lagen.
EU-domstolen

Förslag till avgörande av generaladvokat Anthony Collins föredraget den 20 oktober 2022

CELEX
62021CC0412
Typ
EU-domstolen

Källa

1 Originalspråk: engelska.

2 EUT L 9, 2009, s. 12.

3 Monitorul Oficial al României, Del I, nr 688 av den 10 september 2015.

4 Den handling som nämns i artikel 452.1 h tycks inte finnas med i förteckningen över handlingar.

5 Se, till exempel, dom av den 2 februari 2021, Consob ( C‑481/19, EU:C:2021:84, punkt 36 och där angiven rättspraxis).

6 Dom av den 26 februari 2013, Åkerberg Fransson ( C‑617/10, EU:C:2013:105, punkterna 17–23 och där angiven rättspraxis).

7 Se, beträffande presumtion om fysiska personers oskuld i straffrättsliga förfaranden, artikel 4 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/343 av den 9 mars 2016 om förstärkning av vissa aspekter av oskuldspresumtionen och av rätten att närvara vid rättegången i straffrättsliga förfaranden (EUT L 65, 2016, s. 1). Se även, exempelvis, dom av den 5 september 2019, AH m.fl. (Oskuldspresumtion) ( C‑377/18, EU:C:2019:670, punkt 43 och där angiven rättspraxis).

8 Se, i samband med presumtion om fysiska personers oskuld i straffrättsliga förfaranden, skäl 16 i direktiv 2016/343, som avser preliminära beslut av processuell karaktär som grundas på misstanke eller bevisning, såsom beslut om häktning, och skälen 18 och 19, som avser offentligt spridande av uppgifter om straffrättsliga förfaranden. Se även, till exempel, dom av den 28 november 2019, Spetsializirana prokuratura ( C‑653/19 PPU, EU:C:2019:1024).

9 Se, till exempel, dom av den 8 juli 1999, Hüls/kommissionen ( C‑199/92 P, EU:C:1999:358, punkt 150 och där angiven rättspraxis).

10 Se Förklaring avseende stadgan om de grundläggande rättigheterna (EUT C 303, 2007, s. 17). Se även, exempelvis, dom av den 9 september 2021, Adler Real Estate m.fl. ( C‑546/18, EU:C:2021:711, punkt 46 och där angiven rättspraxis), samt artikel 3 i direktiv 2016/343.

11 Dom av den 20 mars 2018, Menci ( C‑524/15, EU:C:2018:197, punkt 25 och där angiven rättspraxis).

12 Se Förklaring avseende stadgan om de grundläggande rättigheterna (EUT C 303, 2007, s. 17).

13 Dom av den 5 juni 2012, Bonda ( C‑489/10, EU:C:2012:319, punkt 37 och där angiven rättspraxis). De tre kriterierna beskrivs också som Engel-kriterierna med anledning av domen från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (nedan kallad Europadomstolen) av den 8 juni 1976 i målet Engel m.fl. mot Nederländerna, CE:ECHR:1976:0608JUD000510071. Engel-kriterierna antogs för att fastställa en brottsmisstanke i den mening som avses i artikel 6 i Europakonventionen. För att möjliggöra en konsekvent tolkning av Europakonventionen har Europadomstolen slagit fast att samma kriterier avgör om artikel 7 i Europakonventionen och principen ne bis in idem i artikel 4.1 i protokoll nr 7 till Europakonventionen är tillämpliga (Europadomstolen, 25 juni 2020, Ghoumid m.fl. mot Frankrike, CE:ECHR:2020:0625JUD005227316, § 68 och där angiven rättspraxis).

14 Dom av den 20 mars 2018, Menci ( C‑524/15, EU:C:2018:197, punkterna 29 och 30 och där angiven rättspraxis).

15 Dom av den 27 oktober 1992, Tyskland/kommissionen, C‑240/90, EU:C:1992:408, punkterna 25–27), dom av den 11 juli 2002, Käserei Champignon Hofmeister ( C‑210/00, EU:C:2002:440, punkterna 36–44 och där angiven rättspraxis, och dom av den 5 juni 2012, Bonda ( C‑489/10, EU:C:2012:319, punkterna 40–46).

16 Dom av den 6 december 2012, SEPA ( C‑562/11, EU:C:2012:779, punkt 25 och där angiven rättspraxis).

17 Dom av den 26 september 2014, Flying Holding m.fl./kommissionen ( T‑91/12 och T‑280/12, EU:T:2014:832, punkterna 60–63 och där angiven rättspraxis).

18 Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument och om ändring av rådets direktiv 85/611/EEG och 93/6/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG samt upphävande av rådets direktiv 93/22/EEG (EUT L 145, 2004, s. 1).

19 Dom av den 13 september 2018, UBS Europe m.fl. ( C‑358/16, EU:C:2018:715, punkt 46).

20 Förslag till avgörande av generaladvokaten Kokott i målet UBS Europe m.fl. ( C‑358/16, EU:C:2017:606, punkterna 60–71 och där angiven rättspraxis). Se även Europadomstolen, 1 februari 2007, Storbråten mot Norge (CE:ECHR:2007:0201DEC001227704).

21 Dom av den 14 februari 2012, Toshiba Corporation m.fl. ( C‑17/10, EU:C:2012:72, punkt 94 och där angiven rättspraxis).

22 Dom av den 20 mars 2018, Garlsson Real Estate m.fl. ( C‑537/16, EU:C:2018:193, punkt 35).

23 Dom av den 20 mars 2018, Menci ( C‑524/15, EU:C:2018:197, punkt 33).

24 Dom av den 22 juni 2021, Latvijas Republikas Saeima (Prickning) ( C‑439/19, EU:C:2021:504, punkterna 86–93 och där angiven rättspraxis), och Europadomstolen, 23 september 1998, Malige mot Frankrike (CE:ECHR:1998:0923JUD002781295, §§ 35–40 och där angiven rättspraxis).

25 Förslag till avgörande av generaladvokaten Bot i målet Karelia ( C‑81/15, EU:C:2016:66, punkterna 44–46 och där angiven rättspraxis).

26 Europadomstolen, 8 juni 1976, Engel m.fl. mot Nederländerna (CE:EHCR:1976:0608JUD000510071, § 82), och Europadomstolen, 31 maj 2011, Žugić mot Kroatien (CE:ECHR:2011:0531JUD000369908, § 68).

27 Europadomstolen, 19 februari 2013, Müller-Hartburg mot Österrike (CE:ECHR:2013:0219JUD004719506, §§ 45–49 och där angiven rättspraxis).

28 Europadomstolen, 15 december 2020, Pişkin mot Turkiet (CE:ECHR:2020:1215JUD003339918, §§ 105–109 och där angiven rättspraxis).

29 Europadomstolen, 7 juli 1989, Tre Traktörer Aktiebolag mot Sverige (CE:ECHR:1989:0707JUD001087384, § 46).

30 Europadomstolen, 4 juni 2019, Rola mot Slovenien (CE:ECHR:2019:0604JUD001209614, §§ 60–67 och där angiven rättspraxis).

31 Europadomstolen, 4 mars 2014, Grande Stevens mot Italien (CE:ECHR:2014:0304JUD001864010, §§ 95–101 och där angiven rättspraxis).

32 Dom av den 20 mars 2018, Menci ( C‑524/15, EU:C:2018:197, punkt 27 och där angiven rättspraxis).

33 Se punkt 26 i detta förslag till avgörande och där angiven rättspraxis.

34 Se även artiklarna 2, 7 och 8 i kommissionens rekommendation av den 29 november 2000 om riktlinjer för godkännande av lagerhavare enligt rådets direktiv 92/12/EEG när det gäller punktskattebelagda varor (EGT L 314, 2000, s. 29).

35 Se, analogt, dom av den 16 oktober 2019, Glencore Agriculture Hungary ( C‑189/18, EU:C:2019:861, punkt 37 och där angiven rättspraxis), och dom av den 4 juni 2020, C.F. (Skattekontroll) ( C‑430/19, EU:C:2020:429, punkt 45).

36 Se, till exempel, dom av den 9 februari 2012, Urbán ( C‑210/10, EU:C:2012:64, punkterna 45–59 och där angiven rättspraxis).

37 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 14 maj 2020, AGROBET CZ ( C‑446/18, EU:C:2020:369, punkterna 42 och 44 och där angiven rättspraxis).

38 Dom av den 17 december 2015, WebMindLicenses ( C‑419/14, EU:C:2015:832, punkt 68), och dom av den 24 februari 2022, SC Cridar Cons ( C‑582/20, EU:C:2022:114, punkt 37 och där angiven rättspraxis).

39 Eller i samband den första tillfälliga återkallelsen av tillstånd som beslutades i enlighet med artikel 369.3 b i skattelagen efter det att Dual Prod hade begått en sådan handling som avses i artikel 452.1 i) i skattelagen.

40 Se, för ett liknande resonemang i samband med påföljder som åläggs av en administrativ myndighet, Europadomstolen, 28 juni 2018, G.I.E.M. S.r.l. m.fl. mot Italien, CE:ECHR:2018:0628JUD000182806, § 254 och där angiven rättspraxis.

41 Dom av den 23 december 2009, Spector Photo Group och Van Raemdonck ( C‑45/08, EU:C:2009:806, punkterna 43 och 44 och där angiven rättspraxis).

42 Se, till exempel, dom av den 7 januari 2004, Aalborg Portland m.fl./kommissionen ( C‑204/00 P, C‑205/00 P, C‑211/00 P, C‑213/00 P, C‑217/00 P och C‑219/00 P, EU:C:2004:6, punkt 81 och där angiven rättspraxis), och dom av den 27 januari 2021, The Goldman Sachs Group/kommissionen ( C‑595/18 P, EU:C:2021:73, punkterna 31–33 och där angiven rättspraxis).

43 Europadomstolen, 7 oktober 1988, Salabiaku mot Frankrike (CE:ECHR:1988:1007JUD001051983, § 28 och där angiven rättspraxis).

44 Europadomstolen, 8 februari 1996, John Murray mot Förenade kungariket (CE:ECHR:1996:0208JUD001873191, § 54).

45 Europadomstolen, 15 november 2016, A och B mot Norge (CE:ECHR:2016:1115JUD002413011), och Europadomstolen, 18 maj 2017, Jóhannesson m.fl. mot Island (CE:ECHR:2017:0518JUD002200711).

46 Beslut av den 7 oktober 2013, Società cooperativa Madonna dei miracoli ( C‑82/13, EU:C:2013:655, punkt 12 och där angiven rättspraxis).

47 Se, analogt, dom av den 16 juli 2009, Der Grüne Punkt – Duales System Deutschland/kommissionen ( C‑385/07 P, EU:C:2009:456, punkterna 181 och 182 och där angiven rättspraxis). Se även princip 3 i rekommendation nr R(91) 1, som antogs den 13 februari 1991 av Europarådets ministerkommitté och i vilken anges att en person inte får åläggas administrativa påföljder två gånger för samma gärning på grundval av samma lagbestämmelse eller bestämmelser som skyddar samma sociala intresse.