Förslag till avgörande av generaladvokat Giovanni Pitruzzella föredraget den 16 juni 2022
1 Originalspråk: italienska.
2 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001 av den 14 juni 2017 om EU-varumärken (EUT L 154, 2017, s. 1).
3 Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/48/EG av den 29 april 2004 om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter (EUT L 157, 2004, s. 61).
4 Dom av den 8 april 2003, Van Doren + Q ( C‑244/00, EU:C:2003:204).
5 Långt före harmoniseringen av lagstiftningen om immateriella rättigheter slog domstolen fast att innehavarens utövande av ensamrätten, om den inte omfattades av det skydd som säkerställs i konkurrenslagstiftningen (artikel 101.1 FEUF), skulle prövas mot bakgrund av bestämmelserna om fri rörlighet för varor.
6 Rådets första direktiv av den 21 december 1988 om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar (EGT L 40, 1989, s. 1; svensk specialutgåva, område 13, volym 17, s. 178).
7 EGT L 11, 1994, s. 1; svensk specialutgåva, område 17, volym 2, s. 3.
8 EUT L 336, 2015, s. 1.
9 EUT L 78, 2009, s. 1.
10 Se, för en detaljerad rekonstruktion av denna princip ur ett historiskt perspektiv, D. Sarti, Diritti esclusivi e circolazione dei beni, Milano, 1996, s. 17 och följande sidor, samt s. 73 och följande sidor.
11 Dom av den 11 juli 1996, Bristol-Myers Squibb m.fl. ( C‑427/93, C‑429/93 och C‑436/93, EU:C:1996:282, punkt 27).
12 Se dom av den 16 juli 1998, Silhouette International Schmied ( C‑355/96, EU:C:1998:374, punkterna 25 och 29).
13 Domstolen har främjat fri rörlighet för varor genom tillämpning av fördragens bestämmelser om konkurrens: dom av den 13 juli 1966, Établissements Consten S.A.R.L. och Grundig-Verkaufs-GmbH/Europeiska ekonomiska gemenskapens kommission ( 56/64 och 58/64, EU:C:1966:41), dom av den 29 februari 1968, Parke, Davis and Co./Probel, Reese, Beintema-Interpharm och Centrafarm ( 24/67, EU:C:1968:11), och dom av den 18 februari 1971, Sirena S.r.l./Eda S.r.l. m.fl. ( 40/70, EU:C:1971:18).
14 För att uppnå dessa mål har domstolen inledningsvis använt förbudet mot konkurrensbegränsande avtal och därefter de nämnda bestämmelserna om fri rörlighet för varor, vid den tidpunkten i artikel 85 i EG‑fördraget, nu i artikel 101 FEUF. Se dom av den 13 juli 1966, Établissements Consten S.A.R.L. och Grundig-Verkaufs-GmbH/Europeiska ekonomiska gemenskapens kommission ( 56/64 och 58/64, EU:C:1966:41).
15 Se dom av den 31 oktober 1974, Centrafarm BV och Adriaan de Peijper/Winthrop BV ( 16/74, EU:C:1974:115), dom av den 23 maj 1978, Hoffmann-La Roche & Co. AG/Centrafarm Vertriebsgesellschaft Pharmazeutischer Erzeugnisse mbH ( 102/77, EU:C:1978:108), och dom av den 4 oktober 2011, Football Association Premier League Ltd m.fl./QC Leisure m.fl. och Karen Murphy/Media Protection Services Ltd ( C‑403/08 och C‑429/08, EU:C:2011:631, punkt 94).
16 Se dom av den 31 oktober 1974, Centrafarm BV och Adriaan de Peijper/Winthrop BV ( 16/74, EU:C:1974:115, punkt 7), och dom av den 23 maj 1978, Hoffmann-La Roche & Co. AG/Centrafarm Vertriebsgesellschaft Pharmazeutischer Erzeugnisse mbH ( 102/77, EU:C:1978:108, punkt 6). Se i detta hänseende, även, förslag till avgörande av generaladvokaten Sharpston av den 6 april 2006 i målet Boehringer Ingelheim m.fl. ( C‑348/04, EU:C:2006:235, punkt 9) som preciserar vilka två delar som det särskilda föremålet för ett varumärke består av: De[t] består dels av rätten att använda märket för att för första gången föra ut varor som skyddas av märket på marknaden i EG, varefter den rätten är konsumerad, dels av rätten att motsätta sig all användning av varumärket som kan förvanska ursprungsgarantin, som både omfattar en garanti för ursprungsidentitet och en garanti för märkesvarans integritet.
17 I dom av den 8 juni 1971, Deutsche Grammophon/Metro SB ( 78/70, EU:C:1971:59), uttalade domstolen sig för första gången i ämnet, i övrigt just i ett mål som gällde upphovsrätt.
18 Begreppet utsläppande på marknaden, uppfattat som en verkan, rör räckvidden av de rättigheter som är knutna till varumärket och är därmed föremål för fullständig harmonisering trots att de transaktioner och handlingar som utsläppandet på marknaden består av regleras av varje enskild medlemsstat. Se dom av den 3 juni 2010, Coty Prestige Lancaster Group GmbH/Simex Trading AG ( C‑127/09, EU:C:2010:313, punkterna 27 och 28), dom av den 23 april 2009, Copad SA/Christian Dior couture SA, Vincent Gladel och Société industrielle lingerie (SIL) ( C‑59/08, EU:C:2009:260, punkt 40), och dom av den 30 november 2004, Peak Holding AB/Axolin-Elinor AB ( C‑16/03, EU:C:2004:759, punkterna 31 och 32).
19 Se dom av den 1 juli 1999, Sebago Inc. och Ancienne Maison Dubois & Fils SA/G-B Unic SA ( C‑173/98, EU:C:1999:347, punkterna 19 och 20).
20 Se dom av den 31 oktober 1974, Centrafarm BV och Adriaan de Peijper/Winthrop BV ( 16/74, EU:C:1974:115, punkt 1).
21 Se dom av den 22 juni 1994, IHT/Ideal Standard ( C‑9/93, EU:C:1994:261, punkt 43), enligt vilken det med avseende på konsumtion krävs att rättsinnehavaren i importlandet direkt eller indirekt skall ha befogenhet att avgöra vilka varor som får förses med varumärket i exportlandet och att kontrollera deras kvalitet.
22 Se dom av den 1 juli 1999, Sebago Inc. och Ancienne Maison Dubois & Fils SA/G-B Unic SA ( C‑173/98, EU:C:1999:347, punkt 22).
23 Dom av den 20 november 2001, Zino Davidoff SA och A & G Imports Ltd ( C‑414/99–C‑416/99, EU:C:2001:617).
24 Se dom av den 20 november 2001, Zino Davidoff SA och A & G Imports Ltd ( C‑414/99–C‑416/99, EU:C:2001:617, punkt 47).
25 Se dom av den 20 november 2001, Zino Davidoff SA och A & G Imports Ltd ( C‑414/99–C‑416/99, EU:C:2001:617, punkt 60).
26 Se dom av den 26 mars 2020, Miasto Łowicz och Prokurator Generalny ( C‑558/18 och C‑563/18, EU:C:2020:234, punkt 32).
27 Se dom av den 21 december 2021, Randstad Italia ( C‑497/20, EU:C:2021:1037, punkt 57). Se, även, dom av den 15 juli 2021, kommissionen/Polen (Disciplinära förfaranden gentemot domare) ( C‑791/19, EU:C:2021:596, punkt 52).
28 Se dom av den 6 oktober 2020, État luxembourgeois (Rätt att överklaga en begäran om upplysningar i skattefrågor) ( C‑245/19 och C‑246/19, EU:C:2020:795, punkt 54 och där angiven rättspraxis).
29 Se dom av den 6 oktober 2020, État luxembourgeois (Rätt att överklaga en begäran om upplysningar i skattefrågor) ( C‑245/19 och C‑246/19, EU:C:2020:795, punkt 66 och där angiven rättspraxis).
30 Se dom av den 21 december 2021, Randstad Italia ( C‑497/20, EU:C:2021:1037, punkt 58).
31 Se dom av den 17 mars 2016, Bensada Benallal ( C‑161/15, EU:C:2016:175, punkt 29). Se, även, dom av den 27 juni 2013, Agrokonsulting-04 ( C‑93/12, EU:C:2013:432, punkt 39).
32 Se dom av den 6 oktober 2015, Târșia ( C‑69/14, EU:C:2015:662, punkt 34).
33 Se dom av den 10 mars 2021, Konsul Rzeczypospolitej Polskiej w N. ( C‑949/19, EU:C:2021:186, punkt 43), dom av den 13 december 2017, El Hassani ( C‑403/16, EU:C:2017:960, punkt 26), och dom av den 15 mars 2017, Aquino ( C‑3/16, EU:C:2017:209, punkt 48).
34 Se dom av den 21 december 2021, Randstad Italia ( C‑497/20, EU:C:2021:1037, punkt 62). Se, även, dom av den 14 maj 2020, Országos Idegenrendészeti Főigazgatóság Dél-alföldi Regionális Igazgatóság ( C‑924/19 PPU och C‑925/19 PPU, EU:C:2020:367, punkt 143).
35 Se dom av den 13 januari 2022, Minister Sprawiedliwości ( C‑55/20, EU:C:2022:6, punkterna 104 och 105 och där angiven rättspraxis).
36 Kommissionens yttranden (punkterna 39–41).
37 Se punkt 21 i Harman International Industries yttranden. Det hänvisas även till punkterna 54–80 för en beskrivning av gällande praxis i vissa medlemsstater inom ramen för interimistiska förfaranden avseende skyddsåtgärder och verkställighetsförfaranden.
38 Se dom av den 20 november 2001, Zino Davidoff SA och A & G Imports Ltd ( C‑414/99–C‑416/99, EU:C:2001:617, punkt 54).
39 Se dom av den 20 november 2001, Zino Davidoff SA och A & G Imports Ltd ( C‑414/99–C‑416/99, EU:C:2001:617, punkt 54), dom av den 8 april 2003, Van Doren + Q ( C‑244/00, EU:C:2003:204, punkterna 37 och 38), och dom av den 20 december 2017, Schweppes ( C‑291/16, EU:C:2017:990, punkt 52).
40 Dom av den 8 april 2003, Van Doren + Q ( C‑244/00, EU:C:2003:204, punkt 39).
41 Dom av den 8 april 2003, Van Doren + Q ( C‑244/00, EU:C:2003:204, punkt 41).
42 Harman International Industries yttranden i det nationella målet (punkt 6).