Marknadsdomstolen (MD) 2002 34

2002-34: En broschyr med rubriken "HSB vill stoppa farliga kemikalier i byggandet" har delats ut i samband med två mässor. Broschyren, vars ändamål bedömts främst vara opinionsbildande, har ansetts sakna kommersiellt syfte. Ett ingripande med stöd av marknadsföringslagen har därför inte kunnat ske.
2002-33: Vid ett företags marknadsföring av sängar har använts ett rutmönster på sängar likartat ett av ett annat företag använt rutmönster på sängar. Marknadsföringen har bedömts utgöra renommésnyltning och därmed vara otillbörlig enligt 4 § marknadsföringslagen.
2002-32: Ett åläggande för ett teleföretag att inte införa en viss teletjänst har upphävts utan att åläggandet prövats i sak sedan det framkommit att det inte längre var aktuellt att införa tjänsten.
2002-31: En reklamfilm i vilken använts animerade figurer har bl.a. genom figurens utseende och uppträdande, speakerröstens tonfall och tilltal samt urvalet av presenterade produkter ansetts syfta till att fånga uppmärksamheten hos barn under tolv år. Reklamfilmen har sålunda befunnits strida mot radio- och TV-lagen och därmed vara att bedöma som otillbörlig enligt marknadsföringslagen. Programföretaget har genom att sända inslaget ansetts väsentligt ha bidragit till marknadsföringen. En annan reklamfilm i vilken använts animerade figurer har däremot inte ansetts syfta till att fånga uppmärksamheten hos barn under tolv år. Den reklamfilmen har sålunda inte befunnits strida mot radio- och TV-lagen och därmed inte heller vara att bedöma som otillbörlig enligt marknadsföringslagen.
2002-30: Fråga om ett bemanningsföretags användande av kännetecknen Skoolia och Schoolia har utgjort renommésnyltning samt vilseledande enligt 6 § marknadsföringslagen i fråga om det kommersiella ursprunget i förhållande till ett annat bemanningsföretags kännetecken Poolia. Talan har ogillats på den grunden att det i målet inte visats någon utredning till styrkande av att kännetecknet Poolia var så känt att det har ett renommé i marknadsföringslagens mening. Med hänsyn härtill har de båda kännetecknen inte heller ansetts vara vilseledande enligt 6 § marknadsföringslagen i fråga om det kommersiella ursprunget.
2002-29: Arrangemang av fester på restauranger har ägt rum i syfte att lansera två nya cigarrettmärken. Vid en helhetsbedömning av arrangemangen har den svart- och vitdominerande färgsättningen av inredningen, vilken tydligt anspelat på de båda cigarrettmärkena, projicering av cigarrettlogotyperna på väggarna, personalens tröjor med cigarrettreklam samt försäljningen av cigarretter till ett starkt rabatterat pris ansetts strida mot de krav på särskild måttfullhet som gäller enligt 14 § tobakslagen. Marknadsföringen har därför varit otillbörlig enligt marknadsföringslagen.
2002-28: Ett bolag har vid marknadsföring av livsmedel med mexikansk kryddning - texmexprodukter - använt sig av en viss förpackningsutformning. Någon risk för förväxling enligt 8 § marknadsföringslagen har inte ansetts föreligga visavi en konkurrents texmexprodukter då produkterna inte kunde ersätta varandra och då den typ av produkt som marknadsfördes - kryddad köttfärs - inte i någon form ingick i konkurrentens sortiment. Marknadsföringen har dock befunnits utgöra renommésnyltning.
2002-27: Marknadsföring av en glasstårta har inte ansetts anknyta eller associera till ett annat företags produkt på ett sådant sätt som erfordras för att förfarandet skall anses utgöra renommésnyltning. Marknadsföringen har inte heller ansetts vilseleda om produktens kommersiella ursprung.
2002-26: Överklagande av två näringsidkare i fråga om påstådd underlåtenhet att lämna tydlig information om begränsningar i omfattning och deltagande vid marknadsföring av förmånserbjudande av choklad har lämnats utan bifall, då det med beaktande av erbjudandets karaktär, innehåll och form framstod som uppenbart att den köpare som marknadsföringen riktade sig till var den som i butiken inhandlade chokladen.
2002-25: I flera olika s.k. varningsbrev till återförsäljare av grönt te har gjorts påståenden om att företaget gjort sig skyldigt till varumärkesintrång m.m. Ett av de påtalade breven, som dessutom innehållit hot om rättsliga åtgärder och skadestånd, har ansetts alltför onyanserat och långtgående och därför ansetts otillbörligt och i strid med god affärssed enligt 4 § marknadsföringslagen (jfr bl.a. MD 1999:28).
2002-24: Vid ett företags marknadsföring av sängar har använts ett rutmönster på sängar och madrasser likartat ett av ett annat företag använt rutmönster på sängar. Marknadsföringen har bedömts utgöra renommésnyltning och därmed vara otillbörlig enligt 4 § marknadsföringslagen (jfr bl.a. MD 2000:25).
2002-23: I avtal om fast telefoni har vissa villkor befunnits oskäliga enligt avtalsvillkorslagen. Det gäller bl.a. villkor som kräver skriftlig form vid uppsägning, som innehåller begränsning avseende det sätt på vilket ett anspråk skall göras gällande och den tid inom vilken ett anspråk måste framställas, som begränsar skadeståndsansvaret till visst belopp per år oavsett omfattningen av inträffade skador samt som anger att Stockholms tingsrätt skall vara första instans.
2002-22: Ett bolag har marknadsfört en telefonsvarstjänst för läkemedelsinformation. I reklamblad för tjänsten har använts vissa uttryck samt påståtts att tjänsten sker i samarbete med en viss annan näringsidkare. Den påtalade marknadsföringen har ansetts strida mot god marknadsföringssed och vara otillbörlig enligt marknadsföringslagen då den dels befunnits utan vägande skäl anspela på rädsla eller fruktan hos läkemedelskonsumenter, dels ansetts utgöra renommésnyltning. Marknadsföringen har vidare även ansetts strida mot marknadsföringslagen genom att visst påstående i reklambladen befunnits obestyrkt och en obefintlig eller otydlig källangivelse ansetts utgöra en risk för vilseledande. Även fråga om Marknadsdomstolens behörighet och om ombuds skyldighet att jämte huvudmannen svara för motparts rättegångskostnader.
2002-21: En talan om påstått missbruk av dominerande ställning, bestående i att ett gasföretag tillämpat avtal med exklusiva inköpsåtaganden eller avtal med liknande effekt, har ogillats då den utredning som åberopats till stöd för talan ansetts otillräcklig.
2002-20: Marknadsföring av en yoghurt med benämningen Champagnesmak har ansetts associera till det av franska champagneproducenterna och champagneföretagen inarbetade varukännetecknet champagne. Marknadsföringen har bedömts utgöra renommésnyltning och därmed vara otillbörlig enligt marknadsföringslagen. Vidare har marknadsföringen ansetts vilseledande om yoghurtens verkliga innehåll och karaktär enligt 6 § marknadsföringslagen.
2002-19: Vid marknadsföring av dammsugare har gjorts reservationslösa påståenden om produktens funktion och effekt, bl.a. om konstant sugeffekt och sugförmåga. Påståendena har befunnits obestyrkta och därmed vilseledande och otillbörliga enligt marknadsföringslagen.
2002-18: En film - i vilken restauranggästers mat besprutas med bekämpningsmedel, och som avslutas med att uttrycket Garanterat obesprutat visas samtidigt med ett varumärke - har ansetts utgöra kommersiell marknadsföring mot vilken ingripande kan ske utan hinder av yttrandefrihetsgrundlagens bestämmelser. Filmen har ansetts misskrediterande och vilseledande enligt marknadsföringslagen.
2002-17: Ett bolag som marknadsför olika evenemang med hjälp av artister har som referens använt ett av TV4:s program. Förfarandet har bedömts utgöra renommésnyltning och därmed vara otillbörligt enligt 4 § marknadsföringslagen. Vidare har marknadsföringen ansetts vara vilseledande enligt 6 § marknadsföringslagen.
2002-15: Vissa s.k. tomma kort har ansetts utgöra sådan avkodningsutrustning som enligt lag inte får tillverkas, överlåtas, hyras ut, installeras eller underhållas i Sverige. Marknadsföringen har därför ansetts som otillbörlig enligt marknadsföringslagen. Förbud att marknadsföra sådana kort har därför meddelats.
2002-16: Vissa s.k. tomma kort har ansetts utgöra sådan avkodningsutrustning som enligt lag inte får tillverkas, överlåtas, hyras ut, installeras eller underhållas i Sverige. Marknadsföringen har därför ansetts som otillbörlig enligt marknadsföringslagen. Förbud att marknadsföra sådana kort har därför meddelats.
2002-14: Ett företags marknadsföring av en företagskatalog har ansetts vara vilseledande i fråga om det kommersiella ursprunget. Företaget har även tillställt andra företag order och annonskorrektur avseende produkter som inte uttryckligen beställts. Förfarandet har ansetts vilseleda mottagarna om deras betalningsskyldighet.
2002-13: Ett bolag har marknadsfört pensionsfonder i en cirka fem minuter lång reklamfilm. Filmen har ansetts inte vara utformad så att det tillräckligt tydligt framgick att den utgjorde reklam.
2002-12: En tillverkare av värmeväxlare för värmeåtervinning använder sig i sin marknadsföring av ett på bolagets hemsida inlagt program för beräkning av värmeväxlarnas effektivitet. Då tillverkaren med tillräcklig styrka ansetts ha visat att beräkningsprogrammet inte är felaktigt har frågan om marknadsföringen är vilseledande besvarats nekande. Även fråga om marknadsföringslagens tillämplighet på försäljning till i huvudsak kunder i utlandet.
2002-11: Tvist har uppstått mellan ett nätbolag och en kund i anledning av att tariffen för elnätet höjts. Nätbolagets åtgärd att under pågående tvist hota med att frånkoppla kundens anläggning från elnätet för det fall full betalning för nätavgifterna inte erlades har ansetts utgöra missbruk av dominerande ställning.
2002-10: Ett glassbolag har vid marknadsföring av isglass använt varubeteckningen Hygglo som företer namnlikhet med en av annat glassbolag använt varukännetecken Igloo. Marknadsföringen har befunnits innebära renommésnyltning och därmed vara otillbörlig enligt marknadsföringslagen.
2002-9: En tillverkare av köksredskap har påstått att ett bolag marknadsfört vilseledande efterbildningar av dess produkter. Bolaget har invänt att det var tillverkarens egna produkter som marknadsfördes. Talan har ogillats eftersom det inte ansetts klarlagt vilka produkter marknadsföringen avsåg.
2002-8: Ett yrkande om förbud för förbundet och servicebolaget att utfärda certifikat om Optikerförbundets kvalitetsnorm i synvården och att marknadsföra certifikaten på Internet har ogillats. Också fråga om förbundets och servicebolagets möjlighet att förhindra förbundets medlemmar, som erhållit, certifikat, att använda detta.
2002-7: Ett kreditinstitut har i tidningsannonser vid marknadsföring av krediter bl.a. uppgett Vi kan inte garantera lägsta räntan på marknaden varje år bara för att vi hade det förra året. Och förra. Och förra.. Annonsen har ansetts innefatta ett påstående om att den av kreditinstitutet erbjudna räntan året innan annonsen publicerades var lägre än hos andra kreditinstitut. Påståendet har befunnits obestyrkt.
2002-6: Överklagande av beslut om förnyelse av undantag enligt 11 § konkurrenslagen för samarbete mellan taxiföretag avseende gemensam beställningscentral har lämnats utan bifall.
2002-5: Ett förlags åtgärd att förse pocketböcker med cirkapris har ansetts utgöra ett utflöde av en samverkan eller samordnat förfarande mellan olika förlag. Förfarandet har ansetts strida mot 6 § konkurrenslagen.
2002-4: Förbud har meddelats att vid marknadsföring av köp- och försäljningsuppdrag till konsumenter avseende finansiella instrument, dels använda formuleringen Bli din egen aktiemäklare. Enkelt, billigt och kul. eller andra formuleringar som på väsentligen samma sätt skapar ett ovederhäftigt intryck av de risker som är förknippade med aktiehandel, dels i framställning använda illustration på samma sätt som skett i den påtalade marknadsföringen eller annan illustration som väsentligen på samma sätt förespeglar orealistiska förtjänstmöjligheter av aktiehandel, dels ock utforma direktreklamförsändelse så att det inte tydligt framgår att det är fråga om marknadsföring. Vidare har åläggande meddelats att vid marknadsföring av köp- och försäljningsuppdrag till konsumenter avseende finansiella instrument tydligt ange att handel med finansiella instrument alltid innebär en risk och att det inte är säkert att insatt kapital återfås.
2002-3: SPP har marknadsfört en Internettjänst genom att utan föregående beställning tillställa kunder visst material bl.a. avtalsvillkor och personlig kod. Fråga om marknadsföringsmaterialet misslett mottagaren att tro att denne redan genom mottagandet av materialet blivit bunden av Internetavtalet. Även fråga om negativ avtalsbindning.
2002-2: Vid marknadsföring av fastighetsmäklartjänster har gjorts jämförelser med sådana tjänster som tillhandahålls av registrerade fastighetsmäklare. Bl.a. har åberopandet av försäljningar, som inte genomförts i verkligheten utan att det tydligt framgår att exemplen är fingerade, ansetts vilseledande och otillbörliga enligt marknadsföringslagen. Vidare har bl.a. använts påståenden som ansetts ge intrycket att fastighetsmäklare tar för mycket betalt för fel saker samt att det i allmänhet inte skulle vara lönsamt att ta hjälp av fastighetsmäklare. Påståendena har ansetts misskrediterande och vilseledande enligt marknadsföringslagen.
2002-1: Ett mål i vilket yrkats bl.a. fastställelse att en kommun agerat i strid med 6 § lagen (1994:1845) om tillämpningen av Europeiska gemenskapernas konkurrens- och statsstödsregler samt omedelbart förbud för ett företag att driva viss verksamnet har befunnits inte kunna tas upp till prövning av Marknadsdomstolen. Då det ansetts uppenbart att rättegångshinder förelegat har ansökan avvisats (jfr MD 2001:25)