Offentligt stöd till de politiska partierna

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

72+

Ottegtligt

O O

till de

politiska

1971 års pazrtistödsutredrüng SM] 1972:62

;W

Statens offentliga utredningar

1972 : 62

w

Justitiedepartementet

stöd

Offentligt

till de

politiska partierna

Betänkande avgivet av 1971 års

partistödsutredning

Stockholm 1972

ISBN 91-38-01354-1 Svenska Ropvoduktionl AB,Sthlm197224910

Till Statsrådet Carl Lidbom

Genom beslut den 4 juni 1971 bemyndi- utredningen om den kommunala demokragade Kungl. Majzt statsrådet Carl Lidbom tin beträffande en av tf docenten Harry att tillkalla högst sju sakkunniga med upp- Forsell gjord undersökning om det komdrag att se över reglerna om statligt och munala partistödet. Utredningar-na har i kommunalt partistöd. samråd beslutat att publicera Forsells un- Med stöd av detta bemyndigande tillkal- dersökning i utredningens om den kommulade statsrådet Lidbom som sakkunniga nala demokratin Rapport angående komlandshövding Hjalmar Mehr, ordförande, munal information m. m. (SOU 1972: 52). riksdagsman Per Ahlmark, partisekreteraren, Utredningen har beträffande utbetalningsriksdagsman Sten Andersson, riksdagsman regler haft kontakt med partibidragsnämn- Karl Boo, partisekreterare Tore Forsberg, dens kansli. riksdagsman Bengt Gustavsson och riksda- Den 7 april 1972 beslöt partistödsutredgens tredje vice talman G. Ivar Virgin. ningen att lägga fram ett förslag om den De sakkunniga har antagit namnet 1971 statliga och kommunala bidragsgivningen till års partistödsutredning. partierna. Utredningens press-kommuniké Att såsom expert biträda utredningen för- härom är redovisad i konstitutionsutskottets ordnades fr. o. m. den 1 augusti 1971 av- enhälliga betänkande (KU 1972:27) i andelningsdirektören vid länsstyrelsen i Stock- ledning av dels förslag i statsverksproposiholms län Ulf Dahlsten. tionen *för budgetåret 1972/73 (prop. 1972: Till sekreterare åt utredningen förordna- 1 bil. 4 sid. 83) om oförändrat :anslag till des ifr. o. m. den 22 december 1971 avdel- statligt partistöd, dels vissa motioner om det ningsdirektören vid bankinspektionen Carl- statliga och det kommunala partistödet. I Einar Nordling. betänkandet anföres bl. a. att utskottet in- Till en av utredningen gjord sam- hämtat att proposition på grundval av utmanställning av utgående primär- och redningens :förslag kommer att föreläggas landstingskommunalt partistöd har bl. a. 1972 års höstriksdag. Konstitutionsutskottets Svenska Kommunförbundet, landsting, kom- betänkande har god-känts av riksdagen. muner och de i riksdagen representerade Sedan uppdraget nu slutförts får utredpartiernas riksorganisationer lämnat med- ningen härmed överlämna sitt enhälliga beverkan. Partiernas riksorganisationer har vi- tänkande Offentligt stöd till de politiska dare medverkat i en av utredningen utförd partierna. Experten har biträtt utredningens enkätundersökning angående partiernas förslag. centrala kostnader m. m. Partistödsutredningen har samarbetat med Stockholm i augusti 1972

IJjalmar Mehr

Per Ahlmark Sten Andersson Karl B00 Tore Forsberg Bengt Gustavsson G. Ivar Virgin/ Carl-Einar Nordling

SOU 1972: 62

Innehåll

Kapi-tel l Utredningsuppdraget. . . . 5.3 Partierna och pressen . 42 5.4 Partierna och Sveriges Radio 43 Kapitel 2 Tidigare offentliga utredningar och riksdagsbehandling . 11 Kapitel 6 Utredningens överväganden Några drag i utvecklingen före år 6.1 Inledning . . . . . . . 45 1965 . . . . . . . . 11 6.2 Grundnbidrags- och pressfrågorna . 45 1965 års beslut om statligt parti- 6.3 Det och det kommunala statliga stöd 12 stödets omfattning . . . . . 48 1966 och 1967 års riksdagar . 15 6.4 Stöd till parti som ej representerats Genomförandet av kommunalt i -riksdagen respektive i landsting partistöd . . . . . . . . . . . . 15 eller ukorrununfullmäktige 49 Justeringen av det statliga parti- 6.5 Statligt stöd till parti som represenstödet med rhänsyn till införandet terats i riksdagen enligt tolvproav enk-am-marriksdagen . . . . 17 centregeln 50

2.6 Behandlingen av partistödsfrågorna 6.6 Utj-ätmning i tiden av .utgående

under de senaste riksdagama . 17 stöd till partierna . 51 6.7 Utbetalningsregler 53 6.8 Valsamverkan . . . . 54 Kapitel 3 Partifinansieringen i vissa länder . 2.1 6.9 Vissa tillämpningsfrågor . 54 främmande

3.4 Förbundsrepubliken Tyskland . 23 Bilaga 1 Primärkommunalt partistöd 3.5 Storbritannien . . . . 24 länsvis år 1971 . . 59 3.6 USA . 24 Bilaga 2 Landstingskommunalt partistöd år 1971 . 60 Kapitel 4 Utgående bidrag från det allmänna till de politiska partierna . 4.1 Stat-ligt stöd . . 4.1.1 Pantistödet . 4.1.2 Kanslistödet . . 4.1.3 Stödet till partiernas ungdomsorganisationer 4.1.4 Valsedelskostnaderna 4.2 Det kommunal-a partistödet 4.3 Total bidragsgivning till partierna

Kapitel 5 Vissa uppgifter om de politiska partierna . . . . . . 30 5.1 Partiernas organisation, medlemsantal, -röstandelar m. m. . 30 5.2 Partiernas kostnader . 34

SOU 1972: 62

Tabellförteckning

Tabell 1. Månatligt utgående statligt Tabell 15. Vänsterpartiet kommunis-

stöd till de olika partigrupperna i ternas centrala kostnader åren 1970

det danska folketinget . . 21 och 1971 40

Tabell 2. Årligt utgående statligt stöd kostna- Tabell 16. Partiernas centrala till de norska partierna . 23 der för riksverksamhet i jämförelse Tabell 3. Åren 1966-1971 utbetalat med deras röstandelar vid riksdags-

statligt partistöd . . . . . . . . . . 26 valet 1970 och medlemsandelar per

Tabell 4. Åren 1966-1971 utbetalat den 1 januari 1971 . 40

kanslistönd . . . . . . 27 Tabell 17. Utsträokning i vilken par- Tabell 5. År 1971 utbetalat totalt lands- tiernas totala centrala kostnader mot-

tings- och primärkommunalt stöd 28 svarats av statligt partistöd åren 1966

Tabell 6. År 1971 utbetalat samman- -1971 . . 41

lagt statligt och kommunalt partistöd 29 Tabell 18. Åren 1964-1971 utbetalat Tabell 7. Medlemsantal i riksdagspar- stöd till från dagstidningar partiertierna (inkl. kvinno- och ungdoms- och dem närnas riksorganisationer förbunden) . 33 stående stiftelser . 4-1

Tabell 8. Röstfördelningeni % mellan Tabell 19. Utsträckning i vilken utbepartierna vid andrakammarvalen talt stöd till dagstidningarna motsva- 1936-1968 samt vid riksdagsvalet rats av statligt partistöd . . . 41 1970 . . . 33 Tabell 20. Dagstidningarnas redovisade Tabell 9. Röstfördelningen i % mellan politiska tendenser 42 partierna vid -kommunalvalen 193 8- 1970 . 34 Tabell 21. Fördelning mellan partierna

av det föreslagna ökade totala stat- Tabell 10. Totala centrala kostnader *för liga parti- och kanslistödet (inkl. riksdagspartierna åren 1965-1971 35 grundstödet) för helt kalenderår 48

Tabell 11 . Moderata samlingspartiets Tabell 22. Stöd till partier utan reprecentrala kostnader åren 1970 ooh sentation i riksdagen . . . . . . . . 50 1971 . 36 Tabell 23. Exempel på innebörden wav Tabell 12. Centerpartiets centrala kost- *förslaget till statligt stöd åt parti som nader åren 1970 och 1971 . 37 representerats i riksdagen enligt tolv-

Tabell 13. Folkpartiets centrala kost- procentregeln . 51

nader åren 197O och 1971 . 38 Tabell 24. Exempel på förslaget ti-ll ut-

Tabell 14. Socialdemokraternas centrala jämning i tiden av det statliga parti-

kostnader åren 1970 och 1971 . 39 stödet . . 52

SOU 1972: 62

l

Utredningsuppdraget

I yttrande till statsrådsprotokollet den av dess praktiska bitillämpning. Riksdagen 4 juni 1971 anförde chefen *för justitie- föll utskottsutlåtandet (rskr 452). departementet följande. Numera finns viss erfarenhet av det st-at- Det förekommer numera både statligt och liga partistödet. Dessutom har inträffat förkommunalt partistöd. Statligt stöd utgår ändringar som också kan motivera en samenligt gällande regler till varje parti, som lad översyn. Jag tänker då inte bara på att är representerat i riksdagen, med 70 000 kr de statliga bidragen till politisk verksamhet per mandat. För budgetåret 1971/72 har på åtskilliga håll har kompletterats med ett riksdagen för ändamålet anvisat ett *förslags- kommunalt stöd. Även de statliga bidragsanslag av 24 500 000 kr. reglerna har modifierats och delvis fått en Det kommunala är en frivillig -i samband partistödet ny innebörd med övergången till angelägenhet för kommunerna. Enligt lagen enkammarriksdag ooh ett nytt valsystem. (1969: 596) om kommunalt partistöd -kan Proportion-aliteten i har bidragssystemet både primärkommun och landstingskommun accentuerats genom tillämpningen av riksbevilja bidrag till partier som är represen- proportionell metod vid av fördelningen terade i den beslutande församlingen. Bi- riksdagsmandaten. Men samtidigt har det dragen skall enligt lagen utgå med lika stora nya valsystemets spärrar som ju av belopp för varje mandat som det bidrags- direkt för rätten till betydelse bidrag berättigade partiet -har i kommunfullmäk- gjort det svårare än tidigare för de minsta tige eller i landstinget. partierna att -komma i åtnjutande av parti- Det statliga partistödet infördes år 1965. stöd. Det vid årets riksdag beslutade press- I sitt utlåtande (nr 44) över propositionen stödet är inte kopplat till de politiska pari ämnet (nr 174) gav konstitutionsutskottet tiernas verksamhet, men stödet kan ändå sin anslutning till de grundläggande prin- få betydelse för olika åsiktsriktningars möjciper på vilka »förslaget byggde: 1) bidrag ligheter till information och opinionsbildbör utgå endast till parti som har ett inte ning. obetydligt stöd i väljaropinionen, manifeste- I samband med behandlingen av årets rat i allmänna val, 2) bidragen bör beräk- statsverksproposition och vissa motionskrav nas schematiskt och »fördelas fasta har nu enligt riksdagen begärt en översyn av som inte tillåter regler någon skönsmässig reglerna eför *både statligt ooh kommunalt prövning, 3) bidragens storlek bör stå i rela- partistöd (KU 1971:27 och 28, rskr 95 tion till partiernas styrka, och 4) någon och 96). *Denna bör komma till översyn statlig kontroll av hur medlen används bör stånd utan att särdröjsmål. Jag föreslår inte förekomma. Utskottet »framhöll emel- skilda sakkunniga tillkallas för ändamålet. lertid också att det i propositionen fram- Som riksdagen fram-hållit har det nuvalagda förslaget inte kunde fastställas som rande systemet i stort sett fungerat tillen i alla delar för framtiden orubblig ord- fredsställande. De sakkunniga bör därför i ning. Systemets detaljutformning borde bli sitt arbete kunna utgå ifrån de fyra grundföremål för översyn när erfarenhet vunnits l-äggande för konprinciper partistödets

SOU 1972: 62 9

struktion som har redovisats i det föregående. översynen bör emellertid innefatta en förutsättningslös prövning av hur principerna lämpligast kan förverkligas och hur reglerna bör vara utformade i detalj. De sakkunniga bör försöka få så ingående I runskap som möjligt om hur partistödet hittills använts och hur partierna nått allmänheten med sin information. Den omständigheten att partier kan ha olika utgifter beroende på skillnader i möjligheterna att sprida information och driva opinionsbildning genom pressen bör .i görligaste mån beaktas både vid en närmare utvärdering av nuvarande regler och vid prövningen av olika tänk-bara ändringar i dessa. Vid riksdagsbehandlingen i år av det statliga partistödet diskuterades införandet av ett enhetligt grundbidrag till alla partier som är representerade i riksdagen och införandet av någon form av reducerat bidrag till parti som har fått ett stort antal röster i val men ändå inte :blivit representerat i riksdagen. De sakkunniga bör utreda både dessa och andra frågor av betydelse för det statliga partistödets utformning och storlek. I den mån ändringar föreslås i gällande regler, måste givetvis de kostnadsmässiga konsekvenserna beaktas. Beträffande det kommunala partistödet bör i framtiden liksom hittills gälla att det bör bygga på samma principer som det statliga i den mån inte starka skäl, som direkt anknyter till kommunala förhållanden, motiverar avvikelse på en eller annan punkt. Utredningsarbetet bör bedrivas med största möjliga skyndsamhet. De sakkunniga bör om möjligt redovisa resultatet av sitt arbete i så god tid att förslag kan föreläggas riksdagen för beslut nästa år.

10 SOU 1972: 62

2 och

Tidigare offentliga utredningar

riksdagsbehandling

Frågan om de politiska partiernas finansie- fentligen redovisa sina inkomster och utring har under årens lopp varit föremål för gifter. Någon lagstiftning i dessa hänseenen omfattande och stundom intensiv debatt. den genomfördes inte heller. Denna har förts både i de folkvalda poli- Debatten om de politiska fipartiernas tiska församlingarna, inom partierna samt nansiering fick så småningom vunder 1950inte minst i dags- och fackpress, debattlitte- och 1960-talet en i viss mån annan inriktratur och samhällsvetenskapliga skrifter. ning än tidigare. Förut hade frågan huvud- - Partistödsutredningen har »i det följande sa-kligen gällt ifrån vilka källor partiernas för att framställningen inte skall vbli alltför intäkter härrörde. Nu korn diskussionen omfattande -valt att begränsa redogörel- också in på spörsmålet om ett statligt stöd sen till tidigare offentliga utredningar samt till politisk verksamhet borde införas eller frågans behandling av Kungl. Maj:t och ej. Denna förskjutning av debatten torde ha riksdagen. varit en följd av de fortgående kostnadsstegringarna för de politiska partierna, bl. a. i fråga om valkampanjerna. Vid 1959 års 2.1 Några drag i utvecklingen före år 1965 riksdag motionerade sålunda en ledamot av andra kammaren, herr Wahlund, centerparspörsmålet om hur partierna finansierade tiet (1959: II: 98), att riksdagen i skrivelse sin verksamhet blev föremål för ett livligt till Kungl. Maj: -t måtte anhålla om en förmeningsutbyte i 1948 års valrörelse. Vid utsättningslös utredning rörande möjlighe- 1949 års riksdag väcktes i anslutning härtill terna att åstadkomma en bättre balans melmotioner i ämnet ooh på hemställan av förs- lan de olika partiernas ekonomiska resurser ta lagutskottet (1949: 28) anhöll riksdagen i valrörelserna. Motionen avstyrktes emeli skrivelse till Kungl. Maj: t (rskr 210) om lertid av statsutskottet (1959: 166) och avutredning av frågan huruvida organisationer, slogs av riksdagen utan debatt. som bedrev politisk propaganda, borde År 1961 togs »frågan om statligt stöd till åläggas bokföringsskyldighet samt förpliktas de politiska partierna lupp i riksdagen på att offentligen låta redovisa sina inkomster nytt, denna gång i form av li-kalydande partioch utgifter. Skrivelsen ledde till att rege- motioner i första ooh andra kammaren av ringen år 1950 tillsatte en utredning som centerpartiet (1961: I: 44 av herr Bengtantog benämningen partifinansieringssak- son m. fl. och 1961: II: 58 av herr Hedlund kunniga. Utredningen avgav -i slutet av på- m. f1.). I motionerna hernställdes att riksföljande år sitt »betänkande Om offentlig dagen måtte i skrivelse till Kungl. Majzt redovisning av den politiska propagandans anhålla om skyndsam prövning och förslag finansiering -(SOU 1951: 56). De sakkun- till riksdagen angående anslag till de partier niga ställde sig avv-isande till en lagstiftning i riksdagen vilka stod utanför regeringen. om bokföringsskyldighet :för organisationer Anslagen skulle avse finansiering av sekresom bedrev politisk propaganda samt för- tariat »för riksdags- och utredningsarbete i pliktelser för sådana organisationer att of- syfte att skapa balans mellan regering och

SOU 1972: 62 11

i fråga om resurser på nämnda Larsson, centerpartiet) att en utredning skulopposition område. Bankoutskot-tet fann i si-tt utlåtande le tillsättas med uppgift att redovisa skälen över motionerna (1961: 19) det aktualise- för och emot statsbidrag till politiska partiers rade spörsmålet höra till de uppgifter som allmänna verksamhet och att utarbeta alterförfattningsutredningen hade att penetrera. nativa system .för sådana bidrag. Redan vid Utskottet -ansåg frågan huruvida de poli- riksdagens höstsession samma år avlät tiska partierna borde anslag Kungl. Majzt proposition till riksdagen i stödjas genom av en eller annan art så vansklig och svår ämnet (1965: 174). Framläggandet av denna att överblicka i sina konsekvenser att ut- proposition torde emellertid inte i någon avskottet inte fann si-g böra ta ställning innan görande grad =ha initlerats av sistnämnda det utredningsarbete som bedrevs inom för- motioner. Bakgrunden var i stället följande. fattningsutredningen hade slutförts. Utskot- År 1963 i november tillkännagavs att den tet *hemställde därför att motionerna inte socialdemokratiska dagstidningen Ny Tid, måtte föranleda någon riksdagens åtgärd. Göteborg, skulle läggas ned. Som en följd utskottet. av detta och tidigare beslut om nedlägg- Riksdagen följde Författningsutredningen avgav sitt slutbe- ningar av dagstidningar bemyndigade Kungl. tänkande statsskick år 1963. Del 3 Maj: t den 22 november 1963 chefen för Sveriges av betänkandet (SOU 1963: 18) innehöll justitiedepartementet att tillkalla ett antal bl. a. ett förslag (sid. 211 f.) att varje parti- sakkunniga för att utföra en undersökning av den storlek att gruppen av tidningspressens ekonomiska förutsättgrupp i riksdagen var representerad i utskott sk-ulle få rätt att ningar m. m. Med stöd av detta bemyndiunder riksdagssessionerna erhålla biträde av gande tillsattes en kommitté som antog en sekreterare som avlönades av statsmedel. namnet pressutredningen. Kommittén redo- Efter motioner i denna fråga vid 1965 års visade i mars 1965 resultatet av sitt arbete och efter närmare utredning av i betänkandet Dagstidningarnas ekonomiska riksdag bankoutskottet (1965: 54) beslöt riksdagen villkor (SOU 1965:22). Utredningen föreatt anvisa visst anslag för bestridande av slog ett statligt presstöd å 25 miljoner kr kostnaderna för de särskilda sekretariat per år vilket skulle förmedlas till tidningi riksdagen är utrustade med, arna av de politiska partierna. Som villkor partigrupperna s. k. gruppkanslier. Bidragen till gruppkans- för att ett parti skulle få bidrag för presslierna skulle utgå till varje partigrupp i riks- ändamâl gällde enligt förslaget att partiet med och var representerat i riksdagen och hade erdagen 3 000 kr per medlem år, om gruppen var företrädd i regeringen, ooh hållit mandat i två på varandra följande eljest med 4500 kr per medlem ooh år. andrakammarval. Beräkningen av bidragens Olikheterna i beloppen motiverades med storlek föreslogs skola ske med utgångsskillnaden i arbetsvillkor för ett parti i punkt i partiernas genomsnittliga röstande] oppositionsställning jämfört med ett rege- vid de två senaste ordinarie andrakammarringsparti. Bidragen skulle utgå fr. o. m. den valen. Förslaget om en genomsnittsberäk- 1 januari 1966 och någon kontroll över hur ning baserad på utfallet vid två val avsåg medlen utnyttjades skulle inte förekomma att förebygga att tillfälliga förskjutningar (rskr 442). i röstetalen påverkade partiernas ekonomiska resurser för opinionsbildning. I ett särskilt yttrande uttal-ade en av utredningens ledamöter - Nils G. Hansson 2.2 1965 års beslut om statligt partistöd riksdagsmannen -- att det vid den i Skegrie, centerpartiet I likalydande motioner i första och a-ndra fortsatta behandlingen av pressutredningens kammaren föreslogs vidare vid 1965 års riks- förslag borde -allvarligt övervägas att utvidga dag (1965: I: 218 av herr Källqvist och herr stödet till att avse även ann-an opinionsbil- Thorsten Larsson samt 1965: II: 273 av herr dande verksamhet som bedrevs av partierna Ullsten m. fl., samtliga folkpartiet utom än tidningsverksamhet.

12 SOU 1972: 62

Remissutfallet i fråga om pressut-redning- hänsyn till de betingelser under vilka oppoens betänkande blev i huvudsak negativt; sitionen hade att bedriva sitt riksdagsarbete utredningen tillstyrvktes inte oreserverat av ansåg departementschefen det rimligt att någon rernissinstans. Ett par av dessa gick partier som inte hade del i regeringsansvaret in på frågan om möjligheten av att införa gynnades vid bidragsgivningen i detta speett allmänt partistöd i stället för ett press- ciella sammanhang. Då det däremot var stöd. Bl. a. LO och TCO (den sistnämnda fråga om att införa ett allmänt partistöd organisationen i form av ett utredningskrav) ställde sig saken annorlunda. Om man ville gick på denna linje. Pressutredningens för- undvika att bidragssystemet inbjöd till en slag förvenkligades inte heller utan ledde i uppsplittring på småpartier eller fick andra, stället till framläggandet av ovannämnda inte avsedda åtenverkningar på partiförhålproposition 1965: 174 i vilken att landena kunde - anfördes föreslogs det i propositiostatsbidrag skulle utgå till politiska partier. nen - något annat än proportionell beräk- Föredragande departementschefen anförde ning efter enhetliga gnunder inte komma i propositionen att förutsättningar borde fin- i fråga. Konstruktioner, som t. ex. kombinenas att samla en bred opinion kring ett för- rade ett för alla bidragsberättigade partier slag om statligt partistöd enligt följande lika stort grundbelopp med ett proportionellt principer: 1) bidrag skulle utgå endast till beräknat tilläggsbelopp, torde av denna anpartier som hade ett inte obetydligt stöd ledning sakna aktualitet konkluderade dei väljaropinionen, manifesterat i allmänna partementschefen. val, 2) bidragen borde beräknas schematiskt Den proportionella beräkningen av bidraoch fördelas enligt fasta regler som :inte gen borde bygga på partiernas mandatmästillät någon skönsmässig prövning, 3) bidra- siga representation i riksdagens båda kamrat gens storlek borde sättas i relation till par- anfördes vidare i propositionen. Bestämmeltiernas styrka 00h 4) någon statlig kontroll serna föreslogs så utformade att ett fixerat av hur medlen användes skulle inte före- belopp per mandat skulle utgå till det parti komma. Bidrag borde utgå endast till parti .som innehade mandatet. Vid fastställandet som fortlöpande bedrev opinionsbildande av den anslagssumma som kunde ställas till verksamhet bland sina medlemmar och all- förfogande för ett *allmänt partistöd togs mänheten. Synpunkten att bidragsberättigat hänsyn till bankoutskottets förslag om biparti skulle ha ett inte obetydligt stöd i drag till riksdagspartiernas gruppkanslier, väljaropinionen ti-llgodosågs enligt departe- vilket förslag beräknades medföra en årlig mentschefen bäst genom ett krav på att par- kostnad av ca 1,5 mi-ljoner kr. Inom en tiet var representerat i riksdagen ooh hade totalram av ca 25 miljoner kr - vilket var erhållit mandat i det senaste valet till andra den högsta summa departementsohefen kunkammaren. Regeln om mandatmässig repre- de tillstyrka och som motsvarade pressutsentation i riksdagen kompletterades med en redningens förslag -- fanns då utrymme för föreskrift att partiet vid det senaste andra- ett stöd på 60 000 kr per mandat och kalenkammarvalet även skulle ha fått en viss an- derår. del, tvvå %, av de i hela riket avgivna giltiga Ett sålunda utformat bidragssystem förerösterna. slogs i propositionen böra tillämpas fr. o. m. Departementschefen refererade det för- kalenderåret 1966. slag som övervägdes inom bankoutskottet I samband med framläggandet av förslabeträffande stöd till riksdagspartiernas get till statsbidrag till politiska partier väokgruppkanslier och som byggde på tanken tes i riksdagen ett flertal motioner i såväl att *bidragen visserligen skulle vara propor- första som andra kammaren. Den *fråga som tionella i förhållande -till partiernas mandat- främst behandlades i dessa motioner och siffror men att de skulle utgå med 50 % som även kom att dominera den efterföljanhögre belopp för ett oppositionsparti än för de riksdagsbehandlingen var spörsmålet om ett parti som var företrätt i regeringen. Med något statsbidrag överhuvudtaget borde ut-

SOU 1972: 62 13

gå till partierna. I vissa motioner togs ernel- tänka sig ett fast belopp upp til-l ett visst lertid också upp frågor om hur partistödet antal mandat samt tillämpning av en falnärmare borde vara utformat. Sålunda inne- lande skala *för återstående mandat. Till stöd håller ett par likalydande partimotioner i för en utformning av bidragen enligt någon kamrarna från folkpartiet (1965: I: 818 av av dessa modeller åberopades att det väherr Lundström m. fl. och 1965: II: 972 av sentliga för de politiska partiernas verkherr Ohlin m. fl.) en del synpunkter av in- samhet var att de gavs möjligheter att intresse i detta sammanhang. Gentemot argu- rikta sin opinionsbildning på allmänheten, mentet att ett stöd som utformades som dvs. hel-a det svenska folket. Det var och -- hävgrundbidrag och proportionella tilläggsbidrag måste vara varje partis målsättning skulle verka anförde motio- dade motionärerna - att vinna så stor anpartisplittrande närerna att man fick utgå från att om för- slutning som möjligt från samt-liga grupper ändringar i partistrukturen genomfördes, i samhället. En opinionsbildning inriktad på dessa motiverades av så starka politiska skäl hela valmansk-åren medförde givetvis i stort att variationer i det statliga stödet var av sett samma kostnader för alla partier - t. ex. underordnad betydelse. Vidare kunde den för spridande av broschyrer, affischer och invändnin-gen göras att en gemensam parti- valtidningar samt för användande av andra organisation måste ge sådana kostnadsrninsk- media att nå ut till medborgarna och bilda i jämförelse med två separata orga- opinioner. Dessa synpunkter talade enligt ningar nisationer att besparingarna borde kompen- motionärernas uppfattning för att de olika sera bortfallet av ett grundbidrag om detta partierna tillfördes lika belopp. Emellertid beräknades något så när rimligt. I »folkparti- fick man förutsätta att ett större parti hade motionern-a anfördes också att det fanns an- vissa högre kostnader för att hålla en mera ledning att undersöka om inte delar av ett omfattande partiorganisation kontinuerligt mera borde utformas så, funktionsduglig, såväl under som mellan vautbyggt partistöd att staten övertog vissa bestämda kostnader len. Denna omständighet och :flera andra från Motionärerna fann det inte skäl talade för att man inte kunde renodla partierna. att man skulle behöva göra principen om ett lika stort ekonomiskt stöd rim-ligt årligen av gängse statsfinansiell natur till varje härför berättigat parti. Motionäavvägningar om stödets storlek. När man genom en av- rerna drog därför den slutsatsen att man i av partiernas behov ifastslagit en praktiken fick göra en sammanvägning av vägning stödnivå borde det krävas synner- de angivna faktorerna vid utformningen av lämplig liga skäl att ändra denna. Däremot kunde stödet till de politiska partierna. enligt motionärerna en anpassning till den Kommunisterna yrkade i likalydande penningvärdeminskningen vara partimotioner i första och andra kammaren fortlöpande motiverad. Slutligen anfördes att eftersom (1965: I: 815 av herrar Adolfsson och Werför ett partistöd var utomordent- ner samt 1965: II: 971 av herr Hermansson principerna för de politiska partiernas -arbete m. fl.) att riksdagen med bifall i övrigt till ligt viktiga borde -- eventuellt i 1965: 174 måtte besluta att bireglerna lagfästas proposition - rför att minska risken för borde bygga på partiernas grundlagsform dragsberäkningen röstetal vid valen till andra kammaren i godtyckliga ändringar. De båda ledamöterna av andra kamma- stället för på deras mandatmässiga represenren Johannes Antonsson och Anders Dahl- tation -i riksdagens bägge kamrar. (1965: Ett flertal av de motioner som väcktes gren, centerpartiet, tog i en motion II: 966) upp spörsmålet om en eventuell för- med anledning av propositionen om statsav stödet efter regressiv skala, inne- bidrag till politiska partier utmynnade i olika delning bärande t. ex. att ett parti med större antal krav på ytterligare utredningar. Således ut- -andrakammarmandat erhöll mindre belopp talades i likalydande partimotioner från cenän ett parti med ett högre antal terpartiet (1965: I: 816 :av herr Torsten per mandat mandat. Alternativt kunde motionärerna Andersson m. fl. och 1965:11: 970 av herr

14 SOU 1972: 62

Hedlund m. fl.) att partiet var berett att för det till de politiska partierna. Dessa motiokalenderåret 1966 acceptera de fördelnings- ner innebar i huvudsak en upprepning av grunder, som föreslogs i propositionen, men vid 1965 års riksdag intagna ståndpunkter. att frågan om en lämplig och riktig utform- Efter avstyrkan från konstitutionsutskottet ning av det allmänna partistödet för tiden avslogs motionerna av riksdagen. Vid 1967 därefter enligt Centerpartiets mening när- *års riksdag väcktes ookså motioner (1967: mare borde övervägas. I: 592 -av herr Torsten Andersson, center- Konstitutionsutskottet anförde i sitt ut- partiet, m. lfl. och 1967: II: 769 av herr låtande (1965: 44) bl. a. följande: Sterne, folkpartiet) med hemställan att riksdagen måtte dels besluta att genomföra en I propositionen har angetts fyra principer, automatisk reglering av bidraget till rikssom bör ligga till grund vid utformningen av dagspartiernas kostnader *för gruppkanslier, ett system för statsstöd åt politiska partier, nämligen att bidrag utgår endast till partier dels uppdra åt styrelsen för riksdagens försom har ett inte obetydligt stöd i väljaropinio- valtningskontor att framlägga »förslag annen, manifesterat i allmänna val, att bidragen av en sådan automagående konstruktionen beräknas schematiskt och fördelas enligt fasta tik. I sitt utlåtande 1967:39 -behandlade regler som inte tillåter någon skönsmässig att bidragens storlek sätts i relation bankoutskottet bl. a. de nu aktuella motioprövning, till partiernas styrka, och att någon statlig nerna, varvid utskottet anförde att riksstakontroll av hur medlen används inte skall före- ett relativt stort antal ten varje år upptog komma. Utskottet ansluter sig till vad sålunda anslag till privata organisationer av olika anförts i propositionen. - - slag. Med längre eller kortare mellanrum an- Det anförda innebär inte, att det i propositionen framlagda förslaget enligt utskottets me- passades dessa anslag i många fall med hänning skulle kunna nu fastställas som en i alla för att bidrasyn till pris- och lönestegringar delar för framtiden orubblig ordning. Väl kan gens reala värde inte skulle urholkas. Någon de förut angivna fyra grundprinciperna inte automatisk anpassning till exempelvis löneöverges, men systemets närmare detaljutformning torde böra bli föremål för översyn, sedan utvecklingen torde däremot, vad gällde dyerfarenhet vunnits av dess praktiska tillämp- lika anslag, inte förekomma. Enligt utskotning. Med anknytning till propositionens förtets mening borde någon automatisk regleslag om årlig omprövning av bidragens storlek ring inte heller äga rum när det gällde bioch till motionerna I: 816 och II: 970 vill utskottet därför förorda, att fördelningsreglerna drag till kostnaderna för riksdagspartiernas underkastas en förutsättningslös översyn, sedan gruppkanslier. Utskottet erinrade i sammannödvändig erfarenhet erhållits av deras till- om att någon sådan automatik inte hanget lämpning. förekom i fråga om bidrag till de politiska partierna. Utskottet hemställde därför att I en reservation av sex ledamöter av utmotionerna inte måtte föranleda någon riksskottet (tre från :folkpartiet och tre från hemställdes dagens åtgärd och riksdagen följde även i högerpartiet) om avslag på prodetta fall utskottet. positionen. I en annan reservation av en ledamot från folkpartiet hemställdes om avslag i förening med begäran om en skynd- 2.4 Genomförandet av kommunalt sam utredning om utformningen av ett stat- Efter en omfattande debatt partistöd ligt partistöd. i kamrarna följde riksdagen utskottet och Ett antal ledamöter av både första ooh statligt partistöd infördes fr. o. m. kalenderandra kammaren från centerpartiet motioåret 1966 (rskr 452). nerade vid 1968 års riksdag om att riksdagen skulle uttala att beviljande av anslag till 2.3 I 966 och 1967 års riksdagar politiskt parti för bedrivande av kommunal

information och opinionsbildning var en Vid 1966 och 1967 års riksdagar väcktes angelägenhet för kommunerna (1968: 1:451 ett par »motioner som hade avseende å stö- av herr-ar Torsten Andersson, Ernst Olsson

SOU 1972: 62 15

och Johan Olsson samt 1968: II: 561 av her- samlingspartiet, centerpartiet och folkpartiet

rar Boo och Larsson i Borrby). Motionerna ansåg sig i huvudsak kunna godt-a det fram-

behandlades av konstitutionsutskottet (1968: lagda förslaget till lag om kommunalt parti-

33) som *fann att frågan om en vidgning av stöd men yttrade beträffande fördelningen

den kommunala kompetensen i förevarande av detta följande (1969: 36):

hänseende borde närmare utredas. Tre ledamöter av utskottet från Olika meningar har framkommit om de grun- (alla högerpartiet) der, som här gäller för fördelningen av ett reserverade sig och yrkade avslag på motiokommunalt partistöd. Propositionen föreslår en nerna. Riksdagen följde utskottet. Efter en mot mandatantalet proportionell fördelning. närmare utredning inom kommunikations- I tre par motioner har i stället föreslagits, att framlades vid 1969 års riks- viss del av stödet skall utgå som ett för alla departementet partier lika stort grundbidrag. Utskottet finner dag förslag till lag om kommunalt partistöd starka skäl tala för den senare lösningen. Åt- (prop. 1969: 126). Där föreslogs att borger- skilliga av de kostnader har för sin partierna liga primärkommuner och landstingskom- informationsverksamhet inom kommunerna är

muner genom en särskild lag skulle tilläggas oberoende av partiernas storlek. Som skäl mot en konstruktion med lika grundbidrag samt befogenhet att lämna ekonomiskt bidrag till tilläggsbidrag i förhållande till mandatantalet politiskt parti, som under den tid beslut om har i propositionen anförts att den kan främja bidrag avsåg, var representerat i kommu- partisplittring. Denna synpunkt är emellertid

nens fullmäktige respektive landstinget. Be- knappast bärkraftig, när det gäller den kommunala verksamheten. En konstruktion med slutet skulle enligt lagförslaget innehålla att grundbidrag är enligt utskottets mening bättre bidrag utgick till varje sådant parti med samägnad än propositionens förslag att åstadkomma belopp för varje plats som partiet under ma en aktiv informationsverksamhet och där-

nämnda tid hade i den representativa för- med vidareutveckla den kommunala demokrasamlingen. I motioner yrkades dels avslag tin. Grundbidragen bör lämpligen, som föreslagits i motionerna I: 1076 och II: 1245, utpå propositionen (1969: II: 1231 av herr göra en fjärdedel av det totala bidragsbeloppet. Sjöholm, folkpartiet), dels att bidrag skulle

kunna utgå retroaktivt till parti som inte Tio ledamöter (alla socialdemokrater) yrvarit men .genom valet blev representekade i en reservation helt bifall till proporat i den kommunala församlingen (1969: sitionen och ansåg att utskottets yttrande I: 1064 av herrar *Ferdinand Nilsson och bort haft bl. a. följande lydelse: Mattsson samt 1969: II: 1227 av herrar Jo-

hansson i Skärstad och Persson i Heden, Utskottet tillstyrker att kommunerna ges rätt

alla centerpartiet), dels att bidrag skulle utgå att lämna bidrag till politiska partier på sätt med visst belopp lika för alla partier och föreslås i propositionen och avstyrker sålunda motionen II: 1231 i vilken yrkats avslag på med visst :belopp i förhållande till antalet propositionen. Då det gäller den närmare utmandat. Som vgrundbelopp föreslogs både formningen av regler om kommunalt parti- 25 % (1969: I: 1076 av herrar Dahlén, folk- stöd är det angeläget att fasthålla utgångspartiet, och Nils-Eric Gustafsson, center- punkten, att syftet är att öka medborgarnas möjligheter till information inte att gagna partiet samt 1969:11: 1245 av herrar Hedpartierna i och för sig. Det är också naturligt lund och Wedén, samma partier) och 50 % att inte utan starka skäl, som direkt anknyter

av totala bidragssumman (1969: I: 1077 av till de kommunala förhållandena, göra avviherrar Strandberg, Bnundin och Karl Pet- kelser från vad som gäller i fråga om det stattersson samt II: 1246 av herrar Nordstrandh, liga partistödet. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motionerna I: 1064 och II: 1227, i Thylén, Petersson i Gäddvik och Oskarson, vilka föreslagits att bidrag skall kunna utgå alla moderata samlingspartiet). I likalydande även för valår till parti som då inte är men partimotioner *från vänsterpartiet kommunis- genom valet blir representerat i den kommuterna (l969: I: 1078 och 1969: II: 1244) an- nala församlingen. Utskottet finner också att en fördelning av bidraget i direkt proportion gavs inte någon uppdelning. till antalet mandat är bestämt att föredraga En majoritet i konstitutionsutskottet befrån den angivna utgångspunkten. De förslag stående av tio ledamöter från moderata om att en viss del av anslagen skall fördelas

16 .SOU 1972: 62

lika mellan partierna som grundbelopp, vilka röster i landet erhöll stöd som svaavgivna framförts i övriga motioner, bör sålunda avrade mot för bidraget ett riksdagsmandat visas. Utskottet vill särskilt erinra om att det (70000 kr) oberoende av om partiet blev som skäl för en sådan konstruktion av det statliga partistödet anfördes, att den skulle representerat eller inte och partier som uppgynna partisplittring. Denna synpunkt är giltig nådde 2,5 %, 3 % respektive 3,5 % fick även i detta sammanhang. svarande bidrag mot två, tre respektive fyra riksdagsmandat. Till partier som uppnådde Riksdagen vbi-föll reservationen. mer än fyra % borde utbetalas ett grundbi-

drag motsvarande bidraget :för fyra riksdags- 2.5 Justeringen mandat och därjämte av det .statliga partistädet bidrag per mandat i med hänsyn till införandet av enkammarriks- enlighet med de i statsverkspropositionen -an-

dagen givna grunderna. Enligt det andra motionsförslaget (1970: 525 av herrar Björcki Nässjö Vid 1970 års riksdag -fra-mlades i statsverks- och Fridolfsson i Stockholm, bägge moderata propositionen (prop. 1970: 1 bil. 4 sid. 79) samlingspartiet) borde 50 % av det statliga förslag angående ändring av grunderna för partistödet fördelas lika mellan de i riksdet statliga stödet till de politiska partierna. d-agen representerade partierna och reste-

Förslaget innebar att fr. o. m. år 1971 skulle rande belopp i enlighet med dittills gällande för rätt »till sådant bidrag gälla att partiet regler. I sitt utlåtande (1970: 14) anslöt sig deltagit i senaste val till riksdagen och där- konstitutionsutskottet till propositionens förvid vunnit mandat. Bakgrunden till detta slag och avstyrkte motionerna. Två reservaförslag var det valsystem som tioner tillämpas avgavs, dels av sjru ledamöter (fyra fr. o. m. år 1970 för val till den nya en- från folkpartiet och tre från centerpartiet),

kammarriksdagen, enligt vilket system man- vilka anslöt sig till de synpunkter som andat endast kan tilldelas parti som fått an- förts i den förstnämnda motionen, dels av tingen minst fyra % av rösterna i hela lan- tre ledamöter (alla från moderata samlingsdet eller tolv % av rösterna i en valkrets. partiet), vilka anslöt sig till det andra mo- Med hänsyn till dessa spärregler ansågs det tionsförslaget, dock med den ändringen att inte finnas anledning att -- förutom kravet en fjärdedel av bidraget i stället för som på representation i riksdagen behålla den föreslagits i motionen 50 % skulle fördelas tidigare bestämmelsen om att ett parti, för lika mellan de i riksdagen representerade att erhålla statligt stöd, vid det senaste valet partierna och återstoden efter antalet manmåste ,ha fått minst två % av rösterna i dat. Riksdagen avslog motionerna.

landet. Övergången till

enkammarriksdag På förslag av tbankoutskottet (1970: 68) innebar vidare att antalet mandat i riksbeslöt 1970 års riksdag att höja bidragen till dagen »minskade från 384 till 350 fr. o. m. kostnader riksdagspartiernas för gruppkansår 1971. I statsverkspropositionen förorda- lier från tidigare 3 000 respektive 4 500 -kr

des på grund härav att bidragsbeloppet mandat och år till

per per 3 500 respektive mandat och kalenderår räknades upp från 5 250 kr, varvid som förut det högre belopförut 60 000 till 70000 kr. Någon större pet skulle utgå till partigrupp som inte var total höjning av det statliga stödet till de företrädd i regeringen (rskr 339).

politiska partierna innebar inte denna upp-

räkning. .Två motioner väcktes med förslag till an- 2.6 Behandlingen av partistödsfrâgorna nan xfördelning av det statliga bidraget än under de senaste riksdagarna deni statsverkspropositionen Enframlagda. ligt det ena motionsförslaget (1970: 740 av Fem motioner väcktes vid 1971 års riksdag

herrar Boo och Larsson i Öskevik, center-

angående bidragen från det allmänna till de partiet) borde reglerna utformas så, att par- politiska partierna; tre av motionerna rörde tier som uppnådde »minst två % -av samtliga det statliga och två av motionerna det korn-

SOU 1972: 62

munala Beträffande det statliga Konstitutionsutskottet erinrade i sitt bepartistödet.

stödet anförde herrar Ahlmark, folkpartiet, tänkande (1971: 27) om de fyra principer

B00, centerpartiet och Brundin, moderata som enligt prop. 1965: 174 borde ligga till

samlingspartiet (1971:523) att väsentliga grund för utformningen av ett system för

kostnader för partierna i stort sett var obe- statsstöd åt politiska partier. Vidare erinrade

roende av antalet riksdagsplatser, varför det utskottet om att det i sitt av riksdagen god-

nuvarande »mandatbidraget borde komplette- kända utlåtande (1965: 44) anslutit sig till

ras med vad som anförts i propositionen men utett grundbidrag till partigrupper

som nått över ifyra % av rösterna i hela talat att detaljutformningen av fördelnings-

landet, erhållit och där- reglerna inte då kunde fastställas som en utjämningsmandat med kunde betraktas Grund- i alla delar orubblig utan fick unsom rikspartier. ordning

till kr derkastas en förutsättningslös sedan bidraget föreslogs uppgå en miljon översyn

per år ooh parti, vilket utgjorde ungefär en nödvändig erfarenhet erhållits av reglernas

av hela det statliga partistödet. Vi- tillämpning. Utskottet fortsatte: sjättedel

dare borde det övervägas om en del av Utskottet anser att det nuvarande systemet

skulle i stort sett fungerat tillfredsställande. Sedan grundbidraget utgå -till parti som fått ett stort antal röster men inte nått den andel det statliga partistödet infördes har emellertid

många förhållanden som har betydelse för syssom gav utjämnings-mandat. I motion 1971: temets utformning ändrats. Sålunda har kom- 46 av herr Björck i Nässjö (moderata sam- munerna genom en särskild lag fått möjlighet - såvitt nu är av att anslå medel till de politiska partierna. lingspartiet) yrkades Genom den partiella författningsreformen har intresse att en ny typ av partistöd borde övergång skett till enkammarriksdag, och ett införas, så utformat att det kompenserade nytt valsystem införts. Vidare har förslag framoppositionspartierna för alla automatiska lagts till ett särskilt stöd till dagspressen, vilket fördelar som regeringsinnehavet hävdades kommer att behandlas senare vid årets riksdag.

innebära. Utskottet finner tiden nu vara mogen för den Varje i riksdagen representerat översyn av fördelningsreglerna, som förutsattes parti som passerat fyra %-spärren föreslogs vid det statliga partistödets tillkomst. erhålla ett grundbidrag. Till detta ändamål Denna översyn bör ske med skyndsamhet. borde avsättas 25 % av det disponibla parti- Som förutsattes 1965 bör den vara förutsätt-

Resten av detta skulle fördelas ningslös men ha som utgångspunkt de ovan stödsbeloppet. nämnda fyra grundprinciperna. För en allsidig mellan de berättigade partierna på så sätt, bedömning av partistödets storlek och fördelatt parti som ej var representerat i rege- mån få ning är det av vikt att i görligaste ringen erhöll 50 % högre bidragsbelopp än hittills använts och kunskap om hur partistödet regeringsparti. Om en uppräkning skedde av hur partierna nått allmänheten med sin infor-

kunde k-anslistödet till mation. partistödsbeloppet I motioner har yrkats att det nuvarande, efriksdagspartierna upphöra att utgå. Den tredter mandatantal utgående bidraget bör kompletje motionen angående det statliga partistödet teras med ett grundbidrag för varje parti. Som

var en partimotion från vänsterpartiet kom- motivering härför har anförts att informations-

munisterna I denna motion och administrationskostnader till stor del är (1971:229). oberoende av partiets storlek. Vidare har yrföreslogs bl. a. att riksdagen skulle uttala kanden framförts att även politiskt parti som sig -för en översyn av gällande regler för det fått ett stort antal röster utan att uppnå mandat

statliga partistödet, innebärande ett genom- i riksdagen skall få ett visst reducerat belopp

förande av principen om ett grundbidrag ipartistöd. Den av utskottet förordade utredningen bör för varje parti plus ett belopp i förhållande vara oförhindrad att ta upp dessa och andra till partiernas styrka. Vidare :föreslogs att frågor rörande partistödet. Utskottet vill härriksdagen uttalade sig för att en uppräkning vid framhålla att frågan om grundbidrag måste

av den totala ramen för anslagsgivningen ses mot bakgrund av att utgifterna för partier-

nas verksamhet bl. a. är beroende av deras skedde och att regler utformades enligt vilka som inte möjligheter att sprida information, exempelvis även politiska riksorganisationer, genom pressen. erhållit mandat i riksdagen, -fick möjlighet Vid översynen bör övervägas den totala kost-

att erhålla partistöd. nadsramen för partistödet, varjämte bör beaktas

18 SOU 1972: 62

de kostnadsmässiga konsekvenserna av ifråga- varande bidragskonstruktionen skulle misssatta ändringar i gällande regler. gynna de små partierna och bidraga till en Ledamöterna av »utskottet från moderata från demokratisk inte önskvärd synpunkt samlingspartiet, centerpartiet och folkpar- konservering av partistrukturen. Vid ändtiet reserverade sig under anförande: bering av lagen *borde enligt motionärerna Som framhållits bl. a. i motion aktas att grundbelopp rimligen inte borde 1971: 523 är vissa grundläggande kostnader för partierna i utgå till tillfälliga grupperingar av den art stort sett oberoende av hur många riksdags- som lokalt kunde förekomma främst vid platser de har. Dit hör t. ex. utgifter för inforde primärkommunala valen samt att grupp mationsmaterial till väljarna och vissa delar som erhöll kommunalt bidrag borde tillav personal- och administrationskostnaderna. höra med större för- Det är därför angeläget att redan nu komplet- politisk organisation tera det nuvarande bidraget, som fördelas efter ankring. antalet mandat i riksdagen, med ett grund- Konstitutionsutskottet (1971: 28) hänvisabidrag. de i sitt betänkande till det samma dag Det är inte rimligt att ytterligare uppskjuta denna reform, avgivna betänkandet om det statliga som gör fördelningen av det partistatliga partistödet mer rättvist än idag. Av stödet. Utskottet anförde: detta skäl kan vi ansluta oss till kravet i motion 1971:523 Vid tillkomsten av lagen om kommunalt att utöver bidraget per mandat anslå 1 miljon kronor som grundbidrag till varje partistöd uttalades från riksdagens sida att det riksdagsparti som erhållit utjämningsbidrag. var naturligt att inte utan starka skäl, som direkt till de kommunala förhållan- Starka skäl talar vidare för att del av grund- anknyter bidrag bör utgå för parti som fått ett stort dena, göra avvikelser från vad som gäller i antal röster men inte nått den andel av val- fråga om det statliga partistödet. Allmän enigmanskåren som ger utjämningsmandat. Ett av- het råder också numera om att samma huvudtrappat grundbidrag skulle kunna minska den principer bör gälla för det kommunala partiekonomiska tröskeleffekten av 4-procent spär- stödet som för det statliga. Utskottet anser det ren. I därför vara lämpligt att frågan om reglerna god tid före nästa val bör riksdagen för kommunalt till överväbesluta om en sådan regel. Därefter bör Kungl. partistöd upptas gande gemensamt med fördelningsreglema för Majzt till nästa års riksdag lägga fram förslag det statliga partistödet. I detta läge bör rikstill bestämmelser om avtrappningsregler. dagen inte nu ta ställning till de i motionerna Som tidigare nämnts väcktes vid 1971 års aktualiserade frågorna om grundbidrag och

riksdag också två motioner rörande det spärregler.

kommunala partistödet. I motion 1971: 541 Även i detta fall reserverade sig ledamöav herr Molin m. fl. (folkpartiet) framhölls terna av utskottet »från moderata samlingsatt vissa informationskostnader avseende partiet, centerpartiet och folkpartiet. De skäl spridandet av partiernas kommunalpolitiska som därvid åberopades var följande: förslag var desamma oberoende av partiets mandatantal I vår reservation om det statliga partistödet i kommunens fullmäktige, varhar vi framhållit att vissa grundläggande kostför det kommunala partistödet till viss del nader för partierna i stort sett är oberoende av borde bestå av ett till alla partier med sam- hur stora partierna är. Vi förordade därför in-

ma belopp utgående grundbidrag. Detta förandet av ett grundbidrag lika för alla partier som erhållit i riksdagen. borde uppgå till en fjärdedel av hela bidra- utjämningsmandat Då man bör sträva efter likartade huvudget enligt motionärerna. Vidare ifrågasattes principer så långt möjligt för det statliga och om alla i fullmäktige företrädda partier det kommunala partistödet bör därför reglerna skulle ha rätt till grundbidrag och föreslogs för det kommunala partistödet ändras därhän

en spärregel, knuten antingen till respektive att ett grundbidrag utgår till i fullmäktige föreandel av det totala antalet trädda partier. partis avgivna Eftersom det vid val till kommunfullmäktige röster eller till det totala antalet ledamöter f. n. inte finns någon regel motsvarande spärri kommunfullmäktige eller landsting. Den regeln om 4 procent av de röstande för repreandra motionen (1971: 549 av herrar Strindsentation i riksdagen får eventuella avtrappberg och Brundin, båda moderata samlingsningsregler ges en annan utformning för det partiet) innehöll argument för att den nu- kommunala partistödet. Därvid kan en kom-

SOU 1972: 62 19

pletterande regel införas om att parti med myc- partiet, herr Strömberg, (motion 1972: 169) ket liten fullmäktigerepresentation inte skall att riksdagen skulle räkna upp det statliga vara berättigad till helt grundbidrag. till partistödet 35 miljoner kr .per år och Såväl i fråga om det statliga som det besluta att 25 % av beloppet utgick som kommunala partistödet följde riksdagen ut- lika för alla i riksdagen grundbidrag, represkottet med knapp majoritet. senterade partier som erhållit utjämnings- 1972 års vårriksdag visade också parti- mandat. Det yrkades också att likartade regstödsfrågoma ett betydande intresse. Sålun- ler skulle införas -för partistödet på det landsda framahölls i en partimotion (1972:294) tings- och samt primänkommunala planet från moderata samlingspartiet att nuvarande förordades av innebörd avtrappningsregler statliga och kommunala partistöd, vilket för- att partier, som inte fått i representation delas i förhållande till det antal mandat som t. ex. riksdagen, ändå erhöll en del av ett respektive parti har i riksdag, fullmäktige grundbidrag. och landsting, var orättfärdigt till sin kon- I sitt *betänk-ande i anledning av dels struktion. Starka skäl talade för en ändring i statsverkspro- Kungl. Maj: ts framställning av i vart fall det statliga partistödssystemet positionen för budgetåret 1972/73 om oföranfördes i motionen. Såväl det statliga som ändrat anslag till statligt partistöd (prop. det kommunala partistödet borde till bety- 1972:1 bil. 4 sid. 83), dels ovannämnda dande del utgå som grundbidrag, lika stort motioner hänvisade konstitutionsutskottet för varje parti som erhållit representation. till att partistödsutredningen den 7 april Detta .borde enligt motionårernas mening 1972 enats om vissa huvudprinciper beträfvara en riktpunkt för part-istödsutredningens fande den statliga och den kommunala biarbete. Däremot borde inte tidningspressens dragsgivningen till partierna (1972: 27). ekonomiska villkor och tidningarnas even- -- Dessa .huvudprinciper anförde utskottet tuella för det ena eller andra sympatier tillgodosåg i det väsentliga motionärernas politiska partiet blandas in i frågan om par- synpunkter. Utskottet hade i-nhämtat att en tiernas finansiering hävdade motionärerna. proposition på grundval av partistödsutred- Liksom förra året väcktes vid 1972 års skulle komma att föreläggas ningens förslag riksdag en motion på ifrågavarande område 1972 års *höstriksdag I avvaktan på bevilken undertecknats av en ledamot från handlingen härav borde enligt utskottets mevardera moderata samlingspartiet, centerparning anslag till statligt partistöd .beviljas entite och folkpartiet (1972: 797 av herrar ligt Kungl. Maj: ts förslag och motionerna Romanus, folkpartiet, Fiskesjö, centerpartiet, inte *föranleda någon riksdagens åtgärd. och Brundin, moderata samlingspartiet). Utskottets som var enställningstagande, Argumentation och yrkanden var i huvud- hälligt, bi-fölls av riksdagen. sak desamma som i motion 1971: 523 och de borgerliga reservationerna till konstitutionsutskottets bet-änkanden 1971:27 och 1971:28. ›I 1972 års motion ynkades dock att grundbidra-get skulle sättas till 1,5 miljon kr per parti och år i stället för till en miljon kr och *föreslogs att det statliga partistödet skulle höjas till ett årligt belopp av 32 miljoner kronor. Motionärerna påpekade att sistnämnda belopp ungefär motsvarade en uppräkning av bidraget till de politiska partierna i enlighet med konsumentprisindex uppgång sedan partistödet infördes år 1965. Vidare hemställde en ledamot *från folk-

20 SOU 1972: 62

3 i vissa

Partiñnansieringen främmande länder

Partistödsutredningen har bedömt det vara förhållande till utgående belopp, träder ökav intresse att inhämta om för- i kraf-t fr. o. m. första kalendermånauppgifter ningen hållandena utomlands med avseende på biden efter den, under vilken valet ägde rum, dragsgivning från det allmänna till politiska medan en får verkan först minskning partier. Information har skaffats beträffanfr. o. m. fjärde kalendemnånaden efter den, de partifinansieringen i de nordiska länder- under vilken valet skedde. Vid ändringar

na, Förbundsrepubliken Tyskland, Storbri- som har annan grund än folketingsval tilltannien ooh USA. Det .insamlade materialet, motsvarande lämpas regler. Motiveringen som endast redigerats av utredningen, har till att ett minskat träder i kraft tre bidrag erhållits via utrikesdepartementet. Detta de- månader senare än ett -förhöjt stöd -är bepartement svarar sålunda för sakinnehållet. hovet av anställningstrygghet för de sakkun- Uppgifterna avser förhållandena i respek- och kontorsanställda son1 avniga, experter tive land under slutet av år 1971 och början lönas med stödet. av 1972. På grundval av den sålunda beskrivna bidr-agsformen utbetalades till de olika grupperna i zfolketinget per den 1 oktober 1971 3.1 Danmark månatligen stöd enligt tabell 1.

I Danmark finns en motsvarighet till det i Sverige utgående stödet Tabell 1. Månatligt utgående statligt stöd till åt riksdagsgrupde olika partigrupperna i det danska folkepernas k-anslier. De danska reglerna på detta område är fastställda av =folketingets ud- tinget.

valg for forretningsordenem Enligt gällande bestämmelser utgår till varje folketingsgrupp Parti Belopp, dkr ett årligt gnundbelopp å 1 700 danska kr per mandat. Här-utöver utbetalas till folketings- Socialdemokratiets folketingsmed minst och åtta gruppe 61 855,83 grupper fyra högst Det konservative folkepartis mandat ett »grundbelopp å 6 000 danska kr folketingsgruppe 30 550,14 Venstres folketingsgruppe 29 747,43 per grupp och år samt till folketingsgrupper Det radvikale Venstres folketingsmed lägst nio mandat ett årligt grundbelopp gruppe 27 339,30 å 12 000 danska kr per grupp. Utöver nämn- Socialistisk folkepartis folketingsda »grundbelopp kommer vissa tillägg enligt gruppe 19 312,20 särskilda regler. över folke- Summa dkr 168 804,90 Beloppen utgår tingets budget och erlägges månadsvis i förskott. Eftersom bidragen utbetalas förskotts- motsvarar Angivna belopp ett årligt bidrag vis finns särskilda för det fall till de stadganden politiska partierna å sammanlagt att någon -bidragsgrundande faktor ändras. 2025 658 danska kr 80 öre. Stöd av all- Så t. ex. stadgas att om ett folketingsval männa medel härutöver utgår inte till parmed-för ökning eller minskning av stödet i tierna i Danmark.

SOU 1972: 62 21

3.2 Finland partiernas relativa presstyrka m. m. Det har därför hävdats att bidragen till tidningarna Sedan år 1969 utgår i Finland ett generellt utgör en form av indirekt stöd till partierna. statligt stöd till de i riksdagen företrädda Av det generella partistödet torde för övrigt politiska partierna. För år 1972 finns i bud- en icke obetydlig del Ikanaliseras till presgeten anslaget sammanlagt tio miljoner fins- sen. ka mank för detta ändamål. Enligt gäll-ande En annan form av indirekt partistöd som lag fördelas nämnda belopp i förhållande utgår i Finland är bidragen till de politiska till det antal riksdagsmandat partierna erihöll partiernas ungdomsorganisationer. Dessa bivid de senaste allmänna valen. Nuvarande drag ingår som ett led i det statliga stödet bidrag uppgår till 50000 finska mark per till olika slags ungdomsverksamhet. År 1971 mandat och år. Stödbeviljande organ är stats- anslogs 2,5 miljoner finska mark för detta rådet som efter ansökan från partierna ut- ändamål, varav 1,27 miljoner mark gick till betalar bidragen månadsvis via Statskonto- de politiska ungdomsförbunden. Samtliga ret. Till beslut om beviljande av stöd skall i riksdagen representerade partiets ungdomsvillkor» för utbetal- organisationer med undantag för landsfogas »nödigbefunna användningen och redovisningen av bygdspartiets erhöll på detta sätt statliga biningen, bidragen samt för tillsynen däröver. För an- drag. Stöd til-l de politiska partierna på av stödet skall parti avge redo- kommunal- eller landstingsnivå utgår inte vändningen i enlighet med statsrådets föreskrif- med undantag för landskapet Åland, som visning ter. Övervakning av användningen av bi- från staten erhåller 50 000 mark per år att hos statsrådets kansli som användas till bidrag åt politisk verksamhet dragen ligger härvid kan anlita Statskontorets och statens i landskapet. Några bestämmelser om lokal revisionsverks bistånd. Enligt uttryckliga -för- fördelning av det generella statliga partistöskall alla partier be- det finns inte; användningen av detta stöd fattningsbestämmelser handlas lika av de statliga myndigheterna. är därför en *fråga som avgörs av varje Liksom i Sverige och Danmark erhåller parti. de i den finska riksdagen representerade partierna bidrag till sina gruppkanslier. I 1972 års budget uppgår anslaget för detta 3.3 Norge ändamål till 330 000 finska mark. Angivna medel Det norska beslöt i juni 1970 fördel-as i enlighet med samma prin- stortinget partistödet, dvs. bi- att med retroaktiv verkan från -årets ingång ciper som det generella tillkommer riksdagsgrupperna i för- införa ett statligt stöd till de politiska pardrag hållande till deras antal mandat. tierna å totalt åtta miljoner norska kr. Detta att det stöd -har numera till tio I sammanhanget bör även nämnas höjts sammanlagt stöd till den finska norsk-a kr att fr. o. m. år utgår ett statligt dags- miljoner gälla avseende tidningarnas transport- 1972. Bidrag utgår till samtliga partier pressen och distributionskostnader. Anslaget :för detta som vid stortingsval ställer upp listor i minst ändamål har i 1972 års statsverksproposi- hälften av landets Valkretsar. Stödet fördelas tion till åtta miljoner finskamark i proportionellt i förhållande .till partiernas höjts med under år 1971. utbetalda röstandelar vid de senaste stortingsvalen. jämförelse mark. är förknippade medde bidrag 7,5 miljoner Pressbidragen beviljas Inga villkor efter ansökan av en av statsrådet utsedd som .på detta sätt ställs till de olika partiernämnd till som utkommer minst nas förfogande; Det må nämnas att i stället tidningar fördel- för kravet ställer tre gånger i veckan. Enligt gällande på att vederbörande parti skall utdelas med listor i minst hälften av landets valningsgrunder presstödet upp till ekonomiska ställ- kretsar har diskuterats en annan spärregel hänsyn tidningarnas I lär dock av innebörd att bidrag endast skulle utgå ning. praktiken enligt uppgift även beaktas tidningarnas politiska färg, till partier med minst 2,5 % väljaranslut-

22 SOU 1972: 62

ning. För år 1972 innebär gällande regler såsom stridande mot den tyska grundlagen. att rpartistödet å 0a tio miljoner norska kr År 1967 antogs emellertid en författning fördelas i enlighet med tabell 2. vilken bl. a. medger ersättning till partierna för rimliga kostnader för deras valkampan- Tabell 2. Årligt utgående statligt stöd till har inte jer. Denna bidragskonstruktion de norska partierna. av författningsdomstolen. Partierna ogillats får 2,50 tyska mark i stöd för varje giltig Parti Belopp, röst de erhåller. För att vara berättigad till miljoner nkr bidrag krävs att partiet får mer än 0,5 %

domstolen att den högre gränsen på ett Norges Kommunistiska Parti 0,1 otillåtet sätt diskriminerade de minsta par- Summa, miljoner nkr 9,8 tierna. Valkostnadsersättningen betalas ut

till partierna i rater under fyra år. Före va- Ett mindre indirekt stöd till partierna ligger let utbetalas 60 % -av den beräknade ersättinbyggt i det statliga presstöd som infördes ningen (man utgår preliminärt från resultatet och gäller fr. o. m. år 1969. Enligt detta erav föregående val), uppdelad på 10 % under håller partiernas centrala presskontor vartvalperiodens andra år, 15 % under tredje dera 75 000 norska kr i årligt bidrag. Likåret och 35 % under valåret. Resterande som i övrirga nordiska länder har man i 40 % utbetalas efter valet, dvs. under den Norge statliga anslag för de i stortinget nya valperiodens första år. Därvid görs ockrepresenterade partiernas gruppsekretariat. så slutavräkning med ledning av valresulta- Denna bidragsform infördes i Norge år tet. Förslag har framförts att öka stödbelop- 1963 ooh för 1972 beräknas kostnaderna pet från 2,50 till 3,50 tyska mark per erför ändamålet uppgå till drygt en miljon hållen röst. norska kr. Även i Norge utgår statligt stöd till I gällande författning ställs detaljerade olika slags ungdomsverksamhet, bl. a. krav på partiernas redovisning av sina intill de politiska partiernas ungdomsförbund. komster. Bl. a. åläggs de att namnge en- För år 1972 har anslagits oa sju miljoner skilda ooh juridiska personer som gett bidrag norska kr i bidrag till ungdomsverksamheöverstigande 20 000 tyska mark. Denna beten. Av nämnda belopp tillfaller mellan en stämmelse kringgås emellertid på olika sätt, och två miljoner norska kr de politiska ungbl. a. genom att man mellan bidragsgivarna domsförbunden. Frågan om stöd från komoch partierna skjuter in särskilda :för ändamuner och fylken (län) till politisk verksammålet bildade organisationer, som insamlar het är f. n. under utredning i löne- och prisbidragen, slussar dem vidare till .partierna departementet. Enligt gällande författningar och i dessas räkenskaper anges såsom donaföreligger inte någon möjlighet för komtorer. Även de tyska delstaterna kan enligt munala och fylkeskommunala organ att ge gällande författningar ge partierna ersättdirekt ekonomiskt stöd till partierna. En viss ning för deras kostnader i samband med indirekt bidragsgivning förekommer dock lantdagsvalen. Villkor är endast att de delvia anslag till exempelvis ungdomsverksamstatliga lagarna i detta hänseende överenshet, däribland sådan som bedrives av de postämmer med den federala författningen. litiska ungdomsförbunden. Vid de tyska kommun-alvalen uppträder ofta

små, lokala valsammanslutningar och till- 3.4 Förbundsrepubliken Tyskland fälliga politiska grupperingar. En tillämp-

Ett generellt stöd till de politiska partierna ning av ovan angivna regler om valkostnads-

har ansetts och anses formellt fortfarande ersättning skulle därför på det kommunala

SOU 1972: 62 23

planet -bli tämligen komplicerad. I delstaten larna att på deklaration-sblankettern-a kunna Nordrhein-Westfalen har man med hänsyn ange huruvida de vill bidra med en dollar härtill lagstiftat mot valkostnadsstöd på kom- till nästa presidentkampanj. Om så är fallet munal nivå. skall anges :huruvida detta bidrag skal-l utgå till ett särskilt parti eller till en »non-partisan fund», som i sin tur uppdelas på de 3.5 Storbritannien enskilda partierna efter dessas storlek. En sammanlagd övre bidragsgräns har satts ge- Med undantag för viss kostnadsfri service nom att kongressen beslutat att partierna får från det allmänna av mindre omfattning i spendera högst 15 cent per väljare i samsamband med parlaments- och kommunal- band med den egentliga presidentkampanjen, valen utgår inte något statligt eller kommu- dvs. efter nomineringen av respektive kannal-t stöd till de politiska partierna i Stor- didat, vilket i dagens läge skulle innebära britannien. Det må nämnas att ledaren och en maximal kampanjbud-get per parti å 20,4 »inpiskarem för det största oppositionspar- miljoner dollar. Användandet av den stattiet erhåller statliga löner. Dessa anses emel- liga »finansieringsmöjligheten skall inte vara lertid inte utgöra någon form av statligt obligatoriskt. Om presidentkandidaten välpartistöd utan räknas som ersättning för jer privat finansiering, sät-ts ingen gräns för nämnda personers wreoognised public storleken av hans kampanjbudget. Genom duties». att utnyttja finansieringen via statsbudgeten avsäger sig kandidaten också möjligheten att motta privata bidrag, såvida maximibe- 3.6 USA loppet å 20,4 miljoner dollar inte nåtts via skattebidragen. Redan år 1966 presenterade senator Russell I sammanhanget må slutligen nämnas Lon-g ett förslag om statliga bidrag till de att president Nixon den 7 februari 1972 unpolitisk-a partierna i USA. Detta förslag dertecknat en lag som innebär olika begodkändes av kongressen samma år men gränsningar i kostnaderna för politiska ogiltigfönklarades året därpå och kom så- kampanjer. lunda aldrig att praktiskt tillämpas. Från demokratiskt håll lanserades i november 1971 ett förslag rörande .finansiering av presidentkampanjer via statsbudgeten. Ursprungligen avsågs det-ta förslag *bli tillämpligt i samband med 1972 års presidentkampanj. Kongressen antog förslaget och upphöjde detsamma till lag men beslöt att ikraftträdandet skrulle uppskjutas så att lagen fick praktisk effekt först i samband med presidentkampanjen år 1976. I samband med att lagen undertecknades av president Nixon gjordes dock från Vita Huset klart att presidenten, om han blev omvald, avsåg att verka för att lagen upphävdes eller inskränktes. De flesta bedömare uppges därför vara eniga om att statlig finansiering av presidennkampanjer är mycket osannolik, i varje fall under president Nixons aim-betsperiod. Enligt nämnda lag kommer skattebeta-

24 SOU 1972: 62

4 från det allmänna till de

Utgående bidrag

politiska partierna

I Sverige utgår bidrag från det allmänna i för ett kalenderår i sänder. Bidragsberäkolika former till de politiska partierna. Ka- ningen varje år skall ske med utgångspunkt pitel 2 ovan innehåller en redogörelse för i mandatförhållandena den 1 februari under tillkomsten av de viktigaste bidragsformer- bidragsåret. Även sådana mandat som den na, nämligen det statliga partistödet och angivna beräkningsdagen är obesatta beakstödet till riksdagsgruppernas kanslier samt tas. det kommunala partistödet. Ytterligare ett Parti som vill komma i åtnjutande av par former av bidrag från det allmänna sy- får ansöka därom bidrag hos riksgäldsfullnes emellertid böra nämnas. Här avses dels mäktige. I sina ansökningar uppger partierde bidrag som utgår till de -politiska ungna de bidragsbelopp de anser sig vara bedoms- ooh studentförbunden såsom ett led i rättigade till samt efter vilka grunder belopsamhällets understödjande av olika slags pen uträknats. Ansökningarna prövas inte ungdomsverksamhet, dels de kostnader det av riksgäldsfullmäktige utan överlämnas till allmänna ikläder sig för framställning av en av fullmäktige tillsatt nämnd, partibivalsedlar. Nedan följer en kortfattad redodragsnämnden, som har att fördela stödet. görelse för nämnda bidragsformer till par- Ledamöterna i nämnden är tre till antalet tierna. och utses för en tid av sex år i sänder. I proposition 1965: 174 förordades att ledamot av nämnden skulle vara eller ha varit 4.1 Statligt stöd innehavare av högre Såsom domartjänst. ledamot av nämnden borde inte komma 4.1.1 Partistödet i fråga någon som hade politiskt förtroendeuppdrag. Sedan partibidragsnämnden bilda- Såsom framgår av kapitel 2 (avsnitt des har den varit sammansatt 2.2) av ett justitieinfördes ett statligt partistöd genom beslut råd såsom ordförande, ett regeringsråd och av 1965 års riksdag med verkan fr. o. m. ordföranden i arbetsdomstolen. Sekreterarkalenderåret 1966 1965: 174, KU (prop 44, göromålen fullgöres av chefen för riksgäldsrskr 452). T. o. m. år 1970 gällde som förut- kontorets sekretariat. Vid sammanträdena sättning för erhållande av bidrag att partiet föres som protokoll justeras av samtliga erövrat mandat vid senaste val till andra ledamöter. Om sina beslut underrättar kammaren och dessutom vid samma val fått nämnden riksgäldsfullmäktige genom protominst två % av de i hela riket avgivna kollsutdrag. Fullmäktige låter sedan utbegiltiga rösterna. Fr. o. m. år 1971 gäller tala bidragsbeloppen till vilket partierna, (prop. 1970:1 bil. 4 sid. 79, KU 14, rskr brukar ske någon gång under första hälften 103) att politiskt parti som har deltagit i av februari månad. Kostnaderna för nämnsenaste val till riksdagen och därvid vunnit dens verksamhet bestrides ur det anslag som mandat erhåller ett bidrag å 70 000 kr per anvisats till Nämndens beslut partistödet. mandat och kalenderår. kan inte överklagas. kontroll av hur Statlig Bidragen omprövas årligen och utbetalas partierna använder sina bidrag förekommer

SOU 1972: 62

ej. Till de bidragsberättigade politiska par- partigrupp som var företrädd i regeringen tierna har för perioden 1966-1971 utbeta- och med 4 500 kr per år och medlem till lats stöd enligt tabell 3 (partiernas röstande- annan partigrupp. Genom beslut av 1970 lar vid andrakammarvalen 1964 och 1968 års riksdag (B: oU 1970: 68, rskr. 339) höjsamt vid riksdagsvalet 1970 har medtagits des motsvarande belopp fr. o. m. 1971 års som jämförelse): ingång till 3 500 respektive 5 250 kr. Olik-

Tabell 3. Åren 1966-4971 utbetalrat statligt

naden i arbetsvillkor för ett oppositionsparti Alla i riksdagen representerade politiska par- i jämförelse med ett parti i regeringsställtier har till åt sina riksdagsgrupper ning. Bidragen utbetalas till riksdagsgruphjälp särskilda kanslier bestående av anställd per- perna utan ansökningsförfarande med en sonal. Ett sådant kansli har till främsta tolftedel per månad; utbetalande myndighet uppgift att biträda gruppen och dess med- är riksdagens förvaltningskontor. Bidragen lemmar med utrednings- och skrivarbete utgår till varje partigrupp i riksdagen oavsamt att tjänstgöra som kontaktorgan med sett dess storlek och således även om t. ex. allmänheten, statliga och kommunala myn- bara en riksdagsman företräder partiet. Nådigheter, fackliga eller andra intresseorga- gon kontroll -av hur medlen utnyttjas förenisationer etc. Kansliernas ställning i förhål- kommer inte. Under perioden 1966-1971 lande till respektive partiorganisation är nå- har de olika partigrupperna varit berättigade got skiftande. Likaså varierar personalstyr- till kanslistöd enligt tabell 4. kan från det ena kansliet till det andra. T. o. m. år 1965 finansierades gruppkanslierna helt eller till avsevärd del med obliga- 4.1.3 Stödet till partiernas ungdomsorganitoriska avgifter från de riksdagsledamöter sationer som ingick i de olika grupperna. Fr. o. m. år 1966 utgår statsbidrag till partiernas kost- Liksom till andra ungdomsorganisationer utnader för gruppkanslier (B: oU 1965: 54, går statsbidrag till de politiska partiernas rskr. 442). Ursprungligen utgick sådant bi- ungdomsförbund. (Gällande författning drag med 3 000 kr per år och medlem till finns i SFS 1971: 388). Stödet avser .förbun-

26 SOU 1972: 62

Tabell 4. Åren 1966--1971 utbetalat kanslistöd.

Summa kr 1511250 1641750 1771500 3 525 500 251250 13 500 8 714 750

dens kostnader för central verksamhet och fem gånger sammanlagda antalet vid valet utbildning av ungdomsledare samt för lokal röstberättigade i de Valkretsar, i vilka val verksamhet. För den centrala verksamheten förrättas skall samtidigt. Gottgörelsen utgå utbetalas i form av ett grundstatsbidraget med belopp motsvarande faktiska kostnaderbidrag och ett rörligt bidrag. För .utbildning- na, dock högst med sex kr per 1000 valen av ungdomsledare utgår det statliga stö- sedlar. Vid val av kommunfullmäktige äger det i [form av ett kommunen 60 a § kommunala vallaungdomsledarbidrag. enligt Grundbidraget utgör f. n. 30 000 kr per gen besluta att parti, som är eller genom budgetår som valet blir huvudregel. Bidragsfrågorna representerat i fullmäktige, skall prövas med visst undantag där beslutan- erhålla bidrag av kommunen till partiets derätten - kostnader ligger hos Kungl. Maj:t av skol- för framställning av valsedlar. Beöverstyrelsen. Ingenting hindrar numera en slutet skall innehålla att ersättning utgår till politisk ungdomsorganisation som åtnjuter varje sådant parti efter enhetliga grunder. statsbidrag att använda detta för exempelvis Ersättning får dock ej utgå i den mån gottpolitisk information och opinionsbildande görelse erhålles av statsverket. sistnämnda verksamhet. Sammanlagt utgår enligt denna bestämmelser äger enligt 61 § kommunala bidragsform drygt två miljoner kr per bud- vallagen motsvarande tillämpning på landsgetår till de politiska ungdoms- och student- tingskommun vid val av landstingsmän och förbunden. Härtill kommer statligt stöd för på församling vid val av kyrkofullmäktige. särskilda ändamål. År 1969 infördes den regeln att papper för Vidare erhåller de politiska ungdomsor- framställning av valsedlar för val till riksganisationernas distrikts- och lokalavdelning- dagen tillhandahålles kostnadsfritt av statsar vissa bidrag från landsting och kommu- verket enligt de närmare bestämmelser som ner. meddelas av Kungl. Maj:t Vad nu sagts gäller också papper för framställning av valsedlar för andra val som förrättas samma 4. l .4 Valsedelskostnaderna dag som ordinarie val till riksdagen äger rum. Enligt 97 § lagen (1920:796) om val till riksdagen och 60 a § kommunala Vid) 1970 års val uppgick statsverkets vallagen (1930:253) kostnad för valsedlar till 2,7 kr. äger i riksdagen representerat miljoner parti vid riksdags- och landstingsval, i den (Några kommunala bidrag för detta ändaomfattning och ordning Kungl. Maj:t be- mål torde inte ha utgått; jfr SFS 1969: 825.) stämmer, erhålla gottgörelse av statsverket 1965 års valtekniska föreslår i utredning för kostnaderna för de valsedlar partiet låtit sitt betänkande IV Maskinell teknik vid de för valen. De närmare be- allmänna iordningställa valen (SOU 1971: 72 sid. 37) bl. a. stämmelserna finns i KK (1964: 395) om att staten för varje val ställer ett visst begottgörelse för kostnader för valsedlar. Er- lopp till partiernas förfogande. Detta belopp sättning utgår vid varje val för kostnader för skall svara mot kostnaden för att framställa högst det antal valsedlar, som motsvarar valsedlar till ett antal som motsvarar fyra

SOU 1972: 62 27

gånger antalet röstberättigade i valkretsen Frågan vad som enligt lagen skall förstås eller med parti bör, som anförs i promemorian, berespektive landstings- primärkommudömas med utgångspunkt i den definition av nen. Partierna skall därefter enligt förslaget begreppet politiskt parti som ges i 16 § riksfå bestämma om de vill ha valsedlar för denna definition avses dagsordningen. Enligt hela beloppet eller om de vill använda en med politiskt parti varje politisk sammanslutdel av detta till valsedlar och återstoden ning eller grupp av väljare som uppträder i val under särskild partibeteckning. För att ett parti för annan verksamhet, t. ex. informationsskall kunna uppbära bidrag måste det emellerverksamhet inför valet. I den mån partiet tid vara juridisk person, d. v. s. partiet måste inte vill använda hela beloppet till valsedlar. kunna förvärva rättigheter och ikläda sig skylutbetalas den del av totalbeloppet, som inte digheter. Det är enligt fast rättspraxis fallet om den politiska sammanslutningen eller väljartas i anspråk för valsedlar, till partiet. Cengruppen antagit stadgar och valt styrelse. trala valmyndigheten skall sedan svara för Beslut om partistöd kan alltså inte avse parti framställning av de valsedlar som partiet som inte är juridisk person. Om två eller flera uppgivit sig vilja ha. partier samverkar vid ett val genom att använda gemensam partibeteckning utan att skapa en särskild juridisk person för denna samverkan, torde därför beslut om kommunalt partistöd 4.2 Det kommunala partistödet få avse de samverkande partierna var för sig.

I lag (1969: 596) om kommunalt partistöd Att partistödet skall avse politisk verkstadgas att kommun får lämna ekonomiskt samhet i den bidragsgivande kommunen föbidrag till politiskt parti, som under den tid reskrives inte i lagen. Av förarbetena frambeslut om bidrag avser, är representerat i går emellertid klart att befogenheten för kommunens fullmäktige. Beslutet skall in- kommunerna att utge stöd till partierna inte nehålla att bidrag utgår till varje sådant innebär något avsteg från den princip som parti med samma belopp för varje plats gäller för all kommunal verksamhet, nämsom partiet under nämnda tid har i full- ligen att den skall tillgodose ett till kommumäktige. Vad nu sagts äger motsvarande nen knutet intresse. En uttrycklig föreskrift tillämpning på landstingskommun och härom har dock bedömts kunna ge en förelandsting. ställning om att bidragens användning skulle Någon närmare bestämning av begreppet kontrolleras från kommunerna. Enligt förpolitiskt parti finns inte i lagen. Föredra- arbetena bör en sådan kontroll självfallet gande departementschefen anförde härom i inte förekomma (prop 1969: 126, sid. 20). den proposition (1969: 126 sid. 21 f) som På uppdrag av utredningen om den komlåg till grund fö-r lagstiftningen: munala demokratin har t. f. docenten Harry

Tabell 5. År 1971 utbetalat totalt landstings- och primärkommunalt stöd.

1 413 av 464 “ Samtliga

28 SOU 1972: 62

Forsell gjort en undersökning rörande det former till de politiska partierna. För år kommunala partistödet. Undersökningen har 1971 t. ex. utgick statligt och kommunalt publicerats i utredningens om den kommu- partistöd med sammanlagt nästan 65 miljonala demokratin Rapport angående kommu- ner kr. Beloppet fördelade på partierna sig nal information m. m. (SOU 1972: 52). Bl. a. i enlighet med tabell 6 (röstandelarna vid innehåller undersökningen en tabell med riksdagsvalet 1970 medtagna som jämföreluppgifter om det primärkommunala parti- se). stödet för åren 1970 och 1971 fördelat per Om man till det statliga och kommunala kommun, parti, mandat och bostadshushåll. partistödet å tillhopa närmare 65 miljoner Partistödsutredningen har haft ett visst sam- kr lägger kanslistödet å drygt 1,5 miljon kr, arbete med utredningen om den kommunala uppgick de allmänna bidragen åt de polidemokratin beträffande Forsells undersök- tiska partierna år 1971 till något över 66 ning. Uppgifterna rörande omfattningen miljoner kr. Till denna summa kommer och fördelningen av den primårkommunala under valår 2-3 miljoner kr i valsedelsbidragsgivningen till partierna har t. ex. av- kostnader. ståmts mot det material i nämnda hänseende som partistödsutredningen insamlat och lagt till grund för sina överväganden. I Bilaga 1 till detta betänkande redovisas vad partierna år 1971 erhållit i primärkommunalt partistöd länsvis. Såsom komplettering av den undersökning Forsell gjort har partistödsutredningen inhämtat uppgifter om det stöd som år 1971 utgått till partierna från landstingskommunerna. Uppgifterna härom finns intagna såsom Bilaga 2 till betänkandet De företagna undersökningarna i fråga om det kommunala partistödets omfattning och fördelning år 1971 sammanfattas i tabell 5 (partiernas röstandelar vid landstingsoch kommunalvalen 1970 medtagna som jämförelse).

4.3 Total bidragsgivning till partierna

Som framgår av vad ovan anförts i detta kapitel lämnar det allmänna bidrag i olika

Tabell 6. År 1971 utbetalat sammanlagt statligt och kommunalt partistöd.

Parti Belopp, kr % av stödet Röstandelar

5 Vissa uppgifter om de politiska partierna

Partistödsutredningen har funnit det natur- parti är under uppbyggnad sedan den med ligt *att som bakgrund till utredningen över- partiet tidigare samarbetande ungdomsorgaväganden i följande kapitel lämna upp- nisationcn, Vänsterns Ungdomsförbund gifter om de politiska partierna. Någon me- (V UF), numera upplösts. ra fullständig redogörelse för svenskt parti- Samtliga partier har centrala kanslier väsende åsyftas emellertid inte. Endast så- (partisekretariat). Politiskt ledande tjänstedana uppgifter som med hänsyn till utred- man är partisekreteraren; denne är i vissa ningsuppdnaget bedömts vara av intresse har partier medlem av partistyrelsen och styreldärför medtagits. Redogörelsen :avser de fem sens arbets- eller verkställande utskott. riksdagspartierna, om inte annat uttryckligen Tjänstemännen på partisekretariaten handanges. lägger i allmänhet olika ärendegrupper, t. ex. informations-, fackliga, kommunal-, studie-, internationella eller ekonomiska och orga- 5.1 Partiernas nisatoriska frågor. Förutom tjänstemännen organisation, medlemsantal, röstandelar m. m. på partisekretariaten, har partierna ombudsmän anställda på distrikts- och lokalnivå. Vidare har partierna såsom nämnts i ka- I organisatoriskt hänseende föreligger betydande olikheter Ett likartat pitel 4 ovan (avsnitt 4.1.2) särskilda kanslier mellan partierna. mönster kan dock urskiljas i den grundläg- till sina riksdagsgrupper med uppgift att bimed träda med utrednings- och skrivarbete samt gande organisatoriska uppbyggnaden distrikts- tjänstgöra som kontaktorgan. riks-, och lokalorganisationer samt kvinno- och ungdomsförbund, vilket torde Av den föregående översikten torde ha framgå av på följande sidor redovisade or- framgått att det visserligen finns en del likganisationsskisser. heter i partiernas organisationsstruktur. Sidoorganisationerna är som skisserna vi- Skillnaderna mellan partierna är dock besar i allmänhet uppbyggda på i princip sam- tydande. Bl. a. måste beaktas att arbetsförma sätt som moderpartierna. Som regel är delningen mellan olika nivåer inom partierföreträdda na skiftar. Sålunda kan hos ett parti en viss sidoorganisationerna med representanter i -moderpartiernas olika instanser. uppgift åvila distriktsorganisationen medan I vissa :av sidoorganisationerna är medlem- i ett annat parti samma uppgift ombesörjes marna automatiskt även medlemmar i re- av lokalavdelningarna. De olika ledens självspektive moderparti, i andra fall föreligger ständighet i förhållande till varandra växlar inte sådana dubbla medlemskap. Över huvud också inom partierna. Andra viktiga oliktaget varierar fastheten i anknytning mel- heter mellan partierna är: skilda förankringlan moderpartierna och sidoorganisationer- ar hos fackliga eller andra intresseorganina. sationer, olikøa stöd hos pressen samt skilda Vänsterpartiet kommunisterna har av möjligheter att mobilisera stöd från parprincipiella skäl ingen särskild kvinnoorga- tiets sympatisörer, antingen i .form av pernisation. En ungdomsorganisation för detta sonliga arbetsinsatser eller penningbidrag.

30 SOU 1972: 62

Moderata samlingspartiet

RIKSORGANISATION › › KVINNO- UNGDOMS-

› ågggfgâmma l

FÖRBUND FÖRBUND_ 3_ Partiswrelse (arb. utskott)

FÖRBUND LÄNSKVHVNO_ 1. Fâârbundsstämma UNGDoMs.

3. Forbundsstyrelse (arb.utskott)

_ _ W

F

KOMMUNKRETS

l

l

Kvinnoförening Ungdomsförening alt Avdelning Skolungdomsener Kvinno- förening alt Grupp kommitté › eller Kommitté __ _ _ r_ I AVDELNIN L_ _ _. _. _° J

L -l

Fria Moderata Student-förbundet helt fristående.

Centerpartiet

RIKSORGANISATION cm: 1. Riksstämma cu|=

m Q

Kvinnoförbund 2- Förtfoendefåd Ungdomsförbund 3. Partistyrelse (arbetsutskott)

DISTRIKT CKF 1. cup

Q Distriktstämma Q

Distrikt 2. Distnktsstyrelse (arbetsutskott)

i KOMMUNORGANISATION

CKF- Center- CUFavdelning avdelning avdelning

(D Utbytesrepresentation i styrelserna

SOU 1972: 62. 31

Folkpartiet

RIKSORGANISATION .

KVINNO* 1_ Landsmöte UNGDOMS- _________› FÖRBUND 2. Förtroenderåd FÖRBUND 3. Partistyrelse (arb.utskott)

VALKRETSFÖRBUND DISTRIKT “a 1. Förbundsmöte 4-? DISTRIKT 2. Förbundsstyrelse

_ _ _ _ -1

KOMMUNFÖRENING |

l

GRUPP KLUBB LOKALAVDELNlNG

l_ _ __ _ __ _. .J

Liberala förbundet numera helt fristående.

Socialdemokratiska partiet

SSKF PART SKSF . Kvinnoförbund 1

Broderskaps- a:) K°_9°53 i

;armen 2. SSU

Psrtnlityrñlsed ( er sta an euts k ott )

Ungdomsförbund

PARTIDISTRIKT

ffKfk m t

SKSF 1 Distriktskongress Dnstnkt 2. Distriktsstyrelse SSU (Verkställande utskott) Distrikt

+

SKSF Broderskapsgrupp _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ -1

1 r-

rFackkIubb/

PARTIKRETS l

I Kvinnoklubb l Ijänsyemanna- l

|_fZ§_I9_____ AHBETAREKOMMUN

_1 Ungdomsklubb

| stadsdeh., för. l / I I samIings-, kvartersl förening L_ _ _ _ _ ___l *

farm-arga:

dä?? _ _ _ ...I

32 SOU 1972: 62

Vänsterpartiet kommunisterna

RIKSORGANISATION 1. Partikongress 2. Partistyrelse (Verkställande utskott)

1 PARTIDlSTRIKT 1. Årskonferens 2. Distriktsstyrelse

____J ____ __ I_ PARTI KRETS j

LOKALORGAMSATION

I l

l_ _ _ _ _ _ _ _ _ _____J

Tabell 7. Medlemsantal i riksdagspartierna (inkl. kvinno- och ungdomsförbunden)

Datum/parti m c fp s vpk 1.1.1965 197 400 248 300 115 400 921 500 25 900 1.1.1966 180 900 241 800 114 500 931 600 25 900 1.1.1967 170 400 236 000 116 100 945 600 23 500 1.1.1968 162 200 230 700 116 300 952 600 25 000 1.1.1969 164 500 229 000 117 300 950 000 22 200 1.1.1970 159 300 226 900 112 700 977 900 18 500 1.1.1971 153 700 227 500 108 700 956 600 19 300

Tabell 8. Röstfördelningen i % mellan partierna vid andrakammarvalen 1936-1968 samt vid riksdagsvalet 1970

1 Därav kds 1,8 % och mbs 1,5 % Därav kds 1,5 % och mbs 0,3 % 3 Därav kds 1,8 % och kfml 0,4 %

SOU 1972: 62 33

Tabell 9. Röstfördelningen i % mellan partierna vid kommunalvalen 1938-1970.

1 Därav kds 1,8 %, mbs 1,7 % och borgerlig samling 2,6 % Därav kds 1,8 % och kfml 0,4 %

I sammanhanget bör även beaktas att olik- partier att medlemmar av kvinno-, ungheter föreligger mellan partierna beroende doms- eller andra sidoorganisationer autopå skillnader i tradition och praxis när det matiskt även förvärvar medlemskap i mogäller att bedriva verksamheten. derpartiet. Partiernas medlemsstatistik är Avslutningsvis under detta avsnitt emellertid inte så utformad att dylika dubåterges i tabellform ett antal uppgifter om partier- belanslutningar exakt kan anges. I viss utnas medlemsantal och röstandelar vid skilda sträckning grundar sig därför i tabell 7 redotillfällen. När man jämför de olika .partier- ._visade siffror på uppskattningar, gjorda i nas medlemsantal bör beaktas att principer- samråd med partisekretariaten; på grund na för anslutning av medlemmar delvis skil- härav har en avrundning till jämna hundrajer sig åt. Här må främst erinras om att tal iförretagits. medlemskap i det socialdemokratiska par- När det gäller partiernas röstandelar må tiet förvärvas både enskilt och kollektivt, tabellerna 8 och 9 kompletteras med påpemedan rekryteringen av medlemmar i öv- kandet att mellan de redovisade åren 1936 riga partier endast sker individuellt. Vidare -1970 partierna haft sina starkaste fästen må nämnas att något mera direktoch på- respektive svagaste punkter inom i stort sett tagligt samband mellan kortsiktiga föränd- samma områden under hela perioden. Betyringar i medlemsantal och röstandelar inte delsefulla geografiska förskjutningar av parsynes kunna påvisas. Mer långtgående slut- tiernas väljarunderlag :kan dock i vissa fall satser bör därför inte dras av de publicerade noteras; under senare år må främst pekas medlemsuppgifterna. på centerpartiets inbrytning bland stadsväl- Som tidigare nämnts förekommer i vissa jarna.

Tabell 10. Totala centrala kostnader för riksdagspartierna åren 1965-1971.

1 Statligt partistöd utgår fr o m detta år “ Boksluten ej klara vid redovisningstillfället; beloppen därför inte definitiva

3 som tidigare åvilade fp:s Minskningen jämfört med 1970 beror på att vissa distriktskostnader

riksorganisation numera belastar partiets valkretsförbund (distrikt) * Exkl förlusttäckning

34 SOU 1972: 62

5.2 Partiernas kostnader 1970 ooh 1971 års centrala kostnader för de fem riksdagspartierna fördelar sig på I direktiven för partistödsutredningens arbe- sätt framgår av tabellerna 11-15 (siffrorna te anförs bl. a. att de sakkunniga bör för- för 1971 ej .definitiva). söka få så ingående kunskap som möjligt om hur partistödet hittills använts. Eftersom partierna även uppbär andra intäkter än stödet från staten och kommunerna, t. ex. medlemsavgifter, bidrag från fackliga organisationer och företag m. m., kan naturligtvis inte närmare preciseras vilka kostnader i verksamheten just partistödet använts för att täcka. Utredningen har emellertid gått ut till de fem riksdagspartiernas partisekretariat med en enkät angående partiernas centrala kostnader över huvud taget. Med centrala kostnader menas sådana utgifter som belastar partiernas centralt upprättade bokslut (oavsett om kostnaderna avser riks-, distrikts- eller lokalverksamhet) i motsats till utgifter som upptagits i bokslut på distriktseller lok-alnivå. Enligt svaren på enkäten uppgick de totala centrala kostnaderna för de fem riksdagspartierna under åren 1965- 1971 till i tabell 10 redovisade belopp. Som synes av tabellen har kostnaderna varierat kraftigt mellan olika år och mellan partierna inbördes. Dessa variationer beror bl. a. på att vissa av åren varit valår (1966, 1968 och 1970). Även utgången av de allmänna valen har givetvis spelat sin roll i sammanhanget. Så t. ex. är ju det statliga och det kommunala partistödets storlek med nuvarande regler direkt proportionell mot antalet erövrade mandat i riksdag, landsting och kommunfullmäktige. Sett över hela den aktuella tidsperioden har emellertid kostnaderna för partierna stigit. Dock har den sammanlagda ökningen i medelsförbrukningen blivit tämligen begränsad; i jämförelse med konsumentprisindex utveckling under samma tid lägre än hälften. Detta förhållande sammanhänger synbarligen med att det statliga partistödet varit i stort sett oförändrat vsodan det infördes år 1966. Något direkt samband mellan kostnadsutvecklingen *för partierna å ena, och deras medlemsantal och röstandelar å andra sidan, har inte kunnat konstateras under denna korta tidsperiod.

SOU 1972: 62 35

Tabell 11 . Moderata samlingspartiets centrala kostnader åren 1970 och 1971.

1970 1971

Riksverk- Distrikts- och Riksverk- Distrikts- och samhet lokalverksamhet samhet lokalverksamhet i den mån kost- i den mån kostnaderna härför naderna härför belastar den cen- belastar den centrala budgeten trala budgeten

Löner och arvoden inkl sociala förmåner 2.792 000* 1 870 000 2 904 300* 1 901 280 Konsulter 35 000 - 64 200 --

Resor, traktamenten, sammanträdeskostnader och representation 464 000 45 000 234 490 37 000

Studier och konferensverksamhet 266 300 15 000 50 000 6 000

Egna trycksaker för internt bruk (medlemsinformation etc) 413 300 - 290 000 -

Egna trycksaker för externt bruk (valtidningar m m) 380 200 241 200 3 500 - Annonser 173 700 - 31 000 -

Lokal-, distributions- och kontorsomkostnader 1 045 300 145 700 906 000 50 000 Stöd till dagstidningar - - -- -

Stöd till veckopress och tidskrifter - - -- - Anslag till egna organisationer l 404 000” - 1 084 100” --

Anslag till och medlemsavgifter i utomstående organisationer 180 000 -- 180 000 -

Kapitalkostnader (räntor, kapi- - talskatter och avskrivningar) 560 900 460 000 Avsättning till kommande val-

1 Varav löner inkl sociala förmåner för riksdagsgruppens kansli ca 410000 (1970) resp ca 420 000 (1971) Varav löner inkl sociala förmåner till MUFoch kvinnoförbundet 810 000 (1970) resp 883 100 (1971) 3 Mellan 500 000-l 000 000

36 SOU 1972: 62

Tabell 12. Centerpartiets centrala kostnader åren 1970 och 1971.

1970 1971 Riksverk- Distrikts- och Riksverk- Distrikts- och samhet lokalverksamhet samhet lokalverksamhet i den mån kost- i den mån kostnaderna härför naderna härför belastar den cen- belastar den centrala budgeten trala budgeten

Löner och arvoden inkl sociala förmåner 1 115 000* - 1 220 000 - Konsulter - - - - Resor, traktamenten, sammanträdeskostnader och representation 320 286 - 310 000 - Studier och konferensverksamhet 285 000 - 184 000 _- Egna trycksaker för internt bruk (medlemsinformation etc) 70 162 -- 427 000 -- Egna trycksaker för externt bruk (valtidningar m m + affischer) 24 202 - 36 000 -- Annonser 6 000 - 20 000 - Lokal-, distributions- och kontorsomkostnader 502 750 -- 670 000 - Stöd till dagstidningar 272 000 - 150 000 - Stöd till veckopress och tidskrifter _ - - - Anslag till egna organisationer 1 375 000 -- 1 710 000 - Anslag till och medlemsavgifter i utomstående organisationer _- - -- - Kapitalkostnader (räntor, kapitalskatter och avskrivningar) 60 000 - - - Avsättning till kommande valrörelse - - 900 000 - Valkostnader i 1970 års budget 670 000 - - - Resterande Valkostnader från 1970 - -- 245 000 - Totalt 4 700 400 -- 5 872 000 -- 1 Varav ca 500 000 avser kostnader för presstjänst och riksdagsgruppens kansli

SOU 1972: 62 37

Tabell 13. Folkpartiets centrala kostnader åren 1970 och 1971.

1970 1971

Riksverk- Distrikts- och Riksverk- Distrikts- och samhet lokalverksamhet samhet lokalverksamhet i den mån kost- i den mån kostnaderna härför naderna härför belastar den cen- belastar den centrala budgeten trala budgeten

Löner och arvoden inkl sociala förmåner 1 837 7691 1 729 289 1 925 000* - Konsulter 65 445 - 15 000 -

Resor, traktamenten, sammanträdeskostnader och representation 179 278 288 828 360 000* -

Studier och konferensverksamhet 103 263 103 114 215 000 -

Egna trycksaker för internt bruk (medlemsinformation etc) 483 950 -- 505 000 -

Egna trycksaker för externt bruk (valtidningar m m) 539 829 - 50 000 -- Annonser 465 797 - 50 000 -

Lokal-, distributions- och kontorsomkostnader 563 094 - 490 000 -

Stöd till dagstidningar - - - -

Stöd till veckopress och tidskrifter - - - - Anslag till egna organisationer 682 000 - 712 000 -

Anslag till och medlemsavgifter i utomstående organisationer - - -- --

Kapitalkostnader (räntor, kapi- _ talskatter och avskrivningar) 47 120 - 70 000 --

Avsättning till kommande valrörelse 138 000 -- 712 000 -

Avsättning till övriga fonder alt förlusttäckxzing - - - -

Totalt 5 105 545 2 121 231 5 104 000 -

1 Varav ca 200 000 (1970) och ca 260 000 (1971) avser kostnader för presstjänst t Partikongress

38 SOU 1972: 62

Tabell 14. Socialdemokraternas centrala kostnader åren 1970 och 1971.

1970 1971

Riksverk- Distrikts- och Riksverk- Distrikts- och samhet lokalverksamhet samhet lokalverksamhet i den mån kost- i den mån kostnaderna härför nadema härför belastar den cen- belastar den centrala budgeten trala budgeten

Löner och arvoden inkl sociala förmåner 1 949 156 - 2 314 000 - Konsulter - - - -

Resor, traktamenten, sammanträdeskostnader och representation 639 100 _ 604 125 - Studier och konferensverksamhet 2 140 300 - 1 178 000 -

Egna trycksaker för internt bruk (medlemsinfonnation etc) 659 460* - 472 000* -

Egna trycksaker för externt bruk (valtidningar, affischer m m) 1792121 - 1171000 - Annonser 998 287 - 50 000 -

Lokal-, distributions- och kontorsomkostnader 1 334 600 -- 1 327 000 - Stöd till dagstidningar 8 000 000 - 8 000 000 -- Stöd till veckopress och tidskrifter _ - -- --

Anslag till egna organisationer 4 454 169 - l 850 000 -

Anslag till och medlemsavgifter i utomstående organisationer 247 899 -- 305 000 -

Kapitalkostnader (räntor, kapitalskatter och avskrivningar) 1 240 993 -- 435 000 -

Avsättning till kommande valrörelse 400 000 - -- - Avsättning till övriga fonder

* Bl a tidningen Aktuellt i politik och samhälle

9 Kongressfonden 3 Underskott 1 480 125

SOU 1972: 62 39

Tabell 15. Vänsterpartiet kommunistemas centrala kostnader åren 1970 och 1971.

1970 1971

Riksverk- Distrikts- och Riksverk- Distrikts- och samhet lokalverksamhet samhet lokalverksamhet i den mån kost- i den mån kostnaderna härför nadema härför belastar den cen- belastar den centrala budgeten trala budgeten

Löner och arvoden inkl sociala förmåner 374 000 - 320 000 - Konsulter - - - -

Resor, traktamenten, sammanträdeskostnader och representation 45 000 - 70 000 -

Studier och konferensverksamhet 65 000 -- 150 000 -

Egna trycksaker för internt bruk (medlemsinformation 75 000 _ 20 000 etc) Egna trycksaker för externt -- 20 000 bruk (valtidningar m m) 228 000 Annonser - - - - Lokal-, distributions- och kon-

Stöd till veckopress och tidskrifter - - 25 000 - 95 000 - 400 000 - Anslag till egna organisationer Anslag till och medlemsavgifter i utomstående organisationer - -- - -

Kapitalkostnader (räntor, kapitalskatter och avskrivningar) 22 000 - 25 000 -

Avsättning till kommande valrörelse - - -- -

Avsättning till övriga fonder

Tabell 16. Partiernas centrala kostnader för riksverksamhet i jämförelse med deras röstandelar vid riksdagsvalet 1970 ooh medlemsandelar per den 1 januari 1971.

1 Exkl ev kostnader för riksdagsgruppskanslier och presstjänst, avsättningar, överskott samt anslag till egna organisationer. Avrundning har skett till jämna tiotusental kr 40 SOU 1972: 62

En jämförelse mellan partierna visar att Ursprungligen föreslogs, som närmare kostnaderna för distrikts- och lokalverk- beskrives i kapitel 2 ovan (avsnitt 2.2), att samheterna i olika hög grad räknas in bland det nuvarande sk-ulle utstatliga partistödet de centrala kostnaderna. Det sammanlagda formas såsom ett presstöd. Vid införandet av sistnämnda kostnader för varje beloppet av partistödet utgick m-an också från att en parti är därför inte jämförbart med mot- del av bidragsmedlen beträffande betydande svarande siffra för övriga partier. Däremot vissa partier skulle ikomma att slussas vidare kan till viss del kostnaderna för riksverk- till enkät pressen. Partistödsutredningens samheterna jämföras, »tabell 16. (Röstande- till de fem riksdagspartiernas partisekretalarna vid riksdagsvalet 1970 och andelarna riat har bekräftat riktigheten av detta antaav de i riksdagspartierna per den 1 januari gande. Under åren 1964-1971 utbetalat 1971 organiserade har medtagits som jäm- stöd till dagstidningar från partiernas riksförelse). Därvid bör emellertid beaktas vad organisationer och dem närstående stiftelser i föregående »avsnitt (5.1) anförts om skill- redovisas i tabell 18. (Dagstidning har därnaderna i partiernas organisationsstruktur, vid definierats som allmän av nyhetstidning fackliga förankring, -pressförhållanden etc. dagspresskaraktär vilken normalt utkom- De totala centrala kostnaderna för samt- mer med minst ett nummer varje vecka och liga partier har i den utsträckning som vars upplaga till övervägande delen är abonframgår »av tabell 17 motsvarats av statligt nerad, 13 § första stycket KK (1971:492) partistöd. Av sifvferserien i tabellen torde stöd .till dagstidningar). ,om statligt bl. a. kunna utläsas att kostnaderna för Den utsträckning i vilken utbetalade bidrag samtliga partier tagna tillsammans i allt från pantierna till pressen motsvarats av stratlägre grad motsvaras av statligt partistöd. av tia-bell 19. ligt partistöd framgår (Valåren och icke-valåren bör jämföras var Socialdemokraterna och vänsterpartiet för sig.) Detta förhållande synes vara en av förklaringarna till den tidigare påvisade relativt Tabell 19. Utsträckning (%) i vilken utbebegränsade ökningen av partiernas utgifter. talt stöd till d-agstidningarnla motsvarats av

statligt parti-stöd.

Tabell 17. Utsträckning (%) i vilken partier- År/parti m c s fp vpk nas totala centrala kostnader motsvarats av 1966 7,1 31,5 0 95,1 45,0 statligt partistöd åren 1966-1971. 1967 7,1 30,9 0 67,9 50,0 1968 7,2 29,8 0 69,4 64,8 1966 1967 1968 1969 1970 1971 1969 7,3 18,3 0 65,4 70,8 1970 7,6 7,6 0 65,4 70,8 1971 8,7 3,0 0 70,1 46,2 Valår 53,6 44,7 47,1 Icke valår 71,3 63,8 62,5 Genomsnitt 7,5 20,2 0 72,2 57,9

Tabell 18. Åren 1964-1971 utbetalat stöd till dagstidningar från partiernas riksorganisationer och dem närstående stiftelser.

1 Utöver ovan angivna bidrag torde ett icke obetydligt belopp utgå till Svenska Dagbladet. SOU 1972: 62 41

kommunisterna kan sägas ha använt en re- Tabell 20. Dagstidningarnas redovisade lativt större andel av partistödet som bidrag politiska tendenser. till sin press än övriga partier. Totalt motsvarade bidragen till pressen 54,3 % av Medelnettoupplaga vardagar 1.1-30.6 partistödet -- eller 12,5 av 23 miljoner kro- 1971 i % nor - under år 1966. Därefter h-ar andelen sjunkit i viss utsträckning. Detta beror en- Moderat/ Höger/ Konservativ 12,1 ligt samstämmiga uppgifter från partisekre- Centerpartistisk 3,8 tariaten på att det statliga partistödet korn- Centerpartistisk-Folkmit att svara för en successivt minskande an- partistisk 0,1 F01 kparti stisk/ Liberal / del av partiernas intäkter, däremot inte på Frisinnad 45,3 att behovet av bidrag till pressen minskat. Oberoende liberal 6,1 Observera-s bör också att presstöd i form av Borgerlig 2,9 socialdemokratisk 19,3 främst produktionsbidrag införts under år Vänsterpartiet 1971 och ökats kraftigt år 1972. kommunisterna 0,2 I förevarande avsnitt redovisade siffer- Övriga 10,2 material, vilket insamlats av partistödsutredningen, avser som torde ha framgått riksorganisationerna. Utredningen har inte in- politiska tendenserna endast avser tidningfordrat motsvarande uppgifter för partier- arnas politik på ledarsidorna och att ledarnas distrikts- och lokalorganisationer. Detta avdelningarna ofta är självstä-ndiga i förär motiverat främst av att utredningen haft hållande till de partier tidningarna står näratt överväga både omfattningen och kon- mast. Nyhetsbevakningen däremot förutsätstruktionen av det statliga stödet men endast tes ske enligt objektiva principer. Dessa förkonstruktionen av det kommunala stödet. hållanden torde - hävdas det - inte minst Vidare har användningen -av det kommunala gälla de stona och därmed politiskt särskilt stödet kartlagts i ett urval av kommuner betydelsefulla dagstidningarna. Å andra sii den förut Omnämnda undersökningen (ka- dan förfäktas, att undersökningar visar, att 4 avsnitt 4.2) av t. f. docenten Harry inte bara ledarsidorna utan även nyhetsbepitel Forsell (utredningen om den kommunala vakningen i praktiken präglas av tidningardemokratin, SOU 1972: 52). nas politiska färg. När det gäller ;att bedöma partiernas stöd i pressen bör också anmärkas att sam- 5.3 Partierna och pressen manställningen ovan endast omfattar dagspress, varför exempelvis faokförbundspres- Sedan gammalt bek-antgör de svenska dags- sen saknas. Även rader av andra facktidtidningarna den grundläggande politiska skrifter, utgivna av skilda organisationer åskådning respektive tidning företräder. En ooh sammanslutningar, speglar politiska opifrån Tidningsstatistik AB gjord nioner som är representativa för tidskrifpå material sammanställning över dagspressens sålunda ternas utgivare och som ofta ligger i linje redovisade politiska tendenser återfinns i med olika politiska partiers strävanden och tabell 20. krav. Trots dessa reservationer måste man av denna typ måste natur- konstatera att det föreligger stora skillna- Uppställningar ligtvis läsas med en viss försiktighet. Rik-tig- der mellan partiernas andelar av valmansheten av själva gruppindelningen av dags- kåren och dagstidningarnas redovisade pressen kan t. ex. diskuteras. motsvarande politisk-a tendenser. Olika uppfattningar finns vidare om i Varken moderata samlingspartiet eller vilken utsträckning de skilda politiska åskåd- folkpartiet har direkta ägareintressen i tidningarna kommer till uttryck i dagstidning- ningsföretag. Ett par dagstidningar (Västerarna. Å ena sidan hävdas, att de redovisade norrlands Allehanda och Enköpings-Posten)

42 SOU 1972: 62

ägs dock av en till moderata samlingspartiet redaktionstjänst, som ägs av A-pressen AB, närstående stiftelse. Övriga partier har emel- moderbolag till ett flertal socialdemokralertid i större eller mindre grad engagerat tiska tidningar och »minoritetsdelägare i sig som tidningsägare. Merparten av den andra. A-pressens redaktionstjänst produpress som stöder centerpartiet ägs gemen- cerar enligt uppgift inga cirkulärledare. Församt av privatpersoner och partiorgan på utom via ovan angivna kanaler förekommer distrikts- eller lokalnivå. Centerpartiets riks- naturligtvis en mångfald kontakter på skilda organisation har däremot inga tillgångar av nivåer och i olika former mellan partierna detta slag. Ett par av de tidningar som stö- och pressen. Slutligen må anmärkas att samtder centerpartiet är helt privat-ägda. liga partier och många av de politiska sido- Den socialdemokratiska pressen ägs av organi-sationerna ger ut egna tidskrifter, fackföreningsrörelsen och partiet gemen- främst avsedda för de egna medlemmarna. samt samt i ett fall (Aftonbladet) av .fackföreningsrörelsen ensam. Norrskensflamman, den numera enda kommunistiska tidning som utkommer dagligen, ägs till större delen 5.4 Partierna och Sveriges Radio av partidistriktet i Norrbotten. Även väns- -terpartiet kommunisternas huvudorgan Ny Avslutningsvis må i detta kapitel sägas några Dag, vilken under senare år endast utkom- ord om partiernas framträdande i radio och mit med ett - numera två - nummer per TV. Enligt avtalet med staten har Sveriges vecka, är partiägd. Radio bl. a. »att sakligt, opartiskt och i Oberoende av ägareförhållandena är det lämplig form meddela upplysningar om vanligt med partipolitiskt engagerade sty- nuets händelser och lämna allmänheten relseledamöter i tidningsföretag. Chefredak- orientering rörande viktigare kultur- och törer och andra pressmän har inte sällan samhällsfrågor ävensom stimulera till debatt förtroendeuppdrag inom riks- eller kommu- kring sådana frågor». Genom denna benalpolitiken. Partiernas stadgar ger även i stämmelse är Sveriges Radio förpliktad och vissa fall utrymme för nära kontakter mel- berättigad att i program behandla viktigare lan partierna och pressen. Sålunda före- händelser i det politiska skeendet i Sverige skrivs i flera fall representation eller i varje och i -andra länder. Avtalet med staten innefall närvarorätt för partiernas press i olika håller inte några särskilda stadganden bepartiinstan-ser. träffande program rörande politik. För I sammanhanget må vidare med några dessa gäller samma bestämmelser som regle- 0rd omnämnas den verksamhet som bedrivs rar programverksamheten i övrigt, dvs. sakvav de politiska pressbyråerna. Den största lighet och opartiskhet skall iakttagas i verkav dessa, Svenska Nyhetsbyrån, ägs av samheten samtidigt som denna i sin helhet Svenska Högerpressens Förening. Center- skall präglas av skälig balans mellan åsikter partiets och folkpartiets motsvarigheter, och intressen. Vissa specialregler för poli- Centerns Presstjänst respektive Folkpress, tiska program har dock fastställts år 1968. är däremot integrerade delar av respektive Enligt uppgift från Sveriges Radio avviker partiorganisation. Bl. a. producerar dessa emellertid praxis i viss omfattning från despressbyråer i viss utsträckning s. k. cirkulär- sa regler. Någon mera fullständig underledare, dvs. artiklar som kan användas på sökning av hur det politiska skeendet spegledarplats i tidningar tillhörande den øegna» las i Sveriges Radio har inte företagits. Som dagspressen. Mindre tidningar torde icke huvudprincip vid genomförandet av valprosällan -begagna sig av cirkulärledare, anting- grammen gäller dook att partierna beredes en som bakgrundsmaterial eller i mer eller samma utrymme i TV och radio oberoende mindre bearbetad form som egna ledande av partistorlek. Vissa avvikelser från denna artiklar. Den socialdemokratiska motsvarig- princip förekommer emellertid. heten till dessa pressbyråer är A-pressens Beslut om uppläggningen av valprogram-

SOU 1972: 62 43

men fattas av radiochefen efter underhandlingar med partierna. Den politiska programverksamheten mel-Lan valkampanjema utformas däremot oberoende av direkt inflytande från riksdagen eller partierna, även om samråd mellan dessa och Sveriges Radio av rent praktiska skäl i-bland äger rum.

SOU 1972: 62

6 Utredningens överväganden

6.1 Inledning 4. Någon statlig kontroll av hur medlen

använts bör inte förekomma. Statligt partistöd utgår -f. n. till politiskt 5. Införandet och omfattningen av komparti, som deltagit i senaste va-l till riksdamunalt partistöd bestämmes av landsgen oeh därvid vunnit mandat, med 70 000 tingen och kommunerna själva på kr per mandat och kalenderår. Härutöver grundval av den i lag givna konstrukutgår statliga bidrag »till de olika partigruptionen. pernas -kanslier i riksdagen (-kanslistöd) med 6. Största möjliga enighet om ett årligt belopp av 3 500 respektive 5 250 bidragens omfattning och konstruktion bör efterkr per mandat beroende på om gruppen är eller strävas. representerad ej i regeringen. Budgetåret 1971/72 har för dessa ändamål anvi- Utredningen har i sitt arbete vägletts av sats 24,5 respektive drygt 1,5 miljoner kr. strävan att uppnå största möjliga enighet

År 1971 hade kommunalt in- mellan partistöd partierna och samling kring ett geförts i samtliga landstingskommuner och mensamt förslag. I detta syfte har inom uti ca nio tiondelar av landets prim-ärkom- redningen kompromisser gjorts i förhålla-nde muner. I komm-unalt partistöd hade samma till har ocktidigare ståndpunkter. Enighet år utbetalats tillsammans 40 miljoner drygt så uppnåtts om förslaget. Utredningen har kr. vidare ansett det värdefullt om det allmän-

Förutom angivna bidragsformer utgår ett nas bidragsgivning till partierna kan ges en visst stöd från det allmänna till de politiska såd-an utformning att ändringar inte omedelungdoms- och studentförbunden samt, under .bart vid i de genomföres förskjutningar valår, till partiernas valsedelskostnader med politiska styrkeförhållandena.

närmare tre miljoner kr (1970).

Grundläggande för utredningens ställ-

ningstaganden har varit följande principer, 6.2 Grundbidragsoch pressjrågarna av vilka punkterna 1-4 finns intagna i

direktiven för utredningen och redan gäller Av kapitel 2 ovan framgår att man vid tidii fråga om det statliga och det kommunala gare riksdagsbehandlingar av både det stat-

partistödet: liga och det Ikommunala partistödet diskute-

l. bör endast till som rat införandet -av ett enhetligt grundbidrag Bidrag utgå parti har ett in-te obetydligt stöd till alla partier, som är representerade i riksi väljaropinionen, manifesterat i allmänna val. dagen respektive i landsting och kommun-

fullmäktige. Även vid 1972 års riksdag har 2. Bidragen bör beräknas schematiskt och motioner väckts med krav på statliga och fördelas enligt »fasta regler som inte tillkommunala grundbidrag till partierna. En låter någon skönsmässig prövning. ann-an fråga som i detta sammanhang dis- 3. Bidragens storlek bör stå i relation till kuterats i ri-ksdagen är spörsmålet huruvida

partiernas styrka. den omständigheten att partierna kan ha

SOU 1972: 62 45

olika utgifter beroende på skillnader i möj- Alla dessa olikheter ;har nämligen en så stor ligheterna att sprida information och driva betydelse för partiernas kostnader :att någon opinionsbildning genom pressen bör på- statistisk analys av »sambandet mellan kostverka partistödet. naderna, å ena, och partistorleken, å andra Såväl grundbidrags- som pressfrågan har sidan, inte blir meningsfull. (Jfr tabell 16 i tagits upp i utredningens direktiv. I enlighet avsnitt 5.2 med uppgifter om partiernas cenhärmed har dessa spörsmål blivit föremål trala kostnader för riksverksamhet åren 1970 för närmare undersökningar och övervä- och 1971 i (förhållande till röst- och medganden inom utredningen. lemsandelarna.) För införandet av grundbidrag har åbe- De uppskattningar, som partisekretariaten ropats att det måste vara varje partis mål- själva gjort av grundkostnaderna i respeksättning att vinna så stor anslutning som tive partis verksamhet, måste också sägas möjligt bland väljarna. En informations- ha givit ett osäkert resultat. Anledningen och opinionsverksamhet inriktad på hela val- härtill »är att man i detta fall liksom i det manskåren medför i stort sett samma kost- föregående utgått från partiernas faktiska nader för alla partier. Såsom exempel har kostnader. Liknande svårigheter har då nämnts kostnaderna för framställning och mött att dra samlande slutsatser som när det spridand-e av broschyrer, affischer och val- gällt svaren i partienkäten. Vidare har partitidningar samt för användande av andra sekretariaten sökt räkna fram grundkostnamedia att nå ut till medborgarna. Mot bak- derna med utgångspunkt från vilka uppgifgrund av denna argumentation har utred- ter ett parti har att fullgöra inom den ningen sökt klarlägga i vad mån det »finns representativa demokratin. Även de resulnågra för partierna gemensamma grund- tat denna metod frambragt har dock visat kostnader och i så fall dessas storlek. I av- sig svårbedömbara. sikt att närmare utforska angivna frågor har Slutligen har diskuterats att på basis av utredningen företagit en enkät hos parti- den rationaliseringsvinst som skulle uppsekretariaten i de fem riksdagspartierna an- komma vid en sammanläggning av två pargående partiernas centrala kostnader (jfr tier uppskatta grundkostnaderna. (Jfr de kapitel 5, avsnitt 5.2). Vidare har utredning- likalydande partimotionerna 1965: I: 818 en haft överläggningar med representanter och 1965: II: 972 från folkpartiet, kapitel 2, för partisekretariaten, både var för sig och avsnitt 2.2.) Också denna tanke har emelgemensamt, om partiernas uppfattningar lertid visat sig förenad med samma svagrörande grundkostnaderna i partiernas verk- heter som de tidigare metoderna beroende samhet. på de stora skillnaderna som föreligger mel- På grundval av svaren i partienkäten har lan partierna i olika avseenden; storleken utredningen sökt klarlägga i vad mån par- :av rationaliseringsvinsten blir bl. a. beroentiernas kostnader varierar med storleken av de av vilka partier man tänker sig går partierna (röstandel och medlemsantal). Syf- samman. tet har varit att med utgångspunkt från va- Sammanfattningsvis måste konstateras att riationer i kostnaderna för partierna söka avsevärda svårigheter möter att få fram för dra slutsatser om förekomsten och omfatt- partierna gemensamma grundkostnader på ningen av eventuella grundkostnader. Några ett objektivt godtagbart sätt. bestämda slutsatser i detta hänseende grun- Vad nu sagts utesluter enligt utredningens dade på det insamlade materialet har emel- uppfattning inte att det kan göras gällande lertid inte varit möjligt att konuna fram till. att partierna har vissa gemensamma kost- Skälen härför är bl. a. de i kapitel 5 angiv- nader vför sin verksamhet, ehuru vanskligna olikhetema i partiernas organisations- heter möter att siffermässigt fixera dessa struktur, kostnader fö:r egen press, traditio- kostnaders storlek. Vidare kan noteras att nler med avseende på arbetsformer, inkomst- utredningens undersökningar inte ger vid källor, medlemmarnas frivilliga arbete m. m. handen att kostnaderna ,för partierna skulle

46 SOU 1972: 62

vara helt proportionella mot partistorleken. den omständigheten att partierna »kan ha Mot införandet av grundbidrag har som skilda utgifter beroende på olika möjligheter främsta argument åberopats att en dylik att sprida information och driva opinionsåtgärd skulle innebära risker för partisplitt- bildning genom pressen. Fråga har nu varit i ring. Därvid har bl. a. .hänvisats till de nega- vilken utsträckning angivna omständighet tiva erfarenheterna i andra länder av före- skulle om att införa ett påverka spörsmålet komsten av många småpartier. Det har ock- enhetligt bidrag till samtliga partier. så anförts att sedan ett småpartisystem väl Inom utredningen har frågan om pressens är etablerat stora svårigheter uppreser sig diskuterats och politiska betydelse ingående mot försök att ändra systemet. olika därvid framförts. Även meningar Emellertid har -hävdats att skälen mot radions och televisionens inflytande på opiinförandet av grundbidrag äger något olika har varit föremål för debatt. nionsbildningen tyngd på riks- och kommunalnivå, då .i nu- Under utredningsarbetets gång framlades varande system för val till riksdagen finns emellertid proposition (1972: 59) angående vissa spärrar mot s-måpartier. (Anmärkas och samdistrianslag till produktionsbidrag bör dock -att vänsterpartiet kommunisterna butionsrabatt för dagstidningar. I proposimotionerat i riksdagen om spärrarnas bort- tionen en förstärkning av det nuföreslogs tagande.) varande statliga stödet till dagspressen, dels I det kommunala v-alsystemet däremot av för uppräkningar produktionsbidragen saknas en motsvarighet till de spärrar .mot s. k. andratidningar, dels en höjning av den småpartier som »finns vid riksdagsvalen. Vi- rabatt som utgår vid samdistribution av dare kan införandet av kommunala :grund- dagstidningar. Vidare aviserades en ny bidrag främja omvandlingen till politiska pressutredning. Sammanlagt beräknades det partier av många -av de olika slags tillfälliga st-atli-ga pressstödet öka med drygt 40 miljoaktionsgrupper som på vissa håll nu är verk- ner kr till ca 97 miljoner kr för budgetsamma. Risken kan också öka för kommu- året 1972/ 73. Ett flertal motioner väcktes nala fraktionsbildningar inom redan bei riksdagen med anledning av att proposistående partier om grundbidrag införes. tionen framlagts. Riksdagen biföll dock i Inom utredningen föreligger skilda rupp- allt väsentligt »i propositionen (KU förslagen fattningar om graden av riskerna för den 1972: 29 och rskr 203). kommunala demokratin vid en framväxt av Bl. a. då press/frågorna och de problem, småpartier på kommunal nivå. Sålunda har som aktualiserats vid nämnda riksdagsbeanförts att uppkomsten av nya politiska t. ex. i motioner, kommer att bli handling grupperingar kan komma att spela en vita- föremål för i en ytterligare överväganden liserande roll i det -kommunalpolitiska skeen- särskild utredning, har partistödsutredningen det. Häremot har invänts :att den stannat för att upp- icke ta någon hänsyn till delning i småpartier som denna utveckling press- och övriga massmediafrågor. kan leda till innebär risker för handlings- Med utgångspunkt i förenämnda överväförlamning vid »parlamentariska jämvikts- ganden har utredningen enats om slutligen lägen och försvårar övergripande plane- att föreslå att som komplement till det nu ring och nödvändiga prioriteringar. I linje utgående kanslistädet införes ett grundstöd med denna senare uppfattning skulle det å 1,5 miljoner kr per kalenderår till varje i vara olyckligt, om det allmännas bidrags- riksdagen företrätt parti, som vid senaste till konstruerades givning partierna så, att val uppnått *fyra % av rösterna i hela lanframväxten av ett småpartisystem det. Däremot föreslås på kom- att inte någon del av munal nivå stimulerades. det kommunala skall partistödet rutgå som Vid prövningen av olika tänkbara änd- Den valda konstruktionen grundbidrag. ringar i det allmännas bidragsgivning till med ett som till grundstöd komplement partierna har utredningen enligt sina direk- kanslistödet är förenad med vissa fördelar tiv vidare haft att i görligaste mån beakta och tillgodoser kravet i direktiven att det

SOU 1972: 62

och det kommunala bör statliga partistödet tel 4, det totala partistödet statligt samt och sekundärkommunalt -- ökat bygga på samma principer. primär- Genom sin utformning som ett komple- till inemot 66 miljoner kr år 1971. Dock ment till kanslistödet kommer igrundstödet bör beaktas, :att det statliga partistödet varit inte att utgå till partier utanför riksdagen. i stort sett oförändrat sedan det började utgå (Beträffande en viss utjämning i tiden, se fr. o. m. år 1966, vilket med hänsyn till dock avsnitt 6.6 nedan.) Begränsningen till penningvärdeförändringen motiverar viss riksdagspartierna anser utredningen bl. a. uppjustering. Härtill kommer, som utredmotiverad med hänsyn till att dessa på ningens undersökningar visar, att partiergrund av sin riksdagsrepresentation får -ta nas samlade kostnader i allt mindre grad ställning i alla större samhällsfrågor och täcks av statligt partistöd (kapitel 5, avsvara för sitt agerande i dessa på ett annat snitt 5.2). Med hänsyn till dessa olika omsätt än vad partier som står utanför riks- ständigheter har utredningen enat sig om dagen behöver. Riksdagspartiema har därför att föreslå dels en uppräkning av det statliga behov av större resurser för utrednings-, partistödet från f. n. 70 000 till 85 000kr irrformations- och opinionsbildande verk- per riksdagsmandat och kalenderår, dels insamhet än de i riksd-agen orepresenterade förandet av grundstöd på 1,5 miljoner kr partierna. till varje i riksdagen företrätt parti som kom- Någon statlig kontroll av -grundstödets plement till kanslistödet enligt avsnitt 6.2. användning är naturligtvis inte tänkt att före- I förhållande till nuläget innebär utredkomma. Kanslistödet .i övrigt föreslås oför- ningens förslag att det statliga stödet höjs ändrat, både till konstruktion och till be- med tillsammans 12,75 miljoner kr per kalopp. I konsekvens med st-ällningstagandena lenderår varav den något större delen utgör rörande det statliga partistödet blir det kom- en anpassning med hänsyn till utvecklingen munala partistödets konstruktion oföränd- av penningvärdet. Med nuvarande mandatrad. stä-llning i riksd-agen kommer nyssnämnda belopp respektive det totala statliga stödet att fördela sig på riksdagspartierna i enlig- 6.3 Det statliga och det kommunala stödets het med tabell 21. (Röstandelama vid riksonzfattning dagsvalet 1970 .medtagna som jämförelse). Som ovan påpekats har det statliga -parti- Beträffande storleken av det statliga stödet stödet varit i stort sett oförändrat sedan det till partierna har följande överväganden började utgå fr. o. m. år 1966. Utredningen gjorts. Sedan det kommunala partistödet till- vill .uttala önskemålet att för framtiden omkommit år 1969 har, som framgår av kapi- prövning av det statliga kansli- och partistö-

Tabell 21 . Fördelning mellan partierna av det föreslagna ökade totala statliga partioch kanslistödet (inkl. grundstödet) för helt kalenderår.

Parti Statligt kanslistöd, kr Statligt Summa % av Summa. % av Röst-

-tm-m stöd ökat ökat partistöd, stöd, kr andel, Grundstöd Mandatstöd kr stöd, kr stöd %

vpk 1 500 000 89 250 1 445.000 3 0341-250 7,8 1 755 000 13,8 4,8 Sammanlagt 7 500 000 1 552 250 29 750 000 38 802 250 100,0 12 750 000 100,0 97,8

48 SOU 1972: 62

det, med hänsyn till penningvärdeförändring- bidragsgivning ett parti som passerat fyraen, sker med kortare intervaller än hittills procentspärren minst (14 mandat X 70 000 varvid relationerna mellan utgående belopp kr =) 980 000 kr per kalenderår i partistöd enligt de båda stödformerna förutsättes jämte ett mindre belopp i kanslistöd. Utredoförändrade. En dylik ordning skulle under- ningen har i det föregående föreslagit infölätta partiernas planering av sin verksam- randet -av ett årligt statligt grundstöd å 1,5 het och medföra att språngvisa höjningar av miljoner kr till varje riksdagsparti med ett de statliga stödbeloppen kunde undvikas. väljarunderlag av lägst fyra % i hela landet Detta avsnitt har behandlat frågan om vid senaste val samt en höjning av det statlistorleken av det statliga stödet till partierna. ga partistödet från 70 000 till 85 000 kr per Det kommunala partistödets omfattning har kalenderår och riksdagsmandat. Om detta däremot utredningen med hänsyn till att förslag genomföres skulle en förlorad riksinförandet av dylika stöd är en för kom- dagsrepresentation för det parti som drabmunerna och landstingen frivillig angelägen- bades därav medföra förlust av statliga bihet - ansett vara ett spörsmål som utred- drag med lägst ett årligt belopp av ca 2,7 ningen inte bör ta ställning till. miljoner kr. Nuvarande ekonomiska tröskeleffekt av de i valsystemet inbyggda spärrreglerna mot småpartier skulle alltså högst avsevärt förstärkas. Detta talar enligt utred- 6.4 Stöd till parti som ei representerats i ningens uppfattning för att man inför avriksdagen respektive i landsting eller kom- trappningsregler, varigenom ett parti som

munfullrrtäktige har fått ett stort antal röster i val men ändå

blivit orepresenterat i riksdagen kan erhålla visst bidrag. Att förlusten av kanske endast Vid flera tillfällen har i riksdagen diskute- någon handfull röster kring fyraprocentrats frågan om införandet av någon form spärren skulle kunna få till konsekvens att av bidrag till parti som har fått ett stort det statliga stödet till vederbörande parti antal röster i val men ändå inte blivit före- minskade med flera miljoner kr anser utträtt i riksdagen i landsting eller . respektive redningen inte rimligt. kommunfullmäktige. Detta spörsmål anges På grundval av dessa överväganden har uttryckligen i direktiven bland de frågor ut- utredningen enat sig om .att föreslå att parti, redningen har att särskilt ta ställning till. vilket ej blivit företrätt i riksdagen, skall Som tidigare nämnts har det nuvarande erhålla statligt partistöd med så många mansystemet för val till riksdagen försetts med datbidrag som partiet har tiondedels procent vissa spärrar mot småpartier. Huvud-regeln röster över 2,5 % av hela väljarkåren vid är att endast parti som erhålli-t minst fyra senaste val (avtrappat partistöd). Hur stor % av rösterna i hela landet får del-taga i anslutning bland väljarna som ibör krävas mandatfördelningen. (Exakt fyra % av rös- för att ett parti skall vara berättigat till stöd terna berättigar till 14 mandat i riksdagen). kan naturligtvis alltid diskuteras. Vägledan- Parti -med färre röster skall dock få vara de .för utredningen när gränsen satts vid med vid mandatfördelningen i valkrets där 2,5 % av rösterna har varit den i direktiven partiet har erövrat minst tolv % av rösterna. fastslagna principen om att Ibidrag endast Med hänsyn till dessa spärregler och den bör utgå till parti som har ett inte obetydomständigheten att det statliga stödet till par- ligt stöd i väljaropinionen, manifesterat i tierna är *kopplat till riksdagsrepresentatio- allmänna val. nen kan ett valutslag, som innebär att något Siffermässigt belyses utredningens förslag parti måste lämna riksdagen, medföra syn- om -avtrappat partistöd .av tabell 22. nerligen omfattande ekonomiska konsekven- Någon avtrappning av det statliga kansliser för detta parti. En förlorad riksdags- stödet föreslås däremot inte, vilket som tidirepresentation kostar med nuvarande statlig gare anförts betyder en begränsning av

SOU 1972: 62 49

Tabell 22. Stöd till partier utan representa- f. n. vid de kommunala valen. Vidare har

6.5 Statligt stöd till parti som representerats i riksdagen enligt tolvprocentregeln grundstödet till riksdagspartierna. (Beträffande en viss utjämning i tiden, se dock av- Beträffande parti som representerats i rikssnitt 6.6 nedan). dagen med enstaka mandat finner utred- I det kommunala valsystemet saknas mot- ningen att stöd bör -utgå i princip såsom till svarighet till de spärrar mot små-partier som parti vilket ej representerats i riksdagen. finns vid riksdagsvalen. Kommunalvalskom- Dock torde visst extra stöd vara motiverat mittén, som haft latt utreda frågan om ett med hänsyn till det större ansvar som följer eventuellt nytt valsystem för de kommunala med riksdagsrepresentationen. valen, har i sitt betänkande »Kommunala Utredningen föreslår således att parti, val» (SOU 1971: 4) bl. a. föreslagit att sam- som blivit företrätt i riksdagen enligt tolvma spärrar som vid riksdagsvalen skulle in- procentregeln men ej nått upp till fyra % föras i det kommunala valsystemet; dock av rösterna i hela landet vid senaste val, skulle tolvprocentregeln inte gälla vid kom- erhåller följande statligt stöd. I partistöd munfullmäktigeval. Emellertid har kommu- får ett sådant parti summan av dels de nalvalskommittém betänkande utsatts för mandatbidrag som röstandelen enligt regviss kritik under remissbehandlingen. Vid lerna i närmast föregående avsnitt berättigar överläggningar mellan regeringen och ledar- till, dels de mandatbidrag som riksdagsna för övriga rik-sdagspartier har överens- representationen ger, sammanlagt dock kommits att en generell spärr mot småpar- högst ett belopp motsvarande 14 mandattier i de kommunala valen inte skulle tas bidrag. sistnämnda spärr hindrar att ett upp till avgörande förrän utredningen om parti, som representerats i riksdagen enligt den kommunala demokratin haft tillfälle tolvprocentregeln, i något fall erhåller högre att belysa småpartiemas roll i det kommu- partistöd än ett parti som fått minst fyra nalpolitiska systemet. (sistnämnda utred- % av rösterna i hela landet och därmed ning har erhållit tilläggsdirekti-v i detta syfte blivit företrätt i riksdagen enligt valsysteden 21 april 1972). Regeringen har mot -mets huvudregel. Vidare föreslås attt parti denna bakgrund deklarerat att den inte an- med riksdagsrepresentartion grundad på tolvsett sig böra föreslå någon ändring till år procentregeln i statligt kanslistöd erhåller 1973 av valsystemet vid de kommunala summan av dels de mandatbidrag som revalen. presentationen i riksdagen och ställningen Spärregler mot småpartier saknas alltså som regerings- eller oppositionsparti berät-

50 SOU 1972: 62

Tabell 23. Exempel på innebörden av förslaget till statligt stöd åt parti som representerats i riksdagen enligt tolvprooentregeln.

1 Partiet förutsättes ej vara företrätt i regeringen

tigar till, dels lika många fjortondedelar av successivt anpassas till valutslagen. (Jfr grundstödet å 1,5 miljoner kr som partiets pressutredningens betänkande Dagstidningantal riksdagsmandat. Några exempel må arnas ekonomiska villkor (SOU 1965: 22), belysa innebörden wav förslaget i detta av- i korthet refererat i kapitel 2, avsnitt 2.2 snitt, tabell 23. ovan). Som närmare redogjorts för i kapitel 5 (avsnitt 5.1) har samtliga partier ett större 6.6 Utjämning i tiden av utgående stöd till eller mindre :antal tjänstemän -anställda, både partierna på partisekretariaten ooh på riksdagsgru-ppernas kanslier samt på distrikts- och lokal- Trots att själva partistrukturen präglas av nivå. Liksom andra anställda har dessa stabilitet, inträffar vid valen icke ringa för- tjänstemän behov av viss anställningstryggskjutningar i partiernas stöd hos väljarna. het. Om ett valnederlag vvia det allmännas Större förskjutningar får via det statliga och bidragsgivning omedelbart slår igenom i det kommunala stödet till partierna avse- respektive partis ekonomi, kan betydande värda konsekvenser för dessas ekonom-i. I svårigheter uppkomma att tillgodose kravet avsnitt 6.4 om stöd till parti som ej repre- på anställningstrygghet när partiet tvingas senterats i riksdagen respektive i landsting skära ned sin organisation. Detta förhåleller kommunfullmäktige har utredningen lande talar med styrka för ett införande av bl. a. berört följderna på det ekonomisk-a utjämningsregler. Dylika regler underlättar planet av att ett parti förlorar sin riksdags- också partiernas planering av sin verksamrepresentation. Naturligtvis blir en valut- het. gång som leder »till denna konsekvens Med hänsyn till dessa överväganden har mycket kännbar för det parti som drabbas utredningen enats om att föreslå följande därav. Men även en motgång i val, som inte utjämningsregler i fråga om det statliga parmedför att hela utan endast en del av riks- ti- och kanslistödet. Första året efter val dagsrepresentationen förloras, kan mycket beräknas utgående partistöd utifrån en sjätnegativt påverka det berörda partiets eko- tedel gånger antalet mandat i senaste val nomi genom minskat statligt stöd. Mot den- pl-us »fem sjättedelar gånger antalet m-andat na bakgrund har .inom utredningen tagits i näst senaste val. Andra året efter val beupp frågan om utjämning i tiden av utgåen- räknas utgående partistöd utifrån hälften de *stöd till partierna, dvs. spörsmålet om gånger antalet mandat i senaste val plus man inte borde ha regler varigenom stödet hälften gånger antalet mandat i näst senaste

SOU 1972: 62 51

Tabell 24. Exempel på förslaget till utjämning i tiden av det statliga partistödet. År Exempel 1 Exempel 2 Exempel 3 Exempel 4 Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal mandat utgående mandat utgående mandat utgående mandat utgående

1 Sedvanlig avrundning till hela mandatbidrag har gjorts 2 (5) betyder att partiet har 3 % av rösterna = 5 mandatbidrag enligt förslaget om avtrappat partistöd i Under år 10 förekommer nyval, som påverkar mandattalet fr 0 m år ll

val. Sista året av valperioden slutligen be- utredningen funnit det rimligt att ett parti, räknas utgående partistöd utifrån fem sjätte- som helt saknat riksdagsrepresentation eller delar antalet mandat i senaste val endast varit företrätt gånger i riksdagen enligt tolvplus en sjättedel gånger antalet mandat i näst procentregeln men som genom ett nyval blir senaste val. Som mandat betraktas även representerat i riksdagen jämlikt valsystemandatbidrag till parti som ej represen- mets huvudregel (minst .fyra % av rösterats i riksdagen eller representerats enligt terna i hela landet), bör få grundstöd mottolvprocentregeln. Om nyval ägt rum räk- svarande den del av året (hela månader) nas» som senaste val medeltalet av senaste som återstår från det att den nyvalda riksordinarie val och därefter förekommande dagen haft sitt första sammanträde. Högre nyval och som .näst senaste val medeltalet belopp än 1,5 miljoner kr i grundstöd för av näst senaste ordinarie val och därefter nyvalsåret skall dock givetvis inte kunna förekommande nyval. utgå. Utredningen förutsätter att eventuellt För förståelse av hur denna utjämnings- extra stöd till partierna vid nyval - varom regel kommer att verka i olika situationer riksdagen kan fatta särskilt beslut -- så förmå de i tabell 24 angivna exemplen stude- delas att gällande relationer mellan utgående ras. statligt stöd till respektive partier inte rub- Nedan föreslår utredningen bl. a. (avsnitt bas. 6.7) att det statliga parti- och kanslistödet Beträffande det statliga kanslistödet i öv- (inkl. grundstödet) utbetalas med hela sitt rigt vill utredningen föreslå en särskild avbelopp för ett kalenderår i taget. För att trappningsregel om ett parti, som represenundvika regler om återbetalningsplikt re- terats i riksdagen enligt fyraprocentregeln, spektive rätt till tilläggsbidrag föreslår utred- i val inte får tillräckligt antal röster i hela ningen a-tt ett nyval och eventuell regerings- landet för att passera sistnämnda spärr. Ett ombildning påverkar det statliga stödet först sådant parti föreslås bli garanterat grundfr. o. m. året efter förändringen. Dock har stöd med 75 % (dvs. 1 125 000 kr) första

52 SOU 1972: 62

året efter det aktuella beslutar valet, med 50 % (dvs. om den statliga bidragsgivningens 750 000 kr) andra året efter valet och med storlek till partierna. Utredningen anser det 25 % (dvs. 375 000 kr) tredje året efter ligga närmast till hands att anförtro denna valet (avtrappat grundstöd). I övrigt föreslås uppgift åt partibidragsnämnden med dess inte någon utjämning i fråga om grundstö- fri-stående ställning och högt kvalificerade det (eller kanslistödet), vare sig uppåt eller juridiska expertis. Utredningen vill därför nedåt. föreslå att både det kanslistödet statliga Ovanstående förslag avser det statliga stö- (inkl. grundstödet) och det statliga partistödet till partierna. I och för sig skulle givetvis det handläggs efter de rutiner som nu gäller utjämningsregler kunna införas även beträf- för partistödet och som visat sig ändamålsfande det kommunala partistödet. Emeller- enliga. Grundstödet och det övriga kanslitid har som tidigare anförts varje enskild stödet skall alltså liksom de-t statliga partikommuns vbidrag för sig i flertalet fall inte stödet erläggas .med hela sitt belopp under någon avgörande betydelse för respektive februari månad varje år. Partierna bör i parti. Med hänsyn härtill och då tillräcklig sina ansökningar om stöd ange efter vilka stabilitet i partiernas ekonomi bör kunna grunder yrkade framräknats. Särbelopp uppnås genom utjämningsregler vid det stat- skilda ansökningsblanketter kan lämpligen liga stödet har utredningen ansett att till- fastställas av partibidragsnämnden. Ställräckligt skäl inte att som regeringsvägande föreligger ningen eller oppositionsparti komplicera det kommunala partistödet med vid utbetalningstillfället bör vara avgörande regler om utjämning. för kanslistödets storlek under det aktuella året. Bl. a. av administrativa skäl föreslås att samtliga statliga bidragsformer utbetalas di- 6.7 U tbetalningsregler rek-t till partiemas riksorganisationer. Dock Enligt gällande regler utbetalas det statliga kan vederbörande parti besluta att kanslipartistödet med hela sitt belopp i februari stödet skall utgå till riksdagsgruppen. Skulle månad varje år efter -ansökan från partierna nuvarande valperioder för riksdagen läggas hos riksgäldskontoret. Utbetalningen ombe- om - se grundlagsberedningens slutbetänsörjes av denna myndighet, men storleken kande med förslag till ny regeringsform av stödet fastställes *av den för ändamålet och ny ri-ksdagsordning m. m., SOU 1972: särskilt tillsatta partibidragsnämnden. Den- 15, sid. 89 ff - får tidpunkten -för utbetalna består av tre framstående domstolsjuris- ningarna och den tidrymd dessa avser lämpter. Beträffande det statliga kanslistödet gäl- ligen justeras i enlighet härmed. ler att detta betalas ut till partiernas respek- Beträffande det kommunala partistödet tive riksdagsgrupper utan ansökningsförfa- skiftar mf. n. förhållandena från kommun till rande med en tolftedel kommun varje månad av riks- när det gäller dels tidpunkten för dagens förvaltningskontor. utbetalningen av stödet, dels till vem stödet Ett genomförande av utredningens förerlägges. I vissa kommu-ner sker utbetalningslag kommer .att medföra betydande för- en :till vederbörande distrikts- eller partis ändringar i :fråga om den statliga bidrags- lokalorganisation, i andra kommuner till givningen till partierna. Bl. a. innebär för- de olika partigruppema i respektive landsslaget om införande av grundstöd att det ting eller kommunfullmäktige. Enligt utredstatliga kanslistödet kraftigt ökar. Vidare ningens direktiv ibör det kommunala partifår .förslaget om utjämning i tiden av utgå- stödet bygga på samma principer som det ende stöd, om stöd till parti som ej repre- statliga i den mån inte starka skäl, som disenterats i riksdagen m. m. till följd att re- rekt anknyter till kommunala förhållanden, gelsystemet på detta område blir mer kom- motiverar avvikelse på en eller annan punk-t. plicerat än nuvarande mycket enkla bestäm- har inte funnit sådan Utredningen någon melser. Skäl talar för att med utredningens avvikelse befogad i här berört avseende. I förslag ha en och samma .myndighet som konsekvens härmed föreslås att det kommu-

SOU 1972: 62 53

- utbildat nala partistödet liksom den statliga bi- den praxis som sålunda sig fram- - bör utbetalas efter ansö- står inte som Inför man det dragsgivningen befogad. kan med hela sitt belopp under februari må- grundstöd som utredningen föreslår, uppstår n-ad varje år. Utbetalningen bör därvid ske däremot vissa problem i sammanhanget. Uttill respektive partis distrikts- eller lokalor- redningen har ansett dessa »böra lösas så, att ganisation, om inte vederbörande parti be- grundstöd utgår till de samverkande partierslutar annorledes. na med en fiortondedel av ett helt grund- För Stockholm börjar mandatperioden re- stöd för varje mandat respektive parti erdan den 15 oktober under valåret i stället håller genom valsamverkan. Dock bör den för den 1 januari året näst efter valåret, begränsningen gälla att inte något parti vilken dag eljest utgör början på valperioden skall kunna få mer än ett helt grundstöd per både för riksdagen och -för landsting och kalenderår. I övrigt utgår kanslistöd »till de kommun-fullmäktige. I samband med be- samverkande partierna enligt samma grunslut om kommunalt partistöd för år 1970 be- der sorn partistödet, dvs. i proportion till stämdes i Stockholm att de fastställda bidra- antalet genom valsamverkan erövrade m-angen skulle avse hela budgetåret 1970 utan dat. Liksom eljest när det gäller kanslistöd hänsyn till eventuella förändringar i man- bör beloppen differentieras med hänsyn till datfördelningen genom 1970 års val (stads- om partigrupperna är representerade eller ej kollegiets utlåtande 1970: 93 och stadsfull- i regeringen. mä-ktiges protokoll den 16 mars 1970, § 5). Ett speciellt problem beträffande valsam- På grund härav synes den avvikande val- verkan uppkommer genom utredningens perioden i Stockholm inte böra föranleda förslag om avtrappat stöd till parti som andra utbetalningsregler än vad som ovan inte blivit företrätt i riksdagen (avsnitt föreslagits gälla för övriga kommuner. (An- 6.4 ovan). Enligt förslaget skall parti som gående utbetalningsreglerna vid nyval se blivit orepresenterat i riksdagen erhålla ett avsnitt 6.6 ovan.) mandatbidrag i statligt partistöd för varje tiondedels % i erövrade röster över 2,5 % av hela väljarkåren. Om två eller flera par- 6.8 Valsamverkan tier samverkar vid ett val och därvid inte uppnår den väljaranslutning som :fordras för För att kunna uppbära bidrag måste ett riksdagsrepresentation men tillsammans därparti vara juridisk person, dvs. partiet måste emot får över 2,5 % av rösterna i hela lankunna förvärva rättigheter och ikläda sig det, kan frågas om något -avtrappat stöd skyldigheter. Juridisk person blir et-t parti bör utgå. Eftersom valutslaget inte .ger regenom att antaga stadgar av inte alltför presentation i riksdagen är det inte möjligt ofullständig beskaffenhet samt välja styrelse. att lösa fördelningen av stödet på samma Om två eller flera partier samverkar vid ett sätt som föreslagits i övrigt. Enligt utredv-al genom att använda gemensam partibe- ningens uppfattning föreligger här inte nåteckning utan att skapa en särskild juridisk gon lämplig fördelningsgrund. Av praktiska person för denna samverkan, utgår enligt skäl oc-h med hänsyn till att inget av de samgällande praxis partistöd till de samverkande verkande partierna torde kunna styrka sig partierna var för sig i proportion till det ha ett stöd i väljaropinionen överstigande antal mandat respektive parti erhåller genom 2,5 % synes något avtrappat stöd inte böra valsamverkan. Denna praxis torde överens- utgå i denna speciell-a situation. stämma med ett uttalande av föredragande departementschefen i förarbetena till lagen (1969: 596) om kommunalt partistöd (prop. 6.9 Vissa tillämpningsfrågor 1969: 126, sid. 21). I fråga om statligt och kommunalt partistöd uppkommer inte några Om flera partier går ihop till ett parti, föreproblem vid valsamverkan. En ändring av slår utredningen att det nya partiet vid den

54 SOU 1972: 62

statliga bidragsgivningen av praktiska skäl ras .inte genom att någon av de valda persobehandlas som en enhet först fr. o. m. på- nerna läm-nar sitt parti. I överensstämmelse följande årsskifte. Detta för att undvika att med det anförda föreslår att det utredningen bidragssystemet kompliceras med regler om är den lagakraftvunna fördelningen -av manåterbetalningsskyldighet av grundstöd. För daten i riksdagen, landsting och kommuntiden efter utgången av det år då sam- fullmäktige som skall vara utslagsgivande manslagningen skett sk-all det nya partiet för både den statliga och den kommunala behandlas som ett parti. Tidigare ooh aktu- till - Gränsbidragsgivningen partierna. ella mandat- och röstetal mellan läggs då samman dragningen fall enligt detta och närvid beräkningen av det statliga stödet. Be- mast föregående stycke får preciseras i träffande i riksdagen orepresenterade partier praxis. Vägledande torde kunna vara om som gått samman föreslås dock en spärre- det ursprungliga partiet kvarstår som jurigel av innehåll att det sammanslagna par- disk person. tiet blott skall kunna få statligt partistöd med högst 14 mandatbidrag även om de tidigare partiernas sammanlagda röstetal 6.10 Ikraftträdande m. m. överstiger fyra %. I -fråga om det kommunala stödet till partierna behövs inte några föreslår att ovanstående Utredningen nya särregler vid upartisammanslagningar. regler träder i kraft den 1 juli 1972, vilket Skulle ett parti splittras upp i flera par- bl. a. innebär =att ett halvt och grundstöd tier, föreslår att man fördelar hälften utredningen av den föreslagna uppjusteringen av utgående statliga och kommunala bidrag på det statliga partistödet skall riksutgå till de nya partierna på sätt utredningen för- dagspartierna under andra halvåret 1972. ordar vid valsamverkan 6.8 ovan). (avsnitt Reglerna om utjämning i tiden av grundstö- Av praktiska skäl föreslås, liksom vid sam- det och det statliga partistödet föreslås dock gående mellan partier, att uppsplittringen träda i kraft först fr. o. m. 1973 års val. får effekt från bidragssynpunkt först fr. o. m. Med senaste respektive näst senaste val skall påföljande år. I konsekvens med ställnings- vid -bidragsberäkningen för år 1974 alltså tagandet till om avtrappat stöd till förstås frågan 1973 respektive 1970 års val. samverkande partier, som inte uppnått till- Slutligen vill föreslå att de utredningen räckligt -antal röster vid senaste val för att nya reglerna skall gälla inte blott under nu erhålla men däremot riksdagsrepresentation löpande valperiod utan även under valperioöverskridit den föreslagna 2,5 procentgrän- den 1974-1976, oberoende av utgången i sen, bör det statliga partistödet falla bort om 1973 års val. ett parti vilket uppbär avtrappat stöd delas iflera. Om i något fall en vald representant för ett parti lämnar detta under löpande valperiod, föreslår utredningen att utgående statliga och kommunala bidrag .inte påverkas härigenom. Det torde vara allmänt erkänt att med nuvarande valsystem såväl riksdagssom kommunalvalen i realiteten i huvudsak utgör val på det ena eller det andra partiet, i regel utan något mera påtagligt inslag av personval. Systemet natt beräkna statligt och kommunalt .partistöd *samt stat-ligt kanslistöd på grundval av antalet mandat är därför i huvudsak endast ett sätt att enkelt mäta partiernas styrka. Valutslagen föränd-

SOU 1972: 62 55

7 Sammanfattning

1971 års partistödsutredning, som tillsattes redningens direktiv och redan gäller beträf-

i juni 1971, har haft i uppdrag att utreda fande det statliga och det kommunala parti-

omfattningen och konstruktionen av det stödet.

statliga stödet till partierna. F. n. utgår dylikt stöd till a) Bidrag bör utgå endast till parti som har politiskt parti, som deltagit i senaste val till riksdagen och därvid vunnit ett inte obetydligt stöd i välj-aropinionen,

-manifesterat i »allmänna val. m-andat, med 70 000 kr per mandat 00h kalenderår. För budgetåret 1971/ 72 har för b) Bidragen bör beräknas sohematiskt och

ändamålet anvisats 24,5 miljoner kr. Här- fördelas enligt fasta regler, som inte till-

utöver utgår stamligt stöd .till de olikla parti- låter någon skönsmässig prövning. gruppernas kanslier i riksdagen (kanslistöd) c) Bidragens storlek bör stå i relation .till om tillhopa ca 1,5 miljoner kr med ett årpartiernas styr-ka. ligt belopp av 3 500 eller 5 250 kr per mand) Någon offentlig kontroll av hur medlen dlat till partier som är företrädda respektive inte företräddia används bör inte förekomma. i regeringen.

Utredningen har vidare haft att utreda e) Införandet och omfattningen av kommukonstruktionen av det primär- och landsnalt partistöd bestämmes av landstingen tingskommunala partistödet. Därvid har och kommunerna av själva på grundval förutsatts att kommunerna och landstingen den i lag givna konstruktionen. - liksom hittills - om stösjälva beslutar f) Största möjliga enighet om bidragens dets storlek. omfattning och konstruktion bör efter- Kommunalt partistöd hade år 1971 införts strävas. i nio tiondelar av landets primärkommuner

och det sammanlagda stödbeloppet uppgick Utredningen, i vilken ingår representanter sistnämnda år till drygt 28 miljoner kr en- för samtliga riksdagspartier, har enhälligt

ligt de undersökningar som utredningen gjort. beslutat att lägga fram följande förslag:

Från landstingen, som samtliga infört parti- -- 1. Det statliga partistödet som i stort stöd, erhöll partierna år 1971 bidrag med sett varit oförändrat sedan det infördes omkring 12 »miljoner kr. I sammanlagt komfr. o. m. år 1966 -- uppjusteras från 70 000 munalt partistöd utgick således 40 miljoner kr per riksdagsmandat och kalenderår till kr. Av allmänna medel erhöll partierna allt- 85 000 kr, vilket innebär en årlig uppräkså parti- och kanslistöd med totalt något ning med 5,25 -miljoner kr. över 66 miljoner kr. Härtill kommer bidrag

till de politiska ungdoms- och studentför- 2. Som ett komplement till nuvarande

bunden samt under valår 2-3 miljoner kr i kanslistöd införs ett grundstöd å 1,5 miljo-

valsedelskostnader. ner kr per kalenderår till varje riksdlagsparti

Grundläggande för utredningens ställ- som uppnått minst fyna % av rösterna i

ningstaganden har varit följande principer, hela landet vid senaste val. Härigenom ökar

av vilka punkterna a-d finns intagna i ut- det statliga stödet till partierna med 7,5 mil-

56 SOU 1972: 62

joner kr per år. Kanslistödet i övrigt kvar- gräns, garanteras partiet grundstöd lägst står oförändrat, dvs. utgår med ett årligt med 75 % (dvs. l 125 000 kr) första året belopp av 3 500 respektive 5 250 kr per efter valet, med 50 % (dvs. 750000 kr) riksdagsmandat beroende på om vederbö- andra året efter valet och med 25 % (dvs. rande partigmpp är representerad eller inte 375 000 kr) tredje året efter valet (avtrappat

iregeringen. grundstöd).

3. Till parti som ej blivit i riks- 6. I konsekvens med ställningstaganden färeträtt rörande det statliga partistödet blir det pridagen utgår statligt partistöd med så många mandatbidrag fått mär- och landstingskommunala partistödets (å 85 000 kr) som partiet tiondedels procentenheter röster över 2,5 % konstruktion oförändrad.

av väljarkåren i hela landet vid senaste val 7. De statliga bidragen erlägges med hela (avtrappat partistöd). sina belopp under februari månad varje år efter beslut av partibidra-gsnämnden. Bl. a. 4. Parti som representerats i riksdagen av administrativa skäl utbetalas bidragen enligt -tolvprocentregeln och som vid senaste direkt till partiernas riksorganisationer, om val inte nått upp till rfyna % av rösterna i inte vederbörande parti särskilt beslutar att hela landet erhåller statligt partistöd enligt kanslistödet (inkl. grundstödet) skall utgå punkterna l och 3 ovan, dock högst samtill riksdagsgruppen. Motsvarande utbetalmanlagt 14 mandatbidrag. I kanslistöd erningsregler bör tillämpas i .fråga om det håller ett sådant parti dels bidrag per erövkommunala partistödet. rade mandat i riksdagen, dels lika många fjortondedelar av ett grundstöd som partiet 8. Nyval och eventuell regeringsombildhar antal riksdagsmandat. ning påverkar det statliga -parti- och kansli-

stödet (inkl. grundstödet) först fr. o. m. året 5. För successiv anpassning av den statefter förändringen. Parti, som saknat riksliga bid-ragsgivningen till valutslagen föredagsrepresentation eller endast varit företrätt slås utjämning i tiden av det statliga partii riksdagen med enstaka mandat men som och kanslistödet med följande konstruktion. genom nyvalet blir representerat i riksdagen Första året efter val beräknas partistöd utpå grundval av minst fyra % av rösterna ifrån en sjättedel gånger antalet mandat i i hela landet, får dock grundstöd motsvasenaste val plus fem sjättedelar gånger an- rande den del av året som återstår .från det talet mandat i näst senaste val. Andra året att den nyvalda riksdagen haft sitt första efter val beräknas partistöd utifrån hälften sammanträde, dock högst 1,5 miljoner kr. gånger :antalet mandat i senaste val plus 9. Särskilda - vars hälften gånger antalet mandat i näst senaste tillämpningsregler innehåll framgår av kapitel 6, avsnitt 6.8 val. Sista året »av valperioden slutligen beoch 6.9 - föreslås vid vlalsamverløan mellan räknas partistöd utifrån fem sjättedelar .flera partier, vid sammanslagningar och gånger antalet »mandat i senaste val plus en antalet mandat i näst se- uppdelningen av partier samt för det Ifall att sjättedel gånger naste val. Som mandat betraktas även någon vald representant för ett parti lämnlar detta under löpande valperiod. mandatbidrag enligt 3 och 4. Om nyval ägt rum räknas som »senaste val» medeltalet av 10. De nya reglerna träder i kraft den senaste ordinarie val och därefter förekom- l juli 1972. Detta innebär bl. a. »att ett halvt mande nyval och som »näst senaste val» gru-ndstöd och hälften av den föreslagna medeltalet av näst senaste ordinarie val och höjningen av det statliga skall partistödet därefter förekommande nyval. utgå till riksdagspartierna under andra halv- Om e-tt riksdagspanti, med minst fyra året 1972. Reglerna om utjämning i tiden % av väljarna bakom sig, vid ordinarie av grundstödet och det statliga partistödet val eller nyval inte får tillräckligt antal rös- föreslås dock träda i kraft först fr. o. m. ter i hela landet för att passera sistnämnda 1973 års val.

SOU 1972: 62

11. De nya reglerna skall gälla inte blott under nu löpande valperiod utan även under valperioden 1974-1976, oberoende av utgången i 1973 års val. 12. Det statliga partistödet som infördes att gälla fr. 0. m. 1966 har i praktiken varit oförändrat sedan dess. Utredningen uttal-ar önskemålet att en omprövning av utgående belopp inom det statliga parti- och kanslistödet sker med kortare intervaller, varvid relationerna mellan beloppen förutsättes oförändrade.

13. Frågan om pressens betydelse för den politiska opinionsbildningen har i enlighet med direktiven diskuterats inom utredningen. Sedan proposition beträffande pressstöd lagts och behandlats av riksdagen liksom ny pressutredning aviserats har utredningen förutsatt att pressfrågan löses i dessa sa-mmanhang.

Utredningens förslag innebär en sammanlagd ökning av den statliga bidragsgivningen till partierna med 12,75 miljoner kr per kalenderår. Stödet från staten skulle därmed uppgå till ett årligt belopp av ca 39 miljoner kr. Tillsammans med det kommunala partistödet på 40 miljoner kr skulle den totala bidragsgivningen till partierna .från staten och kommunerna ligga i storleksondningen 80 miljoner kr per kalenderår, vartill kommer stödet till de politisk-a ungdoms- och studentförbunden samt bidragen till valsedelskostnaderna.

58 SOU 1972: 62

m

oom mvm oom ooo oom mmv oom oom oom ooo mmm oom omo oom oom ooo omm oom oom oom ooo omm omm oom mmm mmm mmm mmo mmv omm mom mmo mvv

...mama

omo mom mov mov mmm mmo mmm mmm moo mmm mmo omm vmm omm mmm mmm omv

nååzm maåma

m m m m m m m m m m

mm

o o o o o

oom oom ooo oom ooo oom oom omv omm ooo oom oom ooo omm oom oom omo oom oom oom

amim

m m m m m m m m v

mm vm mm mm mm mm vm vm

mmm

mm

omm

o o

mmm oom oom ooo omm ooo oom oom oom oom omm oom omm oom omv oom oom oom oom oom mmm oom mmm

m m m m m m m v m m m m

mm mm m mm mm mm mm mm mm

mmöm omm

o

oov mov ooo ooo oom oom oom ooo oom ooo ooo omm omv omm oom omo oom oom omm oom omm mov ooo mmm

m m m m

om vv vm om om om mm mm mm mm vm mm mm om mm

mmm mmm mom mom mvm

umm m

oov mom oom oom oom mmm oom oom oom omm mmm omm oom omm mmv oom oom oom oom omm oov vom omm oom mmm ooo mmm mom omm omv vom omm mmm omm mvv mmm omm mvm mmv vvm mom mmm omm omv mmm mom mmm vmm mmm mmv

m m m mm

o

oom mom oom ooo oom mmm ooo ooo omm mmm oom omm oom mvm oom omm oom ooo omo oom ovv mmm oom mmm

om mm mm mm vo

omm mvm vom mmm

mv

vvm mmm vvm mmm mom mvm oom mom mmm mom

mm

omm mmm mom

e m v

.mm

o

oom mmm oom omm oom mmm oom oom oov omm omm ooo omm mmo oom oom ooo ooo oom ooo mov mmv ooo mmm

mamma: vo

mvm mmm omm mmm mmm omm mmm mom mmv mmm mmm mmm vmm mvm mom vmm mmm omm mvm omm omm mom mmm

u m

:mmm:

80m

oom omm oom omm oom omo oov oom ooo omm mmo oom oom omm vmm ooo omv oom ooo omm oov vmo vmo oom mmm

vm mm mm mm mm om

omm mmm

mm mm mm mm mm om mm om

mmo omm mmm mom omm

mv mm

vom mmm

mmäcmm

E m m

mmmwmtcnm

manen

.to

mmacsêåovmmmâmmm muømmzoamøomwxø

mamoâuoä muâmaxaauow muåsmwkeuo wweaømaom mmsaocpcm wmâmcmumrx änaamaå mocmmmumm .mmäaoso wmsâzm mäoasxmm mmämmas mmásnøsmwwmø mmsnämmovm êonømåo mmaâsmm äusonnxâ âozoøboz

“_5253 :mamma muåooo amazon_ 0580 asså

:mm

SOU 1972: 62 5 9

m

ooo oom ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo oom ooo ooo oom

auummm

mmm mvm omm mmm ma. mmm omm 3; vom mmm mmm mmm.. om.. 3A omm mom mmm mmm ovm mo.. mvm mmm omm mmm

NEEDM mamman

m mm

o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o

ooo ooo

amtå

m m

o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o

ooo ooo ooo

o m

mmäm mm

o o o o o o o o o o o o o

ooo oom ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo oom

m m m

om om om mm om

mmm

mm

...mm mmm

ooo oom ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo oom ooo ooo oov

om mm

mvm

om om

oom mmm vom omm m2 m: mmm mov äm oom omm omm mmm oom mmm mmm mmm mmm mmm

m m m

ooo oom ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo oom ooo ooo oom

mm mm om vm mm mm om mv om om mm mm om vm

mmm

a.

moo

mm

omm

8 3 3 o..

mmm

mm m

ooo oom ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo oom ooo ooo oom

om mm mm mm om om om mm mm mm mm mm vm

omm mom

S ä

omm

mm

om.. m.: Em mmm omm

o m

ooo oom ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo oom

.mmmm

om vm vm mm mm 3 mm om mm mm mm om om om mm mm mm ä

mmm

3 e. v0

mmm vom. m

8 .mm

.SES

än

ooo oom ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo ooo oom ooo ooo

mamvmm manga

m o o m m m m. m m m m m v m m m m m o m m o

:mmm:

mm

Som

35m mmEäE

mv mm mm mm mm om mm mv G mä G om mm mm mm mm m0 mm mm mo

mom

a:

uwmmmmänm

222m

mmaøaäâovmømcmmøuømwm

.to

mmâamcaaâunm mmaammnmmamo wmänmaasmwm wmämmboEozmmø

mamoâooom sara: wwøaåawm mmmunoøoåm ...åxå wmâmøâmåvm msâsmwz åswmmam asssno müoazm wüonâemm mma2s§ wwsââaam mmmonomåü mässan. mcåoeømømmø êosoncoz

:mm muamåm 0520 asså

,W S O U & 2 .. 62

Statens offentliga utredningar 1972

Kronologisk förteckning

. Ämbetsansvaret Il. Ju. 57. Ledningsrättslag. Ju. Svensk möbelindustri. l. 58. Koncession för plpelines. K. . Personal för tyg- och lntendenturförvaltnlng. Fö. 59. Att välja framtid. Ju. _ _ __

mvpøewwd

Sâkerhels- och försvarspolltlken. Fö. 60. Beskattade formáner Vld sjukdom och arbetslos- CKR. (Centrala körkortsregistret) K. het m. m. S. _ _ _ Reklam l. Beskattning av reklamen. U. 61. Försök med bibliotek. Litteralurutrednrngens biblio- . Reklam ll. Beskrivning och analys. U. teksstudier. U. . Reklam lll. ställningstaganden och förslag. U. 62. Offentligt stöd till de politiska partierna. Ju. (Utkommer senare.) 9. Reklam lV. Reklamens bestämnlngsfaktorer. U. (Utkommer senare.) 10. Godsbefordran till sjöss. Ju. 11. Förenklad löntagarbeskattnlng. FI. 12. Skadestånd IV. Ju. 13. Kommersiell service l glesbygder. ln. 14. Revision av vattenla en. Del 2. Ju. 15. Ny regeringsform - y rlksdagsordnlng. Ju. 16. Ny regerlngsform - Ny rlksdasordnlng. (Fölldförfattnlngar) Ju. 17. Nomlnerlngsförfarande vid riksdagsval - Riksdagen i pressen. Ju. 18. Norge och den norska exilregerlngen under andra världskriget. Ju. 19. Uppsökande verksamhet för cirkelstudler Inom vuxenutbildningen. U. 20. Lâs- och bokvanor l fem svenska samhällen. Litteraturutredningens låsvanestudler. U. Svâvarfartslag. K. Domstolsvåsendet IV. Sklljedomstol. Ju.

§33? Hö re utbildning - regional rekrytering och sam-

häl sekonomiska kalkyler. U. Vágfraktavtalet ll. Ju. Naturgas l Sverige. l. Förskolan 1. S. Förskolan 2. S. Konsumentköplag. Ju. Konsumentupplysning om försäkringar. H.

8333383988338??

BostadsanpaasnIngsbidrag. ln. . Lag om halso- och miljöfarliga varor. Jo. . Kommunalt eamlingsstyre eller malorltetsstyre? C. . för pensionärer. ln.

. Familjestö .S. Förhandllnåsrätt

. Skogsbrukets frö- och plantförsörjning. Jo. . Samhälle och trossamlund. slutbetänkande. U. . Samhälle och trossamfund. Bilaga 1-19. U. . Samhälle och trossamfund. Bilaga 20. Andra trossamfunds ekonomi. U. 39. Abortfrágan. Remissyttrande. Ju. 40. Konkurrens i bostadsbyggandet. ln. 41. Famllj och äktenskap l. Ju. 42. Vägtrafikbeskattningen. Fi. 43. Utnyttjande och skydd av havet. l. 44. Reformerad skatteutjâmning. Fi. 45. Kulturminnesvárd. U. 46. Landskapsvård genom tåktsamverkan. Ju. 47. Data och integritet. Ju. 48. Riksdagen och försvarsplaneringen. Fö. 49. Tryckfriheten och reklamen. Ju. 50. Skyddsrum. Fö. 51. Sjölagens befraktningskapitel. Ju. 52. Rapport angáende kommunal information m. m. C. 53. Handräckningstjänst i försvaret. Fö. 54. Skyddat arbete. In. 55. Decentralisering av statlig verksamhet - ett led i regionalpolitiken. Del 2. Slutrapport. Fl. 56. Glesbygder och glesbygdspolitlk. ln.

SOIJ 1972:62 61

Statens offentliga utredningar 1972

Systematisk förteckning

Reklam Ill. ställningstaganden och förslag. [8] (Ut- Justitiedepartementet kommer senare.) 4. Reklam lV. Reklamens bestäm- Ämbetsansvaret ll. [1] ningsfaktorer. senare.)

Godsbefordran till sjöss. [10] Uppsökande ver samhet för cirkelstudier inom vuxen- [9]((Utkommer

Skadestånd IV. [12] utbildningen. [19] Revision av vattenlagen. Del 2. [14] 1968 års litteraturutredning. 1. Läs- och bokvanor i fem Grundlagberedningen. 1. Ny regeringsform o Ny riks- svenska samhällen. Litteraturutredningens läsvanestudagsordning. 15] 2. Ny regeringsform - Ny riksdags- dier. [20] 2. Försök med bibliotek. Litteraturutredningordning författningar) [16] 3. Nomineringsförfa- ens biblioteksstudier. [61] rande vi áFöI] riksdagsval - Riksdagen l pressen. [17] 4. Högre utbildning - regional rekrytering och samhälls- Norge och den norska exilregeringen under andra ekonomiska kalkyler. [23] världskriget. [18] 1968 års beredning om stat och kyrka. 1. Samhälle och Domstolsväsendet IV. Skiljedomstol. [22] trossamfund. slutbetänkande. [36] 2. Samhälle och Vågfraktavtalet II. [24] trossamfund. Bilaga 1-19. [37] 3. Samhälle och tros- Konsumentköplag. [25] samfund. Bilaga 20. Andra trossamfunds ekonomi. [38] Abortfrágan. Remissyttranden.[39] Kulturminnesvárd. [45] Familj och äktenskap I. [41] Landskapsvárd genom täktsamverkan. [46] Data och integritet. [47] Jordbruksdepartementet Tryckfriheten och reklamen. [49] Lag om hälso- och miljöfarliga varor. [31] Sjölagens befraktningskapitel. [51] Skogsbrukets frö- och plantförsörjning. [35] Ledningsrättslag. [57] Att välja framtid. [59] Offentligt stöd till de politiska partierna. [62] Handelsdepartementet Konsumentupplysning om försäkringar. [29]

Försvarsdepartementet lnrikesdepartementet Personal för tyg- och lntendenturförvaltning. [3] 1970 års försvarsutredning. 1. Säkerhets- och försvars- Kommersiell service l glesbygder. [13] politiken. [4] 2. Riksdagen och försvarsplaneringen. [48] Bostadsanpassnlngsbldrag. [30] Skyddsrum. [50] Förhandlingsrätt for pensionärer. [33] Handråckningstjänst i försvaret. [53] Konkurrens i bostadsbyggandet. [40] Skyddat arbete. [54] Glesbygder och glesbygdspolitik. [56] Socialdepartementet 1968års barnstugeutrednlng. 1. Förskolan 1. [26] 2. För- Clvlldepartementet skolan 2. [27] Familiestöd. [34] Kommunalt samllngsstyre eller majorltetsstyre? [32] Beskattade förmåner vid sjukdom och arbetslöshet Rapport angáende kommunal information m. m. [52] m. m. [60

Industridepartementet Kommunlkationsdepartementet Svensk möbelindustri. 2] CKR. (Centrala körkortsregistret) [5] Naturgas i Sverige. [25 Svåvarfartslag. [21] Utnyttjande och skydd av havet. [43] Koncession för pipelines. [58]

Finansdepartementet Förenklad löntagarbeskattning. [11] Vägtrafikbeskattningen. [42] Reformerad skatteutjâmning. [44] Decentralisering av statli verksamhet - ett led i regionalpolitiken. Del 2. S utrapport. [55]

Utbildningsdepartementet Reklamutrednlngen. 1. Reklam l. Beskattning av reklamen. [6] 2. Reklam ll. Beskrivning och analys. [7] 3.

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarna: nummer i den kronelogleka förteckningen.

SOU 1972: 62

“ W . , {

a

Allmänna ISBN 9149-013541

Förlaget 1_ ,I