Aspirationer, möjligheter och skattemoral : en rättssociologisk undersökning av deklaranter

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2013

Aspirationer, möjligheter och skattemoral En rättssociologisk undersökning av deklaranter

Betänkande avgivet av Skattestrafflagutredningen Stockholm 1970

Statens offentliga utredningar 1970

Kronologisk förteckning

1. Barns utemiljö. Tryckeribolaget. C. 2. Om stat och kyrka. Beckman. U. 3. Balanserad regional utveckling. Esselte. In. 4. Reforrrerad lärarutbildning. Svenska Reproduktions A B . U. 5. Statligt stöd till fiskehamnar. Esselte. J o . 6. Ny livsnedelsstadga m.m. Del I. Förslag och motiv. Tryckeribolaget. S. 7. Ny livsmedelsstadga m.m. Del II. Bilagor. Tryckeribolaget. S. 8. Yrkesteknisk högskoleutbildning. Svenska Reproduktions AB. U. 9. Snöskctern-fordonet och föraren. Esselte. K. 10. Fria läremedel. Beckman. U. 1 1 . Folktandvårdens utbyggande och reglering. Beckman. S. 12. Värnplktstjänstgöringens civila meritvärde. Esselte. Fö. 13. Sveriges energiförsörjning. Energipolitik och organisation. S/enska Reproduktions A B . I. 14. Balanserad regional utveckling. Bilagor. Del I. Esselte. In. 15. Balanserad regional utveckling. Bilagor. Del II. Esselte. In. 16. Riksdagsgrupperna • Regeringsbildningen. Norstedt & Söner. J u . 17. Ersätta-e för riksdagsledamöterna. Esselte. J u . 18. Upphandling av byggnader. Del 2. Administrationen. Beckrran. Fi. 19. Svensk FN-lag. Esselte. J u . 20. Behörighet, meritvärdering, studieprognos. Specia undersökningar av kompetensfrågor. Esselte. U. (Utkonmer senare.) 2 1 . Vägar :ill högre utbildning. Esselte. U. (Utkommer senare.) 22. Pedagogisk utbildning och forskning. Berlingska Boktryckeret, Lund. U. 23. Understödsföreningar. Svenska Reproduktions A B . Fi. 24. Rationell bensinhandel. Esselte. H. 25. Aspira-.ioner, möjligheter och skattemoral. Göteborgs Offsetfryckeri A B , Surte. Fi.

A n m . Om särskild tryckort ej anges är tryckorten Stockholm.

Aspirationer, möjligheter och skattemoral En rättssociologisk undersökning av deklaranter

Akademisk avhandling som med tillstånd av samhällsvetenskapliga fakulteten vid Stockholms universitet för vinnande av filosofisk doktorsgrad framställes till offentlig granskning på lärosal F, Norrtullsgatan 2, onsdagen den 3 juni 1970 kl 10 fm. av Joachim Vogel fil.lic.

Statens offentliga utredningar 1970:25 Finansdepartementet

Aspirationer, möjligheter och skattemoral En rättssociologisk undersökning av deklaranter Av Joachim Vogel

Skattestrafflagutredningen Stockholm 1970

Printed in Sweden by Göteborgs offsettryckeri AB, Surte 1970

Översiktligt innehåll

Sid Detaljerad innehållsförteckning

4 Tabellförteckning

8 Skrivelse till statsrådet och chefen för finansdepartementet

13 Författarens förord 15 1 Bakgrund och allmän referensram . 17 2 Teknisk beskrivning av undersökningen 23 3. Resultatens tillförlitlighet 31 4 Information, kunskaper och deklarationsarbete 42 5 Determinanter 66 6 Aspirationer 80 7 Möjligheter 108 8 Preferenser 129 9 Aspirationer, möjligheter och preferenser 160 10 Slutsatser 190 Summary

201 Litteraturförteckning

207 Bilaga Interyjuformulär

Detaljerad innehållsförteckning

Kapitel 1 Bakgrund och allmän referensram 1.1 Allmänt om uppdraget 1.2 Anomiteorin och teorin om differentiella möjligheter 1.3 Modellens teoretiska variabler . . . . 1.4 Modellen 1.5 Tidigare undersökningar 1.6 Disposition av redovisningen . . . .

3.4.1 Ramfel 33 3.4.2 Urvalsfel 33 3.4.3 Bortfallsfel 34 3.4.4 Respondentfel 35 18 3.4.4.1 Några allmänna syn19 punkter 35 20 3.4.4.2 Motiven för olika 21 typer av respon22 dentfel 38 3.4.5 Instrumentfel 39 3.4.6 Intervjuarfel 40 Kapitel 2 Teknisk beskrivning av 3.4.7 Bearbetningsfel 40 undersökningen 23 3.5 Sammanfattande synpunkter på 2.1 Planeringen av undersökningen . . . . 23 tillförlitligheten 41 2.2 Population och urval 24 2.2.1 Målpopulation och undersökningspopulation 24 2.2.2 Urvalsdragning 24 Kapitel 4 Information, kunskaper och 2.3 Estimationsförfaranden 26 deklarationsarbete 42 2.3.1 Procenttal 26 4.1 Inledning . 42 2.3.2 Slumpfel 27 4.2 Kraven på deklaranterna 42 2.3.3 Korrelationsanalys 28 4.3 Utbudet av information och hjälp2.3.4 Regressionsanalys 28 medel 43 2.3.5 Faktoranalys 29 4.4 Resultatsredovisningens omfatt2.4 Fältarbete och bortfall 29 ning 44 2.5 Bearbetning 30 4.5 Några problem i samband med tolkningen av resultaten 45 4.6 Intervjufrågor, marginalfördelningar Kapitel 3 Resultatens tillförlitlighet . . 3 1 och indexkonstruktioner 45 3.1 Inledning 31 4.6.1 Exponering för information. . 45 3.2 Definition av totalfelet 31 4.6.2 Kunskaper 46 3.3 Slumpfel 32 4.6.3 Attityder till deklarations3.4 Systematiska fel 33 förfarandet 48 4

17 17

4.6.4 Användningen av personell hjälp 50 4.6.5 Användning av andra hjälpmedel 51 4.7 Informationens spridning och effekt 51 4.7.1 Intentioner 51 4.7.2 Skolutbildning och exponering för information 52 4.7.3 Exponering och kunskaper . . 53 4.7.4 Skolutbildning och kunskaper 54 4.7.5 Exponering, kunskaper och skolutbildning 54 4.7.6 Exponering och attityder . . 56 4.7.7 Kunskaper och attityder . . . . 57 4.8 Deklarationsvanor 57 4.8.1 Intentioner 57 4.8.2 Skolutbildning och deklarationsvanor 58 4.8.3 Exponering för information och deklarationsvanor . . . . 59 4.8.4 Kunskaper och deklarationsvanor 61 4.9 Sammanfattning 61

5.8 Social orientering och bakgrundsvariabler 75 5.9 Utbytesvariabler och tillgång till illegala möjligheter 75 5.10 Utbytesvariabler och social orientering 75 5.11 Tillgång till illegala medel och social orientering 76 5.12 Sammanfattning 76

Kapitel 6 Aspirationer 80 6.1 Inledning 80 6.2 Medborgaren som konsument . . . . 80 6.3 Utbytesteorin 81 6.4 Deprivation och rättvisa 81 6.5 Indikatorer 84 6.5.1 Inledning 84 6.5.2 Målvärden 85 6.5.3 Belastningsvärden 86 6.5.4 Eget utbyte 87 6.6 Aspirationer och determinanter . . 88 6.6.1 Inledning 88 6.6.2 Samband med utbytesvariabler 88 6.6.2.1 Hypoteser 88 6.6.2.2 Resultat 89 Kapitel 5 Determinanter 66 6.6.3 Samband med faktisk tillgång 5.1 Inledning 66 till illegala medel 92 5.2 Utbytesvariabler 66 6.6.3.1 Hypoteser 92 5.2.1 Intentioner 66 6.6.3.2 Resultat 93 5.2.2 Inkomstförhållanden . . . . 67 6.6.4 Samband med social oriente5.2.3 Levnadsstandard 68 ring 94 5.2.4 Skuldsättning 68 6.6.4.1 Hypoteser 94 5.2.5 Attityder till nuvarande och 6.6.4.2 Resultat 95 framtida ekonomisk status . 68 6.6.5 Samband med bakgrunds5.2.6 Inbördes samband mellan variabler 99 utbytesvariabler 69 6.6.6 Multivariat analys 99 5.3 Tillgång till illegala medel 69 6.6.6.1 Inledning 99 5.4 Social orientering 70 6.6.6.2 Resultat enligt 5.4.1 Intentioner 70 modell 1 101 5.4.2 Social klass. 71 6.6.6.3 Resultat enligt 5.4.3 Kunskaper 72 modell 2 103 5.4.4 Social kontroll 72 6.7 Sammanfattning 105 5.4.5 Inbördes samband 73 5.5 5.6 5.7

Bakgrundsvariabler 73 Utbytesvariabler och bakgrundsvariabler 73 Tillgång till illegala medel och bakgrundsvariabler 75

Kapitel 7 Möjligheter 108 7.1 Inledning 108 7.2 Tillgång av legala och illegala medel. 108 5

7.3 Makt och alienation i form av maktlöshet 109 7.4 Indikatorer 110 7.4.1 Inledning 110 7.4.2 Legala möjligheter 110 7.4.3 Illegala möjligheter 110 7.5 Möjligheter och determinanter . . . .111 7.5.1 Inledning 111 7.5.2 Samband med utbytesvariabler 111 7.5.2.1 Hypoteser 111 7.5.2.2 Resultat 112 7.5.3 Samband med faktisk tillgång till illegala medel 115 7.5.3.1 Hypoteser 115 7.5.3.2 Resultat 115 7.5.4 Samband med social orientering 117 7.5.4.1 Hypoteser 117 7.5.4.2 Resultat 117 7.5.5 Samband med bakgrundsvariabler 120 7.5.6 Multivariat analys 120 7.5.6.1 Inledning 120 7.5.6.2 Resultaten enligt modell 1 122 7.5.6.3 Resultaten enligt modell 2 123 7.6 Sammanfattning 127

Kapitel 8 Preferenser 129 8.1 Inledning 129 8.2 Attityder och beteenden 129 8.3 Några mättekniska synpunkter . . . .130 8.4 Indikatorer 131 8.4.1 Inledning 131 8.4.2 Föreställningar om skattebrottens effekter 131 8.4.3 Falskdeklaranten som individ. 132 8.4.4 Attityder till olika motiv för skattebrott 132 8.4.5 Attityderna till påföljder. . . .133 8.4.6 Attityder till skattemyndigheter 135 8.4.7 Deklarationsbeteende 135 8.4.8 Politiska sympatier 136 6

8.4.9 Inställningen till förvärvsarbete 137 8.5 Preferenser och determinanter . . . .137 8.5.1 Inledning 137 8.5.2 Samband med utbytesvariabler 137 8.5.2.1 Hypoteser 137 8.5.2.2 Resultat beträffande attityder 138 8.5.2.3 Resultat beträffande beteende 141 8.5.3 Samband med faktisk tillgång till illegala medel . . . .144 8.5.3.1 Hypoteser 144 8.5.3.2 Resultat beträffande attityder 144 8.5.3.3 Resultat beträffande beteende 146 8.5.4 Samband med social orientering 146 8.5.4.1 Hypoteser 146 8.5.4.2 Resultat beträffande attityder 150 8.5.4.3 Resultat beträffande beteende 150 8.5.5 Samband med bakgrundsvariabler 150 8.5.5.1 Resultat beträffande attityder 150 8.5.5.2 Resultat beträffande beteende 155 8.5.6 Multivariat analys 155 8.5.6.1 Modell 1 155 8.5.6.2 Modell 2 157 8.6 Sammanfattning 157

Kapitel 9 Aspirationer, möjligheter och skattemoral 160 9.1 Inledning 160 9.2 Aspirationer och möjligheter . . . . 160 9.2.1 Hypoteser 160 9.2.2 Resultat 161 9.3 Aspirationer och preferenser . . . .161 9.3.1 Hypoteser 161 9.3.2 Resultat 161 9.4 Möjligheter och preferenser 165 9.4.1 Hypoteser 165 9.4.2 Resultat 165

9.5 Aspirationer, möjligheter och skattemoral 165 9.5.1 Hypoteser 165 9.5.2 Resultat 169 9.5.2.1 Korstabeller 169 9.5.2.2 Multivariat analys. i .169 9.6 Anpassningstyper 178 9.6.1 Processer som leder till accepterande av olika handlingsalternativ 178 9.6.2 Indikatorer och hypoteser ..182 9.6.3 Särredovisning efter determinanter 184 9.6.4 Särredovisning efter möjligheter 188 9.7 Sammanfattning 189

Kapitel 10 Slutsatser 190 10.1 Inledning 190 10.2 Synpunkter på deklarationssystemet 190 10.3 Skattemoralen 194 10.3.1 En översiktlig tolkning av resultaten 194 10.3.2 Framtidsutsikterna 196 10.3.3 Åtgärder

196 Summary

201 Litteraturförteckning

207 Bilaga: intervjuformulär

Tabellförteckning

3.1 3.2

Strukturjämförelse mellan de intervjuade och bortfallet. Procenttal Samband mellan svarsbenägenhet och vissa undersökningsvariabler. Procenttal och tau-b-koefficienter

34 36

4.1 Exponering för information om deklarationsförfarandet. Procenttal 45 4.2 Kunskaper om deklaration av inkomster. Rätt svar kursivt. Procenttal 46 4.3 Kunskaper om deklaration av avdrag. Rätt svar kursivt. Procenttal 47 4.4 Kunskaper om påföljder. Rätt svar kursivt. Procenttal 47 4.5 Attityder till deklarationsförfarandet. Procenttal 48 4.6 Attityder till behovet av personell hjälp. Procenttal 49 4.7 Personell hjälp i deklarationsarbetet. Procenttal 49 4.8 Medverkan vid annan persons deklarationsarbete. Procenttal 50 4.9 Omfattningen av den erhållna och lämnade personella hjälpen. Procenttal . . . 50 4.10 Användning av olika typer av hjälpmedel. Procenttal 51 4.11 Exponering för information om deklarationsförfarandet. Särredovisning efter skolutbildning. Procenttal och tau-b-koefficienter 53 4.12 Samband mellan exponering för information och kunskaper. Tau-b-koefficienter 54 4.13 Samband mellan kunskaper och skolutbildning. Tau-b-koefficienter 54 4.14 Samband mellan exponering för information och kunskaper. Särredovisning efter skolutbildning. Tau-b-koefficienter 55 4.15 Samband mellan exponering och (positiva) attityder till deklarationsarbetet och behovet av personell hjälp. Tau-b-koefficienter 55 4.16 Samband mellan exponering och svårighetsindex avseende (positiva) attityder till deklarationsarbetet. Särredovisning efter skolutbildning. Tau-b-koefficienter . 56 4.17 Samband mellan kunskaper och (positiva) attityder till deklarationskravet och behovet av personell hjälp. Tau-b-koefficienter 57 4.18 Procent som vid senaste deklarationstillfället fått hjälp. Särredovisning efter skolutbildning 58 4.19 Personer som vid senaste deklarationstillfället lämnat hjälp fördelade efter skolutbildning. Procenttal och tau-b-koefficienter 58 4.20 Procent som vid senaste deklarationstillfället använt olika hjälpmedel. Särredovisning efter skolutbildning 59 4.21 Samband mellan exponering och anlitande av personell hjälp. Tau-b-koefficienter 59 8

4.22 Exponering för information och anlitande av personell hjälp. Procenttal 4.23 Samband mellan exponering och lämnande av hjälp vid annans deklarationsarbete. Tau-b-koefficienter 4.24 Procent som lämnat hjälp vid senaste deklarationstillfället. Särredovisning efter exponering för information 4.25 Procent som använt olika typer av hjälpmedel vid senaste deklarationstillfället. Särredovisning efter exponering 4.26 Samband mellan exponering och användning av hjälpmedel. Tau-b-koefficienter 4.27 Kunskaper och anlitande av personell hjälp vid senaste deklarationstillfället. Procenttal 4.28 Samband mellan kunskaper och anlitande av deklarationshjälp. Tau-b-koefficienter 4.29 Samband mellan kunskaper och lämnande av deklarationshjälp. Tau-b-koefficienter

60 60 61 62 63 64 65 65

5.1 5.2 5.3 5.4 5.5 5.6 5.7

Respondenterna fördelade efter inkomstförhållanden. Procenttal 67 Levnadsstandard. Procenttal 68 Skuldsättning. Procenttal 68 Attityder till egen nuvarande och framtida ekonomisk status. Procenttal 69 Inbördes samband mellan sju utbytesvariabler. Tau-b-koefficienter 69 Respondenterna fördelade efter tillgång till illegala medel. Procenttal 70 Inbördes samband mellan fyra indikatorer för tillgång till illegala medel. Tau-b-koefficienter 70 5.8 Social klass 71 5.9 Kunskaper. Procenttal 72 5.10 Rangordning av egna och andras skäl att inte skattefuska. Procenttal 73 5.11 Samband mellan tio indikatorer för social orientering. Tau-b-koefficienter . . . 73 5.12 Respondenterna fördelade efter bakgrundsvariabler. Procenttal 74 5.13 Samband mellan utbytesvariabler och bakgrundsvariabler. Tau-b-koefficienter . 74 5.14 Samband mellan tillgång till illegala medel och bakgrundsvariabler 74 5.15 Samband mellan social orientering och bakgrundsvariabler. Tau-b-koefficienter 75 5.16 Samband mellan utbytesvariabler och tillgång till illegala medel. Tau-b-koefficienter 76 5.17 Samband mellan utbytesvariabler och social orientering. Tau-b-koefficienter . . . 77 5.18 Samband mellan social orientering och tillgång till illegala medel. Tau-b-koefficienter 78 6.1 6.2 6.3 6.4 6.5 6.6

Attityder till målvärden. Procenttal Attityder till belastningsvärden. Procenttal Attityd till stipulerat utbyte. Procenttal Samband mellan negativa aspirationer (missnöje med mål värden, belastningsvärden och utbyte) och utbytesvariabler. Tau-b-koefficienter Procent negativa till målvärden, belastningsvärden och utbyte. Särredovisning efter inkomstförhållanden Procent negativa till målvärden, belastningsvärden och utbyte. Särredovisning efter attityder till nuvarande och framtida ekonomi

85 86 87 89 90 91 9

6.7 Negativa aspirationer särredovisade efter inkomst. Procenttal och tau-b-koefficienter 6.8 Samband mellan negativa aspirationer (missnöje med mål värden, belastningsvärden och eget utbyte) och faktisk tillgång till illegala medel. Tau-b-koefficienter 6.9 Procent negativa till målvärden, belastningsvärden och utbyte. Särredovisning efter faktiska illegala möjligheter 6.10 Samband mellan negativa aspirationer (missnöje med målvärden, belastningsvärden och eget utbyte) och social orientering. Tau-b-koefficienter 6.11 Procent negativa till målvärden, belastningsvärden och utbyte. Särredovisning efter social orientering 6.12 Aspirationer särredovisade efter skolutbildning och fackorganisation. Procenttal 6.13 Samband mellan negativa aspirationer (missnöje med målvärden, belastningsvärden och utbyte) och bakgrundsvariabler. Tau-b-koefficienter 6.14 Procent negativa till målvärden, belastningsvärden och utbyte. Särredovisning efter bakgrundsvariabler 6.15 Regressionsanalys av aspirationer. Modell 1 6.16 Procent som instämmer i påståendet "Rätt stor andel av våra skatter går till meningslösa ändamål". Särredovisning efter vissa determinanter 6.17 Procent som instämmer i påståendet "Våra marginalskatter är alldeles för höga". Särredovisning efter vissa determinanter 6.18 Procent som svarar nej på frågan "Anser Ni att den skatt Ni betalar är rimlig med hänsyn till den nytta Ni har av samhället". Särredovisning efter vissa determinanter 7.1 7.2 7.3

Attityder till legala möjligheter. Procenttal Attityder till illegala möjligheter. Procenttal Samband mellan indikatorer för möjligheter (maktlöshet) och utbytesvariabler. Tau-b-koefficienter 7.4 Procent negativa till legala möjligheter och positiva till illegala möjligheter. Särredovisning efter inkomstförhållanden 7.5 Procent negativa till legala möjligheter och positiva till illegala möjligheter. Särredovisning efter attityd till nuvarande och framtida ekonomi 7.6 Samband mellan indikatorer för möjligheter (maktlöshet) och faktisk tillgång till illegala medel. Tau-b-koefficienter 7.7 Procent negativa till legala möjligheter och positiva till illegala möjligheter. Särredovisning efter faktiska illegala möjligheter 7.8 Samband mellan möjligheter (maktlöshet) och social orientering. Tau-b-koefficienter 7.9 Procent negativa till legala möjligheter och positiva till illegala möjligheter. Särredovisning efter social orientering 7.10 Samband mellan möjligheter (maktlöshet) och bakgrundsvariabler. Tau-b-koefficienter 7.11 Procent negativa till legala möjligheter och positiva till illegala möjligheter. Särredovisning efter bakgrundsvariabler 7.12 Regressionsanalys av möjligheter. Modell 1 7.13 Procentuell andel som enligt index för legala möjligheter uttryckt maktlöshet (de som genomsnittligt på de fem ingående påståendena varit negativa till legala medel). Särredovisning efter vissa determinanter 10

93 94 96 97 98 99 100 102 104 104

106 111 111 112 113 114 115 116 118 119 120 121 122

7.14 Procentuell andel som besvarar frågan "Anta att Ni skulle få lust att skattefuska. Tror Ni att myndigheterna då skulle kunna upptäcka att Ni hade skattefuskat?" (38) med "nej, absolut inte", "nej, knappast" eller "ja, kanske", Särredovisning efter vissa determinanter 124 7.15 Procentuell andel som besvarar frågan "Anser Ni att Ni har större möjligheter än folk i allmänhet att skattefuska utan att bli upptäckt? " (39) med "ja, absolut", "ja, kanske" eller "nej, knappast". Särredovisning efter vissa determinanter 126 7.16 Differens mellan andelar som uppger sig förfoga över illegala medel bland dem som anser sin ekonomi försämrad resp ej försämrad. Redovisning efter vissa determinanter 126

8.1 Föreställningar om skattebrottens effekter. Procenttal 131 8.2 Föreställning om falskdeklaranten som individ. Procenttal 132 8.3 Attityder till motiven för skattebrott. Procenttal 132 8.4 Påföljdsattityd. Procenttal 133 8.5 Åsikter om lämplig straffmätning vid olika typer av förseelser. Procenttal . . .134 8.6 Attityd till skattemyndigheter. Procenttal 135 8.7 Deklarationsbetende. Procenttal 136 8.8 Partisympatier (61). Procenttal 137 8.9 Attityd till extraarbete. Procenttal 137 8.10 Samband mellan negativ attityd till legala normer resp skattemyndigheterna och utbytesvariabler. Tau-b-koefficienter 138 8.11 Procent negativa till legala normer och skattemyndigheterna. Särredovisning efter inkomstförhållanden 139 8.12 Procent negativa till legala normer och skattemyndigheterna. Särredovisning efter attityd till nuvarande och framtida ekonomi 140 8.13 Samband mellan avvikande beteende och utbytesvariabler. Tau-b-koefficienter .141 8.14 Procent som uppger vissa avvikande beteenden. Särredovisning efter inkomstförhållanden 142 8.15 Procent som uppger vissa avvikande beteenden. Särredovisning efter attityder till nuvarande och framtida ekonomi 143 8.16 Samband mellan negativ attityd till legala normer resp skattemyndigheterna och faktisk tillgång till illegala medel. Tau-b-koefficienter 144 8.17 Procent negativa till legala normer och skattemyndigheterna. Särredovisning efter faktiska illegala möjligheter 145 8.18 Samband mellan avvikande beteende och faktisk tillgång till illegala medel. Tau-b-koefficienter 146 8.19 Procent som uppger vissa beteenden. Särredovisning efter faktiska illegala möjligheter 147 8.20 Samband mellan negativ attityd till legala normer resp skattemyndigheterna och social orientering. Tau-b-koefficienter 148 8.21 Procent negativa till legala normer och skattemyndigheter. Särredovisning efter social orientering 149 8.22 Samband mellan avvikande beteende och social orientering. Tau-b-koefficienter 151 8.23 Procent som uppger vissa beteenden. Särredovisning efter social orientering . . .152 8.24 Samband mellan negativ attityd till legala normer resp skattemyndigheter och bakgrundsvariabler. Tau-b-koefficienter 153 11

8.25 Procent negativa till legala normer och skattemyndigheter. Sär red o visning efter bakgrundsvariabler 154 8.26 Samband mellan avvikande beteende och bakgrundsvariabler. Tau-b-koefficienter 155 8.27 Procent som uppger vissa beteenden. Särredovisning efter bakgrundsvariabler .156 8.28 Regressionsanalys av deklarationsbeteende. Modell 1 157 8.29 Procent som enligt indikator (60) uppgett i falskdeklaration (nej-svar på fråga 58 och/eller 59). Särredovisning efter vissa determinanter 158 9.1

Samband mellan aspirationer (missnöje) och möjligheter (maktlöshet). Tau-b-koefficienter 162 9.2 Samband mellan aspirationer (missnöje) och avvikande preferenser. Tau-b-koefficienter 163 9.3 Procent negativa till målvärden, belastningsvärden och utbyte. Särredovisning efter deklarationsbeteende och partipreferens 164 9.4 Samband mellan möjligheter (maktlöshet) och avvikande preferenser. Tau-b-koefficienter 166 9.5 Procent negativa till legala möjligheter och positiva till illegala möjligheter. Särredovisning efter preferenser 166 9.6 Procent som uppgett falskdeklaration (60). Särredovisning efter olika indikatorer för egna illegala möjligheter och aspirationer 170 9.7 Faktorladdningar, samtliga respondenter 172 9.8 Faktorladdningar, enbart företagare 174 9.9 Faktorladdningar, samtliga respondenter utom företagare 176 9.10 Jämförelse mellan olika principer för klassificering till sex typer av anpassning. Procenttal 183 9.11 Tillägnan, identifiering och eftergift i samband med val av deklarationsbeteende. Särredovisning efter vissa utbytesvariabler och tillgång till illegala medel. Procenttal. Indikator för aspirationer är partipreferens (61) 185 9.12 Tillägnan, identifiering och eftergift i samband med val av deklarationsbeteende. Särredovisning efter skolutbildning och fackorganisation. Procenttal. Indikator för aspirationer är partipreferens (61) 187 9.13 Tillägnan, identifiering och eftergift i samband med val av deklarationsbeteende. Särredovisning efter vissa kombinationer av determinanter. Procenttal. Indikator för aspirationer är partipreferens (61) 187 9.14 Tillägnan, identifiering och eftergift i samband med val av deklarationsbeteende. Särredovisning efter kön och ålder. Procenttal. Indikator för aspirationer är partipreferens (61) 187 9.15 Fördelning på olika anpassningstyper. Särredovisning efter möjligheter vid olika principer för klassificeringen. Procenttal 188

Till Statsrådet och Chefen för finansdepartementet

Med stöd av Kungl. Majrts bemyndigande den 3 december 1965 tillkallade chefen för finansdepartementet särskilda sakkunniga med uppdrag att överse skattestrafflagstiftningen och därmed jämförlig lagstiftning. De sakkunniga har antagit benämningen skattestrafflagutredningen. Efter medgivande av departementschefen lät utredningen som ett led i utredningsarbetet utföra en sociologisk undersökning om skattestrafflagstiftningens ställning och funktion i allmänhetens medvetande. Utredningen inledde under sommaren 1967 ett samarbete med statistiska centralbyråns utredningsinstitut för planerandet och genomförandet av undersökningen. Åt utredningsinstitutet överlämnades därefter att genomföra undersökningen i form av intervjuer med ca 1600 personer. Sedan undersökningen slutförts har de

huvudsakliga resultaten sammanfattats och redovisats i utredningens den 27 oktober 1969 dagtecknade betänkande "Skattebrotten" (SOU 1969:42). Vid denna tidpunkt hade emellertid alla resultat av den sociologiska undersökningen ännu icke slutligt bearbetats utan det förutsattes att en mer ingående redovisning av undersökningen skulle ske när alla detalj resultat förelåg. Undersökningen är numera slutbearbetad och utredningen redovisar härmed dess resultat i detta betänkande, som författats av byrådirektören vid statistiska centralbyrån Joachim Vogel. Ansvaret för framställningen åvilar Vogel och den är avsedd att åberopas för vinnande av filosofie doktorsgrad vid Stockholms universitet.

Stockholm den 27 april 1970 Stig Jungefors Ordförande i skattestrafflagutredningen

SOU 1970:25

Författarens förord

Skattesystemets utformning har under alla ansvarar jag personligen för tolkningar och tider varit ett av de främsta politiska debatt- värderingar som framförs i denna bok. Till dem som möjliggjort genomförandet ämnena. Samhällsutvecklingen under de senaste decennierna har framtvingat ett allt av detta arbete vill jag rikta ett varmt tack. större skatteuttag. Samtidigt har de nyttig- Min lärare, professor Gunnar Boalt har gett heter som finansieras med skattemedel blivit mig värdefulla råd och uppmuntran under allt mera omfattande och har så småningom arbetets gång. Skatte strafflagutredningens ingått i vårt medvetande som rättigheter. huvudsekreterare, hovrättsassessor Anders Kring skattebördorna och deras fördelning Nordenadier har varit mig till stor hjälp i har det ofta stått strid. I takt med den totalt skattetekniska och juridiska spörsmål. Utredsett ökande andelen skatter bland våra ut- ningsinstitutets byråchef Edmund Rapaport gifter blir skattesystemets utformning en allt har genom sitt stöd starkt bidragit till att viktigare fråga för de enskilda medborgarna. arbetet kunde slutföras. Ett särskilt tack riktas till de personer Ur sociologisk synpunkt är människornas anpassning till det existerande skattesystemet som ingått i det team vid utredningsinstituav stort intresse. Attityderna till skattebör- tet som arbetat med undersökningen. Byrådorna och deras fördelning, till värdet av de direktör Lars-Viktor Säfström har medverkat nyttigheter man får del av, och det utbyte vid planeringen och administrationen av man anser sig få som skattebetalare har ett datainsamlingen. Byrådirektör Ingvar Lysebetydande allmänt intresse. Det har också lius har verkställt stickprovsplanen. Förste allmänhetens åsikter om sina möjligheter att aktuarie Thure Sollander har som biträdande följa de föreskrivna normerna eller att istäl- fältchef lett intervjuarnas arbete. Byrådireklet välja att begå skattebrott. Betydelsen av tör Göran Jostin och aktuarie Lars Johnsson dessa attityder för skattemoralen utgör ett har valt databehandlingsprogrammen och av huvudämnena i denna rapport. Den redo- haft hand om programmeringsarbetet. Som visar en sociologisk undersökning med 1 623 statistisk konsult medverkade avdelningsdirektör Håkan Lindström. Renskrivningen av slumpvist utvalda deklaranter. Under hösten 1967 erhöll statistiska cen- manuskriptet har utförts av kansliskrivare tralbyråns utredningsinstitut av 1965 års Britta Johansson och fru Doris Oisen. 200 av skattestrafflagutredning uppdraget att ge- utredningsinstitutets lokalombud har genomnomföra denna undersökning. Planeringen fört de intervjuer som denna avhandling och ledningen av undersökningen har kom- baseras på. Slutligen riktas ett varmt tack till mit att ingå i mina arbetsuppgifter i min de 1 623 respondenterna som ställt sig till tjänst vid utredningsinstitutet. I överenskom- förfogande för en omfattande intervju. melse med skattestrafflagutredningen har arbetet sedan utökats till en doktorsavhand- Stockholm i mars 1970 ling i sociologi och även blivit en fritidssysselsättning under åren 1968-1970. Därmed Joachim Vogel SOU 1970:25

1.1 Bakgrund och allmän referensram

Allmän t om uppdraget

I föreliggande betänkande redovisas en intervjuundersökning med ett riksrepresentativt stickprov personer som avlämnat självdeklaration. Undersökningens uppdragsgivare har varit den i december 1965 tillsatta skattestrafflagutredningen. Under sommaren 1967 inledde utredningen ett samarbete med statistiska centralbyråns utredningsinstitut i och för planeringen av en större sociologisk undersökning med syftet att bl a ge ett empiriskt beslutsunderlag inför en översyn av skattestrafflagen. Tillsättningen av utredningen får ses som ett resultat av den enligt skattemyndigheternas uppfattning allt vanligare skattebrottsligheten. Man säger i utredningsdirektiven att falskdeklaration av många uppfattas som en relativt lindrig förseelse. Tillförlitliga uppgifter om omfattningen av de belopp som undandras det allmänna saknas visserligen, men man tror att det rör sig om avsevärda belopp. Därtill kommer att frestelsen att söka undandra sig beskattning anses ha stigit på senare år. Man understryker även att det alltmera blivit ett rättvisekrav från de lojala skattebetalarnas sida att fördelningen av skattebördan sker på det sätt riksdagen beslutat. Beträffande åtgärderna för att förbättra skattemoralen sägs i direktiven: Man kan inte komma till rätta med skattefusk enbart genom skärpningar av SOU 1970:25

strafflagstiftningen. Härutöver krävs åtgärder även av annat slag såsom förbättrad deklarationskontroll, upplysningsverksamhet rörande den allvarliga karaktären av dessa brott etc. Å andra sidan fyller ändamålsenligt utformade bestämmelser om straff och särskilda rättsverkningar en mycket viktig funktion, när det gäller att ge eftertryck åt kravet på ärlighet och omsorg vid deklarationernas eller arbetsgivaruppgifternas upprättande. I utredningsdirektiven diskuteras emellertid huvudsakligen vissa rent juridiska aspekter på påföljdssystemet. Utredningen skulle således överväga deklarationsbrottens systematiska ställning, och då speciellt frågan huruvida dessa brott kunde infogas i brottsbalken, en åtgärd som man anser skulle kunna medverka till en allvarligare syn på dessa brott hos allmänheten. Dessutom skulle de sakkunniga överväga en övergång från normerade böter till dagsbotssystemet, vilket kunde kompletteras med en särskild straffskatt eller straffavgift. Brottsbeskrivningarna skulle vidare göras mera klart avfattade. Utredningen har kommit med förslag till riktlinjer för en sådan reform i ett betänkande (SOU 1969:42), till vilket hänvisas. Huvudsyftet för den sociologiska undersökningen skulle vara att ge ett empiriskt underlag för en bedömning av "skattemoralen", dvs allmänhetens orientering till olika handlingsalternativ som är föreskrivna eller 17

förbjudna i rollen som skattebetalare. Det kan röra sig om öppet beteende såsom genomfört skattebrott eller attityder till sådana beteenden. Det har redan sagts att utredningens uppgift har varit att överväga och ställa förslag till åtgärder såsom ändringar i den hittillsvarande skattestrafflagen, en fördjupad kontroll av lagbrott och förbättrad propaganda och upplysning med syfte att förbättra skattemoralen. För en djupare förståelse av utsikterna att med sådana åtgärder påverka skattemoralen skulle undersökningen om möjligt bidra med information om de orsakssammanhang som bestämmer sådana preferenser, som kan betecknas som icke önskvärda ur samhällets synpunkt. Undersökningens andra syfte är att belysa hur det nuvarande deklarationssystemet fungerar i praktiken. Det skulle ske genom en kartläggning av allmänhetens kunskaper om deklarationssystemet, informationskanalerna samt det praktiska tillvägagångssättet vid deklarationsarbetet i form av anlitande av personell hjälp, kontrolluppgift och andra hjälpmedel. Återstoden av detta kapitel ägnas nu åt en allmän beskrivning av den modell som styrt analysen av den förstnämnda problemställningen. Framställningen är här tämligen summarisk för att ge en snabb överblick över problematiken. I kapitlen 6-9 kommer den att utarbetas mera detaljerat. Undersökningens andra syfte behandlas däremot i ett sammanhang i kapitel 4. I kapitel 10 sammanfattas de slutsatser resultaten leder till, och där diskuteras även olika möjligheter att förbättra skattemoralen. 1.2 Anomiteorin och teorin om differentiella möjligheter Beteenden och attityder kan allmänt sett uppfattas som försök till anpassning till en given stimulisituation. Situationen definieras av dels de yttre förhållanden som bildar individens miljö, dels de inre som omfattar individuella egenskaper i form av behov, kunskaper, erfarenheter, perception etc. De 18

individuella egenskaperna är i sin tur ofta betingade av tidigare miljöförhållanden. Det aktuella handlingssättet i en given situation är en effekt av samspelet mellan den yttre miljön och de individuella egenskaperna. Detta betraktelsesätt kan också tillämpas på beteenden och attityder som är konflikt med de föreskrifter som följer med rollen som skattebetalare. Brott mot dessa föreskrifter kan ses som en funktion av de aktuella miljöbetingelserna, i detta fall en given samhällsstruktur i vidare mening, och de mera individuella egenskaper som förvärvats genom arv och tidigare miljöinflytanden. De yttre egenskaperna i stimulisituationen, dvs miljöfaktorerna, är ofta gemensamma för alla individer. I andra fall kan de variera mellan grupper av individer, och således stratifiera befolkningen i klasser med olika livsvillkor. Variationer i beteenden och attityder mellan olika samhällsskikt kan i så fall förklaras av de aktuella skillnaderna i dessa avseenden. Den sociologiska ansatsen i denna undersökning innebär att analysen har koncentrerats på strukturella faktorer som definierar skillnader mellan samhällsskikt. Vi bortser därför från sådana rent individuella egenskaper som inte ansetts variera mellan grupper. De kan visserligen påverka beteendet för olika individer men bidrar inte till en förklaring av variationen mellan strukturellt definierade grupper. Vilka faktorer som skall föras till denna kategori är icke entydigt. Det val av variabler som har gjorts här representerar ställningstagandet i denna undersökning. Utgångspunkten för den följande framställningen är att individerna känner behov av eller utsätts för ett normativt tryck att eftersträva vissa kulturellt accepterade och därför gemensamma mål. Enligt den s k anomiteorin, som bygger på tankegångar hos bl a Durkheim, Parsons och Merton, kan målen i vissa lägen placeras utom räckhåll för hela samhällen eller vissa samhällsskikt. Detta kan leda till ett socialt tillstånd av anomi som ökar risken för avvikande anpassningsformer. Merton (1957) skiljer i sitt välkända kategorischema mellan fem olika sätt att anpassa sig till de kulturella accepterade målen och SOU 1970:25

medlen för att nå dessa mål. Ett av dessa sätt är konformitet och de övriga varierande typer av avvikande anpassning: innovation, ritualism, reträtt och revolt. Merton utgår i sin framställning från personlig ekonomisk framgång som gemensamt mål och diskuterar detta mot bakgrunden av möjligheterna att förverkliga målen i det amerikanska samhället. Det förefaller lämpligt att anknyta till denna ekonomiska aspekt då det gäller förklaringen av skattemoralen. Deklarationsbeteende och attityderna till sådant beteende förefaller onekligen ha en starkt ekonomisk innebörd. Konflikter mellan personliga ekonomiska intressen och legala medlen att tillgodose dem har därför uppfattats som en väsentlig källa till avvikande anpassning. De aktuella målen antas således vara av främst ekonomisk natur. Det gäller intresset att betala så lite skatt som möjligt, få så stort utbyte av staten som möjligt samt i vidare mening nå så goda personliga livsvillkor som möjligt. Accepterandet av dessa mål anses vara gemensamt för samtliga individer. Däremot kan en variation i möjligheterna att med legala metoder nå dessa målen föreligga mellan olika samhällsskikt. Det rör sig här om det existerande skattesystemet, som genom differentiell behandling av individerna efter bl a skatteförmåga, behov av samhällets stöd osv drar in olika mycket i skatter och ger olika mycket tillbaka i utbyte. Variationer mellan grupper vad gäller valet av anpassningsform kan nu ses som en följd av de legala möjligheter som ges i dessa avseenden av det rådande skattesystemet. Bilden kompliceras emellertid av variationer i individemas anspråksnivå och bedömning av det rimliga i de aktuella egna möjligheterna att tillgodose målen. Bedömningen väntas således ske efter vissa rättvisekriterier, som måste beaktas vid analysen. Cloward (1959) m fl andra har påpekat lämpligheten att även ta hänsyn till de illegala möjligheterna som erbjuds. Även de illegala medlen kan anses ojämnt fördelade mellan olika samhällsskikt. Valet av anpassningsform skulle därför bestämmas av samspelet mellan legala och illegala möjSOU 1970:25

ligheter. Först då det illegala alternativet förefaller relativt sett mera lovande än det legala skulle enligt Cloward illegala medel användas. Därmed har två typer av kriminogena faktorer avgränsats som har sitt ursprung i den existerande samhällsstrukturen. Genom att studera den faktiska fördelningen av legala resp illegala möjligheter såsom de kan avläsas av skattetabellerna, det nuvarande deklarationsförfarandet, deklarationskontrollen etc kan urskiljas en uppsättning relevanta variabler. Personer som intar olika positioner i dessa variabler bildar enligt detta resonemang grupper med de facto varierande status beträffande möjligheter att nå de kulturellt accepterade målen. Denna status antas medföra varierande benägenhet för de olika anpassningsformerna. 1.3 Modellens teoretiska variabler Skillnader mellan individerna i dessa avseenden kommer att beskrivas med hjälp av tre typer av determinanter, variabler som i någon mening är grundläggande för variationer i skattemoralen. Den första gruppen har kallats utbytesvariabler. De beskriver dels det faktiska utbyte individerna har av skattebetalarrollen, dels hur beroende de är av ett gott utbyte av skattebetalarrollen. Inställningen till detta stipulerade utbyte som i fortsättningen behandlas under rubriken aspirationer, präglas av dessa förhållanden. De som har sämre utbyte väntas oftare ha för hög aspirationsnivå. Emellertid väntas vissa skillnader vara mera allmänt accepterade, t ex viss solidaritet med dem som har sämre inkomster (i kapitel 6 kommer denna problematik att beröras närmare). Å andra sidan medför egna resurser ett mindre beroende av det av skattesystemet stipulerade utbytet. Den andra variabelgruppen beskriver den faktiska tillgången till illegala medel. Variablerna tar fasta på de luckor som finns i kontrollaparaten, och de tillfällen som erbjuds att förvärva kunskap om dessa luckor. Dessa variabler väntas påverka den subjektiva 19

uppfattningen om den egna tillgången till illegala medel, som i fortsättningen går under benämningen illegala möjligheter. Den tredje variabelgruppen beskriver individernas sociala orientering. Den är en mötesplats för de kunskaper och erfarenheter som präglat individens värderingar. Det är dels de politiska grundvärderingarna (facklig anslutning) dels kunskaper om skattesystemet och samhället i övrigt. Individernas sociala orientering väntas påverka både aspirationer och möjligheter. En fjärde grupp utgörs av vissa bakgrundsvariabler. De har emellertid endast tagits med i deskriptivt syfte. Aspirationer och möjligheter uppfattas här som förmedlande variabler till modellens beroende variabel preferenser, som bl a skall ge en bild av skattemoralen. De förmedlande variablerna syftar således till att förklara sambandet mellan determinanter och preferanser. Endast om positionerna enligt determinanterna leder till höga aspirationer resp stora illegala möjligheter (enligt egen uppfattning) påverkas skattemoralen i negativ riktning. Figur 1.1. Determinanter Strukturellt betingande faktorer

1.4 Modellen Tankegången i avsnitt 1.2—3 åskådliggörs i figur 1.1. I denna figur representerar pilarna kausalsamband som går i pilens riktning. Som synes antas de båda förmedlande variablerna påverka skattemoralen dels direkt, dels via varandra. Sambandet mellan dem betraktas således som funktionellt. De som anser sig ha stora illegala möjligheter och har små aspirationer kan öka sina anspråk eller förneka de illegala möjligheterna. Detta innebär att indiviken från cell c i figur 1.2 flyttar till cell d resp a. De som anser sig ha små illegala möjligheter och har höga aspirationer kan sänka sina anspråk eller söka efter illegala medel, vilket ofta leder till att individen anser sig ha stora illegala möjligheter. I dessa fall flyttar individen från cell b till resp a resp d. Samtliga dessa förskjutningar har samband med preferenserna. I cell d väntas den största anhopningen av individer med dålig skattemoral, och i cellerna b och c flera än i a. Förflyttningar till cell d väntas företrädesvis göras av personer med dålig skattemoral och till cell a av personer med god skattemoral. Dessa tanke-

Förmedlande variabler Individernas värdering av sin situation

Beroende variabel Individernas reaktion

Stipulerat utbyte Egna resurser Aspirationer *— Ideologisk orientering Kunskaper Erfarenheter

Skattemoral

Illegala möjligheter Tillgång till illegala medel 20

SOU 1970:25

inte observeras direkt i en surveyundersökning med hjälp av indikatorer för de förmedAspirationer lande variablerna, t ex genom att fråga individerna själva om sin mställning till låga höga skattesystemet och om sina illegala möjligheter. Andelen med låg skattemoral i en små a b tabell motsvarande den i figur 1.2 ger Illegala däremot en dagsaktuell bild av sammansättmöjligheter ningen i grupper med olika aspirationer och c d stora uppfattning om egna illegala möjligheter, som har deskriptivt intresse. De indikatorer gångar anknyter till balansteoretiska resone- för aspirationer och uppfattning om illegala mang kring lösningen av konfliktsituationer möjligheter som kan komma till användning kan nämligen först uppmätas när den om(se t ex Abelson, 1966). Dessa förskjutningar kan betecknas som strukturering av aspirationer och möjligheter rationella i den bemärkelsen att de görs för som är funktionell för det valda beteendet att bringa individens uppfattning av sin sedan har skett. Sambandet mellan deteromvärld i samklang med hans beteende. minanter och indikatorerna för de förmedÄven andra förskjutningar, som vid första lande variablerna tenderar därför att suddas anblicken ter sig irrationella, är emellertid ut, och man måste räkna med att de blir tänkbara. De innebär flyttning från cell a tämligen låga. resp d till cell b eller c. Förskjutningar från a Det är emellertid ett väsentligt intresse att kan exempelvis göras av dem som har god kunna jämföra aspirationer med individernas skattemoral. Vid förflyttning från a till b uppfattning om sina illegala möjligheter vid representerar den en reaktion mot en rådan- intervjutillfället och beskriva sambandet med de normlöshet hos andra grupper — ansprå- skattemoralen. Det är vidare av intresse ken stiger p g a kompensationskrav för and- att veta närmare hur sambandet mellan dessa ras falskdeklaration. Förskjutningar från cell variabler är beskaffade. Dessa frågeställa till c representerar en moralisk demonstra- ningar är grundläggande för en diskussion av tion: man avstår från skattefusk trots stora möjliga åtgärder att förbättra skattemoralen. möjligheter. Förskjutningat från cell d till b Eftersom de nämnda indikatorerna för aspieller c antas företrädesvis göras av dem som rationer och illegala möjligheter icke kan har dålig skattemoral. Vid förflyttning från d anses valida för dessa variabler, återstår till b ursäktas beteendet med att många endast att använda determinanterna som andra har illegala möjligheter — och tar vara mått på dem, eftersom de inte kan påverkas på dem. Förskjutningar d till c kan bli av omstruktureringen i dessa variabler. Detta aktuella när felskdeklaranten vill ge deklara- kommer att ske i kapitel 9. tionssystemet legitimitet - dess nuvarande konstruktion är funktionell för hans vidkom1.5 Tidigare undersökningar mande. I det sistnämnda fallet är man benägen att Beteendevetenskapliga undersökningar med uppfatta klassificeringen som en validitets- målsättningen att belysa orsaksförhållandena brist. I alla övriga fall kan det däremot röra bakom skattemoralen saknas nästan helt i sig om reella förskjutningar i individens Sverige. I utlandet har vissa sådana undersökuppfattning. De kan emellertid också därtill ningar genomförts (se t ex Schmölders, ses som effekten av validitetsbrister. Till 1960). De har emellertid begränsat intresse följd av dessa förskjutningar kan aktuella för vårt vidkommande, eftersom skattemoraaspirationer och åsikter om illegala möjlig- len måste ses mot bakgrund av det aktuella heter i samband med själva valsituationen skatteuttaget och skattesystemet, deklaraFigur 1.2.

SOU 1970:25

tionssystemet, deklarationskontrollen osv. I Sverige har mindre omfattande undersökningar på senare år utförts av SIFO (1966) och Sveriges Radio (1968). Resultaten från dessa undersökningar refereras här icke närmare. Deras uppläggning har varit mindre ambitiös, och undersökningarna omfattar endast ett fåtal intervjufrågor som valts efter ett mera deskriptivt syfte. Sveriges Radios undersökning är dessutom tveksam ur metodologiska synpunkter (bortfallet torde vara 30 procent), medan SIFO:s undersökning inte kan bedömas i dessa avseenden med utgångspunkt från institutets publicering av undersökningen och dess resultat. Riksskattenämndens kontrollbyrå har under senare år initierat en rad s k kategorigranskningar av vissa typer av uppgiftslämnare. Skattestrafflagsutredningen har vidare genomfört en undersökning av taxeringsnämndernas ändringar i de allmänna självdeklarationerna (deklarationsundersökningen) och en motsvarande undersökning av deklarationer som varit föremål för prövningsnämndernas bedömning (prövningsnämndsundersökningen). Utredningen ha vidare genomfört en granskning av bötesdomar (domsundersökningen). Samtliga dessa undersökningar ger en viss bild av felen i deklarationerna. Resultaten beskrivs i utredningens betänkande (SOU 1969:42).

systemets funktionssätt, och får bilda en lämplig bakgrund till prövningen av den ovan beskrivna modellen för valet mellan olika sätt att anpassa sig till skattebetalarrollen. I kapitel 5 presenteras determinanterna. Kapitlen 6, 7 och 8 ägnas sedan åt de förmedlande variablerna aspirationer resp möjligheter, samt preferenser för olika anpassningsformer. Redovisningen omfattar här marginalfördelningar för indikatorerna och sambanden med determinanterna. I kapitel 9 studeras de inbördes sambanden mellan aspirationer, möjligheter och preferenser. Variabelgrupperna sammanförs sedan för en analys efter värdena på determinanterna enligt ett särskilt kategorischema. I kapitel 10 diskuteras alternativa åtgärder att förbättra skattemoralen mot bakgrunden av de erhållna resultaten.

1.6 Disposition av redovisningen I kapitel 2 presenteras undersökningens uppläggning, mätförfaranden, urvals- och estimationsförfaranden samt fältarbetets utfall. Kapitel 3 ägnas åt en generell diskussion av de för en undersökning av föreliggande typ vanliga felkällorna mot bakgrunden av en allmän felmodell. Undersökningens andra mera deskriptiva syfte behandlas i kapitel 4. Redovisningen omfattar praktiska deklarationsvanor i form av anlitande av hjälp mot bakgrunden av aktuella deklarationskunskaper och exponering för information från olika informationskällor om deklarationsförfarandet. Resultaten från kapitel 4 skall belysa deklarations22

SOU 1970:25

2 Teknisk beskrivning av undersökningen

2.1 Planeringen av undersökningen Planeringsarbetet inleddes under hösten 1967 med diskussioner med uppdragsgivaren rörande informationsbehovet. Det blev tidigt uppenbart att stor uppmärksamhet måste ägnas åt mätproblematiken, då ämnesområdet krävde närgångna och prestigeladdade intervjufrågor. Antalet variabler var av en storleksordning som eliminerade möjligheterna att utföra en enkätundersökning eller intervjuer via telefon. Det alternativet som sedan valdes, besöksintervjuer, föreföll dyrbart och känsligt för vissa typer av mätfel. Med ledning av referensramen i kapitel 1 systematiserades och definierades de undersökningsvariabler som ingår i modellen. Variabellistan bildade utgångspunkten för formulärarbetet, som avslutades i januari 1968. Efter diskussion av ett första formulärutkast och viss justering av detta genomfördes i februari 1968 en mindre provundersökning. Den omfattade ca 80 personer som valts ut slumpvis i Storstockholmsområdet. Som intervjuare medverkade 8 av utredningsinstitutets lokalombud. Efter fältarbetets genomförande samlades man för en genomgång med undersökningsledningen. Därvid framkom vissa avvikelser från det normala i intervjuarnas arbete, som kunde vara relevanta för huvudundersökningen. Motståndet mot att bevilja intervjun var större än normalt, vilket kunde bero på det aktuella ämnesområdet. En större kategori intervjuSOU 1970:25

personer avböjde deltagande då de ansåg sig ha bristande kunskaper i skattefrågor. Formuläret kunde justeras på relevanta punkter och intervjuarinstruktionerna förbättras. Intervjutidens längd hade visat sig överskrida den väntade, varför vissa begränsningar i variabellistan måste företas. Eftersom undersökningen även väntades bli problematisk ur bortfallssynpunkt planerades en rad speciella åtgärder för att minska individborfallet och det partiella bortfallet i huvudundersökningen. I anslutning till provundersökningen genomfördes också en granskning av självdeklarationerna för ett femtiotal personer som deltog i provundersökningen. Inför detta arbete hade i samråd med skatteexpertis utformats ett särskilt granskningsschema. Deklarationsgranskningen omfattade de senaste fem årgångarnas sj älvdeklarationer och utfördes av en person med mångårig erfarenhet av taxeringsarbete. Arbetet omfattade bl a anteckning och kategorisering av åtgärder i taxerings- och prövningsnämnder, bedömning av ytterligare tänkbara ändringar i taxeringen, anteckning av vissa typer av inkomstposter och avdragsposter (för senare jämförelse med intervjudata) och bedömning av möjliga fel som kunde röjas av inkonsistenser mellan olika års deklarationer. Tanken var att med hjälp av denna granskning erhålla ett validitetskriterium för intervjusvaren avseende respondentemas beteende. Det är tydligt att en 23

tillfredsställande objektiv kategorisering efter illegalt resp legalt beteende icke kunde ske utan specialgranskning i form av taxeringsrevision och ev polisutredning. Den granskning av deklarationer som normalt utförs är emellertid relativt ojämn, och ger i många taxeringsdistrikt relativt stort utrymme för oupptäckta fel. En kvalificerad granskning skulle antagligen visa en högre felfrekvens och andra typer av fel än vad som normalt brukar upptäckas av skattemyndigheterna. Detta kunde man få ett starkt intryck av efter den ovan nämnda granskningen. I samråd med den skatteexpertis som anlitats bestämdes att en specialgranskning av detta slag borde genomföras med både de personer som deltagit i huvudundersökningen och dem som kom att ingå i bortfallet. En sådan granskning skulle i princip få samma utformning som den ovannämnda. Huvudsyftet skulle vara att söka kategorisera urvalspersonerna i fyra klasser efter den av granskaren uppskattade sannolikheten för skattebrott. Ehuru anslag beviljats för detta arbete, kunde tillstånd att få insyn i deklarationsmaterialet för huvudundersökningens urval icke erhållas. Kontrollundersökningen måste därför inställas. 2.2 Population och urval 2.2.1 Målpopulation och undersökningspopulation Det föreföll av flera skäl lämpligt att begränsa undersökninen till enbart personer som är deklarationspliktiga. Därmed har uteslutits bl a hemmafruar, studerande och andra icke förvärvsarbetande. Målpopulationen utgörs således av framtidens deklarationspliktiga. Denna målpopulation har vi emellertid ingen möjlighet att studera. Undersökningspopulationen utgörs av motsvarande grupp som kan observeras i dag, nämligen de som deklarerat vid senaste deklarationstillfället eller haft inkomster för motsvarande beskattningsår fast de inte deklarerat. 24

Undersökningspopulationen begränsades dessutom av praktiska skäl till personer som fyllde 20-70 år under 1968, det år då undersökningen genomfördes, dvs födda under åren 1898-1948. 2.2.2 Urvalsdragning Den viktigaste särredovisningsvariabeln i denna undersökning är yrkesställning med klasserna egen företagare, löntagare och övriga deklaranter. Egna företagare utgör endast ca 9 % av samtliga skattebetalare. Fördelningen är relativt stabil i tiden och känd från taxeringsstatistiken. Eftersom kostnadsramen för fältarbetet endast medgav ca 1600 intervjuer var det nödvändigt att överrepresentera företagarna för att därigenom erhålla tillfredsställande precision även för denna grupp. Antalet företagare i urvalet skulle därför vara ca 500. Urvalsmetoden kan beskrivas som ett basurval med modifierat personurval. Valet av undersökningspopulation krävde ett register som skulle innehålla åldersuppgifter, uppgifter om personernas yrkesställning samt om de var deklarationspliktiga. Ett sådant register (i fortsättningen kallat inkomstbandet) finns och framställs för varje år på magnetband inom statistiska centralbyrån, där det utgör underlaget för den årligen återkommande inkomststatistiken. Detta register omfattar dock ej den grupp deklarationspliktiga som icke har deklarerat. Inkomstbandet omfattar dessutom endast personer som är födda den femte, femtonde och tjugofemte dagen i varje månad av dem som taxerats till högst 50 000 kr i statlig inkomstskatt, men samtliga som ligger över den gränsen. Urvalsmetoden måste därför anpassas till detta förhållande. Vidare skulle intervjuerna utföras inom de geografiska områden som bildar utredningsinstitutets basurval. Där är huvudparten av intervjuarna bosatta, vilket är av betydelse för fältarbetskostnaderna. Med utgångspunkt från ovanstående villkor utarbetades urvalsplanen. Urvalsramen utgjordes av det register över totalbefolkSOU 1970:25

ningen (RTB) som utredningsinstitutet förfogar över och som vid det tillfälle då urvalet drogs var baserat på 1967 års mantalslängder. Urvalsdragningen omfattade tre steg. I det första steget utvaldes 112 geografiska områden. Dessa utgjordes av utredningsinstitutets basurval enligt system B (se Sjöström, 1967). Det andra steget består i urval av födelsedatum, den femte och tjugofemte i varje månad, det tredje steget i ett systematiskt urval av personer födda dessa dagar och i åldrarna 20—70 år. En förutsättning för urvalets representativitet är därför att personer födda dessa dagar inte i relevanta avseenden skiljer sig från övriga. Personurvalet genomfördes i två faser. Från mantalslängderna för Sveriges befolkning, som institutet numera har på magnetband utvaldes med hjälp av utredningsinstitutets standardprogram för urvalsdragning (STURV) inom basurvalet 16 694 personer (i fortsättningen kallade stora urvalet) som var födda den 5:te eller 25 :te dagen i någon månad. Detta antal ansågs räcka till för att slutligen ge cirka 500 egna företagare. Förfarandet var det sedvanliga med systematiskt urval inom varje pue och urvalssannolikheter för personer inom ett pue omvänt proportionella mot dem som gäller för resp pue, vilket ger ett själwägt urval. Stora urvalet kompletterades med uppgift om yrkesställning från inkomstbandet. Vid den tidpunkt då urvalet skulle dras, i februari 1968, var inkomstbandet för beskattningsåret 1967 ännu inte färdigställt. Det var därför nödvändigt att istället använda inkomstbandet för beskattningsåret 1966. Stora urvalets fördelning efter yrkesgrupp framgår av tablå 2.1. En stor del av de frågor om deklarationsbeteende och uppgifter om ekonomiska förhållanden som ingår i undersökningen anknyter emellertid till det senaste deklarationstillfället (februari 1968) och förhållanden under beskattnings- och inkomståret 1967. Grupp 4 i tablån ovan utgjordes av personer som icke hade deklarerat för år 1966, men kunde ha gjort det för 1967. Grupperna 1—3 hade visserligen deklarerat SOU 1970:25

Tablå 2.1 Yrkesgrupp under beskattnings- Antal året 1966 1 2 3 4

Egna företagare Löntagare Ej förvärvsarbetande Personer som ej ingick i inkomstbandet

Totalt

1 094 9 547 962 5 091

16 694

för år 1966 men kunde sakna inkomst 1967, och därför ej heller vara deklarationspliktiga. En kontroll av dessa förhållanden var därför nödvändig och planerades ske på följande sätt. Det bestämdes att intervjuarna vid den inledande telefonkontakten med intervjupersonerna före intervjun skulle fråga dessa om de hade avlämnat deklaration för 1967 eller haft inkomster detta år. Endast om svaret var ja skulle intervju genomföras. På så sätt skulle ett stickprov av personer erhållas som deklarerat för år 1967 (eller borde ha gjort det). Yrkesgruppsindelningen i tablå 2.1 enligt ovan användes således som en stratifieringsvariabel som antogs korrelera mycket högt med den yrkesgruppsindelning som gällde för året 1967. Denna senare indelning utgör dock den faktiska klassificeringsvariabeln i resultatsredovisningen. Eftersom det maximala antalet utlagda intervjuer skulle vara 1 600, varav cirka 500 skulle genomföras med rörelseidkare, bestämdes att varannan av dessa och var tionde av de övriga (dvs grupperna 2—4) skulle tas ut för den slutgiltiga bestämningen av urvalet, som skulle ske i och med uppdateringen vid telefonkontakten. De sålunda uttagna personerna (i fortsättningen kallade lilla urvalet) fördelades efter yrkesgrupp före uppdateringen som framgår av tablå 2.2. 25

Tablå 2.2 Yrkesgrupp under beskattningsåret 1966 1 2 3 4

Egna företagare Löntagare Ej förvärvsarbetande Personer som ej ingick i inkomstbandet

Totalt

Antal

547 955 96 509

2 107

Vid uppdateringen visade det sig att 311 personer ej tillhörde undersökningspopulationen. Av dessa hade 301 ej varit deklarationspliktiga för 1967 och 10 personer hade avlidit eller flyttat utomlands. Återstoden, 1 796 personer, visade sig tillhöra undersökningspopulationen, eller kunde inte uteslutas göra det eftersom de inte kunnat anträffas.

X'i=<

A om personen har egenskapen och till' hör redovisningsgruppen lo i övriga fall.

N 2 Xi = N(e) i=l

Analogt med Xj och X'i definieras x[ och x'i med avseende på stickprovet. Sannolikheten att ingå i det stora urvalet betecknas f. Då är sannolikheten att ingå i det lilla urvalet 1

om personen var egen företagare enligt inkomstbandet 1966, och

f•— 10

2.3.1 Procenttal Undersökningsresultaten redovisas huvudsakligen i estimat av procenten personer med viss egenskap i hela populationen (100 P) eller i vissa redovisningsgrupper (100 P'). Viktigast av dessa redovisningsgrupper är grupperna företagare och övriga deklaranter. Om antalet personer i populationen är N, antalet i en viss redovisningsgrupp N', och antalet personer med egenskapen N(e) resp N'(e), kan resp proportioner skrivas. P r = ^ N>

r e svp -F N=, ^ > resp

En variabel Xj, där i = 1, 2 , . . . N, definieras så att 1 om person i, i populationen, har egenskapen ! 0 i övriga fall och analogt definieras en variabel X'j så att 26

för övriga.

För personerna i det egentliga stickprovet (efter uppdatering) definieras en ny variabel UJ där i= 1, 2 , . . . n. 'xi/

2.3. Estimationsförfaranden

N och 2 X'i = N'(e). i=l

Ui =•

]_ 2

om person i var företagare enligt inkomstbandet 1966

(. xi/ —

i övriga fall

Analogt definieras u'i avseende en redovisningsgrupp. Förvän tningsrätta estimatorer av N (e) och N'(e) är /x 1 N(e)=-

n

A J n 2 UJ resp N'(e) = — £ u'i i=l i=l

Helt analogt med N (e) och N'(e) estimeras N och N'. Man definierar Yi = 1 för alla personer i populationen

{

1 om person i tillhör redovisningsgruppen

0 i övriga fall.

N N 2 Yi=N, 2 V'i = N' i=l i=l Motsvarande storheter i stickprovet betecknas Yi resp y'i. SOU 1970:25

estimator som används till basurvalet tenderar dock att vara en överskattning. ( Yi/ W o m person i var företagare 1966 Svårare är att direkt ange effekten av att vi = < j personerna samplas med varierande sanno\ yj/ — i övriga fall. likheter. Inom redovisningsgrupperna företagare och övriga deklaranter har detta förAnalogt definieras v'i. modligen mycket liten inverkan, eftersom personerna inom dessa redovisnings grupper Förväntningsrätta estimatorer av N och N' nästan utan undantag har samma urvalssannoär likhet. I hela populationen är det rimligt att n n variansen påverkas obetydligt när differensen 1_ 2 VJ resp 1^ 2 v'i mellan grupperna är liten, men att den kan f i=l f 1=1 påverkas märkbart i positiv eller negativ riktKvotskattningar av P och P' är ning vid större differenser. n n Enligt resonemanget ovan skulle det vara 2 ui 2_ u'i möjligt att erhålla en måttlig underskattning P = \zl resp P = l ^ av den verkliga variansen med OSU-variansen, n n förutsatt att man ej vill estimera ett procent2 vi 2 v'i tal för hela populationen eller en redovisningsi=l i=l grupp där differensen mellan företagare och övriga deklaranter är stor. 2.3.2 Slumpfel Tabellerna har i regel försetts med "bastal" På grund av urvalets komplicerade karaktär för att underlätta schematiska variansberäkkrävs ett omfattande symbolsystem för att ningar enligt formeln i detalj beskriva variansestimatorerna. De kan erhållas med den teknik som beskrivs i n Hansen-Hurwitz-Madow, vol II, kap 9 (1953). Av kostnadsskäl har varianserna inte kunnat där n' är ett tal mindre än n, beräknas. Vi En uppskattning av varianser för de skat- n . n = 2 ^ - (jfr 2.3.1). tade procenttalen måste därför göras på i = l 10 annat sätt. En viss uppfattning av deras stors2 (P) är följaktligen större än OSU-variansen lek kan erhållas genom beräkning av pgafaktorn n/n' (n = 1623, n' = 1217). A A, Denna estimator antas med givna reservationer vara en acceptabel uppskattning av den ioo2. m=n verkliga variansen. Ett approximativt 95 %-igt n som är en skattning av variansen för ett konfidensintervall för det sökta procenttalet procenttal vid obundet slumpmässigt urval beräknas enligt För person i i stickprovet definieras

(OSU). P och n har samma innebörd som i 2.3.1. Jämfört med variansen vid OSU tenderar basurvalet vid skattning av procenttal att ge större varians genom sin karaktär av flerstegsurval. Mot denna tendens verkar dock en stratifieringseffekt. Vissa jämförelser antyder att estimatorn för basurvalsvariansen vid skattning av procenttal och själwägande urval tenderar att ge varianser som är 1,2 gånger större än OSU-variansen. Den variansSOU 1970:25

100P± 2 • 1 0 0 \

K

\ n'

'

Här har nämnaren i P antagits vara en konstant. När denna är variabel kan variansen för 100 P eventuellt vara något större än s2 (P). Ett analogt resonemang gäller för redovisningsgrupper. När redovisningsgruppen emellertid endast innehåller företagare bör de 27

angivna bastalen multipliceras med 5, vilket innebär att de bättre motsvarar det faktiska antalet observationer.

Variansen för täljaren i tfc (Sb) beräknas enligt följande: (se Weiss. 1968) C 2 (S b ) =

n(n-l)(2n+5)

2.3.3 Korrelationsanalys - 2 n i . ( n i . - l ) ( 2 n i . + 5) i

Huvuddelen av variablerna ligger på ordinalskalenivå. Det innebär att variabelvärdena oftast endast kan rangordnas. Sambandsanalys av denna typ av material måste därför ske med fördelningsfria metoder. Till det korstabuleringsprogram som användes kopplades ett analysprogram, som för samtliga korstabeller där de båda ingående variablerna kunde rangordnas tog fram Kendalls rangkorrelationskoefficient tau-b (se Kendall, 1962). Beräkningen är baserad på korstabeller i vilka de båda strata sammanvägts, så att företagarna (enligt beskattningsåret 1966) fått vikten 0,2 och övriga vikten 1 (jfr avsnitt 2.3.2). Data är således givna i en korstabell med r rader och k kolumner. Tau-b definieras i detta fall som

k

- 2 n . j ( n j - l ) ( 2 n j + 5) 1

9n (n-1) (n-2) x 2 ni. (nj. -1) (ni. -2) x

x 2 n.j(nj-l)(n.j-2)

+

tb 1/2

i>P

i>q

i<q

t

x

Znij)

i>p

21 Znj )

njj = bastalet i cell ij. Analogt npq ni =

*'

^

j njj = bastalet i rad i

r nj = 2 ny = bastalet i kolumn j i rk n = 2 njj = summan av bastalet i alla celler Kendall (1962) har visat att Kendalls tau ofta är2/3 av på motsvarande material beräknad produktmomentkorrelationskoefficient när förutsättningar för beräkningar av dessa koefficienter föreligger, förutsatt att ingendera är nära noll eller 1. 28

J

j

2n.j(nj-l)

Nollhypotesen kan testas med k

2n§ (n2

12 ni. (ni.-1) x

2n(n-l)[i

rk

jg, n pq (2n ij _

+

.--SL_ (Sb) Det bör understrykas att tau-b och er (Sb) har härletts under antagande om OSU. De sambandsberäkningar som kommer att redovisas baseras på korstabeller, där de ingående variablerna har den klassindelning som framgår i samband med presentationen av indikatorerna. Personer som ej besvarat någondera av frågorna ingår ej i sambandsberäkningen. 2.3.4 Regressionsanalys Som ett alternativ till beräkningen av proportioner enl 2.3.1, har vissa regressionsberäkningar gjorts. Avsikten har varit att studera vissa effekter då påverkan från tredje faktorer konstansthålls. En linjär regressionsSOU 1970:25

ekvation har anpassats till ett större antal obe roende variabler. Anpassningen har skett stegvis. Data har i viss utsträckning måst dikotomiseras, och dummyvariabler har införts för att möjliggöra beräkningarna. Beräkningar har utförts dels under antagandet att endast huvudeffekter förekommer, dels under antagande om både huvudeffekter och sarrtspelseffekter. För en kortfattad beskrivning av regressionsmetoden hänvisas till Dixon och Massey (1957). En närmare beskrivning av den här tillämpade beräkningsmetoden återges i redogörelsen för dataprogrammet BMD 02R, som finns inom SCB. 2.3.5 Faktoranalys I kapitel 9 redovisas s k faktoranalyser med indikatorer för samtliga i modellen ingående variabler. Vid faktoranalys sker en uppdelning av variansen i varje indikator i dels ett antal komponenter som härrör från vissa övergripande faktorer, dels felvariation. Varje indikator som ingår i analysen representeras i en faktormatris med korrelationskoefficienter för sambandet med varje faktor, de sk faktorladdningarna. Kommunaliteten beskriver hur stor del av variansen som förklaras i de i analysen ingående faktorerna. Faktorernas innebörd kan tolkas med hjälp av faktorladdningarna. För en utförlig beskrivning hänvisas till Jöreskog (1963). En lättillgänglig beskrivning av faktoranalys ges bl a av Blalock (1960) eller Elmgren (1955).

2.4 Fältarbete och bortfall

Fältarbetet utfördes av ca 200 av utredningsinstitutets lokalombud. Utöver den allmänna utbildningen i intervjuteknik erhöll de en specialutbildning inför denna undersökning i form av en brevkurs. Brevkursen följdes upp med övningsuppgifter och kunskapskontroll. Speciell tonvikt lades vid bortfallsreducerande åtgärder. Fältarbetet påbörjades under slutet av maj 1968. Efter ett introduktionsbrev konSOU 1970:25

taktades de personer som hade telefon för överenskommelse om lämplig tidpunkt för intervjun. Då ställdes samtidigt frågor för uppdateringen av urvalet. Därefter genomfördes besöksintervjuerna, som i genomsnitt tog ca 70 minuter i anspråk. Fältarbetstiden hade valts att inte infalla alltför nära i tiden till höstens valrörelse, och till deklarationsarbetet i februari, för att respondenterna skulle få ett visst perspektiv på de aktuella frågeställningarna. Maj månad föreföll därför vara en lämplig startpunkt. Efter tre veckor hade 77 procent av nettourvalet intervjuats. Intervjuarbetet avslutades den 15 september. Omkring 10 procent av stickprovet vägrade att delta i undersökningen i samband med den första kontakten. För vägrarbearbetningen användes individuella vägrarbrev som syftade till en analys av argumenten för att icke delta i undersökningen. Vägrargruppen kunde därigenom minskas med ca 4 procentenheter. Därutöver kontaktades vissa typer av vägrare per telefon av kvalificerad personal från institutets fältsektion. Även omfördelningar av vägrare till andra intervjuare företogs. Svarsfrekvens och individbortfall framgår av tablå 2.3. Tablå 2.3. Antal Nettourval Bortfall, totalt därav vägran ej anträffade sjukdom Antal intervjuade

Procent

1 796 173 111 34 28

9,6 6,2 1,9 1,6

90,4

Bortfallet blev högre än vad som är normalt vid utredningsinstitutets undersökningar av liknande typ. Med hänsyn till frågeställningarnas art, tidpunkten för fältarbetet, urvalet m m var emellertid ett högre bortfall väntat. Vissa kontroller av bortfallets struktur har genomförts. De redovisas i avsnitt 3.4.3. 29

2.5 Bearbetning Sedan intervjumaterialet insamlats genomfördes sedvanlig granskning och kodning kompletterad med en stickprovsmässig kontroll av detta arbete. Materialet överfördes efter stansning och kontrollstansning till sex hålkort per respondent. För varje urvalsperson framställdes vidare ett sjunde hålkort som innehöll bl a inkomstuppgifter för urvalspersonen och ev make/maka, vilka hämtats från inkomstbandet. Ett åttonde hålkort stansades med uppgifter från de s k urvalsblanketterna som innehåller uppgifter om intervjuarnas erfarenheter av kontakten med respondenterna. Dessa uppgifter skulle sedan användas för en belysning av bortfallsproblematiken (se vidare kapitel 3). Tabellbearbetningen inleddes med bildandet av vissa index med hjälp av ett av utredningsinstitutets standardprogram TRAM. Därefter genomfördes tabellframställningen med ett av utredningsinstitutets standardprogram för korstabuleringar KOTAB 1. Regressionsanalyserna är utförda med hjälp av ett av statistiska centralbyråns analysprogram BMD 02R. Faktoranalyserna har utförts med ett program för analys enligt Jöreskogs metod, som finns inom SCB.

30 SOU 1970:25

3 Resultatens tillförlitlighet

För att ge en uppfattning av förekomsten och betydelsen av olika fel i de redovisade Resultatens tillförlitlighet är beroende av skattningarna presenteras i det följande de förekomsten av felkällor i undersökningen åtgärder som vidtagits för att minska och och de sätt på vilka dessa angripits, och kontrollera felen. Dessutom diskuteras felens eventuellt kunnat kontrolleras. I detta kapi- sannolika storlek enligt olika kriterier för en tel diskuteras olika typer av felkällor. Detta sådan bedömning. Framställningen i detta sker efter en systematisk uppställning av kapitel avser att vara generell. Inflytande feltyper efter de stadier i undersökningen i från felkällorna 3-7 ovan är emellertid ofta vilka de uppstår. Följande feltyper kommer olika starkt för olika variabler i undersökatt diskuteras: ningen. Av detta skäl kommer felproblematiken utöver den generella diskussionen i 1 ramfel, som avser fel i urvalsramen som detta kapitel även att tas upp i samband leder till att skattningarna inte avser den med resultatsredovisningen.

3.1 Inledning

undersökningspopulation som angivits, 2 urvalsfel, fel i skattningen som beror på att endast ett urval studeras,

3.2 Definition av totalfelet

3 bortfallsfel, som kan uppstå p g a att Vid valet av mätinstrument har man att mätvärden för individer som ingår i nettour- värdera förekomsten av fel inom var och en av ovannämnda kategorier. Uppgiften är att valet inte kunnat erhållas, mäta enskilda variabelvärden Xi, som vi i 4 respondentfel, som uppstår då responden- någon mening betraktar som de sanna. Det ten medvetet lämnar felaktiga svar, mätvärde man får, XJ, är beroende av de 5 instrumentfel, som uppstår då mätinstru- aktuella mätfelen av m olika slag e\\ e mentet framkallar omedvetet felaktiga svar, ^ij im. 6 intervjuarfel, som uppkommer då intervjuaren medvetet eller omedvetet utför sitt arbete på ett sätt som ej var avsett av undersökningsle dningen, 7 bearbetningsfel, som orsakas genom felaktig manuell eller maskinell bearbetning av de uppgifter som samlats in. SOU 1970:25

xi = Xi + eii + ei2

+ ejj +

m + eim = X i + 2 eij j= l

+

(3.1) 31

Om man, för att förenkla den fortsatta framställningen, antar obundet slumpmässigt urval är en estimator av populationsmedelvärdet -

1 n

X = —2

Variansen för estimatorn (3.2) skulle varit (3.6) om inga mätfel hade funnits. Termerna (3.7—9) tillkommer p g a mätfel. I vissa fall kan dock förekomsten av systematiska fel medföra lägre varians. Detta gäller om

(3.2)

X:

rm Kov(Xi,eij)

n i=i m m "1 Estimatorns väntevärde är 2 ^ 2 Kov(eij, ejk I är negativ och j=l k=l n m m E ( x ) = A£ + -1 2 E 2 e»=/i + 2 ej n i=i j=i j=i m dess absolutbelopp är större än 2 a 2 (^ii) (3.3) j= l N Medelkvadratawikelsen för estimatorn där ti = — 2 Xj, dvs medelvärdet i populaN i=l (3.2) blir tionen. MSE= <r2(x) + | 2 e\\ (3.10) När vi skall bedöma de mätvärden vi erhållit i vår undersökning finner vi att estimaI avsnitt 3.3 diskuteras nu slumpfelen för torn (3.2) ger icke-skeva skattningar endast de olika typer av skattningar som kommer under villkoret att redovisas. I avsnitt 3.4 diskuteras olika m (3.4) typer av systematiska fel. 2 éj = 0 j=l m Termen 2 ei är skattningens totala sys3.3 Slumpfel j=l tematiska fel och ei ej e m de I den felmodell som valdes i avsnitt 3.2 kan systematiska fel i undersökningen som beror den slumpmässiga komponenten i samtliga på var och en av de m feltyperna. uppräknade felkällor representeras med hjälp Estimatorn (3.2) antas vidare ha en slump- av gängse variansestimatorer. fördelning som beror av var och en av de m I avsnitt 2.3.2 har som approximation av feltyperna. slumpfelet för de i tabellerna angivna procentVariansen för estimatorn (3.2) kan skrivas talen föreslagits

M

<r 2 (x) = E [ x - E ( x ) ] 2 n

(3.5) (3.6)

N

1 1 + (— -) 2 a 2 (eij)+ J n N j=i + 2

1 1 m <—M)2 Kov(Xi,eij)+(3.8) n N j= 1 i

(3.7)

i

m

m

s(P)

i

10Q2 P (1-P)

(3.11)

där n' skulle utgöras av "bastal" enligt den definition som givits i avsnitt 2.3.2. Denna estimator avviker från den med hänsyn till urvalsmodellen riktiga i flera avseenden, och kan därför ge en mindre underskattning eller överskattning av slumpfelet, beroende på ett flertal faktorer. För en diskussion av dessa hänvisas till kapitel 2. Beträffande olika typer av signifikanstest av tau-b-koefficienter hänvisas till Weiss SOU 1970:25

(1968). De signifikanstest som redovisas har genomgående utförts på 5-procentsnivån. Korrelations- och regressionskoefficienter i tabellerna som går i väntad riktning har skrivits med kursiv stil, och signifikans har markerats med s.

3.4 Systematiska fel 3.4.1 Ramfel Det register från vilket ett urval skall dras bör innehålla samtliga enheter som skall ingå i undersökningspopulationen. Om detta inte är fallet föreligger en undertäckning av undersökningspopulationen och undertäckningsfel i skattningarna. I den mån ytterligare enheter ingår i urvalsramen som inte skall ingå i undersökningspopulationen, skall dessa kunna identifieras och uteslutas vid urvalsdragningen. När detta icke kunnat ske föreligger övertäckning av undersökningspopulationen i det urval som tagits ut, och vi riskerar förekomst av övertäckningsfel. Om enheter ingår flera gånger i urvalsramen skall detta antal gånger vara känt för varje sådan enhet. Fel av den sistnämnda anledningen kan emellertid inte anses föreligga i den urvalsram som användes. Med övertäckningsfel avses således fel i skattningen som härrör från att det slutgiltiga urvalet innehåller personer som icke skall ingå i undersökningspopulationen. De personer som skulle intervjuas skulle identifieras efter en telefonkontakt med ett större urval personer. Bland de 1 623 personer som intervjuades, och alltså sagt att de hade deklarerat saknas 3.0 procent i inkomstbandet för 1967 när detta fanns tillgängligt sex månader senare, på hösten 1968. Detta tycktes innebära att de enligt inkomstbandet inte registrerats som deklaranter. En mindre avvikelse var dock väntad p g a fel i den bearbetning som låg till grund för inkomstbandet och vår egen kortmassa. De personer som ingick i urvalet matchades nämligen mot inkomstbandet med hjälp av folkbokföringsnumret, och vid överförandet av dessa SOU 1970:25

nummer kan i olika led av bearbetningen fel ha uppstått. En total differens av tre procent ansågs rimlig med hänsyn till bearbetningsrutinerna. Intervjuuppgifterna tydde genom sin fullständighet vidare på att de nämnda 3 procenten verkligen hade deklarerat för inkomståret 1967. Därför accepterades de uppgifter som lämnats vid den inledande telefonkontakten, och samtliga som uppgav sig ha deklarerat fick ingå i det slutgiltiga urvalet. Med undertäckningsfel avses fel i skattningarna som härrör från att personer som ingick i undersökningspopulationen inte har ingått i urvalsramen och därför inte kunnat komma med i urvalet. Betydelsen av denna typ av fel är givetvis beroende av dels undertäckningens storlek uttryckt i andel av dem som var med i urvalsramen och hur selektiv denna andel är, dvs skillnaden mellan variabelvärden för dem som ingick i urvalsramen och dem som inte gjorde det. Sammanlagt uppgav 308 av 2 107 personer vid den inledande telefonkontakten att de ej hade deklarerat. Dessa uppgifter kunde inte kontrolleras vid detta tillfälle utan först sex månader senare. Det visade sig då att sju av dessa 308 personer återfanns i inkomstbandet för 1967 och att således intervjuuppgifter för dessa ej erhållits. Det var av mättekniska skäl olämpligt att så lång tid efteråt söka insamla dem. Dessa sju personer bör istället betraktas som bortfall och har därför redovisats som ej anträffade. Ett egentligt undertäckningsfel kan därför endast föreligga i den mån vi inte kunnat fastställa att en person som uppgett sig inte ha deklarerat trots detta gjort det. Detta skulle kunna ske vid felaktigt folkbokföringsnummer, vilket skulle leda till att matchningen mot inkomstbandet skulle misslyckas. Eftersom denna risk är ganska liten kan undertäckningsfelen negligeras. 3.4.2 Urvalsfel Det urvalsförfarande som används i undersökningen är ett sannolikhetsurval, dvs urvalssannolikheterna har varit kända. Dess33

utom ger de estimatorer som används genomgående icke-skeva skattningar. Systematiska fel som orsakats vid urvalsdragningen torde saknas då detta arbete skett helt maskinellt och kunde kontrolleras i alla led med enkla medel.

3.4.3 Bortfallsfel Bortfallsfel uppstår när variabelvärden för en del av stickprovet inte är kända, och bortfallsindividerna i något avseende avviker från nettourvalet. Bortfallet kan t ex vara selektivt i bemärkelsen att medelvärdet för en variabel avviker i bortfallsgruppen, att fördelningen av variabelvärden är annorlunda, att sambandet mellan två variabler i bortfallsgruppen är högre eller lägre än i nettourvalet etc, när det är just dessa avvikelser som lett till att individerna blivit bortfall. Eftersom skattningarna baseras på de intervjuade sker ofta en snedvridning av resultaten som leder till att man redovisar för låga eller för höga medelvärden, fördelningar som avviker från de som man fått om

alla hade deltagit, eller för höga eller låga samband. Erfarenheten har visat att bortallet ofta är starkt snedvridande. Personer som vägrar gör det i regel därför att de har onormala åsikter, personer som ej anträffats för intervjun har ofta speciella fritidsvanor etc. Storleken av bortfallsfelet är i regel svår att uppskatta. En övre gräns får man när man räknar ut den maximala effekten då samtliga variabelvärden för bortfallet läggs i den ena resp andra extrempunkten av fördelningen. Detta ger dock i regel en orealistisk överskattning av effekten av bortfallsfelet. En annan metod är den typ av kontrollundersökning, där man samlar in uppgifterna på annat sätt, ev med annan uppgiftslämnare. En sådan kontrollundersökning har diskuterats i avsnitt 2.1, men kunde inte genomföras av vissa orsaker. Attityddata kan dessutom i princip endast erhållas av respondenterna själva. Här har två metoder för att studera effekten av bortfall använts. Den ena är en strukturjämförelse mellan bortfall och nettourval. Den andra är en analys av sambandet mellan svarsbenägenhet och vissa viktiga undersökningsvariabler.

Tabell 3.1. Strukturjämförelse mellan de intervjuade och bortfallet. Procenttal De intervjuade

Hela bortfallet

Enbart vägrarna

- 20 000 20 001 - 30 000 30 001 - 40 000 40 001 Uppgift saknas

55,5 26,7 7,5 7,7 3,7

63,1 23,6 2,9 4,9 5,5

60,3 29,3 4,7 3,6 2,2

Egen företagare Löntagare Övriga

8,7 79,7 11,6

3,4 76,3 20,3

4,7 88,7 6,6

Män Kvinnor

58,3 41,6

48,2 51,8

45,2 54,8

2 0 - 2 9 år 3 0 - 3 9 år 4 0 - 4 9 år 5 0 - 5 9 år 6 0 - 7 0 år

23,7 18,9 21,2 18,6 17,6

21,4 15,9 19,8 20,6 22,4

21,1 13,5 21,7 27,3 16,4

Samtliga

100 Bastal

90 Egen nettoinkomst/år

Redovisningstyp

Kön

Ålder

34 SOU 1970:25

I tabell 3.1 ges en jämförelse mellan nemang kan även föras kring fördelningar, nettourvalet och bortfallet vad gäller värdena samband etc. En rimlig hypotes är att på de fyra variabler där variabelvärdena för sambandet mellan svarsbenägenhet och variasamtliga var kända - de är hämtade från belvärdena är linjärt. Det betyder att en inkomstbandet. Som synes föreligger ett ökning av medelvärdet vid fallande svarbenävisst samband mellan inkomst och deltagan- genhet inom nettourvalet skulle innebära att de i undersökningen. Bortfall är något van- medelvärdet för bortfallsgruppen är högre än ligare bland lägre inkomsttagare. Detta be- för gruppen minst svarsbenägna i nettourkräftar en erfarenhet som gjordes under valet. Dessa tankegångar kan belysas av tabell fältarbetet: de som ansåg sig ha sämre kunskaper om skattesystemet var mindre 3.2. Svarsbenägenheten inom nettourvalet benägna att delta. Andelen i den lägsta har mätts genom den tid som förflutit inkomstgruppen bland de intervjuade skul- mellan första fältarbetsdagen och den dag då le dock endast öka med mindre än en procent- intervjun kunde genomföras, resp genom en enhet om samtliga bortfallsindivider hade del- indelning efter förekomst av initialvägran. tagit. De egna företagarna är däremot under- Resultaten visar att svarsbenägenheten inte representerade i bortfallet. När det gäller har något större samband med undersökkönsfördelningen visar sig kvinnorna vara ningsvariablerna. Det är sedan en bedömöverrepresenterade i bortfallet, och särskilt ningsfråga hur stort steg i svarsbenägenhet starkt i vägrargruppen. Åldersfördelningarna det är mellan bortfallet och de minst svarsbenägna i nettourvalet. I vart fall har uppvisar endast små skillnader. inte heller denna analys kunnat påvisa stora Smärre skillnader mellan bortfall och bortfallsfel — även om de inte kan uteslutas intervjuade kan ses som orsakade av slumför den skull. pen — bortfallet kan ju uppfattas som ett ganska litet slumpmässigt stickprov ur bruttourvalet. De skillnader som finns mellan 3.4.4 Respondentfel bortfall och nettourval är dessutom så små att de endast kan påverka den fördelning man 3.4.4.1 Några allmänna synpunkter fått om alla deltagit i undersökningen med Deltagande i en intervjuundersökning och maximalt en procentenhet. Ett annat sätt att bedöma eventuella besvarandet av olika intervjufrågor ställer bortfallsfel är att jämföra intervjuade som respondenterna inför en valsituation mellan visat olika stor svarsbenägenhet. Med svars- alternativa svarsmönster. Ett grundantagande benägenhet avses det motstånd respondenten inom psykologiskt tänkande är att beteende bjuder intervjuaren tills en intervju kommer riktas mot vissa bestämda måltillstånd, och till stånd. De som valts ut för intervju delas att dessa måltillstånd korresponderar mot in i olika klasser efter avtagande svarsbenä- aktuella behov, som kan vara mer eller genhet. Minst två klasser skall avse dem som mindre medvetna för individen. Kombinahar kunnat intervjuas. Den sista klassen är tionen av aktuella behov och måltillstånd bortfallet — med svarsbenägenheten noll. som ett visst beteende anses leda till utgör Om bortfallet är selektivt — dvs bortfallsindi- motiven för individers handlande — i detta viderna relativt sett oftare är bärare av fall att delta i undersökningen eller ej, och extrema egenskaper — bör denna tendens att besvara frågorna på ett visst sätt. De olika även visa sig då man jämför personer med motiven för alternativa handlingssätt ingår olika svarsbenägenhet inom nettourvalet. tillsammans i respondentens "psykologiska Genom att studera sambandet mellan svars- fält". Genom att studera detta fält och de benägenhet och medelvärdet på en undersök- motiv som ingår i det kan man förklara ningsvariabel bör man kunna axtrapolera respondentens val av svarsalternativ. Vi kan medelvärdet för bortfallet. Ett analogt reso- exempelvis få en uppfattning om varför vi SOU 1970:25

CM

-H

•SS ä> a> .3 >

i

C B

c

8 X> 3

c -o c ed

>

XI o O

C

=1

8 -a

ca C . C cå 3

3 oE 5

J!E 3+2

A! h5

CCJ 60

•c 1-1

E £

n

*j

•a c "a 2—>

Is* a lig

'ESI

c

<U C8

ca -*

™

fe 53 B"0 & G C

Crt

-

F ^= H E ._• c ä o

S ca « g

2 *

> Öjgtfc

o

»

CJO-^-I

Ni58 ^ ^ O S * B

JJ u al

Ii :ea co

-E

oi O

•S C *

> w .s """Ig • S S 3 r- ftSt

J2^ 3 ^

<y © r o

u

V3

U

•o E

ft ._

•K 5 >>:ca

Ilil;5.^ ft

<H 3

1 S • oca -*-» b o •*•* co

:

z S2 a V^ 3 c •a H « £ 1,3 cd -o ö" Z H E "

. £

e5^

r3 o* *^ M fl

Z:2c2 +-• «9 CD

"ca-C- 0 ö o.ti Z

'E3S Ö.S? >

in °ca o .5

CO M

y y rco .£1, C

si i

„ C

> C c <5 e3 > :ca

36 C

C

SOU 1970:25

beviljas en intervju, varför vi får ett felaktigt ett mätinstrument kan användningen av en svar, varför vi får ett sanningsenligt svar osv. viss frågeteknik för en viss frågeställning, Det mätinstrument som skall användas eller det faktum att vissa frågeställningar konstrueras med utgångspunkt från bl a överhuvudtaget tas med, påverka svaren på undersökningsledningens kunskaper eller för- andra intervjufrågor. Även här framtvingas väntningar om de aktuella motiven bakom alltså en kompromisslösning. Ett tredje probrespondenternas val av handlingsalternativ i lem är att ett mätinstrument som är lämpligt intervjusituationen, t ex mellan olika svars- för en del av respondenterna inte behöver alternativ. Det säger sig självt att denna vara acceptabelt för alla respondenter. Det kunskap aldrig kan vara fullständig. Motiven finns en variation i detta avseende mellan är ofta inte ens medvetna för respondenterna respondenter som det gäller att hitta en själva. Vid konstruktionen av mätinstrumen- gemensam nämnare för vid konstruktionen tet bygger vi således på mer eller mindre av mätinstrumentet. Respondentgrupper tillförlitliga antaganden om de bakomliggan- som kommer att avge felaktiga svar kan som de motiven för beteendet i intervjusituatio- regel aldrig helt undvikas. Sist men inte nen och söker firma en minsta gemensam minst är valet av mätinstrument en kostnadsfråga. De direkta fältkostnaderna brukar som nämnare för dem. När antagandena om respondenternas regel ta huvudparten av budgeten för en psykologiska fält är felaktiga uppstår risken undersökning. att mätinstrumentet kommer att ge oväntade Kontrollundersökningar är ibland möjliga systematiska avvikelser från det sanna vär- att genomföra men måste ofta strykas av det. Vi sammanfattar dem under beteck- kostandsskäl. Ett annat vanligt dilemma är ningen respondentfel Hit kan även föras att väga möjligheterna att nedbringa de sådana fel som visserligen har förutsetts systematiska felen genom bättre och mera kunna förekomma, men av olika skäl inte dyrbara mätinstrument och/eller kontrollkunnat kontrolleras eller elimineras. Som undersökningar mot den lägre slumpfelsnivå respondentfel räknas i första hand de fel som men kan få genom ett större stickprov. Med individerna själva är mer eller mindre med- anledning av ovan nämnda skäl är mätinstruvetna om. Denna typ av fel torde utgöra menten sällan ideala eller optimala i den undersökningens huvudsakliga problem. meningen att systematiska fel icke kan anses Innan vi går vidare är det därför lämpligt förekomma. Det väsentliga är att söka att sätta in problemen i samband med minimera dessa feltyper och lägga sig på en konstruktionen av mätinstrument i ett vidare felnivå som kan anses försvarlig, samt ta sammanhang. Vid planeringen av en under- hänsyn till felen vid tolkningen av resultasökning har man i regel att välja mellan olika ten. Det måste dock understrykas att man i fördelar och nackdelar hos alternativa mät- de allra flesta fall saknar empirisk kunskap instrument. Målet är dels att komma så nära om den eventuella omfattningen av de som möjligt den uppsättning frågeställningar systematiska respondentfelen. Vid tolksom initierade undersökningen, dels att ningen av resultaten bygger man därför i konstruera ett mätinstrument som så långt regel på subjektiva värderingar. möjligt minskar risken för systematiska Ställningstagandet inför den problematik respondentfel. Dessa båda målsättningar är som här beskrivits har varit följande. Det var ofta oförenliga varför mer eller mindre angeläget att få så stor bredd på frågeställacceptabla kompromisslösningar måste ningarna som möjligt. Av detta skäl skulle accepteras. Därutöver kräver frågeställningar enkla intervjufrågor eller attitydpåståenden som tas upp i samma undersökning ofta ersätta mera kvalificerade frågemetoder, såolika mätinstrument. Ibland är besöksinterv- som eventuella attitydskalor som kanske juer lämpliga, i andra situationer telefon- bättre skulle kunnat återspegla den variation intervjuer eller en postenkät. Internt inom som skulle studeras. En annan följd av detta SOU 1970:25

beslut var att besöksintervjuer måste genomföras, eftersom intervjutiden beräknades ligga omkring 60 minuter. Besöksintervjuer kunde dock, av skäl som vi återkommer till, misstänkas öka risken för vissa typer av fel. Möjligheterna till kontrollåtgärder visade också sig vara mycket begränsade. En separat kontrollundersökning var planerad, men måste inställas av skäl som undersökningsledningen inte kunde påverka.

nas förväntningar och dels de aktuella måltillstånden. Med hänsyn till de intervjufrågor som ingår i undersökningen kan det vara lämpligt att diskutera motiven för felaktigt svar med utgångspunkt från klassificeringen: I

undvikande av ekonomiska sanktioner (eller strävan efter ekonomisk belöning),

II undvikande av legala sanktioner, och III undvikande av normativa sanktioner.

3.4.4.2 Motiven för olika typer av respondentfel Konstruktionen av mätinstrumentet innefattar för det första skapandet av vad man med en vag formulering skulle kunna kalla stämningen i intervjusituationen. Genom introduktionsbrev och personlig kontakt med intervjuaren får respondenten en mer eller mindre väl grundad allmän uppfattning av 1 syftet med undersökningen, 2 undersökningsledningen och intervjuarens inställning till de problemställningar som tas upp, 3 eventuella åtgärder som kan komma att vidtagas som följd av resultaten, samt 4 de effekter detta kan tänkas ha för olika måltillstånd som individen eftersträvar. När intervjun börjat och fortlöper kommer denna uppfattning att stärkas eller modifieras som följd av den ytterligare information respondenten mottar undan för undan. Respondenternas förväntningar präglar deras val mellan svarsalternativen på olika frågor. Förväntningarna skapar motiven för att avge riktiga eller felaktiga svar. I situationer där respondenterna uppfattar att avgivandet av det riktiga svaret innebär följder som är i konflikt med aktuella måltillstånd riskerar man att få felaktiga svar. För att söka bedöma riskerna för sådana systematiska avvikelser från det sanna värdet är det nödvändigt att analysera dels respondenter38

Möjligheten av ekonomiska, legala och normativa sanktioner kan dels gälla respondenten själv, dels andra personer eller grupper som respondenten kan vilja skydda genom att avge felaktigt svar. Vid en mera principiellt avfattad presentation av här aktuella motiv att avge systematiskt felaktiga svar förefaller följande synpunkter vara mest relevanta. Undersökningen avser att ge ett empiriskt underlag för en bedömning av skattesystemets funktionssätt, särskilt "skattemoralen" i vårt land, ett syfte som torde ha varit uppenbart för samtliga respondenter. Det ligger också nära till hands att dra slutsatsen att undersökningen skulle komma att leda till förändringar av skattesystemet som också skulle förändra medborgarnas relativa utbyte i ekonomiskt avseende. De svar som respondenterna motiveras avge bör därför framställa respondenten och den grupp han tillhör i så gynnsam dager som möjligt. Man kan ställa upp en mångfald mer eller mindre trovärdiga hypoteser för dessa motiv, t ex följande. Beträffande frågor om faktiskt deklarationsbeteende, attityder till skattebrott och illegala möjligheter antas således att de som praktiserat illegala metoder ej erkänner att de falskdeklarerat eller att de förfogar över illegala medel för att 1 undvika ekonomiska sanktioner: skatteskärpning för gruppen, anmälan till skattemyndigheterna med återbetalning av skatt till följd 2 undvika legala sanktioner: hårdare och SOU 1970:25

effektivare deklarationskontroll för gruppen, anmälan av intervjuoffret till skattemyndigheterna och åtal, böter eller fängelse som resultat 3 undvika normativa sanktioner: prestigeförlust för gruppen, personlig prestigeförlust inför intervjuaren. Det kan även tänkas att de som ej använder illegala medel säger sig ha gjort det för undvikande av ekonomiska sanktioner: det egna utbytet skulle bli bättre i ett nytt skattesystem, varför man söker framkalla ett sådant genom felaktivt svar. Beträffande frågor rörande aspirationer: de som har en aspirationsnivå som ligger över den som av olika skäl kan anses vara rimlig kan antas ha en tendens att inte erkänna detta, för undvikande av normativa sanktioner: prestigeförlust för gruppen och inför intervjuaren. Beträffande frågor avseende determinanter kan antas att de som är bärare av egenskaper som av olika säl kan anses medföra lägre social status tenderar att undanhålla detta vid intervjun för undvikande av normativa sanktioner: prestigeförlust inför intervjuaren. 3.4.5 Instrumentfel En viktig målsättning i samband med konstruktionen av mätinstrumentet är att ge det en utformning som motverkar de nyssnämnda respondentfelen, som således är avsiktliga. Det gäller emellertid även att ställa frågorna på ett sådant sätt att intervjupersonerna är kapabla att lämna de uppgifter man vill samla in — eller att anpassa innehållet i frågeställningarna efter respondenternas kapacitet. När det finns en diskrepans mellan de uppgifter man frågar om och de uppgifter respondenterna är kapabla att lämna föreligger en risk för instrumentfel. I det följande skall några typer av instrumentfel presenteras. Intervjufrågorna syftar ofta till att ge undersökarna en i någon mening objektiv bild av en företeelse, som kanske endast SOU 1970:25

intervjupersonen kan beskriva. Den bild respondenterna har fått av företeelsen i fråga är däremot ofta subjektivt färgad. Perceptionen av en företeelse sker i relation till individens behov, de måltillstånd han eftersträvar, hans kunskaper och förväntningar om verkligheten, För att uppnå överensstämmelse med dessa element sker en modifiering och förvridning av verkligheten i individens uppfattning. Detta är en process som ofta är omedveten och därför inte kan kontrolleras genom frågor till respondenten. Språkbruk och abstraktionsnivå i frågorna är ett annat problem. Språkbruket kan variera mellan olika grupper och frågornas innebörd därför uppfattas på olika sätt. Frågeställningarna kan vidare vara för abstrakta och därmed leda till flera tolkningar. Ett annat närbesläktat problem är vissa mer eller mindre grundläggande personlighetsdrag, som yttrar sig genom tendensen att lämna svar i samma riktning — ja-sägartendens resp nej-sägartendens. Couch och Keniston (1960) kallar motsvarande personlighetstyper yeasayers och naysayers. Jasägare karaktäriseras som impulsively overexpressive, de tenderar att svara ja, instämma, vara entusiastiska och okritiska. Nej-sägarna karakteriseras som cautiously underexpressive, de är mera moderata i sina svar, noggranna, konservativa och svarar oftare nej, undviker extrema svarsalternativ och avger svar endast då de vet vad de svarar på. Dessa tendenser gäller i stort sett oberoende av frågornas innehåll. Jasägare och Nejsägare kan ses som ändpunkterna på ett kontinuum längs vilket individerna fördelar sig. Personlighetsdragen finns i större och mindre utsträckning hos individerna. Intervjufrågornas formulering kan lämna större eller mindre utrymme för dessa tendenser. Ett sätt att tackla denna problematik har varit att angripa frågeställningarna med ett flertal intervjufrågor, ofta så att ja-svar på en motsvarar nej-svar på en annan. Det som här har sagts understryker det viktiga i att vara försiktig med tolkningen av storleken av procenttal. 39

3.4.6 Intervjuarfel Konstruktionen av mätinstrumentet bygger dessutom på förväntningar om intervjuarnas sätt att utföra sitt arbete. Intervjuarfel kan uppstå när dessa antaganden visar sig vara felaktiga eller man av andra skäl tvingats acceptera en ur denna synpunkt bristfällig metod. Intervjuarnas uppgift är att motivera respondenten att avge sanningsenliga svar samt ställa frågor och klassificera svar efter ett i förväg fastställt mönster. Intervjuarbete är ett samspel mellan intervjuare och respondent. Respondenten och intervjuaren utvecklar förväntningar på varandra: vilket svar intervjuaren väntar sig resp hur respondenten kommer att svara. Intervjuarens uppgift är att lära respondenten att inte låta förväntningarna påverka svaret och för egen del söka undvika att de påverkar det svar han noterar i formuläret. I den mån intervjuaren låter sina förväntningar påverka arbetet kan intervjuarfel uppstå t ex när 1 frågorna ges en annan och ledande formulering eller 2 respondentens svar klassificeras felaktigt. Intervjuaren kan vidare framkalla olämpliga förväntningar hos respondenten. Denna typ av fel har vi emellertid redan diskuterat i avsnitt 3.4.4.2, där de har förts till respondentfelen. Till intervjuarfelen kan vi även räkna brister i arbetssättet som icke kan hänföras till samspelet mellan intervjuare och respondent. Det kan vara fråga om 3 missförstånd av givna instruktioner (bristfällig styrning) eller 4 genomförande av intervjuer med fel eller fiktiv person. Till de viktigaste åtgärderna för undvikande av intervjuarfel hör utbildningen av intervjuarna samt kontroll av deras kunskaper som sina aktuella arbetsuppgifter. De lokalombud för utredningsinstitutet som deltog i undersökningen som intervjuare har 40

i regel flerårig erfarenhet av intervjuarbete. I grundutbildningen ingår en orientering om intervjusituationens psykologi med särskild tonvikt vid fel av typ 1 och 2. För att motverka fel av typ 3 erhöll intervjuarna en specialutbildning meu anknytning till det aktuella intervjuformuiaret och de mätmetoder som ingår i det. Denna utbildning kontrollerades med hjälp av en övningsskrivning och provintervju. Före utarbetandet av det slutgiltiga intervjuformuläret evalverades dessutom erfarenheter rörande formulär och instruktioner från provundersökningen genom bl a diskussioner med intervjuare som deltagit i denna. Förekomsten av fusk (typ 4) kontrollerades i denna undersökning genom en kontrollenkät med urvalspersonerna. Vid utredningsinstitutet är detta en rutinåtgärd som även genom sin existens torde rnmimera risken för denna typ av fel. 3.4.7 Bearbetningsfel Även i samband med hanteringen och bearbetningen av intervjuformulär, hålkort, råtabeller samt redigeringen och utskriften av de färdiga tabellresultaten kan fel uppkomma. Vissa av dessa fel kan vara svåra att upptäcka. Kontrollmöjligheterna är ofta avancerade och dyrbara. Av kostnadsskäl har endast begränsade resurser kunnat avsättas till kontroll av bearbetningsrutinerna. Målsättningen har därför varit att använda relativt enkla standardrutiner, samt en omsorgsfull förplanering i förening med stickprovskontroller i olika led av bearbetningen. Intervjuformuläret hade gjorts i stort sett helt självkodade, vilket vid sidan av en standardisering av intervjusituationen medförde ett enkelt granskningsarbete. Arbetet omfattade enbart kontroll av att svar markerats samt ett fåtal kodningar. Det utfördes i två etapper, vilka båda innehöll oberoende kontroller av identifikationsbegreppen, som var nödvändiga för samkörningen med inkomstbandet och överföringen av bl a inkomstuppgifter. Granskningsarbetet kontrollerades slutligen genom stickprovstagning. Stansningen underlättades också genom SOU 1970:25

rationer, möjligheter och preferenser. En sådan bedömning måste i huvudsak vara baserad på subjektiva värderingar. Undersökningens validitet kan möjligen accepteras av följande skäl. För det första tar den upp de väsentliga aspekterna kring aspirationer, möjligheter och skattemoral — dvs frågorna täcker in ämnesområdet ganska väl. Dessutom är intervjufrågorna i regel skäligen enkla: normalt språkbruk och inte alltför abstrakta och svåra att besvara. Datainsamlings- och bearbetningsrutiner är vidare ganska standardiserade. Risken för respondentfel är emellertid ett stort frågetecken, i synnerhet gäller det för frågor om skattemoral. Det förefaller emellertid rimligt 3.5 Sammanfattande synpunkter på tillför- att de kvantitativa estimaten av andelen med litligheten låg skattemoral är minimital, och de ger Undersökningens tillförlitlighet kan diskute- därför en värdefull information i avsaknad av ras med utgångspunkt från resultatens validi- andra kvantitativa data på detta område. tet och reliabilitet. Validiteten beskriver i Validiteten kan även beläggas om de vilken utsträckning mätmetoderna mäter det faktiska resultaten överensstämmer med de man avser att mäta. Reliabiliteten beskriver i teoretiska förutsägelserna om dessa resultat. vilken utsträckning mätmetoderna är fria Vid en sådan överensstämmelse måste tydfrån slumpeffekter. Vid bedömningen av ligen mätinstrumentet mäta vad det skulle validiteten sker en analys av de ev avvikelser mäta enligt intentionerna. Resultaten överfrån de teoretiska variablerna man har fått i ensstämmer i själva verket ganska väl med den föreliggande undersökningen. När reliaförväntningarna. Validiteten är emellertid biliteten är låg kommer även validiteten att även ett kvantitativt problem. Skulle samvara låg - hög reliabilitet är således en av banden varit större om mätmetoderna hade 1 flera förutsättningar för hög validitet. haft större validitet? Man kan således inte ge Undei sökningens reliabilitet är lättare att ett kvantitativt uttryck för validiteten då fastställa än validiteten. Den är beroende av sambanden vid en "ideal" undersökning inte slumpfelets storlek, och kan därför beräknas är kända. empiriskt. Slumpfelen för procenttal och Bedömningen av tillförUthgheten bygger korrelationskoefficienter kan ge en uppfatt- således i stor utsträckning på subjektiva ning om resultatens konstans vid upprepade värderingar av de olika felkällorna i undermätningar av samma frågeställningar (förut- sökningen. Utfallet av denna bedömning satt att inte opinionen förändras). Kontroll måste också ses i relation till informationsav reliabiliteten sker genom signifikanstest behovet: vilka alternativ till beslutsunderlag på 5-procentnivån. I regel är resultat som man har och hur pass grova mått som accepterats som stöd för hypoteserna basera- efterfrågas. Sådana överväganden har varit de på sådana test. utslagsgivande för att undersökningen har Validiteten i denna undersökning är be- genomförts, och med den här aktuella tydligt svårare att fastställa. Det skulle uppläggningen. innebära en fullständig kontroll över de systematiska felen av olika slag och att kunna 1 För en utförligare definition av begreppen se bedöma i vilken utsträckning de olika indikaSelltiz m fl (1960) s 154-186, eller Boalt m fl (1968) s 154-162. torerna mäter de teoretiska variablerna, aspiatt formuläret var självkodande. Materialet kontrollstansades dessutom i sin helhet. I normala fall brukar hålkortsmassor kontrolleras med hjälp av specialprogram för kontroll enligt logiska villkor. Med hänsyn till storleken av materialet, det stora antalet frågor som ingick i undersökningen och kostnaderna för en sådan kontroll valdes att avstå från ett fullständigt kontrollprogram. Istället användes olika stickprovskontroller på relevanta punkter vilka genomfördes i samband med tabellframställningen. De kontroller som har vidtagits ger intrycket att felen i tidigare led av bearbetningen torde ligga på en acceptabel nivå.

SOU 1970:25

4 Information, kunskaper och deklarationsarbete

till böter eller fängelse i högst 2 år. Myndigheterna förutsätter vidare att medborgarna Den modell som presenteras i kapitel 1 besitter eller ges möjligheter att tillägna sig behandlar medvetet avvikande beteende i och använda relevanta kunskaper och hjälpform av falskdeklaration. Här gäller intresset medel vid deklarationsarbetet. Huruvida dendäremot det praktiska utförandet av deklarana förutsättning kan anses uppfylld får tionsarbetet. Vi bortser då från de fel som bedömas med utgångspunkt från omfattbegås medvetet utan koncentrerar oss istället ningen och effekten av den information på de omständigheter under vilka blanketterkring deklarationsförfarandet som föreligna blir ifyllda. Redovisningen omfattar dels ger och de faktiskt tillgängliga hjälpmedden tillgängliga informationen om deklaralen. Kraven på medborgarna bör givetvis tionsförfarandet och dess effekt på kunskaanpassas efter de möjligheter, som allmänperna om deklarationsregler, dels den perheten rimligen kan anses ha tillgång till. sonella hjälp som varit tillgänglig och de Deklarationsförfarandet bör inte vara av dokument, anteckningar etc från vilka dekstörre svårighetsgrad än att medborgarna laranterna hämtat de uppgifter som förs under utnyttjande av tillgänglig information in i deklarationsblanketterna. Tanken är att om deklarationsförfarandet och hjälpmedel på detta indirekta sätt söka belysa självdeklaoch med en rimlig grad av noggrannhet kan rationernas tillförlitlighet. Syftet är således uppfylla de krav som ställs på dem. Lagstificke att redovisa frekvensen av olika typer av taren bör därför med utgångspunkt från en fel. Den ansats som valts är att studera bedömning av den allmänna kunskapsnivån, förutsättningarna för en felfri ifyllning av tillgången till olika informationskanaler och deklarationsblanketter såsom de återspeglas dessas förmodade effekt samt tillgången till av de faktiska möjligheter för detta som stått andra hjälpmedel utforma deklarationssystetill buds. met på så sätt att kraven står i paritet med möjligheterna att deklarera rätt. I den mån deklarationssystemet måste komplette4.2 Kraven på deklaranterna ras med nya regler, begreppsapparaten förändras, blanketter omredigeras etc bör detta Samhället kräver av medborgarna att uppske under beaktande av den kunskap man gifter i deklarationsblanketter lämnas "efter förfogar över rörande allmänhetens möjligbästa förstånd" (deklarationsblankettens forheter att tillgodogöra sig dessa förändringar. mulering). Den som av grov oaktsamhet Den rimliga omfattningen av denna informalämnar oriktig uppgift, ägnad att leda till för tion kan diskuteras. I praktiken är det ju så låg skatt, kan enligt skattestrafflagen dömas 4.1 Inledning

42 SOU 1970:25

att massmedia, och då främst dagstidningarna, banker och organisationer av olika slag har övertagit en stor del av detta informationsarbete. Det måste dock anses åligga samhället att försäkra sig om att informationen och hjälpmedlen i någon mening varit eller kommer att bli tillräckliga. Deklarationsförfarandet är för de flesta deklaranter komplicerat och måste därför kompletteras av separat informationsmaterial. Den årliga självdeklarationen omfattar ett stort antal olika deklarationsblanketter. Regler för ifyllandet är endast ofullständigt angivna på blanketterna. Deklarationssystemet kännetecknas också av en mångfald bestämmelser av vilka oftast endast ett fåtal är aktuella för den enskilda deklaranten. Att göra sig förtrogen med dessa medför ett omfattande arbete i form av läsning av informationsmaterial, vilket ofta försvåras av att begreppsapparaten i de aktuella deklarationsanvisningarna förutsätter en allmän kunskapsnivå som får anses ligga för högt för stora befolkningsgrupper. Det är ett arbete som i princip är nödvändigt inför varje deklarationstillfälle, då deklarationsförfarandet ofta genomgår relativt omfattande förändringar och kunskaperna endast får tillämpning en gång varje år. En avgörande förutsättning för ett fullgott deklarationsarbete i den meningen att fel orsakade av bristande kunskaper om deklarationsbestämmelser minimeras, är att allmänheten erbjuds lämplig information om deklarationsförfarandet. Informationen kan bedömas med avseende på dess omfattning, spridning och utformning. Den bör omfatta samtliga för deklaranterna nödvändiga kunskaper om deklarationssystemet under beaktande av både deras skyldigheter och rättigheter. Informationen bör således gälla dels de bestämmelser som avser vad som skall deklareras som skattepliktig inkomst, och dels vilka typer av avdrag som är tillåtna. I synnerhet avdragssidan kräver en ingående information, då antalet särbestämmelser och typer av avdrag är stort. Avdragen uppfattas antagligen inte heller som lika självklara som inkomstposterna. Av dessa skäl föreSOU 1970:25

ligger en risk för att avdrag som faktiskt är tillåtna ofta inte kan utnyttjas. Informationen bör dessutom spridas till samtliga grupper och kategorier. De bestämmelser som är aktuella varierar ofta mellan deklaranter efter bl a typ av inkomstkälla och arbete. Informationen bör därför i viss utsträckning vara riktad på så sätt att den anpassas efter aktuella deklarationsförhållanden i olika grupper. Därutöver är det angeläget att vid konstruktionen av informationsmaterialet ta hänsyn till allmänhetens och särskilda specialgruppers språkbruk. Informationen om deklarationsbestämmelser avser leda till den kunskapsnivå som är nödvändig för deklarationsarbetet. Under förutsättning att deklaranterna kan anlita personell hjälp som kan tillvarata deras varierande rättigheter och se till att deras skyldigheter uppfylls blir detaljerade kunskaper inte en absolut nödvändig förutsättning för att deklarationssystemet skall fungera rätt. Personell hjälp kan således kompensera brister i informationen. Bristande kunskaper om de bestämmelser efter vilka beskattning sker har emellertid också en psykologisk aspekt. I modellen antyds tankegången om ett samband mellan bristande deklarationskunskaper och alienation. Det är ur denna synpunkt en fördel att hålla kunskapsnivån hög och därigenom skapa förutsättningar för allmänhetens förståelse av de intentioner som ligger bakom skattesystemet. 4.3 Utbudet av information och hjälpmedel Deklaranterna erbjuds för närvarande ett ganska varierande informationsmaterial. Samhället svarar endast för en mindre del av all information medan massmedia, banker och organisationer ger en värdefull komplettering. Finansdepartementet började 1946 med annonsering i pressen och har sedan dess periodiskt fortsatt med denna verksamhet. Annonserna saknade dock huvudsakligen rent informerande material utan syftade mest till att höja skattemoralen genom skrämselpropaganda. 43

Direkt information till allmänheten om kunskaper som underlättar ställningstagandeklarationsförfarandet har huvudsakligen den till alternativ utformning av deklaraskett i broschyrer utgivna av riksskattenämn- tionsförfarandet. Föreliggande undersökning den. Man kan dock misstänka att dessa är den första i vårt land som belyser dessa broschyrer har relativt begränsat läsvärde. frågor. Det innebär att vårt deklarationsDet juridiska fullständighetskravet har san- system har utformats utan att lagstiftaren nolikt medfört att begreppsapparaten och haft tillgång till empiriska data om allmänspråkbruket inte förstås av stora grupper. De hetens förutsättningar att deklarera enligt stora dagstidningarna och även bankernas anvisningarna. Det finns därför en risk att deklarationsbilagor har antagligen lyckats deklarationssystemet icke fungerar på det bättre med målsättningen att föra ned sätt lagstiftaren tänkt sig. Vi hoppas kunna information om deklarationsförfarandet till pröva detta med de resultat som skall en för allmänheten begriplig nivå. Här kan redovisas i detta kapitel. man finna den nödvändiga systematiken, förklaringar av begreppen och en pedagogisk genomgång av blanketter som i stor utsträckning saknas i skattemyndigheternas informa- 4.4 Resultatsredovisningens omfattning tion. Redovisningen i detta kapitel kommer att Det stora problemet med vårt nuvarande omfatta fem grupper av variabler: deklarationsförfarande är att det tvingar deklaranter till en bred orientering över hela 1 Exponering för information om deklararegelsystemet för att vaska fram för dem tionsförfarandet aktuella tillämpningar. Detta allmänna infor2 Kunskaper om deklarationsförfarandet mationsbehov kan förenklas genom att och påföljdssystemet deklaranterna har tillgång till personell hjälp vid deklarationsarbetet. Sådan hjälp skall 3 Attityder till deklarationsförfarandet lagenligt kunna lämnas av taxeringsnämnder4 Attityder till behovet av hjälp i deklarana, vilket dock antagligen är ganska litet tionsarbetet känt. Istället hänvisas deklaranterna till deklarationsbyråer eller släktingar och 5 Användning av hjälpmedel i deklarationsbekanta som anser sig kunna hitta i blanketarbetet. ter och bestämmelser. Resultatet av deklarationsarbetet blir därmed beroende av hjälpaVariablerna kommer i viss utsträckning rens kunskaper. Det kan tilläggas att man för att särredovisas efter respondenternas skolnärvarande inte ställer några behörighetskrav utbildning, som här används som enda mått på deklarationsbyråernas personal. Deklaran- på de mera allmänna förutsättningarna att ten är trots detta själv ansvarig för sin själv- tillägna sig de för deklarationsarbetet nöddeklaration och kan ställas till ansvar då den vändiga kunskaperna. Tanken har varit att innehåller fel som utfaller till statens nack- individerna oavsett dessa allmänna förutsättdel. Dessutom föreligger risken att tillåtna ningar bör ha lika möjligheter att prestera ett avdragsyrkanden till deklarantens fördel inte tillfredsställande deklarationsarbete, i den beaktas. mån man, som ju skett, skall ställa samma Målsättningen bör vara att anpassa skatte- krav på samtliga deklaranter. Intervjupersooch deklarationssystemet efter de faktiska nerna har vidare tillfrågats om den hjälp de förutsättningar för ett adekvat deklarations- eventuellt själva lämnat till andra deklaranarbete som utgörs av de tillgängliga kunska- ter. Vi får därmed tillfälle att ge en viss perna och hjälpmedel om deklarationsför- belysning åt kvaliteten hos den för allmänfarandet. Lagstiftaren bör därför kontinuer- heten tillgängliga personella hjälpen genom ligt införskaffa uppgifter om allmänhetens att studera hjälparnas kunskapsnivå. 44

SOU 1970:25

4.5 Några problem i samband med tolkningen av resultaten

hos de siffror från vilka blankettanteckningarna hämtas. I den mån denna förutsättning inte är nödvändig att uppfylla riskerar man att analysen inte gör deklarationssystemet full rättvisa. Mot en sådan risk talar emellertid att de kunskapsfrågor som använts berör tämligen elementära deklarationsbestämmelser. Ytterligare en invändning är att uppgifterna har insamlats under maj—september 1968. Kunskapsnivån ligger antagligen högre i samband med deklarationsarbetet. Under tiden därefter är dessa kunskaper inte längre nödvändiga och kunskapsnivån avtar, för att åter stiga då de aktualiseras vid nästa deklarationstillfälle. Av detta skäl har endast tagits med kunskapsfrågor som berör centrala bestämmelser, och beträffande vilka man därför har skäl att anta en relativt konstant kunskapsnivå.

Deklarationsarbetets kvalitet kan bl a bedömas med utgångspunkt från deklaranternas kunskaper om deklarationsreglerna, användningen av personella hjälpmedel, vilka i viss mån kan kompensera bristande kunskaper, och tillförlitligheten hos de källor från vilka man hämtar de uppgifter som införs i blanketterna. För att kunna göra en kvalificerad bedömning behöver man i princip tillgång till uppgifter om kunskaper i de för varje enskild deklarant relevanta bestämmelserna, motsvarande kunskaper för den person som eventuellt lämnat hjälp, och de handlingar, anteckningar osv från vilka uppgifterna hämtats. En detaljerad undersökning av detta slag skulle emellertid bli alltför omfattande och kunde inte rymmas inom den ram som reserverats för de i detta kapitel redovisade frågeställningarna. Tveksamt är också om uppgifter av det slaget kunde inhämtats med den här aktuella 4.6 Intervjufrågor, marginalfördelningar och uppläggningen av undersökningen och den indexkonstruktioner intervjuar kår som stått till förfogande. De 4.6.1 Exponering för information uppgifter som har insamlats avser istället en mera grundläggande kunskapsnivå hos dekla- Respondenterna har tillfrågats i vilken utranterna och även de personer som lämnar sträckning de "brukar läsa eller titta i" hjälp enligt svar på särskilda kunskapstest. deklarationsanvisningar i dagstidningar, riksDetsamma gäller för de hjälpmedel i form av skattenämndens broschyr för enskild person dokument, anteckningar etc som man har och broschyrer från banker. Riksskatteanvänt. nämndens broschyr har dessutom visats upp Då en sådan allmän nivå tas som utgångs- vid intervjutillfället. Materialet har vidare punkt för en bedömning av deklarationsarbe- bearbetats med syftet att redovisa andelen tets kvalitet uppstår vissa tolkningsproblem. som varje år brukar läsa eller titta i Det förutsätts då att deklaranterna behöver anvisningarna i minst en av dessa informauppnå samma nivå beträffande kunskaper, tionskällor. Intervjusvaren redovisas i tabell hjälparens kunskaper och tillförhtUgheten 4.1. Tabell 4.1 Exponering för information om deklarationsförfarandet. Procenttal Deklarationsanvisningarna... i tidningarna från riksskattenämnden från bankerna Minst en av ovanstående informationskällor

SOU 1970:25

varje år

vissa åir

Brukar inte läsa

50,1 44,1 28,5

8,8 9,5 8,5

40,2 45,1 61,8

Brukar läsa .

65,0

35,0

Uppgift saknas

Summa

1,0 1,3 1,2

100 100 100 100

Tidningarnas deklarationsbilagor visar sig ha det högsta läsvärdet. 50,1 procent av de deklarationspliktiga (bastal = 1217) som deltog i undersökningen brukar varje år ta del av tidningarnas information, mot 44,1 procent för riksskattenämndens och 28,5 procent för bankernas broschyrer. Siffran för riksskattenämndens del kan av speciella skäl misstänkas vara påverkad av systematiska fel. Skattemyndigheternas anvisningar är de officiella, varför respondenterna i större utsträckning än för övriga informationskällor kan tänkas visa en tendens att felaktigt uppge att de mottagit denna information för att därigenom markera att de har haft de nödvändiga kunskaperna inför deklarationsarbetet. Dessutom var mätmetoden för denna broschyr en form av "hjälpt erinran" (uppvisning av broschyren) vilket brukar ge något högre värden. Tabell 4.1 visar att endast 65,0 procent brukar läsa eller titta i minst en av nämnda informationskällor varje år. 4.6.2 Kunskaper I intervjuformuläret ställdes 35 kunskapsfrågor avseende vilka poster som skall deklare-

ras som inkomster, vilka avdrag som f n är tillåtna och aktuella påföljder då man bryter mot deklarationsbestämmelserna. Intervjusvaren redovisas i tabellerna 4.2-4.4. Som framgår av tabell 4.2 är kunskaperna rörande deklaration av inkomster genomgående höga och ligger i regel omkring 70—80 procent. Lägre andel rätt svar har erhållits för "extrainkomster under 100 kr", som endast 37,7 procent anser måste deklareras, medan hela 54,5 procent ansåg att deklarationsskyldighet icke föreligger. Minsta andelen rätt svar har ränta på skatteåterbäring som endast 34,5 procent trodde skulle deklareras. En jämförelse med resultaten i tabell 4.3 visar att kunskaperna rörande avdragsbestämmelser är sämre än om regler för deklaration av inkomster. Dessutom är andelen vet ej-svar avsevärt större. Principen att alla skuldräntor är avdragsgilla tycks vara ganska litet känd. Medan hela 78,2 procent känner till att skuldräntor på egna hem är avdragsgilla, vet endast 41,9 procent att detta även gäller för skuldräntor på sommarstugor, och motsvarande 33,9 procent för skuldräntor på bilar, 29,0 procent för skuldränta på kvarskatt och 51,8 procent för

Tabell 4.2 Kunskaper om deklaration av inkomster. Rätt svar kursivt. Procenttal Måste deklareras Inkomstpost

Ja

Nej

Vet ej

Uppgift saknas

Summa

1 Dricks 2 Extrainkomst under 100 kr 3 Extrainkomster under 1000 kr 4 Extraarbete som man gör på sin fritid 5 Lön eller ersättning som man inte fått någon löneuppgift för av arbetsgivaren 6 Inkomst som man redan betalt preliminärskatt för 7 Semesterersättning av arbetsgivaren 8 Tillgång till fri bil 9 Traktamenten för privatanställda 10 Ersättning för resor i arbetet 11 Ränta på skatteåterbäring 12 Räntor på bankbok 13 Pengar som man lånat 14 Vinst på penninglotteriet 15 Barnbidrag för egna barn

67,8 37,7 88,7 89,9

21,2 54,5 7,0 6,5

10,7 7,5 4,1 3,4

0,2 0,2 0,2 0,3

100 100 100 100

87,9

7,8

3,8

0,5

81,5

4,9

13,3

0,3

87,8 67,9

6,6 14,3

5,5 17,7

0,1 0,1

100 100

69,0 63,7 34,5 87,7 16,3 23,1 8,6

17,6 26,0 30,6 6,6 66,3 69,2 75,7

13,1 10,0 34,3 5,5 17,1 7,4 15,6

0,3 0,4 0,5 0,3 0,2 0,3 0,1

100 100 100 100 100 100 100

46 SOU 1970:25

Tabell 4.3 Kunskaper om deklaration av avdrag. Rätt svar kursivt. Procenttal Avdrag tillåtet Avdragspost

Ja

Nej

Vet ej

Uppgift saknas

1 Resor till och från arbetet 2 Verktygsslitage 3 Facklitteratur 4 Fackföreningsavgifter 5 Skuldräntor på egna hem man köper pa avbetalning 6 Skuldräntor på en sommarstuga man köper på avbetalning 7 Skuldräntor på en bil man köper på avbetalning 8 Ränta på kvarskatt 9 Andra slags skuldräntor 10 Medicinkostnader 11 Periodiskt understöd till anhöriga 12 Barnens studier 13 Hemförsäkring

94,9 67,0 43,2 38,5 78,2

1,4 14,8 30,6 43,4 5,3

3,7 18,1 25,8 17,8 16,5

0,0 0,1 0,4 0,3 0,0

Summa 100 100 100 100 100

41,9

26,8

31,1

0,3

33,9

40,0

26,1

0,0

29,0 51,8 14,3 56,3

39,0 22,4 70,9 20,3

30,7 25,6 14,6 23,4

1,3 0,3 0,2 0,1

100 100 100 100

21,5 45,4

33,8 41,8

44,5 12,7

0,3 0,1

100 100

Tabell 4.4 Kunskaper om påföljder. Rätt svar kursivt. Procenttal Påståendet är Påstående

Riktigt

Felaktigt

Vet ej

Uppgift saknas

Summa

1 Om man inte avger självdeklaration förlorar man rätten att klaga på skatten

84,1

12,0

3,5

0,3

2 Om man inte avger självdeklaration kan man bli dömd till böter 3 Man kan bli åtalad, trots att man frivilligt har meddelat och rättat en felaktig uppgift i sin deklaration

78,4

16,1

5,0

0,5

29,3

61,5

8,7

0,4

4 Om man inte avger någon självdeklaration kan skattemyndigheterna göra en uppskattning av inkomsten och kräva skatten efter den

92,6

3,2

4,0

0,3

100 Om man har låtit en deklarationsbyrå eller jurist deklarera åt sig, kan man inte bli åtalad om det blir några fel i deklarationen När arbetsgivaren redan har dragit preliminärskatt, kan en löntagare inte bli fälld för skattefusk om han uppger för låg inkomst i deklarationen

15,6

78,8

5,2

0,5

13,7

78,8

7,2

0,3

100 Om man kan bevisa att man inte har känt till att man gjort fel i sin deklaration kan man heller inte bli dömd för det av någon domstol

50,4

40,1

9,2

0,3

100 SOU 1970:25

"andra slags skuldräntor". Dessa låga procenttal är anmärkningsvärda, då ju ränteavdragen kan ge avsevärd skattelindring från vilken de som saknar kunskaper eller får adekvat hjälp i sitt deklarationsarbete är utestängda. Men kunskaper förvärvas ofta selektivt på så sätt att de som berörs av reglerna också informerar sig i större utsträckning. Bland dem som saknar kunskaper skulle då finnas en relativt stor andel som inte har haft resp skuldräntor. Den jämförelsevis låga kunskapsnivån betr skuldräntor kan emellertid innebära en begränsning av vissa gruppers valmöjligheter beträffande konsumtion och alternativa finansieringsformer. Kunskapstestet rörande påföljdssystemei innehåller sju påståenden som kunde vara riktiga eller felaktiga. För två av dessa påståenden, som redovisas i tabell 4.4, har en mycket låg andel rätt svar erhållits. Endast 12,0 procent kände till att man numera icke förlorar rätten att klaga på sin taxering om man inte avlämnar självdeklarationen i tid, medan hela 84,1 procent trodde att man förlorade denna rättighet (påstående 1). Det är en uppfattning som tycks vara en kvarleva från förhållandena före 1956 års taxerings-

förordning när rätten att klaga inte förelåg i detta fall. Vidare kände endast 40,1 procent till att bristande kunskaper om deklarationsförfarandet inte fritar från ansvarighet för fel i deklarationen (påstående 7). 50,4 procent trodde att man inte kunde bli åtalad och dömd i detta fall. Inför den fortsatta redovisningen har bildats tre typer av sammanfattande kunskapsmått, omfattande kunskaper om inkomstdeklaration (i-testet), kunskaper om avdragsdeklaration (a-testet) och kunskaper om påföljder (p-testet). Testresultatet utgörs av antalet rätt besvarade kunskapsfrågor inom varje grupp. Testresultaten på i-testet kan således variera mellan 0 och 15, a-testet mellan 0 och 13 och p-testet mellan; 0 och 7.

4.6.3 Attityder till deklarationsförfarandet Deklaranternas egen uppfattning av deklarationsarbetets svårighetsgrad har mätts med sex attitydpåståenden. Respondeterna hade att ta ställning till dessa enligt en fyragradig skala, som framgår av tabell 4.5.

Tabell 4.5 Attityder till deklarationsförfarandet. Procenttal Stämmer Påstående

absolut

i stort sett

absolut knappast inte

Uppgift saknas

Summa

1 Vem som helst kan fylla i deklarationsblanketten rätt, om man bara är tillräckligt noggrann 2 Det är orimligt att kräva att självdeklarationen skall vara felfri 3 Anvisningarna i deklarationsblanketten är så krångliga att man lätt kan göra fel i sin deklaration 4 Det nuvarande systemet med självdeklaration är alldeles för krävande för den som skall lämna uppgifterna 5 Det är ofta svårt att veta om man har rätt att göra ett avdrag eller ej 6 Man kan aldrig känna sig helt säker på att man har fyllt i deklarationsblanketten rätt

20,8

33,3

26,5

17,9

1,5

30,0

34,1

21,1

12,5

2,4

44,3

27,5

18,0

8,3

1,9

32,7

28,4

24,1

12,5

2,3

45,4

29,5

15,5

7,7

1,9

38,2

34,7

15,4

9,5

2,1

48 SOU 1970:25

De som är negativa till deklarationsförfarandet utgör 44.4 procent enligt det första påståendet (andelen som icke instämmer). Andelen negativa enligt det andra påståendet är 64,1 procent (de som instämmer), medan motsvarande andelar för påståendena 3—6 är resp 71,8, 61,1, 74,9 och 72,9 procent. En stark majoritet tycks således ge uttryck för en negativ attityd till de krav som samhället ställer på deklaranterna. Det högsta procenttalet faller på det femte påståendet och återspeglar något av den osäkerhet inför deklarationen av avdrag som vi fann i tabell 4.3. Det förefaller rimligt att se med en viss tveksamhet på de höga siffror som erhållits. Det är naturligt att en till deklarationsförfarandet negativ attityd av respondenterna kan anses ge sken av ett samvetsgrant deklarationsarbete. En prestigebias av detta slag skulle tendera att förskjuta svaren i negativ riktning.

I den fortsatta resultatsredovisningen har informationen från de sex påståendena reducerats till ett särskilt "svårighetsindex". De fyra svarsalternativen har fått resp värden 1, 3, 5 eller 7 med 1 för det mest systempositiva svarsalternativet. Kategorierna "vet ej" och "uppgift saknas" har getts värdet 4. Indexpoäng utgörs av en summering av dessa värden över samtliga sex påståenden. I tabell 4.6 redovisas ställningstaganden till två attitydpåståenden avseende behovet av personell hjälp i deklarationsarbetet. Intervjusvaren visar att man upplever ett starkt behov av personell hjälp, vilket dock inte behöver betyda att man gör det för egen del. Tre fjärdedelar av deklaranterna instämmer i vart och ett av båda påståendena och bekräftar således den trend som finns i föregående tabell.

Tabell 4.6 Attityder till behovet av personell hjälp. Procenttal Stämmer Påstående

absolut

i stort sett

absolut knappast inte

Uppgift saknas

Summa

1 Om man vill vara säker på att inte få anmärkning på sin deklaration, måste man få hjälp av någon som kan deklarationsbestämmelserna 2 För at utnyttja alla möjligheter till avdrag behöver man få hjälp av någon som kan deklarationsbestämmelserna

53,3

21,6

13,8

10,0

1,3

55,9

20,6

13,1

9,3

1,1

100 Tabell 4.7 Personell hjälp i deklarationsarbetet. Procenttal Fått hjälp Fått hjälp under något vid senaste av de sedeklarations- naste fem tillfället åren

Ej fått hjälp under något av de senaste Uppgift fem åren saknas

Summa

Av deklarationsbyrå Av make/maka Av annan släkting Av arbetskamrat Av annan privatperson

18,1 15,6 15,0 3,9 16,4

23,5 17,4 20,7 5,8 18,8

75,8 81,8 77,7 92,7 79,7

100 100 100 100 100

Av minst en av ovanstående

65,3

74,5

25,5

SOU 1970:25

0,8 0,8 1,6 1,5 1,5

4.6.4 Användningen av personell hjälp Förekomsten av personell hjälp vid deklarationsarbetet har mätts genom att respondenterna tillfrågades om de vid senaste, eller annat deklarationstillfälle under de senaste fem åren, hade fått "hjälp eller råd" av deklarationsbyrå, make, annan släkting, arbetskamrat eller annan privatperson. Med ledning av intervjuuppgifterna gjordes dessutom en bearbetning avseende motsvarande andel som fått hjälp av minst en av dessa. Svaren redovisas i tabell 4.7. Det är alltså vanligast att man går till en deklarationsbyrå (18,1 procent). Totalt har 65,3 procent fått "hjälp eller råd" vid senaste deklarationstillfället och 74,5 procent minst ett av de senaste fem åren. I tabell 4.8 redovisas svaren på motsvarande frågor avseende "hjälp eller råd" respondenterna själva lämnat till andra personer. Siffran för make/maka motsvarar den som redovisats i tabell 4.7 för mottagen hjälp av

make/maka (18,4 mot 17,4 procent för hjälp under de senaste fem åren, resp 15,3 mot 15,6 för senaste deklarationstillfället), vilket kan ses som ett validitetsindicium. Avvikelserna mellan övriga gemensamma kategorier får anses bero på att ett mindre antal personer torde svara för hjälp åt ett flertal andra personer, vilket bör ge högre andel personer som fått än gett hjälp. Resultaten i tabellerna 4.7 och 4.8 går också i huvudsak i denna riktning. Särskilt markant är detta för jämförelsen mellan andelen som överhuvudtaget erhållit resp lämnat hjälp (74,5 mot 30,3 procent för minst ett av de senaste fem åren, och 65,3 mot 24,6 procent för senaste deklarationstillfället). För att belysa omfattningen av den personella hjälpen ställdes frågor om den hjälp som erhållits resp lämnats avsåg "upprättandet av hela deklarationen" eller endast "råd och anvisningar". Dessa frågor ställdes endast till dem som fått hjälp vid det senaste deklarationstillfället och avsåg då enbart

Tabell 4.8 Medverkan vid annan persons deklarationsarbete. Procenttal Lämnat hjälp vid senaste deklarationstillfället

Lämnat hjälp under något av de senaste fem åren

Ej lämnat hjälp under något av de senaste fem åren

Uppgift saknas

Summa

Till make/maka Till annan släkting Till arbetskamrat Till annan privatperson

15,3 11,1 4,8 5,4

18,4 15,2 7,4 7,6

80,8 84,0 91,7 91,5

0,9 0,8 0,9 0,9

100 100 100 100

Till minst en av ovanovanstående

24,6

30,3

69,7

100 Tabell 4.9 Omfattningen av den erhållna och lämnade personella hjälpen. Procenttal Hjälpen omfattade.... fullständigt upprättande av deklaration rådgivning

Ingen hjälp

Uppgift saknas

Sum

Hjälp av deklarationsbyrå Hjälp av make/maka Hjälp av annan släkting Hjälp av arbetskamrat Hjälp av annan privatperson

17,7 12,3 12,0 3,0 14,9

0,5 3,5 3,3 1,0 1,7

81,0 83,0 82,9 94,5 82,1

0,8 1,2 1,8 1,5 1,2

100 100 100 100 100

Hjälp till make/maka Hjälp till annan släkting Hjälp till arbetskamrat Hjälp till annan privatperson

11,3 8,8 1,6 3,7

3,9 2,5 3,3 1,7

84,1 87,9 94,1 93,7

0,7 0,8 0,9 0,9

100 100 100 100

50 SOU 1970:25

detta tillfälle. Andelen som endast givit resp na frågades därför i vilken utsträckning de erhållit råd är genomgående mycket liten. Vi vid senaste deklarationstillfället själva, eller avstår därför i den vidare analysen från den som eventuellt deklarerade åt dem, haft tillgång till sådana uppgifter. Intervjusvaren indelningen i tabell 4.9. Andelen som fått hjälp är anmärknings- redovisas i tabell 4.10. Som synes har de mera obligatoriska värt hög i förhållande till deklarationskunskaperna som ju av kunskapstesten att döma hjälpmedlen "löneuppgift från arbetsgivavar tämligen goda åtminstone vad beträffar ren" och "debetsedeln för den slutliga inkomstsidan. Detta kan bero på att kun- skatten för föregående år" använts i mycket skapstesten inte riktigt mäter det deklaran- stor utsträckning. Endast 11,5 resp 4,1 säger terna är ute efter, då de begär hjälp. sig ej ha använt dem. Det är också vanligt att Kunskapstesten är tydligen för enkla. Det använda en kopia av föregående års deklaraförefaller också troligt att man söker hjälp tion, vilket 86,5 procent uppger sig ha gjort. för att konfirmera att man använt sina Däremot hade endast 54,1 procent av reskunskaper rätt, att blanketterna är rätt pondenterna "egna anteckningar om inkomsanvända och att man har tillvaratagit alla ter under föregående år" tillgängliga. Övriga avdragsmöjligheter. Resultaten kan innebära procenttal är givetvis beroende av aktuella att man upplever deklarationssystemet som inkomst- och avdragsförhållanden. svårare än det är. Informationen kring deklarationsförfarandet uppfattas som så svår att förstå, och risken att bli fälld för 4.7 Informationens spridning och effekt skattebrott så stor, att man för säkerhets skull söker hjälp. 4.7.1 Intentioner 4.6.5 Användning av andra hjälpmedel För att upprätta sin självdeklaration behöver man normalt olika typer av kontrolluppgifter och minnesanteckningar. Respondenter-

Vi skall i detta avsnitt söka belysa några av förutsättningarna för deklarationsarbetet genom att studera informationens spridning och dess effekter. Detta kommer att ske genom en redovisning av

Tabell 4.10 Användning av olika typer av hjälpmedel. Procenttal Användes vid senaste deklarationstillfället Hjälpmedel

Ja

Nej

Uppgift saknas

Summa

1 Debetsedeln för den slutliga skatten för föregående år

93,1

4,1

2,8

2 Löneuppgift från arbetsgivaren om inkomster för föregående år

86,4

11,5

2,1

3 En kopia av föregående års deklaration 4 Egna anteckningar om inkomster under föregående år

86,5

11,1

2,4

54,1

43,2

2,6

59,2

38,6

38,8

58,8

2,1 2,5

100 100

10,5

87,2

2,3

5 Bankböcker

6 Uppgifter om ränta på skuld 7 Anteckningar om aktieutdelning

SOU 1970:25

1 skillnaden i exponering för olika informaDe som exponeras väntas inta en mera tionskällor för personer med varierande positiv attityd till deklarationsförfarandet. förutsättningar för att tillgodogöra sig Detsamma väntas gälla för dem som förvärinformationen (skolutbildning) vat bättre kunskaper, då de bör uppleva 2 skillnaderna i kunskaper mellan dem som större säkerhet inför sitt deklarationsarbete. exponerats resp icke exponerats för olika informationskällor.

4.7.2 Skolutbildning och exponering för in3 skillnaderna i kunskaper mellan personer formation med varierande förutsättningar att tillgodogöra sig informationen (skolutbild- Den information som erbjuds deklaranterna bör i möjligaste mån utformas på så sätt att ning). samtliga deklaranter kan tillgodogöra sig den. Informationen bör bl a vara språkligt Personer med högre skolutbildning kan lättillgänglig, förutsätta en lämplig allmän antas vara mera exponerade för var och en av kunskapsnivå, presentera uppgifterna så de olika informationskällorna, en tendens kortfattat som möjligt osv. Deklaranterna som dessutom väntas vara mest markerad för kan antas välja informationskälla med ledde "tunga" informationskällorna, nämligen ning av sådana kriteria. Den utformning riksskattenämndens och bankernas broschy- informationen har och/eller informationskälrer. Exponering för deklarationsanvisningar lornas rykte i dessa avseenden reflekteras från tidningarna väntas korrelera lägre med därför i individernas val av informationskälskolutbildning. De som exponerats antas la. I tabell 4.11 särredovisas exponering efter vidare ha bättre kunskaper. Tidningarnas respondenternas skolutbildning, som här deklarationsanvisningar väntas ge bättre kun- används som en indikator för mera allmänna skapsförmedling och därför ett högre sam- förutsättningar att tillgodogöra sig informaband mellan exponering och kunskaper än tionen. övriga informationskällor. De olika förutsättSom framgår av tabell 4.11 har som ningarna att tillgodogöra sig information väntat samtliga tre informationskällor högre antas dessutom ge utslag i kunskaperna läsvärde för grupper med högre skolutbildbland personer med varierande skolutbildning. Sambanden är mätta med tau-bl) resp ning. Kunskaperna väntas vara bättre hos 0,08, 0,12 och 0,25. Samtliga samband är dem med högre skolutbildning. dessutom signifikanta. Resultaten tycks viRedovisningen i detta avsnitt avslutas dare tyda på att tidningarnas deklarationsmed resultat som är avsedda att belysa anvisningar - enligt förväntan - har fått den huruvida osäkerhet inför deklarationsarbetet bästa, därnäst skattemyndigheternas, och kan anses ha uppstått som en följd av brister bankernas den sämsta spridningen till peri utbudet av information. Detta kommer att soner med lägre skolutbildning. Andelen som ske genom en redovisning av brukar läsa tidningarnas deklarationsanvisningar varje år är för dem med enbart 4 skillnader i attityder till deklarationsförfolkskola 10,0 procentenheter lägre än för farandet mellan dem som exponerats resp dem som har mera än realexamen, medan icke exponerats för olika informationskälmotsvarande differens för riksskattenämnlor dens broschyr är -15,3 procentenheter, och 5 skillnader i attityder mellan personer med för bankernas broschyr -27,9. Denna trend varierande kunskaper motsvaras av stigande positiva tau-b-värden: 6 skillander i attityder mellan personer med 0,08 för tidningarna, 0,12 för riksskattevarierande förutsättningar att tillgodogöra sig informationen (skolutbildning). 52

*) Koefficienten tau-b snitt 2.3.3.

beskrivs närmare i av-

SOU 1970:25

Tabell 4.11 Exponering för information om deklarationsförfarandet. Särredovisning efter skolutbildning. Procenttal och tau-b-koefficienter Skolutbildning Enbart folk skola

Realexamen

Högre än realexamen

Samtliga

Tidningarnas deklarationsanvisningar: Brukar läsa varje år Brukar läsa vissa år Brukar inte läsa Uppgift saknas Summa

45,7 9,4 43,7 1^2 100

54,7 7,4 37,9 0^0 100

55,7 8,6 34,5 IJ1 100

50,1 8,8 40,2 lfi 100

,08s

Skattemyndigheternas deklarationsanvisningar : Brukar läsa varje år Brukar läsa vissa år Brukar inte läsa Uppgift saknas Summa

38,3 9,9 50,4 1A 100

48,5 9,1 42,0 0A 100

53,6 9,1 35,7 1^5 100

44,1 9,5 45,1 13 100

,12*

Bankernas deklarationsanvisningar: Brukar läsa varje år Brukar läsa vissa år Brukar inte läsa Uppgift saknas Summa

19,1 6,9 72,7 1^2 100

32,5 9,4 57,7 03 100

47,0 11,2 40,3 h5 100

28,5 8,5 61,8 W 100

J5*

Minst en av ovanstående informationskällor: Brukar läsa varje år Brukar ej läsa varje år Summa

58,2 413 100

72,6 27^4 100

73,1 26^9 100

65,0 35,0 100

,14*

Bastal

nämndens broschyr och 0,25 för bankernas. Av differenserna mellan tau-b-värdena är den mellan tidningarna och bankerna signifikant. Resultaten gäller med reservation för den eventuella prestigebias som diskuterades i avsnitt 4.6.1., och som här skulle kunna påverka sambandet mellan exponering för skattemyndigheternas broschyr och skolutbildning. 4.7.3 Exponering och kunskaper Kunskaper om deklarationsregler och påföljder förmedlas vid sidan av de här redovisade informationsvägarna genom bl a annonsering, broschyrer som distribueras av andra institutioner och personlig påverkan. De informationskällor som här behandlas svarar SOU 1970:25

tau-b

dock antagligen för en större andel av den kunskapsförmedling som äger rum. Genom att studera sambandet mellan exponering för de tre informationskällorna och respondenternas kunskaper kan deras effekt jämföras. Korrelationen mellan exponering och kunskaper väntas vara högst för informationskällor som har haft den bästa effekten. Konelationskoefficienter mellan de tre kunskapstesten och exponering för tre informationskällor redovisas i tabell 4.12. Sambandet mellan exponering och kunskaper är som väntat positivt i samtliga nio fall och dessutom genomgående signifikant, vilket visar att de som exponerats också har bättre kunskaper oavsett informationskälla. Resultaten tycks vidare tyda på att informationskällorna är relativt likvärdiga då 53

Tabell 4.12 Samband mellan exponering för information och kunskaper. Tau-b-koefficienter Exponering för information från

a-testet

p-testet

tidningarna ,25s riksskattenämnden ,26s bankerna ,32s

,25s ,19s ,26s

,13s ,14s ,14s

,29s

,28s

,18s

minst av en ovanstående informationskällor

i-testet

Tabell4.13

Skolutbildning

Samband mellan kunskaper och skolutbildning. Tau-b-koefficienter i-testet

a-testet

s

s

,14

,27

p-testet ,13s

utom signifikanta. Sambandet är högst för a-testet (avseende avdragsdeklaration) och dessutom signifikant högre än sambandet för både i-testet och p-testet. Resultaten tycks tyda på att avdragskunskaper har svårast att tränga igenom till personer med lägre skolutbildning. Eftersom dessa kunskaper avser möjligheter för individen att minska skatte-

det gäller att förmedla kunskaper till de deklaranter som väl har tagit del av dem. Sambanden ligger som i regel kring 0,25, ' men avviker i vissa fall. Således tycks bankerna bättre än övriga informationskällorr ha förmedlat kunskaper om deklaration av bördan ligger det nära till hands att här peka inkomster. Kunskaper om deklaration av på att det nuvarande informationsutbudet avdrag tycks däremot förmedlas sämre av diskriminerar dessa grupper. Mot denna skattemyndigheternas broschyr än av tid- tolkning kan anföras att personer med högre ningarna och bankerna. Samtliga dessa ten- skolutbildning i regel har högre inkomster och flera typer av tillåtna avdrag. Avdragsdenser är emellertid icke signifikanta. Resultaten tyder vidare på att påföljds- sidan spelar då en större roll, och man är kunskaper inte samvarierar lika högt som mera motiverad att orientera sig om avdragsdeklarationskunskaper, vilket gäller för samt- möjligheterna. liga tre informationskällor. Detta resultat varr väntat eftersom de nämnda informationskäl4.7.5 Exponering, kunskaper och skolutbildlorna ju knappast förmedlar påföljdskunska[ ning per. En rimlig tolkning är att de som har påföljdskunskaper i större utsträckning ärr I tabell 4.14 har sambanden mellan exponemotiverade att informera sig om deklara-h ring och kunskaper beräknats separat för tionsregler. grupper med varierande skolutbildning. I den mån exponering leder en högre kunskapsnivå hos dem som har högre skolutbildning, 4.7.4 Skolutbildning och kunskaper därför att dessa har lättare att förvärva Effekten av informationen kan avläsas av de3 kunskaper från informationskällor eller är kunskaper om deklaration av inkomster ochi starkare motiverade att göra detta, bör avdrag, som har förmedlats. Eftersom de2 sambanden mellan exponering och kunskasom har högre skolutbildning har högre3 per bli högre för dem som har högre andel exponerade för samtliga informations- skolutbildning. Detta väntas dock enbart källor väntar man sig att även kunskapernaa gälla för deklarationskunskaper (i-testet och varierar med skolutbildningen. a-testet). Som framgår av tabell 4.14, är sambanden Sambanden mellan kunskaper och skolutbildning är, som framgår av tabell 4.13,, i regel högst för dem som har den högsta genomgående positiva, vilket innebär att de2 skolutbildningen. Detta gäller i fem fall av som har högre skolutbildning också harr sex, då vi jämför sambanden mellan exponebättre kunskaper. Samtliga samband är dess- ring för de tre informationskällorna och 54

SOU 1970:25

Tabell 4.14 Samband mellan exponering för information och kunskaper. Särredovisning efter skolutbildning. Tau-b-koefficienter

Exponering för information från Tidningarna Riksskattenämnden

i-testet

a-testet

p-testet

Folkskola

RealHögre examen än real- Folkexamen skola

RealHögre examen än real- Folkexamen skola

RealHögre examen än realexamen

,23s

,27s

,25s

,22s

,21s

,30s

,17s

,03s

.11s

s

s

s

s

s

s

,19

s

,17

-,02

,12s

,31

,22

s

,18

s

,40

s

,11

s

,08

,11s

,25s

,31s

,26s

,18s

,37s

,22s

,03

,16*

,18

Bankerna

,18

s

,24

s

Minst en av ovanstående

,25s

Bastal

,19

s

,19

,25

,27

Tabell 4.15 Samband mellan exponering och (positiva) attityder till deklarationsarbetet och behovet av personell hjälp. Tau-b-koefficienter Exponering för information från

Påstående

Tidningar

Riksskattenämnden

1 Vem som helst kan fylla i deklarationsblanketten rätt, om man bara är tillräckligt noggrann

,06

,06"

,04

,09'

Det är orimligt att kräva att självdeklaration skall vara felfri 3 Anvisningarna i deklarationsblanketten är så krångliga att man lätt kan göra fel i sin deklaration när man deklarerar 4 Det nuvarande systemet med självdeklaration är alldeles för krävande för den som skall lämna uppgifterna

-,02

,01

-,00

-,02

,09s

,16s

,11'

,14'

,05s

,10s

,08"

,10"

5 Det är ofta svårt att veta om man har rätt att göra ett avdrag eller ej Man kan aldrig känna sig helt säker på att man har fyllt i deklarationsblanketten rätt

,07s

,11s

,13s

,ir

,03

,10s

,09s

,06*

Svårighetsindex

,07s

,13s

,lf

,1V

Om man vill vara säker på att inte få anmärkning på sin deklaration, måste man få hjälp av någon som kan deklarationsbestämmelserna För att utnyttja alla möjligheter till avdrag behöver man få hjälp av någon som kan deklarationsbestämmelserna

,12

,19

,22

,17

,15s

,22s

,22s

,23*

2 SOU 1970:25

Banker

Minst en av dessa

kunskaper med dem för övriga utbildningsgrupper med avseende på i-testet och i samtliga sex fall för a-testet. Det tycks vidare föreligga en tendens till större skillnader när det gäller a-testet än för i-testet, vilket skulle tyda på att avdragskunskaper absorberas relativt sett lättare av de exponerade som har den högsta skolutbildningen.

4.7.6 Exponering och attityder Av intresse för bedömningen av informationskällornas effekt är även attityderna till de krav som deklarationsförfarandet ställer och uppfattningen av behovet av personell hjälp i deklarationsarbetet. Ju bättre hjälp deklaranterna anser sig ha haft av informationen desto högre bör exponering samvariera med positiva attityder. Samband mellan positiva attityder och exponering redovisas i tabell 4.15. Sambanden mellan de sex attitydpåståenden som avser svårigheter i deklarationsarbetet visar att de som exponerats också är mera positiva. Signifikans föreligger i 18 fall av 24. Sambanden är dock genomgående låga. En tolkning är att effekten av de kunskaper som förmedlas motverkas av att de som tagit del av informationen upptäcker svårigheterna i deklarationsförfarandet. Korrelationen är i regel högre för riksskattenämndens information. Ett tolkningsalternativ är här att läsningen av skattemyndigheternas broschyr

faktiskt ger en större psykologisk säkerhetskänsla, eftersom den broschyren är den officiella. En annan tolkning skulle vara att dessa samband är en effekt av den prestigebias som tidigare diskuterats. En sådan bias har antagits förekomma i intervjusvaren avseende exponering för riksskattenämndens broschyr, och motsvarande bias kan förekomma också beträffande attityder till deklarationsarbetet. Personer som upplever ett tryck att avge socialt acceptabla svar kan antas både utge sig för att ha positiva attityder och ha exponerats, vilket skulle öka sambandet. Sambandet mellan exponering och attityder till behovet av personell hjälp ger genomgående belägg för att de som exponerats också anser sig behöva hjälp i mindre utsträckning. Samtliga samband är signifikanta och dessutom högre än sambanden mellan exponering och de sex andra attitydpåståendena. Den tendens om beskrivits kan ytterligare belysas av resultaten i tabell 4.16, som redovisar sambandet mellan exponering och svårighetsindex i grupper med olika skolutbildning. Som synes finns ett högre samband för dem som har lägre skolutbildning, vilket visar att exponering oftare medför en positiv attityd till kraven på deklaranterna bland dem som har lägre skolutbildning. Av nio jämförelser mellan samband går samtliga i denna riktning och fyra av dem är dessutom signifikanta.

Tabell 4.16 Samband mellan exponering och svårighetsindex avseende (positiva) attityder till deklarationsarbetet. Särredovisning efter skolutbildning. Tau-b-koefficienter Svårighetsindex Exponering för information....

Folkskola

Realexamen

Högre än realexamen

i tidningarna från riksskattenämnden från bankerna

s

,10 ,17s ,16s

,05 ,06 ,04

-.03 ,05 -,04

från minst en av ovanstående

,13s

,08s

,04

Bastal

56 SOU 1970:25

Tabell 4.17 Samband mellan kunskaper och (positiva) attityder till deklarationskravet och behovet av personell hjälp. Tau-b-koefficienter Påstående

i-testet

a-testet

p-testet

1 Vem som helst kan fylla i deklarationsblanketten rätt, om man bara är tillräckligt noggrann

,03

,02

,06s

2 Det är orimligt att kräva att självdeklarationen skall vara felfri

-.01

-.02

,05s

3 Anvisningarna i deklarationsblanketten är så krångliga att man lätt kan göra fel i sin deklaration när man deklarerar

,13s

,07s

,03

4 Det nuvarande systemet med självdeklaration är alldeles för krävande för den som skall lämna uppgifterna

,08s

,06s

,02

5 Det är ofta svårt att veta om man har rätt att göra ett avdrag eller ej

,10s

,09s

,06s

6 Man kan aldrig känna sig helt säker på att man har fyllt i deklarationsblanketten rätt

,06s

,09s

,01

,09s

,07s

,06s

1 Om man vill vara säker på att inte få anmärkning på sin deklaration, måste man få hjälp av någon som kan deklarationsbestämmelserna

,17s

,16s

,08s

2 För att utnyttja alla möjligheter till avdrag behöver man få hjälp av någon som kan deklarationsbestämmelserna

,18s

,17s

,09s

Svårighetsindex

4.7.7 Kunskaper och attityder I den mån negativa attityder till deklarationsarbetet och behovet av personell hjälp har sitt ursprung i en upplevd osäkerhet inför deklarationskravet väntas kunskaperna samvariera med attityder på så sätt att de som vet mest också är mest positiva. En negativ korrelation skulle däremot kunna uppstå om negativa attityder skulle generas av kunskaper på så sätt, att endast de som förvärvat kunskaper upplever deklarationskravet som något negativt och blir medvetna om de svårigheter som deklaranterna ställs inför. I tabell 4.17 redovisas samband mellan kunskapstesten och attityder. Som synes är korrelationerna med två undantag positiva, vilket betyder att de som är positiva också har bättre kunskaper. I 17 av de 8 x 3 = 24 fallen är sambanden dessutom signifikanta. Det måste dock framhållas att sambanden är tämligen små. Sambanden för de båda SOU 1970:25

påståendena om hjälpbehov är dock något högre.

4.8 Deklarationsvanor 4.8.1 Intentioner I avsnitt 4.8 ges en belysning av deklarationsvanorna mot bakgrunden av den information som erbjuds deklaranterna som ledning för deklarationsarbetet. Deklarationsvanorna beskrivs genom förkomst av 1 anlitande av personell hjälp 2 lämnande av personell hjälp 3 användning av andra hjälpmedel Deklarationsvanorna kommer att jämföras för grupper som a har antagits ha olika förutsättningar att 57

tillgodogöra sig information (dvs skolut- 4.18). De som fått hjälp (oavsett vem den bildning) hjälpande är) utgör 75,0 procent av dem som har enbart folkskola mot 45,9 procent av b exponerats för olika informationskällor i dem som har mer än realexamen. Sambandet varierande utsträckning mellan skolutbildning och anlitande av perc har förvärvat varierande kunskaper om sonell hjälp är som väntat negativt och deklarationsförfarandet och om påföljder signifikant. Detsamma gäller då hjälpen enbart lämnats av "annan privatperson". De som har sämre förutsättningar att Även för "make", "annan släkting" och tillgodogöra sig information (dvs har lägre "arbetskamrat" kvarstår trenden, men är då skolutbildning) antas ha exponerats för icke signifikant. information i mindre utsträckning, samt I tabell 4.19 redovisas de av respondenterförvärvat en lägre kunskapsnivå. De väntas na som lämnat hjälp, efter sin skolutbildning. kompensera dessa förhållanden genom att Som synes är de som har den lägsta anlita personell hjälp, samt i lägre utsträckskolutbildningen starkt underrepresenterade. ning lämna hjälp till andra. Tau-b-koefficienterna som här mäter sambandet mellan högre skolutbildning och lämnande av hjälp är genomgående positiva 4.8.2 Skolutbildning och deklarationsvanor och signifikanta. Andelen som fått hjälp i deklarationsarbetet I tabell 4.20 redovisas slutligen andelen varierar beroende på deklaranternas skolut- som använt olika hjälpmedel i deklarationsbildning på ett icke entydigt sätt (se tabell arbetet i grupper med varierande skolutbildTabell 4.18 Procent som vid senaste deklarationstillfället fått hjälp. Särredovisning efter skolutbildning Skolutbildning Procent som fått hjälp

Enbart folkskola

Realexamen

Högre än realexamen

Samtliga

Tau-b

av deklarationsbyrå av make/maka av annan släkting av arbetskamrat av annan privatperson av minst en av ovanstående

18,3 16,4 16,7 4,4 23,5 75,0

23,0 14,0 13,4 4,1 11,2 61,9

12,1 15,3 13,1 2,2 4,9 45,9

18,1 15,6 15,0 3,9 16,4 65,3

-04 -02 -01 -00 -,19s -,23s

Bastal

1217 Tabell 4.19 Personer som vid senaste deklarationstillfället lämnat hjälp fördelade efter skolutbildning. Procenttal och tau-b-koefficienter Skolutbildning Lämnat hjälp...

Enbart Realfolkskola examen

Högre än realexamne

Summa

Bastal

Tau-b

till make/maka till annan släkting till arbetskamrat till annan privatperson

38,5 35,7 18,7 28,8

28,2 25,4 29,6 24,9

32,8 38,9 51,7 46,3

100 100 100 100

186 135 59 66

,16s ,17s ,16s ,18s

till minst en av ovanstående

36,1

27,8

35,8

,24s

Samtliga intervjuade fördelade efter skolutbildning

53,4

23,5

22,7

58 SOU 1970:25

Tabell 4.20 Procent som vid senaste deklarationstillfället använt olika hjälpmedel. Särredovisning efter skolutbildning Skolutbildning Enbart folkskola

Högre än Realexamen realexamen Samtliga

1 En kopia sv föregående års deklaration

84,4

89,4

89,4

86,5

-06

2 Debetsedeln för den slutliga skatten för föreg år

92,5

96,2

91,8

93,1

-01

3 Löneuppgift från arbetsgivaren om inkomster för föregående år

84,3

86,9

90,9

86,4

-07

4 Egna anteckningar om inkomster under föreg år

52,8

56,9

54,1

54,1

-01

5 Bankböcker

50,6

55,6

70,4

59,2

-,09s

6 Uppgifter om ränta på skuld

35,7

37,5

47,7

38,8

-,08s

7 Anteckningar om aktieutdeln

6,0

9,8

21,6

10,5

-,19s

Hjälpmedel

Bastal

276 Tau-b

1217 Tabell 4.21 Samband mellan exponering och anlitande av personell hjälp. Tau-b-koefficienter Exponering för information från

Hjälp av deklarationsbyrå Hjälp av make/maka

Tidningar

Riksskattenämnden

Banker

Minst en av vidstående

-,05s

-,10s

-,10s

-,08s

s

-,02

-06*

s

s

-,06

-03

Hjälp av annan släkting

-,13

Hjälp av arbetskamrat Hjälp av annan privatperson

-03

-.02

-,12s -00

-,06

s

-,06

s

-,12s

-,08s

Hjälp av minst en av ovanstående

-,25s

-,26s

-,31s

-,31s

s

-02

ning. Skillnaderna är som synes små med undantag för de hjälpmedel som blir aktuella då deklaranterna har förmögenhet, ränteintäkter och skuldräntor samt aktier. Dessa förhållanden kan anses samvariera med skolutbildning vilket förklarar de signifikanta samband vi fått för hjälpmedlen 5-7.

4.8.3 Exponering för information och deklarationsvanor Sambandet mellan exponering och anlitande av personell hjälp i deklarationsarbetet framSOU 1970:25

-,08

-,13

går av tabell 4.21. De utan undantag negativa sambanden visar att de som fått personell hjälp som väntat exponerats för information i mindre utsträckning. Av de femton samband som kan bildas mellan de tre informationskällorna och de fem kategorierna hjälpande är tio signifikanta och samtliga negativa. I tabell 4.22 har dessutom samtliga som fått hjälp (sista raden i tabell 4.21) redovisats efter exponering. Av dem som aldrig exponerats för information från tidningarna har 79,3 procent fått hjälp senaste året mot 53,1 procent av dem som exponeras varje år. 59

Tabell 4.22 Exponering för information och anlitande av personell hjälp. Procenttal Brukai r exponeras för information från Tidningar

Riksskattenämnden Banker

Minst en av vidstående

Varje Vissa Aldrig Varje Vissa Aldrig Varje Vissa Aldrig Varje Ej varje år år år år år år år år år år år Fått hjälp under senaste året

53,1 64,2

68,1

79,3

51,1

70,2

85,8

60,8

79,1

77,7 86,6

44,5 53,9

49,3

79,9

63,6

76,7 85,2

65,1

85,6 93,0

Har ej fått hjälp under de senaste fem åren

35,8

20,2

14,2

39,2

20,9

13,4

46,1

36,4

14,8

34,9

8,0

Summa Bastal

100 609

100 107

100 489

100 536

100 116

100 549

100 347

100 103

100 752

100 790

Fått hjälp under något av de senaste fem åren

54,4

100 426

Tabell 4.23 Samband mellan exponering och lämnande av hjälp vid annans deklarationsarbete. Tau-b-koefficienter Exponering för information från

Lämnat hjälp till make/maka

Tidningar

Skattemyndigheter

Banker

Minst en av vidstående

,19s

,27 s

,30s

,26s

s

,19

s

,31s

,23s

Lämnat hjälp till annan släkting

,21

Lämnat hjälp till arbetskamrat

,15s

,13s

,21s

,17s

Lämnat hjälp till annan privatperson

,15s

,20s

,24s

,17s

Lämnat hjälp till minst en av ovanstående

,26s

,27s

,39s

,34s

Denna differens av 26,2 procentenheter motsvaras av 26,7 för riksskattenämnden och 32,2 för bankerna. Den sista raden i tabell 4.21 redovisar tau-b-koefficienterna för de fyra korstabeller som ingår i tabell 4.22. Sambanden utgör ett mått på den utsträckning med vilken de olika informationskällorna kompenserar för anlitande av hjälp. Kompensationsvärdet tycks vara högst för bankernas broschyrer (tau-b =-0,31 mot -0,25 resp -0,26). Denna trend är dock icke signifikant. I tabell 4.23 visas sambanden mellan exponering och lämnande av hjälp vid annans deklarationsarbete. De som lämnat hjälp har också tagit del av information i större utsträckning än övriga. Sambanden är 60

som synes högre än i tabell 4.21 men nu i stället positiva. Samtliga samband är dessutom signifikanta. De som lämnat hjälp, oavsett till vem, har fördelats efter exponering i tabell 4.24. Där får vi en uppfattning om varifrån hjälparna hämtar sina kunskaper. 70,8 procent av dem som lämnat hjälp tar varje år del av information från tidningarna. Det är 20,7 procentenheter över genomsnittet för hela stickprovet (jfr tabell 4.1). Motsvarande procentenheter för riksskattenämndens broschyr äi 21,9 och för bankbroschyrer 26,3. Andelen som exponeras varje år för minst en av informationskällorna är 91,2 procent av dem som lämnat hjälp, vilket är 26,7 procentenheter över genomsnittet. SOU 1970:25

Tabell 4.24 Procent som lämnat hjälp vid senaste deklarationstillfället. Särredovisning efter exponering för information Brukar exponeras Varje år

Vissa år

Aldrig

Summa

Bastal

Tidningarna Riksskattenämnden Bankerna

70,8 66,0 54,8

9,2 9,3 13,1

20,0 24,7 32,1

100 100 100

299 299 299

Minst en av ovanstående

91,2

299 I tabell 4.25 redovisas användningen av olika typer av hjälpmedel mot exponering för olika informationskällor. Resultaten tyder på att de som är informerade också i något större utsträckning använder hjälpmedel. De mot tabell 4.25 svarande korrelationskoefficienterna återges i tabell 4.26. Som synes är alla positiva, samt signifikanta i 13 fall av 21. Skillnaderna i tabell 4.25 är dock genomgående tämligen små. Användningen av de mera centrala hjälpmedlen (1-15) är relativt vanlig även bland dem som ej exponerats.

8,7

komst- och avdragsposter som endast en del av deklaranterna har. Detta återspeglas då i variationen mellan procenttalen i lodrätt led. Att sambandet mellan egna kunskaper och anlitande är negativt men relativt litet framgår av tabell 4.28. Detta gäller i synnerhet för testet avseende påföljdskunskaper. Tendensen är dock att de som vet minst anlitar hjälp oftast. Ser vi istället till sambanden mellan lämnande av hjälp och kunskapstesten (tabell 4.29) finner vi att dessa är åtskilligt högre och i stället positiva. De som hjälpt har också avgjort bättre kunskaper. Sambanden är vidare genomgående signifikanta med ett undantag.

4.8.4 Kunskaper och deklarationsvanor Genom att se efter i vilken utsträckning de som har bristande kunskaper fått personell hjälp kan man göra en viss bedömning av kvaliteten i deklarationsarbetet. I tabell 4.27 ges en belysning av omfattningen av det deklarationsarbete som både skett utan nödvändiga kunskaper och personell deklarationshjälp. Tabell 4.27 visar att genomgående ca 80 procent av samtliga som inte besvarat en kunskapsfråga rätt inte heller fått hjälp av någon deklarationsbyrå (kol 1). Ser man till dem som inte fått någon hjälp alls (kol 2) ligger procenttalet betydligt lägre, vid 20—30 procent. I kol 3 och 4 redovisas andelen av hela stickprovet som varken besvarat kunskapsfrågan rätt eller fått hjälp av deklarationsbyrå resp fått hjälp överhuvudtaget. Då man låser dessa procenttal får man tänka på att många av kunskapsfrågorna gäller inSOU 1970:25

4.9 Sammanfattning I detta kapitel redovisas resultat avseende deklaranternas exponering för information om deklarationsförfarandet, kunskaper om deklarationsregler och påföljdssystemet, attityder till deklarationskravet samt deklarationsvanor. Efter en presentation av undersökningsvariablernas marginalfördelningar (avsnitt 4.6), redovisas de inbördes sambanden mellan exponering, kunskaper, attityder och deklaranternas mera allmänna förutsättningar att tillgodogöra sig informationen, som här har mätts med hjälp av deras skolutbildning (avsnitt 4.7). Redovisningen avslutas med en presentation av deklarationsvanor mot bakgrunden av exponering och kunskaper (avsnitt 4.8). Vissa tolkningsproblem i samband med de resultat som redovisades har diskuterats un61

f > § 4>

2 ca

I* .» •o

3 S ^

«

vo

ort

V£> «N 00

cs o\

<?\ O

ro

oo"

vo

00 T—<

>o

ON

00 I* t 3

d

<o

CO

<*

»-t

a

vo

o\"

CA

>43

i ex S3

> .S

o o.

g a 2 o

m

o

I Ja

VO

.a»

ON

Uc

oo VO

ro

•*

CO

VO

g

VO

oo"

>.I3

o

)-< JO

• «

ö •i 3 C C

•a S"g

<L>

0>

as

•£ -SJ

c o"™ 60S «a B i (O 5 M «5• " C

•Q

4> : 0

w

id

.2 13

5b

S ort

äg

B o tlO

• s ii

^ "O

a.g

<U 3

•a o

«S

ga

3-S£ w,*»a « 62

•*

SP P •S

11 3* SOU 1970:25

Tabell 4.26 Samband mellan exponering och användning av hjälpmedel. Tau-b-koefficienter Exponering för information från Minst en av vidstående

Tidningar

Riksskattenämnden

1 Kopia av föregående års deklaration

,14s

,10

,14s

,15s

2 Debetsedeln för den slutliga skatten för föregående år

,14

,08

,09

,15

3 Löneuppgift från arbetsgivaren om inkomster för föregående år

,08s

,04

,00

,06

4 Egna anteckningar om inkomster under föregående år

,08s

,12s

,07s

,11s

5 Bankböcker

,11s

,15s

,23s

,14s

6 Uppgifter om ränta på skuld

,09s

,12s

,17s

,10s

Anteckningar om aktieutdelning

,04

,08

,20s

,09

der avsnitt 4.5. Särskilt diskuterades möjligheten av prestigebias, som skulle kunna innebära att informationen från riksskattenämnden kommer att förefalla mera spridd än väntat. I det följande ges en sammanställning av de viktigaste resultaten. 1 Hälften av alla deklaranter läser varje år deklarationsanvisningarna i dagspressen. Riksskattenämndens broschyr läses av 44,1 procent och bankbroschyrer av 28,5 procent (tabell 4.1). 2 Kunskapsfrågor om deklarationsbestämmelser rörande inkomster och avdrag besvaras i regel rätt av 70—90 procent. Några viktiga avvikelser var att endast 37,7 procent kände till att även extrainkomster under 100 kronor måste deklareras, och att 29—78 procent visste att olika slags skuldräntor var avdragsgilla. (Tabell 4.2-4.3). Påföljdskunskaperna låg också i stort sett på 80—90 procentsnivån, med ett intressant undantag: endast 12,0 procent visste att man inte förlorade rätten att överklaga skönstaxering (tabell 4.4). SOU 1970:25

Banker

3 Mellan 60 och 70 procent upplever enligt olika attitydpåståenden deklarationskravet som besvärande (tabell 4.5). 4 Två tredjedelar hade vid senaste deklarationstillfället fått hjälp vid upprättandet av deklarationen, därav ca en femtedel av deklarationsbyråer (tabell 4.7). 5 Graden av exponering för information samvarierar med deklaranternas skolutbildning: starkast för information från bankerna (tau-b = 0,25) och svagast för tidningarna (tau-b = 0,08), medan riksskattenämnden intar en mellanställning (tau-b = 0,12). 6 Deklarationskunskaper samvarierar tämligen högt med exponering. Sambanden är ungefär lika starka för samtliga informationskällor. Möjligen skulle riksskattenämndens broschyr kunna ge relativt sett lägre kunskaper om avdragsdeklaration, en tendens som dock inte är signifikant (tabell 4.12). 7 De som har den högsta skolutbildningen har också de bästa kunskaperna. Detta gäller i synnerhet kunskaper om avdragsdeklaration (tabell 4.13). 63

Tabell 4.27 Kunskaper och anlitande av personell hjälp vid senaste deklarationstillfället. Procenttal

Av dem som besvarat nedanstående kunskapsfråga fel

Deklaration av inkomster 1 Dricks 2 Extrainkomster under 100 kr 3 Extrainkomster under 1000 kr 4 Extraarbete som man gör på sin fritid 5 Lön eller ersättning som man inte har fått löneuppgift för av arbetsgivaren 6 Inkomst som man redan betalt preliminärskatt för 7 Semesterersättning av arbetsgivaren 8 Tillgång till fri bil 9 Traktamenten för privatanställda 10 Ersättning för resor i arbetet 11 Ränta på skatteåterbäring 12 Räntor på bankbok 13 Pengar som man har lånat 14 Vinst på penningslotteriet 15 Barnbidrag för egna barn

har nedan angivet procenttal . . . . icke fått icke fått hjälp av dek- någon deklarationslarationsbyrå hjälp alls

Av samtliga intervjuade har nedanstående procenttal varken svarat rätt eller . . . . fått hjälp av deklarationsbyrå

fått någon deklarationshjälp alls

(1)

(2)

(3)

(4)

81,2 81,5 79,9 81,3 83,8

20,7 33,3 17,2 13,9 25,5

26,0 50,6 8,9 7,9 9,8

6,6 20,8 1,9 1,4 3,0

81,3

22,8

14,9

4,1

78,5 81,2 81,3 81,8 83,4 83,1 79,0 80,8 75,6

29,0 62,7 25,5 32,6 34,0 22,0 23,9 22,2 21,3

9,4 26,1 25,0 29,5 54,5 10,0 26,4 24,7 18,1

3,5 20,1 7,8 11,8 22,4 2,7 8,0 6,8 5,2

79,1 81,4 80,2 79,3 80,6

16,7 34,0 24,4 27,5 24,9

4,0 26,9 45,3 44,6 17,5

0,9 12,9 14,0 15,5 5,4

83,7

28,8

55,4

16,7

81,9

54,2

20,4

82,4 82,1 79,1 77,7 79,4 80,7

32,4 29,5 29,2 18,7 28,2 33,6

58,2 39,4 22,9 33,9 52,5 46,8

22,9 14,2 8,5 8,2 18,6 21,5

81,7

33,0

71,8

29,0

Deklaration av avdrag 1 Resor till och från arbetet 2 Verktygsslitage 3 Facklitteratur 4 Fackföreningsavgifter 5 Skuldräntor på egna hem (villa eller radhus) som kan köper på avbetalning 6 Skuldräntor på en sommarstuga som man köper på avbetalning 7 Skuldräntor på en bil som man köper på avbetalning 8 Ränta på kvarskatt 9 Andra slag skuldräntor 10 Medicinkostnader 11 Periodiskt understöd till anhöriga 12 Barnens studier 13 Hemförsäkring Påföljdkunskaper 1 Om man inte avger självdeklaration förlorar man rätten att klaga på skatten 2 Om man inte avger självdeklaration kan man bli dömd tiU böter 3 Man kan bli åtalad, trots att man frivilligt har meddelat och rättat en felaktig uppgift i sin deklaration 4 Om man inte avger någon självdeklaration kan skattemyndigheterna göra en uppskattning av inkomsten och kräva skatten efter denna summan 5 Om man har låtit en deklarationsbyrå eller jurist deklarera åt sig, kan man inte bli åtalad om det blir några fel i deklarationen 6 När arbetsgivaren redan har dragit preliminärskatt, kan en löntagare inte bli fälld för skattefusk om han uppger för låg inkomst i deklarationen 7 Om man kan bevisa att man inte har känt till att man har gjort ett fel i sin deklaration kan man heller inte bli dömd för det av någon domstol

82,6

43,5

17,5

9,2

80,9

32,6

31,1

12,4

82,7

19,4

5,9

1,4

78,8

25,9

16,5

5,4

82,5

26,1

17,3

5,5

82,2

32,2

49,2

19,3

SOU 1970:25

Tabell 4.28 Samband mellan kunskaper och anlitande av deklarationshjälp. Tau-b-koefficienter i-testet Hjälp av deklarationsbyrå

a-testet s

-04

-,05

p-testet -,02

Hjälp av make/maka

-,05

s

-,07

s

,00

Hjälp av annan släkting

-,17s

-,10s

-,06s

Hjälp av arbetskamrat

,00

,01

,02

Hjälp av annan privatperson

-,12

s

-,15s

-04

Hjälp av minst en av ovanstående

-,26s

-,29s

-,10s

Tabell 4.29 Samband mellan kunskaper och lämnande av deklarationshjälp. Tau-b-koefficienter

Hjälp till make/maka Hjälp till annan släkting Hjälp till arbetskamrat Hjälp till annan privarperson

Hjälp till minst en av ovanstående

i-testet

a-testet

,24

s

,27

s

,07s

,24

s

,29s

,12s

s

,19

s

,08s

s

,18s

,11s

s

s

,18 ,14

,29

8 De som exponerats för information har en mera positiv attityd till deklarationskravet, en tendens som dock är ganska svag, men tycks vara starkast hos dem som har lägre skolutbildning (tabell 4.15-4.16). 9 Det finns en svag tendens till en mera positiv syn på deklarationskravet hos dem som har bättre kunskaper (tabell 4.17). 10 De som har lägre skolutbildning tar oftare hjälp i sitt deklarationsarbete, men lämnar själva mera sällan hjälp till andra (tabell 4.18-4.19).

SOU 1970:25

,33

p-testet

,11''

11 De som exponerats för information har i mindre utsträckning tagit hjälp i deklarationsarbetet, men i större utsträckning lämnat hjälp till andra (tabell 4.20-4.23). 12 Bristande kunskaper brukar kompenseras genom att anlita hjälp vid deklarationsarbete (tabell 4.27-4.28). 13 De som har lämnat hjälp ligger på en betydligt högre kunskapsnivå (tabell 4.29).

5.1 Inledning

Determinanter

tänker oss emellertid att sambanden till en del kan vara funktionella. Detta gäller i första hand för tillgången till illegala medel som i sin tur kan påverkas av deklarationsbeteendet. Även för variabelgruppen social orientering förefaller ett sådant antagande rimligt. Presentationen omfattar marginalfördelningar för varje variabel och sambandsberäkningar mellan dem. Det har varit nödvändigt att inför den fortsatta analysen reducera antalet determinanter. Detta har skett genom olika typer av indexkonstruktioner vilka också redovisas i detta kapitel.

I första kapitlet presenterades tre grupper av variabler som antagits bidra till en förklaring av valet mellan olika sätt att anpassa sig till skattesystemet. Nu kommer dessa variabler samt en grupp bakgrundsvariabler att presenteras närmare. Syftet är att klargöra variablernas konstruktion och den typ av variation de är avsedda att mäta. Under rubriken utbytesvariabler har samlats ett antal variabler, som på olika sätt skall beskriva de faktiska principer för varierande utbyte som vårt nuvarande skattesystem baseras på samt individernas beroende av ett gott utbyte av skattebetalarrollen. Den andra variabelgrup5.2 Utbytesvariabler pen avser deklaranternas faktiska tillgång till illegala medel för skatteflykt. Den tredje 5.2.1 Intentioner variabelgruppen har i brist på en bättre beteckning kallats social orientering. Här ingår Utbytesvariablerna återger variationer i det tre typer av variabler, som gemensamt skall stipulerade utbytet av skattebetalarrollen. ge en bild av det sociala skikt individen till- Det existerande skatte- och deklarationssyshör, samt erfarenheter och kunskaper som temet definierar det legala utbyte medborpräglar individens föreställningsvärld. Bak- garna avses få. Utbytesvariablerna mäter grundsvariablerna bildar en fjärde grupp även deras egna resurser dvs beroendet av variabler som egentligen inte ingår i den detta stipulerade utbyte. modell som presenterades i kapitel 1. De ger Följande fyra typer av utbytesvariabler emellertid en klassificering i vissa standard- har tagits med i undersökningen: variabler som är vanliga i de flesta undersök1 Inkomstförhållanden ningar, och därför har ett rent deskriptivt intresse. 2 Levnadsstandard Beteckningen determinanter anger att de 3 Skuldsättning variabler som skall presenteras i detta kapitel i någon mening betraktas som grundläggande 4 Attityder till nuvarande och framtida för valet mellan olika sätt att anpassa sig. Vi ekonomisk status. 66

SOU 1970:25

De som har bättre inkomster utsätts för ett högre skattetryck, både absolut och relativt sett. De har dessutom mindre nytta av olika typer av sociala förmåner och andra samhällsåtaganden. Deras utbyte är således lägre. Samtidigt återger respondenternas inkomstförhållanden skillnader i egna resurser att tillgodose ekonomiska intressen. Det innebär att man kan acceptera ett större skattetryck vid högre inkomster, då man inte är lika beroende av ett gott utbyte. Beskattningen är också knuten till konsumtion, varför även levnadsstandarden återger en variation i arten och storleken av skattetryck. Samtidigt innebär högre levnadsstandard, om vi med det menar att individen äger olika typer av varor, bättre egna resurser och därför ett lägre beroende av det legala utbyte de kan få. Även skulderna återspeglar varierande resurser att tillgodose aktuella ekonomiska intressen. Skulder ökar beroendet av ett högt stipulerat utbyte eftersom de egna resurserna är lägre. Däremot ger skulder avdragsmöjligheter i självdeklarationen och därmed även lägre skatt. De nu nämnda tre typerna av utbytesvariabler får således representera indikatorer i mera in ett avseende. Både det stipulerade utbytet och individernas beroende av detta utbyte påverkar respondenternas anpassning.

Beroende på hur man ser på dessa faktorers relativa betydelse kommer man fram till konträra antaganden om valet av anpassningsform. Den ena eller andra typen av antaganden måste därvid få mera stöd. Respondenternas tidsperspektiv på sina ekonomiska förhållanden bildar den fjärde typen av utbytesvariabler. En positiv inställning till nuvarande och framtida förhållanden har ansetts återge ett lägre beroende av det stipulerade utbytet. 5.2.2 Inkomstförhållanden De variabler som är avsedda att mäta inkomstförhållanden, samt deras marginalfördelningar redovisas i tabell 5.1. Inkomstbegreppet följer offentlig statistik och är den sammanräknade nettoinkomsten som framräknas med ledning av självdeklarationerna. Den definieras som summan av inkomsttagarens enligt förordningen om statlig inkomstskatt uppskattade nettoinkomster av skilda förvärvskällor (jordbruksfastighet, annan fastighet, rörelse mm, tjänst, tillfällig förvärvsverksamhet samt kapital), sedan avdrag för eventuellt underskott å förvärvskälla har gjorts. Inkomstuppgifterna har hämtats från inkomstbandet (se avsnitt 2.2.2) och är i sin tur är baserade på uppgifter som lämnats av taxeringsnämndsordförandena. Variabelns

Tabell 5.1 Respondenterna fördelade efter inkomstförhållanden. Procenttal Procent Egen mttoinkomst/år

Egen o;h makes gemensamma nettoinkomst/år

- 20 000 20 001 -• 30 000 30 001 -- 40 000 40 001 Uppgift saknas

55,5 26,7

- 20 000 20 001 - 30 000 30 001 - 40 000 40 001 Uppgift saknas

37,1 25,4 17,2 16,6

7,5 7,7 3,7

3,7

Maken har egen inkomst Maken har ej egen inkomst Ogift

42,3 25,0 32,7

Summi

100 SOU 970:25

Tabell 5.2 Levnadsstandard. Procenttal Procent Hushållet deklarerade kapitalinkomster över 600 kr Hushållet har mer än 10 000 kr på banken Hushållet äger aktier eller obligationer Hushållet äger bil Hushållet äger båt (med värde över 1 000 kr) Hushållet äger sommarstuga Hushållet äger eget hem

32,6 22,1 15,0 55,5 8,5 15,1 31,0

Tabell 5.3 Skuldsättning. Procenttal Procent Hushållet har skulder på bil Hushållet har skulder på sommarstuga Hushållet har skulder på eget hem Hushållet har andra slags skulder

18,4 5,9 24,4 20,0

konstruktion innebär att klassificeringen inte är opåverkad av ev falskdeklaration. Då är ju den faktiska inkomsten högre än den på detta sätt beräknade. Bland de lägsta inkomsttagarna återfinns en relativt hög andel deltidsarbetande och personer som varit sjuka eller av andra skäl inte arbetat hela året. De bör ur vår synpunkt knappast räknas som lågavlönade om de har hög timpenning. Detta kan emellertid ha betydelse för sambandsanalyserna.

rationerna. Som bekant är inkomster av kapital under 600 kr/år ej skattepliktiga och procenttalet i tabellen avser således andelen som har haft större inkomster än så. övriga variabler är baserade på intervjufrågor. Inför den fortsatta analysen har dessa sammanfattats till ett "standardindex". Indexberäkningen har skett genom summering av antalet ja-svar på de sex intervjufrågorna. Indexvärdena kan således variera mellan 0 och 6.

5.2.3 Leveransstandard

5.2.4 Skuldsättning

Inkomstförhållandena kan endast ofullständigt återspegla individernas faktiska skattebörda. De variabler som valts att beskriva inkomsterna ger inte heller ett entydigt begrepp om de egna resurserna. Hushåll som har tillgång till kapitalvaror har vid samma inkomstförhållanden större utrymme för annan konsumtion. Av detta skäl har levnadsstandarden i form av tillgången av kapital och kapitalvaror kartlagts. Variablerna och deras marginalfördelningar återges i tabell 5.2. Den första variabeln i tabellen har förts över från inkomstbandet och avser intäkter på kapital (räntor, aktieutdelning etc) minus vissa avdrag. Uppgiften baseras på självdekla-

Den tredje gruppen utbytesvariabler är fyra intervjufrågor avseende skuldsättning för olika ändamål. Variablerna och deras marginalfördelningar framgår av tabell 5.3. Skuldsättningen har dessutom sammanförts till ett "skuldindex" där antalet ja-svar på intervjufrågorna har beräknats. Indexvärdena varierar alltså mellan 0 och 4.

5.2.5 Attityder till nuvarande och framtida ekonomisk status Respondenternas uppfattning av sin status under det aktuella beskattningsåret relativt till situationen under tidigare år, och uppfattningen av framtidsutsikterna har mätts SOU 1970:25

Tabell 5.4 Attityder till egen nuvarande och framtida ekonomisk status. Procenttal Fråga "Tycker Ni att Er ekonomi under (förra året) var bättre eller sämre än under tidigare år?" "Tror Ni att Er ekonomi under det här året kommer att bli bättre eller sämre än under (förra året)?"

Bättre 34,5

likvärdig 40,9

Sämre 23,4

Ingen åsikt 1,2

Summa 100

28,4

45,6

22,7

3,4

100 Tabell 5.5 Inbördes samband mellan sju utbytesvariabler. Tau-b-koefficienter 1

1 Egen nettoinkomst 2 Gemensam nettoinkomst

,62s

3 Båda makar har inkomst 1

-,21s

4 5

Standardindex Skuldindex

,31s

,29

s

,28s

s

s

-,10s

,25 s

s

s

,21

,20

-04

6 Nuvarande ekonomi förbättrad

,04

,08

-,06

-.06

-05s

7 Framtida ekonomi väntas förbättras

-,06s

-04

-05

-,12s

-,06s

,20s

Sambanden avser enbart gifta

genom två intervjufrågor. De återges tillsammans med marginalfördelningarna i tabell 5.4. De som anser sin nuvarande situation förbättrad är som synes flera än de som anser att den försämrats (34,5 mot 23,4 procent). Samma optimistiska inställning återkommer i bedömningen av framtidsutsikterna.

samvarierar inkomster tämligen högt med levnadsstandarden. Däremot är de som har högre inkomster också mera skuldsatta. Att se positivt på framtiden är vanligare bland dem som har sämre inkomster, låg levnadsstandard och är skuldsatta i färre avseenden. Här är dock sambanden svaga.

5.3 Tillgång till illegala medel 5.2.6 Inbördes samband mellan utbytesvariabler I tabell 5.5 redovisas samband mellan de viktigaste utbytesvariablerna. Förväntningarna om sambandens riktning har där angetts genom kursiv stil av de koefficienter som går i väntad riktning, utan närmare beskrivning av skälen för dessa förväntningar. De flesta av sambanden beskriver nämligen mer eller mindre självklara förhållanden. Som synes SOU 1970:25

De variabler avseende tillgången till illegala medel som har tagits med i undersökningen avser den faktiska upptäcktsrisken, samt exponering för information om illegala metoder och normativ påverkan att tillämpa dem. Den typ av inkomstredovisning som lämnas varierar mellan företagare och övriga. Löntagarnas uppgifter går i regel lättare att kontrollera, eftersom kontrolluppgifter om erhållen lön etc i regel finns tillgängliga. De 69

Tabell 5.6 Respondenterna fördelade efter tillgång till illegala medel. Procenttal Procent Redovisningstyp

egen företagare löntagare övriga

8,7 79,7 11,6

Har haft extraarbete Har ej haft extraarbete

62,7 37,2

"Tror Ni det finns någon bland Era bekanta som inte deklarerar sanningsenligt?"

ja, absolut ja, troligen nej, knappast nej. absolut inte ingen uppfattning

18,6 23,6 30,5 19,5 7,9

"Tror Ni det finns någon på Er arbetsplats som inte deklarerar sanningsenligt? "

ja, absolut ja, troligen nej, knappast nej, absolut inte ingen uppfattning

11,3 19,7 28,6 25,1 15,3

Summa

100 Tabell 5.7 Inbördes samband mellan fyra indikatorer för tillgång till illegala medel. Tau-b-koefficienter 1 Företagare 2 Haft extraarbete

-,04

3 Bekant falskdeklarerar

,01

,04

,01

,06s

Arbetskamrat falskdeklarerar

,41'

egna företagarnas möjligheter att undanhålla Faktiska möjligheter att förvärva kunskaskatter är i praktiken större. Byten av varor per om illegala metoder bildar en annan typ och tjänster, uttag ur rörelsen, överskrivning av variabler. Kontakt med kriminella ger av bilen på firman osv kan ge dolda inkoms- chans till inlärning av brottstekniker samt ter som svårligen kan kontrolleras och be- överförande av behov och attityder som utskattas. De egna företagarna definieras som gör motiv för avvikande beteende. Enligt de deklaranter vars inkomster till minst hälften båda frågorna som avser sådan kontakt anser härrör från egen rörelse. De är som framgår 42,2 procent att någon av deras bekanta av tabell 5.6, 8.7% av stickprovet och ut- falskdeklarerar, och 31,0 procent att någon görs till största delen av småföretagare, t ex på deras arbetsplats gör det. jordbrukare, kioskägare osv. I tabell 5.7 återges sambanden mellan de Extrainkomster är en post som ofta är inbördes indikatorerna. Samtliga samband lätt att undanhålla från beskattning. De som har som synes väntat tecken. haft extraförtjänster antas därför ha större tillgång till illegala medel. Som framgår av tabell 5.6 utgör de 62,7% av samtliga. Vari- 5.4 Social orientering abeln 'förekomst av extraarbete' baseras på ett flertal intervjufrågor och avser dem som 5.4.1 Intentioner enligt minst en av dessa har uppgett sig haft De variabler som sammanfattas under beextrainkomster. teckningen social orientering är avsedda att 70

SOU 1970:25

Tabell5.8

Social klass Procent

Facklig anslutning

medlem i LO medlem i TCO medlem i SACO ej ansluten till ovanstående

32,3 10,9 2,8 53,1

Summa

återge en variation mellan deklaranterna som till skillnad från utbytesvariablerna inte härleds från de faktiska möjligheterna för utbyte, utan från den miljöpåverkan som individerna kan antas bli utsatta för genom medlemskap i olika grupper och exponering för information. Följande tre typer av variabler har valts att representera respondenternas sociala orientering:

och de som ej tagit emot deklarationshjälp vara mera positiva. De variabler som skall mäta hjälp vid deklarationsarbetet och systemkunskaper har redan redovisats i kapitel 4, och förekommer därför här endast i sambandsberäkningar med andra variabler. Social aktivitet i form av deltagande i föreningsliv innebär en ökning av kontaktfrekvensen med konkurrerande värderingar i allmänhet. En ökad kontaktyta kan medföra större kunskaper om och förståelse för skattesystemet och de bakomliggande intentionerna, vilket i regel torde innebära en förskjutning mot ett accepterande av det existerande skatte- och deklarationssystemet. Personer i offentlig tjänst antas slutligen också ha högre kunskaper i detta avseende. Här måste påpekas att några av kunskapsvariablerna även kan ses som mått på tillgången till illegala möjligheter. Högre skolutbildning och deklarationskunskaper etc kan underlätta vid bedömning av lämpliga metoder för skattefusk. Samhället utövar med hjälp av påföljdssystemet kontroll av deklaranternas beteenden. Därutöver kan trycket från gruppmedlemmar komplettera den sociala kontrollen. Upplevelsen av effektiviteten i kontrollen är betydelsefull. De indikatorer som används i denna undersökning är avsedda att ge underlag för en bedömning av effekten av olika former för kontroll.

1 Social klass 2 Kunskaper 3 Social kontroll. Rubriken social klass representeras av den fackliga anslutningen. Medlemskap i LO antas representera miljöinflytanden som leder till accepterande av skattebetalarrollen. Skälet är att vårt nuvarande skattesystem relativt till alternativen antas tillgodose de LO-anslutnas intressen i större utsträckning än alternativen. Under rubriken kunskaper samlas en uppsättning variabler som beskriver individernas allmänna förutsättningar att förvärva de kunskaper som är nödvändiga för en förståelse av de finans- och skattepolitiska värderingar som ligger till grund för det stipulerade utbytet. Tankegången är här att kunskaper generellt leder till accepterande av skattebetalarrollen. Huvudvariabeln är skolutbildning. Beträffande deklarationskunskaper och påföljdskunskaper (jfr kap 4) tillämpas ett liknande resonemang. De som har bättre kunskaper väntas också i större utsträckning ha en positiv inställning. Av samma skäl väntas de som ger deklarationshjälp till andra SOU 1970:25

5.4.2 Social klass Variabeln facklig anslutning samt dess marginalfördelning redovisas i tabell 5.8. 71

Tabell 5.9 Kunskaper. Procenttal Procent Skolutbildning

enbart folkskola realexamen (motsv) högre än realexamen uppgift saknas

53,4 23,5 22,7 0,4

Lokal facklig organisation Politisk organisation Kristet samfund Idrottsförening Nykterhetsförening

36,0 10,4 7,0 17,2 5,1

offentligt anställd övriga

26,0 73,0

Medlem i

Näringsgren Summa

5.4.3 Kunskaper

myndigheternas behandling av avvikande:

I tabell 5.9 redovisas skolutbildning, social aktivitet och näringsgren. Övriga variabler inom denna grupp har redan beskrivits i kapitel 4. Respondenternas föreningsaktivitet fastställdes genom fem intervjufrågor, avseende olika typer av föreningar och samfund. Marginalfördelningarna redovisas i tabell 5.9. Ett "aktivitetsindex" har bildats inför den vidare bearbetningen och avser antalet av de nämnda fem typer av föreningar/samfund i vilka respondenten är medlem. Detta index kan således variera mellan 0 och 5. Uppgiften om näringsgrenen har förts över från inkomstbandet.

5.4.4 Social kontroll För att få en enkel jämförelse mellan olika faktorer som är av betydelse för den sociala kontrollen ställdes två intervjufrågor. De avsåg rangordning av olika skäl för att icke skattefuska. Den första frågan avsåg följande tre faktorer: upptäckt av myndigheterna bekantas åsikter det egna samvetet. Den andra frågan tar upp tre faktorer i 72

pohsutredningen domstolsförfarandet böter. Rangordningen skulle dels avse den betydelse man för egen del tillmäter faktorerna, dels vad man anser om hur "folk i allmänhet" bedömer dessa faktorer. I tabell 5.10 återges intervjusvaren. Enligt den första frågan är "upptäckt av myndigheterna" den viktigaste faktorn både för egen del och vid bedömningen av andra människor. "Bekantas åsikter" tycks spela liten roll. Anmärkningsvärt är att endast 21,7 procent tror att "folk i allmänhet" sätter samvetsförebråelser i första rummet medan 41,5 procent anger detta som viktigaste skäl för egen del. Den andra frågan visar att den egentliga påföljden (böter), endast placeras först av en tredjedel medan majoriteten lägger större vikt vid pohsutredningen eller domstolsförfarandet. Inför den fortsatta analysen har en ny variabel ("Samvetsorientering") bildats med klasserna 1 De som sätter det egna samvetet före upptäcktsrisken ("samvetsorienterad") 2 de som tillmäter dem samma betydelse 3 de som sätter upptäcksrisken före det egna samvetet. SOU 1970:25

Tabell 5.10 Rangordning av egna och andras skäl att inte skattefuska. Procenttal Andras skäl

Egna skäl

3 Ingen åsikt Summa

100 100 100

71,5 6,6 21,7

21,4 40,3 37,1

6,4 52,2 40,4

0,7 0,9 0,8

100 100 100

100 100 100

20,2 42.0 37.1

35,6 43,2 19,8

43,0 13,6 42,0

1,2 1,2 1,1

100 100 100

3 Ingen åsikt Summa

Upptäckt av myndigheterna Bekantas åsikter Dåligt samvete

55,0 3,2 41,5

35,3 31,5 31,3

8,7 63,7 26,1

1,1 1,5 1,0

Polisutredning Domstolsförfarandet Böter

20.4 45,3 33.5

38,1 40,4 19,7

40,1 12,7 45,5

1,4 1,6 1,4

Tabell 5.11 Samband mellan tio indikatorer för social orientering. Tau-b-koefficienter 2

i

1 LO-medlem* 2 Skolutbildning

-,64s

3 Lämnat deklarationshjälp

-,24s

4 Fått deklarationshjälp

,25s s

,23

-,23s

-,50s

5 i-testet

-,20

s

,14

s

,29s

-,26s

6 a-testet

-,38

s

,27

s

,33

s

-,29s

,41s

7 p-testet

s

s

s

s

.24s

,22s

s

s

.12s

.02

s

.14s

.08s

,09s

s

s

s

-.02

8 Aktivitetsindex 9 Offentligt anställd 10 Samvetsorienterad

-,18

,13

,11

-,10

-,04

s

,10

s

,12

s

-,08

s

s

s

s

-,36

,00

,27 .04

,09 ,02

-,06 -.03

.12

,05

,08

,11

,06

,02

1 LO= 1,TCO/SACO=0.

5.4.5 Inbördes samband I tabell 5.11 redovisas de inbördes sambanden mellan de viktigaste av variablerna som avser social orientering. Förväntningarna om sambandens riktning har angetts genom kursiv stil när koefficienten har det tecken som var väntat. Flertalet samband beskriver redan kända förhållanden eller har redan kommenterats i kapitel 4. Som en komplettering till resultaten i kapitel 4 får vi här ett mått på de LOanslutnas deklarations- och påföljdskunskaper samt anlitande av personell deklarationshjälp. Jämfört med de TCO- eller SACO-anslutna har de betydligt lägre deklarationskunskaper och påföljdskunskaper samt måste oftare anlita personell hjälp. Samtliga dessa samband är signifikanta och tämligen starka. Av de LO-anslutna har 70,0 procent anlitat persoSOU H70:25

nell hjälp vid senaste deklarationstillfället. Bland de TCO/SACO-anslutna är det endast 36,3 procent. 23,6 procent av de LOanslutna har lämnat deklarationshjälp vid senaste deklarationstillfället, mot 48,4 procent av de TCO/SACO-anslutna.

5.5 Bakgrundsvariabler Under beteckningen bakgrundsvariabler har tagits med kön, ålder, civilstånd och bostadsort. Marginalfördelningar för dessa redovisas i tabell 5.12. 5.6 Utbytesvariabler och bakgrundsvariabler I tabell 5.13 redovisas sambanden mellan utbytesvariabler och bakgrundsvariabler i 73

Tabell 5.12 Respondenterna fördelade efter bakgrundsvariabler. Procenttal Procent Kön

män kvinnor

58,3 41,6

Ålder

20-29 30-39 40-49 50-59 60-70

23,7 18,9 21,2 18.6 17,6

Civilstånd

ogift gift tidigare gift

23,5 67,3 9,3

Bostadsort

storstad övriga städer mer än 30 000 inv övriga städer mindre än 30 000 inv annan bostadsort

19,2 20,6 15,5 44,8 100

Summa

Tabell 5.13 Samband mellan utbytesvariabler och bakgrundsvariabler. Tau-b-koefficienter

Egen nettoinkomst

Kön (man) ,40s s

Alder

Civilstånd (gift)

Bostadsort (högre tätort sgrad)

,04

,21s

,11s

s

s

Gemensam nettoinkomst

,08

,05

,46

,14 s

Båda makar har inkomst 1

-.40*

-02

,00

-,07

s

s

s

Standardindex

,20

,20

,30

-,10

Skuldindex

,21 s

,05 s

,26s

-,10

Nuvarande ekonomi förbättrad

,07

s

,10

s

,01

,00

Framtida ekonomi väntas förbättras

,08s

,14s

,03

-,05

1 Sambanden avser enbart gifta.

Tabell 5.14 Samband mellan tillgång till illegala medel och bakgrundsvariabler Kön (man)

Alder

Bostadsort (högre tätort sgrad)

Egen företagare

,16

,76 s

,06s

-,14s

Haft extraarbete

,26s

-,05

,03

-,06

Bekanta falskdeklarerar

,08s

,16s

,02

Arbetskamrater falskdeklarerar

s

s

s

Civilstånd (gift)

,11

,18

-,07

,01 s

,08s

SOU 1970:25

Tabell 5.15 Samband mellan social orientering och bakgrundsvariabler. Tau-b-koefficienter

LO-medlem

Civilstånd (gift)

Bostadsort (högre tätortsgrad)

,05

,06

-.12* ,19*

Kön (man)

Ålder

.13*

Skolutbildning

-,01

-21*

-,03

Lämnat deklarationshjälp

,20*

,01

,20*

,11s

Fått deklarationshjälp

-21*

-.04

-07*

-08*

-.07

,19*

,05*

-.01

,17*

,06*

s

i-testet

,21

a-testet

,20*

p-testet

,12*

,02

,06*

-,03

-,21

-,03

,08*

-10*

Offentligt anställd

-,16*

-10*

,07*

,11*

Sam ve t so rie n terad

-20*

,04*

-,02

Aktivitetsindex

form av tau-b-koefficienter. Den väntade riktningen av sambanden har markerats genom kursivering i de fall sambandens riktning överensstämmer med förväntan, som här icke närmare motiveras. Som synes diskriminerar kön starkt mellan olika positioner på utbytesvariabler. Män har således högre inkomster och har högre levnadsstandard. Män och äldre anser oftare sin ekonomi som bättre än tidigare och ser även ljusare på framtiden.

5.7 Tillgäng till illegala medel och bakgrundsvariabler Tabell 5.14 återger sambanden mellan de fyra indikatorerna för tillgång till illegala medel och bakgrundsvariablerna. Som synes uppger män och yngre oftare att bekanta och arbetskamrater falskdeklarerar. Detta tycks också gälla vid högre tätortsgrad.

5.8 Social orientering variabler

och

bakgrunds-

I tabell 5.15 återges tau-b-koefficienter för sambanden mellan social orientering och bakgrundsvariabler. Samband vars riktning är enligt förväntan är kursiverade. Av speciellt intresse är variablerna som avser deklaraSOU 1970:25

.16*

tionshjälp, kunskaper och samvetsorientering. Män lämnar oftare och får mera sällan deklarationshjälp än kvinnor. Detsamma gäller för dem som är gifta (hjälp åt make/maka), och dem som bor i regioner med högre tätortsgrad. Motsvarande samband går igen när det gäller kunskaper om deklarationsförfarandet och påföljdssystemet. Köns- och åldersrollerna ger kraftigt utslag när det gäller typ av social kontroll. Män uppger oftare än kvinnor, och yngre oftare än äldre, att upptäcktsrisken är ett viktigare skäl än samvetsbetänkligheter för att avstå från skattefusk.

5.9 Utbytesvariabler och tillgång till illegala möjligheter I tabell 5.16 redovisas sambandet mellan utbytesvariablerna och tillgång till illegala medel. Tabellens väsentligaste innehåll är att man vid lågt utbyte p g a goda inkomstförhållanden har bättre tillgång till illegala medel.

5.10 Utbytesvariabler och social orientering Tau-b-koefficienter för samband mellan utbytesvariabler och variabler avseende social orientering återges i tabell 5.17. Som 75

Tabell 5. J6 Samband mellan utbytesvariabler och tillgång till illegala medel. Tau-b-koefficienter •a

CO

E

<s

6 o

1 co c

a

go

i i

c

Företagare 1

1,02

Haft extraarbete

,10s

Är bekant med falskdeklarant Är arbetskamrat med falskdeklarant

E

i 6,09

1i

Ja

s

PS

m

wa

e

C M

J3 kg

1 B o

•o §

g co M

X

«

•o c 2

•o cd

4>

Q

i

C/3

CO

>

>

O C

o M

« cd ."Sä E'2

2.g

-,20

s

,2Ö

- 7 s0 S

-Ops

,02

-,10s

,12

s

,14

s

,02

-,03

,13s

,11s

-,05

,07s

,05s

,(/2

,01

,07s

,08s

-,09

-,04

,01

-,02

,01

S

s

,19

Företagare = 1, löntagare = 0.

2 Sambanden avser enbart gifta.

synes överensstämmer de flesta samband deklarerar. Detsamma gäller för medlemmar med förväntan. Personer med bättre i TCO och SACO jämfört med LO-anslutna. inkomstförhållanden är betydligt bättre an- Även de som lämnat eller ej fått deklarapassade till deklarationssystemet, trots att tionshjälp och de som har bättre kunskaper deklarationsarbetet torde ställa sig svårare om deklarationsförfarandet och påföljdsför dem. De har avgjort bättre deklarations- systemet anser sig oftare ha haft kontakt kunskaper och påföljdskunskaper, samt be- med personer som falskdeklarerar. höver mindre ofta anlita deklarationshjälp. De kan oftare ge sådan hjälp, samt är även oftare föreningsaktiva. De som har höga 5.12 Sammanfattning inkomster uppger oftare att upptäcktsrisken avhåller dem mer från skattebrott än det I kapitel 5 har under beteckningen deteregna samvetet. minanter presenterats en rad variabler som ingår i analysmodellen som förklaring till respondenternas aspirationer, deras bedöm5.11 Tillgång till illegala medel och social ning av legala och illegala möjligheter och som genom dessa förmedlande variabler påverkar orientering skattemoralen. Fyra grupper av determinanI tabell 5.18 redovisas sambanden mellan ter har presenterats. Intervjufrågor och social orientering och indikatorer för tillgång marginalfördelningar har redovisats. De intill illegala medel. Beträffande dessa sam- bördes sambanden mellan determinanterna band har vissa antaganden gjorts som även har beräknats och redovisats i form av här redovisas genom kursivering när sam- korrelationskoefficienter. bandet går i väntad riktning. Av speciellt Den första gruppen determinanter har intresse är följande resultat. Personer med kallats utbytesvariabler. Den avser variabler högre skolutbildning anser sig oftare ha som beskriver det stipulerade utbytet samt kommit i kontakt med personer som falsk- individernas beroende av detta utbyte. Tan76

SOU 1970:25

8UII3 JU3I JOS }9A lires

pn^suB i3n;u3jjo

xapuisjajiAiiiiv

o

19*S3J-d

s C+-I <L>

O M ed

laisaj-B

H

laisaj-i

O

C)

<2>

K

»—I

dlBfqsuoijBiBpiap JIBJ

CO

CO

oo

•"1

oo

r

s 1

t/i

CO

f

O

y-1

r

f

O

CO

CA

1—(

dp2fqsuoi;BJBpjap JBUUIBI

O

c^4

o

•c (73

Sinupnqiniosis

K

i

jtuaipaui-oi

ea •a •C»

§ a

SOU 1970:25

o

i

ca x ) H ca (3 K

>S

£i2 77

pBJ3}U3IJOS)3AUreS

<a >

v© 0\

C)

<a

"-H

C)

<V%

^ <Ö

0n

C>

<a c»

N

H) *

PIIBSUB jSnjuajjo

xapinsj9jiAij3[v o 3

oj

<2>

H J3JS3J-B

J8JSaj-t

d[Bfi{suoijBiB|3iap J;Bj o O

dlBfl{SUOi;BJBp|dp JBUUIB/I

o

-a

Surupnq;nio3is

2 §

jiuaipaui-OT

6 T3

O

II u

00 00

i

M ca

S3

c Q :0 O _H"

T5

S

•ää

cd ti

fl

E H

C ca M

"to fi •2 5 •diS *" I

CQ

<T3

CO

w 78

O II

II ii ca hit

<o & O O H

ca

u

O

fc -1

SOU 1970:25

ken har varit att med utbytesvariablerna bl a söka fånga upp variationer i det faktiska skattetrycket på olika grupper samt skillnader i transfereringar och andra förmåner som ges av stat och kommun. Den andra gruppen variabler är avsedd att beskriva tillgången till illegala medel för skatteflykt. I den tredje gruppen sammanfattas en rad variabler under beteckningen social orientering. Avsikten är att belysa variationer i individernas förankring i grupper som ideologiskt och kunskapsmässigt väntas ge stöd för det nuvarande skattesystemet. Här har bl a facklig anslutning, skolutbildning, deklarationsvanor, kunskaper kring deklarationsförfarandet samt upplevelsen av den sociala kontrollen tagits med. Den fjärde gruppen determinanter utgörs av några gängse bakgrundsvariabler, nämligen respondenternas kön, ålder, civilstånd och bostadsort.

SOU 1970:25

6 Aspirationer

6.1 Inledning Med aspirationer har avsetts individernas faktiska anspråk på utbytet som ingår i rollen som skattebetalare. Medan determinanterna syftar till att beskriva bl a skillnader vad gäller tillgången till legala och illegala medel, samt individernas allmänna sociala orientering, utgör aspirationerna resultatet av en anpassningsprocess på det psykologiska planet till detta utbyte. Aspirationerna kan ses som bedömningar av det utbyte som kan erhållas med legala medel. De beskriver därmed opinionen kring de skattepolitiska ställningstaganden den nuvarande regeringen står för. Denna opinion redovisas i detta kapitel efter vissa av de i föregående kapitel beskrivna determinanterna.

6.2 Medborgaren som konsument För en analys av anpassningen till skattesystemet är medborgarnas syn på statens uppgifter och kompetensområden av intresse. Traditionellt brukar man i detta sammanhang tala om en socialistisk i motsats till en liberal grundsyn. Statens uppgifter har undan för undan utvidgats, vilket också i huvudsak har accepterats av medborgarna. Man ställer numera större anspråk på service från det allmänna, och samhällets växande 80

komplexitet har framtvingat en expansion av det allmännas kompetensområden. Man kan tala om ett alltmera utpräglat konsumentproducentförhållande melllan medborgarna och det allmänna. Medborgarnas konsumentintressen har blivit mera differentierade, vilket innebär nya intressegrupper som utvecklar speciella anspassningsmönster till nuvarande mål och medel för statens arbete, eller arbetar för nya mål och medel. I samspelet mellan konsumenterna-medborgarna och producenten-staten utgörs "varan" av de förmåner som ges av staten och priset av de medborgerliga skyldigheterna, däribland även skatteplikten. Lagar och förordningar reglerar samspelet mellan medborgarna och staten, och påföljder skall upprätthålla dessa relationer. Skattesystemet är avsett att reglera det allmännas behov av resurser för dess angagemang på olika områden. Det innehåller normer för stat och medborgare rörande rättigheter resp skyldigheter. För statens del finns administrativa och tekniska bestämmelser för hur insamlingen av skattemedel skall gå till, samt för medborgarnas del normer angående vad som skall beskattas och deklareras, hur inbetalningen av skattemedel skall ske osv. Skattesystemet kompletteras vidare av ett påföljdssystem för de fall då normerna icke följs. Skattestrafflagstiftningen definierar således straffsatserna vid olika former av skattebrottslighet. SOU 1970:25

6.3 Utbytesteorin

sociala förmåner och andra målvärden varierar med utbytesvariablerna och delar således Undersökningen omfattar två grupper av in befolkningen i olika strata. Den selektiva behov som staten skall tillgodose, nämligen tilldelningen av nyttigheter är en målsättning målvärden och belastningsvärden. Med mål- som är gemensam för samtliga partier. De värden avses här nyttigheter som eftersträ- skiljer sig emellertid åt när det gäller frågan vas, dvs service från det allmänna såsom hur långt differentieringen skall gå, samt sociala bidrag, kommunikationer, skydd mot efter vilka kriterier detta skall ske. inre och yttre hot osv. Belastningsvärdena Kostnaderna representeras av belastningsavser fördelningen av skattetrycket mellan värdena, alltså skatter och andra pålagor. medborgarna. Det gäller både den direkta Även andra kostnader kan räknas hit såsom och den indirekta beskattningen, t ex stor- inskränkningar i interpersonella relationer i leken och progressiviteten i inkomst- och form av lagar och förordningar, värnplikt osv förmögenhetsbeskattningen, beskattningen som staten stipulerar. Här bortses dock från efter civilstånd och bostadsort (kommunal sådana kostnader. Även fördelningen av utdebitering) samt varubeskattning i form av kostnaderna är selektiv och stratifieras efter punktskatter och omsättningsskatt. olika kriterier. Somliga får betala högre Anpassningen till det aktuella skattesyste- skatter än andra, både absolut och relativt met kan uppfattas som bl a beroende av sett med hänsyn till inkomsten. Individens huruvida dels målvärden, dels belastnings- utbyte i form av vinst eller förlust är värden är tillgodosedda. Som en lämplig beroende av relationen mellan belöning och förklaring erbjuder sig den teoribildning om kostnad. Överväger kostnaderna har resultasocialt byte som finns hos bl a Hörnans tet givit en förlust, och om belöningen (1961). Hörnans betraktar all social interak- överväger uppstår vinst. tion som socialt byte, där deltagarna har belöning och kostnader för samspelet, vilket beroende på relationen mellan dessa går med 6.4 Deprivation och rättvisa vinst eller förlust. Hörnans anknyter till ekonomisk teori: belöning och kostnader Enligt resonemanget i kapitel 1 styrs beteenutvidgas till att omfatta allt som deltagarna det bl a av de aktuella behoven, eller det kan värdera som belöning eller bestraffning, utbyte individerna eftersträvar. Individerna även av social karaktär såsom råd, beröm, väntar sig viss belöning, kostnader och gillande etc. Det aktuella bytesförhållandet, utbyte då de handlar på det ena eller som kan innebära vinst eller förlust, är av andra sättet. Av speciellt intresse är det betydelse för deltagarnas framtida beteende, fall då utdelningen blivit lägre än en standard för vilket Hörnans uppställer ett antal postu- som individerna för tillfället uppfattar som rättvis, och gör anspråk på att uppnå. lat. Deltagarna i samspelet, ego och alter, är Hörnans talar i detta fall om relativ deprivaindividerna i skattebetalarrollen (ego) och tion. Enligt Hörnans är aspirationsnivån regeringen (alter). Oppositionspartier resp beroende av bedömningen av det egna andra medborgare kan uppfattas som tredje utbytet relativt till vad andra personer får ut person, som står för den normativa ramen av samspelet. Man jämför således sin egen för bytesförhållandet. Om man betraktar situation med andra gruppers. Utfallet av saken ur medborgarens synvinkel representeras belöningen av de målvärden som rege- jämförelsen är givetvis beroende av vilken ringen företräder och tillgodoser genom sin grupp man vill jämföra sig med. Valet av finanspolitik. Dessa värden kommer medbor- referensgrupp sker enligt Davis (1959) garna Till del i olika stor utsträckning. Både slumpmässigt. Alternativa och mera plausibla det faktiska behovet och tilldelningen av betraktelsesätt är att detta val avser mera SOU 1970:25

närstående grupper, att det styrs av den inkomstbeskattningen och speciellt marginalallmänna debatten om olika gruppers situa- skatteproblematiken, i den mån man önskar tion, eller att individerna medvetet väljer korrigera orättvisa lönedifferenser med referensgrupper i enlighet med sina aktuella skatteinstrumentet. Anser man de lönediffebehov för att jämförelsen skall utfalla på ett rentierande faktorerna — t ex utbildning, visst sätt. Hörnans antar vidare att individer- arbetsbörda, senioritet, bristen på arbetsna inte primärt eftersträvar identiskt samma kraft, bransch osv, medför orättvisa löneutdelning utan tar hänsyn till de investe- differenser är man antagligen även mera ringar individerna har gjort (investments), benägen att kräva en utjämning genom vilka anses motivera att de erhåller större skattepolitiken. Det utbyte som är stipulerat är resultatet av den ståndpunkt den sittande eller mindra utbyte: A man in an exchange with another will regeringen har tagit. Denna ståndpunkt kan expect that the rewards of each man be ses som en kompromiss mellan värderingarna proportional to his costs — the greater the hos dess väljarunderlag. Oenighet med denna rewards, the greater the costs — and that ståndpunkt bör därför inte bara förekomma the net rewards or profits of each man be hos dem som har sina sympatier på annat proportional to his investments — the håll utan även inom de egna leden. greater the investments the greater the Alternativa tolkningar av egen och andras profit. utbyt° kan ses som en annan orsak till att Derma tankegång kan ge en förklaring till individerna kan uppfatta skattepolitiken som individernas aspirationer beträffande skatte- orättvis. Man bör kunna räkna med att politiken. Den subjektiva uppfattningen av individerna bedömer varandras utbyte olika, rättvisa i det stipulerade utbytet antas vara i synnerhet då det sociala avståndet är stort, beroende av åsikterna om egna och andras t ex då individerna skiljer sig starkt vad gäller investeringar — som individerna anser moti- yrke, inkomster, levnadsvanor etc. Det är verar högre eller lägre utbyte än referens- rimligt att anta att man överskattar andras gruppens. Det rör sig då ofta om värderingar utbyte och underskattar sitt eget, vilket som är mer eller mindre ideologiskt betinga- innebär en accentuering av egna gruppintresde. Till dessa investeringar räknas i första sen. Höginkomsttagaren kan tänkas överskathand egna resurser att tillgodose olika mål- ta storleken av vissa sociala förmåner, som och belastningsvärden, t ex lönenivå och andra grupper får del av i större utsträckförmögenhet. Att fördela samhällets resurser ning, medan låglönaren underskattar margiefter medborgarnas behov och skattetrycket nalskatterna osv. Hörnans har påpekat att beefter skatteförmåga är i själva verket en rätt löning som givits i tidigare situationer så allmänt accepterad grundprincip för småningom upplevs som en rättighet. Detta skattepolitiken. Meningarna går dock isär bör även gälla för kostnader. De kommer beträffande hur stor vikt man bör lägga vid med tiden att uppfattas som rättvis skyldigde egna resurserna. het. Det finns därför skäl att räkna med att I samband med jämlikhetsdebatten har medborgarnas inställning till mål- och belastandra faktorer aktualiserats. Ett utmärkande ningsvärden reflekterar den aktuella finansdrag i denna debatt är att jämförelserna och skattepolitik som regeringen har fört mellan olika människors livssituation spän- under tidigare år. ner över alla samhällsgrupperingar. Det gäller Hörnans' femte postulat gäller individeri synnerhet debatten om lönerna. Som nas reaktion till orättvisa i utbytet: referensgrupper kan numera antagligen allt flera grupper i samhället fungera. InställThe more to a man's disadvantage the ningen till de faktorer (dvs investeringar) rule of distributive justice fails in realizasom f n verkar lönedifferentierade bör även tion, the more likely he is to display the vara av betydelse för sättet att se på emotional behavior we call anger. 82

SOU 1970:25

Tablå 6.1. Jämförelsegruppen har

lägre utbyte

samma utbyte

lägre inkomst

Dissonant till egen fördel

Dissonant till egen fördel

högre utbyte 1 Konsonant 2 Dissonant till egen nackdel 3 Dissonant till egen fördel

samma inkomst

högre inkomst

A

B

C

Dissonant till egen fördel

Konsonant

Dissonant till egen nackdel

D

E

F

1 Konsonant

Dissonant till egen nackdel

Dissonant till egen nackdel

H

I

2 Dissonant till egen nackdel 3 Dissonant till egen fördel G

På motsvarande sätt kan man tala om skuldkänslor då jämförelsen utfaller till egen fördel. Dessa förhållanden har diskuterats bl a av Patchen (1966) vars framställning illustreras här med inkomst som skäl för varierande utbyte (se tablå 6.1). Vid jämförelse med andras inkomst kan den egna inkomsten vara densamma, högre eller lägre. Om inkomsten är densamma förutsätter rättviseprincipen att utbytet skall vara lika stort för att jämförelsen skall utfalla konsonant (cell E). Är jämförelsegruppens utbyte däremot högre reagerar vi med missnöje då jämförelsen utfaller dissonant till egen nackdel (cell F), och är det lägre är situationen åter dissonant men nu till egen fördel (cell D). Vi reagerar i detta fall med skuldkänslor. När jämförelsegruppens inkomst är lägre än den egna väntar vi oss att även utbytet för gruppen skall vara motsvarande större, i vilket fall situationen är konsonant (cell C fall 1). Utbytet skall nämligen enligt rättviseprincipen vara på något sätt proportionellt mot inkomsten, varför man i cell C även kan finna dissonans då detta villkor ej uppfyllts. På motsvarande sätt kan man beskriva övriga celler. SOU 1970:25

Tablå 6.1 beskriver tre slags utfall av jämförelser. Av dessa är vi i första hand intresserade av dem som utfaller dissonant till egen nackdel. Dessa fall av relativ deprivation utgör ett tryck mot avvikande anpassningsformer, vare sig detta^innebär ett legalt beteende såsom val av ett oppositionsparti, eller illegalt beteende såsom skattebrott. Mot begreppet relativ deprivation kan ställas individernas absoluta deprivation, dvs deras faktiska status i ekonomiskt och socialt häsneende efter effekten av regeringens finans- och skattepolitik. De kan exempelvis efter tillförande av sociala förmåner och avdrag av skatter ha objektivt sett sämre egna resurser (konsumtionsförmåga) än andra, och utsätts då i större utsträckning för absolut deprivation än dessa. Absolut deprivation behöver däremot inte medföra upplevelsen av relativ deprivation — upplevelsen att det egna utbytet är orättvist — det beror på hur individerna för närvarande ser på referensgruppers investeringar. Skillnader i absolut deprivation kan mätas, t ex såsom olika positioner på utbytesvariablerna, dvs genom att ta hänsyn till effekten av finans83

och skattepolitik på individernas livssituation, och om man därtill tar hänsyn till inkomsten och förmögenheten. Ett mått på relativ deprivation kan erhållas genom att fråga individerna om deras attityder till målvärden, belastningsvärden och det egna utbytet. Dessa attityder utgör de variabler som sammanfattats under beteckningen aspirationer. Relativ deprivation väntas således förekomma oftare i situationer 1 då absolut deprivation föreligger 2 då aktuella rättvisekrav beträffande skillnader i utbytet ej tillmötesgås 3 då oenighet föreligger mellan individerna beträffande det faktiska utbytet. Med hjälp av determinanterna skall vi söka avgränsa grupper som skiljer sig vad gäller aspirationsnivån p g a dessa huvudorsaker. Den allmänna tankegången är att individerna strävar efter att maximera sitt eget utbyte. Den vikt man vill tillmäta olika faktorer som skäl för varierande utbyte (investeringar), samt sättet att tolka referensgruppens värde på dessa faktorer präglas av denna strävan att maximera det egna utbytet. Individerna väntas därför tendera att undvika jämförelser som utfaller dissonant till egen fördel, utan företrädesvis konsonant eller dissonant till egen nackdel. Upplevelsen av relativ deprivation uppfattas således som funktionell för individernas målsättning att maximera det egna utbytet. Detta innebär att aspirationerna grundas på värderingar om rättvisekriterier som innebär en favorisering av den egna situationen. Enligt framställningen i kapitel 1 har aspirationerna även antagits samvariera med möjligheter. Sambanden uppfattas här som funktionella. Aspirationerna väntas således anpassas till de möjligheter till utbyte som alternativa handlingssätt tycks ge. Sambanden mellan de förmedlande variablerna kommer emellertid att redovisas närmare först i kap 9. 84

6.5 Indikatorer

6.5.1 Inledning Individernas aspirationer har i det föregående diskuterats med utgångspunkt från ett utbytesteoretiskt resonemang. Det har därför varit angeläget att använda indikatorer som beskriver upplevelsen av dels den belöning de erhåller, dvs målvärden, dels kostnaderna, dvs belastningsvärden, samt slutligen det utbyte dessa leder till. Till målvärden räknas i första hand de sociala förmånerna, men även andra samhälleliga insatser i samband med kommunikationer, fritid osv. Belastningsvärden utgörs av de uppoffringar medborgarna gör i gengäld. Undersökningens intresse gäller i första hand de belastningsvärden som rör den aktuella skattepolitiken. Även när det gäller målvärden har tonvikten lagts vid de mera ekonomiska aspekterna. Gränsdragningen mellan mål- och belastningsvärden är flytande. Vissa intervjufrågor kan eventuellt uppfattas som indikator på både mål- och belastningsvärden. Indikatorer för uppfattningen av eget utbyte knyter samman målvärden och belastningsvärden. Enligt Hörnans' resonemang antas individerna göra en sammanvägning av belöning och kostnad. Inställningen till det egna utbytet har setts som en effekt av relationen mellan dessa. Ytterligare ett mått på individernas aspirationer utgörs av partipreferenserna, som emellertid kommer att redovisas i kapitel 9 som beteendevariabel. Intervjufrågorna är genomgående enkla och sammanfattande mått. En mera detaljerad frågeteknik för att ge en mera fullständig bild av individernas aspirationer hade varit önskvärd, men kunde ej rymmas i intervjuformuläret. Intresset har i första hand riktats till belastningsvärdena, dvs inställningen till den aktuella skattepolitiken, som bedömts som mest väsentlig i sammanhanget. Indikatorerna för aspirationer (och i kommande kapitel möjligheter och preferenser) numreras i den följd de presenteras för att underlätta hänvisningar till dem. SOU 1970:25

Tabell 6.1 Attityder till målvärden. Procenttal Stämmer Påstående

absolut

i stort sett

knappast

absolut inte

Ingen åsikt

Summa

30,2

25,8

29,3

9,9

4,7

25,9

25,6

30,4

11,7

6,5

samma nytta

mindre nytta

Ingen åsikt

Summa

56,1

36,3

2,4

100 Rätt stor andel av våra skatter går till meningslösa ändamål 2 Regeringen har genomfört en mängd onödiga reformer

Har fått Svar på frågan

större nytta

"Skatterna går ju till så 5,2 många olika ändamål som försvaret, vägbyggen, barnbidrag, utbildning och mycket annat, och somliga människor får en större nytta av detta. Tycker Ni att Ni själv har fått större eller mindre nytta av sådana förmåner än folk i allmänhet?" Svar på frågan "Vad anser Ni om utgifterna för . . . " 4 . . . försvaret 5 . . . socialvården 6 . . . u-landshjälpen 7 . . . skolväsendet 8 . . . lokaliseringsstöd till Norrland 9 . . . hälso- och sjukvård 10 . . . folkpensioner

för höga lagom

Ingen åsikt

Summa

53,8 40,8 27,7 24,4 6,3

36,5 41,2 45,0 62,0 38,0

6,6 15,3 24,0 10,9 49,4

3,1 2,6 3,3 2,7 6,3

100 100 100 100 100

5,8 3,7

53,8 46,9

37,7 45,6

2,6 3,8

100 100

6.5.2 Målvärden Vid intervjutillfället presenterades två påståenden och åtta intervjufrågor rörande attityder till regeringens sätt att tillgodose olika målvärden. De redovisas tillsammans med sina marginalfördelningar i tabell 6.1. De båda inledande påståendena och den därefter följande frågan avser som synes ett mera sammanfattande omdöme, medan de återstående sju frågorna tar upp speciella poster i de offentliga utgifterna. Påståendena 1 och 2 ger en negativ opinion som är något över 50 procent. Endast 36,3 procent anser signa fått mindre nytta av de förmåner det allmänna ger än "folk i allmänhet" (3). Frågorna 4—10 visar starkt differentierade attityder till de olika målvärdena. 53,8 procent vill spara in på försvarskostnaderna men endast 6,6 procent vill öka dem. Därnäst följer SOU 1970:25

för låga

"socialv.irdsutgiftc m a " s urvalet tycker är för höga. Mot detta kan ställas "folkpensionsutgifterna" som 45,6 procent vill höja men endast 3,7 procent anser för höga. Den största opinionen för en ökning av utgifterna faller på "lokaliseringsstöd till Norrland" (49,4) procent. Anhängarna för ökat u-landsstöd är dock något färre än de som är emot ökat stöd (24,0 mot 27,7 procent). Det är tveksamt om man bör tolka intervjusvaren på frågorna 4—10 som ett uttryck för behov av de resp målvärden som avses. Som frågorna formulerats kan inställningen till statens sätt att finansiera dem påverka svaren. Man kan t ex anse att resp målvärden visserligen är önskvärda i och för sig, men att kostnaderna är högre än de borde behöva vara. 85

Tabell 6.2 Attityder till belastningsvärden. Procenttal Stämmer Påstående

absolut

i stort sett

knappast

absolut inte

Ingen åsikt

Summa

11 Skattehöjningarna under de senare åren har gjort att det blir allt svårare att få inkomsten att räcka till

55,2

25,8

13,4

3,9

1,8

12 Skatterna måste minskas till varje pris

28,0

34,7

25,5

8,0

3,9

13 Vårt skattesystem ger en rättvis fördelning av skattebördan

8,0

25,5

34,7

28,0

3,9

14 Vårt nuvarande skattesystem är det bästa sättet att ge staten de pengar den behöver

25,0

34,1

16,8

16,5

7,6

15 Om skatterna ytterligare behöver höjas bör man helst höja varuskatten

16,9

15,4

23,3

39,2

5,2

16 Den direkta skatten kan absolut inte höjas ytterligare

61,7

17,7

10,8

7,4

2,3

17 Alla borde betala lika stor procent i skatt oavsett vilken inkomst de har

10,1

6,4

19,2

61,8

2,5

18 Personer med samma inkomst bör betala lika mycket skatt oavsett vilka avdrag de skulle kunna göra

18,0

13,7

32,3

31,0

5,0

19 Extraarbete som man åtar sig på sin fritid borde man slippa betala skatt för

37,7

13,4

19,8

27,6

1,5

20 Marginalskatterna är alldeles för höga

43,9

26,3

13,2

6,2

10,4

100 Svar på frågan "Vad anser Ni om . . . '

För höga

21 . . . marginalskatterna 69,7 22 . . . skatterna för personer med 30,5 höga inkomster 23 . . . skatterna för personer med 76,7 låga inkomster 24 . . . skatterna för barnfamiljer 46,0 jämfört med familjer utan barn 25 . . . skatterna för gifta jämfört 57,1 med ogifta 26 27 28 29 30

.bilskatten . skatten på tobak . skatten på alkoholvaror . skatterna på egna hem . skatten på förmögenheter

62,6 49,7 41,9 39,2 25,7

Lagom

För låga

Ingen åsikt

Summa

23,6 41,2

2,5 26,3

4,3 2,0

100 100

20,4

0,9

2,1

46,8

4,1

3,1

37,3

3,2

2,3

31,2 35,1 33,9 52,0 53,1

3,0 12,7 21,9 1,8 17,1

3,0 2,5 2,2 7,0 4,1

100 100 100 100 100

6.5.3 Belastningsvärden

ningar i tabell 6.2. Påståendena 11 och 12 gäller en mera allmän sammanfattande syn Inställningen till regeringens sätt att tillgodo- på det egna skattetrycket. Den negativa attise aktuella belastningsvärden mättes med tio tyden är här, som man kunde vänta sig, i påståenden och tio intervjufrågor. De redo- majoritet. Återstoden av indikatorerna handvisas tillsammans med sina marginalfördel- lar om fördelningsproblematiken. Påstående 86

SOU 1970:25

Tabell 6.3 Attityd till stipulerat utbyte. Procenttal Stämmer Påstående

absolut

i stort sett

knappast

absolut inte

Ingen åsikt

Summa

31 Med hänsyn till de förmåner staten ger medborgarna är skatterna inte för höga

11,9

31,2

31,4

22,7

2,7

100 Ja, absolut

Ja, i stort sett

Nej, knappast

Nej, absolut inte

Ingen åsikt

Summa

17,4

36,1

24,6

18,3

3,6

100 Svar på frågan

32 "Tycker Ni att den skatt Ni själva betalar är rimlig med hänsyn till den nytta Ni har av samhället?"

13 ger en ganska negativ bild: endast 33,5 procent tycks anse att skattebördorna är mer eller mindre rättvist fördelade. Den negativa attityden kan naturligtvis härledas till olika orsaker i olika gruppers bedömning: för hög eller för låg marginalskatt, stora möjligheter till skattefusk osv. Enligt påstående 14 är man mera positiv till skattesystemet. 59,1 procent är positiva och endast 33,3 procent kan tänka sig ett alternativt skattesystem. Påståendena 15 och 16 berör en aktuell och grundläggande problematik: direkt eller indirekt beskattning. Opinionen mot ökad varuskatt är i majoritet (62,5 procent enligt påstående 15), men 79,4 procent kan inte heller tänka sig en ökning av den "direkta" skatten. Påståendena 17-19 leder in på den grundläggande principen för skattedebitering, nämligen fördelning av skattebördan efter skatteförmåga, medan 20-23 gäller den egentliga marginalskatteproblematiken. Tanken att slopa den progressiva beskattningen får enligt 17 endast stöd av 16,5 procent. En definitiv källskatt genom att ta bort avdragsrätten stöds endast av 31,7 procent (18). Däremot får skattefrihet för extraknäck stöd av en majoritet, 51,4 procent enligt (19). Att marginalskatterna är för höga anser 70,2 procent (20). Detta procenttal står sig även då man använder en något annorlunda frågeteknik - 69,7 procent enligt (21). Barnfamiljerna "beskattas" för högt SOU 1970:25

enligt 46,0 procent men för lågt enligt 4,1 procent (24). Det är en tendens som är ännu mera markerad enligt den tämligen opreciserade frågan beträffande beskattningen av gifta: 57,1 procent anser de beskattas för högt och 3,2 procent för lågt jämfört med ogifta. Speciella punktskatter behandlas i 26-30. 62,6 procent anser att bilskatten är för hög, 49,7 procent att tobaksskatten är för hög, 41,9 procent att skatten på alkoholvaror är för hög, 39,2 procent att skatten på egna hem är för hög och slutligen 25,7 procent att skatten på förmögenheter är för hög. De som vill höja skatten på dessa punkter är genomgående betydligt färre. Lägst ligger "skatterna på egna hem" som vid undersökningstillfället endast 1,8 procent ville höja, och högst ligger "skatten på alkoholvaror" som 21,9 procent tyckte var för låg.

6.5.4 Eget utbyte Respondenternas attityder till det egna utbytet som ges av de aktuella förmåner som erbjuds dem och priset för dessa i form av skatter har mätts enligt två indikatorer, som redovisas i tabell 6.3. (31) är ett påstående som sätter målvärden i relation till belastningsvärden. Endast 43,1 procent är enligt detta påstående nöjda. Den direkta frågan (32) visar en mera positiv inställning. 53,5 procent anser att skatten är "rimlig med hänsyn till den nytta man har av samhället". 87

Detta resultat är intressant mot bakgrunden av intervjusvaren rörande belastningsvärden. Betydligt flera klagar över skattetrycket än över ett otillfredsställande utbyte. När man sätter skattetrycket i relation till målvärdena modereras tydligen de negativa attityderna.

mellan individerna. Den ståndpunkt som den nuvarande finans- och skattepolitiken innebär är en kompromiss mellan dessa ytterligheter. Missnöje med denna kompromiss kan därför finnas i samtliga inkomstgrupper. Således kan grupper med bättre inkomstförhållanden oftare väntas kräva mindre skillnader i utbytet, medan lägre inkomsttagare oftare kräver större differentiering. Båda grup6.6 Aspirationer och de terminan ter per väntas nämligen eftersträva att förbättra den egna situationen och upprätthåller här6.6.1 Inledning för adekvata attityder. Skillnaderna i utbytet I det följande redovisas de viktigaste sju indi- har emellertid undan för undan ändrats till katorerna för aspirationer efter 25 deter- lägre inkomstgruppers fördel, och det alterminanter. Redovisningen omfattar sam- nativa utbyte oppositionen erbjuder uppfatbandsberäkningar (tau-b) samt signifikans- tas som en förändring till lägre inkomstgruptest för dessa koefficienter. Dessutom åter- pers nackdel. Detta talar för att grupper med ges vissa frekvenstabeller. Redovisningen av- goda inkomster generellt sett något oftare är slutas med regressionsanalyser för några av negativa till det stipulerade utbytet. indikatorerna, med determinanter som obeFamiljer där endast en av makarna förroende variabler. värvsarbetar har en avgjort lägre levnadsstandard, allt övrigt konstanthållet. I den mån de jämför sin situation med familjer där båda makar arbetar, samt om lämpligt arbete ej 6.6.2 Samband med utbytesvariabler erbjuds eller barnpassning inte kan ordnas, 6.6.2.1 Hypoteser. Hypoteserna bygger på ökar risken för negativ inställning till nuvaatt olika positioner på utbytesvariablerna rande situation. i varierande utsträckning leder till uppHög levnadsstandard och låg skuldsättlevelsen av relativ deprivation. Beträffan- ning medför att individen icke är lika starkt de variabelgruppen inkomstförhållanden gäl- beroende av det aktuella utbytet, eftersom ler att de som har högre inkomster har de egna marginella resurserna att tillgodose ett högre skattetryck och även mindre nyt- materiella intressen är bättre. Att förfoga ta av de målvärden som staten tillgodo- över kapitalvaror och förmögenhet och att ser. De får därför ett lägre utbyte. Trots vara fri från skuldsättning väntas därför meddetta lägre utbyte av skattebetalarrollen har föra mindre risk för missnöje med det egna de objektivt sett bättre egna resurser att till- utbytet. godose de materiella behoven. Här finns såleAspirationerna antas i regel ligga något des både skäl för och emot förekomsten av över det nuvarande utbytet (jfr Merton, missnöje med den egna situationen. Vilken 1957). I en situation då man dessutom uppattityd som överväger är beroende av inställ- levt en ständigt ökad levnadsstandard komningen till den nuvarande principen att för- mer man att uppleva en sådan utveckling dela skattetrycket efter bärkraften, de trans- som en rättighet, vilket redan påpekats i avfereringar och andra förmåner staten ger, snitt 6.4. En förändring till det sämre komoch med hänsyn till "investeringar". Åsikter- mer att uppfattas som orättvis. När en sådan na kan variera mellan ståndpunkten att utby- positiv trend bryts eller individen uppfattar tet skall vara detsamma oavsett inkomstför- situationen på det sättet kommer han att hållanden och kravet att skatteinstrumentet uppleva relativ deprivation. Reaktionen är används för att åstadkomma full ekonomisk missnöje med målvärden, belastningsvärden jämlikhet ("identisk konsumtionskraft") och eget utbyte. 88

SOU 1970:25

Tabell 6.4 Samband mellan negativa aspirationer (missnöje med målvärden, belastningsvärden och utbyte) och utbytesvariabler. Tau-b-koefficienter B

i

g G CA

g*

t*

14 ii

E o

Indikatorer

§ o B

§X

8g

o c o .S B o

Vi

C

> E o c o

t* E o

i

c n 9

c 6 E 5 O

IS

(2)

(3)

(4)

(5)

(6)

(7)

-01

,05

,00

,09s

,70s

m (i)

X

v •a c •3

ia C

s CM

2-S

"O

c a >sJ3

O)

M

.2 * *> E

1 Rätt stor andel av våra skatter går till meningslösa ändamål

-,03

-,03

2 Regeringen har genomfört en mängd onödiga reformer

-,09

-,06

,00

,03 -fil

,09s

,0<SS

3 Tycker Ni att Ni själv har fått större eller mindre nytta av sådana förmåner (som staten ger) än folk i allmänhet?

,01

-,01

-07

,07 - . 0 4

,07s

,02

13 Vårt skattesystem ger en rättvis fördelning av skattebördan 20 Marginalskatterna är alldeles för höga

,04

,06s

,04

,05

,04

,09s

,08s

,08s

,08s

-,02

,03

,01

,05s

,06s

31 Med hänsyn till de förmåner staten ger medborgarna är skatterna inte för höga 32 Tycker Ni att den skatt Ni själv betalar är rimlig med hänsyn till der nytta nNi har av samhället?

,01

-,01

,02

-00

,03

,09s

,06s

,08s

,03

,06

,04

,04

,14s

,08s

6.6.2.2 Resultat. I tabell 6.4 redovisas taub-koefficienter för sambanden mellan sju indikatorer för aspirationer och tio utbytesvariabler. Kursivering av samband anger överensstämmelse med hypoteserna. Av de 49 sambanden i tabellen går 31 i väntad riktning och 17 är dessutom signifikanta. Sambanden är dock genomgående tämligen små, vilket visar att skillnaderna mellan grupperna är rätt små. Flertalet av de samband som går mot förväntan kan förklaras av påverkan från en tredje variabel, vilket kommer att kontrolleras senare genom multivariat analys. Vid sidan av frågan om kausalsambandet har dessa liksom övriga samband i de fyra reSOU 1970:25

sultatskapitlen 6-9 ett rent deskriptivt intresse. I tabellerna 6.5-6 ges utdrag ur de frekvenstabeller som svarar mot koefficienterna i tabell 6.4. Som synes är endast fyra av sambanden mellan indikatorer för aspirationer och inkomstförhållanden (1-3) signifikanta. Ett av dem gäller påståendet "marginalskatterna är alldeles för höga" (20), som de som har högre egen inkomst oftare instämmer i. Skillnaden mellan dem som har högst 20 000 kr och dem som har över 40 000 kr är 21,5 procentenheter. Men även bland dem i lägsta inkomstklassen klagar två tredjedelar över marginalskatterna. Dessutom är högre in89

1 <s o

•o

o Tf

VO •£T

TO

5-3 tU £

r^

CO

ro VO

o\ VO

GO

i

O

t-i i-.

:c3 C/3

43 t;

f oo C

c.2

CO

C

•3 "1

t-

p

l1

4 E o

i Vi

VO

°C3 00

as"

WI

< _ , CD

5 E

il

OTOC0

•a

C

i

$ 8 •fl ••a ÖO.SP <U •->a —! E 35 » fe a E « o ca E •gfa £ gM ":0 C +-"*2 :cd *.>£ § 1 c o g Z*8 C S »-SJ » • a « •ä åE 2S=« £ g>M.S tH •C :« g | S2 %&•& &*S E >

-C)

52 C

c .c

a»

4> C

M

o 2

V3

"i

lä i

ai

£4

: 0 * Ö rt 4» C

<*H

B 00

Id E t» "2 E fl 2 « c 43 tJ :0 C éd

III * g*" a i C o v- 2?w >• *5 :a» -O b C * « * »

•S J g

<U«0 £ *»

> 2 2*£ o

a s>:s.c s? 3^,C « §

:

•*-» w ^ . cd

*

SE.2.S# i—i CO

CO

I « SOU 1970:25

Tabell 6.6 Procent negativa till målvärden, belastningsvärden och utbyte. Särredovisning efter attityder till nuvarande och framtida ekonomi

Indikator 1 Rätt stor andel av våra skatter går till meningslösa ändamål % som instämmer 2 Regeringen haz genomfört er en mängd onödiga reformer % som instämmer 3 Tycker Ni att Ni själv har fått större eller mindre nytta av sådana förmåner (som staten ger) än folk i allmänhet? % som svarar "mindre nytta' 13 Vårt skattesystem ger en rättvis fördelning av skattebördan % som tar avstånd 20 Marginalskatterna är alldeles för höga % som instämmer 31 Med hänsyn till de förmåner staten ger medborgarna är skatterna inte för höga % som tar avstånd 32 Tycker Ni att den skatt Ni själv betalar är rimlig med hänsyn till den nytta Ni har av samhället? % som svarar "nej" Bastal

Respondentens ekonomi

Respondentens ekonomi väntas

har för- är oförbättrats ändrad

har försämrats

bli förbättrad

bli oför- bli förändrad sämrad

50,7

56,2

64,5

49,1

57,2

61,2

56,0

45,6

52,3

58,5

48,2

49,3

58,7

51,5

34,1

34,1

44,0

35,4

36,6

37,2

36,3

59,5

60,3

71,1

57,8

62,6

70,1

62,6

68,8

70,2

73,9

66,8

70,8

74,3

70,2

49,8

53,5

62,6

52,5

52,5

59,5

54,1

37,5

49,9

56,0

42,1

38,5

53,4

42,9

komsttagare knappast oftare missnöjda med målvärdena (1—3) - trots att de objektivt sett ofta får mindre nytta av dem. Ett annat signifikant samband gäller frågan "Tycker Ni att den skatt Ni betalar är rimlig med hänsyn till den nytta Ni har av samhället" (32), där skillnaden i andelen nej-svar mellan dem som tjänar högst 20 000 kronor och dem som tjänar över 40 000 kronor är 26,8 procentenheter. Resultaten är entydiga då det gäller sambanden mellan indikatorer för aspirationer och respondenternas bedömning av förändringen i den egna ekonomin sedan föregående år (6) och framtidsutsikterna (7). Samtliga 14 samband är positiva enligt förväntan, SOU 1970:25

Samtliga

och med ett undantag signifikanta. Andelen missnöjda är i snitt ca 10-15 procentenheter högre bland dem som uppfattar sin situation som försämrad resp väntar sig att den skall bli det (se tabell 6.6). I tabell 6.7 redovisas speciella aspirationer efter egen inkomst. Tendensen är varierande. Lägre inkomsttagare är oftare negativa till kostnaderna för försvaret, skolväsendet och u-landshjälpen medan högre inkomsttagare oftare är det till kostnaderna för socialvården. Bilskatten, tobaksskatten och skatterna på egna hem är man mest missnöjd med i lägre inkomstlägen. Mest positiv till varuskatten är man inte oväntat bland högre inkomsttagare. Av inkomsttagarna under 91

Tabell 6.7 Negativa aspirationer särredovisade efter inkomst. Procenttal och tau-b-koefficienter Egen inkomst i 1000 kr Vad anser Ni om . . . 4.

utgifterna för försvaret % som svarar "för höga"

5.

utgitterna för socialvården % som svarar "för höga" utgifterna för u-landshjälpen % som svarar "för höga" utgifterna för skolväsendet % som svarar "för höga" utgifterna för lokaliseringsstödet till Norrland % som svarar "för höga" utgifterna för hälso- och sjukvården % som svarar "för höga" utgifterna för folkpensioner % som svarar "för höga" skatterna för barnfamiljer % som svarar "för höga" skatterna för ogifta % som svarar "för höga" bilskatten % som svarar "för hög" skatten på tobak % som svarar "för hög" skatten på alkoholvaror % som svarar "för hög" skatten på egna hem % som svarar "för hög" skatten på förmögenheter % som svarar "för hög"

6. 7. 8.

9.

10.. 24.. 25.. 26.. 27.. 28.. 29.. 30..

-20

20-30

30-40

40-

54,6

59,2

47,8

32,2

53,8

-,06s

37,6

43,4

44,9

50,2

40,8

,08s

29,8

,31,6

20,7

5,9

27,7

-,08s

27,9

17,2

26,4

22,3

24,4

-,07s

6,5

5,1

6,2

11,0

6,3

-,03

,5,0

5,6

6,2

13,7

5,8

,00

4,6

2,8

1,5

3,4

3,7

,00

46,3

44,8

40,1

50,2

46,0

-,02

59,5

55,0

62,8

39,0

57,1

-,07s

66,7

60,7

52,9

46,8

62,6

-,12s

51,0

54,5

41,6

31,4

49,7

-,07s

40,5

45,8

44,9

36,8

41,9

,04

43,1

39,2

26,7

20,8

39,2

-,14s

29,1

20,5

20,7

21,1

25,7

-,08s

Samtliga Tau-b

15 Om skatterna ytterligare behöver höjas bör man helst höja varuskatten % som instämmer 16 Den direkta skatten kan absolut inte höjas ytterligare % som instämmer

25,0

36,3

48,7

63,2

32,3

,16»

80,3

81,2

72,7

80,9

79,5

-,01

Bastal

20 000 kronor är det endast 25,0 procent som instämmer i (15) mot 63,2 procent bland dem som tjänar över 40 000 kronor.

6.6.3 Samband med faktisk tillgång till illegala medel 6.6.3.1 Hypoteser. Aspirationsnivån antas vara beroende av de aktuella möjligheterna till ett bättre bytesförhållande som ges vid 92

användningen av illegala metoder, dvs skattebrott. Indikatorerna för faktiska illegala medel mäter här de rent objektiva möjligheterna att framgångsrikt genomföra skattebrott och därigenom öka det egna utbytet. De antas inte påverka aspirationerna direkt utan indirekt via individernas subjektiva uppfattning om de egna illegala möjligheterna. De egna företagarna har som grupp betraktat bättre illegala möjligheter, eftersom deras deklarationsuppgifter är svårare att kontrolSOU 1970:25

Tabell 6.8 Samband mellan negativa aspirationer (missnöje med målvärden, belastningsvärden och eget utbyte) och faktisk tillgång till illegala medel. Tau-b-koefficienter

Indikator

5 X

jD n :0

%

fa

I i 1

(9)

(10)

(ID

s

(8) 1 Rätt stor andel av våra skatter går till meningslösa ändamål 2 Regeringen har genomfört en mängd onödiga reformer 3 Tycker Ni att Ni själv här fått större eller mindre nytta av sådana förmåner (som staten ger) än folk i allmänhet?

,10

-,04

-,05

-,04

,14s

-,07

-,04

-,05

,09s

-,03

-,05

-,00

13 Vårt skattesystem ger en rättvis fördelning av skattebördan 20 Marginalskatterna är alldeles för höga

,05s

,01

,07s

,00

-,03

-,02

-,01

-,02

31 Med hänsyn till de förmåner staten ger medborgarna är skatterna inte för höga 32 Tycker Ni att den skatt Ni själv betalar är rimlig med hänsyn till den nytta Ni har av samhället?

,06s

-,06

-,05

-,04

,06s

,01

,04

,05s

lera. De har i större utsträckning möjlighet att undgå beskattning, t ex genom varubyten, arbetsbyten och uttag ur rörelsen. De som har extraarbete har också bättre illegala medel till skattebrott. Andelen missnöjda med målvärden, belastningsvärden och eget utbyte väntas därför bli högre i dessa båda grupper. Kontakt med den aktuella typen av brottslighet utgör tillfälle för dels överförande av de kriminella värderingarna dels inlärning av illegala metoder (jfr t ex Sutherland, 1947). Genom kontakten blir individerna uppmärksamma på de möjligheter till SOU 1970:25

bättre utbyte som tillgång till illegala medel kan erbjuda. Detta väntas medföra en högre aspirationsnivå oavsett om individen accepterar och använder de illegala medlen eller ej. Andelen missnöjda med målvärden, belastningsvärden och eget utbyte väntas därför vara högre bland dem som uppger sig ha kommit i kontakt med personer som ägnar sig åt skattebrott. 6.6.3.2 Resultat. I tabell 6.8 redovisas tau-bkoefficienter för sambanden mellan de sju indikatorerna för aspirationer och de fyra för tillgång till illegala medel, och i tabell 6.9 93

Tabell 6.9 Procent negativa till målvärden, belastningsvärden och utbyte. Särredovisning efter faktiska illegala möjligheter Haft extraarbete

Indikator 1 Rätt stor andel av våra skatter går till meningslösa ändamål % som instämmer 2 Regeringen har genomfört en mängd onödiga reformer % som instämmer 3 Tycker Ni att Ni själv har fått större eller mindre nytta av sådana förmåner (som staten ger) än folk i allmänhet? % som svarar "mindre nytta" 13 Vårt skattesystem ger en rättvis fördelning av skattebördan % som tar avstånd 20 Marginalskatterna är alldeles för höga % som instämmer

Skattefusk förekommer hos bekanta

arbetskamrater

Ja

Ja

Egen Lönföretagare tagare

Ja

69,0

53,5

54,6 56,9 50,9 59,7 50,9 58,5

56,1

69,8

48,2

48,4 53,3 50,0 52,6 49,7 51,2

51,5

50,1

35,0

35,9 36,6 34,2 37,0 36,5

35,4

36,3

69,0

52,1

63,2 62,3 68,3 70,0 64,9 63,3

62,6

74,1

70,0

69,9 70,4 72,1 69,8 72,9 71,9

70,2

61,6

53,6

50,4 56,3 51,6 55,8 52,0 55,6

54,1

42,9

Nej

Nej

Nej

31 Med hänsyn till de förmåner staten ger medborgarna är skatterna inte för höga % som tar avstånd 32 Tycker Ni att den skatt Ni själv betalar är rimlig med hänsyn till den nytta Ni har av samhället? % som svarar "nej"

52,5

44,4

44,3 42,0 44,6 41,4 47,8 42,2

Bastal

utdrag ur motsvarande frekvenstabeller. I endast 12 fall av 28 går sambanden i väntad riktning. Förväntningarna visar sig stämma bäst för klassificeringen löntagare/företagare. De egna företagarna visar sig som väntat vara mera missnöjda än övriga. Enligt tabell 6.9 anser 69,0 procent av de egna företagarna att skattebördan fördelas orättvist (13) mot 52,1 procent bland löntagarna. Reformpolitiken är 69,8 procent av företagarna kritiska till, men endast 48,2 procent av löntagarna (2). Även när det gäller det egna utbytet är företagarna som synes oftare missnöjda. 94

653 Samtliga

6.6.4 Samband med social orientering 6.6.4.1 Hypoteser. Värderingarna av kriterier för skillnader i löner, konsumtionskraft samt utbyte av skattebetalarrollen kan förmedlas genom de grupper individen är medlem i. Grupper som av historiska och ideologiska skäl står nära regeringspartiet, vars värderingar på denna punkt är de förhärskande, väntas därför ha en lägre andel missnöjda med målvärden, belastningsvärden och utbyte. Denna variation antas föreligga oavsett individernas faktiska utbyte. De som icke SOU 1970:25

tillhör LO väntas därför oftare vara missnöj- negativa än de TCO- och SACO-anslutna. Detta gäller dock enbart beträffande påståda. endena 1 och 2. Av de LO-anslutna anser Större kontaktyta, erfarenheter och kun57.1 procent att "en stor del avvara skatter skaper om samhällets sätt att fungera, samt går till meningslösa ändamål", medan endast insikt i de målvärden staten tillgodoser och i 38.2 procent av de TCO-anslutna, och 30,3 skattesystemets funktionssätt antas medföra procent av de SACO-anslutna anser detta. De en mera positiv mställning. Högre skolutbildsom saknar anslutning eller ej uppgivit sådan ning, att vara offentligt anställd, vara medär emellertid mest negativa: 64,2 procent inlem i föreningar och att behärska deklarastämmer i detta påstående. Samma trend tionsförfarandet väntas därför mindre ofta föreligger för påståendet "Regeringen har leda till en negativ attityd till målvärden, begenomfört en mängd onödiga reformer" (2), lastningsvärden och eget utbyte. där LO-anslutna är mera negativa än de TCODen typ av social kontroll, som får indiviocn SACO-anslutna. Anmärkningsvärt är den att avstå från skattebrott antas vara av även att det inte föreligger någon större och betydelse för aspirationsnivån. Internalisesignifikant skillnad i inställningen till margiring av normen att avstå från skattebrott innalskatteproblemet. Dessa tendenser kan nebär att man av moraliska skäl enbart är vara effekten av inverkan från någon tredje hänvisad till det legala medlet. Är den sociala variabel, som t ex har att göra med kunskakontrollen däremot enbart beroende på per. En prövning av denna möjlighet kommer makt, t ex p g a en intensiv deklarationskondärför att ske i samband med den multivariatroll och kännbara straff vid skattefusk vänta analysen. tas inga moraliska värderingar hindra prefeAccentueringen av egna ekonomiska inrenser för illegala beteenden. Aspirationsnitressen kan ytterligare belysas av följande vån väntas vara högre i detta fall. resultat. Att skatterna för ogifta är för höga 6.6.4.2 Resultat I tabell 6.10 redovisas tau- jämfört med skatterna för gifta anser 51,0 b-koefficienter för sambanden mellan de sju procent av de gifta mot 69,8 procent av de indikatorerna och tio variabler avseende ogifta. Av bilägarna anser 66,7 procent att social orientering. Kursivering av samband i bilskatten är för hög mot 57,7 procent bland tabellen anger överensstämmelse med hypo- dem som ej har tillgång till bil. Lokaliseringsteserna. Som synes går endast 37 av de 70 stödet till Norrland är för lågt, anser 70,0 sambanden i väntad riktning, och 23 är procent av dem som bor i Norrland men ensignifikanta. De samband som inte har väntat dast 45,0 procent av dem som bor i övriga tecken faller i första hand på belastningsvär- delar av landet. Samtliga dessa skillnader är dena, medan hypoteserna tycks stämma signifikanta. Däremot är inställningen till villabeskattningen oberoende av om man bättre för indikatorer för målvärden. I tabell 6.11 återges utdrag ur vissa frek- själv äger villa eller ej. 40,5 procent av dem venstabeller. Indikatorerna 1 och 2 diskrimi- som äger villa anser skatterna på egna hem nerar som synes starkt mellan olika utbild- för höga, mot 38,6 procent bland dem som ningsgrupper. Av dem med enbart folkskola ej bor i egna hem. Förklaringen till denna anser 62,0 procent att "skatterna går till ringa skillnad kan möjligen vara att eget hem meningslösa ändamål", mot endast 45,0 pro- i form av villa, radhus, fritidshus är något cent av dem som har högre utbildning än som de allra flesta strävar efter. I tabell 6.12 redovisas inställningen till realexamen. De som har högre skolutbildspeciella mål- och belastningsvärden efter ning är dessutom oftare positiva till reformskolutbildning och facklig anslutning. De politiken (2). För övriga indikatorer ger skolsom har lägre skolutbildning är mera negatiutbildningen endast obetydliga skillnader. va till kostnaderna för försvaret, skolväsenDen fackliga anslutningen ger utslag tvärt det och u-landshjälpen. Även bilskatten, emot förväntan: de LO-anslutna är mera SOU 1970:25

pBJ3JUaiIOSJ3AUIBS Zj

to

pn?jsuB jsmuajjo

«o

<=>

C)

r

f

(AT[S3UTU3I0J T XBJjap) g *

r r

xspuisjajiAijJiv £ ,

:e«

> ät -t->

(jajsaj-d) jauiajsXs £> -pftojBd mo iadB3jpun3{ oiueg £ ,

«2>

o

(jajsa}-B) uoijBiBwap p -SäBipAB UIO J3dB3pun3l 3JJ}Bg «-«

<N "1

o O

(»ajsaj-i) uoijBiBjiiap ^ -jsiuojpn uio ladBspunsj 3ijj?a «H

-«

o

o

djBfUSUOIiBIBJ^ap } } B J J3

•*<

o

O» O

<U JD

c

a> Tj :ccj

>

? 0> 0) :Q C

I-H

a> C n> o

«

JM X> 9 cd

H

•-< f

SO

O

o

r

OJ)

E q +-> C

rrt

o

diBfqsuoi;BiBiJ(ap JBUUIYI

r

i-!

0) C O

2 r

.a 13

^ oo >X 8 bli eu ^ a* ^ — rl C X> >^ ert ed

C/J

Sinupnqjnio5is «*}

-t-»

+-J

aO) a

^uiajpaui-OT £}

B <u

T3

i •a

.o o

£ c

<u CO T 3

2I

o

"-i

vö <i) -O

£

E°

oc3

> -eg <L> _ ,

C3

c +- c O *"" co *-> M : 0 IM OJ - ^

o2 oo. £p

C Ä

•nu**

ii C •2 g

cd : 0 Ä C

<u c o cd g £

•f

£

C

C hn

M :CÖ

60 C : « 3.5 2-8 3 £c

SS 2 CD

•S -S

^

• 3 * 1 S3 «5

=1 " C S

C «

rt

C U KM > . *rt; :cd :0 M

—£

H ,O

.5 c

«s c u -52

: 0 ^3 «»

Sal Ii 3 c > S3 H — "5

; 0 1>

.5 fi

a c 5; «3SI3

CO ©cd ?< -*-»

K" <u ca

96 SOU 1970:25

IS c Q. o

:0

9 KÖ

^ o

a-s •c* w<2

i o

IX

c Oj

3* n ri Q) X £ ÖO >: b B

2 E o

2s

Il 0> . O

•JÖ<C « HS co :cd °CB * J

3> M

5-ss

a> ^ 5 M .5

c M60 1-H S

+i c o •& S3

s S c

(H

II 5 H O G *73 S3 s •Se i i O

e

S ca

5«* ** M 0> :«S

C oj -ra <o

<D

2.S

1 •dS

3 C

w3 o

> j

c/)

c £?

ts spa g 2 i l l -a -S •S-Se

S£ 1 .3-o 8

S

>fO

CS M

O

i

I t i "Q S 'I a i £ ä£*£o >> a> fi<u ^»i ? P

« SOU 1970:25

Tabell 6.12 Aspirationer särredovisade efter skolutbildning och fackorganisation. Procenttal Skolutbildning

Fackorganisation

Enbart folkskola

Realexamen

Högre än realexamen

tau-b

LO

TCO+ SACO

övriga

tau-b

Sam liga

4...

utgifterna till försvaret % som svarar "för höga"

59,9

57,8

36,5

-,18s

68,5

40,6

48,4

,26 s

5.-.8

5...

utgifterna till socialvården % som svarar "för höga"

39,1

43,2

42,5

,02

37,9

44,9

41,5

-,06

4(,8

6...

utgifterna till u-landshjälpen % som svarar "för höga"

18,0

-,15

s

34,4

14,8

26,9

,23

s

18,0

22,8

28,6

-,03

24,4

7...

30,8

30,0

s

27,7

utgifterna till skolväsendet % som svarar "för höga"

26,6

22,9

20,7

-,08

8...

utgifterna till lokaliseringsstödet till Norrland % som svarar "för höga"

6,5

5,7

6,2

-.01

5,0

9,9

6,2

-,08s

6,3

9...

utgifterna till hälsooch sjukvården % som svarar "för höga"

4,5

7,0

8,0

,01

4,6

8,7

5,8

-,09s

5,8

10...

utgifterna till folkpensioner som svarar "för höga"

4,2

3,6

2,5

,00

4,0

3,0

3,6

-,06

3,7

24...

skatterna för barnfamiljer % som svarar "för höga"

s

48,1

38,5

46,6

,10 s

46,0

25...

skatterna för ogifta % som svarar "för höga" bilskatten % som svarar "för höga" skatten på tobak % som svarar "för höga" skatten på alkoholvaror % som svarar "för höga"

29...

skatten på egna hem % som svarar "för höga"

30...

skatten på förmögenheter % som svarar "för höga"

26... 27 . . . 28...

49,3

43,2

41,9

-,07

58,7

55,9

55,0

-,04

57,9

53,4

57,7

,04

57,1

66,2

67,3

50,0

-,12s

65,8

50,5

63,8

,14 s

62,6

53,6

49,9

40,2

-,11s

60,6

39,2

45,8

,20 s

49,7

42,4

41,1

41,7

,00

49,6

35,6

38,9

,09 s

41,9

42,2

40,4

31,5

-,08s

42,0

28,8

40,2

,12 s

39,2

s

18,0

21,5

31,3

-,14

s

25,7

22,7

26,8

31,6

,11

15 Om skatterna ytterligare behöver höj is bör man helst höja varuskatten % som instämmer 28,1

28,1

46,5

:12 s

29,9

49,4

29,3

,17

32,3

16 Den direkta skatten kan absolut inte höjas ytterligare % som instämmer

81,4

79,1

75,2

-,06s

79,9

76,1

80,0

-,06

79,5

Bastal

skatterna på tobak och egna hem anser personer med lägre skolutbildning oftare vara för höga. Däremot är de som har högre skolutbildning oftare negativa till förmögenhetsskatten. 28,1 procent av dem med enbart folkskola är positiva till högre varuskatt mot 46,5 procent av dem som har mera än realskola. LO-anslutna anser oftare att försvarskostnaderna är för höga. Av de LO-anslutna anser 34,4 procent att kostnaderna för u-landshjälpen är för höga mot 14,8 procent bland 98

1217 TCO-SACO-anslutna. Däremot är det något vanligare bland TCO- och SACO-anslutna att anse kostnaderna för socialvården som för höga. Skatterna för barnfamiljer, ogifta jämfört med gifta, bilskatten, tobaksskatten, alkoholskatten och skatterna på egna hem anser LO-anslutna oftare än TCO-SACO-anslutna vara alltför höga. Endast 29,9 procent av LO-medlemmarna är positiva till ökad varubeskattning mot 49,4 procent av TCO:s och SACO:s medlemmar.

SOU 1970:25

Tabell 6.13 Samband mellan negativa aspirationer (missnöje med målvärden, belastningsvärden och utbyte) och bakgrundsvariabler. Tau-b-koefficienter

f

i o

§

i :0

6 tJ

?

3i8 o

(22)

(23)

(24)

(25)

E C

Indikator

n

1 Rätt stor andel av våra skatter går till meningslösa ändamål

,02

,10s

.01

-,03

2 Regeringen har genomfört en mängd onödiga reformer

-,07 s

,07 s

-,05

-.04

3 Tycker Ni att Ni själv har fått större eller mindre nytta av sådana förmåner (som staten ger) än folk i allmänhet?

,01

,12 s

-,11s

,01

13 Vårt skattesystem ger en rättvis fördelning av skattebördan

-,00

,05

-,02

,04

20 Marginalskatterna är alldeles för höga

-,02

,05

,03

,06s

31 Med hänsyn till de förmåner staten ger -,04 medborgarna är skatterna inte för höga ,08 s Tycker Ni att den skatt Ni själv betalar är rimlig med hänsyn till den nytta Ni har av samhället

,03

-,02

,00

-,03

-,10 s

,03

6.6.5 Samband med bakgrundsvariabler Beträffande sambanden mellan aspirationer och bakgrundsvariabler har inga förutsägelser gjorts om riktningen. De har endast tagits med här i deskriptivt syfte. Möjligheten att förutsäga aspirationer som följd av aktuella positioner i köns-, ålders- och familjeroller har övervägts men fått släppas då det hade krävt ytterligare uppgifter om individerna än de enkla variabler som här har använts. Tabell 6.13 redovisar samband mellan indikatorer på aspirationsnivån och fyra bakgrundsvariabler. I tabell 6.14 återges utdrag ur motsvarande frekvenstabeller. Skillnaden mellan könen är som synes obetydlig. Män tycks dock enligt (32) oftare vara missnöjda med sitt utbyte. Med stigande ålder ökar andelen missnöjda enligt sex av de sju indikaSOU 1970:25

torerna. I tjugoårsåldern instämmer 49,8 procent i påståendet "Rätt stor del av våra skatter går till meningslösa ändamål", medan det är 65,6 procent av dem som är i sextioårsåldern. Civilståndet ger utslag för indikator 3 och 32. Andelen missnöjda med sitt utbyte är 10,2 procentenheter högre bland de ogifta (32). 6.6.6. Multivariat analys 6.6.6.1 Inledning Eftersom sambanden mellan aspirationer och determinanter antagits vara av sammansatt natur, har det varit otillräckligt att analysera dessa samband enbart med hjälp av enkla korstabuleringar. Av detta skäl har regressionsberäkningar utförts med indikatorerna 1, 20 och 32 som beroen99

o O

!r! o

•si° ™ qo CO 3 C > O O

^J l-H

•O

Vi

CO : 0 r o

TJ

I H O

2So

CO

O

R"S

03 CO t«

G

O

-4-» °TO

—

co c

*-•

•-i 5 »cd :cd > o* *

g<2 „

rt-O D « « C

x) c E

5 S.S

O <U i_ 00 I i 0)

5 :2 c

c3 t« t i

ä"

C -O

£&l å

O M

:c0 B

O e^- -Q

B

a> C fl

JJ •* g

S llg M «J ^ y

1H

l>

"

ca <<_

o

H t? °S :ra ^ as Es&

C « må

60 OJ

C

£ ro ea cd a SP H •a ed .S rt

•Si! c Ta*S 8 "TO

j ^

6 0 CO

•8 3 - S l

S J2 0 S

h m g co &o 3 _,_, . 3 C :cd *

*a e »o.E

100 S > §

E :cd

a

I-Si

S o c E c 5

+ j :cd <U 3

vi Ul

•^ "3 33 C co

H

:§<*£+• S S » * c «> E •-1 s c _ •o«iS o ° — C M S (D c« ™ * >>:c0 :c3

cO . Q

3.

m

SOU 1970:25

som i den här aktuella situationen, måste de de variabler och med determinanterna som antaganden som beräkningsprogrammet framoberoende variabler. Beräkningarna har skett enligt två olika antaganden om sambandets tvingar bli alltmera förenklade. Variabler har måst dikotomiseras, och denna reducering av form. I ena fallet, modell 1, har sambandet data och förenkling av analysmodell kan orsaantagits vara linjärt, additivt och utan samka att sambandet förefaller svagare än vad en spel. Oberoende variabler är 25 determinanmera fullständig analys kunde ha påvisat. I ter. I det andra fallet, modell 2, har sambanberäkningarna enligt modell 2, där enkla det antagits vara linjärt additivt, men innesamspelstermer mellan vissa viktiga deterhållande även samspelseffekter. Endast ett minanter har tagits med har den maximala begränsat antal viktiga determinanter har kapaciteten hos dataprogrammet utnyttjats. tagits med i beräkningarna. Beräkningarna av Med hänsyn till samtliga dessa begränsningar regressionssambandet genomfördes stegvis och avbröts när ej medtagna variabler icke och de relativt höga värdena på F-testen) Flängre gav signifikanta tillskott till den be- värdena är 3-6 gånger större än de kritiska värdena) har regressionsberäkningarna trots räknade ekvationen. De kvalitativa variablerna har dikotomise- detta ansetts bekräfta de uppställda hypoterats och dummyvariabler har införts för att serna. Däremot är frågan om sambandens uppfylla de krav som beräkningsprogrammet art, beträffande linjäritetsantagandet, effekställer. De regressionskoefficienter som åter- ternas additivitet, förekomsten av sambandsges är estimat av ökningen i procenten miss- effekter obesvarad. Modell 2 ger icke så nöjda enligt resp indikator för aspirationer mycket bättre resultat än modell 1, även om per enhet inom resp determinant. Även de- F-testen överlag entydigt ger signifikans i terminanterna är i stor utsträckning dikoto- samtliga fall. Då ingick emellertid endast ett fåtal av de 25 determinanterna i modell 2. miserade. I tabell 6.15 återges nu resultatet av re- När de enskilda variablernas relativa betydelgressionsanalyserna med 27 oberoende vari- se beskrivs nedan sker detta således enligt abler. De motsvarar de 25 determinanter antagandet att sambandet kan beskrivas med som använts i föregående avsnitt. Två av en bestämd matematisk modell. dessa (skolutbildning och facklig anslutning) har som synes dikotomiserats. För samtliga 6.6.6.2 Resultat enligt modell 1 I tabell variabler har i tveksamma fall de höga vari- 6.15 redovisas regressionskoefficienter för tre analyser enligt modell 1. Indikatorerna 1, abelvärdena angetts i tabellerna. Som synes ger F-testen av regressionen 20 och 32 är beroende variabler. Inkomsten signifikans vid samtliga tre analyser. Där- samvarierar svagt, men positivt som var vänemot är den multipla korrelationskoifficien- tat, med alla tre indikatorerna. Andelen ten tämligen liten. Den varierar mellan 0,259 missnöjda enligt indikator 1 växer från och 0,341, vilket visar att endast omkring 10 20 000 till 40 000 kronor i egen inkomst procent av variansen i de oberoende variab- med 4,4 procentenheter och med 10 prolerna förklaras av regressionssambandet. centenheter, då det gäller gemensam inDetta kan bero på ett flertal orsaker. En or- komst. Bland personer som har make utan sak kan vara validitetsbrister, som behandlas inkomst (dvs i regel män med hemmafruar) i kapitel 3. En annan är att teoribildningen är andelen missnöjda högre. Skillnaden är ca till vissa delar var felaktig; den modell som 7 procentenheter enligt indikatorerna 1 och ligger till grund för regressionsanalysen kan 32, och i båda dessa fall signifikant. Responha varit alltför förenklad eller direkt felaktig. denternas levnadsstandard i form av ägande En viktig förklaring är emellertid de restrik- av vissa kapitalvaror och förmögenhet ger tioner på modellen som framtvingas av be- inte väntat utslag. Skuldindex ger däremot två signifikanta samband i väntad riktning. räkningsprogrammet . I en modell med ett större antal variabler Andelen som instämmer i (1) är 14,9 proSOU 1970:25

Tabell 6.15 Regressionsanalys av aspirationer. Modell 1 Beroende variabler Instämmandet i påståendet: "Rätt stor andel av våra skatter går till meningslösa ändamål" (1) Instämmande i påståendet: "Marginalskatterna är alldeles för höga" (20) Nej-svar på frågan: "Tycker Ni att den skatt Ni själv betalar är rimlig med hänsyn till den nytta Ni har av samhället?" (32) Oberoende variabler 1 Egen årsinkomst i 5 000-tals kr 2 Gemensam årsinkomst i 5 000-tals kr 3 Har förvärvsarbetande make/maka 4 Standardindex (hög standard) 5 Skuldindex (högt antal skuldtyper) 6 Ekonomin försämrad i år 7 Ekonomin försämrad i framtiden

0,011 s 0,025cs -0,069 s 0,018, 0,026s 0,149s 0,091 s

0,001 — 0,004 0,005. 0,017s 0,053s 0,027

0,007 -0,003 e -0,066 s -0,024 -

8 Företagare 9 Haft extraarbete 10 Bekanta falskdeklarerar 11 Arbetskamrater falskdeklarerar

0,062s -0,022 -0,041 0,058s

0,011 -0,037 -0,020 0,019

0,019, 0,054s 0,116s 0,063s

12 LO-medlem 13 Medlem i TCO eller SACO 14 Har enbart folkskola 15 Har högst realexamen 16 Lämnat deklarationshjälp 17 Fått deklarationshjälp 18 Kunskaper om inkomstdekl (i-testet) 19 Kunskaper om avdragsdekl (a-testet) 20 Kunskap om påföljdssystemet (p-testet) 21 Aktivitetsindex 22 Offentligt anställd 23 Samvetsorienterad

0,026 -0,030^ 0,068s 0,045 0,008 -0,012 0,004 -0,002 0,009 -0,063 s 0,008 -0,021

-0,034 -0,037 c 0,111 s 0,075s 0,005 0,033 -0,006 e -0,008 s -0,007 c -0,048 s -0,012 0,016

-0,062 s 0,035 -0,122 -0,073 0,040 -0,006 0,001 0,002 — -0,025 -0,063 s

24 Kön = man 25 Aider 26 Civilstånd = gift 27 Bor i storstad

0,038 -0,001 -0,162* 0,013

-0,048* 0,001 0,030 0,016

0,017, -0,003 s 0,013 -0,075 s

0,208 0,320 1596 27 6,978 1,49

0,843 0,259 1596 26 4,411 1,50

0,510 0,341 1600 22 9,552 1,55

Intercept Multipel korrelationskoefficient Antal frihetsgrader, nämnare Antal frihetsgrader, täljare F-kvot Kritiskt F-värde

centenheter större bland dem som anser sin ekonomiska situation sämre i år än tidigare och andelen bland dem som ser negativt på framtiden är 9,1 procentenheter större. Indikator 20 ger samma riktning på sambanden. Regressionsanalysen ger som synes ett resultat som bättre än de enkla korstabellerna överensstämmer med hypoteserna. De som har tillgång till illegala medel till skattebrott väntades få högre aspirationer och därför oftare ge uttryck åt missnöje. Företagarna har större andelar missnöjda en102

ligt samtliga indikatorer. Enligt indikator 1 och 20 är de som haft extraarbeten mot förmodan mindre missnöjda. Skillnaderna är dock tämligen små. Däremot ger indikator 32 en 5,4 procentenheter större och signifikant större andel missnöjda, och här bekräftas således hypotesen. Bland dem som uppger sig ha bekanta som skattefuskar är andelen missnöjda med det egna utbytet 11,6 procentenheter högre. Däremot är regressionskoefficienternas tecken mot förmodan negativt för de andra två indikatorerna. De SOU 1970:25

som har arbetskamrater som falskdeklarerar binationen företagare/icke företagare - fackär oftare missnöjda än de som inte har det lig anslutning. De på detta sätt bildade samenligt samtliga indikatorer. Även för denna spelstermerna utgjorde tillsammans med de grupp determinanter ger regressionsanalysen ovan nämnda determinanterna de oberoende bättre överensstämmelse med hypoteserna. variablerna i de tre regressionsanalyserna enligt modell 2. LO-anslutna har en 5,6 procentenheter Regressionskoefficienterna har använts större andel missnöjda enligt indikator 1 än de TCO/SACO-anslutna, trots att skolutbild- för att skatta frekvenser i tabellerna ning liksom övriga determinanter har kon- 6.16-18. Några lågfrekventa celler understanthållits. Däremot motsvarar skillnaden trycks av utrymmesskäl i dessa tabeller. vår förväntan då vi går till utbytet: LO-an- Kombinationerna företagare och fackligt anslutna har en 9,7 procentenheter mindre sluten återfinns därför inte i tabellerna. De andel missnöjda än de TCO/SACO-anslutna. som betecknats som företagare i tabellerna De som har lägre skolutbildning anser är således icke anslutna till någon fackorganisom väntat oftare att "skatterna går till sation, medan de som betecknas som LOmeningslösa ändamål". Andelen missnöjda är eller TCO/SACO-anslutna icke tillika kan 4,5 procentenheter högre bland dem som har vara företagare. Kategorin "övriga" utgörs realexamen, och 6,8 procentenheter högre dessutom endast av dem som varken är förebland dem som enbart har folkskola, jämfört tagare eller har facklig anslutning, dvs huvudmed dem som har mera än realexamen. Mot- sakligen pensionärer samt tillfälligt förvärvssvarande tal för instämmande i påståendet arbetande. Den multipla korrelationskoeffi"Marginalskatterna är alldeles för höga" är cienten varierar mellan 0,207 och 0,290. 7,5 och 11,1 procentenheter. Däremot stäm- Samtliga F-test ger emellertid signifikanta utmer inte resultaten med förväntan beträffan- slag. de indikator 32. Koefficienterna för deklaraTabell 6.16 avser indikator 1. Följande tionshjälp och kunskaper tycks endast ge trender föreligger. Höginkomstgruppen är små skillnader utan speciell riktning. Med- oftare missnöjd än låginkomstgruppen när lemskap och deltagande i föreningar innebär det gäller företagare. Bland LO-medlemmarsom väntat lägre andel missnöjda. Detta gäl- na är emellertid låginkomsttagarna oftast ler för två av de tre indikatorerna, medan kritiska. Bland TCO-SACO-anslutna varierar den tredje ej kom med i regressionsekvatio- utfallet beroende på om man har förvärvsarnen. De som klassificerats som samvetsorien- betande make eller ej. - De som anser att terade är som väntat oftare nöjda med sitt den egna ekonomin har blivit sämre är oftare utbyte (32). Skillnaden på 6,3 procenten- missnöjda. Differensen kan uppgå till ca 20 heter är signifikant. procentenheter bland höginkomstgruppens företagare, och 30 bland LO-anslutna, där 6.6.6.3 Resultat enligt modell 2 Modell 2 den är som störst. Skillnaden mellan de gifta förutsätter liksom modell 1 linjära samband, som har förvärvsarbetande make, dem som ej men tar med samspel mellan vissa variabler. har det och de ogifta är tämligen obetydlig i De determinanter som tagits med är egen års- lägsta inkomstklassen men större i den överinkomst, attityd till nuvarande ekonomisk sta. De som har 35 000 kr i egen årsinkomst status, förekomst av förvärvsarbetande och har förvärvsarbetande make, är relativt make, företagare, facklig anslutning samt till dem som inte har det eller är ogifta oftacivilstånd. Med undantag av inkomstvaria- re missnöjda. De väsentligaste differenserna i beln är dessa dikotomiserade. De båda klas- tabellen finns emellertid mellan företagare, ser som fanns för dessa variabler resp tre för LO-anslutna och TCO-SACO-anslutna. Föreinkomsten (under 20 000 kr/år, 20-30 000, tagarna har generellt större andel som anser över 30 000) ställdes mot varandra för samt- att "rätt stor del av våra skatter går till liga par av variabler med undantag av kom- meningslösa ändamål" och denna andel stiSOU 1970:25

rco

V£>

c

^rt 9c ou

as C

o8|

•o

3 H-l a

«

:0

un

o\

r» ro

o

"* VO

-1

<»

u

a> oo

i

b SP

-o

O

O "3

O

<N

P< i

§

VO <N VO

OJ

13 B) b :0

> O •o .3 c

6 3

OO

y< i

y< 1 H o n S3

TT

Öl

"1

°c

CM

oc3

> >

©

:5 gP

CO

:S gP ,£

o

o"

VO

* C*

P< i

$->< i HOT S

c

•e

i

C t-J

-i a

Cl

£ •a 6 .5

4>

s

°C3

Q*

2a

Si, :B0 g]>

:3 gp fe-2

fe-2

•s.s

g 6 s -o £ •£

w

1n

a3

•o

£ 8

E

:

iO

—,

E

g

o

:b

00 •M

i-i

C <u o O

^ftj

p rtT*

E co o

M <u C

£

N.

E o

o o o

1 •o

o M UJ

•a H

:E

S

e

1 1

2 E

i t

o c

o

£

o o o <o »H

SOU 1970:25

ger med inkomsten. De LO-anslutna ligger i är andelen missnöjda bland LO-anslutna med laga inkomstlägen nära företagarna, i vart fall försämrad ekonomi resp 85,3, 98,8 och dä de anser sin situation försämrad. Till skill- 100,0 procent för resp gifta med och utan nad frän företagarna faller emellertid ande- förvärvsarbetande make samt ogifta. Motsvalen missnöjda med 10-20 procent till hög- rande andelar bland företagarna är 61,9, lönegruppen. De som är anslutna till TCO 75,4 och 90,0 procent, samt bland TCOeller SACO har genomgående en betydligt SACO-folket 52,9 66,4 och 81 procent. lägre andel missnöjda. De ligger ca 30 pro- Dessa skillnader är förvånande, men kan förcentenheter lägre än de LO-anslutna i den klaras av den modell som använts. Sannolikt lägsta inkomstgruppen vid "försämrad eko- är det inte den fackliga anslutningen som nomi". 1 den högsta inkomstgruppen ligger sådan som är orsaken till resultaten. Som har de fortfarande lägre än LO-anslutna men nu framgått av kapitel 4 har LO-anslutna lägre endast ca 10 procent. Vid 35 000 kronorin- skolutbildning, behöver oftare deklarationskomsten och "ej försämrad ekonomi" har hjälp, och har sämre kunskaper om deklaraTCO-SACO-anslutna däremot en ungefär lika tionsregler och päföljdssystemet. Dessa förhållanden kan medföra att LO-anslutna är stor andel missnöjda som de LO-anslutna. Indikator 20 rörande marginalskatterna mindre informerade om de mälvärden och redovisas i tabell 6.17. Även här är de som belastningsvärden som tillgodoses, om utbyanser sin ekonomi försämrad oftare negativa. tet för olika grupper, samt om de samhällsI det lägsta inkomstläget är företagarna mest ekonomiska förhållanden i vidare mening negativa och TCO-SACO-anslutna minst ne- som regeringen tagit hänsyn till vid förverkgativa. Andelen missnöjda bland bäde LO- ligandet av sina intentioner. Genom sitt arbeoch TCO-SACO-anslutna stiger med inkoms- te har TCO- eller SACO-anslutna dessutom ten. Vid 35 000 kr ligger LO-medlemmarna större möjligheter att motta sådan informafortfarande med ca 10 procentenheter över tion. Bristande kunskaper av detta slag bör TCO-SACO-folket och företagargruppen. öka risken för missnöje. 1 modell 2 var inte 80-90 procent av LO:s medlemmar instäm- de ovan nämnda determinanterna med, varmer i pästäendet "våra marginalskatter är all- för den högre andelen missnöjda bland LOanslutna är bland TCO-SACO-anslutna bör deles för höga". kunna återföras till just bristande informaTabe.l 6.18 redovisar inställningen till tion. Modell 1, där dessa determinanter var eget utbyte. Äter har de som anser sin ekomed gav det väntade utfallet, nämligen en nomi försämrad högre aspirationer. Skillnahögre andel missnöjda enligt indikator 32 den är störst bland de LO-anslutna. De som bland TCO-SACO-folket (ca 10 procentenär ogifta är avsevärt oftare missnöjda än de heter). Dessa resultat tycks således tyda pä gifta, i synnerhet jämfört med dem som har att den grupp som utgör tyngdpunkten i förvärvsarbetande maka. Dessa skillnader regeringspartiets väljarunderlag är mest misskan uppgå till 30 procentenheter. Ju högre nöjd med det utbyte de har av skattebetalarinkomster man har desto oftare är man missrollen, och att detta antagligen kan återföras nöjd med sitt utbyte. Detta gäller företagare till bristande information om och PR för såväl som LO-anslutna och TCO-SACO-anregeringens finans- och skattepolitik, med slutna. Denna gäng är emellertid andelen därav följande lägre medvetenhet om mälmissnöjda störst bland LO-folket pä alla inoch belastningsvärden som är tillgodosedda. komstnivåer. Andelen missnöjda stiger dessutom kraftigast bland de LO-anslutna med högre inkomst. Mellan 15 000- och 35 000- 6.7 Sammanfattning kronorsinkomsten och vid försämrad ekonomi är ökningen bland LO-anslutna 25-40 I detta kapitel redovisades deklaranternas procentenheter, medan den bland företagar- aspirationer, dvs anspråken pä utbyte av na är 10-20 procentenheter. Vid 35 000 kr skattebetalarrollen. De resultat som presenSOU 1970:25

» H

C7\ VO

Pl

m

t Ov ro

V©

<o

g £5

»O VO

ro ON

rf

t» rf rf

VO

ro r~

^* oo

ro

<N

o

ro

~H

ro

• J rt

»•H

ro ro <o

C-

</->

OS

•o

00 <N

TT

rs n-'

•O

• *

t»-

© -5

VO

O

»1

o

of

3 00

OS

rf

.-H

Tt

ål •J

<N

«N

~H

O

O ro

•O

C3

2 VO

•«*•

VO

oo ro

cd

i2 ro

z u. 1-,

CO

JO X •2

1 n >*> < gt>n .*-> >> O

o

c55-*-! Hc/3 J3

£

§1

«o ro •o

CT\

ä 53

rs

«o >o rr

°CC

c > i-. I-.

at Ui crt

O

m

<i)

<<*»00

cl 1 BB

Q

c o>

E o c o M o c

W CU C/3 GO

E

•o

C8 11

133 E •öi

Ii

F

cd n

C3 •o B

y

E

•i

1 i m '5? >o iS

•i

•i

o c

o cu, o .2 o o o<o

o

J a o

a)

o

ÖJU

•a

"O Tt

o M C

U

r~ ro

o

«o T—1

o o o

<N

SOU 1970:25

terats i det föregående överensstämmer i sina intervjusvaren präglas av respondenternas inhuvuddrag med de hypoteser som ställdes sikter i deklarationsförfarandet samt i vidare upp. Skillnaderna är emellertid i regel tämli- mening förutsättningar att bedöma regeringgen små, vilket understryker att opinions- ens skattepolitik. Dessa förutsättningar kan bildningen kring den här aktuella problema- man sluta sig till på indirekt väg genom att tiken icke kan återföras till ett fåtal enkla titta på respondenternas skolutbildning, delfaktorer. I kapitel 1 har sagts att den opi- tagande i föreningsliv, huruvida de är offentnion som mäts inte kan anses valid för de ligt anställda eller ej, om de anlitat och lämaspirationer som var relevanta vid valet mel- nat deklarationshjälp samt kunskaper om lan sanningsenlig och falsk deklaration: atti- deklarationssystemet. Dessa variabler har tydförskjutningar i efterhand uppfattades även gett utslag åtminstone då det har rört som funktionella för det valda beteendet och sig om indikatorer som gäller föga konkretiindividens självuppfattning. Dessa förhållan- serade sammanfattande omdömen (t ex 1, 2 den torde ha bidragit till att resultaten inte och 31). Facklig anslutning har visat sig vara av betydelse för individernas aspirationer. mera markant stöder hypoteserna. Det är också viktigt att tänka på att de LO-medlemmar är emellertid mot förväntan mätmetoder som här har använts, ger resul- oftare missnöjda än TCO- och SACO-ansluttat som det är mindre meningsfullt att ge en na. Analysen visar att denna skillnad tendetolkning i absolut bemärkelse. Andelen miss- rar att försvinna eller vänds då man konnöjda är beroende av frågornas formulering, stanthåller faktorer som beskriver kunskaper hur intervjupersonerna uppfattat frågan osv. om målvärden och belastningsvärden som Olika indikatorer ger därför olika stora ande- tillgodosetts, om deklarationssystemet, samt lar positiva eller negativa. När det däremot i vidare mening om samhällets sätt att fungegäller jämförelser mellan andelar i olika grup- ra. Detta föranledde tolkningen att LO-anper som svarar på visst sätt brukar man sätta slutna är mindre informerade i dessa avseenstörre tilltro till mätmetoder av den typ som den varför de negativa sidorna, i synnerhet skattetrycket tillåts träda i förgrunden och föreligger här. De olika analysansatserna har gett något leda till missnöje bland LO-medlemmar. varierande resultat. Deklaranternas inkomstförhållanden är av betydelse för aspirationerna. De som har högre inkomster är t ex mera negativa till marginalskatterna, men redan i gruppen med mindre än 20 000 kr i inkomst anser två tredjedelar att "marginalskatterna är alldeles för höga". Bland dem som tjänar mera än 40 000 kr är det ytterligare 20 procentenheter. De som anser sin ekonomiska situation sämre än tidigare eller väntar sig en försämring är också oftare missnöjda. En sådan nedåtgående trend upplevs således som orättvis. De som har tillgång till illegala medel, dvs tillfällen att förvärva kunskaper och metoder för och tillämpa skattefusk har en högre aspirationsnivå än övriga. Således är företagare oftare missnöjda. Samma tendens har iakttagits bland dem som anser sig ha arbetskamrater och bekanta som falskdeklarerar. Det föreligger dessutom en tendens att SOU 1970:25

7 Möjligheter

7.1 Inledning

de mål. Detta skapar ett starkare tryck mot Med möjligheter avses individernas egen sub- avvikelser, eftersom aspirationerna placeras jektiva uppfattning om de legala och illegala utom räckhåll. Clowards (1959) bidrag till medel de anser sig ha för att tillgodose aspi- teoribildningen var att introducera variatiorationerna. Mot denna subjektiva uppfatt- ner i tillgången till även de illegala medlen ning har ställts dess objektiva motsvarighe- som ytterligare en relevant faktor. Valet melter, tillgäng till illegala medel, som ingär som lan olika sätt att anpassa sig, antas även pådeterminanter i modellen. Missnöje med de verkas av tillgången på illegala medel. Strukmedel som stär till buds leder till det psyko- turella skillnader antas således föreligga både logiska känslotillständ som har kallats makt- beträffande tillgången till legala och illegala löshet och utgör en form av alienation. Upp- medel. De legala medlen är den aktuella finanslevelsen av maktlöshet förutsätter att individen önskar använda det aktuella medlet. En och skattepolitiken dvs mål- och belastningsutgångspunkt för värt resonemang är att värden staten tillgodoser. Det är vidare de individerna i första hand söker tillämpa de gängse politiska medlen att förändra det legala medlen. 1 den män det legala medlet stipulerade utbytet, t ex röstning på ett icke räcker till, känner individen maktlöshet oppositionsparti. Olika strata har objektivt inför rollen som skattebetalare. Han kan sett ett varierande utbyte, men även olika eventuellt även göra det inför det illegala stora utsikter att genom valbeteendet föralternativet, i den män detta inte heller kan bättra utbytet. På samma sätt föreligger skillnader vad gäller tillgången till de illegala användas framgängsrikt. I detta kapitel redovisas respondenternas medlen. Cloward (1959) diskuterar skillnainställning till utsikterna att päverka sin der mellan strata då det gäller att lära in resp situation med legala resp illegala medel. praktiskt tillämpa legala eller illegala metoRedovisningen sker även här mot de i före- der. Normer och beteendeformer lärs in i interaktion med andra i en kommunikationsgäende kapitel använda determinanterna. process (jfr Sutherland och Cressey, 1955). Personer som behärskar metoderna förmedlar de nödvändiga normerna och lär ut 7.2 Tillgängen av legala och illegala medel "hantverket". Kobrin (1959) ser graden av Den centrala tankegängen i anomiskolans integration mellan de legitima och illegitima förklaring av avvikande anpassning är att värdesystemen, och mellan dem som är bäraman i vissa strata icke förfogar över adekvata re av dessa värden, som en viktig faktor. Han legala medel att nä vissa kulturellt acceptera- beskriver två extrema typer av samhällen. 108

SOU 1970:25

Den ena är ett samhälle där både det legala 7.3 Makt och alienation i form av maktlöshet och det illegala normsystemet har brutit samman. Beteendet styrs ej längre av mer eller mindre modala normer, varför sättet att Olika strata har således antagits ha olika god anpassa sig blir oorganiserat. Inlärning av de tillgång till legala resp illegala medel. Till brottsbefrämjande värderingarna och brotts- differenser i tillgången av legala medel räknas tekniken försvåras i denna typ av samhälle. I de variationer som finns i skattebetalarrolden andra typen är både de legitima och ille- lens nuvarande utbyte och utsikterna att förgitima värdesystemen väl utvecklade och bättra detta utbyte genom val av politiskt organiserade, samt interagerar med varandra. parti. Tillgång till legala medel innebär makt Kontaktfrekvensen mellan deras bärare är att påverka den egna situationen i gynnsam hög och dessa möts kring vissa gemensamma riktning. Att vara mindre beroende av detta aktiviteter och värderingar. Denna typ av utbyte, t ex p g a bättre inkomster, förmösamhälle underlättar överförandet av avvi- genhet etc innebär också en starkare maktkande normer och värderingar och kunska- position. Det gör slutligen även bättre tillper om brottstekniken. Det kan hävdas att gång på illegala medel. Makten är potentiell vårt samhälle kommer nära denna senare typ och behöver ej vara medveten förrän aspiranär det gäller graden av integritet mellan och tionerna inte blir tillfredsställda. Detta inträforganisation av de konforma och avvikande far, som framgår av resonemanget i 6.4, då vissa "rättvisekriterier" icke beaktas. Resvärdesystemen. pondenternas egen subjektiva bedömning av Den fysiska kontakten med bärare av det tillgången till legala resp illegala medel antas illegala värdesystemet är emellertid icke den därför samvariera med de aktuella aspiratioenda förutsättningen för att individen kan nerna. Medvetenhet om alternativa möjligförvärva de aktuella normerna och kunskaheter uppstår därför i samband med relativ perna. Den normala skol- och yrkesutbilddeprivation genom att individerna i denna siningen och kunskaper i vidare mening om tuation aktivt söker efter nya medel för samhällets sätt att fungera kan innebära en att öka utbytet. Detta kan leda till alienation inlärning eller upptäckt av de legala eller illei form av maktlöshet eller medvetenhet om gala metoder som står till buds, utan att konegna maktresurser, alltefter de faktiska möjtakt med representanter för den brottsliga delligheterna att påverka utbytet på legal eller kulturen har förevarit. Detta gäller i synnerhet illegal väg. Å andra sidan kan denna medveför manschettbrottslighet såsom skattebrott, tenhet även uppkomma utan ett sökbeteenförskingring, bedrägeri etc. de efter alternativa medel. Tillgången på illeDet räcker emellertid inte att tillägna sig gala medel såsom låg upptäcktsrisk vid skatde aktuella normerna och behärska det tektebrott kan vara lätt att observera. Oavsett niska förfarandet. Individen måste dessutom aspirationer kan de i vissa fall små riskerna komma i en situation där han bedömer utsikbli kända av stora delar av befolkning. I så terna för att framgångsrikt använda metoden fall förefaller även ett omvänt orsakssamsom goda. Om det rör sig om falskdeklaraband mellan möjligheter och aspirationer tion måste det dels löna sig, genom att den plausibelt: aspirationsnivån stiger därför att undanhållna skatten är tillräckligt hög, dels man observerat tillgången till illegala medel. måste risken för att bli upptäckt och åtalad Sambandet mellan aspirationer och möjligvara liten. När det gäller legala medel såsom heter antas därför vara funktionellt. valbeteendet måste oppositionen kunna erEtt tredje skäl för alienation i form av bjuda ett bättre utbyte och sannolikheten maktlöshet är att den kan vara funktionell för att det valda partiet kan påverka skatteför det beteendealternativ som väljs. Detta politiken vara hög. kan belysas av följande exempel, där vi tillämpar ett balansteoretiskt resonemang. En SOU 1970:25

individ som väljer falskdeklaration men sam- 7.4 Indikatorer tidigt upprätthåller vissa modala rättvisekriterier som även delas av dem som ej skatte- 7.4.1 Inledning fuskar, kan välja att skylla på att många andra har större möjligheter än han själv att Indikatorerna för möjligheter avser dels legaskattefuska — och även gör det. För att åter- la dels illegala medel för att förändra nuvaställa rättvisa differenser i utbytet tvingas rande utbyte. Maktlöshet inför det legala han falskdeklarera. Skattefuskaren kan där- medlet, dvs valbeteende och annan politisk för komma att framstå som en person som påverkan, skulle kunna kartläggas genom att upplever alienation i form av maktlöshet in- direkt fråga respondenterna huruvida de för illegala medel, medan de som icke falsk- trodde att ett regeringsskifte skulle kunna deklarerar tycks vara mindre ofta alienerade. ske och ha effekter i en för dem gynnsam Denna balanseringsprocess kan ske helt riktning. Det föreföll emellertid tveksamt omedvetet. Den kan också vara medveten om en sådan frågeteknik skulle täcka den och bör då närmast rubriceras som en validi- variation som skulle mätas. Istället valdes tetsbrist hos mätinstrumentet. Detta balanse- påståenden kring maktrelationen mellan ringsalternativ leder till hypoteser som är medborgare och stat-myndigheter-politiker kontradiktoriska till de hypoteser som de med anknytning till skatte- och finanspolitiförut nämnda orsakerna till maktlöshet kan ken. Illegala möjligheter kartlades genom att ge upphov till, vilket skulle leda till att samrespondenterna fick göra en bedömning av banden suddas ut. möjligheterna att klara sig undan upptäckt Maktlöshet inför legala resp illegala medel ifall de valde att falskdeklarera. som ett psykologiskt känslotillstånd kan således antas uppkomma av följande tre huvudskäl: 7.4.2 Legala möjligheter la Vid förekomsten av relativ deprivation I tabell 7.1 redovisas fem påståenden som (maktlöshet inför legala medel) respondenterna skulle ta ställning till. De Ib Vid frånvaron av relativ deprivation (makt- båda första behandlar "politikers" och "myndigheters" makt i vidare bemärkelse löshet inför legala medel) medan de övriga knyter an till skatteproble2 När tillgången till resp legala eller illegala matiken. Som synes upplever en majoritet medel objektivt sett är låg eller har låg missnöje med maktfördelningen. Tendensen är kraftigast för det tredje påståendet, som observans avser skattetryckets storlek. 3 När alienation i form av maktlöshet är Inför den fortsatta analysen har ett index funktionell för balanseringen av en disbildats över svaren på de fem påståendena. sonant situation Indexpoäng har för legala möjligheter beräkFrånvaron av maktlöshet, och medveten- nats analogt med beskrivningen av svårighetshet om att man förfogar över illegala medel indexet i avsnitt 4.6.3. att förbättra utbytet behöver inte betyda att man även tillämpar dem. Detta är beroende av den rättviseideologi ("investeringar") man 7.4.3 Illegala möjligheter företräder. Utsikterna att öka utbytet med Tabell 7.2 återger två indikatorer för illegala illegala metoder kan vara goda, men förkas- möjligheter. Drygt en fjärdedel uttrycker tas trots detta om individen t ex internalise- åsikten att de har vissa möjligheter att slippa rat de konventionella normerna och därför upptäckt vid skattebrott. Ungefär lika många betraktar illegalt vunna fördelar som orätt- anser sig också (med viss tvekan) ha större visa. möjligheter än folk i allmänhet. 110

SOU 1970:25

Tabell 7.1 Attityder till legala möjligheter. Procenttal Stämmer

Påstående

absolut

i stort sett

33 Våra politiker har fått alldeles för stor makt 34 Myndigheterna lägger sig alldeles för mycket i frågor som egentligen borde överlåtas till medborgarna själva 35 Skattebetalarna har alldeles för lite möjligheter att bestämma över hur hög skatten skall vara 36 Skattebetalarna borde få mera att säga till om, vad skatterna skall användas till 37 Skattebetalarna har ingen kontroll över vad skatterna används till

44,6

26,0

20,0

5,5

3,9

32,5

26,4

27,1

8,8

5,2

61,7

21,3

9,4

5,4

2,2

52,0

26,6

13,6

5,1

2,6

41,2

28,3

18,7

9,6

2,2

knappast

absolut inte

Ingen åsikt

Summa

Tabell 7.2 Attityder till illegala möjligheter . Procenttal

Fråga 38 Anta att Ni själv skulle få lust att skattefuska. Tror Ni att myndigheterna då skulle kunna upptäcka att Ni hade skattefuskat? 39 Tror Ni att Ni har större möjligheter än folk i allmänhet att skattefuska utan att bli upptäckt?

Ja, absolut

Ja, i stort sett

Nej, knappast

Nej, absolut inte

Ingen uppfattSumma ning

72,5

19,9

5,0

2,2

0,4

2,4

2,8

21,9

71,9

1,0

de legala medlen. Detta innebär att denna typ av alienation väntas förekomma oftare 7.5.1 Inledning bland högre inkomsttagare, dem som ej har I detta avsnitt återges samband mellan 5 förvärvsarbetande maka, har låg levnadsstanindikatorer för möjligheter och 25 deter- dard, är skuldsatta, samt har upplevt eller minanter. Redovisningen omfattar (analogt väntar sig försämrade ekonomiska förhållanmed föregående kapitel) korrelationsmatriser den för egen del. Skälen är desamma som i (tau-b-koefficienter) samt vissa centrala frek- avsnitt 6.6.2.1 angetts för relativ deprivavenstabeller. Den avslutas med regressions- tion. Samtidigt motiveras dessa grupper att analyser med determinanterna som oberoen- se sig om efter alternativa sätt att förbättra sitt utbyte - genom att informera sig om de variabler. illegala metoder. Med hänsyn till att upptäcktsrisken i många fall är liten och kryp7.5.2 Samband med utbytesvariabler hålen många bör ett sökande efter illegala 7.5.2.1 Hypoteser Relativ deprivation, dvs medel leda till att dessa grupper i större utsituationer där aspirationerna ej tillfreds- sträckning kommer att anse sig förfoga över ställs, har antagits medföra maktlöshet inför illegala möjligheter. 7.5 Möjligheter och determinanter

SOU 1970:25

Tabell 7.3 Samband mellan indikatorer för Tau-b-koefficienter

öjligheter (maktlöshet) och utbytesvariabler. •o

/_N

•o § •o c

i o 3 i

t/i

c o

w Indikator 34 Myndigheterna lägger sig alldeles för mycket i frågor som egentligen borde överlåtas till medborgarna själva 35 Skattebetalarna har alldeles för lite möjligheter att bestämma över hur hög skatten skall vara Index för legala möjligheter 38 Anta att Ni själv skulle få lust att skattefuska. Tror Ni att myndigheterna då skulle kunna upptäcka att Ni hade skattefuskat? 39 Tror Ni att Ni har större möjligheter än folk i allmänhet att skattefuska utan att bli upptäckt?

i

•SS

:0 •C X

h

•o

: 0 0>

"O

CL)

•o

U <L>

c o :cO

.5

E CO

i=

O M o B X

t)

c a

å -a

•o 2

>

s

§

a

CO

C :c0

o c o M u

y . 5 <"

i/,

M

i

c o o M " T I

"O 5

CO

5 > 3

M-S

(5)

(6)

H K

£2

(2) (3) (1) -,08 -.07 ,03

(4)

-,07 -,02 ,09

-,02 -,03 ,07s

,04

—,09 -,07 ,04

-,01 -,01 ,11s

,07s

- , / 0 ! -,02

-,01 -,05s ,00

,00

-,02

Det tredje skälet för uppkomsten av alienation, maktlöshet som funktionell för beteendet, verkar generellt mot de ovan specificerade hypoteserna. I den mån resultaten icke entydigt talar för den ena eller andra riktningen på sambanden kan hypoteserna icke entydigt testas utan att beteendet tas med i analysen.

7.5.2.2 Resultat I tabell 7.3 redovisas korrelationskoefficienter för tre indikatorer för legala möjligheter (två påståenden och ett index för legala möjligheter) samt de båda indikatorerna för illegala möjligheter. Tabellerna 7.4-5 åteger utdrag ur motsvarande frekvenstabeller för vissa av sambanden. Samband i tabell 7.3 som kursiverats går i den riktning hypoteserna förutsäger om resonemanget av typ 1 eller 2 enligt 7.3 är riktigt. I den män bedömningen av möjligheter 112

c

3~

CO v, QO

•i

,12s

,06 , / / s

-,01

-,00 , / 2

(7) s

,05 s

-,04 -,05s ,01 -,06 s

är funktionell för valt beteende väntas sambanden i stället bli omvända. Som synes går ett flertal samband mellan legala möjligheter och determinanter emot hypoteserna. För legala möjligheter (34 och 35) har endast 4 av de 14 sambanden väntat tecken. Lägre inkomsttagare är mot förmodan oftare negativa till legala möjligheter. Som framgår av tabell 7.4 instämmer hela 85,0 procent av dem som tjänar högst 20 000 kr i (35) medan endast 68,9 procent av dem som tjänar mera än 40 000 kr gör det. Det ligger nära till hands att misstänka inverkan frän skillnader i utbildning, vilket emellertid kommer att prövas i samband med den multivariata analysen. I tabell 7.5 bekräftas dock hypotesen om ett samband mellan relativ deprivation och maktlöshet inför legala medel. 55,2 procent av dem som anser sin ekonomiska ställning förbättrad klassificeras enligt (34) som alienerade mot 67,6 procent av dem som anser den försämrad. SOU 1970:25

c

.C

s

£ o

so

1 C4

<L>

1 •6 O'

e

5 q

DO

5 B B

+•» cd

.5; O CL,

i 6 ca

"i. oo a>

a

+-> C3

.>;

6 >»*••

Sm a

60 :0

=o22

2. "a

i-, +*

M

& 3 tS :cd

•

•SI

>

* H 3:

ÖD cd

*••

: 0 3 C 4)

Q J3

4>

2"

11 —, cd

i3 C ra o)

D

Ii

=3 > > Z ed - O m 3 C ^_,;.—> t/i -t-»

6 " «£

O C C:« <-> g B t ! o> O cd <2 Xi » M C

c

£

Cd t«

O o

«" C

E f ä l l ££ g£?S -S#

00 <_> cd

H

Icd—.^

«»

SH3-S 01 .t rt E c « S

z-s"^ fc "K E 2"^

« SOU 1970:25

CXJ

>

aC +->

i"0

g a

Io

•i 13 oo

o >o

oa <N

CN.

c <u

icp

B a H oo

ed

£ a

a* JS «^

<1J

« SJ

•t: 3 — JS

•> » 3 d

<L> 03 C

4)

ig o

Ull

lo 1 3 "o

« o

4) - ö

—• ca ~ o

U n

S-S

:0

>

o 2 •o E

»O K Q)

-O

£ 114

o _v:

a>

82 S

Hr2^ J "" «} 2. c E « OO'S? c — -° E :

£%E

O £ C :rt

CO c« J= »

4)

rt 4) cd 4) 4J 1-1 OJ 6 0

s ^ E*&

>

35 Ska möj skal

rt E G o c o

^a

R»

•B c

60 :0 £ 4> b i

Ö0£> " C

o H UH

CO

•s

c

M O

•

c J3 J 4>

.C

MS

£ £2 CO uOJ 4? C

•5 F r a 4= •ig !3

z

:« CA C

C3

cd

>

£

A*

:c3

E

CO

C

E

o

c/5

S&I* zo E o H

oo

ON

(K pa

SOU 1970:25

Tabell 7.6 Samband mellan indikatorer för möjligheter (maktlöshet) och faktisk tillgång illegala medel. Tau-b-koefficienter __

"i

i

CM

<-> g

il33

(9)

(10)

I

(11)

,09

-.05

-.06

-.05

,07

-,06

-,06

-.06

,08s

-.07

cd

•P

34 Myndigheterna lägger sig alldeles för mycket i frågor som egentligen borde överlåtas till medborgarna själva 35 Skattebetalarna har alldeles för lite möjligheter att bestämma över hur hög skatten skall vara Index för legala möjligheter 38 Anta att Ni själv skulle få hist att skattefuska. Tror Ni att myndigheterna då skulle kunna upptäcka att Ni hade skattefuskat? 39 Tror Ni att Ni har större möjligheter än folk i allmänhet att skattefuska utan att bli upptäckt?

Förutsägelserna om en mera positiv syn på de egna illegala möjligheterna får ett bättre stöd i tabellerna. Av de 14 sambanden i tabell 7.3 går 8 i väntad riktning varav 5 signifikant. Egen inkomst ger denna gång starkt utslag. Enligt tabell 7.4 och indikator 38 anser sig 22,8 procent av dem som tjänar mindre än 20 000 ha utsikter att undgå upptäckt mot 44,9 procent av dem som tjänar över 40 000 kronor. Av de gifta som har förvärvsarbetande maka/make är det 21,8 procent mot 32,4 procent bland dem vars maka/make ej förvärvsarbetar. Resultaten i tabell 7.5 ger inga entydiga utslag.

iIg

3 X

8 Indikator

CM IN

1 Q

(8) s

,01

-,75

-,11s

-,08s

-,07 s

-,20 -,17s

-,06 s

-,18s -,15s

ter som bidrar till förmedling av illegala tekniker medför att dessa anser sig relativt till andra ha bättre illegala möjligheter. Även andra som kommer i kontakt med personer som falskdeklarerar informeras om brottsliga värderingar och tekniker för skattefusk. Detta antas bidra till att dessa grupper anser sig ha bättre illegala möjligheter. När illegala möjligheter blir kända stiger aspirationsnivån (jfr avsnitt 6.2.2.1). Samtidigt nedvärderas de legala medlen.

7.5.3.2 Resultat Resultaten i tabell 7.6 tycks bekräfta hypoteserna vad gäller maktlöshet inför illegala medel. Av 8 samband går 7 i väntad riktning, och samtliga är signifi7.5.3 Samband med faktisk tillgång till ille- kanta. Medan indikator 38 icke ger utslag för företagarna gör indikator 39 det. 41,0 progala medel cent av företagarna tar icke kategoriskt 7.5.3.1 Hypoteser Det nuvarande deklara- avstånd från tanken att de skulle ha bättre tionssystemet gynnar vidare vissa grupper, illegala möjligheter än "folk i allmänhet". t ex egna företagare och extraarbetande. Det Motsvarande procenttal bland löntagarna är ger dem större tillgång till medel att undan- 25,6. De som extraarbetat anser sig betydligt hålla skatter. Detta förhållande samt kontak- oftare ha illegala möjligheter. De kraftigaste SOU 1970:25

•a 00

OS DO C

*2 *> o •o 00

if" E cd

n

a >

p

O

a,

S§

s

•a

cd M o :cd O. • Q. cd 3

io1 S

u

&o

43a

.SP"

E lIS» :0 2

£ a T^ & :cd . ^

to ed 3

<U +J C

(JO

60 — *•»

11 co.—i

•SJ 3 •i u

o

co

•w 3 a> j 3 cd cd

Ä C J J

o

g

gE C

a

O O cd

«

MM

&

^•oea-O

"

c l fi ca «3 c <u *->

c

-° <u "£"" ™ e * * 4) O

Ä

O

b ^ —^

F "SJ 5

«?E^> £ .*_i

TO

cd o> cd e j

c 8 •* * oo <••>

:tf«

äg

SH «

PH

£

S.S2

cd : 0

bo

u

3 O

5i o E o\

ro

SOU 1970:25

differenserna får man dock för indelningen kunskap om/kontakt med personer som praktiserar skattebrott: andelen som enligt indikatorerna 38 och 39 anser sig förfoga över vissa illegala medel är ca dubbelt så hög bland dem som har bekanta eller arbetskamrater som falskdeklarerar som bland dem som inte har det. Hypoteserna beträffande alienation inför legala medel bekräftas beträffande företagarna, men inte för övriga grupper med objektivt sett bättre tillgång till illegala medel.

bytet med illegala medel anses därför vara små. Eftersom internalisering av de konventionella normerna är tecken på att individen accepterat det stipulerade utbytet och de legala medlen är sannolikheten för maktlöshet inför de legala medlen lägre.

7.5.4.2 Resultat I tabell 7.8 redovisas taub-koefficienter för sambanden mellan indikatorer för möjligheter och social orientering och i tabell 7.9 utdrag ur vissa frekvenstabeller. Som synes är överensstämmelsen med hypoteserna denna gång tämligen god. Antagandet att en större kontaktyta, erfaren7.5.4 Samband med social orientering heter och kunskaper (determinanterna 12—19) mindre ofta medförde alienation i 7.5.4.1 Hypoteser Vi anknyter återigen till form av maktlöshet inför legala möjligheter resonemang i föregående kapitel (avsnitt får starkt stöd. Samtliga samband går i vän6.6.4.1). Medlemskap i grupper som av ideo- tad riktning och är dessutom signifikanta logiska skäl står nuvarande regeringsparti med ett undantag. Även förutsägelserna benära innebär ett starkare normativt tryck att träffande illegala möjligheter har bekräfavstå från beteenden som motverkar dess tats — detta gäller dock endast för (38). De skattepolitiska intentioner. Dessutom antas som har högre skolutbildning, är offentligt dessa intentioner bättre än de övriga partier- anställda, lämnar deklarationshjälp eller nas tillgodose egna intressen. Dessa förhål- klarar sig utan sådan hjälp, samt de som har landen väntas medföra lägre motivation att bättre kunskaper om deklarationsregler och informera sig om och lära in tekniken för påföljdssystemet anser sig oftare ha vissa skattebrott samt de brottsliga värderingarna, möjligheter att falskdeklarera utan att bli vilket väntas leda till att man bedömer de upptäckta. 7 av 8 samband har väntat illegala medlen som mindre effektiva. Sam- tecken, och 6 är signifikanta. Respondentertidigt väntas de legala möjligheterna bedö- nas skolutbildning ger det kraftigaste utslamas mera positivt. De som är medlemmar i get. Andelen som enligt indikator (38) anser LO väntas därför oftare redovisa maktlöshet sig ha vissa möjligheter att undgå upptäckt inför illegala medel, men mera sällan makt- vid falskdeklaration är 20,9 procent bland löshet inför legala medel. dem som enbart har folkskola mot 44,0 procent bland dem som har mera än realexaStörre kontaktyta, erfarenheter och kunmen. Andelen som instämmer i (34) är därskaper om samhällets samt skatte- och deklaemot 63,8 procent bland dem som enbart rationssystemets sätt att fungera väntas medhar folkskola och 47,0 procent bland dem föra en mera positiv attityd till de egna möjligheterna, både då det gäller legala och ille- som har mera än realexamen. gala medel. Högre skolutbildning, att vara Vår förväntan att LO-medlemmar mera offentligt anställd, medlem i föreningar och sällan skulle uppleva maktlöshet inför legala att ha bättre kunskaper om deklarationsför- medel bekräftades inte. TCO- och SACO-anfarandet väntas därför mera sällan leda till slutna är betydligt oftare positiva till de legaalienation inför legala och illegala medel. la möjligheterna. Det ligger nära till hands Internalisering av normen att avstå från att förklara detta med att TCO- och SACOskattefusk väntas vidare leda till att motiv anslutna just genom sin yrkesställning har för kontakt med den illegala delkulturen sak- bättre kunskaper om dessa möjligheter. De nas. De egna möjligheterna att förbättra ut- ligger även högre på determinanterna 12-19. SOU 1970:25

pBiaju3uosj3Aures

g 2)

prjBjsuB j3nju9jjo

(ArrsSuruaioi I iBjpp) xapuisjajiAijifV

r Cl")

f Q g,

va

to

Si

r

r

C)

o o

©_

r en 00

CA

•O

CO

iapfTojBd uio iadBJisuroi arSoH

IS o M

3 H

tab

(ja;s3i-B) uoijBJBnap <£> -sSBipAB UIO I3dB3lSpuri3{ 3j3oH C (jajsaj-i) uorjBiBraap -jsuiojfin uio iadBijsunjj SJSQH

^ C

diBfusuoijBJBpiap Wfj

.9 l-c

B a>

Ov

oo

•c O

M

"3

ON

'o O

dTBfusuoiiBiB^sp »wiurei

S

Suiupriq;n|03js SISOH

£1

T uiaip3ui-oi

g

"8^

O

Os

<=>

I—1

q

r

f

"8">

'oo

r

r

•»i

r

ro

V£>

••o 6

tO

r

.0

•fl

tO

r

r

f

Vi

O

i—(

o

if 6 a>

s 13

s 12 •« o

C o a> T3 " ca

Ä ii —'.C

"O 6 0 : 2 , SM «

u 60 g C C H 60 S3 •O B =3 £ o 60 H

a> /— >-i

1>

s£ a c ° S PC >

*

N

*-> "O J_,

w cs

. 3 >> ca E

?s a ^"caå

|2&

K

Q

II

00 IN

3 E« K ti

a.8a

Ä e &. •— :ca G,

C 60 "" 41

«

.,_, t« o 2

SO

*§)'£ «2 ".spö c

" £ >. >» SJ

§ S=0

00 C to

CÖ 05

t

*- ( ^ 3 e * i CD

03 <U 3

ti •* ti

c ca _, ca < ; to "o co

:ca 3

SOU 1970:25

t>-

cs

.s

t~-

CN •—1

C CO

'C o 13

lO

O

<s

:

<3 c Q.

•<t

U

oo cs

a-S

cs 00

CO

o\ cs

:0 W

-o

KS

<D

rivö CS

VO CN

r~

00 V>

E

VO <S

w<2

OV VO

00 Os CN

:5

VO

v©

5 VO CO

-* CO

o O

<s

13 CO

o

s os

cs

CO CM

fa

CO CTN

CO

€

a>

iö^S lH CO Cfl

M

s-s sa bo

a) a>

u,:0

-a-o

t»

^

uo o "3? A

sign

c3

rt

••3 i «

u E 3 « •2<° a

Sg.gE • S E

3 SJ

il

I M

iO, -w *

s o

«]

O

_p

o P.~

:rt —i

«

!§>J

• 3 r t | o SP ' sn) in

2 g» g 1

fiaf-a

CO

Ja Z.

h'S'2

3 oS-S <* •-B0 (C <D 5 8 « r f :=2 S 1*

rt

Jt fi-S 2 •c .£ •5?Ef fe zZ i*

o

CA . O

ra

'ST P

a 5

fe u S-a — P Z=« •I-» -*-^ * - > OJ

*z ~ w ra t E g. 8 S2l3$£ 3 oo o\ s m CO

SOU 1970:25

Tabell 7.10 Samband mellan möjligheter (maktlöshet) och bakgrundsvariabler. Tau-b-koefficienter

bo :0

ål 5

b

Indikator

(21)

(22)

34 Myndigheterna lägger sig alldeles för mycket i frågor som egentligen borde överlåtas till medborgarna själva 35 Skattebetalarna har alldeles för lite möjligheter att bestämma över hur hög skatten skall vara Index för legala möjligheter

-,04s

,08s

-,12 s

,03

-,09s

,06s

38 Anta att Ni själv skulle få lust att skattefuska. Tror Ni att myndigheterna då skulle kunna upptäcka att Ni hade skatteruskat? 39 Tror Ni att Ni har större möjligheter än folk i allmänhet att skattefuska utan att bli upptäckt?

De positiva sambanden skulle därför försvinna om dessa variabler kunde konstanthållas. Detta tolkningsalternativ kan belysas av den följande multivariata analysen. Däremot stämde hypotesen att LO-anslutna anser sig ha sämre möjligheter att undgå upptäckt vid falskdeklaration — detta gäller dock endast enligt (38). Endast 21,1 procent av de LOanslutna anser sig ha vissa möjligheter att undgå upptäckt, mot 40,2 procent av de TCO-anslutna och 46,5 procent av de SACOanslutna. 7.5.5 Samband med bakgrundsvariabler I tabell 7.10 återges tau-b-koefficienter för sambanden mellan indikatorer för möjligheter och bakgrundsvariabler. Tabell 7.11 innehåller utdrag ur motsvarande frekvenstabeller. Som synes samvarierar kön signifikant med samtliga indikatorer för möjligheter. Kvinnor är oftare missnöjda med de legala möjligheterna, men män anser sig oftare ha möjligheter att falskdeklarera utan att bli upptäckta. Skillnaderna mellan könen är dock endast i storleksordningen 10 procent120

s

Q9

-,19

,09s

-,07 s

(23) -.03

S

il

PQiS

(24) ,03

,01

,01

,02

,01

-,04

-,02

-,06 s

,01

enheter. Det kan tänkas att detta utfall kan tillskrivas en mera explorativt-agressiv manlig könsroll. Bland äldre tycks finnas en viss tendens till maktlöshet inför de legala medlen. De yngre anser sig även ha bättre illegala möjligheter än de äldre. Civilstånd och bostadsort ger inget utslag. 7.5.6 Multivariat analys 7.5.6.1 Inledning Analogt med tillvägagångssättet vid den multivariata analysen som redovisats i föregående kapitel har regressionsanalys utförts av tre indikatorer för möjligheter. Bland de beroende variablerna ingår indexet för legala möjligheter. De som genomsnittligt tagit avstånd från påståendena som ingår i indexet för legala möjligheter (indexpoäng 5-19) har fått värdet 0 och övriga (indexpoäng 20—35) värdet 1 i regressionssekvationen. Detta betyder att positiva regressionskoefficienter betecknar ökning i andelen alienerade inför legala medel för varje tillskott i de oberoende variablerna i den riktning som anges. De båda övriga beroende variablerna är indikatorerna 38 och 39 röranSOU 1970:25

«—i

t-

P» CN

i-H CN i—(

oo *o CN

o

•9 00

a 'S

gli > c o CO 3 CO O O •O K O eS <o _ •C» > O W : 0 «

O VO CO

rr «o CN

r-i

CN VO CN

•*-> 2 CO tn

<o

•>* oo yrt CN

CO CO CN

CO

o o"

1 CN »-H CO

S •a3

CN OS CO

•-H

•O CN

oo 00

I

00 VO CN

oo"

• *

CN

! • < *

ro*

CN

NO CN CN

<o oo CM

00 O

I•a

o ex

•o CN

•s

•

o

*

P»

CN

CO CO CO

CO

O CO CN

oo 00 CN

oo CN CN CN

CN

>

•* 6a> "O a>

00 S Z

3 3 5 «

"OCH.

| | |

•Sia

*gf

a ti «

M

o

B)

= "

w •-H oca . 3 GJ ^ .

^H

.Ca

U

•SlU-S ^ S «i i >. fcj o

M

Ö

«» K C C <U 0)

C g

•c

<U

g

g g

,2 >> « =a « £

IJJs

SOU 1970:25

S

«

8 4) « .5

i ill

ils i

«*>

O CO

M

o\ o p"

X I en

ja o

•5 4> "S Ä

oj

o- QC M o :ca HC3

-«-»

*2g

Ä c O, E .m :cd O . cd 3

z i 3 •* t3 sa t2 ~ gs i a> 2 <u S Sä C3 a ca ra S

(tt aj

2 C IS t! O C i

_ <a •

C3

00 ro

i i 3

S-2 C o o c/a

en

cn C9

PQ

Tabell 7.12 Regressionsanalys av möjligheter. Modell 1 Beroende variabler Index för legala möjligheter (maktlöshet) Lämnat annat svar än "ja, absolut" på frågan: "Anta att Ni själv skulle få lust att skattefuska. Tror Ni att myndigheterna då skulle kunna upptäcka att Ni hade skattefuskat?" (38) Lämnat annat svar än "nej, absolut inte" på frågan: "Tror Ni att Ni har större möjligheter än folk i allmänhet att skattefuska utan att bli upptäckt?" (39) Oberoende variabler 1 Egen årsinkomst i 5 000 kr 2 Gemensam årsinkomst i 5 000 kr 3 Har förvärvsarb make/maka 4 Standardindex (hög standard) 5 Skuldindex 6 Ekonomin försämrad i år 7 Ekonomin försämrad i framtiden

0,030cs -0,020s — 0,011 0,030 s 0,029 0,010

0,001 0,001 — 0,010 0,006 s 0,031 0,025

0,009 c -0,015s -0,016 0,009 0,027 s -0,031 0,004

8 Företagare 9 Haft extraarbete 10 Bekanta falskdeklarerar 11 Arbetskamrater falskdeklarerar

0,126 s 0,029 -0,006 -0,032

0,012 0,025 0,021 0,023

0,074 s 0,148 ss 0,048 0,144 s

12 LO-medlem 13 Medlem i TCO eller SACO 14 Har endast folkskola 15 Har endast realexamen (motsv) 16 Lämnat deklarationshjälp 17 Fått deklarationshjälp 18 Kunskaper om inkomstdekl (i-testet) 19 Kunskaper om avdragsdekl (a-testet) 20 Kunskaper om påföljdssystemet (p-testet) 21 Aktivitetsindex 22 Offentligt anställd 23 Samvetsorienterad

-0,075s -0,135s -0,091s -0,045 0,089 s 0,043 -0,003 — -0,015 -0,040 -0,038 -0,031

-0,037. -0,006s 0,083 s 0,043 s — -0,015 -0,016s - 0 , 0 1 8 sc -0,023 — -0,050s

-0,044s -0,030 0,022 0,091 s 0,034 0,015 -0,009 0,005 _ -0,014 -0,037 -0,023

24 Kön = man 25 Ålder 26 Civilstånd = gift 27 Bor i storstad

-0,044

o,ooo 0,079 cs

-0,054s

-0,015, -0,001s — 0,003

0,015 c -0,005 s 0,076 s 0,009

0,587 0,2768 1592 25 5,260 1,51

0,320 0,2428 1599 23 4,317 1,53

0,365 0,3463 1596 26 8,338 1,50

Intercept Multipel-R Antal frihetsgrader, nämnare Antal frihetsgrader, täljare F-kvot Kritiskt F-värde

de illegala möjligheter. Regressionsanalyser har utförts enligt både modell 1 och 2. De oberoende variablerna resp samspelstermerna är identiska med de i föregående kapitel redovisade. Den principiella diskussionen i avsnitt 6.7.2 rörande analysmodellerna och det tekniska förfarandet gäller även här. 7.5.6.2 Resultaten enligt modell 1 Även nu ger alla tre F-test signifikans, och F-kvoter som är 3 - 5 gånger de kritiska värdena. Fort122

o,ooo

farande är dock den multipla korrelationskoefficienten låg och endast omkring 10 procent av variationen förklaras av regressionsekvationen. Vi kan nu jämföra resultaten av regressionsanalyserna som redovisas i tabell 7.12 med dem som erhölls i den tidigare analysen i avsnitt 7.5. Beträffande indexet för legala möjligheter finner man en signifikant förskjutning av ca 12 procentenheter mellan 20 000 kronor och 40 000 kronor i egen inSOU 1970:25

komst i andelen missnöjda. Detta innebär stöd för hypotesen, som inte bekräftades vid den tidigare analysen p g a inverkan av andra determinanter. Däremot ger den gemensamma inkomsten fortfarande oväntat utslag. Förekomst av förvärvsarbetande make gav inte något signifikant bidrag till regressionsekvationen och har därför inte kommit med i ekvationen. Standardindex ger ett oväntat men svagt utslag. Skuldsättning är som väntat korrelerad med missnöje med legala möjligheter, som även är vanligare då man anser sin ekonomi försämrad eller väntar sig att den skall bli det. Företagarna uttrycker också oftare maktlöshet inför legala medel liksom de som extraarbetar. Andelen missnöjda bland dem är 12,6 procentenheter högre enligt denna indikator. Hypotesen bekräftas även beträffande extraarbete, men ej vad gäller andras deklarationsbeteende. Även när det gäller illegala möjligheter stämmer resultaten från regressionsanalysen rätt väl överens med hypoteserna vad gäller utbytesvariabler. Endast standardindex tycks inte ha fungerat som väntat. Kraftiga samband föreligger för de determinanter som avser den faktiska tillgången till illegala medel. Bland dem som extraarbetar är andelen som icke kategoriskt förnekar ("Nej, absolut inte") att de har bättre möjligheter än "folk i allmänhet" 14,8 procentenheter högre. Motsvarande andel är 7,4 procentenheter bland företagarna, 4,8 bland dem som har bekanta som skattefuskar och 14,4 procentenheter som har arbetskamrater som gör det. Medan resultaten från den tidigare analysen gav starkt stöd åt hypoteserna rörande maktlöshet inför legala medel vid varierande social orientering ger regressionsanalysen ett sämre resultat. De som har högre skolutbildning upplever enligt tabell 7.12 oftare maktlöshet inför legala medel. Förklaringen ligger kanske i att de lågutbildade som ju ofta är lågavlönade i större utsträckning anser sig få gehör för sina intressen hos nuvarande regering - jämfört med alternativen. De högutbildade skulle därför oftare uppleva maktlösSOU 1970:25

het inför legala medel. I detta fall får skolutbildning en tolkning utöver den hittills använda. De LO-anslutna är också mot förväntan något oftare (6 procentenheter) negativa till legala möjligheter än de TCO-SACO-anslutna, medan de som ej är fackligt anslutna till de tre stora organisationerna ligger högst. Det är möjligt att detta resultat, som alltså står i strid med hypoteserna, kan återföras till skillnader i medinflytande för grupperna i arbetslivet och i samhället i övrigt. Skillnaderna är emellertid små och möjligheten för metodologiska brister genom den förenkling som analysmodellen innebär kan icke uteslutas. De som är offentligt anställda, deltar i föreningslivet samt har bättre kunskaper om deklarations- och påföljdssystemet är mindre ofta alienerade. Däremot visar sig andelen missnöjda mot förmodan större (8,9 procentenheter) bland dem som lämnat deklarationshjälp. Slutligen visade det sig som förmodat att de samvetsorienterade hade en svag tendens till lägre andel alienerade. LO-anslutna uppger sig däremot som väntat mindre ofta förfoga över illegala medel än TCOSACO-anslutna, medan icke anslutna till dessa organisationer ligger högst. Det rör sig dock om tämligen små differenser. De som har lägre skolutbildning tycks anse sig ha tillgång till bättre illegala medel - det gäller i vart fall för indikator 38. Övriga variabler avseende social orientering ger endast små och spridda utslag. 7.5.6.3 Resultaten enligt modell 2 Regressionsanalysen enligt modell 2 ger resultat som i viss mån påminner om dem som erhölls beträffande analys enligt modell 2 av individernas uppfattning om målvärden, belastningsvärden och utbyte (se avsnitt 6.7.4). När det gäller index för legala möjligheter som behandlas av tabell 7.13 tycks indelningsgrunderna inkomst, civilstånd och förekomst av förvärvsarbetande make endast ge obetydliga skillnader. Som i analysen i föregående kapitel ger de som anser sin situation försämrad något oftare uttryck åt missnöje. De stora skillnaderna ligger mellan företagare, LO-anslutna, TCO-SACO-anslut123

ca

00 on

^

l-c (]>

<*-, <u

^

00 C

ca

C C 3

>

ao

T5

.sc

ca

n

»CCS

c

v

ti T3 <L> +-> O

T3 C

°ca

r~

> - l C8

uo

CN

ON

oo

O

«^

O

lo

CN

—T

lO 0O

VO

ro oo r-

r»

00 E

^ rS C

"*

Oc; 3 ci

m r~

H

ca •j—i

2S

o O S3 H cu ca

CN ON

OS

-*-> C3 -^ 2

00 H I / D ca

g

>N

3 OS

[i. 5

V-. M

:c3 00

tu .2

(Tt

-*.' O,

«a

Q>

O,

ca C

>o m

y< i

VO

t—'oo ca C3

C

3 O

H-l

o r-

ca

ON

•»->

Ti-

ro oo

o! i-J ca

ö 3

o v c3 :0 M tu

CN

c~00

o ON

.*

t -

00 00

g c < OO " ro

g

„

cS

ca

"A

—<

CN ON CN

ca

7!

ca

<-»-, a> +-J

i-l ca

oo

B <U

B

,<L>. -c -o 7,

tU-S

ca

-i. c

y< 1 roo H C / D ca

3 Q Tca

:5 f>

> o - - O "5 OÖ5

> ca

O

ON

<1>

H <1> X>

ca

o CN

ca ca

i-

ca

•*

tu5

ox. »ca

y< i

1 : 0 go

Os

*—<< N

•~

Vi*»

O

B.

tu-2

i-.

-t->

i :g

^a3j -*->c3ca c c -»-> -^. o :ca E n l-c QH

+-» i - . CU -t-> o u, 3 T3

w

t\

124 SOU 1970:25

na och kategorin övriga. Medan andelen alienerade enligt den här aktuella definitionen är ungefär lika hög (närmare 90 procent) i det lägsta inkomstläget bland företagarna och LO-folket, tycks andelen sjunka något bland företagarna, men stiga svagt bland de LO-anslutna vid stigande inkomst. Vid 35 000 kronor har således LO-anslutna genomgående den största andelen alienerade inför legala medel. De TCO-SACO-anslutna håller sig i regel 10 till 30 procentenheter lägre än de LO-anslutna, medan kategorin övriga ligger mellan dem. Även här kan förklaringen delvis ligga i LO-medlemmarnas ofta lägre skolutbildning, sämre tillfällen till förmedling av kunskaper om och därmed även positiva attityder till de legala möjligheterna. Tabellerna 7.14 och 7.15 ger vissa mera överraskande resultat. Även här är skillnaderna mellan gifta med resp utan förvärvsarbetande make och de ogifta små. Personer med förvärvsarbetande make anser sig möjligen något mindre ofta ha illegala möjligheter. Vidare gäller att enligt 38 de TCO/SACO-anslutna anser sig ha bättre illegala möjligheter, medan det enligt 39 istället är de LO-anslutna. Skillnaderna mellan resultaten i de båda tabellerna är så pass stora att de knappast kan accepteras som slumpeffekter. Vi skall därför söka ge en tolkning av resultaten som bygger på de hypoteser som ställts upp i det föregående. Denna tolkning bygger på de båda indikatorernas innehåll. Indikatorerna 38 ("Antag att Ni skulle få lust att skattefuska. Tror Ni att myndigheterna då skulle kunna upptäcka att Ni hade skattefuskat?") och 39 ("Anser Ni att Ni har större möjligheter än folk i allmänhet att skattefuska utan att bli upptäckt?") mäter troligen icke samma sak. Indikator 38 väntas enligt hypoteserna ge större andel som anser sig förfoga över illegala medel bland TCO/ SACO-medlemmar än bland LO:s, vilken den också gör. Den har antagits mäta medvetenhet om illegala möjligheter. TCO/SACO :s medlemmar ligger som synes 15—45 procentenheter högre än de LO-anslutna. Dessutom ökar detta avstånd med inkomsten. Medan SOU 1970:25

andelen missnöjda bland de TCO/SACO-anslutna ligger vid 30-35 procent ligger den bland LO-anslutna vid cirka 15-20 procent vid en 15 000-kronorsinkomst och försämrad ekonomi. Vid en 35 000-kronorsinkomst och försämrad ekonomi ligger de LO-anslutna fortfarande på ungefär samma nivå medan andelen missnöjda TCO/SACO-anslutna har ökat till närmare 60 procent. Med tanke på att löneskillnader inom LO-området mera är att hänföra till branschtillhörighet, medan löneskillnader bland tjänstemän och akademiker mera korrelerar med utbildning, arbetsuppgifternas intellektuella svårighetsgrad samt därmed även möjligheter att informera sig om illegala metoder, är dessa resultat inte särskilt förvånande. - När det gäller indikator 39 skall svaren däremot lämnas utifrån en jämförelse med "folk i allmänhet". Enligt det nyssnämnda resultatet hade TCO- och SACO-anslutna faktiskt oftare observerat stora illegala möjligheter för egen del, men då även de för andra löntagare öppna vägarna: extraarbeten som inte deklareras, för stora avdrag osv, dvs vägar, som även står öppna för LO-anslutna. Svaren på frågan "Tror Ni att Ni har större möjligheter än folk i allmänhet att skattefuska utan att bli upptäckt" lämnas av TCO/SACO-anslutna utifrån denna kunskap. De anser sig utifrån sin egen synvinkel själva inte ha bättre möjligheter än alla andra. Detta resonemang ger en tolkning åt de till synes inkonsekventa resultaten på denna punkt i tabell 7.14 och 7.15. Redan i tabell 7.14 finns en tendens att de som har försämrad ekonomi mot förmodan oftare anser sig ha små möjligheter att skattefuska. Detta gäller i första hand företagarna. Tendensen är ännu mera markerad i tabell 7.15. En rimlig tolkning av dessa resultat är att de utgör ett stöd för tolkningen att de som verkligen värjer att falskdeklarera ofta förnekar att de har möjligheter att göra det - eller i vart fall har bättre möjligheter än andra människor (jfr avsnitt 7.4). Tidigare har sagts att de som såg sin situation försämrad upplevde ett större tryck mot illegalt beteende. Om det nyss förda re125

Cd

ii

C Tfl)i

J

:cd

CO

ON CN

TT CO

O

O

CN CN

CN

3 VO

<o

C3

VO CN

& 2

•5 -2

ro

«o

oo

^H

VO

--T

vo"

j

r-

CO

g $

s O

c o

1-1

-i a

oo oo

i.^ > j *

lx <L>

o

<1)

<H-H

o :0 &P

CN CN

VO CO

g cd°

Of)

C

:«l 3 -i-'

OJ

> o

-a

T3

:D

: cl-id

B

O T3

H

o

o

o

VD CN

CN

4 T3

cd

o, cd

og J

ä

vo ON CN

3 i-I cd

O

•* CO

O

H--2

(D

VO •* CN

cd

i-i cd : 0 S>

cd

CN CO

<1>

H C

jd

CO

r-

CN

E w 00

ro

CN

CO

o

co" •?

vo I

o o o

o o o

VO

io CN

>

O

o

*H

SJ £

o

ro ro

T*

•a <+H

-i->

Hon a

3 £ 'o

C 3

cd i

E <U s— 'O

c—

vo

CN CO

O ro CO

tu

Q -o a>

oo

CN

X> > K cd

fl *

2P

oo

8 C— CO

Q 00

Po-i

C

Htvo §

l-H

cd

ul

5 3

a>

ÖS O

CN

:S gP

N

0\

•J5

|

T3 ed ii

a> o -

ö

O :cd

n

O, U, 3

£ •o

CN

(U

i—I

VO

ca i-.

l-H

(1) nu £X O, -1

ON

=H en a z <i>

oo y^

i—1 cd

<u

S fd

o

l-H

on

P< i

X>

O :0 ( M

on £ °cd

S

cd 011 <H-H

K

•i

:0

l-H

'ä?

e

W

i-.

O

l-i

S B

o §

w

s

o c o

E Con oo OO CL) <1>

> O

fa -a Q &

w

i-i

^H

CN

CO

l-l

J*!

o o o

VO

ro

IH

j _ , cd

S-fl ÖS.S

ha -3 "o Qg.S

SOU 1970:25

sonemanget är riktigt bör man i de grupper där vi väntar oss en hög andel falskdeklaranter (exempelvis företagare, högre inkomsttagare och gifta som ej har förvärvsarbetande make) ha en mindre andel som säger sig förfoga över illegala medel bland dem som har försämrad ekonomi jämfört med dem som ej har försämrad ekonomi. För att pröva denna tanke bildar vi följande typ av differenser: andelen som uppger sig ha vissa illegala möjligheter bland dem som anser sin ekonomi försämrad minus motsvarande andel bland dem som ej anser sin ekonomi försämrad. Dessa differenser redovisas i tabell 7.16. Om det ovan förda resonemanget är riktigt väntas följande resultat i denna tabell: 1 Vid stigande inkomst går differenserna i negativ riktning. 2 Bland företagare går differenserna mera i negativ riktning än bland löntagarna. 3 Bland TCO/SACO-anslutna går differenserna mera i negativ riktning än bland LO-anslutna. 4 Gifta vars make ej förvärvsarbetar har differenser som går mera i negativ riktning än de för gifta som har förvärvsarbetande maka. Om vi nu börjar med att se på differenserna enligt indikator 39 i den nedre delen av tabell 7.16, finner vi att två av de fyra antagandena, 1 och 2, får stöd av resultaten. Skillnaden mellan företagarnas och löntagarnas differenser är som synes kraftiga. Antagande 3 har däremot ej bekräftats, LO-anslutna och TCO/SACO-anslutna ligger på samma nivå. Ej heller antagande 4 har bekräftats, men å andra sidan är skillnaderna mellan differenserna här mycket små, vilket icke utesluter slumpeffekter. Går vi emellertid till indikator 38 får vi ett ännu bättre stöd för vår hypotes på den här punkten. Antagandena 2-4, dvs tre av de fyra, bekräftas. Företagarnas differenser är som väntat lägre, differenserna för de LO-anslutna högre än för TCO/SACO-anslutna och gifta med förvärvsarbetande make har högre differenser än gifta utan förvärvsarbetande vuxen. SOU 1970:25

7.6 Sammanfattning I detta kapitel redovisades resultat avseende individernas uppfattning om de legala och illegala medel som de anser sig ha tillgång till. Hypoteserna anknyter till dem i föregående kapitel rörande aspirationer. De bekräftas i sina huvuddrag av de här redovisade resultaten. De som hade en högre aspirationsnivå än vad som motsvarade nuvarande stipulerade legala utbyte, dvs upplevde relativ deprivation, hade antagits informera sig om illegala medel. De som utsätts för relativ deprivation skulle således oftare upptäcka begränsningar vad gäller legala medel, och uppleva alienation i form av maktlöshet inför de konventionella medel som erbjuds. Vi antog att tillgången till illegala medel finns i varierande utsträckning, men är överlag så god att motivation att informera sig om illegala medel skulle leda till att man även anser sig ha tillgång till sådana medel. Dessa förväntningar bekräftas i sina huvuddrag. De som hade högre inkomster, skulder, ansåg sin ekonomi försämrad eller väntade sig att den skulle bli det, hade en tendens till alienation i form av maktlöshet inför legala medel. De ansåg sig däremot oftare ha tillgång till illegala medel. Företagare, som faktiskt har lägre risk att bli upptäckta vid skattefusk, ansåg de legala möjligheterna vara sämre, men uppger sig oftare ha möjligheter till skattefusk än övriga, vilket även de som extraarbetar gör. Att LO-anslutna hade en större andel som upplevde maktlöshet inför legala medel än TCO- eller SACO-anslutna var oväntat. Det tycks dock bero på att tjänstemän och akademiker p g a yrke, utbildning och kunskaper är mer förtrogna med samhällsfrågor och de legala medlen, vilket skulle minska risken för alienation. Av liknande skäl tycks TCO/ SACO-anslutna oftare anse sig ha illegala möjligheter. Att en positiv bedömning av egna legala eller illegala möjligheter inte enbart beror på ekonomiska faktorer är tydligt. De som har offentlig anställning anser de legala medlen bättre, men de illegala 127

sämre. De som lämnat deklarationshjälp eller icke fått sådan hjälp samt har kunskaper om deklarationsförfarandet är oftare positiva till både legala och illegala möjligheter. Vissa resultat antyder att de som utsätts för tryck mot skattefusk inte anser sig speciellt privilegierade i fråga om illegala medel. Detta innebär samband som går stick i stäv med dem som väntades, om antagandena att relativ deprivation skulle leda till att man upptäcker och därför anser sig ha tillgång till illegala medel var riktiga. Sådana tendenser observerades t ex beträffande företagarna samt de högre avlönade.

128 SOU 1970:25

8 Preferenser

8.1 Inledning Under rubriken preferenser behandlas nu individernas val mellan olika handlingsalternativ för att tillgodose aktuella aspirationer. Här redovisas attityderna till skattebrott, och respondenternas egna uppgifter om sitt deklarationsbeteende i form av skattefusk eller sanningsenlig deklaration, dvs "skattemoral". Även politiska preferenser, som utgör ett alternativ till falskdeklaration kommer att behandlas. Inställningen till påföljdssystemet och skattemyndigheternas sätt att arbeta kan ses som ett uttryck för individernas preferenser, och kommer också att ingå i kapitlet. Redovisningen sker liksom i kapitel 6 och 7 efter \ issa av de i kapitel 5 beskrivna determinanterna. 8.2 Attityder och beteenden Som tidigare har framhållits innebär kartläggningen av falskdeklaration ett väsentligt metodologiskt problem i denna undersökning. Frånvaron av en tillförlitlig statistik över faktisk falskdeklaration, eller andra valida mätmetoder har framtvingat valet av intervjuinstrumentet som mätmetod för att kartlägga förekomsten av falskdeklaration. Attityderna till aktuella beteenden resp till de attitydobjekt det är fråga om brukar ofta i brist på tillförlitliga uppgifter om det faktiska beteendet användas om indikatorer på detta beteende. Man har emellertid ofta funSOU 1970:25

nit (se t ex Fishbein, 1967) att attityder icke samvarierar tillräckligt högt med beteende och därför är tvivelaktiga som indikatorer på beteende. Man kan förklara detta med att attityder vid sidan av en affektiv komponent även omfattar en kognitiv komponent samt en konativ komponent (som avser handlingsberedskapen), och att dessa skulle svara för den bristande överensstämmelsen mellan attityd och beteende. Trots en positiv inställning till falskdeklaration kan man exempelvis välja att avstå från skattebrott, och man anser upptäcktsrisken för stor eller om det normativa trycket från omvärlden mot skattebrott är för stort. Fishbein (1967) uppfattar den kognitiva och den konativa komponenten som fristående variabler vilka påverkar eller påverkas av den affektiva komponenten, som hos Fishbein definierar attitydbegreppet. En positiv eller negativ inställning till ett attitydobjekt behöver således inte medföra beteenden som är konsekventa med hänsyn till denna inställning. Missnöje med eget utbyte, en negativ inställning till den finansoch skattepolitik som regeringen har fört och alienation inför legala medel att påverka utbytet utgör visserligen ett tryck mot skattebrott, men leder inte alltid till skattebrott. En väsentlig faktor i detta sammanhang är de föreställningar individen har om andra följder av skattebrott än de rent egoistiska, nämligen huruvida skattebrott leder till konflikter med andra attitydobjekt som värderas 129

positivt. Man kan exempelvis avstå från skattebrott, därför att uppfyllandet av andras rollförväntningar, i detta fall avståndstagande från skattebrott, är väsentlig för en positiv självuppfattning. Beteende tvärt emot egna ekonomiska intressen är belönande genom gruppmedlemmarnas positiva värdering av denna handling. Föreställningarna om de principiella skadeverkningarna av skattefusk, t ex för statsfinanserna, andras skattebörda eller den allmänna laglydnaden är andra faktorer. Slutligen kan samhällets sätt att reagera mot skattebrott vara av intresse. Om skattebrott bagatelliseras av domstolarna eller kontrollverksamheten är ineffektiv och individerna blir medvetna om dessa förhållanden, uppstår föreställningen att skattebrott av samhället uppfattas som en lindrig förseelse. Attityder till de skattepolitiska målen och den subjektiva uppfattningen av tillgången till illegala medel, dvs i kap 6 och 7 behandlade aspirationer och möjligheter, kan därför icke ses som isolerade faktorer då man vill predicera beteende, utan bör kompletteras med en kartläggning av nyssnämnda föreställningar. Positiva attityder till skattebrott kan ses som en förutsättning till skattebrott. Å andra sidan kan man ha en positiv inställning till skattefusk utan att själv vilja falskdeklarera. Man kan t ex ha fått uppfattningen att falskdeklaration har blivit så vanlig att det numera är orimligt att upprätthålla kravet på ärlig deklaration, att skadeverkningarn för samhället och andra deklaranter är små etc, utan att för den skull själv skattefuska. Detta skulle även kunna inträffa, om man anser sig vara privilegierad av det utbyte man får med legala medel. Dessa synpunkter utesluter emellertid inte ett positivt samband mellan attityder till olika handlingssätt och handlingssätten själva. Det är dock tveksamt om detta samband är så nära att det är lämpligt att använda attityden som indikator för beteendet. Att sambandet väntas vara positivt kan bl a bero på följande orsaker. Enligt Katz (1960) kan attityder vara funktionella för en positiv självuppfattning. Denna jag-försvaran130

de funktion innebär att individerna lägger sig till med föreställningar om sig själva och sin omvärld som får dem att se sitt eget handlingssätt i mera gynnsam dager. Skattefuskaren intar därför ståndpunkten att hans brott inte betyder något i praktiken ("staten får ändå in så mycket skatter") att han inte är ensam om att skattefuska osv. Han mobiliserar också gärna en negativ attityd till eget utbyte ("skatterna är nu så höga att man är tvungen att skattefuska"). Attityderna kan emellertid också vara en inkörsport till motsvarande beteende. De förvärvas ofta genom inlärning i grupper individen är delaktig i. De som tagit del av dessa normer har lättare att utan samvetsbetänkligheter sätta sig över samhällets krav att inte falskdeklarera. Sambandet mellan attityder till skattebrott och deklarationsbeteendet uppfattas således som funktionellt.

8.3 Några mättekniska synpunkter Resultaten i detta kapitel är uteslutande baserade på intervjudata. I synnerhet beträffande respondenternas deklarationsbeteende hade det varit angeläget att kontrollera uppgifternas validitet med andra mätmetoder. Det har inte kunnat ske av skäl som berörts i avsnitt 2.1. Den allmänna uppläggningen av undersökningen syftar emellertid till att motverka sådana validitetsbrister. Hypotesprövningen ger eventuellt möjligheter att belägga resultatens validitet. Intervjusituationens och intervjuarens inflytande på svaren har tämligen utförligt diskuterats i avsnitt 3.4.4—6. Det har framhållits att intervjusvaren kan tendera att påverkas av de förväntningar intervjupersonen tror sig finna hos intervjuaren, undersökningsledningen och undersökningens avnämare samt de politiska och andra åtgärder resultaten antas leda till. Intervjupersonerna skulle av dessa skäl i viss utsträckning eftersträva att avge socialt acceptabla svar, t ex inte tillstå falskdeklaration, avstå från att uttrycka förståelse för falskdeklaration och falskdeklaranter osv. Mätfel av den typen skulle generellt innebära SOU 1970:25

Tabell 8.1 Föreställningar om skattebrottens effekter. Procenttal Stämmer Påstående

absolut

i stort sett

knappast

absolut inte

Ingen åsikt

Summa

40 Skatten skulle säkert kunna bli betydligt lägre om alla deklarerade rätt 41 Staten får ju ändå så mycket skatter, att det inte spelar så stor roll om några människor skattefuskar

61,7

19,1

13,3

3,7

2,1

2,7

4,2

22,1

68,9

2,0

att intervjupersonerna ibland felaktigt skulle klassificeras som konforma. Exempelvis skulle andelen falskdeklaranter bli lägre än den borde vara. Man bör hålla denna risk i minnet vid tolkningen av resultaten. Andelen avvikande som redovisas bör därför snarast betraktas som minimital. Det kan vara rimligt att räkna med att risken för mätfel är mindre vid frågor rörande attityder till beteendet ifråga, än vid frågor om öppet beteende. Å andra sidan kan det vara tveksamt om de attityder respondenterna ger uttryck åt i intervjun är de som i själva verket varit relevanta för det valda beteendet. Det kan här vara lämpligt att göra en distinktion mellan vad Merton (1959) kallat attitudinal resp behavional conformity och doctrinal conformity. De attityder till skattebrott som individerna ger uttryck åt vid intervjutillfället kan ju ses som uttalanden om de konventionella normernas legitimitet. Trots att man för egen del förkastat dessa normer kan man se dem som nödvändiga rättesnören för andra människor: skattefusk kan endast försvaras om man har skäl att skattefuska, t ex orättvist utbyte. Man accepterar således doktrinen, men anser inte att den gäller för eget vidkommande.

skattebrott samt alternativa beteenden för att förbättra nuvarande utbyte. Såsom indikatorer för attityder till skattebrott har följande frågeställningar tagits upp:

8.4 Indikatorer

8.4.2 Föreställningar om skattebrottens effekter

8.4.1 Inledning

I tabell 8.1 redovisas svaren på två påståenden rörande följdverkningarna för skattebrottsligheten. Inställningen till skattebrott

Under rubriken preferenser behandlas nu en uppsättning indikatorer för attityder till SOU 1970:25

1 Föreställningar om skattebrottens effekter. 2 Föreställningar om falskdeklaranten som individ. 3 Attityder till motiven för skattebrott. 4 Attityder till påföljderna vid skattebrott. 5 Attityder till skattemyndigheter. När det gäller beteendet har huvudintresset lagts vid avvikelser i form av skattebrott. Även politiskt beteende kan emellertid uppfattas som ett sätt att på längre sikt påverka utbytet och utgör således ett alternativ till skattebrott. Att avstå från arbete och inkomster kan vara ytterligare ett sätt att anpassa sig till det givna utbytet. Tre typer av indikatorer har således valts: 6 Egna uppgifter om deklarationsbeteende 7 Politiska sympatier 8 Inställning till förvärvsarbete

Tabell 8.2 Föreställning om falskdeklaranten som individ. Procenttal Stämmer Påstående

absolut

i stort sett

knappast

absolut inte

Ingen åsikt

Summa

42 Folk som deklarerar för lågt är hänsynslösa mot sina medmänniskor

62,5

25,8

8,0

1,7

2,0

100 Tabell 8.3 Attityder till motiven för skattebrott. Procenttal Stämmer Påstående

absolut

i stort sett

knappast

absolut inte

Ingen åsikt

Summa

43 Med hänsyn till de höga skatterna kan man knappast klandra en person som deklarerar för lågt

6,2

11,5

33,7

45,2

3,4

44 Skatterna har nu blivit så höga, att många helt enkelt är tvungna att skattefuska för att klara ekonomin 45 Man kan knappast klandra en person som utnyttjar de många möjligheter som finns att undanhålla skatter utan att bli upptäckt 46 Man kan knappast klandra en person som deklarerar för lågt när det finns så många andra som deklarerar för lågt

7,7

15,8

37,4

34,6

4,5

7,6

13,1

28,5

46,7

4,1

8,3

14,2

27,5

46,7

3,3

är övervägande negativ enligt detta sätt att fråga. 80,8 procent anser att skattebrottsligheten förhindrar en "betydligt lägre" beskattning för de andra (40), och enligt (41) är andelen negativa till skattebrott ännu högre.

8.4.3 Falskdeklaranten som individ I tabell 8.2 redovisas ett starkt värdeladdat påstående om falskdeklaranten som individ. Även nu är majoriteten mycket negativ till skattebrott. 88,3 procent vill beteckna falskdeklaranten som "hänsynslös mot sina medmänniskor". 132

8.4.4 Attityder till olika motiv för skattebrott Tabell 8.3 återger reaktionen på olika motiv för falskdeklaration. Som synes är även nu majoriteten starkt kritisk till skattebrott. Enligt (43) anser 78,9 procent att skattetrycket icke motiverar skattefusk. Låg upptäcktsrisk som ursäkt förkastas av 75,2 procent (45), medan 74,2 procent anser att skattebrottslighetens utbredning inte heller kan vara en ursäkt (46). Det finns emellertid cirka en femtedel enligt varje påstående som accepterar de angivna skälen för skattefusk. Det betyder att omkring en miljon deklaranter anser att skattetrycket, den låga upptäcktsrisken SOU 1970:25

Tabell 8.4 Påföljdsattityd. Procenttal Stämmer Påstående

absolut

i stort sett

knappast

absolut inte

Ingen åsikt

Summa

47 Det borde vara hårdare straff för skattefusk 48 Det borde vara hårdare straff för skattefusk, även om det bara är fråga om mindre belopp 49 När ett skattefusk inte gäller några större belopp, bör myndigheterna inte åtala vederbörande 50 När någon har gjort ett fel av misstag i sin deklaration bör myndigheterna inte åtala vederbörande 51 Om man jämför med straffen för andra brott, så är straffen för skattefusk alldeles för stränga

58,2

20,4

13,3

4,3

3,8

19,9

20,8

34,7

20,5

4,1

30,5

27,8

22,2

16,7

2,7

58,1

22,5

9,6

8,0

1,8

9,8

14,7

37,6

30,3

7,7

100 Påstående (51) visar att en stark majoritet anser påföljderna vid falskdeklaration för låga relativt till påföljden vid andra typer av brott. Svaren måste dock bedömas mot bakgrunden av de sannolikt rätt begränsade kunskaperna om påföljdssystemet. Ett index för påföljdsattityd har vidare bildats på det sätt som beskrivs i avsnitt 8.4.5 Attityderna till påföljder 4.6.3 över de i tabell 8.4 ingående indikatoAttityderna till det rådande påföljdssystemet rerna. En annan mätmetod var att presentera kan också återspegla hur allvarligt individerna ser på skattebrottslighet. I tabell 8.4 redo- olika typer av förseelser och be respondenvisas svaren på fem påståenden. Enligt (47) terna ange lämplig straffmätning (se formuläanser 78,6 procent att straffen för skattefusk ret, bilaga 1, fråga 23-25). I tabell 8.5 redobör skärpas. När det emellertid endast är visas 27 sådana förseelser och respondenterfråga om mindre belopp sjunker denna andel nas ställningstaganden. Numreringen av förtill 40,7 procent (48). Åtalsfrågan berörs i seelsen faller här utanför vår numrering av (49). Att skattefusk som endast gäller be- indikatorer för aspirationer, möjligheter och lopp icke skall leda till åtal anser 58,3 pro- preferenser. Svarsalternativen har sammancent (49). Vidare menar 80,6 procent att förts till inget straff, böter, och därav högst "misstag" vid deklarationsarbetet inte bör 500 kr, samt fängelse. Brottsrubriceringen leda till åtal (50). Här återspeglas tydligen kompletterades med uppgift om brottsden stora osäkerheten inför deklarationsför- lingens inkomst och att det rörde som om en farandet som vi fann i resultaten i kapitel 4. förstagångsförseelse.

och det förhållandet att så många andra falskdeklarerar godtas som ursäkt för skattebrott. På det sätt som beskrivits i avsnitt 4.6.3 har ett index för brottsattityd bildats över indikatorerna i tabellerna 8.1—3.

SOU 1970:25

WW

c a

CN ON

lOMcoioCTvomco » " ^ f o V c n H co"oo

co~vo

t-~ oo

i—t TJ- >—i co O co vo uo « N (-»"COOC^H" TfrVOCo"

TfCO

CO

- H f O T f M f S r t l O T t

tu

600 :0 0 .Cm

oooo <S <N

^1<vl'-i co co"co

r i'*^.<ri. co co"co co"

oo-H

rtoooo

c-»oo <o »o OCT\CO co"

co"co v o o C

^H^H <OCO CO CO CO CO

coco^ co"co"

o>o oV"

cs <o co r— vorio"'^'

«o ioo> o ^HVO

ON vo <o ON uo oo ( N <o

oo" c> ON oo" o f V «-H co"

rj-"oo

^H"O<-H"

vfioofci CO CO vo «s

<L> OH

I/O ^ 0 0 WO CO IT) Tj- HO OlOC-HiHHCOlO

a*ö

"3 >

I

00 Si

•H.:2,

2 .a 58

oo OH

4 0>

&J

aoo > .2,-2, £ 5 53 53 £5 t? TT »O vo c - 0 0

134 C A O H

SOU 1970:25

Tabell 8.6 Attityd till skattemyndigheter. Procenttal Stämmer Påstående

absolut

i stort sett

knappast

absolut inte

Ingen åsikt

Summa

52 Taxeringsnämnderna är ofta orättvisa mot den skattskyldige 53 Taxeringsnämnderna bryr sig ofta bara om att göra ändringar som är till den skattskyldiges nackdel 54 Myndigheterna bör lägga ned mera arbete på att kontrollera om folk deklarerar för lågt 55 Myndigheterna gör för litet för att förhindra att folk deklarerar för lågt

15,5

17,4

41,3

17,1

8,8

14,7

18,7

31,5

27,7

7,4

32,9

32,8

20,5

10,4

3,4

23,4

27,0

31,5

11,7

6,4

100 Medvetet skattefusk om 1 000 kronor (förseelserna 1, 12 och 21) anser mer än 95 procent av stickprovet borde föranleda straff, dock endast ca 10 procent i form av fängelsestraff. Om vederbörande tjänar 20 000 kr anser 43,3 procent att straffet bör vara 500 kronor eller lägre, medan motsvarande siffra naturligtvis blir lägre vid högre inkomster (33,4 och 26,2 procent vid resp 40 000 och 100 000-kronorsinkomsten). När man jämför med andra typer av förmögenhetsbrott som gäller samma belopp finner man att skattefusk (1) bedöms betydligt mildare än förskingring (5), stöld i butikskassa (6), checkbedrägeri (7) och lägenhetsinbrott (8). Medan skattefusk om 1 000 kronor av 11,7 procent beläggs med fängelse, vill 24,8 procent göra det för förskingring, 20,8 procent för stöld i butikskassa, 37,5 procent för checkbedrägeri, men hela 53,9 procent för inbrott i lägenhet. Här föreligger en tendens till hårdare bedömning, ju mera brottet skadar den enskilda individen. Givetvis kan här också kunskapen om den traditionella straffmätningen påverka svaren. Rattfylleri (9) ligger som synes högst för 20 000 kronorsinkomsten: 71,5 procent förordar fängelsestraff, en tendens som också står sig för de högre inkomsterna. Benägenheten att se mindre allvarligt på SOU 1970:25

skattebrottslighet föreligger även då vederbörändes inkomster är högre. Företagaren med 100 000 kr om året som falskdeklarerar så att skatten blir 10 000 kronor för låg (22) förordas få fängelse av 25,9 procent. Om man däremot behåller 10 000 kr av sina anställdas skatter (24) eller genom bedrägeri lurar till sig 10 000 kronor av en kund till företaget (26) stiger siffran till ungefär det dubbla. För falskdeklaration som leder till 50 000 kronor lägre skatt förordar fortfarande endast 44,6 procent frihetsstraff medan däremot hela 74,0 procent gör det för rattfylleri. 8.4.6 Attityder till skattemyndigheter I tabell 8.6 redovisas fyra påståenden rörande attityder till skattemyndigheternas sätt att arbeta. Som synes anser omkring en tredjedel att taxeringsnämnderna ofta är "orättvisa mot den skattskyldige" (52). En majoritet är missnöjd med effekten av de åtgärder som vidtagits för att motverka skattebrott (54-55). 8.4.7 Deklarationsbeteende Två påståenden och två frågor var avsedda att ge en uppfattning av förekomsten av 135

Tabell 8.7 Deklarationsbetende. Procenttal Stämmer Påstående 56 Det är lätt att glömma bort någon extrainkomst när man deklarerar 57 När det gäller avdragen är man ibland tvungen att göra en uppskattning av de utgifter man haft

i stort sett

knappast

absolut inte

Ingen åsikt

Summa

19,9

28,2

33,7

2,7

30,5

27,7

19,8

16,1

6,0

100 Ja absolut

Ja, i stort sett

Nej, knappast

Nej, absolut inte

Ingen åsikt

Summa

65,6

15,5

13,0

4,7

1,3

66,7

15,5

8,9

7,5

1,5

absolut 15,5

Svar på fråga

58 "Anser Ni, att Ni tillhör den grupp grupp människor som varje år har uppgivit varenda liten extraförtjänst i deklarationen, även om den bara har rört sig om arbete på fritid, som man inte har tjänat så mycket på?" 59 "Anser Ni, att Ni tillhör den grupp människor, som aldrig någonsin har gjort ett högre avdrag i sin deklaration än vad som egentligen har varit befogat? " 60 Andel, som svarat nej på (58) och/eller (59)

28,0 28,0

falskdeklaration. Enligt påståendena (56) och (57) anser 35,4 procent att det är lätt att glömma en extrainkomst när man gör upp sin deklaration, men hela 58,2 procent ;ent att man "ibland är tvungen att göra en uppjppskattning" vid deklaration av avdrag. Dessa essa indikatorer kanske inte kan ses som uttalanilanden om det egna deklarationsbeteendet. Med Med (58) och (59) som är direkta frågor kommer mer man sannolikt närmare det faktiska beteeneendet. Endast 65,6 procent säger kategoriskt iskt ("Ja, absolut") att de aldrig undanhållit extrainkomster, medan 17,7 procent erkänner mer det (58). Ungefär samma resultat får man man om man frågar efter deklaration av avdrag drag (59). Om man korstabulerar (58) mot (59) finner man att 28,0 procent svarat nekande inde på minst en av indikatorerna 58 eller 59, dvs antingen erkänner att de ej deklarerat extra:trainkomster eller tagit upp för höga avdrag Irag (60). Hela 51,0 procent kan inte besvara /ara båda frågorna kategoriskt med "Ja, absolut", ut", dvs lämna utan varje tvivel att de antingen igen 136

undanhållit extrainkomster eller tagit upp för höga avdrag. Det är tveksamt hur stor andel som uppsåtligen har falskdeklarerat. Bakom de procenttal som nämnts torde det dölja sig en del fall där deklaranten i efterhand konstaterat, kanske efter rättning i taxeringsnämnden, att han begått ett fel. Indikatorerna förmår således inte diskriminera mellan avsiktliga och icke avsiktliga fel. Även detta bidrar till att dra ned sambanden i modellen. Det är sannolikt att eventuella mätfel snarare kommer att leda till underskattningar av andelen som falskdeklarerar än till överskattningar. Resultaten skulle då utgöra minimivärden för denna andel. Det betyder att minst 1,4 miljoner deklaranter någon gång falskdeklarerat, och att minst 2,4 miljoner deklaranter av intervjusvaren att döma inte kan uteslutas ha gjort det. 8.4.8 Politiska sympatier Fördelningen av politiska sympatier vid intervjutillfället framgår av tabell 8.8. Som SOU 1970:25

synes avviker fördelningen knappast från den, som man brukat erhålla vid opinionsundersökningar med hela valmansåren.

8.5 Preferenser och determinanter 8.5.1 Inledning I det följande redovisas de viktigast indikatorerna för preferenser efter 25 determinanter. Redovisningen omfattar sambandsberäkningar (tau-b) samt signifikanstest för dessa. Dessutom återges utdrag ur vissa frekvenstabeller. Redovisningen kompletteras därefter med regressionsanalyser för några av indikatorerna med vissa determinanter som oberoende variabler.

Tabell 8.8 Partisympatier (61). Procenttal Procent Borgerliga (H, Fp, Cp, KDS, Borgerlig samverkan) Socialister (SAP, VPK) Ingen åsikt/vägran

46,6 18,3

Summa

35,1

8.5.2 Samband med utbytesvariabler

8.4.9 Inställning till förvärvsarbete Den åttonde indikatorgruppen gäller sättet att förhålla sig till förvärvsarbete som medel att tillgodose ekonomiska intressen. I den mån skattetrycket på extraförtjänster är för starkt bör detta återverka på intresset att ta extraarbeten. Enligt påstående (62) anser 78,4 procent att det inte "lönar sig att tjäna mera pengar" p g a skattetrycket. Fråga (63) visar att 31,7 procent är intresserade att åta sig ett extraarbete. Detta procenttal stiger till 48,1, om extraarbetet skulle vara skattefritt (64).

8.5.2.1 Hypoteser Förväntningarna inför resultaten är analoga med de resonemang som förts i kapitlen 6—7 beträffande aspirationer och bedömning av möjligheter. Individernas positioner på determinanterna antogs bestämma aspirationer och deras bedömning av alternativa möjligheter, vilka i sin egenskap av förmedlande variabler skulle vara relevanta för deras preferenser. När vi bildar hypoteser för sambanden mellan determinanter och preferenser bygger vi således på samma resonemang som i dessa kapitel. Om

Tabell 8.9 Attityd till extraarbete. Procenttal Stämmer Påstående

absolut

i stort sett

knappast

absolut inte

Ingen åsikt

Summa

62 Det lönar sig inte att tjäna mera pengar eftersom det mesta ändå går till skatten

54,5

23,9

13,0

7,9

0,7

100 Ja, absolut

Ja, kanske

Nej, knappast

Nej, absolut inte

Ingen

åsikt

Summa

14,3

17,4

21,3

46,1

0,9

30,5

17,6

18,1

31,8

1,9

100 Fråga

63 Skulle Ni vilja åta Er (ytterligare) ett extraarbete eller övertidsarbete om Ni erbjöds något som var lämpligt 64 Skulle Ni åta Er (ytterngare) ett extraarbete eller övertidsarbete om Ni inte behövde betala skatt för det?

SOU 1970:25

Tabell 8.10 Samband mellan negativ attityd till legala normer resp skattemyndigheterna och utbytesvariabler. Tau-b-koefficienter

£o c o

M

E o M

.5 c

2-o

o

3 Indikator

(1)

(2)

(3)

44 Skatterna har nu blivit så höga, att många helt enkelt är tvungna att skattefuska för att klara ekonomin 45 Man kan knappast klandra en person som utnyttjar de många möjligheter som finns att undanhålla skatter utan att bli upptäckt 46 Man kan knappast klandra en person som deklarerar för lågt när det finns så många andra som deklarerar för lågt Index för brottsattityd

-,02

-,05

,05

-,02

,06

-,04

,05

-,03

-,06

48 Det borde vara hårdare straff för skattefusk, även om det bara är frågan om mindre belopp Index för påföljdsattityd 52 Taxeringsnämnderna är ofta orättvisa mot den skattskyldige

(5)

(6)

(7)

,02

,03

,11'

,11'

-,05

-,01

,03

,05"

,05"

-02

-01

,01

,or

,01

,03

,00

,05'

,05"

(4)

,06^

,06*

,04

s

-,06

s

,11

,77

s

,05

s

,06s

,04

,02

-,07s

,08

,70 s

,08s

,07s

,09

,05

,05

-,or

,00

,05"

,06^

1 Sambanden avser endast gifta.

aspirationer ej tillgodoses av legala medel väntas individerna uppleva ett tryck mot användningen av alternativa medel att erhålla önskat utbyte. När individerna anser sig förfoga över alternativa medel att förbättra nuvarande stipulerade utbyte uppstår likaså ett tryck mot tillämpningen av sådana alternativ. Huruvida individerna får negativa preferenser, dvs gynnsamma attityder till skattebrott, tillämpar skattebrott praktiskt eller lägger sina politiska sympatier hos oppositionen är beroende av styrkan av detta tryck. Beträffande utbytesvariablerna väntas följande samband. De som har bättre inkoms138

ter, make utan eget förvärvsarbete, lägre levnadsstandard, skulder, försämrad ekonomisk ställning eller de som väntar sig det, väntas oftare visa positiva attityder till skattebrott, oftare tillämpa skattebrott eller ta avstånd från SAP/VPK. 8.5.2.2 Resultat beträffande attityder I tabell 8.10 redovisas tau-b-koefficienter för sambanden mellan attityder till skattebrott resp skattemyndigheter och utbytesvariabler, samt i tabellerna 8.11—12 utdrag ur vissa frekvenstabeller. De fem påståenden (44-46, 48, 52) ger i tabellen väntat utslag i SOU 1970:25

o> <N PO

r~ o

*"*

o\

c to

*T3

e

•t

ro

oPO

<N

.o

PO

33 J3

o

«s PO

»o

J^-

c*?

.3

oPO

«—1

«rt

PO

s o M

• *

«o

•* V>

(N

S

> o

3 I o

•o o I o

S

O

c

ea 13 oo

tu

P c 3

o

o «-S

oca ca v-. :0

» C O.

C3 ca

5 42

s

M 60 3

:<*)

-C

oca H0

ca

5s

c c o. OC 3 h C3 w

.SE «5 Q Q°ca

55«

C

C/J

t>

<u c SJ» ca C°i2

M :ca

•gjbp

<U ca

3 ca •0,0

oo <4; -O

t?

rt

1-1

3 b 2

c §>.S S

5 > ©3 ** *"* 5 «9 C * O C

"O

i§ <u c 2 c T» 3.S ra

L.T1

§.S SäU g g

So g o

cgso

C/3 <D ^ c ! ^

S c l a ^ S 3 ca&-

ca -£*< «>

ca 3 ' O C/3

c^

1H > O M

+•* ftfi

c ca •"•

-o,g

2 C cfl

ja

•* "55 ^ c»

CB

oo

I <*

SOU 1970:25

ill

t 3 cy

»O

fl}

*.

o C O

<u O T3

E

så O O O) T3

XJ

o

s

> o

Ma

C

cd

O O

O C

<tf *a 00

ii

a —. ca <D

, C ca ca 2 C -w «a ca

O T3 w C C 3

o ii 2 w

+-•

•B

60,3

S«

2 S

o-c c B-

tu

c c

•*->

O H ON

<N

•^ • ca ca

&å

l-

-sia c <« a. 5" C t>

•B t i

^ 3 C

C M

•-i c

°* 3 .c >

»

£ e

£ i2

« 3

o-Sti E C C C :ca Ji< rt to C S 3. B

s t! s s ^Ki«ca D E

E :« £ •= cca E„ . «cao « ä — oE 5

<u c

i2

EE

Q o w3 T3

ca «

2 c ca * O.» C3T3 Ö0:c3 ^ « 2 « 3 »-.£ 22 ui E d 5 tn OT

n

g £ o 85

140 SOU 1970:25

Tabell 8.13 Samband mellan avvikande beteende och utbytesvariabler. Tau-b-koefficienter

I 1 ;9

1 c

—2

o

I S

Indikator

(1)

•a

a

(2)

(3)

%

u.«

C/3

(4) s

(6)

(5)

(7)

,04

,08

s

,04

,00

58 "Anser Ni, att Ni tillhör den grupp människor som varje år har uppgivit varenda liten extraförtjänst i deklarationen, även om det bara har rört sig om arbete på fritid, som man inte har tjänat så mycket på?" 59 "Anser Ni, att Ni tillhör den grupp människor, som aldrig någonsin har gjort ett högre avdrag i sin deklaration än vad som egentligen har varit befogat? " 60 Nej-svar på 58 och/eller 59

,04

-,05

-,72

,or

,06

-,or

,09

,12*

,05

-01

,03

,02

-,09s

,02

,08*

-,05

,01

61 Avståndstagande från SAP/VPK

,05

,05

,15

,10'

,05

,07*

,08"

1 Sambanden avser enbart gifta.

24 fall av 35; därav i 14 fall signifikant ut- samtliga fall utom ett. För hypotesen att de slag. De båda index som ingår i tabellen ger i som hade lägre levnadsstandard är mera nega11 fall av 14 väntat utslag, varav signifikant i tiva till skattebrott tycks inte föreligga något stöd. Däremot är de som är skuldsatta något 7 fall. Som synes samvarierar årsinkomst icke oftare positiva till skattebrott. Samtliga åtta med indikatorerna 43-45 på det sätt som samband går i väntad riktning. De som anser sin nuvarande ekonomi förvar tänkt. Det är istället de som har den lägre sämrad accepterar oftare de olika skälen för inkomsten som tycks ha lättare att acceptera skattebrott och ser mera generöst på behandandras skattefusk, skattetryckets storlek och lingen av falskdeklaranter. Detsamma gäller den låga upptäcktsrisk som skäl för skattesom synes för dem som väntar sig en förbrott. Skillnaderna är emellertid endast obesämring i framtiden. För de två determinantydliga. Däremot är det som väntat de högre inkomsttagarna som vill ha en relativt sett terna går samtliga samband i väntad riktning, mindre sträng rättslig bedömning av de upp- varav nio signifikant. täckta skattebrotten. De som har lägre inkomster anser vidare mot förmodan att 8.5.2.3 Resultat beträffande beteende I skattemyndigheterna "ofta är orättvisa mot tabell 8.13 redovisas sambanden mellan de skattskyldiga". En viss tendens till nega- deklarationsbeteende resp partipreferenser, tiva attityder bland dem som ej har förvärvs- som ses som mått på valbeteende, och utbyarbetande make ger stöd åt våra hypoteser i tesvariablerna. I tabellerna 8.14-15 återges SOU 1970:25

VO

ro CN

ro

m OJ, o" CO co

CO

<*

oo* CO

"J-f

•O

<N

s

°cd

4-i

°*i o

o

oo"

vo

•<*

oo"

00 CN

CO

CO

»o

1 «—i

SO CO

o" CO CM

•o

5" PH"

o o\" r—1

OH OH

CN

<N

3 —I

• *

•*"

o"

m e

OH

>

00 O

£

M

£ 9

Slå •a i -e ^3 g —< -S-S>i3 o S-si c .§ S « 2 •O

W5

,

Q fi

I o '53.S 8

B •-, ä a E*

« P 3 ca „ ** i- «2 2

O g £ « £ n o c o o 3S, > .2? o c ^

2?

B i . .CT3 1> C-- to & ÖO^J C So SJ iB S c So Sb M : O S3« M C H 3

5 C O O

B ^ - ^ 2 O <+-t ert

£

1 9

£

«

*>

S3

0>

<UCN +-.

iO ""' * c3 -3 £ H H £ f t a o ta o t j 2

CD £> &*•

« 142

SOU 1970:25

Tabell 8.15 Procent som uppger vissa avvikande beteenden. Särredovisning efter attityder till nuvarande och framtida ekonomi

Indikator 58 "Anser Ni, att Ni tillhör den grupp människor som varje år har uppgivit varenda liten extraförtjänst i deklarationen, även om det bara har rört sig om arbete på fritid, som man inte har tjänat så mycket på?' % som svarar nej

Respondentens ekonomi

Respondentens ekonomi väntas

har förbättrats

är oförändrad

har försämrats

bli förbättrad

bli oförändrad

bli försämrad

Samtliga

20,5

13,9

19,7

20,7

13,7

22,5

17,6

17,5

59 "Anser Ni, att Ni tillhör den grupp människor, som aldrig någonsin har gjort ett högre avdrag i sin deklaration än vad som egentligen har varit % som svarar nej 60 % som svarar nej enligt (58) och/eller (59)

20,2

13,8

31,3

13,1 23,4

16,4

23,9

15,7 28,2

21,3

32,5

33,2

28,0

61 % som föredrar borgerligt parti % som föredrar socialistiskt parti % politiskt odeciderade

35,3

34,0

38,1

31,1

34,5

41,8

35,1

49,8

46,7

43,5

52,2

46,3

43,4

46,6

14,9

19,4

18,5

16,6

19,2

14,8

18,3

Bastal

utdrag ur motsvarande frekvenstabeller. De båda indikatorerna 58-59 rörande falskdeklaration av inkomster och avdrag ger väntat utslag i 9 fall av 14, därav 6 signifikanta. Den sammanfattande indikatorn (60) ger väntat utslag i 4 fall av 7, därav signifikant i 2 fall. Förutsägelserna om avståndstagande från SAP/VPK får stöd i 6 fall av 7, varav signifikant i 3 fall. Som väntat samvarierar hög (egen) inkomst med falskdeklaration, men endast svagt. Även de som icke har förvärvsarbetande make uppger som väntat oftare att de falskdeklarerar. Hög standard samvarierar positivt med falskdeklaration, vilket visserligen var oväntat men förklarligt om vi antar att kontinuerlig falskdeklaration bidrar till hög standard. Likaså är de skuldsatta oftare falskdeklaranter. I avsnitt 7.5.6.3 framfördes tanken att de som faktiskt falskdeklarerar uppger sin ekonomiska situation som förbättrad när vi SOU 1970:25

frågar dem om den saken efter det att deklaration är upprättad. Denna tankegång kunde där förklara till synes orimliga resultat. Som framgår av tabell 8.15 bekräftas resonemanget på den här punkten. De som har uppgivit förbättrad ekonomi har något oftare medgivit falskdeklaration. Tendensen är signifikant enligt alla tre indikatorer (58, 59, 60). Däremot stämmer hypoteserna i avsnitt 8.5.2.1 för attityderna till den framtida ekonomin. Partipreferenserna överensstämmer mycket väl med dem som var väntade. Högre inkomsttagare och de som ej har förvärvsarbetande maka, har en svag, men icke signifikant tendens till större andel med avståndstagande från SAP/VPK. Trenden är att vid högre inkomster andelen borgerliga är högre. Den är emellertid bruten för klassen 20-30 000 kr. Det torde bero på att klassen 0-20 000 kr är ganska heterogen och innehåller deltidsarbetande, ofta kvinnor, period143

Tabell 8.16 Samband mellan negativ attityd till legala normer resp skattemyndigheterna och faktisk tillgång till illegala medel. Tau-b-koefficienter

a Ö

2 Is 8

:0 [i,

Indikator 44 Skatterna har nu blivit så höga, att många helt enkelt är tvungna att skattefuska för att klara ekonomin 45 Man kan knappast klandra en person som utnyttjar de mänga möjligheter som firms att undanhålla skatter utan att bli upptäckt 46 Man kan knappast klandra en person som deklarerar för lågt när det finns så många andra som deklarerar för lågt Index för brottsattityd 48 Det borde vara hårdare straff för skattefusk, även om det bara är frågan om mindre belopp Index för påföljdsattityd 52 Taxeringsnämnderna är ofta orättvisa mot den skattskyldige

<3

(8)

(9)

,10

s

(10)

(11)

-,00

,06

s

.05s

,06s

-.00

,07s

,09s

,05s

-.01

,02

,08s

,10s

,01

,06s

,HS

,08*

,07s

,01

-.01

,01

,00

,01

,02

,ir ,03

-,04

vist sjuka osv, som egentligen inte hör till de lågavlönade. De som är skuldsatta och anser sin nuvarande ekonomi försämrad eller väntar sig den skall försämras i framtiden, tar däremot signifikant oftare avstånd från SAP/VPK. När man läser tabellerna 8.14 resp 8.15 finner man att avståndstagande från SAP/VPK är ett betydligt vanligare sätt att visa sitt missnöje än falskdeklaration.

8.5.3.2 Resultat beträffande attityder I tabell 8.16 och 8.17 redovisas resultaten. Som framgår av tabell 8.16 uppfylls förväntningarna i 14 fall av 20, därav föreligger signifikans i 11 fall, när man enbart ser till de fem påståendena. De båda indexen ger i samtliga 8 fall väntat utslag, och signifikans i 5 fall. Företagare tycks ha lättare för att acceptera olika skäl för skattefusk. 31,8 procent mot 21,4 bland löntagarna anser att skatte8.5.3 Samband med faktisk tillgång till trycket "tvingar" många att skattefuska. illegala medel 71,8 procent av företagarna tar vidare av8.5.3.1 Hypoteser Analogt med resonemang- stånd från tanken att "det borde vara hårdaet i kapitel 6 och 7 väntas de som faktiskt har re straff för skattefusk även om det bara rör bättre tillgång till illegala medel oftare till- sig om mindre belopp". Bland löntagarna är lämpa dem. Dessutom väntas de oftare ta det endast 53,9 procent. Dessa tendenser avstånd från SAP/VPK. Detta gäller således föreligger som väntat även för dem som anför egna företagare, extraarbetande och dem ser sig ha falskdeklaranter bland bekanta och som har kontakt med falskdeklaranter. arbetskamrater. De som har kontakt med 144

SOU 1970:25

6 cd

ca

oo

oo O

.—I

oo

.s c

f

co

O

•o

i

00 cd

6 o

sc I

O

o

a>

••-> •»->

co M

io c

o o"

—i

co

3 cd

-i

s

|

C

<u o

oI-H

_ "a? * • Ö fl>

t\ "•i

. > +-> <u C r-3 •—< •*-* •-"

SO t - * c

tan

Bis ft ±i : 0 e B

4> SS

<u

.* G C:GL°2

gcgj.§

O. G „ 3 ' ^ _ "O

*j a > rt o

•?8|1 si

ta

<»

C/3 , C :e« <H t ? i

- b S 25 ^ a

SJ J5C «B 'a>Oc

C rt

«H

MSSb

c

ca oo-t-»

SOU 1970:25

Is

C-ö G 3 ett 5 *-< —< > ^ a-< »i O ov •-•Pn a

5 85.S

4-»

*

3i£

G ca

a>

»g

I :&

EM

a> c

b

3ilH :c-o JE> •SS

g , 0 J> to

H W

G* M

JD

>

>•§£ „ g 4> ~ " Ö SS H

il I

i l sr

"S jo E "c *•* <° 5 2 o — fiO to" :SS -GO i^. 1

CQ

Tabell 8.18 Samband mellan avvikande beteende och faktisk tillgång till illegala medel. Taub-koefficienter

Si

ö

g i

3 T3

B

"£

M

a

<*-i

C

I

«

I»

is §

a

M B

<T3

n Indikator

(10)

dl)

,09

s

,26

s

,77 s

,18

,09s

,11s

,15s

,11s

,16s

,20s

,15s

,17s

61 Avståndstagande från SAP/VPK

,21s

,03

,09s

-,01

falskdeklaranter har också som synes oftare positiva attityder till skattebrott.

rar "Ja, absolut" på både fråga 58 och 59. Enligt detta kriterium klassificeras 61,4 procent av företagarna som falskdeklaranter mot 49,1 av löntagarna och 64,1 procent av dem som icke gjort det. Även nu bör dock påpekas att avståndstagande från SAP/VPK utgör ett värdigare sätt att uttrycka sitt missnöje bland företagarna än skattefusk. Denna kompensationseffekt föreligger inte för övriga determinanter i tabellen.

58 "Anser Ni, att Ni tillhör den grupp människor som varje år har uppgivit varenda liten extraförtjänst i deklarationen, även om det bara har rört sig om arbete på fritid, som man inte har tjänat så mycket på?" 59 "Anser Ni, a't Ni tillhör den grupp människor, som aldrig någonsin har gjort ett högre avdrag i sin deklaration än vad som egentligen har varit befogat? " 60 Nej-svar på 58 och/eller 59

8.5.3.3 Resultat beträffande beteende Resultaten återges i tabellerna 8.18 och 8.19. Samtliga 16 samband med ett undantag har väntat tecken, och 14 är dessutom signifikanta. Tabell 8.18 ger som synes den största koncentrationen av höga samband med väntat tecken i detta kapitel. Förväntan var att vi skulle få kraftigt utslag för företagargruppen. Där är det enligt tabell 8.19 37,1 procent som tillstår skattebrott men ändå inte mindre än 27,9 procent av löntagarna, enligt indikator (60). De som extraarbetar är också markant ofta falskdeklaranter: 39,3 mot 21,2 procent enligt indikator (60). Även de som har bekanta resp arbetskamrater som falskdeklarerar har höga värden: 36,2 resp 41,1 procent uppger skattebrott. Dessa andelar är nästan dubbelt så stora som bland dem som ej har kontakter med personer som praktiserar skattebrott. I avsnitt 8.4.7 användes ett annat kriterium på skattebrott, nämligen om individen icke sva146

(8)

(9)

8.5.4 Samband med social orientering 8.5.4.1 Hypoteser Beträffande variablerna avseende social orientering väntas följande samband. Avvikelser från de konventionella normerna resp avståndstagande från SAP/VPK antas vara mindre vanligt bland dem som av ideologiska skäl står nära de socialistiska partierna. Motsvarande antas även beträffande attityder gälla för dem som internaliserat de konventionella normerna ("samvetsorienterade"). De som har större SOU 1970:25

°1 ^l

f ;=a

a s

a C3 'Öl GO

•H

g

5° ctf

m

oo +3

°i

o'

T3 C

<s

o> ov,

CO

vo

oC

v£>

lO

H N"

00 H oC co

oo

o>

•«*

VO

<S

<-i

cd

w«

r a T3 T3 60

"O ' C c O IH ? » B OH

:0 > .t; «

Os

ii-l

»-i

4S

s

a £ *s g

2 S 2!2 cdc 3-4->£ S £. _ oca

** 9 ** to

•£ O, C ed

,*o a> A c3

E r ••3-B

i

g

SOU 1970:25

"So 1 ä. 3 -o ÖO 2

o

X

on

a a

.-" e x

N3 6

HbÄ S :S c o • .5 « ©^ o

&

iss

ti C g<:0 C O H K

S&3 2

o a

P

60 C

g 2Moo

g =3

g

ca > x> e*

e-- o

I

§ S.

#

*& *&

€

m

o M

puiajuauosjaAures

3 H

PTJBISUB iSrjiuajjo

r

.s

r

CO

c

CO

(AijsSuiuaioj i iBjiap) xapinsjatiAijJiv

r

f CO

CO

•b

00 Cl

(lajsai-d) lauiaisAsspfiqj -ed uio iädB3isun3{ aijjBg

(J3JS3J-B) UOIJBIBpiapsSBip -AB UIO I3dB5(SUn3l MJlBg

(191S3J-1) UOIJBIBpj3p}SUIO>[ -UT UIO I3dB^SUn3I 3J11BQ

diBfqsuoiiBiBpjap J I B J

jn

dlBft{SUOIlBIBpj3p JBUUIB/I

?

c7\ O

C— O

f Suiupnqjnip^s

«

UI3JP3UI-01

£}

vo

r

o

f o o

<5

"*

cd

C g> a>

o a> * J

o

§ a* §

ca

^

co " O

C

1*21

J2 « S H

>»

3 SJ 3

* o =« g

1 e2

*

ocd tu e A3 fe B

ca C"35 o C •o»

r

B "9 :| O

co •*-• G

O

m J2

<Q S3

o» >> - a o. t3i o S

g (U C ^

C 8 o> °ca ;g

•3 5 J2 P T: - Oco- dr* c is c o ;o « - . t ) CO <*H

00Ä:c3iS

bo

s.sa>5 •-.

""a ^

IlSlI

C co _ ±J

O

- ra

«2 SP

S£

a> «1 °ca •o « c ä

. 5 -S3

ÖO

ä:cä"£ ca >H v

SOU 1970:25

t-; O

o

00 00

S-S 5-c

•I 2 i Hl :ea a>

o T3

E

:cd 00

c3 .

o

O

c

o"

I cd

o

o c cd

60 <D

a +-> cd

>

.1 ort 0H

»-i

o> o

•— w «5 o 3 S "^ a) i - cd J3 . 25 •" • Ul

3,3

e cd _. J2 C

0 O / * - Cd

* eg* i

c g C3 cfl

_ , »Q

•"* __

C P.S 3 ^ 00 Ä , * t 2 S£

no

J3

"

,11

_

o

ca _ «cd + j * j «° 25 a> C cd cdS&

C;Oort S

3-1 N

| t i :9

co «o ^ n c ^ ; 0

*

^

"2 u J3 o ocd 0 H t i 2 « ra rt ^ j ^s

>

> ,3 o fli S ° o -ä c 'Z'a c c o o*&

a

•SS

11 |,| H

o1§c^

SS SOU 1970:25

kontaktyta, erfarenheter och kunskaper om samhällets och i synnerhet skattesystemets sätt att fungera väntas oftare ha negativa attityder till skattebrott. Å andra sidan är detta en förutsättning för framgångsrik tillämpning av skattebrott. Vi vänder därför på hypoteserna rörande beteende i detta fall och behandlar variablerna som indikatorer för tillgång till illegala medel. Den som har högre skolutbildning, känner till deklarationsförfarandet, är offentligt anställda, samt deltar i föreningslivet väntas således oftare ha negativa attityder till skattebrott, men däremot oftare tillämpa skattebrott.

LO-anslutna mera negativa till de konventionella normerna än TCO- eller SACO-anslutna. De LO-anslutna är oftare benägna att acceptera de olika skälen för skattebrott än TCO- och SACO-anslutna. De LO-anslutnas negativa reaktion kunde i de föregående kapitlen återföras på skillnader i utbildning och kunskaper. Det kan även här vara en rimlig tolkning. 8.5.4.3 Resultat beträffande beteende Tabellerna 8.22 och 8.23 beskriver samband mellan egna uppgifter om deklarationsbeteende resp politiska preferenser och variabler avseende social orientering. Indikatorerna 58 och 59 rörande falskdeklaration ger väntat utfall i 15 fall av 20, och därav i 8 fall signifikant. Den sammanfattande indikatorn (60) ger i 9 fall av 10 väntat utslag, och gör det signifikant i 3 fall. Ju högre skolutbildning desto större är andelen falskdeklaranter. Enligt indikator 60 är det 24,4 procent bland dem som enbart har folkskola mot 30,1 procent bland dem som har mera än realexamen. De LO-anslutna har visserligen enligt indikator (59) och (60) en lägre andel falskdeklaranter men endast för (59) blir sambandet signifikant. De SACO-anslutna uppger oftast falskdeklaration, 45,9 % enligt indikator (60), men detta höga tal är inte signifikant högre än det för LO eller TCO, då det endast baseras på 34 intervjuer. De som lämnat deklarationshjälp har signifikant oftare själva falskdeklarerat, vilket också hade förutsagts. Likaså tycks falskdeklaranterna också något oftare ha bättre deklarationskunskaper. Falskdeklaranterna är vidare mindre ofta samvetsorienterade, vilket var väntat.

8.5.4.2 Resultat beträffande attityder I tabell 8.20 återges sambanden mellan attityder till skattebrott resp skattemyndigheterna och variabler avseende social orientering. Tabell 8.21 innehåller utdrag ur vissa frekvenstabeller. Som synes tycks överensstämmelsen med hypoteserna även här vara tämligen god. Indikatorerna 44-46, 48 och 52 ger väntat utslag i 37 fall av 50, och signifikant i 32 fall. Index för brottsattityd ger i 9 fall av 10 väntat utslag, därav 8 gånger signifikant. Beträffande index för påföljdsattityder har endast två av sambanden väntat tecken. Högre skolutbildning, offentlig anställning, föreningsaktivitet, lämnade av deklarationshjälp eller icke tagande av sådan hjälp, samt kunskaper om deklarationsregler och påföljdssystemet medför att andras falskdeklaration, ett högt skattetryck och en låg upptäcktsrisk icke accepteras lika ofta som ursäkt för skattefusk. Däremot är tendensen omvänd när det gäller bedömning av lämpliga påföljder vid skattebrott. De ovan angivna grupperna vill ge mindre hårda straff än övriga. Exempelvis anser 61,7 procent av dem som har högre skolutbildning än re al- 8.5.5 Samband med bakgrundsvariabler examen (eller motsv) att straffen för skatte- 8.5.5.1 Resultat beträffande attityder Tafusk inte behöver skärpas då det gäller bell 8.24 och 8.25 ger information om mindre belopp, mot 51,7 procent bland dem sambanden mellan attityder till skattebrott som enbart har folkskola. resp skattemyndigheter och bakgrundsNär det gäller facklig anslutning bekräfta- variabler. Sambanden är som synes små och des icke hypoteserna i mera än ett fall. varierande och tycks ej tyda på något Analogt med resultaten i kapitlen 7 och 8 är entydigt mönster. 150

SOU 1970:25

PBI91U3U0SJ9AUIBS

pnBJSUB l3r[JU3JJ0

iBjpp)

C

(Aipäuiuaioj i xaputsaajiApjiv

(I9js9i-d) Japftoj -Ed UIO J9dB5{Suröl 9JUB9

o

M

M a

(J91S91-B) U0IJBIBP19P -SSBIPAB uio igdB^sumj gxiiBg

H

.a

(J91S91-I) U0pBIBpj9p -JSUI05JUT uio igdB^sunii 9ijJBg

dTBfqsuoiiBrBi2{9p

lifj

diBfusuoiaBiBpigp iBuuitri T3 C

M

SuiupnqinTo^s

£

UI91P9UI-01

£J

£ 6 »o

a fri

Ebo. c a <D

5 o *t

H

•Ö S3 I H ' ' :cd :

o.

o) ; 0

2 | «g

~ E c 5 c3 H £ c si: O) - g

SOU 1970:25

Ja

<u

•s a.s£

5 -3 se 5 & :Q C .«

SE

s

w

_- °&

c

ä r S M Ä - • o.

.*; o c * -"JOD

•3 2.SP.S c S S-2-e c a " E -53 2 >

E « 3 -c S s

3 c Eg

CO

•o co

J>5§

«—1

o" o

vq

<N

CO

CO

^H

vq

<3

C

c

B

•a

o" co

•

00 ON CO

CO

o

-a

ca

ca

oo"

r—1

C»

oo"

•g

CM

"i oo"

O

T3 O ti

:S3

C/3 T3 C

cd

60 O. O,

fe

I C o O

s : 0 co

a,

»ca _ .,_, & . £ CD

E^ £ *o E

&

IS"53.5 g

s .»

a) -• >» ©" <4>

c 3 c j3 ^ -ag a g e

»rt * • § ! • §

S c > "2

•« « 0 ca g <• ft»ca g -j3

frf*l

SS &.SP-0 ig C O O fl)(H « < i D ; fl4 ) 2 (j t o fl

H 3 C 60 ca

>3 5 gas 5

as

s-as £>!§*

asp

Bo ^ * Ä

| | o -p *s>«

• o ca

E^ SS ^•t!

^

SOU 1970:25

Tabell 8.24 Samband mellan negativ attityd till legala normer resp skattemyndigheter och bakgrundsvariabler. Tau-b-koefficienter

K U is

3 B c o

v> O

»i

Indikator

(22)

(23)

(24)

(25)

43 Med hänsyn till de höga skatterna kan man knappast klandra en person som deklarerar för lågt 44 Skatterna har nu blivit så höga, att många helt enkelt är tvungna att skattefuska för att klara ekonomin 45 Man kan knappast klandra en person som utnyttjar de många möjligheter som finns att undanhålla skatter utan att bli upptäckt

-,01

-,00

-,02

-,05

,02

,03

,00

-,01

,01

-,04

-,01

-,03

-,00

-,08s

-.02

Index för brottsattityd

s

-.03

-.02

,08

s

-,06 s

48 Det borde vara hårdare straff för skattefusk även om det bara är frågan om mindre belopp Index för påfölj sattityd

,05

,04 s

-.00

,05 s

-,04 s

52 Taxeringsnämnderna är ofta orättvisa mot den skattskyldige

-,05s

,01

-,03

,02

SOU 1970:25

o O

•s-8§ C/D 3 r o

B co O O

"-H

"V ii°

C/D

0 0 : 0 CO

•q

2£o

ai c/3

o

o "g

«

00 t?

o

o

3 « M OJ (V) CU T 3 H

c I-o

o

C

Ci>

i i

•o 2

c ._ 9

SUS

££-& Su«

£

•S i 5 Ä a

3 M

£2

C5

CÖ * Ö

S«« 2 o5 2 cs j^ OJ c3

sS3 * l S) c G

•o • E J3

C ° OJ rt t> £

o +->

(50^

<*3

C

C O--

9 o 8 JSfssJ 3q c- e —':**o Ils Si ert

w M ca u ^ i

i«S s

tu °CS

§ 1 1 gg •* 13*2 $ a •3 ° c« o^ £?E ^ C t i .V . Q

cu

•* E »ca S <u _ -o •c a c

>< Cd ert

SOU 1970:25

Tabell 8.26 Samband mellan beteende och bakgrundsvariabler. Tau-b-koefficienter i£

I•o c

^> o

•o

3 Indikator

( 22 )

58 "Anser Ni, att Ni tillhör den grupp männi,16' skor som varje år har uppgivit varenda liten extraförtjänst i deklarationen, även om det bara har rört sig om arbete på fritid, som man inte har tjänat så mycket på?" 59 "Anser Ni, att Ni tillhör den grupp männi,11 skor som aldrig någonsin har gjort ett högre avdrag i sin deklaration än vad som egentligen har varit befogat? " 60 Andel som svarar ja enligt (58) och/eller (59) 12 61 Avståndstagande från SAP/VPK

-.06

8.5.5.2 Resultat beträffande beteende I tabell 8.26 återges tau-b-koefficienter för sambanden mellan beteende och bakgrundsvariabler, och i tabell 8.27 utdrag ur motsvarande frekvenstabeller. Som synes uppger män signifikant oftare falskdeklaration än kvinnor. Enligt indikator (60) är det 32,3 procent av männen resp 21,7 procent av kvinnorna. Detta utfall kan möjligen återföras till männens mera agressiva könsroll. Likaså uppger yngre oftare än äldre att de falskdeklarerat. Andelen som gör det är mer än dubbelt så stor i åldrarna 20-29 år, 38,8 procent enligt indikator (60), som i 60-årsåldern (16,5 procent). Detta resultat är av intresse för en prognos om skattemoralen i framtiden och kommer därför att kommenteras närmare i kapitel 10. Möjligen kan man även finna en svag tendens till högre andel falskdeklaranter bland gifta jämfört med ogifta. Bostadsort samvarierar däremot inte med uppgivet deklarationsbeteende. 8.5.6 Multivariat analys

g,

:0

r* "O S B

sa

•O S> to O :

ea -S

(24)

(25)

-,00

-,03

-,12 s

,07s

-,02

-,16 s

,03

-.01

,02

-,05

-,04

(23) -,13

s

utslag. De som har lägre egen inkomst uppger mot förmodan oftare falskdeklaration. Denna tendens är emellertid ganska svag, och det kan inte uteslutas att resultaten här har påverkats av att det i den lägsta inkomstklassen förekommer en ovanligt stor andel deltidsarbetande, som egentligen enligt modellresonemanget är felklassificerade. Det är möjligt att ett mått som timpenning hade gett väntat utfall. Hypoteserna stämmer som synes vad gäller för högre gemensam inkomst, frånvaro av förvärvsarbetande make, skuldsättning samt negativ attityd till nuvarande och framtida ekonomi, som samtliga är egenskaper som medför större andel falskdeklaranter. Det kraftigaste sambandet gäller redovisningskategorin företagare-icke företagare. De egna företagarna har en 19,5 procentenheter större andel falskdeklaranter än övriga skattebetalare. Regressionsanalysen ger här en större differens än tabell 8.19, där den var 9,2 procentenheter. Även de som har extraarbete och har bekanta som falskdeklarerar uppger som väntat signifikant oftare själva falskdeklaration.

8.5.6.1 Modell 1 Som framgår av tabell 8.28 ger inkomsten denna gång inte väntat SOU 1970:25

to

o M O

5 co O O •a H ©

SI co

§

3 O^ 00 oo oo" O T3 C 3

fN

O CO

<u 00

.a § o T3

CO

lO

•—I <N

.—I CO

T3

•a

3 oo

s

M

OH

tt o O

!-. OH

oo Co<D «> T3 ' P C tO 4=

3 C O

> *s IS

|il

f B* :0 rt:° jC g *

fal ° O

i Ii 1 e

S-o.* C <U *- "2. S £

* c 53 * §

._- C > :cu C

0)

rv

Q.H-1

C H O «

0> |_

^

a

._r c JZ c w> is B M £ -a — H ~

s-eJe 9 n . e ¥ O & C

S g s S 35 O. g pj J^ OO C r C c a 3 2 £ o .S * C ft ?„ n O O ^ 8 < C/1

oo

*

O0T3

60 G

rt

T3

<*•'

6b

-^

•5

.a

M

.2

s

IH

ll »H

Ti

o -g o .p g

<f>

> . 0 ^

ON

SOU 1970:25

Tabell 8.28 Regressionsanalys av deklarations- bland dem som har mera än realskola. Föreningsaktiva tycks dessutom något oftare vara beteende. Modell 1 falskdeklaranter, liksom de som lämnat dekBeroende variabel larationshjälp. Kunskapstesten ger däremot 60 Uppger falskdeklaration (svarat nej enligt (58) väntat utslag i endast ett fall. och/eller (59) Oberoende variabler 1 Egen årsinkomst i 5 000-tals kr 2 Gemensam årsinkomst i 5 000-tals kr 3 Har förvärvsarbetande make/maka 4 Standardindex 5 Skuldindex 6 Ekonomin försämrad i år 7 Ekonomin försämrad i framtiden 8 Är företagare 9 Haft extraarbete 10 Bekanta falskdeklarerar 11 Arbetskamrater falskdeklarerar 12 LO-medlem 13 Medlem i TCO eller SACO 14 Har endast folkskola 15 Har endast realexamen (motsv) 16 Lämnat deklarationshjälp 17 Fått deklarationshjälp 18 Kunskaper om inkomstdekl (i-testet) 19 Kunskaper om avdragsdekl (a-testet) 20 Kunskaper om påföljdssystemet (p-testet) 21 Aktivitetsindex 22 Offentligt anställd 23 Samvetsorienterad 24 Kön = man 25 Ålder 26 Civilstånd = gift 27 Bor i storstad Intercept Multipel regressionskoefficient Antal frihetsgrader, nämnare Antal frihetsgrader, täljare F-kvot Kritiskt F-värde

-> 0 1 5 s 8.5.6.2 Modell 2 I tabell 8.29 redovisas ut,013g ~>088 fallet vid regressionsanalys enligt modell 2. ,040 ,023* F-testet ger signifikans, F-värdet är dubbelt >^^s så stort som det kritiska. Begränsningen till ,052 en modell med samspel men med färre antal ,195' ,034,s variabler gav emellertid en lägre multipel ,084 korrelationskoefficient (0,151) än analysen ,022 enligt modell 1. -,20r I tabell 8.29 redovisas nu de på intervju,022 -,064 5 personernas egna uppgifter baserade skatt-,036 ningarna av andelen falskdeklaranter i de oli,006 -,021 ka cellerna. Som väntat är denna andel högst -,008 bland företagare och lägst bland LO-anslutna, ,003 -,002 ,027 ,028 -,025 ,001 -,045,s -,088 ,452 0,399 1596 26 11,60 1,50

samt högre vid högre inkomst. Andelen falskdeklaranter kommer för företagarna i något fall upp till ca 50 procent, till 45 procent för TCO/SACO-anslutna och 35 procent för LO-anslutna. Skillnad mellan LO-anslutna och övriga är emellertid betydligt lägre än vid analys enligt modell 1. Av tabell 8.29 framgår, att de som ej uppgett försämrad ekonomi i vissa fall har en större andel falskdeklaranter. Det bekräftar vår tidigare tolkning i avsnitt 7.5.6.3

Andelen falskdeklaranter bland LO-an8.6 Sammanfattning slutna är hela 22,3 procentenheter lägre än bland TCO/SACO-anslutna, och 20,1 pro- I detta kapitel redovisades deklaranternas centenheter lägre än bland övriga deklaran- preferenser i samband med de handlingsalterter. Detta är den största differensen i denna nativ en skattebetalare ställs inför: att deklarera ärligt eller att falskdeklarera. Resultaten analys. De som har högre skolutbildning, behärs- överensstämmer i sina huvuddrag med hypokar deklarationsförfarandet bättre (de som teserna. Beträffande faktiskt deklarationsbeteende ger deklarationshjälp, eller ej behöver den, och de som har kunskaper) och är aktiva i bygger resultaten på respondenternas egna föreningar väntades ha bättre förutsättningar uppgifter. I samband med självdeklarerad att falskdeklarera framgångsrikt — och där- brottslighet kan invändningen resas att valiför också göra det oftare. Regressionsanaly- ditetsbristema blir betydliga. Denna invändsen ger även belägg för detta. Andelen falsk- ning kan inte vederläggas eftersom kontrolldeklaranter är 6,4 procentenheter lägre data inte finns tillgängliga. Undersökningen bland personer med enbart folkskola än har emellertid givit en så hög andel falskdekSOU 1970:25

Hen S3

.9

O

>

o -o

u

I «

;<~> b

iSL

H M

S3

ON

en

o O

oo in

fa 43

T3

SÖ I 00 O* 3

o"

Q|

O

fa2

g O) l-H

o -I-

1 C 0) o

o t-H

.9

i

w

6 "i .a *

S

:

8 ON

<N

cd <i>

-O

£ 158

w

SOU 1970:25

laranter, att mätmetoderna av detta skäl vin- na för skattebetalarrollen väntas oftast finner större tilltro. De andelar som har erhål- nas hos LO-anslutna, som av ideologiska skäl lits måste emellertid betraktas som minimi- står närmare den nuvarande regeringspolitital. Dessutom ger den tämligen goda överens- ken än övriga. Denna hypotes bekräftades stämmelsen med hypoteserna ytterligare icke när det gäller attityderna. Däremot hade de LO-anslutna en lägre andel falskdeklaranstöd för mätmetodernas validitet. ter. Här föreligger i själva verket ett av de De olika analysansatserna ger i stort sett starkaste sambanden som redovisas i detta samma resultat, om än olika starka utslag. kapitel. Åtminstone 28 procent av stickprovet, vilket motsvarar ca 1,4 miljoner deklaranter i hela landet, uppger sig ha falskdeklarerat (se avsnitt 8.4.7). Väsentligt är att inkomsten knappast kan beläggas ha samband med deklarationsbeteende. Däremot har de gifta som ej har förvärvsarbetande maka (jämfört med dem som har det) och de som är skuldsatta som väntat högre andel med icke önskvärda preferenser, dvs personer som har positiva attityder till skattebrott samt falskdeklarerar oftare. De egna företagarna och de som hade extraarbete visade sig som väntat särskilt ofta uppge falskdeklaration. Enligt tabell 8.19 säger 37,1 procent av dem att de falskdeklarerat. Men även bland löntagarna är det ganska många: 27,9 procent. Med en annan analysmetod blev skillnaden mellan företagare och löntagare ännu större. Vid en regressionsanalys, där 24 andra variabler kunde konstanthållas, fann vi att andelen falskdeklaranter bland företagarna låg 19,5 procentenheter högre än bland löntagarna. Resultaten tyder dessutom på att de som har kontakter med personer som falskdeklarerar, och därigenom förmedlas den brottsliga subkulturens värderingar och har möjlighet att lära in brottstekniker, oftare själva falskdeklarerat. De som har högre skolutbildning, är föreningsaktiva och har bättre deklarationskunskaper har oftare en negativ inställning till skattebrottslighet, vilket var väntat. När det emellertid gäller öppet beteende i form av skattefusk har dessa grupper bättre möjligheter än andra att bedöma och välja ut riskfria brottsliga tekniker. Variablerna fungerar således i detta fall även som mått på faktisk tillgång till illegala medel. De ovan angivna grupperna hade också som väntat större andelar falskdeklaranter. Solidaritet med de officiella föreskrifterSOU 1970:25

9.1 Aspirationer, möjligheter och skattemoral

Inledning

I kapitlen 5-8 har i tur och ordning behandlats de variabler som ingår i den modell som ligger till grund för undersökningen. I kapitel 5 presenterades determinanterna. Kapitel 6 redovisar deklaranternas aspirationer, som uppfattas som förmedlande variabler mellan determinanterna och preferenser för de olika handlingsalternativ deklaranterna står inför. Även i kapitel 7 behandlas variabler som uppfattas som förmedlande, nämligen deklaranternas uppfattning av sina möjligheter att med legala eller illegala medel påverka skattebetalarrollens utbyte. Dessa variabler kan också ses som mått på förekomsten av alienation i form av maktlöshet. Kapitel 8 behandlar skattemoralen, deklaranternas preferenser för alternativa medel att förbättra sitt utbyte. Preferenserna utgör modellens beroende variabler. Aspirationer, möjligheter och preferenser har i dessa kapitel genomgående redovisats efter determinanter. Vi följer nu upp denna parvisa analys av sambanden mellan modellens variabler med att i tur och ordning ställa 1 aspirationer mot möjligheter 2 aspirationer mot preferenser 3 möjligheter mot preferenser I nästa steg skall göras ett försök till jämförelse mellan de förmedlande variablernas relativa betydelse. Därefter integreras aspirationer, möjligheter och preferenser i ett 160

schema för olika typer anpassning till skattebetalarrollen. 9.2 Aspirationer och möjligheter 9.2.1 Hypoteser Vissa av de resonemang som ligger till grund för hypotesbildningen i de tidigare tre kapitlen om aspirationer, möjligheter och preferenser, bygger på antaganden om ett funktionellt samband mellan aspirationer och möjligheter. I avsnitt 7.5.2.1 framfördes t ex tanken att upptäckten av illegala möjligheter bidrar till en höjning av aspirationsnivån. Orsakskedjan får då följande principiella utseende: determinanter -»-möjligheter -»-aspirationer Ett liknande resonemang har tillämpats i avsnitt 7.5.3.1 beträffande legala möjligheter: de som har större kontaktyta, erfarenheter och kunskaper om samhällets och skatte- och deklarationssystemets sätt att fungera väntas vara mera positiva till de legala möjligheterna och därför mindre benägna att vara missnöjda med det stipulerade utbytet. Å andra sidan motiveras de som utsätts för relativ deprivation att reagera med missnöje med nuvarande möjligheter. Enligt avsnitt 7.5.2.1 väntas individerna i detta fall se sig om efter andra och illegala medel. Man nedvärderar de legala medlen och uppvärdeSOU 1970:25

rar de illegala. Orsakskedjan får i detta fall följande utseende: determinanter—*- aspiranter — • möjligheter Sambandet mellan aspirationer och möjligheter antas således vara funktionellt. De som är missnöjda med nuvarande målvärden, belastningsvärden och utbyte väntas således oftare vara missnöjda med de legala medlen. Beträffande sambandet mellan aspirationer och uppfattningen av illegala medel är prediktionen mera tveksam. I kapitel 1 påpekades att de indikatorer för de förmedlande variabler man får genom att intervjua individerna efter det att valet av handlingsalternativ har träffats är resultatet av attitydförskjutningar i efterhand. Individerna väntas eftersträva en balansering som torde sätta spår i sambanden mellan indikatorerna för aspirationer och möjligheter. Balanseringsprocessen kommer därför att störa hypotesprövningen. Det finns skäl för både ett positivt och ett negativt samband. Utfallet är beroende av de motverkande faktorernas styrka.

preferenser. Resultaten i kapitel 8 har i huvudsak bekräftat de hypoteser rörande sambandet mellan determinanter och preferenser som bygger på denna tankegång. Även sambanden mellan determinanter och aspirationer enligt kapitel 6 har funnits överensstämma rätt väl med förväntningarna. Sambanden mellan indikatorer för aspirationer och indikatorer för preferenser väntas således ha följande utseende. De som är negativa till målvärden, belastningsvärden och eget utbyte väntas oftare även ha negativa preferenser, dvs ha positiva attityder till skattebrott, falskdeklarera oftare, och oftare ta avstånd från regeringspartiet. Sambandens styrka kan ge en uppfattning om konkurrerande sätt att reagera vid relativ deprivation. När deklarationsbeteendet och valbeteendet (partipreferenserna) har olika starka samband med aspirationerna är det mera vanligt att i en konfliksituation tillgripa den metod som kan visa upp det högre sambandet. Även i detta sammanhang bör hänvisas till möjliga förskjutningar i de förmedlande variablerna. De innebär ett störande moment vid hypotesprövningen.

9.2.2 Resultat I tabell 9.1 redovisas tau-b-koefficienter för sambanden mellan vissa indikatorer för aspirationer och möjligheter. Som synes bekräftas hypotesen rörande sambandet mellan aspirationer och uppfattningen om de legala möjligheterna. I sex fall av sju går sambandet i väntad riktning och är genomgående signifikant. Sambanden med de båda indikatorerna för illegala möjligheter är genomgående mycket små. Ett sådant utfall kan förenas med vårt resonemang om motverkande faktorer.

9.3.2 Resultat

I tabell 9.2 och 9.3 återges sambanden mellan aspirationer och preferenser. De bägge attitydindexen ger väntat utslag i 13 fall av 14, och signifikant i 12 fall. Beträffande partipreferenser får hypotesen väntat och signifikant stöd i samtliga 7 fall. Däremot tycks utfallet bli mera magert när det gäller deklarationsbeteendet. Den indikator för skattebrott som används (60) ger som synes väntat utslag i 4 fall av 7 men signifikant endast i 1 fall. Eftersom ett positivt samband var en av grundförutsättningarna i modellen är en närmare diskussion av detta utfall 9.3 Aspirationer och preferenser angelägen. I de tidigare kapitlen har de väntade sam9.3.1 Hypoteser banden mellan å ena sidan determinanter och Aspirationerna har uppfattats som förmed- aspirationer och å den andra determinanter lande variabler mellan determinanter och och deklarationsbeteende kunnat påvisas. De SOU 1970:25

o S3

sa

O j

3 ä oiS?.. 4=

E

•a

S ect r o

u

H

«5 "SJ, J * Bl

.

3-2PO..*

: 2 , S C cStH •«

cd C c *•>

* % « » • %

rt ^ Z

3-3

:0

<U

•a

•a

x «.SP 4> "3 ."3,

•g Sko .5.2 E

MC

:0 C

ao O"3T3?2

E^ M £ g

T3 :0 C O

« &oc2 0 S

<D

cd

l-c

351*5

<2

:0 •C

0.0 ^ « J S

£

ol C 6 0 ^

:

:

•o W) c :cd E

d £

C o *1

ft

c

1>

£ 00

.C

kl - i ^ 00

•Se

1/5

s

:cd W

«>

s

c <u

a

g

•Ig E.S

i-t

C

2 * - "O

«

33 cd

* - '1 a> *->

13 C

5 feiS >." g 5«« e g s * *

•a •a& g?o

8b,o

<_,

ZT3e-

•2-3

"- c 9 o c a

2 Ä

o2 E osa <N

:cd

« ÄS S

^ SS

cd 53 <L> 2 : 0 :cd

60 '-i

o

IH

HA •2

S i s -si

•O • " C cd

*:g

bio.

E o c •=>> C ^

© -5

c c

•a 3 ^ •JÖ'«3 C S .M "

CO

i-H i—I

SOU 1970:25

Tabell 9.2 Samband mellan aspirationer (missnöje) och avvikande preferenser. Tau-bkoefficienter Preferenser

Indikator för aspirationer

Index för Index för Skattebrotts- påföljds- brott attityd attityd (60)

Partipreferens (61)

,06s

,01

,15s

,17s

,09s

,02

,27s

3 Skatterna går ju till så många olika ändamål, som försvaret, vägbyggen, barnbidrag, utbildning och mycket annat, och somliga människor får en större nytta av detta. Tycker Ni att Ni själv har fått större eller mindre nytta av sådana förmåner än folk i allmänhet?

,12s

,02

-,03

,16s

13 Vårt skattesystem ger en rättvis fördelning av skattebördan

,03

,05s

,03

,15s

21 Marginalskatterna är alldeles för höga

,12s

,06s

,00

,23s

31 Med hänsyn till de förmåner staten ger medborgarna är skatterna inte för höga 32 Tycker Ni att den skatt Ni själv betalar är rimlig till den nytta Ni har av samhället?

,14s

,08s

,01

,16s

-.01

,11s

,05s

,21s

1 Rätt stor andel av våra skatter går till meningslösa ändamål 2 Regeringen har genomfört en mängd onödiga reformer

är emellertid i regel inte särskilt stora. När nu sambandet mellan negativa aspirationer och avvikande deklarationsbeteende inte blir så utspräglat som var väntat kan detta förklaras med brister i teoribildningen eller validitetsbrister hos mätinstrumentet. Den senare förklaringen förefaller vara mest sannolik. Man kan för det första fråga sig i vilken utsträckning indikatorerna för aspirationer är valida för den speciella typ av negativa aspirationer som verkligen utgör ett tryck mot avvikande beteende. Det är sannolikt att många av dem som i det dagliga livet, och även i en intervju som denna, "klagar på skatten", egentligen inte i djupare mening upplever relativ deprivation. Att klaga över skatten får för många en symbolfunktion, den binder samman människorna i en gemensam kritik av en opersonlig motståndare. Denna opersonlighet understryks av skatteoch deklarationssystemets komplexitet, som gör det lätt att finna svårbegripliga beskattningsprinciper och deklarationsregler. Denna tankegång bekräftas också av det faktum att kunskaper (t ex skolutbildning) ger så starkt utslag för aspirationer vilket framgår av SOU 1970:25

kapitel 6. Detta resonemang innebär inte att mätmetoderna icke skulle vara valida för opinionsläget bland deklaranterna. Men denna opinion är inte valid för den djupare upplevelse av relativ deprivation som kan få individerna att ta till falskdeklaration. I denna bemärkelse skulle således indikatorerna för aspirationer ha dålig validitet. Det är dessutom möjligt att även indikatorerna för falskdeklation har dålig validitet. Vi har visserligen fått fram de väntade sambanden mellan determinanter och deklarationsbeteende och en tämligen hög andel som begått skattebrott, men det är möjligt att ytterligare falskdeklaranter klassificerats som icke-falskdeklaranter, därför att de ej svarat sanningsenligt vid intervjutillfället. Man kan ställa upp olika hypoteser om denna grupps svarsmönster. En av dem är att de falskdeklaranter som ljugit om sitt deklarationsbeteende relativt sett oftare även är personer som har negativa aspirationer. Detta skulle tendera att påverka sambandet mellan aspirationer (missnöje) och falskdeklaration i negativ riktning, varvid man skulle kunna få det utfall som erhållits här. 163

0,0

73.-

3 ft w _

oa

O

o rf C

a> -a

c

=1

>

°

U 7^ .224 <u

-

c*

rt -—

o

(SO <D C

5 .a a. n• c c S° JD — tu t i

aP

u

*« 5 > T3 > -S "i

o

S s

*j

oM :n t : 5 • ^ * g 5 +-S Jq » 5 2 •§ 3 »'a

§

C T3 CU

M

IH=0

"S

cu 5 X) S

M ra

is *

"•o

t O CU

"22 £

i-,

0\'

_

0>

CO

g E

fc

o

SOU 1970:25

En kontroll av en sådan tendens har gjorts genom en inspektion av korstabeller mellan aspirationer och deklarationsbeteende. Det var en genomgående tendens, att de som kategoriskt förnekade skattebrott (enligt 58 och 59) ungefär lika ofta som de som förbehållslöst medgav skattebrott var negativa till målvärden, belastningsvärden och utbyte, medan de som gav mera svävande svar relativt sett oftare hade stora aspirationer. Sambandet mellan aspirationer och deklarationsbeteende är således inte linjärt utan har i stället följande principiella utseende (se figur 9.1). Figur 9.1 aspirationer (missnöje) A*

"<

*

sannolikheten för falskdeklaration > enligt 58-59

En ytterligar indicium som talar för denna tolkning av de låga sambanden är att aspirationerna tydligen har varit en rätt god predikator för attityderna till skattebrott. Resultaten tycks således tala för att de redovisade andelarna falskdeklaranter är tilltagna i underkant, vilket redan framhållits i kapitel 8. Därutöver kan förskjutningar i de förmedlande variablerna efter valet av handlingssätt utgöra en bidragande faktor. Resultatet i tabellerna 9.2—3 torde kunna tillskrivas en samverkan mellan de olika effekterna av validitetsbrister som diskuterats. Det är med hänsyn till detta resonemang meningslöst att jämföra partipreferens och deklarationsbeteende som konkurrerande metoder att komma tillrätta med relativ deprivation.

heter uppfattats som förmedlande variabler mellan determinanter och preferenser. De som anser sig ha stora illegala möjligheter väntas således oftare tillgripa falskdeklaration. I avsnitt 7.3 framfördes tanken att upplevelsen av alienation i form av maktlöshet inför illegala möjligheter i själva verket kunde vara funktionell för dem som väljer falskdeklaration. Den kan ses som en förskjutning efter valet av beteende. Vissa resultat i kapitel 7 bekräftade en sådan tendens. Den bidrar till att ge sambandet mellan illegala möjligheter och deklarationsbeteende motsatt tecken. I övrigt väntas de som anser sig ha små legala möjligheter, eller stora illegala möjligheter oftare ta avstånd från regeringspartiet. De som anser sig ha små legala möjligheter väntas också oftare falskdeklarera.

9.4.2 Resultat Tabell 9.4 ger sambanden mellan möjligheter och deklarationsbeteende resp partipreferenser. I tabell 9.5 redovisas utdrag ur motsvarande frekvenstabeller. Samtliga 10 samband i tabell 9.4 har väntat tecken, och signifikans föreligger i 6 fall. Andelen som anser sig ha tillgång till illegala medel var enligt (38) 38,0 procent av dem som uppgav falskdeklaration men endast 21,9 procent av dem som inte gjorde det. Partipreferenser samvarierar också med uppfattningen av de egna illegala möjligheterna, men sambandet är högre med åsikterna om tillgången till legala medel. Borgerliga är mest negativa på den punkten, men även de politiskt odeciderade är mera negativa än socialisterna (anhängare till SAP och VPK).

9.5 Aspirationer, möjligheter och skattemoral 9.4 Möjligheter och preferenser 9.5.1 Hypoteser 9.4.1 Hypoteser Liksom aspirationerna har individernas upplevelse av sina resp legala och illegala möjligSOU 1970:25

I kapitel 1 har sagts att aspirationer och möjligheter dvs individernas subjektiva värdering av de strukturella faktorerna, inte kan stude165

Tabell 9.4 Samband mellan möjligheter (maktlöshet) och avvikande preferenser. Tau-bkoefficienter

Indikatorer för möjligheter

Skattebrott (60)

Partipreferens (61)

34 Myndigheterna lägger sig alldeles för mycket i frågor som egentligen borde överlåtas till medborgarna själva

,03

,20s

35 Skattebetalarna har alldeles för lite möjligheter att bestämma över hur hög skatten skall vara

,00

,08s

Index för legala möjligheter

,00

,18s

38 Anta att Ni själv skulle få lust att skattefuska. Tror Ni att myndigheterna då skulle kunna upptäcka att Ni hade skattefuskat?

-,16s

-,09s

39 Tror Ni att Ni har större möjligheter än folk i allmänhet att skattefuska utan att bli upptäckt?

-,10s

-,03

Tabell 9.5 Procent negativa till legala möjligheter och positiva till illegala möjligheter. Särredovisning efter preferenser Skattebrott (60) Ja

Nej

Partipreferens (61) Borger- Socialis- Politiskt ligt tiskt odeciSamtparti parti derade liga

Myndigheterna lägger sig alldeles för mycket i frågor som egentligen borde överlåtas till medborgarna själva % som instämmer

62,7

57,4

68,9

48,1

63,6

58,9

Skattebetalarna har alldeles för Ute möjligheter att bestämma över hur hög skatten skall vara % som instämmer

82,2

83,3

86,6

80,8

80,5

83,0

38 Anta att Ni själv skulle få lust att skattefuska. Tror Ni att myndigheterna då skulle kunna upptäcka att Ni hade skattefuskat? % som icke svarar "ja, absolut" 38,0

21,9

33,0

24,1

21,9

27,1

39 Tror Ni att Ni har större möjligheter än folk i allmänhet att skattefuska utan att bli upptäckt? % som icke svarar "nej, absolut inte"

24,4

29,2

27,6

21,6

27,1

Indikatorer för möjligheter 34

33,9

ras direkt i en surveyundersökning. Man kan inte komma åt respondenternas värderingar i det ögonblick, då valet av beteende äger rum. Indikatorerna för aspirationer och uppfattningen av egna illegala möjligheter har 166

endast ett begränsat värde för analysen av skattemoralen. Resultaten i kapitel 6 och 7 har därför huvudsakligen ett deskriptivt intresse: de beskriver opinionsläget vid undersökningstillfället. När valet av deklaraSOU 1970:25

tionsbeteende har träffats sker en omstruk- kraftiga marginalskatter, marginalskatterna turering av individens värderingar. Den är har ökat, varubeskattning har införts och beroende av det val av beteende som träffats, fått allt större betydelse. Dessa tendenser har dels av vissa strukturella faktorer. Man kan intagit en viktig plats i individernas medveuppfatta denna omstrukturering som funk- tande, och är därför opinionsbildande. Måltionell. Den ger t ex individen en positiv värdena, olika nyttigheter vi får i utbyte, är självuppfattning med hänsyn till det valda svårare att bedöma för individerna. Man sakbeteendet. I vilken riktning förskjutningarna nar helt enkelt kunskaper och kriterier för går kan bl a ha sin förklaring i statens och en sådan bedömning. Man kan vidare konstaallmänhetens inställning till skattebrott och tera att skillnaderna mellan människorna vad hur individerna själva har uppfattar dessa gäller utbytet undan för undan har förskjufaktorer. Vi skall med hjälp av denna tanke- tits till vissa gruppers nackdel. Jämlikhetssträvandena under de senaste åren har accengång försöka driva analysen något längre. Den teoretiska modellen har koncentre- tuerat den utvecklingen. De här nämnda rats på två viktiga variabler, dels de aspira- tendenserna sätter givetvis solidariteten med tioner individerna för med sig till valsituatio- de i riksdagen fattade besluten på hårda nen, dels uppfattningen om sina legala och prov. Å andra sidan har den allmänna välillegala möjligheter vid detta tillfälle. Båda ståndsökningen gett de flesta bättre egna har ansetts påverka skattemoralen. Frågan är resurser och därmed gjort dem mindre hur stor relativ betydelse dessa faktorer har, beroende av det stipulerade utbytet. Vidare samt om och i så fall på vilket sätt de sam- har jämlikhetsdebatten sannolikt medfört ett starkare tryck mot solidaritet med de ekonospelar. miskt svagaste i samhället. Skattebrottslighet kommer att vara mera Det är en empirisk fråga om den samlade ovanlig i ett samhälle, där det totala skattetrycket är litet och de värderingar om skill- effekten av dessa tendenser innebär ett ökat nader i utbytet som skattesystemet bygger tryck mot falskdeklaration eller ej. Det förepå delas av en större andel av befolkningen. faller rimligt att anta det. Det är i denna En annan förutsättning är den allmänna situation viktigt att myndigheterna har resursolidariteten med de i parlamentarisk ordning ser att förhindra skattebrottslighet. För närfattade besluten om hur starkt olika värde- varande tycks dessa möjligheter vara tämringar skall få göra sig gällande i detta ligen begränsade. Deklarationssystemet tillsammanhang. När dessa förutsättningar icke låter inte en effektiv kontroll av deklaranterär uppfyllda kommer för allt flera att finnas nas inkomstförhållanden, särskilt beträffanett tryck mot att tillgripa falskdeklaration. de egna företagare. Påföljderna satta i relaDen skattemoral som kommer att råda under tion till upptäcktsrisken och vinsten i undansådana förhållanden är beroende av myndig- dragen skatt är så låga, att falskdeklaration i heternas förmåga att förhindra skattebrott alltför många fall måste uppfattas som genom effektiva kontrollåtgärder och ett lönande. Detta förhållande utgör den egentlämpligt sanktionssystem. Det är i synnerhet liga orsaken till det tillstånd av anomi som den allmänpreventiva effekten av kontroll- tycks råda för närvarande. Tillgången till illeoch sanktionssystemen som är av intresse i gala medel utnyttjas av dem som har hög aspirationsnivå. Grupper som har tillgång till det fortsatta resonemanget. Man kan idag konstatera ett flertal ten- illegala medel utvecklas på så sätt till avvidenser som torde ha bidragit till en alltför kande delkulturer, med en hög andel falskhög anspråksnivå hos stora befolknings- deklaranter. Kontakten mellan gruppmedlemgrupper. En av dem är ökningen av det totala marna underlättar överförandet av normer skattetrycket. Den offentliga sektorns och värden som innebär stöd för det avvikanexpansion har medfört ett ökat skatteuttag, de beteendet. Den bidrar också till att sprida alltflera har avancerat till inkomstlägen med kunskap om tekniker för skattebrott. Inom SOU 1970:25

dessa grupper kommer gruppmedlemmar De resultat man kan vänta sig i en sådan som tidigare var nöjda med sitt utbyte att öka situation kan schematiskt sammanfattas i sin anspråksnivå: anspråken rättas efter möj- följande hypoteser. Resonemanget illustreras ligheterna. När endast en liten del av befolk- av tablå 9.2. ningen har tillgång till de illegala medlen och 1 Andelen falskdeklaranter är högst bland utnyttjar dem, kan myndigheterna och de dem som har stor tillgång till illegala mesom deklarerar ärligt överse med detta fördel (cellerna c och d). hållande, eftersom det inte nämnvärt påver2 Andelen falskdeklaranter är relativt hög kar skattetrycket på de andra. När andelen även då denna tillgång är liten (cellerna a falskdeklaranter stiger, och den undandragna och b). skatten i de olika fallen gäller stora belopp, 3 Dessutom är andelen falskdeklaranter påverkas emellertid de ärliga deklaranterna relativt oberoende av utbytet vid stor tillskattetryck. Fördelningen av skattebördorna gång, men mera beroende av utbytet vid sker inte lägre på det av riksdagen avsedda liten tillgång (dvs d-c < b-a). sättet. Nu kan de ärliga deklaranterna obser4 Sambandet mellan tillgång till illegala vera hur personer med nominellt relativt små medel och falskdeklaration är större än inkomster har en oväntat hög levnadsstansambandet mellan utbytesvariablerna och dard, och att dessa personer har haft tillfalskdeklaration. Detta har emellertid refällen att på olika sätt undandra skatter. dan visats i kapitel 8. Resultatet av sådana jämförelseprocesser blir missnöje med det egna utbytet. Man kräver kompensation för detta och börjar allmänt Tablå 9.2 kritisera det nuvarande skatte- och deklarationssystemet. Ett senare steg, när man Utbyte konstaterat att myndigheterna inte förmår förhindra en utbredd skattebrottslighet, är litet stort att kompensera sig genom att själv falskdeklarera. Samhället har nu kommit in i en Tillgång liten a b kretsgång, som leder till anomi vad gäller till illegala allmänhetens skattemoral. medel stor c d Resultaten i tidigare kapitel ger en fingervisning om att situationen idag kommer nära detta tillstånd. Låt oss därför kortfattat Detta resonemang gäller beträffande de rekapitulera den bild allmänhetens syn på aspirationer och den uppfattning om egna skattesystemet, deklarationssystemet och illegala möjligheter som individerna haft vid skattebrotten, som man får av resultaten i valtillfället. Det har redan sagts att dessa i kapitlen 4 samt 6—8. Av kapitel 4 framgår samband med valet av beteendet kommer att att deklarationssystemet är tämligen im- förändras och därför inte är direkt obserpopulärt, det ställer stora krav på deklaran- verbara i en surveyundersökning. Däremot terna och många upplever osäkerhet inför kan determinanterna behandlas som indideklarationsarbetet. Kapitel 6 visade att miss- katorer för dem, eftersom de inte kausalt nöjet med skattesystemet var allmänt ut- kan påverkas av denna omstrukturering. Om brett, även bland dem som väntades ha sina man därför med hjälp av determinanterna sympatier hos regeringen. Kapitel 8 visade bildar korstabeller av samma typ som tabatt närmare 30 procent uppger skattebrott, lå 9.2 kan man pröva hypoteserna. en siffra som sannolikt får ses som ett miniMotsvarande korstabeller baserade på mivärde. Samtidigt är enligt respondenternas indikatorer för aspirationer och åsikter om svar de illegala möjligheterna stora, för vissa egna illegala möjligheter har antagits vara avgränsade grupper av inkomsttagare. påverkade av förskjutningar mellan cellerna. 168

SOU 1970:25

Om dessa tabeller ger ett annat utfall än tabeller baserade på determinanter bör även en analys av dessa skillnader kunna bidra till en prövning av hypoteserna. Förskjutningarna kan nämligen antas vara funktionella för individen för det beteende han valt och den bild han har av allmänhetens och statens syn på skattebrotten. Genom att slutligen titta på motsvarande korstabeller med variabler som icke påverkas av förskjutningarna (determinanter), sorterade mot variabler som gör det (indikatorerna för de förmedlande variablerna) ges ytterligare tillfälle att testa ovannämnda skillnader, denna gång för att belysa förskjutningar enbart mellan olika positioner på de förmedlande variablerna, aspirationer och möjligheter.

9.5.2 Resultat 9.5.2.1 Korstabeller. I tabell 9.6 redovisas nu de nämnda korstabellerna. I tablå 9.3 har angetts i vad mån korstabellerna visar de tendenser som motsvarar de tre första hypoteserna, som angetts i avsnitt 9.5.1. Mönstret i tablå 9.3 kan möjligen ge utrymme till en tolkning som överensstämmer med det resonemang som låg till grund för hypoteserna. Som synes ger samtliga 23 tabeller högre andel falskdeklaranter när möjligheter ansetts vara stora i valsituationen. Ofta är denna andel en halv till en gång större. I samtliga 23 fall ligger andelen falskdeklaranter "relativt hög" (vid 20-procentnivån eller högre), även då de illegala möjligheterna varit mindre, vilket hypotes 2 förutsatte. Den tredje hypotesen innebär att andelen falskdeklaranter skulle öka mindre i gruppen med stora möjligheter än i den med små möjligheter. Även denna hypotes får stöd av resultaten, men endast i 11 fall av 23. Avvikelser var emellertid väntade här. Väsentligt är att samtliga 5 korstabeller som bildats med enbart determinanter visar den väntade tendensen. Det är nämligen endast i dessa tabeller som effekter av attitydförskjutningar inte förekommer. Korstabeller som innehåller åtminstone en SOU 1970:25

indikator för individens värderingar påverkas däremot av de nämnda förskjutningarna. Tendensen i 11 av de återstående 18 tabellerna i vilka indikatorer för aspirationerl ingår (cellerna B och D i tablå 9.3) går mot hypotes 3. Bland dem som enligt determinanterna eller individens egen åsikt hade stora illegala möjligheter ökade andelen falskdeklaranter mest vid stigande aspirationer. Detta utfall kan förklaras under antagande om följande förskjutningar: 1 de som antogs ha små möjligheter och små aspirationer är förargade över den allmänt rådande låga skattemoralen och ställer högre anspråk utan att därför själva begå skattebrott (förskjutning från 1 till 2 i tablå 9.2), 2 de som uppmärksammat sina stora möjligheter ökar sin anspråksnivå och falskdeklarerar (förskjutning från c till d). Det är anmärkningsvärt att detta utfall inte erhållits i något av de fyra korstabellerna som baserats på de fyra indikatorerna för aspirationer mot klassificeringen löntagare/ företagare som mått på illegala möjligheter. Därtill kommer att de företagare som angett små aspirationer i samtliga fyra fall oftare uppgett falskdeklaration än de som angett stora aspirationer. Dessa resultat är svåra att förklara på annat sätt än genom ett antagande om bristande validitet. De företagare som haft stora aspirationer skulle enligt denna tolkning ha en större andel falskdeklaranter än som framgår av tabellerna, men respondentfel inom denna grupp har påverkat resultaten. 9.5.2.2Multivariatanalys. I tabellerna 9.7-9 redovisas resultatet av tre faktoranalyser med resp samtliga respondenter, företagarna bland dem, och övriga skattepliktiga. Den principiella tankegången bakom denna analysmetod har sammanfattats i avsnitt 2.3.5, till vilket hänvisas. Klassificeringen av variablerna är densamma som den i regressionsanalyserna i kapitlen 6—9. Ett undantag 1 Partipreferenser behandlas här såsom indikator för aspirationer.

o"

<N

o O

ve CO

t ca eo

<o c*»

•3 11

;P O

-f->

*rt .S eo ^ ^3 •o

o 1-1

<+->

o

.s § > o

•o s :eo C/3

c o C3

.b

ft < 60 C

c

J3

oo ^c

v» tu

^ M y

O

VO

»- o

c o

> O

+•>

cd

c3

v

*o

•tt

Vi

h O

fe o

|8

<—I

»—I

CO 3<N

c

-C)

w

.2,

E

2a ^EJ3 c^3

ill

all

w o E

SOU 1970:25

Tablå 9.3 Aspirationer Egen inkomst

Facklig anslutning

(1)

(20)

Löntagare/företagare

1,2,3

Ej beräknad

1,2,3

1,2,3

Extrarbete Bekanta/arbet skamrater falskdeklarerar

1,2,3

1,2,3

1,2

1,2

1,2,3

1,2

1,2

1,2,3

1,2

1,2

Egen åsikt om illegala möjligheter

A

1,2,3 1,2

C

B

D

(32) 1,2,3

Partipreferens (61) 1,2,3

1,2

1,2

1,2

1,2,3

1,2

1,2

är skolutbildningen, där uppdelningen i Hos ingen av dessa faktorer, som företrädesdummyvariabler har slopats. I faktoranaly- vis är sammansatta av determinanter som sen på företagarna har facklig anslutning och antogs påverka aspirationer, förekommer ev extraarbete icke tagits med, eftersom den falskdeklaration med nämnvärd laddning. C-faktorn tolkas som en civilståndsfakindelningen är meningslös i detta fall. I den mån de tankegångar som förts fram tor. Den återkommer i samtliga analyser. i avsnitt 9.5.1 är berättigade skall faktor- KD-faktorn återkommer också i samtliga strukturerna i tabellerna återspegla detta. analyser. Den har tolkats som en kunskapsFörväntan är att falskdeklaration skall bilda faktor med anknytning till deklarationssystefaktorer företrädesvis med olika mått på met. Hos företagarna och i analysen med illegala möjligheter, men knappast med mått samtliga förekommer dessutom en faktor på aspirationer. Där vi har antagit faktisk som tycks ha att göra med osäkerhet inför tillgång till illegala medel skall denna tendens deklarationssystemet trots att kunskapstesten inte gett starkt utslag. Denna DHvara mest tydlig, dvs hos företagarna. I tabellerna har de faktorer i vilka faktor har starka laddningar för variablerna preferenserna endast ingår med svaga ladd- som mäter anlitande resp givande av deklaraningar satts först. Därefter följer de faktorer, tionshjälp. Ingen av dessa faktorer har något i vilka partipreferens ingår, och sist de i vilka större samband med falskdeklaration. Det finns vidare två faktorer som har falskdeklaration ingår. Denna uppställning gör det lättare att snabbt finna de variabler samband med partipreferensen. PR-faktorn som är relevanta för resp partipreferenser beskriver den politiska reaktionen i samband och falskdeklaration. Beträffande företagar- med för hög aspirationsnivå. Den har höga na och gruppen övriga har lösningar med sju laddningar med indikatorerna för aspiratiofaktorer valts, vid sammanslagningen av ner och legala möjligheter. Här kan också konstateras att dessa variabler inte återkommaterialet en med tio faktorer. Den första faktorn i tabellerna - LI- mer i någon annan faktor som korrelerar faktorn - beskriver låginkomsttagarnas med deklarationsbeteendet. PR-faktorn finns rekrytering, och det välkända sambandet också i samtliga analyser. Den andra faktorn mellan inkomst och skolutbildning. Den - GK-faktorn - kan ses som en generell återkommer i samtliga tre faktoranalyser, klassfaktor, och beskriver den ideologoska men i analysen på samtliga har en andra förankringen i olika grupper. Den finns i två faktor brutits ut. Denna faktor - U-faktorn versioner. Hos företagarna är det de som har - kan ses som en utbildningsfaktor. Den låg inkomst och låg levnadsstandard (småbeskriver sambanden mellan hög skolutbild- företagare), samt de som bor i storstäder ning, att vara tjänsteman eller akademiker, som utgör SAP/VPKs anhängare. Hos löntahöginkomsttagare, ung man, och anställd. garna och övriga är det istället de som har lag SOU 1970:25

9 II

al

oo

1 o

^ o

so

io

CN

"1 •"! CO o o"

ON CM

SO <N

ro CO

^H

CO

Os

ro O C-l CM

00 ©_

CM

o" o" o

q

2 3

i-«

CM

o" o"

C>1

VD

<q

SI O ON

o" 1

M

CN

CO

Os

io

^

o

o CD O*

>l

q

O

so

o

r-

SO

lO

O

o"

o

P-

Q

tt

o ro

c -o c

ro

_<

SO

-*

Tf

C5

o

q

-i

•-<,

O

CD

o

ef

o

ro O O

ro

o ©^ q o o" o" 1 1 1

SO

o

o

Os CO

al o' O

-*

U">

CM

^O

00 O

tu Os -Q

Os

il 1

so -H

*!

•o

^

©^ o"

>1 9 M

<-H

oo

N

w

n

H

»o

S] o

o

9 o

o o"

*

oo

>] cTl cTl vo

ii <ni os

^J 9. O"il i] o i o" I

r-,

CM

_(

o

©

o* o"

q I

J

s •o ii rt

,

•11 © coso

sä

«-3

M W5 C •"-

I

B

.5

c

JJ •S3

M

O*

C o o

r-t

T3 -^

q

^

^H

q

ro

-H

CM

CM

co

-i cd

Ä cd

« cd

*i cd

°0

il

CO

£

a

M

H E

g

_,*

cO w

g

O

*>

C o

.s .ta a

.~ •19

^

w

<d

«

c ^••oi , o

.a Q.

ca

eo

ta

CO

O 00

B co S3

43 so 33

O CO

-

O

~H

-H

H

"n^

o

rH

o" <d-|

O

o* o"

•a CO

£

»J3 £

C O

et o>

C P

5 fc

» e

8 > c

T3

o

+J

c

ocn

OO

•«

«E -a

« E cO

.ta Q.

«-j

•a -o c c *>? *a *s 3 a> B

CL

<N

so

g T3 ao £ g å ä g « 5 5 5 5

> § a, <* ont oo w3

q

•o

a

o

»—i

o ' <=>1

fN

D

1 T3

o, o"

o"

<J

a

c

<*>

o o^ o" o" I I

ro

-I

SO O

4) <N

Tj-

o

q o

5 1 1

»o 0 0 Os q <q © o" o1 o*

Q Tf

so

o" O*

co o" 1

oo SO <S q ©^ cq o" O o*

i

ro O O*

os

0,26

OJ

0,42

o

5 V>

o o o" o" o

II sl 1 9

»o o"

al o" o* cqo"

o* c>1

o" 1 1

<—i

lä

o

E o

CO

T)

s •oC9> •o c

3 CO

o LU t o

•O

B

CO 1-t

-O u—

2 : S

2 |

ii

c

a

t

C

C

E o

E o

D

T3

•s •«

g S U-

ro

SOU 1970:25

X

2 J«i

co »o o

•<*

CM

VO

o"

O

O

o'

"i o

VO

co

O

•—1

•—1

•

O

o o 1

cq o"

•<*

o

o" o 1

N

b cq q p o o"

O*

cq o

O O

OV

VO

CM

CO

o"

o

i o o*

"I o

cq

CM

o" o" o" 1 o

•"•"I

c

VO ro O

>/•>

VO

—*

o

C?

si q

O

*H

ON O

<V) Or)

o

o"

cT

cq o*

cq o"

vo

~1 °

o

O*

VO O

00 CD

CO ^H

o" I

o" I

o* I

o" o"

q

cq

CD

o*

o" o" o" 1 1 1 p

^ 1 ^1 CM

o

VO

I

<N

00 V)

1 "O VO

P o" co co ( — J

o"

•oj

VO

50 B b o 1 1

C (D 3 C

O

-o ~J

J3

C

.5

6 •orac <

CM

O

vol

•o]

1 ON O

O I -

^H

=>

o" I

1s-Is il

<N

<>0| CM

> — ' c s v o H O O O

3 O

o"

CO rt

cT|

d

I

I

r-*

^H

<l o

-H

a Ic3

lä

4)

C O

s o

ä ^o "3

5 CO

E o

•i

1 E

E

1 a

<L> Q.

o

C

g *^ OC3

VO CM

VO CM

tCM

oo CM

r-

co

o

o

<D

:0

2 E

o

O N V

CO

c

C nt

*co

o.

c 3

ON CM

•a C

.SJ o C/3

•i «3 .flo

"S £

CU

s «5

CM CO

ro CO

C

o*

O.

O.

o •O

C 3

rt

o"

^

Vi

"O

O

•a

c

VO

>J 3 3 -j 5| o

o

• *

v> ^

cq o" 1

1 CO

oo O

-

O

CM

C o>

C oj

q

t1 2-1 1 o" o"

o"

o"

VO

"T. '—l o o"

o

O O*

o o

o" :\)i

00 CM

C 3

O CO

SOU 1970:25

3 »-H

CO

<_,

ii a1

CO

<S

cN

IS

O l SO

o"! o

lä

o*

o

sol

«Vj

CO ON

—H PH

00 ©^

o"

o"

I

i

lO »O

ON <N

°- ' i "~i o*

o I

o" I

ila xicJl *iO* *io

rvjl \ H

I <N

I

<N ON

oo

so

I

ro

o\

°» o"

© o"

CO CD

ON 0

o

o

,-<

so

o

o

o

o

q o"

"H|

"O I

00 CN

CrJ q c>" ©

«-M

q

fN

so

C^ I

so

q

o O o" o" o"

O

o " <=>1

O

u

1 CT\

S q -H

J

»o

ro

«">

ON.

o" o

ro

q o"

o"

I

io

q o o" o" o" 1 1 1 o o" o" o ' 1 1

S

<-i

<*! *"i ^i

o"

oo

<N

«H

^H

o

o"

SP •4-»

s .O

C

a

I

00 CO

•g c c

>-c

c o

o

i

| 3 Ui Tj

<N

<N

M

IH

H

<u

o

ti

O eB

>. £

O ca

T3 C

f 1° c

"c

•ä < CO

o

<—t

M

*2 ca

0H

•o

°C8

O.

,o

M

•a

O

O

ca M

^

•o c "c

•o c "c

tH

IH

CJ C

o C

c;

O

<N

>< -

O ca

£

T3 C

c c 1-c CJ

i-i

-C

^ a

.ti a

C3 ™ ca

*

ca ca

ca ca

ca ca

(0

60 »ca

o

ca ca IH

a o. aco •* «oco so co

CO

CO

oo

a\

.Ja .a a a

C*H

o

I-)

7*

-

a

7*

o

o

ca

M

O

4 T )

33 ca

co

ca M TI C

T j

C

o *43

o

ca

X

ca

b

IH

l-c

o

d

CO

c o '£ca .ja a

o

^-s

>N

o •O

ca

s-s

ON CO

oca

— .T i :0

:0 -

•n

£ M

M

a B

0C3

£ o

<-*

uE -ao

o •M

:0

fi S

C^

tH

u c

;0 X

; ä o c6

£

>H

c8 IH

!

Jj

IO £ c c

E ••$

CJH

is T3

60 2 w o Sa co

C ~i

Y,

co

C :ca

C .s >

E o c o

Jxi UH

SOU 1970:25

E

o c o *i W

*ö

CO

PO

rS

<N

\o

CO

-H

q

©.

o

^H

—*

oo 1—1

ol

<5>"l o

o

O" <5"

•4 »—(

<* »—I

o" <al

O

o

o

o"

oo o

o

SI o

VO ^

VO -H

o" o

o*

o" C>|

••2 .2

2 y

N

*5

co

°0

<=? o"

i\ -t 5:1 2

o" <al

•ä 3

CM

C5

23 31

«-H O

O

f^l <N

SO O

o" o" o

00 i-H

O CO

o" o" o" o* i—I

<N ro

e» .2,

•8 § C

U

c

.*0) •a *e«C^

•o :3 X) 3 O 00 io <N

S

3 t4

VD <N

00 <N

rOl

C

•i

£ 3 3 b

t? "2

0\ CN

O PO

•o •-• ro

SOU 1970:25

CO CO

il

r»

51 O a c~

§

ON

o"

l

öl

csl

1 CM

CS

o" O

2-1 o

«*>

o"

CO

«

o

rf,

o

Q

o"

p*

1—(

O

CO

«s

<J

t»

O

°0| *©l

«-«

,-H

"O

o"

o* Cs"l cTl

CO

CO O

vo ,-H

vo co

ro

<N

cs

>n| "-il o

O

CM

ro

o

<v»J <n »•« <a csl o"

VO

(N

t o"

\D

CO

<N

CN

o"

©1 o

o"

o

o" o" o

i/^ O

CO

o"

s o"

co r^

T—1

CO

cs

Tf

O

ro

o o ' o"

o o 1

"o d l O I o l <=>' o

CO

O

I—1

o" o" o"

O

o

o

CD

CD

O

CD"

CD"

o o" o" o" o"

•-1

t—1

"3-

o" o"

o I o"l 1

oo •o o"

O

O

lO

-H

_1

T3 C O CL,

>. T 3

cd 00

i*

c c

M U

T3

•a

•O

GM

M

•a

°Cd

i-.

o

E

<U

•a tH

O

<D

äj

s s

<S

CO

o

o

o

a

•* d /_v

.a

.g

• -M

M

»_,

O

rt 73

t) •C

v

o

g <UE S S

.£3

i—I

i-l

.tj

.ta

M 3

cd

s

JU

H U

cd i i

E 3

a)

:

IH

O

O

g

GO

00 C/3

G/i

E OO

oo

W

O

cd

K

-i

q E

> e E

o c o

M

X

lO

VO

t~-

GO

a G

:0

oo

;0

(M

:aj

C<

E £ .5 C

O

E

; S •*" M TJ

o Vi

.!H

a C/3

M S3

» 6 6

M

O»

IH ocd

s

•n .1

<N

ra g T3

?! i % t/3

o

w

o c o

^d

m 00

SOU 1970:25

CO

u->

lO

<N

o o o

CD

00 CN

00 CD

o" 1

TiO

o 1 »o

CNjl

o

O

CD

CO

o"

CD O

ro O*

vO

1 ON CO

o 1

o

o

r»

ON

C\J

f—I

^H

o" 1

cJl o" o" o" 00

o

O

1 Si

Öl

c$1

>|

i-H

OI

r-

^H

ON

V)

>o CD

ON

rN -H

m

NOI

o

0 \ | <N

CD"| o"

o" 1

CD CD"

1 O

=

o

ol

O

o \ i wo CD

»T, «oJ o co o cT| o" o" I I I

o o o o o" o" o" o"

o 1

0,68

o

o" 1

q O^ o o 1

° 0 | 00 'Sto l o"

0,10

ON

o, o 1

o"

ro O

oo H

ro O

c

C"

i

r

1 CN O

o"

o

CD

o"

N-i n

»o

<N

<-H

»*

CD|

O"

O

I

I

0,10

<N

1/1

o" 1

0,69

i

O

o o 1

^H

<N

o" o" 1 o o"

00 CO"

u B

CO

C O

_3 C

a

00 C

6 '2 o :T33 < .O o O H

3 O

Al

1 CO T3

x: CO C .O

CO

60 T3

o

IH

:Q

£ o

£ o

i

i-.

H

,*! •o> cd 1 o Q.

a

o o" ro .-H

vo O

CD

o | o" o" o" I I

H

CO

ft £

T—I

Q. CO

£ o

•g

O

"lo

c«

3S

•

ö

*a S>

cö 2 •o ^ .^ * > Ö £ f +-» C3 c3 3C '•i-1 C

oas

3 tu

<

i4 O) u - ) ^ £ > t - ~ - O O O N O » - * r N r o c N C N r S f N t N r o r o r o c o

SOU 1970:25

s •< 177

skolutbildning, är LO-anslutna och män, som bildar SAP och VPKs anhängare. GK-faktorn i analysen för samtliga är ett slags mellanting. Företagarna har inte oväntat där en stark laddning. Resterande faktorer samvarierar med falskdeklaration. Den enda faktorn i denna grupp som förekommer hos företagarna har kallats IM-faktorn. Den har att göra med att tillgång till illegala medel medför skattebrott, och förefaller beskriva existensen av en kriminell subkultur. Samma faktor föreligger i tabell 9.9 i analysen med övriga deklaranter. Det intressanta är att även ålder har stark laddning. De unga tillhör ofta grupper som tillämpar illegala medel, ett resultat som även erhölls i kapitel 8. I tabell 9.9 förekommer också en annan faktor, KA-faktorn. Den tycks ha att göra med det förhållandet att kriminellt beteende även orsakas av höga aspirationer. Denna faktor har laddningar för standard- och skuldindexen, extraarbete, män samt låg skattemoral vad gäller både attityder och beteende. Den tycks vara en "aspirationsfaktor" av det slag vi väntat oss, men är relativt svag. I faktoranalysen för företagarna faller den emellertid inte ut. Däremot återkommer den i analysen på hela materialet i tabell 9.7. Där förekommer dessutom ytterligare en faktor, som emellertid är tämligen svag (KS-faktorn). Den verkar ha ett svagt samband med skattemoralen, och största laddningen finns för egenskapen att inte vara samvetsorienterad. Den tycks visa att upptäcksrisken inte avhåller från låg skattemoral. De faktorstrukturer som har erhållits tycks sammanfalla med förväntningarna, trots att faktorladdningarna tycks vara tämligen små. När det gäller låg skattemoral tycks tonvikten ligga vid de illegala möjligheterna. Låg skattemoral tycks inte förekomma som isolerad företeelse hos enstaka individer, utan man anser sig tvärtom ha stöd hos sin omvärld (bekanta och arbetskamrater falskdeklarerar). Aspirationer tycks spela en underordnad roll. Endast hos löntagarna har en faktor med denna innebörd fallit ut.

9.6 Anpassningstyper

9.6.1 Processer som leder till accepterande av olika handlingsalternativ Undersökningens huvudsyfte är att redovisa deklarationsbeteendet och speciellt den inverkan som aspirationer och individernas uppfattning av sina möjligheter har i detta sammanhang. Det skulle vidare vara önskvärt att kunna göra en bedömning av utsikterna att påverka skattemoralen, och då helst peka på åtgärder som kan vidtas för att framkalla sådana förskjutningar. Att välja ett visst beteende innebär ett accepterande av ett visst handlingsalternativ framför andra. För en prognos av möjligheterna att påverka beteendet är det av intresse att beskriva skälen för detta accepterande, vilken typ av accepterande det rör sig om. Det är t ex inte samma sak att avstå från skattebrott av egen fri vilja och att vara tvungen av omständigheterna att göra det. I det senare fallet föreligger redan vissa förutsättningar för skattebrott, som tills vidare har motverkats av t ex liten tillgång till illegala medel. Distinktionen mellan påtvunget och frivilligt valt beteende har bl a använts i ett kategorischema av Kelman (1961), som skiljer mellan tre typer av accepterande av ett handlingsalternativ, nämligen 1 compliance (eftergift) 2 identification (identifiering) 3 internalization (tillägnan). Eftergift innebär att individen accepterar ett handlingsalternativ uteslutande p g a vissa fördelaktiga reaktioner från en person, grupp eller institution i vid mening som har makt över individens utbyte. Dessa fördelaktiga reaktioner kan utgöras av belöning eller frånvaro av bestraffning då individen väljer ett visst handlingsalternativ. Vid eftergift säger eller gör man något för att framkalla en gynnsam reaktion hos andra i en vissa social relation, men anser inte att detta i och för sig är riktigt med hänsyn till de intressen och värderingar man har i övrigt. Beteendet är SOU 1970:25

Kelman har vidare diskuterat de tre typerpåtvunget av yttre omständigheter och individen upplever ofrihet i valsituationen. Ett na av accepterande med hänsyn till exempel på eftergift är den påtvungna 1 antecedents (uppkomst, grund och form) laglydnaden, då en person önskar falskdeklaoch rerar men inte anser sig kunna göra det 2 consequents (villkor för förändring, typ eftersom upptäcktsrisken är för hög. av beteendesystem). Vid identifiering accepteras ett handlingsKelmans resonemang leder till en uppsättalternativ därför att det ger individen en för honom psykologiskt tillfredsställande rela- ning hypoteser som återges i tablå 9.4. tion till omvärlden. Det kan innebära att han Villkoren för uppkomst av olika typer av accepterar vissa rollförväntningar, därför att accepterande (antecedents) diskuteras med uppfyllandet av dessa har ett egenvärde och utgångspunkt från tre faktorer. Den första är bidrar till en positiv självuppfattning. Det den typ av motivation det är frågan om. inträffar när normsändare, dvs personer, Accepterandet får formen av eftergift då grupper eller institutioner, är attraktiva för individens motivation härleds från de sociala individen, varför uppfyllandet av rollförvänt- följderna av beteendet. Det får formen av ningarna leder till tillfredsställande av vissa identifiering om beteendet ifråga är förankrat i en uppsättning rollförväntningar som är sociala behov hos individen. Vid identifiering, liksom vid eftergift, väsentliga för individens självuppfattning. accepteras inte ett handlingsalternativ för Tillägnan sker då individen fmner kongruens dess egen skull. Till skillnad från situationen mellan grundläggande värderingar och vid eftergift anser emellertid individen hand- beteendet. Den andra faktorn är källan för lingssättet som det rätta i den aktuella makt som utövas av den part som påverkar valsituation - det tillskrivs legitimitet. Där- individen vid valet mellan handlingsalternatiemot är handlingssättet till sin egentliga ven. Vid eftergift kan den andra parten innebörd stridande mot individens intressen. kontrollera och manipulera medlen för Ett exempel på identifiering är valet av behovstillfredsställelse, vid identifiering sanningsenlig deklaration p g a omgivningens grundar sig makten på motpartens attraktivinormativa tryck, trots att man förkastar tet och slutligen vid tillägnan makten på målen för den officiella finans- och skatte- motpartens trovärdighet. Den tredje faktorn politiken. I detta fall identifierar sig indivi- är det sätt på vilket motparten påverkar den med rollförväntningar som visserligen valsituationen. Då valmöjligheterna begränger en positiv självuppfattning, men ett sas, t ex genom att alternativen beläggs med negativa sanktioner blir reaktionen eftergift. sämre utbyte än det han anser rimligt. Vid tillägnan är det valda handlingsalter- Vid identifiering har specificering av rollförnativet kongruent med individens grund- väntningarna ägt rum. Slutligen sker tillägläggande värdesystem. Beteendets egentliga nan då inflytandet leder till en omstruktureinnebörd är belönande i sig, och det utgör ring av individens värdesystem i en riktning inte längre en symbolakt som vid eftergift som leder till kongruens med det avsedda eller identifiering. Vid tillägnan baseras valet beteendet. av handlingsalternativ ofta på rationella Kelman diskuterar vidare möjligheterna beslut, eller på beslut som individen tror är för prognoser om det framtida beteendet rationella. Det föreligger således ett samband mot bakgrund av den typ av accepterande mellan det valda alternativet och individens det är frågan om. En av de tre frågeställvärderingar av det aktuella attitydobjektet ningarna som tas upp är de villkor under och objekten för beteendet. Ett aktuellt vilka individen kommer att bibehålla beteenexempel på tillägnan är den typ av skatte- det ifråga. Då accepterandet är av formen betalare som deklarerar sanningsenligt och eftergift kommer detta att ske endast när samtidigt är nöjd med det utbyte han får. motparten faktiskt utövar kontroll. Vid SOU 1970:25

Tablå 9.4 Compliance

Identification

Internalization

1. Basis for the importance of the induction

Concern with social effect of behavior

Concern with social anchorage of behavior

Concern with value congruence of behavior

2. Source of power of the influencing agent

Means control

Attractiveness

Credibility

3. Manner of achieving prepotency of the induced response

Limitation of choice behavior

Delineation of role requirements

Reorganization of means-ends framework

1. Conditions of performance of induced response

Surveillance by influencing agent

Salience of relationship to agent

Relevance of values to issue

2. Conditions of change and extinction of induced response

Changed perception of conditions for social rewards

Changed perception of conditions for satisfying self-defining relationships

Changed perception of conditions for value maximization

3. Type of behavior system in which induced response is embedded

External demands of specific setting

Expectations defining a specific role

Person's value system

Antecedents:

Consequents:

identifiering kommer alternativet endast att väljas om handlingen fortfarande förankras i rollförväntningar vars uppfyllande är betydelsefulla för individens självuppfattning. Det är de om individen fortfar att bli utsatt för normativt tryck från en grupp i vilken medlemskapet upplevs som viktigt. Detta tryck innebär att individen fortsätter att uppleva handlingssättet som det legitima. Vid tillägnan sker en fortlöpande prövning av handlingsalternativet mot aktuella behov och intressen. Förutsättningen för att alternativet väljs åter igen är att dessa värderingar icke förändrats. Villkoren för att det tidigare beteendet skall överges är följande. Vid eftergift räcker det med att individens perception av motpartens reaktion vid de olika handlingssätten förändras. Det sker t ex om en person, som vid eftergift tvingats deklarera sanningsenligt eftersom upptäcksriksen varit hög, får kännedom om "riskfria" metoder. Likaså 180

kan vid identifiering en ändrad inställning till konkurrerande rollförväntningar medföra att andra handlingssätt ger större belöning i form av en positiv självuppfattning. Det kan t ex ske när andra grupper får större betydelse p g a högre kontaktfrekvens eller nya erfarenheter, och dessa grupper ger stöd åt andra handlingsalternativ. Slutligen kan vid tillägnan det tidigare valda alternativet överges om individen har blivit medveten om att det nya alternativet står bättre i samklang med de intressen som man egentligen vill tillgodose. Kelman diskuterar vidare den typ av "beteendesystem" i vilket ett alternativ som accepteras genom eftergift, identifiering eller tillägnan är förankrat. Vid eftergift är det omvärldens krav på individen. Vid identifiering är det den uppsättning rollförväntningarna som genom normsändarens attraktivitet upplevs som väsentliga för individens positiva självuppfattning. Vid tillägnan bildar SOU 1970:25

de värderingar som svarar mot beteendets egentliga innebörd det system i vilket beteendet är förankrat. Vi skall tillämpa Kelmans definitioner av eftergift, identifiering och tillägnan på handlingsalternativen sanningsenlig deklaration och falskdeklaration. För att kunna fastställa vilken typ av accepterande det är frågan om gäller det att beskriva överensstämmelsen mellan det faktiska beteendet, de rollföreskrifter individen har som rättesnöre och de målsättningar individen eftersträvar. Låt oss anta att det föreligger två distinkta alternativ att förhålla sig till resp mål och norm: att acceptera eller förkasta. Dessutom antas således två typer av öppet beteende förekomma: det som överensstämmer med normen och det som bryter mot den. Detta ger åtta kombinationsmöjligheter. Fyra av dem är olika typer av konformt beteende, dvs sanningsenlig deklaration, medan fyra avser avvikande beteende, falskdeklaration. De redovisas i tablå 9.5, där K står för konformitet och A för avvikelse. Måttet på öppet beteende är intervjupersonernas egna uppgifter om sitt deklarationsbeteende. Deras inställning till normerna kan beskrivas med attityder till skattebrott. Som uttryck för de mål individerna strävar efter har vi dels de variabler rörande aspirationer som behandlats i kapitel 6, dels deras politiska preferenser, som ger ett slags sammanfattande mått. Tablå 9.5 Anpassningsform

Mål

Norm Beteende

1 ) - {-Konform tillägnan

K K

K A

K K

3 Konform identifiering

A

K

K

4 Konform eftergift

A

A

K

5 J g t Avvikande tillägnan

A .

A K

A A

'

Avvikande identifiering K

A

A

8 Avvikande eftergift

K

A

K

De åtta typerna definieras genom beskrivningen ovan av de tre processerna tillägnan, SOU 1970:25

identifiering och eftergift. Konform tillägnan är vad varje regeringsparti eftersträvar som politiskt mål. Endast hos de medborgare vars aspirationer den tillmötesgår kan den räkna med att normen accepterats genom tillägnan. När denna förutsättning ej är uppfylld kan konformt beteende även erhållas som en effekt av det sociala trycket från grupper till vilka en positiv relation är väsentlig för individens självuppfattning genom att normen "sanningsenlig deklaration" är accepterad i dem. Det är då fråga om identifiering med de officiella normerna. När normen ifrågasätts av breda befolkningslager och det normativa trycket därmed försvagas minskar även möjligheterna att framkalla konformt beteende genom identifiering. Då återstår att tvinga individerna till sanningsenlig deklaration genom eftergift, med hjälp av en effektiv kontrollapparat och kännbara straff vid falskdeklaration. Typerna KKK resp KAK är två varianter av konform tillägnan, av vilka den senare möjligen kan uppfattas som en logisk inkonsekvens. Den senare varianten representerar en situation där de attityder som visas upp inte överensstämmer med dem som de facto styrt beteendet. Det kan t ex innebära tolerans för falskdeklaration hos de mindre lyckligt lottade: normen är inte bindande för alla och bör endast gälla för dem som inte behöver falskdeklarera. Accepterandet av normen har då formen av tillägnan. Klassificeringen av detta reaktionssätt skulle man närmast kunna se som en validitetsbrist: attitydsfrågorna mäter inte den norm individen anser bindande för sitt eget vidkommande. Analogt kan de två varianterna av avvikande tillägnan definieras. Typen AKA kan ses som avvikande tillägnan, när individen gjort boskillnad mellan normens legitimitet för eget och andras vidkommande. Klassificeringen av typen AKA kan således uppfattas som felaktig: den borde varit AAA. I de tidigare kapitlen har å andra sidan framhållits, att de alternativa sätten att förhålla sig till mål och norm, resp det faktiska beteendet är funktionella för individens självuppfattning. Det har bl a sagts att 181

distinkta intervjufrågor, men det är tveksamt om dessa är särskilt relevanta för de teoretiska variabler som de är avsedda att representera. Andra frågor eller indexkonstruktioner mellan frågekomplex kanske bättre skulle kunnat fånga upp den variation som antas föreligga. Således kan man fråga sig vilken vikt individerna lägger vid olika indicier för exempelvis normer. Det är möjligt att en viss attitydfråga differentierar bättre i en grupp än i en annan, därför att den innehållsligt tar fasta på de väsentliga skälen för konformitet eller för avvikelse. Om man då använder samma klassificeringsvariabel finns en risk för att klassificeringen inte får samma innebörd för alla grupper. Genom kvantifieringen till de sex kategorierna förloras således väsentlig information. Skillnader mellan grupperna tenderar att suddas ut. Klassificeringsprincipen, validitetsbristerna, slumpfel m m tenderar tillsammans att påverka redovisningen genom att bidra till felaktig klassificering av intervjupersonerna. Det är därför att vänta, att resultaten endast innehåller svaga tendenser till differenser av den typ som prediceras av hypoteserna. Klassificeringen är tredimensionell, och kan göras på många olika sätt med hänsyn till olika indikatorer för deklarationsbeteende, attityder till skattebrott och aspirationer. Av utrymmesskäl har det varit nödvändigt att begränsa redovisningen till ett fåtal klassificeringar. Som mått på deklarationsbeteende har använts indikator 60 (se avsnitt 9.6.2 Indikatorer och hypoteser 8.4.7). De som medgivit falskdeklaration i samband med extrainkomster och/eller i Klassificeringen konform - avvikande är samband med avdrag i deklarationen räknas givetvis vid sidan av de redan uppräknade här som personer med avvikande beteende, problemen beroende av de klassificeringsgrunder man väljer. Konformitet och avvikel- övriga som konforma. Indikator 46 ("Man se kan ses som ändpunkterna på en konti- kan knappast klandra en person som deklarenuerlig skala - åtminstone gäller det för rar för lågt när det finns så många andra som inställningen till mål och normer. Av prak- deklarerar för lågt") användes för klassificetiska skäl är det nödvändigt att dikotomisera ringen av attityden till skattebrott. De som mål, norm och öppet beteende, och de åtta instämt i detta påstående räknades som kategorier man då får, måste ses som avvikande, övriga som konforma. Som mått ide al typer. I detta sammanhang måste tyd- på aspirationer användes indikator 1, 20 och ligen sättet att dikotomisera vara betydelse- 32. Dessutom togs här även partiprefcrens fullt. Detta kommer visserligen att ske efter (61) med som indikator för aspirationer.

intervjupersonerna kan välja att lämna svar som får dem att framstå som om de inte haft någon annan möjlighet än skattebrott trots att de anser skattebrott som ett illegitimt medel. Denna grupp kommer företrädesvis att klassificeras som AKA, avvikande tillägnan eller KKA. Det är därför närmast en smaksak om man vill betrakta de ologiska uppgifterna om attityderna till skattebrott som ett mätfel eller ej. I den följande analysen kommer inte distinktionen mellan de båda varianterna av tillägnan att användas. Därmed reduceras klassificeringen till sex kategorier. De sex kategorierna kan ses som skalsteg på ett kontinum som löper mellan konform tillägnan och avvikande tillägnan. Vid konform tillägnan är den legala förankringen starkast, eftersom beteendet är kongruent med individens värderingar. Detta är inte fallet i nästa skalsteg, konform identifiering där omgivningens normativa tryck upprätthåller konformt beteende. Vid konform eftergift, som är nästa steg, kan endast tvångsåtgärder upprätthålla konformt beteende. Av de avvikande anpassningsformerna står avvikande eftergift närmast konformt beteende. Det femte skalsteget är avvikande identifiering och skalans andra ändpunkt avvikande tillägnan, där alltså beteendet är motiverat av aktuella intressen av främst ekonomisk karaktär.

182 SOU 1970:25

oo

a-8 O.

•* <-H

ON 00

^

_g«

.s

'o C

•cl o. Kl

M

m c

DH

n 2P

>> (U1 rt c

M

a5 cm c

^ »:S E

S-S#

SOU 1970:25

+S

>.

fl*S~.

a>

— fc E •öiä-l £ C **•« :rt

2 Tycker Ni att den själv be talar ä r rim med hä nsyn t ill de Ni har av sam hälle % som svarar "nej'

•o

« P* > <

oo c ort <U

T3 C

rt rt c/}

TI C

=rt > <

Partipreferens kan nämligen ses som ett och fem determinanter. Resultaten går i sin sammanfattande mått på olika typer av helhet i den väntade riktningen. Beträffande aspirationer. De som angett SAP eller VPK årsinkomsten återkommer det krökta samräknas här som konforma, övriga räknas som band, som har konstaterats tidigare, och som avvikande. De tabeller som skall redovisas torde uppstått till följd av att den lägsta i det följande kommer huvudsakligen att inkomstklassen omfattar en hel del persobaseras på klassificeringar med hjälp av ner som egentligen tillhör höglönegruppen partipreferenser, eftersom analysen i princip men p g a deltidsarbete, sjukdom, hemarbegav samma utfall vid de olika indikatorerna te, studier osv haft små inkomster för det aktuella beskattningsåret. Om man bortser för aspirationer. I tabell 9.10 redovisas samtliga intervjua- från denna störande effekt är sambandet de efter ovannämnda fem klassificeringsprin- med inkomst ovanligt tydligt. Endast 16,2 ciper. Som synes varierar utfallet med den procent bland dem som tjänar över indikator för aspirationer som ingått. Tabel- 40 000 kr faller inom kategorin konform tilllen understryker det väsentliga i att avstå ägnan, medan ca 2,5 gånger så många (40,9 från att tolka procenttalen i absolut mening, procent) gör det i den grupp som har utan hålla sig till jämförelser mellan olika 20-30 000 kr i årsinkomst. Den låga andesärredovisningskategorier klassificerade enligt len konform tillägnan hos dem som har mer än 40 000 i årsinkomst kompenseras i viss samma princip. De gemensamma dragen är följande. Kate- utsträckning av en högre andel konform gorin avvikande identifiering är relativt identifiering, 38,0 procent mot 26,0 procent obetydlig i samtliga fyra rader i tabellen, bland dem som tjänar 20—30 000 kr. De vilket är rimligt med hänsyn till att denna som har hög inkomst har också en högre anpassningsform förefaller tämligen osanno- andel med avvikande tillägnan. Vid en lik. Däremot är kategorin konform identifie- årsinkomst av mera än 40 000 kr är det 29,2 ring ganska stor, i ett fall större än kategorin procent, vilket är drygt dubbelt så stor andel konform tillägnan, vilket inte heller är som bland dem som tjänat 20-30 000 kr, oväntat. Kategorin konform eftergift är 13,0 procent. Som synes framträder här jämfört med övriga två konforma anpass- sambandet mellan inkomst och avvikelse ningstyper ganska liten — cirka en sjundedel betydligt starkare än då vi håller samman de av samtliga icke-falskdeklarerande har klassi- tre formerna av avvikelse, som har skett i ficerats på detta sätt. Detta är inte heller en kapitel 8. Även inställningen till nuvarande ekonoöverraskning. Man har tydligen inte lyckats tvinga folk till sanningsenlig deklaration i mi samvarierar på förutsagt sätt, men endast någon större utsträckning. De som borde vad beträffar andelen konform tillägnan. Här fallit i den kategorin återfinner vi i kategorin föreligger åter en kompensation genom högre andel inom konform identifiering avvikande tillägnan. De resonemang som ligger till grund för bland dem som anser sin nuvarande ekonomi hypoteserna i kapitlen 6—8 gäller även här. försämrad. Denna grupp har dessutom en Förväntan är att de grupper som enl kapitel högre andel som tvingats till konform efter6 väntades ha för hög aspirationsnivå, eller gift. Sambanden är emellertid svaga, och i enligt kapitel 7 väntades anse sig har stora detta sammanhang måste erinras om vad som möjligheter, oftare kommer att klassificeras sagts rörande validitetsbrister hos denna variabel i kapitel 6. som tillhörande de avvikande grupperna. De återstående tre indikatorerna i tabell 9.8 har det gemensamt att de mäter faktisk 9.6.3 Särredovisning efter determinanter tillgång till illegala medel att falskdeklarera. I tabell 9.11 redovisas sambandet mellan Av dem som haft extraarbete återfinns tillhörighet till de sex anpassningsformerna nästan en fjärdedel i kategorin avvikande 184

SOU 1970:25

CQ

r - < N ON oo v£> co

O 0 0 I/O < N ON 0 0

•*t CN U-JNC

or~ -HON

O O

O O

O O

oo oo

O

oooo o o VOVD

O o

O

o o

oo

c co o

r]-<N

C—<N < N r-l

o io CO - H

CO i—1 CO

CO o f

c N CO

H N O O I

•* o

l O CO^

q v o

00 ^ H o C T t

o'oTvo

> o

."2-2

C

£ ex ON

rf oC

C3

2 T3 . 2 ( N i > q

*a > -o <L>

Q, 00 03

in

ON O ON ON

»H

rt'oo" oo ON

£

TD

o •M c ed 03 X) M £^ -a c3 C

5b 5 g §

ON t * ;

rtOO\ C~ r W c N < N CO CO

r~ co <Nco

ON ON CO ( N

-HCN

-nro

in < N o o co COCN

oo"'*

r-ONOCN

t N CO

t-H CO

o • O <u

oo "O

•a 6 £ 2 "2 O0 c m

u

o o o ° o o o ;£2 so

H 3

o m| ' *| (!) omo:>0 O1C N

<N

ca ÖC ca

bättre likvärdig sämre

•o *oooo oo

•o § .2, c

U C Ö0:Q

•S3• =3

<u

•a .„ c

-6

a°

X SOU 1970:25

Ui CO ca o> »H

P

eg ^_i

i .S +-»•*-» <D (u P P "» t ! M

/-t

<a

:ca

<U C3 (D CQ J ^ T 3

tillägnan. Denna andel är mer än dubbelt så stor som bland dem som ej haft någon form av extraarbete (24,3 mot 11,5 procent). De som extraarbetat har dessutom en högre andel med avvikande eftergift (11,5 mot 7,3 procent). Analogt med detta utfall klassificeras de som icke haft extraarbete oftare inom var och en av kategorierna konform tillägnan, konform identifiering och konform eftergift. Jämförelserna mellan företagare och löntagare ger också synnerligen kraftiga skillnader. Andelen med avvikande tillägnan är högre bland företagarna än bland någon annan av de redovisningsgrupper som tagits med i denna tabell. Denna andel är 30,4 procent, vilket är dubbelt så högt som bland löntagarna. När vi ser till andelen med konform tillägnan är skillnaden mellan dessa grupper ännu mera markerad. Endast 11,1 procent av företagarna faller inom denna typ, medan detta är mer än tre gånger vanligare bland löntagarna (34,3 procent). Företagarna kompenserar detta något genom en högre andel med konform identifiering (39,9 mot 29,7 procent). Observera emellertid att företagarna inte har tvingats till konform eftergift i nämnvärt större utsträckning än löntagarna (11,9 mot 8,0 procent). De som har kontakt med personer som falskdeklarerar har bättre tillgång till illegala medel, då kontakterna underlättar förmedling av kunskap om brottstekniker och de negativa värderingar (aspirationer och möjligheter) som antas vara en förutsättning för avvikande beteende. Resultaten stämmer även på denna punkt med förväntningarna. De som har bekanta/arbetskamrater som falskdeklarerar klassificeras oftare inom var och en av kategorierna avvikande tillägnan, eftergift resp identifiering, men mera sällan inom var och en av de tre konforma kategorierna. I tabell 9.12 sker en redovisning efter skolutbildning och facklig anslutning. Även här är resultaten i överensstämmelse med förväntan. Andelen med konform tillägnan är 2,5 gånger större vid den lägsta skolutbildningen jämfört med den högsta (41,0 mot 16,3 procent). Däremot sker accepterandet 186

av konformt beteende betydligt oftare i form av identifiering i det senare fallet (44,3 mot 24,7 procent). Andelen avvikande tillägnan är däremot ungefär dubbelt så hög (22,1 mot 11,5 procent). De LO-anslutna har inte oväntat den allra högsta andelen konform tillägnan av alla redovisningsgrupper - 49,3 procent — vilket är 2,5 gånger så stor andel som bland de TCO/ SACO-anslutna (19,9 procent). Den senare gruppen har dessutom en nästan dubbelt så hög andel med avvikande tillägnan (19,6 mot 10,4 procent). Av intresse är att en högre andel av de LO-anslutnas beteende klassificerats som avvikande eftergift (12,8 mot 6,1 procent). När man jämför tabellerna 9.11 och 9.12 uppmärksammas man på den stora skillnaden mellan företagare och LO-anslutna. Andelen med avvikande tillägnan är ca tre gånger så hög bland företagarna (30,4 mot 10,4 procent). Däremot är andelen med avvikande eftergift tre gånger högre bland LOanslutna (12,8 mot 4,0 procent). Andelen konform tillägnan är hela 4,5 gånger högre bland LO-anslutna — 49,3 procent mot endast 11,1 procent bland företagarna. Företagargruppen kompenserar detta dock till en del med en högre andel med konform identifiering (39,9 mot 18,9 procent). I tabell 9.13 har dessutom företagare, samtliga löntagare resp de LO-anslutna bland dem delats upp efter inkomsten. Här framträder åter igen de stora skillnader som fanns mellan olika yrkesgrupper i de båda föregående tabellerna. Det icke linjära sambandet med inkomsten finns även i tabell 9.13. Möjligen är klassificeringen i hög- och låglönegrupper inom LO-gruppen mindre känslig för validitetsbrister hos inkomstvariabeln. Skillnaderna är emellertid tämligen små. Man kan emellertid finna en viss tendens till högre andel avvikande eftergift i höglönegruppen (15,8 mot 9,8 procent). I tabell 9.14 återges slutligen bakgrundsvariablerna kön och ålder mot klassificering i olika anpassningsformer. Könsrollen och åldersrollen visade sig i kapitel 8 ge utslag för deklarationsbeteende, och dessa tendenser SOU 1970:25

Tabell 9.12 Tillägnan, identifiering och eftergift i samband med val av deklarationsbeteende. Särredovisning efter skolutbildning och fackorganisation. Procenttal. Indikator för aspirationer är partipreferens (61) Konform tillägnan

identi- efterfiering gift

eftergift

identifiering

tillagnan

Summa Bastal

41,0

24,7

9,9

9,5

3,4

11,5

26,7 16,3

32,8 44,3

6,6 9,3

9,2 7,3

3,4 0,8

21,2 22,1

100 100

286 276

LO 49,3 TCO eller SACO 19,9 Övriga 24,6

18,9 41,5 35,9

5;4

12,8

10,4

9,4 11,0

6,1 7,3

3,3 3,6 2,3

18,8

100 100 100

393 166 651

31,9

31,2

8,9

8,9

2,8

16,3

1217 Skolutbildning Enbart folkskola Realexamen Högre än realexamen Facklig anslutning

Avvikande

Samtliga

19,6

Tabell 9.13 Tillägnan, identifiering och eftergift i samband med val av deklarationsbeteende. Särredovisning efter vissa kombinationer av determinanter. Procenttal. Indikator för aspirationer är partipreferens (61) Avvikande

Konform

Egen företagare med 0 - 2 0 000 kr 2 0 - 3 0 000 loöver 30 000 kr

tillägnan

identi- efterring gift

eftergift

identifiering

tillägnan

Summa Bastal

13,5 5,2 9,3

39,6 41,7 39,3

10,4 15,6 13,1

4,3 2,1 4,7

3,4 2,1 0,9

28,8 33,3 32,7

100 100 100

65 19 21

Löntagare med

0 - 2 0 000 kr 2 0 - 3 0 000 kr över 30 000 kr

32,4 43,5 22,4

31,3 24,5 34,8

8,5 6,7 9,2

8,9 12,0 7,6

3,8 1,7 3,5

15,2 11,6 22,3

100 100 100

523 300 147

LO-anslutna