1999 års redogörelse för företag med statligt ägande

Regeringens skrivelse 1999/2000:20

1999 års redogörelse för företag med statligt ägande

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 9 september 1999

Göran Persson

Björn Rosengren

(Näringsdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för förvaltningen av statens företagsägande samt för verksamheten i de företag som under år 1998 helt eller delvis ägdes av staten.

1¶Förord

Regeringen lämnar varje år en redovisning till riksdagen av förvaltningen av företag med statligt ägande samt en sammanställning över företagens verksamheter. I det följande lämnas uppgifter om den aktuella utvecklingen i fråga om förvaltningen av statens företagsägande under år 1998 samt viktigare händelser under första halvåret 1999. Uppgifterna kommer sent på året eftersom sammanställningarna i stora delar bygger på bolagens årsredovisningar.

Ursprungligen fattades ett beslut i riksdagen i februari 1981 (prop. 1980/81:22, bet. 1980/81:NU29, rskr. 1980/81:147) om att regeringen skulle lämna en årlig redogörelse för företag med statligt ägande.

I föreliggande sammanställning har en rad förändringar genomförts. För varje bolag anges tydligt affärsidé och mål med verksamheten. Liksom tidigare år lämnar bolagen en verksamhetsbeskrivning för att ge en uppfattning om hur affärsidén och målen uppfylls, men i år kompletteras redovisningen av en omvärldsbeskrivning. Årets redogörelse har också för ett flertal företag kompletterats med en rapport för första kvartalet 1999 samt en prognos för helåret 1999.

Det finns fr.o.m. i år också uppgifter om respektive bolags hemsideadress samt var årsredovisningen kan beställas.

I redovisningen ingår, utöver uppgifter om respektive bolag, även sammanställningar över branschfördelning, ranking efter omsättning och antal anställda, grad av kommersiell verksamhet etc. I år har även tillkommit jämförelser med övrigt svenskt näringsliv.

Redovisningen har utarbetats inom Näringsdepartementet. I redogörelsen ingår aktiebolag direkt ägda och förvaltade av departementen samt affärsverken. Redogörelsen bygger dels på de olika företagens och affärsverkens årsredovisningar för år 1998, dels på material som företagen eller affärsverken överlämnat direkt. Uppgifterna om styrelsernas sammansättning liksom prognoser för helåret 1999 avser förhållandena i juni 1999. Företagen och affärsverken svarar själva för bolagsbeskrivningarna på sidorna 26–167, undantaget uppgifterna om riktlinjer och riksdagsbeslut.

Näringsutskottet efterlyste i betänkandet 1998/99:NU5 en beskrivning av den statliga företagssektorns regionala fördelning samt uppgifter om de statliga företagen med avseende på jämställdhet, miljöanpassning och anställda med invandrarbakgrund. Denna komplettering skall enligt Näringsutskottet genomföras senast fr.o.m. redogörelsen år 2000. Redan nu finns dock mycket av denna information tillgänglig på företagens respektive hemsidor och/eller i årsredovisningarna.

2¶En offensiv företagsportfölj

Det svenska folket är genom staten en av Sveriges största företagsägare. Kretsen av verksamheter som staten står som ägare till är bred. Totalt

handlar det om 59 företag (efter försäljningen av SAQ Kontroll AB och Värdepapperscentralen VPC AB), alltifrån Telia, Vattenfall, Vin & Sprit och Posten till Kungliga Operan.

Bland de statligt ägda företagen återfinns också några av de största arbetsgivarna i Sverige – Posten, Telia, Samhall och SJ. Det är således ett mycket stort ansvar som staten har att på bästa sätt sköta dessa företag och ge dem förutsättningar att utvecklas.

Det är glädjande att kunna konstatera att statens företagsportfölj är mycket modern och har goda möjligheter till värdetillväxt eftersom största delen av omsättningen hänför sig till branscher som telekommunikation och kraft. Det är därför ingen överdrift att säga att statens företagsportfölj kan kallas offensiv.

Företagen är också generellt sett lönsamma. Även i internationell jämförelse presterar svenska statliga företag bra, vilket till viss del förklaras av att Sverige tidigare än andra avreglerade infrastrukturmarknaderna. Områdena tele, kraft och post har alltid räknats till Sveriges styrkefaktorer. Sverige har sedan gammalt intagit toppositionen bland världens telefonländer och bakom det står i hög grad Telia.

Statens roll som företagsägare är naturlig som en följd av att landets infrastruktur i stor utsträckning har utvecklats av staten. Vår tidigt så väl utbyggda infrastruktur har också gett förutsättningar för andra företag att utvecklas.

Nu har globaliseringen och Europas gemensamma marknad lett till att även andra länder tvingas följa i avregleringens spår. De måste även de riva sina monopol och öppna sina skyddade marknader för konkurrens. Detta vidgar samtidigt perspektiven för de svenska statliga företagen att utnyttja sitt kunnande om marknader och processer i andra länder.

Takten i omstruktureringen drivs på av den nya informationsteknologin, som också bidrar till att tidigare naturliga monopol konkurrensutsätts. Informationsteknologin leder också till att det blir lättare att leda och samordna företag i större enheter, utan nationsgränser som hinder. Svenska företag – såväl statsägda som de med andra ägare – kommer även i fortsättningen att i hög grad delta i denna process mot internationalisering.

Det är således en omvärld stadd i snabb förändring som våra statliga företag möter. Det understryker vikten av att ägandet och styrningen utövas professionellt. Ägandet har nu koncentrerats framför allt till Näringsdepartementet och Finansdepartementet för att styrningen skall bli enhetlig. Ingen part – vare sig företagsledning, fackförening eller medborgarna – skall behöva vara osäkra på hur staten agerar som ägare.

Därför kommer regeringen att lägga fram ett förslag till riktlinjer för hur äganderollen skall utövas i företag där staten är dominerande ägare.

I centrum för ägarpolicyn står kravet på värdetillväxt, det vill säga acceptabel avkastning på statens kapital, och effektivt skötta företag. För de företag som har ålagts att sköta vissa speciella uppgifter kan dock kraven vara annorlunda utformade. Där kommer avkastningen dessutom att mätas på andra sätt, till exempel för Bilprovningen genom bättre trafiksäkerhet och miljö, eller genom socialpolitiska effekter.

För oss handlar det om att ge våra svenska statliga företag bästa möjliga förutsättningar att fortsätta utvecklas och vara en drivkraft för hela Sverige.

1)

Diagram 1 Statliga företag efter medelantal anställda, 1998

* Schablonsammanvägning av heltidsanställda och deltidsanställda.

15 statliga företag har minst 1 000 anställda.

1

Inklusive anställda i utlandet. Statens ägarandel anges i procent.

3¶Aktivt ägande genom aktiv förvaltning

Staten är en av Sveriges största företagsägare och kontrollerar flera av de större företagen i Sverige. Den statliga företagssektorn, i vilken affärsverken och de statligt ägda bolagen ingår, omfattar 59 företag (efter försäljningen av SAQ Kontroll AB och Värdepapperscentralen VPC AB) som förvaltas av de olika departementen inom regeringskansliet.

Huvuddelen av de statliga bolagen och affärsverken förvaltas i dag av Näringsdepartementet, men Finansdepartementet ansvarar också för en betydande andel av företagen. Statens uppgift är att för skattebetalarnas bästa utöva en så effektiv förvaltning som möjligt av tillgångarna.

För att åstadkomma detta måste staten sätta tydliga mål, ge riktlinjer och skapa system för uppföljning av verksamheterna som ingår i portföljen samt organisera sin förvaltning effektivt. Hänsyn måste dessutom tas till att verksamheterna är så olika till sin karaktär. Den statliga företagsportföljen har en unik verksamhetsbredd med såväl affärsverk, företag med särskilda uppgifter och naturliga monopol som rent kommersiella och fullt konkurrensutsatta verksamheter. Staten har därmed i många fall en större komplexitet i sin ägarutövning jämfört med andra företagsägare.

Regeringskansliet har därför strävat efter att utforma övergripande, gemensamma riktlinjer för förvaltningen av statliga företag som kan fungera för hela den statliga företagssektorn. Regeringen kommer att lägga fram förslag om ytterligare förändringar senare under 1999.

4¶Ägarpolicy för statliga företag

4.1¶Aktivt ägande grundat på affärsmässighet

• Tydliga mål och riktlinjer för styrelse och företag med system för upp-

följning av prestationer, effekter och avkastning. Utöver detta skall

lämpligheten av incentivesystem undersökas. • Utifrån konkurrenskraftig kapitalstruktur och rörelsemarginal skall en

affärsmässig utdelningspolicy utformas. • Transparent och aktiv styrelsenominering som skall styras av bolagets

behov av en allsidig och relevant kompetens.

4.2¶Tydlig kommunikation

• Genom en enhetlig förvaltning inom regeringskansliet tillvarata kun-

nande och ge en enhetlig bild internt såväl som externt till företagen,

styrelser och marknaden. • Statens ägarpolicy skall tydligt kommuniceras gentemot allmänhet och

riksdag för att ge en korrekt upplysning om de mål varje företag fått

uppställt och om årets händelser.

Historiskt har staten haft ett flertal olika syften och mål för de statligt ägda verksamheterna. Med medlemskapet i EU som för in konkurrens i tidigare skyddade sektorer och med den accelererande globaliseringen finns inte längre samma förutsättningar eller i vissa fall behov av att bedriva verksamhet för nationella intressen eller enligt särskilt stipulerade villkor. Det övergripande målet för statliga företag av mer kommersiell art är att nå bästa möjliga långsiktiga förräntning av ägarens kapital med årliga utdelningar på marknadsmässig nivå. För företag med särskilda uppgifter och mindre grad av kommersiella inslag är ett viktigt mål att verka med lägsta kostnad givet den nytta som skall produceras. I båda fallen gäller att företagen skall ha optimal kapitalstruktur för att minimera kapitalkostnaden.

Det innebär att resurser omprioriteras och skiftas över så att ett samlat grepp på ägandet kan utövas. Inom regeringskansliet var ägandet tidigare spritt på ett flertal departement. Detta ansvar var i de flesta fall kombinerat med ansvaret för statens politik inom respektive sektor. Denna sammanblandning av fackfrågor och bolagsförvaltning kom i viss utsträckning att fokusera mer på detaljfrågor än att skapa värdetillväxt och konkurrenskraftiga bolag. Nu har kompetens och resurser samlats till professionella ägarenheter inom regeringskansliet. Att utöva ett professionellt ägande innebär också att staten framöver kommer att satsa mer resurser på detta. Ambitionen är dock att bibehålla en kostnadseffektiv förvaltning.

Som aktiva ägare kommer statens förvaltning att sätta fokus på värdeskapande genom att formulera tydliga och mätbara mål samt införa rutiner och system för uppföljning och utvärdering. För innehaven i de börsnoterade bolagen är det lätt att följa värdeutvecklingen genom aktiekursutvecklingen. För andra företag kan utvecklingen följas genom olika nyckeltal.

Som aktiv ägare kommer staten inte enbart att syssla med utvärdering och uppföljning utan i det aktiva ägandet ligger ett åtagande att genom styrelsearbete bland annat aktivt analysera och föreslå lämpliga åtgärder för att föra varje verksamhet framåt med fokus på kärnverksamheten.

Enligt de riktlinjer som regeringen senare i höst kommer att föreslå riksdagen förutsätts ett grundligt analysarbete påbörjas med syfte att genomlysa affärsidé och strategier, föreslå nödvändiga förändringar och kompletteringar/fusioner/försäljningar av verksamheter samt utvärdera de finansiella strategierna. I detta ligger också att belysa statens syfte med ägandet. Det övergripande målet är att maximera rörelseresultatet och minimera kostnaden för kapital. För företag som ålagts att sköta vissa speciella uppgifter, kan de övergripande målen behöva formuleras annorlunda mot bakgrund av det aktuella företagets uppgifter.

På detta sätt skall vi uppnå ett så optimalt kapital- och resursutnyttjande som möjligt i de statligt ägda företagen. Genom ett professionellt aktivt ägande och styrning bör en period med stabil värdeutveckling kunna bli möjlig. Genom att öka värdet i statens portfölj skapas resurser för ökade utdelningar, och kapital kan frigöras för andra ändamål.

Att löpande hålla riksdag, kapitalmarknad, allmänhet och andra intressenter väl informerade om verksamhetens utveckling ingår också som en viktig uppgift i rollen som aktiv ägare. Informationsverksamheten kommer därför att kontinuerligt utvecklas. Ett första steg är den mer lättillgängliga verksamhetsberättelsen som är en bearbetning av denna skrivelse.

5¶Den statliga portföljen

Den statliga företagsportföljen omfattar 59 företag (efter försäljningen av SAQ Kontroll AB och Värdeapparscentralen VPC AB). Det är en stor bredd mellan verksamheterna som ingår i den statliga portföljen – från fullt konkurrensutsatta verksamheter till företag med särskilda uppgifter. Som kommersiellt företag räknas de företag som har vinstkrav, ej omfattas av lagstadgat monopol, inte är anslagsfinansierade och saknar särskilda uppgifter. I vissa fall finns det dock gränsdragningsproblem. Det är regeringens mål att ytterligare söka bidra till att renodla varje företags syfte och mål för att kunna utveckla och tydliggöra de ingående värdena i portföljen.

Det omsättningsmässigt största bolaget är Telia där svenska staten avtalat med norska staten om att gå samman med norska Telenor. Det sammanslagna Telia/Telenor får en ledande ställning på de nordiska marknaderna för fast och mobil telefoni samt Internet. Målet är att ytterligare stärka ställningarna och bli det ledande telekombolaget i Norden och östersjöområdet. Förväntad marknadsutveckling innebär bland annat ytterligare investeringar i nät, teknikplattformar, kortare produktutvecklingstider och förbättrad kundvård.

TABELL 1

Statliga företags placering enligt Affärsvärlden 12 maj 1998

Rang Affärsvärlden-rang Företag Omsättning

1998, Mkr

1)

Enligt denna skrift. Affärsvärldens ranking sker efter en vidare definition av omsättning. Assi-

Domän kommer med nettoomsättning efter Posten. 2)

MeritaNordbanken ingår ej i Affärsvärldens sammanställning.

Statens företagsportfölj består, utöver Telia, också av ett antal omsättningsmässigt stora företag som Vattenfall, Svenska Spel, Posten, LKAB, Apoteket och Vin & Sprit. Bland övriga företag med betydande balansomslutning finns SBAB, Venantius och fastighetskoncernen Civitas där bland annat Vasakronan ingår. Därutöver ingår börsnoterade aktier som till exempel innehavet i Nordbanken Holding, SAS, Celsius och AssiDomän samt många små och medelstora företag med skiftande verksamheter.

Nio företag med statligt ägande finns bland Sveriges 50 största företag räknat efter omsättning. Om Telia räknats samman med Telenor redan 1998 skulle koncernen ha varit nummer åtta.

Staten är inte bara en av de enskilt största ägarna av företag i Sverige utan också stor som arbetsgivare. Det totala antalet anställda i de statligt ägda företagen uppgick under 1998 till 206 136 personer, huvudsakligen i Sverige. Bland Sveriges tio största arbetsgivare återfinns privata bolag som till exempel Ericsson och Volvo, samt de statliga företagen Posten, Samhall, Telia och SJ.

De statliga företagen har mycket mindre verksamhet utomlands jämfört med de allra största svenskbaserade bolagen. Det gör de statliga företagen betydelsefulla i Sverige, både som arbetsgivare, leverantörer och kunder men mindre i ett globalt perspektiv.

TABELL 2 Näringslivets 15 största arbetsgivare i Sverige Företag med minst 10 000 anställda i Sverige

Rang Företag Anställda i Sverige 1 Volvo 51 656 2 Posten 41 907 3 Ericsson 41 554 4 Telia 27 540 5 Samhall 25 692 6 ABB 24 149 7 KF 17 434 8 SJ 15 600 9 Skanska 14 969 10 FöreningsSparbanken 13 223 11 NCC 13 139 12 SEB 11 503 13 Stora-Enso 11 354 14 Sandvik 11 048 15 Scania 10 380 Källa: Affärsvärlden

Fyra av näringslivets tio största arbetsgivare inom Sverige har stort statligt ägande. Uppgifterna avser anställda i Sverige.

Efter att Volvo sålt Volvo Personvagnar blir Posten sysselsättningsmässigt störst i det svenska näringslivet.

5.1¶År 1998 för de statliga företagen

De 61 företagen i förteckningen omfattar företag av mycket varierande storlek och inriktning, från Telia med en försäljning på 51 miljarder kronor till verksamheter med en omsättning på några miljoner kronor. Den totala försäljningen i de 61 företagen uppgick till drygt 282 miljarder 1998, vilket var en ökning med 8 procent från 1997. Vinsten uppgick till 33,7 miljarder kronor, vilket var marginellt lägre än 1997, då resultatet efter finansiella poster uppgick till 34,2 miljarder kronor. Antalet anställda var 206 136, nästan alla i Sverige.

5.2¶Särskilda enheter för statligt ägande

Regeringskansliet har samlat resurser och kompetens för förvaltningen av det statliga ägandet inom särskilda enheter för statligt ägande på Näringsoch Finansdepartementen.

Näringsdepartementet förvaltar statens ägande i 32 företag (efter försäljningen av SAQ Kontroll AB) vilka tillsammans utgör cirka 80 procent av antalet anställda. Huvuddelen avser företag inom kraft-, telefon- samt transportbranscherna och företagen är i de flesta fall konkurrensutsatta.

Finansdepartementet är den andra stora förvaltaren av statligt ägande i 14 företag (efter försäljningen av innehavet i Värdepapperscentralen VPC AB), företrädesvis verksamma inom den finansiella sektorn och fastighetsbranschen. Huvuddelen av verksamheterna är konkurrensutsatta och svarar för betydande intäkter i den totala företagsportföljen.

Enheternas uppdrag är att aktivt bevaka och sköta statens tillgångar så att värdeutvecklingen blir den bästa möjliga.

Enheterna verkställer sitt uppdrag främst genom ett aktivt analys- och styrelsearbete, följer och bevakar de olika branschernas utveckling och föreslår lämpliga åtgärder. Enheternas medarbetare fungerar också som kontaktlänkar mellan företagen och de politiskt tillsatta som är ytterst ansvariga. Enheterna utformar då underlag och bereder ärendena för beslut inom Regeringskansliet.

Därutöver förvaltar Socialdepartementet, Kulturdepartementet, Miljödepartementet och Utrikesdepartementet det statliga ägandet i ett antal företag.

TABELL 3 Företag med statligt ägande efter huvudman 1998

t Riksdagen 1 480 9 % -58 21 410 Samtliga 61 282 422 8 % 33 737 34 214 206 136

33 av de 61 statliga verksamheterna hade under 1998 Näringsdepartementet som huvudman och 15 Finansdepartementet. Näringsdepartementets företag svarar för över 81 procent av verksamheten mätt efter antal anställda och Finansdepartementets företag svarar för 11 procent. I juni 1999 såldes SAQ Kontroll AB vilket innebär att Näringsdepartemenet i dag förvaltar 32 företag. I juli 1999 såldes Värdepapperscentralen VPC AB, vilket innebär att Finansdepartementet förvaltar 14 företag. Det totala antalet företag med statligt ägande uppgår i augusti 1999 till 59 stycken.

Omsättningsökningen är 5-10 procent för nästan alla huvudmän.

Företag med statligt ägande, ordnade efter huvudman, augusti 1999 Statens ägarandel inom parentes

) Näringsdepartementet 7 A-Banan Projekt AB (100) ALMI Företagspartner AB (100) AmuGruppen AB (100) AssiDomän AB (35,31) Celsius AB (25) Grängesbergs Gruvor AB (100) Göta kanalbolag, AB (100) IRECO Holding AB (55) Luftfartsverket Luossavaara-Kiirunavaara AB, LKAB (100) Norrland Center AB (33,3) Posten AB (100) Samhall AB (100)

) SAS Sverige AB (50) 2 Sjöfartsverket SOS Alarm Sverige AB (50) Statens Järnvägar, SJ Statens Väg- och Baninvest AB (100) Stattum, Förvaltningsaktiebolaget (100) Sveaskog AB (98) Svensk Bilprovning, AB (52) svenska kraftnät, Affärsverket Svenska rymdaktiebolaget (100) Svenska Skeppshypotekskassan (100) Svenska Skogsplantor AB (100) Svensk-Danska Broförbindelsen AB, SVEDAB (100) Sveriges Geologiska AB, SGAB i likvidation (100) Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, SP, AB (100) Sveriges Rese- och Turistråd AB (50) Telia AB (100) Vattenfall AB (100) Zenit Shipping AB (100)

3), 8) Finansdepartementet

) Agilia Holding AB (100) 4 Bostadsgaranti, AB (50)

) Civitas Holding AB (100) 4 Dom Shvetsii, A/O (36) Kasernen Fastighets AB (100)

) Nordbanken Holding AB (42,5) 5 OM Gruppen AB (7,7) SIS Miljömärkning AB (10) SKD- Företagen AB (100) Specialfastigheter Sverige AB (100) Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB (100) Statliga Akademiska Hus AB (100) Svenska Lagerhusaktiebolaget (100) AB Svenska Spel (100) V&S Vin & Sprit AB (100) Vasakronan AB (100) 4) Vasallen AB (100) 4) Venantius AB (100)

Kulturdepartementet Kungliga Dramatiska Teatern AB (100) Kungliga Teatern AB (Operan) (100) Svenskhemmet Voksenåsen A/S (100) Teracom AB (100) Miljödepartementet Svensk Avfallskonvertering AB, SAKAB (1 aktie) AB Svenska Miljöstyrningsrådet (90) Swedesurvey AB (100) Socialdepartementet Apoteket AB (100) Kurortsverksamhet, AB (100) Systembolaget AB (100) Utrikesdepartementet Swedfund International AB (100) Svensk Exportkredit, AB, SEK (50) Riksdagen, Sveriges Riksbank AB Tumba Bruk (100)

1)

50,24 procent före avknoppningen av Sveaskog AB. 2) 21,4 procent av SAS-koncernen. 3)

Under året har Specialfastigheter Sverige AB och Statens Premiefond AB tillkommit. Bolagen

är helägda av staten. Statens Premiefond AB har sedermera lagts ner. 4)

Civitas Holding AB äger Agilia Holding AB och Vasakronan AB. Vasallen AB är i sin tur

dotterbolag till Agilia. Civitas och Agilia är portföljbolag utan egen verksamhet och ingår ej i

tabellsammanställningarna. 5)

Motsvarande 24,5 procent av kapitalet och 21,25 procent av rösterna i MeritaNordbanken. 6)

SKD-företagen ingår ej i sammanställningen. 7)

SAQ Kontroll AB, som förvaltades av Näringsdepartementet, såldes i juni 1999. 8)

Innehavet i Värdepapperscentralen VPC AB, som förvaltades av Finansdepartementet, såldes i

juli 1999.

61 företag med statligt ägande 1998

Företag i bokstavsordning Företag Omsätt- Föränd- Resultat efter Avkastning på Anställda

ning, ring finansiella sysselsatt

Mkr poster, Mkr kapital, %

1998 97-98 1998 1997 1998 1997 1998

AB Bostadsgaranti, AB 22 59 % 14,7 0,7 143 28,8 8 Celsius AB 14 293 23 % 595 281 12 8 10 902 A/O Dom Shvetsii

Competence Holding AB

LKAB

SP Sveriges Provnings- och

Stattum, Förvaltningsaktie-

Sveriges Geologiska AB i likvi-

Vasakronan AB 2 110 -12 % 1 114 2 225 10,8 19,6 920 Vasallen AB 81 580 % 1,2 -1,2 3,2 0 34 Vattenfall AB 27 957 -2 % 4 448 5 439 10,4 13,3 7 996 Venantius AB 550 -26 % -89 -403 190 Värdepapperscentralen 79 VPC AB 253 -1 % 63 27,1 44,1 107 Zenit Shipping AB 6 -52 % 4,2 9,3 53 116 0 Samtliga 282 422 8 % 33 737 34 214 206 136 För finansverksamheter ersätts omsättning av summan av räntenetto, provisionsnetto, övriga intäkter

SAQ Kontroll AB såldes i juni 1999. Innehavet i Värdepapperscentralen VPC AB såldes i juli 1999.

Grad av kommersiell verksamhet, augusti 1999

Motiv bakom statligt ägande och konkurrenssituation

Bolag Vinst Sär- Konkurrens Kommentarer -krav skilda uppgifter

A-Banan Projekt AB Nej Ja Delvis anslagsfinansie-

rat, temporärt bolag ALMI Företagspartner AB Nej Ja Delvis anslagsfinansie-

rat AmuGruppen AB Ja Ja Apoteket AB Ja Ja Lagstadgat mono-

pol AssiDomän AB med Sveaskog AB Ja Nej Bostadgaranti, AB Nej Nej Celsius AB Ja Nej Civitas Holding AB med Agilia Ja Nej Holding AB Dom Shvetsii A/O Ja Nej Förvaltningsaktieboalget Stattum Ja Nej Holdingbolag Grängesbergs Gruvor AB Nej Nej Göta kanalbolag, AB Nej Ja Delvis anslagsfinanise-

rat IRECO Institute for Research and Competence Holding AB Nej Ja Holdingbolag Kurortsverksamhet AB Nej Nej Delvis anslagsfinansie-

rat Kasernen Fastighets AB Ja Ja Ensamställning Kungliga Dramatiska Teatern AB Nej Ja Delvis anslagsfinansie-

rat Kungliga Teatern AB (Operan) Nej Ja Delvis anslagsfinansie-

rat Luftfartsverket Ja Ja Luossavaara-Kiirunavaara AB, LKAB Ja Nej MeritaNordbanken Ja Nej Norrland Center AB Nej Posten AB Ja Ja Anslagsfinansierat för

vissa tjänster Samhall AB Nej Ja Delvis anslagsfinansie-

rat SAS Sverige AB Ja Nej Holdingbolag SIS Miljömärkning AB Nej Nej Sjöfartsverket Ja Ja SOS Alarm Sverige AB Ja Nej Delvis ensam-

ställning Specialfastigheter Sverige AB Ja Nej Delvis ensam-

ställning Statens bostadsfinansieringsaktiebo- Ja Nej lag SBAB Statens Järnvägar, SJ Ja Nej Statens Väg- och Baninvest Nej Nej Statliga Akademiska Hus AB Ja Nej Delvis ensam-

ställning Svensk-Danska Broförbindelsen AB, Nej Nej Delvis anslagsfinansie- SVEDAB rat, temporärt bolag Svensk Avfallskonvertering AB, Ja Nej SAKAB svenska kraftnät (Affärsverket) Ja Ja Ensamställning Svenska Lagerhusaktiebolaget Ja Nej Svenska Miljöstyrningsrådet AB Nej Nej Ensamställning Delvis anslagsfinansie-

rat Svenska rymdaktiebolaget Ja Nej Svenska Skeppshypotekskassan Ja Nej Svenska Skogsplantor AB Ja Nej

Svenska Spel, AB Ja Nej Lagstadgat mono-

pol Svenskhemmet Voksenåsen A/S Nej Ja Ensamställning Delvis anslagsfinansi-

serat Svensk Bilprovning, AB Nej Nej Lagstadgat mono-

pol Svensk Exportkredit, AB, SEK Ja Nej Lämnar statsstödda

krediter Sveriges Geologiska AB, i likvidation SGAB n/a Temporärt bolag Sveriges Provnings- och Forsk- Anslagsfinansierat för ningsinstitut AB, SP Ja Nej vissa tjänster Sveriges Rese- och Turistråd AB Nej Nej Delvis anslagsfinansie-

rat Swedesurvey AB Ja Nej Swedfund International AB Ja Nej Systembolaget AB Ja Ja Lagstadgat mono-

pol

Telia AB Ja Nej Anslagsfinansierat för

vissa tjänster Teracom AB Ja Ja Delvis monopol Tumba Bruk AB Ja Nej Delvis ensam-

ställning V &S Vin & Sprit AB Ja Nej Vasakronan AB Ja Nej Vasallen AB Ja Nej Vattenfall AB Ja Nej Venantius AB Nej Ja Delvis anslagsfinansie-

rat Zenit Shipping AB Nej Nej Temporärt bolag 1)

För delar av verksamheten, bedriver även verksamhet på den konkurrensutsatta marknaden Sveriges Television, Sveriges Radio, Utbildningsradion samt TV4 är ålagda att anlita Teracom

TABELL 7 Statliga företag per bransch 1998

Handel, konsument-

Industri och kraft är den största branschen med Samhall, AssiDomän, Celsius och Vattenfall som största arbetsgivare.

Kommunikationsföretagen är också stora med Posten som dominerande arbetsgivare. Telekom är dock större räknat efter omsättning. Statligt ägande i finansföretag och fastighetsbolag är värdemässigt omfattande, även om de räknat efter sysselsättning eller omsättning ter sig mindre.

Den övergripande ägarformen för bolag med statligt ägande är helägda aktiebolag. Bara fyra av verksamheterna bedrivs i affärsverksformen: Luftfartsverket, Sjöfartsverket, Statens Järnvägar och Svenska kraftnät. Staten är delägare i totalt 15 av bolagen, varav fyra är börsnoterade. I tre bolag har staten majoritetsinflytande men inte 100 procent av kapitalet: AB Svensk Bilprovning, IRECO Institute for Research and Competence Holding AB samt AB Svenska Miljöstyrningsrådet.

I fem företag ägde staten hälften av kapitalet: Sveriges Rese- och Turistråd AB, AB Bostadsgaranti, SOS Alarm

Sverige AB, AB Svensk Exportkredit samt Värdepapperscentralen VPC AB (innehavet sålt i juli 1999).

I A/O Dom Shvetsii, Norrland Center AB, SAKAB och SIS Miljömärkning AB har staten minoritetsposter.

Utöver de fyra börsnoterade (AssiDomän, Celsius, Celtica och Nordbanken Holding) äger staten 7,7 procent av OM Gruppen.

Ägandet i Celtica sker genom Civitas Holding/Agilia Holding.

Statliga företag efter juridisk form 1998

Bolagsform Antal Omsätt- Förändring Resultat efter finansiella Anställda

företag ning, Mkr poster, Mkr

1998 97-98 1998 1997 1998 Helägda aktiebo- 41 188 195 5 % 22 291 20 462 133 811 lag

i bolag Samtliga 61 282 422 8 % 33 737 34 214 206 136

5.3¶Viktiga händelser under 1998 och 1999

Aktivitetsnivån med förvärv, strukturgrepp och investeringar har generellt varit hög under 1998 och hittills under 1999. Den senaste större händelsen är försäljningen av SAQ Kontroll i juni 1999 till Det Norske Veritas.

I den följande redogörelsen över investeringar, förvärv samt strukturgrepp och personförändringar har urvalet begränsats till de 18 största företagen. Urvalskriterierna har varit omsättning, kapital och antalet anställda.

De tre händelser som nog upplevs som de största och viktigaste i den statliga företagssektorn under 1998 och första halvåret av 1999 är försäljningen av Pharmacia & Upjohninnehavet, svenska och norska statens avtal om samgående mellan Telia och Telenor samt bildandet av Sveaskog AB.

5.4¶Pharmacia & Upjohn

Statens resterande innehav i Pharmacia & Upjohn såldes i januari 1999 när aktien noterades till den högsta kursen någonsin. Den totala försäljningssumman uppgick till 15,4 miljarder kronor, vilket gav en realisationsvinst på cirka 10,8 miljarder kronor. Det försålda innehavet uppgick till 7 procent av bolagets aktiekapital.

5.5¶Telia och Telenor

Under våren 1999 beslöt riksdagen att godkänna samgåendet mellan Telia och norska Telenor. Det nya telekomföretaget kommer att ägas till 60 procent av svenska staten och 40 procent av norska staten. Bolaget kommer att registreras och ha sitt huvudkontor i Sverige. Ambitionen är att så snart som möjligt börsintroducera koncernen och sälja aktier så att de båda länderna innehar 33,4 procent vardera. De båda ägarna kan därefter sälja ytterligare aktier men avsikten är att tillsammans behålla minst 51 procent av aktierna i det nya bolaget.

I juni 1999 bildades Sveaskog AB som ett skogsbolag ägt till 98 procent av staten. Bolaget bildades genom att AssiDomän AB förde över cirka en tredjedel av sina skogstillgångar till ett dotterbolag som delades ut till aktieägarna vid ordinarie bolagsstämma den 14 juni 1999. I samband därmed erbjöd sig staten att byta in aktier i Sveaskog mot aktier i Assi- Domän som tillhör staten. Erbjudandet fick stor anslutning och staten äger nu 98 procent av aktierna i Sveaskog. Statens intention är att Sveaskog AB skall ägas till 100 procent av staten. Enligt ett riksdagsbeslut hösten 1998 som föregick bildandet skall Sveaskog vara en oberoende part på virkesmarknaden samt ta tillvara miljö- och naturvårdsintressen.

5.7¶Investeringar och förvärv

Flertalet av företagen har bibehållit eller ökat investeringsnivån jämfört med föregående år. Utöver investeringar i teknikutveckling har förvärv av olika slag för att stärka marknadspositioner varit en viktig del i investeringarna. Investeringsbeslut fattas av företagen själva.

Sammantaget investerade de omsättningsmässigt 18 största företagen för drygt 34 miljarder kronor (exklusive Nordbanken) under 1998 jämfört med knappt 33 miljarder kronor under 1997 (exklusive Nordbanken).

AssiDomän förvärvade till exempel samtliga aktier i det europeiska pappers- och förpackningsföretaget Esswell. AssiDomän tog också i bruk nya wellpappenheter i Polen, Tjeckien, Italien och Ryssland.

Celsius ökade sin civila flygunderhållsverksamhet genom både organisk tillväxt och företagsförvärv.

Luftfartsverket påbörjade under hösten 1998 byggnationen av den tredje rullbanan på Arlanda efter det att Koncessionsnämnden för miljöskydd gett tillstånd. Under hösten påbörjades också planeringen av kapacitetsutbyggnaden av Arlandas terminalsystem.

Luftfartsverket bildade under perioden tillsammans med Maersk Air ett nytt intressebolag för handlingverksamhet.

Posten förvärvade under perioden en aktiepost i speditionsföretaget ASG som ett led i att vara med och utforma den framtida nordiska logistikmarknaden.

SJ förvärvade ett antal företag under perioden i syfte att skapa ett brett och integrerat sortiment av transport- och logistiktjänster inom det nybildade SJ Cargo Group.

Svenska kraftnät fick under 1998 slutlig koncession för en likströmskabel till Polen.

Telia förvärvade aktiemajoriteten i försteoperatören på fast telefoni och mobil telefoni i Litauen tillsammans med finska Sonera. Telia har under perioden gjort flera satsningar inom telekomområdet i de baltiska länderna för att stärka sin position i Baltikum.

Vasakronan har förvärvat SEB:s rörelsefastigheter.

Vattenfall förvärvade sex elnätsföretag i Norden och ökade sitt aktieinnehav till 75 procent i VASA Energy i Tyskland. Under perioden har ock-

så gemensamma säljbolag bildats med dels NESA i Danmark och Göteborg Energi.

5.8¶Betydande effektiviseringar och omorganisationer

Apoteket har minskat sin personal med 450 befattningar till drygt 10 000 anställda. Staten övertog i juni 1998 samtliga aktier i Apoteket AB. Tidigare ägde företagets pensionsstiftelse en tredjedel. Staten har ålagt bolaget ett rationaliseringskrav på 400 miljoner kronor för 1998 och 1999.

AssiDomän har genomfört en mer affärs- och kundorienterad koncernorganisation.

Celsius har under perioden genomfört omfattande rationaliserings- och strukturinsatser inom försvarsområdet.

Gruvföretaget LKAB har under perioden flyttat över produktionen till den nya huvudnivån på 1045 meters djup i Kiruna. Under 1998 fattades också beslut om att effektivisera transportsystemet på Malmbanan genom köp av nya lok och vagnar.

Luftfartsverket genomförde i oktober 1998 en genomgripande förändring av det svenska luftrummet genom en ny luftrumsorganisation med betydligt rakare flygvägar.

MeritaNordbanken genomförde under 1998 samordning och integration av de ingående bankrörelserna. Verksamheten renodlades genom aktieförsäljningar och avvecklingsprogram för det finska fastighetsbeståndet.

Posten lanserade en ny tjänstestruktur med ett nytt tjänsteutbud från och med den 1 april 1999 som baseras på att Marknadsdomstolen gett klartecken för geografiskt differentierade priser.

Samhall påbörjade under perioden ett omfattande åtgärdsprogram för kostnadsbesparingar och intäktsökningar under en tvåårsperiod. Programmet syftar till att ge en resultatförbättring på 200 miljoner kronor under en tvåårsperiod.

SAS och Singapore Airlines inledde en strategisk allians och det nya förändringsprogrammet SAS 2 000+ presenterades för SAS kunder i maj 1999.

SBAB utvecklade under 1998 ett Internetkoncept för låneansökningar som redan svarar för runt 10 procent av alla inkommande låneansökningar.

SJ har infört en marknadsorienterad operativ styrning genom de nya sektorerna SJ Resor, SJ Cargo Group, SJ Färjetrafik, SJ Fastigheter och SJ Teknik

Svenska Spel har tagit ny databaserad teknik i bruk för att förbättra och effektivisera hanteringen av lotter. Systembolagets effektivitetsprojekt har fortsatt och ytterligare 160 butiker tagits med i projektet.

Telia införde under perioden också en ny affärsstruktur med de nya affärsområdena: Publik Kommunikation, Företagskommunikation och Mobil Kommunikation.

Koncernens verksamheter i Danmark, Norge och Finland samlades i ett marknadsområde för respektive land.

Vasakronan har under perioden vidtagit avsevärda investeringar och underhållsinsatser i det befintliga fastighetsbeståndet för sammanlagt 1 miljard kronor. Den sista offentliga specialfastigheten såldes och i stället förvärvades bland annat SEB:s rörelsefastigheter.

Vattenfall har bedrivit ett omfattande program för kostnadseffektivisering och kompetensväxling inom koncernen.

Vin & Sprit fattade beslut om att avveckla sin största tappningsanläggning, belägen i Falkenberg, senast 1 juli 2000. Samtidigt har kapacitetsutökningen i Åhus genomförts genom ett automatiserat höglager i Åhus hamn.

5.9¶Styrelse- och personförändringar

Nya styrelseledamöter har tillsatts i flera av de stora bolagens styrelser. Genomgående för majoriteten av de nya ledamöterna är att de kommer från det privata näringslivet.

Ett flertal VD-byten har också skett under perioden.

Jan-Åke Kark är ny VD för Telia från och med den 1 mars 1999. I Posten har Lennart Grabe tillträtt som ny VD den 15 februari och SBAB har fått en ny VD i Christer Malm från och med 18 mars 1999. Daniel Johannesson tillträdde redan den 1 februari 1998 som ny generaldirektör i SJ.

Jan Magnusson är ny generaldirektör för Svenska kraftnät sedan den 2 april 1998.

AssiDomäns koncernchef Lennart Ahlgren lämnade företaget och förste vice verkställande direktören Roger Asserståhl utsågs till tillförordnad verkställande direktör. Gunnar Palme har utsetts till ny VD och tillträdde den 1 september 1999.

I januari 1999 utsågs Stefan Carlsson till ny VD för Apoteket AB.

Anitra Steen utsågs i maj 1999 till ny VD för Systembolaget AB och tillträdde den 1 september 1999.

Gerhard Larsson avgick under 1999 som VD för Samhall.

Knappt 28 procent av styrelseledamöterna i företag med statligt ägande är kvinnor.

5.10¶Övriga viktiga händelser

Beslut fattas om att Apoteket får behålla sin ensamrätt till detaljhandel med läkemedel. Samhalls affärsverksamhet kunde för första gången på 19 år bidra till ett överskott för att täcka lönekostnaderna för anställda med arbetshandikapp.

I slutet av 1998 blev det klart att ett privat konsortium av svenska och utländska operatörer tar över pendeltågstrafiken i Stockholm från SJ från och med år 2000.

I november 1998 fattade riksdagen beslut om att kravet på timmätare vid elleverantörsbyte slopas för mindre elkunder.

Svenska Spel provade i maj 1999 för första gången några av sina befintliga spelformer på Internet.

En ny alkoholpolitisk proposition lades fram för riksdagen i juni 1999 som förväntas få effekter på Systembolagets verksamhet.

Under 1999 införs förval och nummerportabilitet i de fasta telenäten vilket kommer att ha stora implikationer på Telia eftersom kundens möjligheter att på ett enkelt sätt byta mellan operatörer ökar.

Vin & Sprit avvecklade returglassystemet under 1998. 1998 utsågs Vin & Sprit till ”Distiller of the Year” i den stora tävlingen International Wine and Spirit Competition. Vin & Sprit köpte Tjeckiens största sprittillverkare Dynybye under 1999.

Merparterna av Securum har avvecklats. Både Venantius och Agilia har under 1998 sålt så gott som samtliga tillgångar som överfördes i samband med att Securumprojektet avvecklades 1997. Det slutliga steget i utförsäljningen av fastighetsbolaget Stenvalvet genomfördes.

5.11¶Statens ägande i börsnoterade företag

Staten har stora ägarintressen i sex företag noterade på Stockholms Fondbörs. I SAS-gruppen och MeritaNordbanken är ägandet via SAS Sverige (50 procent) respektive Nordbanken Holding, vilket innebär att ägarandelen i det rörelsedrivande bolaget är väsentligt lägre. Det resterande innehavet i Pharmacia & Upjohn avyttrades i januari 1999.

Den statliga börsportföljen ökade med 3 600 miljoner kronor i värde eller med 7 procent under 1998. Med aktierna i Pharmacia & Upjohn borträknade steg portföljen med 4 673 miljoner kronor i värde fram till den 14 juni 1999, vilket motsvarar 12 procent. Affärsvärldens generalindex steg med 10 procent under 1998 och under 1998 fram till 14 juni 1999 16 procent.

Börsföretag med statligt ägande 31 dec 1998 resp 14 juni 1999

Rang efter börsvärde, företag, statens andel, statlig ägarprocent

Rang företag Statlig andel 14 juni Statens del av börsvär- Kursutveckling

1999 det

Kapital Röster 31 dec 14 juni Dec Dec98- Dec

1998 1999 97-dec 14 juni 97-14

99 juni 99

1)

Upjohn

Index (AFGX) 55 570 44 005 10 16 28

42,5 procent av Nordbanken Holding som äger 60 procent av MeritaNordbanken (50 pro-

cent av röstetalet) Efter Sveaskogsaffären är statens ägarandel 35,31 procent SAS Sverige äger 3/7 av SAS-gruppen, vari ägarandelen därmed blir 21,4 procent Rösträtten utnyttjas bara i vissa situationer Genom Agilia Holding 7 procent av aktiekapitalet sålt i januari 1999

Den statliga portföljen ökade med 3 600 miljoner kronor i värde (7 procent) under loppet av 1998. Med aktierna i Pharmacia & Upjohn borträknade steg portföljen med 4 673 miljoner kronor i värde fram till den 14 juni 1999, vilket motsvarar 12 procent.

TABELL 10 Förändring i det statliga ägandet i börsnoterade företag 1998-1999 kv2

Lista över transaktioner med namn på företag, tidpunkt, köpare/säljare, ägarandelar, belopp mm

Tidpunkt Verksamheter, Köpare Transaktionsbelopp köp/försäljning

Köp OM Gruppen AB Finansdep. 6 413 154 aktier

Jan 1999 ASG AB Posten Juni 1999

Tidpunkt Säljare Objekt Transaktionsbelopp

Försäljning Civitas/Agilia Castellum 1 242 Mkr

Juni & dec 1998

1998 Civitas/Agilia Wihlborgs (köpoptioner) 133 Mkr

1998 Civitas/Agilia Stenvalvet 515 Mkr

Jan 1999 Stattum Pharmacia & Upjohn Inc 357 662 282 aktier/

15 400 Mkr

Juni 1999 Stattum AssiDomän Avknoppning av Sveaskog och byte av AssiDomänaktier mot Sveaskog med andra aktieägare.

De som genomförts av bolagen själva redovisas i huvudsak under respektive bolag.

6¶Företagsbeskrivningar

I verksamhetsberättelsen ingår en sammanställning av verksamheten i respektive företag. Bolagen och affärsverken svarar själva för uppgifterna om verksamheten.

Företagen är uppdelade i två storlekskategorier med utgångspunkt från omsättning, kapital och antal anställda. Samtliga företag redovisar uppgifter om affärsidé, verksamhetsbeskrivning samt en ekonomisk översikt för de fem senaste åren. De större företagen (sidorna 26–84) lämnar även en omvärldsbeskrivning, en redogörelse för viktiga händelser under 1998 och 1999, en kvartalsrapport för perioden januari till mars samt en prognos för hela 1999.

Andra uppgifter kan hämtas ur respektive företags årsredovisning, till exempel om miljöaspekter, jämställdhet, ledningens förmåner och år 2000. För varje företag finns en hänvisning om var årsredovisningen kan beställas.

Företagsbeskrivningarna innehåller uppgifter om styrelsernas sammansättning. Samtliga styrelsemedlemmar med förteckning över styrelseuppdrag samt titel finns i ett personregister, se sidor 170–190.

Företagens adress, telefonnummer, fax, e-post och webbadress finns efter respektive företagsbeskrivning, samt i ett adressregister, se sidor 191-195

För varje företag anges också riktlinjer och riksdagsbeslut. De allmänna riktlinjerna för statens bolagsförvaltning finns i prop. 1995/96:141 Aktiv förvaltning av statens företagsägande och bet. 1995/96:NU26. I förteckningen ingår ej SKD-företagen eftersom företaget är under nedläggning och har inte bedrivit någon verksamhet det senaste året.

Statens Premiefond AB har uteslutits ur förteckningen. Företaget bildades under 1998 för att förvalta pensionspengar som ett alternativ för pensionssparande i det framtida pensionssystemet. Den 20 april 1999 beslöt regeringen att avveckla verksamheten efter att Statens Premiefond AB gjort en grundlig genomgång av sina ekonomiska utsikter. Genomgången visade att bolaget skulle redovisa förlust under en följd av år utan större utsikter till förbättrat ekonomiskt läge i framtiden.

Staten äger 6 413 154 aktier i OM Gruppen AB, vilket motsvarar 7,7 procent av samtliga aktier i bolaget, som en del av en överenskommelse mellan olika aktieägargrupper i samband med att OM Gruppen blev ägare till Stockholms Fondbörs. Detta innehav var värt 651 miljoner kronor vid årsskiftet 1998/99 och 667 miljoner kronor 14 juni 1999. Aktieköpen gjordes runt årsskiftet 1997/98.

Staten ägde genom Stattum AB 35 766 282 aktier i Pharmacia & Upjohn fram till mitten av januari 1999. Det motsvarande 7 procent av aktiekapitalet. Aktieförsäljningen skedde genom anbudsförfarande och priset blev 55 USD per aktie, motsvarande 429 275 kronor per aktie vid uppgörelsen. Den totala försäljningsintäkten blev därmed 15,4 miljarder kronor.

7¶Stora företag

Apoteket AB Assi Domän AB - Sveaskog AB Celsius AB Luftfartsverket* Luossavaara-Kiirunavaara AB, LKAB Nordbanken Holding AB/Merita Nordbanken Posten AB Samhall AB SAS Sverige AB Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB Statens Järnvägar, SJ* svenska kraftnät, Affärsverket* AB Svenska Spel Systembolaget AB Telia AB Vasakronan AB Vattenfall AB V&S Vin & Sprit AB *

Affärsverk

7.1¶Apoteket AB

Affärsidé

Bolaget skall tillhandahålla varor och tjänster inom läkemedelsområdet och verksamheten bedrivas så att en god läkemedelsförsörjning i Sverige främjas.

Verksamhetsbeskrivning

Apoteket AB:s uppgift är att tillgodose allmänhetens och sjukvårdens behov av läkemedel. Målet är att skapa största möjliga nytta till lägsta möjliga kostnad. Apoteket skall även svara för information, rådgivning, utbildning och andra tjänster kring läkemedel. Apotekets roll är att skapa en trygg, säker och från samhällets synpunkt effektiv distribution av läkemedel.

Bland europeiska apotekssystem behåller det svenska den lägsta andelen av varje läkemedelskrona. Knappt 19,9 procent av läkemedelskostnaden tillfaller apoteken. Ett effektivt apoteksväsen är en viktig del av förklaringen till den låga marginalen.

Apoteket skall bära sina egna investeringar och inte tära på det egna kapitalet. Företaget skall ge utdelning till ägaren och generera tillräckliga resultat för att kunna utvecklas i finansiell balans. Om företaget gör tillfällig vinst, till exempel på grund av oväntat hög försäljning, överförs den normalt till ägaren i form av utdelning. Om företaget får varaktig hög vinst skall detta leda till sänkta marginaler på läkemedel.

I Sverige finns 882 apotek, varav 93 på sjukhus. De drivs av Apoteket AB som har ensamrätt på detaljhandeln med läkemedel i Sverige – ett internationellt sett unikt system. Apoteket har därför också skyldighet att tillhandahålla alla läkemedel – både receptbelagda och receptfria – som är godkända för försäljning i Sverige.

Apoteket har inte ensamrätt på sjukhusmarknaden och inte heller på läkemedelsinformation. Vad gäller produkter för egenvård, som till exempel schampo och hudkrämer, konkurrerar Apoteket med motsvarande produkter i andra affärer.

Varje år producerar Apoteket boken Svensk läkemedelsstatistik. Den innehåller bland annat en tydlig översikt över hur läkemedelsanvändningen ser ut i landet, hur den utvecklas under en viss tidsperiod och vilka skillnader som finns mellan män och kvinnor i olika åldersgrupper.

Vartannat år ger Apoteket ut Läkemedelsboken som bland mycket annat innehåller överskådliga tablåer över läkemedelskostnaderna för olika behandlingar. Här kan läkarna snabbt få en uppfattning om vilka behandlingar som finns och vilka kostnader de för med sig.

Apotekets information till läkare och allmänhet fyller en viktig funktion eftersom den är producentobunden och helt saknar kommersiellt syfte.

Viktiga händelser 1998 och 1999

• Apoteket omsatte under 1998 23,4 miljarder kronor, en ökning med

8,3 procent jämfört med föregående år. • Försäljningen av läkemedel mot recept ökade med 14,9 procent till

16,5 miljarder kronor. • Apotekets tjänsteförsäljning, kvalificerad farmakologisk rådgivning till

läkare och sjukvårdspersonal, ökade under året. • Personalen minskades med cirka 450 personer till drygt 10 000. • Staten övertog i juni 1998 samtliga aktier i Apoteket AB. Tidigare äg-

de företagets pensionsstiftelse en tredjedel. • Augusti 1998 avgick Arne Björnberg som VD för Apoteket AB • Styrelsen utsåg i januari 1999 Stefan Carlsson till ny VD. • Utredningen ”Läkemedel i vård och handel” lades fram. • Ägaren staten ålade bolaget ett rationaliseringskrav på 400 miljoner

kronor för 1998 och 1999. • Våren 1999 fattades beslut om att Apoteket AB:s ensamrätt till detalj-

handel med läkemedel skall bestå. • Under 1998 bytte företaget namn från Apoteksbolaget till Apoteket

AB.

Prognos 1999

Försäljningen till sjukhus förväntas öka med 7 procent. Försäljningen av receptbelagda läkemedel väntas öka med 6 procent. Det finns en långsiktig trend mot allt dyrare terapier, allteftersom nya, dyrare läkemedel introduceras på marknaden och det förklarar den förväntade ökningen av för-

säljningen. Försäljningen av receptfria läkemedel och handelsvaror väntas öka med 5 procent.

Apoteket AB är ålagt att minska kostnaderna under 1999 med ytterligare 100 miljoner kronor räknat i förhållande till bokslutet 1996 i 1999 års pris- och lönenivå med korrigering för hamstringseffekten och extraordinära kostnader. Några nedskärningar planeras inte utan den handlingsplan som fastställdes 1997 ligger kvar.

Riktlinjer

Regeringen har, efter riksdagens bemyndigande, träffat avtal med Apoteket AB (publ) om bolagets verksamhet i enlighet med lagen (1996:1152) om handel med läkemedel m.m. (prop.1996/97:27, bet. 1996/97:SoU5, rskr. 1996/97:58 och prop.1998/99:1, bet. 1998/99:SoU1, rskr. 1998/99:104). Riktlinjerna för Apoteket AB:s verksamhet lades fast i samband med bolagets bildande år 1970 (prop. 1970:74, bet. 1970:2LU, rskr. 1970:234). Därefter har riktlinjerna ändrats år 1985 (prop. 1984/85:170, bet. 1984/85:SoU29, rskr. 1984/85:357) och år 1996 (prop.1996/97:27, bet. 1996/97:SoU5, rskr. 1996/97:58).

Mot bakgrund av förslagen i Läkemedelsdistributionsutredningens huvudbetänkande Läkemedel i vård och handel (SOU 1998:28) om att konkurrensutsätta detaljhandel med läkemedel har regeringen i prop. 1998/99:106 Vissa ändringar i läkemedelsförmånen m.m. redovisat som sin bedömning att det för närvarande inte är aktuellt att förändra ensamrätten för Apoteket AB att bedriva detaljhandel med läkemedel. I samband med riksdagsbehandlingen av propositionen avslog riksdagen motioner rörande avveckling av apoteksmonopolet (bet. 1998/99:SoU14, rskr. 1998/99:209).

Mkr 1998 1997 1996 1995 1994

Omsättning 23 420 21 624 23 541 20 584 18 754 Rörelseresultat

Investeringar i anläggningstillgångar 335 207 281 342 286 Utdelning 100 1 500 300 101 330 Räntabilitet på sysselsatt

Styrelse

Bergquist, Jan, ordförande Eberstein, Susanne Engström Laurent, Anna Persson, Margareta Tiusanen, Bertil Örtendahl, Claes Behazadi, Mohammed, arbetstagarrepresentant Skoglösa, Britt-Marie, arbetstagarrepresentant Johansson, Kristina, arbetstagarrepresentant, suppleant Söderhjelm, Margareta, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Carlsson, Stefan

Apoteket AB 131 88 Stockholm Tfn 08-466 10 00, fax: 08-466 15 15 webbadress: www.apoteket.se

Förvaltningsberättelsen finns på webbadressen.

7.2¶AssiDomän AB

Affärsidé

AssiDomän skall vara det bästa företaget på att tillgodose krävande kunders behov av effektiva, träfiberbaserade förpackningslösningar och förstklassiga trävaror. Koncernens långsiktiga mål är att vara Europas ledande företag inom sina produktområden med avseende på lönsamhet, produktivitet, kvalitet och kompetens.

Koncernen är Europas största börsnoterade skogsägare med 3,3 miljoner hektar produktiv skogsmark, varav 3,0 miljoner hektar brukas. Koncernen är marknadsledande inom säckpapper, tvåa i Europa inom säckar och barriärbelagda pappersprodukter, trea i Europa inom wellpapp och vätskekartong och fyra inom sågade trävaror.

AssiDomäns verksamhet är uppdelad på följande tio affärsenheter: Forestry, Wood Supply, Timber, Wood Products, Cartonboard, Containerboard, Kraft Products, förpackningspapper och förpackningar. Basen utgörs av skogsråvaran från den svenska skogen. Skogsråvaran förädlas till trävaruprodukter, starka förpackningspapper, pappersförpackningar och kartong.

AssiDomäns huvudmarknad är Europa. Drygt 82 procent av försäljningen sker utanför Sverige. Basproduktionen, det vill säga skogsrörelsen och tillverkningen av förpackningspapper, sker huvudsakligen i Sverige, samt vid pappersbruk i Italien, Frankrike, Tjeckien och Slovakien. I Italien och Frankrike tillverkas returfiberbaserade papperskvaliteter. Vidareförädling till wellpappförpackningar och säckar sker vid ett 90-tal anläggningar i sjutton olika länder.

Omvärldsbeskrivning

Asienkrisen hade under året en dämpande effekt på BNP-utvecklingen i världen. Situationen i Ryssland verkade återhållande på den ekonomiska utvecklingen i Central- och Östeuropa. Flertalet av de marknader som AssiDomän verkar inom visade under året en svag utveckling med minskad efterfrågan och pressade priser.

Viktiga händelser 1998 och 1999

För att öka AssiDomäns kostnadseffektivitet och förstärka marknadsfokus genomfördes i slutet av 1998 en organisationsförändring. Den högsta operativa nivån inom koncernen utgörs av tio affärsenheter direkt underställda verkställande ledningen, vilket innebär en nivå mindre.

Resultatutvecklingen under 1998 var otillfredsställande. För några produkter genomfördes prishöjningar i början av året men senare utsattes de flesta produkterna i varierande omfattning för prispress.

Förutom påverkan av den svaga marknadsutvecklingen har idrifttagande efter flera större ombyggnader och anläggningsinvesteringar under året lett till fortsatt höga kostnader. Etablering av nya wellpappfabriker i Polen, Tjeckien, Italien och Ryssland har medfört tillkommande kostnader.

Efter en femårig period av stora investeringar och starka expansioner har AssiDomän övergått i en konsolideringsfas. Åtgärder vidtas för att höja den låga lönsamheten. Investeringar och förvärv har lagt en god grund för en sådan höjning. Årets större enskilda investeringar har främst innefattat förstärkning av marknadspositionen för Corrugated genom förvärvet av förpackningsföretaget Esswell samt större anläggningsinveste-

ringar inom Packaging Materials. Effektiviseringsarbetet har intensifierats och en översyn av koncernstrategin pågår.

Under 1998 påbörjades FSC-certifieringen (Forest Stewardship Council) av AssiDomäns innehav av produktiv skogsmark, 3,3 miljoner hektar slutfördes.

Jordbruksverket har omprövat sitt tidigare avslag från februari 1999 och beviljat AssiDomäns ansökan om förvärvstillstånd enligt jordförvärvslagen avseende en överlåtelse av 883 000 hektar produktiv skogsmark till dotterbolaget Sveaskog AB.

Jordbruksverket har lämnat AssiDomän AB och MoDo AB tillstånd att förvärva de fastigheter som ingår i den omfattande markbytesaffären mellan bolagen. Genom affären förvärvar AssiDomän 81 000 hektar produktiv skogsmark i Norr- och Västerbotten i utbyte mot 78 000 hektar produktiv skogsmark huvudsakligen i Jämtlands och Västernorrlands län. Av de från MoDo förvärvade markerna kommer 13 200 hektar att säljas vidare till Sveaskog AB.

Kvartalsrapport

Mkr Jan-mars Jan-mars

1999 1998

Nettoomsättning 5 947 5 717 Resultat efter finansiella poster

183 456

AssiDomäns nettoomsättning första kvartalet 1999 ökade med 4 procent i förhållande till motsvarande period 1998. Resultatet efter finansiella poster minskade med 60 procent.

Prognos 1999

Konjunkturen försvagades successivt under 1998 och tillväxten dämpades, framför allt som en följd av krisen i Asien och mönstret kommer troligtvis att hålla i sig under större delen av 1999. Det finns dock tecken på att kapacitetsbegränsningar håller på att växa fram så att lagernivåerna kan reduceras, vilket i sin tur kan leda till prishöjningar under den senare delen av året. För avsalumassa finns det dock möjligheter att priserna kan höjas redan under första halvåret. På längre sikt bör effekterna av Asienkrisen ebba ut med en bättre efterfrågan under nästa år. Av störst vikt är dock att under de tre kommande åren bedöms den globala kapaciteten för tillverkning inom bolagets produktområden öka med endast en procent, vilket är under det tillväxttal som AssiDomän har haft under de senaste åren.

Domänverket ombildades 1912 till affärsverk med uppgift att förvalta statens skogs- och jordbruksmark. Dess myndighetsuppgifter övergick till andra myndigheter och sedan 1960-talet har verksamheten varit kommersiell. Genom beslut i riksdagen (prop. 1990/91:87, bet.1990/91:NU38, rskr. 318) överfördes Domänverkets verksamhet till ett statligt ägt aktiebolag, AssiDomän. Detta bolag som även inkluderar de tidigare statliga skogsbolagen, NCB och ASSI, ålades marknadsmässiga avskastningskrav. Knappt hälften av aktierna i AssiDomän såldes på förslag från regeringen (prop. 1991/92:69) under 1994 till institutioner och allmänheten. Statens andel uppgår efter Sveaskogsaffären till 35,31 procent.

Ekonomisk översikt för de fem senaste åren

Mkr 1998 1997 1996 1995 1994

Nettoomsättning 23 993 20 725 18 548 21 016 16 762 Rörelseresultat

Investeringar i anläggningstillgångar 3 854 7 469 3 912 6 022 1 453 Utdelning 651 621 622 592 385 Räntabilitet på sysselsatt

1)

Efter att Sveaskogsaffären fullföljts.

Styrelse

Magnusson, Bernt, ordförande Björnsson, Björn Carlsson, Hans Duveblad, Gunnel Helgesson, Lars-Åke Palme, Gunnar Ros, Carl Wilhelm Tegnér, Per Johansson, Roland, arbetstagarrepresentant Pettersson, Lars-Olof, arbetstagarrepresentant Eriksson, Torbjörn, arbetstagarrepresentant, suppleant Jönsson, Lennart, arbetstagarrepresentant, suppleant Utterström, Gösta, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Ahlgren, Lennart (till april 1999) Asserståhl, Roger (t.f. april-augusti 1999) Palme, Gunnar (fr.o.m. 1999-09-01)

AssiDomän AB

105 22 Stockholm Tfn 08-655 90 00, fax: 08-655 94 01 e-post: mailbox@asdo.se webbadress: www.asdo.se

All ekonomisk information finns på svenska och engelska och kan beställas från: Corporate Communications, Tfn 08-655 91 05, fax: 08-655 94 14, e-post:info@asdo.se

7.3¶Celsius AB

Affärsidé

Celsius skall genom en dominerande närvaro och ett kraftfullt agerande inom försvarsindustrin och inom teknologiskt näraliggande industri- och tjänsteområden befästa och utveckla sin ställning som en slagkraftig och finansiellt stark grupp. Verksamheten skall präglas av högteknologisk kompetens och utveckling där samlad styrka skall skapa korsbefruktning mellan koncernens militära och civila marknader i syfte att befästa Celsius position på valda marknader.

Verksamhetsbeskrivning

Celsius är ett internationellt, högteknologiskt kunskapsföretag med hemmamarknader i Norden, USA och Australien. Koncernens kärnområden är försvarsindustriell verksamhet och civilt flygunderhåll. Inom dessa områden sker utveckling, tillverkning och underhåll av avancerade system, produkter och tjänster i nära samarbete med koncernens kunder. Vidare utvecklar Celsius utifrån den omfattande kompetensbasen nya affärer med stark tillväxtpotential för såväl den militära som den civila marknaden.

Den försvarsindustriella verksamheten utgör fortsatt Celsiuskoncernens bas och svarar för 65 procent och resterande 35 procent utgörs av civil verksamhet. Celsius-koncernens industriella verksamhet bedrivs i resultatansvariga affärsenheter baserade på renodlade produktområden. Affärsenheterna medverkar aktivt i koncernens övergripande strategiska utveckling och rapporterar var för sig direkt till Celsius koncernchef.

Försvar är det enskilt största affärsområdet och svarar sammantaget för cirka 65 procent av Celsius totala verksamhet. Försvarsverksamheten består av åtta affärsenheter och omfattar produktområdena: Vapensystem, Missiler, Undervattensystem, Ammunition och lätta vapen, Lednings- och informationssystem, Sensorer och motmedel, Örlogsmarina plattformar samt militärt underhåll.

Civilt flygunderhåll är en växande del inom Celsius och svarar för ca 20 procent av omsättningen. Verksamheten är inriktad på komponent- och skrovunderhåll av regionalflygplan, underhåll av motorer, testsystem för jetmotorer samt tjänster inom vindtunnelteknik och aerodynamik. En viktig del av verksamheten utgörs också av försäljning eller leasing av motorer och komponenter.

Flygunderhållsverksamheten bedrivs framför allt i USA, Australien och Sydostasien men till viss del även i Europa med flygoperatörer världen över som kunder.

Affärsutveckling är ett affärsområde som består av tre resultatansvariga affärsenheter: Infomatik, Explosivämnen samt Materialteknik. Affärsenheterna baseras på koncernens samlade teknologiska kompetens men är till produkter och marknad artskilda. De har samtliga en betydande utvecklingspotential och svarar i nuläget för cirka 5 procent av Celsius nuvarande verksamhet.

Affärsområde Nischföretag utgörs av företag med civil inriktning vilka inte tillhör koncernens kärnområden. Verksamheten omfattar bland annat offshore, verkstadsindustri och fartygsreparationsvarv.

Viktiga händelser 1998 och 1999

Celsius rörelseresultat för 1998 på 580 Mkr (248) visar en fortsatt positiv trend och är bortsett från engångsposter på 194 Mkr (-46), till stor del effekten av genomförda rationaliserings- och strukturinsatser inom försvarsområdet samt den goda resultatutvecklingen inom civilt flygunderhåll.

Orderingången minskade med cirka 14 procent och uppgick till 9 866 Mkr (11 524). Orderstocken minskade med cirka 5 miljarder kronor under året och uppgick till cirka 14 miljarder kronor. Den under hösten 1997 fastlagda strategin med en renodling av verksamheten, ökade civila satsningar och en breddad internationell verksamhet har visat sig riktig och bidragit till den positiva resultatutvecklingen.

Försvarsverksamheten har under året präglats av den stora osäkerheten om det svenska försvarets framtida inriktning, vilket haft en negativ påverkan på såväl orderingång som resultat.

Den civila flygunderhållsverksamheten har utvecklats mycket positivt under året med en kraftigt ökad omsättning. Ökningen har skett såväl genom organisk tillväxt som genom företagsförvärv.

Inom Affärsutvecklingsområdet har betydande satsningar skett främst på den avancerade bilradarn som bedrivs i samarbete med Autoliv.

Kvartalsrapport

Mkr Jan-mars Jan-mars Helår

Rörelseresultatet exklusive engångsintäkter för helåret förväntas bli lägre än förra året. Huvuddelen av resultatet kommer liksom för 1998 att genereras mot slutet av året. Den marknadssituation som vår försvarsverksamhet befinner sig i innebär en betydande osäkerhet.

Riktlinjer

I juni 1993 börsintroducerades Celsius och såldes 75 procent av statens aktier i bolaget. Statens andel om 25 procent av kapitalet i Celsius hänförs till B-aktier och samtliga röststarka A-aktier. Staten har i regeringsbeslut förbundit sig att inte utnyttja sin röststyrka utöver vad ett innehav av motsvarande B-aktier skulle ha medfört så länge Celsius kontrolleras av svenska ägare. Riksdagen har bemyndigat regeringen att avyttra statens innehav av B-aktier (prop. 1995/96:141, bet. 1995/96:NU26, rskr. 1995/96:302). Bemyndigandet gäller inte A-aktierna.

Ekonomisk översikt för de fem senaste åren

Mkr 1998 1997 1996 1995 1994

Omsättning 14 293 11 644 11 112 10 817 10 881 Rörelseresultat

Sysselsatt kapital på balansdagen 6 998 5 368 5 116 4 997 5 444 Justerat eget kapital 3 382 2 948 2 816 2 516 2 966 Investeringar i anläggningtillgångar 275 299 353 454 400 Utdelning 95 95 - 196 182 Räntabilitet på genomsnittligt sysselsatt kapital 12 8 11 neg 18 Räntebilitet på genomsnitttligt

1) 1994 års värden innehåller realisationsvinst vid försäljning av Safe Partners med 143 miljoner kronor. Vidare har resultatet påverkats av ianspråktagen riskreserv för CelsiusTech med 217 miljoner kronor. 1995 års resultat är belastat med strukturkostnader på 607 miljoner kronor och goodwillnedskrivning med 200 miljoner kronor.

Styrelse

Nilsson, Lennart, ordförande Bruzelius, Peggy Detter, Dag Eriksson, Bertil Fallenius, Peter Holmqvist, Bjarne Josefsson, Lars G. Antoniusson, Bengt, arbetstagarrepresentant

Höök, Lars, arbetstagarrepresentant Werner, Svenerik, arbetstagarrepresentant Gren, Leif, arbetstagarrepresentant, suppleant Johansson, Ola, arbetstagarrepresentant, suppleant Trolle, Claes, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör och koncernchef

Josefsson, Lars G.

Celsius AB

Box 7214, 103 88 Stockholm Tfn 08-463 00 00, fax: 08-611 68 94 e-post: info@celsius.se webbadress: www.celsius.se

Celsius årsredovisning finns på svenska och engelska. Ligger utlagd på koncernens hemsida på Internet på båda språken. Kan beställas via nätet eller fax, tel, post.

7.4¶Luftfartsverket

Affärsidé

Luftfartsverkets övergripande mål är att bidra till en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet, samt ansvara för att på ett företagsekonomiskt effektivt sätt driva och utveckla statens flygtrafiktjänst och flygplatser och därmed sammanhängande verksamhet.

Verksamhetsbeskrivning

Luftfartsverket (LFV) skall främja utvecklingen av den civila luftfarten, ansvara för drift och utveckling av statens flygplatser för civil luftfart samt utöva tillsyn över flygsäkerheten för den civila luftfarten. Luftfartsverket driver fjorton flygplatser samt har hand om den civila trafiken på fem militära flottiljflygplatser.

LFV skall ansvara för flygtrafiktjänst i fred för civil och militär luftfart, svara för skyddet av miljön mot föroreningar från civil luftfart och ombesörja beredskapsplanläggning för civila flygtransporter.

Viktiga händelser 1998

• 1998 blev återigen ett nytt rekordår för flygtrafiken med 20,7 miljoner

passagerare. En ökning med 7 procent eller 1,4 miljoner passagerare

jämfört med 1997. Utrikesresorna ökade med 8 procent och inrikesre-

sorna med 6 procent. • I oktober 1998 infördes en ny luftrumsorganisation. Det är den mest

genomgripande förändringen av det svenska luftrummet någonsin.

Förändringen innebär rakare flygvägar, som minskar flygplanens

bränsleförbrukning. • Under hösten påbörjades byggnationen av den tredje rullbanan på

Arlanda efter det att Koncessionsnämndens för Miljöskydd beslut er-

hållits. Under hösten påbörjades också planeringen av kapacitetsut-

byggnaden av Arlandas terminalsystem. • Den kommersiella verksamheten svarade för en tredjedel av LFV:s

omsättning under 1998 (40 procent av den svenska delen av intresse-

bolaget NOVIA Holding A/S inräknas). LFV satsar på utveckling av

verksamheten bland annat genom att LFV AirportCenter AB:s inrikt-

ning ändrats till att bli ett utvecklingsbolag för kommersiell verksam-

het. • Tillsammans med Maersk Air A/S har ett nytt intressebolag för hand-

lingsverksamhet bildats, NOVIA Holding A/S, som ägs till lika delar

av LFV Holding AB och Maersk Air A/S.

Det ekonomiska resultatet för 1998 blev 606 Mkr (361). Rörelseintäkterna uppgick till 4 469 Mkr (4 316), en ökning med 4 procent vilken huvudsakligen beror på ökad volym. Rörelsekostnaderna uppgick till 3 700 Mkr (3 722), en minskning med 1 procent.

Kvartalsrapport

Flygmarknaden utvecklades fortsatt positivt under första kvartalet 1999. Både infrastrukturintäkterna och de kommersiella intäkterna ökade, främst till följd av trafikökningar.

Mkr Jan-mars 1999 Jan-mars 1998

Omsättning 1 115 1 011 Resultat efter finansiella poster 169 133

Prognos 1999

Internationella prognoser och LFV:s egna prognoser säger att flyget kommer att fortsätta att växa. Under 1999 beräknas både antalet passagerare i utrikes trafik och i inrikes trafik öka med 5 procent. För den när-

maste treårsperioden beräknas också en årlig tillväxt på 5 procent för utoch inrikestrafik.

Det ekonomiska resultatet för 1999 beräknas ligga i nivå med 1998.

Riktlinjer

Luftfartsverket bildades år 1947 efter ombildande av luftfartsfonden till en affärsverksfond och av luftfartsstyrelsen till ett affärsdrivande verk (prop. 1947:194). Det affärsdrivande verket fick benämningen Luftfartsverket. Som skäl angavs bl.a. att verksamheten skulle få bättre affärsmässiga förutsättningar och kunna drivas effektivare.

Luftfartsverket ansvarar för delfunktionen Flygtransporter inom funktionen Transporter inom den civila delen av totalförsvaret.

Ekonomisk översikt för de fem senaste åren

Mkr 1998 1997 1996 1995 1994

Omsättning 4 469 4 316 4 037 3 820 3 570 Rörelseresultat efter avskriv- 788 594 558 705 668 ningar Resultat efter finansiella poster 606 361 290 362 289 Sysselsatt kapital 7 835 7 447 7 159 7 120 6 088 Justerat eget kapital 2 403 1 943 1 684 1 526 1 265 Investeringar i anläggningstillgångar 881 763 808 706 327 Utdelning 130 12 32 65 69 Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 10,5 8,1 8,2 10,1 11,2 Räntabilitet på JEK, % 20,0 14.3 13,0 18,7 11,9 Soliditet, % 27 23 21 19 16 Antal anställda 3 450 4 068 3 979 3 892 3 713 Statens ägarandel, % 100 100 100 100 100 1) Exklusive LFV Handling

Styrelse

Adelsohn, Ulf, ordförande Annell, Elisabet Jonsson, Jan Orrenius, Jan Plogéus, Eva Skogö, Ingemar Thapper, Inger Örnfjäder, Krister Andersson, Lars, arbetstagarrepresentant Falk, Krister, arbetstagarrepresentant

Generaldirektör

Skogö, Ingemar

Luftfartsverket

601 79 Norrköping Tfn 011-19 20 00, telex: 64250 CIVAIR S e-post: luftfartsverket@lfv.se webbadress: www.lfv.se

Årsredovisningen finns på svenska och engelska och kan beställas per telefon eller på e-post enligt ovan från LFV publikationsförsäljning.

7.5¶Luossavaara-Kiirunavaara AB, LKAB

Affärsidé

LKAB skall på affärsmässiga grunder uthålligt och kostnadseffektivt marknadsföra, tillverka och leverera förädlade, kvalitetssäkrade järnmalmsprodukter från Malmfälten till utvalda kunder. Affärsidén är baserad på affärsmässighet, förädling och kvalitet samt långsiktiga kundrelationer.

Verksamhetsbeskrivning

Luossavaara-Kiirunavaara AB grundades av privata intressenter 1890 för att utvinna järnmalmsfyndigheten i bergen Luossavaara och Kiirunavaara. Svenska staten inträdde som hälftenägare 1907 i utbyte mot utökade brytningsrättigheter. År 1957 löste staten in Grängesbergsbolagets aktier och därmed blev LKAB statsägt.

Dagens LKAB är ett högteknologiskt internationellt malmförädlingsföretag. Företaget är en av världens ledande producenter av högförädlade järnmalmsprodukter och en av de största pelletsleverantörerna. Kunderna utgörs av stålverk runt om i världen.

LKAB har järnmalmsgruvor i Kiruna och Malmberget, malmförädlingsverk i Kiruna, Svappavaara och Malmberget samt utskeppningshamnar i Luleå och Narvik. Med avancerad teknik och en hög grad av fjärrstyrning bryts årligen cirka 30 miljoner ton råmalm i underjordsgruvorna. Råmalmen förädlas sedan till omkring 20 miljoner ton järnmalmsprodukter i form av pellets (sintrade centimeterstora järnmalmskulor) och fines (finkornigt järnmalmspulver). Pellets, som är den mest förädlade produkten, svarar för nära 80 procent av järnmalmsförsäljningen.

LKAB benämns ofta ”Europas hemmagruva” och cirka 80 procent av leveranserna går till europeiska stålverk. Dessutom har LKAB sedan länge en stark ställning på marknaden för DR-pellets i Mellanöstern och Sydostasien. Den största enskilda kunden är SSAB i Sverige och största enskilda kundland är Tyskland. Sett till försäljningsvärde svarar Sverige för 25 procent, övriga EU-länder för 50 procent, Asien och Afrika för 19 procent och övriga länder 6 procent.

Vidareförädlingen har lagt grunden till LKAB:s starka marknadsposition. Visionen är att bli den mest attraktiva leverantören av högförädlade järnmalmsprodukter till Europa och övriga prioriterade marknader. Det

skall nås bland annat genom: Ökad förädlingsgrad, kvalitetsledarskap, kontroll över hela transportkedjan och säkrad kompetensförsörjning.

Omvärldsbeskrivning

Järnmalmsbranschen är kapitalintensiv och konjunkturberoende. Efterfrågan styrs av stålkonjunkturen och volymförändringar får stora effekter på grund av den höga kapitalbindningen. LKAB är också starkt exponerad för valutakursförändringar eftersom prissättningen och försäljningen sker i US-dollar. Fraktkostnaden spelar också en stor roll för den totala prisbilden och LKAB har, jämfört med leverantörer från andra världsdelar, konkurrensfördelar på den närbelägna europeiska marknaden när sjöfraktraterna är höga.

Inför 1998 pekade trenden mot nya produktionsrekord för stålbranschen. Fördröjda effekter av de finansiella kriserna i Asien, Ryssland och Sydamerika medförde dock att stålkonjunkturen vek kraftigt nedåt i Europa och USA under hösten. Den minskade efterfrågan innebar att LKAB i slutet av året tvingades till produktionsbegränsningar för första gången på 15 år.

Viktiga händelser 1998 och 1999

I Kiruna har produktionen successivt flyttat över till den nya huvudnivån på 1 045 meters djup och i Malmberget inleddes produktionen av hematitmalm. Båda verksamheterna drabbades dock av produktionsstörningar som medförde minskade leveranser.

Under året beslutades att satsa på en effektivisering av transportsystemet på Malmbanan genom köp av nya lok och vagnar för totalt 1,1 miljarder kronor. Mot bakgrund av det rådande konjunkturläget har dock andra tidigare beslutade investeringar för cirka 400 miljoner kronor skjutits på framtiden, däribland planerad utbyggnad av pelletskapaciteten.

Intrimningen av den nya pilotmasugnen har pågått under året och nu finns förutsättningar för en effektivare och snabbare produktutveckling.

LKAB är en av Sveriges största elkonsumenter och tillgång till säker och billig elkraft är därför av stor strategisk betydelse. Under 1998 tecknades ett nytt avtal med Vattenfall som långsiktigt säkrar elleveranserna till ett på förhand bestämt pris.

Tertialrapport

Jan-april Jan-april Föränd-

Marknadsutsikterna för 1999 är osäkra. Generellt väntas året bli sämre än 1998 för järnmalmsproducenterna. För LKAB tyder det mesta på att det blir ett mycket tufft år. Priserna faller med i snitt nära 15 procent och för första gången sedan mitten av 1980-talet tycks marknaden bli begränsad för avsättningsmöjligheterna. Kombinationen av lägre volymer och kraftigt sänkta priser väntas ge ett väsentligt försämrat resultat.

Ekonomisk översikt för de fem senaste åren

Investeringar i anläggningstillgångar 1 358 1 212 1 629 1 162 1 283 Utdelning 231 290 428 423 294 Räntabilitet på sysselsatt

1) Föreslagen utdelning

Styrelse

Sprängare, Björn, ordförande Ameln, Carl Enger, Ole Lund, Olof Olson, Hans Christer Ros, Carl Wilhelm Tengelin, Ursula Östholm, Lars Bäckström, Håkan, arbetstagarrepresentant Larsson, Hans, arbetstagarrepresentant Wikström, Karl, arbetstagarrepresentant Kohkoinen, Thomas, arbetstagarrepresentant, suppleant Thornéus, Torsten, arbetstagarrepresentant, suppleant Åhult, Henrik, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Ameln, Carl

LKAB

Box 952, 971 28 Luleå Tfn 0920-380 00, fax: 0920-195 05 e-post: info@lkab.com webbadress: www.lkab.com

LKAB:s årsredovisning kan beställas från LKAB, Koncernstab Information. Årsredovisningen finns även på engelska.

7.6¶Nordbanken Holding AB

Statens innehav i Nordbanken Holding AB (publ) är en finansiell placering som riksdagen givit regeringen mandat att avyttra. Regeringens avsikt är att avyttra tillgången på ett sätt som maximerar statens avkastning på innehavet.

Bakgrunden till innehavet är statens åtgärder för att stärka det finansiella systemet då staten köpte in samtliga utestående aktier i Nordbanken. I enlighet med tidigare beslut tog staten det första steget i oktober 1995 i en utförsäljning av statens aktier genom att sälja 34,5 procent. I september 1996 erbjöd Nordbanken ett aktieinlösenprogram, riktat till samtliga aktieägare. Staten löste då in aktier för motsvarande 5 miljarder kronor och minskade därmed sin ägarandel till 59,5 procent. I samband med samgåendet mellan Nordbanken och Merita 1997 (se vidare nedan) såldes aktier till svenska allmänheten och svenska och utländska institutioner vilket minskade ägarandelen till 42,5 procent i Nordbanken Holding.

Nordbanken Holding AB (publ) äger, tillsammans med Merita Abp, Merita Nordbankenkoncernens moderbolag, MeritaNordbanken Abp. MeritaNordbanken förvaltas enligt avtal som en enhet. Aktieägarna i Nordbanken Holding har rätt till 60 procent av gruppens kapital och resultat. Aktieägarna i Merita Abp har rätt till 40 procent av nämnda kapital och resultat. MeritaNordbanken är ett år efter sammanslagningen av Merita och Nordbanken en sammanhållen fungerande bankkoncern.

7.7¶MeritaNordbanken

Affärsidé

MeritaNordbankens övergripande mål är att skapa värde för aktieägarna. Koncernen ser Norden och Östersjöområdet som sin hemmamarknad och erbjuder personliga finansiella lösningar som möjliggör för kunderna att förverkliga drömmar och affärsidéer. Visionen är att vara den ledande finansiella partnern i regionen och Europas ledande IT-bank. Koncernen har inbjudit ledande banker i Norden till samgående och bygger upp en regionbank i Baltikum och Polen.

Verksamhetsbeskrivning

MeritaNordbanken är en av Nordens ledande bankgrupper med ett brett utbud av finansiella produkter och tjänster. Kundbasen omfattar över 6,5 miljoner privatpersoner samt 400 000 företag och institutioner. Kunderna i Sverige och Finland erbjuds service via 800 bankkontor, cirka 1 000 svenska postkontor och genom effektiva telefonbanks- och internettjänster. Omkring en miljon kunder använder gruppens elektroniska

banktjänster. Gruppen förvaltar cirka 370 miljarder kr eller cirka 42 miljarder euro för privatkunders räkning. Utöver det nordiska kontorsnätet finns gruppen representerad i 19 länder. Gruppen har över 19 000 anställda, varav cirka 18 000 inom den egentliga bankrörelsen. MeritaNordbankens samlade börsvärde uppgick vid utgången av 1998 till 11,5 miljarder euro (109 miljarder kr).

Omvärldsbeskrivning

Norden och Östersjöområdet framstår allt mer som ett område i Europa med god tillväxtpotential. Allt fler företag definierar regionen som en samlad hemmamarknad. Som ledande nordisk eurobank och Internetbank avser MeritaNordbanken att expandera organiskt med mindre förvärv i Baltikum och Polen. Koncernen är verksam i Danmark och Norge och har inbjudit ledande danska och norska banker att delta i koncernens ”samgående för tillväxt”.

Viktiga händelser 1998 och 1999

I linje med MeritaNordbankens fastlagda strategi, som syftar till att fokusera och expandera bankverksamheten, såldes under året väsentliga delar av de större aktieinnehaven. Beslut fattades därtill om en snabbare avveckling av icke bankrelaterade fastigheter.

MeritaNordbankens rörelseresultat uppgick för 1998 till 8 145 miljoner mark (12 083 miljoner kronor), en ökning med 13 procent jämfört med pro forma resultatet för 1997. Trots stora fastighetsnedskrivningar, som redovisas efter rörelseresultatet, blev räntabiliteten 14,3 procent.

Årets resultat påverkades av ytterligare ett antal jämförelsestörande poster. Exklusive dessa poster uppgick rörelseresultatet till 6 889 miljoner mark (10 220 miljoner kronor), en förbättring med 16 procent jämfört med föregående år, justerat på motsvarande sätt. Räntabiliteten uppgick till 18,7 procent.

De bedömningar om synergivinster som gjordes i samband med att fusionsplanerna offentliggjordes bedöms kunna infrias.

Kvartalsrapport

Från och med den 1 januari 1999 rapporterar MeritaNordbankengruppen resultat- och balansräkningar i euro.

MeritaNordbankens rörelseresultat för årets tre första månader uppgick till 489 miljoner euro (4 411 Mkr). Resultatet påverkades av realisations-

1) vinst om 114 miljoner euro (1 028 Mkr) och exklusive denna post förbättrades resultatet med 23 procent jämfört med ett på motsvarande sätt korrigerat resultat för 1998. Räntabiliteten var under första kvartalet 28,6 procent (motsvarande period 1998: 32,2 procent). Korrigerat för realisationsvinst var räntabiliteten 22,4 procent (17,8).

MeritaNordbanken fortsätter att utöka sin närvaro på de växande marknaderna i området kring Östersjön.

Riktlinjer

Som ett led i statens åtgärder för att stärka det finansiella systemet köpte staten in samtliga utestående aktier i Nordbanken (1991/92: 153, bet. 1991/92:NU36, rskr. 352). I enlighet med tidigare beslut tog staten det första steget i oktober 1995 i en utförsäljning av statens aktier genom att sälja 34,5 procent.

Ekonomisk översikt för de två senaste åren Mkr 1998 FM 1998 FM 1997 Pro forma

) talet, %3 1)

Omräkningskurs 1:a kvartalet 1999:1 euro=5,94573 FM=9,0214 kr 2)

Omräkingskurs 1998: Resultatkurs (genmsnitt) 1 F = 1,4835 Skr Balanskurs (slutet av året

1 FM = 1,5957 Skr 3)

21,25 % av rösterna

Styrelse - Nordbanken Holding och MeritaNordbanken

Palmstierna, Jacob, ordförande Vainio, Vesa, vice ordförande Dalborg, Hans, verkställande direktör Andersson, Dan Andersson, Edward Brandinger, Rune Kivimäki, Mikko Magnusson, Bernt Niemelä, Juha Peltola, Timo

Verkställande direktör och koncernchef

Dalborg, Hans

MeritaNordbanken

Hamngatan 10, 105 71 Stockholm Tfn 08-614 70 00, fax 08-10 50 69 Alexandersgatan 30, Fin-00020 MERITA Tfn +358 9 1651, fax: +358 9 165 428 38

webbadress: www.meritanordbanken.com webbadress: www.nb.se webbadress: www.merita.fi

MeritaNordbankens årsredovisning, inklusive årsredovisning för Nordbanken Holding AB och Merita Abp, finns tillgänglig på svenska, finska och engelska.

7.8¶Posten AB

Affärsidé

Genom Posten skall alla kunna nå alla med meddelanden, varor och betalningar. Posten skapar också mervärden för kunderna genom att kreativt foga samman egna och andras resurser - framför allt inom områdena marknadskommunikation, elektronisk handel och logistik.

Postens tre huvudmål, Nöjda kunder, Lönsamhet och Personal som trivs har under 1998 kompletterats med ett fjärde målområde, Förnyelse. De fyra målen samverkar och är en förutsättning för att kundernas behov av service långsiktigt skall kunna tillgodoses under lönsamma former.

Verksamhetsbeskrivning

Posten AB (publ) är moderbolag i Postkoncernen. Posten AB blev i mars 1998 ett publikt bolag, i syfte att kunna finansiera sig på kapitalmarknaden.

Alla privatpersoner, företag och organisationer i Sverige, men även utländska företag med affärsrelationer till Sverige är Postens kunder. Sedan 1997 arbetar Posten i en kundorienterad organisationsstruktur, detta för att bättre kunna tillgodose kundernas behov av service och enkelhet. Ett kundsegment är en affärsenhet med ansvar för en grupp kunder indelade efter branschtillhörighet eller liknande. Kundsegmenten stöds av sex affärsområden som tillhandahåller sortiment och produktion samt utveckling av dessa. Affärsområdena är Posten Brev, Posten Logistik, Posten Utrikes, PostNet, Postgirot och Posten Försäljning. Postkoncernens resultat redovisas i affärsområdesstrukturen. Inom Postkoncernen sker betydande köp av produktions- och försäljningsresurser mellan affärsområdena. Huvudprincipen är marknadsmässiga priser i dessa relationer.

Inom övriga koncernenheter ingår Postfastigheter, som förvaltar koncernens fastigheter och Postbolagengruppen, som är en sammanhållande enhet för flera affärsstödjande enheter. Vidare ingår Posten Affärsutveckling, Kundsegmentorganisationen samt process- och koncernstaber.

Omvärldsbeskrivning

Postens tre kärnaffärer, meddelanden, betalningar och varor, möter en ökad konkurrens framför allt genom den ökade globaliseringen, nya aktörer och den elektroniska utvecklingen. Förutsättningarna förändras nu mycket snabbt främst på logistikmarknaden och inom banksektorn.

Postens strategi är att växa på logistikmarknaden. Denna blir allt mer internationell och kommer att fortsätta utvecklas i snabb takt mot färre och större aktörer som verkar i flera länder. För att kunna erbjuda kompletta lösningar till kunderna skapas allianser och bolag köps upp. Posten skall delta i denna utveckling och satsar därför på att bli ett ledande nordiskt logistikföretag.

Genom det förvärv av aktier i ASG som under våren 1999 genomförts inleder Posten aktiviteter i syfte att spela en aktiv roll i den framtida utformningen av den nordiska logistikmarknaden.

Viktiga händelser 1998 och 1999

Under 1998 har strukturåtgärder genomförts inom de flesta affärsområdena motsvarande 425 miljoner kronor. Dessa strukturåtgärder har i stor utsträckning varit personalrelaterade, i form av avgångsvederlag, starta eget bidrag och förtida pension. Strukturåtgärderna är en följd av de fortsatta rationaliseringarna inom koncernen.

I sitt beslut i november 1998 slog Marknadsdomstolen fast att Posten har kostnadsskillnader som motiverar lägre priser för stora sändningar till de 19 största orterna jämfört med övriga landet. Domstolen konstaterade att Postens kalkyler som ligger till grund för de geografiskt differentierade priserna är korrekta. I och med beslutet har Posten fått möjlighet att erbjuda en tjänstestruktur som bättre än tidigare motsvarar kundernas behov. Det nya tjänsteutbudet började gälla den 1 april 1999.

Under 1998 har Posten AB haft, utöver ordinarie bolagsstämma, två extra bolagsstämmor, bland annat för att besluta om förändringar i styrelsens sammansättning.

VD och koncernchef Ulf Dahlsten sade i augusti 1998 upp sig med en uppsägningstid om maximalt ett år. Den 15 februari 1999 tillträdde Lennart Grabe som ny VD och koncernchef.

Kvartalsrapport

Postkoncernens totala rörelseintäkter uppgick till 6 008 (6 372) miljoner kronor. Exklusive realisationsvinster om 436 miljoner kronor ökade rörel-

seintäkterna med 1,2 procent jämfört med motsvarade period föregående år.

Den kundupplevda kvaliteten på Postens tjänster som den mäts i Nöjd Kund Index har förbättrats och uppgick under första kvartalet 1999 till 59 (58).

Riktlinjer

Grundbeslut: Förändrad verksamhet för Postverket (prop. 1993/94:38, bet.1993/1994:TU9, bet. 1993/94:TU1, rskr.1993/94:119). Kompletterad med Postens finansiella tjänster (prop. 1995/96:3, bet. 1995/96:NU3, rskr. 1995/96:41).

Ekonomisk översikt för de fem senaste åren

Investeringar i anläggningstillgångar 971 1 186 1 707 1 683 978 Utdelning 0 0 0 0 0 Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 14,7 11,1 7,9 11,1 15,6 Räntabilitet på JEK, % 16,9 21,0 12,6 20,7 46,0 Soliditet, % 7 6 5 5 5 Antal anställda 42 108 42 903 45 137 46 048 46 937 Statens ägardel, % 100

Styrelse

Bernhardsson, Göte, ordförande Detter, Dag Grabe, Lennart Olsson, Lars-Bertil Ragsten Pettersson, Christina Sandberg, Peter Spång, Ulf Strömberg, Karin Tuvegran, Ingela Töyrä Axelsson, Gunnel, personalrepresentant, ST-Post Kihlberg, Åke, personalrepresentant, SEKO-Posten Nyström, Björn, personalrepresentant, SACO-Posten

Verkställande direktör

Grabe, Lennart

Posten AB

105 00 Stockholm Tfn 08-781 10 00 e-post: kundtjanst@posten.se webbadress: www.posten.se (där man även kan beställa årsredovisningen på svenska och engelska).

7.9¶Samhall AB

Affärsidé

Samhalls uppgift är att skapa meningsfullt och utvecklande arbete för personer med arbetshandikapp där behoven finns. För detta bedriver Samhall industriell och kommersiell verksamhet. Resultaten mäts mot fyra mål: • antalet anställda mätt i volymen arbetade timmar • andel rekrytering från prioriterade grupper (personer med intellektuella

funktionshinder, personer med flera handikapp och psykiskt sjuka) • andelen anställda som övergår till en anställning hos andra arbetsgiva-

re, så kallade övergångar • ekonomiskt resultat

Verksamheten finansieras genom egna försäljningsintäkter och merkostnadsersättning från staten för de merkostnader Samhall har jämfört med andra företag.

Verksamhetsbeskrivning

Samhall är en statligt ägd koncern som bildades 1980 efter beslut av riksdagen. Bildandet av Samhall - dåvarande Samhällsföretag - innebar att landets alla verkstäder för skyddat arbete, kontorsarbetscentraler och industriella beredskapsarbeten, fick en gemensam huvudman. Samhall är ett arbetsmarknadspolitiskt medel för att underlätta att personer med funktionshinder får arbete och lön för detta.

Samhall har totalt cirka 800 arbetsplatser över hela landet. Moderbolaget Samhall AB ansvarar gentemot ägaren staten för verksamheten. Samhall arbetar i en matrisorganisation med både en geografisk och en affärsmässig indelning. Koncernen omfattar totalt 23 dotterbolag och nio affärsområden, de senare fördelade på affärsgrupperna Industri och Tjänster. Samhall erbjuder dessutom som ett komplement till kärnverksamheten genom dotterbolaget Samhall Resurs AB arbetslivsinriktad rehabilitering och personalutveckling till externa kunder.

Samhall hade vid 1998 års utgång 29 592 anställda, varav 26 878 personer eller 91 procent med arbetshandikapp. Av de anställda arbetade 40 procent inom tjänster och 60 procent inom industriverksamheten. Den totala faktureringen 1998 uppgick till 4 974 miljoner kronor, en ökning

med 10 procent jämfört med 1997. Av faktureringen utgjorde exporten 21 procent, det vill säga en dryg miljard kronor.

Samtliga fastställda fyra mål infriades 1998. Arbetstimmarna uppgick till 31,8 miljoner vilket i stort motsvarar vad riksdagen beställt (31,9). Av de som rekryterades kom 44 procent från prioriterade handikappgrupper, att jämföra med målet om minst 40 procent. 1 074 anställda eller 4,1 procent gick över till andra arbetsgivare. Målet är minst 3 procent. 1997 års förlust om 288 miljoner kronor vände under 1998 till ett positivt resultat efter finansnetto på 55 miljoner kronor. Resultatet är främst en effekt av det åtgärdsprogram som beslutades under 1997 och som genomfördes under 1997 och 1998. Åtgärdsprogrammet genomfördes till följd av statens sänkta merkostnadsersättning.

Omvärldsbeskrivning

Samhall har fastställt sina strategier in på 2000-talet i strategirapporten ”Samhall mot År 2005”.

Några väsentliga strategiska vägval för Samhall är: • Verksamhetsidén och kvaliteten i arbetet skall i första hand värnas • Hälften av jobben skall finnas inom tjänstesektorn och hälften inom

industrin in på 2000-talet. Fler anställda skall arbeta integrerat med det

övriga arbetslivet • Målet att 3-6 procent av de anställda varje år skall börja arbeta på den

övriga arbetsmarknaden kvarstår • Samhalls kompletterande roll att sälja tjänster inom arbetslivsinriktad

rehabilitering och personalutveckling skall växa och utvecklas • Den statliga ersättningen skall minska och en bit in på 2000-talet utgö-

ra 85-90 procent av lönekostnaden för anställda med arbetshandikapp • Samhall affärsvolym skall växa inom både industri- och tjänstesektorn

men koncentreras och produktion med låg framtidspotential skall av-

vecklas • Helhetslösningar för kunder och strategiska partnerskap med andra

företag skall eftersträvas • Outsourcingtrenden utnyttjas genom att fler jobb skapas i entreprena-

der och genom bemanningsuppdrag.

Viktiga händelser 1998 och 1999

1998 nåddes den hittills största resultatförbättringen då koncernen vände en förlust på 288 miljoner kronor till en vinst på 55 miljoner kronor. Samtidigt kunde affärsverksamheten för första gången under koncernens nitton år bidra till ett överskott för att täcka lönekostnaderna för anställda med arbetshandikapp.

Förutom resultaträkningen och det genomförda åtgärdsprogrammet under 1998 kan noteras satsningen på kvalitetsarbetet. ISO-certifiering av personalutvecklingsprocessen inleddes under året. 8000 eller 32 procent av de anställda arbetade vid årets slut på arbetsplatser som var certifiera-

de. Alla arbetsplatser skall under 1999 ha certifierat personalutvecklingsprocessen liksom all varu- och tjänsteproduktion enligt ISO 9000. Miljöcertifiering (ISO 14 000) har inletts under 1997 och 1998 och fortsätter under 1999. Under 1998 antogs en ny strategi för koncernens långsiktiga profilering. Kärnbudskapet är ”Möjligheternas företag” som vill visa på möjligheterna att koppla ihop mänskliga värden med kommersiell framgång, ett budskap som skall föras ut till anställda, kunder och i samhället. En ny personalenkät genomfördes under 1998 bland 6 000 anställda. Enkäten visar bland annat att tre av fyra anställda trivs på arbetet.

Ett nytt åtgärdsprogram har antagits som genomförs under 1999 och år 2000 mot bakgrund av riksdagens skärpta ekonomiska krav för 1999. Programmet omfattar både intäktsskapande åtgärder och kostnadsbesparingar. Det skall ge en resultatförbättring, utöver den redan inplanerade om 250 miljoner kronor, på ytterligare cirka 200 miljoner kronor under en tvåårsperiod.

Kvartalsrapport Jan-mars Jan-mars

Faktureringen ökade med 3 procent jämfört med motsvarande period föregående år.

Resultatet efter finansnetto blev -30 miljoner kronor sämre än föregående år. Det är huvudsakligen en konsekvens av minskad merkostnadsersättning från staten med 29 miljoner kronor.

Prognos 1999

Prognosen utgår från volym arbetstillfällen för personer med arbetshandikapp, 26 800, motsvarande 31,9 miljoner arbetstimmar. Faktureringen bedöms kunna öka med 4 procent jämfört med 1998 och förädlingsvärdet med cirka 5 procent. Ökningen bedöms dock vara optimistisk med hänsyn till den osäkra konjunkturutvecklingen. Merkostnadsersättningen från staten minskar med drygt 4 procent eller cirka 200 miljoner kronor.

Riktlinjer

Efter förslag i propositionen (1991/92:91) om ombildning av Samhall till aktiebolag, m.m. beslutade riksdagen (bet. 1991/92:AU16, rskr. 1991/92:249) att den verksamhet som bedrevs av den centrala Stiftelsen Samhall och de regionala stiftelserna för skyddat arbete fr o m. den 1 juli 1992 skulle bedrivas i aktiebolagsform. En koncern med ett moderbolag samt dotterbolag skulle bildas. Samtliga aktier i moderbolaget skulle ägas

av den svenska staten. Moderbolaget skulle äga samtliga aktier i dotterbolagen. Ett väsentligt skäl till omvandlingen angavs vara att företagsgruppen därigenom skulle få bättre affärsmässiga förutsättningar för sin verksamhet och att verksamheten kunde bli effektivare. Vidare angavs att aktiebolagsformen innebär en ansvars- och befogenhetsfördelning som är klar, känd och beprövad av samarbetspartners och konkurrenter, nationellt och internationellt.

Uppgiften för Samhall AB är att anordna, leda och samordna verksamhet, som bedrivs inom koncernen för att ge utvecklande och meningsfullt arbete åt arbetshandikappade där behoven finns. Koncernen skall uppfylla vissa resultatkrav i fråga om sysselsättningsvolym, effektivitetsförbättringar, rekrytering av vissa grupper arbetshandikappade samt ifråga om andel anställda som under året lämnar Samhall för arbete på den reguljära arbetsmarknaden.

Ekonomisk översikt för de fem senaste åren

Mkr 1998 1997 1996 1995 1994

Omsättning 9 538 8 992 9 144 9 142 8 843 Rörelseresultat efter avskriv-

Investeringar i anläggningstillgångar 213 208 260 281 213 Utdelning 0 0 0 0 Räntabilitet på sysselsatt

Styrelse

Tidlund, Håkan, ordförande Carlsson, Barbro Curman, Maria Ennerfelt, Göran Svensson, Hans Karlsson, Boel Lundin, Ulf Frideborger, Bengt, arbetstagarrepresentant Josefsson, Sören, arbetstagarrepresentant Litzell, Per-Olof, arbetstagarrepresentant Swedenborg, Birgitta, suppleant Wahlström, Victor, suppleant Forsberg, Berth, arbetstagarrepresentant, suppleant Gardelin, Olle, arbetstagarrepresentant, suppleant Leppäniemi, Sven Olof, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör och koncernchef

Sevebrant, Göran (tf)

Samhall AB

Box 44, 146 21 Tullinge Tfn 08-607 02 00, fax: 08-607 02 99 e-post: samhall.info@samhall.se webbadress: www.samhall.se

Samhalls årsredovisning kan beställas hos Samhalls informationsenhet telefon 08-607 02 06 eller på vår e-post/ webbadress. Den finns även tillgänglig på engelska.

7.10¶SAS Sverige AB

Affärsidé

Affärsidén i SAS Sverige AB är att bedriva ett aktivt ägande i SAS Konsortiet. Det övergripande målet är att långsiktigt utveckla SAS genom aktivt styrelsearbete.

Verksamhetsbeskrivning

Genom konsortialavtal med SAS Danmark A/S och SAS Norge ASA driver SAS Sverige AB flygtrafikrörelse i konsortierna Scandinavian Airlines System (SAS) och SAS Commuter. SAS driver verksamheter med anknytning till flygrörelsen i dotter- och intresseföretag. Dessa företag bildar SAS Gruppen, vilken ägs till 21,4 procent av svenska staten.

SAS Sverige AB:s huvudsakliga verksamhet är att äga och förvalta andelarna (3/7) i SAS konsortiet samt bedriva viss egen finansförvaltning.

Omvärldsbeskrivning

Den finansiella krisen i Asien, Ryssland och senare också Sydamerika skapade oro och osäkerhet i industri och näringsliv världen över. Flygindustrin är konjunkturkänslig och SAS har under 1998, i likhet med hela den internationella flygbranschen, upplevt ett turbulent år. Det kan konstateras att det skedde ett trendbrott med en svagare efterfrågan på affärsresor under hösten 1998. Detta har fortsatt in i 1999.

År 1998 har präglats av ett konkurrensmässigt hårdnande klimat med aggressiva prisutspel samt lågprissatsningar med ny konkurrens på Skandinavien från europeiska operatörer.

SAS trafik för helåret 1998 utvecklades relativt sett svagt. Passagerartrafiken ökade 2,7 procent jämfört med föregående år. Utvecklingen under första kvartalet var stark, medan utvecklingen under resten av året dämpades av arbetsmarknadskonflikter, konsekvensen av omläggning av luftleder i Skandinavien, flytten från Fornebu till Gardermoen, Oslo, samt i viss mån leveransförsening av nya flygplan.

• Gardemoen öppnade för reguljär trafik i oktober 1998. Detta var en

milstolpe både för norsk luftfart och SAS’ verksamhet i Norge • SAS sålde i februari 1999, 30 procent av sin andel i datanätsföretaget

Equant N.V. • SAS International Hotels sålde hotellfastigheten i Amsterdam under

våren • SAS och Singapore Airlines inleder en strategisk allians • Förändringsprogrammet SAS 2000+ presenterades för SAS kunder i

maj 1999

Kvartalsrapport

Mkr Jan-mars Jan-mars

1999 1998

Resultat efter finansiella poster 10 266

Prognos 1999

Det är stor osäkerhet om förutsättningarna för trafik- och intäktsutvecklingen under 1999.

Kostnadsutvecklingen under första kvartalet var otillfredsställande, men på helårsbasis för 1999 förväntas en utveckling där enhetskostnaden inte blir högre än den var 1998.

Bedömningen av resultatet för 1999 är att resultatet före skatt för 1999 blir betydligt svagare än föregående år. I denna bedömning har hänsyn nu tagits till ändringen i planenliga avskrivningar på flygplan från den 1 januari 1999.

Riktlinjer

SAS-samarbetet etablerades i slutet av år 1950 genom retroaktiv tillämpning av ett konsortialavtal som slöts i början av år 1951 mellan de dåvarande nationella moderbolagen i konsortiet. Konsortialavtalet godkändes av de tre ländernas regeringar och följdes i slutet av år 1951 av ett avtal mellan de tre ländernas regeringar rörande samarbete på luftfartens område. Detta avtal gäller så länge samarbetet i SAS upprätthålls. Vidare utfärdades under år 1951 parallella koncessioner för moderbolagens flygtrafik. Tillsammans utgör dessa beslut grundvalen för det skandinaviska luftfartssamarbetet. Nu gällande svenska koncession beslutades av regeringen år 1988 efter hörande av riksdagen. Regeringsavtalet förlängdes senast genom regeringsbeslut 1989. Riksdagen godkände den 16 maj 1997 en föreslagen förlängning av SAS-samarbetet till den 30 september 2020 (prop. 1996/97:126, bet.1996/97:TU9, rskr. 1996/97:232).

Ekonomisk översikt för de fem senaste åren

Mkr 1998 1997 1996 1995 1994

Omsättning 1 1 30 114 124 Rörelseresultat efter avskrivning -6 -7 1 5 29 Resultat efter

1)

Räntabilitet på sysselsatt

1) Inklusive resultatandelar i SAS Gruppen 2) Inklusive engångsutdelning 1 713 Mkr.

Styrelse

Berggren, Bo, ordförande Jansson, Urban, vice ordförande Belfrage, Erik Linander, Nina

Verkställande direktör

Stenberg, Jan

SAS Sverige AB

195 87 Stockholm Tfn 08-797 12 93 webbadress: www.sas.se

Alla rapporter finns på engelska, danska, norska, svenska och kan rekvireras från SAS tfn 08-797 00 00, fax: 08-797 15 15. De finns tillgängliga på Internet:

7.11¶Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB

Affärsidé

SBAB:s affärsidé är att på ett enkelt och prisvärt sätt finansiera boendet. SBAB skall genom effektiv verksamhet bidra till konkurrens och mångfald. SBAB är det tredje största bolåneföretaget i Sverige och är den enda bankoberoende och specialiserade långivaren på bostadskreditmarknaden.

Verksamhetsbeskrivning

Utlåningen sker sedan den 1 januari 1995 genom två helägda dotterbolag, medan moderbolaget ansvarar för all upplåning i koncernen. All verksamhet sker i en gemensam organisation och under kontroll av moderbo-

lagets styrelse och ledning. Verksamheten skall präglas av låg risk, god lönsamhet och kostnadseffektivitet samt genomsyras av höga etiska krav.

Vinsten för 1998 var 496 miljoner kronor och motsvarar en räntabilitet på eget kapital efter skatt på 11,4 procent, vilket överstiger det avkastningskrav (räntan på femåriga statsobligationer plus fem procentenheter efter skatt) som ägaren ställt upp.

SBAB:s nyutlåning på företagsmarknaden uppgick under 1998 till brutto 15 560 miljoner kronor. Efter lösen och amorteringar blev nettoökningen 3 780 miljoner kronor. Utlåningen till företagsmarknad var 120 916 miljoner kronor vid årsskiftet 1998/99 och till privatmarknad 23 744 miljoner kronor. Nyutlåningen på privatmarknad var under 1998 brutto 7 163 miljoner kronor och netto, efter amorteringar och lösen, 4 534 miljoner kronor. Utlåningen till företagsmarknad sker genom fem regionkontor i Malmö,

Göteborg, Linköping, Stockholm och Umeå. All utlåning till privatmarknad sker genom ett integrerat telefon- och Internetkoncept i Karlstad.

Ett viktigt inslag i SBAB:s strategier är allianser och samarbeten. Utgångspunkten är att SBAB skall vara en specialiserad och från de stora bankerna oberoende långivare. Vidgad kundbas och ett ökat produktutbud är en viktig del i SBAB:s samarbetskoncept samtidigt som samarbetspartners är viktiga distributionskanaler för SBAB:s lån. SBAB samarbetar med Länsförsäkringar Wasa Bank, Provinsbankerna/Den Danske Bank, Sparbankerna Finn och Gripen, regionala fastighetsägareföreningar och fristående fastighetsmäklare.

Viktiga händelser 1998 och 1999

SBAB har under 1998 utvecklat ett omfattande Internetkoncept, vilket vid årsskiftet 98/99 svarade för cirka 8 procent av inkommande låneansökningar. Denna andel har fortsatt öka kraftigt under 1999.

Resultatet för 1998 har inte belastats med några kreditförluster. SBAB:s problemkrediter har minskat väsentligt och har stabiliserats på nivån 0,6 procent av lånestocken.

Koncentrationen på bostadskreditmarknaden har ökat. Fem aktörer, de fyra stora bankerna och deras bolåneföretag samt SBAB svarar för mer än 95 procent av bostadskreditgivningen. SBAB:s marknadsandel uppgår till cirka 14 procent av den totala bolånemarknaden. På företagsmarknad (flerbostadshus) är SBAB:s andel cirka 23 procent, medan den på privatmarknad (villor/bostadsrätter) uppgår till knappt 5 procent.

Kvartalsrapport

Efterfrågan på bostadskrediter är fortsatt dämpad. SBAB:s målmedvetna satsning på privatmarknad är fortsatt framgångsrik. SBAB:s andel av marknaden för villakrediter ökar medan utlåningen till kommunala bostadsföretag minskat sedan motsvarande period föregående år.

Problemkrediterna efter reserveringar fortsätter att minska och uppgick per 31 mars till 662 miljoner kronor.

Rörelseresultatet för första kvartalet 1999 uppgick till 97 miljoner kronor. Resultatet under motsvarande period 1998 var 133 miljoner kronor. Resultatförsämringen beror till övervägande del på ett lägre räntenetto. SBAB:s totala utlåning var vid utgången av första kvartalet 139 107 miljoner kronor (136 137 miljoner kronor). Resultatet för 1999 förväntas bli lägre än för 1998.

SBAB:s kapitaltäckningsgrad var 10,5 procent vid utgången av mars 1999.

En fortsatt utveckling av IT med automatiserade system är av central betydelse för kostnadseffektivitet, tillgänglighet och service. Under 1998 har stora resurser satsats på denna utveckling. Utvecklingen mot en allt mer IT-stödd verksamhet kommer att fortsätta under 1999 och kommande år.

Vid bolagsstämman den 18 mars efterträddes Sune Jussil av Christer Malm som verkställande direktör i SBAB.

Riktlinjer

T.o.m. budgetåret 1984/85 finansierades statliga bostadslån över statsbudgeten. Fr. o. m. den 1 juli 1985 övertogs denna uppgift av SBAB. Bolaget finansierade lån som beslutades av bostadsstyrelsen och länsbostadsnämnderna. I samband med bolagets ombildande (Prop. 1993/94:228) befästes bolagets nuvarande roll att med utgångspunkt i sedvanlig företagsekonomisk målsättning bidra till mångfalden och konkurrensen på marknaden.

Mkr 1998 1997 1996 1995 1994

Utlåning 144 660 136 346 135 175 136 925 138 175

Investeringar i anläggningstillgångar 23 19 16 22 12 Utdelning 96 150 470 777 500 Räntabilitet på sysselsatt

Styrelse

Eliasson, Ingemar, ordförande Rung, Sören, vice ordförande Granström, Per Erik Ragsten Pettersson, Christina Kotajoki, Juha Klangby, Lars-Erik Lindstam, Leif Marking, Bo Wiklund, Karin

Verkställande direktör

Malm, Christer

SBAB

Box 7543, 103 93 Stockholm Tfn 08-614 43 00, fax: 08-611 46 00 e-post: headoffice@sbab.se webbadress: www.sbab.se

SBAB:s årsredovisning kan beställas på telefon 08-614 43 00 eller på vår webbadress: www.sbab.se. Årsredovisningen finns tillgänglig på engelska.

7.12¶SJ, Statens Järnvägar

Affärsidé

Med järnvägstrafiken som kärnaffär skall SJ-koncernen utveckla, producera och sälja: • resor åt människor som reser till och från arbetet, i tjänsten och på fri-

tiden • effektiva logistik- och transportlösningar åt företag så att de kan öka

sin attraktionskraft.

Verksamhetsbeskrivning

SJ-koncernen (SJ) består av moderföretaget affärsverket SJ och dess dotterbolag. SJ verkar som andra företag i branschen på kommersiella villkor inom ramen för trafikpolitiken och har inga myndighetsfunktioner. SJ skall driva en effektiv järnvägstrafik på affärsmässiga villkor och utvecklas som ett effektivt och konkurrenskraftigt transportföretag med järnvägstrafiken som grund.

Koncernen är operativt organiserad i fem marknadsorienterade sektorer samt därutöver supportenheter och koncernfunktioner. 18 procent av omsättningen 1998 kom från verksamhet som bedrivs med ensamrätt fjärrtrafik med persontåg. All övrig verksamhet bedrivs i konkurrens. Externa kunder blir allt viktigare också för de sektorer och enheter, som ur-

sprungligen hade en internstödjande roll. I takt med den europeiska avregleringen kommer SJ i ökad utsträckning att konkurrera på intressanta marknader och tjänsteområden internationellt.

SJ:s vision är nöjda kunder och stolta medarbetare i ett livskraftigt företag.

Omvärldsbeskrivning

Omvärldsförutsättningarna för järnvägen och SJ kan generellt sägas vara gynnsamma framöver. Det gäller inte minst på lite sikt och i det större europeiska sammanhanget. Tåget är enligt olika bedömningar det transportmedel som har störst utvecklingspotential såväl när det gäller ökad hastighet som komfort och service. Tåget är också det i särklass mest miljöanpassade transportmedlet och kan göras ännu mer energieffektivt. Miljöargumentet väger allt tyngre när såväl företag som privatkunder väljer transportmedel. De kommande åren innebär flera positiva yttre förutsättningar för att driva ett framgångsrikt SJ.

1998 års nya transportpolitiska beslut innebar bland annat att även det kapillära bannätet (spår till industrier, terminaler, och så vidare) överfördes till Banverket och att ett nytt banavgiftssystem, baserat på samhällsekonomiska marginalkostnader, infördes från och med årsskiftet 1998/99. Det nya systemet sänker SJ:s kostnader för att nyttja infrastrukturen med 700 miljoner kronor till 250 miljoner kronor, 1999. SJ har också fått rätt att agera på vissa internationella marknader.

Viktiga händelser 1998 och 1999

Daniel Johannesson tillträdde den 1 februari 1998 som ny generaldirektör. SJ:s företagsledning på totalt nio personer förnyades under året med sex personer. SJ införde en marknadsorienterad operativ styrning genom att affärsverkets divisioner, dotter- och intressebolag organiserades i sektorerna SJ Resor, SJ Cargo Group, SJ Färjetrafik, SJ Fastigheter och SJ Teknik. SJ Resor agerade framgångsrikt i den hårda konkurrensen och förbättrade sitt rörelseresultat med 205 miljoner kronor. I slutet av året förlorade SJ pendeltågstrafiken i Stockholm från och med år 2000 till ett konsortium av utländska och svenska operatörer. Ett antal företag förvärvades under året i syfte att skapa ett brett och integrerat sortiment av transport- och logistiktjänster inom det nybildade SJ Cargo Group. Den nya miljömärkta transportlösningen GreenCargo lanserades framgångsrikt.

Prognos 1999

Lägre banavgifter, ökade resandevolymer samt fortsatt rationalisering av verksamheten beräknas medföra en betydande resultatförbättring under 1999. Samtidigt slår den försämrade konjunkturen hårt mot transportvo-

lymerna inom SJ Cargo Group. Sammantaget förväntas dock resultatet för 1999 bli positivt.

Riktlinjer

1988 års trafikpolitiska beslut (prop. 1987/88:50) innebar att det dåvarande SJ delades upp i ett trafikföretag (SJ) och en ny myndighet med ansvar för infrastrukturen, Banverket. Genom bildandet av Banverket frigjordes SJ från ansvaret och finansieringen av stom- och länsjärnvägarna och banavgifter infördes för utnyttjandet av spåren. Vidare inrättades i Banverket en självständig Järnvägsinspektion, med ett säkerhetsansvar för spårtrafiken vad gäller bl.a. tillsyn och godkännande.

År 1995 beslutade riksdagen bl.a. att öppna stom- och länsjärnvägarna för viss konkurrens vad gäller godstrafik samt att ansvaret för banfördelning och trafikledning skulle övergå från SJ till en självständig enhet inom Banverket, Tågtrafikledningen (prop. 1995/96:92).

Vidare beslutade riksdagen hösten 1996 att Banverket skall ha ett s.k. sektorsansvar för järnvägstrafiken. Det innebär att Banverket som statens företrädare på central nivå har ett samlat ansvar för hela järnvägstransportsystemets effektivitet, tillgänglighet, framkomlighet, trafiksäkerhet och miljöpåverkan samt för frågor inom järnvägsområdet som rör fordon, kollektivtrafik och handikappanpassning. Banverket ansvarar för delfunktionen Banhållning inom funktionen Transporter inom den civila delen av totalförsvaret (prop. 1997/98:56, bet. 1997/98:TU10, rskr. 1997/98:226).

Ekonomisk översikt för de fem senaste åren

1) 2) 3)

Mkr 1998 1997 1996 1995 1994

Omsättning 14 798 13 862 13 534 14 357 16 331 Rörelseresultat efter avskriv-

Investeringar i anläggningstillgångar 1 128 1 161 1 685 2 398 2 212 Utdelning 0 0 0 0 0 Räntabilitet på sysselsatt

1) Efter justering för ändrade redovisningsprinciper 2) Proforma exklusive Swebus 3) Proforma exklusive ASG

Styrelse

Holmqvist, Karl-Gunnar, ordförande

Sprängare, Björn, vice ordförande

Ahlqvist, Johnny

Bonde, Ingrid Borgcrantz, Anders Halvarsson, Eva Johannesson, Daniel Pettersson, Åke Tivéus, Meg Ersson, Örjan, personalrepresentant Kristensson, Roger, personalrepresentant Saxvold, Bror, personalrepresentant

Generaldirektör och koncernchef

Johannesson, Daniel

SJ

Centralstationshuset, 105 50 Stockholm Tfn 08-762 20 00, fax: 08-411 12 16 e-post: sjinfo@stab.sj.se webbadress: www.sj.se

SJ:s års- och miljöredovisning kan beställas från SJ Centrallager, Gävle Tfn 026 - 14 40 32, på fax: 026-10 77 39 eller på webbadress: www.sj.se. Årsredovisningen finns tillgänglig på engelska.

7.13¶Svenska kraftnät (Affärsverket)

Affärsidé

Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät) skall på ett affärsmässigt sätt förvalta, driva och utveckla ett kostnadseffektivt, driftsäkert och miljöanpassat kraftöverföringssystem, sälja överföringskapacitet samt i övrigt bedriva verksamheter som är anknutna till kraftöverföringssystemet. Svenska kraftnät skall vidare främja en öppen svensk och nordisk elmarknad med konkurrens.

Verksamhetsbeskrivning

Svenska kraftnät ansvarar för det svenska stamnätet som omfattar de högsta spänningssystemen, 400 kiloVolt respektive 220 kiloVolt, i landet, samt för huvuddelen av nätförbindelserna med de nordiska grannländerna.

I januari 1995 lagfästes verkets så kallade systemansvar på elområdet. Enkelt uttryckt omfattar det ett övergripande ansvar för balansen i det svenska kraftsystemet. Från och med 1997 ansvarar Svenska kraftnät även för elberedskapen i landet.

Verksamheten - förutom elberedskapen - finansieras genom de avgifter kraftproducenter, industrier och andra förbrukare betalar för att transportera energi via stamnätet. Elberedskapen finansieras delvis via statsanslag och delvis via elberedskapsavgiften.

Verkets ställning som neutral, statligt ägd systemansvarig skapar förutsättningar för att tillgängligheten till stamnätet sker under konkurrensneutrala former och medför effektiv konkurrens i handeln med el.

Viktiga händelser 1998 och 1999

Jan Magnusson utsågs till ny generaldirektör för Svenska kraftnät av regeringen den 2 april 1998. Han hade tidigare varit överdirektör och ställföreträdande generaldirektör på verket sedan starten 1992.

I september 1998 vek sig tre kraftledningsstolpar på 400 kiloVolt vid Surte norr om Göteborg på grund av sabotage eller vandalism. Elförsörjningen fungerade dock utan avbrott.

I november 1998 fattade riksdagen beslut om att kravet på timmätare vid leverantörsbyte skall slopas för mindre elkunder. Svenska kraftnät fick i uppdrag att utforma system för så kallade schablonavräkningen som skall träda i kraft den 1 november 1999. Därmed kommer de positiva effekterna av elmarknadsreformen också de mindre kunderna till del. Till år 1999 sänkte Svenska kraftnät överföringstariffen med tre procent. Sänkningen genomfördes genom att den särskilda effektavgiften (värmekraftavgiften) togs bort.

Under året fick bolaget slutlig koncession för likströmskabeln till Polen. Koncessionsansökan för en ny 400 kiloVolt-kraftledning från Alvesta till Hemsjö lämnades även in.

Genom beslut av regeringen i februari 1999 skapades möjligheter att ta bort gränstarifferna mellan Sverige och Finland.

Samarbetet mellan de fristående nordiska stamnätsföretagen fortsatte under året, med inriktning på bland annat tariffharmonisering och utveckling av gemensamma balanstjänster.

I februari 1999 löste fyra 400 kiloVolt-ledningar ut i västra Skåne under loppet av en timme. Orsaken var att salthaltig is på isolatorerna orsakade överslag vid issmältningen. Ledningarna kopplades successivt in efter ett dygn. Konsumenternas elförsörjning påverkades inte heller av denna händelse.

Tertialrapport

Omsättning minskade med 5 procent tertial 1 1999 jämfört med tertial 1 1998, främst på grund av att det skett en tariffsänkning - se vidare under Prognos för 1999 nedan.

Under 1999 sker en viss sänkning av tarifferna i och med att den så kallade värmekraftsavgiften, som under 1998 uppgick till 59 miljoner kronor, tas bort.

Resultatet prognostiseras att bli lägre jämfört med 1998 men bedöms ligga väl i nivå med det resultatkrav som regeringen bestämt. Resultatkravet har minskat från 9 till 7 procent på justerat eget kapital mellan 1998 och 1999.

Riktlinjer

Riksdagen beslutade våren 1991 (prop. 1990/91:97, 1990/91:NU38, rskr. 1990/91:318) att verksamheten med storkraftnätet inom statens vattenfallsverk skulle föras över till en separat organisation, när huvuddelen av verksamheten i Statens Vattenfallsverk fr.o.m. år 1992 skulle övergå till att drivas i aktiebolagsform. Affärsverket Svenska kraftnät (Svenska kraftnät) inrättades genom regeringsbeslut hösten 1991. Svenska kraftnät driver och förvaltar det svenska storkraftnätet, dvs. kraftledningar med en spänning om 220 kV och däröver, samt de statligt ägda utlandsförbindelserna. Svenska kraftnät är enligt förordningen (1994 :1806) om systemansvaret för elektrisk ström sedan den 1 januari 1995 systemansvarig myndighet enligt ellagen (1997:857). Svenska kraftnät skall enligt riksdagens riktlinjer ansvara för driften av stamnätet, den löpande momentana elbalansen och det svenska kraftsystemets övergripande driftsäkerhet.

Svenska kraftnät ansvarar vidare för delfunktionen Elförsörjning inom funktionen Energiförsörjning inom den civila delen av totalförsvaret (prop.1996/97:4, bet. 1996/97:FöU1, rskr. 1996/97:112). Svenska kraftnät är sedan den 1 juli 1997 elberedskapsmyndighet enligt elberedskapslagen (1997:288) (prop. 1996/97:86, bet. 1996/97:FöU6, rskr. 1996/97:204). Svenska kraftnät har vidare sedan år 1998 det centrala myndighetsansvaret för dammsäkerheten.

Ekonomisk översikt för de fem senaste åren

Sysselsatt kapital, genomsnittligt under året 7 225 6 847 6 846 6 814 6 890 Justerat eget kapital, genomsnittligt under året 4 634 4 393 4 138 4 027 3 831 Investeringar i anläggningstillgångar 1 053 589 607 146 369 Utdelning, avseende föregående år 302 421 366 346 335 Räntabilitet på sysselsatt

Statens ägarandel, % 100 1) Ej beslutat

Styrelse

Eriksson, Per-Olof, ordförande Söderström, Bengt, vice ordförande Berggren, Christer Gustavsson, Yvonne Kvart, Sussi Magnusson, Jan Nilsson, Pia Persson, Agata, personalrepresentant Örtegren, Bengt, personalrepresentant

Generaldirektör

Magnusson, Jan

Svenska kraftnät

Box 526, 162 15 Vällingby Tfn 08-739 78 00, fax: 08-37 84 05 webbadress: www.svk.se

Svenska kraftnäts årsredovisning kan beställas hos Gun Lindgren på Svenska kraftnäts ekonomiavdelning på tfn 08-739 78 98.

7.14¶AB Svenska Spel

Affärsidé

Svenska Spels affärsidé är att till svenska folket sälja ett varierat utbud av spännande och underhållande spel med penningvinster på ett ansvarsfullt och säkert sätt.

Verksamhetsbeskrivning

Svenska Spel är organiserat i fyra affärsområden och erbjuder inom dessa sjutton olika spel.

Affärsområde skicklighetsspel inkluderar sportspel såsom Stryktipset, Italienska Stryktipset, Måltipset, och Oddset. Under 1998 fanns även Eurogoals och två omgångar av ett särskilt VM-tips med anledning av fotbolls-VM i Frankrike.

Affärsområde turspel delas upp i nummerspel och lotterier. Till de förra räknas Lotto, Viking Lotto, Lotto Express, Tipsbingo, Keno och Joker. I den senare gruppen återfinns skraplotterna Triss, TrissBingo, Tia, Astro, Holgersson och det traditionella Penninglotteriet. I december anordnades ett särskilt Jul & Nyårslotteri.

Affärsområde restaurangspel består av värdeautomatspelet JackVegas.

Inom affärsområde Internet finns för närvarande Stryktipset, Italienska Stryktipset och Joker.

Lördagsgodis är ett populärt spelsortiment som består av en av terminalen slumpad blandning av Stryktipset, Måltipset, Lotto och Joker.

Ungefär hälften av de 7300 spelombuden är utrustade med en onlineterminal och säljer samtliga spel. Hos de övriga kan man köpa lotteriprodukterna. Närmare en miljon av Svenska Spels kunder har skaffat sig ett så kallat Tipskort hos ombuden. Detta är framför allt ett vinstbevakningskort men är också ett bonuskort.

Svenska Spels huvudkontor ligger i Visby men en omfattande verksamhet bedrivs också i bolagets fastighet i Sundbyberg. Svenska Spel har dessutom ett 30-tal representanter runt om i landet för kontakten med ombuden och restaurangerna.

Några av spelen – Stryktipset, Italienska Stryktipset och Viking Lotto – bedrivs i samarbete med andra nordiska spelbolag. Överskottet av verksamheten går till staten utom 60 miljoner kronor till Riksidrottsförbundet och vinsten på värdeautomatspelen 59,3 miljoner kronor – som överförs till ungdomsaktiviteter inom föreningslivet.

Spelmarknaden är visserligen mycket reglerad men ändå konkurrensutsatt. Den stora procentuella ökningen för bolaget 1999 härrörde sig till stor del från värdeautomatspelet Jack Vegas och skraplotten Triss med Månadsklöver. Den starkaste konkurrenten ATG väntas behålla sin marknadsandel genom förändringen av sitt V 54-spel till V 64 och sitt spel över Internet förutom en stark närvaro i media. Föreningslivets andel av spelmarknaden har diskuterats mycket. Denna fråga som ytterst berör alla spelaktörer i Sverige kommer att utredas under senare delen av 1999.

Utländska bolag vill konkurrera med de svenska dels genom att försöka öppna spelkontor i Sverige, vilket är olagligt, dels genom spelerbjudanden över Internet. Ett antal fall som rör spelmonopolens vara eller icke-vara i EU kommer att behandlas under året i EG-domstolen. Tendensen går mot en avreglerad marknad trots starka protester och invändningar från så gott som samtliga EU-länders regeringar.

Viktiga händelser 1998 och 1999

Omsättningen av spel och lotteriintäkter steg med 13 procent och uppgick 1998 till 12,7 miljarder kronor. Den totala omsättningen uppgick till 12,9 miljarder kronor. Antalet värdeautomatspel fördubblades och var vid årsskiftet cirka 4000 på 1400 restauranger och pubar. Två nya spel lanserades 1998 - skraplotten Astro med tre omgångar per år och sportspelet Eurogoals i samarbete med spelbolagen Dansk Tipstjeneste och Islenskar Getraunir. I maj 1999 upphörde dock det senare spelet. I april 1999 kom temalotten Holgersson.

Under 1998 fick Svenska Spel koncession att arrangera vadhållning på hundkapplöpning. Denna verksamhet beräknas starta i början av år 2000. Företaget har fått tillstånd att testa några av de befintliga spelformerna på Internet med maximalt 10000 spelare. Premiär för den nya distributionen av spel var det i maj 1999.

Under våren har ny teknik tagits i bruk för lotthanteringen som nu också den är uppkopplad till företagets centraldator. I samband därmed har en smärre justering skett av antalet ombud.

Kvartalsrapport

Omsättningen för det första kvartalet 1999 var 3 519 miljoner kronor. Motsvarande tid 1998 var försäljningen 3 250 miljoner kronor. Alltså en uppgång på cirka 8,3 procent. Sedan april 1998 har två skrapspel tillkommit samt antalet utplacerade värdeautomatspel fördubblats. Resultatet var första kvartalet 1998 1 059 miljoner kronor och första kvartalet 1999 929 miljoner kronor.

Mkr Jan-mars Jan-mars

1999 1998

Omsättning 3 519 3 250

Resultat 929 1 059

Prognos 1999

En förskjutning pågår hos Svenska Spels kunder från spel med låg vinstutbetalning till sådana med högre utdelning. Detta innebär att resultatet ser ut att bli sämre än tidigare trots ökad omsättning. Värdeautomatspelet Jack Vegas, Oddset, Keno och skraplotten Triss går bra. I övrigt är lotterna starka. Sämre går det för nummerspelen framför allt för Lotto som har tappat 7 procent.

Konkurrensen från de övriga spelarrangörerna förväntas bli hård även i fortsättningen, framför allt från ATG, men också från föreningslivet som erbjuder allt fler skraplotter. I juni 1999 har riksdagen fattat beslut om att 4-6 internationella kasinon skall tillåtas i Sverige. Svenska Spel har fått huvudansvaret för dessa liksom för utplacering av 500 värdeautomatspel i bingohallar förutom de maximalt 7 000 som redan finns eller kommer att ställas ut i restauranger och hotell.

Riktlinjer

AB Svenska Spel bildades 1996 då Svenska Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst slogs samman. Den verksamhet som AB Svenska Spel skall bedriva, samt utgångspunkterna för regeringens förslag om sammanslagning, framgår av propositionen Sammanslagning av Svenska Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst m.m. (prop. 1995/96:169, bet. 1995/96: FiU14, rskr. 1995/96:248). Statens ambition är att verka för att spelmarknaden långsiktigt utvecklas på ett positivt sätt för att möjliggöra höga inkomster till staten och föreningslivet. Detta skall dock ske inom ramen för ett socialt ansvarstagande, en väl utbyggd service och utan risk för att säkerheten i hanteringen eftersätts. Med anledning av denna proposition lämnade regeringen i september 1996 AB Svenska Spel tillstånd att fr.o.m. den 1 januari 1997 anordna lotterier, nummerspel och vadhållning på idrottstävlingar samt anordnar spel på värdeautomater. Svenska Spel har monopol de flesta verksamhetsområden.

ningar

gångar Utdelning inklusive inleverans av vinst 3 937 3 612 3 591 Räntabilitet på sysselsatt 104 115 kapital, %

Styrelse

Berg, Bengt-Åke, ordförande Blomberg, Jan Dalborg, Hans Frebran, Rose-Marie Johansson, Lennart Lindström, Eva Nilsson, Anders Sundström, Monica Palm, Ulla-Marie, arbetstagarrepresentant Sandström, Berra, arbetstagarrepresentant Jansson, Monica, arbetstagarrepresentant, suppleant Rozenbeek, Lena, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Tivéus, Meg

AB Svenska Spel

621 80 Visby Tfn 0498-263500, fax: 0498-263630 webbadress: www.svenskaspel.se

Årsredovisningen kan beställas från Informationsavdelningen, Svenska Spel, 106 10 Stockholm. I allt väsentligt finns den även på företagets webbadress. Engelsk version finns.

Affärsidé

Systembolaget skall vara ett modernt, effektivt detaljhandelsföretag som med ansvar säljer alkoholdrycker och förmedlar dryckeskultur.

Verksamhetsbeskrivning

Systembolaget hade vid årsskiftet 1998/99 totalt 2 586 märken eller 3 155 artiklar (inklusive olika förpackningar). Under 1998 lanserades totalt 871 märken. Systembolaget har 400 butiker runt om i landet.

I slutet av året fanns det cirka 300 företag med partihandelstillstånd för handel med Systembolaget, vilket kan jämföras med ett fyra år tidigare. Det kan nu konstateras att Systembolaget har klarat de stora omställningar som EU-medlemskapet har inneburit.

Den totala försäljningen uppgick 1998 till 15 494,8 (15 464,0) miljoner kronor, en ökning med 30,8 miljoner kronor eller 0,2 procent. Försäljningen av sprit minskade med 4,3 procent vilket med all säkerhet beror på en ökad illegal försäljning efter Sveriges anslutning till EU. Försäljningen av vin och öl ökade bland annat tack vare en skattesänkning för starköl. Resultatet efter finansiella intäkter och kostnader uppgick 1998 till 350,9 (239,1) miljoner kronor. Soliditeten var vid årsskiftet 32,9 (31,7) procent. Under 1998 uppgick koncernens investeringar i materiella anläggningstillgångar till 138,8 (162,0) miljoner kronor och i finansiella anläggningstillgångar till 8,5 (0,6) miljoner kronor.

Omvärldsbeskrivning

I oktober 1997 kom EG-domstolen med besked på tre viktiga punkter: • Den svenska modellen att sälja alkohol är förenlig med EG-rätten De-

taljhandelsmonopolet kan bestå • Det är viktigt att Systembolaget syftar till att skydda folkhälsan • Systembolagets regler för urval av varor diskriminerar inte leverantörer

från andra EU-länder. Det betyder bland annat att svenska produkter

inte gynnas framför importerade. Eftersom andra alkoholpolitiska instrument har försvagats har Systembolagets roll blivit allt viktigare.

Den svenska alkoholmarknaden har genomgått en kraftig förändring sedan Sverige blev medlem i EU. Bland annat har Systembolaget fått ökade uppgifter. En central uppgift för Systembolaget kommer fortfarande att vara att uppfylla EU:s krav på objektiv behandling av produkter och leverantörer.

Under 1998 ökade produktiviteten i butiksarbetet med 2,2 procent och lageromsättningen i butikerna med 12,0 procent. Två nya butiker öppnades och en lades ned. Under första halvåret 1999 har det öppnats ytterligare tre butiker.

Några övergripande uppgifter för 1999 är: • Regeringen lade fram en alkoholpolitisk proposition för riksdagen i

juni, som kommer att påverka Systembolagets verksamhet. • Kampen mot svartspriten kommer att föras vidare genom samarbetet

inom OAS. Att den blir framgångsrik är mycket viktig för Systembola-

get. • Systembolagets effektivitetsprojekt rullar vidare. Ytterligare 160 buti-

ker tas med i projektet. Genomgången av huvudkontoret slutförs under

våren och sommaren. • Diskussioner med leverantörerna om möjligheten till samordnad logis-

tik fortsätter, det vill säga samordning av lagerhållning och distribution

till butikerna. • Det undersöks om kunderna kan erbjudas att beställa sina varor genom

Internet och förbättra den interna kommunikationen genom intranet.

Riktlinjer

Systembolaget AB är det särskilda bolag, ägt av staten, som enligt alkohollagen (1994:1738; prop. 1994/95:89, bet. 1994/95:SoU9, rskr. 1994/95:106) ensamt skall svara för detaljhandel med spritdrycker, vin och starköl. Systembolagets verksamhet regleras förutom i alkohollagen i ett avtal mellan bolaget och staten, som offentliggjorts i tillkännagivande (1994:2049) av avtal mellan Systembolaget Aktiebolag och staten.

Riktlinjerna för Systembolaget lades fast i samband med att riksdagen år 1977 godkände grunderna för den nuvarande svenska alkoholpolitiken (prop. 1976/77:108, bet. SkU 1976/77:40, rskr 1976/77:231). Dessa grunder gäller i huvudsak fortfarande. Som en följd av EES-avtalet godkände riksdagen år 1994 riktlinjer för ett nytt tillståndssystem för import, export, tillverkning och partihandel med alkoholdrycker (prop. 1993/94:136, bet. 1993/94:SoU22, rskr. 1993/94:249).

I målet C-185/95 slog EG-domstolen fast att ett statligt detaljhandelsmonopol för alkoholdrycker utformat och anpassat såsom det svenska Systembolaget inte stred mot artikel 37 (om anpassningen av statliga handelsmonopol) i EG-fördraget. I prop. 1998/99:134 Vissa alkoholfrågor, m.m. föreslås riksdagen bl.a. att godkänna de riktlinjer för detaljhandelsbolagets öppethållande, som föreslås i propositionen.

Investeringar i anläggningstillgångar 139 162 155 270 207 Utdelning 0 0 0 0 Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 18,2 13,7 9,4 6,2 24,5 Räntabilitet på JEK, % 29,7 22,9 13,6 18,5 35,1 Soliditet, % 33 32 30 27 26

1) 1) Antal anställda 3 270 3 364 2 746 2 658 2 552 Statens ägarandel, % 100 1) Beräkningsgrunderna för medelantalet anställda har ändrats varvid 1997 års uppgifter justerats

Styrelse

Larsson, Gunnar, ordförande Begler, Ann-Marie, vice ordförande Lindstedt, Monica Markström, Elisebeht Melin, Ulf Olofsson, Sören Salsbäck, Johan Silfverstrand, Bengt Steen, Anitra Svensson, Hans Dahl, Robin, suppleant Jonasson, Lennart, suppleant Löfstrand, Ingvar, suppleant Petersson, Sven-Olof, suppleant Pilsäter, Karin, suppleant Danielsson, Sven-Olof, arbetstagarrepresentant Höglund, Karin, arbetstagarrepresentant Kjellström, Hans, arbetstagarrepresentant, suppleant Hagelberg, Eva, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Romanus, Gabriel (t o m 1999-07-01) Steen, Anitra (fr o m 1999-09-01)

Systembolaget AB

103 84 Stockholm Tfn 08-789 35 00, fax: 08-789 35 02 webbadress: www.systembolaget.se

Årsredovisningen finns på webbadressen.

Affärsidé

Telias mål är att vara det ledande och mest attraktiva telekommunikationsbolaget i Norden och Östersjöområdet både vad avser den mera etablerade fastnätsverksamheten och tillväxtområden som mobil telefoni, Internet och transport av IP-baserad trafik.

Verksamhetsbeskrivning

Telias huvudstrategi i Sverige är fortsatt effektivisering av produktion och distribution samtidigt som koncernen utvecklar förmågan att paketera och integrera egna och andras produkter till målgruppsanpassade erbjudanden. Stor tonvikt läggs vid utveckling av hemmets kommunikation samt integrerade erbjudanden för prioriterade kundgrupper på företagsmarknaden.

I övriga Norden koncentreras verksamheten i inledningsskedet till produktområden där Telia har särskilt goda konkurrensfördelar med tonvikt på företagsmarknaden. Norden har en växande inre marknad med förhållandevis stor andel multinationella företag. Inriktningen är därför att utveckla pannordiska lösningar med global räckvidd.

Förhållandet i Östersjöområdet kännetecknas av starkt växande behov av infrastruktur och tjänster på telekommunikationsområdet. Strategin i de baltiska länderna är att investera i befintliga försteoperatörer och driva förnyelseprojekt, som en förberedelse inför kommande konkurrens. I Polen som domineras av den statligt kontrollerade försteoperatören TPSA, har Telia valt att genom Netia etablera sig som andreoperatör på fast telefoni då ett större aktieförvärv i försteoperatören skulle kräva avsevärda investeringar. Den position som skapats på mobiltelefoniområdet i St Petersburg skall utnyttjas för ytterligare expansion i europeiska Ryssland. Inriktningen är att expansionen i Baltikum och Ryssland skall ske med nordisk partner. Koncentrationen av investeringar i regionen ger möjlighet till synergi och skalfördelar.

På tillväxtområden expanderar Telia även utanför Norden och Östersjöområdet. Det gäller särskilt mobila tjänster, Internet samt carrierverksamheten, det vill säga transport av trafik samt försäljning av kapacitet till andra aktörer på marknaden, där Telia har ambitioner även på europeisk och i vissa fall global nivå.

Unisource har framgångsrikt etablerat sig på marknaden för storföretag som kräver global leveransförmåga och uppnått höga värden vid mätning av kundtillfredsställelse. Framför allt har höga nätkostnader vid köp av kapacitet från nationella operatörer dock medfört att lönsamheten inte utvecklats tillfredsställande. Telia avser att på sikt minska sitt ägande i Unisource.

För att kapitalisera kunnandet inom koncernen görs genom Telia Overseas investeringar i licenser, främst på det mobila området, vilka upparbetas till konkurrenskraftiga operatörer som kan avyttras på kort eller medellång sikt. Affärsmöjligheterna på den växande konsultmarknaden tas tillvara genom dotterbolaget Telia Swedtel.

Telekombranschen står inför ett teknikskifte. För att behålla en position i teknikens framkant kommer Telia att använda IP-teknologi vid nyetablering samtidigt som befintliga produkter och befintlig infrastruktur förs över på IP-plattform i takt med marknadskraven.

Konkurrensen och teknikutvecklingen ställer stora krav på förmågan till affärsförnyelse. Telia kommer därför att koncentrera resurserna till områden av strategisk betydelse. Som en konsekvens av detta kommer även fortsättningsvis verksamhet utanför den strategiska kärnan att avvecklas eller avknoppas.

Telia skall ha en lönsamhet i nivå med bästa konkurrent i varje affär. Avkastningen på eget kapital efter full skatt skall uppgå till minst 11 procent. För att Telia skall kunna expandera inom tillväxtområden med finansiell balans och bibehållen hög rating gäller som kompletterande mål att resultatet efter finansiella poster långsiktigt skall öka med minst 10 procent årligen. Utifrån motsvarande resonemang har soliditetsmålet satts till 40 procent, kompletterat med att räntetäckningsgraden skall uppgå till minst 4 gånger.

Telias utdelningspolicy är att 50 procent av årets resultat, exklusive realisationsvinster, skall utdelas och att utdelningstillväxten skall vara minst 5 procent per år.

Omvärldsbeskrivning

Telekombranschen genomgår dramatiska förändringar. Bilden av den nationelle teleoperatören som i skydd av sitt monopol tillhandahåller teletjänster till landets samtliga innevånare på likartade villkor har radikalt förändrats. Fram träder i stället en bransch med ett snabbt växande antal aktörer som i ökande grad specialiserar sig på vissa nischer och kundsegment och som utifrån en lokal eller regional position opererar över allt större del av den internationella marknaden. Teleoperatörerna måste, liksom andra aktörer segmentera marknaden och koncentrera utvecklingsresurserna till strategiska områden där de kan utveckla konkurrenskraft och styrka. De senaste årens utveckling har resulterat i ett flertal strukturaffärer och allianser.

Avtal om samgående med Telenor

Den 30 mars 1999 träffade de svenska och norska regeringarna ett avtal om samgående mellan Telia och Telenor i ett gemensamt bolag. Avtalet bygger på affärsmässighet och lika inflytande mellan ägarna. Styrelserna i Telia och Telenor har ställt sig bakom avsiktsförklaringen. Bolaget skall registreras i Sverige och ha sitt huvudkontor i Stockholm. Den svenska staten kommer enligt avtalet att vid samgåendet äga 60 procent och den norska staten 40 procent av det nya bolaget. En börsintroduktion skall ske så snart som möjligt. Avtalet innebär att de båda staterna skall sälja aktier så att de uppnår ett lika ägande om 33,4 procent vardera. De båda ägarna kan därefter sälja ytterligare aktier. En-

ligt avtalet kommer dock de båda ägarna att tillsammans behålla minst 51 procent av aktierna i det nya bolaget. Samgåendet har godkänts av Sveriges riksdag och Stortinget men är avhängt av godkännande av EUkommissionen.

Viktiga händelser 1998 och 1999

Telia försvarade sin ledande ställning på fasta tjänster i Sverige och stärkte samtidigt sin position i övriga Norden. I Sverige var marknadsandelen för utlandssamtal 60 procent och för Sverigesamtal 70 procent. För lokalsamtal var Telias marknadsandel 99 procent. I övriga Norden varierade Telias marknadsandelar för utlandssamtal mellan 5 och 11 procent och för nationella samtal mellan två och fem procent. Telia stärkte sin ställning på Internet i Sverige - marknadsandelen var 37 procent - medan marknadsandelen i Danmark och i Norge ökade till 10 respektive 13 procent.

För mobila tjänster var Telias marknadsandel i Sverige 59 procent och i Danmark 6 procent. I Finland gjordes endast en smärre inbrytning på den mobila marknaden medan ingen etablering skedde i Norge.

Marknadspositionen för kundutrustning och service var i stort oförändrad i Sverige medan positionen försvagades något i övriga Norden.

Under året gjorde Telia en inbrytning på service av IT-baserade tjänster i Sverige.

Telia försvarade sin ledande position på kundfinansiering av ITprodukter i Sverige. Finansieringen av andra IT-leverantörers produkter uppvisade fortsatt kraftig ökning.

I Östersjöområdet stärktes Telias position ytterligare genom förvärv av aktiemajoriteten i försteoperatören på fast telefoni och mobil telefoni i Litauen tillsammans med Sonera.

Inom området informationstjänster försvarade Telia sin redan starka ställning på katalogområdet i Norden samtidigt som ytterligare tjänster lanserades i de baltiska länderna, Ryssland och Polen.

För att skapa tydligare ansvarsområden och bättre anpassning till koncernens affärer infördes den 1 april 1998 en ny affärsstruktur. Antalet affärsområden utökades från sex till åtta. Koncernens verksamheter i Danmark, Norge och Finland samlades i ett marknadsområde för respektive land. Relationerna med återförsäljare hanteras liksom tidigare av koncernenheten Telia Handel.

Nya affärsområden är Publik Kommunikation som svarar för fasta telekomtjänster till privatkunder och mindre företag, Företagskommunikation som svarar för kommunikationslösningar till företagskunder samt Mobil Kommunikation som svarar för alla mobila telekomtjänster. Mobil Kommunikation tar över ansvaret för de mobila näten från affärsområde Nät som i övrigt är oförändrat. Verksamheten inom elektronisk handel överfördes till Företagskommunikation från affärsområde Infomedia som i övrigt är oförändrat. Affärsområde System och Service tillfördes all ITserviceverksamhet, men är i övrigt i stort sett oförändrat. Affärsområdena Financial Services och International är oförändrade. I slutet av året över-

fördes dock resterande fastighetsverksamhet från Financial Services till koncerngemensam supportverksamhet.

Enligt beslut under 1998 införs i Sverige med början i juli 1999 nummerportabilitet i alla tillståndshavares fasta nät. Vidare införs den 11 september 1999 förval i alla fasta nät. Förval och nummerportabilitet skall också införas i de digitala mobila näten, men ingen tidplan är beslutad.

Telias förmåga att kapitalisera sitt kunnande och skapa värdetillväxt visades av att försäljningen av innehavet i italienska Omnitel gav en realisationsvinst med 3 308 miljoner kronor. Som ett led i fokuseringen på kärnverksamheten avyttrades i augusti Telias innehav av kommersiella fastigheter. Försäljningen gav en realisationsvinst om 1 915 miljoner kronor.

Telias koncernchef Lars Berg avgick den 28 februari 1999, och Jan-Åke Kark tillträdde som ny koncernchef 1 mars 1999.

Kvartalsrapport

Teliakoncernens nettoomsättning ökade med 11,5 procent jämfört med föregående år. Försäljningsökningen är framför allt en följd av volymtillväxt. Andelen försäljning på marknaderna utanför Sverige var drygt 11 procent. Om hänsyn tas till Telias andel av de utländska intressebolagens försäljning, som uppgick till cirka 1,3 miljarder kronor av totalt cirka 6,9 miljarder kronor, är andelen utlandsförsäljning drygt 19 procent.

Konkurrensen på Sverigemarknaden fortsatte att pressa priserna på de mest lönsamma tjänste- och kundsegmenten inom alla affärsverksamheter. Volymtillväxten och insatta rationaliseringsåtgärder gav emellertid positiv effekt. Resultatet i den svenska etablerade verksamheten förbättrades kraftigt jämfört med föregående år. Bruttomarginalerna i de fasta och mobila tjänsterna ligger väl till i jämförelse med konkurrerande jämförbara operatörer.

Telia sålde i mars 1999 sin andel på 47 procent i konsult- och mjukvaruföretaget AU-system vilket gav en realisationsvinst på 407 miljoner kronor.

Riktlinjer

Telia bildades 1993 genom en bolagisering av dåvarande Televerket (prop. 1992/93:200, bet. TU11992/93:30, rskr. 1992/93:443). Bolagets huvudinriktning blev att arbeta inom telekommunikationer i första hand i Sverige och med tillfredsställande avkastning. Telia kunde driva annan verksamhet än denna under förutsättning att den kompletterade huvudinriktningen och att det skedde med ett rimligt rikstagande. Riksdagen beslöt våren 1998 om nya riktlinjer för Telia (prop. 1997/98:121, bet. NU1997/98:14, rskr. 1992/93:308 ). Huvudinriktningen blir att i Norden och Östersjöområdet erbjuda telekommunikationer i vid bemärkelse samt bedriva internationell verksamhet som behövs för dessa tjänster. Telia skall erbjuda telekombaserade informationstjänster där Telias roll är att paketera information till tjänster som görs tillgängliga på Telias

olika nät. Annan verksamhet kan bedrivas om den kompletterar huvudinriktningen men högra avkastningskrav skall gälla i de fall risktagandet är högre.

Svenska och norska regeringen träffade den 29 mars ett avtal att slå samman Telia AB och Telenor AB till ett bolag. Riksdagen har därefter godkänt avtalet (prop. 1998/99:99, bet. NU 1998/99:14, rskr. 260).

Jan-mars Jan-mars

Prognos 1999

1999 fortsätter arbetet med att effektivisera och rationalisera den etablerade verksamheten samtidigt som koncernen utvecklar förmågan att paketera och integrera egna och andras produkter till målgruppsanpassade erbjudanden för privatkunder och företagskunder.

Ökade satsningar kommer att göras för att expandera bandbredden i näten samtidigt som Telia planerar utveckling av koncept för personlig kommunikation.

Telia avser stärka sin ställning ytterligare i Östersjöområdet genom bland annat expansion i delar av europeiska Ryssland. Den globala nätaffären skall upparbetas genom strategiska kabelinvesteringar på attraktiva marknadsplatser i första hand inom Europa.

Införandet av förval och nummerportabilitet ökar konkurrenstrycket på Telia där företaget uppträder som försteoperatör men öppnar nya möjligheter på marknader där Telia agerar som andreoperatör, till exempel i de nordiska grannländerna.

Telia räknar med en fortsatt god resultatutveckling.

Mkr 1998 1997 1996 1995 1994

Omsättning 51 240 46 444 43 324 39 830 36 946 Rörelseresultat efter avskrivning 7 596 4 844 4 796 4 504 4 576 Resultat efter finansiella poster 6 798 4 031 3 622 3 227 2 955

kapital, % Räntabilitet på JEK, % 27,3 18,1 17,1 16,5 16,2 Soliditet, % 40 36 35 35 35 Antal anställda 31 320 33 930 34 031 32 824 32 807 Statens ägarandel, % 100

Styrelse

Stenberg, Jan, ordförande Wolrath, Björn, vice ordförande Andersson, Frank Cederlund, Lars Johan Frejhagen, Birgitta Johansson-Hedberg, Birgitta Nyquist, Carl-Erik Käck, Ronny, personalföreträdare, SEKO tele Olofsson, Kjell, personalföreträdare, SEKO tele Westman, Berith, personalföreträdare, ordförande SIF-Tele André Christer, personalföreträdare, SEKO, suppleant Isaksson, Elof, personalföreträdare, SEKO tele Norrbotten, suppleant Mölleby, Gösta, personalföreträdare, SIF-Tele, suppleant

Verkställande direktör

Kark, Jan-Åke

Telia AB

123 86 Farsta Tfn 08-713 10 00, fax: 08- 713 33 33 e-post: telia@telia.se webbadress: www.telia.se

Telias årsredovisning finns tillgänglig på www.telia.se och kan beställas från Telia AB, Trycksakslagret 123 86 Farsta eller fax: 08-604 54 72.

7.17¶Vasakronan AB

Affärsidé

Vasakronan är ett av Sveriges ledande fastighetsföretag och är störst på kommersiella lokaler, främst kontor. Vasakronan erbjuder effektiva lokaler och kundanpassade tjänster. Med hög kompetens, ständiga förbättring-

ar och i samverkan med kunderna skall Vasakronan uppnå en stark marknadsposition och en god resultat- och värdeutveckling. Vasakronans uppdrag är att som fastighetsföretag långsiktigt uppnå högsta möjliga totala avkastning och värdetillväxt på det egna kapitalet. Vasakronan är ett helägt dotterbolag till Civitas Holding AB.

Vasakronans styrelse har fastställt finansiella och icke-finansiella mål. År 2000 skall Vasakronan ha uppnått målen för räntetäckningsgrad och justerad soliditet samt de icke-finansiella målen. Kraven på avkastning gäller över en konjunkturcykel. Målen är satta för att skapa ett lönsamt och finansiellt starkt företag samt för att kunna ge företaget en stabil långsiktig utveckling. Samtidigt skall det ge aktieägare en relativt hög utdelningsandel.

Verksamhetsbeskrivning

Statens fastighetsförvaltning förändrades den 1 oktober 1993 då Byggnadsstyrelsen och dess monopolsituation enligt riksdagsbeslut upphörde. Myndigheter och verk var inte längre tvingade att hyra hos en statlig hyresvärd utan kunde fritt välja på marknaden efter andra sätt att lösa sina lokalbehov. I en av Sveriges största fastighetsaffärer förvärvade Vasakronan fastigheterna från staten till ett pris som fastställts med utgångspunkt från värderingar gjorda av ledande värderingsinstitut under våren 1993. Fastigheterna förvärvades för totalt 17,7 miljarder kronor.

När Vasakronan startade verksamheten ingick ett flertal fastigheter av speciell karaktär, avsedda för Lantbruksuniversitet och kriminalvården, i beståndet. 1995 såldes fastigheter för Lantbruksuniversitetet till Akademiska Hus. 1997 bildades Specialfastigheter Sverige som ett systerbolag till Vasakronan för att driva Vasakronan Krim och ytterligare tre bolag med specialfastigheter. Bolaget delades under 1998 ut till Finansdepartementet.

Vasakronans dotterbolag teknikkonsultföretaget Confortia överläts under 1997 till Agilia Holding som i sin tur sålde företaget till Sydkraft Konsult. Under 1998 såldes de två sista specialfastigheterna, polishuset på Kungsholmen i Stockholm och Flygvapenmuseet i Linköping. Därmed hade Vasakronans verksamhet koncentrerats till kärnverksamheten.

Det nybildade bolaget Stenvalvet Fastighets AB förvärvade i september 1997 av Vasakronan 188 fastigheter på 98 orter för 4,8 miljarder kronor. Vasakronan förvärvade 1997 det O-listenoterade Gotic i Malmö med fastigheter för 1,8 miljarder kronor. Under 1998 förvärvade Vasakronan SEB:s rörelsefastigheter för 4,2 miljarder kronor.

Vasakronan har i omstruktureringen av bolaget totalt sålt fastigheter för knappt 10 miljarder kronor och köpt fastigheter för nära 8 miljarder kronor. Hyresgästmixen har under denna tidsperiod förändrats från 100 procent statliga hyresgäster till 42 procent privata hyresgäster och 58 procent statliga hyresgäster.

Vasakronans strategi innebär en fokusering både funktionsmässigt och geografiskt, vilket prioriterar resurserna till att skapa en ledande ställning på de utvalda marknaderna. Nära 80 procent av fastighetsvärdet finns i

Stockholm, Malmö och Göteborg och resterande värde finns koncentrerat i tolv övriga städer med god utvecklingspotential. Strategin är att skapa en stark lokal närvaro, som för kunderna skall ge ett breddat utbud av lokaler och en mer effektiv och kundnära förvaltning.

Vasakronans finansiering placerades vid bolagets start i Riksgäldskontoret till marknadsmässiga villkor. Vasakronan har successivt ersatt lån i Riksgäldskontoret med upplåning på kapitalmarknaden. Det sista lånet löstes i februari 1997. Baserat på Vasakronans starka balansräkning har dessa lån ersatts utan att enskilda fastigheter pantsatts.

Omvärldsbeskrivning

Fastighetsmarknaden har under 1998 haft en mycket god utveckling i Sverige. Intresset för att investera i svenska fastigheter har varit fortsatt starkt från svenska och utländska investerare. Omstruktureringen av fastighetsbranschen har därför fortsatt med stor intensitet. De fundamentala faktorerna på fastighetsmarknaden är fortfarande gynnsamma. Det råder ett historiskt lågt ränteläge, en fortsatt låg nyproduktion av kontorsfastigheter och uppåtgående hyresnivåer. Omstruktureringen av fastighetsbranschen kommer därför sannolikt att fortsätta under 1999.

Lokalhyresmarknaderna har fortsatt att utvecklas positivt under 1998. I storstäderna är hyresuppgången mellan 10 och 20 procent under det senaste året. Vakansgraderna minskar över hela landet och på vissa orter är det svårt att finna lediga kontorslokaler centralt.

Viktiga händelser 1998 och 1999

Den sista offentliga specialfastigheten av så kallad ”ändamålskaraktär”, kvarteret Kronoberg i Stockholm, har sålts för 1,7 miljarder kronor. Den största investeringen under 1998 har gjorts i förvärvet av SEB:s rörelsefastigheter för 4,2 miljarder kronor.

Verksamheten har under 1998 koncentrerats på att utveckla Vasakronans struktur, positionera företaget i marknaden samt förstärka kompetens och kundorienteringen. Avsevärda investeringar och underhållsinsatser har vidtagits i det befintliga fastighetsbeståndet. De har sammantaget uppgått till drygt 1 miljard kronor. Detta gör Vasakronan till en av Sveriges största investerare under 1998. Under hela året har ett aktivt arbete pågått för att förbereda verksamhet och kunder samt att vidta åtgärder inför de problem som kan uppstå i samband med millenniumskiftet.

I april 1999 avgick före detta statssekreterare Knut Rexed och statssekreterare Claes Ljungh invaldes i styrelsen.

Kvartalsrapport

Resultatet efter finansiella poster exklusive fastighetsförsäljningar ökade med 31 procent och uppgick till 101 (77) miljoner kronor. Hyresintäkterna ökade med 14 procent och uppgick till 567 (497) miljoner kronor. Va-

kansgraden för Vasakronan har sjunkit och uppgår till 8(9) procent av uthyrningsbara areor. Beräknat hyresbortfall var lägre och uppgick till 5 (6) procent.

Jan-mars Jan-mars Förändring

Mkr 1999 1998 %

Hyresintäkter 567 497 +14 Resultat efter finansiella poster exkl.fastighetsförsäljningar 101 77 +31 Resultat efter finansiella poster 106 77 +38

Prognos 1999

Under 1999 kommer kontrakt motsvarande 12 procent att omförhandlas. Dessa omförhandlingar kommer att ge en högre hyresnivå. På grund av en ökad uthyrning bedöms vakansgraden fortsätta att gå ner. Vasakronans hyresintäkter kommer att öka till cirka 2,2 miljarder kronor under 1999 beroende på förvärv av fastigheter under 1998.

Till följd av stora utvecklingsprojekt främst i Stockholm kommer investeringarna att vara fortsatt höga. Underhållskostnaderna kommer att minska ytterligare.

Räntekostnaderna kommer att öka till följd av ökad upplåning beroende på genomförda förvärv under 1998.

Vasakronans prognos är att resultatet efter finansiella poster, med befintligt bestånd, och före resultat av fastighetsförsäljningar, kommer att förbättras i jämförelse med 1998.

Riktlinjer

Efter riksdagens beslut 1992 (prop. 1992/93:37, bet. 19917/92:FiU8, rskr. 1991/92:107) ombildades byggnadsstyrelsen med följd att bl.a. Akademiska hus och Vasakronan Holding AB bildades. Vasakronans uppdrag är att som fastighetsföretag långsiktigt uppnå högsta möjliga totala avkastning på det egna kapitalet. Bolaget ägs till 100 procent av Civitas Holding AB (f.d. Vasakronan Holding AB) som är ett av staten helägt bolag. Civitas Holding har ingen operativ verksamhet. Civitas Holding AB har i dag två dotterbolag: Agilia Holding AB och Vasakronan AB. Vasallen är ett dotterbolag till Agilia Holding AB.

Mkr 1998 1997 1996 1995 1994

Hyresintäkter 2 110 2 396 2 832 2 858 2 862 Rörelseresultat efter avskrivning 817 810 1 098 1 240 1 304 Resultat efter finansiella poster 1 114 2 225 262 637 766 Sysselsatt kapital 15 046 14 120 14 217 14 583 14 626 Eget kapital 7 879 6 745 6 040 6 213 6 236 Justerat eget kapital 12 200 -- -- -- 6 236 Investeringar i fastigheter 4 992 2 357 246 148 63 Investeringar i anläggningar (exkl. fastighetsförvärv) 663 377 377 431 617 Räntabilitet på sysselsatt 10,8 19,6 9,4 10,4 10,6 kapital, %

1) Ojusterat för år 1995, 1996 och 1997. 2) Inklusive extra utdelning.

Styrelse

Brandinger, Rune, ordförande Kylberg, Lars V, vice ordförande Bryngelson, Håkan Danell, Georg Engman, Gerd Lilja, Maria Ljungh, Claes Lydahl, Rolf Gustafsson, Marianne, arbetstagarrepresentant. Kjällbring, Rolf, arbetstagarrepresentant

Verkställande direktör

Bryngelson, Håkan

Vasakronan AB

Box 24 234, 104 51 Stockholm Tfn 08-783 21 00, fax: 08-783 21 01 e-post: info@vasakronan.se webbadress: www.vasakronan.se

Vasakronans årsredovisning och övrig ekonomisk information på svenska och engelska kan beställas på ovanstående adress eller via e-post.

Affärsidé

Vattenfalls affärsidé är att utveckla kundernas konkurrenskraft, miljö och livskvalitet genom en unik kombination av effektiva energilösningar och service i världsklass.

Verksamhetsbeskrivning

Vattenfallkoncernen består av moderbolaget Vattenfall AB (publ) och ett nittiotal direkt eller indirekt ägda rörelsedrivande dotterbolag. Vattenfall säljer el, energi, värme, naturgas och kompletta energilösningar samt service och konsulttjänster. Kunderna finns inom alla sektorer: industri- och energiföretag, tjänstesektorn, fastighetsbolag, jordbruk och hushåll. Vattenfall producerar också cirka 20 procent av den el som används i Norden och är ledande operatör av elnät i Norden. Vattenfall är också verksamt utanför Norden, framför allt i övriga Nordeuropa.

Visionen är att Vattenfall skall vara • Ett ledande europeiskt energiföretag • En global energipartner

Strategierna för att nå detta är • Öka kundbasen • Utveckla nya produkter och tjänster • Förvärva elnät och fjärrvärme • Befästa positionen som nordisk naturgasaktör • Skapa en position på längre bort liggande tillväxtmarknader

Huvuddelen av Vattenfalls intäkter kommer fortfarande från Sverige men andelen fakturering utanför Sverige ökar och uppgick till cirka 20 procent första kvartalet 1999.

Vattenfall har ny huvudorganisation från och med 1 juli 1999. Den nya organisationen är en matrisorganisation med tre affärsområden - Elproduktion, Elnät och Energimarknad - som har produktansvar och säljer sina produkter med hjälp av ett antal marknadsområden. Därtill kan komma ett fjärde affärsområde: Tjänster.

Omvärldsbeskrivning

Sedan elmarknaden avreglerades i Sverige, Norge och Finland har elpriserna sjunkit kraftigt. Priserna är tydliga på den nordiska elbörsen Nord- Pool.

God tillgång på elproduktionskapacitet i Norden och i dess närområde ger ökad konkurrens och minskade marginaler i produktionsledet. I slutet av 1999 avses schablonavräkning införas för mindre kunder i Sverige vilket kommer att förstärka priskonkurrensen inom detta segment.

Under 1999 tas första steget i avregleringen av elmarknaderna inom EU. Avregleringen går dock något långsammare än vad EU-direktivet föreskriver. Stora affärsmöjligheter uppstår när marknaden öppnas upp.

I hela Norden liksom världen i övrigt pågår en snabb omstrukturering av kraftindustrin mot färre och större enheter. Nya aktörer kommer in på marknaden och vi ser en klar branschglidning bland annat genom att de stora oljeföretagen går in i elbranschen.

Avregleringen leder till att de nationella elmarknaderna kopplas ihop till större geografiska marknadsområden och att kraftbolagen internationaliseras.

Viktiga händelser 1998 och 1999

Under 1998 och 1999 har • Flera genombrottsaffärer genomförts bland annat med Elkem ASA i

Norge. Affären omfattar ett långsiktigt elavtal kombinerat med försälj-

ning av energitjänster • Gemensamma säljbolag bildats med Oslo Energi i Norge, NESA i

Danmark och Göteborgs Energi • Tio elnätsföretag förvärvats i Norden med cirka 180 000 kunder • Vattenfall stärkt sin närvaro i Nordeuropa utanför Norden bland annat

genom att öka sitt aktieinnehav till 75 procent i VASA Energy i Tysk-

land • Vattenkraftverket Theun Hinboun i Laos tagits i kommersiell drift • Diskussioner förts med statens förhandlare, Kaj Janérus, om försälj-

ning av produktionskapacitet i Ringhals i samband med avveckling av

kärnkraftblock i Barsebäck • Omfattande program bedrivits för kostnadseffektivisering och kompe-

tensväxling inom koncernen.

Prognos 1999

Efterfrågan på el ökar endast i måttlig takt. Elpriserna förväntas vara låga.

Riktlinjer

Vattenfall AB bildades år 1992 sedan riksdagen i juni 1991 beslutat att överföra huvuddelen av verksamheten i Statens Vattenfallsverk till det nybildade bolaget (prop. 1990/91:87, bet. 1991/92:NU38, rskr. 1991/92:318). Huvudmotivet för bolagiseringen var att effektivisera förvaltningen av statens kapital. Genom bolagiseringen skulle bl.a. effektivisering och rationalisering av Vattenfalls verksamhet underlättas, liksom anpassningen till internationaliseringen av elmarknaden. Bolagsformen skulle även ge Vattenfall ökade möjligheter att ta tillvara affärsmöjligheter i Sverige och utomlands samt att konkurrera på lika villkor med övriga företag på elmarknaden. En långsiktigt god lönsamhet och avkastningsförmåga ansågs nödvändig för att Vattenfall skulle kunna fylla sin uppgift att svara för en väl fungerande energiförsörjning (prop. 1991/92:49). Vattenfall har också uppgifter inom den beslutade kärnkraftsavvecklingen (Ds 1997:14).

Ekonomisk översikt de fem senaste åren

Resultat efter finansiella poster 4 448 5 439 5 461 5 126 5 106

kapital, % Räntabilitet på JEK, % 8,4 11,3 13,5 14,2 16,3 Soliditet, % 40 40 37 36 34 Antal anställda 7 996 7 847 8 263 8 460 9 071 Statens ägarandel, % 100

Styrelse

Andersson, Jörgen, ordförande Fossum, Lilian Eklund, Helge Hjorth, Lars Johansson, Göran

Marking, Bo Nyquist, Carl-Erik Striby, Christina Olson, Hans Christer, suppleant Ögren, Kent, suppleant Bernhardsson, Johnny, arbetstagarrepresentant Carlberg, Lars, arbetstagarrepresentant Ekwall, Ronny, arbetstagarrepresentant Carlsson, Lars, arbetstagarrepresentant, suppleant Lööv, Per-Ove, arbetstagarrepresentant, suppleant Lindberg, Stig, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör och koncernchef

Nyquist, Carl-Erik

Vattenfall AB

162 87 Stockholm Tfn 08-739 50 00, fax: 08-17 85 06 e-post: info@vattenfall.se webbadress: www.vattenfall.se

Vattenfalls årsredovisning kan beställas från Vattenfall Support AB, 162 87 Stockholm, tfn 020-48 58 40, fax: 08-739 64 44. Årsredovisningen finns även tillgänglig på engelska.

7.19¶V&S Vin & Sprit AB

Affärsidé

Att erbjuda konsumenterna alkoholprodukter av rätt kvalitet genom starka och attraktiva varumärken eller koncept.

Verksamhetsbeskrivning

Vin & Sprit-koncernens verksamhet omfattar produktion, förpackning, marknadsföring, försäljning och distribution av alkoholdrycker. Företaget bildades 1917 och hade till och med 1994 monopol inom sitt verksamhetsområde. Kärnverksamheten är indelad i tre affärsområden, Vin, Reimersholms och The Absolut Company. Därutöver omfattar koncernen dotterbolaget Amfora Vinhus AB. V&S äger också 92 procent av Svensk Sprit AB, 91 procent av Tedeum AB samt 51 procent av Heinrich Liqueur Company AB.

Vin & Sprit-koncernen är och skall förbli ett lönsamt alkoholdryckesföretag i världsklass.

På den internationella marknaden är V&S väl etablerat sedan 20 år med varumärket ABSOLUT VODKA, som är det sjätte största spritmärket i världen och det tredje största i USA. Vin & Sprit deltar aktivt i omstruktureringen på den internationella alkoholmarknaden och har för avsikt att

växa genom förvärv av företag och varumärken. På försommaren 1999 förvärvade V&S Tjeckiens största sprittillverkare, Dyaybyl. På en krympande legal hemmamarknad är målet att även i fortsättningen vara den ledande aktören.

Omvärldsbeskrivning

Spritförsäljningen på den svenska marknaden fortsätter att påverkas negativt av den illegala hanteringen och den registrerade försäljningen minskar stadigt. Sedan 1989 har spritförsäljningen minskat med över 40 procent. Samtidigt som denna process fortgår har utbudet av nya varumärken i Systembolagets butiker mångdubblats. I den ökande konkurrensen har Vin & Sprit lyckats behålla marknadsandelen för sprit relativt intakt. På vinsidan däremot har en stabil totalmarknad och en kraftigt ökad konkurrens inneburit minskade marknadsandelar för V&S sortiment.

Förändringarna på den internationella alkoholmarknaden går mot sammanslagningar med allt större företag som följd. På den svenska marknaden ser bilden helt annorlunda ut med över 300 registrerade företag. Det innebär att omfattande strukturförändringar kan förväntas för de skandinaviska länderna. Omstrukturering pågår även på den globala alkoholmarknaden och Vin & Sprit kommer att delta i detta arbete för att uppnå målet att bli ett alkoholdrycksföretag i världsklass.

Viktiga händelser 1998 och 1999

Under 1998 blev en ny typ av förpackningar för vin mycket populära på den svenska marknaden. På kort tid tog viner förpackade i kartong och papp nästan en femtedel av den totala marknaden. Utvecklingen av ytterligare nyheter inom förpackningsområdet prioriteras inom V&S.

En ny vodka av super premiumkvalitet, Sundsvall Vodka, lanserades på den amerikanska marknaden under sommaren 1998. Något senare började Kron Vodka att produceras och säljas i Polen och ett samarbete för att exportera några av Reimersholms akvaviter till USA inleddes.

Vin & Sprits arbete med kvalitet gav rejäl utdelning under 1998, då företaget i konkurrens med producenter från 43 länder utsågs till Distiller of the Year i en välrenommerad internationell tävling.

Returglassystemet avvecklades under 1998. Andelen returglas hade sjunkit mycket kraftigt och ingen av de övriga aktörerna på marknaden var intresserad av att deltaga i systemet.

Det minskade intresset för härtappade produkter och den ökade konkurrensen har bidragit till att beslut har fattats om att avveckla Vin & Sprits största tappningsanläggning, belägen i Falkenberg. Anläggningen kommer att avvecklas senast 1 juli år 2000.

De senaste årens investeringar för att öka kapaciteten vid anläggningen i Åhus fullbordades med ett automatiserat höglager i Åhus hamn. Sortimentet av ABSOLUT VODKA utökas med ytterligare en smakvariant under sommaren 1999. Det är ABSOLUT MANDRIN, som lanseras först på den amerikanska marknaden.

V&S Vin & Sprit AB (V&S) hade till och med år 1994 monopol på import, export, tillverkning och partihandel av alkoholdrycker. V&S verksamhet reglerades av Lagen om handel med drycker och ett avtal mellan staten och bolaget. Enligt avtalet var bolagets verksamhetsområde att tillverka, förädla eller på annat sätt bereda spritdrycker, vin, starköl och alkoholfria drycker, att driva partihandel med importera och exportera nytt nämnda varor samt att driva sådan rörelse som har samband med detta.

I samband med att marknaden för import, partihandel, tillverkning och export av alkoholhaltiga drycker avmonopoliserades fastslog riksdagen att V&S skulle vara ett av flera konkurrerande företag på marknaden för dessa delar av alkoholhanteringen (prop. 1993/94:136, bet. 1993/94:SoU22).

Ekonomisk översikt de fem senaste åren

Mkr 1998 1997 1996 1995 1994

Omsättning 3 447 3 224 3 166 4 092 6 014 Rörelseresultat efter av- och

kapital, %

Styrelse

Dahlbäck, Claes, ordförande Carlgren, Andreas Håkansson, Per Olof Jacobsson, Egon Johansson, Anita Lagerblad, Peter Lundgren, Bo Mårtensson, Arne Sohlman, Michael Starup, Helena, suppleant Lundin, Jan, arbetstagarrepresentant Wrangsell, Göran, arbetstagarrepresentant Bengtsson, Sven-Uno, arbetstagarrepresentant V&S, suppleant Cederström, Conny, arbetstagarrepresentant V&S, suppleant

Verkställande direktör

Jacobsson, Egon

V&S Vin & Sprit AB 117 97 Stockholm Tel: 08-744 70 00, fax: 08-744 74 44 e-post: info@vinsprit.se webbadress: www.vinsprit.se

Vin & Sprits årsredovisning kan beställas på tfn 08-744 70 00. Årsredovisningen finns även tillgänglig på engelska.

8¶Övriga företag

A-Banan projekt AB ALMI Företagspartner AB AmuGruppen AB AB Bostadsgaranti Civitas Holding AB-Agilia Holding AB AB Göta kanalbolag IRECO Institute for Research and Competence Holding AB Kasernen Fastighets AB Kungliga Dramatiska Teatern AB Kungliga Operan AB AB Kurortsverksamhet Norrland Center AB SAQ Kontroll AB Sjöfartsverket* SOS Alarm Sverige AB Specialfastigheter Sverige AB Statens Väg- och Baninvest AB Statliga Akademiska Hus AB Svensk Avfallskonvertering AB, SAKAB AB Svensk Bilprovning Svensk-Danska Broförbindelsen AB, SVEDAB AB Svensk Exportkredit, SEK Svenska Lagerhusaktiebolaget AB Svenska Miljöstyrningsrådet Svenska rymdaktiebolaget Svenska Skeppshypotekskassan Svenska Skogsplantor AB Svenskhemmet Voksenåsen A/S Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, SP, AB Sveriges Rese- och Turistråd AB Swedesurvey AB Swedfund International AB Teracom AB AB Tumba Bruk Vasallen AB Venantius AB

Värdepapperscentralen VPC AB * Affärsverk

8.1¶A-Banan projekt AB

Affärsidé

Ändamålet med A-Banan projekt AB:s (”A-Banan”) verksamhet är att bevaka statens rättigheter och skyldigheter enligt de avtal som reglerar genomförandet av den så kallade Arlandabanan.

Verksamhetsbeskrivning

I A-Banans uppgifter ingår att övervaka utbyggnaden av anläggningen samt tillverkningen av tågen för flygpendeln. Vidare ingår att övervaka den framtida driften av flygpendeln och anläggningen samt bevaka Återbetalningen av det villkorslån som staten utbetalat till A-Train AB (”A-Train”). A-Train är det bolag som upphandlats för att bygga, finansiera och driva Arlandabanan. A-Banan skall efter färdigställandet överta anläggningen som därefter leasas tillbaka till A-Train.

A-Banan är ett av staten helägt bolag och aktierna förvaltas till lika delar av Luftfartsverket och Banverket. Bolagets aktiekapital uppgår till 10 Mkr. A-Train ägs av det vinnande konsortiet, bestående av Alstom, NCC, John Mowlem samt Vattenfall.

Under 1998 har A-Banan, i samråd med den av Banverket särskilt utsedde förhandlingsmannen, medverkat till att en överenskommelse har träffats mellan SJ och A-Train avseende den framtida trafikeringen av den särskilda Inter City-stationen på Arlanda. Därtill har diskussioner även förts med SL avseende en kommande pendeltågstrafik på Arlandabanan. Dessa diskussioner beräknas fortsätta under 1999.

Verksamheten under 1999 kommer att präglas av slutbesiktning av anläggningar och tåg inför A-Banans övertagande av anläggningen samt A- Trains driftstart. A-Train planerar kommersiell driftstart i slutet av augusti 1999.

Riktlinjer

A-Banan ägs till lika delar av Luftfartsverket och Banverket. Bolagets verksamhet finansieras genom löpande fakturering av dess kostnader till de båda ägarna. Därutöver erhåller A-Banan vissa intäkter genom en särskild kontroll- och övervakningsersättning från A-Train AB, det bolag som det privata näringslivets representanter bildat för genomförande av projektet.

Regeringen beslutade den 14 januari 1993 att ge Delegationen (K 1991:04) för infrastrukturinvesteringar i uppdrag att genomföra upphandlingen av projektet. Arlandabanan är det första infrastrukturprojektet i landet som samfinansieras av staten och det privata näringslivet. A-

den fortsatta upphandlingen av banan och dels för att samla projektets rättigheter och skyldigheter. Under året har regeringen godkänt vissa klarlägganden i Arlandabaneavtalet (K95/4322/3) vad gäller begreppet "Lender" mellan A-Banan Projekt AB och A-Train AB.

Ekonomisk översikt de fem senaste åren

Mkr 1998 1997 1996 1995 1994

Omsättning 10,9 9,7 9,2 5,9 19,3 Rörelseresultat efter avskrivningar -0,4 -0,3 -0,4 -9,8 -0,8 Rörelseresultat efter finansiella 0 0 0 -0,2 -0,3 poster Sysselsatt kapital 10,2 10,6 11 10,6 E/T Justerat eget kapital 9,8 9,8 9,8 9,8 9,7 Investeringar i anläggnings-

kapital, %

Styrelse

Skogö, Ingemar, ordförande Bårström, Sven Danielson, Jan Francke, Ulrika Karlstrand, Hans Öhman, Hans Lundin, Ulf, suppleant Sundberg, Kjell, suppleant

Verkställande direktör

Sundberg, Kjell

A-Banan Projekt AB

Box 133, 190 45 Stockholm-Arlanda Tfn 08-797 98 50, fax: 08-797 98 51 e-post: a-banan@swipnet.se

Årsredovisning för A-Banan Projekt AB kan beställas hos bolaget.

8.2¶ALMI Företagspartner AB

Affärsidé

ALMI skall främja tillväxt och förnyelse i svenskt näringsliv genom att via rådgivning, kompetenshöjning, finansiering och kontaktskapande insatser bidra till att det startas nya företag och att de små företagen får en lönsam tillväxt.

Verksamhetsbeskrivning

ALMI Företagspartner AB ägs av staten och är moderbolag i ALMIkoncernen som startade sin verksamhet den 1 juli 1994. Verksamheten har under året bedrivits i 22 regionala dotterbolag i vilka ALMI Företagspartner AB som regel äger 51 procent.

ALMI:s kunder är de små och medelstora företagen, i alla branscher, med upp till 250 anställda. Verksamheten bygger på en geografisk närhet till kunderna och en regional anpassning till regionernas olika näringslivsstruktur.

ALMI:s kärnverksamhet är företagsutveckling, det vill säga utvecklingsinsatser och rådgivning, i kombination med lånefinansiering i växande företag eller potentiella tillväxtföretag. Kring kärnverksamheten finns ett varierande utbud av allmän service- och rådgivningsverksamhet. Dessa tjänster, av bredare karaktär än företagsutveckling, är inte nödvändigtvis tillväxtorienterade utan öppna för alla företag, potentiella företagare och innovatörer.

Under 1998 har sammanlagt 24 000 fördjupade insatser genomförts i olika företag. Detta är en ökning med cirka 12 procent jämfört med föregående år. Drygt hälften av insatserna genomfördes i befintliga växande företag.

Den totala nyutlåningen 1998 minskade kraftigt jämfört med 1997 beroende på begränsade lånemedel, en försiktighet från växande företag att investera samt att nyföretagandet minskade 1998.

Nyutlåningen uppgick till 741 (1 374) miljoner kronor i beviljade lån varav utbetalats 706 (1231) miljoner kronor. Nyutlåningen i finansieringsverksamheten väntas dock öka till knappt en miljard kronor under 1999.

ALMI:s roll är att komplettera banker och andra finansieringsinstitut och under året medverkade ALMI till att ytterligare 2 785 (4 826) miljoner kronor förmedlades till de företag som erhöll lån från ALMI. Sam-

manlagt medverkade således ALMI till att drygt 3 500 (drygt 6 200) miljoner kronor lånades ut till små och medelstora företag.

ALMI har under 1998 sålt en tredjedel av aktierna i Investment AB Bure till Allmänna Pensionsfonden, Sjätte Fondstyrelsen.

Riktlinjer

Riksdagen beslutade den 14 december 1993 (prop. 1993/94:40, NU 1993/94:11, rskr. 1993/94:80) att staten i samverkan med vissa näringslivsorganisationer bildar ett centralt aktiebolag med uppgift att dels verka för företagsutveckling, dels äga aktier i ett antal regionala bolag, vars verksamhet skall vara att bedriva rådgivning och finansiering. De övergripande målen för verksamheten är att främja utvecklingen av ett konkurrenskraftigt näringsliv samt främja nyföretagande och internationalisering. Verksamheten skall inrikta sig på information, rådgivning och riskfinansiering till företag med mindre än 250 anställda och då särskilt företag med mindre än 50 anställda. ALMI Företagspartner AB är moderbolag i ALMI-koncernen som startade sin verksamhet den 1 juli 1994.

Ekonomisk översikt de tre senaste åren

Styrelse

Johansson, Arne, ordförande Elväng, Katja Engström, Gunvor Jansson, Ingrid Kronstam, Karin Lindberg, Leif Sandberg, Mona Stark, Annelie Hallberg, Gunilla, arbetstagarrepresentant Hellberg, Björn, arbetstagarrepresentant Karlsson, Leif, arbetstagarrepresentant, suppleant Ramneskär, Carin, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör och koncernchef

Smedman, Peter (t.o.m. maj 1999) Ihre, Claes (t.f. VD fr.o.m. juni 1999)

ALMI Företagspartner AB

Tegelbacken 4, 111 52 Stockholm Tfn 08-402 09 00, fax: 08-406 03 00 e-post: info@almi.se webbadress: www.almi.se

Årsredovisningen för ALMI Företagspartner AB kan beställas skriftligen eller per telefon 08-4020901.

8.3¶AmuGruppen AB

Affärsidé

AmuGruppens affärsidé är att utbilda de många för ett föränderligt arbetsliv.

Verksamhetsbeskrivning

Koncernen AmuGruppen AB är Sveriges största kompetensutvecklingsföretag. Ett av AmuGruppens många kännetecken är att man hanterar ett mycket stort antal kursdeltagare, årligen närmare 150 000. AmuGruppen vill medverka till att den enskilde får hög kompetens och god anställningsbarhet, och därmed en bra beredskap för ett föränderligt arbetsliv.

Koncernen är i dag etablerad på cirka 110 orter i Sverige. Verksamheten bedrivs inom de fem affärsområdena YRKE, VÄXA, DELTA, HADAR och Nu Personaluthyrning. YRKE är det dominerande affärsområdet med en omsättning motsvarande 76 procent av koncernens totala omsättning. YRKE erbjuder kvalificerad yrkesutbildning till privata och offentliga arbetsgivare. Därefter kommer VÄXA med 16 procent. VÄXA bedriver kompetensutveckling inom allmänna och breda utbildningsområden. DELTA med en andel av omsättningen på 3 procent bedriver verksamhetsutveckling i stora företag och organisationer genom konsultinsatser. HADAR:s verksamhet, vars andel av omsättningen utgör 5 procent av koncernens, har en inriktning på utbildning av funktionshindrade och bedrivs i en egen juridisk person med anställd personal. Under året har Nu Personaluthyrning, ett personaluthyrningsföretag som riktar sig mot industrin, startat och tagits emot positivt av marknaden.

AmuGruppen har under året etablerat en pensionsstiftelse, som förvaltar de pensionsmedel som överfördes till bolaget i samband med bolagiseringen 1993. Pensionsstiftelsen förvaltar cirka 440 miljoner kronor.

Om 1997 präglades av ett intensivt rekonstruktionsarbete, har 1998 kännetecknats av arbete med att stabilisera verksamheten. Vid sidan av att i det dagliga arbetet säkerställa lönsamhet och stabilitet har omfattande studier gjorts av hur samhället och utbildningsmarknaden kan bedömas

komma att förändras till några år in på det nya årtusendet. Detta arbete har resulterat i en vision – ”Kunskapshuset 2002”.

AmuGruppens olika marknader kommer under 1999 vara minst i nivå med 1998. På längre sikt kan de tillgängliga marknaderna förväntas öka. Uthyrningsmarknaden, där Nu Personaluthyrning har etablerat sig, förväntas ha fortsatt kraftig tillväxt.

Riktlinjer

Riktlinjerna för AmuGruppen AB lades fast i samband med bolagiseringen av AMU-gruppen 1993 (prop. 1992/93:152, bet. 1992/93:AU6, rskr. 1992/93:75) Överlåtelsen av verksamheten regleras i ett avtal mellan staten och AmuGruppen AB. Genom beslut med anledning av propositionen Kapitaltillskott mm. till AmuGruppen AB (prop. 1996/97:55, bet. 1996/97:AU6, rskr. 1996/97:108) tillfördes bolaget som ett ägartillskott 600 miljoner kronor. Därefter har under 1997 förändringar avseende inriktning och organisation genomförts (regeringens skrivelse Omstrukturering av AmuGruppen AB, bet. 1996/97:AU6, rskr. 1996/97:189). Vid ordinarie bolagsstämma 1997 antogs ett ägardirektiv för överlämnande till styrelsen. Ägardirektivet syftar till att tydliggöra ägarens syn på verksamhetens inriktning samt ägarens förväntningar och krav på bolaget.

Ekonomisk översikt de fem senaste åren

Investeringar i anläggningstillgångar 85 40 31 75 171 Utdelning 22 22 -- -- 35 Räntabilitet på sysselsatt

Styrelse

Dockered, Bo, ordförande Nordmark-Nilsson, Anna-Stina Hansson, Lise-Lott Hjalmarson, Lennart Jonson, Lars Christer Kronstam, Karin Johansson, Jan, arbetstagarrepresentant, Lärarförbundet Larsson, Bengt, arbetstagarrepresentant, SACO Blomquist, Bo-Gunnar, arbetstagarrepresentant, ST, suppleant

Eriksson, Olle, arbetstagarrepresentant, SEKO, suppleant

Verkställande direktör

Carrick, Peter

AmuGruppen AB

Box 1181, 111 91 Stockholm Tfn 08-701 65 00, fax: 08-411 00 93 webbadress: www.amu.se

Årsredovisningen kan rekvireras på 08-701 65 00 och på Internet.

8.4¶AB Bostadsgaranti

Affärsidé

Bostadsgaranti skall ställa garantier för nybyggda småhus och bostadsrättslägenheter. Vidare skall bolaget genom riktlinjer och information till bostadsproducenterna verka för ett seriöst och sakkunnigt genomförande av bostadsrättsprojekt.

Verksamhetsbeskrivning

Bolaget bildades 1962 av dåvarande Svenska Byggnadsentreprenörföreningen (numera Byggentreprenörerna). Verksamheten bestod ursprungligen av att ställa garantier vid ny- och ombyggnad av bostadsrättslägenheter. Under 1976 introducerades en tioårsgaranti för köpare av nyproducerade småhus. Denna garanti gjordes 1984 till villkor för statliga lån (senare för räntesubventioner) till egnahem och småhus med bostadsrätt. I samband därmed inträdde staten som hälftenägare i bolaget.

Strategin är att med en liten organisation upprätthålla en hög nivå när det gäller granskning av byggföretag, projekt och handlingar för att kunna teckna garantier som ger ett gott konsumentskydd för köpare av nya bostadsrätter och egnahem.

Garantigivningen ökade 1998 jämfört med föregående år.

Bostadsgaranti har i juni 1999 beviljats koncession för att i ett blivande dotterbolag bedriva försäkringsverksamhet.

Mkr 1998 1997 1996 1995 1994

Omsättning 22,4 14,1 20,7 15,4 13,1 Rörelseresultat efter avskriv- 0 -13,7 -17,3 -15,7 -9,6 ningar

Investeringar i anläggnings-

kapital, %

Styrelse

Brink, Stig, ordförande Drugge, Gun Eriksson, Lennart Hagberg, Michael Hansén, Mårten Kruuse, Thomas Larsson, Sven Lönnberg, Anders Queckfeldt, Ewa Ringdahl, Thomas Schönning, Eje Thor, Anders J Westerståhl, Kristina

Verkställande direktör

Sundström, Hans (t.o.m 1999-07-31) Eriksson, Kåre (fr.o.m. 1999-08-01)

AB Bostadsgaranti

Box 26029, 100 41 Stockholm Tfn 08-679 90 20, fax: 08-611 37 83 e-post: abo@bostadsgaranti.se webbadress: www.bostadsgaranti.se

Bostadsgarantis årsredovisning kan beställas på tel 08-679 90 20. Den finns ej tillgänglig på engelska.

8.5¶Civitas Holding AB, Agilia Holding AB

CIVITAS HOLDING

AB holdingbolag för Finansdepartementets ägande av bolag inom fastighetssektorn. Tidigare hette bolaget Vasakronan Holding AB. Bolaget har i dag två dotterbolag: Agilia Holding AB och Vasakronan AB, se sid. 76, Vasallen AB, se sid. 158, är dotterbolag till Agilia Holding AB. Fram till 30 juni 1998 ägde Civitas också Specialfastigheter Sverige AB, som nu dock ägs direkt av svenska staten, se sid. 119.

Styrelse

Brandinger, Rune, ordförande Bryngelson, Håkan,VD Engman, Gerd Israelsson, Mats Kylberg, Lars Ljungh, Claes Gustafsson, Marianne, arbetstagarrepresentant Kjällbring, Rolf, arbetstagarrepresentant

Civitas Holding AB

Box 24234, 104 51 Stockholm Tfn 08-783 21 00

AGILIA HOLDING AB

Dotterkoncernen Agilia Holding AB bildades som ett särskilt aktieförvaltande bolag för att hantera de fastighetsrelaterade tillgångarna från Securum som överförts till Civitas Holding-koncernen. Till denna grupp överfördes även teknikkonsultbolaget Confortia AB och ägandet i Stenvalvet Fastighets AB från Vasakronan.

Under 1997 sålde Agilia teknikkonsultbolaget Confortia till Sydkraft Konsult AB och fastighetsbolaget Kungsleden. Under 1998 har köpoptioner i Wihlborgs sålts för 133 miljoner kronor. Aktieinnehavet i Castellum har sålts för 1 242 miljoner kronor i juni och december 1998. Ägandet i Stenvalvet har avyttrats för 515 miljoner kronor.

Agilias portfölj av fastigheter och bolag, utöver Vasallen AB, den 31 december 1998:

Antal aktier / andelar Kapital/ Bokfört andelar värde, Mkr

EPI BV (2 tyska fastigheter) 62 100 0 Totalt 345

Styrelse

Linglöf, Jan, ordförande Bryngelson, Håkan Alvemur, Christer Lindström, Björn

Verkställande direktör

Bryngelson, Håkan

Agilia Holding AB

Box 24234, 104 51 Stockholm Tfn 08-783 21 00

Civitas Holding AB och Agilia Holding AB har inga egna anställda. Civitas ingår i övriga tabeller bara genom de två dotterbolagen Vasakronan och Vasallen. Agilia ingår ej.

8.6¶AB Göta kanalbolag

Affärsidé

AB Göta kanalbolag skall bevara och utveckla Göta kanal som Sveriges största kulturhistoriska byggnadsverk samt ledande turistiska vattenled och besöksmål. Målet är även att uppnå en volym av privatbåtar som motsvarar cirka 6 000 båtar per år och verka för en positiv utveckling av passagerartrafiken.

Verksamhetsbeskrivning

AB Göta kanalbolag förvaltar Göta kanal och ägs sedan 1978 av staten. Sedan den 1 juli 1992 har bolaget Näringsdepartementet som direkt huvudman.

Kanaltrafiken har under 1998 haft en nedgång vad gäller såväl passagerartrafiken som fritidsbåtstrafiken innebärande en minskning med 27 procent respektive 5,6 procent. De till kanalen direkt knutna verksamheterna, bland annat båtuppläggning, externa arbeten, brounderhåll, försäljning,

museiverksamhet och hyrbåtsverksamhet, har givit ett positivt bidrag till ekonomin.

Den tekniska upprustningen och underhållet av kanalen har under året fortsatt enligt fastställd långsiktsplan. Målsättningen med upprustningsarbetena är att förutom normalt underhåll även återställa så mycket som möjligt av kanalanläggningen och kanalfastigheterna till ursprungligt skick.

Intäkterna av fastighetsförvaltningen (skog, mark och fastigheter) har under året ökat. Kanalbolaget förvaltar sedan 1 januari 1995 skogsinnehavet i egen regi genom ett samarbetsavtal med Sydved. Avsikten är att med stor hänsyn till miljö och speciellt känsliga biotoper (för att främja ett rikt och varierat djurliv och en mångfald av växter) generera så stor avkastning som möjligt.

Med en långsiktig marknadsplan som grund har stora ansträngningar lagts ned på att beskriva Göta kanal som ett resmål och ett upplevelseområde med många olika inriktningar, både på land och på vatten. Detta har skett bland annat genom deltagande i olika båtmässor i Düsseldorf, Köpenhamn, Göteborg och Stockholm. Broschyren för Göta kanal har ytterligare utvecklats för att ge bästa möjliga information till våra gäster. En bok ”Kulturvandring i von Platens spår” har presenterats på marknaden för de som vill veta ännu mer om kanalen. Möjligheten att via Internet få information har utvecklats och för närvarande pågår ett arbete tillsammans med kanalkommunerna för att ytterligare förbättra denna information.

Avsikten med marknadsföringen är att medvetandegöra så många som möjligt, både nationellt och internationellt, om Göta kanals fantastiska möjligheter som turistmål och rekreationsområde.

Riktlinjer

AB Göta kanalbolag bildades år 1810 i samband med påbörjandet av byggandet av kanalen. Bygget av Göta kanal vara klart 1832 när kanalen invigdes. Fram till 1978 var kanalen i privat ägo då bolaget övertogs av staten och lades under Kommunikationsdepartementet. Den senaste privata ägaren utgjordes av intressen inom Wallenbergsfären. År 1984 blev AB Göta kanalbolag ett dotterbolag till dåvarande Domänverket som sorterade under dåvarande Industridepartementet. I samband med riksdagens beslut våren 1992 om riktlinjer för att föra över verksamheter vid Domänverket till aktiebolagsform (prop. 1991/92:134, bet. 1991/92:NU33, rskr. 1991/92:351) behandlades även det framtida ansvaret för AB Göta kanalbolag. Riksdagen ansåg att det är en statlig angelägenhet att ansvara för att Göta kanal i framtiden rustas upp och drivs så att kanalens värde som kulturhistoriskt byggnadsverk och ett attraktivt turistmål kan vidmakthållas. Staten skall även i fortsättningen äga AB Göta kanalbolag där kanalbolaget och kanalfastigheten även i fortsättningen skall vara en sammanhållen enhet. Finansieringen av kanalens upprustning skall tillförsäkras genom statsmaktens försorg.

ningar

Investeringar i anläggnings-

kapital, %

Styrelse

Janérus, Kaj, ordförande Berggren, Christer, vice ordförande Andersson, Elving Modin, Anita Svenheim, Lars-Olof Söderlund, Thord Wärn, Ragnhild Löfström, Britt-Marie, personalrepresentant Johansson, Billy, personalrepresentant Pettersson Leif, personalrepresentant, suppleant Åhfeldt Per-Olof, personalrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Österlund, Claes-Göran

AB Göta kanalbolag

Box 3, 591 21 Motala Tfn 0141-53510, fax: 0141-215550 e-post: info@gotakanal.se webbadress: www.gotakanal.se

AB Göta kanalbolags årsredovisning kan beställas per telefon 0141-53510.

8.7¶IRECO Institute for Research and Competence Holding AB

Affärsidé

IRECO:s uppgifter är bland annat att äga och förvalta aktier eller andelar i bolag som bedriver industrinära forskning, att främja industriforsk-

ningsinstitutens långsiktiga kompetensutveckling, att främja samverkan mellan industriforskningsinstitut, universitet, högskolor och svenskt näringsliv och att främja en ändamålsenlig struktur inom industriforskningssystemet. Bolagets syfte är inte att bereda vinst till aktieägarna utan att främja teknisk utveckling och kompetensspridning inom landets näringsliv.

Verksamhetsbeskrivning

IRECO Institute for Research and Competence Holding AB ägs sedan 1997 till 55 procent av staten genom Näringsdepartementet och till 45 procent av Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling. 17 industriforskningsinstitut ingår för närvarande i IRECO-gruppen.

Bolaget bildades för att samla det statliga ägandet i industriforskningsinstituten och att tillsammans med institutens huvudägare inom näringslivet utöva ett aktivt ägarskap i dessa institut. IRECO avses också utöva en ”ägarroll” i de institut vars verksamhet tills vidare bedrivs i stiftelseform.

Strategin för att uppnå detta är att • Tillsammans med näringslivet medverka till att instituten bolagiserar

sin verksamhet • Överta Närings- och Teknikutvecklingsverkets rätt att utse ledamöter i

stiftelsernas styrelser • Finansiera institutens kompetensutveckling inom ramen för treåriga

avtal som övertagits från NUTEK • Medverka i aktiviteter som främjar samverkan mellan högskola, institut

och näringsliv • Medverka till åtgärder som effektiviserar industriforskningssystemet

IRECO blev under verksamhetsåret delägare i ytterligare två industriforskningsinstitut: Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB och Svenska IT-institutet SITI AB. Detta innebar att bolaget vid utgången av 1998 ägde aktier i fyra av industriforskningsinstituten. IRECO har under året medverkat i aktiviteter som syftar till bolagisering av flera av de industriforskningsinstitut vars verksamhet bedrivs i stiftelseform, agerat för att i NUTEK:s ställe inträda som statlig huvudman för dessa stiftelser samt medverkat i åtgärder för samverkan och samgåenden mellan forskningsinstitut.

IRECO:s intäkter består av bidrag från KK-stiftelsen för administration (10 miljoner kronor under 2,5 år) och ett anslag för att täcka avtalsmässiga åtaganden för industriforskningsinstitutens kompetensutveckling (290 miljoner kronor 1997-1999).

Bolaget avser under det följande räkenskapsåret fortsatt verka för att industriforskningsinstituten som ingår i IRECO-gruppen bolagiserar sin verksamhet med IRECO som minoritetsägare och näringslivet som majoritetsägare. IRECO avser också att delta i de pågående samverkansaktivi-

teterna som syftar till effektivitetshöjande förändringar i institutsstrukturen.

Riktlinjer

I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1996/97:150, bet. 1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:284) bildades hösten 1997 holdingbolaget IRECO Holding AB. Bolaget var tidigare ett helägt dotterbolag till Förvaltningsaktiebolaget Stattum som ägs direkt av svenska staten. Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling, KK-stiftelsen, har under räkenskapsåret förvärvat 45% av aktierna i IRECO. Resterande del av statens aktier ägs numera av regeringskansliet genom Näringsdepartementet. I samband med ägarförändringarna bytte bolaget namn och en ny bolagsordning antogs.

Ekonomisk översikt för de två senaste åren

Mkr 1998 1997

Omsättning 100,6 97,0

Styrelse

Svedberg, Gunnar, ordförande Caesar, Madeleine Marklund, Kari Nielsen, Niels Christian Råland, Birgitta Salzmann, Tomas Ullenius, Christina

Verkställande direktör

Widmark, Håkan

IRECO

Klara Norra Kyrkogata 33, 111 22 Stockholm Tfn 08-411 18 90, fax: 08-411 18 93 e-post: info@ireco.se

Årsredovisningen kan beställas på tfn 08-411 18 90.

Affärsidé

Verksamheten består i att uppföra, förvärva, äga, förhyra och förvalta fastigheter i syfte att i första hand åt anställda inom försvaret tillhandahålla elevbostäder, hotellrum och permanentbostäder.

Verksamhetsbeskrivning

Kasernen Fastighets AB är moderbolag i en koncern som omfattar de helägda dotterbolagen: Fastighets AB Kasernen i Stockholm, Fastighets AB Kasernen i Kristinehamn, Fastighets AB Kasernen i Skövde, Fastighets AB Kasernen i Halmstad och Fastighets AB Kasernen i Uppsala.

Totalt förvaltar koncernen 17 hyresfastigheter med drygt 500 lägenheter, en hotellfastighet och 14 bostadsrätter.

Nettoomsättningen år 1998 uppgick till 30,3 (34,3) miljoner kronor och resultat efter finansiella poster uppgick till 8,6 (10,6) miljoner kronor. Bokfört värde på koncernens fastighetsbestånd uppgick till 251,9 (307,7) miljoner kronor. Under året har dotterbolaget Fastighets AB Kasernen i Umeå avyttrats med en realisationsvinst om 3,1 miljoner kronor. Vidare har en mindre fastighet i Strängnäs sålts med en realisationsvinst om 0,2 miljoner kronor.

Hyresintäkterna bedöms komma att minska under år 1999 till följd av de förändringar som genomförs inom försvarsmakten. Kasernens prognos för 1999 är att resultatet efter finansnetto, före eventuella resultat av fastighetsförsäljningar, kommer att minska bland annat som en följd av avtrappningen av räntebidragen.

Riktlinjer

Kasernen bildades 1990 med Diös fastigheter AB som majoritetsägare och med staten som delägare. Under december 1991 förvärvade staten alla aktier i bolaget (prop.1991/92:44, bet.1991/92:FiU8, rskr. 1991/92:107) som en följd av den statliga reformen inom lokalförsörjningen. Bolaget har till uppgift att tillhandahålla främst korttidsbostäder bostäder åt Försvarsmakten.

Ekonomisk översikt för de fem senaste åren

Mkr 1998 1997 1996 1995 1994

Omsättning 30,3 34,3 31,8 30,4 27,8 Rörelseresultat efter avskriv-

Investeringar i anläggningstillgångar -- -- 13,7 27,2 32,6 Utdelning* 2,1 2,2 2,0 -- -- Räntabilitet på sysselsatt

* Utdelning 2,1 Mkr för räkenskapsrået 1998 beslutad på ordinarie bolagsstämma 199-04-27

Styrelse

Johansson, Bengt A W, ordförande Alvemur, Christer Lorentzon, Arne Nyberg, Gunnar Lundberg, Monica

Verkställande direktör

Lorentzon, Arne

Kasernen Fastighets AB

Gustav Adolfs gata 49, 541 45 Skövde. Tfn 0500-41 08 05, fax: 0500-48 68 36

Årsredovisningen kan beställas på tfn 0500-41 08 05.

8.9¶Kungliga Dramatiska Teatern AB

Syfte

Dramaten är Sveriges nationalscen för talteater. Verksamheten skall syfta till att producera och främja scenisk konst, och ej att bereda vinst.

Verksamhetsbeskrivning

Dramaten har under det gångna verksamhetsåret haft 29 (32) produktioner på repertoaren.

1 025 (1 012) egna föreställningar har spelats på teaterns scener för 275 259 (277 930) besökare. Av dessa var 341 (272) föreställningar speciellt riktade till barn- och ungdom och sågs av 55 445 (35 820) besökare. Be-

läggningen har under året uppgått till 86 procent (86). Dramaten har spelat 125 (97) föreställningar på turné för 34 226 (21 548) besökare.

Under kulturhuvudstadsåret 1998 har Dramaten tagit emot ett stort antal gästande teatrar för spel på teaterns scener. Dramaten var under hösten värd för den 7:e europeiska teaterfestivalen. På Stora scenen, Målarsalen och den inhyrda teaterlokalen Folkan spelade 13 teatrar under en period av tre veckor 27 föreställningar. Elverket tog under våren emot fyra separata gästspel. Totalt har 56 föreställningar givits av gästande teatrar och dessa sågs av 13 866 besökare.

Under året har Dramaten fört diskussioner med Statens Fastighetsverk om en ombyggnad av Lilla scenen med start våren 1999. För Dramatens del kommer detta att innebära en hyresökning från det att ombyggnaden färdigställs, enligt plan i oktober 2000. Denna ökning kommer att finansieras av minskade hyreskostnader i övrigt.

Sponsoravtalet med Telia har omförhandlats och förlängts till utgången av år 2002. Dessutom träder Ernst & Young in den 1 juli 1999 som ytterligare en sponsor under tre år. Därmed har sponsorintäkterna ökat med 50 procent samt en extern finansiering för turnéer tillskapats.

Under 1995/96 hade Kungliga Dramatiska Teatern två bokslut, dels 950701–960630 enligt den gamla budgetårsindelningen, dels ett förkortat år 960701–961231. Från och med 1997 överensstämmer räkenskapsåret med kalenderår.

Riktlinjer

Dramaten är nationalscen för opera och balett. Nationalscensuppdraget definierades senast i prop. 1996/97:3. Där sades att Dramaten bör vara den i Sverige ledande institutionen inom sitt konstområde, vara ett föredöme för andra scener, vårda och främja det nationella kulturarvet inom sitt konstområde, nå en stor och bred publik, ha en bred repertoar samt kunna hävda sig i jämförelse med de främsta scenerna utomlands.

Ekonomisk översikt för de fem senaste åren

Mkr 1998 1997 1996 1995/96 1994/95

Omsättning 228,0 207,5 99,9 200,4 196,3 Rörelseresultat efter avskriv-

Investeringar i anläggningstillgångar 5,9 6,8 4,8 5,7 4,1 Utdelning 0 0 0 0 0 Räntabilitet på sysselsatt

1)

2:a halvåret 1996

Styrelse

Wikström, Jan-Erik, ordförande Bonnier, Eva Dahlberg, Ingrid Låftman, Lennart Nilsson, Sam Wästberg, Per Åkerblom, Kjäll, arbetstagarrepresentant Johansson, Lars-Erik, arbetstagarrepresentant Wilkner, Pierre, arbetstagarrepresentant, suppleant Damberg, Jan, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Dahlberg, Ingrid

Kungliga Dramatiska Teatern AB

Box 5037, 102 41 Stockholm Tfn 08-665 61 00, fax: 08-663 88 16 e-post: förnamn.efternamn@dramaten.se webbadress: www.dramaten.se

Årsredovisningen finns tillgänglig på Dramatens hemsida.

8.10¶Kungliga Operan AB

Syfte

Kungliga Operan AB är Sveriges nationalscen för opera och balett. Verksamheten syftar till att producera och främja scenkonst, och ej att bereda vinst.

Verksamhetsbeskrivning

Året 1998 har Operan genomfört ett omfattande och intensivt spelår med särskilda satningar med anledning av kulturhuvudstadsåret, 100årsjubileet av Operahusets invigning och Kungliga Balettens 225årsjubileum.

Operan har under 1998 spelat 242 dagar med totalt 52 olika opera- och balettverk samt konserter. Det totala antalet evenemang på Operan eller i Operans regi ökade från 337 under 1997 till 361 under 1998. Antal föreställningar totalt var 352 och antal besökare cirka 220 000. Operan har övertagit hyreskontraktet för Vasateatern och kan därigenom bedriva verksamheten på två permanenta scener.

Kungliga Operan samverkar med näringslivet inom ramen för en Operaakademi bestående av ett begränsat antal stora företag samt Utrikesdepartementet. Företagen bidrar inte enbart ekonomiskt utan även genom att aktivt arbeta och verka inom Operaakademien. Genom detta till-

förs Operan nya kunskaper, får en delvis ny publik, nya marknadsföringskanaler och ekonomiska resurser för sin verksamhet. Under en inledande avtalstid från 1997 till och med 2000 stöder medlemsföretagen Operan med totalt 32 miljoner kronor.

Ett mycket viktigt led när det gäller utveckling och förnyelse är projektet Operastudio 98, ett samarbete mellan Operan och Operahögskolan i Stockholm, inom vilket sångare och en repetitör vid skolan ges chansen att under ett studieår få utvecklas och integreras i en professionell operamiljö.

Riktlinjer

Operan är nationalscen för opera och balett. Nationalscensuppdraget definierades senast i prop. 1996/97:3. Där sades att Operan bör vara den i Sverige ledande institutionen inom sitt konstområde, vara ett föredöme för andra scener, vårda och främja det nationella kulturarvet inom sitt konstområde, nå en stor och bred publik, ha en bred repertoar samt kunna hävda sig i jämförelse med de främsta scenerna utomlands.

Ekonomisk översikt för de fem senaste åren

18 månader

Investeringar i anläggnings-

kapital, %

Styrelse

Dalborg, Hans, ordförande Andersson, Benny Engdahl, Horace Reinius, Ulla Starrin, Karin Stenberg, Jan Tham, Carl Tivéus, Meg Alm, Eric, facklig representant Swartz, Göran, facklig representant Lundén, Gun-Maj, facklig representant, suppleant

Onne, Madeleine, facklig representant, suppleant

Verkställande direktör och teaterchef

Hall, Bengt

Kungliga Operan AB

Box 16094, 103 22 Stockholm. Tfn 08-791 43 00, fax: 08-791 44 44. Epost: info@kungligaoperan.se webbadress: www.kungligaoperan.se

Kungliga Operans resultatredovisning och årsredovisning kan beställas på tfn 08-79143 11.

8.11¶AB Kurortsverksamhet

Verksamhetsbeskrivning

Bolagen som i dag driver Riksförsäkringsverkets sjukhus har två huvudinriktningar, dels försäkringsmedicinska utredningar m.m. som skall ge underlag för försäkringskassornas beslut om olika förmåner inom socialförsäkringen, dels olika program för medicinsk rehabilitering.

Beslutad förändring av verksamheten

AB KURORTSVERKSAMHET driver Riksförsäkringsverkets sjukhus i Nynäshamn samt, via sitt dotterbolag AB TRANÅS KURANSTALT, motsvarande verksamhet i Tranås. I dotterbolaget ingår också två andra resursenheter, Badhotellet och Konferenscentrum i Tranås.

Riksdagen har godkänt regeringens proposition (1998/99:76), Försäkringsmedicinska utredningar, m.m. Beslutet innebär att verksamhetsansvaret för vissa typer av utredningar överförs till en av de allmänna försäkringskassorna, som skall driva verksamheten som en egen resultatenhet – försäkringsmedicinskt centrum. Patienter inom den medicinska rehabiliteringen som idag bedrivs vid Riksförsäkringsverkets sjukhus skall i stället behandlas inom den allmänna hälso- och sjukvården. De bolag som för närvarande förvaltar sjukhusen skall avvecklas. Badhotellet med tillhörande konferensverksamhet skall inte ingå som en del i den omstrukturerade verksamheten utan drivas i annan regi, bet. 1998/99:Sfu8, rskr. 1998/99:232).

Regeringen har beslutat att tillsätta en organisationskommitté med uppdrag att förbereda inträdet av försäkringsmedicinska center från och med den 1 januari 2000 (dir. 1999:30). Organisationskommittén skall bland annat planera dimensioneringen och bemanningen av den nya organisationen, upprätta förslag till mål och verksamhetsidé, klargöra de ekonomiska villkoren för verksamheten samt informera försäkringskassorna om verksamheten.

Organisationskommittén leds av direktören för försäkringskassan i Östergötland, Roland Nilsson, tfn 013-10 82 01.

Regeringen har vidare beslutat att ge Riksförsäkringsverket i uppdrag att avveckla de bolag som driver sjukhusen i Tranås och Nynäshamn. Avvecklingen skall vara genomförd senast i samband med utgången av år 1999.

Avvecklingsarbetet leds av Sören Olofsson, tfn 070-379 9759. Han är också ordförande i de bolag som för närvarande driver verksamheten vid sjukhusen.

Ekonomisk översikt för de fem senaste åren

Mkr 1998 1997 1996 1995 1994

Omsättning 177,5 173,6 175,5 177,1 164,1 Rörelseresultat efter avskriv-

Styrelse

Olofsson, Sören, ordförande Andersson, Jan, vice ordförande Allebeck, Peter Lindblom, Solveig Marklund, Inger Österbo, Örjan Andersson, Hans, suppleant Grell Ulf, suppleant Rådberg, Barbro, suppleant Johansson, Margareta, arbetstagarledamot Svelander, Charlotte, arbetstagarledamot Jones, Birgit, suppleant, arbetstagare Karlsson-Pehrsson, Gullevi, suppleant, arbetstagare

Verkställande direktör

Nilsson, Jan-Eric

AB Kurortsverksamhet

c/o Riksförsäkringsverkets sjukhus, 573 81 Tranås. Tfn 0140-461 00, fax: 0140-461 80

Årsredovisningen kan beställas på tfn 0140-461 00.

Affärsidé

Bolaget skall kommersiellt främja etableringar och utveckla näringslivet i Norrland, företrädesvis Norrlands inland.

Verksamhetsbeskrivning

Norrland Center AB ägs till lika stora delar av staten genom Näringsdepartementet, stiftelsen Norrlandsfonden och Norhold AB.

Bolaget bildades 1991 och var en följd av en överenskommelse mellan staten, stiftelsen Norrlandsfonden och ett konsortium bestående av fyra norrländska länsförsäkringsbolag och byggföretaget Hallström & Nisses AB, vilka bildade Norrhold AB.

Norrland Center AB skall vara ledande företag vid etablering och utveckling av företag i Norrland. Bolagets verksamhet bedrivs i nära samarbete med ett antal kommuner i Norrland.

En viktig del av Norrland Center AB:s arbete består av uppsökande verksamhet. Kontakter tas med företag och organisationer i storstadsområdena för att intressera dem om möjligheterna och fördelarna med att etablera verksamhet i Norrland. Med hjälp av fakta och analyser som Norrland Center AB kostnadsfritt bistår med kan sedan varje enskilt företag fatta bra långsiktiga beslut.

Under 1998 har bolaget bland annat medverkat till tre större verksamhetsetableringar i Norrland som tillsammans kommer att sysselsätta cirka 400 personer inom de närmaste åren. En av de större etableringarna under 1998 är Westcalls supportcenter i Ljusdal som inom några år skall sysselsätta drygt 250 personer.

Den fortsatt snabba förändringstakten i näringslivet bedömer vi skall ge Norrland Center AB allt fler möjligheter att intressera företag att etablera verksamhet i Norrland.

Riktlinjer

Norrland Center AB bildades efter regeringsbeslut 1991-04-18 för att främja företagande i Norrland. Verksamheten bygger på samarbete mellan staten, Norhold AB och stiftelsen Norrlandsfonden.

Ekonomisk översikt för de fem senaste åren

Mkr 1998 1997 1996 1995 1994

Omsättning 4,6 4,8 4,6 3,9 4,9 Rörelseresultat efter avskriv-

Investeringar i anläggnings-

kapital, %

Styrelse

Näsman, Janaxel, ordförande Andersson, Peter Hjalmarsson, Dan Holm, Johan Söderström, Lars-Olov

Verkställande direktör

Bengtson, Sture

Norrland Center AB

Box 200, 101 23 Stockholm Tfn 08-23 01 40, fax: 08- 24 19 79 e-post: info@norrlandcenter.se webbadress: www.norrlandcenter.se

Norrland Centers årsredovisning kan beställas på tfn 08-23 01 40.

8.13¶SAQ Kontroll AB

Affärsidé

SAQ Kontroll AB skall vara det ledande tekniska kontrollföretaget i Norden för Tryckbärande anordningar, Lyftanordningar, Maskiner, Mekaniska utrustningar och närliggande teknikområden. SAQ Kontroll AB skall utifrån kundens totala behov leverera största möjliga kundnytta säkerhet, miljö och lönsamhet.

SAQ Kontroll AB såldes i juni 1999 till Det Norska Veritas för 270 Mkr samt en villkorad del som fastställs senare.

Den huvudsakliga verksamheten är att förse kunder inom alla sektorer av samhället med tjänster inom områdena besiktning, provning, kontroll, certifiering och tekniska utredningar, viss teknisk rådgivning samt utbildning. Tjänsterna, som bland annat avser produktområdena tryckbärande anordningar, lyftanordningar, hissar, maskinerier och mekaniska utrustningar, har till syfte att trygga uppdragsgivarnas behov av säkerhet, driftekonomi och tillgänglighet samt en god miljö.

Huvuddelen av certifieringsverksamheten bedrivs i dotterbolaget SIS SAQ Certifiering AB. Sextio procent av aktierna i detta bolag förvärvades i mars 1998 från SIS ñ Standardiseringen i Sverige, vilka kvarstår som ägare till resterande 40 procent av aktierna. Verksamheten bedrivs till största delen med ackreditering från Styrelsen för Ackreditering och Teknisk Kontroll (SWEDAC). SAQ är ackrediterat inom i stort sett alla sina verksamhetsområden och avvaktar ackrediteringsbeslut inom ett fåtal resterande områden. Ackrediteringsläget har således inte utgjort något hinder för verksamheten under det gångna året.

Inom besiktningsområdet har marknaden präglats av fortsatt hård konkurrens. Drygt 50 anställda inom provningsområdet har under slutet av 1998 och början av 1999 slutat hos SAQ och övergått till konkurrent. SAQ har genom nyrekryteringar och utbildning säkerställt kapaciteten som leverantör inom provningsområdet, för att kunna möta den ökade konkurrens som blir inom provning under 1999. Inom övriga affärsområden förväntas inte någon förändring i konkurrenssituationen under 1999.

I september 1998 tillträdde Nils-Olof Hagberg som ny verkställande direktör.

Riktlinjer

I propositionen 1991/92:69 om privatisering av statligt ägda företag m.m. fick regeringen bemyndigande om försäljning av aktier i statligt ägda bolag varav SAQ Kontroll AB var ett. I beslutet ingick även ett bemyndigande för regeringen att genomföra de omstruktureringsinsatser som kunde krävas inför en försäljning.

Senast var bolaget föremål för behandling i riksdagen i samband med behandlingen av propositionen 1995/96:141 om aktiv förvaltning av statens företagsägande. Riksdagens beslut innebar att regeringen fick bemyndigande att avyttra statens aktier i bolaget utan riksdagens hörande. Regeringen fick även bemyndigande att vidta de åtgärder som behövs för att företaget skall uppfylla de krav på effektivitet, avkastning och strukturanpassning som ställs.

Ekonomisk översikt för de fem senaste åren

ningar Resultat efter finansiella poster 6,7 18,6 31,8 45,4 9,0 Sysselsatt kapital 141,8 127,6 118,9 100,5 97,8 Justerat eget kapital 117,6 116,2 107,3 89,5 92,5 Investeringar i anläggningstillgångar 50,7 18,1 16,6 12,1 32,3 Utdelning 6,5 6,5 10,0 15,0 25,0 Räntabilitet på sysselsatt

Styrelse

Hedenskog, Lars, ordförande Cederlund, Lars Johan Fransson, Åsa Jönson, Kerstin Kivikas, Töive Lundius, Annika Ölander, Lars Plane, Leif, personalrepresentant Thell, Jan, personalrepresentant Larsson, Tony, suppleant, personalrepresentant Wander, Edward, suppleant, personalrepresentant

Verkställande direktör

Hagberg, Nils-Olof

SAQ Kontroll AB

Box 49306, 100 29 Stockholm Tfn 08-617 40 00, fax: 08-651 70 43 e-post: info@saq.se webbadress: www.saq.se

SAQ Kontroll ABs årsredovisning kan beställas på tfn 08-617 40 00 eller e-post info@saq.se

8.14¶SIS Miljömärkning AB

Affärside

SIS Miljömärknings affärsidé och syfte är att vägleda konsumenterna till miljöanpassade produktval och därmed stimulera producenten att ta fram

produkter med hänsyn till vår hälsa och miljö. Detta sker genom att deltaga i det nordiska och det europeiska arbetet med att ta fram kriterier, att handha licensieringen för Svanen och Blomman samt att upprätthålla efterfrågan på miljömärkta produkter genom information och marknadsföring.

Verksamhetsbeskrivning

SIS Miljömärkning AB är delaktig i framtagandet av kriterier för både den nordiska Svanen och den europeiska Blomman.

När kriterierna för de olika produktgrupperna utvecklas, bedöms produktens miljöpåvekan under hela livscykeln, från råvara till avfall. Miljökriterierna kan omfatta produktens innehåll av miljöfarliga kemikalier, utsläpp i luft, vatten och mark samt energi- och resursförbrukning. Märkningen ställer också krav på licenstagarens underleverantörer och även på produktens slutliga öde t.ex. återvinning.

När ett företag ansökt om miljömärkning, kontrollerar SIS Miljömärkning AB genom krav på dokumentation, tester och fabriksbesök, att produkterna uppfyller de för produkten ställda kraven. Kriterierna och därmed licenserna löper på högst tre år, sedan omarbetas kriterierna i enlighet med ny kunskap och erfarenhet. I allmänhet skärps kraven och på så sätt drivs utvecklingen framåt och man får produkter som blir allt bättre ur miljösynpunkt.

SIS Miljömärkning AB gör även återkommande kontroller under licensens giltighetstid för att säkerhetsställa att kraven efterlevs.

Verksamhetens mål är: Att genom frivillig miljömärkning stimulera till utveckling och användning av produkter som ur miljösynpunkt är bättre än andra övrigt jämförbara produkter.

Riktlinjer

År 1989 beslutade Nordiska ministerrådet att införa en gemensam, officiell miljömärkning i Norden. Man valde Svanen som symbol, en variant av Nordiska ministerrådets logotype.

Regeringen gav SIS – Standardiseringen i Sverige – uppdraget att sköta Svanmärkningen. Sedan 1994 har SIS Miljömärkning även hand om den europeiska miljömärkningen EU-Blomman.

År 1998 blev SIS Miljömärkning ett aktiebolag, ett dotterbolag till SIS med staten som delägare (10%). SIS är en oberoende ideell förening med en styrelse som representerar näringsliv och samhälle. Verksamheten drivs utan vinstsyfte och finansieras genom licensavgifter och statsanslag.

SIS Miljömärkning AB är organiserad i två avdelningar: en för kriterieutveckling och en för licensfrågor, d.v.s. licensansökningar, företagskontakter och marknadsföring.

Ekonomiskt översikt

- varav bidrag

Styrelse

Thiberg, Sven, ordförande Berg, Ingolf Blixt, Kerstin Knutsson, Pernilla Lundin, Svante Mattsson, Annaa Sköldefors, Walter

Verkställande direktör

Unge, Ragnar

SIS Miljömärkning AB

St Eriksgatan 115 Box 6455, 113 82 Stockholm Tfn 08-610 30 40, fax 08-34 20 10 e-post: svanen@sis.se eller blomman@sis.se webbadress: www.svanen.nu

Årsredovisning kan beställas hos Pernilla Hedberg, VD Assistent tfn: 08-610 30 43

8.15¶Sjöfartsverket

Affärsidé

Sjöfartsverket skall • främja en säker, miljöanpassad och effektiv sjöfart inom ramen för sitt

sektors ansvar

• svara för sjöfartens behov av infrastrukturtjänster i form av sjövägar,

lotsning, isbrytning, nautisk information, kommunikation och service • ansvara för sjöräddningen • verka för säkerheten ombord på svenska fartyg oberoende av farvatten • bevaka den svenska sjöfartsnäringens konkurrenssituation.

Verksamhetsbeskrivning

Verksamheten inriktas huvudsakligen på handelssjöfarten, men även fritidsbåtstrafikens, fiskets och marinens intressen beaktas. Sjöfartsverkets tjänster omfattar lotsning, farledsdrift, sjömätning, isbrytning, sjöräddning, inspektion och besiktning samt konsultuppdrag och utredningar inom dessa och angränsande områden. Verkets produkter är sjökort, publikationer och teknisk utrustning som fyrar, bojar med mera. • Under hösten 1998 presenterade regeringen en ny sjöfartspolitik. Den

nya politiken, i kombination med ett avtal mellan parterna på sjöar-

betsmarknaden om tillfälligt anställda, stoppade upp utflaggningen och

vändes till förväntningar om viss inflaggning. • Som första land i världen införde Sverige i januari 1998 miljödifferen-

tierade farledsavgifter. När det gäller reduktion av svavel har avgifterna

varit en stor framgång. När det gäller reduktion av kväveoxider går

processen långsammare, eftersom det handlar om betydande investe-

ringar. • Sjöfartsverket lämnade ett förslag till regeringen om höghastighetsfar-

tyg, HSC, och regeringen utfärdade senare en förordning i enlighet

med Sjöfartsverkets förslag. Förordningen innebär att Sjöfartsverket i

samråd med berörda länsstyrelser kan ålägga HSC-fartyg att vidta åt-

gärder av säkerhets- eller miljöskäl. • Ett avtal tecknades mellan Sjöfartsverket och B&N Viking A/S innebä-

rande att detta företag beställer tre isbrytande offshorefartyg för verk-

samheten i oljefälten på Nordsjön. • Förutsättningarna för att det skall bli obligatoriskt för större fartyg att

använda transponder har ökat. Det svenska AIS-systemet (Automatic

Identification System) godkändes under 1998 av Internationella Tele-

unionen och av Maritime Safety Committee inom IMO. • Från den 1 juni 1998 skulle alla tank- och bulkfartyg vara certifierade

enligt ISM-koden (International Safety Management). • Statsmakterna har fastställt ett nytt mål för Sjöfartsverkets soliditet som

innebär att denna minskas från nuvarande 50 procent till att på lång

sikt uppgå till lägst 30 procent.

Riktlinjer

Sjöfartsverket blev affärsverk den 1 juli 1987 (prop. 1986/87:100) då riksdagen bl.a. beslutade att Sjöfartsverket fick disponera sina avskrivningsmedel för finansiering av investeringar.

Sjöfartsverket har till uppgift att se till att sjöfart kan bedrivas året runt i svenska farvatten och på samtliga svenska hamnar av betydelse under säkra och effektiva former. Sjöfartsverket skall även verka för säkerheten ombord på svenska fartyg, oberoende av farvatten. Vidare skall Sjöfartsverket arbeta för att sjöfarten miljöanpassas.

Sjöfartsverket ansvarar för delfunktionen Sjötransporter inom funktionen Transporter inom den civila delen av totalförsvaret.

Ekonomisk översikt för de fem senaste åren

Mkr 1998 1997 1996 1995 1994

Omsättning 1 296 1 234 1 399 1 159 1 102 Rörelseresultat efter avskriv-

Investeringar i anläggningar tillgångar 96 63 119 91 68 Utdelning 305 33 26 9 - Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 13,8 5,7 3,3 9,1 10,1 Räntabilitet på EK efter

Styrelse

Färm, Gunnel, ordförande Lindström, Anders Nilsson, Elisabeth Olsson, Kent Nyström, Elizabeth Olsson, Karin Pettersson, Ulla Starkerud, Lars Karlsson, Göte, arbetstagarrepresentant Pettersson, Birgitta, arbetstagarrepresentant Pålsson, Uno, arbetstagarrepresentant Andersson, Daniel, arbetstagarrepresentant, suppleant Hoffrén, Tapani, arbetstagarrepresentant, suppleant Johansson, Lennart, arbetstagarrepresentant, suppleant

Generaldirektör

Lindström, Anders

Sjöfartsverket

601 78 Norrköping Tfn 011-19 10 00, fax: 011-10 19 49. e-post: hk@sjofartsverket.se webbadress: www.sjofartsverket.se

Årsredovisningen kan beställas på tfn 011-19 10 00.

8.16¶SOS Alarm Sverige AB

Affärsidé

SOS Alarm är i dag landets enda renodlade specialist på larmmottagning och åtgärdsstyrning. Sedan starten 1974 har företaget svarat för samordning av räddningsuppdrag av bland annat polis, brandförsvar, ambulans, sjöräddning, jourhavande läkare, fjällräddning och militär.

En särställning av betydelse är att SOS Alarms ägarstruktur gör att företaget står oberoende i förhållande till larminstallatörer, jourföretag och utryckningstjänster.

Verksamhetsbeskrivning

Under senare år har en mängd nya larmmöjligheter och larmtjänster utvecklats. Automatlarm, trygghetslarm, personlarm och olika former av jourtjänster går via SOS Alarm. Dessa tjänster utnyttjas av näringsliv och offentlig sektor, men i allt högre utsträckning även av privatpersoner.

Koncernens ekonomiska resultat uppgick till cirka 31 miljoner kronor– 5,8 procent i vinstmarginal–vilket är det bästa resultat företaget hittills presterat. Med detta resultat uppnåddes också det soliditetsmål om 30 procent som ägarna ställt upp för den långsiktiga ekonomiska utvecklingen.

Under 1998 togs cirka 16 miljoner larmanrop på 112 och övriga larmtjänster.

En Temo-undersökning hösten 1998 visade att allmänheten har ett mycket stort förtroende för SOS Alarm och 112.

Trygghetscentralen i Örebro såldes under året. Centralen hade en omsättning på 10 miljoner kronor och 9 anställda.

SOS Alarm har markerat betydelsen av sitt 25-årsjubileum genom att hösten 1998 starta en bred dialog om den framtida inriktningen, Framtidsdialog 2000. Under 1999 kommer resultatet av denna dialog att ligga till grund för SOS Alarms nya företagsvision.

Under 1998 satsade SOS Alarm på affärsutveckling inom främst visuella och mobila larm, som bedöms som framtidsområden. Samarbetet med bland annat larminstallatörer genomgick vissa förändringar, vilket resulterat i avsevärt fler samarbetspartners.

SOS Alarms förutsättningar under innevarande år är fortsatt stabila. Strategiska och långsiktiga framtidsfrågor kommer under 1999 att ägnas särskild uppmärksamhet. Avgörande beslut kommer bland annat att fattas

rörande den fortsatta utvecklingen av företagets nya teknikplattform samt den fortsatta kompetensutvecklingen.

Riktlinjer

SOS Alarm ägs av Svenska Staten (50 procent), Landstingsförbundet (25 procent) och Förenade Kommunföretag (25 procent). På deras uppdrag ansvarar bolaget för SOS-tjänsten i Sverige, genom att ta emot och förmedla larm på nödnumret 112. För kommunernas räkning alarmeras räddningstjänsten och för landstingen alarmeras och dirigeras ambulanstrafiken. På uppdrag av landstingen ansvarar SOS Alarm även för sjukvårdsupplysningen.

Ekonomisk översikt för de fem senaste åren

Mkr 1998 1997 1996 1995 1994

Omsättning 536,7 537,7 525,6 478,7 525,6 Rörelseresultat efter avskriv-

kapital, % Räntabilitet på JEK, % 27,8 28,0 41.3 41,3 29,6 Soliditet, % 33 25 19 12 9 Antal anställda 723 746 777 747 755 Statens ägardel, % 50

Styrelse

Persson, Curt, ordförande Jönsson, Benny, vice ordförande Lindell, Lars-Olof, vice ordförande Blomberg, Vincent Brögger, Lise Fredlund, Michael Lennerwald, Ingrid Myhlback, Lennart Berglund, Irene, arbetstagarrepresentant Wallin, Ove, arbetstagarrepresentant

Verkställande direktör

Bergqvist, Sven-Runo

SOS Alarm Sverige AB

Box 5776, 114 87 Stockholm Tfn 08-407 30 00, fax 08-611 63 36 webbadress: www.sosalarm.se

Årsredovisning kan beställas hos marknadsavdelningen på adress ovan, den finns även tillgänglig på engelska.

8.17¶Specialfastigheter Sverige AB

Affärsidé

Specialfastigheter Sverige AB skall i ett långsiktigt förhållande, med effektiv fastighetsförvaltning över hela landet, erbjuda offentliga myndigheter anpassade lokaler med därtill hörande kvalificerade tjänster.

Verksamhetsbeskrivning

Specialfastigheter Sverige AB bildades år 1997 genom att ett antal fastigheter som tidigare ägts av Vasakronan AB placerades i en systerkoncern till Vasakronan. Gemensam ägare till de båda fastighetsbolagen var Civitas Holding AB. Fastigheterna består av kriminalvårdsfastigheter, räddningsskolor, specialskolor och vissa försvarsfastigheter. I och med denna förändring nåddes två syften, dels en renodling av verksamheten för förvaltningen av specialfastigheter, dels en förberedelse för att senare kunna skilja av dessa fastigheter helt från Civitaskoncernen. Den 30 juni 1998 ändrades ägarstrukturen enligt dessa planer och Specialfastigheter lämnade Civitaskoncernen och är nu helägt av svenska staten.

Specialfastigheter Sverige AB är moderbolag i en koncern som infattar Kriminalvårdsfastigheter Sverige AB, Försvarsfastigheter Sverige AB, Fastighetsbolaget Räddningsskolor Sverige AB, Fastighetsbolaget Specialskolor Sverige AB och Polisfastigheter Sverige AB.

För att kunna genomföra en professionell förvaltning av bolagets fastigheter i enlighet med vårt uppdrag har förvaltningsorganisationer byggts upp i Malmö, Göteborg, Norrköping, Örebro, Stockholm och Härnösand. Förvaltningsområdena stöttas från huvudkontoret i Linköping.

I slutet av juni 1998 förvärvades fastigheten Kronoberg 18, Stockholm. Det nybildade dotterbolaget Polisfastigheter Sverige AB, äger nu denna fastighet. Samtidigt förvärvade Försvarsfastigheter Sverige AB fastigheten Malmen 2:8, som uthyrs till Flygvapenmuseet i Linköping.

I samband med dessa förvärv genomförde den tidigare ägaren, Civitas Holding AB, ett ovillkorligt aktieägartillskott om 616 miljoner kronor.

Den 1 januari 1998 övertogs fastighetsdriften vid samtliga kriminalvårdsanstalter och ett omfattande arbete har under året lagts ner på rekrytering av nya medarbetare.

Vid en extra bolagsstämma 25 november 1998 beslutades om en extra utdelning om 275 miljoner kronor från Kriminalvårdsfastigheter Sverige AB till moderbolaget.

I november 1998 beslöt regeringen att Statens Fastighetsverk skall sälja de fastigheter som hyrs av Statens Institutionsstyrelse (SiS) till Specialfastigheter Sverige AB. Affären genomfördes i februari 1999, med tillträde 1 april. Specialfastigheters totala fastighetsbestånd ökar därmed cirka 25 procent.

Under 1999 beräknas koncernens omsättning uppgå till 852 miljoner kronor, inklusive SiS-fastigheterna, medan resultatet förväntas bli lägre än år 1998 på grund av ökade underhållskostnader.

Riktlinjer

I en strävan att renodla Vasakronan AB till ett rent kommersiellt fastighetsbolag bildades Specialfastigheter Sverige AB som den 1 juli 1998 delades ut till staten, Finansdepartementet (Regeringens prop. 1997/98:137 "Förvaltning av statens fastigheter och statliga myndigheters lokalförsörjning m.m."). I propositionen står bl.a. följande:

Gemensamt för statliga ändamålsfastigheter är att de är starkt förbundna med en viss statlig verksamhet och att de inte kan förvaltas på renodlat kommersiella grunder. Ett motiv för ett långsiktigt statligt ägande av ändamålsfastigheter är att kunna erbjuda statlig verksamhet långsiktiga och stabila förutsättningar.

Inriktningen på en fastighetsrörelse av ändamålskaraktär bör vara att stödja den myndighet som brukar ändamålslokalerna i sin verksamhet. Ett självklart mål bör vara att optimera kundnyttan, dvs. att till en given hyresnivå erbjuda maximal nytta i form av t.ex. funktionella lokaler, hög standard och god service

Regeringen anser att bolag och verk som äger ändamålsfastigheter skall bedriva verksamheten på ett kostnadseffektivt sätt. Avkastningskraven skall bestämmas utifrån affärsmässiga principer med beaktande av risktagande

Anmärkning: Bolaget startade 1997 varför utgående balans är använt för 1997

Styrelsen

Gustafsson, Eva-Britt, ordförande Balazsi, Per Falkman, Eva Johansson, Bengt A W Kjellander, Claes Lennersand, Håkan Wästlund, Holger Ziegler, Ingemar Cling, Thord, facklig representant, SIF Hansson, Hans, facklig representant, SEKO

Verkställande direktör

Wästlund, Holger (Tf)

Specialfastigheter Sverige AB

Slottet, 582 28 Linköping Tfn 013-24 92 00, fax: 013-10 01 33

Företagets årsredovisning kan beställas från huvudkontoret ovan. Finns för närvarande ej tillgänglig på engelska.

8.18¶Statens Väg- och Baninvest AB

Affärsidé

Bolagets verksamhet bedrivs inom vägsektorn och banhållningsområdet och omfattar skilda former av projektfinansiering av infrastrukturanläggningar liksom ägande och förvaltning av aktier, andelar och andra rättigheter i bolag.

Statens Väg- och Baninvest AB, ”Väg- och Baninvest”, är ett av staten helägt bolag som bildades 1990 under namnet Vägverkets Investeringsaktiebolag Väginvest. Regeringen beslutade under 1998 att aktierna i bolaget från och med den 31 december 1998 skulle överföras från Vägverket till regeringskansliet (Näringsdepartementet) som därefter företräder staten som ägare. Under 1999 har också bolaget fått sin nya firma registrerad.

Väg- och Baninvest äger och förvaltar aktier i Stockholmsleder AB, 100 procent, Göteborgs Trafikleder AB, 100 procent, Botniabanan AB, 91 procent, Trästabro AB, 37,5 procent samt Rödöbron AB, 15 procent.

Väg- och Baninvest har under 1998 bedrivit verksamhet inom tre områden: • Holdingverksamhet, som omfattar förvaltning och bevakning av äga-

rintresset i dotter- och intressebolag. • Finansverksamhet som omfattar specialisttjänster inom området finan-

siering inriktade på upplåning för Stockholmsleder AB och Göteborgs

Trafikleder AB. Ett avtal för motsvarande tjänster för Botniabanan AB

har tecknats för 1999. • Konsultverksamhet, som innefattar specialisttjänster inom områdena

redovisning, finansiering och kalkylering.

Under 1998 tecknade Väg- och Baninvest aktier i det nybildade Botniabanan AB och förvaltar sedan den 1 juli statens andel av aktierna i detta bolag. Botniabanan AB är ett projektbolag med uppgift att projektera, upphandla och finansiera en 19 mil lång järnvägssträckning mellan Nyland och Umeå. Under 1998 såldes aktieinnehavet i Swedish National Road Consulting AB (SweRoad) till Vägverket enligt ett regeringsuppdrag.

Väg- och Baninvestkoncernen visade ett negativt resultat 1997 på grund av att SweRoad hade en svag fakturering och ökade kostnader. Väg- och Baninvests styrelse hade gjort bedömningen att SweRoads verksamhet inte tillhör Väg- och Baninvests basverksamhet. Åtgärder vidtogs för att utveckla och förbättra SweRoads resultat. Detta ledde till att omstruktureringskostnader belastade resultatet under 1998. Styrelsen anhöll hos regeringen att få avyttra SweRoad till Vägverket. Detta godkändes av regeringen och försäljningen ägde rum i augusti.

Koncernresultatet exklusive effekterna av SweRoad hade varit 0,4 miljoner kronor 1998 respektive 0,6 miljoner kronor 1997.

Riktlinjer

Vägverkets Investeringsaktiebolag Väginvest (AB Väginvest) etablerades vid årsskiftet 1990/91 i syfte att hantera sådana hel- och delägda bolag som bildas i anslutning till avgifts- och lånefinansierade väg- och broprojekt (projektfinansieringsbolag). AB Väginvest är ett av staten helägt bolag som konsolideras i Vägverkets balansräkning. Bolaget förvaltas enligt

beslut av regeringen sedan den 24 april 1995 av Kommunikationsdepartementet.

AB Väginvest äger och förvaltar aktier i Stockholmsleder AB (SLAB) 100 procent, Göteborgs Trafikleder AB (GTLAB) 100 procent, Swedish National Road Consulting AB (SweRoad) 100 procent, Trastabro AB 37,5 procent samt Rödöbron AB 15procent.

SweRoad äger 40 procent av RST Sweden AB som gör mätningar och beräkningar som är av betydelse för underhåll av vägar. I januari 1997 beslöt RST:s ägare mot bakgrund av bolagets balanssituation att hos PRV ansöka om frivillig likvidation. I stort sett hela verksamheten har under 1997 försålts i likvidatorns regi. Likvidationen förväntas vara avslutad under 1998. Erforderliga reserveringar för SweRoads engagemang gjordes i bokslutet 1995 och 1996.

Övriga delägare i Trästabro AB är Norrtälje kommun (37,5 procent) och Rederi AB Eckerö (25 procent). Resterande andelar i Rödöbron AB ägs av tre kommuner och sex lokala privata intressenter i Jämtland.

Aktierna i SweRoad AB ägs av staten och förvaltas av Vägverket. Väginvests verksamhet skall omfatta skilda former av projektfinansiering av infrastrukturanläggningar, att äga och förvalta aktier, andelar och andra rättigheter i bolag och skall bedrivas inom vägsektorn och banhållningsområdet (prop 1997/98:150).

Ekonomisk översikt för de fem senaste åren

Mkr 1998 1997 1996 1995 1994

Omsättning 228 224 243 234 119 Rörelseresultat efter avskriv-

Investeringar i anläggningstillgångar 0 0 0 0 0 Utdelning 0 0,5 2 0 0 Räntabilitet på sysselsatt

1) Den låga soliditeten beror på att SLAB och GTLAB lånar upp pengar på marknaden och vidarebefordrar dessa till Vägverket. Motfordran finns på Vägverket, vilken garanteras av Riksgälden.

Styrelse

Gunnarsson, Gösta, ordförande Agerback, Christer Engman, Gerd Gustafsson, Eva-Britt Holmgren, Gunnar Jäderholm, Bengt

Verkställande direktör

Johansson, Bo

Statens Väg- och Baninvest AB

781 87 Borlänge Tfn 0243-754 00, fax: 0243-756 11

Årsredovisningen kan beställas på tfn 0243-754 00.

8.19¶Statliga Akademiska Hus AB

Affärsidé

Akademiska Hus skall leda utvecklingen av högskolemiljöer i Sverige och erbjuda universitet och högskolor attraktiva studie- och forskningsmiljöer.

Verksamhetsbeskrivning

Akademiska Hus bildades i samband med Byggnadsstyrelsens ombildning 1992-93. Koncernen skulle dels garantera långsiktigheten och upprätthålla värdet i statens innehav av högskolefastigheter, dels garantera att fastighets- och förmögenhetsförvaltningen genomfördes på ett kompetent och effektivt sätt. Akademiska Hus äger och förvaltar fastigheter främst för att erbjuda universitet och högskolor ändamålsenliga lokaler och service på marknadsmässiga villkor.

Sedan den statliga fastighetsreformen 1992 har varje universitet och högskola ansvar för sin egen lokalförsörjning. Akademiska Hus har för närvarande en marknadsandel på cirka 80 procent av universitetens lokaler och drygt 40 procent av högskolelokalerna.

Akademiska Hus organisation består av moderbolaget och åtta helägda dotterbolag vilka äger och förvaltar koncernens fastigheter. Dotterbolagens säten är lokaliserade till utbildningscentra från Lund i söder till Luleå i norr. Dotterbolagen, med sin närhet till kunderna och sin lokala kännedom, är uppbyggda med effektiva förvaltningsorganisationer och moderbolaget har koncerngemensamma funktioner för bland annat ekonomi, finansiering, IT och teknik.

Koncernen bedriver ett omfattande investeringsprogram i ny- och ombyggnationer av fastigheter. Investeringsnivån för 1999 ligger på cirka 3 miljarder kronor för att därefter sjunka till cirka 2 miljarder kronor år 2000 och 2001.

Riktlinjer

Efter riksdagens beslut 1992 (prop. 1992/93:37, bet. 19917/92:FiU8, rskr. 1991/92:107. ) ombildades Byggnadsstyrelsen varav bl.a. Akademiska hus och Vasakronan AB bildades. Motivet till att bilda AK hus var att

säkerställa lärosätenas lokalbehov och få en långsiktig förvaltning. AK Hus skall erbjuda främst universitet och högskolor kundanpassade lokaler på affärsmässiga villkor samt långsiktigt äga och förvalta fastigheter.

Ekonomisk översikt för de fem senaste åren

Mkr 1998 1997 1996 1995 1994

Omsättning 3 260 3 126 2 031 1 723 1 605 Rörelseresultat efter avskriv-

Investeringar i anläggningstillgångar 1 908 1 504 8 014 918 702 Utdelning 400 235 200 127 112 Räntabilitet på sysselsatt

Styrelse

Nilsson, Lennart, ordförande Axelsson, Charlotte Brändström, Dan Kantola, Birgitta Lagerblad, Peter Nilsson, Jan S Staffas, Fritz Jensen, Hans, arbetstagarledamot Johansson, Magnus, arbetstagarledamot

Verkställande direktör

Rogestam, Christina

Akademiska Hus AB

Box 483, 401 27 Göteborg Tfn 031 - 63 67 00, fax: 031 - 63 67 05 e-post: info@akademiskahus.se webbadress: www.akademiskahus.se

Årsredovisning kan beställas på telefon 031 - 63 6700 eller på e-postadress: info@akademiskahus.se. Den finns även tillgänglig på engelska.

8.20¶Sveaskog AB

Vid bolagsstämman i AssiDomän AB den 14 juni 1999 beslöts att dela ut samtliga aktier i Sveaskog AB till aktieägarna. Därmed kan svenska sta-

tens erbjudande om aktier i AssiDomän i utbyte mot tilldelade aktier i Sveaskog fullföljas.

Per den 14 juni 1999 hade 98 procent av aktieägarna i AssiDomän AB accepterat erbjudandet från svenska staten. För dem som accepterat erbjudandet fullföljdes transaktionen under juni. Övriga aktieägare kan fullfölja erbjudandet fram till den 1 oktober 1999.

När samtliga aktier bytts ut kommer staten att äga 35,31 procent av AssiDomän och 100 procent av Sveaskog AB.

Bolaget skall medverka till att markbyten underlättas såväl genom förvärv som försäljningar och bidra till en ökad konkurrens på virkesmarknaden i avsikt att skapa en bättre virkesförsörjning för köpsågverken och andra aktörer. Bolaget skall i sin verksamhet ta naturvårdshänsyn och arbeta med vilt- och faunavård.

Sveaskog AB har tillförts 883 500 hektar produktiv skogsmark utanför AssiDomäns kärnområden, varav 778 700 hektar är kommersiell skogsmark. Virkesförrådet bedöms uppgå till 62 miljoner m3. Den årliga tillväxten bedöms till 2,1 miljoner m3. Under 1999 förvärvades 13 000 hektar efter en bytestransaktion mellan AssiDomän och MoDo.

Proforma uppgick omsättningen 1998 för Sveaskog AB till 855 miljoner kronor och resultatet efter finansiella poster till cirka 255 miljoner kronor. I januari 1999 överfördes omkring 200 personers anställning till Sveaskog AB. Under året väntas personalstyrkan minska till 170 personer. Per den 1 januari 1999 uppgick balansomslutningen till 764 miljoner kronor.

Genom avknoppningen och försäljningen av Sveaskog minska Assi- Domäns skogsinnehav med en fjärdedel och framför allt med den del som ligger minst lämpligt till i förhållande till AssiDomäns industrier. Vidare blir balansen bättre mellan industrirörelsen och skogsrörelsen inom Assi- Domän. Statens ägarandel i AssiDomän minskar också till 35,31 procent när utbytet med aktier i Sveaskog AB nått 100 procent, vilket torde gynna handeln i AssiDomänaktien.

Ekonomisk översikt för de fem senaste åren

1) 1) 1)

Investeringar i anläggningstillgångar 13 20 15 Räntabilitet på sysselsatt

1)

Proforma 1998

Styrelse

Dockered, Bo, ordförande Cederlund, Lars Johan Domeij, Åsa Johansson, Lena Liffner, Christina Söderberg, Lena Ölander, Lars Karlberg, Tofte, arbetstagarrepresentant Hägglund, Jan-Ove, arbetstagarrepresentant Rud, Karl-Erik, arbetstagarrepresentant Thorell, Lars, arbetstagarrepresentant

Verkställande direktör

Kjellberg, Anders

Sveaskog AB

Storsjöstråket 15 831 34 Östersund Tfn 063-19 39 00, fax:063-19 39 29 webbadress: www.sveaskog.se

8.21¶Svensk Avfallskonvertering AB, SAKAB

Affärsidé

SAKAB:s affärsidé är att ge en god service åt industrier och kommuner genom att tillhandahålla tjänster inom området farligt avfall.

Verksamhetsbeskrivning

Under 1998 tog SAKAB emot nära 115 000 ton avfall för behandling vid anläggningen i Norrtorp. Detta är den högsta siffran någonsin sedan SAKAB etablerades. Jämfört med 1997 är ökningen 35 000 ton. I tillägg till dessa mängder behandlades cirka 15 000 ton förorenad jord utanför anläggningen i Norrtorp.

Marknadsföringen sker med en egen försäljningsorganisation, som även förfogar över insamlingsstationer spridda från Umeå till Helsingborg. 1998 uppgick intäkterna till 293 miljoner kronor jämfört med 236 miljonor kronor 1997. Rörelseresultatet förbättrades från 77 miljoner kronor till 96 miljoner kronor som ett resultat av den ökade försäljningen.

De ständigt stigande mängderna till SAKAB får förmodligen ses som ett resultat av ett ökat miljömedvetande och en ambition att det farliga avfallet skall få ett miljöriktigt slutomhändertagande. SAKAB har ständigt strävat efter att höja kvalitén på verksamheten för att kunna möta högt ställda förväntningar från såväl kunder som miljömyndigheter. Den kvalitetscertifiering enligt ISO 9001 som genomfördes 1997 följdes under 1998 upp med en miljöcertifiering enligt ISO 14001.

Forskning och utveckling har getts stort utrymme och verksamheten utvecklas hela tiden för att kunna öka återvinningen och minska emissionerna till luft och vatten från verksamheten. Under 1998 påbörjades ett projekt för behandling av uttjänta lysrör. Den nya anläggningen, som kommer att tas i drift i augusti 1999, kommer att återvinna 97 procent av materialet i lysrören och kommer att ersätta den anläggning som SAKAB drivit i Karlskrona. Den nya anläggningen fullt utnyttjad kommer att kunna behandla alla förbrukade lysrör i Sverige.

Utveckling av biologiska behandlingsmetoder för förorenad jord har bedrivits tillsammans med SLU i Uppsala samt moderbolaget i USA.

För att öka kapaciteten och förbättra arbetsmiljön i våtkemianläggningen gjordes en omfattande om- och tillbyggnad under 1998. Även mottagningskapaciteten i form av tankar ökades.

För att ytterligare öka SAKAB:s kapacitet och flexibilitet har en projektering av en ny förbränningslinje påbörjats. Den planerade linjen kommer att få en kapacitet av 75 000 ton per år och kommer, utöver farligt avfall, även att förbränna vanligt hushålls- och industriavfall. Den nya linjen planeras kunna tas i kommersiell drift i början av år 2002.

Riktlinjer

Bolaget skall svara för att omhänderta, behandla och destruera farligt avfall åt kommuner och företag. Huvudägarens, WM Sellbergs AB, engagemang i SAKAB regleras i ett aktieägaravtal. Bl.a. skall engagemanget vara långsiktigt och verksamheten bedrivas på ett miljöanpassat och kommersiellt sätt.

Riksdagen beslutade den 18 december 1991 (prop. 1991/92:69, bet. 1991/92:NU10, rskr. 1991/92:92) att bemyndiga regeringen att sälja aktier i SAKAB. I regeringens proposition anges bl.a. att i syfte att uppnå industriellt riktiga lösningar vissa företag kan behöva säljas direkt till ett annat företag. Vidare anges det att det i vissa särskilda fall kan vara motiverat att staten behåller ett minoritetsintresse för att i någon mån kunna påverka företagets verksamhet.

I augusti 1992 sålde staten 90,1 procent av sina aktier till WM Sellbergs AB. Vid försäljningen fick staten en option att sälja ytterligare poster inom tre år. Denna option utnyttjades under hösten 1995, då resterande aktier, med undantag av en, såldes till WM Sellbergs. Denna enda aktie, "The Golden Share", tillförsäkrar staten fortsatt insyn i företaget, bl.a. genom representation i styrelsen.

Regeringen upphävde den 1 juli 1994 behandlingsmonopolet för farligt avfall i 13 § lagen (1985:426) om kemiska produkter (prop. 1993/94:110, bet. 1993/94:JoU16). Med detta beslut upphörde SAKAB:s ensamrätt till omhändertagande av farligt avfall i Sverige.

Mkr 1998 1997 1996 1995 1994

Omsättning 292,8 235,7 220,5 186,0 194,5 Rörelseresultat efter avskriv-

kapital, % Räntabilitet på JEK, % 171,3 77,7 63,3 32 30,4 Soliditet, % 15 25 46 38 41 Antal anställda 144 131 123 120 119 Statens ägardel, % 0% 1) Bolaget är dotterbolag till WM Sellbergs AB. Staten äger en aktie i bolaget

Styrelse

Ekman, Jan, ordförande Feldt, Kjell-Olof Holm, Lars-Erik Lindstedt, Jan Lärkert, Anders Ekecrantz, Lars, suppleant Jemt, Mari, suppleant Sivertsson, Lennart, suppleant Samuelsson, Jan-Åke, arbetstagarrepresentant Vestergren, Lennarth, arbetstagarrepresentant Erhagen, Conny, arbetstagarrepresentant, suppleant Hjalmarsson, Bo, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Lärkert, Anders

SAKAB

Box 904, 692 29 Kumla Tfn 019-30 51 00, fax: 019-57 70 21 e-post: info@sakab.se webbadress: www.sakab.se

Årsredovisningen kan beställas på telefon 019-30 51 00.

8.22¶AB Svensk Bilprovning

Affärsidé

Bilprovningen arbetar för trygghet och säkerhet genom att erbjuda marknaden fordonsbesiktning, test- och provningstjänster samt rådgivning inom verksamhetsområdet. För Bilprovningen är det avgörande att vara

opartiska, kunniga och kompetenta. Bolaget erbjuder produkter inom miljö, trafiksäkerhet och fordonsekonomi.

För bolaget är det viktigt att leda branschens utveckling. Detta vill Bilprovningen göra genom att med utgångspunkt från samhällets och kundernas behov, samt kunniga och kompetenta medarbetare, erbjuda effektiv produktion.

Verksamhetsbeskrivning

Bilprovningens drygt 2 000 anställda finns på 175 stationer över hela Sverige. Cirka 90 procent av verksamheten utgörs av den obligatoriska kontrollbesiktningen. Bilprovningen erbjuder även tester och rådgivning inom fordonsområdet samt informationstjänster baserade på uppgifter ur företagets databas. Från och med den 1 januari 1998 drivs Bilprovningens konkurrensutsatta verksamhet i dotterbolagsform: Bilprovningen MTC AB, Bilprovningen International AB och Bilprovningen Test och Information AB.

Antalet besiktningar under 1998 uppgick till 5,5 miljoner. Tillgängligheten har förbättrats avsevärt sedan ett par år tillbaks. Tidigare års köer är borta och det går att se en markant förändring av allmänhetens uppfattning om hur Bilprovningen sköter verksamheten.

Det ledarutvecklingsprogram som på börjades för samtliga chefer 1997, avslutades sommaren 1998. Kvaliteten i besiktningsarbetet har under året förbättrats genom att metoderna för kvalitetsstyrningen utvecklats och kontrollutrustningen förbättrats. Under 1998 tog utvecklingen av företagets konkurrensutsatta produkter ordentlig fart. Jämfört med året innan nåddes en markant försäljningsökning. En utvärdering har genomförts av företagets verksamhet utifrån kriterierna i Utmärkelsen Svensk Kvalitet. En ny avdelning för omvärldsbevakning, Fordon & Samhälle, startades i mars 1998.

Samtliga medarbetare använder någon typ av dator i sitt dagliga arbete. All teknisk personal sköter numera besiktningsarbetet via handdatorer. Under 1998 slutfördes införandet av det datoriserade bokningssystemet BOKA.

Riktlinjer

Organisationen av den periodiska fordonskontrollen och verksamheten inom AB Svensk Bilprovning behandlades senast i riksdagen med anledning av budgetpropositionen 1997 utgiftsområde 22, sid 92 ff (prop 1996/97:1 utg.omr.22, bet 1996/97:TU1, rskr. 1996/97:115). Då beslöt riksdagen om en fortsatt ensamrätt för Bilprovningen att göra nationella typbesiktningar, registreringsbesiktningar, kontrollbesiktningar m.m. Vidare beslöts att den fortsatta besiktningsverkssamheten vid AB Svensk Bilprovning skall möta minst samma kravnivå som gäller för övriga aktörer på provnings- och kontrollmarknaden. En klar avgränsning skall göras för verksamheter som bedrivs i konkurrens. I det senare avseendet fast-

den konkurrensutsatta verksamheten

Ekonomisk översikt för de fem senaste åren

Mkr 1998 1997 1996 1995 1994

Omsättning 1 114 1 112 1 051 989 983 Rörelseresultat efter avskriv-

Investeringar i anläggningstillgångar 66 88 93 48 58 Utdelning 4 0 12 24 0,1 Räntabilitet på sysselsatt

Styrelse

Malm, Stig, ordförande Alkärr, Kjell Blomgren, Ulf Cederlund, Lars Johan Frejhagen, Birgitta Johansson, Sonny Ohlson, Göran Persson, Bertil Sundén, Staffan, arbetstagarrepresentant Winskog, Thomas Jakobsson, Rolf, arbetstagarrepresentant, suppleant Steincke, Günter, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Johansson, Per Egon

AB Svensk Bilprovning

Box 508, 162 15 Vällingby Tfn 08-759 21 00, fax: 08-759 54 24 e-post: info@bilprovningen.se webbadress: www.bilprovningen.se

Årsredovisningen kan laddas ner samt beställas via Bilprovningens hemsida: www.bilprovningen.se. Årsredovisningen finns på såväl svenska som engelska.

Affärsidé

Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB ägs av staten och förvaltas till vardera 50 procent av Vägverket och Banverket och har sitt säte i Malmö. Bolagets uppgift är dels att förvalta de svenska intressena i det 50-procentigt ägda Öresundskonsortiet, dels att svara för planering, projektering, byggande, drift, underhåll och finansiering av väg- och järnvägsanslutningarna på den svenska sidan. Bolaget skall dessutom medverka i finansieringen av Citytunnelprojektets tunneldelar.

Öresundskonsortiet svarar för planering, projektering, byggande, drift, underhåll och finansiering av kust till kustdelen av den fasta förbindelsen mellan Sverige och Danmark.

Verksamhetsbeskrivning

Sveriges och Danmarks regeringar slöt den 23 mars 1991 ett avtal om en fast förbindelse över Öresund. Riksdagen godkände avtalet den 12 juni 1991 liksom de ekonomiska åtagandena som avtalet förutsatte (prop. 1990/91:158, bet. 1990/91:TU31). Med anledning av avtalet bildades i Sverige Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB och i Danmark A/S Öresundsförbindelsen. De två helstatliga bolagen bildade januari 1992 ett konsortium som gavs namnet Öresundskonsortiet.

Byggandet av de svenska väg- och järnvägsanslutningarna pågår. Både den fastställda totalbudgeten på 2,6 miljarder (svenska kronor och prisnivå 1997-01) och den fastlagda tidplanen med trafiköppning 2000-07-01 beräknas följas. För 1999 framskrider arbetena inom lagda ramar för budget och tidplan. Byggandet av Öresundsförbindelsen finansieras med statsgaranterade lån. Upplåningen garanteras solidariskt av den svenska och danska staten (prop. 1990/91:158).

Byggandet av kust till kustdelen pågår. Både den fastställda totalbudgeten på 17,2 miljarder (danska kronor och prisnivå 1997-01) och den fastlagda tidplanen med trafiköppning 2000-07-01 beräknas följas. För 1999 framskrider arbetena inom lagda ramar för budget och tidplan.

(inklusive Öresundskonsortiet)

Mkr 1998 1997 1996 1995 1994

Omsättning 454,4 380,0 109,3 ET ET Rörelseresultat efter avskriv-

Investeringar i anläggningar totalt 11 255,9 6 874,9 3 879,6 1 645,5 566,9 Årets investeringar i anläggningar 4 381,0 2 995,3 2 234,1 1 078,6 276,8 Utdelning 0 0 0 0 0 Räntabilitet på sysselsatt

ET= Ej tillgänglig

Styrelse

Skogö, Ingemar, ordförande Ahlström, Göran Bondestam, Anitha Brandborn, Jan Bylund, Bo Yngvesson, Nils Ahlberg, Ann, suppleant Saxton, Ulla-Brita, suppleant

Verkställande direktör

Sicking, Karl-Otto

SVEDAB

Box 4044, 203 11 Malmö Tfn 040-660 37 00, fax: 040-30 00 21 e-post: ekonomi@svedab.se webbadress: www.oresundskonsortiet.se

Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDABs årsredovisning kan beställas på tfn 040-660 37 00 eller via e-post: ekonomi@svedab.se

8.24¶AB Svensk Exportkredit

Affärsidé

AB Svensk Exportkredit, SEK, skall främja svenskt näringsliv, särskilt exportindustrin, genom att tillhandahålla långfristiga finansieringslösningar till konkurrenskraftiga villkor.

SEK är ett publikt aktiebolag som ägs till hälften av svenska staten och till hälften av affärsbanker. Sedan starten 1962 har SEK arbetat huvudsakligen med exportfinansiering för svenska företag.

SEK lämnar krediter både för exportaffärer och för finansiering av svenska utlandsinvesteringar, så kallade marknadsinvesteringskrediter, med antingen fast eller rörlig ränta och med långa löptider. SEK kan dessutom finansiera infrastrukturella investeringar i Sverige som främjar svenskt näringslivs internationella konkurrenskraft. SEK samarbetar med en rad nationella och internationella organisationer och finansinstitut.

Projektfinansiering är exempel på en annan typ av finansiering som SEK kan tillhandahålla. Under 1998 inrättades en grupp med särskild inriktning på nya valutor som efterfrågas för projekt och investeringar på nya tillväxtmarknader. SEK erbjuder också rådgivning i finansieringsfrågor.

Verksamheten finansieras genom publika och privata emissioner på de internationella kapitalmarknaderna. För att säkerställa upplåning till låg kostnad har SEK en kreditvärdighet som ifråga om rating är den högsta möjliga i Sverige, AA+/AAA hos Standard & Poor’s och Aa2/Aa1 hos Moody’s.

På uppdrag av svenska staten administrerar SEK också det svenska systemet för statsstödda exportkrediter och statens biståndskreditprogram, S-systemet.

I Sverige samverkar SEK bland annat med Exportkreditnämnden, EKN, biståndsorganet Sida och Swedfund International AB.

Riktlinjer

AB Svensk Exportkredit bildades 1962 gemensamt av staten och de svenska affärsbankerna. Den främsta orsaken till att SEK bildades var kapitalmarknadens bristande institutionella förutsättningar att lämna av exportindustrins kunder efterfrågade långa och bundna exportkrediter. Hälften av aktierna (A-aktier) ägs av staten och hälften (B-aktier) av bankerna. Det av riksdagen beslutade huvudsyftet med SEK är att stödja den svenska exportindustrin genom att ställa krediter till förfogande vid export av varor och tjänster. Verksamheten skall drivas så att den ger en tillfredsställande avkastning på satsat kapital. I mars 1996 (prop. 1995/96:105, bet. 1995/96:NU18, rskr. 1995/96:197) godkände riksdagen en ändring i bolagsordningen och gav därmed SEK ett utökat arbetsområde. Uppgiften innefattar därefter också att kunna erbjuda långfristig finansiering för utbyggnad av infrastrukturen i Sverige och utvecklingsprojekt inom exportindustrin för att stärka den svenska industrins internationella konkurrenskraft. SEK hanterar också statens system för u-krediter.

Ekonomisk översikt för de fem senaste åren

Mkr 1998 1997 1996 1995 1994

Utlåning 60 625 52 817 42 245 39 690 46 682

Styrelse

Wolrath, Björn, ordförande Hedenström, Anders, vice ordförande Cederlund, Lars Johan Charpentier, Robert Freyschuss, Agneta Lindvall, KG Lotsberg, Kari Pehrsson, Ulf Lindblom, Staffan, suppleant Ringblom, Erland, suppleant Wall, Carin, suppleant Wickenberg Karlsson, Birgitta, suppleant

Verkställande direktör

Yngwe, Peter

AB Svensk Exportkredit

Box 16368, 103 27 Stockholm Tfn 08-613 83 00, fax: 08-20 38 94 e-post: info@sek.se webbadress: www.sek.se

SEK:s årsredovisning kan beställas på telefon 08-613 83 00 eller på webbadressen. Årsredovisningen finns även på engelska.

8.25¶Svenska Lagerhusaktiebolaget

Affärsidé

Svenska Lagerhusaktiebolaget utvecklar och erbjuder tjänster inom områdena lagring, förvaring, kvalificerat underhåll och service samt distribution av information, varor, föremål och material. Kunderna är företag, myndigheter och organisationer. Bolaget skall ses som en naturlig samarbetspartner till statliga och privata kunder. Genom samverkan mellan olika tjänsteområden erbjuds kunderna helhetslösningar med hög kvalitet, professionalism, säkerhet och till rätt prisnivå inom bolagets kärnområden.

Svenska Lagerhusaktiebolaget grundades 1917 då Sverige var i akut behov av en lagerhållare av livsviktiga förnödenheter. Kärnverksamheten har bibehållits och utvecklingen har lett till att bolaget i dag är ett modernt tjänsteföretag. Verksamheten sträcker sig från traditionell beredskapslagring av viktiga basförnödenheter och medicinsk utrustning till spetskompetens inom de snabbt växande framtidsbranscherna informationshantering och distributionslogistik. De senaste tre åren har bolaget genom förvärv breddat produktutbudet och möjligheten till helhetslösningar för kunderna.

Svenska Lagerhus bolagiserades 1935 och är i dag helägt av staten. Verksamheten drivs kommersiellt och finansieras uteslutande av försäljningsintäkter. Verksamheten är konkurrensutsatt i och med kraven på myndigheterna i lagen om offentlig upphandling.

Svenska Lagerhusaktiebolagets tjänsteområden är huvudsakligen Dokumenthantering – fysisk och digital hantering av dokument, Förvaring – förvaring av gods och föremål under längre tid, Kvalificerat underhåll och service – främst inom medicinteknik, Omsättningslagring – lagring av gods som skall användas inom en förutsägbar framtid, Tredjepartslogistik – helhetslösningar kring förvaring och distribution.

Koncernen disponerar – genom ägande och förhyrning – cirka 200 anläggningar på cirka 100 driftsplatser i Sverige med en total lageryta om cirka 550 000 kvadratmeter. Vakansgraden är låg. Av koncernens totala fakturering hänförs cirka 72 procent till statliga myndigheter och cirka 28 procent till privata företag och organisationer. Tjänsteförsäljningen – det vill säga allting utom lagring och förvaring – svarar för cirka 50 procent av intäkterna.

Den av statsmakterna beslutade neddragningen av beredskapslagring av spannmål medför ett intäktsbortfall om cirka 25 procent årligen till och med 2001. För 1998 innebar det en försämring av nettoresultatet med cirka 4 miljoner kronor, vilket bolaget har lyckats kompensera med andra affärer. Svenska Lagerhusaktiebolaget har erhållit partihandelstillstånd för läkemedel och har därigenom fått möjlighet att erbjuda olika kunder tredjepartslogistik av läkemedel, vilket kan utvecklas till en kompletterande verksamhet och öppna möjligheter till allianser med externa intressenter. Museernas ambitioner och önskan att utnyttja bolagets anläggningar och tjänsteutbud för att bevara det svenska kulturarvet begränsas för närvarande av deras ekonomiska förutsättningar.

Riktlinjer

Redan 1954 års riksdag fastställde att Svenska Lagerhus AB skulle förvalta de statliga lagerhusen, handha lagring av spannmål, frö, fodermedel och andra varor ävensom bedriva handel och annan verksamhet som är förenlig med lagerrörelsen. Svenska Lagerhus AB skulle vidare i sin verksamhet vara beredd att åta sig de särskilda uppgifter som avtalades med statsmakterna.

Den 1 januari 1992 överlät Överstyrelsen för Civil Beredskap (ÖCB), efter godkännande av staten, samtliga anläggningstillgångar och viss personal som ingick i ÖCB:s förrådssektion till Svenska Lagerhus AB. Samma år överläts bolagets samtliga aktier från statliga Procordia till staten.

Ekonomisk översikt för de fem senaste åren

Mkr 1998 1997 1996 1995 1994

Omsättning 139,0 119,7 108,7 95,3 90,7 Rörelseresultat efter avskriv-

Investeringar i anläggnings tillgångar 12,3 13,4 14,1 39,5 7,7 Utdelning 3,6 23,6 7,5 6,5 7,5 Räntabilitet på sysselsatt

Styrelse

Nordbeck, Gunnar, ordförande Sorte, Per, vice ordförande von Arbin, Christina Hentzel, Mats Lundquist, Ulla Ringström, Anita Skarell,Gunnar Lind, Lars Åke, personalrepresentant

Verkställande direktör

Nylander, Göran

Svenska Lagerhusaktiebolaget

Box 301 43, 104 25 Stockholm Tfn 08-657 44 00, fax: 08-737 01 16 webbadress: www.lagerhus.se

Årsredovisningen kan beställas hos Inga Jarl, VD sekreterare, tfn 08-657 4443.

Affärsidé

Miljöstyrningsrådets skall stödja industri, näringsliv och offentlig förvaltning med att vidareutveckla sitt miljöarbete på ett systematiskt och kostnadseffektivt sätt, samt att ge de som öppet beskriver sitt syfte med och resultatet av sitt miljöarbete, ett erkännande som kan förstås såväl nationellt som internationellt.

Verksamhetsbeskrivning

Bolaget bedriver informations- och registreringsverksamhet inom miljöområdet.

Miljöstyrningsrådet bildades 1995 och är huvudman för EMAS- och EPD-systemen. EMAS är EU:s förordning om miljöstyrning och miljörevision (EC Eco Management and Audit Scheme) medan EPD står för Environmental Product Declaration och är ett nationellt system för certifierade miljövarudeklarationer. Miljöstyrningsrådet har regeringens och sina ägares uppdrag att stödja och främja införandet av systemen, registrera de företag, organisationer samt produkter och tjänster som klarar kraven i EMAS och EPD samt upprätthålla uppgifter om dessa i ett offentligt register. Miljöstyrningsrådet arbetar också med att sprida kunskap om de företag, organisationer samt produkter och tjänster som anslutits till systemen.

Miljöstyrningsrådets EMAS-verksamhet har till övervägande delen inneburit att på olika sätt och i olika sammanhang sprida kunskap om EMAS-systemet och de företag och organisationer som anslutit sig till systemet. Miljöstyrningsrådets verksamhet med etablerandet av systemet för certifierade miljövarudeklarationer, EPD, har koncentrerats på att utarbeta former för det organisatoriska arbetet.

Miljöstyrningsrådet har besökts av ett flertal internationella experter och grupper som haft intresse av att följa det svenska arbetet med att etablera systemet för certifierade miljövarudeklarationer.

Riktlinjer

Regeringen beslutade den 2 mars 1995 med stöd av 2§ lagen (1994:1596) om frivillig miljöstyrning och miljörevision att ett nybildat bolag, Aktiebolaget Svenska Miljöstyrningsrådet, skulle ansvara för registrering av anläggningar och offentliggörande av förteckningen över registrerade anläggningar, i enlighet med vad som anförs i artikel 8 och 9 i rådets förordning (EEG) nr 1836/93 av den 29 juni 1993 om frivilligt deltagande för industriföretag i gemenskapens miljöstyrnings- och miljörevisionsordning. Bolaget ägs gemensamt av staten, Svenska Kommunförbundet och Sveriges Industriförbund. Genom regeringsbeslut den 17 juni 1998 utvidgas antalet sektorer som kan delta i verksamheten.

Enligt regeringens beslut den 13 november 1997 utvidgas bolagets verksamhet till att även omfatta att förvalta system för certifierade miljövarudeklarationer, registrering av miljövarudeklarationer, att informera om systemets uppbyggnad samt om miljövarudeklarerade varor, produkter och tjänster m.m. och om den principiella skillnaden gentemot den positiva miljömärkningen.

Ekonomisk översikt för de fyra senaste åren

Styrelse

Wenblad, Axel, ordförande Brandinger, Rune, vice ordförande Almgren, Richard Gunnarsson, Ulf Gustafsson, Henry Haglind, Ingrid Mattsson, Annaa Ryding, Sven-Olof Smith, Eva Waldner, Lars Wikman, Marianne

Verkställande direktör

Ryding, Sven-Olof

AB Svenska Miljöstyrningsrådet

World Trade Center, Klarabergsviadukten 70 d Box 70396, 107 24 Stockholm Tfn 08-700 62 54, fax: 08-700 62 59 e-post: ryding@miljostyrning.se webbadress: www.miljostyrning.se

Årsredovisningen kan beställas på tfn 08-700 62 54.

Affärsidé

Svenska rymdaktiebolagets affärsidé är att till användare i hela världen utveckla, tillverka och sälja:

• Rymdtekniska system och komponenter • Drift av rymdsystem • Produkter och tjänster inom jordobservationsområdet

Verksamhetsbeskrivning

Svenska rymdaktiebolaget grundades 1972 och verksamheten bedrivs i dag i fem rörelsedrivande divisioner: Esrange Division, Earth Observation Division, Telecom Division, Science Systems Division samt Remote Sensing Technology Division.

Uppsändning av sondraketer och ballonger vid Esrange Division sker enligt femåriga internationella avtal inom ramen för Sveriges medlemskap i den europeiska rymdorganisationen ESA.

Earth Observation Divisionens verksamhet omfattar Esrange satellitstation, drift av ESA:s satellitstation vid Salmijärvi samt dotterbolaget SSC Satellitbild AB.

Svenska rymdaktiebolaget äger 37,5 procent i Nordiska Satellitaktiebolaget (NSAB) och Telecom Division utför bland annat satellitkontroll.

Science Systems Division driver sedan 1994 det vetenskapliga satellitprojektet Odin. Projektet syftar till att sända upp en satellit med vetenskapliga uppgifter inom såväl aeronomi som astronomi. Satelliten beräknas sändas upp 1999.

Remote Sensing Technology Divisions största verksamhetsfält är metodutveckling inom fjärranalysområdet, särskilt användning av satellitdata.

1998 års verksamhet var omfattande. Science Systems Division har bland annat utvecklat en andra svensk mikrosatellit, Astrid 2. Satelliten har vetenskapliga instrument för studier av elektriska och magnetiska fält i övre jonosfären. Satelliten sändes upp i december 1998. Rymdbolaget levererade under samma år ett nyutvecklat flygburet havsövervakningssystem till Norges miljöskyddsorgan Forurensingstilsynet. I november 1998 genomfördes framgångsrikt raketkampanjen MAXUS3, som innebar experiment under drygt 12 minuters tyngdlöshet.

Riktlinjer

Sedan 1962 har Sverige deltagit i internationellt rymdsamarbete och under sextiotalet inleddes verksamheten, målen utreddes i bl.a. SOU 1963:61. Svenska rymdbolagets verksamhet syftar dels till att, uppfylla de åtaganden som följer av Sveriges deltagande i ESA (prop. 1985/86:127, bet. 1985/86:NU21), för att stärka svenskt näringslivs konkurrenskraft på om-

rådet samt att utnyttja de synergier som rymdforskningen ger (prop. 1992/93:170). Därutöver finns regionalpolitiska motiv till verksamheten (prop. 1985/86:127, bet. 1985/86:NU21).

Ekonomisk översikt för de fem senaste åren

Investeringar i anläggningstillgångar 41,3 39, 2 16,2 15,7 6,3 Utdelning 0 0 0 0 0 Räntabilitet på sysselsatt 1,3 -0,4 15,4 8,1 10,3 kapital, %

* Genomsnittlig

Styrelse

Lübeck, Lennart, ordförande Ahlqvist, Birgitta Björk, Gunnar Cederlund, Lars Johan Fredga, Kerstin Mohlin, Per-Erik Tegnér, Per Åkesson Bonde, Ingrid Mörtberg, Carl-Ivar, arbetstagarrepresentant Wallin, Sven, arbetstagarrepresentant Jordung, Åsa, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Jangblad, Dan

Svenska rymdaktiebolaget

Box 4207, 171 04 Solna Tfn 08-627 62 00, fax: 08-98 70 69 e-post: info@ssc.se webbadress: www.ssc.se

Svenska rymdaktiebolagets åsredovisning kan beställas på telefon 08-627 62 00. En engelsk åsrapport finns som trycksak.

Affärsidé

Svenska Skeppshypotekskassan skall underlätta finansiering för svenska rederier samt för utländska rederier med betydande svenskt intresse och medverka till handelsflottans föryngring.

Verksamhetsbeskrivning

Sveriges riksdag fattade 1929 beslut om att inrätta Svenska Skeppshypotekskassan. Kassans uppgift skulle vara att medverka till den nödvändiga föryngringen och moderniseringen av den svenska handelsflottan. Under 30-talet förnyades, konsoliderades och moderniserades flottan. En ny fartygsgeneration av dieseldrivna fartyg kom till. Kassan hade en stor betydelse för denna utveckling.

Kassan finansierar rederiverksamhet med svenskt ägande eller utländskt ägande med svenskt intresse och lämnar i huvudsak långfristiga lån mot säkerhet i svenskt eller utländskt skepp. Upplåning och utlåning sker i princip på lika villkor. Kassan administrerar på uppdrag av regeringen även Rederinämndens angelägenheter.

En av de viktigaste händelserna 1998 var den lagändring som trädde i kraft den 1 juli nämnda år. Ändringen ger Kassan möjlighet att arbeta mera internationellt och medverka vid finansiering av utlandsflaggat tonnage så länge det finns ett betydande svenskt intresse. Dessa möjligheter har utnyttjats aktivt i Kassans marknadsföring och lett till ökat intresse från rederiernas sida. På sikt kommer detta med stor sannolikhet att innebära en ökad volym. Svenska Skeppshypotekskassan skall underlätta finansiering för svenska rederier samt för utländska rederier med betydande svenskt intresse och medverka till handelsflottans föryngring.

Riktlinjer

För verksamheten i Svenska Skeppshypotekskassan gäller lagen (1980: 1097) om Svenska Skeppshypotekskassan. Detta innebär att kassan inte är något aktiebolag utan en egen associationsform med offentligrättslig prägel. Regeringen utser styrelsen och beviljar styrelsen ansvarsfrihet. Staten har ställt en garantifond till förfogande för kassan och låntagaren har ett ansvar vid en eventuell likvidation av kassan.

Enligt lagen, som ändrades senast våren 1998 (prop. 1997/98:129), är ändamålet med kassan att medverka vid finansiering av rederiverksamhet som bedrivs av svenskt rederi eller av utländsk juridisk person där svenska fysiska eller juridiska personer har ett betydande inflytande eller intresse. Vidare finns i lagen regler om säkerhet för lån, värdering av panter m. m. Kassan har redovisat en kreditförlust sedan starten år 1929.

Ekonomisk översikt för de fem senaste åren

Mkr 1998 1997 1996 1995 1994

Räntabilitet på

Styrelse

Gyllenhammar, Pehr G, ordförande Källsson, Jan, vice ordförande Berggren, Christer Engström, Anna-Lisa Kastman Heuman, Åsa Lindström, Anders Patriksson, Folke Holmgren, Gunnar, suppleant Holmgren, Lars-Göran, suppleant Johnsson, Hans-Yngve, suppleant Kronstam, Karin, suppleant Lerenius, Bo, suppleant Lorentzon, Ola, suppleant Rodosi, Agneta, suppleant

Verkställande direktör

Wickenberg Karlsson, Birgitta

Svenska Skeppshypotekskassan

Box 11010, 404 21 Göteborg Tfn 031-80 61 60, fax: 031-15 80 85 e-post: loan@skeppshypotek.o.se

Årsredovisningen, som även finns tillgänglig på engelska, kan beställas på telefon 031-80 61 60.

8.29¶Svenska Skogsplantor AB

Affärsidé

Svenska Skogsplantor AB skall producera och marknadsföra skogsodlingsmaterial och utföra tjänster inom skogsskötselområdet och idka därmed förenlig verksamhet.

Verksamhetsbeskrivning

Svenska Skogsplantor AB startade sin verksamhet 1994 då skogsstyrelsens fröstationer och plantskolor bolagiserades. Verksamheten har expanderat dels genom ökad plantproduktion för den svenska marknaden, dels

genom försäljning på den finska marknaden. Ett dotterbolag har startats i Finland.

Under senare år har verksamheten breddats till att omfatta olika tjänster åt enskilda skogsägare eller skogsföretag. Exempel på sådana tjänster är markberedning, plantering, återväxtvård, rotpoststämpling, skogsbruksplanering samt rådgivning inom skogsskötsel. Under år 1999 skall företaget certifieras enligt ISO9001 kvalitet och år 2000 enligt ISO14001 miljö.

Under 1998 och 1999 har två plantskolor förvärvats från AssiDomän. En terminal för distribution av plantor har förvärvats i Finland.

Trots de senaste årens uppgång i försäljningen av plantor ligger Svenska Skogsplantor AB långt under produktionsnivån på 1980-talet. Orsaken härtill är att det årligen planteras ca 200 miljoner färre än på 1980-talet. Svenska Skogsplantor AB:s bedömning är att uppgången i skogsplanteringen nu stagnerar och försäljningen de närmaste åren inte ändras särskilt mycket.

Ekonomisk översikt för de fem senaste åren

Mkr 1998 1997 1996 1995 1994

Omsättning 215,3 198,6 179,5 152,8 137,9 Rörelseresultat efter avskrivningar 22,7 24,6 18,3 18,3 12,8 Resultat efter

Investeringar i anläggningstillgångar 15,7 7,9 6,1 9,5 9,5 Utdelning 3 0 0 0 0 Räntabilitet på

Statens ägarandel, % 100

Styrelse

Öhrn, Ingemar, ordförande Ekström, Solweig Fredlund, Michael Idermark, Thomas Söderberg, Lena Lundholm, Anders, arbetstagarrepresentant Torstensson, Lennart, arbetstagarrepresentant Eriksson, Lars-Olov, arbetstagarrepresentant, suppleant Lindberg, Eva, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Lidén, Sverker

Svenska Skogsplantor AB

Box 33, 551 12 Jönköping Tfn 036-30 56 00, fax: 036-19 07 40 e-post: skog@skogsplantor.se webbadress: www.skogsplantor.se

Årsredovisningen kan beställas på tfn 036-30 56 00.

8.30¶Svenskhemmet Voksenåsen A/S

Affärsidé

Svenskhemmet Voksenåsen är ett kurs- och konferenscentrum med syfte att främja kulturellt, ekonomiskt och politiskt erfarenhetsutbyte och samarbete mellan Sverige och Norge.

Verksamhetsbeskrivning

Svenskhemmet Voksenåsen är Norges nationalgåva till Sverige som ett tack till det svenska folket för den humanitära hjälpen till Norge under andra världskriget. Gåvan överräcktes 1960 till statsminister Tage Erlander av Norges statsminister Einar Gerhardsen.

Voksenåsen drivs i form av ett norskt aktiebolag som är helägt av svenska staten. Styrelsen består av både norska och svenska ledamöter. Bolaget förvaltar anläggningen på den svenska statens vägnar och bedriver kulturell programverksamhet m.m. i denna. Sedan den 1 juli 1999 svarar företaget även för driften av hotell- och restaurangverksamheten. Statens fastighetsverk svarar för fastighetens underhåll och tar för detta ut en årlig hyra av bolaget.

Med anledning av betänkandet Svenskhemmet Voksenåsens förvaltningsform (SOU 1997:59) har regeringen i regleringsbrev för budgetåret 1998 angivit särskilda verksamhetsmål för Svenskhemmets verksamhet. Voksenåsen skall göras till en självklar mötesplats och ett välutnyttjat debattforum för kultur- och samhällslivet i Sverige och Norge. Voksenåsen skall i detta syfte öka andelen arrangemang i samverkan med myndigheter och organisationer i både Sverige och Norge samt ha fler programinslag riktade till barn och ungdomar.

Ekonomisk översikt för de fem senaste åren

1998 1998 1997 1996 1995 1994 Skr Nkr Nkr Nkr Nkr Nkr

Omsättning 8,1 7,7 6,3 11,7 10,8 10,3 Bidrag från svenska staten 8,5 8,1 8,0 7,3 7,2 7,0 Driftsresultat 0,7 0,7 0,8 -0,6 -0,2 0,1 Resultat efter

Investeringar i anläggningar 1,2 1,1 1,8 2,6 1,7 2,5 Utdelning 0 0 0 0 0 0 Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 11,2 11,2 11,0 neg neg 5,5 Räntabilitet på JEK, % 12,7 12,7 14,0 Soliditet, % 70,1 70,1 77,0 74,2 86,5 90,4

Antal fast anställda* 2 2 2 2 3 3 Statens ägarandel, % 100 * Därtill knyts projektanställda.

Styrelse

Bohlin, Görel, ordförande Kleppe, Per, vice ordförande Berge, Mathis Buttedahl, Johan Enochsson, Pia Eidem, Bjarne Mork Ruth, Arne Sohlman, Ragnar Stendahl, Christina

Generalsekreterare

Ellingsen, Karl Einar

Svenskhemmet Voksenåsen A/S

Ullveien 4, 0791 Oslo, Norge Tfn +47 22 14 30 90, fax: +47 22 49 93 33 e-post: program@voksenaasen.no

Årsredovisningen kan beställas på tfn +47 22 14 30 90.

8.31¶SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB

Affärsidé

SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB är ett bolag för teknisk utvärdering, mätteknik, provning, forskning och utveckling.

Verksamhetsbeskrivning

SP erbjuder näringsliv och samhälle tjänster inom teknisk utvärdering, mätteknik, forskning och utveckling präglade av kompetens, effektivitet, opartiskhet och internationell acceptans och bidrar därmed till näringslivets utveckling och konkurrenskraft samt till säkerhet, resurshållning och god miljö i samhället. SP fungerar som en länk mellan den akademiska forskningen och företagens behov av teknisk kunskap.

SP:s verksamhet inom byggområdet har utvecklats positivt genom medverkan i flera av de stora infrastrukturprojekten och i byggbranschens arbete med kvalitets-, miljö- och kretsloppsfrågor. Även energiområdet har präglats av god efterfrågan, främst vad gäller förbränning, energieffektivisering och energihushållning.

Inom brandteknik har övergången till europeiska metoder inletts med SP i en central expertroll. Kemi- och materialteknik har genom anskaffning av nya avancerade analysinstrument utvecklat verksamheten inom materialkaraktärisering, för problemlösning och forskningsuppdrag till branscher som medicinteknik, kemi, elektronik och fordon. Ett annat växande område är olika former av tekniskt stöd vid framtagning av tillförlitlig elektronik och programvara, främst för verkstads- och elektronikindustrin.

Under 1998 har SP genomfört den andra etappen i uppdraget från regeringen gällande tekniköverföring till små och medelstora företag (SMF) omfattande 150 projektaktiviteter i samverkan med 450 företag, bland annat vad gäller utveckling och marknadsintroduktion av produkter, information om regler på olika exportmarknader och framtagning av produktdokumentation.

Under hösten 1998 beslutade regering och riksdag att ge SP det samlade ansvaret för den grundläggande fysikaliska mättekniken i landet. Avsikten är att skapa ett nationellt metrologiskt institut enligt den modell som gäller inom andra EU-länder. Huvuddelen av verksamheten finns sedan tidigare samlad vid SP. Miljö framstår allt mer som ett av SP:s stora tillväxtområden och SP deltar bland annat i bildandet av ett centrum för miljödriven företagsutveck-

ling. Avsikten är att institutet skall bli en länk mellan forskning, utbildning och företagens konkreta miljöarbete. Efterfrågan på SP:s tjänster inom utvärdering, utveckling och forskning ökade under 1998 och förutses vara fortsatt god. Genom ökad samverkan med högskolor och forskningsinstitut förväntas en fortsatt tillväxt av FoU-verksamheten med finansiering från EU-program, stiftelser, forskningsråd med flera. Som ett led i anpassningen till nya miljökrav och europeisk harmonisering kommer en större investering att genomföras inom brandteknik under 1999.

Riktlinjer

Sveriges Provnings- och forskningsinstitut AB är ett av staten helägt bolag för teknisk utvärdering, mätteknik, provning, forskning och utveckling samt certifiering av produkter och kvalitetssystem. Verksamheten startade 1920 under namnet Statens Provningsanstalt. SP, Sveriges Provnings- och forskningsinstitut AB bildades år 1993 sedan riksdagen i juni 1993 beslutat överföra verksamheten i Statens provningsanstalt till det nybildade bolaget (prop. 1992/93:239, bet. 1992/93:NU32, rskr. 1992/93:384). De ekonomiska målen är formulerade i den nämnda propositionen som föregick bolagiseringen. Verksamheten skall generera de överskott som erfordras för investeringar och utveckling hos ett teknikoch FoU-institut på en europeisk nivå. Avkastningskraven skall ställas utifrån normala kommersiella bedömningar med beaktande av verksamhetens förutsättningar.

Ekonomisk översikt för de fem senaste åren

Mkr 1998 1997 1996 1995 1994

Omsättning 401,6 384,7 353,3 311,6 283,3 Rörelseresultat efter avskrivningar 17,7 19,6 22,5 26,8 29,7 Resultat efter

Investeringar i anläggningstillgångar 36,9 29,9 25,9 27,4 16,5 Utdelning 0 0 0 0 0 Räntabilitet på sysselsatt

Styrelse

Persson, Jan-Crister, ordförande Bankvall, Claes Kjörnsberg, Solveig Olson, Hans Christer Sundgren, Jan-Eric Weichbrodt, Björn Milovancevic, Marina, personalrepresentant, SACO Nilsson, Karin, personalrepresentant, ST

Bogren, Bengt, personalrepresentant, suppleant Johansson, Ulrika, personalrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Bankvall, Claes

SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut

Box 857, 501 15 Borås Tfn 033-16 50 00, fax: 033-13 55 02 e-post: info@sp.se, webbadress: www.sp.se

SP:s årsredovisning kan beställas på tel 033-16 50 00 eller på e-postadress: info@sp.se. Årsredovisningen finns tillgänglig på engelska.

8.32¶Sveriges Rese- och Turistråd AB

Affärsidé

Sveriges Rese- och turistråd AB (TuristRådet) skall vara en samlande och drivande kraft i internationell marknadsföring av Sverige som resmål och fungera som en marknadsfunktion för en stor del av svensk turistnäring. Det skall ske genom: • Att profilera Sverige som ett högkvalitativt resmål som erbjuder en

mångfald av upplevelser i en ren, kulturrik och naturskön miljö • Att samverka med övriga Sverigeintressenter • Att etablera effektiva samarbetsformer för utveckling av marknadsfö-

ring av svensk turism.

Verksamhetsbeskrivning

Bolaget startade sin verksamhet den 1 juli 1995 genom att rörelsen övertogs från Swedish Travel & Tourism Council AB. Ägare till bolaget är svenska staten genom Näringsdepartementet till 50 procent och Sveriges Rese- och Turistråd Intressenter AB till 50 procent.

Inom ramen för inriktningen genomfördes under 1998 en rad aktiviteter till exempel konsumentkampanjer, trycksaksproduktion i form av kataloger, marknadsbearbetningar genom mässor, workshops, besöksverksamhet och utbildning.

Projektkostnaderna uppgick under året till 99,8 (163,4) miljoner kronor varav näringen finansierade 56,0 (54,0) miljoner kronor och staten 43,8 (109,4) miljoner kronor. Kostnader för egen personal, lokaler, hjälpmedel m.m. uppgick för året till 49,4(51,7) miljoner kronor.

Under året förekom projektsamverkan med näringen på en rad områden. Värdet av denna samverkan, som ej redovisas i TuristRådets årsredovisning, överstiger 25 (99) miljoner kronor. Beaktat detta tillägg har näringen finansierat 47 procent (52) och staten 53 procent (48) av verksamheten 1998.

Staten har beviljat 68,5 miljoner kronor som anslag för 1999. För 1998 var anslaget 68,1 miljoner kronor och för 1997 68,4 miljoner kronor. För 1997 erhölls ett engångsbelopp om 90 miljoner kronor. Staten har därutöver medfinansierat ett antal EU-projekt de senaste åren.

Riktlinjer

Riksdagen beslutade våren 1995 om inriktningen och utformningen av turistpolitiken (prop. 1994/95:100 bil. 13 och prop. 1994/95:177, bet. 1994/95:KrU28, rskr. 1994/95:395). Det övergripande målet för turistpolitiken är att Sverige skall ha en hög attraktionskraft som turistland och en långsiktigt konkurrenskraftig turistnäring. Den 1 juli 1995 bildades det av staten och turistnäringen gemensamt ägda bolaget, Sveriges Rese- och Turistråd AB, med uppgift att svara för övergripande marknadsföring och information utomlands av Sverige som turistland. Turismen har stor betydelse för sysselsättningen, särskilt i vissa regionalpolitiskt prioriterade områden. För att öka turismen i och till Sverige samt för att utveckla branschen krävs en rad olika åtgärder. Huvudansvaret för att utveckla näringen måste åvila företagen. Staten kan emellertid spela en strategisk roll framförallt när det gäller marknadsföringen av Sverige som turistland i utlandet. Regeringens bedömning är att den övergripande internationella marknadsföringen bäst främjas om den sker i samverkan mellan staten och turistbranschens företag och organisationer.

Ekonomisk översikt för de tre senaste åren

Mkr 1998 1997 1996

Omsättning 147,1 216,1 127,7 Rörelseresultat efter avskrivningar -2,6 0,9 -1,4 Resultat efter finansiella -2,1 1,2 -0,6 poster Sysselsatt kapital 9,0 9,6 9,5 Justerat eget kapital 9,0 9,6 9,5 Investeringar i anläggningar 0 0 0 Utdelning 0 0 0

1) 18 mån.

Styrelse

Larsson, Stig, ordförande Adelsohn, Ulf Bjerkne, Claes Carlsson, Nils Leijon, Anna-Greta Nilsson, Roland Reuterskiöld, Marianne Ödqvist, Olof

Verkställande direktör

Wallgren, Anders

Sveriges Rese- och Turistråd AB

Box 3030, 103 61 Stockholm Tfn 08-725 55 00, fax: 08-725 55 31 webbadress: www.swetourism.se e-post: info@swetourism.se

TuristRådets Internettjänst för svensk turistindustri, Global Visitor’s Guide to Sweden: www.visit-sweden.com.

Årsredovisningen kan beställas på tfn 08-725 55 00.

8.33¶Swedesurvey AB

Affärsidé

Swedesurvey AB bedriver verksamhet utomlands inom områdena fastighetssystem och geografisk information samt härmed förenlig verksamhet.

Verksamhetsbeskrivning

Tjänsteexporten genomförs i följande verksamhetsformer: • Institutionellt samarbete - rådgivning till/för utveckling av främst ut-

ländska lantmäteriorganisationer - inom företrädesvis fastighetssystem

och geografisk information • Utbildning - genomförande av bilaterala och internationella kurser i

Sverige och utomlands inom landskaps- och fastighetsområdet • Produktion av mät- och karttjänster - försäljning av lantmäteripro-

dukter såsom flygfoto, ortofotokartor, produkter avseende geografiska

informationssystem (GIS), tekniska konsulttjänster.

Bolagets viktigaste kundkategorier är lantmäteri-, kart-, mark- och inskrivningsmyndigheter.

Verksamheten har sammantaget utvecklats väl under 1998. Efterfrågan på bolagets tjänster var fortsatt god och rörelseintäkterna ökade till drygt 100 miljoner kronor – att jämföra med det tidigare rekordåret 1997 om cirka 90 miljoner kronor. Vid slutet av verksamhetsåret uppgick bolagets orderstock till cirka 120 miljoner kronor, innefattande ett 80-tal enskilda uppdrag.

Bolagets möjligheter till fortsatt expansion av verksamheten bedöms allmänt sett som goda, men blir beroende av dels resultatet av det kvalitetssäkringsarbete som företaget inlett, dels möjligheterna att rekrytera kompetent och internationellt erfaren expertis till projekten och att utveckla internationellt särskilt intressanta tjänsteprodukter till konkurrens-

kraftiga priser. Bolagets mål är att inom två år öka den årliga omsättningen till 140 miljoner kronor.

Riktlinjer

Bolaget bildades genom bolagiseringen (1992/93:100 bil 15, bet. 1992/93:BoU14, rskr. 1992/93:217) av Lantmäteriverkets uppdragsverksamhet och startade sin verksamhet 1 juli 1993. Det bedömdes att verksamheten skulle gynnas av bolagiseringen och den därav följande affärsmässiga friheten. I bolaget ingår även Centralnämnden för fastighetsdatas tidigare utlandsverksamhet. Syftet med verksamheten är att bedriva verksamhet utomlands inom fastighetsområdet, mätnings- och kartläggningsområdet samt därmed förenlig verksamhet.

Ekonomisk översikt för de fem senaste åren

Mkr 1998 1997 1996 1995 1994

Omsättning 100,9 90,3 83,9 70,9 53,0 Rörelseresultat efter avskriv-

Investeringar i anläggnings-

kapital, %

Styrelse

Ollén, Joakim, ordförande Andersson, Axel Christiansson, Annika Jeding, Lars Westman, Erik

Verkställande direktör

Pettersson, Sture

Swedesurvey AB

801 82 Gävle Tfn 026-63 33 00, fax: 026-65 18 19 e-post: swedesurvey@swedesurvey.se webbadress: www.swedesurvey.se

Årsredovisningen kan beställas på tfn 026-63 33 00.

8.34¶Swedfund International AB

Affärsidé

Swedfund skall delta i investeringar samt utveckla och sälja projektfinansieringstjänster för att bl.a. i samverkan med svenska företag som arbetar i eller vill arbeta i u-länder samt i Central- och Östeuropa främja ett konkurrenskraftigt näringsliv och därmed bidra till tillväxt och samhällsekonomisk utveckling i samarbetsländerna.

Verksamhetsbeskrivning

Swedfund bolagiserades 1991 och arbetar för att medverka till utveckling av bärkraftiga företag i u-länder respektive länder i Central- och Östeuropa genom att dels medverka till att skräddarsy projektfinansieringslösningar, dels genom att delta i riskkapitalsatsningar såväl direkt i joint ventures som indirekt via riskkapital- och investeringsfonder. Swedfund skall vidare i sin investeringsverksamhet bidra till att främja en hållbar utveckling och en god miljö, både vad gäller yttre miljö- och arbetsförhållanden. Strategierna för att uppnå detta är att Swedfund skall vara en långsiktigt engagerad partner, ha god kunskap om tillväxtmarknaderna i syd och öst samt ha hög kompetens vad gäller projektfinansiering.

Under 90-talets fem första år ökade det bokförda investeringsportföljvärdet med cirka 60 miljoner kronor till drygt 150 Mkr. De senaste tre åren har bolagets investeringsportfölj, bestående av drygt 60 bolag, mer än fördubblats och uppgick vid årsskiftet 1998/99 till drygt 330 miljoner kronor. Afrika samt Central- och Östeuropa svarar för närmare 40 procent vardera av portföljvärdet medan Asien och Latinamerika svarar för resterande 20–25 procent. Bolaget har varit vinstgivande de senaste sex åren.

Riktlinjer

Swedfund bildades 1978 i form av en stiftelse men omvandlades 1991 efter riksdagsbeslut (prop. 1991/92:100) till aktiebolag. Bolaget har i uppdrag att förena utvecklingsmål med affärsmässighet. Huvudmotivet för bolagiseringen var att kombinera verksamheten med affärsmässighet. Målet var att nå så hög grad av kostnadstäckning som möjligt. I början av 1991beslöt regeringen att utvidga bolagets verksamhetsområde till att även omfatta länder i Central- och Östeuropa.

Ekonomisk översikt för de fem senaste åren

*

Mkr 1998 1997 1996 1995 1994

Omsättning 60,5 51,7 101,6 103,1 35,0 Rörelseresultat efter avskriv-

Investeringar i anläggningstillgångar 106 106 106 0,7 0,4 Utdelning - - - - - Räntabilitet på sysselsatt

* 18 månader (tidigare brutet räkenskapsår)

Styrelse

Cedergren, Jan, ordförande Thelin, Hugo, vice ordförande Carlsson, Boel Liljeson, Lars Rooth, Lena Uustalu, Ann Wall, Carin Öjefors, Lars

Verkställande direktör

Arefalk, Olle

Swedfund Intenational AB

Box 3286, 103 65 Stockholm Tfn 08-725 94 00, fax: 08-20 30 93 e-post: info@swedfund.se webbadress: www.swedfund.se

Årsredovisningen kan beställas på tfn 08-725 94 00 eller hämtas på webbadressen. Finns tillgänglig på engelska.

8.35¶Teracom AB

Affärsidé

Teracoms huvuduppgift är att bedriva utsändning och överföring av radiooch tv-program. Bolaget skall även utveckla, marknadsföra och utföra andra tjänster som är förenliga med huvudverksamheten. Teracoms land-

stäckande nät för utsändning och överföring skall vara bas för verksamheten i Sverige.

Verksamhetsbeskrivning

Bolaget bildades 1992. Verksamheten ingick tidigare inom dåvarande Televerket.

Teracoms målsättning är att företaget skall ha en stark position när det gäller utsändning och förmedling av radio, TV och andra IT-tjänster. En breddning har skett till nya tjänsteområden som ligger nära kärnverksamheten. Kunderna är främst företag inom mediebranschen. Teracoms digitala plattformar innebär möjlighet att på ett enkelt sätt nå så gott som samtliga svenska hushåll och dessutom erbjuda många mobil och portabel mottagning.

Teracoms pågående utbyggnad av digitala marknät innebär att cirka 85 procent av befolkningen våren 1999 kunde nås av nationella sändningar av digital ljudradio (DAB) och cirka 35 procent av regionala sändningar. Vad gäller utbyggnaden av digital TV var tre nät med kapacitet för åtminstone tolv programkanaler utbyggda i vissa av regeringen utpekade geografiska områden med tillsammans cirka 50 procent av landets befolkning. Teracom har en hög beredskap för att kunna bygga ut samtliga nät till rikstäckning. För digital-TV-nätens del kan också fler nät byggas än de nuvarande tre. Genom intressebolaget Nordiska satellitaktiebolaget (NSAB) kan satellitutsändningstjänster erbjudas som komplement.

Under 1998 förvärvade Teracom bolaget Factum Elektronik AB, som bedriver konsultverksamhet och produktutveckling bland annat för digital ljudradio och TV. Vidare deltog Teracom i bildandet av Boxer TV-Access AB, som i egen eller återförsäljares regi skall hyra ut och sälja utrustning för mottagning av digital TV samt medverka i utvecklingen av interaktiv digital-TV. Tillsammans med Norska Median AS bildades under året även bolaget Travel Vision Scandinavia AB som erbjuder informationstjänster till resenärer i mobila och närliggande miljöer. I början av 1999 gick Teracom in som delägare i norska SmartCom AS som erbjuder affärs-TV-tjänster åt företag och organisationer. Samarbetena utgör viktiga led i att kunna erbjuda kundanpassade lösningar och främja utvecklingen av Teracoms kärnverksamhet.

Till följd av de omfattande satsningar som Teracom gjort och gör på digital ljudradio och TV med åtföljande investeringar beräknas resultatet år 1999 bli något lägre i moderbolaget än för föregående år.

Riktlinjer

Teracom AB bildades den 1 juli 1992 efter beslut i riksdagen den 2 juni 1992 (prop. 1991/92:140, bet. 1991/92:KrU28, rskr. 1991/92:329).

Regering och riksdag ansåg att rundradionätet som en del av samhällets grundläggande infrastruktur samt av bl.a. beredskapsskäl borde behållas i helt statlig ägo. Det statliga ägandet skulle också ses som en garanti för konkurrensneutralitet inom rundradioverksamheten, och för att priserna i

den del av verksamheten som inte är konkurrensutsatt, dvs. utsändningstjänsterna för TV via marknätet, inte blir oskäligt höga.

Enligt bolagsordningen skall bolaget bedriva utsändning och överföring av radio- och TV-program. Bolaget skall vidare utveckla, marknadsföra och utföra andra tjänster med stöd av de resurser som har byggts upp för radio- och TV-verksamheten eller som på annat sätt är förenliga med verksamheten inom radio- och TV-området.

Teracom har ett avtal med staten om verksamheten under höjd beredskap och vid svåra påfrestningar på samhället i fred. Finansieringen av Teracoms beredskapsåtgärder tas ut via avgifter av de programvaruföretag som använder sig av Teracoms distributionstjänster.

Ekonomisk översikt för de fem senaste åren

Investeringar i anläggnings-

kapital, %

Styrelse

Gunnarsson, Gösta, ordförande Abjörner, Lena Bondestam, Anitha Gustafsson, Karl Erik Gustavsson, Åke Persson, Valdemar Zander, Jens Blomkvist, John-Olof, arbetstagarrepresentant Howe, Peter, arbetstagarrepresentant Johansson, Lena, arbetstagarrepresentant, suppleant Viktorsson, Elisabeth, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Persson, Valdemar

Teracom AB

Box 17666, 118 92 Stockholm. Tfn 08-555 420 00, fax: 08-555 421 01 e-post: info@teracom.se webbadress: www.teracom.se

Teracoms årsredovisning kan beställas på telefon 08-555 420 00 eller på webbadressen. Årsredovisningen finns tillgänglig på engelska.

8.36¶AB Tumba Bruk

Verksamhetsbeskrivning

Tumba Bruk grundades 1755 av Sveriges riksbank, som äger företaget än idag. År 1970 slog Riksbanken samman sitt sedeltryckeri med bruksrörelsen i ett enda företag, en integration som gav banken fullständig kontroll över hela sin produktion av sedlar och värdetryck.

Tumba Bruk producerar sedelpapper, säkerhetspapper, finpapper och värdetryck, samt mynt och medaljer. Tumba Bruk är ett av de få företag i världen som kan åta sig samtliga steg i produktionen, i en enda obruten tillverkningskedja. Från den rena kambomullen i pappersframställningen till det färdiga trycket. Kombinationen av tradition och högteknologi ger Tumba Bruk en unik styrka, ställning och karaktär.

Riksbanken är också kund hos Tumba Bruk vad avser svenska sedlar och mynt. I förhållandet kund/leverantör eftersträvar riksbanken och Tumba Bruk affärsmässiga relationer, vilka också regleras i ett avtal.

Försäljningen har ökat kraftigt för exportsedlar, sedelpapper och passböcker. Ett viktigt inslag i verksamheten har varit tillverkning av passböcker för det nya svenska passet.

En av de främsta uppgifterna för år 1999 är en fortsatt effektivisering av driften pappersbruket.

Ekonomisk översikt för de fem senaste åren

Räntabilitet på sysselsatt

Styrelse

Nyberg, Lars, ordförande Berg, Bengt Åke Bergstedt, Lennart Carlsson, Hans Dahlsten, Gunnar Ericsson, Bernt

Eriksen, Kersti Bektesevic, Bajram, Uttran, arbetstagarrepresentant Norberg, Viveca, arbetstagarrepresentant

Verkställande direktör

Bergstedt, Lennart

AB Tumba Bruk

147 82 Stockholm Tfn 08-578 695 00, fax: 08- 578 698 00 webbadress: www.tumbabruk.se

Årsredovisningen kan beställas på tfn 08-578 695 00.

8.37¶Vasallen AB

Affärsidé

Vasallen utvecklar och förädlar före detta försvarsfastigheter för ny användning, i syfte att skapa värdetillväxt och för att slutligen sälja fastigheterna på kommersiella villkor. Lokalerna skall vara det bästa alternativet vad gäller funktion, miljö och ekonomi.

Verksamhetsbeskrivning

Utgångspunkten i uppbyggnaden av Vasallen har varit att skapa ett fastighetsbolag som via sina enskilda dotterbolag snabbt blir en betydande aktör på sin lokala marknad. Eftersom de tidigare förvärvade försvarsfastigheterna är omfattande både vad gäller lokal- och markarea har Vasallen valt att arbeta fram nya översikt- och detaljplaner i nära samarbete med respektive kommun. Målet är att skapa möjligheter för ny användning av såväl befintliga byggnader som nya byggrätter. Förädlingsarbetets inriktning skiftar mellan de olika områdena men i huvudsak kan den skapas inom sektorerna utbildning, kultur, forskning och utveckling, kontor, bostäder, närservice och industri.

Vasallen har sedan starten 1997 verksamhet i Östersund A 4, Tullinge F 18, Linköping 14/A 1, Borås I 15 och Ystad Lv 4. Dessutom har regementsområdet i Uddevalla I 17 övertagits från Vasakronan. Det första större beslutade projekt som har påbörjats är byggnationen för Mitthögskolan i Östersund. Projektet uppgår till cirka 300 miljoner kronor. Utöver de mindre investeringsprojekten pågår ett investeringsprojekt för en så kallad Rättsenhet vid dotterbolaget i Linköping för cirka 350 miljoner kronor.

Vasallens totala lokalarea är cirka 332 000 kvadratmeter. De pågående strukturförändringarna inom försvarsmakten kommer med stor sannolikhet leda till att ytterligare militära anläggningar kommer att friställas. Vasallen kan därigenom inom de kommande åren komma att tillföras fler försvarsfastigheter än de sex som idag räknas in i koncernen.

Vasallen överfördes maj 1998 till Agilia Holding AB, ett helägt dotterbolag till av svenska staten helägda Civitas Holding AB.

Riktlinjer

Se Vasakronan AB

Ekonomisk översikt för de två senaste åren

Styrelse

Bryngelson, Håkan, ordförande Jonsson, Jan-Peter Lindström, Björn Linglöf, Jan Netz, Bo Sandesten, Stefan Sturk, Börje, arbetstagarrepresentant

Verkställande direktör

Jonsson, Jan-Peter

Vasallen AB

Trädgårdsgatan 14, 702 12 Örebro Tfn 019-17 50 70, fax: 019-17 50 90 e-post: infomaster@vasallen.se webbadress: www.vasallen.se

Årsredovisningen kan beställas på tfn 019-17 50 70.

8.38¶Venantius AB

Affärsidé

Venantius AB är ett av staten helägt kreditmarknadsbolag som förvaltar vissa av staten beviljade bostadslån med särskilt hög risk för kreditförluster. Venantius övertog 1995 mer än 70 000 bostadslån från staten och SBAB motsvarande cirka 33 miljarder kronor nominellt. Inriktningen på

verksamheten skall vara att på ett för staten som helhet förmånligt sätt sköta den fortsatta hanteringen av dessa lån. Under 1997 tillfördes Venantius även Securum-koncernens resterande tillgångar motsvarande ca 6 miljarder kronor.

Verksamhetsbeskrivning

Verksamhetens mål är att åstadkomma finansiella rekonstruktioner så att bästa möjliga utfall nås för såväl staten som de enskilda låntagarna. Idag består Venantius lånestock i huvudsak av bostadslån till bostadsrättsföreningar och fastighetsbolag, beviljade av staten under slutet av 80-talet och början av 90-talet. Lånestocken uppgår idag till cirka 25 miljarder kronor och består av cirka 30 000 bostadslån.

De finansiella rekonstruktioner som Venantius genomför baserar sig på en bedömning av låntagarens framtida kassaflöde. Merparten av Venantius låntagare befinner sig utanför de centrala delarna av storstäderna. Detta innebär att de underliggande säkerheterna i form av pantbrev i många fall saknar marknadsvärde även efter en rekonstruktion. Venantius målsättning är att öka värdet på lånestocken genom att långsiktigt försöka säkerställa låntagarnas betalningsförmåga och därmed minska Venantius stora riskexponering.

Venantius strategiska inriktning är att låneportföljen över tiden skall renodlas och fördjupas mot bostadsrättssektorn. Därigenom skall den långsiktiga risknivån sänkas och ett mervärde skapas i form av en homogen och väl analyserad låneportfölj med en god intjäningsförmåga.

Venantius finansierar sin verksamhet på kapitalmarknaden i eget namn. Bolaget har erhållit en bedömning av sin kreditvärdighet (rating) från Standard & Poor´s och Moody´s på samma nivå som svenska staten baserat på de garantier som Venantius erhöll från staten i samband med övertagandet av lånen från SBAB.

Riktlinjer

Bolaget skall enligt prop. 19914/95:219,BoU 1994/95:20 ha till huvudsakliga uppgift att förvalta och finansiera myndighetsbeslutade bostadslån. Inriktningen för skall vara att på ett för staten som helhet förmånligt sätt sköta förvaltningen av dessa lån under resterande avtalsperiod

*

Mkr 1998 1997 1996 1995

Omsättning, räntenetto 550 744 1 092 362 Rörelseresultat efter administrativa kostnader 231 441 949 297 Resultat efter kreditförluster -89 -403 1 569 -3 078 Balansomslutning 27 350 31 949 24 954 27 998 Utlåning till allmänheten 20 203 19 925 21 741 25 068 Justerat eget kapital 3 240 3 351 3 738 5 307

*

Resultatet huvudsakligen hänförligt till perioden 30 juni - 31 december 1995 .

Styrelse

Persson, Curt, ordförande Dillén, Mats Johansson, Karl-Erik Kjellander, Claes Rönnberg, Mats

Verkställande direktör

Gustafsson, Eva-Britt

Venantius AB

Box 16184, 103 24 Stockholm Tfn 08-440 8100, fax: 08-440 8110 e-post: info@venantius.se webbadress: www.venantius.se

Venantius årsredovisning kan beställas på telefon 08-440 8105 eller på webbadress www.venantius.se. Årsredovisningen finns tillgänglig på svenska och engelska.

8.39¶Värdepapperscentralen VPC AB

Affärsidé

VPC:s uppgift är att långsiktigt tillhandahålla säkra och kostnadseffektiva tjänster för hantering av finansiella instrument.

Statens 50-procentiga andel i VPC såldes i juli 1999 till de fyra bankerna FöreningsSparbanken, Nordbanken, Skandinaviska Enskilda Banken och Svenska Handelsbanken.

Värdepapperscentralen VPC AB är navet i den svenska värdepappersmarknaden. VPC svarar för registerföring av finansiella instrument på uppdrag av emittenter. VPC tillhandahåller också system för matchning, clearing och avveckling. Handeln på OM Stockholmbörsen och på den svenska penningmarknaden clearas och avvecklas hos VPC. Verksamheten övervakas av Finansinspektionen. Verksamheten, som helt baseras på automatisk databehandling, sker i det så kallade VPC-systemet - ett datasystem som togs i bruk 1989 och som ägs och utvecklas av VPC.

1998 var VPC:s tjugoåttonde verksamhetsår. Vid årsskiftet 98/99 hade VPC 761 anslutna bolag. Omsättningen hos VPC, mätt i handelslikvider, var i december 1998 cirka 13 miljarder svenska kronor per dag avseende aktiemarknaden och cirka 325 miljoner kronor avseende penningmarknaden.

Arbetet under 1998 har i hög grad präglats av den internationalisering som äger rum på värdepappersmarknaden. Ett ökat internationellt intresse från även mindre investerare och den gemensamma europeiska valutan gör att VPC ser det som sin naturliga uppgift att möjliggöra kostnadseffektiva och säkra innehav för svenska investerare i utländska värdepapper och för utländska investerare i svenska värdepapper. Med detta som mål har VPC mycket aktivt deltagit i arbetet i den europeiska samarbetsorganisationen ESCDA vars främsta uppgift är att standardisera länkar mellan de olika clearing- och registerorganisationerna i Europa. De första länkarna byggs nu mellan VPC och danska VP. Ett motsvarande intensivt arbete pågår också med att bygga länkar till schweiziska SEGA och engelska Crest. Under 1998 och fortsatt under 1999 arbetar vi vidare med vpkontostrukturen och tjänsterna till de 3,2 miljoner privatplacerarna. Såväl Internet-, som telefon- och faxbaserade tjänster utvecklas och förbättras kontinuerligt.

Servicekontot introducerades. Det är en tjänst som riktar sig mot förvaltare, banker eller fondkommissionärer och innebär att vi använder vårt system av vp-konton som förvaltarens depåsystem.

År 1998 har vidare dominerats av ett antal betydande utvecklingsprojekt. Utbetalningssystemet har anpassats för att kunna hantera såväl svenska kronor som euro och andra valutor. Utvecklingen av VPCAn@lys, ett Internetbaserat system för emittenternas analys av egna aktie- och skuldböcker går vidare och ett nytt system (VPI) för elektroniskt distribuerad information om utgivna värdepappers grunddata växer fram.

Vid årsskiftet 98/99 avskaffades VPC:s legala monopol vad gäller registerföring.

Riktlinjer

Bemyndigandet att sälja statens 50-procentiga innehav i VPC gavs i prop. 1996/97:150, 1997 års ekonomiska vårproposition.

Ekonomisk översikt de fem senaste åren 162

Mkr 1998 1997 1996 1995 1994

Omsättning 253 256 215 211 292 Rörelseresultat efter avskriv-

Räntabilitet på sysselsatt

Styrelse

Lundius, Annika, ordförande Almqvist, Stephan Haag, Göran Grönstedt, Lars O Gustafsson, Lars Stenberg, Kerstin Åkesson Bonde, Ingrid Öberg, Lars G Modin, Krister, personalrepresentant Wainwright, Marianne, personalrepresentant

Verkställande direktör

Reveman, Anders

Värdepapperscentralen VPC AB

Box 7822, 103 97 Stockholm Tfn 08-402 90 00, fax: 08-24 67 88 webbadress: www.vpc.se

Årsredovisning kan rekvireras från bolaget eller läsas på hemsidan.

9¶Specialföretag

A/O Dom Shvetsii Grängesbergs Gruvor AB Förvaltningsaktiebolaget STATTUM Sveriges Geologiska AB, SGAB Zenit Shipping AB

Verksamhetsbeskrivning

A/O Dom Shvetsii är ett ryskt bolag som ägs av Skanska till 49 procent, svenska staten till 36 procent och av staden St Petersburg till 15 procent. Bolaget har ett eget kapital om cirka 20 miljoner kronor. Bolagets verksamhet är att förvalta Sverigehuset i St Petersburg.

A/O Dom Shvetsii äger Sverigehuset och har rätt att disponera marken under 49 år. Fastigheten har cirka 5 000 kvm uthyrningsbar yta fördelad på cirka 3 500 kvm kontor och 1 500 kvm bostäder. Största hyresgästen är Sveriges Generalkonsulat som hyr cirka en tredjedel av fastigheten.

Bolagets uthyrningsverksamhet inleddes under 1998 och fastigheten blev under hösten fullt uthyrd. Hyresintäkterna uppgick 1998 till ca 2,5 miljoner USD.

Ekonomisk översikt för de fem senaste åren

Siffror utgår med hänvisning till att de ej är relevanta på grund av det ekonomiska läget i Ryssland.

Styrelse

Lundberg, Gunnar, ordförande Alvemur, Christer Avdeev, Kirill V Bergman, Johan Gunnarsson, Carl-Johan

Verkställande direktör

Koppeli, Risto

A/O Dom Shvetsii

8 Sovetskaya 31, 193 144 St Petersburg, Ryssland

9.2¶Grängesbergs Gruvor AB

Verksamhetsbeskrivning

Ansvaret för återställningsarbeten har övertagits av Utvecklings AB Laven, sedan år 1995 helägt av Ludvika kommun.

Bolagets åtaganden för den slutliga avvecklingen efter gruvverksamheten i Grängesberg bör täckas av gjorda reserver och eget kapital.

Riktlinjer

Riksdagen beslutade hösten 1987 (prop. 1987/88:25, bet 1987/88:NU12, rskr. 1987/88:112) att godkänna överlåtelseavatal mellan SSAB och sta-

ten innebärande att samtliga aktier i SSAB gruvor AB per den 31 december 1987 överläts till staten samt att staten övertog SSAB:s personalansvar i Grängesberg med anställningsskydd t.o.m. utgången av år 1991. Gruvbolagets namn ändrades samtidigt till Grängesbergs Gruvor AB (GGAB). Hösten 1987 etablerades dotterbolaget Utvecklings AB Laven med uppgift att stimulera etablerandet av nya företag i Grängesberg. I enighet mellan ägare, bolag, kommun och fackliga organisationer beslutades våren 1989 att gruvdriften skulle upphöra årsskiftet 1989/90, dvs. två år tidigare än beräknat. Sedan nedläggningen har GGAB:s verksamhet huvudsakligen bestått av personalavveckling, etablering av nya företag samt återställande av gruvområdet. Genom avtal förvärvade den 29 juni 1995 Ludvika kommun från GGAB samtliga aktier i Utvecklings AB Laven. Genom optionsavtal till detta köpeavtal äger Ludvika kommun rätt men inte skyldighet att senast 31 december 2000 förvärva samtliga aktier i GGAB.

Ekonomisk översikt för de fem senaste åren

Mkr 1998 1997 1996 1995 1994

Omsättning 0 0 0 0 1 Rörelseresultat efter avskriv-

Investeringar i anläggningstill-

Styrelse

Engman, Gunnar, ordförande Berggren, Christer Mitteregger, Fritz

Verkställande direktör

Aronsson, Per

Grängesbergs Gruvor AB

Box 26, 772 21 Grängesberg Tfn 0240-214 00, fax: 0240-203 73

Grängesbergs Gruvor AB:s årsredovisning kan beställas på telefon 0240-214 00.

Affärsidé

Bolaget har som mål att förvalta fast och lös egendom, främst värdepapper.

Verksamhetsbeskrivning

Bolaget är ett av staten helägt bolag, som förvaltar vissa aktieposter. Bolaget har innehav i AssiDomän AB (3 procent), Celsius AB (15 procent) och Fastighets AB Varvsudden (26 procent). Bolaget har inga anställda.

Under mars 1998 avyttrades genom anbudsförfarande samtliga aktier i Enator AB till institutionella placerare. Försäljningsintäkten uppgick till 929 miljoner kronor, vilket innebar en realisationsvinst om 452 miljoner kronor. I samband med att Karo Bio AB börsintroducerades avyttrade bolaget under mars 1998 samtliga sina aktier i detta bolag. Försäljningsintäkten uppgick till drygt 9 miljoner kronor, vilket innebar en realisationsvinst om knappt 9 miljoner kronor.

Under januari 1999 avyttrades samtliga aktier i Pharmacia & Upjohn Inc. Den totala försäljningssumman uppgick till 15,4 miljarder kronor, vilket innebar en realisationsvinst om cirka 10,8 miljarder kronor.

Riktlinjer

I samband med det tidigare statliga förvaltningsbolaget Fortias likvidation år 1993 överfördes vissa innehav till staten och vissa aktier, främst i delägda bolaget, till Förvaltningsaktiebolaget Stattum. Förvaltningen av bolaget har skötts i samarbete med Närings- och handelsdepartementet. Några särskilda mål för verksamheten har inte givits.

Ekonomisk översikt för de fem senaste åren

Räntabilitet på sysselsatt

Styrelse

Rekke, Lars, ordförande Eriksson, Per Olof Magnusson, Bernt Nilsson, Lennart

Sprängare, Björn Stenberg, Jan

Verkställande direktör

Detter, Dag

Förvaltningsaktiebolaget STATTUM

c/o Näringsdepartementet, 103 33 Stockholm Tfn 08-405 21 17, fax: 08-21 57 99

9.4¶Sveriges Geologiska AB, SGAB (i likvidation)

Verksamhetsbeskrivning

Avvecklingen av verksamheten i bolaget har fortsatt under år 1998. Bolaget har under hela året varit i likvidation. Likvidatorn räknar med att verksamheten ska avvecklas helt under år 2000.

Riktlinjer

Bolaget är under likvidation, likvidationen beräknas vara klar 1999.

Ekonomisk översikt för de tre senaste åren

Mkr 1998 1997 1996

Omsättning 0 0,6 1,7 Rörelseresultat -0,5 -2 -6,3 Resultat efter finansiella poster 0,9 0,8 -2,8 Justerat eget kapital 35,5 34,9 33,7

Likvidator

Advokat Eva-Maj Mühlenbock Tisell & Co, Advokatfirma Box 7234, 103 90 Stockholm

9.5¶Zenit Shipping AB

Verksamhetsbeskrivning

Zenit Shipping AB har i uppdrag att med bästa möjliga resultat avveckla bolaget. Zenit Shipping AB redovisade för år 1998 en vinst om 126 411 kronor före dispositioner.

Bolaget har under 1998 fortsatt avvecklingen av kvarvarande engagemang från tidigare ägda fartyg. Under året har ytterligare 4,1 miljoner kronor av villkorade tillskott återbetalats till Riksgäldskontoret.

Verksamheten fortsätter under 1999 enligt samma mål och förutsättningar som under föregående år.

Riktlinjer

Zenit Shipping AB bildades under 1930-talet som ett dotterbolag till det då privata AB Götaverken, för att så som beställare för fartyg som byggdes för varvets egen räkning. I samband med förstatligandet av Götaverken vid bildandet av Svenska Varv koncernen år 1977 fick Zenit Shipping en aktivare roll. I samband med sjöfartskrisen överläts kundfordringar för vilka beställarna inte kunde fullgöra sina betalningar till Zenit Shipping. Riksdagen beslöt våren 1983 att rekonstruera Svenska Varv AB varvid Zenit Shipping blev ett instrument här för. Alla nödlidande engagemang överfördes till Zenit Shipping varvid Svenska Varv AB:s balansräkning kunde saneras. Zenit Shipping tillfördes 3 000 miljoner kronor. Under år 1985 träffades en uppgörelse med Riksgäldskontoret innebärande åtagande av medelst villkorade medel tillskott successivt täck förlusterna vid avvecklande av fartyg inom en ram av 1700 miljoner kronor. Till och med 1989 hade bolaget tillgodoräknat sig 1181 miljoner kronor av dessa medel. Under åren 1990 – 1995 har detta belopp till fullo återbetalats. Av övrigt tillskott på 1 093 miljoner kronor har hittills återbetalats 193 miljoner kronor. Som mest har Zenit Shipping kontrollerat 6 400 000 dwt. fördelat på ca. 40 fartyg. enligt riksdagsbeslut har samtliga enheter avyttrats. Zenit Shippings nuvarande verksamhet är avveckling av kvarvarande engagemang från tidigare ägda fartyg.

Ekonomisk översikt för de fem senaste åren

Mkr 1998 1997 1996 1995 1994

Omsättning 5,7 11,8 17,7 51,1 66,6 Rörelseresultat efter avskriv-

Investeringar i anläggningstillgångar 0 0 0 0 0 Utdelning 0 0 0 0 0 Räntabilitet på sysselsatt 53,0 116,0 40,0 46,0 63,0 kapital, %