Förslag till avgörande av generaladvokat Maciej Szpunar föredraget den 27 juni 2024

1 Originalspråk: franska.

2 Dom av den 20 juli 2017 (C‑287/16, EU:C:2017:575).

3 Europaparlamentets och rådets direktiv av den 16 september 2009 om ansvarsförsäkring för motorfordon och kontroll av att försäkringsplikten fullgörs beträffande sådan ansvarighet (EUT L 263, 2009, s. 11).

4 Det ska noteras att det i beslutet om hänskjutande inte tydligt anges just vilka personer, förutom PQ, som ingår i kategorin skadelidande. Under de omständigheter som föreligger i det nationella målet skulle Maaf kunna anses ingå i denna kategori, eftersom det framgår av begäran om förhandsavgörande att Maaf försäkrade det andra fordon som var inblandat i olyckan den 5 oktober 2012 (se punkt 2 i beslutet om hänskjutande, enligt vilket olyckan … också inbegrep ett annat fordon, försäkrat i bolaget Maaf). Om Maaf betalade ersättning till en person som skadades vid denna olycka, skulle dess deltagande i förfarandet förklaras av att Maaf övertog denna persons rättigheter och kan göra dessa gällande mot den som orsakat olyckan.

5 Artikel R. 211‑13 i code des assurances (försäkringslagen) återges visserligen inte i begäran om förhandsavgörande men den förekommer i Europeiska kommissionens skriftliga yttrande. I denna artikel nämns i huvudsak flera försäkringsinstrument som syftar till att begränsa försäkringsgivarens ansvar, såsom självrisken, som inte kan göras gällande mot skadelidande eller andra personer som är berättigade till ersättning. I nämnda artikel föreskrivs dessutom att i de fall som avser sådana instrument som inte kan göras gällande mot dessa personer ska försäkringsgivaren betala ut ersättningen för den ansvariges räkning och att [försäkringsgivaren] kan väcka talan mot [den ansvarige] om återbetalning av alla belopp som denne har betalat eller reserverat i dennes ställe.

6 Dom av Cour de cassation (Högsta domstolen) av den 29 augusti 2019, andra tvistemålsavdelningen, överklagande nr 18‑14.768.

7 Se, bland annat, dom av den 16 december 2008, Cartesio ( C‑210/06, EU:C:2008:723, punkt 67).

8 Se, nyligen, beslut av den 13 oktober 2021, Liberty Seguros ( C‑375/20, nedan kallat beslutet Liberty Seguros, EU:C:2021:861, punkt 51 och där angiven rättspraxis).

9 Se, som ett exempel, dom av den 14 december 2023, Sparkasse Südpfalz ( C‑206/22, EU:C:2023:984, punkterna 19–24).

10 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 20 juli 2017, Fidelidade-Companhia de Seguros ( C‑287/16, EU:C:2017:575, punkt 31), och beslutet Liberty Seguros (punkt 64).

11 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 20 juli 2017, Fidelidade-Companhia de Seguros ( C‑287/16, EU:C:2017:575, punkt 32), och beslutet Liberty Seguros (punkt 65).

12 Se, nyligen, dom av den 12 oktober 2023, KBC Verzekeringen ( C‑286/22, EU:C:2023:767, punkt 39 och där angiven rättspraxis).

13 Se, nyligen, beslutet Liberty Seguros (punkt 56). Se även Efta-domstolens dom av den 14 juni 2001, Helgadóttir (E-7/00, Efta Court Report 2000–2001, punkt 30).

14 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 10 juni 2021, Van Ameyde España ( C‑923/19, EU:C:2021:475, punkt 23).

15 Se, för ett liknande resonemang, beslutet Liberty Seguros (punkt 62).

16 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 24 oktober 2013, Drozdovs ( C‑277/12, EU:C:2013:685, punkt 42), dom av den 15 december 2022, HUK-COBURG-Allgemeine Versicherung ( C‑577/21, EU:C:2022:992, punkt 41), och dom av den 10 juni 2021, Van Ameyde España ( C‑923/19, EU:C:2021:475, punkt 42).

17 Se, för ett liknande resonemang, beslutet Liberty Seguros (punkt 59 och där angiven rättspraxis).

18 Se dom av den 30 juni 2005, Candolin m.fl. ( C‑537/03, EU:C:2005:417, punkterna 27, 32 och 33).

19 Se punkt 41 ovan.

20 Se förslag till avgörande av generaladvokaten Mengozzi i målet Churchill Insurance Company och Evans ( C‑442/10, EU:C:2011:548, punkt 23).

21 Se dom av den 14 september 2017, Delgado Mendes ( C‑503/16, EU:C:2017:681, punkt 44).

22 Se punkt 45 ovan.

23 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 20 juli 2017, Fidelidade-Companhia de Seguros ( C‑287/16, EU:C:2017:575, punkt 27).

24 Se beslutet Liberty Seguros (punkt 70).

25 Vad gäller denna distinktion, som beskrivs i nästan likadant som i detta avsnitt, se förslag till avgörande av generaladvokat Poiares Maduro i målet Halifax m.fl. ( C‑255/02, EU:C:2005:200, punkt 63).

26 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 28 juli 2016, Kratzer ( C‑423/15, EU:C:2016:604, punkt 42).

27 Se dom av den 26 februari 2019, N Luxembourg 1 m.fl. ( C‑115/16, C‑118/16, C‑119/16 och C‑299/16, EU:C:2019:134, punkt 126).

28 Se, nyligen, dom av den 21 december 2023, BMW Bank m.fl. ( C‑38/21, C‑47/21 och C‑232/21, EU:C:2023:1014, punkt 285).

29 Se, för ett liknande resonemang, Butler, G., Sørensen, K.E., The prohibition of abuse of EU law: a special general principle, i Ziegler, K.S., Neuvonen, P.J., Moreno-Lax, V., Research Handbook on General Principles in EU law, Edward Elgar Publishing, Cheltenham – Northampton 2022, s. 415.

30 Se punkt 43 ovan.

31 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 15 november 2018, BTA Baltic Insurance Company ( C‑648/17, EU:C:2018:917, punkt 46).

32 Se, nyligen, dom av den 21 december 2023, BMW Bank m.fl. ( C‑38/21, C‑47/21 och C‑232/21, EU:C:2023:1014, punkt 285).

33 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 28 juli 2016, Kratzer ( C‑423/15, EU:C:2016:604, punkt 40).

34 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 6 april 2006, Agip Petroli ( C‑456/04, EU:C:2006:241, punkt 23) och dom av den 8 juni 2017, Vinyls Italia ( C‑54/16, EU:C:2017:433, punkt 52).

35 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 13 mars 2014, SICES m.fl. ( C‑155/13, EU:C:2014:145, punkt 34).

36 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 6 februari 2018, Altun m.fl. ( C‑359/16, EU:C:2018:63, punkt 56), och dom av den 26 februari 2019, T Danmark och Y Denmark ( C‑116/16 och C‑117/16, EU:C:2019:135, punkt 99).

37 Se Szpunar, M., Quelques remarques générales sur le concept de l’abus de droit en droit de l’Union, La Cour de justice de l’Union européenne sous la présidence de Vassilios Skouris (2003–2015): liber amicorum Vassilios Skouris, Bruylant, Bryssel, 2015, s. 623–632.

38 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 23 mars 2000, Diamantis ( C‑373/97, EU:C:2000:150, punkt 34).

39 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 12 maj 1998, Kefelas m.fl. ( C‑367/96, EU:C:1998:222, punkt 22).

40 Se punkt 35 ovan.

41 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 20 juli 2017, Fidelidade-Companhia de Seguros ( C‑287/16, EU:C:2017:575, punkt 35), och beslutet Liberty Seguros (punkt 69).

42 Se punkt 56 ovan.

43 Se punkt 77 ovan.

44 Se punkt 84 ovan.

45 Se även, för ett liknande resonemang, Pokrzywniak, J., How far shall the protection of a traffic accident victim go under motor third party liability insurance?, Wiadomości Ubezpieczeniowe, 2024, nr 1, s. 31.

46 Dom av 1 december 2011 (C‑442/10, EU:C:2011:799).

47 Se dom av den 1 december 2011, Churchill Insurance Company Limited och Evans ( C‑442/10, EU:C:2011:799, punkt 21).

48 Se dom av den 1 december 2011, Churchill Insurance Company Limited och Evans ( C‑442/10, EU:C:2011:799, punkterna 20 och 23).

49 Se dom av den 1 december 2011, Churchill Insurance Company Limited och Evans ( C‑442/10, EU:C:2011:799, punkt 24).

50 Dom av 1 december 2011 (C‑442/10, EU:C:2011:799).

51 Beslut av den 9 januari 2024 (C‑387/23, EU:C:2024:2, punkt 24)

52 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 23 oktober 2012, Marques Almeida ( C‑300/10, EU:C:2012:656, punkt 34).

53 Det kan emellertid inte uteslutas att bestämmelserna i det nationella regelverket för det civilrättsliga skadeståndsansvaret i vissa undantagsfall även kan inverka menligt på den ändamålsenliga verkan av direktiv 2009/103. Domstolen tycks nämligen även pröva sådana nationella bestämmelser med avseende på huruvida de är förenliga med direktivets ändamålsenliga verkan. Se, som ett exempel, dom av den 15 december 2022, HUK- COBURG-Allgemeine Versicherung ( C‑577/21, EU:C:2022:992, punkterna 45–49). Se även Efta-domstolens dom av den 14 juni 2001, Helgadóttir (E-7/00, Efta Court Report 2000–2001, punkt 31).

54 Se dom av den 10 juni 2021, Van Ameyde España ( C‑923/19, EU:C:2021:475, punkt 44).

55 Se punkt 89 ovan.

56 Dom den 28 mars 1996 (C‑129/94, EU:C:1996:143, punkt 24).

57 Dom av den 28 mars 1996 (C‑129/94, EU:C:1996:143).

58 Se dom av den 28 mars 1996, Ruiz Bernáldez ( C‑129/94, EU:C:1996:143, punkt 23).

59 Se dom av den 28 mars 1996, Ruiz Bernáldez ( C‑129/94, EU:C:1996:143, punkt 24).