Begreppet beskattningsbar person - en teknisk anpassning av mervärdesskattelagen

Promemoria

Begreppet beskattningsbar person – en teknisk anpassning av mervärdesskattelagen

Promemorians huvudsakliga innehåll

I promemorian föreslås en teknisk justering av mervärdesskattelagen (1994:200) i syfte att underlätta tolkning och tillämpning av lagen. Förslaget innebär att begreppet ”yrkesmässig verksamhet” tas bort och ersätts med de unionsrättsliga begreppen ”beskattningsbar person” och ”ekonomisk verksamhet”. De nuvarande begreppen ”företagare” och ”näringsidkare” slopas. I vissa fall tas även begreppet ”skattskyldig” bort. De särskilda bestämmelserna om yrkesmässighet vid vissa omsättningar från fastigheter och tillhandahållande av kost åt personal slopas. Förändringar av redaktionell karaktär görs i ett antal bestämmelser, bland annat avseende offentligrättsliga organ och unionsinterna förvärv av varor. Någon fullständig översyn av terminologi och struktur i mervärdesskattelagen är emellertid inte möjlig att göra inom ramen för förevarande lagstiftningsärende.

Genom förslaget uppnås en ökad formell överensstämmelse med mervärdesskattedirektivet. I materiellt hänseende leder mervärdesskattelagen, trots den bristande formella överensstämmelsen i den nuvarande utformningen, till i allt väsentligt samma resultat som mervärdesskattedirektivet. Förslaget torde därför kunna komma att medföra någon förändrad beskattning endast i ett fåtal fall.

Förslaget påverkar inte den mervärdesskatterättsliga behandlingen av ideella föreningar och registrerade trossamfund.

Följdändringar föreslås i skatteförfarandelagen (2011:1244) och lagen (2011:1245) om redovisning, betalning och kontroll av mervärdesskatt för elektroniska tjänster.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2013.

1 Lagtext

1.1 Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200)

Härigenom föreskrivs i fråga om mervärdesskattelagen (1994:200) dels att 4 kap. 2–5 §§ ska upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före 4 kap. 5 § ska utgå,

dels att 1 kap. 1, 2, 2 d, 6, 9, 10, 14 och 15 §§, 2 kap. 1–3, 5, 7 och 8 §§, 2 a kap. 3, 5, 7 och 9 §§, 3 kap. 10 b, 11 a, 30 b, 30 d och 30 f §§, 4 kap. 1 och 6–8 §§, 5 kap. 2 c, 3 a, 4–7, 9–12, 15 a–17 och 19 §§, 6 a kap. 1–6 §§, 7 kap. 7 b §, 8 a kap. 11 §, 9 kap. 1 och 2 §§, 9 a kap. 1–3, 8, 9, 13 och 14 §§, 9 b kap. 1, 2 och 4–6 §§, 9 c kap. 7 §, 10 kap. 1, 2, 11, 11 c–11 f, 13 a och 13 b §§, 11 kap. 1, 3, 5, 9 och 12 §§, 11 a kap. 1 §, 13 kap. 15 a §, 19 kap. 1, 8, 22, 25, 31 och 34 §§ samt 20 kap. 1– 3 §§ ska ha följande lydelse,

dels att rubrikerna närmast före 4 kap. 1 §, 5 kap. 4 §, 10 kap. 1 § samt 19 kap. 1, 22 och 31 §§ ska ha följande lydelse.

1 kap.

1§

Mervärdesskatt ska betalas till staten enligt denna lag

2. vid skattepliktigt unionsinternt förvärv av varor som är lös egendom, om inte omsättningen är gjord inom landet, eller

3. vid sådan import av varor till landet som är skattepliktig.

2 a kap. Huruvida skatteplikt 2 a kap. Huruvida skatteplikt

Lagen omtryckt 2000:500. Senaste lydelse av 4 kap. 2 § 2009:1333. Senaste lydelse 2011:283.

Till staten ska också betalas belopp som i en faktura eller liknande handling betecknats som mervärdesskatt, även om beloppet inte utgör mervärdesskatt enligt denna lag.

2 § Skyldig att betala mervärdesskatt (skattskyldig) är 1. för sådan omsättning som anges i 1 § första stycket 1, om inte annat

följer av 2–4 e: den som omsätter varan eller tjänsten,

2. för omsättning som anges i 2. för omsättning som anges i 1 § första stycket 1 av sådana 1 § första stycket 1 av sådana tjänster som avses i 5 kap. 5 §, om tjänster som avses i 5 kap. 5 §, om den som omsätter tjänsten är en den som omsätter tjänsten är en utländsk företagare och för- utländsk beskattningsbar person: värvaren är en näringsidkare eller den som förvärvar tjänsten, om en juridisk person som inte är denne är näringsidkare men är registrerad – en beskattningsbar person, till mervärdesskatt här: den som – en juridisk person som inte är förvärvar tjänsten, en beskattningsbar person men är

registrerad till mervärdesskatt här,

eller

– en juridisk person som skulle

ha varit en beskattningsbar person

om inte 4 kap. 8 § varit tillämplig, 3. för omsättning som anges i 3. för omsättning som anges i

1 § första stycket 1 av sådana 1 § första stycket 1 av sådana varor som avses i 5 kap. 2 c och varor som avses i 5 kap. 2 c och 2 d §§, om den som omsätter varan 2 d §§, om den som omsätter varan är en utländsk företagare och för- är en utländsk beskattningsbar värvaren är registrerad till person och förvärvaren är mervärdesskatt här: den som registrerad till mervärdesskatt här: förvärvar varan, den som förvärvar varan,

4. för sådan efterföljande omsättning inom landet som avses i 3 kap. 30 b § första stycket: den till vilken omsättningen görs,

4 a. för omsättning som anges i 4 a. för omsättning som anges i 1 § första stycket 1 mellan 1 § första stycket 1 mellan näringsidkare som är eller ska beskattningsbara personer som är vara registrerade till mervärdes- eller ska vara registrerade till skatt här, av guldmaterial eller mervärdesskatt här, av halvfärdiga produkter med en guldmaterial eller halvfärdiga finhalt av minst 325 tusendelar produkter med en finhalt av minst eller av investeringsguld om den 325 tusendelar eller av som omsätter guldet är skatt- investeringsguld om den som skyldig enligt 3 kap. 10 b §: den omsätter guldet är skattskyldig som förvärvar varan, enligt 3 kap. 10 b §: den som

förvärvar varan,

4 b. för omsättning som anges i 4 b. för omsättning som anges i 1 § första stycket 1 av sådana 1 § första stycket 1 av sådana

3 Lydelse enligt prop. 2012/13:1.

tjänster som avses i andra stycket, tjänster som avses i andra stycket, om skattskyldighet inte föreligger om skattskyldighet inte föreligger enligt första stycket 2 i denna enligt första stycket 2 i denna paragraf: den som förvärvar paragraf: den som förvärvar tjänsten, om denne är tjänsten, om denne är

– en näringsidkare som i sin – en beskattningsbar person verksamhet inte endast tillfälligt som i sin verksamhet inte endast tillhandahåller sådana tjänster, tillfälligt tillhandahåller sådana eller tjänster, eller

– en annan näringsidkare som – en annan beskattningsbar tillhandahåller en näringsidkare person som tillhandahåller en som avses i första strecksatsen beskattningsbar person som avses sådana tjänster, i första strecksatsen sådana

tjänster,

4 c. för omsättning som anges i 4 c. för omsättning som anges i 1 § första stycket 1 av vara eller av 1 § första stycket 1 av vara eller av tjänst med anknytning till fastighet tjänst med anknytning till fastighet som avses i 5 kap. 8 §, utom som avses i 5 kap. 8 §, utom fastighetstjänst som avses i 4 b i fastighetstjänst som avses i 4 b i denna paragraf eller 3 kap. 3 § denna paragraf eller 3 kap. 3 § andra och tredje styckena, om den andra och tredje styckena, om den som omsätter varan eller tjänsten som omsätter varan eller tjänsten är en utländsk företagare och är en utländsk beskattningsbar förvärvaren är registrerad till person och förvärvaren är mervärdesskatt här: den som registrerad till mervärdesskatt här: förvärvar varan eller tjänsten, om den som förvärvar varan eller inte annat följer av 2 d §, tjänsten, om inte annat följer av

2 d §,

4 d. för omsättning som anges i 4 d. för omsättning som anges i 1 § första stycket 1 mellan 1 § första stycket 1 mellan näringsidkare som är eller ska beskattningsbara personer som är vara registrerade till mervärdes- eller ska vara registrerade till skatt här, om skattskyldighet inte mervärdesskatt här, om föreligger enligt första stycket 2 i skattskyldighet inte föreligger denna paragraf, av utsläppsrätter enligt första stycket 2 i denna för växthusgaser enligt defini- paragraf, av utsläppsrätter för tionen i artikel 3 i Europa- växthusgaser enligt definitionen i parlamentets och rådets direktiv artikel 3 i Europaparlamentets och 2003/87/EG av den 13 oktober rådets direktiv 2003/87/EG av den 2003 om ett system för handel 13 oktober 2003 om ett system för med utsläppsrätter för växthus- handel med utsläppsrätter för gaser inom gemenskapen vilka kan växthusgaser inom gemenskapen överlåtas enligt artikel 12 i det vilka kan överlåtas enligt artikel direktivet, eller av andra enheter 12 i det direktivet, eller av andra som verksamhetsutövare kan enheter som verksamhetsutövare använda för att följa det direktivet: kan använda för att följa det den som förvärvar tjänsten, direktivet: den som förvärvar

tjänsten,

4 e. för omsättning som anges i 4 e. för omsättning som anges i 1 § första stycket 1 mellan 1 § första stycket 1 mellan näringsidkare som är eller ska beskattningsbara personer som är 5

vara registrerade till eller ska vara registrerade till mervärdesskatt här av sådana mervärdesskatt här av sådana varor som avses i tredje stycket: varor som avses i tredje stycket: den som förvärvar varan, den som förvärvar varan,

5. för sådant förvärv som anges i 1 § första stycket 2: den som förvärvar varan, och

6. för import av varor a) om en tullskuld uppkommer i Sverige till följd av importen: den

som är skyldig att betala tullen,

b) om importen avser en unionsvara eller om varan ska förtullas i Sverige men inte är belagd med tull: den som skulle ha varit skyldig att betala tullen om varan hade varit tullbelagd,

c) om skyldighet att betala tull med anledning av importen uppkommer, eller skulle ha uppkommit om varan hade varit belagd med tull, i ett annat EU-land till följd av att ett sådant enhetstillstånd som avses i 4 kap. 24 § andra stycket tullagen (2000:1281) åberopas: innehavaren av tillståndet.

Första stycket 4 b gäller 1. sådana tjänster avseende fastighet, byggnad eller anläggning som

kan hänföras till

– mark- och grundarbeten, – bygg- och anläggningsarbeten, – bygginstallationer, – slutbehandling av byggnader, eller – uthyrning av bygg- och anläggningsmaskiner med förare, 2. byggstädning, och 3. uthyrning av arbetskraft för sådana aktiviteter som avses i 1 och 2. Första stycket 4 e gäller varor som kan hänföras till följande nummer i

Kombinerade nomenklaturen (KN-nr) enligt rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan i dess lydelse den 1 januari 2012,

1. avfall och skrot av järn eller stål; omsmältningsgöt av järn eller stål (KN-nr som börjar med 7204),

2. avfall och skrot av koppar (KN-nr som börjar med 7404), 3. avfall och skrot av nickel (KN-nr som börjar med 7503), 4. avfall och skrot av aluminium (KN-nr som börjar med 7602), 5. avfall och skrot av bly (KN-nr som börjar med 7802), 6. avfall och skrot av zink (KN-nr som börjar med 7902), 7. avfall och skrot av tenn (KN-nr som börjar med 8002), 8. avfall och skrot av andra oädla metaller (KN-nr som börjar med

8101–8113), eller

9. avfall och skrot av galvaniska element, batterier och elektriska ackumulatorer (KN-nr som börjar med 854810).

Vid omsättning av en vara eller Vid omsättning av en vara eller en tjänst som görs inom landet av en tjänst som görs inom landet av en näringsidkare som har ett fast en beskattningsbar person som har etableringsställe här ska närings- ett fast etableringsställe här ska idkaren vid tillämpningen av den beskattningsbara personen vid första stycket likställas med en tillämpningen av första stycket utländsk företagare, om omsätt- likställas med en utländsk 6 ningen görs utan medverkan av det beskattningsbar person, om

svenska etableringsstället. omsättningen görs utan medverkan

av det svenska etableringsstället.

Med tullskuld förstås detsamma som i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen. Med unionsvara förstås detsamma som gemenskapsvara i den förordningen.

Särskilda bestämmelser om vem som i vissa fall är skattskyldig finns i 6 kap., 9 kap. och 9 c kap.

2 d §

Om en utländsk företagare En utländsk beskattningsbar begär det, har han rätt att bli person har på begäran rätt att bli skattskyldig för omsättning som skattskyldig för omsättning som annars förvärvaren skulle ha varit annars förvärvaren skulle ha varit skattskyldig för enligt 2 § första skattskyldig för enligt 2 § första stycket 4 c. Den utländske före- stycket 4 c. Den utländska tagarens skattskyldighet ska där- beskattningsbara personens skattvid gälla för all sådan omsättning skyldighet ska därvid gälla för all inom landet. sådan omsättning inom landet.

Vid omsättning av en vara eller Vid omsättning av en vara eller en tjänst som görs inom landet av en tjänst som görs inom landet av en näringsidkare som har ett fast en beskattningsbar person som har etableringsställe här ska närings- ett fast etableringsställe här ska idkaren vid tillämpningen av den beskattningsbara personen vid första stycket likställas med en tillämpningen av första stycket utländsk företagare, om omsätt- likställas med en utländsk ningen görs utan medverkan av det beskattningsbar person, om omsvenska etableringsstället. sättningen görs utan medverkan av

det svenska etableringsstället.

6 §

Med vara förstås materiella ting, Med vara förstås materiella ting, bland dem fastigheter och gas, bland dem fastigheter och gas, samt värme, kyla och elektrisk samt värme, kyla och elektrisk kraft. Med tjänst förstås allt annat kraft. Med tjänst förstås allt annat som kan tillhandahållas i yrkes- som kan tillhandahållas. mässig verksamhet.

9 §

Med marknadsvärde förstås hela det belopp som köparen av en vara eller tjänst, i samma försäljningsled som det där omsättningen av varan eller tjänsten äger rum, vid tidpunkten för omsättningen och i fri konkurrens, skulle få betala till en oberoende säljare inom landet för en sådan vara eller tjänst.

Om ingen jämförbar omsättning av varor eller tjänster kan fastställas, utgörs marknadsvärdet

4 Senaste lydelse 2009:1333. 5 Senaste lydelse 2007:1376.

1. när det gäller varor, av ett belopp som inte understiger inköpspriset för varorna eller för liknande varor eller, om inköpspris saknas, självkostnadspriset, fastställt vid tidpunkten för transaktionen, eller

2. när det gäller tjänster, av ett 2. när det gäller tjänster, av ett belopp som inte understiger belopp som inte understiger den näringsidkarens kostnad för att beskattningsbara personens kostutföra tjänsten. nad för att utföra tjänsten.

10 §

Med export avses sådan omsätt- Med export avses sådan omsättning utanför EU av varor eller ning utanför EU av varor eller tjänster som görs i en yrkesmässig tjänster som görs i en ekonomisk verksamhet som bedrivs här i verksamhet som bedrivs här i landet. landet.

14 §

Med beskattningsår förstås beskattningsår enligt inkomstskattelagen (1999:1229).

Om skatt enligt denna lag hänför sig till en verksamhet för vilken skattskyldighet inte föreligger enligt inkomstskattelagen, förstås med beskattningsår

1. kalenderåret, eller 2. räkenskapsåret, om detta är brutet och överensstämmer med vad

som anges i 3 kap. bokföringslagen (1999:1078).

I ärenden om återbetalning av I ärenden om återbetalning av ingående skatt till sådan utländsk ingående skatt till en sådan företagare som avses i 19 kap. 1 § utländsk beskattningsbar person första och andra styckena förstås som avses i 19 kap. 1 § första och med beskattningsår det kalenderår andra styckena förstås med som ansökan om återbetalning beskattningsår det kalenderår som gäller. ansökan om återbetalning gäller.

15 §

Med utländsk företagare förstås Med utländsk beskattningsbar en näringsidkare som inte har person förstås en beskattningsbar sätet för sin ekonomiska verksam- person som inte har sätet för sin het eller ett fast etableringsställe ekonomiska verksamhet eller ett här i landet och inte heller är fast etableringsställe här i landet bosatt eller stadigvarande vistas och inte heller är bosatt eller här. stadigvarande vistas här.

2 kap.

1 § Med omsättning av vara förstås 1. att en vara överlåts mot ersättning, eller 2. att en vara tas i anspråk genom uttag enligt 2 och 3 §§.

6 Senaste lydelse 2011:283. 7 Senaste lydelse 2009:1333. Senaste lydelse 2001:971. 9 Senaste lydelse 2011:283.

En överföring av en vara till ett annat EU-land ska likställas med en omsättning av varan om

– varan transporteras av en – varan transporteras av en näringsidkare eller för dennes beskattningsbar person eller för räkning från en yrkesmässig dennas räkning från en ekonomisk verksamhet som näringsidkaren verksamhet som den beskattningsbedriver inom EU, bara personen bedriver inom EU,

– överföringen görs för denna verksamhet, och – överföringen ska beskattas som unionsinternt förvärv i det andra EU-

landet.

Med omsättning av tjänst förstås 1. att en tjänst mot ersättning utförs, överlåts eller på annat sätt

tillhandahålls någon, eller

2. att en tjänst tas i anspråk genom uttag enligt 5, 7 eller 8 §.

2 § Med uttag av vara förstås att den Med uttag av vara förstås att en

som är skattskyldig beskattningsbar person

1. tar ut en vara ur sin verksamhet för sitt eget eller personalens privata bruk eller, om inte annat följer av andra stycket, för överlåtelse av varan utan ersättning, eller annars för användning för annat ändamål än den egna verksamheten, eller

2. för över en vara från en verksamhet som medför skattskyldighet eller rätt till återbetalning av ingående skatt enligt 10 kap. 9, 11 eller 11 c–13 §§ till en verksamhet som inte alls eller endast delvis medför skattskyldighet eller sådan rätt till återbetalning.

Överlåtelse av varor utan ersätt- Överlåtelse av varor utan ersättning anses inte som uttag, om ning anses inte som uttag, om varorna är gåvor av mindre värde varorna är gåvor av mindre värde eller varuprover och ges för den eller varuprover och ges för den skattskyldiges egen verksamhet. beskattningsbara personens egna

verksamhet.

3 §

Vad som sägs i 2 § om uttag av Vad som sägs i 2 § om uttag av varor gäller endast om den skatt- varor gäller endast om den skyldige har haft rätt till avdrag för beskattningsbara personen har eller återbetalning enligt 10 kap. haft rätt till avdrag för eller åter- 9–13 §§ av den ingående skatten betalning enligt 10 kap. 9–13 §§ vid förvärvet av varan. av den ingående skatten vid

förvärvet av varan.

Om den omsättning genom Om den omsättning genom vilken den skattskyldige förvärvat vilken den beskattningsbara varan eller, när varan förts in till personen förvärvat varan eller, när Sverige av den skattskyldige, varan förts in till Sverige av den importen undantagits från skatte- beskattningsbara personen, plikt enligt 3 kap. 21 § tillämpas importen undantagits från dock 2 §. skatteplikt enligt 3 kap. 21 §

10

Senaste lydelse 2010:1892.

tillämpas dock 2 §.

5 §

Med uttag av tjänst förstås att Med uttag av tjänst förstås att en

den skattskyldige beskattningsbar person

1. utför eller på annat sätt tillhandahåller en tjänst för sitt eget eller personalens privata bruk eller annars för annat ändamål än den egna verksamheten, om tjänsten tillhandahålls utan ersättning,

2. använder eller låter 2. använder eller låter personalen använda en vara som personalen använda en vara som hör till verksamheten för privat hör till verksamheten för privat bruk eller annars för annat bruk eller annars för annat ändamål än den egna verksam- ändamål än den egna verksamheten, om omsättningen eller heten, om omsättningen eller importen av varan undantagits från importen av varan undantagits från skatteplikt enligt 3 kap. 21 § eller skatteplikt enligt 3 kap. 21 § eller om den skattskyldige haft rätt till om den beskattningsbara personen avdrag för eller återbetalning haft rätt till avdrag för eller enligt 10 kap. 9, 11 eller 11 c–13 återbetalning enligt 10 kap. 9, 11 §§ av den ingående skatten vid eller 11 c–13 §§ av den ingående förvärvet, tillverkningen eller skatten vid förvärvet, tillverkförhyrningen av varan, eller ningen eller förhyrningen av

varan, eller

3. för privat ändamål själv 3. för privat ändamål själv använder eller låter någon annan använder eller låter någon annan använda en personbil eller använda en personbil eller motorcykel som utgör en tillgång i motorcykel som utgör en tillgång i eller har förhyrts för verksamheten eller har förhyrts för verksamheten och den skattskyldige har haft rätt och den beskattningsbara till avdrag för eller återbetalning personen har haft rätt till avdrag enligt 10 kap. 9, 11 eller 11 c– för eller återbetalning enligt 10 13 §§ av den ingående skatten vid kap. 9, 11 eller 11 c–13 §§ av den förvärvet, tillverkningen eller, i ingående skatten vid förvärvet, fråga om förhyrning, av hela den tillverkningen eller, i fråga om ingående skatten som hänför sig förhyrning, av hela den ingående till hyran. skatten som hänför sig till hyran.

Första stycket 2 och 3 gäller endast om värdet av användandet är mer än ringa.

7 §

Med uttag av tjänst förstås även Med uttag av tjänst förstås även att en skattskyldig i en byggnads- att en beskattningsbar person i en rörelse utför eller förvärvar sådana byggnadsrörelse utför eller förtjänster som anges i andra stycket värvar sådana tjänster som anges i och tillför dem en lägenhet som andra stycket och tillför dem en han innehar med hyresrätt eller lägenhet som den beskattningsbostadsrätt eller en egen fastighet, bara personen innehar med

11

Senaste lydelse 2010:1892. 12

Senaste lydelse 2009:1333.

om han både tillhandahåller hyresrätt eller bostadsrätt eller en tjänster åt andra (bygg- egen fastighet, om den entreprenader) och utför tjänster beskattningsbara personen både på sådana lägenheter eller tillhandahåller tjänster åt andra fastigheter, och lägenheten eller (byggentreprenader) och utför fastigheten utgör lagertillgång i tjänster på sådana lägenheter eller byggnadsrörelsen enligt inkomst- fastigheter, och lägenheten eller skattelagen (1999:1229). Det- fastigheten utgör lagertillgång i samma gäller i fråga om tjänster byggnadsrörelsen enligt inkomstsom den skattskyldige utför på en skattelagen (1999:1229). Detlägenhet eller fastighet som utgör samma gäller i fråga om tjänster en annan tillgång i byggnads- som den beskattningsbara perrörelsen än lagertillgång. sonen utför på en lägenhet eller

fastighet som utgör en annan tillgång i byggnadsrörelsen än lagertillgång. Första stycket gäller 1. bygg- och anläggningsarbeten, inräknat reparationer och underhåll,

och

2. ritning, projektering, konstruktion eller andra jämförliga tjänster. Första stycket gäller inte om tjänsterna hänför sig till en del av

lägenheten eller fastigheten, som används i en verksamhet som medför skattskyldighet eller rätt till återbetalning av ingående skatt enligt 10 kap. 9, 11, 11 e eller 12 §.

8 §

Med uttag av tjänst förstås Med uttag av tjänst förstås vidare att en fastighetsägare utför vidare att en fastighetsägare utför sådana tjänster som anges i andra sådana tjänster som anges i andra stycket på en egen fastighet som stycket på en egen fastighet som utgör tillgång i en yrkesmässig utgör tillgång i en ekonomisk verksamhet som varken medför verksamhet som varken medför skattskyldighet eller rätt till åter- skattskyldighet eller rätt till återbetalning av ingående skatt enligt betalning av ingående skatt enligt 10 kap. 9, 11, 11 e eller 12 §. 10 kap. 9, 11, 11 e eller 12 §. Detta gäller dock endast om de Detta gäller dock endast om de nedlagda lönekostnaderna för nedlagda lönekostnaderna för tjänsterna under beskattningsåret tjänsterna under beskattningsåret överstiger 300 000 kronor, överstiger 300 000 kronor, inräknat skatter och avgifter som inräknat skatter och avgifter som grundas på lönekostnaderna. grundas på lönekostnaderna.

Första stycket gäller utförande av 1. bygg- och anläggningsarbeten, inräknat reparationer och underhåll, 2. ritning, projektering, konstruktion eller andra jämförliga tjänster,

och

3. lokalstädning, fönsterputsning, renhållning och annan fastighetsskötsel.

Vad som sägs i första stycket Vad som sägs i första stycket

13

Senaste lydelse 2009:1333.

gäller också hyresgäst och gäller också hyresgäster och bostadsrättshavare som utför bostadsrättshavare som utför sådana tjänster som anges i andra sådana tjänster som anges i andra stycket 1 och 2 på en lägenhet som stycket 1 och 2 på lägenheter som han innehar med hyresrätt eller de innehar med hyresrätt eller bostadsrätt, om lägenheten innehas bostadsrätt. Detta gäller under i en yrkesmässig verksamhet som förutsättning att lägenheten varken medför skattskyldighet innehas i en ekonomisk eller rätt till återbetalning av verksamhet som varken medför ingående skatt enligt 10 kap. 9, 11, skattskyldighet eller rätt till 11 e eller 12 §. återbetalning av ingående skatt

enligt 10 kap. 9, 11, 11 e eller 12 §. Om en fastighet ägs eller en Om en fastighet ägs eller en

hyresrätt eller bostadsrätt innehas hyresrätt eller bostadsrätt innehas av en näringsidkare som ingår i en av en beskattningsbar person som sådan mervärdesskattegrupp som ingår i en sådan mervärdesavses i 6 a kap. 1 § ska gruppen skattegrupp som avses i 6 a kap. anses som fastighetsägare, hyres- 1 § ska gruppen anses som gäst eller bostadsrättshavare vid fastighetsägare, hyresgäst eller tillämpning av denna paragraf. bostadsrättshavare vid tillämpning

av denna paragraf.

2 a kap.

3 §

En vara ska anses förvärvad enligt 2 § 1, om förvärvet avser

1. ett sådant nytt transportmedel som anges i 1 kap. 13 a §,

2. en sådan punktskattepliktig 2. en sådan punktskattepliktig vara som anges i 1 kap. 13 b § och vara som anges i 1 kap. 13 b § och köparen är en näringsidkare eller köparen är en beskattningsbar en juridisk person som inte är person eller en juridisk person näringsidkare, eller som inte är en beskattningsbar

person, eller

3. en annan vara än ett nytt 3. en annan vara än ett nytt transportmedel eller en punkt- transportmedel eller en punktskattepliktig vara och förvärvet skattepliktig vara och förvärvet görs av en sådan köpare som anges görs av en sådan köpare som anges i andra stycket från en säljare som i andra stycket från en beskattär skattskyldig till mervärdesskatt i ningsbar person som agerar i ett annat EU-land. denna egenskap och som inte är

befriad från mervärdesskatt enligt

bestämmelserna om små företag i artiklarna 282–292 i direktiv

2006/112/EG i ett annat EU-land. Första stycket 3 avser köpare som är 1. näringsidkare vars verksam- 1. en beskattningsbar person

het medför rätt till avdrag för som agerar i denna egenskap vars ingående skatt eller rätt till verksamhet medför rätt till avdrag

14

Senaste lydelse 2011:283.

återbetalning enligt 10 kap. 1 § för ingående skatt eller rätt till andra stycket eller 9–13 §§ av återbetalning enligt 10 kap. 1 § sådan skatt, eller andra stycket eller 9–13 §§ av

sådan skatt, eller

2. näringsidkare vars verksam- 2. en beskattningsbar person het inte medför någon avdragsrätt vars verksamhet inte medför eller rätt till återbetalning enligt någon avdragsrätt eller rätt till 10 kap. 9–13 §§ eller juridiska återbetalning enligt 10 kap. 9– personer som inte är närings- 13 §§ eller en juridisk person som idkare, under förutsättning inte är en beskattningsbar person,

under förutsättning

– att det sammanlagda värdet av – att det sammanlagda värdet av hans skattepliktiga förvärv av dennas skattepliktiga förvärv av andra varor än nya transportmedel andra varor än nya transportmedel eller punktskattepliktiga varor eller punktskattepliktiga varor under det löpande eller det under det löpande eller det föregående kalenderåret överstiger föregående kalenderåret överstiger 90 000 kronor, eller 90 000 kronor, eller

– att köparen omfattas av ett sådant beslut som anges i 4 §.

5 § En vara ska anses förvärvad En vara ska anses förvärvad

enligt 2 § 1 även i de fall enligt 2 § 1 även i de fall transporten påbörjas utanför EU transporten påbörjas utanför EU och varan därefter importerats till och varan därefter importerats till ett annat EU-land av förvärvaren ett annat EU-land av förvärvaren för vidare transport till Sverige, för vidare transport till Sverige, om förvärvaren är en juridisk om förvärvaren är en juridisk person som inte är näringsidkare. person som inte är en

beskattningsbar person.

I 10 kap. 11 b § finns bestämmelser om återbetalning i vissa fall av skatt som betalas vid import.

7 § En vara ska anses förvärvad enligt 2 § 3, om – den som för över varan – den som för över varan är en

bedriver yrkesmässig verksamhet i beskattningsbar person som ett annat EU-land, bedriver verksamhet i ett annat

EU-land,

– överföringen görs för denna – överföringen görs för dennas verksamhet, och verksamhet, och

– överföringen görs genom att – överföringen görs genom att varan transporteras från det EU- varan transporteras från det EUlandet till Sverige av den som landet till Sverige av den bedriver verksamheten eller för beskattningsbara personen eller dennes räkning. för dennas räkning.

En vara ska inte anses förvärvad enligt 2 § 3, om överföringen

15

Senaste lydelse 2011:283. 16

Senaste lydelse2012:342.

1. görs för omsättning på fartyg, luftfartyg eller tåg under färd med avgångsort i ett EU-land och ankomstort i ett annat EU-land,

2. utgör ett led i omsättningen av 2. utgör ett led i omsättningen av en tjänst som utförs åt den som för en tjänst som utförs åt den som för över varan och tjänsten avser över varan och tjänsten avser arbete på eller värdering av varan i arbete på eller värdering av varan i Sverige, om transporten av varan Sverige, om transporten av varan avslutas i Sverige och varan, sedan avslutas i Sverige och varan, sedan arbetet eller värderingen utförts, arbetet eller värderingen utförts, skickas tillbaka till näringsidkaren skickas tillbaka till den i det EU-land som varan beskattningsbara personen i det ursprungligen överförts från, EU-land som varan ursprungligen

överförts från,

3. görs för att den överförda varan ska användas för omsättningen av tjänster i Sverige och varan därför ska användas tillfälligt här i landet,

4. görs för att den överförda varan tillfälligt, högst två år, ska användas i Sverige, under förutsättning att motsvarande import skulle ha varit skattefri här i landet enligt vad som gäller för temporär import från ett icke medlemsland,

5. görs för sådan omsättning som anges i 5 kap. 3 a § eller i 3 kap. 30 a §,

6. görs för sådan omsättning som anges i 5 kap. 2 § första stycket 2 eller 4, eller

7. görs för sådan omsättning som anges i 5 kap. 2 c eller 2 d §. När någon av de förutsättningar som anges i andra stycket inte längre

föreligger, ska varorna anses ha överförts enligt reglerna i första stycket.

9 § En vara ska anses förvärvad enligt 2 § 4, om – den som tar i anspråk varan – den som tar i anspråk varan är

bedriver verksamhet som medför en beskattningsbar person som skattskyldighet här i landet, bedriver verksamhet här i landet,

– han tar i anspråk varan för ett – denne tar i anspråk varan för annat ändamål än som anges i 7 § ett annat ändamål än som anges i andra stycket genom att använda 7 § andra stycket genom att den för denna verksamhet efter att använda den för denna verksamhet varan transporterats av honom efter att varan transporterats av eller för hans räkning till Sverige honom eller för dennes räkning till från ett annat EU-land, och Sverige från ett annat EU-land,

och

– varan inte härrör från en – varan inte härrör från en yrkesmässig verksamhet som han verksamhet som den bedriver i det landet. beskattningsbara personen

bedriver i det landet.

3 kap.

10 b §

En näringsidkare har rätt att bli En beskattningsbar person har

17

Senaste lydelse 2011:283.

skattskyldig för en omsättning som rätt att bli skattskyldig för en annars skulle ha undantagits enligt omsättning som annars skulle ha 10 a § första stycket om han undantagits enligt 10 a § första

stycket om den beskattningsbara

personen

1. framställer investeringsguld 1. framställer investeringsguld

eller omvandlar guld av något slag eller omvandlar guld av något slag till investeringsguld och omsätt- till investeringsguld och omsättningen görs till en annan ningen görs till en annan näringsidkare, eller beskattningsbar person, eller

2. i sin yrkesverksamhet normalt 2. i sin yrkesverksamhet normalt omsätter guld för industriellt omsätter guld för industriellt ändamål och omsättningen avser ändamål och omsättningen avser investeringsguld enligt 1 kap. 18 § investeringsguld enligt 1 kap. 18 § första stycket 1 och görs till en första stycket 1 och görs till en annan näringsidkare. annan beskattningsbar person.

11 a §

Från skatteplikt undantas omsättning av tjänster varigenom någon bereds tillträde till idrottsligt evenemang eller tillfälle att utöva idrottslig verksamhet. Från skatteplikt undantas vidare omsättning av tjänster som har omedelbart samband med utövandet av den idrottsliga verksamheten om dessa tjänster omsätts av den som tillhandahåller den idrottsliga verksamheten.

Undantaget gäller endast om Undantaget gäller endast om tjänsterna omsätts av staten eller tjänsterna omsätts av staten eller en kommun eller av en förening i en kommun eller av en förening i de fall verksamheten inte anses de fall verksamheten inte anses som yrkesmässig enligt 4 kap. 8 §. som ekonomisk enligt 4 kap. 8 §.

30 b §

Från skatteplikt undantas Från skatteplikt undantas unionsinterna förvärv enligt unionsinterna förvärv enligt 2 a kap. 2 § 1 av varor som görs av 2 a kap. 2 § 1 av varor som görs av en utländsk företagare om en utländsk beskattningsbar

person om

1. den utländske företagaren är 1. den utländske beskattningsregistrerad till mervärdesskatt i ett bara personen är registrerad till annat EU-land, mervärdesskatt i ett annat EU-

land, 2. förvärvet görs för en efterföljande omsättning här i landet, 3. varan sänds eller transporteras 3. varan sänds eller transporteras

direkt till Sverige från ett annat direkt till Sverige från ett annat EU-land än det där den utländske EU-land än det där den utländske företagaren är registrerad till beskattningsbara personen är mervärdesskatt, och registrerad till mervärdesskatt, och

4. den till vilken den efter- 4. den till vilken den efterföljande omsättningen görs är en följande omsättningen görs är en

18

Senaste lydelse 2011:283.

näringsidkare eller en juridisk beskattningsbar person eller en person som inte är näringsidkare, juridisk person som inte är en som är registrerad till mervärdes- beskattningsbar person, som är skatt här och som är skattskyldig registrerad till mervärdesskatt här för omsättningen enligt 1 kap. 2 § och som är skattskyldig för omförsta stycket 4. sättningen enligt 1 kap. 2 § första

stycket 4.

30 d §

Från skatteplikt undantas Från skatteplikt undantas unionsinterna förvärv som görs av unionsinterna förvärv som görs av utländska företagare om rätt till utländska beskattningsbara återbetalning enligt 10 kap. 1–3 personer om rätt till återbetalning och 13–13 b §§ av hela skatten enligt 10 kap. 1–3 och 13–13 b §§ med anledning av förvärvet skulle av hela skatten med anledning av ha förelegat. förvärvet skulle ha förelegat.

Från skatteplikt undantas även unionsinterna förvärv som görs under sådana förutsättningar att rätt till återbetalning skulle föreligga enligt 10 kap. 6 och 7 §§.

30 f §

Från skatteplikt undantas Från skatteplikt undantas unionsinterna förvärv av unionsinterna förvärv av begagnade varor, konstverk, begagnade varor, konstverk, samlarföremål och antikviteter, om samlarföremål och antikviteter, om varorna har sålts av en skattskyldig varorna har sålts av en beskattåterförsäljare och omsättningen ningsbar återförsäljare som agerar har beskattats i det EU-land där i denna egenskap och transporten till Sverige påbörjats omsättningen har beskattats i det enligt bestämmelser som EU-land där transporten till motsvarar artiklarna 312–325 i Sverige påbörjats enligt rådets direktiv 2006/112/EG. bestämmelser som motsvarar

artiklarna 312–325 i rådets

direktiv 2006/112/EG.

4 kap. Yrkesmässig verksamhet 4 kap. Beskattningsbar person och ekonomisk verksamhet

Vad som är yrkesmässig verk- Vem som är en beskattningsbar samhet person och vad som är ekonomisk verksamhet

1 §

En verksamhet är yrkesmässig, Med beskattningsbar person av-

om den ses den som, oavsett på vilken

1. utgör näringsverksamhet en- plats, självständigt bedriver en

19

Senaste lydelse 2011:283. 20

Senaste lydelse 2012:342.

ligt 13 kap. inkomstskattelagen ekonomisk verksamhet, oberoende (1999:1229), eller av dess syfte eller resultat.

2. bedrivs i former som är jäm- Anställda och andra personer förliga med en till sådan anses inte bedriva verksamhet näringsverksamhet hänförlig självständigt i den mån de är

rörelse och ersättningen för bundna till en arbetsgivare av ett

omsättningen i verksamheten anställningsavtal eller av annat

under beskattningsåret överstiger rättsligt förhållande som skapar

30 000 kronor. ett anställningsförhållande vad avser arbetsvillkor, lön och

arbetsgivaransvar.

Med ekonomisk verksamhet avses varje verksamhet som bedrivs av en producent, en handlare eller en tjänsteleverantör, inbegripet gruvdrift och jordbruksverksamhet samt verksamheter inom fria och

därmed likställda yrken.

Utnyttjande av materiella eller immateriella tillgångar i syfte att fortlöpande vinna intäkter därav ska särskilt betraktas som

ekonomisk verksamhet.

6 §

Statens, ett statligt affärsverks Verksamhet som bedrivs av eller en kommuns omsättning av staten, ett statligt affärsverk eller varor eller tjänster mot ersättning en kommun anses inte som utgör yrkesmässig verksamhet ekonomisk verksamhet om den oavsett om den bedrivs med avser vinstsyfte eller inte. 1. led i myndighetsutövningen,

eller 2. bevis, protokoll eller motsvarande avseende myndighets-

utövning.

7 §

En omsättning som avses i 6 § Bestämmelserna i 6 § tillämpas utgör dock inte yrkesmässig verk- inte om en sådan behandling samhet, om omsättningen skulle leda till betydande

1. ingår som ett led i myndig- snedvridning av konkurrensen.

hetsutövning, eller 2. avser bevis, protokoll eller motsvarande avseende myndig-

hetsutövning.

Första stycket gäller inte om Omhändertagande och för-

behandlingen av omsättningen störing av avfall och föroreningar

21

Senaste lydelse 2007:1376.

som icke yrkesmässig verksamhet samt avloppsrening är att anse skulle leda till betydande sned- som ekonomisk verksamhet även i

vridning av konkurrensen. sådana fall som avses i 6 §, under förutsättning att åtgärderna utförs

mot ersättning.

Omhändertagande och förstöring av avfall och föroreningar samt avloppsrening är att anse som yrkesmässig verksamhet även i sådana fall som avses i första stycket, under förutsättning att åt-

gärderna utförs mot ersättning.

8 §

Som yrkesmässig verksamhet Som ekonomisk verksamhet räknas inte en verksamhet som räknas inte en verksamhet som bedrivs av en ideell förening eller bedrivs av en ideell förening eller ett registrerat trossamfund, när ett registrerat trossamfund, när inkomsten av verksamheten utgör inkomsten av verksamheten utgör sådan inkomst av närings- sådan inkomst av näringsverksamhet för vilken skatt- verksamhet för vilken skattskyldighet inte föreligger för skyldighet inte föreligger för föreningen enligt 7 kap. 7 § första föreningen enligt 7 kap. 7 § första och andra stycket eller för tros- och andra stycket eller för trossamfundet enligt 14 § inkomst- samfundet enligt 14 § inkomstskattelagen (1999:1229). skattelagen (1999:1229).

Vad som sägs i första stycket om ideella föreningar gäller också för sådan förening som omfattas av 4 kap. 2 § lagen (1999:1230) om ikraftträdande av inkomstskattelagen (1999:1229).

5 kap.

2 c § Omsättning av gas genom ett Omsättning av gas genom ett

naturgassystem som är beläget naturgassystem som är beläget inom unionens territorium eller inom unionens territorium eller genom ett gasnät som är anslutet genom ett gasnät som är anslutet till ett sådant system, till en till ett sådant system, till en skattskyldig återförsäljare ska beskattningsbar återförsäljare ska anses som en omsättning inom anses som en omsättning inom landet, om återförsäljaren antingen landet, om återförsäljaren antingen har sätet för sin ekonomiska har sätet för sin ekonomiska verksamhet i Sverige eller har ett verksamhet i Sverige eller har ett fast etableringsställe här för vilket fast etableringsställe här för vilket varan levereras. Om varan levereras. Om återförsäljaren varken här eller återförsäljaren varken här eller utomlands har ett sådant säte eller utomlands har ett sådant säte eller fast etableringsställe är varan fast etableringsställe är varan omsatt inom landet, om omsatt inom landet, om

22

Senaste lydelse 2011:283.

återförsäljaren är bosatt eller återförsäljaren är bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige. stadigvarande vistas i Sverige.

En vara är dock inte omsatt inom landet om den levereras till ett fast etableringsställe som återförsäljaren har utomlands.

Första och andra styckena gäller även omsättning av 1. el, eller 2. värme eller kyla genom ett nät för värme eller kyla. Med en skattskyldig åter- Med en beskattningsbar åter-

försäljare förstås i denna paragraf försäljare förstås i denna paragraf en näringsidkare vars huvud- en beskattningsbar person vars sakliga verksamhet när det gäller huvudsakliga verksamhet när det köp av gas eller el består i att sälja gäller köp av gas eller el består i sådana varor vidare och vars egen att sälja sådana varor vidare och konsumtion av dessa varor är vars egen konsumtion av dessa försumbar. varor är försumbar.

3 a §

En omsättning enligt 2, 2 a, 2 b eller 3 § av en vara anses som en omsättning utomlands, om

1. säljaren levererar varan till en plats utanför EU, 2. direkt utförsel av varan till en plats utanför EU ombesörjs av en

speditör eller fraktförare,

3. en utländsk företagare 3. en utländsk beskattningsbar förvärvar varan för sin verksamhet person förvärvar varan för sin i utlandet och hämtar den för verksamhet i utlandet och hämtar direkt utförsel till en plats utanför den för direkt utförsel till en plats EU, utanför EU,

4. varan levereras till ett fartyg eller ett luftfartyg i utrikes trafik för bruk ombord på ett sådant fartyg eller luftfartyg eller för sådan omsättning som anges i 1 § tredje stycket,

4 a. varan levereras till ett fartyg eller luftfartyg i de fall som avses i 2 b § för försäljning ombord och avser sådana livsmedel som anges i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet, dock inte punktskattepliktiga varor,

5. varan omsätts på fartyg eller luftfartyg i de fall som avses i 2 b § för konsumtion ombord,

6. det är fråga om en leverans av varor av de slag som avses i 3 § lagen (1999:445) om exportbutiker och varorna är avsedda för försäljning i en sådan butik,

6 a. det är fråga om en sådan försäljning som avses i 1 § andra stycket lagen om exportbutiker,

7. varan är en personbil eller motorcykel som vid leveransen är tillfälligt registrerad enligt 23 § första stycket 1 lagen (2001:558) om vägtrafikregister, under förutsättning att

a) fordonet levereras till en fysisk person som är bosatt eller

23

Senaste lydelse 2011:283.

stadigvarande vistas i ett annat land än ett EU-land, och

b) säljaren kan visa att fordonet varaktigt förts till en plats utanför EU före utgången av den sjätte månaden efter den månad då fordonet levererades, eller

8. varan levereras här i landet till en fysisk person som är bosatt eller stadigvarande vistas i ett annat land än ett EU- land, under förutsättning att

a) ersättningen utgör minst 200 kronor, och b) säljaren kan visa att köparen har medfört varan vid resa till en plats

utanför EU före utgången av tredje månaden efter den månad under vilken leveransen av varan gjordes.

Vid leverans av en vara inom landet till en fysisk person som är bosatt i Norge eller på Åland anses omsättningen som en omsättning utomlands endast om

1. leveransen avser en vara eller en grupp av varor som normalt utgör en helhet och ersättningen utgör minst 1 000 kronor efter avdrag för skatt enligt denna lag som hänför sig till ersättningen och

2. säljaren kan visa att köparen i nära anslutning till leveransen fört in varan eller varorna till Norge eller till Åland och därvid enligt tullräkning eller liknande handling betalat skatt motsvarande skatt enligt denna lag.

En leverans av varor till fartyg på linjer mellan Sverige och Norge eller mellan Sverige och Åland ska anses som en omsättning utomlands endast om leveransen inte strider mot 5 och 6 §§ lagen (1999:446) om proviantering av fartyg och luftfartyg.

En leverans som avses i första stycket 4 av punktskattepliktiga varor ska anses som en omsättning utomlands endast om leveransen uppfyller de villkor som gäller för proviantering i 7–9 §§ lagen om proviantering av fartyg och luftfartyg.

Näringsidkare Beskattningsbar person

4 §

Vid tillämpningen av 5–19 §§ Vid tillämpningen av 5–19 §§ ska en ska en

1. näringsidkare som även 1. beskattningsbar person som bedriver verksamhet som inte även bedriver verksamhet som inte innefattar sådan omsättning som innefattar sådan omsättning som anges i 2 kap. eller som inte är anges i 2 kap. eller som inte är yrkesmässig enligt 4 kap. 1 eller ekonomisk enligt 4 kap., anses 7 §, anses vara en näringsidkare vara en beskattningsbar person för för alla tjänster som denne alla tjänster som denna förvärvar, förvärvar,

2. juridisk person som inte är 2. juridisk person som inte är en näringsidkare men som är beskattningsbar person men som registrerad till mervärdesskatt, är registrerad till mervärdesskatt anses vara en näringsidkare. eller som skulle ha varit en

beskattningsbar person om inte

24

Senaste lydelse 2009:1333.

4 kap. 8 § varit tillämplig, anses

vara en beskattningsbar person.

5 §

En tjänst som tillhandahålls en En tjänst som tillhandahålls en näringsidkare som agerar i denna beskattningsbar person som agerar egenskap är omsatt inom landet, i denna egenskap är omsatt inom om näringsidkaren antingen har landet, om denna antingen har sätet för sin ekonomiska sätet för sin ekonomiska verksamhet i Sverige eller har ett verksamhet i Sverige eller har ett fast etableringsställe här och fast etableringsställe här och tjänsten tillhandahålls detta. Om tjänsten tillhandahålls detta. Om näringsidkaren varken här eller den beskattningsbara personen utomlands har ett sådant säte eller varken här eller utomlands har ett fast etableringsställe är tjänsten sådant säte eller fast omsatt inom landet, om etableringsställe är tjänsten omsatt näringsidkaren är bosatt eller inom landet, om denna är bosatt stadigvarande vistas i Sverige. eller stadigvarande vistas i

Sverige.

En tjänst är dock inte omsatt En tjänst är dock inte omsatt inom landet om den tillhandahålls inom landet om den tillhandahålls ett fast etableringsställe som ett fast etableringsställe som den näringsidkaren har utomlands. beskattningsbara personen har

utomlands.

6 §

En tjänst som tillhandahålls En tjänst som tillhandahålls någon som inte är näringsidkare är någon som inte är en omsatt inom landet, om den som beskattningsbar person är omsatt tillhandahåller tjänsten antingen inom landet, om den som har sätet för sin ekonomiska tillhandahåller tjänsten antingen verksamhet i Sverige eller har ett har sätet för sin ekonomiska fast etableringsställe här från verksamhet i Sverige eller har ett vilket tjänsten tillhandahålls. Om fast etableringsställe här från den som tillhandahåller tjänsten vilket tjänsten tillhandahålls. Om varken här eller utomlands har ett den som tillhandahåller tjänsten sådant säte eller fast varken här eller utomlands har ett etableringsställe är tjänsten omsatt sådant säte eller fast inom landet, om denne är bosatt etableringsställe är tjänsten omsatt eller stadigvarande vistas i inom landet, om denna är bosatt Sverige. eller stadigvarande vistas i

Sverige.

En tjänst är dock inte omsatt inom landet om den tillhandahålls från ett fast etableringsställe utomlands.

25

Senaste lydelse 2009:1333. 26

Senaste lydelse 2009:1333.

7 §

En förmedlingstjänst som En förmedlingstjänst som tillhandahålls någon som inte är tillhandahålls någon som inte är en näringsidkare är omsatt inom beskattningsbar person är omsatt landet, om inom landet, om

1. tjänsten utförs för någon annans räkning i dennes namn, och 2. den omsättning som tjänsten avser görs inom landet enligt denna

lag.

9 §

En varu- eller persontransporttjänst är omsatt inom landet om transporten inte till någon del genomförs i ett annat land, om inte annat följer av andra stycket eller 10 §.

Första stycket gäller inte en Första stycket gäller inte en varutransporttjänst som tillhanda- varutransporttjänst som tillhandahålls en näringsidkare. hålls en beskattningsbar person.

Befordran av brev i postverksamhet som avses i 1 kap. 2 § postlagen (2010:1045) ska anses som en omsättning inom landet.

10 §

En unionsintern varutransport- En unionsintern varutransporttjänst som tillhandahålls någon tjänst som tillhandahålls någon som inte är näringsidkare är om- som inte är en beskattningsbar satt inom landet, om avgångsorten person är omsatt inom landet, om är belägen i Sverige. avgångsorten är belägen i Sverige.

Med unionsintern varutransport avses en transport av varor där avgångs- och ankomstorterna är belägna i två skilda EU-länder.

Med avgångsorten avses den ort där transporten av varorna faktiskt inleds, utan hänsyn till det avstånd som tillryggalagts till den plats där varorna befinner sig.

Med ankomstorten avses den ort där transporten av varorna faktiskt avslutas.

11 §

Tjänster som tillhandahålls Tjänster som tillhandahålls någon som inte är näringsidkare i någon som inte är en samband med en aktivitet som beskattningsbar person i samband anges i andra stycket är omsatta med en aktivitet som anges i andra inom landet, om aktiviteten stycket är omsatta inom landet, om faktiskt äger rum i Sverige. aktiviteten faktiskt äger rum i Detsamma gäller till dessa tjänster Sverige. Detsamma gäller till underordnade tjänster och tjänster dessa tjänster underordnade som tillhandahålls av den som tjänster och tjänster som organiserar aktiviteten. tillhandahålls av den som

organiserar aktiviteten.

Första stycket gäller en aktivitet som är

27

Senaste lydelse 2009:1333. 28

Senaste lydelse 2010:1892. 29

Senaste lydelse 2011:283. 30

Senaste lydelse 2009:1341.

1. kulturell, 2. konstnärlig, 3. idrottslig, 4. vetenskaplig, 5. pedagogisk, 6. av underhållningskaraktär, eller 7. liknande dem som anges i 1–6, såsom mässor och utställningar.

11 a § En tjänst i form av tillträde till En tjänst i form av tillträde till

evenemang som anges i andra evenemang som anges i andra stycket och tillhandahålls en stycket och tillhandahålls en näringsidkare är omsatt inom beskattningsbar person är omsatt landet, om evenemanget faktiskt inom landet, om evenemanget äger rum i Sverige. Detsamma faktiskt äger rum i Sverige. gäller tjänster i anknytning till Detsamma gäller tjänster i tillträdet. anknytning till tillträdet.

Första stycket gäller evenemang som är 1. kulturella, 2. konstnärliga, 3. idrottsliga, 4. vetenskapliga, 5. pedagogiska, 6. av underhållningskaraktär, eller 7. liknande dem som anges i 1–6, såsom mässor och utställningar.

12 § Tjänster med anknytning till Tjänster med anknytning till

transportverksamhet såsom transportverksamhet såsom lastning, lossning, godshantering lastning, lossning, godshantering och liknande tjänster som och liknande tjänster som tillhandahålls någon som inte är tillhandahålls någon som inte är en näringsidkare, är omsatta inom beskattningsbar person, är omsatta landet om de fysiskt utförs i inom landet om de fysiskt utförs i Sverige. Detsamma gäller tjänster Sverige. Detsamma gäller tjänster i form av värdering av eller i form av värdering av eller arbeten på en vara som är lös arbeten på en vara som är lös egendom. egendom.

15 a §

En tjänst som avser annan En tjänst som avser annan uthyrning av transportmedel än uthyrning av transportmedel än som anges i 15 § och förvärvas av sådan som anges i 15 § och någon som inte är näringsidkare är förvärvas av någon som inte är en omsatt inom landet, om för- beskattningsbar person är omsatt värvaren är etablerad, bosatt eller inom landet, om förvärvaren är

31

Senaste lydelse 2009:1341. 32

Senaste lydelse 2009:1333. 33

Senaste lydelse 2011:298.

stadigvarande vistas i Sverige. etablerad, bosatt eller

stadigvarande vistas i Sverige. En uthyrningstjänst enligt första stycket är dock omsatt utomlands, om 1. den avser en fritidsbåt som faktiskt levereras till förvärvaren i ett

annat EU-land än Sverige, och

2. uthyraren har sätet för sin ekonomiska verksamhet eller ett fast etableringsställe i det EU-landet och tjänsten tillhandahålls från sätet eller det fasta etableringsstället.

15 b §

En tjänst som avser annan En tjänst som avser annan uthyrning av transportmedel än uthyrning av transportmedel än som anges i 15 § är omsatt inom sådan som anges i 15 § är omsatt landet, om inom landet, om

1. den tillhandahålls någon som 1. den tillhandahålls någon som inte är näringsidkare, inte är en beskattningsbar person,

2. den avser en fritidsbåt som faktiskt levereras till förvärvaren av tjänsten i Sverige, och

3. uthyraren har sätet för sin ekonomiska verksamhet eller ett fast etableringsställe i Sverige och tjänsten tillhandahålls från sätet eller det fasta etableringsstället.

16 §

Tjänster som anges i 18 § och Tjänster som anges i 18 § och som tillhandahålls från ett land som tillhandahålls från ett land utanför EU och som förvärvas av utanför EU och som förvärvas av någon som inte är en någon som inte är en näringsidkare, är omsatta inom beskattningsbar person, är omsatta landet om tjänsterna inom landet om tjänsterna

1. förvärvas här eller i fråga om tjänster som anges i 18 § 12 förvärvas här eller i ett annat land, och förvärvaren är etablerad, bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige, eller

2. förvärvas av någon som är etablerad, bosatt eller stadigvarande vistas i ett annat EU-land eller i ett land utanför EU samt utgör sådana tjänster som anges i 18 § 10 eller 11 och tjänsterna tillgodogörs inom landet genom ett elektroniskt kommunikationsnät med fast anslutning här.

17 §

Tjänster som anges i 18 § 1–11, Tjänster som anges i 18 § 1–11, 13 och 14 och som förvärvas i ett 13 och 14 och som förvärvas i ett land utanför EU av någon som inte land utanför EU av någon som inte är en näringsidkare i det landet, är är en beskattningsbar person i det omsatta utomlands även om de landet, är omsatta utomlands även tillhandahålls från Sverige. om de tillhandahålls från Sverige.

Tjänster som anges i 18 § 12 och Tjänster som anges i 18 § 12 och

34

Senaste lydelse 2009:1345. 35

Senaste lydelse 2011:283. 36

Senaste lydelse 2011:283.

som förvärvas av någon som inte som förvärvas av någon som inte är näringsidkare och som är är en beskattningsbar person och etablerad, bosatt eller som är etablerad, bosatt eller stadigvarande vistas i ett land stadigvarande vistas i ett land utanför EU, är omsatta utomlands utanför EU, är omsatta utomlands även om de tillhandahålls från även om de tillhandahålls från Sverige. Sverige.

19 §

En omsättning av tjänster enligt någon av 4–18 §§ eller 9 b kap. 4 § första stycket anses som omsättning utomlands när det är fråga om

1. tjänster som avser fartyg eller luftfartyg i utrikes trafik, inräknat upplåtelse av hamnar eller flygplatser, eller tjänster som avser utrustning eller andra varor för användning på sådana fartyg eller luftfartyg,

2. lastning, lossning, transport eller andra tjänster i direkt samband med

a) export av varor från Sverige eller ett annat EU-land, b) import av varor som omfattas av – 9 c kap. 1 §, eller – ett förfarande för temporär import med fullständig befrielse från tull

eller extern transitering,

c) försändelse, transport eller införsel av varor i fri omsättning, vilka införs i Sverige från ett tredje territorium som utgör en del av unionens tullområde, om varorna

– förflyttas här i landet under ett förfarande för intern unionstransitering enligt unionens tullbestämmelser, om varorna hänfördes till samma förfarande genom en deklaration när de fördes in i landet samt försändelsen eller transporten av dem avslutas utanför Sverige, eller

– när de förs in i Sverige hade omfattats av 9 c kap. 1 § eller ett förfarande för temporär import med fullständig befrielse från importtullar, om de hade importerats, eller

d) införsel av varor till ett annat EU-land om dessa omfattas av det landets tillämpning av artikel 61 eller 157.1 a i direktiv 2006/112/EG,

3. tjänster som består av arbete på lös egendom, om egendomen förvärvats eller importerats för att undergå sådant arbete inom EU och egendomen efter det att arbetet utförts, transporteras ut ur EU av den som tillhandahåller tjänsterna, eller av kunden om denne inte är etablerad inom landet eller för någonderas räkning,

4. förmedling av varor eller tjänster som görs för någon annans räkning i dennes namn, när omsättningen av dessa anses som en omsättning utanför EU antingen enligt 1 § första stycket eller enligt förevarande paragraf eller 3 a §, och

5. en varutransporttjänst eller en 5. en varutransporttjänst eller en tjänst som avses i 12 §, om tjänst som avses i 12 §, om tjänsten tillhandahålls en tjänsten tillhandahålls en näringsidkare och den uteslutande beskattningsbar person och den nyttjas eller på annat sätt uteslutande nyttjas eller på annat

37

Senaste lydelse 2011:283.

tillgodogörs utanför EU. sätt tillgodogörs utanför EU.

6 a kap.

1 §

Vid tillämpningen av bestäm- Vid tillämpningen av bestämmelserna i denna lag får två eller melserna i denna lag får två eller flera näringsidkare, under de flera beskattningsbara personer, förutsättningar som anges i detta under de förutsättningar som anges kapitel, anses som en enda i detta kapitel, anses som en enda näringsidkare (mervärdesskatte- beskattningsbar person (mergrupp) och den verksamhet som värdesskattegrupp) och den verkmervärdesskattegruppen bedriver samhet som mervärdesskatteanses som en enda verksamhet. gruppen bedriver anses som en

enda verksamhet.

Huruvida mervärdesskattegrup- Huruvida mervärdesskattegruppens verksamhet skall anses pens verksamhet ska anses medföra skattskyldighet följer av medföra skattskyldighet följer av de allmänna bestämmelserna i de allmänna bestämmelserna i 1 kap. 2 § första stycket 1. 1 kap. 2 § första stycket 1.

2 § I en mervärdesskattegrupp får endast ingå 1. näringsidkare som står under 1. beskattningsbara personer

Finansinspektionens tillsyn och som står under Finansinspeksom bedriver verksamhet som inte tionens tillsyn och som bedriver medför skattskyldighet därför att verksamhet som inte medför omsättningen av tjänster är undan- skattskyldighet därför att omsätttagen från skatteplikt med stöd av ningen av tjänster är undantagen 3 kap. 9 eller 10 §, och från skatteplikt med stöd av 3 kap.

9 eller 10 §, och

2. näringsidkare med huvud- 2. beskattningsbara personer saklig inriktning att tillhandahålla med huvudsaklig inriktning att näringsidkare som avses i punkt 1 tillhandahålla beskattningsbara varor eller tjänster, eller personer som avses i punkt 1 varor

eller tjänster, eller

3. näringsidkare som är kom- 3. beskattningsbara personer missionärsföretag och kommittent- som är kommissionärsföretag och företag i ett sådant kom- kommittentföretag i ett sådant missionärsförhållande som avses i kommissionärsförhållande som av- 36 kap. inkomstskattelagen ses i 36 kap. inkomstskattelagen (1999:1229). (1999:1229).

I en mervärdesskattegrupp får I en mervärdesskattegrupp får endast ingå en näringsidkares endast ingå en beskattningsbar fasta etableringsställe i Sverige. persons fasta etableringsställe i

Sverige.

Näringsidkare som avses i första Beskattningsbara personer som stycket 1 och 2 får inte ingå i fler avses i första stycket 1 och 2 får än en mervärdesskattegrupp. inte ingå i fler än en mer-

38

Senaste lydelse 2009:1333.

värdesskattegrupp.

3 §

En mervärdesskattegrupp får En mervärdesskattegrupp får endast avse näringsidkare som är endast avse beskattningsbara pernära förbundna med varandra i soner som är nära förbundna med finansiellt, ekonomiskt och varandra i finansiellt, ekonomiskt organisatoriskt hänseende. och organisatoriskt hänseende.

4 §

En mervärdesskattegrupp anses En mervärdesskattegrupp anses bildad den dag Skatteverket bildad den dag Skatteverket beslutar att näringsidkarna skall beslutar att de beskattningsbara registreras som en sådan grupp personerna ska registreras som en (gruppregistrering), eller den sådan grupp (gruppregistrering), senare dag som Skatteverket eller den senare dag som därvid bestämmer. Av beslutet Skatteverket därvid bestämmer. skall framgå vem Skatteverket Av beslutet ska framgå vem utsett som huvudman för gruppen. Skatteverket utsett som huvudman

för gruppen. Till grupphuvudman skall utses Till grupphuvudman ska utses 1. i de fall som avses i 2 § första 1. i de fall som avses i 2 § första

stycket 1 och 2 den näringsidkare stycket 1 och 2 den beskattningsi mervärdesskattegruppen som de bara person i mervärdesskatteövriga näringsidkarna i gruppen gruppen som de övriga beskattföreslår, om det inte finns sär- ningsbara personerna i gruppen skilda skäl som talar mot detta, föreslår, om det inte finns eller särskilda skäl som talar mot detta,

eller

2. i de fall som avses i 2 § första 2. i de fall som avses i 2 § första stycket 3 en näringsidkare som är stycket 3 en beskattningsbar kommittentföretag. person som är kommittentföretag.

5 §

Om Skatteverket beslutar om Om Skatteverket beslutar om detta får nya näringsidkare inträda detta får nya beskattningsbara i gruppen, näringsidkare utträda ur personer inträda i gruppen, gruppen eller grupphuvudmannen beskattningsbara personer utträda bytas ut. ur gruppen eller grupphuvud-

mannen bytas ut.

Gruppregistreringen består till Gruppregistreringen består till dess att Skatteverket har beslutat dess att Skatteverket har beslutat att den skall upphöra. att den ska upphöra.

Ett beslut om ändring i registreringen enligt första stycket eller om avregistrering enligt andra stycket gäller från och med dagen för beslutet eller den senare dag som Skatteverket bestämmer.

39

Senaste lydelse2003:659. 40

Senaste lydelse 2003:659.

6 §

Skatteverket skall besluta om Skatteverket ska besluta om gruppregistrering enligt 4 §, eller gruppregistrering enligt 4 §, eller om ändring eller avregistrering om ändring eller avregistrering enligt 5 §, om berörda närings- enligt 5 §, om berörda beskattidkare ansöker om detta och det ningsbara personer ansöker om inte finns särskilda skäl som talar detta och det inte finns särskilda mot ett sådant beslut. skäl som talar mot ett sådant

beslut.

Om förutsättningarna för gruppregistrering har upphört eller om det annars finns särskilda skäl, får Skatteverket på eget initiativ besluta om avregistrering.

7 kap.

7 b § För näringsidkare som har sin För beskattningsbara personer

redovisning i euro gäller, i stället som har sin redovisning i euro för vad som anges i 7 a §, att när gäller, i stället för vad som anges i uppgifter till ledning för 7 a §, att när uppgifter till ledning beskattningsunderlaget uttrycks i för beskattningsunderlaget en annan valuta än euro ska uttrycks i en annan valuta än euro omräkning göras till euro. ska omräkning göras till euro. Omräkningen ska i övrigt göras på Omräkningen ska i övrigt göras på det sätt som följer av 7 a §. det sätt som följer av 7 a §.

I 15 och 17 §§ lagen (2000:46) I 15 och 17 §§ lagen (2000:46) om omräkningsförfarande vid om omräkningsförfarande vid beskattning för företag som har sin beskattning för företag som har sin redovisning i euro, m.m. finns redovisning i euro, m.m. finns regler om omräkning från euro till regler om omräkning från euro till svenska kronor. Dessa regler ska svenska kronor. Dessa regler ska tillämpas även av en utländsk tillämpas även av en utländsk företagare som har sin redovisning beskattningsbar person som har i euro. sin redovisning i euro.

8 a kap.

11 §

Vid överlåtelse av investeringsvaror, utom sådana som omfattas av frivillig skattskyldighet, i samband med att verksamhet överlåts eller vid fusion eller liknande förfarande, ska förvärvaren överta överlåtarens rättighet och skyldighet att jämka avdrag för ingående skatt. Detta gäller dock endast under förutsättning att förvärvaren är skattskyldig enligt denna lag eller har rätt till återbetalning enligt 10 kap. 9, 11, 11 e eller 12 §.

När en näringsidkare inträder i När en beskattningsbar person en mervärdesskattegrupp som av- inträder i en mervärdesskattegrupp ses i 6 a kap., övertar gruppen som avses i 6 a kap., övertar

41

Senaste lydelse 2003:659. 42

Senaste lydelse2012:342. 43

Senaste lydelse 2009:1333.

dennes rättighet och skyldighet att gruppen dennas rättighet och skyljämka. När en näringsidkare ut- dighet att jämka. När en beskattträder ur en sådan grupp övertar ningsbar person utträder ur en näringsidkaren gruppens rättighet sådan grupp övertar den beskattoch skyldighet att jämka ingående ningsbara personen gruppens skatt hänförlig till näringsidkarens rättighet och skyldighet att jämka investeringsvaror. ingående skatt hänförlig till den

beskattningsbara personens inves-

teringsvaror.

9 kap.

1 §

Skyldigheten att betala skatt enligt 1 kap. 1 § första stycket 1 för sådan skattepliktig fastighetsuthyrning eller bostadsrättsupplåtelse som anges i 3 kap. 3 § andra stycket och tredje stycket 1 och 2 gäller endast om Skatteverket har beslutat om detta efter ansökan (frivillig skattskyldighet). En sådan ansökan får göras av en fastighetsägare, en hyresgäst, en bostadsrättshavare, ett konkursbo eller av en sådan grupphuvudman som avses i 6 a kap. 4 §.

Om den fastighet, hyresrätt eller Om den fastighet, hyresrätt eller bostadsrätt som skall omfattas av bostadsrätt som ska omfattas av den frivilliga skattskyldigheten ägs den frivilliga skattskyldigheten ägs eller innehas av en näringsidkare eller innehas av en beskattningssom ingår i en sådan mervärdes- bar person som ingår i en sådan skattegrupp som avses i 6 a kap. mervärdesskattegrupp som avses i 1 § skall ansökan göras av grupp- 6 a kap. 1 § ska ansökan göras av huvudmannen med samtycke av grupphuvudmannen med samtycke den näringsidkare i mervärdes- av den beskattningsbara person i skattegruppen som äger fastig- mervärdesskattegruppen som äger heten eller, i fråga om hyresrätt fastigheten eller, i fråga om hyreseller bostadsrätt, av den närings- rätt eller bostadsrätt, av den idkare som innehar hyresrätten beskattningsbara person som eller bostadsrätten. innehar hyresrätten eller bostads-

rätten.

Frivillig skattskyldighet för Frivillig skattskyldighet för uthyrning eller annan upplåtelse uthyrning eller annan upplåtelse till någon som har rätt till till någon som har rätt till återbetalning av ingående skatt återbetalning av ingående skatt enligt 10 kap. 6 § gäller endast om enligt 10 kap. 6 § gäller endast om upplåtaren visar ett intyg om att upplåtaren visar ett intyg om att upplåtelsen sker till någon som har upplåtelsen sker till någon som har rätt till sådan återbetalning. Intyget rätt till sådan återbetalning. Intyget skall vara utfärdat av ska vara utfärdat av Utrikesdepartementet. Utrikesdepartementet.

2 §

Skyldigheten att betala skatt enligt 1 kap. 1 § första stycket 1 för sådan

44

Senaste lydelse 2003:659. 45

Senaste lydelse 2003:659.

skattepliktig fastighetsuthyrning eller bostadsrättsupplåtelse som anges i 3 kap. 3 § tredje stycket 3 gäller endast om Skatteverket har beslutat om frivillig skattskyldighet efter ansökan. En sådan ansökan får göras av en fastighetsägare, ett konkursbo eller av en sådan grupphuvudman som avses i 6 a kap. 4 §.

Om den fastighet som skall Om den fastighet som ska omfattas av den frivilliga omfattas av den frivilliga skattskyldigheten ägs av en skattskyldigheten ägs av en näringsidkare som ingår i en beskattningsbar person som ingår sådan mervärdesskattegrupp som i en sådan mervärdesskattegrupp avses i 6 a kap. 1 § skall ansökan som avses i 6 a kap. 1 § ska göras av grupphuvudmannen med ansökan göras av samtycke av näringsidkaren. grupphuvudmannen med samtycke

av den beskattningsbara personen. Vad som i första stycket sägs gäller endast om – det finns särskilda skäl, – den sökande har för avsikt att använda fastigheten för sådan

uthyrning eller upplåtelse som avses i 3 kap. 3 § andra stycket, och

– det är lämpligt med hänsyn till den sökandes personliga eller ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt.

9 a kap.

1 §

Detta kapitel tillämpas vid en Detta kapitel tillämpas vid en skattskyldig återförsäljares omsätt- beskattningsbar återförsäljares ning av begagnade varor, omsättning av begagnade varor, konstverk, samlarföremål eller konstverk, samlarföremål eller antikviteter som levererats till antikviteter som levererats till honom inom EU av honom inom EU av

1. någon annan än en närings- 1. någon som inte är en idkare, beskattningsbar person,

2. en näringsidkare som ska 2. en beskattningsbar person redovisa mervärdesskatt enligt som ska redovisa mervärdesskatt detta kapitel eller enligt enligt detta kapitel eller enligt motsvarande bestämmelser i ett motsvarande bestämmelser i ett annat EU-land, annat EU-land,

3. en näringsidkare vars omsätt- 3. en beskattningsbar person ning är undantagen från skatteplikt vars omsättning är undantagen enligt 3 kap. 24 § eller enligt från skatteplikt enligt 3 kap. 24 § motsvarande bestämmelser i ett eller enligt motsvarande bestämannat EU-land, melser i ett annat EU-land,

4. en näringsidkare som undan- 4. en beskattningsbar person tas från skattskyldighet enligt som undantas från skattskyldighet 1 kap. 2 a §, eller enligt 1 kap. 2 a §, eller

5. en näringsidkare i ett annat 5. en beskattningsbar person i EU-land om näringsidkarens om- ett annat EU-land om den beskattsättning understiger gränsen för ningsbara personens omsättning redovisningsskyldighet i det landet omfattas av befrielse från mer-

46

Senaste lydelse 2011:283.

och den förvärvade varan utgjort värdesskatt enligt bestämmelserna anläggningstillgång hos honom. om små företag i artiklarna 282–

292 i direktiv 2006/112/EG i det

landet och den förvärvade varan

utgjort anläggningstillgång hos

den beskattningsbara personen.

Detta kapitel omfattar inte omsättning av sådana transportmedel som har förvärvats enligt 2 a kap. 3 § första stycket 1.

2 §

Om en skattskyldig återförsäljare Om en beskattningsbar återbegär det skall Skatteverket försäljare begär det ska Skattebesluta att återförsäljaren skall verket besluta att återförsäljaren tillämpa detta kapitel vid försälj- ska tillämpa detta kapitel vid ning av försäljning av

1. konstverk, samlarföremål och antikviteter som återförsäljaren själv har importerat, eller

2. konstverk som återförsäljaren har förvärvat från upphovsmannen eller dennes dödsbo.

Ett beslut enligt första stycket gäller till utgången av det andra året efter det år under vilket beslutet fattades.

3 §

Utan hinder av 1 § eller ett Utan hinder av 1 § eller ett beslut som avses i 2 § får en beslut som avses i 2 § får en skattskyldig återförsäljare tillämpa beskattningsbar återförsäljare tillde allmänna bestämmelserna i lämpa de allmänna bestämmeldenna lag på en omsättning som serna i denna lag på en omsättning annars skulle omfattas av bestäm- som annars skulle omfattas av melserna i detta kapitel. bestämmelserna i detta kapitel.

8 §

Med skattskyldig återförsäljare Med beskattningsbar återförförstås en skattskyldig person som säljare förstås en beskattningsbar inom ramen för sin ekonomiska person som inom ramen för sin verksamhet förvärvar eller impor- ekonomiska verksamhet förvärvar terar begagnade varor, konstverk, eller importerar begagnade varor, samlarföremål eller antikviteter i konstverk, samlarföremål eller syfte att sälja dem vidare. antikviteter i syfte att sälja dem

vidare.

Första stycket gäller även om Första stycket gäller även om den skattskyldiga personen handlar den beskattningsbara personen i eget namn för en annan persons handlar i eget namn för en annan räkning inom ramen för ett avtal persons räkning inom ramen för enligt vilket provision skall betalas ett avtal enligt vilket provision ska vid köp eller försäljning. betalas vid köp eller försäljning.

47

Senaste lydelse 2003:659.

9 §

Vid sådan omsättning av begagnade varor, konstverk, samlarföremål och antikviteter som avses i 1 eller 2 § utgörs beskattningsunderlaget av återförsäljarens vinstmarginal minskad med den mervärdesskatt som hänför sig till vinstmarginalen.

Vinstmarginalen utgörs av skillnaden mellan en varas försäljningspris och varans inköpspris, om inte annat följer av 11 §.

Har en näringsidkare själv Har en beskattningsbar återimporterat konstverk, samlar- försäljare själv importerat föremål eller antikviteter skall som konstverk, samlarföremål eller inköpspris anses beskattnings- antikviteter ska som inköpspris underlaget vid importen med anses beskattningsunderlaget vid tillägg av den mervärdesskatt som importen med tillägg av den hänför sig till importen. mervärdesskatt som hänför sig till

importen.

13 §

Avdrag får inte göras för Avdrag får inte göras för ingående skatt som hänför sig till ingående skatt som hänför sig till förvärv av varor från en skatt- förvärv av varor från en beskattskyldig återförsäljare vars omsätt- ningsbar återförsäljare vars omning av varorna beskattas enligt sättning av varorna beskattas endetta kapitel eller motsvarande ligt detta kapitel eller motsvarande bestämmelser i ett annat EU-land. bestämmelser i ett annat EU-land.

Vid sådan omsättning av varor Vid sådan omsättning av varor som beskattas enligt detta kapitel som beskattas enligt detta kapitel får en skattskyldig återförsäljare får en beskattningsbar återförinte göra avdrag för ingående skatt säljare inte göra avdrag för som hänför sig till ingående skatt som hänför sig till

1. konstverk, samlarföremål eller antikviteter som återförsäljaren själv har importerat, eller

2. konstverk som upphovsmannen eller dennes dödsbo tillhandahållit honom.

14 §

Om en skattskyldig återförsäljare Om en beskattningsbar återförhar valt att enligt 3 § tillämpa de säljare har valt att enligt 3 § allmänna bestämmelserna i denna tillämpa de allmänna bestämmellag på omsättning som annars serna i denna lag på omsättning skulle ha omfattats av detta som annars skulle ha omfattats av kapitel, skall den ingående skatt detta kapitel, ska den ingående som hänför sig till förvärv eller skatt som hänför sig till förvärv import av varorna dras av för den eller import av varorna dras av för redovisningsperiod under vilken den redovisningsperiod under varorna omsätts av återförsäljaren vilken varorna omsätts av åternär det är fråga om försäljaren när det är fråga om

1. konstverk, samlarföremål eller antikviteter som återförsäljaren själv har importerat, eller

48

Senaste lydelse 2011:283.

2. konstverk som upphovsmannen eller dennes dödsbo tillhandahållit honom.

9 b kap.

1 §

Detta kapitel tillämpas vid sådan Detta kapitel tillämpas vid sådan omsättning av resor som en omsättning av resor som en resebyrå tillhandahåller resenärer, resebyrå tillhandahåller resenärer, om resebyrån som ett led i den om resebyrån som ett led i den omsättningen förvärvar varor och omsättningen förvärvar varor och tjänster från andra näringsidkare tjänster från andra beskattningseller förmedlar varorna och bara personer eller förmedlar tjänsterna i eget namn för deras varorna och tjänsterna i eget namn räkning. Vad resebyrån på detta för deras räkning. Vad resebyrån sätt tillhandahåller en resenär skall på detta sätt tillhandahåller en anses som omsättning av en enda resenär ska anses som omsättning tjänst (resetjänsten). av en enda tjänst (resetjänsten).

Med resebyrå avses även researrangör.

2 § Vid omsättning av en resetjänst utgörs beskattningsunderlaget av

resebyråns marginal.

Marginalen utgörs av skillnaden Marginalen utgörs av skillnaden mellan ersättningen för rese- mellan ersättningen för resetjänsten och resebyråns kostnader tjänsten och resebyråns kostnader för varor och tjänster som för varor och tjänster som tillhandahålls resebyrån av andra tillhandahålls resebyrån av andra näringsidkare och som kommer beskattningsbara personer och resenären direkt till godo. som kommer resenären direkt till

godo.

Vid beräkning av beskattnings- Vid beräkning av beskattningsunderlaget skall resebyråns underlaget ska resebyråns kompensation för skatt enligt kompensation för skatt enligt denna lag inte räknas in i ersätt- denna lag inte räknas in i ersättningen. ningen.

4 §

En resetjänst är omsatt inom landet om resebyrån har etablerat sätet för sin ekonomiska verksamhet i Sverige eller har ett fast etableringsställe här från vilket tillhandahållandet görs, om inte annat följer av andra stycket.

Om resebyrån som ett led i Om resebyrån som ett led i omsättningen av resetjänsten för- omsättningen av resetjänsten förvärvat varor och tjänster som en värvat varor och tjänster som en annan näringsidkare tillhandahållit annan beskattningsbar person tillresebyrån utanför EU, ska rese- handahållit resebyrån utanför EU, tjänsten anses utgöra en sådan ska resetjänsten anses utgöra en tjänst som avses i 5 kap. 19 § 4. sådan tjänst som avses i 5 kap.

49

Senaste lydelse 2011:283.

Om förvärven avser varor och 19 § 4. Om förvärven avser varor tjänster som den andre närings- och tjänster som den andra idkaren tillhandahållit resebyrån beskattningsbara personen tillbåde inom och utanför EU, gäller handahållit resebyrån både inom bestämmelserna i 5 kap. 19 § 4 och utanför EU, gäller bestämendast för den del av omsättningen melserna i 5 kap. 19 § 4 endast för av resetjänsten som avser varor den del av omsättningen av och tjänster tillhandahållna utanför resetjänsten som avser varor och EU. tjänster tillhandahållna utanför

EU.

5 §

Om mervärdesskatt skall Om mervärdesskatt ska redovisas enligt bestämmelserna i redovisas enligt bestämmelserna i detta kapitel, får resebyrån under- detta kapitel, får resebyrån underlåta att redovisa skattens belopp låta att redovisa skattens belopp eller underlag för beräkning av eller underlag för beräkning av beloppet i fakturan. beloppet i fakturan.

Om köparen av resetjänsten är Om köparen av resetjänsten är en näringsidkare erinras dock om en beskattningsbar person gäller vad som i de allmänna bestäm- de allmänna bestämmelserna i melserna i denna lag föreskrivs om denna lag om en fakturas innehåll en fakturas innehåll för rätten till för rätt till avdrag för eller avdrag för eller återbetalning av återbetalning av ingående skatt. ingående skatt.

6 §

Om resenären är en närings- Om resenären är en beskattidkare vars verksamhet medför rätt ningsbar person vars verksamhet till avdrag för eller återbetalning medför rätt till avdrag för eller av ingående skatt, får resebyrån i återbetalning av ingående skatt, får stället tillämpa de allmänna resebyrån i stället tillämpa de bestämmelserna i denna lag på en allmänna bestämmelserna i denna sådan omsättning som omfattas av lag på en sådan omsättning som detta kapitel. omfattas av detta kapitel.

9 c kap.

7 §

Som upplagshavare får den god- Som upplagshavare får den godkännas som med hänsyn till sina kännas som med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och om- ekonomiska förhållanden och ständigheterna i övrigt är lämplig omständigheterna i övrigt är som upplagshavare och som yrkes- lämplig som upplagshavare och mässigt i större omfattning lagrar som i egenskap av beskattningsbar sådana varor som avses i 3 § 2. person i större omfattning lagrar

sådana varor som avses i 3 § 2.

Upplagshavarens lagring av Upplagshavarens lagring av varor skall äga rum i godkänt varor ska äga rum i godkänt

50

Senaste lydelse 2003:1134.

skatteupplag. skatteupplag.

10 kap.

Återbetalning till utländska Återbetalning till utländska företagare beskattningsbara personer

1 §

En utländsk företagare har på En utländsk beskattningsbar ansökan rätt till återbetalning av person har på ansökan rätt till ingående skatt under förutsättning återbetalning av ingående skatt att under förutsättning att

1. den ingående skatten avser förvärv eller import som hänför sig till omsättning i verksamhet utomlands,

2. omsättningen, i det fall den görs inom EU, är skattepliktig eller medför återbetalningsrätt motsvarande den som avses i 11 eller 12 § i det land där omsättningen görs, och

3. omsättningen skulle ha varit skattepliktig eller skulle ha medfört rätt enligt 11 eller 12 § till återbetalning om omsättningen gjorts här i landet.

Rätt till återbetalning föreligger även för ingående skatt som avser förvärv eller import som hänför sig till omsättning inom landet för vilken förvärvaren är skattskyldig enligt 1 kap. 2 § första stycket 2, 3, 4, 4 b eller 4 c om omsättningen är skattepliktig eller medför återbetalningsrätt enligt 11 eller 12 §.

2 §

En utländsk företagare som En utländsk beskattningsbar förmedlar en vara eller en tjänst person som förmedlar en vara eller för en uppdragsgivares räkning har en tjänst för en uppdragsgivares rätt till återbetalning av ingående räkning har rätt till återbetalning skatt avseende förvärv eller import av ingående skatt avseende förvärv av den förmedlade varan eller eller import av den förmedlade tjänsten endast i det fall uppdrags- varan eller tjänsten endast i det fall givaren skulle ha haft denna rätt uppdragsgivaren skulle ha haft om han förvärvat varan eller denna rätt om han förvärvat varan tjänsten direkt. eller tjänsten direkt.

I andra fall än som avses i 1 § andra stycket ger ingående skatt som avser förvärv eller import av en vara inte rätt till återbetalning, om varan förvärvas eller förs in för att inom landet levereras till en köpare.

I 9 b kap. 3 § finns ytterligare begränsningar av rätten till återbetalning av ingående skatt.

11 §

Den som i en yrkesmässig Den som i en ekonomisk verksamhet omsätter varor eller verksamhet omsätter varor eller tjänster inom landet har rätt till tjänster inom landet har rätt till

51

Senaste lydelse 2011:283. 52

Senaste lydelse 2001:971. 53

Senaste lydelse 2011:283.

återbetalning av ingående skatt för återbetalning av ingående skatt för vilken han saknar rätt till avdrag vilken han saknar rätt till avdrag enligt 8 kap. på grund av att enligt 8 kap. på grund av att omsättningen är undantagen från omsättningen är undantagen från skatteplikt enligt 3 kap. 19 § första skatteplikt enligt 3 kap. 19 § första stycket 2, 21 §, 21 a §, 22 §, 23 § stycket 2, 21 §, 21 a §, 22 §, 23 § 2, 4 eller 7, 26 a §, 30 a §, 30 e §, 2, 4 eller 7, 26 a §, 30 a §, 30 e §, 31 §, 31 a §, 32 § eller enligt 9 c 31 §, 31 a §, 32 § eller enligt 9 c kap. 1 §. kap. 1 §.

Rätt till återbetalning föreligger också för ingående skatt som hänför sig till sådan omsättning av varor och tjänster som avses i 3 kap. 9 § utom tredje stycket 2, 10 § eller 23 § 1 om

1. förvärvaren är en närings- 1. förvärvaren är en beskattidkare som i ett land utanför EU ningsbar person som i ett land har antingen sätet för sin eko- utanför EU har antingen sätet för nomiska verksamhet eller ett fast sin ekonomiska verksamhet eller etableringsställe till vilket tjänsten ett fast etableringsställe till vilket tillhandahålls eller, om närings- tjänsten tillhandahålls eller, om idkaren saknar sådant säte eller den beskattningsbara personen etableringsställe i det landet, han saknar sådant säte eller etableär bosatt eller stadigvarande vistas ringsställe i det landet, han är där, bosatt eller stadigvarande vistas

där,

2. förvärvaren inte är en 2. förvärvaren inte är en beskattnäringsidkare och han är bosatt ningsbar person och han är bosatt eller stadigvarande vistas i ett land eller stadigvarande vistas i ett land utanför EU, eller utanför EU, eller

3. omsättningen har direkt samband med varor som ska exporteras till ett land utanför EU.

Rätt till återbetalning föreligger också för ingående skatt avseende förvärv och import som hänför sig till omsättning i ett annat EU-land under förutsättning att

1. omsättningen är skattepliktig eller medför återbetalningsrätt motsvarande den som avses i denna paragraf eller 12 § i det land där omsättningen görs,

2. omsättningen skulle ha varit skattepliktig eller skulle ha medfört rätt enligt denna paragraf eller 12 § till återbetalning om omsättningen gjorts här i landet, och

3. rätten till återbetalning inte ska utövas genom en ansökan med stöd av 1 eller 2 §.

11 c §

Vid omsättning som är undan- Vid omsättning som är undantagen från skatteplikt enligt 3 kap. tagen från skatteplikt enligt 3 kap. 10 a § har en näringsidkare rätt till 10 a § har en beskattningsbar återbetalning av ingående skatt person rätt till återbetalning av som avser ingående skatt som avser

1. förvärv av investeringsguld 1. förvärv av investeringsguld om den som omsätter investerings- om den som omsätter investeringsguldet till honom är skattskyldig guldet till den beskattningsbara 36 enligt 3 kap. 10 b §, personen är skattskyldig enligt

3 kap. 10 b §,

2. förvärv eller import av annat 2. förvärv eller import av annat guld än investeringsguld som där- guld än investeringsguld som därefter av näringsidkaren eller för efter av den beskattningsbara hans räkning omvandlas till in- personen eller för den vesteringsguld, eller beskattningsbara personens

räkning omvandlas till

investeringsguld, eller

3. förvärv av tjänster som innebär en förändring av form, vikt eller finhalt på guld, inbegripet investeringsguld.

11 d §

Vid omsättning som är undan- Vid omsättning som är undantagen från skatteplikt enligt 3 kap. tagen från skatteplikt enligt 3 kap. 10 a § har en näringsidkare, som 10 a § har en beskattningsbar framställer investeringsguld eller person, som framställer investeomvandlar guld av något slag till ringsguld eller omvandlar guld av investeringsguld, rätt till något slag till investeringsguld, återbetalning av ingående skatt rätt till återbetalning av ingående som avser förvärv eller import av skatt som avser förvärv eller varor eller tjänster som är knutna import av varor eller tjänster som till framställningen eller omvand- är knutna till framställningen eller lingen av guldet, som om omvandlingen av guldet, som om omsättningen hade varit skatte- omsättningen hade varit skattepliktig. pliktig.

11 e §

Andra än utländska företagare Andra än utländska beskatthar rätt till återbetalning av ningsbara personer har rätt till ingående skatt som avser förvärv återbetalning av ingående skatt eller import som hänför sig till som avser förvärv eller import omsättning inom landet för vilken som hänför sig till omsättning förvärvaren är skattskyldig enligt inom landet för vilken förvärvaren 1 kap. 2 § första stycket 4 b, 4 d är skattskyldig enligt 1 kap. 2 § eller 4 e om omsättningen är första stycket 4 b, 4 d eller 4 e om skattepliktig eller medför omsättningen är skattepliktig eller återbetalningsrätt enligt 11 eller medför återbetalningsrätt enligt 11 12 §. eller 12 §.

11 f §

En näringsidkare som enligt En beskattningsbar person som 1 kap. 2 § tredje stycket likställs enligt 1 kap. 2 § tredje stycket med en utländsk företagare har likställs med en utländsk beskatträtt till återbetalning av ingående ningsbar person har rätt till återskatt som avser förvärv eller betalning av ingående skatt som import som hänför sig till avser förvärv eller import som omsättning inom landet för vilken hänför sig till omsättning inom

54

Lydelse enligt prop. 2012/13:1. 55

Senaste lydelse 2009:1333.

förvärvaren är skattskyldig enligt 1 landet för vilken förvärvaren är kap. 2 § första stycket 2, 3, 4 eller skattskyldig enligt 1 kap. 2 § 4 c. första stycket 2, 3, 4 eller 4 c.

13 a §

Om en utländsk företagare som Om en utländsk beskattningsbar omfattas av 19 kap. 1 § utför både person som omfattas av 19 kap. transaktioner som medför och inte 1 § utför både transaktioner som medför rätt till avdrag av ingående medför och inte medför rätt till skatt i EU-landet där denne är avdrag av ingående skatt i EUetablerad, omfattar rätten till landet där denna är etablerad, återbetalning enligt 10 kap. 1, 11 omfattar rätten till återbetalning eller 12 § enbart sådan skatt som enligt 10 kap. 1, 11 eller 12 § hänför sig till transaktionerna som enbart sådan skatt som hänför sig medför avdragsrätt i enlighet med till transaktionerna som medför tillämpningen av artikel 173 i avdragsrätt i enlighet med rådets direktiv 2006/112/EG i tillämpningen av artikel 173 i etableringslandet. rådets direktiv 2006/112/EG i

etableringslandet.

13 b §

En utländsk företagares rätt till En utländsk beskattningsbar återbetalning enligt detta kapitel persons rätt till återbetalning enligt gäller inte belopp som betecknats detta kapitel gäller inte belopp som mervärdesskatt i en faktura som betecknats som mervärdeseller liknande handling skatt i en faktura eller liknande

handling 1. utan att vara sådan skatt enligt denna lag, 2. om beloppet hänför sig till en omsättning av varor som enligt 3 kap.

30 a § första stycket 1 eller 2 eller andra eller fjärde stycket är undantagen från skatteplikt, eller

3. om beloppet hänför sig till en omsättning utomlands enligt 5 kap. 3 a § första stycket 3.

11 kap.

1 §

Varje näringsidkare ska säker- Varje beskattningsbar person ställa att faktura utfärdas av ska säkerställa att faktura utfärdas honom själv eller i hans namn och av den beskattningsbara personen för hans räkning av köparen eller själv eller i dennas namn och för en tredje person, för omsättning av dennas räkning av köparen eller en varor eller tjänster som görs till en tredje person, för omsättning av annan näringsidkare eller till en varor eller tjänster som görs till en juridisk person som inte är annan beskattningsbar person eller näringsidkare. till en juridisk person som inte är

en beskattningsbar person.

56

Senaste lydelse 2011:283. 57

Senaste lydelse 2009:1333. 58

Senaste lydelse 2012:342.

Varje näringsidkare ska även Varje beskattningsbar person säkerställa att faktura utfärdas vid ska även säkerställa att faktura omsättning av utfärdas vid omsättning av

– nya transportmedel enligt 3 kap. 30 a § andra stycket till en privatperson,

– vara enligt 5 kap. 2 § första stycket 4 till en köpare i Sverige, eller – bygg- eller anläggningstjänster till en privatperson och av varor som

omsätts i samband med sådant tillhandahållande.

3 §

Varje näringsidkare ska säker- Varje beskattningsbar person ställa att faktura utfärdas av ska säkerställa att faktura utfärdas honom själv eller i hans namn och av den beskattningsbara personen för hans räkning av köparen eller själv eller i dennas namn och för en tredje person, för andra dennas räkning av köparen eller en betalningar i förskott eller a conto tredje person, för andra än som avses i 2 §, som gjorts till betalningar i förskott eller a conto honom för en sådan omsättning än som avses i 2 §, som gjorts till som avses i 1 §. denna för en sådan omsättning

som avses i 1 §.

5 §

Vid tillämpning av detta kapitel Vid tillämpning av detta kapitel skall, i fråga om en sådan mer- ska, i fråga om en sådan mervärdesskattegrupp som avses i värdesskattegrupp som avses i 6 a kap. 1 §, med skattskyldig 6 a kap. 1 §, med skattskyldig förstås näringsidkare i gruppen förstås beskattningsbar person i som omsätter varor eller tjänster gruppen som omsätter varor eller utanför gruppen. tjänster utanför gruppen.

Vad som sägs i detta kapitel om den skattskyldiges registreringsnummer till mervärdesskatt avser vid omsättningar enligt första stycket det registreringsnummer till mervärdesskatt som tilldelats en sådan grupphuvudman som avses i 6 a kap. 4 §.

9 §

Bestämmelserna i 8 § om fakturors innehåll får frångås och en förenklad faktura utfärdas, om

1. fakturans totalbelopp inte överstiger 2 000 kr inklusive mervärdesskatt,

2. handelsbruket inom den berörda verksamhetssektorn, administrativ praxis eller de tekniska förutsättningarna för utfärdandet av fakturan gör det svårt att följa alla de krav som anges i 8 §, eller

3. fakturan är en kreditnota som likställs med en faktura enligt 10 § tredje stycket.

Första stycket gäller inte omsättningar som avses i 3 kap. 30 a § eller 5 kap. 2 § första stycket 4. Det gäller inte heller

59

Senaste lydelse 2012:342. 60

Senaste lydelse 2004:280. 61

Senaste lydelse 2012:342.

1. om a) den som omsätter varan eller a) den som omsätter varan eller

tjänsten är en utländsk företagare, tjänsten är en utländsk eller en sådan företagare som beskattningsbar person, eller en enligt 1 kap. 2 § tredje stycket sådan beskattningsbar person som likställs med en utländsk enligt 1 kap. 2 § tredje stycket företagare, och likställs med en utländsk

beskattningsbar person, och b) köparen är skyldig att betala mervärdesskatten, eller 2. om 13 § första stycket är tillämpligt. En förenklad faktura ska alltid innehålla följande uppgifter: 1. datum för utfärdandet, 2. identifiering av säljaren, 3. identifiering av vilken typ av varor som levererats eller tjänster som

har tillhandahållits, och

4. den skatt som ska betalas eller uppgifter som gör det möjligt att beräkna denna,

5. om fakturan är en sådan kreditnota som avses i första stycket 3, en särskild och otvetydig hänvisning till den ursprungliga fakturan samt de uppgifter i denna som ändras.

12 §

Bestämmelserna i detta kapitel ska tillämpas på omsättningar av varor eller tjänster inom landet enligt 5 kap. och 9 b kap. 4 § första stycket.

Första stycket gäller dock inte om 1. leveransen av varan eller 1. leveransen av varan eller

tillhandahållandet av tjänsten görs tillhandahållandet av tjänsten görs från ett annat EU-land av en från ett annat EU-land av en näringsidkare som inte är beskattningsbar person som inte är etablerad i Sverige eller vars fasta etablerad i Sverige eller vars fasta etableringsställe här inte etableringsställe här inte medverkar i omsättningen, och medverkar i omsättningen, och

2. köparen är skyldig att betala mervärdesskatten. Trots vad som anges i andra stycket gäller första stycket i de fall

faktura utfärdas av köparen.

11 a kap.

1 §

Den som ska säkerställa att Den som ska säkerställa att faktura utfärdas är även skyldig att faktura utfärdas är även skyldig att säkerställa att ett exemplar av säkerställa att ett exemplar av fakturan bevaras. Skyldigheten att fakturan bevaras. Skyldigheten att säkerställa att ett exemplar av säkerställa att ett exemplar av fakturan bevaras gäller även fakturan bevaras gäller även fakturor som en näringsidkare fakturor som en beskattningsbar tagit emot. person tagit emot.

I bokföringslagen (1999:1078) finns bestämmelser om arkivering av

62

Senaste lydelse 2012:342. 63

Senaste lydelse 2012:342.

räkenskapsinformation för fysiska och juridiska personer som är bokföringsskyldiga.

Den som inte är bokföringsskyldig men som omfattas av skyldigheten att bevara fakturor enligt första stycket, ska tillämpa bestämmelserna om former för bevarande av fakturor i 7 kap. 1 § och 6 § bokföringslagen samt platsen för bevarande av fakturor i 7 kap. 2–4 §§ bokföringslagen.

13 kap.

15 a § Om den utgående skattens belopp enligt 11 kap. 11 § första stycket

angetts i flera valutor i en faktura, ska den skattskyldige vid redovisning av skatten utgå från det skattebelopp som angetts i svenska kronor eller, om den egna redovisningen är i euro, det skattebelopp som angetts i euro.

I 15 och 17 §§ lagen (2000:46) I 15 och 17 §§ lagen (2000:46) om omräkningsförfarande vid om omräkningsförfarande vid beskattning för företag som har sin beskattning för företag som har sin redovisning i euro, m.m. finns redovisning i euro, m.m. finns regler om omräkning från euro till regler om omräkning från euro till svenska kronor. Dessa regler ska svenska kronor. Dessa regler ska tillämpas även av en utländsk tillämpas även av en utländsk företagare som har sin redovisning beskattningsbar person som har i euro. sin redovisning i euro.

19 kap.

Återbetalning till vissa Återbetalning till vissa utländska företagare som är utländska beskattningsbara etablerade i andra EU-länder personer som är etablerade i andra EU-länder

1 §

En utländsk företagare som är En utländsk beskattningsbar etablerad i ett annat EU-land och person som är etablerad i ett annat inte har omsatt några varor eller EU-land och inte har omsatt några tjänster i Sverige under den åter- varor eller tjänster i Sverige under betalningsperiod som avses i 6 § den återbetalningsperiod som och som vill få återbetalning av avses i 6 § och som vill få ingående skatt enligt 10 kap. 1, 2, återbetalning av ingående skatt 3, 11 eller 12 § ska ansöka om enligt 10 kap. 1, 2, 3, 11 eller 12 § detta hos Skatteverket. Ansökan ska ansöka om detta hos ska göras genom den elektroniska Skatteverket. Ansökan ska göras portal som inrättats för detta genom den elektroniska portal som ändamål i det EU-land där före- inrättats för detta ändamål i det tagaren är etablerad. EU-land där den beskattningsbara

personen är etablerad

Utan hinder av bestämmelserna i Utan hinder av bestämmelserna i

64

Senaste lydelse 2012:342. 65

Senaste lydelse 2011:1253.

första stycket om omsättning i första stycket om omsättning i Sverige får företagaren under Sverige får den beskattningsbara återbetalningsperioden inom personen under återbetalningslandet ha omsatt perioden inom landet ha omsatt

1. transporttjänster eller stödtjänster till dessa som är undantagna från skatteplikt enligt 3 kap. 21 § första stycket 4, 30 a § tredje stycket, 30 e, 31, 31 a eller 32 § eller 9 c kap. 1 §, eller

2. varor eller tjänster som köparen är skattskyldig för enligt 1 kap. 2 § första stycket 2, 3, 4, 4 b eller 4 c.

En utländsk företagare som är En utländsk beskattningsbar etablerad i ett annat EU-land och person som är etablerad i ett annat som är eller ska vara registrerad EU-land och som är eller ska vara enligt 7 kap. 1 § första stycket 3, registrerad enligt 7 kap. 1 § första 4, 5 eller 6 skatteförfarandelagen stycket 3, 4, 5 eller 6 skatte- (2011:1244), ska dock ansöka om förfarandelagen (2011:1244), ska sådan återbetalning som avses i dock ansöka om sådan återförsta stycket i enlighet med vad betalning som avses i första som föreskrivs i 34–36 §§. stycket i enlighet med vad som

föreskrivs i 34–36 §§.

8 §

En ansökan om återbetalning En ansökan om återbetalning ska senast den 30 september ska senast den 30 september kalenderåret efter återbetalnings- kalenderåret efter återbetalningsperioden ha kommit in till den perioden ha kommit in till den behöriga myndigheten i det EU- behöriga myndigheten i det EUland där den utländska företagaren land där den utländska är etablerad. beskattningsbara personen är

etablerad.

En ansökan ska anses ingiven till den behöriga myndigheten endast om sökanden har lämnat samtliga uppgifter som följer av 2, 4 och 5 §§.

Återbetalning till utländska Återbetalning till utländska företagare som inte är etablerade beskattningsbara personer som i något EU-land inte är etablerade i något EUland

22 §

En utländsk företagare som inte En utländsk beskattningsbar är etablerad i något EU-land och person som inte är etablerad i som vill få återbetalning av in- något EU-land och som vill få gående skatt enligt 10 kap. 1–3 §§ återbetalning av ingående skatt ska ansöka om detta hos Skatte- enligt 10 kap. 1–3 §§ ska ansöka verket. om detta hos Skatteverket.

En utländsk företagare som inte En utländsk beskattningsbar är etablerad i något EU-land och person som inte är etablerad i som är eller ska vara registrerad något EU-land och som är eller

66

Senaste lydelse 2011:283. 67

Senaste lydelse 2011:283.

enligt 7 kap. 1 § första stycket 3, 4 ska vara registrerad enligt 7 kap. eller 5 skatteförfarandelagen 1 § första stycket 3, 4 eller 5 (2011:1244) ska dock ansöka om skatteförfarandelagen (2011:1244) sådan återbetalning som avses i ska dock ansöka om sådan första stycket i enlighet med vad återbetalning som avses i första som föreskrivs i 34–36 §§. stycket i enlighet med vad som

föreskrivs i 34–36 §§.

25 §

Ansökan enligt 22 § ska göras på en blankett enligt formulär som fastställs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Avser den ingående skatten Avser den ingående skatten förvärv ska till ansökan fogas förvärv ska till ansökan fogas

1. faktura i original, 1. faktura i original, 2. ett av en behörig myndighet 2. ett av en behörig myndighet

utfärdat intyg om att sökanden är utfärdat intyg om att sökanden är näringsidkare, och en beskattningsbar person, och

3. andra handlingar som behövs 3. andra handlingar som behövs för att bedöma om den sökande för att bedöma om den sökande har rätt till återbetalning. har rätt till återbetalning.

Andra stycket 2 gäller inte om sökanden under de senaste 12 månaderna lämnat ett sådant intyg till Skatteverket.

Avser den ingående skatten import ska till ansökan fogas en av Tullverket utfärdad tullräkning.

Ansökan ska vara undertecknad av sökanden eller av dennes ombud. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om de krav som ställs på det intyg som avses i andra stycket 2.

Återbetalningsansökningar Återbetalningsansökningar riktade till andra EU-länder riktade till andra EU-länder från näringsidkare som är från beskattningsbara personer etablerade i Sverige som är etablerade i Sverige

31 §

En näringsidkare som är etable- En beskattningsbar person som rad i Sverige, men inte i det EU- är etablerad i Sverige, men inte i land där återbetalning av mer- det EU-land där återbetalning av värdesskatt söks, och som vill få mervärdesskatt söks, och som vill återbetalning av sådan skatt i få återbetalning av sådan skatt i enlighet med det landets tillämp- enlighet med det landets tillämpning av rådets direktiv 2008/9/EG ning av rådets direktiv 2008/9/EG av den 12 februari 2008 om fast- av den 12 februari 2008 om fastställande av närmare regler för ställande av närmare regler för återbetalning enligt direktiv återbetalning enligt direktiv 2006/112/EG av mervärdesskatt 2006/112/EG av mervärdesskatt till beskattningsbara personer som till beskattningsbara personer som

68

Senaste lydelse 2009:1333. 69

Senaste lydelse 2011:283.

inte är etablerade i den inte är etablerade i den återbetalande medlemsstaten men i återbetalande medlemsstaten men i en annan medlemsstat, ska rikta en en annan medlemsstat, ska rikta en ansökan om återbetalning till det ansökan om återbetalning till det landet. landet.

Sökanden ska ge in ansökan till Skatteverket genom den elektroniska portal som inrättats för detta ändamål.

34 §

Den som utan att omfattas av 1 § vill få återbetalning av ingående skatt enligt 10 kap. 9 och 11–13 §§ ska ansöka om detta hos Skatteverket enligt 35 och 36 §§.

Första stycket gäller även en Första stycket gäller även en utländsk företagare som ansöker utländsk beskattningsbar person om återbetalning enligt 10 kap. 1– som ansöker om återbetalning 3 §§, om denne är eller ska vara enligt 10 kap. 1–3 §§, om denna är registrerad enligt 7 kap. 1 § första eller ska vara registrerad enligt stycket 3, 4, 5 eller 6 skatte- 7 kap. 1 § första stycket 3, 4, 5 förfarandelagen (2011:1244). eller 6 skatteförfarandelagen

(2011:1244).

Vad som föreskrivs i 24 § om minsta belopp för en ansökan om återbetalning gäller även för en ansökan enligt andra stycket.

20 kap.

1 §

Vid överklagande av beslut Vid överklagande av beslut enligt denna lag gäller 67 kap. enligt denna lag gäller 67 kap. skatteförfarandelagen skatteförfarandelagen (2011:1244), med undantag för (2011:1244), med undantag för överklagande enligt andra, tredje överklagande enligt andra, tredje eller fjärde stycket av någon annan eller fjärde stycket av någon annan än sådan utländsk företagare som än en sådan utländsk avses i 19 kap. 1 §. beskattningsbar person som avses

i 19 kap. 1 §.

Beslut som Skatteverket har fattat om betalningsskyldighet enligt 3 kap. 26 b §, i ärende som rör återbetalning enligt 10 kap. 1–3 och 5–8 §§ och om betalningsskyldighet och avräkning enligt 19 kap. 28 § får överklagas hos Förvaltningsrätten i Falun.

Beslut som Skatteverket fattat om gruppregistrering enligt 6 a kap. 4 § och om ändring eller avregistrering enligt 6 a kap. 5 § får överklagas hos den förvaltningsrätt som är behörig att pröva ett överklagande av grupphuvudmannen.

Beslut om avräkning får överklagas särskilt på den grunden att avräkningsbeslutet i sig är felaktigt men i övrigt endast i samband med överklagande av beslut om betalningsskyldighet.

Ett överklagande enligt andra, tredje eller fjärde stycket ska ha kommit in inom två månader från den dag klaganden fick del av beslutet.

70

Senaste lydelse 2011:1253. 71

Senaste lydelse 2011:1253.

Ett beslut enligt 6 a kap. 4 eller 5 § får även överklagas av det allmänna ombudet hos Skatteverket. Om en enskild part överklagar ett sådant beslut förs det allmännas talan av Skatteverket.

2 §

Vid omprövning av ett beslut Vid omprövning av ett beslut om återbetalning av ingående skatt om återbetalning av ingående skatt till en sådan utländsk företagare till en sådan utländsk som avses i 19 kap. 1 § eller ett beskattningsbar person som avses beslut enligt 19 kap. 33 § första i 19 kap. 1 § eller ett beslut enligt stycket gäller 66 kap. 19 kap. 33 § första stycket gäller skatteförfarandelagen 66 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244). (2011:1244).

Vad som sägs i första stycket gäller inte omprövningsbeslut enligt 19 kap. 17 och 18 §§.

3 §

Ett beslut i en fråga som avser Ett beslut i en fråga som avser återbetalning av ingående skatt till återbetalning av ingående skatt till en utländsk företagare som varken en utländsk beskattningsbar perär etablerad i något EU-land eller son som varken är etablerad i ansöker om återbetalning i den något EU-land eller ansöker om form som anges i 26 kap. skatte- återbetalning i den form som förfarandelagen (2011:1244), ska anges i 26 kap. skattepå begäran av den sökande förfarandelagen (2011:1244), ska omprövas, om beslutet inneburit på begäran av den sökande att hans ansökan inte helt har omprövas, om beslutet inneburit bifallits. Detsamma gäller om den att dennas ansökan inte helt har sökande begär återbetalning av bifallits. Detsamma gäller om den ytterligare ingående skatt för en sökande begär återbetalning av period för vilken beslut meddelats. ytterligare ingående skatt för en

period för vilken beslut meddelats.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2013. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för mervärdesskatt som

hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

72

Senaste lydelse 2011:1253. 73

Senaste lydelse 2011:1253.

1.2 Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)

Härigenom föreskrivs i fråga om skatteförfarandelagen (2011:1244) att 5 kap. 3 §, 6 kap. 1–3 och 5 §§, 7 kap. 1 §, 26 kap. 31 §, 38 kap. 3 §, 39 kap. 14 §, 41 kap. 3 § samt 59 kap. 1 och 23 §§ samt att rubrikerna närmast före 6 kap. 2 § och 59 kap. 23 § ska ha följande lydelse.

5 kap.

3 §

näringsidkare får bilda en beskattningsbara personer får

mervärdesskattegrupp, ska den bilda en mervärdesskattegrupp, ska

gruppen enligt 6 a kap. 4 § för gruppen enligt 6 a kap. 4 §

mervärdesskattelagen (1994:200) mervärdesskattelagen (1994:200)

Underlag för kontroll av redovisningen ska finnas tillgängligt hos

6 kap.

1 §

I detta kapitel finns bestämmelser om

– ombud för en utländsk – ombud för en utländsk

I 38 kap. 3 § andra stycket 3 finns en bestämmelse om ombud för ett

Ombud för en utländsk Ombud för en utländsk

2 §

skattelagen (1994:200) ska mervärdesskattelagen (1994:200)

svara för redovisningen av beskattningsbara personen svara

som skattskyldigheten omfattar mervärdesskatt för den verksamhet och i övrigt företräda företagaren i som skattskyldigheten omfattar frågor som gäller mervärdesskatt. och i övrigt företräda den

beskattningsbara personen i frågor som gäller mervärdesskatt. Underlag för kontroll av redovisningen ska finnas tillgängligt hos

ombudet.

3 §

En utländsk företagare behöver En utländsk beskattningsbar inte utse ett ombud om Sverige har person behöver inte utse ett en särskild överenskommelse om ombud om Sverige har en särskild ömsesidigt bistånd för indrivning överenskommelse om ömsesidigt av skattefordringar och utbyte av bistånd för indrivning av information i skatteärenden med skattefordringar och utbyte av det land där företagaren har sätet information i skatteärenden med för sin ekonomiska verksamhet det land där den beskattningsbara eller sitt fasta etableringsställe personen har sätet för sin eller är bosatt eller stadigvarande ekonomiska verksamhet eller sitt vistas. En sådan överenskommelse fasta etableringsställe eller är ska ha en räckvidd som är likartad bosatt eller stadigvarande vistas. med den som föreskrivs i En sådan överenskommelse ska ha

en räckvidd som är likartad med den som föreskrivs i 1. kapitel V, med undantag av artikel 27.4, i rådets förordning (EG) nr

1798/2003 av den 7 oktober 2003 om administrativt samarbete i fråga om mervärdesskatt och om upphävande av förordning (EEG) nr 218/92,

2. rådets förordning (EU) nr 904/2010 av den 7 oktober 2010 om administrativt samarbete och kampen mot mervärdesskattebedrägeri, samt

3. rådets direktiv 2010/24/EU av den 16 mars 2010 om ömsesidigt bistånd för indrivning av fordringar som avser skatter, avgifter och andra åtgärder.

5 § Ett deklarationsombud får 1. lämna deklaration, men bara elektroniskt, 2. ta del av de deklarations- och skattekontouppgifter som den

deklarationsskyldige har direktåtkomst till,

3. komplettera lämnade uppgifter i en deklaration, och 4. begära anstånd med att lämna deklaration. Om deklarationsombudet har Om deklarationsombudet har

utsetts av en utländsk företagare utsetts av en utländsk som är skyldig att utse ett ombud beskattningsbar person som är enligt 2 och 3 §§, får skyldig att utse ett ombud enligt 2 deklarationsombudet dock inte och 3 §§, får deklarationsombudet företräda företagaren i frågor som dock inte företräda denna i frågor gäller mervärdesskatt. som gäller mervärdesskatt.

7 kap.

1 § Skatteverket ska registrera 1. den som är skyldig att göra skatteavdrag, 2. den som är skyldig att betala arbetsgivaravgifter, 3. den som är skattskyldig enligt mervärdesskattelagen (1994:200),

med undantag för den som är skattskyldig bara på grund av förvärv av sådana varor som anges i 2 a kap. 3 § första stycket 1 och 2 samma lag,

4. den som utan att omfattas av 19 kap. 1 § mervärdesskattelagen har rätt till återbetalning av ingående mervärdesskatt enligt 10 kap. 9 och 11–13 §§ samma lag,

5. den som gör sådant unionsinternt förvärv som är undantaget från skatteplikt enligt 3 kap. 30 d § första stycket mervärdesskattelagen,

6. en utländsk företagare som är 6. en utländsk beskattningsbar etablerad i ett annat EU-land och person som är etablerad i ett annat har rätt till återbetalning enligt 10 EU-land och har rätt till kap. 1–3 §§ mervärdesskattelagen återbetalning enligt 10 kap. 1–3 §§ utan att omfattas av 19 kap. 1 § mervärdesskattelagen utan att samma lag och inte heller ska omfattas av 19 kap. 1 § samma registreras enligt 3, 4 eller 5, lag och inte heller ska registreras

enligt 3, 4 eller 5,

7. en näringsidkare som är 7. en beskattningsbar person etablerad i Sverige och omsätter som är etablerad i Sverige och tjänster i ett annat EU-land som omsätter tjänster i ett annat EUförvärvaren av tjänsten är land som förvärvaren av tjänsten skattskyldig för i det landet i är skattskyldig för i det landet i enlighet med tillämpningen av enlighet med tillämpningen av artikel 196 i rådets direktiv artikel 196 i rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt, mervärdesskatt,

8. den som är skyldig att jämka ingående mervärdesskatt enligt 8 a kap. eller 9 kap. 9–13 §§ mervärdesskattelagen,

9. den som är skattskyldig och redovisningsskyldig enligt lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam,

10. den som är skattskyldig enligt a) lagen (1972:820) om skatt på spel, b) lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel, c) lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för grupplivförsäkring,

m.m.,

d) lagen (1991:1482) om lotteriskatt, e) 10, 13 eller 15 § eller 16 § första stycket eller 38 § 1 lagen

(1994:1563) om tobaksskatt,

f) 9, 12, 14 eller 15 § första stycket lagen (1994:1564) om alkoholskatt,

g) 4 kap. 3, 6, 8 eller 9 § första stycket eller 12 § första stycket 1 eller 11 kap. 5 § första stycket 1 eller 2 lagen (1994:1776) om skatt på energi, h) lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus,

i) lagen (1999:673) om skatt på avfall, j) lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer,

48 eller

k) lagen (2007:460) om skatt på trafikförsäkringspremie m.m., och 11. den som är skyldig att använda kassaregister enligt 39 kap. 4–6 §§. Om den som ska registreras enligt första stycket har en företrädare

enligt 5 kap., ska dock företrädaren registreras i stället.

26 kap.

31 §

Om en sådan näringsidkare som Om den som avses i 30 § inte avses i 30 § inte har skött har skött betalningarna av betalningarna av skatteavdrag eller skatteavdrag eller arbetsgivararbetsgivaravgifter, får Skatte- avgifter, får Skatteverket besluta verket besluta att han eller hon ska att han eller hon ska lämna lämna arbetsgivardeklaration arbetsgivardeklaration senast den senast den 12 i månaden efter 12 i månaden efter redovisningsperiodens utgång, i redovisningsperiodens utgång, i januari senast den 17. januari senast den 17.

38 kap.

3 §

Uppgifter enligt 2 § ska undertecknas av den uppgiftsskyldige eller behörig ställföreträdare.

Uppgifterna får undertecknas av ett ombud i följande fall: 1. Ett deklarationsombud får underteckna uppgifter i en deklaration

som lämnas elektroniskt.

2. Ett ombud för en utländsk 2. Ett ombud för en utländsk företagare får underteckna beskattningsbar person får uppgifter i en mervärdes- underteckna uppgifter i en skattedeklaration. mervärdesskattedeklaration.

3. En dödsbodelägare som är ombud för ett dödsbo får underteckna uppgifter i en deklaration.

39 kap.

14 §

En näringsidkare som omsätter En beskattningsbar person som investeringsguld som avses i 1 omsätter investeringsguld som kap. 18 § mervärdesskattelagen avses i 1 kap. 18 § (1994:200) i Sverige eller till ett mervärdesskattelagen (1994:200) i annat EU-land ska vid en Sverige eller till ett annat EU-land transaktion som uppgår till ett ska vid en transaktion som uppgår belopp motsvarande 10 000 kronor till ett belopp motsvarande 10 000 eller mer dokumentera nödvändiga kronor eller mer dokumentera identifikationsuppgifter för nödvändiga identifikationsköparen. uppgifter för köparen.

Första stycket gäller även för en transaktion som understiger 10 000 kronor men som kan antas ha samband med en annan transaktion och tillsammans med denna uppgår till minst detta belopp. Om summan inte är känd vid tidpunkten för en transaktion, ska nödvändiga identifikationsuppgifter dokumenteras så snart summan av transaktionerna uppgår till minst 10 000 kronor.

Bestämmelserna i 2 kap. 2 § första stycket 1, 3 § första stycket 2, 5 § 2 a och 6 § lagen (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt och 49

finansiering av terrorism ska även tillämpas vid transaktioner som avses i första och andra styckena.

41 kap.

3 §

Revision får göras hos

1. den som är eller kan antas vara bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1999:1078),

2. någon annan juridisk person än ett dödsbo, 3. den som har anmält sig för registrering, 4. den som har ansökt om eller är godkänd för F-skatt,

5. sådant ombud för en utländsk 5. sådant ombud för en utländsk företagare som avses i 6 kap. 2 §, beskattningsbar person som avses

i 6 kap. 2 §,

6. sådan representant som avses i 16 a § lagen (1994:1563) om tobaksskatt, 15 a § lagen (1994:1564) om alkoholskatt eller 4 kap. 9 a § lagen (1994:1776) om skatt på energi,

7. den som har ansökt om godkännande som upplagshavare enligt lagen om tobaksskatt, lagen om alkoholskatt eller lagen om skatt på energi,

8. den som har ansökt om registrering som varumottagare enligt lagen om tobaksskatt, lagen om alkoholskatt eller lagen om skatt på energi,

9. den som har ansökt om godkännande som skattebefriad förbrukare enligt lagen om alkoholskatt eller lagen om skatt på energi, och

10. den som har ansökt om godkännande som registrerad avsändare enligt lagen om tobaksskatt, lagen om alkoholskatt eller lagen om skatt på energi.

59 kap.

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om – ansvar när skatteavdrag inte har gjorts med rätt belopp (2–6 §§), – ansvar när anmälan om F-skatt inte har gjorts (7–9 §§), – betalningsmottagarens ansvar för arbetsgivaravgifter (10 §), – ansvar för delägare i ett svenskt handelsbolag (11 §), – företrädaransvar (12–21 §§), – ansvar för redare (22 §),

– ansvar för näringsidkare i en – ansvar för beskattningsbara mervärdesskattegrupp (23 §), personer i en mervärdesskatte-

grupp (23 §), – ansvar för den som har avyttrat ett skalbolag (24 §), och – indrivning och preskription (26 och 27 §§).

1 Senaste lydelse 2012:343.

Ansvar för näringsidkare i en Ansvar för beskattningsbara mervärdesskattegrupp personer i en mervärdesskattegrupp

23 §

Om huvudmannen för en Om huvudmannen för en mervärdesskattegrupp inte har mervärdesskattegrupp inte har fullgjort skyldigheten att betala fullgjort skyldigheten att betala mervärdesskatt, är varje annan mervärdesskatt, är varje annan näringsidkare som ingår i gruppen beskattningsbar person som ingår tillsammans med huvudmannen i gruppen tillsammans med skyldig att betala skatten till den huvudmannen skyldig att betala del skatten hänför sig till skatten till den del skatten hänför verksamhet som gruppen har sig till verksamhet som gruppen bedrivit under den tid har bedrivit under den tid den näringsidkaren varit medlem i beskattningsbara personen varit gruppen. medlem i gruppen.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2013. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för mervärdesskatt som

hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

1.3 Förslag till lag om ändring i lagen (2011:1245) om redovisning, betalning och kontroll av mervärdesskatt för elektroniska tjänster

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2011:1245) om redovisning, betalning och kontroll av mervärdesskatt för elektroniska tjänster att 1, 2, 4, 6, 8–10 och 25 §§ ska ha följande lydelse.

1 §

betalning och kontroll av betalning och kontroll av

mervärdesskatt för elektroniska mervärdesskatt för elektroniska

tjänster i de fall tjänsten tjänster i de fall tjänsten

– av en icke-etablerad – av en icke-etablerad

näringsidkare men som är beskattningsbar person men som

etablerad, bosatt eller är etablerad, bosatt eller

2 §

och inte heller är bosatt eller i ett annat EU-land och inte heller

elektroniska tjänster: sådana tjänster som är elektroniska tjänster enligt

5 kap. 18 § 12 mervärdesskattelagen (1994:200),

7 maj 2002 om ändring och 7 maj 2002 om ändring och

ändring för begränsad tid av ändring för begränsad tid av

mervärdesskatteordningen för mervärdesskatteordningen för

radio- och televisionssändningar radio- och televisionssändningar

samt vissa tjänster som samt vissa tjänster som

75 76 tillhandahålls på elektronisk väg , tillhandahålls på elektronisk väg ,

e-handelsdeklaration: en sådan skattedeklaration som är avsedd för redovisning av mervärdesskatt enligt bestämmelserna i denna lag.

4 §

Skatteverket ska fatta beslut om Skatteverket ska fatta beslut om att identifiera en icke-etablerad att identifiera en icke-etablerad näringsidkare som skyldig att beskattningsbar person som redovisa och betala mervärdesskatt skyldig att redovisa och betala enligt bestämmelserna i denna lag mervärdesskatt enligt (identifieringsbeslut) om bestämmelserna i denna lag

(identifieringsbeslut) om

1. näringsidkaren ansöker om 1. den beskattningsbara det, personen ansöker om det,

2. mervärdesskatten avser tillhandahållanden av elektroniska tjänster som ska beskattas i Sverige eller i ett annat EU-land,

3. tjänsterna tillhandahålls en 3. tjänsterna tillhandahålls en person som inte är näringsidkare person som inte är en men som är etablerad, bosatt eller beskattningsbar person men som stadigvarande vistas i Sverige eller är etablerad, bosatt eller i ett annat EU-land, stadigvarande vistas i Sverige eller

i ett annat EU-land,

4. det inte redan har fattats ett motsvarande identifieringsbeslut i ett annat EU-land, och

5. näringsidkaren inte är eller 5. den beskattningsbara ska vara registrerad för personen inte är eller ska vara mervärdesskatt i Sverige eller i ett registrerad för mervärdesskatt i annat EU-land. Sverige eller i ett annat EU-land.

6 §

Om en näringsidkare som är Om en beskattningsbar person skattskyldig i Sverige för tjänster som är skattskyldig i Sverige för som omfattas av 4 § har ett tjänster som omfattas av 4 § har ett identifieringsbeslut i ett annat EU- identifieringsbeslut i ett annat EUland, ska näringsidkaren redovisa land, ska näringsidkaren redovisa och betala skatten enligt och betala skatten enligt bestämmelserna i det landet. bestämmelserna i det landet.

8 §

Om en näringsidkares Om en beskattningsbar persons verksamhet upphör eller ändras på verksamhet upphör eller ändras på ett sådant sätt att villkoren för att ett sådant sätt att villkoren för att redovisa och betala mervärdesskatt redovisa och betala mervärdesskatt enligt denna lag inte längre är enligt denna lag inte längre är uppfyllda, ska näringsidkaren uppfyllda, ska näringsidkaren underrätta Skatteverket om underrätta Skatteverket om

75

EGT L 128, 15.5.2002, s. 41 (Celex 32002L0038). 76

EGT L 128, 15.5.2002, s. 41 (Celex 32002L0038).

ändringen. Detsamma gäller om ändringen. Detsamma gäller om något annat förhållande som har något annat förhållande som har tagits upp i en ansökan om tagits upp i en ansökan om identifiering har ändrats. identifiering har ändrats.

9 §

Skatteverket ska återkalla ett Skatteverket ska återkalla ett identifieringsbeslut om närings- identifieringsbeslut om den

idkaren beskattningsbara personen

1. enligt egen anmälan inte längre tillhandahåller elektroniska tjänster eller om det på annat sätt kan antas att denna verksamhet har upphört,

2. inte längre uppfyller övriga krav i 4 §, eller 3. vid upprepade tillfällen har brutit mot bestämmelserna i denna lag.

10 § En näringsidkare som omfattas En beskattningsbar person som

av ett identifieringsbeslut ska för omfattas av ett identifieringsbeslut varje redovisningsperiod lämna en ska för varje redovisningsperiod e-handelsdeklaration. lämna en e-handelsdeklaration.

Deklaration ska lämnas även om Deklaration ska lämnas även om näringsidkaren inte har någon den beskattningsbara personen mervärdesskatt att redovisa för inte har någon mervärdesskatt att perioden. redovisa för perioden.

25 §

Den som är uppgiftsskyldig enligt denna lag ska i skälig omfattning genom räkenskaper, anteckningar eller annan lämplig dokumentation se till att det finns underlag för att fullgöra uppgiftsskyldigheten och för kontroll av uppgiftsskyldigheten och beskattningen.

Om Skatteverket begär det, ska Om Skatteverket begär det, ska näringsidkaren göra sådant den beskattningsbara personen underlag som avses i första stycket göra sådant underlag som avses i tillgängligt på elektronisk väg. första stycket tillgängligt på

elektronisk väg.

Underlaget ska bevaras i tio år efter utgången av det år då den transaktion som underlaget avser utfördes.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2013 och tillämpas på redovisningsperioder som börjar efter utgången av juni 2012.

2 Ärendet och dess beredning

Europeiska kommissionen (i det följande kommissionen) har i juni 2008 inlett ett fördragsbrottsförfarande mot Sverige. Kommissionen har i en formell underrättelse ansett att den svenska mervärdesskattelagen (1994:200) inte står i överensstämmelse med rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (i fortsättningen mervärdesskattedirektivet eller direktivet) avseende definitionerna av de unionsrättsliga begreppen beskattningsbar person och ekonomisk verksamhet. Den svenska regeringen har i sitt svar till kommissionen inte helt och hållet delat kommissionens bedömning.

I december 2008 tillkallades två utredare med uppdrag att göra en översyn av mervärdesskattereglerna avseende bl.a. begreppet ekonomisk verksamhet (Fi 2008:D). Uppdraget redovisades i promemorian Mervärdesskatt för den ideella sektorn, m.m. (Ds 2009:58), som överlämnades till Finansdepartementet i november 2009.

Lagförslaget i Ds 2009:58 finns i bilaga 1 och en förteckning över remissinstanserna i bilaga 2. Remissyttrandena finns tillgängliga hos Finansdepartementet.

Eftersom det sedan promemorian överlämnades har gjorts relativt omfattande förändringar i mervärdesskattelagen bl.a. på grund av det så kallade momspaketet (prop. 2009/10:15 och prop. 2010/11:28) och nya faktureringsregler (prop. 2011/12:94), har det ansetts lämpligt att utarbeta en ny promemoria med lagförslag för remissbehandling.

3 Bakgrund

Inför Sveriges EU-inträde den 1 januari 1995 gjordes en anpassning av mervärdesskattelagen (1994:200) till de gemensamma mervärdesskattereglerna. Det EU-rättsliga regelverket för mervärdesskatt finns huvudsakligen i mervärdesskattedirektivet. De i direktivet använda begreppen beskattningsbar person och ekonomisk verksamhet är av grundläggande betydelse för att avgränsa tillämpningsområdet för mervärdesbeskattningen samt bestämma skattesubjektens rättigheter och skyldigheter. Begreppen har unionsrättsliga definitioner och ska tolkas lika i samtliga medlemsstater.

Sättet att i mervärdesskattelagen definiera motsvarande begrepp, dvs. yrkesmässig verksamhet, skiljer sig i formellt hänseende från direktivet.

År 1999 tillsatte regeringen en utredning för att bland annat se över reglerna om skattskyldighet och yrkesmässig verksamhet i

77

EUT L 347, 11.12.2006, s. 1 (Celex 32006L0112). Direktivet är senast ändrat genom direktiv 2010/88/EG (EUT L 326, 10.12.2010, s. 1, Celex 32010L0088). 78

Dnr Fi2008/4218.

mervärdesskattelagen (dir. 1999:10). I sitt betänkande Mervärdesskatt i ett EG-rättsligt perspektiv (SOU 2002:74) redovisade utredningen de skillnader som, enligt utredningens uppfattning, förelåg mellan direktivet och den svenska lagstiftningen. Utredningen föreslog bland annat att begreppet beskattningsbar person skulle införas i mervärdesskattelagen och att lagen i vissa avseenden skulle omstruktureras. Förslagen har inte lett till lagändring.

Kommissionen har i en formell underrättelse år 2008 anfört att den svenska lagen inte är förenlig med direktivet avseende definitionerna av begreppen beskattningsbar person och ekonomisk verksamhet, varvid hänvisats till den bedömning som gjordes i det ovannämnda betänkandet. Som regeringen anfört i sitt svar på den formella underrättelsen har diskrepansen mellan definitionerna av begreppen beskattningsbar person och ekonomisk verksamhet i direktivet och begreppet yrkesmässig verksamhet i mervärdesskattelagen i praktiken undanröjts sedan flera år genom att svenska domstolar och myndigheter gör en EU-konform tolkning av mervärdesskattelagen. För att undanröja osäkerhet om tolkningen och innebörden av mervärdesskattelagen bör dock utformningen av de svenska reglerna ses över.

I förevarande lagstiftningsärende behandlas förslag om införande av de unionsrättsliga begreppen beskattningsbar person och ekonomisk verksamhet samt följdändringar i syfte att formellt anpassa lagstiftningen till mervärdesskattedirektivet. Förslaget innebär en teknisk justering av terminologin i mervärdesskattelagen så att den på flera områden stämmer bättre överens med utformningen i mervärdesskattedirektivet. Förslaget påverkar inte den mervärdesskatterättsliga behandlingen av ideella föreningar. I den frågan pågår det för närvarande en dialog med kommissionen. Frågan behandlas därför inte i detta sammanhang.

4 Gällande rätt

4.1 Svensk rätt

I 1 kap. 1 § första stycket 1 mervärdesskattelagen (1994:200), förkortad ML, anges att mervärdesskatt ska betalas till staten vid sådan omsättning inom landet av varor eller tjänster som är skattepliktig och görs i en yrkesmässig verksamhet. Av 2 kap. 1 § ML framgår att omsättning av varor eller tjänster innebär att en vara överlåts mot ersättning eller att en tjänst mot ersättning mot ersättning utförs, överlåts eller på annat sätt tillhandahålls någon. Vidare avses med omsättning att en vara eller tjänst tas i anspråk genom uttag. Även överföring av en vara från Sverige till

79

Dnr Fi2008/4218. 80

Kommissionen har i en formell underrättelse riktat klagomål mot utformningen av den svenska lagstiftningen i fråga om mervärdesskatterättslig behandling av ideella föreningar, se dnr Fi2008/4219.

ett annat EU-land ska under vissa omständigheter jämställas med omsättning.

Enligt huvudregeln i 4 kap. 1 § 1 ML är en verksamhet yrkesmässig om den utgör näringsverksamhet enligt 13 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL.

Definitionen av begreppet yrkesmässig verksamhet i mervärdesskattelagen har således en koppling till vad som utgör näringsverksamhet enligt inkomstskattelagen. Enligt 13 kap. 1 § första stycket IL avses med näringsverksamhet förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt. I begreppet förvärvsverksamhet ligger att syftet med verksamheten ska vara att den ska ge ett ekonomiskt utbyte (vinst). Det avgörande är inte att verksamheten går med vinst varje år utan om syftet är att den ska ge ekonomiskt utbyte eller vinst. Den omständigheten att en verksamhet går med underskott år efter år kan dock vara en omständighet som tyder på att det saknas syfte att verksamheten ska ge ekonomiskt utbyte eller vinst. Kriteriet utgör en avgränsning mot hobbyverksamhet (som beskattas som inkomst av tjänst) och inkomstslaget kapital.

Att verksamheten ska bedrivas yrkesmässigt innebär att den ska bedrivas regelbundet och varaktigt samt att den ska ha en viss omfattning. Detta kriterium utgör i första hand en avgränsning mot inkomstslaget kapital.

Kriteriet att verksamheten ska bedrivas självständigt innebär att den inte får ha karaktären av anställning. Detta kriterium avgränsar mot inkomstslaget tjänst. Av 13 kap. 1 § andra stycket IL framgår att vid bedömningen av om en uppdragstagares verksamhet bedrivs självständigt ska det särskilt beaktas vad som avtalats med uppdragsgivaren, i vilken omfattning uppdragstagaren är beroende av uppdragsgivaren och i vilken omfattning uppdragstagaren är inordnad i dennes verksamhet. Syftet med bestämmelsen, som infördes år 2008, är att göra det möjligt för fler att få sin verksamhet bedömd som näringsverksamhet (prop. 2008/09:62 s. 27).

Till näringsverksamhet i inkomstskatterättsligt hänseende räknas enligt 13 kap. 1 § tredje stycket IL alltid innehav av näringsfastighet, näringsbostadsrätter och avverkningsrätt till skog.

Bestämmelsen om yrkesmässig verksamhet i 4 kap. 1 § 1 ML utvidgas genom 4 kap. 1 § 2 ML. Enligt 4 kap. 1 § 2 ML är en verksamhet yrkesmässig om den bedrivs i former jämförliga med en till näringsverksamhet hänförlig rörelse under förutsättning att omsättningen under beskattningsåret överstiger 30 000 kronor. Bestämmelsen innebär att bedömningen, i detta fall, inte har någon koppling till inkomstbeskattningen och sker på grundval av mervärdesskatterättsliga överväganden (jfr Skatteverkets Handledning för mervärdesskatt 2012 s. 170-172). Den är tillämplig på sådana verksamheter där det med viss regelbundenhet förekommer transaktioner men där kraven för näringsverksamhet inte är uppfyllda. Regeln torde ha införts för att verksamheter där det med viss regelbundenhet förekommer skattepliktiga transaktioner skulle kunna anses som yrkesmässig, och i syfte att upprätthålla konkurrensneutraliteten (jfr prop. 1973:163 s. 30-31 och 62- 63). Konsekvensen av bestämmelsen är således att begreppet yrkesmässig verksamhet utvidgas utöver vad som utgör näringsverksamhet enligt inkomstskattelagen. 57

Utöver bestämmelsen i 4 kap. 1 § ML finns det kompletterande bestämmelser om yrkesmässighet i bl.a. 4 kap. 2–5§§ ML.

Begreppet näringsidkare används i en rad bestämmelser i mervärdesskattelagen, exempelvis i reglerna om omsättningsland. Det finns inte någon definition av begreppet i lagen. Med näringsidkare avses enligt förarbetena varje fysisk eller juridisk person som driver verksamhet av ekonomisk natur och av sådan karaktär att den kan betecknas som yrkesmässig (prop. 1994/95:57 s. 161). Vid EU-inträdet valdes att behålla begrepp som var bekanta för svensk rättstillämpning. Begreppet motsvarar det unionsrättsliga begreppet beskattningsbar person och tolkas i enlighet med EU-rätten (jfr Skatteverkets Handledning för mervärdesskatt 2012 s. 178). Som exempel kan nämnas Högsta förvaltningsdomstolens avgörande RÅ 2007 ref. 57 där domstolen funnit att en idrottsförening är att betrakta som en näringsidkare vid bedömningen av omsättningsland för en tjänst, enligt dåvarande 5 kap. 7 § ML. Domstolen konstaterade att begreppet näringsidkare inte definieras i mervärdesskattelagen och att det därför saknas skäl att tolka bestämmelsen på annat sätt än motsvarande begrepp i den regel i det s.k. sjätte direktivet (numera ersatt av mervärdesskattedirektivet) som den avser att genomföra. Med begreppet näringsidkare ska, enligt domstolen, avses detsamma som med direktivets begrepp skattskyldig person (beskattningsbar person i mervärdesskattedirektivet).

En bedömning av yrkesmässighet görs utifrån det EU-rättsliga begreppet ekonomisk verksamhet, när denna tolkning är möjlig med hänsyn till den svenska lagregelns tolkningsutrymme. EU-konform tolkning ska ske oavsett om det är till fördel eller nackdel för den enskilde (se t.ex. Skatteverkets Handledning för mervärdesskatt 2012 s. 170). I de fall mervärdesskattelagen inte ger utrymme för en tolkning i enlighet med EU-rätten tillämpas direktivet med direkt effekt, om en sådan tillämpning är till fördel för den enskilde. Högsta förvaltningsdomstolen har i ett överklagat förhandsbesked (RÅ 2010 ref. 54) prövat en fråga avseende verksamhet i en ideell förening som inte var yrkesmässig enligt 4 kap. 8 § ML och på den grunden inte omfattades av mervärdesskatt. Föreningen begärde att bli skattskyldig för vissa tillhandahållanden avseende idrottstjänster och åberopade att bestämmelsen i artikel 9.1 i mervärdesskattedirektivet om beskattningsbar person har direkt effekt. Domstolen fann att föreningen visserligen var att betrakta som en beskattningsbar person enligt mervärdesskattedirektivet men att tillhandahållandena skulle undantas från mervärdesskatt i enlighet med artikel 132.1m i direktivet. Domstolen konstaterade att trots att mervärdesskattelagen har en avvikande reglering leder en tillämpning av bestämmelserna i lagen fram till det resultat som avses i direktivet, nämligen att tillhandahållandena inte ska bli föremål för mervärdesskatt.

4.2 EU-rätt

Enligt artikel 2.1 a i mervärdesskattedirektivet ska mervärdesskatt tas ut när varor levereras mot ersättning inom en medlemsstats territorium av en beskattningsbar person som agerar i denna egenskap. Motsvarande gäller enligt artikel 2 c i mervärdesskattedirektivet när tjänster tillhandahålls. Begreppen beskattningsbar person och ekonomisk verksamhet definieras i artikel 9.1 i mervärdesskattedirektivet. Med beskattningsbar person avses den som, oavsett på vilken plats, självständigt bedriver en ekonomisk verksamhet, oberoende av dess syfte eller resultat. Med ekonomisk verksamhet avses varje verksamhet som bedrivs av en producent, en handlare eller en tjänsteleverantör, inbegripet gruvdrift och jordbruksverksamhet samt verksamheter inom fria och därmed likställda yrken. Utnyttjande av materiella eller immateriella tillgångar i syfte att fortlöpande vinna intäkter därav ska särskilt betraktas som ekonomisk verksamhet.

Det gemensamma mervärdesskattesystemet bygger på en enhetlig definition av begreppet beskattningsbar person. Begreppet har samma betydelse i samtliga bestämmelser i mervärdesskattedirektivet.

Frågan om en fysisk eller juridisk person är att anse som en beskattningsbar person mervärdesskattemässigt avgörs enbart på grundval av de kriterier som anges i mervärdesskattedirektivet. Vidare gäller att begreppet ska ges en vid tillämpning (se bland annat EGdomstolens dom den 4 december 1990 i mål C-186/89 W. M. van Tiem mot Staatssecretaris van Financiën, REG 1990 s. I-4363). Begreppet är tänkt att säkerställa ett brett och neutralt tillämpningsområde för mervärdesskatten.

Ekonomisk verksamhet ska bedrivas självständigt

De avgörande kriterierna vid bedömningen av om någon är en beskattningsbar person är att ekonomisk verksamhet ska bedrivas och att detta ska ske självständigt. Kriterierna tar således huvudsakligen sikte på verksamhetens karaktär. Bestämmelsen innebär att juridiska och fysiska personer ska behandlas på samma sätt om de i övrigt uppfyller rekvisiten. Den juridiska formen saknar således i princip betydelse. Däremot är det av avgörande betydelse att en beskattningsbar person också ”agerar i denna egenskap”. Om en beskattningsbar person företar transaktioner i egenskap av privatperson eller konsument faller dessa transaktioner således utanför mervärdesskattens tillämpningsområde. Vidare kan offentligrättsliga organ som bedriver myndighetsutövning, under vissa förutsättningar, anses som icke beskattningsbara personer (se artikel 13 i mervärdesskattedirektivet). Därmed faller således även dessa transaktioner utanför mervärdesskattens tillämpningsområde.

Kravet att verksamheten ska bedrivas självständigt är viktigt för gränsdragningen mot annan verksamhet. Villkoret utvecklas närmare i artikel 10 i mervärdesskattedirektivet. I bestämmelsen anges att genom att den ekonomiska verksamheten ska bedrivas självständigt utesluts anställda och övriga personer från beskattning i den mån de är bundna till en arbetsgivare av ett anställningsavtal eller av andra rättsliga band som

skapar ett anställningsförhållande vad beträffar arbetsvillkor, lön och arbetsgivaransvar.

EG-domstolen har i dom den 26 mars 1987 i mål 235/85 kommissionen mot Nederländerna, REG 1987 s. 1471, och i dom den 25 juli 1991 i mål C-202/90 Ayuntamiento de Sevilla mot Recaudadores de Tributos de las Zonas primera y segunda, REG 1991 s. I-4247, funnit att notarius publicus respektive skatteuppbördsmän som utförde sina verksamheter på eget ansvar och på egen bekostnad var att betrakta som självständiga även om myndigheten utövade disciplinär tillsyn och behöll visst ansvar. I en dom den 18 oktober 2007 i mål C-355/06 J. A. van der Steen mot Inspecteur van de Belastingdienst Utrecht-Gooi/kantoor Utrecht, REG 2007 s. I-8863 fann EG-domstolen att en fysisk person som var ensam aktieägare och anställd i ett skattskyldigt bolag och som utförde samtliga arbetsuppgifter i bolaget inte själv kunde anses bedriva självständig verksamhet.

I artikel 9.1 anges att verksamheten ska bedömas ”oberoende av dess syfte eller resultat”. Trots detta kan man säga att ett förvärvssyfte måste föreligga, nämligen en avsikt att företa beskattningsbara transaktioner. Att de avsedda transaktionerna är undantagna från skatteplikt saknar i och för sig betydelse i detta skede, men aktualiseras vid avgörandet av om skatt ska betalas och om avdragsrätt föreligger. Uttrycket är snarast att betrakta som ett klargörande av att det är verksamhetens karaktär och inte dess syfte som är relevant. Uttrycket har således ett förtydligande syfte och är av sekundär betydelse, jfr generaladvokatens yttrande i mål 89/81 Staatssecretaris van Financiën mot Hong-Kong Trade Development Council, REG 1982 s. 1277. En påstådd avsikt att företa beskattningsbara transaktioner ska kunna styrkas med objektiva omständigheter (se EG-domstolens den 14 februari 1985 i mål 268/83 D.A. Rompelman och E.A. Rompelman-Van Deelen mot Minister van Financiën, REG 1985 s. 655).

Av exemplifieringen i artikel 9.1 framgår att all verksamhet av producenter, handlare och tjänstetillhandahållare, inbegripet gruvdrift och jordbruksverksamhet samt verksamheter inom fria yrken ska betraktas som ekonomisk verksamhet. Med termen handlare torde avses alla länkar i försäljningskedjan utom producentledet, som nämns särskilt. Som exempel på vad som avses med fria yrken kan nämnas författare, konstnärer, artister och jurister. Även sådana verksamheter som utgörs av genomförandet av uppgifter som delegerats eller reglerats genom lag kan betraktas som ekonomisk verksamhet, jfr artikel 25.c i mervärdesskattedirektivet.

I artikel 9.1 anges vidare att ”utnyttjande av materiella eller immateriella tillgångar i syfte att fortlöpande vinna intäkter därav” ska anses vara ekonomisk verksamhet. Det krävs således inte att inkomster faktiskt har erhållits. När det är fråga om en tillgång som på grund av sin karaktär är lämpad enbart för kommersiellt bruk kan man normalt utgå från att ekonomisk verksamhet föreligger. När det i stället är fråga om en tillgång som är lämpad för såväl privat som kommersiellt bruk beaktas alla omständigheter för att avgöra om ekonomisk verksamhet föreligger eller inte. Man kan t.ex. jämföra hur vederbörande faktiskt utnyttjar egendomen och hur motsvarande ekonomiska verksamhet vanligen 60 utövas. Även om verksamhetens resultat i sig inte är ett avgörande

kriterium kan exempelvis uthyrningstid, antalet kunder och intäkternas storlek beaktas vid denna bedömning tillsammans med övriga omständigheter i det enskilda fallet (se EG-domstolens dom den 26 september 1996 i mål C-230/94 Renate Enkler mot Finanzamt Homburg, REG 1996 s. I-4517).

I en dom den 6 oktober 2009 i mål C-267/08, SPÖ Landesorganisation Kärnten mot Finanzamt Klagenfurt, REG 2009 s. I-9781 har EGdomstolen prövat frågan om externa marknadsföringsåtgärder som en delstatsorganisation inom ett politiskt parti utförde åt lokala föreningar inom partiet kunde anses utgöra ekonomisk verksamhet. Domstolen konstaterade att delstatsorganisationen för att fortlöpande kunna bedriva sin verksamhet, som gick med underskott, erhöll statligt partistöd och medlemsavgifter från de lokala föreningarna. Marknadsföringsverksamheten gav inte någon möjlighet att fortlöpande vinna intäkter. Det kunde därför enligt domstolen inte anses vara fråga om ekonomisk verksamhet.

En förutsättning för att en verksamhet ska betraktas som ekonomisk verksamhet är att tillhandahållandet av varor eller tjänster sker mot någon form av ersättning. För att beskattningsunderlaget ska kunna fastställas krävs det att någon form av ersättning utgår och kan beräknas. Dessutom måste den beskattningsbara personen vara regelbundet engagerad i verksamheten. Det anses i regel vara fråga om ekonomisk verksamhet när verksamheten är fortlöpande och utförs mot ersättning till den person som tillhandahåller tjänsten eller varan (se bland annat EG-domstolens dom den 13 december 2007 i mål C-408/06 Landesanstalt für Landwirtschaft mot Franz Götz, REG 2007 s. I-11295). En person vars tillhandahållanden av varor eller tjänster alltid sker utan ersättning kan inte anses bedriva ekonomisk verksamhet (se EG-domstolens domar den 1 april 1982 i mål 89/81 Staatssecretaris van Financiën mot Hong-Kong Trade Development Council, REG 1982 s. 1277 respektive den 3 mars 1994 i mål C-16/93 R. J. Tolsma mot Inspecteur der Omzetbelasting Leeuwarden Tolsma, REG 1994 s. I-743).

Att en person tar emot arvoden innebär i sig inte att verksamheten är att betrakta som ekonomisk. Det krävs dessutom att det finns ett direkt samband mellan det som tillhandahålls och det motvärde som betalas. Det måste således finnas ett rättsförhållande som innebär ett ömsesidigt utbyte av prestationer och där det vederlag som den person som tillhandahåller tjänsten tar emot utgör det faktiska motvärdet av den tjänst som tillhandahålls mottagaren. EG-domstolen har i en dom den 29 oktober 2009 i mål C-246/08 kommissionen mot Finland, REG 2009 s. I- 10605 funnit att avgifter som rättshjälpstagare betalat till statliga rättshjälpsbyråer inte står i direkt samband med lämnad juridisk rådgivning, eftersom avgifterna till viss del beräknades med hänsyn till rättshjälpstagarnas inkomst och förmögenhet. Avgifterna täckte endast en del av kostnaderna för rådgivningen. Rättshjälpsbyråerna ansågs inte tillhandahålla tjänster mot vederlag och därmed inte heller bedriva ekonomisk verksamhet.

Kravet att den beskattningsbara personen ska vara regelbundet engagerad i verksamheten kan anses framgå motsatsvis av artikel 12 i mervärdesskattedirektivet. Enligt bestämmelsen tillåts medlemsstaterna att som beskattningsbar person anse även den som tillfälligtvis utför 61

sådana transaktioner som avses i andra stycket i artikel 9.1, varvid särskilt omnämns leverans av byggnader och mark under vissa förutsättningar.

Holdingbolag och viss kapitalförvaltning

Intäkter enbart till följd av att en ägare utnyttjar sin äganderätt anses inte utgöra ekonomisk verksamhet. Ett holdingbolag som uteslutande ägnar sig åt att förvärva och äga andelar i andra bolag anses därför inte bedriva ekonomisk verksamhet. Ett sådant bolag är således inte att betrakta som beskattningsbar person, se EG-domstolens dom den 20 juni 1991 i mål C-60/90, Polysar Investments Netherlands BV mot Inspecteur der Invoerrechten en Accijnzenmål, REG 1991 s. I-3111. EG-domstolen har också i dom den 20 juni 1996 i mål C-155/94, Wellcome Trust Ltd mot Commissioners of Customs and Excise, REG 1996 s. I-3013 funnit att begreppet ekonomisk verksamhet inte omfattar köp och försäljning av aktier och andra värdepapper genom en förvaltare i samband med förmögenhetsförvaltningen i en stiftelse för välgörande ändamål.

Däremot kan holdingbolag i vissa fall enligt mervärdesskattedirektivet jämställas med beskattningsbara personer. Detta gäller vid unionsrättsliga förvärv (jfr artikel 2.1 b i mervärdesskattedirektivet).

Om ett holdingbolag är inblandat i förvaltningen av de ägda bolagen, till exempel genom att tillhandahålla dotterbolagen administrativa, finansiella eller tekniska tjänster, anses det bedriva ekonomisk verksamhet (se EG-domstolens dom den 27 september 2001 i mål C- 16/00 Cibo Participations SA mot Directeur régional des impôts du Nord-Pas-de-Calais, REG 2001 s I-6663). Ett holdingbolag betraktas således som beskattningsbar person när det engagerar sig i de ägda bolagens verksamhet utöver ägandet och deltar i dotterbolagets styrning/förvaltning eller när själva aktiehandeln i sig utgör ekonomisk verksamhet.

När den ekonomiska verksamheten påbörjas eller avslutas

Förberedande åtgärder kan betraktas som ekonomisk verksamhet. Redan ingående av avtal om anskaffande av tillgångar avsedda att i framtiden användas för att utföra beskattningsbara transaktioner utgör ekonomisk verksamhet. Eftersom det är den som yrkar avdragsrätt för ingående mervärdesskatt som har bevisbördan för att villkoren är uppfyllda kan myndigheterna kräva att avsikten att självständigt bedriva ekonomisk verksamhet styrks med objektiva omständigheter. Vid denna prövning kan t.ex. de anskaffade tillgångarnas karaktär beaktas. Den som har styrkt sin avsikt och som har sina första investeringsutgifter anses som en beskattningsbar person och har omedelbar avdragsrätt redan innan de skattepliktiga transaktionerna faktiskt har inletts (se bl.a. EG-domstolens dom den 29 februari 1996 i mål C-110/94 Intercommunale voor zeewaterontzilting (INZO) mot Belgische Staat, REG 1996 s. I-857).

EG-domstolen har i en dom den 3 mars 2005 i mål C-32/03 I/S Fini H mot Skatteministeriet, REG 2005 s. I-1599 funnit att avdragsrätt föreligger för en person som avslutat sin ekonomiska verksamhet men som till följd av ingånget avtal var skyldig att under en tid (fem år) fortsätta betala hyran för en lokal som tidigare använts i verksamheten.

5 Förslag att införa begreppet beskattningsbar person

5.1 Begreppet beskattningsbar person ersätter yrkesmässig verksamhet

Promemorians förslag: De unionsrättsliga begreppen beskattningsbar person och ekonomisk verksamhet införs i 4 kap. 1 § mervärdesskattelagen (1994:200). Begreppet yrkesmässig verksamhet slopas. Definitionerna av de nya begreppen utformas i enlighet med mervärdesskattedirektivet.

Förslaget i Ds 2009:58: Överensstämmer i huvudsak med

promemorians. Avviker dock genom att någon motsvarighet till artikel 10 i mervärdesskattedirektivet inte föreslås.

Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig i frågan är huvudsakligen positiva till förslaget eller har ingen erinran mot det. Kammarrätten i Göteborg, Förvaltningsrätten i Stockholm, Förvaltningsrätten i Malmö, Skatteverket, Sveriges advokatsamfund och Sveriges Redovisningskonsulters Förbund välkomnar den föreslagna förändringen och pekar på att den innebär en förenkling av tillämpningen av mervärdesskattelagen. Svenskt Näringsliv och Sveriges Kommuner och Landsting anser att uttrycket ”ekonomiska transaktioner” respektive ” ekonomisk aktivitet” bör användas i stället för det föreslagna uttrycket ekonomisk verksamhet. Även Förvaltningsrätten i Stockholm har synpunkter på den språkliga utformningen. Företagarna menar att de föreslagna begreppen inte är synonyma med de tidigare och att det därför behövs tydliga riktlinjer för att företagen ska kunna tillämpa dem korrekt.

Kammarrätten i Göteborg och Förvaltningsrätten i Stockholm påpekar att det inte föreslås någon utvidgning av begreppet beskattningsbar person till den som tillfälligtvis utför leverans av ett nytt transportmedel i enlighet med artikel 9.2 i mervärdesskattedirektivet. Förvaltningsrätten i Stockholm anser vidare att det bör förtydligas om förslaget innebär att avverkning av skog som en privatperson gör vid enstaka tillfällen ska falla utanför tillämpningsområdet för mervärdesskatt. I samband härmed påpekas att någon kompletteringsregel som gör det möjligt att beskatta tillfälliga transaktioner enligt artikel 12 i mervärdesskattedirektivet inte föreslås.

Skälen för promemorians förslag

Enligt den gällande huvudregeln i 4 kap. 1 § 1 mervärdesskattelagen (1994:200), förkortad ML, är en verksamhet yrkesmässig om den utgör näringsverksamhet enligt 13 kap. inkomstskattelagen (1999:1229, IL).

Hänvisningen i mervärdesskattelagen till inkomstskatterättslig begreppsbildning kunde ha sina fördelar när mervärdesskatten en gång infördes och innan Sverige blev medlem i EU. Efter det svenska EUinträdet innebär emellertid denna typ av bristande formell

överensstämmelse i fråga om begrepp mellan mervärdesskattelagen och mervärdesskattedirektivet att tolkning och tillämpning av mervärdesskattereglerna kan försvåras. Kopplingen till inkomstskattelagens begrepp näringsverksamhet innebär således i formellt hänseende en avvikelse från mervärdesskattedirektivet.

I det unionsrättsliga mervärdesskattesystemet har begreppen beskattningsbar person och ekonomisk verksamhet en central roll. Begreppen har getts unionsrättsliga definitioner eftersom nationella definitioner skulle motverka mervärdesskattedirektivets syfte, nämligen ett gemensamt och enhetligt mervärdesskattesystem.

När det gäller den materiella hanteringen tolkas bestämmelserna om yrkesmässig verksamhet i mervärdesskattelagen, enligt praxis, konformt med mervärdesskattedirektivet. I de undantagsfall där sådan tolkningsmöjlighet saknas kan artikel 9.1 i mervärdesskattedirektivet tillämpas med direkt effekt. Detta kan dock bara ske till fördel för den skattskyldige. Om en tillämpning av direktivet skulle vara till nackdel för den enskilde måste mervärdesskattelagen följas.

Sammanfattningsvis kan konstateras att i sin nuvarande utformning avviker mervärdesskattelagen i formell mening från mervärdesskattedirektivet. I materiellt avseende leder den svenska lagstiftningen dock i praktiken till i allt väsentligt samma resultat som mervärdesskattedirektivet.

I syfte att underlätta tillämpning av mervärdesskattereglerna bör definitionerna av begreppen beskattningsbar person och ekonomisk verksamhet införas i 4 kap. 1 § ML för att avgränsa mervärdesskattens tillämpningsområde. Begreppet yrkesmässig verksamhet, och kopplingen till inkomstskattelagen, bör därmed slopas.

Förslaget föranleder ändringar i 4 kap. 1 § ML.

Utformningen av begreppen

För att underlätta tolkning och tillämpning av mervärdesskattereglerna bör begreppen beskattningsbar person och ekonomisk verksamhet utformas i så nära anslutning till mervärdesskattedirektivet som möjligt. Begreppen utformas därför i enlighet med lydelsen i artiklarna 9.1 och 10 i mervärdesskattedirektivet.

Vad gäller begreppet ekonomisk verksamhet anser Svenskt Näringsliv att begreppet verksamhet är oklart och medför tolkningsproblem, varvid hänvisas till den redogörelse som lämnas av Mervärdesskatteutredningen i betänkandet Mervärdesskatt i ett EG-rättsligt perspektiv (SOU 2002:74). Svenskt Näringsliv föreslår därför att ”transaktioner” används i stället för ”verksamhet” i mervärdesskattelagen. Sveriges Kommuner och Landsting menar att ordet ”verksamhet” bör ersättas med ”aktivitet” för att tydliggöra direktivets ”transaktionstänk”.

Mervärdesskatteutredningen föreslog i sitt betänkande att uttrycket ekonomisk aktivitet skulle användas i stället för direktivets uttryck ekonomisk verksamhet. Syftet med det valda uttrycket var att tydliggöra att direktivet är mer transaktionsinriktat än mervärdesskattelagen och att någon direkt parallell med verksamhetsbegreppet i den svenska skattelagstiftningen därför inte kan dras (SOU 2002:74 del 1 s. 163 och s. 194-200).

Sedan 2002 har det skett en utveckling i praxis som innebär att mervärdesskattelagen i allt väsentligt leder till samma materiella resultat som mervärdesskattedirektivet. Mot den bakgrunden bedöms det vara lämpligast att – för att undvika oklarheter vid tolkningen av mervärdesskattereglerna – använda samma begrepp som i mervärdesskattedirektivet.

När det gäller de exempel som anges i den föreslagna definitionen av begreppet ekonomisk verksamhet noterar Förvaltningsrätten i Stockholm att uttrycket skogsbruksverksamhet har lagts till. Vidare anser förvaltningsrätten att uttrycket skogsbruksverksamhet, i likhet med det föreslagna uttrycket jordbruksverksamhet, är mindre lämpligt. Förvaltningsrätten föreslår att uttrycken byts ut mot verksamhet inom skogsbruk respektive jordbruk.

I artikel 9.1 i direktivet anges att med ekonomisk verksamhet avses varje verksamhet som bedrivs av en producent, en handlare eller en tjänsteleverantör, inbegripet gruvdrift och jordbruksverksamhet samt verksamheter inom fria och därmed likställda yrken i mervärdesskattedirektivet. Som framgår av texten i direktivet är avsikten inte att uppräkningen ska vara uttömmande. Verksamhet i form av skogsbruk anges inte uttryckligen i bestämmelsen. Det torde inte heller vara nödvändigt att i den svenska lagbestämmelsen särskilt ange skogsbruk. Uttrycket skogsbruksverksamhet bör därför kunna utelämnas. Vad avser det föreslagna uttrycket jordbruksverksamhet kan konstateras att detta används i den svenska versionen av mervärdesskattedirektivet. Med avvikelse från vad förvaltningsrätten anfört, bör därför uttrycket jordbruksverksamhet användas även i den svenska lagbestämmelsen.

Definitionen bör därmed kunna utformas helt i enlighet med artikel 9.1 i mervärdesskattedirektivet. Med beskattningsbar person avses således den som, oavsett på vilken plats, självständigt bedriver en ekonomisk verksamhet, oberoende av dess syfte eller resultat. Med ekonomisk verksamhet avses varje verksamhet som bedrivs av en producent, en handlare eller en tjänsteleverantör, inbegripet gruvdrift och jordbruksverksamhet samt verksamheter inom fria och därmed likställda yrken. Utnyttjande av materiella eller immateriella tillgångar i syfte att fortlöpande vinna intäkter därav ska särskilt betraktas som ekonomisk verksamhet.

Vad gäller kriteriet att verksamheten ska bedrivas ”självständigt” finns det i artikel 10 i mervärdesskattedirektivet ett förtydligande av vad som avses med begreppet självständigt. Förslaget i Ds 2009:58 innehåller inte någon uttrycklig motsvarighet till denna bestämmelse. Vid tillämpningen av gällande mervärdesskatteregler beaktas artikel 10 (se Skatteverkets handledning för mervärdesskatt 2012, del 1, s. 173). I förtydligande syfte – och för att uppnå en formell överstämmelse med mervärdesskattedirektivet även i detta hänseende – bör, till skillnad mot vad som föreslås i Ds 2009:58, en motsvarighet till artikel 10 införas i mervärdesskattelagen. Den nya bestämmelsen utformas i enlighet med lydelsen i artikel 10. Någon materiell förändring medför inte det föreslagna förtydligandet.

Företagarna menar att de föreslagna begreppen inte är synonyma med de tidigare och att det därför behövs tydliga riktlinjer för att företagen ska kunna tillämpa dem korrekt. 65

Som ovan nämnts tillämpas mervärdesskattelagen på ett sätt som innebär att det materiella resultatet i allt väsentligt överensstämmer med direktivet. Den föreslagna utformningen av begreppen beskattningsbar person och ekonomisk verksamhet, och därmed tillämpningsområdet för mervärdesskatten, medför därför i praktiken inte någon förändring för företagen. En materiell förändring torde främst kunna uppkomma för personer som bedriver sådan hobbyverksamhet som är att betrakta som yrkesmässig enligt gällande 4 kap. 1 § 2 ML, dvs. i näringsliknande former, men som inte omfattas av mervärdesskattesystemet eftersom omsättningen understiger 30 000 kronor per beskattningsår. Under förutsättning att en sådan aktör kan anses bedriva ekonomisk verksamhet kommer den att omfattas av mervärdesskattesystemet, även om omsättningen understiger 30 000 kronor per beskattningsår. För att avgöra om ekonomisk verksamhet föreligger får det göras en bedömning av samtliga omständigheter i det enskilda fallet. När det är fråga om utnyttjande av en materiell eller immateriell tillgång, t.ex. uthyrning, krävs det att verksamheten bedrivs i syfte att fortlöpande vinna intäkter. Vid den bedömningen kan vikt läggas vid bl.a. den faktiska uthyrningstiden, antalet kunder och intäkternas storlek (se bl.a. den tidigare omnämnda domen i mål C-230/94 Renate Enkler). Resultatet av verksamheten är således inte i sig avgörande. Även betydande försäljningar kan ske genom aktörer som agerar i egenskap av privatpersoner och som därmed inte bedriver ekonomisk verksamhet, jfr EU-domstolens dom den 15 september 2011 i de förenade målen C- 180/10 och C-181/10 Jarosław Słaby mot Minister Finansów samt Emilian Kuć och Halina Jeziorska-Kuć mot Dyrektor Izby Skarbowej w Warszawie, ännu inte refererad i REG. Det är den som yrkar avdragsrätt för ingående mervärdesskatt som med objektiv bevisning ska visa att ekonomisk verksamhet föreligger.

Exempel på omständigheter som talar för att ekonomisk verksamhet föreligger är att det finns affärsplan, ekonomiska kalkyler, bokföring, att särskilda lokaler hyrts och att det sker eller har avsatts medel för marknadsföring. Detta innebär att en privatpersons försäljning vid enstaka tillfällen av exempelvis handarbetsprodukter som tillverkats på fritiden eller tävling med egna ridhästar i inte alltför stor omfattning även fortsättningsvis inte kommer att omfattas av mervärdesskatt.

Med hänsyn till det ovanstående kan det antas att utökad skattskyldighet endast kommer att aktualiseras i ett fåtal fall.

Tillfälliga leveranser av nya transportmedel

I artikel 9.2 i mervärdesskattedirektivet anges att var och en som tillfälligtvis utför en leverans av ett nytt transportmedel, som försänds eller transporteras till förvärvaren av säljaren eller av förvärvaren eller för säljarens eller förvärvarens räkning ut ur en medlemsstats territorium men inom gemenskapens territorium, ska anses som en beskattningsbar person. Kammarrätten i Göteborg och Förvaltningsrätten i Stockholm påpekar att förslaget om införande av begreppet beskattningsbar person inte omfattar denna bestämmelse.

Det i direktivet åsyftade materiella resultatet avseende förvärv av nya transportmedel uppnås i princip genom gällande bestämmelser i

mervärdesskattelagen, dvs. beskattning i destinationslandet oavsett vem köparen är. Någon utvidgning av begreppet beskattningsbar person till privatpersoner som tillfälligtvis utför leveranser av nya transportmedel föreslås därför inte.

Transaktioner från näringsfastighet

I den gällande huvudregeln i 4 kap. 1 § 1 ML anges att en verksamhet är yrkesmässig om den utgör näringsverksamhet enligt 13 kap. IL. Enligt 13 kap. 1 § tredje stycket IL räknas som näringsverksamhet alltid innehav av näringsfastigheter, näringsbostadsrätter och avverkningsrätt till skog. Med näringsfastighet avses en fastighet som inte är privatbostadsfastighet (2 kap. 14 § IL).

Av artikel 9.1 i mervärdesskattedirektivet framgår att med ekonomisk verksamhet avses varje verksamhet som bedrivs av en producent, en handlare eller en tjänsteleverantör, inbegripet gruvdrift och jordbruksverksamhet. Vidare anges att med ekonomisk verksamhet avses särskilt utnyttjande av materiella eller immateriella tillgångar i syfte att fortlöpande vinna intäkter. Att tillgången, t.ex. en fastighet, ska användas på ett sätt som syftar till att ge intäkter med en viss regelbundenhet innebär att rent tillfälliga transaktioner inte omfattas av begreppet ekonomisk verksamhet. Detta framgår även implicit av artikel 12 i mervärdesskattedirektivet, där det anges att medlemsstaterna får anse som beskattningsbar person var och en som tillfälligtvis utför en transaktion som hänför sig till sådana verksamheter som avses i artikel 9.1, särskilt bl.a. leverans av mark för bebyggelse.

Att enbart innehavet i sig av en näringsfastighet utgör näringsverksamhet, och därmed yrkesmässig verksamhet, innebär i strikt hänseende en avvikelse från mervärdesskattedirektivet. Vid den inkomsträttsliga klassificeringen av en fastighet som näringsfastighet eller privatfastighet utgår man dock från fastighetens faktiska beskaffenhet och användningssätt. För en juridisk person gäller emellertid att alla av denne ägda fastigheter anses som näringsfastigheter.

Förvaltningsrätten i Stockholm har efterfrågat ett förtydligande av vad som ska gälla när avverkning av skog sker på små skogsbruk. Förvaltningsrätten anför att typiskt sett ägs sådana skogsbruk av privatpersoner och avverkning sker vid enstaka tillfällen genom att ett skogsbolag anlitas för avverkning. Skogsägaren får ofta ersättning vid varje tillfälle som avverkning sker, och det är därför inte fråga om någon allframtidsupplåtelse. Förvaltningsrätten påpekar att sådan avverkning i dag faller inom tillämpningsområdet för mervärdesskatt eftersom innehavet av en skogsfastighet (näringsfastighet) utgör näringsverksamhet. Vidare noterar förvaltningsrätten att någon kompletteringsregel som gör det möjligt att beskatta tillfälliga transaktioner enligt artikel 12 i mervärdesskattedirektivet inte föreslås i Ds 2009:58.

Vid bedömningen av frågan om ekonomisk verksamhet föreligger vid avverkning av skog kan konstateras att den inkomstskattemässiga klassificeringen av en fastighet som näringsfastighet eller privatfastighet inte i sig har någon självständig betydelse enligt EU-rätten.

Några exakta riktlinjer för när försäljning från en fastighet ska vara att anse som ekonomisk verksamhet är inte möjliga att ange. Enbart det förhållandet att ersättning för omsättningen betalas med ett engångsbelopp torde inte i sig innebära att det är fråga om en tillfällig transaktion. Enligt EU-rätten ska bedömningen av om utnyttjandet av en tillgång – som exempelvis en skog – skett i syfte att fortlöpande vinna intäkter därav, göras med hänsyn till samtliga omständigheter i det enskilda fallet, däribland vilken typ av tillgång som det är fråga om. Vid denna bedömning kan man t.ex. jämföra hur vederbörande faktiskt utnyttjar tillgången med hur motsvarande ekonomiska verksamhet vanligen utövas. Om den enskilde vidtar aktiva skogsförvaltningsåtgärder genom att använda medel som liknar dem som används av en producent, handlare eller tjänsteleverantör i den mening som avses i artikel 9.1 i mervärdesskattedirektivet ska det anses vara fråga om ekonomisk verksamhet. Sådana omständigheter som längden på den period under vilken leveranserna utförs, antalet kunder och intäkternas storlek kan tillsammans med övriga omständigheter i det enskilda fallet beaktas vid bedömningen av om utnyttjandet av tillgången skett i syfte att fortlöpande vinna intäkter därav. Den omständigheten att försäljningen skett för att lindra konsekvenserna av en force majeurehändelse, som exempelvis en storm, innebär i sig inte att det ska anses vara fråga om tillfälligt utförda transaktioner. Inte heller den omständigheten att tillgången ursprungligen kan ha förvärvats för eget bruk utgör hinder för att anse att den därefter används i ekonomisk verksamhet, se EU-domstolens dom den 19 juli 2012 i mål C-263/11, Ainārs Rēdlihs mot Valsts ieņēmumu dienests, ännu inte refererad i REG.

Den nya lydelsen av 4 kap. 1 § ML torde medföra att väsentligen samma materiella beskattningsresultat uppnås som vid gällande tillämpning.

Mot denna bakgrund bedöms det inte finnas skäl att föreslå någon direkt motsvarighet till den i artikel 12 i mervärdesskattedirektivet angivna möjligheten att beskatta tillfälliga transaktioner.

Frågor avseende transaktioner från fastighet behandlas även i avsnitt 5.2.

Allmänt om bestämmelserna om yrkesmässighet i vissa fall i 4 kap. ML 4 kap. ML innehåller bestämmelser om vad som utgör yrkesmässig verksamhet i några särskilda fall.

Enligt 4 kap. 2 § ML anses tillhandahållande av kost åt personal av arbetsgivare, som i övrigt bedriver undantagen verksamhet, som yrkesmässig endast om marknadsvärdet av tjänsterna för beskattningsåret överstiger 30 000 kronor. I 4 kap. 3 § ML anges bl.a. att vissa omsättningar från privatfastighet är yrkesmässiga, under förutsättning att ersättningen för omsättningen under beskattningsåret överstiger 30 000 kronor. Dessa bestämmelser behandlas i avsnitt 5.2.

Vidare gäller enligt 4 kap. 6 och 7 §§ ML att offentliga organs omsättning av varor eller tjänster i samband med myndighetsutövning inte utgör yrkesmässig verksamhet. Detta gäller dock endast under förutsättning att behandlingen inte leder till betydande snedvridning av

konkurrensen. Bestämmelserna motsvarar artikel 13 i mervärdesskattedirektivet.

I 4 kap. 8 § ML anges att som yrkesmässig verksamhet räknas inte en verksamhet som bedrivs av en ideell förening eller ett registrerat trossamfund, när inkomsten av verksamheten utgör sådan inkomst av näringsverksamhet för vilken skattskyldighet inte föreligger för föreningen enligt 7 kap. 7 § första och andra stycket IL eller för trossamfundet enligt 7 kap. 14 § samma lag. Europeiska kommissionen har i en formell underrättelse i juni 2008 anfört att det inte är förenligt med mervärdesskattedirektivet att låta en ideell förenings eller ett registrerat trossamfunds ideella syfte och dess allmännyttiga ändamål utgöra grund för att anse att dess leveranser av varor eller tillhandahållandena av varor faller utanför tillämpningsområdet för mervärdesskatt. Den svenska regeringen har i sitt svar anfört invändningar. I denna fråga pågår det för närvarande en dialog med kommissionen. Frågan behandlas därför inte i detta sammanhang. I detta lagstiftningsärende föreslås endast en mindre redaktionell ändring för att anpassa bestämmelsen till den nya terminologin. Vidare föreslås följdändringar i 1 kap. 2 § och 5 kap. 4 § ML för att förtydliga att någon förändring av gällande tillämpning inte är avsedd.

5.2 Vissa andra bestämmelser om yrkesmässig verksamhet slopas

Promemorians förslag: Bestämmelser om yrkesmässig verksamhet

vid vissa tillhandahållanden av arbetsgivare och om transaktioner från

fastighet tas bort.

Förslaget i Ds 2009:58: Överensstämmer med promemorians.

Remissinstanserna: Inga remissinstanser har yttrat sig i denna del.

Skälen för promemorians förslag

Tillhandahållande av kost åt personal

Av den nuvarande bestämmelsen i 4 kap. 2 § ML framgår att om en arbetsgivares verksamhet i övrigt inte medför skattskyldighet eller rätt till återbetalning av ingående skatt, blir tillhandahållande av kost åt personal ansedd som yrkesmässig endast om marknadsvärdet av tjänsterna för beskattningsåret överstiger 30 000 kronor.

Bestämmelsen, som infördes i samband med 1990 års skattereform (SFS 1990:1576, bet. 1989/90:SkU31, prop. 1989/90:111), är betingad av praktiska och administrativa skäl. Bestämmelsen ska även ses mot bakgrund av den anpassning av reglerna om uttagsbeskattning till det då gällande sjätte mervärdesskattedirektivet som skedde i samband med EU-inträdet. Serveringstjänsterna kom att falla under den nya huvudregeln i 2 kap. 5 § första stycket ML. Uttagsbeskattning sker

81

Dnr Fi2008/4219.

numera endast avseende tillhandahållanden av tjänster åt näringsidkaren själv eller åt personalen för privat eller annat rörelsefrämmande ändamål utan ersättning.

Mervärdesskattedirektivet innehåller inte någon motsvarighet till bestämmelsen. Något direkt stöd för att avgränsa skattskyldigheten genom en sådan beloppsbegränsning som anges i bestämmelsen finns inte i direktivet. I de allra flesta fall bör den föreslagna lydelsen av 4 kap. 1 § ML, dvs. en tillämpning av begreppen beskattningsbar person och ekonomisk verksamhet, leda till att samma beskattningsresultat uppnås.

Bestämmelsen i 4 kap. 2 § ML bör således slopas.

Engångsersättning för allframtidsupplåtelse och omsättningar från

privatbostadsfastighet

Vid inkomstbeskattningen klassificeras en fastighet som antingen en privatbostadsfastighet eller en näringsfastighet. Med en privatbostadsfastighet avses bl.a. ett småhus med mark, under förutsättning att småhuset till övervägande del används eller är avsett att användas av ägaren eller någon närstående till honom för permanent boende eller som fritidsbostad (2 kap. 8–13 §§ IL). Med näringsfastighet avses en fastighet som inte är en privatbostadsfastighet (2 kap. 14 § IL). Huvudregeln är att intäkter från privatbostadsfastighet redovisas i inkomstslaget kapital och intäkter från näringsfastighet i inkomstslaget näringsverksamhet.

I 4 kap. 3 § första stycket 1 ML anges att begreppet yrkesmässig verksamhet även omfattar sådan upplåtelse av avverkningsrätt eller avyttring av skogsprodukter för vilken ersättningen behandlas som engångsersättning för allframtidsupplåtelse enligt 45 kap. 8 § IL. Med engångsersättning avses att parterna en gång för alla har bestämt ersättningens storlek. En allframtidsupplåtelse avser obegränsad tid. Huvudregeln vid inkomstbeskattningen är att en allframtidsupplåtelse av nyttjanderätt etc. jämställs med avyttring av fastigheten. När det gäller ersättning för avverkningsrätt och 60 procent av ersättningen för avyttrade skogsprodukter i samband med allframtidsupplåtelser kan den skattskyldige med stöd av 45 kap. 8 § IL begära ersättningen behandlas som engångsersättning för allframtidsupplåtelse och därmed beskattas i kapital. Bestämmelsen är i princip även tillämplig på privatbostadsfastighet. Genom bestämmelsen uppnås att ersättningen omfattas av mervärdesskatt även om den vid inkomstbeskattningen redovisas i inkomstslaget kapital.

Bestämmelserna i 4 kap. 3 § första stycket 2 och 3 ML avser privatbostadsfastighet och har tillkommit mot bakgrund av att en sådan fastighet inte kan ingå i en näringsverksamhet, jfr 13 kap. 1 § tredje stycket IL.

Enligt 4 kap. 3 § första stycket 2 ML räknas som yrkesmässig verksamhet även omsättning av vara, upplåtelse av avverkningsrätt eller rätt att ta jord, sten eller annan naturprodukt från fastighet som är privatbostadsfastighet enligt 2 kap. 13 § IL eller från en fastighet som tillhör ett privatbostadsföretag enligt 2 kap. 17 § samma lag. Avsikten med bestämmelsen är att den som i större omfattning avyttrar varor etc. från en fastighet ska likställas med den som driver näringsverksamhet.

Det som avses är sådana fall där det vid enstaka tillfällen kan förekomma försäljning av skogsprodukter eller upplåtelse av rätt att ta sand, grus eller annan naturprodukt till betydande belopp (SOU 1989:35, del 1, s. 280). Ett begränsat tillhandahållande av varor och tjänster från nämnda bostäder eller fastigheter, t.ex. begränsad försäljning av frukt och bär från en villaträdgård, undgår följaktligen beskattning.

4 kap. 3 § första stycket 3 ML avser uthyrning av verksamhetslokal i privatbostadsfastighet eller privatbostadsföretag. I bestämmelsen förtydligas att om en fastighetsägare eller hyresgäst medgetts frivillig skattskyldighet för uthyrning av lokal i en privatbostadsfastighet, är uthyrningen att betrakta som yrkesmässig.

De omsättningar som anges i 4 kap. 3 § första stycket 2 och 3 ML omfattas av yrkesmässighetsbegreppet endast under förutsättning att ersättningen för omsättningen under beskattningsåret överstiger 30 000 kronor. Yrkesmässigheten gäller även om motsvarande intäkter hänförs till inkomstslaget kapital och schablonbeskattas vid inkomstbeskattningen.

Avsikten med gällande bestämmelser i 4 kap. 3 § ML är att utvidga vad som kan omfattas av yrkesmässighet enligt huvudregeln i 4 kap. 1 § 1 ML och förtydliga vad som redan ingår i yrkesmässighetsbegreppet. Syftet är således att även omsättningar av större omfattning som inkomstskatterättsligt inte anses utgöra näringsverksamhet, och därmed inte omfattas av yrkesmässighetsbegreppet enligt huvudregeln i mervärdesskattelagen, ska falla in under mervärdesskattens tillämpningsområde. I mervärdesskattedirektivet läggs ingen egentlig vikt vid klassificeringen av själva innehavet av en fastighet eller rättighet eller hur fastigheten har klassificerats i andra sammanhang. I stället är det hur fastigheten används eller är avsedd att användas som avgör om det ska anses vara fråga om ekonomisk verksamhet. Enligt EU-rätten ska en prövning av om det är fråga om ett utnyttjande av en tillgång i syfte att fortlöpande vinna intäkter därav göras med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet, se även avsnitt 5.1. Genom att den formella kopplingen till vad som inkomstskatterättsligt utgör näringsverksamhet i 4 kap. 1 § 1 ML föreslås tas bort bedöms bestämmelserna i 4 kap. 3 § ML inte längre vara nödvändiga för att uppnå åsyftat resultat. Vidare finns det inte något direkt stöd i mervärdesskattedirektivet för att tillämpa en beloppsbegränsning av det slag som anges i 4 kap. 3 § ML.

I princip bör i allt väsentligt samma beskattningsresultat uppnås med stöd av den föreslagna lydelsen av 4 kap. 1 § ML.

Bestämmelsen i 4 kap. 3 § ML bör således slopas.

5.3 Övriga följdändringar

Promemorians förslag: Införandet av begreppen beskattningsbar person och ekonomisk verksamhet för att avgränsa tillämpningsområdet för mervärdesskatten föranleder vissa tekniska och formella justeringar i mervärdesskattelagen. En följd av införandet är att begreppen näringsidkare, företagare och yrkesmässig verksamhet ska utmönstras.

Förslaget i Ds 2009:58: Överensstämmer i huvudsak med promemorians.

Remissinstanserna: Kammarrätten i Göteborg, Förvaltningsrätten i Stockholm, Svenskt Näringsliv, Företagarna samt Sveriges Kommuner och Landsting anser att en mer genomgripande översyn av struktur och begreppsanvändning i mervärdesskattelagen bör göras. Kammarrätten i Göteborg, Skatteverket samt Sveriges Kommuner och Landsting har synpunkter på utformningen av vissa bestämmelser.

Skälen för promemorians förslag

Införandet av de unionsrättsliga begreppen beskattningsbar person och ekonomisk verksamhet i 4 kap. 1 § ML medför att en rad terminologiska följdändringar bör göras. En sådan följdändring är att begreppet yrkesmässig verksamhet bör utmönstras även i övriga bestämmelser i mervärdesskattelagen. Begreppet bör ersättas av mervärdesskattedirektivets begrepp ”beskattningsbar person”, ”beskattningsbar person i denna egenskap” eller ”ekonomisk verksamhet”. I vissa fall ersätts begreppet ”den skattskyldige” med beskattningsbar person. Med avseende på skattesubjekten innebär anpassningen att termerna ”näringsidkare” och ”företagare” ersätts av begreppet beskattningsbar person. Dessa tekniska justeringar av begreppsapparaten innebär att en formell överensstämmelse mellan mervärdesskattelagen och mervärdesskattedirektivet uppnås och att det skapas ytterligare förbättringar av förutsättningarna för en tolkning och tillämpning av lagen i enlighet med direktivet.

En person som inte är en beskattningsbar person betecknas i den svenska språkversionen av mervärdesskattedirektivet med termen ”icke beskattningsbar person”, se t.ex. artikel 45. En juridisk person som inte är en beskattningsbar person, t.ex. ett holdingbolag som uteslutande har till föremål för sin verksamhet att förvärva och äga andelar i andra bolag eller en myndighet vid myndighetsutövning, benämns i direktivet ”icke beskattningsbar juridisk person”, se bl.a. artikel 2. Då den i mervärdesskattelagen nu använda konstruktionen ”någon som inte är” framstår som tillgängligare bör denna behållas (jfr prop. 2009/10:15 s. 96-97). Den nuvarande lokutionen ”någon som inte är näringsidkare” justeras så att lydelsen i stället blir ”någon som inte är en beskattningsbar person”. Uttrycket ”juridisk person som inte är näringsidkare” ersätts följdriktigt med ”juridisk person som inte är en beskattningsbar person”. Det nuvarande begreppet ”utländsk företagare”, som definieras i 1 kap. 15 § ML, bör ersättas med ”utländsk beskattningsbar person”.

Genom ovan föreslagna justeringar kommer antalet benämningar och definitioner av begrepp som är av betydelse för begreppet beskattningsbar person att reduceras i mervärdesskattelagen. Härigenom innebär anpassningen en förenkling av dagens system. Dessutom kan tolkningsproblemen kring begreppet beskattningsbar person bli färre genom att EU-domstolens avgöranden på ett enklare sätt kan få direkt genomslag på svenska förhållanden.

Flera remissinstanser, bl.a. Kammarrätten i Göteborg och Svenskt Näringsliv, menar att ytterligare anpassningar av struktur och begrepp i 72 mervärdesskattelagen bör göras. Kammarrätten i Göteborg anför att

avdragsrätten enligt mervärdesskattelagen förutsätter att förvärven görs av ”den som bedriver en verksamhet som medför skattskyldighet” (jfr 8 kap. 3 § ML), vilket innebär att nystartade verksamheter – i vilka någon skattepliktig omsättning ännu inte företagits – är hänvisade till att söka återbetalning av den ingående skatten. För återbetalning i sådant fall krävs enligt 10 kap. 9 § ML särskilda skäl. Att Skatteverket tolkar bestämmelsen EU-konformt räcker enligt kammarrättens mening inte för att anse att det unionsrättsliga begreppet beskattningsbar person ges fullt genomslag i den svenska lagen, se bl.a. EG-domstolens dom i mål C- 110/94, INZO (REG 1996 s. I-857). Skatteverket, Sveriges Kommuner och Landsting och Kammarrätten i Göteborg föreslår att begreppet skattskyldig i vissa fall ska ersättas med betalningsskyldig.

Detta lagstiftningsärende är föranlett av det fördragsbrottsförfarande som Europeiska kommissionen inlett. Kommissionen har i sin formella underrättelse anfört att den svenska lagstiftningen inte är förenlig med mervärdesskattedirektivet i fråga om de unionsrättsliga begreppen beskattningsbar person och ekonomisk verksamhet. Med hänsyn till det pågående fördragsbrottsförfarandet bedöms det inte vara möjligt att i förevarande lagstiftningsärende göra en fullständig översyn av strukturen eller terminologin i mervärdesskattelagen.

När det gäller systematiken i mervärdesskattelagen avseende rätten till avdrag för ingående skatt respektive rätten till återbetalning av ingående skatt kan först konstateras att de utgör olika tekniker för att uppnå samma resultat. I 10 kap. 9 § ML anges att Skatteverket kan, när det finns särskilda skäl, besluta att den som har påbörjat en verksamhet ska ha rätt till återbetalning av ingående skatt i verksamheten innan omsättning i verksamheten förekommit. Som Kammarrätten i Göteborg påpekar tolkar Skatteverket bestämmelsen EU-konformt. Mervärdesskattelagen leder på så sätt till samma materiella resultat som direktivet. Med hänsyn till detta framstår en översyn av bestämmelserna om avdragsrätt respektive återbetalningsrätt inte som så angelägen att den måste hanteras inom ramen för förevarande lagstiftningsärende.

Det framstår inte heller som lämpligt att föreslå införande av ytterligare ett nytt begrepp, dvs. betalningsskyldig, utöver de nya begreppen beskattningsbar person och ekonomisk verksamhet. Frågan om en sådan ändring av terminologin får anstå tills det finns utrymme för en bredare översyn av struktur och begreppsapparat i mervärdesskattelagen.

Utformningen av vissa definitioner m.m. Beträffande den föreslagna utformningen av definitionen av tjänst i 1 kap. 6 § ML anser Kammarrätten i Göteborg att den nuvarande kopplingen till skattesubjektet bör slopas och att tjänst därför bör definieras som allt annat som kan tillhandahållas. Orden ”i ekonomisk verksamhet” bör således utelämnas. Enligt kammarrätten är ett sådant uttryckssätt mer i linje med formuleringen i motsvarande bestämmelse i mervärdesskattedirektivet.

I gällande lydelse av 1 kap. 6 § ML anges dels att med vara förstås materiella ting, bland dem fastigheter och gas, samt värme, kyla och elektrisk kraft, dels att med tjänst förstås allt annat som kan

tillhandahållas i yrkesmässig verksamhet. Enligt ordalydelsen är det således endast för tjänster som det finns ett krav på att tillhandahållandet ska ske i yrkesmässig verksamhet. I enlighet med vad kammarrätten anfört bör definitionen justeras (jfr artikel 24.1 i mervärdesskattedirektivet). Någon skillnad i praktiken rör det sig dock inte om eftersom såväl tillhandahållande av tjänst som leverans av en vara endast beskattas under förutsättning att det är fråga om ekonomisk verksamhet.

Förvaltningsrätten i Stockholm noterar att det inte föreslås någon ändring av begreppet yrkesmässig verksamhet i 10 kap. 11 § första stycket ML avseende rätt till återbetalning av ingående skatt vid sådan omsättning av varor och tjänster för vilka rätt till avdrag saknas på grund av att omsättningen är undantagen från skatteplikt enligt bestämmelserna om s.k. kvalificerade undantag. Enligt förvaltningsrätten bör rätten till återbetalning knytas till egenskapen av beskattningsbar person och begreppet yrkesmässig verksamhet helt utmönstras.

Som förvaltningsrätten anfört bör även 10 kap. 11 § ML justeras på så sätt att yrkesmässig verksamhet byts ut mot ekonomisk verksamhet. Begreppet yrkesmässig verksamhet utmönstras således helt i mervärdesskattelagen.

Förslaget föranleder ändringar i 1 kap. 6 § och 10 kap. 11 § ML.

Unionsinterna förvärv av varor

I Ds 2009:58 föreslås att uttrycket ”säljare som är skattskyldig till mervärdesskatt” i den gällande lydelsen av 2 a kap. 3 § första stycket 3 ML ska ersättas med ett krav på att förvärvet ska ha gjorts från en beskattningsbar person som agerar i denna egenskap, om denna är ”registrerad till mervärdesskatt” i ett annat EU-land. Vidare föreslås gälla att säljaren inte får vara befriad från mervärdesskatt enligt artiklarna 282–292 i mervärdesskattedirektivet, dvs. den särskilda ordningen om skattebefrielse för små företag. Några regler som möjliggör sådan befrielse finns inte i svensk lagstiftning. Skatteverket anser att det föreslagna kravet att säljaren ska vara registrerad till mervärdesskatt i ett annat EU-land inte är lämpligt.

Bestämmelsen i 2 a kap. 3 § första stycket 3 ML motsvarar artikel 2.1 b i i mervärdesskattedirektivet. Av denna bestämmelse i direktivet framgår att säljaren ska vara en beskattningsbar person som agerar i denna egenskap och som inte är befriad från mervärdesskatt i enlighet med reglerna om skattefrihet för små företag (artiklarna 282–292). Detta har i den gällande lydelsen av bestämmelsen i mervärdesskattelagen uttryckts som att säljaren ska vara ”skattskyldig till mervärdesskatt”, jfr prop. 1994/95:57 s. 164. Det finns inte skäl för att i bestämmelsen i mervärdesskattelagen även införa ett krav att säljaren ska vara registrerad till mervärdesskatt. Det föreslås därför att kravet att säljaren ska vara skattskyldig till mervärdesskatt i 2 a kap. 3 § första stycket 3 ML ersätts endast med ett krav att säljaren ska vara en beskattningsbar person som agerar i denna egenskap och som inte är befriad från mervärdesskatt enligt bestämmelserna om små företag i direktivet.

När det gäller förslaget att ersätta begreppet yrkesmässig verksamhet med ekonomisk verksamhet i 2 a kap. 9 § ML påpekar Kammarrätten i

Göteborg att i motsvarande bestämmelse i mervärdesskattedirektivet (artikel 21) används uttrycket rörelse och inte ekonomisk verksamhet.

Som kammarrätten anfört motsvaras bestämmelsen i 2 a kap. 9 § ML av artikel 21 i direktivet. Bestämmelsen kompletterar 2 a kap. 7 § ML och innebär att även en varuöverföring till ett svenskt företag, under vissa förutsättningar, kan beskattas här. I syfte att ytterligare anpassa bestämmelsen till mervärdesskattedirektivet bör lämpligen viss justering göras i den i Ds 2009:58 föreslagna utformningen på så sätt att det föreslås att den som tar varan i anspråk ska vara en beskattningsbar person som bedriver verksamhet i Sverige samt att varan inte får härröra från en verksamhet som denna bedriver i annat EU-land.

Förslaget föranleder ändringar i 2 a kap. 3 och 9 §§ ML.

6 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Promemorians förslag: De föreslagna reglerna ska träda i kraft den 1 juli 2013. Äldre bestämmelser ska fortfarande gälla för mervärdesskatt som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

Förslaget i Ds 2009:58: Avviker från promemorians genom att reglerna föreslås träda i kraft redan den 1 januari 2011.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans har yttrat sig i denna del. Skälen för promemorians förslag: De föreslagna reglerna bör träda i

kraft den 1 juli 2013.

Äldre bestämmelser bör på sedvanligt vis fortfarande gälla för mervärdesskatt som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

7 Offentligfinansiella och andra effekter

Promemorians bedömning: De offentligfinansiella effekterna av förslaget bedöms vara försumbara. De allmänna förvaltningsdomstolarna bör i princip inte påverkas. För Skatteverket uppkommer kostnader för översyn av informationsmaterial, utbildning av personal m.m. som uppskattas till cirka 370 000 kronor. Företagen bör i princip inte påverkas av förslaget. Ett fåtal antal aktörer, som enligt gällande regler inte omfattas av mervärdesskattesystemet, skulle kunna komma att bli skattskyldiga.

Bedömningen i Ds 2009:58: Avviker från promemorians genom att

det i Ds 2009:58 inte gjorts någon fristående bedömning av konsekvenserna av de i förevarande lagstiftningsärende behandlade förslagen.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans har yttrat sig i denna del.

Skälen för promemorians bedömning: Förslaget innebär en teknisk justering av mervärdesskattelagen (1994:200), förkortad ML, på så sätt att de unionsrättsliga begreppen beskattningsbar person och ekonomisk verksamhet förs in i mervärdesskattelagen. Till följd härav görs vissa ytterligare anpassningar till mervärdesskattedirektivet, bland annat genom att de i mervärdesskattelagen nu förekommande begreppen yrkesmässig verksamhet, näringsidkare och företagare utmönstras.

Eftersom det föreligger en skyldighet för myndigheter och domstolar att tolka de svenska bestämmelserna på ett EU-konformt sätt och direktivet dessutom kan tolkas med s.k. direkt effekt, innebär förslaget ett förtydligande i lagen av vad som redan idag tillämpas i praxis. Förslaget innebär således i princip inte någon materiell förändring. Genom förslaget uppnås en ökad formell överensstämmelse med mervärdesskattedirektivet, vilket underlättar tolkning och tillämpning av mervärdesskattelagen.

Förslaget bedöms endast få försumbara offentligfinansiella effekter. Vidare bedöms det inte få annat än marginella effekter för de allmänna förvaltningsdomstolarna. För Skatteverket tillkommer kostnader för översyn av informationsmaterial, utbildning för personal m.m. Kostnaderna uppskattas till cirka 370 000 kronor. De är av engångskaraktär och ska tas inom befintlig anslagsram.

Förslaget påverkar i princip inte de som för närvarande anses bedriva yrkesmässig verksamhet och som därmed är mervärdesskatteskyldiga. De som främst skulle kunna påverkas av förslaget är personer som bedriver sådan hobbyverksamhet som är att betrakta som yrkesmässig enligt gällande 4 kap. 1 § 2 ML, dvs. i näringsliknande former, och som inte omfattas av mervärdesskattesystemet eftersom omsättningen understiger 30 000 kronor per beskattningsår. Det är svårt att bedöma antalet aktörer som skulle kunna komma att omfattas av mervärdesskatteskyldighet. För taxeringsåret 2011 redovisade 3 033 personer en inkomst av hobby på högst 30 000 kronor i inkomstdeklaration (blankett T2). Det kan dock antas att de flesta av dessa inte bedriver ekonomisk verksamhet, dvs. utför aktiva åtgärder genom att använda medel som liknar dem som används av en producent, handlare eller tjänsteleverantör eller utnyttjar en tillgång i syfte att fortlöpande vinna intäkter därav. I de fall verksamheten emellertid uppfyller kriterierna för att betraktas som ekonomisk verksamhet enligt mervärdesskattedirektivet kommer dessa aktörer att omfattas av mervärdesskattesystemet. Sådana personer har emellertid redan i enlighet med gällande tillämpning möjlighet att med stöd av direkt effekt av direktivet bli mervärdesskatteskyldiga. Mot denna bakgrund kan antas att utökad skattskyldighet endast skulle kunna aktualiseras för ett fåtal aktörer. För dessa aktörer, som således tidigare inte omfattats av mervärdesskattesystemet men som nu kommer att omfattas, uppkommer en viss ökning av de administrativa kostnaderna genom att de blir skyldiga att registrera sig till och redovisa mervärdesskatt.

Företagens kostnader för att fullgöra skyldigheter enligt mervärdesskattelagen har undersökts av Skatteverket under hösten 2005. För företag som endast deklarerar mervärdesskatt en gång per år uppgick kostnaderna för mervärdesskattehanteringen till i genomsnitt

4 091 kronor per företag. I 2012 års penningvärde motsvarar kostnaden 4 525 kronor per företag.

8 Författningskommentarer

8.1 Förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200)

1 kap.

1 §

I första stycket första punkten görs en ändring med anledning av att det unionsrättsliga begreppet beskattningsbar person införs i 4 kap. 1 §. Ändringen innebär att orden ”yrkesmässig verksamhet” ersätts med ”beskattningsbar person i denna egenskap”. Formuleringen att den beskattningsbara personen ska agera ”i denna egenskap” syftar till att klargöra att om en beskattningsbar person omsätter en vara eller en tjänst i egenskap av privatperson, kommer transaktionen inte att omfattas av tillämpningsområdet för mervärdesskatt. Om en beskattningsbar person t.ex. gör ett uttag av en vara från sin verksamhet, med eventuell uttagsbeskattning som följd, och därefter säljer varan, utför han den senare transaktionen i sin egenskap av privatperson och transaktionen omfattas inte av mervärdesskatt (se EG-domstolens den 8 mars 2001 mål C-415/98, Laszlo Bakcsi mot Finanzamt Fürstenfeldbruck, REG 2001, s. I-1831). Paragrafen motsvarar artikel 2.1 i mervärdesskattedirektivet.

I andra stycket har hänvisningen till definitionen av yrkesmässig verksamhet i 4 kap. bytts ut mot en hänvisning till definitionen av beskattningsbar person i samma kapitel.

Med beskattningsbar person avses en person som självständigt bedriver sådan verksamhet som är att betrakta som ekonomisk verksamhet enligt 4 kap. Innebörden av de nya begreppen beskattningsbar person och ekonomisk verksamhet behandlas vidare i författningskommentaren till 4 kap. 1 §.

2 §

I paragrafen ersätts orden ”företagare” och ”näringsidkare” med det unionsrättsliga begreppet ”beskattningsbar person”. Ändringen är en följd av att begreppet beskattningsbar person införs i 4 kap. 1 § och ersätter begreppet yrkesmässig verksamhet.

I första stycket andra punkten görs även en följdändring, i klargörande syfte, med anledning av ändringen i 4 kap. 8 §. Se kommentaren till den bestämmelsen.

Innebörden av det nya begreppet beskattningsbar person behandlas vidare i författningskommentaren till 4 kap. 1 §.

82

Skatteverkets rapport 2006:3, Krånglig moms – en företagsbroms. Om företagens fullgörandekostnader för moms, s. 49.

2 d §

I paragrafen ersätts orden ”företagare” och ”näringsidkare” med det unionsrättsliga begreppet ”beskattningsbar person”. Ändringen är en följd av att begreppet beskattningsbar person införs i 4 kap. 1 § och ersätter begreppet yrkesmässig verksamhet.

I paragrafen görs även en redaktionell ändring. Innebörden av det nya begreppet beskattningsbar person behandlas

vidare i författningskommentaren till 4 kap. 1 §.

6 §

Paragrafens andra mening motsvarar artikel 24.1 i mervärdesskattedirektivet. Någon motsvarighet till de avslutande orden ”i yrkesmässig verksamhet” återfinns inte mervärdesskattedirektivet och stryks därför. Någon ändring i sak är inte avsedd.

9 §

I andra stycket andra punkten ersätts begreppet ”näringsidkare” med ”beskattningsbar person”. Ändringen är en följd av att begreppet beskattningsbar person införs i 4 kap. 1 § och ersätter begreppet yrkesmässig verksamhet. Innebörden av det nya begreppet behandlas vidare i författningskommentaren till 4 kap. 1 §.

10 §

I paragrafen ersätts ordet ”yrkesmässig” med ”ekonomisk”. Ändringen är en följd av att de unionsrättsliga begreppen beskattningsbar person och ekonomisk verksamhet införs i 4 kap. 1 §. Se vidare författningskommentaren till 4 kap. 1 §.

14 och 15 §§

I paragraferna ersätts begreppen ”näringsidkare” och ”företagare” med det unionsrättsliga begreppet ”beskattningsbar person”. Ändringen är en följd av att begreppet beskattningsbar person ersätter begreppet yrkesmässig verksamhet i lagen. Se vidare författningskommentaren till 4 kap. 1 §.

2 kap.

1 §

I paragrafen ersätts begreppen ”näringsidkare” och ”yrkesmässig verksamhet” med ”beskattningsbar person”. Ändringen är en följd av att det unionsrättsliga begreppet beskattningsbar person införs i 4 kap. 1 § och ersätter begreppet yrkesmässig verksamhet. Se vidare författningskommentaren till 4 kap. 1 §.

2, 3, 5, 7 och 8 §§

I paragraferna ersätts uttrycket ”skattskyldig” med ”beskattningsbar person” och ”yrkesmässig verksamhet” med begreppet ”ekonomisk verksamhet”. Paragraferna bygger på artiklarna 16, 18, 26 och 27 i mervärdesskattedirektivet. I dessa bestämmelser används uttrycket ”beskattningsbar person” om den person som tar ut varor eller tjänster ur 78 sin verksamhet. Ändringen är en följd av att de unionsrättsliga begreppen

beskattningsbar person och ekonomisk verksamhet ersätter begreppet yrkesmässig verksamhet i lagen. Se vidare författningskommentaren till 4 kap. 1 §.

I åttonde paragrafen tredje stycket görs även redaktionella ändringar.

2 a kap.

3 §

I paragrafen ersätts begreppet ”näringsidkare” med ”beskattningsbar person”. Ändringen är en följd av att det unionsrättsliga begreppet beskattningsbar person ersätter begreppet yrkesmässig verksamhet i 4 kap. 1 § ML. Se vidare författningskommentaren till 4 kap. 1 §.

I första stycket tredje punkten ersätts uttrycket ”säljare som är skattskyldig till mervärdesskatt” med begreppet ”beskattningsbar person som agerar i denna egenskap”. Dessutom anges att säljaren inte får omfattas av reglerna om skattebefrielse för små företag enligt artiklarna 282–292 i mervärdesskattedirektivet i ett annat EU land. Härigenom uppnås en förbättrad formell överensstämmelse med motsvarande bestämmelse om unionsinterna förvärv av varor i artikel 2.1 b i i mervärdesskattedirektivet. Någon ändring i sak innebär inte anpassningen.

I paragrafen görs vidare mindre språkliga ändringar.

5 och 7 §§

I paragraferna ersätts begreppen ”näringsidkare” och ”yrkesmässig verksamhet” med ”beskattningsbar person”. Ändringen är en följd av att det unionsrättsliga begreppet beskattningsbar person införs i lagen. Se vidare författningskommentaren till 4 kap. 1 §.

Vidare görs vissa redaktionella ändringar.

9 §

I paragrafen ersätts kravet i första strecksatsen att den som tar i anspråk varan ska bedriva verksamhet som medför skattskyldighet här i landet med att denne ska vara en beskattningsbar person som bedriver verksamhet här i landet. I tredje strecksatsen stryks ordet ”yrkesmässig” och uttrycket beskattningsbar person läggs till. Ändringarna utgör en anpassning till motsvarande bestämmelse i mervärdesskattedirektivet (artikel 21). De är en följd av att det unionsrättsliga begreppet beskattningsbar person införs i lagen. Se vidare författningskommentaren till 4 kap. 1 §.

3 kap.

10 b §

I paragrafen ersätts begreppet ”näringsidkare” med begreppet ”beskattningsbar person”. Se vidare författningskommentaren till 4 kap. 1 §.

11 a §

I andra stycket byts ordet ”yrkesmässig” ut mot ”ekonomisk”. Ändringen är en följd av att begreppet ekonomisk verksamhet införs i 4 kap. 1 §. Ändringen har inte någon materiell innebörd. Se vidare

författningskommentaren till 4 kap. 1 §. Se även kommentaren till 4 kap. 8 §.

30 b och 30 d §§

I paragraferna ersätts begreppen ”företagare” och ”näringsidkare” med begreppet ”beskattningsbar person”. Ändringarna är en följd av att det unionsrättsliga begreppet beskattningsbar person införs i lagen. Se vidare författningskommentaren till 4 kap. 1 §.

30 f §

I paragrafen, som motsvarar artikel 4 i mervärdesskattedirektivet, byts ordet ”skattskyldig” ut mot ”beskattningsbar”. Ytterligare en anpassning till artikel 4 i mervärdesskattedirektivet görs genom tillägget av orden ”som agerar i denna egenskap”. Tillägget understryker att det endast är i situationer när en beskattningsbar person agerar i denna egenskap som det särskilda undantaget enligt denna bestämmelse tillämpas. Justeringarna innebär inte någon materiell förändring.

4 kap.

1 §

Paragrafen anpassas till artiklarna 9.1 och 10 i mervärdesskattedirektivet som definierar de unionsrättsliga begreppen beskattningsbar person och ekonomisk verksamhet. Det nuvarande begreppet yrkesmässig verksamhet i paragrafen slopas.

I första stycket införs en definition av begreppet beskattningsbar person som är utformad i enlighet med direktivet. Det anges att en beskattningsbar person är den som, oavsett på vilken plats, självständigt bedriver en ekonomisk verksamhet, oberoende av verksamhetens syfte eller resultat. Av detta följer att varje person, fysisk eller juridisk, kan vara en beskattningsbar person. Den juridiska formen saknar således betydelse. Juridiska och fysiska personer ska behandlas på samma sätt om de i övrigt uppfyller rekvisiten. Vidare följer av definitionen att även utländska subjekt omfattas. Varken nationalitet eller etableringsort spelar således någon roll.

I första stycket införs även ett förtydligande avseende vad som avses med att verksamhet bedrivs självständigt. Bestämmelsen motsvarar artikel 10 i mervärdesskattedirektivet. Någon materiell förändring är inte avsedd.

I andra stycket införs en definition av ekonomisk verksamhet. Även den utformas i enlighet med direktivet. Ekonomisk verksamhet definieras därmed som varje verksamhet som bedrivs av en producent, en handlare eller en tjänsteleverantör, inbegripet gruvdrift och jordbruksverksamhet samt verksamheter inom fria och därmed likställda yrken. Vidare anges att utnyttjande av materiella eller immateriella tillgångar i syfte att fortlöpande vinna intäkter därav särskilt ska betraktas som ekonomisk verksamhet.

Av unionsrättslig praxis framgår att begreppen beskattningsbar person och ekonomisk verksamhet är avsedda att säkerställa ett brett och neutralt tillämpningsområde för mervärdesskatten, se bland annat EG-domstolens dom den 4 december 1990 i mål C-186/89 W. M. van Tiem mot 80 Staatssecretaris van Financiën, REG 1990 s. I-4363).

Kriterierna i artikel 9 i mervärdesskattedirektivet tar huvudsakligen sikte på verksamhetens karaktär. Trots vad som i direktivet sägs om att verksamheten ska bedömas oberoende av dess syfte eller resultat kan man se det som att ett förvärvssyfte måste föreligga, nämligen en avsikt att företa beskattningsbara transaktioner. Genom att vikt läggs redan vid avsikten kan förberedande aktiviteter betraktas som ekonomisk verksamhet, t.ex. anskaffande av tillgångar avsedda att i framtiden användas för att utföra beskattningsbara transaktioner. En påstådd avsikt att företa beskattningsbara transaktioner ska kunna styrkas med objektiva omständigheter (se EG-domstolens dom den 14 februari 1985 i mål 268/83 D.A. Rompelman och E.A. Rompelman-Van Deelen mot Minister van Financiën, REG 1985 s. 655).

Som exempel på fria yrken kan anges konstnärer, fotografer, jurister och författare. I bestämmelsen anges särskilt att utnyttjande av materiella eller immateriella tillgångar i syfte att fortlöpande vinna intäkter av dessa ska anses vara ekonomisk verksamhet. Det krävs således inte att inkomster faktiskt har erhållits. När det är fråga om en tillgång som på grund av sin karaktär är lämpad enbart för kommersiellt bruk kan man normalt utgå från att ekonomisk verksamhet föreligger. När det i stället är fråga om en tillgång som är lämpad för såväl privat som kommersiellt bruk beaktas alla omständigheter för att avgöra om ekonomisk verksamhet föreligger eller inte. Man kan t.ex. jämföra hur vederbörande faktiskt utnyttjar egendomen med hur motsvarande ekonomiska verksamhet vanligen utövas. Även om verksamhetens resultat i sig inte är ett avgörande kriterium kan exempelvis uthyrningstid, antalet kunder och intäkternas storlek beaktas vid denna bedömning tillsammans med övriga omständigheter i det enskilda fallet (se EG-domstolens dom den 26 september 1996 i mål C-230/94 Renate Enkler mot Finanzamt Homburg, REG 1996 s. I-4517).

Intäkter enbart till följd av att en ägare utnyttjar sin äganderätt anses inte utgöra ekonomisk verksamhet. Ett holdingbolag som uteslutande ägnar sig åt att förvärva och äga andelar i andra bolag anses därför inte bedriva ekonomisk verksamhet och utgör därmed inte en beskattningsbar person. Om ett holdingbolag är inblandat i förvaltningen av de ägda bolagen, till exempel genom att tillhandahålla dotterbolagen administrativa, finansiella eller tekniska tjänster, anses det däremot bedriva ekonomisk verksamhet.

En förutsättning för att en verksamhet ska betraktas som ekonomisk i mervärdesskattehänseende är att tillhandahållandet av varor eller tjänster sker mot någon form av ersättning. Det krävs att det finns ett direkt samband mellan det som tillhandahålls och det motvärde som betalas. Det måste således finnas ett rättsförhållande som innebär ett ömsesidigt utbyte av prestationer och där det vederlag som den person som tillhandahåller tjänsten tar emot utgör det faktiska motvärdet av den tjänst som tillhandahålls mottagaren, se bl.a. EG-domstolens dom den 29 oktober 2009 i mål C-246/08 kommissionen mot Finland, REG 2009 s. I- 10605.

Genom att de i mervärdesskattehänseende självständiga unionsrättsliga begreppen beskattningsbar person och ekonomisk verksamhet införs slopas hänvisningen till definitionen av näringsverksamhet enligt inkomstskattelagen (1999:1229). Vidare slopas det utökade 81

yrkesmässighetsbegreppet i paragrafen som avser verksamhet som bedrivs i former som är jämförliga med näringsverksamhet (näringsliknande former, främst s.k. hobbyverksamhet) om ersättningen för omsättningen överstiger 30 000 kronor per beskattningsår.

Slopandet av det utökade yrkesmässighetsbegreppet innebär att sådana aktörer som i dag inte omfattas av mervärdesskattesystemet eftersom ersättningen för omsättningen inte överstiger det nämnda gränsbeloppet – och som valt att inte träda in i mervärdesskattesystemet med stöd av direkt effekt av direktivet – kommer att omfattas av tillämpningsområdet för mervärdesskatt, under förutsättning att verksamheten uppfyller kraven för att betraktas som ekonomisk verksamhet. Det kan vara svårt att bedöma om det föreligger en avsikt att företa beskattningsbara transaktioner, och därmed ekonomisk verksamhet, när det gäller hobbyverksamhet. Ekonomisk verksamhet kan anses föreligga om den enskilde vidtar aktiva åtgärder genom att använda medel som används av en producent, handlare eller tjänsteleverantör i den mening som avses i artikel 9 i mervärdesskattedirektivet. Exempel på en sådan aktiv åtgärd är avsättning av medel för marknadsföring, jfr EU-domstolens dom den 15 september 2011 i de förenade målen C-180/10 och C-181/10 Jarosław Słaby mot Minister Finansów samt Emilian Kuć och Halina Jeziorska- Kuć mot Dyrektor Izby Skarbowej w Warszawie, ännu inte refererad i REG. När det är fråga om utnyttjande av en materiell eller immateriell tillgång t.ex. uthyrning, krävs det att verksamheten bedrivs i syfte att fortlöpande vinna intäkter. En bedömning av samtliga omständigheter i det enskilda fallet får göras. Vid den bedömningen kan vikt läggas vid bl.a. den faktiska uthyrningstiden, antalet kunder och intäkternas storlek (se bl.a. den ovan nämnda domen i mål C-230/94 Renate Enkler). Resultatet av verksamheten är således inte i sig avgörande.

Exempel på omständigheter som talar för att ekonomisk verksamhet föreligger är att det finns affärsplan, ekonomiska kalkyler, bokföring och att särskilda lokaler hyrts samt att det sker eller har avsatts medel för marknadsföring. Detta innebär att en privatpersons försäljning vid enstaka tillfällen av exempelvis handarbetsprodukter som tillverkats på fritiden eller tävling med egna ridhästar i inte alltför stor omfattning även fortsättningsvis inte kommer att omfattas av mervärdesskatt.

Mot bakgrund av ovanstående framstår det som att ändringen endast i undantagsfall torde få någon materiell betydelse.

Innebörden av begreppen beskattningsbar person och ekonomisk verksamhet i EU-rätten beskrivs även i avsnitt 4.2 och förslaget kommenteras i avsnitt 5.1.

6 och 7 §§

Paragraferna har omredigerats och justerats med anledning av införandet av begreppen beskattningsbar person och ekonomisk verksamhet i lagen. I paragraferna ersätts begreppet ”yrkesmässig verksamhet” med ”ekonomisk verksamhet”. Någon materiell förändring är inte avsedd. Paragraferna motsvarar artikel 13 i mervärdesskattedirektivet. Innebörden av begreppen beskattningsbar person och ekonomisk verksamhet behandlas vidare i författningskommentaren till 1 §.

8 §

I första stycket byts ordet ”yrkesmässig” ut mot ”ekonomisk”. Ändringen är en följd av att de unionsrättsliga begreppen beskattningsbar person och ekonomisk verksamhet införs i 4 kap. 1 §. Någon materiell förändring innebär inte den nya ordalydelsen. Se vidare författningskommentaren till 1 §.

Europeiska kommissionen har i en formell underrättelse i juni 2008 anfört att det inte är förenligt med mervärdesskattedirektivet att låta en ideell förenings eller ett registrerat trossamfunds ideella syfte och dess allmännyttiga ändamål utgöra grund för att anse att dess leveranser av varor eller tillhandahållandena av varor faller utanför tillämpningsområdet för mervärdesskatt. Den svenska regeringen har i sitt svar anfört invändningar. I denna fråga pågår det för närvarande en dialog med kommissionen. Frågan behandlas därför inte i detta lagstiftningsärende.

En ideell förening som enbart bedriver sådan verksamhet som inte är att betrakta som ekonomisk enligt denna paragraf omfattas således inte av mervärdesskatt när den omsätter varor eller tjänster. Eftersom föreningen inte bedriver någon ekonomisk verksamhet är den inte heller en beskattningsbar person. Enligt praxis kan dock en ideell förening, vars omsättning av varor eller tjänster faller utanför tillämpningsområdet för mervärdesskatt med stöd av denna paragraf, vara att betrakta som en beskattningsbar person vid tillämpningen av bestämmelserna om omsättningsland och därmed vara skyldig att betala mervärdesskatt för förvärv av tjänster från utlandet, se RÅ 2007 ref. 57. För att klargöra att den nya ordalydelsen i denna paragraf inte är avsedd att förändra rådande tillämpning föreslås följdändringar i 1 kap. 2 § första stycket och 5 kap. 4 §.

5 kap.

2 c och 3 a §§

I paragraferna ersätts begreppen ”skattskyldig”, ”näringsidkare” och ”företagare” med ”beskattningsbar” samt ”beskattningsbar person”. Ändringarna är en följd av att det unionsrättsliga begreppet beskattningsbar person införs i 4 kap. 1 §. Se vidare författningskommentaren till 4 kap. 1 §.

4 §

I paragrafen ersätts orden ”näringsidkare” och ”yrkesmässig” med ”beskattningsbar person” respektive ”ekonomisk”. Vidare görs en mindre justering i första punkten och ett tillägg i andra punkten i syfte att klargöra att någon förändring av gällande tillämpning i fråga om beskattning av ideella föreningar inte är avsedd. Se kommentaren till 4 kap. 8 §.

Ändringarna är en följd av att de unionsrättsliga begreppen beskattningsbar person och ekonomisk verksamhet införs i 4 kap. 1 § och ersätter yrkesmässig verksamhet. Se vidare författningskommentaren till 4 kap. 1 §.

Dnr Fi2008/4219.

5–7, 9–12, 15 a–17 och 19 §§

I paragraferna ersätts begreppet ”näringsidkare” med ”beskattningsbar person”. Ändringarna är en följd av att det unionsrättsliga begreppet beskattningsbar person införs i 4 kap. 1 §. Se vidare författningskommentaren till 4 kap. 1 §.

6 a kap.

1–6 §§

I paragraferna ersätts begreppet ”näringsidkare” med begreppet ”beskattningsbar person”. Ändringarna är en följd av att det unionsrättsliga begreppet beskattningsbar person införs i 4 kap. 1 §. Se vidare författningskommentaren till 4 kap. 1 §.

Vidare görs även mindre språkliga justeringar.

7 kap.

7 b §

I paragraferna ersätts begreppen ”näringsidkare” och ”företagare” med ”beskattningsbar person”. Ändringen är en följd av att det unionsrättsliga begreppet beskattningsbar person införs i lagen. Se vidare författningskommentaren till 4 kap. 1 §.

8 a kap

11 §

I andra stycket ersätts begreppet ”näringsidkare” med ”beskattningsbar person”. Ändringen är en följd av att det unionsrättsliga begreppet beskattningsbar person införs i lagen. Se vidare författningskommentaren till 4 kap. 1 §.

9 kap

1 och 2 §§

I paragraferna ersätts begreppet ”näringsidkare” med ”beskattningsbar person”. Ändringen är en följd av att det unionsrättsliga begreppet beskattningsbar person införs i lagen. Se vidare författningskommentaren till 4 kap. 1 §.

Vidare görs språkliga justeringar.

9 a kap.

1–3, 8, 9, 13 och 14 §§

I paragraferna ersätts begreppen ”skattskyldig” och ”näringsidkare” med ”beskattningsbar” samt” beskattningsbar person”. Ändringarna är en följd av att det unionsrättsliga begreppet beskattningsbar person införs i 4 kap. 1 §. Se vidare författningskommentaren till 4 kap. 1 §.

Vidare vissa språkliga justeringar. Justeringen i första paragrafen första stycket femte punkten görs i syfte att anpassa bestämmelsen till uttryckssättet i motsvarande bestämmelse i mervärdesskattedirektivet (artikel 314.c). Någon materiell innebörd har inte förändringen.

9 b kap.

1, 2, 4–6 §§

I paragraferna ersätts begreppet ”näringsidkare” med begreppet ”beskattningsbar person”. Ändringarna är en följd av att det unionsrättsliga begreppet beskattningsbar person införs i lagen. Se vidare författningskommentaren till 4 kap. 1 §.

Vidare görs redaktionella ändringar.

9 c kap.

7 §

I första stycket ersätts ordet ”yrkesmässigt” med det unionsrättsliga uttrycket ”i egenskap av beskattningsbar person”. Ändringen är en följd av att begreppet beskattningsbar person införs i 4 kap. 1 §. Se vidare författningskommentaren till 4 kap. 1 §.

I andra stycket görs en språklig justering.

10 kap.

1, 2, 11, 11 c–11 f, 13 a och 13 b §§

I paragraferna ersätts begreppen ”företagare”, ”näringsidkare” och ”yrkesmässig” med ”beskattningsbar person” och ”ekonomisk”. Ändringarna är en följd av att de unionsrättsliga begreppen beskattningsbar person och ekonomisk verksamhet införs i lagen. Se vidare författningskommentaren till 4 kap. 1 §.

11 kap.

1, 3, 5, 9 och 12 §§

Paragraferna ändras genom att begreppen ”näringsidkare” och ”företagare” ersätts med ”beskattningsbar person”. Ändringarna är en följd av att det unionsrättsliga begreppet beskattningsbar person införs i lagen. Se vidare författningskommentaren till 4 kap. 1 §.

Vidare görs även språkliga justeringar.

11 a kap.

1 §

I paragrafen ersätts begreppet ”näringsidkare” med begreppet ”beskattningsbar person”. Ändringen är en följd av att det unionsrättsliga begreppet beskattningsbar person införs i lagen. Se vidare författningskommentaren till 4 kap. 1 §.

13 kap.

15 a §

I andra stycket ersätts ordet ”företagare” med ”beskattningsbar person”. Ändringen är en följd av att det unionsrättsliga begreppet beskattningsbar person införs i 4 kap. 1 § och ersätter begreppet yrkesmässig verksamhet. Se vidare författningskommentaren till 4 kap. 1 §.

19 kap.

1, 8, 22, 25, 31 och 34 §§

I paragraferna ersätts begreppen ”företagare” och ”näringsidkare” med begreppet ”beskattningsbar person”. Ändringarna är en följd av att det

unionsrättsliga begreppet beskattningsbar person införs i lagen. Se vidare författningskommentaren till 4 kap. 1 §.

20 kap.

1–3 §§

I paragraferna ersätts begreppet ”företagare” med begreppet ”beskattningsbar person”. Ändringarna är en följd av att det unionsrättsliga begreppet beskattningsbar person införs i lagen. Se vidare författningskommentaren till 4 kap. 1 §.

I tredje paragrafen görs även en språklig justering.

8.2 Förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)

5 kap.

3 §

I första stycket görs en följdändring med anledning av att begreppet ”näringsidkare” ersätts med begreppet ”beskattningsbar person” i mervärdesskattelagen (1994:200).

6 kap.

1–3 och 5 §§

I paragraferna görs följdändringar med anledning av att begreppet ”företagare” ersätts med begreppet ”beskattningsbar person” i mervärdesskattelagen.

7 kap.

1 § I första stycket görs följdändringar med anledning av att begreppen ”företagare” och ”näringsidkare” ersätts med begreppet ”beskattningsbar person” i mervärdesskattelagen.

26 kap.

31 §

I paragrafen görs en följdändring med anledning av att begreppet ”näringsidkare” ersätts med begreppet ”beskattningsbar person” i mervärdesskattelagen.

38 kap.

3 §

I andra stycket görs en följdändring med anledning av att begreppet ”företagare” ersätts med begreppet ”beskattningsbar person” i mervärdesskattelagen.

39 kap.

14 §

I första stycket görs en följdändring med anledning av att begreppet ”näringsidkare” ersätts med begreppet ”beskattningsbar person” i mervärdesskattelagen.

41 kap.

3 §

I paragrafen görs en följdändring med anledning av att begreppet ”företagare” ersätts med begreppet ”beskattningsbar person” i mervärdesskattelagen.

59 kap.

1 och 23 §§

I paragraferna görs följdändringar med anledning av att begreppet ”näringsidkare” ersätts med begreppet ”beskattningsbar person” i mervärdesskattelagen.

8.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (2011:1245) om redovisning, betalning och kontroll av mervärdesskatt för elektroniska tjänster

1, 2, 4, 6, 8–10 och 25 §§

I paragraferna görs följdändringar med anledning av att begreppet ”näringsidkare” ersätts med begreppet ”beskattningsbar person” i mervärdesskattelagen (1994:200).

I andra paragrafen görs även en redaktionell justering.

Bilaga1

Lagförslaget i Ds 2009:58

Nedan återges lagförslaget i relevanta delar. Den föreslagna lydelsen av 3 kap. 2, 3, 7, 8 och 11 §§, 7 kap. 1 §, 8 kap. 1, 2 och 19 §§ samt 8 a kap. 12 § redovisas således inte. Inte heller återges de föreslagna nya paragraferna 1 kap. 19 §, 3 kap. 8 a, 11 a, 11 c och 11 d §§, det föreslagna nya kapitlet 9 d eller punkterna 2–6 i övergångsbestämmelserna.

Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200)

Härigenom föreskrivs i fråga om mervärdesskattelagen (1994:200) dels att 1 kap. 2 a och 2 b §§, 3 kap. 18 §, 4 kap. 2–5 §§ och 8 §, 9 kap.

samt 13 kap. 28 b § ska upphöra att gälla,

dels att rubriken närmast före 4 kap. 5 § ska utgå, dels att nuvarande 3 kap. 11 a § ska betecknas 3 kap. 11 b §, dels att 1 kap. 1, 2, 2 d, 6, 9, 10 och 15 §§, 2 kap. 1–3, 5, 7 och 8 §§,

2 a kap. 3, 5, 7 och 9 §§, 3 kap. 2, 3, 7, 8, 10 b, 11, 11b, 24, 30 b, 30 d, 30 f §§, 4 kap. 1, 6 och 7 §§, 5 kap. 2 c, 7 och 9 §§, 6 a kap. 1–6 §§, 7 kap. 1 §, 8 kap. 1, 2 och 19 §§, 8 a kap. 11 och 12 §§, 9 a kap. 1–3 §§, 8, 9, 13 och 14 §§, 9 b kap. 1, 2, 4–6 §§, 9 c kap. 7 §, 10 kap. 1, 2, 11, 11 c–11 e §§, 11 kap. 1, 3 och 5 §§, 13 kap. 28 a § samt 19 kap. 1 § ska ha följande lydelse,

dels att rubrikerna närmast före 4 kap. 1 §, 10 kap. 1 § och 19 kap. 1 § ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas fem nya paragrafer, 1 kap. 19 §, 3 kap. 8 a, 11 a, 11 b, 11 c och 11 d §§, samt närmast före 3 kap. 8 a, 11 c och 11 d §§ nya rubriker av följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas ett nytt kapitel 9 d av följande lydelse.

1 kap.

1 §

Mervärdesskatt ska betalas till staten enligt denna lag

är skattepliktig och görs i en är skattepliktig och görs av en

2. vid skattepliktigt gemenskapsinternt förvärv av varor som är lös

egendom, om inte omsättningen är gjord inom landet, eller

3. vid sådan import av varor till landet som är skattepliktig.

Lagen omtryckt 2000:500.

utgör gemenskapsinternt förvärv utgör gemenskapsinternt förvärv Bilaga1 anges i 2 a kap. Huruvida skatte- anges i 2 a kap. Huruvida skatteplikt föreligger för en omsättning, plikt föreligger för en omsättning, ett gemenskapsinternt förvärv eller ett gemenskapsinternt förvärv eller import anges i 3 kap. Vad som är import anges i 3 kap. Vem som yrkesmässig verksamhet anges i 4 anses som beskattningsbar person kap. I vilka fall en omsättning anges i 4 kap. I vilka fall en anses ha gjorts inom landet anges i omsättning anses ha gjorts inom 5 kap. landet anges i 5 kap.

Till staten ska också betalas belopp som i en faktura eller liknande handling betecknats som mervärdesskatt, även om beloppet inte utgör mervärdesskatt enligt denna lag.

2 § Skyldig att betala mervärdesskatt (skattskyldig) är 1. för sådan omsättning som anges i 1 § första stycket 1, om inte annat

följer av 2-4 c: den som omsätter varan eller tjänsten,

2. för omsättning som anges i 2. för omsättning som anges i 1 § första stycket 1 av sådana 1 § första stycket 1 av sådana tjänster som avses i 5 kap. 7 §, om tjänster som avses i 5 kap. 7 §, om den som omsätter tjänsten är en den som omsätter tjänsten är en utländsk företagare och för- utländsk beskattningsbar person värvaren är en näringsidkare: den och förvärvaren är en beskattsom förvärvar tjänsten, ningsbar person: den som för-

värvar tjänsten,

3. för omsättning som anges i 3. för omsättning som anges i 1 § första stycket 1 av sådana 1 § första stycket 1 av sådana varor som avses i 5 kap. 2 c och varor som avses i 5 kap. 2 c och 2 d §§ eller av sådana tjänster som 2 d §§ eller av sådana tjänster som avses i 5 kap. 5 § tredje stycket avses i 5 kap. 5 § tredje stycket samt 5 a, 6 a, 6 b och 7 a §§, om samt 5 a, 6 a, 6 b och 7 a §§, om den som omsätter varan eller den som omsätter varan eller tjänsten är en utländsk företagare tjänsten är en utländsk beskattoch förvärvaren är registrerad till ningsbar person och förvärvaren mervärdesskatt här: den som är registrerad till mervärdesskatt förvärvar varan eller tjänsten, här: den som förvärvar varan eller

tjänsten,

4. för sådan efterföljande omsättning inom landet som avses i 3 kap. 30 b § första stycket: den till vilken omsättningen görs,

4 a. för omsättning som anges i 4 a. för omsättning som anges i 1 § första stycket 1 mellan 1 § första stycket 1 mellan beskattnäringsidkare som är eller ska ningsbara personer som är eller vara registrerade till mervärdes- ska vara registrerade till skatt här, av guldmaterial eller mervärdesskatt här, av guldhalvfärdiga produkter med en material eller halvfärdiga produkfinhalt av minst 325 tusendelar ter med en finhalt av minst 325 eller av investeringsguld om den tusendelar eller av investeringssom omsätter guldet är skatt- guld om den som omsätter guldet skyldig enligt 3 kap. 10 b §: den är skattskyldig enligt 3 kap. som förvärvar varan, 10 b §: den som förvärvar varan,

4 b. för omsättning som anges i 4 b. för omsättning som anges i 89

Bilaga1 1 § första stycket 1 av sådana 1 § första stycket 1 av sådana tjänster som avses i andra stycket, tjänster som avses i andra stycket, om skattskyldighet inte föreligger om skattskyldighet inte föreligger enligt första stycket 2 i denna enligt första stycket 2 i denna paragraf: den som förvärvar paragraf: den som förvärvar tjänsten, om denne är tjänsten, om denne är

– en näringsidkare som i sin – en beskattningsbar person verksamhet inte endast tillfälligt som i sin verksamhet inte endast tillhandahåller sådana tjänster, tillfälligt tillhandahåller sådana eller tjänster, eller

– en annan näringsidkare som – en annan beskattningsbar tillhandahåller en näringsidkare person som tillhandahåller en som avses i första strecksatsen beskattningsbar person som avses sådana tjänster, i första strecksatsen sådana

tjänster,

4 c. för annan omsättning som 4 c. för annan omsättning som anges i 1 § första stycket 1 än som anges i 1 § första stycket 1 än som avses i första stycket 2, 3 eller 4 b avses i första stycket 2, 3 eller 4 b i denna paragraf, i 3 kap. 3 § i denna paragraf, i 5 kap. 6 § 1 andra och tredje styckena, i 5 kap. eller i 7 kap. 1 § tredje stycket 11 6 § 1 eller i 7 kap. 1 § tredje eller som avser upplåtelse av stycket 11, om den som omsätter nyttjanderätt till fastighet, om den varan eller tjänsten är en utländsk som omsätter varan eller tjänsten företagare och förvärvaren är är en utländsk beskattningsbar registrerad till mervärdesskatt här: person och förvärvaren är registreden som förvärvar varan eller rad till mervärdesskatt här: den tjänsten, om inte annat följer av som förvärvar varan eller tjänsten, 2 d §, om inte annat följer av 2 d §,

5. för sådant förvärv som anges i 1 § första stycket 2: den som förvärvar varan, och

6. för import av varor a) om en tullskuld uppkommer i Sverige till följd av importen: den som

är skyldig att betala tullen,

b) om importen avser en gemenskapsvara eller om varan ska förtullas i Sverige men inte är belagd med tull: den som skulle ha varit skyldig att betala tullen om varan hade varit tullbelagd,

c) om skyldighet att betala tull med anledning av importen uppkommer, eller skulle ha uppkommit om varan hade varit belagd med tull, i ett annat EG-land till följd av att ett sådant mellanstatligt enhetstillstånd som avses i 4 kap. 24 § andra stycket tullagen (2000:1281) åberopas: innehavaren av tillståndet.

Första stycket 4 b gäller 1. sådana tjänster avseende fastighet, byggnad eller anläggning som

kan hänföras till

– mark- och grundarbeten, – bygg- och anläggningsarbeten, – bygginstallationer, – slutbehandling av byggnader, eller – uthyrning av bygg- och anläggningsmaskiner med förare, 2. byggstädning, och

90 3. uthyrning av arbetskraft för sådana aktiviteter som avses i 1 och 2.

Med tullskuld och gemenskapsvara förstås detsamma som i rådets Bilaga1 förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen.

Särskilda bestämmelser om vem som i vissa fall är skattskyldig finns i 6 kap., 9 kap. och 9 c kap.

2 d §

Om en utländsk företagare Om en utländsk beskattningsbar begär det, har han rätt att bli person begär det, har han rätt att skattskyldig för omsättning som bli skattskyldig för omsättning annars förvärvaren skulle ha varit som annars förvärvaren skulle ha skattskyldig för enligt 2 § första varit skattskyldig för enligt 2 § stycket 4 c. Den utländske före- första stycket 4 c. Den utländske tagarens skattskyldighet skall där- beskattningsbara personens skattvid gälla för all sådan omsättning skyldighet ska därvid gälla för all inom landet. sådan omsättning inom landet.

6 §

Med vara förstås materiella ting, Med vara förstås materiella ting, bland dem fastigheter och gas, bland dem fastigheter och gas, samt värme, kyla och elektrisk samt värme, kyla och elektrisk kraft. Med tjänst förstås allt annat kraft. Med tjänst förstås allt annat som kan tillhandahållas i yrkes- som kan tillhandahållas i ekonomässig verksamhet. misk verksamhet.

9 §

Med marknadsvärde förstås hela det belopp som köparen av en vara eller tjänst, i samma försäljningsled som det där omsättningen av varan eller tjänsten äger rum, vid tidpunkten för omsättningen och i fri konkurrens, skulle få betala till en oberoende säljare inom landet för en sådan vara eller tjänst.

Om ingen jämförbar omsättning av varor eller tjänster kan fastställas, utgörs marknadsvärdet

1. när det gäller varor, av ett belopp som inte understiger inköpspriset för varorna eller för liknande varor eller, om inköpspris saknas, självkostnadspriset, fastställt vid tidpunkten för transaktionen, eller

2. när det gäller tjänster, av ett 2. när det gäller tjänster, av ett belopp som inte understiger belopp som inte understiger den näringsidkarens kostnad för att beskattningsbara personens kostutföra tjänsten. nad för att utföra tjänsten.

10 §

Med export avses sådan omsätt- Med export avses sådan omsättning utanför EG av varor eller ning utanför EG av varor eller tjänster som görs i en yrkesmässig tjänster som görs i en ekonomisk verksamhet som bedrivs här i verksamhet som bedrivs här i landet. landet.

15 §

Med utländsk företagare förstås Med utländsk beskattningsbar en näringsidkare som inte har person förstås en beskattningsbar 91

Bilaga1 sätet för sin ekonomiska verksam- person som inte har sätet för sin het eller ett fast etableringsställe ekonomiska verksamhet eller ett här i landet och inte heller är fast etableringsställe här i landet bosatt eller stadigvarande vistas och inte heller är bosatt eller här. stadigvarande vistas här.

2 kap.

1 §

Med omsättning av vara förstås Med omsättning av vara förstås

1. att en vara överlåts mot 1. att en vara överlåts mot ersättning, eller ersättning, eller

2. att en vara tas i anspråk 2. att en vara tas i anspråk genom uttag enligt 2 och 3 §§. genom uttag enligt 2 och 3 §§.

En överföring av en vara till ett En överföring av en vara till ett annat EG-land skall likställas med annat EG-land ska likställas med en omsättning av varan om en omsättning av varan om

– varan transporteras av en – varan transporteras av en näringsidkare eller för dennes beskattningsbar person eller för räkning från en yrkesmässig dennes räkning från en ekonomisk verksamhet som näringsidkaren verksamhet som den beskattningsbedriver inom EG, bara personen bedriver inom EG,

– överföringen görs för denna verksamhet, och

– överföringen skall beskattas – överföringen ska beskattas som gemenskapsinternt förvärv i som gemenskapsinternt förvärv i det andra EG-landet. det andra EG-landet.

Med omsättning av tjänst förstås

1. att en tjänst mot ersättning utförs, överlåts eller på annat sätt tillhandahålls någon, eller

2. att en tjänst tas i anspråk genom uttag enligt 5, 7 eller 8 §.

2 § Med uttag av vara förstås att den Med uttag av vara förstås att en

som är skattskyldig beskattningsbar person

1. tar ut en vara ur sin verksamhet för sitt eget eller personalens privata bruk eller, om inte annat följer av andra stycket, för överlåtelse av varan utan ersättning, eller annars för annat ändamål än den egna verksamheten, eller

2. för över en vara från en verksamhet som medför skattskyldighet eller rätt till återbetalning av ingående skatt enligt 10 kap. 9, 11 eller 11 c–13 §§ till en verksamhet som inte alls eller endast delvis medför skattskyldighet eller sådan rätt till återbetalning.

Överlåtelse av varor utan ersätt- Överlåtelse av varor utan ersättning anses inte som uttag, om ning anses inte som uttag, om varorna är gåvor av mindre värde varorna är gåvor av mindre värde eller varuprover och ges för den eller varuprover och ges för den skattskyldiges egen verksamhet. beskattningsbara personens egna

verksamhet.

3 §

Vad som sägs i 2 § om uttag av Vad som sägs i 2 § om uttag av 92 varor gäller endast om den skatt- varor gäller endast om den

skyldige har haft rätt till avdrag för beskattningsbara personen har Bilaga1 eller återbetalning enligt 10 kap. 9- haft rätt till avdrag för eller 13 §§ av den ingående skatten vid återbetalning enligt 10 kap. 9förvärvet av varan. 13 §§ av den ingående skatten vid

förvärvet av varan.

Om den omsättning genom Om den omsättning genom vilken den skattskyldige förvärvat vilken den skattskyldige förvärvat varan eller, när varan förts in till varan eller, när varan förts in till Sverige av den skattskyldige, Sverige av den beskattningsbara importen undantagits från skatte- personen, importen undantagits plikt enligt 3 kap. 21 § tillämpas från skatteplikt enligt 3 kap. 21 § dock 2 §. tillämpas dock 2 §.

5 §

Med uttag av tjänst förstås att Med uttag av tjänst förstås att en

den skattskyldige beskattningsbar person

1. utför eller på annat sätt tillhandahåller en tjänst för annat ändamål än den egna verksamheten, såsom för sitt eget eller personalens privata bruk, om tjänsten tillhandahålls utan ersättning,

2. använder eller låter per- 2. använder eller låter personalen använda en vara som hör sonalen använda en vara som hör till verksamheten för annat till verksamheten för annat ändamål än den egna verksam- ändamål än den egna verksamheten, såsom för privat ändamål, heten, såsom för privat ändamål, om omsättningen eller importen av om omsättningen eller importen av varan undantagits från skatteplikt varan undantagits från skatteplikt enligt 3 kap. 21 § eller om den enligt 3 kap. 21 § eller om den skattskyldige haft rätt till avdrag beskattningsbara personen haft för eller återbetalning enligt rätt till avdrag för eller åter- 10 kap. 9, 11 eller 11 c-13 §§ av betalning enligt 10 kap. 9, 11 eller den ingående skatten vid för- 11 c–13 §§ av den ingående värvet, tillverkningen eller förhyr- skatten vid förvärvet, tillverkningen av varan, eller ningen eller förhyrningen av

varan, eller

3. för privat ändamål själv 3. för privat ändamål själv använder eller låter någon annan använder eller låter någon annan använda en personbil eller motor- använda en personbil eller motorcykel som utgör en tillgång i eller cykel som utgör en tillgång i eller har förhyrts för verksamheten och har förhyrts för verksamheten och den skattskyldige har haft rätt till den beskattningsbara personen har avdrag för eller återbetalning haft rätt till avdrag för eller enligt 10 kap. 9, 11 eller 11 c– återbetalning enligt 10 kap. 9, 11 13 §§ av den ingående skatten vid eller 11 c-13 §§ av den ingående förvärvet, tillverkningen eller, i skatten vid förvärvet, tillverkfråga om förhyrning, av hela den ningen eller, i fråga om föringående skatten som hänför sig hyrning, av hela den ingående till hyran. skatten som hänför sig till hyran.

Första stycket 2 och 3 gäller endast om värdet av användandet är mer än ringa.

Bilaga1 7 §

Med uttag av tjänst förstås även Med uttag av tjänst förstås även att en skattskyldig i en byggnads- att en beskattningsbar person i en rörelse utför eller förvärvar sådana byggnadsrörelse utför eller förtjänster som anges i andra stycket värvar sådana tjänster som anges i och tillför dem en lägenhet som andra stycket och tillför dem en han innehar med hyresrätt eller lägenhet som han innehar med bostadsrätt eller en egen fastighet, hyresrätt eller bostadsrätt eller en om han både tillhandahåller egen fastighet, om han både tjänster åt andra (bygg- tillhandahåller tjänster åt andra entreprenader) och utför tjänster (byggentreprenader) och utför på sådana lägenheter eller tjänster på sådana lägenheter eller fastigheter, och lägenheten eller fastigheter, och lägenheten eller fastigheten utgör lagertillgång i fastigheten utgör lagertillgång i byggnadsrörelsen enligt inkomst- byggnadsrörelsen enligt inkomstskattelagen (1999:1229). Det- skattelagen (1999:1229). Detsamma gäller i fråga om tjänster samma gäller i fråga om tjänster som den skattskyldige utför på en som den beskattningsbara perlägenhet eller fastighet som utgör sonen utför på en lägenhet eller en annan tillgång i byggnads- fastighet som utgör en annan rörelsen än lagertillgång. tillgång i byggnadsrörelsen än

lagertillgång. Första stycket gäller 1. bygg- och anläggningsarbeten, inräknat reparationer och underhåll,

och

2. ritning, projektering, konstruktion eller andra jämförliga tjänster. Första stycket gäller inte om tjänsterna hänför sig till en del av

lägenheten eller fastigheten, som används i en verksamhet som medför skattskyldighet eller rätt till återbetalning av ingående skatt enligt 10 kap. 9, 11 eller 12 §.

8 §

Med uttag av tjänst förstås Med uttag av tjänst förstås vidare att en fastighetsägare utför vidare att en fastighetsägare utför sådana tjänster som anges i andra sådana tjänster som anges i andra stycket på en egen fastighet som stycket på en egen fastighet som utgör tillgång i en yrkesmässig utgör tillgång i en ekonomisk verksamhet som varken medför verksamhet som varken medför skattskyldighet eller rätt till åter- skattskyldighet eller rätt till återbetalning av ingående skatt enligt betalning av ingående skatt enligt 10 kap. 9, 11 eller 12 §. Detta 10 kap. 9, 11 eller 12 §. Detta gäller dock endast om de nedlagda gäller dock endast om de nedlagda lönekostnaderna för tjänsterna lönekostnaderna för tjänsterna under beskattningsåret överstiger under beskattningsåret överstiger 150 000 kronor, inräknat skatter 150 000 kronor, inräknat skatter och avgifter som grundas på och avgifter som grundas på lönekostnaderna. lönekostnaderna.

Första stycket gäller utförande av 1. bygg- och anläggningsarbeten, inräknat reparationer och underhåll, 2. ritning, projektering, konstruktion eller andra jämförliga tjänster,

94 och

3. lokalstädning, fönsterputsning, renhållning och annan fastighets- Bilaga1 skötsel.

Vad som sägs i första stycket Vad som sägs i första stycket gäller också hyresgäst och gäller också hyresgäst och bostadsrättshavare som utför bostadsrättshavare som utför sådana tjänster som anges i andra sådana tjänster som anges i andra stycket 1 och 2 på en lägenhet som stycket 1 och 2 på en lägenhet som han innehar med hyresrätt eller han innehar med hyresrätt eller bostadsrätt, om lägenheten innehas bostadsrätt, om lägenheten innehas i en yrkesmässig verksamhet som i en ekonomisk verksamhet som varken medför skattskyldighet varken medför skattskyldighet eller rätt till återbetalning av eller rätt till återbetalning av ingående skatt enligt 10 kap. 9, 11 ingående skatt enligt 10 kap. 9, 11 eller 12 §. eller 12 §.

Om en fastighet ägs eller en Om en fastighet ägs eller en hyresrätt eller bostadsrätt innehas hyresrätt eller bostadsrätt innehas av en näringsidkare som ingår i en av en beskattningsbar person som sådan mervärdesskattegrupp som ingår i en sådan mervärdesavses i 6 a kap. 1 § ska gruppen skattegrupp som avses i 6 a kap. anses som fastighetsägare, hyres- 1 § ska gruppen anses som gäst eller bostadsrättshavare vid fastighetsägare, hyresgäst eller tillämpning av denna paragraf. bostadsrättshavare vid tillämpning

av denna paragraf.

2 a kap.

3 §

En vara ska anses förvärvad enligt 2 § 1, om förvärvet avser

1. ett sådant nytt transportmedel som anges i 1 kap. 13 a §,

2. en sådan punktskattepliktig 2. en sådan punktskattepliktig vara som anges i 1 kap. 13 b § och vara som anges i 1 kap. 13 b § och köparen är en näringsidkare eller köparen är en beskattningsbar en juridisk person som inte är person eller en juridisk person som näringsidkare, eller inte är beskattningsbar person,

eller

3. en annan vara än ett nytt 3. en annan vara än ett nytt transportmedel eller en punkt- transportmedel eller en punktskattepliktig vara och förvärvet skattepliktig vara och förvärvet görs av en sådan köpare som anges görs av en sådan köpare som anges i andra stycket från en säljare som i andra stycket från en beskattär skattskyldig till mervärdesskatt i ningsbar person som agerar i ett annat EG-land. denna egenskap, om

- säljaren är registrerad till mervärdessskatt i ett annat EGland, och

- säljaren inte är befriad från mervärdesskatt enligt artiklarna 282–292 i mervärdesskattedirektivet (2006/112/EG) . Första stycket 3 avser köpare Första stycket 3 avser köpare

som är som är

1. näringsidkare vars verksam- 1. en beskattningsbar person 95

Bilaga1 het medför rätt till avdrag för som agerar i denna egenskap vars ingående skatt eller rätt till verksamhet medför rätt till avdrag återbetalning enligt 10 kap. 1 § för ingående skatt eller rätt till andra stycket eller 9–13 §§ av återbetalning enligt 10 kap. 1 § sådan skatt, eller andra stycket eller 9–13 §§ av

sådan skatt, eller

2. näringsidkare vars verksam- 2. en beskattningsbar person het inte medför någon avdragsrätt vars verksamhet inte medför eller rätt till återbetalning enligt någon avdragsrätt eller rätt till 10 kap. 9–13 §§ eller juridiska återbetalning enligt 10 kap. 9– personer som inte är närings- 13 §§ eller juridiska personer som idkare, under förutsättning inte är beskattningsbara personer,

under förutsättning

– att det sammanlagda värdet av hans skattepliktiga förvärv av andra varor än nya transportmedel eller punktskattepliktiga varor under det löpande eller det föregående kalenderåret överstiger 90 000 kronor, eller

– att köparen omfattas av ett sådant beslut som anges i 4 §.

5 § En vara skall anses förvärvad En vara ska anses förvärvad

enligt 2 § 1 även i de fall enligt 2 § 1 även i de fall transporten påbörjas utanför EG transporten påbörjas utanför EG och varan därefter importerats till och varan därefter importerats till ett annat EG-land av förvärvaren ett annat EG-land av förvärvaren för vidare transport till Sverige, för vidare transport till Sverige, om förvärvaren är en juridisk om förvärvaren är en juridisk person som inte är näringsidkare. person som inte är beskattningsbar

person.

I 10 kap. 11 b § finns bestämmelser om återbetalning i vissa fall av skatt som betalas vid import.

7 §

En vara skall anses förvärvad En vara ska anses förvärvad enligt 2 § 3, om enligt 2 § 3, om

– den som för över varan – den som för över varan är en bedriver yrkesmässig verksamhet i beskattningsbar person i ett annat ett annat EG-land, EG-land,

– överföringen görs för denna – överföringen görs för dennes verksamhet, och verksamhet, och

– överföringen görs genom att – överföringen görs genom att varan transporteras från det EG- varan transporteras från det EGlandet till Sverige av den som landet till Sverige av den bedriver verksamheten eller för beskattningsbara personen den dennes räkning. som bedriver verksamheten eller

för dennes räkning.

En vara skall inte anses för- En vara ska inte anses förvärvad värvad enligt 2 § 3, om över- enligt 2 § 3, om överföringen föringen

1. görs för omsättning på fartyg, luftfartyg eller tåg under färd med avgångsplats i ett EG-land och ankomstplats i ett annat EG-land, 96 2. utgör ett led i omsättningen av 2. utgör ett led i omsättningen av

en tjänst som utförs åt den som för en tjänst som utförs åt den som för Bilaga1 över varan och tjänsten avser över varan och tjänsten avser arbete i Sverige på den överförda arbete i Sverige på den överförda varan, om transporten av varan varan, om transporten av varan avslutas i Sverige och varan, sedan avslutas i Sverige och varan, sedan arbetet utförts, skickas tillbaka till arbetet utförts, skickas tillbaka till näringsidkaren i det EG-land som den beskattningsbara personen i varan ursprungligen överförts från, det EG-land som varan ursprung-

ligen överförts från,

3. görs för att den överförda 3. görs för att den överförda varan skall användas för omsätt- varan ska användas för omsättningen av tjänster i Sverige och ningen av tjänster i Sverige och varan därför skall användas till- varan därför ska användas tillfälligt här i landet, fälligt här i landet,

4. görs för att den överförda varan tillfälligt, högst två år, skall användas i Sverige, under förutsättning att motsvarande import skulle ha varit skattefri här i landet enligt vad som gäller för temporär import från ett icke medlemsland,

5. görs för sådan omsättning som anges i 5 kap. 9 § eller i 3 kap. 30 a §,

6. görs för sådan omsättning som anges i 5 kap. 2 § första stycket 2 eller 4, eller

7. görs för sådan omsättning som anges i 5 kap. 2 c eller 2 d §. När någon av de förutsättningar När någon av de förutsättningar

som anges i andra stycket inte som anges i andra stycket inte längre föreligger, skall varorna längre föreligger, ska varorna anses ha överförts enligt reglerna i anses ha överförts enligt reglerna i första stycket. första stycket.

9 §

En vara skall anses förvärvad En vara ska anses förvärvad enligt 2 § 4, om enligt 2 § 4, om

– den som tar i anspråk varan bedriver verksamhet som medför skattskyldighet här i landet,

– han tar i anspråk varan för ett annat ändamål än som anges i 7 § andra stycket genom att använda den för denna verksamhet efter att varan transporterats av honom eller för hans räkning till Sverige från ett annat EG-land, och

– varan inte härrör från en – varan inte härrör från en yrkesmässig verksamhet som han ekonomisk verksamhet som han bedriver i det landet. bedriver i det landet.

3 kap.

10 b §

En näringsidkare har rätt att bli En beskattningsbar person har skattskyldig för en omsättning som rätt att bli skattskyldig för en annars skulle ha undantagits enligt omsättning som annars skulle ha 10 a § första stycket om han undantagits enligt 10 a § första

stycket om han

1. framställer investeringsguld 1. framställer investeringsguld eller omvandlar guld av något slag eller omvandlar guld av något slag 97

Bilaga1 till investeringsguld och omsätt- till investeringsguld och omsättningen görs till en annan ningen görs till en annan näringsidkare, eller beskattningsbar person, eller

2. i sin yrkesverksamhet normalt 2. i sin yrkesverksamhet normalt omsätter guld för industriellt omsätter guld för industriellt ändamål och omsättningen avser ändamål och omsättningen avser investeringsguld enligt 1 kap. 18 § investeringsguld enligt 1 kap. 18 § första stycket 1 och görs till en första stycket 1 och görs till en annan näringsidkare. annan beskattningsbar person.

11 a § 11 b §

Från skatteplikt undantas om- Från skatteplikt undantas omsättning av tjänster varigenom sättning av tjänster varigenom någon bereds tillträde till idrotts- någon bereds tillträde till idrottsligt evenemang eller tillfälle att ligt evenemang eller tillfälle att utöva idrottslig verksamhet. Från utöva idrott. Från skatteplikt skatteplikt undantas vidare omsätt- undantas vidare omsättning av ning av tjänster som har omedel- tjänster som har omedelbart sambart samband med utövandet av band med utövandet av idrotten den idrottsliga verksamheten om om tjänsterna omsätts av samma dessa tjänster omsätts av den som beskattningsbara person i omedeltillhandahåller den idrottsliga bar anslutning till idrottstjänsten. verksamheten. Från skatteplikt undantas även

fysisk träning. Med fysisk träning avses motion, friluftsliv och liknade som syftar till att öka deltagarnas fysiska välbefinnande samt tjänster som har omedelbart samband med utövandet av den fysiska träningen om tjänsterna omsätts av samma beskattningsbara person i omedelbar anslut-

ning till den fysiska träningen. Undantaget gäller endast om Undantaget i första och andra

tjänsterna omsätts av staten eller stycket gäller endast om tjänsterna en kommun eller av en förening i omsätts av staten eller en kommun de fall verksamheten inte anses eller sådan allmännyttig ideell som yrkesmässig enligt 4 kap. 8 §. förening, stiftelse eller registrerat

trossamfund som avses i 1 kap. 19 §.

30 b §

Från skatteplikt undantas Från skatteplikt undantas gemenskapsinterna förvärv enligt gemenskapsinterna förvärv enligt 2 a kap. 2 § 1 av varor som görs av 2 a kap. 2 § 1 av varor som görs av en utländsk företagare om en utländsk beskattningsbar per-

son om

1. den utländske företagaren är 1. den utländske beskattningsregistrerad till mervärdesskatt i ett bara personen är registrerad till annat EG-land, mervärdesskatt i ett annat EG- 98 land,

2. förvärvet görs för en efterföljande omsättning här i landet, Bilaga1

3. varan sänds eller transporteras 3. varan sänds eller transporteras direkt till Sverige från ett annat direkt till Sverige från ett annat EG-land än det där den utländske EG-land än det där den utländske företagaren är registrerad till beskattningsbara personen är mervärdesskatt, och registrerad till mervärdesskatt, och

4. den till vilken den efter- 4. den till vilken den efterföljande omsättningen görs är en följande omsättningen görs är en näringsidkare eller en juridisk beskattningsbar person eller en person som inte är näringsidkare, juridisk person som inte är som är registrerad till mervärdes- beskattningsbar person, som är skatt här och som är skattskyldig registrerad till mervärdesskatt här för omsättningen enligt 1 kap. 2 § och som är skattskyldig för omförsta stycket 4. sättningen enligt 1 kap. 2 § första

stycket 4.

30 d §

Från skatteplikt undantas Från skatteplikt undantas gemenskapsinterna förvärv som gemenskapsinterna förvärv som görs av utländska företagare om görs av utländska beskattningsrätt till återbetalning enligt 10 kap. bara personer om rätt till åter- 1–4 §§ av hela skatten med anled- betalning enligt 10 kap. 1–4 §§ av ning av förvärvet skulle ha före- hela skatten med anledning av legat. förvärvet skulle ha förelegat.

Från skatteplikt undantas även gemenskapsinterna förvärv som görs under sådana förutsättningar att rätt till återbetalning skulle föreligga enligt 10 kap. 6 och 7 §§.

30 f §

Från skatteplikt undantas Från skatteplikt undantas gemenskapsinterna förvärv av gemenskapsinterna förvärv av begagnade varor, konstverk, begagnade varor, konstverk, samlarföremål och antikviteter, om samlarföremål och antikviteter, om varorna har sålts av en skattskyldig varorna har sålts av en beskattåterförsäljare och omsättningen ningsbar återförsäljare som agerar har beskattats i det EG-land där i denna egenskap och omsätttransporten till Sverige påbörjats ningen har beskattats i det EGenligt bestämmelser som mot- land där transporten till Sverige svarar artiklarna 312–325 i rådets påbörjats enligt bestämmelser som direktiv 2006/112/EG av den 28 motsvarar artiklarna 312–325 i november 2006 om ett gemensamt rådets direktiv 2006/112/EG av system för mervärdesskatt. den 28 november 2006 om ett

gemensamt system för mervärdes-

skatt.

4 kap. Yrkesmässig verksamhet 4 kap. Beskattningsbar person och ekonomisk verksamhet

Vad som är yrkesmässig verk- Vem som är beskattningsbar samhet person och vad som är ekonomisk

verksamhet 99

Bilaga1

1 §

En verksamhet är yrkesmässig, Med beskattningsbar person avom den ses den som, oavsett på vilken

1 utgör näringsverksamhet en- plats, självständigt bedriver en ligt 13 kap. inkomstskattelagen ekonomisk verksamhet, oberoende (1999:1229), eller av dess syfte eller resultat.

2. bedrivs i former som är jäm- Med ekonomisk verksamhet avförliga med en till sådan ses varje verksamhet som bedrivs

näringsverksamhet hänförlig av en producent, en handlare eller rörelse och ersättningen för en tjänsteleverantör, inbegripet omsättningen i verksamheten gruvdrift och jord och skogsbruksunder beskattningsåret överstiger verksamhet samt verksamhet inom 30 000 kronor. fria och därmed likställda yrken.

Utnyttjande av materiella eller immateriella tillgångar i syfte att löpande vinna intäkter därav ska särskilt betraktas som ekonomisk

verksamhet.

6 §

Statens, ett statligt affärsverks Staten, ett statligt affärsverk eller en kommuns omsättning av eller en kommun räknas som varor eller tjänster mot ersättning beskattningsbara personer om inte

utgör yrkesmässig verksamhet verksamheten avser

oavsett om den bedrivs med 1. led i myndighetsutövningen, vinstsyfte eller inte. eller

2. bevis, protokoll eller motsvarande avseende myndighets-

utövning.

7 §

En omsättning som avses i 6 § Vad som sägs i 6 § gäller inte utgör dock inte yrkesmässig verk- om behandlingen av staten, ett

samhet, om omsättningen statligt affärsverk eller en kommun

1. ingår som ett led i myndig- som icke beskattningsbar person hetsutövning, eller skulle leda till betydande sned-

2. avser bevis, protokoll eller vridning av konkurrensen. motsvarande avseende myndig- Vid omhändertagande och förhetsutövning. störing av avfall och föroreningar

Första stycket gäller inte om samt avloppsrening ska staten, ett behandlingen av omsättningen statligt affärsverk eller en kommun som icke yrkesmässig verksamhet anses som beskattningsbar person skulle leda till betydande sned- även i sådana fall som avses i 6 §, vridning av konkurrensen. under förutsättning att åtgärderna

Omhändertagande och för- utförs mot ersättning. störing av avfall och föroreningar samt avloppsrening är att anse som yrkesmässig verksamhet även i sådana fall som avses i första 100 stycket, under förutsättning att åt-

gärderna utförs mot ersättning. Bilaga1

5 kap.

2 c §

Omsättning av gas genom distri- Omsättning av gas genom butionssystemet för naturgas, eller distributionssystemet för naturgas, av el, till en skattskyldig åter- eller av el, till en beskattningsbar försäljare skall anses som en om- återförsäljare ska anses som en sättning inom landet, om åter- omsättning inom landet, om återförsäljaren har antingen sätet för försäljaren har antingen sätet för sin ekonomiska verksamhet eller sin ekonomiska verksamhet eller ett fast etableringsställe för vilket ett fast etableringsställe för vilket varan levereras i Sverige eller, om varan levereras i Sverige eller, om återförsäljaren saknar sådant säte återförsäljaren saknar sådant säte eller etableringsställe i Sverige, eller etableringsställe i Sverige, han är bosatt eller stadigvarande han är bosatt eller stadigvarande vistas här. vistas här.

Med en skattskyldig åter- Med en beskattningsbar återförsäljare förstås i denna paragraf försäljare förstås i denna paragraf en näringsidkare vars huvud- en beskattningsbar person vars sakliga verksamhet när det gäller huvudsakliga verksamhet när det köp av gas eller el består i att sälja gäller köp av gas eller el består i sådana varor vidare och vars egen att sälja sådana varor vidare och konsumtion av dessa varor är vars egen konsumtion av dessa försumbar. varor är försumbar.

7 § Tjänster som anges i andra stycket är omsatta inom landet, om de 1. tillhandahålls från ett annat 1. tillhandahålls från ett annat

EG-land eller från ett land utanför EG-land eller från ett land utanför EG och förvärvaren är en närings- EG och förvärvaren är en beskattidkare som i Sverige har antingen ningsbar person som i Sverige har sätet för sin ekonomiska verksam- antingen sätet för sin ekonomiska het eller ett fast etableringsställe verksamhet eller ett fast etabletill vilket tjänsten tillhandahålls ringsställe till vilket tjänsten tilleller, om näringsidkaren saknar handahålls eller, om den beskattsådant säte eller etableringsställe i ningsbara personen saknar sådant Sverige, han är bosatt eller stadig- säte eller etableringsställe i varande vistas här, Sverige, han är bosatt eller stadig-

varande vistas här,

2. tillhandahålls från ett land 2. tillhandahålls från ett land utanför EG och förvärvas här eller utanför EG och förvärvas här eller i fråga om tjänster som anges i i fråga om tjänster som anges i andra stycket 12 förvärvas här andra stycket 12 förvärvas här eller i ett annat land, och för- eller i ett annat land, och förvärvaren är någon som inte är en värvaren är någon som inte är en ä näringsidkare men som är etable- beskattningsbar person men som r rad, bosatt eller stadigvarande etablerad, bosatt eller stadigvistas i Sverige, eller varande vistas i Sverige, eller

3. tillhandahålls från ett land 3. tillhandahålls från ett land utanför EG och förvärvas av utanför EG och förvärvas av 101

Bilaga1 någon som inte är en närings- någon som inte är en beskattningsidkare men som är etablerad, bar person men som är etablerad, bosatt eller stadigvarande vistas i bosatt eller stadigvarande vistas i ett annat EG-land eller i ett land ett annat EG-land eller i ett land utanför EG samt utgör sådana utanför EG samt utgör sådana tjänster som anges i andra stycket tjänster som anges i andra stycket 10 eller 11 och tjänsterna till- 10 eller 11 och tjänsterna tillgodogörs inom landet genom ett godogörs inom landet genom ett elektroniskt kommunikationsnät elektroniskt kommunikationsnät med fast anslutning här. med fast anslutning här.

Första stycket gäller 1. överlåtelse eller upplåtelse av upphovsrätter, patenträttigheter,

licensrättigheter, varumärkesrättigheter och liknande rättigheter,

2. reklam- och annonseringstjänster, 3. konsulttjänster, produktutveckling, projektering, ritning, konstruk-

tion, juristtjänster, revisorstjänster, skrivtjänster, översättningstjänster och liknande tjänster,

4. automatisk databehandling samt utarbetande av system eller program för automatisk databehandling,

5. tillhandahållande av information, 6. bank- och finansieringstjänster utom uthyrning av förvarings-

utrymmen, samt försäkrings- och återförsäkringstjänster,

7. uthyrning av arbetskraft, 8. uthyrning av andra varor som är lös egendom än transportmedel

eller transporthjälpmedel,

9. förpliktelser att helt eller delvis avstå från att utnyttja en sådan rättighet som anges i 1 eller från att utöva en viss verksamhet,

10. telekommunikationstjänster, varmed förstås dels tjänster som avser överföring, sändning eller mottagning av signaler, skrift, bilder och ljud eller information i övrigt med hjälp av tråd, radio eller optiska eller andra elektromagnetiska medel, dels tjänster som avser överlåtelse eller upplåtelse av rättighet att utnyttja kapacitet för sådan överföring, sändning eller mottagning,

11. radio- och televisionssändningar, 12. elektroniska tjänster, såsom tillhandahållande av a. webbplatser och härbärgering av sådana samt distansunderhåll av

programvara och utrustning,

b. programvara och uppdatering av denna, c. bilder, texter och uppgifter samt databasåtkomst, d. musik, filmer och spel, inbegripet hasardspel och spel om pengar,

samt politiska, kulturella, konstnärliga, idrottsliga, vetenskapliga eller underhållningsbetonade sändningar eller evenemang, och

e. distansundervisning. 13. tillträde till distributionssystem för naturgas och el samt transport

och överföring genom dessa system och tillhandahållande av andra tjänster som är direkt kopplade till dessa tjänster,

14. sådan förmedling som görs för någon annans räkning i hans namn, om förmedlingen avser sådana tjänster som anges i denna paragraf.

Tjänster som anges i andra Tjänster som anges i andra stycket skall anses omsatta utom- stycket ska anses omsatta utom- 102 lands, om de lands, om de

1. tillhandahålls härifrån och 1. tillhandahålls härifrån och Bilaga1 förvärvaren är en näringsidkare förvärvaren är en beskattningsbar som i ett annat EG-land eller i ett person som i ett annat EG-land land utanför EG har antingen sätet eller i ett land utanför EG har för sin ekonomiska verksamhet antingen sätet för sin ekonomiska eller ett fast etableringsställe till verksamhet eller ett fast etablevilket tjänsten tillhandahålls eller, ringsställe till vilket tjänsten tillom näringsidkaren saknar sådant handahålls eller, om den beskattsäte eller etableringsställe i det ningsbara personen saknar sådant landet, han är bosatt eller stadig- säte eller etableringsställe i det varande vistas där, landet, han är bosatt eller

stadigvarande vistas där,

2. tillhandahålls härifrån och 2. tillhandahålls härifrån och förvärvas i ett land utanför EG av förvärvas i ett land utanför EG av någon som inte är en närings- någon som inte är en beskattidkare i det landet, eller ningsbar person i det landet, eller

3. tillhandahålls från ett annat 3. tillhandahålls från ett annat EG-land och förvärvaren inte är en EG-land och förvärvaren inte är en näringsidkare här i landet. beskattningsbar person här i

landet.

9 §

En omsättning enligt 2, 2 a, 2 b eller 3 § av en vara anses som en omsättning utomlands, om

1. säljaren levererar varan till en plats utanför EG, 2. direkt utförsel av varan till en plats utanför EG ombesörjs av en

speditör eller fraktförare,

3. en utländsk företagare för- 3. en utländsk beskattningsbar värvar varan för sin verksamhet i person förvärvar varan för sin utlandet och hämtar den för direkt verksamhet i utlandet och hämtar utförsel till en plats utanför EG, den för direkt utförsel till en plats

utanför EG,

4. varan levereras till ett fartyg eller ett luftfartyg i utrikes trafik för bruk ombord på ett sådant fartyg eller luftfartyg eller för sådan omsättning som anges i 1 § tredje stycket,

4 a. varan levereras till ett fartyg eller luftfartyg i de fall som avses i 2 b § för försäljning ombord och avser sådana livsmedel som anges i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet, dock inte punktskattepliktiga varor,

5. varan omsätts på fartyg eller luftfartyg i de fall som avses 2 b § för konsumtion ombord,

6. det är fråga om en leverans av varor av de slag som avses i 3 § lagen (1999:445) om exportbutiker och varorna är avsedda för försäljning i en sådan butik,

6 a. det är fråga om en sådan försäljning som avses i 1 § andra stycket lagen om exportbutiker,

Bilaga1 7. varan är en personbil eller motorcykel som vid leveransen är tillfälligt registrerad enligt 23 § första stycket 1 lagen (2001:558) om vägtrafikregister, under förutsättning att

a) fordonet levereras till en fysisk person som är bosatt eller stadigvarande vistas i ett annat land än ett EG-land, och

b) säljaren kan visa att fordonet varaktigt förts till en plats utanför EG före utgången av den sjätte månaden efter den månad då fordonet levererades, eller

8. varan levereras här i landet till en fysisk person som är bosatt eller stadigvarande vistas i ett annat land än ett EG- land, under förutsättning att

a) ersättningen utgör minst 200 kronor, och b) säljaren kan visa att köparen har medfört varan vid resa till en plats

utanför EG före utgången av tredje månaden efter den månad under vilken leveransen av varan gjordes.

Vid leverans av en vara inom landet till en fysisk person som är bosatt i Norge eller på Åland anses omsättningen som en omsättning utomlands endast om

1. leveransen avser en vara eller en grupp av varor som normalt utgör en helhet och ersättningen utgör minst 1 000 kronor efter avdrag för skatt enligt denna lag som hänför sig till ersättningen och

2. säljaren kan visa att köparen i nära anslutning till leveransen fört in varan eller varorna till Norge eller till Åland och därvid enligt tullräkning eller liknande handling betalat skatt motsvarande skatt enligt denna lag.

En leverans av varor till fartyg på linjer mellan Sverige och Norge eller mellan Sverige och Åland ska anses som en omsättning utomlands endast om leveransen inte strider mot 5 och 6 §§ lagen (1999:446) om proviantering av fartyg och luftfartyg.

En leverans som avses i första stycket 4 av punktskattepliktiga varor ska anses som en omsättning utomlands endast om leveransen uppfyller de villkor som gäller för proviantering i 7-9 §§ lagen om proviantering av fartyg och luftfartyg.

6 a kap.

1 §

Vid tillämpningen av bestäm- Vid tillämpningen av bestämmelserna i denna lag får två eller melserna i denna lag får två eller flera näringsidkare, under de flera beskattningsbara personer, förutsättningar som anges i detta under de förutsättningar som anges kapitel, anses som en enda i detta kapitel, anses som en enda näringsidkare (mervärdesskatte- beskattningsbar person (mergrupp) och den verksamhet som värdesskattegrupp) och den verkmervärdesskattegruppen bedriver samhet som mervärdesskatteanses som en enda verksamhet. gruppen bedriver anses som en

enda verksamhet.

Huruvida mervärdesskattegrup- Huruvida mervärdesskattegruppens verksamhet skall anses pens verksamhet ska anses medföra skattskyldighet följer av medföra skattskyldighet följer av de allmänna bestämmelserna i de allmänna bestämmelserna i 1 kap. 2 § första stycket 1. 1 kap. 2 § första stycket 1.

2 § Bilaga1 I en mervärdesskattegrupp får endast ingå 1. näringsidkare som står under 1. beskattningsbara personer

Finansinspektionens tillsyn och som står under Finansinspeksom bedriver verksamhet som inte tionens tillsyn och som bedriver medför skattskyldighet därför att verksamhet som inte medför omsättningen av tjänster är undan- skattskyldighet därför att omsätttagen från skatteplikt med stöd av ningen av tjänster är undantagen 3 kap. 9 eller 10 §, och från skatteplikt med stöd av 3 kap.

9 eller 10 §, och

2. näringsidkare med huvud- 2. beskattningsbara personer saklig inriktning att tillhandahålla med huvudsaklig inriktning att näringsidkare som avses i punkt 1 tillhandahålla beskattningsbara varor eller tjänster, eller personer som avses i punkt 1 varor

eller tjänster, eller

3. näringsidkare som är kom- 3. beskattningsbara personer missionärsföretag och kommittent- som är kommissionärsföretag och företag i ett sådant kom- kommittentföretag i ett sådant missionärsförhållande som avses i kommissionärsförhållande som av- 36 kap. inkomstskattelagen ses i 36 kap. inkomstskattelagen (1999:1229). (1999:1229).

I en mervärdesskattegrupp får I en mervärdesskattegrupp får endast ingå en näringsidkares endast ingå en beskattningsbar fasta driftställe i Sverige. persons fasta driftställe i Sverige.

Näringsidkare som avses i första Beskattningsbara personer som stycket 1 och 2 får inte ingå i fler avses i första stycket 1 och 2 får än en mervärdesskattegrupp. inte ingå i fler än en mer-

värdesskattegrupp.

3 §

En mervärdesskattegrupp får En mervärdesskattegrupp får endast avse näringsidkare som är endast avse beskattningsbara pernära förbundna med varandra i soner som är nära förbundna med finansiellt, ekonomiskt och varandra i finansiellt, ekonomiskt organisatoriskt hänseende. och organisatoriskt hänseende.

4 §

En mervärdesskattegrupp anses En mervärdesskattegrupp anses bildad den dag Skatteverket bildad den dag Skatteverket beslutar att näringsidkarna skall beslutar att de beskattningsbara registreras som en sådan grupp personerna ska registreras som en (gruppregistrering), eller den sådan grupp (gruppregistrering), senare dag som Skatteverket eller den senare dag som därvid bestämmer. Av beslutet Skatteverket därvid bestämmer. skall framgå vem Skatteverket Av beslutet ska framgå vem utsett som huvudman för gruppen. Skatteverket utsett som huvudman

för gruppen. Till grupphuvudman skall utses Till grupphuvudman ska utses 1. i de fall som avses i 2 § första 1. i de fall som avses i 2 § första

stycket 1 och 2 den näringsidkare stycket 1 och 2 den beskattningsi mervärdesskattegruppen som de bara personen i mervärdesskatte- 105

Bilaga1 övriga näringsidkarna i gruppen gruppen som de övriga beskattföreslår, om det inte finns sär- ningsbara personerna i gruppen skilda skäl som talar mot detta, föreslår, om det inte finns eller särskilda skäl som talar mot detta,

eller

2. i de fall som avses i 2 § första 2. i de fall som avses i 2 § första stycket 3 en näringsidkare som är stycket 3 en beskattningsbar kommittentföretag. person som är kommittentföretag.

5 §

Om Skatteverket beslutar om Om Skatteverket beslutar om detta får nya näringsidkare inträda detta får nya beskattningsbara i gruppen, näringsidkare utträda ur personer inträda i gruppen, gruppen eller grupphuvudmannen beskattningsbara personer utträda bytas ut. ur gruppen eller grupphuvud-

mannen bytas ut.

Gruppregistreringen består till Gruppregistreringen består till dess att Skatteverket har beslutat dess att Skatteverket har beslutat att den skall upphöra. att den ska upphöra.

Ett beslut om ändring i registreringen enligt första stycket eller om avregistrering enligt andra stycket gäller från och med dagen för beslutet eller den senare dag som Skatteverket bestämmer.

6 §

Skatteverket skall besluta om Skatteverket ska besluta om gruppregistrering enligt 4 §, eller gruppregistrering enligt 4 §, eller om ändring eller avregistrering om ändring eller avregistrering enligt 5 §, om berörda närings- enligt 5 §, om berörda beskattidkare ansöker om detta och det ningsbara personer ansöker om inte finns särskilda skäl som talar detta och det inte finns särskilda mot ett sådant beslut. skäl som talar mot ett sådant

beslut.

Om förutsättningarna för gruppregistrering har upphört eller om det annars finns särskilda skäl, får Skatteverket på eget initiativ besluta om avregistrering.

8 a kap.

11 §

Vid överlåtelse av investerings- Vid överlåtelse av andra investevaror, utom sådana som omfattas ringsvaror än fastigheter, i samav frivillig skattskyldighet, i sam- band med att verksamhet överlåts band med att verksamhet överlåts eller vid fusion eller liknande föreller vid fusion eller liknande farande, ska förvärvaren överta förfarande, skall förvärvaren över- överlåtarens rättighet och skylta överlåtarens rättighet och skyl- dighet att jämka avdrag för indighet att jämka avdrag för in- gående skatt. Detta gäller dock gående skatt. Detta gäller dock endast under förutsättning att förendast under förutsättning att för- värvaren är skattskyldig enligt värvaren är skattskyldig enligt denna lag eller har rätt till denna lag eller har rätt till åter- återbetalning enligt 10 kap. 9, 11 106 betalning enligt 10 kap. 9, 11 eller eller 12 §.

12 §. Bilaga1

När en näringsidkare inträder i När en beskattningsbar person en mervärdesskattegrupp som av- inträder i en mervärdesskattegrupp ses i 6 a kap., övertar gruppen som avses i 6 a kap., övertar dennes rättighet och skyldighet att gruppen dennes rättighet och skyljämka. När en näringsidkare ut- dighet att jämka. När en beskattträder ur en sådan grupp övertar ningsbar person utträder ur en näringsidkaren gruppens rättighet sådan grupp övertar den beskattoch skyldighet att jämka ingående ningsbara personen gruppens skatt hänförlig till näringsidkarens rättighet och skyldighet att jämka investeringsvaror. ingående skatt hänförlig till den

beskattningsbara personens inves-

teringsvaror.

9 a kap.

1 §

Detta kapitel tillämpas vid en Detta kapitel tillämpas vid en skattskyldig återförsäljares omsätt- beskattningsbar återförsäljares ning av begagnade varor, omsättning av begagnade varor, konstverk, samlarföremål eller konstverk, samlarföremål eller antikviteter som levererats till antikviteter som levererats till honom inom EG av honom inom EG av

1. någon annan än en närings- 1. någon annan än en beskattidkare, ningsbar person,

2. en näringsidkare som ska 2. en beskattningsbar person redovisa mervärdesskatt enligt som ska redovisa mervärdesskatt detta kapitel eller enligt enligt detta kapitel eller enligt motsvarande bestämmelser i ett motsvarande bestämmelser i ett annat EG-land, annat EG-land,

3. en näringsidkare vars omsätt- 3. en beskattningsbar person ning är undantagen från skatteplikt vars omsättning är undantagen enligt 3 kap. 24 § eller enligt från skatteplikt enligt 3 kap. 24 § motsvarande bestämmelser i ett eller enligt motsvarande bestämannat EG-land, melser i ett annat EG-land,

4. en näringsidkare som undan- 4. en beskattningsbar person tas från skattskyldighet enligt som undantas från skattskyldighet 1 kap. 2 a §, eller enligt 1 kap. 2 a §, eller

5. en näringsidkare i ett annat 5. en beskattningsbar person i EG-land om näringsidkarens om- ett annat EG-land om den beskattsättning understiger gränsen för ningsbara personens omsättning redovisningsskyldighet i det landet understiger gränsen för redovisoch den förvärvade varan utgjort ningsskyldighet i det landet och anläggningstillgång hos honom. den förvärvade varan utgjort

anläggningstillgång hos honom.

Detta kapitel omfattar inte omsättning av sådana transportmedel som har förvärvats enligt 2 a kap. 3 § första stycket 1.

2 §

Om en skattskyldig återförsäljare Om en beskattningsbar återbegär det skall Skatteverket försäljare begär det ska Skattebesluta att återförsäljaren skall verket besluta att återförsäljaren 107

Bilaga1 tillämpa detta kapitel vid försälj- ska tillämpa detta kapitel vid ning av försäljning av

1. konstverk, samlarföremål och antikviteter som återförsäljaren själv har importerat, eller

2. konstverk som återförsäljaren har förvärvat från upphovsmannen eller dennes dödsbo.

Ett beslut enligt första stycket gäller till utgången av det andra året efter det år under vilket beslutet fattades.

3 §

Utan hinder av 1 § eller ett Utan hinder av 1 § eller ett beslut som avses i 2 § får en beslut som avses i 2 § får en skattskyldig återförsäljare tillämpa beskattningsbar återförsäljare tillde allmänna bestämmelserna i lämpa de allmänna bestämmeldenna lag på en omsättning som serna i denna lag på en omsättning annars skulle omfattas av bestäm- som annars skulle omfattas av melserna i detta kapitel. bestämmelserna i detta kapitel.

8 §

Med skattskyldig återförsäljare Med beskattningsbar återförförstås en skattskyldig person som säljare förstås en beskattningsbar inom ramen för sin ekonomiska person som inom ramen för sin verksamhet förvärvar eller impor- ekonomiska verksamhet förvärvar terar begagnade varor, konstverk, eller importerar begagnade varor, samlarföremål eller antikviteter i konstverk, samlarföremål eller syfte att sälja dem vidare. antikviteter i syfte att sälja dem

vidare.

Första stycket gäller även om Första stycket gäller även om den skattskyldiga personen handlar den beskattningsbara personen i eget namn för en annan persons handlar i eget namn för en annan räkning inom ramen för ett avtal persons räkning inom ramen för enligt vilket provision skall betalas ett avtal enligt vilket provision ska vid köp eller försäljning. betalas vid köp eller försäljning.

9 §

Vid sådan omsättning av begagnade varor, konstverk, samlarföremål och antikviteter som avses i 1 eller 2 § utgörs beskattningsunderlaget av återförsäljarens vinstmarginal minskad med den mervärdesskatt som hänför sig till vinstmarginalen.

Vinstmarginalen utgörs av skillnaden mellan en varas försäljningspris och varans inköpspris, om inte annat följer av 11 §.

Har en näringsidkare själv Har en beskattningsbar person importerat konstverk, samlar- själv importerat konstverk, samlarföremål eller antikviteter skall som föremål eller antikviteter ska som inköpspris anses beskattnings- inköpspris anses beskattningsunderlaget vid importen med underlaget vid importen med tillägg av den mervärdesskatt som tillägg av den mervärdesskatt som hänför sig till importen. hänför sig till importen.

13 § 108 Avdrag får inte göras för Avdrag får inte göras för

ingående skatt som hänför sig till ingående skatt som hänför sig till Bilaga1 förvärv av varor från en skatt- förvärv av varor från en beskattskyldig återförsäljare vars omsätt- ningsbar återförsäljare vars omning av varorna beskattas enligt sättning av varorna beskattas endetta kapitel eller motsvarande ligt detta kapitel eller motsvarande bestämmelser i ett annat EG-land. bestämmelser i ett annat EG-land.

Vid sådan omsättning av varor Vid sådan omsättning av varor som beskattas enligt detta kapitel som beskattas enligt detta kapitel får en skattskyldig återförsäljare får en beskattningsbar återförinte göra avdrag för ingående skatt säljare inte göra avdrag för som hänför sig till ingående skatt som hänför sig till

1. konstverk, samlarföremål el- 1. konstverk, samlarföremål eller antikviteter som återförsäljaren ler antikviteter som återförsäljaren själv har importerat, eller själv har importerat, eller

2. konstverk som upphovs- 2. konstverk som upphovsmannen eller dennes dödsbo mannen eller dennes dödsbo tillhandahållit honom. tillhandahållit honom.

14 §

Om en skattskyldig återförsäljare Om en beskattningsbar återförhar valt att enligt 3 § tillämpa de säljare har valt att enligt 3 § allmänna bestämmelserna i denna tillämpa de allmänna bestämmellag på omsättning som annars serna i denna lag på omsättning skulle ha omfattats av detta som annars skulle ha omfattats av kapitel, skall den ingående skatt detta kapitel, ska den ingående som hänför sig till förvärv eller skatt som hänför sig till förvärv import av varorna dras av för den eller import av varorna dras av för redovisningsperiod under vilken den redovisningsperiod under varorna omsätts av återförsäljaren vilken varorna omsätts av åternär det är fråga om försäljaren när det är fråga om

1. konstverk, samlarföremål eller antikviteter som återförsäljaren själv har importerat, eller

2. konstverk som upphovsmannen eller dennes dödsbo tillhandahållit honom.

9 b kap.

1 §

Detta kapitel tillämpas vid sådan Detta kapitel tillämpas vid sådan omsättning av resor som en omsättning av resor som en resebyrå tillhandahåller resenärer, resebyrå tillhandahåller resenärer, om resebyrån som ett led i den om resebyrån som ett led i den omsättningen förvärvar varor och omsättningen förvärvar varor och tjänster från andra näringsidkare tjänster från andra beskattningseller förmedlar varorna och bara personer eller förmedlar tjänsterna i eget namn för deras varorna och tjänsterna i eget namn räkning. Vad resebyrån på detta för deras räkning. Vad resebyrån sätt tillhandahåller en resenär skall på detta sätt tillhandahåller en anses som omsättning av en enda resenär ska anses som omsättning tjänst (resetjänsten). av en enda tjänst (resetjänsten).

Med resebyrå avses även researrangör.

Bilaga1 2 §

Vid omsättning av en resetjänst utgörs beskattningsunderlaget av resebyråns marginal.

Marginalen utgörs av skillnaden Marginalen utgörs av skillnaden mellan ersättningen för rese- mellan ersättningen för resetjänsten och resebyråns kostnader tjänsten och resebyråns kostnader för varor och tjänster som för varor och tjänster som tillhandahålls resebyrån av andra tillhandahålls resebyrån av andra näringsidkare och som kommer beskattningsbara personer och resenären direkt till godo. som kommer resenären direkt till

godo.

Vid beräkning av beskattnings- Vid beräkning av beskattningsunderlaget skall resebyråns underlaget ska resebyråns kompensation för skatt enligt kompensation för skatt enligt denna lag inte räknas in i ersätt- denna lag inte räknas in i ersättningen. ningen.

4 §

Omsättning av resetjänsten omfattas av 5 kap. 8 § om inte annat följer av andra stycket.

Om resebyrån som ett led i Om resebyrån som ett led i omsättningen av resetjänsten för- omsättningen av resetjänsten förvärvat varor och tjänster som en värvat varor och tjänster som en annan näringsidkare tillhandahållit annan beskattningsbar person tillresebyrån utanför EG, skall rese- handahållit resebyrån utanför EG, tjänsten anses utgöra en sådan ska resetjänsten anses utgöra en tjänst som avses i 5 kap. 11 § 4. sådan tjänst som avses i 5 kap. Om förvärven avser varor och 11 § 4. Om förvärven avser varor tjänster som den andre närings- och tjänster som den andra idkaren tillhandahållit resebyrån beskattningsbara personen tillbåde inom och utanför EG, gäller handahållit resebyrån både inom bestämmelserna i 5 kap. 11 § 4 och utanför EG, gäller bestämendast för den del av omsättningen melserna i 5 kap. 11 § 4 endast för av resetjänsten som avser varor den del av omsättningen av och tjänster tillhandahållna utanför resetjänsten som avser varor och EG. tjänster tillhandahållna utanför

EG.

5 §

Om mervärdesskatt skall Om mervärdesskatt ska redovisas enligt bestämmelserna i redovisas enligt bestämmelserna i detta kapitel, får resebyrån under- detta kapitel, får resebyrån underlåta att redovisa skattens belopp låta att redovisa skattens belopp eller underlag för beräkning av eller underlag för beräkning av beloppet i fakturan. beloppet i fakturan.

Om köparen av resetjänsten är Om köparen av resetjänsten är en näringsidkare erinras dock om en beskattningsbar person erinras vad som i de allmänna bestäm- dock om vad som i de allmänna melserna i denna lag föreskrivs om bestämmelserna i denna lag föreen fakturas innehåll för rätten till skrivs om en fakturas innehåll för 110 avdrag för eller återbetalning av rätten till avdrag för eller

ingående skatt återbetalning av ingående skatt. Bilaga1

6 §

Om resenären är en närings- Om resenären är en beskattidkare vars verksamhet medför rätt ningsbar person vars verksamhet till avdrag för eller återbetalning medför rätt till avdrag för eller av ingående skatt, får resebyrån i återbetalning av ingående skatt, får stället tillämpa de allmänna resebyrån i stället tillämpa de bestämmelserna i denna lag på en allmänna bestämmelserna i denna sådan omsättning som omfattas av lag på en sådan omsättning som detta kapitel. omfattas av detta kapitel.

9 c kap.

7 §

Som upplagshavare får den god- Som upplagshavare får den godkännas som med hänsyn till sina kännas som med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och om- ekonomiska förhållanden och ständigheterna i övrigt är lämplig omständigheterna i övrigt är som upplagshavare och som yrkes- lämplig som upplagshavare och mässigt i större omfattning lagrar som i egenskap av beskattningsbar sådana varor som avses i 3 § 2. person i större omfattning lagrar

sådana varor som avses i 3 § 2.

Upplagshavarens lagring av Upplagshavarens lagring av varor skall äga rum i godkänt varor ska äga rum i godkänt skatteupplag. skatteupplag.

10 kap. Rätt för vissa icke skattskyldiga till återbetalning av ingående skatt

Återbetalning till utländska Återbetalning till utländska företagare beskattningsbara personer

10 kap.

1 §

En utländsk företagare har på En utländsk beskattningsbar ansökan rätt till återbetalning av person har på ansökan rätt till ingående skatt under förutsättning återbetalning av ingående skatt att under förutsättning att

1. den ingående skatten avser förvärv eller import som hänför sig till omsättning i verksamhet utomlands,

2. omsättningen, i det fall den görs inom EG, är skattepliktig eller medför återbetalningsrätt motsvarande den som avses i 11 eller 12 § i det land där omsättningen görs, och

3. omsättningen skulle ha varit skattepliktig eller skulle ha medfört rätt enligt 11 eller 12 § till återbetalning om omsättningen gjorts här i landet.

Rätt till återbetalning föreligger även för ingående skatt som avser förvärv eller import som hänför sig till omsättning inom landet för vilken förvärvaren är skattskyldig enligt 1 kap. 2 § första stycket 2, 3, 4, 4 b

Bilaga1 eller 4 c om omsättningen är skattepliktig eller medför återbetalningsrätt enligt 11 eller 12 §.

Rätten till återbetalning enligt första och andra styckena gäller dock inte om den ingående skatten avser förvärv eller import som omfattas av begränsningar i avdragsrätten enligt 8 kap. 9, 10, 15 eller 16 §.

2 §

En utländsk företagare som En utländsk beskattningsbar förmedlar en vara eller en tjänst person som förmedlar en vara eller för en uppdragsgivares räkning har en tjänst för en uppdragsgivares rätt till återbetalning av ingående räkning har rätt till återbetalning skatt avseende förvärv eller import av ingående skatt avseende förvärv av den förmedlade varan eller eller import av den förmedlade tjänsten endast i det fall uppdrags- varan eller tjänsten endast i det fall givaren skulle ha haft denna rätt uppdragsgivaren skulle ha haft om han förvärvat varan eller denna rätt om han förvärvat varan tjänsten direkt. eller tjänsten direkt.

I andra fall än som avses i 1 § andra stycket ger ingående skatt som avser förvärv eller import av en vara inte rätt till återbetalning, om varan förvärvas eller förs in för att inom landet levereras till en köpare.

I 9 b kap. 3 § finns ytterligare begränsningar av rätten till återbetalning av ingående skatt.

11 §

Den som i en yrkesmässig verksamhet omsätter varor eller tjänster inom landet har rätt till återbetalning av ingående skatt för vilken han saknar rätt till avdrag enligt 8 kap. på grund av att omsättningen är undantagen från skatteplikt enligt 3 kap. 19 § första stycket 2, 21 §, 21 a §, 22 §, 23 § 2, 4 eller 7, 26 a §, 30 a §, 30 e §, 31 §, 31 a §, 32 § eller enligt 9 c kap. 1 §.

Rätt till återbetalning föreligger också för ingående skatt som hänför sig till sådan omsättning av varor och tjänster som avses i 3 kap. 9 § utom tredje stycket 2, 10 § eller 23 § 1 om

1. förvärvaren är en närings- 1. förvärvaren är en beskattidkare som i ett land utanför EG ningsbar person som i ett land har antingen sätet för sin eko- utanför EG har antingen sätet för nomiska verksamhet eller ett fast sin ekonomiska verksamhet eller etableringsställe till vilket tjänsten ett fast etableringsställe till vilket tillhandahålls eller, om närings- tjänsten tillhandahålls eller, om idkaren saknar sådant säte eller den beskattningsbara personen etableringsställe i det landet, han saknar sådant säte eller etableär bosatt eller stadigvarande vistas ringsställe i det landet, han är där, bosatt eller stadigvarande vistas

där,

2. förvärvaren inte är en 2. förvärvaren inte är en beskattnäringsidkare och han är bosatt ningsbar person och han är bosatt eller stadigvarande vistas i ett land eller stadigvarande vistas i ett land utanför EG, eller utanför EG, eller

3. omsättningen har direkt samband med varor som ska exporteras till ett land utanför EG.

Rätt till återbetalning föreligger också för ingående skatt avseende Bilaga1 förvärv och import som hänför sig till omsättning i ett annat EG-land under förutsättning att

1. omsättningen är skattepliktig eller medför återbetalningsrätt motsvarande den som avses i denna paragraf eller 12 § i det land där omsättningen görs,

2. omsättningen skulle ha varit skattepliktig eller skulle ha medfört rätt enligt denna paragraf eller 12 § till återbetalning om omsättningen gjorts här i landet, och

3. rätten till återbetalning inte ska utövas genom en ansökan med stöd av 1 eller 2 §.

11 c §

Vid omsättning som är undan- Vid omsättning som är undantagen från skatteplikt enligt 3 kap. tagen från skatteplikt enligt 3 kap. 10 a § har en näringsidkare rätt till 10 a § har en beskattningsbar återbetalning av ingående skatt person rätt till återbetalning av som avser ingående skatt som avser

1. förvärv av investeringsguld om den som omsätter investeringsguldet till honom är skattskyldig enligt 3 kap. 10 b §,

2. förvärv eller import av annat 2. förvärv eller import av annat guld än investeringsguld som där- guld än investeringsguld som därefter av näringsidkaren eller för efter av den beskattningsbara hans räkning omvandlas till in- personen eller för hans räkning vesteringsguld, eller omvandlas till investeringsguld,

eller

3. förvärv av tjänster som innebär en förändring av form, vikt eller finhalt på guld, inbegripet investeringsguld.

11 d §

Vid omsättning som är undan- Vid omsättning som är undantagen från skatteplikt enligt 3 kap. tagen från skatteplikt enligt 3 kap. 10 a § har en näringsidkare, som 10 a § har en beskattningsbar framställer investeringsguld eller person, som framställer investeomvandlar guld av något slag till ringsguld eller omvandlar guld av investeringsguld, rätt till något slag till investeringsguld, återbetalning av ingående skatt rätt till återbetalning av ingående som avser förvärv eller import av skatt som avser förvärv eller varor eller tjänster som är knutna import av varor eller tjänster som till framställningen eller omvand- är knutna till framställningen eller lingen av guldet, som om omvandlingen av guldet, som om omsättningen hade varit skatte- omsättningen hade varit skattepliktig. pliktig.

11 e §

Andra än utländska företagare Andra än utländska beskatthar rätt till återbetalning av ningsbara personer har rätt till ingående skatt som avser förvärv återbetalning av ingående skatt eller import som hänför sig till som avser förvärv eller import omsättning inom landet för vilken som hänför sig till omsättning förvärvaren är skattskyldig enligt inom landet för vilken förvärvaren 113

Bilaga1 1 kap. 2 § första stycket 4 b om är skattskyldig enligt 1 kap. 2 § omsättningen är skattepliktig eller första stycket 4 b om omsättningen medför återbetalningsrätt enligt 11 är skattepliktig eller medför eller 12 §. återbetalningsrätt enligt 11 eller

12 §.

11 kap.

1 §

Varje näringsidkare ska säker- Varje beskattningsbar person ställa att faktura utfärdas av ska säkerställa att faktura utfärdas honom själv eller i hans namn och av honom själv eller i hans namn för hans räkning av köparen eller och för hans räkning av köparen en tredje person, för omsättning av eller en tredje person, för varor eller tjänster som görs till en omsättning av varor eller tjänster annan näringsidkare eller till en som görs till en annan juridisk person som inte är beskattningsbar person eller till en näringsidkare. juridisk person som inte är en

beskattningsbar person.

Varje näringsidkare ska även Varje beskattningsbar person säkerställa att faktura utfärdas vid ska även säkerställa att faktura omsättning av utfärdas vid omsättning av

– nya transportmedel enligt 3 kap. 30 a § andra stycket till en privatperson,

– vara enligt 5 kap. 2 a § till en köpare i ett annat EG-land, eller – bygg- eller anläggningstjänster till en privatperson och av varor som

omsätts i samband med sådant tillhandahållande.

3 §

Varje näringsidkare ska säker- Varje beskattningsbar person ställa att faktura utfärdas av ska säkerställa att faktura utfärdas honom själv eller i hans namn och av honom själv eller i hans namn för hans räkning av köparen eller och för hans räkning av köparen en tredje person, för andra eller en tredje person, för andra betalningar förskott eller a conto betalningar förskott eller a conto än som avses i 2 §, som gjorts till än som avses i 2 §, som gjorts till honom för en sådan omsättning honom för en sådan omsättning som avses i 1 §. som avses i 1 §.

Faktura avseende bygg- eller anläggningstjänster eller varor som omsätts i samband med sådana tjänster ska utfärdas senast vid utgången av den andra kalendermånaden efter den månad under vilken tjänsterna tillhandahållits eller varorna levererats.

5 §

Vid tillämpning av detta kapitel Vid tillämpning av detta kapitel skall, i fråga om en sådan mer- ska, i fråga om en sådan mervärdesskattegrupp som avses i värdesskattegrupp som avses i 6 a kap. 1 §, med skattskyldig 6 a kap. 1 §, med skattskyldig förstås näringsidkare i gruppen förstås beskattningsbar person i som omsätter varor eller tjänster gruppen som omsätter varor eller utanför gruppen. tjänster utanför gruppen.

Vad som sägs i detta kapitel om den skattskyldiges registrerings- Bilaga1 nummer till mervärdesskatt avser vid omsättningar enligt första stycket det registreringsnummer till mervärdesskatt som tilldelats en sådan grupphuvudman som avses i 6 a kap. 4 §.

13 kap.

28 a §

Avdrag för ingående skatt i de Avdrag för ingående skatt i de fall som avses i 8 a kap. 1-12 och fall som avses i 8 a kap. 1-12 och 14 §§ samt 9 kap. 10-13 §§ skall 14 §§ ska jämkas för den första jämkas för den första redovis- redovisningsperioden efter det ningsperioden efter det räken- räkenskapsår då användning skapsår då användning ändrats ändrats eller överlåtelse skett. Vid eller överlåtelse skett. Vid över- överlåtelse av en fastighet ska låtelse av en fastighet skall dock dock överlåtaren jämka avdraget överlåtaren jämka avdraget för den för den andra redovisningsandra redovisningsperioden efter perioden efter den då överlåtelsen den då överlåtelsen skett, om inte skett, om inte redovisningsredovisningsperioden för perioden för mervärdesskatt är mervärdesskatt är beskattningsår. beskattningsår.

När ett tidigare verkställt avdrag När ett tidigare verkställt avdrag skall minskas jämkas det genom ska minskas jämkas det genom att att skatt återförs i enlighet med skatt återförs i enlighet med bestämmelserna i 13 kap. 26 §. bestämmelserna i 13 kap. 26 §. När den skattskyldige är berättigad När den skattskyldige är berättigad till ytterligare avdrag för ingående till ytterligare avdrag för ingående skatt jämkas avdraget genom att skatt jämkas avdraget genom att redovisad ingående skatt för redovisad ingående skatt för redovisningsperioden ökas. redovisningsperioden ökas.

Om den skattskyldige försätts i Om den skattskyldige försätts i konkurs skall avdrag jämkas för konkurs ska avdrag jämkas för den den redovisningsperiod under redovisningsperiod under vilken vilken konkursbeslutet meddelats. konkursbeslutet meddelats. Om Om konkursboet senare skall över- konkursboet senare ska överta ta rättighet och skyldighet enligt rättighet och skyldighet enligt 8 a 8 a kap. 13 §, skall även ändringen kap. 13 §, ska även ändringen av av jämkningsbeloppet göras i jämkningsbeloppet göras i konkonkursgäldenärens redovisning kursgäldenärens redovisning för för den redovisningsperiod under den redovisningsperiod under vilken konkursbeslutet medde- vilken konkursbeslutet meddelades. De ändringar på grund av lades. De ändringar på grund av jämkning som konkursboet skall jämkning som konkursboet ska göra genom övertagandet, skall göra genom övertagandet, ska göras i konkursboets redovisning göras i konkursboets redovisning för de redovisningsperioder som för de redovisningsperioder som anges i första och andra styckena. anges i första och andra styckena.

Bilaga1 19 kap.

Återbetalning till utländska Återbetalning till utländska företagare beskattningsbara personer

1 §

Utländska företagare som vill få Utländska beskattningsbara peråterbetalning av ingående skatt soner som vill få återbetalning av enligt 10 kap. 1–4 §§ ska ansöka ingående skatt enligt 10 kap. om detta hos Skatteverket. 1–4 §§ ska ansöka om detta hos

Skatteverket.

Utländska företagare som är Utländska beskattningsbara eller ska vara registrerade enligt personer som är eller ska vara 3 kap. 1 § 2, 4 eller 5 skatte- registrerade enligt 3 kap. 1 § 2, 4 betalningslagen (1997:483) ska eller 5 skattebetalningslagen dock ansöka om sådan åter- (1997:483) ska dock ansöka om betalning som avses i första sådan återbetalning som avses i stycket i enlighet med vad som första stycket i enlighet med vad föreskrivs nedan i 11–13 §§. som föreskrivs nedan i 11–13 §§.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet

Bilaga 2

Förteckning över remissinstanser avseende Ds 2009:58

Remissinstanser som yttrat sig

Kammarrätten i Göteborg, Förvaltningsrätten i Stockholm, Förvaltningsrätten i Malmö, Ekobrottsmyndigheten, Kommerskollegium, Tullverket, Ekonomistyrningsverket, Skatteverket, Bokföringsnämnden, Statskontoret, Statistiska centralbyrån (SCB), Boverket, Konkurrensverket, Tillväxtverket, Stiftelsen Svenska Rikskonserter, Statens kulturråd, Riksantikvarieämbetet, Statens historiska museer, Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet, Stiftelsen Dansens Hus, Stiftelsen Svenska Filminstitutet, Svenska ESF-rådet, Gotlands kommun, Malmö kommun, Mariestads kommun, Skurups kommun, Stockholms kommun, Svenska kyrkan, Sveriges Hembygdsförbund, Pensionärernas Riksorganisation (PRO), Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Svenska Jägareförbundet, Sveriges advokatsamfund, Stockholms Handelskammare, Svenskt Näringsliv, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), FAR, Sveriges Försäkringsförbund, Sveriges Riksidrottsförbund, Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Landsorganisationen i Sverige (LO), Näringslivets Regelnämnd, Regelrådet, Svenska Tidningsutgivareföreningen, Svenska Bankföreningen, Amatörkulturens Samrådsgrupp, Arbetsgivarföreningen KFO, Bygdegårdarnas Riksförbund, Civilförsvarsförbundet, Erikshjälpen, Evangeliska Frikyrkan, Famna, Fastighetsägarna, Folkbildningsförbundet, Folkets Hus och Parker, Folkspel Ideell Förening, Riksorganisationen Hela Sverige ska leva, Fondbolagens Förening, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS), Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas), Forum för Frivilligt Socialt arbete, Fritidsodlingens Riksorganisation (FOR), Frivilligorganisationernas Insamlingsråd (FRII), Frälsningsarmén, Företagarna, Hela Människans riksenhet, Hyresgästföreningen, Judiska Församlingen i Stockholm, KFUM-KFUK, Kuratorskollegiet i Lund, Kuratorskonventet i Uppsala, Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer, Länsmuseernas samarbetsråd, Myrorna, Pingstkyrkan, RFSU, Riksförbundet Hem och Skola, Riksföreningen Våra Gårdar, Riksteatern, Rörelsefolkhögskolornas Intresseorganisation (RIO), Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO), Sveriges Redovisningskonsulters Förbund (SRF), Stockholms Stadsmission, Stockholms Katolska Stift, Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna, Svensk Scenkonst, Svenska Fotbollförbundet, Svenska Ishockeyförbundet, Svenska Kennelklubben, Svenska Ridsportförbundet, Svenska Röda Korset, Svenska Scoutförbundet (SSF), Svenska Folkdansringen, Svenskt Friluftsliv, Sveriges Byggindustrier, Sveriges förenade studentkårer, Sveriges Kristna Råd, Vårdalstiftelsen och Östersjöstiftelsen.

Remissinstanser som avstått från att yttra sig

SACO och Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling.

Bilaga 2 Remissinstanser som inte inkommit med yttrande Ungdomsstyrelsen, Bengtsfors kommun, Cancerfonden, Sveriges Pensionärsförbund, Svenska Naturskyddsföreningen, Amnesty International svenska sektionen, Bildkonst Upphovsrätt i Sverige, Coompanion, Elektriska Installatörsföreningen, FilmCentrum, Forum Syd, Frilufts-främjandet, Friskis och Svettis, Förbundet S:t Lukas, Föreningen för Sveriges Kulturtidskrifter, Handikappförbundens Samarbetsorganisation, Hjälpverksamheten Hjärta till Hjärta, Hjärt- och Lungsjukas Riks-förbund, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, Kungl. Skogs- och lantbruksakademien, Kungl. Vetenskapsakademien, Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, Konstfrämjandet, Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd, Konstnärernas Riksorganisation, Korpen Svenska Motionsidrottsförbundet, Läkarmissionen, Motorhistoriska Riksförbundet, Praktisk Solidaritet/Emmaus, RFSL, Riksförbundet för Folkmusik och Dans, Riksförbundet Pensionärsgemenskap, Riksförbundet Sveriges Museer, Riksföreningen Folkets Bio, Rådet för finansiell rapportering, Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning, Stiftelsen för Miljöstrategisk Forskning, Stiftelsen för Strategisk Forskning, Svensk Form, Svensk Handel, Svenska Orienteringsförbundet, Sveriges Bostadsrättscentrum, Sveriges Förenade Filmstudios, Sveriges Kommunalpensionärers Organisation, Sveriges Konstföreningar, Sveriges Muslimska Råd, Sveriges Pensionärers Riksförbund, Synskadades Riksförbund, Vårdalinstitutet och Vårdföretagarna

Övriga instanser

Sveriges Tandläkarförbund, Varbergs GIF Fotboll, Civil Rights Defenders, Storstockholms Diabetesförening, Svenska Diabetesförbundet, Ungdomens Nykterhetsförbund, Svenska FN-förbundet, MAIS (Musikarrangörer i Samverkan), Civos (Civilsamhällets organisationer i samverkan), Svenska Båtunionen, Self Storage Association Sweden, Ideell Second Hand, Arbetsgivaralliansen, Friskolornas riksförbund, Svenska Petroleuminstitutet, Svenska Scoutrådet, Barncancerfonden, Hörselskadades Riksförbund, Aleris Holding AB, Svenska Golfförbundet, Sveriges Roll- och Konfliktspelsförbund (Sverok), Koloniträdgårdsförbundet, Riksorganisationen Sveriges Motorcyklister (SMC), IOGT-NTOs Juniorförbund, Läkare Utan Gränser, KFUK-KFUMs scoutförbund, Norrbottensteatern, Svenska Försvarsutbildningsförbundet och Folkbildningsrådet.