Förslag till avgörande av generaladvokat Tamara Ćapeta föredraget den 8 juni 2023
1 Originalspråk: engelska.
2 Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/88/EG av den 4 november 2003 om arbetstidens förläggning i vissa avseenden (EUT L 299, 2003, s. 9) (nedan kallat arbetstidsdirektivet).
3 Det bör erinras om att arbetstidsdirektivet enligt artikel 1.3 däri ska tillämpas på all verksamhet, såväl offentlig som privat, vilket innebär att direktivet utan tvekan är tillämpligt på en arbetsgivare som, såsom i det nationella målet, är en kommun.
4 Det framgår av begäran om förhandsavgörande att BU skickade in en ansökan om att få avgå med pension redan år 2015. Det italienska socialförsäkringsinstitutet (INPS) meddelade honom emellertid vid den tidpunkten att hans ansökan om förtidspension per den 1 juli 2015 inte kunde bifallas eftersom villkoren för pensionering inte var uppfyllda. BU förblev därför i tjänst till dess att han kunde få förtidspension.
5 Det är viktigt att påpeka att Copertino kommun i sitt yttrande till EU-domstolen har ifrågasatt det antal dagar som käranden i det nationella målet har gjort gällande. Detta är emellertid en fråga som det ankommer på den nationella domstolen att avgöra.
6 Copertino kommun har i sitt yttrande till EU-domstolen angett att BU den 17 maj 2016 ansökte om att få ta ut 93 dagars årlig betald semester som han var berättigad till för perioden 2013–2016 och att BU faktiskt var på betald semester från den 23 maj 2016 till den 30 september 2016. Nämnda kommun har därför hävdat att den inte förstår på vilken grund BU gör gällande att han har rätt till ersättning för 79 dagars outnyttjad årlig semester. Vad gäller den saken skulle det, särskilt med hänsyn till domen av den 14 maj 2019, CCOO ( C‑55/18, EU:C:2019:402), kunna hävdas att kommunen borde föra bok över alla sina arbetstagares innestående årliga betalda semester för att kunna kontrollera riktigheten av sådana anspråk som det som är aktuellt i det nationella målet.
7 Artikel 5.8 i decreto-legge 6 luglio 2012, n. 95, Disposizioni urgenti per la revisione della spesa pubblica con invarianza dei servizi ai cittadini nonché misure di rafforzamento patriale delle imprese del settore bancario (lagdekret nr 95 av den 6 juli 2012 om skyndsamma åtgärder för en översyn av de offentliga utgifterna utan förändrad service till medborgarna samt åtgärder för att stärka kapitalet i företag inom banksektorn, omvandlat, med ändringar, genom artikel 1.1 i legge 7 agosto 2012, n. 135 (lag nr 135 av den 7 augusti 2012)).
8 IT:COST:2016:95.
9 Corte suprema di cassazione, Sezione lavoro (Högsta domstolen, avdelningen för arbetsrättsliga mål), dom av den 30 juli 2018, nr 20091.
10 Corte suprema di cassazione, Sezione lavoro (Högsta domstolen, avdelningen för arbetsrättsliga mål), dom av den 2 juli 2020, nr 13613, och Corte suprema di cassazione, Sezione lavoro (Högsta domstolen, avdelningen för arbetsrättsliga mål), dom av den 5 maj 2022, nr 14268.
11 Corte suprema di cassazione, Sezione lavoro (Högsta domstolen, avdelningen för arbetsrättsliga mål), dom av den 15 juni 2022, nr 19330.
12 Consiglio di Stato, Sezione, VI (Högsta förvaltningsdomstolen, sjätte avdelningen), den 8 oktober 2010, IT:CDS:2010:7360SENT. Se även, för ett liknande resonemang men med ett något annorlunda resultat, Cons. Stato, Sezione, VI (Högsta förvaltningsdomstolen, fjärde avdelningen), den 12 oktober 2020, IT:CDS:2020:6047SENT.
13 Dom av den 25 november 2021, job-medium ( C‑233/20, EU:C:2021:960, särskilt punkt 31) (nedan kallad domen i målet job-medium). För ett mer utförligt resonemang, se punkt 25 och följande punkter i detta förslag till avgörande.
14 Se, exempelvis, dom av den 23 april 2009, Angelidaki m.fl. ( C‑378/07–C‑380/07, EU:C:2009:250, punkt 48 och där angiven rättspraxis), och dom av den 26 oktober 2017, Argenta Spaarbank ( C‑39/16, EU:C:2017:813, punkt 38).
15 Domen i målet job-medium, punkt 31. I denna punkt hänvisas till punkt 44 i dom av den 6 november 2018, Bauer och Willmeroth ( C‑569/16 och C‑570/16, EU:C:2018:871) (nedan kallad domen i de förenade målen Bauer och Willmeroth). Liknande uttalanden återfinns även i tidigare domar, såsom dom av den 12 juni 2014, Bollacke ( C‑118/13, EU:C:2014:1755), och dom av den 20 juli 2016, Maschek ( C‑341/15, EU:C:2016:576) (nedan kallad domen i målet Maschek), samt i en senare dom, nämligen dom av den 25 juni 2020, Varhoven kasatsionen sad na Republika Bulgaria och Iccrea Banca ( C‑762/18 och C‑37/19, EU:C:2020:504, punkt 84).
16 Dom av den 6 april 2006, Federatie Nederlandse Vakbeweging ( C‑124/05, EU:C:2006:244, punkt 35).
17 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 22 november 2011, KHS ( C‑214/10, EU:C:2011:761, punkt 38) (nedan kallad domen i målet KHS), och dom av den 3 maj 2012, Neidel ( C‑337/10, EU:C:2012:263, punkterna 41 och 42).
18 Dom av den 10 september 2009, Vicente Pereda ( C‑277/08, EU:C:2009:542, punkt 20 och där angiven rättspraxis).
19 Möjligheten att erhålla kontant ersättning utgör endast ett undantag från huvudregeln att den årliga semestern faktiskt ska utnyttjas, vilket även återspeglas i formuleringen av artikel 7.2 i arbetstidsdirektivet, enligt vilken det faktiska utnyttjandet av den årliga betalda semestern inte får bytas ut mot kontant ersättning, utom då anställningen avslutas. På tyska används exempelvis ordet außer, på franska sauf, på kroatiska osim och på italienska salvo.
20 Se ovan punkt 25.
21 Dom av den 24 januari 2012, Dominguez ( C‑282/10, EU:C:2012:33, punkt 18).
22 Dom av den 20 januari 2009, Schultz-Hoff m.fl. ( C‑350/06 och C‑520/06, EU:C:2009:18, punkt 28) (nedan kallad domen i de förenade målen Schultz-Hoff m.fl.).
23 Se, för ett liknande resonemang, domen i målet KHS, punkt 39.
24 Dom av den 6 november 2018, Max-Planck-Gesellschaft zur Förderung der Wissenschaften ( C‑684/16, EU:C:2018:874, punkt 35) (nedan kallad domen i målet Max-Planck-Gesellschaft). Se även, i detta avseende, den tidigare domen i de förenade målen Schultz-Hoff, punkt 43, och, på senare tid, dom av den 22 september 2022, LB (Preskription av rätten till årlig betald semester) ( C‑120/21, EU:C:2022:718, punkt 25 och där angiven rättspraxis) (nedan kallad domen i målet LB).
25 I domen i målet job-medium fann EU-domstolen att det förhållandet att en arbetstagare på eget initiativ och utan giltigt skäl avslutar sin anställning i förtid inte i sig har någon inverkan på rätten att erhålla en kontant ersättning. Det mål i vilket den domen avkunnades gällde en situation där en person hade sagt upp sig efter några månaders arbete utan att ge någon förklaring. Med hänsyn till det antal dagar som klaganden i det fallet hade arbetat under referensåret, hade han eller hon fortfarande rätt till ytterligare några dagars betald årlig semester som inte hade utnyttjats. Rätten till kontant ersättning följde således av att det förelåg en rätt till årlig semester.
26 Domen i målet Max-Planck-Gesellschaft, punkterna 40, 55 och 61, samt dom av den 6 november 2018, Kreuziger ( C‑619/16, EU:C:2018:872, punkterna 47 och 56) (nedan kallad domen i målet Kreuziger), och dom av den 22 september 2022, Fraport och St. Vincenz-Krankenhaus ( C‑518/20 och C‑727/20, EU:C:2022:707, punkt 39) (nedan kallad domen i de förenade målen Fraport).
27 Domen i målet Max-Planck-Gesellschaft, punkt 56, och domen i målet Kreuziger, punkt 54.
28 Domen i målet Max-Planck-Gesellschaft, punkterna 45 och 61, domen i målet Kreuziger, punkterna 52 och 56, domen i de förenade målen Fraport, punkt 42, samt domen i målet LB, punkterna 25 och 45.
29 Dom av den 16 mars 2006, Robinson-Steele m.fl. ( C‑131/04 och C‑257/04, EU:C:2006:177, punkt 49), samt domen i de förenade målen Bauer and Willmeroth, punkt 40, domen i målet Kreuziger, punkt 38, och domen i målet Max-Planck-Gesellschaft, punkt 31.
30 Se ovan fotnot 19.
31 Domen i målet KHS, punkt 31 och där angiven rättspraxis, domen i målet Maschek, punkt 34, domen i målet job-medium, punkt 28, och domen i de förenade målen Fraport, punkt 27. EU-domstolen har även slagit fast att syftet med rätten till årlig betald semester skiljer sig från rätten till annan ledighet, såsom rätten till sjukledighet (dom av den 30 juni 2016, Sobczyszyn, C‑178/15, EU:C:2016:502, punkt 25 och där angiven rättspraxis, nedan kallad domen i målet Sobczyszyn, och dom av den 4 juni 2020, Fetico m.fl., C‑588/18, EU:C:2020:420, punkt 33 och där angiven rättspraxis), eller rätten till föräldraledighet (dom av den 4 oktober 2018, Dicu, C‑12/17, EU:C:2018:799, punkterna 29, 32 och 33, nedan kallad domen i målet Dicu).
32 Dom av den 6 april 2006, Federatie Nederlandse Vakbeweging ( C‑124/05, EU:C:2006:244, punkt 30), samt domen i målet KHS, punkt 32, och domen i målet Sobczyszyn, punkt 33.
33 Punkt 33.
34 I mitt förslag till avgörande i de förenade målen Keolis Agen ( C‑271/22–C‑275/22, EU:C:2023:243, punkt 51), där dom ännu inte har meddelats, gör jag bedömningen att unionslagstiftaren har överlåtit på medlemsstaterna att välja om de vill fastställa en tidsgräns för överföringsperioden. Samtidigt står det även medlemsstaterna fritt att välja att tillåta att outnyttjade rättigheter till årlig betald semester kumuleras fram till dess att anställningen avslutas.
35 Hurrell, A., och Keiser, J., An Exploratory Examination of the Impact of Vacation Policy Structure on Satisfaction, Productivity, and Profitability, The BRC Academy Journal of Business, vol. 10, nr. 1, 2020, ss. 33– 63.
36 Blank, C. och Gatterer, K., Short Vacation Improves Stress-Level and Well-Being in German-Speaking Middle-Managers – A Randomized Controlled Trial, International Journal of Environmental Research and Public Health, vol.15, nr 1, 2018, s. 130.
37 de Bloom, J., Kompier, M., Geurts, S., de Weerth, C., Taris, T. och Sonnentag, S., Do We Recover from Vacation? Meta-analysis of Vacation Effects on Health and Well-being, Journal of Occupational Health, vol. 51, nr 1, 2009, ss 13–25; de Bloom, J., Geurts, S. och Kompier, M.A.J., Vacation (after-) effects on employee health and well-being, and the role of vacation activities, experiences and sleep, Journal of Happiness Studies, vol. 14, 2013, s. 613–633.
38 de Bloom, J., Geurts, S. och Kompier, M.A.J., Vacation (after-) effects on employee health and well-being, and the role of vacation activities, experiences and sleep, a.a.; Etzion, D., Work, Vacation and Well-being, London, Routledge, 2019, kap. 5.
39 Sonnentag, S., Cheng, B. H., Parker, S. L., Recovery from Work: Advancing the Field Toward the Future, Annual Review of Organizational Psychology and Organizational Behavior, vol. 9, 2022. s. 33–60, på s. 46 (där ytterligare doktrin citeras).
40 Schnitzlein, D., Extent and effects of Employees in Germany Eorgoing Vacation Time, Leibniz Information Centre for Economics, Berlin, 2012, ss. 25–31, på s. 31.
41 Domen i målet KHS, punkt 33.
42 Se, för ett liknande resonemang, domen i målet Kreuziger, punkt 40 och där angiven rättspraxis, och domen i de förenade målen Bauer and Willmeroth, punkt 42 och där angiven rättspraxis.
43 Det ska erinras om att en arbetsgivare enligt rättspraxis inte ensidigt kan bestämma när arbetstagaren ska ta ut sin årliga betalda semester. Se, i detta avseende, dom av den 7 september 2006, kommissionen/Förenade kungariket ( C‑484/04, EU:C:2006:526, punkt 43), se även domen i målet Max-Planck-Gesellschaft, punkt 44, och domen i målet Kreuziger, punkt 51.
44 Se, exempelvis, hänvisningar i fotnoterna 17, 24, 26 och 45 i förevarande förslag till avgörande.
45 Domen i de förenade målen Fraport, punkt 42.
46 Domen i målet Max-Planck-Gesellschaft, punkt 46, och domen i målet Kreuziger, punkt 53.