Förslag till avgörande av generaladvokat Evgeni Tanchev föredraget den 20 maj 2021
1 Originalspråk: engelska.
2 Det ankommer emellertid på den hänskjutande domstolen att mot bakgrund av nationell rätt pröva om de ifrågavarande tillgångarna utgör investeringsvaror. Enligt artikel 189 a i mervärdesskattedirektivet får medlemsstaterna definiera begreppet investeringsvaror. EU‑domstolen har slagit fast att detta begrepp omfattar tillgångar som används i en ekonomisk verksamhet och som karakteriseras av att de har en så lång livslängd och så högt värde att anskaffningsutgiften normalt inte bokförs som löpande utgifter utan avskrivs över flera räkenskapsår. Se, exempelvis, dom av den 27 mars 2019, Mydibel ( C‑201/18, EU:C:2019:254, punkt 23), där det hänvisas till dom av den 16 februari 2012, Eon Aset Menidjmunt ( C‑118/11, EU:C:2012:97, punkt 35).
3 Se vidare punkt 35 nedan.
4 EUT L 347, 2006, s. 1.
5 EUT L 10, 2010, s. 14.
6 C‑140/17, EU:C:2018:595 (Gmina Ryjewo).
7 Dom av den 12 juli 2012, EMS-Bulgaria Transport ( C‑284/11, EU:C:2012:458, punkterna 65–70). Se även, exempelvis, dom av den 12 april 2018, Biosafe – Indústria de Reciclagens ( C‑8/17, EU:C:2018:249, punkt 39), där det hänvisas till dom av den 28 juli 2016, Astone ( C‑332/15, EU:C:2016:614, punkt 52 och där angiven rättspraxis). Se även, mer nyligen, dom av den 26 april 2018, Zabrus Siret, ( C‑81/17, EU:C:2018:283, punkterna 32–34 och 49–51), och dom av den 2 juli 2020, Terracult ( C‑835/18, EU:C:2020:520, punkterna 37 och 38).
8 Enligt Förbundsrepubliken Tysklands skriftliga yttrande trädde tillämplig version i kraft den 1 november 2011.
9 Enligt skriftligt yttrande från Finanzamt N.
10 Enligt skriftligt yttrande från Finanzamt N.
11 Se Bundesfinanzhofs dom i BFHE 234, 519, BStBl II 2014, 76, punkt 23, dom i BFH/NV 2012, 808, punkt 18, dom i BFH/NV 2012, 1828, punkt 28 ff. och dom i BFH/NV 2013, 266, punkt 38.
12 Se Bundesfinanzhofs dom i BFHE 234, 519, BStBl II 2014, 76, punkt 24 ff., 34, dom i BFHE 234, 531, BStB1 II 2014, 81, punkt 24 ff., dom i BFH/NV 2013, 266, punkt 40 f., beslut i BFH/NV 2017, 922, punkt 5, samtliga med ytterligare hänvisningar och där angiven rättspraxis.
13 Se Bundesfinanzhofs dom i BFHE 234, 519, BSt1 II 2014, 76, punkt 33 ff., dom i BFH/NV 2013, 266, punkt 40 f., dom i BFH/NV 2014, 1097, punkt 14, beslut i BFH/NV 2014, 914, punkt 6, och beslut i BFH/NV 2017, 922, punkt 5. I enlighet med beslutet om hänskjutande är detta nu 31 juli påföljande år.
14 Se Bundesfinanzhofs dom i BFHE 234, 531, BStB1 II 2014, 81, punkt 36 f., och dom i BFH/NV 2012, 808, punkt 18.
15 Exempelvis dom av den 22 mars 2012, Klub ( C‑153/11, EU:C:2012:163, punkterna 38 och 39, och där angiven rättspraxis).
16 Exempelvis dom av den 12 april 2018, Biosafe – Indústria de Reciclagens ( C‑8/17, EU:C:2018:249, punkterna 30–33 och där angiven rättspraxis). Se även, exempelvis, dom av den 12 juli 2012, EMS-Bulgaria Transport ( C‑284/11, EU:C:2012:458, punkterna 60–63), och dom av den 15 november 2017, Geissel och Butin ( C‑374/16 och C‑375/16, EU:C:2017:867, punkt 40).
17 Dom av den 23 april 2009, Puffer ( C‑460/07, EU:C:2009:254, punkt 39 och där angiven rättspraxis). Se även, exempelvis, dom av den 16 februari 2012, Eon Aset Menidjmunt ( C‑118/11, EU:C:2012:97, punkt 53), och dom av den 9 juli 2015, Trgovina Prizma ( C‑331/14, EU:C:2015:456, punkt 20).
18 Förslag till avgörande av generaladvokaten Kokott i målet Gmina Ryjewo ( C‑140/17, EU:C:2018:273, punkt 28), där det hänvisas till dom av den 11 juli 1991, Lennartz ( C‑97/90, EU:C:1991:315, punkterna 8 och 9), och dom av den 28 februari 2018, Imofloresmira – Investimentos Imobiliários ( C‑672/16, EU:C:2018:134, punkt 35) och dom av den 30 mars 2006, Uudenkaupungin kaupunki ( C‑184/04, EU:C:2006:214, punkt 38).
19 Exempelvis dom av den 15 september 2016, Barlis 06 – Investimentos Imobiliários e Turísticos ( C‑516/14, EU:C:2016:690, punkt 40), där det hänvisas till dom av den 22 oktober 2015, PPUH Stehcemp ( C‑277/14, EU:C:2015:719, punkt 28).
20 Denna aspekt tas inte direkt upp i handlingarna i målen. Det är emellertid otvistigt att både E och Z betalade ingående skatt på varorna i fråga.
21 Exempelvis dom av den 8 mars 2001, Bakcsi ( C‑415/98, EU:C:2001:136, punkt 27). Vad gäller mark, se dom av den 9 juli 2015, Trgovina Prizma ( C‑331/14, EU:C:2015:456, punkt 21).
22 Dom av den 4 oktober 1995, Armbrecht ( C‑291/92, EU:C:1995:304, punkt 28).
23 Dom av den 22 mars 2012, Klub ( C‑153/11, EU:C:2012:163, punkt 38 och där angiven rättspraxis).
24 Exempelvis dom av den 18 juli 2013, Medicom och Maison Patrice Alard ( C‑210/11 och C‑211/11, EU:C:2013:479, punkt 24).
25 Artikel 13b i rådets genomförandeförordning (EU) nr 282/2011 av den 15 mars 2011 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt (omarbetning) (EUT L 77, 2011, s. 1), i dess lydelse enligt rådets genomförandeförordning (EU) nr 1402/2013 av den 7 oktober 2013 om ändring av genomförandeförordning (EU) nr 282/2011 vad gäller platsen för tillhandahållande av tjänster (EUT L 284, 2013, s. 1). Se vidare, exempelvis, dom av den 15 november 2012, Leichenich ( C‑532/11, EU:C:2012:720).
26 Vad gäller vikten att fördela tillgångar med blandade användningsområden, se dom av den 8 maj 2019, Związek Gmin Zagłębia Miedziowego ( C‑566/17, EU:C:2019:390).
27 Dom av den 22 oktober 2015, Sveda ( C‑126/14, EU:C:2015:712, punkt 20).
28 Ibid., där det hänvisas till dom av den 29 november 2012, Gran Via Moineşti ( C‑257/11, EU:C:2012:759, punkt 27), och dom av den 22 mars 2012, Klub ( C‑153/11, EU:C:2012:163, punkt 36 och där angiven rättspraxis).
29 Exempelvis dom av den 28 juli 2016, Astone ( C‑332/15, EU:C:2016:614, punkt 44).
30 Dom av den 12 juli 2012, EMS-Bulgaria Transport ( C‑284/11, EU:C:2012:458, punkterna 65–70). Se vidare, exempelvis, dom av den 12 april 2018, Biosafe – Indústria de Reciclagens ( C‑8/17, EU:C:2018:249, punkt 39), där det hänvisas till dom av den 28 juli 2016, Astone ( C‑332/15, EU:C:2016:614, punkt 52 och där angiven rättspraxis). Se även, mer nyligen, dom av den 26 april 2018, Zabrus Siret ( C‑81/17, EU:C:2018:283, punkterna 32–34 och 49–51), och dom av den 2 juli 2020, Terracult, C‑835/18, EU:C:2020:520, punkterna 37 och 38).
31 Dom av den 22 oktober 2015, Sveda ( C‑126/14, EU:C:2015:712, punkt 21), där det hänvisas till dom av den 22 mars 2012, Klub ( C‑153/11, EU:C:2012:163, punkterna 40 och 41). Se även, exempelvis, dom av den 8 mars 2001, Bakcsi ( C‑415/98, EU:C:2001:136, punkt 29).
32 Dom av den 25 juli 2018, Gmina Ryjewo ( C‑140/17, EU:C:2018:595, punkt 47).
33 Punkt 30 ovan.
34 Se vidare punkt 58 nedan.
35 Gmina Ryjewo (punkt 54).
36 Dom av den 22 oktober 2015, Sveda ( C‑126/14, EU:C:2015:712, punkt 23).
37 Ibid., punkt 27, där det hänvisas till dom av den 29 oktober 2009, AB SKF ( C‑29/08, EU:C:2009:665, punkt 57). Som EU-domstolen framhöll i sin dom av den 16 februari 2012, Eon Aset Menidjmunt ( C‑118/11, EU:C:2012:97, punkterna 45 och 47 och där angiven rättspraxis): Kriteriet att varan eller tjänsten ska användas för transaktioner i bolagets ekonomiska verksamhet varierar beroende på om det handlar om förvärv av tjänst eller förvärv av anläggningstillgång (punkt 45). Avdragsrätt föreligger under alla omständigheter när kostnaderna för tjänsterna i fråga utgör en del av den beskattningsbara personens allmänna omkostnader och således utgör en del av de kostnadskomponenter som ingår i priset för de varor eller tjänster som denne tillhandahåller (punkt 47). Vad gäller förekomsten av nödvändigt samband, se även dom av den 8 maj 2019, Związek Gmin Zagłębia Miedziowego ( C‑566/17, EU:C:2019:390, punkt 27 och där angiven rättspraxis).
38 Mål E påminner mycket om den situation som domstolen tog upp till prövning i domen av den 21 april 2005, HE ( C‑25/03, EU:C:2005:241, se särskilt punkt 52).
39 Dom av den 22 oktober 2015, Sveda ( C‑126/14, EU:C:2015:712, punkt 29), där det hänvisas till dom av den 21 februari 2013, Becker ( C‑104/12, EU:C:2013:99, punkterna 22, 23 och 33).
40 Vad gäller uppförandet av kontoret respektive förvärvet av solcellsanläggningen framgår det inte av handlingarna i målen att E eller Z agerade i egenskap av privatpersoner. Se, exempelvis, dom av den 9 juli 2015, Trgovina Prizma ( C‑331/14, EU:C:2015:456, punkt 21 och där angiven rättspraxis).
41 Se Bundesfinanzhofs dom i BFHE 234, 531, BStB1 II 2014, 81, punkt 23, dom i BFH/NV 2013, 266, punkt 37 och beslut av den 20.9.2012 – VB 109/11, BFH/NV 2013, 98, punkt 3.
42 De ska emellertid konstateras att medlemsstaternas bevisregler inte får inverka menligt på unionsrättens ändamålsenliga verkan och de måste vara förenliga med de rättigheter som säkerställs genom unionsrätten, särskilt genom Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Se, exempelvis, dom av den 4 juni 2020, C.F. (Skattekontroll) ( C‑430/19, EU:C:2020:429, punkt 45), där det hänvisas till dom av den 16 oktober 2019, Glencore Agriculture Hungary ( C‑189/18, EU:C:2019:861, punkt 37).
43 Som framförts i det skriftliga yttrandet från Förbundsrepubliken Tyskland gjorde EU-domstolen denna bedömning i sin dom av den 11 juli 1991, Lennartz ( C‑97/90, EU:C:1991:315, punkt 26).
44 Dom av den 22 oktober 2015, Sveda ( C‑126/14, EU:C:2015:712, punkt 36), där det hänvisas till dom av den 11 juli 1991, Lennartz ( C‑97/90, EU:C:1991:315, punkterna 8 och 20).
45 Exempelvis dom av den 30 mars 2006, Uudenkaupungin kaupunki ( C‑184/04, EU:C:2006:214, punkt 26).
46 Exempelvis dom av den 19 oktober 2017, Paper Consult ( C‑101/16, EU:C:2017:775, punkt 40).
47 Dom av den 25 juli 2018 ( C‑140/17, EU:C:2018:595, punkterna 54 och 55).
48 Dom av den 7 mars 2018, Dobre ( C‑159/17, EU:C:2018:161, punkt 38).
49 Se dom av den 7 mars 2018, Dobre ( C‑159/17, EU:C:2018:161, punkt 32).
50 Ibid., punkt 34.
51 Ibid., punkt 35, där det hänvisas till dom av den 28 juli 2016, Astone ( C‑332/15, EU:C:2016:614, punkt 46).
52 Punkt 44 ovan.
53 Dom av den 12 september 2018, Siemens Gamesa Renewable Energy România ( C‑69/17, EU:C:2018:703, punkt 43).
54 Dom av den 7 augusti 2018, TGE Gas Engineering ( C‑16/17, EU:C:2018:647, punkt 46 och där angiven rättspraxis). Se för ett liknande resonemang, exempelvis, dom av den 15 september 2016, Barlis 06 – Investimentos Imobiliários e Turísticos ( C‑516/14, EU:C:2016:690, punkt 42 och där angiven rättspraxis).
55 Dom av den 28 juli 2016, Astone ( C‑332/15, EU:C:2016:614, punkt 31).
56 Ibid., punkt 32 och där angiven rättspraxis. I domen av den 27 mars 2019, Mydibel ( C‑201/18, EU:C:2019:254, punkt 22), konstaterade EU-domstolen följande: I artikel 187 [i mervärdesskattedirektivet] beskrivs vissa metoder för justering av avdrag för mervärdesskatt vad gäller investeringsvaror. Bland annat följer det av artikel 187.1 i detta direktiv att justeringen, vad gäller sådana varor, ska fördelas över fem år, men att denna period kan förlängas till 20 år för investeringsvaror som utgör fast egendom.
57 Ibid., punkterna 33–38 och där angiven rättspraxis. Se även, exempelvis, dom av den 26 april 2018, Zabrus Siret ( C‑81/17, EU:C:2018:283, punkt 38) och dom av den 2 juli 2020, Terracult ( C‑835/18, EU:C:2020:520, punkt 32).
58 Dom av den 12 juli 2012, EMS-Bulgaria Transport ( C‑284/11, EU:C:2012:458, punkterna 52 och 58), och dom av den 26 april 2018, Zabrus Siret ( C‑81/17, EU:C:2018:283, punkterna 38 och 41). Se även, exempelvis, dom av den 2 juli 2020, Terracult ( C‑835/18, EU:C:2020:520, punkt 32).
59 Här gäller principen att medlemsstaternas tidsfrister inte får tillämpas på ett sådant sätt att rätten till avdrag för mervärdesskatt och, därmed, mervärdesskattens neutralitet systematiskt äventyras. Se dom av den 21 mars 2018, Volkswagen ( C‑533/16, EU:C:2018:204, punkt 48).
60 Dom av den 12 september 2018, Siemens Gamesa Renewable Energy România ( C‑69/17, EU:C:2018:703, punkt 37), där det hänvisas till dom av den 9 juli 2015, Salomie and Oltean ( C‑183/14, EU:C:2015:454, punkt 63), och dom av den 7 mars 2018, Dobre ( C‑159/17, EU:C:2018:161, punkt 34). Se även, exempelvis, dom av den 15 september 2016, Barlis 06 – Investimentos Imobiliários e Turísticos ( C‑516/14, EU:C:2016:690, punkterna 47 och 48).
61 Dom av den 8 maj 2019, EN.SA. ( C‑712/17, EU:C:2019:374, punkt 33).
62 Dom av den 12 juli 2012, EMS-Bulgaria Transport ( C‑284/11, EU:C:2012:458, punkterna 65–70). Se även dom av den 26 april 2018, Zabrus Siret ( C‑81/17, EU:C:2018:283, punkt 51). Se dom av den 19 oktober 2017, Paper Consult ( C‑101/16, EU:C:2017:775, punkt 43).
63 Dom av den 12 juli 2012, EMS-Bulgaria Transport ( C‑284/11, EU:C:2012:458, punkt 74). Se även dom av den 19 oktober 2017, Paper Consult ( C‑101/16, EU:C:2017:775, punkt 56), där EU-domstolen gjorde följande konstaterande: Underlåtenhet att inkomma med de skattedeklarationer som föreskrivs i lag kan förvisso anses utgöra ett tecken på skatteundandragande. Detta styrker dock inte på ett ovedersägligt sätt att det förekommit undandragande av mervärdesskatt.
64 Dom av den 26 april 2018, Zabrus Siret ( C‑81/17, EU:C:2018:283, punkt 49).
65 Dom av den 12 juli 2012, EMS-Bulgaria Transport ( C‑284/11, EU:C:2012:458, punkt 75).
66 Dom av den 12 april 2018, Biosafe – Indústria de Reciclagens ( C‑8/17, EU:C:2018:249, punkt 39), där det hänvisas till dom av den 28 juli 2016, Astone ( C‑332/15, EU:C:2016:614, punkt 52).
67 Det åligger en beskattningsbar person som begär avdrag för mervärdesskatt att visa att den uppfyller villkoren för rätt till ett sådant avdrag. Skattemyndigheterna får därmed kräva av den beskattningsbara personen att denne själv företer den bevisning som han eller hon anser vara nödvändig för bedömningen av om det yrkade avdraget skall medges eller ej. Se dom av den 15 september 2016, Barlis 06 – Investimentos Imobiliários e Turísticos ( C‑516/14, EU:C:2016:690, punkt 46 och där angiven rättspraxis).
68 Detta är en annan situation än den jag tog upp i mitt förslag till avgörande i målet Vădan ( C‑664/16, EU:C:2018:346, se särskilt punkt 80) där bevarandet av fakturor medförde att säker bevisning för att de materiella kraven hade uppfyllts inte skulle kunna företes.
69 Dom av den 26 april 2017, Farkas ( C‑564/15, EU:C:2017:302, punkterna 42–43 och där angiven rättspraxis). Se även, exempelvis, dom av den 15 september 2016, Barlis 06 – Investimentos Imobiliários e Turísticos ( C‑516/14, EU:C:2016:690, punkterna 37–39), dom av den 26 april 2018, Zabrus Siret ( C‑81/17, EU:C:2018:283, punkterna 32–34) och dom av den 21 november 2018, Fontana ( C‑648/16, EU:C:2018:932, punkterna 39–40).
70 Dom av den 21 november 2018, Fontana ( C‑648/16, EU:C:2018:932, punkt 35 och där angiven rättspraxis).
71 Dom av den 28 juli 2016, Astone ( C‑332/15, EU:C:2016:614, punkt 49 och där angiven rättspraxis).
72 Exempelvis dom av den 4 mars 2020, Telecom Italia ( C‑34/19, EU:C:2020:148, punkt 60 och där angiven rättspraxis).