lagen.
EU-domstolen

Förslag till avgörande av generaladvokat Maciej Szpunar av den 25 maj 2023

CELEX
62022CC0010
Typ
EU-domstolen

Källa

1 Originalspråk: franska.

2 Med användare avses här de personer och enheter som utnyttjar verken för att ge allmänheten tillgång till dem. Dessa användare måste därför skiljas från användare ur allmänheten, som kan betecknas som slutanvändare.

3 Se, bland annat, dom av den 12 april 2013, CISAC/kommissionen ( T‑442/08, EU:T:2013:188), och dom av den 27 februari 2014, OSA (C‑351/12, nedan kallad domen OSA, EU:C:2014:110).

4 EGT L 178, 2000, s. 1.

5 Europaparlamentets och rådets direktiv av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter (EGT L 204, 1998, s. 37).

6 EUT L 241, 2015, s. 1.

7 EUT L 376, 2006, s. 36.

8 EUT L 84, 2014, s. 72.

9 GURI nr 166, av den 16 juli 1941.

10 GURI nr 242, av den 16 oktober 2017.

11 GURI nr 72, av den 27 mars 2017.

12 Avseende den specifika roll som denna organisation har, se punkt 31 i förevarande förslag till avgörande.

13 Det rör sig således om en individuell förvaltning av upphovsmännens rättigheter och Jamendo agerar här som en användare som sprider verken.

14 Beslut av domstolens ordförande av den 16 juli 2019, S.I.A.E. ( C‑781/18, ej publicerat, EU:C:2019:656).

15 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 22 november 2005, Mangold ( C‑144/04, EU:C:2005:709, punkt 38). Den lösning som domstolen valde i sin dom av den 11 mars 1980, Foglia ( 104/79, EU:C:1980:73, punkterna 10–13), som den italienska regeringen åberopade vid förhandlingen, är således inte tillämplig här.

16 Enligt fast rättspraxis (se senast dom av den 9 mars 2023, Registrų centras, C‑354/21, EU:C:2023:184, punkt 35).

17 I detta skäl anges följande När kollektiva förvaltningsorganisationer etablerat sig inom unionen bör de kunna åtnjuta friheterna enligt fördragen när de representerar rättighetshavare som är bosatta eller etablerade i andra medlemsstater eller när de utfärdar licenser till användare som är bosatta eller etablerade i andra medlemsstater.

18 I detta skäl anges bland annat att [s]yftet med detta direktiv är att uppnå samordning av de nationella bestämmelserna om hur kollektiva förvaltningsorganisationer får inleda sin verksamhet för att förvalta upphovsrätt och närstående rättigheter.

19 I detta skäl anges i den första meningen att [r]ättighetshavare bör kunna anförtro förvaltningen av sina rättigheter åt oberoende förvaltningsenheter.

20 Genom bestämmelserna i avdelning III i direktiv 2014/26 inrättas ett system för gränsöverskridande licensiering för spridning av musiktjänster på nätet. Detta ligger emellertid utanför förevarande mål.

21 De anges i artikel 2.4 i nämnda direktiv.

22 För en tolkning av direktiv 2014/26 i denna mening, se Spina Ali, G., Collective monopolies: SIAE v. Soundreef and the implementation of Directive 2014/26 in Italy, European Intellectual Property Review, 2018, nr 40, sidorna 113–128.

23 Det ska erinras om att enligt artikel 3.1 i direktiv 2006/123 ska de unionsrättsakter som reglerar tjänsteverksamhet inom särskilda områden ha företräde framför bestämmelserna i direktivet. Detta gäller med nödvändighet för området för informationssamhällets tjänster, som regleras av direktiv 2000/31.

24 Domen OSA, punkterna 64–66.

25 COM(2012) 372 final. I skäl 3 i detta förslag till direktiv anges att [n]är upphovsrättsorganisationer etablerar sig som tjänsteleverantörer i unionen måste de uppfylla de nationella kraven enligt direktiv [2006/123] vars syfte är att skapa en rättslig ram för att säkerställa friheten att etablera och tillhandahålla tjänster mellan medlemsstaterna. Det betyder att upphovsrättsorganisationerna bör kunna tillhandahålla sina tjänster fritt över gränserna, för att representera rättighetshavare som är bosatta eller etablerade i andra medlemsstater eller utfärda licenser till användare som är bosatta eller etablerade i andra medlemsstater. I detta skäl nämndes endast kollektiva förvaltningsorganisationer, eftersom tillämpningsområdet för förslaget till direktiv inte omfattade oberoende förvaltningsenheter, som lades till under lagstiftningsförfarandet. En hänvisning till direktiv 2006/123 fanns även i skäl 8 i detta förslag till direktiv. Även om hänvisningar till detta direktiv ströks under lagstiftningsarbetet, härrör dess tillämplighet på olika tjänsteverksamheter från dess egna bestämmelser och inte från skälen i någon annan unionsrättsakt.

26 Samma som den som införde de omtvistade bestämmelserna.

27 Enligt det svar som den italienska regeringen gav vid förhandlingen på en fråga från domstolen får kollektiva förvaltningsorganisationer som är etablerade i andra medlemsstater bedriva verksamhet som består i förvaltning av upphovsrätt direkt på italienskt territorium.

28 Se punkt 39 i förevarande förslag till avgörande.

29 Se punkt 40 i förevarande förslag till avgörande.

30 Denna aspekt är inte avgörande här och jag analyserar den därför inte i detalj. Däremot står den i centrum för mål C‑376/22, Google Ireland m.fl., i vilket jag kommer att avge mitt förslag till avgörande den 8 juni 2023.

31 Se, för ett liknande resonemang, De Miguel Asensio, P., Conflict of Laws and the Internet, Edward Elgar Publishing, Cheltenham, 2020, s. 73.

32 Dom av den 30 november 1995 ( C‑55/94, EU:C:1995:411, punkterna 25–27).

33 Se, senast, dom av den 23 februari 2016, kommissionen/Ungern ( C‑179/14, EU:C:2016:108, punkterna 148 och 150).

34 Till skillnad från den så kallade virtuella världen på internet.

35 Dom av den 30 november 1995 ( C‑55/94, EU:C:1995:411).

36 Dom av den 30 november 1995 ( C‑55/94, EU:C:1995:411).

37 Se rubriken till artikel 3 i nämnda direktiv.

38 Begreppet etablerad tjänsteleverantör definieras i artikel 2 c i direktiv 2000/31/EG.

39 Dessutom kräver definitionen av begreppet etableringsställe i artikel 4 led 5 i direktiv 2006/123 att det finns en fast infrastruktur från vilken tillhandahållandet av tjänster faktiskt säkerställs. E contrario anses därför ett tillhandahållande av tjänster vara gränsöverskridande, även om det är av varaktig karaktär, om det inte finns en sådan stabil infrastruktur.

40 Domen i målet OSA, punkt 65.

41 Se hennes förslag till avgörande i målet OSA ( C‑351/12, EU:C:2013:749, punkt 64).

42 Domen i målet OSA, punkt 65.

43 Se dom av den 22 december 2022, Airbnb Ireland och Airbnb Payments UK ( C‑83/21, EU:C:2022:1018, punkt 38).

44 Se punkterna 53–55 i detta förslag till avgörande.

45 När det gäller de skäl som ligger till grund för den omtvistade begränsningen, se punkt 52 i detta förslag till avgörande.

46 Dom av den 23 december 2015, Hiebler ( C‑293/14, EU:C:2015:843, punkterna 43 och 44).

47 Såsom skäl 70 i direktiv 2006/123 tycks kräva för tolkningen av begreppet tjänst av allmänt ekonomiskt intresse.

48 Jag utesluter inte att kollektiva förvaltningsorgan kan anförtros uppgifter av allmänt intresse, såsom att bidra ekonomiskt eller på annat sätt till kulturens utveckling. Det rör sig emellertid om en annan verksamhet än förvaltning av upphovsrätt som sådan.

49 Domstolen hade för övrigt redan i sin dom av den 2 mars 1983, GVL/kommissionen ( 7/82, EU:C:1983:52, punkterna 29–32), vägrat att erkänna en organisation för kollektiv förvaltning av upphovsrätt som en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse.

50 Se senast dom av den 11 juni 2020, KOB ( C‑206/19, EU:C:2020:463, punkt 30 och där angiven rättspraxis). Vad särskilt gäller direktiv 2006/123, se, för ett liknande resonemang, dom av den 16 juni 2015, Rina Services m.fl. ( C‑593/13, EU:C:2015:399, punkt 23 och följande punkter).

51 Angående friheten på den inre marknaden som ska tillämpas, se punkterna 59–65 i detta förslag till avgörande.

52 Domen i målet OSA, punkterna 69–71.

53 Domen i målet OSA, punkterna 72–78.

54 Domen i målet, punkterna 76 och 77.

55 Domen i målet OSA meddelades dagen efter det att direktiv 2014/26 antagits.

56 Ibidem.

57 Enligt en studie från 2009 erhöll mer än hälften av SIAE:s medlemmar avgifter som inte ens täckte kostnaderna för medlemskapet i denna organisation (Spina Ali, G., se ovan).