lagen.
EU-domstolen

Förslag till avgörande av generaladvokat Gerard Hogan föredraget den 30 september 2021

CELEX
62020CC0139
Typ
EU-domstolen

Källa

1 Originalspråk: engelska.

2 Rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet (EUT L 283, 2003, s. 51).

3 Se, bland annat, skälen 2, 3 och 4 i direktiv 2003/96.

4 Se även, för miljömål generellt, bland annat skälen 6, 7, 11 och 12. Se även dom av den 7 mars 2018, Cristal Union ( C‑31/17, EU:C:2018:168, punkt 34).

5 Dz. Ustaw RP (Polens officiella tidning) 2014, position 752, i dess ändrade lydelse.

6 I dess lydelse enligt lagen av den 21 oktober 2016 om ändring av den polska lagen om punktskatter, som trädde i kraft den 1 juli 2017.

7 Denna bestämmelse har lagts till enligt lagen av den 27 september 2013 om ändring av den polska lagen om punktskatter, som trädde i kraft den 1 november 2013.

8 I dess lydelse enligt lagen av den 21 oktober 2016 om ändring av den polska lagen om punktskatter, som trädde i kraft den 1 juli 2017.

9 Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG (EUT L 275, 2003, s. 32).

10 Se artikel 1 första stycket i direktiv 2003/87.

11 Rådets direktiv om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet, gemensamma riktlinjer, rådets dokument 13253/03 ADD1.

12 Se skäl 7 till direktiv 2003/87.

13 Riktlinjer för vissa statliga stödåtgärder inom ramen för systemet för handel med utsläppsrätter för växthusgaser efter år 2012 (EUT C 158, 2012, s. 4).

14 Kommissionens beslut C (2019) 6371 final om kompensation för indirekta utsläppskostnader i Polen. Beslut att inte göra invändningar, offentliggjort i EUT C 354, 2019, s. 1.

15 Polen hade infört en mekanism enligt vilken ett företag, i samband med ansökan om kompensation enligt nämnda ordning, var tvunget att förklara att det avstod från det stöd som föreskrivs i den polska lagen om punktskatter, att företaget anmält detta till den berörda enheten (en elleverantör eller tvistlösningsorganet) och att företaget har återbetalat allt stöd som tidigare erhållits enligt denna lag (eller andra handlingar), se ibidem, punkt 27.

16 KOM(2011) 169 slutlig. Tillbakadragande av kommissionens förslag (EUT C 80, 2015, s. 17).

17 En sådan precisering återfinns även i artikel 18 b andra stycket i kommissionens senaste förslag till rådets direktiv om en omstrukturering av unionsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet av den 14 juli 2021 (COM (2021) 563 final).

18 Ibidem. Se även skäl 22 i kommissionens förslag, vars sista mening föreskriver Dessutom bör det göras klart att hänvisningarna till systemet för handel med utsläppsrätter enligt artikel 17 i direktiv 2003/96/EG inte inbegriper unionens system enligt direktiv 2003/87/EG.

19 C‑504/09 P, EU:C:2012:178, punkt 77.

20 Dom av den 19 maj 2011, kommissionen/Malta ( C‑376/09, EU:C:2011:320, punkt 32 och där angiven rättspraxis) och dom av den 14 januari 2021, kommissionen/Italien (bidrag till inköp av motorbränsle) ( C‑63/19, EU:C:2021:18, punkt 74).

21 Se i detta avseende, bland annat, dom av den 24 juni 2004, kommissionen/Nederländerna ( C‑350/02, EU:C:2004:389, punkt 20), dom av den 29 april 2010, kommissionen/Tyskland ( C‑160/08, EU:C:2010:230, punkt 43), och dom av den 4 september 2014, kommissionen/Frankrike ( C‑237/12, EU:C:2014:2152, punkt 74).

22 Se artikel 10a.6 och artikel 10b i direktiv 2003/87, i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/410 av den 14 mars 2018 om ändring av direktiv 2003/87/EG för att främja kostnadseffektiva utsläppsminskningar och koldioxidsnåla investeringar, och beslut (EU) 2015/1814 (EUT L 76, 2018, s. 3).

23 Se hänvisning i skäl 28 i direktiv 2003/96.

24 Vissa kommentatorer tolkar artikel 17.1 i direktiv 2003/96 så, att den innehåller villkor som syftar till att tillämpas på artikel 17.2 och artikel 17.3 (se Deloitte, tekniska och juridiska aspekter av rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet, sidan 204). Andra har tolkat artikel 17.2 och 17.3 i direktiv 2003/96 som undantag från kravet på att de minimiskattenivåer som föreskrivs i detta direktiv ska iakttas i genomsnitt för varje företag. Detta förutsätter dock att villkoren i artikel 17.4 är uppfyllda. För skillnaden i synsätt mellan olika medlemsstater med avseende på detta krav, se samma dokument s. 205 och 206. Eftersom frågan huruvida de fastställda minimiskattenivåerna … iakttas i genomsnitt för varje företag inte är föremål för prövning i detta mål, kan det antas att kommissionen och den polska regeringen följer denna andra tolkning.

25 Kommissionen har inte gjort gällande att den polska lagen om punktskatter definierar begreppet energiintensivt företag utanför parametrarna i artikel 17.1 a i direktiv 2003/96.

26 Såsom kan utläsas av artikel 30 i direktiv 2003/87, i dess lydelse enligt direktiv 2018/410 (för fastställandet av sektorer som anses utgöra en risk för koldioxidläckage före denna ändring, se kommissionens beslut av den 24 december 2009 om fastställande, enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG, av en förteckning över sektorer och delsektorer som anses löpa risk för koldioxidläckage (EUT L 1, 2010, s. 10)), är begreppen energiintensiv enligt definition i artikel 17.1 a i direktiv 2003/96 och definitionen av utgöra en risk för koldioxidläckage enligt artikel 10b i direktiv 2003/87 inte identiska, även om många företag i praktiken kommer omfattas av båda.

27 Min kursivering. Enligt artikel 17.4 i direktiv 2003/96 krävs det att ett system måste leda till att miljömål eller ökad energieffektivitet uppnås, i stort sett motsvarande vad som skulle ha uppnåtts om gemenskapens vanliga minimiskattesatser hade iakttagits. Skrivningen med måste leda till innebär en tydlig förpliktelse. Begreppet i stort sett motsvarande verkar inte ha använts ofta i unionslagstiftningen, även om så skett vid vissa tillfällen. Detta har emellertid inte varit föremål för domstolens prövning i detalj. I sin dom av den 16 januari 2014, kommissionen mot Spanien ( C‑67/12, EU:C:2014:5, punkt 72), prövade domstolen artikel 8b i direktiv 2002/91 där det anges att den övergripande påverkan av detta tillvägagångssätt bör vara i stort sett motsvarande den som följer av bestämmelserna i artikel b. Domstolen motsatte sig en överföring bland annat eftersom den inte ansåg att skyldigheten för underhållsföretag snarare än oberoende sakkunniga inte var i stort sett motsvarande. Detta innebär i vart fall att domstolen är beredd att pröva sådana rekvisit i detalj.

28 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/29/EG av den 23 april 2009 om ändring av direktiv 2003/87/EG i avsikt att förbättra och utvidga gemenskapssystemet för handel med utsläppsrätter för växthusgaser (EUT L 140, 2009, s. 63).

29 Dock finns det inte heller någon bestämmelse enligt vilken en dubbel pålaga eller dubbelbeskattning ska undvikas, såsom Republiken Polen har hävdat. Tvärtom har domstolen redan slagit fast att direktiv 2003/96 inte utesluter all risk för dubbelbeskattning. Även inom tillämpningsområdet för det obligatoriska undantaget i artikel 14 i direktiv 2003/96, kan medlemsstaterna, i enlighet med artikel 14.1 a andra meningen i detta direktiv, beskatta energiprodukter och elektricitet som används för att framställa elektricitet om detta sker av miljöpolitiska skäl. Se i detta avseende, dom av den 4 juni 2015, Kernkraftwerke Lippe-Ems ( C‑5/14, EU:C:2015:354, punkt 51), och dom av den 7 mars 2018, Cristal Union ( C‑31/17, EU:C:2018:168, punkt 32).

30 På franska acceptent les accords ou les régimes de permis négociables ou les mesures équivalentes, på spanska suscribirán los acuerdos, regímenes de permisos negociables o medidas equivalentes, på nederländska gaan overeenkomsten, regelingen inzake verhandelbare vergunningen of gelijkwaardige regelingen aan, på italienska sottoscrivono gli accordi, i regimi concernenti diritti commercializzabili o le misure equivalenti. Dock är formuleringarna annorlunda på tyska gelten die … genannten Vereinbarungen, Regelungen über handelsfähige Zertifikate oder gleichwertigen Regelungen, på portugisiska devem ser partes nos acordos, regimes de autorização negociáveis ou convénios equivalentes och på svenska genomföra de system för handel med utsläppsrätter eller likvärdiga arrangemang.

31 Dom av den 20 juni 2019 ( C‑682/17, EU:C:2019:518).

32 Dom av den 20 juni 2019, ExxonMobil Production Deutschland ( C‑682/17, EU:C:2019:518, punkt 47 och där angiven rättspraxis).

33 Se den tyska, den portugisiska och den svenska versionen i fotnot 30.

34 På engelska where tradable permit schemes or equivalent arrangements are implemented, på franska des régimes de permis négociables ou des mesures équivalentes sont mises en œuvre, på spanska se apliquen regímenes de permisos negociables o medidas equivalentes, på portugisiska sejam … aplicados regimes de autorização negociáveis ou convénios equivalentes, på nederländska regelingen inzake verhandelbare vergunningen of gelijkwaardige regelingen worden toegepast, på tyska es werden Regelungen über handelsfähige Zertifikate oder gleichwertige Regelungen umgesetzt, på italienska attuati regimi concernenti diritti commercializzabili o misure equivalenti och på svenska eller när system för handel med utsläppsrätter eller likvärdiga arrangemang har genomförts.

35 Och så tidigt som i kommissionens motiverade yttrande.

36 Dom av den 28 oktober 2010, kommissionen/Malta ( C‑508/08, EU:C:2010:643, punkt 16).

37 Se i detta avseende, dom av den 15 juni 2006, kommissionen/Frankrike ( C‑255/04, EU:C:2006:401, punkt 24), dom av den 11 januari 2007, kommissionen/Grekland ( C‑251/04, EU:C:2007:5, punkt 27), och dom av den 28 oktober 2010, kommissionen/Malta ( C‑508/08, EU:C:2010:643, punkt 16).