Förslag till avgörande av generaladvokat Anthony Collins föredraget den 9 februari 2023

1 Originalspråk: engelska.

2 EGT L 1, 1994, s. 3.

3 BGBl. 1997 I, s. 378.

4 BGBl. 2008 I, s. 3018.

5 I beslutet om hänskjutande hänvisas till 13c § i lagen om arvs- och gåvoskatt. Den bestämmelsen har sedermera blivit 13d § i lagen om arvs- och gåvoskatt. Se Gesetz zur Anpassung des Erbschaftsteuer- und Schenkungsteuergesetzes an die Rechtsprechung des Bundesverfassungsgerichts (lagen om anpassning av lagen om arvs- och gåvoskatt till rättspraxis från den federala högsta förvaltningsdomstolen) av den 4 november 2016 (BGBl. 2016 I, s. 2464).

6 BGBl. 2002 II, s. 670.

7 Dom av den 15 oktober 2009, Buseley och Cibrian Fernandez ( C‑35/08, EU:C:2009:625, punkt 18), och dom av den 17 oktober 2013, Welte ( C‑181/12, EU:C:2013:662, punkt 20).

8 Dom av den 22 januari 2009, STEKO Industriemontage ( C‑377/07, EU:C:2009:29, punkt 23).

9 Se Entwurf eines Gesetzes zur Reform des Erbschaftsteuer- und Bewertungsrechts (förslag till lag om reformering av arvsskattesystemet och värderingsreglerna) 16/7918, av den 28 januari 2008, s. 25 och 36.

10 Dom av den 1 oktober 2009, Woningstichting Sint Servatius ( C‑567/07, EU:C:2009:593, punkt 30).

11 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 10 februari 2011, Haribo Lakritzen Hans Riegel och Österreichische Salinen ( C‑436/08 och C‑437/08, EU:C:2011:61, punkterna 127 och 128).

12 Det pågår en diskussion om den ekonomiska nyttan av en fullständig liberalisering av kapital i förhållande till tredjeländer. Det finns en mycket kortfattad översikt över de båda motsatta teorierna i Antonaki, I., Capital, Market and the State. Reconciling Free Movement of Capital with Public Interest Objectives, Brill Nijhoff, Leiden, 2022, s. 11–16. Se även Stiglitz, J., Capital Market Liberalization, Economic Growth and Instability, World Development,, volym 28, utgåva 6, 2000, s. 1075–1086; Alesina, A., Grilli, V., och Milsei-Ferretti, G. M., The Political Economy of Capital Controls i Leiderlman, L., och Razin, A, (red.), Capital Mobility: The Impact on Consumption, Investment and Growth, Cambridge University Press, 1994, s. 380.

13 Se, analogt, dom av den 22 november 2018, Huijbrechts ( C‑679/17, EU:C:2018:940, punkt 19), och dom av den 17 januari 2008, Jäger ( C‑256/06, EU:C:2008:20, punkt 35).

14 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 19 november 2009, kommissionen/Italien ( C‑540/07, EU:C:2009:717, punkt 66), och dom av den 5 maj 2011, kommissionen/Portugal ( C‑267/09, EU:C:2011:273, punkt 51).

15 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 18 december 2007, A ( C‑101/05, EU:C:2007:804, punkterna 28 och 31).

16 För vilket krävs att begränsningarna måste vara lämpliga för att uppnå de eftersträvade målen och inte får gå utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål. Se, för ett liknande resonemang, dom av den 13 maj 2003, kommissionen/Spanien ( C‑463/00, EU:C:2003:272, punkt 68), och dom av den 22 november 2018, Huijbrechts ( C‑679/17, EU:C:2018:940, punkt 30 och där angiven rättspraxis).

17 Dom av den 28 september 2006, kommissionen/Nederländerna ( C‑282/04 och C‑283/04, EU:C:2006:608, punkterna 32 och 33).

18 Dom av den 12 december 2006, Test Claimants in the FII Group Litigation ( C‑446/04, EU:C:2006:774, punkt 172), dom av den 18 december 2007, A ( C‑101/05, EU:C:2007:804, punkt 55), dom av den 10 februari 2011, Haribo Lakritzen Hans Riegel och Österreichische Salinen ( C‑436/08 och C‑437/08, EU:C:2011:61, punkt 69), dom av den 5 maj 2011, kommissionen/Portugal ( C‑267/09, EU:C:2011:273, punkt 42), dom av den 17 oktober 2013, Welte ( C‑181/12, EU:C:2013:662, punkt 63), dom av den 10 april 2014, Emerging Markets Series of DFA Investment Trust Company ( C‑190/12, EU:C:2014:249, punkt 71), och dom av den 26 februari 2019, X (Mellanliggande bolag med hemvist i tredjeland) ( C‑135/17, EU:C:2019:136, punkterna 73 och 74).

19 Dom av den 26 februari 2019, X (Mellanliggande bolag med hemvist i tredjeland) ( C‑135/17, EU:C:2019:136, punkterna 81 och 84).

20 Dom av den 17 oktober 2013, Welte ( C‑181/12, EU:C:2013:662, punkt 59), och dom av den 10 april 2014, Emerging Markets Series of DFA Investment Trust Company ( C‑190/12, EU:C:2014:249, punkterna 91 och 92).

21 Dom av den 10 februari 2011, Haribo Lakritzen Hans Riegel and Österreichische Salinen ( C‑436/08 och C‑437/08, EU:C:2011:61, punkterna 118 och 121), dom av den 10 april 2014, Emerging Markets Series of DFA Investment Trust Company ( C‑190/12, EU:C:2014:249, punkt 98), och dom av den 26 februari 2019, X (Mellanliggande bolag med hemvist i tredjeland) ( C‑135/17, EU:C:2019:136, punkt 72).

22 Se, till exempel, dom av den 27 januari 2009, Porsche ( C‑318/07, EU:C:2009:33, punkterna 66–70), dom av den 19 november 2009, kommissionen/Italien ( C‑540/07, EU:C:2009:717, punkterna 64, 72 och 73), och dom av den 5 maj 2011, kommissionen/Portugal ( C‑267/09, EU:C:2011:273, punkterna 46, 57 och 58). Se även dom av den 18 december 2007, A ( C‑101/05, EU:C:2007:804, punkterna 60–66), dom av den 10 april 2014, Emerging Markets Series of DFA Investment Trust Company ( C‑190/12, EU:C:2014:249, punkterna 85–88), och dom av den 26 februari 2019, X (Mellanliggande bolag med hemvist i tredjeland) ( C‑135/17, EU:C:2019:136, punkterna 94 och 95). Dessa domar visar att det kommer an på de hänskjutande domstolarna att mot bakgrund av omständigheterna i varje enskilt fall avgöra huruvida begränsningar av den fria rörligheten för kapital är motiverade särskilt med hänvisning till en effektiv skattekontroll.

23 Dom av den 18 december 2007, A ( C‑101/05, EU:C:2007:804, punkt 36).

24 Dom av den 19 november 2009, kommissionen/Italien ( C‑540/07, EU:C:2009:717, punkt 69), och dom av den 5 maj 2011, kommissionen/Portugal ( C‑267/09, EU:C:2011:273, punkt 54).

25 Dom av den 12 december 2006, Test Claimants in the FII Group Litigation ( C‑446/04, EU:C:2006:774, punkterna 170 och 171), och dom av den 18 december 2007, A ( C‑101/05, EU:C:2007:804, punkt 37). I doktrinen har det påpekats att den utomeuropeiska aspekten av den fria rörligheten för kapital, särskilt rättfärdigandegrunderna, inte har undersökts tillräckligt. Se Snell, J., Free movement of capital: evolution as a non-linear process, i: Craig., P., och de Búrca G., (red.), The Evolution of EU Law, Oxford University Press, Oxford, 2021, s. 597–607.

26 Dom av den 17 januari 2008, Jäger ( C‑256/06, EU:C:2008:20, punkt 35).

27 Ibidem, punkterna 47 och 50.

28 Ibidem, punkt 52.

29 Dom av den 1 oktober 2009, Woningstichting Sint Servatius ( C‑567/07, EU:C:2009:593, punkterna 21–24).

30 Ibidem, punkt 27.

31 Ibidem, punkt 30.

32 Ibidem, punkterna 32–34.

33 Ibidem, punkterna 35–38.

34 Dom av den 15 oktober 2009, Busley och Cibrián Fernández ( C‑35/08, EU:C:2009:625, punkterna 26 och 27).

35 Ibidem, punkterna 31 och 32.

36 Se dom av den 21 december 2016, AGET Iraklis ( C‑201/15, EU:C:2016:972, punkt 77), och artikel 151 första stycket FEUF.

37 Detta påverkar inte Europeiska unionens möjligheter att ingå internationella avtal med tredjeländer, såsom handelsavtal, med vilka ett stort antal olika mål kan eftersträvas, till exempel socialt skydd och miljöskydd.

38 Se den rättspraxis till vilken hänvisas i punkterna 33 och 35 ovan.

39 Dom av den 21 december 2016, AGET Iraklis ( C‑201/15, EU:C:2016:972, punkt 81).

40 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 21 december 2016, AGET Iraklis ( C‑201/15, EU:C:2016:972, punkt 93).

41 Domstolen drog otvetydigt denna slutsats i dom av den 5 maj 2011, kommissionen/Portugal ( C‑267/09, EU:C:2011:273, punkterna 53–58). Se även dom av den 18 december 2007, A ( C‑101/05, EU:C:2007:804, punkterna 55–66), och dom av den 26 februari 2019, X (Mellanliggande bolag med hemvist i tredjeland) ( C‑135/17, EU:C:2019:136, punkterna 74 och 93–95), där domstolen antydde att begränsningen skulle kunna vara motiverad, men överlät åt den hänskjutande domstolen att avgöra detta.