Rätten till ratten : förslag till körkortsreform

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

- j:

Statens offentliga utredningar 1972:71

Justitiedepartementet

Rätten till ratten

Förslag till körkortsreform

2. Lagtext och specialmotivering

Betänkande avgivet av trafikmålskommittén Stockholm 1972

ISBN 91-38-01422-X Göteborgs Onseuryckeru A84Smim 72778S

Innehåll

7 § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57 Förslag till lagtext . . . . . . . . . . . . . 5 8 § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57 l Lag om körkort . . . . . . . . . . . . . 5 4 kap. Körkortsspärr . . . . . . . . . . 57 2 Lag om ändringi RB . . . . . . . . . 16 1 § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58 3 Lag om ändring i lagen om skat- 2 § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61 terätt och länsrätt . . . . . . . . . . . 17 3 § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63 4 Kungörelse om körkortsprickar . . 18 4 § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63

5 § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63 II Specialmotivering . . . . . . . . . . . 25 6 § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65 l Lag om körkort . . . . . . . . . . 25 7 § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67 l kap. Rätten att föra vissa fordon 26 8 § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67 l § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 9 § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68 2 § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 10 § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68 3 § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 11 § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69 4 § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 12 § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69 5 § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 13 § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71 6 § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 5 kap. av körkort 72

Omhändertagande

7 § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 l § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75 8 § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 2 § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76 9 § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 3 § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 77 10 § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 4 § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78

2 kap. Körkortsindragning . . . . . . 33 5 § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78

l § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39 6 § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78 2 § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 7 § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 79 3 § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 8 § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 79 4 § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 9 § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 79 5 § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 10 § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 79 3kap. Körkortsåterkallelse . . . . . 42 ll § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80 l § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43 6 kap. Rättegångsbestämmelser 2 § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54 m. m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80 3 § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55 l § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 82 4 § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56 2 § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 82 5 § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56 3 § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 82 6 § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57 4 § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83

83 5.2.1 Körkortsbeslut 5 § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84 5.2.2 Trafikbrott 6 § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84 5.2.3 Andra brott än trafikbrott 7 § 84 5.2.4 Brott av icke körkortsinne- 8 § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84 havare 10 § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84 5.2.5 Läkares underrättelseplikt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 85 5.2.6 Underrättelse från nykter- 11 § 85 hetsnämnd, polis, åklagare 12 § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 85 m. fl. 107 13 § 86 5.2.7 Förare i yrkesmässig trafik 107 14 § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 86 5.3 107 15 § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Rehabiliteringstider 86 5.3.1 Körkortsbeslut 107 16 § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 87 5.3.2 Trafikbrott 108 17 § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 87 5.3.3 Övriga anteckningar 109 18 § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 87 5.4 Slutanmärkning . . . . . . . . . . . 109 19 § 20 § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 88 88 IV . . . . . . . . . . . . . . . . . 111 21 § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bilagor i rättegångsbal- konse- 2 Lag om ändring Straffprocessuella ken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 89 kvenser vid vissa rättsverkom av brott . . . . . . . . 111 3 Lag om ändring i lagen ningar och länsrätt . . . . . . 90 6.1 Inledning 111 Skatterätt 6.2 111

4 Kungörelse om körkortsprickar . 91 Påföljdsbegreppet

6.3 till dom i kollegiala 1 § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 91 Omröstning 93 domstolar . . . . . . . . . . . . . . . 113 2 § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93 6.4 Förbudet i brottmål mot s.k. 3 § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 94 reformatio in peius . . . . . . . . . 118 4 § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 95 6.5 Ett fullföljdsspörsmâl . . . . . . . 121 5 § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 95 6.6 Res judicata 123 6 § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 96 6.7 Sammanfattning 128 7 § Europarådets resolution om kör- 8 § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 96 97 kortsingripande 130 9 § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 97 7.1 Resolutionstexten (1971 :28) 130 10 § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 99 7.2 Kommentaren till resolutionen 131 11 § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 99 7.2.1 Appendix I med förslag till 12 § 100 pricksystem 135 13 § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 7.2.2 Appendix II med redovis- 14§ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . av behandlingen i 15 § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 101 ning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 101 Västtyskland av återfalls- 16 § 101 brottslingar i trafiken 138 17 § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 101 7.2.3 Appendix III med redovis- 18 § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . av pricksystemet i 19 § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 101 ning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 101 Frankrike 139 20 § 7.2.4 Appendix IV med redovis- 21 § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 102 102 ning av straffen för trafik- 22 § . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . brott i Storbritannien 140

III Informationen om trafikanterna . . 103

5 Körkortsregistret . . . . . . . . . . 103 5.1 Allmänt . . . . . . . . . . . . . . 103 5.2 Upplysningsplikten . . . . . . 103

I Förslag till lagtext

l till

Förslag lag om körkort (KL)

l kap. Rätten att föra vissa fordon

1 §

Motorfordon eller till traktor bil får föras endast av den som har körkort för ombyggd fordonet. Vad som sägs i första stycket gäller även då annan med gummihjul försedd traktor föres på väg, om körningen och avser kortare sträcka ej är tillfällig vid färd till eller från arbetsplats eller mellan en gårds ägor eller liknande ändamål.

2§ Körkort för motorfordon finns i sex klasser och medför behörighet för innehavaren att föra fordon enligt vad som angives nedan:

klass A: motorcykel; klass AB: personbil, lätt lastbil och motorcykel samt personbil och lätt lastbil med ett vars totalvikt tillkopplat släpfordon, är högst 750 kilogram, dock att släpfordonets totalvikt får vara högre än 750 kilogram under förutsättning dels att den ej överstiger dragfordonets tjänstevikt, dels att dragfordonets och släpfordonets sammanlagda totalvikt är högst 3 500 kilogram; klass ABE: och lätt lastbil, personbil även med ett eller flera tillkopplade släpfordon, oavsett dessas vikt, samt motorcykel; klass ABCE: tung lastbil, personbil och lätt lastbil, även med ett eller flera tillkopplade släpfordon, oavsett dessas vikt, samt motorcykel; klass ABDE: buss, personbil och lätt lastbil, även med ett eller flera tillkopplade släpfordon, oavsett dessas vikt, samt motorcykel; klass ABCDE: motorfordon av alla slag, även med ett eller flera tillkopplade 9 släpfordon oavsett dessas vikt.

3§ För traktor finns särskilt körkort. Körkort för traktor gäller ej för traktor, som utgöres av ombyggd bil.

Körkort för motorfordon gäller även för traktor; utgöres traktorn av ombyggd bil, gäller dock samma krav på körkort som om bilen ej byggts om.

4§ Körkort får utfärdas för den som uppnått följande nedre åldersgränser, nämligen för körkort klass A 16 år klass AB 18 år klass ABE och ABCE 19 år klass ABDE och ABCDE 20 år. Körkort för (klass A) medför att föra tung motorcykel, förrän motorcykel ej rätt innehavaren fyllt 18 år. Körkort för traktor får utfärdas för den som fyllt 16 år eller, om särskilda skäl föreligger, 15 år.

5§ Körkort får utfärdas för den som i fråga om l. fysisk och psykisk hälsa, 2. teoretiska kunskaper och 3. praktiska färdigheter har från trafiksäkerhetssynpunkt erforderliga förutsättningar att föra sådant fordon som hans körkortsansökan avser.

6§ körkortssökande 5 §, får körkort likväl utfärdas, om Uppfyller ej förutsättningarna enligt körkortsinnehavet förenas med särskilda föreskrifter och sökandens bristande förmåga med hänsyn därtill finnes vara utan fara för trafiksäkerheten. att använda särskilt att ha

Föreskrift enligt första stycket får avse skyldighet hjälpmedel,

av läkare eller annan. särskild utrustning på fordonet eller att genomgå undersökning

7§ För den som missbrukar drycker får körkort utfärdas endast om särskilda skäl alkoholhaltiga att efterleva bestämmelserna om nykterhet i trafiken. ger anledning antaga, att han kommer Motsvarande gäller den som missbrukar annat berusande eller bedövande ämne.

8 § Om särskilda hinder mot att utfärda körkort är stadgat i 2 och 4 kap.

9§ Ansökan om körkort hos länsstyrelsen i det län, inom vilket sökanden är göres mantalsskriven, eller, om han inte är mantalsskriven i riket, hos länsstyrelsen i det län, där han vistas. Vistas sökanden i annat län än det inom vilket han är mantalsskriven, kan länsstyrelsen, om sökanden begär det eller länsstyrelsen eljest finner det lämpligt, hänskjuta ansökningen till länsstyrelsen i det andra länet.

10§ Föreskrifter om övningskörning meddelas av Konungen eller av myndighet som Konungen bestämmer.

2 kap. Körkortsindragning

1§ Länsrätt skall besluta om körkortsindragning l. om körkortsinnehavarens förutsättningar att föra körkortspliktigt fordon blivit så väsentligen minskade genom sjukdom eller skada att han icke vidare bör ha körkort, 2. om körkortsinnehavaren i annat fall ej uppfyller de krav som gäller för att erhålla körkort, 3. om körkortsinnehavaren ej efterkommer föreläggande att inkomma med läkarintyg, bevis rörande sina teoretiska kunskaper eller praktiska färdigheter eller att genomgå undersökning hos trafikkonsulent, 4. om körkortsinnehavaren ej efterkommer föreläggande att utbyta körkort, eller 5. om körkortsinnehavaren begär att körkortet skall indragas.

2§ Länsrätten kan i beslut om körkortsindragning ange att viss tid skall förflyta innan ansökan om nytt körkort upptages till prövning.

3§ Kan det antagas att körkort kommer att indragas, skall länsrätten besluta om körkortsindragning tills vidare i avvaktan på det slutliga beslutet.

4§ Finner att beslut av länsrätten polismyndighet enligt 3 § ej kan avvaktas, skall polismyndigheten besluta om körkortsindragning tills vidare. Polismyndigheten skall inom 24 timmar anmäla beslutet för länsstyrelsen. Länsrätten skall snarast möjligt därefter pröva om indragningen skall bestå.

5§ Körkort, som indragits, skall så snart det förhållande som föranlett indragningen upphört återlämnas till föraren. Har mer än sex månader förflutit från indragningen eller har körkortet indragits med stöd av l § 5 måste föraren dock ansöka om nytt körkort.

3 kap. Körkortsåterkallelse

1§ Tingsrätt skall besluta om körkortsåterkallelse för körkortsinnehavare som 1. finnes skyldig till brott mot l § andra stycket eller 4 § lagen (1951:649) om straff för

vissa trafikbrott; 2. finnes skyldig till brott mot 5 § lagen om straff för vissa trafikbrott, om brottet från trafiksäkerhetssynpunkt är av allvarligare beskaffenhet; 3. finnes till brott varigenom han vid förande av motordrivet fordon i ej ringa skyldig mån åsidosatt en för trafiksäkerheten grundläggande regel; 4. finnes till brott varigenom han vid färd med motordrivet fordon eljest i skyldig väsentlig mån äventyrat trafiksäkerheten; eller mot de bestämmelser, som i trafiksäkerhetens intresse 5. genom upprepade brott meddelats för den motordrivna fordonstrafiken, visat bristande vilja eller förmåga att rätta sig efter dessa bestämmelser. Återkallelse mot 4 § lagen om straff för vissa trafikbrott får underlåtas på grund av brott om avsett kort flyttning av fordonet på gård, parkeringsplats eller därmed körningen jämförbart område och risken för trafikolycka varit obetydlig. Har körkortsinnehavare laga kraft, utom riket dömts för brott, genom dom, som vunnit motsvarande dem som avses i första stycket, skall vad i första och andra stycket sägs gälla i tillämpliga delar.

2§ för körkortsåterkallelse enligt l § får rätten, om det finnes Föreligger förutsättningar anledning antaga att körkortsinnehavaren i fortsättningen vinnlägger sig om att följa trafikens regler, besluta att körkortsåterkallelsen skall vara villkorlig. efter förvärv Villkorlig körkortsåterkallelse får dock ej meddelas om körkortsinnehavare av körkortet gjort sig skyldig till brott mot l § andra stycket eller 4 § l mom. lagen om straff för vissa trafikbrott och gärningen ej bestått i anstiftan eller medhjälp till brottet eller om eljest den allmänna regler finnes kräva ovillkorlig körkortsåterkallelse. respekten för trafikens

3 §

Rätten kan förordna, att i villkorlig körkortsåterkallelse skall ingå förbud att föra körkortspliktigt fordon under viss tid, lägst en och högst två månader.

4§ Den som erhåller Villkorlig körkortsåterkallelse skall vara underkastad en prövotid av två år. Prövotiden räknas från den dag rättens avgörande i vad avser beslutet i körkortsfrågan genom nöjdförklaring eller eljest vinner laga kraft mot körkortsinnehavaren.

5§ Rätten kan föreskriva att den som meddelats Villkorlig körkortsåterkallelse skall underkasta sig läkarvård, nykterhetsvård eller annan vård, behandling eller utbildning, som har betydelse fordon. Om förhållandena föranleder därtill, kan för hans förmåga att föra körkortspliktigt rätten ändra meddelad föreskrift eller meddela ny föreskrift.

6§ Har körkortsinnehavaren åsidosatt sina åligganden i anledning av den villkorliga körkortsåterkallelsen skall trafikkonsulenten anmäla förhållandet för åklagaren, som prövar om han skall föra talan om åtgärd enligt 7 §.

7 § lakttager körkortsinnehavaren ej vad som ålagts honom i anledning av den villkorliga körkortsåterkallelsen eller begår han nytt trafikbrott, kan rätten l. tilldela honom varning; 2. meddela honom förbud enligt 3 §; 3. förlänga prövotiden till högst tre år; 4. undanröja den villkorliga körkortsåterkallelsen och besluta om ovillkorlig körkortsâterkallelse. Talan om åtgärd enligt denna paragraf skall anhängiggöras före prövotidens utgång. Efter prövotidens utgång får åtgärd som nämns i första stycket 1 och 2 ej beslutas, om ej prövotiden förlängs.

8§ Finnes körkortsinnehavaren ha begått annat trafikbrott före beslutet om Villkorlig körkortsâterkallelse, kan rätten före prövotidens utgång besluta om åtgärd enligt 7 §.

4 kap. Körkortsspärr

1 § I beslut om ovillkorlig körkortsåterkallelse skall bestämmas viss tid, lägst en månad och högst fem år, före vars utgång föraren ej får medges behörighet att föra körkortspliktigt fordon (körkortsspärr). Den enligt första stycket bestämda tiden räknas från den dag rätten att föra körkortspliktigt fordon fråntogs föraren.

2§ Körkortsspärr skall bestämmas till lägst ett år om körkortet återkallas för körkortsinnehavare som efter förvärv av körkortet brutit mot 1 § andra stycket eller 4 § l mom. lagen om straff för vissa trafikbrott. Vad som sägs i första stycket skall dock ej gälla om gärningen bestått i anstiftan eller medhjälp till brottet och ej heller vid brott mot 4§ l mom. lagen om straff för vissa trafikbrott, om omständigheterna är mildrande. 3 § Meddelas beslut om körkortsspärr i dom angående flera trafrkbrott skall spärr bestämmas gemensamt för brotten. Vad som föreskrivits i l och 2 §§ gäller även beslut enligt första stycket.

4 § Har rätten att föra körkortspliktigt fordon genom förbud enligt 3 kap. 3 §eller eljest förut varit fråntagen föraren på grund av brottet, bestämmer rätten i vilken mån den tidigare åtgärden skall medföra avräkning på tiden för körkortsspärren.

5 § Har den. som icke innehar körkort, gjort sig skyldig till brott som avses i 3 kap. l § och är omständigheterna sådana att brottet bör utgöra hinder mot förvärv av körkort, skall rätten

besluta om körkortsspärr. Körkortsspärr skall alltid beslutas för den som finnes skyldig till brott mot 1 § andra stycket eller 4§ 1 mom. lagen om straff för vissa trafikbrott och gärningen ej bestått i anstiftan eller medhjälp till brottet. Tiden för körkortsspärr enligt första stycket bestämmes och beräknas enligt samma grunder som vid körkortsåterkallelse.

6§ Beslutas körkortsspärr kan det men föraren därigenom lider beaktas då påföljd för brottet beståmmes.

7 § Har föraren före beslutet om körkortsspärr begått annat trafikbrott, som enligt bestämmelserna i 3 kap. l § eller 4 kap. 5 § skall påverka hans rätt till körkort, eller begår han nytt sådant brott efter beslutet men innan körkortsspärren till fullo verkställts, kan rätten l. förordna att den tidigare körkortsspärren skall avse också det nya brottet, 2. besluta särskilt om körkortsspärr för detta brott eller, 3. om det tidigare beslutet vunnit laga kraft, förlänga tiden för körkortsspärren. Talan om förlängning av tiden skall anhängiggöras innan körkortsspärren till fullo verkställts,

8 § Har med tillämpning av 7 § första stycket 1 genom lagakraftvunnet beslut förordnats att körkortsspärr som tidigare beslutats skall avse ytterligare trafrkbrott och ändras det tidigare beslutet av högre rätt genom beslut som vinner laga kraft, skall frågan om körkortsspärr för sagda brott efter anmälan av åklagare ånyo prövas av tingsrätt.

9§ Förekommer flera beslut om körkortsspärr till verkställighet samtidigt och framgår det ej av besluten att spärren för de andra brotten beaktats, skall, sedan besluten vunnit laga kraft, rätten efter anmälan av åklagare med tillämpning av bestämmelserna i 3 § pröva frågan om körkortsspärr för brotten.

lO§ Har i beslut om körkortsåterkallelse spärrtiden bestämts till högst sex månader, skall körkortet efter spärrtidens utgång omedelbart återlämnas till föraren. Vad nu sagts gäller även om beslutet icke vunnit laga kraft. Konungen kan förordna att i de fall som avses i första stycket prövning skall ske av de teoretiska kunskaperna.

ll§ överstiger tiden för körkortsspärr två år, kan rätten, när två år förflutit, meddela beslut om nedsättning av tiden. Sådant beslut får endast meddelas när särskilda skäl föranleder därtill.

10 ,

l2§ Utan hinder av att körkortsspärr beslutats kan länsstyrelsen medge den som genomgått kurs, som godkänts av trafiksäkerhetsverket, behörighet att tidigast en månad innan tiden för körkortsspärren löptut föra körkortspliktigt fordon. Sådant beslut kan dock endast meddelas om spärrtiden bestämts till sex månader eller mera.

l3§ Har körkortssökande gjort sig skyldig till trafikbrott och finner länsstyrelse, som avses i l kap. 9 §, att frågan om körkortsspärr för sökanden bör prövas innan körkort beviljas, skall länsstyrelsen underrätta allmän åklagare därom.

5 kap. Omhändertagande av körkort l § Är förare på sannolika skäl misstänkt för brott som avses i 3 kap. l § första eller tredje stycket och kan det antagas att hans körkort kommer att ovillkorligt återkallas på grund av brottet, skall körkortet skyndsamt omhändertagas. Är fråga om brott som avses i 4§ lagen om straff för vissa trañkbrott och har omhändertagande ej skett enligt första stycket, skall, där blodundersökning visar att föraren under färden haft en alkoholkoncentration i blodet av 0,8 promille eller däröver, hans körkort omhändertagas om ej omständigheterna är sådana som sägs i 3 kap. 1 § andra stycket.

2§ Beslut att omhändertaga körkort meddelas av undersökningsledaren, åklagaren eller rätten.

3§ Föreligger skäl att omhändertaga körkort och kan beslut enligt 2§ ej avvaktas, skall polisman besluta att körkortet skall omhändertagas. Beslutet skall skyndsamt anmälas för undersökningsledaren eller åklagaren, som har att omedelbart pröva om omhändertagandet skall bestå.

4 § Fråga om omhändertagande av körkort kan av rätten upptagas på yrkande av undersökningsledaren eller åklagaren och sedan åtal väckts, även utan yrkande. Väckes vid rätten fråga om omhändertagande av körkort, skall, så snart det kan ske, förhandling därom äga rum inför rätten. Om sådan förhandling gäller itillämpliga delar vad som stadgas i 24 kap. 17 § rättegångsbalken.

5§ Har omhändertagande av körkort beslutats av annan än rätten, äger föraren begära rättens prövning av beslutet. Då begäran inkommit skall rätten snarast möjligt och om synnerliga hinder ej möter senast en vecka därefter hålla förhandling som avses i 4§. Utsättes

ll

huvudförhandling att hållas inom två veckor sedan begäran framställdes, får dock, om ej rätten finner att särskild förhandling bör äga rurn, med förhandlingen anstå till huvudförhandlingen.

6 § Då rätten beslutar om omhändertagande av körkort skall, om åtal ej redan väckts, rätten utsätta den tid inom vilken åtal skall väckas. I annat fall skall åtal väckas inom två veckor från det föraren fråntogs rätten att föra körkortspliktigt fordon. Finnes tid, som avses i första stycket, otillräcklig, får rätten, om framställning därom göres före tidens utgång, medgiva förlängning av tiden.

7§ Föreligger ej längre skäl för omhändertagande av körkortet eller har ej inom tid som avses i 6 § åtal väckts eller till rätten inkommit framställning om förlängning av tiden, skall beslutet om omhändertagande omedelbart hävas. Om hävande beslutar rätten eller, om beslutet om omhändertagande ej meddelats eller fastställts av rätten, undersökningsledaren eller åklagaren.

3§ Har beslut om omhändertagande av körkort meddelats, skall huvudförhandling i målet hållas inom två veckor från det åtalet väcktes, om det ej behövs längre uppskov.

9§ Förekommer i annat fall än som avses i l § anledning att antaga att körkort kommer att ovillkorligt återkallas, skall körkortet skyndsamt omhändertagas. Beslut enligt första stycket meddelas av åklagaren eller rätten. Bestämmelserna i 4-8 §§ gäller i tillämpliga delar för omhändertagande enligt första stycket.

l0§ Talan mot underrätts och hovrätts beslut under rättegången i fråga rörande omhändertagande av körkort skall föras särskilt. Har hovrätt ogillat yrkande om omhändertagande av körkort eller hävt beslut därom, får talan mot beslutet dock endast föras i samband med talan mot hovrättens dom eller slutliga beslut. Rätten att klaga över beslut att omhändertaga körkort är ej inskränkt till viss tid.

11§ Uppkommer i mål, som fullföljts till högre rätt, fråga om omhändertagande av körkort, kan frågan därom avgöras utan förhandling. Behövs förhandling, skall den hållas snarast möjligt. Överrätt får utan motpartens hörande göra ändring i underrätts beslut rörande omhändertagande av körkort eller förordna att verkställandet av beslut om körkortsäterkallelse skall uppskjutas tills vidare.

6 kap. Rättegångsbestämmelser m. m.

Körkortsindragning 1 § om körkortsindragning av länsrätten i det län där körkortsinnehavaren är Fråga prövas mantalsskriven eller, om han ej är mantalsskriven inom riket, av länsrätten i det län där han vistas. Mål, som avses i första stycket, får även upptagas av länsrätten i det län där körkortsinnehavaren länsrätten med hänsyn till utredningen samt uppehåller sig, om kostnader och andra omständigheter finner det lämpligt.

2§ Finner länsstyrelse i län, som avses i l §, skälig anledning antaga, att fall som avsesi 2 kap. l § föreligger, skall länsstyrelsen skyndsamt utreda frågan om indragning av körkortet. Länsstyrelsen kan därvid förelägga körkortsinnehavaren att inkomma med läkarintyg och bevis rörande sina teoretiska kunskaper eller praktiska färdigheter samt att genomgå undersökning hos trañkkonsulent.

3§ Talan mot länsrätts eller kammarrätts beslut enligt denna lag får, förutom av enskild part, föras av statens trafiksäkerhetsverk.

K Örkortsåterkallelse och körkortsspärr 4 § Har körkortsinnehavare funnits skyldig till brott mot de bestämmelser, som i trafiksäkerhetens intresse meddelats för den motordrivna fordonstrafiken, och har rätten ej prövat fråga om körkortsäterkallelse enligt 3 kap. 1 § första stycket 5, får åklagaren föra särskild talan om körkortsåterkallelse. Vad som sägs i första stycket äger motsvarande tillämpning på körkortsspärr enligt 4 kap. 5 §. 5 § Talan om körkortsåterkallelse eller körkortsspärr för den som utom riket dömts för

trafikbrott föres särskilt av allmän åklagare.

6 § Talan om ändring av föreskrift enligt 3 kap. 5 § får, förutom av enskild part, föras av allmän åklagare. Särskild talan om åtgärd enligt 3 kap. 7 § föres av allmän åklagare.

7§ Talan enligt 4-6 §§ upptages av rätten i den ort där den som avses med åtgärden är mantalsskriven. Mål, som avses i första stycket, får även upptagas av domstol, där mål om trafikbrott är

anhängigt mot vederbörande, eller av rätten i den ort där han uppehåller sig, om rätten med hänsyn till utredningen samt kostnader och andra omständigheter finner det lämpligt. Fråga om åtgärd enligt 3 kap. 5 eller 7 § får också upptagas av den rätt som beslutat om Villkorlig körkortsåterkallelse.

8§ Talan, som avses i 3 kap. 7 § och 4 kap. 7 § andra stycket, skall anses anhängiggjord då ansökan om att målet skall tagas upp delgavs föraren. Varning, som beslutats av domstol, skall, om föraren ej är närvarande och omedelbart kan erhålla del därav, utan dröjsmål delges honom personligen.

9§ Ansökan enligt 4 kap. 1] § göres hos den rätt som först avgjort det mål vari körkortsspärr beslutats. I sådant må] är allmän åklagare motpart till den enskilde. Anmälan enligt 4 kap. 8 eller 9 § göres hos första domstol i något av målen.

l0§ Nämnd skall deltaga, när tingsrätt avgör fråga om körkortsåterkallelse eller körkortsspärr. l nämnden bör tjänstgöra minst en nämndeman med insikt och erfarenhet i trafikfrågor. Tingsrätt får ej besluta körkortsspärr för längre tid än tre månader, om ej föraren är personligen närvarande vid förhandlingen. Förekommer fråga, som avses i första stycket, utan samband med att föraren är tilltalad, gäller i övrigt i tillämpliga delar vad som är föreskrivet angående åtal för brott på vilket ej kan följa svårare straff än böter.

ll§ Uppkommer vid omröstning skiljaktiga meningar i fråga om körkortsåterkallelse eller körkortsspärr, skall rätten rösta särskilt därom.

l2§ Beslut om körkortsåterkallelse eller körkortsspärr får ej meddelas med mindre föraren erhållit del av åtal för brottet inom sådan tid att påföljd för brottet kan ådömas. Talan enligt 4-5 §§ skall väckas inom ett år från det rättens avgörande i skuldfrågan vunnit laga kraft.

13§ Har rätten meddelat beslut om Villkorlig körkortsåterkallelse, kan föraren före fullföljdstidens utgång avgiva förklaring att han är nöjd med beslutet. Förklaringen avgives i den ordning Konungen föreskriver. Förklaring, som avgivits i föreskriven ordning, får ej âtertagas.

Pricksystem 14 § Dömes körkortsinnehavare för brott mot de bestämmelser som i trafrksäkerhetens intresse meddelats för den motordrivna fordonstrafiken, skall som erinran till föraren att iaktta trafikens regler och till ledning för åtgärder i körkortshänseende bestämmas körkortsprickar i enlighet med närmare föreskrifter, som utfärdas av Konungen. 15 § Konungen kan bestämma, att den som erhållit visst antal prickar skall genomgå teoretiskt förarprov.

Övriga bestämmelser

16 § Beslut om indragning, ovillkorlig återkallelse eller omhändertagande av körkort och om körkortsspärr skall lända till efterrättelse utan hinder av att talan mot beslutet.

fullföljes

l7§ Har beslut meddelats om indragning, ovillkorlig återkallelse eller omhändertagande av körkort eller om förbud att föra körkortspliktigt fordon, åligger det föraren att efter anmaning omedelbart överlämna körkortet till den som meddelat beslutet eller verkställer delgivning därav. Den som inte efterkommer anmaningen dömes till böter, högst femhundra kronor.

l8§ Körkortet skall återställas till föraren, om beslut som sägs i 17 § första stycket häves eller verkställandet därav uppskjutes tills vidare.

l9§ Det åligger polismyndigheten att lämna allmän domstol, allmän förvaltningsdomstol och länsrätt handräckning för att inställa körkortsinnehavare eller annan enskild part i anledning av mål, ärende eller undersökning enligt denna lag.

20§ Konungen har rätt att medge dispens från bestämmelserna i l kap. 4 § samt 2 kap. 2 och 5 §§.

2l§ Närmare föreskrifter för tillämpningen av denna lag meddelas av Konungen eller myndighet, som Konungen bestämmer. Denna lag träder i kraft den

2 till om ändring i rättegångsbalken Förslag lag

Härigenom förordnas att 48 kap. 2§ rättegångsbalken skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse) 48 kap. 2§ - - - - - - - - - - - Föreläggande enligt -enligt 14 §. - - - - Är brott - - - - - - - - - - till godkännande. l strafföreläggande får intagas föreläggande av ovillkorlig körkortsåterkallelse med körkortsspärr högst tre månader.

Denna lag träder i kraft den

3 till i

Förslag lag om ändring lagen om

Skatterätt och länsrätt

Härigenom förordnas att 4§ andra stycket och 6§ första stycket 4 lagen (1971:52) om Skatterätt och länsrätt skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse j (Föreslagen lydelse)

4 § Vid länsrätt - - « - - - - - - - - 21 kap. föräldrabalken. Vid länsrätthandlägges vidare,sâvitt gäller Vid länsrätt handlägges vidare mål om svenskt körkort, turistkörkort eller trafik- av svenskt körkort och mål om indragning kort, mål om varning eller återkallelse av utländskt körkort, allt enligt vad därom är sådant kort och, såvitt gäller utländskt särskilt föreskrivet. körkort, mål om varning eller vägran att godkänna körkortet, allt enligt vad därom är särskilt föreskrivet.

6§ Skatterätt och - - - - - - - - - - - uppenbart förbiseende. 4. vid beslut att tills vidare återkalla 4. vid beslut att tills vidare indraga körkort eller turistkörkort eller att tills körkort eller att tills vidare vägra godkännanvidare vägra godkännande av utländskt kör- de av utländskt körkort, när det är uppenkort, när det är uppenbart att sådant beslut bart att sådant beslut bör meddelas. bör meddelas, 5. vid annat - - - - - - - - - - arbetstagares skatt.

Denna lag träder i kraft den

4 Förslag till kungörelse om körkortsprickar

Bestämmande av kärkortsprickar

1 §

Finnes körkortsinnehavare till brott som avses i 2 § och har brottet avsett trafik med skyldig om körkortsâterkallelse det motordrivet fordon, skall rätten, ej beslutas, i domen bestämma antal körkortsprickar brottet föranleder.

2 § Med de begränsningar som följer av l § skall körkortsprickar bestämmas för följande brott. 1. Brott mot lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott. 2. Brott mot 3 § lagen (1971:965) om straff för trafikbrott som begåtts utomlands. 3. Brott med undantag av l0§ 6 mom., 11 § 1 mot vägtrafikförordningen (1951:648) mom., 12 § 1, 2 eller4 mom., 13 § 1, 3 eller4 mom., 21 § 1-3 mom., 24 a § andra stycket, 27 § 4 mom., 29 § 4 mom., 49 § 2 mom. e-feller 3 mom., 57 § 2 mom. fjärde stycket och 58 §. mot lokala som meddelats med stöd av andra bestämmelser i 4. Brott trafikföreskrifter, vägtrañkförordningen än 61 § l mom. b. 5. Brott mot kungörelsen (1971:60) om differentierad allmän hastighetsbegränsning på väg utom tätbebyggt samhälle. 6. Brott mot mopedförordningen (1960:134) med undantag av 3 § andra stycket, 9 § och 10 § första stycket.

3 §2 Körkortsprickar bestämmes enligt följande.

I. 4 prickar

1. Backning eller vändning på motorväg 45 § 7 mom. andra st. och 67 § andra st. eller motortrañkled VTF 1 2-3 §§ har utarbetats av en arbetsgrupp inom kommittén. Förslaget, som huvudsakligen upprättades och hur en under våren 1971, får närmast ses som ett exempel på hur ett pricksystem kan utformas gradering kan göras mellan olika typer av trafikbrott. Kommittén har ej tagit ställning till detaljutformningen av dessa paragrafer. 2 Se nottill2 §.

2. överskridande av högsta tillåtna hastig- 56 § 1-4 mom. och 67 § andra st. VTF; het med mer än 30 km/tim KK (197l:60) om differentierad allmän hastighetsbegränsning på väg utom tättbebyggt område. 3. Brott mot bestämmelser om omkör- 47 § och 67 § andra st. VTF ningsförbud 4. Fotbromsen (färdbromsen) ej effektiv 3 § 1 mom. b och 65 § 1 mom. första st. eller 3 mom. andra st. VTF 5. Styrinrättningen ej effektiv 3 § 1 mom. a och 65 § 1 mom. första st. eller 3 mom. andra st. VTF 6. Underlåtenhet att ställa sig till efterrät- 40§ 1 mom. första st. och 67 § andra st. telse trafiksignal för reglering av fordonstra- VTF fik 7. Underlåtenhet att lämna företräde åt 48 a § andra st. och 67 § andra st. VTF gående på bevakat övergångsställe 8. Passerande av järnvägs- eller spårvägs- 42 § 2 mom. första st. alt. jämfört med 5 korsning mot signal eller då av annat mom. samt 67 § andra st. VTF förhållande framgår att tåg nalkas. 9. Värdslöshet i trafik som utgjort över- l§TL trädelse av någon av de ovan angivna bestämmelserna 10. Förande av fordon i uttröttat till- l§ första st. TL jämfört med 28§ 1 stånd mom. VTF 11. Rattfylleri och rattonykterhet 4 § TL

ll. 3prickar l. Olovligt avvikande från trañkolycks- 5§TL plats 2. Underlåtenhet att stanna före infart på 48 § 1 mom. första st. och 67 § andra st. huvudled VTF 3. överskridande av högsta tillåtna hastig- 56§ l-4 mom. och 67 § andra st. VTF; het med över 15 km/tim upp till 30 km/tim KK (l97l:60) om differentierad allmän hastighetsbegränsning på väg utom tättbebyggt område 4. överskridande med mer än 50% av 54§ l mom. 54 a§ eller 57§ l mom. max. last, bruttovikt, axel- eller boggitryck samt 67 § tredje st. VTF 5. Däck med bristning, blottad cordväv 2§ och 65§ l mom. första st. eller 3 eller annan skada som innebär fara för mom. andra st. VTF punktering eller explosion, sekunda däck 6. Vårdslöshet i trafik som utgjort över- l § första st. TL trädelse av någon av de ovan under avsnitt ll angivna bestämmelserna 7. Omkörning av annat fordon strax före l § första st. TL jämfört med 42 § 3 mom. eller i korsning i samma plan mellan väg och VTF järnväg 8. Olovlig körning 3 § TL

III. 2 prickar

1. Handbromsen (parkeringsbromsen) ej 3§ 1 mom. b och 65 § l mom. första st.

effektiv eller 3 mom. andra st. VTF 2. Framförande av fordon på fel vägbana 44 § första st. och 67 § andra st. VTF 3. Ej stannat före obevakat övergångs- 48 a § andra st. och 67 § andra st. VTF ställe för att låta gående passera 4. Framförande av otillåtet fordon på 44 § tredje st. och 67 § andra st. VTF motorväg eller motortrafikled 5. Användande av påfartsväg för avfart 44 § fjärde st. och 67 § andra st. VTF

eller avfartsväg för påfart

alla däck dubbade och 65§ 1 mom. första st. eller 3 6. Något men ej 2§ (personbil) mom. andra st. VTF 7. Belysningsanordningar framtill saknas, 3 § 1 mom. e och 65 § 1 mom. första st. ur funktion eller bristfälliga vid färd under eller 3 mom. andra st. VTF mörker eller tät dimma 8. Framförande av fordon under mörker 51 § 1 mom. första st. och 67 § andra st. eller tät dimma utan att ha föreskrivna VTF eller l0§ andra st. och ll § andra st. lyktor tända mopedförordningen 9. Underlåtenhet att utmärka utskjutande 52 § 2 mom. och 67 § andra st. VTF gods på föreskrivet sätt 10. Otillfredsställande koppling av fordon 55 § 2 mom. första st. och 67 § andra st. som drages av motordrivet fordon VTF ll. Stannande eller uppställning på mo- 49 § 2 mom. a och 67 § andra st. VTF torväg eller motortrafikled 12. Stannande eller uppställning i eller 49§ 2 mom. b och 67§ andra st. VTF nära kurva, på eller i närheten av skarp backkrön eller på annan plats där sikten är skvmd 13. Framförande av fordon i förbjuden 61 § 1 mom. och 68 § första st. VTFjämfört med lokal trafikföreskrift fárdriktning 14. Uppställning av fordon på väg under 51 § l mom. tredje st. och 67 § andra st. mörker utan föreskrivna belysnings- eller VTF reflexanordningar 15. Brukande av fordon i strid mot körför- 23§ andra och fjärde st., 24§ 4 mom. bud samt 65 § 2 mom. och 3 mom. andra eller tredje st. 16. Vårdslöshet i trafik som ej faller 1 § första st.TL under I eller Il 17. Hindrande eller störande av trafik 2§TL

IV. l prick

Alla övriga brott som skall föranleda prickbelastning

4§ Har någon genom samma handling begått flera brott får prickbelastningen för samtliga brott ej överstiga prickbelastningen för det svåraste brottet med mer än två prickar.

Pricknivâ för körkortsâtgárd 5 § Körkortsprickar antecknas i centrala körkortsregistret. Trañksäkerhetsverket prövar om körkortsinnehavare vid anteckningstillfâllet uppnått den pricknivå vid vilken åtgärd skall vidtagas enligt 6-8 §§.

6§ Har körkortsinnehavare vid prövningstillfallet lägst fem och högst sju prickar och föreligger ej fall som avses i 12 § skall han av trafiksäkerhetsverket föreläggas att inkomma med bevis om att han har sådana teoretiska kunskaper som avsesi 1 kap. 5 § körkortslagen.

7§ Har körkortsinnehavare vid prövningstillfállet åtta eller nio prickar skall trafiksäkerhetsverket underrätta trafikkonsulenten i det län där körkortsinnehavaren är mantalsskriven eller om han ej är mantalsskriven inom riket, trafikkonsulenten i det län där körkortsinnehavaren vistas.

8§ Har körkortsinnehavare vid prövningstillfállet tio prickar eller mera skall trañksäkerhetsverket underrätta åklagarmyndigheten i den ort där körkortsinnehavaren har sitt hemvist.

9 § Under de två första åren efter det att körkortsinnehavaren återfått rätten att föra motorfordon eller traktor efter återkallelse eller prövotiden vid Villkorlig körkortsåterkallelse skall utgått, den pricknivå vid vilken åtgärd skall vidtagas vara fyra-fem, sex-sju respektive åtta i de under 6-8 §§ angivna fallen. Vad som sägs i första stycket skall också gälla körkortsinnehavare som förvärvat körkort efter beslut om körkortsspärr enligt 4 kap. 5 § körkortslagen.

lO§ Då pricknivån bestämmes skall de brott beaktas som körkortsinnehavaren begått de senaste tre åren. Brott skall dock ej beaktas om det begåtts innan körkortsinnehavaren efter körkortsindragning eller ovillkorlig körkortsåterkallelse återfått rätten att föra motorfordon eller traktor eller innan prövotiden vid Villkorlig körkortsåterkallelse utgått.

ll§ Körkortsinnehavare för vilken vid prövningstillfállet antecknats, att han under det senaste året genomgått trañkutbildning, skall erhålla avdrag med högst två prickar. Trafiksäkerhetsverket utfärdar anvisningar om sådan utbildning som avses i första stycket och om förutsättningarna för anteckningi körkortsregistret av utbildningen.

Teoretiskt förarprov 12 § Föreligger fall som avses i 6 § och har körkortsinnehavaren under det senaste året genomgått teoretiskt förarprov skall trafiksäkerhetsverket i stället för att meddela föreläggande om sådant prov sända underrättelse enligt 7 § till trafikkonsulent.

13§ Meddelar trafiksäkerhetsverket beslut om teoretiskt förarprov skall trafiksäkerhetsverket förelägga körkortsinnehavaren att senast inom tre månader från det han delgivits föreläggandet inkomma med bevis om att han genomgått godkänt prov. inkommer inom föreskriven tid skall trafiksäkerhetsverket underrätta den ej bevis länsstyrelse som har att utreda frågan om körkortsindragning.

Trafikkonsulent

14 § Trafikkonsulent, som erhållit underrättelse enligt 7 §, skall genast anmana körkortsinnehavaren att infinna sig personligen för samtal. Trafikkonsulenten kan dock underlåta att kalla till samtal om körkortsinnehavaren under de senaste tolv månaderna inställt sig för sådant samtal.

15§ Trafikkonsulenten skall vid samtal enligt 14 § närmare utröna orsaken till körkortsinnehavarens felhandlingar i trafiken och ge denne de anvisningar och råd som behövs för att förhindra återfall.

l6§ Trafikkonsulenten kan förelägga körkortsinnehavaren att senast inom tre månader från det han delgivits föreläggande till trafiksäkerhetsverket inkomma med bevis om att han har sådana teoretiska som avses i l kap. 5 § körkortslagen. lnkommer ej bevis inom kunskaper föreskriven tid, skall trafiksäkerhetsverket underrätta den länsstyrelse som har att utreda frågan om körkortsindragning.

17§ skäl till åtgärd enligt körkortslagen skall trafikkonsulenten underrätta länsstyrel- Föreligger sen eller åklagarmyndigheten. att underrätta trafikkonsulenten om de Det åligger länsstyrelsen och åklagarmyndigheten åtgärder som vidtagits i anledning av anmälanenligt första stycket.

Åklagarmyndighet

18 § Har åklagarmyndigheten erhållit underrättelse enligt 8 § och föres ej talan om körkortsåterkallelse eller beslutar körkortsåterkallelse skall åklagarmyndigheten underrätta ej rätten trafrkkonsulenten i enlighet med vad som sägs i 7 §.

Allmänna bestämmelser 19 § Anteckning om körkortsprickar i körkortsregistret sker sedan den dom i vilken körkortsprickarna bestämts vunnit laga kraft.

20§ Vad som sägs i denna kungörelse om dom skall ha motsvarande tillämpning på ordningsföreläggande och strafföreläggande.

21§ Talan får ej föras mot trafiksäkerhetsverkets eller trañkkonsulentens beslut enligt denna kungörelse.

22§ Trañksäkerhetsverket meddelar de ytterligare föreskrifter som behövs för tillämpningen av denna kungörelse. Denna kungörelse träder i kraft den

Il Specialmotivering

l Förslag till lag om körkort (KL)

VTF innehåller bestämmelser om såväl for- 1972:15 s. 98-105 och 152-160). Mot don, bl.a. deras beskaffenhet och utrust- bakgrunden av den betydelse som körkortet ning, som fordonsförare och trañkens regle- har för den enskilde anser emellertid komring. Bestämmelserna om fordonsförare finns mittén att körkortsfrågan är av den art att i lll avd. (28-37 §§). Förutom de allmänna den bör regleras i lag. Kommitténs ställningsbestämmelserna i 28§ innehåller lll avd. tagande synes väl överensstämma med grundenligt paragrafrubrikerna regler om arbetstid Iagberedningens uttalande. och vilotid, krav på körkort, övningskörning, Till de grundläggande regler som enligt förarprov, utfärdande av körkort, återkallel- kommitténs bör inskrivas uppfattning i lag se av körkort, varning, omhändertagande av hör reglerna om vilka fordonstyper körkortskörkort, trafikskola samt särskilda föreskrif- skall omfatta, ålder och andra förutplikten ter för personer som från utlandet inkommit i sättningar för att få körkort samt reglerna riket. Vidare innehåller 66§ VTF vissa an- om i rätten att föra körkortsingripande svarsbestämmelser i anslutning till lll avd. pliktigt fordon. De centrala bestämmelserna Kompletterande bestämmelser om bl. a. lä- i dessa ämnen föreslås därför ingå i en ny lag, karintyg, körkortsregister och trafikskola kallad lagen om körkort, medan de mera fmnsi62-8l §§ VTK. detaljbetonade reglerna bör upptagas i en Kommittén har sett det som en fördel tillämpningskungörelse. från systematisk synpunkt att bryta ut kör- Under arbetet med lagtexten har kommitkortsreglerna från VTF. VTF kommer där- tén funnit det vara till fördel att dela upp de efter att innehålla bestämmelser om fordon i vissa fall mycket i VTF långa paragraferna och trafikregler. Någon form av uppdelning på flera och att sammanföra de nya reglerna av bestämmelserna i VTF förbereds också under innehålkapitelrubriker. Lagförslaget inom

kommunikationsdepartementet. ler sex kapitel. De har följande rubriker:

Det är enligt kommitténs Rätten att föra vissa fordon, uppfattning Körkortsindragnaturligt att de centrala reglerna om rätten Körkortsåterkallelse, ning, Körkortsspärr, att föra körkortspliktiga fordon lämnas i en Omhändertagande av körkort och Rätteförfattning som har dignitet av lag. Kom- gångsbestämmelser m. m. mittén har inte anledning att i detalj gå in pâ Förslaget innehåller icke någon motsvarigfrågan om lagbegreppet från het till 28 §VTF.l 28 § 1 mom. föreskrives, statsrättslig synpunkt (jfr SOU 1963:17 g. 325-330 och att fordon ej får föras på väg av någon, som grundlagberedningens uttalande i SOU på grund av sjukdom, uttröttning eller påver-

kan av starka drycker eller andra stimuleran- återkallelse i 3 kap. de eller bedövande De i lagen intagna avser endast ämnen eller eljest saknar reglerna att svenska körkort, varför särskilda bestämmelnödiga förutsättningar på betryggande sätt kunna föra fordonet. Enligt kommitténs ser erfordras i fråga om lagens tillämpning på uppfattning bör denna bestämmelse ej tagas utländska körkort. Kommittén har i lagen sammanhang. Från syste- icke heller särskilt nämnt turistkörkort eller upp i förevarande matisk synpunkt kan den anses jämställd trafikkort, eftersom dessa icke torde komma med trañkreglema. Liksom vid dessa beivras att behållas (se SOU 1970:26 s. 47---49;jfr överträdelse med stöd av TL. När det gäller dock kommitténs förslag under 2.8 i den all- 28§ 1 mom. VTF kan förutom 1 § också männa motiveringen). 4§ TL bli tillämplig. De frågor om polismans rätt att ingripa som behandlas i 28 § 2 l kap. Rätten att föra vissa fordon mom. VTF kommer inte heller att behandlas i detta 9 i allmänna l första kapitlet tar kommittén upp de sammahang (jfr avsnitt motiveringen). grundläggande bestämmelserna angående när Reglerna i 28a§ och 28b§ VTF om körkort skall krävas och förutsättningarna arbetstid och vilotid för att erhålla det. Motsvarande bestämmelär av det slaget att det icke är motiverat ser finns f. n. i 29--32 §§ VTF. att taga upp dem i denna Kommittén har i lagförslaget icke medtalag. Kommittén har, såsom framgår av den git någon motsvarighet till reglerna om förallmänna motiveringen, funnit det mest än- handsbesked i 32§ l mom. fjärde stycket att i fortsättningen dela upp VTF. Förhandsbeskedet förutsättes bli regledamålsenligt beslutanderätten i fråga om körkortsingrip- rat i administrativ ordning. Eventuellt kan ande på två skilda organ. Körkortsingripande det helt awaras vid en ny utformning av i anledning av brott bör enligt kommitténs ansökningsförfarandet (se SOU 1972:5 s. 8). uppfattning handläggas av allmän domstol I fråga om den prövning som skall föregå förhandsbeskedet hänvisas till vad kommitoch om möjligt i samband med brottmålet i allmänna motiveringen). När det tén anfört i den allmänna motiveringen om (se 4.3.4 grund, t.ex. prövningen i allmänhet (2.7). Kommittén vill gäller ingripanden på annan skada eller bristande i sammanhanget också framhålla, att sökansjukdom, förarförmåga, vid allmän domstol icke de som erhållit ett positivt förhandsbesked är handläggning motiverad. Det har ansetts lämpligt att mäste beredas så lång tid för komplettering av detta av handlingarna att han normalt hinner geingripanden slag även i fortsättav länsrätten i nomgå utbildning och förarprov för körkort ningen handlägges (se 4.3.5 allmänna (jfr 32§ l mom. fjärde stycket VTF och motiveringen). Oavsett fördelningen på olika beslutsorgan 69§ VTK). Giltigheten bör därför inte unhar kommittén funnit det vara av värde från derstiga sex månader. främst systematiska och pedagogiska syn- l förhållande till gällande rätt innehåller punkter att körkortsingripande i anledning förslaget två väsentliga nyheter i fråga om av brott och av annan anledning ges skilda förutsättningarna för att bevilja körkort. Eftersom flertalet körkortsin- Förslaget innehåller för det första inte någon benämningar. gripanden i dag sker på grund av brott anser motsvarighet till lämplighetsintyget. Förakommittén att den i dag använda termen rens personliga egenskaper skall beaktas körkortsâterkallelse bör behållas för denna i den man de kommer till huvudsakligen För övriga ingripanden, uttryck i samband med övningskörning och typ av ingripanden. som inte sällan kan vara av tillfällig natur, eller vid utredning hos trafikkonförarprov föreslår kommittén beteckningen körkortsin- sulent (se 4.3.2 i den allmänna motveringen) om körkortsindragning och nykterhetsnämnd. l detta avseende har dragning. Reglerna återfinns i 2 kap. och reglerna om körkorts- dock gjorts undantag för den som missbru-

kar alkohol eller annat berusande eller be- utreda innebörden av uttryck som kortare dövande ämne (t. ex. narkotika). Se närmare sträcka” eller ”liknande ändamål. i den allmänna motiveringen (2.4-2.7) och kommentaren till 5 och 7 §§. 2-4 §§ För det andra har kommittén icke funnit det motiverat att behålla en närmast obli- Bestämmelserna i dessa paragrafer har utforgatorisk körkortsspärr för den som dömts mats i enlighet med vad som angivits i för fylleri eller olovlig körning. Hans situa- körkortsutredningens förslag till centralt tion skall i stället bedömas från fall till fall. körkortsregister (SOU 1972:5 s. 12-14 och Skälen härför har utvecklats i den allmänna 95). Jämför även prop. 1971:65 (s. 63--65). motiveringen (2.5) och i kommentaren till 5 1 fråga om behörigheten att föra taxi har och 7 §§ samt4:5. kommittén anfört vissa synpunkter i den allmänna motiveringen (28). Denna förutsättes att bli reglerad i särskild författning. 1 övrigt har paragrafernas innehåll inte prövats 1§ av kommittén. Gällande rätt stadgar i29 § 1 mom. VTF att Kommittén har i 4 § valt att som teknisk motorfordon eller med gummihjul försedd term använda ”utfärda körkort. Det slutliga traktor endast får föras av den som genom ställningstagandet till körkortsrutinerna kan körkort är berättigad att föra fordonet, var- eventuellt leda till att ett annat uttryck bör vid tillägges, att vad som föreskrivits om väljas. traktor endast gäller för färd på väg. Kommittén har i förslaget beaktat vad körkorts- 5§ utredningen anfört om betydelsen av ett år 1967 fattat riksdagsbeslut för bedömningen Den som vill ha körkort måste motsvara av bil som ombyggts till traktor (SOU 1970: vissa fordringar. Enligt gällande rätt har kör- 26 s. 145 och 172). Kommittén vill i detta kortssökanden att genom intyg styrka att sammanhang erinra om motorredskapsutred- han håller måttet i fråga om hälsa, förarförningen, som avgivit betänkandet Snöskotern måga och personlig lämplighet. - fordonet och föraren och lnnan körkortssökanden (SOU 1970:9) avlägger det vars utredningsarbete fortsätter. Det är för egentliga förarprovet skall han genomgå kommittén bekant att denna utredning över- läkarundersökning. Reglerna om denna finns väger körkortsplikt för åtskilliga typer av i 31 § 1 mom. b VTF och 62-66 §§ VTK. motorredskap. Förutom redovisning av sökandens hälsotill- Begreppen motorfordon, traktor och väg stånd skall läkarintyget innehålla utlåtandei används enligt den betydelse som angesi 1 § vad mån sökanden lider av sådant lyte, sådan VTF. Det kan påpekas att motorredskaps- sjukdom eller sådan syn- eller hörselnedsättutredningens arbete kan komma att resultera ning, som väsentligen minskar hans förmåga i förslag till nya fordonsdefinitioner. att föra sådant fordon som han vill ha 1 fråga om förandebegreppet vill kommit- körkort för. tén hänvisa till den utredning som verkställts Bestämmelser om förarprovet finns i 31 § av trafiknykterhetsbrottskommittén och pre- 1 och 3 mom. VTF. Förarprovet avlägges senterats i SOU 1970:61 s. 180-196. inför trafikinspektör eller bilinspektör. En bestämmelse motsvarande 29 § Sökanden skall besitta erforderlig körskick- 1 mom. andra stycket VTF, som tillåter viss lighet, sinnesnärvaro och omdömesförmåga körkortsfri traktorkörning samt ha vissa kunskaper om trafikföreskrifpå väg, har medtagits i förslaget. Kommittén har inte över- ter m. m. För den som avlagt godkänt förarvägt innehållet i bestämmelsen och har där- prov utfärdas ett s. k. kompetensbevis. för ej heller haft anledning att närmare Enligt 32 § 2 mom. VTF skall länsstyrel-

sen vid prövning av ansökan om körkort barnavårdsnämnd eller skyddskonsulent. Besärskilt beakta, huruvida sökanden gjort sig träffande sökande som icke är mantalsskrikänd för nyktert levnadssätt och om det kan ven i riket kan utredning om hans lämpligantagas, att han såsom förare av körkorts- het göras i annan ordning. Såsom framgår av fordon kommer att visa hänsyn till redovisningen har utredningen om huruvida pliktigt andra, omdöme och ansvar samt respekt för sökanden för ett nyktert levnadssätt eller trafikens regler. besitter erforderliga personliga egenskaper l 32§ 2 mom. VTF återfinns också spe- vävts samman vid ställningstagandet hos såcialindikationen beträffande den som sak- väl polismyndigheten som länsstyrelsen. fällts för fylleri eller olovlig körning. Sådan l 5 § innehåller kommiltéförslaget reglersökande innan två år na om att körkortssökanden skall ha erforfår inte beviljas körkort förflutit från förseelsens begäende, såvida derlig hälsa och förarkompetens. Sökanden att han ändock skall alltså i likhet med vad som gäller f. n. det ej kan anses uppenbart, förete och för är att bedöma som en skötsam person. läkarintyg kompetensbevis De närmare De nu återgivna reglerna i 32 § VTF avser ansökningsmyndigheten. reglerandra egenskaper hos föraren än hälsa och na om utformningen av de undersökningar egentlig förarkompetens. De brukar benäm- och prov som skall äga rum bör lämpligast nas förarens eller för- utformas i en kungörelse. (Jfr 31 § l mom. b personliga egenskaper och 3-5 mom. VTF samt 62-66 §§ VTK.) utsättningar. Den i 33 § 2 mom. första stycav ket 6 VTF angivna återkallelsegrunden tjänar Kommittéförslaget anknyter prövningen som ledning för tillämpningen vid körkorts- förutsättningarna till det slag av fordon som givningen. Där föreskrives körkortsåterkallel- avses med ansökningen. Enligt de principer se om föraren genom brottslig gärning ådaga- som antagits av riksdagen (se prop. 1971:65) till andra eller kommer vi i framtiden icke att ha något lagt påtaglig brist på hänsyn särskilt trafikkort. att föra forpå grund av personliga förhållanden i övrigt Behörigheten icke kan anses lämplig såsom förare av kör- don av viss typ, t. ex. tung lastbil eller buss, fordon. Det närmare innehållet skall istället anges på en enhetlig körkortskortspliktigt i denna regel baseras bl.a. på de underrät- handling (jfr 2 §). Reglerna i 5 § ger möjligtelser körkortsmyndigheten får genom före- het till differentiering av t. ex. förarprovet. skrifterna om underrättelseplikt i 80 § 2 En samordning av bestämmelser i VTF och mom. VTK. De brott som på grund av förordningen om yrkesmässig trafik blir därsistnämnda bestämmelse och enligt praxis vid erforderlig. ansetts böra föranleda körkortsâterkallelse Kommittén har således, liksom de till hindrar regelmässigt också förstagångssökan- grund för nyss angivna proposition lagda den från att få körkort. Väldsbrott och principerna, ansett att det från trafiksäkerförmögenhetsbrott som har samband med bil hetssynpunkt är väsentligt att knyta prövtillhör de grupper som anses presumera tra- ningen av körkortssökandens förutsättningar ñkfarlighet. till det slag av fordon han önskar föra och Till hjälp vid bedömningen skall länssty- icke till förhållandet huruvida fordonet skall relsen ha ett lämplighetsintyg. lntyget skall föras i yrkesmässig trafik. Se härom avsnitt enligt 32§ l mom. VTF utfärdas av polis- 2.8 i den allmänna där kommotiveringen, myndigheten i sökandens mantalsskrivnings- mittén också behandlar frågan om särskilt ort och avse frågan huruvida sökanden med tillstånd för rätten att föra personbil och lätt hänsyn till sina personliga förhållanden får lastbil i yrkesmässig trafik för personbefordanses lämplig såsom förare av körkortsplik- ran. tigt fordon. Polismyndigheten skall, förutom När det gäller bedömningen av förarens att kontrollera i tillgängliga register, höra personliga egenskaper innebär kommitténs vederbörande nykterhetsnämnd. Om det be- förslag genomgripande förändringar. Länshövs skall också andra organ höras, t. ex. styrelsen har f. n., såsom förut angivits. att

pröva huruvida sökanden gjort sig känd för motiverat då sökanden tidigare haft körkort, nyktert levnadssätt och om det kan antagas, som indragits eller äterkallats. Det har i att han såsom förare av körkortspliktigt for- skilda sammanhang framhållits som en vädon kommer att visa hänsyn till andra, sentlig brist i vårt nuvarande system, att omdöme och ansvar samt respekt för trafi- förare, som visat sig trafikfarliga, vid den nya kens regler. Kommitténs syn på den sålunda prövningen får genomgå samma prov som föreskrivna prövningen redovisasi det följan- alla andra. Vid detta mera schablonmässiga de. förarprov kan vederbörandes speciella prol fråga om kravet på nyktert levnadssätt blem mycket sällan uppmärksammas. Se näroch den därtill knutna specialregeln för den mare härom i avsnitt 2.6 i den allmänna som sakfällts för fylleri har kommittén utmotiveringen. redovisat sina överväganden i avsnitt Kommittén förligt vill i sammanhanget erinra om 2.5 i den allmänna motiveringen. Resultatet andra uttalande s. lagutskottets (1958:20 av dessa överväganden framgår av 7§ och 46), där man pekade på svårigheterna att på specialmotiveringen till denna. förhand uttala sig om hur en person kommer Bedömningen huruvida sökanden kan an- att bete förare av motorfordon sig som tagas att såsom förare av körkortspliktigt under avsnitt 2.3.3.1 i den

eget ansvar. (Se

fordon komma att visa hänsyn till andra allmänna motiveringen.) samt omdöme och ansvar sker f.n. dels Vad slutligen angår bedömningen huruvigenom låmplighetsintyget och dels genom da det kan antagas att sökanden kommer att länsstyrelsens Till för såsom förare egen prövning. grund av körkortspliktigt fordon visa

bedömningen läggs huvudsakligen uppgifter respekt för trafikens regler vill kommittén

om sökandens kriminalitet. Såsom framgår hänvisa till att besluta om körmöjligheten av den allmänna motiveringen (2.4) anser kortsspärr för den som begått trafikbrott. kommittén att allmän brottslighet inte kan Det redogörs närmare härför under 4:5 KL. l användas som urvalsinstrument för bilförare detta sammanhang bör också erinras om besamt att det knappast finns något belägg för stämmelsen i 4:13 KL, som ålägger länssty- uppfattningen att viss allmän brottslighet relsen att ta kontakt med allmän åklagare, om t.ex. våldsbrott - har större man finner att körkortssökande prediktions- gjort sig skylvärde i fråga om trafikbrott än övrig brotts- dig till trafikbrott och frågan om körkortslighet -- t.ex. stöld, skattebrott, smuggelspärr icke prövats. brott. Kommittén har pä skäl som redovisats i den allmänna motiveringen (2.7) ansett att 6§ lämplighetsintyget icke bör behållas. Icke heller länsstyrelsen har möjlighet att i de nu Gällande rätt innehåller i 67§ VTK regler aktuella avseendena göra en från trafiksäker- som ger möjlighet att förknippa rätten att önskvärd av sökan- inneha körkort med vissa villkor. Enligt 67 § hetssynpunkt bedömning den. Brister i fråga om de här upptagna 2 mom. får körkort för rörelsehindrade perfår i stället beaktas i den mån soner utfärdas efter tillstyrkan av socialstyegenskaperna de kommer till uttryck i samband med fö- relsen och vederbörande trafikinspektör randet av fordon, dvs. övningskörning och samt på de villkor länsstyrelsen finner skäligt förarprov. Kommitténs förslag innebär såle- bestämma. Når det gäller andra sjukdomar des inte någon ändring i fråga om nu gällan- eller brister, såsom nedsatt syn- eller hörselde krav på körskicklighet, sinnesnärvaro och förmåga, föreskrives i 67 § 3 mom. att köromdömesförmåga. Kommittén föreslår tvärt- kort får utfärdas efter socialstyrelsens tillom möjlighet att föreskriva ett mer ingående styrkan och på de villkor styrelsen kan ha förarprov, då omständigheterna ger anled- angivit som förutsättning för tillstyrkandet. ning till tveksamhet om förarens förmåga. Villkor enligt 2mom. kan t. ex. begränsa Ett sådant särskilt förarprov kan ofta anses förarrätten till vissa fordonstyper eller till

fordon med särskild utrustning. Villkor en- motorfordon. Många ser även detta som en ligt 3mom. kan t. ex. avse skyldighet att sjukdomsbild medan andra menar att vi här inom viss tid inge läkarintyg. Enligt praxis har att göra med vilja och karaktär. Kommitkan villkor och föreskrifter beslutas också tén har mot denna bakgrund funnit det sedan körkort beviljats föraren (RRÅ 1965 nödvändigt, att när det gäller de personliga K 683). förutsättningarna för körkortsinnehav, spe- Möjligheten till undantag från kompetens- ciellt reglera kravet på nyktert levnadssätt. och hälsokraven måste av naturliga skäl be- Såsom framgår av den allmänna motivehållas. Detaljreglerna kring denna möjlighet ringen har kommittén stannat för principen bör även i fortsättningen kunna stå i en att körkort skall vägras (och i förekommankungörelse. Såsom undantag från huvudreg- de fall indragas) om föraren missbrukar alkolerna i 5 § bör förhållandet dock anmärkasi holhaltiga drycker och han icke på grund av lagen. Föreskrift skall liksom f. n. kunna be- särskilda omständigheter kan förväntas följa slutas också sedan körkort utfärdats, t. ex. i bestämmelserna om nykterhet i trafiken. samband med att körkortet enligt reglerna i Kommittén har valt att anknyta till den 2:5 återlämnas efter indragning. terminologi som används i nykterhetsvårdslagen. Med alkoholmissbruk avses således att någon ej blott tillfälligt använder alkoholhal- 7§ tiga drycker till uppenbar skada för sig eller Som redovisats i kommentaren till 5 § skall annan (1 § nykterhetsvårdslagen, 1954:579). enligt gällande rätt länsstyrelsen vid pröv- Frågan om så är förhållandet får avgöras i särskilt beakta enlighet med den praxis som utvecklats inom ningen av en körkortsansökan bl. a., huruvida sökanden gjort sig känd för nykterhetsnämnderna. Läkare bör höras. nyktert levnadssätt. Den, som sakfällts för övertygande skäl har talat för att kommittén fylleri får inte beviljas körkort innan två år icke borde försöka sig på att skapa formella förñutit från förseelsens begående, såvida kriterier för en ny grad av olämpligt alkoholdet ej kan anses uppenbart, att han ändock bruk, som skulle äga betydelse endast i är att bedöma som en skötsam person (32 § körkortssammanhang. Nykterhetsnämnder, 2 mom. VTF). läkare m. fl., som skall taga del i tillämpning- Frågan om kravet på nyktert levnadssätt en av de föreslagna reglerna, bör om möjligt och vilken betydelse en begången fylleriför- få arbeta med termer och begrepp som de är seelse skall tillmätas har behandlats under väl förtrogna med. 2.5 i den allmänna Kommittén När det av verkställd undersökning frammotiveringen. har där kommit till slutsatsen att presumtio- går, att vederbörande missbrukar alkoholhalnen att den som sakfällts för fylleri är tiga drycker, skall nykterhetsnämnden enligt trafikfarlig inte har tillräcklig saklig grund. l4§ imorn. nykterhetsvârdslagen, där så Såsom anmärkts i den allmänna motive- prövas erforderligt och gagneligt, söka biringen kan förarens alkoholbruk understun- bringa honom insikt om vådan av alkoholdom leda till medicinska rubbningar av så missbruk samt vidtaga för hans rättelse lämallvarlig art, att han redan på grund därav pade hjälpåtgärder. Såsom exempel på sådamåste uteslutas från möjligheten att ha kör- na åtgärder nämns hjälp till lämplig anställkort. Detta kan i sam- ning och försök att förmå honom att ingå i

uppmärksammas

band med läkarundersökningen genom fö- nykterhetsförening, rådfråga läkare eller frirarprovet. Innan skadorna av alkoholbruket villigt söka lämplig vård. blivit så påtagliga, befinner sig emellertid Enligt uttalande av departementschefen föraren ofta på ett stadium, där han, trots (prop. 1954:159) utgjorde hjälpåtgärder den att medicinska indikationer inte ger tillräck- generella behandlingsformen vid lindrigare

ligt utslag, skulle vara en fara i trafiken, om fall av alkoholmissbruk. Åtgärderna bör så-

han tilläts uppträda där såsom förare av ledes komma på ett relativt tidigt stadium

och kan ofta avse personer som i övrigt andra stimulerande eller bedövande ämnen måste anses välanpassade i samhället. Kom- med påverkan av starka drycker. Enligt mittén har emellertid, som framgår av vad 16 kap. l5§ andra stycket BrB skall till förut anförts, icke kunnat acceptera fylleri- böter som i första stycket stadgats för fylleri indikationen, utan ansett det nödvändigt dömas jämväl om ruset orsakats av annat än med ett kriterium som bygger på noggran- alkoholhaltiga drycker. I 4§ 1 mom. andra nare upplysningar om vederbörandes situa- stycket TL föreskrives samma straff som tion i nykterhetshänseende. Kommittén har enligt första stycket gäller vid rattfylleri, om därvid, som också sagts, sett det som ange- föraren varit påverkad av annat berusningsläget att anknyta till nykterhetsvårdslagens medel än starka drycker. regler. Annat alternativ än missbrukskriteriet Den i de här återgivna straffrättsliga består då knappast till buds. stämmelserna gjorda sammankopplingen av Presumtionen vid missbruk är icke heller starka eller å ena alkoholhaltiga drycker, ensam avgörande. Körkort får beviljas om sidan, samt andra stimulerande eller bedövederbörande av särskilda skäl kan antagas vande ämnen eller annat berusningsmedel, å komma att efterleva bestämmelserna om den andra, saknar motsvarighet i körkortsnykterhet i trafiken. Stadgandet är avfattat När man reglerna. i återkallelsegrunderna så att det, sedan alkoholmissbruk väl konsta- talar om fylleri bör det uppmärksammas, att terats föreligga, skall förebringas omständigpåverkan av annat än alkoholhaltiga drycker heter som ger anledning till antagandet att formellt sett icke är fylleri. Enligt Fredrikden som ansöker om körkort kommer att son (4:e uppl. s. 172) kan ej heller misskötavhålla sig från trafiknykterhetsbrott. Kör- samhet i förhållande till andra berusningsmekortssökanden är oförhindrad att själv ta del än starka drycker författningstekniskt initiativet till en undersökning, t. ex. genom falla under levnadsbeteckningen onyktert att kontakta läkare eller nykterhetsnämnd. Sätt. Omständigheter som talar för en positiv Bland de sjukdomar som läkare enligt det kan, såsom andra lagutskottet fram- av dåvarande medicinalstyrelsen den 26 april prognos hållit i sitt förut nämnda endast 1965 utfärdade cirkuläret skall anmäla till yttrande, med svårighet av den som icke länsläkaren nämns dock ”narkomanier och presteras förut andra toxikomanier” samt långvarigt bruk av haft möjlighet att uppträda i trafiken. sådana läkemedel som kan inverka Prognosen måste i dessa fall grundas på en så på vakenlångt möjligt allsidig prövning av vederböran- hetsgraden. des situation. De av läkare l föranledda av och nykterhets- omprövningsärenden, nämnd insatta åtgärderna samt erfarenheter- t. ex. drogmissbruk hos föraren, kan således icke 5 i 33§ 2mom. VTF åbena av tidigare hjälpåtgärder kan därvid läggas punkten istältill grund för en bedömning av utsikterna för ropas. Körkortsmyndigheten tillämpar att han skall kunna undvika att köra bil i alko- let punkten 6, som först nämner brott variholpåverkat tillstånd. genom föraren ådagalagt påtaglig brist på Exempel på andra omständigheter, som kan påverka bedömningen, hänsyn till andra men därefter också att han kan vara möjligheten till övervakning, ända- på grund av personliga förhållanden i övrigt målet med körkortsförvärvet och stöd från icke kan anses lämplig såsom förare av kör- Länkarna fordon”. Har förhållandet frameller AA (Anonyma Alkoholister). kortspliktigt Vid utredningen bör i så stor utsträckning som skridit så långt att det är att beteckna som narkomani - liksom vid alkohomöjligt anlitas specialister, t. ex. läkare på al- tillämpas koholpoliklinik. lism - vad som enligt punkten 7 gäller vid l fråga om gällande rätts syn på missbruk sjukdom. Motsvarande grunder åberopas vid av andra ämnen än alkohol kan anföras prövningen av en ansökan om körkort. följande. Någon statistik rörande tillämpningen har l 28 § l mom. VTFjämställes påverkan av icke framskaffats. Antalet fall där man begär

rättskemisk analys av andra ämnen än alko- uppträda påverkad i trafiken för att föraren hol är emellertid stigande. Enligt uppgift i skall kunna beviljas körkort. Missbruket torskriften Läkemedel och trafik” av Roger de i dessa fall få konstateras av läkare och

Bonnichsen m.fl. (Meddelande nr 16 från kanske enligt något andra bedömningsgrun-

Institutet för maltdrycksforskning) utgjorde der än i fråga om alkoholmissbruk. Man bör de 1964 0,6 % och 1965 1,2 % av samtliga dock iaktta försiktighet med att utgå ifrån ärenden I skriften uttalas vidare. att allt bruk av t. ex. narkotika är att beteckna som missbruk. Fortsatta erfarenheter Med nuvarande tendens till ökad förbrukävensom vetenskapliga framsteg kan förvänning av medicin kan det inom en nära framtid hända att lika många (eller flera) trafik- tas öka våra möjligheter att ställa korrekta olyckor förorsakas av tablettpåverkan (med diagnoser. Vidare måste betonas, att det är eller utan samtidig förtäring av alkohol) som den aktuella situationen som skall vara avav enbart alkoholberusning. Det är mycket görande. Det förhållandet att en person tidimöjligt att detta är fallet redan idag. gare missbrukat narkotika får inte hindra MHF har i den förut omnämnda skrivelsen honom från att få körkort om han åter till kommunikationsministern (allmänna mofungerar socialt. tiveringen 2.5.2.2) också tagit upp behovet Kommitténs inställning medför att komav skärpt övervakning i fråga om narkotika- mittén också anser, att frågan om rapportemissbrukare. MHF fann bristerna i denna bör lösas i prinringen av narkotikamissbruk särskilt i påfallande i det hän- överensstämmelse övervakning cipiell med vad som gäller seendet att någon rapportskyldighet icke för alkoholmissbruk. Kommittén har emelföreskrivits beträffande domar enligt narko- lertid icke ansett närmare utreda sig kunna tikastrafflagen, trots den ökade förekomsten frågan. Det omfattande spörsmålet om skylav narkotikapåverkade förare i trafiken. En- digheten att lämna information från olika ligt MHFzs uppfattning borde man överväga sociala organ torde komma att behandlas av att ålägga läkare och polismyndighet anmäl- socialutredningen. l sammanhanget kan pâningsplikt i fråga om narkotikamissbruk pekas, att polismyndighet enligt gällande efter samma princip som enligt 10 § nykter- regel i 81 § VTK skall göra framställning hos hetsvärdslagen gäller i fråga om alkoholmiss- länsstyrelse om man finner anledning förebruk. komma till körkortsåterkallelse. Det borde Länsstyrelsen i Kalmar län har i skrivelse undersökas om denna bestämmelse genom från skulle den 17 juni 1969 till kommittén tagit upp anvisningar rikspolisstyrelsen frågan om lagstiftning rörande rapportering kunna få en mera omfattande och rutinmästill körkortsmyndighet av drogmissbruk och sig användning än i dag. narkomani. Länsstyrelsen finner det otill- Genom SFS 1972:11 har den i 80§ 2 fredsställande att någon rapportskyldighet mom. VTK reglerade upplysningsplikten utinte föreligger och hänvisar till narkoman- vidgats till att omfatta även körkortsinnehavårdskommitténs redovisning i betänkandet vare som funnits skyldig till brott mot nar- Narkotikaproblemet ll (SOU 1967:41 s. kotikastrafflagen eller brott mot lagen om 85-89) angående de faror som missbruk av straff för varusmuggling i fråga om narkotika narkotika och läkemedel kan medföra i sam- som avsesi 1 §narkotikaförordningen. band med förande av motorfordon. Kommittén har ansett det motiverat att i 8§ \ lagförslaget uttryckligen ange, att missbruk av annat berusande eller bedövande ämne än l denna paragraf erinras om de hinder alkohol skall bedömas på samma sätt som mot att utfärda körkort som kan följa av alkoholmissbruk. Även vid förstnämnda bestämmelserna i 2 och 4 kap. Beslut om missbruk krävs det således en positiv prognos 1 om att föraren kan avhålla sig från att F. n. är andelen omkring 3 %.

körkortsindragning kan enligt kommitténs 1957:18 s. 150). Se även motiveringen till förslag förenas med beslut om när ny 4:12. körkortsansökan kan till Rätt tidigast upptagas till övningskörning bör endast medprövning. Beslut om körkortsåterkallelse en- ges den som genomgår för att utbildning ligt 3 kap. skall alltid åtföljas av beslut om erhålla körkort. Den som är föremål för ett viss tids körkortsspärr (421). Även i andra interimistiskt körkortsingripande skall alltså

fall kan sådan spärr utfärdas (415). inte ha rätt att övningsköra.

9§ 2

kap. Körkortsindragning

Kommitténs förslag till för kör-

forumregel 2 innehåller

Kap. reglerna för körkortskortsansökan överensstämmer med vad körindragning. Med körkortsindragning förstås

kortsutredningen föreslagit. Se SOU 1972:5 s. 96. Innehållet körkortsingripande som sker i förvaltnings-

har ej prövats av kommittén. l förhållande process och som icke är grundat på trafiktill gällande rätt innebär brott (se närmare under lagrubriken). De det den ändringen att förslaget öppnar en bestämmelser som kommitténs förslag avser möjlighet att få ansökan prövad av länsstyatt ersätta återfinns för närvarande huvudrelsen i annat län än det där sökanden är sakligen ipunkterna 7, 8 och 9 i 33 § 2 mom. mantalsskriven. VTF men också iviss utsträckning under 33 § 2 mom. 5 och 6. Vidare har i 2 kap. intagits

regler om interimistisk körkortsindragning. lO§ Gällande rätt innehåller en möjlighet att

l lO§ anges att Konungen skall utforma ersätta körkortsindragning med varning vid

regler om övningskörning. Rätten till sådan fall enligt 33§ 2 mom. 5 och 6 VTF.

körning utgör ett undantag från huvudregeln Förslaget har inte någon motsvarighet därtill. i l § och har på grund därav angivits i lagen. Av de i 2 kap. aktuella grunderna för

De detaljerade regler om övningskörning som körkortsingripande är det i dag huvudsakli-

därutöver kan erfordras och som f. n. finnsi gen fylleri och onyktert levnadssätt som 30§ VTF är däremot inte av sådan princi- föranleder varning. Kommittén har i det piell natur att de behöver tagas uppi allmänna avsnittet redovisat skälen för att lag. Kommittén vill dock betona, att det från avvisa nuvarande system att knyta särskilda

trafiksäkerhetssynpunkt måste anses väsent- rättsverkningar till det förhållandet att kör-

ligt att av förare, som blivit kortsinnehavare utbildningen dömts för fylleribrott. Komföremål för körkortsingripande, sker under mittén har kommit till slutsatsen att alkoholformer som samhället kan kontrollera. Han i detta hänseende i stor utsträckproblem bör alltså icke kunna övningsköra privat utan ning kan jämställas med andra sjukdomar endast vid trafikskola. Bestämmelse härom och att eventuell förarolämplighet om möjfinns f. n. i 30 § l mom. andra stycket VTF. ligt skall konstateras på grundval av medi- Kommittén har inget att erinra mot kör- cinska slutsatser och förarprovet. Mot bak-

kortsutredningens förslag att även annan ut- grunden av denna principiella inställning och

bildning än vid trafikskola skall kunna då det av skäl framstår som naturliga accepteras, om den godkänts av trafiksäker- inadekvat att använda varningi sjukdomsfalhetsverket (SOU 1970:26 s. 148 och 175). len, anser kommittén att varningsinstitutet Således skulle särskild vid vid administrativt

förarutbildning körkortsingripande kan

större företag kunna Detsamma awaras. Oavsett godtagas. om varningsinstitutet forskulle möjligen kunna gälla annan mellt fmns kommer de samtal och underprivat undervisning om den sker under kontroller- sökningar som körkortsmyndigheten initiebara former

(jfr trafiksäkerhetsutredningens rar att upplysa föraren om att hans situation

förslag om SOU anmälningsskyldighet, är uppmärksammad. Vidare har körkorts-

att direkt för tävlingar. Framställningen till medicinal-

myndigheten möjlighet föraren

icke blir föranleddes av att vederbörande klargöra att körkortsindragning styrelsen förklarat sig icke kunna vidtaga aktuell så länge han underkastar sig viss länsstyrelse behandling eller vård, medan misskötsarnhet någon åtgärd i fallet. Motordrivna fordon, vars förande icke i detta avseende leder till förnyad omprövförutsätter innehav av körkort, är motorredning av körkortet. Det kan vidare erinras om straffsanktio- och moped samt traktor i vissa fall skap l mom. Rätt att föra moped nen i 3 § andra stycket TL, som lyder: ”För (29§ VTF). någon körkortspliktigt fordon med åsidosät- har den som fyllt 15 år. För rätten att utföra tande av som meddelats vid körkortsfri traktorkörning eller körning med föreskrift, utfardande av körkort, straffas med dags- motorredskap finns ingen åldersgräns. (Här böter. överträdelse av sådan föreskrift bör dock erinras om motorredskapsutredoch blir föremål betänkande SOU 1970:9, Snöutgör således ett trafikbrott ningens skotern - fordonet och föraren, samt samma för de åtgärder ett sådant kan föranleda. Icke fordon. l anledning utrednings fortsatta arbete.) l övrigt regleras körkortspliktiga som till rätten att föra fordonen av den i 28§ 1 av bl. a. framställningar gjorts kommittén har det att införa mom. VTF intagna allmänna bestämmelsen övervägts att ingripa i förarrätten även när om fordonsförares kapacitet: möjligheter det gäller icke körkortspliktiga motordrivna Fordon får icke på väg föras av någon, fordon. som på grund av sjukdom, uttröttning eller Med skrivelse den 9 februari 1967 har påverkan av starka drycker eller andra stimulerande eller bedövande ämnen eller statens trafiksäkerhetsråd till kommittén eljest saknar nödiga förutsättningar att på översänt handlingarna ien framställning från betryggande sätt kunna föra fordonet. dåvarande medicinalstyrelsen. Länsläkarorganisationen hade fäst styrelsens t. ex. i Göteborg Några krav på teoretiska kunskaper, vara eller teknisk

uppmärksamhet på vad man bedömde i fråga om trafikregler, förmåga

en lucka i lagstiftningen, bestående i att det har icke uppställts. saknades möjligheter att förbjuda en person Utöver stadgandena i 4§ TL om ansvar I ett för trafiknykterhetsbrott finns ingen ansvarssom led av epilepsi att föra moped. aktuellt fall ansåg länsläkarorganisationen att bestämmelse som direkt anknyter till 28 § l vederbörande förare var från såväl medicinsk mom. En förare, som är medveten om att som trafrksäkerhetssynpunkt synnerligen han på grund av sjukdom o. dyl. icke på sätt kan föra fordon men som olämplig som mopedförare. betryggande Med fanns ändå icke avhåller sig därifrånfkan emellerhandlingarna journalantecksom utvisade att en man, född 1943, tid fällas till ansvar för vårdslöshet i trafik ningar, under tiden juli 1963-maj 1965 vid fyra enligt 1 § TL. Detta tillämpas i praxis icke sällan i fråga om bilförare som somnat vid tillfällen intagits för vård på lasarett efter att ha kört omkull med moped. Mannen led av ratten och kan även tillämpas på den som epilepsi sedan 14 års ålder och det antogs att kör moped. vid samtliga tillfällen orsa- Enligt bestämmelserna i 28§ 2 mom. kullkörningarna anfall. Det fanns VTF kan polisman mot föraren och kats av lindriga epileptiska ingripa att mannen vid ytterligare några förbjuda eller hindra honom från att föra anmärkt, tillfällen utöver de nämnda behandlats på fordon om polismannen finner det uppenför sårskador i sam- bart att föraren saknar nödiga förutsättkirurgisk mottagning band med anfall. Mannen hade av läkare ningar därför. Såsom yttersta åtgärder kan att avhålla omhändertaga fordonet eller tillsagts sig från mopedkörning, polismannen men icke visat någon som helst förståelse för gripa föraren. det berättigade däri. Han ansågs sakna Tanken på en generell regel om omedelsjukdomsinsikt och deltog även imotocross- bart ansvar för överträdelse av stadgandet i

28 § 1 mom. VTF avvisades i prop. 1951:30 Kompetenskonflikter och samordnings- (s. 158). De fall som inte föll under trafik- problem. 1 diskussionerna kring frågan om nykterhetsreglerna ansågs från trafiksäker- vilken myndighet som är bäst ägnad att hetssynpunkt tillräckligt kunna beivras ge- besluta om körkortsingripande i anledning av nom att de bedömdes som vårdslöshet i brott har såsom ett argument mot en uppdeltrafik. av beslutsbefogenheterna ofta ning anförts, Beträffande utländska förhållanden kan att samordningsproblemen skulle bli mycket den norska rättens lösning av problemet stora. Kommittén vill därför beröra detta redovisas. Möjligheten att utfärda förbud att något utförligare (jfr allmänna mospörsmål föra icke körkortspliktigt motorfordon finns tiveringen 4.3.4.9). där intagen i vegtrafikklovens 35 §. Den Kommittén går inte närmare in på kommer till flitig användning. Varje återkal- de samordningsproblem, som redan i dag lelse av körkort förenas rutinmässigt med ett uppkommer genom att två olika myndigheförbud att föra moped under indragnings- ter skall besluta om samhällsåtgärder i tiden. Man är medveten om kontrollsvårig- anledning av samma trafikbrott. Kommittén heterna, men anser dock vill emellertid peka på några exempel. För

förbudsmöjligheten

vara värdefull. Det bör kanske också tillfogas frågan om obligatorisk körkortsåterkallelse att moped i Norge inte är definitionsmässigt spelar enligt VTF alkoholgränsen 0,8 promildetsamma som i Sverige. Man saknar i Norge le en betydelsefull roll. I brottmålsprocessen, den konstruktiva hastighetsgränsen, varför förundersökningen inräknad, saknar denna mopeder ofta framförs med en hastighet av gräns intresse. Här är det andra gränser, 60 kilometer i timmen och kanske däröver. nämligen 0,5 och 1,5 promille som är Förbud utfärdas av polismästaren. Huvud- intressanta. Enligt 33§ 2 mom. första sakliga förutsättningar för användandet är stycket 2 VTF är vidare körkortsåterkallelse att ”hensynet til trafikksikkerheten eller obligatorisk, om föraren gjort sig skyldig till allmenne hensyn ellers krever det” i de fall s. k. smitning (5§ TL) efter att ha varit där vederbörande l) fått körkortet återkal- vållande till trafikolycka med personskada lat, 2) de senaste två åren straffats för fylleri som följd. Hur bedömer länsrätten frågan eller promillekörning, 3) saknar de egenska- om vållande när den allmänna domstolen per som är nödvändiga för att föra körkorts- icke haft anledning gå in därpå eller kommit fritt motorfordon eller 4) av andra orsaker till en slutsats som länsrätten anser felaktig? anses olämplig att fortsätta föra körkortsfritt En viktig fråga i sammanhanget är också motorfordon. frågan om länsrättens processmaterial, särskilt Kommittén vill dock inte förorda att vi i då man inte har muntlig förhandling. Skall Sverige inför regler om förbud att föra icke förundersökningsprotokoll eller annan dylik körkortspliktiga fordon. Inte minst kontroll- utredning, som i brottmål av någorlunda allsynpunkter talar för detta ställningstagande. varlig beskaffenhet anses otillräcklig för av- Det torde möta betydande praktiska görande av ansvarsfrågan, godtagas vid avgöproblem att övervaka ett förbud, där förarens rande av körkortsfrågan? rätt icke bygger på att han innehar ett När det gäller de samordningsfrågor som tillståndsbevis. Frågan om information till de kan uppkomma i anledning av kommitténs övervakande organen samt därmed samman- förslag om domstolshandläggning av körhängande registrerings- och identifierings- kortsåterkallelser på grund av trafikbrott vill problem torde bli komplicerad. Kommittén kommittén gärna peka på andra likartade har inte haft att pröva frågan om att införa situationer. Det exempel kommittén valt att ett kompetensbevis för rätten att föra mo- närmare beskriva är hämtat från utlänningsped. Om så skulle ske kommer självfallet lagen. frågan om förbud att föra moped i ett annat 1 utlänningslagen finns, förutom förpassläge. ningsmöjligheten, tre olika institut som avser

formerna för att få en utlänning avlägsnad ur degrupperna skulle kvarbli hos länsstyrelse. riket. De är Departementschefen framhöll emellertid, att meddelas av polis- när det gällde utvisning här l. awisning, där beslut på grund av brott i riket fanns det ett naturligt samband myndigheten, 2. förvisning, där beslut meddelas av dom- mellan ansvarsfrågan och utvisningsfrågan. Avgörandet var här av en annan beskaffenhet stol, och där beslut meddelas av länsrätt. än i övriga utvisningsärenden. De senare hade 3. utvisning, Det kan tilläggas att vägran att meddela i stor utsträckning en karaktär som var i sak kan ha likartad med de socialvärdsärenden länsstyförlängt uppehållstillstånd samma effekt som de här tre nämnda relsen eljest handlade, t. ex. lösdrivar-, alkoinstituten. Vid samtliga dessa (19, 26 och holist- och fattigvårdsärenden. 29 §§ utlänningslagen) har de olika myndig- l nu relaterade lagstiftningssammanhang heterna att fatta beslut av samma natur. användes således i huvudsak samma arguför domstol att döma till mentation som den som förekommit när det Möjligheten tillkom efter en gällt körkortsingripande. Å ena sidan gjorförvisning på grund av brott år 1954 (1954241). des gällande, att det var av värde att framlagd proposition framhöll (s. 70) att den domstolen tog ställning till frågan om utvis- Departementschefen att samhällsreaktionen mot ning, när den ändå hade materialet om omständigheten en utlänning som begått brott var splittrad brottet. Å andra sidan gjordes gällande, att på skilda förfaranden hos olika myndigheter det skulle bli besvärliga samordningsproblem medförde om vissa beslut enligt utlänningslagen lades otvivelaktigt allvarliga olägenheter. hos domstol och andra hos länsstyrelse eller Departementschefen ansåg detta vara olämpligt framförallt med hänsyn till att domsto- polismyndighet. len, som i mål om ansvar för brott av den Några samordningsproblem synes de av beskaffenhet att kan 1954 års förslag föranledda ändringarna i

utvisning följa regel-

mässigt hade tillgänglig fullständig utredning utlänningslagen icke ha förorsakat. Några om den tilltalades personliga förhållanden påpekanden om sådana problem framfördes och som hade att undersöka vilka åtgärder icke då för några år sedan nya ändringar som erfordras för den brottsliges tillrätta- gjordes i lagen (prop. 1968:158). De farhåförande, måste fatta sitt beslut utan att veta gor, som många tydligen hyste när det gällde en uppdelning av beslutsbefogenheterna, torom utlänningen borde utvisas. Länsstyrelsen, de således numera kunna å sin sida, hade sämre möjlighet att bedöma sägas ha saknat utlänningens personliga förhållanden. Vidare grund. framhöll departementschefen att frågor om Det skall tilläggas, att lagstiftaren inte gett grund av brott handlades av några som helst regler för hur eventuella utvisning på domstol i t. ex. Danmark och Schweiz. kompetenskonflikter vid tillämpningen av

Departementschefen erinrade också om utlänningslagen skall lösas. Dessa frågor har

att den kommitté som behandlat spörsmälet överlämnats till rättstillämpningen. Praxis om handläggning av utvisningsfrågor konsta- har uppgivits vara, att länsstyrelsen, när den terat, att beträffande utvisning på grund av har en fråga om utvisning samtidigt som brott här i riket vissa skäl talade för domstol har en fråga om förvisning beträfhandläggning vid domstol. l fråga om andra fande samma person, avvaktar i utvisningsärenden var det emellertid inte lämpligt att frågan till dess domstolen beslutat i förvisöverföra handläggningen från länsstyrelse till ningsfrågan. Om domstolen förvisat på två år domstol. Eftersom det enligt nämnda kom- och länsstyrelsen avsett att utvisa på samma mittés uppfattning skulle medföra väsentliga tid aktualiseras ej utvisningen. Om däremot olägenheter att fördela beslutanderätten vid de skäl som kunnat grunda utvisning skulle w utvisningsärenden mellan domstol och läns- lett till en utvisning på t. ex. fem år, ges styrelse, föreslog kommittén att båda ären- trots att förvisningsbeslut på t. ex. två år

redan meddelats - beslut om utvisning på under övervakning enligt barnavårdslagen.

fem år. Vid bestämmande av tiden för Det är också tydligt att, såsom departe-

mentschefen uttalade under förarbetena till utvisning beaktas ej att det finns ett förvis- BrB, barnavårdsnämnd, sedan domstol besluningsbeslut. tat annan brottspåföljd än vård enligt barna- Kompetenskonflikter av samma natur vårdslagen, icke bör med brottsligheten som återfinns också i tillämpningen av barnahuvudsaklig grund vidtaga åtgärder som står i strid mot vad domstolen har beslutat vårdslagen och lagen om psykiatrisk vård. (NJA

När det ll 1962 s. 392). Om andra omständigheter gäller barn och ungdom kan talar för ett ingripande från barnavårdsnämnsåledes samordningsfrågor uppstå i samband dens sida utgör emellertid, såsom departemed tillämpningen av 31 kap. l § BrB och mentschefen också domstolens framhöll, 26-29 §§ barnavârdslagen. 1 kommentaren beslut i princip icke något hinder mot

till BrB säges härom bl. a. (del lll, 1967, s. ingripande av barnavården. Det kan t. ex.

förhålla sig så, att i ett fall, där barnavård är 186): indicerad, domstolen med anledning av ett

brott anser sig böra döma till ett kortvarigt Ett tredje karakteristiskt drag hos systemet är dualismen fängelsestraff eller också till böter utan att mellan å ena sidan strafftaga ställning till frågan om barnavårdens rättsskipningens organ, nämligen åklagare behövlighet. Klart är, att barnavårdsnämnd, och domstol, å andra sidan barnavårdens. sedan domstol beslutat annan brottspåföljd Såsom framhållits vid kapitelrubriken, är än överlämnande till vård enligt barnavårdsorganen på vardera sidan självständiga i lagen, har att, om senare inträffade omstänförhållande till andra sidans organ. Varje digheter eller föreliggande förhållanden moorgan har att i enlighet med reglerna för dess tiverar det, inskrida med åtgärd enligt lagen. verksamhet självt bedöma vad det bör göra Det kan naturligtvis inträffa, att åtgärder och besluta därom. Under de följande beslutas som icke går att förena med rubrikerna skall redogöras för bestämmelser varandra. Ett exempel är det nyss nämnda om samarbete mellan organen och om fallet, att domstol dömer till ett kortvarigt åtgärder som kan vidtagas för att förebygga fängelsestraff men barnavårdens myndigheatt på grund av meningsskiljaktighet mellan ter finner åtgärd enligt barnavårdslagen erorganen alltför litet blir gjort. lntet organ forderlig. I ett sådant fall verkställes fängeläger emellertid påtvinga annat sin mening. sestraffet och därefter vidtager barnavårds- Det ankommer på åklagare att besluta, huruvida åtgärden, t. ex. övervakning. Ett annat exemåtal skall väckas. Om åtal väckes, pel erbjuder det fallet, att domstol dömt till ankommer det på domstolen att välja mellan skyddstillsyn men barnavårdens myndigheter att överlämna till vård enligt barnavårdslagen finner erforderligt att den unge intages i och att ådöma annan brottspäföljd. Barnavårdsnåmnd är emellertid icke därför att ett ungdomsvårdsskola. Domen till skyddstillsyn

hindrar då icke detta, men under vården brott begåtts fritagen från sina skyldigheter. inom skolan finns ej utrymme för övervak- Barnavårdsnämnden skall icke avvakta beslut ning och föreskrifter som tillhör skyddstillav åklagare eller domstol, om den finner utan synen, och den kollision mellan vårdåtgärder åtgärd enligt barnavårdslagen påkallad, som är möjlig under tiden därefter bör skall tvärtom utan dröjsmål vidtaga de naturligtvis undvikas, vilket kan ske genom åtgärder enligt denna som förhållandena nämndens att övervakning och föreskrifter upphäves. enligt bedömning påkallar. När

åklagaren därefter beslutar i åtalsfrågan, har Icke helleri barnavårdslagen har det gjorts han att taga hänsyn till vidtagna åtgärder, av de samordnågon egentlig lagreglering och detsamma gäller domstolen om åtal ningsfrågor som kan uppkomma. Man utgår i väckes. Väljer domstolen att döma till annan än överlämnande till vård en- stort sett från att barnavårdsnämnden inte brottspåföljd ligt barnavårdslagen, skall denna brottspå- vidtar åtgärder som direkt strider mot beslut

följd gå iverkställighet. Barnavårdens organ meddelat av domstol. har barna- Samtidigt bör taga hänsyn till detta. Systemet förutsät- vårdsnämnden vida ramar för sin verkställigter, att myndigheterna å ena och andra sidan het av ett domstolsbeslut. tager hänsyn till varandras åtgärder. Om domstolen Beträffande lagen om beredande av sluten t. ex. dömt till skyddstill-

syn, bör sålunda barnavårdsnämnd icke psykiatrisk vård i vissa fall är läget något

vidhålla eller besluta, att den dömde skall stå annorlunda än när det gäller barnavårdsla-

att samordningsfrå- Angående utskrivning av honom ges bestämgen. Det är dock tydligt melser i lagen. Den som intagits på egen gor måste lösas vid tillämpningen av 31 kap. begäran får däremot icke kvarhållas mot sin 3 § BrB. Kommentaren till BrB säger härom vilja och får icke underkastas tvångsåtgärder.

(del III, 1967, s. 217-218): Att någon är intagen för sluten psykiatrisk

vård hindrar icke, att domstol med anledning I olikhet mot vad som gäller vid överlämav brott som han begått överlämnar honom nande till vård enligt barnavårdslagen och vid till sluten psykiatrisk vård. Så snart domen överlämnande till vård enligt nykterhetsvunnit laga kraft, skall han då i fortsättvårdslagen innebär överlämnande till sluten ningen enligt 12 § vårdlagen anses intagen på psykiatrisk vård, att därmed är beslutat att av domstolens förordnande. Detta till stånd. Den grund sådan vård skall komma innebär, att han, även om han intagits på överlämnade skall alltså, utan att någon egen begäran, i fortsättningen är underkastad ytterligare prövning av de för vården ansvakvarhållningsbefogenheten, utskrivningsregriga organen sker, bli intagen i sjukhus för Däremot lerna och tvångsbefogenheten. sluten psykiatrisk vård. En förutsättning för finns intet utrymme för något beslut om överlämnande till sluten psykiatrisk vård är intagning efter ansökan beträffande den som emellertid, att viss föreskriven medicinsk redan år intagen på egen begäran; så länge utredning har ägt rum och att av denna patienten år kvar på sjukhuset får icke något framgår att den tilltalade kan beredas vård sådan intagningsbeslut fattas. Det kan tänmed stöd av vårdlagen. Därmed har den kas, att någon som fruktar att bli intagen prövning ägt rum som ankommer på företrä- för efter ansökan själv begår att bli intagen dare för den psykiatriska vården. Olikheten att därmed undgå att bli underkastad kvarmot vad som gäller vid överlämnande till hållningsbefogenheten. l ett sådant läge kan barnavård eller nykterhetsvård sammanhans begäran avvisas, för att ansökningsförhänger med den olika karaktären av de skilda farandet må ha sin gång. vårdformerna. Barnavård och nykterhetsvård

omfattar ett register av åtgärder, för vilkas

användande i första hand kommunala nämn- Någon närmare reglering av de samord-

der bär ansvaret. ningsproblem som nu redovisats har inte

gjorts. Detta innebär att det samtidigt kan

vid domstol och en vid Om intagning efter ansökan beslutar över- pågå en process

läkaren av 8 administrativ myndighet angående frågan om vid sjukhuset på sätt framgår

och 9 §§ vårdlagen. intagen äger överklaga vederbörande skall tas in för psykiatrisk

hans beslut om intagning hos utskrivnings- - för vård. Detta beror på att det är möjligt nämnden vid sjukhuset. en att inte säga vanligt - att det beträffande Intagning på egen begäran kan likväl ske, misstänkt, för vilken det är aktuellt med men därom ges inga bestämmelser i lagen om

beredande av sluten vård ivissa påföljden psykiatrisk vård, också finns indipsykiatrisk fall. Några särskilda indikationer eller förut- kationer för administrativ tvångsintagning

sättningar för intagning för psykiatrisk vård vård. Det enligt lagen om sluten psykiatrisk på egen begäran är icke stadgade. Ej heller är också utsträckförekommer i ej obetydlig några föreskrifter meddelade angående forför ning att personer, som redan - tvångsmässigt men för patientens begäran. Intagning eller - för sluten sluten psykiatrisk vård på patientens egen frivilligt är intagna psy-

begäran sker efter prövning enligt samma kiatrisk vård, av domstol döms till sluten

regler som enligt sjukvårdslagen den 6 juni vård. Denna uppdelning av bepsykiatrisk 1962 gäller för intagning på sjukhus i slutsfunktionerna har emellertid enligt vad allmänhet. kommittén inhämtat ej vållat samordnings- Den som är intagen på sjukhus enligt lagen

om sluten psykiatrisk vård, dvs. icke på egen problem.

begäran utan efter ansökan eller på grund av Mot bakgrunden av nu anförda exempel

domstols förordnande enligt förevarande pa- har kommittén funnit, att länsrätterna, de

ragrafi BrB, får enligt 13 § vårdlagen hindras och de allallmänna förvaltningsdomstolarna att lämna sjukhuset och får i övrigt undermänna domstolarna bör kunna lösa också de kastas det tvång som är nödvändigt med som kommitténs förhänsyn till ändamålet med vården eller för samordningsproblem

honom till. Den dubbla beslutsatt skydda själv eller omgivningen. slag kan ge upphov

kompetensen fungerar bra inom andra områ- ter kan kompenseras genom träning och gott den, och i de länder där man har sådan trafikomdöme. Redan enligt dagens praxis kompetensfördelning när det gäller körkorts- skiljer sig bedömningarna på detta sätt. Det frågan har några svårigheter icke uppstått. gäller i synnerhet i fråga om förarens person- Enligt kommitténs förslag har länsrätter liga förutsättningar, bl. a. i nykterhetsavseenoch allmänna domstolar att var för sig de (jfr SOU 1957:18 s. 281-292). Till självständigt besluta inom sin körkortssfär. denna praxis torde också bidraga att kör- Har fråga om indragning aktualiserats på kortsmyndigheten ser det som en betydligt grund av ett trafikbrott kan länsrätten dock allvarligare åtgärd att besluta om körkortsofta låta indragningsfrågan bero till dess indragning för den som kört under lång tid, brottmålet avgjorts. Om det på grund av kanske under yrkesutövning, än att vägra en undersökning i anledning av ett rattfylleri- förare nytt körkort. Förhållandet kan kanbrott framgår, att körkortsinnehavaren är ske uttryckas så att bevisbördan genom köralkoholmissbrukare, kan länsrätten, om inte kortsinnehavet i viss utsträckning flyttats från saken brådskar, låta domstolen besluta om föraren till körkortsmyndigheten. körkortsåterkallelse. Interimistiskt körkorts- Punkten 1 överensstämmer med 33§ 2 ingripande föreligger i regel i dessa fall. mom. 7 VTF och torde icke kräva någon Länsstyrelsens resurser kan i stället inriktas utförligare kommentar. Det förtjänar dock på att undersöka förarens personliga förut- betonas, att bedömningen av frågan om sättningar när han ansöker om nytt körkort. vederbörande bör ha körkort skall ske från Efter utgången av tiden för den av domsto- trafiksäkerhetssynpunkt. Det innebär att len bestämda körkortsspärren får naturligtvis kortvariga och övergående sjukdomar eller icke det brott som föranlett spärren i och för skador, t. ex. ett benbrott, i allmänhet icke sig leda till att väntetiden förlängs på skall föranleda körkortsindragning. 1 dessa administrativ väg. Andra omständigheter fall bör läkare och patient i samförstånd måste tillkomma för att föraren skall anses kunna ta ställning till det lämpliga i att den sakna de förutsättningar som krävs för kör- sjuke för bil under den tid sjukdomen varar. kort. Punkten 2 hänvisar till övriga i 1 kap. Även om några större svårigheter således angivna krav för körkort. Motsvarande beicke torde uppstå, är det ändock kommitténs stämmelse i gällande rätt finns i 33 § 1 mom. uppfattning, att det skulle vara till den VTF. Körkortet skall således indragas för största nytta att i samband med den nya förare som blir underkänd i ett komplettelagstiftningens införande arrangera kurser rande praktiskt eller teoretiskt förarprov. med omfattande utbyte av synpunkter och Sådana prov kommer, om kommitténs intenerfarenheter från berörda parter. tioner följes, att bli vanligare i framtiden. Sålunda har kommittén i uppbyggnaden av pricksystemet föreslagit att förare som upp- 1§ nått visst antal prickar skall genomgå ett Bestämmelserna i l § anknyter till de i 1:5 teoretiskt förarprov. Utgången av detta eller intagna kraven pä den som skall beviljas annat prov som förelagts körkortsinnehavakörkort. Principiellt bör överensstämmelse ren (6:2) kan leda till att han endast medges råda mellan förutsättningarna för rätten att att inneha körkort med lägre behörighet. erhålla och rätten att behålla körkort. Det Kommittén har i den allmänna motivebör emellertid märkas, att det förhållandet ringen (2.5) och i specialmotiveringen till 1:7 att föraren redan uppträtt i trafiken, kanske gett uttryck för uppfattningen att nu gällanunder lång tid, ger ett annat och bättre de bestämmelse om körkortsingripande på underlag för en bedömning av hans förutsätt- grund av fylleri är för stereotyp. Kommittén ningar än när fråga är om att bevilja en har sett det som angeläget att formulera en

förare körkort första gången. Åtskilliga bris- regel, som ger uttryck för att körkortsinne-

havarens relation till trafiken skall kunna till- len samt de fall enligt andra stycket i samma mätas betydelse för körkortsmyndighetens mom. där man själv anser en omprövning beslut. Genom hänvisningen i punkten 2 gäller nödvändig. När det gäller underrättelser av vad som stadgas i 1:7 såsom förutsättning för det senare slaget tillkommer dock enligt körkortsinnehav. Körkortet skall alltså in- kommittéförslaget den omständigheten att dragas om körkortsinnehavaren missbrukar al- nykterhetsnämnden i sina överväganden koholhaltiga drycker och icke särskilda skäl kan ta med prognosen beträffande förarens ger anledning till antagande, att han kommer vilja och förmåga att uppträda nyktert i att rätta sig efter bestämmelserna om nykter- trafiken. Motsvarande prognos skall göras het i trafiken. beträffande den som missbrukar narkotika. Frågan om alkoholmissbruk föreligger Det är omvittnat och känt, att nykterhetsskall som nyss sagts besvaras med tillämp- nämnderna ofta ser med olust på upplysning av nykterhetsvårdslagens bestämmelser. ningsplikten och att de i mycket blygsam Till grund för avgörandet skall läggas yttran- omfattning finner anledning att rapportera de från läkare, nykterhetsnämnd och trafik- sina iakttagelser till länsstyrelsen. Nykter-

konsulent. (Se beträffande trafikkonsulent hetsnämndernas behov av att skapa ett för-

avsnitt 4.3.2 i den allmänna motiveringen.) troendefullt förhållande till sina klienter och Har rnissbruket framskridit så långt att föra- att kunna bistå dem i deras rehabilitering rens fysiska och psykiska resurser nedsatts kommer helt naturligt mycket ofta i konflikt kan indragningsgrunden under punkten l bli med den underrättelseplikt som ålagts dem. aktuell. Bedömningen av den som missbru- Kommitténs förslag förutsätter emellertid kar andra medel än alkohol skall ske enligt att prövningsmyndigheten får erforderliga samma grunder. upplysningar. Det är därför angeläget att Bestämmelsen under punkterna 1 och 2 efterkommer sin uppnykterhetsnämnderna aktualiserar även frågan om underrättelse- Ett förtroendefullt samarbete lysningsplikt. plikt för läkare och nykterhetsnämnder. bör kunna anordnas. Detta bör också inne- Frågan om läkares upplysningsplikt belyses bära att föraren snabbt kan få tillbaka körunder avsnittet 5.2.5 i specialmotive- kortet när hans besvär upphört. ringen. För nykterhetsnämnderna gäller i Punkten 3 torde icke behöva någon dag att man har skyldighet att ofördröjligen närmare motivering. Den avses överensstämunderrätta när man beslutat länsstyrelsen, ma med gällande rätt (33 § 2 mom. 8 VTF). ställa körkortsinnehavare under övervakning har dock

Lämplighetsintyget utgått ur lag-

enligt 15 § nykterhetsvårdslagen eller ingivit texten liksom förarens skyldighet att följa ansökan om att körkortsinnehavaren måtte föreskrifter i föreläggande att inkomma med för alkoholmissbrukaintagas på vårdanstalt intyg eller bevis. Sådan skyldighet får anses re till annan länsstyrelse än den, som ligga i sakens natur liksom länsrättens befoutfärdat körkortet. (80 § 3 mom. första genhet att dra in körkortet vid ohörsamhet Skulle i stycket VTK.) nykterhetsnämnd mot föreläggandet. annat fall än nu sagts finna att körkortsinne- Punkten 4 är föranledd av körkortsutred-

hav bör omprövas till följd av alkoholmiss- av körkorten.

ningens förslag om utbyte bruk åligger det också nämnden att ofördröj- Punkten 5 överensstämmer med 33§ 2 ligen underrätta vederbörande länsstyrelse mom. 9 VTF, som tillades SFS genom (80 § 3 mom. andra stycket VTK). 1972:126. Regeln tillkom för att åstadkom- Den av kommittén under 2 punkten ma en återkallelsegrund om en förare i samföreslagna regeln föranleder icke i och för sig band med ett ålagt utbyte till nytt körkort att en ändring i underrättelseplikten nödvän- förklarar, att han inte längre vill ha körkort. diggöres (se även 5.2.6). Nykterhets- kan dock även iandra fall Regeln tillämpas nämnderna har att rapportera de tvâi 80 § 3 än då ett körkortsutbyte är aktuellt. mom. första stycket VTK angivna specialfal- Sammanfattningsvis kan sägas, att indrag-

ningsfrågan kan aktualiseras genom länssty- inte längre uppfyller kraven för att inneha relsens eget initiativ, men också efter anmä- körkort. lan från polis, åklagare, domstol, trafikkon- Det är icke heller ovanligt med interimissulent, nykterhetsnämnd, läkare eller en- tiska ingripanden i dessa fall. År 1969 skild. Viss försiktighet måste ofta iakttagasi återkallade landets länsstyrelser körkort unsamband med utredningen av en anmälan der åberopande av endast 33 § 2 mom. 7 i från enskild person, då det visat sig, att tillhopa 564 fall. l 457 fall återkallades sådana anmälningar f. n. ej sällan sker i körkortet tills vidare enligt samma grund. trakasseringssyfte. Med hänsyn till den speciella karaktären hos dessa mål, bl. a. med hänsyn därtill att resultatet av provtagningar och läkarunder- 2§ sökningar ofta kan föreligga först efter Huvudregeln är att föraren så snart han förhållandevis lång tid, har kommittén icke tillfrisknat åter skall kunna förvärva rätten funnit anledning att föreslå regler som att föra körkortspliktigt motorfordon. När föreskriver att :nål där interimistisk kördet gäller vissa typer av sjukdomar kan det kortsindragning föreligger skall slutligt avgöredan vid beslutet om körkortsindragning ras inom viss tid. Kommittén vill dock vara uppenbart att en viss observationstid är betona att det ligger i rättssäkerhetens nödvändig innan läkare och körkortsmyndig- intresse att ett sådant avgörande kommer till het kan konstatera huruvida ett tillfrisknan- stånd snabbt. de skett. Det gäller t. ex. i fråga om personer som missbrukar alkohol eller narkotika. 5§ Personer som erhållit vissa typer av kroppsinnehåll motsvarar beskador kan behöva viss tid att vänja sig vid Paragrafens gällande innan stämmelse i 33 § 5 mom. första stycket sista sitt handikapp de kan släppas ut i trafiken. punkten VTF. Kommittén föreslår dock den vara av att tidsfristen för att slippa ge- Det kan i nyssnämnda situationer ändringen värde för föraren att omedelbart få upplys- nomgå nytt förarprov nedsättes från ett år körkorts- till sex månader. ning om hur lång rehabiliteringstid myndigheten minst anser behövlig. Föraren Det är enligt kommitténs uppfattning inte kan då undgå att bygga sin planering för lämpligt att i dagens ofta mycket krävande framtiden om trafikmiljö släppa ut förare som varit borta på överdrivna förhoppningar att snart återfå körkortet. Å andra sidan från trafiken så lång tid som ett år utan att dessförinnan ha prövat deras måste det göras klart för honom att ett förarkompeav viss tid icke tens. Kommittén är medveten om att sexangivande utgör någon förutsägelse om att han efter utgången därav månadersperioden kan te sig kort och att det är återställd finnes förare som, kanske under vinterhalveller något löfte om att han då kan få körkort. året, frivilligt avstår från att köra bil i det närmaste lika lång tid, utan att därefter bli föremål för någon prövning. Skillnaden är 3och4 §§ dock den, att i den nu aktuella situationen Innehållet i 3 och 4 §§ motsvarar vad som i har uppehållet föranletts av en konstaterad förevarande avseende f. n. gäller enligt 33 § oförmåga att på betryggande sätt kunna föra 3 mom. första stycket och 35 § första och motorfordon. Det är enligt kommitténs fjärde stycket VTF. uppfattning motiverat att beträffande dessa Kommittén har i flera sammanhang beto- förare få till stånd den efterkontroll, som av nat betydelsen av ett snabbt ingripande. ekonomiska och andra orsaker icke kan Naturligtvis har detta en väsentlig betydelse göras i fråga om alla körkortsinnehavare. när det gäller förare som man misstänker Ett teoretiskt förarprov torde från såväl

den enskildes som körkortsorganens sida sett lelsegrundande brotten återfinns i förslaget vara föga betungande. Det praktiska förar- därför endast trafikbrott. provet borde enligt kommitténs uppfattning Kommitténs förslag innehåller för det kunna ske under mindre stereotypa former tredje icke någon motsvarighet till möjligheån f. n. Provet bör kunna få en enklare ten att meddela varning enligt 34§ VTF. utformning när det gäller förare med mång- Den som gör sig skyldig till trafikbrott, som årig körvana och förarna kan eventuellt icke föranleder ett körkortsingripande, blir tillåtas utföra provet i egen bil. Det bör uppmärksammad i det pricksystem som betonas, att det från inlärningspsykologisk kommittén föreslår. Han kommer där att synpunkt är mera berättigat med ett kun- allteftersom hans prickbelastning växer bli skapsprov än med ett fardighetsprov. Moto- föremål för ett ökat intresse från körkortsrisk färdighet består längre än minneskun- myndighetens sida. Detta intresse kommer skaper. Närmare föreskrifter måste utfärdas i att för körkortsinnehavaren kunna innebära fråga om möjligheten att nyansera provet. Det såväl skriftliga som muntliga kontakter. kan anmärkas, att kommittén inte funnit skäl Pricksystemet kommer på detta sätt att fylla föreslå att Kungl. Maj :t skall kunna förordna en både informerande och varnande uppgift. om obligatoriskt teoretiskt prov för alla som Även i övrigt har kommittén lagt stor vikt återfår körkortet efter indragning;jfr 4: l 0. vid förebyggande åtgärder. Den fjärde nyheten i 3 kap. är möjligheten till Villkorlig körkortsåterkallelse. Reglerna 3 kap. Körkortsâterkallelse därom upptar merparten av paragraferna. De i 3 kap. intagna bestämmelserna är Den villkorliga körkortsåterkallelsen kan till avsedda att bl. a. ersätta 33 § 2 mom. första en del ses som en ersättning för varningen, stycket 1-6 och 34§ VTF, som innehåller men avses få ett större tillämpningsområde återkallelsegrunderna och reglerna om var- och är mera inriktad på att rehabilitera ning. Motsvarigheten till gällande rätts regler problemförare. Där så anses påkallat kan om återkallelsetidens längd återfinns i 4 kap. rätten förena den villkorliga återkallelsen Nyheterna i 3 kap. berör huvudsakligen fem med ett förbud att under viss tid, en till två punkter. månader, föra körkortspliktigt fordon (3 §). För det första markeras redan i kapitlets Såsom en femte nyhet vill kommittén upptakt, att det är allmän domstol som skall framhålla den satsning på undervisning och handlägga de körkortsfrågor som regleras i 3 rehabilitering som ligger bakom kommitténs kap. Påföljden och körkortsingripandet skall förslag till uppbyggnad av pricksystemet och alltså avgöras samtidigt. Kommittén har i den villkorliga återkallelsen, där trafikkonsuden allmänna motiveringen redovisat de lenten tilldelats en viktig roll. Se härom överväganden som ligger bakom förslaget i närmare under 3.8 i den allmänna motivedenna del (4.3.4). Frågan om eventuella ringen. kompetens- och samordningskonflikter mel- Kommittén har övervägt att utforma lan administrativ och allmän domstol har körkortsåterkallelse som en påföljd i brottsbelysts i avsnitt 4.3.4.9 i den allmänna balkens mening. Enligt gällande regler är motiveringen och under rubriken till 2 kap. körkortsåterkallelse icke i juridisk-teknisk En andra viktig ändring i förhållande till mening någon påföljd för brott, utan en gällande rätt finns i de återkallelsegrunder särskild rättsverkan av brottet. l 1:3 BrB ges kommittén föreslår. Kommittén har, på skäl en uttömmande uppräkning av påföljderna. l som också redovisats i den allmänna motive- 1:8 BrB lämnas en erinran om att brott ringen (2.4 och 2.5) avvisat tanken att förutom påföljd kan föranleda förverkande grunda körkortsåterkallelse på sociala krite- av egendom eller annan särskild rättsverkan rier och brott som icke har direkt anknyt- samt medföra skyldighet att gälda skadening till trafiksäkerheten. Bland de återkal- stånd. Begreppet särskild rättsverkan är såle-

des ej bestämt annorledes än att den särskil- med vad som f. n. sker i VTF anges endast da rättsverkan skall vara en rättsverkan av behörig myndighet i första instans. Behörigbrott och icke bestå i vad lagen kallar brotts- het för hovrätt och HD framgår av fullföljdspâföljd och icke heller utgöras av skyldighet reglerna i RB. att utge skadestånd. Under de i l § första stycket angivna av brott, vilka skall körkortsåterkallelse Vissa åtgärder i anledning förutsättningarna inrymdes under begreppet påföljd i den - med i andra stycket angivet undantag - i

vidare det användes före brottsbal- princip alltid meddelas. Att märka är dock mening kens tid, är alltså numera att inordna under att körkortsâterkallelse i vissa fall kan vara

det i brottsbalken införda begreppet särskild villkorlig (2 §). rättsverkan. Andra exempel förutom förver- En förutsättning för att beslut om körkande och körkortsåterkallelse, är förvisning kortsåterkallelse skall kunna meddelas är att och körkort har utfärdats för vederbörande föraenligt utlänningslagen äktenskapsskilli 11:11 GB. Vid tillämpning re och att körkortet har giltighet vid nadsgrunderna av 36:7 BrB kan, då påföljd för brott efter- beslutstillfallet. Om så ej är fallet, t. ex. om sådan särskild rättsverkan bli enda körkortsindragning beslutats av länsrätten, gives, reaktionen för brottet. kan reglerna om körkortsspärr i 4 kap. bli Kommittén har funnit, att den rådande tillämpliga. Kommittén bortser från den tidterminologin har vissa nackdelar. En ändring rymd som förflyter mellan det egentliga av brottsbalkens terminologi skulle emeller- utfärdandet av körkortet till det föraren har tid kräva omarbetning av brottsbalken. Kom- det i sin hand. 1 regel torde det röra sig om mittén har inte möjlighet att ta upp frågan i någon dag eller några dagar. Det kan anmärhela dess vidd. Samma synpunkter kan läggas kas att körkortsåterkallelse kan beslutas även på t.ex. förvisning. Kommittén har därför för den som vid brottstillfället inte innehade stannat för att inte föreslå någon ändringi körkort, men för vilken sådant utfärdats före det förhållandet att körkortsingripande ian- handläggningen av målet. Kommitténs förledning av trafikbrott terminologiskt be- slag överensstämmer här med gällande rätt handlas som en särskild rättsverkan av brott. (se JO 1959 s. 338 och RRÅ 1959 K 11). Kommittén har, såsom redovisats i kommentaren till lagrubriken, valt att använda Punkten 1 skilda termer för körkortsingripande på Bestämmelserna under denna punkt avser att grund av brott å ena sidan, och av mediersätta VTFzs 33§ 2 mom. 1 och delvis 2. cinska, administrativa eller därmed jämför- De i senare ledet av 33 § 2 mom. 2 upptagna bara skäl, å den andra. Förstnämnda ingrifallen av s. k. smitning belyses i anslutning panden benämns i förslaget körkortsåterkaltill en helhetsbedömning av smitningsbrottet lelse, som också kan vara Villkorlig, och under punkten 2 nedan. sistnämnda körkortsindragning. Uttrycket Gällande rätt. Enligt 33 § 2 mom. 1 VTF körkortsingripande, som icke begagnas i lag- 1 Redovisningen av gällande rätt, varmed också texten, användes som gemensam term för avses rättstillämpningen, bygger här och i fortsättolika inskränkningar i de med körkortsinne- ningen pâ dels vad kommittén erfarit vid besök hos havet förenade omkring hälften av landets länsstyrelser. dels fölrättigheterna. jande: Biörklund: Vår vägtrafiklagstiftning, Karlshamn 1970; 1§ Folkesson: Omprövning av körkort Stockholm 1969; I denna paragraf anges att tingsrätt skall vara Fredrikson: Vägtrafikförordningen Sto ck ho lm den myndighet som i första instans handläg- 1967; Hans Sjöberg: Anförande vid landshövdingemöte ger frâgor om körkortsingripande på grund den 13 mars 1969, stencil; av trafikbrott och under vilka förutsätt- Konstitutionsutskottets betänkande 1971:34 s. ningar sådant ingripande skall ske. 1 likhet 30-91.

skall körkortet alltid återkallas om föraren te ägnas särskild uppmärksamhet. Här begör sig skyldig till grov vårdslöshet i trafik handlas således grov vårdslösheti trafik samt (1 § andra stycket TL). Återkallelse kan i trafiknykterhetsbrott. Kommitténs förslag detta fall inte ersättas av varning enligt 34 § företer stora likheter med gällande rätt. VTF. Återkallelse på grund av grov vårdslös- Det har ansetts lämpligt att ange att het i trafik förekommer sällan. År 1969 körkortsåterkallelse alltid skall beslutas i fall åberopades 33 § 2 mom. l VTF i tillhopa 55 av grov vårdslöshet i trafik. Det kan i och för återkallelsefall, därav såsom enda grund i sig sägas, att alla fall av grov vårdslöshet blott 17 fall. Domstolarna är mycket restrik- också omfattas av återkallelsepunkten 4. tiva i sin tillämpning av det grova vårdslös- Emellertid har det av systematiska skäl hetsbrottet. Det förtjänar kanske påpekas, ansetts lämpligt att i enlighet med vad som att ansvar för grov vårdslöshet i trafik endast sker för närvarande särreglera fall av grov kan drabba förare av motordrivna fordon. vårdslöshet och trafiknykterhetsbrott. Bestämmelsen kan emellertid tillämpas även Även för fall av trafiknykterhetsbrott har om fordonet icke förts på väg. det ansetts att körkortsáterkallelse i princip och är utan skall - Rattfylleri rattonykterhet vara obligatorisk. Detta gäller som de brott som oftast leder till - för närvarande inte vid fall av jämförelse framgått körkortsåterkallelse. Stadgandet i 33§ 2 rattonykterhet med en promillehalt under mom. VTF åberopas i mer än 60 procent av 0,8 promille. Uppmärksammas bör emelleråterkallelsefallen. Endast en mindre del tid att den i 3:2 KL upptagna bestämmelsen därav avser smitning. Påverkan av annat ger möjlighet att besluta om Villkorlig körberusningsmedel än alkohol bestraffas med kortsåterkallelse. Kommittén anknyter icke stöd av 4§ l mom. andra stycket såsom denna möjlighet till någon annan högsta rattfylleri och föranleder därför också kör- promillegräns än rattfyllerigränsen. Se komkortsingripande enligt samma regler som gäl- mentaren till 2 §. Vidare bör undantagsreler för rattfylleri. Sådan påverkan kan dock gelni 1 § andra stycket observeras. icke läggas till grund för dom avseende ratt- Det är att märka att återkallelse enligt onykterhet. punkten l kan följa även för den som döms Vid rattfylleri är körkortsåterkallelse obli- för medverkan till grov vårdslöshet i trafik elgatorisk. I 34§ första stycket VTF ges ler till trafiknykterhetsbrott. beträffande rattonykterhet möjlighet att i Såsom grundförutsättning för körkortsstället för beslut om körkortsåterkallelse återkallelse anges, att körkortsinnehavaren meddela körkortsinnehavaren varning. För- av domstol finnes skyldig till något av de utsättningar härför är att han icke tidigare under punkten angivna brotten. Det förutgjort sig skyldig till trafiknykterhetsbrott, sättes alltså i princip att åtal har skett. att alkoholkoncentrationen i blodet under Det kan dock erinras om den i annat samfärden icke uppgick till 0,8 promille och att manhang föreslagna möjligheten att ta med omständigheterna är mildrande. Det upp- körkortsåterkallelse i strafföreläggande. Om ställda kravet på mildrande omständigheter domstolen skulle anse att förutsättningarna torde utgöra en av förklaringarna till att för påföljdseftergift är uppfyllda, utgör detta länsstyrelserna använder varningsmöjligheten inte något hinder för att besluta om köri ganska ringa omfattning och sällan när kortsåterkallelse. Den gemensamma handalkoholhalten överstigit 0,6 promille. År läggningen av körkorts- och påföljdsfrågan 1969 förekom i hela riket endast 127 kan ge domstolarna ökade möjligheter att i varningsfall, där föraren dömts för rattonyk- ömmande fall använda påföljdseftergiftsinstiterhet. tutet i trafikmål. Motsvarande gäller om Kommirréförslaget. l punkten l har upp- domstolen finner att den tilltalade skall vara tagits två trafikbrott som pä grund av sin fri från påföljd på grund av bestämmelsen i betydelse från trafiksäkerhetssynpunkt mås- 33:2 tredje stycket BrB.

När det gäller tolkningen av uttrycket upplysningar om händelsen, straffes med

finnes skyldig”, som återkommer under de fängelse i högst ett år eller dagsböter.

närmast följande punkterna, vill kommittén Körkortsåterkallelse är således obligatovidare framhålla, att den genom uttrycket risk endast då en trafikant smitit från en av formulerade förutsättningen icke föreligger, honom vållad trafikolycka med personskada. då åklagaren beslutat om s. k. åtalseftergift kan då icke meddelas. Varning Det förtjänar med stöd av 20:7 RB eller beslutat att att särskilt uppmärksammas, att trafikanten underlåta åtal enligt föreskrifterna i 1§ skall ha varit vållande till trafikolyckan, villagen den 24 mars 1964 med särskilda ket ju icke är någon förutsättning för att han bestämmelser om unga lagöverträdare. lnom skall kunna dömas för smitning (”med eller detta område pågår utredningsarbete. Se utan skuld). l de fall där domstolen inte riksdagsberättelsen 197l:Ju 55, där direktihaft anledning att syssla med vederbörandes ven för åtalsrättskommittén redovisas. oaktsamhet eller vållande (han har kanske Nämnda kommitté har fått i uppdrag att bara åtalats för smitning) är det således för överväga de konsekvenser en vidgning av närvarande länsrättens uppgift att konstatera möjligheterna till åtalsunderlåtelse bör fåi om vållande föreligger. Med tanke på bl. a. fråga om särskilda rättsverkningar i anledde begränsade utredningsmöjligheter som ning av brott. Trafikmålskommittén har därstår till länsrättens förfogande och att vållanför inte närmare behandlat denna fråga. Tills defrågan ofta ej föranlett utredning under vidare bör enligt kommitténs uppfattning brottmålsprocessen är den bedömning som därför åtal ske, om åklagaren anser att ett länsrätten måste göra ofta mycket osäker. Är trafikbrott skall beaktas i körkortshänseendet för övrigt fullt klart huruvida bestämmelde. Denna inställning överensstämmer med sen avser ett civilrättsligt eller ett straffrättsvad JO uttalat vid avgörandet av två ärenden ligt vållande? den 3 maj 1972 (dnr 469/71 och 470/71). Även i de fall då körkortsåterkallelse icke

är obligatorisk bedömes smitning i allmänhet

Punkten 2 strängt av körkortsmyndigheten. Om inte

33 § 2 mom. 2 VTF är tillämplig åberopasi De i denna punkt intagna bestämmelserna är praxis ofta 2 mom. 4. Följande citat ur avsedda att ersätta den tidigare berörda re- Folkessons bok (s. 73) är belysande: geln angående smitning från personskadai

senare ledet av 33 § 2 mom. 2 VTF. De nu Av intresse i sammanhanget är RRÅ 1966

föreslagna bestämmelserna avser emellertid K 688, besvär över beslut om återkallelse,

väntetid sex månader, enligt punkt 2. Regeatt täcka alla fall av smitning. ringsrätten: ”A har genom den av länsstyrel- Gällande rätt. l 33 § 2 mom. 2 föreskrives sen i överklagade beslutet åberopade domen bl. a. att körkortet skall återkallas för förare än icke fällts till ansvar för annan förseelse som varit vållande till trafikolycka med per- för att han, efter att ha varit inblandad i

sonskada som följd och därefter genom att trafikolycka med personskada som följd, av-

lägsnat sig från olycksplatsen utan att ha avlägsna sig från olycksplatsen undandragit uppgivit namn och hemvist. Nämnda förseelsig att i mån av förmåga medverka till de se är icke att anse såsom sådant olovligt åtgärder, vartill olyckan skäligen bort föranavvikande från olycksplats som avses i 33 § 2 leda. Smitningsbrottet beskrives i 5§ TL mom. l st. 2 VTF, men bör föranleda

sålunda: återkallande av körkortet jämlikt 4 samma

som eller författningsrum. På grund härav lämnar rege- Om vägtrafikant, med utan ringsrätten besvären utan bifall. skuld haft del i uppkomsten av trafikolycka,

genom att avlägsna sig från olycksplatsen Om inte heller återkallelsegrunden i 33 § undandrager sig att i mån av förmåga med- 2 mom. 4 anses tillämplig, kan 2 mom. 6 verka till de åtgärder, vartill olyckan skäligen användas. Folkesson bör föranleda, eller om han undandrager sig Enligt (sid. 83) kan så

att uppgiva namn och hemvist eller lämna ske för att markera den påtagliga bristen på

hänsyn hos smitaren. (Punkten 6 föreskriver ringen har kommittén utförligt behandlat

återkallelse bl. a. om föraren genom brottslig frågan om olika möjligheter att göra ett gärning ådagalagt påtaglig brist på hänsyn till förarurval. Kommittén har visat på den stora andra.) Folkesson återger ett sådant fall (s. osäkerhet som följer med de schablonmeto- 53). Det handlar om en 18-årig studerande der som vi f.n. tillämpar. Denna osäkerhet som hade haft körkort tre månader, när han gäller också då smitningsbrottet används som vid hackning ut från en parkeringsplats ska- en urvalsmetod. Det finns inte något stöd för dade ett bredvidstående fordon. Detta, som uppfattningen att den som smiter från t. ex. hade backats in på parkeringsplatsen, fick en mindre skada isamband med parkering är höger framskärms främre del bucklad och särskilt trafikfarlig. repad varjämte främre stötfångarens högra Kommittén är väl medveten om de prodel böjdes framåt. Ynglingen ådömdes 25 blem som det ständigt ökade antalet fall av dagsböter för smitning. Han fick i återkallel- smitning skapar för samhället och enskilda. seärendet goda vitsord och polismyndigheten Det är nödvändigt att möta detta med skärpföreslog varning. Länsstyrelsen återkallade ta åtgärder av olika slag. Körkortsâterkallelse körkortet med stöd av 2 mom. 6 utan bör emellertid inte användas som vapen mot nedsättning av minimitiden ett år. Regerings- en kriminalitet som ej har med trafiksäkerrätten fastställde beslutet. heten att göra. Smitningsregeln i 5 § TL Dagens praxis när det gäller smitning tor- fyller huvudsakligen funktionen att garantede kunna sammanfattas i påståendet att så ra målsäganden uppgift om vem som skadat gott som varje form av smitning leder till honom eller hans egendom. En sådan regel körkortsâterkallelse. Varning meddelas en- bör enligt kommitténs uppfattning inte genedast undantagsvis. rellt sanktioneras genom körkortsingripande. Kommittéförslaget. Smitningsbrottet om- Det måste i det sammanhanget anses tillräckfattar beteenden och situationer av de mest ligt att smitningen föranleder straff. Detta är skilda slag, såväl allvarliga som bagatellarta- eljest i allmänhet icke fallet när någon flyr de. Det stöter därför på stora svårigheter från betalningsansvar. att utforma en för alla former av smitning Kommitténs understrykande av att körgemensam körkortsregel. Man kan enligt kortsingripande enbart skall ske utifrån trakommitténs uppfattning ställa sig frågande fiksäkerhetssynpunkter har lett till ställtill syftet med körkortsåterkallelse i ett fall ningstagandet, att smitning bör föranleda körsom det förut relaterade med parkeringsska- kortsåterkallelse endast då föraren i samband dan. Även när det gäller personskador, där med brottet underlåtit att efter förmåga vidta återkallelse f. n. i viss utsträckning är obliga- åtgärder för att begränsa den trafikfara eller torisk, rör man sig inom vida ramar. de skador som uppkommit i samband med Kommittén har vid tidigare överväganden händelsen. 1 förstnämnda hänseende kan förabetonat, att körkortsåterkallelse skall grun- ren flytta fordon eller varna för fordon som das på trafiksäkerhetsskäl. Någon omedelbar hindrar trafiken eller underrätta ägaren till ett anknytning till trafiksäkerheten har smit- fordon som fått en trañkfarlig skada och i sistningsbrottet ofta inte. Det i vanlig mening nämnda hänseende påkalla andra trafikanters trafikfarliga beteendet har redan passerat, uppmärksamhet så att en skadad blir omhännär vederbörande ger sig iväg. Ett körkortsin- dertagen och får vård. gripande, som grundas på vad som förekom- Det förhållandet att kommittén ser undermit efter trafikhändelsen, saknar ofta trafik- låtenhet i t. ex. nu nämnda avseenden såsom säkerhetsintresse. Det är inte heller möjligt särskilt klandervärd från trafiksäkerhetssynatt på grundval av uppgifter enbart om en punkt skapar dock vissa problem. Visserligen körkortsinnehavares beteende efter en trafik- anges i 43 § VTF omhändertagande av skaolycka dra några slutsatser om hur han upp- ] Se rättsfallsöversikt hos Frcdrikson, 4:e uppl. träder i trafiken. 1 den allmänna motive- s. 401 -404.

dad person såsom exempel på åtgärd vartill stanna och i mån av förmåga lämna hjälp åt skadade samt i övrigt medverka till de åtgären olycka skäligen föranleder. Bestämmelsen der vartill olyckan skäligen föranleder. Han har dock icke annan straffsanktion än 5§ skall på anfordran av annan som haft del i TF, som icke stadgar ansvar för underlåten- samt lämolyckan uppge namn och hemvist het att hjälpa en skadad. Man har i svensk na upplysningar om händelsen.

rätt hittills ställt sig avvaktande till förslag Har skada skett på egendom och är ingen närvarande, som kan mottaga uppgifter och att införa straffsanktionerad plikt att bistå upplysningar, skall vägtrafikant som avses i människor i nödsituationer. För smitningsförsta stycket snarast möjligt underrätta den brottets del innebär detta, att en förare som skadelidande eller polis. Har skada skett på stannar kvar på olycksplatsen undgår ansvar, och är skadan icke obetydlig, skall person även om han icke lyfter ett finger för att vägtrafikanten snarast möjligt underrätta po-

konsekvenser. Från trafik- lis. begränsa olyckans Om fordons placering efter trafikolycka säkerhetssynpunkt är det dock av största kan vara till fara eller hinder för trafiken, intresse att reducera trafikskadorna med åt- se till att fordonet omeskall vägtrafikanten gärder även efter trafikolyckan. Underlåten- delbart flyttas till lämplig plats. Har någon

het därutinnan bör därför påverka bedöm- dött eller svårt skadats, får vägtrafikanten dock flytta fordon endast om dess placering ningen av förarens rätt att inneha körkort. är till fara för trafiken. I sådant fall får han i Då kommitténs nu redovisade intentioner övrigt ej ändra förhållandena på olycksplaticke har stöd i 5 § TL har kommitténs sen och sålunda ej utplåna spår, som kunna förslag till lagregel icke uttryckligen kunnat vara av betydelse för utredningen om olyc-

kommittén önskat. l stället kan. Han skall även söka tillse att annan ej ges det innehåll har föreskrivits körkortsåterkallelse då smit- vidtager sådan åtgärd.

ningsbrottet från trafiksäkerhetssynpunkt att Det kan konstateras, de föreslagna varit av allvarligare beskaffenhet. Vid bereglerna väl ansluter sig till kommitténs uppdömningen av brottets svårhetsgrad kan de fattning om smitningsbrottet och skulle göra av kommittén anförda omständigheterna till- det lättare att åstadkomma regler om ett mätas betydelse, vilket för övrigt torde ske välmotiverat från trafiksäkerhetssynpunkt redan enligt nu rådande praxis. Körkortsäterkörkortsingripande. kallelse bör därför övervägas då föraren varit

medveten om att allvarlig personskada upp- Punkten 3 kommit. l övrigt torde frågan i regel uppinnehåller .under denna punkt en komma då smitningsbrottet är så grovt att Förslaget det frihetsstraff. Till för regel som föreskriver körkortsåterkallelse om förskyller grund skall emellertid även en- körkortsinnehavare finnes skyldig till brott körkortsingripandet ansvar varigenom han vid förande av motordrivet ligt förslaget ligga en dom avseende för smitning. Den som stannar kvar på plat- fordon i ej ringa mån åsidosatt en för trafik-

sen kommer därför säkerheten utatt undgå körkortsingri- grundläggande regel. Någon pande, även om han efter olyckan förhåller trycklig motsvarighet saknas i gällande rätt.

sig helt passiv. Underlåtenhet att uppgiva De fall som avses regleras f. n. närmast av

namn och adress torde sällan innebära en 33 § 2 mom. 4 VTF. Skillnaden kan, enkelt

ökning av trafikfaran. uttryckt, sägas ligga däri, att gällande be-

stämmelse från hos Det bör i anslutning till de nu redovisade utgår trafikfarligheten den aktuella överträdelsen, medan förslaget Synpunkterna påpekas, att nordisk vägtrafikkommitte i sitt reviderade förslag till vägtra- riktar sig mot typfarligheten hos det slag av

föreskrifter överträdelse varom är fråga. Tillämpningen fikregler, NU 1970:10, utarbetat av bestämmelsen i VTF har emellertid lett om vägtrafikants åligganden vid trafikolycka. till att vissa typfall utbildats. kan Förslagets 7 § återges här: Förslaget som med eller utan sägas innebära en kodifiering och skärpning Vägtrafikant egen skuld haft del i trafikolycka skall omedelbart av denna praxis. Den typ av felhandlingar som

punkten 3 omfattar regleras i 38-60 §§ VTF fens mening visade sådana trafrköverträdeloch i bestämmelser som är jämförbara där- ser, oavsett trafikfaran i det enskilda fallet, med. Således faller exempelvis olovlig körning en påtaglig brist i förarens insikter om och under punkten 4. förståelse för vad trafiksäkerheten kräver. Gällande rätt. l 33§ 2 mom. 4 VTF Det uttalades vidare, att beteendet skapar stadgas återkallelse om föraren vid färd med osäkerhet hos andra och lätt kan leda till att motordrivet fordon i något för trafiksäkerhe- den nödvändiga respekten för trafikreglerna ten väsentligt hänseende grovt åsidosatt ho- inte kan upprätthållas. nom såsom förare åliggande förpliktelser. Kommitténs överväganden? Kommittén Denna återkallelsegrund, som närmast mot- har i åtskilliga sammanhang framhållit, att svarar såväl punkten 3 som 4 i kommitténs det är ett trafiksäkerhetsintresse av hög angeförslag, åberopas vid vårdslöshet i trafik som lägenhetsgrad att körkortsingripanden i anbedöms som så allvarlig att körkortsåterkallel- ledning av trafikbrott sker så snabbt som se bör följa. l praxis har därvid vissa typfall möjligt. Det har också under arbetets gång kommit att särskilt beaktas. Dit hör t. ex. fö- alltmer kommit att framstå som en nödvänrande av fordon i uttröttat tillstånd, under- dighet att höja respekten för de trafikregler låtenhet som måste att stanna före färd ut på huvudled, antagas ha grundläggande betydelse för trafiksäkerheten. Kommitténs påkörning av fotgängare på övergångsställe, trafikfarliga omkörningar, förande av bristfäl- psykologiska experter har betonat, att om ligt fordon och körning mot rött ljus med kol- man vill påverka människornas trafikbeteenlision eller fara för kollision som följd. En en- de genom någon form av samhällsreaktion så staka hastighetsöverträdelse föranleder där- är den adekvata åtgärden att anknyta reaktionen emot sällan körkortsingripande. till människornas möjlighet att upp- Det bör anmärkas, att länsstyrelsen vid sin träda i trafiken (jfr 3.8.2 i den allmänna

bedömning icke är bunden av domstolens motiveringen). ingripande bör vidare ske

straffmätning. Lika väl som en dom på tio även om någon olycka icke inträffat till följd dagsböter kan leda till körkortsåterkallelse av överträdelsen. Det är framförallt det medkan en dom på 60 dagsböter resultera i vetna och uppsåtliga nonchalerandet av trafivarning. l allmänhet råder dock god överens- kens väsentliga regler som man bör träffa stämmelse mellan bedömningarna. Det torde med körkortsingripande. Kommittén har erför återkallelse krävas att överträdelsen be- farit att man i Oslo och München sedan flera dömts som vårdslöshet i trafik. En enstaka år regelmässigt återkallar körkortet för föraöverträdelse, som beivrats med stöd av re som överskrider gällande hastighetsbe- VTF:s ansvarsregler, föranleder i praxis en- timmen. gränsning med mer än 30 kilometeri dast sällan 33§ Erfarenheterna körkortsingripande enligt har sagts vara goda. l Oslo 2 mom. 4 VTF (jfr 33 § 2 mom. 3). menar man att denna art av grava hastighets-

Tillâggsdirektiverz. ltilläggsdirektiven den överträdelser numera är sällsynt där.

6 november 1970 uttalades. att kommittén Den nu redovisade bakgrunden har föranborde undersöka förutsättningarna och for- lett kommittén till överväganden som väl merna för körkortsingripanden vid vissa ty- överensstämmer med tilläggsdirektivens. Två per av trañköverträdelser samt möjligheterna huvudfrågor har därvid utkristalliserat sig. att omhänderta förarens körkort omedelbart l. Finns det trafikbrott, som är lämpade när trafiköverträdelsen har ägt rum. Som för en renodlat objektiv bedömning, dvs. ett exempel på de förseelsetyper som åsyftades naket konstaterande att en återkallelsegrunanfördes körning mot rött ljus, omkörning dande överträdelse ägt rum, utan beaktande strax före eller på övergångsställe, underlåtenhet att iaktta stopplikt före färd in på Se allmänna motiveringen s. 25. huvudled och väsentligt överskridande av 7 Skiljaktig mening och särskilt yttrande iavsnitt tillåten hastighet. Enligt departementsche- 12 och 13 iden allmänna motiveringen.

av överträdelsens subjektiva sida eller trafikningen att praxis måste skärpas när det gäller faran i det enskilda fallet? mot överträdelser av det körkortsingripande 2. Vilka har vi att anordna möjligheter typiskt sett trafikfarliga slag, som tilläggsprocessen så att körkortsingripandet, utan direktiven ger exempel på. Hastighetsöverträeftergivande av rättssäkerheten, kan ske i delser med 25-30 kilometer i timmen eller omedelbar anslutning till konstaterandet att däröver i stadskärnan innebär oftast en allen överträdelse ägt rum? Dessa överträdelser sker i varlig riskökning. Vid övervägandet av huruvida en renodlat regel också helt medvetet. Andra exempel än objektiv bedömning kan accepteras fullt ut de i tilläggsdirektiven nämnda kan vara backeller med någon form av inskränkning har och framning eller vändning på motorväg naturligtvis det ifrågasätta ingripandets förande av fordon i mörker utan att ha stränghet en väsentlig roll. Se närmare härom markerat utskjutande last. i den allmänna motiveringen (3.8.7). Frågor Undantag från kravet på körkortsingripansom sammanhänger med varaktigheten av de bör emellertid kunna göras. Kommittén beslutade körkortsingripanden behandlas av föreslår således icke i någon inskränkning kommittén också i 4 kap. Det skall emeller- att underlåta polismans möjligheter att avge tid förutskickas att kommittén i det nu rapport (14§ polisinstruktionen). Om det aktuella sammanhanget förutsätter att tiden att föraren framgår, gjort vad man kan begäför körkortsingripandet är kort, normalt en ra av honom bör reaktionen utebli. Det bör och högst tre månader. t. ex. i vissa situationer kunna beaktas att Vid prövningen av hur långt en objektiv förare av tunga fordon kan ha svårt att få kan användas måste detta bedömning betydelse att stanna vid halt väglag. En oväntad tillmätas frekvensen av beaktansvärda sub- manöver från en annan trañkant kan också jektiva inslag vid olika förseelsetyper. I vil- ta uppmärksamheten från trañksignal eller ken utsträckning kan det med andra 0rd vägmärke. Kommittén har därför såsom förförekomma att överträdelser begås ouppsåtli- utsättning för återkallelse 3 enligt punkten gen, antingen genom ouppmärksamhet eller angivit att föraren i ej ringa mån åsidosatt på grund av otillräcklig prestationsförmåga. den grundläggande regeln. För hastighetsbe- Det torde numera få anses utrett att tra- stämmelsernas del innebär att man detta, ofta ställer krav ñkmiljön på trafikanten, icke kan fixera âterkallelsepraxis till ett fast som denne icke har möjlighet att uppfylla. mått av överskridande. överskridande av Den mänskliga prestationsförmågan är otill- gällande hastighetsgräns med 25-30 kiloräcklig. Kommittén har i avsnitt 1.5 och meter i timmen måste således på en öde och 3.6.2 i den allmänna motiveringen redovisat rak väg i norra Sverige framstå som mindre sin syn på detta förhållande. allvarligt än samma mått av överskridande i Resultatet av kommitténs överväganden område. tätbebyggt blir att det måste resas bärande invändningar Vid överträdelse av förut exempliñerade mot en renodlat objektiv bedömning såsom väsentliga regler bör körkortsåterkallelse fölgrund för ett så allvarligt ingripande som om överträdelsen bedöms vara av ja oavsett körkortsåterkallelse. Trañksignaler som icke förseelsekaraktär eller som vårdslöshet i trahar stöd i andra informationer till föraren fik. Detta att vissa förseelser medför, mot kan vara svåra att upptäcka. Detta samman- vägtrañkförordningen kommer att leda till hänger naturligtvis med den komplicerade körkortsâterkallelse viss kortare tid, medan trañkmiljön, där antalet skyltar växer och andra som anses innebära överträdelser, kraven på förarens uppmärksamhet även i vårdslöshet i trafik och kanske förorsakat en övrigt är mycket stora. icke medför samma konsekventrafikolycka, Även om tanken ser för körkortet. Till på en renodlat objektiv den senare kategorin bedömning således måste awisas, är emeller- överträdelser hör ofta t. ex. underlåtenhet tid kommittén av den bestämda att lämna företräde uppfatt- i gatukorsning eller bris-

tra- En direkt övritande uppmärksamhet på bakomvarande anpassning till kommitténs fik i samband med vänstersväng med sam- ga förslag åstadkommes med tillämpning av eller fara för sammanstötning reglerna om omhändertagande i 5 kap. De manstötning där intagna snabbhetsreglerna är avsedda att som följd. förefalla orätt- få fram ett avgörande inför domstol inom en Det kan vid en jämförelse månad frän omhändertagandet. Vid de i vist, att det formellt och med hänsyn till straffskalor brottet föranleder det detta sammanhang förutsätta återkallelsetilindrigaste När kommit- derna skulle dessutom möjligheten att använsträngaste körkortsingripandet.

tén ändock föreslår, att praxis skall skärpas da strafföreläggande stå öppen. (Se den all-

männa motiveringen 4.3.8.2 och kommitténs vid exempelvis de förseelsetyper som kommittén nu angivit motiveras detta med att motiv till förslag om ändring i rättegångskommittén Den från såväl snabbhets- som rättsanser att den vid nyss angivna balken.) orättvisan säkerhetssynpunkt bästa lösningen skulle jämförelse uppkomna bygger på en formell och ofullkomlig konstruktion av vara ett system med någon typ av snabbdomtrafikbrotten, där vårdslöshet i trafik kan stolar. Även kommitténs tidigare förslag om omfatta beteenden av mycket skiftande svår- stämningsföreläggande kan förtjäna att akhetsgrad. Denna ofullkomlighet får inte tualiseras (SOU 1963:27 s. 122). Enligt vad hindra oss att ingripa mot överträdelse av som inhämtats arbetar 1968 års brottmålsutredning med uppgiften att få fram ett väsentliga regler där vi anser det motiverat. Kommittén vill här erinra om att kommittén förslag till förenklat förfarande i brottmål. i sitt första betänkande före- Det andra alternativet är att ta med kör- (SOU 1963:27) slog att straff för vårdslöshet i trafik endast kortsåterkallelse i föreläggande av ordningsskulle utdömas då trafikanten i väsentlig bot. Detta alternativ har många fördelar, mån brustit i varsamhet. Kommitténs förslag däribland kanske främst att det slutliga avgömen randet kommer till stånd omedelbart. har ännu inte lett till någon lagändring, praxis har i viss utsträckning anslutit sig till Enligt 48 kap. 13§ RB får föreläggande kommitténs Problemet torde av ordningsbot utfärdas beträffande brott tankegångar. därför för vilket straff än böter inte längre vara av samma omfattning. ej stadgas annat Olägenheten av en växlande praxis kvarstår omedelbart i penningar och ej heller normeemellertid. rade böter och för vilket ordningsbot fast- Det torde vara realistiskt att räkna med ställts av riksåklagaren. Samtliga de förseelseatt den skärpning av återkallelsesystemet typer som departementschefen pekat på i som punkten 3 innebär kommer att medföra tilläggsdirektiven kan, om gärningen inte beökad respekt för de grundläggande trafikreg- döms som vårdslöshet i trafik, beivras genom lerna och därmed färre överträdelser av dessa föreläggande av ordningsbot. För bilförare att utgör beloppen t. ex. 100 kronor för körning regler. Det torde dock vara ofrånkomligt det blir kvar ett restklientel, som medvetet mot rött ljus, 200 kronor för omkörning och allvarligt bryter mot reglerna. Det finns strax före eller på övergångsställe, 200 kroall anledning att med skärpa ingripa mot nor för underlåtenhet att stanna före infart detta klientel. Det är därvid av stor vikt att på huvudled och 200 kronor för hastighetsinte stannar överträdelse med 16-30 kilometer i timmen. den föreslagna skärpningen på utan följs upp genom övervakning l fråga om förfarandet med ordningsförepapperet, från polisens sida. Om endast undantagsfall läggande kan vidare erinras om möjligheten beivras kommer systemet att upplevas som att medge föraren rådrum för godkännandet och orättvist. (RB 48:16). Rikspolisstyrelsen har i sina slumpbetonat Beträffande den andra huvudfrâgan, som anvisningar uttalat, att rådrum får lämnas att åstadkomma ett ome- om polismannen finner skäl därför föreligga, rör möjligheterna delbart körkortsingripande, är det huvudsak- såsom då en misstänkt förklarar sig i princip som stått i förgrunden. godta föreläggandet men vill rådgöra med ligen två alternativ

advokat innan han undertecknar godkännan- das under sådana betingelser kan det kanske det. Rädrum bör enligt anvisningarna alltid _inte undvikas att den med föreläggandet medges då ordningsboten överstiger 100 kro- avsedda överträdelsen måste leda till ett ännor. Fristen bör normalt bestämmas till fyra nu strängare ingripande enligt reglerna för dagar. upprepad trafikbrottslighet. Föraren skulle Med tillämpning av reglerna om ordnings- med all sannolikhet uppleva detta som en föreläggande torde det således föreligga möj- orättfärdig dubbelbestraffning. Denna situaligheter att få till stånd ett från rättssäker- tion undvikes om man i stället använder sig hetssynpunkt acceptabelt förfarande för kör- av strafföreläggande, eftersom åklagaren före kortsåterkallelse i nu aktuella fall. Kommit- utfärdandet därav kan erhålla erforderliga tén har emellertid stannat för att icke föreslå registeruppgifter. körkortsåterkallelse i samband med ordningsföreläggande. Skälen därför är i huvud- Punkten 4 sak följande. Kommittén har kommit till slutsatsen att Bestämmelsen under denna punkt är avsedd en bedömning på renodlat objektiva grunder att tillsammans med bestämmelsen under icke kan accepteras. Den prövning av över- punkten 3 ersätta det nu gällande stadgandet trädelsen som därför blir kan i erforderlig i 33 § 2 mom. 4 VTF. Även de i 2 mom. 5 mycket ringa utsträckning verkställas av po- fallen av olovlig avses upptagna körning lismannen på gatan. Ordningsföreläggande emellertid falla under punkten 4. skulle på grund därav kanske icke kunna Gällande rätt. Beträffande gällande regel användas i merparten av de i och för sig och därtill knuten praxis kan i fråga om 33 § kvalificerade fallen. 2 mom. 4 VTF hänvisas till motiveringen Körkortsingripandets allvarliga konsekven- under punkten 3. ser kommer vidare att utgöra ett starkt 5 VTF Stadgandet i 33§ 2 mom. om motiv för lagöverträdaren att vägra godkänna körkortsåterkallelse på grund av olovlig körett ordningsföreläggande. Sådan vägran skul- ning blir t. ex. aktuellt, om någon, som har le kanske bli allmän, om inte ordningsföre- körkort för traktor eller motorcykel inlåter läggandet förenades med möjlighet för föra- sig på att föra fordon för vilket körkortet ren att klara upp sina förhållanden på rimligt inte gäller. Förutom återkallelse riskerar fösätt. Familjer på långväga semesterresa, kan- raren då att drabbas av den i 32 § 2 mom. ske med husvagn eller annan dyrbar utrust- VTF föreskrivna tvååriga väntetiden. ning, skulle knappast acceptera att man ome- Emellertid finns i 3 § TL, förutom regler delbart satte stopp för deras hemfärd. Han- om olovlig körning även bestämmelser om delsresande och långtradarchaufförer, som straff för bl. a. den som inte iakttar föreofta har dyrbar last, kan komma i en än skrift som meddelats vid utfärdande av körvärre konfliktsituation. En av de väsentliga kort eller som tillåter olovlig körning (se fördelarna med ordningsföreläggandet, näm- artikel av Körloff i Förvaltningsrättslig tidligen det omedelbara avgörandet, skulle un- skrift 1968 s. 173). För dessa fall tillämpasi der dessa förhållanden icke vinnas. Stor åter- praxis VTF:s återkallelsepunkt 3 i förekom-

hållsamhet måste visas med användandet av mande fall (Fredrikson s. 172, som hänvisar

ordningsföreläggande i situationer där man till RRÅ 1961 ref. 47) eller VTF:s återkallel-

mera allmänt har att räkna med invändningar sepunkt 6 (Folkesson s. 72). l vissa fall synes

och önskemål om betänketid. förutsättningar för tillämpning av VTF:s Slutligen vill kommittén i detta samman- återkallelsepunkt 4 också kunna föreligga. hang peka på det förhållandet att polisman- Kommittéförslaget. Förslaget föreskriver, nen mycket sällan kan räkna med att ome- att körkortet skall återkallas om körkortsdelbart erhålla registeruppgifter beträffande innehavare finnes till brott skyldig varigeföraren. Om ett ordningsföreläggande utfär- nom han vid färd med motordrivet fordon

eljest i väsentlig mån äventyrat trafiksäkerhe- söka ange i vilka fall återkallelse skall ske. ten. Bestämmelsen är avsedd att komplettera Det måste överlämnas ät rättstillämpningen stadgandet under punkten 3 och att täcka de att utforma det närmare innehållet. I ett från trañksäkerhetssynpunkt allvarliga över- avseende kan det emellertid sägas att rättsträdelser som icke kan hänföras till de ty- organen i fortsättningen kommer att få bättpiskt farliga situationerna under punkten 3. re ledning än för närvarande. Kommittén Enligt förevarande punkt är det således det syftar här på pricksystemet som torde komaktuella brottets egna trafikfarlighet som ma att ge viss stadga åt återkallelsepraxis skall läggas till grund för prövningen. enligt punkten 4. Till 4 kan således komma att punkten I jämförelse med punkten 3 avser punkten hänföras fall där föraren kört i uttröttat 4 en vidgad krets av trafikanter. Den stränga tillstånd, där han allvarligt brustit i uppmärk- återkallelseregeln i punkten 3 har ansetts samhet eller där han, utan att överskrida böra gälla endast för överträdelser som begällande hastighetsbestämmelser, kört för gåtts vid förande av motordrivet fordon, fort i förhållande till omständigheterna. Vi- medan punkten 4 riktar sig mot alla förseeldare kan i dagens praxis visas exempel på fall ser vid färd med sådant fordon. Kommittén där alltför stor tolerans måste anses ha visats har därigenom velat att sistnämnda uppnå förare av bristfälliga fordon, t. ex. med odug- regel skall bli tillämplig också på exempelvis liga bromsar. Allmänpreventiva hänsyn torde en passagerare, som under färd med motorkräva, att överträdelser av nu nämnda slag i drivet fordon till ett allvargör sig skyldig regel föranleder ovillkorlig körkortsåterkallel- trafikbrott. Det kan redan nu anmärligt se. Så bör vara fallet icke endast då överträdel- 5 innehåller kas, att punkten en ytterligare sen konkret inneburit stor fara eller medfört av kretsen. vidgning Körkortsingripande på stora skador. grund av upprepade trafikbrott kan också Även fallen av olovlig körning skall beomfatta t. ex. domar rörande s. k. ägaredömas enligt punkten 4. Olovlig körning av ansvar. Se närmare under punkten 5. körkortsinnehavare Kommittén (t. ex. genom att inneha- vill även i detta sammanhang vare av körkort för motorcykel kör bil) har vikten understryka av att bedömningen av ej ansetts vara ett från trafiksäkerhetssyn- förarens överträdelse helt sker från trafiksäpunkt så speciellt brott att det bör särbe- kerhetssynpunkt. Det är det klandervärda i handlas. Som ett ytterligare krav för att förarens som skall Detta åtgärder prövas. återkallelse skall ske anges f. n. i VTF, att innebär, att kommittén bestämt tar avstånd det ej kan anses uppenbart, att föraren från tendenser att beakta det s. k. objektiva ändock är att bedöma som en skötsam per- överskottet. Se allmänna motiveringen 3.8.8. son”. Kommittén har ej kunnat finna att det Detta sker oftast i samband med brottet finns någon anledning att vid olovlig körning vållande till annans död. Frågan om köruppställa ett särskilt krav på skötsamhet. kortsinnehavarens fortsatta rätt till körkorts- Se härom närmare under till innehav får icke bli avhängig sådana helt motiveringen 1:5 och 4:5 KL. utanför hans åtgöranden stående faktorer Under redogörelsen för gällande rätt har som t.ex. om föraren i den andra bilen även pekats på praxis när det gäller beivran använt bilbälte eller ej. Man måste vidare av överträdelse av föreskrift som meddelats vara trafiksituationen uppmärksam på att vid utfärdande av körkort och medhjälp till kan ha varit så överbelastande att föraren

olovlig körning. Även dessa fall avses bli inte haft förutsättningar att klara av den.

bedömda med stöd av punkten 4. Kommittén vill slutligen för att belysa en Eftersom återkallelsefrågan vid tillämpning allmän och ofta aktuell aspekt på bedömav punkten 4 skall avgöras efter en ingående ningsgrunderna enligt denna punkt citera ett prövning av omständigheterna i det särskilda uttalande av departementschefen 1958

fallet, är det icke lämpligt att mera detaljerat (prop. 1958:69 s. 67):

Det är naturligt, att en förare, som nyligen för förare meddelade bestämmelserna som

erhållit körkort och icke hunnit förvärva kan föranleda Det s. k. körkortsingripande. någon större rutin, har lättare att råka ut för ägaransvar som ofta kan drabba t. ex. åkeriolycksfall än en van förare. De äldre och mera erfarna förarna ägare kan icke läggas till grund för återkallelvill nog gärna betrakta de nyblivna förarna som ett allvarligt osäker- se enligt VTFzs punkt 3 (RÅÅ 1961 ref. 39).

hetsmoment och har därför lätt att resa krav Numera är hastighetsöverträdelser den typ på ingripanden mot dem ur trafiksäkerhetsav förseelse som oftast registreras i körkortssynpunkt. och föranleder registret ingripande enligt Denna uppfattning saknar icke berättigan- VTF:s punkt 3. Andra grupper som förede. Jag kan i detta hänseende bl. a. erinra om kommer ofta är överlast, underlåten stoppvad jag nyss anfört i fråga om behovet av en bättre förarutbildning. Huruvida det är lämp- plikt och de fall av vårdslöshet i trafik som ligt att härutöver tillgripa administrativa åticke faller under VTFzs punkt 4. gärder med tanke blott på de nyblivna förar- Antalet överträdelser som i praxis anses na, anser jag däremot tveksamt. Själva kärnböra motivera körkortsåterkallelse kan variepunkten i problemet, nämligen atti trafiken förare med skiftande erfarenhet ra. Det torde emellertid vara vanligt, att tre uppträder och kvalifikationer i övrigt, är det icke möj- överträdelser av icke alltför enkel beskaffenligt att komma till rätta med på detta sätt. het anses tillräckligt. Variationerna är dock F. ö. kan den omständigheten, att en nyblimånga. Varning meddelas ofta. År 1969 ven förare vållar en trafikolycka, icke i och uppgick återkallelsefallen enligt VTF :s punkt för sig anses vara mera graverande än om detsamma händer en erfaren förare. Trafik- 3 till några hundra. Antalet varningar var

reglerna är - och detta icke utan skäl - så mer än 3 000. stränga, att manöverfel som beror på bristan- Kommittéförslaget. Som framgått av den de rutin i stor utsträckning bedömes som allmänna motiveringen har kommittén funvårdslöshet i trafik. I körkortshänseende tornit att nuvarande lagstiftning och rättsde dylika fel hos en nybliven förare i regel böra bedömas milt. Ett helt annat bör där- tillämpning ser alldeles för milt på den som

emot bedömandet bli, om föraren medvetet upprepar trafikbrott (3.53). Det finns anledutsatt sig för risker, som han sedan visat sig att vi bland dessa trafikanter ning antaga, icke vara i stånd att bemästra. Om detta finner de verkligt trañkfarliga förarna. Detta sistnämnda fall är för handen, bör enligt min synsätt återspeglas emellertid inte inuvaranuppfattning körkortsmyndigheten taga fråunder för- de praxis. Från dessa utgångspunkter kunde gan om vederbörandes lämplighet nyat övervägande. Detta bör emellertid i det ha varit motiverat att radikalt omarbeta princip gälla vare sig körkortet är av äldre nuvarande Genom kombinationen lagtext. eller nyare datum. kommitmed pricksystemet anser emellertid

ten, att den nödvändiga effektiviteten i sy- Punkten 5 stemet skall uppnås utan omskrivning av

Den under denna punkt intagna återkallelse- gällande formulering.

grunden ersätter 33 § 2 mom. 3. Bestämmel- Punkten 5 överensstämmer med gällande

serna är i huvudsak likalydande. I förslaget rätt, utom i det avseendet att enligt kommit-

har emellertid icke hänsynstagandet till tra- téns förslag trafiksäkerhetssynpunkterna fikens intresse” medtagits. Å andra sidan har skall i förgrunden. skjutas Enligt gällande kommittén rätt kan återkallelse vidgat tillämpningsområdet ge- ske även på grund av

nom att byta formuleringen ”för förare av överträdelse av bestämmelser som meddelats

motordrivna fordon” mot för den motor- i trafikens intresse. Det har inneburit att

drivna fordonstrafiken”. Därigenom avses körkortsåterkallelse kunnat beslutas för för-

främst att bestämmelsen skall gälla också seelser, som är betydelselösa från trafiksäker-

vissa överträdelser med s. k. ägaransvar. Jfr t. ex. skatte- och registreringshetssynpunkt,

kungörelsen om körkortsprickar. förseelser (jfr RRÅ 1959 K 195).

Gällande rätt. Det bör inledningsvis upp-

märksammas, att det är överträdelse av de

Andra stycket gårdsplan med lekande barn måste å andra

sidan risken för en olycka bedömas som stor, I andra stycket av 1 § har upptagits en även vid en mycket kort körning. specialregel som ger rätten möjlighet att

underlåta återkallelse vid vissa former av Tredje stycket trafiknykterhetsbrott. Kommittén har redan betonat, att trafiknykterhetsbrotten från tra- l tredje stycket har utländska domar behand-

fiksäkerhetssynpunkt är att bedöma som all- lats. Körkortsfrågan skall i dessa fall handläg-

varliga. De måste därför också mötas med gas som särskilt brottmålsärende.

stränga reaktioner. Denna inställning får

dock inte leda till beslut som är stötande för 2§

rättskänslan eller som utmanar allmänna l denna paragraf anges förutsättningarna för opinionen. Sådana beslut nedsätter respekvillkorlig körkortsåterkallelse. l princip kan ten för trafikreglema och får därigenom en - med de undantag som anges w sådant negativ effekt på trafiksäkerheten. Ingripanbeslut meddelas i samtliga fall, där enligt l § den av det senare slaget har förekommit. föreförutsättningar för körkortsåterkallelse Korta körningar för att köra en bil in i ligger. garaget eller för att flytta den så att den icke Såsom kommittén framhållit i sin allmänskall hindra andra fordon har i vissa enskilda na motivering är det av största vikt att situationer lett till konsekvenser som icke reglerna ger tillfälle till nyansering och ankan anses stå i rimlig proportion till brottets passning till vad som i varje särskilt fall kan farlighetsgrad. Undantagsregeln i andra anses vara mest ändamålsenligt för att påverstycket vill ge rätten möjlighet att underlåta ka trafikanten i en positiv riktning. Kommitkörkortsåterkallelse i dylika fall. téns förslag om Villkorlig körkortsåterkallelse Typiskt för den form av körning som skall ses mot den bakgrunden. kommittén vill ge möjlighet att undantaga har vill- Enligt kommitténs uppfattning från återkallelse är att den icke avser person- återkallelse förutsättningar att åstadkorlig transport, utan endast en kort flyttning av forkomma ett bättre psykologiskt och pedagodonet. Sådana körningar kan, förutom på återkallelgiskt resultat än varning. Villkorlig

gårdar och parkeringsplatser, äga rum på ga- se bör emellertid kunna användas inte enbart rageinfart, åker el. dyl. Däremot bör körning i situationer, där man nu ger varning, utan

på väg i princip inte hänföras till denna kateockså i fall som i dag leder till körkortsåter-

gori. Den som under straffbar alkoholpåver- kallelse. Villkorlig återkallelse är avsedd att kan flyttar sin bil till andra sidan gatan på användas då det enligt de nya reglerna före-

grund av reglerna om datumparkering bör så- innan föraligger körkortsåterkallelsegrund. ledes icke undgå åtgärd i körkortshänseende. rens belastning hunnit därhän, sker försöken Såsom en viktig förutsättning för tillämpatt påverka honom inom ramen för prickning av undantagsregeln har angivits att rissystemet. ken för trafikolycka skall ha varit obetydlig. Såsom grundförutsättning för Villkorlig

Huruvida denna förutsättning är uppfylld får återkallelse har satts att det skall föreligga bedömas med hänsyn till samtliga omstän- utan beslut om anledning antaga att föraren, digheter i samband med körningen. Enligt ovillkorlig körkortsåterkallelse, kommer att i vårt sätt att se på trafiknykterhetsbrotten fortsättningen vinnlägga sig om att följa traföreligger det regelmässigt en förhöjd olycks- fikens regler. Det allmänna skötsamhetsrek-

risk när föraren är alkoholpåverkad. I särvisit som gäller för Villkorlig dom kan sägas ha skilda situationer kan emellertid risken be- överförts till trafikbeteendet.

dömas vara obetydlig. Så kan exempelvis Rätten skall alltså göra en prognos beträfvara fallet om alkoholhalten varit låg eller fande föraren. Man har därvid att utgå från om annan trafik inte förekommit. På en det aktuella brottet omständigheterna kring

och dettas karaktär eller svårhetsgrad samt kallelse ej bör få meddelas. Grov vårdslöshet vad man i övrigt vet om föraren. Den om- i trafik och rattfylleri har i likhet med vad som ständigheten att vederbörande är yrkes- gäller enligt VTF uttryckligen angetts som fall där ovillkorlig återkallelse alltid skall följa. chaufför eller eljest i starkt behov av körkort kan därvid tillmätas betydelse. På grund av I några fall har undantag gjort från obligasitt starka beroende av körkortet har yrkes- torieregeln. Till skillnad från gällande rätt är chauffören en extra ovillkorlig återkallelse ej obligatorisk om brotnämligen press på sig, vilket tet begåtts innan den tilltalade förvärvat det kan påverka prognosen. Anmärkningsfritt och körkortsinnehav talar gällande körkortet eller om brottet bestått i långvarigt också till förarens förmån när det gäller anstiftan eller medhjälp till grov vårdslöshet i återkallelse. I mål om körkortsåter- trafik eller till rattfylleri. Denna undantags- Villkorlig kallelse på grund av upprepade förseelser kan regel har tagits in för att undvika för rättskänsföraren å andra sidan ha svårare att göra lan stötande resultat i fall där t. ex. brottet avser att sköta begåtts långt innan den tilltalade förvärvat gällande att han i framtiden förseelserna här kan vara körkort eller den tilltalades medverkan varit sig. Då de enskilda av mindre allvarlig beskaffenhet kan dock obetydlig. (Jfr JO 1959 sid. 338.) Villkorlig återkallelse ofta vara tillräcklig som i andra stycket av 2§ anges vidare att medel för att förhindra att föraren återfaller Villkorlig körkortsåterkallelse icke får medi trañkbrott. ges när eljest den allmänna respekten för Kommittén har övervägt huruvida det trafikens återkallelse. Till denregler påkallar eventuella körkortsingripandets varaktighet na kategori kan föras allvarligare fall av skall anges i beslut om Villkorlig körkorts- rattonykterhet. Om den tilltalade haft mer

återkallelse. övervägande skäl talar enligt än 1,2 promille - en gräns vid vilken olämp-

kommitténs uppfattning för att någon tid ej lighet för föraruppgiften alltid kan anses bör utsättas. Därest anledning till undan- föreligga - bör således Villkorlig återkallelse röjande av den villkorliga återkallelsen upp- endast undantagsvis förekomma. Vidare syfkommer, torde det vara lämpligast att frågan tar regeln på dem som återfaller i allvarliga om ingripandets varaktighet kan prövas för- trafikbrott, vilket kan visa en nonchalans utsättningslöst. mot trafikreglerna, som gör det nödvändigt Vidare finns det anledning antaga, att den att tillgripa återkallelse. I kommentaren till vanligaste anledningen till förverkande av l § 3 har kommittén också uttryckt uppfattden villkorliga återkallelsen kommer att bli ningen att allmänpreventiva hänsyn kräver att den dömde begått nya trafikbrott. l att den som bryter mot regler som är grunddenna situation måste alltid frågan om tiden läggande för trafiksäkerheten icke bör beviljas för körkortsingripandet tas upp på nytt. Villkorlig körkortsåterkallelse. Det är då en fördel att ej vara bunden av en tidsangivelse som angetts i en dom, vilken 3§ meddelats kanske flera år tidigare. Genom I Vissa fall där Villkorlig körkortsåterkallelse att tid ej utsätts i beslut om Villkörkortsåterkallelse kommer den bedöms som den från trafiksäkerhetssynkorlig dömde punkt lämpligaste formen av samhällsingriej att få ett mera exakt besked om de att underkonsekvenser en underlåtenhet att följa före- pande kan det finnas anledning skrifterna i den villkorliga återkallelsen kom- stryka allvaret i ingripandet genom ett förmer att få. Det bör därför tillses att den bud för körkortsinnehavaren att föra motordömde fordon eller traktor under Viss tid. En beskriftligen och, om det är möjligt, underrättas om de följder stämmelse härom har tagits in i 3 §, där jämväl muntligen en sådan underlåtenhet kan få. tiden också angivits till minst en månad och Vissa trafikbrott är redan genom sin svår- högst två månader. sådana att Villkorlig körkortsåter- Kommittén ser kombinationen av ett kort hetsgrad

förarförbud och en längre tids uppföljning av ålägger föraren att överlämna körkortet har

körkortsinnehavarens trañkbeteende som en intagits i 6:17.

mycket effektiv trafiksäkerhetsåtgärd. Det

korta ingripandet medför att de icke önsk- 4§

värda sociala konsekvenserna av ingripandet De närmare reglerna om Villkorlig körkortskan undvikas eller minskas. För den enskilde återkallelse ges i 4-8 §§. I 4 § första innebär även ett kortare förbud att föra stycket säges att prövotiden skall vara två år. körkortspliktigt fordon en allvarlig erinran Den kan dock enligt 7 § förlängas till tre år. om vikten av att följa trafiksamhällets regel- Uttrycket prövotid anges här för att ange system. den tid under vilken den villkorliga återkal- Därtill kommer att den villkorliga återkallelsen består. lelsen ger en möjlighet att sätta in rehabilite- I andra stycket anges att prövotiden börringsåtgärder innan körkortsinnehavaren nått ett stadium jar löpa från det beslutet i körkortsfrågan där han antingen måste bedömas vinner laga kraft mot den dömde. I körkortssom trafikfarlig eller också allmänpreventiva innehavarens intresse föreslås i samband därskäl gör det nödvändigt att under en längre med möilighet för honom att förklara sig period utesluta honom från deltagande i nöjd med beslutet i återkallelsefrågan (6213). trafiken. Nöjdförklaring enligt BrB 38:1 omfattar icke Ett förarförbud kan vara motiverat av särskild rättsverkan av brott. såväl individualpreventiva som allmänpreven- Pågående departementsarbete kan föranletiva skäl. Det kan sägas utgöra del i en da en justering av förslaget i denna del. Se reaktionsform på skalan mellan Villkorlig och stencil Ds Ju 1971:22 s. 9-11. ovillkorlig körkortsâterkallelse. Reaktions-

formen torde kunna passa vid vissa fonner av 5§ rattonykterhet, t. ex. där alkoholhalten hos

föraren varit uppemot 1,2 promille. Det skall Utredningsmaterialet kan utvisa, att det för

dock betonas, att inte enbart alkoholhalten att minska risken för återfall kan vara lämp-

utan också andra omständigheter måste till- ligt att sätta in särskilda rehabiliteringsåtgärder, t. ex. vård i anledning av alkoholbesvär. mätas betydelse. Kommittén har inte ansett Rätten bör då kunna förordna om sådan det lämpligt att närmare vård i samband med Villkorlig återkallelse. än vad som nu skett precisera de Om man sätt kan ge det totala fall där denna form av Villkorlig återkallelse på detta

bör användas. Liksom en bättre körkortsi fråga om andra samhällsingripandet former än för närvarande torde förarens av samhällsingripande bör de prak- anknytning

tiska erfarenheterna användas för modifika- möjligheter till rehabilitering öka. Detta sam-

tioner i rättspraxis. band har framhållits också av trafiknykter-

Den som meddelats förbud enligt 3 § är hetsbrottskommittén (SOU 1970:61 s. 245).

icke berättigad att föra körkortspliktigt for- En annan åtgärd kan vara att föraren får

don. Den som bryter däremot gör sig skyldig genomgå någon kurs. Jfr regeln i 4:12, som

till olovlig körning (4§ första stycket TL). ger möjlighet att få körkort innan tiden för

Erinran härom har icke ansetts nödvändig i körkortsspärren gått ut, och det av Dureman

lagtexten. m. fl. anförda exemplet i SOU 1972:72 s.

Eftersom den för vilken förarförbud be- 166-168. Det torde kunna ses som lockande

slutats trots detta innehar körkort, måste för föraren att frivilligt deltaga i vårdarbetet,

från övervakningssynpunkt särskilda krav därigenom att ett sådant deltagande ökar

ställas på infonnationen om dessa beslut. hans möjligheter att få en positiv prognos Körkortet bör tas om hand under tiden för och således också att behålla körkortet. Till

verkställigheten av beslutet. Kontrollmöjlig- grund för valet av åtgärd skall ligga en

heterna blir eljest mycket små. En regel som utredning om vederbörande förare.

bör att det i vissa fall skyldig till nytt trafikbrott eller finnes ha Uppmärksammas kan ges förordnande om likartad vård inom gjort sig skyldig till sådant brott före beslu-

ramen för det allmänna påföljdssystemet. tet om Villkorlig återkallelse.

Det måste därför ses som en väsentlig fördel Rätten har att i valet mellan de olika

att allmän domstol handlägger både påföljds- åtgärderna söka finna den som är bäst ägnad att förmå föraren att bättra sitt beteende i och körkortsfrågan. Det bör genom kontakter med andra berörda organ tillses att dub- trafiken. Här som eljest torde en stegring i

belarbete eller konfliktsituationer ej upp- intensiteten hos reaktionen bli nödvändig,

kommer. Har trafikbrottet varit så allvarligt om tidigare åtgärder visat sig resultatlösa. anordnats för ratt- Kommittén vill betona, att det icke är att skyddstillsyn (t.ex. torde av trafikbrottets nödvändigt att låta varje trafikbrott leda till fylleri), på grund svårhetsgrad i allmänhet inte förutsättningar åtgärd enligt 7 §. Enstaka smärre överträdelför Villkorlig körkortsåterkallelse föreligga. l ser, som kan bedömas vara av engångsnatur,

dessa fall behöver man alltså inte befara en bör kunna passera. På samma sätt förhåller

kollision mellan den allmänna brottspåfölj- det sig med åtgärd enligt 8 §. Om ett trafik-

brott, som förövats före beslutet om villkorden och körkortsingripandet. Beslut enligt 3:5 kan meddelas under hela lig återkallelse, därefter skulle beivras genom

prövotiden. Jfr 3:7, för vars tillämpning förut- ordningsföreläggande, kan således åklagaren,

om brottet icke finnes föranleda till någon sätts, att föraren misskött sig i något avseende. ändring i fråga om den Villkorliga återkallel-

sen, kunna underlåta att ställa frågan under 6§ rättens prövning. l dessa senare fall synes Trafikkonsulenten kommer oftast att vara Varningsmöjligheten eller möjligheten att förden som har direkt kontakt med föraren. länga prövotiden böra komma till använd- Han skall kalla föraren till samtal och, om så ning endast undantagsvis. är påkallat, försöka förmå honom att fn- Därest brott som begåtts under prövotitrafikkurs. Det är därför villigt genomgå natur kan rätten finna den är av allvarligare lämpligt att han också kontrollerar att föraanledning att vidtaga flera av de i 7 § angivna ren fullgör sina åligganden samt underrättar åtgärderna. Det bör således vara möjligt att åklagaren om så inte är fallet. både besluta om förbud enligt 3 § och för- Det bör anmärkas, att den som meddelats länga prövotiden. Villkorlig körkortsâterkallelse står utanför Därest körkortsinnehavaren gör sig skyldig pricksystemet. Se härom 10 § andra stycket till grov vårdslöshet i trafik eller rattfylleri i förslaget till kungörelse om körkortsprickar skall den Villkorliga återkallelsen undanröjas, och specialmotiveringen därtill. Kungl. Majzt om ej undantagsregeln i 3:1 andra stycket är bör därför utfärda anvisningar om underrättillämplig. Den Villkorliga körkortsåterkalleltelse till trafikkonsulenten beträffande brott sen har då icke längre någon funktion att under prövotiden. fylla.

7-8§§ 4 kap. Körkortsspärr l dessa paragrafer har kommittén tagit upp

reglerna om rättens åtgärder under prövoti- Förslaget innehåller i detta kapitel tre

den för Villkorlig körkortsåterkallelse. Syste- betydelsefulla nyheter i förhållande till gäl-

matiken överensstämmer med vad som gäller lande rätt. På skäl som redovisas under l §

i fråga om Villkorlig dom och skyddstillsyn. har kommittén funnit det mest ändamåls-

När det gäller Villkorlig körkortsåterkallelse enligt att domstolen omedelbart i återkallel-

har emellertid kommittén föreslagit gemen- sebeslutet utsätter den tid som brottet skall

samma regler för det fall att körkortsinne- utestänga föraren från rätten att inneha kör-

havaren brister i sina åligganden och gör sig kort. Kommittén har vidare ansett det vara

av värde om en sådan tidsbestämning med- kontrollsvårigheterna avvisat denna tanke. delas även om föraren inte har något kör- Kommittén har inte blivit övertygad om att kort, som kan återkallas. Regler därom har problemet från trafiksäkerhetssynpunkt är intagits i 5 §. Såsom gemensam benämning av den omfattningen att ett förbudsinstitut på det som för närvarande brukar kallas är motiverat. Frågan om körkortsplikt för återkallelsetid eller väntetid föreslår kom- motorredskap behandlas av motorredskapsmittén termen körkortsspärr (jfr det norska utredningen. sperrefrist). En viktig nyhet finns dessutomi Förutom redan nämnda nyheter innehåller 6 §, som ger rätten möjlighet att beakta 4 kap. bl.a. förslag om att den som efter körkortsspärrens konsekvenser när påföljd körkortsåterkallelse meddelats en körkortsför brottet bestämmes. spärr om högst sex månader skall återfå sin I fråga om körkortsspärrens längd föreslår behörighet utan att behöva genomgå ett helt kommittén att den nedre gränsen sänkes till nytt förarprov (10 §), att rätten, om sären månad. Den är för närvarande tre måna- skilda skäl föreligger, skall kunna nedsätta der. Kommittén menar också att spärrtider- tiden för körkortsspärr (ll §) och att länsna allmänt sett bör kunna bestämmas korta- styrelse i viss utsträckning skall kunna utfärre än vad som sker enligt nuvarande praxis. da körkort för den som genomgått särskild Kommittén har övervägt att införa en trafikutbildning utan hinder av körkortsmöjlighet att komplettera körkortsspärren spärr(l2 §). med ett förbud att föra icke körkortspli-ktiga Härutöver innehåller 4 kap. regler om sammotordrivna fordon. Till den kategorin hör manträffande av trafikbrottslighet och om traktor under vissa förutsättningar, motor- sättet att beräkna tiden för körkortsspärren. redskap och moped. Det är lätt att ge exempel på fall, där ett sådant förbud skulle 1§ kunna anses motiverat. Det har l 1 § föreskrives att rätten, när den meddelar påtalats som stötande, att en person som gång på gång gör sig skyldig till beslut om ovillkorlig körkortsåterkallelse också skall bestämma tiden för en körkortsspärr. rattfylleri vid mopedkörning icke kan meddelas förbud att Gällande rätt. Fram till den l juli 1958 föra moped en viss tid. föreskrevs i 33§ l mom. vägtrafikförord- Samma kan sägas vara förhållandet med den ningen att länsstyrelsen vid återkallelse av som upprepade gånger gör sådana ingrepp i körkort på skäl, som angavs i samma en mopedmotor att mopeden förvandlas till Vidare moment, skulle bestämma viss tid, efter vars lätt motorcykel. kan det vara ägnat utgång föraren efter ansökan ånyo kunde att väcka förvåning att en person, som på erhålla körkort. Bestämmelserna ändrades grund av rattfylleri med en skoter fått efter förslag väckt av 1953 års trafiksäkerkörkortet återkallat, tillåtes att i citytrafik framföra hetsutredning som i denna del anförde (SOU t. ex. en mobilkran, kanske vägande 40 ton. 1957:18 s. 346 f):

l Norge kompletteras regelmässigt ett I regel är det icke möjligt, att redan vid beslut om körkortsindragning med förbud tiden för återkallelsebeslutet förutsäga, huruvida en förare, vars körkort återkallats, över att föra moped. huvud taget någonsin kommer att utvecklas Kommittén har emellertid avvisat tanken till en lämplig motorförare, och inte heller är på ett på brottslig handling grundat förbud det möjligt att säga, under hur lång tid hans att föra icke körkortspliktigt motordrivet olämplighet kommer att bestå. - l vissa fall fordon. talar presumtionen mycket starkt för att Kommittén har under rubriken hans farlighet har ett direkt samband med till 2 kap. hans allmänna karaktär och att den därför är behandlat frågan om förbud att vid bristande av en mera bestående natur. Detta synes i medicinska förutsättningar föra t. ex. mo- vara regel fallet, om föraren visat en så ped. Kommittén har med hänsyn till bl. a. höggradigt nonchalant inställning till trafik-

säkerhetens mest elementära att han dande av nytt körkort i stället för återkallat krav, sådant ansluter jag mig till utredningen i det satt sig att köra bil i spritpåverkat tillstånd, körsätt hänseendet, att denna fråga i princip bör eller om han genom ett hänsynslöst människors säkerhet bero från satt andra i allvarlig på helt ny lämplighetsprövning körkortsmyndighetens sida och att prövfara, eller om han med vetskap eller misstanke om att han påkört och skadat en person ningen icke sällan bör utfalla så, att vedereller om han börande körkort. Någon besmitit” från olycksplatsen ej anförtros flagranta överträdelser stämd återkallelsetid bör därför icke upptagenom upprepade av att varigenom körkort återkallas. l visat likgiltighet för nödvändigheten gas i beslut, ställa sig trafikens regler till efterrättelse. stället bör i själva författningen upptagas viss

Detsamma kan sägas gälla även i andra fall av minimitid, före vars utgång föraren icke skall

konstaterad såsom då en person kunna få nytt körkort utfärdat. olämplighet, genom andra brott än trafikbrott ådagalagt

stor brist på hänsyn till andra eller det Andra lagutskottet (utlåtande 1958:20)

uppdagas att han icke är pålitlig i nykterhets- anslöt sig i princip till kravet på helt ny

avseende. Att, såsom nu sker, mer eller lämplighetsprövning för den som efter återmindre automatiskt ge sådana förare tillbaka kallelse önskade erhälla nytt körkort. deras körkort, sedan några månader förflutit, framhållit - Riksdagen biföll förslaget till nya regler, är - vilket utredningen tidigare

ett grundläggande fel i vår körkortspolitik vilka, som nämnts, trädde i kraft den 1 juli

och helt oförenligt med uppfattningen om 1958.

körkortsåterkallelsen såsom ett skydd för all- Det av 1967 års trafiknykterhetskommitté mänheten mot de påtagligt farliga förarna. (SOU 1963:72) innebar Utredningen föreslår därför - och detta framlagda förslaget

såsom ett av de att återkallelsefrâgor i anledning av brott framstår för utredningen

angelägnaste av de förslag, som utredningen (utom fylleri) skulle handläggas av domstol. framlägger i detta betänkande - att någon Man föreslog också att bestämmandet av

återkallelsetid icke utsättes i beslut, varige- var att förlusttiden, som i viss utsträckning nom körkort återkallas. Tankegången är se som en straffmätningsfråga, skulle ske i alltså den, att körkortsmyndighetens uppmärksamhet uteslutande skall vara inriktad samband med återkallelsebeslutet. Därige-

på spörsmålet, huruvida vederbörande är nom kunde en viss ömsesidig påverkan

olämplig som motorförare eller icke. Om så mellan den straffmätningen och egentliga befinnes vara fallet, skall körkortet återkallas av minsta förlusttid komma bestämningen och därmed är förfarandet avslutat. Frågan till stånd. om vederbörande framdeles skall kunna De flesta remissorgan som behandlade erhålla nytt körkort är ett spörsmål, som

icke alls skall bli föremål för behandling i ämnet var kritiska och några som man tyckte âterkallelseärendet. - Detta skall dock icke oklara framhölls. Dit hörde framförpunkter innebära en återkallelse för alltid. Antar man skulle allt frågan om körkortsmyndigheten principen om att körkortsåterkallelsen är en vara bunden av den tid domstolen fastställt, i skyddsåtgärd mot den farlighet, som vissa vilket fall lämplighetsprövningen blev illusoförare representera, följer nämligen därav att föraren icke skall vara fråntagen sitt körkort risk. En länsstyrelse menade att det genom

under längre tid än hans farlighet består. Det 1958 års lagändring införda systemet var ett vore därför icke motiverat, om man för alltid stort framsteg från trafiksäkerhetssynpunkt. utestängde föraren från möjligheten att ånyo Motormännens riksförbund påpekade å anderhålla rätt att föra motorfordon. På grund ra sidan det otillfredsställande i att körkort av tilltagande levnadsålder, ändrade levnadsvanor eller av annan anledning kan en person efter återkallelse på grund av rattfylleri

utvecklas i sådan riktning, att körkortsmyn- utfärdas först två år efter gärningen trots att

digheten ånyo vinner tilltro till honom som minsta förlusttiden anges till ett år. motorförare. Kommitténs överväganden. Kommittén

anförde i prop har vid sina besök hos olika länsstyrelser Departementschefen allmänt mött att det skulle (l958:69 s. 96 f): uppfattningen

vara mera ändamålsenligt om man, såsom Vad härefter beträffar villkoren för åter-

fående av återkallat körkort och om utfär- fallet var före den 1 juli 1958, omedelbart

5C)

vid återkallelsen bestämde den efter tid, l 6 § har vidare föreslagits en regel om att vilken körkort kunde beviljas föraren. l konsekvenser skall kunna körkortsspärrens flertalet fall kan man även i dag redan vid beaktas vid päföljdsbestämningen. Detta kan återkallelsebeslutet förutsäga när en person, knappast ske om inte domstolen får ta ställsom t. ex. fått sitt körkort återkallat till på ning hur länge föraren skall sakna körgrund av rattfylleri, kan få lämplighetsintyg. kort. En samlad bedömning med omedelbar Om inte något nytt brott inträffar är information måste från brottspreventiv synåterkallelsetiden genom praxis redan be- punkt ses som en effektivare åtgärd än vad stämd i relation till det begångna brottet. vårt nuvarande system tillhandahåller. Denna tid känner dock körkortsinnehavaren En tillbakagång till den äldre principen att i allmänhet inte till. Han har endast under- bestämma tiden genast kommer att innebära rättats om den lagfasta minimitiden och tror en bättre överensstämmelse med vad som därför ofta att han med framgång kan gäller i andra länder. Där är det nu rådande ansöka om körkort efter minimitidens ut- svenska systemet sällsynt. Enda för kommitgång. Det gällande systemet ger således tén kända exempel är Belgien. Se Europamycket dålig information till den det drab- rådets resolution 1.2.1 och kommentaren till bar. Detta intryck förstärks dessutom av att denna bestämmelse (avsnitt 7.1 och 7.2 i det ibland förekommit att polismyndighet detta betänkande). för att avge lämplighetsintyg krävt en reha- Kommittén har således funnit övertyganbiliteringstid som varit längre än den länssty- de skäl tala för att domstolen i återkallelse-

relsen avsett att tillämpa. beslutet skall bestämma hur lång tid det

Från en länsstyrelse har uppgivits att behandlade brottet skall föraren utestänga återfall i brottslighet förekom endast i från att föra körkortspliktigt behörigheten omkring 30 procent av återkallelsefallen. l fordon, dvs. utgöra en körkortsspärr. I besluövriga fall var det samma förhållanden som tet kommer inte att anges under vilka förutavgjorde körkortsfrågan vid tiden för kör- föraren kan återfå sin behörighet. sättningar kortsåterkallelsen och vid den senare tid- Det kan ske dels efter en fullständig prövpunkt, när körkortsansökan gavs in. l 70 att körkortet återlämning och dels genom procent av körkortsåterkallelseärendena nas (4210). skulle således återkallelsetiden utan olägen- Paragrafen anger också de marginaler het kunna ha bestämts i samband med inom vilka tiden för körkortsspärren skall återkallelsebeslutet. bestämmas. De föreslagna gränserna, en Det torde oftast, i synnerhet om återkal- månad och fem år, är nästan desamma som lelsetiden varit förhållandevis kort, vara VTF innehöll fram till den l juli 1958. nästan omöjligt att avgöra om vederbörande Minimitiden var dock även då liksom f. n. tre förvandlats från en trafikfarlig till en trafik- månader. Maximitiden om fem år är avsedd säker förare. Erfarenheten har visat, att det att gälla även vid återfall och därav föranledd inte finns resurser att efter återkallelsetiden ny körkortsâterkallelse. bedöma varje körkortssökande individuellt Kommittén har icke funnit det påkallat för att avgöra om han är lämplig att föra att ge möjlighet att bestämma körkortsspärr motorfordon. Framgår det av utredningen (i för längre tid än fem år. Återkallelse på stort sett registerslagning), att ytterligare grund av trañkbrott har en påföljdsbetonad brott e. dyl. inte inträffat under återkallelse- karaktär och en på annat sätt manifesterad tiden, vilken är bestämd genom praxis, olämplighet torde uppenbaras vid det nya erhåller vederbörande lämplighetsintyg. körkortsprov som föraren skall genomgå, om Kommittén har i den allmänna motiveringen han efter tidens_ utgång ansöker om nytt uttryckt de svårigheter man möter då man körkort. Detta prov blir enligt kommitténs vill ta ställning till en förarens personliga förslag mera ingående än det normala förarlämplighet (2,7). provet. Jfr avsnitt 2.6 i den allmänna moti-

motivera sådana regler. l detta hänseende veringen. Kommittén har övervägt möjligheten att torde emellertid den ganska vittgående möjbesluta om återkallelse för förarens återstå- ligheten att föra traktor utan körkortsbehöende livstid. Allmänpreventiva skäl skulle righet vara tillfyllest. motivera ett sådant beslut. Det tillämpas i Den tid domstolen utsätter är att se som bl. a. Danmark, och Västtyskland. I en bestämd tid. Det brott som föranlett Norge meddelas beslut om återkallelse för körkortsåterkallelsen får icke i och för sig Norge alltid om en förare återfaller i rattfylleri. hindra att föraren efter spärrens utgång Kommittén vill emellertid inte förorda en beviljas nytt körkort. Ett avslag måste annat än brottet. Av sådan regel. Erfarenheterna från de nämnda grundas på något länderna visar, att en regel om återkallelse på utredningen i ett rattfyllerimål kan exempellivstid är för sträng och för summarisk för vis framgå, att föraren är gravt alkoholiserad. att strikt kunna användas efter sin ordalydel- Skulle länsstyrelse vid prövningen av en körse. Den fordrar möjligheter till undantag. I kortsansökan finna, att frågan om körkorts- Danmark innebär regeln således att ny kör- spärr icke avgjorts efter ett trafikbrott, kan kortsansökan upptages till prövning efter länsstyrelsen hänvända sig till åklagaren 1245 är och i Norge efter fem år. Från (13 §). Kommittén har i kommentaren till allmänpreventiv synpunkt torde återkallelse 2:1 belyst samordningen mellan allmän dompå livstid under sådana förhållanden icke stol och förvaltningsdomstol. kunna tillmätas nämnvärt större betydelse än landra stycket anges, att tiden skall räknas de möjligheter kommitténs förslag erbjuder. från den dag rätten att föra körkortspliktigt Från skulle fordon fräntogs föraren. Detta är i förhållanindividualpreventiv synpunkt återkallelse på livstid kunna innebära svårar- de till gällande rätt formellt ingen nyhet,jfr tade konsekvenser. 33§ 5 mom. VTF. Den legala spärren för Enligt gällande praxis får en förare, som fylleri och olovlig körning i 32§ 2 mom. fått sitt körkort återkallat för t. ex. rattfyl- VTF räknas emellertid från förseelsens beleri, regelmässigt vänta längre för att få gående. På samma sätt brukar den av trafikkort än för att få vanligt körkort. länsstyrelserna och regeringsrätten i praxis Kommittén har dock ej funnit anledning att efter ett rattfylleri tillämpade tvåårsspärren föreslå en differentiering av körkortsspärren räknas från dagen för brottets begående. med hänsyn till de olika körkortsklasserna. Detta gynnar den, vars brott blir avslöjat på En sådan regel skulle med nödvändighet få ett sent stadium. Genom att den definitiva bygga på schabloner, såsom är fallet i dag, körkortsspärren bestämmes omedelbart och vilket kommittén finner olämpligt. Det mås- sättet för tidens beräknande blir enhetligt te vidare erinras om att den som vill ha ett försvinner den skillnaden. I praktiken åstadkörkort av mera kvalificerat slag måste kommes därigenom en väsentlig förbättring genomgå en mer omfattande utbildning och från såväl rättvise- som rättssäkerhetssynett utförligare förarprov. Något bärande skäl punkt. , för att han, om körkortet återkallas, skall få Bestämmelsen innebär att, liksom för närvidkännas en längre spärr för det kvalifice- varande, tiden för omhändertagandet ingår i rade kortet finns knappast. Redan det den slutligt bestämda tiden för körkortsspärförhållandet att han ofta mister möjligheten ren. När det gäller den som inte innehar köratt i full utsträckning utöva sitt yrke medför kort kommer tiden att räknas från dagen för att körkortsåterkallelsen har en allvarligare beslutet om körkortsspärr (6:l 6). effekt för honom än för genomsnittsföraren. Kommittén har ej heller ansett det motiverat 2§ att föreslå speciella undantagsregler för rätten att köra traktor. Sociala hänsyn, t. ex. föra- l 2 § har intagits vissa regler om minimitider. rens möjlighet till försörjning. skulle kunna Gällande rätt. l fråga om återkallelsetider-

na märks att gällande rätt endast innehåller vidare hänvisas till konstitutionsutskottets minimitider. Vid återkallelse på grund av betänkande KU 1971:34 s. 39. grov vårdslöshet i trafik är minimitiden två Kommitténs överväganden. Kommittén år, vid andra återkallelsegrunder ett år. Vid har i den allmänna motiveringen konstaterat, synnerliga skäl kan tiden vid grov vårdslöshet att det begångna brottets trafikfarligliet bör i trafik nedsättas till lägst ett år och i övriga läggas till grund för bestämmandet av körfall till lägst tre månader. Det är endast i kortsspärrens varaktighet. Körkortsspärrens sistnämnda fall, då tiden nedsättes under vad funktion kan inte ses som en grundläggande som i allmänhet gäller, som man utsätter tid skyddsåtgärd riktad mot en individ, utan i återkallelsebeslutet. Den utsatta tiden är då som ett försök till inverkan preventiv på också att anse som en bestämd tid i den såväl honom som alla andra förare. Vissa meningen att länsstyrelsen uttalat, att föra- schabloner måste, liksom i nuvarande praxis, ren efter tidens utgång kan ansöka om nytt härvid tillämpas. Enligt kommitténs uppfattkörkort utan att det brott som föranlett ning är den av länsstyrelserna i förut exemåterkallelsen åberopas som grund för att anse använda återkallelsetiden plifierade typfall honom olämplig att föra motorfordon. om sex månader en för de kvalificerade De allmänna minimitiderna, två är och ett fallen väl avvägd reaktion. Däremot finner år, är minimitider på det sätt 1953 års trafik- kommittén på skäl som redovisats i den säkerhetsutredning föreslog. I praxis har allmänna att de vid t. ex. rattmotiveringen emellertid, såsom förut konstaterats, vissa fylleri tiderna om 2-2 tillämpade 1/2 år är längre tider kommit att fixeras. Efter åter-

för långa från trafiksäkerhetssynpunkt. (Se

kallelse på grund av rattfylleri är således 3.8.7.2.) I det mera nyanserade system som väntetiden i regel 2-2 1/2 år och vid ratt- kommittén föreslår bör i körkortsspärren onykterhet ll/2«2 år. Efter fylleri och dessa fall kunna bestämmas inom ramen ett olovlig körning är väntetiden i allmänhet till två år. Tider två år bör överstigande minst två år, vilket motiveras av att detta förbehållas i allvarliga fall av grov vårdslöshet enligt 32 § 2 mom. VTF är den lagstadgade trafik och återfall i trafikbrott. (Jfr Klette i väntetiden för den som registrerats skyldig SOU 1972:72 s. 76-79.) till dessa brott när han första gången ansöker De föreskrivna minimitiderna innebär en om körkort. avvikelse från gällande rätt endast därige- Såsom exempel på omständigheter som nom att grov vårdslöshet jämställes med kan motivera nedsättning av tiden kan rattfylleri och att smitning inte medtagits. nämnas tidigare skötsamhet, försörjnings- Det bör observeras att den angivna tiden är plikt och behov av körkort i arbetet eller för den lägsta som får utsättas. Det innebär att att färdas till och från arbetet. den icke är avsedd att användas som normal- I flera typfall av vårdslöshet i trafik har tid. länsstyrelserna i sin praxis kommit att tillämpa sex månaders återkallelse. Exempel Andra stycket på sådana typfall, som kan vara olika vid varje länsstyrelse, är att föraren kört i 1 andra stycket upptages regler om undantag uttröttat tillstånd, ej iakttagit stopplikt före från första stycket för bl. a. dem som gjort färd ut på huvudled, kört på fotgängare på sig skyldiga till anstiftan eller medhjälp till övergångsställe, kört mot rött ljus och rattfylleri. Deras situation har uppmärksamframkallat fara för trafikolycka, sig mats av JO (1959 s. 338). gjort skyldig till trafikfarlig omkörning, kört med Kommittén föreslår i andra stycket vidare bristfälliga bromsar eller gjort sig skyldig till en regel som ger möjlighet att underskrida allvarligare smitning. Om skäl föreligger kan den i första stycket föreskrivna minimitiden, avvikelser såväl uppåt som nedåt i fråga om när omständigheterna vid ett rattfylleri är tiden förekomma. l fråga om praxis kan mildrande. 4§ l mom. Trafikbrottslagens

62 ..›»

åäüñihfbkrwø*

motsvarande normalt för körkortsförsta stycket innehåller möjlig- tagande ingår i tiden het att döma till böter för De spärren. I de flesta fall behövs därför inte rattfylleri. överväganden som legat till grund för på- något beslut om avräkning pä grund av ommåste också anses händertagandet. Om det skett avbrott i verkföljdsregelns utformning äga giltighet i fråga om körkortsingripandet. ställigheten, t.ex. genom att ett omhänder- Såväl straffet som körkortsingripandet har tagandebeslut hävts, kommer emellertid den till syfte att verka preventivt och därigenom förlupna omhändertagandetiden inte att ingå förbättra trafiksäkerheten. Mildrande om- i verkställigheten av en körkortsspärr i anledständigheter i samband med den brottsliga ning av samma brott. gärningen bör därför kunna påverka också Enligt bestämmelsen i 4 § skall rätten i nu körkortsingripandet. exemplifierade situationer bestämma i vilken Mildrande omständigheter kan vara att utsträckning den tidigare åtgärden skall förhänföra till förhållanden som har med anleda avräkning på tiden för körkortsspäratt ren. Rätten är därvid inte bunden till att föraruppgiftens svårighet göra. Således kan undantagsvis en kort körning nattetid bestämma avräkningstiden till exakt det anoch på en ringa trafikerad väg medföra att tal dagar som den tidigare åtgärden varat, brottet bedömes milt. Nöd- eller tvångssitua- utan har fria händer att göra en lämplig tioner bör också kunna föranleda samma avrundning. (Jfr det exakta avräkningsbedömning. l praxis har det förda fordonets system som föreslagits i justitiedeparteegenskap tillmätts betydelse, varför rattfyl- mentets PM DS Ju 1971:22.) leri vid mopedkörning ofta ansetts kunna sonas med böter. Hög promillehalt och körning under besvärliga trafrkförhållanden 5§ talar i motsatt riktning. (Jfr Fredrikson s. Kommittén har funnit anledning att övervä- 392.) ga vilka personer körkortsspärren skall omfatta. Det är kännetecknande för det svenska 3§ systemet att ex officio-beslut om körkorts- I denna paragraf meddelas reglerna om sam- endast rör körkortsinnehavare. ingripande manträffande av trafikbrottslighet. Se även Av utredningar som presenterats av trafik- 7-9 §§. nykterhetsbrottskommittén har framgått att Kommittén anser att brottsbalkens huvud- 36 procent av dem som fálles till ansvar för regel om gemensam påföljd bör ha sin trafiknykterhetsbrott saknar körkort (SOU motsvarighet när det gäller körkortsingripan- 1970:61 s. 64). Återkallelse är i dessa fall de i anledning av trafikbrott. icke möjlig och någon omedelbar upplysning i övrigt om brottets konsekvenser för kör- 4§ kortsfrågan lämnas icke. Kommittén hari 3:3 föreslagit en regel enligt Exempel på länder, där man utfärdar en vilken rätten kan förena en villkorlig körkorts- körkortsspärr också för körkortslösa förare, återkallelse med viss tids förbud att föra kör- är Danmark, Norge, Västtyskland och Jugokortspliktigt fordon. Om den villkorliga kör- slavien. kortsåterkallelsen undanröjs, bör föraren kun- Västtyska Strafgesetzbuch §42 n stadgar na tillgodoräkna sig den tid han redan ute- att rätten, när den återkallar körkort, skall stängts från trafiken. utsätta en tidsgräns inom vilken nytt körkort l 4:1 andra stycket sägs att tiden för inte får beviljas. Spärren skall vara lägst sex körkortsspärr skall räknas från den dag förar- månader och högst fem år eller för alltid. rätten fråntogs föraren. Detta innebär, som Har vederbörande inte körkort skall endast närmare utvecklats i kommentaren till nämn- spärren bestämmas. Rätten har möjlighet att da bestämmelse, att tiden för ett omhänder- undantaga vissa fordonsarter från spärren.

Rätten kan också häva spärren innan den gångssökanden. Möjligheterna härtill torde utsatta tiden gått till ända. Förutsättningen öka om det ges i form av ett omedelbart härför är att vederbörande inte längre är beslut, som kan prövas av överrätterna. olämplig som förare av motorfordon. Det tredje och kanske viktigaste skälet är År 1968 infördes i Norge bestämmelser av att den preventiva och pedagogiska effekten huvudsakligen följande innehåll. Om en ökar. Det är enligt kommitténs uppfattning person, som inte har körkort, har gjort sig väsentligt att alla konsekvenser av brottet skyldig till något som enligt tvingande regler meddelas så snabbt som möjligt. Sambandet i vegtrafikkloven skall föranleda körkorts- med brottet framstår då klarare och föraren återkallelse, skall polismästaren, som är har dessutom fått den information som han körkortsmyndighet, utsätta en sperrefrist för bör anses ha rätt till. utfardande av körkort för vederbörande. Kommittén har funnit de angivna skälen Fristen skall inte bestämmas kortare än Kommittén föreslår därför i övertygande. motsvarande tid vid återkallelse på grund av 5 § en regel som föreskriver att rätten skall brottet. Polismästaren kan också meddela besluta om körkortsspärr också för den som interimistiskt beslut om en spärr. ej har körkort, om hans trafrkbrottslighet är l propositionen angående de norska be- sådan att den bör utgöra hinder mot att han stämmelserna anförde man, att de skulle ses i förvärvar körkort. Körkortsspärr för den som samband med återkallelsereglerna och regler- icke har körkort kommer således att bli oblina om en legal spärr för den som dömts för gatorisk vid grov vårdslöshet och rattfylleri fylleri. Man ansåg att återkallelsereglerna dock beträffande 3:1 andra (jfr rattfylleri borde tillämpas analogt på körkortslösa l övriga fall kan det ge viss ledning stycket). förare. Då det emellertid var tydligt att inte att undersöka huruvida brottet sett typiskt alla polismästare i landet såg saken på det skulle ha föranlett villkorlig eller ovillkorlig sättet och då man inte ville att en körkorts- körkortsåterkallelse, om föraren haft körkort. lös rattfyllerist skulle ha lättare att få Den i gällande rätt föreskrivna tvåårsspärkörkort än den rattfyllerist som fått körkor- ren för den som sakfallts för har fylleri tet återkallat, fann man det att behandlats påkallat i motiveringen till 1:7 KL. Vad införa uttryckliga bestämmelser i lagen. gäller samma regels tillämpning i fråga om Motiven för att införa ett liknande institut vill kommittén olovlig körning anföra följani svensk rätt äri huvudsak följande. de. För det första förenklas handläggningen Bestämmelserna om tvåårsspärren på vid utfardande av körkort. Den körkortsbegrund av olovlig körning tillkom 1958 efter viljande myndigheten har redan en tid förslag från 1953 års trafiksäkerhetsutredangiven för sig och tjänstemännen slipper att ning (SOU 1957:18 s. 199 och prop. göra det noggranna studium av akten som ett 1958:69 s. 52 och 55). Vissa justeringar eget ställningstagande till trafikfarligheten år. Se härom gjordes redan påföljande prop. hos brottet skulle kräva. Från såväl rätts- 1959:136 s. 16. Bestämmelserna har därefter säkerhets- som är det i oförändrad utredningssynpunkt gällt lydelse sedan den 1 juli naturligtvis en fördel om domstolen, när den 1959. har målet uppe till behandling, får besluta Följande exempel på hur olovlig körning också angående tiden. bedöms i andra länder må anföras. En fastare praxis var ett viktigt skål för att Norge har något mildare regler än Sverige. införa sperrefrist i Norge. Även om förhål- Vegtrafikklovens § 24 a föreskriver, att den landena här inte är jämförbara torde det som kört motorfordon, oaktat han saknat kunna konstateras, att det nuvarande syste- körkort för den aktuella fordonstypen, inte met saknar tillräckliga att kan få sådant körkort första gången förrän förutsättningar garantera en likartad över landet det gått minst sex månader sedan den bedömning i fråga om ett brotts betydelse för första- olovliga körningen ägde rum. Om föraren

vållat större skada i samband med körningen ning kan vara av mycket skiftande slag. Den kan körkort inte beviljas honom förrän ett år kan avse allvarliga överträdelser av en person efter körningen. som vägrats körkort, men också det ofta Finland har en ettårsspärr. jämförelsevis godartade beteendet att en 1 dansk rätt anses olovlig körning endast pojke trimmat sin moped så att den definivara en konkret lagöverträdelse, som skall tionsmässigt blivit en lätt motorcykel och bestraffas. Överträdelsen utgör inget hinder därefter fört den i trafik. I förarbetena har för att bevilja föraren körkort. Olovlig uttalats, att olovlig körning med traktor skall körning under tid då föraren av domstol ses mindre allvarligt än olovlig körning med frånkänts förarrätten bedömes emellertid bil eller motorcykel. strängt. Normalstraffet är då 14 dagars Kommittén har mot bakgrunden av de haefte. När ”frakendelsetiden” gått ut blir redovisade argumenten funnit, att olovlig påföljden återigen böter. Man har på detta körning inte bör föranleda obligatorisk körsätt velat inskärpa respekt för domstolens kortsspärr. Bedömningen skall i stället ske utslag. från fall till fall. Körningens art och omfattl västtyska Jugendricht är det ett ofta ning får bli avgörande för ställningstagandet. använt förfarande, att en yngling, som fálles Har körningen varit utan anmärkning och till ansvar för att han fört moped utan att ha inte avsett någon längre sträcka bör det körkort, i domslutet ålägges att förvärva straff domstolen utmäter vara tillräcklig sådant. Han förelägges att inom viss tid till reaktion från Entrafiksäkerhetssynpunkt. domstolen inkomma med intyg om att han ligt kommitténs uppfattning är det huvudanmält sig för avläggande av körkortsprov. sakligen fall av grov olovlig körning som bör (För moped som kan föras med högst 40 föranleda körkortsspärr. Ofta är det angekni/tim. kräves i Västtyskland körkort, klass lägnare att föraren tillgodogör sig körkorts- 5. Cykel med hjälpmotor och en högsta utbildningen och ges möjlighet att uppträda i möjliga hastighet av 25 km/tim. är körkorts- trafiken på samma villkor som andra förare fri.) än att han hindras från att förvärva körkort. Tvåårsspärren har ofta kritiserats. Det har framhållits att den är alltför stel för att 6§ kunna tillämpas efter sin ordalydelse. Detta har lett till att bestämmelsen, trots sin l denna paragraf har tagits upp en bestämmycket kategoriska formulering, fått en melse om att körkortsspärr kan påverka det högst skiftande tillämpning i praxis. Detta allmänna straffet. Vid de hearings som komhar framkommit bl. a. vid de besök kommit- mittén hållit med olika organisationer har tén gjort hos vissa länsstyrelser. Pä ett håll såsom ett argument för domstolshandlägguttalades, att man mycket väl ansåg sig ning av ärenden om körkortsingripande i kunna vara liberal när det gällde att dispen- anledning av brott ofta framhållits, att sera från tväårsspärren. Det gällde dock icke domstolen vid bestämmandet av påföljd bör ungdomar, som ännu inte haft körkort. l ha möjlighet att beakta det men den fråga om dessa kunde inte de sociala tilltalade förorsakas genom körkortsingripanhänsynen anses göra sig gällande med samma det. Även i den allmänna debatten är detta tyngd som när det gällde äldre personer. På argument vanligt. ett annat håll redovisades, att man tillämpat Frågeställningen är inte ny. Redan i en mycket generös inställning till unga förare skrivelse den 21 november 1932 till komoch mycket snart beviljat dem körkort, trots munikationsdepartementet framhöll Svenska anteckning om olovlig körning. Man ansåg Transportarbetareförbundet att, även om att erfarenheterna därav var goda. lngen länsstyrelserna förbehölls rätten att utfärda hade blivit aktuell i återkallelsesammanhang. körkort, syntes det förbundet från alla Det har vidare framhållits, att olovlig kör- synpunkter mest tilltalande och även nöd-

vändigt, att indragning av körkort överlåts på dad. Några ansåg att körkortsåterkallelse den myndighet som hade att handlägga och borde konstrueras som straff eller brottsdöma i det mål, i vilket körkortets indrag- påföljd. Andra menade att återkallelsen var ning utgjorde en del av straffet. en konsekvens av dokumenterad olämplig- Även 1:a lagutskottet (utl. 1957:16 s. 21) het. Flera remissinstanser ansåg, att den och 2:a lagutskottet (utl. 1958:20 s. 60) har föreslagna ömsesidiga påverkan borde inuttalat att det allmänna straffet bör påverkas skränkas till att körkortsåterkallelsen beakav det men den dömde lider av körkortsåter- tades vid bestämmande av påföljd för brotkallelsen. tet. Trafiknykterhetskommittén utredde frå- Trafiknykterhetskommitténs förslag resulgan och det resultat man kom fram till terade icke i någon lagstiftning. Förslaget redovisas i betänkandet Nykterhet i trafik förutsatte, att handläggningen av vissa åter- (SOU 1963:72) s. 169-174. kallelseärenden överfördes till de allmänna Vid bedömningen borde man, enligt tra- domstolarna. frknykterhetskommitténs mening, iakttaga Trafrkmålskommittén har stannat för att skillnaden mellan de två leden i beslut om föreslå en regel, som ger möjlighet att låta körkortsåterkallelse i anledning av brott. Bekörkortsingripandet påverka påföljden. Själva avgörandet, huruvida körkortet skulle stämmelsen utgår från att påföljd för brottet återkallas eller icke, borde särhållas från i princip skall ådömas, liksom vid förvisning. beslutet om minsta förlusttid. Det första Den tillåter alltså inte till noll. jämkning grundläggande beslutsmomentet borde be- Domstolen är emellertid oförhindrad att

traktas helt från trafiksäkerhetssynpunkt pröva förutsättningarna för eftergivande av

och anses vara en ren skyddsåtgärd. Andra påföljd enligt 33:4 BrB. Denna bestämmelse synpunkter gjorde sig gällande vid beslut om bör därvid kunna ges en mindre restriktiv minsta förlusttid, som ofta måste ses som ett tillämpning än för närvarande. slags ytterligare straffpâföljd. Kommitténs avsikt med bestämmelsen i Trafrknykterhetskommittén anförde vi- 6§ är icke att i förhållande till nuläget få dare, att man icke kunde bortse från att till stånd en generell nedsättning av påföljallmänheten - i huvudsak - den för de brott som leder till körkortsåterberättigat uppfattade bestämmandet av minsta förlust- kallelse. Kommitténs syfte med förslaget är tid som i viss mån en straffmätning och att att skapa möjlighet att i enskilda fall uppnå denna synpunkt skulle göra sig gällande än en rättvisare och bättre avvägd sammanlagd starkare om beslutanderätten överfördes till samhällsreaktion. Samma rättviseskäl torde domstol. Kommittén ville emellertid icke ha utgjort motiv för påverkansregeln vid förorda, att bestämningen av minsta förlust- förvisning. En annan näraliggande jämförelse tid behandlades som allenast en straffmätkan göras med BrB 20:8 tredje stycket, som ningsfråga. Men en viss ömsesidig påverkan innehåller en påverkansregel vid suspension borde kunna förekomma mellan den egent- eller avsättning för s. k. osjälvständigt ämliga straffmätningen och bestämningen av betsbrott. En yrkeschaufför som måste avminsta förlusttid. En kort minsta förlusttid skedas efter körkortsåterkallelse torde i nu - dock aldrig kortare än att trafiksäkerhets- aktuellt hänseende ofta kunna jämställas vinner beaktande - Synpunkterna skäligt med en avsatt eller suspenderad ämbetsman. borde kunna uppvägas av ett i förhållande Förutom torde i vissa fall yrkeschaufförer till normalfallen något förhöjt straff. Köräven andra grupper såsom lantbrukare, hankortsreaktionens styrka i det enskilda fallet delsresande och hantverkare kunna omfattas borde vidare kunna påverka valet mellan av den i 6 § föreslagna regeln. t. ex. ovillkorligt frihetsstraff och villkorlig dom i förening med böter. Remissinstansernas inställning var blan- . k

›u.v.«._xu.-a›...

7§ vunnit laga kraft. Domstol har alltså möjlig-

het att vid den nya lagföringen förklara, att Paragrafen innehåller bestämmelser för den beslut om körkortsspärr, som icke vunnit konkurrenssituation som uppkommer då laga kraft, skall avse annat brott. Härigenom någon, för vilken körkortsspärr redan medunderlättas möjligheterna att åstadkomma delats, finnes ha begått ytterligare brott. Det ändamålsenlig körkortsreaktion. Skulle senya brottet kan ha begåtts såväl före som dermera det tidigare beslutet ändras i högre efter beslutet om körkortsspärr. Kommittén instans, skall frågan om körkortsspärr även har anpassat reglerna till vad som för för det senare brottet prövas på nytt (8 §). liknande fall gäller i påföljdsfrågan för att Samma resultat, som nås med förordnanundvika att påföljden och körkortsreaktiode enligt punkt 1, kan åstadkommas genom nen av formella skäl måste komma att att åklagaren jämlikt RB 20 kap. 7 § 2 motverka varandra (jfr 34:1 BrB). beslutar att icke tala å det nya eller Som förutsättning för att en konkurrensnyupptäckta brottet. Särskilt beträffande situation skall uppstå utsäges, att domstolen brott av dem som dömts till ungdomsfangelfinner det nya brottet så allvarligt, att det se eller internering torde denna möjlighet att bör påverka förarens körkortssituation. Är icke åtala kunna utnyttjas i tämligen vid brottet mindre betydelsefullt skall domstoomfattning efter yttrande av ungdomsfangellen låta saken bero vid det gamla beslutet. senämnden eller interneringsnämnden. Det är dock lämpligt att domstolen i sitt Punkten 2, dvs. möjlighet att besluta protokoll eller på annat sätt markerar, att särskilt om körkortsspärr för det nya brotdet tidigare beslutet om körkortsspärr obsertet, kan i vissa fall vara lämplig då det nya verats (jfr 6:4). Förutsättningen innebär icke brottet är av allvarlig art och då den redan med nödvändighet att det nya brottet måste närmar beslutade körkortsspärren sig sitt vara sådant att det i och för sig skulle ha slut. Vid beslut enligt denna punkt skall föranlett beslut om körkortsspärr (och i föraren anses ha förlorat sin rätt till körkort förekommande fall körkortsåterkallelse). genom det nya beslutet (jfr 1 § andra Det måste anses tillräckligt om det nya

stycket).

brottet är så allvarligt, att det skulle i någon Punkten 3, dvs. förlängning av körkortsbeaktansvärd grad ha påverkat körkortsspärspärren, när det nya brottet icke kan lämnas rens längd, om det förekommit till behandobeaktat och en samordnad reaktion bedöling vid det tidigare beslutet. Stöd för mes vara lämpligast. För tillämpningen krävs, tillämpningen torde i viss utsträckning kunna att det tidigare beslutet vunnit laga kraft, vinnas från praxis när det gäller upprepad icke bara mot föraren utan mot alla som trafikbrottslighet och från pricksystemet. kunnat föra talan däremot genom ordinärt

Punkten 1 ger möjlighet att låta en rättsmedel. Vid av punkten 3 tillämpning tidigare beslutad körkortsspärr omfatta jäm- skall rätten göra en samlad bedömning av

väl ett nyupptäckt brott. l förhållande till förarens trafikbrottslighet motsvarande den

möjligheten att låta ett trañkbrott passera man skulle gjort om frågan om körkortsspärr

utan åtgärd har bestämmelsen den innebör- för samtliga brott handlagts samtidigt. De i

den, att den kan användas vid brott där 4:1 och 2 angivna tidsramarna gäller. Skulle

ovillkorlig körkortsåterkallelse är obligato- rätten t. ex. finna att det nyupptäckta brot-

risk. En förare kan t. ex. redan ha meddelats tet inte kan rymmas inom en redan beslutad

en körkortsspärr på två eller tre år, när ett femårsspärr, får i stället punkten 2 användas.

äldre rattfylleri upptåckes. I denna situation

kan den gällande körkortsspärren ofta anses 8§ tillräcklig. För tillämpning av bestämmelsen i denna Enligt 7 § 1 kan domstolen förordna att en

krävs icke att den tidigare domen tidigare beslutad körkortsspärr skall avse punkt

också ett nytt brott. Skulle det tidigare nytt fullständigt förarprov. beslutet ändras i högre instans, kommer Kommittén har inte i körkortslagen gett frågan om körkortsspärr för det nya brottet i närmare regler om det sätt på vilket den ett nytt läge. Uppkommer denna situation dömde skall kunna återförvårva sin behörigföreskrives i förevarande paragraf att frågan het. Administrativa regler bör således utfärom körkortsspärr för det nya brottet skall das i fråga om huruvida det gamla körkortet prövas på nytt. skall utlämnas på nytt till den dömde eller om nytt körkort alltid skall utfärdas. Dessa regler bör anpassas till det administrativa 9§ systemet för körkortsförvärv. Kommittén l 9 § ges en regel som innebär att frågan om anser emellertid att reglerna bör utformas på gemensam körkortsspärr skall då sådant sätt att spärrtiderna ej förlängs på upptagas två beslut om sådan spärr föreligger och grund av administrativa dröjsmål. Vid de någon samordning icke skett. Bestämmelsen korta återkallelserna bör den dömde i allavser huvudsakligen de fall då situationen mänhet kunna få sin behörighet åter den dag uppkommit av misstag, därför att rätten icke spärrtiden utgår utan att han skall behöva känt till annan körkortsspärr. Förhållandet göra särskild ansökan om detta. kommer då att uppmärksammas vid registre- Kommittén har i 5 kap. 6-8 KL ringen av spärrarna. Regeln är icke tillämplig föreslagit regler för en snabb handläggning av om rätten med tillämpning av 7 § första styc- mål där förarens körkort omhändertagits. ket 2 beslutat om särskild körkortsspärr för Vidare har kommittén föreslagit att mål i ett nytt brott, innan den första spärren till överrätterna skall handläggas med förtur när fullo verkställts. beslut om återkallelse föreligger. Kommittén har med dessa förslag velat tjäna tvâ syften. Det första har varit att åstadkomma ett l0§ snabbt ingripande mot föraren utan att Det förhållandet att körkortet återkallats ger efterge rättssäkerheten. Ett annat syfte har särskild anledning till en mera ingående varit att söka undvika att processtiden granskning av förarlämpligheten om den överskrider tiden för körkortsspärren. l dömde på nytt önskar behörighet att föra gällande förfarande vållar denna situation en fordon. l princip bör därför del svårigheter. Risken körkortspliktigt för att den skall uppen fullständig omprövning ske av förutsätt- stå torde öka om kommitténs intentioner att ningarna för körkortsförvärv, om den dömde flitigare använda körkortsåterkallelse med

åter vill förvärva sådan behörighet. Kommit- kort tids körkortsspärr följes. Kommittén

tén har i annat sammanhang (se 2.6 i den har därför funnit det motiverat att föreslå en allmänna motiveringen) betonat att det finns regel som klart anger, att körkortet skall anledning för Konungen att för dessa fall återlämnas till föraren när tiden för en körföreskriva en mera ingående prövning. kortsspärr löpt ut, även om beslutet icke lu allvarligare körkortsinnehavaren för- vunnit laga kraft. Regeln har begränsats till brutit sig mot trafikreglerna ju större är de fall där körkortsspärren har bestämts till anledningen att noga pröva frågan om åter- högst sex månader. Det torde kunna inträffa inträde i trafiken. Har körkortsspärren en- att processtiden överskrider undantagsvis dast avsett en kort tidsperiod kan det därför även en körkortsspärr, som är längre än sex finnas anledning till en viss nyansering av månader. Kommittén har emellertid icke den tidigare uttalade principen om en full- funnit det förenligt med trafiksäkerhetens ständig nyprövning. En bestämmelse härom krav att utan återlämna föregående prov har tagits upp i lO §. Om föraren varit borta körkortet till en förare som fått vidkännas från trafiken måste det högst sex månader en spärr på kanske ett år eller mera. Det anses onödigt att låta honom genomgå ett förtjänar vidare påpekas, att andra grunder

än de som är aktuella i brottmålet samtidigt och fördömanden, som domstolen inte kan kan leda till ett beslut om körkortsindrag- stå opåverkad av men som inte visar sig hålla ning. Föreligger ett sådant beslut får körkor- vid ett mera objektivt betraktelsesätt några tet naturligtvis inte återlämnas. år efteråt. Andra stycket innehåller vidare en undan- Den nu föreslagna regeln bör användas tagsregel från den huvudprincip som angetts endast när det föreligger särskilda skäl av i första stycket. Kommittén föreslår att t. ex. det slag som anförts. Regeln fyller då Konungen skall kunna besluta att teoretiskt funktionen av en säkerhetsventil, som kanske kunskapsprov skall ske för alla som önskar eljest måste komma till stånd genom att förvärva förarbehörighet efter ovillkorlig kör- Kungl. Maj :t tillåtes meddela dispens, och kan kortsåterkallelse. l princip bör detta prov ske samtidigt ha en positiv psykologisk betydelse. innan den dömde återfår sin behörighet. Detta Danska faerdselslovens §70 stk. 4 innekan emellertid medföra praktiska svårigheter håller en bestämmelse motsvarande den av vid spärrtider under tre månader. Det kan då kommittén här föreslagna. De föreslagna vara lämpligt att som ett villkor för behörig- tvåårsgränserna motsvaras dock i den danska heten sätta upp att bevis om teoretiskt kun- lagen av treårsgränser. Dessutom föreskrives i skapsprov inges inom viss tid. För den som Danmark att den som förut haft körkortet inte klarar provet eller underlåter att efter- återkallat endast undantagsvis kan få tiden komma föreläggandet blir det aktuellt med nedsatt och tidigast när det gått sex år av körkortsindragning enligt 2:1 2 eller 3. återkallelsetiden. Reglerna om nedsättning av tiden tillämpas mycket restriktivt. Kommittén har inte funnit det lämpligt ll§ att binda rättstillämpningen vid formella reg- Kommittén har ansett det motiverat att ler av det faerdselsloven slag som danska föreslå en bestämmelse som ger möjlighet att innehåller. nedsätta förut beslutad tid för körkortsspärr. Det bör påpekas, att beslutet om nedsättl de fall där körkortsspärren överstiger två ning av tiden för körkortsspärr enligt förslaår kan det finnas särskild anledning antaga inte medför att föraren automatiskt get att förarens personliga förhållanden hinner erhåller nytt körkort. Han har att i vanlig genomgå sådana förändringar att ett nytt ordning genomgå nytt körkortsprov. Besluställningstagande kan bli motiverat. Det har tet har endast den innebörden, att det eller förut konstaterats, att möjligheterna att de brott som föranlett icke längre spärren förutsäga för hur lång tid den enskilde mot att bevilja föraren körkort. utgör hinder föraren kommer att vara trafikfarlig är begränsade.. De långa tiderna för körkortsatt nästan uteslutande 12§ spärr kommer därför grundas på allmänpreventiva skäl. Liksom Redan i det allmänna avsnittet (se 3.8.4) har när det gäller påföljdsvalet kommer resulta- kommittén betonat vikten av att vi inte tet att bli en avvägning mellan allmänpreven- enbart förlitar oss pâ preventiva och represtiva och individuella hänsyn vid tidpunkten siva åtgärder. Rehabilitering måste också för beslutets fattande. utgöra ett viktigt led i ett effektivt program En ung människas hela livssituation kan för att stärka trafiksäkerheten. l denna emellertid radikalt förändras. En förare kan paragraf anvisar kommittén en väg för att genom invalidiserande olycksfall ha blivit förmå trafikanter, som brustit i sitt trafikhänvisad till att förflytta sig med hjälp av beteende, att genom frivillig fortbildning motorfordon. Värderingen av det brott som förbereda sitt återinträde i trafiken. föranlett âterkallelsen kan förändras. Det Enligt 1:8 och 4:1 KL utgör körkortsspärr förekommer att en händelse omedelbart alltid ett hinder mot att utfärda körkort. l efter det den inträffat framkallar aversioner 12 § har emellertid kommittén gjort ett un-

dantag från denna regel. Om körkortsspärren knyta an till den fortbildning av motorforavsett sex månader eller mera kan körkort donsförare som redan sker. Som frarnhållits i under närmare angivna förutsättningar utfär- den allmänna motiveringen pågår för närvadas tidigast en månad innan spärren löper ut. rande en omfattande sådan utbildning. Här Ett ytterligare villkor för att sådant beslut skall endast lämnas en redovisning för de skall kunna meddelas är självfallet att sökan- kurser som NTF utarbetat och som genomden även i övrigt uppfyller förutsättningarna förs av samtliga tio studieförbund. Det kan för att erhålla körkort. Detta innebär t. ex. emellertid understrykas att kommittén utgår krav på teoretiskt och praktiskt förarprov, från att den utbildning som sker inom om spärrtiden överstigit sex månader. motororganisationerna och yrkestrafikens Kommittén har mot bakgrunden av för- organisationer samt vid t. ex. de kommunala slag som framlagts av professor Dureman (se yrkesskolorna också kan infogas i systemet. SOU 1972:00 s. 00) övervägt ett ännu mera NTF:s kurser är fortbildningskurser för bilförare. En har utvecklat system för belöning av den som kurstyp specialinriktats aktivt medverkar i ett främst på förare iåldern 18-25 år. Kurserna rehabiliteringsproav studieförbunden som studiegram. Det har emellertid ansetts lämpligt att genomförs gå fram med försiktighet, eftersom vi här rör cirkelkurser med trafikskolepersonal, polisoss inom ett område där vi ännu ej har någon män eller andra trafikkunniga personer som erfarenhet att är studieledare. Kurserna kan i princip genompraktisk bygga på. Det föras överallt i landet där tillträckligt antal möjligt att det om några år visar sig från för bildandet av studiecirkel (5 trafrksäkerhetssynpunkt lämpligt att medge deltagare inkl. ledaren) anmäler sig. Tio till väsentligt längre nedsättningar av spärrtiden personer än den av kommittén tolv teorisammankomster om vardera två föreslagna månaden. Enligt förslaget skall trafrksäkerhetsverket studietimmar utgör den regelmässiga studiegodkänna den utbildning, som skall kunna tiden. Kursavglften (inkl. kurslitteratur), berättiga till förvärv av körkort trots att som kan variera något beroende på lokala spärrtiden ej löpt ut. Det skall vara möjligt förhållanden, brukar uppgå till omkring 30 för verket att i olika avseenden differentiera kronor. Studiecirklarna har också möjlighet denna utbildning. Den utveckling som här att genomföra fyra frivilliga praktiska övkan ske måste bli beroende av de praktiska ningar i mörkerkörning, vinterkörning, landserfarenheter som successivt kan erhållas. vägskörning och stadskörning. Kommittén anser emellertid att verket bör Vad gäller den teoretiska sidan av kurserkurser av olika En na kan nämnas, att dessa i skilda avsnitt överväga omfattning. mera omfattande kurs kan godkännas för att behandlar sådana ämnen som vinterkörning, berättiga till nedsättning av spärrfristen med mörkerkörning, stadskörning, landsvägskören månad medan en mindre kurs kan ning samt människan, trafiken och miljön. för Det i kurserna erhåller efter skriftgodkännas 14 dagars nedsättning. Deltagarna kan också finnas att ligt kunskapstest intyg om genomgången anledning överväga av att införa särskilda utbild- studiecirkelkurs. NTF lånar studieförbunden lämpligheten som består av diabilder, ningsprogram för dem som gjort sig skyldiga AV-material, ljudtill Verket bör band och filmer. Studiematerialet kan enligt t. ex. trafiknykterhetsbrott. eller ersätta så, att kurserna även kan också överväga att komplettera uppgift uppdelas vissa kurser med gruppsamtal. Dureman har i genomföras som brevkurser, om så skulle det särskilda expertbetänkandet (s. 166) när- anses önskvärt. mare redovisat ett förslag till uppläggning av NTF räknar med att cirka 6 000 bilister ett rehabiliteringsprogram för trafiknykter- kommer att utbildas under tiden 1.7.1971- 1.7.l972. Det understryks emellertid, att hetsbrottslingar. Kommittén har närmare undersökt i vad denna verksamhet, som startade våren 1970, mån det är möjligt och lämpligt att här är under stark utveckling.

Kommittén anser att det av den här att de tider som fastställs enligt 2:2 och 3:3 lämnade redovisningen framgår att lämpliga KL ej utgör körkortsspärr. kurser kan genomföras Kommittén har begränsat möjligheten att i praktiskt taget hela landet. Genom att det år möjligt att ersätta i förtid bevilja körkort till fall där körkortseller komplettera utbildningen med korre- spärren avsett sex månader eller mera. spondensundervisning ges även den som har Anledningen till detta ställningstagande är långt till ort där studiecirkel finns tillfälle till bl. a. den att det endast vid något längre fortbildning. körkortsingripande är möjligt att hinna med Frågan om kostnaderna för undervisning- en fortbildning innan tiden för körkortsen har särskilt övervägts av kommittén. spärren löper ut. Systemet får nämligen inte utformas så att De fortbildningskurser som utarbetats av det skulle kunna göras gällande att det är t. ex. NTF är avsedda för körkortsinnehavamöjligt enbart för den penningstarke att re. l den mån praktisk förarträning ingår i förmånerna. Som framgått av redo- kurserna uppstår därför problem för den utnyttja visningen för NTF:s kurser utgör avgiften här som ej är körkortsinnehavare. Kommittén endast cirka 30 kronor. Detta är ett pris som föreslår att bestämmelser utfärdas med stöd är för av 1:10 KL för att göra det möjligt för icke överkomligt praktiskt taget varje körkortsaspirant. I extremfall bör det dess- körkortsinnehavare att delta också i praktisk utom vara möjligt för socialvården att betala fortbildning. kurskostnaden beslut innebär formellt sett för den som saknar möjlighet Länsstyrelsens att betala den föreskrivna avgiften. inte någon nedsättning av spärrtiden. Detta Kommittén har i annat sammanhang före- medför att tillämpningen av t. ex. bestämmelslagit att trafikkonsulenter skall medverka i sen i 4:10 KL inte kommer att påverkas av ett arbetet för att förhindra återfall i trafikbrott beslut enligt 12 §. och att förbättra trafikanter som visat brister i sitt trafikbeteende. Det är naturligt att 13§ trafikkonsulenterna ägnar uppmärksamhet ät Vid av körkortssökanden skall den frivilliga fortbildning som här behand- prövningen lats. Om det visar sig behövligt kan det också länsstyrelsen enligt gällande rätt beakta huruvida det kan antagas att sökanden såsom övervägas att konsulenterna själva medverkar förare av körkortspliktigt fordon kommer i fortbildningen och härigenom kompletterar det utbildningsprogram som i övrigt erbjuds att visa respekt för trafikens regler. Den som trafikanterna. sakfállts för olovlig körning får inte beviljas körkort innan två år förflutit från det för- Länsstyrelsen har enligt förslaget i 12 § en möjlighet att vägra sökanden de förmåner, seelsen begåtts, såvida det ej kan anses upsom i normalfallet avses skola följa av en penbart, att sökanden ändock är att bedöma godkänd fortbildning. Kommittén anser som en skötsam person (32 § 2 mom. VTF). emellertid att sådant beslut endast skall Länsstyrelsens praxis kan även i detta fall meddelas i extremfall, t. ex. när sökanden sägas bygga på återkallelsereglerna, varvid återfallit i grovt trafikbrott och ett tidigare körkortsgivningspraxis är något strängare än förvärv av körkort skulle vara stötande. av körkort. Det praxis i fråga om återkallelse Beslut om körkortsspärr kan meddelas för skall dock beaktas, att vi f. n. icke har någon både körkortsinnehavare (421-2) och icke generell registrering av trafikbrott, som bekörkortsinnehavare (425). Kommittén har gåtts av personer som icke har körkort. övervägt om stadgandet i 12 § skall tillämpas Trañkbrott av körkortsinnehavare komendast på den som tidigare innehaft körkort mer enligt kommittéförslaget att behandlasi men har stannat för att ge möjlighet att pricksystemet och i samband med körkortsbestämmelsen vid alla former av återkallelse leda till en körkortsspärr. Länstillämpa körkortsspärr. Det kan emellertid anmärkas styrelsen har således icke själv att ta ställning

till vilken betydelse som skall tillmätas såda- rättsverkan mot någon som begått brott

na brott. (Se kommentaren under rubriken innan han fyllt 15 år eller som handlat under

till 2 kap. och 4:1.) inflytande av sinnessjukdom m. m. Om en Enligt uttalande av departementschefen i 14-åring gör sig skyldig till rattfylleri, vilket 1971:65 - brott kommitténs prop. (s. 54) skall belastningsdata enligt förslag regelmässigt dvs. trafikbrott - skall föranleda skulle särskild enligt kommitténs förslag körkortsspärr, registreras även för körkortslösa personer. talan om sådan spärr kunna föras med stöd Kommittén föreslår emellertid inte något av BrB 36:8. Enligt kommitténs uppfattning pricksystem för dessa. Däremot har kom- är emellertid detta mycket sällan motiverat mittén i 4:5 KL upptagit en regel, som ger beträffande en 14-åring. Någon i tiden närarätten möjlighet att meddela dem körkorts- liggande verkan kommer åtgärden endast att spärr. Vissa trafikbrott, grov vårdslöshet i kunna få för hans möjlighet att förvärva trafik och rattfylleri, skall alltid föranleda traktorkörkort. Där är åldersgränsen om särsådan körkortsspärr. Denna spärr skall ute- skilda skäl föreligger 15 år, eljest 16 år. stänga föraren från möjligheten att få kör- Förhållandet kan vara annorlunda om brotkort under en tid som bestäms enligt samma tet begåtts av någon som på grund av själslig grunder som för den som fått körkortet abnormitet inte kan ådömas brottspåföljd. återkallat i anledning av samma trafikbrott Sådan gärningsman torde dock sällan uppfyl- (se skall vid kör- la de medicinska kraven för att få körkort. 4:5). Enligt huvudregeln kortsgivningen trafikbrott icke beaktas i

andra fall än då körkortsspärr utfärdats.

5 kap. Omhändertagande av körkort Förekommer anteckning om straff för trafikbrott, som icke handlagts av åklagare eller Kommittén har även i tidigare betänkanden domstol, kan det dock ibland finnas anled- betonat vikten av att rättsorganen inte bara ning för länsstyrelsen att, innan körkort arbetar säkert och effektivt utan också beviljas, hos åklagaren begära besked om snabbt. Jämför avsnitt 3.6.6.1 i den allmänbrottet kommer att föranleda yrkande om na motiveringen. När det gäller körkortsinkörkortsspärr. På samma sätt kan länsstyrel- gripandet råder det enighet om att ett snabbt sen någon gång finna anledning att awakta ingripande har den största betydelse från utgången av en inledd brottmålsprocess iett trafiksäkerhetssynpunkt. Detta gäller inte trafikmål. I synnerhet om det åtalade brottet bara då en trafikfarlig förare skall tagas ur är av beskaffenhet att obligatoriskt föranleda trafiken utan också för ingripandets prevenkörkortsspärr. Detsamma gäller om talan an- tiva effekt på såväl den därav drabbade gående förlängning av spärrtiden anhängig- enskilde föraren som förare i allmänhet. Det gjorts (4:7 andra stycket). Uppgift om på- framstår därför såsom angeläget att söka att kunna erhållas finna processformer, där beslutet om körbörjade processer kommer från RI. Förekommer det endast överträdel- kortsingripande kommer i så nära anslutning till brottets som möjligt. Sådana ser av lindrig beskaffenhet bör länsstyrelsen avslöjande kunna bortse från dem. Pricksystemet kan i strävanden har också legat bakom nu gällandessa situationer ge länsstyrelsen viss vägled- de regler för interimistiska ingripanden, som ning. Har ansvarsfrågan handlagts av åklagare återfinns i 33 § 3 mom. och 35 § VTF. eller domstol skall regelmässigt frågan om Gällande rätt. 1 33 § 3 mom. första körkortsspärr ha avgjorts i samband därmed. stycket VTF föreskrives att länsrätten, när Skulle det av handlingarna framgå att så icke fråga uppstår om körkortsåterkallelse och är fallet skall länsstyrelsen om så anses på- det på sannolika skäl kan antagas att kallat inhämta besked från åklagaren. Se körkortet kommer att slutligt återkallas, även kommentaren till 4:5. skall återkalla körkortet tills vidare. BrB 36:8 innehåller regler, som möjliggör I 3S§ första stycket VTF ålägges polistalan om förverkande eller om annan särskild och åklagarmyndigheten skyldighet att

besluta att förarens körkort skall kort har återkallats interimistiskt. Fråga uppskyndsamt om föraren grov kommer hur länsstyrelsen skall förfara om omhändertagas âdagalagt vårdslöshet eller visat uppenbar likgiltighet domstolsavgörandet dröjer utöver den äterför andras liv eller egendom eller företett kallelsetid som länsstyrelsen i sin praxis brutecken kar tillämpa för det brott som föranlett det tydliga på påverkan av starka drycker eller annat ämne samt om föraren till följd interimistiska beslutet. Enligt länsstyrelsens av sjukdom, skada eller dylikt förlorat uppfattning bör man i sådana fall icke pasfordon sivt vänta på att lagakraftägande dom skall förmågan att föra körkortspliktigt på ett trafiksäkert sätt. Andra i 35§ Ett sådant förfaringssätt skulle stycket föreligga. som huvudregel att körkortet skall leda till att återkallelsetidens faktiska längd anger vid misstanke om brott mot blev beroende av hur snabbt domstolsmaskiomhändertagas 4§ TL, där analys av blodet utvisar en neriet arbetar. (Jfr Fredrikson s. 182.) Komalkoholkoncentration mittén tar upp detta problem i kommenta« av minst 0,5 promille. Omhändertagande får dock icke ske vid ren till 8 §. om alkoholhalten Av som kommittén inhämtat rattonykterhet, icke upp- uppgifter från länsstyrelserna att man år 1969 gick till 0,8 promille och omständigheterna framgår kan med mindre föraren i hela landet meddelade 7689 beslut om anses mildrande, körkortsâterkallelse tills vidare. l 5 966 av tidigare gjort sig skyldig till trafiknykterhetsbrott. dessa låg ett trafiknykterhetsbrott ensamt Beslut om att körkort omhändertagits till grund för beslutet. l ytterligare 649 fall skall snarast och i fall som avses i äberopades ett trafiknykterhetsbrott jämte möjligt 35§ första stycket VTF inom 48 timmar annan grund. Det kan anmärkas, att antalet översändas till vederbörande återkallelser tills vidare i anledning av trafiklänsstyrelse. Länsstyrelsen skall skyndsamt anmäla ären- nykterhetsbrott översteg antalet slutliga återhuruvida kallelser 500. det hos länsrätten, som förordnar på denna grund med omkring körkortet skall återkallas tills vidare eller Även antalet körkortsomhändertaganden efåterställas till föraren. ter trafiknykterhetsbrott översteg de slutliga Beslut om körkortets äterkallelserna på samma grund. l sistnämnomhändertagande till dess länsstyrelsen förordnat hur da fall var antalet något mer än 200. gäller med körkortet skall förfaras, och föraren är interimistiska återkallelser och körkortstill dess icke berättigad att föra körkortsplik- omhändertaganden skedde således i mer än tigt fordon (35 § femte stycket VTF). l00 procent av återkallelse-fallen på grund av Av intresse När det gäller grov i detta sammanhang är dess- trafiknykterhetsbrott. föreskriften andra vårdslöshet i trafik motsvarande utom i 33§ 2 mom. uppgick VTF att återkallelse av andel sådana ingripanden till omkring 90 stycket på grund straffbelagd förseelse icke må äga rum procent. I fråga om övriga återkallelsegrunförrän frågan om straff för förseelsen blivit dande brott tedde sig siffrorna något annordom, såvida lunda. lnterimistisk återkallelse skedde här i avgjord genom lagakraftvunnen 25 procent och omhändertagande i ej omständigheterna är sådana, att föraren omkring oavsett kan anses endast 2 procent av återkallelsefalutgången i ansvarsfrågan omkring olämplig att föra körkortspliktigt fordon. len. När det gäller fall av upprepade trafiki bestämmelsen brott var det ganska ovanligt med interimis- Undantagsregeln tillämpades under 1969 i endast två fall i hela landet. tiskt ingripande, vilket kan utläsas av att Länsstyrelsen i Gotlands län har i en till interimistisk återkallelse skedde i 12 procent Konungen ställd skrivelse, som av chefen för och omhändertagande i en procent av fallen. överlämnats Kommittéförslaget. Betydande vinster kommunikationsdepartententet till av de skulle kunna uppnås i fråga om snabbheten i kommittén, pekat på några i 33 § 2 mom. and- ingripandet om handläggningen av vissa mål olägenheter huvudregeln VTF kan vålla, när förarens kör- kunde ske inför någon typ av snabbdomstora stycket

lar. Ett snabbt körkortsingripande måste teten i systemet. emellertid kunna komma till stånd även i Den väsentligaste betydelsen har naturligtandra fall än sådana som kan handläggas av vis dock en snabb handläggning såsom sådan domstol. Kommitténs förslag att åter- rättssäkerhetsfaktor för den som drabbas av kallelsefrågor i anledning av trafikbrott skall ett provisoriskt ingripande. Olägenheterna av handläggas av domstol har krävt en anpass- nuvarande brister i detta hänseende kom till ning av de provisoriska ingripandena till uttryck i det fall som hösten 1968 mycket brottmålsprocessen. De nya reglerna har kommenterades i massmedia. Det flitigt konstruerats med för redan handlade principerna om en 43-årig egen företagare. Han existerande säkerhets- eller tvângsåtgärder misstänktes för och körkortet rattfylleri som förebild. Mönstret är enligt Olivecrona omhändertogs den 5 mars 1968 och återkalungefär följande (Rättegången i brottmål lades tills vidare den 11 i samma månad. Mot enligt RB, 1968, s. 248): företagaren väckt åtal för rattfylleri ogillades 1. åtgärden beslutas av rätten efter för- genom dom den 20 juni 1968. Den 15 handling, augusti 1968, sedan länsstyrelsen begärt 2. provisorisk åtgärd beslutas av under- lagakraftbevis men upplysts om att åklagaren sökningsledaren eller åklagaren, fullföljt talan mot domen, beslöt länsstyrel- 3. vid fara i dröjsmål får provisorisk sen att återställa körkortet. Företagaren åtgärd omedelbart vidtas av polisman, hade då varit i avsaknad av sitt körkort mer 4. i de båda sistnämnda fallen skall frågan än fem månader och, enligt egen uppgift, på inom kort frist kunna komma under rättens att avveckla sin rörelse. grund därav nödgats avgörande, Fallet kan icke betecknas som något extrem- 5. rätten skall då målet avgöres pröva fall, vilket i viss mån torde kunna utläsas av huruvida åtgärden skall bestå. den undersökning kommittén verkställt rö- Kommittén har valt att kalla det proviso- rande (10.6 i den allmänna processtiderna riska körkortsingripandet på grund av brott motiveringen). för omhändertagande av körkort. Åtgärden Det kan synas egendomligt att regler för har denna benämning till dess rätten i en snabb handläggning av mål mot förare samband med målets avgörande fattar sitt vars körkort provisoriskt återkallats icke slutliga beslut, varefter eventuellt ingripande tidigare införts och knappast ens allvarligt sker i form av körkortsåterkallelse. diskuterats. En förklaring torde vara den Förutsättningarna för omhändertagande skarpa gräns man här dragit mellan förvaltanges i l §. l 2-4 §§ regleras frågorna om ningsprocessen och domstolsprocessen. Med vem som äger besluta om åtgärden. Kommit- tanke på det allvarliga ingrepp som fråntén har vidare bland de processuella reglerna tagandet av förarrätten innebär och i medi 5-9 §§ intagit bestämmelser som avses vetande om att instrumentet för provisoriska garantera att mål där ett körkortsomhän- åtgärder aldrig kan bli så perfekt att misstag dertagande föreligger behandlas utan onödigt uteslutes, ter det sig dock nödvändigt att dröjsmål. regler som påskyndar handläggningen kom- De frister som kommittén föreslår för mer till stånd. olika åtgärder har enligt kommitténs mening Kommitténs förslag till frister för åtals en väsentlig betydelse. Det har av skilda väckande och hållande av huvudförhandling befattningshavare vid länsstyrelse omvitt- har utformats med målsättningen att slutligt nats, att vetskapen om de för närvarande avgörande skall kunna träffas inom en mycket långa handläggningstiderna inger stor månad från den dag körkortet fråntogs olust hos den som har att ta ställningi fråga föraren (6 och 8 §§). På förarens begäran om interimistisk återkallelse. Denna olust- skall dock om frågan omhändertagande känsla bidrager till att antalet sådana återkal- prövas av rätten inom en vecka, om inte lelser begränsas. Därmed minskar effektivi- huvudförhandling hålles inom två veckor (5 §1 , m.

M-Ãåftnføtx.

att 35§ VTF skulle erhålla ändrad lydelse 1§ bl. a. när det gällde förutsättningarna för när omhändertagande av Paragrafen anger av körkort vid grov vårdsomhändertagande körkort skall ske. löshet i trafik. Trafiksäkerhetsutredningen Den första förutsättningen är att föraren borde ske när ansåg att omhändertagande är på sannolika skäl misstänkt för ett brott skäl kunde att det på sannolika antagas, som enligt bestämmelserna i 3 kap. l§ i föraren gjort sig skyldig till grov vårdslöshet första och tredje stycket kan leda till trafik. körkortsåterkallelse. Det gäller både när 1958:69 s.

Departementschefen (prop.

brottet ensamt och när det endast tillsam- trafiksä- 97) ansåg sig inte kunna tillstyrka mans med tidigare trafikbrottslighet kan kerhetsutredningens förslag i detta hänseen-

läggas till grund för ett beslut om körkorts- de och anförde: ”Det synes mig knappast återkallelse. Hänvisningen till tredje stycket att en förare skall kunna drabbas av rimligt, medför att omhändertagande kan ske också i av den allvarliga påföljd, som mistning anledning av brott i utlandet. Möjlighet endast därkörkortet mången gång innebär, härtill ges i de fall då information om ut- t. ex. för att han misstänkes för grov ländsk dom för allvarligt trafikbrott inkom- för att ett vårdslöshet i trafik. Minimikravet mit och ett omedelbart ingripande anses omhändertagande skall få ske bör enligt min påkallat. Den speciella promilleregeln i 5:1 är klart bunden vid mening vara, att föraren andra stycket kan emellertid inte tillämpas på som av

själva den gärning, polismyndigheten

annat än brott mot just 4 § TL. bedömes Fråga om tillämppå angivet sätt.” Det är kommitténs uppfattning, att man ningen har behandlats av JO i ämbetsberät-

för ett interimistiskt körkortsingripande i telsen 1959 s. 330.

av brott icke bör kräva högre grad 1957 års som i

anledning trafiknykterhetskommitté,

av misstanke i avseende på brottet än vad sitt betänkande Nykterhet i trafik (SOU

för att allmän domstol skulle som krävs de straffprocessuella tvångs- 1963:72) föreslog

eller säkerhetsåtgärderna. Redan 1953 års handlägga frågor om körkortsäterkallelse på

trafiksäkerhetsutredning drog denna parallell av brott (utom fylleri), menade att grund 1957:18 s. 359). Det finns dock återkallelse tills vidare skulle kunna beslutas (SOU att åter erinra om att såsom av domstolen så snart det på sannolika skäl anledning grundförutsättning för att en person skall kunde antagas, att körkortet kom att slutligt kunna anhållas eller häktas gäller, att han är återkallas, dock ej vid fall av upprepade

skäl misstänkt för brott. Även förseelser. Trafiknykterhetskommittén förepå sannolika om icke fulla häktningsskäl föreligger kan en slog också viss jämkning av omhändertagan-

misstänkt anhållas om det finnes vara av dereglerna. Innebörden av denna jämkning

synnerlig vikt att han tages i förvar medan var att omhändertagande på grund av trafik-

nykterhetsbrott skulle ske endast då föraren ytterligare utredning pågår. Är någon skäligen misstänkt för brott kan kvarstad läggas inneburit en uppenbar fara för trafiksäker-

hans om det kan heten. Mottagandet bland remissinstanserna på egendom, skäligen befaras att han undandrager sig att gälda var blandat. Förslaget medförde inte några

böter eller skadestånd. Vidare kan ett före- författningsändringar.

mål i beslag, om det skäligen kan Det är trafikmålskommitténs uppfattning, tagas för utredning om brott att förhållandena område utantagas äga betydelse på trafikens eller vara förverkat l fråga vecklats sätt, att tiden nu är på grund av brott. pä sådant om relationen mellan de olika graderna av mogen för en strängare syn på dem som gör misstanke hänvisas till Olivecrona, Rätte- sig skyldiga till allvarliga överträdelser av

RB (1968) s. 221. trafikens regelsystem. Det måste anses befogången i brottmål enligt Mot bakgrunden av bl. a. nu angivna gat att de, även om de inte genast kan bindas vid brottet, får undvara körkortet under en exempel föreslog trafiksåkerhetsutredningen

tid som kan anses rimlig för utredning i ning bör omhändertagande kunna ske med saken och vidare undersökning av hur det från förarens alkoholhalt. Det utgångspunkt bör förfaras med körkortet. Kommitténs hade varit naturligt att knyta omhändertaförslag måste vidare ses mot bakgrunden av gandet till gränsen mellan rattonykterhet att kommittén även föreslår som regler och rattfylleri. Denna gräns går emellertid i främjar en snabb handläggning av mål där ett dag så högt som vid 1,5 promille. Ett

körkortsomhändertagande föreligger. Be- interimistiskt ingripande måste anses motive-

tänkligheterna mot ett snabbt provisoriskt rat vid betydligt lägre alkoholhalt. Av underingripande reduceras genom snabbhet i hand- sökningar som presenterats av trafiknykterläggningen. Kommittén ser det emellertid hetsbrottskommittén kan utläsas, att kurvan därjämte som en angelägenhet av största vikt för riskökningen i trafiken stiger kraftigt att frågan om ersättning till dem som med efter 0,8 promille (SOU 1970:61 s. 77 ff). orätt blir frântagna körkortet får en tillfreds- Trots att kommittén föreslår att villkorlig ställande lösning. De därmed återkallelse sammanhäng- i betydande utsträckning skall ande frågorna ligger dock utanför kommit- kunna komma till användning vid alkoholténs kompetensområde. Frågan om ersättning halter uppemot 1,2 promille, anser kommitför oriktiga omhändertaganden av körkort tén det lämpligast att tills vidare bibehålla torde kunna lösas i principiell överensstämgränsen för omhändertagande vid 0,8 promilmelse med vad som kan komma att gälla för le. Den som färdats ute i trafiken efter att ha

vissa obefogade frihetsinskränkningar. Röran- förtärt alkohol i sådan mängd att blodalko-

de den senare frågan har ett betänkande ny- holhalten uppgår till 0,8 promille eller

ligen avgivits (SOU 1972:73). däröver får finna sig i att körkortet omhän- En andra för beslut att dertas i avbidan

förutsättning på att de närmare omstän-

omhändertaga körkort är att det kan antagas utreds. digheterna Frågan om en villkorlig att det aktuella brottet, ensamt eller i körkortsåterkallelse skall kunna följa förutförening med kommer att leda till sätter andra, vid promillebrott en noggrann prövovillkorlig körkortsåterkallelse. Kan en villning av domstol och kan inte avgöras på utkorlig körkortsåterkallelse förutses bli resul- redningsstadiet. Det bör vidare anmärkas att tatet, skall omhändertagande således icke ibland bör komma till omhändertagande ske. Dock skall den speciella bestämmelsen i stånd även om föraren haft lägre alkoholhalt andra stycket vad gäller trafiknykterhetsän 0,8 promille, t. ex. om brottet utgör brott uppmärksammas. återfall i trafiknykterhetsbrott. Kommittén har icke ansett det motiverat att begränsa i

körkortsomhändertagandena

2§ anledning av trafikbrott till fall av grov vårdslöshet i trafik eller Liksom trafiknykterhets- när det gäller de straffprocessuella brott. Förslaget innebär därför att ett beslut bör beslutet tvängsmedlen om körkortsomom omhändertagande kan grundas på varje händertagande komma så tidigt som möjligt i trafikbrott som gör obligatorisk återkallelse Valet processen. står då främst mellan att i sannolik. låta polismyndigheten eller undersöknings- När det gäller omhändertagande på grund ledaren vara första beslutsinstans. av trafiknykterhetsbrott, bestående i att Enligt 23 kap. 3§ första stycket rätteföraren överskridit tillåtna inledes

promillegränser, gångsbalken förundersökning ibrott-

har kommittén ansett skäl att föreligga mål av polismyndighet eller vederbörande behålla gränsen för obligatoriskt omhänder- Har

åklagare. förundersökning inletts av

tagande vid 0,8 promille. Ett snabbt ställ- polismyndighet och är saken ej av enkel

ningstagande till omhåndertagandefrågan beskaffenhet skall av undersök-

ledningen tillåter inte att man ingår på en prövning av ningen övertagas av åklagaren så snart någon varje enskilt fall. Enligt kommitténs uppfatt- skäligen kan misstänkas för brottet. Riks-

åklagaren och rikspolisstyrelsen har gemen- t. ex. reglerna om viss tid för ätals väckande samt utarbetat anvisningar till ledning för och huvudförhandling), anser kommittén att avgörandet om saken är av enkel beskaffen- förslaget inte behöver få sådan konsekvens het samt beträffande vissa andra frågor i när det gäller trafikmålen. samband med förundersökningen (RÅ :s cir- Kommittén vill först erinra om att omhänkulär A 23 och rikspolisstyrelsens allmänna dertagandebeslut enligt gällande rätt fattas meddelanden 1966:10). l anvisningarna an- av polismyndigheten. Man har där vunnit ges som huvudregel att saken skall anses vara stor erfarenhet när det gäller att göra de av enkel beskaffenhet när målet angår bl. a. erforderliga bedömningarna. Denna erfarenbrott mot trafikbrottslagen och vägtrafikför- het bör om möjligt utnyttjas. ordningen. l anvisningarna har dock före- Vidare har man redan nu undantagit skrivits vissa undantag från huvudregeln. beslut om blodprov vid brott mot 4§ Åklagaren skall således inträda som under- trafikbrottslagen från principen att tvångsåtsökningsledare när t. ex. fråga uppstår om gärder skall beslutas av åklagaren. Mot användande av tvångsmedel och det ankom- bakgrunden av att för närvarande de utan mer på undersökningsledaren att besluta jämförelse flesta omhändertagandena av kördärom jämlikt 24-28 kap. rättegångsbalken, kort sker efter trafiknykterhetsbrott och dock ej i fråga om beslag när viss tidsfrist för grundas på resultatet av blodanalys torde de åtals väckande icke är föreskriven eller i också i fortsättningen utan olägenhet kunna fråga om kroppsbesiktning (blodprov m. m.) beslutas av polismyndigheten i dess egenskap vid brott mot 4§ trafikbrottslagen. Andra av undersökningsledare. exempel på situationer där åklagaren skall l den mån de anförda Synpunkterna anses inträda som undersökningsledare är när fråga innebära en utvidgning av polismyndighetens uppkommer att offentlig försvarare bör befogenheter att leda förundersökning må förordnas under förundersökningen och när det konstateras, att detta torde vara i det visar sig att målet är svårbedömt eller det överensstämmelse med nu rådande tendenser eljest med hänsyn till utredningens art och i utvecklingen. Departementschefen har såleomfattning är påkallat. des i direktiven till en den 27 november Frågan om behörig första beslutsinstans är 1970 tillkallad utredning rörande frågan om således till viss del en fråga om formell åtalsunderlåtelse uttalat, att en reform av kompetensfördelning mellan åklagare och reglerna om åtal och förundersökning kan polismyndighet. När körkortsåterkallelseför- komma att medföra en omprövning av farandet inordnas i brottmålsprocessen mås- kompetensfördelningen mellan åklagare och te det anses naturligt att beslutanderätten i polismyndighet samt att befogenheten för fråga om körkortsomhändertagandet i hu- att inom vissa gränser leda polismyndighet vudsak konstrueras enligt samma modell som och nedlägga förundersökning bör närmare gäller för övriga ingripanden av likartad prövas. karaktär. Kommittén har därför valt att låta undersökningsledaren vara första beslutsin- 3§ stans. Uppkommer fråga om körkortsomhändertagande sedan åklagare övertagit ledning- l 3§ finns regler som gör det möjligt för en av förundersökningen blir det hans sak att polisman att meddela beslut om körkortsomverkställa prövningen. l sista hand är det händertagande i situationer då beslut av rätten som kan besluta. undersökningsledaren eller åklagaren ej kan Trots att körkortsomhändertagande enligt awaktas. Polismannen torde dock oftast ha kommitténs förslag företer många likheter möjlighet att rådfråga tjänstgörande polisbemed de tvångsåtgårder som enligt gällande fäl, t. ex. via radio. regler anses böra motivera att åklagaren En första förutsättning för regelns tillämpövertar ledningen av förundersökningen (se ning är, att undersökningsledare eller åklaga-

re icke är tillgänglig för att pröva frågan. En 5§

andra förutsättning år att den begångna Denna paragraf innehåller reglerna för föraöverträdelsen är så kvalificerad, att ett rens möjlighet att hos rätten begära prövning omedelbart ingripande ses som nödvändigt. av ett omhändertagandebeslut som medde- Det har ej ansetts nödvändigt att uttrycklilats av undersökningsledaren eller åklagaren. gen framhålla detta i lagtexten. Ett körkorts- Endast föraren själv eller legal ställföreträomhändertagande kan således ersätta anhåldare för honom äger göra framställning om lande eller annat tvångsmedel då det gäller rättens prövning. Sådan behörighet tillkomatt hindra en påverkad förare från att mer således icke annan intressent, t. ex. arfortsätta färden. Regeln kan i viss utsträckbetsgivaren. ning fungera som ett komplement till stad- Även i denna situation skall frågan om gandet i 28 § 2 mom. VTF, som ger omhändertagande avgöras vid förhandling. polisman rätt att i vissa angivna situationer Kommittén föreslår att sådan förhandling förbjuda och hindra en person från att föra skall hållas inom en vecka från det framställfordon. Om verkställandet av ett beslut om ning om prövning inkom från föraren. Om omhändertagande kan antagas försvåras eller huvudförhandling hålles inom två veckor bör omöjliggöras genom dröjsmål, t. ex. på grund dock prövning vid denna anses tillfyllest. De av att föraren är på väg till annat land, bör föreslagna tiderna anknyter icke direkt till polisman kunna fatta ett beslut omedelbart. någon av de frister som gäller för de I andra stycket föreskrivs att beslutet straffprocessuella tvångsmedlen. Tiderna skyndsamt skall anmälas för undersökningsskall ses mot bakgrunden av kommitténs ledaren eller åklagaren. Anmälan sker enklast målsättning att, såsom angivits under kapitelgenom att upprättade handlingar omedelbart rubriken, körkortsfrågan skall vara avgjord överlämnas. inom en månad från den dag föraren

fråntogs rätten att föra körkortspliktigt

4§ fordon.

Även om huvudförhandling kommer till De i denna och följande paragrafer intagna stånd inom två veckor kan anledning finnas processuella bestämmelserna har formulerats att hålla särskild förhandling. Rätten har att med reglerna för straffprocessuella tvångsmemed beaktande av samtliga omständigheter del, närmast beslag, som förebild. avgöra om särskild förhandling bör äga rum. Först sedan åtal väckts kan rätten ex Ger t. ex. handlingarna i målet vid handen officio upptaga frågan om körkortsomhänatt omhändertagandet kan komma att hävas, dertagande. Väckes sådan fråga dessförinnan kräver hänsynen till den misstänktes intresskall den av rätten prövas vid förhandling. sen att körkortsfrågan prövas snarast möjligt. Vid förhandlingen skall dittills framkommet

material presenteras och läggas till grund för

avgörandet huruvida förutsättningar för om- 6§ händertagande föreligger, dvs. om föraren är

på sannolika skäl misstänkt för ett brott, Normalt torde varken åklagaren eller föraren

som föranleder ovillkorlig körkortsåterkal- ha anledning att underställa frågan om

lelse. omhändertagande av körkortet rättens pröv-

Genom hänvisningen i andra stycket sista ning. Även om så icke är fallet bör målet

punkten kommer reglerna för häktningsför- handläggas skyndsamt. Hänsynen till föraren

handling (och förhandling rörande annat motiverar detta. Mycket få förare har sådan

straffprocessuellt tvångsmedel) att gälla ock- insikt i de regler som kan bli tillämpliga att

så för förhandling angående omhändertagan- de förmår avgöra om ingripandet mot dem är

de av körkort. befogat. Om de låter sig nöja med en provi-

sorisk åtgärd bör det inte medföra oskäligt

.-

.a-mu..., =

Kommittén föreslår punkt är en snabb handläggning önskvärd. långvariga konsekvenser. därför att i de fall då icke rätten beslutat om Det är dock nödvändigt att en trafikförseeldvs. i det antagna nor- se, som enbart kommer att föranleda köromhändertagandet, malfallet, åtal i målet skall väckas inom två kortsprickar, får stå tillbaka för ett mål där veckor från beslutet att omhändertaga föra- yrkar körkortsåterkallelse. Det åklagaren rens körkort. måste också understrykas, att en snabb handläggning inte i och för sig innebär någon ökad arbetsbelastning. 7§ De handläggande organen måste, om upp- Denna paragraf överensstämmer helt med skov med huvudförhandlingen medges, eller vad som gäller vid de straffprocessuella om beslutet överklagas, vara uppmärksamma Det organ som beslutat om på att tiden för omhändertagandet icke tvângsâtgärderna. ett omhändertagande kan också själv häva kommer att överstiga den i praxis tillämpade beslutet. Efter framställning som avses i 5 § spärrtiden för motsvarande fall. Omhänderkan rätten naturligtvis dessutom häva ett tagandebeslutet bör i så fall hävas. (Jfr skrisom beslutats av undersök- velse från länsstyrelsen i Gotlands län, anomhändertagande

eller åklagaren. Det får vidare an- märkt under kapitelrubriken.) Om ett åter-

ningsledaren ses ligga i sakens natur att åklagaren, om den kallelsebeslut senare kommer till stånd får fortsatta i målet tiden för omhändertagandet beaktas. Se utredningen ger anledning därtill, kan häva ett omhändertagandebeslut kommentaren till 4:4. som meddelats av polismyndighet i dess egenskap av undersökningsledare. 9§

De i det föregående upptagna reglerna i 8§ 5 kap. avser handläggningen av omhänderta- Om ej längre uppskov är nödvändigt skall gandefrågan när den uppkommer på föri mål mot förare vars undersökningsstadiet i ett trafikmâl eller elhuvudförhandling körkort omhändertagits hållas inom två jest innan målet slutligt avgjorts. l 9 § uttalas veckor från det åtalet väcktes. att motsvarande regelsystem skall användas Längre uppskov kan vara motiverat av utredningsskäl. då omhändertagandefrågan uppkommer i Det kan t. ex. vara fråga om personundersök- samband med särskild talan om körkortsåterning eller annan undersökning som föraren kallelse. Det gäller således då åklagaren tar skall genomgå. Personundersökning bör dock upp frågan om körkortsåterkallelse på grund normalt hinnas med. Vidare kan föraren av upprepade trafikbrott (3:1 första stycket trafikbrott utomlands (321 tredje önska att huvudförhandlingen förläggs till en 5) och senare tidpunkt om han anser att han eljest stycket). icke får skäligt rådrum för att förbereda sitt försvar eller för att anskaffa bevisning. Har lO§ föraren skadats i samband med den trafikhändelse som föranlett åtalet kan uppskov l l0§ första stycket anges att talan mot bli nödvändigt. underrätts beslut under rättegången skall fö- Kommittén är medveten om de problem ras särskilt (jfr RB 49:4). som de föreslagna reglerna kan vålla för Andra stycket innehåller en begränsning planeringen av domstolsarbetet. Vid många av åklagarens möjlighet att fullfölja talan om domstolar är dock anhopningen av mål så hovrättens beslut angående omhändertaganstor att någon form av prioritering måste de gått honom emot (jfr RB 54:5). att att föra ske. Det måste vara lagstiftarnas uppgift Tredje stycket anger att rätten för denna talan mot beslut att omhändertaga körkort sätta upp riktlinjer prioritering. Från såväl reaktions- som rättssäkerhetssyn- inte är tidsbegränsad (jfr RB 52:1 första

stycket). Man är ej heller bunden av instans- Som framgått är den allmänna principen ordningen. att det inte finns någon skyldighet för åklagare att, i stämningsansökan eller eljest, i första instans yrka viss påföljd eller viss ll§ särskild rättsverkan. Domstolen är heller inte Bestämmelsen överensstämmer med vad som i något avseende bunden av yrkande vare sig för närvarande gäller för häktning och rese- vad gäller valet av påföljd eller vad gäller förbud. Regler om erforderlig förtur får in- särskild rättsverkan. Allmänt kan på grund föras i hovrätternas arbetsordning (jfr RB av bl. a. dessa förhållanden sägas att den 52:7). ackusatoriska principen ej tillämpas i päföljdsdelen av brottmâlsprocessen. Domstolen har i stället en vittgående skyldighet till 6 kap. Rättegångsbestämmelser m. m. officialprövning. Denna skyldighet tar sig Kommittén skall inledningsvis beröra några bl. a. det uttrycket, att domstolen förbereproblem som aktualiseras vid utformandet av der att förordna om påföljdsvalet genom körkortsprocessen, men som icke föranlett etc. personutredning några förslag om specialregler. Kommit- Om skall beslutas i körkortsingripande tén har i dessa delar ansett att det rådande bör därför domstolen i brottmålsprocessen rättsläget kan accepteras. Tillämpningen i kunna princip ta upp frågan även utan särden nya körkortsprocessen torde dock behö- skilt yrkande. Det bör inte utan mycket va belysas. starka skäl införas en ny princip, som står i Yrkande om körkortsâterkallelse i stäm- kontrast mot bjärt den sedan gammalt tillningsansökan? Bestämmelser om vad stäm- om domstolens officiallämpade principen ningsansökan skall innehålla återfinns i RB prövning. En sådan princip skulle teoretiskt 45:4. Där uppställs ej något krav kunna medföra eftersom på att komplikationer, åklagaren skall beröra frågor om påföljd eller domstolen inte är bunden av åklagarens yr-

särskilda rättsverkningan kande

i fråga om brottsrubriceringen. Det Detta innebär att åklagaren ej tar med skulle kunna inträffa att domstolen bedömer yrkande om t. ex. frihetsstraffi brottet stämnings- vara sådant att körkortsingripande är ansökan. Det föreligger ej heller något krav obligatoriskt trots att bedömt åklagaren att yrkande om t. ex. förvisning, förverkande brottet vara mindre allvarligt och därför ej eller avsättning skall framställas. Rätten är - yrkat körkortsåterkallelse. För detta fall syoberoende av yrkande berättigad att över- nes det alldeles uppenbart att körkortsingriväga och ådöma vilken påföljd som helst. pande måste kunna ske oavsett om yrkande Även frågor om förverkande och förvisning framställts. har rätten att pröva ex officio. Även om således domstolens obundenhet Vad gäller frågan om förvisning har emel- av åklagarens yrkande bör behållas även i lertid RÅ i två cirkulär (RÅ nr 81 och 97) måste kravet från den enskilkörkortsfrågan till rikets åklagare bl. a. uttalat, att yrkande de att före huvudförhandlingen få kännedom om förvisning bör göras redan i stämnings- om huruvida det är aktuellt med körkortsansökan. Om det av särskilda skäl är tvek- RÅ :s instruktion till ingripande tillgodoses. samt om förvisning bör ske, bör enligt RÅ åklagarna har enligt uppgifter, som under åklagaren i stämningsansökan ange, att fråga hand inhämtats från åklagarmyndigheten i om förvisning kan uppkomma i målet. Saknar åklagaren anledning att yrka förvisning kan det finnas skäl att också ange detta i 1 Se i denna fråga bl. a. Ekelöf, Rättegång, femte häftet (1966) s. 125 och Olivecrona, Rättegången stämningsansökan. Vid huvudförhandlingen i i brottmål enligt RB (1968) s. 271 samt ljlwing i målet bör åklagaren enligt RÅ slutgiltigt Tidskrift för Sveriges Advokatsamfund 1962 s. 225 ange sin ståndpunkt i förvisningsfrågan. ff.

. 80 «.

maa-antaga_

Stockholm, lett till att förvisningsfrågan domar, vari ingår beslut om ovillkorlig elpraktiskt taget aldrig blir aktuell i andra mål ler Villkorlig körkortsåterkallelse. Det ligän de där sådant yrkande framställts av enligt kommitténs uppfattning i sakens ger åklagaren. natur att dom i förenklad form icke kan En sådan anvisning från RÅ synes vara en användas när körkortsfrågan varit tvistig och praktisk lösning även i fråga om körkortsin- beslutet föregåtts av ingående förhandling. gripande. Det torde i trafikmål vara lämpligt, Förenklad i hovrätt. handläggning Enligt att åklagaren i stämningsansökan i förekom- RB 51:21 äger hovrätten utan huvudförmande fall anger yrkande om körkortsingri- handling företa vademål till avgörande, om pande. Genom en sådan underrättelseplikt talan av åklagaren föres allenast till den från åklagare har frågan om den enskildes tilltalades förmån eller talan, som föres av information i praktiken lösts för det alldeles den tilltalade, biträtts av motparten. övervägande antalet fall. Det torde, om RÅ Har underrätten frikänt den tilltalade eller utfärdar en sådan rekommendation, endasti eftergivit påföljd för brottet eller funnit rena undantagsfall förekomma att körkorts- honom vara på grund av själslig abnormitet frågan aktualiseras först vid huvudförhand- fri från påföljd eller dömt honom till böter lingen. Skulle så ändå bli fallet måste föraren eller fällt honom till vite och förekommer ej ges tillfälle att förbereda sin talan, varför det anledning till ådömande av svårare straff än kan bli nödvändigt att inställa förhandlingen. nu sagts eller att ådöma annan påföljd, må om skall målet Anteckning åklagarens yrkande avgöras utan huvudförhandling. (Angöras i protokollet. gående tolkningen av uttrycket påföljd se Förenklad dom. Enligt RB 30:6 må i mål, prop. 1964:10 s. 151.) som rör allenast ansvar för brott, om den Kommittén har övervägt om det i de fall tilltalade erkänt gärningen och annan brotts- beslutats i underrätt körkortsingripande bör påföljd än böter ej dömes ut, domen utfärvara möjligt att i hovrätt avgöra målet på das i förenklad form. handlingarna i något annat fall än som anges Denna bestämmelse torde böra förstås på i RB 51:21 första stycket. Som framgår av det sättet att förenklad dom kan användas i

redovisningen av gällande rätt kan hovrätt

brottmål, där endast ansvars- och alltså inte aldrig i andra fall än nyss angetts avgöra ett skadeståndsyrkande framställs. Däremot har vademål om t. ex frihetsstraff utan att hålla det inte någon betydelse om även särskild huvudförhandling. Däremot finns ej samma rättsverkan aktualiseras genom yrkande eller krav på handläggningen i hovrätt i fråga om eljest. Detta påverkar således ej möjligheten bötesmål. Med hänsyn till att det f. n. prakatt använda förenklad dom. Vidare kan an- tiskt taget aldrig förekommer förhandling i märkas att uttrycket brottspåföljd här torde andra instans i körkortsmålen, anser komha använts i samma betydelse som i brotts- mittén det icke motiverat att föreslå bindanbalken (se prop. 1964:10 s. 150). de regler om förhandling i hovrätt, när kör- Kommittén har redan i betänkandet För- förekommer i bötesmål. kortsfråga Frågan undersökning (SOU 1967:59 s. 375-381) därom får bli beroende av en lämplighetsnärmare utvecklat allmänna synpunkter på prövning från fall till fall.

frågan om förenklad domsskrivning. Ut- Reformatio in peius. l fråga om körkorts-

gångspunkt bör enligt kommitténs uppfatt- återkallelsens eller körkortsspärrens förhålning vara en viss återhållsamhet i fråga om lande till förbudet mot reformatio in peius kravet på beslutsmotivering. Samtidigt bör hänvisas till översikt Där Elwings (6:4). självfallet tillses att den dömde i de bestridda formuleras slutsatsen att körkortsåterkallelse fallen får tillräcklig information om skälen som beslutas i brottmålsprocessen bör gå in för domslutet. Kommittén finner det icke motiverat att i detta hänseende föreslå särskilda regler för 1 Jfr även RB 6:1 tredje stycket.

under eller likställas med det i RB 51:25 gående körkortsingripande. Utan att det -

använda begreppet brottspåföljd. såsom f. n. - uttryckligen anges i lagtexten.

måste länsstyrelsen vidtaga sina åtgärder på

grundval av de underrättelser som erhålles Körkortsindragning om föraren. I förevarande sammanhang är

1§ det särskilt upplysningar från t. ex. läkare

och polis som är av intresse. Frågan om en I kapitlets 1§ finns forumregler för körutvidgad anmälningsplikt för läkare behandkortsindragning, varmed också avses indraglas i annat sammanhang (se 5.2.5 i detta ning tills vidare. I betänkandet Trafikmål har betänkande). Enligt gällande rätt skall indragnings- eller kommittén uttalat, att polismyndigheten i återkallelsefrågor handläggas av länsrätten i högre grad än för närvarande borde inrikta det län, vars länstyrelse utfärdat körkortet. sig på frågan om anledning föreligger till Kommitténs förslag till forumregler undersökning av vederbörandes lämplighet överensstämmer med de tankegångar som som förare, utan att frågan om körkortsinframförts av körkortsutredningen (SOU gripande sköts i förgrunden (SOU 1963:27 s. 1970:26 s. 12): 45). Införandet av ett centralt register medför Det är mot bakgrunden av nyss anförda

nämligen att det inte längre finns anledning synpunkter man också skall se kommitténs att bibehålla den nuvarande ordningen enligt skall kunna förordna förslag att länsstyrelsen vilken omprövning av körkortsinnehav skall om förarundersökning hos trafikkonsulent. handläggas av den länsstyrelse som utfärdat Kommittén vill med skärpa betona, att det körkortet. Denna ordning medför att sådana ärenden ofta av en länsstyrelse primära syftet med denna undersökning skall handläggs långt borta från körkortsinnehavarens ak- vara att finna medel och metoder som bidratuella bostadsort, vilket försvårar kontakten kan behålla sitt körkort. ger till att föraren mellan den enskilde och myndigheten liksom Resultatet av undersökningen kan därför utredningen i ärendet. Som huvudregel föreofta antagas bli att körkortsmyndigheten slås att inte bara ansökan om körkort utan av körkortsinnehav skall förenar det fortsatta körkortsinnehavet med även omprövning prövas av länsstyrelsen i det län där körkorts- föreskrifter i enlighet med vad som sägs i innehavaren är mantalsskriven. Om sökanden 1:6. Även 1953 års trafiksäkerhetsutredning eller körkortsinnehavaren vistas i annat län var i någon mån inne på liknande tankebör ärendet dock kunna handläggas hos länsgångar (SOU 1957:18 s. 341). Då det hittills styrelsen i detta län. icke funnits någon motsvarighet till kommit- Trafikmålskommittén har icke ansett det téns har emellertid de trafikkonsulenter, erforderligt att ge särskilda regler för rätten att lämna föraren praktiska möjligheterna att överflytta ett ärende till annan behörig Närmare hjälp varit så gott som obefintliga. länsrätt. Rätten till en sådan åtgärd tillkom- måste utfärföreskrifter om undersökningen mer länsrätten utan särskild föreskrift därdas. om. Om flera är behöriga bör de samråda.

(Jfr 42 § åklagarinstruktionen.)

3§

Behovet av en företrädare för det allmännas 2§ intressen har länge gjort sig gällande i kör-

Reglerna i 2 § avses till sitt innehåll motsvara kortsprocessen. Den bristande enhetligheten

nu gällande stadganden i 33 § l mom. VTF, i nuvarande praxis torde i stor utsträckning

dock endast såvitt avser körkortsindrag- ha sin orsak i bristen på sådan företrädare.

ning?

Även efter länsrättsreformen är det läns- 1 Frågor om tillämpningen av gällande rätt har be-

styrelsen som har att förbereda ärenden an- lysts av JO, 1965 s. 531.

För återkallelsefrägorna löses problemet i vissa fall ha en möjlighet att föra särskild kommitténs förslag genom åklagarens roll i talan om körkortsåterkallelse vid domstol. brottmålsprocessen. l fråga om körkorts- Eftersom det endast är i återfallssituationer och andra beslut i körkortsfrå- som återkallelsefrågan ej kan prövas i indragningar gor av länsrätt och kammarrätt föreslår kom- omedelbart samband med att ansvarsfrågan mittén i 3 § en regel som ger trañksäkerhets- avgörs, skall undantagsregeln endast tillämverket rätt att föra talan däremot. Den när- pas i fall som avses i 3 kap. l § första stycket mare bakgrunden till förslaget presenteras i 5. avsnitt 4.3.7 i den allmänna motiveringen. En förutsättning för att åklagaren skall få föra talan om återkallelse är att denna fråga ej tidigare prövats. En sådan prövning kan ha K örkortsâterkallelse och körkortsspärr utan att detta direkt av ägt rum framgår domstolens dom eller åklagarens strafföreläg- 4 § gande. Under vissa omständigheter bör då Kommitténs principiella inställning är att domstolens verka till den dömdes tystnad frågorna om straff och körkortsingripande i förmån. Om det av domstolens akt framgår anledning av trafikbrott skall avgöras sam- att domstolen kännedom om haft fullständig tidigt. Denna princip måste ses som grund- tidigare brottslighet - t. ex. genom ett körför det som kommittén - får det sålunda läggande system kortsregisterutdrag prebYggt UPP- sumeras att domstolen tagit ställning till En konsekvens av detta ställningstagande återkallelsefrågan och funnit att återkallelse blir också att den enskilde i allmänhet ej Kommittén vill i övrigt för ej bör beslutas. skall behöva riskera att körkortsfrågan tas tolkningen av 4 § hänvisa till en bestämmelse upp i efterhand, dvs. sedan ansvarsfrågan i BrB 20:15 med motsvarande innehåll. avgjorts. Det finns därför i brottmålsproces- Liksom i det fall som avses i brottsbalken sen en skyldighet för beslutsorganet (dom- medför bestämmelsen i 4 § att hänsyn ej kan stolen i brottmålet, åklagaren vid utfärdande tas till körkortsingripandet vid bestämmande av strafföreläggande och polismannen vid av det allmänna straffet. Denna olägenhet utfärdande av ordningsföreläggande) att utan har emellertid begränsad betydelse eftersom särskilt yrkande pröva om en återkallelse- det i fall som avses i 4 § genomgående situation föreligger. I fall av upprepad brotts- utdöms relativt låga bötesstraff. lighet kommer pricksystemet att väsentligt I andra stycket av 4 § föreslår kommittén underlätta denna prövning. För domstol och en regel som ger motsvarande möjlighet atti åklagare kan det t. o. m. sägas att det prak- efterhand yrka körkortsspärr för den som ej tiskt taget alltid finns fullständig informa- innehar körkort. Det torde främst bli i anledtion om tidigare brottslighet och att därför ning av framställning från länsstyrelse enligt en samtidig prövning kan ske. 4:13 KL som det kan bli aktuellt att tillämpa Det finns emellertid fall där det är svårt möjligheten till särskild talan enligt 4 § andatt helt tillfredsställa det tidigare uttalade ra stycket. principiella önskemålet. Beslutsmyndigheten behöver ej alltid ha en fullständig informa- 5§ tion om de trafikbrott som den misstänkte tidigare gjort sig skyldig till. Detta gäller Bestämmelsen i 3:1 tredje stycket KL ger särskilt i de fall där polismannen utfärdar ett möjlighet till körkortsingripande i anledning ordningsföreläggande på gatan (se special- av utländsk dom för trafikbrott. l 5 § anges motiveringen till 8 § prickkungörelsen). att talan om körkortsåterkallelse eller kör- Kommittén föreslår därför en undantags- kortsspärr i anledning av sådan dom skall regel, som tagits upp i 4§ första stycket. föras särskilt av allmän åklagare. Bestämmel- Enligt denna bestämmelse skall åklagare i sen har icke inkluderats i 4§, eftersom

utländsk dom icke torde ha samma res judi- detta sammanhang anse att talan är ancata-effekt som en svensk. Bestämmelserna hängigord först när föraren erhållit känneutgör därför inte något undantag från res dom om den. Jämför motsvarande regel vid judicata-regeln. Detta undantag är huvud- bl. a. Villkorlig dom och skyddstillsyn i BrB innehållet i 4 §. 38:5. l BrB 38:10 föreskrives att varning som beslutas av domstol eller övervakningsnämnd 6§ utan dröjsmål skall meddelas den dömde l 3:7 ges olika möjligheter till åtgärder mot personligen samt att det, om varningen ej den som meddelats Villkorlig körkortsâter- kan meddelas i samband med beslutet, må kallelse. Fråga om sådana åtgärder kan upp- överlämnas åt annan domstol eller övervakkomma i anledning av att föraren har brustit att meddela den. Bestämmelsen ningsnämnd i vad som ålagts honom i anledning av den innebär således att den dömde alltid måste villkorliga körkortsåterkallelsen eller har inställa för att där sig inför någon myndighet återfallit i trafikbrott. l förstnämnda fall muntligen erhålla del av varningen. måste talan om åtgärd föras särskilt. l 6.8 Kommittén har icke funnit det motiverat anges att den skall föras av allmän åklagare. att föreslå samma stränga formkrav för delgivning av varning i samband med Villkorlig körkortsåterkallelse. Det är dock kommit- 7§ téns uppfattning att sådan varning i över- I de fall då yrkande om körkortsåtgärd föres vägande antalet fall bör och kommer att i samband med åtal för trafikbrott kommer meddelas i samband med där förhandling fonimreglerna för brottmål att gälla. I 7§ föraren är närvarande. Om föraren icke är ges forumregler för de fall då åklagare för tillstädes bör varningen dock kunna delges särskild talan om körkortsåtgärd. Huvudre- honom av ett särskilt genom överlämnandet geln är att sådan talan skall handläggas där varningsmeddelande. Ofta kan delgivningen föraren är mantalsskriven. ske genom trafikkonsulent, som kan kom- I andra stycket av paragrafen har behand- plettera det skriftliga beskedet genom att lats de fall där samtidigt fråga om ansvar för svara på frågor och ge anvisningar. trafikbrott handläggs inför annan domstol än den som avses i första stycket. Det kan här 9§ ofta vara lämpligt att genomföra en gemensam handläggning. (Jfr BrB 38:3 fjärde Paragrafen innehåller regler om behörig domstycket.) Bestämmelsen i andra stycket kan stol när det gäller talan om nedsättning av också vara tillämplig t. ex. då tillsynen över tiden för körkortsspärr (4:ll) och frågor om förare som meddelats Villkorlig körkortsåter- samordning av två beslut om körkortsspärr kallelse anordnats på annan ort än mantals- enligt 4:8 eller 9. (Jfr BrB 34:3 och 4.) skrivningsorten. Det kan då ofta vara lämpligt att frågan om åtgärder beträffande föral0§ ren handlägges av rätten i den ort där föraren vistas och trafikkonsulenten har sitt verk- Kommittén har i den allmänna motiveringen samhetsområde. (4.3.6.2) redovisat skälen för att nämnd bör medverka i avgörandet av körkortsfrågor och för önskemålet om särskild sakkunskap i 8§ nämnden (4.3.6.l). Med fråga om körkorts- I 3:7 och 4:7 föreskrives, att talan om åtgärd återkallelse avses i första stycket också fråga enligt samma paragrafer skall vara anhängig- om Villkorlig körkortsâterkallelse och åtgärgjord inom viss tid. der i anslutning till en sådan (325 och 7). Kommittén har ansett det motiverat att i Möjligheten för tingsnotarie att handlägga . t 84 .-

EKEJZÃC-:f-.w

mål där körkortsâterkallelse är aktuell är ll§ mycket begränsad redan på grund av gällan- När det gäller omröstningsreglerna vill komde bestämmelser. Emellertid kan körkortsmittén hänvisa till Elwings översikt (63). återkallelse bli aktuell även vid vissa allvarli- Av vad som där redovisas torde framgå att gare brott mot vägtrafikförordningen. Dessa rättsläget måste bedömas som oklart. Komfaller inom tingsnotaries kompetensområde. mittén anser att skälen för att rätten skall Som exempel på sådana brott kan nämnas de kunna rösta särskilt om körkortsåterkallelse grövsta hastighetsöverträdelserna i fall där och körkortsspärr är så starka, att en regel vårdslöshet i trafik ej anses föreligga. Som härom intagits i ll §. lnte minst torde regeln redan tidigare anmärkts kan det anses uppenom att körkortsspårrens effekt skall kunna bart att fråga om körkortsåterkallelse så gott påverka påföljden motivera en sådan särskild som undantagslöst ej kommer att aktualiseomröstning, då skiljaktigheter föreligger. ras i andra mål än där yrkande om sådant ingripande framställts av åklagare. Detta innebär att en regel om att tingsnotarie ej må l2§ handlägga mål om anledning förekommer att besluta om körkortsâterkallelse eller kör- l l2§ första stycket har intagits en regel kortsspärr kan införas i tingsrättsinstruktio- som i preskriptionshänseende jämståller körnen utan att detta kan antas medföra några kortsåterkallelse med brottspåföljderna. Bepraktiska olägenheter. En sådan bestämmelse stämmelsen har medtagits för att på ifrågabör därför införas. varande punkt undanröja oklarhet, som I andra har kommittén en eventuellt

stycket ort kan uppstå genom att bestämmel-

inskränkning i tingsrätts möjlighet att beslu- sen i 3:1 bara förutsätter att körkortsinneta om körkortsspärr då föraren icke kommit havaren ”finnes skyldig” till trafikbrott, tillstädes personligen. Förarens personliga utan angivande av att straff skall kunna närvaro torde alltid vara motiverad. l prak- ådömas. tiken måste emellertid undantag från en så- Ytterligare ett skäl för detta klargörande dan princip medges. Skälen för denna undan- är att brottsbalken icke utesluter möjlighetagsregel redovisas i avsnitt 4.3.8.1 i den ten att besluta om särskild rättsverkan i form allmänna motiveringen. Bestämmelsen till- av förverkande sedan den brottslige avlidit låter att Villkorlig körkortsåterkallelse beslu- eller brottet preskriberats. Någon bestämtas även om föraren inte är närvarande. l melse motsvarande BrB 36:9 saknar aktualiallmänhet torde dock hans närvaro vara tet när det gäller körkortsåterkallelse. önskvärd av utredningsskäl. Särskild regel När det gäller åtgärder knutna till prickhärom har inte ansetts erforderlig. Den nu systemet har kommittén föreslagit detaljeraredovisade regeln utgör ett komplement till de regler för beräkning av förarens prickbe- RB 46:15 andra stycket. lastning. De innebär att en överträdelse som Den allmänna handläggningsregeln iandra är mer än tre år gammal inte kan beaktas. punkten motsvarar vad som föreskrives i RP l andra stycket föreskrives en preklusionsl7§ första stycket. Det kan därför ifråga- tid for rätten att föra särskild talan om sättas om det är nödvändigt att ta med körkortsåtgärd. bestämmelsen i lagen. Kommittén har dock ansett att det från klarhetssynpunkt är till l3§ fördel att så sker. Till den särskilda körkortsförhandlingen kan förarens således kallas att Enligt 3:4 andra stycket räknas vid Villkorlig personligen instålla sig. Han kan också häm- körkortsåterkallelse prövotiden från den dag tas till förhandlingen om han skulle utebli. rättens beslut i körkortsfrågan genom nöjdförklaring eller eljest vinner laga kraft mot föraren. Den sålunda föreslagna regeln mot-

svarar vad som gäller för beräkning av prövo- Övriga bestämmelser

tiden vidvillkorlig dom och skyddstillsyn. 16 § Bestämmelserna om nöjdförklaring i BrB 38:1 ger emellertid den dömde endast möj- Enligt gällande rätt träder beslut om återkallighet att förklara sig nöjd med den honom lelse eller omhändertagande av körkort i ådömda påföljden. Eftersom körkortsåter- kraft utan hinder av besvär, dock icke förrän kallelse icke är och icke föreslås bli en den som avses med beslutet erhållit del av påföljd i brottsbalkens mening, omfattas den det (76 § VTF). Kommittén har icke avsett således icke av en nöjdförklaring enligt att göra någon ändring häri och har därför nämnda paragraf. infört en regel med motsvarande innehåll i Kommittén har sett det som önskvärt att 16 §. Regeln kan anses motiverad också därvid Villkorlig körkortsåterkallelse bereda av att besvär enbart över körkortsspärrens föraren möjlighet att på samma sätt som vid längd torde medföra att beslutet om återkal- Villkorlig dom och skyddstillsyn åstadkom- lelse eller körkortsspärr i och för sig icke ma att prövotiden börjar löpa omedelbart. heller vunnit laga kraft. Såsom kommittén Ett alternativ till den föreslagna regeln tidigare framhållit är det ett trafiksäkerhetskunde vara att i enlighet med vad som för intresse att körkortsreaktionen inträder övriga fall av körkortsingripande föreskrivits snabbt. En regel om omedelbart verkställani 16 § låta prövotiden vid villkorlig körkorts- de kan antagas motverka försök till uppskov återkallelse börja löpa omedelbart. Då det genom okynnesöverklaganden. Föraren har emellertid icke torde låta sig göra att vidtaga möjlighet att i en besvärsprocess begära inhieventuella tillsynsåtgärder innan beslutet bition. l vederbörande arbetsordning bör ges vunnit laga kraft har kommittén funnit en regler om att handläggningen av sådant yrsådan regel olämplig. kande skall ske skyndsamt. Vissa jämkningar i kommitténs förslag kan Beträffande Villkorlig återkallelse har i 3:4 bli nödvändiga om man vill nå fullständig andra stycket intagits bestämmelse om att överensstämmelse med de tankegångar som prövotid skall räknas från den dag beslutet presenterats i en inom justitiedepartementet genom nöjdförklaring eller eljest vinner laga upprättad PM om avräkning av häktningstid kraft. Detta står i överensstämmelse med vad m. m. Det gäller såväl frågan om nöjdförkla- som i andra jämförbara sammanhang ansetts ringens innebörd som frågan om avräkning mest ändamålsenligt (jfr beträffande villkorför tidigare avsaknad av körkortet om en lig dom och skyddstillsyn BrB 27:3 och Villkorlig körkortsåterkallelse förklaras för- 28:4). verkad (DS Ju 1971:22). Delgivning av återkallelsebeslut kan i dag vålla stora svårigheter. Från länsstyrelsen i Stockholm har upplysts, att man fått ägna Pricksystem särskild uppmärksamhet åt en stor grupp fall, där föraren icke kunnat delgivas beslu- 14 och 15 §§ tet, oaktat hela den i praxis tillämpade vän- I dessa paragrafer har grunderna för prick- tetiden gått till ända. Ärendet har därvid systemet intagits. Systemets närmare inne- upptagits till förnyad prövning. Preskriphåll presenteras i förslag till särskild kungö- tionsregler för verkställigheten saknas för relse. Se även avsnitt 3.8.9 i den allmänna närvarande. motiveringen. Om körkortsfrågan, såsom kommittén I 15 § ges grunden för Kungl. Majzts rätt föreslår, handlägges i brottmålsprocessen, att i pricksystemet bygga in obligatoriskt bortfaller de problem som en särskild delgivteoretiskt förarprov vid viss belastningsnivå. ning av återkallelsebeslut medför. Reglerna för underrättelse om dom eller beslut kommer att gälla. När det gäller körkortsindrag- . 4

ESBLHAw-»Qnzg

Denne ning föreligger icke något intresse att begrän- mässigt med hjälp av delgivningsman. sa beslutet till att gälla viss tid, varför mot- skall överlämna beslutet till föraren personlisvarande problem icke uppkommer i det gen och begära att få körkortet. sammanhanget. l det av kommittén föreslagna systemet kommer återkallelsefrågan i större utsträckning än för närvarande att avgöras i föral7§ rens närvaro. Han kan då omedelbart delgi- Även om det formellt inte har någon bety- vas beslutet och avkrävas körkortet eller. om delse att föraren behåller körkortet efter ett han att han förlorat det, höras uppgiver beslut om återkallelse är det uppenbart, att närmare om förlusten. Ytterligare utredning det är av stor betydelse för trafikövervak- skall därefter normalt icke behöva företagas. ningen att det avhändes honom. Det är för Andra stycket motsvarar gällande rätts övrigt ett enligt många länsstyrelsers uppfatt- ansvarsbestämmelse i 66§ 2 mom. andra ning alltför ofta använt förfarande att an- stycket VTF. Kommittén har dock icke utmäla körkortet förlorat, när det inträffat rett frågan om fortsatt kriminalisering av något som kan antagas föranleda ett kör- underlåtenhet att på anmaning återlämna kortsingripande. Följer ett återkallelsebeslut, körkort. Ett alternativ kan vara att använda lämnas duplettkörkortet in till länsstyrelsen. vitesföreläggande. Originalet kan därefter med viss möjlighet Nya regler för körkortet, såsom periodisk till framgång användas att visas upp vid förnyelse och försvårade förfalskningsmöjligtrafikkontroller. heter, kan komma att göra avhändandet av l den mycket stora grupp fall där kör- själva körkortshandlingen något mindre bekortsingripande kan ske i omedelbart sam- än i dag. Med nuvarande kontydelsefullt band med att brottet uppdagas och den miss- trollsystem torde det dock även i fortsätttänkte anträffas, särskilt trañknykterhets- vara att anse som ett viktigt led i ningen brotten, vållar saken inte några problem. I Närmare regler om förfarandet ingripandet. övriga fall delges beslut om omhändertagan- bör utformas av Kungl. Majzt. de eller återkallelse regelmässigt av polisman eller med delgivningsman, som skall över- 18§ lämna beslutet till föraren och därvid också avkräva honom körkortet. Genom reglerna i 18 § befrias körkortsinne- Enligt gällande rätt är föraren skyldig att havaren från skyldighet att inge ansökan om vid beslut om återkallelse eller omhänder- att återfå körkortet, när beslut om körkortsöverlämna körkortet ingripande upphäves. Skyldigheten att återtagande efter anmaning och 35 § tredje ställa körkortet är icke beroende av att (_33 § 4 mom. andra stycket hävningsbeslutet vunnit laga kraft. Har förastycket VTF). l ämbetsberättelsen för 1965 (s. 514 ff) ren anmält körkortet förlorat eller finns det har JO behandlat frågan om man utan när- av annan anledning icke tillgängligt för mynmare bör körkortsinne- digheten bör föraren i samband med att han utredning godtaga förkommit. JO underrättas om hävningsbeslutet erinras om havares uppgift att körkortet uttalar som sin mening att körkortsinnehava- att han bör ansöka om duplettkörkort. ren bör höras om de närmare omständigheter, under vilka körkortet förlorats, de efterl9§ forskningar han gjort, de personer han tillfråsin förlust, till att Kommittén har funnit det motiverat att gat rörande anledningen han icke begärt duplettkörkort osv. föreslå en regel som ger de olika körkortsinl de fall då körkortet inte redan överläm- stanserna möjlighet att få polishandräckning nats vid tiden för återkallelse- eller omhän- där föraren icke frivilligt vill inställa sig. Jfr regel- BrB 38:12. dertagandebeslut delges f. n. beslutet

20§ regler om övningskörning (l:lO) och om pricksystemet (6:14-15). Därutöver erford- Enligt allmänt erkänd rättsgrundsats kan ras emellertid regler för bl. a. utformningen Kungl. Maj :t i statsrådet medge dispens från av läkarintyg och förarprov, ansökningsförbestämmelse i författning som, med eller farandet, hur körkortsfrågan skall beaktas vid utan riksdagens hörande, utfärdats av Kungl.

förundersökningen i brottmål, allmän dom-

Maj :t ensam. Denna generella dispensmöjlighet bortfaller stols möjligheter att begära yttrande från trasåledes vad gäller körkortsregfikkonsulent och lagens tillämpning i fråga om lerna om dessa, som kommittén föreslår, utländska körkort. Dessa och andra tillämpflyttas från VTF till en lag, och för dess ningsföreskrifter kan ges i kungörelseform. bibehållande, helt eller delvis, krävs lagstiftning. Dessa frågor har behandlats av konstitutionsutskottet i utlåtande 1971 134, till vilket hänvisas (s. 9-11 och 43-47). Kommittén har i 20§ föreslagit en regel som ger regeringen möjlighet att bevilja dispens från vissa av körkortskraven. Det gäller åldersgränserna i 1:4, beslut att utsätta viss tid innan ny körkortsansökan prövas (212) och skyldigheten att söka nytt körkort efter indragning som varat mer än sex månader eller tillkommit på förarens egen begäran (225). När det gäller möjligheten att tillämpa nådeinstitutet i 26 § regeringsformen har kommittén kommit till slutsatsen att detta institut kommer att omfatta också körkortsåterkallelse som beslutas i brottmål. Kommittén grundar denna slutsats bl. a. på den omständigheten att förvisning ansetts kunna vara föremål för nåd (NJA 1954:450) liksom t. ex. skyldigheten att ersätta värdet av olovligen införda och sedan förskingrade spritdrycker (NJA 1950:63). Den genom BrB införda preciseringen av begreppen påföljd och särskild rättsverkan har inte föranlett någon ändring i angivna förhållande. Sådan särskild rättsverkan av brott som beslutas i brottmålsprocess torde således kunna bli föremål för nåd. Se närmare Malmgren m. fl., Sveriges grundlagar (11 uppl. 1971) s. 35-38.

2l§ De i lagen föreslagna reglerna kräver för att kunna tillämpas kompletteringar i flera hänseenden. Vissa sådana kompletteringar har förutskickats i den tidigare lagtexten, t. ex.

2 till lag om ändring i rättegångsbalken Förslag

Mot bakgrunden av vad som anförts under 4.3.8.2.2 i den allmänna motiveringen föreslår kommittén att 48:2 RB kompletteras med ett tredje stycke, som ger åklagare möjlighet att förelägga föraren ovillkorlig körkortsâterkallelse med körkortsspärr högst tre månader. I enlighet med den i allmänna motiveringen redovisade tolkningen av uttrycket ”annan sådan rättsverkan” i RB 48:2 andra stycket kan ordningsföreläggande icke användas vid brott som skall föranleda körkortsåterkallelse och körkortsspärr, om dessa åtgärder skall beslutas i brottmålsprocessen (jfr även 5 § ordningsbotskungörelsen). Det nu föreslagna tillägget till RB 48:2 medför inte någon ändring i detta förhållande. Kommittén har redan tidigare avvisat tanken på att ta med körkortsingripande i ordningsföreläggande. Se kommentaren till 3:1 3. I RB 48:3 andra stycket anges att föreläggande, som godkänts, gäller som lagakraftvunnen dom. Denna regel medför att vad kommittén föreskrivit i fråga om domar, som innehåller beslut om körkortsâterkallelse, har tillämpning också på strafföreläggande med sådant beslut.

3 Förslag till lag om ändring i :5 lagen (1971 2)

om Skatterätt och länsrätt

Kommittén föreslår ändringar i 4 och 6 §§ lagen om Skatterätt och länsrätt. I 4§ anges vilka typer av mål som skall

handläggas vid länsrätt. Ändringen är föran-

ledd av kommitténs förslag att frågor om körkortsâterkallelse i anledning av trafikbrott skall handläggas vid allmän domstol. Länsrättens behörighet kommer komenligt mitténs förslag till terminologi att omfatta endast körkortsindragning. l ändringsförslaget har vidare beaktats, att de särskilda trafik- och turistkorten kan väntas bli avskaffade. l 6 § första stycket 4 lagen om Skatterätt och länsrätt anges att interimistiskt återkallelsebeslut kan meddelas utan medverkan av nämndemän, när det är uppenbart att sådant beslut bör meddelas. Kommitténs förslag innebär att regeln skall gälla vid interimistisk

körkortsindragning.

90 sou 1972:71

4 Kungörelse om körkortsprickar

till kar är ett sådant beslut omsärskild rättsverl specialmotiveringen prickkungörelsen och i närmast avsnitt, som har kan som avses i BrB 1:8. följande rubriken Information om trafikanterna, be- De allmänna reglerna om särskild rättsverhandlar kommittén de metoder genom vilka kan blir således tillämpliga även på beslutet information skall erhållas om de trafikanter om körkortsprickar. Detta innebär bl. a. att som det finns särskild att upp- domstolens beslut kan överklagas. Visserlianledning märksamma. Kommittén har övervägt att i gen skall i princip frågan om vilka prickar ett en enhetlig kungörelse reglera alla de frå- eller flera brott förskyller vara löst i denna gor som behandlas i dessa båda avsnitt. Detta kungörelse. Bestämmandet av prickar skall har emellertid funnit visat sig ej vara lämpligt med utgöra en direkt följd av att domstol hänsyn till att olika frågor om t. ex. kör- visst brott föreligga. Emellertid torde det ej kortsregister fortfarande är under utredning. kunna undvikas att tveksamhet kan uppståi Kriminaliseringen av fylleri är en annan frå- något fall. Det har för dessa undantagsfall ga, som ej fått sin lösning, då detta skrivs. ansetts lämpligast att prövningen sker enligt Socialstyrelsen överväger vidare reformer i samma system som prövningen av brottet. fråga om läkares anmälningsplikt. Avsikten är att pricksystemet skall omfat- Kommittén har därför valt metoden att ta sådana brott som avses i 3:1 första stycket utan närmare precisering i författningstext 5 KL och 6:14 KL. l 2 § prickkungörelsen ge sina synpunkter på hur informationen bör har därför endast tagits upp brott mot utformas. Eftersom emellertid systemet med sådana bestämmelser som meddelats i trafikkörkortsprickar är helt nytt för vårt land, säkerhetens intresse. Vissa av dessa bestämhar kommittén ansett lämpligt att i denna melser avser inte enbart den motordrivna del göra ett undantag och även utarbeta fordonstrafiken utan t. ex. även gående, författningstext. cyklister. Det är därför nödvändigt att i l § att prickkungörelsen göra den begränsningen brottet skall ha ”avsett trafik med motor- 1§ drivet fordon. Detta uttryck används såle- I anslutning till bestämmelsen i körkortsla- des synonymt med uttrycket den motordrivgen (3:1 första stycket 5) om förutsättning- na fordonstrafiken i KL. arna för körkortsingripande i anledning av Från praktisk synpunkt är det dock inte upprepade trafikbrott har i denna paragraf med full överensstämmelse melnödvändigt angetts i vilka fall ett brott skall föranleda lan berörda återkallelseregel i KL och prickkörkortsprickar. Beslutet om körkortspric- Som exempel på fall som faller systemet.

utanför pricksystemet men som omfattas av melse innehåller så starka trafiksåkerhetsåterkallelseregeln kan nämnas brott som moment att körkortsprickar skall bestämmas avdömts utomlands SFS 1971:965 och (jfr. (jfr 3:1 första stycket 5 KL) skall ej prövas 3:1 tredje stycket KL). Det kan också av domstolen då det övervägs om körkortsanmärkas att det från teoretisk synpunkt skall utsättas. Denna prickar prövning inte finns något hinder för domstol att även i skall ske redan då Kungl. Majzt utformar 2 § andra fall åberopa ett brott som grund för i denna kungörelse. l 2 § har således endast återkallelse, trots att det ej omfattas av tagits upp brott, som kan anses farliga från pricksystemet. Den bedömning som Kungl. trafiksäkerhetssynpunkt. Majzt gör vid utformningen av 2§ i denna Beslutet om körkortsprickar skall tas upp kungörelse torde emellertid i praktiken bli i domen. Det blir således ett av flera moment avgörande för domstolarna vid tillämpning i domslutet. Av en bestämmelse i 20§ av 3:1 första stycket 5 KL. framgår att körkortsprickar också skall tas l l § anges att pricksystemet endast med i straff- och ordningsföreläggande. Detomfattar körkortsinnehavare. Det har inte ta sistnämnda torde i det praktiska livet funnits anledning att ange körkortsprickar komma att bli det vanligaste Det är lämpligt även vid brott som begås av den som inte att den misstänkte i samband med att han innehar körkort. Ej heller har kommittén erhåller dom, strafföreläggande eller ordövervägt i vad mån innehavare av utländska ningsföreläggande med föreläggande om visst körkort i ett senare skede skall omfattas av antal prickar också får information om systemet. Denna fråga bör beaktas vid den pricksystemet genom en särskild broschyr. utredning om utländska körkort som enligt Rätten bestämmer i domen det antal kommittén torde bli nödvändig (se avsnitt 9 körkortsprickar ett brott föranleder. Med i allmänna till motiveringen). hänsyn de detaljerade regler som ges En förutsättning för att körkortsprickar härom i följande paragrafer (2-4§§) blir

skall beslutas är att någon finnes skyldig till detta beslut för domstolen i det alldeles

brott som avses i 2 §. Körkortsprickar skall övervägande antalet fall en ren formalitet således beslutas även om påföljd ej utdömts. sedan det klarlagts vilka brott den tilltalade Detta innebär Med bl. a. att fall där påföljdsefter- begått. hänsyn till att vissa fall av vårdslöshet i trafik i 3§ blir gift meddelas omfattas av systemet. Däremot särbehandlats kan beslut om rapporteftergift eller åtalsun- det emellertid nödvändigt med en närmare derlåtelse ej föranleda körkortsprickar. precisering av vårdslöshetshandlingens natur. Det förhållandet att ett brott tagits upp i En sådan precisering, som redan nu torde 2 § innebär emellertid inte alltid att det skall tillämpas vid flertalet domstolar, är inte föranleda prickar. l l§ har som minst från partssynpunkt önskvärd. Det tidigare berörts som en särskild gäller även om brottet inte skulle föranleda

förutsättning angetts

att brottet skall ha avsett trafik med körkortsprickar. Det är därför från skilda motordrivet fordon. Detta innebär t. ex. att synpunkter motiverat om pricksystemet i en gångtrañkant eller en cyklist, som gör sig vissa fall leder till en närmare precisering i skyldig till vårdslöshet i trafik, ej skall domsmotiveringarna. erhålla Däremot l l§ att ett brott körkortsprickar. krävs ej att anges också ej skall brottet skall vara begånget vid förande av föranleda körkortsprickar om brottet leder motordrivet fordon. Detta att ägare till Villkorlig eller ovillkorlig körkortsåterkal-

innebär

som bryter mot utrustningsbestämmelserna lelse. Detta innebär således att de allvarligasför motorfordon skall erhålla te trafikbrotten ej omfattas av pricksystekörkortsprickar. Detsamma skall gälla den som anstiftat met. Kommittén har funnit flera skäl för ett rattfylleri eller en olovlig körning (se 3 § detta ställningstagande. tredje stycket TL). Syftet med pricksystemet är främst att Frågan om grunden för en trafikbestäm- det skall utgöra ett urvals- och Varningssy-

stem. Det är således en metod härtill är att det att välja ut lastning. Anledningen sådana körkortsinnehavare som man på förhållandet att skada inträffat i princip inte grund av deras upprepade brottslighet önskar bör påverka körkortsinnehavet. Vid avgörannärmare uppmärksamma. de av körkortsfrågan skall hänsyn endast Samtidigt innebär systemet att körkortsin- tagas till graden av vållande. Eftersom denna nehavaren ges klart besked om att ett visst fråga bedöms med tillämpning av bestämmelantal prickar medför en närmare granskning sen om vårdslöshet i trafik och brottskonav hans sätt att uppträda i trafiken. l de fall kurrens föreligger mellan vårdslöshet i trafik där ett brott leder till återkallelse har urvalet och vållande till annans död, har kommittén skett redan i och med återkallelsebeslutet. inte kunnat ñnna något fall där t. ex. Det tjänar då ej något syfte att ha en vållande till annans död skall leda till särskild för att ytterligare gradera brottet. prickbelastning. Kommittén år härvid medpricktabell Ett ytterligare skäl för berörda undantag veten om att det finns fall där körkortsinneår att pricktabellen kan göras mindre nyanse- havare som icke är ”vägtrafikant” (se och jfr rad och att spännvidden mellan de olika brott l § TL) kan komma att dömas för vållande till annans död. Dessa fall är emellertid av som skall ingå i systemet ej blir så stor. Genom att de grövsta brotten undantagits från syste- den art att de ej bör ingå i pricksystemet. met blir det större möjligheter att göra en rättvisande gradering även med en mindre nyan- 3§ serad prickskala. Kommittén har funnit det lämpligt att i pricksystemet använda en fyragradig skala. 2§ Det kan synas som om en så förhållandevis I 2§ har närmare angetts vilka brott, som liten nyanseringsmöjlighet är för begränsad. skall omfattas av pricksystemet. Som redan Emellertid måste beaktas att vissa grövre traangetts i en kommentar till lagtexten har fikbrott undantas från pricksystemet. Det ligkommittén i sin helhet inte funnit anledning ger också i systemets natur att den mera att närmare ta ställning till detaljerna i nyanserade bedömningen skall sättas in först förslaget. Stadgandet har således utformats i ett senare skede, dvs. när mera ingripande åtav en särskild arbetsgrupp. Detta förfarande gärd mot körkortsinnehavaren skall övervägas. har kommittén redan tidigare tillämpat (se Enligt pricktabellen tas ej någon hänsyn SOU 1963:27 s. 205). Metoden visade sig då till handlingarnas trafrkfarlighet i det konarbetsbesparande. kreta fallet. Att för samma typ av förseelse lämplig och Den förteckning som finns i 2 § på brott åstadkomma en viss gradering av prickbelastomfattas torde till förseelsernas som av pricksystemet ej ning med hänsyn farlighetskräva mera detaljerad kommentar. grad under olika yttre omständigheter är någon Anmärkas bör att det förhållandet att inte praktiskt genomförbart. Något större samtliga brott i trafikbrottslagen tagits upp behov härav föreligger heller inte, då som under l måste läsas mot bakgrunden av vad tidigare framhållits de allvarligaste brotten som sägs i 1§. Ovillkorlig eller villkorlig direkt leder till återkallelse och dessutom körkortsåterkallelse kommer således liksom främst är avsett som ett pricksystemet f. n. att beslutas vid ett stort antal brott mot urvalsinstrument. Den automa- vid vårdslöshet i trafik l § eller 4 § trafikbrottslagen. Prickbelastningen tiska av ett sådant beslut blir att vållar särskilda problem. lcke alla fall av följden vårdslöshet i trafik motsvarar överträdelse av körkortsprickar ej skall bestämmas. Det kan också finnas anledning påpeka att en paragraf i vägtrafikförordningen. Det vållande till annans död och vållande till finns dels en grupp fall som t. ex. ”förande kroppsskada eller sjukdom ej tagits med av motordrivet fordon i uttröttat tillstånd” bland de brott som skall föranleda prickbe- (28 § VTF), vilken icke är straffsanktionerad

i VTF, dels en grupp som icke låter sig 4§

hänföra till någon speciell paragraf i VTF, lnte så sällan lagförs en person i samma förutom till 39 §. (Exempel, dock med rättegång för mer än ett trafikbrott. Ofta är bortseende från bedömningen ringa: en det fråga om brott som begåtts vid olika person som har sin bil parkerad lägger i fel tidpunkter. För brotten utdöms då gemenväxel och kör rakt in i en husvägg, föraren samt straff. För pricksystemet finns emellertänder en cigarrett eller rör bilradion, därvid tid intet intresse av en sammanläggning. De han kör av vägen till höger.) Brottet vårdslösolika brotten skall särbehandlas och prickar het i trafik täcks upp i 3 § dels under l och skall utsättas för samtliga brott. ll genom en uppräkning av ett antal utvalda Principen att varje brott skall bedömas för brott och dels genom att under Ill anges att sig enligt pricksystemet gäller självfallet även övriga fall av vårdslöshet i trañk skall leda för det fall att någon genom handlingar vid till 2 prickar. olika tillfällen begått endast ett brott. Enligt Kommittén har inte ansett det lämpligt huvudregeln i 3§ belastas vederbörande i att låta antalet prickar bero av det straff som detta fall endast en gång med prickar. döms ut. En sådan metod skulle enligt För det fall att någon genom en och kommittén kunna leda till olikheter i praxis samma handling (jfr RB 20:4 första stycket) och till att körkortsprickarna indirekt skulle

begått flera brott har emellertid en undan-

påverka straffmätningen. En utveckling i den tagsregel förts in. l 4 § stadgas således att om riktningen kan ej anses önskvärd. någon genom samma handling begått flera Tanken är att pricktabellen skall kunna brott så skall i intet fall prickbelastningen ändras och kompletteras efter trafiksäkerför samtliga brott med mer än två prickar hetsforskningens senaste rön eller på grund överstiga prickbelastningen för det svåraste av ändrade trafikförhållanden (såsom ändbrottet. Eftersom pricksystemet i viss utrade fordonstyper, ändrade hastighetsgränser sträckning fungerar helt automatiskt har det och nyheter på vägbyggnadsteknikens områansetts lämpligt med en viss begränsning av

de). Ändringar bör dock ej genomföras för

prickbelastning i detta fall. Trots denna beofta. Från trafiksäkerhetssynpunkt är det ett gränsning kan en körkortsinnehavare genom intresse att systemet blir stabilt. Informatioendast en handling begå brott som leder till nen om systemet kan härigenom lättare nå åtgärd enligt pricksystemet. En handling kan allmänheten. För att göra pricktabellen mera således, om den utgör flera brott, medföra sex lättillgänglig synes RÅ i sitt beslut om prickar. ordningsbot vid varje brott böra ange det

antal körkortsprickar brottet föranleder.

Den gradering av vårdslöshet i trafik som Pricknivâ för körkortsåtgdrd gjorts i 3 § medför som redan tidiga-

re berörts att det blir nödvändigt att I 5-11 §§ har upptagits de närmare reglerna

domstolen och åklagaren beskriver den reella om den pricknivå vid vilken olika åtgärder

oaktsamheten och inte bara nöjer sig med att skall sättas in. Reglerna om pricknivån har

ange att oaktsamheten i alla fall till slut ett starkt samband med bestämmelserna om

medfört t. ex. att vederbörande brutit mot körkortsprickar i 3 §. Det är nödvändigt att

högerregeln. Detta kan vara av avgörande detta samband. beaktas då en bedömning

betydelse för bestämmande av antalet kör- görs av kommitténs förslag.

kortsprickar och därigenom också för vissa Det kan råda delade meningar om vid

åtgärder inom körkortssystemet. Eftersom vilken pricknivå olika åtgärder skall sättas in.

antalet fall av vårdslöshet i trafik som ldén bakom systemet är å ena sidan att man

medför 3 eller 4 prickar blir relativt litet så snabbt som möjligt skall få möjlighet att

anser kommittén att preciseringen icke be- påverka trafiksyndaren. Väljer man ett allt-

höver medföra alltför stora problem, för lågt prickantal för det första ingripandet

riskerar man å andra sidan att allmänheten väganden. som trakasseri från Det har ansetts lämpligt att trañksäkeruppfattar ingripandet sida. hetsverket, som har ansvaret för det centrala myndigheternas är avsett för också får till att Pricksystemet i princip körkortsregistret, uppgift brottslighet. Om ett enda brott är handha vissa frågor inom ramen för prickupprepad behövs skall En sådan fråga, som behandlas i så allvarligt att körkortsåtgärd systemet. om och kör- 5§, är att pröva om körkortsinnehavare reglerna ovillkorlig villkorlig kortsåterkallelse Detta medför att den pricknivå som föreskrivits för tillämpas. uppnått de allvarligaste trafikbrotten inte behöver olika åtgärder inom ramen för pricksystebeaktas då pricknivån för körkortsåtgärd met. Denna prövning skall ske fortlöpande. bestäms. Å andra sidan har i 2 och 3 §§ Detta innebär att så snart registrering skett som ansetts så allvarliga att skall verket genast pröva pricknivän. Avgötagits upp brott de redan som enstaka brott och oavsett rande för bestämmande av pricknivån blir i det enskilda fallet skall således tidpunkten för registreringen av de omständigheterna medföra fyra prickar. Det måste mot denna aktuella körkortsprickarna. Hänsyn tas sålestå klart att den nivå vid vilken des här ej till t. ex. tidpunkten för domstobakgrund skall vidtas enligt pricksyste- lens beslut om körkortsprickar. Avgörande körkortsåtgärd met vara än fyra blir ej heller den tidpunkt vid vilken verket i princip måste högre skall beaktas att samman- beslutar att t. ex. utsända föreläggande om prickar. Samtidigt i 4§ kan leda till att en teoretiskt förarprov. Från saklig synpunkt träffanderegeln enstaka dom kan komma att medföra kör- torde det vara likgiltigt vilken tidpunkt som kortsåtgärd med tillämpning av pricksyste- väljs. Kommitténs förslag synes emellertid att ta hänsyn vara det mest Kommittén met. Självfallet har domstolen praktiska. utgår till detta förhållande vid avgörande av frågan från att handläggningen vid verket kommer om körkortsåterkallelse. Ofta torde i dessa fall att ske utan tidsutdräkt. förutsättningar härför vara för handen.

6§ 5§ Den lindrigaste formen av åtgärd enligt Körskortsprickar skall antecknas i centrala pricksystemet är föreläggande om teoretiskt Kommittén utgår som tidi- Det har ansetts vara ett trafikkörkortsregistret. förarprov. från att ett centralt körkortsre- säkerhetsintresse att kontrollera förarnas gare anförts gister kommer att inrättas. Eftersom trafik- teoretiska kunskaper. säkerhetsverket föreslagits som huvudansva- Kommittén ser sålunda det teoretiska rig för detta register har det också ansetts förarprovet som en lämplig första åtgärd för naturligt att anteckningar om prickar görs i kontroll av förarna. Kontrollen har ansetts registret av trafiksäkerhetsverket. böra ske i ett så tidigt skede som möjligt. Kommittén är medveten om att det av Det kan förväntas att det härigenom blir datatekniska skäl kan visa sig lämpligt att möjligt att förhindra att en påbörjad trafikföra in prickbelastningen i Rl och alltså inte brottsserie får utvecklas så långt att det blir i det egentliga körkortsregistret. Eftersom nödvändigt med körkortsåterkallelse. prickarna skall anges redan i de uppgifter l 6 § har kommittén angett den pricknivå (domar samt straff- och ordningsföreläggan- vid vilken åtgärd skall vidtas till fem prickar. m.m. som sänds till RI Denna pricknivå skall föreligga vid prövden) om påföljder kan det finnas starka skäl för ett sådant ningstillfället, dvs. då trafiksäkerhetsverket förfarande. Anteckningarna om prickar bör enligt 5 § prövar pricknivån. emellertid formellt anses ingå i körkortsre» Teoretiskt förarprov skall följa varje gång gistret. Var sedan denna information skall körkortsinnehavaren passerar 5-pricksnivån. förvaras får avgöras efter rent praktiska över- Det har ansetts att det inte finns någon

anledning att bevilja den som t. ex. vartannat huvudregeln som av praktiska skäl kan år passerar denna nivå några särskilda för- behövas. måner. Vissa undantag från den nu angivna 8§ huvudregeln medges dock. Detta framgår främst av 12 §. Beaktas skall i detta samman- Av körkortslagen och rättegångsbalkens reghang också regeln i 6 § om att teoretiska ler framgår att domstolens officialprövning förarprov endast skall föreläggas om föraren innefattar en skyldighet att ta ställning till har lägst fem och högst sju prickar. Detta om förutsättningar för körkortsåterkallelse innebär att föreläggande ej skall meddelas föreligger. Det gäller således även om åklagaom fall som avsesi 7-8 föreligger. re ej framställt yrkande härom. Motsvarande Den som ådömts ovillkorlig körkortsåter- prövning skall i princip också ske om kallelse bör genomgå teoretiskt in- polisman utfärdar ordningsföreläggande eller förarprov nan han får återinträda i trafiken (4210 andra åklagare utfärdar strafföreläggande. Dessa stycket). En regel av detta innehåll behövs för regler medför att det torde bli förhållandevis att förhindra att den som begått ett allvarli- ovanligt att en körkortsinnehavare uppnår en gare brott ej kontrolleras angående sina teore- så hög pricknivå som tio prickar eller mera. I tiska färdigheter, medan däremot motsvaran- dessa fall torde det ofta redan i brottmålet de kontroll sätts in vid något lindrigare brott, funnits anledning till Villkorlig eller ovillkorlig som omfattas av pricksystemet. Med tanke på körkortsâterkallelse. att de teoretiska kunskaper som förvärvats i Samtidigt måste emellertid beaktas att det bilskola snabbt försämras är det också ett in- finns fall där beslutsorganet ej haft kännetresse att efterkontrollen av de teoretiska kun- dom om den samlade brottsligheten. Domskaperna omfattar så många förarkategorier stolen kan ha meddelat sin dom utan att ha som möjligt. tillgång till information om all tidigare brottslighet. Som exempel kan nämnas att körkortsinnehavaren under resa till rätte- 7§ gångsförhandlingen gör sig skyldig till en l denna paragraf den anges pricknivå hastighetsöverträdelse och omedelbart godätta-nio - där en mera prickar ingående känner ett ordningsföreläggande för detta granskning av körkortsinnehavaren skall sät- brott. Det för domstolen körtillgängliga tas in. Det blir trafikkonsulenten som får till kortsregisterutdraget kommer här att ge en uppgift att verkställa granskningen. Konsu- bild felaktig av tidigare brottslighet. Liklentens huvudsakliga uppgift blir att utreda nande situationer kan för en uppkomma vilka rehabiliterande åtgärder som bör sättas åklagare som skall utfärda strafföreläggande. in. Se härom närmare i 15 §. Samtidigt skall Särskilt vid ordningsföreläggande är risken emellertid konsulenten om förhållandevis stor uppmärksamma för att polismannen ej trafikanten de krav som alla skall ha kännedom uppfyller om tidigare brottslighet. körkortsinnehavare måste uppfylla. Denna Även om polismannen kan ges en begränsad granskning kan leda till att konsulenten skyldighet att beakta sådana brott finns det anser det nödvändigt att föreslå länsstyrelsen anledning anta att utredningsmöjligheterna en omprövning av körkortsinnehavet. blir små i de fall där föreläggandet ej om vilken konsulent som skall utfärdas rrägan på kontoret. l viss utsträckning bör verkställa har i princip löstsi 7 § det dock finnas prövningen möjlighet att få upplysning genom en bestämmelse om vilken konsulent direkt av den enskilde om dennes tidigare trafiksäkerhetsverket skall lämna sin infor- belastningar. Det kan emellertid förväntas mation till. Det bör emellertid tillses att i att det i praktiken kommer att förekomma instruktion för trañkkonsulenter ges anvis- ett visst antal fall, där ordningsföreläggande som de från utfärdas utan ningar möjliggör undantag att det prövas om förutsätt-

ningar för körkortsingripande i anledning av Vad som här sagts om behandlingen av en upprepad brottslighet föreligger. körkortsinnehavare som efter återkallelse på l 8 § prickkungörelsen föreslår kommittén nytt förvärvar körkort, skall i princip också en regel som avser att tillgodose det behov av gälla den som tidigare inte innehaft körkort efterprövning av frågan om körkortsâterkal- och som förvärvar körkort efter att ha lelse, som kan föreligga. Kommittén förordar ådömts körkortsspärr. En sådan körkortsinför samtliga fall, där tiopricksnivån uppnåtts, nehavare är nämligen i sak att jämställa med en efterhandsgranskning genom åklagare. den som förvärvat körkort efter en körkorts- Det har övervägts att begränsa underrättelse- återkallelse. En bestämmelse om detta har skyldigheten till fall där domstol, åklagare tagits upp i andra stycket. Stadgandet eller polisman till tidigare brottslig- omfattar även den som meddelas körkortsej känt het. Prövningen av om sådant fall föreligger spärr under tiden för körkortsindragning. har emellertid ansetts vara av den art att det Kommittén har övervägt behovet av en är lämpligare att den utförs av åklagare än av särskilt regel även för vissa fall där föratrafiksäkerhetsverket. Åklagaren skall sedan ren återfâtt körkortet efter körkortsindraghan erhållit underrättelsen pröva om det ning. I normalfallet skall körkortsinnehafinns förutsättningar för att föra talan om varen i detta läge starta utan prickbelastkörkortsåterkallelse (jfr 6:4 KL). ning. Detta följer av l0§ andra stycket. Emellertid skulle det kunna göras gällande att denna huvudregel leder till ett stötande 9§ och i sak mindre lämpligt resultat i det fall Kommittén har ansett att den som efter körkortsinnehavaren vid tidpunkten för körkörkortsåterkallelse eller körkortsindragning kortsindragningsbeslutet hade en förhållanförvärvar körkort i princip skall få starta devis hög pricknivå. Körkortsindragningsutan prickbelastning. Detta framgår av l0§ som inte har till primärt syfte att beslutet, andra stycket. Detta ställningstagande grun- förhindra trafikbrottslighet, gör att trafikandas på den tanken att körkortsinnehavarens ten ej blir uppmärksammad i pricksystemet. lämplighet prövats då han åter förvärvat Kommittén har emellertid stannat för att körkort. Denna prövning kommer i flertalet inte reglera dessa fall särskilt. Om det i fall att avse hela frågan om förarlämplighe- praktiken visar sig vara ett behov att ten. Tidigare felhandlingar skall beaktas vid uppmärksamma dessa förare kan det ske denna prövning och om prövningen utfallit genom en bestämmelse om underrättelse till positivt finns det inte någon anledning att trañkkonsulenten. låta prickar finnas kvar som en belastning. Emellertid föreslår kommittén att man 10§ under en övergångstid skall ägna särskild uppmärksamhet åt den som förvärvat kör- Kommittén har övervägt olika system för att kort efter en körkortsåterkallelse. Det måste vid beräkning av prickbelastning ta hänsyn anses som illavarslande att en förare kort tid till att brott begåtts mer eller mindre lång tid efter en så allvarlig åtgärd som en körkorts- före prövotillfället. Detta kan ske t. ex. återkallelse ånyo gör sig skyldig till ett genom att prickbelastningen för ett visst relativt allvarligt brott eller ett flertal smärre brott får successivt minska under en två-, trebrott. Det finns anledning att titta extra eller fyraårsperiod. Även andra beräkningsnoga på en sådan förare. Kommittén har grunder kan tillämpas. l Västtyskland synes därför i 9 § första stycket föreslagit att de i prickbelastningen minska till hälften när två 6-8 §§ angivna pricknivåerna skall sänkas. år förflutit från brottstillfället. Kommittén Tidpunkten för åtgärd enligt pricksystemet har emellertid funnit att en förutsättning för inträder således i dessa fall tidigare än i att sådana system skall kunna genomföras är normalfallet. att brottmålsprocessen ger möjlighet till en

snabb handläggning (t. ex. vid jourdomstol). farenheten får visa om det finns behov av en I annat fall kommer prickbelastningen ibland regel med här antytt innehåll. Det kan att ha sjunkit till hälften redan innan erinras om att det redan enligt gällande domstolens avgörande faller. Detta skulle rättstillämpning finns möjlighet att påverka också fresta förarna att genomgående fördrö- avgörandet i körkortsfrågan genom att förja processen. Kommittén har sålunda inte dröja brottmålsprocessen. Detta torde dock ansett det lämpligt att nu föreslå ett system ej förekomma utom möjligtvis i undantagsdär prickbelastningen för en gärning succes- fall. sivt minskar. Kommittén tar till utgångspunkt för sina I 10 § första stycket behandlas rehabilite- beräkningar av pricknivån den tidpunkt då ringstiderna i pricksystemet. Som allmän brottet begåtts. Om brottet begåtts under en regel gäller här självfallet de principer som längre tid bör hänsyn tas till den tidpunkt då uttalats redan i prickkungörelsens inlednings- brottet avslutats. Kommittén har övervägt paragrafer nämligen bl. a. att det skall vara även andra beräkningsgrunder men avvisat fråga om brott av någon som innehar dessa. Det hade sålunda varit möjligt att utgå körkort vid brottstillfallet och brottet ej från dagen för domens meddelande. Emellerföranlett beslut om villkorlig eller ovillkorlig tid kan en sådan beräkningsmetod medföra körkortsåterkallelse. att man samtidigt får bedöma gärningar som Vid ett ställningstagande till lämpliga är begångna med Søé års mellanrum (exemrehabiliteringstider finns det anledning att pelvis en dom efter fullföljd till HD och ett beakta nuvarande praxis. Enligt denna tar ordningsföreläggande). Att gå längre tillbaka man ofta endast hänsyn till brott som i tiden än här föreslagna tre år är knappast begåtts under en period av två år räknat från motiverat från trafiksäkerhetssynpunkt. dagen för beslutsfattandet. Det är mycket Andra stycket i 10 § behandlar pricksystesällan man beaktar brott som är äldre än tre mets behandling av brott som begåtts bl. a. år. Enligt praxis bör heller inte det senast före det körkortsinnehavaren efter körkortsbegångna brottet vara mycket äldre än ett år. återkallelse återfått rätten att föra motorfor- Enligt kommitténs förslag skall man beak- don. I allmänhet tillämpas i dessa fall ta brott som begåtts under en treårsperiod huvudregeln om att endast sådana brott som räknad från prövningstillfället till dagen för begåtts av den som vid brottstillfallet innegärningen. Kommittén har övervägt om har körkort skall beaktas. l fråga om den för denna huvudregel behöver nyanseras. Det vilken körkortet återkallats eller indragits kan sålunda vara en frestelse för den som kan det emellertid uppkomma fråga om begått ett brott i slutet av treårsperioden att brott som begåtts under det tidigare innehai spekulationssyfte uppskjuta det rättsliga vet av körkort skall beaktas. Kommittén

avgörandet, i de fall han genom en fördröj- anser dock att den som förvärvat körkort

ning av processen kunde undvika att exem- alltid skall starta utan belastning av gamla pelvis få ett föreläggande att avlägga teore- prickar. En regel med detta innehåll har tiskt förarprov. För att i möjligaste mån tagits upp i 10 § andra stycket. försvåra sådana spekulationer har kommittén Vidare har kommittén övervägt det fallet övervägt en regel att om föraren begått brott att körkortsinnehavaren dömts till villkorlig under det senaste året skall treårsperioden körkortsåterkallelse. Även då bör i princip räknas från det äldsta av de under denna tidigare prickbelastningar försvinna. Komettårsperiod begångna brotten. Man skulle mittén föreslår därför att hänsyn ej skall tas alltså i vissa fall beakta fyra år gamla brott. till brott som begåtts innan prövotiden vid Detta dock endast om man under senaste villkorlig körkortsåterkallelse utgått. Komåret begått ett eller flera nya brott och att mittén anser att brott som begåtts under något av dessa brott begåtts ett år före denna prövotid skall träffas av åtgärder prövningstillfället. Kommittén anser att er- enligt de särskilda reglerna vid villkorlig

körkortsåterkallelse (se 3:7 KL). Det blir av kursledningen eller om anteckning i registtrafikkonsulentens uppgift att tillse att dessa ret skall vara beroende av initiativ från den körkortsinnehavare blir föremål för lämpliga enskilde. Det är också av vikt att verket beakåtgärder. tar samordningen med de trañkkurser som avses i 4:12 KL.

ll§ Både i den allmänna motiveringen och i Teoretiskt förarprov specialmotiveringen till 4:12 KL har koml2§ mittén betonat vikten av olika rehabiliterande åtgärder. Den frivilliga trafrkutbildningen Enligt 6§ skall trafiksäkerhetsverket ge utgör ett viktigt led i ett rehabiliteringssy- föreläggande om teoretiskt förarprov varje stem. Det är därför angeläget att så många gång en körkortsinnehavare uppnår femsom möjligt deltari sådan fortbildning. pricksnivån. Det förhållandet att denna regel I ll § har kommittén fört in en regel om kan medföra att en förare vid ett flertal att den som godkänts vid fortbildning skall tillfällen får föreläggande om sådant prov har få avdrag på sin pricknivå. Kommittén vill inte ansetts utgöra någon olägenhet. genom denna bestämmelse förmå så många Huvudregeln i 6§ kan emellertid i vissa som möjligt att förbättra sitt trañkkunnan- lägen leda till stötande resultat. Som exemde. pel på detta kan nämnas det fallet att en Mot förslaget kan kanske anmärkas, att körkortsinnehavare som genomgått ett teoredet ger en möjlighet för den som begått ett tiskt förarprov strax därefter genom reduktrafikbrott, som leder till att viss pricknivå tionsregeln i 10§ faller ned på exempelvis överskrids, att genom att snabbt delta i fyra prickar. Begär han omedelbart därefter fortbildning förhindra att berörda nivå upp- en enpricksförseelse uppnår han åter fem nås. Denna olägenhet kan emellertid begrän- prickar. Detta kan sedan upprepas med sas, om förhållandevis stränga krav ställs på jämna mellanrum. För att förarprovet skall fortbildningen. Kommittén ser det vidare framstå som meningsfyllt bör sålunda köräven i berörda situation som något positivt kortsinnehavare icke tvingas att genomgå att körkortsinnehavaren deltar i fortbildning. provet med alltför korta tidsintervaller. Det måste nämligen alltid ses som något l l2§ föreslår kommittén en regel som posititivt att han genom eget initiativ försö- innebär att det alltid skall vara minst ett år ker påverka sin ställning. Att körkortsinne- mellan varje föreläggande om teoretiskt havaren vidtar åtgärder för att undvika förarprov. Bestämmelsen är emellertid så körkortsâtgärd kan antagas i flertalet fall allmänt utformad att den även träffar t. ex. vara värdefullare från trafiksäkerhetssyn- det fallet att en ny körkortsinnehavare punkt än att t. ex. beslut meddelas om t. ex. uppnår fempricksnivån inom ett år efter det teoretiskt förarprov eller inställelse inför han genomgått det teoretiska förarprov som trafikkonsulent. alltid krävs vid förvärv av körkort. l andra stycket av ll § föreslår kommit- Det förhållandet att en förare t. ex. med tén en bestämmelse om att trafiksäkerhets- korta tidsintervaller uppnår fempricksnivån verket skall ge anvisning om utbildningen. ger emellertid anledning till särskild tveksam- Detta innefattar bl. a. utformningen av de het om körkortsinnehavet. I 12 § har därför kurser som skall berättiga till avdrag med två upptagits en regel om att trafikkonsulenten resp. en prick, kontrollen av kurserna och särskilt skall underrättas om de fall där förutsättningarna för anteckning i körkorts- teoretiskt förarprov ej föreläggs med stöd av registret av utbildningen. Verket skall också berörda stadgande i 12 §. ange om uppgift om genomgången kurs automatiskt skall sändas in till körkortsregistret

13§ Trafikkonsulent

Enligt 5-6 §§ skall trañksäkerhetsverket Kommittén har förutsatt att en särskild

centralt handlägga frågor om föreläggande av instruktion bör upprättas för trafikkonsulen-

teoretiskt förarprov enligt pricksystemet. I terna. Det kan erinras om att skyddskonsu- 13 § har kommittén upptagit närmare regler lenternas verksamhet bestämstyrs genom om detta. melser i en instruktion (se SFS 1964:624). Vad gäller den praktiska utformningen av Denna kungörelse kan tjäna till ledning vid systemet, har det förefallit kommittén lämp- av trafikkonsulenternas inutformningen ligast att föreläggandena utfärdas av befatt- struktion.

ningshavare vid det centrala körkortsregistret I instruktionen för trafikkonsulenterna

som fått i uppdrag att besluta på trafiksäker- bör bl. a. det rehabiliterande i deras inslaget hetsverkets vägnar. Den som förelagts prov verksamhet Vad deras understrykas. gäller bör sedan kunna avlägga provet hos den medverkan i pricksystemet har kommittén i

trafikinspektör, som han finner lämpligast. 14-17 i denna §§ kungörelse gett några Trafikinspektören kan därefter underrätta allmänna riktlinjer. trafiksäkerhetsverket om resultatet av pro-

vet. Det synes lämpligt att föreläggandet om

teoretiskt förarprov utformas på sådant sätt 14§

att det kan uppvisas för trafikinspektören Bestämmelsen i 14§ ger anvisningar om de vid förarprovet och samtidigt användas som åtgärder trañkkonsulenten skall vidta då han bevis för utfört prov. Kopia av föreläggandet erhåller underrättelse från trafiksäkerhetsvermed uppgift om godkänt prov kan av ket enligt 7 §. Den omedelbara åtgärden blir trafikinspektören sändas till verket. att kalla till ett samtal. Kommittén har Kommittén föreslår att körkortsinnehaövervägt om konsulenten skall ha rätt att vid vare skall få tre månader på sig för att vite ålägga körkortsinnehavaren att inställa avlägga prov. Anledningen till att en så läng sig. En sådan regel synes dock onödig. Om tidsfrist medgetts är att han under denna tid körkortsinnehavaren ej inställer sig bör konskall få möjlighet till förnyat prov om hans sulenten underrätta länsstyrelsen som i såmisslyckas vid det första provtillfället. dant läge bör förordna om nyprövning av Enligt 2:1 3 KL skall besluta

länsrätten körkortsinnehavet. Underlåtenheten att in-

om körkortsindragning om körkortsinneställa sig hos konsulenten ger anledning anhavare icke efterkommer föreläggande att intaga att körkortsinnehavaren inte längre komma med kompetensbevis. Denna bestämuppfyller kraven för att inneha körkort (6:2 melse är tillämplig även i det fall att kör- KL). Om länsstyrelsen i detta läge förordnar kortsinnehavare icke uppfyller trafiksäkerom undersökning hos trafikkonsulent blir reghetsverkets föreläggande om teoretiskt förarlerna i 6:19 KL om handräckning tillämpliga. prov (jfr beträffande trafikkonsulent 16 § i l andra stycket av 14 § ges konsulenten en denna kungörelse). Kommittén anser inte att möjlighet att i vissa fall efter en lämplighetslänsrätten skall utfärda nytt föreläggande om prövning avgöra om kallelse till samtal skall förarprov. Om körkortsinnehavaren inutfärdas (jfr 12 §). kommer med bevis om godkänt prov efter Konsulenten skall vid samtalet med kördet att den av trafiksäkerhetsverket förelagkortsinnehavaren se som sin huvuduppgift da tiden utgått men innan länsrätten meddeatt söka förbättra dennes trafikbeteende (se lat sitt beslut bör emellertid beslut om körnärmare i 15 §). För att kunna ge anviskortsindragning ej meddelas. l det fall att ningar i detta avseende blir det ofta nödvänkörkortsindragning beslutas får vederbödigt att konsulenten undersöker trafikanten rande om han på nytt önskar körkort göra närmare. En praktisk uppköming tillsamansökan härom. Krav på t. ex. läkarintyg kan mans med konsulenten kommer nästan alltid här i viss utsträckning efterges (se 2:5 KL).

att ingå som ett viktigt led i undersökningen. körkortslagen. Det är således här fråga om konsulenten fall där konsulenten finner att läget är så Med ledning av den information erhåller kan han därefter göra upp ett vidare- allvarligt att det inte är lämpligt att ingripa för trafikanten. Det kan enbart med stödåtgärder. Konsulenten skall utbildningsprogram också bli aktuellt att planera en läkarbehand- då underrätta den myndighet som är behörig om teoretiskt är inleda ett körkortsindragnings- eller körling. Föreläggande förarprov en annan väg som konsulenten kan välja kortsâterkallelseförfarande, dvs. länsstyrelse (16 §). l vissa fall kan det emellertid komma eller åklagare.

att visa sig nödvändigt aktualisera frågan om trafikantens fortsatta körkortsinnehav för Å klagarmyndigheten länsstyrelsen eller åklagaren (se 17 § första stycket). l 8 §

Även om åklagaren eller rätten funnit att körkortsâterkallelse ej skall beslutas kan det l5§ finnas anledning vidta sådan mindre ingri- Det har ansetts nödvändigt att närmare ange pande åtgärd som avses i 7 §, eventuellt 6 §. syftet med trafikkonsulentens samtal med Här avses fall där vederbörande på grund av körkortsinnehavaren. Detta har också skett i ny prickbelastning, till vilken ställning skall 15 I enlighet med pricksystemets allmäntas vid ett beslutstillfälle, passerar en eller na ideologi har härvid understrukits att två pricknivåer utöver den som anges i 8 §. trafikkonsulentens primära uppgift är att i att Det blir en uppgift för trafikkonsulenten görligaste mån förhindra fortsatt trafikvidtaga åtgärd som följer av bestämmelserna brottslighet. ibl. a. 7 § och 14-17 §§.

l6§ Allmänna bestämmelser Trafikkonsulenten har erhållit en rätt att 19 § utfärda föreläggande om teoretiskt förarprov. Sådant föreläggande är bl. a. avsett att Rätten skall enligt 1 § i domen besluta om kunna användas i fall där körkortsinnehava- det antal prickar ett trafikbrott förskyller ren vid samma (jfr 20 §). Genom att domen alltid sänds prövningstillfälle passerat pricknivån för dels teoretiskt förarprov och till den dömde får denne härigenom underdels samtal. Detta innebär att körkortsinne- rättelse om prickbelastningen även om han ej havareii genom en allvarligare kriminalitet närvarit då domslutet avkunnas. I undantagsundgått ett eljest obligatoriskt föreläggande fall får man räkna med att domen kommer om förarprov. Det bör därför i dessa fall att överklagas endast i fråga om beräkningen finnas särskilda skäl för att konsulenten av det antal prickar som den dömde skall ej skall meddela föreläggande om teoretiskt åläggas. Kommittén föreslår i 19 § att prov. Det har dock inte ansetts lämpligt, att anteckningen i körkortsregistret om prickarför dessa fall ha en regel om obligatoriskt na skall göras först sedan domen vunnit laga teoriprov. Konsulenten bör åläggas att kraft. Enligt 5 § skall trafiksäkerhetsverketi underrätta trafiksäkerhetsverket om de före- omedelbart samband med denna anteckning lägganden som han utfärdar. göra sin prövning av den dömdes pricknivå.

l7§ 20§

Konsulenten kan under sitt samtal med Av 20 § framgår bl. a. att om ett brott som körkortsinnehavaren komma att upptäcka förskyller körkortsprickar tas upp i ett att det finns till åtgärd enligt ordnings- eller strafföreläggande skall också anledning

antalet körkortsprickar anges i föreläggan- geln i 6:4 KL). För dessa fall krävs överdet. gångsvis en regel som beaktar även brott som avdömts innan pricksystemet infördes och där följaktligen prickar ej ålagts körkortsin- 2l§ nehavaren. Det kan övervägas att ge denna I 2l§ anges att talan ej får föras mot övergångsregel det innehållet, att om en trafiksäkerhetsverkets eller trafikkonsulen- trafikant ålagts två prickar eller mera och tens beslut enligt denna kungörelse. Detta han dessutom har andra i anteckningar innebär att talan ej kan föras om att en körkortsregistret från de senaste tre åren anteckning i körkortsregistret om prickar är skall underrättelse sändas till åklagaren. felaktig. De negativa konsekvenserna av Undantag från denna regel bör dock gälla för anteckningen inträder nämligen först i sam- det fall att det framgår av handlingarna att band med att åtgärd skall vidtagas i anledfrågan om återkallelse i anledning av upprening av anteckningen. Kommittén har inte pad brottslighet prövats redan i det mål där heller ansett det lämpligt att medge talan de aktuella prickarna ålagts körkortsinnehamot t. ex. trafiksäkerhetsverkets eller trafik- varen. har sedan

Åklagaren att pröva om

konsulentens föreläggande om teoretiskt fö- förutsättningar för körkortsâterkallelse före- Den som har mot

rarprov. invändningar ligger. övervägas kan också att lägga den här

föreläggandet får framföra dessa i samband aktuella prövningen på tjänsteman vid länsmed att länsrätten prövar frågan om kör- styrelserna. Det bör understrykas att denna kortsindragning i anledning av underlåtenhet specialgranskning som motsvarar det arbete att efterkomma föreläggandet (se i denna som nu utförs vid länsstyrelserna endast fråga bl. a. Festskrift tillägnad Nils Herlitz s. behöver tillämpas under ett kortare över- 298 o. f.). gångsskede.

22§ I olika avseenden finns det anledning att ge närmare anvisning om tillämpningen av pricksystemet. Dessa anvisningar bör utfärdas av trañksäkerhetsverket. Anvisningarna bör bl. a. avse i vad mån körkortsinnehavaren skall ha mera fortlöpande information om sin pricknivå, information till trafikkonsulenten i fråga om den som erhållit villkorlig körkortsåterkallelse, underrättelse från trafrkkonsulent om åtgärder som vidtagits inom ramen för pricksystemet.

Övergångsbestämmelser

Pricksystemet synes ej böra verka retroaktivt. Detta innebär att den mera ingående kontrollen av trafikanterna endast kan införas successivt. Genom bestämmelsen i 8 § om underrättelse till åklagaren sker genom pricksystemet i vissa fall en efterhandsgranskning av den som återfaller i trafikbrott (se undantagsre-

lll

Information om trafikanterna

5 Körkortsregistret

5.1 Allmänt ständigheter som ålagts bl. a. vissa myndig-

heter. Bestämmelserna härom finns f. n. i 16 I prop. 1971:65 angående körkort och kap. 80 och 81 §§ VTK. Utöver vad här körkortsregistrering redovisas riktlinjer för stadgas kan erinras om polismyndighetens en ny körkortsregisterorganisation. Registreskyldighet att i vissa fall omhändertaga ring skall ske centralt och med tillämpning körkort samt snarast möjligt översända be-

av ADB-teknik. Kommittén har att utgå från

slutet till vederbörande länsstyrelse (35§ de allmänna principer för utformning av VTF). körkortsregistret som redovisas i proposi- Underrättelseplikt rörande åtgärder isamtionen. band med vissa brott åvilar domstol, befatt- Såväl i berörda proposition som i betänningshavare vid krigsmakten samt åklagarkandet Körkort och körkortsregistrering och polismyndighet. Underrättelseplikt rö- (SOU 1970:26 s. 51 f,jfr även SOU 1972:5) rande alkoholmissbruk åvilar nykterhetslämnas en fullständig och ingående redovisnämnd. ning för gällande rätt. De frågor som är av

särskilt intresse för kommittén har i proposi- 5.2.1 Körkortsbeslut

tionen och av utredningen kallats belast- Kommittén föreslår att för körkortsinneningsdata och innefattar upplysningar om havare skall kunna meddelas följande körbrott och förseelser av betydelse i körkortskortsbeslut. Länsrätt kan meddela beslut om hänseende, nykterhetsförhållanden, uppgift Detta beslut kan kombikörkortsindragning. om sjukdom och lyte samt annan omständig» neras med beslut om viss minsta tid. Allmän het som kan vara av betydelse för ompröv- domstol kan besluta om ovillkorlig körkorts-

ning av körkortsinnehavet. återkallelse eller körkortsåterkal- Villkorlig l det följande behandlar kommittén de lelse. Ovillkorlig körkortsåterkallelse skall olika frågor där kommittén ansett sig böra alltid kombineras med körkortsspärr. För lägga särskilda synpunkter på upplysningsicke körkortsinnehavare kan allmän domstol plikten till körkortsregistret och på detta meddela beslut om körkortsspärr.

registers innehåll. De nu besluten skall angivna samtliga

antecknas i körkortsregistret. Om anteck-

ningarna skall göras i det egentliga körkorts- 5.2 Upplysningsplikten registret eller ingå i RI-systemet är närmast

Körkortsmyndighetens möjligheter att beslu- en ADB-teknisk fråga som kommittén inte

ta om körkortsâtgärder bygger på den finner anledning att närmare uppehålla sig

skyldighet att underrätta om relevanta om- vid.

5.2.2 Trafikbrott nära granskningen av informationer kan

överlåtas på det datamaskinella systemet. Anteckning i körkortsregistret om trafik- Denna fråga synes böra uppmärksammas i

brott bör endast göras i fall där ovillkorlig

det fortsatta arbetet. körkortsâterkallelse eller villkorlig körkorts- Kommittén har övervägt om det finns återkallelse beslutas eller också anteckning anledning att även i fortsättningen automagörs om körkortsprickar. Detta innebär bl. a. tiskt ge länsstyrelse information om alla att anteckning endast skall göras om kördomar avseende trafiknykterhetsbrott. Otvikortsinnehavaren begått brott som har bevelaktigt kan det i dessa fall finnas anledning tydelse från trafiksäkerhetssynpunkt. Såleatt ägna särskild uppmärksamhet åt kördes bör t. ex. inte registreringsförseelser ankortsinnehavarens alkoholproblem. Komtecknas. l 2§ prickkungörelsen har kommittén har emellertid stannat för att inte mittén närmare preciserat vilka brott som föreslå en sådan ordning. I de fall domstol skall beaktas. beslutar om körkortsåterkallelse kan denna

fråga uppmärksammas då den dömde söker 5.2.3 Andra brott än trafikbrott nytt körkort. Sådant beslut torde komma att

Bestämmelser om underrättelseskyldighet meddelas i huvuddelen av trafiknykterhets-

för andra brott än trafikbrott finns i 80 § 2 fallen. Vidare måste uppmärksammas att polis

mom. VTK. Mot bakgrunden av de övervä- och åklagare föreslås att få skyldighet att

ganden som gjorts i de allmänna avsnitten (se rapportera fall där körkortsindragning

SOU 1972:70 avsnitt 2.4 och 2.5) finns det kan vara aktuell. Eftersom polis och åklagare inte någon anledning att behålla denna rap- torde ha väsentligt bättre möjligheter att

porteringsskyldighet som främst avser vissa uppmärksamma om alkoholproblem förelig-

typer av brottsbalksbrott. Kommittén har läser en dom eller ger än den som i efterhand inte heller funnit någon motivering för den ett måste det förundersökningsprotokoll urvalsmetod som tillämpats vid utformningen från anses som en effektivitetssynpunkt av nuvarande bestämmelser. Det finns i all- fördel att en rapporteringen ej sker efter mänhet inte något trafiksäkerhetsskäl som schablon och i alla fall.

motiverar att vissa icke trafikbrott men inte

andra sådana brott blir föremål för särskild 5.2.4 Brott av icke körkortsinnehavare

uppmärksamhet. Kommittén anser att det inte finns någon Bland de brott som behandlas i 80§ 2 mom. VTK finns dock vissa icke trafikbrott anledning att i fråga om anteckningsprinci-

perna särbehandla icke körkortsinnehavare. som är av speciellt intresse för att ge Uppmärksammas bör dock att brott av icke upplysning om körkortsinnehavaren har svåkörkortsinnehavare får ett begränsat intresse righeter i alkoholavseende (se 16 kap. 15 § på grund av det system med körkortsspärr samt 21 kap. 13-15 §§ BrB). I fråga om som kommittén föreslår (4:5 KL). Med dessa brott anser kommittén att underräthänsyn till att kommittén förordar en telseskyldigheten och registreringen i princip skall bestå. Det kan diskuteras om det inte är begränsning i registreringsskyldigheten torde

att sända dessa underrättelser till i praktiken det trafikbrott som kommer att lämpligare registreras för icke körkortsinnehavare att bli trafikkonsulenten i stället för till länsstyrelolovlig körning, eventuellt i kombination sen. Kommittén har emellertid inte funnit skäl att i nu berört avseende med annan trafikbrottslighet. tillräckliga föreslå ändring i nuvarande rapporterings- 5.2.5 läkares underrättelseplikt system. Det kan vidare, sedan en samordning skett Den läkare som upptäcker en trafikfarlig

av kontrollstyrelsens register och Rl, disku- defekt eller sjukdom har ingen lagfast skyl-

teras om inte i viss utsträckning den prelimi- dighet att underrätta körkortsmyndigheten.

l cirkulär den 26 april 1965 har dåvarande hållning och velat inhämta ytterligare erfa-

medicinalstyrelsen uttalat att sjukdomar el- renheter av läkarnas frivilliga rapportering?

ler defekttillstånd kan Hur har blivit? som uppenbarligen utvecklingen Någon ny medföra synnerlig fara för trafiksäkerheten utredning liknande den som presenterades i vid förande av motorfordon bör anmälas till den mossbergska kommitténs betänkande vederbörande länsläkare respektive förste (SOU 1957:18 s. 254-259 och 265-266) stadsläkare, vilken i sin tur har att underrätta har inte företagits. Vid trafikmâlskommitlänsstyrelsen. Detta cirkulär, som fortfaran- téns besök hos olika länsstyrelser har emelde är gällande, ersatte ett tidigare av den l lertid kritiken mot en alltför blygsam rapnovember 1953. portering fortsatt. Problemet finns enligt Under såväl 1950- som 1960-talet har samstämmig mening kvar. Något stöd för att om en lagfäst underrättelseplikt för förhållandena markant förbättrats har i vart frågan läkare varit på tal i lagstiftningssammanhang. fall inte framkommit. Det torde knappast Såvitt kunnat utrönas skedde det senast i heller kunna påstås, att det av medicinalstybilförarutredningens betänkande ”Körkortet relsen år 1965 utgivna cirkuläret löst frågan och trafikutbildningen” (SOU 1965:42) och på ett tillfredsställande sätt. Debatten har den därå följande propositionen. kring upplysningsplikten Bilförarutredningens betänkande innehål- också aktualiserats genom fylleristraffutredler på sidorna 73-74 en sammanfattning av ningens betänkande ”Bot eller böter (SOU den tidigare diskussionen i frågan. 1968:55). Utredningen föreslår att fylleriet Bilförarutredningen kom till uppfatt- skall avkriminaliseras och att vård på akutningen att någon allmän anmälningsplikt inte klinik skall ersätta den nuvarande finkningborde genomföras (bet. s. 75). Remiss- en. Man föreslår vidare, att den nya lagtexinstansernas finns redovisad i ten uttryckligen skall slâ den som är

inställning fast,\att

prop. 1967:55 s. 68. så berusad att han behöver vård skall anses Departementschefen anförde (prop. som sjuk och behandlas med hänsyn till 1967:55 s. 71): sjukdomens art och särskilda förhållanden. gällande regler underrättas kör- Utredningen finner inte skäl föreslå skyl- Enligt för läkare att till körkortsmyndighet kortsmyndigheten om varje fylleristraff. dighet anmäla sjukdomar eller defekttillstånd som Måste inte denna informationskälla, om den kan medföra fara för trafiksäkerheten. Där- ersättas försvinner, med något annat? Fylvid understryks emellertid starkt vikten av leristraffutredningen har stannat för att att medicinalstyrelsens rekommendation om polismyndigheten till körkortsmyndigheten sjukdomsanmälan följs av läkarna i en helt annan utsträckning än f. n. skall anmäla varje omhändertagande på akut- Medicinalstyrelsen utfärdade den 26 april klinik av person som veterligen innehar 1965 ett nytt cirkulär angående ifrågavaran- körkort. Rikspolisstyrelsen har i remissyttde anmälningar. Det innebär alltjämt endast rande över betänkandet icke ansett sig kunna en rekommendation till läkarna att anmäla biträda förslaget i denna del och bl. a. vissa sjukdomstillstånd. Det nya cirkuläret kan antas hos många läkare ha aktualiserat anfört, att polisen i princip inte bör åläggas det angelägna i att i betydligt vidgad anmälningsskyldighet beträffande person omfattning göra anmälan. Det har emellertid som intagits på vårdinrättning. Socialstyrelgått alltför kort tid för att man skall kunna sen har i sitt remissyttrande å andra sidan bedöma huruvida en sådan effekt är att understrukit utredningens åsikt att polispåräkna. Mcdicinalstyrelsen bör få i uppdrag och myndigheten och ej den på kliniken statioatt ägna frågan fortsatt uppmärksamhet om inte en förbättring sker, hos Kungl. Maj :t nerade socialvårdstjänstemannen bör svara anmäla förhållandet eller själv överväga en anmälningsskyldighet. Såväl 1951 och 1958 som 1967 har 1 Prop. 1951:30 sid. 187_ prop. 1958:69 sid. 82 departementschefen intagit en avvaktande och prop. 1967:55 sid. 71.

för anmälan. kramp, trikinos och malaria). Jämlikt 22§ De olika svaren gör det naturligt att fråga kan dessutom socialstyrelsen för begränsad vilken roll man bör tilldela den rörande tid föreskriva anmälningsplikt för annan vederbörande förares medicinska förutsätt- smittsam sjukdom. ningar bäst informerade - läkaren. l inte så På flera områden, där samhällets eller få fall torde ett omhändertagande ha sin enskildas skyddsintresse ansetts väga särskilt grund i annat än alkoholberusning. På senare tungt har man således redan infört en lagfäst år har det blivit allt vanligare att berusning upplysningsplikt. Det s0n1 numera anföres förorsakas av narkotika. Läkaren mäste vara såsom huvudsakligt skäl mot en lagfast den som bäst kan ta ställning till den upplysningsplikt är förtroendeförhållandet omhändertagnes status. Fylleristraffutred- mellan patient och läkare och omtanken om ningen har vidare visat, att man i stor dem som skulle kunna tänkas avstå från ett utsträckning har att göra med människor läkarbesök i rädslan för att bli av med som har alkoholproblem. Läkare måste där- körkortet. Man har här hamnat i en svårlöst för avge utlåtande om äterkallelsefrågan intressekonflikt. kommer upp. Vilka andra reformer kan påverka bedöm- De anförda Synpunkterna har lett till att ningen? Stundom framföres ånyo kravet på kommittén funnit att frågan om läkarnas en periodisk läkarkontroll av körkortsinnemedverkan i trafiksäkerhetsarbetet ånyo bör havare. Kommer vi att få en sådan? Det talas tagas upp. Reglerna om sekretess eller mycket om allmän hälsokontroll och i tystnadsplikt kan knappast sägas utgöra direktiven för socialutredningen (riksdagsnågot absolut och avgörande hinder mot en berättelsen 1969:8 29) betonas betydelsen ökad upplysningsplikt för läkarna. Redan av en aktiv uppsökande vård. I vilken medicinalstyrelsens cirkulär innebär på sätt utsträckning kan dessa intentioner fullföljas? och vis att dessa regler genombrutits. Detta Är det riktigt att dra slutsatsen att individen har ytterligare skett genom ett flertal lag- troligen kommer att få det allt svårare att eller författningsbeståmmelser. Följande tor- undandra sig samhällets kontroll också när de vara de närmast liggande exemplen. det gäller den egna hälsan och att betänklig- Nykterhetsvårdslagen innehåller i lO§ heterna mot en lagfast upplysningsplikt bestämmelser som ålägger läkare, vilken i sin kommer att uttunnas? verksamhet erhåller kännedom om att någon Kommittén har ansett det ligga utanför missbrukar alkoholhaltiga drycker, att göra det egentliga utredningsuppdraget att utarbeanmälan till nykterhetsnämnden. Vissa un- ta förslag till lösning av frågan om anmäldantag stadgas. ningsplikten. Reformbehovet måste emeller- Barnavârdslagens 93§ innehåller bestäm- tid betecknas som angeläget och kommittén melser om ovillkorlig anmälningsplikt röran- har därför ansett det väsentligt att peka på de förhållanden av beskaffenhet att föranle- problemet och de nya faktorer som kan da barnavårdsnämndens ingripande. Anmäl- påverka bedömningen. ningsskyldigheten väntas komma att omfatta Kommittén har den 6 november 1970 även narkotikamissbruk hos barn. sammanträffat med representanter för social- Smirtskyddskungörelsen av den 26 april styrelsen. Resultatet av överläggningarna 1968 ålägger läkare underrättelseplikt i flera blev att man från socialstyrelsens sida fann fall. Sålunda stadgas i 8§ att läkare, som det nödvändigt med en översyn av i första konstaterar venerisk sjukdom, senast följan- hand den förteckning över trafikfarliga sjukde dag skall göra skriftlig anmälan till domar som 1965 års cirkulär innehåller. En länsläkaren. I l6§ stadgas att anmälnings- arbetsgrupp har sedermera tillsatts för ändaplikt dessutom föreligger beträffande allmän- målet. Efter den revidering som genomgångfarliga sjukdomar samt vissa andra uppräkna- en kan väntas resultera i kan frågan om de sjukdomar (t. ex. scharlakansfeber, stel- anmälningsplikten ånyo tagas upp till över-

vägande. för att uppmärksamma trafikanter som inneom läkares kan bär en potentiell trafikfara. Kommitténs Frågan upplysningsplikt utsträckas till att avse också skyldigheten att understrykande av att de olycksförebygganinformera föraren. Kommittén anser det från de Synpunkterna i fortsättningen måste ges trafiksäkerhetssynpunkt synnerligen väsent- högre prioritet måste också här beaktas. ligt att också denna fråga uppmärksammas. l Kommittén föreslår därför att även åkladag lämnar man i alltför stor utsträckning åt gare åläggs att till länsstyrelse och körkortsföraren själv att avgöra om t. ex. en sjukdom register rapportera fall där körkortsindrageller ett ordinerat läkemedel hans ning eller olika former av stödåtgärder för påverkar Det torde vara nödvändigt att att förhindra körkortsindragning bör sättas förarförmåga. läkemedelsfabrikanter och läkeme- in. Det kan finnas anledning att ge RÅ i läkare, delsförsäljare i framtiden faster stor vikt vid uppdrag att efter samråd med trafiksäkertrafiksäkerhetsfrämjande upplysning. hetsexpertis ge närmare anvisningar för åklagarna angående denna rapporteringsskyldighet. Möjligheterna att genom anvisningar 5.2.6 Underrättelse från nykterhetsfrån RÅ styra utvecklingen är erfarenhetsnämnd, polis, åklagare m. fl. mässigt goda. Kommittén anser att rapporte- 1 olika författningar finns regler om under- ringen härigenom kan ge en väsentligt bättre till länsstyrelse angående kör- trafiksäkerhetseffekt än för närvarande. rättelseplikt kortsinnehavare. Här kan hänvisas till underrättelseplikten för nykterhetsnämnd (80 § 3 mom. VTK) och för polis (81 § VTK). 5.2.7 Förare i yrkesmässig trafik Kommittén anser inte att någon principiell I den allmänna (SOU 1972:70 ändring bör ske i detta regelsystem. Självfal- motiveringen let måste dock framställningarna i fortsätt- avsnitt 2.8) har kommittén lagt fram förslag om de särskilda krav som bör ställas på ningen enbart avse körkortsindragning enligt de särskilda förare i taxitrafiken. Detta mäste grunder som anges för dessa. förslag Vidare bör bestämmelserna utformas så att kompletteras med regler om information om underrättelse sker till länsstyrelse i hemvist- de brott som kan utgöra hinder för taxiförarlänet. behörighet. Länsstyrelserna bör i dessa fall Kommittén har redan i betänkandet Tra- ur RI kunna få uppgift om brott mot 3, 4 ftkmål (SOU 1963:27 s. 42 f) lagt fram och 6 kap. BrB. Vidare måste länsstyrelserna förslag som syftar till en effektivare rappor- underrättas om sådant brott begåtts av den som erhållit att arbeta som

tering från polisen. Detta förslag, som vunnit behörighet

allmän bland taxiförare. Det kan också övervägas att anslutning remissinstanserna, böra i detta ålägga polisen en rapporteringsskyldighet i synes lämpligen genomföras sammanhang. Visserligen har antalet fram- dessa fall (jfr 81 § VTK). ställningar från polisen ökat från 317 år 1955 till 708 år 1968 (jfr SOU 1957:18 s. 243 och SOU 1972:70 s. 179). De uttalanden 5.3 Rehabiliteringstider som kommittén gjorde ibetänkandet Trafik- 5.3.1 Körkortsbeslut mål om den bristande effektiviteten i rapporhar fortsatt Kommittén har övervägt om det krävs teringen giltighet. i särskilda för anteck- De förslag som kommittén lägger fram rehabiliteringsregler detta och som bl. a. innebär, ningar om körkortsbeslut. Den fråga som sammanhang att brott som saknar betydelse från trafik- skall besvaras är om dessa uppgifter antingen efter någon tid skall utgå ur registret eller säkerhetssynpunkt, ej längre skall rapporteras till körkortsregistret, innebär också att också efter viss tid ej tas med i utdrag från aktivitet Kommittén har den större krav ställs på myndigheternas registret. principiella

inställningen att det från rättssäkerhetssyn- Mot bakgrunden av vad nu sagts bör punkt är ett intresse att så långt möjligt således beslut om körkortsåterkallelse i anbegränsa den tid under vilken anteckningar ledning av brott för alltid finnas kvar i skall stå kvar. registret. De bör tas med i utdrag till dess Samtidigt måste emellertid konstateras att vederbörande förvärvat körkort efter körfrån det närmast jämförbara registret, nämli- kortsbeslutet. Om den person som körkortsgen kriminalregistret, sker i praktiken aldrig beslutet avsett förvärvat körkort förordar någon utgallring av uppgifter (se 7§ lagen kommittén en femårig rehabiliteringstid räkom allmänt krirninalregister). Vid utdrag ur nad från den tidpunkt tiden för körkortsregistret tas i princip med uppgifter som är spärren utgått. I fråga om villkorliga körupp till tio år gamla. l vissa fall förekommer kortsåterkallelser förordar kommittén också att även ännu äldre uppgifter tas med i en femårig rehabiliteringstid från det prövoregistret. Anmärkas kan att för polisregistret tiden utgått. finns likartade rehabiliteringsregler för Kommittén är medveten om att den här utdrag till t. ex. polis, åklagare eller länssty- föreslagna rehabiliteringstiden med tanke på relse. motsvarande bestämmelser för kriminal- och Eftersom länsrätts beslut om körkorts- är mycket kort. polisregister En samordning indragning i fortsättningen inte vare sig från synes eftersträvansvärd inte minst med hänprincipiell eller praktisk synpunkt kan eller syn till de olägenheter som enligt vad ovan får ses som en fråga om rättsverkan av brott redovisats uppstår om för de olika registren utan som en ren lämplighetsprövningsfråga gäller skilda rehabiliteringsregler. Kommittén synes ställning till rehabiliteringsregler för anser därför att rehabiliteringsreglerna för dessa fall kunna tas tämligen oberoende av kriminal- och polisregister bör omprövas. nuvarande system inom Ri. Kommittén anser att beslut om körkorts- 5.3.2 Trafikbrott indragning måste finnas kvar i registret och tas med i utdrag till dess vederbörande Vad gäller rehabiliteringstiden vid utdrag av förvärvat nytt körkort. Sedan körkort för- registret förordar kommittén i överensstämvärvats på nytt synes en femårig rehabilite- melse med en i lO§ prickkungörelsen ringstid vara lämplig i fråga om utdrag. l princip treårig rehabiliteringstid, råknad från likhet med t. ex. anteckningar i kriminalden tidpunkt då brottet begicks. Denna tid registret torde emellertid uppgifterna i prin- bör gälla för anteckningar om både straff cip böra bevaras under vederbörandes livstid. och prickar. l fråga om körkortsbeslut i anledning av Frågan om anteckning skall göras om trañkbrott, dvs. ovillkorlig körkortsåterkal- trafikbrott som ej är av trafiksäkerhetskaraklelse, villkorlig körkortsåterkallelse och kör- tär bör lösas utifrån allmänna straffrättsliga kortsspärr måste beaktas att dessa beslut principer. Det krävs idessa fall inte särskilda ofta meddelas samtidigt med att frihetsstraff regler om anteckningsskyldighet därför att utdöms. Det kan enligt kommittén inte vara fråga är om trafikbrott. vill kom- Samtidigt rimligt att anteckning om dessa körkorts- mittén understryka att det kan finnas anledbeslut skall kunna erhållas genom att utdrag ning att från mera allmänna utgångspunkter ur t. ex. kriminalregistret inhämtas medan se över registreringsskyldigheten. Det förhålsamma upplysning ej skulle kunna erhållas landet att även det obetydligaste brottsbalksom utdrag i stället begärs ur körkortsregist- brott skall antecknas medan ett trafikret. Vidare måste beaktas att kommittén brott i allmänhet endast antecknas om det föreslår särskilda körkortsprov för den som föranlett 25 dagsböter eller mera (se 2§ önskar förvärva körkort efter ovillkorlig polisregisterkungörelsen, SFS 1969:38) kan körkortsâterkallelse eller beslut om körkorts- synas anmärkningsvärt. Vidare borde den spärr. övergång som inom trafikrätten skett från

dagsböter till böter omedelbart i penning ha uppmärksammats särskilt.

5.3.3 Övriga anteckningar Kommittén förordar i princip en femårig rehabiliteringstid. Förlängning av denna tid bor kunna medges i särskilt angivna fall.

5.4 Slu tanmärkning Kommittén har i detta avsnitt inte behandlat trafikbrott som avdömts utomlands. Denna fråga måste beaktas i det fortsatta arbetet med kommitténs förslag. Det skall också anmärkas, att kommittén ej lagt fram något särskilt förslag om omfattningen av domstolars m. fl. rapporteringsskyldighet. Det har som framgår bl. a. av prop. 1971:65 s. 54 från länsstyrelserna som körkortsmyndighet framförts önskemål om tillgång till domar m. m. Med det processuella system som kommittén förordar finns emellertid inte något behov av en sådan rapporteringsskyldighet. Några maskinella registermeddelanden till länsstyrelsen om trañkbrott behöver inte heller framställas.

IV Bilagor

6 Straffprocessuella konsekvenser vid

vissa rättsverkningar av brott

Av CarlM. Elwing

6 .l Inledning och, vanligen, förverkande (se Brott mot Päföljdsbegreppet tillmäts i skilda samman- staten och allmänheten, 1949, s. 54 ff), hang särskild betydelse vid användningen av liksom övervakning, kastrering osv. straffprocessuella stadganden. Främst kom- Brottsbalken använder sig på detta områmer här i betraktande bestämmelser i rätte- de i större utsträckning än strafflagen av gångsbalken. l det följande skall några av definitioner; därigenom erhåller de ifrågadem, delvis av komplicerat slag, uppmärk- varande begreppen en speciell, teknisk betysammas, därvid början lämpligen delse. Central ställning intar begreppet görs med reglerna om omröstning till dom i kollegiala brottspâföljd (”påföljd för brott” eller ”pådomstolar. Andra frågor av intresse är fö1jd”), varmed enligt 1:3 brottsbalken avses förbudet mot s. k. reformatio in peius samt dels de allmänna straffen (böter, fängelse), dels ämbetsstraff och för visst problem rörande fullföljd till hovrätt. disciplinstraff Med brottmålsavgörandets betydelse som res krigsmän och dels Villkorlig dom, skyddstilljudicata är vidare ett flertal vanskliga spörs- syn, ungdomsfängelse, internering och övermål förknippade. lämnande till särskild vård (barnavård, nyk- Inledningsvis må några anmärkningar rö- terhetsvård, psykiatrisk värd). Begreppet som likaledes närmare bestäms genom rande pâföljdsbegreppet beredas plats. straff, en uppräkning i det angivna lagrummet, inbegrips alltså under begreppet påföljd. 6.2 Pâföljdsbegreppet Straff används som gemensam beteckning Vad först beträffar det straffrâttsliga på- för de påföljder vilka anges i eller i anslutär att märka, att 1864 års ning till bestämmelserna om de särskilda följdsbegreppet

inte utgick från en så noga fixerad brotten (Kommentaren till brottsbalken l,

strafflag begreppsapparat som sedermera brottsbal- tredje upplagan s. 17). Vad som inte finns ken. Man räknade med allmänna straff(2:l) upptaget i uppräkningen enligt 1:3 är alltså och särskilda straff (ämbetsstraff m. m., 2:15 inte brottspåföljd - och inte heller straff - i och 15 a). Vid sidan av detta straffsystem brottsbalkens mening. fanns ett komplex av skyddsåtgärder, såsom Beträffande andra slags rättsverkningar av internering m. m., och ett behandlingssystem brott än de nu nämnda ges inga konkreta för straffria (sinnessjukvård m. m.). Slutligen bestämningar i brottsbalken. Det erinras kompletterades reaktionsapparaten med vis- emellertid i 1:8 om att annan rättsverkan än sa andra, accessoriskt tillämpliga påföljder av straff eller annan brottspåföljd kan förekomtypen ämbetsstraff såsom bistraff (2517) ma. En sådan är skadeständsskyldigheten. En

lll

annan är förverkandet av egendom (dock påföljder skall anses principiellt likställda på inte förverkande enligt 36:3). det att man sättet, i varje särskilt fall För förverkande (men inte för skade- beträffande brottsvarje ifrågakommande ståndsskyldighet) använder brottsbalken ter- påföljd - med förutsättningslöst prövar men särskild ráttsverkan. beaktande Begreppsmässigt av vad som stadgats om denna -v bestäms den av brottsbalken endast på det om bör ådömas. Det har dock påföljden negativa sätt, som framgår av det nu nämn- avståtts från att beträffande valet mellan da, dvs. att den är en rättsverkan av brott straff och annan brottspåföljd ge någon regel

som inte består i någon brottspåföljd (inklu- som skulle kunna uppfattas som en presum-

sive straff) och ej helleri skadeständsskyldig- tionsregel. Tanken om paföljdernas princihet. Av 1:8 följer, att det finns även andra piella likställdhet har man emellertid sökt arter av särskild rättsverkan än förverkande till i 1:4 bringa uttryck genom stadgandet som nyss sagts; någon ytterligare exemplifie- första stycket (och 1:7). ring ges dock ej i lagtexten. I motiven nämns För särskilda situationer har det befunnits emellertid straffavgift såsom straffskatt (en- meddela nödvändigt regler om den relativa ligt då gällande skattestrafflagen), förlust av svårheten av vissa straff. Straffnedsättningsrättighet eller såsom förlust av bestämmelserna behörighet i 13:11 m. fl. lagrum förankörkort, förvisning enligt utlänningslagen leder sålunda uttalandet i 1:4 andra stycket samt sådan rättsverkan som den, att brottet om att fängelse och ämbetsstraff men inte utgör ett rättsfaktum, vilket part kan åbero- disciplinstraff för krigsmän skall anses svårapa till grund för dom till sin förmån, t. ex. re än böter. Om andra brottspåföljders äktenskapsskillnad enligt giftermålsbalken relativa svårhet ges inga stadganden i lag-

1129-11. (Se till det sagda anf. kommentar l texten.

För dylika problem må här hänvisas i s. 59 foch II, andra upplagan s. 374 f.) första hand till brottsbalkskommentaren vid Någon närmare utläggning av begreppet 1:4. särskild rättsverkan förekommer inte i varje Ráttegângsbalken har emellertid vissa besig lagförarbeten eller kommentar. Av det stämmelser beträffande komparationspronyss återgivna framgår som synes, att sådana blemet. relativa svårhet Fråga om påföljders verkningar inte är brottspåföljder i brotts- kan på straffprocessrättens område uppstå balkens ehuru de, såsom framhålls i mening, med anledning av förbudet mot reformatio kommentaren, ”enligt vanligt språkbruk” är in peius. Vidare förekommer motsvarande sådana påföljer (I s. 38). Det förefaller problem vid omröstning till dom, då enligt möjligt att karakterisera dem som rättsliga 29:3 andra i visst fall den för den stycket konsekvenser av brott, fastän konsekvenser, tilltalade lindrigaste meningen skall gälla; så som i så hög grad saknar det traditionella, ock vid bestämmandet av rättegångskostnaman skulle kanske straffsäga formalistiska derna efter fullföljd till högre rätt, då enligt lidandets att de inte bör 31:10 första kännetecken, stycket den högre rättens dom betecknas som brottspåföljder. Särskilt skall anses som fallande ty- bl. a. om den går ut piskt framstår det sistsagda förhållandet på svårare än underrättens. För en påföljd vid en sådan rättsverkan som den ovannämn- allmän om orientering dessa spörsmål må da, att brottet kan för likaledes hänvisas till läggas till grund det i det föregående meddelandet av viss dom. stycket anförda kommentarstället. Den särskilda rättsverkan är i vissa fall Även ett processuellt påföljdsbegrepp knuten till själva brottet, i andra till dom för alltså. beföreligger Fråga är då, om detta brottet. Är särskild rättsverkan beroende av med det grepp helt eller delvis sammanfaller att någon döms till straff, skall enligt 36:6 straffrättsliga enligt brottsbalken. dylik rättsverkan inträda även där någon Nära till hands kan ligga att svara, att så döms till annan brottspåföljd. måste vara fallet; när det i rättegångsbalken

Lagstiftarens mening är, att alla brotts- talas om exempelvis omröstning angående _. , .

5151-554-

påföljden, skulle m.a. o. endast vad som föreligger till bedömande (Gärde m. fl., enligt brottsbalken är att beteckna som Kommentar till rättegångsbalken s. 389). påföljd kunna utgöra omröstningstema. Vid Ursprungligen stadgade 29:2 härefter, så- 1964 års ändringar i rättegångsbalken i vitt nu år av intresse, i sitt tredje stycke anledning av brottsbalkens införande utbyt- följande: tes i 29:2 andra stycket orden ”. ..0ch Förekomma vid omröstning angående pådärefter straff eller annan påföljd bestämav följden skiljaktiga meningar om villkorligt mas mot ”...0ch därefter omröstning anstånd med straffets ådömande eller huruangående påföjden företagas”. Departe- vida ungdomsfängelse, förvaring eller intermentschefen motiverade därvid nering i säkerhetsanstalt eller annan skyddsändringen åtgärd skall ådömas, skall, om det erfordras, med att regeln ”icke torde kunna avse andra särskild omröstning ske om varje påföljd, för påföljder än de i brottsbalken såsom påföljvilken någon sålunda röstat. Ådömes därvid der betecknade” (se NJA Il 1964 s. 156). skall särskild ej sådan påföljd, omröstning Om denna uppfattning är riktig, kan, för ske om straffet. Vad nu sagts om skyddsåtden tilltalade att ta ett exempel, fråga om förvisning av gård gälle ock fråga, huruvida på grund av sin sinnesbeskaffenhet är fri från utlänning redan på grund av nämnda förhålstraff. lande inte göras till föremål för särskild omröstning; förvisning - som materiellt sett Sistnämnda föreskrifter föranleddes av motsvarar de administrativa instituten avvis- svårigheten att jämföra såväl de anförda s. k. ning, förpassning och utvisning - är enligt skyddsåtgärdernas svårhetsgrad med de vanbrottsbalkens betraktelsesätt inte något liga straffarternas som dessa åtgärder inbörstraff och ej heller någon annan brottspå- des. Till följd härav blev sammanräkningsföljd. Anledning blir att återkomma härtill regeln, att vid meningsskiljaktighet med lika efter en kortare redogörelse för aktuella röstetal inom kollegial domstol den för den omröstningsregler i rättegångsbalken. tilltalade lindrigaste meningen skall gälla, omöjlig att tillämpa. Därjämte verkade det motivet att skyddsåtgärderna inte på samma 6.3

Omröstning till dom i kollegiala

domstolar sätt som ett vanligt straff ger uttryck för hur grovt brottet ansetts vara utan utgöra helt Om omröstning i brottmål stadgas i 29 kap. andra former av samhällets reaktion mot

rättegångsbalken. Kapitlet avhandlar främst brott”. (Se NJA II 1943 s. 377 f.) För

omröstning i ansvarsfrâgan. (Frågor i brott- tillfredsställande resultat befanns det sålunda mål, vilka ej avser ansvar, behandlas enligt nödvändigt att i vissa fall möjliggöra sär- 29:6 i huvudsak enligt de civila omröstnings- skilda omröstningar om nämnda påföljder. reglerna.) De frågor, som kan bli föremål för Enligt det anförda skulle alltså, där saken särskilda omröstningar, hänförs i 29:2 till tre ej gällde flera brott och det vid överläggolika kategorier: rättegångsfrågor, frågor i ningen satts ifråga att ådörna viss skyddsåtvissa fall om den tilltalades skuld till brottet gård? först företas en omröstning, vid vilken och frågor om ansvarspåföljden. De svåra alla ledamöter avgav vota i både skuld- och tillämpningsproblemen uppkommer, med påföljdsfrågan. Var fråga om flera brott, gällande ordning, i domstolar med kollegial kunde särskild omröstning i skuldfrågan bli sammansättning, inte i nämndmål. påkallad före omröstningen angående påfölj- Paragrafen utgår från att vid omröstningi den. I såväl den ena som den andra normalfallet samtliga ledamöter skall avge situationen kunde härigenom i vissa fall på fullständiga vota angående såväl skuldfrågan som påföljden (andra stycket e contrario). Den allmänna 1 Jfr min framställning i Festskrift till Ivar Agge utgångspunkten är nämligen, s. 141 ff. 2 Från s. k. kvalificerad villkorlig dom och att en omröstning skall äga rum i ett sammanhang rörande samtliga frågor, som straffriförklaring bortses här.

- Det anmärktes också på den grund av tillämplig sammanräkningsregel nomgripande. - nyssnämnda preklusionen av omröstningst. ex. enhällig nämnd i underrätt utgången av målet omedelbart bestämmas, så att temata m. m. blev överflödig. Resultatet blev - och består alltjämt - att vidare omröstning Om emellertid två eller flera meningar 29:2 tredje stycket föreskriver särskild omuttalades angående påföljden och någon av röstning om varje i stycket angiven påföljd, dem innebar ådömande av skyddsåtgärd, beträffande vilken under omröstningens gång utan att målets omedel- yrkande framställs av någon av de voterande. utgång därigenom bart blev särskild omröstning Enskild ledamot kan alltså på detta sätt bestämdes, rörande den ifrågasätta skydds- framtvinga särskilda omröstningar om en rad nödvändig Hade vid den tidigare omröstning- alternativa påföljder. åtgärden. en röster för flera olika sådana Emellertid befanns nödvändigt att begränavgetts måste alltså särskild omröstning sa antalet meningar som föremål för särskild påföljder, ske över varje. Någon regel om den ordnings- votering. Ju större antal som tilläts, desto följd mellan olika frågor som därvid var att större blev utsikterna att varje enskild tillämpa uppställdes inte. (Jfr 29:5.) Erhölls mening utvoterades med den följden, att vid den särskilda - domen korn att Särskild omröstningen majoritet gå ut på straff. på sätt angetts i 29:3 andra stycket första votering får därför ske endast om fråga, och andra punkterna - för viss påföljd, var huruvida annan påföljd än straff eller sådan saken därmed avgjord och vidare omröstning påföljd jämte böter skall ådömas eller huruinaktuell. l motsatt fall återstod att rösta vida anstaltsbehandling skall ingå i skyddssärskilt om straffet. tillsyn, huruvida påföljd skall efterges eller Som synes blev den första omröstningen huruvida påföljd skall utebli på grund av preklusiv med avseende på de skilda omröst- vederbörandes själsliga abnormitet. Märkas som kunde ställas må alltså, såvitt gäller kombination av ningstemata upp beträffande annan påföljd än straff. Vidare blev exempelvis skyddstillsyn med böter, att den resultatet, när majoritet inte vanns för viss särskilda omröstningen kommer att avse, påföljd vid den särskilda omröstningen, inte frågan ”huruvida skyddstillsyn, varom ådömande av straff, även om denna meningi ett flertal av de röstande förenat sig, skall inom rätten. kombineras med böter” utan huruvida och för sig saknade majoritet Rättegångsbalkens omröstningsregler byg- skyddstillsyn jämte böter skall ådömas. att alla ledamöter i Besvaras den sist angivna frågan med ja av ger som sagt på tanken, en kollegial domstol skall yttra sig om varje domstolens majoritet, är därmed intet av-

till avgörande; gjort om böternas storlek. (Se till det sagda

fråga som föreligger följaktlialla domare delta i varje NJA II 1964 s. l57 ff.) Dessas storlek får gen skall i princip särskild omröstning i påföljdsfrågan. Den bestämmas efter särskild, sekundär omröstsom röstat för den tilltalades frikännande ning. I 29:2 fjärde stycket uttalas nämligen, men stannat i minoritet slipper dock delta att sådan votering, där det befinns erfordervid omröstning för bestämmande av straff ligt, skall ske vid skilda meningar om sedan 1964, påföljdseftergift storleken av böter, som ådöms jämte annan (inklusive, o. d.). Det skall i stället anses, att han röstat påföljd än straff, om särskilda föreskrifter för den för den tilltalade lindrigaste me- vid skyddstillsyn eller om minsta tid för ningen, 29:2 sista stycket in fine. internering. Med införandet av brottsbalken blev vissa Enligt 29:2 tredje och fjärde styckena får ändringar i de angivna reglerna erforderliga; alltså särskild omröstning för bestámmandet omläggningen av påföljdssystemet, innefat- av påföljd äga rum blott i vissa angivna fall. tande bl. a. vidgade möjligheter till kombi- Därvid blir frågan om tillämpligheten av viss nationer av olika påföljder, var alltför ge- påföljd i och för sig, nämligen individual-

preventiv åtgärd] föremål för en första Det framgår emellertid av förarbetena till

sekundär omröstning. En andra sekundär 1964 års lagändring, att lagrådet funnit det kan härefter omröstning bli erforderlig för lämpligast med hänsyn till de vidsträckta det närmare utformandet av påföljden i möjligheter som enligt brottsbalken föreligsärskilt vid vissa, likaledes angivna fall. Päföljds- ger utformningen av påföljder att begreppet används här tydligen enligt brotts- åtminstone ”i viss utsträckning” acceptera balkens rent tekniska bestämning. För fråga principen om sekundär omröstning ”i detaljom särskild rättsverkan synes lagtextens frågor”. Att fullständigt reglera alla fall, som avfattning inte medge något utrymme. kunde uppkomma enligt brottsbalken, var - Hur skall då - för att anknyta till ett ovan ogörligt; man borde därför fortfarande - när olika leda- antytt spörsmål förfaras, enligt lagrådet uttryckligen reglera endast möter har skilda meningar om exempelvis det fall att ett brott föreligger och ”hänvisa ifrågasatt strafftid i förening med förvisning de mer komplicerade fallen att avgöras med av varierande varaktighet? tillämpning av de grunder som kommit till

Till utgångspunkt för diskussionen härom uttryck i lagen”. (Se NJA ll 1964 s. 158.)

må väljas det ganska färska rättsfallet NJA Lagrådet anförde därefter vissa typexempel, 1968 s. 327. Där aktualiserades en fråga om där grunderna för 29:3 syntes böra användas särskild votering av att det vid en företagen till stöd för särskild omröstning; så, där det första omröstning yppades olika uppfatt- vid Sammanträffande av brott gällde att välja ningar rörande påföljden: somliga ledamöter mellan de olika alternativ, som tillhandahölls (i hovrätten) ville ådöma den tilltalade av 34:1 brottsbalken, eller där tillämpning av skyddstillsyn för vissa brott och fängelse för 1:6 brottsbalken sattes ifråga. Vissa av de i brottsligheten i övrigt medan andra ville det sistnämnda lagrummet åsyftade situatiodöma till fängelse för samtliga brott. Vote- nerna kunde f. ö. direkt hänföras under ring anställdes i denna delfråga, och HD ordalagen i 29:3, om uttrycket ”för samma ansåg sedermera, att i varje fall grunderna för brott” uteslöts ur paragrafens föreslagna 29:2 motiverade förfaringssättet (anf. ref. s. tredje stycke - en uteslutning, som jämväl 334). skedde (a. a. s. 159). Vilken prejudicerande betydelse som bör HD:s ifrågavarande uppfattning ligger tydtilläggas detta ståndpunktstagande är vansk- ligen i linje med lagrådets nu refererade. Det ligt att säga. kan emellertid erinras om ett processlagbe- Till en början kan konstateras, att avfatt- redningens uttalande, att - vid åtal för flera av det nämnda såväl den brott - olika om huruvida ett ningen lagrummet, meningar ursprungliga som den 1964 förändrade, straff eller särskilda straff skall ådömas inte bygger på principen om särskild omröstning borde föranleda särskild votering om påföljendast i snäva undantagssituationer. Departe- den, varför varje ledamot hade att i vanlig mentschefens inställning präglades i sist- ordning sätta ut gemensamt straff eller

nämnda lagstiftningsärende av påtaglig åter- särskilda straff. (Se NJA II 1943 s. 377.)

hållsamhet (se särskilt NJA 11 1964 s. 160). Detta uttalande accepterades i det dåvaran- Även den utbyggnad av lagrummet som de, grundläggande lagstiftningsärendet och tillkom efter lagrädets förslag och om vars något uttryckligt avståndstagande från detberättigande departementschefen tydligen samma - bortsett från nyssnämnda förhålinte fann sig helt övertygad måste betecknas som jämförelsevis begränsad. Det torde där- 1 Här används uttrycket efter Ekelöf, Rättegång lll, tredje upplagan s. 57, varjämte må erinras om för kunna redan på grund härav diskuteras, att de nu ifrågavarande påföljderna till sin natur i inte bara om paragrafen är tillämplig direkt stort sett stämmer överens med de individualpreefter ventiva åtgärder eller skyddsåtgärder som på ordalydelsen utan även om dess grunmotsvarande sätt kunde bli föremål för särskild der verkligen ger det stöd som enligt det nyss omröstning enligt lagrummets ursprungliga avfattsagda antagits. ning.

landen - heller sedermera ha borde i regel ske, innan man synes ej omröstning förekommit. Därtill kan anmärkas, att depar- bestämde straffet. (Prop. 41/1954 s. 100.) tementschefen lämnade den ifrågavarande Justitieministerns uttalanden föranledde ej delen - inte av lagrådets yttrande men erinran från vare sig lagrådet eller riksdagen. lagrådets förslag till utbyggnad av 2 § - utan Enligt det senast återgivna skulle alltså varje kommentar. sekundär omröstning i viss påföljdsfråga vara De nyss åberopade typexemplen hänför möjlig, oaktat den särskilda omröstningen sig alla till institut i brottsbalken. Försiktig- enligt den omedelbara avfattningen av 29:2 het kan därför synas påkallad, när man med tredje stycket inte avser sanktion av detta ledning av dem och vad i övrigt uttalats vill slag. Uppfattningen torde dock näppeligen dra slutsatser om den processuella behand- bli lämnad utan gensaga - i varje fall som lingen av ”påföljder” på den variationsrika stöd för en generell handlingsnorm. specialstraffrättens område. En fråga i ämnet var aktuell i rättsfallet Att observera synes även vara, att HDzs NJA 1961 s. 410. HD:s majoritet förklarade uttalande i 1968 års rättsfall - ett tilläggs- där, att såväl skuldfrågan (saken gällde flera yttrande vid sidan av votum - har karaktä- brott) som om allmänt straff och frågan ren av ett obiter dictum utanför själva saken. suspension var att avgöra genom endast en Detta förringar måhända, oaktat den rätts- omröstning, därvid sammanläggning av rösfallsreferatet åsatta rubriken, den betydelse terna skulle ske. En av majoritetens ledamösom stöd för en extensiv tillämpning av 2 § ter uttalade, till utveckling av sin mening, att vilken eljest må kunnat tilläggas meningsytt- man - i den föreliggande situationen -inte ringen utan lagstöd borde frångå huvudprincipen i Vid tillkomsten av rättegångsbalken erin- rättegångsbalken om omröstning och anställa rade lagrådet om att lagverket inte kommit särskilda omröstningar angående olika att beröra domens avfattande, när ”straff påföljder. Därtill kom, uttalade han vidare, och påföljder av olika slag” kan komma att man vid särskilda omröstningar svårligen - t. ex. ifråga på en gång där det gäller kunde tillgodose den för ifrågavarande strafffrihetsstraff samt avsättning eller suspension bud (25:7 strafflagen) vägledande synpunk- - och majoriteten i de olika avseendena inte ten, att det allmänna straffet och det sammanfaller. Det mest tillfredsställande särskilda straffet skall göras till föremål för syntes lagrådet vara, att särskild sammanräk- en enhetlig straffmätning. Vid tillämpning av ning av de olika meningarna skedde beträf- sistnämnda stadgande fann han det mest fande varje ifrågasatt straff eller påföljd. följdriktigt att räkna med de olika meningar- Departementschefen godtog uttalandet och na rörande straffmätningen i dess helhet; vad fann uttryckligt stadgande i ämnet ej erfor- gällde tidigare stadgande i 2:18 strafflagen

derligt. (Se NJA ll 1943 s. 383 f och 386.) anfört av lagrådet vid granskningen av

Till vad sålunda uttalats anknöt departe- rättegångsbalken - förhöll det sig däremot mentschefen i proposition 1953 med förslag så, att straffmätning kunde ske utan ömsetill ny utlänningslag. Ej heller i det motsva- sidig hänsyn till de olika straffen. rande ämnet syntes enligt honom något ut- Den återgivna meningsutvecklingen innetryckligt lagstadgande nödvändigt. Han fram- håller som synes, för det första, att, i höll därjämte, att det stundom inte var möj- avsaknad av lagstöd, särskild votering om ligt att säga, vilken mening som var den lind- påföljden inte borde ske vid tillämpning av rigaste, när olika uppfattningar framställdes då gällande 25:7 strafflagen. Det måste alltså angående både straff och förvisning; i en ha funnits något i detta lagbuds konstrukdylik situation borde därför särskild omröst- tion eller syfte som gör sådan omröstning ning företas rörande förvisningen, när vid olämplig. Vad vederbörande här har i tanke domsöverläggningen ingen av meningarna erhållit mer än hälften av rösterna. Denna 1 Jfr dock Bomgren i SvJT 1972 s. 204.

måste vara det förhållandet, att frågan måste sekundära voteringar anställas över huruvida ämbetsstraff bör ådömas skulle, dels frågan om förvisning och dels frågan om enligt lagrummet, röna inverkan av det straff, innan avgörandet fastställts. Förvisallmänna straff som brottet anses förskylla. skall därvid ningsfrågan uppenbarligen gå Det kan nämligen inte vara det andra först. speciella förhållandet, som likaledes redo- Emellertid skulle man kanske vilja hävda, visas i meningsutvecklingen: att vid bestäm- att möjligheten till sekundär omröstning i mandet av det allmänna straffet den förlust sanktionsfrågan är utesluten redan därför att skulle beaktas som gärningsmannen lider omröstningstema i denna del av ansvarsfrågenom ådömt ämbetsstraff. Detta förhållan- gan enligt 29:2 rättegångsbalken blott kan de korresponderar i stället med det fortsatta vara påföljder? Om sanktioner, som enligt uttalandet om en enhetlig straffmätning vid brottsbalkens definitioner inte är brottspåbestämmandet av allmänt och särskilt straff. följder, skulle överhuvudtaget inte kunna Kravet på en sådan mätning åberopas ju, för voteras särskilt. det andra, som stöd för den intagna stånd- l början av denna promemoria har erinrats punkten att ej medge särskilda voteringar. om 1964 års ändring i lagrummet och om Och av det sista stycket i meningsutveck- departementschefens inskränkande motivelingen synes framgå att denna tilläggsmoti- ring för åtgärden. Uppenbarligen måste dock vering bedömts som särskilt vägande. rättegångsbalkens författare antas ha velat Att låta den princip som sålunda kommit under omröstningen i påföljdsfrågan inbegritill - dvs. att sekundär för brottet uttryck vägra pa alla slags sanktioner som enligt - mellan då betraktelsesätt innebar en votering gälla även vid konkurrens vedertaget straff och olika påföljder av annat slag (i ansvarspåföljd; även om s. k. särskilda rättsvidsträckt mening) är måhända likväl att gå verkningar skulle alltså kunna bli fråga. för långt. Bör, vid exempelvis delade mening- Något speciellt utformat påföljdsbegrepp i ar om frihetsstraffi förening med förvisning, lagstiftningen fanns ju ej att falla tillbaka på. redan den primära omröstningen - innefat- Det kan inte gärna göras gällande, att de i tande fullständiga vota även rörande brotts- detta avseende närmast definitionsmässiga sanktionens art - utgöra grund för avgöran- utläggningar som tillkom med brottsbalken det, eller skall sekundära voteringar över skulle återverka på rättegångsbalkens före-

påföljden anses behövliga? Vilken blir do- varande bestämmelser. 29:2 andra stycket

men, om hälften av ledamöterna i den synes alltså vara isak oförändrat, oaktat den kollegiala domstolen röstar för fängelse sex justering av texten som vidtogs 1964. l månader jämte fem års förvisning och åter- konsekvens härmed måste det ifrågavarande, stående hälften, inklusive ordföranden, för samtidiga departementschefsuttalandet fmfängelse ett årjämte två års förvisning? nas ha blivit något missvisande. Om primäromröstningen i anslutning Med denna uppfattning kommer man till föreskriften i 26§ tredje stycket utlän- fram till, att det inte är i och för sig uteslutet vilken att begreppet ningslagen, enligt förvisningslidandet påföljd i 29 kap. rättegångsskall röna inflytande på övrig påföljdsbe- balken omfattar även sådana företeelser som stämning, och till den uppfattning som synes betecknas som särskild rättsverkan. En geneligga bakom utgången i nyssnämnda NJA rellt giltig norm kan kanske inte ges, men i 1961 s. 410 anses avgörande, kommer varje fall torde man kunna driva den tesen, tydligen domslutet att dikteras av den hälft att ett jämställande av de båda kategorierna som innesluter ordföranden, under förutsätt- är befogat i sådana situationer, där den ning tillika, att en jämförelse ur lindrighets- särskilda rättsverkan har typiskt karaktären synpunkt mellan de bägge meningsyttringar- av ansvarspåföljd. Så får onekligen sägas vara na befinns omöjlig att göra. Följs åter fallet med t. ex. förvisning, om man betrakdepartementschefsuttalandet från 1953, tar åtgärdens materiella innebörd och konse-

kvenser. Konstaterandet gäller även återkal- dem, ordföranden.) Därtill kommer, att när lelse av körkort - åtminstone den - såsom ovan refererats » en förändrad enligt utformning som föreligger i trafikmålskom- situation sedermera föranleder lagrådet till mitténs förslag till sanktionssystem - i den en generösare accept av särskilda omröstmån repressionen inte bör karakteriseras ningar, detta sker med en vagt uttryckt redan som en påföljd. När ledamot voterari hänvisning till blott ”detaljfrågof”. ansvarsfrågan, har han följaktligen att därvid Vid sistnämnda förhållanden och beaktanuttala sig även beträffande ”påföljd” av de av det dunkel som påtagligt vilar över sistnämnda slag, för den händelse skäl härtill ifrågavarande grundspörsmål i såväl rättsföreligger i målet. tillämpning som juridisk litteratur synes man Vad därefter angår spörsmålet om särskild vara mest benägen att på sakens nuvarande omröstning kan det synas tilltalande att ståndpunkt finna särskild rättsverkan i prinacceptera och analogivis vidareföra de ovan- cip inte kunna göras till föremål för särskild berörda uttalandena av lagrådet om särskild omröstning. Frågan om körkortsåterkallelse, sammanräkning beträffande påföljd exempelvis, skulle alltså - såsom domstolsvarje och sanktion av justitieministern i samband med bli prövad redan genom domutlänningslagstiftningen. Den som vill fasta stolsledamöternas ”huvudvota”. särskilt avseende För åstadkommande av den vid att förvisningssanktio- motsatta nen av vissa tilltalade - kanske t. o. m. är kanske ordningen uttrycklig lagstiftning åtskilliga, men antagligen inte alla - anses inte i och för sig erforderlig högre instans som det väsentliga lidandet och straffsank- kan beträda den åsyftade vägen och sålunda tionen som det mindre onda ansluter leda - men innebär av sig rättsutvecklingen tydligtvis till denna handlingsmodell. lättförståelig anledning det mest tilltalande Ej heller förefaller tankegången om den handlingsalternativet. Att flera skäl kan enhetliga sanktionsutmätningens egenvärde åberopas för ett arrangemang med särskilda ställa sig hindrande i vägen. Är i själva verket voteringar framgår av det ovan sagda. Till inte - mot vad som görs gällande i 1961 års dem skall slutligen läggas, att ordförandens rättsfall - en samlad av straff inte får samma bedömning inställning avgörande betyoch annan kriminell rättsverkan av brott lika delse - en sammanräkningsregel som uppenväl möjlig vid särskilda omröstningar som vid barligen får betecknas som en av processlagen exklusiv primäromröstning? stiftaren nödtvunget accepterad, materiellt Betänkligheter mot det sagda vållas emel- mindre lyckad lösning - som vid en definitiv lertid av den processuelle lagstiftarens avvi- primäromröstning med fullständigt utforsande grundinställning mot sekundära vote- made sanktionsvota. ringar och av den åskådning som ligger bakom nyssnämnda rättsfall - låt vara att 6.4 Färbudet i brottmål mot s. k. denna åskådning delvis hänför sig till önsk-

reformatio in peius

värdheten av ömsesidig beaktan utav de ifrågakommande sanktionerna medan en Som allmän regel gäller att reformatio in motsvarande beaktan är vid exempelvis för- peius är förbjuden. I straffprocessen verkar visning förutsatt som blott ensidig. Måhän- förbudet emellertid ej till åklagarens förmån; da kan även rättsfallet NJA 1968 s. 187 beträffande den tilltalade stadgas däremot i åberopas härvidlag. (När inom den fällande 51:25 rättegångsbalken, såvitt gäller förfamajoriteten en ledamot ville ådöma dags- randet i hovrätt, att hovrätten ej får i böter och återstående två villkorlig av den tilltalades dom, anledning talan (eller talan, ansågs utgången bestämd redan genom denna som åklagaren för till hans förmån) döma till primära omröstning, eftersom den indivi- brottspáföljd, som är att anse som svårare än dualpreventiva åtgärden föreslagits utav hälf- den, vartill underrätten dömt. Paragrafen ten av de voterande ledamöterna och, bland äger på grund av 55:15 motsvarande tillämp-

Förbudet motiveras av att, då detta genombrott; det avser brottspåföljder, ning i HD. talan fullföljs endast av den tilltalade, billig- dvs., förutom straff, straffråttsliga påföljder, heten med hänsyn till denna parts ställningi som är mer eller mindre inkommensurabla att ändring inte sker till med straff. Vidare kan konstateras - såsom rättegången kräver, av annan författare w att 51:25 hans nackdel (NJA ll 1943 s. 675). påpekats av- andra och tredje punkterna inte eliminerar Enligt rättegångsbalkens ursprungliga fattning gällde förbudet ådömande i hovrät- alla tillämpningsproblem som första punkten ten av svårare än det redan utdömda. i och för sig kan ge anledning till. Med

straff

mot en reformatio in peius, omedelbar hjälp av lagtexten kan exempelvis Betänkligheter sedan den tilltalade fällts i underrätten, inte lösas frågan om tillåtligheten att byta ut inte föreligga, när det kunde böter mot disciplinstraff och vice versa, att ansågs nämligen komma inte att bedöma gärningen till skyddstillsyn foga en ytterligare föreifråga, blott skrift om t. ex. anstaltsbehandling, eller att strängare utan att välja mellan olika reaktionsformer av sådan art, att dessa inte ådöma flera påföljder när underrätten ådömt kunde jämföras sinsemellan ur svårhets- blott en sådan, t. ex. förändring av villkorlig Så var fallet, när straff dom eller skyddstillsyn till villkorlig dom synpunkt. utbyttes mot skyddsåtgärd (inklusive ungdomsfangel- jämte böter eller skyddstillsyn jämte böter. eller när viss skyddsåtgärd Man har framhållit, att svårigheten att lösa se) eller omvänt mot annan sådan (lbid.) dylika tolkningsproblem hänger samman utbyttes åtgärd. föreskrift härom intlöt i 5 l 225. med det oklara i vad som är ratio legis för Uttrycklig Därvid dock - i förhållande till 51:25 andra och tredje punkterna. Är det skärptes - blott de olika påföljdernas inkommensurabla processlagberedningens förslag grundförutmot skydds- karaktär som föranlett bestämmelserna, eller sättningen för utbyte av straff skulle ha dömts har även individualpreventiva synpunkter åtgärd så, att den tilltalade till frihetsstraff av underrätten; till uppräk- påverkat lagrummets utformning? Det förstav relevanta skyddsåtgärder fogades nämnda antagandet medför tydligen, att på ningen dessutom s. k. kvalificerad Villkorlig dom (se den tilltalades exklusiva klagan exempelvis a. a. s. 676). Möjligheter gavs alltså överrät- ny föreskrift inte får fogas till förordnandet dömt till frihets- om medan så borde få ske ten att, när underrätten skyddstillsyn, straff, byta ut straffet mot ungdomsfängelse under det sistnämnda. eller annan liksom att, när De ifrågavarande punkterna möjliggör skyddsätgärd underrätten dömt ändringar, som den tilltalade uppenbarligen till sådan påföljd, byta ut denna mot frihetsstraff eller annan särskild måste anse innebära en betydande skärpning. Hade underrätten blott dömt till Vilken betydelse har då detta för en tolkning påföljd. efter ”in dubio mitius? Svaret böter, fick utbyte däremot, såsom uttryck- principen inte synes omöjligt att ge. Tillämpar man denna ligen framhölls i lagstiftningsärendet, grundsats och därmed uttrycket ”annan ske (jfr NJA 1967 s. 209). Med införandet av brottsbalken utbyttes påföljd” i paragrafens slutord restriktivt, ordet straff måste man finna av ytterligare i paragrafens första punkt mot tillfogandet och skedde även i övrigt vissa föreskrift till skyddstillsyn utgöra en svårare brottspåföljd i 51:25. Den fasta definition som variant av samma påföljd och följaktligen justeringar i brottsbalken straff och förbjudet. Men detta förefaller väl inkonsegetts begreppen kvent, i betraktande av att man i stället påföljd ansågs påkalla bytet (se NJA Il 1964 s. 163). kunnat ådöma ungdomsfängelse eller inter-

Det kan sålunda å ena sidan konstateras, nering? att för den tilltalade mot en Det har vidare diskuterats, huruvida förskyddet reformatio i ganska budet i 51:25 avser ändring in peius genombrutits (skärpning) väsentliga avseenden. Å andra sidan framstår antingen med hänsyn till varje straffpåföljd om att terminologiskt för sig eller enbart beträffande helhetsresulomsorgen noga fixera

tatet (vid vilket sistnämnda alternativ skärp- nyssnämnda jämförelse. Behovet av en lagning av någon påföljd får ske, om blott reglerad bedömningsnorm framstår i denna samtidigt sådan ändringi annan av påföljder- situation som än mer kännbart för den na vidtas att helhetsresultatet inte förskjuts händelse en tillämpning av reformatio in till den tilltalades nackdel). Även på denna peius-förbudet kom ifråga. Rättstillämppunkt är lagstadgandets innebörd ej fullt ningen skulle annars bjuda på vanskliga klar. Enligt Welamson gäller emellertid för- värderingar och inbördes oenhetlighet (jfr

budet en ändring av helhetsresultatet. (Se Olivecrona, a. a. s. 312). Förhållandet stöder

Om anslutningsvad etc. s. 13 f, jfr dock en slutsats om att överrätt är oförhindrad av riksåklagaren i NJA 1962 s. 783; i sistnämn- något dylikt förbud att föreskriva om särda rättsfall ansågs dom på straffarbete åtta skild rättsverkan. månader jämte tre månaders suspension Det må emellertid framhållas, att reformaej innebära strängare straff - och strida mot tio in peius-förbudets omfattning varit föreförbudet mot reformatio in - än mål för särskild i samband peius uppmärksamhet tidigare âdömda sex månaders straffarbete med frågan om förvisning enligt utlänningsjämte avsättning.) lagen. Vid tillkomsten av 1954 års lag i Welamson uttalar på samma ställe vidare, ämnet framförde sålunda chefen förjustitieatt helhetsresultatet hänför sig till ”rättsfölj- departementet den meningen, att, om den den”. För de menliga effekter som kan lägre rätten ej dömt till förvisning, fullföljdsdrabba den tilltalade enligt andra och tredje instansen inte borde kunna ådöma förvisning punkterna i 51:25 använder han uttrycket i anledning enbart av utlänningens klagan. ”reaktion”. Båda termerna är som synes Med hänsyn till ”förvisningens karaktär mycket vida och delvis obestämbara. Fog borde nämligen fråga om förvisning i sådant saknas dock för antagandet, att författaren fall inte tas upp av högre rätt, om inte med dem velat ge en anvisning om vilka åklagaren talan däröver.

fullföljt (Prop.

närmare påföljder - i ordets vidaste mening 1954:41 s. 100.) Lagrådet uttalade ianled- - som träffas av reformatio in peius-bestäm- ning härav, såvitt nu är av intresse, att regeln melsen. Denna fråga lämnas obehandlad i det i 51:25 torde böra analogivis tillämpas på ifrågavarande sammanhanget. Ej heller före- förvisning. Kommentatorn till utlänningslafaller den ha särskilt uppmärksammats i gen ger uttryck åt samma uppfattning: även litteraturen i övrigt. (Jfr emellertid rättsfallet om fråga rörande förvisning inte behandlats NJA 1970 s. 315.) av underrätt, kunde den med de inskränk- Vad ovan anförts synes närmast ge vid ningar som följde av reglerna om reformatio handen, att förbudet i 51:25 angår endast in peius upptas i hovrätt eller HD (Björlingstraff och därmed likställda påföljder, eller Lindencrona, Utlänningslagen s. 77). Samma

m. a. o. brottspåföljder i brottsbalkens me- kommentar understryker de i lagstiftnings-

ning. Vad som faller utanför detta begrepp ärendet gjorda uttalandena om att förvisning saknar alltså relevans i nu aktuellt avseende. vid fullföljd skulle behandlas på samma sätt

De särskilda bedömningsnormer som gettsi som andra brottspåföljder, vilka enligt rätte-

paragrafens andra och tredje punkter har gångsbalken hörde till ansvarsfrågan (s. 79). åtminstone delvis föranletts av svårigheten Det bör observeras, att man i dessa

att jämföra vissa brottspåföljder inbördes. sammanhang hela tiden utgått från förvis-

Även vad brottsbalken kallar särskild rätts- ningen som en ansvars- eller brottspâföljd. verkan innebär ofta för vederbörande en Motivet härför var, såsom särskilt lagrådets kännbar sanktion. Svårigheten att objektivt yttrande visar, det ”nära samband” som, i jämföra sådan rättsverkan med straff eller belysning av vissa angivna förhållanden, annan är - inte minst i befanns brottspåföljd processuellt råda mellan det ifrågabetraktande av dessa rättsverkningars skif- varande institutet och straffet. tande beskaffenhet - än att företa ej mindre Om betydelsen av vad sålunda uttalats

från annat förefaller det rimligt liksom av rättsfallet SvJT 1959 ref. s. 6, där straff), av särskild rättsverkan den tilltalade, som ensam vädjat mot dom på hävda, att betydelsen tre månaders straffarbete jämte fem års bör bedömas med hänsyn till det konkreta

av hovrätten ådömdes dubbelt så fallet och att alltså rättsverkan i vissa typfall förvisning, får anses utgöra sådant skärpande moment långt straffarbete men inte någon förvisning - som träffas av förbudet mot reformatio in synes vanskligt att yttra sig. Även här bör - låt vara att förbudets att man vid de ifrågavarande peius tillämpning ihågkommas, den bestämda mången gång måste befinnas omöjlig på tillfällena saknade påföljdsgrund av de aktuella effekternas inkommenterminologi som tillkom med brottsbalken. surabla karaktär. l och för sig synes kör- Det resonemang som vid utlänningslagens reformatio in kortsåterkallelse stå brottspåföljderna så tillkomst framlades i det ämnet om om- nära, att den här bör gå in under eller peius-institutet närliggande röstning till dom förkastades -- som framgått likställas med ”brottspåföljd”.

Plats må lämnas för reav föregående avsnitt - i NJA 1961 s. 410 av avslutningsvis HD. Att observera är även, att lagstiftaren, flexionen, att lagstiftaren får antas vara mer

tolkning av enligt vad nyss visats, inom pdfölfdsorrzrâdet benägen godta en vidsträcktare accepterat vissa ändringar i underrätts- reformatio in peius-förbudet än av, exempelöppet även om inte vis, omröstningsreglerna. De senare är av domen, vilka, lagstiftaren uppfattat dem så, måste sägas vara av klart formell art och har s. a. s. lägre valör än den skärpande karaktär. förra bestämmelsen som ju gäller ett väsent-

Förnekas kan likväl inte, att ådömandet ligt straffrättsligt problemkomplex.

av en särskild rättsverkan (inklusive föränd-

i högre rätt av en sådan, ådömd av ring 6.5 Ett fullföljdsspörsmâl underrätt) mången gäng måste uppfattas som ords materiella Brottsbalken eller dess motiv definierar inte en straffskärpning i detta måste det finnas termen ”ansvar” eller talan om ansvar”. betydelse. Uppenbarligen otillfredsställande, att bedömandet av en Emellertid utgår man från den terminologin, att fallande till ansvar betyder ådömande av fråga om reformatio in peius skulle helt ske med bortseende från eventuell särskild rätts- brottspåföljd. Sägs i balken, att det i visst

verkan av brottet. fall inte skall dömas till ansvar, är innebör-

den främst den, att straff eller annan Det sagda synes leda till konstaterandet, att om förhållandet brottspåföljd inte skall utdömas; åtal skall någon generell regel därför inte anställas i dylikt fall. Vidare har mellan förbudet mot reformatio in peius och sådana sanktioner som brottsbalken kallar lokutionen den innebörden, att något brott

inte skall anses begånget. (Kommentaren till särskild rättsverkan inte kan ges. l allt fall torde den satsen inte kunna ställas upp, att brottsbalken l, tredje upplagan s. 41.)

man vid frågor om reformatio in peius har Rättegångsbalken utgår från den allmänna särskild rättsverkan utan att anspråkets innehåll och inte att lämna eventuell principen, beaktande. Såvitt angår varianten förverkan- dess grund är avgörande för frågan, huruvida ett mål är att hänföra till tvistemål eller till de på grund av brott torde t. o. m. positivt brottsbalkskommentaren brottmål. Brottmål föreligger endast då talan gälla, enligt (lll, in om ansvar förs. Vissa lagrum i balken andra upplagan s. 379), att vad reformatio förutsätter för sin tillämplighet, helt eller peius-bestämmelserna stadgar om brottspådelvis, att talan rör ansvar. l förevarande följder äger tillämpning. l beaktande härav och den tendens, att sammanhang bör särskilt 51:31 nämnas;

med viss iaktta förbudet mot erinras må även om de nyligen upphävda stränghet reformatio stadgandena 54:12 och 17. Enligt det förstin peius, varåt utgången i rättsfals. 315 nämnda skall vadetalan, som blott angår let NJA 1970 synes ge uttryck frihet annat än ansvar, medföra, att målet i (förverkande av villkorligt medgiven

hovrätten handläggs såsom tvistemål. i hovrätten förs endast Enligt om annan offentligde båda senare uppställdes ifråga om talan rättslig påföljd för brottet än straff eller rörande ansvar särskilda villkor för beviljan- skyddsåtgård, såsom vid olovlig brännvinstillde av prövningstillstånd m. m. verkning beträffande skyldighet att erlägga l processrättslig litteratur används vanli- tillverkningsskatt, brottmålsreglerna blir att gen det uttryckssåttet, att ansvarstalan eller tillämpa; i lagkommentaren uttalas vid samansvarsyrkandet innebär en begäran om att ma lagrum, att offentligrättslig såpåföljd, den tilltalade måtte dömas till som inte år att någon egendoms förverkande,

”brottspåföljd” eller ”påföljd” (se t. ex. hänföra till fråga, som rör annat än ansvar.

Ekelöf, Processuella grundbegrepp etc. s. Även ifråga om andra sanktioner (än 55). Närmare utläggning av begreppet brotts- straff), vilka brottsbalken klassificerar som

påföljd förekommer emellertid påföljder, sålunda saken vara klar.

ej. Man syss- synes lar med en term som uppenbarligen inte Oaktat vad nyss citerats från rättegångsbalansetts fordra särskild analys. Förhållandet kens motiv och kommentar år det svårare år detsamma i motiven till rättegångsbalken: att avgöra, hur brottsbalkens särskilda rättsdessa ställer, utan särskild definition, mot verkningar skall uppfattas - t. ex. vid tillvarandra, å ena sidan, talan om ansvar och, å lämpningen av den nämnda paragrafen i 51 andra, talan om skadestånd eller annat Även om det väsentkap. rättegångsbalken. enskilt anspråk (se SOU 1938:44 s. 36). liga är fastställandet av den tilltalades straffär, att man med ansvar i Uppenbart rättsliga ansvar för viss gärning - eller den förevarande fall måste främst förstå straff. offentligrättsliga « påföljdens tillämpning Hur är då andra reaktionsformer av offentlig- torde det vara befogat att erinra om följanrättslig art att uppfatta; att t. ex. internering de. inte kan hänföras till något, som är föremål Någon skarp gräns mellan, å ena sidan, för enskilt anspråk på grund av brottet, andra brottspåföljder än straff och, å andra säger ju sig självt? Härtill torde svaras, att så länge sidan, särskild rättsverkan har inte funnits tillgripandet av reaktionsformen ifråga förut- före brottsbalken. Enligt vad ovan hävdats sätter, att den brottslige blivit fälld till straff, torde man näppeligen ha kunnat genom och reaktionen tillämpas så, att domstolen brottsbalkens straffrättsliga systematik förordnar om det ådömda straffets ersättan- åstadkomma någon ändring i vedertagen de med annan reaktion, föreligger en ansvars- processrättslig åskådning i nämnda avseende. talan (Dillén, Föreläsningar i straffprocess- Det kan observeras, att exempelvis förvisrätt s. 9). Detsamma gäller ning enligt vid uppenbarligen samstämmig uppfattning även för det fall, att reaktionsformen inte lagstiftningsärendets tillkomst ansågs vara träder i stället för ett redan ådömt straff vad man kallade och följaktli-

brottspåföljd

utan utdöms omedelbart. Ansvarstalan får gen böra i fullföljdshänseende behandlas på

m. a. o. anses föreligga, så snart det, i syfte samma sätt som andra brottspåföljder vilka

att den tilltalade skall drabbas av offentlig- enligt rättegångsbalken hörde till ansvarsfrårättslig påföljd av brott, yrkas, att han skall gan. Enligt brottsbalkens författare klassififörklaras saker ”till sådant”. Talan går ut på ceras förvisningen som en typisk särskild att få fastställt, att den tilltalade är under- rättsverkan. Möjligt är ju att här röjer sig kastad straffråttsligt ansvar för viss gärning - något mer än blott en formell skillnad i och det år detta som är det uttryckssättet. Inte förty lår ett sådant väsentliga. (Dillén p. a. st.) Jämväl det fallet, att reak- förhållande ej kunna tillmätas särskild betytionsformen inte träder i stället för straffet delse i de processuella avseenden varom nu utan tillämpas jämte straffet, måste tydligen är fråga. omfattas av sistnämnda resonemang. En svårighet ligger som redan sagts däri, Med vad nu sagts kan jämföras lagmoti- att de särskilda rättsverkningarna är av så vens upplysning vid 51:31, att även när talan skiftande beskaffenhet. Att uppställa någon

behand- förhållande till en nyprövning, vilket slags generell regel om deras processuella Det bör hinder det åligger domstolen att iaktta ex ling är därför alltid vanskligt.

officio, 34:1 rättegångsbalken. Därigenom emellertid ibland vara möjligt att på grund av

materiella som för den utesluts bl. a. möjligheten, att samma gärde regler gäller varom det rör ning i flera olika rättegångar oberoende av särskilda rättsverkan, sig, samband varandra beläggs med det straff, den kan konstatera ett nära processuellt mellan denna och det korresponderande anses förskylla enligt ett visst lagrum.

om vad som skall förstås med straffet eller påföljden i övrigt. Så kan vara Frågan

motiv- gärning i förevarande sammanhang_ tillhör fallet redan på grund av föreliggande Vidare är processrättens mer omdiskuterade problem. uttalanden rörande rättsverkan. föreskrifter bestäm- Här är tillräckligt att konstatera, att lagrurnom att vid påföljdens den nämnda tas till förekommande met - och därmed frågan mande hänsyn skall eller av enligt allmänt accepterad uppfattning utgår särskild rättsverkan om jämkning från och förutsätter, att det i varje fall särskild rättsverkan vid fullföljd i enbart åsyftas samma historiska händelseförlopp i påföljdsfrågan ägnade att ge sådan effekt. förhållande den gamla och i den nya saken, för att en Ett ytterligare beaktansvärt syfråga om samma gärning och om res nes vara möjligheten till nåd. judicata skall uppkomma. Att res judicatal allt fall när ett samband som nu sagts eller avvisningsfrågan emellertid i befinns föreligga, torde det vara befogat att frågan

likställa rätts- anslutning härtill vanligen ges en närmare, processuellt fråga om särskild utformad innebörd - olika verkan med om ansvar; sistnämnda speciellt enligt fråga olika uttolkare - är en annan sak. Detta begrepp enligt 51:31 (liksom även enligt

54:12 och 17) rättegångs- förhållande saknar här intresse. tidigare gällande även Res tillkommer ej blott

balken skulle därmed omfatta dylik judicataeffekt

domar och beslut utan även - vilket bör rättsverkan. Att dit hänföra t. ex. körkorts- återkallelse noteras i detta sammanhang förelägganden synes välmotiverat.

enligt 48 kap. rättegångsbalken. Enligt officialprincipen åligger det dom- 6.6 Res judicata stolen i brottmål att ex officio förordna om

de straffrättsliga konsekvenser som enligt lag Lagtekniskt har principen om det judiciella

Detta till en avgörandets betydelse som res judicata bru- skall följa på brottet. betyder

att rätten skall anordna förekomkat utformas sålunda, att en ny talan om början,

mande dels straff och dels andra brottspå- ”samma sak” inte skall tas upp till prövning

utan avvisas. l rättegångsbalken uttrycks följder i teknisk mening.

detta - såvitt gäller brottmål, 30:9 - så, att l Gärdes m. fl. kommentar till rättegångs-

för ”gärning, balken sägs vid 30:9, att brottmålsdomens fråga om ansvar å den tilltalade som genom domen prövats” inte får tas upp rättskraft avser ”samtliga straffrättsliga på-

laga kraft. följder, som äro förenade med gärningen” (s. på nytt, sedan domen vunnit Denna brottmålsdomens rättskraft eller, 410); efter ett frikännande kan fråga inte

exaktare väckas om ”någon med brottet förenad uttryckt, negativa rättskraftsverkan är en mycket viktig garanti för den enskildes straffrättslig påföljd av annat slag” än som

rättssäkerhet, eftersom den, generellt ut- gjorts gällande i den tidigare rättegången (s.

Ekelöf ställer den tesen, att tryckt, innebär, att frågan om en persons 409). upp

skuld till en viss gärning och den därmed preklusionen (dvs. domens res judicata-

påföljden effekt) omfattar alla straffráttsliga påfölj-

sammanhängande straffrättsliga inte kan, efter företagen slutgiltig prövning, der av den bedömda gärningen (Rättegång

tas upp till förnyat bedömande annat än i lll, tredje upplagan s. 116).

restriktiv Den Rättskraften träffar främst straff och extraordinär, ytterst ordning. meddelade domen i brottsbalkens påföljder. Som konseutgör rättegångshinder övriga

kvens härav har man ansett sig böra i 30:9 föreläggande för fylleri och att särskild talan andra stycket erinra om det sedermera uttryckligen anställs om suspension för samma undantag från gängse resjudicata-effekt som fylleri! Otvivelaktigt kan den tilltalade idet följer av 34 kapitlets brottsbalken regler om sistnämnda sammanhanget föra bevisning förändring och förening av påföljd. Dessa - t. ex. om att han inte var berusad vid det liksom de i huvudsak likartade äldre bestäm- aktuella tillfället och resultatet att bli, melserna i ämnet i främst straftlagen domstolen ogillar yrkandet om suspension inskränker brottmälsdomens rättskraft men såsom inte styrkt. att domskäl inte Regeln, har likväl funnits påkallade av skilda skäl. vinner måste leda till denna rättskraft, Den - som erhöll sin

gjorda erinringen konsekvens. (Se härtill exempelvis Olivecro-

nuvarande avfattning efter en blott formellna, Rätt och dom, 1960, s. 223 ff.) lntet teknisk justering vid brottsbalkens tillkomst beträffande tolkningsdatum synes föreligga NJA ll 1964 s. - motiveras (se 161) 20:15 brottsbalken som stöder ett avsteg måhända av att förändringar beträffande just från denna för svensk processrätt fundamenådömda straff befunnits utgöra ett särskilt tala och elementära princip. Ej heller ger påtagligt avsteg från grundläggande res judi- lagbudets avfattning eller annan omständig- Gata-principer (jfr SOU 1938:44 s. 343). het något stöd för antagandet, att en Även i andra sammanhang (förutom ifråga avvikelse från gängse regler om domens om sådan som efter sakprövning följer judiciella betydelse är åsyftad såtillvida som bruket av extraordinärt det - i det nämnda rättsmedel) förelig- tidigare avgörandet ger mer eller mindre så - skulle utpräglade undantag, exemplet ordningsföreläggandet t. ex. enligt 20:15 brottsbalken. Det är med avseende slutet vara att på själva tänkbart, att en person som dömts till straff positivt lägga till grund för det nya rörande innehar befattning, från vilken han kunnat finns suspensionen. Exempel ju på att så bli avsatt eller suspenderad på grund av understundom kan vara fallet t. ex. (se brottet, utan att frågan om dylik brottspå- Olivecronas a. a. s. 237 ff). följd prövats genom domen, t. ex. därför att En väsentlig synpunkt i sammanhanget domstolen saknat kännedom om vederböran- måste vara tillgodoseendet av den tilltalades des tjänsteinnehav. För bl. a. sådant fall ger rättssäkerhet. Framställs den ursprungliga sistnämnda stadgande möjlighet att genom reaktionen genom ordningsföreläggande, har särskild talan i efterhand få denna fråga gärningsmannen inte haft räkna anledning upptagen till bedömning. Bestämmelsen sva- med även en sanktion i form av suspension. å rar i huvudsak mot tidigare gällande 25:13 Framställs den i vanlig rättegång utan att l l Ä strafflagen. frågan om eventuell suspension blir berörd, l Tydligen föreligger även i sistnämnda fall är det rimligt att säga, att gärningsmannen en avvikelse - utanför området för eventuell jämväl i detta fall saknat skäl att reflektera resning - från principen ”ne bis in idem. över dylik fråga eller föra den på tal, varför

Men hur långt sträcker sig detta undantag? han naturligtvis ej heller kommit att inrikta Frågan synes ej besvarad i vare sig praxis sitt försvar på denna punkt. [nte ens om han eller doktrin. biträtts av rättsbildad person torde det sagda Generellt kan sägas, att, eftersom lagbe- böra modifieras. Trots den formella skillnad stämmelsen ett förfarande som är möjliggör som finns mellan föreläggande om ordningstill nackdel för den dömde, en restriktiv bot som endast kan resultera i förelagd tolkning blir påkallad. Vid tvivel om tillämp- sanktion och brottmålsdom synes samma i det konkreta fallet synes man böra betraktelsesätt ligheten vara att anlägga vid bägge handla enligt maximen in dubio mitius” alternativen: råttssäkerhetsskäl förestavar, och välja det för gärningsmannen fördelakti- att skuldfrågan skall kunna omprövas i den gaste alternativet. särskilda processen enligt 20:15 brottsbal- Antag, att denne godkänner ett ordnings- ken.

Vad nu anförts fördöljer inte, att det tuella händelseförloppet genom att låta dess

tidigare avgörandet har en avsevärd bevisver- åtgärder enligt den föreliggande kompetenskan. Man får räkna med att ett nytt bestämmelsen vara beroende av domstolens avgörande, som går i motsatt riktning, inte är lagakraftvunna avgörande. Som exempel på materiellt annat än i undantagsfall. den sistnämnda modellen kan anföras bemöjligt Att omprövning kan ske blir därför av ringa myndigandet i 3 § lagen 1960 om behörighet att utöva läkaryrket att i administrativ ordpraktisk betydelse. med ovanstående måste man l enlighet ning dra in läkarlegitimation. som leder till Vad beträffar återkallelse av körkort efter konstatera, att ny bevisning, suspensionstalans ogillande, kan under förut- straffbelagd förseelse stadgas i 33 § 2 mom. att sådan sättningar i övrigt medföra resning ifråga om sista stycket vägtrafikförordningen, det lagakraftvunna ordningsföreläggandet el- åtgärd såsom huvudregel ej får vidtas, förrän

ler primäravgörandet. En smula märkligt kan frågan om straff för lagöverträdelsen avgjorts otänkbara resultatet dom, som vunnit laga kraft. Tankedet ej alldeles synas genom bakom bestämmelsen - till vilken vara, att domstolen i suspensionsmålet kom- gängen mer till uppfattningen, att den tilltalade är motsvarighet fanns i 21 § 1936 års motor- - om oskyldig, varför den förda talan 0gillas,men fordonsförordning är, att ett beslut att vad som därvid förebringats likväl inte återkallelse inte skall komma att gå före en domstolens frikännande dom, meddelad kanvisar sig utgöra tillräcklig grund för resningi den äldre saken. ske först sedan klagotiden i anledning av Beträffande den nämnda in- återkallelsen löpt ut (se SOU 1935:23 s. tidigare i rättskraftssfären vid förening 111). r skränkningen i överensstämmel- Innebär då stadgandet - såvitt gäller norav påföljd torde däremot, se med rättstillståndet före brottsbalken, det malfallen - att myndigheten, dvs. länsrätten,

Vid skall om vederbörande omvända gälla. den nya, samlade på- självständigt pröva, kan skuldfrågan i den begått brott? följdsbedömningen inte tas upp till Det har hävdats, att frågan skall besvaras förutgående processen

lntet i judikaturen synes tyda jakande, varvid framhållits att reglerna om

omprövning. i förhållande till återkallelse av körkort skiljer sig till sin på att en ändring härvidlag dittills rätt - vilken den utformning på ett markant sätt från t.ex. gällande enligt i undan- den nyssnämnda läkarrättsliga bestämmelifrågavarande åtgärden bl. a. bestod - sen. Emellertid är det tydligt, att den väsentröjande av tidigare straffbestámning åsyftats med brottsbalken (jfr Kommentaren till liga inskränkningen omgående måste noteras, brottsbalken lll, andra upplagan s. 293,jfr att frikännande dom skall accepteras av länsrätten, som alltså inte kan ompröva en sådan även s. 300 ff). Beträffande förhållandet mellan allmän domstolens uppfattning i frågan om brott. domstol och administrativ domstol (länsrätt) Vad skulle annars sista stycket i 33 § 2 må i detta sammanhang anmärkas följande. mom. fylla för vettig funktion? När såväl domstol som förvaltningsmyndig- Men är inte länsrätten i själva verket bunhet har att att ett visst brott den även av domstolens fällande dom? Enkonstatera, föreligger, kan givetvis den effekten inträda, ligt 33 § skall återkallelse ske, när vederbörande till vissa närmare att de bägge fora stannar i skilda uppfatt- gjort sig skyldig och att därför blott och har domstol konstaterat ningar endera av ifråga- angivna brott, kommande - den som an- detta, synes därmed saken såtillvida vara klar rättsverkningar kommer eller den som ankom- jämväl för körkortsfrågans del. Skulle det på domstolen mer på myndigheten - blir anordnad. Till vara möjligt för länsrätten att ompröva undvikande emellanåt och eventuellt, mot domstolen, härav har lagstiftaren skuldfrågan beskurit att finna den f. d. tilltalade oskyldig? Kan länsförvaltningsorganets befogenhet bedöma det ak- rätten därvid låta den som dömts för exemsjälvständigt straffrättsligt

pelvis fylleri eller vårdslöshet i trafik föra I sin 1949 ”Om framlagda avhandling (ny) bevisning inför länsrätten om att han brottmålsdomens rättskraft” Welamutgår inte var full eller vårdslös? Kan sådant forum son från att om ansvar” i 30:9 ”fråga själv föranstalta om ny bevisning, och hur innefattar endast kriminella rättsföljder, dvs.

långt sträcker sig i så fall denna officialskyl- främst straff, inklusive avsättning och susdighet? pension, men även vad vid den tiden Enligt min mening måste svaret på dessa, i benämndes straffrättsliga skyddsåtgärder. litteraturen veterligen frågor denne författare ej behandlade Enligt vållar det - eller,

bli nej. Bortsett från det klart i rättare

onöjaktiga sagt, vållade det vid tidpunkten för två s. a. s. parallellställda procedere rörande hans undersökning - i regel inte några samma sak, skuldfrågan till visst såsom svårigheter att avgöra, om en viss rättsföljd brottsligt antaget handlande, innebär en bör betecknas som Efter ansvarspäföljd. prövning inför Iänsrätt av det antydda slaget införandet av brottsbalkens begreppsapparat en kompetensutövning som traditionellt och är omdömet ifråga måhända inte längre lika fortfarande är domstol exklusivt förbehållen. invändningsfritt. Vill den dömde förebringa ny bevisning i den ifråga om de särskilda rättsverkningarna administrativa processen i syfte att utverka av konsynes den processuella behandlingen länsrättens uttalande om hans oskuld, bör fiskationsinstitutet vara det enda spörsmål av således denna begäran avslås. Det får anses hithörande typ som tilldragit sig uppmärkåligga länsrätten att där sökandens önskemål samhet i litteraturen. Den väl att tjänar - en närmare synes befogat bedömning, belysa problematiken. huruvida resningsgrund föreligger, kan up- Huruvida konfiskation skall kunna göras penbarligen ej ankomma på länsrätten gällande i efterföljande separat rättegång

med vilandeförklaring av körkortsmålet själv- beror

enligt Welamson (a. a. s. 78 ff) av om mant fästa åklagarens uppmärksamhet på ”påföljden” i så övervägande grad har represden påstådda nya bevissituationen i och för siv karaktär, att den, ur de synpunkter som eventuell ansökan om resning i brottmålet motiverar rättskraftsinstitutet, bör jämställas till den dömdes förmån. Ett sådant förfaran- med straff. är därvid bestämmel- Avgörande

de torde likväl inte utgöra hinder mot interi- sens syfte. Vissa förverkandestadganden är

mistisk återkallelse enligt 33 § 3 mom. väghuvudsakligen repressiva, i det att de går ut trafikförordningen. på att genom tillfogande av ett lidande Spörsmålet blir härefter, om de särskilda förmå medborgarna till Andra laglydnad. rättsverkningarna träffas av rättskraftsstad- bestämmelser däremot där syftet exemgandet i 30:9 rättegångsbalken; är de att en skadelidande pelvis kan vara att gottgöra hänföra under sådan ”fråga om ansvar” som - saknar denna karaktär. lagrummet avser? Ett tolkningsdatum kan lndicier

på att förverkandepåföljden har

därvid vara den ovan berörda undantagsföre- klart repressivt syfte är, att konfiskationen skriften i paragrafens andra stycke. förutsätter att vederbörande âdöms straff, Ovan har framhållits, att brottsbalken att den kan drabba endast gärningsmannen visserligen underlåter att definiera termen till det konfiskationsgrundande brottet eller särskild rättsverkan men från viss att förverkandet utgår kan avse motsvarande värde betydelse beträffande ”fällande till ansvar”. i pengar, när gods, som konfiskationen i Oavsett detta förhållande är det emellertid första hand gäller, inte anträffas i behåll. uppenbart, att man inte kan lägga terminolo- Något generellt svar torde därför, enligt giska bestämningar till grund för bedöm- inte kunna om Welamson, ges på frågan, ningen av en rättsfigur och därav följande konfiskation är att betrakta som ansvar

processuell behandling. Avgörande måste i stället så långt möjligt vara figurens materiel- Jfr Sten Walberg i Förvaltningsrättslig tidskrift la innehåll. 1972 s. 34.

att rätten skall ex officio anordna enligt 30:9; problemets lösning beror på en talande, även ”sådana särskilda som tolkning av den speciella förverkandebestäm- rättsverkningar melse varom är fråga. förverkande och förvisning”, där ej annat är Andra författare menar däremot till synes stadgat (Rättegången i brottmål, tredje upputan reservationer att förverkande lagan s. 122; se även s. 31 l). Skulle inbegrips under den termen ansvar. l domstolen försummat att döma till konfiskaifrågavarande Gärdes m.fl. kommentar bör talan därom följaktligen inte kunna till rättegångsbal- tion, ken uttrycks denna ståndpunkt utan närma- föras i ny process (a. a. s. 172). Avsaknaden - eventuellt re motivering (s. 409). av motivering med stöd i praxis eller annan litteratur - torde emellertid Enligt kommentaren till brottsbalken (lll, andra s. 379) är förverkande i så lämna läsaren i tveksamhet om huruvida upplagan måtto likt att rätten skall Olivecrona avsett att med det nyss en brottspåföljd, verkligen ex officio pröva frågan om konfiskation. l återgivna uttala en generell princip beträffanallt fall om annat förverkande än som avsesi de de särskilda rättsverkningarna; snarare 36:3 samma lag får enligt kommentatorn synes hans uttalande innehålla en ej obetyd-

anses gälla, att dom över brottet utgör res lig reservation. judicata i förhållande till en senare talan mot Om konfiskation må slutligen antecknas, den tilltalade att om blir att med yrkande om konfiskation. frågan resning tydligen

(Se även samma kommentar under 36:9.) l bedöma enligt reglerna för brottmälsdom,

kommentarens första (s. 365) har i när förverkandet avsett den tilltalade och upplaga ett intressant uttalande under- följaktligen behandlats i samband med åtaprincipiellt let. I 58:9 uttalas, att de strukits, att ifrågavarande, från strafflagens rättegångsbalken tid emanerande grundsatser synes tillämpliga civilprocessuella resningsreglerna gäller även allt enär skäl saknas anta, att dom i brottmål i vad denna avser ”annat än framgent, brottsbalken medför härut- ansvar”. Bokstavligen skulle detta medföra, någon ändring innan genom att införa en terminologi, enligt att ådömd konfiskation blev att behandla

vilken förverkande inte är s. k. brottspåföljd. efter dem. Såsom Cars framhållit (Om

Strahl - i ett arbete från tiden före i rättegångsmål s. 108) utvisar emelresning brottsbalken - och Ekelöf uttalar i princip lertid förarbetena, att i sammanhanget åsyf-

enahanda uppfattning rörande konfiskations- tats endast sådana fall där talan om enskilt

institutet (Om påföljder för brott, andra anspråk kumulerats med åtalet.

s. 49 not 5 och s. 292 resp. Att brottsbalkens påföljder, även i vad de upplagan lll, faller utanför straffbegreppet, täcks av rätts- Rättegång tredje upplagan s. 116 vid not 215). kraftsregeln i 30:9 rättegångsbalken kan Under framhållande att konfiskationens näppeligen betvivlas. En undersökning av de i 1:3 in fine brottsbalken nämnda påföljderprocessuella bedömning syntes oklar fann JO i ämbetsberättelsen 1964 s. 191 övervägande nas materiella innehåll torde, underjämförelskäl likväl tala för att 30:9 utgjorde hinder se med de motsvarande individualpreventiva av instituten äldre lag, dokumentera ett mot prövning av yrkande om förverkande enligt i visst fall. Vid 1948 ârs sådant påstående. Beträffande de särskilda spritdrycker uttalade rättsverkningarna synes däremot den lämnastrafflagstiftning departementschefen i samband med behandlingen av 25:8 de redovisningen ge vid handen, att någon geatt domstolen skulle, ”oberoen- nerellt tillämplig princip inte kan ställas upp. strafflagen, de av om åklagaren särskilt yrkat det, ex Man torde få konstatera, att en sådan inte officio vilka påföljder som kunna kan med ledning av hittillsvarande rättspröva komma av visst brott” tillämpning fastställas ens för konfiskationsifråga med anledning institutets del. Förverkandereglernas allmän- (se NJA ll 1949 s. 89). Vidare skall märkas Olivecronas kortfat- na syfte och innehåll gör det befogat att tade, ehuru innehållsmässigt ut- hävda, att konfiskationen såsom rättsfigur långtgående

står påföljderna enligt brottsbalken nära; i

6.7 Sammanfattning

allt fall synes den inte ligga påföljderna tjär-

mare än övriga särskilda rättsverkningar, un- En sammanfattning av det ovan sagda resulderstundom t.0.m. närmare. Mot Welam- terari följande. sons ovan refererade resonemang kan anfö- l. Med påföljder i omröstningsavseezzde ras, att den repressiva karaktärsbestämningen avses även särskild rättsverkan. Med gällande är svår att renodla och den gjorda uppspalt- lagtext synes det inte vara förenligt att ningen därför mindre hållbar. Inte förty anställa särskild votering över fråga om

skulle åtminstone en partiell analogi dock särskild rättsverkan eller soln

påföljd, ej kunna framstå som befogad i nu förevarande omfattas av den i 29:2 tredje stycket avseende. rättegångsbalken föreliggande uppräkningen. Svaret på en fråga om res judicata får i Önskvärt är dock, att särskild omröstning härmed kan ske åtminstone enlighet avpassas efter förhållandena i vissa typfall. Härför i det särskilda fallet. Är den särskilda fordras uppenbarligen uttryckligt lagstöd.

rättsverkan av övervägande påföljdskaraktär 2. Förbudet mot reformatio in

peius något som väl får sägas vara fallet med en avser blott ”brottspåföljd”. Tidigare talade körkortsåterkallelse såsom särskild rättsver- om ”straff”. lagbestämmelsen Med hänsyn kan - bör rättsverkan ifråga anses omfattad bl. a. härtill hävdas här, att förbudet inte av rättskraftsregeln i 30:9 och följaktligen avser särskild rättsverkan. Sådan rättsverkan avskärmad från såväl nyprövning som en i kan alltså ådömas utan hinder av förbudet ordinär ordning företagen omprövning i ifråga. senare rättegång. Beträffande förvisning har emellertid i Det skulle kunna invändas, att undantags- sammanhang, vilka ovan redovisats, gjorts stadgandet i 30:9 andra som inte att reformatio stycket, gällande, in peius-förbudet avser särskilda rättsverkningar, i och för sig skall analogivis tillämpas därpå. Förbudet tyder på att rättskraften enligt lagrummets riktas i enlighet därmed mot ett institut första stycke inte sträcker sig till utanför och

dylika påföljdskretsen görs sålunda

verkningar. Teoretiskt skulle alltså exempel- vidsträcktare. i NJA 1970 s. 315 Utgången vis en förändring eller förening av särskild synes likaledes befästa en tendens att tillägga rättsverkan vara möjlig utan hinder av någon förbudet ett vidare innehåll än vad en förefintlig res judicata (huruvida rättsver- omedelbar tolkning efter lagens ordalag ger kansreglernas materiella innehåll faktiskt vid handen. möjliggör en sådan omformning lämnas i Man torde få stanna vid slutsatsen, att en detta sammanhang därhän). En sådan tanke- generell regel inte låter sig uppställas. l vissa gång kan inte blankt avvisas. Men mot den får särskild rättsverkan typsituationer kan dess motsats anföras. Det kan naturligen såsom ett skärpande moment - anses träffad också förhålla sig så, att rättskraften omfat- av reformatio in peius-förbudet,i andra inte. tar även särskilda rättsverkningar men att Körkortsåterkallelse synes i sammanhanget man funnit skäl godta denna konsekvens till böra uppfattas som ”brottspåföljd”. fullo och alltså accepterat, att fråga om 3. bullföljdsspörsmál, 51:31 rättegångssådan verkan inte kan tas upp i ny process balken. anses vara omfattade av Påföljder oaktat den ej varit uppe till bedömande i det lokutionen ”talan om ansvar” i det nämnda primära brottmålet. Med den under senare år lagrummets Vadetalan om mening. ifråga

ej otydliga tendensen i straffprocesstillämp- ”annat än ansvar att vademålet

medför, ningen att vidga området för brottmålsdo- behandlas som tvistemål. Hur en vädjan mens rättskraft stämmer detta överens. Där- om allenast särskild rättsverkan skall ifråga med synes undantagsstadgandet ge föga bedömas, år omöjligt att generellt ange. ledning för tolkningen av 30:9 i aktuellt Finns ett nära samband mellan de materiella hänseende. reglerna om den särskilda rättsverkan och

den därmed korresponderande brottspåföljden, bör rättsverkan kunna likställas med fråga om ”ansvar” i förevarande hänseende och häntöras under 51:31 rättegångsbalken. Vädjas beträffande sådan rättsverkan, blir vademålet därför att behandla som ett brottmål. 4. Frågan, huruvida särskild rättsverkan omfattas av en tidigare brottmålsdoms eller därmed jämförbart avgörandes res judicataeffekt, synes kunna besvaras endast med hänsyn till förhållandena i det särskilda fallet. Har rättsverkan övervägande páföljdskaraktär - former av såsom t. ex. åtskilliga konfrskation men även körkortsåterkallelse av nu aktuell gestaltning w bör uppenbarligen res judicata antas föreligga och utesluta rättsverkans upptagande till prövning i nytt processuellt förfarande.

7 resolution

Europarådets om

körkortsingripande

7 .l Resolutionstexten (1 9 71 :28/ 2 Provisions of application

The Committee of Ministers, l In principle rules on driving deprivation Having regard to the number of traffic should include stipulations making it possiaccidents and their serious consequences; ble to prohibit driving for a stated period. Considering that it is of the utmost 2 It should be possible for a driving importance for traffic to control safety deprivation to be suspended. This suspension traffic offences by adequate means; may be made subject to certain conditions. Considering that besides educative and 3 lt should be possible to limit a driving

penal measures deprivation of a persons to certain

deprivation types of vehicles. right to drive a motor vehicle can be an 4 a) The imposition of a driving deprivaeffective means to this end; tion on a driver guilty of a serious offence Considering that international traffic increasing against rules should be envisaged traffic justifies intensified efforts to arrive at where it is a matter of: particularly uniform legal rules; (i) having occasioned accidental death or Recalling that the aim of the Council of bodily of another injury person as a result of Europe is the achievement of greater unity being seriously at fault; between its members. (ii) inexcusable hit-and-run driving; (iii) dangerous behaviour arising from I. Recommends that the governments of the a vehicle whilst driving under the influence member States establish a system for of or other alcohol, drugs products or deprivation of the right to drive in substances. accordance with the following principles. should also be b) A driving deprivation irnposed on a driver quilty: (i) of an offence other than those listed l General remarks under point I. 2(4) (a) insofar as that In the present Resolution the term ”depriva- offence has constituted a real danger to tion of the right to drive” (hereinafter traffic; referred to as ”driving deprivation”) means (ii) of even if each repeated offences, any measure restricting the right to drive separate offence considered separately applicable to drivers who have committed a would not normally give rise to the use of road traffic offence. It makes no difference this measure. whether it is a main or accessory penalty or 5 The organisation of a points systern a security measure or whether it results from might be considered notably so as to a judicial or administrative decision. identify drivers guilty of repeated road

traffic of fences. sufficiently observed. Society ought, there- 6 Before a new authorisation to drive is fore, in various ways to influence road users given prior examination may be required. so that they observe traffic rules and thereby 7 ln so far as the fundamental laws of bring about a safer behaviour in traffic. Such member as are unfit for traffic must also be States do not prevent it, a driving persons should be determined prevented from using the roads. Different deprivation preferably by the judge dealing with the offence. types of deprivation of a pers0n”s right to In States where the decision drive referred to as on driving (hereafter driving is not taken can constitute in these circumdeprivation by a judicial deprivation) it should be taken at a time as stances effective methods from the point of authority, view of both individual and general prevenclose as possible to the criminal judgment of the act concerned. tion. Nor is it only traffic security considera- 8 ln any proceedings the object of which is to consider account tions which make it imperative to harmonise imposing deprivation, shall be taken and modernise the rules driving of the personality of the covering driver and of all the other circumstances of deprivations. The increased traffic between countries in itself constitutes the particular case. The procedure should European of defence. sufficient reason for a common code of guarantee rights ln particular it should traffic law for Europe. Extensive work lies provide for the right to be heard and ahead before such a code of law can be set to appeal. 9 lmmediate Withdrawal of up. It has therefore been considered provisional driving licence by the appropriate authority necessary gradually, by stages, to work with this final aim in mind. steps in should be possible, in particular in the cases Important mentioned this direction have already been taken at point I. 2 (4) (a) of the present resolution. the Convention on the This provisional measure should through European Punishment of Road Traffic Offences and be promptly submitted to the competent authority for definitive decision, without the European Resolution on the setting up prejudice to the right of the authority of a simplified procedure relating to Minor the licence to Road Traffic Offences. The present Resolutemporarily withdrawing decide on its return. tion on the deprivation of the right to drive of road traffic offences should be seen as a further a 10 The recording step towards should be centralised for traffic law. A uniform internal the purpose of European the present resolution. legislation on driving deprivation ought, applying ll Effective enforcement of decisions on furthermore, considerably to facilitate the should be ensured. efforts to create international validity for driving deprivations decisions on driving deprivations. lI. lnvites to inform the In this connection it should also be governments General of the Council that, particularly, the research Secretary of Europe emphasised work which is constantly being carried on every four years of steps taken to give effect makes it necessary to revise the traffic laws to the principles contained in this resolution. from time to time. This implies that there no doubt will be reason to consider amend- 7.2 K ommentaren till resolutionen ments to the resolutions already passed One of the most difficult problems of when the work with a common code of modern society is the steadily increasing traffic law for Europe has reached its final number of traffic accidents. The human stage. factor plays an important role among ln all countries intervention occurs against reasons for accidents. This is so because to a a person°s right to drive a motor vehicle. considerable traffic rules are not These interventions may be based on degree

medical grounds, for instance if a person has the period to which the prohibition shall lost his sight or suffers from some other apply. The reason for stating the precise illness which renders him unfit to drive a duration is that no particular offence in motor vehicle. Intervention against the right itself, should preclude driving for an to drive also occurs in the case of road unstated period or one longer than is strictly traffic offences. The of the necessary. Competence European Committee on Crime Problems is ln some countries decisions on driving limited to this latter aspect. For this reason deprivation are always made to apply for an the proposed Resolution, in accordance with unlimited period of time. Having regard the statements made in I, paragraph 1, only particularly to the individuals right of deals with questions of driving deprivations security and legitimate demand to be as a consequence of such offences. informed of the duration of a driving Insofar as the expression road trafñc deprivation, such decision are to be regarded offences” is Vague, it may be added that this as less than advisable. This might, however, Resolution largely comprises the same cause difficulties in States where there is no offences as are dealt with in the European initial driving test but where there is an Convention on the Punislunent of Road obligation to take one after deprivation has Traffic Offences. been imposed. In such States it is not The question of whether a driving possible to lay down a defmite period but it deprivation is a penalty or a security can be decided that a driving deprivation be measure is a subject of great interest in many imposed until such a test has been passed. States. in the various States is The duration Legislation of the driving deprivation will based on differing views in this matter. in such cases be dependent entirely upon the Without doubt a driving deprivation is a results of such a test. Even though this is not useful reaction to a traffic offence, particu- specifically stated in the Resolution, it has larly from a pedagogic and psychological been taken for granted that a decision on standpoint. In the interest of traffic security driving deprivation for an unlimited period there is reason to believe that it would be may occur in such exceptional cases. useful to apply driving deprivation as a ln certain cases where the traffic offender penalty in the case of traffic offences. There has been found guilty of a comparatively is, however, little likelihood of being able to serious traffic offence, it might be unnecesinduce all States to accede to uniform sarily drastic, both having regard to traffic principles in this matter. S0 far as the safety and the interest of the individual, to individual road user is concerned it is also deprive the driver of his right to drive a probably of little interest whether the motor vehicle. At present oral or written intervention, theoretically, is regarded as a warnings are often given in such cases. lt would seem to be more advisable, however, penalty or a security measure. lt is the both from an education and practical consequences of the driving depri- prevention vation to decide on conditional for the person concerned which are standpoint, deprivation in such cases. Rules to this effect have the most essential questions. It has therefore been considered as stated been included in point (2). As a condition of possible, in I, paragraph l to avoid in this Resolution the not enforcing the deprivation decision it has problem concerning the nature of the driving been suggested that, for example, the driver deprivation. might undertake treatment of an educative According to paragraph 2, point (l), a or psychological kind or driver improvement driving deprivation usually implies a prohibi- instruction. The aim here is that not only tion from using a motor vehicle for a stated repressive measures should be used. instead, period. lt has been considered essential to emphasis has been placed on the importance specify in the decision on driving deprivation of the driver improving his behaviour in

traffic. therefore been found advisable to specify The fact that a driver has been forbidden that the offence must be inexcusable. to drive a lorry, for instance, does not However, it must be emphasised that this necessarily imply that he should be deprived term is not used in its legal sense. of the right to drive a tractor or a private Point (4) (a) (iii) refers to cases of driving car. In accordance with point (3) there while under the influence of alcohol, drugs to limit and other or substances of similar should, therefore, be a possibility products driving to certain types of motor effect. lf the driver thereby has been found deprivation vehicles. Such a decision be recom- to constitute a real danger in traffic, a might mended if a driver is dependent for his living should usually be imdriving deprivation on driving a tractor, and if his limited right term ”real danger” should be posed. The to drive a tractor cannot be regarded as understood here to mean a specific danger traffic Another case Konkrete Gefahrdung”) - a endangering safety. (in German, where such a decision under certain serious and certain risk. However, so far circumstances might be recommended is as driving while under the influence of where a driver has been forbidden to drive a alcohol is concerned, there has been discusheavy lorry, whilst there is no reason to sion as to whether should driving deprivation suppose that he would be dangerous if be used, independently of the risks which driving a light lorry or a private car. have been evident at the time of might ln point (4) are listed the serious offences - if the driver had been found to driving against traffic rules for which the imposition have a certain content in his blood, of for of a driving deprivation may be envisaged instance, more than 1.2 pro mille. However, regardless of whether an accident has in view of the fact that such an offence, at occurred or not. least in certain countries, might occur when According to (a) (i), deprivation shall, as a the driver, for instance, simply drives his car rule, be imposed, if the driver has been from the garage premises and into his gaseriously at fault (gross carelessness, grave rage, it was found not advisable to introduce stated such a rule. negligence). lt has been specifically that such carelessness might have occurred in Furthermore, driving deprivation ought, connection with accidental death in accordance with (4) (b) (i) be or bodily point even in cases of applied when the driver by committing a injury. However, gross traffic offence has come to constitute a real carelessness where no injury has been caused but where there has been a risk of damaging danger or present a considerable risk to or traffic safety. Examples of such a risk might persons property driving deprivation should result. occur when over-taking at a road crossing, If a driver is guilty of inexcusable driving in a fatigued condition or failing to hit-and-run driving, there is almost always give right-of-way to drivers on motorways. Even if a traffic offence is not of such a reason to impose a driving deprivation. lt has therefore been specified at point (4) (a) (ii) nature that it ought, as a single offence, to that driving deprivation should only be result in driving deprivation, there might be imposed where the hit-and-run driving is reason for imposing such deprivation in the inexcusable. An example of an offence case of repeated violations. This is menfalling outside the terms of (4) (a) (ii) is tioned in point (4) (b) (ii). where the driver left the scene of the In order effectively to combat these accident in a state of emotional shock as a repeated offences, a ”points system” is a result of injuries sustained. Even if the shock valuable aid both from a psychological and condition were not so serious as to result in pedagogic point of view. Such a system exemption from a sanction, a driving ought, therefore, to be considered as stated deprivation might be too drastic. It has in point (5). The aim of the points system is

notably to select in a simple and effective nation. ln point (6) it has been stated that manner repeating offenders who should be such examinations might be used. made the subject of special attention. A It will be seen from point (7) that ifa case useful secondary consequence is the reduc- is brought before a criminal court, it is tion of undue variation in the practice of the desirable that such a court alone should various competent authorities. A suggested make all the decisions that relate to that scheme for a points system has been particular case. The fact is that only the attached to the Resolution (Appendix I). court can in such cases determine just what The USA, Canada and Japan, where the has happened. The individual°s legal security traffic intensity is considerable, have already also requires a ruling at one and the same considered it necessary and advisable to time of the legal question of guilt and of the introduce such a system, which is also in of the A double question deprivation. force in New Zealand and Yugoslavia. also results in increased procedure litigation Among member States of the Council of costs for the involved. Moreover, person Europe it is chiefly Germany that has a traffic safety demands a ruling at one and of this kind. The United the same time complete system since the speedy procedure Kingdom, however, also has certain rules and simultaneous ruling gives the intervensimilar to those applied in a points system. tion a greater effect. However, it has not ln order to understand the points system been found possible to recommend that all and avoid a misunderstanding which quite member States introduce such rules. In often arises, it should be emphasised that the certain States fundamental laws do not allow purpose of the points system is not to such a system. specify the point level at which driving The fact that a driving deprivation can be deprivation shall be compulsory, for it must decided upon by an authority other than a also be emphasised that the personality of court naturally should not imply that the the driver and circumstances is such as to jeopardise particular procedure the legal should always be taken into account. rights of the person concerned. Point (8) A draft of a points system and the thus stipulates that he shall be entitled to a commentary relating to it (Appendix I) are hearing. It should not be possible to refuse a appended to the present document, as well personal hearing before the deciding body. lt as summaries of similar in should systems already also be possible to appeal against a force in the Federal of Germany decision Republic on driving deprivation and it goes (Appendix Il), in France (Appendix III) and without saying that legal representation in the United Kingdom (Appendix IV). The should be permitted. The deciding authority details given on this matter were only should always take account of the personaliintended to provide member States with a ty of the driver and of particular circummodel as a source of inspiration and to stances. indicate a possible line of action in the lt might be necessary, however, ifa driver Classification of offences according to has been found of a serious traffic guilty seriousness. offence, immediately to proceed to a driving The fact that a driving deprivation has In order that the action in such deprivation. been enforced does not always necessarily cases shall not be unnecessarily delayed, it imply that the driver will have to go through must be taken by, for instance, the police a drivers test before he regains his licence. authorities. This is dealt with in question In certain cases there might be nothing point (9). From the point of view of legal against the driver automatically regaining his security, however, it is essential that the driver”s licence, whilst, in other cases it may person concerned should have an opportunibe necessary for him to have further ty of getting such action examined before a examinations, for instance, a medical exami- competent authority. Furthermore, the time

which the licence is withheld should or Substance having similar induring products count fully against the period of deprivation capacitating effects; resulting from a definite decision of the c) unfit because of excessive fatigue; authorities. d) otherwise physically or mentally unfit. competent One condition for a satisfactory basis of 3 Failure to be covered by third-party decision is that the authority ruling on insurance against damage. is informed 4 Failure to with a direction driving deprivation of previous comply traffic in relation to road offences, if any, committed by the given by a policeman offender. Such information also constitutes traffic. one of the primary prerequisites for 5 Non-compliance with the rules relating a points system. ln accordance to: establishing with point (10), a central register of all a) speed; traffic offences therefore, to be b) position and direction of vehicles in ought, of oncoming traffic, overfound in every State. motion, meeting A condition necessary for the effective taking, changes of direction and proceeding enforcement of driving deprivation is careful over level crossings and pedestrian crossings; supervision. This is emphasised in point (11). c) right of way; of decisions of d) traffic priority of certain vehicles such The supervision driving at as fire-engines, ambulances and police deprivations is obviously insufficient vehicles; present. The question of extended supervision should therefore be given increased e) signs, signals and road markings; and the should be f) access of vehicles to certain roads (for attention, possibility on account of their weight or considered of rendering this supervision example, more effective by the use of all appropriate dimensions); means. g) safety devices for vehicles and loads;

Finally, in order to make it possible to h) marking descriptive (”signalisation”)

follow the efforts of vehicles and loads; being made in the various i) lighting and use of lamps; States to adapt internal legislation to this of vehicles. Resolution, governments have been enjoined j) load and capacity 6 Driving without a valid licence or to submit reports in this respect. It would without complying with the conditions appear to be advisable that such reports be under which it was issued. followed up by a summary of developments drawn up every fourth year by the Secretary 7 Parking and halting, where the offence in view of the circumstances is considered to General of the Council of Europe. be serious. 8 The aforementioned offences where 7.2.1 Appendix I med förslag till they have resulted in manslaughter or in pricksystem involuntary bodily injuries. General Principles for a points system applicable to motor vehicle drivers 2 Exceptions to the provisions of paragraph 1 shall, however, apply in the case of: l The following offences shall result in l a driving deprivation ordered in accordassessment of points for the person who has ance with the provisions of point I. 2 (4) in committed the offence. the Resolution on deprivation of the right to l ”Hit-and-run” driving. drive. 2 Driving by a person who was: 2 an offence considered to be trivial. a) intoxicated or under the influence of alcohol; . 3 Without to revision in the light prejudice b) under the influence of drugs or other of new information the following schedule

of points is proposed: meeting of oncoming traffic, points changes of direction and proceeding 1 Hit-and-run driving over level-crossing 2 Driving a vehicle whilst under the Driving a vehicle, in cases not influence of alcohol, drugs or other mentioned under (l) and (2), not incapacitating products or sub- conforming to safety regulations in stances particular with defective tyres 2 Driving whilst excessively fa- Driving a vehicle whose load is tigued or in a state of serious likely to cause danger or damage 2 physical or serious psychological 4 Any other offences which, acdeficiency cording to paragraphs 1 and 2 Offence against traffic rules re- above, result in assessment of sulting from being seriously at points l fault, especially turning on a motorway or overtaking where the view is obscured 4 lf more than one offence is officially dealt without a valid licence or with at the same time, the number of Driving not complying with the conditions penalisation points may be increased in under which it was issued accordance with national law. 2 Unjustified refusal to submit to examination in connection with 5 Points awarded to a driver shall cease to intoxication or deficiency be taken into consideration 3 years after the Exceeding a speed limit by more date of the offence which gave rise to them than 30 km/hr or driving too fast or if no further points are awarded during having regard to traffic conditions the 2 years following that date. Non-compliance with rules relating to the position and direction 6 Before any driving deprivation is ordered of vehicles in movement when the the following steps shall be taken having view is obscured regard to the driver”s personality and the Breach of right of way regula- particular circumstances of the case: tions (i) At 5 points the driver receives a Non-compliance with traffic written or oral warning which shall, so far as rules at a pedestrian Crossing possible be personally addressed to his case Non-compliance with rules on and grounded on the particular facts. overtaking (ii) At 8 points the fitness of the driver to

Non-compliance with traffic possess a driving licence as well as his

lights and ”stop” signs personal situation shall be investigated. The Driving with faulty steering advisability of a driving deprivation should equipment or without effective be considered. brakes (iii) At 10 points a driving deprivation Dangerous non-compliance with will usually be necessary. the rules on lighting 3 Exceeding a speed limit by more Commentary on the suggested points system than 15 km/hr but not more than 30 km/hr The general principles for a points system in cases not applicable to motor vehicle drivers men- Non-compliance, mentioned under tioned under I states that, in principle, the (l) and (2) with offences listed shall rise to the rules relating to position and give points direction of vehicles in assessment. Exceptions should be made, motion,

however, for such offences as already have legislation may also result in great difficul-

resulted in driving restrictions in accordance ties in estimating the degree of severity of a

with the at I, 2(4) of the oertain offence. This applies to a large stipulations for in the case of the Resolution on Deprivation of the Right to extent, instance, Furthermore certain offence of driving a motor vehicle not Drive a Motor Vehicle. should also be excluded. lt covered by insurance for civil liability. parking offences that in the this fact, however, it has been should be noted, for instance, Despite considered advisable to draw up a model autumn of 1968 a proposal was put forward in France for a central driving licence scale. Only in this way has it been found

to submit Concrete principles for register but that it was suggested in this possible the system. The proposals submitted in connection that parking offences should be from In Germany and l. 2. (4) would also hardly be of any value exempt registration. other unless seen from the background of the Sweden, among countries, parking indicated. Furthermore, in view offences are to a large extent never recorded. point-scale ln however, of the efforts made to achieve greater unity the case of parking offences, occur which warrant inclu- in Europe, it would appear to be of situations may sion of the offence in the system (an importance that a suggested scale be drawn

now before the various States begin example is parking on top of a hill where the up working on national points systems. view is obscured). In all States an offence may occur which The proposed point-scale is only of an

in the individual case is as indicative nature. The general principle in regarded insignificant yet nevertheless if followed up working out this scale has been that traffic

in some or another, although no offences which are particularly dangerous

way takes place and no penalty is from the point of view of traffic safety shall registration Such is the case for example with be given a high points value. At present, imposed. of to 20 DM and the knowledge of reasons for

fines up (Geldbusse however,

and with oral warnings by traffic accidents is comparatively limited. Verwarnungsgeld) Such cases should increased knowledge and experience in this the police in Sweden. field ought, however, continuously to affect naturally also be exempted from the system. Under 3 the different offences have been the framing of the points system.

of l-4 A driver commit a number of graded according to a point-scale might Here too it should be noted that traffic offences. In many cases the question points. such offences as have resulted in driving of driving restriction might immediately

restrictions in accordance with [.2 (4) of the arise on the basis I. 2. (4) of the Resolution. in the Resolution on Such cases are not dealt with in this general principles This connection. In a points system, when driving deprivation have been excluded. such a seri- judging the case of several offences reported is the reason why, for instance, at the same time national should ous offence as hit-and-run driving has only legislation

set a limit to the number of poihts

been assessed 4 points. ln many cases this

offence immedi- assessable. results in driving restriction on the basis of the above-mentioned Under 5 the question of the length of ately time during which an offence shall be taken stipulations. into consideration is taken Points The advisability of drawing up a point- up. detail in the manner referred awarded to a driver shall cease to be taken scale in more to has been given due consideration. lt has into consideration 3 years after the date of

to arrive at a scale the offence which gave rise to them or if no proved almost impossible further are awarded during the 2 which could be adopted by States of, for points different traffic intensity years following that date to the said driver. instance, entirely and traffic Variations in internal Under 6 the measures to be taken in supervision.

connection with various point assessments for the vary and have varying importance are taken up for consideration. Account of the road the general safety traffic, shall be taken of the personality of the measures to be taken in each individual case driver and of all the other circumstances of cannot on the number of depend only the particular case. entries in the Central Road Traffic Register.

At five points a written or oral warning Having to road traffic

regard present should be sent to the offender, so far as conditions and the increasing number of possible personally addressed to his case and accidents, the main consideration in estabgrounded on the particular facts. The idea is lishing the following Directive has been the that such action should be automatic and no objective from each individdanger resulting decision should be made on each individual ual offence. case. At eight points the drivers Competence to 1. In respect of each multiple offender it possess a drivers licence as well as his shall first be examined whether the personal personal situation should be closely investi- defects revealed of the by the violations gated. This implies that as a rule the person traffic rules ipso facto lead to the conclusion in question should attend a hearing before that the offender is unfit to drive vehicles some expert on traffic problems who would especially motor vehicles - and animals; if then decide whether the driver should have a so, shall be if (his) driving prohibited further examination for instance a new unfitness is established S.

(StVZO 3;

or medical test. Group therapy or driving StVG S. 4; StVZO S. 15 (b) ). If there is special traffic instruction are also measures reasonable doubt about his or physical that might be considered. It might be found mental fitness, the production of a certifinecessary to take some other action in order cate or expert opinion in accordance with to be able to impose a driving restriction. StVZO S. 3, para. 2 shall first be ordered. The main purpose should be, however, at this phase to assist the driver to improve his II. (1) If there is no doubt about the fitness conduct in traffic without imposing a driving of a multiple offender, the individual entries restriction. in the Central Road Traffic Register shall be Ten points have been set as the limit at evalued according to the following scheme which a driving restriction should generally of evaluation: be imposed. lt should be emphasised, however, that the intention even at this stage 1 Three points shall be charged for: is not that a strict rule shall be applied in a) the offences under StVG ss. 23 and 24; every case. A decision should be made with StGB ss. 142, 315 and 315 (a); Article Il, s. due consideration of the circumstances in 5 of the Compulsory Insurance Law 1939; each individual case, but there would be a while under the influence of b) driving strong presumption in favour of a driving alcohol, turning on any motorway, overrestriction. on the side on taking right-hand any motorway even if not punished under StGB 7.2.2 Appendix II med redovisning av s. 315 (a). behandlingen i Västtyskland av äterfallsbrottslingar i trafiken 2. Two points shall be charged for all other Directive road traffic offences and, further, to the on the treatment of multiple offenders extent to which they are not covered in the field of road traffic offences by para. 1, above: in the Federal Republic of Germany a) violations of the right of way; In view of the fact that the kind and the b) driving, in view of the traffic situation, seriousness of violations of road traffic law at too high a speed as well as disregard of

rules or orders limiting speed; Act No. 70-539 of 24th June 1970 (Journal c) mistakes made when changing direc- Officiel de la République Française of 25th tion of travel, wrong turning into another June 1970, page 5963) on the centralisation road or wrong turning on the road; of documentation on road traffic provides d) wrong overtaking; for a national card index centralising data on e) following or passing another user of administrative and judicial penalties inflicted

the road too close thereby creating a danger on drivers for road traffic offences. on the road; This card index serves as a judicial record f) failure to keep to the right-hand side of specially for road traffic offences, and is also the road; to be utilised to classify drivers.

g) failure to observe coloured signals regulating road traffic; A. Method of classifying drivers h) failure to observe signs made by a Details of the Classification will be laid down police officer. shortly in a Conseil dEtat order. 3. One point shall be charged for any other A driver will be awarded points on the traffic violation. occasion of every final decision on a road (2) If more than two years have elapsed traffic offence liable to entail temporary since the contraventions, half the points Withdrawal of his driving licence (minor cases shall be charged; this does not apply to such as parking offences being ignored). The whose driving licence was number to the multiple offenders of points will vary according or the seriousness of previously withdrawn. The period of time nature of the offence under the first sentence begins to run from the penalty. the time of the offence. l. As far as the nature of the offence is concerned, the number of points will rise III. (1) If a motor driver is entered in the of the offence. To with the objective gravity Central Road Traffic Register more than into three this end offences will be divided the following procedure should, as a once, groups: the first group incurs 20 points, the rule, be adopted: second 15 points and the third 10 points.

2. The number of points awarded under l l. lf he has a total of five points, he shall be above will be increased to the according cautioned in writing; in suitable cases a degree of the penalty imposed. summons to appear for traffic instructions Drivers will be divided into four categomay be combined with such caution. ries, according to the total number of points 2. If he has accumulated eight points, he is attributed, as follows: category l, up to 50 assumed to be unfit. ln such a case the points; category II, from 50 to 100 points; measures provided in StVZO ss. 3 and 15 (b) from 100 to 200 category lll, points; shall be taken. category IV, over 200 points. 3. If he has twelve points, his driving licence with However, a view to enabling drivers should in every case be withdrawn. their rating, penalised in this way to improve (2) Deviations from this procedure are awarded will be automatically canpoints only after careful consideration of justifiable a celled after a period of two years without all the circumstances. Reasons therefore new conviction. shall be noted in the records.

7.2 ,3 Appendix lll med redovisning av B. Consequences of the Classification

pricksystemet i Frankrike The Classification is designed primarily as a Summary of the points system operated in preventive measure. The purpose is to bring

France home to drivers with a poor Classification

how dangerous their road conduct is and 9. contravention of traffic regulations on

encourage them to improve it and thereby special roads

their Classification. 10. contravention of pedestrian crossing

Secondly, the Classification will enable regulations

insurance companies to personalise motor ll. failure to obey a sign exhibited by a

insurance premiums. school crossing patrol

it will furnish 12. contravention of an order prohibiting or Thirdly, public or private

employers with information of use when restricting the use ofa street playground

engaging staff. by vehicles

lt will 13. contravention of certain construction be noted, lastly, the the Classifica-

tion does not entail automatic or judicial and use regulations

from 14. failure to stop and give particulars after disqualification driving. The legislation

the Withdrawal an accident governing of driving licences

has not undergone any change. 15. driving without a licence

16. failure to comply with the conditions of

a provisional driving licence 7.2.4 Appendix IV med redovisning av 17. use of motor vehicle without third party straffen för trafikbrott i Storbritannien insurance

System of penalties for road traffic offences 18. taking a motor vehicle without authori-

in force in the United Kingdom ty

19. driving with uncorrected defective eye- First, there are five offences involving sight mandatory disqualification: manslaughter or 20. stealing or attempting to steal a motor culpable homicide by the driver of a motor vehicle vehicle; causing death by dangerous driving; 21. going equipped for or stealing motor dangerous driving within three years of a vehicles similar conviction; under the indriving 22. driving while disqualified. fluence of drink or drugs or with a blood

alcohol concentration exceeding the pre- where Thirdly, a person is convicted of scribed limit, and racing on the highway. [n three offences involving either mandatory or the case of these five offences the court can discretionary disqualification within a period decide not to disqualify on conviction only of three and his licence has been years if it finds special reasons peculiar to the endorsed with particulars of the first two offence for not doing so. offences by the order of the court, then the Secondly, the court may disqualify the court is required to disqualify him from offender upon conviction of any of the

driving for_ at least six months unless it is following offences; satisfied that there

are mitigating circum-

. dangerous driving stances. These mitigating circumstances may

be found in of the offender . careless driving respect

whereas the ”special reasons” in . exceeding speed limits personally

UI-JÄUJN)›-

of offences . driving under the minimum age limit respect involving mandatory

must be to the . being in charge of a vehicle while under disqualification specific

the influence offence of which the defendent is of drink or drugs or with a particular

blood alcohol concentration convicted. For example, a ”special reason” exceeding be the case of a doctor who was the prescribed limit might

6. unlawfully carrying passengers on a proceeding to the scene of an emergency

motor cycle whereas a mitigating circumstance” might

7. failure to comply with traffic directions be merely that the defendent would be

8. leaving a vehicle in a dangerous position caused hardship by being deprived of the use

of his car. Fourthly, a further example of ”totting

up is that a person convicted of a second

offence of driving while under the influence of drink or drugs or in excess of the prescribed limit within ten years of a previous conviction must be disqualiñed for at least three years (compared with twelve months on first conviction) unless again the court ñnds that there are special reasons for not disqualifying him. The periods referred to, six months, twelve months and three years, are minimum periods and the court has discretion to impose a disqualiñcation for life if it considers this course appropriate. There are arrangements for defendents, after the expiration of certain time limits, to apply for the removal of their disqualification.

Statens offentliga 1972 utredningar

Kronologisk förteckning

. Ämbetsansvaret ll. Ju. Glesbygder och glesbygdspolitik. In. Svensk möbelindustri. l.

ww-

Ledningsrättslag. Ju. Personal för tyg- och intendenturförvalt- Koncession för pipelines. K. ning. Fö. Att välja framtid. Ju. säkerhets- och försvarspolitiken. Fö. Beskattade förmåner vid sjukdom och arbets- CKR.(Centrala körkortsregistret) K. löshet m. m. S.

mama»

Reklam l. Beskattning av reklamen. U. Försök med bibliotek. Litteraturutredningens Reklam ll. Beskrivning och analys. U. biblioteksstudier. U. Reklam lll. ställningstaganden och förslag. U. Offentligt stöd till de politiska partierna. Ju. (Utkommer senare.) .. Näringslivets försörjning med riskkapital från 9 Reklam IV. Reklamens bestämningsfaktorer. allmänna pensionsfonden. Fi. U. (Utkommer senare.) Kriminalvård. Ju. . Godsbefordran till sjöss. Ju. . Barnavå rdsmannafrågan. Ju. . Förenklad löntagarbeskattning. Fi. Ny kulturpolitik. Del 1. Nuläge och förslag. U. Skadestånd lV. Ju. Ny kulturpolitik. Del 2. Sammanfattning. U.

PPPP“°

Kommersiell service i glesbygder. ln. Värnpliktsförmåner. Fö. Revision av vattenlagen. Del 2. Ju. Värnpliktigas ekonomiska och sociala situa- --___- Ny regeringsform - Ny riksdagsordning. Ju. tion. Bilaga 5 till UFV betänkande Värnplikts- 16. Ny rageringsform - Ny riksdagsordning. (Följd- förmåner. Fö. författningar) Ju. Rätten till ratten. Förslag till körkortsreform. . Nomineringsförfarande vid riksdagsval - Riks- Del 1. Allmän motivering. Ju. dagen i pressen. Ju. Rätten till ratten. Förslag till körkortsreform. Norge och den norska exilregeringen under Del 2. Lagtext och specialmotivering. Ju. andra världskriget. Ju. . Uppsökande verksamhet för cirkelstudier inom vuxenutbildningen. U. Läs- och bokvanor i fem svenska samhällen. Litteraturutredningens läsvanestudier. U. . Svävarfartslag. K. . Domstolsväsendet IV. Skiljedomstol. Ju. Högre utbildning - regional rekrytering och samhällsekonomiska kalkyler. U. . Vägfraktavtalet ll. Ju. . Naturgas i Sverige. I. Förskolan 1. S. Förskolan 2. S. Konsumentköplag. Ju. . Konsumentupplysning om försäkringar. H. Bostadsanpassningsbidrag. In. Lag om hälso- och miljöfarliga varor. Jo. Kommunalt samlingsstyre eller majoritetsstyre? C. Förhandlingsrätt för pensionärer. ln. Familiestöd. S. Skogsbrukets frö- och plantförsörjning_ Jo. Samhälle och trossamfund. slutbetänkande. U. . Samhälle och trossamfund. Bilaga 1-19. U. . Samhälle och trossamfund. Bilaga 20. Andra trossamfunds ekonomi. U. Abortfrågan. Remissyttranden. Ju. Konkurrens i bostadsbyggandet. ln. Familj och äktenskap l. Ju. . Vägtrafikbeskattningen. Fi. Utnyttjande och skydd av havet. l. Reformerad skatteutjämning. Fi. Kulturminnesvård. U. Landskapsvård genom täktsamverkan. Ju. . Data och integritet. Ju. Riksdagen och försvarsplaneringen. Fö. . Trvckfriheten och reklamen. Ju. . Skyddsrum. Fö. . Sjölagens befraktningskapitel. Ju. . Rapport angående kommunal information m.m. C. Handräckningstjänst i försvaret. Fö. . Skyddat arbete. In. Decentralisering av statlig verksamhet - ett led i regionalpolitiken. Del 2. Slutrapport. Fi.

KuN-äLgLaiZ

i”

z NOV 1972

...QWTOCKH-O. l-

Statens offentliga utredningar 1972

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Utbildningsdepartementet Ämbetsansvaret Il. [1] Reklamutredningen. 1. Reklam l. Beskattning av Godsbefordran till sjöss. [10] reklamen. [6] 2. Reklam Il. Beskrivning och analys. Skadestånd IV. [12] 3. Reklam lll. ställningstaganden och förslag.

Revision av vattenlagen. Del 2. [14] [7] 8 (Utkommer senare). 4. Reklam IV. Reklamens

Grundlagberedningen. 1. Ny regeringsform - Ny bestämningsfaktorer. [9] (Utkommer senare.) riksdagsordning. [15] 2. Ny regeringsform . NV Uppsökande verksamhet för cirkelstudier inomi riksdagsordning (Följdförfattningar) [16] 3. Nomi- vuxenutbildningen. [19] neringsförfarande vid riksdagsval - Riksdagen i 1968 års litteraturutredning. 1. Läs- och bokvanor Pressen. [17] 4. Norge och den norska exilrege- i fem svenska samhällen. Litteraturutredningens läsringen under andra världskriget. [18] vanestudier. [20] 2. Försök med bibliotek. Littera› Domstolsväsendet IV, Skiljedomstol. [22] turutredningens biblioteksstudier. [61] Vägfraktavtalet - och sam- Il. [24] Högre utbildning regional rekrytering Konsumentköplag. [28] h-ällsekonomlska kalkyler. [23] Abortfrågan, Remissyttranden_ [39] 1968 års beredning om stat och kyrka. 1. Samhälle Familj och äktenskap I. [41] och trossamfund. slutbetänkande. [36] 2. Samhälle Landskapsvård genom täktsamverkan. [46] och trossamfund. Bilaga 1-19, [37] 3. Samhälle Data och integritet. [47] och trossamfund, Bilaga 20. Andra trossamfunds Tryckfriheten och reklamen. [49] ekonomi. [38] Sjölagens befraktningskapitel. [51] Kulturminnesvård. [45] Ledningsrättslag. [57] Kulturrådet. 1. Ny kulturpolitik. Del 1. Nuläge och Att välja framtid. [59] förslag. [66] 2. Ny kulturpolitik. Del 2. Samman- Offentligt stöd till de politiska partierna. [62] fattning. [67] Kriminalvård. [64] Barnavårdsmannafrågan. [65] Jordbruksdepartementet Trafikmålskommittén. 1. Rätten till ratten. Förslag till körkortsreform. Lag om hälso- och miljöfarliga varor. [31] Del 1. Allmän motivering. [70] Skogsbrukets frö- och plantförsörjning. [35] 2. Rätten till ratten. Förslag till körkortsreform. Del 2. Lagtext och specialmotivering. [71] Handelsdepartementet Försvarsdepartementet Konsumentupplysning om försäkringar. [29] Personal för tyg- och intendenturförvaltning. [3] 1970 års försvarsutredning. 1. Säkerhets- och för- Inrikesdepartementet svarspolitiken. [4] 2. Riksdagen och försvarsplane- Kommersiell service i glesbygder. [13] ringen. [48] Bostadsanpassningsbidrag. [30] Skyddsrum. [50] Förhandlingsrätt för pensionärer. [33] Handräckningstjänst i försvaret. [53] Konkurrens i bostadsbyggandet. [40] Utredningen rörande systemet för förmåner åt Utredningen rörande den skyddade sysselsättningvärnpliktiga m.fl. (UFV) 1. Värnpliktsförmåner, en. 1. Skyddat arbete. [54] [68] 2. Värnpliktigas ekonomiska och sociala situa» Glesbygder och glesbygdspolitik. [56] tion. Bilaga 5 till UFV betänkande Värnpliktsförmåner. [69] civildepanementet Kommunalt samlingsstyre eller majoritetsstyre? [32] Socialdepartememet Rapport angående kommunal information m. m. 1968 års barnstugeutredning. 1. Förskolan 1. [26] [52 l 2. Förskolan 2. [27] Famlljestöd. [34] Industridepartementet Beskattade förmåner vid sjukdom och arbetslöshet m. m. [60] Svensk möbelindustri. 2] Naturgas i Sverige. [25 Kommunikationsdepartementet Utnyttjande och skydd av havet. [43]

CKRJCentraIa körkortsregistret) [5] Svävarfartslag. [21] Koncession för pipelines. [58]

Finansdepartementet Förenklad löntagarbeskattning. [11] Vägtrafikbeskattningen. [42] Reformerad skatteutjämning. [44] Decentralisering av statlig verksamhet - ett led i regionalpolitiken. Del 2. Slutrapport. [55] Näringslivets försörjning med riskkapital från allmänna pensionsfonden [63]

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.

A wu-.._:

ä Allmänna Förlaget KUNGL BIÖL

ISBN 91-38-01422-X å

J? Nov fm

g