Grafisk industri i omvandling

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

Grafisk industri

i

omvandling

VLGL

S [E

I Betänkande av kommittén grafiska avgivet

.1 res

Statens offentliga utredningar

äw 1974:34

%

Industridepartementet

Grafisk industri

i

omvandling

Betänkande av Grafiska kommittén Stockholm 1974

ISBN 91-38018706 Omslag av Håkan Lindström GOTAB 74 4694 Stockholm1974

SOU [974134

Till Statsrådet och chefen för

industridepartementet

Kungl. Majzt bemyndigade den 29 juni 1970 chefen för lndustridepartementet att tillkalla sakkunniga med uppdrag att utföra vissa undersökningar av den grafiska industrin. Med stöd av Kungl. Majzts bemyndigande tillkallade dåvarande chefen för lndustridepartementet. statsrådet Wickman. följande sakkunniga: professor Karl Jungenfelt, Handelshögskolan i Stockholm. ordförande förbundsordförande Erik Alderin, Svenska Typografförbundet direktör Ernst Kulling, Grafiska Arbetsgivare- och lndustriorganisationerna direktör Lars Lidén. Esselte AB ombudsman Lars-Erik Lundell. Sveriges Arbetsledareförbund sekreterare Jan-Erik Moreau, Landsorganisationen överingenjör Sigvard Tomner, Styrelsen för teknisk utveckling

direktör Rolf Österberg, Tidningarnas Arbetsgivareförening.

De sakkunniga antog namnet grafiska kommittén. Kulling och Tomner lämnade kommittén på egen begäran den 31 december l97l resp. den 30 juni 1973. Som efterträdare tillkallades: direktör Per Gålmark, Grafiska och lndustriorganisationerna

Arbetsgivarej

avdelningsdirektör Nicke Jacobsson. Styrelsen för teknisk utveckling. Kulling utsågs att biträda kommittén som expert. Till experter utsågs vid skilda tillfällen därutöver: direktör Roland Adstedt, Almqvist & Wiksell AB byråchef Östen Johansson, Statens industriverk departementssekreterare Åke Kleist, lndustridepartementet direktör Johan Ljung, Nerikes Allehanda.

Kommitténs sekreterare har varit departementssekreterare Åke Kleist t. o. m. den 20 februari [972 och därefter docent Lars Vinell. Kommittén har anlitat statens pris- och kartellnämnd för en undersökning av produktions- och produktivitetsförhållanden inom grafisk industri jämte lndustriens Utredningsinstitut för en studie av efterfrågan på grafiska produkter. Dessa studier har utförts av fil.kand. Hans-Olof Hagén och ekon.lic. Bertil Lindström. Dessutom har civilingenjörerna lvan Ivarsson och Jan Orvelind anlitats för undersökningar rörande grafisk teknik. PA-rådets forskningsavdelning har på kommitténs uppdrag utfört en studie av arbetsmiljön

SOU |974:34 i tidningssätterier. En sammanfattning av utredarnas rapport ingår som bilaga 3 till detta betänkande. Kommitténs arbete har underlättats genom den positiva attityd företag och anställda inom branschen visat. God hjälp har också erhållits från 0rganisationer och myndigheter. Kommittén riktar ett tack till alla som på olika sätt bidragit till att underlätta kommitténs arbete. Kommittén får härmed avlämna sitt betänkande. Stockholm den 27 maj 1974.

Karl .lungan/elr Erik Alderin Per Gâ/nrark Nicke Jacobsson Lars Lidén Lars-Erik Lundell

.Ian-Erik Moreau Rolf Österberg

/Lars Vine/l

Innehåll

Sanzmanfarming . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

- . . . . . . . . . 17 Kapitel l Den grafiska industrin en allmän beskrivning l.l Inledning 17 1.1.1 Grafiska produkter och grafisk industri . . . . . . . . . . . .. 17 1.1.2 Syfte . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 18 1.1.3 Begreppet grafisk industri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 19 1.1.4 Statistisk information 20 1.2 Produktion, utrikeshandel och konsumtion . . . . . . . . . . . . . .. 20 1.3 Den grafiska industrin 22 1.3.1 Många och små företag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 22 1.3.2 En tätortsindustri 23 1.3.3 Vertikal integration . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 24 1.3.4 Resursanvändning och kostnadsstruktur 24 1.3.5 Variationer i löneandelen 28 1.4 Arbetskraften . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 1.5 Grafiska utbildningsvägar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 33 1.5.1 Lärlingsutbildning 33 1.5.2 Grafisk specialkurs inom gymnasieskolan . . . . . . . . . .. 33 1.5.3 Arbetsmarknadsutbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 34 1.5.4 Postgymnasial yrkesutbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 35 1.5.5 Högre grafisk utbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 35 1.5.6 Vidareutbildning av arbetsledare och tekniska tjänstemän 35 1.6 Kostnader för forskning och utveckling . . . . . . . . . . . . . . . . .. 36 1.7 Miljöproblem inom grafisk industri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 38 1.8 Grafisk industri i internationell belysning 39

Kapitel 2 Trender och korzjunkrurer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 40 2.1 Inledning 40 2.2 Branschens utveckling i stora drag 40 2.2.1 Produktionsvärde och produktionsvolym . . . . . . . . . . .. 40 2.2.2 Den inhemska efterfrågan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 41 2.2.3 Utrikeshandeln . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 43 2.2.4 Sysselsättning. produktivitet och löner . . . . . . . . . . . . .. 45 2.2.5 Investeringar och kapitaltillväxt . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 46 2.2.6 Fusioner och foretagsstruktur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 47 2.3 Teknisk förändring och arbetskraftsefterfrågan 47 2.3.1 “Ny teknik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 47

2.3.2 Maskinparken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 48 2.3.3 Arbetskraften 49 2.4 Konjunkturer och arbetsmarknad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 2.5 Sammanfattning 53

Kapitel 3 Strukturomvandlingens orsaker och verkningar . . . . . . . . . . . 54 3.1 Allmän karaktäristik 54 3.2 Tre typfall av industriell strukturomvandling . . . . . . . . . . . .. 56 3.3 samhällsekonomiskt optimala introduktionsförlopp for ny teknik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60 3.4 Slutsatser 64

Kapitel 4 Konsumtion av grafiska produkter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66 4.1 Val av prognosmetod 66 4.2 Allmänna utgångspunkter rörande teori och data 67 4.2.1 Konsumentvaror, producentvaror och offentligt tryck 67 4.2.2 Teoretisk föreställningsram . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 67 4.3 Konsumtion av grafiska Konsumentvaror . . . . . . . . . . . . . . . .. 69 4.3.1 Konsumentböcker 69 4.3.2 Dagstidningar, upplagedel 71 4.3.3 Veckotidningar, upplagedel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 73 4.3.4 Facktidningar, upplagedel 75 4.4 Producentvaror 76 4.4.1 Överblick . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 76 4.4.2 Reklamtryck och tidningsannonser . . . . . . . . . . . . . . . .. 77 4.4.3 Kontorstryck . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 79 4.5 Offentligt tryck och läromedel 79 4.6 Sammanställning av prognoser 81 4.6.1 Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 81 4.6.2 Allmänna förutsättningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 81 4.6.3 Hög- och Iågalternativ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 82 4.6.4 Prognoserna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 82

Kapitel 5 Kapital, arbetskraft, produktion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84 5.1 Syfte, disposition och data . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 84 5.2 Produktion och produktionsfaktorer hos civilforetag . . . . . .. 85 5.2.1 Sättning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 85 5.2.2 Reproduktion 88 5.2.3 Tryckning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 90 5.2.4 Bindning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 93 5.3 Den grafiska verksamheten hos dagstidningsföretagen 95 5.3.1 Produkten dagstidning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 95 5.3.2 Produktion 95 5.3.3 Maskinparken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 96 5.3.4 Arbetskraften 97 5.4 Arbetskraftsinsats och produktionsnivå i olika grafiska processer. En empirisk analys 99 5.4.1 Produktionsteori och grafisk teknologi; några allmänna synpunkter 99

5.4.2 Problemställning och data . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 100 5.4.3 Resultat från civilsektorn 101 5.4.4 Resultat från dagstidningstryckerierna 106 5.4.5 Rationaliseringsutrymmet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 108 .._

Kapitel 6 Några ekonomi- och miljöaspekter pa den tekniska omvand-

lingen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 111 6.1 Inledning 111 6.1.1 Allmän karaktäristik av den grafiska branschens tekniska utveckling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 111 6.1.2 Kapitlets syfte 112 6.2 Introduktion och spridning av ny teknik; några allmänna synpunkter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 113 - definitioner 115 6.3 Traditionell och ny teknik operationella 6.4 Några tekniska och produktionsekonomiska aspekter på textframställningen 117 6.4.1 Fotosättningens tekniska och driftsekonomiska egenskaper 117 6.4.2 Teknikbyte och produktstruktur 118 6.4.3 Datorer. OCR och den “välanpassade författaren. . .. 119 6.5 Potentiella och faktiska effektivitetsvinster vid teknikbyte; erfarenheter från dagstidningstryckerier 120 6.6 En tidning byter teknik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 121 6.7 Teknikomvandling och människan på arbetsplatsen 124 6.8 Aspekter på teknikomvandling och branschstruktur 126

Kapitel 7 Utvecklingenfram till l 980 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 129 7.1 Syfte 129 7.2 Prognosens metod och yttre förutsättningar 130 7.3 Prognos för efterfrågan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 133 7.4 Produktionsprognosen 136 7.4.1 Förutsättningar beträffande utrikeshandel 136

7.4.2 Översättning av varuefterfrågan till produktion i olika pro-

cesser 136 7.4.3 Efterfrågan på arbetskraft vid given effektivitet i produktionen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 139 7.4.4 Kostnader och driftsrationalisering 141 7.5 Arbetskraftsprognos 1970- 1980 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 144 7.5.1 Yrkesarbetare 144 7.5.2 Utvecklingens betydelse for tjänstemännen . _, . , , , , ,_ 147 7.6 Sammanfattning och känslighetsanalys . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 148

Kapitel 8 Kommirrénsförs/ag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 153 8.1 Behovet av industripolitiska insatser i den grafiska industrin 153 8.2 Arbetsmarknadsåtgärder och omskolning . . . . . . . . . . . . . . . .. 154

8.3 Övrig grafisk utbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 156

8.3.1 Grafisk yrkesutbildning 156 8.3.2 Postgymnasial yrkesutbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 157 8.3.3 Högre grafisk utbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 157

8.4 Branschforskningen och smáföretagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 157 8.4.1 Bakgrund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 157 8.4.2 Grafiska forskningslaboratoriet och de mindre Företagen 158 8.4.3 Statsñnansierad konsulentverksamhet vid GFL . . . . .. 158 8.5 Miljöfrågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 160 8.6 Uppföljning av prognoser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 161 8.7 Branschråd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 162

Bilaga l. Direktiv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 164 Bilaga 2. Den konvenrione//a grafiska tekniken i sammanfattning . . . . 168 Bilaga 3. Arbetsförhâl/anden i grafisk industri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 171

Sammanfattning 9

Sammanfattning

Kommitténs uppgift

Direktiven till föreliggande utredning understryker nödvändigheten av att undersöka följderna på arbetsmarknaden av den pågående teknikomvand- Iingen inom grafisk industri. Kommittén har Följaktligen sett som sin huvuduppgift att ställa prognoser över sysselsättningen. Prognoserna avser dels det totala behovet av arbetskraft dels arbetskraftens sammansättning på yrkeskategorier. Beräkningarna skall även belysa behovet av omskolning och andra arbetsmarknadspolitiska insatser. l kommitténs uppdrag ingår vidare att belysa teknikomvandlingens effekter på arbetsmiljö, FoU m m. Kommittén skall slutligen i förekommande fall föreslå åtgärder som kan ge branschens utveckling en önskvärd inriktning. För att uppnå dessa syften har kommittén analyserat dels efterfrågan på grafiska produkter. dels sambanden mellan produktion å ena sidan och insats av arbetskraft och maskiner å den andra. Dessa studier har kompletterats med studier i teknikomvandlingens betydelse för användningen av olika resurser.

Branschsrrukrur och utveck/ingstendenser

l kapitlen l och 2 beskrivs branschens struktur och utveckling under 1950och 1960-talen i stora drag. Den grafiska produktionens detaljhandelsvärde var år 1970 5.3 miljarder kronor. vilket utgjorde 3.1 procent av BNP. Mer än 95 procent av produktionen avsattes på hemmamarknaden. Exporten var med andra 0rd relativt liten. Detsamma gällde importen. Förbrukningen sammanfattningen är utformad så att en så bred i Sverige var således av samma storleksordning som produktionen. Hälften läsekrets som möjligt skall av förbrukningen utgjordes av dags- och Veckotidningar. Böcker svarade nås. Av denna anledning har mer tekniska resoneför 16 procent, blanketter och reklamtryck för vardera 12 procent av tillmang undvikits. lbland förseln. kan detta ha lett till att Den grafiska industrin består av jämförelsevis många och små företag. framställningen blivit mindre exakt än som Enligt industristatistiken, som omfattar företag med mer än 5 anställda, skulle vara önskvärt. var år 1970 22 procent av arbetarna anställda vid anläggningar med mindre Huvudtexlen i betänkanän 20 arbetare medan endast 4 procent sysselsattes vid anläggningar med det ger i dessa fall läsaren upplysning om beräkmer än 1 000 anställda. Motsvarande siffror för tillverkningsindustrin i dess ningsn1etodcr och resulhelhet var 12 resp. l9 procent. tat.

10 Sammanfattning

För år 1970 anger samma källa antalet arbetare till 28 200 och antalet tjänstemän (exkl journalister) till 13 200. Antalet anställda i företag med mindre än 5 anställda har uppskattats till l 500-2 000. Totalt sett omfattar branschen således cirka 43000 anställda. Av arbetarna var 33 procent sättare, 10 procent reproarbetare, 31 procent tryckare och 26 procent bokbindare. Av förvaltningspersonalen var 8 procent företagsledare. l civilsektorn utgjorde företagsledarna närmare 13 procent. För industrin i dess helhet är motsvarande siffra 4 procent. Differensen speglar den grafiska industrins särprägel vad gäller företagsstruktur. Kapitel l ger också en kort översikt av utbildning och FoU. Branschen präglas av en förhållandevis liten egen FoU-verksamhet och är beroende av FoU inom andra industrigrenar. Branschens bruttoproduktion steg under 1950- och 1960-talen med närmare 9 procent per år i löpande priser räknat. Priserna steg under samma period med drygt 5 procent per år, varför den årliga volymmässiga tillväxten stannade vid drygt 3 procent. sysselsättningen mätt i antalet arbetstimmar var oförändrad under perioden i fråga. Produktionsökningen motsvaras således av en ökning i produktiviteten, mätt som produktion per arbetstimme. Produktivitetens ökningstakt var under hela denna period lägre än genomsnittet för andra industrigrenar. Under de senaste åren intensifierades introduktionen av ny teknik. Den traditionella blysättnings/högtryckstekniken började ersättas av fotosättning/offsettryck. Härigenom förändrades både maskinparken och arbetsuppgifterna. Antalet högtryckspressar sjönk under perioden 1967-71 med 8 procent (355 st) medan antalet offsetpressar steg med 33 procent (177 st). Antalet arbetare som betjänade högtryckspressar sjönk med 11 procent. medan antalet offsettryckare steg med 36 procent. Liknande förändringar ägde rum inom textproduktionen.

S trukruromvandligens orsaker och verkningar

l kapitel 3 diskuteras den allmänna ekonomiska strukturomvandlingen. Tre typfall av strukturförändringar redovisas, nämligen sådana som åstadkommes av import från låglöneländer. spontana kostnadsökningar (t ex till följd av låglönesatsningar) och introduktion av ny teknik. För grafisk industri i Sverige utgör låglöneimporten inget omedelbart hot. Industrin är traditionellt hemmamarknadsorienterad och ställer stora krav på yrkesskicklighet hos arbetskraften. Eftersom lönerna i grafisk industri ligger klart över industrigenomsnittet verkar låglönesatsningar förmånligt på branschens relativa kostnadsläge. Däremot är det tredje typfallet av strukturomvandling av stor betydelse för grafisk industri. Verkningarna av teknikomvandlingen för konsumenter, företag och anställda beror av ett flertal faktorer såsom efterfrågans priskänslighet. den nya teknikens arbetsintensitet jämfört med den gamla teknikens, rationalseringsmöjligheterna vid gamla anläggningar och inkörningstiden vid nya anläggningar. Är priskänsligheten låg, rationaliseringsmöjligheterna i den gamla tekniken små, inkörningstiden för ny teknik kort och arbetsintensiteten vid nya anläggningar relativt låg sker strukturomvandlingen snabbt.

Sammanfattning ll

För konsumenterna är detta gynnsamt, eftersom kostnadssänkningarna då slår igenom snabbare. Ur arbetsmarknadssynvinkel kan emellertid en sådan utveckling vara otillfredsställande. Dels blir arbetslösheten större än vid en långsam strukturanpassning, dels krävs stora utbildnings- och omskolningsresurser. Dessa olika aspekter på strukturomvandlingen i grafisk industri studeras i de tre följande kapitlen.

Konsumtion av grafiska produkter

l kapitel 4 studeras efterfrågan på grafiska produkter. Kapitlet utmynnar i en prognos för konsumtion av olika varugrupper 1970-1980. l analysen indelas de grafiska produkterna i konsumentvaror, producentvaror samt offentligt tryck och tryckta läromedel. Konsumentvaror är sådana varor som huvudsakligen köps av de enskilda hushållen. Producentvaror är sådana som köps av företag och organisationer. Offentligt tryck och tryckta läromedel är produkter vilkas efterfrågan påverkas av myndigheter. Tidningarna har uppdelats på två produkter - dels en upplagedel, dels en annonsdel. Upplagedelen. som avser lösnummer- och prenumerationsförsäljning. betraktas som en konsumentvara och annonsdelen som en producentvara. Efterfrågan på Konsumentvaror studeras inom ramen för konventionell ekonomisk teori. Konsumenternas inkomster, prisförhållandet mellan grafiska produkter och andra varor samt smakförändringar avseende tex läsvanorna är således bestämmande för utvecklingen. Efterfrågans beroende av inkomst- respektive prisförändringar samt inflytandet från bl a ändrade läsvanor har studerats på historiska data, framför allt utvecklingen under l960-talet och l969 års hushållsbudgetundersökning. Resultaten visar att både bok- och dagstidningskonsumtionen är känsliga för variationer i total privat konsumtion och i de relativa priserna. Veckotidningskonsumtionen reagerar däremot förhållandevis trögt på prisförändringar. De grafiska producentvarorna omfattar annonser. reklamtryck och kontorstryck. Prognoserna för annonser och reklamtryck baseras på observationen att företagens reklambudget utgör en relativt konstant andel av omsättningens värde. Utgifterna för reklamtryck och annonser antas också i framtiden växa proportionellt med omsättningen inom industri, handel och andra tjänster. Den framtida volymutvecklingen av annonser och reklamtryck har erhållits via prognoser av prisutvecklingen för varugruppen i fråga. Det är svårt att precisera det offentliga tryckets (exkl tryckta läromedel) omfattning och tillväxt under l960-talet. Dess tillväxttakt i fasta priser 1963-70 har dock uppskattats till 8 procent. Prognosen for 1970-1980 innebär i stort sett en förlängning av den historiska trenden. Konsumtionen av läromedelstrycket har prognostiserats med ledning av uppgift om antalet elever i olika typer av skolor. För andra delgrupper av - bl a vykort. almanackor - av framgrafiska produkter utgörs prognoserna skrivningar av 1960-talets trender.

12 Sammanfattning sou 197434

Efterfrågeprognos 1970/80.

Förbrukning Högalternativ Lågalternzitiv 1970, Mkr Årlig Förbrukning Årlig Förbrukning tillväxt 1980. Mkr tillväxt 1980, Mkr 1970-1980. i 1970 års 1970-1980. i 1970 års procent priser procent priser Böcker 950 3.6 1 345 2.6 l 225 Dagstidningar. upplagedel 782 3.8 l 134 2.3 978 Veckotidningar, facktidskrifter etc. upplagedel 857 4.6 l 341 3.2 l 168 Reklamtryck och annonser 2037 4.7 3 218 2.5 2 607 643 7.7 l 350 6.7 l 222 lçontorstryck 376 2.7 489 -- 1.1 338 Ovrigt Totalt 5645 4.6 8 877 2.9 7 538

Efterfrågeprognoserna for perioden 1970-1980 sammanfattas i ovanstående tabell.

Kapital, arbetskraft och produktion

l kapitel 5 redovisas användningen av arbetskraft och maskiner inom grafisk industri. Kapitlet innehåller två delar. Den forsta beskriver produktionens och resursanvändningens fördelning på bla olika typer av anläggningar. Här ingår också en redovisning av maskinparkens åldersstruktur. Den andra delen innehåller en analys av sambandet mellan resursinsats och produktion inom olika grafiska processer. Dessa samband uttrycks i form av s k produktionsfunktioner. Resultaten av denna analys visar den mängd arbetsoch maskininsats som behövs för en viss produktionsnivå i olika processer. l kalkylerna tas också hänsyn till maskinernas ålder. Den aspekt av produktionsfunktionerna som är av intresse gäller främst sambandet mellan arbetsinsats och produktionsvolym. Det har här varit möjligt att belägga ett starkt samband mellan arbetsinsats och produktion inom de flesta processer. Enligt resultaten for civilsektorn är förhållandet mellan produktion och arbetsinsats detsamma vid alla företagsstorlekar. Arbetsinsats och produktion är med andra ord i regel proportionella mot varandra. Undantagen är offsettryckning och bindning. l båda fallen behövs en höjning av arbetsinsatsen på endast 7 procent för att en ökning av produktionen på 10 procent skall åstadkommas. De beräknade stordriftsfördelarna i tryckeriet är dock inte alltid realiserbara. För varje upplagestorlek finns en kostnadsminimerande presstyp som också bestämmer bemanningen. Upplagestorlekarna kan vanligen inte påverkas av den grafiska industrin. Även om en stordriftsbefrämjande teknik är tillgänglig. sätter marknaden i praktiken gränser för hur den kan utnyttjas. lnom dagstidningssektorn minskar arbetsåtgången per produktenhet för repro och tryckning vid växande företagsstorlek. lnom sättning råder ett

SOU l974:34 Sammanfattning 13

motsatt förhållande. Detta torde delvis vara en följd av att stora tidningar håller en högre beredskap. Observationerna avser emellertid enbart tidningar med blysättning/högtrycksteknik. De beräknade produktionsfunktionerna anger sambandet mellan resursåtgång och produktion för anläggningar som är genomsnittligt effektiva. Analysen av tvärsnittsmaterialet visar att effektiviteten varierar betydligt mellan olika anläggningar. För 10-20 procent av anläggningarna gäller således att resursåtgången är mindre än två tredjedelar av genomsnittet för alla anläggningar. Detta kan tolkas som ett tillgängligt utrymme för driftsrationalisering på ca 30 procent av resursåtgången.

Några ekonomi- och miljöaspekter på ny teknik

l kapitel 6 diskuteras effekten av den nya grafiska teknikens spridning. Teknikomvandlingen inom grafisk industri har under senare tid skett i snabb takt. Mest påtaglig är den inom textframställningen. Fotosättningstekniken har funnits under praktiskt taget hela efterkrigstident men först i och med att den genom tillkomsten av mindre kostsamma utrustningar kunde behandlas som del i ett mer omfattande sättningssystem. framträdde dess ekonomiska fördelar. Under senare år har fotosättmaskinbeståndet ökat mycket snabbt samtidigt som blysättmaskinerna visat en antalsmässig minskning. lnom tryckningen har litotekniken expanderat på högtrycksoch djuptrycksteknikens bekostnad. lnom sistnämnda område har dock en påtaglig teknikutveckling ägt rum. Av stor betydelse för snabbheten i spridning av ny teknik är dennas lönsamhet i relation till den konventionella tekniken. Direkta jämförelser mellan fotosättning och blysättning av olika slags texter pekar på stora potentiella fördelar för den förra. l praktiken utnyttjas emellertid än så länge endast en ringa del av möjliga effektivitetsvinster. När traditionell grafisk teknik ersätts av nya tekniker inträder uppenbara förändringar i produktionsförhållandena och därmed också i arbetsmiljön. Kommittén har därför funnit det angeläget att undersöka de förändringar i miljön som uppträder i samband med teknikförändring. (Miljöundersökningen återges i sammanfattning i bilaga 3.) Undersökningen som huvudsakligen är en proleminventering bör kunna stimulera till att bättre ta till vara de möjligheter som finns att anpassa den nya tekniken till människan på arbetsplatsen. l nämnda studie undersöktes fem mindre dagstidningar. av vilka två använde blysättning/högtrycksteknik och två fotosättning/offsetteknik medan en bytte teknik under undersökningsperioden. Undersökningen visar i stort sett att de anställda upplevde att den fysiska miljön på en rad områden förbättrades men att samtidigt arbetet blev mer monotont och mindre utvecklande. De anställda redovisade också önskemål om såväl mer utbildning som medinllytande i samband med att den nya tekniken infördes. De lönsamhetsmässiga förutsättningarna för en mycket snabb utbredning av ny teknik är goda. Den nya tekniken har fördelar vad gäller såväl rörliga kostnader som kapitalkostnader. Det finns emellertid också tillbakahållande faktorer. Hit hör bl a de förhållandena att den gamla teknikens maskinpark

14 Sammanfattning

ofta är mycket slitstark och att man inom många företag kan känna tveksamhet infor de omställningsproblem som ett teknikbyte skulle innebära. Teknikomvandlingen kommer sannolikt inte att leda till drastiska förändringar i branschstrukturen. Den nya tekniken är i likhet med den gamla tekniken förenlig med produktion i liten skala. Teknikförändringarna behöver således inte i högre grad påverka den grafiska industrins karaktäristiska egenskaper vad gäller anläggningarnas storleksfördelning. Små anläggningar (räknat i antal anställda) med ny teknik kommer dock att ha en högre produktionskapacitet än små traditionella anläggningar. Därför kommer antalet anläggningar sannolikt att minska.

Grafisk industri fram till 1980

l kapitel 7 sammanfattas de olika delarna av undersökningen i en prognos för arbetskraftsefterfrågan och dennas Fördelning på olika yrkeskategorier. Analysen innehåller ett flertal steg. Via antaganden om bl a inkomstutveckling och framtida relativa priser på grafiska produkter bestäms prognoser för efterfrågan på olika grafiska produkter. Produktionen antas stiga i takt med efterfrågan i Sverige. Det betyder att utrikeshandelns effekter på produktionen antas vara neutrala; export- och importvariationer kompenserar varandra. Användningen av arbetskraft per produktenhet varierar mellan olika tekniker. Sysselsättningsutvecklingen är följaktligen beroende av förskjutningar i teknikernas andel av totalproduktionen. Enligt kommitténs kalkyler kommer offsettryckets andel av den totala tryckerikapaciteten inom civilsektorri att stiga från 35 procent 1970 till 53 procent 1980. Denna utbredning av offsettekniken sker helt på bekostnad av högtryckstekniken, vars andel faller från 47 procent till 29 procent. Motsvarande forskjutningar sker på reproområdet. Den starkaste omsvängningen beräknas inträffa inom sätterierna,där fotosättningens andel på l0 år växer från 7 procent till 60 procent. lnom dagstidningssekrom kommer tendenserna i teknikomvandlingen att vara desamma som i civilsektorn men omsvängningarna kommer att vara mindre. De produktivitetsvinster som erhålls genom teknikbyte kan sägas vara kapitalbundna; de kan härledas till investeringar i ny utrustning. Av den totala produktivitetsökningen som sker inom en bransch under en tidsperiod svarar i regel driftsrationaliseringarna for en stor del. Med utgång från antaganden om prisförhållandet mellan färdigvaror och råvaror, reallön for arbetskraft, råvaruförbrukning per produktenhet samt bruttovinstandel år 1980 kan behovet av driftsrationaliseringar beräknas. Rationaliseringsbehovet framkommer således som en restpost. Denna kan sedan avstämmas mot det beräknade rationaliseringsutrymmet år 1970. Behovet svarar ungefär mot det utrymme som beräknades i produktivitetsstudien. Prognoserna for den totala sysselsättningen tyder på en nedgång med 5 procent under perioden 1970-80 inom både civil- och dagstidningssektorn. Den förväntade utvecklingen for olika arbetstagarkategorier sammanfattas i nedanstående tabell. Efterfrågan på grafiska produkter antas därvid växa i takt med genomsnittet for i tabellen ovan redovisade hög- och lågalternativ.

Sammanfattning 15

Arbetskraftsprognos. förändring i antal arbetare 1970/80 Antal syssel- Omskoln. Omskoln. Total för- Antal sysselsatta 1970 t. annat fr. annat ändring satta 1980

Enligt prognosen minskar sysselsättningen med ca 170 arbetare per år. Nedgången ligger helt på den traditionella teknikens område. Den nya teknikens yrken visar i stället markerade ökningar. En betydande del av den friställda arbetskraften bör mot denna bakgrund kunna beredas sysselsättning inom branschen med nya arbetsuppgifter. Enligt kommitténs mening föreligger av denna anledning ett omskolningsbehov som kan komma att uppgå till 250-300 personer per år. Det bör framhållas att prognoserna är osäkra. Den hittillsvarande utvecklingen synes emellertid bekräfta att prognoserna pekar i rätt riktning. En del av den omstrukturering av branschen som speglas i ovanstående tabell har således redan ägt rum. Tabellen ovan avser yrkesarbetare. Motsvarande kalkyler för tjänstemän har ej utförts. Enligt kommitténs bedömningar kommer en viss reducering av antalet arbetsledare att ske fram till 1980. Nedgången blir emellertid sannolikt förhållandevis mindre än för arbetarpersonalen. Behovet av beställningsfaktorer och andra graliskt yrkesutbildade tjänstemän kan antas bli stort sett oförändrat. Till följd av ökningen av antalet trycksaker ter sig tom en viss uppgång inte osannolik.

K ommitrérzs förslag

Kommittén har under arbetets gång funnit att anpassningsproblemen inom gralisk industri under återstoden av 1970-talet inte blir så accentuerade som befarats. Arbetsmarknadens parter har vidare genom olika åtgärder visat att de gemensamt söker lösningar på de problem som den pågående teknikomvandlingen skapar. Det finns därför inte skäl att föreslå långtgående branschpolitiska åtgärder. Likväl kan omställningen på olika delområden underlättas genom samhälleliga insatser. Kommittén har uppmärksammat några områden där sådana åtgärder ter sig motiverade. Det gäller individoch företagsorienterade problem i samband med teknikomvandlingen. De förra härrör från den kraftiga förskjutningen i arbetskraftsefterfrågans fordelning på yrkeskategorier. De senare gäller de mindre företagens möjligheter att tillägna sig kunskap om den nya tekniken.

l6 Sammanfattning SOU l974z34

Sammanfattningsvis Föreslår kommittén att åtgärder vidtas på Följande områden: A rbersmarknadspo/irik. Som framgått ovan berörs stora grupper av anställda av den pågående teknikomvandlingen. Med hänvisning bl a till gällande lagstiftning rörande anställningsfrämjande åtgärder anser kommittén att överläggningar skall upptas mellan AMS och arbetsmarknadens parter med syfte att trygga sysselsättningen för dem som berörs av strukturomvandlingen. Beträffande den statligt stödda omskolning. som sedan en tid bedrivs i AMS:s regi, kan behoven komma att fördubblas under prognosperioden. Kommittén understryker vikten av att resurser ställs till förfogande i tillräcklig omfattning. Yrkesutbildning. Den fn bedrivna grundläggande yrkesutbildningen kan inte anses svara mot de behov som ställs av pågående tekniska förändringar. Det är därför betydelsefullt att den grafiska specialkursen vid gymnasieskolan förverkligas enligt de förslag som framförts av branschens organi-

sationer. Med hänsyn till att elevupptagningsområdena blir mycket stora,

bör staten finansiellt stödja de kommuner som driver dessa specialkurser. U68 har föreslagit att Graliska Institutet skall förstatligas. Kommittén instämmer i detta förslag och förordar därutöver att det statliga stödet till institutet ökas under tiden fram till förstatligandet. Forskning och teknisk utveckling. Problemen gäller här i första hand de mindre företagen. För att stimulera till tekniska förändringar och samtidigt underlätta företagens anpassning föreslår kommittén att staten finansierar information till dessa om den nya teknikens möjligheter. Därvid bör även arbetsmiljöfrågorna beaktas. För detta ändamål bör tvâ statliga konsulentbefattningar inrättas. För att stimulera det rena forsknings- och utvecklingsarbetet på de mindre företagens problemområden föreslås vidare en tidsbegränsad ökning av de statliga bidragen till den kollektiva forskningen. Arbetsmiljö. De grafiska partsorganisationerna gör betydelsefulla insatser för att förbättra arbetsmiljön. Kommitténs miljöundersökning kan genom sina resultat bidra till att underlätta fortsatt arbete på detta område. Det är dessutom önskvärt att staten vid behov stödjer ytterligare utredningsverksamhet på området. Bevakning av utvecklingen. Kommitténs prognoser måste bedömas vara osäkra. Det är därför viktigt att detta prognosarbete drivs vidare under de närmaste åren. Statistiken rörande priser, produktion och konsumtion bör av denna anledning förbättras så att en reviderad prognos, med horisont in på l980-talet, kan framläggas inom 3-4 år. Vidare föreslås att ett branschråd. med uppgift att bevaka utvecklingen och samordna olika åtgärder. inrättas.

Den grafiska industrin - en allmän beskrivning 17

-

1 Den grafiska industrin en allmän

beskrivning

1.l Inledning

l.l.l Grafiska produkter och graüsk industri Den grafiska produktionens syfte är att omforma och återge information i text och bild samt att mångfaldiga det erhållna resultatet. Grafiska produkter är alltså informationsbärare eller (informations) media för att anknyta till i dag gängse terminologi. Information är ett till både syfte och innehåll starkt skiftande väsen, varför också de grafiska produkterna förekommer i vitt skilda sammanhang och utformningar. Bibeln och närhetsbutikens kan tjäna som exempel på spännvidden i användningen av lockprislista grafiska produkter. Det “tryckta ordet” var länge unikt som kollektiv informationsbärare. Först under detta århundrade uppträdde nya media. Radion, filmen och televisionen kunde alla ersätta grafiska produkter på vissa områden men deras introduktion betydde framförallt nya landvinningar på informationens och kommunikationens områden. De kunde därför spridas i en takt, som med gamla mått mätt måste te sig explosionsartad, utan att produktionen av grafiska alster blev hårt drabbad. l stället för att stagnera har denna väl hävdat sin ställning i växande ekonomier. Den tekniska omvandlingen inom mediaområdet har möjliggjort eller - för att kringgå en tolkning av historien - skett parallellt med allmänsociala och utbildningsmässiga framsteg, vilka givetvis kommit den grafiska produktionen till godo. l likhet med de flesta andra industrier har den grafiska branschens situation kommit att starkt påverkas av elektronikens och datorernas snabba utveckling. Denna har inte bara inneburit nya alternativ att lagra och förmedla information vilka i vissa avseenden har klart bättre egenskaper än de grafiska produkterna, utan den har också skapat helt nya sätt att producera böcker, tidningar etc. Det rör sig här om en teknisk förändring som innebär att gamla funktioner, som sakta utvecklats sedan Gutenbergs dagar och som fylles av en välutbildad yrkeskår, delvis försvinner och ersätts med nya produktionsprocesser som kräver en annan typ av kunskap än den som den traditionella grafiska tekniken fordrar. Tillkomsten av ny grafisk teknik som i viktiga avseenden är väsensskild från den etablerade tekniken lämnar framtidsperspektiv som innebär möjligheter till betydande förändringar vad gäller produktionsprocesser och branschstruktur. Speciellt viktig är den förändring - och hastigheten i denna - som kan ske i efterfrågan på arbetskraft. Härmed avses inte bara efterfrågan

18 Den grafiska industrin - en allmän beskrivning

uttryckt i antalet tjänster utan också efterfrågans inriktning vad gäller typ av arbete. Då ny teknik införs på en arbetsplats, påverkas i regel arbetsmiljön i hög grad. Belysning, buller, temperatur, fuktighet m. m. blir ofta automatiskt förändrade när den gamla teknikens maskiner ersätts med den nya teknikens utrustning. Dessa Förändringar jämte Förändringarna i arbetsuppgifter kan av de anställda upplevas som förbättringar eller försämringar. På motsvarande sätt kan arbetsplatsens attraktionsvärde på arbetsmarknaden öka eller minska. Sker en teknikomvandling inom en hel bransch kan de därigenom orsakade miljöändringarna påverka utbudet av arbetskraft inom branschen.

1.1.2 Syfte Föreliggande studie har som främsta syfte att bedöma den framtida efterfrågan på arbetskraft och framlägga förslag till åtgärder som kan ge branschens utveckling en önskvärd inriktning. Det totala behovet av arbetskraft inom svensk grafisk industri bestäms ytterst av efterfrågan på grafiska produkter och andelen av denna som faller på svenska företag samt av produktionen per anställd. Sistnämnda förhållande. den totala produktiviteten. bestäms huvudsakligen av maskinutrustningen, vilken i sin tur avspeglar produktionstekniken. Data över nyinköp och bestånd av utrustning for datorstyrd fotosättning och andra operationer inom ny teknik visar att denna befinner sig i den expansiva fasen av ett innovationsförlopp. Det är därför naturligt att teknikaspekterna tilldrar sig ett stort intresse vid en analys av framtidsutsikterna för grafisk industri speciellt avseende dess behov av arbetskraft. Med hänsyn till den snabba och genomgripande teknikutveckling som för närvarande pågår och sannolikt kommer att karakterisera den grafiska branschen i framtiden är det emellertid inte tillräckligt att enbart studera det totala behovet av arbetskraft inom branschen. Som underlag för åtgärder att minska sysselsättnings- och rekryteringsproblem måste därutöver bedömningar göras av omställningsproblem för de anställda med hänsyn till förändringar i utbildningskrav, arbetsmiljö etc. Hänsyn måste också tas till de effekter på branschens strukturomvandling och därmed sysselsättningsutvecklingen som ökade krav på arbetsmiljön kommer att innebära. Denna studie har fått motsvarande uppläggning. Dispositionen är följande. l två inledande kapitel ges en översikt av grafisk industri i nuläget och dess utveckling 1950-72 i stora drag. Det skall betonas att kommitténs avsikt inte är att presentera en bred branschmonografi, utan att ge en första statistisk bakgrund till de problem som tas upp i senare kapitel. De analytiska avsnitten inleds med en diskussion om det ekonomiska strukturbegreppet, varvid den grafiska industrins utvecklingsproblem sätts in i ett större sammanhang. Därefter följer i tur och ordning en studie av efterfrågan på grafiska produkter, en analys av produktionssambanden inom grafisk industri samt en mera ingående beskrivning av den tekniska omvandlingen och dess potentiella effekter på sysselsättning m. m. Med utgångspunkt i resultaten av dessa studier görs därefter försök till prognos för i sista hand arbetskraftsefterfrågan. Prognoser att detta slag innehåller i regel alltid förväntade utvecklingstendenser som man t. ex. av sociala, ekonomiska eller miljöskäl

Den grafiska industrin - en allmän beskrivning 19

vill undvika eller påskynda. l ett avslutande kapitel diskuteras sysselsättningsprognosernas innebörd med avseende på arbetsmarknadspolitik, utbildning, etc., varvid kommittén framlägger konkreta Förslag till åtgärder inom dessa områden.

1.1.3 Begreppet grafisk industri

Begreppen grafisk produktion och grafisk industri användes i det föregående utan att de närmare definierades. Till grafisk industri brukar man ofta räkna alla företag eller arbetsställen ”där grafiska processer spelar en framträdande roll i tillverkningen, dvs. förutom den egentliga tryckeriindustrin även stora delar av förpackningsindustrin och pappersvaruindustrin”. De grafiska processerna kan om man tillåter stora förenklingar beskrivas som” sättning (textframställning) reproduktion tryckning bindning (efterbearbetning) En till uppräkningen anpassad processbeskrivning redovisas i figur l. l kapitel 5 och 6 redovisas produktionsförloppen mera ingående. Bild Det är här lämpligt att begränsa definitionen till att omfatta vad som kan kallas egentlig grafisk industri, dvs. sätterier, reproanstalter, tryckerier och binderier samt helt eller delvis integrerade grafiska företag, vilkas produktion avser tidningar, böcker, reklamtryck, blanketter och andra klassiskt grafiska produkter. Grafisk industri omfattar enligt denna definition varken förlag eller redaktionell verksamhet vid tidningar. l definitionen ingår inte heller förpackningsindustri. Branschbegrepp och nomenklaturer är “statiska” varför de i en värld som är stadd i stark omvandling lätt kan bli ointressanta. När det gäller den Figur I :I grafiska industrin har emellertid innehållet under den ekonomiska statistikens rubriker varit ovanligt homogent. Grafiska företag har i regel enbart sysslat med grafisk produktion i gängse mening. Därför är också branschbegreppet i detta fall relevant för många frågeställningar och speciellt för dem som skall behandlas i denna studie. Denna enhetlighet kan självfallet delvis komma att upplösas av förändringarna i de grafiska företagens omgivning. För att illustrera vissa av de tendenser som i framtiden kan verka åt det hållet skall vi återge en beskrivning av informationsmarknaden som ges i Svensk grafisk årsbok l97l-l972 av en företrädare för den grafiska industrin? Han indelar informationsmarknaden i fixerad, datal och direkt Den grafiska industrin i Sverige. Förstudie. Induinformation. stridepartementet, Stock- Den fixerade informationen är av fast engångskaraktär”. Till tryckerierna holm 1969 (stencil). kommer den i form av manuskript till romaner, avhandlingar etc. Till den Den läsare som önskaren datala informationen räknas den information som lagrats upp och håller introducerande beskrivpå att ackumuleras i informationssystem på företag och institutioner, i kar- ning av grafiska processer hänvisas till bil. l. totek och register, i databanker. Här avses alltså en typ av information vars innehåll varierar med tiden. Tidtabeller, tariffer och årsböcker är ex- ° R. Adstedt, Grafisk empel på enligt gammal hävd grafiska produkter, vilka tillhör detta in- datateknik i dag, i Svensk formationsområde. Den direkta informationen är av “momentan karaktär grafisk årsbok 1971-1972. utgiven av Sten Lageroch förmedlas via TV, radio o. d. ström,Stockholm 1972.

20 Den grafiska industrin - en allmän beskrivning

Marknaden för grafisk industri avser de två förstnämnda slagen av information. men genom den tekniska utvecklingen kan stora delar av den datala_ vilka tillhört den grafiska industrins naturliga domäner, nutidigare mera ombesörjas av ADB. Det väsentliga är emellertid att i datamaskin lagrad information kan transformeras till en grafisk produkt och vice versa samt att teknikerna för alla tre slagen av information kan tänkas ingå i ett system. Denna utvecklingstendens gör att begreppet grafisk produktion eller grafisk industri, vilket haft och fortfarande har ett meningsfullt innehåll, i framtiden kan komma att innebära en konstlad gränsdragning vilken snarare försvärar än underlättar en analys av den ekonomiska verksamheten i vid mening.

1. 1.4 Statistisk information Det statistiska materialet till denna studie är data från offentlig statistik jämte uppgifter från en postenkät till ett urval av företag. Den offentliga statistiken omfattar här dels uppgifter som finns direkt tillgängliga i SCB:s publikationer, dels de speciella bearbetningar av grunddata som SCB utfört för kommitténs räkning. Enkäten, vars syfte i främsta hand är att belysa resursanvändning och produktionsorganisation, har utsänts till 180 slumpmässigt utvalda arbetsställen exkl. tidningstryckerier. till 51 dagstidningssamt till 50 “småföretag“, dvs. arbetsställen med mindre än fem tryckerier anställda. Den sistnämnda kategorin omfattas ej av SCB:s industristatistik. 1 en särskild rapport lämnas en närmare redogörelse för enkätens uppläggning, innehåll, svarsfrekvens m. m. Enkätens uppgifter avser året 1970. Det har befunnits vara lämpligt att låta den beskrivning av branschen som kan erhållas ur offentlig statistik avse samma år. Uppgifterna från åren 1971-1973 är av kompletterande natur.

1.2 Produktion, utrikeshandel och konsumtion

Produktionen av grafiska produkter nådde år 1970 ett saluvärde av 3,77 kronor. Med saluvärde avser man i industristatistiken nettoförmiljarder säljningsvärdet av salufárdiga produkter. - 1 detta värde ingår inte rabatter, acciser och omsättningsskatt men däremot upptar det försäljningskostnader inkl. kostnader för transporter med egna fordon. Saluvärdet omfattar således råvarukostnader och förädlingsvärde inom grafisk industri. Författararvoden och värdet av förlagstjänster inräknas däremot inte i saluvärdet. Här finns

Pa ppersindusfri m m råvaror _ Grafisk indusfri grafisk produkt

Konsumenf Figur 1:2

Den grafiska industrin - en allmän beskrivning 21

ett väsentligt undantag, nämligen dags- och veckotidningsproduktion, som också omfattar förlagsverksamhet. Den grafiska produktionens detaljhandelsvärde, dvs. det belopp de slutliga konsumenterna antas betala, har för år 1970 beräknats till 5,3 miljarder kronor. Ovanstående figur, som ger en förenklad bild av den grafiska marknaden, illustrerar definitionerna av saluvärde och detaljhandelsvärde. Pilarna representerar varuströmmar. Saluvärdet är här värdet av leveranserna från grafisk industri till förlag, medan detaljhandelsvärdet avser värdet av leveranserna från handeln till konsumenterna. En obetydlig del av den grafiska produktionen exporteras. År 1970 var exportvärdet l29 milj. kr. Importen är likaledes liten i förhållande till produktionen; den uppgick nämnda år till 2l3 milj. kr. Följaktligen går den dominerande delen av den svenska produktionen till hemmamarknaden, vars behov tillika i liten utsträckning tillgodoses genom import. Den grafiska marknaden är med andra ord en i högsta grad inhemsk affär”. Denna egenskap är inte speciellt svensk. Grafiska produkter är inga typiska världshandelsvaror; den grafiska branschen i världen är uppdelad i ganska isolerade nationella marknader. Tillåter man sig den något dubiösa beräkningen att öka produktionens saluvärde med nettoimporten erhålles ett värde på tillförseln på ca 3,9 miljarder kronor. Detta värde representerar ett mått på den år 1970 realiserade efterfrågan i industristatistikens nivâå På motsvarande sätt har tillförselns värde i detaljhandelns nivå uppskattats till 5,4 miljarder kronor? Ser man till marknadstillförselns detaljhandelsvärde kan man konstatera att närmare 60 procent avsåg tidningar. Böckerna svarade för 16 procent samt reklamtryck och blanketter för vardera l2 procent. En mera detaljerad bild av fördelningen ges i tabell lzl. Av restposten utgjorde gruppen almanackor ca 30 procent samt frimärken, vardera De varor som går i vykort och kartor 20 procent. utrikeshandel är t. ex. Detaljhandelsvärdet av förbrukningen av grafiska varor avser till 50 pro- blandade vad avser rena cent insats i andra produktionssektorer än den grafiska (32%) och i va- grafiska industri-produkter och produkter med högt ruhandel (18 °/o). Till privat och offentlig konsumtion går 36 resp. 13 procent. förlagsinnehåll. Dessa uppgifter har beräknats med ledning av SCB:s input-output studier som avser året 1968. Tabell 1:2, baserad på samma studie, ger utförligare 5 l detta fall har en uppräkning av utrikeshandelsinformation om olika grafiska varors fördelning på insats i näringslivet samt värdena till detaljhandelspå offentlig resp. privat konsumtion. nivå vidtagits.

Tabell 1:1 Tillförselns fördelning på produkter 1970, procent

100,0 Källa: SCB, Nr-sektionen

22 Den grafiska industrin - en allmän beskrivning Tabell 1:2 Användning av grafiska produkter 1968, procent Insats i Privat Off. kons. Totalt näringsliv kons.

Källa: SCB, NR-sektionen

1 tabellen redovisas också delposternas andel av den totala förbrukningen av huvudgrupperna i fråga. Man kan härvid konstatera att annonsdelen av den totala förbrukningen är större än upplagedelen när det gäller dagstidningar, medan Förhållandet är det omvända för övriga tidningar. För alla tidningar tillsammans är upplagedelen drygt 25 procent större än annonsdelen.

1.3 Den grafiska industrin

1.3.1 Många och små jöretag Det har tidigare påpekats att marknaden för grafiska produkter till dominerande delen gäller affärer mellan inhemska säljare och köpare. Sålunda

Tabell 1:3 Företagens storleksüirdelning 1970, procent

Källa: SOS, Industri 1970

Den grafiska industrin - en allmän beskrivning 23

tillfredsställdes 1970 endast 5 procent av den totala efterfrågan av utländska producenter. Studerar man marknaden litet närmare finner man att den inte bara har en nationell prägel utan att den är sammansatt av en mängd lokala delmarknader. En egenskap som framhäver industrins “lokala” karaktär är antalet företag. År 1970 fanns enligt industristatistiken 941 arbetsställen, vilka sysselsatte 46 000 anställda. Genomsnittsstorleken är således 49 anställdaf. Det är emellertid ett genomsnitt som säger litet om branschens företagsstruktur, vilken skiljer sig klart från tillverkningsindustrin i dess helhet. Se tabell 1:3.

Även om arbetsställenas fördelning på storleksklasser inom grafisk industri i stort överensstämmer med vad som gäller för hela industrin så är olikheterna slående när det gäller motsvarande Fördelning av antalet arbetare. Medan 40 procent av antalet arbetare inom grafisk industri är anställda i anläggningar av storleksklassen 5-50 arbetare finns endast 9 procent i anläggningar med mer än 500 arbetare. Motsvarande värden för hela industrin är 24 resp. 31 procent. ° 1 industristatistiken finns enbart arbetsställen l.3.2 En tärorrsindustri med minst fem anställda representerade. Enligt Enligt gammal lagstiftning tilläts tryckerier endast i vissa städer och i dessa foretagsräkningen 1968 fanns ca 700 grafiska städer var dessutom antalet tryckerier begränsat. Branschens liberalisering företag med mindre än fem innebar en ökning av antalet företag och en ökad geografisk spridning av anställda. Enligtenkätsvaren är genomsnittsstorletryckerier? Än i dag är emellertid den grafiska branschen en utpräglad stadsken på dessa 2 anställda. lokaliserad industri. l tabell 1:4 redovisas företagens och de anställdas lo- Den sammanlagda persokalisering med avseende på tätortsklasser. nalstyrkan hos denna foretagskategori är alltså Enligt denna tabell finns 90 procent av antalet anställda inom grafisk omkring l 400. Av de industri i kommuner, som till minst 70 procent består av tätortsbefolkning. företag som ingår i indust- Närmare ristatistiken har många 40 procent av arbetsstyrkan finns inom kommuner med enbart (drygt 10 procent) visat sig tätortsbefolkning. Det framgår också av tabellen att genomsnittsstorleken ha mycket litet med hos anläggningarna är betydligt högre i de två första grupperna än i grupperna traditionell grafisk pro- 3-5. duktion att göra. Dessa ingår ej i enkäten. Ser man till branschsysselsättningens regionala fördelning finner man att Stockholms, Malmöhus och Göteborgs och Bohus län svarar lör 60 procent. 7 Se G.E. Klemming och J.G. Nordin, Svensk l Stockholm fanns år 1970 36 procent av antalet sysselsatta och 30 procent Boktryckerihistoria av antalet arbetsställen. Här svarade grafisk industri också för en betydande l483-l883,sid. 27 ff.

Tabell 1:4 Den grafiska industrins fördelning på tätonsklasser 1970, procent

1 2 3 4 5 Totalt

Arbetsställen 27 18 38 13 4 100 Arbetare 37 26 26 9 2 100 Tjänstemän 44 26 21 7 2 100

l enbart tätortsbefolkning 2 90,0-99.9 % tätortsbefolkning 3 70.0-89.9°/l› tätortsbefolkning 4 50,0-69,9°/ta tätortsbefolkning 5 30.0-49,9% tätortsbefolkning Källa: Enkäten

24 Den grafiska industrin - en allmän beskrivning

andel av den totala industrisysselsättningen. 1 kommunblocket Stockholm och Solna/Sundbyberg var dessa andelar 22 resp. 12 procent. Andra kommunblock där grafisk industri svarar for mer än 10 procent av sysselsättningen i industrin är Uppsala (13%), Hälsingborg (15%), Malmö (10%), Falun (1 1 %), Sollefteå (17%), Östersund (ll %) och Boden (30%). l de flesta av dessa har dagstidningarna en stor andel av den grafiska produktionen.

1.3.3 Vertikal integration Inledningsvis indelades grafisk produktion i fyra huvudprocesser, sättning (S), repro (R), tryckning (T) och bindning (B). inom ett Företag (arbetsställe) behöver inte alla dessa moment ingå. Det är vanligt att man kan koncentrera sig på ett mindre antal aktiviteter. Av 15 teoretiskt möjliga kombinationer dominerar 5 vilket framgår av nedanstående tabell. Sättning-tryckning-bindning (STB) är den vanligast förekommande integrationstypen, medan de fullständigt integrerade företagen svarar för den största andelen anställda. De integrerade företagen är i många fall underdimensionerade i förhållande till sina egna behov vad gäller repro och bindning. Större delen av bindning resp. repro sker inom fristående företag, vilka uppträder som underleverantörer till helt eller delvis integrerade tryckerier. Se tabell 1:5.

1.3.4 Resursanvändning och kostnadsstrukiur Den grafiska industrin är starkt arbetsintensiv. Lönekostnadernas andel av produktionens saluvärde var år 1970 44 procent i denna bransch mot 28 procent för hela industrin. Den grafiska industrins kostnader för rå- och insatsvaror var år 1970 25 procent av saluvärdet medan motsvarande andel inom hela industrin var 48 procent. Det betyder att förädlingsvärdet, som utgör differensen mellan saluvärde och externa kostnader, relativt sett är mycket högt. År 1970 var det 71 procent av saluvärdet. Motsvarande tal för hela industrin var 46 procent. Kvoten kapital/produktion för grafisk industri är enligt brandförsäkringsvärdesstatistiken endast hälften av motsvarande värde för hela industrin.

Tabell 1:5 lntegrationsgraden i grafisk industri 1970, procent

Företagstyp Andel av Andel av arbets- anställda ställen

Källa: Enkäten

SOU l974:34 Den grafiska industrin - en allmän beskrivning 25

Tabell 1:6 Saluvärde, förädlingsvärde och kostnader inom grafisk industri 1970

Mkr Procent av saluvärde

Grafisk Tillverkningsindustri industri Saltlvärdø 3 700,9 100 100 - Råvarukostnader 925,4 24,5 43,5 - Ovriga externa kostnader 183,0 4,9 5,7 = Färädlingsirärdø 2 6625 70,6 453 - sociala Löner(inkl. kostnader): Förvaltningspersonal 779,1 20,7 l , Arbetarpersonal 891 ,3 23,6 17_1 = Bruttoöverskott inkl. övriga kostnader 992,7 26,3 [gg Källa: Bearbetning av industristatistiken.

Det skall dock omedelbart sägas att kapitalmätning är en svår uppgift. Nämnda skillnad i kapitalintensitet ter sig något mindre om man ser till investeringsutgifterna för maskiner. Normalt utgör denna kategori av investeringar en större del av totalinvesteringarna inom grafisk industri än inom övrig industri. I kapitel 5 ges en närmare kartläggning av arbetsåtgång och maskinanvändning inom olika typer av anläggningar. Kapitel 6 belyser ytterligare resursanvändningen i anläggningar av olika modernitet. l detta kapitel skall branschens egenskaper i dessa avseenden beskrivas med utgångspunkt i den offentliga statistiken, dvs. i detta fall industristatistiken. För att börja från slutet i ovanstående tabell kan man konstatera att bruttoöverskottet inkl. övriga kostnader utgör en betydligt större andel for grafisk industri än for industrin i sin helhet. Om man reducerar överskottet med den för dagstidningar mycket speciella kostnaden for tidningsbud så sjunker detta visserligen till 24 procent av saluvärdet men differensen är ändå betydande. Det är fel att betrakta bruttoöverskott inkl. övriga kostnader som en bruttovinst i gängse mening. Den skulle i så fall implicera en nettovinst med mycket högt räknade kapitalkostnader på ca 15 procent av omsättningen och drygt 20 procent av kapitalvärdet. Vinststatistiken (SOS, Företagen 1970) ger en annan bild än industristatistiken. Enligt denna var det “korrigerade rörelseresultatet före avskrivningar” för grafisk industri 5,9 procent mot för tillverkningsindustrin. På grund av snedheten i urvalet är 8,2 procent vinststatistikens uppgifter mindre representativa vad gäller grafisk industri än vad gäller industrin som helhet. Under den offentliga statistikens branschbegrepp kan i hög grad olikartade inrymmas under en och samma beteckning. Även om den grafiska företag industrin torde vara förhållandevis homogen vad gäller många väsentliga egenskaper. finns det skäl att splittra upp tabell 1:6 på dags- och veckotidningar samt övrig grafisk industri. Som framgår av tabell 1:7 föreligger betydande skillnader i kostnadsstruktur mellan de två delbranscherna. Den väsentligaste orsaken till olikheterna i förädlingsvärdesandel etc. lig-

26 Den grafiska industrin - en allmän beskrivning

Tabell 1:7 Saluvärde och kostnadsstruktur hos tidningar och övrig grafisk industri

Dags- och vecko- Övrig grafisk tidningar industri Mkr °/o Mkr % Sa/uvärde 1 916,4 100 1 854,5 100 - Råvaru- och övr. externa kostnader 471,3 24,6 637,0 34.3 = Förädlingsvärde 1 445,1 75,4 1 217,5 65,7 - Löner(inkl. sociala kostnader): Förvaltningspersonal 507,1 26,4 272,0 14,7 Arbetarpersonal 336,4 17,6 554,9 29,9 = Bruttoöverskott inkl. övriga kostnader 601,6 31,4 390,6 21 .1

Källa: Bearbetning av industristatistiken.

ger i definitionen av gruppernas verksamhetsområden. Medan tidningsföretagens saluvärde omfattar värdet av förlags- och journalistverksamhet, avser saluvärdet för övrig grafisk industri grafisk produktion i inskränkt mening, dvs. sättning, repro, tryckning och bindning jämte till dessa aktiviteter knuten administration och försäljning. För att göra de två delbranscherna jämförbara måste man försöka renodla den grafiska verksamheten i gruppen dags- och Veckotidningar. Tillgänglig statistik möjliggör inte en indelning av tidningsbranschen i en grafisk och en redaktionell (inkl. f”örlags-) sektor. Via skattningar av lönekostnad och förädlingsvärde inom sistnämnda sektor har följande kostnadsfördelning inom dags- och veckotidningarnas grafiska del erhållits°z

%

- Löner (inkl. sociala

kostnader): Förvaltningspersonal 15 ° Dessa beräkningar har 29 Arbetarpersonal utgått från antagandena = Bruttoöverskott inkl. att andelen tjänstemän i 15 övriga kostnader tidningarnas grafiska produktion är densamma som i gruppen övrig grafisk industri och att förädlingsvärdet i den redaktionella sektorn är Ovanstående värden utgör approximationer. Man bör vara speciellt for- 2.25 gånger dess lö- siktig vid tolkningen av bruttovinstandelen, vilken framräknats som en nekostnad, Resultatet restpost. Det är emellertid uppenbart att råvarukostnaderna är klart större blir i stort sett detsamma om man direkt utgår från inom tidningssektorn än inom civilsektorn (exkl. veckotidningstryckerier). beräkningar av lönekost- Visserligen är papperet och färgen mycket billigare per kilo i dagstidningsnader lörjournalister och produktionen än i övrig grafisk produktion, men i gengäld trycks dagsövrig redaktionell personal. tidningarna i större upplagor än genomsnittet för övriga grafiska produkter.

Den grafiska industrin - en allmän beskrivning 27

Saluvärdet per sida blir Följaktligen lägre for den förra än för den senare produktgruppen. Arbetslönerna utgör en högre andel av förädlingsvärdet hos tidningarna än hos övrig grafisk industri. Likheten i detta avseende mellan de två delbranscherna är dock betydligt större än vad som framgick av tabell 1:7, där journalistverksamheten ingick i tidningstryckerierna. Genom de vidtagna operationerna förändras bilden av den grafiska industrins kostnadsstruktur. Förädlingsvärdets andel av saluvärdet sjunker till 63 procent, medan Iönekostnadernas andel av forädlingsvärdet växer till 70 procent. Bruttoöverskottet stannar enligt denna kalkyl på 18,7 procent av saluvärdet och ligger således på i stort sett samma nivå som tillverkningsindustrin i dess helhet. - Jfr tabell 1:6. Den relativt höga andelen löner i saluvärdet motsvaras av en relativt låg råvaruandel och behöver följaktligen inte nödvändigtvis ge uttryck för ett högt löneläge inom grafisk industri. Nu kan det emellertid konstateras att Iönekostnaden per anställd inom grafisk industri år 1970 var 15 procent högre än inom hela industrin? Motsvarande värde for arbetare var 18 procent. Bakom dessa differenser i löner ligger bl. a. det faktum att grafisk produktion i stor utsträckning kräver yrkeskunnig personal. Vidare var andelen obekväm arbetstid av den totala arbetstiden hög jämfört med genomsnittet för industrin. I sistnämnda avseende spelar dagstidningarna med sin mycket speciella dygnsrytm i produktionen en stor roll. Branschens relativa löneläge fär självfallet också ses mot bakgrunden av den brist på utländsk konkurrens som rått inom stora produktområden. lnom grafisk liksom inom övrig industri råder klara regionala löneskill-

Lå-SIÃñEOEIHaQSÅI läror”

nader. 1 regel innebär dessa att storstadslönerna är högre än lönerna inom

36 300 krogggsoch per

övriga områden. Enligt GA:s statistik for 1972 var lönerna i Stockholm arbetare till31 900.

Tabell 1:8 Råvarukostnader i grafiska industrin 1970

Milj. kr kr/kg °/oav total råvarukostnad

Papper Iidningspapper 209,1 0:70 22,6 Ovrigt papper 440,6 1:50 47,6 därav: Journal- och tidskriftspztpper 82,3 0:99 8,9 Annat trähaltigt papper 69,2 1:48 7,5 Träfritt tryckpapper 194,4 1:87 21,0 Papper och papp av annat slag 94,7 1:58 10,2 Allt papper 649,7 70,2

Färger

Källa: SOS, industri 1970

28 Den grafiska industrin - en allmän beskrivning

för typografer (paragraf l8A), litografer (paragraf 15A) och bindare (lönegrupp 4) 25, 18 resp. l5 procent högre än i “region 13”, vilken omfattar hela riket utom Stockholm, Göteborg och övre Norrland. Den grafiska industrin har som nämnts en låg råvaruhandel i de totala kostnaderna. Då dessutom priserna på papper fluktuerat i mindre grad än exempelvis stål- och metallpriserna är branschen vad gäller priser och lönsamhet i förhållandevis liten grad präglad av variationeri råvarukostnaderna. Drygdelen av råvarukostnaderna består av kostnader för papper och färg. Dessa kostnader specificeras närmare i tabell 1:8. Produktuppdelningen är visserligen för grov för att ange spännvidden i priserna på olika pappers- och färgkvaliteter, men den är tillräckligt fin för att visa råvarukostnadernas beroende av produktionens fördelning på produkter. Råvarukonsumtionen är också beroende av produktionstekniken. Vissa tekniker är t. ex. mer pappersbundna“ än andra. Här rör det sig dock om i branschperspektiv små variationer.

1.3.5 Variarionei i /äneande/en

lnom processindustrier har kostnadsstrukturen befunnits vara i hög grad bestämd av anläggningarnas storlek, vilka i sin tur är åldersberoende. De ° Ålders- och storleksstruktur behöver inte rörliga kostnaderna per produktenhet visar sig härvid ofta vara klart högre samvariera. len industri på i små (och gamla) anläggningar än i stora (och nya)°. Kostnadsstrukturen nedåtgående kan små är med andra ord kapitalbunden; förändringar åstadkommes genom inföarbetskraftsbesparande anläggningar konkurrera rande av nytt och eliminerande av gammalt kapital. ut gamla och stora. (Se Vid bedömningen av en branschs framtida utveckling med avseende på Salter. Productivity and företagens storlek, arbetskrafts- och kapitalbehov och liknande egenskaper. Technical Change. New York I960.l är det mycket viktigt att man känner till systematiska variationer mellan

Dogsfidningor och veckoñdningar Övrig grafisk industri ä

sqsselsdfa

_..___-_-_,

resp NG

|l|l|lIllllllllllllllllllllll

;Jiilininiuiuilninninnnglinil

-n-nl

orbefssföllen

-----.. n.- S ,.------.|

enfald

------|

Procenhw

G _t -u -4 D U1 a 5 G o Lönekos+nud i procen+ ov förödlinqsvördd Procenf av or-befssi-öllen med rnofsvorcmde löneondel Figur 1:3 ----- -- Procenf av sqsselsoifo i arbefssföllen med mofsvuronde löneondel

Den grafiska industrin - en allmän beskrivning 29

och kostnadshänseende. Denna fråga kommer att företag i produktivitetsstuderas i kapitel 5. Frågan är emellertid tillräckligt intressant för att ges en första belysning i den allmänna problemorienterande framställning, som detta kapitel är avsett att utgöra. för löneandelen, här definierad som kvoten l figur 1:3 visas frekvenskurvor mellan lönesumma och förädlingsvärde. Den heldragna kurvan anger hur stor andel av antalet arbetsställen det finns i olika Iöneandelsklasser. Den streckade kurvan visar den andel av totala antalet anställda som är sysselsatt i arbetsställen i olika Iöneandelsklasser. Liksom i föregående avsnitt har branschen uppdelats på tidningar(dags- och Veckotidningar) och övrig grafisk industri. Det kan först konstateras att variationsvidden i båda fallen är betydande. lnom övrig grafisk industri är den mer än 100 procentenheter; några företag redovisar en löneandel som är högre än 100 procent, vilket innebär att deras verksamhet ger ett underskott före avskrivningar och räntor. Större delen av branschen ligger dock inom löneandelsintervallet 40-60 procent. Enligt figur 1:3 är löneandelen synbarligen inte beroende av företagsstorleken. Om exempelvis de större Företagen hade en lägre löneandel än de små, vilket är fallet i många branscher, så skulle sysselsättningsfördel- (den streckade kurvan) vara mer förskjuten åt vänster än arbetsningen ställefördelningen (den heldragna kurvan). Så är alltså inte fallet. Branschen är alltför oenhetlig för att man med ledning av löneandelsvariationer skall kunna dra slutsatser om variationer i produktivitet. l kapitel 5 ägnas tillhörande problem en utförlig behandling. Denna är baserad på data som är långt mera ingående än de som redovisas i den offentliga statistiken.

1.4 Arbetskraften

Enligt industristatistiken sysselsatte den grafiska industrin år 1970 28 200 arbetare och 13 200 tjänstemän (exkl. tidningsredaktörer och journalister). l denna statistik ingår som tidigare nämnts inte företag som i genomsnitt har mindre än 5 sysselsatta. Antalet anställda inom denna grupp har med ledning av kommitténs enkät beräknats uppgå till l 500-2 000. Totala antalet sysselsatta i branschen skulle således vara drygt 43 000. lnräknas redaktörer, journalister och annan personal vid tidningar och förlag höjs sysselsättningen med ca 10000 personer. Andelen kvinnor bland arbetarna i grafisk industri var 21,5 procent nästan uteslutande inom bokbinderi och perforering - vilket är av samma storleksordning som i hela tillverkningsindustrin. Av tjänstemännen var ca 42 procent kvinnor. Motsvarande andel i hela industrin är 26 procent. Kvinnornas andel i gruppen företagsledare, teknisk personal, arbetsledare och försäljningspersonal inom grafisk industri är dock endast 6,5 procent mot 10,0 procent inom hela industrin. En väsentlig faktor vid bedömningen av en branschs framtida utbud av och efterfrågan på arbetskraft är åldersfördelningen hos de anställda. Åldersfördelningen bland arbetare och tjänstemän inom dagstidningar och övrig grafisk industri (civilföretag) redovisas i figur 1:4. lnom både dagstidningar och civilföretag har tjänstemännen en större andel av den totala

30 Den grafiska industrin - en allmän beskrivning

°/o Dagstidningar Civilföretag 30

llllllllllllllllllllllLlillll

lll]

-IO *20

I9Z|3U IQ3I-“U |916|-5U taxi-Ao

I

l95l- rem-ao :gar-so l95l-

|9| Födelsefid

HAr-before m

Tjönsfemön Figur 1:4 Källa: Enkäten

arbetskraften i högre åldersgrupper än i lägre. [nom båda delbranscherna finns 30 procent av tjänstemännen i åldersgruppen 50- . medan motsvarande andel för arbetarna är 26 procent. indelas företagen i olika storleksgrupper finner man att de större företagen (här minst 100 anställda) har en åldersfördelning som är mera förskjuten mot de högre åldersgrupperna än vad fallet är med de mindre Företagen. Arbetarpersonalen kan indelas i sådana kategorier som motsvarar processindelningen i figur 1:1. De grupper som härvid erhålles kan benämnas Sättare, reproarbetare, tryckare och bindare (inkl. packsalsarbetare vid dagstidningar). I tabell 1:9 redovisas resp. grupps andel av den totala arbetsstyrkan på civilföretag och dagstidningar. Dagstidningarnas verksamhet har uppdelats på egentlig tidningsproduktion och civilproduktion. Ser man först till hela grafiska industrin finner man att sättare och tryckare utgör vardera något mindre än en tredjedel av alla arbetare. Binderiavdelningarna svarar för en fjärdedel och reproavdelningarna för en tiondel av hela arbetsstyrkan.

Tabell 1:9 Arbetarnas fördelning på avdelningar 1970, procent

Civil- Dags- Civilprod. Totalt företag tidningar på dagstidn. Sättare 16 l6 l 33 8 2 - l0 Reproarb.

Källa: Enkäten

Den grafiska industrin - en allmän beskrivning 31 Tabell 1:10 Förvaltningspersonal inom grafisk industri år 1970, procent

Källa: SOS Industri 1970

Civilföretag och dagstidningar uppvisar i berörda avseende mycket stora olikheter. Inom civilsektorn är tryckarna och bindarna de dominerande arbetargrupperna; inom dagstidningsproduktionen är sättarna drygt 60 procent av arbetarna. Reproarbetarna är även relativt sett flera inom civillöretag än inom dagstidningarna. l kapitlen 5 och 6 beskrivs arbetarpersonalens funktioner och Förändringar i dessa funktioner mera ingående. Ur industristatistiken erhålles den bild av tjänstemännens Fördelning på olika personalkategorier som framgår av tabell 1:10. Den största delen av tjänstemännen. nära två tredjedelar, är inrangerad under det allmänna begreppet “k0ntorspersonal. Det kan konstateras att andelen företagsledare inom grafisk industri är drygt 1,5 gånger högre (inom civiltryckerier 2,5 gånger)än inom hela industrin, vilket avspeglar det tidigare redovisade faktum att det stora flertalet av de grafiska företagen är små. Företagsstorleken hänger samman med att produktionen i ganska stor utsträckning baseras på en teknik, som kräver relativt små kapitalinvesteringar och som dessutom under en lång period genomgått små förändringar. Som en följd härav är också den tekniska personalens andel av hela förvaltningspersonalen liten om manjämlör med förhållandet inom hela industrin. Kommittén har i sin enkät närmare försökt utröna tjänstemännens funktioner inom civilsektorn. Resultatet redovisas i tabell 1:11. De administrativa/kamerala funktionerna krävde år 1970 enligt denna undersökning närmare 40 procent av den totala tjänstemannatiden. Den andra stora funk-

Tabell 1:11 Tjänstemännens arbete fördelat på funktioner 1970, procent

Redaktio- Layout- Datam. Försälj./ Admin./ Prod. Övr. Summa nelltarb. arb. arb. marknfo- kameralt led. förv.

Källa: Enkäten

32 Den grafiska industrin - en allmän beskrivning

Tabell 1:12 Tjänstemännens utbildning 1970, procent

Grafiska Teknisk Annan Studentex. Övriga Totalt institutet högskola teknisk 0. akadem. -e- eller utbildn. utbildn. 2 års l års gymnasium kurs kurs Civilsektor 3 1l 3 5 75 100 Dagstidningar l 2 1 1 2 93 100 Källa: Enkäten

tionen är produktionsledning. Datorerna hade ännu år 1970 en ganska liten betydelse i grafisk produktion. Följaktligen hade också tillhörande funktioner en liten del av den totala tjänstemannaaktiviteten. Som framgår av tabellen är delbranscherna tämligen olika vad gäller tjänstemännens arbetsuppgifter. Det redovisas inget layoutarbete vid fristående sätterier. Att något layoutarbete inte redovisas för Veckotidningar beror på att detta sker vid förlagen, vilka ej ingår i enkäten. En mycket liten del av tjänstemännen har formell högre utbildning. Tre av fyra tjänstemän inom civilsektorn och nio av tio hos dagstidningarna saknar examina från sådan utbildning. Ijämförelse med andra industrier är den låga andelen ingenjörer särskilt frapperande. Se tabell 1:12. Tabellen visar att civilföretagen i klart högre grad än dagstidningarna har anlitat tjänstemän med utbildning vid Grafiska institutet. Det finns ingen statistik som direkt belyser in- och utfiödet av tjänstemän l denna statistik är inom industrin. Flöden kan emellertid delvis studeras med den grafiska arbetsledarna (faktorerna) utgångspunkt i Grafiska faktors- och tjänstemannaförbundets medlemsstasannolikt överrepresenterade. tistik. Under perioden 1965-72 rekryterades cirka l 500 personer till detta

Tabell 1:13 ln- och utfläde till Grafiska faktors- och tjänstemannaförbundet 1965-72

Antal Procent

Inträde Ursprung Svenska Typografförbundet 751 51 Svenska Litografförbundet 16l ll Svenska Bokbindarförbundet 89 6 Andra förbund 167 ll Oorganiserade 307 2 l

Alla kategorier l 475 100

Unräde Destination

Den grafiska industrin - en allmän beskrivning 33

förbund, och drygt 400 lämnade det av andra skäl än dödsfall och pensionering. I tabell 1:13 visas varifrån rekryteringen skedde och vart de avgångna tjänstemännen tog vägen. Den viktigaste rekryteringskällan är de grafiska fackförbunden. Internrekryteringen är med andra 0rd betydande. Närmare 30 procent av dem som lämnade den organiserade tjänstemannakåren övergick till annan än grafisk verksamhet. lnte mindre än lll personer startade egna företag.

1.5 Grafiska utbildningsvägar

l .5. l Lärlingstnbildning Den grafiska grundutbildningen omfattar en lärlingstid på tre år - för fotosättare två år. Yrkesutbildningen, som regleras genom överenskommelser mellan de grafiska arbetsgivareorganisationerna och Grafiska Fackförbundet, kan ske i företagen och/eller vid grafisk yrkesskola. Om sådan skola finns på orten, är företaget skyldigt att låta lärlingen delta i undervisningen där. För närvarande bedrivs grafisk grundutbildning vid skolor på 7 platser i landet. Därutöver finns några inbyggda skolor, dvs. skolor som drivs inom ett enskilt företag i samarbete med gymnasieskolan. Grafiska yrkesskolorna i Stockholm, som är den största yrkesskolan, består av tre enheter, nämligen Skolan för Bokhantverk; Bokbindarskolan och Skolan för Grafisk Reproduktion. Antalet elever som genomgick kortare eller längre kurser vid skolorna i landet läsåret 1971/72 var 410. Av dessa var 160 elever i ettåriga grundläggande typografkurser. Typografisk grundutbildning meddelas på samtliga 7 skolorter, medan bokbinderiteknisk och litografisk grundutbildning endast kan erhållas vid Grafiska yrkesskolorna i Stockholm.

1.5.2 Grafisk specialkurs inom gymnasieskolan l samarbete med den grafiska branschens organisationer har skolöverstyrelsen låtit utreda behovet av grafisk utbildning i gymnasieskolan. Till utbildningsdepartementet har överlämnats förslag till läroplaner med ekonomiska beräkningar samt hemställan om bemyndigande “att utan hinder av bestämmelserna i SFS 1970:641 vidta de åtgärder som fordras för att den planerade grafiska utbildningen skall komma till stånd utan dröjsmål”. Regeringen har i konselj den 8 mars 1974 beslutat medge att ”Skolöverstyrelsen får vidta de åtgärder som erfordras för att en tvåårig specialkurs för grafisk utbildning skall kunna anordnas på en ort med början tidigast hösten 1975. Enligt föreliggande tim- och kursplan skall utbildningen omfatta en gemensam första termin. Därefter sker en uppdelning på följande tre grenar: en gren för tryckmedia, en gren för tryckning och en gren för grafisk efterbearbetning. Inom den sistnämnda grenen skall från och med tredje terminen kunna förekomma en variant för förpackning. Genom sitt handlande synes skolöverstyrelsen för sin del ha godkänt en av den grafiska branschen rekommenderad indelning av landet i fem upptagningsregioner för den gymnasiala grafiska utbildningen. [nom varje

34 Den grafiska industrin - en allmän beskrivning

sådan region skall finnas en gymnasieskola med fullständig grafisk yrkesutbildning enligt den föreslagna läroplanen. Redan nu finns på flera orter i landet grafisk utbildning i gymnasieskolan men med en i Förhållande till den föreliggande läroplanen begränsad undervisning. Även om inte något ställningstagande gjorts i fråga om valet av kommuner, torde det vara rimligt att utgå från att de grafiska specialkurserna i flertalet fall förläggs till orter som nu har grafisk undervisning i gymnasieskolan. Genomförandet av den grafiska specialkursen kommer enligt utredningar inom skolöverstyrelsen att medföra betydande kostnader för staten och berörda kommuner. Enligt nuvarande bestämmelser utgår statliga bidrag med hälften av kostnaden för stadigvarande undervisningsmaterial, men för den kommun som inrättar grafisk specialkurs tillkommer utgifter för lokaler, i vissa fall tekniska installationer och annan utrustning, som inte är statsbidragsberättigad. För lokalkostnaderna kan statsbidrag utgå, i allmänhet dock med högst 20 procent av de verkliga kostnaderna. Det är troligt att den skolmässiga grafiska yrkesutbildningen förläggs till landets större tryckorter. Gymnasieskolorna på dessa orter dimensioneras då så. att de kan ta emot ungdomar från andra orter. Det är realistiskt att räkna med att vissa mindre och medelstora företag även i fortsättningen anställer ungdomar utan skolmässig grafisk utbildning för s. k. lärlingsutbildning. För den enskilde men också för branschen i sin helhet är det önskvärt att samma utbildningsnivå i så stor utsträckning som det är praktiskt genomförbart hålles över hela landet. Förverkligandet av en sådan önskan kommer att kräva resurser för kompletterande undervisning i gymnasieskolan för de ungdomar som erhåller lärlingsutbildning inom företag.

l .5.3 Arbetsmarknadsurbildning Med av tekniklörändringarna inom branschen och konsekvenanledning serna därav för de anställda samt till företagens behov att kunna sysselsätta anställd i de nya arbetsuppgifterna har arbetsgivare- och arbetspersonal efter gemensam hänvändelse till arbetsmarknadstagareorganisationerna utverkat att centrala enligt bestämmelserna för styrelsen omskolningskurser anordas vid Grafiska yrkesskolorna i Stockholm. Vid bristyrkesutbildning sidan av den omskolning. som därmed kommit till stånd. har omskolningsinsatser ägt rum inom företagen och i vissa fall under medverkan av grafiska maskinleverantörer. De centrala omskolningskurserna har upplagts på basis av mellan parterna överenskomna och av skolöverstyrelsen sedermera fastställda utbildnings- Dessa centrala kurser har avsett omskolning dels till fotosättare i planer. 8-veckorskurser, dels till montörer/kopister i l2-veckorskurser, dels till offi IO-veckorskurser och till reproduktionsfotografer i l5-vecsettryckare korskurser. Hittills har ca 250 personer deltagit i dessa kurser. Den statsfinansiella för denna omskolning är av storleksordningen 1 250 000 utgiften kronor. olika men också genom antalet kvar- Det har genom utredningar stående att ett betydande behov föreligger av fortsatt anmälningar klarlagts omskolningsverksamhet. Efter förnyad hänvändelse från organisationerna en utvidgning av kursverksamheten fr. o. m. 1973. har AMS också medgivit

SOU l974z34 Den grafiska industrin - en allmän

beskrivning 35

Arbetsmarknadsutbildningen har hittills kunnat förläggas till och genomföras i samarbete med Grafiska yrkesskolorna i Stockholm, som på grund av minskad ungdomsrekrytering under av 1970-talet fått början tillfälligt en viss överkapacitet. En normalisering av ungdomsrekryteringen med därav Följande utbildningsbehov såväl då det gäller grundkurser som då det gäller kortare kurser för företagsrekryterade lärlingar innebär emellertid att skolornas möjlighet att anordna arbetsmarknadsutbildning reduceras på grund av bristande tillgång till såväl lokaler och som lärare. utrustning

l .5.4 Posrgymnasial yrkesutbildning Den postgymnasiala grafiska yrkesutbildningen har varit föremål för utredning. Ett förslag om att ta med sådan utbildning för den grafiska branschen i en försöksverksamhet har emellertid inte tillmötesgåtts; förmodligen också därför att den gymnasiala utbildningen ännu inte genomförts. I utredningssammanhangen har emellertid pekats på den naturliga kopplingen mellan yrkesteknisk högskoleutbildning för den grafiska branschen och den grafiska specialkursen, i första hand vad gäller viss teknisk utrustning, vissa lärare och lokaler. Det torde dessutom vara möjligt att vid samdrift nå positiva pedagogiska effekter. i den meningen att eleverna i s. k. yrkesteknisk högskola (YTH). kan få tillfälle till pedagogisk-psykologisk praktisk träning genom att medverka som biträdande instruktörer och lärare i den grundläggande grafiska gymnasieutbildningen.

1.5.5 Högre gra/isk utbildning Högre grafisk utbildning - avsedd för arbetsledare och ekonomisk/administrativ personal - meddelas vid Grafiska Institutet. En undervisning av delvis motsvarande karaktär bedrivs vid Konstindustriskolan i Göteborg. Dessutom hålls en kortare kurs i grafisk teknik för teknologer vid Tekniska högskolan i Stockholm. Kursverksamheten vid Grafiska Institutet består av fyra huvudkurser: a) Tvåårig kurs för studerande med gymnasieskolekompetens och minst 6 månaders yrkeserfarenhet. lntagning av 25 elever per år. b) Ettårig kurs för elever med praktisk yrkeserfarenhet (arbetsledarkurs). Intagning av 15 elever per år. c) Kvällskurser (fortbildningskurser). 70 platser per år. d) Tekniska kurser, fortbildningskurser för arbetsledare och tjänstemän samt vissa andra specialkurser. Huvudman för Grafiska Institutet är för närvarande Stiftelsen Grafiska Institutet. Stiftarna utgörs av företag inom den grafiska branschen, som lämnar årliga bidrag till institutets verksamhet. Dessutom utgår elevavgifter som genom särskilt statsbidrag maximeras till 400 kr per termin, varjämte statsbidrag för undervisningen utgår till institutet såsom enskild yrkesskola.

1.5.6 Vidareutbildning av arbetsledare och tekniska tjänstemän I syfte att möjliggöra för grafiska arbetsledare och tekniska tjänstemän att få nya och kompletterande kunskaper inom sina speciella verksamhets-

36 Den grafiska industrin - en allmän beskrivning SOU l974:34

områden, har företrädare för Grafiska Arbetsgivareförbundet, Tidningarnas Utbildningsnämnd, Sveriges Arbetsledareförbund och dess branschförening faktors- samt Bild- Grafiska och tjänstemannaförbundet Tjänstemännens gemensamt utarbetat en plan for systematisk vidareutningsverksamhet innefattar ett grundläggande avsnitt i ämnena matebildning. Studieplanen matik, svenska och engelska (alternativ tyska), vilka kurser är avsedda for

dem som enbart har folkskola som grund eller anser en repetition nödvändig. Huvudavsnittet utbildning, vilken är utformad efter ägnas åt företagsinriktad dagens krav och efter samarbete mellan ovannämnda organisationer, företag och medarbetare inom branschen. Avsikten är att eleverna i samråd med respektive företagsledning fritt skall kunna ur kursplanen utvälja de avsnitt som är lämpliga. Det är alltså rekominte nödvändigt att binda sig for hela kurspaketet. Organisationerna menderar. att det grundläggande avsnittet studeras på fritid och bekostas av kursdeltagarna. Beträffandeden foretagsinriktade utbildningen anser ordet rimligt att företaget betalar kurskostnaderna och att viss ganisationerna del av kurstiden till arbetstid. För närvarande deltar cirka 400 arförläggs betsledare i kursverksamheten. Vissa avsnitt av kursprogrammet kan även tänkas komma till användning i framtida omskolningsverksamhet, bland annat när det gäller att uppfylla de bestämmelser som ingår i den trygghetsöverenskommelse m. m., som träffats mellan Svenska Arbetsgivareföreningen och tjänstemannaorganisationerna. [nom den grafiska branschen finns ytterligare en utbildningsverksamhet benämnd TOL (Typografi-Organisation-bedningt Huvudman för TOL-kursen är Grafiska faktors- och tjänstemannaförbundet, vilket tidigare övertagit verksamheten från dåvarande Svenska Typografförbundet. Kursen som är och kvällstid avser att ge intresserade medlemmar i tvåårig pågår under Grafiska Fackföreningen i Stockholm och grafiska faktors- och tjänstemi Stockholm en teoretisk och praktisk vidareutbildning till annaföreningen faktorer, kalkylatorer och layoutmän.

1.6 Kostnader för forskning och utveckling

7 Uppgifterna är hämtade från Forskningsstatistik

Forsknings- och utvecklingsverksamheten inom grafisk industri är av till-

för industri, myndigheter. institut, organisationer att döma förhållandevis liten. År l97l uppgick kostnaderna gänglig statistik och fonder 1971-73. SCB. i hela industrin för teknisk och naturvetenskaplig forskning och utveckling Nr U 1973:19. till kronor. Motsvarande kostnader för grafisk industri var 1,6 miljarder i lntervallet för föräd- endast l,4 miljarder kronor. Totalt utfördes l6 årsverken mot l6 500 för lingsvärdeandelen beror hela industrin. Grafiska industrin. som svarar för 4,0-5,5 procent av hela av definitionen på grafisk industri. Det lägre talet (4) industrins förädlingsvärde, står således för knappt en promille av forskningshänför sig till den tidigare och utvecklingsverksamheten.” Branschens forskningsintensitet synes med angivna snäva definitionemdvs. exkl. redaktio- andra ord vara mycket låg. Statistiken för personalanvändningen ger en nell verksamhet vid dags- bjärt belysning av detta förhållande. År l97l motsvarade insatsen av personer och veckotidningarna. och insatsen av läroverksingenjörer vardera 4 med akademisk utbildning medan det högre gäller årsverken. Motsvarande värden för stål- och metallindustrin, vars föräd- SCB:s definition.

Den grafiska industrin - en allmän beskrivning 37

lingsvärde är 1,6 gånger större än den grafiska industrins, var 400 resp. 540 årsverken. Det är möjligt att forskningsinsatsen inom grafisk industri både absolut och relativt sett är underskattad. Avgränsningar mellan FoU och annan verksamhet är ett ibland svårlöst problem. Helt klart är att statistiken lätt kan ge en missvisande bild av den samlade forskningsinsats som gäller grafiska produkter. lnom pappersindustrin och den kemiska industrin har exempelvis betydande insatser gjorts för att utveckla papper och färger för grafisk industri. Maskin- och dataindustriernas insatser har möjliggiort den tidigare onmämnda tekniska omdaningen av den grafiska produktionen. Eftersom FoU i den grafiska industrin i hög grad är extern blir branschens behov av en effektiv information stort. Det gäller inte bara spridningen av tekniska nyheter och deras omsättning till grafiska förhållanden utan också de grafiska företagens möjligheter att påverka denna externa FoU. När det gäller kunskapsspridningen har branschens organisationsanordnade kurser och konferenser en stor betydelse. l organisationernas publikationer, lämnas fortlöpande redogörelser om teknologins utveckling. Branschens gemensamma forskning sker huvudsakligen inom Grafiska Forskningslaboratoriet (GFL). Inriktningen av GFL:s verksamhet kan bäst belysas av dess programbudget för verksamhetsåret 1973/74.

Verksamhetsområde 1973/ 74 Procent kronor l .Provningsmetoden mätteknik 270000 26 2. Material- och utrustningsfrågor 120 000 l2

l 030 000 100

l programbudgeten framhâlles att arbetsinriktningen ändrats i takt med den grafiska teknikens omvandling. Sålunda ökas insatserna på offsetområdet och minskas för högtryck. Dessutom ökas andelen projekt inom textproduktions- och reproområdena, medan arbeten som rör papper och andra tryckbärare minskas. En satsning på frågor rörande yttre och inre miljö har inletts. Vidare betonas vikten av att ytterligare varudeklarationer, egenskapsspecifikationer och standardiseringar samt därmed sammanhängande provningsmetoder utarbetas. Området information och utbildning omfattar bl. a. konsulentverksamhet, spridande av utländska forskningsresultat, foreläsarinsatser på KTH, kurser etc. på företag eller anordnade av branschorganisationer, deltagande i kommittéarbete osv. GFL har också en i princip självlinansierad uppdrags- och serviceverksamhet, vilken omfattar dels materialprovning, dels undersökningar och rörande lö

utredningar driftsproblem på de grafiska företagen. Pmgrâmbudge!

.. . . .. Grafiska Forskningslabo- Dessutom kan namnas att STU anslår medel, forutom till GFL, aven famnen för Verksamhets_ till enskilda projekt inom behovsområdet produktionsteknik/grafisk teknik, året 1973/74

38 Den grafiska industrin - en allmän beskrivning

gällande kunskaps- och projektutveckling. Bakom projekten står samarbets-. utrednings- eller forskningsorgan, enskilda företag eller leverantörer av maskiner och material. Som exempel kan nämnas ett projekt som syftar till uppbyggnad av kunskaper och erfarenheter till ledning för företagens investeringari ny typ av utrustning för textproduktion. Ansökningsfrekvensen inom behovsområdet har under de senaste åren snabbt ökat och tillgängliga anslag for 1973/74 utnyttjades redan tidigt under budgetåret.

1.7 Miljöproblem inom grafisk industri

l diskussionen om den industriella verksamheten brukar man tala om effekter på den yttre och den inre miljön. l det förra fallet avser man huvudsakligen vatten- och luftföroreningar som åstadkommes genom produk- tionen vid en viss anläggning. Den inre miljön - eller arbetsmiljön gäller såväl de fysiska som de psykiska förhållandena vid arbetsplatsen. De yttre miljöproblemen gäller i främsta hand reproföretagen, speciellt klichéanstalterna. Avfallen från de fotografiska processerna innehåller bl. a. höga doser silver och starkt syreförbrukande kemikalier. Lösnings- och etsmedel är exempel på andra inom branschen förekommande kemikalier som kan i påtaglig grad förorena vatten. Luftföroreningarna är vid en jämförelse med andra industrier små, även om befolkningen på några orter klagat över illaluktande luftutsläpp från reproföretag. Buller torde vara det mest uppmärksammade arbetsmiljöproblemet. Högtryckspressar av olika slag och rulloffsetpressar har ljudnivåer på över 100 decibel. men även maskiner i blysätterier och binderier uppnår ofta bullernivåer som ligger över riskomrâdet för ett oskyddat öra (85 decibel).” Vidare kan bl. a. allergiproblem uppstå vid arbete med lösningsämnen och andra kemikalier. Blydamm kan givetvis också orsaka besvär. Arbetsgivare och arbetstagare inom branschen samarbetar for att komma tillrätta med arbetsmiljöproblemen. För ändamålet har man bildat Grafiska branschens kommitté för arbetarskydds- och företagshälsovårdsfrågor. Denna sysslar med fyra huvudproblem. nämligen buller. belysning maskinanvisningar och inre kemisk miljö. Syftet med arbetet på de grafiska maskinanvisningarna är att minska olycksfallsrisken. Genom en effektiv märkning av ämnen av olika slag vill arbetsmiljökommittén åstadkomma ett Varningssystem genom vilket man i tid skall kunna uppmärksamma hälsorisker som är förbundna med kemiska produkter. Produktrikedomen 5 En allmän studie av på detta område har vuxit snabbt, vilket givetvis gjort det svårare för branarbetsmiljöproblem i schen att bemästra anknutna hälsoproblem. Nicefor Czekowski och Den fysiska miljön liksom organisationsformer etc. vid företagen påverkar Egon Magnusson, Risker den psykiska arbetsmiljön. Med anledning härav har kommittén, som ini jobbet: Tryckeri. Lund 1970. Bullerproblemet ledningsvis påpekats, funnit det angeläget att belysa de effekter den pågående behandlas i ett flertal låtit utföra en teknikomvandlingen har i detta avseende. Man har därför meddelanden från Grafiska branschens kommit- studie som speciellt belyser arbetstagarnas attityder till den förändring i té för arbetarskydds- och arbetsmiljön som en övergång från en traditionell till en ny grafisk produktion företagshälsovårdsfrågor. i samband innebär. Denna studie redovisas i bilaga 2 och kommenteras Rapporterna är utarbetade av Akustikbyrån AB. med en redogörelse för teknikomvandlingens innebörd i kapitel 6.

Den grafiska industrin - en allmän beskrivning 39

1.8 Grafisk industri i internationell belysning

De egenskaper hos den grafiska industrin som framkommit i den tidigare framställningen är inte typiska för Sverige. De är tvärtom karaktäristiska för industriella ekonomier i stort. Teknik och företagsstruktur inom branschen är i stort sett desamma i de flesta industriländerna. Företagen är med andra 0rd många och små. Man skall visserligen tolka uppgifter om antalet grafiska företag i olika länder med stor Försiktighet, men man torde inte göra sig skyldig till någon större felskattning om man anger en övre gräns för det genomsnittliga antalet sysselsatta per arbetsplats till 30. l USA har inte mindre än 16 000 av totalt 19 000 företag inom sektorn ”commercial printing 20 anställda eller mindre. Endast 100 företag har mer än 150 anställda; de övriga 2 900 har följaktligen 20-150 anställda.” Utrikeshandeln har genomgående en förhållandevis ringa omfattning. Grafiska varor tillhör avgjort inte de stora världshandelsprodukterna, även om tendenser mot en starkt utökad handel börjar göra sig gällande. l tabell l:l4 redovisas för ett antal länder aktiviteten inom grafisk industri relaterad till den totala industriella verksamheten. Även här framträder likheter länderna emellan. Det kan konstateras att löneandelen av förädlings- u, Uppgifterna som avser värdet är högre inom grafisk industri än i hela industrin. Denna differens år 1972 är hämtade från torde delvis förklaras SWUS °l av att kapitalintensiteten sannolikt är lägre inom grafisk M-_H-_375100- . . .. . . . . . Printing in the industri an l industrin I dess helhet. Denna uppfattning styrks av det faktum U.S_A._I973V |AR|GAL att investeringarna per anställd är lägre inom den förra än inom den senare. 1973.

Tabell l:l4 Grafisk industri i internationell belysning 1970

l 2 3 4 5 6 7 8 9

Källa: The Growth of World Industries l970:l. U.N., New York 1972

Anm.: l Förädlingsvärde i grafisk industri/förädlingsvärde i tillverkningsindustri, procent 2 Förädlingsvärde i grafisk industri/BNP, procent 3 Antalet anställda i grafisk industri/antalet anställda i egentlig industri, procent 4 Förädlingsvärde/antalet anställda i grafisk industri, l 000 kronor 5 Förädlingsvärde/antalet anställda i tillverkningsindustri, l 000 kronor 6 Löneandelen av förädlingsvärdet inom grafisk industri. procent 7 Löneandelen av förädlingsvärdet inom tillverkningsindustri, procent 8 Investeringar per anställd inom grafisk industri, l 000 kronor 9 Investeringar per anställd inom tillverkningsindustri, 1 000 kronor Omräkning till kronor med 1963 års växelkuiser.

40 Trender och konjunkrurer

2 Trender och konjunkturer

2.1 Inledning

l Föregående kapitel tecknades en statisk bild av den grafiska industrin av år 1970. Det allmänna perspektivet och belysningen av detaljer hade härvid valts med hänsyn till ett speciellt syfte, nämligen beskrivningen av dagens och prognoser för morgondagens Förhållanden på arbetsmarknaden inom den grafiska industrin. Föreliggande kapitel avser att genom en beskrivning av de stora dragen i efterkrigstidens ekonomiska utveckling på det grafiska omrâdet ge läsaren ytterligare bakgrundsinformation till de mer analytiska avsnitt om efterfrågan på och produktionen av grafiska produkter som därefter foljer. Först lämnas en kort redogörelse för trenderna i produktion, priser, sysselsättning etc. Därefter följer en beskrivning av några av den nya teknikens yttringar och konsekvenser. Branschens egenskaper vad gäller konjunkturvariationer behandlas i det därpå följande avsnittet, varvid utvecklingen på arbetsmarknaden särskilt belyses. Kapitlet avslutas med en kort sammanfattning.

2.2 Branschens utveckling i stora drag

2.2.1 Produkrionsvärdø och produkrionsvoljw Den grafiska produktionen har expanderat under efterkrigstiden. Sålunda uppgick såsom framgår av tabell 2:1 bruttoproduktionens genomsnittliga årsvärde under perioden 1967-1971 till 4,5 miljarder kronor mot l.l miljarder under perioden 1950-1954. Differensen mellan dessa värden motsvarar en

årlig ökningstakt i löpande priser på 8,7 procent. Ökningen var något snabbare

under 1960-talet än under 1950-talet. Större delen av ökningen i produktionsvärdet är att hänföra till prisstegringar. Här var ökningstakten drygt 5 procent per år. Det betyder att den grafiska produktionen volymmässigt” (i fasta priser) stigit med i genomsnitt 3 procent per år. Prisstegringarna för grafiska produkter har varit snabbare än för övriga produkter. Kvoten mellan prisindex för grafiska produkter BNP-deflator är ett och BNP-deflatorn har sålunda stigit i en årstakt på l,3 procent Denna prisindex vilket beräknas ökning har varit svagt accelererande. som kvoten mellan BNP Bruttoproduktionens värde kan indelas i två komponenter, sektorproduki löpande och BNP i fasta priser. tens värde och värdet av inköpta råvaror och halvfabrikat (s. k. insatsvziror).

Trender och konjunkrurer 41 Tabell 2:1 Den grafiska industrins tillväxt under 1950- och l960-taIen

“ 1952-69 8.7 3.1 8.7 1.8 8.3 6.0

Källa: Naitionalräkenskaperna Anm. = löpande priser; F = (1970) års priser. Med trendvärde för en storhet

fasta

skall har avses for storheten i fråga. Trendvärdet relateras härvid

ettleniårsgenomsnitt

till mittåret. Ex.: Årsgenomsnittet för 1967-1971 är lika med “trendvärdet for 1969.

Det förra som motsvarar förädlingsvärdet anger den grafiska industrins bidrag till värdet av de grafiska slutprodukterna, medan det senare är bidraget från andra branscher (huvudsakligen pappersindustrin). Enligt nationalräkenskaperna ökade trendvärdet för sektorprodukten volymmässigt med endast 1,8 procent per år under perioden 1952-1969? lnsatsvarornas tillväxt under samma tid har skattats till 6,0 procent per år. Bruttoproduktionens tillväxt skulle enligt dessa beräkningar således med tre fjärdedelar hänföra sig till ”externa” insatser. De främsta orsakerna till växande

insatsvarornas

andel torde vara höjningen av papperskvaliten och ökningen av upplagorna -Ju större upplaga, desto mindre grafisk insats per tryckt sida. Det må emellertid understrykas att volym-priskalkyler för grafiska produkter är synnerligen vanskliga. Pris- och volymindexar är i detta sammanhang följaktligen mycket osäkra.

2.2.2 Den inhemska efterfrågan Grafiska varor äri regel inte lagervaror; de blir inte föremål iör en medveten och i förhållande till den totala konsumtionen stor uppbyggnad eller avtappning av lagren. Följaktligen utgör tillförselvärden mycket goda approximationer till motsvarande konsumtionsvärden. 1 den ekonomiska statistiken definieras nämligen konsumtion under en period som “tillförsel minus lagerökning”. Vidare har utrikeshandeln med grafiska produkter totalt sett varit mycket liten i förhållande till den totala produktionen. Det betyder att de tidigare redovisade trenderna för produktionsvärde och produktionsvolym mycket väl beskriver utvecklingen av den totala grafiska konsumtionen. Dess utvecklingsforlopp behöver följaktligen ingen särskild beskriv- __ 2 Be re l l d d e att beröra konsumtions-

ning. Det torde däremot vara av intresse något deñåieâlâeiaåâälirüzj

trenderna för olika produktionsgrupper. ninglllllttbell 2:1. l tabell 2:2 redovisas genomsnittliga ökningstakter för fem olika produkt- , . ,, . ,. j _ _ , j_ Pnsoknmgarna ar grupper, vilka tillsammans svarar for 98 procent av konsumtionsvardet. ”ungefär “kan med för de olika differenserna ntellan Tillväxten i löpande priser är påfallande likartad grupperna, är starkt varierande. Härav följer att prisutvecklingen

llgåffnrfjâlnârigârnââ dess

medan volymtrenderna är splittrad med avseende på dessa produktgrupper.” ökning i rasta priser.

42 Trender och konjunkturer Tabell 2:2 Tillförselns trendmässiga ökningstakt under 1960-talet. (Procent per år) Löpande Fasta

Den kraftigaste volymökningen gäller reklamtryck och blanketter. Tillväxttakten har lör denna produktgrupp varit mer än dubbelt så snabb som for någon av de övriga. Böcker och dagstidningar ökade sin andel av konsumtionsvolymen, medan motsvarande andel För vecko- och facktidningar sjönk. När det gäller löpande priser var tillväxten for samtliga grupper större än tillväxten för den totala privata konsumtionen. De grafiska produkternas andel av det enskilda hushållets budget har alltså ökat. Följer man konsumtionsutvecklingen år för år framträder ett något ryckigt mönster och i några fall har man svårt att finna “entydiga” trender. (Se figurerna 2:1 och 2:2.) Sålunda skedde större delen av ökningen i konsumtionen av facktidningar under treårsperioden 1963-1966. I löpande priser steg då konsumtionen av denna produktgrupp med 12.2 procent per år; volymmässigt var den årliga tillväxttakten 8,0 procent. För reklamtryck och blanketter kan man urskilja en period med betydande

2000 Doqsfidningor

Reklam och blonkeüer mao_ Veckofidninqor Böcker

500-

Fackfødninqar

200*

Övrig? IOO- Figur 2:] Konsumtion av gro/iska varor, löpande priser Källa: Bearbetningar av industri- och utrikeshandelsstatistiken l959-l97l. solllllllllTll l959 GO Gl 62 63 S4 65 56 67 68 89 70 7l

Trender och konjunkrurer 43

2 000

Doqtñdninqor

l 000- Roklom och blanketter

Vackoñdninqor Böckm- 500*

Dn._ø9f_-p..gul9

a _ ,z _/ / Fockfidningor

200-*

ÖVWJ* 100- Figur 2:2 Konsumtion av grafiska varor, 1970 års priser Källa: Bearbetningar av industri- och utrikeshan- 50 |959sosl'sz'sals4'sslss's7'selss'70171 delsstatistiken 1959-1971.

expansion och en med normal tillväxttakt. Under den första (1959-1965) steg lörbrukningsvolymen med närmare 17 procent per år. Under den senare (1965-1971) var tillväxttakten 3,1 procent per år. Gruppen övrigt (almanackor, vykort, kartor och foton) uppvisar en kraftig uppgång i konsumtionsvolymen 1963-1965, varefter denna varierat kring en konstant nivå. Konsumtionen av dags- och Veckotidningar har däremot haft en ganska stadig tillväxt. Liksom fallet var för de andra produktgrupperna föll den för både dags- och Veckotidningar år 1971. Dessa utvecklingslinjer (eller snarare denna brist på entydiga utvecklingslinjer) är i och för sig intressanta som historiska fenomen men de visar också att det ibland kan vara svårt att genom trendframskrivningar göra meningsfulla antaganden om framtiden.

2.2.3 Utrikeshandeln Utrikeshandeln med grafiska produkter är i allmänhet mycket liten i forhållande till produktion och konsumtion. Sverige är som tidigare påpekats inget undantag därvidlag. De genomsnittliga årsvärdena for export och import under 1970 och 1971 låg kring 125 resp. 190 milj. kr., dvs. endast några procent av produktion resp. konsumtion. Är utrikeshandelns omfattning blygsam så är dess tillväxt desto mera iögonfallande. 1 löpande priser steg trendvärdena under perioden 1952-1969

for både export och import med 14,5 procent per år. Ökningstakten i fasta

priser var 11,9 procent for exporten och 12,7 procent for importen. Utrikeshandelns betydelse varierar i både absoluta och relativa tal mellan de olika produktgrupperna.

44 Trender och koniunkrurer

Tabell 2:3 Utrikeshandelri 1963-1971.

Reklamtryck

Ovrigt Källa: Utrikeshandelsstatistiken, 1963-1971 A nm. l Genomsnittligt årsvärde 1967-1971 i milj. kronor 2 Andel av bruttoproduktionens värde, procent 3 Årlig tillväxttakt 1963-1971 (minsta kvadratskattningl 4 Genomsnittligt årsvärdc 1967-1971 i milj. kronor 5 Andel av tillforselns värde. procent 6 Årlig tillväxttakt 1963-1971 (minsta kvadratskattning)

Som framgår av tabell 2:3 är böcker den största varugruppen vad beträffar såväl export- som importvärde. Blanketter 0. d. är, for att vara en grafisk produktgrupp, också en stor handelsvara. Det är intressant att konstatera att vissa vad gäller produktion och konsumtion små varugrupper som foton etc. och vykort i en relativt sett mycket stor utsträckning säljs och köps på den internationella marknaden.

Ökningstakten i export- och importvärden är genomgående mycket hög.

Den är dessutom i regel mycket högre än tillväxttakterna i produktion och tillförsel. Det betyder att utrikeshandelns andel av den totala omsättningen av grafiska produkter i Sverige har ökat. Nu skall man akta sig for att dra vittgående slutsatser av starkt stigande trender i små marknadsandelar. Kvar står trots den kraftiga tillväxten det faktum att export och import av grafiska produkter är av förhållandevis mycket liten omfattning. Språkbarriärer och behovet av nära kontakt mellan beställare och tryckeri är faktorer som brukar omnämnas som typiska naturliga handelshinder när det gäller grafiska produkter! Kravet på snabba och exakta leveranser är en annan omständighet som försvårar, for att inte säga omöjliggör. tryckning av främst dags- och Veckotidningar utomlands. Förutom dessa efterfrågebetingade handelshinder må nämnas en utbudsbetingad broms på utrikeshandelns hittillsvarande utbredning. nämligen den grafiska branschens avsaknad av påtagliga stordriftsfordelar. De tendenser mot en ökad importandel i konsumtionen och ökad exportandel i produktionen som kunnat iakttagas skulle av naturliga skäl kunna ses som en uppluckring av ovannämnda hinder. Förutom av de allmänna liberaliseringssträvanden som präglat den internationella handeln under 1950- och 1960-talen har kundforetagens internationalisering utan tvivel ändrat förutsättningarna for export och import av grafiska varor som “for- ^ Se P. Gålmark. Tryck- brukas” av industrin. Förändringen i den grafiska produktionstekniken har saksmarknadens internasannolikt förändrat stordriftsfördelarna, varvid grafiska företag i ökad tioniilisering. Grafiskt Forum 2/1969. utsträckning medvetet marknadsfort sitt kunnande utanför sitt lands grän-

Trender och konjunkrurer 45

ser. Den nya tekniken har också ökat möjligheterna för företagen att förlägga viss del av produktionen utomlands. 1 kapitel 7 skall frågan om utrikeshandelns framtida utveckling beröras i korthet i samband med beskrivningen av konsumtions- och produktionsprognoserna.

2.2.4 Sysselsättning, produktivitet och löner i efterfrågan på och produktionen av grafiska produkter har Uppgången kunnat ske utan att sysselsättningen - mätt i antalet arbetstimmar - förändrats i nämnvärd utsträckning. Under femtiotalet steg denna visserligen i en årstakt av ca en halv procent per år men under 1960-talet sjönk den igen. Resultatet härav blev att antalet sysselsättningstimmar under perioden 1967-1971 var detsamma som under perioden 1950-1954. Det faktum att variationerna i sysselsättningen varit små betyder att produktionsökningen i stort sett motsvaras av en ökning i produktiviteten, dvs. produktionen 1 tabell 2:4 finns denna storhet redovisad på fyra sätt; per arbetstimme. två produktionsmått, bruttoproduktion och sektorprodukt, vilka noterats i löpande och i fasta priser, har dividerats med ett sysselsättningsindex. Produktionsvärdet per sysselsatt har under 1950- och 1960-talen stigit drygt 8,5 procent per år, varvid ökningstakten varit större under det senare decenniet än under det förra. 1 fasta priser var ökningen drygt 3 procent per år om produktiviteten beräknas med utgångspunkt i bruttoproduktionen och ca 2 procent per år om produktionsvolymen indikeras med ett index For sektorprodukten. Hur man än mäter produktivitetsökningen kan man konstatera att den för grafisk industri varit klart lägre än för industrin i dess helhet. Löneutvecklingen uppvisar en hög samvariation med utvecklingen av produktionsvärdet per arbetstimme. Under 1950-talet steg den genomsnittliga timförtjänsten för vuxna manliga arbetare med 7,2 procent per år. Påföljande decennium var den årliga löneökningstakten 9,5 procent. Motsva-

Tabell 2:4 Sysselsättning och produktivitet

Källa: Bearbetning av industristatistiken och nationalräkenskaperna

Anm. l Sysselsättning (arbetstimmar): trendvâirden 2 Bruttoproduktion/sysselsáittning, löpande priser; trendvärden 3 Bruttoproduktion/sysselsâittning, fasta priser; trendvärden 4 Sektorproduktlsysselsättning, löpande priser; trendvärden 5 Sektorprodukt/sysselsättning fasta priser; trendvärden Trendvärde“ definieras i tabell 2:1 Talen på de tre nedersta raderna anger årlig procentuell tillväxttakt for resp. storheter.

46 Trender och konjunkrurer SOU l974z34

rande värden för hela industrin var 8,2 resp. 8,4 procent. Det betyder att timförtjänsterna inom grafisk industri sjönk med l procent per år i förhållande till timförtjänsterna inom hela industrin under 1950-talet, men att denna nedgång återhämtades under 1960-talet. Lönerelationen i fråga var år 1970 således i stort sett densamma som år l950.

2.2.5 Investeringar och kapiralri//växr

Produktivitetsökningar kan uppnås med eller utan tillskott av nytt kapital. Inom grafisk industri har kombinationen produktionstillväxt på 3 (eller 2; jfr tabell 2:1) procent per år och oförändrad sysselsättning krävt en årlig ökning av realkapitalet på 5 procent per år(l950-1970). Kapitalets tillväxttakt skulle sålunda vara klart högre inom grafisk industri än inom hela industrin. Även om skattningen av kapitalökningen är osäker, så har uppenbarligen kapitalintensiteten ökat inom den grafiska industrin. Kapitaltillväxten har krävt en ökning i löpande utgifter för fasta bruttoinvesteringar. lndelar man perioden 1953-1972 i fyra delperioder på fem år. finner man emellertid att ökningstakten varit avtagande. Det genomsnittliga årsvärdet för perioden 1958-1962 var 73 procent högre än motsvarande värde för närmast föregående femårsperiod, vilket motsvarar en årlig ökningstakt på 12 procent per år. Under de två följande femårsperioderna lyftes “trendvärdet” för investeringar i byggnader och maskiner med 25 resp. 10 procent. När det gäller investeringar förlöper utvecklingen sällan ijämn takt, vilket i detta fall bekräftas av figur 2:3. Från en toppnivå år 1963. i hög grad skapad av tidningstryckeriernas nybyggande. sjönk nivån successivt med totalt 25 procent under tre år, varefter en uppgångsperiod började. som nådde en topp år l970. Därefter föll investeringarna ånyo. lnvesteringsnivån var år l97l och 1972 drygt 30 procent under [970 års nivå.

Milj. kronor 1000 ^ //\\ / -r \\\ / \\ §-* TofoH 20°_ \u_ Tofolf Maskiner

m0-

50- Byggnader

Figur 2:3 lnvesleringari 2rasa5354's5'es'e7'aa's9'7oV7|'71

byggnader och maskiner Källa: SCB. N l973:62. Löpande priser - - - Fasta priser-

SOU l974t34 Trender och kori/unkturer 47

2.2.6 F usioner och _företagssrruktur

Den grafiska branschens löretagsstruktur kännetecknas, som påpekades i inledningskapitlet, av många och små företag. lnom i stort sett alla produktområden finns följaktligen, om man betraktar Sverige som geografisk marknad, många säljare. Nu är det emellertid i många fall ointressant att tala om “den svenska marknaden. Flera av de skäl som tidigare angetts utgöra hinder för internationell handel i grafiska produkter försvårar också interregional handel inom ett land. Då det varit relativt lätt att etablera sig som egen företagare i branschen och då det samtidigt varit tekniskt möjligt att i liten skala producera fullvärdiga produkter, har man inom den grafiska sektorn haft ekonomiska förutsättningar att tillmötesgå köparnas krav på närhet till producenten. Det förhållandet att branschen består av en mängd mindre företag som från såväl marknadsmässig som teknisk synpunkt är likartade har självfallet bidragit till att skapa en stel branschstruktur. Visserligen är både nyetablering och företagsdöd vanliga, men i regel har detta inneburit att små företag har ersatts av andra småföretag. Fusionsaktiviteten har varit låg. Enligt en studie från lndustriens Utredningsinstitut har fusionsintensiteten i regel varit mycket lägre än i övriga branscher? Under senare hälften av 1960-talet och under 1970-talets tre första år har dock fusionsaktiviteten märkbart ökat. Under 1973 förvärvades civilsektorns näst största företag av det största. Härmed åsyftas Esseltes köp av Almqvist & Wiksell. Denna fusion innebär givetvis en omedelbar förändring i så måtto att det största företagets marknadsandel drastiskt vuxit för flera produkter. Det nya företagets marknadsandelar på den svenska tryckerimarknaden har av företagsledningen uppgetts vara av storleksordningen 20 procent för böcker. l0 procent för tidskrifter och 5 procent för reklamtryck. Fusioneri i fråga ändrar emellertid inte omedelbart branschens grundstruktur. Däremot kan man se denna fusion och andra samgåenden som ett utslag av en pågående förändring, som kan komma att ändra branschstrukturen i väsentlig omfattning. introduktionen av en datorbaserad sättningsteknik och den snabba utvecklingen av teknologin på tryckningens område har uppenbarligen ändrat produktionsförhållandena. Den ökade snabbheten hos nya pressar har gjort att många tryckeriföretag finner sin gängse kundkrets vara för liten för att hålla ett tillfredsställande kapacitetsutnyttjande. Man söker vidga sin egen marknad. Härvid har bl. a.

de lokala marknadernas “naturliga murar” sakta börjat raseras. Den tek-

nologiska förändringen har sannolikt också varit en starkt bidragande orsak till de senaste årens fusioner och samarbetsavtal inom dagstidningssektorn.

2.3 Teknisk och

förändring arbetskraftsefterfrågan

2.3.1 Ny teknik 5 Se B. Rydén, Fusioneri svensk industri, Stockholm l97l. Fusionsinten- De ovan redovisade uppgifterna om den totala sysselsättningen och de totala siteten definieras bl. a. bruttoinvesteringarna säger ingenting om den tekniska förändring, som är som den procentuella på väg att delvis förvandla den grafiska industrins arbetsplatser. Innebörden andelen av resp. branschs av den ”nya tekniken” i olika avseenden sysselsättning som arbetat skall belysas närmare i kapitel vid företag som fusione- 6. Denna gäller dels introduktionen av foto/datorsättning och undanträng- rats under ett visst år.

48 Trender och konjunkturer

ande av manuella - och remsstyrda - blysättmaskiner i textframställningen. dels övergången från högtryckspressar till lito- (0ffset- )pressari tryckningen. Härigenom ändras inte bara maskinparkens utseende utan också arbetsuppgifternas karaktär. Denna förnyelseprocess har delvis pågått i ett par decennier, men först under senare år har den skjutit fart och mera konkret påverkat branschens maskinstruktur och maskinernas bemanning. Processen skall i föreliggande avsnitt belysas med hjälp av data över maskinbestånd, nyinköp av maskiner och sysselsättningsförändringar inom olika yrkeskategorier. Då introduktionen av den nya tekniken inte blev statistiskt skönjbar förrän under de sista åren av 1960-talet så skall redovisningen huvudsakligen begränsas till perioden 1969-1972.

2.3.2 Maskinparken

Enligt beräkningar som kommittén låtit utföra har antalet skrivbord för textproduktion i det närmaste fördubblats under perioden 1969-1972! Se tabell 2:5.

Ökningen är i både absoluta och relativa tal störst hos civilföretagen.

Det kan vidare konstateras att ökningen nästan helt avser icke räknande skrivbord, där radplaneringen sker i dator och följaktligen inte utföres av operatör. Samtidigt har antalet manuella blysättmaskiner minskat kraftigt. Utvecklingen inom textframställningen har sålunda kännetecknats av en övergång från manuell maskinblysättning till remsstyrd maskinsättning. Eftersom också antalet remsstyrda blysättmaskiner, som huvudsakligen förekommer på dagstidningar, beräknas ha minskat kraftigt, så har uppenbarligen förskjutningen mot remsstyrda sättmaskiner avsett fotosättmaskiner. Denna slutsats bekräftas av undersökningen, enligt vilken en kraftig ° har Undersökningen uppgång av antalet fotosättmaskiner har ägt rum. Dessa har under 1969-1972 utförts av civ. ing. lvan Ivarsson. Tyresö. Den mer än trefaldigats på dagstidningar och ökat 2 1/2 gånger inom civilfösom är obevandrad i beräknas de vid slutet av 1972 ha uppgått till ca 160 stycken. retagen. Totalt grafisk teknik och vilhänvi- Fortfarande dominerar emellertid blysättningen. Hos dagstidningarna, maskinutrustning sas till bilaga 1. ka varit föregångare när det gäller introduktionen av ny textframställnings-

Tabell 2:5 Antalet maskiner för textframstâllning

Dagstidningar Civillöretag Hela branschen 1969 1972 ökning 1969 1972 ökning 1969 1972 ökning

Skrivbord för textframst. 344 520 176 86 278 192 430 798 368 (185) därav räknande 290 274 - 16 25 73 48 315 347 32 (10) icke räknande 54 246 192 61 205 144 115 451 336(205) Fotosättmaskiner 21 90 69 28 73 45 49 163 114 (230)

KällazvUppgifter från leverantörer och grafiska företag samt Dagstidningarnas tekniska

utrustningtNATs). Anm. Talen inom parentes avser den procentuella ökningen av maskinbestånden under perioden 1969-1972.

Trender och korz/unkturer 49

Tabell 2:6 Tryckpressbeståndet 1967 och 1971

1967 1971 Förändring Antal Antal Antal 3 841 - 355 Högtryckspressar 4 196 Litopressar 545 723 + 178 Summa 4 741 4 564 - 177 Källa: SOS, lndustri 1967 och 1971.

teknik, fanns ännu 1972 närmare 600 blysättmaskiner i bruk mot ca 140 fotosättmaskiner. -l kapitel 5 studeras bl. a. produktiviteten inom de två slagen av textframståillning, varvid man kan erhålla en indikation på vad differensen i antal maskiner betyder i produktionshänseende. Pressparkens förändring framgår av tabell 2:6. Här avspeglas teknikförändringen i en kraftig uppgång För litopressarna och en stor minskning för högtryckspressarna. Trots nedgången i det totala antalet pressar var sannolikt produktionskapaciteten större 1971 än 1967. På grund av stora kapacitetsvariationer mellan olika typer av pressar är antalet pressar ett dåligt mått på den totala tryckkapaciteten.

2.3.3 Arberskraften Tendenserna när det gäller maskinernas fördelning på tekniker motsvaras av sysselsättningsförändringar inom olika yrkeskategorier. Enligt SAF:s statistik (Grafiska arbetsgivarelbrbundet och Tidningarnas arbetsgivareförening) minskade antalet manliga texttillverkare med 224 personer (5,3 procent) från 1 juli 1968 till 1 juli 1972. Samtidigt ökade antalet kvinnliga texttillverkare med 409 personer (l6,5 procent). En del av dessa var dock halvtidsanställda. Minskningen i antalet manliga texttillverkare gällde i dominerande grad maskinsättare, men även inom andra typiska blybefattningar såsom “övriga färdiggörare och ”korrekturavdragard” var minskningen stor. Däremot skedde en uppgång i antalet män inom fotosättningsfunktioner

som inte är avhängiga av sättningstekniken. Ökningen av antalet kvinnor

inom textframställning har huvudsakligen gällt perforatriser. Dagstidningar och civiltryckerier skiljer sig inte åt när det gäller dessa tendenser inom textframställningen. Sysselsättningsförändringen i repro- och tryckningsfunktioner avspeglar tydligt övergången från högtryck till offset. Kemigraferna, som framställer klichéer, minskade antalsmässigt under nämnda fyraårsperiod från 527 till 394, dvs. med 25 procent. Samtidigt ökade antalet bildtillverkare för offsettryck med 47 procent. Bland tryckformstillverkarna skedde en minskning med 128 man inom högtryckssektorn. Högtryckarna minskade antalsmässigt med 11 procent medan Iitotryckarna ökade med 36 procent. l absoluta tal var sistnämnda förändringar -273 och +399. Dessa förändringstal visar tydligt att branschen är under omstrukturering.

50 Trender och korzjunkrurer

För att kunna seriöst bedöma den framtida utvecklingen härvidlag måste man närmare analysera marknadstendenser, samband mellan produktion och sysselsättning inom olika verksamhetsgrenar samt den tekniska utvecklingens framtida gestaltning. Dessa problem skall behandlas i kapitlen 4-6.

2.4 Konjunkturer och arbetsmarknad

De föregående avsnitten i detta kapitel har behandlat strukturella eller långsiktsbetonade tendenser inom grafisk industri. Det är också långsiktstrenderna som dominerat bilden av efterkrigstidens ekonomiska utveckling inte bara for grafisk industri utan för industrin i dess helhet. Konjunktursvängningarna i den svenska ekonomin har emellertid med tiden accentuerats 7 Kurvorna har beräknats och inom grafisk industri har utvecklingsforloppet under den senaste tiopå följande sätt. Ett femkvartals glidande årsperioden fått en påtagligt cyklisk prägel. genomsnitt, där första och l figur 2:4 redovisas produktionens trendavvikelser för hela tillverkningssista observationen ingår med halvt värde, har industrin och for grafisk industri? Där framträder dels den accentuering tillämpats på de ursprung- av det cykliska mönstret som tidigare påpekats, dels de två kurvornas samliga indexserierna. En stämmighet under de senaste 8 åren. Under tidigare år var samvariationen långsiktstrend har skattats, varefter det glidande i fråga obetydlig och snarare negativ än positiv. genomsnittets procentu- Konjunkturvariationerna framträder klart i Konjunkturbarometern. Kurella avvikelse från trenden vorna i figur 2:5 visar andelen företag inom den grafiska industrin som har beräknats. Eftersom kurvornas läge i förhållan- rapporterar brist på yrkesarbetare. Framför allt den senare kurvan visar på de till varandra i viss grad kraftiga svängningar i konjunkturläget efter 1965. l barometerns uppgifter påverkas av valet av trend om arbetskraftsbristen framträder också en negativ trend, vars tydlighet och glidande genomsnitt, är utsagor om tidsför- blir ännu större om man betraktar utvecklingen under en längre period skjutningen mellan än som redovisas i figur 2:5. Den toppnivå som kurvan når under ett kvartal kurvorna tämligen ointressanta. högkonjunkturåret 1970 var ett normalläge under perioden 1960-1965.

+I-

Figur 2:4 lndusrriprødtlk- Iionøns cykliska variationer Procentuell avvikelse från långsiktstrend; glidande genomsnitt i9sassss's7'5a's9'so'si'sz'ss's4's5'ss's7'sa's9'7o'7i'vzlvs Källa: Statistiska meddelanden. SCB. Grafisk industri ----- -- Ti Ilvcrkninquindusfø-i

Trender och konjunkturer 51

o/o | 0G

90-

Figur 2:5 Kapacitelstrtnytt/ande och arbetskraftsbrisr inom grafisk industri l9sasss6'e7'sa's9'7o'7t'nln Källa: Konjunkturbarometern. Konjunkturin- ----r--- Fullt kopocifefsuhngltjande Brisf på grkesorbefore stitutet.

Barometerns uppgifter om trender och konjunkturer verifieras av data över arbetslösheten. Antalet arbetslösa har inom grafiska branschen under hela efterkrigstiden varit förhållandevis lågt. Fram till 1967 varierade det enligt AMS:s statistik mellan 0,1 och 0,3 procent av totala antalet anställda. Detta år steg årsgenomsnittet till 0,6 procent för att under lågkonjunkturen fem år senare nå 1,4 procent. Arbetskraftsundersökningens (AKU:s) statistik visar samma tendenser; AKU tillämpar en vidare definition av begreppet arbetslöshet och erhåller Följaktligen högre värden.” Utvecklingen 1965-1972 redovisas i figur 2:6. Arbetsmarknadsläget har, om man använder arbetslöshetsprocenten som indikator, genomgående varit sämre för bokbindarna än för typograferna och litograferna. Av de sistnämna kategorierna har typograferna i detta avseende oftast varit sämst lottade. År 1959 var arbetslösheten enligt AMS 0,5 procent bland bokbindarna, 0,3 procent bland typograferna och 0,1 procent bland litograferna. År 1968 var motsvarande värden 1,4, 0,8 och 0,5. År 1972 hade de stigit till 2,3, 1,4 resp. 0,9. l AKU betraktas alla som inte har arbete och Av den föregående framställningen att döma gäller en av strukturförsom under en viss ändringarna avmattningen i efterfrågeökningen. En annan faktor som tidsrymd aktivt sökt nämnts är övergången från högtryck till offsettryck, vilket är den sannolikt arbete som arbetslösa. Arbetslöshetsbegreppet i viktigaste orsaken till att differensen mellan antalet arbetslösa typografer den refererade AMS-staoch antalet arbetslösa Iitografer har vuxit. Typografernas situation har som tistiken inskränker sig till tidigare redovisats också påverkats av teknikforändringen i textframställ- antalet vid de erkända arbetslöshetskassorna ningen. Arbetslöshetens ökning bland bokbindarna synes vara en kombianmälda arbetslösa. nerad effekt av förändringar i efterfrågans inriktning och ökad mekanisering. ° Olika typer av struktur- Lågkonjunkturer och strukturomvandlingar avspeglar sig i foretagsnedomvandling diskuteras läggningar.” När ett företag känner grunden för sin verksamhet ge vika från generella utgångsvarslar i regel ledningen om risken for nedläggning av företaget. Av figur punkter i kapitel 3.

52 Trender och konjunkturer

o/o 3,0

lLlll

I 2,5 J J

111 J

lll-al

J J l in l

IllllllllLllll

0,5

E

o° :sas sss1es'ss'1o'7i'72'73 en|aq+ AMS, grafisk anausm ä Arbehlöshefaprocent

um

Arbetslöshetsprocenf tnliqf AKU, grafisk indusfri F(eur 2:6 Arbetslösheten Arbehlöøhefsproccnl* enlig? AKU, tillverkningsindustri

I 965-! 972. ársgenomsnitt D

2:7 framgår att antalet personer som berörts av sådant varsel lluktuerat mycket kraftigt. men även här framträder tecken som tyder på Förändringar av mera långsiktigt slag. De höga staplarna för år 1965 gäller i det närmaste helt nedläggningen av Stockholms-Tidningen.

Ånful sou

m _

700- TT

sno-

500-

Figur 2:7 Antalet personer ° l berörda av varsel inom lSSS sse7as'a9'7n'7|'7z'73 graüsk industri a nedlagda

mTokaH Ddörav

förelag Källa: AMS.

Trender och korz/unkrurer 53

2.5 Sammanfattning

l detta kapitel har lämnats en redogörelse för huvuddragen i den grafiska industrins utveckling från 1950-talets början till de första åren av l970-talet. Av denna har framgått att produktionsvärdet i löpandepriser räknat ökat i en takt av närmare 9 procent per år. Då prisstegringstakten varit drygt 5 procent per år, stannade volymmässigt den årliga tillväxttakten i produktionen på drygt 3 procent. Produktionsökningen har åstadkommits genom en höjning av produktiviteten. l timmar räknat var genomsnittssysselsättningen således i det närmaste lika stor under 1967-1971 som under 1950-1954. Det betyder inte att sysselsättningen legat på en konstant nivå under hela perioden 1950-197 l. Intressant att notera är härvid att den växte under det första decenniet för att därefter falla tillbaka till begynnelsenivån.

Ändringen i sysselsättningen har skett parallellt med en uppbromsning

av tillväxten av efterfrågan på grafiska produkter. Förändringar i teknologin har speciellt under de senaste åren lett till en förskjutning vad gäller sysselsättningens inriktning på funktioner. Den registrerade effekten på arbetsmarknaden av förändringarna i efterfrågan, teknik m. m. är en ökad arbetslöshet, som speciellt drabbat bokbindare och typografer. Totalt var arbetslöshetsprocenten ännu år 1973 lägre än för hela industrin.

54 Strukturomvand/ingens orsaker och verkningar

3 orsaker och

Strukturomvandlingens

verkningar

3.1 Allmän karaktäristik

Begrepp som ekonomisk struktur och strukturomvandling är långtifrån väldefinierade och entydiga i den ekonomiska litteraturen. Deras gemensamma nämnare kanske bäst beskrivs genom en uteslutningsprincip: analysen avser inre sådana kortsiktiga fenomen som sammanhänger direkt och indirekt med variationer i den sammanlagda slutliga efterfrågan (konsumtion + investeringar + exportöverskott). Med detta utesluts endast de konjunkturmässigt bestämda förändringarna. Kvar står därför ett stort antal problem som åsätts prefixet struktur-W Man talar i dessa sammanhang om efterfrågans struktur och hänsyftar då på dess fördelning mellan t. ex. olika varugrupper. konsumentgrupper eller regioner. Produktionsstrukturen anges ofta beskriva fördelningen på t. ex. olika varugrupper, foretagstyper eller regioner. Också kombinationer av dylika fördelningar inkluderas i strukturbegreppet. På samma sätt kan produktionsfaktorerna arbetskraft och kapital anges i flerdimensionella strukturfördelningar. S. k. strukturarbetslöshet brukar således definieras som en situation där efterfrågeöverskott föreligger på en del av arbetsmarknaden medan andra delar uppvisar utbudsöverskott. Det framgår nu klart att problemställningen i föreliggande studie måste avgränsas snävare än som anges i själva strukturbegreppet. Ordet struktur anger i det följande i första hand produktionens och produktionsfaktorernas fördelning på olika typer av varor och tjänster. [andra hand används strukturbegreppet för att ange hur produktionen av en given varugrupp fördelas på olika teknologier. Även insatsen av produktionsfaktorer ges sam-

ma strukturinnebörd. Kommittén arbetar på detta sätt med ett flerdimen-

sionellt strukturbegrepp. Föreliggande kapitel skall belysa vilka förändringar som inträderi produktionens och produktionsfaktorernas fördelning på varor och teknologier. Strukturomvandling betyder att ovan angivna fördelningar ändras. Pro-

duktionen av en varukategori växer relativt till en annan, för att ange ett

exempel. Denna typ av strukturomvandling är så integrerad i utvecklingsprocessen att den senare skulle avstanna, eller i varje fall starkt hämmas, om man försökte motverka förändringarna i den ekonomiska strukturen. Det är därför uppenbart att strukturomvandlingen bidrar positivt till utveckling och därmed till höjd levnadsstandard. Samtidigt måste man hålla i minnet att förändringar i den ekonomiska strukturen inte alltid kan ske

Strukturomvandlingens orsaker och verkningar 55 utan att enskilda individer eller större grupper i samhället lider vissa förluster. På strukturomvandlingens balansräkning finns således både positiva och negativa poster. Även för varukategorier som befinner sig på utvecklingens positiva sida kan problem av olika slag uppstå. Man kan här som exempel nämnda flaskhalsar. som uppstårjust p. g. a. snabba förändringar. l den ekonomiska debatten är det emellertid de stagnerande varuområdenas omställningsproblem som främst uppmärksammats. Framställningen i det följande syftar till att klarlägga hur denna ekonomiska omvandling styrs av marknadskrafterna och vilka verkningar detta har för olika grupper. Det mest kända och analytiskt mest penetrerade strukturomvandlingsfenomenet berör jord- och skogsbrukets relativa stagnation i samband med att ekonomisk tillväxt uppträder i ett land eller en region. Under inledningsskedet av tillväxten är det normalt industrisektorn som gör den största relativa vinsten. l ett senare skede uppträder tjänstesektorn (inkl. de offentligt producerade tjänsterna) som den mest expansiva delen av näringslivet. De strukturella förändringarna belyses i dessa fall av den relativa utvecklingen för såväl sysselsättning som inkomstbildning i sektorerna. Denna typ av strukturomvandling har två framträdande drag. värda att poängtera i detta sammanhang. l första hand gäller att tendensen i förloppet till sin riktning är entydig över mycket långa perioder. Jordbrukets relativa tillbakagång har således pågått oavbrutet alltsedan industrialiseringen började. Den absoluta nedgången i jordbrukets arbetskraft påbörjades i Sverige sannolikt kring sekelskiftet. l andra hand bör framhållas att det är efterfrågans bestämningsgrunder som givit förloppet dessa framträdande egenskaper. Verkningarna av produktivitetsutvecklingen och förändringarna i import- respektive exportförhållandena har haft sekundär betydelse. Konsumenterna är således relativt okänsliga för såväl inkomst- som prisutveckling på dessa varuområden. Höjda realinkomster ger av denna anledning, även när de uppträder i kombination med betydande relativa prissänkningar på livsmedel, endast begränsade ökningar av efterfrågan. Konsumenterna tar huvudsakligen ut sin levnadsstandardhöjning genom ökad förbrukning av industrins produkter och ökat utnyttjande av tjänster. Mot denna bakgrund måste man bedöma det vara mycket svårt att för längre perioder vända på tendenserna genom ekonomisk-politiska åtgärder. Härtill kommer att själva syftet med en sådan politik kan ifrågasättas. Den går nämligen på avgörande punkter mot konsumenternas uttalade önskemål. Strukturomvandlingen är mer eller mindre en nödvändig företeelse för att höjd levnadsstandard skall kunna realiseras. Politikens funktioner måste då begränsas till att styra takten i omvandlingen utan att påverka dess riktning. lett utvecklat land som Sverige tenderar även industrisektorn i sin helhet att stagnera. Detta skede, som populärt benämns det “postindustriella“, karaktäriseras således av att endast tjänstesektorn expanderar sin andel av sysselsättning och produktion. Under senare delen av 1950-talet och hela 1960-talet uppträdde i Sverige och i åtskilliga andra industriländer struk- l denna bild ingår också att livsmedlen blir alltmer turförändringar inom industrisektorn, som ytligt sett påminner om den ovan förädlade. Därmed beskrivna omvandlingen. Sedan 1950-talets mitt har sysselsättningen inom minskar jordbrukssektorns relativa betydelse För textilsektorn undergått en drastisk minskning. l varvsproduktionen uppstod vår totala livsmedelskonen sysselsättningskris - om än betydligt mildare till sin omfattning -i början sumtion.

56 Srrukturomvandlingens orsaker och verkningar

av 1960-talet osv. l samtliga fall betecknades utvecklingens som strukturomvandling. Detta får emellertid inte föranleda en sammanblandning med jordbrukets relativa och absoluta tillbakagång. De industriella strukturforändringarna har både andra orsaker och andra verkningar. Strukturforändringarna inom industrisektorn är normalt inte lika varaktiga som inom jordbruket. l de ovan nämnda fallen, dvs. textil- och varvsindustrierna, uppträdde de således direkt efter det att sektorn ifråga upplevt en påtaglig expansionsfas. Sett över längre perioder av allmän ekonomisk tillväxt har således trendens riktning inte varit entydig på samma sätt som förjordbruket. Enbart detta förhållande indikerar att strukturomvandlingens orsaker i dessa fall inte är dominerade av konsumenternas varuefterfrågan. Pris- och inkomstberoendet visar normalt en så pass hög stabilitet i tiden att jämn ekonomisk tillväxt också producerar stabilitet i efterfrågeutvecklingen på enskilda varuområden. För flertalet industriprodukter gäller därför - eller import att en expansion av marknaden genom inhemsk produktion - är nödvändig lör att konsumenternas önskemål skall tillgodoses. Som visats ovan var läget helt annorlunda för jordbruksproduktionen. Den ekonomiska politiken har av dessa skäl större möjligheter att påverka strukturforändringarna inom industrisektorn.

3.2 Tre typfall av industriell strukturomvandling

En allmän välfárdsmässig bedömning av de industriella strukturforändringarna kan därför inte utgå från att konsumenternas intressen bäst tillgodoses andel av varuproduktionen successivt minskas. Situagenom att sektorns tionen är här mer komplicerad. Eventuellt kan man finna fall där konsumenter och producenter, anställda och andra intressenter inom sektorn gemensamt ser positivt på att inhemsk produktion av de aktuella varorna bibehålls i större omfattning än som skulle bli fallet om strukturlörändringarna tilläts utvecklas på egen hand. Den samhällsekonomiska bedömningen av strukturomvandlingen bör i enlighet härmed baseras på en allsidig analys av de totala verkningarna dels för konsumenterna. dels för utnyttjandet av de produktiva resurser som är engagerade i sektorn. De industriella strukturforändringztrna har vissa framträdande drag. Normalt är det således en ogynnsam pris- och kostnadsutveckling som under relativt kort tid driver fram förluster vid vissa anläggningar. Driften upphör när det är klart att ingen stadigvarande räntabilitetsförbättring kan uppnås i framtiden. l den mån anläggningskapitalet inte är tekniskt forslitet uppstår en privatekonomisk kapitalforlust. l varierande grad kan det då också vara fråga om en samhällsekonomisk förlust. Samtidigt friställs arbetskraft, vilket på liknande sätt ger privat- och samhällsekonomiska förluster av strukturforändringen. Konsumenternas varuefterfrågan tillfredsställs genom import eller hemmaproduktion vid nya anläggningar av samma vara eller genom konsumtion av ett konkurrerande substitut. När det gäller att beskriva orsakerna till den oformånliga pris-kostitadsutvecklingen ñnns det anledning att särskilja tre olika typfall. Det första kan därvid karaktäriseras som imporrkonkurrens_ñân /âg/öneländør. På grund av begynnande industriell utveckling i länder med avsevärt lägre löner än

Srrukturomvandlingens orsaker och verkningar 57

i världshandeln varor som aktivt kan priskonkurrera med Sverige uppträder blir priskonkurrensen hårdast för sådana varor svensk produktion. Självklart som dels är arbetsintensiva, dels kräver endast begränsad teknisk-industriell av arbetskraft och företagsledning. Produktion av enklare konkompetens fektionsvaror blev av denna anledning ett av de första exemplen på sådan Konsumenterna uppfattade de importerade varorna som importkonkurrens. kvalitativt godtagbara. Det lägre priset lick därför avgörande betydelse och efterfrågan svängde till importerade konfektionsvaror. Den svenska konfektionsindustrins möjligheter till aktiv priskonkurrens av tre faktorer som alla verkade via kostnadssidan. Råvarubegränsades priserna var i stort sett givna. Detta gällde även lönerna eftersom i en industrialiserad ekonomi av vår typ löneutvecklingen i huvudsak bestäms av faktorer utanför sektorn, bl. a. den allmänna ekonomiska tillväxten. Någon ny och överlägsen produktionsteknik fanns i detta fall inte tillgänglig. Produktionskostnaderna kunde därför påverkas endast genom ytterligare mekanisering och rationalisering. Genom driftsrationaliseringar kunde produktionen ökas samtidigt som arbetskraftsanvändningen minskade. För en tid hölls på detta sätt kostnadsutvecklingen under kontroll. När hela rautnyttjats blev emellertid lönsamhetsfrågorna kritionaliseringsutrymmet tiska. Förlusterna drev fram nedläggning av produktionsanläggningarna. Vid bibehållen frihandel måste man i ett fall som detta acceptera strukturomvandlingen. Den ekonomiska politiken kan då inriktas endast på att mildra verkningarna genom att underlätta för arbetskraften att finna ny Det renodlade konsumentintresset tillgodoses på detta sätt anställning. genom att lågprisvarorna ges fritt tillträde till marknaderna. På produktionsfaktorsidan kan emellertid privatekonomiska förluster uppstå genom omställningen. Till en del representerar dessa även samhällsekonomiska förluster. Nästa huvudavsnitt skall försöka klarlägga dessa frågor. Under efterkrigstiden har den svenska handelspolitiken för industrivaror varit klart frihandelsinriktad. Denna huvudlinje har fullföljts med endast begränsade undantag avseende bl.a. import av vissa produkter från låg- 7 Det bör kanske påpekas löneländer. Den restriktiva importpolitiken har emellertid varit tämligen betydelselös för strukturomvandlingen i stort, även i ett sådant fall som att diskussionen i det följande inte tar upp textilindustrin. Strukturpolitiken har i stället syftat till att lindra verkninglönsamhetsförändringar arna av privatekonomiska förluster samt att begränsa (helst eliminera) samsom följer av höjningar i hällsekonomiska förluster i samband med omställningen. den general/a lönenivån. l sådana fall gäller verk- Det andra typfallet av strukturomvandling har sina orsaker i spontana ningarna. om än i något koslnadshä/ningar på grund av lönehöjningar eller prisökningar på insatsvaror. varierande grad, produktion och sysselsättning i Den solidariska lönepolitiken kan få verkningar av detta slag eftersom den hela ekonomin. Problem syftar till att förändra de relativa lönerna”. De sektorer som erfar de största av detta slag faller utanför lönehöjningarna kan då självklart drabbas av lönsamhetsproblem. uppdraget för denna om- utredning. Producerar den aktuella sektorn varor som i betydande utsträckning Det bör också framhållas sätts i internationell handel länkas strukturomvandlingen i stort sett efter att den följande diskussiode banor som beskrivits ovan i fallet med importkonkurrens från låglö- nen självklart inte avser att täcka alla aspekter på neländer. Det finns därför ingen anledning att närmare studera detta fall. den solidariska lönepoliti- Här föreligger emellertid andra möjligheter. Sektorn kan nämligen vara en ken. Det centrala temat är l så fall kan strukturomvand- således här att i vissa fall relativt skyddad hemmamarknadsindustri. ändras lönerelationernzi på lingen få ett annat förlopp. ett sådant sätt att struk- De höjda produktionskostnaderna kan då, åtminstone hypotetiskt. kom- turförändringar uppstår.

58 Srrukturomvandlingens orsaker och verkningar

penseras genom höjda priser. Är efterfrågan okänslig för relativa prishöjningar kan lönsamheten bibehållas med endast begränsade produktionsinskränkningar. Effekterna av strukturomvandlingen kommer i ett fall som detta i huvudsak att falla på efterfrågan på andra varor. Resultatet blir helt annorlunda om det finns närliggande substitut till de aktuella varorna. Efterfrågan är då mer priskänslig och eventuella tendenser till prishöjning begränsar avsättningsmöjligheterna. Som en följd av detta blir konkurrensen mellan företagen hårdare och prishöjningarna kan realiseras endast i mindre omfattning. Lönsamhetsförsämringen kan i vissa fall bli så betydande att anläggningar måste läggas ned. Vi får då en strukturomvandling med i stort sett samma samhälls- och privatekonomiska verkningar som i fallet med importkonkurrens från låglöneländer. Det är relativt svårt att linna påtagliga och allmänt diskuterade exempel på strukturkriser som föranletts av de diskuterade “låglönesatsningarna“. Sannolikt beror detta på att arbetstagarorganisationerna i medvetande om effekterna på sysselsättningen i kritiska fall begränsat löneanspråken. Vissa fall av obalanser på delmarknader av den totala arbetsmarknaden torde kunna anföras som exempel på effekten av den solidariska lönepolitiken. l det tredje fallet är strukturomvandlingens orsaker att söka i det faktum att ny teknik används vid produktion av de aktuella varorna. Genom att den nya tekniken är överlägsen sänks produktionskostnaderna i motsvarande grad. Nya anläggningar har då ett konkurrensmässigt övertag över äldre, existerande anläggningar. l vad mån detta utnyttjas för en aktiv priskonkurrens bestäms av olika faktorer. Är t.ex. världsmarknaden öppen för avsättning. kan en expansion av sektorn komma till stånd utan att prisnivån behöver påverkas i nämnvärd grad? l så fall uppkommer självklart ingen strukturkris. Är däremot avsättningsmöjligheterna begränsade kan konkurrensläget skärpas. Tenderar då prisnivån att falla kan lönsamhetsfrågorna bli akuta

vid äldre anläggningar. Återigen kommer efterfrågans priskänslighet in som

en betydelsefull faktor. Kan en betydande avsättningsökning uppnås genom begränsade prissänkningar. så blir också strukturomvandlingen mindre kännbar. Genom att etablera nya anläggningar kan existerande företag kompensera sig för kapitalförlusterna vid nedlagda. förlustbringande anläggningar och samtidigt eventuellt också ge den friställda arbetskraften ny sysselsättning. Strukturomvandlingen får på detta sätt från företagets synpunkt i det närmaste en intern lösning. Lika klart är emellertid att om efterfrågan är prisokänslig så kan marknaden inte absorbera utbudsökningarna från de nya anläggningarna med mindre än att prissänkningarna blir betydande. Äldre anläggningar blir då olönsamma i så stor omfattning att mer arbetskraft friställs än som kan överföras till de nya anläggningarna. Eventuellt kan arbetstagarna bli den enda grupp som drabbas av förluster genom strukturomvandlingeit. Företagen kompenserar i så fall sina kapitalförluster genom övervinster under introduktionsskedet för den nya tekniken och konsumenterna kan köpa varorna till lägre priser. 3 Detta förutsätter dock Verklighetens strukturomvandling innehåller normalt element frå1 alla att den nya tekniken inte får motsvarande spridning de tre typfall som diskuterats ovan. Detta hindrar emellertid inte att ett i andra länder. element kan vara den starkast drivande kraften som på detta sätt kommer

SOU t974:34 Strukluromvandlingens orsaker och verkningar 59

att dominera omvandlingsprocessen. De liesta bedömare torde således vara överens om att textilkrisens orsaker var att söka i importkonkurrens från låglöneländer. Vilka element kan då väntas dominera en eventuell strukturomvandling av den grafiska industrin? Grafisk produktion har tidigare varit och är fortfarande i betydande utsträckning hemmamarknadsorienterad. Skälen till detta är främst betydelsen av språket och närheten till marknaden. Den ställer vidare stora krav på teknisk och industriell kompetens hos arbetskraft och företagsledning. Det förefaller av dessa skäl vara mindre sannolikt att renodlade låglöneländer genom importkonkurrens kan göra stora inbrytningar på den svenska marknaden enligt den modell som gällde för konfektionsvarorna. Konkurrensforhållandet gentemot industriländerna i Europa kommer dock sannolikt att skärpas. Detta sammanhänger dels med den allmänna tendens till “internationalisering” som gäller för alla varuområden, dels med den tekniska utvecklingen inom grafisk produktion. Pris- och kostnadsutvecklingen kan av dessa skäl förväntas bli relativt likartad för grafiska produkter i dessa länder. Med detta följer att efterfrågan i Sverige på svenskproducerade produkter blir mer priskänslig. lmportkonkurrensen är således potentiell. Den realiseras först om pris- och kostnadsutvecklingen i Sverige tenderar att gå snabbare än i övriga industriländer. Lönerna inom grafisk produktion är högre än genomsnittet för industrin. Den solidariska lönepolitiken i dess hittillsvarande utformning kan därför knappast komma att höja det relativa Iöneläget för sektorn. Den verkar istället snarast förmånligt på branschens relativa kostnadsläge. Någon nämnvärd betydelse för strukturomvandlingen torde detta dock inte ha. Däremot är det tredje typfallet av strukturomvandling av stor betydelse för den framtida utvecklingen. Enligt alla bedömare står branschen inför en period av introduktion av ny teknik som kan effektivisera stora delar av den grafiska produktionsprocessen. Förutsättningarna för strukturomvandlingen skall enligt detta synsätt innehålla tre centrala element. Omvandlingen initieras av introduktionen av ny teknik. l utgångsläget är produktionsstrukturen sannolikt sådan att äldre, relativt ineffektiva metoder konserverats inom branschen. Men modern och effektiv teknik är heller inte genomgående rationellt utnyttjad. Det finns därför en rationaliseringspotential i utgångsläget. Allt detta sammanhänger med att branschen tidigare varit relativt skyddad från importkonkurrens. Detta senare förhållande kommer inte att gälla i framtiden. Som ett tredje element måste analysen beakta en potentiell importkonkurrens. l ekonomiska termer anges detta av att efterfrågan på svenskproducerade varor blir mer priskänslig. Som visats ovan kan en strukturomvandling som äger rum under dessa förutsättningar i varierande grad gynna eller missgynna konsumenter, företag och anställda. Det finns därför anledning att närmare försöka precisera samhällets utvärdering av de olika omvandlingstendenserna. Därvid är det rimligt att utgå från de krav som samhället ställer på ett optimalt introduktionsförlopp av ny teknik.

60 S trukruromvandlingens orsaker och verkningar

3.3 Samhällsekonomiskt optimala introduktionsförlopp

för ny teknik

En analys av dynamiska förlopp i egentlig mening ställer ofta mycket stora tekniska krav. Den följande beskrivningen gäller endast före respektive efter förändringen. Förloppets tidsaspekter diskuteras aldrig. lnte heller tar analysen hänsyn till att andra förändringar i form av t. ex. löne- och allmänna inkomstförändringar kan ske samtidigt. Syftet är att visa vilka egenskaper som karaktäriserar ett samhällsekonomiskt optimalt förlopp i vad avser produktion, priser och produktionsfaktorsanvändning. Produktionen skall därvid självklart anpassas så att jämvikt upprätthålls mellan utbud och efterfrågan. Samtidigt skall priset vara anpassat till den genomsnittliga, totala styckkostnaden vid anläggningar av högsta möjliga effektivitet. Under omställningen kommer då anläggningar med lägre effektivitetatt slås ut. En sådan utslagning sker utan samhällsekonomiska förlusterom den drabbarendast sådana anläggningarsom inte uppnårtäckning av de rörliga styckkostnaderna vid det nyajämviktspriset trots att de drivs enligt fullt rationella principer. På arbetskraftssidan är motsvarande samhällsekonomiska krav att samtliga friställda skall finna alternativ sysselsättning. Dessa slutsatser är inte intuitivt uppenbara. l det följande redovisas därför en mer strikt, modellteknisk analys av strukturomvandlingenf Diskussionen genomförs i två etapper. l den första av dessa förutsätts att alla existerande anläggningar drivs enligt de mest rationella principerna. Rationaliseringsproblematiken studeras sedan separat i den andra etappen. Antag att man i en given tidpunkt kan rangordna alla existerande an- Framställningen i resten läggningar som producerar en bestämd vara efter deras lägsta rörliga styckav detta kapitel kan kostnad. Man känner vidare anläggningarnas produktionskapacitet. Det är överhoppas utan att då möjligt att fastställa ett kostnadssamband av det slag som redovisas sammanhanget går förlorat. i figur 3:1.

Kronor

r- +l I l |

I | | l

l l l l l I l I I l

l l I l l

I l I l | J l I l l x 4 Producerad Q... H4 Q2 d* Tofol kvonfifef kvantitet vid av varan Figur 3:! nya onlöqqninqqr

SOU l974z34 Strukruromvandlingens orsaker och verkningar 61 Kostnaden Cl anger därvid att det är möjligt för branschen i sin helhet att framställa kvantiteten Q1 genom att utnyttja endast anläggningar vilkas rörliga styckkostnad är högst C1 kronor. Bestäms kvantiteten till Q2, som är större än Qi, stiger motsvarande styckkostnad till C2. Vid växande produktion måste nämligen även mindre effektiva anläggningar vara i drift. På marginalen sker alla produktionsökningar genom att den minst effektiva i drift varande anläggningen ökar sitt kapacitetsutnyttjande. Kostnadssambandet beskriver därför kostnadsökningen vid ett tillskott i produktionen om en enhet, dvs. branschens marginalkostnader. Marknadens efterfrågan antas vara bestämd av priset på varan. Efter- D beskriver detta samband. Priset F ger jämvikt mellan profrågekurvan duktion och efterfrågan. Branschens initiala produktionskapacitet (Ö) utnyttjas därvid fullt. Nya anläggningar kan emellertid utnyttja en effektivare teknik. Den totala styckkostnaden, inkluderande räntor och avskrivningar av anläggningskapitalet. uppgår där till endast TC* kronor. Eftersom priset F är högre än TC*, inkluderar täckningsbidraget vid de nya anläggningarna en positiv vinst. Den nya tekniken kommer därför att successivt introduceras intill dess att marknaden upprättat jämvikt vid pris-kvantitetskombinationen P*- Q*. Konsumenterna köper nu en större kvantitet Q* till ett lägre pris P*. Ett ännu lägre pris kan inte etableras med mindre än att förluster uppstår vid nya anläggningar. Skulle utbudsexpansionen stanna innan kvantiteten Q* uppnåtts,blirjämviktspriset högre än P*. Från konsumenternas synpunkt är uppenbarligen förändringen Q.. Q* den bästa som kan genomföras utan att det samtidigt uppstår kapitalförluster vid nya anläggningar. Utbudsexpansionen vid nya anläggningar har delvis skett på bekostnad av de gamla. En produktionskapacitet motsvarande Ö-Qâ har på grund ut ur marknaden. Vilka förluster av för höga rörliga kostnader konkurrerats representerar detta i privat- och samhällsekonomisk bemärkelse? På kapitalsidan representerar varje nedläggning av en icke avskriven anläggning en kalkylmässig privatekonomisk förlust. samhällsekonomiskt är situationen emellertid en annan. De existerande anläggningarna måste då ses som rena naturtillgångar”. Ger en anläggning inget överskott över är dess avkastningsvärde följaktligen mindre än eller lika rörliga kostnader med noll. Av figuren ovan framgår att detta är fallet för samtliga nedlagda zinläggningar. Kostnaden är nämligen där genomgående större än eller lika med P*. Strukturomvandlingen har således inte givit upphov till några samhällsekonomiska kapitalförluster. Genom nedläggningarna friställs arbetskraft. Kan denna omedelbart finna alternativ, likvärdig sysselsättning har inte heller här några förluster uppstått. Det är således omställningstiden som skapar både de samhällsekonomiska och de privatekonomiska förlusterna. Självklart blir därvid förlusterna minst om den friställda arbetskraften kan beredas sysselsättning inom branschen, i nyetablerade företag inom samma arbetskraftsregion eller t. o. m. inom det gamla företaget. Problemen uppstår således om efterfrågan på arbetskraft 5 Detta sammanhänger antalet friställda. med att maskinkapital vid de nya anläggningarna väsentligt understiger normalt inte kan använ- En sådan situation inträder som följd av ett samspel mellan tre olika das för produktion av faktorer. För det första skall efterfrågan vara prisokänslig. Prisfallet ger då andra varor.

62 Strukiuromvandlingens orsaker och verkningar SOU l974z34

ingen större ökning av avsättningsutrymmet för produkten. För det andra bestämmer branschens marginalkostnadskurva hur stor del av existerande produktionskapacitet som - vid givet prisfall - måste läggas ned. Är kurvan nära horisontell i det aktuella intervallet, dvs. är en stor del av produktionskapaciteten nära förlustgränsen, blir också nedläggningarna av betydande omfattning. För det tredje kan naturligtvis den nya tekniken vara väsentligt mindre arbetsintensiv. En given utbudsexpansion kräver då mindre arbetskraft vid de nya anläggningarna. Resultaten av analysen kan nu sammanfattas. Ett optimalt introduktionsförlopp kräver i första hand att ny teknik tillåts helt slå igenom och därmed påverka prisbildningen. Endast på detta sätt kan konsumenternas intressen tillgodoses. Dessa vinster kan emellertid motverkas av att förluster uppstår på produktionsfaktorsidan. Framför allt är det arbetskraftens omställningsproblem som måste beaktas. Vid en bedömning av dessa kostnadsposter måste man kartlägga efterfrågeutvecklingen, branschens kostnadsstruktur och arbetskraftsåtgången vid den nya tekniken. l den föregående diskussionen har genomgående förutsätts att samtliga existerande anläggningar drivs enligt de mest rationella principerna. Driftskostnaderna är därmed så små som möjligt och kan inte sänkas ytterligare. Detta är uppenbarligen en orealistisk förutsättning. l verkligheten gäller för praktiskt taget alla anläggningar att kostnaderna kan påverkas genom olika typer av driftsrationaliseringar. l den ekonomiska litteraturen brukar detta fenomen betecknas som en situation där det föreligger brister i den ekonomiska effektiviteteif”. Marknaderna för produkter och/eller produktionsmedel fungerar då inte enligt principerna för den s. k. perfekta marknaden. Företagen behöver för den skull inte befinna sig i en monopol- eller monopsonsituation. Genom att marknaden t. ex. är regionalt begränsad blir konkurrensen “lättare” än den eljest skulle ha blivit. Ofta anges graden av importkonkurrens vara en betydelsefull faktor för den ekonomiska effektiviteten i denna bemärkelse. Som framhållits ovan har konkurrensen från import på det grafiska området tidigare begränsats av språkgränserna. På vissa speciella varuområden spelar dessutom geografisk närhet till kunderna en betydande roll. Marknaderna kan i sådana fall få en mycket lokal karaktär. Det finns därför anledning förmoda att de grafiska varumarknaderna inte uppvisar samma grad av konkurrens som förutsätts i den perfekta marknaden. Under 1960-talet har vidare. framför allt inom sättnings- och tryckningsprocesserna. ny teknik introducerats. Man kan då förmoda att full driftsrationalitet inte uppnås omedelbart vid användning av den nya tekniken. Företagens organisation måste ofta ändras och arbetskraften omskolas. Denna omställnings- och inlärningsprocess är tidskrävande, inte minst på grund av att institutionella faktorer uppträder som motstånd. Konkurrenssituationen kommer därmed in i bilden. Hård konkurrens tenderar att påskynda processen, vilket i sin tur betyder att den ekonomiska effektiviteten i varje given tidpunkt blir högre. Utrymmet för driftsrationaliseringar är därmed automatiskt mindre. Tillsammantagna betyder dessa faktorer att det finns anledning att när- ° Den engelska beteckmare studera driftsrationaliseringarnas roll och betydelse i den grafiska inningen är economic slack”. dustrins strukturomvandling. Den föregående analysen måste därmed på-

Srrukruromvandlingens orsaker och verkningar 63

verkas. Eftersom anläggningarna inte genomgående är fullt rationaliserade, ligger de rörliga kostnaderna på en högre nivå än vid fullständig effektivitet. Branschens marginalkostnadskurva ligger således i verkligheten högre än som framgår av ligur 3: l. När ny teknik introduceras skärps automatiskt konkurrensen. Det uppstår ett tryck från priserna mot kostnaderna vilket skapar incitament till driftsrationalisering. Samtliga element som ingår i de rörliga kostnaderna kan, åtminstone teoretiskt, påverkas i en sådan process. Samtidigt med att ny teknik introduceras skiftar därför branschens marginalkostnadskurva nedåt i diagrammet. På grund av att kostnaderna nu genomgående är lägre kan fler anläggningar överleva trots att prisnivån sjunkit. Vi har således här en klart positiv effekt av driftsrationaliseringen. Konsumenterna får på samma sätt som tidigare varorna till lägre priser, men kapitalförlusterna är mindre i både privat- och samhällsekonomisk mening. Vilka är då verkningarna i övrigt? De rörliga kostnadselementen kan klassificeras som endera arbets-, råvaru- eller energikostnader. Från samhällsekonomisk synpunkt är inte nödvändigtvis de två senare elementen av mindre betydelse? Den följande analysen begränsas emellertid till att studera effekterna på arbetskraftsanvändningen”. Som förut avser analysen en viss bestämd vara. För att enkelt studera driftsrationaliseringen begränsas beskrivningen till en enda typ av anläggning. Vid fullständigt rationell drift produceras där en bestämd kvantitet av varan. De reala samhällsekono- För driften krävs då också en minsta kvantitet arbetskraft. Det finns därför miska effekterna erhålles som ett resultat av ett lägsta möjliga åtgångstal för arbetskraft (antal arbetade timmar/antal minskat spill av råvaror producerade enheter). och energi. Vinsten av driftsrationalisering I verkligheten uppnår endast ett fåtal anläggningar så hög effektivitet utgörs därmed av det att arbetsåtgången motsvarar det minimala åtgângstalet. Detta samman- alternativa värde som de hänger med en rad olika faktorer. Företagens är inte alltid för denna produktion organisation nödvändiga produktionsfullständigt anpassad till produktionstekniken vilket medför att ineffektivitet medlen besitter. Vi har i form av flaskhalsar o. d. föreligger. l andra fall är det arbetskraften som således här att göra med inte är fullt inlärd Priskonkurrensen är indirekta verkningar på på de nya tekniska processerna. ekonomin i övrigt. heller inte, av skäl som anförts ovan. tillräcklig för att tvinga företagen till strikt teknisk och ekonomisk effektivitet. Studerar man frekvensen av Enligt direktiven skall för arbetskraft utredningen koncentrera företag med olika åtgångstal erhålls således en fördelnings- intresset mot arbetskraftskurva (den heldragna) av det slag som redovisas i figur 3:2. frågorna.

Anfol förelag

| 2,5 Ãfgångsfol för orbefe (l) Figur 3:2

64 Strukturomvandlingens orsaker och verkningar

Arbetsåtgången har därvid genomgående uttryckts relativt till det minimala åtgångstalet. Det senare anges därmed av värdet l. (Kurvan är hypotetisk och beskriver ej situationen för någon del av den grafiska industrin.) Varje anläggning har vidare givna intäkter och givna kostnader för råvaror och energi per producerad enhet. Antas den producerade varan vara likartad blir priset också tämligen lika. Kostnaderna för råi samtliga anläggningar varor och energi är också av samma storleksordning om företagen iakttar i stort sett samma sparsamhet med dessa produktionsmedel. Per producerad enhet är således bidraget till täckning av arbetskrafts- och kapitalkostnader lika stort i alla anläggningar. Detta bruttobidrag kan ställas i relation till arbetslönen. Vi får då ett tal som anger vilket högsta värde åtgångstalet för arbetskraft kan anta utan att anläggningen i fråga går med förlust. Vid en viss tidpunkt (l) anges relationen mellan bruttobidrag och lön av talet bl i figuren. Som synes ger samtliga existerande anläggningar då ett driftsöverskott över de rörliga kostnaderna. Samtliga anläggningar har nämligen lägre åtgångstal för arbetskraft än ba. l en senare tidpunkt (2) har lönerna höjts på grund av den allmänna ekonomiska utvecklingen. Samtidigt har eventuellt, på sätt som beskrivits ovan, konkurrensen från ny teknik tenderat att sänka priset på produkten. Båda dessa faktorer medverkar till att relationen mellan bruttobidrag och arbetslön minskar. I figuren åskådliggörs detta av förskjutningen bl.. ba. Genom denna förändring kommer samtliga anläggningar inom det streckade intervallet i en potentiell förlustsituation. Enligt analysen i föregående avsnitt skulle de därmed läggas ned. Eftersom de genomgående har stort utrymme för driftsrationalisering sker emellertid detta endast i begränsad och utsträckning. Genom olika åtgärder uppnås i stället högre rationalitet därmed Därvid måste arbetsåtgången minska, åtminstone lägre kostnader. vid de anläggningar som befinner sig i den potentiella förlustsituationen. Sannolikt gör sig trycket från priser och kostnader gällande över ett betydligt vidare intervall. Även de mer effektiva företagen reagerar på motsvarande sätt. Hela frekvensfördelningen för åtgångstalet förskjuts av denna anled- (2) gäller således den streckade kurvan i stället för den ning. l tidpunkten Genomsnittligt har arbetsåtgången därmed reduursprungliga. heldragna. cerats frånl» tillñz. Den totala sysselsättningen vid ifrågavarande anläggningar har minskat i motsvarande grad.

3.4 Slutsatser

Den industriella strukturomvandlingen är ett komplicerat samspel mellan introduktion av ny teknik och nya konkurrerande varor samt driftsrationaliseringar vid existerande anläggningar. Detta samspel förklaras sannolikt bäst av priser och relativa kostnadsförhållanden. Priserna påverkar nämligen i betydande grad efterfrågan. De relativa kostnadsförhållandena styr i sin tur såväl introduktionen av ny teknik som driftsrationaliseringarna. De tre närmast följande kapitlen ägnas därför åt att studera sambanden mellan samt mellan produktion, produktionsfaktorsåtgång och priser och efterfrågan kostnader. Analysen har därvid lagts upp så att den ovan beskrivna struk-

Srrukturomvand/ingens orsaker och verkningar 65

turomvandlingsmodellen skall kunna appliceras i en prognos lör utvecklingen. Som visats i det Föregående är strukturomvandlingens verkningar inte entydigt positiva från samhälls- och privatekonomisk synpunkt. Konsumenternas intressen tillgodoses sannolikt bäst genom snabb omvandling. För företagen och de anställda kan kapitallörluster, arbetslöshet - eller i varje fall omställningsproblem - bli negativa följder. Det är därför viktigt att teckna en helhetsbild av omvandlingen i dessa avseenden. Detta sker i kapitel 7. En prognos av detta slag ger sannolikt bästa möjliga grund For bedömning av ekonomisk-politiska åtgärder.

66 Konsumtion av grafiska produkter

4 Konsumtion av grafiska produkter

4.1 Val av prognosmetod

Detta kapitel skall behandla konsumtionen av grafiska produkter. Dess främsta syfte är att presentera konsumtionsprognoser för perioden 1970-1980 och de förutsättningar på vilka dessa bygger. När prognoserna presenteras har en tredjedel av prognosperioden lupit till ända. Valet av begynnelseår har emellertid dikterats av att de undersökningar om kapital- och arbetskraftsstruktur samt om produktionssamband. vilka tillsammans med konsumtionsstudierna bildar underlag för framtidsbedömningar om sysselsättningen. avser år l970. Prognoser uttrycks i regel som betingade utsagor om framtiden, där emellertid betingelserna i omfattning och komplexitet kan uppvisa stora variationer. Den vanligaste typen torde utgöras av rena trendframskrivningar. där en variabels variationer över tiden antas följa ett bestämt mönster. l andra fall utgår man från observerade samband mellan den variabel man är intresserad av (prediktand) och någon annan storhet (prediktor). Grundforutsättningen är här att det finns tillgängliga prognoser för prediktorn eller att dennas variationer är lättare att direkt förutse än prediktandens. Det blir emellertid allt vanligare att man vid efterfrågeprognoser som

berör stora varugrupper eller prognoser som gäller en hel bransch utgår

från en allmän teori om de samband man är intresserad av. Denna teori specificeras på ett sådant sätt att man med utgångspunkt i tillgängliga data kan erhålla en numeriskt preciserad modell över sambanden i fråga. Ibland består denna modell av en enda relation, ibland av ett system av ekvationer. Det torde vara fel att påstå att sistnämnda zmgreppssätt vad gäller prognosens träffsäkerhet varit överlägsen t. ex. intuitiva bedömningar. Kritiska bedömare har hävdat att användningen av denna typ av kvantitativa metoder är ett sätt att dra “exakt felaktiga slutsatser. Metodens fördelar är emellertid uppenbara. Eftersom betingelserna för prognoserna härigenom är exakt angivna är möjligheterna till fruktbara efterkalkyler stora. Behovet av efterkalkyler betonas i kapitel 8 och har gett upphov till ett av de där ställda förslagen. I denna studie tillämpas en blandning av enkla ekonometriska modeller, trendframskrivningar och intuitiva bedömningar. Den förstnämnda metosamt vid analysen av sambandet Dessa prognoser redoviden används vid analysen av konsumtionen sas i kapitel 7. mellan insatser av produktionsfaktorer och produktion. Vid sammanknyt-

Konsumtion av grafiska produkter 67

ningen av dessa delar för detaljerade prognoser av framtida arbetskraftsbehov har emellertid vissa antaganden, vilkas rimlighet inte kunnat verifieras av historiska data eller tvärsnittsdata, måst tillgripas. Av tidigare kapitel har framgått dels att grafiska industrin till ca 95 procent är hemmamarknadsinriktad, dels att de grafiska produkterna har starkt spridda användningsområden. Det betyder att konsumtionen av grafiska produkter borde vara starkt avhängig av den ekonomiska utvecklingen i stort. Kommittén har därför funnit det lämpligt att anknyta sina sektorprognoser till den reviderade långtidsutredningens prognoser över den svenska ekonomins totalkategorier”. Härigenom har också ambitionsgraden i konsumtionsstudierna bestämts. Dessa har i föreliggande arbete inget självändamål utan tjänar enbart som underlag för prognoser om den framtida sysselsättningen i den grafiska branschen. Återstoden av kapitlet är disponerat på följande sätt. Inledningsvis presenteras en grov klassificering av de grafiska produkterna. Med utgångspunkt i denna klassificering framställs allmänna hypoteser om den grafiska konsumtionens bestämning. Efter en diskussion om tillgången på data och deras betydelse för studiens praktiska uppläggning analyseras konsumtionens variationer för olika produktgrupper. Kapitlet avslutas med en prognossammanställning, där ett Iåg- och ett högalternativ anges. l detta avsnitt presenteras också prognosens förutsättningar vad gäller såväl allmänekonomisk utveckling som förändringar i priserna på grafiska varor i förhållande till den allmänna nivån.

4.2 Allmänna utgångspunkter rörande teori och data

4.2.1 Konsumentvaror, producentvaror och offentligt tryck De grafiska varorna kan med hänsyn till köparkategorier grovt indelas i konsumentvaror, producentvaror och offentligt tryck jämte tryckta läromedel. Konsumentvaror är här sådana grafiska produkter, som huvudsakligen köps av de enskilda hushållen. Producentvaror är sådana, som köps av företag och organisationer, medan med offentligt tryck inkl. tryckta läromedel skall avses produkter där efterfrågan bestäms av offentliga myndigheter? Även om ingen av de behandlade varugrupperna helt och hållet kan hänföras till någon av dessa kategorier tillhör de i huvudsak någon av de tre kategorierna. Tidningarna får sina inkomster dels genom lösnummer- och prenumerationsförsäljning, dels genom försäljning av annonser. Den forsta marknaden är huvudsakligen en konsumentmarknad, den senare en producentmarknad. Statistiken tillåter en uppdelning av varan tidningar på en upplagedel och en annonsdel. Upplagedelen och annonsdelen skall följaktligen behandlas som en konsument- resp. en producentvara.

4.2.2 Teoretisk_löreställningsram ,Svensk ekonomi fram till l977,SOU 1973:21. Några de/im-fiøner . . . .. ° I _ _ Begreppet har i detta ar- Konsumtionen av grafiska kønsumentvarør under en VlSS period skall har bete en Vidare omfattning antas vara bestämd av realinkomster och av priserna på dessa varor i för- än i normalt språkbruk.

68 K onsumrion av grafiska produkter

hållande till priserna på andra varor, dvs. av varornas relativa priser. Efterfrågans känslighet for variationer i inkomster och priser brukar anges med inkomsr- resp. prise/asticireren. lnkomstelasticiteten kan definieras som kvoten mellan den procentuella ökning i konsumtionen av en vara som följer av en inkomstökning och den procentuella ökningen av inkomsten. Priselasticiteten bestäms på ett motsvarande sätt, dvs. som kvoten mellan den procentuella ökning av konsumtionen som följer av en prisökning på varan och prisökningens storlek i procent räknat. l föreliggande studie skall dessa elasticiteter antas vara oförändrade inom stora intervall för realinkomst per capita och relativa priser. Vid sidan av inkomst- och prisvarizitioner har även andra betingelser for konsumtion av grafiska varor under den period som granskats i denna studie förändrats i många avseenden. Arbetstidsförkortning med åtföljande ökning av fritiden, introduktion av nya varor, miljöförändringar, förskjutningar i landets demografiska struktur m. m. har sannolikt i hög grad påverkat fördelningen av den totala privata konsumtionen på olika varor. De har förmodligen också påverkat konsumtionsutvecklingen för de grafiska varorna.

Ökad fritid, skärpt konkurrens

Ökningen av fritiden var under 1960-talet av storleksordningen 0,3 procent

per år. Denna ökning kan synas vara obetydlig. Den har emellertid skapat underlag for en betydande potentiell uppgång i konsumtionen av grafiska varoñ. Konkurrensen om fritiden har emellertid stigit mycket starkt. Av speciellt intresse är härvid ökningen i utbudet från konkurrerande informations- och underhållningsmedia. Både TV och radio har utvidgat sin sändningstid avsevärt under 1960-talet. Effekten på den grafiska konsumtionen av dessa utbudsökningar är emellertid inte entydig. Sålunda konkurrerar TV med böcker och tidningar om konsumenternas tid. Samtidigt har dock detta medium i många fall skapat nya och vidgat gamla intressen hos konsumenterna, vilket kommit de grafiska varorna till godo.

Ökning av fritiden. skärpning av konkurrens från gamla substitut till

grafiska varor jämte introduktionen av nya kommer även att känneteckna prognosperioden. Här skall emellertid antas att förändringar i attityder. konkurrensförhållanden och andra allmänna betingelser för konsumtion av dessa Grovt räknat motsvarar varor också antas att deras nettoeffekt är långsamma processer. Det skall denna relativa ökning ett på den grafiska konsumtionen kan uttryckas som en konstant trendfaktor. absolut tillskott på 500 milj. persontimmar år 1970 jämfört med år 1960. Gör man tankeexperi- Pragnoskalky/en mentet att hela denna ökning skulle ha ägnats åt Enligt den föregående framställningen baseras prognosen för grafiska konläsning och antar att den sumenrvaror på värdet av inkomst- och priselasticiteter jämte trendfaktorer. genomsnittliga läshastig- ansetts Dessa värden kan skattas på tidsseriedata. De data som härvidlag heten är 15 normala boksidor per timme, skulle kunna tillämpas avser med några undantag årsvärden for perioden antalet lästa sidor år 1970 1963-1971. Antalet observationer ter sig med hänsyn till syftet vara i minsta ha varit 7.5 miljarder fler än under år 1960. Det laget. Därför har tidsseriestudierna kompletterats med en analys av tvärmotsvarar 10000 titlar på snittsdata från 1969 års hushållsundersökning. Dessa data har använts som 250 sidor per titel och med underlag for en skattning av inkomstelasticiteter. De på så sätt erhållna en upplaga av 3000 per titel. skattningarna har utnyttjats vid tidsseriestudierna, varifrån i dessa fall endast

K onsumrion av grafiska produkter 69

priselasticiteter och trendkomponenter har skattats. Dessa trendkomponenter innehåller effekten av befolkningsökningen på konsumtionen av varugruppen i fråga. Vid den praktiska tillämpningen av konsumtionsteorin har en Förändring i förhållande till ovanstående presentation vidtagits. l såväl den empiriska analysen som i prognoskalkylerna har total privat konsumtion använts i stället för reala disponibla inkomster. Av bekvämlighetsskäl har emellertid benämningen inkomstelasticitet behållits. I detta sammanhang avser begreppet i fråga följaktligen kvoten mellan procentuell ökning i konsumtionen av en grafisk vara och procentuell ökning i total privat konsumtion. Betecknas inkomstelasticiteten med E och priselasticiteten med “e” kan den tillämpade prognoskalkylen specificeras på följande sätt. E- procentuell årlig ökning av privat konsumtion i e- procentuell årlig ökning av relativa priset på den grafiska varan + trendkomponent = procentuell årlig ökning i konsumtionen av den grafiska varan

Prognoskalkylens prediktorer är alltså ökningstakterna i total privat konsumtion och priserna på grafiska varor i förhållande till övriga varor. Dessa värden sätts in i en kalkyl som förutsätter att inkomst- och priselasticiteterna samt en trendkomponent (eller restkomponent) är kända. Grafiska producemvaroi är dels sådana som avses höja omsättningen i företag via ökningar i produktionsvolym och/eller priser, dels sådana som är beroende av verksamhetens omfattning. Till de förra hör tryckt reklam, till de senare fakturor, blanketter etc. Här skall antas att substitutionsmöjlighetema mellan tryckt reklam och andra säljfrämjande medel är små. En isolerad prisökning på tryckt reklam kommer därför inte att leda till en omdisponering av företagens säljfrämjande insatser. Den kommer ändå att minska volymen av tryckt reklam,om denna fore prishöjningen var optimalt anpassad. Från dessa utgångspunkter skulle en modell, som vore likartad den som använts för konsumtionsvaror, kunna tillämpas for den forsta gruppen av producentvaror. Dataproblem av skilda slag har emellertid föranlett kommittén att stanna inför något enklare metoder. När det gäller den andra gruppen tillämpas av naturliga skäl också en något schablonmässig behandling av prognosproblemen. Prognoserna för offentligt iijvck inkl. tryckta läromedel har fått en markerat kasuistisk prägel. Det torde knappast finnas någon allmänt tillämpbar teori för denna varukategori. Därför har det ansetts vara både lättare och säkrare att låta analysen utgå från institutionella förhållanden. Sålunda baseras prognosen för konsumtionen av tryckta läromedel bl.a. på förväntningar om elevantalets utveckling.

4.3 Konsumtion av konsumentvaror

grafiska

4.3. l konsumentböcker Med konsumentböcker skal! här avses alla böcker som inte klassificeras som offentligt tryck inkl. undervisningstryck. l denna varugrupp ingår förutom underhållningslitteratur av olika slag. t. ex. romaner och diktsamlingar,

70 Konsumtion av grafiska produkter

även facklitteratur och vissa publikationer från bl. a. näringslivets organisationer. De senare torde dock i regel klassificeras som facklitteratur. När det gäller denna kategori av grafiska produkter är tillförseln en forhållandevis osäker konsumtionsindikator. Enligt litteraturutredningen utgör försäljningen till fullt pris endast ca 60 procent av produktionen. Reaförsäljningens omfattning är därför betydande? Man kan således förmoda att förlagens och detaljhandelns lager av dessa böcker är stora. Det är också troligt att variationerna i dessa lager är sådana att tillförseln är en osäker konsumtionsindikator - åtminstone när det gäller årliga förändringar. Att använda de skattningar av inkomst- och priselasticiteter m. m. som gjorts på data över tillforseln vid prognoser av konsumtionen kan således leda till felaktiga slutsatser, om förhållanden mellan tillförsel- och konsumtionsvariationerna i framtiden blir väsentligt skilda från dem som gällt under perioden 1963:1970. Ett annat väsentligt dataproblem gäller uppdelningen av “böcker utom undervisningstryck på konsumentböcker och offentligt tryck. Indelning av “böcker utom undervisningstryck i konsumentböcker och offentligt tryck kan diskuteras men torde likväl vara den bästa. Tidsserierna for de två delgrupperna är emellertid osäkra, vilket kan leda till missvisande skattningar av priselasticiteter och andra parametrar. lnkomstelasticitetens värde har från data ur 1969 års hushållsbudgetundersökning skattats till 1,3. Konsumentböcker är enligt denna kalkyl en produktgrupp, vars andel av den totala konsumtionen växer mer än proportionellt mot inkomster och total konsumtion. Det gäller åtminstone om manjämfor hushåll i olika inkomstklasser. Här skall antas att samma relation gäller när den totala konsumtionen hos ett visst hushåll växer över tiden°. Om man utgår från detta värde och skattar priselasticiteten och trendkomponenter på ârsdata för perioden 1963-1971 erhålles värdena -2,4 resp. -O,64. Detta resultat säger att priskänsligheten i konsumtionen av denna produktgrupp är betydande. En prisökning på 5 procent skulle enligt denna skattning leda till en konsumtionsminskning på l2 procent (-2.4-5). Trendkomponenten är negativ och indikerar en årlig förskjutning nedåt av konsumtionen på drygt /2 procent vid oförändrade priser. Det skall understrykas att observationerna är alltför få för att ge tillfredsställande säkerhet i skattningarna även om utgångsläget för övrigt skulle vara gott. Ur prognossynvinkel är det särskilt viktigt att man har klart för sig att skattningarna av priselasticitet och trendkomponent är beroende av varandra jämte av det faktum att det relativa priset på böcker ökade under observationsperioden. Åsätts trendkomponenten värdet 0 vid skattningen förändras priselasticiteten till -2,6. Skillnaden i förklaringsvärde när det gäller den historiska serien är obetydlig. 5 En bok om böcker. SOU len prognossituation där exempelvis det relativa priset på böcker förväntas 1972:80, sid. 88-89. minska l0 procent på 10 år ernår man starkt skiljaktiga resultat om man och trend- ° Det skall poängteras att använder värdena -2.4 och -0,4 resp. -2.6 och 0 på priselasticitet inkomstelasticiteten i komponent. l första fallet erhålls (vid oförändrad total konsumtion) en ökfråga är ett vägt genomning på 19,7 procent medan ökningen i det senare fallet blir 26 procent. snitt för olika hushållskal den prognos som presenteras i slutet av detta kapitel kommer båda altegorier, där kategoriindelningen är gjord med ternativen att användas. Skälet till att över huvud taget utnyttja den första hänsyn till olika demogra- till en eventuell överskattningen är att man härigenom får en ”korrektion” fiska och sociologiska egenskaper. skattning av inkomstkänsligheten. Det är nämligen klart möjligt att den

Konsumtion av grafiska produkter 71

inkomstelasticitet som erhållits från tvärsnittsdata ger en alltför gynnsam bild av bokkonsumtionens ökning vid en ökning av den totala konsumtionen över tiden.

4.3.2 Dagstidningar, upp/agedc/ Tidningarna erhåller som tidigare påpekats sina inkomster från två verksamheter, nämligen lösnummer- och prenumerationsförsäljning å ena sidan samt annonsförsäljning å den andra. Här skall den första verksamheten, upplagedelen, behandlas. Upplageutvecklingen redovisas i figur 4:1. Den visar en stationär utveckling for morgontidningarna och en snabb expansion för kvällspressen. Den senare ökade trendmässigt under perioden 1958-1972 med drygt 7 procent per år. För samtliga tidningar var motsvarande ökning 1.7 procent per år. Kvällstidningarnas upplaga och den totala upplagan stagnerade under 1970-1971 och minskade påföljande år. De ovan nämnda uppgifterna avser vardagsupplagor. De har vissa brister. Bl. a. ingår flera landsortstidningar som utges mindre än 6 dagar i veckan. Det mått på den totala konsumtionsvolymen av dagstidningar som här skall användas utgår från upplageförsäljningen i löpande priser. Detta värde har I DOD-fal 5000

4 000

3 000

issarssHsoHsis2s3's4's5lss's7's87es'70'7|'72 Över-spridd dagspress, obonnemde --- Över-spridd dagspress, lösnummerförsåldo ------- Övriq dagspress Figur 4:] Dagspressøns Hela daqspressen upplaga 19584972.

72 K ønsumriøn av grafiska produkter

dividerats med ett prisindex, vilket är sammanvägt av lösnummer- och prenumerationspriser. inte heller detta mått är helt tillfredsställande med hänsyn till efterfrågestudiens syfte, dvs. att bilda underlag för en sysselsättningsprognos. Det vore givetvis önskvärt att här ha tillgång till ett mått som i högre grad tog hänsyn till den grafiska kvaliteten”. Den senare kan exempelvis avse antalet sidor per upplaga. textmängd och reprointensitet. - l den koppling mellan efterfråge- och sysselsättningsprognos. som beskrivs i kapitel 7. måste vissa antaganden göras i dessa avseenden. För att i någon utsträckning tillmötesgå nämnda önskemål skall det angivna måttet kompletteras med en indikator på antalet tryckta sidor, nämligen tidningspapperskonsumtionen. Resultaten från en analys av hushållsbudgetundersökningen tyder på att dagstidningskonsumtionen är mycket inkomstkänslig. lnkomstelasticiteten har från data i denna undersökning skattats till 1.6. Här betyder detta att om ett hushålls totala konsumtion är l0 procent högre än ett annat hushålls kan det förra förväntas köpa dagstidningar for ett belopp som med 16 procent överstiger den summa det senare hushållet spenderar på samma vara. En analys av årsdata för perioden l959-l97l ger vid handen att samma relationer gäller mellan ökningar i total konsumtion per invånare och dagstidningskonsumtion per invånare. lnkomstelasticiteten på 1,6 är förenad med en priselasticitet och en trendfaktor på -l .3 resp. 1.2. Det förhållandet att priselasticiteten skulle vara så hög torde strida mot gängse uppfattning i tidningsbranschen. Det kan inte heller bekräftas genom särstudier av de tidigare nämnda delgrupperna av dagstidningar. Används vardagsupplagorna som volymmått erhålles priselasticiteter som ligger i intervallet [-1,0,-0.l]. Vid prognoserna kommer likväl den förstnämnda skattningen att användas. då den har en klart högre statistisk signilikans än de övriga. Fördelningen av dagstidningskonsumtionens ökning på inkomst- (total konsumtions-). pris- och trendeffekter blir i beräkningar som dessa något godtycklig. Det har redan påtalats vilka effekter det kan få i prognossammanhang. Det är därför naturligt att söka kompletterande “informationskällor”. l figur 4:2 beskrivs de stora dragen i tidningspapperskonsumtionens utveckling. Den heldragna kurvan anger sambandet mellan BNP per capita och tidningskonsumtion per capita. Den streckade kurvan visar sambandet mellan den förra storheten och tidningspapperskonsumtionens andel av BNP, uttryckt som kg per l 000 dollar (i 1963 års priser och växelkurser). Där framgår att tidningspapperskonsumtionens tillväxt var högre än tillväxten i BNP under tidigare år när per capita-inkomsten var låg men att differensen successivt avtagit. l figur 4:3 framställs samma sakforhållande på ett något tydligare sätt. Kvoten mellan de två tillväxttakterna föll till en början snabbt men fallhastigheten har efter hand avtagit på ett påtagligt sätt. Det ter sig sannolikt naturligt for prognosmakare att förlänga kurvorna i fråga. l så fall erhålles en enkel prognosregel: Tillväxttakten i tidningspapperskonsumtionen = tillväxttakten i BNP eller om man vill vara försiktig och lita till amerikanska erfarenheter: Tillväxttakten i tidningspapperskonsumtionen = tre fjärdedelar av tillväxttakten i BNP.

Konsumtion av grafiska produkter 73

k q 803A

N70 30 -

H50

I920 3.. I 1 l IOUO 2000 ÅOOO BNP/CAP (dollar i nu år: priser och vüxølkunørâ 0-0- Komuwfion »cr y -á Konsumtion/BNP cclzfm: (kilo per IWII dollar i I! än prisar och vünlkurur) y. -› 4 avtar, , “ tumören g Figur 4 :2 Tidnings/zappøts- Külloråeonrwws, Sfockholm och Nunnan-lm Data, iriz konsumtionøtt 1920-/ 970.

Y 5 iszo-zs

5_ 0 Observationer för Sverige X Observationer För USA Y Relativ Förändring i tidningspapperskonsumtion/relaliv förändring i BNP A-i

Figur 4:3 RøIaIiv/öräiidring i lidningspappøtskniz- | | | l .stunt/on / relativ _löränd/iitç |°UU 7.000 3000 “IDG BNP/CAP (dollar- i IDG än priuroch växelkurs.) i BNP och BNP/CAP

Det skall emellertid framhållas att tidningspapperskonsumtionen snarare indikerar summan av upplagedel och annonsdel än enbart upplagedel.

4.3.3 Veckotidningar, upp/agede/

Veckotidningar är i denna studie gemensam benämning på de tidningar vilka inte klassats som dagstidningar eller som facktidningar. Varugruppen omfattas till största delen av den “allmänorienterande populärpressen”, såsom Året Runt. Allers, Hemmets Journal, Hemmets Veckotidning och Det Bästa. Sistnämnda exempel visar att veckovis utgivning inte är ett nödvändigt krav för en tidning att klassificeras som Veckotidning. Som framgick av kapitel 2 ökade konsumtionen För veckotidningarna

74 Konsumtion av grafiska produkter sou 1974:34

som helhet, dvs. annons- och upplageförsäljning, under 1960-talet med 9-10 procent per år i löpande priser och med ca 3 procent i fasta priser. Motsvarande värden för upplagedelen är 9,5 resp. l procent. Såsom fallet var med dagstidningar upphörde tillväxten i totalupplagan under de första åren av 1970talet, och under lågkonjunkturåret 1972 förbyttes den i sin motsats. Det har tidigare framhållits att beräkningar av pris- och volymindex för grafiska produkter är besvärliga och stundom svårtolkade. När det gäller veckotidningarnas upplagedel föreligger i likhet med dagstidningarna ett systematiskt fel i detta avseende. Prisindexet i fråga har beräknats med utgångspunkt i priserna lör olika Veckotidningar, varvid ej har tagits hänsyn till kvalitetsförändringar. Eftersom tidningarna blivit tjockare och färgrikare har uppenbarligen prisökningarna överskattats och volymökningarna underskattats. Skevheten i prismätningen har emellertid påverkat inte bara trendskattningar i pris- och volymserierna. utan den kan också leda till felskattningar i inkomst- och priselasticiteter. Man bör således iaktta extra stor försiktighet vid tolkningen av den följande redovisningen av erhållna värden på dessa storheter. Veckotidningskonsumtionens inkomstkänslighet är norma In enligt beräkningar som gjorts från 1969 års hushållsundersökning. En sammanvägning av veckotidningsköpens inkomstelasticitet hos olika konsumentkategorier ger nämligen värdet 1,0. Vid oförändrade priser och preferenser växer således veckotidningskonsumtionen proportionellt mot den totala konsumtionen. Betingas nämnda värde på inkomstelasticiteten vid skattningar av priselasticitet och trendkomponent på årsdata för perioden 1959-1971 erhålles värdena -O,58 resp. 0,9 för sistnämnda storheter. Enligt dessa kalkyler kan volymökningen på l procent per år fördelas enligt följande: inkomsteffekt 2 /2 procentenheter priseffekt -2/2 procentenheter trendeffekt l procentenhet Veckotidningskonsumtionen skulle således ha gynnats av den totala inkomstutvecklingen och av förskjutningar i preferensstrukturen medan den påverkats negativt av prisutvecklingen. Det måste även i detta fall understrykas att fördelningen av tillväxten på olika komponenter är en vansklig historia och att skattningarnas giltighet i en prognossituation kan vara låg. Därför skall ytterligare några synpunkter lämnas vilka kan underlätta bedömningen av prognosmodellens realism. Det skall först konstateras att inkomstelasticiteteten uppvisar en stor spridning med avseende på olika konsumentkategorier. Enligt beräkningar på hushållsbudgetundersökningens material fanns ca 30 procent av veckotidningskonsumtionen hos hushåll där inkomstelasticiteten var mindre än V2. Ca 25 procent av veckotidningarna köptes av hushåll, vilka tillhörde kategorier med en inkomstelasticitet som var större än l /z. Det har redan påpekats att resultaten av tidsserieanalysen skall tolkas med hänsyn till den speciella konstruktionen av prisindex. Hade skattningarna utförts med utgångspunkt i ett prisindex som beräknats med hänsyn till nämnda kvalitetsförändringar hade sannolikt en större priskänslighet

SOlU 1974:34 Konsumtion av grafiska produkter 75

upipmätts. l sin studie av populärpressen i Sverige 1931-1961 försöker Albinisson ta hänsyn till kvalitetsaspekter genom att basera prisindexen på prisset per sida. Han erhöll härvid en skattning av priselasticiteten på -1,3. Priiskänsligheten i efterfrågan på Veckotidningar är enligt Albinssons kalkyler såltedes dubbelt så stor som den skattning som tidigare redovisats. l branschkretsar framförs i regel den uppfattningen att priselasticiteten är klart större än -l , dvs. att priskänsligheten är låg. Man hänvisar härvid till det faktum att upplagorna inte sjunkit trots drastiska prishöjningar.” 1 dessa beräkningar förändringar inträffar boirtser man i regel från att andra efterfrågepåverkande samtidigt, t. ex. att inkomster och priser på andra varor också stiger. lUnder idealiska förhållanden skall trendkomponenten visa nettoeffekten Som tidigare påpekats innehåller emellertid också av preferensförskjutningar. det. skattade värdet av denna nettot av olika slags statistiska fel. Den är osäker komponent. Samtidigt är därför en i prognossammanhang mycket konkurrenskraft mot dem utan tvivel viktig. Frågan om veckotidningarnas ökeat utbud från i första hand TV har sysselsatt bedömare av olika slag alltzsedan detta mediums introduktion. Hittills kan man konstatera att den effekten varit större än konkurrenseffekten. TV har bl. a. kormplementära gamla intressen som tidningarna kunnat utnyttja skatpat nya och breddat för sina syften.” Dessa tendenser kan givetvis tänkas förstärkas ytterligare en tid. Väsentligt i sammanhanget är emellertid det faktum att konsumtiomen per capita av veckotidningari Sverige vid en internationell jämförelse är .extremt förefaller en konsumtionsökning utöver den som hög. Därför betzingas av inkomstökningar och eventuella prisminskningar knappast trolig..

4. 31 .4 F ackridningar, upp/agado! Mezd facktidningar avses periodiska skrifter, vilkas sakinnehåll är starkt specialliserat. Hit räknas organ för företag, branschorganisationer, ideella föreniingar etc., vetenskapliga tidskrifter samt s. k. Specialtidningar. Några skarpa ;gränser mellan de två förstnämnda kategorierna går inte att dra. Sålunda är .Uernkontorets Annaler såväl en tidskrift för bergsvetenskaplig forskning som ett forum för allmänna frågor inom stålindustrin. och de vetenskapliga tidskriflUtgivningen av organisationstidningarna Ofta lämnar de ett stort unterma är inte primärt lönsamhetsbetingad. derrskott och ibland döljs resultatet av verksamheten därför att prenumeratiionerna ingår i medlemsavgifter som betalas till organisationerna i fråga. inte meningsfullt att analysera konsumtionen av dessa Dett är följaktligen tidmingar utifrån allmänt konsumtionsteoretiska aspekter. Konsumtionen 7 G. Albinsson. Svensk än efterfrågebetingad. Utgivningen fö- populärpress 1931-1961. symes snarare vara utbudsbestämd och all- Utvecklingstendenser, refzaller vara bestämd av organisationernas medlemsutveckling marknadsbeskrivning och mäinekonomiska ställning. efterfrågeanalys, Uppsala karaktär 1962. Specialtidningarna utges i kommersiellt syfte. De är av informativ till hushållen. ochi riktar sig huvudsakligen Några exempel är Allt i Hemmet, Se exempelvis John Det rör sig alltså om en varugrupp för Mack Carters intressanta Alllt om Mat och Jaktjournalen. En sådan analys är föredrag. Future of vill-ken gängse konsumtionsteori borde gå att tillämpa. Magazines in the U.S.A. emtellertid svår att genomföra på ett tidsseriematerial som avser 1960-talets många kommersiellt lyckade sats- ° Jfr G. Albinsson, a.a. Sveerige. Under denna tid ägde nämligen

76 Konsumtion av grafiska produkter

ningar på nya produkter rum. Man kan säga att det var ett område för potentiell efterfrågan som stegvis mutades in. Sannolikt finns det fortfarande utrymme för att lansera nya produkter inom området. Bla. därför kan man ännu en tid vänta sig en fortsatt expansion för totala försäljningen av specialtidningar. Denna expansion skulle alltså huvudsakligen bero på att antalet publikationer om några år skulle vara större än idag. Specialtidningarnas upplaga svarade vid 1970-talets början för en dryg fjärdedel av den totala konsumtionen av facktidningarnas upplagedel. Expansionen under 1960-talet skedde i betydligt snabbare takt än för övriga facktidningar. 1 våra prognoser räknar vi med att den totala konsumtionen av facktidningarnas upplagedel växeri ungefär samma takt som under 1960talet. Detta kan ses som en sammanvägning av några omständigheter som verkar i olika riktning. De expansiva specialtidningarna svarar nu för en större andel av de totala köpen av facktidningarnas upplagedel än de gjorde i början av 1960-talet, vilket i och för sig borde medföra att ökningstakten under 1970-talet skulle överstiga 1960-talets. Å andra sidan kan man inte räkna med samma expansionstakt för specialtidningarna under 1970-talet som under 1960-talet. Dessutom har reklamskatten medfört att en del utgivare av facktidningar nu vill kraftigt minska utdelningen av gratisexemplar. Detta kommer att verka dämpande på upplageutvecklingen för andra facktidningar än specialtidningar.

Ökningstakten för facktidningarnas upplaga totalt var 5,7 procent per år

under perioden 1963-1970. Beräknad på perioden 1960-1971 var den emellertid endast 3,7 procent per år. Det skall antas att ökningstakten 1970-1980 ligger i intervallet 3,7-5.7 procent per år. Dessa värden överensstämmer väl med prognoser som har gjorts för andra länder.

4.4 Producentvaror

4.4.1 Överblick

Begreppet grafiska producentvaror skall här omfatta annonser i tidningar, reklamtryck och kontorstryck. Denna kategori har en betydande omfattning. Konsumtionsvärdet uppgick år 1970 till närmare 2 V: ntiljarder kronor. Detta belopps fördelning på delgrupper redovisas i tabell 4:1. l tabellen anges också volym- och prisökningar för de olika kategorierna.

Tabell 4:1 Konsumtion av grafiska producentvaror Vara Värde 1970 Volymökning Prisökning milj. kr. 1963-70 1963-70 procent per år procent per år Annonser. dagstid. 921 (380) 7.3 3.3 Annonser, veckotid. 226 (9.4) 4.4 4.4 Annonser, facktid. 127 15.2) 6.8 0.2 Reklamtryck S68 (238) 9.9 1.0 Kontorstryck 579 (23.9) 7.4 1.1 Totalt 2 421 (100) 7.5 2.2

Källa: Bearbetning av industristatistiken

Konsumtion av grafiska produkter 77

Man kan i båda fallen iaktta stora variationer. De uppväger emellertid varandra i den meningen att summan av pris- och volymökningstakt har en mindre spridning än volymökningstakten. De löpande utgifternas fördelning på olika delgrupper är med andra 0rd tämligen stabil.

4.4.2 Reklamrryck och tidningsannonser Det är naturligt att man vid prognoser for producentvuror utgår från konsumtionens fördelning på olika avnämare under basåret. Denna princip skall följas även här, även om det statistiska underlaget är bräckligt. De data över reklamtryck och tidningsannonsering som tidigare redovisats är hämtade från industristatistiken. Denna lämnar emellertid inga upplysningar om den tryckta reklamens Fördelning på grupper av annonser. Sådana uppgifter kan emellertid erhållas från en undersökning om reklamens kostnader.” Dessa uppgifter, som insamlats från reklamköpare och som avser år 1967. har en något mindre täckning än industristatistikens data. När det gäller tidningsannonser ingår i undersökningen endast s. k. kommersiell annonsering från de i tabell 4:3 upptagna näringsgrenarna. Större delen av eftertextannonserna, allmänhetens småannonser, platsannonser. teaterannonser etc. inräknas ej i denna reklamtyp. Av tabell 4:2 framgår att industri och handel svarar för ca 45 resp. ca ° R. Rundfelt, Reklamens kostnader och bestäm- 50 procent av den tryckta reklamen. Banker. försäkringsbolag och resebyråer ningsfaktorer. lUl. har följaktligen en rätt obetydlig del av reklamvolymen. Uppsala 1973.

Tabell 4:2 Reklamutgifternas fördelning 1967. i procent

lndustn Parti- Detalj- Försäk- Banker Rese- Summa handel handel ringsb. byråer Trycksaker och direktreklam l3.5 8.5 6.5 0.2 1.0 0.8 30.5 Annonsering 30.8 17.9 17.9 0.7 1.0 1.2 69.5 All tryckt reklam 44.3 25.4 24.4 0 9 2.0 2.0 100.0

Kåillzi: Rundfeldt, Rolf, ara.

l tabell 4:3 redovisas reklamutgifternas andel av den totala omsättningen (för bankerna bruttoinkomster). Endast i fråga om resebyråer når denna andel över I procent.

Tabell 4:3 Reklamens andel av omsättningen, i promille

Industri Parti- Detalj- Försäk- Banker Resehandel handel ringsb. byråer Trycksaker och direktreklam 1.7 1.3 1 8 0.6 1.5 9.9 Annonsering 4.0 2.9 5 0 1.8 l.5 15.2 All tryckt reklam 5.7 4 2 6.8 2.4 3.0 25.1 Källa: Rundfeldt, Rolf. asa.

78 Konsumtion av grafiska produkter

Den prognosmodell som skall tillämpas för tryckt reklam utgår från hypotesen att reklamutgifternas andel av den totala omsättningen är konstant över tiden. Antagandet verkar inte höra hemma i ekonomisk teori, men det har en stark empirisk grund. Flera undersökningar visar en påfallande benägenhet hos företagen att låta reklamutgifterna stå i en fast proportion till försäljningens storlek. Tillvägagångssättet i denna studie är följande. Bruttoproduktionsvärdet i löpande priser inom en bransch antas vara proportionellt mot branschens omsättning. Reklamutgifterna antas således vara proportionella mot respektive branschers bruttoproduktionsvärden. Den annonsering som inte klassas som kommersiell förutsätts stå i en konstant relation till den privata konsumtionen - båda räknade i löpande priser. Med utgångspunkt i dessa antaganden kan man beräkna hypotetiska värden för de totala utgifterna för tryckt reklam under en historisk period och jämföra dessa med de faktiska värdena. Resultatet av denna kalkyl redovisas i tabell 4:4. överensstämmelsen är förvånansvärt god.

Tabell 4:4 Beräknade och faktiska värden i milj. kr. löpande priser på tillförsel av reklam plus annonser 1963-1970 I = industri; H = handel; F = försäkringsbolag; B = banker; PK = privat konsumtion

Beräknade värden Faktiska värden 1 H F B (1H4) PK (5)+(6) totalt

Förändringen i annonsvolymen inom en bransch under en period kan erhållas ur följande enkla kalkyl:

den procentuella ökningen i produktionsvolymen + den procentuella ökningen i varupriset den procentuella ökningen i annonspriset = den procentuella ökningen i annonsvolymen

En “isolerad” annonsprisökning på exempelvis 10 procent leder enligt denna prognosmodell till en procentuell minskning av annonsvolymen av samma storlek. Priselasticiteten i fråga är alltså -1. J. Dean. Mztnageri-.tl Volymutvecklingen för reklamtryck och annonser är uppenbarligen starkt Economics, N.J. 1951. En modernare framställning avhängig av hur deras priser förändras i förhållande till priserna på de varor av dessa förhållanden ges och tjänster som de skall sälja“. Under perioden 1963-1970 ökade priserna i R. Schmalensee. The Economics of Advertiz- på dagstidningsannonser med drygt 25 procent och priserna på “företagsing, Amsterdam 1972. reklam med ca 20 procent. Under samma period ökade deflatorn för privat

K onsumrion av grafiska produkter 79

konsumtion med 33 procent, deflatorn for industriproduktion med 22 procent och deflatorn for handel med 42 procent. Reklamtrycks- och annonsvolymen har alltså under denna period stimulerats av prisutvecklingen.

4.4.3 Kontorsnyck Kontorstryck, som omfattar blanketter, fakturor 0. d., svarar for närmare en fjärdedel av den totala konsumtionen av grafiska producentvaror. Som framgårav tabell 4:1 vardess volymmässigatillväxtunderperioden1963-1970 ca 7 /z procent per år. Utvecklingen har varit påfallande ryckig. Tidigare ansågs konsumtionen av detta slags tryck starkt korrelerat med antalet tjänstemän. Under här behandlad period har man inte kunnat iaktta samband av denna typ”. Den viktigaste orsaken till denna Förändring i konsumtionsstrukturen kan vara datorernas snabba utbredning. Dessa har dels ersatt tjänstemän i vissa funktioner och därmed också vissa typer av blanketter, dels skapat en ny flora av blanketter. Användningen av datorer tycks åtminstone hittills ha varit förenad med ett ökat överflöd i den blankettburna informationen; av kostnadsskäl lönar sig inte en långt driven selektivitet i detta avseende. hos datorerna att minska - Visserligen tenderar pappersintensiteten datorerna skall ju enligt futurologers profetior småningom ge oss det papperslösa samhället - men denna minskning kan även under fortsättningen av detta decennium väntas mer än uppvägas av tillväxten i datoranvändningen. Som belysande exempel må nämnas att hålkortskonsumtionen fortfarande växer, trots magnetbandens ökande överlägsenhet i ett flertal väsentliga avseenden. De prognoser som presenteras i slutet av kapitlet är baserade på trendskattningar.

4.5 Offentligt tryck och läromedel

Offentligt tryck och läromedel har tidigare definierats som de grafiska produkter vilkas efterfrågan bestäms av offentliga myndigheter. Med offentligt tryck skall avses dels statens periodiska publikationer, dels statliga engångspublikationer. Statens övriga publikationer inkl. reklam och annonserjämte övriga myndigheters publikationer ingår i de tidigare behandlade produktgrupperna”. Det är svårt att statistiskt urskilja denna grupp från övriga produktgrupper, . .. . t . . - 7 Kommittén har med lispeciellt konsumentbocker. Med ledning av bl.a. uppgifter l en utredning [en framgång m utföra inom Statskontoret från 1967 har tillforseln år 1970 beräknats till ca 200 flera Försök au nnna har skattats till 14 Samba” Skulle milj. kronor. Tillväxten i löpande priser l963-l97O ?Pm _ . . . . . .. kunna utgora underlag for procent per år. Deflaterar man tidsserien I fråga med prisindex for kon- dess prognoser_ sumentböcker erhålles en volymmässig tillväxt på 8 procent per år. u

Det offentliga är ett av de sätt på vilka myndigheter informerar Dealngår

“ksil

trycket êfup

532g,§§l§Å§:tLå§,e,i,§ge.

allmänheten i olika frågor. Myndigheternas informationsverksamhet kan antas växa med den offentliga sektorns storlek. Det faller sig därför naturligt Studier inte har gjorts. att söka samband mellan konsumtionen av offentligt tryck och olika mått .. Statlig Publicering_ på den offentliga sektorns omfattning. SOU 1967:5.

80 Konsumtion av grafiska produkter

Det har tidigare framkommit att reklamutgifterna är proportionella mot

omsättningen, där båda storheterna är noterade i löpande priser. Ett liknande

samband torde kunna tillämpas på löpande utgifter för offentligt tryck å

ena sidan och offentlig konsumtion i löpande priser å den andra. Enligt

kommitténs beräkningar utgjorde de förra år 1963 0,75 procent av den senare.

Andelen i fråga har därefter sjunkit i en takt av 3 procent per år. Kommer

detta trendmässiga samband att vara stabilt så kommer år 1980 de löpande

utgifterna for förbrukningen att utgöra 0,42 procent av den offentliga kon- Mkr sumtionen”. För att erhålla ett prognosvärde för tillforseln i 1970 års priser 200 behöver man dessutom en prisprognos. Då det inte finns prognoser ome-

delbart tillgängliga för vare sig offentlig konsumtion eller priser, skall prog- J: a noserna för offentligt tryck utgå från enkla trendframskrivningar. Oavsett

lllllllllllllllllll

vilken av de två nämnda prognosreglerna man väljer blir dock tillväga-

100 gångssättet inte bättre än de data som använts for att härleda dem. Det

skall understrykas att osäkerheten vad gäller data på denna punkt är särskilt

stor. Gl G För de tryckta läromedlen har en kraftig expansion ägt rum under 1960-

talet. Konsumtionsvolymen kom således att i det närmaste fördubblas mel- Ö lan åren 1963 och 1970. ass ss 70 ---- Den främsta orsaken till denna kraftiga ökning är undervisningsväsendets Hgpofelisko värden It- snabba utbyggnad. Antalet elever (exkl. universitet och högskolor) steg från Observerade Värden 1075 000 år 1963 till 1 193000 år 1970. Speciellt snabb var expansionen Figur 4:4 Inköp av Iryckla läromedel /963-/970 inom gymnasiet och fackskolan, vilkas elevantal under nämnda period (I 968 års priser) nästan fyrfaldigades.

5 Den tillämpade prognos- Vidare har ett antal läroplansrevisioner ägt rum, varvid introduktionen

modellen är i detta fall: av nya skolböcker ñck en klart vidgad omfattning. Tillforsel av off.tryck = Dessutom må framhållas att kommunerna - till följd av den allmäneko- 00075 - offkons. - lt-l963)]; nomiska expansionen hade goda förutsättningar att klara de påfrestningar exp [-003 t = 1963. 1964. . , 1980. som utvecklingen på skolområdet innebar.

Av uppgifter i läromedelsutredningens huvudbetänkande ” Samhällsinszttser på läroframgår att en medelsområdet. Läro- gymnasiebok under 1960-talet i genomsnitt kostade ungefär dubbelt så

medelsutredningen 4. mycket som en grundskolebok”. Av samma källa framgår vidare att SOU l97l:9l.sid. 186 f. 6091 200 läroboksexemplar såldes till grundskolan under det att motsva- Aa. sid. 179. rande siffra för gymnasiet (inkl. fackskolan) var 1 113400”. Med ledning

av dessa uppgifter kan man räkna ut att 27 procent av totala köpen av “ Sambandet i fråga är: lntryckta läromedel år 1968. eller 47 milj. kr., avsåg gymnasiet och fackskolan, köp av tryckta läromedel = 98 -antalet elever- under det att återstoden eller 129 milj. kr. avsåg grundskolan och yrkesexp[0.057 - (t-1963)]; skolan. t = 19611964. .. 1970 l prognosen antas trend- Prognosen baseras på ett samband mellan inköp av skolböcker och antalet effekten gälla till 1970. elever inom grundskola inkl. yrkesskola samt gymnasium inkl. fackskola. Prognosvärdet for år 1980 Historiskt framträder en stark trendmässig ökning i de reala utgifterna per blir Följaktligen: Inköp av trycka läromedel elev. Under perioden 1963-1970 steg dessa med 5.7 procent per år. l figur = 145 - zintalet elever 4:4 redovisas dels den faktiska utvecklingen av skolboksköpen, dels en hy- Alla värden avser 1968 års potetisk utveckling grundad på ovannämnda trendskattning”. priser. [avsaknad av en offentlig Då skolreformerna nu kommit in i ett lugnare skede, är det emellertid prognos över antalet inte realistiskt att räkna med en fortsatt ökning i utgifterna per elev. Därför vuxenstuderande har kommittén avstått från antas inköpen av tryckta läromedel under prognosperioden växa i samma

egna bedömningar. takt som antalet elever.

Konsumtion av grafiska produkter 81

4.6 Sammanställning av prognoser

4.6. l Sammanfattning 1 de föregående avsnitten i detta kapitel har vi studerat efterfrågan på olika grafiska produkter i syfte att finna tillämpbara prognosregler. Dessa regler är numeriskt preciserade samband mellan å ena sidan tillförseln av olika grafiska varor (prediktander) och en eller flera storheter av skilda slag (prediktorer) å den andra. Tillforseln av grafiska konsumentvaror beskrivs här således som en funktion av total privat konsumtion jämte prisrelationen mellan grafiska varor och andra varor. Prognosen for volymen av tryckt reklam utgår från en empiriskt funnen stabilitet i kvoten mellan reklambudget och omsättning. lnköpen av tryckta läromedel har satts i relation till elevantalet. För några produkter. slutligen, är prognosregeln i fråga en ren trendframskrivning.

4.6.2 Allmännaförursärtningar Om prognosreglerna skall vara praktiskt användbara, så behöver man ha tillgång till acceptabla prognoser för prediktorerna. Föreliggande prognoser måste således baseras på andra prognoser. De senare skall här huvudsakligen hämtas från den senaste långtidsutredningen och den år 1973 utgivna revideringen av denna”. Dessa förutsättningar för konsumtionsprognoserna preciseras i tabell 4:5.

Tabell 4:5 Allmänna förutsättningar för konsumtionsprognoserna.

Antalet elever i gymnasieskolan 5,0-16,2 O.98-7.8 9,2-20,9 O,9-1,9

1 tabellen anges ökningstakter för de allmänna prediktorer som ingår i prognosreglerna. Dessa avser ökningen från faktiskt uppnådda värden år 1970 till beräknade trendvärden för år 1975 resp. 1980. De två senare åren förutsätts alltså vara “normalår“. Till de allmänna dataforutsättningarna skall fogas speciella antaganden rörande relativprisernas utveckling. Dessa priser avser för alla grafiska varor utom reklamtryck och annonser kvoten mellan defiatorn 7 Svensk ekonomi för varan i fråga 1971-1975. SOU 1970:71 och defiatorn för privat konsumtion. Antagandena preciseras i samband och Svensk ekonomi fram med presentationen av prognoserna (tabell 4:6). till 1977, SOU 1973:21.

82 K onsumtion av grafiska produkter

4.6.3 Hög- och låga/rernariv

Normalt brukar man presentera ekonomiska långsikts- och medelsiktsprognoser i form av Förväntade värden for ett framtida år, varvid man ibland också anger en sannolikhetsfördelning. Här skall i stället prognoserna uttryckas i form av Förväntade övre och undre gränser för konsumtionen av varugrupperna i fråga. Dessa skall benämnas hög- resp. lågalternativ. Kalkylerna kan allmänt beskrivas på följande sätt. Vid beräkningen av hägalrernativer används den prognosregel som vid ovan angivna dataförutsättningar ger den högsta konsumtionsökningen. Vid beräkningen av låga/remativet utgår man från de for konsumtionsutvecklingen ogynnsammaste antagandena vad gäller data och prognosregel.

4.6.4 Prognoserna

Prognoserna for 1980 finns sammanfattade i tabell 4:6. För varje varugrupp anges där dels faktiskt konsumtionsvärde samt övre och undre prognosvärden, dels tillämpade prognosregler. De senare specificeras med sina parametervärden. Dessutom anges antaganden om relativprisutvecklingen

Tabell 4:6 Prognoserna och deras förutsättningar.

Tillförselns värde i Förutsättningar 1970 års priser, Mkr

l970 1980 Högalternativ Lågalternativ

Högalt. Lågalt. P E e A P E e A Konsumentböcker 532 745 697 0 1.3 -2.6 0 0 l.3 -2.4 -O.4 (34) (2.7) Offentligt tryck 200 342 279 - - - 5.5 - - - 3.4 (5.5) (34) 2l8 258 249 * * * * * * * * Tryckta läromedel (IJ) (l.3) Dagstidningar, 782 l 134 978 1.75 1.6 -l.3 1.2 l.75 1.6 -l.3 0 upplagedel (38) (23) Veckotidningar. 577 854 773 0 0.4 0.6 2.5 0 1.8 -O.6 0 upplagedel (4,0) (3.0) Facktidskrifter, 280 487 395 - - - 5.7 - - - 3.4 upplagedel (5.7) (3,4) Reklamtryck 2037 3 218 2 607 -l.l l -l 0 l.I l -l O och annonser (4.7) (2.5) Kontorstryck 643 l 350 l 222 - - - 7.7 - - - 6.7

(4.6) (29)

I Förutsättningarna pre- Beteckningar: P Relativprisökningen uttryckt i procent per år ciseras i texten E Tillförselns elasticitet med avseende på total privat konsumtion Talet inom parentes e Tillförselns elasticitet med avseende på relativpriset under ett prognosvär- A Trendkomponenten uttryckt i procent per år de anger implicerad ökningstakt i procent per år under perioden 1970-1980.

Konsumtion av grafiska produkter 83

även i de fall där denna inte ingår i prognosregeln. Det är emellertid nödvändigt att göra prisantaganden även För dessa varor om man vill förutsäga prisutvecklingen lör grafiska varor betraktade som en varugrupp. Det relativpris som anges för “alla varor” i tabellen har BNP-dellatorn som nämnare. När det gäller läromedelstryck baseras prognosen på antagandet att tillförselvolymen växer proportionellt mot elevantalet i resp. skolor. Utgifterna per elev förutsätts således ligga på en oförändrad nivå i 1970 års priser räknat.

84 Kapital, arbetskraft produktion

5 arbetskraft, Kapital, produktion

5.1 Syfte, disposition och data

l kapitel 2 skisserades den grafiska industrins produktionsstruktur och dess förändringar i mycket grova drag. Denna beskrivning är emellertid otillräcklig som underlag for en tillfredsställande analys av de förändringar i arbetskraftsbehov som pågående och framtida tendenser i efterfrågan på grafiska produkter och produktionsteknik kan ge upphov till. Därför skall i detta kapitel lämnas en tämligen detaljerad beskrivning av produktion och produktionsfaktorer. dvs. arbetskraft och maskiner. Den grafiska produktionsprocessen kan som tidigare påpekats indelas i fyra moment: sättning (textframställning), reproduktion, tryckning och bindning (efterbearbetning). l ligur 5:1 har de tre forsta momenten indelats i olika kategorier: bly- resp. fotosättning, klichéframställning offsetrepro - - - har djuptrycksrepro samt högtryck offsettryck djuptryck. Bindningen indelats i delprocesser. l det följande skall produktion, arbetsstyrka och maskinpark redovisas för var och en av de nämnda processkategorierna. När det gäller produktionsfaktorerna kommer indelningen i några fall att bli mera detaljerad än som anges av figur 5:1. Kapitlet har två huvudavsnitt. ett beskrivande och ett analytiskt. l båda dessa avsnitt redovisas civilproduktion och dagstidningsproduktion for sig. Anledningen härtill är främst att den senare till största delen sker inom ur processynvinkel helt integrerade företag, medan specialiseringen är betydande inom den förra. De två huvudavsnitten skall inte betraktas som separata enheter. Avsikten med de beskrivande avsnitten är att de skall belysa vikten av och konkretisera de samband som studeras i de analytiska delarna. Huvudsyftet med studiet av produktionssambanden gäller analysen av Begreppen arbetskraft och arbetare behandlas i arbetskraftsefterfrågan. De primära frågor en sådan analys kan besvara avser detta kapitel enbart ur arbetsinsatsernas beroende av produktionsvolymen inom olika processer. produktionstekniska Här spelar självfallet valet av indikator på produktionsvolymen en central aspekter. l en särskild som berörs i roll. Sålunda prövas inom vissa processer flera mått, vilka också kan kommiljöstudie. nästa kapitel, står arbetets bineras. “mänskliga innehåll i Vidare är frågan om stordriftsfordelar av väsentlig betydelse för bedömförgrunden. varvid speciellt behandlas ningen av den framtida efterfrågan på arbetskraft. Detta problem kommer människors attityder att särskilt följaktligen belysas. inför. under och efter en Slutligen skall resultaten av analysen användas for en preliminär bedömomläggning av produktionstekniken. ning av rationaliseringsutrymmet inom grafisk industri. l sistnämnda fall

K apital, arbetskraft, produktion 85

Tex? Bild

Blgsöffning Fo+osö+lninq

K h - .

fåçmitö

l ning Offsefrepro Djupfrgcksrepro

Höqfrqck Offseffrgck Djupfrgck

Bindnine

hördbindninq Figur 5:/

i

söker vi besvara följande fråga: Hur mycket kan man effektivisera produktionen inom befintliga anläggningar med dagens teknik? Det statistiska underlaget för beskrivningen och analysen härrör från den tidigare presenterade enkäten. Uppgifterna är alltså tvärsnittsdata som belyser förhållandena år 1970. Observationsenheterna består av avdelningar, som är förbundna med en viss process. Det betyder att produktion och 7 Valet av produktionsarbetskraftsinsats är hänförliga till en specifik grupp av maskiner. Homomått har genomgående geniteten i dessa variabler torde därför varajämförelsevis hög, vilket givetvis betingats av två krav. Det underlättar av erhållna resultat. skall vara en känslig tolkningen indikator på variationer i resursåtgång. Det skall kunna knytas till den

5.2 Produktion och hos varugruppering som

produktionsfaktorer civilföretag

använts vid efterfrågeanalysen. Om detta krav 5.2.1 Sår/ning uppfylls har man möjligheter att lösa ut Sättning eller textfrantställning förekommer i fristående sätterier eller i inresursåtgången från tegrerade tryckerier. Verksamheten består huvudsakligen av radsättning och efterfrågebestämmande av sidor. Antalet variabler. l enkäten ombrytning satta typer och antalet ombrutna sidor torde efterfrågades uppgifter om därför fylla väsentliga krav som mått på produktionens omfattning. Här antalet ombrutna sidor. skall enbart förstnämnda mått användas? Bortfallet var emellertid så har indelats stort att en redovisning av Sättningen i två metoder, blysättning och fotosättning. Som denna indikator kan bli kommer att framgå av följande kapitel är denna kategoriklyvning grov, starkt missvisande.

86 Kapital, arbetskraft produktion Tabell 5:1 Sättningens fördelning på arbetsställen, procent

speciellt vid en analys av ”den nya teknikens effekter. Det torde emellertid vara svårt att finna en lika enkel och när det gäller studiet av arbetskraftsefterfrågan lika ändamålsenlig indelning. Sätteriavdelningarna har grupperats i fyra klasser: fristående satterier, tryckerier med 5-20 arbetare. tryckerier med 21-100 arbetare samt tryckerier med mer än 100 arbetare. Produktionens fördelning på dessa klasser framgår av tabell 5:1. Den dominerande delen av sättningen sker inom integrerade tryckerier. Fördelningen är emellertid ganska jämn med avseende på storleksklasser. När det gäller användningen av metoder har blysättningen i stort sett samma fördelning som den totala produktionen - den svarar för drygt 90 procent därav - medan fotosättningen bara förekommer inom fristående sätterier och stora tryckerier. Hos de förstnämnda svarar fotosättningen för 25-30 procent av produktionen, medan motsvarande andel är lO-l5 procent for de stora tryckerierna. De två produktionsfaktorernas lördelningar på företagsgrupper överens- ° Måttet för maskiner är stämmer av naturliga skäl med varandra och med produktionens fördelning? brandförsäkringsvärde. Se tabellerna 5:2 och 5:3.

Tabell 5:2 Fördelningen av produktionslaktorer på arbetsställen, procent

Tabell 5:3 Sättmaskiner fördelade på arbetsställen och tekniker, procent

Kapital, arbetskraft, produktion 87 Tabell 5:4 Maskinparkens fördelning på anskaffningsår. procent Arbetsställe Före 1950 1950-59 1960-64 1965-70 Alla årgångar Fristående sätterier 0 l4 18 68 100

Med hänsyn till processuppdelningen har maskinerna grupperats i två kategorier: “blymaskiner och “fotomaskiner“. De förra har i sin tur indelats i manuella och remsstyrda sättmaskiner, medan sättmaskiner, perforatorer och datorer behandlas som en grupp i den senare kategorin. Blymaskinerna svarar för drygt 90 procent av den totala maskinparken för sättning och av dessa utgör de ntanuella maskinerna 89 procent. Trots att fototekniken varit känd i två decennier hade den år 1970 ännu inte Av fotomaskiner finns tre ljärdedelar hos de stora tryckerierna. De är emellertid relativt sett vanligast inom fristående sätterier. där de svarar för en tredjedel av maskinkapitalet. Remsstyrda blymaskiner finns endast hos medelstora och större företag. kommit att karakterisera maskinbeståndet i någon mera aktningsvärd omfattning. Enligt tabell 5:4 är en sjättedel av maskinbeståndet mer än 20 år gammalt och ca hälften äldre än 10 år. De fristående sätterierna har modernare maskiner än tryckerierna och av de sistnämnda har de medelstora i genomsnitt nyare maskiner än de övriga. Av antalet utförda arbetstimmar vid sättning avsåg. enligt tabell 5:5, 90 procent blysättning och 10 procent fotosättning. Tabell 5:5 visar också att sysselsättningen vid de fristående sätterierna utgör en mycket liten del av den totala sysselsättningen vid sätteriavdelningarna. Arbetstimmarnas fördelning med avseende på storleksklasser inom tryckerierna är påfallande jämn och belyser ytterligare den stora omfattningen av små företag i denna bransch. Sättning har varit och är fortfarande en arbetsintensiv process. Det är också på detta område framtiden kan tänkas innebära betydande förändringar. Det är därför angeläget att mera i detalj beröra de olika funktionerna. Här har personalen i sätteriavdelningen indelats i 8 kategorier, varav 4

Tabell 5:5 Arbetstimmarnas fördelning på arbetsställen och tekniker, procent Teknik Fristående Tryckerier Alla företag sätterier j?? 5-20 21-100100-

88 Kapital, arbetskraft produktion

Tabell 5:6 Personalen i sätteriavdelningarna, procent

Arbetsställe MBM RBM BHS ÖBS FM FHS ÖFS KA Alla sättare Fristående sätterier l 0 2 l 0.5 1.5 0.5 0 6,5 Tryckerier med 5-20 arbetare 8 0 23 3 O 0 O 34 Tryckerier med 21-100 arbetare 7 0.5 12 5 O 0 2 26.5 Tryckerier med mer än 100 arbetare S 2.5 10 7 1.5 2.5 2.5 2 33 Alla arbetsställen 21 3 47 16 2 4 3 4 100

MBM = arbetare sysselsatta med manuella radsättmaskiner RBM = arbetare sysselsatta med remsstyrda radsättmaskiner BHS = blyhandsättare OBS = övriga blysättare FM = fotomaskinsättare FHS = fotohandsättare OFS = övriga fotosättare KA = korrektuiavdragare

gäller blysättning, 3 fotosättning och l korrekturavdragning. Dessa yrkeskategoriers andel av den totala sysselsättningen och deras fördelning på företagskategorier framgår av tabell 5:6. Blyhandsättarna är den klart största yrkeskategorin inom sätteriavdelningen. Deras dominans i blygruppen är emellertid än fotohand-

mindre

sättarnas i fotogruppen. Arbetare sysselsatta med manuella radsättmaskiner och blyhandsättare utgör 90 procent av personalen i de små tryckerierna. medan de svarar för endast 47 procent i de stora. l stora tryckerier återfinns 84 procent av arbetare sysselsatta med remsstyrda radsättmaskiner och 71 procent av fotomaskinsättarna. Sammanfattningsvis kan konstateras att “gamla” grafiska yrkan ännu år 1970 dominerade den civila grafiska industrins sätteriavdelningar.

5. 2.2 Reproduktion

Medan sättningen avser primär textframställning gäller reproarbetet överföring av bild och text till tryckmedium. De tre olika tryckningsforfarandena kräver, som tidigare nämnts, olika slag av reproarbete. Man talar i sammanhanget om kliché, offsetrepro och djuptrycksrepro. De produktionsmått som här skall användas har en motsvarande indelning, framställd nämligen yta av klichéplåt. offsetplåt resp. djuptryckscylinder. Var och en av dessa kan avse fargtryck eller tryck i svart-vitt (s/v). Produktionsmåtten (yta) innebär att jämförbarheten mellan kliché- och övrigt reproarbete blir ofullständig. l det förra fallet överförs främst bilder, i det senare bilder och text. Reproarbetet förekommer vid fristående anläggningar, här benämnda tryckformsindustri, och inom integrerade tryckerier. De förra har indelats i två storleksklasser ^ När det gäller bedöm- “5-10 arbetare” resp. fier än 10 arbetare”. Storleksningen av s/v-färgpropor- ordningen för tryckerierna är densamma som i föregående avsnitt. tionerna bör man hålla i De fristående företagen svarar för närmare 70 procent av klichéprodukminnet att det behövs tre tionen. medan den resterande produktionen helt ligger inom de stora tryckefärgplåtar och en s/v till en fyrlärgsbild. rierna. Produktionen är tämligen jämnt fördelad på s/v och färg

Kapital, arbetskraft, produktion 89 Tabell 5:7 Repromaskinernas fördelning på arbetsställen, procent

Tabell 5:8 Repromaskinernas fördelning efter anskaffningsår, procent

Tryckformsindustri Tryckerier Alla Anskaffningsår företag

sker till 35-40 procent inom de fristående fore- Offsetplåtproduktionen Resten fördelad av tagen. är tämligen jämnt på de tre storleksklasserna Den dominerande delen av offsetrepro avser färgtryck. tryckerier. Djuptrycket karakteriseras av höga igångsättningskostnader och mycket Det förekommer därför bara vid stora tryckerier. låga marginalkostnaders. svarar här för två tredjedelar av totala djuptrycksreprot. Färgproduktionen Fördelning på arbetsställen framgår av tabell 5:7. Dessa Maskinparkens data grundar sig på uppgifter som avser ersättningsvärdet av de 16 vanligaste vilka värdemässigt utgör en dominerande del av den totala maskintyperna, maskinparken i reproavdelningarna. Enligt dessa beräkningar är repromaskinvärdet hos de integrerade tryckerierna 33 procent större än hos de fri-

stående anläggningarna. åldersfordelning tyder på en snabb teknisk utveckling. Maskinparkens Närmare 70 procent av maskinerna härrör från perioden 1965-1970 och

endast 12 procent var (år 1970) äldre än 11 år. Maskinernas ålderslördelning belyses närmare i tabell 5:8. En hög modernitet i maskinparken är kännetecknande för alla företags- Åldersfördelningen är emellertid jämnare for de stora tryckekategorier. rierna än for övriga företag. Orsaken härtill torde vara att offsetmetoden kom till de större än till de små tryckerierna. Det var nämligen tidigare först i och med offsettryckets inmarsch som reproavdelningarna lick någon

större betydelse inom de integrerade tryckerierna. inom reproavdelningarna är tämligen jämnt fördelad Arbetarpersonalen och tryckerier. Drygt 60 procent av på fristående specialister integrerade 5 avser Det har tidigare kunnat konsta- Marginalkostnad reproarbetarna är sysselsatta med offsetrepro. vid här kostnadsökningen i hög grad är koncentrerad till klicheanstalterna teras att klicheproduktionen en ökning av upplagan på 80 procent av “klichéarbetarna” är sysselsatta. en enhet. där enligt tabell 5:9 drygt

90 Kapital, arbetskraft produktion

Tabell 5:9 Reproarbetarnas fördelning med hänsyn till tryckmetod, procent

Arbetare i otTsetreproavdelningarna har en klart jämnare Fördelning än föregående yrkesgrupp, medan arbetare sysselsatta med djuptrycksrepro endast återfinns på de stora tryckerierna. har indelats Repropersonalen i fyra kategorier: fotografer, retuschörer inkl. kopister, etsare samt Deras övriga. fördelning med avseende på arbetsställen och tryckmetod av tabell framgår 5: 10. Denna är mycket utförlig och kan tills vidare lämnas utan kommentar.

Tabell 5:10 Procentuell fördelning av antalet arbetare i kliché- och reproavdelningarna på yrken och arbetsställen

Yrken Tryckformsindustri Tryckerier Alla arbets- 5-10 ll- 5-100 101- ställen arbetare arbetare arbetare arbetare

Fotografer for:

Retuschörer. kopister och etsare för:

Ovriga arbetare För: a) Kliché-repro l 3 - 2 6

5. 2.3 T/jyckning

l tryckeriet överförs text och bilder från ett tryckmedium, t.ex. till plåt, råvaran för informationsbäraren. vanligen kan ske papper. Framställningen på olika sätt. vilka dock normalt brukar inrangeras under begreppen högtryck offsettryck och djuptryck. l samtliga dessa fall skall verksamhetens variationer indikeras med tzyckt yta. Produktionsmåttet är alltså av produkten antalet tryckta ark och tryckt yta per ark eller av antalet produkten cylindervarv och tryckyta per cylindervarv.

Kapital, arbetskraft, produktion 91

Tabell 5:11 Tryckeriproduktionens fördelning på upplaga och tryckteknik, procent

Upplaga Metod Alla metoder Högtryck 0lTsettryck Djuptryck

Här liksom vid genomgången av sättnings- och reproavdelningarna skall produktionens fördelning på företagskategorier, grupperade efter storlek. redovisas. Det är emellertid också av intresse att något belysa upplagornas storlek. speciellt som denna variabel kan vara av betydelse for kostnadsförlopp och stordriftsfördelar. De stora tryckerierna ( 100 arbetare) står för drygt hälften (54%) av den totala tryckeriproduktionen, medan de medelstora (21-100) och de små (S-ZO) tillskrivs 25 respektive 21 procent av denna. Upplagevärdena är baserade på uppgifter om normalupplagan (vanligaste upplagestorlek) för en press. Upplagan kan dock tänkas variera kraftigt for enskilda pressar, varfor det varit nödvändigt att arbeta med stora intervaller? Tabellens (tabell 5:11) innehåll är klart: högtrycket svarar för de små upplagorna, offset- och djuptrycket för de stora. De medelstora fördelas mellan högtryck (60%) och offsettryck (40%). Produktionen härrör till 66 procent från “nya pressar”. dvs. sådana som _ är köpta under åren 1965-1970. Endast 4 procent av produktionen har tryckts på pressar köpta fore år 1950. ° För en viss upplaga finns en optimal press. dvs. Tryckeriets maskinpark består av tre grupper, nämligen högtryckspressar. en som minimerar offsetpressar och djuptryckspressarf Enligt nedanstående tabell (tabell 5:12) produktionskostnaderna. är värdet Kostnaderna för att av offsetpressarna störst. Ser man till de minsta tryckerierna finner avvika från den optimala man emellertid att högtrycket dominerar. Djuptryckspressar finns bara hos storleken anses vara stora. några stora tryckerier. vilket borde verka kryn1pande på en tryck- 46 procent av pressarna är nya, dvs. från perioden 1965-1970. 27 procent press upplagespridning. är från förra hälften av 1960-talet, 22 procent från l950-talet och 5 procent från 1949 eller tidigare. l tabellerna 5:13 a och 5:13 b visas dels maskinparkens l likhet med i tidigare avsnitt mäts kapltalstockåldersstruktur hos de olika grupperna av tryckerier, dels varje åldersgrupps en i brandförsäkringsvärfördelning på dessa grupper. de.

TabeIl5:12 Tryckeriernas maskinpark fördelad på arbetsställen och presstyper, procent

92 Kapital, arbetskraft produktion

Tabell 5:13 a Tryckeriernas maskinpark: fördelad efter lillverknlngsår, procent Arbetsställe Tillverkningsår Alla årgångar -1949 1950-59 1960-64 1965-70 Tryckerier med 5-20 arbetare 12 27 25 36 100 Tryckerier med 21-100 arbetare 1 ll 16 72 100 Tryckerier med mer än 100 arbetare 5 29 31 35 100 Alla tryckerier 5 22 27 46 100

Tabell 5:l3b Tryckeriernas maskinpark: årgångsklasser fördelade på arbetsställen, procent Arbetsställe Tillverkningsår Alla årgångar -1949 1950-59 1960-64 1965-70 Tryckerier med 5-20 arbetare 50 24 20 16 21 Tryckerier med 21-100 arbetare 3 12 16 42 27 Tryckerier med mer än 100 arbetare 47 64 64 42 52 Alla tryckeriet 100 100 100 100 100

Det mest slående inslaget i dessa tabeller är moderniteten i de medelstora företagens maskinpark. En närmare analys av materialet visar tydligt att detta är en följd av att övergången från högtrycks- till offsetteknik kommit längst inom denna grupp. Även om offsettekniken varit känd länge så härrör 85-90 procent av pressarna från perioden 1960-1970. Motsvarande siffra för högtrycket är 65 procent, ett värde som kan tyckas vara förvånansvärt högt. - Inte mindre än 38 procent av högtryckspressarna anskaffades under perioden 1965-1970. Tryckarna är i det närmaste jämnt spridda på de tre storleksklasserna. När det gäller deras spridning på tryckmetoder dominerar högtrycket, som svarar för 61 procent av sysselsättningen vid tryckerierna. Offset- och djuptryckens andel är 33 respektive 6 procent. Tabell 5: 14 återspeglar i stort sett samma förhållanden som visades i produktions- och maskinavsnitten. Högtrycket är påfallande starkt förskjutet till de små tryckerierna. vilkas arbetarpersonal till fyra femtedelar sysslar med denna metod. Hälften av det totala antalet offsetarbetare finns på de

Tabell 5:14 Tryckarna inom civilsektorn fördelade på arbetsställen och tryckmetod. procent

Kapital, arbetskraft, produktion 93

Mm» I

23:22:22.9

Momenl* 2 Folsning

Momenl* 3 Uppfogning mm

Momen+ 4 Limhöñninq Trådhüflning

ll Momenl* 5 Hår-dbindning

F/jqur 5:2

medelstora tryckerierna, vilkas arbetarpersonal är ganska jämnt fördelad på olfset- och högtryck. Djuptryck finns bara på stora företag, där djuptryckspersonalen utgör en själtedel av den totala arbetsstyrkan.

5.2.4 Bindning Produktionen i binderiet kan förenklat beskrivas med ovanstående processchema (Figur 5:2) Produktionen sker vid integrerade tryckerier eller vid specialiserade binderier. Produktionsvolymen har i denna studie “avlästs” vid momenten 2 och 4. Falsningen har härvid mätts i Falsade ark och häftningen i antalet volymer. Med hänsyn till att de tre nämnda varianterna av häftning. klammer-. lim- och trådhäftning, representerar olika kvalitetsnivåer och därmed sannolikt olikheter i resursåtgång, finns det anledning att redovisa antalet häftade volymer i dessa processer vart For sig.

Tabell 5:15 Bindningsprocessernas fördelning på avdelningar. procent

94 Kapital, arbetskraft produktion Tabellszlé Bindningens upplagefördelning, procent

Större delen av produktionen sker inom tryckerierna. Binderierna svarade dock år 1970 för merparten av trådhäftningen. För närvarande svarar tryckerierna För den dominerande delen av produktionen också inom denna process. Se tabell 5:15. Figur 5 :3 Det föreligger ingen större skillnad mellan tryckeriet och binderier när o/o det gäller användningen av häftmetod. Hos båda grupperna svarar klammerhäftningen för drygt 80 procent av antalet häftade volymer. medan limhäftning och trådhäftning utgör 15 respektive 3 procent i tryckerier samt 9 respektive 10 procent i binderier. Upplagemässigt är typintervallet för alla fyra processerna 5 000-50 000. Det skall emellertid påpekas att basmaterialet för tabell 5:16 avser medel- 20 upplaga för olika arbetsställen och inte dessas egen upplagefördelning. Härigenom kan mellanintervallet komma att överskattas på bekostnad av det högsta intervallet. Maskinparken kan indelas i olika funktionstyper som svarar mot olika o , moment och processer enligt beskrivningen i figur 5:2. l 2 3 4 Av den totala maskinparken ñnns ca. 70 procent på tryckerierna. Närmare I Privcrfbokbindore hälften härrör från perioden 1965-1970. men 30 procent var tillverkade på 2 Porfibokbindoro I 1950-talet eller tidigare. 3 ?arfibokbindore II hÖvrigo arbcfore Bokbindarna har grupperats i privatbokbindare, partibokbindare och övriga. Partibokbindarna är i sin tur uppdelade i två kategorier. 1 och ll. Den förra tillhörlönegrupp 3 och 4,den senare lönegrupp l och 2. Denna indelning skall i princip svara mot en indelning efter kvaliñkation.” Privatbokbindarna utgör en minoritet (se figur 5:3). Den största gruppen är partibokbindare i den lägsta lönegruppen. De två tabellerna om yrkes- ° Se Svenska Arbetsgivarelöreningens lönestati- gruppernas fördelning på arbetsställen respektive arbetsställenas yrkes-

Kapital, 95 arbetskraft, produktion

bara nämnas att bokbinderierna svarar För 24 procent av sysselsättningen För bindarna. Motsvarande andel För tryckerier med 5-100 arbetare och tryckerier med mer än 100 arbetare är 44 respektive 27 procent.

5.3 Den grafiska verksamheten hos

dagstidningsFöretagen

5. 3. 1 Produkten (Iagstidning

Dagstidningarna är ur grafisk synvinkel en mycket enhetlig produkt. Visserligen är den text och de bilder som skall utgöra den informationsmässiga produkten ständigt nya, men i övrigt är upprepningen en karakteristisk egenskap i dagstidningsproduktionen.” Detta Förhållande gör en analys av produktionsstrukturen speciellt intressant. Bilden av samband mellan produktion å ena sidan samt arbetskraFts- och maskininsats å den andra torde i detta Fall framträda i mera renodlad Form än vad Fallet kan bli när det gäller civilproduktion. Dispositionsmässigt är beskrivningen av dagstidningsproduktionen densamma som För civilproduktionen. Framställningen kan dock här göras mer översiktsbetonad än i Föregående avsnitt.

5.3.2 Produktion

Produktionens Fördelning på arbetsställen Framgår av tabell 5:18. där också produktionsmåtten inom olika processer anges. Man finner här att de stora tidningarna,dvs. de som sysselsätter fler än l00 arbetare i grafisk produktion. svarar För närmare två tredjedelar av den totala tryckningen men enbart För en fjärdedel av den totala sättningen. Sättningen utgör således en klart större del av den totala produktionsvolymen v i den iidigeie eiiemde inom de små än inom de stora

tryckerierna. Visserligen finns ett av annonsvolymen betingat samband mel- miljöåludien bel9nas

lan upplaga (Företagsstorlek) och sidantal men sidantalet

iváifráiäüçânnåiláirâwåñns

(sättningsvolym) växer mindre än proportionellt med upplagan.” i

Denna variation anses

lnom de mindre och medelstora gmd Prag” Företagen (5-100 arbetare) var 18 procent

issrgegåjiujgåg

av antalet ombrutna sidor satta i Foto. Det statistiska materialet tillåter inte

en Fördelning av sättningen på bly och Foto inom de stora Företagen. Det Defma 1115883 8511kr

emellertid framhållas att dessa relationer under senare år varit stadda

.skall Jiziiåâçgrgeåfeirowifyasqorieks_

l snabb Förändring. Enligt NATS:s statistik ökade antalet oFFsettidningar klasser.

Tabell 5:18 Tidningsproduktionens Fördelning på arbetsställen. procent

Arbetsställe Ombrutna Satta Kliche- Offsetplåtar Trycktatid- Distribuerade sidor rader yta (enkeloch ningar(upp- tidningar dubbel pro- laga- antal utduktion) givningsdagar) Tryckerier med 5-50 arbetare 37 39 10 20 18 17 med 51-100 arbetare 37 37 33 22 20 [7

Tryckerier

Tryckerier med mer än l00 arbetare 26 24 57 58 62 66 Totalt l00 l00 l00 l00 l00 l00

96 Kapital, arbetskraft produktion

från 9 st. år 1968 till 32 st. år 1971. -Det är dock huvudsakligen små och medelstora tidningar som bytt teknik. Samtidigt har fotosättning i allt högre grad börjat tillämpas i högtryckstidningar. Av skäl som påpekats i samband med beskrivningen av produktionsstrukturen inom civilsektorn kan någon jämförelse mellan produktionsvolymen i högtrycksrepro och produktionsvolymen i offsetrepro ej göras. När det gäller sistnämnda verksamhet kan nämnas att två tredjedelar av produktionsvolymen avser dubbel produktion? Närmare 90 procent av denna sker inom de stora tryckerierna medan de små och medelstora svarar for hela den enkla produktionen”. Tidningar kan vara tryckta i helformat eller i tabloidformat. Sidan i en tabloidtidning är hälften av en helformatssida. Av det totala antalet tryckta tidningar har närmare 60 procent helformat. Härav svarar de stora tryckerierna för 44 procent; de små och medelstora står for vardera 28 procent. Den helt dominerande delen av tabloidtidningarna utgörs av kvällspressen. Det betyder också att merparten av tabloidtidningarna produceras i de stora tryckerierna.

5.3.3 Maskinparken

Grunddata for maskiner är uppgifter om antal, tillverkningsår och brandl en rotationspress kan försäkringsvärde. Maskinbeståndet inom en avdelning, t. ex. sätteriet, anges man ofta trycka två med det totala brandforsäkringsvärdet av de enskilda maskinerna inom avtidningar per varv. varvid man behöver två plåtar per delningen. Maskinparkens åldersfordelning har bestämts på ett motsvarande sida. Man talar härvid om sätt, dvs. som det totala brandforsäkringsvärdets åldersfördelning. dubbel produktion. Vid Resultaten av enkätundersökningen sammanfattas i tabellerna 5:19 och enkel produktion används en plåt per sida. 5:20.

Tabell 5:19 Maskinparkens fördelning på arbetsställen och tekniker, procent

Arbetsställe Sättning Tryckning

Blysätt- Fotosätt- Sätt- Högtrycks- Offset- Alla maskiner maskiner maskiner pressar pressar pressar

Produktionsvolymens fördelning på arbetsställen har sin motsvarighet i maskinbeståndets fördelning. Sålunda har de små och medelstora företagen en betydligt större andel av sättmaskinerna än av repromaskinerna och pressarna. Det har redan påpekats att de insamlade uppgifterna om maskinparkens tekniska struktur snabbt kan bli foråldrade. Detta kan veriñeras med ytterligare uppgifter ur NATS:s statistik. Under åren 1968-1971 ökade antalet remsstyrda fotosättningsmaskiner inom offsetofñcinerna från 7 till 60. lnom högtrycksofñcinerna ökade antalet från 5 till 24. Enligt tillgängliga uppgifter har dessa tendenser inte brutits under 1972-1973. De olika maskinkategoriernas åldersstruktur varierar påtagligt. Sålunda

Kapital, arbetskraft, produktion 97 sou 1974:34

Tabell 5:20 Maskinparkens åldersstruktur, procent

a) Sänmaskinør-

Arbctsståille Maskinens ålder Alla åldersklasser 20år ll-20år6-10år l-5 år

med 5-50 arbetare 5 10 10 10 35 Tryckerier med 51-100 arbetare 6 16 1 l 5 38 Tryckerier med mer än 100 arbetare 8 8 6 5 27 Tryckerier

Totalt 19 34 27 20 l00

b) Rüprømaskiner

Arbetsställe Maskinens ålder Alla åldersklasser 20år 11-20år 6-l0år l-Sår

med 5-50 arbetare - 2 l 1 3 16 Tryckerier med 51-100 arbetare l 4 5 11 21 Tryckerier med mer än 100 arbetare 2 8 13 40 63 Tryckcrier

Totalt 3 14 29 54 100

c) Prossar

Arbetsställe Maskinens ålder Alla åldersklasser 20år l1-20år 6-l0år l-5år

med 5-50 arbetare 13 4 5 6 28 Tryckerier med 51-100 arbetare 8 IO 7 4 29 Tryckerier - 7 12 24 43 Tryckerier med mer än l00 arbetare

Totalt 21 21 24 34 l00

är exempelvis sättmaskinerna i genomsnitt äldre än pressarna, som i sin tur har en högre genomsnittsâlder än repromaskinerna. De äldsta maskinerna är givetvis blysättmaskiner och högtryckspressar. Pressarna torde ha en lika som sättmaskinerna. Uppsättningskostnaderna för hög teknisk varaktighet så höga att Företagen vid byte av lokaler för sin verkpressar är emellertid samhet ofta finner det lönsamt att byta ut den gamla pressen mot en modern. För sättmaskinerna ñnns inte motsvarande incitament till utbyte; vid lotar man med sig de gamla sättmaskinerna. Den modernisering som kalbyte trots dessa har ägt rum gäller förutom övergången från tröghetsfaktorer till fotosättning utbyte av manuella mot remsstyrda radsättmaskiner. bly-

5.3.4 A rbelskra/ren

Sätteriavdelningarna sysselsätter större delen av arbetsstyrkan i dagstidnings- Som framgår av tabell 5:21 råder emellertid påtagliga olikheter tryckerierna. mellan storleksgrupperna vad gäller arbetskraftens Fördelning på avdelningar. Ho-s de små och medelstora tryckerierna utgör arbetarna i sätteriet drygt Inom de stora tryckerierna är mot- 70 procent av det totala arbetarantalet.

98 Kapital, arbetskraft produktion sou 197434

svarande andel 50 procent. En orsak till denna olikhet har redan påpekats, nämligen det faktum att sättningen utgör en större andel av totalproduktionen hos små än hos stora tidningslöretag. Vid en jämförelse mellan de två första kolumnerna i tabell 5:18 och den Första kolumnen i tabell 5:21 finner man emellertid att det också föreligger en betydande dilTerens i arbetsåtgången per satt rad (eller per ombruten sida) mellan de två storleksgrupperna. Förklaringen härtill torde främst vara att de stora tidningarna medvetet håller sig med en större beredskap mot kortvariga men mycket höga belastnlngar i sätteriet. Av sättarna arbetar 90 procent med blysättning och 8 procent med fotosättning. Resterande 2 procent har klassilicerats som korrekturavdragare. Proportionerna mellan bly- och fotosättning varierar obetydligt mellan de tre storleksklasserna. Jämför man dessa uppgifter med motsvarande produktionsuppgifter kan man konstatera att arbetsåtgången per produktenhet är klart mindre vid fotosättning än vid blysättning. l tabell 5:22 är blysättarna fördelade på tre delgrupper, nämligen arbetare vid manuella sättmaskiner, arbetare vid remsstyrda sättmaskiner och övriga sättare. Sistnämnda grupp, som huvudsakligen består av handsättare. utgör

Tabell 5:21 Arbetarnas Fördelning på arbetsställen och avdelningar, procent Arbetsställe Sätteri Reproav- Tryckeri Packsal Totalt delning

Tabell 5:22 Blysättarnas fördelning på arbetsställen och yrkeskategorier. procent

Arbetsställe Sättare vid Sättare vid Övriga Totalt manuella remsstyrda blysiittare blymaskiner blymaskiner

Tabell 5:23 Reproarbetarnas fördelning på arbetsställen och tekniker, procent

Kapital, arbetskraft, produktion 99

hälften av alla sättare, medan de två andra grupperna svarar för en fjärdedel var. De olika storleksklasserna skiljer sig inte från varandra i detta avseende. Högtrycksrepro eller klichéframställning tog ännu år 1970 i anspråk drygt två tredjedelar av alla reproarbetare. Andelen i fråga varierar starkt mellan de tre storleksklasserna, vilket framgår av tabell 5:23. Det Förhållandet att offsetrepro sysselsätter fler arbetare än klichéframställningen inom de små tidningsforetagen betyder inte att offsettidningarna är i majoritet inom denna grupp. Det återspeglari stället olikheter i självförsörjningsgraden mellan de två tryckmetoderna. Nästan all offsetrepro görs av tidningarna själva medan särskilt de små Företagen köper klichéer från civilforetag. Det har redan framhållits att högtrycket var den dominerande trycktekniken år 1970. Tabell 5:24 ger ytterligare belägg för detta påstående. Närmare 90 procent av arbetarna i tryckeriavdelningarna är högtryckare. Av dessa är ca. en tredjedel stereotypörer. Andelen offsettryckare är dubbelt så stor hos de små företagen som hos de stora. Det skall emellertid än en gång framhållas att speciellt tidningsbranschen befinner sig i en period av teknikbyte. varfor de i tabell 5:24 angivna proportionerna under de tre forsta åren av 1970 förskjutits mot en högre andel offsettryckare.

Tabell 5:24 Tryckeriarbetarnas fördelning på arbetsställen och tryckmetod, procent Arbetsställe Högtryck Offsettryck Totalt Tryckare Stereo- Alla typörer

produktionsnivå

grafiska processer. En empirisk analys

5.4.1 Produktionsteori och grafisk teknologi; några allmänna synpunkter Det primära syftet med studiet av den grafiska industrins produktionsstruktur är att belysa arbetskraftsefterfrågans bestämning. De numeriskt preciserade samband som därvid erhålls, kan användas vid prognoser för arbetskraftsbehovet inom grafisk industri. Målet är härvid inte endast en total sysselsättningsprognos for branschen, utan också prognoser för olika yrkesgrupper. För att kunna uppfylla ett sådant mål är det nödvändigt att man arbetar med förhållandevis detaljerade uppgifter. Här har detta krav ansetts bli tillfredsställande tillmötesgått genom den uppdelning av den grafiska produktionen på delprocesser som beskrevs i föregående avsnitt. Teorin for produktionssamband brukar i regel uttryckas med en produktionsfunktion. Denna beskriver produktionsvolymen som en funktion av insatser av olika produktionsfaktorer. exempelvis maskintimmar. arbets-

100 Kapital, arbetskraft produktion

timmar och kvantiteter av olika råvaror. För att kunna tillämpas praktiskt måste produktionsfunktionen givetvis specificeras vad gäller såväl funktionsform som variabelinnehåll. l många sammanhang leder detta till tämligen komplicerade modeller, men i föreliggande fall uppnås tillfredsställande resultat med mycket enkla samband. Orsaken härtill står att finna i den grafiska teknologin. Det förefaller vara rimligt att anta att valmöjligheterna när det gäller produktionsfaktorskombinationer i praktiken varit små. l och med att blysättning och fotosättning samt högtryck. djuptryck och ofTsettryck räknats som två olika respektive tre skilda processer så ingår de inte som olika alternativ i produktionsfunktionen. Valmöjligheterna i fråga torde ha varit begränsade i särskilt hög grad när det gällt investering i pressar. l detta fall har Följaktligen valet av produktionskapacitet också bestämt valet av faktorkombination.

5.4.2 Mob/omställning och data Enligt den föregående framställningen skall den empiriska analysen lämna svar på frågor om E1 förändringen av produktionsfaktorsinsatser vid en ökning av produktionskapaciteten D eventuella substitutionsmöjligheter mellan arbete och kapital samt E] rationaliseringsutrymmet i olika processer. Den tredje frågan skall tills vidare lämnas därhän. Vid undersökningen av de övriga frågorna har vad gäller produktionsfunktionens utseende antagits D att det råder ett linjärt samband mellan relativ ökning i produktionsfaktorsinsats och relativ ökning i produktion samt n att den procentuella ökning av kapital som erfordras för att ersätta en minskning av arbetsinsatsen på l procent är konstant, dvs. oberoende av produktionsskala och kapitalintensitet. De data som använts for att bestämma produktionsfunktionen är uppgifter om producerad kvantitet, maskinernas brandförsäkringsvärde och âlderjämte antalet arbetade timmar inom olika avdelningar under år 1970. Dessa data borde vara till fyllest när det gäller observationer av olikheter i produktionskapacitet och eventuella skillnader i produktionsteknik. Observationerna återspeglar emellertid också sådana olikheter mellan avdelningar som man från början skulle vilja eliminera. Sådana problem skall i korthet redovisas och diskuteras. Anläggningarna härröra från olika tidpunkter, varvid en modern an-

kan

läggning av en viss produktionsskala har lägre åtgång av både kapital och arbetskraft än en gammal. Den moderna metoden existerade inte som alternativ när den gamla anskaffades. och när investeringen i den nya gjordes var den gamla irrelevant av ekonomiska skäl. Att skatta möjligheterna till substitution mellan arbete och kapital från sådana uppgifter blir lätt en meningslös uppgift. Likaså mister de skattade sambanden mellan produktionsvolym och faktoråtgång. mycket av sitt värde om anläggningarna är he-

SOU l974z34 lOl

Kapital, arbetskraft, produktion

terogena till följd av en snabb teknisk utveckling. Dessa problem har i denna studie angripits på följande sätt. För det första har som tidigare understrukits den förhållandevis stora preciseringen med hänsyn till produktionsprocesser gjort det rimligt att anta att substitutionsmöjligheterna redan vid investeringstillfállet var små. För det andra är sannolikheten för att teknologin inom en sådan process drastiskt förändras ringa. Det rör sig alltså om kapital och arbetskraft som borde vara tämligen homogena” över såväl avdelningar som tiden. Hänsyn tas till eventuella systematiska förskjutningar i produktionstekniken i så motto att åldern på utrustningen ingår som argument i produktionsfunktionerna. Den teoretiska produktionsfunktionen gäller effektivt utnyttjande av resurser. De observerade produktionssambanden återspeglar verklighetens version, vilken i regel innebär stora avsteg från effektivitet. Det betyder att arbetsåtgången vid olika produktionsnivåer är större än den teoretiskt minimala, vilket är av stor betydelse för tolkningen av skattningar av produktionssambanden. Dessa problem skall beröras ytterligare i samband med en beräkning av rådande rationaliseringsutrymme. Det skall emellertid påpekas att valet av 1970 som observationsår till stor del eller helt eliminerat ett konjunkturbetingat överskott av arbetskraft på produktionsavdelningarna. Under 1970 var efterfrågan på grafiska produkter mycket hög och kapaciteten var enligt barometerdata fullt utnyttjad inom en stor del av industrin. Observationerna gäller således uppgifter som enligt företagen avspeglade största möjliga produktion vid belintliga anläggningar.

5.4.3 Resultat från civilsøktorn En allmän røstt/tatrødøvisning Det allmänna tillvägagångssättet vid skattningar av produktionsfunktionen har varit följande. Först har produktionen betraktats som en funktion av arbets- och kapitalinsats jämte av kapitalföremålens ålder. Denna funktion skall benämnas den “fullständiga” produktionsfunktionen. Det har härvid nästan undantagslöst visat sig att större delen av produktionsvariationerna kunnat hänföras till variationerna i endera av arbetskraft och kapital. vilket i sin tur orsakats av att dessa varit linjärt beroende av varandra.” Härvid har produktionen med några undantag gjorts beroende av arbetskraftsinsatsen, från vilken också kapitalinsatsen har härletts. Härigenom erhålles också samband mellan kapital och produktion respektive mellan kapitalintensitet (kapitalinsats/arbetskraftsinsats) och produktion. Analysen genomförs således i regel i två steg, varvid numeriskt preciserade relationer mellan produktion och produktionsfaktorinsatser erhålles. Resultatet från sådana beräkningar redovisas i tabell 5:25,vilken dock inte omfattar alla processer. inom alla redovisade processer utom offsettryck är arbetsåtgången i stort sett proportionell mot produktionskapaciteten. Det betyder 7 Eftersom de undersökta att arbetsåtgången per produktenhet är oberoende av produktionsskalan. sambanden är av formen Kapitalintensiteten inom blysättning ändras föga vid en ökning av produk- y = konstant- exp [a- log x -i- b - log z] så gäller tionsskalan. Några fördelar vid en ökning av produktionsskalan i form av lineariteten logaritmerna minskad resursåtgång per produktenhet finns följaktligen inte - och inte för variablerna.

102 Kapital, arbetskraft produktion

Tabell 5:25 Produktion och faktorinsats inom vissa delar av civilsektorn

Process Den procentuella ökning av Den procentuella ökning i arbetskraften som är nöd- kapitalintensiteten som vändigfören höjningav pro- sammanhänger med en ökduktionskapaciteten med l ning av produktionskapaci-

heller några nackdelar. lnom reproavdelningarna finns däremot enligt kalkylerna vissa skalfördelar i form av minskad kapitalåtgång per producerad enhet. Vikten av denna fördel beror av den genomsnittliga storleken av maskinkostnadernas andel av totalkostnaderna. lnom alla processer är denna betydligt lägre än löneandelen. lnom offsettryck sjunker arbetsinsatsen per produktenhet vid stigande produktionsskala. Samtidigt växer emellertid kapitalintensiteten något. T0talt sett råder dock i denna process vissa skalfördelar. Innebörden av dessa skallördelar kan lätt misstolkas och behöver därför förtydligas. Valet av presstyp bestäms av förväntade upplagestorlekar; ju större upplagor. desto större pressar lönar det sig i regel att ha. De funna skalfördelarna är sålunda betingade av efterfrågestrukturen. Det betyder att det inte är lönsamt att överföra produktionen i de små pressarna till stora pressar. Vid oförändrade teknikalternativ lönar sig en förändring av maskinparken mot större pressar endast om efterfrågestrukturen ändras i riktning mot större upplagor. l det följande skall produktionssambanden inom de olika processerna beröras närmare. Härvid skall vi Förutom att redovisa resultaten För de processer som ej ingick i tabell 5:25 också ta upp några speciella problem vid skattningar av produktionssamband.

Sätming Två arbetsmoment dominerar i denna process, nämligen sättning och ombrytning. Sättningen är betydligt mera kapitalintensiv än ombrytningen. Det hade därför varit lämpligt att studera dessa processer för sig. Som tidigare påpekats har detta ej varit möjligt. Produktionsmåttet är antalet satta typer. Sättmaskiner, perforatorer och datorer har sammanvägts (med brandförsäkringsvärden som vikter) till en kapitalstock. Kapitalets medelålder har sammanvägts på motsvarande sätt. dvs. med andelarna i totala kapitalvärdet som vikter. De ur prognossynvinkel väsentliga egenskaperna när det gäller blysättningen har redovisats i tabell 5:25. Enligt denna finns inga substitutionsmöjligheter mellan arbete och kapital. utan produktionsnivån bestämmer faktorkombinationen. Till skillnad från blysätterierna är skallördelarna inom fotosättningsavdelningarna påtagliga. Enligt skattningarna ökar arbetskraftsåtgången med

Kapital, arbetskraft, produktion 103

endast 60 procent av ökningen i produktionskapaciteten utan att kapitalintensiteten ökar. l denna process framträder också en markant moderniseringseffekt. En fotosättmaskin som är ett år yngre än en annan ger under i övrigt lika omständigheter en 30 procent högre produktion. Detta resultat torde ha ett lågt prediktivt värde. Antalet ärsmodeller i undersökningsmaterialet är litet och härrör från en innovationsperiod då betydande tekniska framsteg kunnat “köpas” till oförändrade eller lägre priser.

R epro Produktionsmåttet i denna process är en sammanvägning av antalet framställda färgplåtar och antalet s/v-plåtar, där vikterna är 1.5 resp. l. Defmitionerna på insats av kapital resp. arbete motsvarar dem som användes vid avsnittet om sättningsprocessen. - Se också avsnitt 5.2.2. De för prognosändamålen väsentliga egenskaperna i produktionssambanden för såväl klichéframställning som offsetrepro har presenterats i tabell 5:25. Framställningen kan emellertid kompletteras på två punkter. När det gäller klichéframställningen ger tillämpningen av den “fullständiga” produktionsfunktionen ett acceptabelt resultat. Enligt detta skulle en viss substitution mellan arbete och kapital vara möjlig. Förklaringsvärdet är emellertid obetydligt större än i den enkla version som tidigare redovisats. varför den sistnämnda kommer att användas som utgångspunkt för arbetskraftsprognosen. Enligt tabell 5:25 sjunker kapitalintensiteten vid växande produktion inom offsetrepro. Detta återspeglar det faktiska förhållandet i observationsmaterialet. Ett närmare studium av data ger vid handen att kapacitetsöverskotten växer vid stigande produktionsskala. Detta torde innebära att kapitalintensiteten vid effektivt utnyttjande av produktionsfaktorerna sjunker ännu kraftigare än vad som framgår av skattningarna.

Tryckning Observationsmaterialet för tryckningsprocesserna avviker i ett mycket väsentligt avseende från data för övriga processer. l det senare fallet obseroch produktionsfaktorsinsatser för hela avdelningar. l verades produktion tryckningsprocessen är observationsenheten enskilda pressar och inte hela såvida dessa inte består av en enda press. Enhetligheten i det tryckerier. statistiska ntaterialet torde därför vara jämförelsevis stor. om dess format, antalet För varje press i urvalet har hämtats uppgifter upplagestorlek. Multipliceras de två förstnämnda tryckta ark och vanligaste storheterna erhålles ett mått på tryckt yta. Detta skall användas som produktionsmått. Tryckt yta bestäms av tryckmediernas yta och deras upplaga; den är summan av produkterna av de enskilda tryckmediernas ytor och deras resp. upplagor. Nu har pressar som är avsedda för större upplagor vanligen större format. varför de två faktorerna är väl korrelerade med varandra. Produktionsmåttet borde därför fylla rimliga anspråk på entydighet. Kapitalinsatsen mäts på “vanligt” sätt, dvs. med brandförsakringsvärde, och arbetskraftsinsatsen med antalet arbetare som betjänar pressen i fråga. Dessa utgör 60-80 procent

104 Kapital, arbetskraft produktion

av tryckeriets hela personal. Från uppgifter om tillverkningsår har pressarnas ålder beräknats. Högtryckspressarna kan indelas i två grupper. enmansbetjänade resp. flermansbetjänade pressar. Av de sistnämnda betjänas alla utom en av tvâ man. Undantaget i observationerna betjänas av tre man. Härav framgår att det är en meningslös uppgift att söka statistiska samband mellan ar-

betsinsats och produktionsnivå. l båda fallen uppvisar emellertid både pro-

duktion och kapitalvärde stora variationer. Det är därför av intresse att undersöka sambandet mellan dessa storheter. Härvid erhålles som resultat för de flermansbetjänade pressarna att den relativa differensen i produktion mellan två pressar kan förväntas vara 1,3 gånger större än den relativa differensen i deras kapitalvärde. Motsvarande värde för enmanspressar är 0,75. Åldern på maskinerna har ingen inverkan på produktionsresultatet, vilket tyder på en långsam teknisk utveckling på detta område. En ökning i efterfrågan på “högtrycksaker” som är fördelad på olika tryckerier efter deras kapacitet leder till anskaffning av nya pressar. Sker ingen omfördelning på en- och flermanspressar eller inträffar ingen förändring vad gäller storleksfördelningen inom dessa grupper, så växer både kapitalocharbetsinsats proportionellt mot efterfrågan. När det gäller offselpressar varierar bemanningen påtagligt, varför pro-

duktionssambanden kunnat studeras i vanlig ordning. Resultaten har redan

redovisats och kommenterats. - Se tabell 5:25.

Bindning Bindningen eller efterbearbetningen av de tryckta arken kan, som tidigare visats. uppdelas i ett stort antal processer. Här har efterbearbetningen indelats i tre huvudmoment: falsning, häftning och hårdbindning (inkl. pärmgörning), av vilka häftningen i sin tur har uppdelats i klammerhäftning, limhäftning och trådhäftning. Processbeskrivningen åskådliggörs i ligur 5:4 (jfr figur 5:2, avsnitt 5.2.4).

Folaninq

l l

HI - . .. . .. . Ltmhoññunq

hömmf;

Trådhoffnmg

l l

Hår-dbindning

Figur 5:4

Kapital, arbetskraft, produktion 105

Detta flödesschema innebär inte bara en förenkling utan också en eliminering av vissa processer. De senare utgör dock en liten del av den totala efterbearbetningen. För var och en av de fem processerna finns uppgifter om produktion och kapital. Till skillnad från fallet med tryckerierna är observationsenheterna (falsningsavdelningar etc.) och inte enskilda maskiner. avdelningar För varje avdelning finns uppgifter om - antal ark eller antalet trycksaker - eller medelantal sidor per trycksak. vanligaste upplagestorlek När det gäller maskinparken har brandförsäkringsvärde och tillverkningsår kunnat erhållas för de enskilda maskinerna. Dessa värden har sedan sammanvägts till ett brandförsäkringsvärde och ett medelvärde för resp. av- Däremot har det inte varit möjligt att erhålla motsvarande predelning. cisering vad gäller arbetskraften, utan här får man nöja sig med ett mått som avser hela arbetsstället, dvs. antalet arbetstimmar för resp. binderi i sin helhet. Vid skattningen av produktionsfunktionerna har därför följande tillvävalts. Först undersöks sambanden mellan produktion och kagagångssätt pitalinsats. Därefter bildas ett totalt kapitalmått för hela binderiet. Slutligen skattas arbetskraftsåtgången som en funktion av detta kapitalmått. Härur kan sambandet mellan arbetsinsats och total produktion beräknas.” Resultaten av det första ledet redovisas i tabell 5:26. Skattningarna ger ett oenhetligt intryck. När det gäller falsning, limhäft- ” Det skall betonas att och hårdbindning minskar per producerad enhet vid skattningsförfarandet ning kapitalåtgången baseras på antagandet om stigande produktionsskala, medan förhållandet är det omvända för klammer- fixa faktorkombinatiooch trådhäftning. Det har som framgått av det föregående inte varit möjligt ner. dvs. att det för varje produktionsskala inom en att kontrollera om denna stordriftsnackdel vad gäller kapitalet uppvägs av process vid varje tidpunkt skalfördelar vad avser arbetskraften. Vid trådhäftning har åldern på kapitalet funnits en teknik. en signifikant inverkan på produktionseffektiviteten. Produktionsfunktioiten Det härledda sambandet i hela binderiet mellan arbetskraft och produktion för denna delprocess har säger att en produktionsökning på l procent i genomsnitt motsvarar en skattats till av arbetsinsatsen indicier Produktion = konstantökning på 0.65 procent. Här finns alltså uppenbara exp (0.62 log kapitalinpå skalfördelar. Det kan härvid påpekas att bindningen är den mest verk- sats -0.08 - maskinernas stadsbetonade av den grafiska industrins produktionsprocesser. genomsnittsålder)

Tabell5:26 Samband mellan produktion och kapitalinsats i binderiet

Process Kvoten mellan relativ ökningi kapitalåtgång och relativ ökning i produktion

Fetlsiting 0.8l Klammcrhâiftniitg 1.49 Limhäfttting 0.65 Trådhäftning l.6l Hårdbindnittg 0,8]

106 Kapital, arbetskraft produktion sou 1974:34

5.4.4 Resultat _frân dagstidningsnyckørierna Produktionsprocessen inom dagstidningstryckerierna har här liksom i det beskrivande avsnittet indelats i fyra delprocesser: sättning, repro, tryckning och packning. För vardera av de tre förstnämnda har tidigare urskilts två av tekniker - teknik. Av dataskäl huvudgrupper ny resp. ”gammal” kan skattningarna ej göras för den forsta gruppen, vilken dock år 1970 var av relativt liten betydelse for den totala sysselsättningen i tidningssektorn. De tre forsta processerna kan således preciseras som blysättning, klichéfram-

ställning och tryckning av högtryckspressar. Den nya teknikens innebörd

i ifrågavarande avseende diskuteras. Observationsenheterna är avdelningar, dvs. sätteri, reproavdelning. tryckeri och packsal. Följande produktionsmått har använts vid skattningarna: sätteri - antal ombrutna sidor (for tabloidtidningar gäller hälften av detta värde) reproavd. - framställd klichéyta tryckeri - antal tryckta tidningar packsal - antal distribuerade tidningar Måtten på arbets- och kapitalinsats är liksom i det föregående antal arbetade timmar och brandforsäkringsvärde. För packsalen finns dock inget kapitalmått. Huvudinnehållet av de erhållna resultaten från skattningarna av produktionssambanden presenteras i tabell 5:27, vilken till sin uppläggning motsvarar tabell 5:25. Beträffande de tre frågorna om utbytbarhet mellan kapital och arbete, sambandet mellan produktionsskala och arbetsinsats samt eventuella skalfordelar i produktionen kan följande konstateras: D Kapital och arbetskraft är inte utbytbara för en viss produktionskapacitet; har en sådan substitutionsmöjlighet existerat har den i varje fall inte kunnat identifieras från ifrågavarande förhållandevis rikhaltiga data. Slutsatsen skall dock modifieras. El Kvoten mellan arbetsinsats och produktion växer med produktionen inom sättning och packning medan motsatt förhållande råder för de två andra processerna. a Kvoten mellan kapitalinsats och arbetsinsats sjunker med växande pro-

Tabell5:27 Produktion och produktionsfaktorsinsats inom dagstidningstryckerierna Process Den proccntuella ökning av Den procentuella ökning i arbetskraften som är nöd- kapitalintensiteten som vändig fören höjningavjaro- szintmetnhiiiuger med en ökduktionskapaciteten med l ning av produktionskapaci-

Kapital, arbetskraft, produktion 107

duktion inom alla avdelningar utom packsalen för vilken som påpekats inga sådana beräkningar kunnat göras. För repro och tryckning pekar således observationsmaterialet entydigt på existensen av vissa skalfördelar. Skattningarna är emellertid alltför osäkra för att tillåta någon närmare precisering av dessas storlek. Det må också nämnas att maskinernas ålder inte i något fall bidrar till Den gängse uppfattningen om förklaringen av produktionsvariationerna. stationära har således bekräftats även här. den gamla teknikens utveckling De skalnackdelar inom sätteri och packsal som tabell 5:27 pekar på torde utnyttjande av de produktiva resurserna. Det knappast gälla vid effektivt har tidigare framhållits att de större tidningarna håller en större beredskap mot höga belastningar än de små. Detta beteende framträder i skattningarna som avtagande produktivitet vid stigande produktionsskala. Produktionsmåttet för tryckeriet, antalet tidningar, är inte självklart det bästa. Sålunda kan antalet sidor tänkas vara ett i sammanhanget riktigare mått. För varje dagstidningstryckeri finns uppgift om medelantalet sidor pertidning. Multipliceras detta tal med antalet tidningar erhålles en indikator på antalet tryckta sidor. Användes denna storhet som produktionsindikator erhålles resultat som klart skiljer sig från det som tidigare redovisats. För det forsta framträder en viss utbytbarhet mellan arbete och kapital; enligt skattningarna kan minskning av arbetsinsatsen med l procent exakt uppvägas av en ökning av kapitalinsatsen med 2,5 procent. För det andra framkommer också uppenbara skalfördelar; vid en ökning av både arbetskraft och kapital med 10 procent växer produktionskapaciteten med l5 procent.” Tidningsformatet kan tänkas påverka sambandet mellan produktion och Sålunda förefaller det naturligt att tabloidtidningar kräver en resursåtgång. mindre resursåtgång per sida än helformatstidningar, men att besparingen i fråga är mindre än differensen i sidytan, dvs. V2. Denna hypotes har testats, varvid det framkommit att en tabloidtidning kräver 25 procent mindre arbetsinsats än en helformatstidning per sida räknat. Kapitalbesparingen är ca 10 procentenheter större. Det är alltså billigare att trycka en tabloidtidning än en helformatstidning upplaga och antal sidor förutsätts vara lika - 5 Dessa beräkningar skall är relativt sett klart mindre än differensen i tryckt yta. betraktas som rena men besparingen räkneexempel som Det har tidigare saknats för packsalarna. Det påpekats att kapitalmått visserligen är baserade på samband mellan produktion ochiarbetsinsats som redovisas i tabell 5:27 skattningarna. De senare talar dock inte om visar att arbetskraftsbehovet per produktenhet växer vid stigande produkhuruvida man i praktiken tionsskala. Eftersom tillgängliga uppgifter pekar på att kapitalintensiteten kan vidta förändringar av är större vid stora tidningar än vid små föreligger tydligen i praktiken en den storleksordningen. Verkligheten erbjuder ett avtagande skalavkastning. Det verkar emellertid föga sannolikt att produkbegränsat antal alternativ tionsfunktionen som uttrycker sambandet mellan produktion och effektiv vilka utgjort grundvalen faktorinsats skulle ha detta utseende. Tydligen förhåller det sig så att över- for skattningar av produktionsfunktionen. som är kapaciteten i såväl kapital som arbete växer även relativt sett med växande en “idealiserad version produktionsskala. av dessa alternativ.

108 Kapital, arbetskraft produktion

Produkhon Produktion

Arbefsinsufs Arbeisi nsofs Figur 5:5 9 9*

5.4.5 R ationa/isøringstitrymmct Definitioner Produktivitetsökningar kan åstadkommas med eller utan nyinvesteringar.

l det senare fallet talar man om rationalisering. Rationalisering förutsätter

att produktionsfaktorerna inte är effektivt utnyttjade. Effektivitetsbegreppet utgår från Föreställningen att det för en viss produktionsapparat finns en optimal organisation och teknik. Detta teoretiska optimum kan inte beräknas uppnås av något företag, utan dessa redovisar större eller mindre avvikelser därifrån. Det företag som ligger närmast det teoretiska optimum kan sägas ha “bäst tillämpad teknik. Denna term kommer att upprepas i den följande framställningen. varför den av praktiska skäl skall förkortas till BTT. Vill man försöka uppskatta det vid en viss tid existerande rationaliseringsutrymmet utgör BTT en naturlig utgångspunkt. l figurerna 5:5a resp.

5:5b representeras BTT av en linje. Den anger sambandet mellan arbetsinsats

och produktion vid effektivt utnyttjande av produktionsfaktorerna, där effektiviteten definieras med utgångspunkt i det i sammanhanget bästa företaget. Punkterna i diagrammen är observationer av produktion och arbetsinsats hos övriga företag. Rationaliseringsutrymmet inom en sektor skall nu allmänt definieras som summan av avstånden från punkterna till linjen. Denna definition är emellertid inte entydig. l figur 5z5a mäts avstånden vertikalt. i figur 5:5b horisontellt. Kombinationer av dessa mått är tänkbara. De olika måttens lämplighet beror på frågeställning och utgångsläge. l en situation med stigande efterfrågan kan företagen förväntas ta ut rationaliseringsmöjligheterna i form av ökad produktion vid oförändrad faktorinsats. l ett läge med vikande efterfrågan är det mera troligt att man väljer det andra alternativet, dvs. försöker minska arbetskraftsinsatsen vid oförändrad produktion. Här skall det horisontella måttet tillämpas.

Mätprincip och mätteknik i denna studie De produktionsfunktioner som redovisas i föregående avsnitt gäller det _qmzomsnittliga observerade sambandet mellan produktion och arbetsinsats. Det är följaktligen inte ett uttryck för den teoretiska produktionsfunktionen, enligt vilken produktionsfaktorerna är effektivt utnyttjade, utan det återger

Kapital, arbetskraft, produktion 109

förhållandet mellan dessa storheter vid genomsnittlig prestation. För varje avdelning kan man bilda en kvot mellan dess faktiska arbetskraftsinsats och den insats som krävs enligt genomsnittsfunktionen. Denna kvot utgör om avdelningarna är fullt jämförbara och inga mätfel Förekommer ett mått på avdelningens relativa effektivitet. Är kvoten mindre än Lär avdelningen bättre än normalt. Är den större än 1 använder Företaget mer arbetskraft än man enligt normalprestation borde göra. Den avdelning som har den lägsta kvoten har den bäst tillämpade tekniken i urvalet. Här skall denna antas representera BTT. Divideras övriga kvoter med den lägsta erhålles tal som anger relationerna mellan faktiskt använd arbetskraft och motsvarande BTT-värde. Genom att dividera dessa tal med den taktiska arbetskraftsinsatsen vid resp. avdelning får man fram det arbetskraftsbehov som gäller om alla avdelningar haft BTT. Differensen mellan faktisk arbetsinsats och teoretiskt behov - båda uppräknade till totalnivå - rationaliseringsutrymmet. utgör ett mått på det tillgängliga Kalkylerna skall belysas med ett exempel. som avser BTT-avdelningen och två andra avdelningar ur ett urval, från vilket en genomsnittsfunktion beräknats. Se tabell 5:28.

Beräkningar av rationaliseringstnrymmer

l praktiken innehåller beräkningar enligt tabell 5:28 olika slags fel, vilka försvårar tolkningen. Utöver normalt förekommande slumpfel förekommer här också systematiska fel. De sistnämnda kan ha flera orsaker. Ett av de viktigare torde vara olikheter i produktsortiment. Sålunda kan ett företag en uppnå högre

med .mycket enkel produktion förväntas mycket produk- n_ I princip handen 10mm

tivitetsvarden an företag som agnat sig åt en komplicerad produktion. Spridningen knng genom_

Oavsett orsaken till mätfelen kommer dessa att innebära att man kan sniltsfunktionen delats

av BTT. För att minska risken för överskattning

ålfpsaåáågäfáâgglgâäåfh

erhålla en felskattning av rationaliseringsutrymmet har vi i denna studie skurit bort extremob- ning, AV de två rama dl/SC de ena Villa 00h servationerna vid bestämningen av BTT”. Här finns inga självklara principer vid olika grader av

att följa. Tabell 5:29 belyser hur resultaten gfäzlgfürââimjjâeåogøåâiü

påverkas eliminering av observationer. tivitetsspridningen.

Tabell 5:28 Beräkning av rationaliseringsutrymme; räkneexempel

Anm. l. Kvoten mellan faktisk arbetsinsats och insats enligt genomsnittsfunktionen 2. Kvoten mellan :arbetsinsats och arbetsbehov enligt BTT-funktionen; kvoten kan erhållas genom division av talen i kolumn l med 0.8 3. Faktisk arbetsinsats 4. Arbetsinsats vid BTT; 3)/2) 5. Rationaliseringsutrymme; 3-4)

110 Kapital. arbetskraft produktion

Tabell 5:29 Arbetskraftsbehov vid BTT i förhållande till rådande arbetskraftsinsats Strukna observationer vid definitionen av BTT lnga De bästa 2 st 10 °/o 25 °/u 50 Va Ci irl/förelag

Högtryck a) Enmans 0.20 0.20 0,42 0.62 1.40 b) Tvåmans 0.15 0.28 0.28 0.70 1.75 OlTsettryck 0,40 0.40 0.48 0.64 l .20 Binderi 0.53 0.85 0.85 1.17 1.64

DagsIidnings/örerag

Tabellen visar den andel av den faktiskt utnyttjade arbetsinsatsen som Vid den beräkning av behövs om alla avdelningar har BTT vid olika definitioner av sistnämnda

rationaliseringsutrymmet funktion. 1 denna Forsta kolumn har inga observationer strukits. Det betyder som använts i detta att BTT delinierats med utgångspunkt i extremobservationen. l den andra sammanhang har antagits att variansen i mätfelsför- kolumnen har två observationer strukits. I den tredje utgör de eliminerade

delningen är 5 gånger observationerna 10 procent av det totala antalet observationer. Av värdena större än i variansen i att döma förefaller det orealistiskt att utgå från de två Forsta kriterierna produktivitetslördelningen. (inga resp. två strykningar) vid definitionen av BTT”.

Några ekonomi- och miljöaspekter lll

6 ekonomi- och miljöaspekter på Några

den tekniska

omvandlingen

6.1 Inledning

6.1.1 Allmän karakräristik av den grafiska branschens rekniska utveckling

Produktionen per arbetstimme har som framgick av kapitel 2 ökat i lägre takt inom grafisk industri än inom industrin som helhet. Detta Förhållande synes ha både marknadsmässiga och teknologiska orsaker. De grafiska vasom till stor del är av enrorna år i dag liksom tidigare beställningsvaror Den genomsnittliga serielängden har inom stora varuområden gångskaraktär. inte ökat nämnvärt. De marknadsmässiga Förutsättningarna för produktivitetshöjande investeringar inom företagen och för en strukturomvandling Man kan också inom branschen som helhet har således varit ogynnsamma. konstatera att den teknologi som är i bruk inom större delen av branschen inte påtagligt skiljer sig från den som tillämpats under senare decennier. Även om den tillämpade teknologin varit relativt stabil inom större delen har de senaste decennierna utan tvivel varit rika av den grafiska industrin lnom såväl tryckning som textframställning har nya propå innovationer. duktionsmetoder tillkommit, vilka genom en intensiv produktutveckling och spridning. Redan vid sekelskiftet lanserades fått ökad tillämpbarhet tekniken som ett alternativ och ett komplement till den den litografiska traditionella Offsettekniken har emellertid först under högtrycksmetoden. den senaste tioårsperioden anpassats så att den kunnat få en vidgad omfattning. Härvid har de upplageintervall inom vilka den är billigare än hög- Sistnämnda metod har dock trycks- resp. djuptrycksmetoden utvidgats. och etsningsförfaranden under de senaste åren bl. a. genom nya graveringskunnat stärka sin konkurrensförmåga. Den tekniska utvecklingen inom textfmmståillningen gäller i hög grad och datorstyrd Den första fotosättmaskinen, som fotosättningen sättning. kom i bruk under senare hälften av 1940-talet, var i stort sett en kameraversion av de typgjutande blysättmaskinerna. Fotosättmziskinerna har däroch är i dag renodlat elektroniska maefter genomgått en snabb förändring som kvalitetsmässigt är vida överlägsna den skiner, vilka såväl kapacitetsav sättförsta modellen. Datortekniken har möjliggjort en automatisering ningen. Härvid har kombinationen dator/fotosåittmaskin visat sig överlägsen kombinationen dator/blysâittmziskin. Sesll2

l 12 Några ekonomi- och miljöaspekter

Fotosättningens introduktion och spridning har emellertid inte skett i den takt man allmänt trodde för tjugotalet år sedan. Metodens stora fördelar jämfört med blysättningen framträdde först när den kunde behandlas som del i ett system för textframställningen. Viktiga komponenter i ett sådant system har endast under de senaste åren varit tillgängliga till sådana priser att de kunnat införlivas i en sätteriutrustning.

6. 1.2 Kapit/ers sy/ie

Tekniska förändringar har skett inom alla processled i den grafiska produktionen. Det ur sysselsättningssynvinkel intressantaste inslaget är emellertid den ovan skisserade teknikomvandlingen i textframställningen, vilken delvis hänger samman med övergången från högtryck till offset i tryckerierna. Föreliggande kapitel syftar till en allmän beskrivning av de ekonomiska och miljömässiga förändringar som är förknippade med denna utveckling. l förstnämnda avseende är den nya teknikens resursförbrukning i främsta hand arbetskraftsanvändningen e och introduktionsförlopp av speciellt intresse. Båda aspekterna är av stor vikt för den sysselsättningsprognos som presenteras i kapitel 7. Kapitlet avser däremot inte att ge en *Se Arnamo. Dinborn. detaljerad beskrivning av grafisk teknik och dess framtida gestaltning. Den Egevi, Thyboll. Grafisk intresserade läsaren hänvisas till gängse läroböcker i ämnet? teknik i dag. Stockholm 1973 och Ivan Ivarsson. De miljöfrågor som här skall tas upp till behandling gäller de anställdas Fotosättmaskiner och attityder till arbetsmiljön i tryckerier som befinner sig före, under och efter system för textproduktion. Stockholm l973. en teknisk omläggning av ovan beskrivet slag. Framställningen är baserad

Denna effekt kan åskådliggöras i nedanstående figur. där sambandet mellan tryckkostnader per sida och upplaga för de tre tryckförfarandena representeras av tre kurvor. Vid upplageintervallen o-a. a-b och b- är högtryck. offsettryck resp. djuptryck den billigaste metoden. Utvecklingen under efterkrigstiden kan sägas ha inneburit att a- och bvgränserna förskjutits åt vänster resp. höger. Kurvornas utseende varierar för skilda produkter. För dagstidningar är exempelvis i dag offsettrycket billigare än högtrycket för små och medelstora upplagor medan förhållandet är det omvända vid stora upplagor. Här har utvecklingen inneburit att offsettekniken blivit konkurrensduglig vid allt större upplagor.

Kostnader per sida gagn-Hcg a Offseñr-gck - - - Djupfrgck

på ;i nun_ n: -9 Höqfrgck Offseñrqck Dj upfrg ck

Upplaga

SOU l974z34 Några ekonomi- och miljöaspekter ll3

på den studie av fem dagstidningar som redovisas i bilaga 3. Överhuvudtaget

kommer tidningsproduktionen att få ett större utrymme i denna behandling än vad som motiveras av dess andel av den totala grafiska produktionen. Anledningen härtill är helt enkelt att det varit lättare att renodla teknikaspektema i dagstidningssektorn än i civilsektorn. De slutsatser som dras från dessa tidningsstudier har dock bedömts vara giltiga även för civiltryckerier.

Figur 6.I

6.2 Introduktion och spridning av ny teknik; några

allmänna synpunkter

l kapitel 2 redovisades utvecklingstendenserna i sättnings- och tryckningsteknik såsom de framträder i data över maskinbestånd och sysselsättning av olika yrkeskategorier. Dessa visar att fotosättning och datorstyrd sättning * - av traditionell ofta i kombination vunnit terräng på bekostnad blysättning samt att tryckningen i växande grad sker med offsetteknik. Utvecklingen inom textframställning belyses ytterligare i figur 6:1. Räknat i sättningskapacitet är fotosättmaskinernas framryckning större än vad som

framgår av denna figur. Lågt räknat utgjorde år l97l fotosättningskapaciteten 30 procent av den totala sättningskapaciteten. Kapacitetsutnyttjandet i en modern fotosättmaskin är dock i regel mycket lägre än i en blysättmaskin. framträder tydligare i forsäljningsstatistiken än i U Teknikomvandlingen l9G7 69 69 70 7l data över beståndet av olika maskintyper. Små forskjutningar i maskinbestândets sammansättning kan innebära drastiska förändringar av olika Fotosättmaskinernas andel av totala antalet maskintypers marknadsandelar i nyförsäljningen. Från 1967 till l97l steg såittmaskiner. andelen i beståndet (antalsmässigt) från ll,5 till 15,5 procent. litopressar Källa: SOS, lndustri På nyinköpssidan motsvaras denna förskjutning av en kraftig dominans l967-7l för dessa pressar. Denna omsvängning på tryckpressmarknaden illustreras Anm.: l totalsumman har offset(lito)- ingår förutom remsstyrda i figurerna 6:2a och 6:2b. När det gäller flerfargstrycket fotosättmaskiner manutekniken länge varit ett fördelaktigt alternativ. Under senare år har emeller- ella och remsstyrda blytid litopressairna också börjat dominera marknaden för enfargspressar. sättmaskiner (linotype). Trots den kraftiga framryckningen av nya tekniker är deras användning ännu relativt begränsad. Enligt framställningen i kapitel 5 svarade fotoför knappt lO procent av den totala sättningsvolymen inom cisättningen vilsektorn år 1970. Offsetproduktionen var i tryckt yta räknat cirka tre Gäl- ° Se L. Nabseth. lnnovadedelar av produktionen i högtryck. Även inom dagstidningsproduktionen tionsspridning inom dominerande. Trots att den nya teknikens andel av svensk industri, lUl, var högtryckstekniken Uppsala 1973. Denna totalproduktionen ökat väsentligt sedan 1970, så har den grafiska branschen studie ingår i ett stort utan tvivel den största delen av den teknologiska omvandling som här internationellt projekt, där berörts framför inverkar på produktiviteten och man speciellt studerat sig. Eftersom teknikbytet eventuella olikheter fördelning på yrkeskategorier, så är givetvis det fortsatta sysselsättningens mellan länder vad spridningsforloppet av primärt intresse. beträffar innovationsspridningen. Resultatet En väsentlig förutsättning för nya teknikers spridning är att de är lönhar publicerats i L. Nabsamma. Studier i innovationsprocesser visar att även sådana faktorer som seth and G.F. Ray, leds), The diffusion of new beslutfattares attityder till nya tekniker påverkar spridningen av ny teknoindustrial processes: an logi? Självfinansieringsförmåga och kreditmöjligheter har sannolikt också international study. en stor betydelse for hastigheten i spridningen. Aberdeen 1974.

114 Några ekonomi- och miljöaspekter

Anfol [70 uso- \ 50- Lifoh-gck -=mo_ \ Cglinderhöqfrgck -----

\ [4 Digelhöqfrgck

130- y/ \ 120uul00-

FLgur 6:2a 19s2s3sto's5'se's7's8's9'7o'7|'72 Köllo: Leveron+örsuppqif+er

Anfol 70

60 - -á-u Lifofrgck - - - Ro+ohöq+rgck 50 --

40-

3D-

20-

§--:n.-n-|:--_-_-_.1\\

Figur 6.2b |sszs3aa's5'5s's7'ea's9'7o'7|'72

Köllo : Lever-onförsuppgiñer

Ser man på innovationsspridningen på andra områden ñnner man en rik provkarta på utvecklingslbrlopp. Man kan således inte genom enkla zmalogilörfaranden erhålla tillförlitliga prognoser för foto- och offsetteknikernas fortsatta utveckling. Den prognos över teknikbyte som ingår i kalkylerna

SOL 1974:34 ekonomi-

Några och miljöaspekler 1 15

i kapitel 7 utgår från en trendframskrivning av nyinvesteringarnas sammansättning med avseende på produktionstekniker. l denna prognos ingår antagandet att de lönsamhetshinder for introduktion som tidigare funnits successivt undanröjs. Lönsamhetsbetingelsernas Förändring orsakas av i främsta hand två processer. För det första utvecklas den nya tekniken, varvid den speciellt blir bättre praktiskt anpassad till olika krav. För det andra ökar utbudet av den nya teknikens maskiner genom större serielängder hos befintliga producenter och tillkomsten av nya producenter. Resultatet härav kan ibland bli att priserna på maskinerna sjunker samtidigt som deras kapacitet och kvalitet ökar. Detta synes vara fallet inom textframställningen. Priserna på offsetpressar har emellertid i stort sett utvecklats i takt med prisindex för mekaniska maskiner i allmänhet. Samtidigt har dock en mycket snabb produktutveckling ägt rum på detta område. Betydelsen av dessa processer for tillämpningen av den nya tekniken diskuteras senare i framställningen.

-

6.3 Traditionell och ny teknik operationella definitioner

Den inledande beskrivningen av den tekniska utvecklingen uppehöll sig huvudsakligen vid övergången från produktion av blysats till produktion av fotosats i sätterierna samt vid offsetteknikens utbredning i tryckerierna. Det betyder givetvis inte att dessa förändringar är de enda som förekommit på teknikens område. Inom exempelvis offsettekniken har genomförts en mängd förbättringar. av vilka somliga inneburit en minskning i resursförbrukningen per producerad enhet, t. ex. genom minskad makulatur och snabbare fargtorkning. Andra har i första hand medfört en ökning i produkternas kvalitet! Begreppen traditionell resp. ny teknik kan ha en mångskiftande innebörd. Deras innehåll varierar också av naturliga skäl med tiden. Här skall de i första hand användas som beteckningar på två slag av processer inom textframställningen, nämligen produktion i blysats resp. i fotosats. Med dessa två tekniker kan man med stark förenkling associera två på följande sida återgivna produktflöden. Flödesdiagrammen skall kompletteras med några kommentarer. Primärbehandlingen av manuskriptet vid produktion i blysats kan enligt ovanstående beskrivning avse maskinsättning, perforering och handsättning. Som framgick av kapitel 5 är maskinsättning den gängse metoden. Det finns två slag av remsstyrda blysättmaskiner. Den ena är radgjutande (linotype) och den andra år typgjutande (monotype). Den förra används huvudsakligen inom dagstidningstryckerier, medan den senare uteslutande finns inom civilsektorn. där den särskilt utnyttjas för komplicerad sättning, t. ex. formelsättning. Handsättning förekommer numera endast vid framställning av sats för rubriker, annonser och accidenstryck. [Arnamo m fl, a. a.. ges en översikt av de senaste årens Korrigering är ett viktigt moment vid jämförelse mellan bly- och foutveckling inom grafisk tosättning. l det förra fallet tillkommer förutom de fel som åstadkommes teknologi.

116 Några ekonomi- och

miljöaspekter

B/ysars

Maskinsättning Perforering Handsättning

Korrigering

\ l /

Färdiggörning av sats

l

Ombrytning

F otosa IS

Textregistrering (exempelvis perforering)

l l

Korrigering (ev. med terminal)

\ / Färdig fotosats (med rubrik etc.)

l

Montering

av perforatörerna och sättarna sådana fel som sättmaskinen orsakar. Därför sker korrigeringen även vid remsstyrd gjutning efter sättningen. Detta är också den vanligaste gången vid framställning av fotosats. Här linns dock av skäl som redovisas senare vissa Fördelar med korrigering/öre sättningen. Flera alternativ är möjliga. Ett vanligt sätt är korrigering via bildskärm. Korrekturläsaren korrigerar i detta fall själv texten via ett till skärmen kopplat tangentbord. Bildskärmarna kan vara direktkopplade (on-line) till en dator, varvid hanteringen av databärare (t. ex. remsa) mellan de olika processleden elimineras. Ombrytning och montering är analoga processer. Bortsett från de olikheter i hanteringen som följer av att man i det första fallet arbetar med en tung metall och i det senare med papper eller film har fotosättm-.iskiiwernzi genom sin flexibilitet en klar fördel då man vill sätta rubrik och brödtext i samma maskin. Därför utförs vid fotosättning ofta en del av monteringen av sättmaskinen. Foto- eller blysatsen iir det material man utgår från vid framställning av tryckmedia. Valet av tryckteknik bestämmer här de fortsatta processtegen. Här skall de tvâ vanligaste tryckmetoderna betraktas, nämligen högtryck och offsettryck. Dessa kan kombineras med var och en av de nämnda sätt-

Några ekonomi- och miljöaspekter 117

metoderna. varvid fyra olika processkedjor kan identifieras:

OFFSET HÖGTRYCK

Foiosats Blysats Fotosats Bl ysais

Avdragning Fotografering

Plåt- Fotografering framställning

Plåtexponcring Tryckmedium Tryckmedium

Plåt friimkallning

Tryckmcdium Produkt Process

E i:

Av dessa llödesdiagram framgår att de naturliga teknikkombinationerna 5 År högtryckspressen en är fotosats/offsettryck resp. blysats/högtryck. Den förra skall här associeras rotationspress kan inte med ny teknik. den senare med traditionell teknik? blysatsen direkt användas som tryckmedium. Tryckmediet är här stereotyper eller plåtar. Efter klichering kommer

6.4 Några tekniska och produktionsekonomiska

detta fall ytterligare två

aspekter på textframställningen processteg: matrisering

och stereotypering.

6.4.1 Folosäiniingwis tekniska och dri/isekononiiska egenskaper “l Arnamo m. ll., a. a.

jämförs en foto- och en Fotosättmaskinerna har ijämförelse med blysättmaskiner uppenbara fördelar blysättmaskin. vilka anses i tekniskt avseende. ha dels samma ;invändningsområde, dels samma f] De arbetar till skillnad från blysättmaskinerna praktiskt taget felfritt. inköpskostnad. Sätthastigheten vid remsstyrning D De är snabbare än blysättmaskinernaf anges till 20 tecken/sek Ci än blysättmaskinerna både vad gäller typografi och De är mångsidigare hos fotosättmaskinen mot format? 5 tecken/sek hos blysäitmaskinen. Det må D Fotosatsen har en högre och jämnare kvalitet än blysatsen. emellertid påpekas att det i dag finns fotosättmaski- En i dag väsentlig och i framtiden förmodligen helt avgörande fördel med ner. där sätthastigheten är är att den bättre än blysättningen kan inordnas i ett da- drygt 100 gånger större än lotosâittningen den som här angivits. tasystem. l dag ombesörjer datorerna i huvudsak sådana typiskt grafiska funktioner som radplanering och orddelning - i sistnämnda fall inte utan 7 Mycket komplicerade omfattar hos vissa stora företag emellertid satser framställs fortfaranvissa problem. Datasystemen de med fördel i mono. redan nu funktioner som .tidigare inte ingått i den grafiska verksamheten? Fotosättning av konventionellt slag är emellertid förknippad med vä- ° Jämför kapitel l, avsnitt

vilket utan tvivel l .l .3. sentliga tekniska problem när det gäller korrigeringen.

118 Några ekonomi- och miljöaspekter

sou 1974; 34

har verkat hämmande på dess utbredning. har underlättats Korrigeringen genom bildskärmstekniken men kan dock även med detta förfaringssätt vara besvärlig och dyr. En av orsakerna härtill är att textleverantörer ofta ändrar manus efter forsta korrektur. Den tidigare jämförelsen mellan foto- och blysättning har gällt dimensionerna kvalitet och tid. Det är svårt att praktiskt översätta kvaIitetsdilTerenser i ekonomiska termer. Sättningstiden avspeglar emellertid den direkta arbetsåtgången per produktenhet. Här förefaller fotosättningen i regel att ha klara fördelar, vilket skall utförligare belysas senare i framställningen. Om den allmänna kostnadsjämförelsen skall bli någorlunda bör komplett. metoderna jämföras i ytterligare tre avseenden. nämligen materialförbrukning (inkl. materialbehandling), service och kapitalanvändning. Här skall punktvis följande egenskaper noteras. D Fotosatsen kräver material i form av en stor mängd film, fotopapper och kemikalier. Blyet kan i hög grad återanvändas, varfor blylörbrukningen är obetydlig. Det kräver emellertid betydligt större lagerutrymme och indirekt hantering än papperet och filmen. El Blysättmaskinerna fordrar mer löpande service än fotosättmaskinerna. De sistnämnda innehåller emellertid dyra komponenter vilka ibland behöver bytas ut t.ex. katodstrålerör. m Priset på en remsstyrd blysättmaskin är i stort sett lika högt som på en fotosättmaskin, som har en 4 gånger högre kapacitet och tillika en större flexibilitet i typsnitt och grad än blysättmaskinen. Genom den större kapaciteten blir kapitalinsatsen per produktenhet lägre vid foto- än vid blysättning, förutsatt att den ekonomiska livslängden är densamma.

6.4.2 Tekn/kbyte och produktslruklzu Fotosättningens driftsmässiga fördelar framför blysättning gäller enligt föregående avsnitt snabbhet. kvalitet, flexibilitet och säkerhet. Dess relativa svaghet avser materialforbrukning och korrigering. Kombinationen av dessa egenskaper jämte priserna på material, arbetskraft och kapital bestämmer produktionskostnaden for framställning av fotosats i förhållande till framställning av blysats för en viss grafisk produkt. Eftersom betydelsen av dessa egenskaper varierar mellan produkterna så varierar också fotosättningens relativa kostnadsfordel från fall till fall. Här skall i korthet textframställningsteknikens betydelse för olika typer av produkter diskuteras, liksom produktsortimentets betydelse for teknikbyte, dvs. övergång från sättning i bly till fotosättning. Därvid antas att kostnaderna (exkl. kapitalkostnader) for textframställning är lägre i fotoalternativet än i blyalternativet såvida det inte rör sig om produkter där korrigeringsintensiteten är exceptionellt hög. Detta antagande kommer senare att motiveras utifrån direkta mätningar och andra observationer. Sättningens betydelse for produktionskostnaden for en produkt växer med textframställningens andel av den totala grafiska insatsen. Ju större denna andel är desto mer kan de totala kostnaderna reduceras vid en övergång från blysättning till fotosättning. Valet av sättningsmetod är således viktigt vid produktionen av en textrik bok med en liten upplaga. l en broschyr.

Några ekonomi- och miljöaspekter 119

som har liten textmängd och okomplicerad text men vars upplaga är stor, spelar däremot sättningstekniken en ringa roll. Bästa sättningsteknik kan också bestämmas av andra egenskaper hos produkten än de som direkt gäller texten. Vid produktion av en reklambroschyr med liten textmängd samt stort och färgrikt bildinnehåll är offsettryck vid stora upplagor billigare än högtryck. Offsetrepro är i regel också enklare och billigare än klichétillverkning och klichéhantering. Eftersom fotosättningen är bättre anpassad än blysättningen till denna tryckmetod får sättningsmetoden en större betydelse än vad själva textmängden antyder. Då fotosättningens relativa fördel varierar med produkternas egenskaper bestämmer produktstrukturen den kostnadsminskning som ett företag uppnår. när man byter teknik i textframställningen. Utgör sättningen en stor del av dess totala grafiska verksamhet är givetvis incitamentet till teknikbyte större än när sättningen är relativt liten. Det är symtomatiskt att fotosättningen år 1970 hade en betydligt högre andel hos de fristående sätterierna än inom övrig grafisk industri. En övergång från bly- till fotosättning kräver av lönsamhetsskäl vanligen ett byte av presspark. Det gäller speciellt när pressarna är avsedda för högtryck direkt från plan blysats. De kostnader som bytet av pressutrustning medför kan dock i regel inte kompenseras genom minskning av kostnader för sättning och montering. Samtidigt byte av sätt- och tryckteknik medför inte bara avsevärda investeringar utan också en betydande omställning i produktionsprocessen. Därför är det naturligt att man kan iaktta en viss tröghet i anpassningen av textframställningsmetod.

6.4.3 Datorer, OCR och den vä/anpassodejörfattaren Datorernas betydelse i dagens moderna sätteri gäller förutom radplanering, korrigering etc. i några fall också textframställning från maskinläsbart medium. Det kan exempelvis röra sig om ett register som av andra skäl måste finnas på remsa, magnetband eller skivminne. l detta fall kan satsen - - framställas om den har korrekt form efter vederbörlig programmering helt automatiskt utan vare sig textkonvertering eller korrekturläsning och korrigering. l ovanstående fall reduceras sättningskostnaderna utan att textleverantöremas egna kostnader behöver öka. l andra fall kan textleverantören ta på sig vissa extra uppgifter och kostnader för att på så sätt minimera de totala textfrztmställningskostnaderna. Han kan t. ex. utnyttja skrivmaskiner som producerar både klarskrift och magnetbandupptagning av manus, varvid han korrekturläser och korrigerar själv för att slutligen sända det rättade magnetbandet till tryckeriet. Detta förfaringssätt används sedan en tid av vissa myndigheter som har stor trycksaksutgivning. Den totala omfattningen av ovan beskrivna sättningsförfarande utgör i dag endast en bråkdel av den totala sättningsvolymen. l de fall det förekommer reduceras eller elimineras den tänkta besparingen på grund av att tryckeriet måste behandla textleverantörens magnetband och ibland göra ett nytt. Metodens framtid är givetvis avhängig av hur väl textleverantören

120 Några ekonomi- och miljöaspekter

vill anpassa sig efter det moderna tryckeriets möjligheter. Ett annat sätt att integrera textleverantörens arbete med tryckeriets är användningen av optiska läsare - OCR? Här skriver textleverantören sitt eget manus på en speciell maskin, vars sats kan läsas av OCR-maskinen. Denna registrerar texten och överför den i digital form till magnetband eller remsa, som sedan i vanlig ordning används som input till datorn. OCR anses ännu inte vara tillräckligt utvecklad för att nå en stor spridning. Metoden används emellertid bl. a. vid blankettillverkning. Förlag och tidningar torde med tiden kunna nedbringa den totala textframställningskostnaden genom att använda skrivmaskiner för OCR.

6.5 Potentiella och faktiska effektivitetsvinster vid teknikbyte; erfarenheter från dagstidningstryckerier

Förändringar i resursförbrukning vid teknikbyte kan uppdelas i två komponenter, nämligen: a Förändringar i resursförbrukning vid effektiv produktion och El förändringar i avvikelse från effektiv produktion (rationaliseriitgsutrymme; jfr kap. 5) Det torde vara normalt att besparingarna i arbetstid och ntaterialförbrukning är större “i teorin, dvs. då man jämför åtgången vid effektiv produktion. än vad de åtminstone i ett inledningsskede faktiskt visar sig vara. Det betyder således att rationaliseringsutrymmet ökar vid teknikbytet. Här skall uppmärksamheten främst riktas mot arbetskraftsinsatsens förändringar vid en övergång från bly- till fotosättning. Arbetskraftsanvändningen vid effektiv produktion är, av skäl som redovisades i kapitel 5. en svårmätbar storhet. Analysen i detta kapitel, vilken gällde mätning av rationaliseringsutrymmet vid en viss produktionsprocess, utgick från observationer av “bâist tillämpade teknik”. Här skall bedömningar i dessa frågor baseras på data från direkta tidsstudier. Differensen i tidsåtgång vid olika tekniker skall användas som en dppf0Xin12lllOI1 av olikheter i resursåtgång vid effektiv produktion. Dessa mätningar kompletteras sedan med erfarenheter från den dagliga verksamheten. Två studier av arbetstiden vid framställning av bly- resp. fotosats har utförts vid ett antal dagstidningstryckerier. Den första gäller sättning och ombrytning (m0ntering)av en första sida och en sportsida, vilka båda hämtats från Dagens Nyheter. Den andra avser framställning av 13 annonser av skild komplexitet. Mätningarna utfördes 1972. De deltagande “fototidningarna” var vid denna tid av konventionellt slag. Väsentligt i sammanhanget är att korrigeringarna gjordes eller sättning och inte på ovan beskrivet sätt, dvs. via skärm. Det skall också påpekas att manuskripten i ”blytidningarna” sattes i manuella blysättmaskiner. Vid dessa mätningar framkom att textframställningstiden var betydligt kortare vid fotosättning än vid blysättning. Besparingen var när det gäller ° OCR är Förkortning av textsidor av storleksordningen 60 procent. Nu skall det uppmärksammas Optical Character Recognition. att en betydande del av denna besparing erhölls därför att blysätterierna

Nå ra ekonomi- och miljöaspekter 121

använde manuell och inte remsstyrd maskinsättning.” Även om man räknar

bort maskinsättningstiden vid framställning av tryckfärdig blysats utan att

reducering av fotosättningstiden blir den sistnämnda 25 göra motsvarande

procent lägre än blysättningstiden. l annonssättningsprovet ingick 13 annonser av starkt skild komplexitet. - varierade från 23 till 390 minuter. Tidsåtgången per annons i blysättningen Den totala arbetstidsåtgången var vid fotosättningen 45 procent lägre än

vid blysättningen. Man skall givetvis tolka uppgifter från mätningar av detta slag med stor

Resultaten är också mera till fotosättningens fördel än vad som försiktighet. framkommit vid liknande studier i civilsätterier. Det torde dock stå klart

kan innebära möjligheter till stora att en övergång från bly- till fotosättning - är remsstyrda. besparingar även i de fall då blymaskinerna Det är mot bakgrund av ovanstående resultat förvånande att från tids-

seriedata för företag som bytt från bIysättning/högtryck till fotosättning/

finna att arbetsåtgången per sida minskat i relativt liten grad /offsettryck under de lörsta åren efter bytet. Detta torde delvis bero på att arbetsrytmen delbarhet är starkt bevid dagstidningarna är ojämn och att arbetskraftens man kan inte anpassa arbetsstyrkan helt efter arbetsbelastningen gränsad; under dygnet. från data över mindre och medelstora tidningar utgör Enligt beräkningar inom fotosätterier cirreparations- och översynskostnader per produktenhet kostnader för blysätterier. Genomsnittskostka 40 procent av motsvarande naderna för förbrukningsmaterial var däremot dubbelt så höga hos de förra

som hos de senare.” Båda kostnadsposterna är små jämfört med de direkta

lönekostnaderna Totalt är de enligt tillgängliga data högre per produktenhet. i fotosätteriet För att genomsnittskostnaden skall komma än i blysätteriet. behöver fotosätteriet en arbetsned på den nivå som råder i blysätteriet som är S procent lägre än i blysätteriet. Här kraftsåtgång per produktenhet ° Det skall dock underförutsättes att timlönen är densamma på de två arbetsplatserna. strykas att perforering Av de referade “tidsstudierna” att döma ligger en sådan besparing klart plus radgjutning kräver avser enbart klart större arbetsinsats än inom möjlighetens gränser. Det må betonas att besparingskravet perforering plus fotosätthar en offsetpress nämnda sätteriet. Om tryckeriet i utgångsläget sjunker ning. l annonssättningen krav i väsentlig grad. utgör förstnämnda kostnadsfördelar process inget fördelaktigt Den tidigare framförda hypotesen om fotosättningens alternativ till maskinsätt- Den torde emellertid ning. synes i varje fall gälla vid dagstidningsproduktion.

för en stor del av civilproduktionen, även om korrige-

också vara riktig l annonsprovet ingick ringsproblemen i detta fall synes vara större än i dagstidningsfallet. endast ett sätteri av 0 vardera tekniken. Därför är faktorernas omdömen om prestationerna av

6.6 En teknik speciellt intresse. Blysätt-

tidning byter

ningen ansågs vara mycket snabbare än den Den nya tekniken har hittills beskrivits i allmänna termer. Dess praktiska standard som kan uppnås under en längre tid. tillämpning varierar från fall till fall och produktionssystemen på området medan fotosättningen är otaliga. Det hindrar emellertid inte att allmänna egenskaper kan belysas ansågs vara normal i detta har valts Värmlands Folkblad (VF). hänseende. utifrån ett praktikfall. Som exempel som 1972 övergick från en traditionell till en förhållandevis mycket avan- 7 Uppgifterna avser l968 cerad teknik. är av särskilt intresse därför att man utnyttjat en års priser och löner. Exemplet

122 Några ekonomi- och miljöaspekter

typ av samverkan med andra företag vilken möjliggjorts av den senaste tidens utveckling på sättningsteknikens område. VF. hade l972 en upplaga på ca 23 000. Antalet arbetare på de tekniska avdelningarna var före bytet 54. Produktionsförloppet före teknikbytet kan beskrivas på följande sättz” Texten överförs till hålremsa. Hålremsan databehandlas och (avstavning radslutning). Remsan, som nu är uppdelad i rader, styr en blysättmaskin vilken framställer texten i blysats. Rubrik tillfogas och materialet färdiggörs. Efter avdragning korrekturläses texten. Satsen korrigeras. Textmaterialet ” placeras i sidramen tillsammans med kliché. Sidan präglas på pappmatris Framställningen följer den rapport om teknikby- som därefter gjuts till tryckplatta. Tidningen trycks i högtryckspress. tet som VF lät göra för Efter teknikbytet är produktionsgången följande: sina intressenter. A, Texten överförs till magnetband. Texten förs över från magnetbandet AhlqvisLOvergång till ny tryckteknik, VF, l972. via data till bildskärm, där texten korrekturläses och korrigeras. Magnet- Tidningens nya produk- bandet databehandlas (uppgifter om typsnitt, grad m. m.). Texten sätts tionssystem beskrivs *i fotosättmaskin. varvid bilder markeras. också i A. Ahlqvist och K. Spalterna klistras på sidmodellen. Johnson. Nytt sättsystem Hela sidan avfotograferas. Bildnegativ läggs in. Sidan kopieras på en trycki Karlstad och Eskilstuna. plåt. Tidningen trycks i offsetpress. Pressens Tidning. l972, nr 4. Det är av dessa beskrivningar lätt att förstå att teknikbytet inneburit en radikal förändring av maskinpark. produktionssystem och arbetsmiljö. Sist- Figuren är hämtad från A. Ahlqvist och K. nämnda aspekt skall behandlas senare. Det nya textframställningssystemet Johnson. a. a. från manus till monteringsfárdig text konkretiseras i figur 6.3.

Moqnefbondainkodore för koseffbond

l \

l

Bildskärmar Fofosöif- Fofosöü-

®l

maskin maskin I I

z

\l ® @

® Q0 i 2322: :;-. êåE5:-.3 B°d“7°" llll|l|llllllllllllll Illllllllllllllllllll

t

L Dafor Dafor :iieunjf m i

|| (sk) (ak) :här:

H 6 Eskilsfuno

(DH a

Skivminne

I I I .

@I l

l i

Figur 6.3

Några ekonomi- och miljöaspekter 123

Figuren illustrerar sätteriets maskinpark, varvid textframställningens olika moment anges. De streckade linjerna betecknar manuell transport och de heldragna transport på kabel. Textmaterialets behandling har beskrivits på följande sättz” “På magnetbandsperforatorn skrivs materialet och därefter laddas kassetten i bildskärmen (l). Därifrån går, när bildskärmen startats, impulser till en kontrollenhet som i sig är en dataanläggning av blygsammare mått (2). Sedan går impulserna till bildskärmen (3) där de framträder som text på rutan med 80 teckens bredd och 23 raders höjd. När materialet korrekturlästs och korrigerats registreras det i kontrollenheten (4) och sänds via den fasta linjen till Eskilstuna for databehandling (5). När detta är gjort * under en mycket kort tidsrymd går materialet tillbaka till kontroll-

enheten (6) och därifrån på ledning över till fotosättmaskinerna (7), varifrån

resultatet kommer som färdig text.”

Övergången togs upp till diskussion under 1970. lnvesteringsbeslutet fat-

tades samma år. Våren 1971 påbörjades utbildningen och de första övningsmaskincrna kom på plats. Utbildning av personal för fotosättmaskin och press var huvudsakligen extern. Utbytet skedde över två dygn, allhelgonahelgen 1972. Dagen fore denna helg producerades tidningen med traditionell teknik, dagen efter med den teknik som ovan beskrivits. Den totala investeringskostnaden belöper sig till drygt 4 miljoner kronor fördelade på nedanstående poster.

Procent av totala investeringskostnadeit Satteri h.) Repro Tryckeri w

hJN-ü-ONOJE-Ocuu iAiJIQUIJOUrIOÅ/u

Distribution Ovrig utrustning Utbildning lgângsattning Ovrigt -

Lönsamheten i en investering av detta slag beror bl. a. av den förväntade varaktigheten i den befintliga anläggningen. - Här skall tills vidare bortses från fallet VF. Antag att den traditionella utrustningen tekniskt kan fungera i åtskilliga år till men att dess marknadsvärde är O kronor. De årliga besparingar som man behöver för att exakt täcka en investeringskostnad av 4 miljoner kronor framgår av nedanstående tabell. 5 A. Ahlqvist,a. a.sid ll.

124 Några ekonomi- och miljöaspekter

- Vid det gynnsammaste alternativet lägsta ränta och längsta zivskrivnings- - behöver period man genom den nya tekniken spara 385 200 kronor per år i löner. materialutgifter etc. Beloppet motsvarar ungefär de årliga lönerna inkl. sociala avgifter för 9 arbetare i 1973 års löneläge. En sådan minskning av arbetsstyrkan är enligt den Föregående analysen teoretiskt möjlig men svår att praktiskt genomföra. Står man däremot infor ett omedelbart behov av att byta en stor del av maskinparken ter sig investeringen mera lönsamhetsmässigt motiverad. Som tidigare påpekats år den nya sättningsteknikens utrustning billigare än maskinerna i ett blysätteri. VF:s ledning har också framhållit andra argument för sitt investeringsbeslut än besparingar i löpande utgifter: Offsettekniken möjliggör en förbättring av fárgkvaliteten. vilket kan gynna annonsförsäljningen. Det blir lättare att följa med i den fortsatta teknikutvecklingen. Arbetsmiljön blir bättre. Det skall slutligen framhållas att andra tidningar funnit det vara lönsammare att vid teknikbyte välja en mindre avancerad teknik än den som nu tillämpas på VF.

6.7 Teknikomvandling och människan på arbetsplatsen

När traditionell grafisk teknik ersätts av ny teknik inträder uppenbara förändringari produktionsförhållandena. Det gäller speciellt sätterierna. vilkas övergång från textframställning i bly till fotosättning kan sägas medföra en förvandling från verkstadsmiljö till kontorsmiljö. Denna förändring i de yttre förhållandena är en följd av två med varandra sammanhängande faktorer. Den första avser utbytet av mekaniska maskiner mot elektronisk och fotografisk utrustning. Den andra gäller det förhållandet att blyet som arbetsmaterial ersätts med papper och film. Följande framställning om teknik och arbetsplatsförhållanden är baserad på en studie som på kommitténs uppdrag utförts på forskningsavdclningen vid Personaladministrativa rådet och som redovisas i bilaga 3. Denna studie skall här benämnas miljöundersökningen. Miljöundersökningen har studerat sätterierna på fem landsortstiditingztr. vilkas upplagor är av storleksordningen 20 000 ex. Tidningarnas format uppgår till ungefär 20 sidor. Antalet anställda inom de tekniska avdelningarna är 30-40. Två av dessa tidningar tillämpade en traditionell teknik, dvs. blysättning/högtryck. Två tidningar använde ny teknik, dvs. fotosättning- /offsettryck medan den femte under utredningsperioden gick över till ny teknik. Antalet intervjuade har varit ungefär 150. Vid ett teknikbyte av ovan beskrivet slag minskar eller elimineras vissa källor till besvär såsom blydamm, drag och tunga lyft. Även bullernivån minskar. Bullerproblemet är dock störst i tryckerierna och här kan detta kvarstå oförminskat problem efter teknikbytet. Rulloffsetpressar uppnår som redovisades i kapitel l - en ljudstyrka som ligger klart över den nivå som ett oskyddat öra tål. Teknikomvandlingett medför emellertid att problemen med kemiska me» del ökar vid tidningar av den undersökta storleken. Dessa berör framför

ekonomi- och miljöaspekter 125

Några

data redovisar emellertid allt reprotekniken. Enligt miljöundersökningens färre anställda besvärande exponering för kemiska medel vid fotoföretag än fallet var med t. ex. blydamm vid blysätterier.” Detta kan dock i praktiken

innebära besvär för merparten av reproteknikerna. kan fototekniken totalt sett sägas l frågan om den fysiska arbetsmiljön Arbetet har genom teknikbytet blivit renare. ha medfört en klar förbättring. lättare samt mindre bullersamt. Den nya tekniken medför också större val-

frihet vid utformning av lokaler. Vid övergången till fotosättning ändras produktionsförloppet. Samtidigt i stort sett genomförts med bibehållen personal. För perhar teknikbytena vilket för sonalen innebär således teknikbytet en mycket stor omställning. i det närmaste torde kunna jämställas med ett byte vissa befattningshavare av yrke. Det är ur denna synvinkel av speciellt intresse att veta hur personalen förändringarna och hur väl de nya arbetsförhållandena upplever upplevs svara mot de egna kraven. lät miljöundersökningen de anl sin studie av de fem tidningsföretagen värdera sin nuvarande arställda vid dessa företags tekniska avdelningar betssituation. Personalen bedömde om arbetet uppfyllde deras primära behov och en riskfri arbetsmiljö. Den bedömde vidare om av trygghet, förtjänst till arbetstillfredsställelse och arbetet var omväxlande och gav möjlighet Dessa bedömningar ställdes i relation till de anspråk personalen utveckling. de minimikrav de ogärna kunde tänka uppgav sig ha på sina arbeten och - Eftersom undersökningen är sig att underskrida deras rimlighetsgräns. inriktad förändringen i branschen fick personalen på den snabba tekniska också bedöma hur de såg på sina möjligheter på ett par års sikt. Från individens synpunkt är det av stor vikt om man förväntar sig försämringar

eller förbättringar i den nära framtiden. bedöms de nuvarande förhållandena i regel Enligt miljöundersökningen vara bättre på fototidningar än på blytidningar. Det gäller speciellt anställoch arbetsmiljö. Stämningen i arbetet upplevs dock enligt ningstrygghet detta sätt att mäta vara bättre i bly- än i fotoföretagen. l övrigt är likheterna

mellan de två arbetsmiljöerna mera slående än skillnaderna. i bedömningen Vid bedömningen av framtida möjligheterär likheten ännu mer frapperande. kan bero på att arbetarna i blyföretagen baserat sina vilket enligt utredarna om förhållandena i fotoföretag. lnformation bedömningar på förväntningar och diskussion ny teknik som skett i fackföreningarnas regi samt kring studiebesök har förbättrat informationen om den nya tekniken. på fotoföretag Otillfredsställelsen är överlag kraftigast inom de tre områden som är mest dvs. möjligheter att lära relaterade till individens utvecklingsmöjligheter, i arbetet. i arbetet, att utvecklas i yrket och att få medinflytande vid studier av andra branscher. lnom verk- Liknande resultat har erhållits försök att förbättra arbetsorstadsiiidustriii har detta lett till omfattande Resultaten av miljöundersökningen understryker betydelsen ganisationen. av att organisationen utvecklas parallellt med de tekniska förändringarna ° Fototidning och blytid- Personalens uttalade önskemål om ett förbättrat arinom grafisk industri. ning används som betsinnehåll kan på detta sätt tillgodoses. De anställdas uppmärksamhet benämningar på tidningsfrån tryckerier som arbetar har i hög grad varit inriktad på frågor rörande anställningstryggheten med ny respektive det att de först hörde talas om den tekniska förändringen ända tills den traditionell teknik enligt har de inte aktivt deltagit i tidigare definitioner. var helt genomförd. Bland annat härigenom

126 Några ekonomi- och miljöaspekter

det lärande och de förändringsmöjligheter som den tekniska förändringen medfört främst för den tekniska ledningen på tidningen. Hälften av de intervjuade menade att de under mer än ett år före förändringens genomförande kände osäkerhet och otrygghet; detta trots att de undersökta foretagen informerat personalen om sina planer och haft ett samrådssystem kring förändringsarbetet. Vidare menar två tredjedelar av de anställda att, trots att Företagen satsat på utbildning av personalen, varit utbildningen för kort. Många redovisar att de känt stor osäkerhet inför den nya utrustningen. Man kan inte dra vittgående slutsatser från observationer av ett så litet material som det här är fråga om. Ett av miljöundersökningens syften har varit att peka på icke förutsedda vid branschens arbetsmiljöproblem tekniska förändring. De problem som här redovisats från de fem undersökta företagen kan inte utan vidare antas gälla för hela branschen. Personer inom andra delar av den grafiska branschen än dagstidningssektorn som tagit del av miljöundersökningen anser emellertid att undersökningsresultaten bekräftar många av deras egna erfarenheter. Därför bör miljöundersökningen kunna tjäna som ett diskussionsunderlag inom branschen, speciellt i samband med tekniska förändringar. Man torde kunna dra den slutsatsen att de förändringar i arbetsförhållandena som följer av ett teknikbyte av ovan beskrivet slag inte kommer att verka hämmande på spridningen av den nya tekniken. Den fortsatta spridningen av ny teknik vid blyföretagen kommer förmodligen också att understödjas av de anställdas önskemål om en förbättring av den fysiska arbetsmiljön. Samtidigt kan man räkna med att de anställda i högre grad än tidigare kommer att vilja medverka i förändringsarbetet.

6.8 Aspekter på och branschstruktur

teknikomvandling

l den föregående framställningen betonades lönsamhetens for betydelse den nya teknikens spridning. Ju lönsammare den nya tekniken är i förhållande till traditionell teknik desto införs den. Att de rörliga

snabbare

kostnaderna per produktenhet är lägre för fotosättning än för blysättning för de flesta produkter är klarlagt. Detsamma l gäller kapitalkostnaderna ll per produktenhet. Därför är en traditionell f blysättningsutrustning endast ll i undantagsfall ett konkurrensdugligt alternativ för ett företag som står inför i 1 4 en nyinvestering. Detsamma gäller högtryckspressar vid investering i tryckeriet. De lönsamhetsmässiga förutsättningarna för en fortsatt snabb utbredning av nyteknik är således stora. Det finns emellertid också omständigheter som tillsammas kan verka dämpande i detta avseende: 7 Enligt enkäten, som avser l970, rör det sig om Cl Den traditionella teknikens utrustning är mycket slitstark. Både blysättsmå differenser vad gäller maskiner och har visat högtryckspressar sig ha lång varaktighet arbetsinsats per produktenhet. l enkäten fram- U Företagsledare i mindre och medelstora grafiska företag kan känna stor kommer dock också att tveksamhet inför den omställning och speciellt de utbildningsproblem sistnämnda storhet som ett teknikbyte innebär. sjunker snabbt med fotosättmaskinernas D För en viss del av de grafiska produkterna är den kostnadsbesparing som utveckling. kan åstadkommas vid ett teknikbyte ganska liten.

Några ekonomi- och miljöaspekter 127

0 Andra faktorer än priset spelar ibland stor roll vid valet av tryckeri. Här kan nämnas det behov att snabbt på platsen kunna kommunicera med leverantören som många trycksaksbeställare ger uttryck för.

Spridningen av ny teknik kommer av dessa orsaker att ta lång tid. Företag med traditionell utrustning kommer av marknadsmässiga skäl emellertid mer och mer att tvingas inrikta sin produktion på sådana produkter där man har sina fördelar, t ex produkter som kännetecknas av små textmängder eller av starkt komplicerad text. Accidenstryckerierna kommer således i förhållandevis liten utsträckning att påverkas av konkurrens från företag med ny utrustning. De kommer därför inte i lika hög grad som övriga företag att vara motiverade att byta teknik”. Om man ser till industrin i stort har den tekniska utvecklingen inneburit av kapitalintensiteten och koncentration av produktionen till allt ökning färre enheter. Dessa tendenser är speciellt framträdande inom processindustrier såsom massa- och stålindustrin, men de är också uppenbara i mer manufakturbetonade industrier. - Utan tvivel kommer foretagsstrukturen i den grafiska branschen hu- - som övervudsakligen civilsektorn att påverkas av den teknikomvandling beskrivits i detta kapitel. Den grafiska industrin har emellertid sådana siktligt specifika egenskaper vad gäller produktstrukturen att analogiprognoser baserade på utvecklingen i andra branscher lätt kan bli missvisande. Då marknaden i regel sätter snäva gränser for upplagestorleken kan företagen genom sin egen marknadspolitik endast i starkt begränsad utsträckning utnyttja de stora seriernas ekonomi. De senaste årens utveckling har visat att en successiv övergång till den är möjlig. Befintliga högtrycksanläggningar kompletteras med nya tekniken offsetpressar, enklare fotosättningsutrustning etc. Efterhand har klichéanstalter utvecklats till reproföretag och fristående blysätterier till fotosätterier med möjlighet att betjäna såväl högtrycksforetag som litografiska företag. Detta innebär bl a att många tryckerier inte behöver investera i ny teknik på alla områden, i full skala eller i ett slag. Det finns alltså faktorer som motverkar den vanliga typen av strukturomvandling, vilken innebär koncentration av produktionen till ett litet antal anläggningsstorleken. Däremot kan man företag via ökning av den optimala i mark- ° givetvis inom den grafiska industrin erhålla vissa stordriftsfördelar Accidenstryckerier och andra småtryckerier torde nadsföring, inköp och administration. emellertid ha påverkats av Den förändring i foretagsstrukturen som kan väntas ske är till stor del utvecklingen på området ett resultat for kontorsoffsetmaskiav den kapacitetsökning per investerad krona som teknikutner. Under de senare vecklingen medför. Den nya tekniken är i sig själv förenlig med produktion lO-l5 åren har företag och i liten skala men små anläggningar med fotosättning/offsettryck på sitt pro- organisationer genom än små tra- tillkomsten av effektiva gram har betydligt större sättnings- och tryckningskapacitet offsetmaskiner och ditionella anläggningar. aipparater for offsetrepro. Det är naturligt att företag som genom nyinvestering ökat sin kapacitet som är väl anpassade till kontorsmiljö, ökat sin av lönsamhetsskäl också försöker öka sin produktion genom en intensiñerad egen tryckeriverksamhet. marknadsbearbetning. Den uppnådda försäljningsökningen måste delvis ske Detta har delvis lett till en genom intrång på andra företags domäner. l denna process kommer företag höjning av tryckningsvolymen men det har delvis att tvingas lämna marknaden. Till skillnad mot många andra branscher också beskurit marknaden kommer inom grañsk industri små företag att slås ut av konkurrenter i för de små tryckerierna.

128 Några ekønomi- och miljöaspekter

samma storleksklass. Resultatet blir en minskning av antalet anläggningar men den relativa storleksfördelningen i antal arbetare räknat torde åtminstone inte under detta decennium genomgå större förändringar. En process av ovan beskrivet slag kan lätt överdramatiseras. Det är därför väsentligt att understryka att foretagsdöden inom branschen inte behöver öka markant till följd av den nya teknikens fortsatta spridning; reduktionen av antalet företag kan komma att ske genom en minskning-i nyetableringen. Utvecklingen mot integrerade datasystem, som inte bara omfattar textframställning och tryckning utan också lagring och icke-grafisk bearbetning av information kräver stora insatser av systemarbete och programmering. Det är därför ett område som av finansiella skäl är reserverat för de större företagen i branschen. Det är ännu endast vissa produkter såsom kataloger. prislistor, matriklar 0 d som är lämpade för sådan produktion. Det är således naturligt för företag som i dag satsar kraftigt på en utveckling av denna teknik att söka sig ut på exportmarknaden. Teknikomvandlingen kan således på sikt komma att leda till en ökad Utrikeshandel inom grafisk industri. Den kan också medföra ett underleverantörssystem inom den grafiska branschen som bl a innebär att små och medelstora företag köper datatjänster av det fåtal stora Företag som specialiserar sig på detta område. lnkorporeringen av grafisk teknik med allmänna datasystem gör den grafiska industrin mindre särpräglad än tidigare. Liksom vissa grafiska företag i dag blivit specialister på databehandling och delvis utför uppgifter som tidigare ombesörjdes av databehandlingsföretag så kan de sistnämnda tänkas utvidga sin verksamhet med grafisk produktion. Denna typ av etablering inom grafisk industri, som har helt andra utgångspunkter än den hittillsvarande etableringen, är knappast någon realitet för dagen men är klart möjlig i framtiden. Moderniseringen av produktionsutrustningen, speciellt sätteriutrustningen. har som ovan visats skett snabbare inom tidningssektorn än inom civilsektorn. Delvis hänger detta Förhållande samman med att dagstidningar - upp till en viss upplaga ligger tekniskt bättre till för produktion i foto/offset än flertalet andra produkter. Olikheten i den nya teknikens spridningsförlopp mellan dagstidningsföretag och övriga företag kan emellertid också ha finansiella orsaker. Till dagspressen utgår förutom generellt stöd i form av bla samdistributionsrabatter även selektiva subventioner. De senare tar sig två uttryck. dels i form av râinte- och amorteringslättnader (Pressens lånefond). dels i form av direkta produktionsbidrag. Båda dessa stödformer kan tänkas ha påskyndat införandet av ny teknik. Allmänt gäller att ju lägre räntan är desto tidigare lönar det sig att byta utrustning. Det likviditetstillskott som produktionsbidraget skapar förbättrar företagets möjligheter att vidta de investeringar man anser vara riktiga. Presstödet har sannolikt påskyndat teknikövergången. vilken medfört en ökning av produktionskapaciteten. Det har härvid i vissa fall varit ekonomiskt fördelaktigt för tidningstryckerierna att gå in på civiltrycksmark-

naden. Teknikbytet har dock ibland lett till att dagstidningarnzt ifråga lagt

ned verksamheten vid sina speciella civiltrycksavdelningar.

Utvecklingen/fram till 1980 129

7 Utvecklingen fram till 1980.

7.1 Syfte

l kapitel 3 visades genom ett teoretiskt resonemang hur olika ekonomiska krafter styr strukturomvandlingen inom en industribransch som den grafiska. Allmänt kan sägas att dessa krafter verkar dels via efterfrågan på branschens produkter, dels via utbudet. Båda dessa storheter måste därför prognostiseras för att man skall kunna diskutera utvecklingsförutsättningarna. Analysen i de närmast föregående kapitlen har belyst olika teoretiska och empiriska aspekter på de samband som bestämmer utbud och efterfrågan. Vid studiet av efterfrågans bestämningsgrunder fokuserades intresset i första hand på den allmänna inkomstutvecklingen och på de grafiska produkternas relativa prisutveckling. På liknande grunder kan utbudet antas bli påverkat av produktionskostnadernas utveckling. Priserna på produk- - - är i huvudsak tionsfaktorer arbetskraft, kapital, energi och råvaror bestämda av faktorer utanför den grafiska branschen. Detta betyder att produktiviteten vid såväl existerande som nytillkommande anläggningar är den viktigaste, internt påverkbara faktorn för produktionskostnaderna i den grafiska industrin. Man kan därför utnyttja de i det föregående studerade sambanden för att beskriva den framtida utvecklingen av varuefterfrågan, produktion, arbetskrafts- och kapitalanvändning under de betingelser som man bedömer vara rimliga för den allmänna ekonomiska utvecklingen i landet. Syftet med föreliggande kapitel är att framställa en sådan prognos. Det är utan tvivel en mycket vansklig uppgift att utarbeta prognoser av detta slag. De ekonomiska teorier som prövats i det föregående har inte genomgående givit en tillfredsställande förklaring till variationerna i utbud och efterfrågan. Även om man funnit någorlunda säkerställda samband kan bilden vara mångtydig. Sambanden måste nämligen bestämmas på ett specilikt utvecklingsskede och historien behöver som bekant inte upprepa sig. Man bör alltså hålla i minnet att prognoser av detta slag i stor utsträckning vilar på, förhoppningsvis, välunderbyggda gissningar om framtiden. Prognosen är i sig själv ett ganska komplicerat räknestycke. Därmed följer inte att den automatiskt har hög precision. Enkla prognosmodeller, t. ex. rena trendframskrivningar, har ofta visat sig ha bättre egenskaperjust i detta avseende. Flera skäl talar emellertid emot att man i detta fall skall falla tillbaka på dylika enklare metoder.

130 Utvecklingenfram ri/I 1980 SOU l974z34

Som framhållits ovan är syftet att ge en relativt fullständig bild av den framtida strukturomvandlingen inom grafisk industri. Intresset är således inte begränsat till en prognos för t. ex. enbart arbetskraftsefterfrågan. Alla de variabler som prognosen avser måste rimligen uppvisa inbördes konsistenta utvecklingsförlopp, något som självklart inte kan garanteras vid oberoende trendframskrivningar. Man måste bedöma det vara speciellt viktigt att förloppen för priser, kostnader och produktivitet inte divergerar på ett motsägelsefullt sätt. I en prognos för strukturomvandlingen är det dessutom värdefullt att samspelet mellan de olika variablerna klargörs. Den modell som presenteras i det följande uppfyller sannolikt inte mer än minimikrav i detta avseende. Det har vidare framgått att strukturförändringarna inom den grafiska industrin under efterkrigstiden haft endast begränsade negativa verkningar. Rena trendframskrivningar kan självklart inte ge någon som helst indikation på om även 1970-talet kommer att präglas av samma relativt gynnsamma omständigheter. I en prognosmodell av det slag som presenteras i det följande kan man_ emellertid studera under vilka förutsättningar beträffande samspelet mellan olika variabler och de yttre, allmänna ekonomiska betingelserna som alternativa förlopp realiseras. Det blir på detta sätt möjligt att diskutera sannolikheten för framtida avvikelser från den etablerade trenden.

7.2 Prognosens metod och yttre förutsättningar

Prognosen innehåller kalkyler i ett betydande antal steg. Det är därför nödvändigt att inledningsvis ge en översiktsbild av själva metoden. Beskrivningen kan då ges formen av en förenklad analys av utvecklingen under l960-taIet. Analysmodellen är därvid i princip densamma som används i prognosen, men grafisk produktion antas vara fullständigt homogen både i vad avser processer och varor. Anknytningen till den historiska utvecklingen gör det vidare möjligt att samtidigt precisera de yttre förutsättningarna för prognosen. Under 1960-talet var både pris- och löneutvecklingen snabbare i den grafiska branschen än för hela ekonomin. Det relativa priset på produktionen steg med 10%. Samtidigt sjönk de relativa råvarupriserna. varför “förädlingsvärdepriset” steg 2 %. Arbetarnas relativa lönelage förbättrades i ungefar samma takt som produktionspriserna höjdes. Trots detta föll löneandelen i förädlingsvärdet. Det är emellertid osäkert om räntabiliteten verkligen förbättrades, eftersom kapitalinsatsen i grafisk industri ökade med 70%. Kapitalökningen medförde till stor del att ny teknik introducerades. Nära 90% av de offset-pressar som var i drift år l97l hade således anskaffats under l960-talet. Utvecklingen för konsumtion. produktion, sysselsättning och produktivitet var långsammare. Konsumtionens ökning uppgick till knappt 40% och produktionens bruttovärde växte ännu ett par procentenheter långsammare Efterfrågan tillfredsställdes i växande grad genom På marimport. ginalen var importandelen 12%, vilket är mer än dubbelt så högt som den Motsvarande ökningsgenomsnittliga andelen. Totalt sett betydde detta emellertid litet för getakt är för: tot. priv. kons. 47 °/o.tot. prod.(BNP)5l °/o nomsnittet.

Utveck/ingenfram till 1980 131

Arbetsproduktiviteten, mätt som produktionens bruttovärde per arbetstimme, hade låg ökningstakt, 40 %.“ Som en följd av detta reducerades arbetskraftsbehovet i endast begränsad omfattning trots den mycket långsamma expansionen av produktionen. sysselsättningen, mätt i antalet arbetstimmar, minskade inte med mer än 5% under hela l960-talet. En förenklad version av prognosmodellen kan nu användas för att studera dessa förlopp. Den drivande kraften på efterfrågesidan är den allmänna inkomstutvecklingen. här representerad med BNP:s ökningstal på totalt ca. 50 %. Genom att elasticiteten i efterfrågan med avseende på BNP var något större än l, tenderade efterfrågan samtidigt att stiga med mer än 50%. Efterfrågeexpansionen reducerades emellertid av de relativa prishöjningarna. Med en priselasticitet på -O.7 nedbringades på detta sätt konsumtionens ökningstakt till under 40%. Prisutvecklingen blev en återhållande faktor, trots att efterfrågan var relativt prisokänslig. Modellen innehåller vidare ett nära samband mellan å ena sidan forädlingsvarde och å andra sidan arbetskrafts- och kapitalanvändning inom branschen. Den dominerande delen av produktivitetshöjningen förklaras där av att kapitalanvändningen ökat starkt. Detta är inte förvånande, eftersom man vet att investeringarna i hög grad introducerat en ny och effektivare teknik i produktionen. lnom industrin brukar emellertid tillkomma en produktivitetseffekt av betydande storlek utöver den som följer med ökad kapitalanvändning? Driftsrationaliseringar och nedläggningar av mindre Industrins produktivitet fördubblades nästan under effektiva anläggningar antas vanligtvis förklara detta fenomen. lnom den samma period. grafiska industrin skulle således dessa faktorer ha haft relativt begränsad betydelse under l960-talet“. Produktivitetstillväxten skulletill merän hälften 3 Se kapitel 3 sid. 58 ff

ha uppkommit genom ökad kapitalanvändning, vilket är relativt ovanligt? ^ Den svaga rationalise- Modellens efterfråge- och utbudssida kan nu kopplas ihop. De enskilda ringstakten avser allt länkarna och priset på anläggningskapital i utgörs därvid av produktivitet-kostnader-räntabilitet branschen tillsammantaprodukten. Detta samband hade stor betydelse för utvecklingen under 1960get. Analysen belyser talet. Genom att arbetsproduktiviteten steg långsammare än i andra sektorer endast nenoeffekten av tenderade de relativa produktionskostnaderna att stiga. Denna tendens för- motverkande förändringar. Resultaten är således stärktes av att sektorns relativa löneläge samtidigt förbättrades. Vi har också förenliga med att vissa sett att kapitalanvändningen ökade starkt. Eftersom räntabiliteten sannolikt anläggningar rationaliserats i betydande omfattbibehölls. växte de samlade anspråken på ersättning ur produktionsresultatet ning. från alla utnyttjade resurser. Efterfrågan var samtidigt relativt prisokänslig. Höjda relativa priser be- *En liknande analys för utvecklingen inom gränsade därmed i mindre omfattning den efterfrågeexpansion som genere- industrin i dess helhet rades av inkomstutvecklingen. Kostnadshöjningarna fick sitt gensvar i pris- under l960-talet ger klan annorlunda resultat. höjningar som i stort sett gav oförändrad räntabilitet. Pressen från kost- Kapitalbildningen förklanadssidan till rationalisering och nedläggning av mindre effektiva anlägg- rar där inte mer än en ningar motverkades på detta sätt. l stor utsträckning återupptogs driften tredjedel av produktivitetshöjningen. Rationalivid de nedlagda anläggningarna genom att nya företag övertog utrustningen. seringsfaktorn har där Samtidigt gav efterfrågeökningen tillräckligt utrymme för såväl nya som sannolikt betytt minst tre existerande anläggningar. sysselsättningen stabiliserades på i det närmaste gånger så mycket för produktivitetens utveckoförändrad nivå. ling som i den rafiska Enligt detta synsätt är den svaga produktivitetstillväxten i branschen inte industrin.SeY. berg, ett resultat av att den tekniska utvecklingen gick relativt långsamt. Genom “Långtidsutredningen och teknikfaktom”, att efterfrågan var prisokänslig kunde betydande kostnadshöjningar tolereras Industriförbundets Tidutan att man tvingades gå hårt fram med rationaliseringar. Produktiviteten skrift nr. 5, 1971.

[32 Urvecklingenfram till 1980

växte därför långsamt både vid nya och gamla anläggningar. Konkurrensförhållandena skapade således ett utrymme för rationaliseringar av det slag som redovisats i kapitel 5.° Om efterfrågan i stället varit priskänslig hade utvecklingen tvingats efter andra banor? Denna specifika egenskap hos efterfrågan är fundamental för bestämning av forloppets karaktär. Samtidigt måste man konstatera att den okänslighet för prisförändringar som karaktäriserade 1960-talets utveckling inte kan väntas bestå under l970-talet. Flera skäl talar i själva verket För att efterfrågan på grafiska varor under l970-talet kommer att visa sig mer priskänslig. Allmänt brukar således gälla att priskänsligheten växer efter en tid av relativ prisstegring på produkten i fråga. Detta sammanhänger med att antalet möjliga substitut genom den relativa prisstegringen blir större. Vidare måste man beakta att den renodlade grafiska produkten i stor utsträckning efterfrågas i relativt fast kombination med förlagstjänster samt tjänster av författare och redaktionell personal. Den grafiska kostnadsandelen i de tunga produktgrupperna tidningar, tidskrifter och böcker överstiger således inte 50%. De relativa kostnaderna för övriga tjänster kommer sannolikt att stiga i framtiden eftersom dessa områden är svårare att rationalisera och mekanisera. Även om priset på den rent grafiska förädlingen är konstant blir därför efterfrågeexpansionen reducerad genom att ökningen för övriga kostnadsposter övervältras på priset på den slutgiltigt konsumerade varan. Den internationella konkurrensen har successivt skärpts under senare tid. Under 1960-talet tog importen en växande andel av den svenska konsumtionen. Denna utveckling har till en del bestämts av att modern grafisk teknik och förbättrade kommunikationer internationaliserat marknaden för de rent grafiska produkterna. Det är sannolikt att också den relativa prishöjningen i Sverige har spelat en roll för importexpansionen. Import kan för betydande varuområden ses som ett substitut till hemmaproducerade varor. Efter en relativ prishöjning vidgas de produktgrupper som befinner sig under internationell konkurrens. Priskänsligheten hos efterfrågan på svenska grafiska produkter blir därmed större. Med växande priskänslighet hos efterfrågan blir strukturomvandlingsforloppet med stor sannolikhet karaktäriserat av hårdnande konkurrens. Den nya tekniken får då mer av en prisledande funktion än den hade under l960-talet. Samtidigt ökar pressen på existerande anläggningar att sänka kostnaderna genom driftsrationaliseringar. Sannolikt kommer utslagningen av anläggningar att öka! Prognosmodellen har utarbetats så att den kan ta hänsyn till denna mekanism. På produktionssidan urskiljs således olika processer som innebär alternativa sätt att framställa grafiska produkter. Introduktion av ny teknik kan på detta sätt identifieras som att användningen av en bestämd process ökar i omfattning. l modellen styrs vidare driftsrationaliseringen vid existerande anläggningar av kostnadsutvecklingen. Räntabiliteten kan därmed upprätthållas trots att löner och priser på pro- “Se tab. 5:29 och anslu» duktionsmedel stiger. tande text.sid. ll0 Efterfrågesidan i prognosmodellen redovisar separata studier för åtta olika Se kapitel 3 sid. 6l ff varugrupper. Prognoserna har utarbetats med ledning av de samband mellan samt pris- och inkomstutveckling under 1960-talet som redovisats Jfr. diskussionen i kapitel efterfrågan 3 ovan. i kapitel 4. Detta kan synas strida mot utredningens föregående resonemang

Utvecklingen_ fram till 1980 133

om ökad priskänslighet under 1970-talet. Prognosernas huvudalternativ innebär emellertid att det relativa priset på grafiska produkter kommer att bli oförändrat. I ett sådant förlopp begränsas inte efterfrågeutvecklingen av några prisstegringar även om priskänsligheten skulle öka. Med denna följer endast tendenser till ökad konkurrens, vilket stimulerar till kostnadsbesparingar på produktionssidan enligt den mekanism som beskrivits ovan. Prognosmodellen måste dock behandlas med största försiktighet så snart man rör sig med förlopp som representerar mer betydande förändringar av relativa priset. l de två Följande avsnitten ges en mer teknisk redogörelse för prognosens utarbetande avseende dels efterfrågesidan, dels produktions- och produktivitetssidan. I ett tredje avsnitt sammanställs resultatet av prognosen i vad avser arbetskraftsanvändningen. Huvudresultaten sammanfattas i ett avslutande avsnitt.

7.3 Prognos för

efterfrågan

Det har ovan framhållits att den totala användningen av varor med grafiskt produktionsinnehåll relativt väl kan förklaras med hjälp av en konventionell ekonomisk efterfrågemodell. Samma förhållande gäller emellertid inte för de enskilda varugrupperna. Analysen i kapitel 4 visade att ett stort antal modeller är tillämpliga och att alla förklarar utvecklingen ungefär lika bra eller lika dåligt. Det har följaktligen varit svårt att motivera valet av en enda modell vid bestämningen av prognoser för en enskild varugrupp. l fiera fall har därför alternativa modeller ansatts. För några varugrupper är prognoserna enkla framskrivningar av trenden under 1960-talet. Totalt omfattar dock dessa en mindre del av den grafiska produktionen. För tre stora varugrupper har den konventionella ekonomiska efterfrågemodellen legat till grund vid utarbetandet av prognosen. De utvecklingsbestämmande storheterna i denna modell är inkomstutvecklingen, utvecklingen för relativa priset på varorna samt en autonom komponent. Den senare storheten avser att fånga upp sådana ändringar i konsumtionsmönstret som har sin grund i att t. ex. läsvanorna ändras. l stället för inkomstutvecklingen har den totala privata konsumtionens utveckling använts i modellen. Detta motiveras av att efterfrågesambanden då inte störts av skatter och privat sparande, vilket skulle vara fallet om t. ex. nationalinkomsten utgjorde den bestämmande variabeln. Prognosen för perioden 1970-80 avseende total privat konsumtion har hämtats från senaste långtidsutredningen. Tillväxten anges där till ca. 30% för prognosperioden. Priset på varor med grafiskt innehåll har i enlighet med diskussionen i föregående avsnitt antagits bli konstant relativt till genomsnittet för konsumtionsvarorna under prognosperioden.” För konsumentböcker m. m. har elasticiteten med avseende på den all- Undantag görs dock för männa konsumtionsutvecklingen kunnat bestämmas?” under dagstidningar, se nedan. Utvecklingen 60-talet ger dock viss osäkerhet vid bestämning av priselasticiteten. Dennas ° En detaljerad redogörelstorlek avgör emellertid vilken betydelse man skall tillmäta den autonoma se för problemen i komponenten. Stor priskänslighet implicerar att den autonoma komponenten samband med bestämning av efterfrågesambanden har ett värde nära noll. I prognosen har därför två olika antaganden om för samtliga varukategoripriselasticiteten och den autonoma komponenten ansatts: er återfinns i kap. 4.

134 Utvecklingen. fram till 1980

sou 1974:34 Prognosmodell Elast. m.a.p. Elast. m.a.p. Autonom Rel. tillv. 1970/80

Den sista kolumnen i tablån visar således att efterfrågan förutses komma att växa med 40% i högalternativet och drygt 30% i lågalternativet under l970-talet. Efterfrågemodellen för dagstidningar ger i sin helhet acceptabel förklaring till utvecklingen under l960-talet. Samspelet mellan de olika delkomponenterna, pris» och inkomstberoende samt autonoma förändringar, är emellertid osäkert. Från prognossynpunkt är detta ett problem. Ett för stort positivt värde på den autonoma komponenten ger således till resultat att priseller inkomstkänsligheten, eller eventuellt båda, överdrivs. Enligt tidsserieanalysen uppgick den autonoma komponenten till +1,2 % per år. Detta värde kan förklaras av att hushållssplittring, ökade restider och andra faktorer ändrat läsvanorna så att efterfrågan expanderat snabbare. Det är knappast troligt att denna tendens kommer att kvarstå obruten under l970-talet. Samtidigt hårdnar konkurrensen från andra nyhetsmedia om konsumenternas intresse och tidsanvändning. Tidningsprognosen har av denna anledning två alternativ. [det ena antas den autonoma komponenten kvarstå oförändrad, i det andra antas den komma att sakna betydelse för efterfrågeutvecklingen. För dagstidningarna har vidare undantag gjorts från huvudregeln att relativa priset för konsumenten skall vara oförändrat under prognosperioden. Det är flera skäl som föranlett denna avvikelse. Allmänt sett torde dagstidningsföretagens vinst-kostnadssituation vara mer pressad i utgångsläget för prognosen än som gäller inom civilsektorn. Vidare är andelen svårrationaliserad produktion, t.ex. redaktionsarbete och distribution, högre för tidningarna. lmportkonkurrens är heller inte möjlig. Konkurrensen från andra nyhetsmedia speglas sannolikt ganska väl i den höga priskänsligheten (- 1.3) och reduktionen av den autonoma komponenten under prognosperioden. är mot denna bakgrund Prognosen baserad på förutsättningen att dagstidningarnas relativa pris stiger med i genomsnitt 1.75 °/o per år. Detta motsvarar hälften av prishöjningen under 1960-talet. Prognosen baseras därför på följande antaganden:

Prognosmodell Elast. m.a.p. Elast. m.a.p. Förändr. i rel. Autonom Rel. tillv. 1970/80

Prognosen avser i denna del volymutvecklingen för antalet distribuerade exemplar av dagstidningar. Beräkningen av sidantalet återfinns i ett senare avsnitt.

sou 1974:34 Urvecklingenfram till 1980 135

För Veckotidningar gäller att priselasticiteten är den relativt sett säkraste i efterfrågesambandet. Däremot har det inte varit möjligt att parametern bestämma fördelningen mellan å ena sidan det allmänna konsumtionsberoendet och å andra sidan den autonoma komponenten. Prognosen ansätter därför två alternativa förklaringsmodeller:

Prognosmodell Elast. m.a.p. Elast, m.a.p. Autonom Rel. tillv. 1970/80

Den konventionella ekonomiska modellen har inte givit tillfredsställande Prognosen har därför utarbetats förklaring av efterfrågan på _fackridskri/rer. av utvecklingen under 1960-talet. Konsumsom en ren trendframskrivning skulle enligt denna kalkyl uppgå till i genomsnitt 4.7 % per tionsökningen år. eller totalt för IO-årsperioden 56-57 °/o. Felmarginalen kan bedömas ligga på :t lO procentenheter år 1980. under 1960-talet visade att reklamnyck och annonser varie- Utvecklingen rade i det närmaste proportionellt med summan av bruttoproduktionsvärdet inom industri och handel och värdet av privat konsumtion. Långtidsutberäknar att de angivna storheterna volymmässigt skall växa med redningen 55 %, 41 °/o resp. drygt 30% fram till 1980. Eftersom relativpriset på grafiska varor antas oförändrat i prognosens huvudalternativ erhålles reklamens vo- Reklamen kan därför lymtillväxt som ett vägt medeltal av dessa procenttal. beräknas växa med 42 °/o under prognosperioden. I lågalternativet begränsas volymtillväxten till 28 °/o genom en antagen relativ prisstegring på 1.1 °/o per blir tillväxten relativa prisår. l högalternativet på grund av motsvarande sänkning ca. 58°/6. förklaring till efter- De olika ansatser som prövats för att ge en ekonomisk har inte givit tillfredsställande resultat. Prognosen har frågan på kontorsrryck därför utarbetats som en ren trendframskrivning av 1960-talets utveckling.

i prognosen

Efterfrågan ökar enligt denna kalkyl med ca. 100 %. Osäkerheten år 1980. kan antas ligga på ;c 10% av konsumtionen Efterfrågan på undervisningsrryck bestäms dels av antalet elever på olika dels av bokkostnaden per elev. Elevantalet fram till 1980 utbildningsnivåer, har i prognosen beräknats med ledning av uppgifter från skolöverstyrelsen. Utgifterna per elev har antagits bli oförändrade under 1970-talet. Detta skulle innebära ett avsteg från den tidigare utvecklingstrenden. Kommittén har bedömt att kommunerna av hänsyn till finansiella restriktioner sannolikt kommer att vidta besparingsåtgärder som bryter trenden mot högre läromedelskostnader per elev. Prognosen innebär att efterfrågan växer med totalt 14-18 % fram till 1980. Vuxenutbildningen bidrar därvid med endast en ringa del. Den volymmässiga utvecklingen under 1960-talet för offentligt tryck har varit svår att fastställa. Den låter sig inte heller förklaras av någon ekonomisk modell. Prognosen innebär därför en mycket osäker trendframskrivning.

136 Utvecklingenfram till I 980

Ökningen av efterfrågan bedöms på dessa grunder bli 40-70 %. Samma

Förhållande gäller i stort för gruppen övriga grafiska varor. I prognosen antas volymen växa med 30% i högalternativet och minska med i det närmaste 10 % i lågalternativet.

Produktionsprognosen

7.4.1 Förutsättningar beträffande uirikeshandøl.

l det följande utarbetas en prognos avseende utvecklingen fram till 1980 för produktion, sysselsättning, produktivitet och relativa produktionskostnader inom svensk grafisk industri. Utgångspunkten kan därvid sägas vara att efterfrågan i stort sett kommer att bestämma utvecklingen. Produktionen antas således stiga i takt med den prognos för efterfrågan som redovisats i föregående avsnitt. Detta är uppenbarligen ett av många möjliga förlopp. För att just detta skall realiseras måste endera importens andel av den totala konsumtionen ligga oförändrad eller, om importandelen av konsumtionen stiger, måste den svenska exporten öka i motsvarande grad.” Kommittén har bedömt det senare alternativet vara mest realistiskt. l båda dessa fall kan man säga att svensk grafisk industri bibehållit sin konkurrensförmåga

i förhållande till utländska producenter. De relativa produktionskostnaderna

måste då utvecklas parallellt med det relativa priset, dvs. förbli oförändrade enligt förutsättningarna i föregående avsnitt. Efterfrågan kan förväntas dominera utvecklingen endast under dessa omständigheter. En prognos av detta slag är inte med nödvändighet en realistisk prognos, även om den är konsistent med avseende på utvecklingen för priser. kostnader, vinster, produktion och efterfrågan. För detta krävs dessutom att förutsättningarna om rationaliseringar, investeringar och liknande storheter har förankring i verkligheten. Många av dessa faktorer kan bedömas endast med betydande osäkerhet. Den helhetsbedömning av prognosen som avslutar kapitlet tar emellertid upp dessa frågor och de lämnas därför tills vidare öppna. Produktionsprognosen är som räknestycke något mer komplicerad än efterfrågeprognosen. Den följande redogörelsen är därför översiktlig och många kalkyltekniska problem tas inte upp till behandling. Man kan grovt urskilja tre steg i prognosarbetet. I det första översätts prognoserna för efterfrågan på de olika varugrupperna till efterfrågan på produktion från olika grafiska processer såsom blysättning, fotosättning, tryckning med offsetteknik, etc. Varugruppen innehåller vykort och almanackor Det andra steget innebär en preliminär bestämning av produktivitet och samt smärre tryck för produktionsfaktorsförbrukning i de olika processerna. l det avslutande steget privat ändamål som bestäms vilka krav den relativa kostnadsutvecklingen ställer på rationavisitkort och bjudningskort etc. lisering av branschen. Dessa kalkyler ger sedan de slutgiltiga prognoserna för produktion, produktivitet och sysselsättning. I det följande ges en be- En sänkning av importan- av de olika delmomenten skrivning i de angivna stegen. delen är teoretiskt möjlig men ej ett realistiskt alternativ. 7.4.2 Översättning av varucfierfrâgan till produktion i olika processer ° En teknisk redogörelse Civilsektor. Prognoserna anger efterfrågan för skilda varukategorier år 1980 för prognosens detaljer återfinns i stencil från i miljoner kronor (1970 års priser). De olika varorna utnyttjar i olika hög industridepartementet. grad produktion från sätterier, reproduktionsavdelningar, tryckerier och bin-

Utvecklingen_ fram till I 980 137

derier. Kalkylen byggs här upp med tal som anger hur många satta typer av konsumentsom i genomsnitt åtgår per kronas värde vid produktion litteratur, vid produktion av tidningar av olika slag osv. På samma sätt används för reproyta per producerad kronas värde av alla genomsnittstal Liknande tal har konstruerats för tryckning och bindning. varukategorier. Dessa åtgångstal har sammanställts dels med ledning av expertbedömningar, dels med ledning av den ovan redovisade enkäten om de grafiska företagens produktion år 1970. för sätteriproduktion multipliceras med efterfrågan i olika

Åtgångstalen

enligt prognosen. Efter summering erhålls det totala behov varugrupper av sätteriproduktion som svarar mot prognosens efterfrågan på olika varor. Samma kalkyl sedan for reproarbete, tryckning och efterbeargenomförs har därmed uttryckt efterfrågans kvantiteter i termer betning. Prognosen av: sätteriproduktion i antalet satta typer reproarbeten i framställd reproyta tryckning i tryckt yta i antal bundna arbeten av bestämd (genomsnittlig) kvaefterbearbetning litet” Enligt nästa moment i kalkylen fördelas dessa produktionskvantiteter på olika metoder. Det totala sättningsarbetet fördelas på bly- respektive fotosättning, reproarbetet på högtryckskliché, offsetrepro och djuptrycksrepro och djuptryck. Kalkylen för församt tryckningen på högtryck, offsettryck delningen av tryckningsmetoder år 1980 har varit styrande för övriga fördelningar. andel av den totala tryckeriproduktionen antas i prognosen Djuptryckets bli oförändrad mellan enkäten (1970) och 1980. Offsettryckning kommer Som visats i föregående kapitel har i allt högre grad att ersätta högtryck. denna tendens varit påtaglig under hela efterkrigstiden. Under 1950-talet 5 Genomsnittei är be.

på högtryck respektive offsettryck Sâäml_ 86mm E Sêmmafl

fördelade sig nytillkommande tryckpressar Vagnmg av hafmmg och 2/1. Motsvarande relationer var 1960-64: 1/1 och i proportionerna pärmbearbetning av olika 1965 - 69: 1/ 2. Fortsätter denna trend under 1970-talet blir då proportionerna slag.

“ De angivna åtgångstalen kan beskrivas på följande sätt: Antag att varje varugrupp (konsumentböcker.etcjefterfrågas till ett värde om l kr. l vilken utsträckning kommer då de olika varugrupperna att utnyttja den nödvändiga kapaciteten inom sätteriema. de värden som gäller reproavdelningarna osv.? Svaret ges i nedanstående tabell enligt för prognosmodellen. tgångstalen anger följaktligen den relariva intensitet varmed de olika varugrupperna utnyttjar de olika produktionsprocesserna vid grafisk framställning.

Civilscklorn. andel av kapaciteten

inom som vid en kronas efterfrågan i varje varugrupp utnyttjas av

konsument- tryckta vecko- fack- reklam kontors- övr. 101311_ böcker o. läro- tidn. tidn. tryck tryckofliciellt tryck medel saker

Sätterier 0.26 0.04 0.06 0.10 0.15 0.l4 0.25 l.0O 0.06 0.02 0.22 0.08 0.54 0.02 0.06 l.0O Reproavd. 0.08 0.03 0.27 0.lO 0.2l 0.l8 0.l3 l.0O Tryckericr Binderier 0.15 0.06 0.35 0.10 0.22 0.04 0.08 l.0O

138 Urvecklingenfram till 1980

approximativt tre fjärdedelar offsettryck och en fjärdedel högtryck för nyinvesteringarna. Fördelningen på tryckmetoder år 1970 är känd genom enkäten. Därmed kan också hela tryckerikapacitetens fördelning prognostiseras för år 1980:

Civilsektor Andel av total tryckningskapacitet. procent

Reproarbetets fördelning antas helt följa dessa förändringar. Andelen klichéer i det totala reproarbetet prognostiseras således sjunka i samma proportion som högtrycket. Offsetrepro ökar samtidigt i motsvarande grad:

Civilsektor Andel av total reprokapacitet. procent

På sättningssidan antas högtryck år 1980 vara den enda tryckmetod som utnyttjar blysättning. Genom att högtryck normalt har mindre upplagor än de båda andra tryckmetoderna blir emellertid blysättningen relativt sett mer betydelsefull än som anges av högtryckets andel av den totala tryckningskapaciteten. Prognosen ger i enlighet härmed nedanstående fördelning av sättningskapaciteten: Civilsektor Andel av total sättningskapacitet. procent

blysättning fotosättning l970. enl. enkät 93 7 1980. enl. prognos 40 60

Prognoserna för efterfrågan kan nu sammanställas med prognoserna för fördelningen på produktionsmetoder. Nedanstående tablå anger relationen mellan produktion i olika processer år 1980 enligt efterfrågeprognosen och samma produktion 1970:

Civilsektor: produktion 1980/produktion l970 i olika processer

DagsIidningsnyckerier. Produktionen vid dagstidningstryckerierna är mer homogen än inom civilsektorn. Kalkylen för tidningssidan har följaktligen

Utvecklingenfram till 1980 139

en enklare uppläggning. 1 princip är dock beräkningsgången densamma. Utvecklingen domineras av övergången från blysättning-högtryck till fotosättning-offsetteknik. Nedanstående tablå anger produktionens relativa fördelning på olika processer inom tidningstryckerierna år 1980 enligt prognosen:

Andel av Andel av Andel av tryckesätteriproduktionen reproarbetet riproduktionen som som utförs i som trycks med bly- foto- kliché- offset- hög- offsetsätts sätts repro repro tryck tryck procent procent procent 1970, enl. enkät 85 15 71 29 88 12 1980, enl. prognos 28 72 27 73 48 52

Den ovan redovisade efterfrågeprognosen anger volymutvecklingen för antalet distribuerade exemplar av dagstidningar. Denna storhet är inte tillräcklig för att bestämma motsvarande volymutveckling avseende produktionen. Antalet sidor per exemplar kan nämligen förändras och detta påverkar produktionen i sätteri-, repro- och tryckeriavdelningarna. Prognosen for antalet sidor har kopplats till annonsvolymens utveckling. Tidningarna kan nämligen antas eftersträva en rimlig” proportion mellan den redaktionella texten och annonstexten. Olika tidningar reagerar emellertid olika i vad avser sidantalet vid en given ökning av annonsvolymen beroende på hur annonstung tidningen är. l prognosen förutsätts att utvecklingen kan beskrivas med ett genomsnittligt beteende: vid en ökning av annonsvolymen med 1% växer tidningarnas sidantal med 0,4 °/o3° Prognoserna for dagstidningarnas redaktionella text och reklamtext kan nu sammanställas med efterfrågeprognosen för antalet distribuerade exemplar. Därvid erhålls en prognos for de olika avdelningarnas motsvarande produktion. Relationen mellan produktionsvolymen inom olika avdelningar av tidningstryckerierna år 1980 enligt prognosen och motsvarande tal 1970 framgår av nedanstående tablå:

Dagstidningstryckerier: produktion 1980/produktion 19701

annonstexten. Andelen annonser var 1968 i genomsnitt 30% av tidningstrycket. Ovan 7.4.3 Efterfrågan pá arbetskraft vid given effektivitet i produktionen angivna siffra på 0.4 har framkommit genom Föregående steg av prognosen utmynnade i tal som anger hur produktionen tidsserieanalys av saminom olika processer kommer att förändras som en följd av ökad varu- bandet mellan tidningspapperskonsumtioit och efterfrågan. I detta steg skall nu göras en preliminär kalkyl för motsvarande reklamvolym i dagstidförändring av arbetskraftsbehoven. I varje process antas effektiviteten år ningarna.

140 Urvecklingenfram ril/ I 980 SOU l974z34

1980 motsvara resultaten från enkäten(l970). De samband mellan produktion och produktionsfaktorsförbrukning som bestämdes för genomsnittsanläggningarna i kapitel 5 är således tillämpbara även vid prognostidpunkten. Efterfrågan på arbetskraft påverkas på två olika sätt genom att produk-

tionen ökar. Eftersom efterfrågan växer tillkommer ett antal maskinenheter

och anläggningar i alla storleksklasser. På detta sätt tenderar arbetskraftsbehoven att växa proportionellt mot produktionen. Samtidigt kan emellertid de existerande stordriftsfördelarna i förekommande fall leda till att produktionsexpansionen koncentreras till större anläggningar. Behoven av arbetskraft reduceras då i förhållande till den rent proportionella ökningen. Prognosen bygger på förutsättningen att hälften av den teoretiskt möjliga ökningen i effektivitet framkommer genom att produktionsskalan växer. Det 7 För fotosättning har är dock endast för fotosättningen som skalfördelar påverkar kalkylen i nämnemellertid effektiviteten värd grad. antagits öka betydligt. Kalkylerna förutsätter vidare att samtliga produktionsfaktorer ökar i sam- Detta sammanhänger med att dessa maskiner ma proportion som arbetskraften. Det linns således ingen substitution av fortfarande befinner sig kapital för arbetskraft i prognosmodellen utöver den som följer med de under stark utveckling. i föregående avsnitt beskrivna omfördelningarna mellan olika produktions- Den antagna effektiviteten (år 1980) motsvarar det metoder. Varje enskild process är emellertid i sig själv så väl definierad värde som skulle gällt år att faktorproportionerna är tämligen fixerade om effektiviteten är oföränd- 1973 enligt den produktionsfunktion som be- rad.” stämts i kapitel 5. För civilforetagen ger prognosmodellen i detta steg av kalkylerna fölrelation mellan arbetskraftsbehoven i de olika processerna år 1980 Detta resultat framkom jande vid analysen i kapitel 5. och motsvarande behov år 1970:

Civilsektor: arbetskraftsbehov 1980/arbetskraftsbehov 1970 i

blysättn. fotosättn. klichérepro olTsetrepr0 djuptnrepro Högalternativ 0.68 5.68 1.06 l.85 1.66 Lågalternativ 0.55 4.7l 0.89 l.55 1.39

högtryck offsettryck djuptryck bindning Högalternativ 0.99 2.4l l.59 l.50 Lågalternaliv 0.84 2.04 1.35 1.29

l kalkylen har inte med- Motsvarande

kalkyler för tidningstryckerierna ger nedanstående resultat.

tagits något av de fall med stordriftsnackdelar som Även i detta fall är det endast för fotosätterierna som stordriftsfördelar gör redovisades i kap. 5 sig gällande.

Tidningstryckerier: arbetskraftsbehov 1980/ arbetskraftsbehov l970i

sättning repro tryckning packsal Högalternativ 1.18 1.16 1.28 1.45 Lågalternativ 1.09 l.08 1.15 1.25

Utvecklingen/ram till 1980 141

Arbetskraftsbehoven är som synes tämligen genomgående växande i denna kalkyl. Endast för blysättning samt klichérepro och högtryck (i lågalternativet) minskar behoven relativt till 1970 års värden. Totalt sett skulle också sysselsättningen stiga. Det bör också framhållas att den prognostiserade förändringen av produktlonsmetoderna endast i ringa utsträckning reducerar arbetskraftsbehoven för sektorn i sin helhet. Man kan således beräkna att vid civilföretagen skulle 1970 års produktion ha krävt 93% av faktiskt använd arbetskraft om produktionsmetoderna använts enligt prognosen för 1980. Samma siffra för tidningstryckerierna är 95%. Förändringen i produktionsmetoder har uppenbarligen begränsad betydelse för arbetskraftsefterfrågan.

7.4.4 Kostnader och dri/lsrationalisering

Detta resultat betyder att endast en ringa del av de framtida lönehöjningarna kan kompenseras genom byte av produktionsmetoder. Produktionskostnaderna skulle därmed automatiskt stiga i förhållande till andra varor och tjänster. Prognosen för efterfrågan förutsätter emellertid att det relativa priset på varor med grafiskt innehåll blir oförändrat. Modellen ger därför på detta stadium av kalkylen en indikation om att vinsten pressas ned. Som visats i kapitel 3 skapar detta incitament till driftsrationaliseringar för att motverka kommer då också arbetskraftsbehoven i blickkostnadshöjningar. Självklart punkten för rationaliseringsarbetet. Lönerna kommer nämligen att stiga inte bara relativt till priserna på de producerade varorna, utan även i förhållande Resultaten från enkäten i vad till priserna på andra produktionsfaktorer. avser spridningen för arbetskraftens produktivitet mellan olika anläggningar pekade också mot att det vid 1970-talets början fanns utrymme för dylik rationalisering. I det följande redovisas en prognos för rationaliseringsutvecklingen som är konsistent med oförändrade relativa priser på de grafiska varorna. De allmänna förutsättningarna för kalkylen är:

l. Relativa priset på råvaror och energi är oförändrat. Detta innebär en avvikelse mot efterkrigstidens trend med fallande råvarupriser, vilket närmare behandlas nedan. 2. Arbetslöner inkl. sociala kostnader stiger med 4.0 °/o per år i förhållande till den allmänna prisnivån. Denna utveckling motsvarar genomsnittet 1950-1970 för såväl arbetare inom grafisk industri som arbetare inom hela industrin. 3. Priset på grafisk produktion sjunker med 1.0°/o per år i förhållande till den allmänna prisnivån. Denna utveckling har bedömts vara konsistent med oförändrat relativpris på grafiska varor. De icke-grafiska kostnadsposterna - författararvoden, förlagstjänster, distribution o.dyl. - växer *° Jfr. analysen i kap. 5. således relativt till de renodlat grafiska posterna. Dagstidningarnas upp- Dagstidningar undanlagepris antas stiga med 1.75 % per år. tagna. Se p. 3 nedan.

142 Utvecklingenfram till 1980

Restposten utgörs i huvudsak av bruttoöverskott, i vilket ingår kostnader för avskrivningar och räntor. Med dessa givna data kan man nu bestämma konsistenta förlopp För priser, löner, vinster, arbetskraftsanvändning och râvaruförbrukning. På civilsidan beskrivs ett, sig självt icke motsägande, förlopp av: a. Råvarulörbrukningen per producerad enhet reduceras med 10% mellan 1970 och 1980. Arbetskraftsbehovet per producerad enhet reduceras med 31% mellan 1970 och 1980. Bruttoöverskottet reduceras från 21% till 19% uttryckt som andel av produktionsvärdet. För tidningstryckerierna erhålls på motsvarande sätt: a. Råvaruförbrukningen per producerad enhet reduceras med 10% mellan 1970 och 1980. b. Arbetskraftsbehovet per producerad enhet reduceras med 25% mellan 1970 och 1980. Bruttoöverskottet blir oförändrat, 15%, uttryckt som andel av produktionsvärdet. Punkterna a och b uttrycker den totala effekten av driftsrationaliseringar och nedläggningar. För clvilsektorn har dessutom antagits att den skärpta konkurrensen kommer att eliminera de övernormala vinster som erhölls vid de mest effektiva anläggningarna i början på 1970-talet (punkten c).

Andel av produkl-ionen i blgsöiferiema 0,0

0,3 -

0,1- _-1-Före roñonaliserinqen -- - Efter raüonoliseringen 0,0 1 l 1 I l 0,0 1,0 |,s 2 ,o 2,5 3,0 Figur 7:] Observer-od/skalfad å+g6ng av arbetskraft

i Utvecklingenfram till 1980 143

Andel av produktionen i binderierna 0,4

0,3 -

0,2-

0.: - -á- Före rolionoliserinqen \\ --_ Efter- rafionoliseringen

°›° l l l l r U,0 |,0 |,5 _ 2,0 2,5 3,0 Observer-ud/skoffod öfgong av arbefskraff Figur 7:2

Andel av pressar-no 0,4

0,3 -

0,2*

0,: - 1:- Före rofionoliserinqen \\\ -_- Effei- rofionulioerinqen *§

°i° l I l I I 0 0 l 0 I 5 2 0 2 5 3 ,U _

Observer-.od/skaifod åtgang av orâenkmp Fleur 7:3

Någon motsvarande vinstnedpressning har inte bedömts möjlig att realisera för tidningsföretagen. Kommittén bortser från framtida ändringar av presstödet. Den kostnadsbesparing som uppnås genom rationaliseringsarbetet faller till sin övervägande del på arbetskraftssidan. Totalt sett skall således vid oförändrad produktion från civilsektorn zirbetskraftsbehoven minska med 3.6°/o per år. Nedgången kommer sannolikt inte att fördelas jämnt på de olika processerna. Man kan i stället anta att rationaliseringsutrymmet i utgångsläget blir avgörande för var den största effektivitetshöjningen in-

träffar. Den totala minskningen i arbetskraftsbehoven, som bestämts ovan,

har därför fordelats på de olika processerna i proportion till spridningen i åtgångstal för arbetskraft enligt enkäten. Principen är därvid att ju större

144 Urvecklingenfram till I 980

spridningen är i utgångsläget, desto större rationaliseringseffekt kan uppnås På detta sätt erhålls en prognos för Fördelningen av åtgångstalen år 1980.

Effekten av rationaliseringsarbetet kan sedan åskådliggöras genom att jämföra denna fördelning med Fördelningen i utgångsläget. Figurerna 7:1, 7:2 och 7:3 beskriver rationaliseringen vid blysätterier. offsetpressar och binderier 7 Som exempel kan här på civilsidan. nämnas offsetrepro. som Prognoskalkylerna ger på detta sätt dels en bild av rationaliseringsarbetet, uppvisar stor spridning effektivitet mellan olika dels ett värde på åtgångstalet för arbetskraft i genomsnitt inom varje process. anläggningar enligt De genomsnittliga åtgångstalen kan sedan kombineras med ovan redovisade enkätens resultat. Ratio produktionsprognoser för respektive process. Man får då en prognos för efternaliseringen reducerar därmed arbetsåtgången frågan på arbetskraft som är konsistent med pris-, kostnads- och efterfråmed 43 °/o enligt progno geutvecklingen. Relationen mellan arbetskraftsefterfrågan enligt prognosen sen.vilket är 12 procente n. och arbetskraftsefterfrågan 1970 redovisas i nedanstående tablå. Angivna heter mer än genomsnit

Dagstidningssektor

7.5 1970-1980

Arbetskraftsprognos

7.5.1 Yrkesarbetare

Utredningen har i det föregående redovisat sitt huvudalternativ för den grafiska industrins strukturomvandling. Detta avsnitt skall nu mer i detalj studera verkningarna i vad avser efterfrågan på olika kategorier arbetare. Med hänvisning till den processuppdelning som använts i det föregående kan följande nio kategorier identifieras: Blysättare (1) Fotosättare (2) Klichéreproarbetare (3) Offsetreproarbetare (4) Djuptrycksreproarbetare (5) Arbetare vid högtryckspressar (6) Arbetare vid olTsetpressar (7) Arbetare vid djuptryckspressar (8) Arbetare i efterbearbetning (9) Dessa nio kategorier utgör relativt homogena grupper i vad avser yrkesutbildning oavsett om vederbörande arbetar i civilföretag eller tidningstryckeri. Den tidigare använda uppdelningen mellan dessa båda företagstyper

Urvecklingenfram till 1980 145

saknar därför relevans för fortsättningen. Den prognostiserade förändringen 1970-1980 i arbetarantal lör varje kategori skall utgöra nettoresultat av fyra, principiellt något olikartade, bruttoströmmar. Dessa kan identifieras på följande sätt: Total förändring 1970-1980 = + Nyrekrytering av personer utanför branschen - Avgång från branschen (inkl. till tjänstemannafunktioner inom branschen) - Omskolning till annan kategori inom branschen. + Omskolning från annan kategori inom branschen.

De två förstnämnda bruttoströmmarna har påtaglig betydelse för samtliga nio kategorier. Samma förhållande gäller inte för de två sistnämnda strömmama. De har därför identifierats och gjorts till föremål för direkta kalkyler i endast ett begränsat antal fall. Det framgår nedan vilka dessa är. Arbetskraftsprognosen innebär att utredningen presenterar ett alternativ som är konsistent med brutto- och nettoforändringar enligt ovanstående definition. Prognosens rimlighet återspeglas därför i de antaganden som ligger bakom bruttoströmmarnas bestämningsgrunder. Det finns således anledning att närmare beskriva de faktorer som antas bestämma varje enskild bruttoström. a. Nyrekryrering. Det är uppenbart att varje sektor av näringslivet har behov av att rekrytera personal från andra delar av näringslivet, inklusive den grupp som nyinträder på arbetsmarknaden. Detta gäller även för stagnerande sektorer. Det är då framför allt frågeställningar av dynamisk karaktär som

ligger bakom. Branschens utveckling förutsätter att nytt kunnande och nya

idéer ständigt tillförs. Vidare påverkas åldersfördelningen för de sysselsatta av nyrekryteringens storlek. Kommittén har mot denna bakgrund antagit att nyrekryteringen inte kan understiga en bestämd kvantitet trots att åtskilliga yrkeskategorier antalsmässigt stagnerar eller t. o. m. minskar. Prognoskalkylen är upplagd så att nyrekryteringen når en sådan omfattning att minst 40 °/o av den år 1980 sysselsatta arbetskraften rekryterats efter 1970.” b. Avgång ur branschen. Kalkylen identifierar i detta avsnitt två delströmmar: pensionering samt “normal yrkesrörlighet”. Av den grafiska industrins arbetare var 18% år 1970 mellan 55 och 67 år gamla. Samtliga dessa har vid prognostidpunkten uppnått pensionsåldern. Deras fördelning på olika yrkeskategorier är däremot inte känd. Man har emellertid anledning förmoda att de traditionella bly-yrkena dominerar gruppen, eftersom denna teknik är äldre än de övriga. Utredningen har därför antagit att frekvensen pensionsaktuella är dubbelt så hög inom dessa motsvarar yrken (l, 3 och 6). Det kan nämnas att dessa relativa frekvenser avgången av pensionsskäl i början av 1970-talet enligt fackförbundens sta- Antagandet gäller för tistik. varje yrkeskategori Den andra delkomponenten, ”normal yrkesrörlighet”, är av förklarliga separat. skäl betydligt svårare att precisera i både teori och praktik. Man kan sannolikt 1 inte säga mer än att mycket stora avvikelser från etablerade beteenden, Yrkeskategorierna har om därvid grupperats enligt som i sig själva inte uppfattats som betydande arbetsmarknadsproblem, följande schema: möjligt skall undvikas. Frekvensen avgångar ur sektorn har av dessa skäl (1) + (2) + (6) = typografer i kalkylen åsatts de värden som gällde i genomsnitt för åren 1968-72 enligt (3) + (4) + (5) + (7) + (8) = litografer Grafiska fackförbundets statistik? (9) motsvarar f. d. Svenska c. Omskolning till anna! yrke inom branschen. Denna post har bestämts som Bokbindareförbundet.

146 Urvecklingenfram till 1980 sou 1974:34

en restpost så att ekvationen ovan är uppfylld för varje yrkeskategori separat. Utgångspunkten har därvid varit att omskolning till högtrycksteknik inte förekommer i märkbar omfattning. Bruttoströmmen från kategorierna (2), (4). (5), (7), (8) och (9) är därför noll. Enligt samma antagande finns heller ingen överflyttning till kategorierna (l). (3) och (6). Omskolningen för dessa senare kategorier kan därför beräknas som en restpost. d. Omskolningfrân annat yrke inom branschen. Prognosen skall i detta avsnitt fördela överskotten enligt föregående moment från kategorierna (1), (3) och (6) till de nya teknikerna. 1 kalkylen förutsätts i första hand att samtliga omskolade klichéarbetare övergår till offsetrepro. Samma förhållande gäller tryckerikategorierna. Samtliga omskolade högtryckare blir således offsettryckare. Blysättarna blir likaledes i första hand fotosättare. Här kvarstår emellertid ett överskott sedan behovet av fotosättare blivit tillgodosett. Detta överskott har förutsatts bli omskolat till offsetrepro. Prognosens arbetskraftsbalans för de nio yrkeskategorierna framgår av tabell 7:l:

Tabell 7:1 Arbetskraftsprognos. förändring i antal yrkesarbetare 1970/80

Antal sysselsatta 1970 Avg. p. g. a. ålder Avg. p. g. a. normal yrkesrörlighet

PPH9M§WNT

Omskolning till annat yrke i branschen Omskolning från annat yrke i branschen Extern nyrekrytering Total förändring 1970-80 Antal sysselsatta 1980 enligt prognos

Prognosen är självklart konsistent eftersom två av kolumnerna, omskol-

ning (4) och (5). bestämts som restpost. Övriga kolumner har så långt som

möjligt prognostiserats med ledning av beteendet på den grafiska arbetsmarknaden under senare år. Prognosens realism måste därför bedömas mot bakgrund av omskolningsbehovets storlek. Enligt prognosen uppgår den totala årliga omskolningen till ungefar 260 personer per år. Detta är naturligtvis ingen särskilt hög siffra. Den utgör t. ex. inte mer än 17% av det totala nyrekryteringsbehovet eller 22% av den normala yrkesrörligheten enligt kalkylen. Däremot är prognosen för en av de enskilda yrkeskategorierna problematisk i detta avseende. För blysättarna uppgår sålunda omskolningen till annat yrke i branschen under hela prognosperioden till 2000 personer. Omskolningen äri det närmaste dubbelt

sou 1974:34 till 1980 147

Utveck/ingenfram

så stor som nyrekryteringen och nära nog lika stor som avgången på grund av normal yrkesrörlighet. Det finns kanske anledning att fråga sig om även en välorganiserad omskolningsverksamhet kan nå en så stor andel av den totala friställningen som det här kan bli fråga om. Sker inte detta, ökas självklart avgången ur branschen (kolumn 2) för denna yrkeskategori. Nyrekryteringen växer då i motsvarande grad för någon annan yrkeskategori. l detta fall är det sannolikt nyrekryteringen av fotosättare som kommer att öka. Utredningen återkommer i nästa kapitel med förslag till politik på det :aktuella området. Tabell 7:1 redovisar arbetskraftsprognosen i alla dess detaljer. De angivna siffrorna är p. g. a. detaljrikedomen behäftade med stor osäkerhet och bör följaktligen tolkas med stor försiktighet. Man börspeciellt uppmärksamma att kolumn 3 -avgång ur branschen p. g. a. normal yrkesrörlighet -och kolumn 6 nyrekrytering -i viss utsträckning kan innehålla samma personer. En person som nyanställs i ett företag efter en tids arbete i annan bransch räknas i prognosen som nyrekryterad. Vid avgången från den ursprungliga anställningen inräknas han följaktligen också bland dem som lämnar branschen. lnom de tillbakagående sektorerna - blysättning, kliché, repro och högtryck - bestäms nyrekryteringen av att kalkylen förutsätter att 40 procent skall vara nyanställda under prognosperioden. Det angivna talet är sannolikt av rimlig storleksordning för en i stort sett stagnerande yrkeskategori och skulle således vara tillämpligt på den totala sysselsättningen inom den grafiska branschen. För ovan nämnda tillbakagáende yrken är det emellertid snarast att se som en övre gräns för den egentliga nyrekryteringen. Nytillkommande anläggningar och företag kan nämligen i stor utsträckning förväntas tillgodose sina behov med arbetskraft som tidigare haft anställning i branschen och därmed har yrkeserfarenhet. . [prognosen angivna uppgifter på omfattningen av extern nyrekrytering innehåller således genomgående personer med utbildning försitt yrke. Detta kan ispeciellt höggrad gälla fördetillbakagäende yrkena. Behoven av grundläggande yrkesutbildning är följaktligen mindre än som anges i tabellens kolumn 6.

7.5.2 Utvøcklinjgens berydelsaför tjänstemännen För tjänstemännen inom grafisk industri harinte någon speciell undersökning gjorts vad beträffardet framtida personalbehovet. Utredningens huvuduppgift har varitatt utarbeta en arbetskraftsprognos för den tekniska personalen, men självfallet kommer även tjänstemännen att beröras av teknikförändringarna och de därav föranledda personalreduceringarna respektive personaluppgångarna inom de skilda teknikgrenarna. lnom företagens produktionsavdelningar kommer, som ovan berörts, betydande förskjutningar att ske framför allt mellan blysätterier och fotosätterier samt mellan högtryck och offsettryck. För de arbetsledande tjänstemännen, faktorer och verkmästare, som är direkt sysselsatta i produktionsarbetet, kommer förändringarna att få betydelse för deras fortsatta yrkesutövning. Likaså kommer en total nedgång av antalet arbetare mellan 1970/ 1980 om drygt 1500 personer att lå en viss reducerande effekt på antalet arbetsledande funktioner. Hur stordenna effekt kommeratt bli ärsvårt att förutsäga. Enligt utredningens resultat kommer produktionen och den totala tryckmängden att vara högre

148 Urvecklingenfram till 1 980

1980 än l970. Utgår man samtidigt från att produktiviteten kommer att stiga måste en snabbare genomloppstid av respektive tryckobjekt bli en nödvändighet. Sammantaget torde det innebära att en utökad samordning. planering och beredning av produktionsförloppet blir än mera viktiga i framtiden än vad de varit hittills. Högre krav kommer Följaktligen att ställas på dem som handhar produktionsledande funktioner. Att därvid utgå från att antalet faktorer och verkmästare skulle komma att reduceras i proportion till nedgången av antalet arbetare är ej realistiskt. Snarare bedömer kommittén det som troligt att en mindre reducering av arbetsledargruppen kommer att ske fram till l980. men att denna kategori anställda, som vanligtvis besitter goda yrkeskunskaper. kommeratt få förändradearbetsuppgifterdels föranledda av teknikforändringarna. dels genom utökade planerings- och beredningsfunktioner. För grafiskt yrkesutbildade tjänstemän inom kontorssektorn, beställningsfaktorer, kalkylatorer. grafiska formgivare etc. samt för ensamfaktorer“ eller tryckeriföreståndare verksamma vid mindre företag. torde teknikförändringarna och den sjunkande arbetarstyrkan fram till 1980 ej komma att medföra några större personalproblem enligt kommitténs bedömningar. Tryckmängden och antalet tryckobjekt utgör basen och underlaget för nämnda kategoriers yrkesverksamhet. Då kommittén förutsätter att en stigande mängd trycksaker kommer att framställas fram till 1980 och man erfarenhetsmässigt vet att varje tjänsteman endast kan handlägga ett begränsat antal arbetsobjekt, pekar utvecklingen snarare mot ett utökat antal arbetstillfällen inom den berörda gruppen än en reducering.

Övriga kontorsanställda inom administration etc. berörs indirekt av for-

ändringarna inom de tekniska avdelningarna. Självfallet kan reducering av teknisk personal komma att innebära minskade arbetsuppgifter inom företagens administrativa sektorer. Den minskningstakt inom teknikomrâdet som utredningen bedömer som trolig under l970-talet är dock ej av den storleksordningen att denna i sig själv i nämndvärd omfattning kommer att förändra antalet kontorsfunktioner. Såsom har skett under 1960-talet kommer även 1970-talet att med säkerhet kännetecknas av fortsatta strävanden att rationalisera administrationsfunktionerna. men därvid har branschtillhörigheten en underordnad betydelse. För tjänstemannagrupperna som helhet finns inget som talar för att några drastiska personalreduceringar blir aktuella inom den samlade grafiska industrin under l970-talet. För de tjänstemän som är verksamma inom “den gamla tekniken” kan vid övergång till offsetteknik problem uppkomma. Dessa torde dock komma att överbryggas genom målmedveten vidareutbildning och omskolning i likhet med vad som kommer att gälla for berörd teknisk personal.

7.6 Sammanfattning och känslighetsanalys

Prognosen för strukturomvandlingen inom grafisk industri kan nu sammanfattas. Därvid bör tre olika aspekter särskilt framhävas. Självklart skall sammanfattningen renodla de rent kvantitativa slutsatserna avseende betydelsefulla variabler som produktion, priser, sysselsättning o. likn. Vidare

Utvecklingen* fram till 1980 149

är det viktigt att bedöma prognosens känslighet för alternativa antaganden om vissa av de utvecklingsbestämmande faktorerna. Detta sammanhänger med att det empiriska underlaget ofta, vilket framhållits tidigare, är osäkert. Slutligen skall sammanfattningen försöka belysa vilka aktuella utvecklingstendenser som faktiskt gör sig gällande. Vid denna tidpunkt har snart halva förflutit. Trots detta kan inte ett datamaterial motsvaprognosperioden rande prognosunderlaget presenteras för ens ett enstaka år på 1970-talet. Produktionsperioden för statistik av detta slag är nämligen mycket lång. På vissa begränsade områden kan dock utvecklingen föras fram till betydande aktualitet om man accepterar att data då är klart mindre representativa än som gäller för prognosens underlag. Dessa tre aspekter - prognosutfallet, prognosens känslighet och de aktuella utvecklingstendenserna - behandlas i det följande parallellt. Resultatet av prognoskalkylen för hela sektorn (aggregerade storheter) har i nedanstående tablå sammanställts med utvecklingen under 1960-ta1et.

Tillväxt i procent Efterfråge- Produktions- Produktion per Sysselsättning

Utvecklingen för de angivna storheterna sammanfattar de strategiska egenskaperna hos prognosen. Under 1970-talet skulle således trenden mot minskad total sysselsättning bibehållas oförändrad från föregående årtionde. Produktionen skulle däremot växa snabbare. Detta resultat har erhållits genom samspelet mellan priser-kostnader-produktivitet. Med den snabbare produktivitetstillväxten blir kostnadsutvecklingen formånligare och det relativa priset på grafiska produkter stiger långsammare än under 1970-ta1et. Efterfrågan och produktion i kan då etablera jämvikt vid en högre tillväxttakt. Är det då realistiskt att förutse en snabbare produktivitetstillväxt? Man kan här konstatera att ny teknik med säkerhet introduceras i större utsträckning under l970-talet än under föregående ârtionde. Vidare fanns,som visats i kapitel 5.ett icke obetydligt utrymme för rationalisering inom branschen -ett utrymme som delvis skapats genom låg produktivitetstillväxt under 1960-talet. Den acceleration i produktivitetsutveckling som prognosen förutser ter sig heller inte särskilt imponerande. Den grafiska branschen kommer med all sannolikhet att fortfara som en från produktivitetssynpunkt relativt långsamt växande industrisektor. Mot denna bakgrund ter sig en acceleration i produktivitetsutvecklingen. utöver den som prognosen förutser, vara den mest sannolika avvikelsen. Enligt prognosmodellen kan en sådan acceleration initieras om konkurrensen på marknaderna skärps. En isolerad skärpning av den inhemska konkurrensen skulle emellertid förutsätta att vinstläget betraktades som mindre tillfredsställande. Varken data över kapitalavkastning eller mer allmän information om förhållandena i branschen tyder på att detta skulle vara fallet. Återstår då möjligheten av ökad importkonkurrens, som framför allt tenderar

150 Utveck/ingenfram till I 980

att verka via priserna. Hittills finns emellertid inga tecken som tyder på att svensk grafisk industri skulle ha förlorat i internationell konkurrensförmåga under 1970-talets tre forsta år.” Produktivitetsprognosens utfall kan därför sammanfattas på följande sätt. I rent teknisk” mening är förutsättningarna gynnsamma för en snabbare produktivitetsutveckling än som förutses i prognosen. Om detta skall rea- Iiseras måste emellertid konkurrensen skärpas ytterligare, vilket förefaller vara osannolikt. Prognoskalkylen förutser oförändrade eller svagt stigande relativa priser på den grafiska industrins produkter. Det är egentligen endast för dagstidningar som prisutvecklingen förutses få en återhållande effekt på efterfrågetillväxten. Utvecklingen förde prisindexar som finns tillgängliga tyder på att grafiska produkter hade en större prisökning än övriga varor under åren 1970* 72. Från 1972 fram till årsskiftet 1973/74 var förhållandena omvända. Relativpriset för grafiska varorvarsnarastfalIande.T0taItsettharutfallet framtill l974blivit något olika för producentvaror och konsumentvaror. Delkomponenten “läs- och skrivmaterial” i konsumentprisindex uppvisar således en relativ prisökning gentemot andra varor i samma index på 5 % vid årsskiftet 1973/74. l delkomponenten ingår bl. a. böcker och tidningar. Enligt prognosen borde prisstegringarna för dessa varor tillsammantagna vara något mindre under en 3-årsperiod. Avvikelsen ligger emellertid klart inom de marginaler som kan tillåtas utan att prognosen behöver förkastas. För producentvarorna finns ingen motsvarande index. Producentprisindex för grafisk industri kan dock ge en viss uppfattning om utvecklingen. Denna index indikerar att priserna på grafiska produkter vid årsskiftet 1973/74 låg ca. 6 °/o lägrei förhållande till industriprodukter i allmänhet än degjordeår 1970. Relativt till konsumentpriserna har ingen förändring skett. Bilden av prisutvecklingen är således något splittrad, delvis beroende på att ingen indexserie kan utgöra grund för en adekvat jämförelse med prognosens förutsägelser. Avvikelserna är emellertid inte större än att de kan accepteras inom ramen för prognosenstrendutveckling. Om existerandeavvikelserskallges någon innebörd,vilketärmyckettveksamubördegåiriktning mot en begränsad relativ prisstegring på grafiska varor. Under 1973 ändrades bilden vad beträffar det allmänna förhållandet mellan priset på råvaror och priset på färdigvaror. Efter en lång tid av prisfall steg relativa priset på råvaror. Alla bedömare synes vara ense om att denna förändring har kommit för att stanna, sannolikt blir den ytterligare accentuerad under några år framöver. Hur kan nu en sådan förändring av produktionskostnaderna påverka de relativa priserna på konsumentvaror? Om alla råvaror steg lika mycket skulle, *5 Förhållandet exportvär- sedan pris/kostnadsanpassningen genomförts fullt ut,priserna på konsumentde/importvärde för varor stiga i omvänd proportion till varans förädlingsgrad. Ju mer förädlad berörda varugrupper steg

mellan 1970 och 1972 en vara är desto mindre blir prisstegringen. Grafiska varor har hög

(0.59 resp. 0.78). Detta andel förädlingsvärde. Resultatet för deras del av denna anpassning bör snabehöver inte nödvändigtrast bli en tendens till sänkning av relativa priset. vis tolkas som en förbättring av konkurrensförmå Förutsättningen om likformig prishöjning på råvaror är emellertid oreagan m. h. t. att konjunk- listisk. Slutsatsen ovan kan således ändras om grafiska insatsvaror stiger turförhållandena dominerar utvecklingen på kort mer än andra råvaror. Den tunga posten på råvarusidan inom grafisk industri sikt. är papper. Frågeställningen är därför: blir papper en relativt sett dyrare råvara

Utvecklingenfram till 1980 151

än vad den har varit? Det torde vara svårt att mer konkret ange skäl varför papper skulle avvika positivt eller negativt från prisutvecklingen för övriga råvaror. Utvecklingen fram till årsskiftet 1973/74 pekar mot ett prisfall på papper i förhållande till råvaror.” Man bör emellertid inte på dessa grunder dra några slutsatser om utvecklingen på längre sikt. Existerande data över prisutvecklingen sedan 1970 ger således inte någon entydig bild av förhållandet mellan prognos och verklighet. Konkurrensförhållandena och prisutvecklingen för vissa konsumentvaror - böcker och - än som förutses tidningar kan tyda på en något starkare prisuppgång i prognosen. Å andra sidan indikerar produktivitetsförhållandena och prisutvecklingen för insatsvaror att en relativ prissänkning på grafiska varor ligger inom möjligheternas gräns. Mot denna bakgrund ter det sig rimligt att fortfarande betrakta prognosens huvudalternativ som representativt för utvecklingstendenserna under 1970-talet. Avvikelserna i prisutvecklingen skulle således bli begränsade i omfattning med möjligheter till såväl höjning som sänkning av det relativa priset. Det är därför naturligt att fråga hur övriga storheter i prognosmodellen reagerar på dessa avvikelser. Vid en relativ prishöjning på grafiska varor reagerar efterfrågan entydigt: volymen expanderar långsammare. Under 1960-talet beskrevs denna priskänslighet med en elasticitet på -0.7 i inledningen till detta kapitel. Vid en förlängning av pristrenden från 1960-talet kan elasticiteten förväntas öka under prognosperioden. 1 denna mekanism samverkar två olika konkurrensförhållanden: konkurrens från imponvaror respektive substitutsvaror. Enligt förutsättningarna skulle emellertid en positiv prisavvikelse från proförklaras av att konkurrensen inte blivit så stark som gnosen i huvudsak förutsätter. hos prognosen Uppenbarligen betyder detta att priskänsligheten inte växer i motsvarande grad. Som ett extremt exempel kan efterfrågan man på dessa grunder ange -1.5 som det högsta (absoluta) värde elasticiteten rimligen kan anta under prognosperioden. En prishöjning på 5% utöver förutsägelse skulle därmed reducera efterfrågeexpansionen med prognosens 7-8 procentenheter. Vi är då tillbaka i en volymutveckling som ligger nära l960-talets. förutsätter att konkurrensförmågan gentemot utlandet förblir Prognosen oförändrad. Därmed växer den inhemska produktionen i takt med efterfrågan. Som framhållits ovan finns det hittills inga indikationer på att denna skulle vara orealistisk. Även vid en positiv prisavvikelse i den förutsättning omfattning som anges ovan kommer således produktionen att växa i takt med efterfrågan. Gentemot 1960-talet innebär detta en acceleration. Modellen har vidare ett samband mellan pris- och produktivitetsutveckling. Vid en relativ prishöjning kan produktiviteten stiga mindre än prognosen förutser. Om alla förutsättningar i övrigt upprätthålls kan denna effekt i förhållande till prognosens förutsägelse. En anges till -10 procentenheter del av prisavvikelsen kommer emellertid sannolikt att “spilla över dels dels på rationaliseringen i användning av insatsvaror. De anpå vinstläget, givna 10 procentenheterna kan därmed reduceras till 6 á 8%. 2a Producenlprisindex för Arbetskraftsefterfrågan påverkas således på två, varandra motverkande, papper och pappersvaror ca .

sätt i alternativet med en svag relativ prisstegring. Produktionen växer 7-8 515.3 8%. 9.119919 än_

__ _ _ pnsindex for industriförprocentenheter långsammare och detsamma galler produktiviteten. Eftersom nödenhete, mellan 1970 den senare storheten definierats som produktion per sysselsatt blir arbets- och årsskiftet 1973/74. l

152 Urvecklingenfram till 1980

kraftsefterfrâgan opåverkad. Vid svag höjning av relativa priset på grafiska varor skulle således prognosens huvudalternativ för sysselsättningen fortfara att gälla. Möjligheten till relativa prissänkningar ter sig mindre sannolik och förloppen ges därför i detta fall en mer summarisk behandling. För effekterna på efterfrågan synes det här vara realistiskt att räkna med en oförändrad elasticitet gentemot 1960-talet. Vid en relativ prissänkning gentemot prognosen om 5 procentenheter blir då efterfrågetillväxten endast 3-4 procentenheter större. Inte heller torde en prissänkning av denna omfattning leda till någon mer allmän substitution av importvaror eller expansion av exporten. Produktionen kommer följaktligen att öka endast obetydligt mer än efterfrågan. Om priserna stiger långsammare än prognosen förutser. måste produktiviteten stiga i motsvarande grad snabbare för att behålla balansen mellan priser och kostnader. Effekten på produktivitetsutvecklingen blir i detta fall av samma storleksordning som vid prishöjningen i det föregående fast med omvänt tecken dvs. +8 á +10 procentenheter. Arbetskraftsefterfrågan blir då 5 procentenheter mindre än i prognosen (produktions- tillväxt (+3) produktivitetstillväxt (+8)). Avvikelserna från prognosens huvudalternativ kan nu sammanställas till följande tablå:

Avvikelser (procentenheter) från huvudalternativet Efterfrâge- Produktions- Produktion per Sysselsättning volym volym arbetstimme (Arbetstimmar) VidreLprishöjning -7å-8 -7á-8 -6a-8 0 Vid relprissänkning +3á+4 + 3ä+4 +8ä+ lO -5

Enligt detta synsätt skulle prognosen uppvisa en systematisk “snedhet” i känsligheten för avvikelser från den förutsedda prisutvecklingen. Vid starkare relativa prishöjningar reagerar modellen med större känslighet vad beträffar efterfrågan och produktion än vad beträffar sysselsättning. Vid relativa prissänkningar är känslighetsförhållandena omvända.

K ommi rréns, förslag 153

8 Kommitténs

förslag

8.1 Behovet av industripolitiska insatser i den grafiska

industrin

Grafiska kommittén tillsattes för att närmare studera förutsättningarna för utvecklingen av den grafiska industrin under 1970-talet. Branschens organisationer och näringspolitiskt ansvariga myndigheter befarade att förändringar i efterfrågan och tillverkningstekniken skulle skapa anpassningsproblem såväl for företag som för anställda. Kommittén har genom de studier som presenterats i tidigare kapitel kommit till den uppfattningen att anpassningsproblemen under återstoden av 1970-talet inte blir så accentuerade som tidigare befarats. Efterfråge- och sysselsattningsprognoserna är totalt sett föga uppseendeväckande och pekar mot ett relativt odramatiskt förlopp. De innebär i stort sett en förlängning av tendenserna under 1960-talet. För exempelvis den totala sysselsättningen i branschen betyder detta en årlig minskning på 0,5 procent. Denna sysselsättningsutveckling är förenlig med en förhållandevis snabb teknikomvandling. Teknikomvandlingen bedöms inte förändra företagsstrukturen i någon större utsträckning. Den förutsätts också kunna ske utan att den grafiska industrins andel av de totala industriinvesteringarna behöver öka i nämnvärd grad. l vissa fall kan företag och organisationer tänkas försöka bromsa en strukturomvandling. l den grafiska branschen synes emellertid både företag och anställda ha starka skäl att acceptera den pågående teknikutvecklingen. Den potentiella konkurrensen från utlandet och från företag utanför branschen utgör starka incitament för företagen att introducera den nya tekniken. För branschens nuvarande arbetstagare är det angeläget att kunna konkurrera om nya befattningar i samband med teknikomvandlingen. Deras möjligheter härvidlag är större om den nya tekniken får sin praktiska utformning inom grafiska företag än om den tillämpas av företag som normalt inte hänförs till den grafiska sektorn. Överenskommelse i Arbetsgivarnas och arbetstagarnas synpunkter på introduktionen av ny samband med ny teknik inom den grafiska teknik har kommit till uttryck i ett avtal mellan parterna, där man reglerat branschen, avtal mellan principerna för introduktionen av ny teknik. l detta avtal kombineras ra- Grafiska Arbetsgivareforbundet och Grafiska tionaliserings- och trygghetsaspekter. Det framhävs dels att parterna skall Fackförbundet. Stock- “verka för goda och rationella produktionsförhållanden”, dels att “det är holm den 7 november angeläget att anställd grafisk personal bereds fortsatt sysselsättning i 1973. Något liknande avtal finns för närvarande de nya eller näraliggande arbetsuppgifterna och att anställnings- och löinte inom tidningssekneförmåner ej försämras”. torn.

154 Kommitténs förslag

Kommittén har mot ovanstående bakgrund inte funnit skäl att föreslå långtgående branschpolitiska åtgärder”. Även om den grafiska industrin som helhet inte står inför krisbetonade utvecklingsproblem kan omställningen på delområden vara av sådan natur att samhälleliga åtgärder erfordras. Kommittén har uppmärksammat några områden där sådana åtgärder är motiverade. De viktigaste gäller konsekvenserna av den tekniska utvecklingen. Enligt kommitténs prognoser kommer under de närmaste 6- 7 åren en stor andel av företagen att byta teknik. l denna process uppstår både individ- och företagsorienterade problem. De individorienrøradø problemen härrör från den kraftiga förskjutningen i arbetskraftsefterfrågans fördelning på yrkeskategorier. Enligt prognoserna kommer exempelvis andelen fotosättare av totala antalet sättare att öka från ll procent 1970 till 65 procent 19803. Att en sådan utveckling ställer stora krav på omskolningsverksamheten är uppenbart. För individerna betyder teknikomvandlingen emellertid inte bara att de måste lära sig ett delvis nytt yrke utan också att de behöver finna sig till rätta i en ny arbetsmiljö. De_löreragsoriønteradc problemen gäller de små och medelstora företagens möjligheter att tillägna sig kunskap om den nya tekniken, som i hög grad utvecklats utanför den grafiska industrin. Då dessa företag i regel inte har råd att hålla sig med egna specialister på ny teknik får de givetvis svårt att utvärdera olika tekniker med hänsyn till sin egen produktionsinriktning. Risk finns att i ett sådant läge betydande felinvesteringar sker i branschen. Kommittén lägger i det följande fram huvudförslag som anknyter till de två nämnda problemen. nämligen dels förslag om ansrä/lningsfräm/ande åtgärdar och efter behov utvidgat samhälleligt stöd till omskolningsverksamheten inom branschen. dels förslag om inrättandet av en statsftnansierad teknisk konsulønzñlnkriøn. Vid sidan av huvudförslagen presenterar kommittén även förslag, rekommendationer eller synpunkter på följande områden:

CJ utbildningsåtgärder utöver omskolningsinsatser D fortsatt stöd till utredningsverksamhet på miljöområdet a FoU Cl uppföljning av kommitténs prognoser D förbättring av den offentliga statistiken över grafisk industri El inrättande av ett branschråd.

7 Dagstidningssektorn

erhåller. som påpekades i 8.2 och

Arbetsmarknadsåtgärder omskolning

kapitel 6. ett betydande offentligt stöd vilket har effekter på företagsstruk- Den tekniska omvandlingen har skapat en krym pande och en växande sektor tur 0 d men vars mål inte inom den grafiska industrin. Den krympande sektorn består av anläggningar är primärt näringspolitiskt. som tillämpar traditionell teknik. Den växande sektorn omfattar anläggningar som använder varianter av den nya tekniken, vilken utvecklas snabbt. ° Med Sättare avses här

arbetare i sätteriavdel- Överföringen av produktion från den förra till den senare sektorn förväntas

ning. som framgick av kapitel 7 ske i snabb takt. l kapitel 7 angavs också det

Kommitténs_ förslag 155

antal personer som kom mer att beröras av denna omställningsprocess. Enligt prognoserna kommer såväl nyrekryteringen som omflyttningen av arbetskraft från den krympande till den växande sektorn att bli stor. l båda fallen förutsätts en betydande utbildningsverksamhetf Ett viktigt syfte med omskolningsverksamheten inom branschens yrken är - enligt kommitténs mening att göra det möjligt för den enskilde arbetstagaren att vara kvar i sitt företag eller att finna ett nytt arbete inom branschen. l vissa fall kan detta mål uppnås genom utbildningsinsatser från företaget eller från leverantören av den tekniska utrustningen. Ofta krävs dock en så omfattande utbildning att den offentliga insatsen måste ökas väsentligt. Branschens organisationer har via AMS utverkat bristyrkesutbildning inom montering/kopiering, offsettryckning och fotosättning. Kurserna omfattar 12, l0 resp. 8 veckor. Samhällets utgifter per elev och vecka (exkl. materialkostnad och lokalhyra) är av storleksordningen 700 kronorF Under de senaste 2 åren har ca. 250 personer genomgått dessa omskolningskurser, vilket totalt dragit utgifter på ca. 1.2 milj. kronor. Enligt kommitténs beräkningar föreligger under återstoden av 1970-talet ett totalt omskolningsbehov av minst 200-300 arbetare per år. Det är svårt att närmare precisera hur många av dessa som behöver genomgå arbetsmarknadsutbildning i AMS:s regi. Kommittén anser det emellertid viktigt att arbetsmarknadsutbildningen kan fortsätta enligt de förutsättningar som hittills gällt och vid behov utvecklas att gälla även arbetsledare. Arbetsmarkitadspolitiken kan även på annat sätt än genom omskolningsverksamhet underlätta omställningsproblemen för den enskilde. På grundval av den gällande lagstiftningen om anställningsfrämjande åtgärder har AMS i samråd med arbetsmarknadens parter utfärdat anvisningar om inrättandet av anpassningsgrupper. vilka har nämnda uppgifter i företag med i första hand mer än 50 anställda och efter hand i företag med färre anställda. branschvis och ortsvis. Den grafiska branschens struktur med huvudsakligen små företag förutsätter denna vidareutveckling. l 1974 års lag rörande vissa anställningsfrämjande åtgärder stadgas i § 13 att AMS kan upptaga överläggningar med organisationerna inom en bransch angående åtgärder för att främja anställning av äldre arbetstagare eller arbetstagare med nedsatt arbetsförmåga. På grundval av vad som förekommit vid dessa överläggningar kan AMS meddela anvisningar om sådana åtgärder. Ovanstående innebär i praktiken att samtliga anställda med sysselsättningssvårigheter i branschen innefattas. Situationen inom den grafiska branschen kan bedömas vara sådan att skäl föreligger att överläggningar genast upptages mellan AMS och organisationerna. Kommittén vill därvid betona vikten av att omskolnings- 4 Ett visst utbildningsbehov kommer också att och utbildningsverksamheten samordnas med de branschanpassade anställföreligga inom den ningsfråimjande åtgärderna. krympande sektorn, då - även denna behöver ett Kommittén vill också framhålla ianslutning till vad som ovan framförts nyförvärv av arbetskraft. beträffande behovet av omskolningsinsatser - att det skulle vara till fördel 5 för branschen om ett permanent samrådsorgan snarast inrättades mellan Utgifterna beror av sådana faktorer som AMS och organisationerna. Syftet med ett sådant organ bör vara att samordna elevernas civilstånd och de insatser som behöver göras för att skapa en effektiv förmedling mellan bostadsförhållanden.

156 K ommitténs* förslag sou 1974; 34

arbetstagare och arbetsplats. Till samrådsorganets uppgifter bör vidare höra att fortlöpande kartlägga och följa behovet av omskolningsinsatser och föreslå åtgärder för att vid varje tidpunkt möta dessa behov med adekvata resurser. l dessa uppgifter ingår dimensionering och lokalisering av centrala omskolningskurser samt rekrytering av lämpliga lärare. Kommittén konstaterar att enighet föreligger mellan arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna om önskemålet att ett dylikt permanent samrådsorgan inrättas. Kommittén finner sig icke därutöver böra göra något uttalande om vilken inriktning de ovan nämnda överläggningarna bör ges utan finner detta kunna överlämnas till AMS:s och parternas bedömande. Sammanfattningsvis föreslår kommittén beträffande arbetsmarknadspolitiska åtgärder arr nödvändiga resurser mot bakgrund av redovisade behov av omskolningsverksamhet ställs till förfogande och at! överläggningar genast upptages mellan AMS och organisationerna rörande de anställningsfrämjande åtgärderna.

8.3 Övrig grafisk utbildning

8.3. l Grafisk _yrkøsulbildninkg Av den i kapitel Lavsnitt 1.5, lämnade beskrivningen av nuvarande grafiska yrkesutbildningsvägar samt redovisningen av förslaget till grafisk specialkurs inom gymnasieskolan har framgått att den nu bedrivna utbildningsverksamheten icke kan anses svara mot de krav som med hänsyn till bl.a. de tekniska förändringarna måste uppställas. Kommittén finner det angeläget att den grafiska specialkursen inom gymnasieskolan snarast möjligt förverkligas i enlighet med framlagda förslag. Det måste därvid beaktas att denna utbildningsmöjlighet tillskapas inom olika delar av landet. l detta sammanhang förordar kommittén att staten genom vidgat finansiellt stöd gör det möjligt för olika kommuner att etablera den grafiska specialkursen, vilket ter sig särskilt motiverat då elevupratagningsområdet är betydligt större än de engagerade kommunerna. Såväl efter som under uppbyggnaden av den grafiska specialkursen måste en betydande del av nyrekrytering och ungdomsutbildning inom branschen ske genom att företagen rekryterar och utbildar lärlingar. Det är då váisentligt att tillse att dessa lärlingar kan beredas tillfälle att vid yrkesskolor genomgå den kompletterande utbildning som bedöms erforderlig. Därför är det angeläget att även behovet av en sådan kompletterande undervisning kartläggs när man dimensionerar de framtida yrkesskolorna. Såsom framhållits i kapitel l avsnitt l.5.2 måste också fortbildningskravet tillgodoses så att anställda kan erhålla den påbyggnad till tidigare utbildning som är motiverad med hänsyn till tekniska och andra förändringar. Detta behov kan icke helt tillgodoses utan att sådan fortbildning meddelas i anslutning till de framtida yrkesskolorna. Det är därför enligt kommitténs uppfattning väsentligt att man kartlägger behovet av fortbildning och att

sou 1974:34 Kommitténsförslag 157

man vid den fortsatta planeringen av de totala utbildningsresurserna beaktar även detta behov.

8.3.2 Posrgvmnas/al yrkesutbildning Kommittén förordar att den grafiska branschens behov beaktas vid den fortsatta utbyggnaden av den yrkestekniska högskolan. varvid kommittén finner det naturligt att man eftersträvar en samordning med den utbildning som meddelas i grafisk specialkurs inom gymnasieskolan. En grafisk yrkestcknisk högskoleutbildning skulle kunna ersätta de ettåriga kurser som nu anordnas vid Grafiska Institutet i Stockholm och Konstindustriskolan i Göteborg.

8.3.3 Högre grafisk utbildning Som framgick av kapitel l utgör Grafiska Institutets verksamhet ett väsentligt inslag i den högre utbildningen. U68 konstaterar att utbildningen i fråga är av stort värde för branschen och föreslår bla att institutet på sikt förstatligas? Kommittén anser det vara viktigt att institutets framtid tryggas men har samtidigt funnit att de nuvarande finansieringsformerna gjort verksamheten instabil. Kommittén föreslår därför att institutet tills U68:s forslag genomförts får ökat stöd dels så att institutet i likhet med andra institut av liknande slag ej skall för sin verksamhet vara beroende av enskilda bidrag. dels så , att elevavgifterna kan försvinna. Utbildningen blir på detta sätt inte mer ekonomiskt betungande för eleverna än annan liknande eftergymnasial utbildning som nu erbjuds i offentlig regi.

8.4 Branschforskningen och smâföretagen

8.4.1 Bakgrund Det har tidigare visats att FoU-verksamheten inom grafisk industri är av förhållandevis liten omfattning. Den teknikutveckling som ägt rum inom de olika processerna har i hög grad åstadkommits genom insatser från annan industri, tex data- och pappersindustri. Beroendet av extern FoU ställer stora krav på informationsutbyte mellan grafiska företag och deras leverantörer. Det gäller såväl att tillämpa nya tekniker som att påverka produktutvecklingen inom pappers- och fargtillverkning, produktion av grafisk maskinutrustning m m. Härvidlag är givetvis utbildningsnivån i branschen viktig. Det förhållandet att antalet företag i grafisk industri är mycket stort ställer speciellt höga krav på informationskanalerna. Det stora inslaget av medelstora och små företag borde stimulera till kollektiva insatser på forskningens område. Branschens FoU sker också, som redovisades i kapitel l, i relativt hög grad i kollektiva former. Läget är emellertid inte helt tilli detta avseende. ° 1973:2 fredsställande Högsk0lan.S0U

158 K ommirrénsförslag

8.4.2 Grafiska_/brsknings/aborarorie! och de mindrtá/örølagen

Det synes naturligt att se Grafiska forskningslaboratoriet (GFL) som branschens centrum för teknisk FoU. GFL:s nuvarande och planerade verksamhet förefaller i huvudsak väl avvägd inom ramen för tillgängliga resurserf Ett problem utgör den ringa anslutningen av mindre företag till Stiftelsen Grafisk Forskning.” En anledning härtill kan ha varit att GFL:s verksamhet tidigare uppfattades som alltför speciell. Det nu gällande programmet innehåller emellertid åtskilliga aktiviteter av direkt intresse för de mindre företagen. Det förefaller dock som en ännu starkare inriktning på dessa företags behov av forskningsprojekt men även av service är nödvändig för att anslutningsfrekvensen skall öka. Kommittén vill särskilt framhålla vikten av att den av GFL påbörjade inriktningen av forskning på en förbättrad arbetsmiljö fortsätter och utvidgas. Ett mycket angeläget forskningsområde är att utveckla den nya teknikens möjligheter till förbättringar vad gäller alternativa former av arbetsorganisationen i enlighet med vad som aktualiseras i miljöavsnittet. Problemet med de mindre företagens deltagande i finansieringen av den kollektiva forskningen och inriktningen av FoU-insatserna efter de mindre företagens behov har varit aktuellt även inom andra branscher med ett starkt inslag av mindre och medelstora företag, tex den träbearbetande industrin. Härvid har bl a tanken på obligatorisk statlig forskningsavgift för samtliga företag i branschen diskuterats. Frågan är av stor principiell belydelse. Skäl kan enligt kommitténs mening anföras både för och emot en dylik obligatorisk avgift. Kommittén konstaterar att denna fråga nu kommer att utredas i särskild ordning, sedan Kungl. Majzt nyligentl974-03-29) fattat beslut om att tillkalla en särskild utredning om finansiering av stöd till industriell forskning och utveckling. l utredningsdirektiven framhålls bla att det finns anledning att pröva andra metoder att finansiera samhällets FoU-insatser än den hittills praktiserade skattefinansieringen. Utredningen har fått till en huvuduppgift att överväga i vilken grad industriell FoU bör vara avgiftslinansierad. Det anges särskilt att utredningen bör beakta behovet av teknisk utveckling inom de mindre och medelstora företagen. [avvaktan på resultatet av denna undersökning vill kommittén inte komma med egna förslag på detta område. Det är emellertid önskvärt att den kollektiva forskningen om de mindre företagens problem får större omfattning redan i dag. Som en följd av förbättrad information om resultaten av denna forskning kommer sannolikt de mindre företagen att öka sitt engagemang i den kollektiva forskningen. 7 Beträffande forsknings- En satsning av detta slag kräver emellertid att GFL erhåller tillskott av programmens uppläggning hänvisas till kapitel resurser med mer omedelbar verkan. Kommittén rekommenderar därför l. avsnitt l.6. att den statliga anslagsdelen till den kollektiva forskningen utökas under ° Stiftelsen Grafisk en försöksperiod. Forskning hade 1972/73 139 medlemmar: 76 8.4.3 SIats/inansiørar/ konsu/emverksanther vid GFL civiltryckerier. 28 tidningsföretag, l2 leveran- Inom den träbearbetande industrin och gjuteriindustrin har staten på försök törer, 12 pappersvaru/förtillsatt ett antal tekniska konsulenter med särskild inriktning på mindre packningsföretag och ll reproföretag. och medelstora företag. Anledning till denna åtgärd synes vara förhållanden

sou 1974:34 Kommitrénsförslag 159

i dessa industrier som nära överensstämmer med förhållanden inom den grafiska industrin: en stor andel mindre företag med behov av ökad information i tekniska frågor. Som ytterligare skäl för liknande åtgärder inom den grafiska industrin kan anföras, att de grafiska företagen befinner sig i en speciellt intensiv period av teknisk omställning, som gör det svårt för mindre företag utan anställda specialister att hålla sig informerade i tillräcklig utsträckning. Kommittén föreslår därför att en statsfinansierad konsulentverksamhet inrättas. Verksamhetens primära uppgift skall vara att sprida information till i första hand mindre företag. Som exempel kan nämnas upplysning rörande material. metoder och system samt handledning beträffande åtgärder till förbättring av arbetsmiljön. Konsulenternas uppgifter skall alltså vara betydligt vidare än renodlad teknisk rådgivning. Hänsynen till teknikens anpassning till människan på arbetsplatsen kräver att konsulenterna har en helhetssyn på tekniken. Med hänsyn till den mångskiftande karaktären hos de tilltänkta arbetsuppgifterna för konsulentfunktionen, de höga krav som måste ställas på denna i fråga om allsidig orientering beträffande teknisk utrustning och miljöfrågor samt inte minst branschens relativt splittrade företagsstruktur finner kommittén det vara angeläget att det statliga stödet dimensioneras så att två kvalificerade konsulenter kan knytas till verksamheten. Kommittén beräknar med ledning av erfarenheter från motsvarande verksamhet i andra branscher de nödvändiga årskostnaderna för två konsulenter till 350 000 kr. Det är önskvärt att ett statsmaktsbeslut rörande inrättandet av en konsulentfunktion görs bindande för åtminstone en treårsperiod. En kortare verksamhetsperiod torde inte ge tillfredsställande resultat. Det kan dessutom vara svårt att engagera kvalificerade experter för en kortare tidsperiod. Vad gäller konsulentfunktionens organisatoriska anknytning kan enligt kommitténs uppfattning en placering antingen hos statens industriverk eller hos GFL övervägas. För det förra alternativet kan bla anföras att industriverket främst genom företagarföreningarna har kontakt med de mindre och medelstora företagen. Erfarenheter av teknisk konsulentverksamhet från den träbearbetande industrin finns vidare numera företrädda i verket och skulle kunna tillföras en nystartad verksamhet på det grafiska området. För en placering av konsulenterna vid GFL kan likaledes vägande skäl anföras. Konsulenternas uppgifter kräver nära kontakt med institutets FoUverksamhet. Konsulenterna skulle vid en placering vid GFL komma att befinna sig i ständig kontakt med andra specialister på grafisk teknik vilka har delvis sammanfallande uppgifter. och få tillgång till den kunskapsbank som GFL utgör. Konsulenterna skulle också kunna tillföra GFL värdefull kunskap om de mindre företagen och deras behov till förmån för den kollektiva forskningsverksamhetens inriktning. Kommittén har stannat för att förorda en anknytning av konsulenterna till GFL. Oavsett den placering som kan komma att väljas av statsmakterna anser kommittén det vara nödvändigt att en nära kontakt upprätthålls beträffande formerna för konsulenternas utnyttjande mellan de två ovan nämnda organen, berörda branschorganisationer samt styrelsen för teknisk utveckling.

160 K ommitrénsj förslag

Sammanfattningsvis föreslår kommittén beträffande forskningsfrågor Cl främst att staten finansierar två konsulenter, vilkas uppgifter och organisatoriska placering angetts ovan samt D därutöver att staten ökar sitt stöd till GFL inom ramen för nuvarande praxis rörande branschens eget ekonomiska engagemang.

8.5 Miljöfrågor

Som framgått av tidigare kapitel innebär teknikomvandlingen stora förändringar i arbetsmiljön. Med arbetsmiljö menas här det vidare begreppet som inkluderar såväl den fysiska som psykiska miljön. Den fysiska arbetsmiljön påverkas i vissa väsentliga avseenden i positiv riktning genom införandet av den nya tekniken. Detta gäller speciellt buller, obekväma arbetsställningar, klimatförhållanden etc. Däremot ökar tex problemen i fråga om syror och lösningsmedel. För de företag som även i fortsättningen kommer att arbeta med traditionell teknik kvarstår givetvis behoven att undanröja eller mildra de ”gamla” miljöproblemen. Vad beträffar den psykiska arbetsmiljön år inte verkningarna av den nya tekniken såsom den hittills utnyttjats odelat positiva. Samtidigt som mer tekniskt avancerade maskiner tagits i bruk har arbetet i många fall blivit mer monotont och. mindre utvecklande. Kommittén har mot denna bakgrund funnit det angeläget att genomföra en miiljöundersökning med syfte att jämföra arbetsförhållandena vid gammal och ny teknik. Med hänsyn till utredningens begränsade karaktär kan den inte ge underlag för några preciserade utsagor om kvantilieringen av de olika miljöproblemen. Undersökningen bör snarast ses som en probleminventering. De resultat och slutsatser som redovisas rörande såväl den fysiska som psykiska arbetsmiljön överensstämmer emellertid i stort sett med de erfarenheter som kommitténs ledamöter och experter har från den grafiska branschen. Kommittén finner det därför angeläget att resultaten från miljöundersökningen bringas till allmän kännedom för samtliga företag (inkl de anställda) inom branschen men speciellt för de företag som står i begrepp att vidta mera omfattande teknisk-organisatoriska förändringar eller som kommer att göra detta i framtiden. Enligt kommitténs mening visar undersökningen att miljöinsatser kan göras inom anläggningar med ny teknik och då i första hand avse faktorer som arbetets innehåll, medverkansformer, organisationsutveckling och utbildning. Man bör därvid försöka skapa sådana organisatoriska former som på ett tillfredsställande sätt är anpassade till de anställdas behov av utvecklingsmöjlighetert arbetstillfredsställelse och inflytande. Redan före övergången och under själva övergångsprocessen kan emellertid företagen bl a genom att öka informationen och möjligheterna för personalen att delta i arbetet kring teknikbytet reducera den osäkerhet och otrygghet människor normalt känner i sådana situationer. Det bör framhållas att omställningsperioden för de anställda i realiteten omfattar hela tiden från beslutet om byte av teknik till dess att den nya arbetsorganisationen funnit sin form.

SOU l974z34 Kommitténs_ förslag 161

En miljömässigt lyckad introduktion av ny teknik kan genom en minskning i övergångskostnaderna bli företagsekonomiskt lönsam. Som tidigare konstaterats gör de grafiska partsorganisationerna i samarbete betydelsefulla insatser för att studera arbetsmiljön samt försöka komma till rätta med existerande olägenheter. Det gemensamma partsorganet for

arbetarskydds- och företagshälsovårdsfrågor är dock huvudsakligen ett ut-

redande och förslagsställande organ som inte självständigt kan fatta beslut rörande förändringar i arbetsmiljön. Kommittén utgår emellertid från att detta viktiga arbete kommer att drivas vidare i framtiden med oförminskad kraft. Den av kommittén initierade miljöundersökningen bör även kunna ligga till grund for vidare studier. Kommittén ser det som önskvärt att liknande, eventuellt mera fördjupade miljöstudier kommer till stånd även inom andra delar av branschen. Kommittén föreslår därför att eventuella framtida framställningar från partsorganisationerna om sådana utredningar ges en välvillig behandling av de statliga instanser som disponerar medel för forskningsinstaser på miljöområdet.

8.6 Uppföljning av prognoser

De i kapitel 7 presenterade prognoserna anger den enligt kommitténs bedömningar mest sannolika utvecklingen för grafisk industri fram till 1980. Kommittén äremellertid medveten om att prognoserna ärosäkra. En grund till denna osäkerhet är bristen på ändamålsenlig statistik. Av dessa skäl är på vissa punktert 0 m beskrivningen av dagsläget en svår uppgift. Ännu svårare är det givetvis att från osäkra data göra statistiska skattningar av struktursamband. l några fall har värden på koefficienter erhållits genom antaganden av typ kvalificerade gissningar. Kommittén anser att prognoserna efter några år bör avstämmas mot den faktiska utvecklingen. Uppföljningen av denna studie bör emellertid inte inskränkas till en ren efterkalkyl. Prognosmodellen behöver utvecklas och finslipas. Vid den revidering av kommitténs prognoser som ett sådant arbete ger upphov till bör också horisonten förflyttas en bit in på 1980-talet. Kommitténs efterfrågeprognoser förutsätter att strukturförändringarna inom mediaområdet i sin helhet under prognosperioden inte kommer att ° Denna uppfattning delas påverka konsumtionen av grafiska annat sätt än vad de gjorde av andra utredningar. l en

produkterpå

rapport från en offentlig under 1960-talet.” Det förefaller emellertid i dag som om kabel-TV, videoholländsk utredning skivor, faksimilöverföringar och andra nyheter på mediaområdet under hävdas exempelvis att den 1980-talet kan förändra omfattning och inriktning grafiska industrin inte på efterfrågan på grafiska kommer att tappa markprodukter. Kommittén anser därför att effekten av nya media på grafisk indunader på grund av stri skall särskilt uppmärksammas vid uppföljningen av efterfrågeprognosen. konkurrensen från nya media under de närmaste Uppföljningen bör efter en lämplig tidsperiod genomföras av statens in- 5 åren. Se P.J. Kalff, Nya dustriverk. medias inverkan på__den Kommittén grafiska industrin. Overhar under det pågående utredningsarbetet funnit att den ekosättningar av utländska nomiska statistiken rörande grafiska sektorn bör ses över. Det gäller särskilt grafiska forskningsrapporvolym- och prisindexar. Med hänsyn till den rådande bristen på bra pro- ter m m 9:l974, GFL.

ll

162 Kommitrénsförs/ag sou 1974:34

duktionsindikatorer anser kommittén att SCB tillsammans med statens industriverk bör ges i uppdrag att undersöka möjligheterna att löpande insamla

uppgifter av den typ som redovisades i kapitel 5. Översynen av statistiken

bör enligt kommitténs mening starta snarast. Sammanfattningsvis Föreslår kommittén att statens industriverk efter en viss period stämmer av och utvecklar de i detta sammanhang presenterade prognoserna samt att uppföljningen föregås av en översyn av branschstatistiken.

8.7 Branschrâd

Kommittén har i det Föregående framlagt Förslag om åtgärder som syftar till att underlätta de anställdas och Företagens omställning i samband med de strukturförändringar som kan förutses. Vid genomförandet av kommittens förslag kommer flera myndigheter att vara inblandade. Sålunda styrs omskolningsverksamheten i stor utsträckning av AMS. Sistnämnda myndighet har vidare ett avgörande inflytande på den selektiva konjunkturpolitiken liksom på delar av den regionala politiken. lndustriverket är beslutande organ när det gäller statens stöd till de s k små och medelstora företagen. Enligt kommitténs Förslag kommer slutligen frågor rörande den tekniska forsknings- och utvecklingsverksamheten samt teknisk konsulentverksamhet på Företagsnivå att administreras av styrelsen För teknisk utveckling och Grafiska forskningslaboratoriet. l kommitténs prognoser över strukturomvandlingen ingår rationalisering och införande av ny produktionsteknik som centrala. utvecklingsbestämmande faktorer. Prognosen förutsätter att dessa anpassningar skall komma till stånd mer eller mindre automatiskt. l verkligheten är det Företagen som genom förändringar av sin driftsorganisation. marknadsföring, produktionsplanering od skall åstadkomma ett rationellare utnyttjande av anläggningarna. Företagens agerande i dessa avseenden är av stor betydelse För att politiken skall bli meningsfull eftersom den i huvudsak är inriktad på att skapa gynnsamma yttre betingelser för omställningen inom företagen. Politikens syften kan således uppnås endast om företagen lyckas med denna rationaliserings- och omvandlingsprocess. Detta skapar uppenbarligen behov av kontaktytor mellan å ena sidan näringslivets intressegrupper och å andra sidan berörda myndigheter. Genomförandet av kommitténs förslag kräver enligt ovanstående goda kontakter mellan alla berörda parter. l och för sig kan samordnings- och bevakningsproblem lösas genom informella samrådsgrupper av tillfällig karaktär. Enligt kommitténs uppfattning löses samarbetsproblemet effektivast genom en kontinuerligt verkande samrådsgrupp som behandlar frågor över hela det angivna fältet i ett sammanhang. Kommittén Föreslår därför att Kungl Majzt utser ledamöter i ett branschråd, som får till uppgift att fylla de samordnande och bevakande funktioner som diskuterats ovan. Branschrådet skall arbeta till den tidpunkt då industriverket framlägger den uppföljning av kommitténs prognos som Fö-

sou 1974:34 163

Kommitréns/örslag

reslagits ovan. Kungl Majzt förutsätts efter hörande av berörda parter ta ställning till om behov föreligger att branschrådets verksamhet därefter fortsätter. Rådets medlemmar skall representera berörda myndigheter, såsom arbetsmarknadsstyrelsen, skolöverstyrelsen och statens industriverk, samt branschens arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer. Rådets uppgift skall vara att D kontinuerligt följa utvecklingen beträffande sysselsättning och strukturomvandling, 1:1 bistå industriverket vid utarbetande av ny prognos enligt kommitténs lörslztg och att, vid behov, avge egen bedömning i detta sammanhang. samt l] verka För samordning av statliga åtgärder av betydelse lör branschen.

164 Direktiv

1 Direktiv

Bilaga

[anförande till statsrådsprotokoll den 29juni 1970 uttalade dåvarande chefen för industridepartementet följande.

Med grafisk industri i vidsträckt mening brukar avses samtliga industrier. där grafiska processer spelar en framträdande roll i tillverkningen, dvs. Förutom den egentliga tryckeriindustrin även stora delar av förpackningsindustrin och pappersvaruindustrin. De grafiska arbetsgivar- och industriorganisationerna omfattar företag inom denna definitionsram, som också markerar organisationsområdet för de grafiska fackförbunden. l mera begränsad mening hänför man till den grafiska industrin normalt endast civil- och tidningstryckerier, bokbinderier och reproföretag. Även med den sist angivna definitionen framstår den grafiska industrin storleksmässigt som en betydelsefull industrigren. Den är sålunda med avseende på_ antalet anställda och det årliga förädlingsvärdet jämförbar med den samlade svenska järn- och stålindustrin. Den grafiska industrin har under en följd av år karakteriserats av att produktionsökningen har varitjämn. och sysselsättningen har legat på en hög nivå. Den registrerade arbetslösheten hör till de lägsta bland samtliga industrigrenar. Det genomsnittliga förtjänstläget är högre än för någon annan industrihuvudbransch. Företagsnedläggelserna har varit få. Ett undantag från det nu angivna huvudmönstret utgör endast dagstidningssektorn. lnom denna har under efterkrigstiden särskilt problemen för de s. k. andratidningarna uppmärksammats. bl.a. i två offentliga utredningar (SOU 1965:22. SOU 1968:48). Särskilda statliga åtgärder i presstödjande syfte beslöts av 1969 års riksdag(pr0p. 1969:48, SU 107, rskr 251). De förhållandevis stabila branschförhållandemt har i väsentlig grad betingats av att den grafiska industrin till övervägande del är en hemmamarknadsindustri. lmport och export har vardera under flertalet år understigit 5 % av förbrukningen inom landet, varav följt att effekterna av utifrån kommande konkurrenstryck varit relativt obetydliga. En ytterligare orsak till branschstabiliteten torde ha varit att tillverkningstekniken på det grafiska området utvecklat sig relativt långsamt. De tekniska stordriftsfördelarna har varit begränsade. De har dessutom hindratszttt få full genomslagskraft av branschens karaktär av beställningsindustri, vilken medfört en splittrad kund- och orderstruktur hos företagen. Till skillnad från flertalet andra industrigrenar har inom den grafiska industrin ingen egentlig minskning skett i antalet företag i de minsta storleksklasserna. En särskild förstudie om den grafiska industrins nuläge och utveckling har nyligen färdigställts (Den grafiska industrin i Sverige”, Stencil l 1969:9). Av denna framgår att de ovan berörda stabilitetsfrämjande faktorerna f. n. i viss utsträckning undergår förändringar. l första hand står dessa förändringar i samband med utvecklingen inom den grafiska tillverkningstekniken. Denna präglas f. n. av introduktionen på bred front av ett antal betydelsefulla innovationer. Av särskild betydelse är vissa nya metoder

Direktiv 165

för textframställning (sättning) och bildframställning, som bl. a. bygger på utnyttjandet av avancerade elektroniska hjälpmedel. Metoderna innebär i vissa tillverkningsmoment radikalt förändrade arbetskraftsbehov och får därmed konsekvenser såväl för tryggheten hos de i branschen anställda som för Företagens rekryteringsbehov och gestaltandet av samhällets insatser inom yrkesutbildningen. De berörda metoderna torde även få klara konsekvenser för företagsstrukturen. Även på tryckspressområdet går utvecklingen f. n. snabbt. Särskilt kan här nämnas den fortgående tendensen från högtrycksteknik till lito- (offset-) teknik och introduktionen av rotativa tryckpressar inom civiltrycksektorn. Förändringarna i tillverkningstekniken medför sannolikt indirekt följder för det internationella handelsutbytet med grafiska produkter. Detta kan på vissa områden väntas öka som följd av ökade möjligheter att utföra textframställningen (sättningen) för en produkt inom ett land och tryckningen inom ett annat. En annan fråga som är av väsentlig betydelse är produktivitetsutvecklingen inom den grafiska industrin. l likhet med fiera andra industrigrenar av hemmamarknadskaraktär har den grafiska industrin enligt tillgänglig statistik haft en väsentligt lägre än de internationellt konkurrerande industrigrenarna. Detta har produktivitetstillväxt återspeglats i relativt kraftiga prisstegringar för många grafiska produkter. Denna utveckling är ägnad att inge vissa betänkligheter både från konsumentsynpunkt och med tanke på konkurrenskraften hos den svenska grafiska industrin på längre sikt. Näringslivet utsätts ständigt för krav på förändringar till följd av den tekniska och ekonomiska utvecklingen. En huvuduppgift för en aktiv näringspolitik är att tillse att dessa förändringar möts med åtgärder, som syftar till att förena trygghet för de anställda med långsiktig konkurrensförmåga hos företagen. För att en sådan näringspolitik skall kunna föras är det otillräckligt med åtgärder för att avhjälpa akuta problem inom vissa branscher. Strävan bör i stället vara att i så god tid som möjligt upptäcka och analysera för framtiden väsentliga problemställningar för att därigenom få underlag för beslut om åtgärder, som sätts in i rätt tid och är samhällsekonomiskt motiverade på både kort och lång sikt. Den grafiska industrin har som nämnts kännetecknats av relativt stabila förhållanden med bl. a. mycket låg arbetslöshet. Vissa drag i den nuvarande och förväntade utvecklingen är emellertid av sådan beskaffenhet att de bör bli föremål for fördjupade undersökningar. En kommitté bör därför tillkallas med uppgift att genomföra vissa undersökningar, nämligen dels en arbetskraftsprognos. dels en produktivitetsstudie. Arberskrq/isprognøsen. l den nämnda förstudien uppställs vissa allmänna hypoteser

beträffande omfattningen och inriktningen av det framtida arbetskraftsbehovet inom

grafisk industri. Sålunda framförs uppfattningen att det totala antalet anställda under den närmaste 5- till 7-årsperioden kommer att stagnera eller sakta sjunka samt att rekryteringsbehovets inriktning kommer att förändras relativt starkt till följd av den tekniska utvecklingen. Mot denna bakgrund framstår det som angeläget för alla berörda parter att få ett säkrare underlag för bedömningen av industrins framtida arbetskraftsbehov med de_konsekvenser detta kan ha för bl. a. samhällets och branschens utbildningsinsatser. En undersökning bör genomföras som syftar till att upprätta en prognos för arbetskraftsbehoven under 1970-talet. Prognosen bör i princip avse behoven hos grafiska företag enligt den tidigare angivna vidsträckta definitionen och bör omfatta samtliga personalkategorier, dock inte redaktionspersonal vid tidningsföretagen. Så långt möjligt bör prognosen mynna ut i preciserade beräkningar beträffande den framtida kvantitativa och kvalitativa efterfrågan för var och en av de i branschen verksamma traditionella yrkeshuvudgrupperna. Härjäntte bör behovet av personal i för branschen nya yrkeskategorier undersökas. En arbetskraftprognos av här antytt slag kan inte upprättas utan en analys avgden sannolika framtida utvecklingen av både utbud och efterfrågan för den grafiska industrins produkter. Den största vikten bör läggas på utbudssidan i syfte att söka kvan-

166 Direktiv

tifiera effekterna på arbetskraftbehovet av den tekniska utvecklingen. För att kunna göra detta krävs bl. a. en kartläggning av företagens investeringsplaner och framtidsbedömningar samt en analys av input/output-relationerna inom den grafiska industrin. l sistnämnda avseende bör vissa data kunna erhållas från den föreslagna produktivitetsstudien. När det gäller efterfrågesidan bör undersökningen främst inriktas på att från allmänt tillgängligt material såsom långtidsutredningen samt genom olika korrelationsanalyser söka bedöma den sannolika framtida efterfrågeutvecklingen i stort för den svenska grafiska industrins produkter. l detta sammanhang är det av vikt att beakta sannolikheten för väsentliga förändringar på utrikeshandelsområdet. Om så skulle befinnas lämpligt. kan mer än ett alternativ för den förväntade efterfrågeutvecklingen läggas till grund för arbetskraftprognosen. Produkrivirmssludiøn. Den i det föregående berörda produktivitets- och prisutvecklingen inom den graliska sektorn talar för att bättre kunskaper om produktivitetsförhållandena och kostnadssambanden är önskvärda. Med tillgång till sådana kunskaper erhålls ett bättre underlag för i första hand företagens egna beslut. En undersökning av den grafiska industrin bör genomföras med syfte att belysa de faktiska produktivitetsförhållandena och kostnadssambanden samt olikheter i dessa vid skiftande betingelser i fråga om produktsammansättning, teknisk utrustning, kapacitetsutnyttjande. vertikal integration m. m. Undersökningen bör begränsas till att avse de renodlat grafiska industrigrenarna, dvs. i första hand tryckerierna (inklusive tidningstryckerierna) samt bokbinderier och reproföretag. Undersökningens resultat bör så långt möjligt vara av sådan natur att de kan utgöra underlag för principiella slutsatser om hur och var mer betydande produktivitetsförbättringar sannolikt kan erhållas. Vid sidan härav bör möjligheterna undersökas att förbättra den officiella statistiken över priser och produktivitet på området. Det senare arbetet bör bedrivas i nära samarbete med statistiska centralbyrån. Undersökningen bör till att börja med syfta till att ge en allmän bild av produktivitetsutvecklingen under senare år samt av spridningen i produktivitets- och kostnadshänseende mellan olika företag inom resp. delbransch utan att för den skull eftersträva en fullständig täckning av den grafiska industrin. Så långt möjligt bör internationella jämförelser göras. Undersökningen bör vidare söka förklara orsakerna till den uppmätta produktivitetsutvecklingen. Härvid bör skiljas mellan effekterna av den tekniska utvecklingen, av förändringar i den vertikala integrationen och av ett ökat utnyttjande av stordriftsfördelar. Till stordriftsfördelar räknas då också minskad sonimentsbredd och andra liknande förändringar i produktsortimentet. Undersökningen bör därutöver söka klarlägga de viktigaste orsakerna till konstaterade skillnader i produktivitet och kostnadssamband. För detta torde krävas relativt ingående jämförande studier av ett begränsat antal företag med avseende på olika grafiska delprocesser. Härvid är det angeläget att söka bedöma effekterna av kundernas orderpolitik, funktionell specialisering samt skillnader i organisation av produktionsllödet. l analysen bör beaktas att skillnader i monetär resursåtgång inte nödvändigtvis på ett korrekt sätt återspeglar skillnader i den reala resursâtgången. Undersökningen torde lämpligen kunna bedrivas i två steg, där första steget bygger på en relativt omfattande företagsenkät. l andra steget torde krävas ingående undersökningar av ett begränsat antal företag med syfte att specilicera de slutsatser och verifiera de hypoteser, som blir resultatet av första steget. Omfattningen och inriktningen av detta andra steg får bli beroende av första stegets resultat.

Kommittén bör svara för uppläggningen av de två undersökningarna och kontinuerligt tillse att dessa samordnas på lämpligt sätt. Det konkreta genomförandet av undersökningarna bör däremot inte åvila kommittén utan anförtros befintliga utrednings-

Direktiv 167

organ med för ändamålet erforderliga resurser. När kommittén har utarbetat riktlinjer för undersökningarna, bör kommittén inkomma till Kungl. Maj:t med förslag om undersökningarnas genomförande och lämpliga utredningsorgan. Sedan undersökningarna har slutförts bör kommittén på basis av det sålunda presenterade materialet redovisa sina slutsatser och inkomma med förslag till Kungl. Maj:t i sedvanlig ordning. Kommittén bör på lämpligt sätt hålla sig underrättad om den verksamhet som styrelsen for teknisk utveckling bedriver på det grafiska området samt tillse att där befintlig teknisk expertis när så är möjligt anlitas i undersökningarna. Angelägenheten härav understryks av det förhållandet att styrelsen för teknisk utveckling inom kort avser att närmare analysera forskningsbehoven inom grafisk industri. Kommittén bör vidare samråda med 1968 års litteraturutredning. På grund av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t bemyndigar chefen för industridepartementet att tillkalla högst åtta sakkunniga med uppdrag att utföra vissa undersökningar av den grafiska industrin, att utse en av de sakkunniga att vara ordförande, att besluta om experter, sekreterare och annat arbetsbiträde åt de sakkunniga. Vidare hemställer jag att Kungl. Maj:t föreskriver att de sakkunniga får samråda med myndigheter samt begära uppgifter och yttranden från dem, att ersättning till sakkunnig. expert och sekreterare skall utgå i form av dagarvode enligt kommittékungörelsen (1946:394), om ej annat föreskrivs, att kostnaderna för undersökningarna skall betalas från trettonde huvudtitelns kommittéanslag. Slutligen hemställer jag att Kungl. Maj:t medger att statsrådsprotokollet i detta ärende offentliggörs omedelbart. Vad foredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.

168 Den konventionella grafiska tekniken i sammanfattning

Bilaga 2 Den konventionella grafiska

tekniken i sammanfattning

Tryckmetoder och ttyckmedia De tre dominerande tryckmetoderna är högtryck, litotryck och djuptryck. Vid högtryck. som är det äldsta tryckförfarandet är tryckformen (tryckmediet) en reliefform. Detta innebär att de tryckgivande partierna ligger högre än de icke tryckgivande. Färgen överföres först till tryckformens upphöjda delar via ett färgverk och därefter från tryckformen till tryckbäraren (apperet) under tryck mot ett mottrycksmedium. Tryckmedium och mottrycksmedium kan vara plana eller cylindriska. I digelpressar är båda plana, i cylinderpressar är tryckformen plan och mottrycksmediet cylindriskt och i pressar för rotativt tryck är båda cylindriska. Högtrycket är i de flesta

fall direkt, dvs. tryckbilden överförs i direkt kontakt mellan tryckform och

tryckbärare. Det kan emellertid även vara indirekt och kallas då ibland torroffset. Tryckbilden överförs då först från tryckformen till en gummiduk och därefter från denna till tryckbäraren. Den cylindriska tryckformen vid högtryck kan antingen vara hela etsade plåtar av metall eller plast eller via en pappmatris gjorda blyavgjutningar av blysats (rundstereotypier för dagstidningar). Litotrycket baserar sig på egenskaperna hos de litografiska tryckplåtarna att vara fuktrepellerande och fárgmottagliga i de tryckgivande partierna och omvänt i de icke tryckgivande. Man tillför sålzdes både färg och vatten till tryckplåten vid litotryck. Litoplåtar är antingen en- eller flermetallplåtar eller plåtar av papperstyp. Litotrycket kan liksom högtrycket vara direkt eller indirekt. Det helt dominerande litotrycket är emellertid det indirekta (därav namnet offset) med tryckbildöverföring i två steg via en gummiduk som vid indirekt högtryck. Litotrycket sker vanligen i pressar med cylindrisk tryckform, cylindrisk överföringsform (gummicylinder) och cylindriskt mottrycksmedium. Med litotryck avses i den fortsatta redogörelsen detta indirekta, rotativa litotryck om inget annat anges. Tryckbilden överförs vanligtvis till de litografiska plåtarna genom kontaktkopiering från negativa eller positiva filmer, varefter plåten framkallas. Det finns emellertid även litoplåtar av papperstyp, som kan exponeras direkt i fotosättmaskin eller som man kan skriva på i en skrivmaskin. Vid djup/ryck är de tryckgivande partierna små kvadratiska fördjupningar (bassänger), som etsats eller graverats till olika djup. Från tryckformen överförs färgen i olika tjocka skikt - beroende på bassängdjupen - till tryckbäraren. medger till från hög- och

.Bnagan är utarbetad av Djuptrycksmetoden sålundal- skillnad

civilingenjör ivan ivmson_ litotrycket - en kontinuerlig svärtningsåtergivning (ej raster). Djuptrycket

SOU l974z34 Den konventionella grafiska tekniken i sammanfattning 169

är alltid direkt och det utförs nästan undantagslöst från cylindrar, som roterar i en fárgbehållare. Vid djuptryck överförs tryckbilden till cylindern i två steg via ett s. k. pigmentpapper. Pigmentpapperet överförs till cylindern, som etsas varigenom de ovannämnda olika djupa bassängema erhålles. Ark- och mil/matade pressar. Tryckpressar kan vara arkmatade eller rullmatade, dvs. tryckbäraren tillförs endera i arkform eller kontinuerligt från rulle. De flesta pressar för rotativt tryck är arkmatade medan däremot de stora maskinenheterna är rullmatade. I de senare produceras trycksaker med oförändrat format och de är utrustade med falsapparatochlimnings- eller häftningsanordningar. Fler/ängsnjvck erhålles endera genom på varandra följande tryckningar i en och samma press (enfärgspressar med fárgbyten mellan tryckningarna) eller i pressar som består av ett antal tandemkopplade enfargstryckverk (flerfärgspressar) elleri speciella flerfargstryckverk, med t. ex. 4 olika tryckformcylindrar och en gemensam mottryckscylinder.

Salming och bildfranrsrällning Vid tryckning i högtryck från plan tryckform måste satsen föreligga i plan reliefform. Så erhålls den också direkt vid handsättning med lösa blytyper - - sättmaskiner av olika det äldsta sättningsförfarandet eller i gjutande slag, blysätrnlng. Dessa maskiner kan vara mer eller mindre mekaniserade och även automatiska (remsstyrda). Vid _lotosärmiirg exponeras tecknen i fotosättmaskiner vanligtvis på film eller papper. Fotosats på film eller papper är till skillnad från blysatsen inte direkt användbar att trycka från. Om den skall användas för högtryck måste den tillsammans med eventuella bilder kopieras på en ljuskänslig och etsbar plåt (kliché). Vid litotryck kopieras fotosatsen på litoplåt. Om fotosatsen skall användas för djuptryck kopieras den på pigmentpapperet. Fotosättmaskinerna kan styras manuellt från tangentbord eller automatiskt från hålremsa eller magnetband eller direkt från dator. Då man vid framställning av hela högtrycksplåtar, litoplåtar och djuptryckscylindrar som regel utgår från filmkopieringsförlagor inses att fotosättning är en sättningsmetod, som passar bättre ihop med dessa tryckförfaranden än blysättning. Fotosats kan även exponeras direkt på litoplåt av papperstyp. Dessa plåtar har emellertid en mer begränsad livslängd än metallplåtarita. Vid tryckning i högtryck eller vid matrisering från plana formar är däremot blysatsen principiellt bättre, då den är direkt användbar i den form den produceras i blymaskiner. l litotryck och högtryck måste man dela upp bilder, som innehåller kontinuerliga tonvärden i rasterpunkter med inbördes varierande storlek, varvid de största återfinns i de mörkaste och de minsta i de ljusaste bildpartierna. Denna rastrering åstadkommes i samband med reproduktionsfotograferingen i reprokameran. Den rasterbild, som erhålles vid reporfotograferingen används därefter, ofta sammonterat med andra bilder och text på film, som kopieringsforlaga för en kliché, högtrycksplåt eller en litoplåt. Vid_fler/ä/gsnyckning måste originalbildenfäigsepareras för att delfärgernas tryckplåtar skall kunna framställas. Detta kan antingen i kamera

utföras

eller på elektronisk väg. l det första fallet måste resultatet korrigeras genom

170 Den konventionella grafiska tekniken i sammanfattning

en tidskrävande manuell retuschering. Med elektronisk färgseparering utförs denna korrigering automatiskt. Framställningen av klichéer för användning tillsammans med blysats, kopieringsförlagor för hela högtrycks- och litoplåtar samt hela plåtar sker på reproavdelningarna i de större grafiska Företagen eller på fristående reproföretag.

Bindning Bindningen innefattaratt färdiggörning fram till färdig produkt. Vissa bindningsoperationer kan vara integrerade i tryckpressen; falsning, upptagning och häftning i stora rullmatade pressar. I andra fall utförs bindningen i de större grafiska företagens binderiavdelningar eller på fristående binderier; partibinderier. Med privatbindning menas den icke industriella och konsthantverksbetonade bindningen av böcker i enstaka exemplar eller små upplagor.

A rbeIs/örhâllanden i grafisk industri 171

Bilaga 3 Arbetsförhållanden i grafisk

industri

En undersökning av tidningssätterier

Rapport till Grafiska kommittén vid lndustridepartementet

Arbetsjörhâ/landen i grafisk industri 173

Förord

Den information, som undersökningen är baserad på, härrör huvudsakligen från utredarnas och andra forskares intryck samt vad personalen i de undersökta foretagen själv redovisat. Även om företagsstatistik utnyttjats i viss omfattning utgör huvuddelen av resultaten subjektiva erfarenheter, som endast i liten utsträckning är intressanta i sifferform. Därför har för redovisningen eftersträvats en resonerande utformning. Då undersökningen inte är baserad på ett representativt stickprov har införandet av tabeller undvikits, utom i de fall då de bedömts ha ett instruktivt värde. l stället har resonemangen kompletterats med enstaka procenttal, då dessa varit av särskilt intresse. Branschfolk och Grafiska kommittén har tagit del av den fullständiga rapporten. Resultaten har bekräftats genom dem. Denna rapport är en komprimerad version av den som ursprungligen lämnades till kommittén. (Björk. Forslin och Hedberg, l974) Den använda undersökningsmetodiken och sättet att redovisa resultaten medger inte någon mer stringent prövning av undersökningens tillförlitlighet. Branschfolkets fortsatta reaktion får anses som verifiering eller falsifnering av slutsatserna. För undersökningens genomförande har vi varit beroende av tillmötesgående och intresse från ett stort antal personer både inom och utom de undersökta företagen. Det finns här ingen möjlighet att nämna alla. utan vi inskränker oss till ett kollektivt tack.

Stockholm i februari 1974 Lars E Björk .Ian Forslin Magnus Hedberg

ArbeIs/örhållanden i grafisk industri 175

Innehåll

1 Inledning . . . . . . . .. 177 1.1 Synsatt . . . . . .. 177 1.2 Undersökningsmetodik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 178 1.3 Urval av Företag 179 1.4 Avgränsningar . 180

2 Tidningen som produktionssystem . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 181

3 A rbers/örhâl/anden i bly och _lbtø . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 185 3.1 Fysiska arbetsförhållanden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 185 3.2 De anställdas krav och Förväntningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 187

3.4 Fotosattning 196

4 Föränder/Lghet . . . . 201 4.1 Kvaliñcerat yrke med få utvecklingsmöjligheter . . . . . . . . . .. 201 4.2 Förandringsförlopp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 202 4.3 Omgivningsbetingelser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 208

5 Organisatoriska valnzö/ligherøi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 210

6 Slutsatser . . . . . . .. 213 6.1 Generaliserbetrhet 213 6.2 Sammanfattning 213

LitieraIurreferensei* 215

SOL 1974:34 Arbetsförhâllanden i grafisk industri 177

l Inledning

1.1 Synsätt

Denna undersökning har tillkommit på initiativ av Grafiska kommittén inom lndustridepartementet. Den snabba tekniska utvecklingen inom branschen har förändrat stora delar av arbetsmiljön för de anställda. Den tekniska utvecklingen inom branschen bedöms fortsätta i minst samma takt som hittills. Detta är bakgrunden till undersökningen Syfte: Undersökningen syftar till en jämförelse av arbetsförhållanden vid bly- och fotosättning. Undersökningen syftar också till att beskriva de tekniska förändringsförloppen och deras konsekvenser för arbetsmiljö och personal. En av samhällsvetenskapernas uppgifter kan sägas vara att kritiskt granska eller spegla tillstånd och skeenden hos samhället och delsystem inom samhället. Avsikten med denna spegling är att tillföra information om huruvida förändringar är motiverade eller information för utformning av framtiden. Spegliitgen är inte enbart riktad mot nuläget utan även dess projicering i framtiden, eller som Popper (Israel, 1972) uttrycker det: att “spåra de oavsiktliga sociala återverkningarna av avsiktligt mänskligt handlande. De olika disciplinerna inom samhällsvetenskaperna lägger olika aspekter på det studerade systemet, dvs. håller fram olika speglar. De delar av samhällsvetenskapen som benämns beteendevetenskapliga tar sin utgångspunkt för speglingen i människans behov och förutsättningar. Vid studium av människans arbetsförhållanden är det således nära till hands med ett beteendevetenskapligt angreppssätt, som kan anbringas jämsides med ett ergonomiskt eller ett arbetshygieniskt. Ett synsätt som återfinns i studien är att betrakta organisationen - tidningen som ett socio-Iekniskr system. Vi ser organisationen som ett tekniskt och ett socialt system som genom en viss organisrion är kopplade till varandra. De båda systemen kompletterar varandra och är ömsesidigt beroende. Däremot har de helt olika kvalitet och egenskaper. Mycket översiktligt kan sägas att det tekniska systemet kännetecknas av _förutsägbart beteende där styrka, uthållighet, repetivitet och minne är framträdande egenskaper. Människan däremot uppvisar mâlsökande beteende med förmåga till lärande, problemlösning, värdering och skapande. En av de grundläggande tankarna är att till varje tekniskt system - produktionsapparat finns det flera alternativa sätt att organisera det sociala

178 ArbersförhâI/anden i grafisk industri

systemet på (se kap. 5). “Dessa alternativ kan vara bättre eller sämre. både med sociala, tekniska och ekonomiska mått mätt. Det socio-tekniska synsättet innebär således att man inte bara tar hänsyn till kraven från det tekniska systemet, produktionsprocessen, utan också till kraven från det sociala systemet, anspråk, intentioner. attityder. Vilken avvägning mellan kraven man gör blir en inflytandefråga eller ett slags lokalt politiskt beslutf (Björk, Hansson, Hellberg, 1973). Förändringar i tidningens omgivning är en viktig betingelse for tidningens arbete. Vissa tekniska. ekonomiska och personella förändringar i samhället återverkar direkt på tidningens arbete (jämför 4.2 Problemformulering). Nedan visas bland annat hur variationer i omgivningen påverkar tidningens sätt att arbeta (jämför kap. 2).

1.2 Undersökningsmetodik

Undersökningen är upplagd som en intensivstudie av ett begränsat antal företag. Strävan har varit att uppnå en så fullständig bild av sätteriet som ett socio-tekniskt system som möjligt och en förståelse för produktionsförhållandena mot bakgrund av den omvärld inom vilken sätteriet verkar. Datainsamlingen inom företagen har skett genom intervjuer med ledning. fackliga representanter, administrativ personal och representanter for nyhetsoch annonsredaktioner. Arbetet på den tekniska avdelningen har följts under flera skift och observationerna har kompletterats med samtal och intervjuer med den tekniska personalen. Företagsstatistik och annan intern dokumentation har också kunnat utnyttjas. - med ytterligare två fol undersökningsforetagen utfördes kompletterat retag - en enkätundersökning bland den tekniska personalen. Enkäten var utformad på basis av de tidigare gjorda intervjuerna och avsikten var att uppnå en högre grad av formalisering av informationen på vissa punkter. t. exv. de anställdas krav och möjligheter. Teknisk expertis i branschen och ledamöter i Grafiska kommittén har också bidragit med information och synpunkter. Viss information har in-

OMGlVNING Löpande varioñoner, större förändringar W /lx b / \ / | \ / I \ / j \ // | \\ - b l \\\ TEKNISKT SYSTEM SOCIALT SYSTEM TEKNISKA I SOCIALA Produkt lder, kön mm KRAV KRAV anspråk: uirusfning, ORGANKSATIUN E

Sena: o

°pe_r°?°ner Ufformninq av: gsfs voriohoner. âoclclo; sigrmedel d fis fW-n ° mqar psgkologisko avdelningar, befafltninqar, Figur l Tidningen som en informafionsöppet socio-teknisk! system vägar

A rbets/örhâI/anden A179 i grafisk industri

hämtats från andra forskare på området och tekniska konferenser som hållits inom branschen under utredningsperioden.

1.3 Urval av företag

Utredningen har begränsats till dagstidningsgrenen av branschen. Detta beslut skall ses mot bakgrund av ett antal olika förhållanden. Jämförbarheten mellan företag gynnades inom denna sektor, emedan verksamhetsbetingelserna inom tidningar av samma storlek är mycket likartade. Vidare är produkterna ganska lika med enhetliga produktionskrav, vilket ger större möjlighet att generalisera till övriga företag än inom t. ex. civilsidan. Vidare ansågs det troligt att en fortsatt övergång till fotosättning var att vänta för praktiskt taget hela tidningssektorn, varför hittills gjorda erfarenheter skulle kunna överföras. lnom civilsektorn finns större skäl att förmoda att den nya tekniken kommer att medföra strukturella förändringar, vilket komplicerar en bedömning av de framtida arbetsförhållandena utifrån erfarenheter i dagsläget. Möjligheterna att generalisera utredningens resultat till andra delar av den grafiska industrin kommer att diskuteras efter resultatredovisningen i det följande. Urvalet av företag gjordes i samråd med Tidningarnas tekniska nämnd och en referensgrupp inom Grafiska kommittén. Inledningsvis kontaktades på varje tidning företagsledningen och typogralklubbens representant för att diskutera intresset att medverka i utredningen. Inte i något fall har avböjande svar givits. Ledningen och klubben har sedan varit underrättade om utredningsarbetets förlopp. De företag som ingick i utredningen valdes ut med hänsyn till jämförbarhet. Således är de alla morgontidningar av ungefär lika storlek med upplagor kring 20 000 och med ca 30 anställda på tekniska avdelningen. Alla företag är utpräglade landsortstidningar och belägna i Mellansverige tämligen långt från storstadsregioner. Samtliga tidningar tillämpar sexdagarsutgivning. l fortsättningen talas om bly- och fotoforetag. Med detta avses endast de studerade skillnaderna mellan blysättning respektive fotosättning. Skillnader i tryckförfarande har inte beaktats. Bly- och fotoföretag utgör alltså denna undersöknings arbetsnamn för företag med olika sättningsforfarande. Beträffande marknads- och konkurrensförhållanden föreligger vissa skillnader mellan företagen, vilket senare kommer att beröras något. Vidare ingår ett blyforetag och ett fotoföretag i A-presskoncernen. Det andra blyrespektive fotoföretaget ingår i andra koncerner än A-pressen, under det att övergångsföretaget är fristående. l förhållande till erfarenheter och planer rörande fotosättning fördelar sig de fem företagen enligt följande skala: Blyforetag l: Traditionell blysättning, men med datortypografering via terminal. Av ekonomiska skäl finns inga planer på övergång till offset och fotosättning. Majoriteten av den tekniska personalen är dock angelägen om att tidningen skall göra en övergång till ny teknik. (Endast enkät)

180 Arbetsförhâ/Ianden i grafisk industri

Blyföretag 2: Traditionell blysättning, men med datortypografering i egen dator. Företaget utreder för närvarande möjligheterna till införande av ny teknik. Majoriteten av personalen önskar en övergång så snart som möjligt och är representerad i en utredningsgrupp. Företagsledningen avvaktar resultatet av utredningsgruppens arbete. (lntensivstudie och enkät).

Övergångsföretaget: Företaget gjorde under utredningsperioden övergång

från traditionell blysättning till fotosättning. Dock bibehölls högtryckspressen kompletterad för nylonprintteknik, (lntensivstudie och enkät). Fotoforetag l: När första kontakten togs med Företaget hade man haft fotosättning och offsettekniken i drift ungefär sex månader. Tekniskt skiljer sig företaget från flertalet övriga fotosätterier genom att man använder bildskärmsterminaler för korrekturläsning och korrigering. (lntensivstudie och enkät) Fotoföretag 2: För möjligheten att studera mer långsiktiga effekter av den nya tekniken kompletterades utredningen med ett fotoföretag som haft den nya tekniken i ungefär fyra år. (Endast enkät)

1.4 Avgränsningar

Undersökningen är inriktad på sätteriets arbetsförhållanden, men då dessa påverkas av övriga delar av tekniska avdelningen har också dessa berörts i flera avsnitt. Bemanningen av reproutrustning och rotationspressar är dock så liten, att denna grupp av anställda haft liten inverkan på genomsnittsoch procentvärden. Där så befunnits vara motiverat har särredovisning gjorts för vissa personalgrupper. l redovisningen av resultaten refereras till fyra olika personalgrupper: peijforatriser. inkluderar operatörer av hålremsstans och magnetbandsinkodare - Sättare, omfattar i blyföretagen handsättare, maskinsättare, fardiggörare och ombrytare, i fotoföretagen omfattas operatörer av fotosättningsmaskiner, rubriksättningsmaskiner samt lärdiggörare och monterare - som i blyföretagen omfattar präglare och gjustereotypörer/reprotekniker, tare, i fotoföretagen personal sysselsatt med fotografisk överföring av monterade sidor till tryckmedium - eller högtryckspressar tryckare, personal som bemannarlitograñskaoffset- Som samlingsnamn på ovanstående grupper har använts teknisk personal. som således icke inkluderar distributionspersonal under förutsättning att det inte gäller personer som deltar i både distribution och till exempel stereotypi. Flera av de undersökta företagen hade också civilavdelningar. Personal från dessa har inte tagits med i utredningen om det inte varit fråga om höggradig integrering av civil- och tidningsproduktion.

Arbers/örhâ//anden igrq/isk industri 181

2 Tidningen

som produktionssystem

Jämfört med produktionssystemen inom andra industrisektorer har tidningen vissa särdrag. Detta gäller både produkt, produktionsapparat och kontakterna med omgivningen.

Omgivningskonrakrer Tidningarnas situation påverkas i hög grad av det lokala konkurrens/äga. Finns det andra tidningar eller exempelvis Iokalradio på orten innebär det skärpta krav på tidningen. Annonspriser och möjlighet att få med sent inkommet material blir vägledande for arbetet på tidningen i denna konkurrenssituation. Konkurrenssituationen påverkar direkt vad som blir framgångsrikt beteende inom organisationen. Flexibilitet hos annonskontor och sätteri blir viktiga egenskaper. l många fall är kontakterna med omgivningen delvis reglerade i och med att tidningen tillhör en större koncern. Koncernen kan ha samannonsering med alla sina tidningar, vilket förbättrar konkurrensläget lokalt. Koncernen kan också ta del av tekniska förändringar i omgivningen och medverka i tidningens införande av dessa. Koncernen reglerar också tidningens ekonomiska relationer med omgivningen, ofta som ekonomisk buffert. lnjlödet av material till tidningen varierar på olika vis. Generellt kan sägas att text- och eftertextannonser till stor del styr tidningens format. Detta gäller både under âret och för varje vecka. Annonsvolymen är som regel störst från mars till juni samt från september till kulmen i december. Minsta formatet har tidningarna under juli, augusti och januari, februari. sysselsättningen på sätteriet varierar direkt med tidningens annonsvolym och sidantzil. Därför kan semestrarna förläggas endast till juli och augusti. Veckovariationerna i annonsvolym är tydligast. Nedanstående figur (2) visar variationerna i antal annons- och textsidor under fyra veckor i ett av undersökningsföretagen. Diagrammet visar dels hur annonsvolymen styr tidningens totala volym, dels hur annonsvolymen är lägst måndag, tisdag varje vecka för att kulminera på fredagen. Antalet anställda som arbetar på sätteriet varierar på samma vis. Lediga dagar tas som regel ut förutom på lördag under måndag, tisdag. Samhällsrytnt och annonsrytm påverkar således direkt sätteriets arbetsförhållanden.

182 Arbetsförhâllanden i grafisk industri

Sidor 100

\

20-

t) I lll l lill Illll MTOTFL MTOTFL MTOTFL MTO(T)FL Veckodogor- Figur 2 -I--u-Anhl onnonssidor To+a|+ on+al *fidningssidor

Produkten Tidningens innehåll är som produkt varje dag olika. Trots att allt material har sina givna platser i tidningen från dag till dag är som regel textinnehållet aldrig lika. Produktens innehåll är intellektuellt, förmedling av information. Produktens innehåll är helt beroende av vad som händer i samhället utanför tidningen och när det händer. Ett av konkurrenskraven på tidningen är snabbhet i informationsförmedling. Detta påverkar produktionsförloppet så att kort genomloppstid på framför allt det sist anlända materialet eftersträvas. För morgontidningarna får ju detta den kända konsekvensen att produktionen sker på kvälls- och nattid. Kravet på snabb informationsförmedling med beroendet av tidningens distributionsapparat har satt tidsgränser för arbetet i de olika leden längs produktionsförloppet. För den tekniska personalen är det främst pressläggningen som är den tid man inriktar sig mot. Produkten är dock inte bara intellektuell. Helt oberoende av innehållet måste rader, spalter och sidor tillverkas kväll efter kväll. Den tekniska personalen tillverkar samma j/ys/“ska produkt varje dag. Ovanstående sammansatta egenskaper hos produkten får bland annat följande konsekvenser för personal och organisation. Personalen i de första delarna av produktionen måste vara högt utbildad för att kunna återge händelser i omgivningen som korta lättlästa artiklar. Men även den tekniska personalen måste vara utbildad iatt göra korrigeringari text och utformning. Produktens intellektuella karaktär präglar statusen hos alla befattningar längs tidningens totala produktionsförlopp. Organisationen inom varje avdelning måste för att klara tidspressen ha en hög grad av flexibilitet. Det innebär att den tekniska personalen hjälps åt vid arbetstoppar. Detta är mer utpräglat ju närmare pressläggningen man kommer. Pressläggningen som mål är överordnat nästan varje uppdykande hinder. Det upplevs i tidningskretsar som en oförlåtlig fadäs att inte ”komma ut” en dag. Där det har hänt minns man det i åratal. Följaktligen eftersträvas en stor mängd reserv- och dubbleringsmöjligheter längs hela produktions-

A rbetsförhâl/anden i grafisk industri 183

förloppet, bland annat extrasidor och lösa artiklar som kan stoppas in vid behov. På samma sätt är den tekniska utrustningen längs hela produktionsförloppet ofta fördubblad, utom vad beträffar tryckpressen. En sättare beskriver situationen så att “maskinerna fördubblar dom, men inte fördubblar dom personalen, vilket kan innebära tillfälligt kraftig belastning. Ur psykologisk synpunkt innehåller produktionen av tidningar många motivationsskapande delar. Produkten är lätt att se och produktionsförloppet är lättöverskådligt for alla anställda. Målet för arbetet är synligt och känt av alla. Varje dag innebär en avslutad produktionscykel med en färdig produkt. Produkten har också en hög status och synlighet i det omgivande samhället.

Produktionsför/oppcl Som bas for arbetsmiljödiskussionerna nedan görs följande uppdelning av produktionsförloppet: Framställning av: TEXT D Perforering D Sättning i bly/foto D Korrekturläsning

SIDOR D Färdiggöming D Ombrytning/Montering

PLÅTAR D Prägling D Stereotypi/Reproarbete

TIDNINGAR D Tryckning

Runt varje avsnitt är som regel en befattning utformad. Be/øendq/örhâl/andøna längs produktionsförloppet är främst tidsmässiga. Varje avsnitt är successivt beroende av varje tidigare. Hakar det upp sig på ett avsnitt halkar de följande efter tidsmässigt och kan ge en produkt med lägre kvalitet.

Övergången till ny teknik är som ofta framhålls inget enhetligt, utan om- /Zmar olika produklionsavsnitt pâ olika tidningar. Övergångarna exempelvis

från varm till kall sats och från högtryck till offsettryckning får konsekvenser för både produktionsförloppet och de zmställda. Sättniitgen som ligger tidigt i produktionsförloppet har den största betydelsen för tidspassningen i senare led. l många fall har det vid övergång till foto-datorsättning visat sig svårt att hinna med korrigering (perforering och sättning) vid korrekturfel. Detta stör tidsplaneringen i efterföljande avsnitt.

184 ArbetsförháI/anden i grafisk industri

Det är intressant att notera hur olika maskinleverantörer tillhandahåller Småbilar längs produktionslörloppet. Dessa bitar kan vara mycket bra var för sig, men är ofta svåra att foga ihop. De studerade tidningarna har ofta ställts inför svåra samordningsuppgifter av olika avsnitt i produktionen. Flexibiliteten försvåras av att en maskin säljs till ett litet avsnitt i stället för att planeras in i helhetslörloppet. Resultatet blir ibland att tidningarna får pussla med de anställda så att llytet mellan olika trånga sektorer fungerar. - Större kunskaper om hela produktionslörloppet skulle ge tidningarna och deras anställda ller valmöjligheter att organisera arbetet och hindra variationer. Sådana kunskaper kan i dag inte tillhandahållas av maskinñrmorna.

ArbeIs/örhâllanden i grafisk industri 185

3 Arbetsförhållanden i bly och foto

3.1 Fysiska arbetsförhållanden

Vid jämförelse mellan bly- och fotosättningsteknik framstår framför allt fototeknikens möjligheter till avsevärda förbättringar av de fysiska arbetsförhållandena. Genom sin i huvudsak mekaniska utrustning har blysätterierna ofta varit så bullriga att det varit svårt att samtala med arbetskamraterna. Den elektroniska utrustningen i fotosätterierna är däremot praktiskt taget ljudlös. Störande ljud härrör huvudsakligen från perforatorer och ventilationsutrustning men når inte upp till störande bullernivå. Kontinuerlig exponering för buller medför trötthet även sedan man vant sig vid ljudet. Den drastiska nedgången i ljudnivå kan vara en förklaring till att många typografer i fotosätterier förklarar sig bli mindre trötta nu än tidigare. Bland de positiva kommentarerna om fototeknik är de om det minskade bullret mycket vanliga. Den ständiga närvaron av blydamm och olja från den maskinella utrustningen gör att arbetet i blysätterier är smutsigt. Typograferna hävdar att de aldrig kan få sina händer helt rena efter arbete i bly och de typografer som varit med om övergång till fototeknik framhåller renligheten i fotoarbetet som en stor fördel. Blydammet uppfattas också som en potentiell hälsorisk som avlägsnas med den nya tekniken. l de undersökta blyföretagen hade man strax före undersökningstillfället företagit prov på blyhalten hos personalen. Inte i något fall konstaterades dock mängder som överstiger den fastställda toleransgränsen. Den allmänna uppfattningen i branschen är också att blyförgiftningsfall är ovanliga och att då sådana förekommer de har orsakats av flera ogynnsamma faktorer i samverkan. På frågan om man utsatts för skadeverkningar har flera svarat att de inte vet, vilket kan återspegla upplevelsen av blyet som en ständigt närvarande och långsamt verkande hälsofara om vilken man inte kan uttala sig förrän förgiftningen är ett faktum. Riktvärdena för toleransgränsen har också ifrågasatts på en del håll (Hanson, 1973). Blyet är också ett tungt material och medför både i satsform och som gjutna tryckplattor tunga lyft. Särskilt tryckarna upplever att offsettekniken gjort deras arbete fysiskt lättare då det tunga lyftet av tryckplattorna ofta är kombinerat med en obekväm arbetsställning. Temperatur och drag är förhållanden som för sätteriets och stereotypi-

186 Arbersförhâ//anden i grafisk industri

avdelningen kan förbättras vid övergång till fotosättning. Däremot tillkommer vid fotokemiskt reproarbete nya frågor rörande lösningsmedlens hälsorisker och påfrestningar vid arbete i mörkrumsbelysning. Förbättring av de fysiska arbetsförhållandena framhålls som en mycket stor fördel med den nya tekniken både på de tidningar som gjort en övergång och av de typografer som fortfarande arbetar i blyteknik. I de skriftliga intervjuerna ställdes samma fråga rörande arbetsförhållandena som i den enkät LO genomfört inom ramen för “Risker i jobbet” (Czehowski och Magnusson, 1970). l nedanstående tabell ges svarsfrekvenserna för blyrespektive fototidningarna. Procenttalen avser all teknisk personal. En jämförelse mellan bly- och fotosätteriet visar att man klart upplever förhållandena som bättre på fotosätterierna. Faktorer som vållat stort besvär i blysätterier - buller, blydamm, temperatur och drag - är inte alls lika framträdande i fotosätterierna. Belysningsförhållandena har samma tämligen höga besvärsfrekvens i de båda fallen, så man har tydligen inte lyckats komma till rätta med detta problem i de fotosätterier vi besökt. Belysning är ju en viktig faktor även vid fotosättning, särskilt vid perforering och montering. Materialet visar också att ny besvärskälla har tillkommit, nämligen kemiska medel. Dessa berör endast en mindre del av den tekniska personalen, främst inom reproarbete. Där upplever det stora flertalet de kemiska preparaten som besvärande miljöfaktor. Samma sak gäller i viss mån personal sysselsatt med framkallning av film från fotosättningsmaskiner. Frekvensen av skadeverkningar i samband med de miljöfaktorer som tagits upp här är låg i de undersökta företagen. Buller, belysning, kemiska ämnen och ergonomiska faktorer svarar för merparten av rapporterade skadeverkningar. Olycksfall i arbetet har inte berörts i någon ingående grad i utredningen. Branschen i stort uppvisar en låg olycksfallsfrekvens i förhållande till andra branscher (Hultberg, 1972) trots att många arbetsmoment utförs i direkt kontakt med rörliga maskindelar och starkt upphettat bly. Olycksfallsrisken

Tabell l Besvär i hög grad och LO Bly Foto i någon mån av

SOU l974z34 A rbers/örhâI/anden i grafisk industri 187

minskar sannolikt på fotosätterier genom övergång från mekanisk till elektronisk utrustning, somju har mycket få rörliga delar. Blyet som olycksfaktor försvinner också. Skärande bearbetningar liksom fräsning förekommer inte heller längre. Sammanfattningsvis kan sägas att fototekniken medför avsevärda förbättringar av de fysiska arbetsförhållandena inom sätteriet. Viktiga frågor att. beakta är dock belysningsförhållanden och ventilation i samband med hantering av kemiska preparat. En inventering av branschens problem vad gäller fysiska arbetsförhållanden och utarbetande av rekommendationer utförs inom ramen för Grafiska branschens kommitté för arbetarskydds- och företagshälsovårdsfrågor. Bullerfrågor finns också behandlade i rapporter till Tidningstekniska dagar l97l, som var en konferens om arbetsmiljö (Johansson, 1971; Kihlman, 1971; Klelbouhm, l97l). En ingående genomgång av arbetshygieniska förhållanden i ett tidningsföretag med blysättning har gjorts vid dåvarande Arbetsmedicinska institutet (Christensson och Lindquist, 1972).

3.2 De anställdas krav och

förväntningar

Ett sätt att bilda sig en uppfattning om de anställdas situation är att jämföra deras krav och förväntningar på arbetet med hur de uppfattar de möjligheter som arbetet faktiskt ger. Om man ser arbetets möjligheter som lägre än vad man själv tycker är rimligt innebär detta ett otillfredsställande förhållande. Om man inte heller förväntar sig några förbättringar i framtiden kan man sannolikt räkna med att arbetet medför besvikelse och vantrivsel. I undersökningsmodellen har två nivåer för individernas krav använts. Dels en ansprâksnivâ, som utgör de höga krav individen eftersträvar att uppnå. som är önskvärda och vilkas natur kanske är att de aldrig låter sig uppnås. Dels en lägre kravnivå, som utgör vad individen uppfattar som ett lägsta rimligt utbyte, vilket han ogärna underskrider. Den senare nivån benämns rim/ighersgräns. Inom dessa tvâ nivåer - anspråksnivån och rimlighetsgränsen - kan man säga att det sociala systemets krav ligger. Det är i förhållande till dessa som arbetets möjligheter skall ses. Arbetets möjligheter är ett uttryck för det tekniska systemets karakteristika ur individens synpunkt. Vid en lyckad socioteknisk lösning skall arbetets möjligheter motsvara individernas dvs. det sociala systemets krav. Eftersom branschen är stadd i en snabb förändring, som man uppfattar medför en rad konsekvenser för personalen, har också bedömningen av vad man tror om sina möjligheter på två års sikt tagits med. Som nämndes . inledningsvis är det ur tillfredsställelsesynpunkt en stor skillnad om man förväntar sig förbättringar eller försämringar i framtiden. Frågorna om krav och möjligheter har ställts för tio olika områden eller aspekter av arbetssituationen. Utöver de områden som faller inom ramen för ett socio-tekniskt synsätt har några områden medtagits, som rör grundläggande anställningsförhållanden såsom förtjänst och anställningstrygghet. Den bedömningsteknik som använts för att fånga de anställdas uppfattning

188 A rbets/örhâl/anden i grafisk industri

Trgqqhef i ansiüllninqen För-fjönsfnivå

Arbefsmiljö

Omvöxlinq i orbeief Möjlighefer fill qod orbefskvolifei* Frihef i arbefe?

Sfömninq i or-befel Möjliqhefer- o+l lör-a nga saker i ci-befef Möjliqhefer fill vidareufveckling i yrke? Medinflgfande i arbe+e+ l l l l l l l | 2 3 4 5 5 7 8 9 Låg grad Hög grad Figur 3 Blgföre+og ----- Fo+oförefag

baseras på frågeformulär med skriftliga svarsskalor. Tekniken linns också redovisad hos Forslin (1970). Resultaten illustreras med grafiska återgivningar som är baserade på medelvärdena av bedömningarna.

H e/a tekniska personalen

Vid tolkning av figur 3 skall man ha i minnet att den representerar hela den tekniska personalen. Sättare och perforatriser dominerar antalsmässigt, vilket medför att repropersonal och tryckeripersonal har liten påverkan på genomsnittsvärdena. Andelen för de olika personalgrupperna varierar dessutom mellan bly- och fotoföretag. En uppdelning på personalgrupper följer senare i avsnittet. För en detaljerad redovisning av ligurmaterialet hänvisas till den fullständiga rapporten. (Björk. Forslin och Hedberg. 1974.) Grovt sett visar resultaten från bly- och fotoföretagen många gemensamma drag. Man kan dock säga att generellt upplevs möjligheterna som större i fotoföretagen. Endast när det gäller stämningen på arbetsplatsen visar blyföretagen ett gynnsammare läge. När det gäller förtjänsten är skillnaden negligerbar och samstämmigheten i bedömningarna avspeglar snarare det likartade löneläget inom denna sektor. Största delen av lönerna fastställs i centrala förhandlingar och man har tidlön. Utrymmet för lokala variationer är således litet. Den tekniska förändringen har inte heller medfört några förändringar av lönesystem eller lönesättning. Största skillnaderna till fotoföretagens fördel uppvisar arbetsmiljön, anställningstryggheten och utvecklingsmöjligheter i arbetet och yrket. Den högre tryggheten i fotoföretagen sammanhänger säkert med att man där klarat övergången och man kan överblicka vilka konsekvenser den fått i termer av friställningar och omplaceringar. För blytidningarnas personal

Arbetsförhâllanden i grafisk industri 189

Trgqghef i ons+öllninqen Föi-?jönsfnivå

Arbefsmi ljö

omväxling i orbefef Möjliqhefer fill qod orbefakvolifef Frihef i arbefei

Sfömninq i arbelef Möjliqhefer 01+ lära nga saker i or-befef Möjligheier lill vidareufvecklinq i grkef Medinflgfonde i arbe+e+ l T I l l l l l 2 3 10 5 G 7 8 9 Låg qrod Hög grad Blgförehg - - -- - Fofoförefoq Figur 4

är detta ett område omgärdat med stor osäkerhet. Arbetsmiljöförändringar och skillnader i utvecklingsmöjligheter berörs i separata avsnitt och kommenteras därför ej här. l nästa figur (4) visas de Förväntade möjligheterna på ett par års sikt. Tydligen förväntar sig fototidningarnas personal en viss försämring och blytidningarnas en förbättring. Detta medför att bedömningarna av framtiden i stort sett sammanfaller i de två företagstyperna. Skillnaden i bedömningarna av arbetsmiljön kvarstår, men i övrigt finns just inga skillnader. Eftersom de flesta av blyföretagens anställda baserar sin framtidsbedömning på sin bild av förhållandena i fotoföretag, kan man säga att deras bedömningar är realistiska sedda mot bakgrund av fotopersonalens egna bedömningar. l de två följande figurerna (5-6) ställs möjligheter och förväntningar i relation till de anställdas krav för respektive företagstyp. Det visar sig därvid att möjligheterna som de upplevs i dag på företagen är otillräckliga i förhållande även till de lägsta rimliga kraven, som man ställer. Skillnader mellan möjligheter och krav är dock i de flesta fall inte så stora. När det emellertid gäller de områden som är mest relaterade till individens utvecklingsmöjligheter dvs. möjligheter att lära nya saker samt medinflytande är under- skotten i både bly- och fotoföretagen mycket kraftiga. När det gäller stämningen på arbetet är detta det enda område som ligger ordentligt högre än rimlighetsgränsen. Detta gäller endast blyföretagen och där vantar man sig en förändring i framtiden som skulle föra dem ner till fotoföretagens nivå. Arbetsmiljö, frihet i arbetet och möjligheter att göra arbetet med god kvalitet ligger förutom stämningen i nivå med rimlighetsgränsen för fotoföretagens del.

190 A rbetsförhâllanden i grafisk industri

Trgqqhef i ansâ-öllninqen

Förfjönsfnivå

Arbefsmiljö

Omvöxlinq i orbefef Möjliqhefer fi ll qod orbefakvolife+

Frihef i arbete? \ Sfdmning i orbefef ø

Möjliqhefer 01+ lär-u

røfø

nga saker i orbe+ef fill vidare-

k

hefsqröns

Möjlighefer- t

ufveckling i yrke? \ Anspråks- \ Medinflgiande i nivå \\\ arbe+e+ i i i I i i i l 2 3 4 5 E 7 8 9 Låg grad H59 9°d

- - - - Förväntade möjligheter Figur 5 Blysärleri I- n- : Nuvarande möjligheter

Trgqghef i ansiröliningen Förfjönsfnivå

Arbefsmiljö

Omvöxlinq i orbefwi f?

\s§\

Möjligheter- fill qod arbefskvolifei*

Fr-ihef i ar-be+e+

S+ömninq i arbete? *f Möjliqhefer 01+ lära

nga saker- i cat-beh? If..., R|m|ighe+s-

-

Möjlighet-er- iill vidare- x/

uweckling i grkei Anspråks- Medinflgfunde i nivå arbefe? \ i i | i 7 i i | 2 3 1+ 5 s 7 8 9 Låq grad Hög grad

-I - I- I- Förvântade möjligheter Figur 6 Folosäl/eri .- z _- Nuvarande möjiigheter

SOU l974:34 Arbets/örhâllanden i grafisk industri 191

Perfbratriser Utifrån sett har perforatrisernas arbetssituation påverkats minst av de tekniska förändringarna. l princip kräver fotosättningen ingen Förändring av perforatorerna. En av fototidningarna i undersökningen hade emellertid gått över till magnetbandsinkodning från hålremsperforatorer. l de två blytidningarna tillämpas redan datorstödd blysättning, vilket gör att perforatrisernas situation där inte skiljer sig så mycket från fototidningarna när det gäller själva arbetsuppgifterna. l samband med övergång till ny teknik har i de undersökta företagen gjorts förändringar av perforatrisernas arbetsplats. Från att tidigare ha suttit avskilda från övriga sätteriet i ett särskilt rum har perforatriserna nu flyttat ut arbetsplatserna i det omgjorda sätteriet. Detta medför flera sociala kontakter och en annan fysisk omgivning. l undersökningens blyföretag sitter perforatriserna fortfarande avskilda. En annan viktig skillnad är att antalet perforatriser har ökat i fotoforetagen vilket också medför fler sociala kontakter. Jämförelsen mellan bly- och fotoföretagen utfaller for perforatrisernas del i stort sett till fotoforetagens fördel. Arbetsmiljön, omväxlingen, stämningen och utvecklingsmöjligheterna är bättre i fotoföretagen. Däremot upplevs arbetet i fotoföretagen som mer bundet och möjligheterna mindre till medinflytande i arbetet. Dessa skillnader har till stor del utjämnats i bedömningen av framtiden. När det gäller utvecklingsmöjligheterna är det till och med så att blyföretagens perforatriser gör en mer optimistisk bedömning än de perforatriser som har erfarenhet av fotosättning. Det kan innebära att perforatriser som arbetar med blysättning överskattar utvecklingsmöjligheterna förknippade med övergång till ny teknik. l relation till perforatrisernas krav på arbetet finner man att det är ungefär samma områden som är kritiska i bly- och fotoföretagen. Områden med kraftiga underskott är omväxling och utveckling i arbetet. ehuru underskotten är större i blyföretagen. Arbetsmiljön är också kritisk i blyföretagen i motsats till fotoföretagen. Det kan noteras att perforatriser i blytidningar förväntar sig nästan genomgående förbättringar under det att fototidningarnas perforatriser endast förväntar sig smärre förändringar i framtiden. Detta talar också för att förväntningarna på framtiden är kopplade till tekniska förändringar och sedan de väl är genomförda upplever man sig ha gått in i ett mer stabilt skede. Perforatrisernas utvecklingsmöjligheter kan anses än mer beskurna än sättarnas i nuvarande arbetssituation. De är höggradigt bundna till sin arbetsuppgift och förväntas inte ta del i några andra delar av produktionen. Deras arbete är också mindre rörligt och medför färre sociala kontakter. Några möjligheter till lärande. sedan arbetsuppgiften behärskas, finns inte. Detta återspeglas i deras upplevelser av möjligheterna till utveckling. Perforatrisernas bedömningar av utvecklingsmöjligheterna ligger långt under deras rimlighetsgräns, och perforatriserna har betydligt lägre värden än sättarna.

[92 Arbers/örhâl/anden i grafisk industri

Sättare Sättarna utgör i både bly- och fotosätterier en heterogen grupp. genom att de har så olikartade arbetsuppgifter. l viss omfattning skiftar de också mellan arbetsuppgifter. Utbildningsmässigt uppvisar de dock till stora delar gemensam bakgrund. De utgör den del av den tekniska personalen som kanske uppmärksammats mest i diskussionerna kring de tekniska förändringarna i branschen. Detta sammanhänger med att de dels antalsmässigt utgör en stor grupp och dels med att man uppfattar att deras arbetsuppgifter kommer att förändras mest. Det är också för denna grupp man förväntat sig friställningar och omfattande omplaceringar. [sina bedömningar av arbetets nuvarande möjligheter uppfattar trots detta sättarna att fotosätterierna medför fördelar. Endast förtjänsten och stämningen på arbetsplatsen upplevs som bättre i blysätterierna. På de flesta övriga områdena utfaller jämförelsen till fotoföretagens fördel. När det gäller friheten i arbetet och medinflytande foreligger dock ingen skillnad. I framtidsbedömningen står sig samma tendens. även om skillnaderna i vissa avseenden har utjämnats. Utjämningen är dock inte lika fullständig som i perforatrisernas bedömningar, vilket innebär att sättarna i blysätterierna inte helt delar den optimistiska synen på framtiden med sina kolleger perforatriserna. De områden där en utjämning skett gäller utvecklingsmöjligheterna, som man tydligen förväntar sig vara bättre i fototekniken. l relation till sina krav har sättarna otillfredsställande förhållanden inom många områden och situationen är sämre i blysätterier. Av de tio områdena är det endast stämningen på arbetsplatsen och friheten i arbetet, som överträffar vad man uppfattar som rimligt. l fotoföretagen förväntar man sig dessutom en försämring i dessa avseenden. Största underskotten ger utvecklingsområdena. För sättarna gäller också underskotten områden som arbetsmiljö och omväxling i arbetet.

Reprotekniker och stereolypörer Även dessa grupper är heterogena med avseende på arbetsuppgifter och bakgrund. l blylöretagen är ofta samma personer sysselsatta med både stereotypi och tryckning eller distribution. Fotolöretagens reprotekniker har, förutom dem som arbetat i stereotypiavdelningar, i en del fall tidigare varit litografer och i andra fall sättare. En annan viktig begränsning när det gäller tolkningen av resultaten för dessa grupper är det ringa antalet intervjupersoner. Undersökningsgruppen utgörs av ca tio personer i bly- respektive fotoföretag. Detta gör att medelvärdena är känsliga för slumpfel och att gruppernas heterogenitet kan snedvrida resultaten. Endast när det gäller stämningen på arbetsplatsen överträffar blyföretagen fotolöretagen. lnom alla andra områden - utom förtjänst där ingen skillnad föreligger - är situationen bättre i fotoföretagen. Framtidsförväntningarna för reproteknikerna går dock i negativ riktning, så att skillnaderna utjämnas något. I princip är bilden dock densamma även i framtidsbedömningen.

ArbeIs/örhå/Ianden i grafisk industri 193

Vid en sådan jämförelse av dagens och framtidens situation för de båda personalgrupperna i förhållande till deras krav blir inte bilden lika entydig till fotolöretagens fördel. Detta beror på att Stereotypörerna har en lägre rimlighetsgräns dvs. nöjer sig med sämre förhållanden. När det gäller reproteknikerna i fotoföretagen är det nämligen endast området som gäller möjligheterna att utföra arbetet med god kvalitet, som ligger i nivå med rimlighetsgränsen, samt i viss mån även omväxlingen i arbetet. Något som man för övrigt bedömer kommer att ändras i framtiden. För alla andra personalgrupper ligger åtminstone bedömningarna av stämningen i nivå med rimlighetsgränsen, men för reproteknikerna finns ett stort underskott. Detta skall jämföras med stämningen på stereotypiavdelningarna som ligger högt. l sina framtidsförväntningar emotser reproteknikerna försämringar inom alla områden praktiskt taget. Stereotypörerna gör en mer blandad bedömning med i stort sett förbättringar inom de flesta områden.

Rom riønsrwckare Denna grupp tillhör tekniska avdelningen, men ej sätteriet. Sätteriet är huvudföremål för undersökningen, men då även tryckeriet påverkas av den nya tekniken har denna personalgrupp medtagits i vissa delar av resultatredovisningen. l samband med den nya sätteritekniken har också förändringar gjorts av utrustningen för rotationstryck. l två av undersökningsföretagen har offsetpressar ersatt högtryckspressarna under det att det tredje har behållit högtryckspressen, men trycker med nylonprint. Själva arbetsorganisationen och många andra förhållanden på tryckerierna har dock inte påverkats av de tekniska förändringarna. Av det skälet och på grund av den osäkerhet som vidlåter resultaten genom det ringa antalet tryckare. har någon särredovisning för denna grupp ej gjorts.

3.3 Blysättning

Utan att fördjupa sig i typografyrkets traditioner kan man säga att det finns en allmän uppfattning om yrkets hantverksmässiga karaktär och alldeles specifika sociala karakteristika. Arbetsfördelningen är gjord på hantverksmässiga grunder, vilket brukar vara en bättre förutsättning för meningsfulla arbetsuppgifter. Vidare ar typografen stort inflytande på arbetsprocessen med möjlighet till tillämpning av eget yrkeskunnande och personliga resurser. Yrket har hög status i förhållande till andra arbetaryrken. När det gäller övergången till ny teknik med, som det upplevs på de flesta håll. också en förlust av yrkets hantverksmässiga karakteristika, finns det hos många en viss sentimentalitet inför yrkets förvandling. Av denna känslomässighet återfinns mycket litet hos typograferna själva. l intervjuerna ges visserligen då och då kommentarer om ett yrke som försvinner, men trots det väkomnar man den tekniska förändringen i princip. För typo-

194 Arbersförhâl/anden i grafisk industri

graferna själva framstår Förändringen mest i termer av de praktiska problem som skall lösas, framför allt när det gäller tryggheten. l de allra flesta fall är man glad att komma ifrån ett tungt, smutsigt och ofta stressande arbete till ett som man upplever vara modernt, och som har utvecklingsmöjligheter. l hela undersökningsmaterialet finns det inte mer än någon enstaka individ som skulle föredra att arbeta i blyteknik, vare sig frågan är ställd på tidningar med bly- eller fototeknik. En viss motsägelsefullhet innebär det emellertid, att merparten av sättarna inte skulle välja typografyrket igen om de fick göra om sitt yrkesval. Sättarna som har erfarenhet av fotosättning är dock mer positiva. Detta antyder att man ändrar uppfattning sedan övergångsproblematiken är löst. De anställdas uppfattning om de nuvarande arbetsförhållandena i blytekniken och deras syn på fotosättning har belysts i en rad frågor som ställts om både bly- och fototeknik. Svaren redovisas under några överrubriker.

Arbetets kva/[fikatiønsgrad Att ha ett kvalificerat yrke och att göra arbetet med god kvalitet är två olika saker, även om de ibland har ett starkt samband. Yrkets kvalifikationsgrad bestämmer mycket av dess sociala anseende, utbildningstid och löneförhållanden. Vi har tidigare sett att den tekniska personalen inte förknippar att yrket blir mer kvalificerat när man arbetar med fotosättning, snarare går for många åsikterna åt motsatt håll. 30% av den tekniska personalen i blyforetagen anser att yrkets anseende försämras vid övergång till fototeknik. När det gäller möjligheterna att göra ett kvalificerat arbete finns det däremot en systematisk tendens i positiv riktning. Alla yrkesgrupper uppfattar att den nya tekniken ger dem större möjligheter till en bättre produkt. Dels har de ju sett att offsettidningar har ett bättre tryck, men dels uppfattar de att de olika momenten. av vilka den färdiga tidningen utgör summan, var for sig medför större möjligheter för den enskilde anställde att göra ett bättre jobb i fototeknik. Krav att få göra arbetet med god kvalitet är viktigt for en yrkesgrupp med gamla hantverkstraditioner. I intervjuerna med typograferna framkommer ofta otillfredsställelse med blytekniken, som i kombination med produktionsbrådskan inte tillåter yrkesmannamässigt utförande av arbetet. l avsnittet som berörde de anställdas krav och möjligheter framgick, att när det gällde möjligheterna att göra en kvalificerad produkt. var bedömningen genomgående att möjligheterna var större i fototekniken. Man bedömer således möjligheterna till hög kvalitet i arbetets utförande som större med fototekniken samtidigt som man anser att yrket blir mindre kvalificerat. Slutsatsen blir att man tillskriver den tekniska utrustningen den förbättrade kvaliteten och får nedtona betydelsen av den egna insatsen. Vid mer genomgripande förändringar av produktionsteknik, har man möjlighet att genom arbetsorganisationen och arbetsfördelningen antingen utarma arbetsuppgifterna och göra dem mindre kvalificerade eller att berika arbetsuppgifterna och göra dem mer kvalificerade. Arbetets kvalifikationsgrad bestämmer mycket av den anställdes utvecklingsmöjligheter och förutsättningarna för att känna tillfredsställelse i arbetet.

A rbetsj/örhâllanden i grafisk industri 195

Frihet i arbetet Frihet eller bundenhet i arbetet är ett förhållande som påverkas av många faktorer. Rumsliga och tidsmässiga begränsningar är av fundamental belydelse, dvs. om man själv kan avgöra var och när ett arbete skall utföras. Besläktad med den rumsliga begränsningen är möjligheten att röra sig fritt i arbetet respektive tvånget att stå vid samma arbetsstation hela tiden. Friheten har också att göra med planeringen och organisationen av arbetet. Ju mer styrning av arbetets utförande som utövas av produktionsplaneringen, desto mindre frihet för den anställde. Arbetet kan organiseras till mindre frihet genom att man antingen utför ett mycket begränsat antal operationer eller att varje operations utförande är föreskriven i detalj. Variationer i och beroende av övriga delar av produktionsprocessen påverkar även graden av frihet. Vidare kan maskinutrustningen kräva mer eller mindre tillsyn och därmed sammanhängande budenhet. Frihet i arbetet är ett område som systematiskt avviker från de övriga vid jämförelsen mellan anställdas krav och möjligheter. I blyföretagen var det det enda området utöver kamratskapet där möjligheterna ligger i nivå med de anställdzts krav. Det är också ett av de få områden där blyforetagens personal förväntar sig en försämring - sannolikt förknippad med en övergång till fototeknik. Den tidsmässiga ofriheten återspeglas bl. a. i upplevelse avjäkt i arbetet. Jäkt innebär att arbetet skall utföras inom så kort tidsrymd, att det egna inflytandet över arbetstakten åsidosätts. Den allmänna bedömningen av de anställda i blyföretagen är att det är forjäktigt på kvällsskiftet. l det avseendet förväntar man sig ingen skillnad i samband med fototekniken. De som har erfarenhet av fototekniken anser som regel dock att arbetet med foto är mindre jäktat än blysättning. sammanhängande med jäktet är möjligheterna att klara arbetstoppar. Förutsättningarna för att klara stora variationer sammanhänger med dimensioneringen på den tekniska utrustningen och arbetsorganisationens utformning samt om t. ex. arbetsledaren kan hjälpa till inom trånga sektorer. Det är en allmänt delad uppfattning bland personalen på blyföretagen att möjligheterna att klara hög arbetsbelastning är dåliga. Man förväntar sig också att fototekniken skall medföra förbättringar på den punkten. Tidsmässiga påfrestningar i arbetet infinner sig också vid maskinhaverier. individens frihet och oberoende sammanhänger därför med om han själv kan lösa uppkomna tekniska fel eller om han måste tillkalla expertis. Bortsett från perforatriserna anser sig den tekniska personalen ha möjligheter att själv klara vanligare fel på sin utrustning. Däremot uppfattar man att fototekniken erbjuder andra problem inför vilka man känner sig främmande. Framför allt sättarna uppfattar sina möjligheter att klara fel i fotosätteriets utrustning som avsevärt mindre än när det gäller utrustning och maskiner för blysättning. Även fotoföretagens tekniska personal känner sig osäker inför den nya tekniska utrustningen. Hotet av ett ohjälpligt haveri upplevs som ständigt närvarande. Successivt sker dock en inlärning och man tillägnar sig viss insikt i utrustningens vanligaste svagheter. Möjligheterna till egen planering av arbetet och inflytandet över de egna

196 A i grafisk industri

rbersförhâI/anden

arbetsmomenten är viktiga Förutsättningar för friheten i arbetet. Av personalen i blyföretagen anser sig de flesta ha rätt hög grad av frihet att lägga upp jobbet som man själv tycker. Perforatriserna avviker dock därvid från resten av personalen, genom att de anser sig ha mycket liten frihet i detta avseende. De flesta tror inte att någon större förändring sker på detta område vid fotosättning, 20% uttrycker dock farhågor för att möjligheterna blir mindre. Den rumsliga friheten och möjligheten till omväxling genom byte av arbetsuppgifter sinsemellan är ett annat område som påverkar graden av frihet i arbetet. Önskemål om att byta mellan jobben är emellertid ojämnt fördelade inom de tekniska avdelningarna. Somliga menar att det skulle innebära en avsevärd förbättring om man kunde byta mellan jobben i större utsträckning än vad som sker för närvarande. Andra är däremot mycket negativa och uppfattar sådana förändringar som otillbörliga ingrepp i deras situation. Många av dem som är negativa till att byta mellan jobben anser att de har för stora brister i sin utbildning för att klara något annat arbete än de för närvarande har. Det är endast 15% av blyföretagens personal som anser att de har någon högre grad av frihet att byta mellan jobben. 1 bedömningen av fototekniken anser också 15% att den medför större möjligheter och lika många att den medför sämre möjligheter. 1 den mån dessa frågor lyckats fånga upp orsakerna till upplevelsen av lägre frihet i fotosättningen, förefaller den sammanhänga med i första hand beroendet av tekniken och bristande kunskaper om utrustningen och dess skötsel.

3.4 Fotosättning

Den vanligaste förändringen vid övergång till kallsats innebär att blysättningsmaskinerna ersätts med fotosättmaskiner med datorstyrd avstavning och utslutning. Ofta har detta kombinerats med eller orsakats av en övergång till annan tryckmetod, vanligen offset. Innebörden av förändringen från varm till kall sats eller från bly till foto är bland annat följande:

Ändring av den/fysiska miljön .

Den fysiska miljön ändras framför allt genom övergång från bly som produktionsmaterial till papper. Detta innebär lättare hantering, mindre hetta, mindre olycksfallsrisker. Arbetarnas åsikter om den fysiska miljön redovisas i stycke 3.1 sidan 15. Sammanfattningsvis kan sägas att arbetsplatsen ändrar karaktär från vørksradsmiliö till k0nI0rsn1i//ö. Detta gäller främst sättarna. Perforatriserna arbetade redan tidigare ofta i kontorsmiljö. Stereotypenhetens situation ändras radikalt i och med att man inte längre gjuter blyplåtar (vanligtvis) utan fotograferar sidor och tillverkar tryckplåtar utgående från ett fotonegativ. l och med detta försvinner hettan och risken för vissa bearbetningsskador vid arbetet med plåtarna. Arbetet ändrar karaktär från fysiskt ansträngande manuellt arbete till mörkrumsarbete med plåtframställning. Mörkrumsarbetet med låg belysning och vissa vätskor har andra arbetsmiljörisker än stereotypiarbetet.

Arbets/örhâllanden i grafisk industri 197

Ändring av teknologi

Övergång/rån mekanisk till elektronisk teknologi. Detta innebär mindre möj-

ligheter att se och Förstå hur produkten kommer till. Det innebär mindre möjligheter För personalen att avhjälpa fel. Det kanske minskar möjligheten att känna tillgivenhet För sin maskin. Detta gälleri många fall den personal som har haft sina blymaskiner. Å andra sidan finns exempel på att man känner stolthet över den fotosättmaskin som man har. Den stoltheten är dock mindre baserad på kunskaper om maskinen än beundran För dess prestanda. Av fotosättarna anser 46% att de har mycket små möjligheter att klara vanligare fel som uppstår på de maskiner och redskap de arbetar med. Drygt hälften av sättama anser att de hade bättre möjligheter att klara uppkomna fel i blysättningen.

Höjd automationsnivâ Teknologiforändringen innebär att autamationsnivân höjts. Fler moment sköts automatiskt av maskinerna. Det kvarvarande arbetets innehåll blir - liksom i andra branscher - enklare och mindre kvalificerat. Samtidigt kommer arbetet hos perforatriserna som matar in texten i datorn att mer präglas av skrivmaskinen och datorn än av slutprodukten, tidningen. Fotosättarna menar att själva arbetet blivit mycket enkelt. Hela 88 °/o anser att arbetet inte är invecklat mot 59% lör blysättning. Perforatriserna anser inte att arbetet har förändrats. Reproteknikerna menar dock samtliga att reproduceringsarbetet är mer invecklat än deras tidigare uppgifter. Sättarna pekade till 77 °/o på blysättning som ett kvalificerat arbete medan endast 37% av dem ansåg detsamma om fotosättning. Men 72% av sättarna menade att fotosättning är ett intressant arbete. Ungefär var tredje sättare tycker dock att blysättningsarbetet var mer intressant. Av perforatriserna ansåg endast en tredjedel att de har ett intressant arbete. Bara 15% ansåg dock att arbetet under blytiden var intressantare. Praktiskt taget alla reproteknikerna ansåg att de i dag har ett intressant arbete. Ingen av dem ansåg att arbetet på blytiden var intressantare.

Benzannings/örändring De tekniska Förändringar i vissa produktionsavsnitt förändrar llytet mellan de olika avsnitten. Den inre balansen hos produktionslörloppet ändras. För att undvika trånga sektorer, flaskhalsar, måste personalen på vissa avsnitt ökas. På andra avsnitt kan personalen genom teknikförändringen minskas. En av de största svårigheterna lör tidningarna har varit att kunna förutsäga lämplig personalstyrka på olika avsnitt efter tekniklörändringen (jfr kap 2 Produktionsiörloppet). Textframställning. Perforeringsvolymen har ökat beroende på att all text perforeras. Trots tidsvinster har därför perforeringstiden ökat. Sättnings-

198 Arbers/örhâllanden i grafisk industri

volymen är oförändrad. Sättningstiden har minskat kraftigt i och med att den största automatiseringen skett här. .Sid/iamstä/Ining. Färdiggörrtingen har minskat i volym och tid. Ombrytningen har ändrat karaktär till montering. Volymen är densamma men tidsåtgången större (se nedan Förändrat arbetsinnehåll). P/âtframsläl/ning. Prägling och stereotypi har ersatts av reproduktionsarbete. Arbetsvolymen är svår att entydigt jämföra eftersom den är starkt beroende av det efterföljande tryckförfarandet. Arbetstiden går därför heller inte att uttala sig om. TidningsframstäI/ning. Tryckningsarbetet har oftast inte ändrats volymmässigt. Tidsåtgången varierar dock mellan olika tryckpressar. Denna sammanställning visar dels svårigheten att entydigt förutsäga lämplig personalstyrka på olika avsnitt. Dels framgår det att den tekniska lörändringen innebär en förändring av persona/srrukruren. Tydligast är detta vid textframställningen där antalet perforeringstimmar ökar och antalet sättningstimmar minskar. Kopplingar till olika befattningars kvaliñkationsgrad och förändringen av kvalifikationskraven för hela framställningsförloppet är aspekter som berörs nedan.

Förändra! arbetsinnehäll i Perforeringen har som regel inte ändrat karaktär. l de fall där datasättning inte tidigare använts innebär det dock en omställning i och med att datorn sköter avstavningen. Omväxlingen i arbetet påverkas av att den som perforerar inte längre avstavar. Detta framgår bland annat av svaren på frågan om hur omväxlande arbete man anser sig ha för närvarande. Denna brist på omväxling förbättras dock i och med att perforeringen numera också omfattar samtliga annonser och ingresser. Datorsättningen har möjliggjort för tidningarna att anställa typograñskt helt oskolad personal för perforeringsarbete. Detta påverkar naturligtvis yrkesanseendet. Sätmingen är i och med teknikforändringen helt automatiserad vad gäller de enskilda spalterna. De uppgifter som återstår är att sätta in den perforerade remsan i datorn och att därefter sätta in de bearbetade remsorna i fotosättmaskinen. Filmkassetten sätts in och tas ut ur sättmaskinen och den fardigsatta spalten torkas. Arbetet innebär viss passning och fmgerfárdighet, men torde inte kräva någon grafisk erfarenhet. Upplärningstiden är förmodligen inte heller lång. Denna uppgift är naturligtvis möjlig att på olika sätt kombinera med andra längs produktionsförloppet. Färdiggörningen har till sin funktion inte ändrats så mycket. Text. ingresser. rubriker och bilder samlas ihop till varje artikel. Hanteringen har naturligtvis ändrat karaktär i och med att materialet är papper och inte bly. Ombrymingen/monteringen har samma funktion som tidigare. Däremot är själva utförandet mycket förändrat. Vid ombrytningen läggs spalt efter spalt in under rubriker och ingresser. Eftersom de färdiga spalterna i skepp har formen av klotsar. kan de snabbt placeras intill det övriga materialet på sidan. Arbetet är mycket förenklat uttryckt att placera en mängd olika stora klotsar i en låda. Vid monteringen av spalter satta på papper tillkommer mycket precisionsarbete i form av passning, skärning och noggrant utplacerade textpartier. Papperet har inte som blyraderna distinkta avgränsningar

Arbets/örhâ/landen i grafisk industri 199

på längden och bredden. Pappersraderna kan läggas över varandra, vilket ju är en omöjlighet i blyet. Detta gör monteringen av text satt på papper till ett tålamodsprövande arbete, som kräver stor noggrannhet och gott ögonmâtt. I och med att själva hanteringen blivit mycket lätt, menar många gamla blysättare att arbetet i dag är “rena pappslöjden. Men möjligheterna att komponera en vacker sida har snarast ökat i och med att sidan monteras rättvänd och att bilderna har det slutliga utseendet. Det “typograñska blicken” är minst lika nödvändig som tidigare. Avslutningsvis skall här antydas innebörden av att det klassiska måttsystem som alla typografer tidigare med viss möda tillägnat sig nu inte har samma betydelse. Datorn sköter den mesta mätningen och vid monteringen räcker det med en millimeterlinjal. Detta innebär att en specifik typografisk kunskap inte längre behövs.

Sammanfattning Förbättringen av denfysiska mil/ön är det som oftast nämns som fördelar med fotosättningsarbete. Speciellt framhålls: renare arbete, mindre buller, “ lättare arbete och bättre lokaler (jfr även kap 3.1). De försämringar som fotosättningen inneburit gäller främst arbetsinnehållet. Ovan har diskuterats möjligheter att klara fel och hur kvalificerat man själv anser fotosättningsarbetet vara. Detta gäller främst de tidigare sättarna, medan reproteknikerna genomgående anser sig ha fått ett intressant arbete. En stor majoritet av personalen, som arbetar på tidningarna med fotodatorsättning, menar att om de kunde välja helt fritt skulle de föredra att arbeta med den nya tekniken. Ungefär 90% av perforatriserna, 85% av sättarna och 100% av reproteknikerna föredrog fotosättningsarbete framför blysättningsarbete. Om man fick göra om sittyrkesva/ så skulle lika stor del av perforatriserna och sättarna välja typografyrket igen, dvs. 60%. Detta får anses vara en mycket hög återvalsprocent för ett arbetaryrke. Ettdast ungefär 10% av reproteknikerna skulle göra samma yrkesval. vilket är överraskande med tanke på hur deras arbete förbättrats. Åsikterna om hur den tekniska personalens yrkesanseende kommer att ändras på sikt var ganska olika mellan de olika befattningarna. Perforatriserna ansåg till ungefär 75 % att yrkesanseendet inte skulle komma att förändras på sikt. Däremot kände 50 °/o av sättarna att yrkesanseendet skulle försämras medan 35 °/o ansåg att det skulle bli oförändrat. Bland reproteknikerna ansåg llertalet. ungefär 70 %. att yrkesanseendet inte skulle komma att ändras. Dessa skillnader speglar tydligt vilka befattningar som påverkats av den nya tekniken samt innebörden i den påverkan.

Utveckling avv/otosättning med bi/dskärmstøknik Korrigering av manuellt inkodad text - vare sig inkodningen skett med perforator, skrivmaskin eller blysättningsmaskin - är ett vitalt moment i

200 Arbersfirhâllandøn i grafisk industri

produktionen av trycksaker och påverkar den slutliga produktens kvalitet med avseende på läsbarhet och saklighet. Tekniskt är det svårt att ge korrigeringen en enkel lösning vid fotosättning och mycket av tveksamheten inför den nya tekniken har just gällt korrigeringsmomentet. Användning av bildskärmar i grafisk produktion har bl. a. motiverats av svårigheten att göra korrigeringar i fotosatt text. Vad som i blysättningstekniken var en trivial hantering som inte krävde någon extra utrustning har i vissa fall givits så dyrbar lösning som bildskärmar och dator. Mer utvecklade användningar av bildskärmar i grafisk produktion omfattar även redigering och typografering. Sådana system förekommer för närvarande huvudsakligen på forskningsstadiet men bedöms av många vara en realitet inom inte alltför lång tid. l Skandinavien finns erfarenheter till exempel från avdelningen för informationsbehandling vid Otaniemi tekniska högskola. SCAN-projektet där representerar ett sådant helt integrerat textframställningssystem baserat på bildskärmsteknik (Andersin m. fl., 1972). SCAN-projektet redovisar även ergonomiska erfarenheter av arbete vid bildskärm. Rapporten ger en del rekommendationer rörande karakteristika hos text och bakgrund på bildskärmen, skärmens lutning. utformning hos tangentpanel och sökare. Ergonomiska rekommendationer finns också i en skrift från Arbetarskyddsstyrelsen (Hultgren och Knave, 1973). Investeringskostnaderna har medfört att bildskärmstekniken ännu inte är särskilt frekvent. Ett av undersökningsföretagen hade dock tre skärmar i drift. På bildskärmarna utföres både korrekturläsning och korrigering. Skärmarna bemannas av förutvarande korrekturläsare samt ett par typografer. Korrekturläsarna och typograferna tillhör olika fackliga organisationer men utför samma arbete. varför särskilda lokala förhandlingar har fått genomföras. Bildskärmsoperatörerna i undersökningsföretaget redovisade positiva erfarenheter av den nya tekniken sedan den väl börjat fungera tillfredsställande. Arbetet hade blivit intressantare och användningen av avancerad teknisk utrustning hade påverkat korrekturläsningsarbetets sociala status i positiv riktning. Tekniken hade emellertid fungerat i löpande produktion endast en kort tid varför man inte kan uttala sig om långtidseffekter. l

det sammanhanget blir förstås de ergonomiska övervägandena betydelse-

fulla.

SOU l974z34 Arbelsförhâl/anden i grq/isk industri 201

4 Föränderlighet

4.1 Kvalificerat yrke med få utvecklingsmöjligheter

Ett grundläggande mänskligt drag är önskan till utveckling av det egna kunnandet och kompetensen. För de allra flesta människor är möjligheterna till lärande och stimulans avgörande för deras allmänna tillfredsställelse. På dessa områden är arbetslivet av vital betydelse, då människan disponerar sin mest aktiva tid i arbetet, dvs. den tid både på dygnet och i livet då hon har förmåga och ork att förkovra sig och att utvecklas. Grafiska arbeten kräver sällan vidare utbildning på arbetsplatsen sedan utbildningstidett är avslutad. Utöver en period av upplärning till hög yrkesskicklighet har yrket hittills medfört små möjligheter till vidareutbildning, nytt lärande eller personlig utveckling på annat sätt. Dessa förhållanden gäller i stort för alla yrkesgrupper på den tekniska sidan inom branschen. Befordran eller byte till nya arbetsuppgifter är också vägar som i mycket liten utsträckning står öppna. Enstaka övergångar från tekniskt till redaktionellt arbete sker. Sådana “långväga” fall är dock sporadiska och redaktionellt arbete framstår inte som en realistisk möjlighet för det stora flertalet typografer. l framtiden får man dessutom räkna med en kraftig konkurrens från akademiker om redaktionella arbeten. De flesta grafiska företag är små och har därmed få alternativa befattningar att erbjuda. Arbetande förman, förste tryckare och faktor är de befordringstjänster som finns inom tekniska avdelningen. De flesta anställda har emellertid uppnått sin slutposition efter ganska kort tid i yrket. Genom att de tekniska förändringarna varit så långsamma hittills har inte heller stimulansen från en förändrad teknologi funnits, med de möjligheter till lärande detta kan medföra. Mot bl. a. den bakgrunden skall man se demjäntförd med andra branscher. vanliga övergången från att vara anställd till att bli egen småföretagare. Konjunkturer och arbetsmarknad har också bidragit till detta förhållande. men det egna företagandet har för många uppenbarligen framstått som en möjlighet till mer stimulerande uppgifter. Som framgårav avsnitt 3.2 är det stora skillnader mellan krav på utveckling i arbetet och de möjligheter som den nuvarande arbetssituationen erbjuder. Detta förhållande gäller för samtliga undersökta företag och oavsett om de använder bly- eller fototeknik. För typografernas del har den långa utbildningen framstått som ett ut-

202 A rbetsförhâl/anden i grafisk industri

märkande karakteristikum och varit avgörande för yrkets anseende. Utbildningen har gällt både de tekniska aspekterna på arbetet och åtminstone längre tillbaka också den rent bokliga skolningen i språkförståelse och ordkunskap som gett yrket dess särart. Fackligt har den långa utbildningen utgjort ett skydd för proletarisering av yrket och verkat som en spärr för överrekrytering till branschen (Bönes, 1968). Vid den nu pågående tekniska förändringen framstår utbildningen som en av de mest kritiska punkterna för att få en väl fungerande teknik och minskad press på personalen. Någon mer omfattande reguljär utbildning finns ännu inte. Leverantörerna av den tekniska utrustningen erbjuder viss specialistutbildning, men eljest är företagen i hög grad utelämnade till sina egna resurser. De undersökta/årsdagen har löst utbildningsfrågan i stort sett på egen hand. Tillvägagångssättet har varit delvis olika. l huvudsak har dock utbildningen bestått av studiebesök på andra företag och övningar med den nya tekniken på den egna tidningen. Fototekniken medför som tidigare nämnts många förändringari arbetssätt och utrustning. En viktig fråga är därför hur användbar den tidigare yrkesutbildningen är. Praktiskt taget hela den tekniska personalen hävdar att de har ganska eller mycket stor nytta av sin utbildning för blyteknik. Man upplever sig t. 0. m. ha större nytta av den gamla utbildningen än den man fått inför nya tekniken. Detta sammanhänger med att det stora flertalet upplever sig ha fått för kort utbildning för fototeknik och mellan 50 och 60% önskar ytterligare utbildning. Sådan önskad utbildning berör alla steg i fotosättningsprocessen. Utöver önskemål om mer utbildning i själva arbetets utförande finns många önskemål om utbildning i skötsel och reparation av utrustningen, då man upplever sig ha små möjligheter att själv komma tillrätta med fel, vilket skapar en påtaglig osäkerhet i arbetet. Många uttalar också önskningar om specialiserad utbildning på t. ex. elektronik och reprografi. Ytterligare en typ av önskemål gäller utbildning för andra arbetsuppgifter än man själv

har for närvarande, vilket direkt påverkar möjligheterna att byta mellan

arbetsuppgifter och att förändra arbetets innehåll. När det gäller utbildning kan man sammanfattningsvis säga, att det finns en stor beredskap hos personalen till vidareutbildning inom den nya tekniken. intresset för den nya tekniken är stort och man önskar lära sig mer om den. Man är även intresserad av att få utbildning inom områden som för närvarande sköts av externa specialister t. ex. reparation av elektronisk utrustning. Det finns också vilja att lära sig fler arbetsuppgifter utefter produktionskedjan.

4.2 Förändringsförlopp

Införandet av tekniska förändringar har skett ganska olika på de studerade tidningarna. För att systematisera diskussionen presenteras nedan en enkel modell som kan beskriva förändringsförlopp. Modellen är en utveckling av resonemang hos Zaltman, Duncan och Holbek (1973).

Arbets/örhâllanden i grafisk industri 203

Förändringsförloppet delas upp i Följande faser: l Problemformulering 2 Sökande efter lösningar 3 Beslut om Förändring 4 Planering av genomförande 5 Inköp av maskiner 6 Utbildning av personal

7 Övergångstid

8 lnkörning Denna sönderstyckning av förloppet innebär inte att de olika faserna passeras som stationer. Tvärtom tar de flesta faserna lång tid. Faserna täcker dessutom ofta över varandra under vissa tider. Förändringsförloppet ovan innehåller inte någon speciell kritisk punkt vid vilken alla beslut sker. Förâindringsarbetet bör i stället ses som ett förlopp där möjligheterna att finna zilternativa lösningar gradvis minskar. l förändringsarbetet deltar olika individer och grupper, vilket belyses nedan. Det kan vara av intresse att se vilka som är aktivt engagerade under olika delar av förändringsförloppet. Det har också sitt intresse att studera när olika grupper informerats och mer aktivt börjat deltaga i förändringsarbetet. De olika fasernas konsekvenser för tidningens personal, organisation och produktionsapparat redovisas också nedan. Tabell 2 visar ett exempel på förändringsförlopp vid en tidning. Nedan diskuteras de olika faserna. Tyngdpunkten läggs vid vilka som deltar i olika faser. vad de spelar för roll och vilka konsekvenser detta har för övriga delar inom tidningen.

l Problemformulering

Mode/l: Förändringsförloppet kan sägas börja när någon ser ett problem. Ett problem som innebär att företagets prestationer inte är tillfredsställande. Detta kan synas i de ekonomiska avmätningsinstrumenten, t. ex. budget-

Tabell 2. Prlncipiellt förlopp vid införande av tekniska förändringar på en tidning

Faser Deltagare Konsekvenser för personal. organisation, teknik Företags- Faktor Företags- Klubb Persoledning nämnd nal l Problemformulering D M l l Deflestafasernaharkonsekvenser 2 Sökande efter lösningar M D förbâdepersonahorganisationoch 3 Beslut om ändring D l l l teknik. En diskussion av dessa 4 Planering M D l M I konsekvenser följer nedan. 5 Maskininköp M D l l l 6 Utbildning D D M 7 Overgångstid M D l M D 8 lnkörning M M D

Teckenförklaring: D = Drivande M = Medverkande l informerad i efterhand

204 Arbets/örhâllanden i grafisk industri

utfall, lönsamhetskalkyler etc. Det kan också vara förändringar hos konkurrenter som gör en själv sämre rustad.

Praktik: På tidningarna formuleras oftast problemen av ledning samt faktor, vanligen via ekonomiska indikatorer. Företagsledningen, som har det ekonomiska ansvaret. är drivande. Faktorn deltar i problemets praktiska formulering på tidningen. Företagsnämnd och personalklubb informeras vid större frågor. l och med att företagsledning och faktor identifierar problemen, utför de också problemformuleringen. De anställda är ofta medvetna om andra problem, som dock inte framträder i de ekonomiska avmätningssystemen. Dessa problem kan vara av stor betydelse För möjligheterna att ändra tidningen. Genom att de anställda inte medverkar vid tidningens problemformulering, kan deras kunskaper inte nyttiggöras i detta skede. De anställda på fototidningarna har refererat ledningens motiv till Förändring av tidningen. Stora likheter råder mellan tidningarna. Det vanligaste förändringsmotivet hos ledningen har varit att Få bättre tekniska möjligheter. Det därnäst vanligaste motivet till Förändring ansågs vara att Förbättra tidningens lönsamhet och att öka dess konkurrenskraft. När de anställda själva bedömer vad de tekniska Förändringarna har inneburit För tidningen, pekar de delvis på andra problem som funnit sin lösning. Drygt 90% anser att Förändringen också Förbättrat arbetsmiljön. Ungefär 90 °/o anser att kvaliteten har Förbättrats. 60% menar att tidningen blivit tidsenligare. Beträffande lönsamhet och konkurrenskraft anser hälften av de anställda att de är oförändrade eller har försämrats, medan den andra hälften anser att det skett Förbättringar.

2 Sökande efter lösningar

Modell: När ett problem formulerats börjar sökandet efter lösningar. .Om

sökandet efter lösning på problemet betraktas som att hitta en borttappad nyckel, spelar det mindre roll vilka som söker. Huvudsaken är att man snabbt hittar nyckeln. Om sökandet däremot betraktas som en process, där de inblandade lär sig genom att formulera Förslag, då blir det plötsligt viktigt vilka som är med. Det är viktigt att möjligheten till lärande inte reserveras För en liten grupp beslutsfattare. Det kommer att skapa negativa verkningar För fortsättningen. Kunskapstillväxten kommer i så fall att bli ojämn. Möjligheten att utarbeta lösningar tillsammans med de anställda i organisationen minskar. Risken att en liten expertgrupp arbetar fram lösningar år de anställda är stor. Experterna föreskriver i bästa välmening handlingslinjer utan att tvingas ta hänsyn till krav och praktiska erfarenheter från de anställda.

Praktik. På tidningarna är som regel faktorn den drivande i denna sökfas. Ofta tillsammans endast med någon eller några representanter ur företagsledningen. Ju mindre denna grupp är, desto större roll spelar faktorns personliga kontakter med andra tidningar och maskinFörsäljare. Den vanligaste metoden under denna fas har varit rundresor till andra tidningar som redan genomfört någon teknisk Förändring. Dessutom kontakter med maskinñrmor.

Arbets/örhâllanden i grafisk industri 205

Konsekvenserna av arbetet i denna fas är mycket stora for personal och teknik. Sökandet innebär att antalet alternativ gradvis minskas tills endast två eller tre återstår. Handlingsfriheten har därefter minskats åtskilligt vad gäller tekniska lösningar. Endast i undantagsfall har någon representant för de anställda medverkat i denna fas. Detta innebär, som ovan nämnts, att personalen inte börjat deltaga i den lärandeprocess som utvecklas runt sökandet.

3 Beslut om _förändring Mode/l: Beslut kan avse att förnya en större eller mindre del av det tekniska förloppet, t. ex. sättning. Om en mindre del av det tekniska förloppet ändras, påverkar det människor, organisation och ekonomi inom avsnittet. Dessutom påverkas ofta närliggande och efterföljande delar. Beslut fattas som regel efter det att några konkreta lösningsalternativ formulerats. Beslutet fattas som regel av styrelsen efter verkställande ledningens rekommendationer. I koncernen kan dock den centrala ledningen fatta beslut om integrerad teknik eller liknande. Detta baserar sig ofta på en problemformulering som delvis gjorts av koncernen centralt.

Praktik: I de flesta fall nämner personalen att ledningen informerat om förändringen mellan 1 och 1.5 åri förväg. Av den nu kvarvarande personalen menar 70% att de var säkra på att få vara kvar på tidningen efter förändringen. Med 30% var osäkra och ansåg inte att de kunde bedöma sin framtid. Ungefär 50% kände sig osäkra eller hotade under denna tid trots att 70% visste att de skulle få behålla sina arbeten. Denna känsla av osäkerhet och otrygghet levde personalen med under mer än ett år fram till förändringen. Detta har inverkat negativt på personalens möjligheter att engagera sig i förändringsarbetets innehåll. Otryggheten har minskat personalens påverkansmöjligheter av den egna arbetssituationen.

4 Planering av genomförande Modell: Planeringen omfattar två delar. Dels planering för hur organisationen skall fungera efter förändringen. Dels planering av förberedelserna och genomförandet av förändringen. Olika slags planeringsmetoder förekommer, alltifrån total speciñcering till angivande av delmål för olika personalgrupper. l många forändringsförlopp förekommer samarbetsgrupper med personalen eller deras representanter i denna fas.

Praktik: Faktorn har intagit en drivande roll i denna fas. Ofta har han tillsammans med ledning och personalklubb utarbetat detaljerade tidtabeller över förändringarna. Vid tekniska förändringar på ett avsnitt finns flera möjligheter att 0rganisera det sociala systemet. Hänsyn har tagits till personalens tidigare arbetserfarenheter. Vid flera av de studerade tidningarna har detta varit mycket framträdande. Ledningen har överfört organisationen nästan identisk från gammal till ny teknik. Flera tidningar har haft samarbetsgrupper som diskuterat olika plane-

206 Arbets/örhâl/anden /grafisk industri

ringsfrågor. Nästan samtliga anställda känner till att gruppen sysslat med omplacering av personal. De flesta vet också att gruppen diskuterat utbildningen. Drygt hälften av de anställda nämner att gruppen sysslat med friställningar. Ovanstående pekar på att grupperna sysslat med de primära trygghetsfrågorna inklusive utbildningen. Disponering av lokaler eller förändrad organisation har dock inte tagits upp i någon större omfattning av samarbetsgrupperna, menar den tillfrågade personalen. De frågor som varit svårast att lösa före förändringen anser de flesta vara personalfrågorna och tryggheten.

5 Maskinköp Mode/l: Denna fas kan ligga redan vid förändringsbeslutet men också betydligt senare. l och med att en maskin inköpts, innebär det ofta att vissa andra maskiner bättre passar ihop med den. Denna fas har naturligtvis de största konsekvenser för den personal som skall arbeta med maskinerna. Vid större tekniska förändringar påverkas människorna i djupet. Fasta delar av individernas identitet förändras: dels yrkes- och teknikkunskapen från tidigare, dels kamratkontakterna och statusgraderingen från tidigare.

Praktik: Faktorn som på dessa tidningar är produktionschef är som regel den som gör maskininköpen tillsammans med företagsledningen. l en del fall har personalen medverkat vid maskinköp. Meningarna är dock delade om hur stora reella påverkansmöjligheter som funnits. ibland har faktor och företagsledning delegerat många smärre maskinfrågor till någon mycket intresserad bland personalen. Denne anställde har som regel sänts på teknikkurser, aftonkurser m. m. l något fall har en samarbetsgrupp diskuterat inköp av teknisk utrustning.

6 Utbildning av personal Mode/I: Redan i tidigare faser har som regel riktlinjer för personalstyrkans storlek och organisation tagits upp. l många företag ägnas stor omsorg åt att utbilda den personal som skall arbeta med nya maskiner. Som regel betraktas behov av lärande endast i förhållande till nya maskiner och metoder. Då går det också att stöka undan kunskapsbristen genom utbildning. De aspekter på kontinuerligt lärande i arbetet som berörs i kapitel 4.1 diskuteras sällan. Detta dagliga lärande genom ett variationsrikt arbete skapar en god grund för att fortsätta lära genom att aktivt deltaga i förändringsarbete. Jämför t. ex. Björk, Hansson och Hellberg (1973). speciellt avsnitt 3.4.

Praktik: Utbildningen inför ny teknik skiljer sig kraftigt mellan tidningarna, både vad gäller utbildningens omfattning och när den satts in. l något fall har tidningen delegerat utbildningsansvaret till personalklubben. En liten kärna av personalen (ungefär 5%) började sin utbildning mer än ett år före förändringen. Ungefär var tredje anställd började drygt ett halvår före, medan två tredjedelar av personalen började sin utbildning några månader före övergången. Utbildningen upplevs av de flesta som för kort (jämför avsnitt 4.1).

Arbersförhâllanden igra/isk industri 207

7 Övergângsiid

Mode/l: Först i denna fas kan som regel personalen börja spela aktiva drivande roller. Här görs alla justeringar som måste till för att skapa flyt i produktionssystemet. Ofta är det en mycket lärorik period för hela organisationen. Fel korrigeras direkt av de anställda och kompletterande inköp av teknisk utrustning är vanliga. Praktik: Förutom det som ovan nämns under rubriken Modell ser övergångstiderna av naturliga skäl helt olika ut på de olika tidningarna. De största problemen under övergångstiden anser majoriteten vara bristande utbildning och svårigheter med den tekniska utrustningen. De tekniska problemen har delvis att göra med balanseringen av produktionsflödet. Det är av intresse att samarbetsgrupperna som regel inte hunnit avsätta tid till bl. a. diskussioner om arbetsorganisationen. Konsekvenserna av det märks först under övergångstiden. Kompletterande inköp av teknisk utrustning har varit regel och inte undantag under denna fas.

8 Inkörning Mode/l: Efter justeringar och förändringar i övergångsfasen börjar produktionsorganisationen stabilisera sig på en ny nivå. Personalen lär sig successivt att hantera de variationer som den nya tekniken (Förändringen) skapar. Samordningen längs de olika produktionsavsnitten tränas in. Rollmönstret växer fram och vänskapsgrupper uppstår. Långsamt läggs nya delar till individernas identiteter. Praktik: Personalen redovisar inte något allt överskuggande problem från denna fas. Den mest problematiska frågan kan vara arbetstiden eller övertiden under inkörningsfasen. Nedanstående kurva visar hur pressläggningen

Tid,kl 02.00

0L30-

0l.00-

00.30-

00.00-

V l l Ö l l l T l l l l l * Omlögqnings- Veckor Tillfälle 1=- Senos+e presslöggninqsfid för oil klara samdlsh-ibuñon ---nu Åre-i före gmwgqn-.ngen Figur 7. Press/äggning Omlöqqninqsåref

208 Arbersförhâllanden i grq/isk industri

kan försenas vid införandet av ny teknik. Långsamt svänger pressläggningstiderna tillbaka mot det gamla genomsnittet. Ovanstående speglas också i personalens synpunkter på hemgång. Av dem som just gått över till ny teknik redovisar drygt 40% mer än en halvtimmes senare hemgång genomsnittligt. Pâ de tidningar som arbetat med ny teknik under en längre tid har hemgångstiden ofta återgått till densamma som fore förändringen.

4.3 Omgivningsbetingelser

Tidigare har pekats på omgivningens stora betydelse för tidningens löpande verksamhet (kapitel 2). Men omgivningens betydelse är kanske ännu större - när en organisation tidning genomgår ett förändringsforlopp. Tidningens uppmärksammande av ett problem hänger ofta samman med dess förhållande till sin omgivning. Omgivningen består naturligtvis av många olika företeelser som också är mer eller mindre viktiga för tidningen. Mycket förenklat kan man säga att förändringarna till fotodatorteknik har drivits fram genom kontakter med andra modernare produktionssystem tidningar - samt representanter för tekniken - utställningar, maskinfirmor och på kurser for ny teknik. Den rådande situationen i branschen är att teknikspecialisterna utbjuder maskiner och teknisk kunskap. Tidningarna köper in lämpliga teknikbitar. Därefter får tidningarna själva söka integrera de nya teknikbitarna i sin organisation och framför allt med sin gamla personal. Detta tar teknikleverantörerna inget eller begränsat ansvar för. Eftersom de tekniska förändringarna leder utvecklingen kommer ändringarna för personalen att uppträda som konsekvenser. lbland ”uppstår” det så negativa konsekvenser for personalen att den fackliga organisationen måste ingripa. En annan del av omgivningen som är av största vikt för tidningen är personalens fackliga organisationer. Den tidigare fackliga organisationen typografförbundet - är uppbyggd under den tid då endast blytekniken forekom. Utifrån blytekniken formades branschens befattningar och typografyrket fick sin utbildning och särprägel. Den fackliga hierarkin tränades genom sitt löpande arbete att hantera de problem som blyteknikens arbetare hade. När branschens teknik nu snabbt förändras, innebär det en stor påkänning på branschens sociala organisation. Medlemmarna i typografförbundet har varit blyarbetare. Tidningsföretagen önskar nu omskola eller friställa blyarbetare samt nyrekrytera oskolad personal till de nya mer okvaliftcerade fotoarbetena. (Jämför Bones, 1968.)

Fackliga åtgärder sätts in för att säkerställa sysselsättning och förtjänst

för de tidigare blyarbetarna. Krav ställs också på att nyanställd personal på tidningar. exempelvis perforatriser, skall ingå i förbundet. l och med att det fackliga kunnandet. regler och befattningar utformats under blytekniken, är de inte alltid så val lämpade att lösa konflikter och problem i den nya tekniken. De fackliga organisationernas rtärzi uppbyggnad runt den gamla tekniken har medfört krav på stora omstáillningar. Detta har hänt i den grafiska branschen nu och det kommer att hända igen om inte

Arbetsförhâllanden i grafisk industri 209

uppbyggnaden av fackliga organisationer ändras. Som exempel kan nämnas sammanslagningen av de tidigare tre grafiska fackförbunden. En mindre teknikbaserad uppbyggnad skulle kanske vara en möjlig väg att gå. Det som sagts ovan antyder att den tekniska utvecklingen påverkar de fackliga organisationernas möjligheter att tillvarataga medlemmarnas intressen. För att undvika misstag bör framhållas att detta är helt ski/ifrån den kritik mot fackföreningen som säger att “den fackliga aktiviteten hejdar den tekniska utvecklingen. Denna kritik är grundad på ensidiga förväntningar på teknisk-ekonomisk utveckling. lngen maskin kan fungera utan mänsklig hjälp. Så länge teknik utvecklas isolerad från människorna, kan det fackliga arbetet av en del uppfattas som en broms på den tekniska utvecklingen. Detta blir speciellt tydligt när de tekniska förändringarna sker så snabbt som de gjort i grafiska branschen. Om teknikutveckling skulle ske under facklig medverkan skulle bilden förmodligen te sig annorlunda.

2 lO Arbetsförhâ/landen i grafisk industri

5 Organisatoriska valmöjligheter

Det är i detta sammanhang värt att framhålla, att arbetsinnehåll och arbetsmiljö i hög grad är avgörande för vilken typ av arbetskraft som söker sig till branschen. Dagens typografer gjorde sitt yrkesval på basis av blyteknikens arbete och miljö. l framtiden kommer beslut om att söka sig till grafiska yrket att baseras på den miljö och de uppgifter den elektroniska tekniken medför. Det kan mycket väl komma att bli personer med helt andra intressen och annan utbildning än hittills. Det är därför en viktig facklig fråga hur dessa grupper skall kunna organiseras och hur deras behov skall kunna främjas. Det är också viktigt för företagen, att ta hänsyn till detta i utformningen av arbetsmiljö och arbetsuppgifter. Kamratskapet och stämningen på arbetsplatsen intar en särställning i sin betydelse för de anställda. Detta har de flesta arbetspsykologiska undersökningar visat. Kamratskapet kan kompensera för i övriga avseenden dåliga arbetsförhållanden, liksom en dålig anda på arbetet kan ödelägga trivseln. oavsett hur mycket man på andra sätt anstränger sig att förbättra förhållandena. Stämningens betydelse återspeglas tydligt hos de intervjuade som tillfrågats. Arbetsorganisationen är av stor betydelse för kvaliteten i relationerna mellan människorna på en arbetsplats. Den bestämmer huruvida man arbetar i grupp eller ej, vilken typ av arbetsledning som utövas, om arbetsfördelningen ger ett konfliktfyllt eller harmoniskt samspel mellan de anställda. A Med ett socio-tekniskt synsätt följer också ett ifrågasättande av att den tekniska utrustningen entydigt bestämmer hur arbetsorganisationen skall utformas. Tvärtom framhålles att för en och samma utrustning ñnns flera alternativa sätt att fördela arbetet mellan människa och maskin respektive mellan människor. När det gäller arbetsorganisationen i fotosätterier har de undersökta företagen strävat att utforma organisationen i så stor överensstämmelse som möjligt med organisationen för blyteknik. Trots att produktionsprocessen kraftigt förändrats har man överfört blyteknikens arbetsorganisation nästan utan ändring. Den organisationsformen kan kanske närmast karakteriseras som en “ett till ett”-modell, dvs. en maskin eller ett moment motsvaras av en särskild befattningshavare. Några särskilda överväganden bakom beslutet att bibehålla derma modell även i den nya tekniken har inte framkommit i de undersökta företagen.

SOU l974z34 Arbersförhâl/anden i grq/isk industri 211

En ”ett till ett“-modell skapar en stel organisation med bristande möjligheter att hantera såväl förutsedda som oförutsedda variationer i produktionsflödet. Uppstår en fördröjning eller ett fel i något delmoment, drabbas hela kedjan och det blir inget ”flyt” i arbetet. Detta påtalar arbetsledarna som ett problem för dem, och en stor del av sin tid ägnar de åt att klara flytet och att fungera som inhoppare för att klara variationer. Man kan således säga, att den nya tekniken ställer andra och ofta inte beaktade krav på arbetsorganisationen. Från andra branscher finns numera talrika exempel på att man i efterhand gjort förändringar i arbetsorganisationen, dels för att klara nya krav på produktionen, dels för att bättre tillgodose de anställdas krav på arbetsmiljön. Bland de modeller som därvid är aktuella kan nämnas självstyrande grupper med frågor som arbetsfördelning. planering och produktionskontroll delegerade till gruppen för beslutsfattande. En särskild aspekt på stämningen på arbetsplatsen utgör relationerna mellan avdelningarna. Sätteriet är ju en länk mellan nyhets- och annonsredaktionen å ena sidan och tryckeriet å den andra. Det kommer an på sätteriet att hantera variationerna orsakade av redaktionerna så att tidsmässiga förskjutningar i presshallen inte uppstår. Denna roll medför förstås också påfrestningar i de sociala kontakterna och kan ge upphov till många personliga motsättningar. Vid övergången från blysättning till fotosättning försvinner många utmärkande drag som traditionellt har skilt arbetares miljö från tjänstemäns. Verkstadsmiljö blir kontorsmiljö. Arbetet blir rent och kan utföras utan särskilda arbetskläder. De hantverksmässiga inslagen, som var en del av yrkets särpräglade kompetens. försvinner. En allmän uppfattning i branschen är att det sociala avståndet mellan redaktion och sätteri skall minska i och med den nya tekniken. En sådan förändring har inte kunnat beläggas i utredningen. De direkta kontakterna mellan de redaktionella avdelningarna och den tekniska avdelningen är få i båda företagstyperna och inskränker sig huvudsakligen till natt- och sportredaktörernas medverkan vid ombrytningen respektive slutmonteringen av sidor.

Återanknyter man till den indelning som gjordes inledningsvis av tekniska

avdelningen i fyra olika funktioner: textframställning, sidframställning. plåtframställning och tidningsframställning, så är det funktionella beroendet mellan dessa olika avsnitt inte så stort. Däremot är beroendet stort mellan olika delar inom respektive avsnitt, t. ex. mellan perforering och korrigering. Vidare kan man åtminstone spekulera om inte det funktionella sambandet är större mellan vissa delar av tekniska avdelningen och vissa delar av andra avdelningar, än vad det är mellan olika delar inom tekniska avdelningen. Genom förändringar i de yttre arbetsförhållandena i sätteriet och i arbetsmaterialets förflyttningsbarhet är det inte lika nödvändigt som tidigare att upprätthålla de geografiska gränserna till sätteriet. Det är möjligen inte heller nödvändigt eller ens den bästa lösningen att upprätthålla de organisatoriska gränserna. Avsikten med detta avsnitt har varit att peka på mäilighølenza till ny-

212 A rbersförhâ/landen i grafisk industri

tänkande i dessa avseenden som den nya tekniken medför. lnte i något av de undersökta Företagen har överväganden av denna art framkommit under utredningen. Med tanke på de i många fall mycket dåliga relationerna mellan avdelningarna i tidningslöretag finns det skäl att söka sig fram efter nya vägar. Detta skulle - förutom att produktionen underlättas - också väsentligt kunna bidra till en bättre arbetsmiljö.

Arbetsförhâ/landen i grq/isk industri 213

6 Slutsatser

6.1 Generaliserbarhet

Möjligheten att dra slutsatser ur ovanstående material är olika för olika delar. De avsnitt som beskriver skillnaderna i fysisk miljö torde ha ganska hög grad av allmängiltighet. Det beror främst på att erfarenheterna är nära kopplade till teknisk utrustning som ser likartad ut på olika arbetsplatser. Organisationslösningarna som olika tidningar har arbetat fram går däremot inte att betrakta som allmängiltiga. Således inte heller befattningsutformning, styrmedel osv. Det finns många organisatoriska valmöjligheter, vilket gör att generalisering inte blir meningsfull. Många av de skillnader som råder mellan bly- och fototeknik har inte direkt sin orsak i de olika produktionsmedlen. För att förstå hur vissa förändringar uppstått, krävs ett studium av själva förändringsförloppet. Det finns goda möjligheter att generalisera förloppen mellan de olika tidningarna, vilket visades i kapitel 4.2. De anställdas möjlighet att medverka i förloppet påverkar det slutliga resultatet. De resultat som ovan diskuterats är hämtade från fem mindre morgontidningar. Detta innebär med nödvändighet att större företag, civilsektorn och flera andra grafiska områden inte speglas annat än i viss utsträckning i undersökningen.

6.2 Sammanfattning

l. För att kunna beskriva skillnaderna mellan arbetsmiljö i de studerade bly- och fotoföretagen har här valts ett sociotekniskt synsätt. Därvid har även uppmärksammats hur omgivningen påverkar tidningens teknik, arbetsmiljö och personal.

2. Tidningen som produktionssystem med tidspressade och varierande produktionsbetingelser från omgivningen, ställer krav på flexibilitet och samordning längs hela produktionsförloppet. Vid förändringar måste hänsyn tas till balansering av hela förloppet från manusproduktion till tryckning.

3. Jämförelse av arbetssituationen mellan foto- och blysättning visar att fototekniken medför på många sätt gynnsamma förändringar i de yttre ar-

214 A rbers/örhâ//anden i grafisk industri

betsförhållandena. Den fysiska arbetsmiljön blir bättre och arbetet upplevs av många som mindre påfrestande än tidigare. Trots att man kan peka på försämringar i vissa avseenden av arbetsinnehållet, är den sammanlagda bilden övervägande positiv för fotosättningen. Det är mycket få anställda som skulle föredra att fortsätta inom blysättning om de hade ett fritt val. En stor del av de anställda förknippar den nya tekniken med ökade möjligheter till personlig utveckling i yrket, och till att lära sig och få nya kvalifikationer. I de undersökta företagen har man emellertid i liten utsträckning tagit till vara möjligheterna att skapa mer stimulerande arbetsuppgifter. Tidningarna har inte heller förenat personalens behov av utveckling i yrket och önskan till utbildning med organisationens behov av kompetent personal. Mer tillspetsat kan man uttrycka det så att Företagen tagit halva steget för att skapa en bättre arbetsmiljö, men att de inte fullt utnyttjat de organisatoriska valmöjligheterna till en meningsfull arbetssituation för de anställda.

4. De förändringsförlopp som lett fram till produktion med ny teknik, har ofta erbjudit små möjligheter till medverkan och lärande för de anställda. Härigenom har inte heller något större arbete ägnats åt hur arbetet skall organiseras i den nya tekniken.

5. Beroendeförhållandena mellan och inom avdelningarna har ändrats vid den nya tekniken. l de flesta fall har dock organisationen förblivit ganska oförändrad.

6. Slutsarserna av denna undersökning är förutom punkterna ovan att: - återkommande branschundersökningar skulle kunna ge värdefulla beskrivningar av förändringarna inom den fysiska ntiljön. de anställdas upplevelser och anspråk samt inflytande över de tekniska förändringarna. - sociotekniska inom branschen experiment skulle hjälpa till att utveckla organisationslösningar och förändringsvana. - flera av de mindre tidningarna inom branschen skulle ha nytta av tekniskorganisatorisk kunskap för att själva lättare kunna söka sig fram till lokalt anpassade förändringslösningar. - det kunde vara av intresse för branschens framtid att utföra några detaljerade jämförelser av det psykologiska arbetsinnehållet för bl. a. perforatriser, handsättare. operatörer vid fotosättmaskin samt monterare av kall sats.

Arbets/örhâllanden i grafisk industri 215

Litteraturförteckning

Andersin, H. E., Hallivuori, M., Koski, T. H. A.. Kuronen, T., Laaksonen. K.. Leppämäki, K., Lundström. L. & Tuukkanen, A. (1972). Systemfor computer aided nexsproduetiort. Helsinki: The Institute oflnformation Processing Science of the Helsinki University of Technology. (Report 1/72-0l.09.l972. stencil.) Björk, L.. Forslin, J. & Hedberg, M. (1974). Arbetsmiljö inom grqñsk industri. En socioteknisk studie av tidningssätterier. Stockholm: Personaladministrativa rådet. (PA-rådets rapportserie. R57). Björk. L.. Hansson, R. & Hellberg, P. (1973). Ökat inflytande ijobbet. Försök med/ördndring av arbetsutformning och arbetsorganisation i ett verkstads/öretag. Stockholm: Personaladministrativa rådet. Christensson. B. & Lindquist, L. (1972). En arbetshygienisk undersökning vid ett tidningstrvckeri. Stockholm: Arbetarskyddsstyrelsen. Arbetsmedicinska avd. (Examensarbete. stencil.) Czehowski, N. & Magnusson. E. (1970). Risker ijobbet: Tryckeri. Arbetsinom typogra/bransehen. Stockhygieniska och ergonomiska _förhâllanden holm: Bokförlaget Prisma i samarbete med Landsorganisationen i Sverige. Forslin. J. ( 1970). Förväntat och upplevt utbyte av arbetet. Enjärnföre/se mellan en _grupp po/isaspiranter och en grupp äldre polisman. Stockholm: Personaladministrativa rådet. (PA-rådets rapoortserie. R 32.) Hansson, S. O. (l973). Sänk de hygieniska gränsvärdena lör bly. Gra/ia. nr l9, ss 16-17. Hultberg. A. (1972). Arbetarskyddsfrâgoi i ett tidningshtts - en nordisk översikt. Stockholm: Kungl. Arbetarskyddsstyrelsen. (PM till NATS tekniska konferens den 27 februari-Z mars 1973, stencil.) Hultgren, G. V. & Knave. B. (1973). Kontrastbländning och rellexstörningar i kontorslandskap med bildterminaler. Arbete och hälsa, nr l. Stockholm: Arbetarskyddsverket. lsrael. J. (1972). Om konsten att lyfta sig själv i ha°ret och behålla barnet l badvattnet. Kritiska .synpunkter på samhällsvetenskapens vetenskapsteori. Stockholm: Rabén & Sjögren. (Tema-serien.) Johansson. B. ( l97l). Buller och bulle/påverkan. Stockholm: Kungl. Tekniska Högskolan. (PM till Tidningstekniska dagar. NATS”. TTNs och TUN”s konferens om arbetsmiljö den ll-l2 oktober 1971, stencil.) Kihlman. T. (l97l). Hur bekämpas buller i tidninggs/öretag? Princip/ella synpunkter. Göteborg: Chalmers tekniska högskola. (PM till Tidningstekniska dagar. NATS”. TTNs och TUN”s konferens om arbetsmiljö den l l-l2 oktober 1971, stencil.)

216 Arbers/örhâI/anden i grafisk industri

Klefbouhm. S. BuI/erbekämpning på Dagens Nyheters AB. Stockholm: DN/Expressen. (PM. stencil.) Klefbom, S. Bullerbekämpning på Dagens Nyheters AB. Stockholm: DN/ Expressen. (PM, stencil.) Nilsson, S. (1973). l USA utbildas strejkbrytare. Grajla, nr 19 ss 8-9. Zaltman. G., Duncan. R. & Holbek, J. (1973). lnnovalions and organizations. New York, London, Sydney, Toronto: John Wiley & Sons.

Statens offentliga utredningar 1974

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Förenklad konkurs m. m. [6] Fri sterilisering. [25] Mindre brott. [27] Räntelag. [28] Unga lagöverträdare V. [31]

Socialdepartementet Bern- och ungdomsvård. [7] Sankt pensionsålder m. rn. [15]

Kommunikationsdepartementet

Förslag nu hamnla .[24]

Motorredskap. [26]

Finansdepartementet Neutral bostadsbaskattning. [16] Forslag till skatteomlaggning m. m. [20]

Utbildningsdepartementet Boken. Litteratu rutredningens huvudbetänkande. [5] Samhälle och trossamfund. Sammanställning av WmiSSVttranden över betänkanden av 1968 års be› redning om stat och kyrka. [9] Hdgskoleutbildning. Lákarutbildning för sjuksköterskor. [19] Reklam V. Information i reklamen. [23] Att översätta gamla testamentet. [33]

Jordbruksdepartementet Jordbruk i samverkan. [30]

Arbetsmarknadsdepartementet Expertgruppen för regional utredningsverksamhet. 1. Orter l regional samverkan. [1] 2. Ortsbundna levnadsvillkor. l2| 3. Produktionskostnader och regionala produktionssystem. [3] 4. Regionala prognoser i planeringens tjänst. [4] Rättegången i arbetstvister. [8] Att utvärdera arbetsmarknadspolitik. [29]

Bostadsdepartementet Boenda- och bostadsfinansieringsutredningarna. 1. solidarisk bosradspolirik. |17| 2. solidarisk bostadspolitik. Bilagor. [18] 3. solidarisk bostadspolitik. Fq-lidfrågor. [32] Markanvändning och byggande. [21] Vattenkraft och miljö. [22]

Industridepartementet Deta och naringspolitik. [10] Industristrukturutredningen. 1. Svensk industri. Delrapport 1. [11] 2. Svensk industri. Delrapport 2. [12] 3. Svensk industri. Delrapport 3. [13] 4. Svensk industri. Delrapport 4. [14] Grafisk industri i omvandling. [34]

Anm, Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen

Statens offentliga utredningar 1974

Kronologisk förteckning

. Orter i regional samverkan. A.

ww-

. Ortsbundna levnadsvillkor. A. . Produktionskostnader och regionala produktionssystem. A. Regionala prognoser i planeringens tjänst. A.

w» Boken. Litteraturutredningens huvudbetank-

ande, U. Förenklad konkurs m. m. Ju. Barn- och ungdomsvård. S.

wmsø

Rättegången i arbetstvister. A. . Samhälle och trossamfund, Sammanstallning av remissvttranden över betänkanden av 1968 års beredning om stat och kyrka. U. 10. Data och náringspolitik, l. 11. Svensk industri. Delrapport 1. l. 12. Svensk industri. Delrapport 2. I. 13. Svensk industri. Delrapport 3. I. 14. Svensk industri. Delrapport 4. I. 15. Sänkt pensionsålder m. m. S. 16. Neutral bostadsbeskattning. Fi. 17. Solidarisk bostadspolitik. B. 18. Solidarisk bostadspolitik. Bilagor. B. 19. Högskoleutbildning. Läkarutbildning för sjuksköterskor. U. 20. Förslag till skatteomläggning m. m. Fl. 21. Markanvändning och byggande. B. 22. Vattenkraft och miljö. B. 23. Reklam V. Information i reklamen. U. 24. Förslag till hamnlag. K. 25. Fri sterilisering. Ju. 26. Motorredskap. K. 27. Mindre brott. Ju. 28. Räntelag. Ju. 29. Att utvärdera arbetsmarknadspolitik. A. 30. Jordbruk i samverkan. Jo. 31. Unga lagöverträdare V. Ju. 32. Solidarisk bostadspolitik. Följdfrågor. B. 33. Att översätta gamla testamentet. U. 34. Grafisk industri i omvandling. l.

W

a Allmänna Förlaget ISBN 91-38-01870-5