Förslag till avgörande av generaladvokat Rimvydas Norkus föredraget den 8 maj 2025

1 Originalspråk: franska.

2 Förevarande mål har getts ett fiktivt namn. Detta namn är inte någon av rättegångsdeltagarnas verkliga namn.

3 Detta är ett ämne som diskuteras i den juridiska doktrinen. D’Angelo, G. anger i Customs valuation adjustment in recent CJEU case law, Aspects of customs control in selected EU member States, Bologna University Press, Bologna 2023, s. 172, att EU-domstolen under vissa omständigheter kan tillåta användning av metoden med statistiskt värde som innebär att Europeiska kommissionen får justera deklarerade tullvärden, för att från medlemsstaterna uppbära traditionella egna medel för unionens budget. Det är emellertid oklart om och på vilka villkor de nationella tullmyndigheterna, inom ramen för reservmetoden, kan använda metoden med statistiskt värde för att justera importörernas deklarerade tullvärden.

4 Lyons, T., konstaterar (i EU Customs Law, 3:e utg., Oxford University Press, Oxford 2018, s. 160, att själva syftet med dessa metoder är att säkerställa en enhetlig tillämpning av reglerna om fastställande av tullar.

5 (EGT L 336, 1994, s. 119).

6 Rådets direktiv av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (EUT L 347, 2006, s. 1).

7 Rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (EGT L 302, 1992, s. 1) (nedan kallad gemenskapens tullkodex).

8 Kommissionens förordning av den 2 juli 1993 om tillämpningsföreskrifter för förordning nr 2913/92 (EGT L 253, 1993, s. 1; svensk specialutgåva, område 2, volym 10, s. 1), i dess lydelse enligt kommissionens förordning (EG) nr 46/1999 av den 8 januari 1999 (EGT L 10, 1999, s. 1) (nedan kallad tillämpningsförordningen).

9 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen (EUT L 269, 2013, s. 1) (nedan kallad unionens tullkodex).

10 Kommissionens genomförandeförordning av den 24 november 2015 om närmare regler för genomförande av vissa bestämmelser i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 om fastställande av en tullkodex för unionen (EUT L 343, 2015, s. 558).

11 Se dom av den 12 juli 1973, Massey-Ferguson ( 8/73, EU:C:1973:90, punkt 3).

12 Fabio, M., Customs Law of the European Union, 5:e utg., Kluwer Law Internationel, Alphen aan den Rijn 2020, s. 140.

13 Se punkt 48 och följande punkter nedan.

14 Se punkt 77 och följande punkter nedan.

15 Se punkt 90 och följande punkter nedan.

16 Albert, J.-L., Le droit douanier de l’Union européenne, kapitel 3 (L’espèce, l’origine, la valeur), Bruylant, Bryssel, 2019, s. 304 och följande sidor.

17 Se dom av den 28 februari 2008, Carboni e derivati ( C‑263/06, EU:C:2008:128, punkt 60).

18 Se dom av den 9 juli 2020, Direktor na Teritorialna direktsiya Yugozapadna Agentsiya Mitnitsi ( C‑76/19, EU:C:2020:543, punkt 34).

19 Se, även, motsvarande bestämmelse i artikel 70.1 i unionens tullkodex.

20 Se dom av den 12 december 2013, Christodoulou m.fl. ( C‑116/12, EU:C:2013:825, punkt 44).

21 Se dom av den 28 februari 2008, Carboni e derivati ( C‑263/06, EU:C:2008:128, punkt 52).

22 De grekiska tullmyndigheterna ansåg att metoden med transaktionsvärde enligt artikel 29 i gemenskapens tullkodex inte skulle tillämpas, eftersom de deklarerade tullvärdena var för låga i förhållande till de införselpriser som beräknats som en procentandel av de skäliga priserna. Enligt nämnda myndigheter motiverade den omständigheten de välgrundade tvivlen om de deklarerade värdena och följaktligen beslutet att inte godta dessa.

23 Se, även, motsvarande bestämmelse i artikel 74.1 i unionens tullkodex.

24 Se, även, motsvarande bestämmelse i artikel 74.3 i unionens tullkodex.

25 Se dom av den 16 juni 2016, EURO 2004. Hungary ( C‑291/15, EU:C:2016:455, punkt 28).

26 Generaladvokat Campos Sánchez-Bordona har i punkt 36 i sitt förslag till avgörande av den 23 januari 2025 i målet Tauritus ( C‑782/23, EU:C:2025:30), förklarat att det finns en hierarki mellan de olika värderingsmetoderna, vilken uttryckligen föreskrivs i tullkodexen.

27 Se dom av den 16 juni 2016, EURO 2004. Hungary ( C‑291/15, EU:C:2016:455, punkt 29).

28 Se dom av den 28 februari 2008, Carboni e derivati ( C‑263/06, EU:C:2008:128, punkt 60) och dom av den 9 mars 2017, GE Healthcare ( C‑173/15, EU:C:2017:195, punkt 80), och dom av den.

29 Se dom av den 9 juni 2022, FAWKES ( C‑187/21, EU:C:2022:458, punkt 35).

30 Se dom av den 9 juni 2022, FAWKES ( C‑187/21, EU:C:2022:458, punkt 36).

31 Se dom av den 9 november 2017, LS Customs Services ( C‑46/16, EU:C:2017:839, punkt 56) och dom av den 20 juni 2019, Oribalt Rīga ( C‑1/18, EU:C:2019:519, punkt 27).

32 Se dom av den 9 november 2017, LS Customs Services ( C‑46/16, EU:C:2017:839, punkterna 44 och 45) och dom av den 9 juni 2022, FAWKES ( C‑187/21, EU:C:2022:458, punkterna 53 och 54).

33 Se dom av den 16 juni 2016, EURO 2004. Hungary ( C‑291/15, EU:C:2016:455, punkterna 38 och 39).

34 Se dom av den 9 juni 2022, FAWKES ( C‑187/21, EU:C:2022:458, punkt 48).

35 Dom av den 9 juni 2022, FAWKES ( C‑187/21, EU:C:2022:458, punkterna 39, 51, 53 och 55).

36 Dom av den 9 juni 2022, FAWKES ( C‑187/21, EU:C:2022:458, punkt 54).

37 Dom av den 9 juni 2022, FAWKES ( C‑187/21, EU:C:2022:458, punkt 48).

38 Kommissionen har emellertid inte preciserat vad den menar med på ett okontrollerat sätt och huruvida den anser att tillgång till införselpriser inom ramen för ett rättsligt förfarande även skulle kunna äventyra riskhanteringssystemets effektivitet.

39 Dom av den 9 juni 2022, FAWKES ( C‑187/21, EU:C:2022:458, punkt 54).

40 Dom av den 8 mars 2022, kommissionen/Förenade kungariket (Bekämpning av bedrägerier i form av undervärdering) ( C‑213/19, EU:C:2022:167, punkt 443). Min kursivering.

41 Rijo, J., Customs Law in the European Union, Wolters Kluwer, Alphen aan den Rijn, 2021.

42 Dom av den 8 mars 2022, kommissionen/Förenade kungariket (Bekämpning av bedrägerier i form av undervärdering) ( C‑213/19, EU:C:2022:167, punkt 346).

43 Nämligen Olafs och JRC:s (Joint Research Center) metod (se punkt 53 i domen av den 8 mars 2022, kommissionen/Förenade kungariket (Bekämpning av bedrägerier i form av undervärdering), C‑213/19, EU:C:2022:167, punkt 53).

44 Dom av den 8 mars 2022, kommissionen/Förenade kungariket (Bekämpning av bedrägerier i form av undervärdering) ( C‑213/19, EU:C:2022:167, punkterna 444 och 447).

45 Se dom av den 8 mars 2022, kommissionen/Förenade kungariket (Bekämpning av bedrägerier i form av undervärdering) ( C‑213/19, EU:C:2022:167, punkt 443).

46 EU-domstolens prövning av användningen av Olafs och JRC:s metod inom ramen för fördragsbrottsförfarandet (kommissionen/Förenade kungariket (Bekämpning av bedrägerier i form av undervärdering) syftade, i huvudsak, till att kontrollera att den metoden var motiverad med hänsyn till de särskilda omständigheterna i det enskilda fallet och att den var tillräckligt precis och tillförlitlig då den särskilt grundade sig på kriterier som varken är godtyckliga eller partiska och att den var baserad på en objektiv och konsekvent analys av samtliga relevanta uppgifter som var tillgängliga, så att den inte kan leda till en uppenbar överskattning av förlusternas omfattning (kommissionen/Förenade kungariket (Bekämpning av bedrägerier i form av undervärdering), C‑213/19, EU:C:2022:167, punkt 452). Syftet med fastställandet av tullvärdet är däremot att fastställa dessa värden så nära de importerade varornas verkliga ekonomiska värde som möjligt.

47 Se dom av den 9 juni 2022, Baltic Master ( C‑599/20, EU:C:2022:457, punkterna 54–56).

48 Se dom av den 9 juni 2022, FAWKES ( C‑187/21, EU:C:2022:458, punkterna 56 och 57).

49 Se punkterna 38 och 41 i förevarande förslag till avgörande.

50 Se punkterna 51–58 ovan.

51 Se dom av den 9 juni 2022, FAWKES ( C‑187/21, EU:C:2022:458, punkt 48).

52 Se dom av den 9 juni 2022, Baltic Master ( C‑599/20, EU:C:2022:457, punkt 48).

53 Niestedt, M. (i EU-Außenwirthschaftsrecht und Zollrecht Krenzler/Herrmann/Niestedt München 2024) (se även artikel 74 led 7 i unionens tullkodex) förklarar att den flexibla tillämpning av de andra metoderna kan innebära att de enskilda kraven för de andra metoderna ska uppfyllas på ett mer generöst sätt. Enligt denna författare kan resultat av unionsomfattande marknadsobservationer, handelsstatistik och prisundersökningar användas som rimliga metoder. Fastställande av tullvärdet genom reservmetoden kräver inte att ett marknadspris fastställs. Det rör sig i huvudsak om en uppskattning av de olika delarna av tullvärdet, där felaktigheter godtas.

54 Rosenow, S./O’Shea, B., A Handbook on the WTO Customs Valuation Agreement, Cambridge University Press, Cambridge, 2010, s. 127, förklarar att innan WTO-avtalet om tillämpning av artikel VII i allmänna tull- och handelsavtalet 1994 trädde i kraft, använde ett visst antal länder (framför allt utvecklingsländer) officiella värden eller minimivärden bland annat för att skydda sina inhemska industrier. Utvecklingsländernas fortsatta användning av minimivärden är föremål för förbehåll och godkännande från de andra WTO‑medlemmarnas sida. Sådana minimivärden är med andra ord förbjudna.

55 Se punkt 75 ovan.

56 Se dom av den 9 juni 2022, FAWKES ( C‑187/21, EU:C:2022:458, punkt 55).

57 Se rättspraxis avseende artikel 296 FEUF, enligt vilken den motivering som krävs enligt den bestämmelsen ska vara anpassad till rättsaktens beskaffenhet. Kravet på motivering ska bedömas med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet, särskilt rättsaktens innehåll, de anförda skälen och det intresse av att få förklaringar som de vilka rättsakten är riktad till, eller andra personer som direkt eller personligen berörs av den, kan ha. Det krävs inte att alla relevanta faktiska och rättsliga omständigheter anges i motiveringen. Frågan huruvida motiveringen av en rättsakt uppfyller kraven i den bestämmelsen ska bedömas utifrån reglerna på det ifrågavarande området (se dom av den 30 april 2009, kommissionen/Italien och Wam, C‑494/06 P, EU:C:2009:272, punkt 48). Ur det perspektivet anser jag att reservmetoden ger den flexibilitet som krävs för att ett tullbeslut som grundar sig på statistik ska kunna motiveras.

58 Se punkt 56 ovan.

59 En ekonomisk aktör som vägrar att samarbeta med tullmyndigheterna genom att lämna otillräckliga uppgifter om de varor som denne har deklarerat kan inte göra gällande att ett tullbeslut är rättsstridigt enbart av det skälet att de myndigheterna, på grund av de otillräckliga uppgifterna, har tvingats att förlita sig på statistik. Ett sådant beteende ska kvalificeras som en handling i strid med sitt eget tidigare handlande (venire contra factum proprium).

60 Se dom av den 9 juni 2022, FAWKES ( C‑187/21, EU:C:2022:458, punkt 71).

61 Dom av den 20 juni 2019, Oribalt Rīga ( C‑1/18, EU:C:2019:519, punkt 33). Min kursivering.

62 Se dom av den 9 juni 2022, Baltic Master ( C‑599/20, EU:C:2022:457, punkt 48).

63 Kommissionen påpekade vid förhandlingen att de statistiska uppgifterna i AMT‑databasen numera avser en period på 1 månad i stället för 48 månader. Kommissionen har även hävdat att hänsyn således kan tas till mer exakta uppgifter i tidsmässigt hänseende. Enligt min mening förfogar EU-domstolen emellertid inte över några exakta uppgifter om denna undersökningsmetod som i vilket fall som helst inte kan tillämpas i de nationella målen.

64 Se punkterna 59 och 60 i förevarande förslag till avgörande.