Förslag till avgörande av generaladvokat Athanasios Rantos föredraget den 14 juli 2022

1 Originalspråk: franska.

2 Konkurrens- och marknadsmyndigheten (Italien).

3 Beträffande begreppet ekonomisk enhet, se förslag till avgörande av generaladvokat Pitruzzella i målet Sumal ( C‑882/19, EU:C:2021:293, punkterna 23–31) (nedan kallat förslag till avgörande i målet Sumal), och, vad gäller doktrinen, Wils W. (2000), The Undertaking as Subject of E.C. Competition Law and the Imputation of Infringements to Natural or Legal Persons, 25, European Law Review, vol.25, 2000, s. 99–116, och Odudu O. och Bailey D. (2014), The single economic entity doctrine in EU competition law, Common Market Law Review, vol. 51, nr 6, 2014, s. 1721–1758.

4 Kallad på engelska as efficient competitor test, nedan kallat lika-effektiv-konkurrent-testet.

5 Enligt La Bomba har Unilever, under de senaste åren, beordrat de som driver försäljningsställena att inte sälja La Bombas glasspinnar tillsammans med Unilevers egna produkter, och hotat med att inte tillämpa överenskomna rabatter samt ålägga dem att betala straffavgifter eller säga upp avtalen.

6 Dom av den 5 mars 2019, Eesti Pagar ( C‑349/17, EU:C:2019:172, punkt 49 och där angiven rättspraxis, vilken nu avspeglas i artikel 94 i domstolens rättegångsregler).

7 Det ska emellertid påpekas att den första tolkningsfrågan, såsom den är formulerad, innehåller hänvisningar till två kriterier för att fastställa huruvida det föreligger en ekonomisk enhet, nämligen en grad av inblandning och en hierarkisk koppling mellan företagen. Dessa kriterier innebär dock nödvändigtvis att det görs en uppskattning av omfattningen på grundval av det konkreta innehållet i förhållandet mellan de berörda bolagen. Relevansen av dessa kriterier kan således inte bedömas teoretiskt och i förväg, såsom den hänskjutande domstolen önskar. Även om EU-domstolen ger användbara svar genom att ge vägledning för att den nationella domstolen ska kunna avgöra mål, kan den inte ge svar som i huvudsak består i att, på grundval av de faktiska omständigheterna i beslutet om hänskjutande, kontrollera huruvida Unilever och distributörerna kunde hänföras till en ekonomisk enhet i unionsrättens mening.

8 Unilevers självständiga beteenden kunde inte heller utgöra något missbruk genom uteslutning, eftersom de exklusivitetsavtal som ingicks direkt mellan Unilever och försäljningsställena knappt omfattade 0,8 procent av samtliga aktiva försäljningsställen i Italien.

9 För en bedömning av de ansvarsregler som är tillämpliga i samband med en företagskoncern, se mitt förslag till avgörande i målet Servizio Elettrico Nazionale m.fl. ( C‑377/20, EU:C:2021:998, punkterna 146–152 och där angiven rättspraxis) (nedan kallat förslag till avgörande i målet SEN).

10 Såsom bolag eller juridisk person. Se, för ett liknande resonemang, dom av den 18 juli 2013, Schindler Holding m.fl./kommissionen ( C‑501/11 P, EU:C:2013:522, punkt 102).

11 Dom av den 27 april 2017, Akzo Nobel m.fl./kommissionen ( C‑516/15 P, EU:C:2017:314, punkt 47 och där angiven rättspraxis).

12 Dom av den 6 oktober 2021, Sumal ( C‑882/19, EU:C:2021:800, punkt 41) (nedan kallad domen Sumal).

13 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 10 mars 1992, SIV m.fl./kommissionen ( T‑68/89, T‑77/89 och T‑78/89, EU:T:1992:38, punkt 357) , dom av den 24 oktober 1996, Viho/kommissionen ( C‑73/95 P, EU:C:1996:405, punkt 54), och generaladvokaten Dutheillet de Lamothes förslag till avgörande i målet Béguelin Import (22/71, ej publicerat, EU:C:1971:103, s. 967).

14 Se, för ett liknande resonemang, punkt 30 i kommissionens riktlinjer om vertikala begränsningar av den 28 juni 2022 (EUT C 248, 2022, s. 1).

15 Se Whish R. och Bailey D., Competition Law, Oxford, 2021, tionde upplagan, s. 100 och 101.

16 Se dom av den 25 mars 2021, Deutsche Telekom/kommissionen ( C‑152/19 P, EU:C:2021:238, punkt 73) (nedan kallad Deutsche Telekom II), och dom av den 12 maj 2022, Servizio Elettrico Nazionale m.fl. (C‑377/20, nedan kallad domen SEN, EU:C:2022:379, punkt 107 och där angiven rättspraxis). Beträffande den teoretiska grunden för moderbolagets och dotterbolagets gemensamma ansvar, som består i den ekonomiska enheten, se förslag till avgörande i målet Sumal (punkterna 35–38).

17 Se dom av den 14 juli 1972, Imperial Chemical Industries/kommissionen (48/69, nedan kallad domen ICI, EU:C:1972:70, punkterna 129–141), och dom av den 6 mars 1974, Istituto Chemioterapico Italiano och Commercial Solvents/kommissionen ( 6/73 och 7/73, EU:C:1974:18, punkt 41), samt den rättspraxis som anges i fotnot 17 i förslaget till avgörande i målet Sumal.

18 Rådets förordning av den 16 december 2002 om tillämpning av konkurrensreglerna i artiklarna [81 EG] och [82 EG] (EGT L 1, 2003, s. 1).

19 Riktlinjer för beräkning av böter som döms ut enligt artikel 23.2 a i förordning nr 1/2003 (EUT C 210, 2006, s. 2, punkterna 28 och 30).

20 Se, för ett liknande resonemang, domen Sumal (domslutet och punkt 48).

21 Tillämpningen av artikel 101 FEUF på vertikala avtal som utgör särskilt allvarliga begränsningar (hardcore restrictions) i den mening som avses i artikel 4 i kommissionens förordning (EU) nr 330/2010 av den 20 april 2010 om tillämpningen av artikel 101.3 [FEUF] på grupper av vertikala avtal och samordnade förfaranden (EUT L 102, 2010, s. 1), som upphörde att gälla den 31 maj 2022, och artikel 4 i kommissionens förordning (EU) nr 2022/720 av den 10 maj 2022 om tillämpningen av artikel 101.3 [FEUF] på grupper av vertikala avtal och samordnade förfaranden (EUT L 134, 2022, s. 4), som ersatte förordning nr 330/2010.

22 Domen Deutsche Telekom II (punkt 74 och där angiven rättspraxis).

23 Dom av den 26 september 2013, The Dow Chemical Company/kommissionen ( C‑179/12 P, ej publicerad, EU:C:2013:605, punkt 55).

24 Se dom av den 10 september 2009, Akzo Nobel m.fl./kommissionen ( C‑97/08 P, EU:C:2009:536, punkt 61) och dom av den 15 april 2021, Italmobiliare m.fl./kommissionen ( C‑694/19 P, ej publicerad, EU:C:2021:286, punkterna 47 och 55, samt där angiven rättspraxis) (nedan kallad domen Italmobiliare).

25 Se förslag till avgörande i målet SEN (punkt 155 och där angiven rättspraxis).

26 Unionsdomstolen fann att sådan bevisning kan avse vissa aspekter av ett dotterbolags affärspolitik, till exempel huruvida moderbolaget kan påverka prispolitiken, produktions- och distributionsverksamheten, försäljningsmålen, bruttomarginalerna, försäljningskostnaderna, kassaflödet, lagren och marknadsföringen (se, för ett liknande resonemang, dom av den 12 december 2007, Akzo Nobel m.fl./kommissionen, T‑112/05, EU:T:2007:381, punkt 64 och där angiven rättspraxis).

27 Domen Italmobiliare (punkt 55). Det bör erinras om att även för det fall att moderbolaget innehar hela kapitalet i sitt dotterbolag finns det inget som hindrar konkurrensmyndigheterna från att fastställa det faktiska utövandet av ett avgörande inflytande genom annan bevisning eller en kombination av sådana bevis och antagandet om ett avgörande inflytande (se, för ett liknande resonemang, dom av den 27 januari 2021, The Goldman Sachs Group/kommissionen ( C‑595/18 P, EU:C:2021:73, punkt 40 och där angiven rättspraxis).

28 Domen Deutsche Telekom II (punkterna 75–77 och där angiven rättspraxis).

29 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 21 juli 2016, VM Remonts m.fl. (C‑542/14) (nedan kallad domen Remonts, EU:C:2016:578, punkterna 20, 27 och 33) och generaladvokaten Wathelets förslag till avgörande i målet VM Remonts m.fl. ( C‑542/14 P, EU:C:2015:797, punkt 48).

30 Dom av den 11 december 2003, Minoan Lines/kommissionen ( T‑66/99, EU:T:2003:337, punkterna 125–128) (nedan kallad domen Minoan Lines).

31 Dom av den 16 december 1975, Suiker Unie m.fl./kommissionen ( 40/73–48/73, 50/73, 54/73–56/73, 111/73, 113/73 och 114/73, EU:C:1975:174, punkt 480) (nedan kallad domen Suiker Unie). Min kursivering.

32 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 15 juli 2015, voestalpine och voestalpine Wire Rod Austria/kommissionen ( T‑418/10, EU:T:2015:516, punkt 153).

33 Domen Minoan Lines, punkterna 125–128).

34 Domen Suiker Unie (punkt 482).

35 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 15 september 2005, DaimlerChrysler/kommissionen ( T‑325/01, EU:T:2005:322, punkt 118).

36 Se domen Suiker Unie (punkt 544) och domen Minoan Lines (punkt 128).

37 Dom av den 14 december 2006, Confederación Española de Empresarios de Estaciones de Servicio ( C‑217/05, EU:C:2006:784, punkterna 43 och 44) (nedan kallad domen CEES). Se, även, dom av den 24 oktober 1995, Volkswagen och VAG Leasing ( C‑266/93, EU:C:1995:345, punkt 16).

38 Se, för ett liknande resonemang, förslag till avgörande av generaladvokat Wathelet i målet VM Remonts m.fl. ( C‑542/14 P, EU:C:2015:797, punkt 53).

39 Se domen Remonts (punkt 31).

40 Domen Remonts (punkt 25).

41 Domen Remonts (punkterna 29 och 30).

42 Domen Remonts (punkt 31).

43 Se, däremot, dom av den 1 juli 2010, AstraZeneca/kommissionen ( T‑321/05, EU:T:2010:266, punkterna 818–822), domen Deutsche Telekom II (punkterna 68–87) och domen SEN (punkterna 104–123).

44 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 6 september 2017, Intel/kommissionen ( C‑413/14 P, EU:C:2017:632, punkt 135) (nedan kallad domen Intel) och dom av den 6 december 2012, AstraZeneca/kommissionen ( C‑457/10 P, EU:C:2012:770), som bekräftar att ett sådant missbruk kan konstateras även om de konkurrensbegränsande effekterna endast kan uppstå genom intervention från tredje parter.

45 Se punkt 45 i detta förslag till avgörande.

46 Enligt Unilever vägrade konkurrensmyndigheten av denna anledning att träffa Unilevers ekonomer, som hade begärt ett möte för att bestämma hur dessa ekonomiska studier skulle genomföras.

47 Se domen SEN (punkterna 49–58) och förslag till avgörande i målet SEN (punkterna 109–121).

48 Se förslag till avgörande i målet SEN (punkterna 110 och 112, och där angiven rättspraxis).

49 Se förslag till avgörande i målet SEN (punkt 114 och där angiven rättspraxis).

50 Se domen SEN (punkt 52) och förslag till avgörande i målet SEN (punkt 116 och där angiven rättspraxis).

51 Se förslag till avgörande i målet SEN (punkterna 41 och 116, och där angiven rättspraxis).

52 Se domen SEN (punkt 56).

53 Närmare bestämt visar analysen vilket pris en konkurrent som är lika effektiv som Intel skulle behöva sätta på sina centralprocessorer för att kunna kompensera OEM-företagen för förlusten av Intels rabatt. En liknande analys gjordes för betalningar till MSH.

54 Dom av den 12 juni 2014, Intel/kommissionen ( T‑286/09, EU:T:2014:547, punkt 79) (nedan kallad den ursprungliga domen).

55 Den ursprungliga domen (punkterna 80–89).

56 Den ursprungliga domen (punkterna 172–197).

57 Dom av den 26 januari 2022, Intel Corporation/kommissionen (T‑286/09 RENV, EU:T:2022:19).

58 Domen Intel (punkterna 138 och 139).

59 Min kursivering.

60 Min kursivering.

61 Min kursivering.

62 Min kursivering.

63 Min kursivering.

64 Se förslag till avgörande i målet SEN (punkt 55 och där angiven rättspraxis).

65 Förslag till avgörande i målet SEN (punkt 116 och där angiven rättspraxis).

66 Domen Intel (punkterna 139 och 140).

67 Dom av den 6 december 2012, AstraZeneca/kommissionen ( C‑457/10 P, EU:C:2012:770, punkt 202).

68 Dom av den 6 oktober 2015, Post Danmark ( C‑23/14, EU:C:2015:651, punkt 65).

69 Domen Intel (punkt 140).