Förslag till avgörande av generaladvokat Athanasios Rantos föredraget den 22 april 2021

1 Originalspråk: franska.

2 Europaparlamentets och rådets förordning av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen (EUT L 166, 2004, s. 1, och rättelse i EUT L 200, 2004, s. 1), i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 988/2009 av den 16 september 2009 (EUT L 284, 2009, s. 43) (nedan kallad förordning nr 883/2004).

3 Europaparlamentets och rådets direktiv av den 9 mars 2011 om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård (EUT L 88, 2011, s. 45).

4 Förhållandet mellan dessa båda lagstiftningsakter, och skillnaderna mellan dem, har redan granskats ingående, bland annat i förslaget till avgörande av generaladvokaten Hogan i målet Veselības ministrija ( C‑243/19, EU:C:2020:325, punkterna 48–68). Se även Carrascosa Bermejo, M.-D., Cross-border healthcare in the EU: Interaction between Directive 2011/24/EU and the Regulations on social security coordination, ERA Forum, vol. 15, 2014, s. 359–380.

5 Denna fråga har redan har prövats av domstolen, bland annat i dom av den 5 oktober 2010, Elchinov ( C‑173/09, EU:C:2010:581), och dom av den 23 september 2020, Vas Megyei Kormányhivatal (Gränsöverskridande hälso- och sjukvård) ( C‑777/18, EU:C:2020:745).

6 Konungariket Nederländerna har efter antagandet av förordning nr 988/2009 tagits upp i bilaga IV till förordning nr 883/2004, vilken innehåller en förteckning över medlemsstater som har beviljat ytterligare rättigheter för pensionstagare som återvänder till den behöriga medlemsstaten (artikel 27.2 i förordning nr 883/2004).

7 Stb. 2005, nr 358, i den version som var i kraft den 1 april 2014–1 januari 2017 (Stb. 2013, nr 578).

8 Stb. 1956, nr 281.

9 Den nederländska regeringen har förklarat att denna grupp av personer betecknas som verdragsgerechtigde gepensioneerden (pensionstagare som omfattas av ett avtal). Begreppet verdragsgerechtigd avser varje person som är bosatt utanför Nederländerna och som har rätt till en lagstadgad förmån från Nederländerna enligt unionsrätten.

10 Den hänskjutande domstolen har angett att det sedan den 1 januari 2017 är CAK som har de befogenheter som tidigare utövades av Zorginstituut Nederland (Nederländerna) i sådana ärenden som det aktuella i det nationella målet.

11 Christelijke Mutualiteit Limburg (Kristna socialförsäkringskassan i Limburg), som var den institution på bosättningsorten som avses i artikel 1 r i förordning nr 883/2004.

12 Den hänskjutande domstolen har angett att den vård som föranledde Y:s sjukhusvistelse i Tyskland under perioden den 19–30 mars 2015 (det vill säga vård i samband med de båda operationerna) utgör vård som omfattas av artikel 8.2 a i) i direktiv 2011/24 och således kräver ett förhandstillstånd.

13 Se, i detta avseende, dom av den 23 september 2020, Vas Megyei Kormányhivatal (Gränsöverskridande hälso- och sjukvård) ( C‑777/18, EU:C:2020:745, punkterna 38–44).

14 Se dom av den 23 september 2020, Vas Megyei Kormányhivatal (Gränsöverskridande hälso- och sjukvård) ( C‑777/18, EU:C:2020:745, punkterna 45–55) och dom av den 29 oktober 2020, Veselības ministrija ( C‑243/19, EU:C:2020:872, punkterna 28–33), samt förslag till avgörande av generaladvokaten Hogan i målet Veselības ministrija ( C‑243/19, EU:C:2020:325, punkterna 48–68). Jag vill påpeka att domstolen tidigare har identifierat två typfall där den försäkrade personen, även om det inte i vederbörlig ordning har utfärdats ett tillstånd innan den planerade vården började tillhandahållas i vistelsemedlemsstaten, har rätt att direkt få ersättning av den behöriga institutionen med ett belopp motsvarande det som denna institution normalt skulle ha ersatt om den försäkrade personen hade haft ett sådant tillstånd. Ett tänkbart fall är när den försäkrade personen bland annat till följd av sitt hälsotillstånd eller behov av akut vård på en sjukvårdsinrättning har varit förhindrad att ansöka om ett sådant tillstånd eller inte har kunnat invänta den behöriga institutionens beslut med anledning av den ansökan om tillstånd som getts in. En lagstiftning enligt vilken ersättning för sjukhusvård i en annan medlemsstat inte, under några som helst omständigheter, utgår om vården har tillhandahållits utan förhandstillstånd innebär följaktligen att den försäkrade personen inte får någon ersättning för sådan vård, även om övriga villkor för att sådan ersättning ska utgå är uppfyllda. En sådan lagstiftning, som inte kan motiveras av tvingande skäl av allmänintresse och under alla omständigheter inte uppfyller proportionalitetskravet, utgör därmed en oberättigad inskränkning i friheten att tillhandahålla tjänster (se dom av den 23 september 2020, Vas Megyei Kormányhivatal (Gränsöverskridande hälso- och sjukvård) ( C‑777/18, EU:C:2020:745, punkterna 46–48 och där angiven rättspraxis)).

15 Min kursivering.

16 Vilket avser följande grenar: a) förmåner vid sjukdom, b) moderskaps- och likvärdiga faderskapsförmåner, c) förmåner vid invaliditet, d) förmåner vid ålderdom, e) förmåner till efterlevande, f) förmåner relaterade till olycksfall i arbetet och arbetssjukdomar, g) dödsfalls ersättningar, h) förmåner vid arbetslöshet, i) förmåner vid förtida pensionering, j) familjeförmåner.

17 Förordning 883/2004 innebar en modernisering och en förenkling av bestämmelserna i rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen, i dess ändrade och uppdaterade lydelse enligt rådets förordning (EG) nr 118/97 av den 2 december 1996 (EGT L 28, 1997, s. 1). Begreppet försäkrad person definierades emellertid inte i förordning nr 1408/71.

18 Kapitel 3 i avdelning III i förordning nr 883/2004, som har rubriken Ersättning vid dödsfall och där begreppet försäkrad person används, omfattar endast två bestämmelser, artiklarna 42 och 43, medan kapitel 1 innehåller tre avsnitt och 18 artiklar.

19 I artikel 16.2 i förordning nr 883/2004 anges att denna möjlighet ges, på begäran av den berörda personen, om inte personen i fråga omfattas av lagstiftningen i bosättningsstaten med anledning av arbete som anställd eller verksamhet som egenföretagare.

20 Enligt artikel 1 l första stycket i förordning nr 883/2004 avser ordet lagstiftning, i förhållande till varje medlemsstat, de lagar, författningar och övriga tillämpningsbestämmelser som rör de grenar av social trygghet som avses i artikel 3.1 i den förordningen.

21 Se artikel 69.1 Zvw, som anges i punkt 17 i detta förslag till avgörande.

22 Min kursivering.

23 Rådets förordning om social trygghet för migrerande arbetstagare (EGT P 30, 1958, s. 561).

24 Se, i detta avseende, skälen 3 och 7 i förordning nr 883/2004.

25 Min kursivering.

26 Min kursivering.

27 Europaparlamentets och rådets förordning av den 16 september 2009 om tillämpningsbestämmelser till förordning [883/2004] (EUT L 284, 2009, s. 1).

28 Se även skäl 13 i direktiv 2011/24, där följande anges: Det står klart att skyldigheten att ersätta kostnader för gränsöverskridande hälso- och sjukvård bör begränsas till sådan hälso- och sjukvård som den försäkrade personen är berättigad till enligt lagstiftningen i försäkringsmedlemsstaten.

29 Dom av den 23 september 2020, Vas Megyei Kormányhivatal (Gränsöverskridande hälso- och sjukvård) ( C‑777/18, EU:C:2020:745, punkt 33 och där angiven rättspraxis).

30 Se dom av den 5 oktober 2010, Elchinov ( C‑173/09, EU:C:2010:581, punkt 36 och där angiven rättspraxis).

31 Se dom av den 5 oktober 2010, Elchinov ( C‑173/09, EU:C:2010:581, punkt 37 och där angiven rättspraxis), och dom av den 21 juni 2012, Susisalo m.fl. ( C‑84/11, EU:C:2012:374, punkterna 26–28).

32 Dom av den 27 oktober 2011, kommissionen/Portugal ( C‑255/09, EU:C:2011:695, punkt 60 och där angiven rättspraxis).

33 Dom av den 16 maj 2006, Watts ( C‑372/04, EU:C:2006:325, punkt 94 och där angiven rättspraxis).

34 Dom av den 5 oktober 2010, Elchinov ( C‑173/09, EU:C:2010:581, punkt 41).

35 Dom av den 5 oktober 2010, Elchinov ( C‑173/09, EU:C:2010:581, punkterna 42 och 43).

36 Dom av den 23 september 2020, Vas Megyei Kormányhivatal (Gränsöverskridande vård) ( C‑777/18, EU:C:2020:745, punkt 60 och där angiven rättspraxis).

37 Dom av den 5 oktober 2010, Elchinov ( C‑173/09, EU:C:2010:581, punkt 44).

38 Dom av den 5 oktober 2010, Elchinov ( C‑173/09, EU:C:2010:581, punkt 45).

39 Dom av den 5 oktober 2010, Elchinov ( C‑173/09, EU:C:2010:581, punkt 46).