lagen.
EU-domstolen

Förslag till avgörande av generaladvokat Giovanni Pitruzzella föredraget den 28 maj 2020

CELEX
62019CC0556
Typ
EU-domstolen

Källa

1 Originalspråk: franska.

2 EUT L 312, 2008, s. 3. Detta direktiv har ändrats vid flera tillfällen, senast genom Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/851 av den 30 maj 2018 om ändring av direktiv 2008/98/EG om avfall (EUT L 150, 2018, s. 109).

3 Skäl 14 i direktiv 2018/851.

4 Skäl 28 i direktiv 2008/98.

5 I mars 2020 antog Europeiska kommissionen en ny handlingsplan för den cirkulära ekonomin. Denna handlingsplan är en av de huvudsakliga beståndsdelarna i den europeiska gröna given (European Green Deal), det nya programmet för hållbar tillväxt i Europa (se COM(2020) 98 final). I handlingsplanen nämns det utökade producentansvaret bland de åtgärder som är tänkta att bidra till en avsevärd minskning av den totala avfallsgenereringen.

6 För närvarande finns det i Frankrike ett tjugotal spår för utökat producentansvar inom olika sektorer som förpackningar, batterier, bilar, läkemedel och möbler. Dessa olika spår har successivt inrättats genom lagstiftning.

7 Arrêté du 3 avril 2014 relatif à la procédure d’agrément et portant cahier des charges des organismes ayant pour objet de contribuer au traitement des déchets issus des produits textiles d’habillement, du linge de maison et des chaussures, conformément à l’article R. 543–214 du code de l’environnement et portant agrément d’un organisme, en application des articles L. 541–10–3 et R. 543–214 à R. 543–224 du code de l’environnement (förordning av den 3 april 2014 om förfarandet för meddelande av tillstånd till och om fastställande av kravspecifikation för organ med syftet att bidra till behandling av avfall härrörande från textil- och konfektionsvaror, hemtextilier och fotbeklädnader i enlighet med artikel R. 543‑214 i miljölagen samt om meddelande av tillstånd för ett organ med stöd av artiklarna L. 541‑10‑3 och R. 543‑214 till R. 543‑224 i miljölagen) (JORF nr 0111 av den 14 maj 2014).

8 JORF av den 4 oktober 2017, text nr 5.

9 Se punkt 11 i detta förslag till avgörande.

10 Se punkt 15 i detta förslag till avgörande.

11 Se punkt 21 i detta förslag till avgörande.

12 Härvidlag har kommissionen framhållit att Conseil d’État (Högsta förvaltningsdomstolen) i sin praxis har uttalat att de avgifter som saluförare betalar till ett miljöorgan utgör en direkt motprestation för en tillhandahållen tjänst och därför inte kan likställas med skatter som har införts av offentliga myndigheter, varför saluförarnas avgifter inte är att betrakta som statliga medel (se Conseil d’État, 11 juli 2011, nr 346698, och 28 december 2017, nr 408425, FR:CECHS:2017:408425.20171228).

13 Se, bland annat, dom av den 21 december 2016, kommissionen/Hansestadt Lübeck ( C‑524/14 P, EU:C:2016:971, punkt 40), dom av den 21 december 2016, kommissionen/World Duty Free Group SA m.fl. ( C‑20/15 P och C‑21/15 P, EU:C:2016:981, punkt 53), och dom av den 15 maj 2019, Achema m.fl. ( C‑706/17, EU:C:2019:407, punkt 46 och där angiven rättspraxis).

14 Se, bland annat, dom av den 22 december 2008, British Aggregates/kommissionen ( C‑487/06 P, EU:C:2008:757, punkt 111).

15 Se dom av den 21 juni 2007, Omni Metal Service ( C‑259/05, EU:C:2007:363, punkt 15), samt förslag till avgörande av generaladvokaten Jääskinen i målet Association Vent De Colère! m.fl. ( C‑262/12, EU:C:2013:469, punkt 24) och förslag till avgörande av generaladvokaten Wahl i målet Achema m.fl. ( C‑706/17, EU:C:2019:38, punkt 16).

16 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 5 oktober 2006, Transalpine Ölleitung in Österreich ( C‑368/04, EU:C:2006:644, punkt 39), och dom av den 11 november 2015, Klausner Holz Niedersachsen ( C‑505/14, EU:C:2015:742, punkt 22).

17 Se, för ett liknande resonemang, förslag till avgörande av generaladvokaten Wahl i målet Achema m.fl. ( C‑706/17, EU:C:2019:38, punkt 17).

18 Se, bland annat, dom av den 13 september 2017, ENEA ( C‑329/15, EU:C:2017:671, punkt 20 och där angiven rättspraxis), och dom av den 15 maj 2019, Achema m.fl. ( C‑706/17, EU:C:2019:407, punkt 47).

19 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 13 september 2017, ENEA ( C‑329/15, EU:C:2017:671, punkt 21 och där angiven rättspraxis), och dom av den 15 maj 2019, Achema m.fl. ( C‑706/17, EU:C:2019:407, punkt 48).

20 Dom av den 13 mars 2001, PreussenElektra ( C‑379/98, EU:C:2001:160, punkt 58), och dom av den 19 mars 2013, Bouygues och Bouygues Télécom/kommissionen m.fl. och kommissionen/Frankrike m.fl. ( C‑399/10 P och C‑401/10 P, EU:C:2013:175, punkt 99 och där angiven rättspraxis).

21 Se, bland annat, dom av den 15 maj 2019, Achema m.fl. ( C‑706/17, EU:C:2019:407, punkt 50 och där angiven rättspraxis).

22 Dom av den 28 mars 2019, Tyskland/kommissionen ( C‑405/16 P, EU:C:2019:268, punkt 53 och där angiven rättspraxis).

23 Se, för ett liknande resonemang, förslag till avgörande av generaladvokaten Saugmandsgaard Øe i målet ENEA ( C‑329/15, EU:C:2017:233, punkt 68 och där angiven rättspraxis).

24 Se, bland annat, dom av den 16 maj 2002, Frankrike/kommissionen ( C‑482/99, EU:C:2002:294, punkt 23), dom av den 9 november 2017, kommissionen/TV2/Danmark ( C‑656/15 P, EU:C:2017:836, punkt 45), och dom av den 15 maj 2019, Achema m.fl. ( C‑706/17, EU:C:2019:407, punkt 51).

25 Dom av den 16 maj 2002, Frankrike/kommissionen ( C‑482/99, EU:C:2002:294, punkt 36), dom av den 19 mars 2013, Bouygues och Bouygues Télécom/kommissionen m.fl. och kommissionen/Frankrike m.fl. ( C‑399/10 P och C‑401/10 P, EU:C:2013:175, punkt 109), dom av den 30 maj 2013, Doux Élevage och Coopérative agricole UKL-ARREE ( C‑677/11, EU:C:2013:348, punkt 34), och dom av den 28 mars 2019, Tyskland/kommissionen ( C‑405/16 P, EU:C:2019:268, punkt 55).

26 Se, bland annat, dom av den 13 september 2017, ENEA ( C‑329/15, EU:C:2017:671 och där angiven rättspraxis), dom av den 28 mars 2019, Tyskland/kommissionen ( C‑405/16 P, EU:C:2019:268, punkt 57) och dom av den 15 maj 2019, Achema m.fl. ( C‑706/17, EU:C:2019:407, punkt 53).

27 Se, för ett liknande resonemang, förslag till avgörande av generaladvokaten Wahl i målet Achema m.fl. ( C‑706/17, EU:C:2019:38, punkt 25).

28 Se dom av den 19 december 2013, Association Vent De Colère! m.fl. ( C‑262/12, EU:C:2013:851, punkt 25), dom av den 28 mars 2019, Tyskland/kommissionen ( C‑405/16 P, EU:C:2019:268, punkt 58), och dom av den 15 maj 2019, Achema m.fl. ( C‑706/17, EU:C:2019:407, punkt 54, samt där angiven rättspraxis).

29 Se dom av den 28 mars 2019, Tyskland/kommissionen ( C‑405/16 P, EU:C:2019:268, punkt 59), och dom av den 15 maj 2019, Achema m.fl. ( C‑706/17, EU:C:2019:407, punkt 55 samt där angiven rättspraxis).

30 Se dom av den 28 mars 2019, Tyskland/kommissionen ( C‑405/16 P, EU:C:2019:268, punkt 60). Se även, för ett liknande resonemang, dom av den 19 mars 2013, Bouygues och Bouygues Télécom/kommissionen m.fl. och kommissionen/Frankrike m.fl. ( C‑399/10 P och C‑401/10 P, EU:C:2013:175, punkt 109), dom av den 9 oktober 2014, Ministerio de Defensa och Navantia ( C‑522/13, EU:C:2014:2262, punkt 47), dom av den 14 januari 2015, Eventech ( C‑518/13, EU:C:2015:9, punkt 34), och dom av den 16 april 2015, Trapeza Eurobank Ergasias, C‑690/13, EU:C:2015:235, punkt 19).

31 Dom av den 13 mars 2001, PreussenElektra ( C‑379/98, EU:C:2001:160).

32 Dom av den 13 september 2017, ENEA ( C‑329/15, EU:C:2017:671).

33 I dessa mål konstaterade domstolen att de privata företag som var skyldiga att till vissa fastställda minimipriser köpa el från förnybara energikällor inte hade fått i uppdrag av den berörda medlemsstaten att förvalta statliga medel utan endast var skyldiga att göra vissa inköp med hjälp av sina egna ekonomiska medel. Se dom av den 19 december 2013, Association Vent De Colère! m.fl. ( C‑262/12, EU:C:2013:851, punkterna 34 och 35), och dom av den 13 september 2017, ENEA ( C‑329/15, EU:C:2017:671, punkt 30). I domen av den 28 mars 2019, Tyskland/kommissionen ( C‑405/16 P, EU:C:2019:268), fann domstolen, i ett mål om överklagande, att varken tribunalen eller kommissionen hade haft fog för sin bedömning att den ifrågavarande ordningen för stöd till framställning av el från förnybara energikällor inbegrep statliga medel och således kunde anses utgöra statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 FEUF.

34 Dom av den 17 juli 2008, Essent Netwerk Noord m.fl. ( C‑206/06, EU:C:2008:413). Detta mål rörde en skatt i form av ett pristillägg på överförd el.

35 Dom av den 19 december 2013, Association Vent De Colère! m.fl. ( C‑262/12, EU:C:2013:851). Även detta mål rörde en lagstadgad skyldighet att köpa el.

36 Dom av den 15 maj 2019, Achema m.fl. ( C‑706/17, EU:C:2019:407). Detta mål rörde en skyldighet att erlägga avgifter för tjänster av allmänt intresse inom elsektorn.

37 Dom av den 15 juli 2004, Pearle m.fl. ( C‑345/02, EU:C:2004:448).

38 Dom av den 30 maj 2013, Doux Élevage och Coopérative agricole UKL-ARREE ( C‑677/11, EU:C:2013:348).

39 Se även punkt 30 i förslaget till avgörande av generaladvokaten Wahl i målet Achema m.fl. ( C‑706/17, EU:C:2019:38).

40 Härvidlag vill jag framhålla att föredraganden Louis Dutheillet de Lamothe i sitt förslag till avgörande i det mål (nr 416103) som är anhängigt vid Conseil d’État (Högsta förvaltningsdomstolen) gjorde bedömningen att saluförarnas möjlighet att upprätta ett eget system för materialåtervinning är rent teoretisk.

41 Arrêté du 19 septembre 2017 relatif à la procédure d’approbation et portant cahier des charges des systèmes individuels de la filière des déchets issus des produits textiles d’habillement, du linge de maison et des chaussures, en application des articles L. 541–10–3 et R. 543–217 à R. 543–224 du code de l’environnement (förordning av den 19 september 2017 om förfarandet för meddelande av tillstånd för och om fastställande av kravspecifikation för individuella system på området för avfall härrörande från textil- och konfektionsvaror, hemtextilier och fotbeklädnader, utfärdad med stöd av artiklarna L. 541‑10‑3 och R. 543‑217 till R. 543‑224 i miljölagen) (JORF nr 0226 av den 27 september 2017).

42 En sådan eventuell möjlighet diskuterades av föredraganden Louis Dutheillet de Lamothe i dennes, i fotnot 40 i detta förslag till avgörande nämnda förslag tillavgörande, på tal om huruvida Eco TLC hade ett berättigat intresse av att få sin talan prövad av Conseil d’État (Högsta förvaltningsdomstolen).

43 Jag vill klargöra att jag nämner denna möjlighet uteslutande som exempel, eftersom det mot bakgrund av de ofullständiga uppgifter som jag har till mitt förfogande rör sig om ren spekulation från min sida. Det ankommer på den hänskjutande domstolen att kontrollera huruvida en sådan möjlighet verkligen finns.

44 Dom av den 15 juli 2004, Pearle m.fl ( C‑345/02, EU:C:2004:448), och dom av den 30 maj 2013, Doux Élevage och Coopérative agricole UKL-ARREE ( C‑677/11, EU:C:2013:348; se punkterna 31 och 33).

45 Dom av den 19 december 2013, Association Vent De Colère! m.fl. ( C‑262/12, EU:C:2013:851).

46 Dom av den 15 maj 2019, Achema m.fl. ( C‑706/17, EU:C:2019:407).

47 Den ordning som är föremål för prövning i förevarande mål skiljer sig också från den som granskades i målet Essent Netwerk Noord, där den från de offentliga myndigheterna skilda enheten visserligen var ett privat bolag men i lag utpekades som ansvarig för uppbörden av en skatt (se dom av den 17 juli 2008, Essent Netwerk Noord m.fl., C‑206/06, EU:C:2008:413, punkterna 67 och 68). Så är inte fallet i förevarande mål, eftersom den avgift som saluförarna betalar inte är att betrakta som en skatt (se punkt 106 i detta förslag till avgörande).

48 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 30 maj 2013, Doux Élevage och Coopérative agricole UKL-ARREE ( C‑677/11, EU:C:2013:348, punkt 32).

49 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 30 maj 2013, Doux Élevage och Coopérative agricole UKL-ARREE ( C‑677/11, EU:C:2013:348, punkt 32), dom av den 19 december 2013, Association Vent De Colère! m.fl. ( C‑262/12, EU:C:2013:851, punkterna 28–33), och dom av den 28 mars 2019, Tyskland/kommissionen ( C‑405/16 P, EU:C:2019:268, punkt 85).

50 Se i det avseendet dom av den 28 mars 2019, Tyskland/kommissionen ( C‑405/16 P, EU:C:2019:268, punkt 81).

51 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 30 maj 2013, Doux Élevage och Coopérative agricole UKL-ARREE ( C‑677/11, EU:C:2013:348, punkt 32).

52 Föredraganden Louis Dutheillet de Lamothe gjorde ett uttalande med liknande innebörd i sitt ovan i fotnot 40 nämnda förslag till avgörande.

53 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 28 mars 2019, Tyskland/kommissionen ( C‑405/16 P, EU:C:2019:268, punkt 75).

54 Se dom av den 30 maj 2013, Doux Élevage och Coopérative agricole UKL-ARREE ( C‑677/11, EU:C:2013:348, punkt 38).

55 Och alltså inte har fastställts av den från de offentliga myndigheterna skilda enheten själv, såsom var fallet i målen Pearle och Doux Élevage (se punkterna 64 och 83 i detta förslag till avgörande).

56 Detta resonemang kan naturligtvis, som jag har nämnt i punkt 79 ovan, komma att påverkas av ett konstaterande med innebörden att avgifterna de facto är obligatoriska. Om så befinns vara fallet, är det nämligen möjligt att anse att initiativet till att betala dem inte är resultatet av ett fritt val från företagens sida.

57 Se dom av den 17 juli 2008, Essent Netwerk Noord m.fl. ( C‑206/06, EU:C:2008:413, punkt 69), och dom av den 15 maj 2019, Achema m.fl. ( C‑706/17, EU:C:2019:407, punkt 66).

58 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 28 mars 2019, Tyskland/kommissionen ( C‑405/16 P, EU:C:2019:268, punkt 76).

59 Se dom av den 28 mars 2019, Tyskland mot kommissionen ( C‑405/16 P, EU:C:2019:268).

60 Se artikel L. 543‑215 i miljölagen.

61 Se avsnitt C.4 i kapitel III i kravspecifikationen.

62 Avsnitt D i kapitel VI i kravspecifikationen.

63 Avsnitt B i kapitel VI i kravspecifikationen. Se punkterna 20, 128 och 129 i detta förslag till avgörande.

64 Inom ramen för den ordning som var i fråga i målet Achema behövde staten exempelvis specifikt godkänna stödmottagarna (se dom av den 15 maj 2019, Achema m.fl. ( C‑706/17, EU:C:2019:407, punkterna 60 och 87).

65 Se föredraganden Louis Dutheillet de Lamothes ovan i fotnot 40 nämnda förslag till avgörande.

66 Se artikel 8a.5 i direktiv 2008/98. Det bör emellertid framhållas att den bestämmelsen infördes genom direktiv (EU) 2018/851 och således av tidsmässiga skäl (ratione temporis) inte är tillämplig på målet vid Conseil d’État (Högsta förvaltningsdomstolen).

67 Dom av den 19 mars 2013, Bouygues och Bouygues Télécom/kommissionen m.fl. och kommissionen/Frankrike m.fl. ( C‑399/10 P och C‑401/10 P, EU:C:2013:175, punkt 110).

68 Dom av den 19 mars 2013, Bouygues och Bouygues Télécom/kommissionen m.fl. och kommissionen/Frankrike m.fl. ( C‑399/10 P och C‑401/10 P, EU:C:2013:175, punkt 106). Se även, för ett liknande resonemang, dom av den 1 december 1998, Ecotrade ( C‑200/97, EU:C:1998:579, punkt 41).

69 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 17 juli 2008, Essent Netwerk Noord m.fl. ( C‑206/06, EU:C:2008:413, punkterna 45–47 och 66), och dom av den 28 mars 2019, Tyskland/kommissionen ( C‑405/16 P, EU:C:2019:268, punkt 68).

70 Se fotnot 12 i detta förslag till avgörande och den praxis från Conseil d’Etat (Högsta förvaltningsdomstolen) som nämns där.

71 Se, exempelvis, dom av den 19 december 2013, Association Vent De Colère! m.fl. ( C‑262/12, EU:C:2013:851, punkterna 26 och 36), och dom av den 15 maj 2019, Achema m.fl. ( C‑706/17, EU:C:2019:407, punkt 71). Se även dom av den 13 september 2017, ENEA ( C‑329/15, EU:C:2017:671, punkt 30), och dom av den 28 mars 2019, Tyskland/kommissionen ( C‑405/16 P, EU:C:2019:268, punkt 84).

72 Se dom av den 28 mars 2019, Tyskland/kommissionen ( C‑405/16 P, EU:C:2019:268, punkt 70).

73 Dom av den 30 maj 2013, Doux Élevage och Coopérative agricole UKL-ARREE ( C‑677/11, EU:C:2013:348, punkt 32).

74 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 8 september 2011, kommissionen/Nederländerna, ( C‑279/08 P, EU:C:2011:551, punkt 107), dom av den 9 oktober 2014, Ministerio de Defensa och Navantia ( C‑522/13, EU:C:2014:2262, punkt 48), och dom av den 16 april 2015, Trapeza Eurobank Ergasias ( C‑690/13, EU:C:2015:235, punkt 28).

75 Dom av den 27 juni 2017, Congregación de Escuelas Pías Provincia Betania ( C‑74/16, EU:C:2017:496, punkt 65 och där angiven rättspraxis), dom av den 6 mars 2018, kommissionen/FIH Holding och FIH Erhvervsbank ( C‑579/16 P, EU:C:2018:159, punkt 44), och dom av den 15 maj 2019, Achema m.fl. ( C‑706/17, EU:C:2019:407, punkt 74 och där angiven rättspraxis).

76 Dom av den 19 mars 2013, Bouygues och Bouygues Télécom/kommissionen m.fl. och kommissionen/Frankrike m.fl. ( C‑399/10 P och C‑401/10 P, EU:C:2013:175, punkt 101), och dom av den 27 juni 2017, Congregación de Escuelas Pías Provincia Betania ( C‑74/16, EU:C:2017:496, punkt 66).

77 Se, för ett liknande resonemang, bland annat dom av den 2 september 2010, kommissionen/Deutsche Post ( C‑399/08 P, EU:C:2010:481, punkt 40), och dom av den 7 maj 2020, BTB Holding Investments och Duferco Participations Holding/kommissionen ( C‑148/19 P, EU:C:2020:354, punkt 46 och där angiven rättspraxis).

78 Se, för ett liknande resonemang, föredraganden Louis Dutheillet de Lamothes ovan i fotnot 40 nämnda förslag till avgörande.

79 Avsnitt C i kapitel VI.

80 Se punkterna 20 och 21 i detta förslag till avgörande,

81 Dom av den 12 december 2002, Belgien/kommissionen ( C‑5/01, EU:C:2002:754, punkterna 38 och 39).

82 Se dom av den 6 mars 2018, kommissionen/FIH Holding och FIH Erhvervsbank ( C‑579/16 P, EU:C:2018:159, punkt 45). Se, för ett liknande resonemang, föredraganden Louis Dutheillet de Lamothes ovan i fotnot 40.

83 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 4 juni 2015, kommissionen/MOL, C‑15/14 P, EU:C:2015:362, punkt 59), och dom av den 30 juni 2016, Belgien/kommissionen ( C‑270/15 P, EU:C:2016:489, punkt 48).

84 Dom av den 15 maj 2019, Achema m.fl. ( C‑706/17, EU:C:2019:407, punkt 84). Det är allmänt känt att denna rättspraxis utgår från domen av den 8 november 2001 i målet Adria-Wien Pipeline och Wietersdorfer & Peggauer Zementwerke ( C‑143/99, EU:C:2001:598; se, särskilt, punkt 41), som rörde en nedsättning av den österrikiska energiskatten som beviljades företag vilka huvudsakligen var verksamma inom tillverkningssektorn. Därefter har denna praxis bekräftats på det skatterättsliga området i två domar meddelade av domstolens stora avdelning, nämligen domen av den 21 december 2016 i målet kommissionen/World Duty Free Group m.fl. ( C‑20/15 P och C‑21/15 P, EU:C:2016:981, punkt 86) och domen av den 19 december 2018 i målet A-Brauerei ( C‑374/17, EU:C:2018:1024, punkt 22), men domstolen har uttryckligen angett att den aktuella metoden även kan användas vid prövningen av andra åtgärder än skatterättsliga (dom av den 21 december 2016, kommissionen/Hansestadt Lübeck ( C‑524/14 P, EU:C:2016:971, punkt 55). I själva verket har unionsdomstolarna också tillämpat metoden i samband med bedömningar utanför det skatterättsliga området; se exempelvis, utöver den nyss nämnda domen, dom av den 28 juli 2011, Mediaset/kommissionen ( C‑403/10 P, EU:C:2011:533, punkt 36), och dom av den 14 januari 2015, Eventech ( C‑518/13, EU:C:2015:9, punkt 55 och följande punkter).

85 Dom av den 21 december 2016, kommissionen/Hansestadt Lübeck ( C‑524/14 P, EU:C:2016:971, punkt 41 och där angiven rättspraxis).

86 Se dom av den 21 december 2016, kommissionen/Hansestadt Lübeck ( C‑524/14 P, EU:C:2016:971, punkt 53).

87 Se dom av den 21 december 2016, kommissionen/Hansestadt Lübeck ( C‑524/14 P, EU:C:2016:971, punkt 58).

88 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 14 januari 2015, Eventech ( C‑518/13, EU:C:2015:9, punkt 56).

89 Se skäl 31 och artikel 4 i direktiv 2008/98.

90 Ett kompletterande syfte med ordningen är att optimera hanteringen av det aktuella avfallet i både miljömässig, ekonomisk och social bemärkelse; se ingressen till 2014 års förordning.

91 Domstolen använde en analog bedömningsmetod – om än med avseende på en nationell åtgärd som innebar en skattemässig fördel – i domen av den 26 april 2018, ANGED ( C‑233/16, EU:C:2018:280; se, särskilt, punkt 46 och följande punkter).

92 Dom av den 26 april 2018, ANGED) C‑233/16, EU:C:2018:280, punkt 47), och dom av den 7 november 2019, UNESA m.fl. ( C‑105/18C‑113/18, EU:C:2019:935, punkt 64 och där angiven rättspraxis).

93 Se punkt B i kapitel VI.

94 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 26 april 2018, ANGED ( C‑233/16, EU:C:2018:280; se, särskilt, punkt 53). Se även fotnot 91 i detta förslag till avgörande.

95 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 26 april 2018, ANGED ( C‑233/16, EU:C:2018:280, punkt 55). Se även fotnot 91 i detta förslag till avgörande.

96 Dom av den 27 juni 2017, Congregación de Escuelas Pías Provincia Betania ( C‑74/16, EU:C:2017:496, punkt 78 och där angiven rättspraxis). Se även dom av den 19 december 2019, Arriva Italia m.fl. ( C‑385/18, EU:C:2019:1121, punkt 42).

97 Dom av den 15 maj 2019, Achema m.fl. ( C‑706/17, EU:C:2019:407, punkt 90 och där angiven rättspraxis).