Förslag till avgörande av generaladvokat Laila Medina föredraget den 10 juli 2025

1 Originalspråk: engelska.

2 Dom av den 26 november 1998 ( C‑7/97, EU:C:1998:569) (nedan kallad domen i målet Bronner)

3 Beslut nr 332 av den 4 april 2023 (nedan kallat KZK:s beslut).

4 Dom av den 12 januari 2023, Lietuvos geležinkeliai/kommissionen ( C‑42/21 P, EU:C:2023:12) (nedan kallad domen i målet LG).

5 Meddelande från kommissionen – Vägledning om kommissionens prioriteringar vid tillämpningen av artikel 82 [EG] på företags missbruk av dominerande ställning genom utestängande åtgärder (EUT C 45, 2009, s. 7).

6 Se domen i målet Bronner, punkt 41, domen i målet LG, punkt 79, och dom av den 10 september 2024, Google och Alphabet/kommissionen (Google Shopping) ( C‑48/22 P, EU:C:2024:726, punkt 89) (nedan kallad domen i målet Google Shopping).

7 Dom av den 25 mars 2021, Slovak Telekom/kommissionen ( C‑165/19 P, EU:C:2021:239, punkt 46 och där angiven rättspraxis) (nedan kallad domen i målet Slovak Telekom).

8 Se förslag till avgörande av generaladvokaten Jacobs i målet Bronner ( C‑7/97, EU:C:1998:264, punkt 57).

9 Samma farhågor finns även i rättspraxis från Förenta staternas högsta domstol (Verizon Communications Inc v Law Offices of Curtis v. Trinko LLP, 540 US No. 02–682 [2004]).

10 Domen i målet LG, punkterna 86 och 87. Ett dominerande företags vägran att ge tillgång till en infrastruktur som det förfogar över efter att ha ärvt rätten att gratis använda denna infrastruktur från de offentliga myndigheterna ska inte bedömas mot bakgrund av de specifika kriterierna i Domen i målet Bronner utan mot bakgrund av de allmänna kriterierna i artikel 102 FEU, som en självständig form av missbruk (domen i målet LG, punkt 91 och där angiven rättspraxis).

11 Domen i målet LG, punkt 88 och där angiven rättspraxis.

12 Se, för ett liknande resonemang, domen i målet LG, punkt 88.

13 Domen i målet Google Shopping, punkt 90.

14 Domarna i målen Slovak Telekom, punkterna 59 och 60, respektive LG, punkt 91.

15 Dom av den 25 februari 2025, Alphabet m.fl. ( C‑233/23, EU:C:2025:110), punkt 44.

16 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 17 februari 2011, TeliaSonera Sverige ( C‑52/09, EU:C:2011:83, punkt 58).

17 Se, exempelvis, dom av den 6 december 2012, AstraZeneca/kommissionen ( C‑457/10 P, EU:C:2012:770, i vilken domstolen slog fast att missbruk av patent för att fördröja generiska läkemedel utgjorde missbruk, eftersom det uteslöt konkurrenter och innovation, även om de immateriella rättigheterna innehades lagligen), dom av den 17 februari 2011, TeliaSonera Sverige ( C‑52/09, EU:C:2011:83, punkterna 60–77), domen i målet Slovak Telekom, punkterna 50–51 och 109, med betoning på utestängningseffekter, dom av den 12 maj 2022, Servizio Elettrico Nazionale m.fl. ( C‑377/20, EU:C:2022:379), i vilken domstolen slog fast att användningen av historiska kunduppgifter skulle kunna missbrukas om detta kunde utestänga konkurrenskraftiga erbjudanden, oberoende av det dominerande företagets historiska rätt att erhålla data), domen i målet LG, punkt 134 (med betoning på utestängningseffekter), domen i målet Google Shopping (i vilken domstolen slog fast att gynnande av en egen tjänst ska bedömas inom ramen för en effektbaserad analys). Se även dom av den 17 september 2007, Microsoft/kommissionen ( T‑201/04, EU:T:2007:289; med fokus på skador för innovation och konsumenter, och dom av den 25 oktober 2023, Bulgarian Energy Holding m.fl./kommissionen ( T‑136/19, EU:T:2023:669, punkt 235 och följande punkter (nedan kallad domen i målet Bulgarian Energy Holding), som ogiltigförklarade kommissionens beslut på grund av att uteslutningseffekter inte får vara rent hypotetiska) (nedan kallad domen i målet Bulgarian Energy Holding).

18 Se domen i målet LG, punkt 78 och där angiven rättspraxis.

19 Se, till exempel, domen i målet LG, punkterna 75 och 78 och där angiven rättspraxis.

20 Se, till exempel, domen i målet Google Shopping, punkt 158 (domstolen godtog inte att kommissionens bedömning varit rent spekulativ, utan slog fast att den motiverat sin analys på grundval av (i) misstänkta omständigheter mot bakgrund av konkurrensrätten, och (ii) specifika relevanta omständigheter avseende arten av den överträdelse som gett upphov till skillnaden i behandling).

21 Se, till exempel, domen i målet LG, punkt 88.

22 Dom av den 4 oktober 2024, Bezirkshauptmannschaft Landeck (Försök att bereda sig tillgång till personuppgifter som finns lagrade i en mobiltelefon) ( C‑548/21, EU:C:2024:830, punkt 41 och där angiven rättspraxis).

23 Dom av den 28 mars 2019, Cogeco Communications ( C‑637/17, EU:C:2019:263, punkt 35 och där angiven rättspraxis).

24 Domen i målet LG, punkt 86.

25 Så var fallet tills en lagstadgad skyldighet infördes. Se punkt 14 ovan.

26 Liknande argument har nämligen redan anförts vid domstolen. Se, exempelvis, det mål som avgjordes genom domen i målet Slovak Telekom. I motsats till tribunalens dom i det målet grundade domstolen dessutom inte sin dom, efter överklagandet av tribunalens dom, på att den dominerande ställningen härrörde från ett tidigare statligt monopol, utan på förekomsten av en lagstadgad skyldighet att ge tillträde till infrastrukturen och beteendets karaktär.

27 Dom av den 21 maj 2019, kommissionen/Ungern (Nyttjanderätter till jordbruksmark) ( C‑235/17, EU:C:2019:432, punkt 67 och följande punkter).

28 Dom av den 20 september 2001, Banks ( C‑390/98, EU:C:2001:456, punkt 77).

29 Kommissionens beslut av den 11 juli 1992 om ett förfarande för tillämpning av artikel 86 i EEG-fördraget (IV/34.174 – Sealink/B&I – Holyhead: Interimistiska åtgärder, tillgängligt på https://ec.europa.eu/competition/antitrust/cases/dec_docs/34174/34174_2_2.pdf), och kommissionens beslut av den 21 december 1993 om ett förfarande för tillämpning av artikel 86 i [EG-fördraget] (IV/34.689 – Sea Containers/Stena Sealink – Interimistiska åtgärder; EGT L 15, 1994, s. 8).

30 Dom av den 6 april 1995, ( C‑241/91 P och C‑242/91 P, EU:C:1995:98, punkt 53 och följande punkter).

31 Dom av den 29 april 2004, ( C‑418/01, EU:C:2004:257, punkt 28 och följande punkter).

32 Överklagandet av den domen är nu anhängigt vid domstolen. I sin dom i målet Bulgarian Energy Holding bekräftade tribunalen tillämpningen av Bronner-kriterierna i punkterna 250–269.

33 Dom av den 29 april 2004 ( C‑418/01, EU:C:2004:257, punkterna 28 och 29).

34 C‑333/21, EU:C:2022:993, punkt 138 (min kursivering).

35 Vid en otillåten vägran att ge tillgång till nödvändig infrastruktur elimineras konkurrensen och utan sådan tillgång kan konkurrensen inte blomstra.

36 C‑7/97, EU:C:1998:264, punkt 43.

37 Se domen i målet Bulgarian Energy Holding, punkt 261 och följande punkter, och kommissionens beslut i samma ärende (som upphävdes av tribunalen av andra skäl). Koncernen Bulgarian Energy Holding gjorde gällande att den inte kunde hållas ansvarig för en vägran att ge tillgång till infrastruktur, eftersom den varken var ägare till den aktuella infrastrukturen eller den systemansvarige för överföringssystemet. Det argumentet underkändes av tribunalen.

38 Såsom skyldigheten att ge konkurrenter till det dominerande företaget tredjepartsåtkomst till infrastrukturen, särskilt i nätverksindustrier.

39 Infrastruktur som omfattas av en lagstadgad skyldighet att ge tillgång till densamma är sådan infrastruktur som redan omfattas av en sektorsspecifik lagstadgad skyldighet att ge tredje parter tillgång till den, såsom telenät som omfattas av bestämmelserna om tillträde till accessnät, energinät eller järnvägsinfrastruktur för vilka det enligt lagstiftningen krävs öppet tillträde på reglerade villkor.

40 Domen i målet LG, punkt 89. Se även domen i målet Slovak Telekom, punkterna 57–60 (bland annat med hänsyn till den lagstadgade skyldigheten att ge tillgång i förväg behöver det inte visas att tillgången är oundgänglig). I punkt 51 i den domen konstaterade domstolen dessutom att även om tillgångsbegränsningar kan utgöra ett slags missbruk när det kan leda till åtminstone potentiella konkurrensbegränsande verkningar, eller till och med utestängningseffekter, på de berörda marknaderna, kan de inte likställas med en ren vägran att ge en konkurrent tillgång till en infrastruktur, eftersom den behöriga nationella konkurrensmyndigheten eller den behöriga nationella domstolen inte behöver tvinga det dominerande företaget att ge tillgång till sin infrastruktur, med hänsyn till att sådan tillgång redan har beviljats. De åtgärder som kommer att behövas i ett sådant sammanhang kommer följaktligen att inskränka det dominerande företagets avtalsfrihet och dess äganderätt i mindre utsträckning än om det tvingas att ge tillgång till sin infrastruktur när bolaget reserverade infrastrukturen för sin egen verksamhet.

41 Domen i målet LG, punkterna 88 och 89 samt där angiven rättspraxis.

42 Ibidem, punkt 88.

43 Domen i målet Slovak Telekom, punkt 57.

44 Genom beslut nr 172 av Republiken Bulgariens ministerråd av den 22 mars 2011 beviljade bulgariska staten en tjänstekoncession till hamnterminalen i Rosenets.

45 Artikel 32.2 i koncessionsavtalet mellan Republiken Bulgarien och Lukoil Neftohim Burgas AD, tillgängligt på https://nkr.government.bg/ConcessionaireProcedures/ConcessionaireProcedureInfo/b5b444ae-11f9–4bbc-9557-fa3250ce48a6.

46 Artikel 32.6 i koncessionsavtalet. Vad gäller den privatiserade infrastrukturen har den hänskjutande domstolen angett att den bulgariska staten utövar ett visst inflytande över Lukoil Burgas beslutanderätt och att den aktuella infrastrukturen är av strategisk betydelse enligt bulgarisk rätt.

47 Se, i detta avseende, domen i målet LG, punkt 88.