('rörande ratifikation av Förenta Nationernas konvention angående flyktingars rättsliga ställning',)

Kungl. Maj:ts proposition nr 134. 1

Nr 134.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen rörande ratifikation av Förenta Nationernas konvention angående flyktingars rättsliga ställning; given Stockholms slott den 19 februari 1954.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden för denna dag vill Kungl. Maj :t härmed, jämlikt § 12 regeringsformen, föreslå riksdagen att godkänna ratifikation av Förenta Nationernas konvention angående flyktingars rättsliga ställning.

GUSTAF ADOLF.

Östen Undén.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen föreslås, att riksdagen godkänner ratifikation av en i Geneve den 28 juli 1951 upprättad konvention angående flyktingars rätts­ liga ställning, som utarbetats av en genom beslut av Förenta Nationernas generalförsamling sammankallad internationell konferens av befullmäktigade regeringsombud och vilken konvention undertecknats av Sverige den 28 juli 1951.

1 Biliang till riksdagens protokoll 195t . 1 samt . Nr 134 .

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 134.

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 19 februari 1954.

Närvarande: Statsministern E rlander , ministern för utrikes ärendena U ndén , statsråden S köld , Z etterberg , T orsten N ilsson , S träng , E ricsson , A ndersson , L ingman , N orup , H edlund , P ersson , H jälmar N ilson , L indell , N ordenstam .

Efter gemensam beredning med cheferna för justitie-, social-, finans-, ecklesiastik-, handels- och inrikesdepartementen anmäler ministern för ut­ rikes ärendena fråga om ratifikation av Förenta Nationernas konvention angående flyktingars rättsliga ställning och anför: Flyktingproblemet är förvisso icke en ny företeelse i historien men kan i den gestalt vari det framträder i våra dagar sägas hava uppstått under och efter det första världskriget. Skilda politiska händelseförlopp kom stora människoskaror att som flyktingar sätta sig i rörelse i hopp om fristad in­ nanför ett främmande lands gränser. De krigiska förvecklingarna på Balkan hade — för övrigt även i tiden omedelbart före 1914 — i släptåg folkvand­ ringar av väldiga mått. Särskilt må här erinras om den flykt från Turkiet till Grekland av personer av grekiskt ursprung, som följde på det grekiska nederlaget 1922 mot Turkiet, samt om det genom ett särskilt avtal 1923 reg­ lerade folkutbytet mellan Turkiet och Grekland. Här må likaså omnämnas de till ett antal av omkring en halv million uppskattade armenier, vilka ge­ nom att taga sin tillflykt till främmande land undgick att dela sina i Turkiet kvarblivna landsmäns grymma lott. Den största flyktingkategorien från denna tid utgjorde dock de Tyska flyktingarna, vilka efter tsardömets fall tog sin första tillflykt till Väst-Europa, Levanten och Fjärran Östern. Efter en period av relativt lugn fick från mitten av 1930-talet flyktingprobleinet förnyad aktualitet och blev alltmera brännande i samma mån som förföljel­ sen av det judiska befolkningselementet intensifierades i Tyskland samt i Österrike och Tjeckoslovakien efter dessa staters införlivande med Tyskland. Ett annat exempel bland många, vilkas fullständiga uppräknande här skulle föra för långt, utgör utvandringen av saarländare efter Saaromröstningen 1935. En mängd privata hjälporganisationer, såväl särskilt för ändamålet bil­ dade som ock för mera allmänna uppgifter tillkomna sådana, var under mel­ lankrigstiden verksamma för att lämna bistånd åt flyktingarna. Redan kort efter sin tillkomst upptog emellertid även Nationernas För­

Kungl. Maj:ts proposition nr 134. 3

bund frågan om hjälp till flyktingar på sitt program. Den drivande kraften bakom denna hjälpverksamhet var som bekant norrmannen Fridtjof Nansen, vilken från 1921 fram till sin död 1930 verkade som Nationernas För­ bunds Höge Kommissarie för flyktingar. På Nansens initiativ tillkom åt­ skilliga internationella avtal, dels om utställandet av legitimationsbevis (s. k. Nansenpass) åt flyktingar, dels ock avseende deras rättsliga ställning i all­ mänhet. Utmärkande för samtliga under Nationernas Förbunds medver­ kan tillkomna internationella avtal i flyktingfrågor var deras restriktiva karaktär, i det att de blott gällde vissa, för varje särskilt fall noggrant be­ stämda grupper av flyktingar. År 1935 väcktes i Nationernas Förbunds generalförsamling förslag om att Nationernas Förbund skulle åtaga sig skyddet av samtliga flyktingar och statslösa personer, men förslaget stötte på motstånd från många staters sida och blev icke antaget. En internationell kommitté för flyktingfrågor, upp­ rättad vid en internationell konferens i Evian 1943, uppställde som sitt mål att skydda »envar, varhelst han än må befinna sig, som till följd av hän­ delser vilka inträffat i Europa har blivit eller kan bliva nödsakad att lämna sitt vistelseland av hänsyn till faror, som hotar hans liv eller frihet på grund av hans ras, religion eller politiska åskådning». Omständigheterna vid tiden för beslutets fattande medgav likväl icke att detta kunde förverkligas i den utsträckning som från början avsetts. Kommitténs fortsatta hjälparbete kom därför icke att i praktiken inriktas på andra än tyska, österrikiska och spanska flyktingar. Sedan Nationernas Förbunds Höge Kommissarie för flyktingar den 31 december 1946 nedlagt sin verksamhet, övertog emellertid kommittén därjämte dennes dittillsvarande uppgifter beträffande äldre flyk­ tingkategorier. Kommittén tog år 1946 ett betydelsefullt initiativ genom att till London sammankalla en konferens med uppgift att utarbeta en överenskommelse om utfärdandet av resedokument åt flyktingar. Resultatet av konferensen blev en den 20 oktober 1946 dagtccknad konvention, vartill Sverige anslutit sig och vars text med bilaga i det närmaste oförändrad har fogats vid den konvention, om vars ratifikation nu är fråga. Redan medan det andra världskriget pågick, stod det klart, att detta satt i rörelse skaror av hjälpbehövande flyktingar och från sina hemorter med tvång fördrivna personer, s. k. »displaced persons», av en förut okänd stor­ leksordning, som påkallade hjälpåtgärder av en helt annan omfattning än efter det första världskrigets slut. En för ändamålet upprättad organisa­ tion, United Nations Relief and Rehabilitation Administration, vanligen be­ nämnd UNRRA, stod beredd att under andra världskrigets slutskede och tiden närmast därefter, delvis i samarbete med lokala militära och civila myndigheter, omhändertaga dessa rotlösa människor samt sörja för deras underhåll och hemsändande. Mer än sju millioner människor hade redan före utgången av år 1945 genom denna organisations försorg blivit repatrierade.

4 Kungl. Maj.ts proposition nr 134.

Spörsmålet om hjälp åt flyktingar och »displaced persons» ansågs av Förenta Nationerna vara av sådan vikt, att detsamma blev upptaget till be­ handling redan under första delen av generalförsamlingens första ordina­ rie sammanträde. Genom en resolution den 12 februari 1946 beslöt så­ lunda generalförsamlingen att hänskjuta hela flyktingproblemet till ekono­ miska och sociala rådet för en grundlig undersökning. I anledning härav tillsatte ekonomiska och sociala rådet en kommitté bestående av represen­ tanter för 20 stater, däribland dock icke några skandinaviska. Resultatet av kommitténs arbete blev ett förslag till stadga för en internationell flyk­ tingorganisation. I ett bihang till stadgan återfanns regler, som närmare bestämde vilka kategorier av flyktingar som skulle utgöra föremål för orga­ nisationens verksamhet. Genom resolution den 15 december 1946 godkände sedermera Förenta Nationernas generalförsamling en stadga för Internatio­ nella flyktingorganisationen (1RO) jämte tillhörande bihang. Stadgan ratifi­ cerades av 18 stater, däribland Danmark och Norge, samt trädde i kraft den 20 augusti 1948. Sverige anslöt sig icke till organisationen men bidrog till kostnaderna för dess verksamhet med ett belopp av 50 millioner kronor. Flyktingorganisationen, som erhöll ställningen av ett Förenta Nationernas fackorgan, hade till huvudsakliga arbetsuppgifter att hemsända flyktingarna till deras hemland och att i fråga om dem som icke kunde återvända sörja för att de vunne utkomst i annat land. Ett annat åliggande för organisa­ tionen, även detta av stor vikt, var att vaka över att flyktingarna kom i åt­ njutande av rättsligt och politiskt skydd. Internationella flyktingorgani­ sationen övertog vidare från den 1 juli 1947 de funktioner, som dittills ut­ övats av den förut omnämnda internationella kommittén för flyktingfrågor och av UNRRA. Internationella flyktingorganisationen var icke från början avsedd att hava annat än tillfällig karaktär. Dess verksamhet upphörde också i febru­ ari 1952. Dessförinnan hade Förenta Nationernas generalförsamling vid sitt fjärde ordinarie sammanträde genom en resolution den 3 december 1949 inrättat en befattning såsom Förenta Nationernas Höge Kommissarie för flyktingar från och med den 1 januari 1951. Vid generalförsamlingens nästföljande ordinarie sammanträde 1950 godkändes statuter för flyktingkom­ missarien. Enligt dessa skall flyktingkommissarien, som har att handla efter direktiv av generalförsamlingen och av ekonomiska och sociala rådet, tillförsäkra flyktingarna internationellt skydd och söka få till stånd perma­ nenta lösningar av deras problem. Vidare skall han vaka över tillämpning­ en av internationella konventioner till skydd för flyktingarna. Till flykting­ kommissarie för en tid av tre år valde generalförsamlingen den 14 decem­ ber 1950 den tidigare nederländske justitieministern G. J. van Heuven Goedhart. Flyktingkommissarien bedriver sin verksamhet från Geneve. Hans mandat har genom beslut av generalförsamlingen sistlidna höst för­ längts på ytterligare fem år. Genom resolution den 8 augusti 1949 beslöt ekonomiska och sociala rå­ det tillsätta en särskild expertkommitté med uppgift att i första hand ut­

Kungl. Maj.ts proposition nr 134. 5

reda frågan, huruvida det kunde anses önskvärt att utarbeta en generell konvention om flyktingars och statslösa personers rättsliga ställning samt att, därest så befunnes vara fallet, utarbeta en sådan konvention. Kommittén, som sammanträdde i Lake Success den 16 januari—16 februari 1950, över­ lämnade till ekonomiska och sociala rådets elfte sammanträde ett förslag till flyktingkonvention. Rådet företog icke någon detaljbearbetning av förslaget utan nöjde sig med att antaga en inledning till konventionen samt en de­ finition av vad som i konventionen skulle förstås med flykting. Därefter beslöt rådet att återförvisa förslaget till expertkommittén med uppdrag att omarbeta detsamma, varvid den av rådet antagna inledningen och defini­ tionen av begreppet flykting skulle komma till användning. Sedan kom­ mittén på nytt sammanträtt, nu i Geneve den 14—25 augusti 1950, antog kommittén sistnämnda dag en rapport till generalförsamlingen, innehållande en reviderad text till flyktingkonvention. Ärendet behandlades i generalför­ samlingen i samband med frågan om tillsättandet av flyktingkommissarie. Sedan generalförsamlingen antagit ett av dess tredje utskott utarbetat för­ slag till artikel 1 (innefattande definition av begreppet flykting), beslöt generalförsamlingen genom resolution den 14 december 1950 att låta sam­ mankalla en diplomatisk konferens för vidare behandling av frågan om en flyktingkonvention. Konferensen sammanträdde i Geneve den 2—28 juli 1951. I densamma deltog befullmäktigade regeringsombud för 26 stater. Sverige företräddes av utrikesrådet Sture Petrén, biträdd av sekreteraren i utrikesdepartementet Folke Persson. Till grund för sitt arbete beslöt kon­ ferensen att lägga det av expertkommittén utarbetade konventionsutkastet med den ändring av artikel 1, som beslutats av generalförsamlingen. Efter en fullständig genomgång av utkastet upprättades vid konferensen en konvention angående flyktingars rättsliga ställning, vilken vid konfe­ rensens slut den 28 juli 1951 undertecknades av följande stater, nämligen Belgien, Colombia, Danmark, Jugoslavien, Liechtenstein, Luxemburg, Neder­ länderna, Norge, Schweiz, Storbritannien, Sverige och Österrike. Den tid, inom vilken konventionen därefter stod öppen för undertecknande, utgick den 31 december 1952. Konventionen hade då undertecknats av ytterligare åtta stater, nämligen Brasilien, Frankrike, Grekland, Israel, Italien, Turkiet, Förbundsrepubliken Tyskland och Vatikanstaten. För stat som underteck­ nat konventionen blir denna icke bindande utan efterföljande ratifikation. I stället för undertecknande och ratifikation kan emellertid ske anslutning till konventionen, genom vilken åtgärd vederbörande stat omedelbart blir bunden. Konventionen träder dock icke i kraft förrän å nittionde dagen efter deponeringen hos Förenta Nationernas generalsekreterare av det sjätte ratifikations- eller anslutningsinstrumentet. Intill denna dag har konven­ tionen ratificerats endast av Danmark, Norge, Belgien, Luxemburg och Förbundsrepubliken Tyskland. Därutöver bar Australien den 22 januari 1954 deponerat sitt anslutningsdokument, i följd varav konventionen kom­ mer alt träda i kraft den 22 april 1954.

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 134.

Angående konventionens innehåll må här lämnas följande redogörelse: I den korta, förut berörda inledningen till konventionen göres bl. a. en hänvisning till att Förenta Nationerna såväl i sin stadga som i den univer­ sella förklaringen den 10 december 1948 om de mänskliga rättigheterna fastslagit grundsatsen, att människorna utan åtskillnad skall åtnjuta de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. I art. 1 fastställes vilka kategorier av flyktingar, som skall erhålla det skydd och de förmåner konventionen avser att skänka. Den egentliga de­ finitionen av uttrycket »flykting» återfinnes i artikelns första avsnitt, un­ der A. Här uppräknas till en början vissa kategorier, som genom tidigare mellanfolkliga fördrag erhållit en internationell status. Den första av dessa flyktinggrupper består av ryska och armeniska flyk­ tingar, vilka åsyftas i Genéveprotokollet den 12 maj 1926 avseende identi­ tetsbevis åt ryska och armeniska flyktingar och innefattande ändring i och tillägg till de tidigare protokollen i samma ämne den 5 juli 1922 och den 31 maj 1924. Enligt 1926 års protokoll skall med rysk flykting förstås per­ son av ryskt ursprung, som icke åtnjuter sovjetregeringens skydd och vil­ ken icke har förvärvat annat medborgarskap, samt med armenisk flykting person av armeniskt ursprung, som förut varit medborgare i ottomanska riket men som icke åtnjuter skydd av turkiska republikens regering samt icke heller har förvärvat annat medborgarskap. Nästa hithörande grupp utgöres av flyktingar från Främre Orienten, vil­ ka är hänförliga under Genéveprotokollet den 30 juni 1928 angående ut­ vidgning av vissa till förmån för ryska och armeniska flyktingar vidtagna åtgärder till att omfatta ytterligare kategorier av flyktingar. Protokollet tager till en början sikte på flyktingar av assyriskt eller assyro-kaldeiskt ur­ sprung samt vissa närstående flyktingsgrupper av syrisk eller kurdisk här­ stamning, för vilka samtliga är gemensamt, att de icke åtnjuter skydd av den stat de tidigare tillhört och att de icke förvärvat medborgarskap i annat land. Vidare skall 1928 års protokoll vara tillämpligt jämväl på varje förut­ varande medborgare i ottomanska riket av turkisk härstamning, vilken till följd av Lausanneprotokollet den 24 juli 1923 angående folkutbytet mellan Turkiet och Grekland icke längre är berättigad åtnjuta turkiska republikens skydd och icke heller har förvärvat medborgarskap i annat land. Samtliga nu beskrivna flyktingkategorier har genom Genévekonventionen den 28 oktober 1933 angående flyktingars internationella ställning fått sig tillerkända nya förmåner i rättsligt hänseende. En tredje grupp flyktingar, som tidigare erhållit internationell status, be­ står av flyktingar från det nationalsocialistiska Tyskland, vilka avses i Ge­ névekonventionen den 10 februari 1938 angående tyska flyktingars rättsliga ställning. Denna konvention omfattar dels personer, vilka innehar eller in­ nehaft tyskt medborgarskap och icke äger medborgarskap i annan stat, dels ock statslösa personer vilka, efter att hava tagit hemvist inom det tys­ ka statsområdet, lämnat detsamma och vilka icke genom förut upprättade konventioner eller protokoll erhållit internationell status. I konventionen

Kungl. Maj:ts proposition nr 134. 7

förutsattes beträffande båda slagen av flyktingar, att de icke kunde påräk­ na vare sig rättsligt eller faktiskt skydd av tyska regeringen. Konventionen är vidare icke tillämplig på den som lämnat Tyskland av skäl, uteslutande hänförliga till den personliga bekvämligheten. En fjärde grupp hithörande flyktingar utgöres av flyktingar från Öster­ rike, vilka åsyftas i ett tilläggsprotokoll den 14 september 1939 till Genévekonventionen den 10 februari 1938. Härunder ingår dels personer vilka, efter att hava innehaft österrikiskt medborgarskap, därefter förvärvat tyskt med­ borgarskap men icke därutöver medborgarskap i något annat land, dels ock statslösa personer vilka, efter att hava tagit hemvist inom det österrikiska statsområdet, lämnat detta och vilka icke omfattas av tidigare konventioner och protokoll rörande flyktingar. Beträffande båda slagen flyktingar för­ utsätter tilläggsprotokollet att de icke, vare sig faktiskt eller rättsligt, åt­ njöt den tyska regeringens beskydd. Slutligen hänvisar den nya konventionen i nu förevarande sammanhang även till Internationella flyktingorganisationens stadga och däremot sva­ rande definition av begreppet flykting. Denna definition återfinnes i ett till själva stadgan anknutet bihang, vars text fastställts genom Förenta Natio­ nernas ekonomiska och sociala råds resolution den 16 februari 1946. Den omfattar, till en början, förutom de förut uppräknade fyra flyktingsgrup­ perna, spanska republikaner och andra offer för falangistregimen i Spanien ävensom personer, som fallit offer för de nazistiska eller fascistiska regi­ merna eller för de på dessas sida i andra världskriget stridande våldsregimerna eller för quislings- och därmed jämställda regimer, som bistått de förra mot de allierade. Vidare ingår emellertid under den nu ifrågavarande definitionen även varje annan person, som befann sig utanför sitt hemland eller, beträffande statslös, utanför det land, vari han haft sin vanliga vistelse­ ort, och vilken till följd av händelser inträffade efter andra världskrigets ut­ brott icke kunde eller icke önskade begära skydd av sitt hemlands regering. Slutligen omfattar denna definition även envar som, under förutsättning att han haft sitt hemvist i Tyskland eller Österrike och antingen är av isra­ elitisk härstamning eller varit utländsk medborgare eller statslös, fallit of­ fer för nazistisk förföljelse samt med våld kvarhållits i endera av sagda stater eller, efter att hava tvungits att fly därifrån, återförts dit till följd av krigshändelserna, allt under förutsättning att vederbörande icke därefter på stadigvarande sätt ånyo blivit bosatt i landet. I betraktande av anledning­ en till flyktingorganisationens tillkomst har helt naturligt tyska medbor­ gare och medborgare i stat, som deltagit i kriget på Tysklands sida, varit uteslutna från hjälp genom organisationen. Här må anmärkas, att av de nu omnämnda tidigare överenskommelserna och protokollen Sverige endast är anslutet till protokollet den 12 maj 1926. Eller uppräknande av de nu omtalade flyktingkategorierna med tidigare internationell status innehåller den nya konventionens definition av begrep­ pet flykting såsom ett andra led det allmänt hållna stadgandet, att med flykting skall förstås den som till följd av händelser, som inträffat före den

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 134.

1 januari 1951, och i anledning av välgrundad fruktan för förföljelse på grund av sin ras, religion, nationalitet, tillhörighet till viss samhällsgrupp eller politiska åskådning befinner sig utanför det land, vari han är med­ borgare, samt är ur stånd att eller på grund av sådan fruktan som nyss sagts icke önskar begagna sig av sagda lands skydd. Vad angår statslös, skall en sådan betraktas såsom flykting, därest han till följd av händelser som förut sagts befinner sig utanför det land, vari han tidigare haft sin vanliga vistelseort, och icke kan eller vill återvända till sitt förutvarande vistelseland. Beträffande den som är medborgare i mera än ett land föreskrives, att han icke skall anses vara i avsaknad av sitt hemlands skydd, därest han utan bärande skäl grundat på berättigad fruktan underlåtit att begagna sig av något av de länders skydd, i vilka han är medborgare. I fråga om den begränsning i definitionen, som ligger däri att flyktingskapet skall hava orsakats av händelser inträffade före den 1 januari 1951, må framhållas, att även personer, vilka flytt först efter detta datum, kom­ mer att omfattas av konventionen, under förutsättning att flykten kan sägas hava varit en följd av politiska omvälvningar som ägt rum före den angiv­ na dagen. Det konventionsutkast, som utgjorde underlag vid utarbetandet av kon­ ventionen, innehöll icke någon begränsning av begreppet flykting ur geo­ grafiska synpunkter. Under konferensen framträdde emellertid på denna punkt betydande motsättningar, vilka icke kunde överbryggas. Från åtskil­ liga staters sida hävdades med stor kraft, att en begränsning till händelser, som inträffat på den europeiska kontinenten, vore oundgängligen erforder­ lig för att icke en signatärmakt genom en alltför vidsträckt definition skul­ le löpa risk att ådraga sig förpliktelser av oöverskådlig omfattning. Som ett annat argument för denna linje framfördes också, att de flesta av konven­ tionens bestämmelser enligt samma staters åsikt blivit utformade med tan­ ke på de ekonomiska och sociala förhållandena i europeiska länder. Andra delegationer, däribland de skandinaviska, intog en motsatt ståndpunkt och uttalade sig för en universell bestämning av flyktingbegreppet. Resultatet av debatten blev en under angivna förhållanden enhälligt antagen kompromiss­ lösning, som återgivits i art. 1 under B. Innebörden härav är att med det i art. 1 under A förekommande uttrycket »händelser som inträffat före den 1 januari 1951» skall kunna förstås antingen »händelser som inträffat i Europa före den 1 januari 1951» eller »händelser som inträffat i Europa eller annorstädes före den 1 januari 1951». En stat skall följaktligen senast då den undertecknar eller ratificerar konventionen eller ansluter sig till densamma genom en uttrycklig förklaring angiva, huruvida staten i fråga, med hänsyn till de förpliktelser den åtager sig enligt konventionen, antager den vidare eller den mera begränsade definitionen av flyktingbegreppet. Enligt de i fortsättningen av art. 1, under C, meddelade bestämmelserna är en person att anse såsom flykting i konventionens mening endast så länge vederbörande är utsatt för ett aktuellt hot av sådant slag, som avses under A. Konventionen skall sålunda upphöra att vara tillämplig på den,

Kungl. Maj:ts proposition nr 134. 9

som frivilligt ånyo begagnar sig av sitt hemlands skydd eller frivilligt åter­ förvärvar ett förlorat medborgarskap eller vinner medborgarskap i ett nytt land eller frivilligt åter bosätter sig i det land, som han lämnat eller utan­ för vilket han fortsatt att uppehålla sig på grund av fruktan för förföljelse. Detsamma skall gälla beträffande den som icke kan fortfara att vägra be­ gagna sig av det lands skydd, vari han är medborgare, ävensom beträffande statslös som kan återvända till det land, vari han tidigare haft sin vanliga vistelseort, allt enär de omständigheter, till följd av vilka vederbörande bli­ vit erkänd såsom flykting, icke längre föreligger. I anslutning till sistnämn­ da stadgande innehöll det ursprungliga konventionsutkastet en undantags­ bestämmelse av innebörd, att ställningen såsom flykting icke skulle frånkännas en person vilken, efter det att anledning till fruktan för förföljelse bortfallit, likväl icke önskade begagna sig av sitt hemlands skydd under före­ bärande av andra skäl än sådana som vore uteslutande hänförliga till den personliga bekvämligheten. Med denna bestämmelse åsyftades, enligt vad vid konferensen upplystes, huvudsakligen det förhållandet, att för judiska flyk­ tingar från Tyskland utståndna egna lidanden och dödandet av nära anför­ vanter ofta grundade ett själsligt hinder mot återvändande till Tyskland även sedan normala samhällsförhållanden där återställts. Ovillighet att åter­ vända betingad enbart av ekonomiska hänsyn skulle emellertid enligt denna tolkning icke få vinna beaktande. Då emellertid under det ifrågavarande stadgandet i utkastet på grund av dess allmänt hållna avfattning kunde föras även andra fall av ovillighet att återvända till hemlandet än de åberopade, avvisade konferensen detsamma. I stället intogs i konventionen en före­ skrift av innebörd, att flykting tillhörande någon av de förut uppräknade kategorier, som redan tidigare erhållit internationell status, alltjämt skall betraktas såsom flykting, även om han icke längre hotas av förföljelse i det land vari han är medborgare men likväl för en vägran att begagna sig av dettas skydd kan åberopa tungt vägande skäl grundade på tidigare för­ följelse. En motsvarande föreskrift beträffande statslösa tager sikte på deras förhållande till det tidigare vistelselandet. Ytterligare några slag av flyktingar skall enligt bestämmelserna under D, E och F i art. 1 icke omfattas av konventionen. Flyktingar, vilka åtnjuter skydd eller bistånd av andra Förenta Nationernas organ eller institutioner än Förenta Nationernas Höge Kommissarie för flyktingar, är sålunda un­ dantagna, så länge sådant skydd eller bistånd lämnas dem. De flyktingar, på vilka detta stadgande för närvarande är tillämpligt, är de arabiska flyk­ tingarna från Palestina, till vilka hjälp lämnas genom Förenta Nationer­ nas hjälporganisation för Palestinaflyktingar. Vidare undantages den som av vederbörande myndigheter i det land, vari han bosatt sig, erkännes hava de rättigheter och skyldigheter, som är förbundna med innehav av medborgarskap i sagda land. Detta stadgande tager sikte på exempelvis flyktingar från Östtyskland, som tagit sin tillflykt till Förbundsrepubli­ ken Tyskland, samt på de flyktingar av turkisk härstamning, vilka nöd­ gats fly till Turkiet från Bulgarien, ävensom på flyktingar från Indien eller

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 134.

Pakistan, vilka fortfarande uppehåller sig i den andra av dessa båda stater. Slutligen är från konventionsskyddet uteslutna, förutom krigsförbrytare och vissa därmed jämställda brottslingar, de som med skäl kan antagas tillhöra den internationella förbrytarvärlden. Ehuru konventionens grundläggande syfte är att tillförsäkra flyktingarna rättigheter och förmåner av den art och i den omfattning som beskrives i de skilda artiklarna, har det icke kunnat bortses från att en flykting i gen­ gäld har åtskilliga skyldigheter gentemot det land, i vilket han funnit en fristad. Det har därför befunnits lämpligt att i art. 2 intaga en erinran om dessa allmänna skyldigheter, av vilka särskilt framhålles förpliktelsen att ställa sig til] efterrättelse i vistelselandet gällande lagar och föreskrifter samt anordningar, som där vidtages i syfte att upprätthålla den allmänna ordningen. Enligt art. 3 förbinder sig konventionsstaterna att icke vid konventionens tillämpning göra åtskillnad mellan flyktingar med hänsyn till deras ras, religion eller ursprungsland. Art. 4 garanterar därefter flyktingarna lika vidsträckt religionsfrihet och rätt att bestämma över sina barns religiösa uppfostran som vistelselandets egna medborgare. I art. 5 fastslås, att kon­ ventionens bestämmelser icke får minska de rättigheter och förmåner som redan kan hava beviljats flyktingar oberoende av konventionen. Art. 6 inne­ håller en tolkningsregel för det i konventionen ofta förekommande uttrycket »under samma förhållanden». Detta uttryck förlänas härigenom den inne­ börd, att alla de förutsättningar (i synnerhet sådana hänförliga till längden av och betingelserna för uppehåll och vistelse) vilka vederbörande skulle behöva uppfylla för att komma i åtnjutande av någon viss rättighet, om han icke vore flykting, måste uppfyllas av honom med undantag för förutsätt­ ningar, som till sin natur är sådana, att en flykting icke kan uppfylla dem. Då det gällde att bestämma omfattningen av de rättigheter och förmåner, som skulle tillerkännas en flykting i hans nya vistelseland, hade konferen­ sen att välja mellan tre principlösningar: full jämställdhet med vistelse­ landets egna medborgare, ställning lika med utländsk medborgare av mest gynnad nation och slutligen ställning, som icke är ofördelaktigare än utlän­ ningars i allmänhet. Valet utföll så, att i art. 7 till en början i mom. 1 fast­ slås som allmän grundsats, att flyktingar, i den mån konventionen icke själv innehåller för dem mera förmånliga bestämmelser, skall tillerkännas samma ställning som utlänningar i allmänhet. Därefter har emellertid i mom. 2 intagits ett stadgande av innebörd, att en flykting efter tre års vis­ telse i en konventionsstat automatiskt skall tillerkännas alla förmåner, för vilkas åtnjutande av utlänning staten i fråga eljest uppställt ett villkor om ömsesidighet i lagstiftningen ( réciprocité législative). I mom. 3 ålägges konventionsstat att icke fråntaga flyktingarna rättighe­ ter och förmåner, till vilka de oberoende av ömsesidighet redan är berätti­ gade vid tidpunkten för konventionens ikraftträdande för staten i fråga. Här­ utöver har i mom. 4 upptagits en allmän rekommendation till konventions­ staterna att låta flyktingarna komma i åtnjutande av en ännu gynnsam­

Kungl. Maj.ts proposition nr 134. 11

mare behandling än den som stadgas i artikelns föregående moment. Här åsyftas bl. a. möjligheten att tillerkänna flykting även sådana förmåner, vilka beviljas annan utlänning allenast såsom en följd av bestämmelser om ömsesidighet i ett mellan hans hemland och vistelselandet ingånget avtal (réciprocité diplomatique). De två nästföljande artiklarna har avseende på exceptionella åtgärder, som en stat i något visst läge kan anse sig föranlåten vidtaga mot medbor­ gare i en främmande stat. I det ursprungliga konventionsutkastet hade före­ slagits att, i vad gällde undantagsåtgärder som kunde komma att vidtagas mot medborgare i någon viss stat eller beträffande deras egendom, sådana åtgärder icke skulle vinna tillämpning mot en flykting enbart på grund av hans egenskap av medborgare i ifrågavarande stat. Denna formulering be­ aktade emellertid icke att i åtskilliga länder på det nu ifrågavarande om­ rådet gällde lagar, så avfattade att de icke möjliggjorde ett automatiskt fri­ tagande av flyktingar från bestämmelser, som meddelats angående medbor­ gare i viss stat. Med hänsyn härtill har i art. 8, jämte det i konventions­ utkastet innefattade stadgandet i ämnet, intagits en föreskrift, som öpp­ nar alternativ möjlighet för en stat att väl låta en undantagslagstiftning av ifrågavarande typ till en början vinna tillämpning även på flyktingar med medborgarskap i den stat, som lagstiftningen avser, men därefter ge­ nom ett dispensförfarande i de enskilda fallen fritaga flyktingarna från lagstiftningens verkningar. Med den avfattning art. 8 sålunda erhållit med­ ger artikeln även möjlighet att göra en av förhållandena påkallad skillnad mellan olika slag av flyktingar. Det blir t. ex. möjligt att upprätthålla en egendomsindragning vidtagen mot en person vilken, efter att under lång tid hava varit solidarisk med en våldsregim i sitt hemland, först när dennas tillvaro står på spel gör sig till dess motståndare och tager sin tillflykt till annat land samt där under åberopande av sin egenskap av flykting gör an­ språk på att fritagas från undantagsåtgärder riktade mot medborgare i dik­ taturlandet. Dessa grundsatser beträffande undantagsåtgärder står i nära samband med innehållet i art. 9, som medger en mera vidsträckt befogenhet för en konventionsstat att mot någon viss person vidtaga åtgärder av provisorisk na­ tur. I krigstid eller eljest i en situation, som i konventionstexten beskrives med orden »under andra allvarliga och utomordentliga förhållanden», skall en konventionsstat sålunda vara oförhindrad att gentemot en person pro­ visoriskt sätta i verket sådana åtgärder, som staten för sin säkerhet fin­ ner oundgängligen erforderliga. Härigenom blir det möjligt för en stat att ingripa mot en viss utlänning utan hinder av att denne gör gällande att han är flykting. Staten skall vara skyldig att därefter vidtaga en utredning av fallet. Utvisar denna att vederbörande verkligen är flykting och att upprätthållandeL av de beslutade åtgärderna icke är nödvändigt för statens sä­ kerhet, skall desamma återkallas. Stadgandet i fråga har bl. a. syftning på personer, som utger sig för flyktingar men i själva verket är spioner för utländsk makt och då i första hand för sitt hemland. Vidare kan stadgan­

12 Kungl. Maj.ts proposition nr 134.

det komma till användning på flyktingar från ett land, med vilket flyk­ tingarnas vistelseland råkar i krig. I en sådan situation är det tydligen rim­ ligt, att vistelselandets myndigheter skall omedelbart kunna internera alla personer med medborgarskap i fiendelandet för att först sedermera från­ skilja sådana flyktingar, vilka efter närmare undersökning kan förutsättas förhålla sig lojalt mot vistelselandet. Art. 10 innehåller ett stadgande om en särskilt gynnsam beräkning av vistelsetid för tvångsförflyttade personer, som blivit flyktingar. I art. 11 bär intagits en uppmaning till konventionsstat att i fråga om flykting, som regelmässigt är anställd som besättningsmedlem ombord på fartyg under statens flagga, visa särskild välvilja vid behandling av ansökningar om bosättningstillstånd, om utrustning med resedokument eller om tillfälligt uppehållstillstånd för underlättande av bosättning i annat land. Art. 12 innehåller regeln, att flyktings personalstatut skall vara lagen i den stat, där flyktingen har sitt hemvist (domicile), eller, därest flyktingen saknar hemvist, lagen i den stat, där flyktingen har sin vistelseort (residence, résidence). Ehuru ett flertal av de på konferensen representerade staterna i sin internationella privaträtt tillämpar nationalitetsprincipen, be­ fanns nämligen den vid konferensen dominerande åsikten vara att, även om en flykting icke gått förlustig sitt medborgarskap i hemlandet, det icke skäligen kunde av honom fordras, att han under en måhända avsevärd tid efter sin flykt skulle fortsätta att i personligt hänseende vara underkastad hemlandets lagstiftning. Ett särskilt skäl för denna ståndpunkt var, att lag­ stiftningen i de länder, från vilka flyktingskarorna utgått, ofta på ett ge­ nomgripande sätt omvandlats efter principer i direkt motsättning till värde­ ringar och grundsatser omfattade såväl av hemlandets tidigare lagstiftning som av den i vistelselandet gällande. Under diskussionen av denna artikel åskådliggjordes vidare med tydliga exempel svårigheten att i händelse av nationalitetsprincipens antagande alltid på ett tillfredsställande sätt utröna vilkets land lag som i det särskilda fallet skulle tillämpas. Ytterligare iramhölls, att det ofta kunde vara svårt eller rent av omöjligt att få klarhet om huruvida en flykting formellt expatrierats genom beslut av myndighet i hemlandet. Inför de argument som sålunda kunnat anföras till förmån för domicilprincipen och med hänsyn till att i Sverige en undersökning inletts om lämpligheten att i viss utsträckning övergå från nationalitetsprincipen till domicilprincipen, fann sig den svenska delegationen kunna, såvitt gäller den begränsade grupp utlänningar som omfattas av konventionen, acceptera ett avsteg från den i Sverige alltjämt gällande huvudprincipen. Frågan huru­ vida förevarande stadgande i konventionen nödvändiggjorde ett svenskt förbehåll avseende en övergångstid, lämnades därför öppen. — I art. 12 in­ går slutligen även ett stadgande om skydd för tidigare förvärvade rättighe­ ter, som för flyktingen uppkommit under hans förutvarande personalstatut. Såsom i art. 7 inom. 1 antytts, tillerkänner konventionen i vissa hän­ seenden flykting en förmånligare ställning än som tillkommer utlänningar i allmänhet. Samma rättigheter som statens egna medborgare skall sålunda

Kungl. Maj:ts proposition nr 134. 13

flykting åtnjuta i följande hänseenden: skydd för industriell, litterär och konstnärlig äganderätt (art. 14), rätten att tala och svara inför domstol, däri inbegripna förmånerna av fri rättshjälp och befrielse från skyldighet att ställa säkerhet för rättegångskostnad (art. 16), tilldelning i händelse av ransonering vid varuknapphet (art. 20), rätt till bottenskoleundervisning i statliga och kommunala skolor (art. 22 mom. 1), understöd och bistånd från det allmänna i händelse av nöd (art. 23), förmåner på arbetslagstiftningens och socialförsäkringens område, varunder i mån av statlig reglering uttryckligen inbegripes bl. a. föreskrifter beträffande avlöning, arbetstidens längd, övertid, betald semester, minimiålder för arbetsanställning, lärlingskap och yrkesutbildning samt åtnjutande av förmåner enligt kollektivav­ tal, ävensom förmåner beträffande socialhjälp vid olycksfall i arbete, moder­ skap, sjukdom, invaliditet, ålderdom, dödsfall, arbetslöshet, familjeförsörjningsskyldighet och liknande (art. 24 mom. 1) samt beskattning (art. 29). Följande inskränkningar är emellertid att observera. För nationell be­ handling i fråga om immateriell äganderätt och tillgång till domstolarna uppställes som villkor, att flyktingen skall hava sin vanliga vistelseort (habitual residence, résidence habituelle) inom den stat varom fråga är. På socialförmånernas område medger vidare art. 24 mom. Ib) rätt till förbe­ håll i vissa närmare angivna hänseenden, nämligen dels för att skydda re­ dan förvärvade rättigheter eller rättigheter, som håller på att förvärvas, dels ock för att undantaga förmåner eller delar av förmåner, som uteslutande be­ kostas av allmänna medel eller skulle utgå till personer, vilka icke i fråga om erläggande av avgifter uppfyller stadgade förutsättningar. Under överläggningarna om art. 24 mom. 1 framhölls från svensk sida, att Sverige i stort sett beredde utlänningar samma sociala förmåner som landets egna medborgare. Dock påpekades, att i Sverige folkpensionens be­ lopp icke vore bestämt i någon relation till tidigare arbetsinsats eller erlagda avgifter, vilket tydligen utgjorde ett hinder mot att automatiskt utsträcka denna socialförmån även till inflyttade utlänningar. Slutligen upplystes, att i fråga om vissa av de socialförmåner, beträffande vilka den förut angivna huvudregeln om likställighet mellan egna medborgare och utländska med­ borgare skulle gälla, den svenska lagens tekniska utformning av bestäm­ melserna angående utländska medborgare i vissa hänseenden skilde sig från bestämmelserna för svenska medborgare. De sålunda anmärkta förhål­ landena medförde icke någon jämkning i konventionstextcn, men den svenske representanten tillkännagav, att de kunde komma att föranleda ett svenskt förbehåll mot nu förevarande artikel. Till de stadganden i art. 24 mom. 1, för vilka i det föregående redogjorts, ansluter sig en i mom. 2 av samma artikel intagen föreskrift av innebörd, att ersättning för olycksfall i arbete eller för yrkessjukdom som utbetalas i anledning av flyktings död skall utgå utan hinder av att förmånstagaren vistas i annan stat än den varifrån ersättningen utgår. Betydelsefullt är även innehållet i mom. 3 av samma artikel. Här stadgas att, i den mån konventionsstaterna inbördes träffat eller kommer att träffa överenskommelser

14 Kungl. Maj-.ts proposition nr 134.

om vidmakthållandet av rätt till socialförmåner som förvärvats eller håller på att förvärvas, sådana förmåner skall åtnjutas även av flyktingar, under förutsättning att dessa uppfyller de villkor, som föreskrivits för medbor­ garna i de stater vilka träffat överenskommelserna i fråga. Även den form av behandling förmånligare än utlänningar i allmänhet som består i behandling såsom mest gynnad utlänning tillerkännes flykting­ arna i några av konventionens artiklar. Denna behandling skall sålunda en­ ligt art. 15 tillkomma flyktingar i vad angår rätten att tillhöra samman­ slutningar utan politiska eller vinstsyften och fackföreningar. Samma ställ­ ning skall tillkomma flykting i fråga om rätten att antaga och innehava lönad anställning enligt vad som föreskrives i art. 17 mom. 1. Ännu mera värdefull för en flykting är fortsättningen av samma artikel. I mom. 2 stad­ gas sålunda att, därest utlännings rätt till arbetsanställning beskurits till skydd för den inhemska arbetsmarknaden, en flykting skall vara undan­ tagen från sådana inskränkningar, om han uppfyller något av följande vill­ kor, nämligen att han antingen vistats i landet i tre år, eller är gift och sam­ manbor med medborgare i detta, eller ock har barn med sådant medborgar­ skap. Från svensk sida framhölls under överläggningarna om utformningen av detta moment, att Sverige tillämpade ett system med obligatoriska arbets­ tillstånd för utlänningar samt att undantag härifrån till förmån för nu avsedda kategorier sannolikt icke kunde medges, varför på denna punkt ett svenskt förbehåll mot artikeln kunde förutses bliva erforderligt. I art. 17 har slutligen under mom. 3 även intagits en allmän rekommendation till konventionsstaterna att i fråga om rätten att antaga och innehava lönad anställning likställa flykting med statens egna medborgare, och detta i syn­ nerhet beträffande flykting, som inkommit på statens område inom ramen för planerad anskaffning av arbetskraft eller immigration. Konventionen innehåller vidare ett antal bestämmelser angående en rad särskilda rättigheter, i fråga om vilka skall gälla den i art. 7 mom. 1 fast­ slagna huvudregeln om likställande av flyktingar med utlänningar i allmän­ het. I denna grupp särskilt behandlade sådana rättigheter ingår: rätten att förvärva äganderätt och andra rättigheter till lös och fast egendom, var­ under särskilt omnämnes hyreskontrakt (art. 13), rätten att utöva näring (art. 18), rätten att utöva fria yrken (art. 19), rätten till bostad vid bostadsreglering (art. 21), rätten till deltagande i den högre undervisningen samt till nedsättning i avgifter därför och till stipendier (art. 22 mom. 2) även­ som rätten att välja vistelseort och att röra sig fritt inom statsområdet (art. 26). Rätten till bistånd av myndigheterna behandlas i art. 25. Då en flykting för utövande av en rättighet skulle enligt vanliga regler behöva bistånd av utländsk myndighet, till vilken han emellertid såsom flykting icke kan hänvända sig, skall vistelselandet sörja för att motsvarande hjälp lämnas honom av någon dess myndighet eller av internationell myndighet. Myndighet som nu avses skall tillhandahålla flyktingen de handlingar och intyg, som i van­ liga fall skulle hava utställts åt honom av hans hemlandsmyndigheter. På

Kungl. Maj.ts proposition nr 134. 15

denna punkt tillkännagav under konferensen flera delegationer, däribland den svenska, att förbehåll kunde bliva nödvändiga med avseende på ålders­ betyg och liknande intyg, beträffande vilka underlag för utfärdandet sak­ nades i vistelselandet. Om en särskild form av myndighets bistånd handlar art. 27, som pålägger konventionsstat skyldighet att förse flykting med identitetshandlingar. På samma fält rör sig även art. 28 som behandlar resedokument. Jag erinrar här om den förut omnämnda Londonöverenskommelsen den 15 oktober 1946 angående utställandet av resedokument för flyktingar. Denna, vilken är återgiven i Sveriges överenskommelser med främmande makter 1950: 103, har i stort sett oförändrad upptagits i en bilaga till den nya flyktingkon­ ventionen, till vilken bilaga art. 28 hänvisar. Två betydelsefulla skiljaktig­ heter i förhållande till den tidigare överenskommelsen föreligger dock. För det första ger art. 28, i motsats till Londonöverenskommelsen, konventions­ stat rätt att vägra utställa resedokument, då staten i det särskilda fallet fin­ ner tungt vägande skäl hänförliga till den nationella säkerheten eller den allmänna ordningen rättfärdiga en sådan vägran. För det andra skall vid ut­ ställandet av resedokument kunna föreskrivas, att detta icke skall gälla för återresa till den utfärdande staten utan att hava viserats för sådan återresa (§13 mom. 2 i bilagan). Detta senare stadgande får ses i sammanhang med att konventionen har övertagit en i Londonöverenskommelsen intagen föreskrift om att stat, som försett flykting med resedokument, icke äger hindra denne från att återvända till statens område före utgången av doku­ mentets giltighetstid (§13 mom. 1 i bilagan). Flyktingen kan sålunda icke vägras återresa under dokumentets giltighetstid, men genom att ålägga ho­ nom skyldighet att härför söka visering kan vistelselandets myndigheter i fall av behov utöva en kontroll över flyktingens utlandsresor. De närmare villkoren för utfärdande av resedokument återfinnes i den förut omnämnda bilagan till konventionen. Därjämte har i ett särskilt bihang till bilagan intagits ett formulär till resedokument. En flykting, som lyckats medföra egendom på sin flykt, skall enligt art. 30 mom. 1 erhålla tillstånd av den stat, dit han medtagit egendomen, att åter utföra densamma till land, som beviljat honom tillstånd till stadigvarande bosättning. Innebörden av detta stadgande framgår icke klart av den an­ tagna texten, men i anledning av ett vid konferensen väckt ändringsförslag förklarade likväl konferensens ordförande, att stadgandet avsåge allenast sådana tillgångar, som en flykting medfört till ett första tillflyktsland. Det fall att en person under någon tid före sin flykt från hemlandet till ett främmande land, i vilket han senare tager sin tillfälliga fristad, överfört till­ gångar i större eller mindre poster, vore icke hänförligt under stadgandet. Mot konferensordförandens här återgivna uttalande restes vid konferensen inga invändningar. — Art. 80 innehåller därjämte i mom. 2 en rekommen­ dation till konventionsstaterna att till välvillig prövning upplaga en ansökan från flykting om att få utföra jämväl andra tillgångar till land, dit han öns­ kar emigrera.

16 Kungl. Maj.ts proposition nr 134.

Flykting, som flyr undan förföljelse, kan självfallet icke avvakta erfor­ derligt tillstånd för inresa i det land, där han påräknar erhålla skydd. Art. 31 mom. 1 tager sikte på detta fall och föreskriver, att en konventionsstat icke skall för olovlig inresa eller olovligt uppehåll bestraffa flykting, som anländer direkt från ett område, varest hans liv eller frihet är i fara, och som utan dröjsmål anmäler sig hos myndigheterna. Artikeln innehåller därjämte i mom. 2 förbud för konventionsstat att pålägga en flykting andra inskränkningar i hans rörelsefrihet än som är nödvändiga för tiden intill dess att flyktingens ställning i landet blivit reglerad. Artiklarna 32 och 33, som jämte art. 1 torde få anses utgöra konventio­ nens viktigaste, handlar om konventionsstats rätt att utvisa eller avvisa flyk­ tingar. Långvariga och ingående överläggningar föregick vid konferensen den slutliga utformningen av dessa artiklar. Därunder kom också åtskilliga spörsmål av mera allmän räckvidd att beröras. Ett av dessa var den princi­ piella frågan om konventionens ställning till asylrätten såsom sådan. I detta hänseende förelåg enighet om att med asylrätt borde förstås den varje stat tillkommande rätten att efter eget bedömande bevilja eller avslå en flyk­ tings begäran om asyl och således icke en förmån, vilken flyktingen kunde kräva som en honom tillkommande rättighet. Det rådde likaledes samstäm­ mighet om att konventionen icke på något sätt syftade till att begränsa en konventionsstats befogenhet att uteslutande utifrån egna utgångspunkter avgöra, huruvida staten i fråga skulle bifalla eller avslå en flyktings anhål­ lan om inresetillstånd. När man därefter kom in på den närstående frågan, huruvida en stat i princip skulle anses äga rätt att avvisa flyktingar, som olovligen sökte taga sin tillflykt till statens område, respektive utvisa flyk­ tingar, som olovligen inkommit på detta, konstaterades även den vid konfe­ rensen allmänt omfattade meningen vara, att sådan rätt alltjämt skulle föreligga utan hinder av konventionen. Ytterligare ett tolkningsspörsmål, värt att här omnämna, gällde en stats rätt att helt spärra sina gränser för en befarad massinvasion av flyktingar från en grannstat. Enighet uppnåddes om att konventionen icke heller skulle anses utgöra något hinder härför. I art. 32 mom. 1 stadgas, att en flykting, som lovligen (lawfullg, rcguliérement) uppehåller sig på en konventionsstats område, icke skall få utvisas annat än av skäl hänförliga till den nationella säkerheten eller den allmän­ na ordningen (public order, ordre public). Sistnämnda uttryck tager här icke sikte på vad som svarar mot dettas svenska innebörd utan på det annor­ lunda utformade franska begreppet ordre public, vari kan sägas rymmas den samhälleliga rättsordningen i stort. Under diskussionen av denna arti­ kel klargjordes, att exempelvis en flykting, vars uppehållstillstånd utgått, icke kunde anses lovligen uppehålla sig i landet och att följaktligen artikeln icke lade hinder i vägen för hans utvisning. I mom. 2 av artikeln fastslås flyktings rätt att bliva hörd, innan beslut om hans utvisning fattas. Enligt mom. 3 skall konventionsstat före verk­ ställandet av flyktings utvisning vidare bereda denne skäligt rådrum för sökande av tillstånd att inresa i annat land.

Kungl. Maj:ts proposition nr 134. 17

Art. 33 mom. 1 stadgar förbud för en konventionsstat att utvisa eller av­ visa en flykting till eu stat, där flyktingens liv eller frihet skulle hotas på grund av hans ras, religion, nationalitet, tillhörighet till viss samhälls­ grupp eller politiska åskådning. Vid diskussionen av denna bestämmelse före­ slogs av den svenska delegationen i anslutning till det i Sverige pågående arbetet med en revision av utlänningslagen, att förbud även borde stadgas mot att utvisa eller avvisa flykting till en stat, i vilken flyktingen väl icke omedelbart skulle vara utsatt för förföljelse men varest han skulle löpa risk att bliva vidarebefordrad till stat, där förföljelse väntade honom. Flertalet andra delegationer ställde sig emellertid avvisande till detta förslag på grund av befarade tolkningssvårigheter. För att icke ett formellt avvisande av för­ slaget skulle få till följd en icke önskvärd restriktiv e-contrario-tolkning av artikeln, återtog den svenska delegationen detsamma, sedan konferensens ordförande utan gensaga från något håll förklarat, att en utvisning under sådana omständigheter som förslaget avsett finge anses stridande mot ar­ tikelns anda. I mom. 2 av artikeln undantages från skyddet enligt mom. 1 flykting, vilken det föreligger skälig anledning att betrakta som en fara för det lands säkerhet i vilket han uppehåller sig eller vilken, med hänsyn till att han genom lagakraftägande dom dömts för synnerligen grovt brott, utgör en samhällsfara i sagda land. Den sista av konventionens materiella bestämmelser är art. 34, vilken innehåller en rekommendation till konventionsstaterna att så mycket som möjligt underlätta flyktingarnas införlivande med vistelselandet och deras naturalisation. De följande artiklarna i konventionen är av huvudsakligen teknisk inne­ börd. Genom art. 35 förbinder sig konventionsstaterna sålunda att samar­ beta med Förenta Nationernas Höga Kommissariat för flyktingar eller annat Förenta Nationernas organ, som kan komma att efterträda kommissariatet. I artikeln ålägges vidare konventionsstat att på begäran lämna vissa upp­ lysningar och statistiska uppgifter, av vilka Höga Kommissariatet eller ett detsamma efterföljande organ kan vara i behov för sin verksamhet. I art. 37 beröres den nya konventionens inverkan på ett stort antal tidigare konven­ tioner i flyktingfrågor. I förhållandet mellan parter som är bundna av den nya konventionen skall denna ersätta samtliga i artikeln uppräknade äldre internationella avtal. Artiklarna 38—46 reglerar ett antal ämnen gemensamma för internatio­ nella konventioner i allmänhet, såsom biläggande av tvister, undertecknande, ratifikation, territoriell tillämplighet, förbehåll, ikraftträdande och uppsäg­ ning. Ifrågavarande artiklar torde icke vara av beskaffenhet att påkalla sär­ skild redogörelse med undantag för art. 42 angående förbehåll. I denna stadgas, att en stat äger göra förbehåll mot det stora flertalet ar­ tiklar i konventionen. Vissa artiklar har dock befunnits hava för kon­ ventionens syften så väsentlig betydelse, att förbehåll mot dem icke med­ givits. Så är förhållandet beträffandet art. 1, som innehåller definitionen av begreppet flykting i konventionens mening, art. 15 om förbud mot diskri- 2 Bihang till riksdagens protokoll 1954 . 1 samt . Nr 134 .

18 Kungl. Maj:ts proposition nr 134.

minering av flyktingar på grund av ras, religion eller ursprungsland, art. 4 angående religionsfrihet, art. 16 inom. 1 om rätt att tala och svara inför domstol, art. 33 om förbud mot utvisning och avvisning samt slutartiklarna 36—46. Såsom i det föregående anmärkts och såsom längre fram skall när­ mare utvecklas, torde Sveriges ratifikation av konventionen böra förbindas med ett begränsat antal förbehåll. För fullständighetens skull må tilläggas, att — enligt ett i konferensens slutakt intaget beslut — de i konventionen insatta kapitel- och artikelrubri­ kerna skall anses hava medtagits uteslutande för att göra konventionstexten mera överskådlig och icke får vara vägledande vid en tolkning av konven­ tionstexten.

Departementschefen. Den konvention angående flyktingars rättsliga ställning, varom nu är fråga, synes mig på sitt område vara ett betydande bidrag för att förverk­ liga ett av Förenta Nationernas i denna organisations stadga inskrivna huvudändamål, nämligen att genom internationell samverkan lösa interna­ tionella problem av humanitär art. Konventionens syfte är att tillförsäkra flyktingar i densamma närmare beskrivna rättigheter och förmåner, vilka konventionsstaterna i det internationella fördragets form förpliktar sig att respektera. Likaväl som Sverige alltifrån krigsslutet 1945 efter måttet av sina resurser sökt genom statliga och privata ekonomiska bidrag befrämja återuppbyggnadsarbetet i de krigshärjade länderna samt förbättra flykting­ ars och andra av kriget drabbade personers belägenhet, bör Sverige enligt min åsikt även medverka till att bereda flyktingarna det intcrnationellrättsliga skydd, som konventionen avser att skänka dem. Jag finner följaktligen önskvärt att den nu föreliggande flyktingkonventionen ratificeras av Sve­ rige. Möjligheten härför är främst beroende av frågan huruvida de artiklar i konventionen, mot vilka förbehåll icke får göras, är förenliga med gällande svenska lagregler eller föreskrifter, som kan väntas träda i dessas ställe. Beträffande övriga artiklar i konventionen blir att undersöka, huruvida deras innehåll vid en liknande jämförelse med den svenska lagstiftningen befinnes påkalla förbehåll för Sverges del. Frågan om ratifikation av konventionen äger sålunda till en början nära samband med den till innevarande riksdag avgivna propositionen nr 41 med förslag till ny utlänningslag. Det i det följande förda resonemanget bygger på förutsättningen, att nämnda proposition vinner riksdagens bifall. Vidare måste en jämförelse ske med gällande svenska lagar, som reglerar utanför utlänningslagens område fallande och i konventionen berörda ämnen, såsom utlännings rätt till religionsfrihet och rätt till näringsutövning. Utifrån nu angivna förutsättningar synes icke möta något hinder för Sverige att godkänna de artiklar i konventionen, mot vilka förbehåll icke må göras. Vad åter angår frågan om vilka förbehåll mot andra artiklar som för Sveriges del kan bliva erforderliga, må till en början erinras om att medborgare i Danmark, Finland, Island eller Norge i åtskilliga hänse­

Iiungl. Maj:ts proposition nr 134. 19

enden i Sverige åtnjuter en i förhållande till övriga utlänningar privilegierad ställning. Det synes mig oundgängligt, att Sverige vid en ratificering av konventionen gör förbehåll av innebörd, att i de fall då konventionen till­ erkänner flykting behandling såsom utlänning av mest gynnad nation, flyktingen icke skall äga göra gällande anspråk på rättighet eller förmån enbart på den grund att rättigheten eller förmånen tillgodonjutes av med­ borgare i annat nordiskt land. Nödvändigheten av ett sådant förbehåll har även framhållits av den svenska delegationen vid upprättandet av konven­ tionen. Den i art. 1 i konventionen intagna definitionen av begreppet flykting bör tydligen jämföras med utformningen av det i 2 § i förslaget till utlännings­ lag införda begreppet politisk flykting. Sådan flykting skall enligt lagförsla­ get ej utan synnerliga skäl vägras fristad i riket, då han är i behov därav. Såsom politisk flykting skall härvid anses utlänning, som i sitt hemland lö­ per risk att bliva utsatt för politisk förföljelse. Med politisk förföljelse skall förstås att någon på grund av sin härstamning, tillhörighet till viss samhälls­ grupp, religiösa eller politiska uppfattning eller eljest på grund av politiska förhållanden utsättes för förföljelse, som riktar sig mot hans liv eller frihet eller eljest är av svår beskaffenhet, eller ock att på grund av politiskt brott allvarligt straff ålägges honom. Någon definition av uttrycket hemland har däremot icke givits i lagtexten. Emellertid kan här anföras ett uttalande av 1949 års utlänningskommitté. Dennas förslag till utlänningslag upptog vis­ serligen en något annorlunda definition på flykting än det nu genom pro­ positionen 1954: 41 framlagda förslaget. Även i utlänningskommitténs för­ slag var emellertid begreppet flykting bestämt i relation till vederbörandes hemland utan att någon definition på hemland lämnades. Utlänningskommittén har härom under hänvisning till den nu förevarande konventionen anfört (SOU 1951: 42 s. 171): I definitionen angives icke vad som skall förstås med hemland. Även i gällande utlänningslag finnes emellertid samma uttryck utan något angi­ vande av innebörden och utan att detta synes hava föranlett några egentliga svårigheter i praxis. I den nyssnämnda konventionen användes icke beteck­ ningen hemland. Där förutsättes, att flyktingen icke kan återvända till det land, där han är medborgare, eller om han saknar medborgarskap i något land, till det land, där han tidigare haft stadigt hemvist. Har flyktingen med­ borgarskap i mer än ett land, förutsättes att han icke kan återvända till nå­ got av dessa länder. I svensk praxis torde hemland hava erhållit en innebörd som i huvudsak överensstämmer med vad som förcskrives i denna konven­ tion och något skäl att ändra denna praxis synes icke föreligga. Det är gi­ vet, att det i de fall, då utlänningen är statslös, kan vara svårt att avgöra vilket land som skall anses vara hans hemland. Det är emellertid för dylika fall av vikt att uttrycket icke tolkas alltför snävt. Lagförslagets beskrivning på vem som skall anses såsom politisk flykting synes mig väl täcka den i konventionen i art. i under A mom. 2 intagna all­ mänt avfattade definitionen av begreppet flykting, ehuru i viss mån skilj­ aktiga uttryckssätt kommit till användning. Sålunda har de i konventionen

20 Kungl. Maj:ts proposition nr 134.

använda orden »ras» och »nationalitet» i lagförslaget sammanfattats i det likvärdiga uttrycket »härstamning», varigenom, på sätt även påpekats i utlänningskommitténs betänkande (s. 170), överensstämmelse uppnåtts med stadgandet angående hets mot folkgrupp i 11 kap. 7 § strafflagen. Konven­ tionens uttryck »välgrundad fruktan för förföljelse» saknar visserligen den i lagförslaget gjorda begränsningen till »förföljelse, som riktar sig mot hans liv eller frihet eller eljest är av svår beskaffenhet». Vid konventionens upp­ rättande diskuterades icke närmare vad som skulle inläggas i uttrycket för­ följelse. Uppenbart är emellertid att härmed i konventionen åsyftas åtmins­ tone en diskriminering av viss intensitet. De i motiven till det svenska lag­ förslaget angivna exemplen på förföljelse som skall kunna giva upphov till politiskt flyktingskap, eller förbud mot religionsutövning, förbud att använ­ da vanliga skolor eller avsevärt lägre tilldelning av livsmedel än åt landets invånare i övrigt, torde sålunda i lika grad få anses lämpade att angiva en yttergräns för konventionens flyktingsbegrepp (prop. 1954: 41 s. 77). Icke heller synes frånvaron i lagförslaget av en bestämning av begreppet hemland medföra, att en bristande överensstämmelse skall anses föreligga med kon­ ventionens flyktingsdefinition. I belysning av utlänningskommitténs nyss återgivna uttalande får nämligen konventionens beskrivning av det land, från vilket en person skall betraktas såsom flykting, anses täckt av uttryc­ ket hemland. Om sålunda den i konventionen i art. 1 under A mom. 2 intagna allmän­ na definitionen av begreppet flykting kan anses täckt av lagförslagets mot­ svarande begrepp politisk flykting, så lär detsamma även låta sig säga om de i samma artikel och littera av konventionen under mom. 1 uppräknade flyktingarna med tidigare internationell status. I den mån de där åsyftade äldre internationella avtalen innehåller någon beskrivning av uttrycket »flykting», är denna mestadels icke så noggrant preciserad som den all­ männa definitionen under inom. 2. Det torde likväl kunna förutsättas att ifrågavarande personers flykt eller ovillighet att återvända till hemlandet beträffande det överväldigande flertalet av dem haft sitt upphov i sådan fara eller förföljelse, som enligt lagförslaget konstituerar politiskt flykting­ skap. Innebörden av 2 § i lagförslaget är vidare, att en person, som icke längre löper risk för politisk förföljelse i sitt hemland, icke längre kan göra anspråk på att betraktas såsom politisk flykting. Detta föranleder en jämfö­ relse med konventionens bestämmelser i art. 1 under C, vilka bygger på en lik­ nande tanke. Ehuru konventionen mera i detalj angiver i vilka fall förföljel­ sesituationen skall anses hava upphört, synes en granskning av dessa upp­ räknade fall giva vid handen, att det allmännare uttryckssättet i lagförslaget icke berövar någon hans tidigare egenskap av politisk flykting som icke jäm­ väl enligt konventionen skulle upphöra att betraktas som flykting. Dock är att märka, att lagförslaget saknar motsvarighet till den i konventio­ nen upptagna undantagsbestämmelsen, enligt vilken den som tillhör någon av flyktingkategorierna med tidigare internationell status och som icke läng­ re hotas av förföljelse i hemlandet alltjämt kan göra anspråk på att betrak­

Kungl. Maj:ts proposition nr 134. 21

tas såsom flykting, under förutsättning att han kan åberopa på tidigare för­ följelse grundade, tungt vägande skäl för vägran att begagna sig av sitt hem­ lands skydd eller att återvända dit. Mot denna bestämmelse såsom ingående i art. 1 i konventionen får förbehåll icke göras. Framhållas må emellertid, att antalet personer tillhörande ifrågavarande äldre flyktingkategorier, vilka anlänt till Sverige och sedermera icke antingen lämnat landet eller vunnit svenskt medborgarskap, torde vara mycket ringa. Vidare är att märka, att de rättigheter och förmåner vilka konventionen tillerkänner flyktingarna, så­ som i det följande kommer att utvecklas, icke är andra eller större än som av den svenska lagstiftningen tillerkännes även sådana utlänningar, som enligt förslaget till ny utlänningslag icke skall bliva att anse såsom politiska flyktingar. Särskild uppmärksamhet måste emellertid i detta sammanhang ägnas frågan om möjligheten att utvisa eller avvisa icke önskvärd utlänning, som gör gällande anspråk på att betraktas såsom politisk flykting. I sådant hänseende innehåller förslaget till ny utlänningslag i 53 § ett stadgande av innehåll, att utlänning icke må vid verkställighet av avvisning, förpass­ ning, förvisning eller utvisning befordras till land, där han löper risk att bliva utsatt för politisk förföljelse, och ej heller till land, där han icke åt­ njuter trygghet mot att bliva sänd till land, i vilket han löper sådan risk. Härtill ansluter sig 54 § i förslaget, varest i ett första stycke föreskrives, att utan hinder av vad i 53 § stadgas utlänningen må kunna befordras till land som där sägs, om han genom synnerligen grov brottslighet ådagalagt, att hans kvarblivande här skulle innebära eu allvarlig fara för allmän ordning och säkerhet, och den förföljelse som hotar honom i sådant land icke inne­ bär fara för hans liv och ej heller eljest är av svår beskaffenhet samt han icke kan befordras till annat land. I samma paragrafs andra stycke före­ skrives att, därest utlänning här eller annorstädes bedrivit verksamhet, som inneburit fara för rikets säkerhet, och anledning finnes antaga att han här skulle fortsätta dylik verksamhet, han må befordras till land, som i 53 § sägs, såframt han icke kan befordras till annat land. Med de undantag som följer av 54 § har sålunda i 53 § stadgats ett skydd mot att sändas till ett land, varest vederbörande hotas av politisk förföljelse. Skyddet gäller emellertid icke endast för den som kan bliva utsatt för poli­ tisk förföljelse i sitt hemland och alltså enligt 2 § i förslaget betraktas så­ som politisk flykting utan är tillämpligt beträffande varje utlänning, som hotas av förföljelse i det land, till vilket det ifrågasättes att sända honom. En mot 53 § i lagförslaget svarande skyddsregel återfinnes i konventionen i art. 33 mom. 1 och är konstruerad på enahanda sätt. Icke heller ur nu förevarande synvinkel tillkommer därför någon själv­ ständig betydelse det förhållandet, att konventionen även omfattar ett antal personer, vilka icke längre hotas av någon förföljelse i sina tidigare hemlän­ der. På grund av vad sålunda anförts finner jag, att den nu framhållna mind­ re oöverensstämmelsen mellan begreppet politisk flykting sådant det utfor­ mats i det svenska lagförslaget och konventionens flyktingsbegrepp icke ut­ gör något hinder för Sveriges ratifikation av konventionen.

22 Kungl. Maj:ts proposition nr 134.

I enlighet med sakens natur innehåller det svenska lagförslaget ej någon sådan tidsgräns beträffande uppkomsten av flyktingskap, som i konventionen upptagits i art. 1 under A mom. 2. Den har uppenbarligen icke någon be­ tydelse för frågan om Sveriges ratifikation av konventionen. Vad åter an­ går konventionens i art. 1 under B gjorda alternativa begränsning av be­ greppet flykting utifrån geografiska synpunkter, anser jag anledning saknas att frånkänna det fåtal flyktingar från utomeuropeiska länder, som sökt tillflykt här i riket, rätten att komma i åtnjutande av konventionsskyddet. Jag finner därför att Sverige, liksom tidigare Danmark och Norge, vid ra­ tifikation av konventionen bör tillkännagiva, att med uttrycket »händelser som inträffat före den 1 januari 1951» för Sveriges del skall förstås »hän­ delser som inträffat i Europa eller annorstädes före den 1 januari 1951». Slutligen må nämnas, att begreppet flykting enligt konventionen definie­ rats trängre än begreppet politisk flykting i det svenska lagförslaget, såtill­ vida som enligt stadgandet i konventionens art. 1 under F begreppet flykting icke innefattar person, som förövat brott mot freden, krigsförbrytelse, brott mot mänskligheten eller grovt icke-politiskt brott utanför tillflyktslandet innan vederbörande anlänt dit eller som gjort sig skyldig till gärning stridande mot Förenta Nationernas syften och grundsatser. Någon motsva­ rande inskränkning i det svenska lagförslagets bestämning av begreppet politisk flykting har icke skett. På denna punkt har emellertid i den förut omnämnda propositionen nr 1954:41 föredragande departementschefen (s. 78) uttalat: Jag har icke ansett lämpligt att såsom utlänningskommissionen föresla­ git göra ett generellt undantag för utlänningar som begått brott mot freden, krigsförbrytelse eller brott mot mänskligheten. Påstående om sådant brott bör icke utesluta att utlänningen, då i övrigt förutsättningar föreligger, får frågan om sin vistelse i riket prövad enligt de grundsatser som gäller för politiska flyktingar. I vad mån därvid det uppgivna brottet bör medföra att utlänningen — trots att han alltså principiellt betraktas som politisk flykting — vägras asyl i riket, kommer att bero på reglerna om politiska verkställighetshinder (53—54 §i§) och bestämmelserna om utlämning för brott. Artiklarna 2 och 3 innefattande stadganden angående flyktingars allmän­ na skyldigheter och angående förbud mot skiljaktig behandling utsäger ej annat än vad som är vedertaget i svensk utlänningslagstiftning. Angående den i art. 4 garanterade nationella behandlingen i fråga om reli­ gionsfrihet gäller, att flyktingars likställighet med svenska medborgare be­ träffande friheten att utöva sin religion följer av 1—4 §§ religionsfrihets­ lagen. Vad åter angår den i samma artikel av konventionen med religions­ friheten jämställda rätten för föräldrar att bestämma om sina barns reli­ giösa uppfostran, har detta spörsmål på senare tid vid skilda tillfällen varit föremål för statsmakternas överväganden, senast i samband med riksdagens behandling av propositionen 1953:32 angående ratifikation av tilläggspro­ tokoll till Europarådets konvention angående skydd för de mänskliga rättig­ heterna och de grundläggande friheterna. Läget i fråga om religionsunder­

Kungl. Maj.ts proposition nr 134. 23

visningen i de svenska skolorna är enligt denna proposition (s. 10), att be­ frielse från skyldigheten att deltaga i morgonandakten kan uppnås för barn som icke tillhör svenska kyrkan, men att befrielse från deltagande i kristendomsundervisningen endast kan beviljas för barn med annan trosbekän­ nelse än svenska kyrkans, för vilka tillfredsställande religionsundervisning är anordnad. Den allmänna skolplikten, varom bestämmelser återfinnes i 35—39 §§ Kungl. Maj :ts förnyade stadga den 26 september 1921 angående folkundervisningen i riket (SFS 604), är lika för svenska och utländska barn, och icke heller göres någon skillnad efter medborgarskapet i frå­ ga om barns skyldighet att deltaga i morgonandakten och religionsunder­ visningen i de svenska skolorna. Härav framgår, att svensk lagstiftning icke reser hinder mot ett godkännande av konventionens stadgande om nationell behandling i nämnda hänseenden. Art. 5 har till syfte att förebygga, att en ratifikation av konventionen län­ der till inskränkning i de rättigheter och förmåner, som ett land bevilja! flyktingar oberoende av konventionen. Denna tolkningsregel kan icke skäli­ gen möta någon gensaga från svensk sida. Ytterligare en tolkningsregel in­ nefattas i art. 6, som bestämmer innebörden av uttrycket »under samma för­ hållanden». Icke heller denna artikel ger anledning till några betänklighe­ ter för Sveriges del. Svensk rätt tillerkänner icke i något fall flyktingar en ställning som är sämre än den, som utlänningar i allmänhet åtnjuter i riket, och förbudet häremot i art. 7 mom. 1 i konventionen har således full täckning i svensk rätt. När därefter i mom. 2 av samma artikel upptagits en föreskrift av innebörd, att flykting efter tre års vistelse i landet skall vara undantagen från villkor om ömsesidighet, vilket för åtnjutande av viss förmån upp­ ställts i svensk lag utan att vara förankrat i avtal med främmande stat, går emellertid detta stadgande längre än vad som för närvarande gäller i Sverige. Lagen den 17 juni 1938 angående rätt för Konungen att meddela förordnande om vissa förmåner åt statslösa m. fl. föreskriver visserligen att, därest Konungen under förutsättning av ömsesidighet äger förordna att viss förmån skall tillkomma medborgare i annat land, Konungen, i den mån skäl därtill föreligger, jämväl må förordna att sådan förmån skall tillkomma personer, vilka icke någonstädes äger medborgarskap, eller, ehuru de äger medborgarskap, icke åtnjuter sitt hemlands beskydd. Vidare får de kategorier utlänningar till förmån för vilka 1938 års lag har till­ kommit anses i stort sett sammanfalla med begreppet flykting enligt kon­ ventionen, dock med det undantaget att lagen icke kan tillämpas på sådana av konventionen omfattade utlänningar med medborgarskap i annat land, vilka numera kan men icke vill återvända till detta. Emellertid har 1938 års lag hitintills endast kommit till användning genom kungörelsen den 22 september 1944 angående vissa förmåner åt statslösa in. fl., vilken gäller förmånen av fri rättegång samt frihet från skyldighet att i rättegång vid svensk domstol mot inländsk man ställa borgen för kostnad och skada. I betraktande härav torde tiden ännu icke vara inne för alt i form av en

24 Kungl. Maj:ts proposition nr 134.

generell dispens tillerkänna varje flykting med tre års vistelse i Sverige alla rättigheter och förmåner, som annan utlänning författningsenligt är berättigad åtnjuta med stöd av en ömsesidighetsklausul. Jag finner därför ett svenskt förbehåll mot art. 7 mom. 2 i konventionen påkallat. Art. 7 mom. 3 förbjuder konventionsstat att beskära de rättigheter och förmå­ ner, till vilka flyktingar oberoende av ömsesidighet var berättigade vid tidpunkten för konventionens ikraftträdande för ifrågavarande stat, och jag ser inga betänkligheter mot att Sverige förpliktar sig härtill. Mom. 4 i samma artikel anbefaller en välvillig prövning av möjligheterna att ut­ vidga flyktingarnas rättigheter och förmåner även i förut icke berörda fall, där reciprociteten är av betydelse. Mot Sveriges godkännande av en bestäm­ melse av denna svagare typ föreligger uppenbarligen intet hinder. Vad därefter angår det i art. 8 upptagna stadgandet om flyktings frita­ gande från undantagsåtgärder som befunnits böra vidtagas mot medbor­ gare i hans hemland, kan vissa invändningar göras mot en absolut regel av sådan innebörd. Bl. a. skulle det mången gång förefalla omotiverat att fri­ taga en flykting från undantagsåtgärder, vilka drabbar hans redan tidigare i tillflyktslandet bosatta landsmän överhuvudtaget. Alldeles särskilt skulle denna synpunkt göra sig gällande beträffande en flykting, vilken intill tiden för sin flykt uppträtt solidariskt med regimen i hemlandet och kanske t. o. in. utgjort ett värdefullt stöd för denna. Ä andra sidan är det tydligt att i många fall av annan typ starka skäl kan tala för att en flykting fritages från undantagsåtgärder riktade mot medborgare i hans hemland. I överensstämmelse härmed har också praxis vid tillämpningen av den svenska lagstiftningen rörande de s. k. tyskmedlen utformats, i vilket hänseende även må erinras om att Washingtonöverenskommelsen 1946 mellan Sverige och de allierade rörande dispositionen av de tyska tillgångarna i Sverige gjorde undantag för personer, vilkas fall förtjänade särskild behandling. 1 händelse en likartad lagstiftning i vårt land skulle bliva aktuell i framtiden, är det att förutse att enahanda principer skall komma till tillämpning. Art. 8 i konventionen uppställer icke en absolut regel om flyktingars fritagande från undantagsåtgärder utan förpliktar endast konventionsstat med annor­ lunda utformad lagstiftning att i därför ägnade fall medgiva undantag för flyktingar. Denna utformning av artikeln synes medgiva Sverige att i före­ kommande fall även i fortsättningen tillämpa samma principer som tidi­ gare vid anordnandet av undantagsåtgärder mot någon viss främmande stats medborgare med avseende på deras egendom eller intressen. Med hän­ syn emellertid till möjligheten av olika tolkningar av artikeln anser jag ett allmänt förbehåll böra göras från svensk sida. Vad åter angår art. 9, skän­ ker denna täckning för sådana extraordinära ingripanden, som enligt 70 § i förslaget till ny utlänningslag vid krig eller krigsfara eller under andra utomordentliga förhållanden kan komma att vidtagas mot utlänningar. Art. 10 om beräkning av vistelsetid för tvångsförflyttade personer sak­ nar aktualitet för vårt lands vidkommande. Även art. 11, som uppmanar konventionsstaterna att underlätta landsflyktiga sjömäns bosättning och

Kungl. Maj.ts proposition nr 134. 25

erhållande av resedokument, kan tydligen utan svårighet godkännas av Sverige. En flyktings personrättsliga ställning skall enligt art. 12 mom. 1 be­ stämmas av domicillandets lag. Denna regel står i strid mot den av den nuvarande svenska lagstiftningen omfattade nationalitetsprincipen. Denna har blivit fastslagen i lagen den 8 juli 1904 om vissa internationella rätts­ förhållanden rörande äktenskap, förmynderskap och adoption samt i lagen den 1 juni 1912 om vissa internationella rättsförhållanden rörande äkten­ skaps rättsverkningar. För medborgare i de andra nordiska länderna har dock till följd av ett flertal internordiska konventioner domicilprincipen lagfästs i åtskilliga särförfattningar. Tillika må framhållas, att genom en lagändring 1947 i 1904 års lag i 7 kap. 4 a § införts ett stadgande av innehåll att, därest undersåte i stat, vilken icke är ansluten till konventio­ nen den 12 juli 1902 för lösande av konflikter mellan lagar i fråga om äk­ tenskap, sedan minst två år har hemvist här i riket och vill inför svensk myndighet träda i äktenskap, hans rätt att ingå äktenskapet må prövas efter svensk lag, där han det begär. Därjämte synes på senare tid i svensk praxis en uppmjukning av nationalitetsprincipen även i andra avseenden ha gjort sig märkbar beträffande flyktingar, men omfattningen av den­ na tendens är ännu oklar. Vidare är att märka, att en förberedande under­ sökning rörande möjligheten att låta domicilprincipen få ökad användning i svensk internationell privaträtt sedan 1951 pågår inom justitiedepartemen­ tet. I avvaktan på resultatet av denna undersökning synes mig Sverige vara nödsakat göra förbehåll mot nu ifrågavarande stadgande i konventionen. Däremot torde något förbehåll icke erfordras beträffande de i art. 12 mom. 2 upptagna bestämmelserna om skydd för förvärvade rättigheter uppkomna under flyktings tidigare personalstatut. Utlänningars rätt att förvärva och innehava fast och lös egendom är för­ hållandevis kringskuren i svensk rätt. Någon åtskillnad i detta avseende göres icke mellan flyktingar och andra utlänningar, och konventionens regler i ämnet, vilka återfinnes i art. 13 och enligt vilka en flykting i detta hänse­ ende skall åtnjuta samma behandling som en utlänning i allmänhet, kan följ­ aktligen utan vidare biträdas av Sverige. En jämförelse mellan art. Ii i konventionen, vari avhandlas skyddet för den industriella, konstnärliga och litterära äganderätten, och nu gällande svensk lag ger vid handen, att konventionsregeln om att en flykting skal! åtnjuta samma skydd som medborgare i det land, varest han har sin van­ liga vistelseort, utan svårighet kan godtagas av Sverige, såvitt angår den in­ dustriella äganderätten, d. v. s. rätten till uppfinning, mönster, modell, varu­ märke och firmanamn. Beträffande den konstnärliga och litterära ägande­ rätten är läget emellertid ett annat. 1 lagarna om rätt till litterära och konst­ närliga verk, om rätt till verk av bildande konst och om rätt till fotografiska bilder, alla tre av den 30 maj 1919, skyddas i främsta rummet verk av svensk medborgare och verk, vilket först utgivits här i riket. Vidare kan skyddet, under förutsättning av ömsesidighet, utsträckas till att omfatta verk av visst

26 Kungl. Maj:ts proposition nr 134.

annat lands medborgare ävensom verk, som först utgivits i samma land. Enligt särskilt förordnande av Konungen skall skydd enligt berörda lagar avse även utländsk medborgares verk, som först utgivits i främmande land tillhörande Bernunionen för skydd av litterära och konstnärliga verk eller i Amerikas Förenta Stater, ävensom outgivet verk av medborgare i något av dessa länder. Lagens tillämplighet på ett verk är alltså beroende antingen av upphovs­ mannens medborgarskap eller platsen för första utgivningen men icke i något fall av upphovsmannens hemvist. Lagen skyddar sålunda icke verk av en här bosatt statslös författare eller medborgare i ett land utanför Bern­ unionen annat än Amerikas Förenta Stater i det fall att verket först utgi­ vits i sådant land eller ej alls är utgivet. För närvarande förberedes av den s. k. auktorrättskommittén en revision av den svenska lagstiftningen om litterär och konstnärlig äganderätt. En ändring av de nu återgivna bestäm­ melserna torde, enligt vad jag inhämtat, komma att föreslås och detta även av andra skäl än av hänsyn till stadgandet i art. 14 i flyktingkonventionen. Det är därför icke uteslutet, att det svenska förbehåll mot denna artikel, som i betraktande av gällande svensk rätts ståndpunkt blir erforderligt, skulle kunna återkallas, sedan revisionen av auktorrättslagstiftningen genom­ förts. Art. 15 om jämställande av flyktingar med utlänningar av mest gynnad nation i fråga om rätten att tillhöra sammanslutningar utan politiska eller vinstsyften samt fackföreningar föranleder ingen erinran ur svensk syn­ punkt. Detsamma är förhållandet med stadgandet i art. 16 mom. 1 om fri tillgång för flykting till att föra talan inför domstol. Art. 16 mom. 2 och 3 överensstämmer däremot icke till alla delar med svensk rätt. I mom. 2 föreskrives, att flykting i den konventionsstat, varest han har sin vanliga vistel­ seort, skall åtnjuta samma behandling som statens egna medborgare i vad gäller tillgång till domstolarna, däri inbegripet rättshjälp och befrielse från skyldighet att ställa säkerhet för rättegångskostnader (cautio judicatum solvi). Den häremot svarande, förut omnämnda kungörelsen den 22 septem­ ber 1944 angående vissa förmåner åt statslösa m. fl. stadgar, att statslös eller därmed jämställd person skall, under förutsättning att han stadigvarande vistas här i riket och innehar svenskt främlingspass eller identitetscertifikat, vara likställd med svensk medborgare med avseende å förmån av fri rättegång enligt lagen den 19 juni 1919 om fri rättegång samt vara befriad från skyldighet att ställa säkerhet enligt lagen den 19 november 1886 angå­ ende skyldighet för utländsk man att i rättegång vid svensk domstol mot in­ ländsk man ställa borgen för kostnad och skada, i båda fallen dock endast såvitt angår mål däri fråga ej är om ansvar för brottslig gärning. Kungörel­ sens begränsning till tvistemål och uppställandet av villkoret om innehav av viss legitimationshandling saknar täckning i konventionen. I konventionens art. 16 mom. 3 stadgas, att i de hänseenden som omnämnes i mom. 2 flykting inom annan konventionsstat än den, vari flyktingen har sin vanliga vistelse­ ort, skall åtnjuta samma behandling som tillkommer medborgare i sistnämn­

Kungl. Maj.ts proposition nr 134. 27

da stat. Med detta stadgande är att jämföra bestämmelserna i de tre kungö­ relserna den 18 april 1935 angående befrielse för vissa främmande undersåtar från skyldighet att i rättegång ställa säkerhet för kostnad och skada, an­ gående tillämpning av lagen den 19 juni 1919 om fri rättegång beträffande undersåtar i vissa främmande stater, och angående tillämpning av vissa rörande internationell rättshjälp givna bestämmelser jämväl vad angår till Brittiska riket hörande länder och andra områden in. m. De i dessa kun­ görelser medgivna förmånerna, som i det överväldigande antalet fall endast kan göras gällande i tvistemål, tillkommer icke t. ex. utomlands bosatt statslös person eller annan utomlands bosatt flykting, som icke innehar medborgarskap i stat ansluten till 1905 års Haagkonvention angående vissa till civilprocessen hörande ämnen av internationell natur. 1 sistnämnda hänseenden föreligger följaktligen icke överensstämmelse med konventio­ nen. Enligt vad jag inhämtat är chefen för justitiedepartementet emellertid beredd att överväga frågan om ändringar i samtliga nu ifrågavarande författ­ ningar i syfte att bringa desamma i överensstämmelse med konventionen, varför något svenskt förbehåll på denna punkt icke torde bliva erfor­ derligt. Enligt nu gällande utlänningslag skall utlänning i princip innehava ar­ betstillstånd för att här i riket kunna antaga eller innehava anställning i annans tjänst. Undantag göres i utlänningskungörelsen bl. a. för dansk, finsk, isländsk och norsk medborgare samt för förutvarande medborgare i Estland, Lettland eller Litauen, som innehar svenskt främlingspass, varjäm­ te utlänningskommissionen för viss tid eller tills vidare äger medgiva undan­ tag jämväl för annan utlänning med svenskt främlingspass. Enligt vad som inhämtats från utlänningskommissionen och arbetsmarknadsstyrelsen, synes sistnämnda lättnad i första hand komma här vistande flyktingar tillgodo. Tages därjämte i betraktande att Sverige, sasom förut framhållits, vid rati­ fikation av konventionen torde böra göra ett allmänt förbehåll beträffande förmåner som tillerkännes medborgare i de andra nordiska länderna synes mig nu gällande svenska lagstiftning och praxis icke stå i vägen för ett god­ kännande av stadgandet i konventionens cirt. 1/ mom. 1 om att flyktingar skall vara jämställda med utlänningar av mest gynnad nation i fråga om rätten att antaga eller innehava lönad anställning. I förslaget till ny utlän­ ningslag är frågan om arbetstillstånd reglerad på ett något annorlunda sätt. I 15 § stadgas, att Konungen äger förordna att utlänning icke utan arbetstill­ stånd må här i riket innehava anställning eller, i annan egenskap än handels­ resande, utöva verksamhet som föranledes av anställning utomlands. Ut­ länningar, som erhållit bosättningstillstånd, skall emellertid vara undantag­ na från skyldigheten att innehava arbetstillstånd. Icke heller detta föreslag­ na stadgande strider i och för sig mot art. 17 mom. 1 i konventionen. Denna bestämmelse i konventionen bör emellertid beaktas vid utformningen av en blivande ny utlänningskungörelse. Såsom i den inledande redogörelsen anförts under art. 17 mom. 2, måste däremot ett svenskt förbehåll göras mot detta stadgande, eftersom de där

28 Kungl. Maj.ts proposition nr 134.

uppräknade grunderna för befrielse från arbetstillstånd — tre års vistelse, make eller barn med medborgarskap i vistelselandet — icke kan bliva auto­ matiskt avgörande vid myndigheternas bedömning av hithörande ärenden. Beträffande bestämmelsen i art. 17 mom. 3 må framhållas, att det givet­ vis icke kan hava avseende på innehav av pensionsberättigande anställning i offentlig tjänst. Flykting har icke i Sverige en sämre ställning än utlänningar i allmän­ het beträffande rätten till näringsutövning och rätten att utöva ett fritt yrke, varom bestämmelser innehålles i artiklarna 18 och 19 i konventionen. Några längre gående förpliktelser i detta hänseende ålägges icke konventionsstaterna genom dessa artiklar. Något hinder för Sverige att godkänna desamma föreligger alltså icke. Utlänningar har enligt i Sverige vedertagna regler heller icke haft mindre tilldelningar än svenska medborgare vid varuransoneringar. Föreskriften i konventionens art. 20 om nationell behandling av flyktingar ger sålunda icke anledning till betänkligheter från svensk sida. Vad åter angår art. 21, som ålägger konventionsstaterna att jämställa flyktingar med utlänningar i all­ mänhet såvitt gäller bostadsreglering, går den svenska lagstiftningen längre än konventionen, i det att utlänningar i detta avseende jämställes med svenska medborgare. Förut har framhållits, att utländska barn är i samma grad som svenska barn skyldiga att bevista folkskoleundervisningen, vilket motsvarar en konventionsstats åligganden enligt art. 22 mom. 1 att sörja för att flyktingar kommer i åtnjutande av samma bottenskoleundervisning som de egna med­ borgarna. Beträffande annan undervisning än den i bottenskolan, i vilket hänseende art. 22 mom. 2 i konventionen föreskriver behandling såsom ut­ länningar i allmänhet, utvisar en undersökning av gällande bestämmelser, att flykting icke i något hänseende här i riket åtnjuter en mindre gynnsam be­ handling än den som kommer utlänningar i allmänhet till del. I visst hän­ seende har till och med åt flyktingstudenter skapats särskilda förmåner. Jämlikt kungörelsen den 30 juni 1952 angående studielån med statlig kre­ ditgaranti åt s. k. flyktingstudenter må nämligen till sådana under vissa närmare angivna förutsättningar utlämnas studielån för studier vid de högre undervisningsanstalterna. Stadgandet i art. 23 om att flykting i fråga om understöd eller bistånd från det allmänna skall vara likställd med statens egna medborgare sam­ manfaller med bestämmelserna i lagen den 14 juni 1918 om fattigvården med den enda skillnaden att utlänning, som erhåller fattigvård, i undantags­ fall kan bliva hemsänd till sitt eget land. Denna undantagsbestämmelse kan enligt sakens natur icke komma att tillämpas på flyktingar. Ett uttryckligt iörbud häremot har inryckts i 71 § förslaget till ny utlänningslag. Art. 24, vilken handlar om arbetslagstiftning och socialförsäkring, före­ skriver, att flyktingar skall jämställas med landets egna medborgare i fråga om en rad uppräknade socialförmåner. Denna grundsats är sedan länge genomförd i Sverige såvitt gäller arbetslagstiftningen, vilken beröres i mom.

Kungl. Maj.ts proposition nr 134. 29

t. a) i artikeln. Även beträffande den sociala välfärden, varom regler inne­ fattas i mom. 1. b), överensstämmer konventionen i väsentliga delar med svensk lagstiftning, enligt vad en genomgång av hithörande bestämmelser utvisar. Sålunda gäller i fråga om rätten till ersättning enligt lagen den 17 juni 1916 om försäkring för olycksfall i arbete i princip samma bestämmel­ ser vare sig den skadade är svensk medborgare eller icke. I lagens 27 § första och andra styckena stadgas likväl ett par undantag från huvudregeln. Dessa lagrum har följande lydelse: »Är någon, som har rätt till sjukpenning eller livränta enligt denna lag, icke svensk medborgare, och är han ej i riket bosatt, äger försäkringsinrättningen att med hans samtycke, när som helst, i stället för sådan ersättning till honom utgiva ett kapital för en gång till belopp motsvarande högst fem­ tio och minst tjugu procent av ersättningens kapitalvärde enligt de för in­ rättningen gällande beräkningsgrunder. Ersättningen må ock, utan den ersättningsberättigades samtycke, utbytas mot kapital till belopp av femtio procent av kapitalvärdet. Har utbyte av ersättning mot kapital ägt rum, är rätten till vidare ersättning på grund av olycksfallet förfallen. Har olycksfallet medfört döden, och var den avlidne ej svensk medbor­ gare och ej i riket bosatt, utgår begravningshjälp enligt 7 § allenast om olycksfallet inom tre månader medfört döden, samt livränta eller kapital enligt samma § till efterlevande, som ej är svensk medborgare, allenast om denne vid tiden för olycksfallet var bosatt här i riket.» Beträffande ersättning för yrkessjukdom skall enligt 1 § tredje stycket la­ gen den 14 juni 1929 om försäkring för vissa yrkessjukdomar ovannämnda bestämmelser i olycksfallsförsäkringslag,en äga motsvarande tillämpning. Jämlikt tredje stycket i 27 § olycksfallsförsäkringslagen äger Konungen, un­ der förutsättning av ömsesidighet, medgiva undantag för medborgare i visst land från vad i paragrafen är föreskrivet. Med stöd härav har Konungen i anslutning till Genevekonventionen den 5 juni 1925 angående lika behandling av in- och utländska arbetare i avseende å ersättning för olycksfall i arbete (Sveriges överenskommelser med främmande makter 1926:28) med ett stort antal främmande makter träffat överenskommelse härutinnan. I sambana därmed har Konungen utfärdat särskilda kungörelser, i vilka förordnats, att bestämmelserna i 27 § första stycket, andra punkten, samt andra stycket i olycksfallsförsäkringslagen icke skall äga tillämpning i fråga om med­ borgare i det land kungörelsen avser. Till följd av dessa kungörelser kan således gentemot dessa länders medborgare vid olycksfall tvångsvis utbyte av stadgad ersättning mot kapital ej äga rum, varjämte de särskilda villkoren för dödsfallsersättning i 27 § andra stycket bortfaller. Motsvarande förmå­ ner kan emellertid icke enligt nu gällande författningar tillerkännas flykting utan medborgarskap i något av de ifrågavarande länderna. I detta hänseen­ de blir sålunda ett förbehåll mot art. 24 mom. 1 erforderligt. Med hänsyn till att enligt 27 § andra stycket olycksfallsförsäkringslagen ersättningsrättcn kan påverkas av att den efterlevande vid olyckstillfället var bosatt utanför Sverige, måste vidare förbehåll göras även mot art. 24 mom. 2, varest stadgas förbud mot inskränkning i rätten till ersättning i anledning av

30 Kungl. Maj:ts proposition nr 134.

flyktings död till följd av olycksfall i arbete eller yrkessjukdom för det fall att förmånstagarens vistelseort är belägen utanför vederbörande konventionsstats område. De nu ifrågavarande svenska förbehållen, vilka torde böra hänvisa såväl till olycksfallsförsäkringslagen som till lagen om försäkring för vissa yrkes­ sjukdomar, kan emellertid förväntas komma att till sin räckvidd åtskilligt begränsas av att flyktingar, vilka utför arbete omfattat av den svenska olycksfallsförsäkringslagen i allmänhet vistas här under sådana omstän­ digheter, att de får anses vara i riket bosatta. Utlänning kan vidare icke heller bereda sig ersättning genom försäkring enligt förordningen den 11 juni 1918 angående en särskild för fiskare av­ sedd försäkring mot skada till följd av olycksfall. Även i detta hänseende torde därför erfordras ett förbehåll mot art. 24 mom. 1 i konventionen. Jag vill emellertid erinra om att i propositionen 1954: 60 föreslagits, att 1916 års olycksfallsförsäkringslag, 1929 års yrkessjukdomsförsäkringslag och 1918 års fiskarförsäkringsförordning fr. o. in. den 1 januari 1955 skall avlösas av en lag om yrkesskadeförsäkring. Enligt förslaget skall yrkesskade­ försäkringslagen innehålla en paragraf (30 §), vars innehåll i sak överens­ stämmer med stadgandena i den förutnämnda 27 § olycksfallsförsäkrings­ lagen. Därest riksdagen godkänner den föreslagna 30 § yrkesskadeförsäk­ ringslagen, torde alltså de nyssnämnda svenska förbehållen böra hänvisa även till ifrågavarande lag. Till medlem av erkänd sjukkassa må enligt 9 § förordningen den 26 juni 1931 om erkända sjukkassor icke antagas annan än den, som är bosatt inom kassans område. Något förbud för utländsk medborgare att tillhöra erkänd sjukkassa finnes icke. Förordningen skall emellertid upphöra att gälla den 1 januari 1955, då lagen den 3 januari 1947 om allmän sjukförsäkring trä­ der i kraft. Den blivande obligatoriska sjukförsäkringen enligt denna lag skall omfatta — förutom här i riket bosatta svenska medborgare — varje utlänning, som är bosatt och mantalsskriven i riket. Sjukförsäkringen skall finansieras genom avgifter från medlemmarna i de allmänna sjukkassorna, bidrag från arbetsgivare och statsbidrag. Kravet på mantalsskrivning synes gå utöver vad art. 24 mom. 1 i konventionen uppställer såsom villkor för åtnjutande av socialförsäkringsförmån. Även detta förhållande påkallar därför ett svenskt förbehåll. Moderskapspenning utgår enligt förordningen den 11 juni 1937 om moderskapspenning endast till kvinna, som författningsenligt skall vara man­ talsskriven i riket och som är svensk medborgare. Då sådan penning i sin helhet utgår av statsmedel, kan den enligt art. 24 mom. 1. b) ii/ undantagas från konventionens tillämpningsområde. Även mödrahjälpen, varom före­ skrifter finnes i en förordning samma dag och vilken även utgår till ut­ ländsk kvinna under förutsättning att hon är mantalsskriven i riket, be­ kostas i sin helhet av statsmedel. Till innevarande års riksdag torde kom­ ma att framläggas ett förslag om moderskapsförsäkring, ansluten till den obligatoriska sjukförsäkringen och avsedd att ersätta bl. a. moderskapspen-

Kungl. Maj.ts proposition nr 134. 31

ningen enligt 1937 års förordning. Göres förbehåll beträffande sjukförsäk­ ringen, torde detta automatiskt komma att avse även moderskapsförsäkringen. Beträffande folkpension, vare sig det är fråga om ålderspension, invalid­ pension, sjukbidrag eller änkepension, erfordras i regel svenskt medborgar­ skap och mantalsskrivning i riket för att vederbörande skall kunna komma i åtnjutande av berörda förmåner. Eftersom emellertid folkpension liksom ersättningar enligt lagen den 26 juli 1947 om bidrag till änkor och änklingar med barn utgår helt av statsmedel, erfordras icke heller beträffande dessa socialförmåner något förbehåll. Utlänningar har för närvarande samma rätt till inträde i svensk erkänd arbetslöshetskassa som svenska medborgare, men arbetsmarknadsstyrelsen äger enligt 13 § förordningen den 15 juni 1934 om erkända arbetslöshets­ kassor föreskriva begränsningar i denna rätt. Ehuru några sådana begräns­ ningar hittills icke vidtagits, anses det dock värdefullt att icke generellt frånhända sig denna rätt i fråga om flyktingar bl. a. med hänsyn till kassornas nära anknytning till fackföreningarna. Ett svenskt förbehåll mot art. 24 mom. 1 i konventionen är följaktligen påkallat även på denna punkt. Allmänt barnbidrag, varom stadgas i lagen den 26 juli 1947 om allmänna barnbidrag, utgår till bl. a. här i riket bosatt barn, som icke är svensk med­ borgare, såframt barnet fostras av någon som är bosatt och mantalsskriven i riket. Även här gäller, att kravet på mantalsskrivning icke är helt täckt av konventionen, men då staten bär hela kostnaden för denna socialförmån, är en dylik åtskillnad i behandlingen av svenska och utländska medborgare medgiven enligt art. 24 mom. 1. b) ii) i konventionen. Samma är förhållandet beträffande de särskilda barnbidragen, om vilka stadgas i lagen den 26 juli 1947 om särskilda barnbidrag till änkors och invaliders in. fl. barn och vilka utgår endast till barn, som är svenska medborgare och stadigvarande vistas i landet. Stat och kommun svarar gemensamt för dessa bidrag. Bi­ dragsförskott enligt lagen den 11 juni 1943 om förskottering av underhålls­ bidrag till barn (bidragsförskottslagen) kan endast tilldelas barn, som är svensk medborgare och stadigvarande vistas i riket; verksamheten bekostas emellertid i sin helhet av allmänna medel, varför även i denna del något förbehåll mot konventionen ej behöver göras. Fria resor för barn och hus­ mödrar utgår till utlänningar enligt samma grunder som gäller för svenska medborgare. De konventioner som Sverige ingått med främmande stater rörande social säkerhet har i allmänhet icke tagit sikte på andra än medborgare eller för­ utvarande medborgare i de fördragsslutande staterna. Jag är icke beredd att tillstyrka, att Sverige för närvarande påtager sig en utvidgning av sina förpliktelser gentemot utlänningar enligt nu gällande konventioner till att bni fatta även flyktingar, som tidigare haft hemvist i stat, med vilken Sverige ingått avtal på socialförsäkringens område. Ett svenskt förbehåll blir så­ lunda av nöden även beträffande art. 24 inom. 3, enligt vilket konventionsstat förbinder sig att låta även flyktingar bliva delaktiga av förmåner om­

32 Kungl. Maj:ts proposition nr 134.

fattade av överenskommelser konventionsstater emellan rörande vidmakt­ hållande av rättighet i fråga om socialförsäkring, som förvärvats eller hål­ ler på att förvärvas. Beträffande art. 25 angående bistånd av förvaltningsmyndigheterna fin­ ner jag, att Sverige på sätt redan tillkännagivits vid konferensen för upp­ rättandet av konventionen icke kan undgå att göra ett förbehåll mot stad­ gandet i mom. 2 i denna artikel om skyldighet för myndighet i flyktings vistelseland att i utländsk myndighets ställe utfärda eller låta utfärda handlingar och intyg rörande flyktingar. Förbehållet bör avse dokument, för vilka erforderligt underlag saknas här i landet. Flykting skall enligt art. 26 i fråga om sin rörelsefrihet inom det statsområde, på vilket han lovligen uppehåller sig, icke vara underkastad andra inskränkningar än dem, som kan tillämpas för utlänningar i allmänhet. En­ ligt gällande utlänningslagstiftning kan en utlännings rätt att välja vistelse­ ort i riket begränsas genom förbehåll i uppehållstillståndet (jfr 42 § utlänningskungörelsen). Några inskränkande förutsättningar för tillgripandet av en sådan åtgärd är icke uppställda i lagen. Alla utlänningar kan således underkastas sådana begränsningar, ehuru stadgandet endast användes i in­ dividuella fall (bl. a. av säkerhetsskäl eller med hänsyn till bostadsmark­ naden). Generella begränsningar i utlännings rätt att välja vistelseort fin­ nes i kungörelsen den 12 januari 1939 angående särskilda villkor för ut­ lännings vistelse inom skyddsområde för fästning eller motsvarande för­ svarsanläggning samt för utlännings tillträde till etablissement vid försvarsväsendet m. in. Under krigstid eller därmed jämförliga förhållanden måste de generella begränsningarna bliva mycket omfattande. Sådana generella begränsningar i utlännings rörelsefrihet står otvivelaktigt i överensstäm­ melse med konventionen. Däremot skulle det möjligen kunna ifrågasättas om de förstnämnda individuella begränsningarna är förenliga med konven­ tionen. Eftersom emellertid möjligheter att förbinda uppehållstillstånd med inskränkning i rörelsefriheten i lika mån föreligger beträffande alla utlän­ ningar, finner jag att dessa inskränkningar måste anses vara tillåtna enligt konventionen. Förslaget till utlänningslag avviker icke på detta område från den gällande rättens grundsatser, ehuru den förändringen genomförts att myndigheternas befogenhet att föreskriva begränsningar i utlännings rö­ relsefrihet regleras i själva utlänningslagen i stället för i en utlänningskungörelse. Angående art. 26 i konventionen må slutligen anmärkas att, efter­ som konventionen endast handlar om flyktingar som lovligen uppehåller sig i landet, något hinder i artikeln icke möter mot att en på irreguljärt sätt till landet ankommen flykting tages i förvar i avbidan på att hans för­ hållanden närmare undersökes och beslut om hans status kan träffas. De identitetshandlingar, som art. 27 ålägger konventionsstat att utfärda, torde för Sveriges vidkommande motsvaras av främlingspassen. Art. 28 och den därtill anknutna bilagan överensstämmer till sitt innehåll — med vissa jämkningar för vilka redogörelse förut lämnats — med den av Sverige re­ dan biträdda Londonöverenskommelsen rörande resedokument åt flykting-

Kungl. Maj. ts proposition nr 134. 33

ar. Av statens utlänningskommission, som företagit en granskning av artik­ larna 27 och 28, har jag inhämtat, att densamma icke har någon erinran att göra mot konventionens innehåll i dessa delar. Vad angår beskattningen av flyktingar, i vilket hänseende art. 29 före­ skriver nationell behandling, vilar den allmänna kommunala och statliga beskattningen i Sverige såvitt angår fysiska personer på domicilprincipens grundval och den skattskyldiges medborgarskap har ingen inverkan på be­ skattningens höjd eller omfattning. Arvsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt avkräves däremot svenska medborgare i större utsträckning än utlänningar. Den avgift, som uttages av utlänning enligt förordningen den 23 oktober 1908 angående bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter (den s. k. artistskatten), är en beskattningsform som för här icke bosatta utlänningars vidkommande träder i stället för den ordinarie beskattningen. Då den dels uttages jämväl av i utlandet bosatta svenska medborgare, dels ock i de flesta fall innebär en lägre beskattning än vad som skulle ålagts den skattskyldige, om han beskattats såsom en i Sverige bosatt person, kan icke heller uttagandet av denna skatt anses stå i strid med stadgandet i art. 29, som är utformat sålunda att en flykting icke skall avkrävas andra eller högre avgifter, skatter eller pålagor än dem vilka upp­ tagas av de egna medborgarna under motsvarande förhållanden. Innebörden av art. 30 mom. 1 angående flyktings rätt att återutföra till­ gångar till land, dit han avser flytta i och för stadigvarande bosättning, får i belysning av vad som vid textens tillkomst uttalats anses omfatta endast sådana tillgångar, som en flykting medfört på sin flykt till ett första tillflyktsland. Tolkad på detta sätt står ifrågavarande stadgande i konventio­ nen i överensstämmelse med svensk praxis. I vad gäller art. 30 mom. 2 må framhållas att enligt inhämtade uppgifter några erinringar ur de synpunkter, som bestämmelsen är avsedd att till­ godose, icke torde kunna göras vid nuvarande valutatilldelningspraxis. Om med hänsyn till ett skärpt valutaläge en mindre liberal praxis skulle bliva erforderlig, får detta emellertid icke anses stridande mot bestämmelsen. Förbudet i art. 31 att bestraffa flykting för det han utan tillstånd inrest till eller uppehåller sig inom fördragsslutande stats område synes väl täckt av 66 § andra punkten i förslaget till utlänningslag och står för övrigt i full överensstämmelse med redan nu gällande lag och praxis. De begränsningar i rätten att utvisa en flykting, vilka är stadgade i art. 32 mom. 1 och innebär att utvisning icke må ske annat än på grund av skäl hänförliga till den nationella säkerheten eller den allmänna ordningen, synes mig på ett undantag när täckta av bestämmelserna i 26, 27 och 29 §§ i för­ slaget till utlänningslag, vilka handlar om förvisning genom domstols beslut såsom en följd av ådagalagd brottslighet och om utvisning på grund av ett eljest samhällsvådligt levnadssätt. Det undantag jag här åsyftar är bestäm­ melsen i 29 § under 4) om att utvisning må kunna ske jämväl i det fall att en utlänning befinnes hava före ankomsten till riket i utlandet gjort sig skyldig till grov brottslighet och det kan befaras att han kommer att här i •J Hihang till riksdagens protokoll 195t. 1 samt. Nr 134.

34 Knngl. Maj:ts proposition nr 134.

riket fortsätta brottslig verksamhet. Emellertid är sådan person enligt före­ skriften i art. 1 under F mom. b) i konventionen icke berättigad till skydd enligt denna. Vid angivna förhållande finner jag art. 32 mom. 1 förenlig med lagförslaget. Enligt mom. 2 av samma artikel skall flykting, vars utvisning ifrågasättes, vara berättigad att förebringa bevisning för att rentvå sig ävensom föra talan inför vederbörlig myndighet i utvisningsärenden. I fall av förvisning kan en svarande självfallet göra denna rätt gällande inför domstolen. I vad åter gäller utvisningsärenden, så är art. 32 mom. 2 fullt ut täckt av 31 § i förslaget till ny utlänningslag, vari föreskrives, att för­ hör skall hållas, om utlänning begär det. Icke heller finnes från svensk sida något att erinra mot det i art. 32 mom. 3 intagna stadgandet om att flykting före verkställandet av utvisning skall erhålla skäligt rådrum för att ansöka om tillstånd att inresa till annat land. Förbudet i art. 33 mom. 1 mot att utvisa eller avvisa en flykting till grän­ sen mot område, varest hans liv eller frihet skulle hotas på grund av politisk förföljelse, har sin motsvarighet i 53 § i förslaget till ny utlänningslag, som för övrigt uttryckligen skyddar utlänning även mot att sändas till land, där han icke åtnjuter trygghet mot att bliva sänd till land, i vilket han lö­ per risk att bliva politiskt förföljd. Det i art. 33 mom. 1 i konventionen stadgade skyddet kan enligt mom. 2 i samma artikel icke åberopas av flyk­ ting, vilken det föreligger skälig anledning att betrakta som en fara för det lands säkerhet i vilket han uppehåller sig eller vilken, med hänsyn till att han genom lagakraftägande dom har dömts för synnerligen grovt brott, ut­ gör en samhällsfara i sagda land. I 54 § i lagförslaget har förutsättningarna för motsvarande undantag från skyddet enligt art. 33 i konventionen angivits vara, förutom farlighet för rikets säkerhet, att utlänningen genom synnerli­ gen grov brottslighet ådagalagt, att hans kvarblivande i riket skulle innebära en allvarlig fara för allmän ordning och säkerhet samt att den förföljelse som hotar honom i det land till vilket det är fråga om att sända honom icke innebär fara för hans liv och ej heller eljest är av särskilt svår beskaffenhet. Oaktat olikheten i uttryckssättet mellan detta stadgande och föreskriften i art. 33 mom. 2 i konventionen får de båda bestämmelserna anses hava samma sakliga innebörd, sålunda att konventionen medger utvisning i sam­ ma utsträckning som lagförslaget. Icke heller på denna punkt finner jag därför hinder möta mot Sveriges godkännande av konventionstexten. Art. 34 innehåller icke annat än en rekommendation till de fördragsslutande staterna att underlätta flyktings naturalisation. Med hänsyn till att den svenska medborgarskapslagstiftningen för några år sedan varit föremål för en revision, torde skäl saknas att nu upptaga bestämmelserna om för­ utsättningarna för utlännings upptagande till svensk medborgare till förnyad granskning med anledning av ratifikationen av flyktingkonven­ tionen. Artiklarna 35 — 46, vilka är av teknisk natur, avviker icke från vad kon­ ventioner av detta slag vanligen innehåller i där berörda ämnen.

Kunql. Maj.ts proposition nr 134. 35

Under åberopande av det sålunda anförda får jag föreslå, att Förenta Na­ tionernas här bilagda konvention av den 28 juli 1951 angående flyktingars rättsliga ställning måtte föreläggas riksdagen, och hemställer alltså

att Kungl. Maj:t måtte genom proposition föreslå riksda­ gen att godkänna, att Sverige ratificerar konventionen samt att därvid tillkännagives, att i art. 1 under B med uttrycket »händelser som inträffat före den 1 januari 1951» för Sve­ riges del skall förstås »händelser som inträffat i Europa eller annorstädes före den 1 januari 1951», ävensom att för­ behåll göres dels av innebörd att tillämpningen av konven­ tionens bestämmelser om att flykting skall tillerkännas den förmånligaste behandling som tillkommer främmande lands medborgare icke skall röna inverkan av förmåner som till­ erkänts eller kan komma att tillerkännas medborgare i Dan­ mark, Finland, Island eller Norge eller någotdera av dessa länder, dels ock mot art. 7 mom. 2, art. 8, art. 12 mom. 1, art. 14, art. 17 mom. 2, art. 24 mom. 1—3 och art. 25 uti konventionen av den innebörd som förut angivits.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att proposition av den lydelse, bilaga vid detta proto­ koll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet: Gunnar Ljungdahl.

J4IOI

Kungl. Maj:ts proposition nr 134. 37

Bilaga.

(Översättning.) Convention Relating to Convention relative au Konvention angående the Status of Refugees. statut des réfugiés. flyktingars rättsliga Geneva July 28 1951. Genéve le 28 juillet 1951. ställning. Genéve den 28 juli 1951.

Preninble. Préainbule. Inledning.

The HIGH CONTRAC- LesHAUTES PARTIES De HÖGA FÖRDRAGS- TING PARTIES, CONTRACTANTES, SLUTANDE PARTERNA hava, C onsidering that the C onsidérant que la i betraktande av Charter of the United Charte des Nations Unies att Förenta Nationernas Nations and the Univer­ et la Déclaration univer- stadga och den av gene­ sal Declaration of Human selle des droits de l’hom- ralförsamlingen den 10 Rights approved on 10 me approuvée le 10 dé- december 1948 antagna December 1948 by the cembre 1948 par l’As- universella förklaringen General Assembly have semblée générale ont af- om de mänskliga rättig­ affirmed the principle firmé le principe que les heterna fastslagit grund­ that human beings shall étres humains, sans dis- satsen, att människorna enjoy fundamental rights tinction, doivent jouir des utan åtskillnad skola åt­ and freedoms without dis- droits de l’homme et des njuta de mänskliga rät­ crimination, libertés fondamentales, tigheterna och de grund­ läggande friheterna, C onsidering that the C onsidérant que l’Or- i betraktande av United Nations has, on ganisation des Nations att Förenta Nationerna various occasions, mani­ Unies a, å plusieurs re- vid upprepade tillfällen fested its profound con- prises, manifesté la pro- givit uttryck för sitt stora cern för refugees and ende- fonde sollicitude qu’elle intresse för flyktingarna avoured to assure re­ éprouve pour les réfugiés och sökt tillförsäkra dessa fugees the widest possible et qu’elle s’est préoccu- vidast möjliga åtnjutande exercise of these funda­ pée d’assurer å ceux-ci av nämnda rättigheter mental rights and free­ 1’exercice le plus large och friheter, doms, possible des droits de rhomme et des libertés fondamentales,

C onsidering that it is C onsidérant qu’il est i betraktande av desirable to revise and désirable de reviser et de att det framstår såsom consolidate previous in- codifier les accords inter- önskvärt att revidera och ternational agreements nationaux antérieurs rela- sammanfatta äldre inter­ relating to the status of tifs au statut des réfugiés nationella överenskom­ refugees and to extend the et d’étendre 1’application melser angående flyk­ scope of and the protec- de ees instruments et la tingars rättsliga ställning tion accorded by such protection qu’ils consti- samt att genom en ny instruments by means of tuent pour les réfugiés au överenskommelse utvidga a new agreement, moyen d’un nouvel ac- de äldre överenskommel­ cord, sernas tillämpningsom­ råde och det skydd, som genom dem tillerkännes flyktingarna, C onsidering that the C onsidérant qu’il peut i betraktande av grant of asylum may place résulter de 1’oetroi du att beviljandet av asyl

38 Kungl. Maj:ts proposition nr 134.

unduly heavy burdens on droit d’asile des charges kan medföra en utomor­ certain countries, and exceptionnellement lour- dentligt tung börda för that a satisfactory solu- des pour certains pays et vissa länder och att en tion of a problem of que la solution satisfai- tillfredsställande lösning which the United Nations sante des problémes dont av hithörande problem, has recognized the inter- 1’Organisation des Nations vilkas internationella national scope and nature Unies a reconnu la portée räckvidd och natur er­ cannot therefore be et le caractére internatio- känts av Förenta Natio­ achieved without inter- naux, ne saurait, dans nerna, därför icke kan national co-operation, cette hypothése, étre ob- uppnås utan internatio­ tenue sans une solidarité nellt samarbete, internationale, E xpressing the wish E xprimant le vceu que under uttalande that all States, recog- tous les Etats, reconnais- a v önskemålet, att alla nizing the social and hu- sant le caractére social et stater under erkännande manitarian nature of the humanitaire du probléme av flyktingproblemets so­ problem of refugees, will des réfugiés, fassent tout ciala och humanitära be­ do everything within their ce qui est en leur pou- skaffenhet måtte göra allt power to prevent this voir pour éviter que ce som står i deras makt för problem from becoming probléme ne devienne une att förhindra detta pro­ a cause of tension be- cause de tension entre blem att bliva en orsak tween States, Etats, till spänning mellan sta­ ter, samt N oting that the United P renant acte de ce efter tagen kän­ Nations High Commis- que le Haut Commissaire nedom om att Fören­ sioner for Refugees is des Nations Unies pour ta Nationernas Höge charged with the task of les réfugiés a pour tåche Kommissarie för flyksupervising international de veiller å 1’application ringar erhållit i uppdrag conventions providing for des conventions interna- att övervaka tillämp­ the protection of refugees, tionales qui assurent la ningen av de internatio­ and recognizing that the protection des réfugiés, nella konventioner, som effective co-ordination of et reconnaissant que la bereda flyktingarna measures taken to deal coordination effective des skydd, och i insikt om with this problem will mesures prises pour ré- att en effektiv samord­ depend upon the co-oper­ soudre ce probléme dé- ning av de åtgärder, som ation of States with the pendra de la coopération vidtagas för att lösa flyk­ High Commissioner, des Etats avec le Haut tingsproblemet, kommer Commissaire, att vara avhängig av sta­ ternas samarbete med Höge Kommissarien, HAVE AGREED as SONT CONVENUES ÖVERENSKOMMIT follows: des dispositions ci-aprés: som följer:

Chapter I Chapitre I Kapitel I.

GENERAL DISPOSITIONS ALLMÄNNA PROVISIONS GÉNÉRALES BESTÄMMELSER.

A rticle 1 A rticle premier A rtikel 1. Definition of the Terin Definition du terme Definition av uttrycket “Refugee”. «réfugié>. >flykting>.

A. For the purposes A. Aux fins de la pré- A. I denna konven­ of the present Convention, sente Convention, le tion avses med uttrycket

Kungl. Maj. ts proposition nr 134. 39

the term “refugee” shall terme «réfugié» s’appli- »flykting» följande per­ apply to any person who: quera å toute personne: soner, nämligen (1) Has been con- 1) Qui a été considérée 1) den som blivit att sidered a refugee under comme réfugiée en appli- anse såsom flykting jäm­ the Arrangements of 12 cation des Arrangements likt överenskommelserna May 1926 and 30 June du 12 mai 1926 et du 30 av den 12 maj 1926 eller 1928 or under the Con- juin 1928, ou en applica- den 30 juni 1928, kon­ ventions of 28 October tion des Conventions du ventionerna av den 28 1933 and 10 February 28 octobre 1933 et du oktober 1933 eller den 10 1938, the Protocol of 14 10 février 1938 et du februari 1938, protokollet September 1939 or the Protocole du 14 septem- av den 14 september 1939 Constitution of the In­ bre 1939, ou encore en eller Internationella Flyk­ ternational Refugee Or- application de la Consti­ tingorganisationens stad­

ganization; tution de 1’Organisation ga,

internationale pour les réfugiés; Decisions of non-eligi- Les decisions de non- varvid märkes, att av bility taken by the Inter­ élégibilité prises par 1’Or­ Internationella Flykting­ national Refugee Or- ganisation internationale organisationen under dess ganization during the pour les réfugiés pendant verksamhetstid fattade period of its activities la durée de son mandat ne beslut om att vissa per­ shall not prevent the font pas obstacle å ce soner icke skola erkännas status of refugee being que la qualité de réfugié såsom flyktingar icke sko­ accorded to persons who soit accordée å des per- la utgöra hinder för att fulfil the conditions of sonnes qui remplissent les ställning såsom flykting paragraph 2 of this sec- conditions prévues au pa- tillerkännes personer, tion; ragraphe 2 de la présente vilka uppfylla de under section; 2) här nedan angivna vill­ koren; (2) As a result of events 2) Qui, par suite d’évé- 2) den som till följd occurring before 1 Janu- nements survenus avant av händelser, som inträf­ ary 1951 and owing to le premier janvier 1951 fat före den 1 januari well-founded fear of being et craignant avec raison 1951, och i anledning av persecuted for reasons of d’étre persécutée du fait välgrundad fruktan för race, religion, nationality, de sa race, de sa religion, förföljelse på grund av sin membership of a parti- de sa nationalité, de son ras, religion, nationalitet, cular social group or poli- appartenance å un certain tillhörighet till viss sam­ tical opinion, is outside the groupe social ou de ses hällsgrupp eller politiska country of his nationality opinions politiques, se åskådning befinner sig and is unable or, owing trouve hors du pays dont utanför det land, vari han to such fear, is unwilling elle a la nationalité et är medborgare, samt är to avail himself of the qui ne peut ou, du fait de ur stånd att eller på protection of that coun­ cette crainte, ne veut se grund av sådan fruktan, try; or who, not liaving a réclamer de la protection som nyss sagts, icke ön­ nationality and being out­ de ce pays; ou qui, si elle skar att begagna sig av side the country of his n’a pas de nationalité et sagda lands skydd, eller former habitual residence se trouve hors du pays den som, utan att vara as a result of such events, dans lequel elle avait sa medborgare i något land, is unable or, owing to such résidence habituelle å la till följ(1 av händelser som fear, is unwilling to return suite de tels événements, förut sagts befinner sig to it. ne peut ou, en raison de utanför det land, vari han ladite crainte, ne veut y tidigare haft sin vanliga retourner. vistelseort, samt är ur stånd att eller på grund

40 Kungl. Maj:ts proposition nr 134.

av sådan fruktan, som nyss sagts, icke önskar att återvända dit. In the case of a person Dans le cas d’une per- Beträffande den som är who has more than one sonne qui a plus d’une medborgare i mera än ett nationality, the term “the nationalité, 1‘expression land avses med uttrycket country of his natio- «du pays dont elle a la »land vari han är med­ nality” shall mean each of nationalité» vise chacun borgare» varje land, vari the countries of which des pays dont cette per- han är medborgarejingen he is a national, and a sonne a la nationalité. Ne skall anses vara i avsak­ person shall not be sera pas considérée com- nad av det lands skydd, deemed to be lacking the me privée de la protection vari han är medborgare, protection of the country du pays dont elle a la därest han utan bärande of his nationality if, with- nationalité, toute per- skäl grundat på berätti­ out any valid reason bas­ sonne qui, sans raison gad fruktan underlåtit att ed on well-foundedfear, he valable fondée sur une begagna sig av något av has not availed himself of crainte justifiée, ne s’est de länders skydd, i vilka the protection of one of pas réclamée de la pro­ han är medborgare. the countries of which tection de l’un des pays he is a national. dont elle a la nationalité. B. (1) For the purposes B. 1) Aux fins de la B. 1) I denna konven­ of this Convention, the présente Convention, les tion skall med det i arti­ words “events occurring mots «événements sur- kel 1 A förekommande before 1 January 1951” in venus avant le premier uttrycket »händelser som article 1, section A, shall janvier 1951» figurant å inträffat före den 1 be understood to mean 1’article 1, section A, januari 1951» kunna för­ either pourront étre compris stås antingen dans le sens de soit (a) “events occurring in a) «événements surve- a) »händelser som in­ Europé before 1 January nus avant le premier jan­ träffat i Europa före den 1951”; or vier 1951 en Europé»; soit 1 januari 1951» eller (b) “events occurring in b) «événements surve- b) »händelser som in­ Europé or elsewhere be­ nus avant le premier jan­ träffat i Europa eller an­ fore 1 January 1951”; vier 1951 en Europé ou norstädes före den 1 ailleurs»; januari 1951», and each Contracting et chaque Etat Contrac- och skall envar för- State shall make a dec- tant fera, au moment de dragsslutande stat vid un­ laration åt the time of la signature, de la ratifi­ dertecknandet eller ratifi­ signature, ratification or cation ou de 1’adhésion, kationen av konventionen accession, specifying une déclaration précisant eller vid anslutningen till which of these meanings la portée qu’il entend densamma avgiva en för­ it applies for the purpose donner å cette expression klaring angående vilken­ of its obligations under au point de vue des dera av dessa båda bety­ this Convention. obligations assumées par delser som staten i fråga lui en vertu de la présente inlägger i förevarande ut­ Convention. tryck med hänsyn till de förpliktelser, som den åta­ ger sig i enlighet med konventionen. (2) Any Contracting 2) Tout Etat Con- 2) F ördragsslutande State which has adopted tractant qui a adopté la stat, som valt alternati­ alternative (a) may åt formule a) pourra å tout vet a) ovan, äger när som any time extend its obliga­ moment étendre ses obli­ helst medelst ett till För­ tions by adopting alterna­ gations en adoptant la enta Nationernas general­ tive (b) by means of a formule b) par notifica- sekreterare riktat medde-

Kungl. Maj:ts proposition nr 134. 41

notification addressed to tion adressée au Secré- lande utvidga sina för­ the Secretary-General of taire général des Nations pliktelser genom att an­ the United Nations. Unies. taga alternativet b). C. This Convention C. Cette Convention C. Denna konvention shall cease to apply to cessera, dans les cas ci- skall upphöra att vara any person falling under aprés, d’étre applicable tillämplig på den som om­ the terms of section A if: å toute personne visée fattas av bestämmelserna par les dispositions de la under A ovan men som section A ci-dessus: (1) He has voluntarily 1) Si elle s’est volon- 1) av fri vilja på nytt re-availed himself of the tairement réclamée å begagnar sig av det lands protection of the country nouveau de la protection skydd, vari han är med­ of his nationality; or du pays dont elle a la borgare; eller nationalité; ou 2) Si, ayant perdu sa 2) efter att hava förlorat (2) Having lost his na­ tionality, he has volun­ nationalité, elle 1’a volon- sitt medborgarskap, av fri tarily reacquired it; or tairement recouvrée; ou vilja återförvärvar det­ samma; eller (3) He has acquired a 3) Si elle a acquis une 3) förvärvar medbor­ new nationality, and en- nouvelle nationalité et garskap i ett nytt land joys the protection of the jouit de la protection du och kommer i åtnjutande country of his new natio­ pays dont elle a acquis av detta lands skydd; eller nality; or la nationalité; ou (4) He has voluntarily 4) Si elle est retournée 4) av fri vilja återvän­ re-established himself in volontairement s’établir der för att bosätta sig i the country which he left dans le pays qu’elle a det land, som han lämnat or outside which he re- quitté ou hors duquel eller utanför vilket han mained owing to fear of elle est demeurée de crain- fortsatt att uppehålla sig persecution; or te d’étre persécutée; ou på grund av fruktan för förföljelse; eller (5) He can no longer, 5) Si, les circonstances 5) icke kan fortfara att because the circumstan- å la suite desquelles elle vägra begagna sig av det ces in connexion with a été reconnue comme lands skydd, vari han är which he has been re- réfugiée ayant cessé medborgare, enär de om­ cognized as a refugee have d’exister, elle ne peut ständigheter, till följd av ceased to exist, continue plus continuer å refuser vilka han blivit erkänd de se réclamer de la pro­ såsom flykting, icke to refuse to avail himself of the protection of the tection du pays dont elle längre föreligga, country of his nationality; a la nationalité; Provided that this para- Etant entendu, toute- dock att denna bestäm­ graph shall not apply to fois, que les dispositions melse icke avser flykting a refugee falling under sec­ du présent paragraphe ne hänfötlig under A 1) ovan, tion A (1) of this artide s’appliqueront pas å tout som kan åberopa på tidi­ who is able to invoke com- réfugié visé au paragraphe gare förföljelse grundade, 1 de la section A du pré­ tungt vägande skäl för väg­ pelling reasons arising out of previous persecution sent artide qui peut in- ran att begagna sig av det for refusing to avail him­ voquer, pour refuser de se lands skydd, vari han är self of the protection of réclamer de la protection medborgare; the country of natio­ du pays dont il a la natio­ eller nality; nalité, des raisons impérieuses tenant å des persécutions antérieures; (6) Being a person who 0) S’agissant d’une per­ 6) utan att äga med­ has no nationality he is, sonne qui n’a pas de borgarskap i något land

42 Kungi. Maj:ts proposition nr 134.

because the circumstances nationalité, si, les cir- kan återvända till det in connexion with which constances å la suite des- land, vari han tidigare he has been recognized as quelles elle a été recon- hade sin vanliga vistelse­ a refugee have ceased to nue comme réfugiée ayant ort, enär de omständig­ exist, able to return to cessé d’exister, elle est en heter, till följd av vilka the country of his former mesure de retourner dans han blivit erkänd såsom habitual residence; le pays dans lequel elle flykting, icke längre före­ avait sa résidence habi- ligga, tuelle; Provided that this para- Etant entendu, toute- dock att denna bestäm­ graph shall not apply to fois, que les dispositions melse icke avser flykting a refugee falling under sec- du présent paragraphe ne hänförlig under A 1) ovan, tion A (1) of this article s’appliqueront pas å tout som kan åberopa på tidi­ who is able to invoke réfugié visé au paragraphe gare förföljelse grundade, compelling reasons arising 1 de la section A du tungt vägande skäl för väg­ out of previous persecu- présent article qui peut ran att återvända till det tion för refusing to return invoquer, pour refuser de land, vari han tidigare to the country of his retourner dans le pays hade sin vanliga vistelse­ former habitual residence. dans lequel il avait sa ort. résidence habituelle, des raisons impérieuses tenant å des persécutions antérieures. D. This Convention D. Cette Convention D. Denna konvention shall not apply to per­ ne sera pas applicable är icke tillämplig på dem sons who are åt present aux personnes qui béné- som för närvarande åt­ receiving from organs or ficient actuellement d’une njuta beskydd eller bi­ agencies of the United protection ou d’une as­ stånd av andra Förenta Nations other than the sistance de la part d’un Nationernas organ eller United Nations High organisme ou d’une insti­ institutioner än Förenta Commissioner for Re- tution des Nations Unies Nationernas Höge Kom­ fugees protection or as- autre que le Haut Com- missarie för flyktingar. sistance. missaire des Nations Unies pour les réfugiés. When such protection Lorsque cette protec­ Därest sådant beskydd or assistance has ceased tion ou cette assistance eller bistånd, av vilken for any reason, without aura cessé pour une raison anledning det vara må, the position of such per­ quelconque, sans que le skulle upphöra utan att sons being definitively sort de ees personnes ait nu ifrågavarande perso­ settled in accordance with été définitivement réglé, ners ställning blivit slut­ the relevant resolutions conformément aux résolu- giltigt reglerad enligt till­ adopted by the General tions y relatives adoptées lämpliga, av Förenta Na­ Assembly of the United par l’Assemblée générale tionernas generalförsam­ Nations, these persons des Nations Unies, ees ling antagna resolutioner, shall ipso facto be entitled personnes bénéficieront skola vederbörande utan to the benefits of this de plein droit du régime vidare äga åtnjuta de i Convention. de cette Convention. denna konvention stad­ gade förmånerna. E. This Convention E. Cette Convention E. Denna konvention shall not apply to a per­ ne sera pas applicable å äger icke tillämpning på son who is recognized by une personne considérée den som av vederbörliga the competent authorities par les autorités compé- myndigheter i det land, of the country in which tentes du pays dans lequel vari han bosatt sig, er­ he has taken residence as cette personne a établi kännes hava de rättighe-

Kungl. Maj.ts proposition nr 134. 43

having the rights and sa résidence comme ayant ter och skyldigheter, som obligations which are at- les droits et les obliga­ äro förbundna med inne­ tached to the possession tions attachés å la pos­ hav av medborgarskap i of the nationality of that session de la nationalité sagda land. country. de ce pays. F. The provisions of F. Les dispositions de F. Stadgandena i den­ this Convention shall not cette Convention ne se- na konvention äga icke apply to any person with ront pas applicables aux tillämpning på den be­ respect to whom there personnes dont on aura träffande vilken föreligga are serious reasons for des raisons sérieuses de allvarliga skäl antaga, att considering that: penser: han (a) he has committed a a) qu’elles ont commis a) förövat brott mot crime against peace, a un crime contre la paix, freden, krigsförbrytelse war crime, or a crime un crime de guerre ou un eller brott mot mänsklig­ against humanity, as de- crime contre 1’humanité, heten, sådana dessa brott fined in the international au sens des instruments blivit definierade i de in­ instruments drawn up to internationaux élaborés ternationella överens­ make provision in respect pour prévoir des disposi­ kommelser, som tillkom­ of such crimes; tions relatives å ees cri­ mit för att meddela be­ mes; stämmelser angående så­ dana brott; eller (b) he has committed a b) qu’elles ont commis b) förövat grovt icke­ serious non-political crime un crime grave de droit politiskt brott utanför tilloutside the country of commun en dehors du flyktslandet, innan han refuge prior to his ad- pays d’accueil avant d’y erhöll tillträde till det­ mission to that country étre admises comme réfu- samma såsom flykting; as a refugee; giés; eller (c) he has been guilty c) qu’elles se sont ren- c) gjort sig skyldig till of acts contrary to the dues coupables d’agisse- gärningar, stridande mot purposes and principles ments contraires aux buts Förenta Nationernas syf­ of the United Nations. et aux principes des Na­ ten och grundsatser. tions Unies.

A rticle 2 A rticle 2 A rtikel 2. General Obligations. Obligations générales. Allmänna skyldigheter.

Every refugee has du- Tout réfugié a, å l’égard Varje flykting har gent­ ties to the country in du pays ou il se trouve, emot det land, varest han which he finds himself, des devoirs qui compor- befinner sig, skyldigheter which require in parti- tent notamment 1’obliga- främst innebärande, att cular that he conform to tion de se conformer aux han skall ställa sig till its laws and regulations lois et réglements ainsi efterrättelse gällande la­ as well as to measures qu’aux mesures prises gar och föreskrifter även­ taken for the maintenance pour le maintien de som anstalter, som vidta­ of public order. l’ordre public. gas för upprätthållande av den allmänna ord­ ningen.

A rticle 3 A rticle 3 A rtikel 3.

Non-discrimination. Non-discrimlnatlon. Förbud mot sklljaktlig be­ handling.

The Contracting States Les Etats Contractants De fördragsslutande shall apply the provisions appliqueront les disposi- staterna skola tillämpa

44 Kungl. Maj:ts proposition nr 134.

of this Convention to tions de cette Convention bestämmelserna i denna refugees without discri- aux réfugiés sans discri- konvention på flyktingar mination as to race, reli­ mination quant å la race, utan åtskillnad med hän­ gion or country of origin. la religion ou le pays syn till deras ras, religion d’origine. eller ursprungsland.

A rticle 4 A rticle 4 A rtikel 4. Religion. Religion. Religion.

The Contracting States Les Etats Contractants De fördragsslutande shall accord to refugees accorderont aux réfugiés staterna skola tillerkänna within their territories sur leur territoire un trai- flyktingar, som befinna treatment åt least as fa- tement au moins aussi sig inom deras territorier, vourable as that accorded favorable que celui ac- en behandling som i fråga to their nationals with cordé aux nationaux en om flyktingarnas frihet respect to freedom to ce qui concerne la liberté att utöva sin religion och practice their religion and de pratiquer leur religion frihet att bestämma över freedom as regards the et en ce qui concerne la sina barns religiösa upp­ religious education of liberté d’instruction reli- fostran är minst lika för­ their children. gieuse de leurs enfants. månlig som den behand­ ling, vilken tillkommer de egna medborgarna.

A rticle 5 A rticle 5 A rtikel 5. Rigtits grauted apart from Droits nccordés indépen- Rättigheter beviljade obe­ this Convention. damment de cette roende av konventionen. Convention.

Nothing in this Con­ Aucune disposition de Ingen bestämmelse i vention shall be deemed cette Convention ne porte denna konvention skall få to impair any rights and atteinte aux autres droits föranleda inskränkning i benefits granted by a et avantages accordés, in- rättigheter och förmåner, Contracting State to re­ dépendamment de cette som fördragsslutande stat fugees apart from this Convention, aux réfugiés. beviljat flyktingar obe­ Convention. roende av konventionen.

A rticle 6 A rticle 6 A rtikel 6. The Term “in the same L’expression <dans les Uttrycket »under samma circnnistances”. mémes circonstances*. förhållanden».

For the purpose of this Aux fins de cette Con­ I denna konvention in­ Convention, the term “in vention, les termes «dans nebär uttrycket »under the same circumstances” les mémes circonstances» samma förhållanden», att implies that any require- impliquent que toutes les alla de förutsättningar ments (including require- conditions (et notamment (och i synnerhet sådana, ments as to length and celles qui ont trait å la som hänföra sig till läng­ conditions of sojourn or durée et aux conditions den av och betingelserna residence) which the par- de séjour ou de résidence) för uppehåll och vistelse), ticular individual would que 1’intéressé devrait vilka vederbörande skulle have to fulfil for the remplir, pour pouvoir behöva uppfylla för att enjoyment of the right exercer le droit en ques­ komma i åtnjutande av in question, if he were not tion, s’il n’était pas un någon viss rättighet, om a refugee, must be fulfilled réfugié, doivent étre rem- han icke vore flykting, by him, with the excep- plies par lui å 1’exception måste uppfyllas av honom

Kungl. Maj:ts proposition nr 134. 45

tion of requirements des conditions qui, en med undantag för förut­ which by their nature a raison de leur nature, ne sättningar, som till sin refugee is incapable of peuvent étre remplies par natur äro sådana, att en fulfilling. un réfugié. flykting icke kan uppfylla dem.

A rticle 7 A rticle 7 A rtikel 7. Exemptlon from Dispense de réciprocité. Undantag från villkor om Reciprocity. ömsesldigliet.

1. Except where this 1. Sous réserve des dis­ 1. Så snart denna kon­ Convention contains more positions plus favorables vention icke innehåller favourable provisions, a prévues par cette Conven­ mera förmånliga bestäm­ Contracting State shall tion, tout Etat Contrac- melser, skall fördragsaccord to refugees the tant accordera aux réfu- slutande stat tillerkänna same treatment as is ac- giés le régime qu’il ac- flyktingar samma ställning corded to aliens generally. corde aux étrangers en som staten i fråga till­ général. erkänner utlänningar i all­ mänhet. 2. After a period of 2. Apres un délai de 2. Efter tre års vistelse three years’ residence, all résidence de trois ans, skall flykting inom förrefugees shall enjoy tous les réfugiés béné- dragsslutande stats om­ exemption from legis- ficieront, sur le territoire råde vara undantagen lative reciprocity in the des Etats Contractants, från villkor om ömsesi­ territory of the Contract­ de la dispense de récipro­ dighet i lagstiftningen, ing States. cité législative. som må hava uppställts för att utlänning skall äga åtnjuta viss förmån. 3. Each Contracting 3. Tout Etat Contrac- 3. Fördragsslutande stat State shall continue to tant continuera å accor- skall fortfara att bevilja accord to refugees the der aux réfugiés les droits flyktingar rättigheter och rights and benefits to et avantages auxquels ils förmåner, till vilka de which they were already pouvaient déjå prétendre, oberoende av ömsesidig­ entitled, in the absence en 1’absence de récipro­ het redan voro berätti­ of reciprocity, åt the date cité, å la date d’entrée en gade vid tidpunkten för vigueur de cette Conven­ denna konventions ikraft­ of entry into force of this Convention for that State. tion pour ledit Etat. trädande för ifrågava­ rande stat. 4. The Contracting 4. Les Etats Contrac­ 4. De fördragsslutande States shall consider fa- tants envisageront avec staterna skola välvilligt vourably the possibility of bienveillance la possi- pröva möjligheten att according to refugees, in bilité d’accorder aux réfu­ även i frånvaron av giés, en 1’absence de réci­ ömsesidighet tillerkänna the absence of reciprocity, rights and benefits procité, des droits et des flyktingar rättigheter och beyond those to which avantages outre ceux aux­ förmåner utöver dem, på they are entitled accord­ quels ils peuvent préten­ vilka de kunna göra an­ ing to paragraphs 2 and 3, dre en vertu des para- språk jämlikt moment 2. and to extending exemp­ graphes 2 et 3 ainsi que och 3. i denna artikel, tion from reciprocity to la possibilité de faire béné- ävensom möjligheten att refugees who do not fulfil ficier de la dispense de eftergiva kravet på öm­ the conditions provided réciprocité des réfugiés sesidighet för flyktingar for in paragraphs 2 and 3. qui ne remplissent pas les som icke uppfylla de i conditions visées aux moment 2. och 3. i denna paragraphes 2 et 3. artikel föreskrivna vill­ koren.

46 Iiungl. Maj.ts proposition nr 134.

5. The provisions of 5. Les dispositions des 5. Bestämmelserna i paragraphs 2 and 3 apply paragraphes 2 et 3 ci-desmoment 2. och 3. i denna both to the rights and sus s’appliquent aussi artikel äga tillämpning benefits referred to in bien aux droits et avansåväl på rättigheter och artides 13, 18, 19, 21 and tages visés aux artides 13, förmåner som avses i ar­ 22 of this Convention and 18, 19, 21 et 22 de cette tiklarna 13, 18, 19, 21 och to rights and benefits for Convention qu’aux droits 22 i denna konvention which this Convention et avantages qui ne sont som på rättigheter och does not provide. pas prévus par elle. förmåner om vilka före­

skrifter icke meddelas i

denna konvention.

A rticle 8 A rticle 8 A rtikel 8. Exemption from Excep- Dispense de inesures Befrielse från undautagstionnl Measures. exceptionnelles. åtgärder.

With regard to excep- En ce qui concerne les I fråga om undantagstional measures which mesures exceptionnelles åtgärder som må vidtagas may be taken against the qui peuvent étre prises mot någon viss främ­ person, property or inter­ contre la personne, les mande stats medborgare ests of nationals of a biens ou les intéréts des med avseende på deras foreign State, the Con- ressortissants d’un Etat personer, egendom eller tracting States shall not déterminé, les Etats Conintressen, gäller att förapply such measures to a tractants n’appliqueront dragsslutande stat icke refugee who is formally pas ees mesures å un äger gentemot flykting a national of the said réfugié ressortissant forsom formellt är medbor­ State solely on account mellement dudit Etat gare i den ifrågavarande of such nationality. Con- uniquement en raison de främmande staten tilltracting States which, sa nationalité. Les Etats lämpa sådana åtgärder under their legislation, are Contractants qui, de par allenast på grund av detta prevented from applying leur législation, ne peu­ flyktingens medborgar­ the general principle ex­ vent appliquer le prinskap. Fördragsslutande pressed in this article, cipe général consacré dans stat, som på grund av den shall, in appropriate cases, cet article accorderont egna lagstiftningen är för­ grant exemptions in fa- dans des cas appropriés hindrad att tillämpa den vour of such refugees. des dispenses en faveur i denna artikel fastslagna de tels réfugiés. allmänna grundsatsen,

skall i därför ägnade fall

medgiva undantag för

flyktingar, som nu sagts.

A rticle 9 A rticle 9 A rtikel 9. Provisioual Measures. Mesures provisoires. Tillfälliga åtgärder.

Nothing in this Con­ Aucune des dispositions Bestämmelserna i denna vention shall prevent a de la présente Convention konvention utgöra icke Contracting State, in time n’a pour effet d’empécher hinder för fördrags­ of war or other grave and un Etat Contractant, en slutande stat att i krigs­ exceptional circumstan- temps de guerre ou dans tid eller under andra all­ ces, from taking provi- d’autres circonstances varliga och utomordent­ sionally measures which it graves et exceptionnelles, liga förhållanden gent­ considers to be essential de prendre provisoireemot någon bestämd per­ to the national security in ment, å 1’égard d’une son provisoriskt vidtaga the case of a particular personne déterminée, les åtgärder, som staten ifråga person, pending a deter- mesures que cet Etat finner oundgängligen er-

Kungi. Maj.ts proposition nr 134. 47

mination by the Contract- estime indispensables å forderliga för den natio­ ing State that that per­ la sécurité nationale, en nella säkerheten, i avvak­ son is in fact a refugee attendant qu’il soit établi tan på utredning genom and that the continuance par ledit Etat Contrac­ statens försorg, huruvida of such measures is ne- tant que cette personne vederbörande verkligen cessary in his case in the est effectivement un réfu- är flykting samt huru­ interests of national se- gié et que le maintien vida i hans fall upprätt­ curity. desdites mesures est hållandet av åtgärderna nécessaire å son égard är nödvändigt i den na­ dans 1’intérét de sa tionella säkerhetens in­ sécurité nationale. tresse.

A rticle 10 A rticle 10 A rtikel 10. Continuity of Residence. Continuité <le residence. Sammanhängande vistelse.

1. Where a refugee has 1. Lorsqu’un réfugié a Har flykting under been forcibly displaced été déporté au cours de la andra världskriget tvångsduring the Second World deuxiéme guerre mon- förflyttats och bortförts War and removed to the diale et transporté sur till fördragsslutande stats territory of a Contracting le territoire de l’un des område och vistas han State, and is resident Etats Contractants et y där, skall tiden för denna there, the period of such réside, la durée de ce honom påtvungna vis­ enforced sojourn shall be séjour forcé comptera telse räknas som tid, var­ considered to have been comme résidence réguliére under han lovligen vistats lawful residence within sur ce territoire. inom denna stats om­ that territory. råde. 2. Where a refugee has 2. Lorsqu’un réfugié a 2. Har flykting under been forcibly displaced été déporté du territoire andra världskriget tvångsduring the Second World d’un Etat Contractant au förflyttats från fördrags­ War from the territory of cours de la deuxiéme slutande stats område och a Contracting State and guerre mondiale et y est innan dagen för denna has, prior to the date retourné avant 1’entrée konventions ikraftträ­ of entry into force of en vigueur de cette Con­ dande återvänt dit i syfte this Convention, returned vention pour y établir sa att där taga sin vistelse­ there for the purpose of résidence, la période qui ort, skall vistelsetiden före taking up residence, the précéde et celle qui suit och efter tvångsförflyttperiod of residence be- cette déportation seront ningen räknas såsom en fore and after such en­ considérées, å toutes les sammanhängande tid i forced displacement shall fins pour lesquelles une alla hänseenden beträf­ be regarded as one unin- résidence ininterrompue fande vilka en oavbruten terrupted period for any est nécessaire, comme ne vistelse erfordras. purposes for which unin- constituant qu’une seule terrupted residence is re- période ininterrompue. quired.

A rticle 11 A rticle 11 A rtikel 11.

Refugee Seamen. Gens de mer réfugiés. Flyktingar som äro sjömän.

In the case of refugees Dans le cas de réfugiés I fråga om flykting regularly serving as crew réguliérement employés vilken regelmässigt är an­ members on board a ship comme membres de ställd som besättnings­ flying the flag of a Con­ 1’équipage å bord d’un medlem ombord på far­ tracting State, that State navire battant pavillon tyg förande fördragsslu­ shall give sympathetic d’un Etat Contractant, tande stats flagga, skall consideration to their es- cet Etat examinera avec denna stat välvilligt prö-

48 Kungl. Maj.ts proposition nr 134.

tablishment on its terri- bienveillance la possi- va möjligheterna att till­ tory and the issue of bilité d’autoriser lesdits låta flyktingen att bo­ travel documents to them réfugiés å s’établir sur son sätta sig inom statens om­ or their temporary ad- territoire et de leur dé- råde och förse honom med mission to its territory livrer des titres de voy- resedokument eller att particularly with a view age ou de les admettre å giva honom tillfälligt till­ to facilitating their es- titre temporaire sur son stånd att uppehålla sig tablishment in another territoire, afin, notam- inom statens område, sär­ country. ment, de faciliter leur skilt till underlättande av établissement dans un hans bosättning i ett an­ autre pays. nat land.

Chapter II Chapitre II Kapitel II.

JURIDICAL STATUS CONDITION RÄTTSLIG STÄLL­ JURIDIQUE NING.

A rticle 12 A rticle 12 A rtikel 12. Personal Status. Statut personnel. Personrättslig' ställning.

1. The personal status 1. Le statut personnel 1. En flyktings person­ of a refugee shall be de tout réfugié sera regi rättsliga ställning skall governed by the law of par la loi du pays de son bestämmas av lagen i det the country of his domi- domicile ou, å défaut de land där han har sitt cile or, if he has no domi- domicile, par la loi du hemvist eller, om han cile, by the law of the pays de sa résidence. saknar hemvist, av lagen country of his residence. i det land där han har sin vistelseort. 2. Rights previously 2. Les droits, précé- 2. Rättigheter, som en acquired by a refugee demment acquis par le flykting tidigare förvär­ and dependent on per­ réfugié et découlant du vat och som härflyta från sonal status, more par­ statut personnel, et no- hans personrättsliga ställ­ ticularly rights attaching tamment ceux qui résul- ning, i främsta rummet to marriage, shall be res- tent du mariage, seront sådana som uppkomma pected by a Contracting respectés par tout Etat genom äktenskap, skola State, subject to com- Contractant, sous réserve, erkännas av fördragsslupliance, if this be neces- le cas échéant, de l’ac- tande stat, dock med sary, with the formalities complissement des for- möjlighet att i förekom­ required by the law of malités prévues par la mande fall göra förbehåll that State, provided that législation dudit Etat, om fullgörande av forma­ the right in question is étant entendu, toutefois, liteter föreskrivna i sta­ one which would have que le droit en cause doit tens lag. Vad nu sagts been recognized by the étre de ceux qui auraient gäller likväl endast under law of that State had he été reconnus par la législa­ förutsättning att fråga är not become a refugee. tion dudit Etat si l’in- om rättighet av ett slag téressé n’était devenu un som skulle hava erkänts réfugié. av statens lag, därest ve­ derbörande icke hade bli­ vit flykting.

Kungl. Maj.ts proposition nr 134. 49

A rticle 13 A rticle 13 A rtikel 13.

Mornble and Iminovable Propriété moblllére et im- Lös och fast egendom. Property. mobiliére.

The Contracting States Les Etats Contractants I fråga om förvärv av shall accord to a refugee accorderont. å tout réfugié äganderätt och andra rät­ treatment as favourable un traitement aussi favo- tigheter till lös och fast as possible and, in any rable que possible et de egendom ävensom i fråga event, not less favourable toute fa^on un traitement om hyreskontrakt och than that accorded to qui ne soit pas moins andra avtal rörande lös aliens generally in the favorable que celui qui och fast egendom, skall same circumstances, as est accordé, dans les mé- fördragsslutande stat till­ regards the acquisition of mes circonstances, aux erkänna flykting en så movable and immovable étrangers en général en förmånlig behandling som property and other rights ce qui concerne 1’acqui- möjligt och i alla händel­ pertaining thereto, and sition de la propriété mo- ser icke mindre förmånlig to leases and other con- biliére et immobiliére et än den, som kommer ut­ tracts relating to mov­ autres droits s’y rappor- länningar i allmänhet till able and immovable pro­ tant, le louage et les del under motsvarande perty. autres contrats relatifs å förhållanden. la propriété mobiliére et immobiliére.

A rticle 14 A rticle 14 A rtikel 14. Artistic Rights and Indus­ Propriété intellectuelle et Konstnärlig och indnstriell trial Property. industrielle. äganderätt

In respect of the pro- En matiére de protec­ Beträffande skyddet för tection of industrial pro­ tion de la propriété in­ industriell äganderätt och perty, such as inventions, dustrielle, notamment särskilt för rätt till upp­ designs or models, trade d’inventions, dessins, mo- finning, mönster, modell, marks, trade names, and déles, marques de fabri- varumärke och firma­ of rights in literary, ar­ que, nom commercial, et namn ävensom be­ tistic and scientific works, en matiére de protection träffande skyddet för lit­ a refugee shall be ac­ de la propriété littéraire, terär, konstnärlig och ve­ corded in the country in artistique et scientifique, tenskaplig äganderätt which he has his habitual tout réfugié bénéficiera skall flykting i det land, residence the same pro- dans le pays ou il a sa varest han har sin van­ tection as is accorded to résidence habituelle de liga vistelseort, tillerkän­ nationals of that country. la protection qui est ac- nas samma skydd som In the territory of any cordée aux nationaux du- landets egna medborgare. other Contracting State, dit pays. Dans le terri- Inom annan fördragsslu­ he shall be accorded the toire de l’un quelconque tande stats område skall same protection as is ac­ des autres Etats Contrac­ han åtnjuta samma skydd corded in that territory tants, il bénéficiera de la som där tillerkännes med­ to nationals of the coun­ protection qui est ac- borgare i det land, varest try in which he has his cordée dans ledit terri- han har sin vanliga vis­ habitual residence. toire aux nationaux du telseort. pays dans lequel il a sa résidence habituelle.

A rticle 15 A rticle 15 A rtikel 15. Kight of Association. Droits (1’association. Föreningsrätt.

As regards non-political Les Etats Contractants I förhållandet till sam­ and non-profitmaking as- accorderont aux réfugiés manslutningar utan poliliihantj till riksdagens protokoll 195b. 1 samt. Nr 134.

50 Kungl. Maj:ts proposition nr 134.

sociations and trade qui résident réguliérement tiska eller vinstsyften och unions the Contracting sur leur territoire, en ce till fackföreningar skall States shall accord to qui concerne les associa­ fördragsslutande stat till­ refugees lawfully staying tions å but non politique erkänna flyktingar, som in their territory the most et non lucratif et les syn- lovligen uppehålla sig favourable treatment ac- dicats professionnels, le inom statens område, den corded to nationals of a traitement le plus favo- förmånligaste behandling foreign country, in the rable accordé aux ressor- som tillkommer främ­ same circumstances. tissants d’un pays mande lands medborgare étranger, dans les mémes under motsvarande för­ circonstances. hållanden.

A rticle 16 A rticle 16 A rtikel 16. Access to Conrts. Droit d’ester en justice. Rätt att föra talan Inför rätta.

1. A refugee shall have 1. Tout réfugié aura, 1. Flykting skall inom free access to the courts sur le territoire des Etats fördragsslutande stats om­ of law on the territory of Contractants, libre et fa- råde hava fri tillgång till all Contracting States. cile accés devant les tri- att föra talan inför dom­ bunaux. stol. 2. A refugee shall en- 2. Dans l’Etat Contrac- 2. Flykting skall i den joy in the Contracting tant ou il a sa résidence fördragsslutande stat, va- State in which he has habituelle, tout réfugié rest han har sin vanliga his habitual residence the jouira du méme traite­ vistelseort, åtnjuta sam­ same treatment as a ment qu’un ressortissant ma behandling som sta­ national in matters per- en ce qui concerne l’ac- tens egna medborgare i taining to access to the cés aux tribunaux, y com- vad gäller tillgång till Courts, including legal as- pris 1’assistance judiciaire domstolarna, däri inbe­ sistance and exemption et 1’exemption de la gripet rättshjälp och be­ from c au t io / udi- caution judicatum frielse från skyldighet att catum solv i. solv i. ställa säkerhet för rätte­ gångskostnader (c a u t i o judicatum solv i). 3. A refugee shall be 3. Dans les Etats Con­ 3. I de hänseenden som accorded in the matters tractants autres que celui omnämnas i moment 2. referred to in paragraph ou il a sa résidence habi­ skall en flykting inom 2 in countries other than tuelle, et en ce qui con­ annan fördragsslutande that in which he has his cerne les questions visées stat än den, varest han habitual residence the au paragraphe 2, tout har sin vanliga vistelseort, treatment granted to a réfugié jouira du méme åtnjuta samma behand­ national of the country traitement qu’un natio­ ling som tillkommer med­ of his habitual residence. nal du pays dans lequel borgare i den stat, varest il a sa résidence habi­ flyktingen har sin vanliga tuelle. vistelseort.

Kungl. Maj:ts proposition nr 134. 51

Chapter III Chapitre III Kapitel III.

GAINFUL EMPLOY- EMPLOIS LUCRATIFS FÖRVÄRVSARBETE. MENT

A rticle 17 A rticle 17 A rtikel 17. Wa^e-earning Employment. Professions salariées. Lönad anställning.

1. The Contracting 1. Les Etats Contrac- 1. Fördragsslutande stat States shall accord to tants accorderont å tout skall tillerkänna flykting, refugees lawfully staying réfugié résidant réguliére- som lovligen uppehåller in their territory the most ment sur leur territoire le sig inom statens område, favourable treatment ac- traitement le plus favo- den förmånligaste behand­ corded to nationals of a rable accordé, dans les ling som under motsva­ foreign country in the mémes circonstances, aux rande förhållanden till­ same circumstances, as ressortissants d’un pays kommer främmande lands regards the right to étranger en ce qui con- medborgare i fråga om engage in wage-earning cerne 1’exercice d’une ae- rätten att antaga och employment. tivité professionnelle sa- innehava lönad anställ­ lariée. ning. 2. In any case, restric- 2. En tout cas, les me- 2. I varje fall skola in­ tive measures imposed on sures restrictives impo- skränkande åtgärder som aliens or the employment sées aux étrangers ou å gentemot utlänningar el­ of aliens for the protec- 1’emploi d’étrangers pour ler beträffande utlän­ tion of the national labour la protection du marché ningars arbetsanställning märket shall not be ap- national du travail ne vidtagits till skydd för plied to a refugee who seront pas applicables aux den inhemska arbets­ was already exempt from réfugiés qui en étaient marknaden, icke tilläm­ them åt the date of déjå dispensés å la date pas med avseende på flyk­ entry into force of this de 1’entrée en vigueur de ting, vilken redan vid ti­ Convention for the Con­ cette Convention pour den för denna konven­ tracting State concerned, l’Etat Contractant in- tions ikraftträdande för or who fulfils one of the téressé, ou qui remplis- den ifrågavarande för­ following conditions: sent l’une des conditions dragsslutande staten var suivantes: undantagen från desam­ ma, eller vilken uppfyller något av följande vill­ kor: (a) He has completed a) compter trois ans a) att flyktingen vistats three years’ residence in de résidence dans le pays; i landet tre år; the country. (b) He has a spouse b) avoir pour conjoint b) att flyktingens make possessing the nationality une personne possédant är medborgare i det land of the country of resi­ la nationalité du pays de vari flyktingen vistas, dence. A refugee may not résidence. Un réfugié ne dock att den genom den­ invoke the benefit of this pourrait invoquer le béné- na bestämmelse medgiv­ provision if he has aban- fice de cette disposition na förmånen icke må doned his spouse; au cas ou il aurait aban- göras gällande av flyk­ donné son conjoint; ting som övergivit sin make; (c) He has one or more c) avoir un ou plu- c) att flyktingen har children possessing the sieurs enfants possédant ett eller flera barn med nationality of the country la nationalité du pays de medborgarskap i det land of residence. résidence. vari flyktingen vistas.

52 Kangl. Maj:ts proposition nr 134.

3. The Contracting 3. Les Etats Contrac- 3. Fördragsslutande stat States shall give sympa- tants envisageront avec skall välvilligt pröva möj­ thetic consideration to as- bienveillance 1’adoption ligheten att i fråga om similating the rights of all de mesures tendant å as- rätten att antaga och refugees with regard to similer les droits de tous innehava lönad anställ­ wage-earning employment les réfugiés en ce qui con- ning likställa flykting to those of nationals, and cerne 1’exercice des pro­ med statens egna med­ in particular of those fessions salariées å ceux borgare och detta i syn­ refugees who have en- de leurs nationaux et ce, nerhet beträffande flyk­ tered their territory pur- notamment pour les ré­ ting, som inkommit på suant to programmes of fugiés qui sont entrés statens område inom ra­ labour recruitment or un­ sur leur territoire en ap- men för planerad anskaff­ der immigration schemes. plication d’un programme ning av arbetskraft eller de recrutement de la immigration. main-d’oeuvre ou d’un plan d’immigration.

A rticle 18 A rticle 18 A rtikel 18.

Self-omployinent. Professions non salariées. Xäringsntövniug.

The Contracting States Les Etats Contractants I fråga om rätten att shall accord to a refugee accorderont aux réfugiés såsom självständig före­ lawfully in their territory se trouvant réguliérement tagare bedriva verksam­ treatment as favourable sur leur territoire le traite- het inom lantbruk, in­ as possible and, in any ment aussi favorable que dustri, hantverk eller han­ event, not less favourable possible et en tout cas un del ävensom rätten att than tliat accorded to traitement non moins bilda bolag för handelsaliens generally in the favorable que celui ac- eller industrirörelse skall same circumstances, as cordé dans les mémes fördragsslutande stat till­ regards the right to en­ circonstances aux étran- erkänna flykting, som gage on his own account gers en général, en ce qui lovligen vistas inom dess in agriculture, industry, concerne 1’exercice d’une område, en så förmånlig handicrafts and com- profession non salariée behandling som möjligt merce and to establish dans 1’agriculture, l’in- och i alla händelser icke commercial and industrial dustrie, l’artisanat et le mindre förmånlig än den companies. commerce, ainsi que la som under motsvarande création de sociétés com- förhållanden tillkommer merciales et industrielles. utlänningar i allmänhet.

A rticle 19 A rticle 19 A rtikel 19.

Liberal Professions. Professions libérales. Fria yrken.

1. Each Contracting 1. Tout Etat Contrac- 1. Fördragsslutande State shall accord to ref­ tant accordera aux réfu­ stat skall tillerkänna flyk­ ugees lawfully staying in giés résidant réguliére­ ting, som lovligen vistas their territory who hold ment sur leur territoire, inom stats område samt diplomas recognized by qui sont titulaires de di- innehar av vederbörande the competent authorities plömes reconnus par les myndigheter i samma stat of that State, and who are autorités compétentes du- erkända betyg och önskar desirous of practising a dit Etat et qui sont dé- utöva ett fritt yrke, en så liberal profession, treat­ sireux d’exercer une pro­ förmånlig behandling som ment as favourable as fession libérale, un traite­ möjligt och i alla händel­ possible and, in any event, ment aussi favorable que ser icke mindre förmånlig not less favourable than possible et en tout cas un än den som under mot-

Kungl. Maj:ts proposition nr 134. 53

that accorded to aliens traitement non moins fa- svarande förhållanden till­ generally in the same vorable que celui accor- kommer utlänningar i all­ circumstances. dé, dans les mémes cir- mänhet. constances, aux étrangers en général. 2. The Contracting Sta­ 2. Les Etats Contrac- 2. Fördragsslutande tes shall use their best tants feront tout ce qui est stat skall inom ramen för endeavours consistently en leur pouvoir, confor- sina lagar och författ­ with their laws and con- mément å leurs lois et ningar göra allt som står stitutions to secure the constitutions, pour assu- i dess makt för att säkra settlement of such refu- rer 1’installation de tels i denna artikel avsedda gees in the territories, réfugiés dans les territoi- flyktingars bosättning other than the metropoli- res, autres que le terri- inom områden utanför hu­ tan territory, for whose toire métropolitain, dont vudlandet, för vilkas in­ international relations ils assument la respon- ternationella förbindelser they are responsible. sabilité des relations in- staten i fråga är ansva­ ternationales. rig.

Chapter IV Chapitre IV Kapitel IV.

WELFARE BIEN-ÉTRE SOCIALA FÖRMÅNER.

A rticle 20 A rticle 20 A rtikel 20.

Rationing. Rationnement. Ransonering.

Where a rationing sys­ Dans le cas ou il existe I händelse av ransone­ tem exists, which applies un systéme de rationne­ ring gällande för befolk­ to the population åt large ment auquel est soumise ningen i dess helhet och and regulates the general la population dans son reglerande den allmänna distribution of products ensemble et qui régle- fördelningen av varor på in short supply, refugees mente la répartition gé- vilka råder brist skola shall be accorded the nérale de produits dont il flyktingar behandlas lika same treatment as natio­ y a pénurie, les réfugiés med ifrågavarande stats nals. seront traités comme les egna medborgare. nationaux.

A rticle 21 A rticle 21 A rtikel 21.

Housing. Logement. Bostäder.

As regards housing, the En ce qui concerne le Vad beträffar bostäder Contracting States, in so logement, les Etats Con- skall fördragsslutande far as the matter is regu- tractants accorderont, stat, i den mån detta äm­ lated by laws or regula- dans la mesure ou cette ne är reglerat i lag eller tions or is subject to the question tombe sous le författning eller är un­ control of public authori- coup des lois et réglements derkastat offentlig myn­ ties, shall accord to ref­ ou est soumise au contröle dighets kontroll, tiller­ ugees lawfully staying des autorités publiques, känna flykting, som lov­ in their territory treat­ aux réfugiés résidant ré- ligen vistas inom statsment as favourable as guliérement sur leur ter- området, en så förmån­ possible and, in any event, ritoire un traitement aussi lig behandling som möj­ not less favourable than favorable que possible; ligt och i alla händelser that accorded to aliens ce traitement ne saurait icke mindre förmånlig än generally in the same cir- étre, en tout cas, moins den som under motsva-

54 Kungl. Maj:ts proposition nr 134.

cumstances. favorable que celui qui rande förhållanden till­ est accordé, dans les mé- kommer utlänningar i all­ mes circonstances, aux mänhet. étrangers en général.

A rticle 22 A rticle 22 A rtikel 22. Public Education. Education pnblique. Offentlig undervisning.

1. The Contra cting 1. Les Etats Contrac- 1. Fördragsslutande States shall accord to ref- tants accorderont aux ré- stat skall tillerkänna flyk­ ugees the same treatment fugiés le méme traitement ting samma behandling as is accorded to nationals qu’aux nationaux en ce som statens egna medbor­ with respect to elemen- qui concerne 1’enseigne- gare i fråga om undervis­ tary education. ment primaire. ningen i bottenskolan. 2. The Contracting 2. Les Etats Contrac- 2. Beträffande annan States shall accord to ref- tants accorderont aux ré- undervisning än den i bot­ ugees treatment as favour- fugiés un traitement aussi tenskolan, och i synnerhet able as possible, and, in favorable que possible, et såvitt gäller tillträde till any event, not less favour- en tout cas non moins studier, erkännandet av able than that accorded to favorable que celui qui utländska skolbetyg, di­ aliens generally in the est accordé aux étrangers plom och universitetsexa­ same ciroumstances, with en général dans les mé- mina, nedsättning av av­ respect to education other mes circonstances quant gifter samt tilldelning av than elementary educa­ aux catégories d’enseigne- stipendier, skall fördrags­ tion and, in particular, ment autre que 1’enseigne- slutande stat tillerkänna as regards access to stud­ ment primaire et notam- flykting en så förmånlig ies, the recognition of ment en ce qui concerne behandling som möjligt foreign school certifi- l’accés aux études, la re- och i alla händelser icke cates, diplomas and de- connaissance de certifi- mindre förmånlig än den, grees, the remission of cats d’études, de diplo- som under motsvarande fees and charges and the mes et de titres universi- förhållanden tillkommer award of scholarships. taires délivrés å 1’étran- utlänningar i allmänhet. ger, la remise des droits et taxes et 1’attribution de bourses d’études.

A rticle 23 A rticle 23 A rtikel 23.

Public Relief. Assistance publiqne. Understöd av det allmänna.

The Contracting States Les Etats Contractants Fördragsslutande stat shall accord to refugees accorderont aux réfugiés skall tillerkänna flykting, lawfully staying in their résidant réguliérement sur som lovligen vistas inom territory the same treat­ leur territoire le méme statsområdet, samma be­ ment with respect to pub­ traitement en matiére handling som statens eg­ lic relief and assistance d’assistance et de secours na medborgare i fråga om as is accorded to their publics qu’å leurs nation­ understöd och bistånd nationals. aux. från det allmänna.

A rticle 24 A rticle 24 A rtikel 24.

Labour Leglslation and So­ Leglslation du trarall et Arbetslagstiftning och so­ cial Security. sécurité sociale. cialförsäkring.

1. The Contracting 1. Les Etats Contrac­ 1. Fördragsslutande States shall accord to ref- tants accorderont aux ré- stat skall tillerkänna flyk-

Kungl. Maj.ts proposition nr 134. 55

ugees lawfully staying in fugiés résidant régulié- ting, som lovligen vistas their territory the same rement sur leur territoire inom statsområdet, sam­ treatment as is accorded le méme traitement ma behandling som sta­ to nationals in respect of qu’aux nationaux en ce tens egna medborgare be­ the following matters: qui concerne les matiéres träffande: suivantes: (a) In so far as such a) Dans la mesure oii a) avlöning, inbegri­ matters are governed by ees questions sont régle- pande familjetillägg, då laws or regulations or are mentées par la législation sådant utgör del av lön, subject to the control of ou dépendent des autori- arbetstidens längd, över­ administrative authorities: tés administratives: la ré- tid, betald semester, in­ remuneration, including munération, y compris les skränkning av hemarbete, family allowances where allocations familiales lors- minimiålder för arbetsthese form part of re­ que ees allocations font anställning, lärlingskap muneration, hours of partie de la rémunération, och yrkesutbildning, kvin­ work, overtime arrange- la durée du travail, les nors och unga personers ments, holidays with pay, heures supplémentaires, arbete samt åtnjutandet restrictions on home les congés payés, les res­ av förmåner enligt kollek­ work, minimum age of trictions au travail å do- tivavtal, allt i den mån employment, apprentice- micile, l’åge d’admission dessa ämnen äro reglerade ship and training, wom- å 1’emploi, 1’apprentissage i lag eller författning eller en’s wmrk and the work et la formation profession- äro lagda under förvalt­ of young persons, and the nelle, le travail des fem­ ningsmyndighets kontroll; enjoyment of the benefits mes et des adolescents et of collective bargaining; la jouissance des avantages offerts par les conventions collectives; (b) Social security (legal b) La sécurité sociale b) socialförsäkring (lag­ provisions in respect of (les dispositions légales stadgade bestämmelser employment injury, oc- relatives aux accidents du rörande olycksfall i ar­ cupational diseases, ma- travail, aux maladies pro- bete, yrkessjukdomar, ternity, sickness, disabil- fessionnelles, å la mater- moderskap, sjukdom, in­ ity, old age, death, unem- nité, å la maladie, å validitet, ålderdom, döds­ ployment, family respon- 1’invalidité, å la vieillesse fall, arbetslöshet, familsibilities and any other et au décés, au chömage, jeförsörjningsskyldighet contingency which, ac- aux charges de famille, ävensom varje annan cording to national laws ainsi qu’å tout autre ris- situation, som enligt ifrå­ or regulations, is covered que qui, conformément gavarande stats lag är by a social security å la législation nationale, täckt av socialförsäkring), scheme), subject to the est couvert par un systé- dock med förbehåll för: following limitations: me de sécurité sociale), sous réserve: (i) There may be appro- i) Des arrangements i) bestämmelser till priate arrangements for appropriés visant le main- skydd för redan förvär­ the maintenance of ac- tien des droits acquis et vade rättigheter och rätt­ quired rights and rights in des droits en cours d’ac- igheter, som hålla på att course of acquisition; quisition; förvärvas, och (ii) National laws or re­ ii) Des dispositions par- ii) särskilda föreskrif­ gulations of the country ticuliéres prescrites par ter i det lands lag vari of residence may prescribe la législation nationale du flyktingen vistas, vilka av­ special arrangements con- pays de résidence et vi­ se förmåner eller delar av cerning benefits or por­ sant les prestations ou förmåner, som uteslutan­ tions of benefits which are fraetions de prestations de bekostas av allmänna payable wholly out of payables exelusivement medel, eller vilka gälla

56 Kungl. Maj:ts proposition nr 134.

public funds, and con- sur les fonds publics, ainsi bidrag till personer som cerning allowances paid que les allocations versées icke ifråga om erläggande to persons who do not aux personnes qui ne ré- av avgifter uppfylla förut­ fulfil the contribution unissent pas les conditions sättningarna för erhållan­ conditions prescribed for de cotisation exigées pour de av full pension. the award of a normal 1’attribution d’une pen­ pension. sion normale. 2. The right to com- 2. Les droits å presta­ 2. Rätt till ersättning i pensation for the death tion ouverts par le décés anledning av flyktings of a refugee resulting from d’un réfugié survenu du död till följd av olycksfall employment injury or fait d’un accident du tra­ i arbete eller yrkessjuk­ from occupational disease vail ou d’une maladie pro- dom skall icke lida någon shall not be affected by fessionnelle ne seront pas inskränkning för det fall the fact that the residence affectés par le fait que att förmånstagarens vis­ of the beneficiary is out- 1’ayant droit réside en telseort är belägen utan­ side the territory of the dehors du territoire de för vederbörande för- Contracting State. l’Etat Contractant. dragsslutande stats om­ råde. 3. The Contracting 3. Les Etats Contrac- 3. Förmåner stadgade i States shall extend to ref- tants étendront aux ré- överenskommelser, som inugees the benefits of agree- fugiés le bénéfice des ac- gåtts eller framdeles kun­ ments concluded between cords qu’ils ont conclus na komma att ingås mel­ them, or which may be ou viendront å conclure lan de fördragsslutande concluded between them entre eux, concernant le staterna rörande vidmakt­ in the future, concerning maintien des droits ac- hållande av rättighet i frå­ the maintenance of ac- quis ou en cours d’acquisi- ga om socialförsäkring som quired rights and rights tion en matiére de sécurité förvärvats eller håller på in the process of acquisi- sociale, pour autant que att förvärvas, skola av de tion in regard to social les réfugiés réunissent les fördragsslutande staterna security, subject only to conditions prévues pour utsträckas till flyktingar, the conditions which les nationaux des Pays under förutsättning att apply to nationals of the signataires des accords en dessa uppfylla de villkor, States signatory to the question. som föreskrivits för med­ agreements in question. borgarna i de stater vilka undertecknat överens­ kommelserna i fråga. 4. The Contracting Sta­ 4. Les Etats Contrac- 4. De fördragsslutande tes will give sympathetic tants examineront avec staterna skola välvilligt consideration to exten- bienveillance la possibilité pröva möjligheterna att i ding to refugees so far as d’étendre, dans toute la vidaste mån till flyktin­ possible the benefits of mesure du possible, aux gar utsträcka förmåner similar agreements which réfugiés, le bénéfice d’ac- stadgade i liknande över­ may åt any time be in cords similaires qui sont enskommelser, som äro i force between such Con­ ou seront en vigueur entre kraft eller kunna komma tracting States and non- ees Etats Contractants et att träda i kraft mellan de contracting States. des Etats non contrac­ fördragsslutande staterna tants. och andra stater.

Kungl. Maj:ts proposition nr 134. 57

Chapter V Chapitre V Kapitel V.

ADMINISTRATIVE MESURES ADMINIS- ADMINISTRATIVA MEASURES TRATIVES ÅTGÄRDER.

A rticle 25 A rticle 25 A rtikel 25.

Administrative Assistance. Aide administrative. Bistånd av förvaltningsmyn­ digheterna.

1. When the exercise 1. Lorsque 1’exercice 1. För det fall att flyk­ of a right by a refugee d’un droit par un réfugié ting enligt vanliga regler would normally require nécessiterait normalement icke skulle kunna utöva the assistance of authori- le concours d’autorités e- någon viss rättighet utan ties of a foreign country trangéres auxquelles il ne bistånd av utländsk myn­ to whom he cannot have peut recourir, les Etats dighet till vilken han icke recourse, the Contracting Contractants sur le ter- kan hänvända sig, skall States in whose territory ritoire desquels il réside fördragsslutande stat, på he is residing shall arrange veilleront å ce que ce con­ vars område flyktingen that such assistance be cours lui soit fourni soit vistas, sörja för att mot­ afforded to him by their par leurs propres auto- svarande bistånd lämnas om authorities or by an rités, soit par une autorité honom av statens egna international authority. internationale. myndigheter eller av in­ ternationell myndighet. 2. The authority or 2. La ou les autorités 2. Myndighet som avses authorities mentioned in visées au paragraphe 1 i moment 1. skall för paragraph 1 shall deliver délivreront ou feront dé- flykting utfärda eller un­ or cause to be delivered livrer, sous leur contröle, der sitt överinseende låta under their supervision to aux réfugiés, les docu­ utfärda sådana handlin­ refugees such documents ments ou certificats qui gar och intyg som i van­ or certifications as would normalement seraient dé- liga fall skulle för utlän­ normally be delivered to livrés å un étranger par ning utfärdas av hans aliens by or through their ses autorités nationales hemlands myndigheter el­ national authorities. ou par leur intermédiaire. ler genom dessas förmed­ ling. 3. Documents or certi­ 3. Les documents ou 3. Handlingar och in­ fications so delivered shall certificats ainsi délivrés tyg, utfärdade på sätt stand in the stead of the remplaceront les actes of- nyss sagts, skola ersätta official instruments de­ ficiels délivrés å des étran- officiella aktstycken, som livered to aliens by or gers par leurs autorités för utlänningar utfärdats through their national nationales ou par leur av deras hemlands myn­ authorities, and shall be intermédiaire, et feront digheter eller genom des­ given credence in the foi jusqu’å preuve du sas förmedling, och skola absence of proof to the contraire. tillerkännas vitsord, intill contrary. dess att motbevisning fö­ rebringas. 4. Subject to such ex- 4. Sous réserve des ex- 4. Utan förfång för ceptional treatment as ceptions qui pourraient undantag, som kunna va­ may be granted to indi- étre admises en faveur des ra stadgade till förmån gent persons, fees may indigents, les services för medellösa personer, be charged for the services mentionnés dans le pré- må avgifter upptagas för mentioned herein, but sent article pourront étre tjänsteåtgärder, som av­ such fees shall be moder­ rétribués; mais ees rétri- ses i denna artikel, dock ate and commensurate butions seront modérées att avgifterna skola vara with those charged to et en rapport avec les skäliga och motsvara av-

58 Kungl. Maj. ts proposition nr 134.

nationals for similar ser­ perceptions opérées sur gifter, som avkrävas ifrå­ vices. les nationaux å 1’occasion gavarande stats egna med­ de services analogues. borgare för liknande åt­ gärder. 5. The provisions of this 5. Les dispositions de 5. Bestämmelserna i article shall be without cet article n’affectent en denna artikel skola icke prejudice to articles 27 rien les articles 27 et 28. föranleda avvikelse från and 28. vad som stadgas i artik­ larna 27 och 28.

A rticle 26 A rticle 26 A rtikel 26.

Freedom of Movement. Liberté de clrcnlatlon. Rörelsefrihet.

Each Contracting State Tout Etat Contractant Fördragsslutande stat shall accord to refugees accordera aux réfugiés se skall tillerkänna flykting, lawfully in its territory trouvant réguliérement som lovligen uppehåller the right to choose their sur son territoire le droit sig inom statsområdet, place of residence and to d’y choisir leur lieu de rätt att inom detta välja move freely within its résidence et d’y circuler vistelseort och att röra sig territory, subject to any librement sous les ré- fritt, dock att inskränk­ regulations applicable to serves instituées par la ningar, som må vara stad­ aliens generally in the réglementation applicable gade för utlänningar i all­ same circumstances. aux étrangers en général mänhet under motsvaran­ dans les mémes circon- de förhållanden, skola stances. kunna tillämpas.

A rticle 27 A rticle 27 A rtikel 27. Identity Paper». Pléces d’identité. Identitetshandlingar.

The Contracting States Les Etats Contractants Fördragsslutande stat shall issue identity papers délivreront des piéces skall utfärda identitets­ to any refugee in their d’identité å tout réfugié handlingar till flykting, territory who does not se trouvant sur leur ter­ som befinner sig inom possess a valid travel doc- ritoire et qui ne posséde statsområdet och som icke ument. pas un titre de voyage är i besittning av giltigt valable. resedokument.

A rticle 28 A rticle 28 A rtikel 28. Travel Documents. Titres de voyagre. Resedokument.

1. The Contracting 1. Les Etats Contrac­ 1. Fördragsslutande States shall issue to ref­ tants délivreront aux ré­ stat skall för flykting, som ugees lawfully staying in fugiés résidant réguliére­ lovligen vistas inom stats­ their territory travel docu- ment sur leur territoire, området, utfärda resedo­ ments for the purpose of des titres de voyage desti- kument för resor utanför travel outside their terri­ nés å leur permettre de statsområdet, såvida icke tory, unless compelling voyager hors de ce terri­ tungt vägande skäl hän­ reasons of national secu- toire å moins que des förliga till den nationella rity or public order other- raisons impérieuses de sé- säkerheten eller den all­ wise require, and the pro­ curité nationale ou d’ordre männa ordningen tala där­ visions of the Schedule to public ne s’y opposent; emot; på nu nämnda doku­ this Convention shall ap- les dispositions de l’An- ment skola föreskrifterna i ply with respect to such nexe å cette Convention bilagan till denna konven­ documents. The Contrac- s’appliqueront å ees do­ tion äga tillämpning

Kungi. Maj:ts proposition nr 134. 59

ting States may issue cuments. Les Etats Con- Fördragsslutande stat må such a travel document tractants pourront déliv- utfärda sådant resedoku­ to any other refugee in rer un tel titre de voyage ment även till annan flyk­ their territory; they shall å tout autre réfugié se ting än förut sagts, som in particular give sym- trouvant sur leur terri- befinner sig inom statspathetic consideration to toire; ils accorderont une området; särskilt skall för­ the issue of such a travel attention particuliére aux dragsslutande stat i den­ document to refugees in cas de réfugiés se trouvant na del välvilligt behandla their territory who are sur leur territoire et qui ne flykting, som befinner sig unable to obtain a travel sont pas en mesure d’ob- inom statsområdet och document from the coun- tenir un titre de voyage som är ur stånd att er­ try of their lawful resi- du pays de leur résidence hålla resedokument från dence. réguliére. det land, varest flyktingen har lov att vistas. 2. Travel documents 2. Les documents de 2. Resedokument, som issued to refugees under voyage délivrés aux ter- enligt äldre internationel­ previous international a- mes d’accords internatio- la överenskommelser av greements by parties there- naux antérieurs par les parter i sådana utställts to shall be recognized Parties å ees accords se- för flyktingar, skola er­ and treated by the Con- ront reconnus par les kännas av de fördragsslu­ tracting States in the Etats Contractants, et tande staterna och be­ same way as if they had traités comme s’ils avai- traktas som om de hade been issued pursuant to ent été délivrés aux ré­ utställts enligt nu före­ fugiés en vertu du présent varande artikel. this artide. article.

A 29 A rtikel 29.

A rticle 29 rticle Flscal Charles. Charges flscales. Beskattning.

1. Les Etats Contrac­ 1. Fördragsslutande 1. The Contracting States shall not impose tants n’assujettiront pas stat skall icke avkräva upon refugees duties, les réfugiés å des droits, flykting andra eller högre charges or taxes, of any taxes, impöts, sous quel- avgifter, skatter eller på­ description whatsoever, que dénomination que ce lagor, under vilken be­ other or higher than those soit, autres ou plus élevés nämning det vara må, which are or may be levied que ceux qui sont ou qui än de vilka upptagas eller on their nationals in simi­ seront per?us sur leurs komma att upptagas av nationaux dans des situa­ statens egna medborgare lar situations. tions analogues. under motsvarande för­ hållanden. 2. Les dispositions du 2. Vad i moment 1. 2. Nothing in the above paragraph shall prevent paragraphe précédent ne stadgas utgör icke hinder the application to refu­ s’opposent pas å l’appli- för tillämpning i fråga om cation aux réfugiés des flyktingar av föreskrifter gees of the laws and regulations concerning char­ dispositions des lois et rég- i lagar eller förordningar ges in respect of the issue lements concernant les angående avgifter för ut­ taxes afférentes å la dé- färdande genom myndig­ to aliens of administrative livrance aux étrangers de heterna av handlingar för documents including idendocuments administra- utlänningar, identitets­ tity papers. tifs, piéces d’identité y handlingar inbegripna. comprises.

60 Kungi. Maj:ts proposition nr 134.

A bticle 30 A rticle 30 A rtikel 30.

Transfer of Assets. Transfert des avoirs. Överförande av tillgångar.

1. A Contracting State 1. Tout Etat Contrac- 1. Fördragsslutande shall, in conformity with tant permettra aux réfu- stat skall, i den ordning its laws and regulations, giés, conformément aux dess lagar och förord­ permit refugees to trans­ lois et réglements de leur ningar medgiva, tillåta fer assets which they have pays, de transférer les flykting att överföra till­ brought into its territory, avoirs qu’ils ont fait en- gångar, som han infört to another country where trer sur son territoire, dans till statsområdet, till an­ they have been admitted le territoire d’un autre nat land, i vilket han er­ for the purposes of reset- pays ou ils ont été admis hållit tillstånd att inresa tlement. afin de s’y réinstaller. för att där bosätta sig. 2. A Contracting State 2. Tout Etat Contrac- 2. Fördragsslutande shall give sympathetic tant accordera sa bien- stat skall välvilligt pröva consideration to the ap- veillante attention aux flyktings ansökan om till­ plication of refugees for demandes présentées par stånd att överföra till­ permission to transfer as­ des réfugiés qui désirent gångar, varhelst dessa må sets wherever they may obtenir 1’autorisation de befinna sig, vilka äro er­ be and -which are necessa- transférer tous autres a- forderliga för flyktingens ry for their resettlement voirs nécessaires å leur bosättning i annat land, in another country to réinstallation dans un i vilket han erhållit till­ which they have been ad­ autre pays ou ils ont été stånd att inresa för bo­ mitted. admis afin de s’y réin­ sättning. staller.

A rticle 31 A rticle 31 A rtikel 31.

Refug-ees unlawfully in the Réfugiés en situation irré- Flyktingar som olovligen Country of Refuge. guliére dans le pays d’ae- uppehålla sig i tillflyktscueil. landet.

1. The Contracting 1. Les Etats Contrac- 1. Fördragsslutande States shall not impose tants n’appliqueront pas stat skall icke för olovlig penalties, on account of de sanctions pénales, du inresa eller olovligt uppe­ their illegal entry or pres- fait de leur entrée ou de håll bestraffa flykting, ence, on refugees who, leur séjour irréguliers, aux som anlänt direkt från coming directly from a réfugiés qui, arrivant di- område varest hans liv territory where their life or rectement du territoire eller frihet var i fara på freedom was threatened in ou leur vie ou leur liberté sätt i artikel 1 avses och the sense of article 1, enter était menacée au sens som utan tillstånd inrest or are present in their ter­ prévu par 1’article pre­ eller uppehåller sig inom ritory without authoriza- mier, entrent ou se trou- den fördragsslutande sta­ tion, provided they pre­ vent sur leur territoire tens område, under förut­ sent themselves without sans autorisation, sous la sättning att flyktingen delay to the authorities réserve qu’ils se présen- utan dröjsmål anmäler sig and show good cause for tent sans délai aux autori- hos myndigheterna och their illegal entry or pres- tés et leur exposent des visar godtagbara skäl för ence. raisons reconnues vala- sin olovliga inresa eller bles de leur entrée ou pré- sitt olovliga uppehåll. sence irréguliéres. 2. The Contracting 2. Les Etats Contrac- "2. Fördragsslutande States shall not apply to tants n’appliqueront aux stat skall icke ålägga flyk­ the movements of such ref- déplacements de ees ré- ting som nu sagts andra

Kungl. Maj.ts proposition nr 134. 61

ugees restrictions other fugiés d’autres restric­ inskränkningar i hans rö­ than those which are neces- tions que celles qui sont relsefrihet än som äro sary and such restrictions nécessaires; ees restric­ nödvändiga, och in­ shall only be applied until tions seront appliquées skränkningarna må upp­ their status in the country seulement en attendant rätthållas endast till dess is regularized or they ob- que le statut de ees réfu- flyktingens ställning i lan­ tain admission into another giés dans le pays d’accueil det har blivit reglerad country. The Contracting ait été régularisé ou qu’ils eller han erhåller tillstånd States shall allow such aient réussi å se faire ad- att inresa i annat land. refugees a reasonable pe­ mettre dans un autre pays. Fördragsslutande stat riod and all the necessary En vue de cette derniére skall bevilja flykting som facilities to obtain admis­ admission les Etats Con- nu avses skäligt rådrum sion into another coun­ traetants accorderont å och alla nödvändiga lätt­ ees réfugiés un délai rai- nader för att erhålla till­ try. sonnable ainsi que toutes stånd att inresa i annat facilités nécessaires. land.

A rticle 32 A rticle 32 A rtikel 32.

Expulsion. Expulsion. Utvisning.

1. The Contracting 1. Les Etats Contrac- 1. Fördragsslutande States shall not expel a tants n’expulseront un ré- stat må icke utvisa flyk­ refugee lawfully in their fugié se trouvant régulié- ting, som lovligen uppe­ territory save on grounds rement sur leur territoire håller sig inom statsomof national security or que pour des raisons de rådet, annat än på grund public order. sécurité nationale ou d’or- av skäl hänförliga till den dre public. nationella säkerheten eller den allmänna ordningen. 2. The expulsion of such 2. L’expulsion de ce 2. Utvisning av flyk­ a refugee shall be only in réfugié n’aura lieu qu’en tingen må endast äga rum pursuance of a decision exécution d’une décision i form av verkställighet reached in accordance rendue conformément å av ett i laga ordning till­ with due process of law. la procédure prévue par la kommet beslut. Såvida Except where compelling loi. Le réfugié devra, sauf icke tvingande skäl hän­ reasons of national secu­ si des raisons impérieuses förliga till den nationella rity otherwise require, the de sécurité nationale s’y säkerheten tala däremot, refugee shall be allowed opposent, étre admis å skall det tillåtas flyktin­ to submit evidence to fournir des preuves ten- gen att förebringa bevis­ clear himself, and to ap- dant å le diseulper, å ning för att rentvå sig peal to and be represented présenter un recours et å ävensom att föra talan for the purpose before se faire représenter å cet inför och för sådant ända­ a competent authority or effet devant une autorité mål företrädas inför ve­ a person or persons spe- compétente ou devant une derbörlig myndighet eller cially designated by the ou plusieurs personnes inför en eller flera perso­ competent authority. spécialement désignées ner, som blivit särskilt par 1’autorité compétente. förordnade av myndighe­ ten. 3. The Contracting Sta­ 3. Les Etats Contrac- 3. Fördragsslutande tes shall allow such a tants accorderont å un stat skall bevilja flykting refugee a reasonable pe­ tel réfugié un délai raison- som nu åsyftas skäligt riod within which to seek nable pour hd permettre rådrum, inom vilket han legal admission into an­ de chercher ä se faire ad- må söka erhålla veder­ other country. The Con­ mettre réguliérement dans börligt tillstånd att inresa tracting States reserve the un autre pays. Les Etats till annat land. Under

62 Kungl. Maj.ts proposition nr 134.

right to apply during that Contractants peuvent ap- denna frist äger den förperiod such internal meas- pliquer, pendant ce délai, dragsslutande staten gent­ ures as they may deem telle mesure d’ordre in- emot flyktingen vidtaga necessary. terne qu’il jugeront oppor­ sådana inre åtgärder, som tune. den finner erforderliga.

A rticle 33 A rticle 33 A rtikel 33. Prohibition of Expnlsion or Défense d’expulsion et de Förbud mot utvisning och Retnrn (“Refonlement”). refoulement. avvisning.

1. No Contracting State 1. Aucun des Etats 1. Fördragsslutande shall expel or return (“re- Contractants n’expulsera stat må icke, på vilket fouler”) a refugee in any ou ne refoulera, de quel- sätt det vara må, utvisa manner whatsoever to the que maniére que ce soit, eller avvisa flykting till frontiers of territories un réfugié sur les frontié- gränsen mot område varwhere his life or freedom res des territoires ou sa est hans liv eller frihet would be threatened on vie ou sa liberté serait skulle hotas på grund av account of his race, re­ menacée en raison de sa hans ras, religion, natio­ ligion, nationality, mem- race, de sa religion, de sa nalitet, tillhörighet till bership of a particular so­ nationalité, de son appar- viss samhällsgrupp eller cial group or political tenance å un certain grou- politiska åskådning. opinion. pe social ou de ses opi­ nions politiques. 2. The benefit of the 2. Le bénéfice de la pré- 2. Denna bestämmelse present provision may not, sente disposition ne pour- må likväl icke åberopas however, be claimed by a ra toutefois étre invoqué av flykting, vilken det fö­ refugee whom there are par un réfugié qu’il y religger skälig anledning reasonable grounds for re- aura des raisons sérieuses att betrakta som en fara garding as a danger to the de considérer comme un för det lands säkerhet i security of the country danger pour la sécurité vilket han uppehåller sig in which he is, or who, du pays ou il se trouve ou eller vilken, med hänsyn having been convicted by qui, ayant été l’objet till att han genom lagaa final judgment of a d’une condamnation dé- kraftägande dom har particularly serious crime, finitive pour un crime ou dömts för synnerligen constitutes a danger to délit particuliérement gra- grovt brott, utgör en samthe community of that ve, constitue une menace hällsfara i sagda land. country. pour la communauté dudit pays.

A rticle 34 A rticle 34 A rtikel 34. Naturalization. Naturalisation. Naturalisation.

The Contracting States Les Etats Contractants Fördragsslutande stat shall as far as possible faciliteront, dans toute la skall så mycket som möj­ facilitate the assimilation mesure du possible, l’as- ligt underlätta flyktingar­ and naturalization of ref- similation et la naturali­ nas införlivande med sam­ ugees. They shall in par­ sation des réfugiés. Ils hället och deras naturali­ ticular make every effort s’efforceront notamment sation. Särskilt skall för­ to expedite naturalization d’accélérer la procédure dragsslutande stat bemö­ proceedings and to reduce de naturalisation et de da sig om att påskynda as far as possible the réduire, dans toute la naturalisationsförfarancharges and costs of such mesure du possible, les det och att så mycket som proceedings. taxes et les frais de cette möjligt nedbringa avgif­ procédure. terna och kostnaderna för detta.

Kungl. J\laj:ls proposition nr 134. 63

Cl apter VI Chapitre VI Kapitel VI.

EXECUTORY AND DISPOSITIONS EXÉ- VERKSTÄLLIGHETS- TRANSITORY PRO­ CUTOIRES ETTRANSI- OCH ÖVERGÅNGSBE­ VISIONS TOIRES STÄMMELSER.

A rticle 35 A rticle 35 A rtikel 35.

Co-operatlon of the National Coopération des autorltés Samarbete mellan inländska Authorities with the United uatiouales avec les Nations myndigheter och Förenta Nations. Unles. Nationerna.

1. The Contracting 1. Les Etats Contrac- 1. Fördragsslutande States undertake to co-op- tants s’engagent å coopé- stat åtager sig att samar­ erate with the Office of the rer avec le Haut Commis- beta med Förenta Natio­ United Nations High Com- sariat des Nations Unies nernas Höga Kommissari­ missioner för Refugees, pour les réfugiés, ou toute at för flyktingar, eller or any other agency of the autre institution des Na­ annat Förenta Nationer­ United Nations which tions Unies qui lui succé- nas organ som kan kom­ may succeed it, in the derait, dans 1’exercice de ma att efterträda detsam­ exercise of its functions, ses fonctions et en parti- ma vid fullgörandet av and shall in particular culier å faciliter sa tåche ifrågavarande organs upp­ facilitate its duty of su- de surveillance de l’ap- gifter, och skall särskilt pervising the application plication des dispositions underlätta dess uppgift of the provisions of this de cette Convention. att vaka över efterlevna­ Convention. den av bestämmelserna i denna konvention. 2. In order to enable the 2. Afin de permettre au 2. För att Höga Kom­ Office of the High Com- Haut Commissariat ou å missariatet eller annat missioner or any other toute autre institution des Förenta Nationernas or­ agency of the United Na­ Nations Unies qui lui succé- gan, som kan komma tions which may succeed derait de présenter des att efterträda detsamma, it, to make reports to the rapports aux organes com- skall bliva i tillfälle att competent organs of the pétents des Nations Unies, avgiva rapporter till Fö­ United Nations, the Con­ les Etats Contractants renta Nationernas veder­ tracting States undertake s’engagent å leur fournir börliga andra organ, åta­ to provide them in the dans la forme appropriée ger sig fördragsslutande appropriate form with in­ les informations et les stat att på begäran i lämp­ formation and statistical données statistiques de- lig form tillhandahålla de data requested concer- mandées relatives: förra organen upplysnin­ ning: gar och statistiska upp­ gifter beträffande: (a) the condition of re­ a) au statut des réfu­ a) flyktingars rättsliga fugees, giés, ställning; (b) the implementation b) å la mise en oeuvre b) genomförandet av of this Convention, and de cette Convention, et denna konvention; (c) laws.regulationsand c) aux lois, réglements c) lagar, förordningar decrees which are, or may et décrets, qui sont ou och övriga föreskrifter, hereafter be, in force re- entreront en vigueur en som äro eller framdeles lating to refugees. ce qui concerne les ré­ kunna komma 'att bliva fugiés. gällande beträffande flyk­ tingar.

64 Kungl. Maj.ts proposition nr 134.

A rticle 36 A rticle 36 A rtikel 36.

Information on National Renseignements portant sur Underrättelse om inländsk Legislation. leg lois et réglements natio- lagstiftning. naux.

The Contracting States Les Etats Contractants Fördragsslutande stat shall communicate to the communiqueront au Se- skall till Förenta Natio­ Secretary-General of the crétaire général des Na­ nernas generalsekreterare United Nations the laws tions Unies le texte des insända texten till lagar and regulations which they lois et des réglements och förordningar, som den may adopt to ensure the qu’ils pourront promul- kan komma att utfärda application of this Con- guer pour assurer l’ap- för att säkerställa denna vention. plication de cette Conven­ konventions efterlevnad. tion.

A rticle 37 A rticle 37 A rtikel 37.

Relation to Previous Con- Relations avec les conven­ Förhållandet till tidigare ventions. tions antérieures. konventioner.

Without prejudice to Sans préjudice des dis­ Med förbehåll för stad­ article 28, paragraph 2, of positions du paragraphe gandet i artikel 28 mo­ this Convention, this Con- 2 de 1’article 28, cette Con­ ment 2. skall denna kon­ vention replaces, as be- vention remplace, entre vention i förhållandet tween parties to it, the les Parties å la Conven­ mellan konventionens par­ Arrangements of 5 July tion, les accords des 5 ter träda i stället för 1922, 31 May 1924, 12 juillet 1922, 31 mai 1924, överenskommelserna av May 1926, 30 June 1928 12 mai 1926, 30 juin 1928 den 5 juli 1922, den 31 and 30 July 1935, the et 30 juillet 1935, ainsi maj 1924, den 12 maj Conventions of 28 Octo- que les Conventions des 28 1926, den 30 juni 1928 och ber 1933 and 10 February octobre 1933, 10 février den 30 juli 1935, liksom 1938, the Protocol of 14 1938, le Protocole du 14 konventionerna av den September 1939 and the septembre 1939 et l’Ac- 28 oktober 1933 och den Agreement of 15 October cord du 15 octobre 1946. 10 februari 1938, proto­ 1946. kollet av den 14 septem­ ber 1939 och överenskom­ melsen av den 15 oktober 1946.

Chapter VII Chapitre VII Kapitel VII.

FINAL CLAUSES CLAUSES FINALES SLUTBESTÄMMELSER.

A rticle 38 A rticle 38 A rtikel 38.

Settlement of Dispntes. Réglement des différendg. Byggande av tvister.

Any dispute between Tout différend entre les Tvist mellan konvenparties to this Convention Parties å cette Conven­ tionsparter rörande den­ relating to its interpre­ tion relatif å son interpre­ na konventions tolkning tation or application, tation ou å son applica­ eller tillämpning, som icke which cannot be settled tion, qui n’aura pu étre kunnat biläggas på annat by other means, shall be réglé par d’autres moyens, sätt, skall på begäran av referred to the Interna­ sera soumis å la Cour in- part i tvisten understäl­ tional Court of Justice åt ternationale de Justice las den internationella

Kungl. Maj.ts proposition nr 134. 65

the request of any one of å la demande de 1’une des domstolen. thc. parties to the dispute. Parties au différend.

A rticle 39 A rticle 39 A rtikel 39.

Signature, Rntiilcation and Signature, ratilication et ad- Undertecknande, ratifika­ Accession. liésion. tion och anslutning.

1. Tliis Convention shall 1. Cette Convention se­ 1. Denna konvention he opened för signature åt ra ouverte å la signature skall framläggas för un­ Geneva on 28 July 1951 å Geneve le 28 juillet dertecknande i Genéve and shall thereafter be 1951 et, apres cette date, den 28 juli 1951 och skall deposited with the Sec- déposée auprés du Secré- därefter deponeras hos retary-General of the Uni­ taire général des Nations Förenta Nationernas ge­ ted Nations. It shall be Unies. Elle sera ouverte å neralsekreterare. Den open for signature åt the la signature å 1’Office skall hållas öppen för un­ European Office of the européen des Nations dertecknande vid Förenta United Nations from 28 Unies du 28 juillet au 31 Nationernas Europasäte July to 31 August 1951 aout 1951, puis ouverte å från den 28 juli till den 31 and shall be re-opened for nouveau å la signature au augusti 1951 och skall signature åt the Head- Siége de 1’Organisation därefter på nytt stå öp­ quarters of the United des Nations Unies du 17 pen för undertecknande Nations from 17 Septem­ septembre 1951 au 31 dé- vid Förenta Nationernas ber 1951 to 31 December cembre 1952. huvudsäte från den 17 1952. september 1951 till den 31 december 1952. 2. This Convention shall 2. Cette Convention se­ 2. Konventionen skall be open for signature on ra ouverte å la signature stå öppen för under­ behalf of all States Mem- de tous les Etats Mem- tecknande av alla stater bers of the United Na­ bres de 1’Organisation des som äro medlemmar av tions, and also on behalf Nations Unies ainsi que de Förenta Nationerna, of any other State invited tout autre Etat non mem- ävensom för varje annan to attend the Conference bre invité å la Conférence stat som erhållit inbjudan of Plenipotentiaries on the de plénipotentiaires sur le att deltaga i den diploma­ Status of Refugees and statut des réfugiés et des tiska konferensen angå­ Stateless Persons or to apatrides ou de tout Etat ende flyktingars och stats­ which an invitation to auquel 1’Assemblée gé- lösa personers rättsliga sign will have been nérale aura adressé une ställning eller till vilken addressed by the General invitation å signer. Elle en inbjudan att under­ Assembly. It shall be rat- devra étre ratifiée et les teckna må hava riktats ified and the instruments instruments de ratifica­ av generalförsamlingen. of ratification shall be tion seront déposés au­ Konventionen skall rati­ deposited with the Secre- prés du Secrétaire général ficeras och ratifikations­ tary-General of the Uni­ des Nations Unies. instrumenten skola depo­ ted Nations. neras hos Förenta Natio­ nernas generalsekreterare. 3. This Convention shall 3. Les Etats visés au 3. Konventionen skall be open from 28 July paragraphe 2 du présent från den 28 juli 1951 stå 1951 for accession by the article pourront adhérer å öppen för anslutning av States referred to in para- cette Convention å dater stater, som avses i mo­ graph 2 of this article. du 28 juillet 1951. L’ad- ment 2. Anslutning skall Accession shall be effected hésion se fera par le dépot äga rum genom depone­ by the deposit of an in­ d’un instrument d’adhé- ring av ett anslutnings­ strument of accession with sion auprés du Secrétaire instrument hos Förenta thc Secretary-General of général des Nations Unies. Nationernas generalsekre­ the United Nations. terare. 5 Bihang till riksdagens protokoll 195b. 1 samt. Nr 154

66 Kungl. Ivlaj:ts proposition nr 134.

A rticle 40 A rticle 40 A rtikel 40.

Territorial Application CTause d’nppli<ation terri- Klausul om territoriell till- Clnnse. toriale. liiniplighet.

1. Any State may, åt 1. Tout Etat pourra, 1. Stat må vid under­ the time of signature, rati- au moment de la signa­ tecknande eller ratifika­ fication or accession, de- ture, ratification ou ad- tion av konventionen el­ clare that this Conven- hésion, déclarer que cette ler vid anslutning till den­ tion shall extend to all or Convention s’étendra å samma förklara, att denna any of the territories for 1’ensemble des territoires skall utsträckas att gälla the International relations qu’il représente sur le för alla de områden för of which it is responsible. plan international, ou å vilkas internationella för­ Such a declaration shall l’un ou plusieurs d’entre bindelser staten i fråga är take effect when the Con- eux. Une telle declaration ansvarig, eller till ett eller vention enters into force produira ses effets au flera av dem. Förklarin­ for the State concerned. moment de 1’entrée en gen blir verkande, då kon­ vigueur de la Convention ventionen träder i kraft pour ledit Etat. för sagda stat. 2. Åt any time thereaf- 2. A tout moment ul- 2. Vid vilken senare tid­ ter any such extension térieur cette extension se punkt som helst kan en shall be made by notifi- fera par notification a- sådan utsträckning av cation addressed to the dressée au Secrétaire gé- konventionens tillämplig­ Secretary-General of the néral des Nations Unies het göras genom underrät­ United Nations and shall et produira ses effets ä telse till Förenta Natio­ take effect as from the partir du quatre-vingt- nernas generalsekreterare ninetieth day after the dixiéme jour qui suivra och skall erhålla verkan day of receipt by the la date å laquelle le Se­ från nittionde dagen efter Secretary-General of the crétaire général des Na­ den då Förenta Nationer­ United Nations of this no- tions Unies aura re^u la nas generalsekreterare tification, or as from the notification ou å la date mottog underrättelsen, date of entry into force d’entrée en vigueur de la eller från dagen för kon­ of the Convention for the Convention pour ledit ventionens ikraftträdande State concerned, which- Etat si cette derniére date för den ifrågavarande sta­ ever is the later. est postérieure. ten, därest denna dag in­ faller senare. 3. With respect to those 3. En ce qui concerne 3. Beträffande områ­ territories to which this les territoires auxquels den, till vilka konventio­ Convention is not exten- cette Convention ne s’ap- nen icke utsträckts vid ded åt the time of signa­ pliquerait pas å la date de tidpunkten för underteck­ ture, ratification or acces­ la signature, ratification nandet, ratifikationen el­ sion, each State concerned ou adhésion, chaque Etat ler anslutningen, skall ve­ shall consider the possi- intéressé examinera la derbörande stat överväga bility of taking the neces- possibilité de prendre aus- möjligheten att snarast sary steps in order to ex­ sitöt que possible toutes vidtaga erforderliga åt­ tend the application of mesures nécessaires afin gärder för att utsträcka this Convention to such d’aboutir å 1’application konventionens tillämplig­ territories, subject, where de cette Convention aux- het till områdena i fråga, necessary for constitutio- dits territoires sous ré- dock beroende av sam­ nal reasons, to the con- serve, le cas échéant, de tycke från områdenas re­ sent of the Governments 1’assentiment des gou- geringar, där sådant av of such territories. vernements de ees terri­ konstitutionella skäl er­ toires qui serait requis fordras. pour des raisons constitutionnelles.

Kiincjl. Maj.ts proposition nr 134. (37

A rticle 41 A rticle 41 A rtikel 41.

Federal Clanse. Clause fédérale. Klausul om förbundsstater.

In the. case of a Federal Dans le cas d’un Etat I fråga om förbundsstat or non-unitary State, the fédératif ou non unitaire, eller stat som icke är en following provisions shall les dispositions ci-aprés enhetsstat skola följande apply: s’appliqueront: bestämmelser äga tillämp­ ning: (a) W ith respect to those a) En ce qui concerne a) Beträffande artiklar articles of tliis Convention les articles de cette Con­ i denna konvention vilkas tliat come within the leg- vention dont la mise en genomförande faller inom islative jurisdiction of oeuvre reléve de 1’action området för förbundsstathe federal legislative au- législative du pouvoir lé- tens lagstiftningsmakt thority, the obligations of gislatif fédéral, les obli­ gäller, att i denna ut­ the Federal Government gations du Gouvernement sträckning förbundsregeshall to this extent be the fédéral seront, dans cette ringens förpliktelser äro same as those of Parties mesure, les mémes que desamma som konvenwhich are not Federal celles des Parties qui ne tionsparters vilka icke äro States; sont pas des Etats fédéra- federala stater; tifs; (b) With respect to those b) En ce qui concerne b) Beträffande artiklar articles of this Conven­ les articles de cette Con­ i konventionen vilkas tilltion that come within the vention dont 1’application lämpning är beroende av legislative jurisdiction of reléve de 1’action législa­ lagstiftningsåtgärder inom eonstituent States, prov- tive de chacun des états, delstater, provinser eller inces or cantons which provinces ou cantons con- kantoner vilka icke enligt are not, under the consti- stituants, qui ne sont pas, förbundsstatens författ­ tutional system of the en vertu du systéme con- ning äro skyldiga att vid­ federation, bound to take stitutionnel de la fédé- taga sådana lagstiftnings­ legislative action, the ration, tenus de prendre åtgärder, åligger det för- Federal Government shall des mesures législatives, bundsregeringen att så bring such articles with a le Gouvernement fédéral snart som möjligt och med favourable recommenda- portera le plus tot possi- en tillstyrkande anbefalltion to the notice of the ble, et avec son avis favo- ning tillkännagiva de ifrå­ appropriate authorities of rable, lesdits articles å la gavarande artiklarna för states, provinces or can­ connaissance des autorités vederbörande myndighe­ tons åt the earliest pos- compétentes des états, ter i delstaterna, provin­ sible moment. provinces ou cantons. serna eller kantonerna. (c) A Federal State Par­ c) Un Etat fédératif c) Förbundsstat som är ty to this Convention Partie å cette Convention ansluten till denna kon­ shall, åt the request of communiquera, å la de- vention skall på annan any other Contracting mande de tout autre Etat fördragsslutande stats av State transmitted through Contractant qui lui aura Förenta Nationernas ge­ the Secretary-General of été transmise par le Se- neralsekreterare förmed­ the United Nations, sup- crétaire général des Na­ lade begäran beträffande ply a statement of the law tions Unies, un exposé de bestämmelser i konven­ and practice of the Feder­ la législation et des pra- tionen tillhandahålla en ation and its eonstituent Liqucs en vigueur dans la redogörelse för lagstift­ units in regard to any Fédération et ses unités ning och praxis inom förparticular provision of the constituantes en ce qui bundsstaten ocli de rätts­ Convention showing fhe concerne telle ou telle liga enheter som bilda extent to which effect has disposition de la Conven­ densamma, vilken redo­ been given to that pro­ tion, indiquant la mesure görelse skall utvisa i vil­ vision by legislative or dans laquelle effet a été ken utsträckning bestäm­ other action. donné, par une action melsen i fråga genom lag­ législative ou autre, a stiftning eller på annat ladite disposition. sätt har blivit genomförd.

68 Kungl. Maj.ts proposition nr 134.

A rticle 42 A rticle 42 A rtikel 42.

Reservations. Réserves. Förbehåll.

1. Åt the time of signa- 1. Au moment de la 1. Vid tidpunkten för ture, ratification or ac- signature, de la ratifica­ undertecknande eller ra­ cession, any State may tion ou de 1’adhésion, tout tifikation av konventio­ make reservations to ar­ Etat pourra formuler des nen eller för anslutning tides of the Convention réserves aux artides de la till densamma må stat other than to artides 1, Convention autres que les göra förbehåll mot ar­ 3, 4, 16 (1), 33, 36—46 artides 1, 3, 4, 16 (1), tiklar i konventionen med inclusive. 33, 36 å 46 indus. undantag för artiklarna 1, 3, 4 och 16 moment 1., 33 och 36—46. 2. Any State making a 2. Tout Etat Contrac- 2. Stat, som gjort för­ reservation in accordance tant ayant formulé une behåll enligt moment 1., with paragraph 1 of this réserve conformément au må när som helst återkalla artide may åt any time paragraphe 1 de cet ar­ förbehållet genom med­ withdraw the reservation ticle pourra å tout mo­ delande därom till För­ by a communication to ment la retirer par une enta Nationernas general­ that effeet ad dressed to communication å cet effet sekreterare. the Secretary-General of adressée au Secrétaire géthe United Nations. néral des Nations Unies.

A rticle 43 A rticle 43 A rtikel 43. Entry into force. Entrée eu vigueur. Ikraftträdande.

1. This Convention shall 1. Cette Convention 1. Denna konvention come into force on the entrera en vigueur le qua- skall träda i kraft på ninetieth day following tre-vingt-dixiéme jour qui nittionde dagen efter da­ the day of deposit of the suivra la date du dépöt gen för deponerandet av sixth instrument of rati­ du sixiéme instrument de det sjätte ratifikationsfication or accession. ratification ou d’adhésion. eller anslutningsinstru­ mentet. 2. For each State rati- 2. Pour chacun des Etats 2. För stat, som ratifi­ fying or acceding to the qui ratifieront la Conven­ cerar eller ansluter sig till Convention after the de­ tion ou y adhéreront konventionen efter depo­ posit of the sixth instru­ aprés le dépöt du sixiéme nerandet av det sjätte ra­ ment of ratification or ac­ instrument de ratification tifikations- eller anslut­ cession, the Convention ou d’adhésion, elle entrera ningsinstrumentet, skall shall enter into force on en vigueur le quatre-vingt- konventionen träda i kraft the ninetieth day follow­ dixiéme jour qui suivra på nittionde dagen efter ing the date of deposit la date du dépöt par cet dagen för deponerandet by such State of its instru­ Etat de son instrument av ifrågavarande stats ra­ ment of ratification or de ratification ou d’ad- tifikations- eller anslut­ accession. liésion. ningsinstrument.

A rticle 44 A rticle 44 A rtikel 44.

Denunciatiou. Dénonciation. Uppsägning'.

1. Any Contracting 1. Tout Etat Contrac- 1. Fördragsslutande State may denounce this tant pourra dénoncer la stat må när som helst Convention åt any time Convention å tout mo­ uppsäga denna konven­ by a notification ad- ment par notification tion genom underrättelse dressed to the Secretary- adressée au Secrétaire till Förenta Nationernas General of the United général des Nations Unies. generalsekreterare. Nations.

Kungl. Maj.ts proposition nr 134. 69

2. Sucli denunciation 2. La dénonciation 2. Verkan av uppsäg­ shall take effect for the prendra effet pour l’Etat ningen inträder för ifråga­ Gontracting State con- intéressé un an apres la varande stat ett år efter cerned one year from the date å laquelle elle aura den dag då uppsägningen date upon which it is été re£ue par la Secré- mottogs av Förenta Na­ received by the Secre- taire général des Nations tionernas generalsekrete­ tary-General of the Uni­ Unies. rare. ted Nations. 3. Any State which has 3. Tout Etat qui a fait 3. Stat, som avgivit made a declaration or une déclaration ou une förklaring eller lämnat un­ notification under article notification conformé- derrättelse enligt artikel 40 may, åt any time ment å Farticle 40 pourra 40, må när som helst där­ thereafter, by a notifica­ notifier ultérieurement au efter genom underrättelse tion to the Secretary-Gen- Secrétaire général des Na­ till Förenta Nationernas eral of the United Na­ tions Unies que la Con­ generalsekreterare för­ tions, declare that the vention cessera de s’ap- klara, att konventionen Convention shall cease to pliquer å tout territoire skall upphöra att vara extend to such territory désigné dans la notifica­ tillämplig på område som one year after the date of tion. La Convention ces­ avses i artikel 40 ett år receipt of the notification sera alors de s’appliquer efter den dag då general­ by the Secretary-General. au territoire en question sekreteraren mottog un­ un an apres la date å derrättelsen. laquelle le Secrétaire général aura regu cette notification.

A rticle 45 A rticle 45 A rtikel 45. Revision. Revision. Revision.

1. Any Contracting 1. Tout Etat Contrac- 1. Fördragsslutande State may request revi­ tant pourra en tout stat må när som helst be­ sion of this Convention temps, par voie de noti­ gära revision av denna åt any time by a notifi­ fication adressée au Se­ konvention genom fram­ cation addressed to the crétaire général des Na­ ställning till Förenta Na­ Secretary-General of the tions Unies, demander la tionernas generalsekrete­ United Nations. revision de cette Conven­ rare. tion. 2. The General Assem- 2. L’Assemblée générale 2. Förenta Nationernas bly of the United Na­ des Nations Unies recom- generalförsamling skall i tions shall recommend the mandera Ies mesures å förekommande fall rekom­ steps, if any, to be taken prendre, le cas échéant, mendera vilka åtgärder in respect of such re­ au sujet de cette som eventuellt skola vid­ quest. demande. tagas med anledning av eu sådan begäran.

A rticle 46 A rticle 46 A rtikel 46.

Notiilcations by tlio Secre­ Notiilcations par le Secré- Underrättelser från Förenta tary-General of the United tnire général des Nations Nationernas generalsekrete­ Nations. Unies. rare.

The Secretary-General Le Secrétaire général Förenta Nationernas ge­ of the United Nations des Nations Unies noti- neralsekreterare skall un­ shall inform all Members fiera ä tous les Etats derrätta alla stater som

70 Kungl. Mc.j:ts proposition nr 134.

of the United Nations and Membres des Nations äro medlemmar av För­ non-member States re- Unies et aux Etats non enta Nationerna ävensom ferred to in artide 39: membres visés å l’ar- övriga i artikel 39 avsedda ticle 39: stater om (a) Of declarations and a) Les déclarations et a) förklaringar och notifications in accord- les notifications visées å meddelanden enligt ar­ ance with section B of la section B de 1’article tikel 1 B; artide 1; premier; (b) Of signatures, rati- b) Les signatures, rati- b) undertecknanden, fications and accessions fications et adhésions ratifikationer och anslut­ in accordance with artide visées å 1’article 39; ningar enligt artikel 39; 39; (c) Of dedarations and c) Les déclarations et c) förklaringar och un­ notifications in accord­ les notifications visées å derrättelser enligt arti­ ance with artide 40; 1’article 40; kel 40; (d) Of reservations and d) Les réserves formu- d) förbehåll och åter­ withdrawals in ac­ lées ou retirées visées å kallande av förbehåll en­ cordance with artide 42; 1’article 42; ligt artikel 42; (e) Of the date on e) La date å laquelle e) dagen då denna kon­ which this Convention cette Convention entrera vention enligt artikel 43 will come into force in en vigueur, en applica- träder i kraft; accordance with ar­ tion de 1’article 43; tide 43; (f) Of denunciations f) Les dénonciations et f) uppsägningar och and notifications in ac­ les notifications visées å underrättelser enligt arti­ cordance with artide 44; 1’article 44; kel 44; (g) Of requests for re­ g) Les demandes de g) framställningar om vision in accordance with revision visées å 1’article revision enligt artikel 45. artide 45. 45.

IN FAITH WHEREOF EN FOI DE QUOI, Till bekräftande the undersigned, duly les soussignés, dument härav hava underteck­ authorized, have signed autorisés, ont signé, au nade, vederbörligen bethis Convention on behalf nom de leurs Gouverne- fullmäktigade ombud, un­ of their respective Gov- ments respectifs, la pré- dertecknat denna konven­ ernments, sente Convention, tion på sina regeringars vägnar,

DONE åt Geneva, this FAIT å Geneve, le 28 som skedde i Ge­ twenty-eighth day of juillet mil neuf cent cin- neve den 28 juli 1951 i July, one thousand nine quante et un, en un seul ett exemplar, vars eng­ hundred and fiftyone, in exemplaire dont les tex- elska och franska texter a single copy, of which the tes anglais et framjais skola äga lika vitsord och English and French texts font également foi et qui vilket skall förbliva de­ are equally authentic and sera déposé dans les ar­ ponerat i Förenta Natio­ which shall remain depos- chives de 1’Organisation nernas arkiv, medan be­ ited in the archives of des Nations Unies et dont styrkta avskrifter { skola the United Nations, and les copies certifiées con- översändas till alla med­ certified true copies of formes seront remises å lemmar av Förenta Na­ which shall be delivered tous les Etats Membres tionerna11 och till övriga i to all Members of the des Nations Unies et aux artikel 39 avsedda stater. United Nations and to Etats non membres visé1' the non-member States ä 1’article 39. referred to in artide 39.

Iiungl. Maj:is proposition nr 134. 71

Schedule. Annexe. Bilaga till bilaga.

Paragraph 1. Paragraphe 1. § 1 . 1. The travel document 1. Le titre de voyage 1. Uti artikel 28 i den­ referred to in article 28 visé par 1’article 28 de na konvention omförmält of this Convention shall cette Convention sera con- resedokument skall vara be similar to the specimen forme au modéle joint en likalydande med härvid annexed hereto. annexe. fogade formulär. 2. The document shall 2. Ce titre sera rédigé 2. Dokumentet skall va­ be made out in åt least two en deux langues au moms: ra avfattat på minst två languages, one of which l’une des deux sera la språk, varav det ena skall shall be English or langue anglaise ou la vara engelska eller French. langue fran^aise. franska.

Paragraph 2. Paragraphe 2. § 2 .

Subject to the regula- Sous réserve des régle- Med förbehåll för gäl­ tions obtaining in the ments du pays de déli- lande bestämmelser i det country of issue, children vrance, les enfants pour- land som utfärdat doku­ may be included in the ront étre mentionnés dans mentet må barn införas travel document of a par- le titre d’un parent, ou, i ett för endera av barnets ent or, in exceptional cir- dans des circonstances ex- föräldrar utfärdat rese­ cumstances, of another ceptionnelles, d’un autre dokument eller, där sär­ adult refugec. réfugié adulte. skilda skäl föreligga, i re­ sedokument utfärdat för annan vuxen flykting.

Paragraph 3. Paragraphe 3. § 3. The fees charged for Les droits å percevoir Avgift för dokumentets issue of the document pour la délivrance du titre utfärdande skall icke shall not exceed the low- ne dépasseront pas le tarif överstiga den för hemest scale of charges for le plus bas appliqué aux landspass fastställda läg­ national passports. passeports nationaux. sta avgiften.

Paragraph 4. Paragraphe 4. § 4. Save in special or ex­ Sous réserve de cas Utom i särskilt bestäm­ ceptional cases, the docu­ spéciaux ou exception- da fall eller i undantags­ ment shall be made valid nels, le titre sera délivré fall skall dokumentet vara for the largest possible pour le plus grand nombre giltigt för största möjliga number of countries. possible de pays. antal länder.

Paragraph 5. Paragraphe 5. § 5. The document shall La durée de validité du Dokumentet skall hava have a validity of either titre sera d’une année ou en giltighetstid antingen one or two years, åt the de deux années, au choix av ett eller av två år efter discretion of the issuing de l’autorité qui le dé- den utfärdande myndig­ authority. livre. hetens prövning.

Paragraph 6. Paragraphe b. § 6 . 1. The renewal or ex- 1. Le renouvellement 1. Förnyande eller för­ tension of the validity of ou la prolongation de längning av dokumentets the document is a matter validité du titre est du giltighet tillkommer den for the authority which ressort de 1’autorité qui myndighet, som utfärdat

72 Kungl. Maj.ts proposition nr 134.

issued it, so long as tlie l’a délivré, aussi long- detsamma, så länge inne­ holder has not established temps que le titulaire ne havaren icke lovligen bo­ lawful residence in an- s’est pas établi réguliére- satt sig på främmande other territory and resides ment dans un autre ter- territorium och så länge lawfully in the territory ritoire et réside réguliére- han lovligen uppehåller of the said authority. The ment sur le territoire de sig inom sagda myndig­ issue of a new document ladite autorité. L’établis- hets område. Under ena­ is, under the same condi- sement d’un nouveau titre handa betingelser ankom­ tions, a nratter for the est, dans les mémes con- mer utfärdandet av nytt authority which issued ditions, du ressort de dokument på den myn­ the former document. 1’autorité qui a délivré dighet, som utfärdat det 1’ancien titre. föregående dokumentet. 2. Diplomatic or con- 2. Les representants 2. Diplomatiska eller sular authorities, specially diplomatiques ou consu- konsulära representanter, authorized for the pur­ laires, spécialement habi- som därtill särskilt be­ pose, shall be empowered lités å cet effet, auront myndigats, skola äga be­ to extend, for a period qualité pour prolonger, hörighet att för en tid­ not exceeding six months, pour une période qui ne rymd icke överstigande the validity of travel doc- dépassera pas six mois, sex månader förlänga gil­ uments issued by their la validité des titres de tighetstiden för resedoku­ Governments. voyage délivrés par leurs ment, vilka utfärdats av gouvernements respectifs. deras respektive rege­ ringar. 3. The Contracting 3. Les Etats Contrac- 3. De fördragsslutande States shall give sym- tants examineront avec staterna skola välvilligt pathetic consideration to bienveillance la possibilité pröva möjligheterna att renewing or extending the de renouveler ou de pro­ förnya eller utsträcka ett validity of travel docu- longer la validité des ti­ resedokuments giltighets­ ments or issuing new doc- tres de voyage ou d’en dé- tid eller att utfärda nytt uments to refugees no livrer de nouveaux å des sådant för flykting, vilken longer lawfully resident réfugiés qui ne sont plus icke längre lovligen uppe­ in their territory who are des résidents réguliers håller sig inom veder­ unable to obtain a travel dans leur territoire dans börande stats område, document from the coun- les cas ou ees réfugiés ne därest flyktingen är ur try of their lawful resi­ sont pas en mesure d’ob- stånd att erhålla ett rese­ dence. tenir un titre de voyage dokument från det land, du pays de leur résidence inom vilket han har lov réguliére. att vistas.

Paragraph 7. Paragraphe 7. § 7 . The Contracting States Les Etats Contractants De fördragsslutande shall recognize the valid­ reconnaitront la validité staterna skola erkänna ity of the documents is­ des titres délivrés confor- giltigheten av sådana do­ sued in accordance with mément aux dispositions kument, som utfärdats i the provisions of articlc de 1’article 28 de cette enlighet med föreskrifter­ 28 of this Convention. Convention. na i artikel 28 i denna konvention.

Paragraph 8. Paragraphe 8. § 8 . The competent author­ Les autorités compéten- Vederbörande myndig­ ities of the country to tes du pays dans lequel le heter i land, dit en flyk­ which the refugee desires réfugié désire se rendre ting ämnar begiva sig, to proceed shall, if they apposeront, si elles sont skola, därest de äro be­ are prepared to admit him disposées å 1’admettre, un redda att låta honom in­

Kungl. Maj.ts proposition nr 131. 73

and it' a visa is required, visa sur le titre dont il est resa och visering är er­ affix a visa on the docu- détenteur, si un tel visa forderlig, förse hans doku­ ment of which he is the est nécessaire. ment med bevis om vise­ holder. ring.

Paragraph 9. Paragraphe 9. § 9. 1. The Contracting 1. Les Etats Contrac- 1. De fördragsslutande States undertake to issue tants s’engagent å délivrer staterna åtaga sig att transit visas to refugees des visas de transit aux meddela genomresevisewho have obtained visas réfugiés ayant obtenu le ring för flykting, som er­ för a territory of final visa d’un territoire de hållit visering för det slut­ destination. destination finale. liga bestämmelselandet. 2. The issue of such 2. La délivrance de ce 2. Sådan visering må visas may be refused on visa pourra étre refusée vägras på samma grunder grounds which would jus- pour les motifs pouvant som skulle rättfärdiga av­ tify refusal of a visa to justifier le refus de visa slag på en viseringsansöany alien. å tout étranger. kan för varje annan utlän­ ning.

Paragraph 10. Paragraphe 10. § 10 . The fees for the issue Les droits afférents å la Avgift för meddelande of exit, entry or transit délivrance de visas de av utrese-, inrese- och gevisas shall not exceed the sortie, d’admission ou de nomresevisering skall icke lowest scale of charges for transit ne dépasseront pas överstiga den för visering visas on foreign passports. le tarif le plus bas appli- av utländska pass fast­ qué aux visas de passe- ställda lägsta avgiften. ports étrangers.

Paragraph 11. Paragraphe 11. § Il- When a refugee has Dans le cas d’un réfugié När flykting har bytt lawfully taken up resi- changeant de résidence et vistelseort och lovligen dence in the territory s’établissant réguliére- bosatt sig inom annan of another Contracting ment dans le territoire fördragsslutande stats State, the responsibility d’un autre Etat Contrac- område, skall ansvaret för for the issue of a new doc- tant, la responsabilité de utfärdande av nytt doku­ ument, under the terms délivrer un nouveau titre ment i överensstämmelse and conditions of article incombera désormais, aux med stadgandena och för­ 28, shall be that of the termes et aux conditions utsättningarna i artikel 28 competent authority of de 1’article 28, å 1’autorité åvila vederbörande myn­ that territory, to which compétente dudit terri­ dighet inom sagda områ­ the refugee shall be en- toire, ä laquelle le réfugié de, till vilken flyktingen titled to apply. aura le droit de présenter skall vara berättigad hänsa demande. vända sig.

Paragraph 12. Paragraphe 12. § 12 . The authority issuing a L’autorité qui délivre Myndighet, som utfär­ new document shall with- un nouveau titre est tenue dar nytt dokument, skall draw the old document de retirer 1’ancien titre et infordra det tidigare do­ and shall return it to the d’en faire retour au pays kumentet och återställa country of issue if it is qui Pa délivré si Tanden det till det land, vilket stated in the document document spécifie qu'il utfärdat detsamma, där­ that it should be so re- doit étre retourné au pays est i dokumentet angives turned; otherwise it shall qui Ta délivré; en cas con- alt det bör sålunda åter-

74 Kunql. Maj.ts proposition nr 134.

withdraw and cancel the traire, 1’autorité qui dé- ställas; i annat fall skall document. livre le titre nouveau re­ myndigheten infordra och tirera et annulera Tanden. makulera det.

Paragraph 13. Paragraphe 13. § 13. 1. Each Contracting 1. Chacun des Etats 1. Envar fördragsslu- State undertakes that the Contractants s’engage å tande stat åtager sig att holder of a travel docu­ permettre au titulaire tillåta den, för vilken re­ ment issued by it in ac- d’un titre de voyage qui sedokument utfärdats av cordance with article 28 lui aura été délivré par staten i fråga i enlighet of this Convention shall ledit Etat en application med artikel 28 i denna be readmitted to its terri- de Particle 28 de cette konvention, att återvän­ tory åt any time during Convention, de revenir da till dess område när the period of its validity. sur son territoire å n’im- helst han så önskar un­ porte quel moment pen- der dokumentets giltig­ dant la période de validité hetstid. de ce titre.

2. Subject to the provi­ 2. Sous réserve des dis­ 2. Med förbehåll för sions of the preceding positions de Talinéa pré- vad i föregående moment sub-paragraph, a Con­ cédent, un Etat Contrac- sägs må fördragsslutande tracting State may re- tant peut exiger que le stat kunna kräva, att den, quire the holder of the titulaire de ce titre se för vilken resedokument document to comply with soumette å toutes les utfärdats, iakttager de such formalities as may formalités qui peuvent formföreskrifter, vilka be prescribed in regard to étre imposées å ceux qui kunna stadgas för perso­ exit from or return to its sortent du pays ou å ceux ner, som utresa ur eller territory. qui y rentrent. återvända till dess om­ råde.

3. The Contracting 3. Les Etats Contrac­ 3. De fördragsslutande States reserve the right, tants se réservent la facul- staterna förbehålla sig in exceptional cases, or té, dans des cas excep- rätten att undantagsvis in cases where the refu- tionnels, ou dans les cas eller i de fall, där flyk­ gee’s stay is authorized ou le permis de séjour du tings uppehållstillstånd är for a specific period, when réfugié est valable pour begränsat till viss tid, i issuing the document, to une période déterminée, samband med utfärdan­ limit the period during de limiter, au moment de det av ett dokument in­ which the refugee may la délivrance dudit titre, skränka den frist, inom return to a period of not la période pendant la- vilken en flykting skall less than three months. quelle le réfugié pourra äga återvända, till en tid­ rentrer, cette période ne rymd icke understigande pouvant étre inférieure å tre månader. trois mois.

Paragraph 14. Paragraphe 14. § 14. Subject only to the Sous la seule réserve Med förbehåll blott för terms of paragraph 13, des stipulations du para­ vad som stadgats i § 13 the provisions of this graphe 13, les dispositions skola föreskrifterna i den­ Schedule in no way affect de la présente annexe na bilaga icke i något the laws and regulations n’affectent en rien les lois hänseende inverka på de governing the conditions et réglements régissant, lagar och bestämmelser, of admission to, transit dans les territoires des som fastställa villkoren through, residence and Etats Contractants, les för inresa till, genomresa

Kungl. Maj.ts proposition nr 134. 75

establishment in, and de- conditions d’admission, de av, uppehåll och bosätt­ parture from, the terri- transit, de séjour, d’éta- ning på samt avresa från tories of the Contracting blissement et de sortie. de fördragsslutande sta­ States. ternas område.

Paragraph 15. Paragraphe 15. § 15. Neither the issue of the La délivrance du titre, Varken utfärdandet av document nor the entries pas plus que les mentions dokument eller däri verk­ made thereon determine y apposées, nedéterminent ställda anteckningar be­ or affect the status of the ni n’affectent le sta­ stämma eller påverka in­ holder, particularly as re- tut du détenteur, notam- nehavarens rättsliga ställ­ gards nationalitv. ment en ce qui concerne ning och i synnerhet icke la nationalité. frågan om medborgar­ skapet.

Paragraph 16. Paragraphe 16. § 16. The issue of the docu­ La délivrance du titre Utfärdandet av doku­ ment does not in any way ne donne au détenteur ment giver icke inne­ entitle the holder to the aucun droit å la protec­ havaren någon som helst protection of the diplo- tion des représentants di- rätt till beskydd av diplo­ matic or consular author- plomatiques et consulaires matiska eller konsulära ities of the country of du pays de délivrance, et representanter för det issue, and does not con- ne confére pas å ees repré­ land, som utfärdat det­ fer on these authorities a sentants un droit de pro­ samma, och medför icke right of protection. tection. för dessa representanter rätt att utöva skydd.

82 Kungl. Maj:ts proposition nr 134.

Extension or renewal of validity. Prorogation de validité.

Signature and stamp of Signature et cachet de authority extending or 1’autorité qui proroge renewing the validity la validité du titre: of the document: (This document contains pages, exclusive of (Ce titre contient pages, non compris la cover.) couverture.)

(7—32) (7—32) Visas. Visas. The name of the holder of the document Reproduire dans chaque visa le nom du must be repeated in each visa. titulaire. (This document contains pages, exclusive of (Ce titre contient pages, non compris la cover.) couverture.)

Kungl. Maj:ts proposition nr 134. 83

Förnyelse eller förlängning av giltighetstiden. Erlagd avgift: Från Till .

Beslutande myndighets underskrift och stämpel:

(Detta dokument innehåller sidor, omslaget oräknat.)

(7- )

Viseringar. Namnet på den, för vilken dokumentet ut­ färdats, skall upprepas i varje visering. (Detta dokument innehåller sidor, omslaget oräknat.)