Rätten till ratten : förslag till körkortsreform

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

Statens offentliga utredningar

1972:70 Justitiedepartementet

Rätten till ratten

Förslag till körkortsreform

1. Allmän motivering

Betänkande avgivet av trafikmålskommittén Stockholm 1972

ISBN 91-38-01424-6 Gñtihorqs Ollntuyckavi AB.Slhlm72.381 S

Till Statsrådet och Chefen för Justitiedepartementet

Genom beslut den 23 mars 1961 bemyndiga- Till sekreterare förordnades den 8 maj de Kungl. 1961 assessorn i Svea hovrätt Carl-Johan Majzt chefen för justitiedepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga Cosmo och den 20 september 1968 assessorn med uppdrag att undersöka möjligheterna i Göta hovrätt Stig lversen. att förenkla handläggningen av trafiköverträ- Kommittén har vidare biträtts av kanslirådelser och därmed sammanhängande frågor. det dr jur. Gerhard Simson med vissa under- Med stöd av detta bemyndigande tillkal- sökningar över utländsk rätt. lade Herr Statsrådet den 20 april 1961 föl- De sakkunniga har antagit namnet trafikjande sakkunniga att verkställa utredningen, målskommittén. dåvarande Kommittén har till Herr Statsrådet övernämligen borgmästaren Yngve Kristensson, ordförande, advokaten Sten lämnat dels den 14 maj 1963 ett delbe-

numera avlidne häradshövdingen tänkande, kallat Trafikmål (SOU 1963:27)]

Agvald, Nils G. Fröding, försäkringsdirektören Len- dels den 7 december 1967 ett delbetänkan-

nart Lindstrand samt numera avlidne över- de, kallat Förundersökning (SOU 1967:59)2,

åklagaren Martin Lundqvist. Efter särskilt dels den 25 maj 1968 ett delbetänkande, bemyndigande den 15 april 1966 tillkallade kallat Trafikmålsutredningar (SOU 1968:19) Herr Statsrådet den 24 maj 1966 ytterligare och dels den 14 oktober 1971 ett delbetäntvå sakkunniga, nämligen numera hovrätts- kande, kallat Den mänskliga faktorn i vägtralagmannen Bertil Holmquist och numera tiken (SOU 1971:81). polismästaren Kurt Lindroth. Vidare för- Kommittén har med anledning av remisser ordnades överåklagaren Berndt Erik Berndts- från justitie-, civil- och kommunikationsson, som den 29 november 1966 utsetts till departementen avgett ett flertal utlåtanden. expert, den 25 augusti 1967 till ledamot i Kommittén får härmed överlämna ytterlikommittén. gare tre betänkanden. Dessa betänkanden Att som experter biträda utredningen för- innehåller förslag till en genomgripande ordnades den 20 april 1961 numera profes- körkortsrefonn. Kommitténs förslag presensorn juris doktorn Carl M. Elwing, den 11 1961 numera september polisintendenten 1 Se även prop. 1966:100 och 1968:82 samt SFS Erik Settergren, den 5 november 1963 pro- 1966247-252, 1968:193, 1969:505, 1970:26, 1970:60 och 1970:64. fessorerna Gunnar Johansson och Knut 2 Se prop. 1971:114, bilaga 4, samt SFS 1969: Sveri, den 17 juni 1968 numera länsrådet och 1971:964. Se även RPS ar- 588-593,1971:128 Karl-Gustaf den 17 oktober betsanv. 411-1 den 2-2-1969. Föreskrifter och Hjelmqwist, anvisningar för polisväsendet 404-2, RÅ cirk. C 71, 1968 professorn Ingmar Dureman och den 7 direktiven för åtalsrättskommittén (Riksdagsberätfebruari 1969 numera förste länsassessorn telsen Ju 1970:63) samt Protokoll om alkoholpåver- Jan Berntsen. kan (Med.styr V, Försöksblankett 1967).

teras i två betänkanden med den allmänna vid trafikbrott, Wenner-Gren Center, 7, Normotiveringen i det ena betänkandet och lag- stedts 1966, 2.Ungdomen i bilåldern, Statext med specialmotivering i det andra tens trañksäkerhetsråds rapport nr 153, betänkandet medan vissa för kommittén ut- 1969 samt 3. Den mänskliga faktorn i vägtraförda undersökningar presenteras i ett sär- ñken (SOU 1971:81). skilt betänkande. Vidare kommer kommit- Till betänkandet har fogats en reservation tén att inom kort utge en särskild expertut- av ledamoten Holmquist. I anledning av denredning, kallad Kriminalitet och trafikbrott na reservation har ledamoten Agvald avgett (DsJu 1972:31). särskilt yttrande. Kommittén vill erinra om att vissa av de Kommitténs herrar experter Berntsen, undersökningar som kommittén haft som Dureman, Johansson, Elwing, Hjelmqwist, grund för sina förslag redan tidigare publice- Settergren och Sveri har förklarat att de rats. Här kan nämnas 1.Samhällsreaktioner ansluter sig till kommitténs förslag. Uppdraget är därmed slutfört.

Stockholm den 11 november 1972

Yngve Kristensson

Sten Agvald Berndt E. Berndtsson Bertil Holmquist Kurt Lindroth Lennart Lindstrand

Jan Bemtsen Ingmar Dureman Carl M Elwing

K arl-Gustaf Hjelmqwist Gunnar Johansson

Erik Settergren Knut S veri

/Carl-Johan Cosmo

Stig [versen

Innehåll

. . . . . . . . . . . . . . . . ll fikmiljön . . . . . . . . . . . . . . . . Förkortningar 13 1.9 Kommitténs betänkanden . . . . . Sammanfattning Allmän motivering . . . . . . . . . . 13 13 2 Förarurval 34 Inledning

PPNr

Förarurval . . . . . . . . . . . . . . . 13 2.1 Körkortet ett allmänt förtroende- 34 Samhällsreaktionen vid trañkbrott 15 bevis? . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 Handläggningen av frågor rörande 2.2 Kommitténs utredningsuppdrag 34 rätten att amotorfordon . . . . 18 2.3 Nuvarande urvalsmetoder 35 . . . . . . . . 20 2.3.1 Gällande rätt . . . . . . . . . 35 Upptäcktsrisken höjes

H95

. . . . . . . . . . 21 2.3.1.1 Om körkortsgivning 35 Informationsfrågor Rationaliseringsvinster 2.3.1.2 Om körkortsingrigenom . . . . . . . . . . 21 pande . . . . . . . . . 35 kommittéförslagen 21 2.3.1.3 Om underrättelse 8. Kommittéförslagen bör följas upp till körkortsregister B 21 och länsläkare 36 Lagtext och specialmotivering l. . . . . . . . . . . . . 22 2.3.2 Bakgrunden till nuvarande Lag om körkort 2. 22 regelsystem 36 Kungörelse om körkortsprickar 2.3.3 Ur förarbetena . . . . . . . . 36 . . . . . . . . . . . 25 2.3.3.1 Allmänt . . . . . . . 36 Utredningsdirektiven 2.3.3.2 Nykterhetskravet . 40 1 27 2.4 Sociala avvikelser, främst annan Inledning 27 än trañkbrott, som 1.1 Trañkutvecklingen . . . . . . . . . . brottslighet 1.2 Vad bilen och körkortet hinder för körkort 41 betyder 28 2.4.1 Nuvarande rättstillämpning 41 för den enskilde? 29 2.4.1.1 Lämplighetsintyget 41 1.3 Trañkolyckoma 1.4 Den mänskliga faktorn som 2.4.1.2 Körkortsmyndighe- . . . . . . . . . . . . . . 30 ternas praxis 42 olycksorsak 1.5 Vilka krav ställer 2.4.2 Vetenskapliga undersök« dagens trafik- 30 ningar . . . . . . . . . . . . . . apparat på människan? 31 2.4.2.1 utförda . . 1.6 Trafiksystemet . . . . . . . . . . . . Tidigare 1.7 överbelastning av den mänskliga 2.4.2.2 Utförda genom . . . . . . . . . 31 kommitténs medprestationsförmågan 1.8 Trañkanternas till tra- verkan . . . . . . . . anpassning

2.4.3 Kommitténs överväganden metoder för urval av bilförare . . . rörande uppnådda forsk- 2.7

Lämplighetsintyget 64

ningsresultat . . . . . . . . . . 47 2.7.1 Allmänt . . . . . . . . . . . . . 64 2.4.4 Kommitténs allmänna över- 2.7.2 Brotts- och vårdregister 65 väganden . . . . . . . . . . . . 50 2.7.3 Kommitténs 66 överväganden 2.5 Nyktert levnadssätt som urvals- 2.7.3.1 Krävs infonnation

instrument 53 från brottsregister? 66

2.5.1 Tillämpningen av gällande

2.7.3.2 Krävs information rätt . . . . . . . . . . . . . . . . 53 från vårdregister? 66

2.5.2 Framlagda förslag och syn- 2.7.3.3

Skall polismyndigpunkter . . . . . . . . . . . . . 54 heten avge yttran- 2.5.2. l Fylleristraffutred- de? . . . . . . . . . . 67 ningen (SOU 2.7.3.4 Skall de kommun- 1968:55) . . . . . . 54 ala vârdorganen av- 2.5.2.2 Motorföramas helge yttrande? 67 n yk te rhetsförbund 2.7.3.5 67

Sammanfattning

(MHF) . . . . . . . . 56 2.8 Särskilda krav på förare i yrkes- 2.5.3 Utländsk rätt 56 . . . . . . . . . . . . . . mässig trafik 68 2.5.3.1 Norge 56 2.8.1 Gällande rätt 68 2.5.3.2 Danmark 57 2.8.1.1 av

Tillämpningen

2.5.4 Undersökningar och stati-

gällande rätt 69 stik . . . . . . . . . . . . . . . . 57 2.8.2

Ändringsförslag 72

2.5 .4. 1 Trañksäkerhetsut- 2.8.2.1 1967 års riksdag . . 72 redningen (SOU 2.8.2.2 Betänkandet kör- 1957:18) . . . . . . 57 kort och körkorts- 2.5 .4 . 2 Fylleristraffutredregistrering (SOU ningen (SOU 1970:26) . . . . . . 73 . . . . . . 57 2.8.2.3 1968:55) 1971 års riksdag . . 73 2.5.4.3 Riksskatteverket 58 2.8.2.4 Betänkandet CKR 2.5.4.4 ”384 fylleristers förslag om ett cen-

körkort”, tillämp- tralt körkortsregister ningsuppsats vid (SOU 1972:5) 74 Stockholms univer- 2.8.3 Kommitténs överväganden 74 sitet . . . . . . . . . . 58

2.5.5 överväganden och förslag 59 Samhállsreaktioner vid trafikbrott 78

2.5.5.1 Är fyllerister trafik- Summarisk av nuredovisning farliga? . . . . . . . . 59 varande förhållanden 78 2.5.5.2 Är fylleristerna 3.2 Lagstiftarens rättspolitiska värdealkoholmissbru- 80 ring av trafikbrott kare? . . . . . . . . . . 60 3.2.1 . . . . . . . . . . . . . 80 Nuläget 2.5.5.3 Vilka personer 3.2.2 Vilken har trafikbetydelse straffar vi för fylle- brotten från trafiksäkerhetsri? . . . . . . . . . . . 60 80 synpunkt? 2.5.5.4 Vilka konsekvenser 3.2.3 Vilken ekonomisk skada får vårt nuvarande medför trafikbrotten? 80

systern? . . . . . . . 61 3.2.4 Personskada än allvarligare 2.5.5.5 Förslag till reform- sakskada 81

program . . . . . . . 62 3.2.5 Uppsåtets betydelse . . . . . 81 2.6 Kvalificerad -test- 3.2.6 Är trafikbrott

förarutredning allvarliga? . . 81

3.2.6.1 upp- trafikbrott utformas? Lagstiftarens . . . . . . . 3.7.1 Allmänhetens inställning .. fattning 81

3.2.6.2 Kommitténs upp- 3.7.2 Kommitténs expertutred-

. . . . . . . 82 . . . . . . . . . . . . . . 100 fattning ningar 82 3.7.3 Utländska förhållanden 103 3.3 Vilka är trafikbrottslingar? 82 3.8 Kommitténs reforrnprograrn för 3.3.1 Inledning . . . . . . . . . . . . trañkbrotts- samhällsreaktionen vid trafrkbrott 104 3.3.2 Den ”verkliga” 83 3.8.1 Allmänna synpunkter . . . . 104 ligheten . . . . . . . . . . . . .

. . . . . 83 3.8.2 Kan körkortsingripande an-

3.3.3 Representativiteten

3.3.4 Undersökta 84 vändas för att hindra trafikbrottstyper 84 brott? . . . . . . . . . . . . . . 105 3.3.4.1 Vârdslöshet i trafik

85 3.8.3 Värderingen av olika trafik- 3.3.4.2 Smitning 86 brott . . . . . . . . . . . . . . . 108

3.3.4.3 Trafiknykterhetsbrott

3.8.4 Rehabilitering i stället för 3.3.4.4 Övriga undersökningstraff? . . . . . . . . . . . . . . 108 ar . . . . . . . . . . . . . 86

87 3.8.5 Vilka brott skall beivras ge- 3.3.5 Diskussion . . . . . . . . . . . 87 nom 111

3.4 Samhällsreaktionens syfte körkortsingripande?

87 3.8.6 bör fo-

3.4.1 . . . . . . . . Körkortsingripande

Brottspåföljden lll 3.4.2 Körkortsreaktion 88 rebyggas

89 3.8.7 Samhällsreaktionens varak- 3.5 Samhällsreaktionens effekt 111 3.5.1 ut- tighet Trafikbrottslighetens 3.8.7.1 Frihetsstraffet. . . . 111 . . . . . . . . . . . . . 89 veckling 89 3.8.7.2 Körkortsingripan- 3.5.2 Den dolda brottsligheten det . . . . . . . . . . 112 3.5.3 Trafikbrottet som urvals-

90 3.8.8 Skall trafikolycka med dödinstrument

De sociala konsekvenserna lig utgång eller personskada

3.5.4 90 medföra strängare straff och av samhällsreaktionen

är trafikbrotten så vanliga? 92 allvarligare körkortsingri- 3,6 Varför . . . . . . . . . . . . . 113 3.6.1 Allmänhetens inställning .. 92 pande?

3.8.9 . . . . . . . . . 114 3.6.2 Överkriminalisering 93 Pricksystemet

3.6.3 är låg 93 3.8.l0 Behandling under anstalts- Upptäcktsrisken . . . . . . . . . . . . . 115

3.6.4 De brottsförebyggande syn- vistelse

punkterna 93 3.8.l0.l Trafiknykter-

. . . . . 116 3.6.4.1 Informationen . .. 94 hetsbrott

3.6.5 Brister i nuvarande sam- 3.8.10.2 Utländska förhål-

landen . . . . . . . 116 hällsreaktion 94

3.8.10.3 Kommitténs 3.6.5. l Rehabiliteringen

. . 117 beaktas ej . . . . . . 94 överväganden.

3.6.5.2 Körkortsingripande

vid trañknykter- Handläggningen av frågor rörande

hetsbrott domine- rätten att föra motorfordon 119

Gällande rätt - en summarisk rar 95 4.1

. . . . . . . . . . . . . . . 119 3.6.5.3 Brister i nyansering- redovisning

en 95 4.1.1 Körkortsgivning . . . . . . . 119

av samhälls- 4.1.2 Samhällsingripanden i an- 3.6.6 Handläggningen

. . . . . . . . . . 96 ledning av trafikbrott . . . . 119 ingripandet

3.6.6.1 Snabbhet nödvän- 4.1.2.1 Straffrättsliga på-

96 vid trafik-

dig . . . . . . . . . . . följder

3.7 Hur bör samhällsreaktionen vid brott

4.1.2.2 Särskilda rättsverk- 4.3.4.l3 Enhetlig rättsningar vid trafik- . . . . . . . . praxis 141 brott - körkortsin- 4.3.4.l4 Den myndighet gripande . . . . . . . 120 som har hand om

4.1.3 Samhällsingripanden av andkörkortsgivningen

ra orsaker än trañkbrott 120 bör också ha hand

4.2 Anmärkningar mot nuvarande om körkortsingrihandläggning . . . . . . . . . . . . . . 120 pandet 142

4.2.1 Samhällsorganen repressiva 120 4.3.4.15 Allmänt

ombud 143 4.2.2 Samhällsorganen saknar tra- 4.3.4.16 Allmän underrätt

fikexpertis . . . . . . . . . . . 121 lämpligaste be-

4.2.3 Handläggningen för långsam 121 4 slutsorganet

4.3 Kommitténs överväganden

angåen- Sammanfattning . 143 de reformåtgärder 121 4.3.5

Samhällsingripanden av me- 4.3.1 Allmänt . . . . . . . . . . . .. 121 dicinska och därmed järn-

4.3.2 Sakkunnigorgan för kör- förbara

skäl eller på grund kortsfrågor . . . . . . . . . . . 121 av annan brottslighet än tra- 4.3.3 Särskilda trañkdomstolar 125

ñkbrottslighet 144

4.3.4 Handläggningen av samhälls- 4.3.6 Domstolens

sammansättingripandena vid trañkbrott 127 ning . . . . . . . . . . . . . . . 145 4.3.4.1 Allmän underrätt 4.3.6.1 145 Yrkesdomare . eller länsrätt? 127 4.3.6.2 Medverkan av lek-

4.3.4.2 Trafiksäkerhetssyn- män 147

. . . . . . . . . . punkter . . . . . . . 129 4.3.7 Allmänt ombud i länsrätt 4.3.4.3 Allmänhetens inoch vid länsstyrelse 148 ställning . . . . . . . 131 4.3.8 Förenklad 148

handläggning

4.3.4.4 Rättssäkerhetssyn- 4.3.8.1_ Personlig inställelse 148 punkter . . . . . . . . 132 4.3.8.2

Skriftlig handlägg-

4.3.4.5 Internationella hänning . . . . . . . . . . 150 syn . . . . . . . . . . 134 4.3.8.2.1 Gällande rätt 150 4.3.4.6 Snabbhetssynpunk- 4.3.8.2.2 Kommitténs ter 135 . . 151 överväganden.

4.3.4.7 Kostnadssynpunk- 4.4 l-landläggningen av frågor rörande

ter . . . . . . . . . . . tillstånd till yrkesmässig person- 4.3.4.8 Möjligheterna till befordran . . . . . . . . . . . . . . . . 153

förenklad handlägg- 4.4.1 Kommitténs

överväganden 153 ning . . . . . . . . . . 139 4.3.4.9 Samordning mellan Upptácktsrisk och trafikövervakallmän domstol och ning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 155 länsstyrelse/länsrätt 139 5.1 Allmänt . . . . . . . . . . . . . . . . . 155 4.3.4.1O Personutred- 5.2 Upptäcktsrisk . . . . . . . . . . . . . 155 ningen . . . . . . . . 140 5.3

Trañkövervakningens allmänna ef-

4.3.4.1] Förhållandet fekt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 156 straff/körkorts- 5.4 Kommitténs allmänna synpunkter ingripande 140 på . . . . . . . 156

trañkövervakningen

4.3.4.12 Jämförelse med 5.5 efterlevnad 157

Körkortsreglernas . . .

andra ingripanden 5.5.1 Allmänt . . . . . . . . . . . . . 157 mot den enskilde i 5.5.2 Maskinell körkortskontroll 158

anledning av brott 141 5.5.3 Den manuella körkortskon-

trollen . . _ _ . , . , . . _ _ _, 158 10.4 Särskilda undersökningar beslu- 5.5.3.1 Den allmänna kon- tade av länsstyrelserna . . . . . . . . 179 trollen av körkorts- 10.5 Körkortsingripanden . . . . . . . . 180 innehavet . . . . . . 159 10.6 Processtider . . . . . . . . . . . . . . 182 5.5.3.2 Specialinriktad körkortskontroll . . . . 160 ll Summary 183

6 Informationsfrågor 162 12 Reservation 195 6.1 Allmänheten . . . . . . . . . . . . . . 162 6.2 Personalutbildning . . . . . . . . . . 163 13 Särskilt yttrande 197

7 Ekonomiska konsekvenser av kommitténs förslag 166 7.1 Allmänt . . . . . . . . . . . . . . . . . 166 7.2 Körkortsgivningen . . . . . . . . . . 166 7.2.1 Polisen . . . . . . . . . . . . . 166 7.2.2 Trañksäkerhetsverket . . . . 167 7.2.3 Länsstyrelserna . . . . . . . . 167 7.2.4 Förvaltningsdomstolarna . . 167 7.2.5 Sammanfattning . . . . . . . 168 7.3 Körkortsingripanden . . . . . . . . 168 7.3.1 Trañksäkerhetsverket . . . . 168 7.3.2 Polisen . . . . . . . . . . . . . 170 7.3.3 Länsstyrelserna . . . . . . . . 170

7.3.4 Förvaltningsdomstolar . . . 171

7.3.4.1 Länsrätterna . . . . 171 7.3.4.2 Kammarrätterna . 173 7.3.4.3 Regeringsrätten . . 173 7.3.5 Brottmålsprocessen . . . . . 173 7.3.5.1 Polisen . . . . . . . . 173 7.3.5.2 . . . . . . 174

Åklagarna

7.3.5.3 De allmänna domstolarna . . . . . . . . 174 7.3.6 Sammanfattning . . . . . . . 174 7.4 Den enskilde . . . . . . . . . . . . . . 175 7.5 Körkortsregistret . . . . . . . . . . . 175 av personal . . . . . . 175 7.6 Utbildningen 7.7 Information av allmänheten . . . . 175 7.8 Trañkolyckoma . . . . . . . . . . . 175 . . . . . . . . . . . 175 7.9 Sammanfattning

10.1 Allmänt . . . . . . . . . . . . . . . . . 179 10.2 Information till länsstyrelserna . . 179 10.3 Körkortsgivning . . . . . . . . . . . . 179

sou 1972:70 9

s .gêfhtg_,:

Förkortningar

ASF = den 2 juni 1922 om automobilskatt Förordningen BrB = Brottsbalken BrB 14111 = Beckman m. fl., Kommentar till brottsbalken del 1 - [II Folkesson = av körkort, Stockholm 1969 Hans Folkesson, Omprövning Fredrikson = Gunnar F redrikson, Vägtrafikförordningen, Stockholm 1967 JK = Justitiekanslern JO = Justitieombudsmannen K = Kommunikationsdepartementet KL = Kommitténs förslag till lag om körkort =

MopF Förordningen den 5 maj 1960 om mopeder

NJA = arkiv, avdelning I Nytt juridiskt NTF = för trañksäkerhetens främjande Nationalföreningen RB = Rättegångsbalken RI = Rättsväsendets informationssystem Roman = i sociologisk Umeå 1972 Ola Roman, Hastighetsöverträdelser belysning, RR = Regeringsrätten RRÅ = årsbok Regeringsrättens RÅ = Riksåklagaren Samhälls- = Samhällsreaktioner vid trafikbrott, Wenner-Gren Center, Svenska Symposier,

reaktioner Stockholm 1966 = SFS Svensk författningssamling SOU = Statens offentliga utredningar = SvJT Svensk Juristtidning Trafikförs L= Lagen den 10 maj 1929 om trafikförsäkring å motorfordon TL = 1951 om straff för vissa trafikbrott Lagen den 28 september = i bilâldem, Statens trañksäkerhetsråds Rapport nr 153, 1969 Ungdomen Ungdomen VTF = Vägtrafikförordningen VTK = Vägtrañkkungörelsen YTF = den 25 oktober 1940 angående yrkesmässig automobiltrafik Förordningen

ll

Sammanfattning

Av trafikmålskommitténs förslag till körkortsreform

A Allmän motivering kommer att framgå av det följande bl. a. ett särskilt sakkunnigorgan för förarkontroll l. Inledning trañkkonsulenter -, en mera individualiseav t. ex. förare Kommitténs körkortsrefonn vilar på följan- rad och ingående kontroll som söker körkort efter körkortsåterkallelse, de grundtankar: a. Körkortet är att anse som ett kompe- en samtidig och samlad bedömning av strafftensbevis, inte som ett allmänt förtroende- och körkortsfrågor genom allmän domstol, bevis. Körkortsfrågan skall bedömas strikt en stark nyansering av tiderna för körkortsfrån trañksäkerhetssynpunkt. ingripande med en minimitid på en månad,

b. Åtgärder för trafrkantpåverkan måste skärpta regler för körkortsingripande vid

väsentligen riktas till alla trafikanter och väl överträdelser av grundläggande trafikregler, förankras i den allmänna som kan opinionen. en Villkorlig körkortsåterkallelse, - och

c. Samhällsâtgärderna straffpåföljden kombineras med rehabiliteringsåtgärder

och - vid trañkbrott förbud att föra motorfordon under viss korkörkortsingripandet måste samordnas och dessutom utformas så tare tid, en skärpt kontroll av förare som gör att de får en positiv och brottsförebyggande sig skyldiga till upprepad trafikbrottslighet effekt. ett pricksystem införs -, en körkortsspärr d. Handläggningen av den upprepade vid trañkbrott av den som ej har körkort, trañkbrottsligheten måste göras mera enhet- samt en kraftig satsning på vidareutbildning lig och rättvisande. av trafikanter som misskött sig i trafiken. e. Snabba och nyanserade körkortsingripanden. 2. Förut-urval f. Körkortsingripandena skall ej ha längre än som krävs från trafiksäker- framhåller kommittén att

varaktighet inledningsvis

körkort bör vägras eller fråntas endast hetssynpunkt. den som inte uppfyller de krav som från g. Skärpta regler för körkortsingripande vid överträdelse av grundläggande trafik- 1 Kommittén har ej haft att pröva alla frågor som berör körkortet. Sålunda har kommittén ej behandregler. lat frågan om vid vilka fordonstyper det skall krävas h. Kravet på internationell harmoniering körkort. Även vad gäller t. ex. klassindelningen av är särskilt starkt inom trafikrätten och måste körkorten och körkortsåldern har kommittén haft därför i hög grad beaktas vid utformningen att utgå frân gällande rätt. Frågan om en periodisk omprövning av körkortet eller en förnyad läkarunav lagstiftningen. dersökning sedan körkortsinnehavaren uppnått viss Mot bakgrunden av dessa mera allmänna ålder har inte heller ingått i kommitténs utredprinciper föreslår kommittén som närmare ningsuppdrag.

trañksäkerhetssynpunkt kan ställas på ho- Nyktert levnadssätt som urvalsgrund

nom. Kommittén redovisar ett omfattande Körkort skall enligt gällande rätt förvägras utredningsmaterial till belysning av frågan den som under de senaste två åren dömts för om förarurvalet. Kommittén ställer sig kritisk till som även fylleri, om det ej kan anses uppenbart, att gällande rättstillämpning han ändock kan bedömas som en skötsam använder ett socialt urvalskriterium vid föperson. Har körkortsinnehavare gjort rarurvalet. Personer som avviker från vissa sig sociala mönster skyldig till fylleri skall återkallelse beslutas, anses sålunda enligt denna om inte nyss angivna krav på skötsamhet tillämpning särskilt trafikfarliga.

uppfylls.

Kommittén uttalar, att det står klart, att

Annan brottslighet än trañkbrott det finns personer som måste uteslutas från

som hinder för körkort rätten att föra motorfordon på grund av att de missbrukar alkohol. Frågan är emellertid Enligt nuvarande rättstillämpning vägras hur urvalet skall ske. Kommittén pekar på en eller fråntas en förare körkort främst vid del av nackdelarna med att som för närvaranvåldsbrott av något allvarligare art, vid förde stereotypt använda fylleriförseelsen som mögenhetsbrott med anknytning till bil urvalsmetod. Frågan om en persons rätt att (t. ex. bilstöld och stöld ur bil), vid jakt från inneha körkort är alldeles för allvarlig och

bil samt vid olaga försäljning av alkohol och

betydelsefull för den enskilde för att vi skall narkotika. Kommittén erinrar om att i ett kunna tillåtas bedöma frågan utifrån enkla flertal andra länder allmän brottslighet inte schablonmetoder. Särbestämmelserna om tillmäts någon betydelse för körkortsfrågan. fylleriets betydelse tas därför bort. I enlighet Vidare konstaterar kommittén att det inte med synpunkter som uttalats av läkare och är möjligt att med någon större grad av sannolikhet nykterhetsnämnder blir det dessa sakkunnigange i vilken mån personer med organ som får utreda närmare om förutsättallmän brottslighet från trañksäkerhetssynningar för körkortsinnehav föreligger. Först punkt markant awikeri negativ riktning från .därefter skall körkortsmyndigheten fatta sitt normaltrañkanter. Vår nuvarande rättsbeslut. tillämpning bygger på den tanken att en Kommittén föreslår en regel, som ger person som visat aggressiva tendenser utanuttryck för att körkortsinnehavarens för trañken också kan antas vara aggressiv i förhållande till trafiken även skall påverka trafiken. Kommittén har funnit att det inte körkortsmyndighetens beslut. Principen skall finns något stöd för en sådan uppfattning. vara den att den som missbrukar alkoholhal- För en persons uppträdande i trafiken är det tiga drycker får beviljas körkort endast om förmågan att där behärska aggressiviteten särskilda skäl ger anledning antaga, att han som är avgörande. Det finns enligt kommitkommer att efterleva bestämmelserna om tén inte heller något stöd för uppfattningen nykterhet i trafik. att viss allmän - t. ex. våldsbrottslighet brott - är ett bättre bevis på

förarolämplighet än övrig brottslighet - t. ex. stölder eller Särskilda sakkunnigorgan för

falskdeklaration. Det går således inte att körkortsfrågor - trañkkonsulenter

identifiera s. k. olycksbenägna förare med Enligt gällande rätt sker prövningen av förarhjälp av sådana sociala faktorer. lämpligheten - förutom genom det teoretis- Kommittén föreslår att allmän brottslig- -

ka och praktiska förarprovet främst gehet i fortsättningen inte skall användas som

nom en lämplighetsutredning, som utförs av urvalsinstrument för bilförare. polisen. Denna utredning har som främsta

syfte att närmare utreda om sociala awikel-

1 Se 1:7 KL.

särskilt om en beskrivning av eventuellt förekommande ser föreligger. Således undersöks kan konstateras. sociala avvikelser i form av alkoholmissbruk, kriminalitet det vara en brist narkotikamissbruk, kriminalitet etc. Om Kommittén finner att vi i vårt land till skillnad från i många alkohol- eller narkotikamissbruk föreligger

- och USA skall socialorganet därutöver uttala sig om andra länder t. ex. Västtyskland riskerna för att körkortsaspiranten kommer - inte har något särskilt sakkunnigorgan som kan utreda körkortsfrågor. Det är också att bryta mot 4§ trafrkbrottslagen (trafik-

anmärkningsvärt att vi vad gäller efterkon- nykterhetsbrott).

troll endast satsar och inte på fordonen Kommittén uttalar vidare också på förarna. Kvalificerad förarutredning att det ofta behövs en mera ingående trafik- Kommittén betonar att någon metod för undersökning av en körkortsaspirants Det är nödvändigt att för denna mera kvalificerad trafiksäkerhetsbedömning lämplighet. använda särskild trafrkexper- av körkortsaspiranter eller körkortsinnehaundersökning vare ej funnits utarbetad i vårt land. Vi har tis. Kommittén ett särskilt sakkun- tidigare inte heller haft något egentligt sakföreslår för körkortsfrågor - trañkkonsu- kunnigorgan lämpat att utföra en mera nigorgan lenter. Konsulenterna knyts till trafiksäker- individualiserad och ingående förarkontroll.

som Kommittén erinrar om att testmetoder för hetsverkets lokalorganisation, enligt 39 sådana befattnings- urval av förare sedan länge i betydande förslaget skall tilldelas använts i bl. a. Västtyskland havare. För samordning och ledning av verk- utsträckning får emellertid därutöver vart och och Österrike. Dessa metoder har emellertid samheten ett av de sju regionalkontoren en förste enligt kommittén inte nått en sådan grad av

trafrkkonsulent. tillförlitlighet att de kan utgöra ett mera

i en förarutredning. En Trafikkonsulenterna skall enligt förslaget väsentligt inslag medverka i det system för ökad förarkon- sådan utredning bör sålunda enligt kommit-

troll som kommittén förordar. Således skall tén främst inriktas på att nämnare undersöka

av den hur vederbörande fungerari trafiken. konsulenten bl. a. delta i prövningen som önskar erhålla körkort efter ett kör- Kommittén föreslår att trañkkonsulenten,

i samarbete framför allt med den befattkortsingripande, på begäran av länsstyrelsen om förarlämplig- ningshavare som i normalfallen kontrollerar avge sakkunnigutredningar heten och medverka i olika rehabiliteringsåt- den teoretiska och praktiska förarlämplighe-

i pricksys- ten, i tveksamma fall skall göra en mera gärder. Han skall vidare medverka temet kvalificerad En sådan utredoch därigenom bl. a. överta från läns- förarutredning. en del av kontrollen av förare ning kan bli aktuell då en förare söker nytt styrelserna sorn gjort sig skyldiga till upprepade trafik- körkort efter återkallelse eller då en person

brott. Konsulenten får också en viktig upp- med betydande sociala problem söker kör-

av trafikan- kort. Kommittén betonar att utredningen gift vad gäller vidareutbildningen i normalfallet inte bör användas för att ter som brutit mot trafikreglerna. Tillsynen av förare som erhållit Villkorlig körkortsåter- hindra en person från att uppträda i trafiken.

kallelse skall skötas av konsulenten. Utredningen bör stället främst ses som en

Kommittén föreslår också att polisens startpunkt för en rehabiliteringsverksamhet,

tas bort. Om det be- dvs. som en hjälp att få körkort eller behålla lämplighetsutredning hövs en särskild socialutredning skall denna ett redan förvärvat.

utföras av det lokala socialorganet. Upp-

mirksammas bör att yttrandet inte som för

3. Samhällsreaktionen vid trafikbrott

närvarande i lämplighetsintyget skall avse en av körkortsaspirantens eventuella Varför är trafrkbrotten så vanliga? prövning skall endast avse Kommittén påpekar, att de sociala kontrrfrkfarlighet. Utredningen

troller som i andra sammanhang ej sällan ras av kommittén. Det är för närvarande enhindrar överträdelser av samhällets bart repressivt och innehåller alltså inte nåregelsystem ofta ej har samma betydelse i trafiken. got rehabiliteringsmoment. Det finns inte Att överträda de regler som gäller i trafiken anta att vi får en någon som helst anledning anses i allmänhet inte så diskriminerande trafiksäkrare trafikant enbart att genom som att göra sig skyldig till brott mot annans döma ut en månads fängelse eller ett par års person eller egendom. Nonchalansen mot körkortsåterkallelse. Vidare anser kommittrafikens är utbredd. grundläggande regler tén att bedömningen är alldeles för schablon- Många förare vill själva kunna bestämma mässig. t. ex. hastigheten på sin bil, och förståelsen Kommitténs refonnprogram utgår från för nödvändigheten av att av trafiksäkerhets- den uppfattningen att efterlevnad av trafiskäl ofta ha stränga trafikregler är ringa. En kens regelsystem är ett väsentligt intresse viktig anledning till att det sociala kontroll- från trafiksäkerhetssynpunkt. Trafikbrottens systemet ej har någon större verkan inom skadeverkningar är betydande. Den bagatellitrafiken är således att den allmänna opinio- sering, som ofta sker av trafiköverträdelsernen ofta inte stöder myndigheternas dekret. na - i motsats till vad som, enligt vad nyss Samtidigt utgör det förhållandet att vi i sker sagts, många gånger i fråga om de trafiken i så stor utsträckning som sker vårdslösheterna ouppsåtliga är farlig för kriminaliserar även handlingar som sker trafiksäkerheten. Trafikbrotten är ofta allouppsåtligt en negativ faktor. Det leder till varliga och kan i dessa fall jämställas med att straffet råkar ut för en inflation och annan kriminalitet som allmänheten bedöm-

försvagar därigenom allmänhetens er strängt.

respekt Det är samtidigt nödvändigt att även för de avsiktliga brotten mot regelsyste- trafikreglerna tillkommer i nära samarbete met. Det är således enligt kommitténs upp- med trafikanterna och deras organisationer

fattning meningslöst och dessutom skadligt och att sådana som normalbifelhandlingar

att vi fortfarande kriminaliserar

handlingar listen lätt kan göra sig skyldig till särbehand-

som främst har sin grund i brister i den las.

mänskliga prestationsförmågan eller i den Mot bakgrunden av den betydelse som konkreta handlingssituationen i sin helhet. kommittén

anser att inte minst de framlagda Kommittén påpekar att ett mycket stort förslagen i fråga om sanktionssystemet komantal trafikbrott Sålunda aldrig upptäcks. mer att få för trafiksäkerheten, anser komkan antalet trafiknykterhetsbrott beräknas mittén det angeläget att de föreslagna reforutgöra flera hundratusen Antalet årligen. merna genomförs snarast. upptäckta vårdslösheter utgör endast en bråkdel av den verkliga brottsligheten. Vid en i kommitténs Ett nyanserat körkortsingripande viktigt expertbetänkande redovisad medel för att hindra trafikbrott undersökning har det resultat erhållits, att närmare 50% av dem som fått körkortet mot körkortet bör rätt ingripande använt återkallat har kört under återkallelolovligt kunna utgöra ett adekvat och effektivt vapen setiden. i kampen mot trafikbrotten. Hitintills har

Sanktionssystemet förlorar sålunda emellertid körkortsingripande ihuvudsak bemycket av sin effekt genom att upptäcktsris- gränsats till att avse ingripande vid trafikken är låg. Detta gäller inte bara den faktiska nykterhetsbrott. Det är nödvändigt att vi upptäcktsrisken utan också, vilket är minst även i vårt land - i likhet med vad som relika den väsentligt, upplevda upptäcktsris- dan i stor utsträckning sker utomlands ken. Kommittén påpekar också att inforrna- våra mera effektiva

gör trafikpåföljder

tionen om trafiksystemet är bristfällig. att använda som genom körkortsingripande

Även utformningen av Sanktionssystemet, en reaktion.

dvs. straffet och körkortsingripandet, kritise- Kommittén konstaterar att de samtidigt

sociala biverkningarna av körkortsingripan- för att uppnå en bättre efterlevnad av trafidet ofta är svära. Detta gäller särskilt om kens regelsystem. Det är därför nödvändigt körkortsingripandet har längre varaktighet. att ingripandet i större utsträckning än för Dessa sociala biverkningar av körkortsingri- närvarande sätts in vid överträdelser av pandet måste enligt kommittén ses som grundläggande trafikregler. Kommittén förenågot från trafiksäkerhetssynpunkt negativt. slår4 att körkortsingripande skall användas Kommittén föreslår en samordning mellan om någon funnits skyldig till brott, varigeden allmänna straffpåföljden och körkortsin- nom han vid förande av motordrivet fordon i

gripandet Vidare föreslår kommittén en ny en för trafiksäkerhe-

ej ringa mån åsidosatt form - villav körkortsingripande nämligen ten grundläggande regel t. ex. körning mot korlig körkortsåterkallelse? Den villkorliga rött ljus, underlåtenhet att stanna före infart återkallelsen kan enligt förslaget kombineras på huvudled och grövre hastighetsöverträdelmed ett förbud att föra körkortspliktigt ser. fordon under minst en och högst två månader. Domstolen beslutar körkortsspärr Kommittén föreslår vidare en starkare nyansering av tiden för körkortsingripan- Enligt nuvarande regler anges i allmänhet ej i dena. För närvarande hör en körkortsåterkal- återkallelsebeslut den tid efter vilken ansölelsetid på under sex månader till rena kan om körkort kan upptagas till prövning. undantagen. VTF har dessutom en absolut Detta har medfört olägenheter framförallt minimitid på tre månader. Utomlands an- för den enskilde som ej sällan blivit missledd vänds i stor utsträckning återkallelsetider på på det sätt att han trott att han med utsikt ned till en månad. Kommittén föreslår3 en till framgång kunde ansöka om körkort seminimitid för körkortsingripande på en dan den lagfästa minimitiden för återkallelse månad. ut. Den preventiva effekten av återkal- Detta ger en helt annan möjlighet än löpt vår nuvarande lagstiftning att använda lelsebeslutet försvagas också genom att tiden körkortsingripande som en reaktionsform. för återkallelsen ej anges i beslutet. Vidare Samtidigt får den beslutande instansen stora har kommittén funnit att i praktiskt taget möjligheter att nyansera ingripandet med alla andra länder än Sverige anges återkallelhänsyn till omständigheterna idet särskilda setiden i återkallelsebeslutet. Kommittén

fallet. I detta sammanhang förordar kommit- föreslårs att i beslut om ovillkorlig återkal-

tén också att de långa återkallelsetiderna lelse skall bestämmas viss tid, lägst en månad skall användas med stor försiktighet. Som och högst fem år, före vars utgång föraren ej allmän regel förordar kommittén en halve- får medges behörighet att föra körkortsplikring av nuvarande återkallelsetider. tigt fordon. Kommittén vänder sig slutligen mot nuvarande praxis enligt vilken vid bedömningen Rehabilitering viktig av körkortsfrågan hänsyn tas inte enbart till det aktuella trafikbeteendets Kommittén redovisar att man under senare farlighetsgrad utan även till det förhållandet att skada tid särskilt i Kalifornien uppnått betydande uppkommit i anledning av trañkbrottet. trañksäkerhetseffekter genom att vidta reha- Enligt kommittéförslaget skall enbart graden biliterande åtgärder - främst gruppsamtal av trañkfarlighet i trafikantens handlande som ett komplement till straffet för den som tillmätas betydelse då körkortsfrågan avgörs. begått trafrkbrott. Samtidigt påpekar kom-

Skärpta regler för körkortsingripande vid 1 Se 3:1 KL. överträdelse av grundläggande trafikregler 2 Se 32 KL. 3 Se 4:1 KL. Kommittén anser att i körkortsingripande 4 Se 3:1 första stycket 3 KL. väsentligt ökad bör användas 5 Se 4:1 KL. utsträckning

mittén att det i våra nu gällande bestämmel- enskilde. Slutligen möjliggör det enklare och ser om trañkpåföljder inte finns något posi- rationellare handlággningsformer bl. a. getivt moment. Bötesstraffet, fángelsestraffet nom att datatekniken kan användas. och körkortsåterkallelsen får främst ses som Kommittén föreslår att ett pricksystem repressiva åtgärder. Det är enligt kommittén införs. naturligt att vi inom trafikrätten försöker hjälpa trafikanterna att undvika återfall i 4. Handlággningen av frågor rörande brott.

rätten att föra motorfordon

Kommittén föreslår därför att t. ex. undervisning eller gruppsamtal skall användas Kommittén betonar att den brottspreventiva som en behandlingsfonn vid trañkbrott betydelsen av handläggningsfonnerna hitin- Efter övervägande av olika lösningar stannar tills har underskattats. I enlighet med vad kommittén för att förorda att rehabilite- som förordats av flertalet experter på områringen knyts an till körkortsingripandet. det lägger kommittén därför större vikt än Rehabiliteringen skall enligt kommittén ingå vad man tidigare gjort vid de processuella som ett frivilligt eller tvångsmässigt led i en frågorna. Kommittén uttalar bl. a. att provillkorlig körkortsåterkallelse. Samtidigt cessen skall vara så anordnad att den upplevs föreslår kommittén att trañkundervisning som ett led i det trañksäkerhetsfrämjande skall meddelas i fångvårdsanstalter, ung- arbetet. domsvårdsskolor etc. Kommittén awisar tanken på särskilda Pricksystem trafikdomstolar Kommittén har funnit att i ett modernt Kommittén diskuterar tanken på särskilda system för handläggning av trañkbrott måste trafikdomstolar, som skulle överta de arbetsett pricksystem ingå som ett viktigt led. Ett uppgifter i fråga om handläggningen av pricksystem kan i korthet beskrivas som en trafikmål som nu âvilar allmänna domstolar metod för att dels erinra trafikanterna om och förvaltningsdomstolar. Härigenom skulle

följderna av fortsatt trañkbrottslighet, dels bl. a. kravet på specialistkompetens hos be-

välja ut sådana förare som samhället på slutsorganet kunna tillgodoses. grund av upprepad brottslighet måste upp- De invändningar som kan framföras mot märksamma närmare. Pricksystemet syftar en sådan tanke är emellertid tungt vägande. således främst till att förhindra återfall i Det finns sålunda bl. a. ett så starkt samband trañkbrott. Varje förseelse som omfattas av mellan trafikmålen och de allmänna brottsystemet får ett visst antal prickar. Dessa målen att en uppdelning av dessa mål på registreras och när körkortsinnehavaren upp- olika beslutsorgan skulle stöta på mycket nått viss pricknivå kan olika åtgärder vidtas. stora svårigheter. Kommittén erinrar om att i Däremot innebär pricksystemet inte, att ett 25 % av målen om ansvar för trafiknyktervisst antal prickar är liktydigt med att kör- hetsbrott är huvudbrottet annat brott än kortet återkallas. Sedan den myndighet som trafikbrott. Vidare f. n. en utgör trafikmålen har att fatta beslut i körkortsfrågan informe- så betydande del av de allmänna domstolarrats om att körkortsinnehavare uppnått viss nas arbetsområde, att man, om trafikmålen nivå, prövas i stället noggrant frågan om tas bort, riskerar att bryta sönder organisavilka åtgärder som skall vidtas. tionen. De främsta fördelarna med ett pricksystem Kommittén anser att i fortsättningen anser kommittén vara, att det har en trafik- måste den tilltalade inställa sig personligen i Säkerhetsfrämjande effekt genom att det ett betydande antal fall. Särskilda trafikbl.a. kan få en stor pedagogisk betydelse. Vidare ger det Ökad rättssäkerhet för den 1 Se även ll § kungörelsen om körkortsprickar.

domstolar skäl om- månader. De till en måste av organisatoriska fyra möjligheter fatta minst ett län. Detta gör det svårare och snabbare handläggning som skapas genom att kostsammare för den enskilde att inställa sig körkortsfrågan avgörs i brottmâlsprocessen än om målet vid de allmänna är från trafiksäkerhetssynpunkt av särskild handläggs domstolarna, som har en förhållandevis betydelse. Det är också ett välmotiverat Kommittén avvisar rättssäkerhetskrav från den enskilde att spridd lokal organisation. de skäl som här anförts tanken nuvarande långsamhet vid handläggningen på i huvudsak på särskilda trafikdomstolar. undanröjs. Kommittén lägger vid sitt ställningstagande stor vikt vid den internationella aspek- Allmän domstol skall avgöra ten. Det är för närvarande endast i ett körkortsfrågan i anledning av mycket begränsat antal länder som körkortstrafikbrott frågor i anledning av trafikbrott avgörs av Enligt nuvarande regler handläggs frågor om annat organ än allmän domstol. Den enda ingripande i anledning av trafikbrott i tvâ realistiska vägen for att uppnå enhetliga processer. Straffrågan behandlas av allmän regler i Europa är således ett godtagandomstol i en brottmålsprocess och körkorts- de av allmän domstol som beslutsinstans. vid förvaltningsdom- har också i princip förordat

frågan avgörs därefter Europarådet

stol i en körkortsprocess. denna linje. Kommittén finner det vara av avgörande Slutligen måste enligt kommittén det betydelse att frågorna straff och kör- förhållandet beaktas att vi genom en sarnti-

om

kortsingripande i anledning av ett trafikbrott dig handläggning kan göra årliga administraså långt möjligt avgörs samtidigt. Härigenom tiva vinster på cirka fem miljoner kronor. kan körkortet användas som ett effektivt Alldeles bortsett från de vinster som kan medel i kampen mot trafikbrottsligheten. En göras från trafiksäkerhetssynpunkt medför samordning av olika kan också sålunda en handläggning vid allmän domstol ingripanden ekonomiska fördelar. Det kan genomföras. Den samtidiga handläggningen betydande medför även stora fördelar för den enskilde. inte vara rimligt att det allmänna skall be- Han behöver kosta tvä parallella i anledning av ej utsättas för tvâ processer i processer av samma sakförhållande. Det ett och samma trafikbrott. l fall där den enanledning finns också ett starkt önskemål från allmän- skilde behöver offentligt biträde i båda heten om att allmän domstol skall avgöra processerna blir läget från kostnadssynpunkt

körkortsfrågan samtidigt med att straffet särskilt anmärkningsvärt.” Det nya systemet

bestäms. med länsrätter har gjort dubbelprocessen än Kommittén har sålunda funnit att mer än mera kostnadskrävande för den enskilde och Utländska erfarenheter talar 80 procent av de av kommittén tillfrågade det allmänna. körkortsinnehavarna önskar en sådan ord- för att körkortsfrågorna inte kommer att ning. Medborgarnas önskemål om en samti- föranleda någon mera väsentlig ökning av dig handläggning har också vunnit stöd vid arbetsbördan för de allmänna domstolarna. de hearings som kommittén haft med bl. a. Denna reform är enligt kommitténs uppföreträdare för LO :s trañkkommitté, Svens- fattning synnerligen angelägen och brådskanka Transportarbetarförbundet, arbetsgivar- de. Det är därför av betydelse att som organisationer, motororganisationer och ad- departementschefen uttalade i prop. vokatsamfundet. 1971:14 (s. 63) kommitténs förslag inte Det förhållandet att körkortsfrågan avgörs hindras eller försenas till följd av den för i brottmâlsprocessen ger möjlighet till en kort tid sedan genomförda länsrättsreforsnabbare handläggning. Fördröjningen en- 1 Se SOU 1972:71 avsnitt 7. bart till följd av den dubbla handläggningen 2 Se Stencil Ju 1970:14, SOU 1971:76 och prop. kan för närvarande beräknas till omkring 1972:4.

men. Det finns ej heller någon anledning att rätts beslut. Kommitténs förslag att köravvakta andra nu pågående utredningar, kortsfrågan skall avgöras av allmän domstol i innan slutlig ställning tas till kommitténs trañkbrottmålet medför automatiskt att för förslag. dessa fall kravet på allmänt ombud blir till- Kommittén föreslår således att körkorts- godosett. Åklagaren får till uppgift att även i frâgan i anledning av trañkbrott skall avgöras körkortsdelen bevaka det allmännas intresse. vid allmän domstol. Däremot föreslår kom- Kommittén anser emellertid att det bemittén inte någon ändring av nuvarande hövs ett allmänt ombud även i de körkortssystem enligt vilket frågor om körkortsåt- mål som skall handläggas vid länsrätt. Kom-

gärd i anledning av sjukdom och dylikt mittén föreslårz att trafiksäkerhetsverket ges

avgörs vid förvaltningsdomstol dvs. i första uppgiften att granska och eventuellt överklainstans länsrätterna. ga länsrättemas och kammarrätternas beslut. I samband härmed förordar kommittén en viss förstärkning av verket med juridisk Domstolens sammansättning expertis. Kommittén föreslår att vid de största tingsrätterna och länsrätterna trafikmålen hand- Personlig inställelse ofta nödvändig läggs på särskilda avdelningar eller rotlar. Om domstolen inte är indelad på avdelningar bör Kommittén erinrar om att vid mera ingripandessa mål så långt möjligt handläggas av viss de beslut som i andra sammanhang träffas domare. Vidare bör trafikmålen handläggas rörande den enskilde anses ofta att personlig på särskild avdelning i hovrätt och kammar- inställelse utgör ett elementärt rättssäkerrätt. I högsta domstolen och regeringsrätten hetskrav. Tiden är nu mogen att principiellt bör specialföredragande användas i dessa ställa upp samma krav i körkortsprocessen. I mål. fråga om inställelseskyldigheten vid tingsrätt Kommittén föreslår* vidare en bestäm- föreslår kommittén3 som huvudregel att den melse av den innebörden att förekommer vid tilltalade skall inställa sig personligen om anledning besluta om körkortsingri- körkortsfrågan är aktuell. Undantag från tingsrätt pande skall nämnd alltid medverkai avgöran- denna regel medges för fall där beslut om det. I fråga om beslut om körkortsingripande körkortsspärr i högst tre månader meddelas. vid länsrätt förutsätter kommittén att med hänsyn till den mera individuella prövning Kortare körkortsingripande tas upp i som i fortsättningen skall ske beslut om strafföreläggande administrativt körkortsingripande i ett stort antal fall fattas under medverkan av nämnd Kommittén föreslår att i strafföreläggande och att som en konsekvens härav nämnd skall kunna tas upp körkortsâterkallelse i också medverkar då yttrande avges till kombination med en körkortsspärr på högst länsstyrelse i körkortsfrågor. I fråga om tre månader? nämndens sammansättning anser kommittén att i körkortsmål alltid skall tjänstgöra en 5. Upp täcktsrisken höjes eller flera nämndemän med insikt och erfarenhet i trafikfrågor. Kommittén betonar att vid utformningen av ett framtida övervakningssystem i trafiken är det särskilt viktigt att man beaktar att det är Allmänt ombud i alla körkortsmål själva känslan av övervakningen, dvs. den Kritik har riktats mot nuvarande körkorts- 1 Se 6:10 KL. process för att den inte innehåller någon re- 2 Se 6:2 KL. presentant med uppgift att föra talan för det 3 Se 6:10 KL. allmänna, t.ex. genom att överklaga läns- 4 Se förslag till lag om ändring i RB.

upplevda upptäcktsrisken, som torde vara ningen av straff- och körkortsfrågan kunna det från preventiv synpunkt mest betydelse- beräknas till cirka 2,5 miljoner kronor årlifulla. För att underlätta körkortskontrollen gen. Samtidigt beräknas de enskilda göra en föreslår kommittén att det införs en absolut årlig vinst på cirka 3 miljoner kronor genom skyldighet för motorfordonsförare att med- detta förslag. Även vid körkortsgivningen föra körkort under färd. Vidare anvisar kom- görs stora besparingar genom förslagen. Här mittén beräknas den vinsten till cirka riktlinjer för en speciell kontroll av årliga 1,2 förare som har fått körkortet återkallat. miljoner kronor. De här redovisade besparingarna erhålls trots att avdrag redan gjorts för kostnaden för uppbyggnad av en särskild

6. Informationsfrågor -

sakkunnigorganisation trafikkonsulenter- Kommittén erinrar om att erfarenheterna na. Den årliga kostnaden för denna organisabåde från vårt och andra länder visar att tion har beräknats till 3,4 miljoner kronor. stora trafiksäkerhetsvinster kan uppnås om Om vi bortser från denna kostnad och enbart lagstiftningsåtgärder kombineras med inten- ser på de årliga rationaliseringsvinsterna gesiva informationskampanjer. De stora utgif- nom t. ex. den samtidiga handläggningen av terna för information om trafikreformer straff- och körkortsfrågor så blir dessa cirka har också gett utdelning i form av betydande 8 miljoner. trafiksäkerhetsvinster. Kommittén föreslår att 7,5 miljoner kronor av statsmedel anslås 8. Kommittéförslagen bör följas upp till en treårig kampanj för kommittéförslagen. Som alltid då reformer avseende vårt system Kampanjen bör främst inriktas på att för samhällsingripande skall genomföras belysa den snabba och samtidiga handlägg- finns det inte några på praktiska försök grun-

ningen vid allmän domstol av straff- och dade erfarenheter att bygga på. Det är därför

körkortsfrågor, pricksystemet, betydelsen av nödvändigt att de av kommittén föreslagna vidareutbildningen i trafiken samt den ökade reformerna noga följs upp. Uppföljningen användningen av korta äterkallelser vid bör främst avse den undervisning och de överträdelser av bestämda trafikregler. gruppsamtal som kommittén förordat för att hindra återfall i trafikbrott. Det är också av intresse att följa upp i vilken utsträckning Personalutbildningen intensifieras det är möjligt att ändra trañkanternas Kommittén anser att trañkmålens stora be- beteendemönster genom att använda pricktydelse gör det nödvändigt, att personalen systemet. vid bl. a. allmänna domstolar och förvaltningsdomstolar får vidareutbildning. Kom- B Lagtext och specialmotivering mittén föreslår att 300 000 kronor årligen anslås för detta ändamål. Vidare anser kom- Mot bakgrund av de synpunkter som redovimittén att det kan att utge en sats i den allmänna motiveringen lägger övervägas nordisk facktidskrift för trafikfrågor. kommittén fram konkreta förslag för att förverkliga sina reformidéer. Detta sker främst i en lag om körkort (KL) samt i en 7. Rationaliseringsvinster genom kungörelse om körkortsprickar. kommittéförslagen Kommittén understryker svårigheten att beräkna de exakta ekonomiska vinsterna av förslagen. Enligt en approximativ beräkning som gjorts av kommittén skulle rationaliseringsvinsten genom den samtidiga handlägg-

l. Lag om körkort* som andra förare. Bedömningen får inte

grundas på formella kriterier utan skall bli Kommittén har funnit det naturligt att de mera nyanserad än i dag. Slutligen föreslås i grundläggande reglerna om körkortsplikten detta kap. nyheten att rätten skall kunna och rätten att föra körkortspliktigt fordon beakta körkortsspärrens konsekvenser för fölämnas i en lag. De i förslaget intagna raren, när den bestämmer påföljd för reglerna avser i huvudsak att ersätta brottet. 28-37 §§ VTF. I 5 kap. ger kommittén regler för omhän- I 1 kap. behandlas rätten att föra vissa dertagande av körkort. Dessa syftar till att fordon. I detta kap. anges de fordonstyper skapa förutsättningar för ett snabbt kördär förarrätten knytes till att föraren har ett kortsingripande. Skillnaden i förhållande till för fordonstypen gällande körkort. Ålders- rätt är framför allt att omhändergällande gränser och övriga förutsättningar för att få tagandet vid trafikbrott kommer att utgöra körkort redovisas. I fråga om körkortskravet en säkerhetsåtgärd inom ramen för förunderoch åldersgränsema har kommittén utan sökningsförfarandet. Detta medför att polis, särskild prövning överfört gällande regler till åklagare och domstol skall beakta kravet på den nya lagen. samma sätt körkortsomhändertagande på I 2 kap. ges reglerna för körkortsindrag- som övriga säkerhetsfrågor. Som en naturlig

ning, varmed avses körkortsingripande som av detta föreslås följd ställningstagande

sker i förvaltningsprocess och som icke är särskilda tidsramar för av

handläggningen grundat på att föraren gjort sig skyldig till mål, där körkortsomhändertagande förelig-

trafikbrott. F. n. regleras motsvarande grun- två ger. Således skall bl. a. åtal väckas inom der huvudsakligen i 33§ 2 mom. 7 och 8 veckor från omhändertagandet och huvud-

VTF. i allmänhet hållas inom två förhandling Körkortsingripande i anledning av trafik- veckor från det åtal väcktes.

brott behandlas i 3 kap. och föreslås få Slutligen lämnas i 6 kap. vissa rättegångs-

benämningen körkortsáterkallelse. l 3 kap. bestammelser, t.ex. kravet på personlig in-

finns kommitténs förslag till återkallelse- ställelse och medverkan av nämnd.

grunder, avsedda att ersätta 33§ 2 mom.

första stycket 1-6 VTF. Vidare ges reglerna 2. Kungörelse om körkortsprickar för Villkorlig körkortsåterkallelse och trafik-

konsulenternas i samband därmed. uppgifter Kungörelsen om körkortsprickar behandlar i

I 4 kap., som har rubriken körkortsspárr, ett inledande avsnitt (1-4 §§) bl. a. vid vilka

föreslås betydelsefulla nyheter. För det brott körkortsprickar skall sättas ut (2 §)

första har kommittén funnit det mest ända- och körkortsprickamas antal vid olika brott

att rätten omedelbart i samband indelas målsenligt (3 §). Trafrkbrotten i fyra grupper

med återkallelsebeslutet bestämmer den tid där brottet beroende det på i vilken grupp som brottet skall utestänga föraren från placerats belastas med 1, 2, 3 eller 4 prickar.

rätten att få körkort (körkortsspärr). På Frågan om vilken åtgärd som skall vidtasi grund av att många förare, som gör sig av att föraren anledning uppnått viss prickskyldiga till trafrkbrott, saknar körkort, har nivå behandlas i ett följande avsnitt i kungökommittén vidare föreslagit att körkortsrelsen (5-ll §§). Vid fem prickar eller mera spärr också skall utfärdas för sådan förare. skall föraren teoretiskt åläggas förarprov Kommittén har funnit att den i VTF intagna (6 §). Den som uppnått åtta eller nio prickar tvåårsspärren för den som sakfällts för olov- skall i allmänhet inställa personligen sig lig körning inte är motiverad från trafik- hos en trafikkonsulent (7 §). Har körkorts-

säkerhetssynpunkt. Ofta är det angelägnare 1 En något utförligare sammanfattning av nyheatt föraren tillgodogör sig förarutbildningen terna i förslaget lämnas i specialmotiveringen under och får uppträda i trafiken på samma villkor rubriken till varje kapitel.

innehavaren 10 prickar eller mera skall åklagaren pröva frågan om han bör föra talan om återkallelse av körkortet. När pricknivån bestämmes för en förare skall endast brott som begåtts under de senaste tre åren beaktas (10 §)- Körkortsinnehavaren har även vissa möjligheter att genom egna åtgärder sänka sin pricknivå. Om han deltar i trañkutbildning, som godkänts av trafiksäkerhetsverket, kan han sålunda erhålla avdrag med högst två prickar (11 §).

De avslutande paragraferna i kungörelsen

innehåller bestämmelser om bl. a. teoretiskt förarprov (12-13 §§) och trañkkonsulentens verksamhet (14-17 §§). Här regleras bl. a. i vilka fall konsulenten skall ha samtal med föraren. De riktlinjer konsulenten skall följa i sin verksamhet anges också.

Utredningsdirektiven

direktiv innefattas i ha inneburit en direkt fara. Men även där så Trafikmålskommitténs 23 inte är fallet kan förseelsen vara allvarlig. till statsrådsprotokollet den yttrande Den typ av förseelser jag syftar på är t. ex. mars 1961 av dåvarande chefen för justitieatt köra mot rött ljus, att göra omkörning departementet, statsrådet Kling. Dessa direk- att färdas strax före eller på övergångsställe, tiv har i betänkandet Trafikmål utan att iaktta stopplikt eller ätergetts ut på huvudled s. att väsentligt överskrida tillåten hastighet.

(SOU 1963:27 9)1.

Om sådana trafiköverträdelser i det särskilda Vidare har chefen för justitiedepartemenfallet inte visas ha medfört fara för trafiken tet, statsrådet den 6 november 1970 Geijer, i allmänhet Enligt är påföljden obetydlig. efter beredning med statsrådets gemensam min mening visar emellertid sådana trafikövriga ledamöter lämnat kommittén följande överträdelser oavsett trafikfaran i det enskiltilläggsdirektiv (197 1 :Ju 18): da fallet en påtaglig brist i förarens insikter om och förståelse för vad trafiksäkerheten Den snabba utvecklingen på vägtrafikens kräver. Vid förseelser av detta slag föreligger område under det senaste decenniet har nöd- dessutom alltid en fara för trafiksäkerheten vändiggjort kraftfulla insatser från samhällets redan däri att beteendet skapar osäkerhet och enskildas sida för att höja trafiksäker- hos andra i trafiken. Ett mera allmänt åsidoheten. En alltmer betydelsefull uppgift är att sättande av sådana bestämmelser kan lätt åstadkomma en bättre efterlevnad av trafik- leda till att den nödvändiga respekten för reglerna. Vid sidan av upplysningsverksam- trafikreglerna inte kan upprätthållas. het, övervakning och andra förebyggande Mot bakgrund av det anförda harjag, efter härvid påföljdssystemet vid samråd med chefen för kommunikationsåtgärder spelar trafiköverträdelser en betydelsefull roll. funnit att det finns starka departementet, Trafikmålskommittén utreder f. n. vissa skäl att trafikmålskommitténs uppdrag inrikom påföljdssystemet vid trafiköverträfrågor tas på dessa frågor. delser. I detta utredningsarbete tilldrar sig Kommittén bör under utredningsarbetet frågan om återkallelse av körkort särskilt särskilt undersöka förutsättningarna och forintresse. Som en reaktionsform mot trafik- merna för körkortsingripanden vid trafiköverträdelser bör indragning av körkort ut- överträdelser av det slag som jag nu har mer variationsrikt än nu. Det kan och möjligheterna att omhänderta nyttjas angivit sålunda bl. a. antagas att återkallelse av kör- förarens körkort omedelbart när trafiköverkort under kort tid skulle vara en lämplig trädelsen har ägt rum. Men jag vill framhålla Av stor att sådana ingripanden givetvis inte får ske åtgärd vid många trafiköverträdelser. betydelse är därvid att undersöka möjlighe- utan att kravet på rättssäkerhet beaktas. terna till omedelbara ingripanden genom om- Under hänvisning till det anförda hemstälhändertagande av körkort eller interimistiska ler jag att trafikmålskommitténs uppdrag återkallelsebeslut. Vid utredningsarbetet äg- utvidgas i enlighet med vad jag förordat. nas också, enligt vad jag erfarit, uppmärksamhet åt denna fråga. Givetvis är det särskilt allvarligt om ett åsidosättande av trafikreglerna kan bevisas 1 Se även SvJT 1966 s. 100.

“ .Sw 102

fâiägåá

l Inledning

1.1 Trafikutvecklingen År Inv. Bilar Antal per per bilar I det moderna samhället har bilen kommit bil 1000 1000-

inv. tal att spela en allt större roll. Denna utveckling

har belysts bl. a. i betänkandet Vägplan 70 1970 3,10 320 2600 (SOU 1969:56 särskilt s. 87 - 96). Där redo- 1975 2,55 390 3 300 om biltäthet 1980 2,20 450 4 000 visas bl. a. följande uppgifter 1985 2,00 500 4 600 och bilantal i Sverige åren 1950 - 1968 1990 1,85 540 (s. 90) samt en prognos för åren 1995 1,75 580 1975 - 2000 avseende personbilar, lastbilar 2000 610 1,65 och bussar (tabell 5:20).

År Inv. Bilar Antal Även om denna prognos självfallet måste per per bilar

försiktighetf förefaller det

1000- tagas med stor bil 1000 klart, att biltrafiken kommer att öka väsent-

1 Med uttrycket bil avses, om ej annat sägs eller framgår av sammanhanget, motorfordon enligt VTFzs definition. 2 Prognoserna ligger för närvarande ett par år före utvecklingen. 3 Preliminär uppgift.

“Liknande resultat redovisas i Svenska vägföreningens undersökning ”Bilismen i samhället, 1971”.

Bilinnehav lokalisering i befolkningsstrukturen (andelar i %)

Kön Ålder

Män Kvinnor 17-25 26-35 36-45 46-55 56-65 66-75

Egen bil 58 48 37 76 77 65 44 20 Bil i hushållet 68 59 68 77 78 69 50 25

Bilinnehav yrkesgrupper

Soc 1 Soc ll Soc lll

Föret. Högre Bön- Små- För- Kon- Tjm Små- Arb. Bitr. Arb. led tjm der föret. män tor bruk. priv. off. priv. Egen bil 78 84 77 76 76 65 65 43 63 47 55 Bil i hushållet 81 87 84 78 79 73 71 52 69 57 64

Bilinnehav lokalisering i sociala strukturen het måste ha tillgång till bil och körkort. (andelar i %) Körkortsutredningen har beräknat antalet trafrkkort vid början av 1968 till cirka Socialgruppl Region 230 000 (SOU 1970:26 s. 22). Emellertid I [I Ill Land Stad krävs trafrkkort endast för en viss del av de Egen bil 71 63 45 54 53 personer som för sin yrkesverksamhet har Bil i hushållet 75 72 56 66 62 behov av körkort. Antalet personer som för Barnbil? 3 6 6 7 4 sitt arbete måste ha körkort är alltså svårt att uppskatta. Det torde vara tillräckligt att konstatera att detta antal är betydande. ifråga om körkortet har en motsvarande Vidare finns ett stort antal personer som är utveckling skett. har mer eller mindre beroende

Körkortsutredningen av tillgång till bil.

beräknat, att det i början av 1968 fanns Det kan t.ex. till och från gälla transport cirka 3,2 miljoner svenska körkort arbetet (SOU eller för att kunna utnyttja samhäl- 1970:26 s. 23). Utredningen har också gjort lets servicefunktioner. Den fortgående konen prognos över utvecklingen av antalet kör- centrationen av denna service till vissa tätkortsinnehavare fram till årsskiftet 1979/80 orter medför att allt flera människor behöver och funnit, att det vid denna tidpunkt kan tillgång till bil t. ex. för inköp. Även i detta väntas mellan 4 och ligga 5 miljoner avseende är emellertid våra kunskaper om - (s. 163 166). Denna prognos tyder på att bilens betydelse begränsade. körkortet inom det närmaste årtiondet blir Bilen och körkortet tillfredsställer också så vanligt, att det i praktiken kommer att väsentliga sociala behov. De utgör i icke finnas hos varje medborgare, som uppnått mån statuskriterier? För en anobetydlig föreskriven ålder för rätt att inneha det. till det moderna samhället krävs passning ofta tillgång till bil. Det är idag på grund av l.2 Vad betyder bilen och körkortet samhällsutvecklingens krav på rörlighet en så för den att säga social vana att förflytta sig. Ett enskilde? typiskt exempel utgör fritids- och hobby- Det stora antalet bilar och körkort visar bilens stora betydelse för praktiskt taget varje människa. Såvitt kommittén känner till 1 Om socialgruppsbegreppet se Sten Johansson, Om levnadsnivåundersökningen (s. 84 f.f.), har någon undersökning ej gjorts om hur Allmänna Förlaget Stockholm 1970. många människor som för sin yrkesverksam- 2 Se Sveri i Ungdomen s. 73.

verksamhet, som praktiskt taget alltid kräver År Dödadc3 Svårt Lindrigt Summa 1 skadade skadade förflyttningar. Vi lever i ett utbildningssamhälle. Det 1955 902 3 416 14 634 18 952 förhållandet att en person har en utbildning 1956 889 3 275 15 945 20 109 1957 946 3 277 16 657 20 880 har ett egenvärde. Blotta känslan av att vara 17 755 21800 1958 941 3104 utbildad ger en tillfredsställelse även_ om 22 475 1959 1000 3 137 18 338 utbildningen ej används i ett yrke eller för 18 553 22 572 1960 1036 2 983 försörjningen. Körkortet ingår i allmänbild- 1961 1083 3 031 19 867 23 981 som 1962 1 123 2 942 19 496 23 561 ningen och det vittnar om kunskaper 1963 1217 3 068 20 332 24 617 stärker egenvärdet. 1964 1 308 3 370 21 565 26 243

1965 1313 3158 20 460 24 931 1966 1313 4 7004 16 730 22 743 1.3 Traffkolyckorna 1967 1 077 5 304 15 697 22 078 1968 1262 6111 16917 24 290 Den snabbt fortgâende stegringen av trafikin- 1969 1 275 6 529 16 670 24 474 tensitet och trafikolyckor har medfört 1970 1307 6 614 15 616 23 537 många och svåra problem för samhället. Det 1971 1213 7031 14841 23 085 torde ej vara möjligt att mera exakt ange

antalet trafikolyckor och deras skadeverk-

Särskilt de långsiktiga skadorna är Antalet anmälda trafikförsäkringsskador ningar. svåra att beräkna. Den officiella statistiken som år 1950 utgjorde 56 922, hade år 1970

redovisar endast antalet polisundersökta tra- stigit till 364 740.5 Härav utgjorde skadorna

fikolyckor. De ekonomiska förlusterna av med dödsfall eller annan personskada 6 809

har för år 1970 beräknats år 1950 och 20102 år 1970. Då är att trafikolyckorna att bilister av till 2,5 miljarder (se Statens trafiksäkerhets- märka, åtskilliga på grund räds 1968:116 s. 155). I andra bonussystemets verkningar torde betala rapport har kostnaden för trafikolyc- smärre skador ur egen ficka. Sannolikt är sammanhang korna beräknats väsentligt högre (som exem- sålunda, att det verkliga antalet trafikförsäk-

tar ställ- ringsskador är icke oväsentligt större än det pel härpå kan utan att kommittén ning till beräkningens tillförlitlighet nämnas angivna. i Den ofardiga trafikpolitiken Som särskilt vill komatt Westerberg anmärkningsvärd den kraftiga av angett siffran 4 å 8 miljarder för olyckskost- mittén framhålla ökningen naderna och att Roman med utgångspunkt antalet svårt skadade personer som skett

beräknat den de senaste fem åren. Således har i en engelsk undersökning under kostnaden till 10 siffran för antalet svårt skadade legat i stort årliga samhällsekonomiska statistiska material ger sett oförändrad mellan 1955 och 1965. miljarder). Följande Under tiden från

en viss upplysning om personskadorna. 1966, då definitionen på

svår trafikskada ändrades, till 1971 har

emellertid dessa skador ökat från 4 700 till 1955 - Vägtrajfikolyckor: skadade personer 7031 eller med cirka 50 procent. Under 1971

Tabellen omfattar endast olyckor som föran-

lett polisundersökning? Enligt statens vägin- 1Jfr här Louis Delmonicos arbete More than stituts skattning av vägtrafikolyckoma m. m. four wheels (Sociologiska institutionen vid Uppsala statisti- universitet, 1967) t. ex. s. 1064108. år 1964 upptar därför den officiella 2 Bl. a. statistisk årsbok 1969 tab. 166. ken endast ca 50 procent av det verkliga 3 Personer som avlidit inom 30 dagar efter

antalet personskador. olyckan. 4 Definitionen på svår personskada ändrad Antalet polisundersökta vägtrafikolyckor fr. o. m. 1966. med dödlig utgång eller personskada utgjor- SAnmärkas kan att en trafikolycka ofta förande 1969 17 337 och 197016 636. leder flera anmälningar om trafikförsäkringsskador.

samma tid har siffran för antalet dödade länge och kommittén har inte funnit det varit i stort sett oförändrad. På grund av den möjligt att med ledning av tillgängliga forskstora ökningen av antalet svårt skadade har ningsresultat göra något bestämt uttalande i emellertid den sammanlagda siffran på döda- frågan. Under senare âi synes emellertid uppde och svårt skadade från år 1966 till år fattningen att trafikolyckorna oftast beror 1971 ökat från 6013 till 8 244 eller med på en serie samverkande faktorer ha vunnit cirka 40 procent. Kommittén känner stark anslutning. ej till Det görs ofta gällande att någon undersökning av orsakerna till att det brustit i trafiksystemet och den samordantalet svårt skadade ökat så väsentligt me- ning som måste finnas mellan människan, dan antalet dödade varit i stort sett oförändbilen och trafikmiljön. rat. En förklaring kan kanske vara att den utökade intensivvården vid sjukhusen med- 1.5 Vilka krav ställer dagens trafikapparat verkat till att hålla dödssiffrorna nere. på människan? Det förhållandet att de allvarliga trafikolyckorna ökat så väsentligt under senare år Dagens trafiksystem har tillkommit under en inger allvarlig oro. Anmärkas kan att det ofta lång tidsperiod med starkt varierande förutär yngre personer som dödas eller skadas i sättningar bl. a. i fråga om trafikintensiteten trafikolyckor. Sålunda är 25 procent av de och bilarnas prestationsförmåga. Olika delar vid trafikolyckor skadade bilförarna yngre av trafiksystemet ställer olika krav på de än 22 år (se statens trafiksäkerhetsråds rap- medverkande. Våra kunskaper om vad dessa port 153 år 1969 s. 9 och Aldman i olika delar kräver är begränsade. Någon Läkartidningen nr 19 år 1965). egentlig kravanalys av systemet synes ej ha De allvarliga personskadeolyckorna är för genomförts och torde knappast heller vara sjukvården ett enormt problem. Mer än en möjlig att genomföra. Detta innebär självtredjedel av patienterna på de kirurgiska och fallet nackdelar när kommittén senare skall Ortopediska klinikerna diskutera utgörs av trafikoffer. under vilka förutsättningar en per- Antalet ökar son skall uteslutas

långtidssjuka trafikolycksoffer från delar av trafiksyste-

ständigt. Även för socialvården torde perso met. ner med handikapp efter trafikolyckor kom- Under senare år har dock våra kunskaper ma att utgöra en grupp som behöver allt på området ökat. En del av de uppnådda större hänsynstagande. forskningsresultaten har av Björkman, Eng- Det är mot bakgrunden av trafikolyckor- lund och Johansson sammanfattningsvis renas stora skadeverkningar anmärkningsvärt, dovisats i arbetet Människa och bil (Almqvist att så förhållandevis obetydliga belopp satsas & Stockholm Här uttalas Wiksell, 1967). på förebyggande åtgärder. Kommittén ser bl. a.: det som en viktig uppgift att komma med förslag till olika medel genom vilka sam- Trafiksituationen och bilen av idag har därför kommit att ställa krav, som hon hällets resurser kan sättas in för att verka (människan) bara ofullständigt kan uppfylla, olycksförebyggande. De ständigt växande hon är med andra ord inte den verkligt kostnaderna inte minst för sjukvården borde funktionsdugliga bilmänniskan, då hon sitter enligt kommittén vara ett betydelsefullt ar- isin bil. gument vid avgörandet av omfattningen av

samhällets satsning på trafikolycksförebyg- l arbetet behandlas i övrigt bl.a. reak-

gande åtgärder. tionstider, synsinnet, uppmärksamhet och vägmärken samt mörkerkörning (se s. 49 - 90).

1.4 Den mänskliga faktorn som olycksorsak

Genom undersökningar vid Chalmers tek- Debatten om den mänskliga faktorns med- niska har man också ansett högskola sig verkan i trafikolyckorna har pågått sedan kunna visa att trafikmiljön har stora brister.

Se t. ex. i kors- klart av tabellerna nedan, som redovisats i Infonnationsinhämtning 33, 1971. arbetet Olycksfrekvenser i olika trafikslag, ningar Meddelande Stig Bexelius, Chalmers meddelande 19, 1968. Tabellerna visar bl. a. att det i tätort 1.6 Trafiksystemet är 10 gånger mera riskfyllt att åka personbil Det förhållandet att detta betänkande skall än att åka buss medan järnvägstransporter behandla Människan i trafiksystemet får inte antas vara 6 gånger säkrare än personbilsförleda till den felaktiga slutsatsen att kom- transporter. mittén underskattar trafiksystembyggarens roll. Kommittén är väl medveten om samhällsplanerares, vägbyggares och bilkonstruk-

1.7 överbelastning av den mänskliga

törers stora ansvar. Denna fråga ingår emelprestationsfömzâgan lertid inte i kommitténs utredningsuppdrag. Kommittén vill understryka, att t. ex. en Det torde numera få anses klarlagt att trafikökad satsning på kollektiv trafik också med- miljön ej sällan överbelastar den enskilde för trañksäkerhetseffekter. Detta framgår trafikanten. Detta förhållande bör få konse-

Dödsolycksfrekvenseri skilda trañkslag. Sverige omkring 1965.

Motorcykel (Sverige) 135 - 5 2,5 54 56 Moped (Sverige) 167 - 3 2,0 80 80 Cykel (Sverige) Fotgängare dödade av fordon 450 - - 7 65 -

Flyg (Internationell linjefart, IATA) 520 65 5 178 2,9 3,3 - - - - 1 1 Färjetrañk

Anm. Amerikanska preliminära siffror för 1967 anger for flyg nettofrekvensen 1,9 och för motorfordon bruttofrekvensen 23. Den senare siffran bör ses mot bakgrunden av att de svenska frekvenserna avtar

påtagligt efter hand som biltätheten stiger.

Dödsrisk per timme för trafikanter i olika trañkslag 1965

Trafikslag Antagen Dödsoffer per medelhas- 105 persontimmar

tighet (km/t)

Järnväg (SJ) 60 0,15 - 0,0l Spårväg (Sthlm+Gbg) -

1 Innebär tillsammans med tidigare antaganden, att varje medborgare som fotgängare uppehåller sig 250 timmar per år i trafiken. 2 Siffran anges av IATA.

kvenser även för det trafikrättsliga regel- tänkandet måste emellertid läsas mot bak-

systemet. Redan i betänkandet Trafikmäl grunden av det förhållandet att vårt uppträ-

uttalade kommittén följande (SOU 1963:27 dande i trafiken betingas i kanske än högre

s. 28). grad av andra faktorer. Denna fråga har

närmare utvecklats av Willett i kommitténs Våra dagars trafik ställer stora - kanske alltför betänkande Den mänskliga faktorn i vägtrastora - krav på trafikanterna. Det är även för en trafikant med de allra bästa tiken (SOU 1971:81 s. 8 o.f.), till vilket

föresatser svårt att alltid följa de anvisningar, hänvisas. Frågan har i samma betänkande som trafikreglerna lämnar. En betydelsefull av Klette dennes modell för belysts genom faktor är också att trafikanternas möjligheter hur vårt uppträdande i trafiken påverkas. att meddela sig med varandra är synnerligen begränsade, vilket inte sällan leder till i och Här kan sammanfattningsvis konstateras att

för sig förklarliga felbedömningar av andra vårt sätt att uppträda i bilförarrollen i hög

trafikanters handlande. Det sagda gäller inte grad beror på påverkan från passagerare, minst i storstadstrafiken, där det är nödvän- medtrañkanter, massmedia, motororganisadigt att snabbt och oavbrutet registrera och tionerna och deras tidningar, reklam etc. bedöma en mångfald skiftande händelser, efter vilka trafikanten Trafikundervisning och trafiksäkerhetsinforhar att rätta sitt handlande. Detta ställer denne inför problem som mation spelar in. Som ett led i ett påverkansäven med en långt gående försiktighet ej all- system har vi de samhällsingripanden som tid kan bemästras. Utförda undersökningar sker i form av t. ex. lagstiftning, trañkövervisar att kraven på den mänskliga prestavakning, straffrättsliga påföljder och körtionsförmågan i de avseenden, som är betydelsefulla för trafiken, ej kan ställas alltför kortsingripanden. Det bör upprepas att ett

höga. Människan är ej vuxen att bemästra effektivt system för att lära oss alla att alla de invecklade och svåra situationer som uppträda sätt i det moderna på ett adekvat trafikintensiteten och den tekniska utvecksamhällets trañkmiljö kräver en samverkan lingen medfört. av en mängd faktorer. Det synes föga realis-

Som en konsekvens av bl. a. detta uttalan- tiskt att räkna med att en sådan omställ-

de föreslog kommittén en väsentlig begräns- ningsprocess skall kunna genomföras med

ning i kriminaliseringen av felhandlingar i enbart lagstiftningsåtgärder. Ett verklighets-

trafiken. Detta är emellertid betonat handlande från samhällets sida krä-

förslag ännu ej

genomfört. Praxis synes dock i allmänhet ha ver en samlad syn på hela problemet.

ändrats i den riktning som kommittén före-

slagit. Som kommer att framgå av det följande anser kommittén fortfarande att brister 1.9 Kommitténs betänkanden i den mänskliga prestationsförmågan inte kan Kommittén redovisar sitt utredningsresultat i

botas genom straffrättsliga ingripanden (jfr tre olika betänkanden. Det första har titeln 3.6.2). Rätten till ratten, till körkortsre- Förslag form, Allmän motivering. Här ger kom-

1.8 Trafikan ternas anpassning till mittén vissa allmänna synpunkter på pro-

trafikmilfön blemställningar av mera central betydelse.

I detta betänkande tar kommittén upp Arbetet för en säkrare trafik måste bedrivas med vissa frågor rörande vem som skall ha rätt utnyttjande av ett brett register av uppträda i trafiken. Främst diskuteras frågor åtgärder. Häri ingår som ett viktigt led åtgärom urvalsmetoder och diagnostisering, dvs. der för att så långt möjligt anpassa trafihur farliga trafikanter uppspåras genom kanten till trañkmiljön. Denna anpassning kan

underlättas genom olika former av påverkan. 1 Jfr bl. a. en vid psykologiska institutionen vid Detta betänkande kommer att behandla universitetet i Uppsala i september 1960 verkställd undersökning angående bilförare och trafiksignaler. möjligheterna att genom lagstiftning få en har utförts i samarbete med statens Utredningen bättre efterlevnad av trañkens regler. Be- trafiksäkerhetsråd.

t. ex. psykologiska undersökningar, kontroll av sociala avvikelser eller uppgifter om alkohol- och narkotikakonsumtion. Vidare behandlas möjligheterna att genom samhällsreaktioner förhindra trafikbrott och i vad mån trafikbrott kan bilda utgångspunkt för diagnostisering och rehabilitering av farliga trafikanter. Därefter ges nâgra allmänna synpunkter på det processrättsliga systemet. De krav den enskilde bör kunna ställa på processen tas diskussion. Vidare behandlas trafikupp till övervakningen, infonnationsfrågor och uppföljningen av kommitténs förslag. Det andra betänkandet har titeln Rätten till ratten, Förslag till körkortsreform, Lagtext och specialmotivering. Detta betänkande innehåller förslag till en Lag om körkort och specialmotivering till denna lag. Vidare finns här bl. a. förslag till en kungörelse om körkortsprickar. De vetenskapliga undersökningar på vilka kommittén i väsentliga delar grundar sina ställningstaganden har i viss utsträckning redan tidigare offentliggjorts. Detta har således skett i arbetet Samhällsreaktioner vid trafikbrott, Wenner-Gren Center, Svenska Symposier, Norstedts 1966 (arbetet kallas i fortsättningen Samhällsreaktioner) och ipublikationen Ungdomen i bilåldem, statens trafiksäkerhetsråds Rapport nr 153 år 1969 (arbetet kallas i fortsättningen Ungdomen). Vidare har kommittén gett ut betänkandet Den mänskliga faktorn i vägtrafiken, (SOU 1971:81) som innehåller undersökningar utförda på kommitténs uppdrag av olika eurovetenskapsmän. Därutöver redovisar peiska kommittén nu i ett tredje betänkande, kallat Rätten till ratten, Förslag till körkortsreform, Expertutredningar, vissa tidigare ej publicerade utredningar som utförts för kommitténs räkning. Slutligen kan anmärkas att ett flertal vetenskapliga institutioner medverkat i kommittéarbetet genom att på förslag av kommittén eller i samråd med kommittén utföra mindre undersökningar i olika ämnen. Dessa undersökningar har publicerats som ett led i dessa institutioners ordinarie arbete.

2 Förarurval

2.1 Körkortet ett allmänt förtroendebevis? som ett allmänt medel för att beivra awikel-

ser. Kommittén har erfarit att nuvarande rätts- Kommittén kan emellertid - särskilt med tillämpning gett anledning till tveksamhet tanke på att körkortet blivit av så väsentlig om körkortets natur. Det har därför ansetts betydelse för många människors möjligheter nödvändigt att redan inledningsvis ta ställatt fungera socialt - inte ansluta sig till en ning till om körkortet skall anses som ett sådan tanke. Körkort bör således endast allmänt förtroendebevis eller som ett kompeförvägras eller fråntas den som inte uppfyller tensbevis för trafiken. Körkortet inte de krav som från trafiksynpunkt kan ställas utgör något allmänt förtroendebevis - ett tecken på honom. på att Enbart det förhållandet att körkortsingriinnehavaren iakttar de normer som samhället pande kan tänkas utgöra en effektiv reaki olika avseenden föreskrivit rörande beteentionsform får således ej motivera att körden som ej har anknytning till trafiken. Den kortsingripandet används allmänt inom omständigheten att en person grovt förbrystraffrätten. Ett sådant förslag skulle kunna ter sig mot samlevnadsregler som ej har jämställas med tanken att på grund av brott anknytning till trafiken kan således ej i sig frånta någon rätten att arbeta eller rätten till motivera att han förvägras körkort eller att bostad m. m. Lika litet som vi förvägrar en ett körkortsingripande sker. Här kan erinras om att det från utlandet person som begått brott utbildning bör vi

förvägra honom körkort. Förlust av körkort finns exempel på att annat än trafiksäkerfår inte bli någon sentida ersättning för hetssynpunkter åberopas som stöd för körförlust av medborgerligt förtroende. kortsingripande. Det förekommer således

sådana ingripanden på grund av nedsmuts- 2.2 Kommitténs utredningsuppdrag ning i naturen (någon stat i USA), skatte-

brott och underlåtenhet att del- (Frankrike) De frågor som kommittén här skall behandla

ta i allmänna val (Grekland). rör främst de fordringar som utöver kraven

Det skulle sålunda kunna hävdas att körpå kunskaper och praktiska färdigheter bör

kortet är ett lämpligt instrument för att ställas på den som skall inneha körkort. Med

beivra olika typer av avvikelser från våra andra ord vilka det finns att möjligheter samlevnadsregler. Eftersom det är en så be- genom olika urvalsmetoder välja ut personer

tydelsefull handling för de flesta människor, som inte uppfyller de krav samhället funnit

skulle det kunna ha en stor preventiv effekt anledning ange. Däremot ingår ej i utredom ingripanden i möjligheterna att erhålla ningsuppdraget att göra en allmän översyn av

eller i rätten att behålla ett körkort användes de krav på kunskaper och praktiska färdig-

heter som skall ställas att han såsom förare av körkortspliktigt forpå körkortsinneha-

varen. don kommer att visa hänsyn till andra, om-

I det närmaste avsnittet skall behandlas döme och ansvar samt respekt för trafikens

möjligheterna att genom psykologiska meto- regler. Den, som dömts för fylleri eller olov-

der, om sociala avvikelser och lig körning, får ej erhålla körkort innan två utredningar

medicinska bedömningar göra den avsedda år förflutit från förseelsens begående, såvida

att han ändock utgallringen. l ett följande avsnitt kommer det ej kan anses uppenbart,

sedan trafikbrottens betydelse som hjälp- är att bedöma som en skötsam person.

medel för att finna farliga trafikanter att

närmare diskuteras.

2.3 Nuvarande urvalsmetoder 2.3.1.2 Om körkortsingripande

Om länsstyrelsen (33§ 1 mom. VTF), med 2.3.1 Gällande rätt hänsyn till inkomna underrättelser om per-

2.3.1.1 Om körkortsgivning son, för vilken länsstyrelsen utfärdat kör-

kort, finner skälig anledning till antagande, Bestämmelserna om lämplighetsprövning att denne inte uppfyller de krav på skickligåterfinns i 32§ l och 2 mom. VTF. Vid het, hänsyn, ansvar och pålitlighet i nykteransökan om körkort skall fogas lämplighetshetshänseende eller de övriga förutsättningintyg, utfärdat inom tre månader före ansökar, som gäller för erhållande av körkort, skall ningen, av polismyndigheten i sökandens länsstyrelsen skyndsamt uppta frågan om mantalsskrivningsort. Av intyget skall framgå hans lämplighet till omprövning. huruvida sökanden med hänsyn till sina per- Länsrätten skall, efter anmälan från länssonliga förhållanden kan anses lämplig såsom styrelsen, återkalla körkortet bl. a. (33 § 2 förare av körkortspliktigt fordon. Om sökanmom. första stycket VTF) den varit mantalsskriven i annan ort de om föraren gjort sig skyldig till fylleri eller senaste två åren skall yttrande inhämtas från olovlig körning och det ej kan anses uppenpolismyndigheten i denna ort innan intyget bart, att föraren ändock är att bedöma som utfärdas. Före utfårdande av intyg eller avgien skötsam person, eller om föraren med vande av yttrande skall polismyndigheten hänsyn till onyktert levnadssätt inte bör kontrollera, huruvida sökanden förekommer betros med att inneha körkort, i tillgängliga register över personer, som missom föraren genom brottslig gärning ådagatänkts eller straffats för brott eller vilkas lagt påtaglig brist på hänsyn till andra eller körkort återkallats, ävensom höra vederböpå grund av personliga förhållanden i övrigt rande nykterhetsnämnd samt, om så finnes icke kan anses lämplig som förare av körerforderligt, jämväl annan som äger kännekortspliktigt fordon, dom i saken. Om anmärkning av beskaffenom förarens förutsättningar för rätt att het att inverka på bedömningen av sökanföra körkortspliktigt fordon blivit så väsentdens lämplighet som förare framkommer ligen minskade genom sjukdom, skada eller skall polismyndigheten verkställa en mera dylikt, att han från trafiksäkerhetssynpunkt ingående utredning. Redogörelse för denna icke vidare bör inneha körkort, utredning skall sändas till länsstyrelsen. På om föraren inte efterkommer länsstyrellämplighetsintyget skall angivas att sådan sens eller länsrättens föreläggande att inkomutredning kommer att insändas. ma med bl. a. lämplighetsintyg. Beträffande länsstyrelsens lämplighets-

prövning sägs att länsstyrelsen skall särskilt

beakta, om sökanden gjort sig känd för

nyktert levnadssätt och om det kan antagas,

2.3.1.3 Om underrättelse till körkortsregister inneha körkort bör omprövas till följd av och länsläkare dennes alkoholmissbruk. Polismyndighet, som finner anledning fö- Enligt 80 § 2 mom. VTK skall i körkortsrerekomma till återkallelse av körkort, skall gistret för körkortsinnehavare antecknas göra framställning därom till länsstyrelsen bl. a. (81§ VTK). Vidare har läkare i ett av 1. brott mot narkotikastrafflagen (1968: dåvarande medicinalstyrelsen år 1965 utfär- 64) eller brott mot lagen (1960:418) om dat cirkulär rekommenderats att till vederböstraff för varusmuggling i fråga om narkotika rande länsläkare eller förste stadsläkare ansom avses i l § narkotikaförordningen mäla vissa sjukdomar eller defekttillstånd, (1962:704), som kan medföra fara för trafiksäkerheten, 2. olovligt tillgrepp av motorfordon, såsom kronisk alkoholism och narkomani. 3. brott mot 16:15 och 21:15 BrB (fylleri Någon uttrycklig skyldighet att göra anmäoch fylleri av krigsman), lan föreligger emellertid inte. 4. brott mot 21:13 och 21:14 BrB, vid vars begående körkortsinnehavaren varit 2.3.2 Bakgrunden till nuvarande regelsystem berusad, så att det framgått av hans åtbörder eller tal (övergivande av post och onykterhet Frågan om förutsättningarna för körkortsitjänsten), innehav har i de delar som här är av intresse 5. om körkortsinnehavare dömts till senast behandlats av 1953 års trafiksäkerannan påföljd än böter för brott mot följan- hetsutredning (SOU 1957:18). lolika avsnitt de i BrB upptagna brott 3:1 (mord), 3:2 behandlas ”Vissa förare är mera olycksbe- (dråp), 3:5 (misshandel), 3:6 (grov misshan- nägna än andra” (s. 40 - 51), ”Människan del), 3:7 (vållande till annans död), 3:8 (väl- kör som hon lever” (s. 76 - 117), ”Lämpliglande till kroppsskada eller sjukdom), 3.9 - Hur hetsprövningen” (s. 170 207), upp- (framkallande av fara för annan) eller någon spåra de olämpliga förarna” (s. 224 - 270) av de nu nämnda paragraferna jämte 10§ och ”Återkallelse av körkort” s. 287 (särskilt - 291 samt 325 - 328). samma kap. (försök och förberedelse), 4 kap. (om brott mot frihet och frid), 6:1 redovisar, för- Trañksäkerhetsutredningen (våldtäkt och våldförande), 6:2 (frihets- utom ett omfattande egna överväganden, kränkande otukt), eller 1 §jämte 10 § sambakgrundsmaterial med redogörelse för tidima kap. (försök), 8:5 (rån), 8:6 (grovt rån), gare praxis m. m. Trafikmålskommitten har eller någon av 8:5 och 8:6 jämfört med 12 § i inte funnit anledning att ännu en gång närsamma kap. (försök och förberedelse), 13 mare redovisa detta material, utan inskränkap. (allmänfarliga brott, mordbrand etc.), ker att mera sig till på några väsentliga 17:1 (våld eller hot mot tjänsteman), 17:2 punkter återge utredningens överväganden. (förgripelse mot tjänsteman), 17:3 (se 17:1 Anmärkas kan att utredningens förslag återoch 17:2), 17:4 (våldsamt motstånd). ges i prop. 1958:69, i enlighet med vilken de Vidare gäller (80§ 3 mom. VTK) att om delar av trafiklagstiftningen som här skall nykterhetsnämnd beslutat ställa körkorts- behandlas tillkommit. väsentligen innehavare under övervakning enligt 15 § lagen om nykterhetsvård eller (i visst fall) 2.3.3 Ur förarbetena om nämnden ingivit ansökan om att kör- 2.3.3.1 Allmänt kortsinnehavare skall intagas på allmän vårdanstalt för alkoholmissbrukare, så skall kör- 1953 års trafiksäkerhetsutredning (SOU kortsregistret underrättas.

1957:18)* uttalar, att en omständighet, vid

Nykterhetsnämnden skall också under- 1 Redovisningen har i stora delar gjorts rätta körkortsregistret, om nämnden i annat likalydande med motsvarande redovisning i prop. fall finner att rätten för viss person att 1958:69.

vilken utredningen fäst särskilt stor vikt, är brott, ofta är i påfallande hög grad belastade den att vissa förare statistiskt sett är mera med annan kriminalitet eller med tidigare än andra. Av samtliga i kör- begångna trafikförseelser. Av dessa underolycksbenägna är det en- sökningar har utredningen dragit den slutkortsregistren upptagna personer dast ett relativt litet satsen, att personer som i sin allmänna livsföantal, som över huvud belastas av trañkförseelser. Inom den sålun- icke iakttar tillbörlig hänsyn till sina ring da belastade gruppen är det återigen endast medmänniskor eller som eljest visar prov på som belastas med ett större antal en ansvarslös inställning och en bristande få förare, social ofta förseelser. Dessa iakttagelser har bestyrkts av anpassning, påfallande ådagalägett flertal statistiska undersökningar. Utred- ger samma negativa egenskaper, då de upphar därför ansett sig kunna uttala den träder som motorförare. Utredningen har på ningen meningen, att det övervägande antalet förare grundval härav format tesen, att ”människan kör som hon lever. Det är enligt utredicke utgör någon påtaglig fara från trafiksäkerhetssynpunkt. De åtgärder, som bör vid- ningens mening från trañksäkerhetssynpunkt därför icke ha karaktären av synnerligen angeläget att tillse, att personer tagas, behöver som berör alla motorföra- med nykterhetsanmärkningar icke tillåtes generella åtgärder som förare av motorfordon. Det är re. I stället bör kraftiga åtgärder vidtagas uppträda mot de till antalet icke alltför många förare, likaledes angeläget, att personer som gör sig i trafiken eller till verksamhet av mera som genom sitt uppträdande skyldiga brottslig till beskaffenhet blir föremål för särpå annat sätt inger grundad anledning allvarlig misstanke skild uppmärksamhet från synpunkten huruom olämplighet. Vidare framhåller utredningen, att speciell vida de kan anses besitta den ansvarskänsla ägnats det förhållandet, att och den hänsyn, som måste krävas av en uppmärksamhet bland förarna finns en grupp individer med motorförare. extremt och utred- Av intresse i detta sammanhang torde hög olycksbelastning, har sökt att ur föreliggande statistik också vara trañksäkerhetsutredningens uttaningen vad som är karakteristiskt för förar- bör utfärdas. utfinna landen om när lämplighetsintyg na inom denna grupp. Utgångspunkt för Utredningen uttalar bl. a. att vid avgörande undersökningen har varit material, som sam- av frågan, huruvida lämplighetsintyg bör utmanbragts inom Amerikas förenta stater och färdas eller icke, bör polismyndigheten fram- Kanada. Utredningen har också verkställt för allt beakta, att kraven på ansvarskänsla omfattande undersökningar av hur förhållan- och hänsyn hos förarna blir tillgodosedda. dena gestaltar sig i Sverige. Av gjorda iaktta- Om en sökande tidigare gjort sig skyldig till gelser må nämnas, att de olycksbelastade brott eller förseelse, är det icke brottets förarna i exceptionellt stor omfattning före- rubricering eller det âdömda straffet, som i kommer i allmänna straffregistret, kontroll- första hand skall frågan om hans avgöra styrelsens register samt det militära straffre- såsom motorförare. Den primära lämplighet gistret. De har också i mycket större omfatt- frågeställningen måste vara, huruvida sökanning än de olycksfria förarna varit föremål den i mera väsentlig mån visat bristande för hjälpåtgärder från de socialvårdande respekt för andra människors säkerhet till liv myndigheternas sida. Vidare har utredningen eller egendom, om han ådagalagt ett aggresåberopat vissa undersökningar, som redovi- sivt och hänsynslöst sinnelag samt om den sats i tidigare kommittébetänkanden, nämli- brottslighet, som ligger sökanden till last, av gen av 1944 års nykterhetskommitte (SOU annan orsak utgör anledning till antagande, samt av 1949 års trañknykterhets- att han som motorförare icke kommer att 1951:43) utredning (SOU 1953:20), utvisande att respektera trafikreglema. En av de förseelser, alkoholrnissbrukarna har en mycket stark som oftast ligger körkortssökande till last, är social och kriminell belastning och att i olovlig körning. Med hänsyn till förseelsens allvar och den höggradiga som synnerhet de personer, som begår rattfylleri- nonchalans,

den ádagalägger hos sökanden, har utred- är icke ens möjligt att med bestämdhet säga, ningen ansett att olovlig körning bör under att vissa brott eller förseelser bör generellt diskvalificera såsom motorförare. En föravsevärd tid efter förseelsen utgöra hinder seelse kan i det ena fallet framstå som ett för erhållande av körkort. Vidare har även i tillfälligt avsteg från en i övrigt skötsam detta sammanhang framhällits den utomor- men i ett annat fall blotta livsföring sådana dentligt stora fara, som biltjuvarna represen- brister i vederbörandes mentalitet eller moraliska att han under terar. Den, som gjort sig skyldig till upprepa- utrustning, inga förhållanden bör betros med körkort. De regler, de bilstölder, får enligt utredningens mening som utformas till stöd för bedömandet i anses ha givit prov på en sä aggressiv läggning bör därför icke vara av körkortsärenden, och sådan brist på hänsyn gentemot andra, tvingande art utan bör genom sin avfattning att han måste framstå som direkt olämplig tydligt utmärka, att de blott avser normalfall att föra motorfordon. och att avsteg från dem icke blott är möjliga utan mången gång också tillrådliga. Departementschefen (prop. 1958:69) ut- Liksom utredningen anser jag den nuvatalade i frågan om förarurvalet bl. a. följanrande föreskriften om att hänsyn över huvud de: icke skall kunna tagas till omständigheter, Såsom jag tidigare betonat beror en per- som ligger längre tillbaka i tiden än två år, sons såsom motorförare icke vara mindre lämplig. Jag biträder därför förlämplighet blott på graden av teoretiskt kunnande och slaget om att den slopas. utan även och framför De närmare om lämplighetsprövkörskicklighet allt på reglerna hans ansvarskänsla, och be- ningen torde böra inledas med en allmänt omdömesgillhet nägenhet att ta hänsyn till andra. Huruvida hållen bestämmelse om att körkort icke får en körkortsaspirant kommer att fylla måttet utfärdas med mindre det på grund av vad i dessa hänseenden, kan tyvärr icke med som är känt om sökanden måste antagas, att säkerhet avgöras i förväg. Körkortsmyndig- han såsom motorförare kommer att visa heten är hänvisad till den relativt bristfälliga ansvar, omdöme, hänsyn till andra och remetoden att granska vad som är känt om spekt för trafikens regler. Vidare bör förehans tidigare vandel och därur söka dra skrift givas om att vid prövningen skall särslutsatser om hans lämplighet. Detta är syf- skilt beaktas, huruvida sökanden gjort sig tet med nuvarande bestämmelser i 32§ l känd för nykterhet samt huruvida han veteroch 2 mom. vägtrafikförordningen om den ligen, i samband med begången förseelse eller personundersökning, som skall äga rum i eljest, ådagalagt egenskaper som gör honom samband med utfärdande av s. k. nykterhets- mindre lämpad att föra motorfordon. Häri intyg, och om möjlighet för länsstyrelsen att torde ligga bl. a. att körkort icke får anförvid behov föranstalta om ytterligare under- tros personer med avsevärd kriminell belastsökning. Bestämmelserna förutsätter uppen- ning och i all synnerhet icke dem, som på barligen, att körkort icke bör utfärdas för grund av begångna brott och andra omständen, som ej kan anses pålitlig i nykterhets- digheter visat sig klart brista i fråga om de hänseende och i övrigt, men anger icke när- nyss angivna egenskaperna. I anslutning därmare de krav, vilka bör uppställas i sådant till kan lämpligen upptagas en speciell behänseende. Såsom utredningen anmärkt har stämmelse om den, som gjort sig skyldig till praxis vid utfärdande av körkort till följd fylleri eller olovlig körning. Jag kan visserlihärav kommit att variera avsevärt i olika län. gen icke helt biträda utredningens förslag i Liksom utredningen anser jag önskvärt, dessa delar. Emellertid förordar jag en beatt mera detaljerade regler utformas för stämmelse av innehåll, att den som under de prövningen i körkortsärenden. två sistförflutna åren gjort sig skyldig till Svårigheter möter dock, när det gäller att utforma lämp- fylleri eller olovlig körning, icke må erhålla liga sådana regler, om man vill vidhålla den körkort med mindre händelsen uppenbarlienligt min mening riktiga tanken, att avgö- gen är att anse som en enstaka förseelse av randet skall grundas på en lämplighetspröv- en i övrigt skötsam person. ning i egentlig mening och icke blott på De nu föreslagna bestämmelserna bör, såformella kriterier. Det viktigaste bör vara som innefattande villkor för erhållande av den helhetsbild av vederbörande, som per- körkort, inflyta bland bestämmelserna i 32 § sonundersökningen utvisar, men icke det 2 mom., vilka är av närstående innehåll. ofta tillfälliga förhållandet, om vederbörande Den personundersökning, som skall ligga sakfällts för enstaka brott eller förseelse. Det till grund för körkortsprövningen, bör göras

Den bör i princip avse allt, som det ligger om en person, draga slutsatser om hans grundlig. att framtida uppträdande i trafiken. l särskilt kan vara av vikt för körkortsmyndigheten känna till vid prövningen av den sökande ur hög grad gäller detta givetvis när det rör sig

Beträffande undersök- om anmärkta förhållanden som ligger inte lämplighetssynpunkt. alltför nära i tiden. Vidare är det utskottet ningens omfattning kan jag i allt väsentligt biträda vad utredningen Jag vill dess- angeläget betona, att den personundersökyttrat. framhålla önskvärdheten av att polis- ning, som skall verkställas, utföres med takt utom från och omdöme och icke i former som för den myndigheten i regel inhämtar yttrande såvida fråga är om un- enskilde kan uppfattas som kränkande. barnavårdsnämnden, derårig person eller annan, om vilken man

kan antaga att upplysningar står att vinna Till för beslut om utfärdande av grund hos denna nämnd, och från skyddskonsulen- körkort skall ligga en så långt möjligt utslags-

ten beträffande den, som står eller nyligen och rättvisande prövning av sökangivande stått under övervakning såsom villkorligt dens förmåga och lämplighet att på egen dömd eller villkorligt frigiven eller utskriven. som förare av motorfordon. hand uppträda Vissa skäl - bl. a. rådande ovisshet om den Det ligger i sakens natur att bedömningen framtida utformningen av brottsregistre- innebär Redan härvidlag stora vanskligheter. ringen - gör det dock mindre lämpligt att i skäl gör att prövningen måste hålla praktiska vägtrafikförordningen intaga detaljerade be- komsig inom en rätt begränsad ram. Därtill stämmelser om att polismyndigheten skall mer svårigheterna att på förhand uttala sig inhämta upplysningar ur vissa särskilda reom hur en person kommer att bete sig som gister. Jag anser därför att bestämmelserna i förare av motorfordon under eget ansvar. detta ämne bör få en mera allmänt hållen Här kan som regel något säkert svar ges först avfattning än utredningen föreslagit, t. ex. sedan vederbörande beretts tillfälle att under att polismyndigheten skall genomgå tillgäng- tid framträda som motorfordonsfönågon liga register. I övrigt synes bestämmelserna rare på egen hand. Dessa vanskligheter gör, kunna avfattas i nära anslutning till utredatt det måste betraktas som ett angeläget ningens förslag. att en vägran att tilldela en rättvisekrav, Andra lagu tskottet (utl. 1958:20) behandperson körkort inte får grundas på alltför

lar också frågan om förarurvalet och uttalar lösa antaganden om bristande lämplighet och

(s. 41 och 46): förmåga hos sökanden. Det bör i samman-

Utskottet vill betona vikten hållas i minnet att motorismens utav att i görli- hanget veckling gjort att rätten att inneha körkort gaste mån en för hela landet enhetlig praxis blivit en angelägenhet för ett allt större antal tillämpas när det gäller de olika prövningar som föregår ett körkortsutfärdande. Såsom samhällsmedborgare. En ytterligare fortsatt

utveckling i samma riktning är att förutse. utredningen visat har bedömningsgrunderna Härigenom blir körkortsinnehavet av en alltvarierat rätt avsevärt när det gällt det s. k. författ- mera vital betydelse för den enskilde indivinykterhetsintyget. I det framlagda den. Rätten att få föra motorfordon kan ningsförslaget ges i vissa avseenden mera vara av avgörande betydelse för hans val av detaljerade regler för prövningen i körkortsbl. a. till att ernå större arbete och bostad, för hur han skall använda ärenden, syftande sin fritid och för mycket annat. Över huvud enhetlighet i bedömningen. I många fall tortaget blir innehav av körkort i stor utsträckde de föreslagna ändringarna och tilläggen ning bestämmande för den enskildes möjligendast innebära ett inskrivande i författningen av vad som redan tillämpas på sina håll. heter att tillgodogöra sig den pågående stan-

avser dock änd- dardutvecklingen. Självfallet måste under så- Samtidigt de föreslagna i vissa avseenden en skärpning av dana förhållanden stor försiktighet iakttagas, ringarna lämplighetsprövningen. Särskilt gäller detta när det gäller att ställa vissa personer utan-

av faktorer för. Väl ställer den moderna trafiken stora betydelsen som sammanhänger

med körkortssökandens personliga vandel, krav på dem som uppträder däri, och väl är

varvid valts det av ut- det i hög grad önskvärt, att som förare av såsom utgångspunkt mellan en per- motorfordon uppträder bara de som är redningen pâtalade sambandet sons allmänna skötsamhet och hans lämplig- skickade därför. Givetvis måste man också av

het som förare av motorfordon. Utskottet den enskilde individen kräva, att han gör vad

vill i detta som sin mening som står i hans makt för att skaffa sig de sammanhang framhålla ur rättssäkerhetssyn- färdigheter och kunskaper, som erfordras för betydelsen av att en viss försiktighet när ett trafiksäkert uppträdande. Emellertid kan punkt iakttages som före- inte alla utvecklas till lika skickliga och säkra det gäller att ur de upplysningar,

förare, och kraven bör inte utan tvingande känd för nyktert levnadssätt och med hän-

skäl ställas så höga, att en större del av syn till sina personliga förhållanden i övrigt samhällsmedborgarna berövas möjlighet att icke kan anses olämplig såsom förare av komma i åtnjutande av de förmåner, som innehavet av körkort innebär. körkortspliktigt fordon”. Vad nu sagts får naturligtvis inte hindra att de verkligt Fredrikson anförde i första upplagan av

trafikfarliga förarna rensas bort. I mycket sin kommentar till vägtrafikförordningen stor utsträckning torde dock urvalet härvid- att (1953), i uttrycket ”levnadssätt” fick lag bäst ske på grundval av bedömningar med från hur vederbörande anses ligga, att det var livsföringen såsom utgångspunkt uppträtt helhet som skulle bedömas. En smärre ani trafiken, det vill säga urvalet får som

regel grunda sig på omständigheter som märkning skulle icke utgöra absolut hinder

framkommer först efter det körkort utfär- mot att utfärda nykterhetsintyg. dats. Med vägtrafikförordningen fick vi också

den första uttryckliga föreskriften om att

körkortet skulle återkallas, om föraren med 2.3.3.2 Nykterhetskravet hänsyn till onyktert levnadssätt icke borde

Kravet på skötsamhet i nykterhetshänseende betros med körkort.

för att få körkort infördes i uttryckligen De ännu gällande bestämmelserna tillkom

lagstiftningen år 1920 genom en då vidtagen efter ändringar 1958 och 1959.

ändring i 1916 års förordning om automobil- Till grund för 1958 års ändringar låg ett

trafik (SFS 1920:624). Ändringen hade ka-

förslag av 1953 års trafiksäkerhetsutredning raktären av en föreskrift att länsstyrelsen (SOU 1957:18). skulle utfärda körkort för den som ingivit er- menade att Trafiksäkerhetsutredningen

forderliga ansökningshandlingar, fyllt 18 år det var nödvändigt att kravet

på skötsamhet samt gjort sig känd för nykterhet och ordent- i nykterhetshänseende strängt upprätthölls

lighet. (s. 202 f.). l fråga om fylleriets betydelse

l 1923 års ålades

motorfordonsförordning som indicium på spritmissbruk anförde man:

körkortssökanden att tillsammans med an- Huruvida fylleriet är en isolerad företeelse sökningshandlingarna inge intyg, som kunde eller ett tecken på ett begynnande spritmissgodtagas av länsstyrelsen och som visade att bruk, kan emellertid icke avgöras vid tiden han gjort sig känd för nykterhet, ordentlig- för förseelsens begående utan först sedan viss het och ett hänsynsfullt uppträdande. tid förflutit. Den omständigheten, att en

I 1930 års före- person super sig full, inger - alldeles obe-

motorfordonsförordning

roende av de upplysningar som erhållas om skrevs, att intyget skulle utfärdas av polishans livsföring i övrigt - en så stark missmyndigheten i den eller de orter, där sökantanke om opålitlighet i nykterhetsavseende, den varit mantalsskriven de tre senaste åren. att det icke kan vara försvarligt att ge en Intyget skulle ange att vederbörande gjort sig sådan person rätt att föra motorfordon, så

känd för ett nyktert levnadssätt och med länge denna misstanke består.

hänsyn till sina personliga förhållanden i

övrigt icke kunde anses olämplig som förare där-

Trafiksäkerhetsutredningen föreslog

av motorfordon. Bestämmelsen bibehölls för ett tillägg till 32§ VTF. Tillägget inne-

oförändrad i 1936 års motorfordonsförordbar, att den som gjort sig skyldig till fylleri ning, där det dock tillades att intyget inte icke skulle äga erhålla lämplighetsintyg förr-

fick vara äldre än två månader. än minst två år förflutit efter det att förseel-

I 1951 års vägtrafikförordning föreskrevs sen begåtts.

ursprungligen att vid ansökningen om kör- Beträffande återkallelsereglerna påpekade

kort skulle utfärdat inom tre

fogas intyg, trafiksäkerhetsutredningen, att körkorts-

månader före ansökningen, av polismyndigmyndigheterna inte uppehöll samma stränga

heten i sökandens att krav mantalsskrivningsort, på skötsamhet i nykterhetshänseende

sökanden under de senaste två åren gjort sig för den som erhållit körkort som för den

om sådant. Av en verkställd 2.4 Sociala avvikelser, främst annan som ansökte att det av landets 25 brottslighet an trafikbrott, som hinder för undersökning framgick endast var 3 som redan körkort körkortsmyndigheter

efter ett fylleri âterkallade förarens körkort. 2.4.1 Nuvarande rättstillämpning Trafiksäkerhetsutredningen föreslog därför

en bestämmelse, som föreskrev kör- 2.4.1.1 Lämplighetsintyget jämväl

kortsåterkallelse om föraren gjort sig skyldig För att något belysa praxis i fråga om lämptill fylleri som icke var att anse som ett har kommittén under år 1968 lighetsintyget enstaka fall av spritmissbruk hos en eljest i inhämtat vissa uppgifter från sju polisdifullt skötsam person.

nykterhetshänseende vid utfärdan-

strikt? l fråga om förfarandet Slutligen menade trafiksäkerhetsutredav svaren de av lämplighetsintyg framgår ningen att den då gällande regeln att avbl. a. följande. seende icke fick fästas vid förseelse som låg mer än två år tillbaka i tiden, var ett hinder 1.I alla distrikten tas kontakt med nyk-

terhetsnämnden beträffande samtliga ansökför en förnuftig körkortspolitik och därför ningar. borde utgå ur såväl 32 som 33 § VTF. 2. Barnavårdsnämnden kontaktas i två po-

Remissinstanserna avstyrkte ganska all- fall lisdistrikt i förekommande resp. i mänt den föreslagna tvåårskarensen för kör- vissa fall” samt i ett distrikt (Stockholm)

kort 1958:69 beträffande sökande under 21 år.

(prop. s. 52). En länsstyrelse samtliga

i Skyddskonsulent kan i något distrikt ibland framhöll, att utredningen i detta liksom kontaktas. vissa andra fall varit benägen att åberopa 3. Har sökanden varit mantalsskriven inextrema fall och dra vittgående slutsatser om annat polisdistrikt de två eller i vissa fall från dessa. Det hävdades av andra remissin- tre senaste åren inhämtas isex polisdistrikt stanser, att bestämmelsen var för sträng och yttrande från nämnda distrikt. 1 ett distrikt

att en enstaka förseelse av en i övrigt sköt- hörs i stället rikspolisstyrelsen.

4. Uppgift angående mantalsskrivningsort sam person ävensom bagatellartade fyllerifall de senaste två, eller ibland tre åren kontrolleborde undantagas. Den föreslagna tvåårstiras alltid hos lokala Skattemyndigheten i fyra den betecknades allmänt som alldeles för distrikt och i vissa fall i ett distrikt (Stock-

onyanserad. holm). remissinstanser 5. Beträffande den slagning som sker i Några ansåg att bestämpolisens egna register föreligger något skifmelserna om återkallelse vid fylleriförseelse tande uppgifter. I de flesta fall synes emellervar väl stränga. tid slagning ske i den lokala polismyndighe- Departementschefens och andra lagutskot- tens centralregister, vari ingår allmänt per-

tets synpunkter har tidigare redovisats. sonregister och spärregister. Endast en polis-

som utfördes 1959 innebar myndighet har angivit att man alltid kontrol- De justeringar lerar i PU (polisunderrättelser). Detta kan dels att tvåårskarensen på grund av fylleri dock bero på att vissa distrikt registrerar skulle räknas från förseelsens begående i PU-efterlysningar i spärregistret. stället för från sakfällandet, dels att den 6.1 ett distrikt tas regelmässigt kontakt

enstaka förseelse” med sökanden, i tre sker detta i tveksamma olägenhet uttrycket fall och i två distrikt tas i allmänhet ej medförde borttogs. personlig kontakt. De ännu gällande bestämmelserna trädde i 7. I några distrikt kontaktas arbetsgivaren, kraft den ljuli 1959 (SFS 259). om sökanden medger detta. Ett distrikt kon-

taktar, om det anses behövligt, alltid arbets-

givare och arbetsledare. 8. Någon ytterligare utredning utöver vad

1 Frågan om nyktert levnadssätt behandlas under

2.5. 7 Boden, Helsingborg, Hässleholm, Jönköping,

Karlstad, Stockholm och Umeå.

här ovan angetts görs som regel inte i nor- brott, som exempelvis förrnögenhetsbrott malfallen. I tveksamma fall inhämtas i de utan samband med bilkörning, föranleder flesta distrikten ytterligare utredning. I ett normalt icke återkallelse men kan innebära distrikt görs en personundersökning, varvid ;lla personer och myndigheter som kan läm- ett avslag på ansökan om körkort. na upplysning hörs. Vad gäller körkortsgivningen i egentlig 9. Tiden för utfärdande av lämplighetsinmening, dvs frågor om körkort i fall där tyg varierar inom olika polisdistrikt. Enligt körkortet ej tidigare varit återkallat, är redouppgift från Stockholms polisdistrikt tar det visningen av praxis mycket sparsam. Rättsomkring 3 - 4 veckor i normalfallen, i tvekfall förekommer ej. Emellertid synes för samma fall betydligt längre tid. I Växjö uppges den normala vara dessa fall god ledning kunna erhållas av tidsåtgången 8 - 10 dagar. Polisen i Uppsala anger tidsåt- praxis i fråga om körkortsingripande i anledgången till en vecka om ingen anmärkning ning av allmän olämplighet. förekommer. Kommittén har ansett sig kunna finna att

Någon utredning av polismyndigheternas länsstyrelsernal* i allmänhet intar en mera

praxis i om inverkan av annan liberal fråga inställning till frågan om körkortsin-

brottslighet än trañkbrottslighetl vid utfär- än Det har också gripande regeringsrättems

dande av lämplighetsintyg finns uttalats att ej publice- Kungl. Majzt i dispensärenden rad. Kommittén har därför även undersökt mildare anlägger ett betydligt synsätt än det denna fråga nämnare. Därav framgår att som i tillämpas körkortsmyndigheternas praxis varierar mellan de olika

polisdistrik- praxis? Den följande redovisningen, som i

ten. Allmänt torde kunna sägas att särskild huvudsak hämtats från ett anförande hållet hänsyn ofta tas av polismyndigheterna till av regeringsrättssekreterare Sjöberg den 13 förmögenhetsbrott, som har anknytning till mars 1969, bör läsas mot denna bakgrund. bil eller bilkörning, samt till allvarligare Brott mot spritförfattningar såsom olaga våldsbrott. Sedlighetsbrott, t. ex. våldtäkt, spritförsäljning och spritsmuggling föranlebeaktas också. Vad gäller den tid som skall der sedan återkallelse. länge regelmässigt ha förflutit efter brottet uttalas frân ett Detsamma med synes gälla olaga befattning

distriktf att s. k. negativt intyg utfärdas, om narkotika.7 Brott som förutsätter användan-

ej sex månader förflutit sedan stöld begåtts de av bil, som främjas därav eller som har ur eller från bil eller avsett drivmedel för bil. samband därmed, betyder också körkortsin- Efter stöld av bil är väntetiden ett år. Från 1951:30

dragning. (Se prop. s. 185.) RR har ett annat p0lisdistrikt3 uttalas, att förmö- varit när nå-

exempelvis tämligen obeveklig genhetsbrott och då särskilt s. k. ungdoms- har idkat från bil. - För gon tjuvskytte brott i serie med inslag av stölder ur och från anstiftan till försäkringsbedrägeri, egenmäkbil, eller exempelvis brott begångna under tigt förfarande, och urkundsförfalskning alkoholpåverkan, där alkoholförtäringen kan osant intygande vid försäljning av en bil med ha haft betydelse för förövandet av brottet, förfalskade åtkomsthandlingar återkallades föranleder i regel negativt minst 12 körkortet i 4 månader intyg i ett fall. (RRÅ 1967 månader och oftast upp till 24 månader efter K 841.) - En taxichaufför, som gjort sig senast kända brottstillfället”. skyldig till häleri och därvid forslat stulna varor med bil, fick körkortet återkallat 6

2.4.1.2 Körkortsmyndigheternas praxis l Här avses ej fylleri Körkortsmyndigheterna har, som redan tidi- 2 Svaret avser körkortsgivning efter återkallelse .3 Svaret avser körkortsgivning efter återkallelse gare meddelats, att ta ställning till förarurva- 4 Någon större erfarenhet av länsrätternas praxis let i samband med dels körkortsgivning dels har ännu ej vunnits men i stort synes länsrätterna

körkortsingripande. Visserligen ställs i prin- följa länsstyrelsernas tidigare praxis. 5 Se SvJT 1970 s. 392. cip samma krav i dessa båda fall men full 5 Se KU 1971:34 s. 86. överensstämmelse torde dock ej råda. Vissa 7 Se Förvaltningsrättslig tidskrift 1970 s. 28.

månader skett under en tremånadersperiod l 1/2 år (RRÅ 1954 K 94), men häleri utan med i ett före återkallelsen. Utöver bedrägeriet fanns samband bilkörning ansåg RR annat fall icke vara av beskaffenhet att för- mannen icke antecknad vare sig i polisens

eller i körkortsregistret. Körkortet anleda återkallelse (RRÅ 1967 K 1038). - register hade utfärdats 1945. RR upphävde länssty- En person, som arrangerat skador på sin bil i avsikt att få ut ersättning från försäkringsbo- relsens beslut enär brottet i och för sig icke

för och fick utvisade att mannen på sådant sätt brast i lag, dömdes grovt bedrägeri därefter körkortet återkallat 1966 K hänsynstagande till andra att han var olämp- (RRÅ 4 Urkundsförfalskning genom att änd- lig som bilförare. Ej heller fanns det något 639). annat förhållande av beskaffenhet att medföra födelseâret på körkortet att nyttjas som legitimationshandling i systembutik medför- ra körkortets återkallande. Ett regeringsråd

de återkallelse 1967 K 1082). Samma framhöll i en längre utveckling av sin mening (RRÅ bl.a. att brott utan var utgång blev det för en person som förutom aggressivitetsinslag och i körkortet gjort sig undantagna från återkallelse enligt punkt 6. radering ändring skyldig till grovt bedrägeri m. m. (RRÅ 1951 K 170). l ett par fall från senare tid har Kommittén har också för egen del gått

misshandel endast föranlett varning (RRÅ igenom regeringsrättens praxis. Följande 1967 K 690 och i viss mån 1966 K 889, där exempel, vilka enligt kommittén synes vara

till misshandel belysande för rättsläget, kan återges

klaganden gjort sig skyldig och fylleri men länsstyrelsen endast återkal-

« Fall 1. lat enligt punkt 5). Ej heller har misshan-

del i ett fall ansetts utgöra skål för återkallel- Telearbetare, 51 år. Körkort 1938. Behov av

se tills vidare (RRÅ 1967 K 28). « Men har körkort i arbetet. misshandel skett under spritpåverkan torde M. hade brutit foten och kunde ej gå i sina marker på jakt. Han körde bil till olika återkallelse i allmänhet bli följden [RRÅ platser och satt och väntade i bilen på att 1962 K 677 samt K 4/9 1968 J. (allvarlig i närheten. fåglar skulle komma Han hade ej misshandel) och K 4/9 1968 S. (ganska När han sett fåglar jakträtt på dessa platser. lindrig misshandel men den misshandlade hade han gått ur bilen och ställt sig bredvid « Våldtäkt och denna samt skjutit. Han sköt sammanlagt 4

personen satt i en bi1)].

tjädertuppar, 2 tjäderhönor och en orre. medhjälp till våldtäkt i bil har föranlett 26/1 1962 100 db för olovlig jakt från återkallelse och detsamma har gällt rån motorfordon den 28/9 samt den l och den (RRÅ 1965 K 1078). Även försök till rån i 1961. 4/10 med mordbrand (K 26/2 1969 M.). 16/3 1962 körkortet återkallat ett år från förening - En exhibitionist, som aldrig begått något den 24/3 1961. 25/5 1962 RR bestämde, på grund av våldsbrott, fick körkortet återkallat jämlikt i målet, den tid inom omständigheterna punkt 6, sedan han för tredje gången blivit vilken körkort måtte utfärdas för nytt dömd för sedlighetssårande handling. Här till sex månader, räknat från den klaganden, att föra körkortspliktigt foråberopade RR mannens personliga förhållan- dag, då rätten don fråntogs honom. den. Ett regeringsråd ville häva återkallelsen

(RRÅ 1962 K 1552.) (Angående ”personliga förhållanden”, se uttalande av departements- Fall 2. chefen i prop. 1951:30 s. 184.) Vidare kan erinras om ett av RR år 1969 Lagerarbetare, 65 år. Körkort 1925. Ej beintresse hov av körkort i arbetet. avgjort mål av stort principiellt Stulit vid ett flertal tillfällen. en- kopparskrot (RRÅ 1969:6). Målet avsåg återkallelse Bil har använts vid transporterna. Vid några ligt punkt 6 av körkort för en direktör som vid transportertillfällen har han medverkat dömts till fängelse ett år för grovt bedrägeri, na. bestående i att han utställt checkar utan 21/6 1966 Villkorlig dom för stöld och snatteri vintern 1965 - februari 1966. till betydande belopp. Detta hade täckning

12/9 1966 körkortet återkallat räknat från Ett empiriskt metod exempel på denna 27/8 1966, då han delgavs beslut angående för att försöka fastställa förekomsten av tills vidare återkallelse. olycksfåglar utgör den som undersökning 3/2 1967 RR finner ej skäl göra annan 1953 års trafiksäkerhetsutredning lät utföra ändring i överklagade beslutet än att den tid, (Segerdahl, C.-O., och Christiansson, Greta, inom vilken nytt körkort ej får utfärdas för ”Om unga förares riskfarlighet och olyckshonom, bestämmes till sex månader från den fåglar i trafiken. Bilaga l i SOU 1957:18). dag, då rätten att föra körkortspliktigt for- Där genomfördes bl. a. en undersökning på don fråntogs honom. 425 bussförare från Stockholms spårvägar. Under undersökningstiden -- åren 1953 och 1954 - råkade dessa förare ut för samman- Fall 3. lagt 1.371 skador av typ kollisioner och på- Plåtslagare, 20 år. Körkort 1965. Utbildar eller överkörningsolyckor. En jämförelse sig till bilplåtslagare och har därför behov av gjordes här mellan det procenttal individer körkort i det arbete han beräknar att få. med visst antal skador man verkligen hade Försök att tillgripa två navkapslar och två registrerat och det procenttal man skulle ha väntat skadefrekvenlyxfälgar, värda tillhopa 75 kronor. Avsikten sig om den observerade var att hans bil skulle förses med dessa sen berott enbart på slumpen. I figur 4:2 tillbehör. Han körde sin bil till platsen. Olaga återges dessa procenttal i ett diagram hämtat uppställning 5 meter framför övergångsställe. från denna undersökning. Händelserna inträffade i mars 1966. I undersökningen anges ”att olycksfågel- 1960 snatteri. begreppet härmed är definitivt fastslaget”. 29/9 1966 60 db för försök till stöld och En sådan tolkning av data ställer emellertid vissa krav för felparkering framför övergångsställe. på exempelvis olycksmaterialets 1966 körkortet kvalitet och fråga är om dessa uppfyllts här 12/12 återkallat sex må- - vi återkommer nader räknat från den 29/12 1966. till detta längre fram (se s. 3/3 1967 RR ej ändring. 100).

För att olycksfrekvens skall vara ett rele- 2.4.2 vant uttryck för varierande grad av olycksbe- Vetenskapliga undersökningar nägenhet kan - med den definition vi givit detta begrepp - endast olyckor som direkt 2.4.2.1 Tidigare utförda kan härledas till en felhandling hos individen användas. Vi måste således ställa det kravet Gällande bestämmelser har, som framgår av att varje olycka kan analyseras och att man avsnitt 2.3.3, i hög grad fått sin utformning därvid skall kunna fastställa vad som orsakat med utgångspunkt i undersökningar som denna. I de fall där yttre orsaker som forredovisats eller verkställts av 1953 års trafik- donsfel, att föraren blivit stungen av ett bi osv., kan fastställas, måste dessa olyckor

säkerhetsutredning?

utgå ur data. Vidare måste analysen drivas så Emellertid har under senare år de resultat långt att man tillskriver rätt individ ansvarigoch slutsatser som trafiksäkerhetsutredheten för en viss olycka. Som exempel kan vi ningen kommit till starkt från ifrågasatts här ta den undersökning som genomfördes vetenskapligt håll. Det skulle föra för långt på uppdrag av 1953 års trafiksäkerhetskomatt här redovisa de hundratals undersök- mitte (se s. 96). De olycksdata som användes fick man från företaget. Där hade man uppningar som gjorts i detta ämne. Kommittén gifter på det antal skador som varje förare återger därför endast en svensk sammanfatvarit inblandad i och på vilka busslinjer tande beskrivning av vetenskapens nuvarande olyckan inträffat. Däremot - och vi citeståndpunkt, utförd av några av de forskare som ägnat sig åt trafrksäkerhetsområdet. 1 Se härom särskilt SOU 1957:18 s. 40 - 51 och 427 - 465. Frågan om det finns några olycksfâglar 2 Enl. uppgifter som trafrkmålskommittén inhar således behandlats av Björkman, Englund hämtat har författarna särskilt beaktat Walbeems och Johansson i det tidigare berörda arbetet ”The accidentprone driver, 1960. Walbeem har Människa och bil. Ur detta arbete inhämtas gått igenom 270 olika undersökningar för att se om det kunnat klarläggas att vi har några olycksfåglar i

följande” (s. 96, 100 och 102). trafiken.

är meningslös. Vidare bedömer de rar - ”finns icke avgjort i vilken mån veder- ningen varit för olyckan. I det flesta det vara ytterst tveksamt om man kan börande ansvarig små, om ens några påstå att det finns olycksfåglar; på grundval läget har man emellertid att använda dessa data som un- av de data som finns kan man inte hävda att möjligheter för studier av individuell olycksbenä- det inte existerar varierande grad av olycksderlag En inte föraktlig del av de olyckor benägenhet, men å andra sidan är bevisen för genhet. som inträffat, kan alltså helt ha orsakats av olycksfåglarnas existens minst sagt svaga.

andra trafikanter. l de fall där man tyckt sig kunna spåra skall kunna an- vissa individer, som kunde betecknas som För att olycksmaterialet för att olycksfåglar, visar det sig att dessa inte utgör vändas, måste man också ha garantier eller att eventuellt någon fast etablerad grupp. Det är snarare varje olycka rapporterats bortfall inte är systematiskt. Detta kräver fråga om en föränderlig grupp där individerdefinition av vad som skall na byts ut allteftersom; dvs. ett utbyte av dels en entydig dels att denna tolkas individer mellan olycksbelastade och olycksmenas med en olycka, lika av dem som skall rapportera olyckorna fria grupper. Därmed är vi inne på ett annat

angreppssätt på problemen rörande olycksoch dels slutligen att rapporteringssannolikheten kan kontrolleras. Man har emellertid benägenhet där man vill skilja på tre olika med att det endast i typer. Förutom den relativt konstanta anledning att räkna att helt olycksbenägenheten har man då också variaundantagsfall är möjligt uppfylla bel och tillfällig olycksbenägenhet. Det föredessa krav; särskilt vad gäller kravet på fullfaller rimligt att tillfälliga tillstånd av olycksständig rapportering. benägenhet kan uppträda, t. ex. i samband

med emotionella störningar av något slag,

men här saknas återigen empiriskt underlag

för ett definitivt ställningstagande. Slutsatser Vi måste alltså konstatera att visst råkar Det skulle inte förvåna om läsaren vid det medan några av oss ut för upprepade olyckor här laget tycker att det verkar minst sagt men trots andra har färre än genomsnittet, ganska svårt att fastställa om det verkligen hundratals undersökningar på skilda områ-

finns några olycksfåglar. Kanske gör man den kan man inte med säkerhet påstå sig ha

också den reflexionen att det tydligen rela- l de fall där man funnit några olycksfåglar. tivt omfattande arbete som lagts ned på den sig ha funnit några har de utgjort en tyckt här typen av undersökningar varit förgäves. liten där individerna inte är mycket grupp Dessvärre skulle vi vilja säga - är detta en annan. desamma från en tidsperiod till alldeles riktigt -- arbetet har åtminstone till Detta skulle tala för att det inte är de få med

stor del varit förgäves. extremt avvikande beteende som utgör det

Vi har konstaterat att procentmetoden utan det är de många som stora problemet, inte har något som helst värde i det här beter sig ungefär som de flesta. sammanhanget och att en jämförelse mellan

faktisk och slumpmässig olycksfördelning

ger upphov till problem som gör en tolkning 2.4.2.2 Utförda genom kommitténs av resultaten vansklig intill det omöjliga. En medverkan jämförelse av olycksfrekvensen under två på

varandra följande tidsperioder stöter också Svensk praxis vid förarurval (se härom på vissa svårigheter när resultaten skall tolkrav 2.4.1.2) tillmäter i enlighet med uttalanden kas, eftersom man inte uppfyllt på

likartad riskexposition, homogena grupper gjorda av 1953 års trafiksäkerhetsutredning

och allra minst kravet på ett tillfredsställan- inte alla typer av allmän brottslighet samma

de mått på olycksbenägenhet. vad gäller förarolämpligförutsägelsevärde Åtskilliga har försökt sig på att samman- het. Vissa typer av brott t. ex. våldsbrott fatta läget inom detta forskningsområde delade - anses vara ett säkrare tecken på trafikfaroch det råder naturligtvis meningar om vilken slutsats man bör dra av resultaten lighet än t. ex. egendomsbrott. Kommittén

från de undersökningar som gjorts. Gemen- har låtit undersöka om den gjorda distinktio-

samt för flertalet är dock att man anser att som är nen är baserad på fakta. Dureman, frågeställningen har fått alldeles för stor expert i kommittén, har därför undersökt plats inom olycksforskningen överhuvudsambandet mellan allmänna brottsbalksbrott taget och speciellt inom trafikforskningen; en del hävdar med bestämdhet att frågeställ- och brott mot trafikbrottslagen.

Undersökningen (se SOU 1971:81 s. 59) som beaktandet av vissa brottsbalksbrott har inte visat att våldsbrottslingar i större grundar sig på antaganden om dessa brotts

utsträckning än t. ex. egendomsbrottslingar värde när det gäller att förutsäga trafikfarlig-

gör sig skyldiga till trafikbrott. Det har het är det viktigt att tidsrelationen mellan således inte kommit fram något som ger stöd brottsbalksbrotten och trafikbrotten hålls för den genom utformningen av uppgifts- under kontroll. Det framgår vidare av diskusskyldigheten i 80§ 2 mom. VTK intagna sionen i den redovisade undersökningen att ståndpunkten att personer som begår brott, ett visst bortfall i fråga om trafikbrott förevilka kan anses vara ett uttryck för aggressiva ligger. På grund av egenskaper hos det matetendenser (jfr. 2.3.1.3 och 2.4.1.2), skulle rial som varit tillgängligt för datainsamling vara farligare i trafiken än personer som har endast sådana trafikbrott kommit med begått brott av annan karaktär. Det erhållna som, ensamt eller i kombination med annan resultatet visar alltså att någon avgörande brottslighet, lett till kriminalregisterpåföljd. skillnad mellan de undersökta f. n. av kör- Det material som legat till grund för unkortsmyndigheten beaktade resp. icke beak- har därför bearbetats dersökningen ytterligatade brotten beträffande sambandet med re samtidigt som korrigeringar för det kontrafikbrott inte tycks föreligga. För den staterade bortfallet av trafikbrott gjorts med största kategorin av beaktade brott, misshan- utgångspunkt i data som insamlats från kör-

del, är samförekomsten 30 procent, för de Denna har redokortsregistren. bearbetning största kategorierna av icke beaktade brott, visats i Kriminalitet och trafikbrott, Ds Ju dvs. stöld och bedrägeri, 30 procent resp. 26 1972:31. procent. Om individer med enbart olovlig Av bearbetningen framgår att ett relativt körning på trafikbrottssidan tas bort blir stort bortfall

föreligger i fråga om trafikbrott

- de redovisade procenttalen motsvarande siffror 22,20 och 18 procent. bör korrigeras Det resultat som Dureman kommit fram med faktorn 1,5 för att ge en mer rättvisantill har närmare granskats vid det av kom- de bild av samförekomsten när hänsyn inte mittén anordnade tas till tidsrelationen expertsymposiet (se SOU mellan de båda typerna 1971:81 särskilt s. 72). Sammanfattningsvis av brott. Av bearbetningen framgår vidare uttalades av symposiedeltagarna att det inte att samförekomsten mellan brottsbalksbrott

finns något vetenskapligt bevis för uppfatt- och brott mot trafikbrottslagen till stor del

ningen att en förare som begått ett vålds- bestäms av trafikbrott som begåtts samtidigt brott är farligare i trafiken än andra förare med eller i nära anslutning till brottsbalkssom begått andra typer av brott. brotten. Andelen med trafikbrott under sam- Vidare uttalade mot ma år som brottsbalksbrotten var vid misssymposiedeltagarna bakgrunden av bl. a. de vetenskapliga under- handel ca 30 %, vid stöld ca 28 % och vid sökningar som presenterades vid symposiet bedrägeri ca 23 % - andelarna här och i det att det inte finns något skäl för att behålla följande har korrigerats för det tidigare benuvarande svenska bestämmelser eftersom så rörda bortfallet. Under en följande treårspemånga av dessa våldsbrottslingar, ja kanske riod var andelen med trafikbrott vid missde flesta av dem, icke är farliga i trafiken. handel ca 27 %, vid stöld ca 31 % och vid Man kan enligt symposiedeltagarna inte ca 24 %. Om individer bedrägeri som endast återkalla körkortet för en hel av dömts grupp för olovlig körning tas bort blir motmänniskor bara därför att några få i gruppen svarande andelar ca 19 %, 23 % och 15 %. är farligare än andra förare. Skälet för att låta annan brottslighet utgöra De ovan redovisade procenttalen över hinder för körkort är, som framhållits, att samförekomsten mellan brott mot brottsbaldenna brottslighet bedöms ha värde när det ken och brott mot trafikbrottslagen har be-

gäller att förutsäga förarolämplighet: Ett så-

räknats utan att hänsyn tagits till tidsrelatio-

dant förutsägelsevärde föreligger inte ide fall

nen mellan de båda typerna av brott. Efter- då trafikbrotten begåtts samtidigt med eller i

Dessutom insamlades information om förarnära anslutning till annan brottslighet. Någon undersökning som möjliggör en na från polismyndighet, ungdomsdomstol direkt jämförelse mellan den här redovisade och sociala myndigheter. och normalpopulationen av föra- Som framgår av tabell 1 skilde sig de båda gruppen re föreligger inte. Det bör emellertid påpekas grupperna åt i fråga om så gott som samtliga att också uppvisar re- av de registrerade variablerna. Av de 20 normalpopulationen förarna hade t. ex. 13 upp-

gistrerad trañkbrottslighet Enligt en under- olycksbelastade

som av statens trafiksä- våxtförhållanden som utmärktes av utpräg-

sökning genomförts

och disharmoni medan av de kerhetsråd, redovisad i rapport 32, 1960, lad stränghet verksamma med färre olyckor endast 5 hade samma bakavseende i trafiken bilförare, variabhade 2,4 % registrerats för rattfylleri, 19,6 % grund. Exempel på andra särskiljande för vårdslöshet i trafik, 1,4 % för olovlig ler är ”utpräglad aggression” under barnoch 46,9 % för trafikbrott eller domen, skolkning och disciplinproblem i körning trafikförseelse av något slag under i genom- skolan, avskedanden från anställningar och

snitt 12,2 körkortsår. intresse för fysisk fostran. Vid den andra undersökningen (tabell 2) jämfördes en grupp på 96 manliga förare 2.4.3 Kommitténs överväganden rörande med 4 eller fler olyckor med en grupp på uppnådda forskningsresultat förare. Man under- 100 olycksfria manliga faktorernas be- sökte förarnas registreringar i olika register De sociala och psykologiska för beteendet i trafiken är ett ofta och fann mycket stora skillnader mellan de tydelse behandlat ämne inom trafiksäkerhetsforsk- båda grupperna. Av de olycksbelastade förar-

ningen. Det vanliga tillvägagångssättet har na var 66 procent kända i ett eller flera regisvarit att man valt ut en grupp olycksbelasta- ter medan endast 9 procent av de olycksfria de trafikförseelsebelastade) och en förarna var kända i något register och i inget (eller olycksfria (eller trafikförseelsefria) fall i mer än ett. grupp förare Tillman och Hobbs sammanfattar de båda och sedanjämfört de båda gruppernas förekomst i olika register (kriminal- och undersökningarna på följande sätt:

socialregister, kontrollstyrelsens register It would appear that the driving habits, 0sv.). Man har därvid funnit en högre före- and the high accident record, are simply one manifestation of a method of living that has komstfrekvens i fråga om de olycksbelastade been demonstrated in their personal lives. eller förseelsebelastade förarna än i fråga om Truly it may be said that a man drives as he olycksfria eller förseelsefria. Resultaten är lives. lf his personal life is marked by caurelativt entydiga och har antagits ge stöd åt tion, tolerance, foresight, and consideration den varmed Tillman och Hobbsz for others then he will drive in the same slogan båda manner. lf his personal life is devoid of these sammanfattade sina undersökningar desirable Characteristics then his driving will från 1949: En människa kör som hon be characterized by aggressiveness and over a lever.” Resultaten av undersökningarna long period of time he will have much higher framgår i sina huvuddrag av tabellerna 1 och accident rate than his more stable compan- 2 (se nedan s. 48). ions.

Den första undersökningen (tabell 1) omfattade 40 taxiförare, av vilka 20 hade och de återstående 20 hade 1 I de lägre åldersgrupperna, som också svarar många olyckor är antalet för huvuddelen av brottsbalksbrotten, få, Data insamlades genom intervjuer som registrerade trafikbrott väsentligt högre än hos tillgick så att Tillman tillbringade tre måna- normalpopulationen (se s. 84 och DsJu 1972:31). der tillsammans med förarna, åkte med dem ?The psychiatric and social approach to the detection of accidentprone driver. University of i deras bilar, pratade med dem när de vänta- Western Ontario, London, 1948 och SOU 1957:18 de på körning, kontrollerade deras berättel- s. 79 o. f. l sistnämnda betänkande redovisas också ser mot vänners och kamraters uppgifter. en likartad undersökning av Mc liarland Mosely.

Tabell 1. Personliga förhållanden för två grupper av taxiförare med hög respektive låg olycksbelastning samt signifikanta chi-tvåvärden. X2= 3,84 vid p = .O5. Efter American

Journal of Psychiatry, 106, 1949, 321-331 (Tillman och Hobbs).

Variabel Egenskap - attribut Gruppen med Gruppen med Statistisk hög olycks- låg olycks- signiñkans belastning belastning X7

djupt vatten, utpräglat dagdrömmeri, etc.)

Utpräglad aggression (ledare för gäng, över- 11 0 2350 sitteri, vredesutbrott, åtal vid ungdomsdomstol) Skolanpassning Avslutad ”grade school 15 15 w Skolkning och disci- 12 2 10 98 plinproblem Anställnings- Fem eller fler tidigare _ 13

der militärtjänst-

och sexuell an-

på arbetet Medveten (conscious) 11 3 5 40 om fysisk fostran

Tabell 2. Olycksbelastade och olycksfria förares förekomst i olika register i procent av totala antalet individer i respektive grupp. Samma källa som för Tabell 1.

Procentuell andel av respektive grupp registrerade vid

Allmän Ungdoms- Kredit- Social- Hälsovårds- Ett eller domstol dom stol byrå myndighet myndighet flera register Olycksbelas- 16,6 34,3 17,7 14,4 66 tade (n = 96) Olycksfria __ 1,0 6,0 1,0 9 (n = 100)

De båda undersökningarna har kritiserats detta samband uttryckas så, att en människa i allmänhet kör som hon lever. för flera metodologiska brister. Några punk- Av undersökningarna framgår särskilt, att ter i denna kritik skall nämnas här. Det har personer, som visa höggradig misskötsamhet att Tillman i den första undersökantagits i nykterhetshänseende påfallande ofta ådagavar medveten om till vilken grupp lägga inte endast en bristande förmåga till ningen respektive förare hörde, vilket med stor social anpassning i allmänhet utan därjämte uppvisa en olycksbelastning i trafiken, sannolikhet kan antas ha påverkat bedömväsentligt överstigande det normala. Ur allav vissa av variablernal . Vidare föreningen män trafiksäkerhetssynpunkt är det sålunda

kom ingen kontroll av exponeringsgraden,

synnerligen angeläget att tillse, att personer har icke tillåtas och de gjorda personlighetsmätningarna med nykterhetsanmärkningar

intryckz. uppträda som förare av motorfordon. Det är

ansetts ge ett mycket subjektivt likaledes ur allmän trafiksäkerhetssynpunkt De ovan refererade undersökningsresultaangeläget, att personer, som göra sig skyldig ten gav 1953 års trafiksäkerhetsutredning till brottslig verksamhet av mera allvarlig be-

anledning att genomföra några egna under- skaffenhet, blir föremål för särskild uppmärksamhet ur synpunkten av huruvida de sökningar, vilka skulle ligga till grund för en kunna anses besitta den ansvarskänsla och bedömning av om det också under svenska den hänsyn, som måste krävas av en motorförhållanden kunde ”spåras en tendens att förare. hårt olycksbelastade förare med avseende å social anpassningsförmåga förete en marke- Eftersom i betänkandet lämnats en ganska

rat sämre bild än de trafiksäkra förama”. En redogörelse för undersökningen av detaljerad av dessa undersökningar gällde ett urval taxi- taxiförare i Stockholm är det möjligt att nå-

förare i Stockholm och redovisas särskilt i got mer ingående granska det sätt på vilket

betänkande utredningen genomförts. Det finns också antrafiksäkerhetsutredningens s. 94 o. f. samt bilaga l). ledning att något diskutera hur upplägg- (SOU 1957:18 slutsatser av av undersökningen eventuellt kan ha Trafiksäkerhetsutredningens ningen de redovisade utredningarna blir: påverkat resultatet och de påvisade samban-

den mellan den allmänna livsföringen, Sammanfattningsvis kan sägas, att de i manifesterad i förekomst i olika register, och detta kapitel refererade undersökningarna utvisa, att personer som i sin allmänna livsfö- trafikolyckor. l dessa frågor kan följande an-

ring icke iakttaga tillbörlig hänsyn till sina föras. medmänniskor eller som eljest visa prov på Urvalet som

till de båda grupper jämför-

en ansvarslös inställning och en bristande des skedde efter antalet trañkskador per âr social anpassning, påfallande ofta ådagalägga under minst 3 och högst 15 år (39-53). På samma negativa egenskaper, då de uppträda kan grund av observationsperiodens längd och som motorförare. En smula tillspetsat

1 Se det tidigare berörda arbetet Människa och bil. 2 Se l-laddon, Suchman et Klein, Accident Research, 1964. 3 M = genomsnittligt antal skador per förare och år. 4 Antal förare = antal förare som observerats ett eller flera år under den ifrågavarande tidsperioden.

skillnader i fråga om trafikintensitet mellan ning i förhållande till (och trafikförseelser) periodens början och slut kommer också brottslighet utan medan

trafikanknytning,

medelantalet olyckor att variera starkt mel- däremot förutsägelsen när det gäller körlan periodens början och slut. Detta framgår kortsbesluten sker från våldsbrott till trafikav en i betänkandet återgiven tabell, vilken beteende. har här ett Utredningen gjort något förändrad återges (SOU 1957:18 s. statistiskt felslut. 449). Vidare måste beaktas att utredningen i sitt På grund av att förarnas medelolyckstal material tagit med olyckor, där det ej klarberäknats på hela den del av observations- lagts vem som varit ansvarig för olyckan. perioden under vilken de varit verksamma Detta innebär att materialet även i detta avsom förare kommer de äldre förarna att ”tillseende har stora brister när det gäller möjliggodogöra” sig den lägre olycksfrekvensen i heterna att studera individuell olycksbenäperiodens början medan t. ex. de som är genhet. födda mellan 1920 och 1934 nästan helt modifierade Trafiksäkerhetsutredningens kommer att få sina medelolyckstal bestämda slutsats att en människa i allmänhet kör av perioden 49-53. Detta medför att de som hon lever” framstår inte som övertyganunga förarna kommit att ingå i den olycks- de med utgångspunkt i de ovan redovisade belastade gruppen i större utsträckning än Vad i undersökningarna. undersökningarna vad de skulle ha gjort om den genomsnittliga de flesta fall visar är att det endast är en riskexponeringen varit densamma som för de mindre del av individer med trafrkbrott eller

äldre förarna. Åldersgruppen 1920-34 som t. ex. också dömts

utgör hög olycksbelastning i det ursprungliga urvalet 40% men i den för andra brott än trafikbrott. Frågan om olycksbelastade gruppen hela 76% (SOU det finns förare som några olycksbenägna 1957:18 s. 456). kan identifieras med sociala bakgrundsva- Det påvisade sambandet mellan förekomst riabler kan således inte anses besvarad genom

i olika register och olycksbelastning kan här- dessa utredningar.

helt igenom eller delvis ifrågasättas. Vi vet Slutligen kan hänvisas till Duremans m. fl. att olika typer av brott och förseelser är van- undersökning (SOU 1972:72 s. 151) som ligare bland yngre än bland äldre och var visar de principiella svårigheter som finns när bland 1953 än vad de var vanligare yngre det gäller att t. ex. med utgångspunkt från bland yngre 1939. Detta gör att vilket urval sociala avvikelser välja ut särskilt trañkfarliga som helst med en sådan skevhet i åldersför- förare. Det klarläggs sålunda i denna delningen som den här aktuella undersök- undersökning att rättssäkerhetskraven inte ningen uppvisar skulle ge liknande skenbara kan tillgodoses med en sådan metod samband. Om tids- och åldersfaktorn utgör eftersom den innebär alltför lösa antaganden hela förklaringen går inte att avgöra, efter- om bristande lämplighet och förmåga. som registreringarna för de olika åldersklasserna inte redovisas var för sig. 2.4.4 Kommitténs allmänna överväganden En annan i undersökningen obesvarad fråga gäller körsträckans Kommittén har med stöd av de redovisade fördelning på de båda grupperna. Man antar att förarna kört forskningsresultaten ansett sig ha att utgå under likartade trafikförhållanden och en i från att i det alldeles övervägande antalet stort lika lång vägsträcka per år, vilken be- trafikolyckor är sådana trafikanter inblandaräknats till cirka 3 700 mil. Det är svårt att de som förut inte varit inblandade i någon

bedöma vilka felmöjligheter som ryms i trafikolycka eller endast i någon enstaka

detta antagande. sådan. l utredningen har man också, då slutsat- Trafikolyckorna är således inte koncentresema av undersökningen redovisas, utgått rade till ett fåtal personer. Från trafiksäkerfrån fel sambandsriktning, dvs. olycksbelast- hetssynpunkt har det därför en begränsad

om vi utesluter ett fåtal trafikanter betydelse för körkortsfrågan. l Danmark har betydelse från trafiken. Utförda undersökningar visar t. ex. det förhållandet att en person gjort sig till bilstöld inte någon betydelse för att om vi på förhand kunde ange vilka förare skyldig

som skulle bli inblandade i många olyckor så körkortet. (Se vidare om förhållanden utom-

skulle, även om vi räknar med ett idealt ur- lands i SOU 1971:81 s. 137.) Utomlands har valsinstrument, effekten av våra åtgärder be- man således i allmänhet inte ansett det lämpgränsas till några enstaka procent av det sam- ligt att enbart på grund av sådan brottslighet

lade olyckstalet. (Se bl. a. Forbes, T. W. The hindra en person från att uppträda i trafiken.

Normal Automobile Driver as a Traffic De undersökningar som redovisatsi SOU Problem, 1939.) Man skulle således kunna 1957:18 s. 76-117 visar otvetydigt att vissa säga att för den stora massan av olyckor sociala problem - t. ex. störningar i hemförsvarar den vanliga trafikanten. hållandena och brottslighet - samt t. ex. be- Detta konstaterande får inte tolkas så, att nägenhet att ej betala räkningar (se SOU kommittén anser det mindre angeläget hind- 1957:18 s. 91) är mera vanligt förekommanra olämpliga förare från att uppträda i trafi- de bland de i trafikolyckor inblandade än ken. Kommittén ser det som en viktig bland olycksfria förare. uppgift att försöka skapa förutsättningar Undersökningar ha också visat att intresse för en effektivare samhällsinsats i berörda av- för fysisk fostran (se SOU 1957:18 s. 81) är seende. Detta av än bland gäller inte minst kontrollen mera vanlig bland olycksbelastade körkortslösa förare. Konstaterandet är en- olycksfria förare. dast avsett att ge frågan om ingripande mot Kommittén vill understryka att i vissa av ett begränsat antal farliga trafikanter dess dessa undersökningar tyvärr ej gjorts en klar rätta kan distinktion mellan olycksbelastade och traproportioner. Trafikantpåverkan fikförseelsebelastade i SOU inte begränsas till ett mindre antal trafikan- (se tab. 34-35 ter. En sådan inställning, som tyvärr torde 1957:18, där det i rubriken talas om olycksomfattas belastade trots att brottsbelastningen torde av många, är från trafiksäkerhetsavses). Kommittén skall i ett senare avsnitt synpunkt farlig. Den kan leda till en allmän återkomma till sambandet mellan trafikbrott uppluckring av trafikdisciplinen. Den ger den enskilde trafikanten en förevändning att se och trafikolyckor. som ett Innan frågan om vårt nuvarande urvalspå trañksäkerhetsfrågan problem instruments tillförlitlighet avgörs kan det som ej rör honom själv. Självfallet vill under finnas anledning upprepa att vi - om vi ser sådana förutsättningar ingen trafikant medge schematiskt - köratt han tillhör den lilla grupp som behöver frågan något tillgriper

kortsingripande vid våldsbrott av något all-

påverkas. varligare art, vid förmögenhetsbrott med Även om det sålunda förhuller sig sii. att till bil (t.ex. bilstöld och stöld trafikolyckorna inte är koncentrerade till ett anknytning ur bil), vid jakt från bil samt vid olaga fåtal personer, är det självfallet ett intresse försäljning av alkohol och narkotika. att försöka urskilja trafikanter som kan antas komma att vålla flera olyckor. Av redovis- Kommittén har övervägt hur stor den staför nuvarande förhållanden har fram- tistiska sannolikheten är för att en person ningen använder ett som t. ex. gjort sig skyldig till allmän brottsgått att vi i vårt land närmast socialt urvalskriterium. Personer med sociala lighet dvs. närmast förmögenhets- eller våldsavvikelser anses särskilt trafikfarliga. brott också är trafikfarlig. Det kan då kon- Kommittén har ifrågasatt tillförlitligheten stateras att det inte finns någon undersökav dessa metoder för förarurval. ning som belyser sambandet allmän brottslig- - t. ex. Eng- Det finns ett flertal länder het-trafikolyckor. Alla hittills gjorda underland, Frankrike, Kalifornien och många and- sökningar har - sannolikt av praktiska skäl ra stater i USA - där andra brott än - avsett det motsatta sambandet, dvs. i hur trafikbrott i allmänhet inte tillmäts stor utsträckning personer med ett stort någon

antal också har anteckningar trafikolyckor finns något vetenskapligt belägg för att nuom allmän brottslighet. varande praxis enligt vilken våldsbrott ges en De slutsatser som t. ex. 1953 års trafiksärställning vid prövningen av körkortsansök-

säkerhetsutredning av de undersök-

dragit ningar och vid körkortsåterkallelser är riktig. som redovisas i utredningens Snarare ningar be- visar de utredningar som nu verktänkande synes sålunda ha grundats ställts

på en (Dureman och vad gäller rattfyllerister

felaktig sambandsriktning. Detta innebär att Buikhuisen) att man frán trafiksäkerhetsmöjligheterna till slutsatser som är felaktiga synpunkt ej kan göra någon skillnad mellan från statistisk synpunkt ökar. Man kan möj- olika Dureman brottstyper. gör för övrigt ligtvis på grundval av dessa undersökningar gällande att redan de undersökningar som lepåstå att vi lever som vi kör men inte att vi gat till grund för nuvarande lagstiftning antykör som vi lever. der att någon sådan skillnad ej finns. Mot Den osäkerhet som finns hos våra nuva- denna bakgrund torde det vara svårt att med rande urvalsinstrument understryks också av stöd enbart av allmänna om

funderingar

trafiksäkerhetsforskarna (se 2.4.2.1 och aggressivitetens betydelse hävda att nuvaran- 2.4.2.2). Mot bakgrunden av det material de system bör behållas. som redovisats i 1953 års trañksäkerhetsut- I detta sammanhang bör också med tanke redning eller i SOU 1971:81 är det inte på att olovlig körning förekommer i betymöjligt att med någon större grad av sanno- dande utsträckning understrykas vikten av likhet ange i vilken mån personer med annan att detta brott så långt möjligt motverkas gebrottslighet än trafikbrott också från trafik- nom att motorfordonsförare ges möjlighet säkerhetssynpunkt markant avviker inegativ förvärva körkort och därigenom också erhålriktning från normaltrafrkanten. Otvivel- ler den med körkortstagningen förenade aktigt måste man ställa frågan hur stor risk förarutbildningen. Kommittén ser det därför det finns att vi gör fel när vi vägrar körkort som en betydande trafiksäkerhetsvinst, om eller återkallar körkort för person med svåra genom en strikt trafiksäkerhetsmässig syn på sociala störningar eller med enbart sådan den allmänna ett större antal brottsligheten brottslighet. Dureman har ansett att denna trafikanter finner det meningsfyllt att delta i urvalsmetod måste leda till ett mycket stort förarutbildning. Det finns således starka skål antal misstag. för att inte av andra skäl än de rent trafik- I nuvarande har också, hindra den som t.ex. be-

rättstillämpning säkerhetsmässiga

som framgår av det föregående, som ett skäl gått ett våldsbrott från att förvärva körkort. för körkortsåtgärd angetts att brottslighet Kommitténs slutsats blir att allmän brottsvid vilken den brottslige visat aggressiva ten- lighet inte bör användas som urvalsintrument denser bör särbehandlas. Det har sagts att en för bilförare. Vidare har kommittén kommit person som visar aggressiva tendenser utan- fram till att det knappast finns något egentför trafiken också kan antas vara aggressiv i ligt stöd för uppfattningen att viss brottsligtrafiken. Johansson och Dureman har på het - t. ex. våldsbrott - har större förutdenna punkt uttalat att det inte finns något sägelsevärde än övrig brottslighet, t. ex.

psykologiskt stöd för antagandet att en per- stölder, skattebrott eller smugglingsbrott. I

son som visat aggressivitet inom ett område specialmotiveringen kommer kommittén att också kommer att visa sig aggressiv i trafi- närmare behandla de konsekvenser detta ken. Aggressivitet är en föränderlig personlig- får för av ställningstagande utformningen hetsvariabel. Den är därtill ofta situationslagstiftningen. eller personbunden. För en persons uppträ- Kommittén har också om det övervägt dande i trafiken är det förmågan att be- från

trafiksäkerhetssynpunkt finns skäl att

härska aggressivitet just där som är avgöran- ersätta urvalsinstrumentet allmän brottsligde. het med en mera allmän personlighetsunder- Det kan också konstateras att det inte sökning. Är det med andra ord möjligt att

med utgångspunkt i personlighetskarakteri- dens utlåtande tillmätas avgörande betydelstika göra uttalanden om en persons se. Om vederbörande enligt detta befunnits skötsam att det inte trafikfarlighet? Denna fråga har kommittén ansåg några länsstyrelser närmare utrett olika var nödvändigt att kräva viss prövotid från genom experter (se Biehl i SOU 1971:81 s. 78, Duremans arbete fylleriförseelsens begående. Flertalet iakttog Prediktion, diagnos och rehabilitering inom dock sådan prövotid. En länsstyrelse uppgav trafiksäkerhetsarbetet i SOU 1972:72 s. 125 tiden till nio-tolv månader, i särskilda fall samt Kriminalitet och trañkbrott, Ds Ju omkring sex månader. Andra gjorde vänte- Kommitténs slutsats blir att det tiden beroende av antalet fylleriförseelser, 1972:31). inte är möjligt att lägga enbart en allmän varvid en förseelse medförde väntetid ett år, till grund för ett två eller flera ett och ett halvt till två år. personlighetsbedömning i körkortsfrågan. Våra kun- Fylleristraffutredningen konstaterade, att ställningstagande mellan eftersom lämplighetsprövningen sker från skaper om relationen personligheten och körbeteendet är alltför I ett fall till fall måste en körkortssökande, även

begränsade.

senare avsnitt återkommer kommittén till om hans allmänna livsföring ej ger anledning om betydelsen av personlighetsva- till någon allvarligare anmärkning, räkna med frågan riabler i en situation där det gäller att göra möjligheten att körkortsmyndigheten komen bedömning av individer som visat brister i mer att göra körkortsutfärdandet beroende sitt trafikbeteende. av viss tids skötsamhet i nykterhetshänseende efter en fylleriförseelse. En under tvåårsperioden begången fylleri- 2.5 Nyktert levnadssätt som urvalsförseelse ledde år 1965 till 316 negativa förinstrument handsbesked och 76 avslag på ansökan om Kommittén har funnit undersöka körkort, dvs. tillhopa knappt 400 beslut i anledning det berättigade i kravetatt den som skall kun- hela landet. måste vara känd för ett Fylleristraffutredningen behandlar också na beviljas körkort levnadssätt ävensom tillämpningen det fall att en körkortsinnehavare gör sig nyktert av regeln härom och den korresponderande skyldig till fylleri. Uppgift om att en köråterkallelseregeln. Av särskilt intresse är spe- kortsinnehavare straffats för fylleri leder cialbestämmelserna för dem som sakfållts för regelmässigt till att nykterhetsnämndens fylleri. Till samma problemkomplex hör frå- yttrande inhämtas. Framkommer det inga av andra berusande eller negativa omständigheter utöver fylleriförgor om hur missbruk stimulerande medel skall behandlas i körkorts- seelsen läggs ärendet i allmänhet ad acta. hänseende. Dessa senare kommer kan meddelas. Visar utredningen att frågor Varning emellertid att behandlas föraren är allmänt misskötsam återkallas i i specialmotiveregel körkortet. Tre eller flera fylleriförringen till 1:5 och 7 §§ KL. seelser under en tvåårsperiod anses allmänt visa sådan opålitlighet att återkallelse blir 2.5.1 Tillämpningen av gällande rätt* följden, liksom då någon som erhållit varning har i betänkandet återfaller inom två år. Fylleristraffutredningen Bot eller böter 1968:55 s. 373-377) Återkallelsetiden bestämmas ibland korta- (SOU redovisat resultatet av en rundfråga till läns- re än ett år. Så kan bli fallet om återkallelsestyrelserna. Avsikten med rundfrâgan var att beslutet meddelas förhållandevis lång tid efsöka få en föreställning om de bedömnings- ter förseelsen. Förarens personliga förhållankörkortsmyndigheterna tillämpar i den, såsom behovet av körkort för förvärvsprinciper fråga om person som straffats för fylleri. arbete, resocialisering eller familjens försörj-

När det gällde att ta ställning till huruvida straffad körkortssökande var l en för fylleri Se även Folkesson s. 80 o.f. samt konstituskötsam syntes nykterhetsnämn- tionsutskottets utlåtande 1971:34 s. 39 o.f. uppenbart

ning kan också leda till att tiden sättes ned. Utredningen anser att fylleristraffets av-

Fylleristraffutredningen ansåg sig kunna skaffande inte bör medföra att fylleriet un-

konstatera, att länsstyrelserna i allmänhet dandras körkortsmyndigheternas prövning. ställde större krav på skötsamheten i nykter- De rättsverkningar som nu knyts till en

hetshänseende hos en körkortsaspirant än ådömd fylleriförseelse bör i fortsättningen i hos en person som redan förvärvat körkort. stället hänföras till det omhändertagande på

Man menade emellertid att bl. a. det beroen- akutklinik som föreslår skall utredningen de av körkort som innehavet medfört och ersätta föreslår att ñnkningen. Utredningen hänsynen till resocialisering kunde motivera polismyndighet ålägges att rapportera sådant

att en sådan skillnad gjordes. Bedömningen omhändertagande till körkortsmyndigheten. av ett körkortsärende innebar enligt fylleri- I sina överväganden angående länsstyrelstraffutredningen en vansklig avvägning mel- sens prövning i anledning av den inkomna

lan trafiksäkerhetens krav och det nykter- underrättelsen framhåller utredningen vikten hetsvårdande intresset att återföra individen av att körkortsmyndigheten så långt möjligt till ett nyktert levnadssätt. söker tillgodose det nykterhetsvårdande intresset att inte utan tvingande skäl ta

körkortet från en person, som är i behov 2.5.2 Framlagda förslag och synpunkter därav för sin anpassning och som visar vilja

2.5.2.1 Fylleristraffutredningen (SOU och förmåga att följa en given behandlings-

1968:55) plan. Utredningen har två reservanter, som

Fylleristraffutredningen har i ett särskilt av-

menar, att det är högst tvivelaktigt om insnitt i betänkandet ”Bot eller böter bedragning av körkort i samband med en fylhandlat fylleriets återverkan i körkortshänleriförseelse som trañksäkerhetsfrämjande seende (s. 369-381). I det föregående har åtgärd fyller någon funktion, som står i redovisats något av innehållet i de svar fylrimlig relation till det allvarliga ingreppet.

leristraffutredningen erhöll på en rundfråga

Det är enligt deras uppfattning oundgängtill länsstyrelserna. I sina överväganden drar ligen nödvändigt, att behandlingen vid de av utredningen slutsatsen att körkortsreaktioutredningen planerade klinikerna får äga rum nen i viss utsträckning avhåller människor i en anda av förtroende. Läkare och vårdfrån fylleri och därför har en viss preventiv personal bör inte sättas att medverka i sankbetydelse i kampen mot alkoholmissbruket. tioner mot de vårdade. Utredningen fortsätter (s. 378): Fylleristraffutredningens betänkande har

Enligt utredningens mening har uppfatt- varit föremål för remissförfarande. Närmare ningen att fylleriet bör leda till någon form femtio remissinstanser har yttrat sig om utav ingripande från körkortsmyndighets sida redningens överväganden rörande omhänderblivit allmänt vedertagen, och det torde inte nu finnas tagandets rättsverkningar för körkortet. Mer anledning att lägga annan bedömning på frågan än den som kommit till än hälften har tillstyrkt utredningsmajorite-

uttryck i förarbetena till i gällande regler tens förslag eller lämnat det utan erinran. vägtrafikförordningen. Det bör dock fram- remissinstanser har redovisat Omkring tjugo hållas att det ligger en viss fara i att schemaen negativ inställning till förslaget. tiskt inordna fylleristklientelet under katego- Bland de remissinstanser som tillstyrkt rien opålitliga ur trafiksäkerhetssynpunkt”. Från medicinskt håll eller lämnat utan erinran finns har påpekats att en förslaget person med alkoholproblem likväl kan äga några (RÅ, Svea hovrätt och socialstyrelsen) ansvar och omdöme nog att ställa som att stränga ansett en ändring av nuvarande krav på nykterhet i trafiken. Man kan därför principer inte bör ske förrän pågående utredinte bortse från att en och annan person med ningsarbete inom trañkmålskommitten och nykterhetsanmärkning kan komma att inrangeras under nämnda kategori utan att han trafiknykterhetsbrottskommittén avslutats. i verklig mening är att anse som trafikfarlig. Även nykterhetsnämnden i Norrköping har

bli föremål för omhändertagande och underansett att ytterligare utredning erfordras. sökning på akutklinik, vilket utredningen Ett tiotal av de tillstyrkande remissinstantills vidare motsatt sig.) Icke desto mindre serna har betonat, att en underrättelse till får det anses felaktigt att alltid automatiskt körkortsmyndigheten icke automatiskt får vid ett visst anutlösa körkortsindragningar leda till körkortsåterkallelse. Flera av dem tal fylleriförseelser. Man torde hittills alltför har instämt i utredningens framhâllande av enögt ha inriktat sig på just alkoholmissbruk som motiv till vägran att utfärda körkort att största möjliga hänsyn bör visas den som eller återkallande av detsamma. Andra forvisar vilja och förmåga att följa en given och avvikande beteenmer av giftmissbruk behandlingsplan. den torde inte tillräckligt ha uppmärksammats. Förvaltningen förordar i stället en individuell prövning från fall till fall. Länsstyrelsen i Västmanlands län anför:

bör ett Barnavårdsnämnden i Stockholm fram- Även om fylleristraffet avskaffas omhändertagande för fylleri påverka bedöm- håller att den ofta tillämpade regeln, att två ningen av om en person skall betros med år skall ha förflutit från den senaste fyllerikörkort eller få behålla ett redan utfärdat i förseelsen innan körkort kan utfärdas, körkort. Det är därför angeläget att körmånga fall kan vara olycklig från värd- och kortsmyndigheten underrättas om omhänsärskilt med till att behandlingssynpunkt samt medföra att ungdertagandet, hänsyn underrättelse domar som i övrigt är skötsamma får sona enligt 80 § 3 mom. 2 st. vägtrafikkungörelsen sällan sker. Att underrättelse- under relativt sin fylleriförseelse lång tid. skyldighet föreskrives behöver dock inte Rikspolisstyrelsen har icke ansett sig kuninnebära att omhändertagandet som sådant na biträda förslaget att polisen skall svara för skall medföra någon åtgärd,vilket för närvaanmälan till körkortsregistret, utan anför: rande gäller beträffande ett avdömt fylleri. Underrättelsen om ett omhändertagande bör ”Dessa skyldigheter bör åläggas föreståndare endast utgöra grund för en utredning om vid klinik eller nykterhetsnämnd. Polisen bör vederbörandes nykterhetsförhållanden. Bei princip inte åläggas anmälningsskyldighet slutet bör sedan grundas på en samlad bebeträffande person som intagits på värdindömning av körkortsinnehavarens nykterhetsförhållande. rättning.” Andra, t. ex. socialstyrelsen, har understrukit vikten av att socialvårdstjänsteman eller läkare inte skall svara för anmälan. Socialförvaltningen i Stockholm betonar inställda rnot ut- Till dem som är kritiskt betydelsen av en individuell prövning: hör redningens förslag några nykterhets- Enligt utredningens mening har uppfatt- nämnder och andra kommunala social0rgan.ningen att fylleriet bör leda till någon form Nykterhetsnämnden i Gävle ansluter sig såav ingripande från körkortsmyndighetens ledes till en av reservanterna och anför vidare: sida blivit allmänt vedertagen, och det torde inte nu finnas anledning att lägga annan Nykterhetsnämndernas befattning med på frågan än den som kommit till körkortsfrågorna utgör ett irritationsmobedömning uttryck i förarbetena till gällande regler i ment i vår starkt motoriserade tid. Det är vägtrafikförordningen. Det bör dock fram- mycket svårt att förklara för alkoholmissbruhållas, säger utredningen, att det ligger en karen, att nykterhetsnämnden vill hjälpa viss fara i att schematiskt inordna fylleri- honom samtidigt som nämnden kanske klientelet under kategorien ”opålitliga ur måste avstyrka hans ansökan om lämpligtrafiksäkerhetssynpunkt”. Förvaltningen in- hetsintyg eller t. o. m. medverka till att han stämmer häruti. Det är ett rimligt antagande förlorar körkortet. Det måste anses vara att det finns ett samband mellan alkoholför- dåligt bevisat, att den som har en eller ett täring hos bilförare och uppkomsten av tra- par fylleriförseelser också kommer att uppfikskador. Förvaltningens egna erfarenheter träda alkoholpåverkad i trafiken och man visar att en hög procent av för trafiknykter- borde därför inskränka sig till åtgärder mot hetsbrott gripna personer har alkoholpro- den som bevisligen gjort sig skyldig till rattblem och icke kan klassificeras som tillfällig- fylleri. I varje fall borde alkoholmissbmket hetsmissbrukare. (Det vore ur denna aspekt vara klart styrkt för att inverka på körkortsangeläget att personkategorin ifråga kunde innehavet.

Även socialförvaltningen i Helsingborg har tänka sig att en läkare på akutkliniken enligt

utvecklat sin ståndpunkt: vissa grunder kan ge upplysningar till de i dessa frågor beslutsfattande myndigheterna. Styrelsen ifrågasätter också huruvida anmälan skall ske till körkortsmyndighet. Fyl- Gävleborgs läns landsting betonar, att det leriet borde inte i och för sig tillmätas så icke kan tillåtas föreligga någon oklarhet i avgörande betydelse för om en person bör frågan huruvida självman hänvändelse till anförtros körkort. En mera nyanserad bevore att föredra. akutklinik för omhändertagande i ett akutdömning Utredningen har inte övervägt annan möjlighet än att gällande skede skall föranleda underrättelse till köranmälningsskyldighet skall fortfara och det kortsmyndigheten och menar att underrätär därför svårt för styrelsen att framlägga telse i dylika fall skulle - om förhållandet andra konkreta förslag. Det vore emellertid mera allmänt v föranönskvärt om uppmärksammades trafiknykterhetslagstiftningen utreddes leda att antalet frivilligt hjälpsökande köri hela dess vidd. Styrelsen är tacksam för att utredningen poängterar att läns- kortsinnehavare blev ytterligt begränsat. styrelserna bör tillmäta en fyllerists behandlingsvilja stor betydelse. Så länge patienten sköter 2.5.2.2 Motorförarnas helnykterhetsförbehandlingen för sina alkoholproblem synes det omotiverat att återkalla körkortet bund (MHF) av enbart den orsaken att vederbörande om- I skrivelse den 6 oktober 1969 till kommunihändertagits en eller annan gång för fylleri. Herr Myhrmans reservation, som herr kationsministern anförde MHF att tillgänglig Danielsson instämmer i, förtjänar allt beak- statistik och övriga uppgifter tydde på att tande och styrelsen instämmer i reservanterlänsstyrelserna mjukat upp sin praxis när det nas tankegång att det är oundgängligen nödgällde att tillämpa fylleribestämmelserna i 32 vändigt, att behandlingen vid de av utredningen planerade liksom all och 33 §§ VTF. Man ansåg det påkallat med klinikerna, människovård, får äga rum i en anda av en utredning rörande grunderna för länsstyförtroende. Läkare och vårdpersonal bör inte relsernas sålunda ändrade praxis och i vilken sättas att medverka i sanktioner mot de utsträckning avgörandena grundats på kornvårdade. Att det ålägges polisen att fullgöra den formella till municering av fyllerirapporter och utredning anmälningsskyldigheten körkortsmyndigheten ändrar självfallet av polismyndigheter och nykterhetsnämnder

ingenting i sak. För en person som drabbas samt i vad mån den ändrade praxis medfört av körkortsindragning är det likgiltigt om att en ökad fylleribelastning förelåg hos dem den ena eller andra instansen har den formelsom gjorde sig skyldiga till trafiknykterhetsla anmälningsskyldigheten. brott.

SSUH är kritiskt mot gällande regler för Vissa andra frågor behandlas också i skri-

lämplighetsintyg och indragning av körkort. velsen. Denna har i de delar som rör kommit-

Man tillägger: tens arbete överlämnats till kommittén.

Enligt SSUH:s uppfattning bör bedömningar härvidlag grundas på en socialmedicinsk undersökning. Riktlinjer för hur en 2.5.3 Utländsk rätt sådan undersökning kan utformas bör kunna 2.5.3.1 Norge uppdras av socialutredningen. Enligt vår mening bör en bedömning kunna följa två Den som vill ha körkort måste vara skötsam i huvudlinjer. För det första bör ifrågavarande nykterhetshänseende (edruelig) och det får persons socialmedicinska kondition och för det andra hans benägenhet att köra fordon inte finnas ”noe å si på hans vandel ellers”.

efter för stor alkoholkonsumtion bedömas. Bestämmelsen härom finns i vegtrafikklovens Det är inte alls säkert att benägenheten att § 24. l § 24 föreskrives en tvâårsspärr mot berusa sig är densamma som benägenheten att berusa att första gången bevilja körkort för den som sig i samband med bilkörning. är ”ilagt straff eller domfelt for beruselse”. Någon rapportering av fylleriingripanden bör enligt vår mening inte för Spärren skall bestå minst två år från det ligga till grund beslut i körkortsärenden. I stället kan man förseelsen ägde rum.

2.5.3.2 Danmark re än övriga bussförare. De andra 15, som

ingick i en kontrollgrupp, hade icke tidigare Justitieministeriets kungörelse om körkortsdömts för trafikförseelse. I den förseelsebeprov, körkort m. m. innehåller i 2§ ett lastade gruppen fanns nio, som var antecknaav innehåll att körkort inte får stadgande i konde i kontrollstyrelsens straffregister, utfärdas om det framkommit upplysningar bara två. Antalet domar var, trollgruppen som visar att sökanden inte är skötsam i med bortseende från rattfylleri, 17 i den nykterhetshänseende (aedruelig). Vid behov förra och 2 i den senare gruppen. Det kan skall det göras en närmare undersökning av dock konstateras att av de 17 domarna var

vederbörandes nykterhetsförhållanden. lett

10 mer än fem år gamla och endast en särskilt cirkulär har tillagts, att körkortsmyn- tvåårsavkunnad under den senast förflutna polisen), om den finner det digheten (dvs. perioden. Trafiksäkerhetsutredningen ansåg att utsätta en särskild frist innan påkallat att det erhållna resultatet visade, att misskötkörkort kan utfärdas, icke bör sätta fristen samhet i nykterhetsavseende uppenbarligen

längre än ett år. en roll som spelade mycket betydande Har sökanden funnits vara icke skötsam i tecken på trafikfarlighet. har han möjlighet att

nykterhetshänseende

Den tredje undersökningen avsåg en närvända sig till domstol för att få frågan därom mare granskning av 93 svårt förseelsebelasta-

prövad. i de förare, registrerade hos länsstyrelsen

Malmöhus län. Granskningen visade att 27 av

2.5.4 och statistik förarna hade dömts för fylleri. Av dessa 27 Undersökningar hade 18 eller två tredjedelar även dömts för 2.5.4.1 Trafiksäkerhetsutredningen rattfylleri. Detta gav enligt trafiksäkerhetsut-

(SOU 1957 218) redningen en anvisning om att det råder ett

nära samband mellan fylleri och ratt- Som framgått av den tidigare redogörelsen vanligt

bygger nu gällande lagstiftning angående fyl- fylleri.

redovisade leriets betydelse för körkortet till icke ringa Trafiksäkerhetsutredningen

del de rön som trafiksäkerhetsutred- därjämte även några av de undersökningar på i betänkandet Trafik- som utförts av 1944 års nykterhetskommitte

ningen presenterade

1951:43) och 1949 års trafiknyktersäkerhet Il” (SOU 1957:18). (SOU

Trafiksäkerhetsutredningen lät genomföra hetsutredning (SOU 1953:20).

av intresse i samman- Trafiksäkerhetsutredningens slutsats var tre undersökningar

En undersökning avsåg taxiförare i följande (s. 117): hanget. Stockholm. Undersökningen omfattade 40 att Av undersökningarna framgår särskilt, förare, som hade många trafikskador redovi- som visa höggradig misskötsamhet personer, sade hos vederbörande trafikförsäkringsbo- i nykterhetshänseende påfallande ofta ådaga-

lägga inte endast en bristande förmåga till

grupp jämfördes med 40 förare

lag, vilken social anpassning i allmänhet utan därjämte Man med inga eller endast få trafikskador. i trafiken, väuppvisa en olycksbelastning att av de olycksbelastade förarna var fann, sentligt överstigande det normala. Ur allmän antecknade i 11, eller omkring 25 procent, trafiksäkerhetssynpunkt är det sålunda syn-

kontrollstyrelsens straffregister med tillhopa nerligen angeläget att tillse, att personer med

Motsvarande siffror nykterhetsanmärkningar icke tillåtas uppträ- 22 brottsrubriceringar. da som förare av motorfordon. för de icke olycksbelastade var 2, dvs. 5

procent, med tillhopa 3 brottsrubriceringar.

En annan undersökning avsåg ett urval av 2.5.4.2 Fylleristraffutredningen 30 bussförare uppdelade i två grupper om 15 (SOU 1968:55) Den ena hade utvalts så att den personer. innehöll förare som på grund av tidigare Utdrag ur tabell 9:2 angående avdömda fyl-

domar bedömdes vara trafikfarliga- leriförseelser 1959-1965 (s. 194):

påtagligt

Tabell 9:5 Återfall i fylleri (s. 197). Tabel- 2.5.4.3 Riksskatteverket

len grundar sig på uppgifter om alla i juni Enligt till riksskatteverkets särskilda straff- 1917 födda män som vid åtminstone något

register inkomna uppgifter begicks under år

tillfälle före 1964 års utgång enligt uppgifti 1967 12 386 trafiknykterhetsbrott (brott kontrollstyrelsens straffregister gjort sig skylsom avses i 4§ lagen om straff för vissa diga till fylleri. stickprovet kom att omfatta trañkbrott), varav 6391 fall av rattfylleri 623 män, vilket innebär att 14 procent av

(l §) och 5 995 fall av rattonykterhet (2 §). alla 1917 i riket födda män, som levde i riket I några fall hade en och samma person begått vid slutet av år 1964. begått minst en fyllerimer än ett brott under året. Totalantalet förseelse intill 1964 års utgång. personer, som svarade för dessa brott var

Förseel- följaktligen något mindre eller 11 387. Den Antal per- Procent Tid i me-

sens 0rd- soner med som åter- deltal se- statistiska bearbetningen visar även i vilken

1 Tidigare kontrollstyrelsens straffregister.

” åtgärd av nykterhetsnämnd 88 0,8 Både fylleri och trafiknykterhetsbrott 956 8,4 ” åtgärd av nykterhetsnämnd 265 2,3 Både trafiknykterhetsbrott och åtgärd av nykterhetsnämnd 43 0,4 Anmärkning av alla tre slagen 3 ll 2,7

11 387 100,0

resul- en anteckning, 19 två och 17 mer än två. körkortsförhållanden och presenterat Antalet i gruppen som under tatet i en uppsats med titeln 384 fylleristers personer körkort”. avser 384 perso- perioden gjort sig skyldiga till trafiknykter- Undersökningen ner i ett stick- hetsbrott var 42, motsvarande 18 procent. av fylleristraffutredningen Av dessa hade 27 ingen fylleriförseelse anprovsvis gjort urval av personer födda 1900

eller senare. Gemensamt för de 384 perso- tecknad före första trafiknykterhetsbrottet. Åtta av dem hade en fylleriförseelse antecknerna är att de år 1959 ertappades med sin beträfförsta fylleriförseelse. För undersökningens nad. I övrigt förelåg två anteckningar

infordrades från samtliga läns- fande fem personer och fyra anteckningar genomförande i landet ur körkortsregistret beträffande två. styrelser utdrag beträffande de 384 personer i urvalet som då Särskilda tabeller hade uppställts för att

hade eller tidigare hade haft körkort. Någon söka visa om det förelåg ett samband mellan

ett ökande antal fylleriförseelser å den ena

kontrollgrupp fanns ej.

Av undersökningsresulten kan redovisas sidan, och ett ökande antal brott mot trafikeller å

brottslagen vägtrafrkförordningen

följande: hade 149 perso- den andra. Inget sådant samband kunde konl undersökningsgruppen körkort ll hade haft stateras. Bland dem som hade många fylleri-

ner 1959, tidigare

förseelser var det få som hade begått många körkort som återkallats och 73 personer efter 1959. Antalet brott mot trañkbrottslagen. De som begått erhöll körkort personer, eller mot trafikbrottslagen hade som som vid undersökningstillfallet hade många brott

eller endast en fylleriförseelse

hade haft körkort, var såldes 233, dvs. om- regel ingen antecknad. Undersökningen av förseelser kring 60 procent av alla. mot visade samma

Endast 32 av personerna i körkortsgrup- vägtrañkförordningen

bild. pen hade antecknats för mer än en fylleriför-

seelse. (l 38 fall hade 1959 års fylleriför-

seelse inte antecknats.) Nykterhetsvårdens insatser beträffande de

2.5.5 överväganden och förslag

233 personerna var följande. Ingen åtgärd

eller endast undersökning hade vidtagits be- 2.5.5.1 Är fyllerister trafikfarliga? träffande 175 eller omkring 75 personer Av de övriga 58 hade 40 blivit Som framgått av den lämnade redovisningen procent.

föremål för 11 för övervak- för gällande rätt har specialindikationen fylhjälpåtgärder,

anstaltsvård och 5 för leri kommit att tillmätas en stor betydelse ning, 2 för frivillig vid avgörande av frågan om en person som tvångsintagning. erhöll 73 av ansöker om körkort skall förvägras sådant

Under undersökningsperioden

fick två var- eller om körkort skall återkallas för körde 233 varning. Åtta personer kortsinnehavare. Den som straffats för fylleri ningar, en tre och de övriga 64 en varning. I vara misskötsam, vilket får anses de 70 fall där varningsorsaken klart framgick presumeras 18 till vara detsamma som att han presumeras föra hade 42 gjort sig skyldiga till fylleri, levnadssätt. Presumtionen kan fylleri och trafikförseelse och 10 till trafik- ett onyktert

förseelse. Beträffande 52 personer med en motbevisas, men eljest utgår lagstiftningen

och 4 med tvâ hade icke från att den som gjort sig skyldig till fylleri fylleriförseelse är att beteckna som en trafiksäkerhetsrisk. vidtagits någon åtgärd. Körkortsåterkallelse Den I föregående ansnitt (2.44) har kommithade meddelats för 63 av personerna. tén redovisat sin allmänna inställning till grundades i 37 fall på punkten 2 i 33 § VTF metoden att använda sociala awikelser som och i 16 fall på punkterna 5 (utom olovlig ett indicium Till dessa körning) och 7. på trafikfarlighet. antecknades överväganden hänvisas här. Vad som sägs i Brott mot trafikbrottslagen det följande skall således läsas mot denna för 74 personer i gruppen. Av dessa hade 38

bakgrund. år. Om vi till de misskötsamma hänför en-

Trafiksäkerhetsutredningen antog vid sitt dast dem som gjort sig skyldiga till fier än

ställningstagande, att det förelåg ett sam- två fylleriförseelser kommer att omgruppen band mellan och såväl ökad fatta

fylleribelastning 199 personer eller något mindre än 32 olycksbelastning i trafiken som ökad trafik-

procent. Är det befogat att presumera missbrottslighet. skötsamhet för hela gruppen fyllerister om vi Kommittén har kommit till slutsatsen, att vet att vi i det första urvalet träffat fel i mer det väl kan konstateras en samförekomst av än hälften av fallen och i det andra i mer än

trafikbrottslighet och allmän misskötsamhet två tredjedelar av fallen?

eller kriminalitet. Gjorda undersökningar har

Fylleristraffutredningen har i det tidigare

emellertid icke visat att vissa typer av brotti åberopade statistikkapitlet (SOU 1968:55 s. detta hänseende skulle ha en högre sam- 192) påpekat att fylleribeteendet som sådant bandsgrad än andra. inte är ett tillförlitligt mått på alkoholmiss- Durman har anmärkt på ett betydelsefullt bruk. Socialt välbärgade personer, som är metodfel, som vidlåder t.ex. de av trafikberusade, åker antagligen taxi hem, medan säkerhetsutredningen åberopade undersök- socialt mindre välbärgade, boexempelvis ningarna. Man har nämligen utgått från en stadslösa, löper väsentligt större risk att bli grupp trafikbrottslingar och undersökt föregripna. komsten av annan brottslighet i gruppen. I I propositionen till 1958 års ändringar i detta sammanhang är det korrekta

tillväga- vägtrafikförordningen uttalade också depar-

gångssättet att utgå från en grupp fyllerister tementschefen, som förut citerats, att det och undersöka den gruppen ide hänseenden mötte svårigheter att utforma detaljerade som intresserar. regler för prövningen i körkortsärenden. Av- Kommittén har därför låtit undersöka borde görandet enligt hans mening grundas detta förhållande. Denna undersökning har på en helhetsbild och icke på formella kriteredovisats under 2.5.4.4. rier. Sammanfattnings- Det var icke ens möjligt att med bevis kan det inte visats sägas att någon stämdhet eller förseelser säga, att vissa brott starkare samförekomst av fylleri och trafikbör generellt diskvaliiicera någon såsom monykterhetsbrott. Inte heller mellan fylleri torförare.

och övrig trañkbrottslighet har det kunnat Kommittén instämmer i dessa uttalanden.

klarläggas något egentligt samband. Det kan synas motsägelsefullt att lagtexten ändå fick nuvarande utformning. Det kan dock sägas att propositionen innebar en viktig nyansering i förhållande till trafiksäker- 2.5.5.2 Är fylleristerna alkoholmissbrukare? hetsutredningens förslag. Enligt detta förslag Det kan vidare ifrågasättas, om själva ut- fanns det nämligen inte möjlighet till undangångspunkten att den som gör sig skyldig till tag från lagtextens strikta tidsregler. fylleri presumeras vara misskötsam, är riktig. Det måste således konstateras, att fylleri- Allt beror på dels vad vi menar med missköt- förseelsen som urvalsmetod i vad avser ett samhet, dels vilken grad av sannolikhet vi onyktert levnadssätt har ett begränsat värde. kräver för att motivera presumtionen. Vi kan såsom tecken på misskötsamhet t. ex. ta det förhållandet att vederbörande återfaller i fyl- 2.5.5.3 Vilka straffar leri. Av re- personer vi för fylleri?

fylleristraffutredningens tidigare

dovisade statistik framgår, att av de 623 män Om den presumtion, som nuvarande lagstiftsom gjort sig skyldiga till fylleri återföll 306 ning bygger på är riktig - nämligen att den

eller 49 procent, medan de övriga, utgörande som gör sig skyldig till fylleri är trafikfarlig

mer än hälften eller 51 procent, icke återföll. - borde det framstå som angeläget att upp- Genomsnittstiden till återfall var över fem spåra och lagföra dem som gör sig skyldiga

till fylleri. Vi vet emellertid att insatserna på Tror Ni att Ni någon gång kört bil trots att det området är begränsade. Ni möjligen kan ha haft för hög promillehalt till sitt statistikkapitel alkohol i blodet? I undersökningsgruppen l inledningen (SOU 1968:55 s. 192) pekar fylleristraffutred- besvarades frågan jakande av 16 procent av som man dem som tillhörde socialgrupp l och Il och ningen på några omständigheter menar mindre tillförlitlig. av 8 procent av dem som tillhörde socialgör fylleristatistik Polistätheten är olika och förändras med Ill. Procentandelen i förhållande till grupp

tiden. Variationer i patrullmetodiken medför antalet körkortsinnehavare i varje grupp var

skiftande möjligheter att upptäcka fylleri. respektive 19, 6 och 11,1. om när ett ingripande är Undersökningens värde kan naturligtvis Uppfattningarna kan variera. starkt ifrågasättas. Svaret på den fråga som påkallat Redan det nu anförda gör att vägtrafikför- ställdes är ju i hög grad beroende på de ordningens nuvarande fylleriregler (se kunskaper vederbörande har om hur mycket 2.3.1.1 kan bli alkohol man kan tillåta Indeloch 2.3.1.2) i tillämpningen sig att dricka. nyckfulla och orättvisa. Man kan anse det ningen i socialgrupper kan också göras på varierande sätt. Om skall orimligt att den som råkar bli gripen skall undersökningen drabbas av så stela och stränga bestämmelser. tillmätas någon betydelse blir det väl emel- I propositionen till 1959 års ändringar i lertid som indicium på att det finns tecken vägtrafikförordningen anförde departements- som tyder på att medan urvalsinstrumentet chefen (prop. 1959:136 s. 19), att det ofta fylleri framför allt gör sitt urval inom socialblott berodde och åklagarens grupp III begås trañknykterhetsbrott propå polisens utredningsmöjligheter huruvida vederböran- portionellt sett främst av personer från sode fällts för en eller flera förseelser. Kommit- cialgrupp I. Detta kan möjligen ses som ett ten måste mot av vad förut ytterligare tecken på att vi misslyckats i vår bakgrunden anförts konstatera, att samma slumpmässig- strävan att finna metoder för att spåra prehet kan vidlåda redan det första sakfällandet. sumtiva trafikbrottslingar. Det måste således konstateras, att det system vi har i dag inte fungerar effektivt. 2.5.5.4 Vilka konsekvenser får vårt intrycket av nyckfullhet förstärks av det nuvarande system? faktum att grupper, som från skötsamhetskan med dem som Remissinstanserna avstyrkte ganska allmänt synpunkt jämställas druckit trafiksäkerhetsutredningens förslag om tvâsig fulla, lyder under andra regler. Om man måste konstatera årskarens, som ansågs för onyanserat (se att de i dag 2.3.3.2). Även återkallelseregeln ansågs av gripna utgör en ringa del av alla dem som uppfyller kraven för fylle- några vara för sträng. Av redogörelsen för definitionsmässigt det ändå vara av visst värde från att länsstyrelserna i ri, skulle praxis torde ha framgått, allmänhet har tillämpat en liberalare och mer utredningssynpunkt, om det gick att påstå att det är rätt än bestämmelserna i personer vi får tag i; att de nyanserad bedömning som blir dömda för innehåller den förstone synes innebära. Praxis har emellerfylleri levnadssätt som skulle tid varit och, som fylleristraffutredgrupp med onyktert ojämn den största trafikfaran. Därom vet ningen konstaterar, möjligheterna att förutse ha utgjort utgången i ett enskilt ärende små. vi emellertid inget. Vi vet för litet om dem vi Det är uppenbart att tvåårskarensen särfår tag i - och ingenting om dem som klarar skilt för en yngre person kan te sig som en sig. I detta kan nämnas resulta- katastrof. Att för så lång tid vara utestängd sammanhang av alko- från att erhålla körkort kan tet av en undersökning, genomförd möjligheten (APU) och presen- innebära betydande och svåröverskådliga holpolitiska utredningen Man ställde sociala konsekvenser. Kommittén har erfarit terad i dess preliminära rapport. till undersökningsgruppen: att polisen i Norge inte sällan ser genom följande fråga

fingrarna med ett ungdomsfylleri, därför att Emellertid har kommittén redan tidigare man vet att ett ingripande kan medföra pekat med ett på en del av nackdelarna orimliga konsekvenser för vederbörandes sterotypt användande av fylleriförseelsen möjligheter att få körkort. som urvalsmetod. måste vara Målsättningen Körkortet har, som så ofta påpekats, bety- att skapa en bättre och så bra metod som delse inte bara för möjligheterna att välja möjligt. Redovisade undersökningar visar att arbete, utan också för kontakterna med fanär vi i dag hindrar ett antal fyllerister från miljen och kamraterna. Den enskilde har rätt att få körkort, så gör vi i majoriteten av att kräva att ett så viktigt ingripande bygger fallen ett från trafiksäkerhetssynpunkt omopå fast underlag. Den lakoniskt formulerade tiverat ingripande. tvåårskarensen kan också misstänkas ha av- Kommittén anser således att frågan om en skräckt många lojala och fogliga, som i och persons rätt att inneha körkort är alldeles för för sig fyllt skötsamhetskravet, från att anallvarlig och betydelsefull för den enskilde söka om körkort. för att vi skall kunna tillåtas bedöma frågan Enligt bestämmelserna i 33§ 2 mom. 2 utifrån enkla schablonmetoder. och 5 VTF får nytt körkort inte utfärdas för Presumtionen att den som sakfällts för föraren innan ett år förflutit från det rätten är misskötsam fylleri och därmed trafikfarlig att föra körkortspliktigt fordon fråntogs har inte tillräcklig saklig grund. Förhållandet honom, därest grunden för återkallelse är måste emellertid betecknas som allvarligare t. ex. trafiknykterhetsbrott eller fylleri. Det om vederbörandes alkoholvanor blivit sådana framstår mot bakgrunden härav som än mera att han är att beteckna som alkoholmissbrustötande att den legala karensen för den kare. Han bör då icke medges att inneha fyllerist som ännu icke haft körkort är två körkort med mindre det ges skäl för antaganår, även om länsstyrelserna i sin praxis ut- de att han kommer att följa bestämmelserna jämnar lagens skillnad mellan honom och om nykterhet i trafiken. Kommittén har sett t. ex. en rattfyllerist. det som angeläget att utforma en regel, som Ett annat exempel på skillnaden i effekt ger uttryck åt att förarens relation till av samma beteende det förhållandet trafiken skall beaktas utgör i så stor utsträckning att en fylleriförseelse, som kanske skulle ha som möjligt. Se härom närmare i motivelett till att vederbörande fått vänta i två år ringen till 1:7 KL. körkort, sannolikast inte leder till Vidare på sitt skall den person som fysiskt eller någon åtgärd alls, om förseelsen kommer till psykiskt lidit sådan skada av sitt alkoholkännedom först sekörkortsmyndighetens missbruk, att han på grund av kroppssjukdan körkort beviljats. dom eller teknisk icke kan beoförmåga härska en bil, antingen han vid tillfället 2.5.5.5 intagit berusningsmedel eller ej, inte ha kör-

Förslag till reforrnprogram

kort. Enligt kommitténs står det Detsamma uppfattning skall gälla den som lidit sådan klart, att det finns personer som måste ute- psykisk skada genom sitt alkoholmissbruk, slutas från rätten att föra motorfordon på att han inte kan förväntas klara av de begrund av att de missbrukar alkohol eller den skiftande kräver. dömningar trafikmiljön andra ämnen med berusningseffekt. Urvalet skall Frågan således ske genom att det är bara hur urvalet skall ske. När det gäller undersöks om en trafikant kan inordnas i individens förhållande till alkoholen talar vi av de nämnda någon grupperna. Avgörande t. ex. om att det finns personer som har måste därvid tillmätas de utlåtanbetydelse alkoholproblem, personer som missbrukar den som läkare och nykterhetsnämnder avalkohol eller personer som är opålitliga i Kör- och bör dessger. omdömesförmåga nykterhetshänseende. Allt är begrepp, som utom kunna i viss utsträckning bedömas av kan tolkas olika. körskolelärare eller trafikinspektör. lsvårbe-

dömda fall bör särskild sakkunskap anlitas villig att medverka, kan det påverka progno- (se 4.3.2). sen. l likhet med fylleristraffutredningen anser kommittén, att en ingående undersökning av - testmeto-

2.6 Kvalificerad förarutredning

föraren bör verkställas, då körkortsingrider för urval av bilförare pande ifrågasätts. De till körkortsmyndigheterna insända upplysningarna skall inte I föregående avsnitt har kommittén granskat självständiga formella grunder för de metoder som f. n. används i vårt land vid utgöra körkortsingripanden eller avslag på körkorts- bilförarurval. Här kan hänvisas till förarproansökan. vet enligt 31 § VTF och läkarintyget enligt vikten l mom. andra Ett Kommittén vill betona av en nyan- 3l§ stycket b) VTF. resultat vid granskningen har serad beslutspolitik. Om så ej sker kan det genomgående bl. a. befaras att nuvarande från varit att de använda metoderna har en beobenägenhet och läkare att för körkorts- Mot bakgrunden härnykterhetsorgan gränsad tillförlitlighet. redovisa klienter av har det varit naturligt att kommittén sökt organen med alkoholproblem kommer att bestå. Kommittén har finna andra och bättre metoder för förarsåledes vid Sammanträffande med läkare och urval. att Det bör emellertid framhållas att det nunykterhetsvårdare erfarit, betänkligheterna mot varande med dess praktiska och att göra anmälan till körkorts- förarprovet myndigheten främst grundat sig på två teoretiska del i själva verket utgör ett bilförhållanden. Man anser dels att körkorts- förartest och prövningen har - inte minst på myndigheten återkallar körkort efter en allt- grund av det stora antal körkortsaspiranter, för schablonartad prövning, dels att det är som skall prövas - måst göras förhållandevis för och för den summarisk. Provet har också närmast setts omständligt besvärligt drabbade att återfå körkortet. De fastlåsta som en kontroll av vissa praktiska och återkallelsetiderna spelar därvid en viss roll. teoretiska kunskaper och inte så mycket som Kommittén kommer att beakta detta i sina en metod att gallra bort trafikfarliga till lagbeståmmelser genom att ge trafikanter. förslag beslutsmyndigheterna större möjligheter än Någon metod för en mer ingående trafikför närvarande att variera ingripandet med säkerhetsbedömning av körkortsaspiranter till i det särskilda eller körkortsinnehavare finns inte utarbehänsyn omständigheterna fallet. Kommittén tad. Kommittén har därför sett frågan om ser det som både möjligt olika urvals- och och nödvändigt att körkortsmyndigheterna diagnostiseringsmetoder och de sociala organen i ett nyanserat som en av de centrala i utredningsarbetet. utövar ett förtroendefullt Det har av denna anledning varit naturligt att körkortssystem samarbete. kommittén koncentrerat en stor del av sina En fråga av särskilt intresse är om körkor- utredningsresurser på denna fråga. Således

för vederbörandes rehabilite- urvals- och diagnostiseringsfrågorna

tets betydelse utgjorde ring eller rekonvalescens skall tillmätas be- en av huvudpunkterna vid det internationella kommitténs mening kan det forskarsymposium som redovisats i ett tydelse. Enligt

krav får särskilt betänkande. (Se SOU 1971:81, s.

icke medges, att trafiksäkerhetens stå tillbaka för individuella hänsyn. En an- 73 ff samt s. 103 f.) Vidare har kommitténs nan sak är att körkortsorganen i sin bedöm- expert, Dureman, gjort en särskild utredning.

ning bör ta med omständigheter som pekar (Se SOU 1972:72, s. 125 ff). l denna ingår

på en positiv prognos, såsom visad vilja och också en redogörelse för de lämplighetstestsom sedan förmåga att följa en föreskriven behandlings- ningar av speciella förarkategorier Vidare kan till i betydande utsträckning används i plan. t. ex. möjligheterna länge övervakning spela in. Har föraren en anhörig bl. a. Österrike och Västtyskland. som har körkort och Kommittén anser det inte nödvändigt att och som är kompetent

här återge den redovisning som lämnats i förbättra körbeteendet kan emellertid också dessa betänkanden. kan andra undersökningsmetoder komma Sammanfattningsvis i fråga, konstateras att det inte för närvarande finns t. ex. ett begåvningstest eller ett psykomotonågon metod som kan användas för ett riskt test. negativt förarurval för en hel befolkning. Det För flertalet metoder gäller att ett utveck-

finns således inte någon variabel eller något lingsarbete måste innan de i stor

äga rum testbatteri som i detta fall på ett tillräckligt skala kan börja tillämpas inom det praktiska säkert sätt kan förutsäga framtida uppträ- trafiksäkerhetsarbetet. Detta utvecklingsdande i trafiken. Dureman diskuterar i det arbete kan ske inom ramen för det arbete ovan refererade betänkandet nâgra tänkbara som krävs för utveckling av metoder för det förklaringar till varför försöken att förutsäga föreslagna diagnos- och åtgärdssystemet. det framtida uppträdandet i trafiken har gett om vilket Frågan organ som skall utföra så begränsade resultat. den kvalificerade förarutredningen behandlas Kommittén har med utgångspunkt i de närmare i ett följande avsnitt (se 4.3.2). anförda betänkandena dragit slutsatsen att Det förutsätts att Kungl. Maj :t i adrninistrapsykologiska test inte kan ligga till grund för tiv ordning ger anvisning om det särskilda beslut i körkortsfrågan. Däremot anser kom- förarprovet. mittén att ett utvidgat praktiskt förarprov kan vara till hjälp när det gäller att bedöma vissa extremgruppers framtida uppträdande i 2.7 Lämplighetsintyget trafiken. I det system som tillämpas i 2.7.1 Allmänt Västtyskland och Österrike ingår ett sådant prov som en väsentlig del. Syftet med provet Av redovisningen för gällande rätt (se 2.3.1 skall vara att ge ett bättre underlag för de och 2.4.1.1) framgår att det av polisen utfärbedömningar som skall ske i fråga om dade s. k. lämplighetsintyget spelar en cenframförallt praktiska färdigheter. tral roll i nuvarande system för förarurval. Vad gäller frågan om vilka som skall Detta gäller också i fråga om det yttrande undersökas närmare kan följande grupper som nykterhetsnämnden skall avge till polisurskiljas: myndigheten i samband med att lämplighets- 1. Den som efter ett körkortsingripande intyget utfärdas. önskar att på nytt förvärva körkort (jfr Kommittén har i föregående avsnitt (2.4 avsnitt 3.8.4 samt SOU 1972:72 s. 163 ff). och 2.5) förordat att frågan om förarlämplig- 2. Den som gjort sig skyldig till upprepad heten skall avgöras efter en reell trafiksäkerbrottslighet som kan anses utgöra tecken på hetsbedömning och utan användning av varaktig asocialitet. schabloner. Enbart det förhållandet att en 3. Den som efter upprepade försök inte person t. ex. begått ett våldsbrott, försålt klarat det vanliga förarprovet. narkotika eller gjort sig skyldig till fylleri I fråga om metoderna för ett kvalificerat bör i fortsättningen inte tas till intäkt för ett förarurval anser kommittén, som redan fram- konstaterande av att vederbörande är trafikhållits, att ett utvidgat praktiskt förarprov farlig. skall utgöra det centrala momentet. Den i Detta ställningstagande aktualiserar frågan Västtyskland använda metoden att för pro- om principerna för lämplighetsutredningen. vet använda en särskilt utvald körsträcka I föregående avsnitt (2.6) har kommittén kombinerat med ett standardiserat skatt- behandlat

möjligheterna att genom urvals-

ningsförfarande torde här kunna rekommen- metoder välja ut trafikfarliga förare. Det har deras. För att t. ex. bedöma varför en här konstarerats att sådana metoder i kornkörkortsaspirant inte klarat av det vanliga bination framförallt med ett grundligt prakförarprovet samt för att utreda om några tiskt förarprov kan utgöra en värdefull hjälp åtgärder kan vidtas i ett sådant fall för att vid körkortsorganens ställningstagande. I

detta avsnitt skall frågan om polisens och de föreläggande för brott mot brottsbalken medverkan eller för annat brott, varå fängelse, normesociala vårdorganens i personrade böter eller dagsböter kan följa; har utredningen närmare övervägas. dom/beslut meddelats eller strafföreläggodkänts skall registreringen begande 2.7.2 Brotts- och vårdregister gränsas enligt 2-3 §§ polisregisterkungö-

relsen (l969:38) Inom ramen för ráttsvasendets informations- 0 person, beträffande vilken inom polissystem finns i kriminal- och polisregister en distriktet verkställts utredning med anledomfattande av olika brott. Här ning av befarad alkoholism, narkomani registrering eller psykisk sjukdom eller person, som antecknas också särskilda rättsverkningar i försökt begå självmord anledning av brott 0 person, som gripits för att ha fört ett Frågan om registreringen ide lokala polis- asocialt levnadssätt

distrikten synes ännu ej slutligt avgjord. 0 person, som omhändertagits enligt barna-

Kommittén har emellertid inhämtat att man vårdslagen.

i framtiden kan räkna med att i polisl allmänna personregistret kan dessutom distrikten kommer att finnas lokala spanings- - - efter polischefs bestämmande registreoch personregister. Avsikten är att begränsa ring ske av den lokala registreringen. l vilken omfattning detta kan ske är beroende på utvecklingen av O person, som sökt lämplighetsintyg för köreller trafikkort och beträffande vilken ADB-systemen för den centrala brottssärskild utredning översänts till körkorts- Enligt rikspolisstyrelsens anregistreringen. myndigheten visningar - som finns intagna i Föreskrifter 0 person vars vapenlicens återkallats eller

44l-l - att inneha och anvisningar för polisväsendet som eljest inte anses lämplig

bör i polisdistrikt bl. a. föras ett vapen varje O körkortsinnehavare, beträffande vilken sparregister och ett allmänt personregister. meddelande om varning, återkallelse eller Enligt dessa anvisningar bör spärregistret dylikt inkommer från körkortsmyndigomfatta följande uppgifter: heten

0 fysisk person och företrädare för juridisk Oz bötesmål, person som misstänks för som meddelats tillstånd (godperson, brott, som upptas i bilaga l till arbets- för tid än ett år och känts) längre anvisningar för personbladsrutinen samt tillståndet kan vara beroende av veder-

person, för vilken utfärdats strafföreläg- börandes vandel. gande om minst 25 dagsböter (gula rad- En omfattande registrering av olika sociala remsor) 0 i övriga mål, person, beträffande vilken avvikelser sker hos de kommunala vårdorga-

utredning om brott, psykisk sjukdom, nen. Således finns hos de kommunala nykalkoholism, asocialitet eller dylikt pågår terhetsorganen särskilda register. Några all- (gula radremsor). om männa bestämmelser eller anvisningar Spärregistrering bör även ske i andra fall, eftersökt hur dessa register skall föras finns inte.” t. ex. beträffande inom distriktet radremsor) eller person som information från socialstyrelsen torde person (skära Enligt erhållit permission, utskrivits på försök eller emellertid i stort sett uppgifter följande villkorligt frigivits från anstalt inom krimiregistreras: nalvården, ungdomsvårdsskola, sjukhus för för l. Uppgifter från polismyndighet och sluten psykiatrisk vård, specialsjukhus eller annan inrätt- åklagarmyndighet enligt l0§ i nykterhetspsykiskt utvecklingsstörda ning, i den mån meddelande härom inkom- vårdslagen. 2. Uppgifter om utdömt straff m. m. från mer till distriktet (blå radremsor). riksskatteverket. (Samtliga uppgifter som Det allmänna personregistret bör enligt registreras hos riksskatteverket meddelas

samma anvisningar omfatta: 1 Jfr. här kommitténs förslag om körkortsspärr (4 0 person, som inom polisdistriktet hörts kap. KL). såsom misstänkt, åtalats eller meddelats 2 Jfr. lag 20 mars 1963 om socialt vårdregister.

länsnykterhetsnämnderna, vilka vidare- tionshämtande onödigt. I dessa fall finns befordrar uppgifterna till nykterhetsnämn- alltid tillgång till utdrag från centrala brottsderna.) register. Detta måste anses fullt tillräckligt. 3. Uppgifter från enskilda m. m. 4. Uppgifter om nykterhetsnämndens Om i undantagsfall information från brottsegna åtgärder. register behövs i en process om körkortsin- Vidare finns vid riksskatteverket gripande vid länsrätt bör även i dessa fall ett särskilt rörande informationen inhämtas från de centrala straffregister fylleri och vissa andra brott. brottsregistren. Detta register innehåller följande uppgifter.

l. Uppgift enligt kungörelsen den 17 juni 2.7.3.2 Krävs information från vårdregister? 1955 (nr 10). Dessa uppgifter är i huvudsak av *två slag, dels lagakraftvunna domar m. m. I fråga om andra sociala avvikelser än brott för fylleri och vissa andra alkoholbrott, dels är det främst de kommunala vårdorganens uppgift från nykterhetsnämnd om någon register som är av intresse. I fråga om alkoställts under övervakning eller om nykterholmissbruk finns den bästa informationen hetsnämnds ansökan om tvångsintagning bifallits av länsrätten. hos nykterhetsnämnderna. Dessa nämnders 2. Uppgift om beslut innehåller fler uppgifter än om avstängning en- register betydligt ligt l4§ 2 mom. nykterhetsvårdslagen. Så- riksskatteverkets särskilda straffregister. dan uppgift skall av länsnykterhetsnämnden 1 mom. Hjälpåtgärder enligt l4§ nyktersändas till riksskatteverket enligt 9 § tillämphetsvårdslagen registreras t. ex. endast hos ningskungörelsen till nykterhetsvårdslagen. nykterhetsnämnderna. Det synes därför ofrånkomligt att även i fortsättningen inför- 2.7.3 Kommitténs skaffa information överväganden om alkoholproblem från 2.7.3.1 Krävs information lokala vårdregister. från brotts- Vad gäller andra sociala avvikelser - t. ex. register? narkomani och mentalsjukdom - finns inte Som framgått av redovisningen för nuvaran- någon central registrering. Emellertid har de

de förhållanden får körkortsgivningsorganen kommunala socialnämnderna en viss och i

genom det av polisen utfärdade lämplighets- jämförelse med t. ex. polisen mycket inneintyget information från de lokala polisre- hållsrik information om alla sociala avvikelgistren. Kommittén har funnit att uppgifter ser. Information om detta bör inhämtas av om annan brottslighet än trafikbrott har ett körkortsorganet. Den utveckling som pågår begränsat värde för bedömningen av en och som innebär en övergång till den s. k. persons framtida uppträdande i trafiken.

familjevårdsprincipen gör det också möjligt

Emellertid kan i vissa lägen framförallt en att inhämta information om sociala avvikelserie av svårare brott ge anledning till en ser i ett Detta innebär att sammanhang. närmare utredning av frågan om en persons inte behöver vända sig till körkortsorganen

förutsättningar för att förvärva körkort. flera olika nämnder - t. ex. bamavårds-

Kommittén anser därför att körkortsorganet nämnd och - för att nykterhetsnämnd i samband med körkortsgivningen bör införerhålla registerutdrag. skaffa utdrag från de centrala kriminal- och Av den redovisning som tidigare lämnats polisregistren. Denna information kan framgår att polisen i sina register också har lämnas i fomi av maskinella registenned- vissa uppgifter om andra sociala avvikelser än delanden. brott. I de lokala polisregistren finns således I nuvarande system inhämtas yttrande viss information som är av intresse för körfrån polisen -och därmed också från det kortsfrågan, t. ex. utredning om alkoholism, lokala polisregistret-i vissa ärenden om narkomani eller mentalsjukdom. Samtidigt

körkortsingripande. Om körkortsfrågan av- skall understrykas att registren har sina bris-

görs i brottmålsprocessen blir dettainforma- ter inte minst är på det sätt att de endast

lokala register med allt vad detta innebär av sociala störningar. I dessa frågor torde det tillfällighet i registreringen. En person kan emellertid vara naturligare att utredningsarbetet utförs av de kommunala vara antecknad i många lokala register utan vårdorganen. att det finns någon praktisk möjlighet att få I nuvarande system har polisen delvis utfram den samlade informationen. Vidare länk mellan rättsväsengjort en förmedlande anteckningarna ibland på uppgifter det och de administrativa körkortsorganen. grundas som inte blivit officiellt granskade. Polisen har i viss mån utgjort en sakkunnig Eftersom de kommunala re- instans för bedömning av t. ex. olika trafikvärdorganens brott och återfallsrisk. Som kommittén utgistrering i de frågor som är av intresse för

bild än format det materiella och processuella regel-

körkortsorganen synes ge en bättre bortfaller emellertid även detta skäl den registrering som sker hos polisen finns systemet det enligt kommittén inte någon anledning för polisens medverkan i den egentliga kör-

att för information om alkoholproblem kortsprocessen. m. m. inhämta uppgifter från polisen. Kommitténs slutsats blir att det inte finns att i fortsättningen efter en någon anledning

schablonregel inhänjta yttrande från polisen

2.7.3.3 Skall polismyndigheten avge

vid körkortsgivningen eller i frågor om köryttrande? eller kortsingripande. Om t. ex. länsstyrelse i samt- länsrätt i något fall, inom ramen för sin Polismyndigheten avger f. n. yttrande samt i vissa mål allmänna att utreda varje körliga körkortsgivningsärenden skyldighet I det alldeles övervä- anser det med en om körkortsingripande. kortsärende, lämpligt fall består yttrandet inför kör- polisutredning skall sådan självfallet utföras. gande antalet av ett konstaterande att det kortsgivningen inte finns någon anmärkning *dvs i oraktiken sker endast en registerslagning. Efter 2.7.3.4 Skall de kommunala vårdorganen

polisväsendets förstatligande har nämligen

avge yttrande? rationaliseringssynpunkter föranlett en krafre- Som framgått av föregående avsnitt anser tig centralisering av polisens personella har bl. a. medfört att även i de kommittén att den bästa informationen om surser. Detta mindre distrikten sociala avvikelser av annan art än brott kan har polisen numera endast en Tidigare erhållas från de kommunala vårdorganen.

begränsad personkännedom.

räkna Information om t. ex. alkohol- och narkotikunde man med visst fog fortfarande med att kunde kamissbruk bör därför i körkortsärendet inpolisens personkännedom komma till uttryck i yttrandet. Detta är hämtas från dessa organ. Kommittén anser att i administrativ ordemellertid inte fallet idag. om i vilka fall Kommittén har övervägt om polisen har ning bör utfärdas anvisningar att - utöver - de kommunala skall verkställa

möjlighet registeruppgifter vårdorganen

om en och avge särskilt yttrande. I det lämna något bidrag till utredningen utredning som bilförare. Mot bak- alldeles övervägande antalet körkortsgivpersons lämplighet av tidigare av kommittén gjorda ningsärenden behövs emellertid ej särskild grunden uttalanden som möter då är här fullt om de svårigheter utredning. Utdrag ur vårdregistret uttalande eftersom innehåller den ett sådant skall göras, är det när- tillräckligt registret mast självklart att polisen inte har några information som behövs. förutsättningar för att bedöma en speciella persons trafikfarlighet. Polisen har inte heller någon särskild utbildning för att bedöma 2.7.3.5 Sammanfattning denna fråga. Den utredning som polisen kan bidra med är främst en undersökning av om Följande principer bör i fortsättningen gälla vederbörande har alkoholproblem eller andra vid den s. k. förarprövningen. Polisens

lämplighetsutredning avskaffas och yttrande (1940:910) angående yrkesmässig automofrån polisen i körkortsingripandefrågor skall biltrafik m.m. (YTF). Enligt detta stadendast inhämtasi undantagsfall. Information gande ankommer det på vederbörande länsfrån RI, centrala körkortsregistret, riks- styrelse att pröva om föraren uppfyller skatteverkets särskilda straffregister och den stadgade villkor och, om så finnes vara fallet, lokala socialnämnden inhämtas i ärenden om utfärda trafikkort för honom. Giltigheten av körkortsgivning och i vissa fall av körkortsin- trafikkort är icke lokalt begränsad; enligt gripande. Detta sker genom samtidig begäran uttrycklig föreskrift gäller trafikkort för om yttrande. (I uppgiften från centrala trafik inom hela riket. körkortsregistret bör även ingå uppgift om De i förordningen uppställda kraven för var sökanden varit mantalsskriven de två att erhålla trafikkort är i princip icke senaste åren. Denna uppgift behövs för att differentierade med hänsyn till tjänstgöringi rätt socialnämnd skall bli hörd.) Eventuellt olika former av yrkesmässig trafikrörelse kan man tänka sig att från det eller till förande av fordon av viss utdraget eljest centrala till ve- beskaffenhet. Endast körkortsregistret går direkt i fråga om förare av derbörande socialnämnd. Denna nämnd omnibus i yrkesmässig trafik skall vid prövvidarebefordrar sedan utdraget till körkorts- ningen särskild hänsyn tas till vederbörandes organen. I normalfallet bör det räcka med en att föra fordon lämplighet av detta speciella stämpel om att vederbörande ei förekommer slag. Med nu nämnda undantag skall följakti det lokala socialregistret (ev. nykterhets- ligen prövningen av sökandens kvalifikationämndens register). ner som förare i yrkesmässig trafik ske helt I tveksamma fall utförs socialutredning av oberoende av tjänstgöringens art. det lokala socialorganet. Uppmärksammas De krav, som YTF sålunda generellt upp-

bör att yttrandet inte som för närvarande ställer, är i fråga om förarens fysiska kondi-

bör avse en prövning av körkortsaspirantens tion och hans färdigheter och insikter i eventuella trafikfarlighet. Utredningen skall tekniska trafikhänseenden strängare än vad endast avse en beskrivning av eventuellt som gäller för privatbilister. Beträffande förekommande sociala awikelser i form av härefter kraven i fråga om allmän personlig alkohol-, narkotikamissbruk etc. lämplighet har bestämmelserna därom i VTF Om körkortsorganet anser att särskild ut- och i YTF utformats på i huvudsak samma redning om körkortsaspirantens trafiklämp- sätt för de båda kategorierna. Sålunda stadlighet behövs bör särskild antrafikexpertis gas i båda förordningarna, att vid prövningen vändas. Denna prövning är nämligen så särskilt skall beaktas om sökanden gjort sig komplicerad att särskilda kvalñkationer känd för nyktert levnadssätt och om det kan krävs för undersökningen. I de enklare utred- antagas att han som fordonsförare kommer ningsfallen bör undersökningen göras av tra- att visa hänsyn till andra, omdöme och fikkonsulent. Är frågan särskilt komplicerad ansvar samt respekt för trafikens regler. bör universitetskliniker kunna användas. Likaså för erhållande av såväl trafikgäller kort som körkort att den, som dömts för fylleri eller olovlig körning, ej kan erhålla sådant bevis innan två år förflutit från det 2.8 Särskilda krav på förare förseelsen begåtts, om det ej kan anses

i yrkesmässig trafik uppenbart att sökanden ändock är att be-

döma som en skötsam person. 2.8.1 Gällande rätt I vissa avseenden uppställs emellertid sär- Förare av automobil i yrkesmässig trafik skilda krav innehavare av trafikkort. på måste ha särskilt tillstånd (trafikkort). För- Dessa framgår av 27 § 2 mom. YTF. Här utsättningarna för att erhålla trafikkort är stadgas bl. a. att trafikkortssökanden vid närmare i 27 reglerade § förordningen förarprovet skall visa ett färskt intyg att han,

68 SOU l 972270

”under de senaste sådan genomgång har inte ansetts behövlig om provet gäller busskort, för kommitténs ställningstagande. Den föltolv månaderna och, om provet avser annat trafikkort, under de senaste sex månaderna i jande redovisningen grundar sig således på

fört automobil under uttalanden om rättstillämpningen som gjorts betydande omfattning olika trañkförhållanden”. Ett sådant kör- av ett begränsat antal beslutsorgan. I fråga om polisens lämplighetsintyg vid vaneintyg kan inte visas upp av den som söansökan om trafikkort tillämpas i stort sett ker körkort och trafikkort på en gång. Men om sökanden har haft trafikkort tidigare, samma praxis som vid ansökan om lämplig-

i flera år och varit utan hetsintyg för körkort. För den som söker kört yrkesmässigt trafikkort är dock kraven strängare på några kort i högst ett par år kan besiktningsmanfördel punkter. Ett förmögenhetsbrott utan annen och länsstyrelsen till sökandens knytning till trafiken utgör i allmänhet inte tillämpa en regel i 27 § 2 mom. YTF som inte behövs ”om något hinder för körkortsförvärv. Däremot säger att körvaneintyget sökanden kan det utgöra hinder för lämplighetsintyg med hänsyn till särskild utbildning erfarenhet och för trafikkort under en tid av tre år efter kan antagas besitta nödig föra brottet. Liknande praxis kan tillämpas för körvana för att i yrkesmässig trafik den som gjort sig skyldig till olaga yrkesautomobil av det slag, varom fråga är”.

Länsrätten i det län vars länsstyrelse mässig trafik. utfärdat kan återkalla detta, när Vad sedan gäller länsstyrelsernas praxis trafikkortet, därtill 5 mom. kan anföras, att det anses att i fråga om en anledning föreligger (27§ meddelas av sökandes allmänna personliga lämplighet bör YTF). Varning kan också Interimsâterkallelse och vänte- prövningen ske med särskild noggrannhet länsstyrelsen. och restriktivitet när det gäller förare i tidsföreskrifter förekommer inte i fråga om trafikkort efter återkallelse yrkesmässig trafik. Det anses därför bl. a. att trafikkort. Nytt otuktsbrott och förmögenhetsbrott, som av båda korten kan begäras tidigast i inte är bagatellartat, under viss tid hindrar samband med att nytt körkort sökes. Det förvärv av trafikkort. Förare, för vilken såväl kan slutligen anmärkas att författningskörkort som trafikkort återkallats, tilldelasi bestämmelser som berör trafrkkortet också på nytt i anslutning till att finns i 29 § 5 mom. VTF, i kungörelsen regel trafikkort för erhållan- han erhållit nytt körkort. Vad som sagts om (1951:787) angående läkarintyg otuktsbrott och förmögenhetsbrott kan de av trafikkort, i kungörelsen (1969:691) dock föranleda till annan bedömning. om trafikkort i vissa fall samt i kungörelsen Dessutom har Har person, som innehaft endast körkort, (1970:340) om skolskjutsning. fått detta återkallat och söker han såväl dåvarande medicinalstyrelsen utfärdat ett beträffande körkort som trafikkort, får i regel anstâ med cirkulär med särbestämmelser utfärdande av trafrkkortet till dess sex epilepsi och hörselnedsättning (1965 :29). månader (busskort tolv månader) förflutit

I fråga om yrkesmässig personbefordran

från det körkortet utfärdats. Om omständighar särskilda krav också uppställts på förare heterna ej föranleder till annat, medför genom bestämmelser i droskreglementen, i fråga om sökandens körkort ett som fastställes av länsstyrelse med stöd av 25 varning hinder för förvärv av trafikkort i som regel

§ allmänna ordningsstadgan (1956:617).

sex månader från delgivningen av varningen.

En redovisning av praxis vid återkallelse av

trafikkort har lämnats av Folkesson. Denne

2.8.1.1 Tillämpningen av gällande rätt anför följande (s. 144):

Allmänt Kraven på skicklighet, hälsa och lämplighet upprätthålls naturligtvis hårdare i fråga Kommittén har inte utfört någon systema- om trafikkort än när det gäller körkort. Vi

tisk av nuvarande praxis. En har exempel på det i medicinalstyrelsens genomgång

cirkulär nr 3 l, punkten om hjärtinfarktl och reglementets 16 § föreskrevs att till droski följande rättsfall. förare - som enligt reglementet skulle RRÅ 1953 K 116. Regeringsrätten fast- av poliskammaren antagas finge antagas ställde återkallelse av trafikkortet men fann endast den som dels innehade trafikkort, ej tillräckliga skäl för återkallelse av körkor- dels befunnits äga erforderliga insikter i tet. gällande bestämmelser för drosktrafiken RRÅ 1960 K 1941. Besvär över avslag 30 samt nödig lokalkännedom, dels ock ”i september 1960 på ansökan om busskort. övrigt uppfyller de fordringar poliskamma- Föraren hade varit vårdslös i trafik 29 ren föreskriver”. november 1959 och delgivits körkorts- Med stöd av sistnämnda i bemyndigande varning 17 maj 1960. Länsstyrelsen - och med ansåg att droskreglementet åberopande sökanden för närvarande inte borde betros jämväl av 12 § i förordningen om yrkesmed trafikkort. Regeringsrätten fastställde mässig automobiltrafik m. m. - meddelade

avslaget. poliskammaren i särskilt beslut den 9 januari RRÅ 1962 K 589. hade 1958 vissa riktlinjer Länsstyrelsen för antagande av droskåterkallat körkortet (enligt 5) och förare. dessa skulle punkt Enligt gälla, bl. a., att trafikkortet. Föraren belastades av ett fylleri vederbörande icke under närmare angivna i februari 1959 (varning i oktober 1959) och tidsintervaller till vissa brott gjort sig skyldig ett fylleri på enskilt område ijanuari 1961. eller förseelser. I fråga om rattfylleri angavs Ett regeringsråd ville ge varning, två av de att tidsintervallen skulle 5 år. Om utgöra fem ville inte ändra beslutet. De två rege- vederbörande gjort sig skyldig till fylleri, ringsråd som bestämde utslaget anförde: skulle minst tre år ha förflutit från förseel- ”Väl får i följd härav (= belastningen) skulle tiden utsträcsen; vid upprepat fylleri tillräcklig anledning anses hava förelegat att kas till fem år från sista förseelsen. - I återkalla klagandens trafikkort, men enär av poliskammarens beslut framhölls, att avvikelvad sålunda och eljest i målet förekommit se från de sålunda meddelade föreskrifterna icke kan anses framgå, att klagandens lev- kunde ske, då omständigheterna gåve anlednadssätt varit onyktert, pröva vi lagligt ning därtill. allenast på det sätt bifalla besvären, att Över beslutet anfördes besvär av Chauffööverklagade beslutet upphäves såvitt genom rernas fackförening i Göteborg, som ifrågadetsamma klagandens körkort återkallats. satte huruvida de av poliskammaren uppställda kraven för antagning som droskförare stode i överensstämmelse med gällande lag- Droskreglemente stiftning. I besvärsärendet upplystes, att dei överklagade beslutet fastställda riktlinjerna Frågan om möjligheterna att, utöver krav på tillämpts sedan år 1950 i samförstånd med trafikkort, uppstålla särskilda behörighets- en i Göteborg särskilt tillsatt drosktrafikför droskförare har vållat nämnd. Genom utslag den 11 april 1958

förutsättningar

tveksamhet fann länsstyrelsen icke skäl att göra ändringi i rättstillämpningen. Det förepoliskammarens beslut. kommer sålunda på vissa håll att polisen med Under år 1957 ett i ingav trafikbolg stöd av fastställda droskreglementen gör en ansökan om att Arne Göteborg Fritiof N.,

särskild behörighetsprövning, som därvid född år 191 l, måtte antagas till droskförare.

också omfattar I ärendet bl. a., att N., som är om ev. tidigare brottslighet upplystes 1933 erhållit körkort, dömts till frihetsstraff skall utgöra hinder för trafikkortsinnehavare att arbeta som droskförare. dels år 1938 för rattfylleri och smitning, i I andra polisdianledning varav körkortet återkallats under strikt anses det ej möjligt att genomföra en 10 månader, dels år 1955 för nytt rattfylleri,

sådan prövning. i anledning varav körkortet återkallats under

9 månader. Den 22 1956 hade N. Rättsläget synes lämpligen kunna belysas maj av ett fall som redovisats av JO i 1963 års ämbetsberättelse “a Hjärtsjukdom med hastigt påkommande (s. 377). Förhållandena var förlust av medvetandet (uttalad arytmi). b. Därut-

i detta fall följande:

över i fråga om innehavare av trañkkort eller luftfartscertiñkat: Hjärtinfarkt - när upprepade Den 4 juli 1957 fastställde länsstyrelsen i infarkter förekommit eller när uttalade angina Göteborgs och Bohus län, med stöd av § 23 i kvarstå eller när EKG visar förpectorisbesvär 1868 års ordningsstadga för rikets städer, handenvaron av ll och lll gradema block. Mer om reglemente för drosktrafiken i Göteborg. I cirkuläret på sid. 86.

återfått sitt körkort och den 8 oktober utöver vad som innefattas i trafikkortsprövsamma år hade han erhållit trafikkort. ningen - kan därför sakligt sett icke anses

Därefter hade han tagit anställning som opåkallad.

förare av lastbil i yrkesmässig trafik. Ansök- Det är emellertid tydligt att denna pröv-

om Nzs antagande till droskförare ning, grundad på föreskrift i ett lokalt ningen avslogs av poliskammaren, vars beslut fast- droskreglemente, måste hållas inom tämligen

ställdes av länsstyrelsen. snäva gränser. Redan reglementets karaktär

Sedan N. häröver anfört besvär hos rege- av lokalt ordningsstadgande anger en be-

ringsrätten, avgav statens biltrafiknämnd in- gränsning till vad som ur ordningssynpunkter

fordrat utlåtande. Biltrafiknämnden fram- är påkallat med hänsyn till föreliggande

höll däri, bl. a., att frågan huruvida en per- lokala förhållanden. Men därutöver är att

son med hänsyn till sitt förhållande i nykter- märka, att prövningen icke kan ha avseende

hetshänseende och sina personliga förhål- å förhållanden, som redan äro uttömmande

landen i övrigt kunde anses lämplig såsom i allmän författning. l sistnämnda reglerade förare av bil i yrkesmässig trafik prövades av hänseende begränsas följaktligen det lokala

vederbörande länsstyrelse isamband med ut- med hänsyn till vad organets prövningsrätt färdande av trafikkort och att det icke ge- som i yrkestrafikförordningen stadgas röran-

nom bestämmelser i droskreglementen eller de kraven hos förare i på allmän lämplighet eljest lagligen torde kunna uppställas längre yrkesmässig trafik.

gående krav i nu angivna hänseenden. Efter- Ämnets egen beskaffenhet och det sätt, som de mot N. framförda anmärkningarna varpå regleringen genomförts i yrkestrafikvore sådana som hänförde sig till förutsätt- vissa svårigförordningen, skapa emellertid för utfärdande av trafikkort och N. ningarna heter när det gäller att avgränsa den lokala erhållit sådant bevis, ansåg nämnden att prövningsrätten. Sålunda kan det - för att poliskammaren icke ägt att på åberopade - vara nu nämna endast ett exempel skäl vägra antaga N. som droskförare. Ge- är lokalt tveksamt huruvida en skärpning nom utslag den 19 februari 1958 fann möjlig och motiverad i fråga om kraven på emellertid regeringsrätten ej skäl att göra i ekonomiskt avseende, krav som hederlighet ändring i länsstyrelsens beslut. förare i naturligtvis ha avseende på alla trafik men som torde vara av yrkesmässig JO uttalade efter verkställd utredning: särskild betydelse för droskförare.

sker emellertid Om det sålunda i vissa hänseenden kan När det gäller droskförare på många håll en ytterligare prövning av uppkomma svårigheter att klart avgränsa den

förarens jämlikt föreskrifter i lokala prövningsrätten, kan det dock enligt lämplighet lokala utfärdade med min mening icke göras gällande att tvekan droskreglementen, stöd av den nu upphävda härutinnan föreligger när det gäller det ordningsstadgan för rikets städer som i förevarande ärende upptaeller nu gällande allmänna spörsmål, Vad denna skall gits, nämligen frågan om de krav som i ordningsstadga. prövning icke i vidare mån i böra ställas på förare avse plägar angivas nykterhetshänseende än att det som förutsättning av droskbil. Frågan om vad som i detta reglementena för antagande till droskförare krav hänseende krävs av förare i yrkesmässig uppställs innehav av trafikkort, känne- trafik är i yrkestrafikförordningen på på, förutom dom om de för drosktrafiken gällande samma sätt som i vägtrafikförordningen bestämmelserna och om lokala förhållanden reglerad dels genom en allmän föreskrift att

samt lämplighet ”i övrigt” som droskförare. föraren skall ha gjort sig känd för ett nyktert levnadssätt, dels genom en föreskrift om viss Det kan helt visst med fog göras gällande, av trafikkort minimitid för erhållande av trafikkort i de att innehav icke i och för sig innefattar för att vederbörande är i fall vederbörande gjort sig skyldig till fylleri. garanti allo som droskförare. Detta yrke Dessa bestämmelser måste enligt min mening lämplig anses innefatta en uttömmande reglering av ställer otvivelaktigt vissa särskilda anspråk på som icke alls eller icke i berörda fråga, en reglering som sålunda icke utövaren, anspråk kan genom bestämmelser i lika hög grad behöva hävdas i fråga om kompletteras förare av annat lokalt ordningsstadgande. Ur sakliga syni yrkesmässig trafik slag. är det framför kan uppenbarligen icke heller häv- Härvid allt yrkets utpräglat punkter das att kraven i fråga om skötsamhet i servicebetonade karaktär, som betingar dessa och egenska- böra ställas olika högt krav på vissa särskilda insikter nykterhetshänseende Ett visst utrymme för en beträffande skilda kategorier yrkesförare. En per hos föraren. av förarens - åtskillnad i bedömningen härutinnan kan för ytterligare prövning lämplighet

övrigt ej heller motiveras av olikheteri fråga personer vunnit anställning inom en trafikom lokala förhållanden. gren, där allmänheten har särskilda krav på Den lämplighetsprövning, som sker med pålitlighet och lämplighet. Det är alltså stöd av föreskrift i droskreglemente och som allmänhetens intresse som stått som ledstjärföretages av lokal myndighet, kan därför na för myndigheterna, när detta krav uppenligt min mening lagligen icke avse förarens ställts. förhållanden i nykterhetshänseende. Om länsstyrelsen vid sin prövning jämlikt yrkes- Kungl. Majs! fann i beslut den 14 februari trafikförordningen funnit att en person ur 1969 ej skäl göra ändring i länsstyrelsernas nu angiven synpunkt bör kunna godtagas ställningstaganden. som förare i yrkesmässig trafik - avseende alla former av sådan trafik - är det följaktligen icke möjligt för lokal myndighet

att i fråga om droskförare underkänna denna 2.8.2 Ändringsförslag

prövning och uppställa andra och strängare

bedömningsgrunder än vad allmän författ- 2.8.2.1 1967 års riksdag

ning stadgar. om trañkkortet har behandlats av I enlighet med vad nu anförts finnerjag, i Frågan likhet med biltrafiknämnden, att de av 1967 års riksdag i samband med att övriga poliskammaren iGöteborg på sin tid antagna frågor om körkortets framtida utformning och av länsstyrelsen godkända riktlinjerna togs upp till behandling. för prövning av vederbörandes pålitlighet i saknat stöd 1967 års riksdagsbeslut innebar att fem nykterhetshänseende av lag. Härav olika klasser av körkort skall finnas, nämliföljer också, att jag delar biltrafiknämndens mening att ansökningen om Nzs gen en för traktor och fyra för motorfordon. antagande till droskförare icke bort på Av de senare klasserna skall en avse motoråberopade grunder avslås. cykel, en personbil och lätt lastbil upp till Vidare har frågan om prövning av drosk- 3 500 kg totalvikt, en tung lastbil och en behandlats buss. Körkorten för tung lastbil och buss

förarkompetensen i ett förslag till

droskreglemente, som 1963 utarbetats av skall också berättiga till förande av bil i Svenska droskbilägareförbundet. Förslaget yrkesmässig personbefordran och med tilltill reglemente innehöll i de delar som här är kopplat släpfordon, oavsett dess vikt. Den

av intresse bl. a. en föreskrift om att som har körkort för personbil och lätt lastbil

taxiförare skulle av tillstånds- måste däremot undergå särskilt prov för att godkännas myndigheten, dvs. trafiknämnden. En förut- få köra i yrkesmässig personbefordran eller

för att en innehavare av trafikkort med släpfordon som är tyngre än 750 kg

sättning eller, under vissa omständigheter, 1 500 kg. skulle kunna antagas till taxiförare var bl. a. Sådan rätt skall med att han var ”lämplig” som taxiförare. anges på körkortet särskild - Körkorten för motor- Några länsstyrelser fann sig emellertid ej påteckning. kunna fastställa fordon skall också gälla för traktor och

ett reglemente av föreslaget alla_

innehåll. Som skäl för bilkörkorten även för motorcykel. Körkortet sina ställningstaganden bl. a. för tung lastbil skall gälla för alla fordonsåberopade länsstyrelserna slag utom buss, medan busskörkortet skall att genom bestämmelsen i 27 § yrkestrafikom utfärdande och återkallelse gälla samtliga körkortspliktiga fordon. Som förordningen

av trafikkort var bestämmelser en följd av riksdagsbeslutet skulle det nu-

som reglerade varande trañkkortet försvinna och ersättas

förarlämpligheten obehövliga.

av körkort för det fordon som används i den Svenska taxiförbundet uttalar i skrivelse till yrkesmässiga trafiken och, när det gäller

Konungen den 19 april 1968 bl. a. följande:

innehavare av körkort för personbil och lätt Godkännande av taxiförare. Bestämmellastbil och rör sig om yrkesmässig personsen har tillämpats och tillämpas i flertalet städer i landet. Att myndigheten godkänt vederbörande förare har ansetts vara en

lProp. 196755, SU 1967:89, 3 LU 1967:31, rskr

garanti för att inte kriminellt belastade 1967:204, 1967:209.

körkort med pâteckning att inne- slutet (prop. s. 86) inte behövas om sökanbefordran, till särskild utbildning kan för sådan trafik. den med hänsyn havaren har behörighet antas besitta nödig erfarenhet och körvana

för förande av de fordon varom fråga är.

Endast sådan utbildning som är godkänd av 2.8.2.2 Betänkandet körkort och trafiksäkerhetsverket bör härvid godtas. körkortsregistrering (SOU 1970:26) skall enligt Undantag från intygsskyldigheten riksdagsbeslutet också gälla för den som Frågan om trafikkortet togs också upp av efter återkallelse på nytt söker få kvalificerat Efter en erinran om att körkortsutredningen. förarbevis. Sökanden bör i sådant fall ej

påteckning på körkortet ej kan ske med den heller behöva först ta körkort med lägre

utformning av körkortet, som utredningen kompetens. Undantag bör alltså medges även

från av att förete körkort. föreslår, förordar utredningen sju olika kör- skyldigheten En begränsning av den tid efter återkallelsen kortsklasser, nämligen under vilken undantaget skall gälla synes A motorcykel; införas för att förebygga missdock böra AB personbil och lätt lastbil, dock Samma tid som föreslås i fråga om bruk.

inte i yrkesmässig personbe- övningskörning, tre år, torde böra gälla.

fordran eller med tyngre släpfor-

don, samt motorcykel; 2.8.2.3 1971 års

riksdag

AB TAXI och lätt lastbil, även i personbil

I proposition uttalar departementschefen yrkesmässig personbefordran,

samt motorcykel; bl. a. följande (s. 64):

ABE personbil och lätt lastbil, även med A-E De tidigare beskrivna, angivna med tyngre släpfordon, samt körkortsklasserna medger i och för sig en rad

olika kombinationer av behörighet. Mot motorcykel; varje kombination måste emellertid svara en ABE TAXI personbil och lätt lastbil, även viss kompetens och bakom denna måste i sin med tyngre släpfordon och i tur finnas en ändamålsenlig utbildning. För

yrkesmässig personbefordran, att utbildningskraven skall kunna specifice-

samt motorcykel; ras och utbildningsbehoven tillgodoses på ett

och lätt riktigt sätt krävs därför en begränsning av ABCE tung lastbil, personbil kombinationsmöjligheterma. lastbil samt motorcykel; Så skedde redan genom 1967 års beslut ABCDE buss, tung lastbil, personbil och och detta bör i princip följas. Inte heller här lätt lastbil samt motorcykel. att alla de är jag alltså beredd acceptera På körkortet skall bokstav - dock inte som framförts av remissinsynpunkter TAXI - som inte i körkortsklassen stanserna, särskilt som de i stor utsträckning ingår fanns med i bilden redan när 1967 års beslut anges med en asterisk. Körkortsklassen anges fattades. Utvecklingen sedan dess har dock alltså AXXXX, ABXXXTAXI, ABXXE, ABXXE visat att man lämpligen bör ha särskilt TAXI, ABCXE resp. ABCDE. busskörkort, som inte ger behörighet att föra

Utredningen föreslår också att bestämmel- tung lastbil. Härigenom kan man nämligen

serna i 27 YTF med i sak i stort sett tillgodose det växande behov av specialut-

bildade förare som uppkommit för den oförändrat innehåll skall föras över till VTF kollektiva trafiken i tätorterna. Det synes (s. 172-192). Anmärkas kan att det krav på att inte finnas någon anledning ge dessa körkort för bil för sökanden, som skall gälla förare den utbildning som krävs för att föra

om körkortsansökan avser annat körkort för Att förena bussbeett tungt lastbilsekipage. än klass A eller i visst hörigheten med rätt att föra buss med motorfordon AB, tillkopplad tung släpvagn möter dock inget avseende mjukats upp. Härom sägs i specialhinder eftersom släpvagnar som kopplas till motiveringen (s. 148) följande: buss alltid är relativt små och knappast i

högre grad påverkar manövreringsmöjlig- I samma punkt bör vidare intas regeln om att den som vill undergå förarprov för sådant heterna.

körkort skall förete intyg om sin körvana.

Sådant intyg skall dock enligt riksdagsbe- lProp. 1971:65, TU 1971:12, rskr 1971:209.

Enligt 1967 års beslut skulle man med den för personbefordran uppställer utredningen nyss förordade modifieringen få följande inte några särskilda krav. Tillståndet medkörkortsklasser. AXXXX delas av länsstyrelse och vid prövningen av Behörighet: motorcykel ABXXX ansökan om sådant tillstånd skall de all- Behörighet: motorcykel, personbil, lätt lastbil, lätt släpvagn männa reglerna om ansökan om körkort äga ABXXE Behörighet: motorcykel, person- motsvarande tillämpning (se utredningens bil, lätt lastbil, lätt och tung

förslag till ny utformning av 27 § YTF, s.

släpvagn ABCXE 104 i betänkandet). Behörighet: motorcykel, personbil, lätt och tung lastbil, lätt och

tung släpvagn 2.8.3 Kommitténs överväganden ABXDE Behörighet: motorcykel, person-

bil, lätt lastbil, buss, lätt och tung Som framgått av redovisningen för nuvaransläpvagn de förhållanden erfordras för närvarande ABCDE Behörighet: samtliga fordonsslag Därtill kommer den trafikkort för förare av automobil i yrkessärskilda behörigheten att föra personbil och lätt lastbil i mässig trafik (27 § 1 mom. YTF). Enligt det

yrkesmässig personbefordran, vilken enligt nya körkortssystem som antagits av 1971 års vad jag tidigare anfört kan anges exempelvis riksdag skall i princip körkortet ge rätt att med beteckningen TAXI efter körkortets föra motorfordon även i yrkesmässig trafik. nummer. Denna behörighet kan kombineras med ABXXX och ABXXE och ingår automa- Den principiella skillnad i fråga om behörig-

tiskt i ABCXE, ABXDE och ABCDE. Totalt hetskravet att föra motorfordon i yrkesfår man således åtta olika körkortsklasser, försvinmässig resp. icke yrkesmässig trafik dvs. en mera - ABXDE - än enligt 1967 års ner således genom de nya körkortsreglerna. beslut. Detta har också ansetts vara en av de stora

fann i huvudsak vinsterna med förslaget. Endast i fråga om Riksdagen inte anledning till erinran eller särskilt uttalande behörigheten att föra och lätt i anledning personbil av vad departementschefen anfört i proposi- lastbil iyrkesmässig personbefordran (TAXI)

tionen. uppställer det nya systemet krav på särskild

prövning för den som ej har körkort för tung

lastbil eller buss. 2.8.2.4 Betänkandet CKR förslag om ett Av förarbetena till den sålunda i princip centralt körkortsregister (SOU 1972:5) beslutade reformen framgår ej om de särskil- I betänkandet lägger da krav som för närvarande

körkortsutredningen uppställs för bl. a. fram slutliga författningsförslag till ett t. ex. förare av tung lastbil i yrkesmässig

system med differentierade körkort. Utred- trafik också skall uppställas för den som icke ningen ansluter sig i princip till 1971 års skall föra sådan bil. Kommittén yrkesmässigt riksdagsbeslut. l de delar som här är av tänker här främst på den praxis enligt vilken intresse föreslår utredningen emellertid att den som begått förmögenhetsbrott utan antalet körkortsklasser skall vara sex. Därtill samband med trafik för närvarande under

kommer att körkort klass AB och ABE inte viss tid förvägras trafikkort men inte körskall gälla för yrkesmässig personbefordran kort. Kommittén har av förarbetena närmast

utan särskilt tillstånd. Detta tillstånd anges fått den uppfattningen att för den som sedan med beteckningen ”TAXI” på körkortet. länge arbetat som lastbilschaufför skulle det

l fråga om kravet pá personlig lämplighet i stort sett bli en formsak att förvärva det

för att erhålla trafikkort föreslår utredningen nya körkortet för tung lastbil. Detta tyder

att bestämmelserna om detta i YTF skall närmast särskilt på att något krav på att upphöra att gälla. Beträffande det av utred- föraren ej gjort sig skyldig till förmögenhets-

ningen för vissa körkortsinnehavare föreslag- brott ej skulle komma att uppställas. na tillstândet att tjänstgöra som förare av Som framgått av redovisningen för gällanpersonbil eller lätt lastbil i yrkesmässig trafik de rätt utgör vidare otuktsbrott i viss

utsträckning hinder för förvärv av trafikkort bl. a. ansetts att det inte minst från rehabilimen körkort. Denna teringssynpunkt är ett starkt intresse att inte ej för praxis synes främst ha motiverats utifrån de särskilda onödiga hinder reses för en person som t. ex. krav som bör ställas på förare, som yrkes- efter avtjänat frihetsstraff för förmögenhetsbrott söker sig ut på arbetsmarknaden. Detta mässigt befordrar personer. Enligt det antagskall den som innehar har medfört att t. ex. polisens kontroll av na körkortssystemet körkort den som söker anställning som stadsbud för tung lastbil eller buss också vara att vara förare av personbil i numera upphört. Det allmänna lämnar inte berättigad heller ut om brott beträffande

yrkesmässig personbefordran (droskchauf- uppgifter

har inte heller i som t. ex. vill bli förare av tunnelför). Körkortsutredningen personer nu berört avseende behandlat frågan om hur banetåg. Arbetsgivarens lämplighetsprövning

nuvarande praxis skall tillämpas inom ramen för en ifrågasatt arbetsuppgift anses i princip

för det nya körkortssystemet. skola ske genom anställningsintervju och

Kommittén har sålunda funnit att det kan referenskontroll (bl. a. departementschefeni

råda en viss tveksamhet i fråga om den prop. 1965:18). Kommittén mot bakgrunden av påverkan det i princip antagna nya körkorts- överväger kommer att få på rättstillämp- vad som nu anförts först behovet av särskilda systemet att förare i ningen. Oavsett hur denna fråga kommer regler för den som vill arbeta som

besvaras innebär emellertid de ställnings- yrkesmässig trafik för godsbefordran.

som kommittén i tidigare Är sådant arbete av den art att det finns taganden gjort avsnitt att frågan om särskilda krav på förare särskild anledning för samhället att på grund

av automobil i yrkesmässig trafik måste av att fråga är om tjänster som tillhandahålls ställa för övervägas på nytt. Kommittén har nämligen allmänheten upp behörighetskrav den att utövare av detta yrke? Kommittén har inte intagit principiella ståndpunkten körkortet inte skall ses som ett bevis på funnit anledning särbehandla förare av lastbil utan enbart som trafik. torde det medborgerligt förtroende i yrkesmässig Visserligen ett bevis på att innehavaren uppfyller de framförallt i fråga om vissa styckegodsvara så att att trafiksäkerhetskrav som samhället ställt upp transporter möjligheterna förfara med I för innehavare av körkort. Med detta synsätt ohederligt godset är stora. detta avseende kan emellertid föraren i

blir t. ex. en person som ort sig skyldig till

våldsbrott eller stöld inte redan på grund yrkesmässig trafik inte anses inta en utpräglad i förhållande till förare i därav diskvalificerad som bilförare, vilket i särställning firmatrafik. Det bör i princip vara så att dag kan bli fallet. samhället inte i nägotdera fallet utifrån ett Nuvarande system har medfört att man i allmänt krav i - och i droskreglementen på hederlighet lägger hinder rättstillämpningen som t. ex. en - för innehav av trafikkort kunnat uppställa vägen för en arbetsanställning med ett sådant arbetsgivare finner lämplig. krav som inte får täckning Vad härefter gäller taxitransporter kan det system för rätt till körkort som kommittén enligt kommittén anföras vägande skäl för förordar. att i vissa avseenden särbehandla dessa Det anförda innebär att om särskilda krav transporter. Taxi används således för närskall ställas på den som för bil i yrkesmässig till körkortsre- varande ofta för transporter av en särskild trafik, kommitténs förslag med särskilda karaktär. Det är inte minst handikappade, form behöver kompletteras som genom taxi ges möjlighet utnyttja olika regler i angivna hänseende. sarnhällsfunktioner. Även transporter av Kommittén vill erinra om att det tidigare inte var ovanligt att för arbetsanställning barn till skolor etc. är vanliga. Taxitrafiken eller är på det sättet okontrollerad att föraren krävdes laglydnads- strafflöshetsintyg Detta system har emel- inte har någon tidtabell att följa. Föraren rör (se prop. 1965:18). i stort Det har utan särskild planering inom ett lertid numera sett övergivits. sig också

förhållandevis vidsträckt område. Vidare är De särskilda behörighetskrav kommittén föraren inte sällan ensam med sin passagera- anser påkallade för taxitransporter medför re. Därtill kommer att passagerarna ofta ett behov av vissa ändringar i det körkortssom kan som statsmakterna utgörs av barn eller andra personer system i princip antagit. anses ha särskilt svårt att awärja ett angrepp Enligt detta system skall bl. a. nämligen från en annan person. Det nu anförda gör att körkort för tung lastbil automatiskt anses en taxiförare har stora möjligheter att t. ex. vara ett även för rätt att kompetensbevis med våld eller i sexuellt avseende förgripa sig föra taxi. Med ett sådant system skulle det mot en passagerare. bli nödvändigt att vid alla ansökningar om Från bl. a. företrädare för droskbilägarna lastbilskörkort även om sökanden pröva har också gjorts gällande att det är nödvän- uppfyller de speciella krav som enligt vad dgit att ställa särskilda hederlighetskrav ovan redovisats på bör ställas på en droskförare. förare av taxibilar. En person som anförtror En obligatorisk prövning av dessa frågor t. ex. sin väska åt en droskchaufför bör skulle emellertid i vissa fall nästan kunna ses kunna lita på att chauffören ej obehörigen som en trakassering av den enskilde. Detta tillägnar sig väskan. Kommittén kan själv- kanske framförallt i fall där gäller fråga fallet instämma i att det är angeläget att om eventuell av uppkommer indragning droskpassagerare kan förlita sig på att drosk- rätten att utöva En sådan taxiföraryrket. föraren ej tillgriper egendom som t. ex. finns prövning är ju helt meningslös i fall där kvarlämnad i en droska. Det kan emellertid körkortsinnehavaren inte har som någon enligt kommittén inte göras gällande att helst avsikt att använda sitt körkort för tung droskförarna i nu berört avseende intar en lastbil även vid yrkesmässig personbefordran. sådan särställning att det finns anledning att Det kan övervägas att lösa frågan om den även i nu berört avseende från samhällets särskilda att i taxiförarbehörigheten genom sida särskilda krav som uppställa på den de olika droskreglementena ta in en bestäminnehar sådan arbetsanställning. melse av innebörd som här ovan skisserats. Kommittén förordar således att för förare Kommittén anser det emellertid principiellt av personbil och lätt lastbil i yrkesmässig felaktigt att reglera en fråga som är av så personbefordran införs ett särskilt behörig- natur för den enskilde i olika ingripande hetskrav. Droskföraryrket bör ej få utövas av lokala Detta gäller även för det reglementen. person, beträffande vilken det finns skäl fall att ett normaldroskreglemente skulle antaga, att risk föreligger att han skall komma att fastställas för hela landet. utsätta passagerare för angrepp mot liv eller En annan lösning är att det i princip hälsa (3 kap. BrB, jfr också 4 kap. BrB) eller antagna körkortssystemet ändras så att man för sedlighetsbrott (6 kap. BrB). tar bort alla bestämmelser om yrkesmässig Vad sedan gäller förare av buss i yrkes- från de allmänna körkortspersonbefordran mässig trafik kan övervägas om det på en reglerna och behåller ett särskilt behörighetsutövare av detta yrke skall från samhällets bevis (trafikkort) för taxiförare. Detta skulle sida ställas samma krav som på en förare av medföra att antalet körkortstyper kunde droskbil. Även vid busstransporter kan föreminskas från 8 till 6. En sådan minskning har komma att föraren är ensam med en för övrigt redan föreslagits av körkortsutredpassagerare. Det händer också att transporter ningen (SOU 1972:5). Det må erinras om att går genom ensliga trakter. Det finns således för den som endast har körkort för personbil även här en viss ökad risk för olika former av och lätt lastbil, enligt vad förut antytts, för våld eller övergrepp från förarens sida. Dessa taxibehörighet kommer att krävas särskild risker kan emellertid inte anses vara så prövning även av körskickligheten. påtagliga att tillräckliga skäl finns för en Kommitten har emellertid stannat för att i av bussförare i yrkesmässig överensstämmelse särbehandling principiell med det förslag trafik. som framlagts av körkortsutredningen före-

slå, att för förare av personbil och lätt lastbil i yrkesmässig trafik för personbefordran kräva särskilt tillstånd (se utredningens förslag till ny lydelse av 27 § YTF). Detta tillstånd krävs dessutom enligt kommitténs förslag för innehavare av körkort klass ABCE, ABDE och ABCDE och inte bara som enligt utredningens förslag för innehavare av körkort klass AB och ABE. Tillståndet kan meddelas genom att körkortet förses med påskriften TAXL En annan möjlighet är att det nuvarande trañkkortet behålls för taxiförare. Det kan slutligen erinras om att kommittén förutsätter att även i fortsättningen frágor om lokalkännedom etc. löses i de olika lokala droskreglementena.

ll fråga om handläggningen hänvisas till avsnitt 4.4.

3 Samhällsreaktioner vid

trafikbrott

3.1 Summarisk redovisning av nuvarande som dömtslav domstol medtagits personer

förhållanden eller som godkänt strafföreläggande. Under

år 1969 har emellertid dessutom godkänts Bestämmelserna om brottspåföljd i trafikrät- 129 567 ordningsförelägganden för trafikten är desamma som de allmänna bestämmelbrott och inbetalats 421 803 parkeringsbot. serna om i BrB. brottspåföljderna I prakti- Av tabellen överst på sidan 79 framgår att ken används emellertid vid trafikbrott nästan även frihetsstraff används i betydande utalltid endast böter eller fängelse som påföljd. sträckning vid trafikbrott. Vid det stora flertalet förseelser mot VTF Vid sidan av metoden att ingripa mot en används böter omedelbart i penningar medan trañkant med straff använder vi oss även av vid brott mot TL straff utdöms i dagsböter. 1 körkortsreaktion. Ett sådant ingripande beundantagsfall kan det förekomma att en trastår i antingen körkortsåterkallelse eller varfikant döms till Villkorlig dom eller skyddsning. tillsyn. Villkorlig dom innebär att den döm- Bestämmelser om återkallelse av körkort de underkastas en prövotid. Detsamma gäller finns i 33 § VTF. Här stadgas bl. a. att återvid skyddstillsyn. Båda påföljdsformerna kan kallelse skall skez kombineras med böter. Vid skyddstillsyn l. om föraren gjort sig skyldig till brott står den dömde under övervakning och dommot 1 § andra stycket TL; stolen kan dessutom förordna, att den döm- 2. om föraren brutit mot 4 § TL eller varit de tas in på anstalt för behandling under vållande till trafikolycka med minst personskada en och högst två månader. som följd och därefter genom att avlägsna sig Följande uppgifter ur den officiella statifrån olycksplatsen undandragit sig att i mån stiken ger en viss uppfattning om vilka påav förmåga medverka till de åtgärder, vartill följder som används vid trafikbrott och om olyckan skäligen bort föranleda;

trafikbrottslighetens andel i den samlade

3. om föraren genom upprepade förseelser brottsligheten. mot de bestämmelser, som i trafikens eller Personer vilka dömts till böter för vissa trafiksäkerhetens intresse meddelats för förabrott, 1969.

Vällande till annans död 189

Trafikbrottslagen 4 § (trafiknykter-

hetsbrott) 6 197 1Se statistiska centralbyråns Kriminalstatistik

övr. 27 267 1969 s. 20 och 40-43. Trafikbrottslagen § § 2 Hänvisning till de olika punkterna i 33§ VTF Vägtrafrkförordningen m. m. 69 625 sker enbart genom angivande av den aktuella I den redovisade statistiken har endast punktens nr.

Personer vilka dömts till påföljd för grövre brott efter brottets art och påföljden, 1969. sCBzs statistiska meddelanden Den grövre brottsligheten 1969 tab. 9

l3-24mrågn.

- 6 4 - 2 528 - - - - - 120 25 mån. -livstid

Summa 31 4162 3 723 33 406 11562

Körkortsáterkallelsetider Utfárdade och âterkallade körkort: Översikt 1952-19708 Brott Normal- Då synnerfa “ga Skå Utfárdade körkort föreligger År Totalt Per 1 000 Åter- Grov vårdslöshet inV- 18 kallade Minst 1 år körkort

1trafik (punkten 1) Minst 2 år år_qçh

darover Rattfylleri,

ingripanden av körkortsmyndigheterna

;ämm

rattonykterhet etc. å

” (punkt 2) 4 427 6 0931 117 127 Upprepade förseelser (punkt 3) 343 2662 2 586 3 3875 Väsentlig vårdslöshet (punkt 4) 826 8643 2 690 4 6416 Fylleri, re av motordrivna fordon, i väsentlig mån 1 1 k . . . . .. ., .. . visat br1stande v1l3a eller formaga att ratta sig

?pgzligt 5“)"g 1 834 6274 1 966 l 966.,

efter dessa bestämmelser; 1 Punkt 2 därutöver åberopad i 35 fall. 4. om föraren eljest vid färd med motor- 2 Punkt 3 därutöver åberopad i 37 fall. drivet fordon 1 något för trafiksäkerheten vä- 3 Punkt 4 därutöver åberopad i 1 011 fall. 4 Punkt 5 därutöver åberopad i432 fall. sentligt hänseende grovt åsidosatt honom 5 Punkt 3 därutöver åberopad i 25 fall. som förare åliggande förpliktelser; 6 Punkt 4 därutöver åberopad i 349 fall. 5. om föraren gjort sig skyldig till fylleri 7 Punkt 5 därutöver åberopad i 159 fall. 3 Se tabell 162 i statistisk årsbok för 1971. eller olovlig körning och det ej kan anses

uppenbart, att föraren ändock är att bedöma taren ej gjort någon jämförande värdering av som en skötsam person, eller om föraren olika typer av brott till ledning för rättsorgamed hänsyn till onyktert levnadssätt icke nen. Som framgår av redovisningen under avbör betros med att innehava körkort. snitt 3.2.6 är det f. n. svårt att dra slutsatser av de olika tecken på värderingsprinciper som kan finnas. Kommittén vill därför först 3.2 Lagstiftarens rättspolitiska värdering något uppehålla sig vid frågan om efter vilka

av trafikbrott principer trafikbrott bör värderas.

3.2.1 Nuläget 3.2.2 Vilken betydelse har trafikbrotten l den kriminalpolitiska debatten har under från trafiksäkerhetssynpunkt? senare år allt oftare framförts krav på att de politiska beslutsinstanserna skall göra en Nuvarande lagstiftning utgår från att det från av straffskalorna med hänsyn till nuöversyn trafiksäkerhetssynpunkt är väsentligt att de tida värderingar av olika brott och inrikta regler om trafikantens handlande i trafiken rättsväsendets resurser främst på vissa brotts- som givits i t.ex. VTF och TL följs. Om typer. Den fortlöpande ökningen av antalet trafikanterna inte följer reglerna utgör de en kriminaliserade avvikelser har väl utgjort den fara från trafiksäkerhetssynpunkt. främsta anledningen till att detta krav fram- Någon tillförlitlig utredning som visar vilförts. Ett kanske lika starkt skäl för önske- ken betydelse det har för trafiksäkerheten målet om en sådan översyn har dock varit att att trafikens regelsystem följs har vi emellervi under de senaste årtiondena fått flera nya tid inte. Vi vet inte heller i vilken utsträcktyper av brottslighet, t. ex. inom trafik- och ning från reglerna avvikande beteenden leder skatterätten. Detta har lett till att svårigheter till olyckor (se i dessa frågor bl. a. professor uppstått för rättsorganen att ta ställning till Mats Björkmans yttrande i Samhällsreakprioriteringsfrågor. tioner s. 84). Detta gäller t. o. m. vid ett så Kommittén har ej kunnat finna att det i centralt brott som trafiknykterhetsbrottet. l

lagstiftningssammanhang gjorts något försök betänkandet Trafiknykterhetsbrott uttalas

att jämföra trafikbrottens skadeverkningar sålunda bl. a. (SOU 1970:61 s. 123), att almed t. ex. motsvarande av vålds- koholens verkningar roll i trafikolyckorna i Sverige inte brott och förmögenhetsbrott. Det har i stor är kvantitativt känd. Alkoholens exakta beutsträckning överlåtits på de rättsvårdande tydelse för trafiksäkerheten kan för närorganen att göra en egen värdering t. ex. vid varande inte klarläggas. nyssnämnda prioritering. Kommittén finner det uppenbart att en Även vid lagstiftningsarbetet är det emel- efterlevnad av trafikens är ett väregelsystem lertid av vikt att denna värdering görs. Då intresse från sentligt trafiksäkerhetssynställning skall tas till vilka En allmän underlåtenhet inskränkningar punkt. att följa regoch belastningar den enskilde skall få finna lerna i trafiken utgör ett tecken på en allsig i för att avvikelser från det legala syste- mänt bristande förståelse för vikten av ett met skall undvikas, är det betydelsefullt att trafiksäkert handlande. Det är också klart att ha någon uppfattning om det att brottsliga viktiga trafikregler (t. ex. skyldigheten handlandets skadlighet. Ju större det enskilhålla till höger i vägbanan) ej kan negligeras da eller allmänna intresset är att förhind- utan att det leder till kaos i trafiken. ra avvikelser, desto större är motivet för ett hårdare ingrepp i den enskildes handlingsfri- 3.2.3 Vilken ekonomisk skada medför het. Frågan är också av betydelse bl. a. då trafikbrotten? myndigheterna bestämmer de former under vilka skall bedrivas.

trafikövervakningen Som framgått av föregående avsnitt är det

Kommittén anser det vara en brist att lagstifinte möjligt att mera exakt ange vilka ekono-

miska skadeverkningar trafikbrotten medför. SOU 1971:81 s. 17). Det är å ena sidan tydligt att trañkbrottslig- En anledning till nu berörda förhållande heten inte kan ses som enda orsak till de är att inom trafikrätten i betydande utsamlade skadeverkningarna av trafikolyc- sträckning förekommer kriminalisering av korna, beräknade till minst cirka 2,5 miljar- handlingar som ej begåtts uppsåtligt. En der kronor årligen. Samtidigt kan det å andra avkriminalisering av vissa vårdslöshetsbrott sidan hållas för visst att trafikbrotten är en (jfr SOU 1963:27 s. 22 ff) skulle härigenom väsentligt bidragande orsak vid en mycket kunna verksamt bidra till att jämställa trafikstor andel av olyckorna. Även vid en försik- brott med andra brott. tig skattning av trafikbrottens trafiksäkerhetsbetydelse torde man få räkna med att de 3.2.6 Är trafikbrott allvarliga? årliga ekonomiska skador de orsakar uppgår till över en miljard. . 3.2.6.1 Lagstiftarens uppfattning

Det sätt på vilket lagstiftaren kan uttrycka sin uppfattning om ett brotts svårhetsgrad är 3.2.4 Personskada allvarligare än sakskada främst genom straffskalan. Därutöver torde vill understryka, emellertid i ett beslut om att ta upp ett visst Kommittén att det självfallet inte får bli enbart ekonomiska beräk- brott i brottsbalken också ligga en mer eller då mindre uttalad värdering. Att reglerna om en ningar som skall utgöra faktaunderlaget, viss brottslighet kan skadeverkningarna av en viss brottstyp värde- tagits upp i brottsbalken ras. Vissa brott medför i högre grad än andra således i allmänhet få anses vara ett uttryck skador på person, och sådana skador måste för att denna brottslighet är allvarlig. värderas än skador eller Om vi ser på straffskalorna vid de allvarlihögre på enskild Personskadornas andel gaste trafikbrotten finner vi att straffmaxisamhällelig egendom. av de totala skadorna är vid trafikbrott mum för grov vårdslöshet i trafik är två år, betydande. för grov olovlig körning sex månader och för I kommitténs ingår inte att göra rattfylleri ett år. Dessa straffbestämmelser uppdrag en allmän översyn av straffskalorna inom tra- kan jämföras med straffmaximum vid vissa fikrätten. Det är därför inte heller nödvän- förmögenhetsbrott, t. ex. stöld fängelse i två digt att göra en detaljvärdering av olika typer år, grov stöld fängelse i sex år, grovt egenav trafikbrott. Den diskussion som förs skall mäktigt förfarande fängelse i två år och olovdärför endast ses som bakgrund till kommit- lig kraftavledning fängelse i två år. téns ställningstaganden i avsnittet 3.2.6.2. Lagstiftaren har enligt denna jämförelse sett mildare på trafikbrott än på förmögenhetsbrott. Denna syn på trafikbrotten speg- 3.2.5 Uppsåtets betydelse las även i uppläggningen av den centrala lag- Trafrkbrotten område. Sålunda finns är inte någon homogen grupp stiftningen på detta det inte några regler om trafikbrott ibrottsav handlingar. Bland dessa brott finns både balken trots att denna lagstiftning tillkomsådana som är allvarliga och sådana som är mindre Det finns brott av ren mit så sent som under l960-talet. Vidare har allvarliga. ordningskaraktär. Som redan tidigare fram- bestämmelserna om körkortsingripande inte hållits leder vissa trafikbrott till personskada ansetts böra tas upp ien lag utan endast i en

medan andra orsakar sakskada eller ingen förordning. Detta senare förhållande kan

skada alls. Eftersom man i allmänhet betrak- emellertid förklaras av att denna lagstiftning tar som brott främst gärningar som begåtts i sina huvuddrag tillkom redan i början av uppsåtligt finns det hos allmänheten ett l950-talet. motstånd mot att jämställa trafikbrott med De nu berörda lagstiftningsfrågorna skall brott som misshandel, stöld etc. (se Willetti alltså inte bara ses som en fråga om teknik

utan utgör också uttryck för en lagstiftarens i stort med skattebrottsutredningens utredvärdering som får praktiska konsekvenser. ningsresultat beträffande dessa trafikbrott De verkställande organen inom rättsvården (SOU 1969:42 s. 266). Kommittén kan sålegör inte sällan skillnad mellan ett brott som des inte finna annat än att dessa värderingar är upptaget i brottsbalken och ett som be- av de allvarliga trafikbrotten också synes ha handlas i specialstraffrätten. Som exempel stöd i den allmänna opinionens inställning. kan nämnas rikspolisstyrelsens anvisning om rapporteftergift samt riksåklagarens och rikspolisstyrelsens anvisningar om vem som skall

vara förundersökningsledare. Denna värde- 3.3 Vilka är trafikbrottslingar.”

ring torde också speglas i fråga om val av 3.3.1 Inledning övervakningsmetoder och prioritering av brottsutredningar. Högsta domstolens dom- Det existerar knappast något område i det skäl i rättsfallet NJA 1967:409 är också ett moderna samhället som är såjuridiskt detaljuttryck för samma tendens. reglerat som trafikområdet. Det finns föreskrifter om hur man skall bete sig när man går, cyklar eller kör bil, om hur de fordon 3.2.6.2 Kommitténs uppfattning man framför skall vara utrustade, om vilka Som tidigare framhållits (3.2.4) ingår inte en egenskaper föraren av olika fordon skall allmän översyn av straffskalorna vid trafik- besitta och om vilka kontroller förare och brott i kommitténs uppdrag. För de fortsatta fordon skall vara underkastade. Överträdelövervägandena i påföljdsfrågor är det emel- ser av dessa regler är i allmänhet straffsank-

lertid nödvändigt att ta ställning till om tra- tionerade, vilket naturligt nog har lett till ett

fikbrottsligheten skall anses så allvarlig att ökat antal straffrättsliga reaktioner i takt det är försvarligt att anslå en större del av med trañkens ökning. Konsekvenserna av våra samlade resurser än för närvarande åt att detta för rättssystemet har utan tvivel varit uppnå en effektivare beivran av trafikbrotten. mycket betydande. Sålunda har det bl. a. Det är nödvändigt att göra en sådan värde- medfört att stora delar av befolkningen, som ring för att kunna ta ställning till frågor om tidigare sällan eller aldrig kom i kontakt med formerna för trafikövervakningen och om numera ofta blir förepolis eller domstolar, storleken av de resurser polis, åklagare och mål för straffrättsliga Vidare kan påföljder. domstol skall använda för beivran av trafik- nämnas att en betydande del av de resurser brott. - alltifrån polisen till domstolarna och kri- Kommittén har efter övervägande av de minalvården - som samhället har för brottssynpunkter som uttalats främst i avsnitten allokeras till trafikområdet bekämpning, 3.2.2, 3.2.3 och 3.2.4 funnit att bekämpan- med konsekvenser för andra, mera traditiodet av trafikbrottsligheten bör ges en .högre nella arbetsområden. Dessutom betyder det än för närvarande. Den värdering stora antalet prioritet trafikbrottslingar att myndigdetta innebär har gjorts med beaktande av heterna har fått ett nytt klientel, till stor del olika negativa effekter av denna brottslighet. olikt det som anses vara det typiska ”brotts- För att kontrollera om värderingen också har har sålingsklientelet”. Trafikbrottsligheten en förankring i det allmänna rättsmedvetan- lunda konsekvenser för hela rättssystemet det har kommittén låtit utföra en undersök- och för allmänhetens av detta. uppfattning ning av hur allmänheten bedömer olika typer Med undantag för de av Klette utförda unav brott. Undersökningen redovisas i en dersökningarna, presenterade i detta och tisärskild expertutredning. (SOU 1972:72 digare betänkanden från trafikmålskommits. 64). Här framgår att allmänheten ofta har en mycket sträng inställning till de allvarliga 1 Detta avsnitt har skrivits av kommitténs trafikbrotten. Detta resultat överensstämmer expert professor Sveri.

82 sou 1972:70

av dessa råde, där de flesta bilförare säkerligen har tén, saknas närmare undersökningar centrala brutit mot föreskrifterna, högerregeln och rättssociologiska frågor. Även rent undersökning- passering av korsning mot röd signal likaså. kriminologiska ar är tunnsâdda. l motsats till De regler som gäller vid omkörning av formycket brottstyper som stöld, snatteri, mord och don i rörelse (signalering osv.) och om avstånd till framförvarande fordon överträdes misshandel, där vi har en mängd undersöksåväl rörande brotten som brotts- numera mycket ofta av trafikanterna. Hur ningar lingarna, och vi därmed kan sägas ha en många överträdelser av dessa och andra lagbild av dessa brottstyper bestämmelser rörande trafikförhållanden, tämligen tillförlitlig och deras förövare, saknar vi motsvarande som rent faktiskt förekommer, finns det inga bredd i våra undersökningar rörande trafik- närmare informationer om utom ifråga om brott och brottslingar. Ett undantag före- trafiknykterhetsbrotten. Beträffande dessa ligger emellertid, nämligen beträffande tra- har Klette på grundval av polisens material fiknykterhetsbrotten (se SOU 1970:61). från trafikkontroller på huvudvägarna kom- Det material som kommer att presenteras mit fram till att det antal trafiknykterhetsi det följande är följaktligen otillfredsställan- brott som upptäcks endast utgör en mycket de. liten del av det verkliga antalet* En konsekvens av detta är att trafikmåls- I och med att trafiknykterhetsbrotten kommittén ofta har varit tvungen att utgå knappast tillhör de vanligaste trafikbrottenz från antaganden om t. ex. trafikbrottsklien- torde man lugnt kunna utgå ifrån att överträtelets karakteristika eller att utnyttja ut- delserna av andra lagregler - t. ex. de ovan ländska erfarenheter i avsaknad av empiriska omnämnda - måste uppgå till helt astronosvenska data. I vissa fall har man, som miska siffror. framgår av betänkandet, själv låtit utföra undersökningar och försök. 3.3.3 Representativiteten

De fall av trafikbrott, som kommer till myn- 3.3.2 Den verkliga trafikbrottsligheten digheternas kännedom, utgör sålunda endast en liten del av den verkliga brottsligheten. l överensstämmelse med det juridiska språkbruket Den kända heller inte är varje individ, som bryter mot en brottsligheten utgör norm vars överträdande är sanktionerat med något representativt stickprov av den faktisböter eller fängelse, en lagöverträdare - eller ka brottsligheten i det att mellanliggande enklare selektionsmekanismer inverkar på urvalet av uttryckt: en brottsling. Trafikbrottsling är sålunda varje person som bryter mot de brott, som kommer till myndigheternas straffsanktionerade för beteendet i kännedom. Dessa selektionsmekanismer varegler trafiken. rierar med typ av brott och bestäms av l och med att all erfarenhet tyder på att få sådana faktorer som allmänhetens benägenmänniskor konsekvent het att anmäla misstänkta brott vid beter sig perfekt i alla (speciellt de avseenden, som lagreglerats på trafikom- trafiknykterhetsbrott och vid brott som medkan man utan vidare att fört skador) och polisinsatser riktade mot rådet, utgå från individ som rör sig i trafiken är en bestämda brottstyper. varje För motorfordonsförare Beträffande de senare gäller att polistrañkbrottsling. gäller t. ex. att överträdelser av gällande hastig- kontrollerna inte sker på ett sådant sätt att hetsbestämmelser än alla motorfordonsförare har samma chans säkerligen är vanligare motsatsen något varje motorfordonsförare själv kan konstatera genom att vid något l SOU 1970:61 s. 390. försöka 2 Enligt olika undersökningar utgör trafiknyktertillfälle att under några minuter hålla hetsbrotten en typ av brott som allmänheten anser sig inom de föreskrivna hastighetsramarna. vara mycket straffvärd - i motsats till de flesta Parkeringsbestämmelserna är ett annat om- andra trafikbrott,jfr t. ex. Vogel, SOU 1970:25.

(eller risk) att bli kontrollerade, varför något visat bl. a. följande data. slumpmässigt urval i statistisk betydelse icke Brottsbeteende: Nästan hälften, 46 %, beföreligger. Totalt får man bl.a. en under- dömdes av domstolen ha hållit för hög av de motorfordon som inte medan representation hastighet, en tredjedel (32 %) hade kör på huvudvägar, de som tillhör den yrkes- brutit mot företrädesregeln, en femtedel mässiga trafiken eller huvudsakligen färdas hade vårdslöst ändrat färdriktningen (19 %) under högtrafiktimmarna medan man å and- och visat generell ”ouppmärksarnhef” ra sidan får en överrepresentation av de (17 %). Kombinationen av dessa felaktiga motorfordon som är inblandade i trafikolyc- beteenden förekom i ett flertal fall (varför kor eller som kör extremt riskabelt i tätbe- siffrorna ovan överstiger 100%). I endast byggna områden. 3% förelåg nonchalerande av stopptecken. Detta resonemang leder till att de motor- Plats: Vanligen vägkorsning (60 %) eller rak fordonsförare vilkas brott blir beivrade (ge- väg (27 %). nom dom, strafföreläggande eller åtalsunder- Tid och väglag: Dagsljus (62 %), normalt låtelse) icke utgör ett representativt stick- väglag och nonnal väderlek (76 %).

prov av den population som faktiskt gör sig Fordonsslag: 78 % personbilar, 12 % last-

skyldig till motsvarande brott.3 bilar och 2 % bussar, m. a. o. praktiskt taget alltid körkortspliktiga fordon. Intressant att märka är, att 45 % av de använda fordonen 3.3.4 Undersökta brottstyper tillhörde annan än föraren. De undersökningar, som har utförts, omfat- Skador: I 95 % av fallen hade någon skada tar endast några enstaka exemplar i den stora inträffat. Detta betyder, att brottet vårdslös-

brottsfloran, nämligen trafiknykterhetsbrot- het i trafik praktiskt taget endast beivras när ten, vårdslöshet i trafik och smitning. På någon skada uppkommits Skadorna förde-

dessa områden har man sålunda vissa under- lar sig på följande sätt: Personskada 42 %, sökningar, där man har tagit såsom utgångs- fordonsskada 89%, annan egendomsskada punkt de individer, som har dömts för såda- 11,5 % (i procent av samtliga 400 fall med na brott. kombinationer dubbelförda). Skadorna in- Specialundersökningar av annan art kan träffade i 45 % av fallen vid för hög hastigäven ge vissa informationer. Sådana har i het. Motsvarande siffra för personskadorna allmänhet utarbetats med andra utgångs- uppgår till 53 %. punkter än de ovan nämnda, i det att man Personuppgifter: Endast 3 % av individersom utgångsmaterial har tagit individer med na var bosatta utanför Stockholm eller vissa bestämda karakteristika (t. ex. personer Stockholms län. 10 % av materialet utgjordes dömda för brottsbalksbrott eller dömda för av utlänningar, av vilka flertalet var bosatt i fylleriförseelser) och undersökt hur många Sverige.

av dessa som även har registrerats för trafik- Åldersmassigt visade det sig, att 25 % var

brott. Det är dock uppenbart, att sådana under 22 år, 50 0/0 under 28 år (medianålundersökningar har ett mycket begränsat dern) och 75 % under 42 år. Den största värde för den som är intresserad av att få reda på hur ”normalsyndaren” i trafiken ser 3 Ett undantag torde möiligen utgöras av brottet vållande till annans död”, men i och med att detta ut. brott är subsidiärt till brottet ”grov vårdslöshet i trafik” är även här representativiteten tvivelaktig. 4 Per Grivenfeldt och Ingemar Erviken, Värds- 3.3.4.1 Vårdslöshet i trafik löshet i trafik i Stockholm (Kriminalvetenskapliga institutet vid Stockholms universitet, 1965, stencil). I en undersökning utförd på 400 (av totalt 5 Förhållandet kan vara annorlunda i landsorts- 1831) slumpvis utvalda personer, som år distrikten och kan även ha ändrat sig sedan 1963. I avsaknad av andra informationer än de som här 1963 dömdes för vårdslöshet i trafik i Stockföreligger bör emellertid det i texten angivna anses

holm, har Grivenfeldt och Erviken“ redo- gälla även idag.

koncentrationen finns i l8e24-årsåldern Behandlingstid: Ungefär 50 % av domarna

föll inom 6 månader efter brottet och inom med 35 % av samtliga fall. Förare under 25 är hade i ca 60 % hållit ett år var 94 % av fallen avgjorda inför rätta. vilket var fallet med 40 % I en annan undersökning, utförd av Olofsför hög hastighet, och 30 % son, redovisas de fall av mål rörande vårdsav dem som var i 25-39-årsåldern av förarna som var 40 år och äldre. löshet i trafik, som år 1962 avdömdes vid

Kön: Kvinnorna Lunds râdhusrätt och Toma och Bara häutgjorde endast 6,5 % av radsrätt.° De mål, där kumulation med samtliga. förekommit, har uteslutits. Civilstånd. 56 % ogifta (troligen ganska strafflagsbrott med tanke i Härmed har representativiteten försämrats normalt på åldersfördelningen materialet). (ur trafikmálskommittens synvinkel). Inkomst och 60% en in- Antalet fall uppgick till 286 st. Betr. yrke: uppgav komst 10 000 och 20 000 kronor ålder, kon, civilstârzd och inkomst motsvarar på mellan är sannolikt resultaten tämligen väl Stockholmsundersök- (1963). lnkomstuppgifterna mindre Den största enskilda ningen. Antalet chaufförer (”yrkesförare”) tillförlitliga. chaufförerna med verkar vara något lägre (12 % mot 20% i yrkesgruppen utgjorde Av dessa hade 42 % hållit Stockholm). Utdrag ur körkortsregistret sak- 20 % av samtliga. för hög hastighet, 34 % brutit mot regeln om nas. De informationer som ges rörande tidi- 29 % vårdslöst ändrat färd- har företräde samt gare domar visar att endast några procent där flera felakti- straffats, vilket är att förvänta med Olofsriktning (dubbelredovisning förekommer vid samma tillfal- sons urvalsmetod. Härmed har den mest ga beteenden belastade delen av brottsklientelet bortsorle). Körkort: 50 % av motorfordonsförarna terats.

hade innehaft körkort kortare tid än 5 âr.

Tidigare registreringar: Över 60% hade 3.3.4.2 Smitning tidigare registreringar i körkortsregistret Beträffande detta brott (TL 5 §) föreligger och av dessa var över halvparten registrerade

en uppsats utförd av Åberg och omfattande

3 eller flera gånger. Detta tyder på att ett stickprov av fall av smitning anmälda till

individerna i materialet oftare har blivit före-

sitt polisen i Malmö/Lund-omrädet 1964 samt mål för myndigheternas prickniizg för samtliga avdömda fall i detta område motkorbeteende än normalbilföraren.

Kriminell Vid tiden svarande år.7 (Vissa svagheter vid stickprovs-

belastning för övrigt: för återfanns förfarandet föreligger) undersökningen (1/7 1965) Antalet hos polisen registrerade fall som 16 % (13 st.) i kriminalregistret, något över undersökts uppgick till 234 fall utan och 97 halvparten med endast en enstaka dom. Tofall med misstänkt person. Av de förstnämntalt sett har gruppen ådragit sig 162 domar

omfattande 510 olika brott. Detta visar, att 6 Gunnar Olofsson, Status och dom i trafikmâl,

det bland de för vårdslöshet dömda finns en

(Sociologiska institutionen vid Lunds universitet, liten del kraftigt brottsbelastade individer. 1965, stencil). Syftet med Olofssons undersökning brotten var till- var inte primärt kriminologisk, utan att testa en De vanligast förekommande hypotes om statusdiskriminering vid svenska domgreppsbrott (inkl. egenmäktigt förfarande) stolar. Parentetiskt kan anföras, att Olofssons tillsammans 167 brott och trafikbrott (exkl. resultat i den allmänna debatten - även av honom rattonykterhetsbrott) 125 brott. själv har åberopats som bevis för svenska domares partiskhet till förmån för högstatusindi- Bedrägeri o. dyl. uppgick till 80 och rattviden. Olofssons egen konklusion är emellertid att onykterhet till 51 brott. han generellt icke har kunnat finna att så är fallet

Antagandet att det finns en mindre grupp (Olofsson s. 47). 7Claes Åberg, En fältundersökning om brott hårt belastade bekräftas av de straffrättsliga mot 5:e paragrafen lagen den 28 september 1951 reaktioner som förekom ide 162 domarna,i om straff för vissa trafikbrott (Juridiska fakulteten

det att 106 av dessa medförde fängelsestraff. vid Lunds universitet, 1965, stencil).

da var 90 % parkeringsskador, vilka endast Av speciellt intresse för trafikmålskomutgjorde 45 % av de senare. I totalt 11 fall mitten är att inte mindre än 35-40% av förekom någon typ av personskada, varav bilförama saknade körkort. halvparten av mer än bagatellmässig typ. Trafiknykterhetsbrottskommitténs under- Smitningsbrottet är sålunda ytterst sällan sökning har noggrant redovisat retidigare kombinerat med någon typ av personskada. gistreringar av olika slag. Antalet personer Av de 97 fall där någon misstänkts för som registrerats var mycket stort. Sålunda brottet ifråga avskrevs 46 av åklagaren och var det totalt hela 64% av rattfyllerifallen ogillades 7 av domstol. Resten 44 (45 %) och 52 % av rattonykterhetsfallen som före

dömdes. Om dessa 44 ger Åberg följande den aktuella domen var för

registrerade informationer: 2 var utlänningar; 4 kvinnor; olämpligt alkoholbeteende (dvs. for fylleri, 18 i åldern 15-24 år, 19 i åldern 25-49 år, eller liknande). Enbart i rattonykterhetsbrott 7 i åldrarna över 50 år. återfanns 40%. En inte kriminalregistret

Åbergs undersökning av domsmaterialet obetydlig del av dessa var dömd för stöld,

visar för övrigt att smitning i 2/3 av fallen bedrägeri och våldsbrott.

är kombinerad med andra trafikbrott - oftast Överhuvudtaget verkar det förhålla

sig på förekommande är vårdslöshet i trafik. det sättet att det bland de personer som döms för trafiknykterhetsbrott finns en grupp mycket hårt alkohol- och brottsbe- 3.3.4.3 Trafiknykterhetsbrott lastade personer.

I trafiknykterhetsbrottsutredningens betän-

kande fmns redovisade en rad undersök-

3.3.4.4 Övriga undersökningar

ningar om rattfylleri- och rattonykterhetsbrottslingarna. För närmare detaljer visas till I en undersökning av samtliga trafikolyckor utredningens betänkande? med dödlig utgång år 1968 har Wranding,

Undersökningar av trafiknykterhetsbrotts- Forsberg, Björsell och Levy presenterat vissa lingar föreligger från åren 1958-59, 1963, elementärdata beträffande de motorfordons-

1964, 1966 och 1968-69.

Undersökningar- förare som på ett eller annat sätt var inblanna ger - på de punkter där de är jämförbara dade i olyckorna? Totalt rör det sig om

- likartade tämligen resultat beträffande 1 606 förare och l 110 olyckor. Hur många klientelets sammansättning. av dessa förare som har om övertygats För vidkommande beteende i förbindelse bilförarnas återfinns brottsligt med olycinte mindre än 34 % i åldrarna under 25 år. korna finns inte redovisat (emedan syftet Därefter antalet sjunker jämnt med stigande med undersökningen var ett annat). Vissa ålder. Mopedforarna har en jämnare ålders- uppgifter från denna undersökning kan dock

mässig sammansättning. vara av intresse. Kvinnorna är klart

underrepresenterade. De fordonsslag, som oftast förekommer,

För varje hundratal män förekommer endast är personbilar (70%), lastbilar (15 %) och

en kvinna. Utländska är även de åldersfördel-

medborgare mopeder (7 %). Motorförarnas relativt sällan förekommande, nämligen med ning visar, att 25 % var under 22 år, 50% endast 6-10 %. Beträffande civilstånd under 32 år (medianåldern) och 75 % under tycks denna typ av lagöverträdare oftare något

vara ogift än vanligt i befolkningen. 3 SOU 1971:61, Trafiknykterhetsbrott. Se även

Hans Klette, Den svenska trafikbrottsligheten, Nor- Med avseende på utbildning och inkomsdisk Tidskrift för Kriminalvidenskab 1966, s. 148

ter ligger rattonykterhetsbrottslingarna lågt, ff.

9 Bo Wranding, Ulf Forsberg, John Björsell, vilket betyder, att det ofta framförda påståendet om som Jan-Erik Levy, Alkoholpâverkade förares andel i rattonykterhet typiskt trafikolyckor med dödlig utgång 1968 (Kriminal- ”överklassbrott” inte på något sätt bekräfvetenskapliga institutet vid Stockholms universitet, tas. 1969, stencil). Se även SOU 1970:61, s. 116 ff.

47 år. De yngsta åldersgrupperna (18-24 år) 3.4 Samhällsreaktionens syfte är inblandade i 25 % av olyckorna, vilket 3.4.1 Brottspåföljden visar att dessa åldrar är i

överrepresenterade

med andra. Kvinnornas andel med brottspåföljden vid trafikbrott jämförelse Syftet till endast till är att förhindra överträdelser av trafikföreuppgick 8,5 %. Yrkesindelningen visar en mycket stor spridning men skrifterna och skiljer sig inte från vad som på med chaufförerna som vanligast förekom- motsvarande sätt gäller övrig brottslighet. av Den allmänna bestämmelsen i BrB l :7 är alltmande yrkesgrupp (21 %). Med anledning senare år ofta framförda så även här tillämplig. I denna bestämmelse det under påståendet om narkotikabrukets betydelse vid tra- stadgas: ”Vid val av påföljd skall rätten, med fikolyckor kan anföras, att man endast i 12 iakttagande av vad som kräves för att uppför att förarna var rätthålla allmän laglydnad, fästa särskilt avfall (0,7 %) har bevis av narkotika. Beträffande alkohol seende vid att påföljden skall vara ägnad att påverkade den dömdes i samhället.” visade det sig, att blodprov endast tagits på främja anpassning 242 Som uttalats i brottsbalkskommentaren (l5,4 70) av de l 606 motorfordonsfö-

rarna och att 95 av dessa var alkoholpåverka- (BrB l s. 58) framgår det av denna bestäm-

Andelen förare, som melse att strafflagstiftningen har ett prakde, dvs. 6 % av samtliga.

var alkoholpåverkade, var emellertid betyd- tiskt syfte, nämligen att bekämpa brottslig-

samti heten, och att man tänker sig att detta skall ligt högre vid de s. k. singelolyckoma, automa- som tillgodoser såväl de områden av landet där blodprov tillgå genom åtgärder tiskt tas dödade förare (dvs. där individual- som allmänprevention.1 Hänsypå rättsläkarstationema är belägna). nen till individual- och allmänpreventionen skall främst tagas vid valet av påföljdsart. Straffet utmätes sedan ”i huvudsak efter brottets svårhet men därunder inbegripes av- 3.3.5 Diskussion sikten med brottet och över huvud den

De spridda undersökningar som här kortfat- brottsliges viljebeskaffenhet och sinnelag vid

tat har redovisats är inte tillräckligt omfat- brottet och stort avseende fästes också vid tande för att kunna ge en riktig bild av om han förut begått brott eller icke”. Det sneda urval som sker l den straffrättsliga litteraturen har sedan trafikbrottslingen. som en följd av selektionsprocessen ger vid länge diskuterats frågan om vilka förhållanhanden att de motorfordonsförare som blir den som skall bestämma brottspåföljden (se fast för olika trafikbrott är repre- bl.a. BrB l s. 56 samt Strahl i SvJT 1951 s. knappast rätts ståndpunkt är att den sentativa för de ”verkliga trafikbrottslingar- 401 ff). Gällande na. l avsaknad av mera noggranna studier på har större bety-

skyldiges personlighet fältet torde den f. n. säkaraste konklusionen delse för påföljdsvalet än för bestämmande

vara att trafikbrottslingen är en ganska van- av straffets storlek inom en given skala.

utan karakteristika. Följande synpunkter ibrottsbalkskommenlig människa speciella

Det förhållandet, att man kan påvisa högre taren (BrB I s. 59) synes sammanfatta

frekvenser än de förväntade för enstaka per- ståndpunktstagandet:

songrupper (t. ex. personer av mankön, de utvecklat Av skäl som lagrådets majoritet unga, de alkoholiserade) kan givetvis ge an- skulle det vara betänkligt att såsom princip till speciella insatser för dessa kate- för bestämmande av straff uppställa, att ledning Men i och av domstolen skulle överväga vad som från all-

gorier. med att de långt flesta

mänpreventiv eller individualpreventiv synbrotten, såvitt man kan förstå, torde förövas vore erforderligt eller lämpligt. Till punkt av helt vanliga människor, är det endast vad lagrådsmajoriteten anfört kan läggas en genom åtgärder som riktar sig till dessa som någon väsentlig förbättring i brottsligheten l Se härom närmare bl. a. i Om påföljder för och därmed i trafrkklimatet - kan förväntas. brott, Strahl m. fl. s. 11 o.f.

erinran om att straffskalorna ofta är mycket 1953 års ansett

trafiksäkerhetsutredning

vida. I betraktande av detta och av att det (prop. 1958:69 s. 88), att det, om man uppenbarligen måste vara mycket svårt att verkligen vill på ett effektivt sätt skilja ut de med någon som helst säkerhet i det särskilda fallet under olämpliga förarna ur trafiken, år ovillkorlirättegången bedöma huru mycket av straff, t. ex. hur lång frihetsför- gen nödvändigt att utforma körkortsreak-

lust, som är påkallat för att avhålla den tillta- tionen som ett rent samhällsskydd mot de lade och andra från brottslighet, skulle det vilka förare, representerar en mera påtaglig från rättssäkerhetssynpunkt vara betänkligt, fara för andra människors säkerhet till liv om varje domstol ålades eller bemyndigades och lem”. Departementschefen att i varje särskilt fall inom straffskalan be- (prop. stämma straffet efter sin bedömning av det 1958:69 främst s. 94) synes ej ha funnit an-

erforderliga eller lämpliga. En straffmätning ledning uttala sig i denna fråga. Det kan av traditionell karaktär må ha sina brister emellertid anmärkas, att det endast är körmen är likväl att föredraga. Straffet utmätes kortsåterkallelsens funktion som ett urvalsenligt denna praxis i huvudsak efter brottets instrument som diskuterats under berörda svårhet men därunder inbegripes avsikten med brottet och över huvud den brottsliges lagstiftningsarbete medan den brottspreven-

viljebeskaffenhet och sinnelag vid brottet, tiva effekten av dessa ingripanden ej närmare och stort avseende fästes också vid om han analyserats. förut begått brott eller icke. Vilka omstän- Körkortsåterkallelsen är således inte en digheter som skall beaktas vid straffmät-

ningen och vilken vikt som skall läggas vid straffrättslig påföljd. Trafiksäkerhetsutred-

dem har fastställts har främst väsentligen genom en ningen sett detta körkortsingristraffmätningstradition som i huvudsak föl- pande som ett urvalsinstrument. Någon tvekjes. I sakens natur ligger emellertid, att det samhet kan dock råda om vad som avses härfinns visst spelrum för domstolens uppfattning om det i det särskilda med, vilket kan belysas med följande exemfallet erforderliga eller lämpliga straffet. pel. Om en person gjort sig skyldig till ratt-

Vad som nu sagts om straffmätning gäller fylleri anses han vara en olämplig förare. i mindre mån valet inom en straffskala mel- Detta kan antingen bero på att han anses lan böter och fängelse. Olikheten mellan des- allmänt vara farlig i trafiken eller på att han sa båda straffarter är så stor, att en domstol kan misstänkas sin redan ådagalagda kan ha grund för en åsikt om den ena eller upprepa form andra straffartens företräde från preventions- av trafikfarlighet nämligen rattfylle-

synpunkt i det särskilda fallet. Regeln i före- ri. Kommittén har inte i förarbetena till gäl-

varande lagrum är också så avfattad, att den lande lagstiftning kunnat finna något belägg omfattar valet mellan böter och fängelse. Att för hur gällande rätt här skall tolkas. Det straffmätningstradionen måste spela in vid måste emellertid antagas att riskfaktorn valet är emellertid tydligt. ”återfall i rattfylleri” skall tillmätas särskild

Trafikantens som i detta sam- vikt vid avgörandet farlighet, av lämplig körkortsreak-

manhang enbart kan uttryckas i sannolikhet tion. Det kan därför finnas anledning erinra

för återfall i trafikbrott. skall således fram- om att risken för återfall i brott också skall

förallt domstolens Där- tillmätas påverka påföljdsval. avgörande betydelse när brottspåemot har man - till synes främst på grund av följd skall bestämmas.

- ansett att brottets Förutom utredningssvårigheter körkortsâterkallelse kan institu-

grovhet skall vara utslagsgivande vid straff- tet varning användas som körkortsreaktion

bestämningen inom de olika påföljdsarterna. vid trafikbrott. Enligt förarbetena (prop.

1958:69 s. 90) är varningen ”en erinran till

föraren, att körkortsåterkallelse blir följden,

3.4.2 om han icke övergår till ett mera varsamt Körkortsreaktionen körsätt”. Som framgår av detta uttalande sy- Av bestämmelserna om körkortsreaktionen nes varning till följd av trañkbrott närmast vid trañkbrott kan ej klart utläsas syftet med till att hindra fortsatt syfta trafikbrottsligdem. Emellertid framgår av förarbetena att het, dvs. syftet är brottspreventivt.

3.5 Samhällsreaktiønens effekt t.ex. i fråga om förmögenhetsbrott. Dock

har vissa undersökningar redan gjorts om den

3.5.1 faktiska brottsligheten och kommittén har Trafikbrottslighetens utveckling

också för egen del låtit utföra några sådana Antalet utdömda trafikstraff har ökat krafundersökningar. tigt under 1950- och l960-talen. En ökning Det är framförallt när det gäller trafiknykhar också skett av antalet körkortsingripanterhetsbrott som undersökningar tidigare den. Ökningstakten har dock inte varit så brottsligheten. Klette gjorts om den faktiska stark i fråga om körkortsingripanden somi har således i betänkandet Trafiknykterhetsfråga om trafikstraff. Denna utveckling ger brott (SOU 1970:61) redovisat en undersökanledning ställa frågan om även den relativa antalet ning av det faktiska trafiknykterhetstrafikbrottsligheten ökat. Trafikmålskombrott och funnit att dessa troligen uppgår till mittén har visserligen inte funnit anledning hundratusentals brott årligen. Detta tal närmare undersöka denna mycket kompliceskall med antalet misstänkta trafik-

jämföras

rade fråga. Som emellertid framgår av benykterhetsbrott, som utgör 16 000418 000 tänkandet Trafiknykterhetsbrott (SOU en holårligen. Buikhuisen m. fl. har vid 1970:61 s. 45 f) har trafiknykterhetsbrotts- funnit att endast cirka ländsk undersökning kommittén undersökt brottslighetsutvecken promille av rattfyllerierna i ett av honom

lingen beträffande trafiknykterhetsbrotten. SOU undersökt material upptäcks (se Man har kommit fram till att den nurnerära 1971:81 s. 32). Det torde kunna slås fast att ökningen av de kända trafiknykterhetsbrotendast en mindre del av alla trafiknykterten i stort sett motsvaras av en ökad hetsbrott leder till straffrättslig påföljd.

trafikmängd. Ökning av brottens antal mot-

1 fråga om brottet vårdslöshet i trafik svaras av en ökning av antalet brottstillfinns det också anledning anta att den faktisfallen, dvs. i detta fall av en ökad traka brottsligheten är mycket större än vad fikvolym. Någon utredning föreligger inte den officiella statistiken utvisar. Detta torde anta att utvecklingen i fråsom ger anledning få anses framgå av bl. a. att dessa brott i ga om andra trafikbrott än trafikonykterhet stort synes beivras endast om trafikolycka skulle avvika från den utveckling som skett i inträffat (se Sveri i Samhällsreaktioner Beaktas må fråga om trafiknykterhetsbrott. s. 20). 1 en undersökning från USA har man att vi under de senaste årtiondena infört nya ansett sig kunna visa att en förare i genombrottstillfällen t. ex. genom regler om allmän snitt gör nio fel under fem minuters körning hastighetsbegränsning. (se Samhällsreaktioner s. 167). Det reella an-

talet vårdslösheter i trafik är alltså mycket

svårt att beräkna, men det torde kunna sägas 3.5.2 Den dolda brottsligheten att antalet upptäckta vårdslösheter endast

För att få en rättvisande bild av nuläget i utgör en bråkdel av den verkliga brottslighe-

fråga om trafikbrottslighet är det nödvändigt ten. 1 detta sammanhang kan nämnas att

att diskutera storleken även av den faktiska medarbetare i Dagens Nyheter vid en under-

brottsligheten. De officiella siffror som tidi- sökning den 10 november 1970 i en gatu-

gare redovisats (3.1;jfr. SOU 1963:27 s. 14) korsning i Stockholm fann 362 trafikbrott

har endast kunnat omfatta den under 60 minuter samt vid en den 13 novem-

självfallet

kända brottsligheten. Särskilt i fråga om de ber 1970 utförd hastighetskontroll fann att

oavsiktliga trafikbrotten, t. ex. vårdslöshet i endast 10 procent av förarna körde med laglig

trafik, är det emellertid svårt att närmare un- hastighet på en sträcka där högsta tillåtna

dersöka den faktiska brottsligheten. Meto- hastighet var 70 kilometer i timmen. Medel-

den att låta ett representativt urval av be- hastigheten för 168 fordon var 86,9 kilome-

folkningen själva uppge sin faktiska brottslig- ter i timmen.

het torde som Kommittén har något undersökt brottet ej här ha samma användning

olovlig körning och funnit en mycket stor således få anses klarlagt att återfallsrisken i faktisk brottslighet. Detta framgår bl. a. av trafikbrott i många fall är stor. Vad gäller material, som redovisas i SOU 1972:72 s. 35. återfallsrisken vid rattfylleri kan hänvisas till l det undersökta materialet visade det sig SOU 1971:81 s. 31. bl. a. att närmare 50 procent körde olovligt under återkallelsetiden. Hur många av dessa 3.5.4 De sociala konsekvenserna av brott som upptäckts av polisen har ej undersamhällsreaktionen sökts men antalet torde vara obetydligt. Det skall anmärkas, att materialet är selektivt på l detta avsnitt har tidigare diskuterats den det sättet, att det inte omfattar personer betydelse av trafikbrott har preventionen som fått frihetsstraff och att samtliga persofrån trafiksäkerhetssynpunkt. Emellertid bör ner som ingår i undersökningen återfått sina också beaktas de biverkningar de preventiva körkort. Det finns därför t. o. m. anledning kan ha för den som drabbas av ett åtgärderna anta att den allmänna efterlevnaden av köringripande. kortsbesluten är väsentligt sämre än vad un- om de sociala konsekvenserna av Frågorna dersökningen visar. dels frihetsstraff,dels torkörkortsingripande de ha störst intresse. Frihetsstraffets stora 3.5.3 negativa sociala konsekvenser har väl alltid Trafikbrottet som urvalsinstrument ansetts tämligen odiskutabla. Beträffande Kommittén har ansett att sambandet mellan trafikbrottet rattfylleri har Klette redovisat trafikbrott och trafikanter med hög olycks- detta i Samhällsreaktioner (s. 196). Körbelastning bör undersökas närmare. En fråga kortsåterkallelsen kan emellertid under vissa som kan ställas är om trafikbrott kan använw alls icke exceptionella omständigheter das som ett urvalsinstrument för att upp- få än större sociala konsekvenser än frihetstäcka trafikanter med hög olycksbelastning. straffet. Kommittén har närmare låtit under- Saken behandlas närmare i betänkandet Den söka detta och resultatet av denna undersökmänskliga faktorn i vägtrafiken (SOU ning redovisas i SOU 1972:72 s. 84 f. Sam- 1971:81 s. 75), till vilket hänvisas. Sammanmanfattningsvis kan sägas att körkortsåterfattningsvis kan sägas att det finns en viss kallelsen mycket ofta eller i cirka S0 procent korrelation mellan personer som begår tra- av fallen leder till konsekvenser för arbetet fikbrott och personer med hög olycksbelastoch att personliga problem också uppträder i ning. Sambandet är emellertid inte starkt. En cirka 50 procent av fallen. Den ekonomiska förutsägelse om att en person som begått ett förlust som cirka 40 procent av körkortsinvisst trafikbrott också kommer att vara in- nehavarna lider vid förlust av körkortet har blandad i många trafikolyckor kan därför i beräknats till i genomsnitt cirka 600 kronor i många fall antas vara felaktig. månaden. Det kan emellertid här påpekas att Som framgått av redovisningen i avsnitt Klettes undersökning avsett de konsekvenser 3.4.2 har körkortsreaktionen vid trafikbrott som uppkommer med nuvarande långa handansetts ha till syfte bl. a. att skilja ut olämp- läggningstider. Det har således inte varit möjliga förare ur trafiken. Vad som nyss sagts ligt att avgöra om det är samhällsreaktionen visar emellertid att om härmed avses förare eller den långa handläggningstiden som varit som kommer att bli inblandade i trafik- orsaken till t. ex. de personliga problem som olyckor är det inte möjligt att enbart med uppkommit. trafikbrottet som utgångspunkt göra en sä- frän Klettes undersök- Följande exempel ker förutsägelse om framtiden. Om med konning belyser körkortsingripandets

olämpliga förare avses personer som kan anta- sekvenser i några individuella fall.

gas komma att begå trafikbrott torde vi ha l. A var grävmaskinist, omkring 40 år och anledning anta att våra beslut är grundade på gift. Han hade gjort sig skyldig till vårdslösett något bättre beslutsunderlag. Det torde het i trafik och rattonykterhet och fått böta

en chock. Det var frun som fick första omkring l 500 kronor. Hans sammanlagda i samband med brottet och kör- meddelandet. De hade nästan helt glömt kostnader händelsen och trodde inte att det skulle bli kortsåterkallelsen var omkring 2 500 kronor. hade han varit utan återkallelse, eftersom det gått nio Vid intervjutillfället någon månader. Frun blev nästan chockad. Hon var körkort i omkring l 1/4 år och trodde att han skulle ha körkort igen inom 6 månader. alldeles upprörd när hon ringde och meddesammanfattar: ”A är beroen- lade mannen på hans arbetsplats. Ovissheten lntervjuaren iarbetet. beträffande körkortet hela familde av körkortet Som grävmaskinist påverkade Arbetsinsatsen blev troligen måste han kunna ta sig till de olika arbets- jen psykiskt. platserna. Hans fru kör honom varje dag till också påverkad av denna psykiska press. Om för hen- det blir återkallat borde anpassningsprocesarbetet. Det är ganska tidskrävande ne. då hon också har sitt eget arbete att sen underlättas.” 30 år sköta. Vissa slitningar mellan makarna har 3. E var byggnadsarbetare, omkring att mannen känner och var skild men hade fast sällskap. Han uppstått genom sig bunmåste alltid köra honom. Tack hade gjort sig skyldig till rattonykterhet, för den. Hustrun vilken han dömts till fängelse l månad. Han vare sin arbetsgivares hjälp har han klarat sitt hade förlorat omkring 30 000 kronor i samarbete och sin ekonomi. Han hade accepterat ett års körkortsåterkallelse men som det nu band med brottet, allt p. g. a. körkortsåterkallelsen. Vid intervjutillfället hade han varit är går han i ovisshet.” mellan 25 och 30 år utan körkort i mellan l l/2 och 2 år och 2. C var servitör, Han till trodde att han skulle ha körkort samt gift. hade gjort sig skyldig igen inom 6 vårdslöshet i trafik i samband med en trafik- månader. med enbart materiella sammanfattar: ”E fick lägga olycka begränsade lntervjuaren skador. Böterna stannade kronor ned sin rörelse som skrothandlare och fick på 400 i arbete. Han blev psykiskt sjuk av men han ansåg sina sammanlagda kostnader inget nytt samband med brottet och körkortsåterkallel- alla de ekonomiska problem som uppstod.

ll 000 kronor. Orsaken Han har varit intagen på Szt Lars ett par sen vara omkring månader förra året. Han hade totalt en var att han inte kunnat ta ett planerat mer Han avlönat arbete som försäljare och att han årsinkomst i fjol på 3 000 kronor. arbetar nu som byggnadsarbetare men trivs måste sälja bilen. Hans arbetsgivare var till en inte med det. början negativ och C kände sig då nervärdereaktio- E accepterar att sitta l månad i fängelse rad. Men efter något år förändrades nen. Hans hustru reagerade intensivt på kör- för sitt brott, men att behöva gå och vänta så kortsåterkallelsen och oroade sig för vad länge på sitt körkort är mycket deprimeranskulle tänka. Det blev de. Han har nu lämnat in ansökan till lansvänner och bekanta svårare att ha något familjärt umgänge med styrelsen, men allting är så Ovisst.” svärföräldrar och släktingar. Föräldrarna Av detta framgår att körkortsåterkallelsen trodde som kan få större sociala konsekvenser än frihetsinte på den verkliga anledningen orsak till körkortsåterkallelsen utan trodde straffet. Detta förhållande kan, mot bakav vad som i avsnittet 1.2 redovisats att det måste ligga något annat bakom. Vid grunden hade han varit utan körkort om körkortets betydelse för den enskilde, ej

intervjutillfället

i mellan anses anmärkningsvärt. Det torde inte vara 1 l/2 och 2 år och trodde att han möjligt att klarlägga effekten från trafiksäskulle ha körkort igen inom 6 månader. sammanfattar: ”C förstod kerhetssynpunkt av dessa negativa sociala lntervjuaren återkallelsen. konsekvenser. Så mycket torde emellertid inte Han hade frågat polisen om det var risk att mista stå klart att de sociala biverkningarna av vid olyckstillfailet körkortet. Denne hade svarat att det förelåg samhällsreaktionen medför att risken för bara köra vidare. återfall i trafikbrott ökar. Körkortsåterkallelingen risk, utan han kunde Meddelandet nio månader senare kom som sen innebär en fördröjning av resocialise-

ringen. Detta måste ses som något negativt sägas att de sociala kontroller som i andra från inlärningssynpunkt, d. v. s. det blir svå- sammanhang ej sällan hindrar överträdelser rare för trafikanten att tillägna sig nya och av samhällets regelsystem ofta ej har samma bättre trafikvanor. Samtidigt kan kanske betydelse i trafiken. Ett trañksäkert körsätt hävdas att de negativa sociala konsekvenser- anses i många grupper som något avvikande na utgör en nödvändighet för att samhällsin- och föga eftersträvansvärt. Dennainställning gripandet skall ha preventiv effekt. Även om förstärks ej sällan genom reklam, film, tidman bortser från humanitära synpunkter tor- ningar etc. Även Johansson har varit inne pä de det dock finnas anledning ställa frågan denna fråga och därvid framhållit att risktaom inte den totala effekten av de sociala bi- gandet bland de unga blivit något positivt verkningarna från samhällelig synpunkt är och berömvärt. Den som har kvaddat en bil negativ, dvs. om de sociala biverkningarna är en större hjälte än den som kör prickfritt medför ett från trafiksäkerhetssynpunkt (Samhällsreaktioner s. 30). negativt saldo åtminstone när det gäller de Det förhållandet att det ide flesta kretsar långvariga körkortsingripandena. ej anses som något klandervärt att t. ex. göra sig skyldig till en hastighetsöverträdelse medverkar också till att det blir lättare att över-

3.6 Varför är trafikbrotren så vanliga?

vinna de spärrar som kan finnas mot överträ- Den tidigare redovisade statistiken över upp- delser. täckt brottslighet och utredningen om den Kommittén avser inte att ta upp den här faktiska brottsligheten visar att sarnhällsreak- problemställningen i hela dess vidd. Det är tionerna inte utgör något effektivt medel för närmast en uppgift för en allmänt brottsföreatt hindra trafikbrott. I den fortsatta fram- verksamhet byggande att angripa detta proställningen skall skälen härtill något beröras. blem. 1968 års brottmålsutredning har i be- Eftersom kommittén ser som en av sina upp- tänkandet Snatteri (SOU 1971:10 s. 28 f) gifter att placera in samhällsreaktionen i hela berört hur en sådan verksamhet bör byggas det sociala system som reglerar vårt handlan- upp. Det är således av vikt att trafikantorgade kommer i detta allmänna avsnitt också nisationer i ökad utsträckning ges tillfälle sådana frågor som ej direkt ingår i kommit- medverka vid tillkomsten av nya trafikregler. téns uppdrag att beröras i förbigående. Det Bestämmelser som tillkommit under medverbör också uppmärksammas att denna mera kan av allmänheten har större utsikt att bli allmänna problematik belysts bl. a. av Roman effektiva än regler som av allmänheten eni dennes arbete Hastighetsövertrådelser i so- bart uppfattas som ett uttryck för myndig-

ciologisk belysning, Umeå 1972. hetsutövning. l detta sammanhang skulle tra-

fikantorganisationerna också få ett socialt ansvar att medverka till att skapa en opinion för efterlevnad av regelsystemet. 3.6.1 Allmänhetens inställning Det är också nödvändigt att fortlöpande Som framhållits i inledningsavsnittet utgör revidera trafikföreskrifter som år uppenbart samhällets olika mot dem som stridande ingripanden mot allmän praxis. Om t. ex. maxibryter mot trafikregler endast en del av det mihastigheten på tillfartsvägar till en stad är system som bestämmer vårt uppträdande i satt till 50 km/tim, men alla -- utom kanske trafiken. Inställningen i olika sociala miljöer en procent - kör med 60 km/tim. är detta och i olika i samhället är en annan grupper mycket farligt för respekten för regelsystefaktor, som styr vårt handlande. Denna fråga met. Samtidigt vill kommittén understryka har behandlats av Willett i betänkandet Den av att det framhålls att den tid är betydelsen faktorn i mänskliga vägtrafiken (SOU förbi, då bilkörning var en individuell sak. 1971:81 s. 7) och kommittén hänvisar till Nu måste den enskilde finna sig i att alltmer hans undersökning. Sammanfattningsvis kan inordnas i ett kollektivt trafiksystem.

3.6.2 Överkriminalisering met låg.

Det är inte bara den faktiska utan också - De risker som är förenade med en långtgåenvilket är ännu väsentligare - den upplevda de kriminalisering har redan tidigare beupptäcktsrisken som är låg. Detta framgår av tonats av många (se bl. a. SOU 1963:27). En en undersökning, som Klette utfört för komkriminalisering som ej uppbärs av en allmän mitténs räkning och enligt vilken trafikanteropinion blir snarare till hinders än till gagni är na anser, att sannolikheten för upptäckt strävan att uppnå en bättre trafikdisciplin. mycket låg (SOU 1972:72 s. 45 f). Straffet förlorar i effektivitet som vapen i att vidta för Det är nödvändigt åtgärder kampen mot brottsligheten. Detta får att höja upptäcktsrisken. Ett aldrig så förkonsekvenser jämväl vid bekämpande av den finat påföljdssystem kan inte få den avsedda allvarligare trafikbrottsligheten och den effekten på trafiksäkerheten om inte uppegentliga kriminaliteten. Straffet råkar ut för täcktsrisken höjs. Ett sätt att åstadkomma en inflation. Med hänsyn till den ständiga detta är en förbättrad trafikövervakning. i kriminaliteten, särskilt i yngre stegringen Som kommittén e i likhet med många andra åldersklasser måste en sådan utveckling anses flera gånger understrukit torde det tidigare allvarlig. att trafikövervakningen således vara klarlagt Dessa synpunkter har fortfarande full akhar en väsentlig positiv effekt på trafiksäkertualitet. lnte minst inom trafiklagstiftningen heten. Kommittén har ansett denna fråga så finns en betydande överkriminalisering. Det att den ansett nödvändigt att i ett fölviktig är således kommitténs uppfattning att så jande särskilt avsnitt ta upp den till behandlänge man inte är beredd att förutsättningsling. löst och från grunden angripa kriminalise-

ringsfrågan är det svårt att uppnå en väsentav 3.6.4 De brottsförebyggande lig förbättring i fråga om efterlevnaden

trafikens regelsystem. Synpunkterna

Det är enligt kommittén meningslöst och En annan viktig men förbisedd fråga är att dessutom skadligt för trafiksäkerheten, att vi måste de brottsförebyggande synpunkterna fortfarande kriminaliserar handlingar som ges högsta prioritet även vid trafikbrotten. främst har sin grund ibrister i den mänskliga arbete måste ges en vida- Brottsförebyggande prestationsförmågan eller i den konkreta re och mera central insats plats i samhällets i sin helhet. De råttsvårhandlingssituationen mot brottsligheten (jfr SOU 1971:10 s. 28 f). dande är nu så upptagna av myndigheterna Följande särskilda synpunkter kan anläggasi

utredningar av obetydliga felhandlingar arbetet vid fråga om det brottsförebyggande främst i samband med trafikolyckor att på- trafikbrott.

tagliga och farliga felhandlingar ofta ej blir kriminal- Det är således även från denna beivrade. En sådan kriminalisering kan också att trafikpolitiska synpunkt betydelsefullt medverka till att det inte anses behövligt att systemet utformas på ett lämpligt sätt. En nödvändiga förbättringar i trafikgenomföra ökad satsning på kollektiv trafik ingår här

systemet. som ett viktigt led (jfr 1.6). Det är också av

vikt att kollisioner mellan olika trafikant-

grupper undviks och att tekniken så långt 3.6.3 Upptäcktsrisken är låg möjligt också får lösa även de konfliktsitua-

Som av avsnittet om den dolda tioner som uppkommer inom trafikantkateframgått brottsligheten är det endast ett mycket be- gorierna. ett starkt samband mellan en gränsat antal av alla trafikbrott som upp- Det finns

täcks. För ett effektivt påföljdssystem krävs trafikants möjligheter att uppvisa likformiga

dvs. följa trafikreglerna och de emellertid en hög sannolikhet för upptäckt. beteenden, är effektiviteten konkreta för ett sådant be- Följdriktigt i påföljdssyste- förutsättningar

teende som den för individen aktuella situa- - trafiken inte undantavarje socialt system tionen ger. Kommittén vill därför framhålla gen. angelägenheten av att frågan om trafiksyste- Undervisningens betydelse för en bättre rnets utformning ägnas en fortlöpande inten- information måste också uppmärksammas. siv uppmärksamhet. Det är lika viktigt att Skolan har här en viktig roll. Det förhållankontrollera som att konsystemegenskaper det att kunskaper försvinner efter några år trollera individens egenskaper och beteenden. bör dock beaktas. Som ett led i det brottsförebyggande arbetet måste vi också se strävandena att pla- 3.6.5 Brister i nuvarande nera bebyggelsen på sådant sätt att tillfällena samhällsreaktion till trañkbrott minskar. kan be- Självfallet byggelseplaneringen här ge resultat endast på Innehållet i samhällsingripandet har helt namycket lång sikt men frågan har trots detta för effekten turligt betydelse av ingripandet. en stor betydelse för trafrkbrottslighetens Här kommer sådana frågor som böternas utveckling. storlek, längden av frihetsstraff och körkortsåterkallelse, ingripandets förbättrande effekt etc. in i bilden. 3.6.4.1 Informationen Huvudsyftet med de påföljder vi använder Det system vi använder för att informera tra- oss av vid överträdelse av trafikföreskrifterna fikanterna om trafikens regelsystem är i är - som tidigare i olika sammanhang fram- - att de skall höja trafiksäkerheten. många avseenden bristfälligt. Stark kritik har hållits således riktats mot utformningen av våra väg- Detta kan ske dels genom att den trafikant märken och trafiksignaler. Johansson har som utsätts för påföljden blir en bättre trafit.ex. att våra möjligheter påstått att upp- kant, vari också kan läggas benägenhet att ej täcka vägmärken år begränsade. l en utred- återfalla i trafikbrott, dels genom att påning som utförts vid Chalmers tekniska hög- utövar följden en allmänpreventiv effekt så skola pekas på att ljussignalsystemet är brist- att andra trafikanter genom vetskapen om fälligt. Även myndigheternas resurser för att påföljden avhåller sig från att bryta mot traföra ut information om trafikregler är beñkreglema, och dels genom att trafikanten gränsade. Det är t. ex. angeläget att denna hindras från att köra på grund av påföljden. viktiga samhällsinformation ges större utrymme i Sveriges Radios sändningar. De 3.6.5.1 Rehabiliteringen beaktas ej medarbetare, som sysslar med trafikfrågor, borde därför ges ökade resurser. Detta vikti- Vad utmärker det system som vi för närvaga medium borde också förstärkas med en rande har? Det utmärkande för systemet symedarbetare som fått utbildning i trafikrättsnes vara att det icke har något egentligt rehaliga frågor. Det vore också önskvärt med en biliterande inslag. Vi litar helt till repressiovidgad utbildningsverksamhet. nen när det gäller att förmå trafikanten att I avsnitt 6.1 kommer kommittén att berö- vara

försiktigare i fortsättningen. När det

ra de speciella informationsfrågor som aktua- gäller ingripande med de konventionella

liseras i anledning av detta betänkande. Det straffpåföljderna lägger vi sålunda inget posi-

måste emellertid också rent allmänt frarnhåltivt i åtgärderna. Dömer vi t. ex. en trafikant las att ytterligare ansträngningar är nödvän- till fängelse för trafikbrott försöker vi inte diga på det informativa planet. En trafikants att kombinera straffet med rehabilitering. motivation att följa trafikreglerna ökas med Det torde inte kunna antas att han genom informationen om systemets uppbyggnad fängelsestraffet blir en bättre trafikant. och framför allt med kännedom om det Detsamma måste antas gälla vid körkortssanktionssystem som råder idet aktuella falåterkallelse, där ingripandet i stort sett belet. Detta är en generell regel som gäller för står i att vi under en viss tid försöker hindra

trafikanten från att uppträda itrafiken. Den vänds utomlands i betydande utsträckning

att en person som gör sig en mer differentierad påföljdsordning (t. ex.

omständigheten skyldig till rattfylleri hindras från att upp- i fråga om återkallelsetiderna). Man har på under insett att de konventräda i trafiken t. ex. tre år, ger i och många håll utomlands tionella brottspåföljderna inte är särskilt väl för sig inte någon anledning anta att han, när han åter får komma ut i trafiken, skall vara lämpade att ingå i ett adekvat påföljdssystem bättre skickad där än vad han tidi- för trafiken. Detta är i och för sig lättförklaruppträda inte kunnat utformas gare varit - snarare sämre, nämligen om han ligt, då dessa påföljder under med direkt sikte på de felhandlingar som lojalt avhåller sig från olovlig körning trafikpåföljden är avsedd att förhindra. återkallelsetiden. Om vi jämför med förhållandena utomlands (se SOU 1971:81 s. 95 och 141), främst dåi 3.6.5.2 Körkortsingripande vid trafikde länder där trafiken har nått en större nykterhetsbrott dominerar intensitet än hos oss, kan vi lägga märke till En annan som kan riktas mot att man där försöker att i allt större utsträckanmärkning nuvarande andra metoder än de hittills system är att körkortsingripandet ning använda konventionella för att få trafikanterna att i övervägande grad endast används vid trafikvilket bättre i trafiken. Här skall endast nykterhetsbrott, den tidigare redovisa- uppträda hänvisas till att man i USA använder underde statistiken visar (3.1). Körkortsâterkallelsen, som kommittén anser borde kunna bli visning, gruppterapi eller annan behandlingi ett utmärkt vapen i kampen mot trafikbrott stället för straff eller körkortsingripande. också för en ökad trafiksä- Pricksystem används också i stor utoch därigenom kerhet, kommer sålunda mycket sällan till sträckning. Med pricksystem avses i de fort-

i anledning av t. ex. upprepade satta övervägandena ett system i vilket olika

användning i trafik. av trafikförseelser värderas redan på förseelser och vårdslöshet typer förhand och i vilket på ett pedagogiskt lämpför trafiligt sätt redan från början klargörs 3.6.5.3 Brister i nyanseringen kanterna att om de gör sig skyldiga till Som framgår av inledningen till avsnitt 3.1 är upprepade trafikförseelser så kommer också brottsbalkens visserligen till- frågan om trafikantens fortsatta körkortspåföljdssystem lämpligt även inom trafikrätten men utnytt- innehav att tas upp till prövning. jas i praktiken i begränsad utsträckning, i det Många länder har ett mycket nyanserat för körkortsingripandet. Främst må att nästan endast böter eller fängelse döms system ut. Den som brottsbalkens att återkalnyansering, sy- pekas på att man har möjligheter före- la körkortet kortare t. ex. 1-3 stem vill möjliggöra vid påföljdsvalet, tidsperioder, kommer månader. För några år sedan införde man sålunda knappast inom trafikrätten. Detta kan till stor del förklaras av att vi där kortfristig körkortsåterkallelse - Fahrverbot

rör oss med cirka 80 procent av hela brotts- - som ett straffi Västtyskland. Domstolarna Redan skäl talar var till en början tveksamma och återhålllingsklientelet. praktiska alltså emot en långtgående individualisering. samma vid användningen av det nya institu- Om man sålunda å ena sidan konstaterar, tet. Nu har emellertid denna återhållsamhet att brottsbalkens inte kom- släppt. Fahrverbot används således i 10 000påföljdssystem mit att få nyanserad användning inom trafik- tals fall årligen* måste man å andra sidan till väsentlig Utmärkande för det nuvarande svenska rätten, del förklara detta förhållande med att syste- är också att bedömningen är systemet met inte är särskilt låmpat för trafikområdet. mycket schablonmässig både när det gäller Som framgår av redovisningen av utländsk 1 Antalet utdömda Fahrverbot var i Västtyskrätt (SOU 1971:81 s. 95 och Samhällsreak- land år 1965 8 545, år 1967 23 906 och år 1971

tioner s. 79-83, 147-191 och 197-198) an- 20 049.

den egentliga straffpâföljden (böter, fängelse Kommittén har låtit undersöka hur den en-

etc.) och den särskilda rättsverkan (körkorts- skilde som beslutsobjekt av procespåverkas ingripandet). Det är i viss utsträckning nöd- sen. Undersökningen utfördes som en atti-

vändigt med hänsyn till den stora frekvensen tydsundersökning. Ett urval av personer som

av brott. invändningar kan således knappast åtalats för trafikbrott såväl före intervjuades

resas då fråga är om mindre ingripanden, som efter förhandlingen vid domstol. Resul-

t. ex. ett lägre bötesstraff. tatet av undersökningarna, som redovisas i

Men schablonmässigheten tillämpas i hög sammandrag i en särskild expertutredning

grad också vid en så betydelsefull reaktion som (SOU 1972 272 s. 179 f), har varit nedslåenkörkortsåterkallelse. En förklaring härtill är de. Man kan i stort säga att vi för närvarande sannolikt att beslutsunderlaget på grund av en effekt motsatt uppnår den avsedda. Trafisin bristfällighet inte medger en nyanserad kanten påverkas i från trafiksäkerhetssyn-

bedömning och att informationen om trafipunkt negativ riktning av processen. Domkantens lämplighet som förare är praktiskt stolssituationen och straffet har negativa taget obefintlig. effekter på attityderna till trafikbrottslighet.

3.6.6 av samhälls- 3.6.6.1 Snabbhet nödvändig Handläggningen

ingripandet Nuvarande längsamhet vid handläggningen av

Som framhållits i avsnittet om allmänhetens trafikmål är mycket olycklig. Kommittén

inställning (3.6.l) till trafikregelsystemet är har tidigare vid flera tillfällen uppehållit sig

det av vikt att allmänheten får förståelse för vid detta problem (se bl. a. SOU 1963:27

de regler som utfärdas. s. 17 och 57 samt SOU 1967:59 I detta sammanhang s. ll och skall något beröras betydelsen av att allmän- 18-23). Således uttalade kommittén i be-

heten tänkandet godtar det system enligt vilket trafik- Förundersökning (SOU 1967:59 brotten handläggs. s. ll) bl. a. följande:

Kommittén vill redan inledningsvis under- Det nu berörda förhållandet gör det berätstryka att den brottspreventiva betydelsen av in i ett tigat ställa frågan om vi inte har kommit

handläggningsformerna hitintills synes ha un- läge, där den preventiva effekten av våra

derskattats. rättsorgans olika är mycket Då frågan om ett effektivare be- åtgärder låg. Kommittén vill här endast erinra om att ivrande av avvikelse diskuteras är det prak- inom kriminologien ej sällan hävdas att den tiskt taget alltid utformningen av samhällspreventiva effekten av ett straff främst beror reaktionen som stått i förgrunden. Kommit- l andra hand på upptäcktsrisken. kommer tén har emellertid funnit att den i likhet med snabb_heten i bestraffningen och först i tredje flertalet hand kommer straffets in i bilden. En experter på området vill lägga större höjd mera nyanserad uppfattning men dock med vikt än vad man tidigare gjort vid de proces- starkt betonande av upptäcktsriskens besuella frågorna. tydelse gör sig bl. a. Sveri till tolk Processen skall vara utformad så att den för. För vissa typer av brottslingar - exemav all- « upplevs som lämplig och meningsfylld pelvis ungdomsbrottslingar finns det anmänheten. Av kommittén gjorda undersök- ledning anta att upptäcktsrisken inte alltid spelar någon helt avgörande roll som brottsningar visar att så ei är fallet för närvarande. förebyggande faktor. Under avsnittet 4.3.4.3 redovisar kommittén Dröjsmål och arbetsbalanser medför även i de anmärkningar som allmänheten riktar andra avseenden betydande olägenheter. mot nuvarande ordning. Kommittén ser Straffet förlorar som tidigare berörts - inte minst det som en viktig uppgift även från brotts- vid trafiköverträdelser väsentligen sin effekt om det ej utkrävs förrän långt efpreventiv synpunkt att så långt möjligt unter det brottet begåtts. Därtill kommer, som danröja anledningarna till detta missnöje (se inledningsvis framhållits, att en alltför långi denna fråga även SOU 1972:72 bl. a. s. 105 sam vid domstolarna bl. a. handläggning och 108). medför stora nackdelar från rättssäkerhets-

synpunkt. Vittnens och parters minnesbil- ses olycklig. Utomlands finns många exder förflyktigas eller försvagas. Det material empel på hur man sökt möta dessa problem som domstolarna har att grunda sitt avgenom särskilda processuella regler. I Västgörande på blir härigenom sämre. Påföljdstyskland finns således en särskild handläggfrågorna kommer ofta i ett nytt läge, om skall bestämmas flera år efter ningsform för rattfylleri, som möjliggör dom påföljden brottet. inom en vecka till fjorton dagar efter brot-

tet. Liknande system finns t. ex. iPolen och Kommittén vill betona vad som gång på USA. Kommittén har redan i tidigare begång uttalats inte minst av en enig krirninolotänkande skisserat hur ett sådant snabbförgisk expertis, nämligen att reaktionen på ett brott måste komma snabbt om den skall ha farande kan utformas (SOU 1967:59 s. 341).

har formu- Det finns därför inte någon anledning att nu utsikt att bli effektiv. Johansson gå närmare in på saken. Kommittén vill lerat saken på följande sätt (Sarnhällsreakendast betona vikten av att brottmålsprotioner s. 29): cessen får en mera ändamålsenlig utform- Vår nästa punkt säger att latenstiden meloch straff bör vara så kort som ning. lan gärning Kravet på snabbhet vid handläggningen möjligt. Detta är en generell regel. Om straffet för en trafikförseelse kommer har ytterligare aktualiserats genom de tilllångt i efterhand förtar det i hög grad straffets even- läggsdirektiv som kommittén erhållit under tuella verkan på individen i fråga. hösten 1970. Sålunda uttalas här bl. a. att

l det följande processuella avsnittet av be- kommittén bör undersöka möjligheterna att

tänkandet redovisas nuvarande handlägg- omhänderta körkortet omedelbart när trafik-

ningstider för körkortsåterkallelse (se även överträdelsen har ägt rum. Möjligheterna för

10.6). Det framgår att handläggningstiderna kommittén att finna lösningar på frågan om

både med hänsyn till trafiksäkerhetens krav omedelbara körkortsingripanden har emeller-

och den enskildes rättssäkerhetsintresse är tid starkt begränsats av att vi i vårt land inte - t. ex. jourdomstolar Kommittén oacceptabla. avser att i det pro- har något institut

cessuella avsnittet beröra de speciella pro- som ger de processuella förutsättningarna för

ceslsuella problem som uppkommer vid kör- en verklig snabb handläggning.

kortsåterkallelserna och föreslå vissa re-

former som automatiskt kommer att leda till 3.7 Hur bör samhállsreaktionen vid

kortare handläggningstider. Även om dessa trafikbrott utformas?

förslag genomförs är det emellertid att räkna Frågan om samhällsreaktionen vid trafikmed att en knappast acceptabel långsamhet brott har i vårt land inte tidigare närmare vid handläggningen hos domstol kommer att utretts. Mot den bakgrunden har kommittén bestå. Det är därför nödvändigt att i detta ansett det nödvändigt att förutsättningslöst sammanhang också se över brottmålsproundersöka vilka metoder som från den krimicessen. nologiska, psykologiska och pedagogiska ex- För vissa typer av trafikmål har visserligen pertisens utgångspunkter kan anses mest ademöjlighet öppnats att handlägga dem inom kvat. Åt de utländska erfarenheterna på detrimliga tider, nämligen genom ordningsföre- har kommittén ta område också ägnat stort läggande för mindre förseelser och genom intresse. strafföreläggande för vårdslöshet i trafik om

brottet ej är bestritt. Emellertid har vi fort- 3.7.1 Allmänhetens inställning farande inte någon form för snabbhandlägg-

ning av brottmål i de fall där medverkan av Viss upplysning om allmänhetens inställning

domstol krävs. På grund av den förhållande- till påföljden vid trafikbrottet rattfylleri kan

vis omständliga leder erhållas ur betänkandet Aspirationer, möjligdomstolsproceduren detta till en långsamhet i handläggningen, heter och skattemoral (SOU 1970:25

som från trafiksäkerhetssynpunkt måste an- s. 134). Under rubriken ”åsikter om lämplig

straffmätning vid olika typer av förseelser” (procenttal) redovisas följande material.

Åsikter om lämplig straffmätning vid olika typer av förseelser. Procenttal

Inget Böter Fängelse Ingen Summa straff åsikt totalt högst 500 kr

En person som tjänar 20 000 kr om âret har. . . 1 medvetet falskdeklarerat så att skatten blev 3,4 82,8 43,3 11,7 2,2 100 l 000 kr för låg 2 glömt att ta med en extrainkomst på 3 000 kr i 23,6 69,0 36,1 5,2 2,3 100 sin självdeklaration 3 gjort ett avdrag på 3 000 kr i sin deklaration för 3,9 84,7 38,7 9,2 2,2 100 utgifter, som han inte har haft 4 medvetet falskdeklarerat så att skatten blev 0,5 68,9 12,1 28,5 2,2 100 5 000 kr för låg

kontanter

utan skador En person som tjänar 40 000 kr om året har. . . 12 medvetet falskdeklarerat så att skatten blev 2,5 84,0 33,4 10,8 2,8 100 l 000 kr för låg 13 glömt att ta med en extrainkomst på 2 000 kr i 24,3 68,7 36,6 4,1 2,8 100 sin deklaration 14 medvetet falskdeklarerat så att skatten blev 0,6 81,9 21,5 14,4 3,1 100 2 000 kr för låg 15 medvetet falskdeklarerat så att skatten blev 0,4 70,7 8,4 25,8 3,2 100 5 000 kr för låg 16 glömt att ta med en extrainkomst på 4 000 i 20,6 71,5 26,6 4,8 3,1 100 sin självdeklaration

En företagare som tjänar I 00 000 kr om a°ret har . . . 21 medvetet falskdeklarerat så att skatten blev 2,4 85,1 26,2 9,4 3,1 100 l 000 kr för låg 22 medvetet falskdeklarerat så att skatten blev 0,4 70,6 2,5 25,9 3,1 100 10 000 kr för låg 23 medvetet falskdeklarerat så att skatten blev 0,2 51,7 0,3 44,6 3,5 100 50 000 kr för låg 24 behållit 10 000 kr av den skatt, som han dragit på sina 0,5 46,4 1,7 49,7 3,3 100 anställdas löner, och förbrukat pengarna själv 25 förfalskat företagets bokföring för att kunna de- 0,1 33,5 0,5 63,1 3,3 100 klarera 100 000 kr mindre i vinst 26 genom bedrägeri lurat till sig 10 000 kr av en kund 0,5 45,3 1,5 50,9 3,3 100 till företaget 27 gjort sig skyldig till rattfylleri 1,0 21,8 6,9 74,0 3,3 100

Kommittén har även gjort egna undersök- ett särskilt betänkande (SOU 1972:72 s. 64). ningar för att utröna allmänhetens inställ- Resultaten måste anses så intressanta att ning till lämplig trañkpåföljd. Undersök- de i sammanfattning skall återges här nedan ningen har utförts av Klette och redovisas i (se närmare SOU 1972:72 s. 76).

Lämpliga påföljder enligt allmänhetens uppfattning

Vårdslöshet i trafik 3. Fängelse 6 %

4. Böter + körkortsâterkallelse 31 % l. Böter 25 % 5. Fängelse + körkortsåterkallelse 45 % 2. Körkortsåterkallelse 13 % Medeltal: Körkortsåterkallelse 12 mån; 3. Trafikkurs 2 % böter 1 000 kr. 4. Böter ?körkortsåterkallelse 29 % 5. Böter + trafikkurs 19 % 6. Körkortsåterkallelse + trafikkurs 12 % Medeltal: Körkortsåterkallelse 6 mån; Rattfylleri böter 500 kr. l. Böter + körkortsåterkallelse 24 % 2. Fängelse + dito 49 % Smitning 3. Böter + skyddstillsyn + dito 17 % 4. Vård etc. + dito 10 % l. Böter 19 % Medeltal: Körkortsåterkallelse 1-1 1/2 år; 2. Körkortsåterkallelse 11 % fängelse 1 1/2 mån;böter 1 500 kr. 3. Fängelse 9 % 4. Böter + körkortsåterkallelse 35 % 5. Fängelse + körkortsåterkallelse 27 % - Medeltal: Körkortsåterkallelse 6-12 mån; Rattfylleri återfall böter 50041 000 kr. 1. Böter + körkortsåterkallelse 9 % 2. Fängelse + dito 53 % Olovlig körning + dito 12 % 3. Böter + skyddstillsyn 1. Böter 43 70 4. Vård etc. + dito 25 % 2. Trafikkurs 11 % Medeltal: Körkortsåterkallelse 2-3 år; 3. Böter + trafikkurs 46 % fängelse 3 mån; böter 2 000 kr. Medeltal: Böter 500 kr.

Grov olovlig körning Rangordning av vissa lindrigare trafikbrottspåföljder l. Böter 34 % 2. Trafikkurs 3 % 1. Kkå 6 mån 2/3;1/4 2:a. 3. Fängelse 18 % 2. Böter 2 000 kr 35 %; 1/4 1:a. 4. Böter + trafikkurs 29 70 3. Kkå 1 mån 1/3; 1/4 4:a. 5. Fängelse + trafikkurs 16 % 4. Trafikkurs 20 % på vardera 3:e, 4:e, 5:e Medeltal: Böter 50041 000 kr. och 6:e. 5. Böter 400 kr 1/4; 30 % 6:a. Rattonykterhet 6. Körförbud utom till och från arbetet 30 %;1/4 4:e och 5:e. 1. Böter 42 % I ett mera begränsat material från Malmö 2. Körkortsåterkallelse 19 % har Klette fått samma rangordning för 1-3 3. Böter + körkortsåterkallelse 40 % och sedan: Medeltal: Körkortsåterkallelse 6 mån; 4. Förbud etc. böter 500-1 000 kr. 5. Böter 400 kr. 6. Trafikkurs 57 %. - Rattonykterhet återfall Beskrivningen av trafikkurs var här: Förel. Böter 5 % skrift att genomgå teorikurs (trañkskole- 2. Körkortsåterkallelse 12 % kurs) 12 timmar.

Rangordning av vissa svårare trafikbrottspá- ”Samhällsreaktioner vid trafikbrott” hållit

följder ett symposium på Biskops-Arnö. Då uttalade

Johansson bl. a. följande (Samhällsreak- LKkä 2 år 1/2; 1/4 2:a Samband: socialtioner s. 29): grupp, utbildning, inkomst.

2. Fängelse 1 mån 10 %; 30 % 1:a; 25 % 3:e. För att straffet skall vara effektivt är det

Samband: socialgrupp, utbildning, in- också fördelaktigt att det ligger så nära det

aktuella området som möjligt, alltså i detta komst. fall trafikområdet. 3. Böter 2 000 + skyddstillsyn 20 %; 20 % Vi använder oss vanligen av några urgamla, 1:a och 1/4 2:a. traditionella straffsanktioner: vi lättar på 4. Körkortsâterkallelse l år 20 %; 30 % 2:a folks penningpung genom att låta dem betala

och 25 % 3:e böter och vi stänger in dem för en tid. I

5. Böter 2 000 kr 2/3. många fall är de säkert effektiva då det gäller

att ge åsyftat obehag. De är generellt verk-

samma genom att de berör centrala livsbe-

Resultatet av de här redovisade undersök- tingelser. Finns det några andra metoder som

kan begagnas när det gäller trafikbrott? Då ningarna måste tolkas med stor försiktighet. och då har man nämnt körkortsindrag- Det har t. ex. inte varit möjligt att närmare ningen, en åtgärd som redan prövats på analysera vad de tillfrågade avser med t. ex. många ställen. Personligen betraktar jag det-

brottet rattfylleri. Den slutsatsen synes emel- ta som en ändamålsenlig väg, när det gäller

lertid att åstadkomma en bestraffning av trafikförkunna dragas av undersökningen att de seelser. Den har så direkta relationer till biltillfrågade ej sällan förordar samhällsingrikörning. panden med anknytning till trafiken. Vid I anslutning härtill vill jag erinra om ett vårdslöshet i trafik vill således 3/4 och vid motiv för bilkörning som jag tidigare uteläm-

olovlig körning 57% av de tillfrågade att nade. Vi kör bil också därför att andra män-

skall omfatta niskor gör det. l våra dagars samhälle är det samhällsingripandet åtgärd allt vanligare att man har bil och körkort och

med trafikanknytning dvs. antingen trafik-

att man kör bil. Att mer eller mindre tempokurs eller körkortsåtgärd. Detta skall jämfö- rärt få avstå från att köra kan därför uppleras med dagens rättstillämpning enligt vilken vas som ett långt strängare straff än till och

samhällsingripandena endast i begränsad ut- med avsevärda böter.

sträckning har trafikanknytning. Jag har själv en son i 19-årsåldern och har

Vidare är att märka att allmänheten vid en fått en ganska god bild av snacket i kamrat-

gänget. Det är verkligen skrämmande att hörangordning av trafikbrottsreaktionerna anra, hur detta med körskicklighet är något seser körkortsingripandet särskilt allvarligt. i förhållande kundärt till viljan att ta stora Körkortsåterkallelse på sex månader anses risker. En riktig sportförare tar inte risker i

således än böter 2000 kronor trafik men hans körning visar en högt driven allvarligare och körkortsåterkallelse körskicklighet. Hela den kategori av ungdosom ej överstiger två mar som jag nu talar om har däremot relativt år allvarligare än fängelse i en månad. låg grad av körskicklighet och körerfarenhet,

men de försöker bete sig som om de vore

suveräna sportförare. Resultatet kan bara bli 3.7.2 Kommitténs expertutredningar den höga olycksfallsfrekvensens som för när-

varande föreligger beträffande de unga förar- Som tidigare anförts har kommittén funnit na. det nödvändigt att försöka åstadkomma en Det gäller för oss att med våra sanktioner debatt bland främst kriminologer, psykolo- Bilkvaddaskjuta prick på denna värdering. ger och pedagoger om påföljdsfrågorna vid ren bör bli löjlig i stället för beundransvärd.

trafikbrott. Fängelsestraffets mest avskräckande effekt Det har också varit nödvändigt är inte alltid frihetsberövandet. Den sociala att sammanfatta den internationella expertivärderingen av straffet utgör kanske många sens ståndpunkt i dessa frågor. Kan man mer direkt gånger huvudfaktorn. Kommittén har därför som ett led i utred- åstadkomma motsvarande effekt vid beivran-

ningsarbetet i september 1965 under temat de av trafikbrotten? Är det möjligt att ge

en effektiv Jag undrar om man inte borde den som inte sköter sig i trafiken förarprov. prickning i socialt avseende utan att man följa denna linje och utvidga möjligheterna

därför behöver Det skulle till körkortsindragning för trafikförseelser på stänga in honom? tid - tre månader med andra 0rd vara fråga om något som upp- kortare en, två eller

fattas såsom starkt nedsättande inom den med rätt att återfå körkortet utan nytt

där vederbörande sina förarprov. lndragningen skulle med andra grupp själv hämtar värderingar. Kanske körkortsförlust, villkor- 0rd medvetet konstrueras som en disciplinåt-

körtillstånd etc. för många gärd mot den som överträtt en trafikbestämligt och begränsat skulle ha den effekten. melse.

Denna tanke har, såsom framgår av kansli- Ahlström uttalade vid samma symposium rådet Simsons sammanställning, realiserats

Man tar där ifrån en bl. a. (s. 38): på andra håll i världen. bilförare hans körkort på kortare tid för att

Ur rent psykologisk synvinkel syns kör- ge honom en varning. kortsindragning vara ett mera adekvat förfa- Den särskilda om undervisning i Om individen frågan rande än t. ex. bötesstraff. att han stället för straff behandlades också på med sitt trafikbeteende demonstrerar fordon i trafik, Johansson uttalade bl. a. fölinte är lämplig att framföra Biskops-Amö. bör rimligtvis åtgärden mot honom direkt jande (s. 30): avspegla detta förhållande, vilket bötesstraf- Av tidsskäl måste jag nu övergå till nästa fet inte gör. punkt, frågan om utbildningen såsom en åt-

Även Thornstedt behandlade gärd mot trafiksyndare. Generellt gäller att frågan vid om en utbildning överhuvudtaget skall vara symposiet och uttalade bl. a. (s. 42 och 45): effektiv, måste eleven ha ett positivt behov

av att lära sig någonting, det har vi redan För det tredje kan man tänka sig att minskonstaterat. som ett straff ka brottslighetens omfattning genom att till- Tvångsutbildning än sådana som för dem som begått trafikförseelser har gripa andra reaktionsformer hör hemma i det straffrättsliga systemet. Jag många gånger diskuterats och även prövats i bör satsa just kanske på ett rätt blåögt sätt. tror att man i stor utsträckning praktiken, Man har hänvisat regelöverträdarna till en på detta. Vi har härnäst kurs i trafikfrågor, och så har man hoppats att granska körkortsindragningen såsom en reaktion mot trafiköverträ- att de skulle lära sig bli bättre bilförare.

delse. I gällande svensk rätt låtsas man offi- Jag skulle vilja påstå att vi inte uppnår den ciellt sker av önskade effekten genom en sådan utbildsom om körkortsindragningen dvs. att vederbö- om den för eleven har negativt förtrafiksäkerhetshänsyn, ning, rande blir fråntagen sitt körkort därför att tecken. Om vi skulle ge t. ex. den kategori av

han inte är en tillförlitlig förare. Ibland sker tuffa gossar som jag här talat om en trafikun-

emellertid lång tid ef- dervisning av detta slag, skulle vi antagligen lndragningen mycket bara åstadkomma en negativ inställning till ter förseelsen, och då håller inte denna motide regler och principer som man försökte vering. I själva verket är körkortsindragning till av trafikförseelser ett hamra in hos eleverna - men inte efterlevföljd väsentligen slags straff, och det betraktas även av allmän- nad.

heten som ett sådant. Innan man vidtar åtgärder i form av någon

Det vore emellertid säkerligen möjligt att tvångsutbildning bör man alltså vara på det

av körkortsindragning. klara med att åtgärderna bara bör avse dem skilja på olika former En form av körkortsindragning kunde använ- som behöver en undervisning och som accep-

och innebära in- terar det sätt varpå den sker. Trafiken fördas som ett disciplinstraff dragning på kortare tid. Vid sidan därav kun- ändras så hastigt att de flesta av oss trafi-

de man behålla den nu vanliga formen av kanter behöver en fortlöpande utbildning.

i fall där allvarligare Skulle sådan undervisning sättas in efter en körkortsindragning förseelser och i sådana fall där det trafikförseelse måste vi emellertid ta bort begåtts är farlig straffmomentet i undervisningen. I stället visar sig att vederbörande verkligen som trafikförare. Trafiknykterhetskommit- bör den utformas som en positiv åtgärd från

tén har varit inne denna linje och samhällets sida. En utbyggnad av t. ex. det på att vid trafikbrott som ej är grovt amerikanska systemet med möjlighet till reföreslagit skall bestämmas till körkortsprov och ett körkortsindragningen gelbundet upprepade tid och att vederbörande skall aktualiserande härav efter förseelser vore viss kortare kunna få tillbaka sitt körkort utan ett nytt t. ex. tänkbart.

Jag är tveksam om värdet av varje tvångs- som förekommer på vissa håll i USA i anslut-

vis föreskriven utbildning. Den följer inte kan t. ex. arranning till trafiköverträdelser, vanliga principer för hur man effektivt lär inträffar. geras så att en sådan påverkan och korrigerar människor. Jag är därför mest Träningsprogram av detta slag kan - före-

böjd att säga nej till sådana åtgärder i ställerjag mig - ha störst effekt på yngre persamband med trafikförseelser, tills vi vet soner. Dels verkar det sannolikt att risktagmera. Men här är plats för kanske mycket ningen och krympningen av säkerhetsmargi-

fruktbara experiment för pedagoger. nalerna är mest markerad hos de yngre. Dels

har de yngre förarna haft mindre möjligheter Ahlström uttalade i samma fråga (s. 37): att göra erfarenheter som är analoga med

dem som de kommer att göra under tränings- Om mina tankar runt de fixerade reglerna programmet. Slutligen torde det vara betydoch de med säkerhetsmarginaler förknippade ligt svårare att bryta beteenden hos äldre reglerna är korrekta, så är det knappast tropersoner, då vanorna blir fastare med ökad ligt att ett behandlingsprogram, som syftar körerfarenhet. För att ett träningsprogram till att öka kunskapen om de nuvarande fixeskall ha lika stor effekt på en äldre person rade reglerna för trafiken, skulle - under nuskulle som regel programmet behöva vara invarande betingelser - ha några större effektensivare och utsträckt över längre tid. ter på trafiksäkerheten annat än ienstaka fall. Allmänhetens inställning till en behand- Dels tycks nämligen tillgängliga experiment Iingsmetod av det slag som iae skisserat kan och polisens erfarenhet visa att efterlevnaden tänkas variera med formerna för dess utföranav de fixerade reglerna är god - det gäller de. Motivationen för träningsprogrammet. t. ex. efterlevnaden av hastighetsbegränsdvs. den ansträngning som behandlingsklienningen - dels tycks frågan om säkerhetsmartelet uppvisar under träning och den effekt ginalen vara den mest kritiska för trafiksäpå längre sikt som programmet kommer kerheten. Behandlingsprogrammet borde därför snarare inrikta att få, måste bli lägre om programmets omsig på dessa marginaler och individens fattning är i förväg fixerad än om ett visst benägenhet att reducera dem. mål i fråga om kunskaper och färdigheter är Ett sådant program - tror jag - bör defastställt. I det senare fallet ligger det i elemonstrera för individen under realistiska betingelser hur stora vens eget intresse att ådagalägga största möjsäkerhetsmarginalerna liga ansträngning för att förkorta programmåste vara. När jag nu säger realistiska bemet. Motivationen för programmet måste tingelser så menar jag betingelser i stil med också antas vara minimal, om körkortsindem som professor Johansson använt i fråga dragning inte samtidigt sker. I allmänhet om mörkerkörning. Få människor har verklitycks inställningen till körkortsindragning gen haft möjlighet att uppleva hur lång t. ex. vara att straffet är synnerligen kännbart, en stoppsträcka vid en viss hastighet är. En bl. a. är det ju också många gånger ekonomåttangivelse på 80 eller 100 meter säger så miskt mycket betungande. Det förefaller lite, och sådana uppgifter kan man varken därför rimligt att anta att motivationen för minnas någon längre tid eller utnyttja i verkträningsprogrammet blir maximal, om proliga trafiksituationer, men en konkret upplegrammets omfattning har inverkan på längvelse av det under olika betingelser och med den på körkortsindragningen. jämna mellanrum har en betydligt starkare

effekt.

För att ett sådant träningsprogram skall Om det av olika skäl ter sig nödvändigt att

ha en mera långsiktig effekt räcker det san- differentiera längden på körkortsåterkallel-

nolikt inte bara med träning. Med hänsyn till sen med t. ex. kortare tid för enklare trafik-

den tendens som säkerhetsmarginalerna kan brott, längre tid för gravare sådana, verkar

antas ha att krympa under realistiska och det vara en psykologiskt sund princip att en-

icke-övervakade trafikförhållanden, erfodras dast fixera minimigränser för tiden för åter-

sannolikt ytterligare åtgärder som påverkar kallelsen och låta maximitiden dikteras av

krympningsbenägenheterna på längre sikt. den omfattning träningsprogrammet kan krä-

Dessa åtgärder bör således syfta till en atti- va i enskilda fall. Träningsprogrammet får

tydpåverkan. Denna attitydpåverkan är också därigenom inte karaktären av straff utan ka-

viktig med hänsyn till hur programmet upp- raktären av rehabilitering eller undervisning,

fattas. En negativ inställning till programmet nämligen den undervisning som fordras för

leder inte till någon motivation att lära. Det att göra föraren tillfredsställande trafiksäker

finns många olika sätt på vilket en dylik atti- på nytt. Det ärjust denna karaktär som man

tydpåverkan kan ske. De gruppdiskussioner vill få fram om effekterna skall bli gynnsam-

fikutbildning, särskilt om den skulle bedrivas ma för trafiksäkerheten på längre sikt. av denna rehabilite- i större skala inom hela landet. Bristen på En behandlingsmetod inte för ”trafikrehabilitöref” skulle säkerliringskaraktär lämpar sig naturligtvis skickliga alla former av trafikbrott, Det är uppenbart gen bli mycket besvärande.

att t. ex. sådana brott som smitning och en annan form av Undervisnings- och rehabiliteringstanken olovlig körning förutsätter Detsamma stod också i förgrunden vid det internatiobehandling. gäller rattonykterhet. En differentiering av åtgärderna med hänsyn nella forskarsymposium som kommittén an-

till karaktären av brottet är alltså nödvändig. med Svenska Försäkordnat tillsammans Ett träningsprogram av det slag som jag ringsbolags Riksförbund. Således behandlar grovt skisserat bör ju kunna studeras empiproblemet i SOU 1971:81 s. 95. riskt på speciellt valda grupper av trafikanter Tallqvist

- inte enbart på trafiksyndare. Därvid kunde Han förordar övergång från ett system med

man studera dess effekt vid olika utformning av vissa förare från trafiken till uteslutning av programmet och vid olika utformning av till ett system som med utbildning syftar den attitydpåverkan som jag tror är nödvänförbättring. Åtgärder måste sättas in redan dig att koppla till programmet. Även om såinnan trafikanten förlorar sitt körkort. dana undersökningar är metodiskt besvärliga,

tror jag att de kan vara ytterst värdefulla.

Det förefaller också rimligt att tänka sig att har 3.7.3 Utländska förhållanden resultaten från dylika undersökningar

aspekter som går vidare än till behandlings- Eftersom kommittén i annan form (se Sammetoderna vid trafikbrott, nämligen till laghällsreaktioner s. 175 och 197) redan g1ort överträdare av annan karaktär. sammanfattande redovisningar av utländsk

Thornstedt anförde i fråga om rehabilite- rätt skall här endast visas på några allmänna

ringsmöjlighetema bl. a. (s. 46): karakteristika i de tendenser till ett mera

Däremot om lämplig- reaktionssystem som finns. Främst ärjag inte övertygad nyanserat heten av det tillvägagångssätt som docent skall intresset riktas på skillnader mellan vår

Ahlström föreslog, nämligen att man i såda- och den utländska rätten. egen lagstiftning na fall skulle dra in körkortet på viss minimi- mellan En anmärkningsvärd skillnad tid och låta vederbörande få tillbaka det sesvensk rätt och utländska förhållanden finner dan han ”rehabiliterats” genom trafikutbildvi redan däri att det utomlands praktiskt taning av något slag. Uppslaget är i och för sig

tilltalande, men vi vet hur det i praktiken sker en samordning mellan

get genomgående

blir med administreringen av påföljder av den allmänna och körkortspåföljpåföljden denna typ. För internering gäller ju en miniden på det sättet att beslut om båda dessa mitid och en maximitid, och den internerade ingripanden fattas samtidigt och av samma skall släppas när han anses som socialt anpasfinns lik- organ. Detta gäller ibåde Väst- och Östeurosad. I fråga om ungdomsfängelse nande bestämmelser. Det har emellertid USA, Japan och Kanada, pa samt i t.ex. ganska snart blivit fråga om ett mycket sche- nått störst intendvs. de länder där trafiken matiskt förfaringssätt: vederbörande släpps sitet. l Västeuropa är det endast Grekland, när minimitiden har gått ut, om han skött sig som har en anunder även om man inte tror Norge, Schweiz och Österrike anstaltstiden, att han är resocialiserad. Troligen skulle det nan ordning. Det norska systemet bygger där-

också i praktiken vara svårt att finna på nå- till av brottmålspropå en viss samordning gon metod för att konstatera när den dömde Har interimistiskt cessen och körkortsfrågan. är rehabiliterad som bilförare, och man skul- av körkortsingripande beslutats i anledning le därför snart utbilda en praxis som innebar trafikbrott, nämligen allmän domstol att vederbörande ansågs rehabiliterad efter prövar Även efter två veckor om beslutet skall få bestå. I en viss bestämd tids trafikutbildning.

om det fanns skäl att anta att någon viss Österrike har förslag frarnlagts om en sam-

förare inte blivit rehabiliterad efter denna ordning av beslutsfattandet. tid, skulle man nog tycka synd om honom en tendens att använda Det finns också och låta honom få tillbaka körkortet efter körkortsingripande som en straffrättslig påsamma utbildningstid som andra människor.

Dessutom är det svårt att tro på effektiv tra- följd. Som exempel på detta kan nämnas att

körkortsingripande utgör bistraff i flera län- dessa handlingar även i fortsättningen juri-

der t. ex. i Polen och att, som redan nämnts i disk-tekniskt kommer att betecknas som annat sammanhang, för några år sedan en brott. I detta sammanhang bortses från att särskild form av körkortsåtgärd Fahrver- vissa handlingar, som f. n. betecknas som bot - infördes som bistraff i Västtyskland. brott, i framtiden torde kunna avkriminali- Under senare år har också i ökad utsträck- seras och endast beivras genom en avgift. ning den tanken vunnit gehör att samhället Problemet är således främst hur vi skall bör genom undervisning, behandling eller utforma reglerna om samhällets ingripanden andra likartade söka göra trafikåtgärder mot dem som gjort sig skyldiga till trañkbrott brottslingarna mera skickade att uppträda i sådant sätt att på ett vi får en optimal trafiken. Denna utveckling är, som framgår trafiksäkerhetseffekt. av betänkandet Den faktorn i mänskliga Som tidigare redovisats har de grövre forvägtrafiken”, mest uttalad i USA. Likartade merna av samhållsingripande svåra sociala tendenser finns emellertid också i t. ex. Eng- konsekvenser för den enskilde och därmed land, Israel, Kanada och Västtyskland. också för samhället. Det försvårar, i vissa fall Sammanfattningsvis torde kunna sägas att kanske för den som drabbas att omöjliggör, internationellt finns en begynnande utveckta sig ur kretsen av avvikande. Från dessa ling i den riktningen att mera nyanserade synpunkter är det ett starkt intresse att så metoder används. undvika frihetsstraff långt möjligt och i varje fall längre tids körkortsåterkallelse. Reak- 3.8 Kommitténs tionssystemet skall med andra ord utformas reformprogram för samhállsreaktionen vid så att det så långt möjligt förhindrar att tra-

trafikbrott

fikanterna kommer i den situationen att beslut om frihetsberövande och körkortsåter- 3.8.1 Allmänna synpunkter kallelse måste meddelas. Emellertid är detta Som tidigare framhållits utgör samhällsreak- inte enbart en uppgift för de brottsförebygtionen vid trafikbrott en av de faktorer som Även gande organen. i reaktionssystemet bestämmer handlandet i trafiken. Det är måste byggas in spärrar som redan i ett tidigt emellertid att framhålla att samhällsviktigt skede ger trafikanterna information om konreaktionen inte får och inte heller kan be- sekvenserna av fortsatta avvikelser från trafihandlas som en isolerad företeelse, ett förkens regelsystem. Genom olika stödåtgärder hållande som inte torde ha tillmätts tillräck- måste samhällsorganen försöka hjälpa trafilig betydelse. kanten att få behålla körkortet. Kommitténs fortsatta överväganden måste Dagens reaktionssystem ifråga om körockså läsas mot bakgrunden av vad tidigare kortsingripande har den allvarliga bristen att uttalats om t. ex. trafikregelsystemets funkdet långvariga körkortsingripandet ofta sker

tion, trafrkövervakningens utformning, trafi- utan föregående åtgärder från samhället. In-

kanternas fostran till i det formationen

medlemskap om anteckningar i körkortsre-

moderna samhället,

trafrkbrottsbegreppet, gistret är bristfällig. Många trafikanter kän-

frågan om trañkdomstolar, vikten av reklam ner ej till att sådana anteckningar görs. Köroch av att söka vinna större förståelse för är en renodlat kortsvarningen administrativ trafikregelsystemet i vidaste mening, upp- Samhället åtgärd. gör i samband med vartäcktsrisken etc. Skolorna skulle därtill t. ex. intet försök ningen att genom rehabilitering genom en kraftigare satsning på trafikfostran eller på annat sätt förhindra att utvecklingen kunna medverka till en bättre

trafikdisciplin. för trafikanten går vidare mot körkortsåter-

Utgångspunkt för de fortsatta övervägan- kallelse. dena är att vissa i trafiken kräver

handlingar En annan invändning som kan framföras någon form av samhällsingripande och att, mot nuvarande är att

system samhällsåtför att sådant ingripande skall kunna ske, gärderna böter, fängelse och körkortsåter-

kallelse e är av för repressiv natur. Trafrkan- sion som förts är den redovisning av tillgäng-

ten får återvända i trafiken efter fängelse- ligt material som gjorts i 1957 års trafiknykterhetskommittés betänkande Nykterhet i straff och kanske två års körkortsåterkallelse utan att något gjorts v utöver kravet på nytt trafik (SOU 1963:72 s. 153 ff). Trafiknykw för att se till att han efter terhetskommittén har sammanfattat synförarprov samhällsingripande är en bättre trafikant. punkter i denna fråga bl. a. under rubriken är inte inriktat ”Straffreaktion och körkortsreaktion: sam- Ingripandet på förbättring. mot reaktions- Kommittén uttalar En ytterligare invändning ordning eller åtskillnad?” systemet är att själva beslutsprocessen ter sig bl. a. följande:

oförstäelig och inkonsekvent. Trafikanten En samtidig handläggning av frågorna om blir föremål för samhällsingripande vid två körkortsåterkallelse skulle straff och om olika tillfällen och ges därmed intrycket att medföra en samordning av de olika åtgärderna i anledning av brottet. Att detta innebure han straffas två gånger för samma sak. en väsentlig fördel har ofta hävdats. Synl detta avsnitt skall kommittén mot bakpunkten har understrukits i de direktiv, som grunden av det sagda närmare överväga några liksom av riksdagen lämnats kommittén, mera allmänna synpunkter på päföljdssyste- 1957 och 1958, som särskilt framhållit, att met. För detaljförslagen hänvisas till special- domstolen vid straffmätningen borde kunna till det men den dömde lider motiveringen till lagen om körkort. taga hänsyn genom förlusten av körkortet.

För trafiknykterhetskommitténs vidare 3.8.2 Kan körkortsingripande användas motivering hänvisas till betänkandet. Komför att hindra trafikbrott? mitténs slutsats blev emellertid att övervä-

Det kan förefalla märkligt att vi inte redan gande skäl talade för att körkortsreaktionen använt som ett effekti- och det allmänna straffet borde beslutas oss av de möjligheter, vare påföljdssystem erbjuder för en höjd tra- samtidigt. betänkande fiksäkerhet. Desto angelägnare är det att nu Trafiknykterhetskommitténs söka åstadkomma ett så adekvat och effek- har remissbehandlats. För en detaljerad redoav remissmaterialet hänvisas till en tivt reaktionssystem som möjligt. Det torde visning då stå klart att körkortsingripandet måste in inom justitiedepartementet upprättad proi bilden memoria. Sammanfattningsvis kan sägas att på ett helt annat sätt än för närvaskall bli effek- remissinstanserna hade delade meningar. Åtrande för att påföljdssystemet framhöll att körkortsindragning inte tivt. skilliga annan karaktär än Anledningen till att i vårt land i motsats till är en åtgärd av principiellt de påföljder som domstolarna normalt har många andra länder denna trafiksäkerhetsáttorde främst kunna att tillgripa. Bland de till förslaget om övergärd ännu inte vidtagits till domstol av återkallelsebeslut sökas i att man hitintills ansett sig böra göra flyttning mellan straff och den negativt inställda remissinstanserna ansågs en skillnad egentliga särskilda rättsverkan av brott som utgör den det förhållandet, att den enskilde ofta upp-

formellt be- fattar körkortsreaktionen som en ytterligare från juridisk synpunkt riktiga Detta har straffpåföljd, inte böra inverka på frågan om nämningen på körkortsingripande. en användning av körkortsin- körkortsåterkallelsens rättsliga natur. Denna således hindrat gripande som ett direktvapen i kampen mot avgörs i stället, sägs det, av att körkortsreaktionen från samhällets synpunkt är en trafikbrotten. Vidare har denna juridiska skillnad ifråga skyddsåtgärd. om straffets och körkortsåtgärdens natur ut- I diskussionen har det i och för sig inte för en från trafrksäkerhets- att körkortsåterkallelse inte gjort ett hinder gjorts gällande av de skulle vara ett lämpligt och från trafiksäkersynpunkt eljest motiverad samordning för den diskus- effektivt vapen i kampen mot båda åtgärderna. Belysande hetssynpunkt

trafikbrotten. Emellertid har tanken på kör- vårdslöshet i trafik särskilt är natursträngt kortsåterkallelse som en brottspåföljd avviligtvis att vi anser den som begått dessa brott

sats med åberopande av att körkortsåterkal- särskilt farlig från trafiksäkerhetssynpunkt.

lelsen kräver en helhetsbedömning av trafi- då om det vid kör- Fråga uppkommer kantens lämplighet som bilförare. Hänsyn kortsåterkallelsefrågans prövning görs eller kan således enligt denna uppfattning inte kan göras någon individuell bedömning av enbart tas till trafikbrottet när körkortsreak- t.ex. den enskilde trafikfarrattfylleristens tionen bestäms. lighet. Redan lagstiftaren i lägger vissa hinder Sådana uttalanden bygger enligt korn- vägen för en s. k. renodlad individuell trafikmitténs mening delvis på en missuppfattning säkerhetsbedömning av olika rattfyllerister. av syftet med det moderna påföljdssystemet Som exempel härpå kan nämnas att det försådant detta bl. a. kommer till uttryck i utsätts att en person som begått ett trafikbrottsbalken. I ett modernt straffrättsligt nykterhetsbrott och som har under 0,8 protänkande är det förvisso inte enbart brottets mille (se 34 § första stycket VTF) är mindre art som avgör påföljden. Det torde inte trafikfarlig än en person som har haft en alkunna hävdas att den straffrättsliga på- koholkoncentration, som överstigit detta tal. följden överlämnande till särskild vård (t. ex. Som framgår av redovisningen för gällande sluten psykiatrisk vård) skall beslutas enbart rätt (3.l) är i viss utsträckning enligt föremed hänsynstagande till brottet och utan skrifter i VTF återkallelsetidens längd direkt beaktande av brottslingens person. Brottets beroende av trafikbrottets svårhetsgrad. art är inte ensamt avgörande för valet av Det är också av intresse att undersöka om påföljdsform. Den närmare utformningen av det i praktiken samband föreligger något påföljden, t.ex. behandlingens art och be- mellan straffets om körhöjd och beslutet handlingstidens längd, sker utifrån andra över- kortsåtgärd.. väganden än brottets svårhetsgrad. Några mindre undersökningar har gjorts i Det måste således framhållas att prin- denna fråga. Jur.stud. Lars-Erik Sojdelius har cipiella eller teoretiska inte utgångspunkter således i en uppsats i tillämpade studier avkan tas till intäkt för den ståndpunkten att seende ämnet Straffrätt vid Uppsala universikörkortsåterkallelsen inte kan inordnas idet tet närmare undersökt 66 domar angående

traditionella påföljdssystemet. Självfallet kan vårdslöshet i trafik som inkommit till läns-

det emellertid tänkas att det finns andra, styrelsen i Uppsala län under år 1965. Vidare t. ex. praktiska, invändningar mot en sådan har Lennart Fogel och Göran Larsson vid lösning. kriminalvetenskapliga institutet vid Stock- Det kan i detta sammanhang finnas anled- holms universitet utfört en undersökning avning undersöka om det även i verkligheten seende återkallelseärenden vid överstâthållarförhåller sig på det sättet att frågan om tra- ämbetet och länsstyrelsen i Stockholms län fikbrottets svårhetsgrad är en fråga som inte år 1966. har något direkt samband med körkortsåter- Vid bägge undersökningarna har man funkallelsebeslutet. Har det med andra ord visat nit ett samband mellan straffmätning och sig möjligt att vid avgörandet av körkortsfrå- körkortsingripande. Samtidigt har man fungan enbart se till trafikantens trafikfarlighet? nit att domstol och länsstyrelse i viss ut- Den fråga som skall besvaras är då: Vad är sträckning har olika uppfattning om olika det som avgör svårhetsgraden i ett trafikbrottstypers svårhetsgrad. brott? För de egentliga trafikbrotten, t. ex. Kommittén har inte gjort någon egen unbrott mot trañkbrottslagen och vägtrafikfördersökning i denna fråga. De utförda mindre ordningen, är nästan genomgående brottets undersökningarna har nämligen inte gett

trafikfarlighet avgörande för straffskalan och kommittén någon anledning att revidera sin

därför också för straffmätning. Anledning uppfattning att enligt gällande rätt brottets till att vi bedömer t. ex. rattfylleri och grov svårhetsgrad i princip blir bestämmande vid

och kör- den för körkortsåterkallelsen efter brottets avgörande av både brottspåföljden kortsreaktionen. Den principiella åtskillnad svårhetsgrad. som förordats t. ex. ien del remissyttranden Det torde för allmänheten och inte minst betänkan- för den som drabbas av en körkortsåterkalöver trafiknykterhetskommitténs de finns således ej idag. lelse vara svårt att inse, att det föreligger att brottets principiell skillnad mellan en straffpåföljd i Det förhållandet svårhetsgrad samband med trafikan- lagstiftarens mening och ett ingripande mot anses stå i ett direkt kan förvisso kritiseras. körkortet. tens trafikfarlighet Det är inte alltid självklart att en person Kommittén anser att frågan om användsom gjort sig skyldig till rattfylleri är trafik- ningen av körkortsingripandet måste avgöras utifrån trafiksäkerhetssynpunkter och att farligare än en person som gjort sig skyldig till Å andra sidan har vi i kravet på teoretiska distinktioner mellan olirattonykterhet. inte och mera ka slags samhällsingripanden inte får tillmädagens system någon bättre adekvat att lägga till grund för tas en avgörande vikt. Den fråga som skall omständighet Tills vidare har man ställas av våra ställningstaganden. är: Kan vi genom en användning svår- få fram ett effektivare och alltså att utgå ifrån att trafikbrottets körkortsvapnet hetsgrad kommer att ha en avgörande bety- mera trafiksäkerhetsfrämjande påföljds- Svaret bli delse för längden av körkortsingripandet. system? på frågan måste rimligen svårigheterna att avgöra körkortsfrågan jakande. Ett körkortsingripande är, samtidigt som från andra än rent straffrättsliga synpunkter visas också av statistiken över körkortsåtgär- det är en adekvat påföljd för ett trafikbrott, ett för den enskilde.

dernas fördelning på olika körkortsåterkallel- djupgående ingripande

Härvid skall beaktas att trafik- Det medför ofta ekonomiska konsekvenser, segrunder. brotten och särskilt trafiknykterhetsbrottet som är väsentligt större än de som orsakas av

fått en helt dominerande roll trots att det i de traditionella (Se härom straffpåföljderna.

olika understrukits Klettes utredning.) Körkortsåterkallelsen lagstiftningssammanhang i vikten av att även andra trafiksäkerhetsfak- medför också i övrigt ett kraftigt ingrepp torer än de rent straffrättsliga skall tillmätas den enskildes livsföring. Körkortsåterkallelserna skulle samhällsvikt. Som framgår av redovisad statistik (3.l ekonomiskt komma att utgöra en stor belastoch 10.5) är körkortsåterkallelse på grund av rattfylleri och rattonykterhet helt domine- ning om ett betydande antal personer skulle rande (60-70 % av samtliga fall). Det torde tvingas att byta arbetsanställning och genomkunna att det med i anledning av körkortsåterknappast göras gällande gå omskolning till olika faktorers från tra- kallelsebeslut. Synpunkten att samhällsekohänsyn betydelse fiksäkerhetssynpunkt är motiverat med den- nomiska aspekter bör beaktas, då det disku-

na totala dominans av trafiknykterhetsbrot- teras om i vilken utsträckning fängelsestraff

skall användas, kan med väl så stor skärpa ten bland återkallelsegrunderna. De nu redovisade synpunkterna avser en- anläggas på körkortsåterkallelserna. dast att visa att det varken från praktisk eller Sammanfattningsvis kan sålunda sägas att är möjligt mot körkortet principiell synpunkt att skilja de ingripande utgör ett effektivt och adekvat vapen i kampen mot trafikbrotsynpunkter som ligger till grund för strafften. Från trafiksäkerhetssynpunkt är det därlagstiftningen från de grunder som avgör körför nödvändigt att vi även ivårt land - i kortsfrågan. Snarare är det, som redan tidigalikhet med vad som redan i stor utsträckning re påpekats, så att vid vissa straffrättsliga påföljder, t. ex. överlämnande till särskild vård, skett utomlands - försöker göra våra straff-

finns inte alls samma karaktär av straffmät- påföljder mera effektiva genom att använda av körkortsåterkal- körkortsreaktionen som en ”påföljd”. Komning som vid avgörande mittén ansluter sig således principiellt till de lelsetidens längd. Detta visas bl. a. av att retankar som utvecklats i tilläggsdirektiven den dan bestämmelserna i 33 § VTF graderar ti-

6 november 1970 (se s. 25). I specialmotive- hela landet. kommer kommittén att redovisa de ringen Det måste anses möjligt att genom olika praktiska konsekvenser som följer av detta åtgärder förbättra nuvarande förhållanden. principiella ställningstagande (3:l 3 KL). Genom det s. k. pricksystemet kan skapas grunder för en större jämnhet i värderingen av olika trafikbrott. Ett samtidigt 3.8.3 av olika trafikbrott avgörande Värderingen av straff och körkortsfrågor skulle också ge l det nuvarande systemet för samhällsreak- större bl.a. därför att utredenhetlighet, tion vid trafikbrott har lagstiftaren endast i blir detsamma ningsmaterialet för bägge avbegränsad utsträckning gett någon vägled- görandena. Vidare är utbildningen på trafikning för en jämförelse mellan svårhetsgra- juridikens område eftersatt. Kommittén den av olika trafikbrott. De tidigare redovisa- kommer att behandla denna sistnämnda fråde (3.8.2) undersökningarna av Sojdelius ga i ett särskilt avsnitt (62). samt Fogel och Larsson tyder på att domstolar och körkortsmyndigheter har olika 3.8.4 Rehabilitering i stället för straff? uppfattningar vid värderingen av svårhetsgraden i olika typer av trafikbrott. Vid en Kommittén har övervägt i vad mån det är konferens mellan domare vid Stockholms möjligt att som ett mera normalt led i rådhusrätt och jurister från länsstyrelsen i behandlingen av vissa trafikbrottslingar för- Stockholms län, som tillkommit på kom- ordna att trafrkanten skall genomgå t. ex. mitténs initiativ, visade det sig emellertid viss undervisning eller erhålla viss behandfinnas en god överensstämmelse i uppfatt- ling. Vi har redan f. n. i viss mån ett embryo ningarna. Bedömningen varierade dock i till en sådan bestämmelse i 33§ 1 mom. fråga om vissa brott, t. ex. bristfälliga brom- VTF, där det sägs att länsstyrelsen under sar. vissa särskilt angivna förutsättningar kan Kommittén har inte undersökt om det en förare att inkomma förelägga med nytt finns skillnader också mellan de allmänna kompetensbevis. Detta stadgande tillämpas domstolarna, men kommittén vågar ändå emellertid mycket sällan. (Jfr. JO:s ämbetsanta att så är förhållandet. l fråga om läns- berättelse 1965 s. 531 ff.) styrelserna har länsassessor H. Folkesson i Här skall sålunda om och hur övervägas maj 1966 verkställt en undersökning av 21 rehabiliteringstanken kan föras in vid samkörkortsmyndigheters av olika hällsreaktion bedömning i anledning av trafikbrott. Det körkortsfall. Denna visar att undersökning bör övervägas om en rehabilitering får någon olikheter förekommer i bedömningen mellan effekt för trafiksäkerheten. Den redovisning olika länsstyrelser (se Folkesson, s. 19«66). som lämnats angående olika undersökningar - främst i USA - synes ej ge något entydigt Olikheter i praxis har tidigare uppmärksammats av JO (1955 s. 296 f). svar på frågan om den trafrksäkerhetsfräm- Olikheterna i bedömningarna är i och för jande effekten av olika sätt att genom sig inte anmärkningsvärda. Lagstiftningen ger undervisning och likartade metoder söka som tidigare anförts ofta inte någon avgöran- påverka trafikanter som gjort sig skyldiga till de ledning för ställningstagandet. Det är trafikbrott. De olikartade resultat som erobjektivt sett omöjligt att klarlägga om t. ex. hållits torde vara svåra att bedöma, inte körning mot rött ljus är farligare eller mindre minst därför att sättet för behandlingen farligt än ett hastighetsöverskridande på 20 varierar kraftigt mellan olika stater och olika kilometer. institutioner. Dock må framhållas att under Det är naturligtvis önskvärt att olikheteri den senaste tiden de instrument som används bedömningen så långt möjligt undviks. Det 1 Se Simson, H, The state of ”the state of the är ett elementärt rättssäkerhetskrav att värart of driver improvement, Psykologiska institudering av olika trafikbeteenden är likartad i tionen, Uppsala, 1972.

framförallt i Kalifornien en svar hos den undervisade för att undervissynes ha nått

sådan att avgörande trafiksäker- ningen skall fa någon effekztDen undervisade

förfrning hetseffekter måste alltså

uppnåtts? tjäna på att lära sig någonting

I Kalifornien har sålunda genomförts ett under undervisningen. Häri synes ett av de

att utveckla tekniken vid också en experiment för stora problemen ligga och kanske av fordons- del av förklaringen till de olika resultat som undervisningen och behandlingen förare. Mer än 15 000 förare deltog i experi- erhållits vid undersökningar i USA.

mentet. Dessa indelades i åtta experiment- Mot bakgrunden av dessa överväganden och med tanke utgrupper och en kontrollgrupp. Experiment- på den internationella

behandlades olika. Således fick vecklingen anser kommitten att övervägande

grupperna en annan indivi- skäl talar för att det på ett eller annat sätt någon grupp varningsbrev, av undervisduella samtal och en tredje grupp gemensam- bör öppnas vägar för införande visade särskilt vid trafrkbrott.

ma samtal i grupp. Resultatet ning som en behandlingsform

Hur skall då undervisningen inordnas i det

för män som deltagit i gruppsamtal en påtag-

Således minska- rättsliga systemet? Till att börja med torde ligt minskad olycksfrekvens. des olycksfrekvensen med 2,2 per år för man böra fastslå att man inte skall använda som ett rent straff. Domstolen varje hundratal förare som deltagit i sådana undervisning här- skall inte besluta att samtal. Det beräknades att experimentet eller annan myndighet i denna del medförde en nettokost- vederbörande skall bevista undervisning igenom dollar. i visst antal timmar. En sådan form av nadsbesparing per år på 3,7 miljoner och anses all- har sannolikt inte några

Undervisning information trafikundervisning

mänt vara ett sätt att förbättra trafikanterna. större möjligheter att positivt påverka tra-

Denna bakom utbild- fikanterna.

uppfattning ligger

i trafikskolorna och den efterutbild- Ett alternativ är att domstolen dömer till ningen bötesstraff I domen skulle i ning som bedrivs t. ex. av motororganisatio- ett villkorligt döms till ner. En stor del av trafiksäkerhetskampanjer- sådant fall sägas att ”den tilltalade att ökade l 000 kronor i böter. Dessa böter behöver na bygger på den förhoppningen ökade emellertid om den dömde senast upplysningar och därmed kunskaper ej betalas

om trafikregler, trafikfaror osv. har en posi- inom t. ex. tre månader inger bevis om att

tiv effekt på trafiksäkerheten. Utförda un- han godkänt genomgått särskild trafikutbildvisa, att denna in- Ett domslut av detta innehåll går dersökningar synes dock ning.” formation Det dock inte att förena med vår nuvarande ej når ut till alla trafikanter. finns räkna med att bland dem Kommittén har inte ansett anledning straffprocessrätt. mot finns att det finns tillräckliga skäl för att i detta som bryter trafikreglerna många av svårnådda trafikanter. föreslå lagändring för att här som tillhör gruppen sammanhang i denna kan därför den nu antydda straffvarianten. En undervisning grupp möjliggöra I USA metoden förväntas vara särskilt betydelsefull. sägs att den alternativa därför att bötesstraffet träffar så l nu gällande bestämmelser om trafikpå- används det ingenting att följder ligger inte något positivt. Bötesstraf- olika, för somliga betyder eller körkortsåterkallel- bli dömd till böter, för andra betyder det

fet, fängelsestraffet

mo- Det skulle därför närmast vara sådasen innehåller inte några rehabiliterande mycket. ment utan får ses som repressiva åtgärder. na för vilka bötesstraffet betyder mycket, trafikrät- som skulle kunna tänkas ha motivation för Det är naturligt att vi också inom från ett renodlat att delta i ett undervisningsalternativ. Som ten försöker komma bort och kan nämnas strafftänkande. Tanken på undervisning exempel på sådana trafikanter nära. Som värnpliktiga etc. för vilka rehabilitering ligger därvid mycket folkpensionärer, framhållits - inte minst av Johansson i hans bötesstraffet i vissa lägen kan synas för hårt. refererade uttalande - så tidigare (se s. 100) 1 det emellertid att få ett positivt Se även bl. a. Traffic Safety 71 (197l):8 s. 22. gäller

Även i dessa fall torde det emellertid

enligt vägas en differentiering efter olika återkallel-

kommittén kunna anses tveksamt om under- Även beträffande segrupper. den som förlovisningsalternativet medför några mera på- rat sitt körkort av medicinska skäl kan det tagliga fördelar. finnas anledning ställa skärpta krav på den Ett annat alternativ är att låta undervis-

undersökning som skall krävas vid körkorts-

ningen ingå som ett tvångsmässigt led i en ansökan. Villkorlig körkortsâterkallelse. Det torde Ett alternativ fjärde där undervisningsemellertid finnas att för- tanken goda möjligheter får ett utrymme är att man -- ev. för söka den som erhållit påverka villkorlig vissa typer av återkallelsefall låter ett återkallelse att frivilligt delta i fortbildning. godkännande vid undervisning medföra en Om trafikanten ej deltar i en föreslagen förkortad återkallelsetld. Kommittén har i fortbildning och även i övrigt visar bristande annat sammanhang förordat ett införande av samarbetsvilja kan förverkande av den kortare t. ex. en körkortsåterkallelsetider, villkorliga återkallelsen vara ett verksamt månad. Om detta förslag godtas synes det altemativ. närmast självklart att trafikanten i dessa fall i Även i övrigt torde undervisningen ha sina allmänhet skall återfå sitt körkort utan att största möjligheter att få en positiv effekt av konventionell nytt förarprov typ behöver om den knyts an till körkortsåterkallelsen. genomföras. Även här synes det emellertid Kritik kan enligt kommittén riktas mot det

möjligt att göra ett specialinriktat förarprov

sätt på vilket rehabiliteringsmomentet f. n. till villkor för att återkallelsen ej skall bli av är upplagt för dem som efter körkortsâter- längre varaktighet. Kommittén kommer att i kallelse skall söka nytt körkort. Det kan specialmotiveringen närmare utveckla sin syn synas märkligt att vi erbjuder dessa trafikanpå hur undervisningen skall ges ett utrymme ter med ofta långvarig trafikerfarenhet sam- i reaktionssystemet ma utbildning som en person som för första Kommittén har också övervägt vilka organ gången önskar förvärva körkort. som lämpligen bör handha denna trafikun- En fråga som kommittén särskilt övervägt dervisning. I ett särskilt avsnitt behandlar är därför om inte den som söker körkort således kommittén om ett frågan statligt efter körkortsâterkallelse bör underkastas en för sakkunnigorgan körkortsfrågor (4.3.2). speciell form av prov med ett rehabiliterande Det är naturligt att detta organ får en central

inslag. Man kan också tänka sig att som ett plats i trafikundervisningssystemet. Kommit-

obligatorium införa en särskild teoretisk tén anser emellertid att här finns stora möjundervisning för dessa fall som en förbere- att även utnyttja ligheter de frivilligorganisadelse för återinträde i trafiken. Vid en sådan tioner, som redan nu är verksamma på trafikundervisning kan det övervägas att dela upp utbildningens område. Såväl NTF som modessa körkortssökande i olika trafikantkate- tororganisationerna har inför kommittén utgorier. Man bör t. ex. inte meddela samma talat sitt intresse för att medverka i ett

undervisning för den som gjort sig skyldig till fortbildningsprogram. Kommittén utgår från

rattfylleri som för den som gjort sig skyldig att även t. ex. ABF och Medborgarskolan till trafikförseelser upprepade av ordnings- kan inlemmas i ett sådant program. Detsam- _ karaktär. Särskild undervisning kan övervä- ma gäller de kommunala som yrkesskolor gas för den som gjort sig skyldig till upprepa- redan nu ger avancerad

trafikundervisning

de värdslösheter i trafik. Dessutom kan det för yrkeschaufförer. finnas anledning till alternativa undervisningsprogram för yngre och äldre förare. En lösning efter detta alternativ kan lagtekniskt erhållas genom att speciella krav

anges i förarprovet för den som söker nytt

körkort efter återkallelse. Det kan här över- l Se även SOU 1972:72 s. 163.

3.8.5 Vilka brott skall beivras genom kör- system att han måste hindras från att uppträ-

da i trafiken, har genom sitt handlande kortsingripande? utgjort en trafikrisk. Från trafiksäkerhets- Av tidigare redovisning framgår att körkortet synpunkt hade det varit en vinst om förebyghar en stor social betydelse för den enskilde. gande åtgärder vidtagits så att denna trafik- Det förhållandet får inte tagas till intäkt för riskökning inte uppkommit. att hävda att sociala skäl skall vara avgörande Främst två vägar synes böra användas för då ställning tas till frågan om återkallelse att i nu berört avseende öka trafiksäkerheskall ske. Däremot måste med hänsyn till ten. Vid brottslighet måste kör-

upprepad

denna frågas stora vikt för den enskilde det kortsinnehavaren redan i ett tidigt skede få noga övervägas under vilka förutsättningar klarhet i följderna av ett fortsatt trafikfarligt körkortsingripande skall få ske. beteende. Informationen om detta är för Vi måste enligt kommittén sålunda väga e närvarande mycket bristfällig ja, närmast vilka intressen som kan vara så starka att de - I ett följande avsnitt kallat obefintlig. tar över intresset av den brottsliges sociala pricksystemet - kommer kommittén att näråteranpassning. Kommitténs ståndpunkt är

mare utveckla sina synpunkter på hur vi i

klar. Det är endast trafiksäkerhetssynpunkdetta avseende skall kunna vidta åtgärder för ter som kan ges företräde framför de sociala att motverka fortsatt brottslighet och därisynpunkterna. Även om det från effektivigenom också höja_ trafiksäkerheten. tetssynpunkt kan vara frestande att använda Vidare synes det nödvändigt att ersätta körkortsingripande som en mera allmän pånuvarande Varningssystem med åtgärder, som följd - t. ex. bilstölder, s. k. okynneskörning dels har större effekt, dels inte är av enbart och bilägares medverkan i brott mot bestämrepressiv natur. Det är från trafiksäkerhetsmelserna om överlast w vill kommittén inte synpunkt anmärkningsvärt att det beträffanfölja denna linje. l specialmotiveringen komde den som så gravt förbrutit sig mot trafimer kommittén att närmare utveckla vilka kens regler att varning meddelas inte f. n. ändringar i gällande rätt som krävs för att de vidtas någon åtgärd som har till direkt syfte som kommittén här utvecklat skall principer att göra syndaren trafiksäkrare. kunna tillämpas.

3.8.7 Samhällsreaktionens varaktighet 3.8.6 Körkortsingripande bör förebyggas Det är främst i fråga om två samhällsingri- En av de anmärkningar som riktats mot - i

panden fängelse och körkortsingripande

nuvarande system för körkortsingripande är - som det finns anledning av trañkbrott att samhället inte i tid varnar eller vidtar anledning överväga hur lång tid de skall vara

förebyggande åtgärder mot den som befinner för att den optimala trafiksäkerhetseffekten

sig i riskzonen för en körkortsåterkallelse. Rent allmänt kan konstateras skall erhållas. Det nuvarande varningsinstitutet anses inte korta att vid trafikbrott används vanligen

ha en tillräcklig effekt och kan inte kombi- tre månader medan frihetsstraff på en till

neras med rehabiliteringsåtgärder. körkortsâterkallelsetiden vid rattfylleri är

Kommittén kan instämma i denna kritik. cirka 2 1/2 år, vid rattonykterhet 1 1/2 år

En körkortsåterkallelse har både från den och vid vårdslöshet i trafik ofta 6 månader. enskildes och från samhällets synpunkt så

många negativa följdverkningar att det är 3.8.7.1 Frihetsstraffet nödvändigt att på ett effektivt sätt försöka

att sådana beslut måste meddelas. I fråga om frihetsstraffet kan allmänt sägas, förebygga Det är vidare så att en körkortsåterkallelse att den internationella utvecklingen (jfr.

alltid från trafiksäkerhetssynpunkt innebär t. ex. Västtyskland och flera östeuropeiska

ett misslyckande. En körkortsinnehavare, länder) under senare år gått i den riktningen,

brutit mot trafikens att de korta frihetsstraffen ersatts av andra som så allvarligt regel-

lll

påföljdsfonner, främst böter men även kri- Har det då varit möjligt att lägga några minalvård i frihet under frihetsinskränkande andra kriterier än brottets till svårhetsgrad former (t. ex. att vistas eller skyldighet grund för bedömningen av trafikantens traarbeta på viss plats). Kommittén anser att ñkfarlighet? Som framgått av redovisningen det finns anledning att med uppmärksamhet för gällande rätt har man redan i lagtexten

följa denna utveckling. Det kan dock inte från ett direkt samband mellan brot-

utgått anses ingå i kommitténs uppdrag att föreslå tets svårhetsgrad och den tid under vilken alternativ till det korta frihetsstraffet. Den trafikbrottslingen är trafikfarlig. De grövre utveckling som här kan komma att ske inom trafikbrotten grov vårdslöshet i trafik och den allmänna straffrätten bör emellertid rattfylleri medför automatiskt en längre också få påverka trafikrättens påföljdsfor- tids återkallelse. l de undersökningar som mer. utförts om samband mellan straffmätning Vid den allmänna kriminalpolitiska värdeoch återkallelsebeslut har man också funnit ringen av trafikbrotten har kommittén uttaatt ett sådant samband finns (se närmare lat, att den ser mycket allvarligt på de grova ovan 3.8.2). trafikbrotten. Från denna utgångspunkt Även om således trafikantens trafikfarligskulle kunna hävdas att det finns skäl att het i princip skall vara avgörande för återkalanvända långvariga frihetsstraff även vid tra- lelsetidens längd kan vi alltså konstatera att fikbrott. det lika lite som vid allmän brottslighet visat Skulle vi då få ett mindre antal grova sig möjligt att göra en individuell bedömning vårdslösheter i trafiken om straffet i normal- från fall till fall. Trafikbrottets svårhetsgrad fallet sattes till fängelse mellan 1 och l l/2 bestämmer f. n. både om

körkortsingripande

år? Härigenom skulle detta brott bli behand- skall ske och den tid under vilken körkortslat likartat med t. ex. grov stöld, en väringripandet skall vara. Undantag från denna dering som synes överensstämma med de allmänna princip förekommer, men de är uppfattningar som råder i den allmänna sällsynta. opinionen (jfr. 3.2.6.2 och 3.7). Kommittén vill för egen del understryka Starka skäl dock tala emot att synes att det från vissa synpunkter kan ses som tillämpa den påföljdspraxis som används vid önskvärt om körkortsingripandet kunde bet. ex. förmögenhetsbrott inom trafikbrotts- stämmas att vara under den tid trafikanten lighetens område. En avgörande synpunkt är är trañkfarlig. Samtidigt måste emellertid att det brottspreventiva värdet av de mycket konstateras att vi f. n. inte har något instrulånga frihetsstraffen - alltså också när det ment, vilket vi kan annat än undangenom gäller förmögenhetsbrotten - starkt kan ifrå- tagsvis mäta när trafikfarligheten upphör. gasättas. Kommittén anser därför att trafik- Visserligen är det möjligt att väsentligt brottens straffskalor inte bör anpassas till förbättra utredningarna i körkortsfrågan. förmögenhetsbrottens. Kommittén anser det dock inte möjligt, att ens med ett förbättrat utredningsmaterial med någon större grad av sannolikhet be- 3.8.7.2 Körkortsingripandet svara frågan om när en trafikants trafikfarligav körkortsåterkallelsen har enligt Längden het upphör dvs. i detta sammanhang närmast den teoretiska motivering som idag ges för när risken för återfall i trafikbrott inte är dessa beslut i möjligaste mån ansetts böra större än för normaltrafikanten. sammanfalla med den tid trafikanten kan Mot bakgrunden av vad nu sagts har komantagas utgöra en trafiksäkerhetsrisk. Grund- mitten kommit till den slutsatsen att vi även tanken är den att en person oavsett det i fortsättningen måste godta att trafikbrotbegångna trafikbrottet inte bör hindras från tets svårhetsgrad i princip blir avgörande för

att uppträda i trafiken under längre tid än körkortsingripandets längd. Körkortsingri-

den under vilken han är trafikfarlig. pandets brottspreventiva funktion blir också

mås- bör enligt kommittén i det stora flertalet fall härigenom bäst tillgodosedd. Självfallet te särskilda göras i de fall där kunna minskas till hälften. överväganden om t. ex. brister i kunnande eller skall emellertid erinras om att utredning Samtidigt I dessa fall kommittén förordat att körkortsingripande i färdigheter verkligen föreligger. alla för- skall användas som ett mera måste tiden för ingripandet under fortsättningen hållanden göras så lång att trafikanten får effektivt medel i kampen mot trafikolyckorna. Detta innebär att vi bör använda körtillfälle att genom rehabiliteringsåtgärder eller eljest förbättra sitt trafikbeteende. kortsingripande i många fall, där åtgärden f. n. endast blir böter. Eftersom ett körkorts- Kommittén har övervägt hur lång tid som är lämplig för drabbar den enskilde under dessa förutsättningar ingripande ej sällan norrnalfallen blir hårdare än både böter och fängelse bör körkortsingripandet. För emellertid en sådan reform samtidigt meddet individual- och allmänpreventiva synföra en starkare av körkortsinpunkter som skall avgöra längden av ingri- nyansering Dessa står ofta mot gripandena. För närvarande hör en körkortspandet. synpunkter återkallelse 6 månader till rena varandra. Från individualpreventiv synpunkt på under Utomlands används i stor uttorde i allmänhet ett kort ingripande vara att undantagen. Om trafikanten skall återvända till återkallelsetider på ned till en föredra. sträckning i trafik- att trafiken utgör en längre tids avbrott månad. Detta ger en helt annan möjlighet använda som trafikpåträningen säkerligen en väsentlig riskfaktor. körkortsingripande Vidare medför får den beslutande instansen en längre tids körkortsingri- följd. Samtidigt pande att de sociala konsekvenserna av ingri- möjlighet att på ett helt annat sätt nyansera pandet blir allvarligare än om ingripandet sina ingripanden med hänsyn till omständigendast avsett en kortare tid (se SOU 1972:72 heterna i det särskilda fallet. särskilt s. 83 och 103). Dessa sociala biverkningar av körkortsingripandet måste 3.8.8 Skall trafikolycka med dödlig utgång ses som något från trafiksäkerhetssynpunkt medföra straff eller personskada strängare negativt. och allvarligare körkortsingripande? Liksom i fråga om den allmänna straffpå- Inom trafikstraffrätten förekommer i viss följden är frågan om den allmänpreventiva effekten av olika körkortsingripanden om- utsträckning att den straffrättsliga bedömstridd. Den ökning av trañksäkerhetseffek- ningen grundas inte enbart på trafikbeteenten som erhålls om vi allmänt förlänger tiden dets farlighetsgrad utan även på det förhålför ingripandena med ett år, torde inte kunna landet att skada uppkommit i anledning av anses möjlig att mäta. I jämförelse med ett trafikbrottet. Brotten vållande till annans

väl utformat informationssystem till allmän- död (BrB 3:7) och vållande till kroppsskada heten rörande olika ingripanden torde bety- eller sjukdom (BrB 3:8) förekommer inte

delsen i allt fall vara marginell. sällan i konkurrens med framförallt vårdslös- Mot av vad tidigare sagts om het i trafik (l § TL). bakgrunden de individualpreventiva trafiksäkerhetssyn- Kommittén har visserligen inte att pröva anser således kommittén att de lämpligheten av att den uppkomna skadans punkterna från art tillmäts straffrättslig betydelse, men har långa ingripandetiderna måste, bortsett fall där t. ex. brister i kunnandet eller inte kunnat undgå att konstatera att skadans fardigheten konstaterats, användas med stor art f.n. påverkar den straffrättsliga påfölj- Kommittén kan därför den. Detta förhållande kan med nuvarande försiktighet. ej ansluta sig till den praxis som f. n. tillämpas straffrättsliga regler ej undvikas. Understrykas bör emellertid att huvudvikten hela tiden och som innebär att normaltiden för ingripande vid t. ex. rattfylleri ofta är 2 l/2 år (se måste läggas vid graden av trafikfarlighet i trafikantens beteende. Det förhållandet att KU 1971:34 s. 86 och 90). Den normala tiden för ingripanden vid svårare trafikbrott på grund av tillfälligheternas spel en viss

skada uppkommit får inte undanskymma brottslighet försätter sig i den situationen att domstolens skyldighet att lägga huvudvikten körkortet måste återkallas. Det är från

vid trafikstraffrättens huvudsyfte - att be- trafiksäkerhetssynpunkt av vikt att en be-

ivra trafikfarliga beteenden efter graden av gynnande trafikfarlighet stoppas i tid. deras farlighet. Tanken att införa ett s. k. pricksystem har Det är emellertid inte endast vid bestäm- därför väckts. Ett pricksystem kan ikorthet mande av straffpåföljd utan även vid kör- beskrivas som en metod för att dels erinra kortsingripandet som skadans art tillmäts trafikanterna om följderna av fortsatt trafikbetydelse. Detta framgår av regeringsrätts- brottslighet, dels välja ut sådana förare som sekreterare Sjöbergs redogörelse för gällande samhället på grund av upprepad brottslighet rätt. Här uttalas bl. a. följande: måste kontrollera närmare. Varje förseelse som omfattas av systemet får ett visst antal När en bilförare är olycklig nog att ha till vållande till annans död prickar. Dessa registreras och när körkortsgjort sig skyldig brukar körkortsåterkallelse som innehavaren uppnått ett visst prickantal kan följa påbröd. Har en aldrig så ringa vårdslöshet olika åtgärder vidtas. Pricksystemen är olika medfört att någon avlidit blir bedömningen utformade i olika länder men i allmänhet hårdare än den skulle ha varit om ingen dött. innebär de inte, att ett visst antal prickar är Man tar hänsyn till det objektiva överskot- - liktydigt med att körkortet återkallas. Sedan tet. I ett rättsfall av visst intresse från 1962 (RÅ 1962 K 305) blev en person den myndighet som har att fatta beslut i ådömd 30 db för vållande till annans död men körkortsfrågan informerats om att en körej för vårdslöshet i trafik, enär vårdslösheten kortsinnehavare ett kritiskt antal uppnått ansågs som ringa. RR fann att föraren vid prickar, prövas i stället noggrant frågan om färden ej hade grovt åsidosatt honom såsom förare vilka åtgärder som skall vidtas mot honom. åliggande förpliktelser i något för trafiksäkerheten hänseende och Vilka fördelar har då ett pricksystem väsentligt upphävde återkallelsebeslutet. Två reg. råd framför våra nuvarande metoder att kontrolville dock ej ändra länsstyrelsens återkallelse- lera körkortsinnehavarna? beslut. Ett pricksystem har en trafiksäkerhets- Kommittén kan ej ansluta sig till den av främjande effekt. Systemet bygger på fasta Sjöberg påstådda rättstillämpningen som sy- regler, som varje körkortsinnehavare genom nes vara influerad av ett föråldrat straffrätts- information från myndigheternas sida bör ligt tänkande. Lagstiftningen om körkortsin- känna till. l allmänhet kan körkortsinnehavagripande bör i stället utformas så att den ren förutsäga det antal prickar som en tidigare rättstillämpningen ersätts med ett överträdelse medför. Detta innebär att han system där enbart i kan göra klart för ett visst antal graden av trafikfarlighet sig att trafikantens handlande tillmäts betydelse. prickar alltid medför att körkortsmyndigheten närmare granskar hans förutsättningar att uppträda i trafiken. l-lan kan inte som nu 3.8.9 Pricksystemet hoppas på att myndigheten glömmer bort Som framgått av föregående avsnitt anser honom i pappersfloden. Systemet får en kommittén det vara av vikt att trafikanterna bättre effekt än nuvarande ordpedagogisk på ett helt annat och effektivare sätt infor- ning. Tidigare var det förhöjda straffet vid meras om de allvarliga konsekvenser som kan återfall ett återhållande moment. Genom följa av trafikbrottslighet. De anteckningar den alltmer vidgade användningen av bestämsom f. n. görs i körkortsregistret utförs en- da bötesbelopp har detta moment till väsentbart som en intern administrativ åtgärd. All- lig del bortfallit. Ett pricksystem spårar efmänhetens om systemet är prak- fektivt kunskaper upp återfallen och gör körkortsingri-

tiskt taget obefintliga. Från samhällets sida pandena mera effektiva än vad de är i dag.

görs heller inte något för att förebygga att en Ett pricksystem ger också ökad rättssäkerkörkortsinnehavare trafikgenom upprepad het. Den starka ökningen av antalet förseel-

114 SOU l 972 :70

ser gör det inte möjligt för körkortsorganen tiskt om och i så fall vilka åtgärder, som skall att med tillfredsställande rättssäkerhet indi- vidtas mot körkortsinnehavaren. Detta sker viduellt pröva varje enskilt fall. De åtgärder först efter prövning hos det organ, som har som vidtas från myndigheternas sida är där- att besluta i körkortsärendet. Den personliga för ej heller enhetliga. Pricksystemet kan här kontakten mellan körkortsinnehavaren och medverka till att den olikhet i praxis, som för myndigheten är därvid en viktig faktor. närvarande råder mellan olika beslutsorgan, Kommittén har funnit att i ett modernt kommer att minska. system för handläggning av trafikbrott måste Pricksystemet ger också de beslutande po- ett pricksystem ingå som ett viktigt led. litiska organen möjlighet att styra verkställig- Trafrksäkerhetsexpertisen är enig om att sy-

hetsorganen i fråga om prioriteringen av stemet har en trafiksäkerhetsfrämjande ef-

olika trafikbrott. Genom en pricktabell ska- fekt. Det är självklart att det är svårt att ange pas således en officiell värdering av olika hur stor denna effekt kan bli. Den är i hög trafikbrotts svårhetsgrad. Det är då naturligt grad beroende på den information som lämatt t. ex. polisen särskilt inriktar sin trafik- nas om systemet. Den praktiska erfarenheten övervakning på sådana trafikbrott som an- från Kanada visar emellertid att trafiksetts särskilt allvarliga enligt pricksystemet. olyckorna där minskade med 12-15 procent Det kan också förväntas att straffmätnings- i samband med att ett pricksystem infördes. praxis kommer att påverkas av den värdering (Samhällsreaktioner s. 15.) som sker i pricksystemet. De arbetsvinster som kan uppnås med Ett pricksystem skapar vidare förutsätt- pricksystemet är i stort avhängiga det proningar för enklare och rationellare handläg- cessrättsliga system som tillämpas. Den störsningsfonner. En av svagheterna i nuvarande ta effekten uppnås om rättsorganen i samsystem är att den information (domar, straff- band med bestämmande av brottspåföljden förelägganden, ordningsförelägganden etc.), kan anförtros att avgöra om det enstaka som inkommer till körkortsorganen från brottet är av sådan art att körkortsingripanrättsväsendet, behandlas manuellt, vilket de bör ske eller om brottet skall behandlas självfallet är tidsödande. Det blir av naturliga enligt reglerna för pricksystemet. Denna fråskäl svårt att med ett manuellt system be- ga kommer kommittén närmare att beröra i mästra det allt större informationsflöde som det processrättsliga avsnittet. passerar körkortsorganen. Ett visst gallrings- Kommittén anser emellertid att, oavsett system måste tillämpas. Kontorspersonal sor- omfattningen av de rationaliseringsvinster terar ut vissa meddelanden om t. ex. straff, som kan erhållas, starka trafik- och rätts-

som ej har betydelse för körkortsfrågan. Hos säkerhetsskäl talar för att vi även i vårt land

högre befattningshavare sker ytterligare gall- bör införa ett pricksystem. De närmare ring. De kvarvarande ärendena föredras inför principerna för systemet kommer kommitbeslutsorganet dvs. länsrätten. I ett genom- tén att redovisa i en särskild specialmotivefört pricksystem med ett centralt körkortsre- ring. gister sker den första gallringen automatiskt med hjälp av datarnaskin. All information 3.8.l0 Behandling under anstaltsvistelse

går in i körkortsregistret och påförs den

körkortsinnehavare som det gäller. Datama- Av den redovisning som lämnats av nuvaranskinen sorterar därefter automatiskt ut alla de förhållanden (3.1) framgår att cirka 4 200 ärenden, som skall granskas närmare av det personer under år 1969 dömdes till fängelse organ, som beslutar om åtgärder mot kör- för trafikbrott. I cirka 3 700 fall utgjordes kortsinnehavarna. brottet av ett trafiknykterhetsbrott. Straff- Pricksystemet sorterar således ut de ären- tiden utgjorde i allmänhet en eller två den, beträffande vilka en närmare prövning månader. I något mer än 400 fall var är motiverad. Däremot bestäms inte automa- strafftiden dock tre månader eller mera.

Någon undervisning eller annan behand- 3.8.l0.2 Utländska förhållanden

ling med syfte att förbättra de intagnas

Frågan om straffverkställigheten vid trafik-

trafikbeteende förekommer ej på de svenska brott har behandlats vid en internationell fångvårdsanstalternal Vid enstaka tillfällen konferens i Schweiz våren 1971. Här lämhar dock föredrag om alkoholproblem förenades bl. a. en redovisning för förhållandena kommit. i Holland, Schweiz, Västtyskland och Öster- I detta avsnitt skall inte diskuteras, om rike? Sammanfattningsvis kan sägas, att i eller i vilken utsträckdning dessa fängelsesamtliga dessa länder ñnns tankar på att straff medverkar till att vår trafik blir säkanvända fängelsetiden för försök till pâverrare. Kommittén har att utgå från att äveni kan i trafiksäkerhetsfrämjande riktning. I fortsättningen någon form av frihetsberövan- Västtyskland (redovisningen vid konferensen de (fängelsestraff, omhändertagande i avsåg Baden-Württemberg) har man redan i skyddstillsynsanstalt etc.) kommer att anpraktiken fört in trañkuppfostran i fångvändas som påföljd vid trafikbrott. vårdsanstalterna. Således görs försök att

genom föredrag, filmer, diskussioner etc. pâ-

3.8.l0.l Trafiknykterhetsbrott verka de dömda till ett trafiksäkrare upp-

trädande. Vid enskilt samtal mellan trafik- I den speciella frågan om behandlingen av experter och intagna analyseras de fel som trafiknykterhetsbrottslingar uttalas i betänden dömde begått i trafiken. I underviskandet Trafiknykterhetsbrott (SOU 1970:61 ningen medverkar förutom statliga experter s. 250): även medlemmar i olika enskilda trafiksäker- Den nykterhetsvårdande behandlingens uttalande av hetsorganisationer. Enligt tyngdpunkt kommer främst att bli förlagd justitieministern i Baden-Württemberg är ertill tiden efter anstaltsvistelsen, men under farenheterna av de använda metoderna mycanstaltsvistelsen kan man förbereda denna ket positiva. behandling. Den intagne kan sålunda observeras och undersökas i olika hänseenden av Även i Holland har man redan ipraktiken

läkare med Socialmedicinsk inriktning och börjat påverka de dömda under fängelsetiden annan kvalificerad personal. Nykterhetsvårgenom trafiksäkerhetsaftnar, gruppdiskusdande åtgärder av olika slag bör kunna sioner etc. Under 1971 har man vid en inledas, såsom samtalsterapi, delvis i form av anstalt startat ett nytt behandlingsprogram. gruppsamtal som redan spelar en viktig roll vid behandlingen på tillsynsanstalterna. Vida- Detta utgör ett experiment. Därför deltar re bör upplysning ges ialkoholfrågan. Sådan endast en fjärdedel av de intagna på en viss upplysning kan ges genom föreläsningar, filmanstalt i experimentet. Behandlingen sköts av föreställningar, diskussioner och grupparbete. Den bör ledas av läkare eller annan en folkhögskola, som således är fristående

person som är väl kvalificerad för uppgiften. från fängvårdsanstalten. Det centrala temat

Upplysningen bör innebära saklig informa- för behandlingen är förståelse och samtion om alkoholens omsättning i kroppen, arbete. Man för således bl. a. gruppdiskusdess verkningar på kortare och längre sikt sioner över sådana ämnen som förståelse i samt de medicinska komplikationer som kan

Dessutom bör familjen och på arbetsplatsen, betydelsen av

uppstå. uppmärksamheten alkoholvanor samarbete etc. ägnas åt olika samt uppkomsten av alkoholberoende. Även alkoholen som riskfaktor i trafiken bör behandlas. Det får ankomma på kriminalvårdsstyrelsen att närmare utforma behandlingen i anstalt. Troligen måste man experimentera sig fram till lämpliga behandlingsformer. 1 Se vidare om svenska förhållanden i Der Straf-

vollzug an Verkehrsdelinquenten, Verlag Stämpfli et Cie AG, Bern, 1971 2 Se i den tidigare omnämnda Der Strafvollzug an Verkehrsdelinquenten.

skall förbättras. Andra gånger är det i den 3.8.lO.3 Kommitténs överväganden praktiska skickligheten som det finns brister Som framgått av redovisningen av våra svens- medan stundom om trafikregkunskaperna ka förhållanden har trafikutbildning under lerna är bristfälliga. anstaltstiden ännu ej förekommit i vårt land. skall För att en differentierad behandling Det har visserligen på några öppna anstalter kunna måste man därför göra en genomföras hållits vissa föredrag i trafik- och nykterhets- närmare av de intagna. Det undersökning frågor men verksamheten har haft ringa och kan bli aktuellt att testa attityder omfattning. En av anledningarna till att vi kan kunskaper. Den praktiska färdigheten inte fått igång någon egentlig undervisning kontrolleras. av sådana också På grundval torde vara den att vi inte har haft någon plan kan sedan ett behandlingsundersökningar för en sådan verksamhet. Vidare har tillprogram läggas upp. gången till lämpliga lärare varit knapp. Med Vidare finns att få den svårigheterna hänsyn till den kort tid trafikbrottslingar intagne till att aktivt deltaga ibehandlingsvistas på anstalt kan det också vara svårt att - det måste finnas en motivaprogrammet organisera undervisningen. tion för att en inlärning skall få effekt. om trañkundervisning under Sannolikt Frågan bör det ges någon form av belöanstaltstiden torde således inte vara så allde- ning åt den som visar sig på ett tillfredsställes enkel. För lekmannen måste det emeller- lande sätt ha genomgått undervisningen. tid te sig följdriktigt att en person som sonar Tanken på en förkortning av strafftiden ligett straff för trañkbrott under fängelsetiden ger nära till hands. Man kan också tänka sig också får trafikundervisning så att man har att utnyttja körkortet. Om t. ex. den som åtminstone något hopp om att han är en klarar en trafikundervisning tillfredsställande bättre bilförare då han lämnar fängelset. kan ges vissa förmåner, t. ex. kortare vänte- Kommitténs egna undersökningar visar bland tid efter återkallelse, skulle detta säkerligen annat att det bland allmänheten ses som vara en stark motivation att aktivt delta i att den som brutit mot något naturligt programmet. trafikreglerna skall få trafikundervisning i Vi bör inte hysa för stora förhoppningar

kombination med t. ex. böter eller fängelse om att vi skall göra några lättköpta trafik-

Många lekmän anser också att undervisning i säkerhetsvinster t. ex. en undervisgenom viss utsträckning bör användas som enda anstaltstiden. Det synes emellerning under påföljd. tid trots svårigheterna nödvändigt att vi även

Hur skall man då lägga upp undervis- i vårt land söker följa med i den utveckling ningen för att uppnå någon trafiksäkerhets- som är på gång utomlands. effekt därav. är inte en Kommittén vill i sammanhanget betona Trafikbrottslingar enhetlig grupp. Där finns t. ex. trafikanter att det bortsett från trafiksäkerhetssynsom inte kan trafikreglerna eller som inte vill punkter kan åberopas sysselsättningsteratillämpa dessa. Det finns trafikanter med peutiska skäl för en undervisning under och där just denna fängelsetiden. Det stora flertalet intagna grava sociala störningar mera allmänna problematik gjort att de torde uppleva sin tid i fängelse som meningskommit att begå trañkbrott. lös. Någon form av trañkundervisning kan då

Vi har således inte någon homogen grupp vara ett lämpligt avbrott i enformigheten. till. Det är därför Slutligen anser kommittén att trafikunderatt rikta undervisningen att sätt differentiera visningen år av värde för alla som tagits in på nödvändigt på något etc.

behandlingen. l många fall torde gruppterapi fångvårdsanstalt, ungdomsvårdsskola

och därmed ha störst Detta gäller sålunda även för den som inte jämförbar påverkan utsikt att medföra en från trafiksäkerhets- begått trafikbrott. Anstaltstiden är ju bl. a. effekt. Attitydpåverkan är synpunkt positiv ibland nödvändigt för att trafikbeteendet 1 Se s. 99 och SOU 1972:72 s. 76.

avsedd att så långt som möjligt förbereda den intagne för återinträde i samhällslivet. Det kan antagas att kanske de flesta intagna har brister i t.ex. sitt trafikbeteende eller sina trafikkunskaper. Ett mycket stort antal av de intagna kan samtidigt förväntas ha behov av bil efter frigivningen. Det är därför ett starkt intresse att genom olika åtgärder söka bota dessa brister. Detta gäller också för sådana som saknar körkort eftersom det finns stor risk för att dessa personer kommer att köra bil utan körkort. Samtidigt vill kommittén betona vikten av att det från myndigheternas sida görs kraftfulla ansträngningar för att om möjligt så förbättra den intagnes trafikbeteende och trafikkunskaper att han kan beviljas körkort om han saknar sådant. Det kan i detta sammanhang erinras om att det vid de västtyska ungdomsdomstolarna förekommer att som villkor i en Villkorlig dom anges att den dömde snarast skall så förbättra sitt trafikkunnande att han

kan beviljas körkort.

4 av frågor rörande rätten Handläggningen

att föra motorfordon

4.1 Gällande rätt - en summarisk utfärdat ordningsföreläggande (48 kap. 1-3

redovisning och 13-20 §§ RB). Böterna bestäms enligt

en av RÅ utfärdad taxa (se SFS 1970:26). I

4. l .l vissa fall kan särskild rättsverkan - förver- Körkortsgivning kande - tas upp iordningsföreläggande (5 § Ansökan om körkort skall göras hos länssty-

ordningsbotskungörelsen den 28 maj 1968).

relsen i det län inom vilket sökanden är

strafföreläggande* kan utfärdas vid brott

mantalsskriven (32 § 1 mom. VTF). Innan för vilka ej stadgas svårare straff än böter körkort beviljas skall förarprov genomföras (RB 48:4). Konungen har dessutom förordinför trafikinspektör eller bilinspektör (31 § nat att strafföreläggande får utfärdas för l mom. VTF). Vidare skall polismyndighet vissa brott för vilka stadgats dagsböter eller höras (32 § l mom. tredje stycket c) VTF). fängelse i högst sex månader (se l § straff- Polismyndighet skall i sin tur höra bl. a. föreläggandekungörelsen den 27 februari nykterhetsnämnd (32 § l mom. sjunde styc- 1970). strafföreläggande får avse högst femket VTF). Körkort utfärdas av länsstyrelse tio eller som gemensamt straff dagsböter (32 § 2 mom. första stycket VTF; anmärkas kan högst sextio dagsböter. I föreläggandet kan att förslag framlagts om att trafiksäker- eller annan sådan också tas upp förverkande hetsverket i fortsättningen skall utfärda körsärskild rättsverkan (RB 48:2 andra stycket). kort, se prop. 1971:65, som i denna del Om de förenklade förfarandena ej tillämlämnats utan erinran av riksdagen). Talan trafikbrottsfrågor vid allmän pats handläggs mot länsstyrelsens beslut att vägra utfärda domstol rättegångsbalkens allmänna enligt körkort kan av den beslutet rör föras till bl. a. att nämnd medregler. Dessa innebär kammarrätt och regeringsrätt (76 § VTF). verkar vid handläggningen i mål om brott för

vilket är stadgat svårare straff än böter.

Detta innebär att frihetsstraff aldrig kan 4.1.2 Samhällsingripanden i anledning

utdömas om inte nämnd medverkat i besluav trafikbrott tet. Huvudförhandling äger alltid rum och

4.1.2.1 vid denna är åklagare närvarande såsom all- Straffrättsliga påföljder vid trafikbrott mänt ombud. Den tilltalade äger rätt och i

vissa fall skyldighet att vara personligen när- De allmänna straffprocessuella reglerna tillvarande vid huvudförhandlingen. Skyldighet lämpas även i trafikbrottmål. För de enklaste att inställa sig personligen har den tilltalade brotten, dvs. brott för vilka ej stadgas annat

straff än böter omedelbart i penningar, an- 1 En närmare redovisning för institutet strafföre-

vänds i betydande utsträckning av polisman läggande lämnas under 4.3.8.2.1.

bl. a. i det fall att det finns anledning döma rätten. till annan än böter. Målet brottspåföljd Uppkommer fråga om interirnistiskt ingrihandläggs i allmänhet av rätten iden ort där pande kan polismyndighet eller åklagare unbrottet begåtts. Klagan mot tingsrätts dom der vissa förutsättningar besluta om omhänförs i hovrätt. Från hovrätt kan i begränsad dertagande av körkort (35 § VTF). Vidare utsträckning talan föras till högsta domsto- har länsrätten vissa möjligheter att återkalla len. körkort tillsvidare i avvaktan bepå slutligt slut (33 §3 mom. VTF).

4.1.2.2 Särskilda vid rättsverkningar trafikbrott körkortsingripande 4.1.3 Samhällsingripanden av andra orsaker än trafikbrott Frågor om återkallelse av körkort och varning i anledning av trafikbrott prövas av Enligt ett flertal bestämmelser i VTF kan länsrätten i det län, vars länsstyrelse utfärdat körkort återkallas av annan orsak än trafikdet aktuella körkortet (33 § VTF). Återkal- brott l (se 33 § 2 mom. första stycket 548). lelse av körkort får dock i princip ej äga rum viss utsträckning sker återkallelse ianledning förrän frågan om straff för brottet blivit av andra brott än trafikbrott. l dessa fall sker avgjord genom lagakraftvunnen dom (33 § 2 i likhet med vad som redovisats i 4.1.2.1 mom. andra stycket VTF). Länsrätten består först en straffprocessuell handläggning gei princip av ordförande och tre eller fyra nom ordningsföreläggande, strafföreläggande nämndemän (5 § lag om skatterätt och eller domstol. Därefter handläggs frågan om länsrätt). Länsrätten är domför utan nämnd återkallelse av körkort vid länsrätt. bl. a. vid beslut att tills vidare återkalla l andra fall, t. ex. vid sjukdom, är det körkort eller turistkort eller att tills vidare enbart länsrätt, som har att ta ställning till vägra godkännande av utländskt körkort, när vilka åtgärder som skall vidtas. Det föredet är uppenbart att sådant beslut bör med- kommer i viss utsträckning att yttrande indelas samt vid av mål i vilket hämtas från t. ex. länsläkare avgörande eller socialstysaken är uppenbar (6 § lag om skatterätt och relse. Talan mot länsrätts beslut förs i kamlänsrätt). Bestämmelser om att förfarandet i marrätt. Från kammarrätt kan talan förasi länsrätten skall vara skriftligt ges i förvalt- regeringsrätten. Någon i form av motpart ningsprocesslagen (9 §). [handläggningen får allmänt ombud finns ej heller idessa fall vid

ingå muntlig förhandling. Det stadgas bl. a. förvaltningsdomstol. att förhandling skall ske om den kan antas

vara till fördel för utredningen av målet. Om enskild 4.2 Anmärkningar mot nuvarande part begär förhandling och sådan ej är obehövlig samt om inte heller särskilda handläggning skäl talar emot förhandling, skall sådan ock- 4.2.1 Samhällsorganen repre ssiva så äga rum. Här skall anmärkas att eftersom denna är helt ny, det inte nu är Som framgått av redovisningen

lagstiftning för gällande

att för- rätt har vi för närvarande möjligt säga i vilken utsträckning inte något samhandling kommer att hållas. I fråga om hällsorgan som har till uppgift att medverka handläggningen vid länsrätt kan också an- till att våra problemförare anpassar sig till märkas att den enskilde ej har någon mot- trañkens samlevnadsregler. Allmänna dompart i Det finns med stolar och samt läns-

körkortsprocessen. förvaltningsdomstolar

andra ord inte allmänt ombud - har

något styrelser huvudsakligen repressiva eller

förfarandet är inte kontradiktoriskt. kontrollerade uppgifter. Detta har medfört Klagan mot länsrätts beslut förs av den enskilde i

att det repressiva inslaget i samhällsreaktion-

kammarrätt. Från kammarrätt kan i begrän- en blivit helt dominerande och rehabilitesad utsträckning talan föras till regerings- ringstanken, som tillmäts så avgörande bety-

delse vid annan har dersökningen visar klart att nuvarande handkriminalitet, knappast läggning inte tillfredsställer rimliga krav på någon plats i fråga om trafikbrott. har avsnitt fram- snabbhet. Det må anmärkas att kommitténs Kommittén i tidigare är inhållit att det från trafiksäkerhetssynpunkt undersökning gjordes innan länsrätterna att samhällsreaktionen i framti- fördes i systemet. Denna reform torde dock nödvändigt inte kunna förväntas leda till en snabbare den blir mera nyanserad med en klar inriktvåra bilister till säkrare handläggning. Snarare kan det finnas anledning på att göra En sådan tanke kan dock inte befara att reformen får en motsatt trafikanter. ning genomföras med utnyttjande av de organ effekt, dvs. att körkortsåtgärden ytterligare

som för närvarande är verksamma inom det- senareläggs.

ta område. Det är alltså en uppgift för

kommittén att överväga lämpligheten av att

förstärka samhällets insatser i det avseende 4.3 Kommitténs överväganden angáende varom här är fråga. re formâtgärder

4.2.2 saknar trafikexpertis 4.3.1 Allmänt Samhällsorganen

nu aktuella Redan av kommitténs överväganden i avsnitt Samhällets organ har inte någon vid beslutsfattande i 3 om samhällsreaktionen vid trafikbrott torsärskild sammansättning förtrafikfrågor. Sålunda har de allmänna dom- de framgå att det krävs organisatoriska

för att vi skall få ett modernt stolarna i allmänhet inte någon specialavdel- ändringar Länsrätterna har ingen system för handläggning av frågor om förarning för dessa frågor. särskild vid avgörande av rätten. Här kan bl. a. erinras om bristfälliga sammansättning har inte hel- förarundersökningar, allmänhetens bristande körkortsfrågor. Länsstyrelserna ler - såsom i t. ex. barnavårdsfrågor och förtroende för systemet, samhällsreaktionens

- inom enbart repressiva karaktär. nykterhetsfrågor sin organisation avsnitt kommer till befattningshavare med särskild l följande några av dessa tillgång att behandlas och allmänna riktutbildning och erfarenhet i trafikfrågor. problem Dessa brister överväga, om linjer att dragas upp för hur frågorna enligt ger anledning särskilda bör inrättas för trafik- kommittén bör lösas. Frågorna synes vara av beslutsorgan den art att det krävs en allmän motivering frågor. Det kan också övervägas att inrätta en från fristående organisation för kommitténs förslag. I åtskilliga fall kombeslutsorganen mer dock motiven för kommittéförslagen att som avger yttrande till den beslutande. redovisas i specialmotiveringen till den före-

slagna lagtexten. 4.2.3 Handläggningen för långsam

l tidigare avsnitt har snabbhetens betydelse 4.3.2 för körkortsfrågor Sakkunnigorgan från trafiksäkerhetssynpunkt betonats (se l det för samhällsingripande som 3.6.6.1). Kommittén har också gjort en sär- system

skild undersökning i denna fråga. Undersök- kommittén tidigare förordat, ingår som ett Här skall led att ingripande i fortsättningen redovisas särskilt (10.6). väsentligt skall få ett positivt innehåll och inte sammanfattningsvis konstateras att den ge- ningen enbart Liksom det nomsnittliga handläggningstiden (härmed av- vara av repressiv karaktär. inom straffrätten visat sig nödvändigt att ses tiden från brottet till dess straff utdöms) och hindra återfall i brottmålsprocessen är cirka 4 månader genom olika åtgärder försöka krävs för förvalt- i brott är det ett starkt trafiksäkerhetsintresatt den tid som härefter 4 måna- se att försöka hindra återfall i trafikbrott. ningsprocessen också är cirka finns emel- Detta har kommittén bl. a. tänkt sig skola der. inom dessa genomsnittstider un- admilertid stora variationer. Den verkställda ske på det sättet att det nuvarande

nistrativa varningssystemet ersätts med en för inställelser till reparationer, besiktning villkorlig körkortsåterkallelse. etc. Den samhällsekonomiska som belastning Pricksystemet har som huvuduppgift att bilbesiktningen utgör har ansetts kunna upphindra återfall i trafikbrott. Detta sker vägas av ökad livslängd för bilparken.

främst genom att systemet på ett från peda- Anser vi det från trafiksäkerhetssynpunkt

gogisk synpunkt riktigt sätt informerar tra- av värde med en efterkontroll av vissa trafifikanten om konsekvenserna av olika trafikkanter uppkommer självfallet också hr. kostbrott och därigenom hjälper den enskilde att Liksom nadsfrågan. en besiktning av bilen få behålla körkortet. Gentemot den som fått medför en ekonomisk kommer belastning

en eller flera prickar och trots detta belastas självfallet en bilförarundersökning inte att

med ytterligare prickar är det emellertid ofta bli kostnadsfri. De ökade kostnaderna skulle nödvändigt att särskilda sätts in. emellertid åtgärder kunna antas uppvägda av ett mins- Det är därför ett absolut krav att det finns kat antal olyckor. någon som överväger dessa frågor och tar l det system för ökad förarkontroll som ställning till vilka åtgärder av repressiv eller kommittén förordar krävs således bl. a. nårehabiliterande natur som bör vidtas. kal-

gon befattningshavare (i fortsättningen

Kommittén har tidigare uttalat, att det lad trafikkonsulent), vilken finns anledning att i vissa fall göra en när- deltar i konl) i egenskap av sakkunnig mare undersökning av en trafikants förar- trollen och rehabiliteringen av dem som vill Iämplighet. Detta avser främst trafikanter för erhålla körkort efter körkortsföregående vilka körkort återkallats och som på nytt återkallelse eller

körkortsindragning ;

önskar erhålla körkort. Naturligtvis före- 2) avger sakkunnigutlåtanden om förarkommer det också att tveksamhet uppkom- lämpligheten; mer redan vid den ursprungliga körkortsgiv- 3) medverkar i pricksystemet genom att

ningen. Något organ som har särskild kompe- bl. a. överväga rehabiliteringsâtgärder för tens eller utbildning för att ta ställning till personer som uppnått visst antal prickar, dessa frågor har vi för närvarande inte. lämnar information om pricksystemet, un- Det måste anses vara en brist, att vi - dersöker om Villkorlig återkallelse? eller återtill skillnad från t. ex. USA och Västtyskland kallelse krävs för att förhindra återfall; - vad gäller efterkontrollen endast satsar på 4) medverkar i kontrollen av förare be-

kontroll av motorfordon och inte på kon- träffande vilka beslutats om Villkorlig körtroll av förarna. Detta förhållande skulle kortsåterkallelse; möjligtvis vara försvarbart, om vi kunde häv- 5) medverkar till lämpliga rehabiliteringsda att efterkontrollen av bilen hade en klar kurser program, och samtalsbehandling, entrafiksäkerhetseffekt medan kontrollen av skilt eller i grupp, för personer som erhållit föraren inte skulle ha någon betydelse. Fråvillkorlig körkortsåterkallelse eller som eljest gan om trafikolycksorsaker är emellertid så behöver förbättra sitt trafikkunnande. komplicerad att det inte kunnat presteras Som framgår av det som nu sagts skall någon vetenskaplig undersökning som ens trafikkonsulenten överta vissa av de arbetsantyder att vår satsning på bilen i stället för uppgifter som nu åvilar tjänsteman vid länspå människan är motiverad från trafiksäkerstyrelse. En förklaring till att kommittén hetssynpunkt. Fastmera hävdas ej sällan att kunnat beräkna vid rationaliseringsvinsterna människan är den dominerande olycksfaklänsstyrelserna så högt som till 2,4 miljoner torn. Oavsett hur härmed må förhålla kronor sig är årligen (se 7.3.3, jfr. även vad som det ett faktum att avgifterna vid efterkon- under

sägs om länsrätt 7.3.4.1) är således att

troll av bilbeståndet belöper sig till cirka 80 trafikkonsulenten bl. a. skall ha som uppgift miljoner kronor årligen. Samhällets kontrollapparat i form av polis etc. tillkommer. Till l 2 eller 3 kap. KL 2 detta skall vidare läggas bilägarnas kostnader 3:2 KL

att vid om kan emellertid att trafikkonsulenvissa upprepandefall överväga påpekas

anledning till körkortsingripande föreligger terna som ett led i sina övriga arbetsuppgifter

(se ovan p. 3). har möjlighet att överta vissa arbetsuppgifter

Om grundtanken i trafiknykterhetsbrotts- som enligt trafiknykterhetsbrottskommittén

kommitténs betänkande (SOU 1970:61) skulle åvila befattningshavare (tillhopa 60)

godtas, nämligen att andra åtgärder än straff inom skyddskonsulentorganisationen. Från

ofta krävs för att förhindra återfall i trafik- trafiksäkerhetssynpunkt är det nämligen av

kan trafikkonsulenten få väsentlig betydelse att körkortsorganen har nykterhetsbrott, ytterligare en central uppgift. I yttrande över en fortlöpande kontakt med personer som

detta betänkande uttalade trafikmålskom- efter en tids körkortsåterkallelse på nytt

mitten bl. a. följande: önskar förvärva körkort. Härigenom torde

rimligen bedömningen av vederbörandes För det stora antalet trafiknykterhetsförarlämplighet kunna ske med en helt anbrottslingar, för vilka körkortsfrågan är eller nan säkerhet än för närvarande. Trafikmålskan förväntas bli aktuell, är det riktigt som kommittén anser nämligen att den bedömuttalas i betänkandet att körkortet kan ge en speciell motivation för den dömde att kom- ning som nu sker med de begränsade resurser ma till rätta med sina svårigheter. Kommit- som står till är länsstyrelsernas förfogande tén anser visserligen ännu inte tiden mogen osäker. Med tanke utomordentligt på den att göra något definitivt ställningstagande i stora betydelse dessa avgöranden har för den denna fråga men det kan redan nu sägas att i en framtid måste få en enskilde är detta anmärkningsvärt. körkortsorganen mera aktiv roll i trafiksäkerhetsarbetet. Det- l specialmotiveringen till l kap. 5 § kör-

ta innebär bl. a. att det för samhällets kör- föreslår kommittén att körkortskortslagen kortsorgan måste bli ett intresse att tillse att i vissa fall -* särskilt vid ansökan om provet t. ex. en person som dömts för trafiknykter- efter körkortsåterkallelse eller körkörkort hetsbrott på bästa sätt redan innan formella för körkortsförvärv föreligger kortsindragning - skall göras mera ingående. förutsättningar förbereder sitt återinträde i trafiken. Det Detta innebär bl.a. att kontrollen av den

förhållandet att f. n. en trafikant, om inte och teoretiska praktiska fardigheten skärpsi något negativt antecknats, ges rätt till dessa fall. Förarprovet utförs för närvarande återinträde i trafiken, dvs. beviljas körkort, inte försva- av trafikinspektör eller bilinspektör (se 31 § kan från trafiksäkerhetssynpunkt ras. l mom. första stycket VTF). Det är naturligt

Kommittén ser det nödvändigt att det i att trafikkonsulenterna medverkar i de mera ett tidigt skede etableras kontakt mellan som skall ingående undersökningar ingå i t. ex. nykterhetsvårdsorgan och körkortsförarprovet enligt de nya bestämmelser som organ. Det är då naturligt att körkortsorgaförordas. I viss utsträckning kan detta leda net gör det till en förutsättning för körkortsförvärv att till att trafikkonsulenten övertar det teoretrafiknykterhetsbrottslingen på ett tillfredsställande sätt följer ett uppgjort tiska och praktiska förarprovet. Kommittén

behandlingsprogram. Härigenom kan också förutsätter här att endast som har person den motivationen för rehabilitering, som kompetens att utföra sådant prov kommer efterlysts i betänkandet, erhållas. Det kan att utnämnas till trafikkonsulent. Det nya anmärkas att det för körkortsorganen kan finnas anledning att kräva ett rehabiliterings- systemet torde medföra en viss arbetslättnad

program även i fall där formella förutsätt- för trafikinspektörer och bilinspektörer.

ningar för nykterhetsåtgärd enligt 14 § I tidigare avsnitt (se 2.6) har kommittén nykterhetsvårdslagen ej föreligger. Vidare är behandlat möjligheterna att genom psykolodet naturligt att körkortsorganen ägnar särgiska testmetoder diagnostisera trafikanter skilt intresse åt frågan om sambandet mellan alkohol och trafik. som kan antas utgöra en förhöjd trafiksäker-

hetsrisk. Kommittén har här förordat att

Trafikmålskommittén skall enligt sina vissa tester bl. a. skall ingå i det särskilda

direktiv inte straffpåföljden förarprovet. Det torde också komma att visa gå in på hur skall utformas vid trañknykterhetsbrott. Det sig lämpligt att genomföra sådana tester in-

nan t. ex. trafikkonsulenten gör upp ett re- männen bör dessutom närmare till knytas habiliteringsprogram enligt bestämmelserna hans enhet för att utföra eller medverka i om Villkorlig körkortsåterkallelse. praktiska och teoretiska förarprov. Det kan Mot bakgrunden av vad nu sagts har kom- slutligen vara lämpligt att i varje län någon mittén övervägt vad som kommer att krävas läkare att han ges sådan trafikutbildning, av en trafikkonsulent. Han skall i viss mån som konsult kan medverka iundersökningar bli något av en körkortsinnehavarnas skydds- av sådana fall som kräver särskilda medicinskonsulent. Av honom krävs alltså förmåga ka

kunskaper.

att ta hand om klientelet och att utöva Kommittén hårefter till att överövergår någon form av samtalsbehandling. Kunska- var trafikkonsulenterna skall höra väga - per i psykologi trafikpsykologi synes hemma organisatoriskt. Trafiksåkerhetsvärdefulla. Han bör vara väl förtrogen med verket och länsstyrelserna som båda sysslar trafikskolornas undervisning och med de med körkortsfrågor synes vara de tänkbara krav besiktningsmännen ställer. Han bör ock- alternativen. så vara förtrogen med praxis i trañkmål. Trafiksákerhetsverket. Detta verk svarar Kommittén har funnit att det f. n. inte f. n. för utbildningen av trafikanter. Det finns någon befattningshavare som uppfyller övervakar trafikskolorna. Körkortsproven avhärovan ställda krav. De personer som skulle trafiksäkerhetsverkets lokala läggs inför perligga närmast till för de skisserade arbets- sonal. Trafiksäkerhetsverket skall i framtiden uppgifterna är väl främst befattningshavare också utfärda körkorten samt ansvara för vid länsstyrelserna eller besiktningsman vid körkorts- och bilregister. Verket har en retrafiksäkerhetsverkets lokala organisation. gional med distriktskontor organisation på

Här finns redan erfarenhet av körkortsfrågor sju platser Den lokala organisationen år

(länsstyrelsen) och körkortsprov (besikt- också förhållandevis utbredd med 35 lokalningsmännen). kontor, varav ett kontor är placerat i varje Om trafikkonsulenten skall kunna residensstad ge nå- utom Nyköping. Verket har därgon form av samtalsterapi och utföra tester utöver på ytterligare IOS platser tillgång till bör han ha psykologisk utbildning. Någon lokaler for förarprov. Till denna organisation sådan person finns inte för närvarande an- kan mycket väl både på distrikts- och lokalställd på körkortssidan. Behovet kan täckas en eller flera trafikkonsulenplanet knytas antingen genom att psykologisk utbildning ter. Trafikkonsulentens arbetsuppgifter får ges personer med praktisk erfarenhet av fö- anses ligga mycket nära de körkortsfrågor rarprov eller också genom att psykologer som behandlas inom trafiksäkerhetsverket.

anställs. övervägande skäl torde tala för att i Verket

har redan en lokal organisation för konsulentorganisationen bör ingå personer kontroll av motorfordonsförare. Trafikmed grundlig psykologutbildning och kom- konsulenterna blir endast en påbyggnad på mittén förordar därför att vissa konsulenter denna organisation. skall vara psykologer. Det torde emellertid Mot trafiksäkerhetsverket talar att det vara lämpligt att till konsulentorganisationen inte har hand om den s. k. lämplighetsprövockså knyts personer med praktisk erfaren- ningen i samband med körkortsgivningen het av förarutbildning och förarprov. Dessa och att de frågor som trafikkonsulenterna bör under den psykologutbildade konsulen- skulle ibland handlägga har ett starkt juritens ledning kunna förvärva sådana allmän- diskt inslag och att trafiksäkerhetsverket inte psykologiska kunskaper att de i princip kan har samma tillgång till personal med juridisfullgöra de arbetsuppgifter som enligt kom- ka kvalifikationer som länsstyrelserna. Vidamitténs förslag åvilar en konsulent. re har länsstyrelserna viss läkarexpertis i Trafikkonsulenten bör för det administra- form av länsläkare etc., vartill kommer att tiva arbetet ha en eller flera kanslister till sitt 1 Göteborg, Härnösand, Jönköping, Karlstad, förfogande. Någon eller några av besiktnings- Kristianstad, Luleå och Stockholm.

lunda anmärkas att verket f. n. har lokaler t. ex. uppgifter från läkare, polis, nykterhetssom under vissa tider nämnd etc. i körkortsfrågor skall sändas till för förarprov ej kan Länsstyrelserna har således i utnyttjas. länsstyrelserna. som tra- l ett särskilt avsnitt om de ekonomiska viss utsträckning samma uppgifter att övervaka konsekvenserna av kommittéförslaget skall fikkonsulenten, dvs. skyldighet körkortsinnehavarna. kommittén lägga fram en mera detaljerad

Trafiksäkerhetsverkets behov av juridisk plan över uppbyggnaden av konsulentorgani-

sationen och över kostnaderna för kommitexpertis torde dock kunna tillgodoses genom att t. ex. yngre jurist som tjänstgjort på téförslaget (7.3.l ). rättsavdelkommunikationsdepartementets att under ett begränsat antal ning förordnas 4.3.3 Särskilda trafikdomstolar i verket. Erfarenheterna från år tjänstgöra kriminalvårdsstyrelsen och socialstyrelsen av Som framgått av redovisningen för gällande rätt för närvarande frågor om samlikartade arrangemang synes vara goda. avgörs närståen- vid t. ex. trafikbrott eller kör- Länsstyrelsen (eller länsstyrelsen hällsåtgärder kortsinnehavares av antingen allde organ). Det önskvärda vore att konsulen- sjukdom ten fick att han, ehuru männa domstolar eller förvaltningsdomstoen stådan ställning

tillhörande länsstyrelsernas organisation, i lar. Vi har således inte f. n. några specialist-

- t. ex. i förhållande till de dessa frågor. vissa frågor organ som behandlar i om Under har därför den allmänna domstolarna och fråga utredningsarbetet - kun- tanken diskuterats att inrätta särskilda länsövervakningen av domstolsklientelet skulle trafikdomstolar till vilka kunde överföras de de handla självständigt. Otvivelaktigt om trafikkonsu- som nu åvilar allmänna och

det innebära vissa fördelar arbetsuppgifter

administrativa domstolar. Härigenom skulle lenten kunde placeras hos den myndighet en eftersträvad samordning av de olika som har hand om en del av körkortsgivningtill körkortsre- verksamhet kunen och som har direktkontakt domstolsorganisationernas de akter na ske. Kravet skulle gistret och som dessutom förvarar på att beslutsorganet komma erhålla särskild specialistkompetens skulle som i vissa körkortsärenden torde beträffande vissa körkortsinne- också kunna tillgodoses. att upprättas Kommittén vill erinra om att det redan havare. En nära tillgång till och kännedom enligt gällande rätt finns vissa mål utanför om de fall av körkortsingripande som ej har trafiklagstiftningens område som avgörs av samband med trafikbrott torde också vara av Således har för kort tid värde för trafikkonsulenten. specialistinstans. skäl talar sedan införts en organisation med särskilda Sammanfattning. övervägande för att trafikkonsulenten Den första och i vissa fall enligt kommittén hyresnämnder. enda domstolsinstansen blir här placeras inom trafiksäkerhetsverkets organi- egentliga i den stad som är säte för sation. De skäl som här främst varit avgöran- tingsrätten är föl- i det län där fastigheten är de vid kommitténs ställningstagande länsstyrelsen På fastighetsrättens område har jande. Trafikkonsulentens huvuduppgift belägen. att körkortsinnehavarnas särskilda fastighetsdomstolar inrättats. skall vara höja trafiksäkerhetsnivå. Denna uppgift överens- Intressant är att något ta del av motiveringen

stämmer helt med den allmänna inriktningen för den specialisering som här införts. verksamhet. Konsu- Som skäl har därvid anförts (prop. av trafiksäkerhetsverkets lenten måste arbeta i nära samverkan med 1967:141 s. 169 o. f.), att det behövs en och teoretiska kvalificerad som i obundna personal som utför praktiska organisation, och har behov av en former kan vara verksam för att bilägga förarprov spridd Vidare har behovet av intresselokalorganisation med tillgång till bl. a. loka- hyrestvister. för tester. Dessa kan understrukits. Det betonas ler förutsättningar representanter Det kan så- också att hyrestvistena kräver ett relativt trañksäkerhetsverket uppfylla.

snabbt avgörande. I fråga om förslaget att ge har en utveckling bort från specialdomstolar

domstolarna en särskild i skett sammansättning i fråga om de militära brottmålen.

hyrestvister uttalar emellertid departements- Trafikmålen torde inte heller kunna anses chefen (prop. 1967:141 s. 170): inta en sådan särställning bland brottmålen

att de som enda måltyp bör handläggas av Det är en grundläggande princip i svensk rätt speciella organ. Man kan fråga sig vad det är att man i största möjliga utsträckning

bör ha ett sammanhållet allmänt domstols- för speciella kunskaper vid handläggning av

väsen. Jag har låtit denna princip komma till trafikmål, som inte förvärvats eller kan

uttryck i direktiven till domstolskommittén, förvärvas av en domare som är verksam inom som f. n. utreder flera stora frågor på det allmänna domstolsväsendet. Svaret måste domstolsväsendets område. Enligt min mebli att det fordonstekniska, ning kan det knappast göras gällande attjust trafikpsykolo-

hyrestvisterna skulle vara av sådan särskild giska samt allmänna trafik- och trafiksäker-

beskaffenhet som motiverar att domstolen hetskunnande, som här behövs, också kan

får en speciell sammansättning. förvärvas av en domare som är verksam inom

det allmänna domstolsväsendet eller inom Av det anförda framgår att ivissa delar är

skälen för en förvaltningsdomstolarna.

specialisering i fråga om trafikmålen desamma En fråga som också måste övervägas är om som ihyresmålen. Det även det minsta trafikmål - t. ex. en rör sig bl. a. i bägge fallen om frågor som kräver snabba beslut. Att hastighetsöverträdelse skall kräva speciaen trafikfarlig

förare listkompetens. En specialprocess i dessa fall

så snabbt som möjligt tas ur trafiken måste vara ett samhällsintresse med måste många gånger te sig orimlig. Rekrytehög ringen av personal till en trafikdomstol torde prioritet. också komma att Detta Det finns således skäl som talar för att för erbjuda problem. kan medföra att t. ex. den eftersträvade trafikmålen bör införas särskilda trafik-

förstärkningen av trafikmâlshandläggningen

domstolar eller trafiknämnden Emellertid kan också in- inte uppnås. tungt vägande

Vidare föreligger ett så starkt samband

vändningar framföras mot ett sådant förslag. mellan trañkmålen och de allmänna brott- En allmän princip för vår processordning har målen varit att de allmänna domstolarna att en uppdelning av dessa måltyper skall ges skulle stöta en omfattande I direktiven för på mycket stora samordningskompetens. problem. Brottsbalkens påföljdssystem måsdomstolskommittén uttalar departements-

te sålunda även i fortsättningen användas i

chefen också följande: trafikmål. Sammanträffande av trafikmål Utredningen torde även ha att utgå från och allmänna brottmål, t. ex. bilstölder, är att någon mera väsentlig ändring i de allmänna domstolarnas vanligt förekommande. Av trafiknykterhetssakliga kompetens icke skall åvägabringas. I den mån det kan brottskommittens betänkande framgår såle-

finnas påkallat med en särskild reglering för des bl. a. att annat brott än trafiknykterhetshithörande mål av viss beskaffenhet eller brott är huvudbrott i cirka 25 procent av vikt, synes frågan härom i första hand få fallen 1970:61 lösas inom ramen för de allmänna domstolar- (se SOU s. 213). Det är

nas organisation. - - - Underrätternas nu- självfallet otänkbart att låta trafikdomstol

varande vidsträckta kompetensområde bör avgöra dessa fall av stölder, bedrägerier, följaktligen i princip bibehållas, och de bör misshandel etc. En uppdelning i två procespå alla sätt göras skickade att avgöra målen ser måste vara uppenbart olämplig. Ofta sker så, att behovet av fullföljd begränsas så långt

ju påföljdsbestämningen efter en helhets-

det är möjligt. bedömning av den tilltalade. Om allmänna

Dessa allmänna uttalanden synes ha följts straffrättsliga påföljder skulle bestämmas i i det fortsatta lagstiftningsarbetet. Det är att tvâ olika och från varandra skilda domstolsmärka att vi ifråga om brottmål inte ansett skulle detta kunna system leda till mot det lämpligt med specialdomstolar. Snarare varandra stridande avgörande t. ex. i fråga

om en tilltalad är i behov av vård. kortsmål som inte har samband med brott- Trafikmålskommittén framhåller i detta mål borde kunna avgöras av en specialin-

betänkande (4.3.8.l) att en personlig instäl- stans. svårigheterna att skapa en specialin-

lelse av trafikanten inför i stans för dessa mål är otvivelaktigt inte så beslutsorganet måste krävas i ett betydande stora som i de här tidigare behandlade fallen. fortsättningen antal fall. Detta har ansetts ett skäl De synpunkter som inte minst från mediutgöra mot länsrätt (länsstyrelse) som beslutsorgan i cinskt håll framförts som skäl för en specialkörkortsmålen. De allmänna domstolarna instans är också vägande. Kommittén vill med sin mera spridda lokala organisation har emellertid inte nu ansluta sig till en sådan här ansetts erbjuda fördelar för den enskilde. tanke. l en särskild kan Sammanfattningsvis vill kommittén kontrafikdomstolsorganisation man emellertid statera att även om tanken på särskilda ej räkna med att de lokala trafikdomstolarna kan få en större spridning trafikdomstolar kan förefalla tilltalande, så än den länsrätterna (länsstyrelserna) f. n. medför den många svårigheter särskilt vid har. Detta även en negativ faktor att av brottmälsfrågor. Komutgör handläggningen beakta då tanken på trafikdomstolar över- mittén avvisar därför denna tanke.

vägs. Trafikmålen utgör idag en så betydande del av de allmänna domstolarnas arbetsområ- 4.3.4 Handläggningen av samhällsingripande, att man, om trafikmålen tages bort, dena vid trafikbrott riskerar att bryta sönder nuvarande organisa- 4.3.4.1 Allmän underrätt eller länsrätt? tion. Detta kan få konsekvenser för t. ex. den lokala planering för och dimensionering Som framgått av redovisningen för gällande av som för kort tid rätt är det för närvarande allmänna domtingsrätterna gjorts sedan. De investeringar i byggnader m. m. stolar och länsrätter som har att ta ställning till om förarfel förekommit och vilka konsesom här gjorts skulle kunna komma att visa kvenser dessa skall få förfrämst motorforsig felaktiga.

Beaktas bör även att det inte torde finnas donsföraren i form av straffrättslig påföljd

internationell förebild för ett system eller särskild rättsverkan i anledning av någon med helt fristående trafikdomstolar. Visser- brottet (varning eller körkortsåterkallelse). I viss mån likartade frågor avgörs också av ligen talar man i USA om trafikdomstolar men härmed såvitt kommittén kunnat länsstyrelserna i samband med körkortsgivtorde, avses särskilda inom den Kommittén har funnit frågan om utröna, avdelningar ningen. ordinarie underrättens Likarta- lämpligt beslutsorgan vid trafikbrott vara av organisaton. sådanvikt att den ansett det nödvändigt att de synes förhållandena vara i Västtyskland. redovisning av de huvud- Det må påpekas att det synes vara vanligt att göra en systematisk även i för och emot en överen viss specialisering är genomförd sakliga argumenten Således finns särskilda avdel- av vissa körkortsingripanden från högre instans. flyttning för trafikmål i till allmän domstol. l ningar vid högsta domstolen länsstyrelse/länsrätt både Österrike och Västtyskland. slutet av detta avsnitt (4.3.4.16) görs sedan från utlandet visar att det en sammanfattning av kommitténs ställnings- Dessa exempel är möjligt att inom ramen för den bestående taganden. har försvårats att allmänna domstolsorganisationen ha organ Redovisningen genom under slutskedet i kommitténs arbete länsmed särskilda kvalifikationer att handlägga trafikmål. rätten förts in i beslutsprocessen. Det har Otvivelaktigt utgör också detta ett starkt skäl mot att i vårt land införa en helt därför vållat problem att på ett rättvisande fristående domstolsorganisation för trafik- sätt överföra den tidigare argumentationen mål. till nuläget. Emellertid har det visat sig att de Det skulle kunna att kör- argument som kan anföras för eller emot göras gällande

länsstyrelse som beslutsinstans praktiskt ta- område. Motsvarande frågor beträffande get också genomgående kan anföras för eller danskt, finskt och norskt körkort samt beträffande annat utländskt nationellt eller emot länsrätt. l fortsättningen markeras internationellt körkort bör också prövas av detta på det sätt att om det för ett visst länsrätt. argument saknar betydelse att länsrätt eller länsstyrelse är beslutsinstans hänvisning görs Alltsedan 1930-talets har i olika början till bägge organen även om enligt nu gällande sammanhang frågan om att flytta över vissa

regler länsstyrelsen aldrig beslutar om kör- körkortsingripanden från länsstyrelse till allkortsingripande. män domstol varit föremål för överväganden. Mot bakgrunden av det förhållandet att En närmare redovisning har lämnats av 1957

körkortsmål så sent som den 1 juli 1971 års trafiknykterhetskommitté i betänkandet flyttats över från länsstyrelse till länsrätt kan Nykterhet i trafik (SOU 1963:72 s. det kanske synas anmärkningsvärt att frågan 153-159), vartill hänvisas här. Sammanfattom lämplig beslutsinstans här tas upp till ningsvis torde kunna sägas att den omstänförnyad prövning. Det kan synas som om digheten att frågan diskuterats i cirka 40 år man först borde avvakta erfarenheterna av får anses visa, att det är nödvändigt att göra denna reform innan nya förslag om ändring- en översyn av systemet. ar läggs fram. Det har emellertid under den Trafiknykterhetskommittén föreslog i sitt

reformverksamhet som bedrivits inom för- betänkande att i princip samtliga körkortsvaltningsprocessen stått klart att denna inte ingripanden som föranletts av brott (utom får utgöra ett hinder för reformer inom fylleri) skulle handläggas vid allmän domstol. andra verksamhetsgrenar, t. ex. trañkstraff- För den närmare till kommitmotiveringen rätten. Till belysning av statsmakternas in- tens förslag hänvisas till betänkandet (s. ställning i denna fråga redovisas här departe- 159-175). Sammanfattningsvis kan sägas att mentschefens uttalande i prop. 1971:14 kommittén föredrog en handläggning vid

(s.63): allmän domstol, enär detta ansågs ge en bättre garanti för den enskildes rättssäker- Självfallet kan det inte komma i fråga att nu ta ställning till frågan om vissa körkorts- het, enár en sådan reform skulle medföra en mål lämpligen bör ankomma på allmän väsentlig arbetsbesparing och enär alla åtgärdomstol. Frågor om återkallelse av körkort der i anledning av ett brott borde beslutas i är emellertid utan tvekan av sådan beskaffenett sammanhang för att en önskvärd samordhet att de bör prövas av domstol. Att sådana hänförs till länsrätts ning och avvägning av den totala samhällsfrågor kompetensområde är enligt min mening inte något annat än reaktionen skulle komma till stånd. en naturlig följd av den beslutade omorgani- En sammanställning av remissinstansernas sationen av länsförvaltningen. l prop. inställning till trafiknykterhetskommittens 1970:103 (s. 154) anförde jag, i samband med att förslag har upprättats inom justitiedepartejag angav vilka målgrupper som borde ankomma mentet. Till denna redovisning hänvisas här. lämpligen på länsrätt, att det i fråga om flera av dessa målgrupper Sammanfattningsvis kan sägas att förslaget pågår utredningar om formerna för samhälls- att övertlytta vissa ärenden körangående ingripanden och om organisationen härför. till allmän domstol fick ett kortsingripande Jag anförde vidare att det självfallet inte blandat mottagande vid remissbehandlingen. innebär något föregripande av reformer på av sådana Många remissinstanser tillstyrkte förslaget grundval utredningar om dessa målgrupper nu tillförs länsrätten. Riksdagen eller ställde sig i varje fall positiva till detta. lämnade uttalandet utan erinran. Att kör- Andra remissinstanser att ansåg emellertid kortsmålen nu hänförs till länsrätten komdet inte förebragts skäl för en överflyttning mer således inte att hindra eller försena och avstyrkte följaktligen förslaget. reformer som trafikmålskommitténs förslag kan föranleda. lnnan frågan om lämplig beslutsinstans Jag förordar därför att mål om återkallelse av körkort, turistkörkort och närmare övervägs måste understrykas att för trafikkort hänförs till länsrätts kompetens- trafikmålskommittén utgör frågan, om all-

män domstol eller länsstyrelse/länsrått skall 4.3.4.2 Trafiksäkerhetssynpunkter

handlägga vissa körkortsâterkallelsefrågor i Den första fråga som skall behandlas är om anledning av brott, endast ett problem bland kan vara av det från trafiksäkerhetssynpunkt många. 1957 års trafiknykterhetskommitté betydelse, att körkortsingripandet användes behandlade enligt sina direktiv frågan närsom en mera direkt följd av ett trafikbrott mast som ett processrättsligt problem. Utän för närvarande. Så skulle kunna ske redningsarbetet inom trafikmålskommittén genom att i likhet med vad som skett i har emellertid visat att de processrättsliga Västtyskland olika former av körkortsingri- Synpunkterna visserligen är betydelsefulla panden helt eller delvis ersatte det konvenmen att samtidigt andra överväganden e inte tionella straffet. En av förutsättningarna för minst trafik- och rättssäkerhetssynpunkter ett sådant system torde vara att körkortsockså måste tillmätas stor vikt. ingripandena beslutas i brottmålsprocessen, Trafikmålskommitténs överväganden dvs. i princip av allmän domstol. kommer i viss mån att baseras på andra Eftersom svaret på den uppställda frågan värderingar än de som främst tillmättes främst måste avges efter kriminologiska, betydelse i 1957 års trafiknykterhetskompedagogiska och psykologiska överväganden mittés förslag och vid remissbehandlingen har kommittén vänt sig till expertis inom därav. Den fortsatta framställningen torde dessa vetenskapsgrenar för att få frågan visa att frågan om lämplig beslutsinstans är Det har därvid - såväl bland kombelyst. av avgörande betydelse även för lösningen av Johansson mitténs egna experter, Dureman,

många spörsmål inom det samlade problemet och Sveri, som bland landets övriga psykoloom samhällsingripande i anledning av trafikgiska och pedagogiska trañksäkerhetsexperbrott. tis* - visat sig inte råda någon tvekan om att Här följer en sammanfattning av de man anser körkortsingripande vara ett effekväsentligaste skälen för och emot en övertivare instrument för att förhindra trafikbrott av beslut om körkortsingripande i flyttning ett än vad konventionella straff är. Eftersom av trafikbrott från länsstyrelse/ anledning

verksamt bekämpande av trafikbrott enligt

länsrätt till domstol. Framställningen inleds en allmänt accepterad uppfattning anses vara med några allmänna synpunkter, vilka redoför trafiksäkerheten av stor betydelse visas under rubrikerna trafiksäkerhetssyntrañkövervakande verksamhet inrättssäker- polisens punkter, allmänhetens inställning, - skulle riktas i hög grad på trañkbrotten hetssynpunkter och internationella hänsyn. det vara av stort värde för trafiksäkerheten Därefter behandlas processrättsliga frågor om körkortsfrågan fördes in i brottmålsunder rubrikerna snabbhetssynpunkter, kost-

processen. nadssynpunkter, möjligheterna till förenklad Det är emellertid inte enbart de experter, samordning mellan domstol handläggning, till vilka kommittén vänt sig, som är av den och länsstyrelse/länsrätt, personutredningen, uppfattningen att det från trafiksäkerhetsförhållandet straff/körkortsingripande, jämsynpunkt är av vikt att körkortsingripandet förelse med andra ingripanden mot den beslutas samtidigt med det konventionella enskilde i anledning av brott, enhetlig rättsstraffet. Sålunda har trafiknykterhetsbrottsden myndighet som har hand om praxis, kommittén i sitt betänkande (SOU 1970:61 körkortsgivningen bör också ha hand om bl. a. s. 222 0. f.) betonat hur viktigt det är körkortsingripandet och allmänt ombud. att körkortsingripandet beslutas av allmän sammanfattande vär- Slutligen görs en kort ha domstol. Denna kommitté synes närmast av synpunkterna. Framhållas må att dering den uppfattningen att en sådan reform utgör de olika argumenten i betydande grad går in en förutsättning för att trafiknykterhetslagi varandra. l den fortsatta diskussionen komstiftningen skall kunna moderniseras. mer därför vissa argument såtillvida att upp-

under flera rubriker. 1 Se härom närmare Samhällsreaktioner. repas som de framförs

Som skäl för administrativ handläggning Kommittén finner det svårt att utreda om av körkortsingripanden har å andra sidan ett körkortsingripande de lege ferenda bör anförts att körkortsåterkallelse är en trafik- anses som en

straffrättslig påföljd eller ej.

säkerhetsåtgärd och inte ett straff. Företrä- Internationellt har olika frågan lösts efter darna för den uppfattning som anser att principer och att göra gällande att den ena körkortsingripanden härav bör på grund eller andra uppfattningen är objektivt riktig beslutas av ett administrativt torde organ uttalar inte vara möjligt. Från juridisk synvidare: Målet för ingripandet är ökad säker- närmast röra punkt synes det sig om en het i samhället. Avsikten att tillfoga lidande där vårt

definitionsfråga, rättssystem ger

saknas helt. Grunden för återkallelsen är att möjlighet till båda lösningarna. Kommittén vederbörande i trafiken visat finner sig vara en det vidare svårt att ansluta sig till den väsentligt större riskt än genomsnittet. Ett att den rent teoretiska och uppfattningen administrativt organ är mera lämpat än domrättsterminologiska frågan har någon bety-

stol att ta ställning till trañksäkerhetsfrågor. delse för ett ställningstagande till frågan om

Mot detta har åter invänts, att dessa beslutsinstans. Detta skulle vara att lämplig överväganden grundar sig på en missuppfatt- hemfalla åt en inte önskvärd begreppsjuris-

ning av brottspåföljdens ställning och syfte i prudens. Vidare kan anmärkas att Europa-

modern kriminalpolitik. Denna påföljds syf- rådet ansett det möjligt anta en resolution te kan således inte preciseras på annat sätt än om körkortsingripande utan att därvid ta att den skall vara ägnad att avhålla gärnings- ställning till om detta ingripande är ett straff mannen från brott och eljest skydda samhäl- eller något annat (se SOU 1972:71 avsnitt let mot brottslighet. Allmän domstol har vid 7). Erinras kan att i Västtyskland vissa sin att

prövning ta hänsyn till samtliga körkortsingripanden anses uteslutande som

föreliggande omständigheter, såväl beträffan- säkerhetsåtgärder medan andra ingripanden de brottet som i fråga om den brottsliges anses utgöra straff. Trots detta är allmän

person* Det har också påpekats, att allmän domstol beslutande i båda fallen.

domstols hela verksamhet Vårt känner till på trafikområdet, straffrättsliga system lika väl som är där och

länsstyrelsens/länsrättens, brottspåföljder, skydds- vårdsyn-

motiverad av trafiksäkerhetsintresset. Någon punkten är väsentligt mera uttalad än vid skillnad i nu berört avseende mellan de olika t. ex. överlämnande till körkortsingripande, myndigheternas uppgifter består alltså inte. sluten psykiatrisk vård eller till vård enligt

Uppfattningen att körkortsingripandet ej lagen om nykterhetsvård. kan

Samtidigt är att jämställa med straff har också mött konstateras att t. ex. förvisning, som företer

invändningar. Representanter för den straff- stora likheter med körkortsingripande, ej rättsliga och kriminologiska vetenskapen tor- anses som en straffrättslig påföljd utan som de således i allmänhet hävda att körkortsin- en särskild rättsverkan. gripande i realiteten är en Det har uttalats att det finns en risk för

brottspåföljd. Denna uppfattning delas utan tvivel av all- att inte blir i trafiksäkerhetssynpunkterna

mänheten. tillräcklig grad beaktade vid en ordning, där Häremot har återigen hävdats - särskilt körkortsreaktionens längd skall bestämmas från administrativt håll med straffet. av detta (se justitiedeparte- samtidigt Tyngden mentets ovan berörda remissammanställning) påstående torde bero av utformningen av de - att det förhållandet, att den enskilde ofta materiella reglerna om körkortsingripande.

uppfattar körkortsreaktionen som en ytter- Redan erfarenheten från nuläget visar svårigligare straffpåföljd, inte bör inverka heten att inte tillmäta på sådana typiska straff-

frågan om körkortsingripandets rättsliga na- mätningssynpunkter som behovet av körkor-

tur. Detta ingripande skall denna tet och körkortsinnehavarens enligt försörjningsuppfattning ses som ett från

straffpåföljden

artskilt samhällsingripande. 1 Jfr BrB 1:7 och BrB l, andra uppl., s. 56.

börda en förhållandevis stor vikt. Detta tioner, motororganisationerz och advokat-

framgår bl. a. av de fall som redovisats i en samfundet. önskemålet att allmän domstol av JK till kommittén överlämnade promemo- skall handlägga körkortsingripandena har ria. Vidare tillmäts det s. k. objektiva över- också starkt understrukits vid de överläggskottet f. n. en stor betydelse vid körkorts- ningar som kommittén haft med de parlabesluten (se 3.8.8) samt även tiden mellan mentariska ledamöterna i trafiknykterhetstrafikbrottet och körkortsbeslutet. Ett över- brottskommittén. förande av körkortsingripandena till allmän De som vid kommitténs hearings sett posidomstol torde knappast kunna förväntas tivt på en domstolshandläggning har i regel medföra ett i förhållande till nuläget mins- som en av de främsta vinsterna därmed pekat kat hänsynstagande till trafiksäkerhetssyn- på den samtidiga handläggningen. Man har punkter. l det stora flertalet fall styrs f. n. sett det som en given fördel och förenkling körkortsingripande i anledning av trafikbrott om man, där så kan ske, ersätter två handav straffmätningssynpunkter. Detta framgår läggningar med en. Det har framhållits, att för övrigt redan av författningsbestämmelser- den samtidiga handläggningen redan i sig där de grövsta innehåller fördelar. Det att förna i vägtrafikförordningen, påpekas trafikbrotten fått en särbehandling. Även i farandet blir snabbare, billigare för bilisten övrigt är körkortsingripandet i hög grad (från advokathåll har fördyringen genom den beroende av brottets svårhetsgrad. Att det efterföljande skriftliga länsstyrelseprocessen överskottet tillmäts en så avgöran- angetts till 300 å 400 kronor för det fall att objektiva är också anmärkningsvärt. En advokat lätt att kombinera med de betydelse anlitas), annan fråga är om man genom lagstiftnings- personlig inställelse och förhindrar olika be-

att en trafiksäker- dömning. Övriga vanligt förekommande mo-

åtgärder skall åstadkomma av trafikanten tillmäts större tiveringar har varit att allmänheten ser körhetsbedömning vikt än i dag och om en sådan utveckling kan kortsingripandet som att straff och att straff anses önskvärd.” bör utdömas av domstol samt att domstolen Detta problem finns emellertid oavsett om länsstyrelse/länsrätt eller bör ges möjlighet att vid bestämmandet av allmän domstol är beslutsinstans. påföljd beakta det men vederbörande förorsakas genom körkortsåterkallelsen. Det synes uppenbart att pressen genom- 4.3.4.3 Allmänhetens inställning gående förordar handläggning vid allmän Inställningen hos allmänheten torde vara domstol. Den ibland mycket livliga debatt klart till förmån för en överflyttning av vissa som har förekommit i pressen är således återkallelsebeslut till allmän domstol. Kom- praktiskt taget entydig. l endast ytterst få mittén har ansett denna fråga så viktig, att fall har man talat för att körkortsåterkallelse en närmare undersökning av allmänhetens skall handläggas av länsstyrelse llänsrätt. inställning utförts. Undersökningen redovi- Att i detalj analysera orsakerna till detta sas särskilt (SOU 1972:72 s. 72). Av expert- praktiskt taget enhälliga önskemål från allutredningen framgår att inte mindre än 84 mänhetens sida torde vara svårt. Ett skäl som av de tillfrågade ansett att torde vara uppenbart är emellertid att resp. 82 procent körkortsingripandet borde beslutas av dom- allmänheten anser körkortsåterkallelsen utstol samtidigt med straffet. Endast 8 resp. 10 procent av de tillfrågade ansåg att systemet 1 Frågan skall i annat sammanhang utvecklas närmare. Redan här kan emellertid konstateras att med länsstyrelse som beslutande borde been sådan trafiksäkerhetsbedömning - oberoende av hållas. brottet kräver stora personella resurser och Samma resultat har framkommit vid kom- tillförlitliga mätinstrument. Se Strahl i Sv.J.T. med bl. a. företrädare för 1951 s. 401. mitténs hearings 2 Endast företrädaren för Motormännens helnyk- L0:s trafikkommitté, Svenska Transport- terhetsförbund uttalade sig mot handläggning vid arbetareförbundet, arbetsgivareorganisa- allmän domstol.

l3l

göra ett ”straff”, dvs. ett samhälleligt in- domstol eller förvaltningsdomstol kommer grepp i den enskildes rättssfär som medför att i strid med lagstiftarens intentioner men för denne. Det anses därför naturligt genomföra en för mild praxis. Påståendet att och lämpligt att samtliga samhällsingripan- domarna skulle vara speciellt milt inställda den i anledning av ett brott beslutas vid ett till trafikbrottslingarna har inte bekräftats och samma tillfälle, dvs. det konventionella vid de överläggningar som kommittén haft straffet skall enligt denna uppfattning be- t. ex. med domare vid Stockholms tingsrätt. stämmas samtidigt med körkortsingripandet. Så långt kommittén kunnat finna råder ingen Det finns de som i andra sammanhang än avgörande skillnad mellan beslutsfattarna vid vid kommitténs undersökningar hävdat att allmän domstol och inom administrationen. man inte bör tillmäta allmänhetens install- Vilken betydelse skall man då tillmäta ning någon avgörande betydelse. Man har allmänhetens uppfattning att allmän domstol bl. a. framhållit att önskemålet om att kör- bör handlägga körkortsåterkallelsebesluten? kortsåterkallelse skall överflyttas till allmän Frågan kan självfallet ge anledning till olika domstol grundar sig på en förhoppning att värderingar. Under alla förhållanden bör det allmän domstol skall använda en lindrigare väl emellertid föreligga starka skäl för att praxis än den som tillämpas av de admi- frångå en handlingslinje som förordas av det nistrativa organen. En sådan ändrad praxis övervägande flertalet enskilda som kommit i skulle, har man sagt, bli till men för trafik- kontakt med problemet. Kraven blir i vår tid säkerheten. också allt starkare på att myndigheterna Mot detta kan invändas att sådana för- skall handla utifrån förutsättningar och på hoppningar om lindrigare praxis dock inte ett sätt som kan förstås av medborgarna. framförts vid kommitténs undersökningar. Kommittén torde därför ha att överväga om Däremot har det ansetts att allmän domstol inte allmänhetens inställning skall tillmätas skulle ha större förutsättningar att göra en en betydande vikt (se 4.3.4.l6). nyanserad bedömning. Det torde vara svårt att göra gällande att de organisationer, som 4.3.4.4 Rättssäkerhetssynpunkter varit företrädda vid kommitténs hearings, skulle underlåta att ange det verkliga skälet Uttrycket rättssäkerhet är inte entydigt. Det till sina önskemål. Än mindre kan det antas kan användas i en vidare betydelse och att dessa organisationer skulle vilja vidta en därvid inbegripa t.ex. allmänhetens tilltro åtgärd som skulle försämra trafiksäkerheten. till förfarandet. Denna fråga har emellertid Kommittén har i annat sammanhang tagit behandlats i föregående avsnitt. Kommittén upp bl. a. frågan om körkortsåterkallelseti- har i tidigare betänkanden understrukit dens längd. Här kan konstateras att frågan snabbhetens betydelse från rättssäkerhetsom hur praxis i denna fråga kommer att synpunkt. Även i detta betänkande betonas utvecklas i hög grad blir beroende av hur att snabbheten i processen utgör en väsentlig

lagstiftningen utformas, dvs. i hur hög grad rättssäkerhetsfaktor (se avsnitt 4.3.4.6).I

domstolen blir bunden av t. ex. regler om användes uttrycket många sammanhang minsta tid. rättssäkerhet i en mera snäv mening. Begrep- Den nu genomförda reformen med läns- pet rättssäkerhet torde i körkortsdebatten rätt som beslutande administrativt organ hitintills ha använts för att betona att medför att lekmän i viss utsträckning med- körkortsfrågor bör handläggas under iakttaverkar i den administrativa processen. Detta gande av de rättssäkerhetsgarantier, som torde medföra att i nuläget ”farhågor för rättegångsbalken uppställer. I den allmänna mildhet” i samma utsträckning kan riktas debatten och i viss mån i trafiknykterhetsmot det administrativa beslutsorganet. Enligt brottskommitténs betänkande har sålunda kommitténs mening finns det inte någon betonats att en process vid allmän domstol som helst anledning anta att vare sig allmän medför större rättssäkerhet än en administra-

rätts- etc. Ett betydligt enklare

tiv process. I detta avsnitt behandlas sökningsprotokoll

mera snäva förfarande skulle kunna tillämpas säkerhetsbegreppet från denna skriftligt

allmänt. Det torde emellertid inte finnas synpunkt. av den allmänna exempel på att rättssäkerhetssyn- Frågan om en värdering något

i förhållande till den punkter föranlett lagändringar som t. ex. lett domstolsprocessen till en ökad skriftlighet. Det bör slås fast att administrativa processen är i hög grad be-

båda vid allmän roende av hur man anordnar de så länge brottmålet handläggs

senare domstol är det också denna domstol som har Utvecklingen har under processerna. bäst material för att bedöma skeendet i år gått i den riktningen att brottmålsprocesden trafikhändelse - rattsamband med sen har närmat sig den administrativa procesi trafik av rattonykterhet, vårdslöshet sen t. ex. genom vidgad användning fylleri,

som anses böra leda till körkortsingripande. l strafföreläggande samt införande av parke-

och medan detta ligger också att allmän domstol har det

ringsbot ordningsföreläggande

i sin tur håller bästa materialet för att bedöma hur grovt ett den administrativa processen

brottmåls- trañkbrott är. Denna bedömning har vanpå att närma sig den egentliga

en avgörande betydelse for ett ställprocessen. Det kan inte generellt sägas att ligen

process vid allmän domstol är överlägsen den ningstagande till körkortsfrågan.

administrativa Det är en allmänt accepterad uppfattning processen.

Under kommitténs utredningsarbete har att en ny process aldrig ger en lika tillförlitlig

admi- bild av händelseförloppet som den ursprungvissa brister i den tidigare tillämpade

Kom- Här kan erinras om den nistrativa processen uppmärksammats. liga processen.

tendens som finns inom brottmålsprocessen mittén har emellertid inte ägnat dessa frågor

närmare överväganden eftersom den att så långt möjligt begränsa bevisupptagnågra ifrån att bristerna skulle komma att ningen till en eller högst två instanser. Ett av utgått skälen för denna utveckling har försvinna sedan den pågående omvandlingen de viktigaste

varit att tillförlitligheten av

av den administrativa processen genomförts. uppfattningen

Vad körkortsmål, föranledda av bevisupptagningen blir sämre för varje nytt gäller de reformer som förhör. l samma riktning verkar tidsfaktorn, trafikbrott, har emellertid

som medför att t. ex. ett vittne får allt nu inom förvaltningsgenomförts inte de svårare att på ett verklighetstroget sätt återge processen påverkat väsentligaste

vad som förekommit i samband med en rättssäkerhetsproblemen. Förfarandet är inte

trafikhändelse. Detta innebär att även om en kontradiktoriskt, något som vid tillkomsten

muntlig förhandling med personlig inställelse av rättegångsbalken ansågs särskilt väsentligt. av körkortsinnehavare och vittne sker inför Vidare måste krävas att körkortsprocessen

sätt att den som be- länsrätten denna inte kan få en lika god bild ordnas på ett sådant av som den allmänna slutar får en riktig händelseförloppet om körkortsingripande

som föranlett att domstolen. bild av den trafrkhändelse

Det torde stå klart I detta sammanhang måste uppmärksamett ingripande ifrågasätts.

att den som får den bästa bilden av trafik- mas att enligt gällande rätt domskäl ej kan

överklagas. En tilltalad som funnit sig böra händelsen är den som medverkar i själva

i trafikmålet vid allmän Detta konstaterande är godta påföljden brottmålsprocessen. har därför att i som gör utred- domstol inte någon möjlighet tillämpligt på den polisman brottmålsprocessen föra talan mot t. ex. den ningen och på den åklagare som utför åtalet. som där skett. Samtidigt är som dömer i bevisvärdering Det gäller också den domstol

det f. n. så, att den allmänna domstolens brottmälet. Om det inte skulle vara så, skulle

domskäl skäl måste tillmätas efter vilken vi byggt upp av naturliga hela den princip

Huvudför- stor betydelse vid det administrativa avgö-

brottsmålsprocessen vara felaktig.

randet. kan den dömde åsamkas vid domstol skulle vara onödig och Härigenom handling rättsförlust. Visserligen torde det ej finnas domstolen kunde i stället använda förunder-

^ 133

något hinder för länsrätt att medge att nationell till

enhetlighet utgör anledningen

bevisningen tas upp på nytt vid denna rätt. att trafikrätten är det område där man har Ett sådant förfarande synes emellertid kommit ej ha längst och arbetat mest med internaförutsatts, då nuvarande bestämmelser inför- tionell Körkorten har i stor samordning. des. Det skulle självfallet leda till betydligt utsträckning internationell giltighet. En likökade kostnader för både det allmänna och artad av olika bedömning ingripanden mot den enskilde om ett sådant skulle körkorten system måste därför vara betydelsefull. tillämpas. Europarådet har också antagit en resolu-

Det har gjorts gällande att nuvarande tion (l97l:28) med

forslag till enhetliga processuella system med en uppdelning av regler om körkortsingripande. Resolutionen ansvars- och redovisas körkortsprocessen leder till i specialmotiveringen under 7. I rättsförluster för den enskilde därför att resolutionen förordas i princip att körkortsdenne att

ej sällan har den uppfattningen frågan avgörs i brottmålsprocessen.

körkortsfrågan avgörs i brottmålsprocessen. Av intresse är också att ”the European Den tilltalade underlåter kanske därför att convention on the of road punishment

överklaga en enligt hans uppfattning felaktig traffic offences” utgår från att trafikbrott

underättsdom, eftersom i domen ej angetts utomlands skall kunna begångna handläggas att körkortet återkallats och denna och avdömas i trafikantens hemland. För en fråga varit den väsentligaste för honom. Det synes närmare redovisning av bestämmelserna i också ha förekommit att strafföreläggande denna konvention hänvisas till prop. godkänts i den felaktiga tron att körkorts- 1971:114 och SFS 1971:965. Konventionen

frågan därmed också avgjorts. förutsätter bl. a. att svensk allmän domstoli Strafföreläggandeblanketten, som utan be- vissa fall skall överföra av utländsk domstol gränsning har en rubrik för ”särskild rättsver- bestämd till svenska förhållanden. påföljd kan”, dvs. formellt sett även körkortsingri- Det har i nyss berörda lagstiftningsarbete pande, ger faktiskt snarast stöd för en sådan också förutsätts att svensk domstol skall ta missuppfattning. Saken har inte närmare till utländsk

hänsyn straffmätningspraxis.

belysts i svensk rättspraxis. Däremot har den Detta är f.n. hänsynstagande i praktiken uppmärksammats i Norge, där högsta dom- nästan omöjligt inte minst därför att ut-

stolen undanröjt strafföreläggande, som inte ländsk domstol vid bestämmande av allmän

innehållit upplysning om att en konsekvens kan beakta

påföljd ett samtidigt beslutat

av ett godkännande kunde bli körkortsingri- körkortsingripande medan domstolarna i

pande. Därför anges i Norge numera alltid i vårt land ej kan göra detta. ett strafföreläggande att körkortet kommer Det är ett angeläget önskemål att de att eller kan komma att återkallas om och materiella om processuella reglerna föreläggande godkänns. Från praktisk syn- körkortsingripande blir likartade i skilda punkt har denna lätt att lösa i länder. fråga varit Vid utformningen av vårt regelsystem Norge eftersom det där är samma myndighet bör vi därför så långt möjligt ta hänsyn till som utfärdar strafföreläggande och återkallar förhållandena utomlands. Särskilt intresse körkort. tilldrar om sig av denna anledning frågan,

körkortsingripandet beslutas i brottmåls-

processen. 4.3.4.5 Internationella hänsyn I praktiskt taget samtliga såväl väst- som Särskilt i är internationell länder

trafiksammanhang östeuropeiska beslutar domstolen i

enhetlighet av synnerlig vikt. Det är ett körkortsfrågan i samband med att trafikbroträttssäkerhetsintresse att de processuella sy- tet behandlas. Motsvarande torde ordning stemen i olika länder är någorlunda likockså så långt kommittén kunnat finna gälla artade. Olikheter kan medföra rättsförlust även utom Europa t. ex. i USA, Kanada och för den enskilde. Det starka kravet på inter- Japan. Av våra nordiska grannländer är det

Denna torde vara allendast Norge som har en annan ordning. De pandet. uppfattning reformer som genomförts under senare år - mänt accepterad inom berörda vetenskapsoch - har t. ex. i Finland Västtyskland grenar (se 3.6.6.1). inneburit en överflyttning från administra- Kravet på snabbhet vid handläggningen är tivt organ till allmän domstol. särskilt starkt i sådana fall där fråga om De norska förhållandena skall inte närma- körkortsingripande kommer upp. De nuvare behandlas. Det kan dock anmärkas att det rande handläggningstiderna i trafikmål är emellertid sådana att detta krav på intet sätt i Norge finns ett starkare samband mellan brottmåls- och körkortsprocessen än vad kan anses tillgodosett. Den omständigheten fallet att frågan om straffansvar för ett brott, som är i Sverige. I Norge är det nämligen kan medföra kan kompolisen i egenskap av åklagarmyndighet, som körkortsingripande, i trafikbrottmål har hand om både utred- ma att avgöras först ett år efter händelsen måste anses synnerligen otillfredsställande. ningsarbetet och åtalsfrågan och som dessutom är beslutande Inte enbart den enskildes rättssäkerhet äveni körkortsfrågan. Detta innebär utan även trafiksäkerheten. att den som är åklagare i målet också tyras härigenom om körkortsåterkallelse. Det norska De trafikanter för vilka beslutas körkortsbeslutar av kan många gånger antas vara systemet bygger därtill på en samordning ingripande Det är då särskilt att brottmålsprocessen och körkortsfrågan. Har trafikfarliga. orimligt interimistiskt beslutats i dessa trafikanter inte tas ur trafiken förrän körkortsingripande av trafikbrott, nämligen kanske ett år efter det att de ådagalagt sin anledning prövar allmän domstol efter två veckor om beslutet farlighet. skall få bestå. Ett praktiskt betydelsefullt undantag ut- Frågan om beslutsinstans i körkortsmål gör de fall då interimistiskt ingripande berördes vid det nordiska kriminalistmötet i beslutas, i huvudsak vid trafiknykterhets- Stockholm 1967. Härvid förordade den brott. Man har brukat anföra dessa interimisdanske diskussionsledaren, höjesteretsdom- tiska beslut för att visa att man då ser till att mer Theodor Petersen, i sitt som den farliga trafikanten omedelbart försvinner förslag, torde få ses som ett nordiskt handlingspro- ur trafiken, varför det inte spelar någon roll om det innan det beslutet gram, att körkortsingripande i anledning av dröjer slutliga brott beslutas av allmän domstol (se Nordisk kommer. Att märka är dock, att körkortstidskrift för Kriminalvidenskap 1967 s. 181). ingripande beslutas i många andra fall än med anledning av trafiknykterhetsbrott. Då är något interimistiskt ingripande iallmänhet 4.3.4.6 Snabbhetssynpunkter inte aktuellt. Körkortsinnehavaren drabbas i Kommittén har tidigare i olika sammanhang dessa sistnämnda fall av konsekvensen av sitt (se bl. a. SOU 1967:59 s. 13) betonat handlande en mycket lång tid efter det han inte minst från rättssäkerhets- visat sin olämplighet i trafiken, där han betydelsen, synpunkt, av en snabb handläggning. Kom- under hela mellantiden har fått uppträda. mittén har också framlagt olika förslag för Det finns en annan aspekt, som rör frågan att påskynda brottmålshandläggningen. För- om de interimistiska körkortsingripandena är här av särskilt och rättssäkerheten. Det förekommer t. ex. slaget om jourdomstolar intresse. Emellertid har ännu inte sådana vid trañknykterhetsbrott att det slutliga beåtgärder vidtagits att man kan göra gällande slutet innebär att körkortet ej skall återkalatt trafikmålen las. Den temporära förlusten av körkortet handläggs på ett från snabbrättssäkert sätt. om nuva- kan ha inneburit svåra olägenheter för kör-

hetssynpunkt (Se

rande handläggningstider l0.6.) kortsinnehavaren. Fall av denna art har väckt

Inte endast rättssäkerhetssynpunkter talar uppmärksamhet inte minst i pressen. Med

för en snabb En sådan ökar tanke för handläggning. på de ofta svåra konsekvenserna väsentligt den preventiva effekten av ingri- den enskilde av ett ingripande mot körkortet

är det ett rättssäkerhetskrav av synnerlig processen. Det torde inte finnas något exembetydelse att tiden för det interimistiska in- pel från annat område på att polis, åklagare gripandet blir så kort som möjligt. Vidare och allmän domstol åläggs att snabbhandlägmåste det även i andra fall vara en svår kan förväntas ga mål där annan myndighet belastning för den enskilde att kanske under meddela beslut av särskild art. En förutsättett halvt år eller mera behöva avvakta det behandla dessa ning för att man skall kunna slutliga beslutet, särskilt som det ibland kan fall snabbare är därför att själva den interiråda tvekan om den tid som slutligt bestäms mistiska beslutsprocessen utgör en del av för ingripandet. brottmålsprocessen. Det gäller således att överväga om det har Det torde också vara så att de interimistisnågon betydelse från snabbhetssynpunkt att ka ingripandena handläggs på ett effektivare

körkortsfrågan avgörs i brottmålsprocessen sätt om de avgörs i själva brottmålsproces-

eller i administrativ ordning. Det synes då sen. Erfarenheten visar att trots anstora

uppenbart att en handläggning vid allmän tra-

strängningar (bl. a. av den mossbergska

domstol av körkortsingripande medför att har man för andra ñksäkerhetsutredningen)

förfarandet påskyndas väsentligt. Med nuvafall än trafiknykterhetsbrott ej lyckats få till

rande arbetsbelastning och arbetsmetoder stånd ett verksamt till

anmälningssystem vid länsstyrelserna/länsrätterna synes i reali- länsstyrelserna för fall där interimistiskt körteten fördröjningen av besluten bli 3 å 5 bör ske. Detta talar också kortsingripande månader. Kommittén har vid sina undersök- för att beslutanderätten så långt möjligt bör ningar av länsstyrelserna funnit en genom- ligga hos det organ som upptäcker att ingri-

snittlig förlängning av handläggningstiden som

pande bör ske, dvs. hos de rättsorgan med cirka 4 månader medverkar (se 10.6). Det finns i brottmålsprocessen. anledning antaga att länsrätternas medverkan I särskilda direktiv har kommittén ålagts i processen kommer att medföra en viss utreda frågan om omedelbart körkortsingri-

ytterligare förlängning. Denna fördröjning pande vid vissa trafikbrott. Vid övervägandet

kan beräknas till minst 14 dagar. Viss risk av denna fråga har kommittén funnit att ett finns också för arbetsbalanserl vid länsrätter- sådant system endast är möjligt om körkortsna s. 257). Invändas kan beslutas (se SvJT 1972 ingripandet i brottmålsprocessen. dock att vissa delar av det utredningsarbete Det synes nämligen uteslutet att för dessa som utförs vid länsstyrelserna/länsrätterna fall införa en särregel om att körkortsingrimåste utföras i brottmålsprocessen om bepande får beslutas innan straffrågan avgjorts slutet i körkortsfrâgan skall fattas där. Detta (se 33 § 2 mom. andra stycket VTF). kan leda till att utredningsarbetet innan Det kan fastslås att kravet på snabbhet kan utfärdas blir mera omfattande stämning utgör ett skäl för handläggning av körkortsän f. n. Kommittén anser emellertid att den-

frågan i brottmålsprocessen. I fråga om vil-

na merbelastning för brottmålsprocessen blir ken vikt man skall tillmäta snabbheten och obetydlig och inte kan leda till någon för- vad som kan anses snabbt kan värderingarna dröjning av förundersökningen. växla men kommittén vidhåller för sin del F. n. alla trañkmål i brottmåls-

handläggs sitt tidigare uttalande att även en fördröjning

processen utan att några särskilda regler gi- av beslutsprocessen med så kort tid som en vits om förtur för sådana mål där körkortsmånad måste anses olycklig. frågan är aktuell. Detta strider mot vad som

eljest i allmänhet gäller när mera ingripande tvångsåtgärder ifrågasätts. Kommittén har funnit det vara ett intresse att ge förtur åt trañkmål där körkortsfrågan är aktuell. Frådå om detta kan ske utan att 1 Balansen vid länsrätterna utgjorde den 30 april ga uppkommer körkortsbeslut meddelas redan i brottmåls- 1972 cza 10 000 körkortsmål.

till ökade kostnader för den enskilde. Härvid 4.3.4.7 Kostnadssynpunkter

förutsätts att den administrativa processen

Den enskilde] kan ske under enklare även i fortsättningen

Kostnaden för den enskilde enligt olika alter- former än brottmålsprocessen.

nativa blir självfallet i hög grad be- Sammanfattningsvis torde få sägas att en system av brotts- och återkal-

roende av vilka processfonner som används, samtidig bedömning

vi ställer medför en väsentlig kostnadsbedvs. hur stora krav på muntlighet lelsefrågan i stor för den enskilde. Graden av denna etc. Det är därför inte - som hittills sparing

- minskade ekonomiska i förhållanutsträckning skett möjligt att göra någon belastning

jämförelse mellan t. ex. domstolsprocess och de till nuläget är en fråga som naturligtvis

administrativ för körkortsingripan- beror av vilka krav som ställs på brottmålsprocess Här kommer sådana frågor som det utan att förutsättningarna något närmare processen. att använda ordnings- och Rent allmänt kan väl dock redan möjligheten anges. in i bilden. Möjligheten att inledningsvis konstateras att i den mån både strafföreläggande

till hovrätt och rätten för hovrätt en brottmålsprocess och en administrativ överklaga

i an- är också process behövs för samhällsingripande att avgöra målet på handlingarna

ledning av trañkbrott så utgör det en ekono- frågor som måste beaktas. En rättvisare bild av de ekonomiska förmisk belastning för den enskilde att genom-

delarna för den enskilde med en samlad föra två processer.

domstolshandläggning får man om en järn- Vad gäller ökade eller minskade kostnader

för i anledning av att förelse görs med en administrativ process i brottmålsprocessen

samtidigt med körkortsdelen som uppfyller vissa tidigare

körkortsingripandet avgörs rättssäkerhetskrav. Det är som

den egentliga straffpåföljden gör sig olika uppställda

Således kan hävdas att förut uttalats svårt att nu avgöra hur länsrät-

synpunkter gällande.

terna här kommer att fungera. Som ett den enskilde f. n. tvingas till en ibland onö-

i underrätt elementärt krav kan nämnas att i de stridiga

digt omfattande processföring

enbart av fallen inställelse av körkortsinne-

och till överklagande till hovrätt personlig

för havaren bör krävas. Den enskildes kostnader den anledningen att det ej är möjligt

självfallet bli

honom att i förväg bedöma brottmålets be- enligt ett sådant system skulle

enär det skulle krävas två förför körkortsfrågan. En samtidig betydande, tydelse detta tvivels- en vid allmän domstol och en vid handläggning skulle undanröja handlingar,

förenkla länsrätt, där den enskilde inte sällan skulle se mål och därigenom brottmålsproatt vara biträdd av cessen i fall där körkortsfrågan ej alls är det som en nödvändighet

ombud. Den omständigheten att länsrätterna aktuell eller där körkortsinnehavaren gjort

om svårhets- endast är 24 till antalet och att förhandsig en överdriven uppfattning lingen i allmänhet kan förväntas äga rum i

graden i det ifrågasätta körkortsingripandet.

Vidare blir kostnaderna för den enskilde i residensstaden utgör för många en betydan-

de nackdel. Biträdeskostnaden vid länsrätterav i vilken utsträckning hög grad beroende förenklade t. ex. ord- na kan därför ofta förväntas bli högre än vid handläggningsformer,

och strafföreläggande, kan allmän domstol.

ningsföreläggande

användas för att avgöra körkortsfrågor.

Det allmänna” Samtidigt har från annat håll gjorts gällan-

de att om allmän domstol skall ha hand om Frågan om vilken betydelse en överflyttning körkortsfrågan medför detta att hela brottfrån länsrätt till allmän domstol av ärenden blir mera komplicerad. Anmålsprocessen 1 I fortsättningen görs en fiktiv uppdelning meltalet överklaganden kommer att öka etc. lan kostnader för den enskilde och för det allmänna. Eftersom en process vid allmän domstol ofta 2 En ingående redovisning för de ekonomiska år mera komplicerad än en administrativ konsekvenserna av kommittéförslagen lämnas i

denna uppfattning avsnitt 7. process leder detta enligt

om skulle få från arbets-

körkortsingripande målsprocessen gör också polisen stora ratiobelastningssynpunkt är svår att bedöma. naliseringsvinster. Redan det förhållandet att

Otvivelaktigt skulle en sådan överflyttning de interimistiska besluten i så fall kommer medföra en betydande arbetslättnad för länsatt utgöra ett led i processen leder till förstyrelser och länsrätter. Detta gäller framför enklingar. Den rapportering om händelseförallt om sker i samband med

överflyttningen loppet som nu i de interimistiska fallen sker

att ett pricksystem införs för de upprepade direkt från polisen till länsstyrelse/Lnsrätt förseelserna. En kombination av brottmåls- kan helt undvaras. Informationen till kör-

handläggning av körkortsfrågan och ett kan inordnas

kortsregistret i det system för pricksystem skulle nämligen medföra att all rapportering som sker genom rättsväsendets preliminär kontroll av olika infonnation om Vidare behöver informationssystem. polisen trafikbrott som inkommer till länsstyrelsen inte till längre avge yttrande länsstyrelse/skulle kunna undvaras. Dessutom skulle länsrätt i ärenden om ifrågasatt körkortsinsjälvfallet den omständigheten att läns- Det gripande. utredningsarbetet som här och länsrätt styrelse inte längre behöver ta ibland krävs för att för beslutsorganet klarställning till i de

körkortsäterkallelsefrågan lägga händelseförloppet är för närvarande

fall som av domstol medföra en avgjorts inte sällan betungande för polisen. Kommitväsentlig arbetslättnad. Kommittén har be- tén har beräknat den årliga vinst som här kan räknat de årliga besparingarna i den admini- kronor göras till 0,75 miljoner (7.32). strativa processen till cirka 5 miljoner kronor En annan och svårare fråga är i vad mån de

årligen (79). allmänna domstolarnas kom-

arbetsbelastning

Arbetslättnaden blir således stor redan i mer att öka. Detta problem har redan berörtsi förhållande till nuläget men ökar om man avsnittet som behandlar den enskildes kostställer större rättssäkerhetskrav på den admi- nader. Här hänvisas främst till detta avsnitt. nistrativa processen. Om kravet på offentligt Det kan också nämnas att erfarenheterna

biträde även i den administrativa från utlandet den processen enligt information som

genomförs w ett yrkande som framställts lämnats kommittén vid kontakter med dom-

från många håll och som enligt kommittén är stolar i Danmark, Finland och Västtyskland

i hög grad motiverat i körkortsmål - blir det närmast talar för att inte körkortsfrågan allmännas kostnader kommer

väsentligt högre. (De att utgöra någon egentlig merbelast-

ökade advokatkostnaderna

i varje mål har ning för brottmålsprocessen. Domstolarna redan vid en skriftlig process beräknats så har sett avgörandet av körkortsfrågan som

högt som till 300 å 400 kronor, se 4.3.4.3.) ett naturligt led i den prövning som ändå

Från kostnadssynpunkt kan det anses an- alltid skall ske i ett trañkmål.

märkningsvärt om det allmänna t. ex. i an- Kommittén anser det för sin del klart att

ledning av en grov vårdslöshet i trafik skall det allmänna rimligen måste göra betydande

tillhandahålla dels offentlig försvarare vid rationaliseringsvinster om körkortsfrågan av-

domstol och dels offentligt biträde vid läns- De vinster som

görs i brottmålsprocessen. rätt. borde kunna länsrätt göras hos länsstyrelse, Vidare skulle de rent administrativa för-

och polis torde uppgå till miljonbelopp. Om

enklingarna bli betydande. Domar, förunder- vi samtidigt får ökade kostnader för brott-

sökningsprotokoll och

strafföreläggande målsprocessen är som framgår av vad som

sänds för närvarande till länsstyrelser och uttalats svårare att bedöma. Det tidigare länsrätter. Detta informationsflöde skulle torde vara realistiskt att räkna med en viss

nästan helt kunna undvaras om körkortsökad belastning för framförallt hovrätterna.

frågan avgörs i brottmålsprocessen. Detta _Samtidigt bör understrykas att dessa ev.

medför arbetsbesparingar hos både domstol 1 Det är för tidigt att redan nu göra några och länsstyrelse. uttalanden om vilken betydelse den nya rättshjälps- Om

körkortsingripandet förläggs till brott- lagen här kommer att få.

ökade kostnader måste bli föga betydande 4.3.4.9 Samordning mellan allmän domstol

och att de inte kan motsvara den kostnadsoch länsstyrelse/länsrätt minskning som uppkommer i den adminiom samordningen mellan domstol strativa processen (7 .9). Frågan

och länsstyrelse/länsrätt är ett väsentligt

problem, när körkortsfrågan och dess sam- 4.3.4.8 Möjligheterna till förenklad diskuteras. band med trafikbrottsligheten handläggning Det finns f. n. vissa samordningsproblem

mellan de rättsvårdande organen och admi- Under senare år har en utveckling pågått som i nistrativa myndigheter och sådana problem

lett till förenklade handläggningsformer

kommer också att komma upp om körkortsbrottmålsprocessen. Således har möjligheten

ingripandena - helt eller delvis - förs över

till strafföreläggande vidgats och systemet införts. Denna ut- till brottmålsprocessen. med ordningsföreläggande Nuvarande svårigheter där veckling kan förväntas fortsätta. En fråga system medför som därför måste ställas är om denna ut- det gäller att kontinuerligt hålla länsstyrel-

eller försvåras sen/länsrätten underrättad om vad som sker veckling befrämjas genom att under förundersökningen i trafikmål. Detta körkortsfrågan avgörs i brottmålsprocessen. problem har skilda aspekter. Lika viktigt Två frågor må tagas upp. som det är att körkortsingripande omedel- Den första frågan gäller strafföreläggande. bart sker mot alla trafikanter, som inte Sådant kan f. n. i betydande utsträckning användas även i fall, där det senare kan bli uppfyller den standard som angetts av lag-

aktuellt med körkortsingripande. Den miss- stiftaren, lika viktigt är det att myndigheterna

omedelbart häver ett ingripande när utredtänkte har på grund härav ibland ansett sig ej

kunna godkänna föreläggandet då han ej ningen inte längre visar att det är motiverat. kunnat överblicka konsekvenserna av en så- Det bör vara ett oawisligt rättssäkerhetskrav

har förekommit även i att handläggningssystemet är anordnat på ett dan åtgärd. Detta sådant sätt att beslut om hävande av körsådana fall där det vid en sakkunnig bedömatt körkortsin- kortsingripande inte fördröjs av organisatoning måste anses uppenbart att riska skäl. Nuvarande system företer stora

gripande ej skulle ske. Följden har blivit,

en brister framförallt av bristande osäkerheten i körkortsfrågan förhindrat på grund samordning mellan den administrativa proförenklad handläggning.

Den andra frågan avser den pågående ut- cessen och brottmålsprocessen.

som innebär av Den främsta svårigheten torde dock ligga i vecklingen en förenkling till sådan ett senare led, nämligen överföringen av indomsskrivningen. Möjligheterna del mot- formation från domstol till länsstyrelsen/ förenkling torde för trafikmålens verkas länsrätten om vad som skett vid huvudförav den efterföljande handläggningen Den administrativa handlingen. Detta är ju oftast det grundlägav körkortsfrågan. processen kräver en förhållandevis vidlyftig gande materialet för frågan om körkortsin-

domsmotivering av den allmänna domstolen, gripande. Det torde vara klart att nuvarande om bilden att överföra information om brottav dess inställning skall bli något- system

målsdomen till länsstyrelsen/länsrätten inte

sånär rättvisande. Det torde här kunna sägas, Om kan anses tillfredsställande. Den bild av att förenklingen redan gått för långt. vid trafikhändelsen - dvs. nuvarande system för körkortshandläggning händelseförloppet skall behållas, torde det bli nödvändigt att gå körkortsinnehavarens sätt att fungera i den och i fortsättningen aktuella trafiksituationen - som länsstyrelen bit på vägen tillbaka kräva av den allmänna sen/länsrätten får måste vara sämre än den fylligare motivering för att motverka att länsrätten bild den allmänna domstolen får. Detta gör domstolen att det för länsstyrelsen/länsrätten är väsenttvingas erhålla sin bild av trafikbrottet genom att bedöma trastudier av förundersökningsprotokoll etc. ligt svårare än för domstolen

fikantens farlighet sådan denna framgår av ket starkt sådant behov har redan för trafikhans uppträdande i trafiken. nykterhetsmålens del uttalats av trafiknyk- Samtidigt måste understrykas att det själv- terhetsbrottskommittén (se SOU 1970:61). klart även torde uppkomma samordnings- För närvarande om görs de utredningar problem mellan allmän domstol och admi- trafikantens som faktiskt förekomperson, nistrativ myndighet, om en överföring sker mer, oberoende av varandra i brottmåls- och

av beslutsrätten, vad gäller körkortsingripan- körkortsprocessen. En tilltalad kan således

den. Dessa problem torde t. ex. komma att tänkas bli kallad både till personundersökare bestå i att det samtidigt kan föreligga grund och till utredningsman vid nykterhetsnärnnatt ingripa mot en körkortsinnehavare såväl den för att redovisa sina personliga förhållanpå grund av sjukdom som på grund av den. En samordning synes önskvärd. trafrkbrott. Som kommer att framgå av kom- Det har uttalats att avgörandet i körkortsmitténs är emellertid dessa ärendet specialmotivering kräver ett fylligare material än domproblem ingalunda olösliga (se under rubrik- stolen förfogar över. Bl. a. inhämtas för nären till 2 kap. KL). Förebilder för lösning av varande i körkortsärendet yttranden från samordningsproblem mellan olika myndig- eller bar-

polismyndighet, nykterhetsnämnd

heter finns redan inom t. ex. utlännings-, navårdsnämnd i körkortsinnehavarens hem-

barnavårds- och nykterhetsvårdslagstiftning- ort. Emellertid bör beaktas att det i fram-

en. Erfarenheterna från utlandet visar också tiden torde komma att bli allt vanligare att att nâgra oöverkomliga samordningsproblem nykterhetsnämnden hörs redan i brottmålsej uppstår, om beslut om körkortsingripande processen. l övrigt torde frågan om personuti anledning av trañkbrott meddelas av allmän redningen i körkortsmål i hög grad bero på domstol. vilken hänsyn som skall tas till trafikantens Återstår en värdering av frågan om en personliga förhållanden, t. ex. andra brott än överflyttning till allmän domstol av vissa trafikbrott, eftersom varken eller polis

körkortsingripanden medför minskade, öka- barnavårdsnämnd torde

ha några särskilda de eller i stort sett oförändrade samordnings- förutsättningar att från annat än allmänt problem. Enligt kommitténs uppfattning sociala värderingar bedöma körkortsinnehakommer såväl från allmän som synpunkt varens trafikfarlighet. från den enskildes synpunkt samordnings- En annan fråga som måste beaktas då problemen att minska. De samordningspro- frågan om personutredningen diskuteras är blem som finns idag torde mera vara en om inte kravet på att större hänsyn tas till realitet för den enskilde än för de i processen trafrkantens trafikfarlighet ofta kommer att engagerade myndigheterna. Detta innebär att nödvändiggöra en personlig inställelse inför det också blir den enskilde som kommer att beslutsfattaren. I andra sammanhang, då perse de största fördelarna från sarnordningssyn- sonbedömningar görs, anses det närmast punkt med en samtidig handläggning av självklart att ett personligt Sammanträffande straff- och körkortsfrågor. mellan beslutsfattaren och den enskilde bör komma till stånd. Det är då ett berättigat krav från den enskilde att antalet tillfällen då 4.3.4.l0 Personutredningen den enskilde skall tvingas inställa sig person- En närmare utredning om trafikbrottslingens ligen begränsas så långt detta är möjligt. personliga förhållanden görs f. n. i allmänhet inte i brottmålsprocessen. Oavsett frågan om 4.3.4.1 l Förhållandet straff/ lämplig beslutsinstans i körkortsmål torde

det emellertid körkortsingripande

finnas anledning anta att även i trafikmål utvecklingen kommer att leda till I denna fråga gör sig olika meningar gällande. ett ökat behov av information rörande den Det finns de som hävdar att om t. ex. en tilltalades personliga förhållanden. Ett myc- yrkeschaufför får sitt körkort bör indraget,

är samhällsreaktionen mot en person det förhållandet att han för sin försörjning splittra beroende som begått brott. I den mån detta uttalande av att ha körkort, rimligen beaktas vid bestämmande av det allmänna straffet. får anses normgivande, utgör det ett skäl för åter andra som hävdar att straff av körkortsfrågan vid allmän Det finns handläggning och körkortsingripande är två så artskilda domstol. att de av principiella skäl inte får åtgärder eller kan påverka varandra. 4.3.4.13 Enhetlig rättspraxis Kommittén anser för egen del att det har förefaller onödigt doktrinärt att undantags- Som ett skäl mot domstolshandläggning löst hävda att körkortsingripandet - oavsett anförts att om de allmänna domstolarna hur hårt detta drabbar trafikanten H inte skulle handlägga dessa frågor så skulle praxis

skall beaktas vid bestämmande av det all- bli mindre enhetlig. Det skulle vara klart att männa straffet. Eftersom domstolshand- ju fler myndigheter som beslutar i en fråga läggning torde vara en förutsättning för att desto större blir svårigheten att uppnå en skall kunna beaktas vid 24 länsrätter borde här ha

körkortsingripandet enhetlig praxis.

således vad som nu större möjlighet än cirka 90 domstolar. straffmätningen utgör anförts ett skäl för handläggning vid allmän önskemålet om en enhetlig praxis skulle

domstol. Härvid bör understrykas att detta således i princip tala för en länsstyrelsehandinte behöver inneböra en anslutning till den eftersom vi har ett mindre antal läggning att körkortsingripandet i länsrätter än allmänna domstolar. Det förhåluppfattningen mildrande skall kunna påverkas av landevis stora antalet domstolar, ett förhålriktning det allmänna straffet. Se härom närmare i lande som för den enskilde enligt vad tidigaspecialmotiveringen. re redovisats från andra synpunkter utgör en skulle således från de synpunkter som fördel, redovisas i detta avsnitt bli en nackdel. 4.3.4.12 Jämförelse med andra ingripanden Emellertid har erfarenheterna visat att mot den enskilde i anledning av brott kan praxis inte ens med nuvarande system träffas i detta avseende bl. a.

Den som begår ett brott ej sällan av anses enhetlig. (Se

från samhället än de på- resolution den 17 april

andra ingripanden justitiekanslerns

Som 1969 där bl. a. uttalas följande: Genom de följder som direkt anges i brottsbalken. - bristerna i har

exempel på sådana ingripanden lagtekniskt påtalade prejudikatbildningen

kallade särskilda rättsverkningar - kan näm- länsstyrelsemas praxis blivit i hög grad skif-

nas förvisning och förverkande. Som ett skäl tande.” Vidare kan hänvisastillden utredning att överföra körkortsingripandena till allmän som redovisas av Folkesson i arbetet Omdomstol har anförts att en sådan reform väl av körkort.) Den bristande enhetprövning synes ansluta sig till de överväganden som låg ligheten synes huvudsakligen bero på dels att beslut år 1954 är otillfredsställande,

till grund för statsmaktemas prejudikatbildningen

om överflyttning från länsstyrelse till dom- dels på att allmänt ombud saknas.

(jfr. Bristerna i prejudikatbildningen synes

stol av fråga om utlännings förvisning - till skillnad från t. ex. prop. 1954:41 s. 70 0. f.). Detta exempel har bl. a. bero på att vi också ansetts visa att även om man anser Västtyskland och USA - inte ger trafikju-

körkortsingripande - ilikhet med förvisning risterna tillfälle att genom vidareutbildning

- vara en skyddsåtgärd, finns det inte på följa trafikjuridikens utveckling Härigenom

denna grund något hinder mot att flytta över körkortsingripandena till allmän domstol. *Trafikmålskommitten har i SOU 1963:27 s. Justitieministern uttalade på sin tid i för- 162 föreslagit _sådan utbildning. Trafiksäkerhetsverket har också bl. a. under våren 1969 anordvisningsfrågan (prop. 1954:41 s. 70) att det nat en konferens i trafikfrågor för 25 representanmåste anses medföra allvarlig olägenhet att ter för länsstyrelserna. Härvid har bl. a. körkortspå skilda förfaranden hos olika myndigheter frågor diskuterats.

skapas inte heller de kontakter mellan olika Vid nämligen länsstyrelse resp. länsrätt. gebeslutsfattare, som utgör en nödvändig för- nomförandet av denna reform framfördes

utsättning för att nå en enhetlig grundsyn. invändningen om det olämpliga i att ha två För att enhetlighet skall kunna uppnås krävs beslutsorgan. Den lämnades dock utan avse-

att statsmakterna bereder berörda befatt- ende. - såväl i under- som överinstans ningshavare

Otvivelaktigt är det många gånger en för-

- till möjlighet personliga kontakter med del om och

körkortsgivning körkortsingri-

beslutsfattare utanför den egna myndig- pande handhas av samma organ, då det i viss

heten. Otvivelaktigt kräver det dock rent

utsträckning är samma frågor som kommer organisatoriskt en större insats att bereda med

upp såväl i samband körkortsgivningen

representanter för kanske 90 tingsrätter och som i samband med körkortsåterkallelsen.

7 överinstanser

fortbildning än att ge mot- Samtidigt måste betonas att detta samband

svarande utbildning åt befattningshavare vid är beroende av vilken grund som åberopas 24 länsrätter och 3 överinstanser. för Som

körkortsingripandet. exempel på

Ett annat skäl till den i oenhetlighet fall där f. n. samband föreligger kan nämnas praxis som nu förekommer är att det inte under vilka all-

prövningen förutsättningar

finns något allmänt ombud i körkortsmålen. män misskötsamhet skall hindra

körkortsgiv-

Frågan om allmänt ombud kommer att be- ning resp. medföra

körkortsingripande.

handlas särskilt här nedan (se 4.3.4.l5 och När det gäller trafikbrott är läget ett 4.3.7), men redan nu kan sägas att det är annat. I allmänhet har den som första gången

betydligt lättare och mindre kostsamt att i söker körkort inte tidigare dömts för något en brottmålsprocess ordna ett allmänt om- trafikbrott av den art att det bör beaktas vid

bud än att göra detta i den nuvarande admi- körkortsgivningen. Körkortsgivningsmyndig-

nistrativa heten har därför processen. inte i sig bättre förutsätt-

ningar än allmän domstol att bedöma frågor om vid trafikbrott. De

4.3.4.14 körkortsingripande

Den myndighet som har. hand om trafikbrott bör också ha hand om som föregår den första körkortskörkortsgivningen prövningen är nämligen nästan uteslutande

körkortsingripandet

olovlig körning. Ett argument som tidigare framförts för att En annan synpunkt som framförts är att administrativ myndighet och inte allmän länsstyrelsen har tillgång till det material domstol bör ha hand om olika former av som upprättats eller infordrats i samband

körkortsingripanden bygger på följande över- med körkortsgivningen. Det är därför lättare vägande. Körkortsgivningen är en typiskt tillgängligt för länsrätten än för domstolen i

administrativ åtgärd. Denna måste därför en ev. process om körkortsingripande. Som handhas av ett administrativt Samorgan. argument häremot kan anföras, att länsstyrel-

tidigt föreligger sådant samband mellan kör-

serna tidigare i allmänhet inte synes ha an-

kortsgivningen och olika former av körkorts- sett det erforderligt

att ta fram handlingarna

ingripanden att dessa frågor bör avgöras av från körkortsgivningen i samband med kör-

samma organ. Vidare kortsingripandet. finns det anledning Som torde ha framgått av anta att i framtiden

redovisningen körkortsingripande tor-

för gällande rätt är f. n. prövningen av kör- de komma att beslutas av den länsrätt, där

kortsfrågor uppdelad på flera organ. Det körkortsinnehavaren har sitt hemvist. Denna

praktiska och teoretiska förarprovet sker hos länsrätt behöver

följaktligen inte ha någon trafiksäkerhetsverket medan länsstyrelsen särskild anknytning till körkortsgivnings-

har hand om prövningen i övrigt. Vidare har

myndigheten. nyligen beslutats att även inom länsstyrelse- De invändningar som kan anföras mot att

organisationen körkortsgivning och körkorts- länsrätt eller allmän domstol i stället för

ingripande skall av olika

handläggas organ länsstyrelsen/körkortsmyndigheten beslutar

om körkortsingripande torde inte kunna till- Vad gäller körkortsâterkallelse i anledning mätas avgörande betydelse. Frågan har inte av trafikbrott sä kan emellertid frågan om vållat problem utomlands. Det kan också allmänt ombud lätt lösas genom att körnämnas att i Norge är polisen både körkorts- kortsingripandet också tas med i den ordi-

nära brottmålsprocessen. Åklagaren kan här

givnings- och körkortsåterkallelsemyndighet, men i Oslo handläggs frågor om körkortsin- utan att det blir någon större arbetsbeslastav trafikbrott av annan ning eller väsentligt ökade kostnader tillgripande i anledning administrativ enhet än den som har hand om godose det allmännas intresse i processen körkortsgivningen. Körkortsingripandet an- och att överklagande sker då så anses erforses i dessa fall som ett naturligt led i brott- derligt. Här talar således tanken på ett allmålsprocessen. Beslutande är därför den po- mänt ombud för att körkortsfrågan bör avlisman som tillika är åklagare i brottmåls- göras i brottmålsprocessen. processen. Däremot handhas körkortsåterkallelse av annan anledning, t. ex. sjukdom, 4.3 .4.l6 Allmän underrätt lämpligaste av den avdelning inom polisen som har hand beslutsorganet Sammanfattning om körkortsgivningen. I det föregående har kommittén ingående redovisat de synpunkter som kan läggas på 4.3.4.l5 Allmänt ombud frågan om vilket organ som skall besluta om Från olika håll, inte minst från representan- körkortsingripande i anledning av trafikter för länsstyrelserna, har till kommittén brott. De mera väsentliga Synpunkterna samframförts önskemål om att det bör finnas ett manfattas för överskådlighetens skull här. allmänt ombud i körkortsmål. Utredningen Det är av värde att körkortsfrâgorna koncenskulle härigenom underlättas. Vidare skulle treras till så få beslutsorgan som möjligt. Från det bli möjligt även för det allmänna och denna synpunkt är den för kort tid sedan beinte bara för den enskilde att överklaga ett slutade reformen med införande av länsrätten ett steg tillbaka. De yttranden länsrätterna i beslut i första instans, vilket skulle medverka till Dessutom kunde vissa fall skall avge till länsstyrelserna kan inte en enhetligare praxis. ersätta de nackdelar som följer av att f. n. härigenom på ett bättre sätt än för närvarande mot varandra inom länsstyrelseorganisationen finns två bevägas t. ex. trañksäkerhetssynpunkter och körkortsinnehavarens behov slutsorgan. Det från personalunionssynpunkt av körkortet. starka sambandet mellan länsstyrelserna och Den främsta anledningen till att man inte i länsrätterna kan emellertid trots det som nu den administrativa infört anförts från vissa synpunkter ses som ett skäl körkortsprocessen någon orm av allmänt ombud torde vara för nuvarande ordning. den att en sådan reform skulle medföra Vidare kan det förhållandet att vi endast väsentliga kostnader. Med tanke på den stora har 24 länsrätter men cirka 90 allmänna mängden ärenden* som det är fråga om så underrätter utgöra ett visst skäl för ett antaskulle det innebära en betydande ökad ar- gande att det är möjligt att uppnå större om man skulle inrätta befatt- enhetlighet i praxis vid länsrätterna än vid de betsbelastning som var den enskildes allmänna domstolarna. Samtidigt anser emelningshavare motpart och dessutom till samtliga de lertid kommittén att t. ex. möjligheterna för tog ställning mål i vilka av kör- allmänt ombud att följa processen är av fråga om överklagande kortsmyndighets beslut kan bli aktuell. Även väsentligt större betydelse för enhetligheten om ambitionsnivån inte sträcks längre än till än enbart det förhållandet att beslutsorganen att möjlighet skall finnas att överklaga läns- är få. Det förhållandet att oenhetligheten i

rätternas beslut skulle självfallet en prövning

1 Folkesson har beräknat att antalet omprövav cirka 20 000 beslut kräva betydande per- ningar av körkort årligen var cirka 30000 vid sonalinsatser (jfr. 4.3.7). länsstyrelserna.

praxis varit betydande mellan de olika kommittén utförd undersökning förordat länsstyrelserna bekräftar detta antagande. detta alternativ. I fråga om de allmänna domstolarna som Även den internationella utvecklingen och beslutsorgan är det särskilt möjligheten till önskemålet om internationell taenhetlighet en samtidig prövning av straffet och kör- lar för allmän domstol som beslutsorgan. Det som kommittén ser som en stor kortsfrågan är f. n. endast i ett mycket begränsat antal fördel. Detta måste ses som ett grundläggan- länder som körkortsingripanden i anledning de krav från både rättssäkerhets- och trafik- av trañkbrott avgörs av annat organ än allsäkerhetssynpunkt. Det ger sålunda ett män domstol. Den enda realistiska vägen att större utrymme än för närvarande att anuppnå enhetliga regler i t. ex. Europa är vända körkortsingripande som ett effektivt således ett av allmän domstol godtagande vapen i kampen mot trafikbrottslighet. Kom- som beslutsinstans. mittén har således under arbetet med på- måste det förhållandet att vi Slutligen följdsfrågorna och vid ett stort antal kongenom en samtidig handläggning kan göra takter med beteendevetenskapare fått klar- årliga besparingar på cirka 5 miljoner kronor lagt att ett samtidigt avgörande av straff och beaktas. Alldeles bortsett från de vinster som körkortsfråga är en utomordentligt viktig kan göras från trafik- och rättssäkerhetssyntrafiksäkerhetsfaktor. De möjligheter till en punkt medför således en handläggning vid snabbare handläggning som skapas genom att allmän domstol betydande ekonomiska förkörkortsfrågan avgörs i brottmålsprocessen delar. En samtidig handläggning medför ockär från trafiksäkerhetssynpunkt av särskild så betydande processekonomiska vinster för betydelse. den enskilde. Dessa har av kommittén be- Från rättssäkerhetssynpunkt är det av vikt räknats till 3,2 miljoner kronor årligen (se att avgörandet grundas på den omedelbara 7.4). Detta innebär att den årliga samhällsinformation om händelseförlopp m. m. som ekonomiska vinsten av en samtidig handläggden allmänna domstolen erhåller i brottmåls- ning blir mer än 8 miljoner kronor. processen och att avgörandet fattas så snabbt Kommittén anser främst på de grunder som möjligt. Den bild som länsrätten kan som redovisats i denna sammanfattning att erhålla genom studier av domar, förunder- alldeles övervägande skäl talar för att handsökningsprotokoll m. m. måste alltid bli en läggningen av frågor rörande körkortsåterkalandrahandsinfonnation och därför också en lelse på grund av trafikbrott från överflyttas information med betydande brister. Det är länsrätt till allmän domstol. ett rättssäkerhetskrav att av- Denna reform väsentligt är enligt kommitténs uppgörandet i en så viktig fråga som körkorts- fattning synnerligen angelägen och brådskanfrågan inte grundas på en bristfällig andra- de. Det är därför av betydelse att som deparhandsinformation tementschefen uttalade i prop. 1971:14 (s. Vidare medför en dubbel handläggning av 63) kommitténs förslag inte hindras eller förstraff och körkortsfråga stora nackdelar för senas till följd av den för kort tid sedan geden enskilde. Handläggningen vid både all- nomförda länsrättsreformen. Det finns ej män domstol och länsrätt medför betydande heller att avvakta andra nu någon anledning kostnadsökningar för honom. Detta gäller pågående utredningar, innan slutlig ställning särskilt i de fall den enskilde önskar person- tas till kommitténs förslag. ligen lägga fram sina synpunkter inför beslutsorganet. Denna dubbelprocess måste för 4.3.5 Sarnhällsingripanden av medicinska den enskilde te sig orimlig. Kommittén har och därmed jämförbara skäl eller på grund också funnit att det finns ett starkt önskeav annan brottslighet än trafikbrottslighet. mål från allmänheten om att straff och körkortsfråga skall avgöras samtidigt. Över Till skillnad från trafikbrottsfallen är det 80% av de tillfrågade har således i en av lämpligt när det är fråga om t. ex. medicins-

ka orsaker till att an- Frågor om olika trañkhandlingars relativa körkortsingripande vända en forvaltningsprocess vid länsrätt, farlighet måste i fortsättningen beaktas mer än hittills. Vid val av påföljd måste överkammarrätt och regeringsrätt. Som framgått av tidigare avsnitt (se 4.3.3) har kom- väganden om lämpliga behandlingsmetoder

mittén även för dessa fall awisat tanken på göras. en för körkortsfrågor. Det förhållandet att även körkortsfrågor

specialdomstol

Det återstår medför att ett att överväga de fall där sam- avgörs i brottmålsprocessen sker i anledning av annat stort antal trañkmål ändrar karaktär. På hällsingripandet brott än trañkbrott. För närvarande beslutas grund av körkortsingripandets ofta avgöranom både allmänt straff och kör- de betydelse för den tilltalade kommer denej sällan kortsingripande i anledning av fylleri, vålds- ne att tillmäta processen en mycket större bilstöld etc. Det finns skäl som talar vikt än för närvarande. Oenhetligheter i brott, för att samhällsåtgärderna även i dessa fall praxis kommer att uppmärksammas av den borde beslutas För den enskilde enskilde, motororganisationer och massmesamtidigt. skulle det även då ingripandet sker i anled- dia. av annat brott än trafikbrott vara av Nuvarande praxis, enligt vilken körkortsning nästan helt bevikt att åtgärderna beslutas samtidigt. ingripandets svårhetsgrad Emellertid har kommittén awisat tankar- stäms av trañkbrottets grovhet, kräver inte na bakom nuvarande system enligt vilka vissa något närmare inträngande i t. ex. frågan om risken för återfall. Det nuvarande typer av allmän brottslighet anses presumera onyanseratrañkfarlighet (se ovan avsnitt 2.4). Kom- de systemet för körkortsingripande ger nämmitténs inställning innebär att om körkorts- ligen inte beslutsinstanserna några större valskall ske idessa Även här inträder en stor föringripande i fortsättningen möjligheter. om kommitténs redovisade fall måste besluten fattas mot bakgrunden av ändring tidigare

medicinsk eller psykologisk bedömning. principer följs. en En sådan bedömning har inte någon direkt Emellertid kommer inte endast frågan om

till Det är körkortsingripande vid trafikbrott i fortsättanknytning brottmålsprocessen. att föra samman ställ- ningen att kräva mera ingående överväganpsykologiskt olämpligt detta den än för närvarande. Även övriga bestämningstagandena eftersom kan ge den tilltalade att ett körkortsingri- melser om körkortsåtgärd föreslås få ett uppfattningen är en direkt av den allmänna sådant innehåll att kraven på kunnighet i pande följd dessa frågor kommer att öka. Som ett exembrottsligheten. Kommittén har stannat för att i nu berör- pel på detta kan nämnas bedömningen av da fall förorda att nuvarande körkortsinnehavare eller körkortsaspiranter system bibehålles. Länsrätten blir alltså även i fortsätt- med alkoholbesvär. Kommittén förordar en i första instans. individualiserad bedömning av fallen med ett ningen beslutsorgan starkt understrykande av att formella kriterier, t. ex. ett straff för fylleri, i fortsätt- 4.3.6 Domstolens sammansättning ningen inte får vara avgörande utan att en helhetsbedömning från trafiksäkerhetssyn- 4.3.6.1 Yrkesdomare punkt måste göras. Detta ställer stora krav Trafikmålen spelar en dominerande och be- på beslutsorganen. tydelsefull roll i de allmänna domstolarnas Kommittén har redan i tidigare betänkanverksamhet redan nu. Kommittén har dess- de lagt fram förslag om en starkare sammanutom i detta betänkande föreslagit en väsent- sättning av de allmänna underrätterna vid och nyansering av reaktions- avgörande av trañkmål. I betänkandet Tralig utbyggnad systemet i dessa brottmål. Inte minst från fikmål (SOU 1963:27 s. 156) uttalade komtrañksäkerhetssynpunkt är det nödvändigt mittén således bl. a. följande:

att de ägnas en betydande uppmärksamhet.

lO

lnte minst i trafikmål är det av stort värde na vid de allmänna domstolarna och

att en så enhetlig straffmätningspraxis som förvaltningsdomstolarna. Det av kommittén möjligt skapas. Med nuvarande handläggtidigare framlagda förslaget om en starkare ningsform för frågor angående återkallelse av - dvs. den omständigheten körkort att kör- sammansättning av de allmänna underrätter-

kortsmyndigheterna i ej obetydlig utsträck- na vid avgörande av trafikmål har därför fått

ning har att grunda sina avgöranden i frågan förnyad aktualitet. Det finns därför också

om återkallelse på det material, som erhållits - anledning att till förnyad prövning ta upp de från domstolarna torde enhetligheten överväganden som kommittén tidigare gjort i framstå som alldeles särskilt värdefull. Vid rådhusrätterna trafikmålen denna fråga. handläggs ej sällan av vissa befattningshavare eller på Vid de största tingsrätterna bör trañkmå-

särskilda Denna avdelningar. organisations- len handläggas på särskilda avdelningar eller form förekommer emellertid ej vid häradssärskilda rotlar i enlighet med vad som redan rätterna. Kommittén anser det av olika skäl sker vid Stockholms tingsrätt. Om domstoönskvärt, att trafikmålen i största möjliga len inte är indelad på avdelningar bör dessa utsträckning kan handläggas av domare, som under en längre sammanhängande tidsperiod mål så långt detta är praktiskt möjligt hand-

i huvudsak endast sysslar med denna typ av läggas av viss domare. En sådan fördelning av mål eller som i allt fall vunnit särskild erfa- målen bör vara möjlig att genomföra framrenhet av trafikmålen och som även eljest är förallt i de fall där domstolen endast har ett lämpade för uppgiften. Endast genom att förhandlingsställe. Förslaget innebär naturmålen handläggs av ett mindre antal domare kan dessa erhålla den vidareutbildning som ligtvis inte att samma domare ständigt skall

kommittén anser erforderlig. (Se kommit- trafikmål handlägga utan lämpligt kan vara tens förslag i kapitel 6.) Den nuvarande att han gör detta under t. ex. två å tre år. En organisationen vid i allt fall de mindre häradsrätterna sådan ordning innebär att motsvarande orgamedger emellertid ej någon specialisering. nisationsförändringar också bör göras vid de

Det torde dock vara berättigat att räkna lokala åklagarmyndigheterna.

med en utveckling mot större underdomsto- Tingsrättema i trañkmål och länsrätterna i

lar. Detta förhållande torde göra häradsrät- mål om kommer

körkortsindragning enligt

terna benägna att efter rent praktiska överkommitténs förslag (se 4.3.6.2) att i betyväganden uppdela arbetsuppgifterna mellan dande utsträckning bestå av yrkesdomare domarna efter målens typ och svårhetsgrad. För detta och nämnd. Kommittén ser det som en antagande talar även det i prop.

148/1962 framlagda och av riksdagen antag- angelägenhet av vikt att också nämnden får

na förslaget till förstatligande av polis och en sådan sammansättning att kravet på säråklagare, som förutsätter särskild trafikpolis skilda kunskaper i trafikfrågor blir tillgodooch medger en specialisering i .fråga om En sådan sett (6210 KL). distriktsåklagarnas arbetsuppgifter. förordades Kravet bör även tillgodoses utveckling redan av processkom- på sakkunskap

missionen. Det bör i detta sammanhang erini högre rätt. Detta bör ske på det sätt att

ras om att trafikmålen utomlands i stor trañkmålen handläggs vid särskild avdelning i utsträckning handläggs vid speciella domstohovrätt eller kammarrätt. Visserligen växlar lar eller av särskilda trafikdomare. En uthär ledamöterna ofta avdelning men ordveckling i sådan riktning skulle kunna medföra att domstolarnas verksamhet föranden på avdelningen bör kunna sörja för på ett mera naturligt sätt skulle kunna inlemmas i enhetlighet i praxis och erforderlig fackkun-

arbetet för en bättre trafiksäkerhet. bör förordna att dessa mål skap. Hovrättema

skall hänföras till specialmål (se 9 § arbets-

Kommitténs förslag, som fick ett blandat för rikets hovrätter den 19 ordningen mottagande vid remissbehandlingen, har inte december 1947, nr 960). Motsvarande regel

hittills föranlett någon åtgärd. bör införas för kammarrätterna.

Som framgår av vad som sagts tidigare Vad domstolen och gäller högsta regemedför de förslag som läggs fram i detta motsvarande tingsrätten synes en anordning betänkande ökade krav på befattningshavar- den som här för hovrätt och

föreslagits

kammarrätt vill om Detta inte vara möjlig. Kommittén uppkommer körkortsingripande. därför förorda att högsta domstolen tillförs gäller t. ex. mål om trañknykterhetsbrott, smitning, vållande till annans död (om ej

specialistkompetens på det sätt att de mera

trafikmålen - främst sådana där väsentliga fråga är om ringa fall). Dessa mål, som kan körkortsfrågan är aktuell - tillförs revisions- antagas utgöra cirka 75 procent av alla brottsekreterare som Ett mål där körkortsingripande aktualiseras, krä-

specialföredragande.

motsvarande system bör tillämpas vid ver därför ej särskilda överväganden. Allmän domstol kan emellertid f. n. avgöregeringsrätten. föreslår kommittén att vid domsto- ra mål om vårdslöshet i trafik eller brott mot Vidare vägtrafikförordningen utan medverkan av larna skall utses viss domare, som skall ha till att speciellt följa utvecklingen inom nämnd. Kommittén anser att nämnd i prin-

uppgift

trafikrättens område. Med tanke cip skall medverka även i dessa fall om på den om körkortsingripande aktualiseras. snabba utveckling som sker och den omfat- frågan som bedrivs Det kan övervägas att göra ett undantag för tande vetenskapliga verksamhet inom detta område, kan det inte vara rimligt fall där fråga är om ingripande för helt kort att alla befattningshavare närmare skall följa tid t. ex. högst tre månader. Det kan emellerdenna utveckling. Det skulle därför vara en tid antagas att praktiskt taget samtliga fall av denna art, som går till domstol, kommer att en väsentlig uppgift för den domare som har för trafikrätten att bli mer eller mindre tvistiga. I ett särskilt huvudansvaret följa och medverka till för att avsnitt har nämligen kommittén övervägt praxis åtgärder handläggning av mål där

upprätthålla en enhetlig sådan. Kommittén frågan om förenklad

kommer att i ett senare avsnitt behandla endast kortare körkortsingripande ifrågasätts Det är na- och föreslagit att strafföreläggande skall kun-

personalutbildningsfrågor (6.2).

att denna i första hand na användas. Det finns inte någon anledning turligt utbildning vid domstolen som att vid allmän domstol särbehandla det riktas till den domare för trañkrätten. mindre antal fall som ej kunnat avgöras i utsetts till huvudansvarig förenklad form. Kommittén förordar därför en bestämmelse av innebörd att förekommer 4.3.6.2 Medverkan av lekmän vid tingsrätt anledning besluta om körkorts- Kommittén har som utgångs- ingripande skall nämnd medverka i avgöranprincipiell till punkt för sina överväganden att medverkan det (se närmare i specialmotiveringen

av lekmän skall krävas vid alla slutliga beslut 6:10 KL). om körkortsingripande. Detta ställningsta- I fråga om beslut om körkortsingripande skäl. vid länsrätt förutsätter kommittén att med gande grundar kommittén på följande Utförda undersökningar (SOU 1972:72 s. 84) hänsyn till den mera individuella prövning visar till sina reella som i fortsättningen skall ske beslut om att körkortsingripande närmast administrativa i ett konsekvenser är att jämställa med körkortsingripanden frihetsstraff. Detta framförallt om stort antal fall fattas under nämndmedvergäller får längre varaktighet. kan och att som en konsekvens härav nämnd körkortsingripandet Den enskilde ser också minst lika allvarligt också medverkar då yttrande avges till Det är därför naturligt att i länsstyrelse i körkortsfrågor. Det bör tillses på frihetsstraffet. av nämnd ge likartade att i nämnden tjänstgör minst en nämndefråga om medverkan för körkortsingripande och frihets- man med insikt och erfarenhet i trañkfrågor regler straff. Det nyanserade system för körkortsin- (jfr 6:10 KL). som kommittén förordar gör det Om kommitténs förslag till reformer av gripande också att lekmän medverkar i nuvarande system följs kommer den allmänangeläget na domstolen att fastställa en tid för körbeslutsprocessen. Redan enligt gällande rätt medverkar kortsspärr vid körkortsingripande i anledning

nämnd i huvuddelen av de brottmål där fråga av trañkbrott. Detta bör ge en bättre ledning

för körkortsgivningsmyndigheten än vad den densamma lägga berörda Det har

uppgifter. får genom de körkortsbeslut som f. n. fattas. visserligen diskuterats att även i dessa fall Med tanke ansett att fråpå att kommittén låta åklagare vara verksam i körkortsprocesgan om beslutsmyndighet vid körkortsgiv- sen. Med hänsyn till arten av mål och karakningen inte bör tas upp i detta sammanhang tären av den prövning som i fortsättningen har kommittén inte heller funnit anledning skall ske vid länsrätterna en sådan synes föreslå medverkan av lekmän vid körkorts- lösning dock ej kunna förordas. En annan givningen. möjlighet vore att utvidga trafikkonsulenternas verksamhet till att även avse uppgiften som allmänt ombud vid länsrätterna. Kom- 4.3.7 Allmänt ombud i länsrätt och vid mittén kan emellertid inte förorda en sådan länsstyrelse lösning därför att dels konsulenterna i övrigt Som framgått av redovisningen för gällande ej skall ha arbetsuppgifter av administrativ rätt är det endast i brottmålsprocessen som karaktär och dels arbetsbelastningen för tradet f. n. finns allmänt ombud-åklagare. Däre- fikkonsulenterna skulle komma att öka vämot frnns det ej något allmänt ombud i sentligt. körkortsprocessen. Redan tidigare (4.3.4.15) Kommittén föreslår att kontrollen av länshar framhållits att ett av de reformkrav som rättens sätts in först sedan beslut avgörande framförts till kommittén går ut på att all- meddelats och att trafiksäkerhetsverket ges mänt ombud skulle föras in också i körkortsuppgiften att pröva beslutet samt föra talan i processen. För kommittén har denna fråga kammarrätt och regeringsrätt. Eftersom det blivit enkel att lösa för de fall där körkortsblir fråga om ett begränsat antal avgöranden ingripandet sker i anledning av trafikbrott, kan detta arbete utföras utan nämnvärd beeftersom allmän åklagare redan enligt gällan- för verket Genom att lastning (se 7.3.1). de rätt här medverkar i processen. koncentreras till verket torde prövningen Emellertid kvarstår ett behov av allmänt rättsförutsättningar skapas för en enhetlig ombud i de körkortsmål som även i fortsätt- Verket tillämpning. kan också genom konningen skall handläggas vid förvaltningsdom- takter med traflksäkerhetsexpertis verka för stol. Det torde här komma att röra sig om att rättstillämpningen anpassas efter trafikcirka 2 000 (se närmare 7.3.4.1) avgöranden säkerhetsforskningens senaste rön. Trafikårligen. Kommittén skulle egentligen vilja konsulenternas kan också utsakkunskap förorda att det allmänna liksom vid környttjas i detta sammanhang. kortsingripande i anledning av trafikbrott Det är emellertid för en enhetlig praxis kunde företrädas redan vid förhandling eller också av vikt att länsstyrelserna för alla vid skriftväxling inför länsrätten. Utan sådan tveksamma fall av ifrågasatt körkortsingrimedverkan kan sakfrågorna lätt nog få en pande till inför länsrätten. Komprövning ensidig belysning. En kontradiktorisk pro- mittén anser det angeläget att länsstyrelsercess synes emellertid av ekonomiska skäl nas organisationsnämnd utarbetar en handvara svår att genomföra. Därtill kommer att läggningspromemoria i detta ämne. Dessde körkortsmål som i fortsättningen skall utom bör emellertid länsstyrelsernas skyldighandläggas vid länsrätt utan större olägenhet heter i berört avseende närmare preciseras i kan bli föremål för en skriftlig efterhands-l en körkortskungörelse. granskning. Kommittén utgår från att det allmänna ombudet måste tillhöra annan organisation 4.3.8 Förenklad handläggning än länsstyrelsen för att få en självständig 4.3.8.1 Personlig inställelse ställning i förhållande till länsrätten. Det finns då inte någon organisation med sådan Kommittén har övervägt frågan om i vilken

lokal spridning att det är lämpligt att på utsträckning det skall krävas att föraren

inställer då frågor om kör- Medan å ena sidan 1953 års trafiksäkersig personligen hetsutredning endast behandlat de materiella kortsingripande avgörs i första instans (tingsrätt eller länsrätt). Vid mera ingripande reglerna har å andra sidan det nu pågående beslut som i andra sammanhang träffas reformarbetet avseende den administrativa rörande den enskilde anses ofta att personlig processen ej berört det materiella regelsysteinställelse ett elementärt rättssäker- met. Kommittén ser det därför som en av utgör hetskrav. Ett sådant krav ställs ofta i sina väsentligaste uppgifter att nu göra en brottmålsprocessen. En motsvarande utveck- helhetsbedömning av denna fråga. ling synes vara på gång i den administrativa Vilka krav på personlig inställelse av den Således i den senaste tilltalade skall ställas i trafikbrottmål? Instälprocessen. uppställs mera centrala rörande admini- lelseplikten har - såvitt gäller brottmål över lagstiftningen frihetsberövanden - huvud senast behandlats i prop. strativa lagen om psy- taget kiatrisk 1964:10 s. 136-146 till lag om vård - mycket stränga krav i fråga (förslag om den personliga inställelsen. Mot bakgrun- införande av brottsbalken m. m.). Nu gällan-

den av vad nu sagts kan det kanske förefalla de lagregler grundar sig på de avvägningar att motsvarande rättssäkerhetsga- som gjordes i denna prop. Allmänt kan sägas märkligt ranti f. n. ej uppställs i körkortsprocessen vid att den obligatoriska inställelseplikten ansågs länsrätt. Som framgått av redovisningen för främst böra vara beroende av hur ingripande var till sin natur. uttagällande rätt är det efter avgörande i varje påföljden Samtidigt särskilt fall som det beslutas om personlig lades att särskild rättsverkan i anledning av

inställelse skall krävas. brott inte skulle beaktas i detta sammanhang Det synes finnas två förklaringar till detta. (prop. 1964:10 s. 144). natur har Våra bestämmelser om körkortsingripande Körkortsingripandets allvarliga har tillkommit under en tid då körkortet framhållits. En bedömning av den tilltalades ej person ingår som ett viktigt led i beslutsfatspelade den stora roll som det gör idag. Vid av den administrativa tandet vid körkortsingripande. Detta talar utformningen processom för att i allmänhet ett krav sen liar man inte beaktat den utveckling på personlig skett och som lett till att ett körkortsingri- inställelse bör gälla i mål där körkortsfrågan i realiteten är minst lika är aktuell. pande ej sällan som ett frihetsstraff. Emellertid måste samtidigt beaktas att väsentligt Vidare vara den första kravet inställelse, inte minst synes kommittén på personlig som haft behandla med till ofta kan utredning att samtidigt hänsyn långa resvägar, både de materiella och de innebära en avsevärd olägenhet för den processuella 1953 enskilde. En avvägning mellan olika intressen reglerna i fråga om körkortsingripande. som så starkt måste ske. Gällande allmänna om års trafiksäkerhetsutredning, regler fram tanken inställelseskyldighet vilka tidigare redovisats skjutit på en personbedömning av trafikanten, gäller brottmål får emellertid i allmänhet anses leda till ett synes såvitt krav på personlig inställelse från den enskilöver huvud taget inte ha haft någon möjlighet kraven för är därför om att ta upp ett av de väsentliga de. Den fråga som uppkommer också inställelse skall krävas i vissa att en sådan bedömning i verkligheten obligatorisk skall kunna ske, nämligen ett personligt särskilt angivna fall även om detta inte skulle Sammanträffande mellan den som skall be- behövas från utredningssynpunkt. Det kan döma och den som skall bli bedömd. Mot erinras om att annan brottspåföljd än böter i är det också lättförståeligt inte får utdömas i tingsrätt om inte denna bakgrund princip att anmärkningar kommit att riktas mot de den tilltalade är personligen närvarande. administrativa beslutsfattarna för att de inte Kommittén har i fråga om inställelseskyli tillräcklig utsträckning gör en individuell digheten vid tingsrätt funnit sig böra göra av trafikanten utan mera går ut den avvägningen, att krav på personlig bedömning från t. ex. det aktuella brottet. inställelse i princip ställs upp men att

undantag från denna huvudregel skall gälla kontakt med körkortsinnehavaren. Om den-

för fall där beslut om körkortsspärr i högst na bedömning skulle visa sig felaktig bör en

tre månader meddelas (se specialmotive- bestämmelse införas uttrycklig med det ringen till 6:10 KL). Vid detta ställningsta- sakliga innehåll som här tidigare förordats.

gande har kommittén förutom vad tidigare

anförts beaktat att förenklad handläggning 4.3.8.2 Skriftlig

genom strafföreläggande ansetts böra kunna handläggning

ske i motsvarande utsträckning. 4.3.8.2.l Gällande rätt I fråga om handläggningen vid länsrätt anser kommittén Brottmålsprocessen att här också i princip bör

krävas personlig inställelse. Emellertid finnsi Skriftlig handläggning av brottmål förekom-

den administrativa körkortsprocessen ingen mer ej vid allmän underrätt. Frågan utreds motsvarighet till systemet med strafföreläg- f. n. av 1968 års l di-

brottmålsutredning.

gande. Detta innebär att länsrätt måste rektiven för denna utredning uttalas bl. a.

avgöra även sådana fall där körkortsinnehaatt även frågan om skriftlig handläggning vid varen medger körkortsingripande. En be- allmän domstol av körkortsfrågor skall överstämmelse om ett absolut krav på personlig vägas. Kommittén, som redan genom förslainställelse vid länsrätt kommer därför till om get stämningsföreläggande (SOU skillnad från om motsvarande regel givits för uttalade 1963:27) sig för en skriftlig handtingsrätt att omfatta alla avgöranden vid läggning vid allmän underrätt, har inte anledlänsrätten. Kommittén är samtidigt medve- att ning nu åter uppehålla sig vid denna ten om att många beslut om körkortsingri- fråga.

pande kan avgöras på ett rättssäkert sätt Det förhållandet att skriftlig handläggning även utan personlig kontakt mellan körkorts- inte förekommer vid allmän underrätt inne-

innehavare

och beslutsorgan. Som exempel bär emellertid inte att denna handläggnings-

på sådana fall kan nämnas vissa körkortsin- form tillämpas inom ej brottmålsprocessen. gripanden i anledning av sjukdom. Det alldeles antalet brottmål övervägande Kommittén har att bedöma om bestämavgörs således genom en skriftlig process. De melserna i 9§ andra och tredje styckena system som här tillämpas är föreläggande av

förvaltningsprocesslagen ger en tillfredsstäl- parkeringsbot samt ordnings- och strafföre-

lande reglering också för körkortsmålen. l läggande. förarbetena sägs ej någonting om hur kör- Enligt 48:4 första stycket RB får straffökortsmålen skall behandlas. Däremot sägs utfärdas beträffande reläggande brott för bl. a. att i mål om administrativa frihetsbe- vilket ej stadgas svårare straff än böter och ej rövanden och i vårdnadsmål får det antas bli heller normerade böter. Konungen kan vidavanligt att förhandling hålls i länsrätt (prop. re förordna, att strafföreläggande skall få 1971:14 s. 298). Eftersom tillräcklig erfaren- användas vid vissa brott, där även fängelse i het ännu ej vunnits av hur länsrätterna kom- högst sex månader i straffskalan. ingår mer att beakta behovet av personlig inställel- Sådant förordnande har meddelats (se straff-

se har kommittén

med viss tvekan ansett sig föreläggandekungörelsen den 27 februari

kunna avstå från att föreslå en särreglering för t.ex. vållande till 1970) kroppsskada för körkortsmålend Kommittén förutsätter eller

sjukdom (BrB 3:9) men däremot inte

dock att dess uttalanden om att i fortsätt-

ningen en mera ingående bedömning måste 1 Praxis synes f. n. starkt variera mellan de olika göras av körkortsinnehavarens lämplighet länsrätterna. De flesta länsrätter har muntlig kommer att leda till att länsrätterna endast i handläggning i endast en ringa del av nämndmålen. från klara fall kommer Ett litet antal rätter har personlig inställelse i utredningssynpunkt 25-50 % av dessa mål. Se länsstyrelsens organisaatt finna det möjligt att meddela slutligt tionsnämnds tillägg till arbetsrutiner m. m. s. 47 ff. beslut i körkortsfrågan utan personlig April 1972.

för s. k. rattonykterhet (4§ 2 mom. TL). nande får avse endast åklagare som har full- Strafföreläggande får avse högst femtio dags- gjort minst två års tjänstgöring som åklagare som straff efter det han förvärvat behörighet till åklaböter eller gemensamt högst sextio dagsböter. gartjänst.

Vad gäller möjligheten att ta med särskild

rättsverkan i ett strafföreläggande stadgas i Den administrativa processen 48:2 andra stycket RB att är brott förenat med förverkande eller annan sådan särskild Den administrativa förvaltningsdomstolsproskall också denna föreläggas den cessen är i princip skriftlig. Möjlighet finns rättsverkan, misstänkte till Vad gäller emellertid att komplettera skriftligheten

godkännande.

”annan sådan rätts- med Det finns således i den tolkningen av uttrycket muntlighet. verkan” kan hänvisas till prop. 1964:10 s. administrativa domstolsprocessen möjlighet flexibilitet efter mälets art. 151 där följande uttalas i specialmotive- till en stor till vissa ändringar i 48 kap. RB i Däremot finns i den administrativa processen ringen anledning av brottsbalkens införande? ingen motsvarighet till de föreläggandeformer som inom brottmålsprocessen används Såsom nämnts vid behandlingen av 25 för att begränsa måltillströmningen till domföreslås termen ”påföljd få kvarstå i kap. stolarna. rättegångsbalken också på några ställen, där den ej har samma innebörd som i brottsbalken. l 48 kap. l-3 §§ rättegångsbalken 4.3.8.2.2 Kommitténs överväganden torde den dock böra utbytas mot ”särskild rättsverkan”. Detta uttryck torde liksom det Den fråga som främst skall övervägas är om nuvarande ”påföljd böra förses med beoch i vilken utsträckning strafföreläggande stämningen ”sådan” för att angiva, att fråga bör kunna användas för att avgöra körkortsej är om samma vidsträckta krets av särskilda rättsverkningar, som avses i 36 kap. 6 § frågor. Kommittén har inte - framförallt med brottsbalken, utan blott om förverkandeliknande följder av att någon fälles till ansvar, tanke på den utveckling som pågår och som t. ex. de som nämns i 9 § förordningen den innebär en vidgad användning av strafföreläg- 17 maj 1923 ang. skatt för hundar och 10 § gande - funnit anledning att närmare underandra stycket kungörelsen den 23 maj 1958 söka i vilken utsträckning strafföreläggande ang. rätt att innehava radiomottagningsapanvänds i sådana fall som avses med återkalparat. lelsegrunden i 33 § 2 mom. första stycket 4 Av detta uttalande torde klart få anses VTF (väsentlig vårdslöshet). Det finns emelatt körkortsingripande, varmed här lertid anledning anta att utvecklingen går i framgå att strafföreläggande ialltmer även avses varning, ej torde kunna tas upp i den riktningen utan att berörda stad- kommer att användas ett strafföreläggande vidgad utsträckning gande i 48 kap. RB ändrats. vid allt grövre vårdslösheter. En väsentligt att utfärda är i hämmande faktor torde Behörig strafföreläggande på denna utveckling l 43§ andra och dock den omständigheten vara, att den princip varje åklagare. misstänkte, med tanke på ovissheten om tredje styckena åklagarinstruktionen ges emellertid särskilda för strafföreläggandets konsekvenser för körkorbehörighetsregler i anledning av brott med tet, inte anser sig kunna godkänna strafförestrafföreläggande I dessa fall är behörig- dagsböter överstiger 25. fängelse i straffskalan. läggande där antalet heten med vissa undantag inskränkt till den Den tidigare principen om att strafförelägsom innehar eller uppehåller tjänst som gande skulle användas endast vid brott av chefsåklagare eller högre tjänst inom åklagar- ordningskaraktär torde få anses genombruväsendet. Riksåklagaren äger dock förordna ten av det i prop. 1968:82 framlagda och av

att även annan åklagare skall vara behörig att utfärda sådant föreläggande. Sådant förord- 1 Se även SOU 1938:44 s. 499.

riksdagen antagna förslaget om vidgat till- ett starkt skäl för denna principiella utgångslämpningsområde för strafföreläggande. Här- punkt. Det måste för allmänhetens förståelse igenom tillämpas detta institut även vid för rättsväsendet anses vara av vikt att inte t. ex. brottsbalksbrott med fängelse i straff- innehåller moment handläggningssystemet skalan. Erfarenheterna av den genomförda som ter sig meningslösa. Detta gäller i lagändringen har, enligt vad kommittén in- synnerhet i t. ex. sådana fall där den enskilde hämtat, varit goda. Det torde därför kunna inte har någon invändning mot ett av antas att den utveckling som pågått alltsedan myndigheterna planerat ingripande. En jämrättegångsbalken infördes år 1948 och som förelse mellan nu i vissa fall tillämpade inneburit en vidgad användning av strafföre- former för

handläggning av körkortsingripan-

läggande inte kommer att avstanna. För tra- de vid länsrått med skriftlighet och en ensam fikbrottens del torde det sålunda kunna för- befattningshavare å ena sidan, och strafföreväntas att utvecklingen går i den riktningen, läggandesystemet å andra sidan, synes visa att strafföreläggande kommer att användas att dessa handläggningsformer i själva verket även vid t. ex. vissa enklare trafiknykerhets- är rätt likvärdiga. I båda fallen saknas brott. Härför talar också den internationella sker lekmannainflytande. Någon förhandling utvecklingen. ej. Däremot kan i båda fallen den misstänkte Vidare kan nämnas att i Västtyskland ta personlig kontakt med den beslutande. körkortsåterkallelse i viss utsträckning kan Vad gäller torde personalens kompetens ej tas upp i ett Strafbefehl. Denna handlägg- kunna göras gällande att det här föreligger ningsform innebär i stort sett ett strafförenågra olikheter vare sig vad gäller utbildning läggande som underställs eller sätt mellan

domstolsprövning på annat åklagare som

(likartad med kommitténs utfärdare tidigare förslag av strafföreläggande och den doom I ett Strafbefehl mare vid länsrätt som handhar

stämningsföreläggande). körkortsfrå-

kan således behandlas frihetsstraff upp till gor. tre månader, Fahrverbot samt återkallelse av Däremot kan sägas att beslutanderätten i körkort om spärrfristen inte är mer än ett år. f. n. vid länsrätterna körkortsfrågor anför- I Västtyskland används dessutom en hand- trotts domare med längre tids erfarenhet av läggningsform som kallas administrativt arbete. Strafverfügung. För att jämförbarhet Detta är i stort sett ett strafföreläggande som skall erhållas torde det således vara nödvänutfärdas av polismyndighet och som sedan digt att vid övervägandena utgå från att även fastställs av domstol. I detta förfarande kan särskilda på åklagarsidan behörighetsregler man ta upp frågor om Fahrverbot men måste gälla. Slutligen kan sägas att länsrätdäremot inte frågor om körkortsåterkallelse. tens beslut kan överklagas men däremot inte vad kommittén inhämtat har i Enligt ett beslut av åklagare att utfärda strafföreläg- Västtyskland lagts fram ett lagförslag om att gande. Mot detta kan emellertid invändas att Fahrverbot (dvs. i realiteten 1-3 månaders strafförelåggandet endast får rättsverkningar körkortsåterkallelse) skall kunna tas upp i i förhållande till den enskilde ide fall denne den tyska motsvarigheten till vårt ordnings- godkänner föreläggandet. Kravet på godkänföreläggande. Detta skulle bl. a. kunna nande vid torde således strafföreläggande användas vid vissa trañknykterhetsförseelser. kunna ses som en rättssäkerhetsgaranti jäm- För ett till om förbar med den enskildes ställningstagande frågan rätt att överklaga och i vilken ett beslut av länsrätt. utsträckning körkortsingripande skall kunna tas upp i strafföreläggande synes Det kan nämnas att erfarenheterna från vidare följande böra beaktas. Norge, där polisen-åklagaren beslutar om Den enskilde bör inte, om inte mycket körkortsingripande, talar för att åklagarna är starka skäl talar för det, belastas med en från kompetenta för uppgiften. invändningar som hans synpunkt onödigt omständlig procedur. framförts till kommittén i fråga om det Den ökade allmänna utbildningsnivån utgör norska systemet har således framförallt av-

och 4.4 Handlággningen av frågor rörande sett det förhållandet att straffpåföljden körkortspåföljden ej beslutas samtidigt. tills tänd till yrkesmässig personbefordrarz

vid strafföreläggande är den att Principen 4.4.1 Kommitténs överväganden inte svårare straff än böter får tas upp i ett l avsnittet om särskilda krav på förare i sådant föreläggande. Detta talar för en återtrafik har kommittén föreslagit hållsamhet vid användningen av strafföreläg- yrkesmässig om tids att särskilt tillstånd skall krävas för den som gande, längre körkortsingripande ifrågasätts. tjänstgör som förare av personbil eller lätt och så lastbil i yrkesmässig trafik för personbeford- Även kravet på snabbhet isystemet ran. Det återstår att bl. a. ta ställning till långt möjligt förenklad handläggning måste vilket organ som skall pröva om en körkortsbeaktas. Om strafföreläggande ej får uppta innehavare är lämpad att arbeta som taxifövissa körkortsingripanden skulle otvivelaktigt mål som f. n. rare. Trañknämnd eller länsstyrelse prövar i viss begränsad utsträckning i fortsätt- för närvarande olika tillståndsfrägor inom handläggs med strafföreläggande den yrkesmässiga trafiken. Det är då naturningen komma att handläggas vid huvudfördomstol. att utöva handling inför allmän Härigenom ligt att också frågor om behörighet skulle i dessa fall bli mera taxiföraryrket prövas av något av dessa straffprocessen närvarande. organ. Kommittén har i överensstämmelse komplicerad än för Visserligen med vad körkortsutredningen redan tidigare skulle detta antagligen mer än väl uppvägas föreslagit stannat för att förorda att tillav att beredvilligheten att godkänna strafföi trafikmål torde komma att bli ståndsprövningen skall läggas på länsstyrelreläggande än för närvarande eftersom den serna. Det främsta skälet för detta val är att än större länsstyrelserna har en bättre organisation misstänkte ej skulle behöva befara att straffoch en lättare tillgång inte minst till mediföreläggande i efterhand läggs till grund för cinsk Detta senare är inte minst körkortsingripande. Trots de sålunda redovi- expertis. fördelarna måste det ses som viktigt eftersom särskilt vid sexualbrottsligsade samlade av het inte sällan får en stark en allvarlig olägenhet att handläggningen prövningen medicinsk Det är också inte vissa brottmål kompliceras. anknytning. torde kunna sällan en utomordentligt svår och känslig Sammanfattningsvis sägas att inte torde som skall göras. Länsstyrelsen bör det från rättssäkerhetssynpunkt prövning kunna riktas nägra invändningar mot att i också handha frågor om förhandsbesked. av tillståndet för strafföreläggande tas upp beslut om vissa l fråga om indragning kortare körkortsåterkallelser. Detta skulle taxiförare är det naturligt att denna uppgift Prövningen -är ofta av också ligga i linje med den nya syn på läggs på länsrätterna. institutet som brutit under senare är närmast medicinsk natur och därför ej särigenom skilt för de allmänna domstolarna. och som fått sitt klaraste uttryck genom de lämpad Detta talar också för att länsstyrelsen bör förslag som lagts fram i prop. 1968:82. Kommittén anser att en lämplig avvägning vara det organ som prövar frågor om bevilintressen för vilka Länsstyrelsen får nämliav de olika och argument, jande av tillståndet. särskilda förutsättningar att här redogjorts, bör leda till att i strafföreläg- gen härigenom förbereda för länsrätter-

gande skall kunna tas upp körkortsåterkallel- indragningsärenden

se i kombination med en körkortsspärr på na. Från branschhåll har för kommittén framhögst tre månader. hållits att det ofta uppkommer behov av snabba besked huruvida en person kan

användas som förare av taxi. En arbetssökande kan inte vänta under någon längre tid på besked om det föreligger hinder för honom att anta sådan anställning. Kommittén anser

att det administrativa förfarandet bör ordnas på sådant sätt att länsstyrelsen i alla klara fall, dvs. i huvuddelen av fallen, meddelar beslut inom en vecka från det ärendet inkommit. Därutöver bör emellertid - om föraren innehar körkort klass ABCE, ABDE eller ABCDE › innehavare av trafrktillstånd för drosktrañk medges rätt att interimistiskt bevilja tillstånd för en sådan person, att arbeta i trafiktillståndsinnehavarens egen rörelse. En förutsättning för detta bör dock vara att ansökan om behörighet redan ingetts till länsstyrelsen. Kommittén anser att det inte är någon risk för att trafiktillståndsinnehavarna skulle missbruka en sådan rätt. Det är nämligen ett minst lika starkt arbetsgivarsom samhällsintresse att olämpliga förare inte används inom drosktrafiken.

5 och trafikövervakning

Upptäcktsrisk

Som kommittén framhållit redan i betän- 5.1 Allmänt kandet Förundersökning (SOU 1967:59 s. Kommittén har i närmast föregående avsnitt 40 f) är de resurser som finns för egentligt utvecklat sina synpunkter på hur trafikbrott inom rättsväsendet utvecklingsarbete mycket bör förhindras genom effektiva samhällsin- Det synes anmärkningsvärt att begränsade. gripanden och genom ett moderniserat pro- samhället anslår hundratals årligen miljoner cessuellt system. För att uppnå en verklig utan att samtikronor till trafikövervakning trafiksäkerhetseffekt är det nödvändigt att digt polisen ges resurser för en vetenskaplig vidga ramen för samhällsinsatserna. Det finns utvärdering av metoderna för denna övervakanledning att inte hysa en överdriven tilltro och förfining av ning och för en utveckling till den allmänpreventiva effekten av höga metodiken. straff och långa körkortsåterkallelsetider. En

sådan övertro finns på sina håll samtidigt

som man ofta bortser från betydelsen av 5.2 Upptdcktsrisk upptäcktsrisk och upplevd upptäcktsrisk. l avsnitt (3.6.3) har kommittén Den nuvarande satsningen på repressiva tidigare - framhållit vid trafikbrott åtgärder riktade mot den enskilde och att upptäcktsrisken

endast ett fåtal enskilda - kan diskuteras f. n. är mycket låg. Som exempel på detta

kan nämnas att vid trafik-

från effektivitetssynpunkt. upptäcktsrisken

kommer därför att i detta nykterhetsbrott av Klette bedömts utgöra Kommittén avsnitt försöka 1-5 %. En holländsk undersökning (se SOU ge några synpunkter på de samhällets 1971:81 s. 32) har funnit att upptäcktsrismöjligheter som finns att utnyttja i Holland kan beräknas till resurser för trafikövervakning på ett effekti- ken vid rattfylleri

vare sätt. Eftersom kommittén inte kunnat en promille.

finna som Det är emellertid inte bara så att den några tidigare undersökningar, dessa frågor, har den ansett nödvän- faktiska upptäcktsrisken är låg. Sak samma belyser gäller om den upplevda upptäcktsrisken. digt att som ett led iarbetet genomföra vissa Resurserna för detta Kommittén har även här låtit verkställa egna egna undersökningar. arbete har emellertid varit begränsade. Tids- undersökningar (se SOU 1972:72 s. 45).

faktorn har också det omöjligt att Dessa visar att den upplevda upptäcktsrisken gjort annat än i stort överensstämmer med den faktiska genomföra mycket preliminära risken att bli upptäckt. Anmärkningsvärt är undersökningar. Det har dock varit en hjälp att notera att det förhållandet att trafikanatt, som kommer att framgå av den fortsatta i Finland terna iakttar förhållandevis ofta redovisningen, forskare och Norge poliser alltid motsvaras av en ägnat sitt intresse åt trafikövervakningsfrå- långtifrån synes

gor. höjning av den upplevda upptäcktsrisken.

Här kan som exempel nämnas, att cirka effektiv trafikövervakning kanske en av de

1/4 av de undersökta anser att upptäcktsrismest väsentliga faktorerna för att förebygga ken vid trafiknykterhetsbrott vid normal Under trafikolyckor. senare är har olika körning utgör en promille. Ytterligare cirka undersökningar genomförts för att närmare l/3 av de undersökta anser upptäcktsrisken mäta effekt

trafikövervakningens och meto-

vara en procent. Detta gäller anmärknings- derna för I arbetet

trafikövervakningen.

värt nog inte bara för normalföraren utan ”The and traffic police safety” har Louis även för personer som dömts för trafiknyk- Kamber (Oslo, okt. 1969) gett en sammanterhetsbrott. Är fråga om något fattande vinglig värdering av ett stort antal underkörning bedöms upptäcktsrisken av normalsökningar på detta område. Kambers slutsatföraren till cirka 25 procent. ser blir att trafikövervakning är ett effektivt Även i fråga om andra brott än trafiknyk- trafiksäkerhetsinstrument men att det är

terhetsbrott har kommittén erhållit låga oklart vilken effekt en viss av höjning

värden på den upplevda upptäcktsrisken. För trafikövervakningsnivån kommer att få på

körning mot rött ljus ligger genomsnittsvärtrafikolyckorna. det för upptäcktsrisken vid 10 procent. Kamber förordar också att försök görs att Motsvarande siffra vid olovlig körning är 1 utvärdera effekten av olika trafikövervakprocent. Det kan erinras om att detta är ningsmetoder. För egen del anser Kamber att genomsnittsvärden. inte mindre än 61 pro- värdet av dold måste övervakning anses cent av männen och 68 procent av kvinnorna obestridd. Det är därför enligt Kamber från anser således upptäcktsrisken vid kostnads- och

olovlig effektivitetssynpunkt ytterst

körning ligga mellan 1 promille och l attraktivt med en ökad dold övervakning. procent. Här kan också nämnas att lic. Matti Dessa siffror kan sammanställas med resul- vid Tammerfors Syvänen universitet f. n. tat som erhållits i fråga om polisens allmänna arbetar med en undersökning av den synliga synlighet i trafiken. Särskilt i undersökta övervakningens betydelse. Enligt understadsområden år polisens allmänna som kommittén synlighet handsuppgifter erhållit från i trafiken hög. Över 60 procent av normal- inverkar Syvänen den synliga övervakningen förarna i Malmö rapporterar att de ser en på körbeteendet (operationellt definierat) polisbil varje gång de kör. Även för landet under l-2 minuter. Om övervakningen har som helhet erhölls också det resultatet att en djupare inverkan på föraren (t. ex. om polisen syns ofta i trafiken. Således rappor- inverkade övervakningen på s. k. minneslagterar 2/3 av de undersökta att de ofta ser en kunde inte ring) undersökningen ge vid polisbil, när de kör bil. handen. De här redovisade resultaten är enligt kommittén så anmärkningsvärda att det är 5.4 K ommitténs allmänna synpunkter på nödvändigt att omedelbart söka vidta åtgärtrafikö vervakningen der för att höja den upplevda upptäcktsrisken. Inte minst det förhållandet att de höga Kommittén vill understryka vikten av att siffror som erhållits för polisens allmänna fortsatt och intensifierat intresse ägnas fråsynlighet i trafiken inte ger till resultat gan om närmare ut-

trafikövervakningens någon mera märkbar höjning av den upplev- formning. Det måste tyvärr konstateras att da _upptäcktsrisken ger anledning till efter- trafikövervakningen för närvarande ej mot-

tanke. svarar de krav trafiksäkerheten ställer. En

förbättring av övervakningen synes därför

nödvändig.

5.3 Trafikövervakningerzs allmänna effekt

Kommittén anser det i det närmaste Som kommittén uttalade redan ibetänkan- att den enskilda trafikanten självklart måste det Trafikmål (SOU 1963:27 s. 20) utgör en finna också sig i och accepterar övervak-

funnit att vid sina kontroller i viss

ningsmetoder, som kan förefalla ingripande. polisen

om en utsträckning godtar körkort som i realiteten Som Kamber anfört måste frågan En återkallats. Att så sker beror på svårigheten effektiv dold övervakning noga studeras. om ett körkort t. ex.

sådan metod medför inte några ingrepp mot att genast få uppgift

den som lojalt följer trafikens spelregler utan återkallats. Detta gör att man kan antaga att

närmare 1 % av samtliga vid poliskontroller

får konsekvenser först om dessa regler överundersökta förare saknar körkort. träds. Kommittén anser alltså att frågan om de av ökad dold övervakning måste prövas på nytt. Vi känner ej till i vilken utsträckning av ett framtida övervak- förarna är representa- Vid utformningen polisen kontrollerade böra beaktas att tiva för den samlade förarpopulationen. Det ningssystem synes särskilt dvs. närmast finns anledning att även i detta sammanhang själva känslan av övervakningen, torde vara det anta att övervakningen är selektiv och att den upplevda upptäcktsrisken, full erhållits. Om vi från preventiv synpunkt mest betydelsefulla. representativitet ej emellertid trots detta antar att närmare l % Det är av vikt att vi alla upplever övervaksom en realitet. av alla motorfordon förs av förare utan ningen i trafiken Det är vidare av vikt att trafikövervak- körkort innebär det att av de något mer än med trafiksäkerhets- 500 000 motorfordon som kör in eller ut ningen nära samordnas från Stockholm en normal arbetsdag förs informationen och även i övrigt samordnas med andra av trafiksäkerhetsarbetet. cirka 5 000 av förare som ej har körkort. grenar För kommittén har det varit av särskilt Kommittén anser det således möjligt att höja intresse att också närmare undersöka i vilken effekten av övervakningen genom en fyllig i massmedia om konsekvenserna utsträckning beslut om körkortsåterkallelse information av en överträdelse. En övervakningskampanj efterlevs. En sådan undersökning har genom-

t. ex. trafiknyk- förts av kommittén (SOU 1972:72 s. 35). Av som syftar till att förhindra bör att cirka 40 % av de terhetsbrott således följas upp med en undersökningen framgår

redovisning av domar mot sådana som begått tillfrågade själva uppger sig ha kört olovligt under återkallelsetiden. Redan en överträdeldetta brott. sefrekvens på 40 % är för hög. Då det emellertid dessutom kan antas att den verkliga

frekvensen av olovliga kömingar ligger högre

5.5 K Örkortsreglernas efterlevnad

måste utredningen anses visa att efterlevna-

den av återkallelsebesluten är dålig. 5.5.1 Allmänt Det är emellertid inte bara så att körkorts-

Genom i trafikskolor, urval vid reglerna ej efterlevs. Det ñnns också ett stort utbildning körkortsbeslut för- antal körkortslösa motorfordonsförare som förarprov och särskilda mot trafikens Således söker samhället skaffa sig garantier för att de bryter regelsystem. de krav trafiken visar en av Sveri undersökning att

som för motorfordon fyller genomförd

för förarurval är 1964 40 % av samtliga för rattfylleri och ställer. l-lela systemet bygger att det inte enbart teoretiskt skall 30% av samtliga för rattonykterhet dömda på tanken vara så att körkortsinnehav krävs för att föra saknade körkort (jfr. SOU 1970:61 s. 64).

motorfordon. Mot denna bakgrund synes det nödvändigt Verkställda undersökningar visar emeller- att övervakningen av körkortsreglerna ägnas

uppmärksamhet. Även trafiknyktertid att trafikanterna ej sällan sätter sig över skärpt Klette har således närmare hetsbrottskommittén har funnit denna fråga körkortsreglerna. från vara av största vikt. Denna kommitté har analyserat materialet de av polisen körkortskontrollerna. därför i särskild skrivelse den 31.3.1969 till anordnade särskilda Av detta bl. a. att cirka 0,7% av trafikmålskommittén anfört bla. följande: framgår samtliga undersökta förare saknat körkort För trafiknykterhetsbrottskommitten har vidare framstår det mot bakgrunden av det anförda (SOU 1972:72 s. 26). Kommittén

som utomordentligt viktigt att sedan tar kontakt med det centrala åtgärder körkortsvidtas för att i möjligaste mån hindra de registret. körkortslösa förarna från att köra körkorts- Den nu skisserade som

pliktigt fordon. framtidslinjen,

En tanke som har framkastats är att man redan i sig väsentligt skulle underlätta kör-

eventuellt skulle kunna få fram mer eller kortskontrollen, har dock den stora bristen

mindre avancerade tekniska metoder varige- att en polisman måste medverka vid varje nom man, helst utan att behöva stoppa kontrolltillfälle. lätt Detta gör att kontrollmöjligfordonet, kan konstatera om föraren heterna blir kvantitativt En rent saknar körkort. Huruvida denna är begränsade. väg torde väl böra undersökas. maskinell kontroll, som innebär att en framkomlig Vidare kan en skärpt körkortskontroll maskinell identitetskontroll sker ute på tänkas ske genom en intensifierad polisöver- fältet, torde emellertid vara tekniskt genomvakning. Särskilt bör uppmärksammas möjförbar i början av 1980-talet. En sådan ligheten att genom rörliga kontroller få en kontroll kan ske genom maskinell läsning av mer kontinuerlig övervakning än som är

möjligt genom vid särskilda tillfällen anord- fotografiet på ett identitetskort som lämnas

nade trafikrazzior. till en maskin. Sedan kan om så anses

Uppenbarligen kan det möta betydande maskinell kontakt med lämpligt upprättas svårigheter att på ett från olika synpunkter det centrala körkortsregistret och ytterligare lämpligt sätt lösa förevarande problemkomkontroll kan härigenom ske av körkortsinneplex. Trafiknykterhetsbrottskommittén anser emellertid havet. att frågan om att på något sätt

hindra de körkortslösa förarna från att Kommittén föreslår mot bakgrunden av

framföra körkortspliktigt fordon är så pass den utveckling som här skisserats att Kungl. angelägen att kommittén velat bringa dessa Majzt uppdrar åt trafiksäkerhetsverket att synpunkter till trafikmålskommitténs kännedom. följa de här frågorna. Verket bör så snart den

tekniska utvecklingen har gått så långt att

det är lämpligt att vidta några åtgärder,

föreslå lämpliga ändringar av körkortskon- 5.5.2 Maskinell körkortskontroll trollen. Det stora antalet bilförare gör att det är svårt

att genomföra en effektiv kontroll av kör-

kortsinnehavet. Det är därför naturligt att 5.5.3 Den manuella körkortskontrollen först undersöka i vad mån det är möjligt att

genomföra en maskinell kontroll. Kommittén vid sina fortsatta utgår övervä- Likartade problem finns i fråga om kon- ganden från att ett centralt körkortsregister trollen av passinnehav. Där har man sökt kommer att skapas (se prop. 1971:65, som

finna som skulle en lösningar möjliggöra antagits av riksdagen). Det finns därför inte

maskinell av passen. Det egentliga läsning någon anledning att här uppehålla sig vid de

identifikationsarbetet skulle sålunda utföras nackdelar för körkortskontrollen som år

av en datamaskin. förenade

med dagens körkortsregistrerings-

Kommittén har efter kontakt med AB system.

ld-kort funnit sig kunna säga, att det i slutet Som framgått av föregående avsnitt måste

av 1970-talet bör vara möjligt att maskinellt vi emellertid, även om ett centralt körkorts-

kontrollera körkort genom särskilda trådlösa register inrättas, räkna med att den direkta

instrument. Polisen skulle ha med sig dessa kontrollen av körkortsinnehavet under lång apparater vid sina trañkkontroller. Kontakt tid framöver måste ske manuellt. Detta

med det centrala skulle innebär att - om inte särskilda körkortsregistret åtgärder således behöva tas via radionätet. För detta vidtas betydande brister även i fortsätt-

system krävs emellertid att polismannen ningen kommer att finnas. Här skall därför

först kontrollerar trafikantens identitet och något vilka övervägas åtgärder som i möjli-

att därefter kortet sätts in i en apparat som gaste mån kan förbättra kontrollen redan nu.

sitt körkort på någon polisstation. En bety- 5.5.3.1 Den allmänna kontrollen dande del av dessa anmaningar följs emellerav körkortsinnehavet tid ej av den anmanade. Detta leder i sin tur Kontroll av körkortsinnehav utförs f. n. i till ett betydande utredningsarbete. Enbart i huvudsak vid särskilda trafikrazzior eller i Göteborg kan man årligen räkna med cirka samband med att körkortsinnehav kontrolle- l 100 utredningar av den anledningen att

ras vid trafikolyckor, trafikbrott etc. Det är i körkort ej visats upp?

huvudsak sådana enheter som närmast är Kommittén har därför övervägt att föreslå avsedda för som utför införande av en absolut skyldighet för trafikövervakning, kontrollen. körkortsinnehavare att medföra körkort i

Kontrollen har kommit att bli sporadisk. bilen. På grund av en undantagsbestämmelse av i 69§ VTF har i praktiken bestämmelsen i Om en ökning av den allmänna kontrollen körkortsinnehavet skall ske är det därför 29 § 4 mom. VTF om skyldighet att medföra körkort satts ur kraft. En sådan nödvändigt att även polisman som inte har direkt trafikövervakande uppgifter i ökad skyldighet kunde eventuellt kombineras med sätts in i kontrollen. en föreskrift om att körkortet skall förvaras omfattning Kommittén har inte kunnat finna annat väl t. ex. i särskild hållare vid synligt än att t. ex. ordningspoliser mycket väl vindrutan. En föreskrift av denna senare art skulle ha tid att under sin allmänna patrulle- skulle i hög grad underlätta körkortskontrolkontrollera körkort i betydligt större len. lnte minst skulle det vara förhållandevis ring än vad nu är fallet. Det måste lätt att kontrollera körkortsinnehavet för utsträckning finnas många tillfällen då en kontroll av ett personer som befinner sig i långsamtgående mindre antal körkort kan infogas i övriga trafikköer. arbetsuppgifter. Detta gäller både för bilbu- Kommittén anser att det i fortsättningen ren och T. ex. bör ses som lika naturligt att medföra fotpatrullerande personal. under skäl körkort under färd med motorfordon som högtrafiktid är det av praktiska svårt att anordna effektivare trafikrazzior. att förse sig med biljett före en järnvägs- eller Däremot är det väl för enstaka bussresa. Skyldigheten att medföra körkort möjligt att som ett led i sina övriga bör därför vara absolut. polisman kontrollera vissa körkorts- Däremot har kommittén ej ansett sig i arbetsuppgifter innehavare. kunna förorda en bestämmelse om nuläget Kommittén föreslår därför att polisled- att körkortet skall förvaras synligt i bilen. En vid den regelbundna planläggningen regel med krav på att körkort skall förvaras ningen av den yttre anger i vilken omfatt- synligt skulle möjligtvis kunna leda till att tjänsten skall ägna sig åt körkorts- körkort förvaras i fordonet även då detta är ning polismännen kontroll. Därvid skall också anges under parkerat. Detta skulle medföra att det blev lättare att orättmätigt komma över körkort. vilka tider och på vilka platser övervakningen skall inriktas. 1 och med att man stadgar en absolut

kontrollen av körkortsinne- Den allmänna 1 Enligt en mindre undersökning, som under havet skulle underlättas om körkortsinneha- våren 1971 giorts i Göteborg, hade var sextonde än för närvarande person ej med sig sitt körkort. varna i större utsträckning 2 Det är svårt att mera exakt beräkna den

hade körkortet med sig under färden (jfr.

arbetsbelastning utredningarna i mål om misstänkt 29§ 4 mom., 66§ 2 mom. andra stycket olovlig körning utgör för polisen. Enbart det för- Således har det visat sig att hållandet att l 000-tals personer skall visa upp sina och 69 § VTF). körkort på olika polisstationer är en betydande vid körkortskontroller var tjugofemte person belastning. Det efterföljande utredningsarbetet är Detta förhål- också av stor omfattning. Enbart i Göteborg kan ej har med sig sitt körkort* ett omfattande kon- man räkna med att 4 å 5 årsarbetskrafter ägnar sig

lande orsakar självfallet

åt denna uppgift. För hela landet kan således trollarbete. Ett mycket stort antal förare personalâtgången beräknas till 80 a 100 årsarbetserhåller anmaning att i efterhand visa upp krafter.

skyldighet att medföra körkort, synes man kontroll av förare för vilka körkortet återkalockså - som en konsekvens härav - böra lats. finns en för hela landet Visserligen vidga polismans rätt att hindra fortsatt färd

gällande ”Förteckning över äterkallade kör-

med fordon som förs av förare, som ej och trafikkort”, upprättad av rikspolisstyrelmedför sitt körkort. En bestämmelse av sen varje månad. Förteckningen är utformad denna karaktär borde kunna ge effekt. Det på sådant sätt att den enbart är lämpad som bör finnas anledning överväga om polisman en allmän upplysningskälla över återkallelseskall ha möjlighet hindra fortsatt färd om en beslut. Således anger den ej bostad eller förare ej medför giltigt körkort och föraren för dem för vilka återkallelsebearbetsplats inte kan tillförlitligen identifieras. Genom slut meddelats. Det enskilda polis- eller att polismannen kan förväntas ha en vaktdistriktet kan ej omedelbart finna i vad förhållandevis snabb tillgång till ett centralt mån återkallelsebesluten omfattat personer körkortsregister skulle en regel av nu antytt med anknytning till deras distrikt. Det går innehåll inte behöva medföra för rättskåns- inte ens att av förteckningen utläsa vilka lan stötande konsekvenser. återkallelsebeslut som har aktualitet vid Nännare bestämmelser om skyldighet att förteckningens Trafikanten kan tryckning. under färd medföra körkort och om polis- sålunda ha beviljats nytt körkort. mans rätt att hindra fortsatt färd med En för spaningsändamål avsedd förteckfordon, där föraren saknar körkort, bör ning över olika körkortsbeslut kräver att således utfärdas i samband med den omar- uppgifterna än vad görs mera detaljerade betning av vägtrañklagstiftningen, som kom- som nu sker. Mera arbete måste därför läggas mitténs förslag förutsätter. ned på förteckningens utformning. Samtidigt torde det inte vara möjligt att genomföra en effektiv kontroll av körkortsbesluten om 5.5.3.2 Specialinriktad körkortskontroll inte informationen till de lokala polisdistrik- Bland fordonsförarna finns det vissa grupper ten görs mera lättillgänglig och systematisesom det är av särskilt intresse att kontrollera. ras för de speciella krav det lokala spanings- Det gäller i synnerhet sådana personer som arbetet ställer. fått sina körkort återkallade eller som Informationen bör därför kunna lagras i vägrats körkort. Det förhållandet att det datamaskin. De aktuella kan uppgifterna finns starka skäl som talar för att större sedan lämnas ut t. ex. var fjortonde dag. Det delen av de trafikanter, som fått sina körkort bör övervägas om inte datamaskinen bör föra

återkallade, trots detta för motorfordon, in informationen för vart och ett på kartor inger allvarliga betänkligheter. Hela vårt av de olika polis- eller vaktdistrikten. Det är system för körkortsgivning och körkortsin- också lämpligt att det lokala polisdistriktet

gripande bygger på att regelsystemet följs får uppgift om den dömde är registrerad som och .att beslutsorganens ställningstaganden ägare av motorfordon och om ev. avregistreefterlevs. Det finns - om kommitténs ring av sådant fordon. tidigare redovisade allmänna för Kommittén principer har här gjort den värderingen körkortsgivning och körkortsingripande vin- att den specialinriktade körkortskontrollen ner anslutning - väl så stor anledning som måste ges prioritet. Det är viktigare att

för närvarande att ställa kravet på efterlev- efterlevs än att t. ex. mindkörkortsreglerna nad av regelsystemet högt. Den starka re trafikolyckor utreds eller att hastigheten betoning som kommittén kontrolleras i fall ger åt trafiksäker- där någon trafikfara ej hetssynpunkterna gör att dessa i högre grad förekommit. än för närvarande kommer att avgöra om En effektiv kontroll av de trafikanter som inskränkning skall göras i rätten att föra här är aktuella kräver således en specialinrikmotorfordon. tad kontroll. Om vi vill ha en kontroll av vå- För närvarande förekommer ingen särskild ra

körkortsingripanden måste vi således sär-

skilt kontrollera förare som blivit föremål för sådant beslut. lnom varje polisdistrikt eller ev. annan enhet bör vidare visst polisbefäl ges i uppgift att centralt sköta planläggningen av körkortskontrollen.

ll

Informationsfrågor

6.1 Allmänheten band med att ordningsföreläggande infördes. Vid detta tillfälle lämnades i massmedia en Redan i de inledande avsnitten har kommitvilseledande bild av det nya systemet. Det ten understrukit betydelsen av att allmänheuttalades bl. a. felaktigt att ordningsförelägten informeras om det rättsliga trafiksystegande kunde jämställas med parkeringsbot met. Det kan således inte nog betonas att och att följaktligen någon anteckning om efterlevnaden av ett normsystem är i hög brottet ej skulle komma att ske i körkortsgrad beroende av den kännedom som finns registret. Någon samverkan förekom ej melom det. Detta gäller inte bara den direkta lan olika berörda parter. Lagstiftningen kunskapen om reglerna. Det är viktigt att utnyttjades ej i trafiksäkerhetsarbetet. också syftet med det belyses. Endast om de flesta kan instämma ioch förstå motiven för Det finns å andra sidan både från vårt och de beslut som fattas om innehållet i våra andra länder exempel på att stora trafiksäkan vi räkna kerhetsvinster kan uppnås om lagstiftningstrafikregler, med uppslutning kring en strävan att ej bryta mot dem. åtgärder kombineras med intensiva propa- Ett betydande arbete läggs f.n. ned av gandakampanjer. Det bästa exemplet är främst trañksäkerhetsverket och NTF för att högertrafikomläggningen. Reklamen för deninformera allmänheten na reform kostade under tre år tillhopa cirka om gällande regelsystem. Det kan emellertid samtidigt konsta- 35 miljoner kronor.

teras att informationsorganen har otillräck- Men även från utlandet har vi exempel på liga resurser. Detta leder till en begränsad att det går att uppnå betydande trafiksäkermålsättning för informationsarbetet. Allmän- hetsresultat om komlagstiftningsreformer heten får alltför ofta inte någon upplysning bineras med en intensiv reklam. Det senaste om syftet med de bestämmelser som införs. exemplet på detta torde vara Storbritannien, Kommittén anser det nödvändigt att re- där den nya trafiknykterhetslagstiftningen formarbetet inom trafikrätten sker i intim under intim samverkan mellan genomfördes samverkan med de organ som handhar lagstiftare och en reklambyrå, som anlitats

informationsfrågor. Detta uttalande kan sy- särskilt för detta ändamål. l samband med

nas självklart och onödigt. Alla måste inse denna lagstiftningsreform erhölls under försatt en sådan samverkan bör finnas. ta året efter reformen en minskning av Det finns emellertid antalet dödade exempel från tidigare med 14,6%, av de allvarligt reformverksamhet på att en sådan samverkan personskadade med l 1,4 % och av de lindrigt ej förekommit. Ett sådant exempel är den skadade med 10,0 %. Under andra året efter

bristfälliga upplysningsverksamheten i sam- lagreformen utgjorde motsvarande siffror

ningen vid allmän domstol av straff- och resp. 10,3, 9,0 och 9,9 %. De resultat som erhållitsi Storbritannien körkortsfrågor, pricksystemet, vikten av är inte unika. I samband med att pricksyste- fortbildning för körkortsinnehavarna samt met infördes i Kanada minskade trafikolyc- användningen av korta återkallelser vid grava korna överträdelser av bestämda Det där med 10% (se även SvJT 1966 s. trafikregler. Den västtyska straffrättsreformen år måste också betonas att det är av vikt att 428). 1966 följdes också av en väsentlig reducering genomförandet planeras i intim samverkan av trafikolyckorna. mellan bl. a. lagstiftare, beteendeveten- Kommittén om att betydan- och massmedia. är övertygad skapare, reklamexpertis skulle erhållas här om de vinster vi på Samhällets olika verkställighetsorgan polisamma sätt kombinerar sen, domstolar, körkortsorgan - måste också lagstiftningsreformer med intensiva reklamkampanjer. Det är kopplas in. Med hänsyn till de svårigheter därvid nödvändigt att liksom i Storbritan- som alltid finns för massmedia då det gäller nien sätta de kostnader som kan läggas ned att ge riktig information om ny lagstiftning reklam i det eftersträvas att särskild trafikrättspå kring en lagstiftningsreform bör relation till de vinster som kan göras på expertis ställs till förfogande för massmedia. grund av en minskning i antalet trafik- Denna fråga måste ägnas särskild uppmärkolyckor. Vi måste således beakta att om vi samhet. De erfarenheter som vunnits sedan utgår från en årlig kostnad för trafikolyckor- t. ex. TV fick tillgång till medicinsk expertis na på mellan 2 1/2 miljarder och 10 miljar- bör utnyttjas. der kronor (se härom närmare 1.3) medför en tioprocentig nedgång av trafikolyckorna 6.2 Personalutbildning under tre år en samhällsekonomisk vinst på mellan Kommittén har i avsnittet 4.3.6 750 miljoner och 3 000 miljoner kro- lagt fram nor. vissa synpunkter på domstolarnas samman- För att uppnå detta resultat krävs alltså en sättning i trafikmål. Genom de föreslagna intensiv reklamkampanj. En särskild arbets- reformerna anser kommittén att rimliga krav måste skapas med mediaexperter och hos de beslutande grupp på specialistkompetens samt annan trafiksäkerhetsexpertis. organen blir tillgodosedda. Emellertid anser juridisk Det kan vara rimligt att anslå 7,5 mil- kommittén att ett självklart och nödvändigt till vad som tidigare förordats joner kronor till en sådan treårig reklamkam- komplement panj. Kommittén föreslår att detta belopp är att kurser och konferenser i trafikfrågor anslås för att säkra ett från trafiksäkerhets- anordnas för personal, verksam inom rättsadekvat av dess för- vården. Sådan fortbildning bedrivs utomsynpunkt genomförande i fråga om storleken av anslags- lands, t. ex. i Västtyskland och USA i stor slag. Även behovet för reklam kan hänvisas till Stor- utsträckning. Eftersom vi ännu inte har nåbritannien. Man gjorde således i detta land, gon erfarenhet av denna typ av utbildning när trafiknykterhetsreformen skulle genom- har kommittén ansett det lämpligt att något en av de samhällseko- mera ingående redovisa förhållandena i Västföras, beräkning nomiska vinster som kunde Här sker en intensiv utbildning av uppnås genom tyskland. reformen. Utifrån sådana värderingar kom särskilt domarna i trafikrättsliga frågor. Årman fram till att cirka 10 miljoner kronor ligen anordnas i varje delstat en eller flera reklamkostnad för den kurser för bl. a. domstolsjurister. Vidare har utgjorde en rimlig man årligen ett trafikjuridiskt seminarium nya lagen. Kommittén har inte funnit att för hela Västtyskland. Vid det seminarium anledning här närmare gå in på uppläggningen av som hölls under tre dagar i slutet av januari 1971 medverkande mellan 400 och 500 reformens genomförande. Som exempel på som bör behandlas emellertid personer. Större delen av deltagarna utgjor-

frågor kan

nämnas den snabba och samtidiga handlägg- des av domare och åklagare men även advo-

kater och representanter från massmedia vid sammankomsterna bör kunna verka för

medverkade. Vidare deltog företrädare för enhetlig tolkning av l § första stycket trafik-

olika delstaters brottslagen. Vidare anser statens trafiksäkerjustitie-, inrikes- och kommuhetsråd, att kommitténs förslag utgör ett nikationsdepartement. Vid seminariet bemycket betydelsefullt led i strävandena att handlades i särskilda arbetsgrupper sådana låta praktiskt verksamma jurister få del av de frågor som förhållandet till pressen, smit- erfarenheter, som gjorts inom trafiksäker-

ningsbrott och den nya tyska vägtrafikför- hetsområdet.

Beträffande kursverksamhetens omfattordningen. ning uttalar åklagarmyndigheten i Uppsala Med den snabba utveckling som för näratt det är av största vikt att största möjliga varande sker inom trafiken och trafikforskantal berörda befattningshavare får möjlighet

ningen är enligt kommittén fortbildning en att deltaga. Föreningen Sveriges polismästare

nödvändighet även i vårt land. Kommittén framhåller som ett väsentligt intresse att

har i betänkandet Trafikmål 1963:27 polisen får del av utbildningen. (SOU

s. 162-164) föreslagit vidareutbildning i tra- Emellertid har - bortsett från vissa kurser

fikfrågor för bl. a. personal inom rättsväsen- för befattningshavare vid länsstyrelserna

det. Enligt en inom justitiedepartementet ännu inte kommit någon sådan verksamhet upprättad remissammanställning uttaladesi till stånd. Kommittén anser det därför nöd-

denna fråga bl. a.: vändigt att upprepa sitt tidigare framförda

förslag om utbildning. De stora förändringar Kommitténs förslag har genomgående tillsom under senare år skett inom trafikrättens styrkts eller lämnats utan erinran vid remissområde gör det än mera nödvändigt att en behandlingen. Av de remissinstanser, som särskilt sådan utbildning genomförs. Det är anmärkyttrat sig i denna del, framhåller bl. a. väg- och ningsvärt att vi trots trafikmålens allt större

vattenbyggnadsstyrelsen att det uppenbart är betydelse inte sett till att personalen vid

ett starkt önskemål, att de personer, som i t. ex. allmänna domstolar eller adminiolika rättsvårdande situationer kommer i strativa beslutsorgan fått den vidareutbildkontakt med trafikproblemen, inte bara är i största allmänhet utan också ning som måste anses nödvändig. Särskilt i goda jurister besitter såväl ett visst tekniskt kunnande i inledningsskedet bör denna utbildning bli

vad avser motorfordonen och deras framfö- förhållandevis omfattande. Anslag bör därför rande som inte minst en god inblick i allmän beräknas för detta ändamål. bör Förslagsvis trafikpsykologi. Liknande uttalande görs av 300 000 kronor årligen anslås för detta Kungl. automobilklubben och Motorförarnas ändamål. helnykterhetsförbund. I dessa yttranden erinras även om utbildningen i trafikjuridiska Kommittén vill i detta sammanhang erinra

frågor. om att inom trafikrättens område personal- Länsstyrelsen i Kopparbergs län underutbildningen inte har betydelse bara på det stryker kraftigt behovet av vidareutbildning och betonar sättet att den höjer personalens sakliga komatt den som körkortsmyndighet observerat petens, utan att den också kan motiveras den stundom påfallande skiljaktigheten mellan domstolarnas bedömanden från renodlade ekonomiska synpunkter.

av ensartade trafiksituationer och trafikför- Samhällets kostnader för en enda dödsolycseelser. Även de olika polismyndigheternas ka är mycket stora Om vi genom en föryttranden rörande ifrågasatt åtgärd beträfbättring i beslutsorganens kunskaper i trafikfande körkort återspeglar mången gång anmärkningsvärt stora differenser. säkerhetsfrâgor uppnår att några dödsolyc-

Kurser och konferenser med domare, åkla- kor per år förhindras har vi således redan

gare och representanter för körkortsmyndig- gjort betydande ekonomiska vinster.

heterna skulle enligt länsstyrelsen givetvis För utbildningen av den personal som i vara av värde för att åstadkomma en mera olika befattningar sysslar med trafikfrågor enhetlig bedömning på det område varom

här är fråga. Likartade synpunkter framförs 1 I SOU 1969:57 s. 252 har den samhällsekono-

av flera andra länsstyrelser. Även Föreningen miska förlusten av ett människoliv beräknats till

Sveriges häradshövdingar framhåller att man mellan 250 000 och 700 000 kronor.

skulle det också vara av stort värde om det fanns någon facktidskrift för trañkfrågor. Det är sålunda för närvarande mycket svårt att t. ex. följa den utveckling som sker inom trañksäkerhetsforskningen. I en facktidskrift skulle en sammanfattande redovisning kunna olika forskningsresultat. Det kan ges av om inte en sådan tidskrift kunde övervägas utges gemensamt av de nordiska länderna.

7 Ekonomiska konsekvenser av kommitténs förslag

7.1 Allmänt till cirka 2 000. En del av de cirka 2000

fallen av varning enligt berörda Kommittén avser att i detta avsnitt försöka punkter

torde i fortsättningen komma att ersättas av

beräkna de ekonomiska konsekvenserna av närmare undersökning

sina förslag. Detta sker med starkt under- genom länsstyrelsens försorg.

strykande av att beräkningarna är mycket

I fråga om de interimistiska körkortsingri-

approximativa. Samtidigt som kommittén pandena vilka f. n. utgör cirka 8 000 årligen sett det som en skyldighet att diskutera de antar kommittén med utgångspunkt i nuvaekonomiska följderna av huvuddelen av sina rande praxis att de interimistiska körkorts-

förslag har det inte varit möjligt för kommit-

återkallelserna (av kommittén kallade omtén att genomföra en mera omfattande ana-

händertagande) blir cirka 7 000 och de intelys av dessa följder. Kommittén har inte rimistiska körkortsindragningarna cirka heller bedömt det som ekonomiskt försvarl 000 per är. bart att begära anslag för en sådan undersök-

ning.

7.2 Körkortsgivningen

För den följande beräkningen har följande

antaganden gjorts. Kommittén utgår, för att 7.2.1 Polisen

den ekonomiska med jämförelsen nuläget Polisen befrias från skyldigheten att skall bli rättvisande, i princip från det hypo- avge tetiska att antalet s. k. lämplighetsintyg. Antalet sådana intyg antagandet körkortsâterkallelserl har per år beräknats till cirka 200 000.3 , villkorliga eller ovillkorliga, enligt Någon allmän undersökning av arbetskraftskommittéförslaget kommer att motsvara anåtgången vid polisen för utfärdande av dessa talet körkortsåterkallelser och varningar enintyg har ej gjorts. Om vi beräknar kostnaligt nuvarande VTF 33 § 2 mom. l-4. Detta

är osäkert antagande och kan antagas bl. a. 1 Kommittén avser med körkortsâterkallelse en-

på det sättet vara missvisande att korttids- bart ingripande i anledning av trafikbrott (se när-

återkallelser i mare i specialmotiveringen).

fortsättningen torde komma

7 Kommittén avser med körkortsindragning inatt bli ett förhållandevis ofta använt ingri- gripanden av medicinska, administrativa eller därpande. Det torde vara än svårare att ange hur med jämförbara skäl (se närmare i specialmotive-

som kan tän- ringen).

många körkortsindragningarz

3 Antalet lämplighetsintyg är avsevärt större än

kas följa enligt kommittéförslaget. Med ut- antalet beviljade körkort. Som exempel kan näm-

gångspunkt i det antal ingripanden som f. n. nas att i Göteborgs polisdistrikt avgavs under 1969

beslutas VTF 20 833 lämplighetsintyg medan under samma åri enligt 33 § 2 mom. 5-8 Göteborgs och Bohus län utfärdades 14 225 körberäknar kommittén

körkortsindragningama kort.

derna den kommer att minska. Det kan också bl. a. för varje intyg så lågt som 8 kronor

skulle den här bli 1,6 beräknas att de år 1968 cirka 3 000 ansökårliga besparingen kronon Denna siffra är så försik- om förhandsbesked efter återkallelmiljoner ningarna

att kommittén inte finner an- se kommer att väsentligen minska. tigt beräknad förordar emellertid kommittén, ledning att vid beräkning av besparingarna Samtidigt efter körsom iundan- särskilt i fall av körkortsgivning göra avdrag för de utredningar kan komma att kortsingripande, en mera ingående gransktagsfall även i fortsättningen Eftersom denna

begäras av körkortsgivningsmyndigheten. ning av körkortsaspiranten.

granskning skall genomföras av trafiksäker-

hetsverket (se 7.2.2) bör dock merbelast-

7.2.2 Trafiksäkerhetsverket Det ningen för länsstyrelsen bli obetydlig.

av de öka- förhållandet att polismyndigheten ej skall

Den mera ingående redovisningen kan leda till att de arbetsuppgifter som läggs på trafiksäker- avge s. k. lämplighetsintyg finner anledning utöka sin reelhetsverket redovisas i avsnitt 7.3.1. Här skall länsstyrelsen sam- la prövning av ansökningarna. Vidare får endast i fråga om körkortsgivningen ett visst merarbete genom att konstateras att verket skall länsstyrelsen manfattningsvis en mera kontroll av den har att inhämta yttrande från nyktergenomföra ingående hetsnämndema. Tillsammans bör en inte cirka 6 000 personer som söker körkort efter arbetsbesparing inträda för länsåterkallelse. Härför behövs cirka 10 trafik- oväsentlig (jfr 7.2.4). Kommittén finner konsulenter och cirka 6 biträdespersonal. styrelserna

härför kan beräknas till det svårt att ange hur stor denna besparing Den årliga kostnaden kr. Viss av kommer att bli. cirka 0,9 miljoner minskning

besiktningsmännens arbetsuppgifter upp-

kommer samtidigt. Storleken härav är svår 7.2.4 Förvaltningsdomstolarna att beräkna. av Kommittén har ej gjort någon beräkning

antalet mål vid regeringsrätten om avslag på

7.2.3 Länsstyrelserna ansökan om körkort. Körkortsutredningen

har år 1968 beräknat har för år 1968 beräknat antalet sådana Körkortsutredningen med till cirka 400. Av

de årliga lönekostnaderna (uppräknade avslag vid länsstyrelserna

50% för allmänna omkostnader) vid läns- dessa utgjorde cirka 160 avslag på ansökan

för ärenden rörande utfärdande styrelserna av körkort och trafikkort (även förhandsbe- 1 Kommittén har för Göteborgs polisdistrikt be-

räknat arbetstidsåtgången för lämplighetsintyg på

sked och duplettkörkort) till cirka 3 miljo-

följande sätt: ner kronor (se och jfr SOU 1970:26 s. 140).

Arbetstids- Trafikmålskommitténs förslag innebär här årgång Kostnad Befattningshavare i huvudsak förenklingar men även iviss mån Polisintendent (B 5) 15-20 % 14 500:en ökad arbetsbelastning. Polismyndighetens 20 % 12 300:- Poliskommissarie (Ao 28) behöver inte längre inhämtas. I Trc kamerala bcf. A 13 100 % 28 656:yttrande A11 100% 25 260:stället anskaffas maskinellt ett registerutdrag A 9 100 % 18 144:från RI. Dessutom blir från den synpunkten 98 860:frågan om körkortsgivningen förenklad efter-

som i beslut om körkortsåterkallelse alltid Med ett beräknat allmänt kostn.påslag för sociala

kostn., lokaler m. m. på 50 % ger detta i genomskall anges viss tid för körkortsspärr. De av snittskostn. för varje lämplighetsintyg 8:-. Det kan kommittén beräknade cirka 5 000 fallen av antagas att denna kostnad är avsevärt lägre än

genomsnittet för hela landet eftersom den stora körkortsutfärdande efter körkortsingripande arbetsmängden i ett stordistrikt medför större möjmed körkortsspärr blir alltså förenklade. Det ligheter till rationaliscringar. Dessutom har komkan förväntas att det stora antalet personliga mittén fått det intrycket att utredningarna ofta

förfrågningar från allmänheten idessa ären- görs mera summariska i de större polisdistrikten.

om körkort efter föregående återkallelse. Ökade kostnader kronor). uppstår för trafik- Vidare meddelade länsstyrelserna cirka säkerhetsverket (0,9 miljoner kronor). Den 2 000 s. k. negativa förhandsbesked. totala årliga vinsten kan därför beräknas till

Det kan antagas att det förhållandet att 1,2 miljoner kronor.

körkortsspärr sätts ut i återkallelsebesluten l fråga om kostnaden för trafiksäkerhets-

kommer att medföra ett minskat behov av verket kan diskuteras om denna helt eller att i dessa fall i förvaltningsprocessen pröva delvis skall täckas av avgifter från den enskilom körkort kan utfärdas. finns det Samtidigt de. Det kan således diskuteras om den mera anledning förmoda att den mera aktiva pröv- som krävs vid körkortsingående granskning ning som kommittén förordar vid körkorts- ansökan efter också skall

körkortsingripande

också kommer att leda till ett ökat givningen leda till ökade avgifter för körkortsförvärv i antal tveksamma fall. Kommittén anser det i dessa fall. Kommittén förordar emellertid denna del svårt att beräkna de ekonomiska för egen del inte en sådan linje. konsekvenserna av förslaget. En viss minskad belastning för kammarrätt och regeringsrätt 7.3 K örkortsingripanden kan dock beräknas

följa.

7.3.1 Trafiksäkerhetsverket Länsrätterna skall enligt nuvarande lagregler årligen i cirka 6 000 fall avge yttrande till Kommittén har föreslagit att trafiksäkerhets-

länsstyrelsen i ärenden om ansökan om verket skall fullgöra funktionen av allmänt körkort efter återkallelse. Kommittén beräk- ombud i den administrativa processen. En nar att antalet sådana yttranden kommer att central enhet för detta måste inrättas. Kostminska till cirka l 200 20 % av naden härför kan beräknas (endast till 0,2 miljoner nuvarande körkortsåterkallelser kan kronor. enligt

kommittéförslaget förväntas bli beslutade i Pricksystemet kommer att medföra vissa

administrativ ordning, s.k. kostnader för trafiksäkerhetsverket. Kom-

körkortsindrag-

ningsbeslut) genom att körkortsåterkallelse i mittén har föreslagit att från det centrala

fortsättningen skall beslutas i brottmåls- körkortsregistret, som här förutsätts inord-

processen. Kostnaden vid länsrätterna för de nat i trafiksäkerhetsverkets organisation,

cirka 4 800 yttranden som i fortsättningen ej skall centralt för hela landet utfärdas föreläg-

behöver avges är svår att beräkna. Det har varit Enligt ganden om skriftliga förarprov. uppgifter som kommittén inhämtat har den- svårt att beräkna antalet sådana prov efter-

na arbetsuppgift ej medräknats då den totala som det förhoppningsvis kommer att påver-

väntade årliga kostnaden för länsrätterna kas av pricksystemets effekt. preventiva beräknats. Kommittén Dessutom har

har antagit att det trafi1övervakningens intensi-

inte är möjligt för länsrätten att avge yttran- tet en stor betydelse. Kommittén beräknar de för en lägre kostnad än 100 kronor för antalet förelägganden i inledningsskedet till cirka 5000 varje fall. Med denna beräkning skulle den årligen. Kommittén beräknar årliga komma kostnaden för varje ärende vid det centrala

kostnadsbesparingen att utkörkortsregistret till 10 kronor. Den sam-

göra cirka en halv miljon kronor. manlagda årliga kostnaden skulle då bli 50 000 kronor. 7.2.5

Sammanfattning I ett tidigare avsnitt har kommittén disku-

terat en och de

Stora vid trafikkonsulentorganisation kostnadsbesparingar

arbetsuppgifter som bör åvila en sådan orga-

körkortsgivningen

nisation. Kommittén har också övervägt om- Vad här anförts torde visa att de väsentliga fattningen av de arbetsuppgifter som kom-

kostnadsbesparingarna genom kommittéför- mer att åvila trañkkonsulenten.

Beräkningar slaget uppkommer vid polisen (1,6 miljoner görs mot bakgrunden av de arbetsuppgifter kronor) och hos länsrätterna (en halv miljon som tidigare angivits (se 4.3.2. p. 1-5).

l Kontroll av förare som önskar Dessa beräkningar visar att för 10000

körkort efter återkallelse undersökningar krävs cirka 17 trafikkonsu-

lenter. Antalet undersökningar av detta slag är svårt När det gäller medverkan i rehabiliteringatt beräkna. Kommitténs förslag om en efen och kontrollen av dem som erhållit villfektivare körkortspolitik kan i och för sig, körkortsåterkallelse torde man kunna korlig åtminstone i väntas leda

begynnelseskedet,

ha en viss ledning av hur många övervak-

till ett ökat antal körkortsingripanden Det-

ningsuppdrag en skyddskonsulent kan beräkta skulle också leda till ökat antal förarprov till nas åta sig. Detta antal har beräknats av sådana som efter körkortsingripande önsfemtio stycken (se SOU 1970:61 s. 272). kar körkort. Kommittén har emellertid be- Kommittén utgår från att en trafikkonsuräknat antalet sådana förarprov till 6000 lents medverkan kommer att bli mera be-

årligen. bör trafikkonsulenten gränsad. Samtidigt nästan alltid samtal med ha ett personligt

den som dömts till Villkorlig körkortsåterkal- 2 Sakkunnigutredningar lelse. Det kan i detta sammanhang också visa Sådan utredning kan krävas särskilt då frågan vissa sig lämpligt att konsulenten genomför om körkortsinnehav är tveksam. Behov av undersökningar som en grundval för ett rehatorde särskilt finnas vid närmaréutredning Mot av vad biliteringsprogram. bakgrunden medicinska och därmed jämförbara brister. nu sagts beräknar kommittén antalet årliga Antalet undersökningar kan beräknas till övervakningsuppdrag för trafikkonsulenten omkring 1 000 årligen. till 150.

Det är enligt kommittén omöjligt att med

exakthet hur många villkorliga körförutsäga 3 Pricksystemet kortsingripanden som kommer att beslutas

Kommittén beräknar antalet undersökningar om kommitténs förslag följs. Kommittén

till till cirka ifrån att korta körkortsåterkallelser i i anknytning pricksystemet utgår

viss utsträckning kommer att ersätta nuva- 3 000 årligen.

Vad här under [-3 innebär att rande varningsinstitut. l vissa av varningsfalsagts trafikkonsulenterna kommer att få utföra len - f. n. cirka 10 000 årligen - torde det

emellertid bli aktuellt med villkorligt körcirka l0 000 undersökningar varje år. Kommittén har för att beräkna tidsåt- Dessutom förutsätter komkortsingripande. med s. k. mittén att den brottspreventiva verksamhet gången gjort en viss jämförelse

i det allmänna som förordas av kommittén genom t.ex. §7-intyg påföljdssystemet. införande av pricksystemet kommer att leda Man kan beräkna att det för ett sådant intyg

till att ett minskat antal trafikanter kommer krävs en timme för genomgång av handling-

för Mot bakgrunden av ar, en timme för intervju och en timme in i varningssituationen.

skrivarbete. vad nu sagts beräknar kommittén antalet En stor del av undersökningen

till 3 000 (genomsnittlig

torde kunna genomföras som gruppunder- uppdrag årligen

sekreterare. - Vidare har ett och ett halvt år). Detta innebär sökning genom prövotid Dureman ett behov av 20 trañkkonsulenter. Det totala kommitténs expert gjort en beräkbehovet av trafikkonsulenter skulle således ning av tidsåtgången för de analyser som

erfarenheterna av arbets- bli 37. För dessa kan beräknas en biträdeskrävs. De utländska

kraftsbehovet har också beaktats. personal på 20 personer.

Kommittén beräknar att en trafikkonsu- Det är inte möjligt att säga vilka arbetsbe-

kan utföra och för besiktlent tre undersökningar per ar- sparingar på länsstyrelserna

betsdag eller 600 undersökningar per år. 1 l Västtyskland ökade antalet körkortsingri-

Därtill kommer visst arbete för biträdesper- panden när beslutanderätten fördes över från admi-

sonal vid varje undersökning. nistrativt organ till allmän domstol.

ningsmännen som direkt blir följden av en- 7.3.2 Polisen

bart detta förslag. För länsstyrelserna för- Enligt kommitténs förslag befrias polisen svinner cirka 3 000 årliga kontroller av trafikanter som återfaller i brott. från skyldigheten att avge yttrande i frågor Kommittén förutsätter om körkortsingripande. Kommittén har inte att länsstyrelserna redan i nuläget närmare undersökt hur stort antal yttrannärmare kontrollerar de körkortsinnehavare den polisen här avger. Antalet fall där länssom begått sådana brott att enligt kommitstyrelserna årligen närmare undersöker om tens förslag villkorlig körkortsåterkallelse är den adekvata körkortsingripande i anledning av brott skall reaktionen. Besiktningsmännen ske har av kommittén beräknats till cirka får hjälp med cirka 6000 årliga förarprov. 35 000. Kommittén har antagit att polisen Detta måste betyda en avsevärd arbetsavger yttranden i 25 000 av dessa fall. lättnad. Kostnaden hos polisen för varje yttrande kan För att ta ställning till kostnaderna för beräknas till 30 kronor. Denna kostnadsbetrafikkonsulenterna är det vidare nödvändigt att diskutera räkning kan antagas vara hällen i underkänt den lämpligaste utformningen eftersom polisen ej sällan av länsstyrelsen ges av trafikkonsulentorganisationen. Kommituppgiften att i efterhand återge händelseförtén har här funnit att det beräknade behovet loppet i samband med den aktuella trafikav 37 trafikkonsulenter bör tillgodoses gehändelsen. De årliga kostnadsbesparingarna nom att till vart och ett av trañksäkerhetsverkets distriktskontor hos polisen skulle bli 0,75 miljoner kronor. knyts en förste tra-

fikkonsulent. Denne bör under distriktsche-

fens ledning ha det omedelbara ansvaret för 7.3.3 Länsstyrelserna konsulentverksamheten i distriktet. Han bör

också ha till uppgift att handlägga de mera Kommittén diskuterar här först besparingar-

komplicerade fallen. Återstående 30 konsu- na vid länsstyrelsen om beräkningen görs lenter bör sedan placeras lokalt med fördel- utifrån det läge som gällde innan systemet

ning efter den väntade arbetsbelastningen. med länsrätter infördes. Beräkningen görs

Därutöver bör emellertid för den centrala eftersom den torde ge en viss ledning också

av arbetet två trafikkonsulen- vid bedömandet planläggningen av de kostnadsbesparingar,

ter placeras i trafiksäkerhetsverket. som kan göras i nuläget. Körkortsutred-

Kostnaderna för den skisserade organisa- ningen har för år 1970 beräknat lönekostna-

tionen skulle härigenom bli följande: den för personal vid länsstyrelserna som

”sysselsätts med ärenden rörande åtgärd be-

2 trafikkonsulenter- träffande innehav av körkort och trafikkort

byrådirektörer (B 5) cza 120 000:- (återkallelse m. m.)” till cirka 3 miljoner 7 förste trafikkronor (se och jfr. SOU 1970:26 s. 140). konsulenter (A 26) cza 340 000:- 3O trafikkonsulenter cza 1 180 000:- Dessa kostnader har uppstått bl. a. för (A 21-23) 24 biträden (A 13) cza 640 000:- av cirka undersökning 35 000 fall av ifråga-

2 280 000:- satt körkortsingripande i anledning av brott, Allmänna kostnader 50 % l 140 000:varav i cirka 7000 fall beslut om interi- 3 420 000:mistiska återkallelser meddelats och i cirka

20 000 fall beslutats om varning eller åter- Den sammanlagda årliga kostnadsökning- kallelser. Kommittén beräknar att länsstyrel-

en för trafikkonsulentorganisationen skulle sen genom kommittéförslagen skulle ha be-

således bli cirka kronor. Här- friats 3,4 miljoner från 80 procent av de arbetsuppgifter ifrån skall dragas det belopp på 0,9 miljoner länsstyrelserna före länsrättsreformen hade

som redan upptagits under 7.2.2, varför med körkortsärenden.

kostnadsökningen i samband med körkorts- Den återstående som arbetsbelastningen, ingripande blir 2,5 miljoner kronor. ansetts utgöra 20 procent, har beräknats avse

förberedelse och beslut i ärenden om kör- 7.3.4 Förvaltningsdomstolar

kortsindragning enligt kommittéförslaget. 7.3.4.1 Länsrätterna

Det skall här erinras om att de 2 000 fallen för länsrätterna har där varning nu ges enligt 33§ 2 mom. p. De årliga kostnaderna

varit svåra att beräkna. Länsstyrelsernas för- 5--8 VTF hade krävt ett särskilt beaktande

Dessutom kunde ev. upp- valtningsavdelningar tillfördes 70 nya tjänsav länsstyrelserna. som komma visst arbete med delgivning av beslut ter genom den allmänna omorganisation

skedde i anledning av bl. a. förslaget om i körkortsfrågor. Den årliga kostnadsbespa-

cirka 2,4 länsrätter och länsskatterätter (se prop.

ringen för personal skulle ha blivit

1971:1 av kronor. s. 25). Någon närmare beräkning miljoner vid länsrätterna har kom-

Här skall också göras ett försök att be- personalbehovet

mittén ej kunnat erhålla. Uppfattningarna räkna det sätt på vilket länsstyrelserna på-

personaltilldelning som verkas av kommittéförslaget efter det sy- synes delade om den

med länsrätter införts. Med hänsyn behövdes (jfr. nyss berörda prop. t. ex. s. 16 stemet och överst s. 25). En viss ledning torde

till att stora organisationsförändringar ge-

nomförts inom länsstyrelserna (se prop. kunna erhållas av att Kungl. Majzt ansett att i

1971:1 med att läns- Stockholm behovet av ytterligare personal

bilaga 14) samtidigt vid länsrättens kansli utgör 5 handläggare rätterna förts in i systemet har det visat sig och 2 övrig personal. Eftersom Stockholm mycket svårt att ange hur stora länsstyrelen femtedel av landet sernas kostnader - utöver länsrättskostnader kan antagas utgöra

- skulle med utgångspunkt i dessa uppgifter blir för handläggning av frågor ”rörande

av körkort och det ytterligare behovet av personal i anled-

åtgärd beträffande innehav

Eftersom utgöra 25 handtrafikkort (återkallelse m. m.)”. ning av länsrättsreformen

över till läns- Kostnaden för

här beslutsfunktionen flyttas läggare och 10 övrig personal.

denna kan beräknas till cirka

rätterna blir det på detta sätt en minskningi personalökning

arbetet. Körkortsutredningen har på grund- 2,5 miljoner kronor.

beräknat kan förväntas fatta val av från länsstyrelserna Länsrätterna årligen

uppgifter kostnaden för länsstyrelsens beslutsfattare beslut i cirka 2 000 nykterhetsvårdsärenden,

till cirka 400 000 cirka 1 000 samhällsvårdsårenden och cirka enligt tidigare system Denna kostnad har 28000 körkortsärenden Det är svårt att

kronor (1970 års priser).

förts över till arbetsbegenom länsrättsreformen ange hur stor del av länsrätternas

länsrätterna. har emellertid läns- lastning som belöper på körkortsmålen. Samtidigt bl. a. Kommittén från att belastningen åt-

styrelserna fått ökade arbetsuppgifter utgår

blivit mera minstone 2/3 av den totala arbetsbeatt föredragningarna utgör genom eftersom ett stort antal ärenden lastningen vid länsrätterna. Denna beräkning betungande, Läns- och

skall föredras inför Iekmannanåmnd. bygger på att nykterhetsvårdsärenden

har därför i samhällsvårdsärenden i genomsnitt är mer än styrelsens förvaltningsavdelning tillde- dubbelt så arbetskråvande som körkortsmåsamband med reformen i genomsnitt

len. lats en halv tjänst ytterligare för föredrag-

Det torde därför vara ett

ningsuppgifter. *Sedan kommitténs beräkningar utförts har

realistiskt att utgå från att de antagande kommittén av länsstyrelsemas organisationsnämnd blir i stort fått om att länsrätterna under tiden

egentliga länsstyrelseuppgifterna uppgift

l.7.1971-30.4.1972 avgjort cirka 19 000 körsett oförändrade i den nya organisationen. kortsmål och cirka 2 700 andra mål. l siffran för Kommittén kan därför utgå från en oförkörkortsmål har härvid ej medräknats interimistiska beslut. Den 30.4.1972 fanns cirka 10000

ändrad personalbesparing på länsstyrelserna

körkortsmål i balans. Dessa uppgifter torde få anses genom kommittéförslagen. Kostnadsbespavisa att kommitténs beräkningar varit realistiska. l ringen skulle följaktligen bli 2,4 miljoner har av körkortsmål praktiken tillströmningen

kronor (se föregående stycke). snarast blivit något större än vad kommittén

antagit.

Länsrätterna befrias enligt kommittéför- dvs. tillhopa cirka 28 000 mål. Länsrätterna

slaget från cirka 8 000 beslut om körkorts- kan förväntas bli befriade från 25000 av

âterkallelse 2 000 mål, av kommittén dessa beslut. Om (cirka vi sedan utgår från en kallade körkortsindragningsmâl, vid

återstår). genomsnittlig föredragningstid läns-

Vidare försvinner från länsrätterna cirka rätterna skulle den minskade på 20 minuter 10000 mål om varning. Slutligen minskas förföredragningstiden (vari också inräknas antalet mäl om interimistiska beslut från vid bli cirka handlingstiden) länsstyrelsen cirka 8000 till knappt 1000. Kommittén 8 300 timmar. Kostnaden för denna före-

beräknar att länsrätterna befrias från cirka beror dragning i hög grad på i vilken ut- 90 procent av sina arbetsuppgifter med kör- sträckning nämnd medverkar. De direkta

kortsmål. Detta skulle innebära en kostnads- lönekostnaderna för länsrätterna under en

besparing på 1,5 miljoner kronor. med nämnd har beräk-

föredragningstimme

Det material som redovisats i samband nats till 200 kronor. Det kan eftersom med länsrättsreformen är enligt kommittén nämnd ej medverkar i alla avgöranden vara inte tillräckligt för att göra ens en kvalifice- realistiskt att anta en genomsnittlig lönekostrad gissning om kostnaden vid länsrätterna nad på 125 kronor. vid

Kostnadsbesparingen

för körkortsmål. Enligt vad kommittén in- länsrätterna skulle med denna beräkning bli hämtat har man bl. a. vid beräkning av den cirka 1 miljon kronor. Denna kostnad bör

föreslagna personaltilldelningen utgått från enligt praxis uppräknas med 50 procent i att personlig inställelse skall förekomma allmänt

omkostnadstillägg till 1,5 miljoner

sällan. Detta mycket antagande är enligt kronor. Vinsten vid länsrätterna till följd av kommittén mot bakgrunden av vad som sägs kommittéförslaget skulle således bli 1,5 i förarbetena till den nya kronor. Detta

förvaltningspro- miljoner skulle innebära en

cesslagen inte realistiskt. Den moderna ut- kostnad vid länsrätten för varje beslut med vecklingen kommer att kräva att medborgar- 60 kronor. Denna kan genomsnittskostnad na personligen och med ev. biträde av om- enligt kommittén anses mycket låg och

bud vid en förhandling själva får lägga fram förutsätter som tidigare framhållits att den

sin sak inför myndigheten. Medborgarna vill enskilde ej i någon större utsträckning

inte bara bli föremål för en myndighetsut- inför uppträder personligen beslutsorganet. övning. Det torde således kunna förutses att

kostnaderna vid länsrätterna för körkortsmå-

len kommer att bli betydligt större än de

beräknade Vissa länsrätter synes redan ha

muntlig förhandling i 25 procent av kör-

1 kortsmålen med nämnd. Vid andra länsrätter Länsstyrelsen iMalmöhus län har i yttrande den 28 augusti 1970 till statsrådet och chefen för civilär det mindre förhandvanligt med muntlig departementet beräknat genomsnittstiden för handling. Det finns sålunda länsrätter där muntlig läggningen av körkortsmål vid Iänsrätt till något endast förekommer mer än 30 minuter. Kommittén har vid besök hos

förhandling i cirka 5 %

av målen. några länsrätter fått bekräftat att det är realistiskt Den stora skillnad som här finns att utgå från att handläggningen inför länsrätten i mellan olika länsrätter torde

huvudsakligen genomsnitt tar 20 minuter. Anmärkas kan att vissa

förklaras länsrätter vid utfärdande av kallelser beräknar 30 av att det ej finns enhetliga regler minuter för handläggningen av mål, där rätten om hur den enskilde skall informeras om räknar med personlig inställelse av den enskilde. möjligheten till muntlig Vissa bör framhållas att i länsrätter där

förhandling. Samtidigt

länsrätter personlig inställelse är mindre vanlig kan man upplyser sålunda ej i sina kallelser kanske räkna med en genomsnittlig handläggningsom denna möjlighet. tid på cirka 15 minuter. l-Ln faktor som också i hög Ett annat sätt att försöka beräkna kost- grad medverkar till att handläggningstiderna naderna vid länsrätterna varierar är att nämnden kan vara mer eller mindre är att utgå från det förberedd inför handläggningen. l vissa länsrätter antal körkortsmål som kan beräknas bli räknar sålunda nämnden med en inläsningstid inför handlagt vid länsrätterna enligt gällande rätt, varje session på två â tre timmar.

7.3.4.2 Kammarrätterna 7.3.4.3 Regeringsrätten

Vad gäller beräkningen av kostnadsbespa- att Det kan beräknas 10 procent av totalvid kammarrätterna utgår trafikringarna kostnaden för regeringsrätten (4 miljoner)

målskommitten från en av kammarrättsorgaoch dess föredragningsorganisation (4 miljo-

nisationskommittén den 30.12.1970 avgiven av cirka ner) belöper på handläggningen PM med förslag om huvudlinjer för den nya Kostnaden för dessa mål 1 700 körkortsmål. (stencil Ju kammarrättsorganisationen kunde därför innan regeringsrätten gjordes

redovisar

1970:33). Organisationskommitten till prejudikatsinstans beräknas till 800 000.

att kammarrätten bestod av 9 avdelningar Denna beräkning utgår bl. a. från en genom-

och föreslår att den nya organi- (divisioner) snittlig föredragningstid i regeringsrätten i

sationen skall bestå av 17 avdelningar. Som körkortsmål på 10 minuter.

underlag för denna utökning redovisar orga- Sedan kammarrätten förts in i processy-

nisationskommitten bl. a. att det uppskattastemet kan antalet körkortsmål i regerings-

de antalet mål år 1970 utgör 15 200 av vilka rätten beräknas till 10-20 av målen procent

3 100 utgjorde mål som beräknades bli över- i kammarrätten eller mellan 200 och 400

tagna från regeringsrätten (s. 7). Av dessa att mål. Det kan antagas att dispens kommer 3100 mål cirka 1700 környa utgjorde medges i kanske 25-30 körkortsmål.

kortsmål (s. 12). Om kommitténs genomförs kan

förslag har beräknat att

Organisationskommittén arbetsbelastningen i regeringsrätten förväntas

varje avdelning i den nya organisationen minska med 70 procent dvs. med mellan 140 årligen kommer att avgöra cirka 900 mål (s. och 280 körkortsmål. Kostnaden för varje

15).? Som skäl för detta sitt ställningstagande,

mål kan inte beräknas vara lägre än ikamsom innebär en kraftig minskning av målavrnarrätten (se ovan 7.3.4.2), där kostnaden

per avdelning, uttalasi promemoverkningar för till 1 100 kronor. varje mål beräknats rian bl.a. att de nya målen i genomsnitt i Kommittén beräknar kostnadsbesparingen

kommer att fordra längre handläggningstid till regeringsrätten genom kommitteförslaget att antalet muntliga förän skattemålen, 200 000 kronor.

handlingar kommer att öka och att antalet Se även och jfr. Utredningen om regerings-

remisser med anledning av de nya målgrup- m. m. (Ju 1970:31 rättens kansliorganisation förväntas mer än fördubblas. Dessa perna särskilt s. 27 och Bilaga 1 och 2). uttalanden i promemorian om de nya mål

som tillförs kammarrätterna och av vilka

55 procent och övriga 7.3.5 Brottmålsprocessen körkortsmålen utgör

skulle kunna som mål 45 procent åberopas

stöd för att en kammarrättsavdelning kan 7.3.5.1 Polisen

beräknas än 900 köravgöra avsevärt mindre och 7.3.2.) (Jfr. 4.3.4.7 kortsmål per år. Trafikmålskommitten utgår Kommittén beräknar att polisen får en

emellertid från en genomsnittlig avverknings-

av 900 minskad arbetsbörda för de interimistiska kapacitet per kammarrättsavdelning besluten. blir det nödvändigt att mål. Kostnaden för en kammarrättsavdelning Samtidigt

har beräknats till cirka 1 miljon kronor (se 1 Under 1972 kan cza 2 100 körkortsmål beräk-

promemorian s. 33). Trafikmålskommitten nas komma in till kammarrätterna. att kammarrätterna kommer att ?- I verkligheten har avverkningcn blivit cza 700 beräknar mål per år och avdelning. Kammarrättcrna synes befrias från cirka 70 procent av sina kördock räkna med att denna siffra om några år skall kortsmål eller cirka 1 200 mål om körkorts- stiga till 800.

7.2.4).3 3 Erfarenheterna från första halvåret 1972 pekar

ingripande (jfr vad som sägs under på att körkortsmålen blir väsentligt flera än vad vid kammar- Den årliga kostnadsbesparingen beräknat. Det kan därför organisationskommittén rätterna kommitteförslaget kan säle- antas att trafikmålskommitténs förslag befriar genom kronor. kammarrättema från minst 1 500 mål. des beräknas till 1,25 miljoner

vid under förundersök- beräknar personutredningen därför antalet nya mål hos åklagar-

ningen något behandla körkortsfrågan. Kom- na till 100 stycken. Kostnaden härför kan

mittén räknar med en oförändrad arbetsbe- beräknas till 8000 kronor dvs. 80 kronor

lastning för polisen. per ärende (jfr. vid

kostnadsberäkningen länsrätten). Åklagarnas belastning genom

7.3.5.2 överklagade beslut att omhändertaga körkort

Åklagarna

torde bli obetydlig och beaktas ej särskilt.

Kommittén räknar med att antalet strafföre-

lägganden i trafikmål blir oförändrat (se 7.3.5.3 De allmänna domstolarna tidigare 4.3.8.2). Det kan beräknas att trafik-

målen i fall där blir aktuell Med

körkortsfrågan hänvisning till vad som sägs under

kommer att medföra något mera arbete än 4.3.4.7 mäste framhållas att det är svårt att f. n. Samtidigt måste beaktas att äklagarna avgöra om reformen kommer att medföra

redan för prövning av ansvars- och pâföljds- ökade kostnader för de allmänna domstolar-

frågan måste sätta sig in ihuvuddelen av den na. Utländska erfarenheter talar närmast för

problematik som blir avgörande även för att sådana

kostnadsökningar ej uppstår. Vi-

körkortsfrågan. Kommittén har inte haft till- dare kan att det innebär vissa anmärkas, gängligt något material som visar i vilken arbetslättnader för framförallt underrätterna

utsträckning åklagarna f. n. belastas av tra- att behovet att sända över domar i trañkmål

frkmål. Det kan emellertid anmärkas att till bortfaller. länsstyrelserna För säkerhets t. ex. i Stockholm cirka skulle beräknar kommittén

sju åklagare är sys- kostnadsökning-

selsatta med trafikmäl. En 10-procentig ök- ar med 200000 kronor vid tingsrätterna,

ning av arbetsbelastningen skulle således 400 000 kronor vid hovrättema och 100 000

medföra krav en arbetskraft. kronor på ytterligare vid högsta domstolen.

Någon ökad belastning för kansliorganisation etc. uppstår ej eftersom några nya 7.3.6 Sammanfattning trafikmål utöver vad här nedan redovisas inte

kommer till åklagarna enligt kommitténs för- Enligt kommitténs mycket approximativa

slag. Kommittén beräknar kan

kostnadsökningen beräkningar följande sammanfattning

till högst 200 000 kronor. Detta motsvarar göras. ungefär hälften av vad samtliga körkortsbekostnadsökningar slut tidigare beräknades kosta vid länsstyrel- Trafiksäkerhetsserna då beslutanderätten låg där. verket 2,7 milj. l cirka 300 fall årligen beslutas återkallelse Åklagarna 0,2 ” av körkort på grund av upprepade förseelser Tingsrätterna 0,2 Hovrätterna ” 0,4 (VTF 33 § 2 mom. 3 p.). Ivissa av dessa fall HD ” 0,1 (av kommittén beräknade till 100) har straff Kostnadsökning 3,6 milj. för den senast begångna förseelse som leder

till ingripandet bestämts genom ordningsföre- Ko stnadsnzinskningar läggande. Polisen 0,75 milj. ” Länsstyrelserna 2,4 Med till hänsyn att pricksystemet skall Länsrätterna 1,5 sättas in för att Kammarrätterna ”

förebygga upprepade trafik- 1,25

” brott och att idetta Regeringsrätten 0,2 system införts föreläg- Ekonomiska vinster 6,1 milj. gande om teoretiskt förarprov och samtal

med trafikkonsulent är det svårt att förut-

säga i hur stort antal fall beslut om egentligt Årlig besparing genom kommittéförslaget körkortsingripande kommer att krävas.

i denna del cirka 2,5 miljoner kronor. Denna

Kommittén kan endast utgå från nuläget och besparing erhålles trots att kommittén inräk-

7.5 K örkortsregistret nat kostnaderna för en ny sakkunnigorga-

nisation-trañkkonsulenterna innebär kommitténs För körkortsregistret förenklingar. Det sker en förslag väsentliga av de trafikbrott om vilka an- 7 .4 Den enskilde begränsning teckning skall göras. Vidare föreslår kommit- Den enskilde befrias enligt kommittéförslaten att anteckningarna om allmän brottsligget från en dubbelprocess i cirka 16 000 mål. som het skall utgå. De kostnadsbesparingar Kostnaden för den enskilde beror ihög grad kan göras genom dessa förslag är svåra att på i vilken utsträckning han i körkortspro- Det torde emellertid vara klart att beräkna. cessen vill inställa sig personligen eller använ- Således det här rör sig om betydande belopp. da ombud. Advokatkostnaden redan vid en av kan bl. a. erinras om att uppläggningen har beräknats till avskriftlig körkortsprocess det centrala körkortsregistret bör kunna 300 å 400 kronor (4.3.4.3). Den enskildes sevärt underlättas. förlorade arbetsförtjänst vid inställelse hos De förslag som kommittén lägger fram om advokat eller inför länsrätt kan uppgå till rehabiliteringstider (se specialmotiveringen Den genomsnittliga ök- medför

betydande belopp. 33.3 och l0§ prickkungörelsen)

ningen av kostnaderna för den enskilde på Komockså betydande kostnadsbesparingar. grund av dubbelprocessen kan approximativt att mittén har emellertid ej funnit anledning 200 kronor per mål. Kostantagas utgöra utreda dessa. skulle härigenom kanske nadsbesparingen kunna beräknas till 3,2 miljoner kronor. 7.6 Utbildningen av personal Detta belopp måste avsevärt räknas upp om den enskilde i någon större utsträckning vill Kommittén beräknar de årliga utbildnings-

inställa kostnaderna till 300 000 kronor (se 6.2). sig personligen. rättshjälpslagen kommer den enskil- Enligt de att från och med den l juli 1973 ha av allmänheten

7.7 Information

att erhålla ersättning även för möjlighet i körkortsmål. Detta kan leda till Kommittén beräknar kostnaden för informakostnader krav biträde för samma tion om de materiella ändringarna i regelpå offentligt vid både allmän och till 7,5 miljoner kronor fördelade körkortsinnehavare systemet

administrativ domstol. Om detta antagande på tre år (se 6.1).

til] är riktigt ger kommittéförslaget möjlighet av samhällets kostbetydande begränsningar 7.8 Trafikolyckorna nader. Man kan således genom förslaget Kommittén har under 6.1 redovisat att en undvika att samhället får stå för kostnaden och med 10 procent skulle för offentligt biträde vid både tingsrätt olycksminskning

länsrätt. Det blir tillräckligt med offentlig medföra årliga kostnadsbesparingar på mel-

försvarare vid tingsrätt. lan 250 och l 000 miljoner kronor.

Utredningen om rättshjälp i förvaltnings-

ärenden har beräknat den genomsnittliga 7.9 Sammanfattning biträdeskostnaden i förvaltningsmål till mel-

lan 250 och 500 kronor 1971:76 s. Den lämnade redovisningen ger anledning (SOU vid medför årliga 251). Om den enskilde ges biträdeshjälp antaga att kommittéförslagen för det allmänna på cirka 4 länsstyrelse/länsrätt i hälften av körkortsmå- besparingar kronor (7.2.5, 7.3.6 och 7.5). Detta len där dubbelprocess krävs enligt nuvarande miljoner är approximativt och kan i

system skulle detta innebära en kostnads- belopp självfallet

med mellan 2 och 4 verkligheten komma att visa sig både för ökning för det allmänna

kronor. högt och för lågt. Beloppet ger dock en viss miljoner antydan om de besparingar som kan förvän-

tas. Härvid är att märka att denna besparing Den totala samhällsekonomiska vinsten uppstår trots att förslagen samtidigt innebär skulle härigenom bli 8 miljoner kronor årliatt en särskild sakkunnigorganisation skapas gen. Härtill kommer de ekonomiska vinster för bedömning av körkortsfrågor och för som kan göras genom trafiksäkerhetseffekutbildning samt för rehabilitering av kör- ten av att skall förslaget körkortsfrågan kortsinnehavare. Förslagen innebär här- handläggas i brottmålsprocessen. igenom en kraftig satsning för förbättring av körkortsinnehavarna, särskilt av sådana som genom att begå trafikbrott visat sin bristan-

de vilja eller fömiåga att följa trafikens

regelsystem. Från samhällsekonomisk har synpunkt emellertid förslagen en större betydelse än vad nu sagts. De enskilda kan således beräknas göra en vinst på cirka 3,2 miljoner kronor. Därtill kommer trafiksäkerhetseffekten av förslagen. Denna är självfallet svår att bedöma (se 6.1 och 7.8). Även vid en liten trafiksäkerhetseffekt uppstår här mycket stora besparingar. Dessutom beror trafiksäkerhetseffekten av förslaget i hög grad på om samhället är berett att, som kommittén föreslagit, ge en slagkraftig information om förslagen. Så mycket torde dock kunna sägas att här kan erhållas vinster på hundratals miljoner kronor. Av intresse kan vara att något diskutera konsekvenserna av förslaget att huvuddelen av besluten om skall

körkortsingripande

handläggas i brottmålsprocessen. l denna del kan en summarisk beräkning av de ekonomiska konsekvenserna av

förslaget göras på

följande sätt:

K ostnadsökn ingar Åklagarna 0,2 milj. ” Tingsrätterna 0,2 Hovrätterna ” 0,4 HD ” 0,1 0,9 milj.

Kostnadsminskningar 1 l avsnittet 7.3.3 har kostnadsminskningen vid Polisen 0,75 milj. Länsstyrelsenl ”l länsstyrelserna beräknats till 2,4 miljoner kronor. 2,0 Länsrätten Denna vinst är emellertid inte enbart en följd av att 1,5 Kammarrätterna körkortsfrågan avgörs i brottmålsprocessen. Trafik- 1,25 ” konsulenterna övertar nämligen också vissa av läns- Regeringsrätten 0,2 De enskilda ” styrelsens uppgifter i upprepandefallen. Kommit- 3,2 ten beräknar kostnaderna i länsstyrelsen för dessa 8,90 milj. fall till 0,4 miljoner kronor.

8 Uppföljning av kommittéförslaget

Det är av vikt att trafiklagstiftningen fort- mönster genom användning av detta system.

och ve- i trafikolycksbilden som kan löpande anpassas till den praktiska De förändringar

erfarenheten. Kommittéförsla- ha samband därmed bör studeras. tenskapliga De undersökningar som kommittén initieget, som i betydande delar bygger på trafik-

senaste rön, är avsett rat om det processuella systemets betydelse

säkerhetsforskningens av det för trafiksäkerheten befinner sig i väsentliga att utgöra en praktisk tillämpning som delar endast i inledningsskedet. l detta bevetenskapliga informationsmaterial,

kommittén haft att ta del av. tänkande föreslås vissa processuella reformer

möjlighet

för som Som alltid då reformer av systemet i syfte att bl. a. minska de anmärkningar

finns från allmänheten riktas mot nuvarande ordsamhällsingripande skall genomföras

försök ning. Det är av intresse att följa upp dessa det inte några på praktiska grundade ar därför reformer och se i vad mån allmänhetens erfarenheter att bygga på. Det förändras. Om resultatet blir att att resultatet av de av kommittén inställning nödvändigt reformerna noga följs upp. Endast trafikmålsprocessen även i fortsättningen påföreslagna att nå full verkar de inblandade trafikanterna på ett härigenom torde det vara möjligt l det från trafiksäkerhetssynpunkt ofta negativt trafiksäkerhetseffekt av förslagen. sätt finns det anledning överväga om inte följande vill kommittén nämna några frågor,

vilka en bör ske. ännu mera genomgripande förändringar

beträffande uppföljning

att krävs.

Kommittén har föreslagit rådgivande

Kommittén är medveten om svårigheterna samtal enskilt eller i grupp iviss utsträckning att finna som är lämpat att skall sättas in för att hindra återfall i trafik- något organ utföra den föreslagna uppföljningen. Trafikbrott. Det är här lämpligt att de metoder

att användas närmare studeras. säkerhetsverket synes inte ha resurser för en som kommer sådan verksamhet. Kriminologiska institu- Inte minst i USA pågår ett intensivt arbete tionen vid Stockholms universitet torde inte för att finna lämpliga behandlingsmetoder heller ha möjlighet åta sig denna uppgift. Det avseende trañkbrottslingar. En uppföljning bör därför främst undersökas om inte det av våra metoder i nära samarbete med trafikforskningsinstitutet, förbeteendevetenskapare skulle kunna ge be- föreslagna

sked om trafiksäkerhetseffekten av olika stärkt med juridisk och beteendevetenskaplig

kan anförtros uppgiften. Om det av

och de kompletteringar som bör expertis, åtgärder 1968 års brottmålsutredning föreslagna instigöras i tillämpade terapimetoder. tutet för brottsförebyggande verksamhet Pricksystemet har inte någon tidigare motav kommitténs svarighet i vår rätt. Det är av intresse att följa skapas, skulle en uppföljning kunna led i om och i vilken utsträckning det är förslag ingå som ett naturligt upp trafikanternas beteende- detta instituts verksamhet. möjligt att ändra

9 Kommitténs arbete

Kommittén har genom nu avlämnade betänkande slutfört sitt arbete. Undet detta har Kommitten uppmärksammat en del frågor. Sålunda synes det finnas ett behov av översyn av gällande

trañkrättsliga

regler även i vissa andra avseenden än de som behandlas här. De särskilda frågorna om turistkort och utländska körkort (se bl. a. 37 § VTF) kräver en omprövning. Även frågor som har samband med polismans rätt att stanna förare och fordon samt att hindra fortsatt färd bör uppmärksammas. Detta gäller inte minst möjligheten att förhindra s. k.

bullerkörning.

I detta betänkande lägger kommittén fram

förslag om trafikkonsulenter och de metoder för undersökning av som förarlämplighet

konsulenterna skall använda. Det kan finnas anledning att ge socialstyrelsen i uppdrag att överväga behovet av regionala organ eventuellt i anknytning till regionsjukhusen för

diagnostisering och av vissa behandling trafikantkategorier. Våra trafikregler är f. n. under omarbet-

ning. Vi kan alltså räkna med att VTF kommer att ses över i sin helhet och att en helt ny systematik för uppläggning av trafiklagstiftningen kan komma att införas. Det har därför inte ansetts lämpligt att kommittén lägger fram förslag till ändringar iVTF. Den aviserade omarbetningen av trañklagstiftningen bör emellertid helst ske samtidigt

med att kommitténs förslag genomförs.

1 0 Statistik

10.1 Allmänt 10.3 K örkortsgivning

Kommittén har i vissa avseenden redan tidi- Körkortsutredningen har beräknat vissa uppgare redovisat olika statistiska uppgifter gifter om förhandsbesked från länsstyrelser-

t. ex. om antalet trafikolyckor (se 1.3), och na under år 1968.

om straffrättsliga påföljder (se 3.1), om kör- (se 3.1). I detta avsnitt Positiva förhandsbesked 4 5 34 kortsingripanden avser kommittén därav i medicinsk fråga l 068 att redovisa vissa ytterligare 2 058 Negativa förhandsbesked kompletterande statistiska uppgifter. 192 därav i medicinsk fråga 6 592

10.2 Information till länsstyrelserna

Av de 6 592 förhandsbeskeden avsåg Enligt av körkortsutredningen gjorda beräk- 3 032 ansökan efter återkallelse. ningar inkom under år 1968 till länsstyrelser- har för samma år Körkortsutredningen na antalet om körberäknat avslag på ansökan kort till 414. Av dessa avslag avsåg 166 fall 1. Domar rörande körkortsinnehavare 43 086 ansökan efter föregående återkallelse. 2. Strafförelägganden rörande körkorts- Vidare har trafikmålskommitten inhämtat innehavare 46 104 uppgifter om de villkor som länsstyrelserna 3. Ordningsförelägganden rörande körkortsinnehavare 128 112 under år 1969 meddelat med stöd av 33 § 6 4. Meddelanden från nykterhetsnämnd 942 mom. VTF. 5. Framställningar från polismyndighet (81 § VTK) 708 698 l) lämplighetsintyg 101 6. Anmälningar från länsläkare 750 2) läkarintyg 270 7. Övriga uppgifter 3) kompetensbevis 0 4) övriga fall _ 20 391 Någon undersökning av hur många av de under p. 1 och 2 upptagna domarna och strafföreläggandena som avsåg annat än tra- av 10.4 Särskilda undersökningar beslutade fikbrott finns ej. Det kan emellertid antagas länsstyrelserna att ett betydande antal av dessa avgöranden än trafrkbrottslig- Kommittén har undersökt hur många föreavsåg annan brottslighet med het, främst fylleri. lägganden som under år 1969 meddelats

stöd av 33§ 1 mom. VTF. Dessa utgjorde:

l 014

l 842 av dessa l 014 förelägganden finns föreskrift att undersökningen skulle verkställas:

1. av viss person 22 2. av person med viss sakkunskap 696 3. eller att undersökningen skulle avse visst förhållande 124 842

l 0.5 K örkortsingripanden Pâ följande sida lämnas vissa uppgifter från en av kommittén genomförd undersökning om körkortsingripanden. (Här skall erinras om att Hans Folkesson i sin bok Omprövning av körkort i tab. 5-9 lämnar vissa uppgifter om körkortsingripanden.) Från denna undersökning framgår också att länsstyrelse under år 1969 endast i två fall beslutat om körkortsâterkallelse eller varning i fall som avses i 33 § 2 mom. sista stycket VTF trots att lagakraftvunnen dom ej förelåg. Kommittén har också i anknytning till de uppgifter som lämnas om körkortsingripande på följande sida undersökt ihur många fall beslut om omhändertagande upphävts. Resultatet framgår av följande uppställning, som hänvisar till de olika punkterna i 33 § VTF.

punkt 1. 3 “ 2a (4 § TL) 229 2b (övriga) 0 3. l ” 4. 1 ” 5. 2 ” 6. 3 ” 7 5 ” 8. O (2a och 4) 4 _ 248

Søcåm

u m m., a | I I .. z .. ..

Sv

to.

So

:á

m8

33+

o m 8

_v.37_

m: m2 S_

.mig

:mucmwâuuozwsøko

_

vczum

u g n m w i 2 o_

m:

umâså

Sö

aEoüäøa

:m m m

., ,. z 2

.mp5 .oâzåu

.öosåw

2:

22 :om

m u s n

.ros

m m v w w

_03 000 vwm

f;

.EoE

.a .m .m .a .a

S

.P55

+ 2 m_ m 2 2 :

m

mm

.. o. ,. : z ,.

22m

w :a

uwzøo

o |

ämicä

u m:

v9 :m m3. »mm w: o m w

:m m v m än 2: m:

mom_

å :Es/x _

32::

_ämaonm

.. .. ,. z : ..

.oøcøuw

so: n: :m En

Emm :mm

mono

u mä

_ å 93 m?

23+

avsäga.

.omêêäxm

p

.E05

m m v m o n w

.a .a a .m a

øovsøwåaoocwnâo

a .a

w m

axmummêiouc_

2 : n_ *m3

vaiw

m v 8 a.

...om E_ S_ S_ Sv :a

:m m o

.. .. .. 2 2 ..

:e

w

gaming?

mm S 2

m? vwv

:i

.Susan

a mv o» o

vä

m2:

mm

“vi m:

.23 9:a

Sv:

m _

S05

uamoaå

.Bâoaøxuoømmtcxöx

uoâøzaxuowmmuuoxawz

.. .. .. : : ..

23m S 2 vom wov

.ââamu

m? m3 m! m2 nä S..

:m v n

m m v m o N. w

:så

.a .a .a .a .m .m .a

s .w _ N m o m m .H .å .å .m .v .m .w

m U .W 2

10. 6 Processtider straffet, medan därefter

körkortsfrågan

kräver något mindre än fyra månader att Kommittén har låtit verkställa en egen un- avgöra.

dersökning av processtiderna vid körkortsingripande. Undersökningen har för kommit-

tens räkning genomförts av jur. stud. Torbjörn Gellersjö vid Uppsala universitet. Utredningen finns redovisad i en uppsats från vårterminen 1971 kallad Länsstyrelsepraxis vid körkortsåterkallelser.

Undersökningen avsåg ett statistiskt urval

av under år 1969 meddelade beslut om varning eller körkortsåterkallelse. Länsstyrelsens

beslutsunderlag utgjorde domar i 54,3 procent av ärendena, strafföreläggande i 24,1

procent av ärendena och ordningsföreläggande i 11,5 procent av ärendena.

I fråga om handläggningstiderna erhölls

det resultatet, att tiden mellan förseelse och straff i medeltal var 130 För de dagar. enskilda länen var variationerna stora. Lägsta värde som förekom var 70 dagar och högsta värde 321 dagar. Länsstyrelsen fattar sitt beslut i körkortsfrågan i genomsnitt 248 dagar efter det att vederbörande begått den förseelse som föranlett ingripandet. Den kortaste tiden är 7 dagar och den längsta 859 dagar efter förseelsen. Länsstyrelserna har stor spridning vad gäller hos dem

behandlingstiden själva. Den interna behandlingstiden, dvs. tiden från det

ett ärende inkom till dess beslut meddelas, är i medeltal 129 dagar. Minimitiden är en dag och maximitiden 752 dagar. Även mellan de olika länen finns stora skillnader. Medan ett län har en genomsnittstid på 26 dagar är denna tid i ett annat län 260 dagar. Även tiden mellan straff och körkortsmyndighetens beslut har undersökts. Det framgår att myndighetens beslut i genomsnitt kommer 1 10 dagar efter straffet.

Sammanfattningsvis kan konstateras att handläggningstiderna är oförsvarligt

långa. Som exempel på detta kan nämnas att det tar i genomsnitt åtta månader från det att ett brott begåtts till dess beslut meddelasi

körkortsfrågan. Av denna tid åtgår

något mer än fyra månader för att bestämma

l l Summary

of the Swedish Traffic Case Committee* Of Proposals

A General Grounds extremely great consideration when drawing up legislation in this field. 1. Introduction On the basis of these more general The Committees driving license reform is the Committee suggests, as will be principles, based on the following basic principles: inter seen more in detail in the following, license for driver control

a. The driving shall be regarded as a alia a special expert organ

of not - traffic consultants a more individual proof Competence, as a general. -, proof of confidence. The driving license and thorough check-up of, for instance, question shall be looked upon strictly drivers who apply for a driving license from the point of view of traffic safety. following a driving deprivation, a simultadecision b. Measures aiming at affecting traffic must neous and concentrated by a ordiessentially be directed towards all road nary court in sanction and driving license users and should be solidly well grounded questions, a great differentiation as regards in public opinion. the duration of driving license deprivations, taken - sanctions of one c. Measures by society with a minimum period month, and driving deprivation - in the case of sharper rules re driving license deprivation in traffic offences must be co-ordinated and, the case of violation of the basic traffic in addition, be so drawn up that they have rules, a conditional driving license deprivaa positive and crime-preventive effect. tion which may be combined with rehabilita-

d. Procedures in the case of repeated traffic tion measures and an order prohibiting the

offences must be made more uniform and driving of a motor vehicle during a certain short period, an increased supervision of

equitable.

e. Speedy and individually differentiated decisions in the case of driving deprivations. 1 The Committee has not had as its purpose to take into consideration all questions connected f. Driving deprivation shall not be of longer with driving licenses. Thus the Committee has not duration than is required from a traffic taken up the question for which types of vehicles a of view. driving license should be required. Even as regards, safety point for instance, the Classification of driving licenses, g. Sharper rules re driving deprivation in the the Committee has had to base its decisions on case of violation of the basic traffic rules. legislation now in force. The question of a periodic for an international harmon- rve-checking of the driving license or a renewed h. The demand medical examination after the driver has reached a

ization is particularly evident in traffic certain been included in the

age has not either law and ought, therefore, to be given investigation assigned to the Committee.

drivers who are found guilty of repeated be presumed to be aggressive in traffic. The traffic offences - the enforcement oi a Committee has come to the conclusion that point system -, a driving license barrier in there is nothing that supports this opinion. the case of traffic offences committed A behaviour in traffic

by persons is dependent

anyone lacking a driving license, and effec- upon his ability to there in traffic control his tive measures for further of drivers Nor has the Committee found training aggressiveness. who have failed to comply with traffic rules. any support for the opinion that certain general criminality « for instance assault v

constitutes better evidence of driving in- 2. Driver selection competence than other crimes - for instance T0 begin with the Committee points out theft or tax evasion. It is thus impossible to that a driving license should only be refused identify so-called accident-prone drivers with or revoked in case the driver does not meet the aid of such social factors. the demands him from The put upon the point Committee proposes that general of view of traffic safety. The driving license criminality in the future shall not be used as shall be regarded as a proof of Competence, a selective instrument in the case of car not as a general proof of confidence or trust. drivers? The Committee is critical of existing adjudication in Sweden, which even applies a social

Temperance as a basis of selection

selection criterion in the selection of drivers. Persons with social deviations are thus According to existing legislation, a driving considered to be particularly dangerous in license shall be denied any who person traffic, according to this application of the during the past two years has been sentenced rules. for drunkenness, unless it is evident that he

nevertheless may be regarded as a dependable person. lf the holder of a driving license has Other offences than traffic violations as an been found guilty of drunkenness, he shall obstacle to obtaining a drivers license be deprived of his license unless the above According to existing legislation, a driver mentioned demands of good conduct (deis denied

or deprived of his driving license pendability) are at hand.

mainly if he is found guilty of assault of a The Committee out points that it is serious nature, in the case of property crimes evident that there are certain persons who involving a vehicle (for instance, car theft must be deprived of the right to drive a and car

burglary), in the case of hunting motor vehicle on account of alcohol abuse.

from a car or when a person is found guilty The question is simply how selection shall be of illegal sale of liquor and narcotics. The carried out. The Committee draws attention Committee draws attention to the fact that to some of the connected with

disadvantages

in most other countries, general criminality the present stereotype practice of using a is of no importance so far as the question of drunkenness offence as a method of selec-

driving license is concemed. tion. The question of a persons

right to a The Committee furthermore out too serious and points driving license is altogether that it is impossible to determine with any important to the individual to permit the reasonable amount of certainty to what to be decided to question upon according extent of a general criminal nature methods. persons general routine The special stipuladiffer to any great extent from a tions negatively as to the importance of drunkenness traffic safety point of view from the average driver. Our existing legislation is based on 1 the idea that Compare 1:5 KL. (l:5 KL means chapter one, a person who has shown par. 5, in the Committee”s proposal for a new aggressive tendencies outside traffic also may Swedish driver license law).

should therefore be eliminated. ln accord- National Road Safety Organisation, which, to the should be allotted

ance with the views expressed by physicians according proposal,

it will be these 39 such officials. For the purpose of and temperance boards, which further wheth- co-ordination and to lead these functions, a experts will investigate or not. First ”chief traffic consultant shall be appointed er a driving license is justified thereafter the driving license authority will in each one of the seven regional offices. The make its decision. traffic consultants shall, according to the

The Committee proposes a rule which proposal, take part in effecting the system

in traffic of the for increased driver control, which the implies that the behaviour holder also shall have an Committee recommends. The consultant driving license shall thus, i. a. take part in the check-up of effect upon the decision of the driving license authorities. The shall be those who apply for a new driver°s license

principle

that who shows abuse of alcoholic following a revocation, at the request of the anyone County Administration Board, submit exliquor may be granted a driver”s license only regarding a driver“s fitness, and if there are special reasons to presume that pert reports assist in various rehabilitation measures. He he will abide by the rules regarding soberness in traffic. shall further assist in enforcing the point

system and thereby i. a. take over from the County Administration Board part of the Special experts for driving license on drivers who have been found check-up questions - traffic consultants of traffic offences. The guilty repeated In accordance with consultant will also have an important task existing legislation, the fitness of a driver is tested - in addition in regard to the further training of drivers - who have violated the traffic rules. The

to the theoretical and practical driving test

investi- of drivers with conditional driv-

principally by means of an aptitude supervision

carried out by the The main deprivations shall also be one of

gation police. ing license

is to find out the duties of the traffic consultant. purpose of such investigation whether any social divergencies exist. The The Committee proposes, furthermore, whether that carried out

police particularly investigate any the aptitude investigations criminal tendencies can be ascertained. by the police be discontinued. lf a special

The Committee considers it to be of great social investigation is required, this shall be that we in our country, con- carried out by the local social authority. It disadvantage - for instance be noted that the statement subtrary to many other countries should West Germany and the USA - do not have mitted in such case shall not comprise, as is driv- the case at present with reference to the special experts capable of investigating lt is also remarkable Certificate, an investigation as to

ing license questions. aptitude that so far as rechecking is concerned, we whether the license applicant possibly might

direct our attention to checking the constitute a traffic danger. The report shall only motor vehicles and not also the drivers. The include a description of social diveronly Committee further the opinion or expresses gencies, if any, by way of abuse of liquor that, if a more thorough investigation often abuse of drugs, criminality, etc. In the case

is required as to the fitness in traffic of a of alcohol or drug abuse, the social organ it is necessary that shall, furthermore, express its opinion as to driving license applicant, be for such the risk that the driving license applicant

special traffic experts appointed

investigation. might violate the rules laid down i § 4 of the The Committee Traffic Offence Act (covering drunken driv-

proposes special experts

for driving license questions - traffic con- ing offences).

sultants. Such consultants should be connected with the local organisations of the 1 See 1:7 KL.

l3

Qualified driver investigation trols often are not of the same importance in

The Committee the fact that traffic as they are in other connections emphasizes no method has been worked out in our where they do not seldom prevent violations country for a qualified traffic safety investi- of society”s rule systems. A violation of the gation of applicants or holders of rules applying to traffic is in general not

driving

licenses. Nor have we previously considered as as being guilty

had any discriminating

actual out of an offence involving some other person or expert organ capable of carrying an individualized and thorough control of property. A disregard of the basic rules of drivers. The Committee draws attention to traffic is widespread. Many drivers wish to the fact that decide for themselves their testing methods for the own car speed, selection of drivers have been in force to a for instance, and there is little understanding considerable extent and for a long time in for the necessity of stringent traffic rules for West the sake of traffic

Germany and Austria, among other safety. One important

countries. reason the social control does These testing methods have not, why system however, to the not have greater effect upon traffic is, according Committee, reached that the general public often such a stage of accuracy that they consequently, might constitute one of the more important does not support the stipulations issued by the authorities. elements in a driver investigation. It ought to be possible, however, to include some of the Furthermore, the excess criminalization of traffic offences is a negative factor. tests as less conspicuous steps in the investi- This and contribute to a more results in an inflation of the penalty. It is, in gation thereby accurate of the driver. A driver the opinion of the Committee, of no analysis investigation ought, however, in the opinion purpose and, furthermore, damaging that we of the Committee, to consist of a still criminalize such actions as principally chiefly thorough investigation as to how the driver are due to some gap in human performance in effekct drives his motor vehicle. or in the concrete situation as a whole. The Committee that the traffic The Committee points out that a great proposes offences are never disclosed. It consultant, in co-operation in the first place many traffic with the offical that the number of who normally checks up on may thus be estimated the drivers theoretical drunken offences amount

and practical driving driving annually

in doubtful to several hundred thousand. The number of ability, cases shall carry out a more qualified driver Such disclosed violations due to carelessness coninvestigation. investigation might be called for when a stitutes merely a fraction of the actual driver applies for a new license a number of such offences. An investigation

following

deprivation, or when someone included in one of the Committees having con- expert siderable social problems applies for a reports shows that almost 50 % of those who drivers license. The Committee emphasizes had been deprived of their driving license the fact that the investigation shall not had been driving illegally during the deprivanormally be used to prevent a person from tion period. appearing in traffic. It should rather be The system of sanctions thus loses much of its effect in that the risk of detection regarded as a starting point for rehabilitation is , activities, i. e. as a help to obtain a driving slight. This applies not only to the actual risk of detection but also, which is not less license or to retain a license already received. essential, to the experienced risk of detection. The Committee 3. Society s reaction towards also points out that

traffic

information regarding the traffic is

offences system

inadequate. Why are traffic offences so common? The Also the manner in which the sanction Committee points out that the social consystem is drawn up, i. e. penalty and driving

is criticised the tion is of long duration. These social license deprivation, by effects of a deprivation will have Committee. These measures are at present secondary do not to be seen as a negative factor from the only repressive and consequently

contain of rehabilitation. There point of view of traffic safety, in the opinion any element is no reason whatsoever to presume that a of the Committee.

safer driver will be obtained merely The Committee proposes a co-ordination by him to one months between the general penalty sanction and sentencing imprison-

ment license deprivations.* Furthermore,

or depriving him of his driving license driving the Committee a new form of for a period of two years. The Committee suggests restriction - a also is of the opinion that judgments passed driving license namely,

routine conditional license deprivation? The

often follow a general pattern. driving

reform is conditional might, according to The Committees programme deprivation that an observance of the be combined with the driver

based on the opinion proposal,

the rule in traffic is of essential being denied the right to drive his car for a system of at least one month and at the most

interest from the point of view of traffic period

The traffic of- two months. safety. damages following

fences are considerable. The attitude of The Committee further proposes a greater

differentiation as regards the duration of

triviality (disregard) often shown in connec-

to license deprivations. At present a tion with traffic offences is damaging driving is traffic safety. The traffic offences are often deprivation period of less than six months The VTF Traffic

serious and may be compared in such cases a great exception. (Road

which are Ordinance) furthermore includes an absolute with other forms of criminality minimum of three months. In other

strongly condemned by the general public. period

countries of down to

At the same time it is necessary that the deprivation periods

one month are often customary. The Corntraffic rules be worked out in close co-opera-

mittee suggestss a minimum period of one

tion with the road users and their organisamonth for This will tions, and that such mistakes as the average driving deprivations. offer different than car driver easily might become guilty of, be an entirely opportunity

given special consideration. our present legislation to make use of driving as a form of reaction. At license deprivation the same time the deciding authority will be A differentiation of driving license the to differentiate given a great opportunity an important measure for deprivations into consideration the deprivations, taking preventing traffic offences

circumstances in each special case. In this

license restrictions ought to con- connection the Committee also recommends Driving stitute, if justly applied, an adequate and that the long deprivation periods be used

effective in the campaign against with great precaution. As a general rule, the

weapon traffic offences. So far, however, driving Committee recommends that the present

license restrictions have mainly been limited deprivation periods be divided into half.

to deprivation in the case of drunken driving The Committee finally objects to existing

offences. It is necessary that we also in our practice, according to which, in the case of a

- as is already the case to a large license consideration is country driving question, extent in other countries - make our traffic taken not only to the danger involved

sanctions more effective by applying driving through the traffic offence itself but also to

as a form of reaction. the fact that has been caused in license deprivations damage The Committee ascertains at the same

time that the social secondary effects of 1 See 3:1 KL. license deprivations often are severe. 2 See 3:2 KL. driving This is the case if the depriva- 3 See 4:1 KL.

particularly

connection with the traffic offence. Accord- one month and a maximum of five years ing to the Committee°s proposal, only the before the expiration of which the driver extent of traffic danger caused by the driver might not be allowed to drive a motor

shall be regarded of importance in deciding vehicle.

the driving license question.

Importance of rehabilitation

Sharper rules re driving license deprivation The Committee reports that considerable in the case of violation of the basic traffic effects safety have been arrived at traffic rules lately, particularly in California, by introducing rehabilitation measures - The Committee is of the that chiefly opinion driving license deprivations to a much group conferences as a Supplement to the extent penalty incurred for a traffic offence. At the greater should be made use of in same time the Committee out that in order to arrive at a better observance of the points traffic our existing stipulations traffic rule system. It is therefore necessary regarding that sanctions, no positive element is included. deprivations be applied to a larger The of degree than at present in case of violations penalty a fine, imprisonment or

of the basic traffic rules. driving license revocation must be looked at The Committee chiefly as repressive measures. The Com-

proposes that driving

license mittee considers it natural that we who deal deprivations shall be decided upon with traffic endeavour when anyone is found guilty of an offence legislation to help the traffic offenders to avoid a relapse. whereby, in driving a motor vehicle he has The Committee proposes therefore that violated one of the basic rules of traffic safeinstructions or group talks shall be used as a ty, for instance, driving against a red light, .method of treatment in the case of traffic failure to stop before approaching a main offences. After the consideration of various road and grave speeding violations. solutions, the Committee has decided to recommend that rehabilitation be linked up with driving license deprivation. Rehabilita- The Court decides on driving license barriers tion shall, according to the Committee, be

According to existing rules, a driving depri- included as a voluntary or compulsory

vation decree does not, as a rule, indicate element in a conditional

(stage) driving

when a new application for a driving license license deprivation. At the same time the may be filed. This has resulted in an Committee trafñc instruction suggests that inconvenience to the individual particularly be given in prisons, youth welfare shools, driver, who quite often has been given the etc.

wrong impression that he, with good pros-

pects of success, could apply for a driving

license The Point System after the Iegally stipulated minimum time of deprivation had expired. The preven- The Committee has found that in a modern tive effect of the is also im- of traffic deprivation system for the treatment offences, paired, in that the period of deprivation is a point system is an important part thereof. not stated in the decree. Furthermore, the A point system may in short be described as Committee has found that in practically all a method for the purpose of reminding road countries except Sweden, the deprivation users of the consequences of repeated traffic period is stipulated in the decree. offences, and also selecting such drivers as

The Committee pr0p0ses2 that in decrees

re unconditional a certain deprivations, 1 See 3:1 KL. period shall be stipulated - a minimum of 2 See 4:1 KL.

society has to check more closely on The Committee rejects the idea of special

account of offences. The point traffic courts repeated

system thus aims, in the first place, at The Committee takes up the question of preventing repeated traffic offences. Every special traffic courts which should take over violation included in the system is given a the duties now testing upon the ordinary certain number of points. These are regiscourts or administration courts regarding tered and when the car driver has reached a

traffic case proceedings. Hereby it would be

certain point level, various measures can be i. a. to meet the demands for

possible,

taken. The point system does not imply, on the part of the expert Competence however, that a certain number of points deciding authority, results in the driver°s license being revoked. The which might be raised objections As soon as the authority on driving license against this idea are quite considerable, questions has been informed that the holder however. There is, for instance, such a close of a driving license has reached a certain connection between traffic cases and general point level, the question is thoroughly criminal offences that a splitting up of these considered as to what action should be taken cases on different deciding organs would

against the driver. The Commeet with very great difficulties. The main advantages of a point system, in mittee draws attention to the fact that in the opinion of the Committee, is that it 25 % of the cases relating to liability for a

promotes traffic safety in that i. a. it might

drunken driving offence, the main offence is become It of great pedagogic importance. other than a traffic offence. Furthermore, also increased legal security to the gives the traffic cases comprise at present such a individual. Finally, simpler and more rationconsiderable part of the cases administered

al forms of procedure are made possible,

by the general courts that there is a risk that other reasons because the data among will be broken this whole organisation up if technique can be used. the traffic cases are removed. The Committee proposes that a point The Committee considers it important

system be introduced. (Regarding the de-

that, in the future, the accused should tails, see the report here below of the appear before the court in person in a great

C0mmittees law proposition).

number of cases. Separate traffic courts

would have to comprise, for the sake of

4. Procedure in the case of questions at least one county. This would

organisation, regarding the right to drive a motor vehicle make it more inconvenient for the accused

to appear in court in person than if the case The Committee emphasizes the fact that the is handled by the general courts, which have crime-preventive importance of the forms of a local organisa-

ln comparatively widespread

procedure so far has been underestimated.

tion. The Committee rejects, principally for

accordance with the recommendations of the reasons here referred to, the idea of several experts in this field, the Committee traffic courts.

special

therefore attaches greater importance (em-

phasis) than previously to the questions of

proceedings. The Committee states i. a. that The ordinary courts shall decide the driving proceedings shall be held in such a way that in connection with traffic license questions the general public experience them as part of offences

the work being laid down for increased

traffic safety. According to existing rules, the question of

license deprivation as a result of a traffic

offence is handled by two different author-

ities. The question of sanctions is taken up

by the ordinary court in criminal action tional aspect. At present only a very few proceedings, and the driving license question countries follow the practice that driving is thereupon decided by an administrative license questions in connection with traffic court in driving license proceedings. offences are decided upon by any other The Committee finds it to be of primary authority than the ordinary courts. The only importance that the question of sanctions realistic at uniform rules in way of arriving and driving license deprivation in connection Europe is thus to accept the ordinary courts with a traffic offence

so far as possible be as the deciding authority. The Council of

decided upon simultaneously. In this way

Europe has also, in principle, recommended

the driving license can be used as an effective such as course. means of combating traffic crimes. A co- it should Finally be kept in mind that, ordination of the various sanctions can also to the Committee, simultaneous according be effected. Simultaneous would proceedings proceedings result in an annual saving would also result in great advantages to the in administration costs of about five mill. persons involved. They would not have to go kronor. Entirely apart from the benefits through two proceedings covering the same from a traffic safety point of view, proceedfactual situation. There is also a strong ings at the ordinary courts thus would result demand on the part of the general public in considerable economic advantages. It does that the ordinary courts shall decide the not seem reasonable that the community driving license question at the same time as shall defray the expense of two parallel the penalty (sanction) is imposed. proceedings in connection with one and the The Committee has consequently found same traffic offence. In cases where the that more than 80 % of the driving license offender counsel in both requires public holders interrogated by the Committee are proceedings, the situation, so far as expenses in favour of such an arrangement. The are concerned, becomes quite remarkable. general public°s expressed desire of simulta- Experiences from abroad indicate that drineous proceedings have also won the support ving license questions would not imply any of the

following, among others, at hearings considerable increase in the duties of the

held by the Committee, viz: The L.0. courts. ordinary

(Swedish Confederation of Trade Unions), The Committee

proposes, consequently, the Swedish Transport Workers Union, the that driving license questions in connection Employers Associations, various motor or- with traffic offences be referred to the ganisations and the Bar Association. courts. On the other ordinary hand, the The fact that the driving license question Committee does not suggest any change in is decided upon through criminal action the present systern, according to which proceedings makes a speedy procedure pos- questions relating to driving license measures sible. The delay caused only as a result of due to illness and similar circumstances be double proceedings may at be referred to an administrative court for present estimated at about four months. The possi- decision, i. e. the county court in the first bilities of a speedier procedure in case the instance. driving license question is decided upon in conjunction with the criminal action is of from a traffic The composition of the court particular importance safety point of view. The demands of persons The Committee that proposes at the large involved in such cases, that the present slow district courts and county courts, the traffic proceedings be eliminated, are well ground- cases be dealt with in special departments or ed from the point of view of legal security. The Committee, in taking this standpoint, attaches great importance to the interna- 1 See SOU 1972:71, sec. 7.

If the court is not divided County Court. sections. up into by the Administrative

different these cases should, so The Committee proposesz that the Traffic

departments,

far as possible, be dealt with by a certain Safety Department be assigned the duty of

judge. Furthermore, the traffic cases ought exarnining, and, if necessary, filing en appeal to be dealt with by a special department in against decisions reached by the Administrative County Court or the Fiscal Court of the Court of Appeal and the Fiscal Court of Court and the ln connection herewith the Com- Appeal. In the Supreme Appeal. a mittee reinforcement of

Supreme Administrative Court, special suggests a certain

staff of Reading Clerk should be assigned to these the Department°s by the addition

cases. legal experts. The Committee furthermore, a

proposesf

stipulation to the effect that, if the district Personal appearance often necessary court finds reason to take up the question of shall The Committee points out that when decia driving license deprivation, laymen in such decision. sions of vital importance to the individual always participate are reached in other connections, it is often ln the case of driving license deprivations decided upon in the county court, the considered that personal appearance in court Committee assumes that, in view of the fact is an elementary demand from a legal

individual of view. The time is now ripe that more tests will take place in security point to raise the same demands, in principle, in the future, decisions regarding administrative cases will be the case of driving license proceedings. So license deprivation in most in the reached in conjunction with laymen. So far far as compulsory personal appearance the district court is concerned, the Committee as the selection of Laymen is concerned, that the as a main rules that the accused

Committee considers it important pr0p0ses3

of his court in traffic cases always includes one or shall appear in person if the question license is to be dealt with. Excepmore persons with knowledge and experi- driving ence of traffic problems. tions from this rule may be granted in cases where a driving license ban of3 months at

the most is imposed. Public counsel in all cases re driving license Shorter to be driving license deprivations Criticism has been directed against existing included in the penalty injunction driving license proceedings in that it has not The Committee proposes that it shall be made allowance for any representative entrusted with the duty of plead- possible to include in the penalty injunction (counsel) for instance license deprivation in combination ing the cause of the community, driving the Administrative with a driving license ban of at the most by appealing against Courts decision. The Committee°s proposal three months. that the driving license question shall be referred to the ordinary court handling the

5. [ncreased risk of detection

traffic offence case will automatically result in the demand for a public counsel in such The Committee emphasizes the fact that, in will be a future system of traffic cases being agreed to. The prosecutor drawing up the pub- it is essential that consideration assigned the duty of safeguarding supervision, is taken to the fact that it is the actual lic”s interests also so far as the driving license problem is concerned. The Committee is of the opinion, how- 1 See 6:10 KL. ever, that a public representative is required 2 See 6:1 KL 3 See 6:8 KL. also when driving license cases are dealt with

feeling of supervision, i.e. the experienced Rationalization Profits as a result of

risk of detection, which is most probably the Committees proposals

important from a preventive point of view. The Committee estimates the rationalization In order to facilitate the control of driving the Committee profit as a result of simultaneous proceedlicenses, suggests the introduction ings regarding sanctions and driving license of an absolute obligation on the part

of motor questions to about 2.5 million kronor car drivers to carry their driving license annually. At the same time the costs to with them when driving. The Com-

mittee private persons involved will diminish also suggests guiding principles for a by

about 3 mill. kronor special check-up of drivers whose license has through this proposal.

Also in connection with the issuance of been revoked.

driving licenses large savings will be effected

as a result of the proposals. Here the annual

6. Information questions

savings are estimated at about 1.2 mill. kr.

The savings here referred to are obtained The Committee draws attention to the fact

that despite the fact that deductions have already experience from our own as country well as other countries been made for the expenditure of building shows that great up a special expert organisation - the traffic progress in traffic safety may be attained if Consultants. legislation measures are combined with in- The annual cost of this organisa-

tion has been estimated at 3.4 mill. Kronor. tensive information campaigns. The Committee If we disregard this cost and only look at the proposes that 7.5 million annual rationalisation gains, for kronor of government funds be set aside for instance,

through the simultaneous a campaign of three years in accordance with procedure regard-

the Committees ing sanction and driving license questions, proposals. the amount saved will be approximately 8 The main purpose of the campaign should

mill. Kronor. be to illustrate the speedy and simultaneous

proceedings at the general courts of sanc-

tions and driving license questions, the point The Committee”s proposals should be

system, the importance of increased traffic followed up

education and the increased of application As always when reforms to our short deprivation in the case of relating grave system of community measures shall be put violations of certain traffic rules. into there effect, are no practical experi-

ments based on experience to rely on. lt is

Intensified staff training therefore that necessary the reforms sug-

The Committee gested by the Committee be followed is of the opinion that the up carefully. The measures here to be taken great importance of traffic cases makes it ought, in the first place, to relate to imperative that the staff of the general education courts and administration courts receive the and group talks, as suggested by

additional the Committee, in order to prevent repeated training which the Committee traffic offences. It is also of interest to considers necessary. The Committee profollow up whether and to what extent it poses that a sum of 300 000 kronor annually might be possible to change the behaviour of be set aside for this purpose. Furthermore,

the Committee feels that consideration the road user by applying the point system.

might be given to the suggestion ofissuing a

Nordic magazine traffic covering questions. B Law Text and special motivation

On the basis of the viewpoints reported

under the heading of ”General grounds”, the

a driving license, the Committee further Committee presents concrete proposals with ideas into that a driving license barrier also a view to putting the reform suggests

effect. These consist of an Act shall be decreed in the case of these drivers. mainly licenses and an The Committee has found that the two-year regarding driving (KL) barrier included in the Road Traffic Ordiordinance regarding driving license points.

nance and applying to those who have been

sentenced for illegal driving, is not justified

l. Driving License Act from the point of view of traffic safety. It is

that the often more important that the driver obtains The Committee has found it natural instructions and is allowed to appear

basic rules covering driving license obligation driving

and the to drive a licensed vehicle in traffic on equal terms as other drivers. The right conclusion reached must not be based on should be included in an Act. The rules

in- formal criteria but has to be more differencontained in the proposals are chiefly tiated than it is today. Finally, the newidea is tended to replace §§ 28-37 of the VTF

Road Traffic Ordinance). set forth in this chapter that the Court shall be

(Swedish

to drive allowed to take into consideration the conse- Chapter 1 takes up the right certain vehicles. This specifies the quences to the driver of a driving license barchapter rier when the Court decides on sanctions for types of vehicles where the driving rights are the driver having a driving the offe nce in question. dependent upon In Chapter 5 the Committee submits rules license applying to that particular type of

vehicle. and other conditions for for preliminary confiscation of the driving

Age limits for. license. These rules aim at establishing preobtaining a driving license are accounted 2 contains rules for driving requisites for speedy driving license restric- Chapter tions. The difference in comparison with license deprivation, whereby is meant driving is, above all, that the license restrictions as a result of an adminis- existing legislation

on the confiscation of the license in connection tration procedure and not based of a traffic with a traffic offence will constitute a safety driver having been found guilty At similar are measure within the limits of the preliminary offence. present grounds This implies that investigation procedure. chiefly govemed by 33 § 2, sec. 7 and 8 of and court shall look the Road Traffic Ordinance. the police, prosecutor

license restrictions following a upon the demand for driving license confis- Driving cation in the same manner as other security traffic offence is taken up in Chapter 3. This As a natural consequence of this chapter contains the Committee“s proposals questions. time limits are suggested

as to deprivation basis (grounds), suggested standpoint, special

for with cases where the driving to replace 33§ 2 sec, lst par. 1-6 of the dealing rules license has been confisticated. Thus legal Road Traffic Ordinance. Furthermore, action shall be taken within two weeks from are included regarding conditional driving of the the date of the confiscation, and main license and the duties deprivation two traffic Consultants in connection therewith. proceedings in general be held within

is headed driving license weeks from the time action was taken. Chapter 4, which 6 contains certain rules barrier contains important new suggestions. Finally, Chapter

has found it to such as the demand of

First of all, the Committee of procedure,

that the court, immedi- personal appearance in court and the particibe most expedient

in connection with the deprivation pation oflaymen. ately

decision, stipulates thelength of time during

which the offence shall debar the driver

from his right to obtain a driving license

(driving license barrier). lnasmuch as many

drivers guilty of traffic offences do not have

2. Ordinance regarding driving license It should be emphasized that the main duty

points of the consultant in this situation is to help the driver to avoid traffic offences in the The ordinance on driving license points takes future. In this connection it is also most up in an introductory section (§§ 1-4) i. a. important that the consultant informs the for which offences driving license points offender about the driver shall be registered (§ 2) and the number of improvement facilities that exist. such points to apply to different offences If the driver has reached sanction 10 points or (§ 3). The in question does not in affect the number more, the prosecutor shall consider whether any way of points. The traffic offences are divided into four he shall bring proceedings against the driver, up with a view groups where each offence, to depriving him of his driving depending upon license. ln deterrnining the number of to which group it belongs, is encumbered points, the general rule shall be that with 1,2, 3 or 4 points. Offences in only resulting offences committed by the driver the unconditional or conditional license during driving past three years shall be taken into account deprivation are not affixed any points. It be noted that the (§ 10). may points shall be recorded in connection with the The driving license holder has also certain already sentence possibilities, by measures of his own, to (decree), penalty (sanction) injuncreduce his point level. If he participates in tion or regulation fine injunction. The traffic instruction courses the intention is that the offender at the same approved by Traffic Safety Department, his level time shall be given an information folder on point might thus be reduced by a maximum of 2 the point system. This folder shall in a clear and manner points (§ 11). comprehensive describe the The closing paragraphs of the ordinance system and give the offender information as contain stipulations regarding i. a. theoretito which steps he can take in order to avoid points in the future. cal driving tests (§§ 12-13) and the duties being registered of the traffic consultants (§§ Here The question as to which measures shall 14-17). rules are also laid down regarding in which be taken when the driver has reached a cases the consultant shall have talks with the certain point level is taken up in a subsedriver. The guiding principles to be followed quent section of the ordinance (§§ 5-11). by the consultant in his work are also Attention is first drawn to the fact, however, that the will be in the stipulated. points registered central driving license register, which is

stored in a computor. At 5-7 points the

driver shall be obliged to go through a

theoretical driving test (§ 6). The idea is that

the decision regarding this test shall be

reached entirely automatically and centrally

for the whole country, following informa-

tion from a computor.

Anyone reaching 8 or 9 points shall, in

general, appear in person before the traffic

consultant (§7). On this occasion the

consultant shall try to find out the reason

why the driver repeats his traffic offence.

The consultant might in that case, for

instance, find it necessary to arrange for a

thorough medical examination of the driver.

12 Reservation

Av hovráttslagmannen Holmquist

sida skall ske endast när beslut av undersökl tilläggsdirektiven (197 l :Ju 18) till kommitåklagaren eller rätten ej kan tén uttalades att det är en alltmer betydelse- ningsledaren, efter- avvaktas. förordar således endast full uppgift att åstadkomma en bättre Majoriteten

av omhändertagande som ett led i brottsmålslevnad av trafrkreglerna och att indragning och att ett system med körkort som en reaktionsform mot trafik- processen säger omedelbart körkortsingripande endast är överträdelser bör utnyttjas mer variationsrikt om ingripandet beslutas i sådan än nu. Det sägs vidare att det kan antagas att möjligt Vidare att det återkallelse av körkort under kort tid skulle process. anges som motiv

synes uteslutet att vid den typ av trafikförvara en lämplig åtgärd vid många trafiköverseelser som nämns i direktiven införa en trädelser och att det är av stor betydelse att in- får besluundersöka möjligheterna till omedelbara särregel om att körkortsingripande

av kör- tas innan avgjorts. Man hänvisar genom omhändertagande straffrågan gripanden kort eller interimistiska återkallelsebeslut. I därvid till 33 § 2 mom. andra stycket vägtra-

förseelser vilket författningsrum innedirektiven pekas på vissa typer av frkförordningen - strax håller huvudregeln att återkallelse av körkort körning mot rött ljus, omkörning före eller färd ut på på grund av straffbelagd förseelse ej får ske på övergångsställe, förrän om straff för förseelsen avhuvudled utan att iaktta stopplikt och vä- frågan

- dom.

sentligt överskridande av tillåten hastighet gjorts genom lagakraftvunnen

fallet inte Majoriteten har avfårdat frågan om möjligsom, även om de i det särskilda dock visar het att i vissa fall omhänderta förarens visas ha medfört fara för trafiken, i förarens insikter om och körkort omedelbart när trafikförseelsen ägt

en påtaglig brist

rum utan att redovisa en prövning från de förståelse för vad trafiksäkerheten kräver.

sär- och med den målsättning

Kommittén bör, heter det i direktiven, utgångspunkter

och for- som anges i direktiven. Allmän enighet torde skilt undersöka förutsättningarna vid trafik- emellertid råda om att ett variationsrikt merna för körkortsingripanden är överträdelser av det slag som nyss angivits system av åtgärder vid trafiköverträdelser

att omhänderta förarens av värde. l ett sådant system bör det enligt och möjligheterna min möjlighet att vid vissa körkort omedelbart när trafiköverträdelsen mening ingå

flagranta överträdelser av den typ som angihar ägt rum. för vits i direktiven omedelbart frånta föraren i kommittén har stannat Majoriteten körkortet och därmed hindra fortsatt färd. att föreslå att körkort skall omhändertas

körkortsåterkallel- En sådan reaktion - som uppenbarligen inte

endast i fall då ovillkorlig se kan antagas bli en följd av brottet. Och kan kopplas samman med frågan om omhän-

omedelbart omhändertagande från polismans dertagande enligt 5 kap. eller återkallelse

enligt 3 kap. kommitténs förslag » är med

all sannolikhet betydligt effektivare än den ordningsbot som normalt följer. Det är att märka att ordningsbotssystemet medfört att sådana förseelser mera sällan bedöms som vårdslöshet i trafik och att

bötespåföljden

därför för många blir skäligen betydelselös. Och det fordras flera fall av överträdelse innan körkortet är i fara i vanlig process. Ett direkt vid föreseel-

omhändertagande

sen mäste självfallet omges med vissa rättssäkerhetsgarantier. Förseelsen bör erkännas eller eljest vara uppenbar, omhändertagandet bör ske för viss bestämd tid, t. ex. en vecka, och föraren bör kunna få omhändertagandet överprövat. Självfallet kan en fortsatt utredning av trafikförseelsen visa att ovillkorlig körkortsâterkallelse kan förutses och att omhändertagandet på den grunden bör fortsätta enligt 5 kap i kommitténs förslag till lag om körkort. Enligt min mening är det en allvarlig brist att betänkandet inte innehåller överväganden och förslag i den angivna frågan. Det är dock inte möjligt för mig att här komma med något förslag till reglering av den typ av omhändertagande jag anser bör komplettera

majoritetens förslag. Hur en sådan reglering

skall ske mäste enligt min mening nu utredas särskilt, därvid erfarenheter av motsvarande system i andra länder kan tillvaratas.

13 Särskilt yttrande

advokaten Agvald

.Av

interrnistisk återkallelse av körkort utan har i l tilläggsdirektiven (l97lzJu 18) till kommittén har uttalats, att kommittén särskilt skall stor utsträckning fått återställa återkallade undersöka att omhänderta fö- körkort efter flera månader sedan underrätt möjligheterna rarens körkort omedelbart. Det är i anled- eller hovrätt frikänt föraren. För en enskild måste det vara ännu svårare att ning härav angeläget för mig att betona, att polisman all praktisk erfarenhet visat att det är myck- bedöma hur domstolarna ser på bl. a. beviset svårt för den enskilde polismannen att i frågorna i trañkmålen. annat än sällsynta uppenbara fall ta ställning till körkortsfrâgan. Redan enligt gällande lagstiftning förekommer det ej sällan att polismän fattar felaktiga beslut i sådana körkortsfrågor. Detta är lättförklarligt med hänsyn till att besluten måste fattas utan närmare undersökning av alla sakförhållanden. Polismannen kan vid beslutet nästan endast förlita sig på egna iakttagelser. Dessa är ofta färgade av den upphetsade stämning med aggressivitet från flera håll som inte sällan uppstår på platsen för en trafikhändelse. Vidare kan anmärkas att ett omedelbart ingripande rörande körkortet ofta får svåra konsekvenser för den drabbade. Besluten får verkningar som är fullt jämförbara med konsekvenserna av straffprocessuella tvångsmedel. Detta är ett ytterligare skäl för att tillse att förfarandet omgärdas med starka rättssäkerhetsgarantier utan utrymme för godtycke. Det förhållandet att ett felaktigt beslut kan ändras, kanske efter månader, är till föga tröst för den som redan fått utstå de negativa konsekvenserna av ingripandet. Inte ens länsstyrelser och länsrätter har tillfredsställande lyckats klara problemen om

Statens offentliga utredningar 1972

Kronologisk förteckning

1. Ämbetsansvaret ll. Ju, 56. Glesbvgder och glesbygdspolitik. ln. 2. Svensk möbelindustri. l. 57. Ledningsrättslag. Ju. 3. Personal för tyg- och intendenturförvalt- 58. Koncession för pipelines. K. ning. Fö. 59. Att välja framtid. Ju. 4. Säkerhets- och försvarspolitiken. Fö. 60. Beskattade förmåner vid sjukdom och arbets- 5. CK FLlcentrala körkortsregistret) K. Iöshet m. m. S. 6. Reklam l. Beskattning av reklamen. U. 61 Försök med bibliotek. Litteraturutredningens 7. Reklam II. Beskrivning och analvs. U. biblioteksstudier. U. 8. Reklam lll. ställningstaganden och förslag. U 62. Offentligt stöd till de politiska partierna. Ju. (Utkommer senare.) 63. Näringslivets försörjning med riskkapital från 9. Reklam IV. Reklamens bestämningsfaktorar. allmänna pensionsfonden. Fi. U. (Utkommer senare.) 54 KñminalVåfdn JU› 10. Godsbefordran till sjöss. Ju. 65 Barnavårdsmannafrågan. Ju. 11_ Förenuad |öntagarbgskattning_ Fi_ 66 Ny kulturpolitik. Del 1. Nuläge och förslag. U. 12. Skadestånd |V.Ju. 67 Ny kulturpolitik. Del 2. sammanfattning. U. 13. Kommersiell service i glesbygder. ln. 58 Vämpliktsföfmåfief- FÖ- 14, Revision av vattenlagen_ De: 2_ Ju_ 69. värnpliktiga: ekonomiska och sociala situa- 15_ Ny reggyjngsfgrm . Ny riksdagsordning. Ju. tion. Bilaga 5 till UFV betänkande Värnplikts- 16. Ny regeringsform 0 Ny riksdagsordning. (Följd- *Öfmålief- FÖförfattningar) Ju. 70. Rätten till ratten. Förslag till körkortsreform. 17. Nomineringsförfarande vid riksdagsval - Riks- Del 1. Allmän motivering- Ju. dagen i pressen. Ju. 18. Norge och den norska exilregeringen under andra världskriget. Ju. 19. Uppsökande verksamhet för cirkelstudier inom vuxenutbildningen. U. 20. Läs- och bokvanor i fem svenska samhällen. Litteraturutredningens läsvanestudier. U. 21. Svävarfartslag. K. 22. Domstolsväsendet IV. Skiliedomstol. Ju. 23. Högre utbildning - regional rekrytering och samhällsekonomiska kalkyler. U. 24. Vägfraktavtalet ll. Ju. 25. Naturgas i Sverige. l. 26. Förskolan 1. S. 27_ Förskolan 2. S. 28. Konsumentköplag. Ju. 29. Konsumentupplysning om försäkringar. H. 30. Bostadsanpassningsbidrag. ln. 31. Lag om hälso- och miljöfarliga varor. Jo. 32. Kommunalt samlingsstyre eller majoritetsstyre? C. 33. Förhandlingsrätt för pensionärer. ln. 34. Familjestöd. S. 35. Skogsbrukets frö- och plantförsörjning. Jo. 36. Samhälle och trossamfund. slutbetänkande. U. 37. Samhälle och trossamfund. Bilaga 1-19. U. 38. Samhälle och trossamfund. Bilaga 20. Andra trossamfunds ekonomi. U. 39. Abortfrågan. Remissyttranden. Ju. 40 Konkurrens i bostadsbyggandet. ln. 41. Familj och äktenskap l. Ju. 42. Vägtrafikbeskattningen. Fi. 43 Utnyttjande och skydd av havet. l. 44. Reformerad skatteutjämning. Fi. 45. Kulturminnesvård. U. 46. Landskapsvård genom täktsamverkan. Ju. 47. Data och integritet. Ju. 48. Riksdagen och försvarsplaneringen. Fö. 49. Tryckfriheten och reklamen. Ju. 50. Skyddsrum. Fö. 51. Sjölagens befraktningskapitel. Ju. 52. Rapport angående kommunal information rn.m. C. 53. Handräckningstjänst i försvaret. Fö. 54. Skyddat arbete. ln. 55. Decentralisering av statlig verksamhet - ett led i regionalpolitiken. Del 2. Slutrapport. Fi.

I 3- *Inøuä* vvl.. umL. “ 7 NOV 1972

STOCKHOLM

Statens utredningar 1972

offentliga

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Utbildningsdepartementet Ämbetsansvaret ll. [1] Reklamutredningen. 1. Reklam I. Beskattning av Godsbefordran till söss. [10] reklamen. [6] 2. Reklam |I. Beskrivning och analys. 7 3. Reklam lll. ställningstaganden och förslag. Skadestånd lV. [12

Revision av vattenlagen. Del 2. [14] 8] (Utkommer senare). 4. Reklam lV. Reklamens

Grundlagberedningen. 1. Ny regeringsform - Ny bestämningsfaktorer. [9] (Utkommer senare.) för cirkelstudier inom* fiksdagsüfdning. [15] 2. Ny regeringsform - Ny Uppsökande verksamhet riksdagsordning (Följdförfattningar) [16] 3. Nomi- vuxenutbildningen. [19] vid riksdagsval - Riksdagen i 1968 års litteraturutredning. 1. Läs- och bokvanor neringsförfarande läspressen. [17] 4. Norge och den norska exilrege- i fem svenska samhällen. Litteraturutredningens ringen under andra världskriget. [18] vanestudier. [20] 2. Försök med bibliotek. Littera- Domstolsväsendet lV. Skiljedomstol. [22] turutredningens biblioteksstudier. [61] - regional rekrytering och sam- Vägfraktavtalet ll. [24] Högre utbildning Konsumentköplag. [28] hällsekonomiska kalkyler. [23] Abortfrâgan. Remissyttranden. [39] 1968 års beredning om stat och kyrka. 1. Samhälle Familj och äktenskap l. [41] och trossamfund. slutbetänkande. [36] 2. Samhälle och trossamfund. Bilaga 1-19. [37] 3. Samhälle Landskapsvård genom täktsamverkan. [46] Data och integritet. [47] och trossamfund. Bilaga 20. Andra trossamfunds Trvckfriheten och reklamen. [49] ekonomi. [38] [51] Kulturminnesvård. [45] Sjölagens befraktningskapitel. Del 1. Nuläge och Kulturrådet. 1. Ny kulturpolitik. Ledningsrättslag. [57] Del 2. Samman- Att välja framtid. [59] förslag. [66] 2. Ny kulturpolitik. fattning. [67] Offentligt stöd till de politiska partierna. [62] Kriminalvård. [64] Barnavårdsmannafrågan. [65] Jordbruksdepartementet Trafikmålskommittén. 1. Rätten till ratten. Förslag Lag om hälso- och miljöfarliga varor. [31] till körkortsreform. Del 1. Allmän motivering. [70] Skogsbrukets frö- och plantförsörjning. [35]

Försvarsdepartementet Handelsdepartementet Personal för tyg- och intendenturförvaltning. [3] Konsumentupplysning om försäkringar. [29] 1970 års försvarsutredning. 1. Säkerhets- och försvarspolitiken. [4] 2. Riksdagen och försvarsplanelnrikesdepartementet ringen. [48] Skyddsrum. [50] Kommersiell service i glesbvgder. [13] Handräckningstiänst i försvaret. [53] Bostadsanpassningsbidrag. [30] rörande systemet för förmåner åt Förhandlingsrätt för pensionärer. [33] Utredningen Konkurrens i bostadsbyggandet. [40] värnpliktiga m.f|. (UFV) 1. Värnpliktsförmåner. situa- Utredningen rörande den skyddade sysselsättning- [68] 2. Värnpliktigas ekonomiska och sociala tion. Bilaga 5 till UFV betänkande Värnpliktsför- en. 1. Skyddat arbete. [54] måner. [69] Glesbygder och glesbvgdspolitik. [56]

“ Civildepartementet Sun. ,_ tementet 1968 års barnstugeutredning. 1. Förskolan 1. [26] Kommunalt samlingsstvre eller majoritetsstyre? [32] angående kommunal information m.m. 2. Förskolan 2. [27]

Familjestöd. [34] [Rapport 52]

Beskattade förmåner vid sjukdom och arbetslöshet m. m. [60] lndustridepartementet

Svensk möbelindustri. 2] Kommunikationsdepartementet Naturgas i Sverige. [25 CK R.(Centra|a körkortsregistret) [5] Utnyttjande och skydd av havet. [43] Svävarfartslag. [21] Koncession för pipelines. [58]

Finansdepartementet Förenklad Iöntagarbeskattning. [11] Vägtrafikbeskattningen. [42] Reformerad skatteutjärrming. [44] Decentralisering av statlig verksamhet - ett led i regionalpolitiken. Del 2. Slutrapport. [55] Näringslivets försörjning med riskkapital från allmänna pensionsfonden [63]

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.

W ä Allmänna

Förlaget ISBN 91 -38-01424-6