Vandelns betydelse i medborgarskapsärenden, m.m. : slutbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

VANDELN BETYDELSE I MEDBORG

yggf nMn Ö

0a. SGU

MCE

AZ

än

w Statens offentliga utredningar

WMI 1994:33 W Kulturdepartementet

Vandelns i

betydelse

medborgarskapsärenden,

m.m.

Slutbetänkande av Utvisningsutredningen Stockholm 1994

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90

ISBN 91-38-13595-7 Graphic Systems AB. Göteborg 1994 ISSN 037 5-250X

Till statsrådet och chefen för

Kulturdepartementet

Genom beslut den 10 december 1992 bemyndigade regeringen chefen för Kulturdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag

att göra en översyn av reglerna i utlänningslagen om utvisning på grund av brott m.m. Med stöd av detta beslut förordnades den 22 december 1992 som särskild utredare hovrättslagmarmen Gunnel Wennberg. Som experter har deltagit utlänningsnänmdsrådet Kurt Björk,

hovrättsassessorn Ingela Fridström, kanslirådet Kazimir Åberg och

sakkunnige Stig Alexandersson. Sekreterare har varit hovrättsassessorn Mats Sjösten. Departements-

sekreteraren Helen Westlund har varit utredningens biträdande

sekreterare.

Utredningen har antagit namnet Utvisningsutredningen. Utredningen har tidigare överlämnat delbetänkandena Utvisning på

brott SOU 1993:54 och Uppehállstillstånd och avvisning grund av -

Vilken betydelse skall utlännings vandel tillmätas SOU

en

1993:120.

Utredningen får härmed överlämna slutbetänkandet Vandelns

betydelse i medborgarskapsärenden, m.m. . Utredningens uppdrag är härmed slutfört.

Göteborg i februari 1994

Gunnel Wennberg Mats Sjösten

Helen Westlund

Innehåll

Sammanfattning 7 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Författninggörslag 9 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Förslag till lag om ändring i lagen 1950:382 om

svenskt medborgarskap 9 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1 Inledning 11 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.1 Utredningsuppdraget 11 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

1.2 Ytterligare om utredningsbehovet ll

. . . . . . . . . . . . . . .

2 Medborgarskapslagstmriingensjramväxt, m.m. 15 . . . . . . . 2.1 Historik 15 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2 Statistiska uppgifter avseende medborgarskap 16 . . . . . . . .

3 Vandelsvillkoret i medborgarskapslagen 19 . . . . . . . . . . . 3.1 Gällande rätt 19 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2 Förarbeten till medborgarskapslagen 21 . . . . . . . . . . . . . 3.3 Praxis beträffande vandelsvillkoret 23 . . . . . . . . . . . . . . 3.4 Dispens från vandelsvillkoret 27 . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4 Utländska förhållanden 29 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.1 Danmark 29 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2 Finland 29 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 4.3 Norge 30 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 4.4 Amerikas Förenta Stater 31 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.5 Frankrike 31 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 4.6 Kanada 32 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.7 Nederländerna 32 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 4.8 Storbritannien 32 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.9 Tyskland 33 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

5 Medborgarskap beviljat pd grundval av falska

uppgifter 35 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.1 Är det vanligt svenskt medborgarskap erhålls att

på grundval av falska uppgifter 35 . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2 Kan ett beslut om naturalisation vara en nullitet 36 . . . . . .

Innehåll sou 1994:33

5.2.1 Allmänt om nullitet 36 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2.2 Utredningen 38 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.3 Återkallande medborgarskap 40 av . . . . . . . . . . . . . . . .

5.3.1 Tidigare lagförslag om återkallande av medborgarskap 40

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.3.2 Utländska förhållanden 42 . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.3.3 Folkrättsliga aspekter 42 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.3.4 Utredningen 46 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

6 Vandelns betydelse i medborgarskapsärenden 49 . . . . . . . . 6.1 Fört hederlig vandel 49 en . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.1.1 Utredningen 49 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.2 Hemvisttid i Sverige som villkor för naturalisation 54 . . . . 6.2.1 Inledning 54 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.2.2 Utredningen 55 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

7 Ikraftträdande och kostnadskonsekvenser 57

. . . . . . . . . . .

Bilagor

Utdrag kommittédirektiv 61 ur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2. Formulär för ansökan om svenskt medborgarskap 67 . . . . . . Formulär för utredning med anledning av ansökan

svenskt medborgarskap 71

om . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Sammanfattning

En utlänning kan på ansökan tas upp till svensk medborgare naturalivissa i lagen 1950:382 svenskt medborgarskap

seras om om

närmare angivna villkor är uppfyllda. För naturalisation fordras att utlänningen fyllt arton år, sedan fem år eller, i fråga om dansk,

finländsk, isländsk eller norsk medborgare, sedan två år har hemvist här i riket, samt fört en hederlig vandel.

Det förekommer att svenskt medborgarskap beviljas på grundval av falska uppgifter, varit avgörande betydelse för beslutet. Detta

som av förhållande aktualiserar frågorna ett sådant beslut om naturalisation om kan nullitet verkningslöst resp. om det bör införas en vara en möjlighet att återkalla medborgarskap som förvärvats med hjälp av bedrägliga metoder. När det gäller frågan om ett beslut om naturalisation kan sakna verkan konstaterar utredningen att stor försiktighet alltid måste iakttas

vid antagandet att ett gynnande förvaltningsbeslut är en nullitet. Försiktigheten gör sig gällande med ökad styrka större betydelse

beslutet har för den enskilde. Rättsverkningarna ett naturalisationsav

beslut är betydande. Med hänsyn härtill kan enligt utredningens

uppfattning ett beslut naturalisation, även om det fattats på om grundval falska uppgifter, på den grunden i allmänhet inte anses av vara en nullitet.

Någon möjlighet att återkalla ett beslut om naturalisation som meddelats på grundval av falska uppgifter bör enligt utredningens mening inte införas. Utredningen har vid sitt ställningstagande särskilt

beaktat att berövas sitt medborgarskap i allmänhet en person som skulle bli statslös samtidigt sannolikt svår att avlägsna ur landet. men Det skulle skapas kategori i landet, icke önskvärda och en ny personer

utanför de normala integrationsprocesserna. Detta förhållande skulle

medföra negativa konsekvenser inte bara för den enskilde och Sverige utan även för t.ex. barn blivit svenska medborgare i samband som med förälderns naturalisation.

Ett bättre sätt att undvika att naturalisation sker på grundval av falska uppgifter är att mycket kontrollera utlänningens vandel

noga och identitet före ett ställningstagande till medborgarskap. Denna kontroll bör därför göras omfattande än vad som för närvarande mer är fallet.

Sammanfattning

sou 1994:33

När det gäller kravet på hederlig vandel villkor

som för naturalisa-

tion föreslår utredningen att prövningen tydligare inriktas på

att göra

en bedömning av hur sökanden kan komma att uppföra sig i fram-

tiden. För att möjliggöra denna framtida prognos om ett levnadssätt

bör en skärpt granskning ske i medborgarskapsärenden. Innan en utlänning dömts för brott kan komma i fråga för

som

svenskt medborgarskap skall enligt gällande ordning s.k. karenstid

en

utan misskötsamhet förflyta. Tidens längd är beroende brottets

av

allvarlighet. Utredningen föreslår förlängning karenstiderna,

av särskilt när det gäller narkotikabrott, integritetskränkande grov

brottslighet och allvarlig ekonomisk brottslighet.

För att möjliggöra att sökandens vandel och identitet skall kunna utredas bättre än för närvarande kan det enligt utredningen finnas

anledning att överväga en förlängning kvalifikationstiden för

av

svenskt medborgarskap för andra än nordiska medborgare. Något förslag därom läggs dock inte fram.

Författningsförslag

Förslag till Lag om ändring i lagen 1950:382 om svenskt medborgarskap

Härigenom föreskrivs att 6 § lagen 1950:382 svenskt medom

borgarskap skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Utlänning, som Utlänning kan på ansökan tas upp till svensk medborgare

naturaliseras om han

fyllt aderton år; fyllt år,

arton 2. sedan fem år eller, i fråga sedan fem år eller, i fråga om dansk, finländsk, isländsk dansk, finländsk, isländsk om eller norsk medborgare, sedan eller norsk medborgare, sedan två år har hemvist här i riket,- två år har hemvist här i riket, samt samt fört en hederlig vandel, fört och kan förväntas

kan pá ansökan upptagas till komma föra hederlig

att en

svensk medborgare naturalise- vandel.

ras. Finnes det medföra gagn för riket att sökanden upptages till svensk

medborgare eller har sökanden förut ägt svenskt medborgarskap eller är sökanden gift med svensk medborgare eller föreligga eljest med hänsyn till sökandens förhållanden särskilda skäl för dennes

upp-

tagande till svensk medborgare, må naturalisation beviljas,

även om

de i första stycket stadgade villkoren icke äro uppfyllda.

Senaste lydelse 1991:1574.

Författningsjörslag sou 1994:33

Frågor om naturalisation prövas av statens invandrarverk. Regeringen avgör dock om naturalisation skall beviljas på grund av att det är till gagn för riket. Förlorar sökande, har utländskt medborgarskap, detta i och som med sin naturalisation utan fordras härför medgivande av den

utländska statens regering eller annan myndighet, må som villkor för

medborgarskapets förvärvande stadgas, att sökanden inför statens

invandrarverk inom viss tid styrker att dylikt medgivande lämnats.

I ett beslut naturalisation skall det bestämmas huruvida naturaliom sationen skall omfatta även sökandens ogifta barn under aderton år.

Denna lag träder i kraft den

Inledning

1 Utredningsuppdraget

Utredningen skall göra en översyn av vandelns betydelse i medborgarskapsärenden. Därvid skall utredningen studera praxis beträffande

vandelsprövning i beslut varigenom en utlänning erhåller svenskt

medborgarskap naturalisation för att ta reda på vilka krav på - skötsamhet som i dag ställs på en utlänning som vill bli svensk medborgare. Om förändringar är påkallade bör enligt direktiven förslag till sådana läggas fram. Utredningen skall efterforska om det är vanligt förekommande att medborgarskap erhållits på grundval av

falska uppgifter. Vidare skall utredningen analysera frågan om ett

naturalisationsbeslut som en person erhållit på basis av falska uppgifter kan anses vara en nullitet, dvs. utan betydelse. Utredningen skall göra

en analys av reglerna om naturalisation och, om det låter sig göras,

föreslå ändring som möjliggör återkallande av ett svenskt meden borgarskap som erhållits på falska uppgifter. Hänsyn skall tas till

innehållet i utländska rättssystem och till Sveriges olika internationella

åtaganden. Principen i lagen 1950:382 om svenskt medborgarskap

medborgarskapslagen att statslöshet skall undvikas måste enligt direktiven upprätthållas och eventuella förslag måste således utformas

så att personer inte i ökad utsträckning riskerar att bli statslösa.

1.2 Ytterligare om utredningsbehovet

Terroristlagstijiningskommittén

Terroristlagstiftningskommittén anförde i betänkandet Terroristlagstiftningen SOU 1989:104 beträffande naturalisationsbeslut som grundar sig på falska uppgifter följande 225 f..

En ytterligare fråga som Terrorist]agstiftningskommittén anser sig

ha anledning att beröra är den situation som uppkommer, om en utlänning genom naturalisation upptas som svensk medborgare men naturalisationsbeslutet grundar sig på falska uppgifter. För närva-

Inledning sou 1994:33

rande torde gälla att naturalisationsbeslutet i ett sådant fall inte kan återkallas. Det kan knappast heller s.k. nullitet dvs. anses vara en verkningslöst annat än möjligen i det fallet att beslutet enligt sin

lydelse avser en annan existerande person än den som sökt

naturalisation; även den frågan är dock ytterst svårbedömd. Kommittén känner till att man inom statens invandrarverk har diskuterat om inte rättsläget borde ändras på denna punkt med

hänsyn bl.a. till det ökade antal personer som befinner sig i

Sverige under falsk identitet. I så fall torde fordras ändringar såväl

i medborgarskapslagstiftningen som i regeringsformen.

Gällande folkrättsliga regler torde däremot inte utgöra något hinder mot att man inför en möjlighet att under vissa förhållanden återkalla ett naturalisationsbeslut meddelats under oriktiga som

förutsättningar. I 1961 års FN-konvention om begränsning av statslöshet vilken ratificerats av Sverige anges uttryckligen att

- en person kan berövas sitt medborgarskap, när detta har erhållits genom osanna uppgifter eller bedrägligt förfarande art. 8 mom. 1 och 2.

Våldskommissionen

Våldskommissionen anförde i betänkandet Våld och brottsoffer SOU 1990:92 att det Förhållandet kan ifrågasättas att ett svenskt med-

borgarskap inte kan upphävas trots att det erhållits på falska uppgifter

116. Våldskommissionen anförde vidare:

Rättsläget är således sådant att en utlänning erhållit svenskt som medborgarskap under falsk identitet och med falska uppgifter om sin person och därefter begår brott, inte kan berövas sitt med-

borgarskap och därmed inte kan utvisas. Terroristlagstiftningskommittén ansåg i betänkandet SOU 1989:104 Terroristlagstijfi-

ningen s. 225 227 att detta ett problem sådan vikt att det - var av borde till behandling regeringen. Det påpekades tas upp av att

gällande folkrättsliga regler inte torde utgöra hinder mot att beröva någon sitt medborgarskap, när det erhållits

genom osanna uppgifter. Våldskommissionen delar uppfattningen att problemet måste lösas.

Vid remissbehandlingen av Våldskommissionens betänkande stödde de

remissinstanser yttrat sig i denna del förslag.

som kommissionens

Stockholms tingsrätt, Malmö tingsrätt, Riksåklagaren, Overåklagaren

sou 1994:33 Inledning

i Stockholm, Överáklagaren i Malmö, Länsstyrelsen i Östergötlands

län, Länsstyrelsen i Uppsala län, Polismyndigheten i Stockholm, Polismyndigheten i Kramfors, Polismyndigheten i Sollefteå och

Diskrimineringsombudsmannen.

Socialförsdkringsutskottet

Socialförsäkringsutskottet bet. 199091 :SfU3 behandlade hösten 1990 en motion vari begärdes med hänvisning till att det inom den -

internationella terrorismen och organiserade brottsligheten är vanligt

att man använder sig av olika identiteter en utredning av frågan om möjligheterna att upphäva beslut om svenskt medborgarskap som grundats på falsk identitet. Utskottet erinrade om att Terroristlagstiftningskommittén ansett att detta problem borde till behandling tas upp

i lämpligt sammanhang. Utskottet förordade att en helt förutsättnings-

lös utredning borde ske av vilka möjligheter det kan finnas att genom lagändringar komma till rätta med de problem som pâtalats i motionen och av Terroristlagstiftningskommittén. Riksdagen sin gav som mening regeringen detta till känna rskr. 199091:25.

2 Medborgarskapslagstiftningens

framväxt, m.m.

1 Historik

Den första författningen i Sverige om medborgarskap var förordningen

den 27 februari 1858 nr 13 angående ordningen och villkoren för

utländsk mans upptagande till svensk medborgare. I förordningens ursprungliga lydelse uppställdes som krav för upptagande till svensk

medborgare att utlänningen skulle äga god frejd. I samband med att straffpåföljden förlust medborgerligt förtroende avskaffades av

ersattes kravet på god frejd med att utlänningen ej är på grund av

honom ådömd straffpåföljd utestängd från behörighet och rättigheter, som omförmäles i 2 kap. 19 § strafflagen behörighet att utöva allmän befattning samt rättighet att delta i överläggningar och beslut i vissa allmänna ärenden. Trots att något ytterligare krav på utlän-

ningens vandel inte ställdes upp i lagen, fästes i praxis stort avseende vid att vandeln i övrigt var god. I fråga om försörjningsförmåga

stadgades i förordningen att utlänningen skulle ha utväg att sig försörja. Förordningen kompletterades år 1894 med lagen om förvärvande och förlust av medborgarskapsrätt. I den lagen föreskrevs att svensk medborgarerätt kunde förvärvas genom natural isation i den ordning och under de villkor som fanns bestämda genom särskild lag.

Den särskilda lag som avsågs var förordningen från år 1858; denna

förordning var av lags natur NJA 1925 s. 127. Genom lagen 1924:130 om förvärvande och förlust av svenskt medborgarskap NJA 1925 s. 80 f. ändrades vandelskravet så att

det direkt av lagtexten framgick att en förutsättning för naturalisation var att sökanden gjort sig känd för hederlig vandel. I propositionen prop. 1924: 137 föreslogs att vandelskravet skulle få den innebörden

att sökanden under sin vistelse här i landet skulle ha fört en hederlig vandel. Konstitutionsutskottet anförde med anledning av propositionen bet. KU 1924:27 att uppmärksamhet borde fästas vid vederbörandes

vandel, innan han inkommit i riket, detta i all synnerhet om naturalisa-

tion förekom efter kortare vistelse i riket än fem år. Utskottet ansåg därför, i likhet med Lagrådet, att det föreslagna stadgandet lämpligen kunde ersättas med föreskrift om att den sökande skulle ha gjort sig

känd för hederlig vandel. Lagen fick den av utskottet förordade

Medborgarskapslagstüiningensñamväxt, 1994:33

m.m. sou

lydelsen. I lagen stadgades som villkor för naturalisation även att

sökanden skulle ha möjlighet att försörja sig och sin familj. Något

krav på kunskaper i svenska språket, enligt praxis fordrades för som naturalisation, uppställdes inte i lagen. Emellertid skulle enligt 4 § -

kungörelsen 1924:525 vad iakttagas skall vid ansökning

om om

svenskt medborgarskap -till ansökan svenskt medborgarskap fogas

om

en utredning rörande bl.a. sökandens kunskaper i svenska språket.

Gällande bestämmelser förvärv och förlust svenskt medom av

borgarskap finns i medborgarskapslagen, se avsnitt En redogörelse för medborgarskapets historiska bakgrund,

m.m.

finns i betänkandet Dubbelt medborgarskap DsA 1986:6.

2.2 Statistiska

uppgifter avseende medborgarskap

Beslut i naturalisationsdrenden hos Statens invandrarverk

Källa: Statens invandrarverk

Ett naturalisationsårende kan omfatta mer än en person. 2 I de fall utlänning inte automatiskt förlorar sitt tidigare medborgarskap en när han blir svensk medborgare, kan som villkor för naturalisation föreskrivna att sökanden inom viss tid styrker att han förlorar det utländska medborgarskapet se avsnitt s. 19 f..

Källa: Statistiska centralbyrån

Antalet utlänningar som fått medborgarskap i vissa länder är 1991

Land Antal naturali- Naturaliserade i i ñrhålprocent

11 400 s

s

Källa: Invandring och asyl i teori och praktik SOU 1993: 13 l

3 Uppgiften är preliminär. En förklaring till den stora ökningen är att många medborgare i det forna Jugoslavien som bott länge i Sverige ansökt och beviljats om svenskt medborgarskap.

3 Vandelsvillkoret i

medborgarskapslagen

3.1 Gällande rätt

Gällande bestämmelser om förvärv och förlust svenskt medav borgarskap finns i lagen 1950:382 om svenskt medborgarskap

medborgarskapslagen. Lagen bygger, liksom medborgarskapslagarna

från år 1894 och år 1924, på ett av delegerade för Danmark, Norge

och Sverige gemensamt utarbetat förslag.

Enligt 6 § första stycket medborgarskapslagen kan en utlänning på

ansökan upptas till svensk medborgare naturaliseras om vissa i paragrafen närmare angivna villkor är uppfyllda. För naturalisation fordras att utlänningen fyllt arton år, sedan fem år eller, i fråga

om

dansk, finländsk, isländsk eller norsk medborgare, sedan två år har

hemvist i Sverige, samt fört hederlig vandel. Naturalisation får en beviljas även om de uppställda villkoren inte är uppfyllda, det är om till gagn för Sverige eller sökanden förut varit svensk medborgare eller är gift med en svensk medborgare eller om det annars med

hänsyn till sökandens förhållanden föreligger särskilda skäl för att han

skall upptas till svensk medborgare. Frågor om naturalisation prövas av Statens invandrarverk SIV. Regeringen avgör dock om naturalisation skall beviljas på grund av att det är till gagn för landet. I Sverige tillämpas principen att en person skall ha endast ett med-

borgarskap. Medborgarskapslagen är därför uppbyggd så att dubbla medborgarskap undviks i så stor omfattning som möjligt. Ett svenskt

medborgarskap förloras av bl.a. den som förvärvar utländskt med-

borgarskap efter ansökan eller uttryckligt samtycke 7 § 1. Aven

enligt många utländska medborgarskapslagar medför en medborgares naturalisation i en annan stat automatiskt förlust av det tidigare medborgarskapet. l andra länder åter fordras för befrielse från med-

borgarskap medgivande från landets regering eller annan myndighet.

I dessa senare fall får enligt medborgarskapslagen som villkor för

naturalisation föreskrivas att sökanden inom viss tid styrker att han av den utländska statens regering eller annan myndighet erhållit sådant

medgivande som fordras för förlust av det utländska medborgarskapet

6 § fjärde stycket. Villkorstiden sätts regelmässigt till två år. Det är dock möjligt att avstå från att uppställa villkor om befrielse från det

Vandelsvillkoret i medborgarskapslagen sou 1994:33

utländska medborgarskapet samt att efterge ett tidigare uppställt villkor, t.ex. om det är omöjligt för sökanden att bli med sitt av tidigare medborgarskap.

Enligt 2 kap. 7 § andra stycket regeringsformen får ingen med-

borgare som är eller har varit bosatt i riket berövas sitt medborgarskap

i annat fall än då han samtidigt, efter uttryckligt samtycke eller

genom att inträda i allmän tjänst, blir medborgare i någon annan stat. Utan hinder härav får dock föreskrivas att barn under arton år i fråga om sitt medborgarskap skall följa föräldrarna eller dem. Vidare får en av föreskrivas att, i enlighet med överenskommelse med stat, den annan som sedan födelsen är medborgare även i den andra staten och är varaktigt bosatt där förlorar sitt svenska medborgarskap vid arton års ålder eller senare. I medborgarskapslagen finns bestämmelser om

förlust av svenskt medborgarskap i 7 och 8 §§. Dessa regler är

a utformade i överensstämmelse med de möjligheter som regeringsformen medger att meddela avvikande föreskrifter från huvudregeln att ingen medborgare får berövas sitt medborgarskap.

Enligt 9 § medborgarskapslagen kan SIV på ansökan befria

den som är eller önskar bli utländsk medborgare från hans svenska med-

borgarskap.

Någon möjlighet att, på andra grunder än de nämnda, upphäva ett

svenskt medborgarskap finns inte.

Ansökan om svenskt medborgarskap genom naturalisation in till ges

polismyndigheten i den ort där sökanden är folkbokförd eller, om han

inte är folkbokförd i landet, till svensk beskickning eller lönat svenskt konsulat; för den som är under 15 år och adopterad svensk av

medborgare ges ansökan till SIV l § medborgarskapskungörelsen

[l969:235]. Ansökan görs på för ändamålet särskilt framtagen en

blankett se bilaga 2. Den som gör ansökan skall på heder och

samvete bekräfta att de uppgifter han lämnat i handlingen är sanna 2 §. Polismyndigheten skall göra den utredning behövs för

som

ärendets prövning se bilaga 3. Utredningen skall sökandens

avse personliga förhållanden samt frågan i vilken omfattning han fullgjort

honom ålagd underhållsskyldighet och uppfyllt sina förpliktelser mot det allmänna 3 §. Sedan utredningen i ärendet är avslutad skall polismyndigheten sända handlingarna i ärendet till SlV som beslutar i frågan om naturalisation. För att fullgöra sin undersökningsskyldighet inhämtar polisen uppgifter från kronofogdemyndigheten och för-

säkringskassan samt i vissa fall från socialnämnden jfr 14 § meda borgarskapslagen. När ärendet översänts för beslut inhämtar SIV utdrag ur polisregistret och kontrollerar med Säkerhetspolisen, det om inte redan på befintligt material är klart att ansökan skall avslås. l utdraget ur polisregistret finns antecknat domar på fängelse, villkorlig

sou 1994:33 Vandelsvillkoret i medborgarskapslagen

dom, skyddstillsyn och överlämnande till särskild vård samt beslut

om utvisning. Vidare finns antecknat domar dagsböter och penningböter utom i de fall det för brottet är stadgat endast penningböter samt

beslut om strafföreläggande och åtalsunderlåtelse. Också beslut

om

besöksförbud är antecknade. Även uppgifter straffverkställighet,

om

nåd och resning finns med. Av registerutdraget framgår även vissa

andra förhållanden, exempelvis att domstol enligt 29 kap. 5 § andra

stycket brottsbalken dömt till lindrigare straff än är föreskrivet

som för brottet.

3.2 F örarbeten till

medborgarskapslagen

I propositionen till medborgarskapslagen prop. 1950:217

angavs som

förutsättningar för naturalisation att utlänningen skulle ha fyllt arton

år, sedan minst sju år ha hemvist i riket, ha fört en hederlig vandel samt ha möjlighet att försörja sig och sin familj. Beträffande kravet på en hederlig vandel anfördes bl.a. följande 42.

Kravet på hederlig vandel synes lämpligen kunna den formule-

ges ringen, att sökanden skall ha fört en hederlig vandel. Härav följer emellertid inte att en person, som vid något tillfälle begått ett brott, för all framtid bör vara utesluten från möjlighet att erhålla svenskt

medborgarskap. I praxis har man också bortsett från del i

en mindre grad klandervärda förhållanden och i viss mån även från

mera allvarliga sådana som ligger långt tillbaka i tiden.

Vidare anfördes att förslaget till medborgarskapslag innehöll, lika lite som gällande lag, någon uttrycklig föreskrift om att kunskap i svenska

språket utgjorde ett villkor för naturalisation; liksom dittills borde

emellertid vid naturalisationsprövningen stor betydelse tillmätas

sökandens kunskaper i detta hänseende 43. Första lagutskottet

ställde sig bakom de i propositionen föreslagna allmänna villkor

som

skulle vara uppfyllda för naturalisation bet. 1LU1950:27 31 f..

s.

Försörjningsvillkoret avskaffades år 1976. I propositionen prop. 1975762136, som byggde på förslag i promemorian Förvärv

av

svenskt medborgarskap Ds A 1975:14, anförde föredragande statsrådet beträffande försörjningsvillkoretoch vandelskravet

samman-

fattningsvis följande 32 f.. Bristande forsörjningsformåga skall inte längre i och för sig utgöra

naturalisationshinder. En fråga är i vad mån sökande annan en som medvetet underlåter att försöka ärligen försörja sig och i övrigt göra

Vandelsvillkoret i medborgarskapslagen sou 1994:33

rätt för sig skall kunna naturaliseras. Ett av villkoren enligt 6 §

medborgarskapslagen för naturalisation är att sökanden har fört en

hederlig vandel. Motsvarande villkor farms redan före medborgarskapslagens tillkomst. Genom medborgarskapslagen infördes möjlighet att meddela dispens från villkoret. I promemorian DsA 1975:14

lämnas en redogörelse för hittillsvarande praxis vid bedömningen av vandelsvillkoret. Dessa principer gäller i huvudsak alltjämt. I

naturalisationsärenden utreds om sökanden har begått brott eller om det föreligger vandelsanmärkningar av annat slag, såsom t.ex. missskötsamhet i arbetet, spritmissbruk, försummad underhållsplikt och förfallna obetalda bötes- och skatteskulder. I promemorian 8.3.3 anförs att försörjningsvillkorets avskaffande medför konsekvenser i fråga om tillämpningen av vandelsvillkoret. I vissa av de fall då en ansökan nu avslås på grund av sökandens bristande försörjningsför-

måga får i stället prövas om vandelsvillkoret är uppfyllt. De fall som

åsyftas är sådana då sökanden inte gör vad som skäligen kan begäras för att betala skatter, böter eller underhållsskulder eller för att försörja sig. Naturalisation innebär att en utlänning under vissa givna förutsättningar beviljas svenskt medborgarskap. Någon absolut rätt härtill

föreligger inte, även om villkoren i och för sig är uppfyllda. Det

måste vara rimligt att som förutsättning för naturalisation till svensk medborgare uppställa vissa skötsamhetskrav. I detta hänseende krävs för närvarande att sökanden har fört en hederlig vandel. Naturalisationsinstitutet förutsätter en diskretionär prövning av medborgarskapsansökningar. Det är därför naturligt att utforma vandelsvillkoret

liksom övriga villkor positivt, dvs. att uppställa krav på hederlig

vandel. Det nuvarande kravet att sökanden skall föra en hederlig vandel bör behållas. Det får i praxis närmare anges i vilka fall vandelsvillkoret inte skall anses uppfyllt. En sådan praxis finns sedan lång tid. Jag har inte för avsikt att nu generellt ange ändrade riktlinjer för denna. Den omständigheten att sökanden har uppburit socialhjälp eller underlåtit att betala skatter, böter och underhåll kan i vissa fall

få betydelse för vandelsprövningen. Det bör emellertid endast i fall av

mera allvarlig försummelse eller av asocialitet komma i fråga att av nu nämnda skäl avslå en naturalisationsansökan. När förhållandena i nu berört hänseende inte redan från början framstår som graverande

torde utredningen kunna i hög grad begränsas. För sökande som har

begått brott bör i princip tidpunkten för brottets begående i allmänhet

vara utgångspunkt för bedömning av om sökanden uppfyller van-

delsvillkoret. I vissa fall är det emellertid motiverat att beakta även

senare tidpunkter. I princip bör en sökande sålunda inte upptas till

svensk medborgare medan han undergår frihetsstraff. Den nuvarande treårstiden bör sänkas och som allmän riktlinje bör gälla en karenstid

sou 1994:33 Vandelsvillkoret i medborgarskapslagen

två år från brottets begående, när sökanden har ådömts en månads av

fängelse. Även vid skyddstillsyn eller Villkorlig dom bör karenstiden

i princip beräknas från brottet och i allmänhet utgöra två år. Vid skyddstillsyn bör dock övervakningen i allmänhet ha upphört innan sökanden upptas till svensk medborgare. Ibland bör dock naturalisation kunna ske under pågående övervakningstid. Detta kan ibland vara fallet när brottet ligger i tiden långt före domen. Vid grövre brott bör

givetvis längre karenstid gälla, särskilt vid upprepad brottslighet.

Sökande som bor här i landet sedan mycket lång tid bör kunna naturaliseras även om vandelsvillkoret inte är uppfyllt.

Riksdagen ställde sig bakom uttalandena i propositionen bet. InU

197576:44.

3.3 Praxis beträffande vandelsvillkoret

Utvecklingen av praxis

I promemorian Förvärv av svenskt medborgarskap Ds A 1975:14

finns följande redogörelse för dåvarande praxis beträffande vandelsvillkoret.

I den till 1968:158 fogade bilagan med redovisning for prop.

Kungl. Maj:ts praxis i naturalisationsärenden framhålls följande

beträffande kravet på hederlig vandel:

Frågan i vad mån brott, som har begåtts av en naturalisa-

tionssökande, skall vara diskvalificerande är beroende av tidpunkten för brottet och brottets art. Upprepad brottslighet, som inte upphört åtminstone några år före naturalisationstillfállet, anses inte förenlig med lagens vandelsvillkor. Vandelsanmärkningar annat slag t.ex. misskötsamhet i av av arbetet, försummad underhållsplikt och annan ovillighet att göra rätt för sig kan föranleda avslag naturalisationsansökan. Sådant avslag meddelas i princip när underhållsskuld till barn föreligger.

Dessa allmänna synpunkter har fortfarande giltighet. Rörande

den närmare tillämpningen i praxis kan nämnas att en sökande som begått brott och dömts för detta kan om övriga villkor är -

uppfyllda bli svensk medborgare efter viss tid som varierar med

påföljden, t.ex. att minst tre år förflutit efter brottet, när vederbör-

ande dömts till kortare fängelsestraff. Om domen eller verkställigheten ligger nära tidpunkten för medborgarskapsprövningen,

bedöms det i vissa fall lämpligt att vänta utöver angivna tid med att

Vandelsvillkoret i medborgarskapslagen sou 1994:33

uppta sökanden till svensk medborgare. För den som fått Villkorlig

dom eller skyddstillsyn har hittills krävts att prövotiden gått till ända. Beträffande skyddstillsyn krävs numera att minst två år

förflutit efter domen samt att övervakningen upphört.

Det bör framhållas att enbart misstanke brott inte läggs

om

sökanden till last, även om fullständig polisutredning föreligger. I sådant fall får ärendet i stället vila i avvaktan domstolsprövning. Dispens från vandelsvillkoret förekommer i praxis främst då vederbörande vistas sedan mycket lång tid i Sverige, dvs. avsevärt längre tid än den i lagen stipulerade hemvisttiden. Vidare medges dispens för den som i varaktigt äktenskap eller äktenskapsliknande

förhållande sammanlever med svensk medborgare och för den som förut har varit svensk medborgare och önskar återfå sitt svenska

medborgarskap. I detta sammanhang bör även nämnas att vissa slag vandelsan-

av märkningar, t.ex. angående underhålls- och skatteskulder, ofta får avgörande betydelse för bedömningen av sökandens försörjningsförmåga. När skulderna ansetts bero i första hand på tredska eller annan ovillighet att göra rätt för sig har de dock lagts till grund för

bedömningen av om vandelsvillkoret har uppfyllts.

Genom uttalanden i prop. 1975762136, riksdagen ställde sig som bakom, utvecklade regeringen 3.2

se avsnitt sin syn på praxis i

naturalisationsärenden; vad som därvid anfördes fick genomslag i praxis.

Nuvarande praxis

De riktlinjer som ligger till grund för nuvarande praxis såvitt avser

vandelsprövning i naturalisationsärenden har SIV sammanställt i verkets handbok Medborgarskap. Där redovisas praxis den

som utbildats genom beslut regeringen och, sedan den l januari 1992, av

av Utlänningsnämnden. Sedan Utlänningsnämnden tog över som besvärsinstans i medborgarskapsärenden har tillämpningen

av van-

delsvillkoret skärpts i de fall sökanden gjort sig skyldig till brott; denna skärpning praxis hade dock påbörjats redan tidigare. Skärp-

av ningen har inneburit att karenstiderna förlängts. För en utlänning som ådöms påföljd för ett brott kan ansökan om naturalisation i allmänhet beviljas först sedan viss tid, karenstid, en förflutit från brottets begående. De karenstider nedan är som anges

riktlinjer för när vandelskravet tidigast kan uppfyllt. Tiderna

anses utgör alltså minimitider och det inträder, angetts inte någon som ovan,

sou 1994:33 Vandelsvillkoret i medborgarskapslagen

rätt att bli svensk medborgare sedan karenstiden löpt ut. Detta förhållande följer av att det inte är någon rättighet att erhålla ett

svenskt medborgarskap.

I praxis finns, såvitt utredningen kunna finna, inte något ställningstagande beträffande naturalisation utlänning gjort sig känd av en som för ett asocialt beteende eller ett störande eller klandervärt levnadssätt, t.ex. på grund av missbruk.

Nedan följer en sammanfattning praxis i naturalisationsärenden

av

ur SIV:s handbok Medborgarskap såvitt gäller vandelsvillkorets tillämpning.

Vandelsvillkoret i medborgarskapslagen sou 1994:33

Uppgifter ur Invandrarverkets handbok Medborgarskap

De som dömts till: kan tas upp till svensk medborgare

tidigast karenstid

Dagsböter 60 79 1 år efter brottets begående - Dagsböter 80 - Fängelse 14 dagar 2 år efter brottets begående Fängelse 1 mån 3 år efter brottets begående - Fängelse 4 mån 4 år efter brottets begående - Fängelse 8 mån 5 år efter brottets begående - Fängelse 1 år 6 år efter brottets begående - Fängelse 2 3 år 7 år efter brottets begående - Fängelse 4 5 år 8 år efter brottets begående - Fängelse 6 år 10 år eller mer efter brottets begående Villkorlig dom 1 år från det att den lagstadgade prövotiden om 2 år gått till ända, dvs. minst 3 år från lagakraftvunnen dom skyddstillsyn l år från det att den lagstadgade prövotiden om 3 år gått till ända, dvs. minst 4 år från den dag påföljden började verkställas

För villkorlig dom eller skyddstillsyn förenad med fängelse eller minst

80 dagsböter utökas karenstiden med halva den tid som gäller för bötes- resp. fängelsepåföljden. Har en sökande gjort sig skyldig till upprepad brottslighet kan längre karenstider tillämpas än som angetts ovan. Vid beräkning av karenstid i fall där gemensam påföljd ådömts för flera brott bortses från smärre förseelser för vilka enbart böter omedelbart i penningar kan utdömas. Utöver vad som tidigare sagts om den tid som bör ha förflutit sedan en sökande begått ett brott, gäller i allmänhet även att omkring ett halvår skall ha förflutit sedan dagen för domen. Ett ådömt fängelsestraff skall vara verkställt innan en sökande kan tas upp till svensk medborgare. Prövotiden i samband med Villkorlig frigivning skall som regel ha gått till ända. Likaså kan krävas att sökanden har erlagt honom ådömda böter. Beträffande den

som genom dom överlämnats till särskild vård gäller vid naturalisation följande riktlinjer. Vid beräkning av den tid som skall ha gått sedan

sökanden gjort sig skyldig till brott är straffskalan för det ifrågavaran-

de brottet avgörande. Om en person t.ex. dömts till sluten psykiatrisk

sou 1994:33 Vandelsvillkoret i medborgarskapslagen

vård för grov misshandel, för vilket påföljden är fängelse lägst ett och högst tio år, får antas att han om han i stället hade ådömts fängelse hade erhållit minst ett års fängelse. Enligt vad som sagts ovan är

karenstiden vid ett års fängelse minst sex år. Detta innebär alltså att minst sex år skall förflyta från brottets begående innan vederbörande

kan tas upp till svensk medborgare. Dessutom krävs att han är slutligt

utskriven. Kortare tid än tre års karenstid tillämpasi princip inte

beträffande den som överlämnats till särskild vård. Aven brott för vilka beslut om åtalsunderlåtelse meddelats enligt 20 kap. 7 § rättegångsbalken eller lagen 1964:167 med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare kan påverka bedömningen huruvida en

sökande uppfyller vandelsvillkoret.

En person som undanhållit sig lagföring för brott har inte ansetts

uppfylla vandelsvillkoret. Den omständigheten att en sökande av

regeringen beviljats nåd beträffande straffpåföljd inverkar som regel på beräkningen av karenstiden. Om en ovillkorlig påföljd omvandlas

till Villkorlig dom eller skyddstillsyn bör dock prövotiden ha gått

en till ända. Aven utländska brottmålsdomar kan beaktas vid prövningen av vandelsvillkoret. Straffpåföljden är dock i dessa fall inte alltid avgörande. Om en sökande dömts i utlandet för en gärning som är straffri i Sverige bortses från domen. Annan misskötsamhet än kriminalitet som kan medföra att en sökande inte uppfyller vandelsvillkoret kan vara underlåtenhet att

fullgöra skattskyldighet, övriga förpliktelser mot det allmänna eller underhållsskyldighet mot enskild. För att det i dessa fall skall vara

fråga om en vandelsanmärkning är det inte tillräckligt att konstatera att sökanden har t.ex. obetalda skatteskulder eller skulder på utgivet bidragsförskott. Det krävs dessutom att sökanden har visat ovilja att göra rätt för sig. Enligt uttalanden i prop. 197576: 136 35 bör det endast i fall allvarlig försummelse komma i fråga att avslå en av mera naturalisationsansökan. I några fall har en ansökan avslagits med hänvisning till vandelsvillkoret eftersom sökanden inte tillfredsställande har kunnat förklara på vilket sätt han försörjer sig. Det har med andra 0rd funnits anledning att anta att sökanden försörjt sig ett oärligt eller asocialt sätt.

3.4 Dispens från vandelsvillkoret

Naturalisation får i vissa fall beviljas villkoren för svenskt

även om

medborgarskap inte är uppfyllda; i dessa fall meddelas dispens från de

inte uppfyllda villkoren. Av uttalanden i förarbetena till medborgarskapslagen prop. 1950:217 s. 42 f., bet. lLUl950:27 s. 32 f. framgår att dispens från vandelsvillkoret bör meddelas mera restriktivt än dispenser från andra naturalisationsvillkor.

Vandelsvillkoret i medborgarskapslagen

sou 1994:33

Enligt praxis kan dispens från vandelsvillkoret komma i fråga när utlänningen vistas sedan mycket lång tid i Sverige, dvs. avsevärt längre tid än den i lagen stipulerade. Detta framför allt avser personer som är födda i Sverige eller har kommit hit vid mycket år. Här unga kan förekomma att dispens ges med till halva normala karensupp tiden. Vidare ges undantagsvis dispens för den i varaktigt som äktenskap eller under äktenskapsliknande förhållanden sammanlever med svensk medborgare. Dispens kan också till den förut har ges som varit svensk medborgare och Önskar återfå sitt svenska medborgarskap.

4 Utländska förhållanden

l Danmark

Danskt medborgarskap kan i allmänhet beviljas den har fyllt

som arton år och som bott lagligen i Danmark i minst sju år. När det gäller medborgare i de andra nordiska länderna är bosättningskravet minst två år. Kriminalitet, med undantag för bötesstraff för bagatellförseelser, utgör hinder för naturalisation. Även obetalda skatter och avgifter kan utgöra hinder. För naturalisation krävs vidare att sökanden förstår och kan göra sig förstådd på danska. Om den naturalisationssökande utlänningen gjort sig skyldig till brott medför detta enligt praxis karensverkan enligt följande: Böter för annat än bagatellförseelser 3 år Bötesstraff för grövre gärningar särskilt brott mot skattelagstiftning 5 år Villkorlig dom Prövotiden, dvs. 1-3 år Fängelse mindre än 3 månader 5 år Fängelse 3 månader l år 7 år - Fängelse mer än 1 år lO år

Det finns inte någon möjlighet att återkalla danskt naturalisationsett beslut.

4.2 Finland

En utlänning kan förvärva finskt medborgarskap ansökan han

om har fyllt arton år, har bott i Finland under de senaste fem åren och alltjämt är bosatt där, har levt hederligt, tryggar sin och sin egen familjs utkomst samt behärskar finska eller svenska. För naturalisation av medborgare i annat nordiskt land kan avvikelse göras från kravet på fem års boende och hemvist i Finland. Begreppet hederligt liv innebär att utlänningen inte skall ha gjort sig skyldig till sig vare straffbara gärningar eller annat klandervärt beteende. Utlåtanden inhämtas från polisen och socialnämnden beträffande bl.a. frågan om sökanden har levt hederligt. Enligt den praxis Inrikesministeriet som följer har de straff sökanden dömts till s.k. karensverkan, vilket som

Utländska förhållanden sou 1994:33

innebär att Inrikesministeriet under denna tid i allmänhet inte tillstyrker ansökan. Republikens president beslutar om beviljandet av medborgarskap. Presidenten har fri prövningsrätt och beslutet får inte överklagas. Regler om förlust av och befrielse från medborgarskapet regleras i medborgarskapslagen.

Enligt den allmänna lagstiftningen om forvaltningsforfarande kan ett förvaltningsbeslut dit räknas beslut om medborgarskap rättas, - slopas eller hävas. Denna möjlighet har aldrig använts för att återkalla ett medborgarskap.

4.3 Norge

Norskt medborgarskap kan på ansökan beviljas den som inte är under arton år och som bott i Norge i minst sju år. När det gäller medborgare i de andra nordiska länderna är bosättningskravet två år.

Dessutom fordras att personen fört en god vandel dvs. inte gjort sig skyldig till kriminalitet och är utan större skulder avseende under-

hållsbidrag. Om utlänningen gjort sig skyldig till brott beviljas

medborgarskap enligt praxis först efter att en karenstid löpt.

Böter mindre än 3 000 kr Ingen karenstid Böter3000-4000kr lår Böter mer än 4 000 kr 1,5 år Fängelse mindre än 3 månader 2 år Fängelse 3 6 månader 3 år -

Fängelse mer än 6 månader Individuell minst4 år

Om det är fråga om narkotikabrott blir karenstiderna längre.

Medborgarskapslagen innehåller ingen regel om återkallande av ett

beviljat medborgarskap, men återkallelse kan beslutas med stöd av

allmänna förvaltningsrättsliga regler. l överensstämmelse med

förvaltningslagen kan ett beslut ändras utan att det är överklagat när beslutet må anses ogiltigt. Av allmänna förvaltningsrättsliga regler följer bl.a. att ett beslut kan ändras när det är träffat på grundval av

oriktiga uppgifter av väsentlig betydelse för beslutet. När det gäller medborgarskap är återkallelse mycket sällsynt. Om en återkallelse av

ett medborgarskap skulle medföra att personen i fråga blev statslös talar det förhållandet mot en återkallelse. Har barn fått sitt medborgarskap i samband med föräldrarna medför detta att om föräldrarnas medborgarskap återkallas så återkallas även barnens. Ett medborgarskap kan inte återkallas på grund av brott. En återkallelse

1994:33 Utländska förhållanden sou

beslutas Justitieministeriet medborgarskapet är beviljat efter av om överklagande, i annat fall kan återkallelse ske av såväl Utlänningsen direktoratet som J ustitieministeriet.

4.4 Amerikas Förenta Stater

En första förutsättning för att beviljas medborgarskap är att sökanden har uppehållstillstånd i USA. Vidare måste sökanden, som huvudregel, ha varit bosatt i USA i minst fem år eller, om sökanden är gift med

medborgare i USA, i minst tre år. Personer med stark anknytning

en till USA beviljas medborgarskap utan att något krav på bosättning i

landet behöver vara uppfyllt. Som ytterligare förutsättning fordras

bl.a. kunskaper i engelska for ordinary use och att personen har en

god vandel good moral character. Om sökanden har begått brott kan detta beroende på brottets karaktär vara ett hinder för att bevilja medborgarskap; har begått vissa typer av brott beviljas inte en person som uppehållstillstånd i USA och kan således inte ansöka om medborgarskap.

Ett beviljat medborgarskap kan återkallas denaturalisation bl.a. om sökanden presenterat falska dokument eller lämnat falska uppgifter

grund för sin ansökan om medborgarskap. Om ett medborgarskap som återkallas utvisas personen från USA.

4.5 Frankrike

En förutsättning för att beviljas medborgarskap i Frankrike är att utlänningen varit bosatt i landet i minst fem år eller, om han är gift med fransk medborgare, två år. Medborgarskap kan nekas bl.a. om en utlänningen är utvisad, han inte har assimilerats i det franska om samhället eller han dömts for brott mot grundläggande nationella om

intressen terroristhandling. Grova brott som leder till fängelse i sex månader eller har tidigare utgjort hinder för medborgarskap.

mer Denna regel har dock i praktiken luckrats upp, och sådan brottslighet försvårande omständighet i naturalisationsärendet. är numera en

Enligt fransk lag kan ett medborgarskap återkallas bl.a. om personen gjort sig skyldig till högförräderi.

Utländska förhållanden sou 1994:33

4.6 Kanada

Utländsk medborgare som under tre de fyra senaste åren bott legalt

av i Kanada kan ansöka om medborgarskap. För medborgarskap krävs bl.a. adekvat kunskap om ett det två officiella språken, Kanada av om

samt om rättigheter och skyldigheter kanadensisk medborgare.

som Kunskaperna kontrolleras genom tester.

Ett medborgarskap kan återkallas under vissa förutsättningar, bl.a.

om

en person erhållit medborgarskap att lämna falska uppgifter

genom

eller dölja uppgifter av betydelse.

4.7 Nederländerna

Medborgarskap i Nederländerna kan beviljas en utlänning har

som varit bosatt i landet i fem år, har assimilerats i samhället och som som har tillräckliga kunskaper i nederländska. Utlänning är gift med som en nederländsk medborgare kan naturaliseras efter tre års bosättning i landet. Även de formella förutsättningarna för naturalisation om är uppfyllda kan en ansökan ändå avslås bl.a. det finns allvarlig om anledning att tro att utlänningen, på grund hans uppförande, kan av utgöra ett hot mot allmän ordning, moral, hälsa eller säkerhet. De

utlänningar som är födda på nederländskt territorium och inte är

som

äldre än tjugofyra år får ansöka medborgarskap option.

om genom

Någon möjlighet finns inte att återkalla ett medborgarskap som erhållits genom naturalisation. l det fallet kan medborgarskap ett förloras endast genom frivilligt förvärvande nationalitet. av en annan

Det är emellertid möjligt att förlora ett medborgarskap förvärvats

som genom option.

8 Storbritannien

Utländsk medborgare i fem år tre år för den är gift med

som som en brittisk medborgare haft sin huvudsakliga vistelse i Storbritannien kan ansöka om att få bli brittisk medborgare. För naturalisaatt en tionsansökan skall beviljas krävs att utlänningen visat good character

begreppet omfattar brottsligt förflutet och övrig vandel inom eller

utom riket, brutit mot immigrationslagarna samt uppfyller formella

Utländska förhållanden

krav på viss ålder och rättskapacitet. Dessutom fordras utlänningen att har tillräckliga kunskaper i engelska eller walesiska.

Ett brittiskt medborgarskap kan återkallas under vissa förutsättningar. Bland de omständigheter kan ligga till grund för återkallelsesom ett beslut kan nämnas att utlänningen falskeligen eller i övrigt på bedrägligt sätt, såsom att undertrycka eller vilseleda väsentliga om omständigheter, har fått sin ansökan medborgarskap beviljad. om Även förutsättningarna om for återkallelse föreligger får detta inte ske om det kan antas att det fortsatta medborgarskapet allt trots befrämjar det allmännas bästa eller i fråga blir statslös. om personen

4.9 Tyskland

Förutsättningarna för att beviljas medborgarskap i Tyskland är

bosättning i landet, försörjningsförmåga, bostad, tillräcklig inkomst och avsaknad av grund för avvisning. Dessutom ställs vissa andra krav

på utlänningen, bl.a. att han behärskar tyska språket och han att inordnat sig i tyska levnadsförhållanden vilket i regel fordrar tio års

bosättning.

Ett medborgarskap kan återkallas det erhållits på grundval om av falska uppgifter varit avgörande betydelse för beslutet. som av

5 Medborgarskap beviljat på grundval

av falska uppgifter

5.1 Är det vanligt svenskt erhålls att medborgarskap

på grundval av falska uppgifter

Enligt direktiven skall utredningen bilda sig en uppfattning om det är

vanligt förekommande att svenskt medborgarskap erhålls på grundval av falska uppgifter. För att kunna besvara denna fråga har utredningen variti kontakt med bl.a. SIV:s medborgarskapsbyrå, Utlänningsnämnden, Rikspolisstyrelsens utlänningsrotel, Säkerhetspolisen, Riks-

skatteverket och skattemyndigheter. Vid dessa kontakter har såväl

SIV:s medborgarskapsbyrå som Utlänningsnämnden uppgett att endast

ett fåtal fall är kända där det i efterhand visat sig att naturalisationsbeslutet vilat på falska grunder. Vid samtal med Säkerhetspolisen och

med Rikspolisstyrelsens utlänningsrotel har framkommit att det varje

år uppdagas ett litet antal fall där svenskt medborgarskap erhållits på

grundval av falska uppgifter; hur många fall det är fråga om har inte

kunnat kvantifieras. . Utredningen kan konstatera att det förekommer att ett antal svenska medborgarskap varje år beviljas på grundval av falska uppgifter. Hur många fall det är fråga om är inte möjligt att säker kunskap om. Det förhållandet att det förekommer att medborgarskap beviljas på grundval av falska uppgifter aktualiserar de i det följande behandlade frågorna, nämligen om ett beslut om naturalisation kan vara en nullitet

och om det bör införas en möjlighet att återkalla medborgarskap.

Medborgarskap falska uppgifter sou 1994:33

5.2 Kan ett beslut naturalisation nullitet

om vara en

Utredningens bedömning: Ett beslut om naturalisation bevilsom jats på grundval av falska uppgifter kan på den grunden i allmänhet inte anses vara en nullitet.

5.2. l Allmänt om nullitet

Ett beslut om naturalisation är ett s.k. förvaltningsbeslut. Ett sådant

beslut kan vara behäftat med fel av många olika slag. Beslutet kan

t.ex. ha meddelats på grundval av felaktiga förutsättningar. Verk-

ningarna av felet beslut beror på hur grovt felet är. Det görs vanligen en åtskillnad mellan två olika slags verkningar, angripbarhet och nullitet ogiltighet. Ett fel är angripbart beslutet med framgång om

kan överklagas under åberopande av felaktigheten. Att ett beslut är

en nullitet innebär att beslutet frånkänns sina avsedda rättsverkningar. Beslutet kommer i sådant fall att betraktas som obefintligt den av myndighet som skall verkställa det eller lägga det till grund för ett nytt beslut.

Rättssäkerhetsintresset kräver att ett lagakraftvunnet beslut respekteras. Det är därför endast betydelsefulla och avgörande fel som kan

medföra att ett beslut är nullitet; dessutom måste felaktigheten hos en beslutet vara odiskutabel. Som exempel på fel sannolikt skulle som medföra nullitetsverkan kan nämnas förfalskade beslut, fel vid grova förfarandet samt beslut som innehåller olagligheter. l-lar myndighet en uppenbart överskridit gränserna för sina maktbefogenheter eller

beslutat i strid mot någon författningsbestämmelse torde beslutet

sannolikt anses som en nullitet. Om ett förvaltningsbeslut har framkallats genom t.ex. svek, bör det inte kunna medföra några rättsverkningar i förhållande till den, utfört sveket eller haft som

kännedom därom. Vid bedömningen ett beslut är nullitet

av om en måste emellertid, förutom felets beskaffenhet, även beslutets innebörd

beaktas. Eftersom hänsynen till den enskildes trygghet väger tungt

finns det mindre anledning att anta nullitetsverkan hos ett gynnande

beslut än hos ett betungande beslut. Det är vidare mindre äventyrligt

att anta ogiltighet hos ett beslut som gäller företagande av en enstaka handling än hos ett beslut med mycket omfattande rättsverkningar. Ett sådant mycket ingripande beslut är just beslut naturalisation. Stor om försiktighet måste alltså iakttas innan ett verkställighetsorgan åsidosät-

sou 1994:33 Medborgarskap falska uppgifter

ter ett beslut som varande en nullitet, detta alldeles särskilt beslutet om

är gynnande med ingripande rättsverkningar för den enskilde. Frågan huruvida ett förvaltningsbeslut är nullitet kan i skilda

en sammanhang komma upp inför domstolar och myndigheter. Det är

med hänsyn därtill tydligt att det avgörande för ogiltigheten är inte enbart beskaffenheten och innebörden felet, utan hänsyn måste

av tas

även till vilket organ som har att pröva ogiltighetsfrågan. Domstolarna måste ha en självständigare prövningsrätt än underordnade för-

valtningsorgan som enbart har att verkställa högre myndigheters bud. Som torde ha framgått av det ovan anförda är det inte möjligt att ge

något entydigt svar på frågan under vilka förutsättningar för-

ett valtningsbeslut bör nullitet. anses som en I svensk rätt finns inte någon särskild reglering hur prövningen av

skall gå till av om ett förvaltningsbeslut skall utgöra nullitet.

anses en Frågan huruvida ett beslut är nullitet kan prövas endast i samband en med att en domstol eller myndighet skall meddela beslut en annan ett

för vilket det tidigare förvaltningsbeslutet är avgörande betydelse.

av

Som exempel kan nämnas det fallet att det har betydelse

om personen

i fråga är svensk medborgare, t.ex. vid tjänstetillsättning där det

en

för tjänstens innehav krävs svenskt medborgarskap. En förklaring om nullitet är inte bindande för andra myndigheter utan det får i varje enskilt fall frågan uppkommer avgöras beslutet

om är en nullitet eller inte. Detta kan leda till att två olika myndigheter kommer till skilda beslut i fråga. samma Regeringsrätten har i ett fall prövat frågan ett naturalisationsbeom slut nullitet, RÅ 1948:30. En utländsk var en man hade på ansökan upptagits till svensk medborgare. Samtidigt bestämdes att mannens

naturalisation skulle medföra svenskt medborgarskap även för hans

dotter som var under 21 år och i ansökan ogift. som uppgavs vara

Sedan det därefter upplysts att dottern vid tiden för naturalisationsbe-

slutet var gift med utländsk och till följd därav inte skulle ha en man,

tillerkänts svenskt medborgarskap, förklarades likväl hon

att var

svensk medborgare. Håkan Strömberg har i uppsatsen Under vilka förutsättningar bör enligt svensk förvaltningsrätt förvaltningsakt

en

anses som en nullitet Förvaltningsrättslig tidskrift 1955 112 f.

s.

anfört att ställningstagandet kan ha påverkats beslutet gällde

av att ett statusförhållande.

Regeringens beslut KRes den 6 juni 1941 48 Justitiedeparte-

nr

mentet gällde en i Danmark bosatt person som år 1938 medgavs att behålla sitt svenska medborgarskap. Han hade emellertid redan år

1935 automatiskt förvärvat danskt medborgarskap och därvid

automatiskt förlorat sitt svenska medborgarskap. När detta blev känt

förklarade regeringen K Mzt 1938 års beslut, såsom meddelat under

Medborgarskap falska uppgifter sou 1994:33

den inte förefintliga förutsättningen att vederbörande alltjämt innehade svenskt medborgarskap, utan verkan. Ole Westerberg anför i vara boken Om rättskraft i förvaltningsrätten s. 446 f. att beslutet måste uppfattas som en nullitetsförklaring och inte som en återkallelse. Enligt Westerberg bottnar beslutet om nullitetsförklaring däri, att man inte kan behålla något som man inte har.

I detta sammanhang kan nämnas att Stockholms tingsrätt vid prövningen av frågan om utvisning på grund av brott i en brottmålsdom år

1989 ansåg att ett natural isationsbeslut som tillkommit på grundval av falska personuppgifter nullitet. Tingsrätten utvisade därför den

var en tilltalade. Svea hovrätt, dit talan mot domen fördes, anförde att

beslutet om svenskt medborgarskap inte kunde anses vara en nullitet.

Den tilltalade kunde därför inte utvisas ur riket. Som grund för sitt ställningstagande i denna del anförde hovrätten att de uppgifter som den tilltalade hade lämnat sin identitet inte innebar att SIV om förväxlat honom med någon och att det inte heller var utrett i annan målet att hans ansökan svenskt medborgarskap skulle ha avslagits om

han lämnat riktiga uppgifter om sin identitet. Svea hovrätts dom

om den 21 april 1989, DB 69, i mål B 63789.

5.2.2 Utredningen

Som har framgått av redogörelsen ovan måste stor försiktighet iakttas vid antagandet att ett gynnande förvaltningsbeslut är en nullitet. Denna försiktighet gör sig gällande med ökad styrka större betydelse

beslutet har för den enskilde. Att under åberopande av nullitet frånkänna ett beslut naturalisation dess rättsverkningar får enligt om utredningens uppfattning i allmänhet anses uteslutet med hänsyn till de

betydande rättsverkningar ett sådant beslut har. Möjligen skulle bedömningen kunna bli ett sådant beslut i själva verket

en annan om avsåg existerande än den som sökt naturalisation eller en annan person

om beslutet saknade reell betydelse.

Sedan utredningen nu funnit att det inte är en framkomlig väg att

betrakta ett på falska uppgifter förvärvat medborgarskap som obefmtligt, övergår utredningen till att behandla frågan om ett sådant medborgarskap i stället bör kunna återkallas.

sou 1994:33 Medborgarskap falska uppgifter

Litteratur

Ragnemalm, Hans; Förvaltningsprocessrättens grunder, sjunde upplagan, Stockholm 1992 Strömberg, Håkan; Under vilka förutsättningar bör enligt svenskt törvaltningsrätt en törvaltningsalct anses som en nullitet Förvaltningsrättslig tidskrift 1955, s. 112 f..

Strömberg, Håkan; Allmän förvaltningsrätt, femtonde upplagan,

Stockholm 1991 Sundberg, Halvar G.F; Allmän förvaltningsrätt, Stockholm 1955 Westerberg, Ole; Allmän förvaltningsrätt, tredje upplagan, Stockholm 1978 Westerberg, Ole; Om rättskraft i förvaltningsrätten, Stockholm 1951

Medborgarskap falska uppgijier sou 1994:33

5.3 Återkallande

av medborgarskap

Utredningens ställningstagande: Någon möjlighet att återkalla ett beslut om naturalisation som meddelats på grundval falska av uppgifter bör inte införas.

Enligt 2 kap. 7 § andra stycket regeringsformen får inte någon medborgare som är eller har varit bosatt i riket berövas sitt medborgarskap i något annat fall än då han samtidigt, efter uttryckligt samtycke eller

genom att inträda i allmän tjänst, blir medborgare i någon stat. annan Enligt samma bestämmelse får dock föreskrivas att barn under arton år i fråga om sitt medborgarskap skall följa föräldrarna eller en av dem. Vidare får föreskrivas att, i enlighet med överenskommelse med annan stat, den som sedan födelsen är medborgare även i den andra staten och är varaktigt bosatt där förlorar sitt svenska medborgarskap vid arton års ålder eller Någon möjlighet att återkalla senare. annan ett medborgarskap än i de fall som anges i regeringsformen finns inte.

5.3.1 Tidigare lagförslag återkallande

om av

medborgarskap

I förslaget till medborgarskapslag prop. 1950:217 fanns i lagråds-

remissens 9 § ett förslag om frånkännande av medborgarskap expatriering. För expatriering skulle enligt förslaget krävas att den som naturaliserats genom lagakraftvunnen dom dömts till straffarbete eller

till förvaring under minst två år eller internering i säkerhetsanstalt med

tillämpning av 8 kap. brott mot rikets säkerhet, 9 kap. högmåls-

brott och 27 kap. särskilda bestämmelser för krig, beredskapstill-

stånd m.m. strafflagen. Beslut om expatriering skulle beslutas av

Kungl. Majzt regeringen. Departementschefen anförde med anledning

av detta förslag s. 51 f. följande.

De delegerades förslag, att naturaliserad under särskilda person

förutsättningar skall kunna fråntagas svenskt medborgarskap, har

hos mig liksom hos flera remissinstanser väckt vissa betänkligheter.

Anledningen till mina betänkligheter är bl.a. att medborgarskapet för naturaliserade personer skulle undergå viss principiell

en

sou 1994:33 Medborgarskap falska uppgifter

förändring samt att expatriering i regel skulle leda till att den

expatrierade bleve statslös. Avsaknaden medborgarskap medför

av

nämligen så betydande olägenheter för den enskilde, i

att man

princip bör sträva efter att i möjligaste mån förhindra uppkomsten

av statslöshet. Det oaktat har jag, ehuru med stor tvekan, stannat

för att i princip ansluta mig till förslaget att expatriering under vissa begränsade förutsättningar skall kunna ske. Till att börja med kan man icke bortse från att möjligheten till expatriering kan

vara av värde i vissa hänseenden. Frånsett att det känslomässigt framstår som stötande att man skall kunna frånkänna den medborgarska-

pet som i handling grovt svikit det land som upptagit honom

som

sin medborgare kan framhållas följande. En expatriering den

av som dömts för landsförrädisk eller liknande verksamhet innebär, såsom de delegerade påpekat, ett i viss mån ökat skydd för att han icke fortsätter sin skadliga verksamhet. Den frånkänts det som svenska medborgarskapet kan nämligen i motsats till svenska -

medborgare utvisas ur landet eller, om utvisning är möjlig,

-

underkastas andra ingripanden enligt utlänningslagstiftningen. Det är vidare uteslutet att blotta risken för expatriering kan medverka

till att hindra en naturaliserad från att gå främmande makts ärenden. En starkt bidragande orsak till mitt ställningstagande har även varit, att de flesta demokratiska länder med krigserfarenheter ansett sig icke kunna undvara expatrieringsinstitutet.

Departementschefen bemötte i propositionen merparten remissinav stansernas synpunkter och erinringar; här skall särskilt redovisas vad två av dessa anförde. Beskickningen i Oslo ställde sig frågande till

vilket land som skulle kunna tänkas vara villigt att ta emot

en person

som frånkänts svenskt medborgarskap och skulle utvisas.

som

Länsstyrelsen i Kronobergs län anförde att en grundlig undersökning

av vederbörandes lojalitet före upptagandet till svensk medborgare säkerligen var av större värde än ett hot om återkallande medav

borgarskapet vid grovt svikande av sina plikter mot samhället.

Lagrådet anförde beträffande förslaget bestämmelse om en om

expatriering bl.a. följande prop. 90 f.. Om naturaliserade i

s. motsats till andra medborgare skulle kunna i nu föreslagen ordning

förlora sitt medborgarskap, kunde det med fog göras gällande,

att deras rättigheter och förmåner icke desamma andra vore som

medborgares. Ett införande av institutet expatriering i svensk rätt synes med hänsyn härtill förutsätta en grundlagsändring. Förslaget om expatriering lades inte fram i propositionen. Som skäl

härför anförde departementschefen följande s. 96 f..

Medborgarskap falska uppgifter sou 1994:33

I remissprotokollet uttalade jag vid 9 att jag endast med stor tvekan anslutit mig till de delegerades förslag att naturaliserad person under vissa förutsättningar skulle kunna fråntagas svenskt medborgarskap. En viktig anledning till mina betänkligheter var, att medborgarskapet för naturaliserade personer skulle undergå viss

principiell förändring, om förslaget genomfördes. Lagrådet har,

jämte andra erinringar, som huvudinvändning mot det i 9 § i förslaget upptagna stadgandet anfört, att det icke syntes kunna

genomföras utan ändring av 33 §regeringsformen. Med hänsyn till

lagrådets enhälliga ståndpunktstagande i denna lagtolkningsfråga jag, att det föreslagna stadgandet icke nu bör genomföras. anser Det bör emellertid enligt min mening icke vara uteslutet att

sedermera till förnyat övervägande upptaga frågan, huruvida

institutet expatriering kan anses vara av sådant värde, att det bör införlivas med vår rätt.

5.3.2 Utländska förhållanden

Av den genomgång av vissa andra länders rätt som utredningen har gjort, framgår att det i flera av dessa finns möjlighet att återkalla ett

medborgarskap se s. 29 f.. Denna möjlighet kommer dock sällan till

användning.

5.3.3 Folkrättsliga aspekter

Medborgarskapet enligt folkrätten

Medborgarskapet är av folkrättslig betydelse vid tillämpningen av bl.a.

reglerna värdlandets skyldighet att respektera främlingars rättsställ-

om

ning. Till medborgarskapet anknyter den inomstatliga rätten en rad olika rättigheter och förpliktelser, se för en närmare redogörelse betänkandet Dubbelt medborgarskap DsA 1986:6. Vid bedömningen av en viss persons medborgarskap bygger folkrätten i första hand på

den nationella lagstiftningen. Frågan huruvida någon är medborgare i en viss stat bedöms enligt lagstiftningen i den staten. Någon annan möjlighet att positivt tillerkänna en person ett visst medborgarskap finns inte. Däremot är det tänkbart att en inomstatlig lagregel om medborgarskap strider mot folkrättsliga principer och därför från folkrättens synpunkt betraktas som ogiltig med påföljd att ett på

sou 1994:33 Medborgarskap falska uppgifter

lagregeln grundat medborgarskap inte godtas inför internationellt

forum. Enligt folkrätten ankommer det alltså på varje stat att själv genom lagstiftning bestämma, vilka personer som skall räknas som dess medborgare. Det krävs emellertid att medborgarskapet bygger på något förhållande, innebär naturlig samhörighet mellan staten och som en

individen. Som ett sådant anknytningsfaktum betraktas, såvitt nu är av

intresse, långvarig vistelse inom statens territorium. I regel krävs särskild ansökan för naturalisation. Den allmänna folkrätten uppställer inga hinder mot att en person förlorar sitt medborgarskap och blir statslös genom ett direkt beslut

förverkande medborgarskapet expatriering. inskränkningar i

om av

denna möjlighet följer dock av konventionen om begränsning av

statslöshet från år 1961 se nedan.

Skillnader mellan olika länders medborgarskapslagar medför att det i vissa situationer uppkommer dubbla medborgarskap. Om en person är medborgare i än stat äger den ena staten inte utöva diplomamer en tiskt skydd gentemot den andra staten. En tredje stat av personen behöver erkänna endast det ena medborgarskapet; avgörande är bosättning i eller faktiska samhörigheter med den ena personens staten.

Internationella konventioner

Rätten till medborgarskap samt förlust därav behandlas utifrån skilda utgångspunkter i ett flertal internationella konventioner som Sverige har tillträtt.

Den konvention direkt påverkar möjligheten att införa en ordning som innebär att ett medborgarskap som har beviljats på falska grunder som kan återkallas är Konventionen om begränsning av statslöshet. Antagen FN den 30 augusti 1961, prop. 1968:128, SÖ 1969: 12. av I konventionens artikel 8 uttalas att en fördragsslutande stat inte skall

beröva hans medborgarskap sådant berövande skulle

en person om göra honom statslös. Samma artikel innehåller ett undantag från den

nämnda bestämmelsen. Av undantagsbestämmelsen följer att en

nu får berövas medborgarskap i en fördragsslutande stat när person

medborgarskapet har erhållits uppgifter eller bedrägligt

genom osanna förfarande. Avslutningsvis sägs i artikeln att en fördragsslutande stat

inte skall utnyttja möjligheten att beröva medborgarskap annat än i

överensstämmelse med lag, som skall tillförsäkra vederbörande rätt att bli hörd av domstol eller annat opartiskt organ.

Medborgarskap falska uppgifter sou 1994:33

Nedan redovisas kort andra konventioner Sverige har tillträtt och som

som behandlar frågor om medborgarskap. Inte någon dessa

av konventioner inskränker den möjlighet att återkalla ett medborgarskap som anges i den ovan redovisade konventionen.

Konvention fär läsande av vissa konflikter mellan medborgarskapsla-

8a Haag den 12 april 1930 Prop. 1933:133, SO 1937:6 ..

I konventionen behandlas allmänna grundsatser medborgarskap,

om

befrielse från medborgarskap, gift kvinnas medborgarskap, barns

medborgarskap och medborgarskap vid adoption.

Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna Antagen av FN den 10 december 1948

Rättighetsförklaringen är inte en traktat. Den kan inte undertecknas

eller ratificeras och den är inte juridiskt bindande for FN:s med-

lemsstater. Många de principer uttrycks i rättighetsförklaringen

av som anses emellertid i dag utgöra allmän folkrätt och är följaktligen på den grunden bindande för staterna. I artikel 15 sägs har rätt till att envar en nationalitet och att ingen må godtyckligt berövas sin nationalitet eller förmenas rätten att ändra nationalitet.

Europeiska konventionen angáende skydd fär de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Rom den 4 november 1950 Konventionen som sådan behandlar inte medborgarskap. I Protokoll nr 4 till konventionen angáende skydd fär de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, avseende erkännande vissa andra av

rättigheter och friheter än dem som redan inskrivits i konventionen och

dess första tilläggsprotokoll finns artikel berör det materiella en som innehållet i medborgarskapsrätten inte själva förfarande vid men erhållande och förlust av medborgarskap. Prop. 1964:87, SÖ

1964:11. Regeringen har nyligen till riksdagen överlämnat

en proposition med förslag att konventionen skall införlivas med svensk

rätt prop. 1993942117.

Konvention angáende flyktingars rättsliga ställning

Genêvekonventionen Antagen av FN den 28 juli 1951 Prop. 1954:134, SÖ 1954:55, 1961:33, 1966:27 och 1970:62; även SÖ 1967:45 se 1 konventionens artikel 34 uttalas att varje fördragsslutande skall stat så mycket som möjligt underlätta flyktingarnas införlivande med samhället och deras naturalisation. Särskilt skall de fördragsslutande

sou 1994:33 Medborgarskap falska uppgifter

staterna bemöda sig om att påskynda naturalisationsförfarandet och så mycket som möjligt nedbringa avgifterna och kostnaderna för detta.

Konvention om gifta kvinnors medborgarskap Antagen FN den 20 februari 1957 SÖ 1958:27 av

I konventionens artikel I sägs att varje fördragsslutande stat samtycker till att varken ingåendet eller upplösandet ett äktenskap mellan

av en

av dess medborgare och en utlärming eller en förändring av marmens

medborgarskap under ett äktenskaps bestånd skall automatiskt påverka

hustruns medborgarskap. I artikel 2 sägs att varje tördragsslutande stat samtycker till att varken det förhållandet dess medborgare

att en av

frivilligt förvärvar medborgarskap i annan stat eller uppger sitt

medborgarskap skall hindra hustrun till en sådan medborgare från att behålla sitt medborgarskap.

Internationell konvention om avskajfandet av alla former av ras-

diskriminering Antagen FN den 21 december 1965 Prop. 1970:87, SÖ 1971:40 av

I artikel 1 sägs att konventionen inte är tillämplig på sådana skillnader,

undantag, inskränkningar eller töreträden som av konventionsstat görs mellan medborgare och icke-medborgare samt att intet i konventionen får tolkas så att det på något sätt inverkar på konventionsstaternas

rättsregler rörande nationalitet, medborgarskap eller naturalisering,

under förutsättning att dessa regler icke diskriminerar någon särskild nationalitet.

Konvention om begränsning av fall av flerfaldigt medborgarskap och angáende militära förpliktelser i fall av flerfaldigt medborgarskap

Antagen Europarådet den 6 maj 1963 SÖ 1969:24

av Konventionen har tillkommit bl.a. i en strävan att så långt som möjligt

begränsa antalet fall av flerfaldigt medborgarskap medlemsstaterna

emellan.

Internationell konvention om medborgerliga och politiska rättigheter Antagen FN den 16 december 1966 Prop. 1971:125, SÖ 1971:42 av I konventionens artikel 24 sägs att varje barn har rätt att förvärva ett medborgarskap.

Konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor

Antagen FN den 18 december 1979 Prop. 197980: 147, SÖ av 1980:8 I artikel 9 uttalas att konventionsstaterna skall ge kvinnor samma rätt

som män att förvärva, byta eller behålla sitt medborgarskap. De skall

Medborgarskap falska uppgifter sou 1994:33

särskilt säkerställa att varken äktenskap med en utlänning eller makens byte av medborgarskap under äktenskapet automatiskt skall medföra ändring av hustruns medborgarskap, göra henne statslös eller påtvinga henne makens medborgarskap. Vidare sägs i samma artikel att konventionsstaterna skall ge kvinnor samma rättigheter som män i fråga om deras barns medborgarskap.

Konvention om barnets rättigheter Antagen av FN den 20 november 1989 Prop. 198990: 107, SÖ 1990:20 I artikel 7 fastslås att ett barn skall registreras omedelbart efter födelsen och att barn har rätt till ett namn och ett medborgarskap. Vidare stadgas att barn har rätt att bli omvårdade av sina föräldrar. I artikeln åläggs konventionsstaterna ett särskilt ansvar i fråga om rätten till medborgarskap när det gäller sådana barn som riskerar att bli statslösa.

5.3.4 Utredningen

Med ett svenskt medborgarskap följer såväl rättigheter som skyldigheter. Den mest betydelsefulla skillnaden mellan den som har och den

som inte har ett svenskt medborgarskap är att den tidigare men inte den har ovillkorlig rätt att resa in i och uppehålla sig i senare en landet. Som har framgått är det enligt folkrätten accepterat att återkalla nyss

ett medborgarskap som beviljats på grundval av falska uppgifter, och

detta även om återkallandet leder till statslöshet. En så grundläggande förändring av den svenska medborgarskapsrätten som en möjlighet till

expatriering skulle innebära kräver en ändring i regeringsformen förutom i annan lagstiftning. Enligt konventionen om begränsning av statslöshet får möjligheten att beröva medborgarskap inte utnyttjas

annat än i överensstämmelse med lag som skall tillförsäkra vederbörande rätt att bli hörd av domstol eller annat opartiskt organ. En åter-

kallelsemöjlighet antingen genom uttryckliga bestämmelser i

-

medborgarskapslagstiftningen eller på grundval av allmänna för-

valtningsrättsliga regler om verkan av beslut som fattats på felaktiga grunder finns i vissa rättsordningar, såsom framgått i det föregående. - Endast den första typen av reglering skulle kunna bli aktuell för svensk del, då också förenad med en grundlagsändring.

Vad talar då för resp. emot att införa en möjlighet att återkalla

svenskt medborgarskap som erhållits genom naturalisation

46 T

1994:33 Medborgarskap falska uppgifter

sou

Frågan huruvida expatriering är ett behövligt och lämpligt institut

bör bedömas från den utgångspunkten att alla medborgares naturali- serades likaväl inföddas likhet inför lagen är så värdefull att den som -

inte utan synnerligen starkt vägande skäl bör ens undantagsvis kunna

skjutas sidan. Enligt utredningens mening finns det onekligen flera skäl klart talar för införande möjlighet till återkallelse av som av en svenskt medborgarskap har förvärvats på grundval av falska uppsom

gifter, vilka haft avgörande betydelse för beslutet. Som Våldskommis-

sionen har påtalat är det stötande att skall kunna bli en person medborgare i Sverige genom att använda sig av falska handlingar och Än allvarligare det den falska identiteten

bedrägliga uppgifter. är om tillkommit för att dölja ett kriminellt förflutet eller en terroristanknytning. Det är viktigt att samhället skyddas mot denna typ av for-

faranden. Säkerligen uppfattas det också allmänt som djupt otillfredsställande att staten inte med verksamma medel kan i efterhand ingripa mot den ett illojalt och bedrägligt sätt har tillskansat som sig så långtgående och grundläggande rättighet som medborgarskap en i landet. Samtidigt måste i den andra vågskålen läggas åtskilliga tunga argument talar mot att ett återkallelseinstitut införs. Först bör då som framhållas att möjlighet att upphäva en naturalisation försätter de en naturaliserade i särklass eftersom de till skillnad mot infödda medborgare under vissa förhållanden skulle kunna förlora sitt svenska medborgarskap och, sannolikt, i de flesta fall bli statslösa. Införande ett återkallelseinstitut skulle med andra ord leda till två sorters av

svenskt medborgarskap; ett oåterkalleligt och ett med svagare

rättsverkningar. Redan det sagda innebär starka skäl mot en dylik nu ordning. Ett beslut naturalisation har för den enskilde långtgående om

rättsverkningar. Eftersom det i Sverige tillämpas den principen att en

skall ha endast ett medborgarskap förlorar den som blir svensk person medborgare i allmänhet sitt tidigare medborgarskap. För andra

än de undantagsvis har tillåtits att behålla sitt tidigare

personer som medborgarskap skulle expatriering i flertalet fall medföra således en statslöshet. Det är sannolikt att den förlorat sitt svenska medsom

borgarskap inte kan återfå sitt tidigare medborgarskap. Att personen blir statslös behöver visserligen inte hindra expatriering, men

statslösheten medför avsevärda nackdelar både för den enskilde och för det land där han vistas. En avsikt med att återkalla ett medborgarskap i de situationer som

diskuteras är givetvis att avlägsna vederbörande från Sverige. Ett

nu avlägsnande kan dock i de flesta fall antas bli svårt att genomföra på grund olika former verkställighetshinder. Om personen blivit av av

Medborgarskap falska uppgifter

sou 1994:33

statslös får det förmodas att svårigheterna att förmå något land annat

att ta emot honom kommer att bli betydande. Det är alltså sannolikt

att en expatrierad person skulle bli kvar i Sverige för längre eller

kortare tid. Uppehållstillstånd karaktär torde knappast

av permanent

komma att beviljas. Det skulle komma att skapas kategori

en ny personer i landet, icke önskvärda svåra att avlägsna och utanför men

de normala integrationsprocesserna. Det kan ifrågasättas i vilken

utsträckning Sverige skulle erbjuda dem skydd och förmåner skilda av slag, t.ex. vad gäller resedokument 0.d. pass,

Det kan också förutses att återkallelsemöjlighet skulle medföra

en

åtskilliga familjerättsliga komplikationer, exempelvis

för de barn som blivit svenska medborgare i samband med förälderns naturalisation

eller som härleder sitt svenska medborgarskap förälderns för-

ur

värvade medborgarskap.

Mot en möjlighet att återkalla ett naturalisationsbeslut talar även att de gamla vanfrejdsstraffen förlust medborgerligt förtroende och - av

medborgerliga rättigheter som expatriering i någon mån skulle kunna

anses jämställt med, sedan länge är avskaffade. Dessa emellertid var inte reserverade för någon viss vilket skulle bli fallet vid grupp, ex-

patriering. Utredningen har vid en sammanvägning de olika

av argumenten

funnit att de betydande nackdelar är förenade med införandet

som av

en möjlighet att återkalla ett svenskt medborgarskap väger så

tungt att någon ändring av gällande ordning inte bör göras. Däremot anser utredningen att stora ansträngningar måste läggas ned på att förbättra det rådande systemet för att därigenom i största möjliga utsträckning

förhindra att svenskt medborgarskap förvärvas på felaktiga grunder

och av personer som i själva verket inte är önskvärda medborgare som i landet. För att undvika att naturalisation sker grundval falska av uppgifter är det således av största vikt att utlänningens vandel och identitet kontrolleras mycket Utredningen föreslår därför i det noga. följande att kontrollen av en utlännings vandel skall göras m.m. mer omfattande än vad är fallet. som nu

6 Vandelns betydelse i medborgarskapsärenden

6.1 Fört

en hederlig vandel

Utredningens förslag: Den vandelsprövning sker i medsom

borgarskapsärenden skall syfta till att göra en bedömning hur

av naturalisationssökanden kan komma att uppföra sig i framtiden.

Vikten av att göra denna vandelsprognos betonas i

genom att lagtexten anges krav på ett antagande framtida hederlig vandel om som villkor för naturalisation. För att möjliggöra denna prognos

skall en skärpt granskning ske i medborgarskapsärenden. Vidare förlängs den s.k. karenstiden innan vandelskravet

kan anses vara

uppfyllt i de fall utlänningen har gjort sig skyldig till brott.

En av förutsättningarna i gällande rätt för utlänning skall kunna

att en naturaliseras är att han fört en hederlig vandel. Vad fordras för som att detta villkor skall uppfyllt har utvecklats i praxis; anses en redogörelse härför finns 23 på s.

1 Utredningen

Utredningen har i föregående avsnitt stannat för att inte föreslå införande av en möjlighet att återkalla ett svenskt medborgarskap

som

förvärvats med hjälp uppgifter, t.ex. för att dölja

av osanna ett kriminellt förflutet. Ett bättre sätt att utestänga olämpliga från personer

medborgarskap är i stället enligt utredningens mening att redan i ansökningsärendet göra en mycket och allsidig kontroll

noggrann av

sökanden. Det åligger då den vill bli svensk medborgare att söka

som

övertyga svenska myndigheter om sin lämplighet för medborgarskap. Utredningen förordar således en skärpt granskning i medborgarskaps-

ärenden.

Det är självklart att den vandelsprövning sker i medborgar-

som

skapsärenden har till syfte att göra bedömning hur sökanden kan

en av

Vandelns betydelse i medborgarskapsärenden sou 1994:33

komma att uppföra sig i framtiden. Att göra denna prognos är enligt utredningens bedömning det viktigaste momentet i naturalisationsärendet; huvudregeln måste vara att den som inte kan förväntas föra en hederlig vandel heller inte skall beviljas medborgarskap. Utredningen föreslår att vikten av att göra en vandelsprognos betonas genom att kravet på ett antagande om ett framtida skötsamt levnadssätt uttryckligen anges i lagtexten. Utredningen har i det föregående redovisat hur praxis i medborgarskapsärenden, i fråga om den som har dömts för brott, bygger på tämligen fasta tidsintervall; tidigast efter en viss tid, karenstid, beroende på påföljden kan vandelskravet anses vara uppfyllt. Utredningen att detta system i allmänhet är acceptabelt. Vid den anser stora mängd ärenden som det här är fråga om får det godtas att vissa riktlinjer för normalfall används för att underlätta bedömningarna. Men samtidigt får inte den noggrarma, individuella prövningen underlåtas. Det måste hela tiden stå klart för dem som handskas med systemet att de s.k. karenstiderna inte är på något sätt bindande utan

endast hjälpmedel vid prövningen. Någon rätt till medborgarskap

inträder alltså inte vid karenstidens utgång. I sammanhanget bör framhållas att utgångspunkten för karenstidens beräkning inte självklart behöver vara tidpunkten för brottets begående. Man kan tänka sig att i stället beräkna tiden från domens dag

eller från den dag då påföljden är verkställd. Med hänsyn till de

ojämnheter i tillämpningen som skulle kunna uppstå vid ett ändrat beräkningssätt beroende varierande väntetider vid domstolar, överklagande m.m. ser utredningen inget skäl att annat än vid grov

brottslighet nedan förorda någon ändring i detta avseende.

se

När det gäller den närmare utformningen av systemet med karenstider anser utredningen dels att de karenstider som för närvarande

tillämpas bör förlängas, dels att även påföljder understigande 60 dags-

böter bör ha en direkt karensverkan. Enligt utredningens uppfattning bör varje brottmålsdom som avser annan påföljd än penningböter och varje godkänt strafföreläggande avseende dagsböter medföra att ett medborgarskap som regel kan beviljas först sedan minst ett år räknat från brottets begående löpt ut och inte andra vandelsanmärkningar

tillkommit. Även för den dömts till endast penningböter bör

som en

viss, kortare, karenstid gälla. Minst ett år bör alltid förflyta från dagen

för domen. Har naturalisationssökande lagförts vid flera tillfällen bör alltid en längre karenstider tillämpas än vid en enstaka lagföring. För villkorlig dom eller skyddstillsyn förenad med fängelse eller dagsböter bör karenstiden förlängas med halva den tid som utgör riktlinje för resp. påföljd.

sou 1994:33 Vandelns betydelse z medborgarskapsärenden

I fråga om skyddstillsynsdom med antingen samhällstjänst eller

särskild behandlingsplan kontraktsvård bör karenstiden beräknas utifrån längden på det fängelsestraff som skulle ha dömts ut om fängelse i stället valts som påföljd. Ett ådömt fängelsestraff skall vara verkställt innan en sökande kan tas upp till svensk medborgare och prövotiden för Villkorlig frigivning skall ha gått ut. Om det inte löper någon tid för Villkorlig frigivning

bör minst ett år förflyta från frigivningen från ett fängelsestraff innan det kan bli aktuellt att bevilja ett svenskt medborgarskap.

Ådömda böter bör regel ha betalats innan ansökan kan som en beviljas. Beträffande den som genom dom överlämnats till särskild vård bör nuvarande praxis alltjämt gälla. Detta bör vara fallet även för den som beviljats nåd beträffande en påföljd och den som dömts för brott i utlandet. I fråga om åtalsunderlåtelse bör det beaktas vilket brott som ä: i fråga. Karenstiden får därefter bestämmas med utgångspunkt i den strafflatitud som är aktuell för det ifrågavarande brottet. Ett medborgarskap bör aldrig beviljas förrän en brottsmisstanke lett till en dom eller något annat beslut. Den som undanhåller sig lagföring kan inte anses ha uppfyllt vandelsvillkoret.

I de fall påföljden för ett brott bestämts lägre än i normalfallet på

grund av särskilda omständigheter av individuell natur bör karenstiden bestämmas med utgångspunkt i den påföljd som skulle ha blivit aktuell

om de särskilda omständigheterna inte förelegat.

Här bör framhållas att en särskilt omsorgsfull prövning av om van-

delsvillkoret är uppfyllt bör göras beträffande dem som för narkotikabrott, grov integritetskränkande brottslighet och allvarlig ekonomisk brottslighet dömts till långa fängelsestraff eller överlämnats till särskild vård. I sådana fall av allvarlig brottslighet bör vidare karenstiden, till

skillnad från vad som gäller för närvarande, räknas från det att påföljden har verkställts. Fängelsedomar två år och däröver torde inte sällan avse denna typ av brott. Det kan med fog ifrågasättas om de som dömts till mycket långa fängelsestraff någonsin skall beviljas svenskt medborgarskap. En sökande som inte på ett tillfredsställande sätt kan förklara på

vilket sätt han försörjer sig bör inte anses ha uppfyllt vandelsvillkoret.

När det gäller annan bristande vandel än brottslighet är det i praxis huvudsakligen tredska och ovilja att göra rätt för sig gentemot det allmänna och underlåtenhet att betala förfallna underhållsbidrag som

beaktas. Som framgått av redovisningen för praxis se s. 27 f. är det

endast allvarlig försummelse som beaktas i tillståndsärendet. Det krav som denna avgränsning innebär är enligt utredningen alltför lågt ställt.

Vandelns betydelse i medborgarskapsärenden sou 1994:33

Avgörande bör vara utlänningens vilja att fullgöra sin betalningsskyldighet, exempelvis dokumenterad genom avbetalningsplan eller annan överenskommelse med borgenären. Det måste ankomma på utlänningen att visa att han gjort vad som rimligen kan krävas av honom i detta avseende. Gör han inte det bör en ansökan svenskt om medborgarskap från honom avslås. Den som av icke godtagbara skäl låtit bli att göra rätt för sig strax före eller i anslutning till men som en ansökan om svenskt medborgarskap betalar sina skulder bör inte omgående till svensk medborgare. Även i sådana situationer tas upp bör det krävas en viss karenstid under vilken utlänningen visar att han har för avsikt att framdeles fullfölja sina åligganden. En ytterligare omständighet som bör ha stor betydelse vid bedömningen av om en utlänning visat vilja att göra rätt för sig är om han betalat skadestånd på grund av brott dömts ut domstol. som av Om det i medborgarskapsärendet framgår att skadeståndsskyldighethar ålagts bör det undersökas om denna skyldighet har fullgjorts. Något ställningstagande i praxis finns inte såvitt utredningen erfarit beträffande asocialitet. Enligt utredningens uppfattning bör det normalt inte komma i fråga att till svensk medborgare uppta en person som under sin vistelse här gjort sig känd for ett asocialt beteende eller ett störande eller klandervärt levnadssätt, t.ex. på grund av missbruk. Men även i dessa fall måste en tidsfaktor gälla. Om utlänningen kan göra sannolikt att han upphört med sitt asociala beteende bör det efter en tillräcklig karenstid, inte understigande två år av anmärkningsfritt beteende, kunna övervägas att bevilja ett svenskt medborgarskap. I vad mån även andra omständigheter av vandelskaraktär än de som utredningen nu har behandlat skall påverka bedömningen beror till stor

del på om det finns möjlighet att få kännedom om relevanta uppgifter.

Utredningen vill i detta sammanhang framhålla förslagen i beatt om tänkandet Uppehållstillstånd och avvisning SOU 1993: 120 bättre om dokumentation genomförs, kan det antas att utlänningens dossier hos SIV kommer att innehålla mer information än vad som för närvarande är fallet. Även möjligheten till information utlänningens vandel om om är begränsad efter det att uppehållstillstånd beviljats, är det icke desto

mindre viktigt att krav på skötsamhet ställs villkor för att erhålla

som

svenskt medborgarskap.

sou 1994:33 Vandelns betydelse i medborgarskapsärenden

Sammanfattning av utredningens förslag till karenstider

För att exemplifiera vad anförts i fråga om karenstider har som nu utredningen sammanställt tabellen nedan. Utredningen vill emellertid

ånyo betona att de tider anges är riktlinjer för den kortaste tid som

som bör löpa innan ett medborgarskap kan bli aktuellt, att det inte

föreligger någon rätt till svenskt medborgarskap sedan karenstiden löpt

ut samt att det alltid skall ske en individuell bedömning med ut-

gångspunkt i brottsligheten och övriga omständigheter av vandelska-

raktär. Tabellen är inte uttömmande.

En utlärming kan till svensk medborgare tidigast sedan den för tas upp varje fall angivna karenstiden löpt ut.

Penningböter Individuell prövning av karenstiden

Dagsböter 30 1 år efter brottets begående -

Dagsböter 60 2 år efter brottets begående

- Dagsböter 100 3 år efter brottets begående -

Fängelse 1 mån 4 år efter brottets begående

- Fängelse 4 mån 5 år efter brottets begående - Fängelse 8 mån 6 år efter brottets begående -

Fängelse 1 år 7 år efter brottets begående

- Fängelse 2 år 8 år efter verkställt straff - Fängelse 4 år 9 år efter verkställt straff - Fängelse 6 år 10 år eller mer efter verkställt straff - Villkorlig dom 1 år från det att den lagstadgade prövotiden

om 2 gått till ända, dvs. tidigast 3 år från

lagakraftvunnen dom skyddstillsyn 1 år från det att den lagstadgade prövotiden

3 år gått till ända, dvs. tidigast 4 år från om

den dag påföljden började verkställas

Övriga vandels- Individuell prövning av karenstiden, dock

anmärkningar tidigast två år efter det att vandelsanmärk-

ningen upphört

Vandelns betydelse i medborgarskapsärenden

sou 1994:33

Dispens från vandelsvillkoret

Den möjlighet som finns enligt gällande rätt att meddela dispens från

vandelskravet måste finnas kvar. Möjligheten bör även framgent

tillämpas med restriktivitet och i linje med de riktlinjer ut-

som redningen förordat. När det gäller har dömts för brott personer som

och för vilka en karenstid löper bör dispensmöjligheten utnyttjas med

än större restriktivitet än vad som för närvarande är fallet.

6.2 Hemvisttid i

Sverige som villkor

för naturalisation

6.2.1 Inledning

En ytterligare förutsättning för naturalisation utöver kravet på hederlig

vandel är att utlänningen sedan fem år eller, i fråga dansk, om finländsk, isländsk eller norsk medborgare, sedan två år har hemvist här i riket.

I 1858 års förordning angående villkoren för utländsk

mans

upptagande till svensk medborgare

se avsnitt 2 uppställdes som

villkor för naturalisation att utlänningen varit bosatt år i landet och tre

alltjämt var bosatt här vid tiden för naturalisationen. Genom 1924 års lag om förlust av svenskt medborgarskap utsträcktes bosättningskravet

till fem år. I förarbetena till den lagen uttalades utlänning att en som varit bosatt i landet i endast tre år i regel inte kunde ha så levt anses

sig in i landets förhållanden, att hans upptagande till det landets

medborgare kunde naturligt. Vidare anfördes inte heller anses att

kunde denna tid anses tillräckligt lång för att vederbörande myndigheter skulle med säkerhet kunna bedöma lämpligheten hans

av

naturalisation. Kravet bosättning utsträcktes 1950 års med-

genom

borgarskapslag till sju år; detta innebar emellertid inte någon skärpning i förhållande till den praxis som sedan årtionden dessförinnan tillämpats med stöd av förarbetena till 1924 års lag. År 1976 ändrades

kravet på så sätt att det huvudregel, fordras fem års numera, som hemvist här i riket för naturalisation medborgare från andra länder av än från de övriga nordiska. Det avgörande skälet för förändringen var

prop. 197576: 136, bet. InU 197576:44 att åtskilliga åtgärder hade

vidtagits för att underlätta för invandrarna växa in i det svenska att samhället, vilket lett till att kravet på sju års hemvist framstod som

onödigt långtgående. Enligt propositionen borde kravet hem-

sou 1994:33 Vandelns betydelse i medborgarskapsarenden

visttidens längd inte sättas högre än vad erfarenhetsmässigt

som behövdes för att utlänningar i allmänhet skulle hinna inlemmas i det svenska samhället.

6.2.2 Utredningen

Utredningen har i det föregående rekommenderat att vandelsprövningen i medborgarskapsärenden skärps och har därvid betonat

betydelsen av att ingående och omsorgsfull prövning sker eftersom en

beslutet om svenskt medborgarskap är oåterkalleligt. För be-

att

dömningen skall kunna bli korrekt måste underlaget tillförlitligt

vara och avse en tillräckligt lång tid under vilken utlänningen hunnit bli

delaktig i samhällslivet och visat vilja och förmåga integreras i vårt

att samhälle. En längre hemvisttid som villkor för naturalisation skulle medföra att sökandens vandel och identitet kunde utredas och prövas bättre än för närvarande. Mot bakgrund av det anförda vill utredningen peka på att det kan

finnas anledning att överväga förlängning kvalifikationstiden för

en av svenskt medborgarskap för andra än nordiska medborgare. Ut-

redningen lägger dock inte fram något eget förslag härom.

7 Ikraftträdande och

kostnadskonsekvenser

Några särskilda Övergångsbestämmelser behövs inte. Utredningens förslag innebär att det skall bli svårare för en utlänning som missköter sig att få svenskt medborgarskap. Några kostnader kan inte antas följa med förslaget.

Bilagor

sou 1994:33 BILAGA I

Utdrag ur

Kommittédirektiv 1992: 108

Översyn av reglerna om utvisning på grund brott

av m.m.

Dir. 1992:108

Beslut vid regeringssammanträde 1992-12-10

Chefen för Kulturdepartementet, statsrådet Friggebo, anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för över reglerna att se

om utvisning på grund av brott och reglerna behandlar vilken

som

betydelse en utlännings vandel skall ha vid bedömningen hans rätt

av

till uppehållstillstånd i Sverige och vid beviljande svenskt med-

av

borgarskap. Utredaren skall också undersöka de rättsliga förut-

sättningarna för återkallande av ett svenskt medborgarskap som erhållits med hjälp av falska uppgifter. Utredaren bör lägga fram

förslag till de författningsändringar föranleds hans eller hennes

som av

ställningstaganden.

Jag har i ärendet samrått med chefen för Justitiedepartementet.

Bakgrund

Dåvarande chefen för Justitiedepartementet tillkallade år 1989 efter

bemyndigande av regeringen en kommission med uppdrag att

motverka våldet och förbättra stödet till brottsoffren dir. 1989:58. Inom ramen för detta uppdrag behandlade kommissionen vissa frågor

om utlänningars och invandrares brottslighet. l betänkandet SOU 1990:92 Våld och brottsoffer föreslog kommissionen bl.a. att reglerna om utvisning på grund av brott skall ses över, att det införs ett krav på god vandel av den utlänning söker uppehållstillstånd i Sverige

som

och att ett svenskt medborgarskap erhållits grundval falska

som av uppgifter skall kunna upphävas. Frågan om upphävande av svenskt medborgarskap uppmärksamma-

des också av den parlamentariska kommitté hade till uppgift att

som

se över reglerna om avvisning och utvisning utlänningar kan

av som

befaras medverka i terroristhandlingar här i landet. I betänkandet

Bilaga I sou 1994:33

SOU 1989:104 Terroristlagstiftningen anförde kommittén att problemet både från principiella och praktiska synpunkter är av sådan vikt att man förutsättningslöst bör pröva även frågan om en ändring i grundlagen, om en sådan skulle visa sig nödvändig för att nå en lämplig lösning. En sådan forutsättningsfri utredning har också förordats av riksdagen vid behandling av en motion med begäran om en utredning av frågan 199091:StIJ3, rskr. 25. Under de senaste riksmötena har det väckts motioner om en

skärpning av reglerna om utvisning på grund av brott se t.ex.

198990:SflJl6, 19909l:SfIJ14 och l99192:SflJ10. Socialförsäkringsutskottet har avstyrkt motionerna med den huvudsakliga motiveringen att de invandrarpolitiska skälen mot att införa särregler för invandrare har stor bärkraft. Vid de två senaste tillfällena har utskottet även hänvisat till att beredningen av Våldskommissionen slutbetänkande bör avvaktas. Riksdagen har beslutat i enlighet med utskottets hemställan. Under våren 1992 har också två motioner som har anknytning till frågan om brottslighets betydelse vid asylbedömningen behandlats av riksdagen. Dessa motioner har avslagits bl.a. med hänvisning till de befintliga reglerna i utlänningslagen l99l92zSflJl0, rskr. 265. 1 rapporten 199192: 12 lnvandrarpolitikens inriktning och resultat har Riksdagens revisorer uttalat att det är motiverat att göra en översyn av reglerna om utvisning på grund av brott. Revisorerna har dessutom påpekat att det synes vara en bristande korrespondens mellan reglerna utvisning på grund av brott och reglerna om brottslighets om

betydelse i

tillståndsärenden. Slutligen har Statens invandrarverk i en skrivelse till regeringen den 4 oktober 1992 föreslagit vissa åtgärder som enligt verkets uppfattning

bör vidtas för att minska brottsligheten bland asylsökande.

Nuvarande ordning

Lagen om svenskt medborgarskap m.m.

Enligt 2 kap. 7 § andra stycket regeringsformen får ingen medborgare

är eller har varit bosatt i riket berövas sitt medborgarskap i annat som fall än då han samtidigt, efter uttryckligt samtycke eller genom att inträda i allmän tjänst, blir medborgare i en annan stat. Utan hinder härav får dock föreskrivas att barn under arton år i fråga om sitt medborgarskap skall följa föräldrarna eller en av dem. Vidare får

sou 1994:33 Bilaga 1

föreskrivas att, i enlighet med överenskommelse med den annan stat, som sedan födelsen är medborgare även i den andra och är staten varaktigt bosatt där förlorar sitt svenska medborgarskap vid års arton ålder eller senare.

För att en utlänning skall kunna upptas till svensk medborgare

naturaliseras krävs enligt 6 § lagen 1950:382 om svenskt med-

borgarskap att utlärmingen har fyllt arton år och har hemvist i Sverige

sedan viss tid. Dessutom fordras att utlänningen fört hederlig en

vandel. Om utlänningen inte förlorar sitt utländska medborgarskap i

samband med naturalisationen utan medgivande den utländska av statens regering eller annan myndighet får ett villkor för som

medborgarskapets förvånande bestämmas att utlänningen inför

Invandrarverket inom viss tid styrker att ett sådant medgivande har lämnats. I samband med att en utlänning naturaliseras bestämmer Invandrarverket naturalisationen skall omfatta också hans ogifta om barn under arton år.

I lagen om svenskt medborgarskap finns bestämmelser förlust

om av

svenskt medborgarskap i 7 och 8 §§. Dessa regler är utformade

a

i enlighet med de möjligheter som regeringsformen erbjuder

att meddela awikande föreskrifter från huvudregeln att ingen medborgare

får berövas sitt medborgarskap.

Behovet av utredning

Medborgarskapslagstiftningen

Frågan om återkallelse ett svenskt medborgarskap erhållits på av som grundval av falska uppgifter har flera aspekter. Såsom bl.a. Våldskommissionen påtalar är det stötande skall kunna bli att en person

medborgare i vårt land genom att använda sig falska handlingar och

av

bedrägliga uppgifter. Än allvarligare är det den falska identiteten

om

tillkommit för att dölja ett kriminellt förflutet eller terroristanknyt-

en

ning. Jag delar därför riksdagens uppfattning att det är angeläget att samhället skyddas mot denna förfaranden. Det är också viktigt

typ av

att utlänningslagstiftningen inte kringgås. Man måste emellertid också ställa sig frågan om det går att lösa problemet ett rimligt sätt utan

att andra och mer omfattande missförhållanden uppstår. Jag förutsätter att avsikten med införandet ett återkallelseinstitut av

främst syftar till att möjliggöra att utlänningen skall kunna avlägsnas från Sverige. Enligt terroristlagstiftningskommittén utgör gällande folkrättsliga regler inte något hinder mot att ett naturalisationsbeslut

Bilaga 1 sou 1994:33

återkallas under aktuella förutsättningar. Kommittén hänvisar nu därvid till att det i 1961 års FN-konvention om begränsning av

statslöshet uttryckligen anges att en person kan berövas sitt medborgarskap, när detta har erhållits genom osanna uppgifter eller bedrägligt förfarande. Detta är i och för sig riktigt men frågan

kvarstår till vilket annat land eventuell utvisning skall verkstälom en

las sedan naturalisationsbeslutet upphävts Enligt min uppfattning är

. det inte troligt att andra stater skulle visa någon större beredvillighet att ta emot förlorat sitt medborgarskap under dessa en person som

premisser. Åtskilliga stater skulle överhuvudtaget inte erkänna det

svenska beslutets giltighet. Därtill kommer att det naturligtvis är bäst för Sverige att avlägsnandet sker så snart som möjligt efter utlänningens inresa hit. I detta sammanhang bör bl.a. erinras om de möjligheter som utlännings-

lagen erbjuder att återkalla ett uppehållstillstånd om utlärmingen har lämnat oriktiga uppgifter om sin identitet eller om andra förhållanden. Enligt min uppfattning är det mycket angeläget att fall av falsk

identitet uppdagas innan utlänningen har varit bosatt i Sverige så länge att han naturaliserats. Jag förutsätter att prövningsmyndigheterna är

observanta i detta hänseende. Det är också mycket angeläget att det

skapas rutiner så att underlaget i naturalisationsärenden blir så fullständigt som möjligt. Det finns slutligen rent humanitära aspekter som talar emot att en varit i Sverige så länge att han naturaliserats avlägsnas person som

härifrån. I synnerhet gäller detta de barn som blivit svenska med-

borgare i samband med förälderns naturalisation. Även det således om kan invändningar mot att återkalla ett svenskt medborgarskap resas

trots att det erhållits på falska uppgifter, anser jag att det är viktigt att

det klargörs vilka möjligheter som kan finnas att komma till rätta med denna svårbemästrade problematik. Ut- redningsuppdraget bör således

omfatta även denna fråga. Medborgarskapslagen uppställer som

tidigare nämnts bl.a. krav på hederlig vandel person som skall av en upptas som svensk medborgare. En noggrann kontroll av en utlännings vandel torde i viss utsträckning kunna förhindra att svenskt med-

felaktiga grunder. Även vandelskravet i borgarskap beviljas medborgarskapsärenden bör omfattas av översynen.

sou 1994:33 Bilaga I

Riktlinjer för utredningsuppdraget

Medborgarskapslagstijiningen

Utredningsuppdraget bör också omfatta översyn vandelns

en av

betydelse i medborgarskapsärenden. Som jag nämnt tidigare

kan en

noggrann vandelsprövning ha betydelse när det gäller att förhindra uppkomsten av i olika hänseenden olyckliga medborgarskapsbeslut. Utredaren bör studera praxis i detta avseende i syfte att bilda sig

en uppfattning om vilka krav på skötsamhet i dag ställs på som en

utlänning som vill bli svensk medborgare. Om utredaren finner

att

förändringar är påkallade bör förslag till sådana läggas fram. Frågan om återkallande ett medborgarskap erhållits på

av som grundval av falska uppgifter är, jag redan betonat, betydligt som mer mångfacetterad än den kan vid första påseendet. Utredaren bör synas till en början bilda sig uppfattning fenomenet är vanligt en om

förekommande. En frågeställning nästan alltid diskuteras i

som samband med denna problematik är ett naturalisationsbeslut om som en person erhållit på basis falska uppgifter kan av anses vara en nullitet. Denna fråga bör utredaren analysera.

Utredaren bör vidare göra en analys reglerna på området och av om han kommer fram till att det låter sig göras förslå ändring. Även en

här gör sig rättsäkerhetsaspekter gällande. Hänsyn måste därvid till

tas

innehållet i utländska rättssystem och till Sveriges olika internationella

åtaganden. Det bör vidare framhållas de grundläggande att en av

principerna bakom den svenska medborgarskapslagen för övrigt

beslutad i nordisk enighet är att statslöshet skall undvikas. Denna -

princip måste upprätthållas. Eventuella förslag måste således utformas så att personer inte i ökad utsträckning riskerar bli statslösa.

att

Utredningsuppdraget

Utredaren bör arbeta skyndsamt. Uppdraget bör i fråga ändringar

om

i utlänningslagen slutfört före utgången juni månad 1993.

vara av Uppdraget i övrigt bör klart före utgången år 1993. För vara av utredningsarbetet gäller vidare regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående

utredningsförslagens inriktning dir. 1984:5 samt beaktande EG-aspekten i utrednings-

av verksamheten dir. 1988:43.

Bilaga 1 sou 1994:33

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

bemyndigar chefen för Kulturdepartementet att tillkalla en särskild utredare omfattad av kommittéförordningen 1976:119 med

- uppdrag att göra en översyn av reglerna om utvisning på grund av

brott m.m. att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat

biträde utredaren. Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta elfte huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller

hennes hemställan.

Kulturdepartementet

BILAGA 2

ANSÖKAN medborgarskap 01Monmyndighets stampei iuai ann o ;ihs uâáéiäiTi om svenskt A.

Ansökan ges tillpolismyndighet i den ort där sökanden ärkyrkobokförd eller, om sökanden inteår kyrkobokförd här i landet, till svenskbeskickning ellerlönat svensktkonsulat. ti stvzs :tempel

Person som uppnått18 årsålder skall ge egen ansökan. Vid självständig ansökan utlänning för under 18år skallblankettSIV 1304användas. Distriklskod Vid ansökan om svenskt medborgarskap för barnunder 15år som adopterats svenskmedborgare av skall användas blankett SIV 1301.Ansökan skall då ges in direkttill statens invandrarverk. Till

Statensinvandrarverk

Undertecknad anhåller att bli upptagen till svensk medborgare. Följande upplysningar lämnas hederoch på samvete. Oriktig uppgift kanmedföra straff enl 15kap10§ brottsbalken.

B. Uppgifter om sökanden 01Efternamn 03Fodelse ;

å i man d Hmm i i Allafornamn, tilltalsnamnet understruket l i l MTidigare efternamn GKon i man M kvinna K M medborgarskap 07 Å Nuvarande i Annat tidigare medbor g arskap 1 l i l

Civilstånd satt kryss i iillampiig ruta Anknngf Yrke Titel s

Ogift Gift Frånskild l i Anka i Fodelseort j Lan eller motsvarande j land ; I Trosbekannelsez l Om denna: sökanden ai medlem ren icke :eiiiiorieii insamling Svenska ii-om kvrkan, ange j EvangeIisk-Iuthersk IckeevangeIisk-luthersk j Ansökan om svenskt medborgarskap har Ansokan oilallen med villkor datum Ansökan avslagen datum

j gjortstidigare m gjortstidigare

Datum lor ankomst till Sverige

C. Uppgifter om sökandens makamakei bestående ellerupplöstäktenskap Efternamn for tsamt gilt kvinna efternamn som ogiftl Personnummer iiod-ár, man. dag, nu L

Förnamn i Adress

Yrke Titel. nuvarande verksamhet - Beräknad aisinkomstFodelseland i Nuvarande medborgarskap Tidigare medborgarskap ,

Aktenskapet ingånget datum j Land j Makarna r- samman f sammanv i i lever 1 lever inte Aktenskaper upplost datum | Land i datum Beslut betanketid skall om som loregáäktenskapsskillnad Ti Ansoker sökandens maka make samtidigtsvenskt om medborgarskap Ansokaii om svenskt medborgarskap har jJa mNej bifallitsdatum avslagits datum

D. Uppgifter omperson medvilkensökandensammanbori ett äktenskapsliknande förhållande Efternamn Förnamn 1 Personnummer tlod mån. år. deg, nr i

Adress i Fodelseiand - Nuvarande medborgarskap

4 Tidigare medborgarskap j sammanbor sedan datum Ansokan om svenskt medborgarskap har y l bifallits datum L l avslagits datum , 01Beslutsdag 02Tiusiand i 03Beslut i Den som ärmedborgare itvå eller flera stater, lämnar uppgift samtliga om l medborgarskap. l 1 Den intetidigaretillhörsvenska kyrkan i kyrkan 10 14 :D 31 1 som anses upptagen Niva Handl Grund Bipers Avgift Beslutande utan särskild ansökan närhanhonblirsvensk medborgare om hanhon är evangeIisk-Iuthersk trosbekännare religionslrihetslagenl. 9 § Detta gäller dock inte den som hospastorsämbetet anmält hanhon att inte vill inträdaikyrkan.Omsökanden ärevangelisbluthersk trosbekännare, un- 73 Potismvndighetens dnr M Lokala skartekontoret i derrättar statens invandrarverk vederbörande pastor därom. Ser dossnr i Ansok Beslut

317080 2 sou 1994:33

E. Uppgifter om sökandens barn

ogifta barn under 18Ir med sökandens makarunka eller med någon sökanden som varit giftmad. Förnamn samt efternamn Personnummer Omlattas av Evangelisk-tumult om dettaannat år än sokandans löd-år, -mln, -daq, -nrl Medborgarskap Födelseort ansokningen trosbekannare mm on M :Ja DNejjJa [:]Nej

:Ja [jnejjJa [:jNej

:Ja iNejjJa |:JNej

:Ja DNejjJa EINej

:Ja ENejjJa DNej

Ira jTNejjJa que; vid eller under u som skall laregå aktenskapsskillnad Myndighet ochdatum for vardnadsbeslut ev. Vistelseort lorbarn, som inte sammanbor med sökanden j Barnets namn

Ogifta barn under 18årmed någon som sökanden intear eller har varit giltmed. Förnamn samt efternamndena om ar annat Personnummer Omiattas av Evangelrsk-Iuthersk insakandens röd-år, -mån. -dag, nr Medborgarskap .e r ansökningen lrosbekannare 01002 03 M :JJa LjNejjJa DNej

:Ja :jNejjJa Ewe.

j Ja 1 Nej | .la I Nej vårdnadshavare, om annan an sokanden har vårdnaden Myndighet ochdatum ior ev. várdnaasbeslut

Vistelseort lor barn, inte som sammanbor med sokanden Barnets namn

Uppgifterom sökandensföräldrar FadersAdoptMaders efternamn Förnamn

Ev. adress Personnummer lind-ar. man, dag, nr 3 Medborgarskap l Födelseort land Ansøkan svenskt medborgarskap I Datum Ansokan om svenskt medborgarskap har tidigare j Datum om | Datum j [j gjorts T bifallits i avslagits gjorts ModersAdoptivmodeins eiteinamn Fornamn

Ev.adress i Sverige Personnumerman. lcd-år, dag, nrl r Medborgarskap li Födelseort Land

Ansökansvenskt om medborgarskap har I Datum Ansokan om svenskt medborgarskap hartidigare j Datum j j i mm

gjorts m gjorts bifallits | avslagits

G. Uppgifterom sökandens ekonomiska förhållanden Belopp atttaxera tillstatlig inkomstskatt enligt allman sçalvdeklaration de tresenaste åren Tillgångar tbeloppl I Skulder tbeloppl 19 | 19 | 19 obetalda, lénallna skatter. beter I Belopp finns finns Urlderhlllsskyldighet motannan an makemaka ochhemmavarande barn I Underhållsberattigads namn i Belopp finns finns omm underhåll I Belopp j finns F] finns

Bilaga 2

H. Uppgifter om sökandens bostadsorter och verksamheti Sverige BOSHGSOHGF Gatuadress eller motsvarande Tidtfrom-tomi

Verksamheri Arbersguvarer Iaroansralr. Tudliromwoml namn och adress

3 Verksamheten under de senaste tva åren bor moilugr om styrkas genom intyg han arbetsgivare Iaroansrau Upplysningarom sökanden ej obligatorisk uppgift Upplysningar kan unhamlas franehernamn, förnamn, mel Adress Telefon

Bilaga 2 sou 1994:33 J. Övrigaupplysningar

K. UNDERSKRIFT Jagar införstådd med att;ag vidförvärv svenskt av medborgarskapkan komma att förlora mitt nuvarande medborgarskap.

Oii och datum Namn underskrift L. Adress 72Utdeiningsadnss iMOn Telefon, bosladen imed rilnnri Telefon arbetet medriktnii

M Makas samtyckebeträffande barn som omfattas av ansökningen Namnteckning M BarnetsBarnens samtycketill att bli upptagetupptagna svensksvenska till medborgare gäller barnsom fyllt 12år WBMHIECKHIHQ i Namnteckning

Bilagor Obligatoriska st personbevis nyuttaget lör sökanden samt forhanshennes makamake sambooch ovanupptaget upptagna barn eller,beträffande person som är folkbokfördSverige, l annat motsvarande intyg. stav domstoleller annan myndighet l förekommande fallmeddelat vârdnadsbeslut Dennabilagabehövsinte om personbeviset innehåller uppgift om värdnadsbeslutetl stintyg från arbetsgivareIaroanstalt Jfr avsnitt not H 3

st identitetshandling l original som sökanden önskar åberopa.

Mottagande myndighets anteckningar i kw SHI: Art Fram Reset Giltigt . . kontrollerat och.. aterstallt .. till . sokanden .. i HeniIands--Ã lings- 4-- doku i passar uppvisat, iom om l imem Utlardande stat Uilaidaiidsi iivyiiiiigiliei Unama. damm gnugnusud Annanlegitimationshandling . . . . An s9 Godkanns endastsokanden om innehar giltigt pass

sou 1994:33 BILAGA 3

Wwvnd-et-e UTREDNINGmed anledning av ansökan om svensktmedborgarskap Datum om

Hlrxdlaqgare A UPPGIFTER OM SOKANDEN Efternamn Personnummer

Alta fornamn ttnlltalsnamnet understrultell Medborgarskap

Enligtvissaländers medborgarskapslagstiftning förloras intelandets medborgarskap automatiskt vidförvärv av annat medborgarskap, Är sökanden i sådantfallvillig att söka befrielse sittnuvarande från medborgarskap

j [:] Nej Om Nej skälen såutförligt som möjligt Ja ange

B NARMASTE ANHÖRIGASVERIGE I ange släktskapsförhållande Warm | Fulistanøug adress | Slaktskao Sv medborgare I TJa i Nej E

TJa m Nej

I ha Nej

C LEVNADSFOR HÅLLAN DEN Utbildning r ochyrkehemlandet samt r Sverige, nuvarande verksamhet ange hursokanoen Iorsoner srg

Verksamheten under nesenaste waåren stvrkr genom CJ styrkt, Omverksamheten intekanstyrkas intyg uppgifterinhämtade utredare av bör anledningen härtill anges

r- D MILITARTJANST Fullg|otl obligatorisk mrhtamanst E ü II Ja Nej; om Nej ange orsaken såutförligt som möjligt SI

Bilaga 3 sou 1994:33

E VISTELSE UTANFÖR SVERIGE förutomsemesterresor Anon tiaounkr och ouu lo: samt inledning ml vmoøun

F Uppgifter från kronofogdemyndighet och försäkringskassa Sounuans rv obeuiua sun:- boxer mmumtv unaemurukuiøev. Ev Uvbclalrunglolarl och denna hur 10115

Noteringar enligt:

utdrag frånkronofogdemyndighet inganoteringar bifogas

frånförsäkringskassa L: noteringar :uppgifter inga : redovisas nedan elier I sarskild bilaga i |I I

G SOKANDENS IDENTITET HJRGHHQJV OUQIHJI E449 °H9d DPFSKBHGIGUHQ 50m sokanden anskav 6097003 lill Swikáñd ÖV Sin lUEhlllQl

H OVRIGT Ovnga ovv-siav-J :rr-w v u naDenHvis mnrovnmgen av ansonnmgen ror a urveamng omav sambolorhållanøe l

.i g

I UNDERSKRIFT mm Førnorel nanmsvenne na i Toni har anvanis i f Ja - Ne; i Ja u iNej i Fovnoisdarum Amar bilagor Urdragur riksoohsregisirer bifogas Förekommer x Upgalllngen n.:lelqiwh ma-nen. lingenerinran följande erinran ev bilaga

i I

uudeisnuli ] Tpnsreriiel I Telefon

Kronans

Statens 1994

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Ändrad ansvarsfördelningför den statliga . statistiken. Fi.

Kommunerna, Landstingenoch Europa . + Bilagedel. C.

Mäns föreställningar om kvinnor och chefskap.S. . Vapenlagenoch EG. Ju. . Kriminalvård och psykiatri. Ju. . Sverige och Europa. En samhällsekonomisk . konsekvensanalys.Fi.

x EU, EESoch miljön. M. . Historiskt vägval Följdema för Sverigei utrikes- . och säkerhetspolitiskt hänseende att av bli,

respektiveinte bli medlem Europeiska i unionen.UD.

Förnyelseoch kontinuitet- om konst och kultur . i framtiden. Ku.

Anslutning till EU - Förslagtill övergripande . lagstiftning. UD.

Om kriget kommit... Förberedelser för mottagande . av militärt bistånd 1949-1969 + Bilagedel. SB.

Suveränitetoch demokrati . + bilagedelmed expertuppsatser. UD.

JIK-metoden, m.m. Fi. . 14.Konsumentpolitik i en ny tid. C.

På väg. K.

. jordbruks-

16. Skoterkömingpå och skogsmark.

Kartläggningoch åtgärdsförslag.M.

17. Års- och koncemredovisningenligt EG-direktiv.

Del och I ll. Ju.

18.Kvalitet i kommunal verksamhet nationell

uppföljning och utvärdering. C.

19.Renaroller i biståndet- styrning och arbetsfördelning

i en effektiv biståndsförvaltning.UD.

20 Reformeratpensionssystem.S. . Zl Reformeratpensionssystem.Bilaga A. . Kostnaderoch individeffekter.

22. Refonneratpensionssystem.Bilaga B.

Kvinnors ATP och avtalspensioner.

23. Förvaltabostäder.Ju.

24. Svenskalkoholpolitik en strategilör framtiden.S. - 25 Svenskalkoholpolitik bakgrund och nuläge.S. . - 26 Att förebyggaalkoholproblem. S. . 27. Vård av alkoholmissbrukare.S.

28. Kvinnor och alkohol.

29. Barn Föräldrar Alkohol. - - 30. Vallagen. Ju.

3l Vissamervärdeskattefrågor lll Kultur m.m. Fi. . - 32. Mycket Under SammaTak. C.

33. Vandelnsbetydelsei medborgarskapsärenden, m.m.

Ku.

Statens 1994

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Kulturdepartementet

Om kriget kommit... Förberedelserför mottagande av Förnyelseoch kontinuitet konst och kultur - om militärt bistånd 1949-1969 Bilagedel. [11] + i framtiden. [9] Vandelnsbetydelsei medborgarskapsärenden, m.m. [33]

Justitiedepartementet Vapenlagenoch EG [4] Civildepartementet

Kriminalvård och psykiatri. [5] Kommunerna, Landstingen och Europa. Års- och koncemredovisningenligt EG-direktiv. + Bilagedel.[2] Del och 1 11.Ju. [17] Konsumentpolitiki tid. [14] en ny Förvalta bostäder.[23] Kvalitet i kommunalverksamhet- nationell Vallagen. [30] uppföljning och utvärdering.[18] Mycket UnderSammaTak. [32]

Utrikesdepartementet

Historiskt vägval Följdema för Sverigei utrikes- och Miljö- och naturresursdepartementet säkerhetspolitiskthänseende av att bli, respektiveintebli EU, EESoch miljön. [7] medlem i Europeiskaunionen. [8] Skoterköming jordbruks- och skogsmark. Anslutning till EU Förslagtill övergripande Kartläggning och åtgärdsförslag. [16] lagstiftning. [10] Suveränitetoch demokrati + bilagedel med expertuppsatser. [12] Renaroller i biståndet- styrning och arbetsfördelning i en effektiv bistândsförvaltning.[19]

Socialdepartementet

Mäns föreställningar om kvinnor och chefsskap.[3] Reformeratpensionssystem.[20] Reformeratpensionssystem.Bilaga A. Kostnaderoch individeffekter. [21] Reformeratpensionssystem.Bilaga B. Kvinnors ATP och avtalspensioner.[22] Svenskalkoholpolitik en strategiför framtiden. [24] - Svenskalkoholpolitik bakgrundoch nuläge. [25] - Att förebygga alkoholproblem. [26] Vård av alkoholmissbrukare.[27] Kvinnor och alkohol. [28] Barn Föräldrar Alkohol. [29] - -

Kommunikationsdepartementet

På väg. [15]

Finansdepartementet

Ändrad ansvarsfördelningför den statligastatistiken.[1] Sverige och Europa. En samhällsekonomisk konsekvensanalys.[6] JIK-metoden, m.m. [13] Vissa mervärdeskattefrågor111- Kultur m.m. [31]