Nya medier

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

9i73l86l

Statens offentliga utredningar

em 1981:45

ig Utbildningsdepartementet

medier

Nya

text-TV, teledata

Betänkande av

InformationsteknoIogiutredningen

Stockholm 1981

Omslag P G Holmlöv och Helene Ekström Jernström Offsettryck AB ISBN 91-38-06339-5 ISSN 0375-250X Göteborgs Offsettryckeri AB, Stockholm 1981

Till statsrådet och chefen för

Utbildningsdepartementet

Rättelse

Sidan 3 rad 7 nerifrån, står Stockholm i maj 1980. Skall vara Stockholm i maj 1981.

Anders Björck Catarina Rönnung

/Tomas Ohlin

Erik Essén P G Holm/öv

Omslag P G HoImIöv och Helene Ekström Jernström Offsettryck AB ISBN 91-38-06339-5 ISSN 0375-250X Göteborgs Offsettryckeri AB, Stockholm 1981

Till statsrådet och chefen för

Utbildningsdepartementet

Genom beslut den 20 juli 1978

bemyndigade regeringen chefen för Utbildningsdepartementet att tillkalla en

kommitté med

högst 5 ledamöter att utreda frågan om den

nya informations-

teknologin. Förteckning över ledamöter, och sakkunniga experter finns intagen i bilaga 2.

3 Den 28 september 1979 har

informationsteknologiutredning-

en till statsrådet överlämnat en kallad

kartläggningsrapport Nya

vyer Datorer och nya massmedier - hot eller löfte? (SOU 1979:69).

g lnformationsteknologiutredningen får härmed överlämna sitt

i slutbetänkande kallat Nya medier - text-TV, teledata. Kommit-

téns uppdrag är därmed slutfört.

Reservation mot kapitel 9.4 har av avgivits ledamöterna Gustafson och Björck. Särskilt yttrande har av

avgivits Brandberg, sakkunnig i

utredningen.

Stockholm i maj 1980

Sven Gustafson

Leif Andersson Olle Eriksson

Anders Björck Catarina

Ffönnung

/Tomas Ohlin

Erik Essén

P G Holm/öv

InnehåH

Sammanfattning . . . . . . .- . . . . . . . . . 9

Författningsförslag . . . . . . . . . . . . . . . 23

1 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 1.1 Bakgrund . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 1.2 Direktiv . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 1.3 Genomförande . . . . . . . . . . . . . . . 31

2 De ku/turpolitiska målen . . . . . . . . . . . 33

3 Nya medier . . . . . . . . . . . . . . 37 3.1 Ett vidgat medieutbud . . . . . . . . . . . . 37 3.2 Mediebilden . . . . . . . . . . . . . . . . 38 3.3 Medieformer för närkommunikation . . . . . . 39 3.4 Persondatorer och de nya medierna . . . . . . 41

4 Avgränsningsfrâgor . . . . . . . . . . . . . 45 4.1 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . 45 4.2 Befintlig och utvecklingsbar teknik . . . . . . . 46 4.2.1 Befintlig teknik . . . . . . . . . . . . 46 4.2.2 Möjligheter att utveckla text-TV och likartad teknik . . . . . . . . . . . . . . . . 47 4.2.3 Möjligheter att utveckla teledata och likartad teknik . . . . . . . . . . . . . . . . 47 4.3 Användning riktad till allmänheten . . . . . . . 48 4.4 Definitionsfrågor . . . . . . . . . . . . . . 55

5 Text-TV kommer inibi/den . . . . . . . . . . 61

5.2 Praktiska försök med text-TV . . . . . . . . . 62 5.2.1 Text-TViSverige . . . . . . . . . . . 62 5.2.2 Internationella försök . . . . . . . . . 64

5.3 Tekniska och ekonomiska förutsättningar för text-TV . 66 . 66 5.3.1 Inledning 66

5.3.2 Sändningssituation

. . 67

5.3.3 Mottagningssituationen

till text-TV 68

5.3.4 Möjligheter regional

kostnader och intäkter 68 5.3.5 Tänkbara text-TV 69 5.3.6 Helkanals

71 Teledata 71 6.1 Vad är teledata? av teledata 72 6.2 Utvecklingen Försök med teledata 73 6.3 Viewdata och Prestel . 73 6.3.1

6.3.2 Teledata utanför de brittiska öarna 76

79 Telefax Vad är telefax? 79 7.1 Telefax för hembruk 80 7.2 för hemfax 81 7.3 Tillämpningar för hemfax 81

7.4 Utvecklingslinjer

Särskilda frågor

Teledata och 83 pressen . _. . . . . 83 8.1.1 Inledning Idéer och i teledata 84 8.1.2 opinioner Annat redaktionellt innehåll i teledata 85 8.1.3 i teledata 89

8.1.4 Dagspressreklam

. . 94

8.2 Reklamfrâgan

Direktiven . . . . . . . . . 94 8.2.1 i 95

8.2.2 Reklamfrâgan utredningsarbetet

8.2.3 . . . . . . 95

Bakgrund

Reklam i medierna utomlands . 104 8.2.4 . 106

8.2.5 Utgângspunkter

8.2.6 Utformning och tänkbara användnings- . 112 och . 116

8.3 Informationsteknologi upphovsrätt

effekter . 123

8.4 lndustripolitiska

. 126

8.5 Samhällsekonomiska synpunkter

. . . . . . . 126

8.5.1 Utgångsläge

En omfördelad . 126

8.5.2 sysselsättning

Hushållen . 127 8.5.3

överväganden och förs/ag

9.1 Några utgångspunkter . . . . . . . . 131 9.1.1 Yttrandefrihet och yttrandemöjligheter . 133 9.1.2 Eget skapande och kontakter med andra . 135 9.1.3 Kommersialismens verkningar . 136 9.1.4 Decentralisering . 137 9.1.5 Eftersatta grupper . . . . . . . . 137 9.1.6 Konstnärlig förnyelse, bevarande av äldre tiders kultur och samverkan över gränserna 138 9.2 Avgränsningar . 139 9.2.1 Allmänt . 139 9.2.2 Slutsatser . . . . . . 142 9.3 Etablering, organisation och regler . 143 9.3.1 Text-TV . . . 143 9.3.2 Teledata och telefax . . . . . . 148 9.4 Reklam i teledata och dess inverkan på pressen . 166 9.4.1 Vår syn på reklam i teledata . 166 9.4.2 Bestämmelser om reklam i teledata . 170

9.6 Förhållandet till datalagstiftningen m m . 181 9.6.1 Datalagen . . . . . . . . 181 9.6.2 Datorisering och sårbarhet . 183 9.7 Några viktiga tillämpningsområden . 184 9.7.1 Inledning . . 184 9.7.2 Samhällsinformation . 186 9.7.3 Konsumentupplysning . 187 9.7.4 Reseupplysningar . . . . . . 188 9.7.5 Elektroniska telefonkataloger . 189 9.7.6 Elektronisk post . . 190 9.7.7 De nya medierna i grannskap . 193 9.7.8 Nya informationsvägar . 193 9.8 Finansiering . 195 9.8.1 Text-TV . 195 9.8.2 Teledata . . . . . . . . . 197 9.9 Fortsatt forskning och försöksverksamhet . 200 9.10 Kommentarer till lagförslagen . . . . . 205 9.10.1 Lagen om ansvarighet i framställning i teledata . 205 9.10.2 Lagen om reklam m m iframställning i teledata . . . . . . . . . 207 9.10.3 Följdändringar i annan lagstiftning . 209 9.11 Sammandrag av rekommendationer och förslag . 210

Reservation av ledamöterna Gustafson och Björck

Särskilt yttrande av Arvid Brandberg, sakkunnig . . . 221

Bilaga 1 lnformationstekn0/ogiutredningens direktiv . 223

Bilaga 2 Förteckning över informationsteknologiutred-

ningens ledamöter, sakkunniga, experter och sekreterare Bilaga 3 Text-TV Bilaga 4 Te/edata

Bilaga 5 Ordlista

Sammanfattning

Uppdraget

Den tekniska -främst -

utvecklingen på elektronikens område

har förändrat informationssektorn. Den

tilltagande datorise-

ringen har väckt

många förhoppningar men också många farhågor. Man har sett riskerna för effekter negativa på den demokratiska utvecklingen, sysselsättningen, arbetsmiljön etc. Den statliga datadelegationen har i uppdrag att ge ett samlat perspektiv på denna fråga. Dessutom arbetar flera statliga

utredningar, t ex data- och elektronikkommittén (I 1978:04) som behandlar den industri- och

samhällspolitiska sidan; dataeffekt-

utredningen (A 1978:05) som bla skall ta upp om

frågorna

effekterna

på sysselsättning och arbetsmiljö; och datalagstift-

Z ningskommittén (Ju 1976:05) som bl a inriktar

sig på offentlig-

hets- och

integritetsfrågorna. Det är inte vår uppgift att gå in i dessa utredningars arbete. Datoriseringens verkningar i stort

kan alltså inte bedömas med

utgångspunkt endast från vårt

betänkande.

lnformationsteknologiutredningen tillkallades sommaren

1978 av

utbildningsminstern för att ge en samlad bedömning av

nya elektroniska informationsbärare med vilkas allmänhe-

hjälp

ten kan nås av information och också meddela sig med varandra. De medier som vi främst haft att behandla är text-TV, teledata (som tidigare kallats data-TV) samt telefax (också benämnt telefaksimil). De utgör en

praktisk tillämpning av allmänt tillgänglig elektronisk överförings- och mottagningstek-

nik och kombinerar denna med datateknik; när medierna nu kan användas för av meddelanden

förmedling till och från allmän-

heten berör de ytterst varje

medborgares yttrande- och infor-

mationsfrihet. Därför har vi, som vi närmare utvecklar i kapitel 1 och 9.1, fått i att bedöma

uppdrag mediernas utveckling och

deras roller i samhällslivet. l delbetänkandet Nya vyer. Datorer och nya massmedier- hot eller löfte? (SOU 1979:69) som

publicerades i september 1979,

10 Sammanfattning

samt tänkbara utvecklingslinjer

har vi belyst mediebakgrunden

och konsekvenser. Material från delbetänkandet upprepas i detta betänkande. Erfarenheter från

endast undantagsvis

och som ägt rum efter

många diskussioner meningsutbyten en betydelsefull grund för publiceringen av Nya vyer har utgjort

rörande de nya medierna som presente-

de ställningstaganden

ras här. Text-TV innebär att text och stillbilder (enklare grafiska bilder)

via TV-sändare överförs på TV-nätet och återges på

vanliga är försedd med en (oftast TV-rutan. Ett villkor är att mottagaren text-TV-bilderna överförs i kodad form i små

inbyggd) tillsats:

TV-bilderna. Text-TV medger dels mellanrum mellan de vanliga

olika språk bara för dem att man kan ge programtextning på

dels att man kan sända ut informationssisom vill läsa sådan, antal sådana får plats, ca 800 per kanal, och dor. Ett begränsat mest sida TV-rutan med ett innehåll om ca 80 som fyller varje

ord. Vi beskriver text-TV i kapitel 5.

första betraktandet ut som text-TV: i båda Teledata ser vid tillhandahålls text och stillbilder med likartad utformmedierna överförs information som lagras i en dator via ning. l teledata telenätet, alltså över t ex telefon- eller datanätet, det allmänna inte i televisionssändning. Informationen kan mottas antingen

eller på en fristående bildskärm på en modifierad TV-mottagare

l teledata kan användaren välja den information av annan typ. ett utbud som kan vara mycket större än det i han vill ha bland kan därtill också svar eller lämna annan text-TV. Han ge

Med av nummerdosa eller ett tangentbord information. hjälp sin terminal kan användaren tex se på tidtabeller, göra

vid framställa eller skriva brev och insän-

beställningar, klagomål

att alltså bland text och stillbilder som kan dare, förutom välja sidor i en dator. Vi beskriver teledata i fylla hundratusentals

kapitel 6.

Telefax är det tredje medium som vi har att behandla enligt

våra direktiv. Telefax är ett sätt att överföra papperskopior.

lnformationsinnehållet föreligger ursprungligen på papper, via telenätet den uppringandes initiaöverförs så vanligen (på

hos eller annat bestän-

tiv) och återges mottagaren på papper Med tekniken kan mer detaljskarpa illustrationer

digt material. och text-TV. Liksom teletex är det ännu överföras än i teledata för främst kontorsbruk. Telefax använd av

fråga om ett medium

- - kan introduceras först när billiga allmänheten hemfax lanseras marknaden. Vi beskriver telefax i kapitel

apparater på

7. vad våra direktiv ålagt oss har vi behandlat följande Enligt

frågor. Vi har:

Sammanfattning 11

0 studerat de nya informationsbärarnas

utvecklingsmöjligheter inom överskådlig framtid

0 diskuterat vilka rollertext-TV, teledata och telefax kan och bör

få i ett större mediesammanhang

0 diskuterat frågorna om rätten och

möjligheterna att utnyttja de olika informationsbärarna i 0 prövat i vilka sammanhang regler för innehållet i det som i förmedlas i text-TV, teledata och telefax bör gälla och även angett hur dessa regler bör utformas l 0 studerat vilka effekter en introduktion av de nya medierna kan

få på pressens, i synnerhet j dagspressens, möjlighet att fylla

sin samhällsfunktion

i 0 prövat frågan om kommersiell reklam skall få förekomma i de

l nya medierna

l

l

0 belyst de upphovsrättsliga problem som utnyttjandet av de

j nya medierna medför 0 studerat vilka som

finansieringsmöjligheter finns för de olika

medierna.

Vi disponerarvår sammanfattning så att vi här redogörför dessa

punkter i vårt arbete. Vi då en annan

följer ordning än i själva

betänkandetexten vars disposition av innehållsförteck-

framgår ningen.

j De nya informationsbärarnas

utvecklings-

l möjligheter

Text-TV fanns redan vid årsskiftet 1980/81 i drygt 22 000 svenska

hushåll, trots att Sveriges Radios försök med text-TV startade

först 1979/80 och egentligen bara avser en liten provpublik om 160 döva och hörselskadade. Industrins

bedömning är att text-TV småningom blir standard på TV-mottagare i vissa

storleksklasser och att de flesta som mottagare säljs 1985 kommer att kunna ta emot text-TV.

i Teledata erbjuds ännu inte till allmänheten. Däremot

har bl a

teleyerket sedan 1979 ett i huvudsak tekniskt riktat till ett

prov trettiotal organisationer som själva publicerar innehåll iteledatabaser. Ett hundratal terminaler används. Televerket planerar att öppna ett s k teledatanät för att enkel och

medge billig uppkoppling för i första hand olika näringslivsabonnenter som

önskar använda teledata.

Det är inte troligt att mediet får någon större spridning bland under

privathushållen 1980-talet. Dels kommerteledata då att konkurrera med inköp avt ex text-TV och

videoutrustning. Dels kanske intresset från presumtiva informa-

sou 1981:45 12 Sammanfattning

är litet när det att förse mediet med innehåll,

ti0ns|ämnare gäller

att de redan kan ha byggt upp egna datoriserade bl a därför

som inte är helt anpassade till teledatastan-

informationssystem dard. kan likaså väntas förbli ett medium för kontorsbruk Telefax tid vi talar om, 80-talet. Spridning till allmänheten är under den av om det finns billiga utrustningar och billigt bl a beroende

papper. Det gör det inte ännu. i de båda tekniska bilagorna beskrivs l kapitel 3 - 6 liksom tekniska Det finns redan

mediernas utvecklingsmöjligheter.

som om de medier vi har att utreda. Sedan

idag teknik påminner

om än mindre smidigt än med länge textas TV-programmen Telefaxöverföringar förekommer inom näringslivet, text-TV. inom men telefax kan bli snabbare och

tex tidningsbranschen,

finns men de är oftast

billigare. Telefonupplysningstjänster enkla telefonsvarare eller personligt bemannade. Datorlagrade

som bildskärmar är mer sällan avsedda för

uppgifter återges på och förekommer knappast på apparatur som är

allmänheten och så enkel att använda som teledata. billig kan tekniskt utvecklas ytterligare. Text-TV kan Text-TV-mediet

utan större sändas regionalt. För närvarande lämpar svårigheter

för ett mindre antal sidor: 800 sidor per kanal nämns

.sig mediet

maximum. Det att öka kapaciteten. T ex kan man

ofta som går

tänka avsätts förtext-TV eller att nya sidor sig att en hel TV-kanal - nu - samma sidor sänds ut kontinuerligt (och inte som

t ex var tolfte sekund). Då krävs att text-TV-mottagarepeteras med ett minne som lagrar sidor för senare visning. ren förses

kan också knytas till persondator tex så att

Men mottagaren in som datorn letar efter i utbudet vissa sökord programmeras

av text-TV-sidor. Sändningstiderna kan utökas (nu kan text-TV

eller sändning av testbild sker, dvs ca 80 mottas då TV-sändning i veckan). Text och stillbilder av samma slag som timmar

informationssidorna i text-TV (men inte som programtextningkan även sändas som FM-signaler till specialutrustade

en) som bl a har textruta eller bildskärm. Detta kan radiomottagare kallas textradio. Också teledata och liknande teknik kan tekniskt utvecklas

förbättras hela tiden, liksom

vidare. lllustrationsmöjligheterna Teledata kan anslutas till en persondator som

för text-TV. information som hämtats via telefontråden. Använbearbetar meddelanden till informationslämnare eller till daren kan skriva

användare. Förutom på bildskärm kan informationen

andra utskriven text, som telefaxkopior eller tex i presenteras som Teletex - en vidareutveckling av telex - är en annan blindskrift. trådbunden som i vissa avseenden

dataöverföringstjänst

sou 1981:45 13

Sammanfattning

påminner om teledata. Med tiden kan informationen komma att

bli översatt till syntetiskt tal, ljud som byggs upp av en liten

datorenhet i teledataterminalen. ifråga om teledataöverföring

till allmänheten blir dock detta av praktisk-ekonomiska skäl inte

. aktuellt under den närmaste tiden. Ljudöverföring i teledata och

i telefonupplysningstjänster som kan beställas med röststyrning

och ger upplysningar i ljudform, s k hördata (heardata), måste 2 beaktas i samband med andra tekniska som

förändringar

kommer att ske och som det nu är mycket svårt att överblicka. l kapitel 3 diskuteras sambandet

l

mellan de många mediefor-

merna. En över medier

förteckning för ren envägskommu-

i

görs nikation och vidare till alltmer dialogorienterade medier. En

c

medieöverblick av detta slag avser bl a att fästa uppmärksamhet

l

på relationerna mellan form och innehåll i olika medier, tex l ifråga om tekniskt likartade medier som film och video å ena

l sidan och teledata och telefon å den andra.

De nya mediernas roller i ett större medie-

sammanhang

De medier som beskrivs i direktiven kan placeras bland andra, redan etablerade medier och är bara av de olika

5 några många

tänkbara kombinationer av och

framställnings-, överförings-

i presentationssätt som finns. När vi gör om

överväganden , medierna från samhälleliga och kulturpolitiska utgångspunkter tar vi fasta på vissa grundläggande drag hos medierna. Vi utgår

i då ifrån att:

O det är fråga om information som förmedlas till allmänhe-

L ten

i 0 det gäller information uttryckt i text och stillbilder

0 det för teledata rör sig om lättåtkomlig, datorlagrad informa-

tion och om en teknik som normalt är och lätt att

tålig, billig

handha 0 mottagarens situation förändras: han kan själv välja ur ett mycket stort informationsutbud som han iteledata själv kan ges möjlighet att kommentera.

l kapitel 9.7 lyfter vi fram några av de användningsområden för

vilka de nya medierna tycks särskilt och där existeran-

lämpliga de medier inte kan användas på samma sätt som de

nya

informationsbärarna. Här i sammanfattningen skall vi kortfattat återge några av dessa resonemang och anknyta dem till de kulturpolitiska mål som riksdagen fastställt. De kulturpolitiska

14 Sammanfattning

målen vi i kapitel 2 och vi relaterar dem till våra presenterar medier i kapitel 9.1.

I våra har vi utgått från den princip om överväganden yttrandefrihet som är fastställd i grundlagen. Vi ansluter oss till principuttalande i dess debattbeyttrandefrihetsutredningens tänkande SOU 1979:49 att yttrandefriheten är en grundläggan-

och att den inte behöver särskilt motiveras. Det är de rättighet i den som kräver motivering. Vi delar också dess ingreppen att det inte är valet av uttrycksformer som skall uppfattning bestämma rätten att uttrycka sig.

Ett grundläggande kulturpolitiskt mål är att skydda yttrande-

friheten och skapa reella förutsättningarför att denna frihet skall kunna utnyttjas. Det innebär ett ansvar för samhället att främja ett rikt, och varierat kulturliv. Det är också viktigt att

mångsidigt

motverka som kommersialismen kan få de negativa verkningar inom kulturlivet. Strävanden i dessa riktningar är viktiga för att skapa frihet och reella möjligheter till konstnärlig och kulturell

Av rättviseskäl och med hänsyn till kraven på

förnyelse. variation och het bör kulturpolitiken främja en decen-

mångsidig

tralisering av verksamhet och beslutsfunktioner. Hög prioritet skall åt som syftar till att öka människors

ges åtgärder

aktivitet. De grupper som redan är möjligheter till egen kulturell kulturellt aktiva bör beredas möjligheter att fullfölja och utveckla

sina intressen. De kulturpolitiska insatserna kan dock inte begränsas till denna i och för sig angelägna uppgift. De skall, i

syfte att bryta isolering och utestängdhet, i ökad utsträckning utformas med hänsyn till eftersatta gruppers erfarenheter och

behov. I det kulturpolitiska ansvaret ingårockså att tillvarata och

äldre tiders kultur samt att främja utbyte över levandegöra

och nationsgränserna. Målen är uttryck för en vid språkkultursyn och gäller för en mycket mångskiftande verksam-

het. Vi har analyserat hur en utveckling enligt de olika målen kan främjas eller motverkas genom tillkomsten av nya medieformer som text-TV, teledata och telefax. Dessa former för kommunikation kan enligt vår mening organiseras så att icke önskvärda

kulturella effekter motverkas, och möjligheter till en gynnsam

stärks. En grundlig diskussion har förts om dessa

utveckling kulturella konsekvenser. Diskussionen redovisasi Nya vyer och i kapitel 9.1. l den allmänna debatten beträffande de nya medierna

förekommer två helt skilda framtidsperspektiv. Å ena sidan att

de kan bidra till att skapa ett opersonligt samhälle, där mänskliga kontakter minskar, där informationsklyftor vidgas och där människan blir beroende av den som handhar datorer-

Sammanfattning 15

na. Å andra sidan att medierna kan bli instrument för decentra-

lisering och tvåvägskommunikation som

gör att människorna

kan bli mer aktiva och påverka sin situation ett bättre på sätt, och

att medierna dessutom kan ge handikappade och andra eftersatta grupper möjlighet till ökad i kulturella aktivite-

delaktighet

ter.

Vi framhåller att målsättningen måste vara att främja en

sådan användning av text-TV, teledata och telefax som stimulerar till aktivitet, engagemang och ett ökat i deltagande besluten i samhället. Teledata och text-TV kan användas för att presentera sam-

hällsinformation på ett nytt sätt för medborgarna. Det visar

sig i ett projekt som vi låtit utföra i samråd med Nämnden för

samhällsinformation att personal på tre närmare studerade

statliga myndigheter hyser visst intresse för att pröva teledata i detta syfte. Text-TV kan - vid regionala sändningar - användas

som en anslagstavla för kommunala samma myndigheter på sätt som utrymme upplåts i TV för

statliga myndigheters

samhällsinformation. Detta kan främja den av decentralisering

verksamhet och beslutsfunktion som bla de

kulturpolitiska

målen efterlyser. Om medierna kan användas för och

dialog diskussion kring lokala frågor främjar de yttrandefriheten, det

först nämnda kulturpolitiska målet. Under 1980-talet kommer teledata troligen inte att finnas i hushållen i större utsträckning. och kommunala

Statliga myndigheter kan emellertid placera teledataterminaler på informa-

tionscentraler, i bibliotek etc och därmed att

ge möjlighet

underlätta personalens arbete, som det ger medbor-

samtidigt

garna möjlighettill en verklig dialog med myndigheter, politiker etc. En fördel med teledata är att informationen alltid kan hållas aktuell under det att tryckta samhällsguider,

socialkataloger m m snart blir förlegade.

Särskilt teledata är ett lämpligt medel för

decentralisering,

eftersom det kan etableras snart sagt var som helst- alltså även

och fördelaktigt av folkrörelser och andra organisationer på

regional eller lokal basis. Flera, sinsemellan oberoende teledatabaser motverkar uppkomsten av en dataålderns storebror som bestämmer över medborgarnas Vi har

informationsintag.

också fört ett resonemang om sårbarheten för system av typ teledata. När det rör sig om lokal information i decentraliserade former torde sårbarheten bli mindre än i större

betydligt och

sammanknutna system.

Ett av de kulturpolitiska målen är att motverka de skadliga

verkningar som kommersialismen kan ha. Under det att man i

andra länder satsar hårt på introduktion

av nya medier från

Sammanfattning

har vårt arbete bestått i att

industripolitiska utgångspunkter dem från kulturpolitiska utgångspunkter. Frågan om granska kommersialismen har särskilt aktualiserats på videogrammarknaden där en del av utbudet bestått av sadistiska våldsskildring-

ar. Teledata som arbetar med begränsade grafiska möjligheter och som inte har rörliga bilder kan inte med dagens teknik

samma sätt. Även här bör man dock följa utveckutnyttjas på

är att teledatabaser av lingen. En viktig samhällsinsats upprättas stat, landsting, kommuner, universitet m fl samhälleliga organ, för samhällsinformation, konsumentupplysning m m med

utnyttjande också av tvåvägskommunikation.

vi till fortsatt och försöksl kapitel 9.9 uppmanar forskning

verksamhet kring de problem och möjligheter som finns ifråga

om och diskutera samhällsinformation i text-TV att presentera och teledata. Den försöksverksamhet som vi rekommenderar skall inte bekostas direkt över statsbudgeten utan genom

samarbete på kommunal nivå mellan olika forskningsprojekt som finansieras av statliga och andra forskningsfonder. Forsk-

bör kunna studera hur de nya medierna kan ningsprogrammet

användas som lokal myndighetskanal, för att starta dialog

mellan lokalt verksamma och för att underlätta kommuninvånarnas informationsletande. Det är också viktigt att ge eftersatta grupper ökade möjligheter till aktivitet och kommunikation. Text-TV har redan visat sig vara till stor för döva och hörselhandikappade. Även

hjälp

invandrare att lära och förstå svenska när svensk text får hjälp

i text-TV. Textning på invandrarspråk bör ske i

presenteras text-TV trots att detta är arbetskrävande. innehållet i de nya medierna den som har svårt att hinna få viktig informagagnar tion via andra medier. Också för andra kan datorisering av medierna skapa hittills helt okända kommunikationsmöjlighe-

ter. l detta sammanhang tar vi också upp frågan om de s k och säger att särskilt ifråga om teledata

informationssvaga det att motverka en tendens att bara redan välinformegäller rade använder sig av ett nytt medium. Teledatainformationen

måste ett sådant sätt att den inte ställer så stora språkliga, ges på tekniska eller andra färdighetskrav att stora delar av allmänhe-

ten Den bör ge stora möjligheter till dialog och till utestängs. aktivitet. De tekniska förutsättningar som redan finns personlig

till kritik av framställningar i teledata, till svar och till krav på

alternativ information, ytterligare upplysning etc måste tillvaratas och utvecklas. Förutom för samhällsinformation, konsumentupplysning etc

kan teledata användas som ett slags elektronisk telefonkatalog,

och sådana försök sker eller skall ske i Frankrike och USA.

Sammanfattning 17

Televerket har preliminärt studerat konstnader och intäkter för ett alternativ som innebär att alla

telefonabonnenter får en teledataterminal i stället för nya telefonkataloger under tiden

1985-1999. Verket avvaktar emellertid resultatet av den inledande provverksamheten i Frankrike innan mer

några ingående i kalkyler görs. Bl a anser man att måste hänsyn tas till abonnen-

ternas attityd gentemot en av detta

förändring slag. Teledata kan främja yttrandefriheten

genom att användas för elektronisk -

brevförmedling som också sker i teletex eller

telefax - och som kontaktstöd i

grannskapsmiljöer.

Rätten och

möjligheterna att utnyttja de nya

informationsbärarna

l enlighet med våra direktiv skall våra endast

förslag gälla i den

mån informationsinnehållet i medierna är avsett att mottas 4 direkt av allmänheten. Därför måste vi gränsa av allmänt bruk av framför allt teledata från den interna

användningen inom

affärslivet av teledata eller

teledataliknande, datoriserade informationssystem. Vi har därför lämnat medieteknikens

användning inom

företag och organisationer utanför. Det måste dock

betonas att gränserna mellan dessa båda

användningsformer

visat sig svåra att dra. Vi behandlar

avgränsningsproblemen i kapitel 4.3 där vi utgår från hur man annars

brukar avgöra vad

som är offentligt av olika

utnyttjande medier. - som också diskuteras Vår

avgränsning i kapitel 9.2 - medför

att vi inte närmare behandlar om teledatas

frågan användning

i för ekonomiska det s k kontantlösa

transaktioner, samhället. Vi

tar alltså inte upp vid

teledatasanvändning köp, försäljning och

tillhörande debitering; accepterande av ett

erbjudande och 3 senare slutande av avtal ligger utanför vad vi menar med information avsedd för allmänheten.

Vi behandlar industripolitiska och

samhällsekonomiska syn-

punkter på de nya medierna i kapitel 8.4 och 8.5.

Enligt nuvarande radiolagstiftning torde delar

av innehållet i text-TV vara att betrakta som

radioprogram. lfråga om teledata är rättsläget detsamma; det rör

sig ju om innehållet i en s k

trådsändning som är avsedd att mottas direkt

av allmänheten.

5; Det förslag till i ändring radiolagen som

radiorättsutredningen

f presenterat (SOU 1981:19) vill hålla isär text-TV och teledata

från televisionsprogram eftersom medierna är så olika:

v. n enligt ›

förslaget skulle radiolagens regler inte gälla

förtrådsändning av

stillbilder utan ljud. l

begreppet stillbilder utan ljud ingår bl a

text-TV och teledata. Vi menar att det är

riktigt att rättsligt skilja

18 Sammanfattning

Vi definierar alltså teledata som text dessa medier och TV.

på

över telenätet utan samband med och stillbilder vilka befordras

om att teledatainnehåll i framtiden Vi är dock medvetna ljud.

med Definitionen framgår av vårt

tekniskt kan kombineras ljud.

främst i kapitel 9.3.2 och till lagtext; det diskuteras förslag

9.10.

över etern. Text-TV-sidorna kan vara Text-TV sänds normalt

dels direkt TV-programanknutna (i synnerhet

av två slag:

och dels infor-

textsättning av program programkommentarer),

av allmänt som helt kan sakna sammanhang mationssidor slag

Det är svårt att nu rättsligt dra med innehållet i TV-sändningar.

av text-TV-funktioner. Mediets mellan de två slagen gränsen så att blott få

är fö i dagens läge begränsad

kapacitet sett kan förekomma i text-TV. Vi

informationslämnare praktiskt

under rådande avtalsperiod för föreslår därför att text-TV

skäl bör handhas inom SR-

Sveriges Radio av praktiska

försöksverksamhet har visat att text-TV koncernen. TV-bolagets

Av denna anledning bör

är till stor nytta för bl a handikappade.

få inom SR.

utbyggnad av text-TV hög prioritet

till vilket inom SR-

Vi tar inte ställning programbolag

text-TV. TT bör beredas utrymme i koncernen som skall driva

nu i och kommunala

text-TV-sändningarna (som ljudradion) lämna via regionala text-TVbör få uppgifter myndigheter

nu gör via TV).

sändningar (som statliga myndigheter

har vår strävan varit att finna ett Beträffande teledata

av ett medium vars som inte låserfast utvecklingen regelsystem har möjlighet att förutse. Vi

utveckling vi idag endast begränsad

strävan med hänsyn till framför allt

vill förena denna praktiska

vi sökt efter ett regelsystem som passar

yttrandefriheten. När

det i Vi har

dessa syften har vi funnit tryckfrihetsförordningen.

och funnit att teledata

samrått med yttrandefrihetsutredningen

Vi vill dock

bör kunna passas in i en ny yttrandefrihetsgrundlag.

motsvarande TF:s skall börja gälla för teledata

föreslå att regler

redan 1982.

för teledata. För att en

Vi föreslår alltså fri etableringsrätt

skall utvecklas under ordnade 3

begynnande teledataverksamhet

till viss överblick av utvecklingen i

former och med möjlighet föreslår vi att ansvarigi utan ingrepp i etableringsfriheten

i

för teledataverksamhet riktad till

alltid måste utses utgivare

sådan verksamhet skall gälla samma regler y allmänheten. För i

vi föreskrifterna i TF som för pressen. l det väsentliga kopierar

det motsvaras av vad

om skrift som när gällerteledata periodisk

det samlade utbudet av text och vi kallar en teledatabas:

under viss bestämd titel. stillbilder som offentliggörs

sou 1981:45

Sammanfattning 19

Regler för innehållet i det som förmedlas

För text-TV kommer vårt

enligt förslag i kapitel 9.3.1 samma

regler att gälla som för Radios

Sveriges övriga sändningar,

alltså främst kraven

på saklighet och opartiskhet. Vi vill medge

TT och kommunala myndigheter rätten att i text-TV publicera

nyhetstelegram respektive lokal samhällsinformation (i bla regional text-TV) men kravet på opartiskhet förhindrar

dags-

; pressföretag m fl att utforma självständigt nyhetssidor i text-

f TV.

För teledata föreslår

l vi i kapitel 9.3.2 inga andra innehållsreg-

ler än dem som gäller för skrift med ett tryckt

l

undantag, nämligen vad gäller reklam,där utredningens majoritetförordar ett generellt förbud. Vi förutsätter att de informationslämnare å som redan arbeta börjat med teledata (i televerkets försök) l själva tillsammans utformar

hedersregler av ungefär samma art

som de regler som pressens organisationer antagit. Precis som för andra slag av datoriserade personregister gäller att tillstånd under vissa förhållanden måste sökas från

i datainspektionen för verksamhet med teledata, vilket vi disku-

terar i kapitel 9.6. Själva av allehanda

lagringen uppgifter i

teledata erfordrar i princip inte

datainspektionens tillstånd

(annat än om det skulle röra sig om som personuppgifter kan

bearbetas). Register över användarna av teledata är

i sig

f personregister vilka kräver tillstånd men sådant kan meddelas

enligt det förenklade

anmälningsförfarande som gäller tex

l

vanliga kundregister. Samma kan möjligen gälla som

uppgifter

g

användarna lämnar i tex Teledatas

beställningssyfte. meddel-

f andefunktion kan dock ge upphov till svårbedömda frågor som

datainspektionen får avgöra från fall till fall.

l

Upphovsrättsliga problem

Det kan vara svårt att förena en upphovsmans principiella ensamrätt att bestämma över alla former av utnyttjande av hans verk med de krav som den tekniken ställer nya upp och de möjligheter, t ex att kopiera, som denna teknik öppnat. Proble-

men diskuteras i kapitel 8.3.

För det första: har sidorna i teledata (och text-TV) sådan originalitet att de kan räknas som sådana verk som

åtnjuter upphovsrättsligt skydd? För det andra: vem har då detta skydd,

och kan denna upphovsrätt överlämnas i ett

anställningsförhål-

lande som rör text-TV och teledata? För det tredje: vad

innefattar det upphovsrättsliga skyddet för teledata?

20 Sammanfattning

vårt bör bestämmelserna i upphovsrättslagen

Med förslag

kunna text-TV. l fråga om utan större problem tillämpas på

skulle det vara önskvärt med större klarhet i rättsläget teledata av innehållet i olika

bla vad gäller obehörigt utnyttjande

(Ju 1976:02) har redan

databaser. Upphovsrättsutredningen

om förhållandet mellan upphovsrätt och inlett diskussioner

datateknik.

Pressens att fylla sin samhällsfunktion

möjlighet

om hur de nya medierna - särskilt

Vi har grundligt prövat frågan

- kan eller som vi här begränsar oss till gagna teledata, Två särskilda arbetsgrupper har stumissgynna dagspressen. dessa bl a med inbjudna företrädare för branschen

derat frågor

våra intryck i kapitel 8.1 och 9.4. m m. Vi redovisar att det mesta av pressens redaktio- Kortfattat kan man säga

sig för publicering iteledata: det

nella innehåll idag inte lämpar

inte ett läsbart sätt plats på en teledatasida som får helt enkelt på Det torde bli ovanligt att man läser många

rymmer ca 80 ord. i teledata skulle alltså inte

sådana sidor i följd. Utgivning

konkurrera med pressens försök att fylla sin samhällsfunktion. använda teledata för att fylla delar av Men pressen kan också för för

dessa uppgifter. Teledata lämpar sig nyhetsnotiser, sammanställningar, konsumentupplysning, nöjen redigerade

samt för redaktionella arkiv där artiklar eller och evenemang

in med om datum för publicering och artikelrubrikerförs uppgift

annat. kan komma att konkurrera med dagspressen när det Teledata från vissa av annonser, särskilt s k gäller intäkterna slag eftertext- eller småannonser och veckoannonser med detaljhan-

(som också beskrivs i kapitel 8.2.3

delns extrapriser. Följande

att teledata skulle kunna överta en stor andel och 8.2.6) talarför Annonsering skulle bli billig i teledata t ex eftertextannonser. som inte och inte bärs ut manuellt, och där användaren

trycks

annonsbudskapet. Annonser i själv får betala för att söka upp kan vara så länge som erbjudandet

teledata tillgängliga precis

osynliga. Den läsare som

gäller: sedan kan de bli sekundsnabbt

vad han söker kan teledatas avancerade vet exakt genom och sökmetoder snabbt hitta

möjligheter till systematik goda

detta om det verkligen finns infört.

är beroende av sina eftertextannonser, inte bara 1 Dagspressen också för att de höjer tidningens Iäsvärde. Det ekonomiskt utan och 5 som har allra störst andel

är storstadsmorgontidningarna

men det är Iandsortspressen, särskilt volym eftertextannonser,

Sammanfattning 21

tidningar med piesstöd, som minst kan bära förluster

av sådana annonser.

Reklam i de medierna

nya

Genom våra rörande text-TV

förslag i kapitel 9.3.1 kommer reklam att förbjudas i det mediet. För radio- och

i televisionss-

, ändningar gällerju kravet på opartiskhet och förbud att

medge

l

kommersiell reklam mot vederlag.

l l kapitel 9.4 framlägger sin

utredningens majoritet syn på

i reklam i de andra medier vi har att behandla:

teledata och telefax.

a

Framställningen gäller där enbart teledata men de

principer och regler som presenteras måste båda gälla medierna samt teletex, i den mån det gäller meddelanden till I allmänheten.

Utredningsmajoriteten menar att reklam i teledata hotar dagspressens inkomstmöjligheter och därmed dess

möjligheter att fylla sin funktion i samhällslivet. l 1974 års

kulturproposition om de kulturpolitiska målen - som finns beskrivna i kapitel

2 och 9.1 -framhålls det i att

angelägna reella förutsättningar

skapas för att yttrandefriheten skall kunna En

utnyttjas. rikhaltig dagspress är omistlig för yttrande- och informationsfriheten.

y Den formella yttrandefrihetens får inte principer drivas dithän att den reella yttrandefriheten totalt sett försämras. Det är i

omsorgen om dagstidningarna och och

ytterst yttrande- informationsfriheten som leder till slutsatsen att reklam i teledata

i inte bör tillåtas. Till detta kommer den återverkan som

reklam i teledata skulle få för reklamförbudet i TV. Också

: konsumentpolitiska skäl kan åberopas mot reklam i teledata.

Annat innehåll i

teledata kan komma att påverkas av ett kommersiellt

innehåll.

Utredningen vill reglera all i och annonsering avsättningsanskaffningsfrämjande syfte, alltså inte bara kommersiell

reklam utan också allmänhetens varu- och

tjänsteannonsering (men inte åsiktsannonsering,

familjeannonser eller t ex kungö-

relseannonser). Detta mål kan inte att

uppnås genom foga in

bestämmelserna i det

marknadsföringsrättsliga mönstret.

l stället har hämtats från den

uppslag radiorättsliga lagstiftningen. Utredningen föreslår alltså - som närmare motiveras i

kapitel 9.4 och 9.10 - ett

förbud mot att upplåta plats för

meddelanden som syftar till att

främja avsättning eller anskaf-

fande av vara, tjänst eller nyttighet, samt mot att den näringsidkare som själv driver teledata inför liknande meddelanden

som angår hans egen

näringsverksamhet. Reklamförbudet bör

22 Sammanfattning

i teledata (samt telefax och gälla för sådana framställningar som kan mottas direkt av allmänheten i bostäder;

teletexl

i teledata bör inte vara strängare än det som reklamförbudet skall gälla för TV-program. Den enligt radiorättsutredningen

som vill tillhandahålla reklam iteledata påt ex offentliga platser

att dessa meddelanden inte kan nå allmänheten i svarar då för Meddelanden om allmänna kommunikationer undanbostäder. tas från reklamförbudet. minoritet anser i en alternativ skrivning av Utredningens 9.4 att teledata av sin speciella karaktär lämpar

kapitel på grund

informativ reklam som kan bli ett värdefullt komplement sig för Minoriteten delar inte

till samhällets konsumentupplysning. att teledatareklam skulle få negativ inverkan på farhågorna ekonomi och föreslår därför inte något reklamförbud.

pressens

skall som för tidningsreklam. Dock föreslås Samma regler gälla

s k reklam skall tillåtas, dvs reklam får inte

att endast uppsökt

samma teledatasida som redaktionell text och

förekomma på

måste särskilt beställas.

för de medierna

Finansieringsmöjligheter nya

Vi har att text-TV under innevarande radioavtalspeföreslagit riod skall sändas av företag inom Sveriges Radio-koncernen.

Därmed är det att mediet nu finansieras på samma sätt

naturligt verksamhet. Kostnaderna för

som programbolagens övriga text-TV är måttliga - även med mer utbyggd översättnings- och

- och kan knappast ensamma motivera licens-

textningsservice

Vi anser inte att text-TV skall finansieras med avgifter höjning. försâlda text-TV-mottagare eller direkt över statsbudgeten.

på

att formerna för teledatas finansiering måste Vi menar den som .driver verksamhet med teledata. Av avgöras av användarna kan han t ex ta betalt för datortid eller visade sidor,

med fasta eller med rörliga. I ett decentraliserat system

avgifter för teledata - med många små databaser som var och en får få samtal- kan det vara dyrt och opraktiskt att ta betalt ganska i

per sida. beträffande finansieringen av tele- Vi lämnar inga förslag fax.

Författningsförslag

I. Förslag till

Lag om ansvarighet i framställning i teledata

Om yttrandefriheten 1§

Denna lag gäller yttrandefriheten i iteledata som

framställning

i är avsedd att mottagas av allmänheten.

Med framställning i teledata förstås text och stillbilder som

befordras för mottagning över telenät utan samband med ljud.

l frågor som inte behandlas i denna vad som

lag gäller

föreskrivs i annan författning.

2§

i För yttrandefriheten i framställning i teledata gäller vad som

föreskrivs i denna lag och, där så anges i denna lag, vad som

föreskrivs om tryckfriheten i tryckfrihetsförordningen och därtill anslutande författningar.

3§

Myndighet eller annat allmänt organ får inte

förhandsgranska framställning iteledata och ej heller, utan stöd i denna lag, på grund av innehållet i framställningen eller hindra dess förbjuda offentliggörande.

4§

Missbruk av yttrandefriheten i i teledata medför

framställning

ansvar och endast

skadeståndsskyldighet när gärningen inne-

fattar yttrandefrihetsbrott enligt denna som nu lag. Vad sagts gäller även förverkande av egendom och annan särskild

24 Författningsförs/ag

rättsverkan av brott. För reklam m m i framställning i teledata finns särskilda bestämmelser.

5§ som rör missbruk av i framställning i

Fråga yttrandefriheten

teledata bedöms efter samma grunder som gäller för bedömningen av missbruk av tryckfriheten enligt 1 kap 4§ tryckfrihetsförordningen.

6§ Den som lämnat meddelande för offentliggörande i framställ-

iteledata eller anskaffat uppgift eller underrättelse för att

ning den i sådan framställning eller för att lämna offentliggöra meddelande som sagts är fri från ansvar och skadeståndsnyss i alla de fall där ej annat sägs i denna lag.

skyldighet

Om rätten till anonymitet

7§ Upphovsman till framställning i teledata är inte skyldig att röja vem han är. Detsamma den som har lämnat uppgift enligt

gäller

6§. I om innebörden av rätten till anonymitet enligt första

fråga stycket gäller vad som enligt 3 kap 2-6§§ tryckfrihetsförordningen är tillämpligt å periodisk skrift.

Om offentliggörandet

8§ i teledata skall offentliggöras under bestämd titel. Framställning Det samlade utbudet under viss bestämd titel i sådan framställning benämns teledatabas.

9§

Föreskrifterna i 5 kap 1-5§§, 6§ första stycket 1-4, 6 och 7 samt andra 7-10§§, 12-13§§ och i 6 kap 2§, 3§ andra stycket

stycket,

och 4§ första om utgivning av

stycket tryckfrihetsförordningen skrift och spridning av tryckta skrifter ärtillämpliga på periodisk

teledatabas. Därvid skall iakttagas:

Författningsförs/ag 25

1. Periodisk skrift motsvaras av teledatabas;

2. Utgivningsort motsvaras av den

ort där verksamheten för

framställning i teledata bedrivs;

3. Utgiva, utkomma, förevisa och sprida motsvaras av offentl liggöra(s); 4. Försändande motsvaras av befordran;

l 5. Beslag motsvaras av förbud mot fortsatt offentliggörande; 6. Konfiskering motsvaras av förordnande

att yttrande skall

utplånas eller på annat sätt ur teledatabasen.

avlägsnas 7. Istället för vad som

sägs om utgivningsplan i 5 kap 5§ skall

gälla att i ansökan om utgivningsbevis uppgifter bör lämnas om verksamhetens planerade

omfattning.

10§

Varje teledatabas skall innehålla namnet på eller den

utgivaren ställföreträdare som utövar hans

befogenheter. Overträdelse av

denna föreskrift medför straff som sägs i 5 kap 14§ tryckfrihets-

förordningen.

Om yttrandefrihetsbrotten

1 1 §

Om gärning som

enligt 7 kap tryckfrihetsförordningen utgör

tryckfrihetsbrott begås genom framställning i teledata, skall gärningen anses som yttrandefrihetsbrott. Även

i övrigt skall

bestämmelserna i sagda kapitel gälla i om fråga yttranden i sådan framställning.

3 Vad som föreskrivsi 1 kap 9§

3tryckfrihetsförordningen gäller

också i fråga om i teledata, framställning

l

Yttrandefrihetsbrott föreligger endast om framställningen offentliggjorts.

Om ansvarigheten

12§

Bestämmelserna i 8 kap 1-3§§ 10-12§§

och_ tryckfrihetsförord-

ningen om ansvaret för periodisk skrift även gäller för teledataJ skall

bas. Därvid vad som sägs i 8 kap 3§ nämnda förordning om

den som tryckt skriften i stället gälla den som utfört den tekniska

upptagningen av framställningen.

26 Författningsförslag

Om särskilda tvångsmedel, enskilt anspråk

åtal,

och rättegången

13§

Bestämmelserna i 9-12 kap och 14 kap 1-3§§ tryckfrihetsförord-

med vissa bestämmelser om och lagen (1949:164) ningen

i om åtal, om särskilda tvångsme-

rättegången tryckfrihetsmål

och om även för

del, om enskilt anspråk rättegången gäller

i teledata. Därvid skall följande iakttagas: framställning

Vad som om tryckfrihetsbrott skall gälla yttrandefrihets-

1. sägs

brott;

vad som föreskrivs om att åtgärd skall vidtagas

I stället för det att skriften skall gälla att inom viss tid från utgavs inom samma tid från det att fram-

åtgärden skall vidtagas i teiedata icke längre offentliggjordes;

ställningen som föreskrivs i 9 och 10 kap om konfiskering, beslag Vad skall i stället förordnande och

och tagande i förvar gälla

förbud enligt 9§ 6 och 5 denna lag. 14§ om beslag å tryckt skrift för Föreskrifterna i 10 kap skall i stället gälla beslag som

utredningen itryckfrihetsmâl

kan ske enligt 27 kap rättegångsbalken. skall, närfråga är

De mål som enligt 12 kap ärtryckfrihetsmål

framställning i teiedata,

om yttrandefrihetsbrott genom

Bestämmelserna i 12 kap

betraktas som yttrandefrihetsmål.

om skall i stället gälla yttrandefrihetsmål. tryckfrihetsmål

14§

med vissa

Bestämmelserna i 2-3§§ och 6-8§§ i lagen (1977:1016)

om råde gäller även

bestämmelser på tryckfrihetsförordningens

för framställning i teledata. träder i kraft den 1 juli 1982. Denna lag

ll. Förslag till reklam m m i framställning i teiedata Lag om

1§

i teiedata och teledatabas förstås i denna lag Med framställning om ansvarighet i framställdetsamma som i lagen (1982:000)

ning i teledata.

sou 1981:45

Författningsförs/ag 27

2§

Den som bedriver verksamhet för i teledata, som

framställning

kan mottagas av allmänheten i bostäder, får inte

upplåta

utrymme i teledatabasen för meddelanden som syftar till att främja avsättning eller anskaffande av vara, tjänst eller annan nyttighet. Han får ej heller befordra kommersiella meddelanden som har sådana syften och som hans

angår näringsverksamhet eller där tillhandahållen eller efterfrågad nyttighet.

3§

Utan hinder av vad som sägs i 2 § får befordras om

upplysningar

allmänna kommunikationer.

4§

Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet mot 2 §

bryter

skall dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.

5§

Vid överträdelse av 2§ kan rätten förordna att meddelandet

skall utplånas eller annat sätt på avlägsnas ur teledatabasen.

Denna i kraft den lag träder 1 juli 1982.

Inledning

1.1 Bakgrund

Direktiven för vårt arbete har överskriften Den nya informations-

teknologin. Därmed avses utvecklingen av nya tekniska medel

med vilkas hjälp människor kan nås av information och också meddela sig med varandra. Direktiven använder

beteckningar-

na informationsbärare och medier för dessa hjälpmedel. l detta vill vi ta en

sammanhang upp nomenklaturfråga.

Internationellt råder det stor beträffande

förvirring benämning-

arna förtext-TV och teledata. l vårt land hartermen text-TV blivit z allmänt accepterad. Teledata har emellertid kallats tidigare data-TV och så skedde också i våra direktiv. Televerket gav sin försöksverksamhet med teledata namnet DataVisi0n. För att söka åstadkomma en enhetlig generisk term beslöt vi i samråd med representanter för svenska teknis-

i språknämnden,

l ka nomenklaturcentralen, Radio och

patentverket, Sveriges

l

televerket att i fortsättningen använda termen teledata. Såväl

data-TV som

l

datavision ansågs mindre lämpliga som allmän l beteckning. l såväl Norge som Danmark har man också beslutat

l l sig för termen teledata. l I detta sammanhang beslöt vi också att använda

l förkortning-

l en telefax i stället för telefaksimil.

De medier som vi har att behandla är text-TV, teledata och telefax. Också likartade medier skall tas upp om de kan komma att utvecklas i en nära framtid.

Som benämningarna antyder medierna en vidareut-

utgör

veckling av den elektroniska och överförings- mottagningstek-

nik som är grunden för telefonin och

TV-sändningarna, tele-

grafin. Härtill som kommer, den viktigaste nydaningen, möjligheten att förena tekniken i dessa medier med datatekniken. Text-TVinnebär att text och enklare bilder i grafiska via vanliga

TV-sändare överförs på TV-nätet och TV-rutan. Ett återges på

villkor är att mottagaren är försedd med en särskild tillsats. Den

användning som förutses för text-TV är texter till ordinarie

30 Inledning

och förmedling av nyheter och annan informa- TV-program tion. l teledata överförs information, som lagras i en dator, via det allmänna tele-ellerdatanätet, till en terminal. Denna kan vara en modifierad eller en fristående bildskärm. l teledata TV-apparat kan användaren han vill ha bland ett utbud välja den information kan vara stort och därtill också ge svar eller lämna som mycket annan information.

För te/efaxgäller att informationsinnehållet återges på papper

material. Det överförs via telenätet, men eller annat beständigt också etern kan användas. l telefax förmedlas hela sidor med text eller handskrift, tecken eller bilder.

Redan används på många håll den tekniska utrustning

idag sätt som förebådar eller liknar

som ingår i de nya medierna på den medietekniken. Som exempel kan nämnas de många

nya datorbaserade informationssystemen och telex och telefoto. Ett från samhällets synpunkt avgörande steg tas emellertid

när tekniken används på nya sätt för förmedling av information

till allmänheten. Det är vid allmänhetens bruk av medierna som de kan förutses medföra stora förändringar av informationsoch informationsmottagandets villkor. Väsentliga spridningens av samhällslivet berörs av de allmänna informations- och sidor kommunikationsförhållandena, ytterst varje medborgares yttrande- och informationsfrihet. Det är mot den bakgrunden som av mediernas

vi givits uppdraget att göra en samlad bedömning

utveckling och roll i samhället. Som förmedlare av budskap till allmänheten befinner sig medierna om inte försöksstadiet så dock i ett första

på

Sveriges Radio och televerket har experimen-

utvecklingsskede.

terat med dem och driver sedan 1979 försöksverksamhet med teledata. Inte heller i andra länder har text-TV respektive medierna nått särskilt i utveckling och den verksamhet

långt

har omfattning. Längst har man kommit i

som pågår begränsad

där sedan flera år driver reguljär verk- England TV-företagen samhet med text-TV. Det brittiska Post Office, (numera British har startat den hittills mest omfattande verksamheten Telecom), med teledata. bland hushållen är dock ännu Utbredningen

och Frankrike pågår brett

våren 1981 ringa. l Västtyskland prov med teledata för allmänheten. upplagda i samband med medierna kan alltså bara

Åtskilliga frågor

erfarenheter i framtiden besvara.

praktiska l detta betänkande har vi emellertid i mån av vår förmåga

försökt med direktiven beskriva de nya mediernas att i enlighet

och användningsområden, att diskutera utvecklingsmöjligheter

Inledning

deras roller i ett större och att föreslå

mediesammanhang lämpliga villkor för utnyttjandet av dem.

1.2 Direktiv

Direktiven, som utfärdades 1978-07-20, finns detta bilagda betänkande in extenso, som bilaga 1. De särskilda anvisningarna för vårt arbete kan sammanfattas

på följande sätt:

Vi skall 0 studera

ingående de nya informationsbärarnas utvecklings-

inom

i

möjligheter överskådlig framtid

0 diskutera vilka roller text-TV, teledata och telefax kan och bör l få i ett större

mediesammanhang

l 0 studera vilka effekter en introduktion av de nya medierna kan l

få på pressens, i synnerhet

i dagspressens, möjlighet att fylla å sin samhällsfunktion

I 0 diskutera frågorna om rätten och

möjligheterna att utnyttja

de nya informationsbärarna och därvid lämna förslag till hur

eventuella restriktioner skall utformas 0 närmare studera vilka som finns för

finansieringsmöjligheter

3 de olika medierna, och hur dessa möjligheter å påverkar

användning och regelsystem

0 pröva frågan om kommersiell reklam skall få förekomma i de

nya medierna O pröva i vilka sammanhang regler för innehållet i det som förmedlas genom text-TV, teledata och telefax bör gälla, och även ange hur dessa regler i så fall bör utformas 0 belysa de upphovsrättsliga problem som utnyttjandet av de nya medierna medför

1.3 Genomförande

Arten av vårt uppdrag har föranlett rätt skiftande arbetsinsatser. De kan grupperas inom tre områden, som vart och ett motsvarar

våra tre huvuduppgifter: Att beskriva att medieutvecklingen,

redovisa och föra en mediepolitisk diskussion och att föreslå villkor för medieutnyttjandet. För studiet av den hittillsvarande och förutsebara medieut-

vecklingen harvi bl a följt förhållandena

utomlands, dels genom att ta del av en ständigt växande skriftlig dokumentation och dels genom att personligen, från eller kansliets utredningens

sida, besöka England,Västtyskland, Frankrike och våra nordiska

SOU 1981 .45 32 Inledning

l våra kanslilokaler har vi via en terminal kunnat

grannländer.

de brittiska, tyska, finländska och norska teledataöverföfölja ringarna. Genom att publicera ett delbetänkande (Nya vyer. Datorer och nya massmedier- hot eller löfte? SOU 1979 :69) har vi sökt föra ut kunskap om mediemöjligheterna. I samma syfte har vi demonstrerat medierna för olika grupper i kanslilokalerna. Vi har också själva deltagit i televerkets teledataförsök. Den debatten, här hemma och utomlands, har

mediepolitiska

Vi har själva och från sekretariatets sida

vi följt på liknande sätt.

i diskussionen om medietekniken och dess följder, deltagit artiklar och deltagande i konferenser. I delbetänkandet genom en så fullständig som möjligt av

har vi presenterat genomgång

de av allmänt art som tekniken aktualise-

frågor mediepolitisk

rar. Fastställandet av lämpliga villkor för medierna har förutsatt samråd med andra utredningar. Särskilt bör nämnas

ingående

och radiorättsutredningen.

yttrandefrihetsutredningen Två har vi på grund av deras vikt ägnat omsorg på frågor

sätt - om för av de nya

särskilt frågan följderna pressen medierna och frågan om kommersiell reklam skall få förekom-

ma i dem. En särskild inom utredningen har, med deltagande av grupp

utomstående expertis, övervägt problematiken kring pressen och den nya medieteknologin. Vissa aspekter på reklamfrågan

har behandlats av två särskilt anlitade forskare. Båda ämnesområdena har vi vid särskilda hearingar dryftat med och företrädare för reklambranpressrepresentanter schen. En annan expertgrupp har analyserat och dokumenterat

faksimilfrågan.

I samarbete med Nämnden för samhällsinformation har vi initierat ett för undersökning av möjligheterna att med

projekt ny medieteknik sprida information från myndigheter.

2 De

kulturpolitiska målen

l

j En viktig fråga för utredningen att diskutera och besvara är

i direktiven

l enligt hur de nya mediernas tillkomst kan de

. . o . främja

. .

g kulturpolitiska mal om bl a vidgad yttrandefrihet som

riksdagen

har fastställt för den statliga

j kulturpolitiken.

Här avses statsmakternas beslut

är 1974 om mål och riktlinjer för kulturpolitiken som återfinns i den s k kulturpropositionen

(1974:28). l denna diskuterades en för samhälleti bemärkelsen

stat, kommun och -

landsting samlad målsättning för de

kulturpolitiska åtgärderna, och formulerades mål för

speciella det fortsatta reformarbetet. Målen skulle tjäna som Vägvisare för samhällets insatser det

på kulturpolitiska området under en längre tid framöver.

Kulturpolitiken skall medverka

till att skydda yttrandefriheten

i och skapa reella förutsättningar för att denna frihet skall kunna i utnyttjas. Detta är ett grundläggande mål vilket innebär

ett i ansvar för samhället att

främja ett rikt, mångsidigt och varierat

y kulturliv. Det är också viktigt att motverka

de negativa verkningar som kommersialismen kan få inom kulturlivet. Strävanden i dessa riktningar är viktiga för att frihet och

skapa reella

i möjligheter till konstnärlig och kulturell

förnyelse. Av rättviseskäl och med hänsyn till kraven variation på och mångsidighet

l bör kulturpolitiken främja en av verksamhet

decentralisering

och beslutsfunktioner.

Hög prioritet skall ges åt åtgärder som

i syftar till att öka människors till möjligheter egen kulturell i aktivitet. De grupper som redan är kulturellt aktiva bör beredas

möjligheter att fullfölja och utveckla sina

intressen. De kultur-

politiska insatserna kan dock inte till denna

begränsas i och för

sig angelägna uppgift. De skall,

i syfte att bryta isolering och

utestängdhet, i ökad utformas

utsträckning med hänsyn till

. eftersatta gruppers erfarenheter och behov. l det

kulturpolitiska ansvaret ingår också att tillvarata och levandegöra äldre tiders

kultur samt att

främja utbyte över språk- och nationsgränser-

na.

Målen är uttryck för en vid

kultursyn och gäller för en mycket

SOU l981:45

34 De kulturpolitiska målen

verksamhet. De utgör delmål som är relativt

mångskiftande oberoende av varandra och som givetvis får varierande bety-

inom vilka verksamhetsområden insatser för

delse beroende på

skall därmed bör de också ses som att nå dem göras. Samtidigt skall samverka med varandra och med andra medel vilka ekonomisk och social art till att förverkliga det insatser av

övergripande målet för samhällsarbetet: att skapa ett samhälle

som präglas avjämlikhet och som ger människor möjlighetertlll

ett rikare liv. För arbetet med att föra ut målen i konkreta reformförslag

i en avgränsning av det kulturpolitiska gjordes propositionen

främst syftet att kunna

området. Den avgränsningen tjänade

vilka som administrativt skulle svara för insatserna. ange organ området borde i enlighet härmed hänfö-

Till det kulturpolitiska ras bl a åtgärder berörande de konstnärliga uttrycksformerna

och medier för kommunikation, såsom radio och TV, verksambevarande av kulturarv och inom folkbildning och het för

organisationsliv.

Vi redovisar här målen tillsammans med de överväganden bakom som underlag för

som enligt kulturpropositionen ligger

om hur målen bör tolkas och vår diskussion i kapitel 9.1

tilllämpas för de nya medierna.

Att skydda yttrandefriheten och att främja yttrandemöjlighe-

mål inom kulturområdet. Det faller av

terna är grundläggande

delmål betonas i mediesammanhang. För att sig självt att detta

krävs tillgång till medier och kunna utnyttja yttrandefriheten

och ekonomiska resurser. Samhällets allmänna

uttrycksformer massmedier syftar till att många röster skall politik beträffande

Det att bereda särskilt enskilda och

kunna göra sig hörda. gäller

som inte genom yrke eller utbildning kan yttra sig i grupper

massmedier eller andra kanaler för opinionsbildning

genom att föra fram åsikter, erfarenheter och bättre möjligheter Därigenom berikas kulturlivet.

uppfattningar.

Målet att människor möjligheter till egen skapande ge aktivitet kontakt mellan människor har betonats ,I och att främja I Det bör innebära särskilda insatser för att

starkt i kulturpolitiken.

i kollektiva former inom de ideburna folkrö- Å stödja verksamhet i kontakter mellan människor och relserna. Därigenom skapas stimuleras till åsiktsutbyte och debatt. och strävandena efter kulturell

Kraven på yttrandemöjligheter l

har samband med målet att motverka kommer- .f mångsidighet

detta mål betonas att 5 sialismens verkningar. Genom

negativa lönsamhet inte får bli avgörande för verksamheten kravet på

När den verkamheten inte kan inom kulturområdet. privata en i utbudet och uppfylla de övriga krav

garantera mångsidighet

De kulturpolitiska målen 35

som ställts upp måste samhället in med

gå aktiva insatser. Speciellt viktigt är det att samhället alternativ

erbjuder till det privata kulturutbud som bedrivs i rent

spekulationssyfte. De

samhällsstödda aktiviteterna måste därför i framtiden inte bara

komplettera utan också kunna bedrivas i konkurrens med

den privata verksamheten. Ett syfte bör ibland kunna vara att ändra

själva efterfrågemönstret. Med det kulturpolitiska

decentraliseringsmåletåsyftas främst

en ökad geografisk av

spridning kulturinstitutionernas verksam-

het och en bredare av beslut

förankring och ansvarstagande.

Rätteviseskäl och kraven variation

på och mångsidighet moti-

verar insatser för dessa

syften. Decentralisering i här

åsyftad

mening kan vara ett verksamt medel att åstadkomma reell jämlikhet i kulturlivet. Verksamheten i organisationerna har redan en stark lokal Studiecirklar

förankring. och andra former av lokal kulturverksamhet i föreningsregi bör därför stimule-

ras.

Kulturpolitiken skall vidare, i syfte att bryta isolering och utestängdhet, utformas med hänsyn till eftersatta

gruppers erfarenheter och behov. Detta innebär ett ansvar att se till att kulturutbudet når fram

verkligen till grupper som av olika skäl har begränsade möjligheter att ta del av det eller själva delta i

skapande verksamhet. De grupper som bör uppmärksammas särskilt är barn,

handikappade, institutionsvårdade, invandrare

och andra etniska och människori

grupper glesbygd. Insatser

för dessa grupper får dock inte leda till att individer hålls kvar i isolerade grupper.

Nära samband med kravet

på yttrandemöjligheter har det viktiga kulturpolitiska målet att möjliggöra konstnärlig och kulturell förnyelse. l samband med detta

mål framhålls bl a att

experiment och förnyelse måste kunna ske utan att efterfrågan på prestationerna är säkrad. Uppsökande verksamhet bör

förekomma för att stimulera till kulturell aktivitet.

Kulturpolitiken skall också garantera att äldre tiders kultur

bevaras, görs levande och förs vidare. Denna åvilar uppgift särskilt institutioner, och

organisationer föreningar inom bl a

kulturminnesvården.

Det är slutligen ett kulturpolitiskt ansvar att främja ett utbyte

av erfarenheter och ideer över nationsgränserna. Insatser för att nå detta mål syftar till att

vidga möjligheterna till kulturell

förnyelse och skapa förståelse för andra kulturer. l detta

sammanhang nämns det viktiga i det svenska inslag samhället

som invandrarna och deras kulturmönster utgör.

Presentation

lnmatning Överf§ring êBRâEâE

Text Eter Telefon Ljud

Radio Rörlig bild Stillbild Radiolänk

Bredbands- TV Stillbild

Rörlig bild

L/Um

kabel Dataterminal Text

Ljud

1/14

Data Smalbands- Data Faxapparat

tråd Persondator

Satellit mm

att efter på sid 37 Figur avsedd ingå tredje stycket

3 medier

Nya

3.1 Ett medieutbud

vidgat

Utredningsuppdraget är motiverat av att elektroniska

nya medier utvecklas och

görs tillgängliga. l första hand avses

teledata, text-TV och telefax. Emellertid sägs i utredningsdirektiven:

Det är också att likartade men möjligt helt nya informationsbärare kan komma att utvecklas i en nära framtid. Om så blir fallet, bör kommitten i sina

överväganden och förslag också behandla dessa informationsbärare.

nya

Under utredningsarbetet har flera sådana

nya informationsbärare

presenterats. l kapitel 4, 5 och 6 jämte bilagor belyses detta. Där framgår att det i finns en princip mängd olika medier tekniskt tillgängliga. Att liksom radio och

TV använda sig av

vågutbredning i etern är bara ett av flera sätt för distribution

av information. Likaså är tex framträdande

på TV-mottagarens

bildrör enbart en form för Utan

presentation. anspråk på fullständighet kan följande vara belysande:

Enbart denna grova översikt ger ett stort antal mediekombinationer. Som exempel kan väljas inmatad text, Överförd i etern och presenterad som text, en kombination som

syftar på text-TV

och textradio.

Helt klart är enbart av dessa

några kombinationer relevanta i

ett praktiskt/ekonomiskt Det är dock

sammanhang. redan fråga

om fler än tre medier. Antalet ökar dessutom med tiden, så att vid t ex 1980-talets slut med stor sannolikhet både digitalt ljud och stillbilder med teknisk

hög kvalitet kan överföras på det

vanliga telenätet.

Satellitöverföring direkt till hushåll förekom-

mer redan vid 80-talets På

början. längre sikt kommer optiska i fibrer i ökande utsträckning ifråga. I “ massmediesammanhang

torde optiska fibrer i första hand komma

ifråga i samband med

kabel-TV.

De i direktiven

huvudsakliga nya medierna är inte längre ensamma. De kompletteras av flera mediemöjligheter. Och nya

sou 1981:45 38 Nya medier

väntas tillkomma. Bedömningar medieområdet från utredningens sida bör

på

därför inte fixeras vid speciell teknik. l så fall skulle sannolikt

strax behov uppstå för kompletteringar, med tänkbara gräns-

konflikter m m.

3.2 Mediebilden

Hur ser den faktiska mediebilden ut vid mitten eller slutet av

1980-talet? En förteckning kan t ex få följande utseende:

Teledata Person- Film Textdator

Telefax TV I | |

l | | | |

| l i i i l | i

Teletex Fonogram Bok Eter- Kabel- Radio radio (ljudkassett, gramofon- _ Satellit- Text- Hör- skiva) Tid_- Dataradio data skrift, terminal radio tidning

Denna förteckning placerar inte ut medierna efter någon entydig

skala, de sorteras alltså inte, men man kan ur figuren påminna

finns inom vissa grupper av medier, t ex mellan sig att likheter film och video samt mellan teledata och telefon. Man kan också hävda mellan sådana tenderar att alltmer att gränserna grupper suddas ut, när såväl som distribution tar liknande

produktion

teknik till Datatekniken bringar medierna i kontakt med hjälp. varandra. av de i förteckningen nämnda medierna har natur- Samtliga

inte samma bland allmänheten. Några - som

ligtvis spridning i eter-TV - är f n helt etablerade, andra - som teledata - är vid l

mitten av 1980-talet sannolikt enbart i begynnande allmän

3 användning. En av olika mediers utbredning åren 1985 och

uppskattning

Radio, i Massmediernas 70-tal 1990 ges av Ivar lvre, Sveriges

och kanske 80-tal. Denna prognos utgår från att inga dynamis-

ka medieförändringar inträffar under 1980-talets första hälft.

I denna förteckning har författaren uteslutit mediet teledata, med att det år 1990 fortfarande antas vara en motiveringen

för företag, institutioner och organisationer. angelägenhet

Till kan den kommentaren göras att den kända diagrammet vid årsskiftet 1980/81 är ca spridningen av videokassettspelare

sou 1981:45 Nya medier 39

Hushåll0 10 2G 30 40 50 60 70 80 90 100 Procent Antal 1000tal hushåll Radio 1985 (97) 3500 90 (97) 3500

Fonogram- skiv- och stereospelare . 1985 oo 0000 2800 i go 00nuooooo(85) 3000 dzo - kassettbandspelare oooc00o00a(8O› i 0ooon0o0o0ao(85)

Färg-TV 1985 0 ° 0 0 (90) 3200 90 00on0|(95)

Videogram - kassettbandspeiare 000 0 OO(15) 90 0no000oo0(25)

Videogram - skivspelare 1985 o (2) 7° 90 o oo

Text-TV 1985 o0ocooo0(20) 720 90 o:ou0ncoeo00oeoooooo0o(6O)

Kabel-TV 1985 o-(s) 13° 90 no0nowuo0ncouoo(35)

Satelliter 1985 .7 90 - - - - (10) 36°

Heldragen linje Känd spridning_1979 streckad nnje o . 00 o Antagen spridning 1985 Och 1990

140 000 apparater. Vidare kan närmnas att kabel-TV i diagrammet ej omfattar sådana lokala system som använder sig av existerande centralantenner, samt att utomnordiska satelliter kan väntas bli

tillgängliga för svenska tittare redan i mitten av 1980-taIet.

3.3 Medieformer för närkommunikation

Japanska massmedieforskare har undersökt hur snabbt olika medier sprider information bland olika stora persongrupper.

40 medier sou 1981:45 Nya

Spridningstid

Böçker publikationer Drama,sport 3 mån - -

Skolutbildning J 1 mån - Månatliga publikationer

1 vecka - Ute- VeCK°|i98 annonser publikationer Mänsklig transport

24 tim - l

/ 5 12 tim - \ l I a

g

g Tidningar

g

6 tim -4 | á i

l l

Talat l

| ord j

l

\ / \ xø-_g_ nur-C _ - 1 tim

Antal personer l I I I I I I l 1 10 1000 100 000 10 000 000 100 10000 1000000 100000 000 3-4

information Processing Development Center (Källa: Japan

Report, Autumn 1978, sid 31.) 1

Man har därvid funnit att det finns stora möjligheter för

kommunikation till (telefon, post) och för

person person information till en stor (radio, TV, tidningar, böcker) men publik medier för närkommunikation mellan t ex 50 och att det fattas

Möten kan ju ordnas om gruppen är geografiskt

5000 personer. väl samlad men de kan inte fylla behovet av en snabb och

kommunikation. l ännu högre grad gäller det när kontinuerlig

det är om intressgrupper som har en stor geografisk fråga

Dessa forskare anser att envägs massinformation nu

spridning.

verkar att ha nått sin medan behovet av medier som

höjdpunkt

Nya medier 41

möjliggör dubbelriktad närkommunikation kommer att öka. Här

kan teledata och liknande medier ha en funktion att fylla. l ovanstående mediekarta på den horisontella axeln anges hur

många personer som nås av den information

som varje medium kan förmedla. Den vertikala axeln hur tid

anger lång det tar

innan personerna i genomsnitt

tillgodogjort sig den överförda

informationens innehåll. är detta

(Uppenbarligen senare dock

svårt att mäta.) Som exempel ser man att vanligt brev normalt når enstaka

personer på 1-2 dagar, att radio och eter-TV når

i hundratusentals i personer mycket snabbt, att tidningar tar . l l längre tid för att nå ut, och att filmmediet i genomsnitt kräver I månader för att nå sin publik. l Merparten av dessa slutsatser l kan tyckas banala. Emellertid i visar ett tomt sig i kartan område i centrum, där nya medier som teledata skulle kunna hamna, om de introduceras. Denna japanska mediekarta är inte omedelbart relevant för svenska förhållanden. Stora skillnader finns mellan de båda länderna. Japan har t ex 1980 mer än 120 miljoner innevånare, och ländernas sociala strukturer är helt olika. l

Sverige finns

vidare ett stort antal facktidskrifter specialiserade med en

upplaga på några tusental exemplar vardera. Mediekartan kan dock ändå vara belysande.

Uppenbarligen kan man inte betrakta det tomma området ovan som något som måste Emellertid kan

fyllas. det finnas

vissa typer av informationsbehov som kan

tillgodoses av medieformer med kännetecken som åtminstone delvis hör hemma i detta område.

3.4 Persondatorer och

de nya medierna

Det finns anledning att observera den snabba utveckling som

persondatorer av olika typer befinner sig i. Sådana utrustningar kan komma att utgöra centraler för flera olika medier i den

framtida hemmiljön.

Vad kännetecknar en persondator (även kallad hemdator)? Till utseendet liknar den vanligen en

skrivmaskin, med eller utan

ansluten bildskärm, t ex av

TV-typ.

Denna apparat innehåller, förutom tangentbord och hölje, en mikroprocessor med program- och dataminnen samt ett flertal

anslutningsmöjlighetertill andra utrustningar. Denna elektronik

Q är så komprimerad att den ett eller ryms på ett par plastkort av ett par kvadratdecimeters Vissa omfång. persondatorer levere-

ras utan bildskärm -för att hålla

priset nere. Då kopplar man in

datorn

på en vanlig TV-apparat, och får på så sätt tillfälle att

42 Nya med/er

och bilder, läsa av datorns resultat. Vissa direkt, i text skarpa datorer levereras med redan inbyggd bildskärm, då av kostnadsskäl med svartvit ruta i mindre format. vanligen kan man ansluta flera olika apparater. En

Till persondatorn som skriver på papper (alltså tecken för

separat skrivutrustning

tecken, som för hemfax), en liten Ijudkassettbandspe-

ej bildvis eller en liknande minnesenhet för små lare av standardtyp,

skivor kan vara normal tilläggsutrustning. Vissa magnetiska

kan med en inbyggd liten

persondatorer avge Ijudsignaler

avsedd att t ex kunna kontrollera utförandet av tongenerator,

olika på ett enkelt sätt. dataprogramsekvenser

av tekniska möjligheter att både ta emot Utvecklingen

i ljudform går snabbt instruktioner och ge bearbetningsresultat

till användning i flera framåt. På sikt kan digitalt ljud komma t ex då personer deltar. Sådana

tillämpningar, synskadade

kvalificerade finns emellertid ännu ej till

ljudanläggningar rimliga priser på marknaden.

kan också anslutas en modemenhet för

Till persondatorn

telefonanslutning - varvid datorn kan fungera som en intelli-

gent teledataterminal.

med en är dess möjligheter till

Det viktigaste persondator

Den kan själv pro-

programmering. programmeringskunnige

olika sekvenser. Normalt köper man dock

grammera många

till datorn varigenom den fås att olika färdiga standardprogram från sparande av dokument,

utföra olika ting, registerhållande, bokföring, utbildning m m till ren underhållning. små datorer är programmerbara, kan de

Genom att dessa

även att utföra andra typer av uppgifter. De kan styra

bringas vissa funktioneri bostaden,tex hålla jämn värme i huset, stänga och om vad som bör göras hemma.

av ljuset, påminna man interna minne något och Om utvidgar persondatorns

kan direkt omfatta en

ansluter lämplig styrtillsats, persondatorn

databas, och alltså utgöra en teledator.

utifrån uppringbar Andra teledataterminaler kan då ringa upp persondatorn.

l USA torde år 1981 finnas inemot en miljon persondatorer sålda varav ca en femtedel användsför hembruk. l Sverigetorde

av 1981 vara runt 20 000. Priset på en sådan

antalet i början mellan 5 000 - 10 000 kronor. Priset utrustning har hittills legat

emellertid f n snabbt, främst väntas japanska utrustsjunker

inom kort komma att komplettera den hittillsvarande ningar dominansen fabrikat. l Sverige lanseras från

amerikanska på amerikanskt håll år 1981 en billig utrustning,till marknadspriset

1000 kronor. Då bildskärm, utan datorn

drygt ingår ingen

till en Successivt väntas allt mer

ansluts vanlig färg-TV.

kunna tillhandahållas, till priser i användbara standardprogram

Nya medier 43

nivå med priser för vanliga grammofonskivor. Framför allt dess att

möjligheter fungera som enkel och billig

dataterminal gör att persondatorn kan komma att spela en roll för teledatas

utbredning. Samtidigt kan persondatorn - med kassettminne e d- småningom komma

att bli en sambandslänk mellan andra medier för hembruk och därigenom bli ett medium med vars hjälp man kan samla och spara material och referenser till ett flertal andra mediekällor.

árwéü$i

4 Avgränsningsfrågor

l

lnledning

i

l vår

i

kartläggningsrapport Nya vyer har vi beskrivit de medier

som vårt uppdrag i första hand avser teledata och

i

text-TV,

telefax. Vi har tagit fasta på egenskaper hos dessa medier som

åtminstone tekniskt sett är ägnade att skilja dem åt sinsemellan och från andra medier. De en av

utgör vidareutveckling

elektronisk

överförings- och mottagningsteknik och av datateknik. På alla dessa teknikområden är utvecklingsarbetet intensivt världen över. Förändringar sker snabbt och finns

nydaningar om hörnet. De förfinade eller av

nya tillämpningar medie-

teknikerna, som sålunda att de

frambringas, gör kan ändra

karaktär, ibland kanske i sådan att man bör tala om grad nya

medier. Tidigare olikartade medier kan också bli funktions-

mässigt lika. Hur skall man exempelvis saken om

uppfatta

text-TV-sändningar kan lagras i ett dataminne i TV-mottagaren

och tas fram och beses när man vill? Eller om teledatatekniken

används för att överföra också ljud?

Det ingår i våra uppgifter att redovisa mediernas utveckling. Visserligen skall vi också, enligt i direktiuttryckligt åläggande

ven, behandla likartade men helt informationsbärare om nya sådana kan komma att utvecklas i en nära framtid. Dock fordras att vi bestämmer vilka och som vi skall

utvecklingar nyheter

muta in för närmare studium i vårt utredningsarbete. Som vi antytt i kapitel 3 kan vi att börja med konstatera att varken teknik eller funktioner hos text-TV, teledata och telefax- _ eller snarare huvudformerna av dessa informationsbärare -

; eller ens ett rätt begränsat tidsperspektiv gör det möjligt att dra

slutsatser om var vi skall sätta för vårt självfallna gränserna

uppdrag.

5 När det gäller andra, likartade uttrycksformer skall det enligt i vår mening röra sig om sådana som är både tekniskt och

funktionsmässigt av samma karaktär som text-TV och teledata.

Det måste också röra sig om som kan tänkas uttrycksformer

sou 1981:45

46 Avgränsningsfrågor

komma i bruk samtidigt med dessa praktiskt någorlunda medier. Härutöver finns så de redan spridda informationsbärare som om teledata och telefaxmedierna, såsom de terminal- Å påminner baserade och telex och telefoto. Också härvidlag i ADB-systemen måste intresseområdet avgränsas, närmast på funktionsmässiga grunder. g olika sätt beroende på vilka Gränsdragningarna får göras på som skall Gränserna behöver vara mer eller syften uppnås. mindre skarpa. om medierna från samhälleliga och När vi gör överväganden saknas det anledning att staka ut kulturpolitiska utgångspunkter särskilt klara eller gränser. Det räcker att ta fasta på vissa skarpa hos medierna. Vid avgränsningen av grundläggande drag uppdraget utgår vi då ifrån att 0 det för text-TV:s del är fråga om etersändning och för övriga mediers del om överföring via ett allmänt Iedningsnät 0 det är om att information förmedlas till allmänheten fråga det text- och stillbildsorienterad information gäller 0 det för teledatas del rör sig om lättåtkomlig datorlagrad om en teknik som är tålig, billig, lätt information och i övrigt att handha och delvis befintlig hans initiativrätt stärks 0 att mottagarens situation förändras: möjligheterna till självval bland informationsutbudet, genom vilket särskilt i teledata kan vara mycket stort, och genom möjligheterna i teledata till tvåvägskommunikation.

En å andra sidan, av medierna som görs i syfte att avgränsning, kunna fastställa särskilda villkor för deras utnyttjande, såsom reklamrestriktioner eller ansvarsregler kan givetvis påkalla annorlunda mellan de ifrågavarande, likardragna skiljelinjer tade, medierna och gentemot andra uttrycksformer. Det gäller också bestämma vad som menas med att i det sammanhanget att användningen av medierna riktas till allmänheten. l detta i avsnitt 3 och 4, ger vi en bakgrund till också kapitel, sådana gränsdragningar.

och teknik

4.2 Befintlig utvecklingsbar

4.2.1 Befintlig teknik

i text-TV och teledata z Den tekniska utrustning som används sina håll redan idag på sätt som förebådar och liknar g används på Sålunda har utvecklats möjligheter att den nya medietekniken. för annat än dess traditionella uppgift 3 utnyttja TV-mottagaren

Avgränsningsfrågor 47

att återge eter- eller trådsända TV-program. En del människor utnyttjar den för elektroniska spel av olika Ännu fler ser slag. på program i mottagaren med hjälp av videoband på kassetter.

lnom området för telekommunikation finns sedan längre tillbaka flera andra

möjlighetertill informationsöverföring än telefon-

samtal. Exempel härpå är telex, telefoto inom tidningsbran-

schen och texttelefon. Olika

telefonupplysningstjänster hör

också hit såsom Fröken Ur och och för den TT-nytt delen

telefonsvararna. För förmedling av information inom

och mellan institutioner och

företag förekommer redan nu ofta att datorlagrade uppgifter överförs via telefonledningar och återges på bildskärmar.

4.2.2 Möjligheter att utveckla text-TV och

likartad teknik

Text-TV kan sändas genom eter och tråd i samma

utsträckning som TV-program. Normalt används

outnyttjat utrymme i eljest

tillgängliga TV-kanaler. Den tekniska kan komma utvecklingen

att medge att fler linjer inom detta utrymme än nu kan användas. Därmed kan flera sidor sändas ut, inemot 800 i varje kanal. Om en hel kanal avsätts för mediet Ökar

kapaciteten till omkring 50 000 sidor. Det är att sända möjligt text-TV regionalt. Mediets kapacitet kan också ökas om

mottagaren förses med dataminne som kan lagra den överförda informationen för

senare visning. Med en sådan kan också

utrustning särskilda

sidor tas emot på förutinställd

tid. Om mottagaren förses med tillsatser kan man med ett

slags magnetkort beställa särskilda

sidor mot individuell

debitering.

Andra eteröverförda elektroniska text- och bildmedier som finns under är textradio

utveckling och faxradio. Textradio

innebär att text via etern - även om också tråd ärtänkbar- sänds ut som en del av

FM-radiosignalen och mottas på en liten skärm

eller papper. Det finns att starta

planer på försökssändningar i

USA. Faxradio sänds genom etern och kan överföra hela sidor med text och bilder, som telefax. Den är ännu inte i praktiskt bruk.

4.2.3 Möjligheter att utveckla teledata och likartad

teknik

l teledata- och telefaxmedierna överförs informationen via det allmänna telenätet eller datanätet. Teledatas innehåll

återges på

bildskärm men möjligheter finns att motta det

i på papper (med

skrivare), magnetband, skivminne eller i blindskrift. Bilderna kan utvecklas från att vara grafiska och mosaikbetonade till att

bli mer fotografiska eller TV-liknande. Omsesidig utväxling av

SOU 1981 .45

48 Avgränsningsfrågor

meddelanden kan ske och användaren kan kontakta informa-

tionslämnaren. Med en dator i termina|en, s k persondator, kan

olika av den överförda informationen. l bearbetningar göras om telefax gäller utvecklingen främst överföringstiden

fråga

till samkörning inom och mellan de internaoch möjligheterna tionellt definierade huvudgrupperna av telefaxapparater. Andra trådbundna elektroniska text- och bildmedier som finns utvecklade är telex och teletex. Telexmeddelanden överförs ett särskilt nät och riktas till en mottagare. Teletex är en

på

av telex. Informationen består av text eller vidareutveckling och bilder. Den överförs via det allmänna datanätet. teckningar

Genom datorlagring kan information hållas tillgänglig i syste-

met för den som är ansluten därtill, alltså hållas tillgänglig för

flera en Texten kan återges på bildskärm eller papper. på gång.

Televerket har aviserat introduktion under 1981. Tjänsten är avsedd för kontorsbruk och innehåller i själva verket flera som utförts med hjälp av fristående kontorsuttjänster tidigare sådan utrustning som via modem anslutits till rustningeller

telenätet, s kordbehandlingsmaskiner. Sådana kan skriva vanlig

utföra och redigering, söka information i

text, registerhantering

en dator och sända material. På senare tid har de

färdigställt

utrustats med bildskärm. Ett annat elektroniskt är heardata (hördata). l en

ljudmedium

kan också vara

ljuddatabas lagras ljud på t ex fonogram. Ljudet

direkt Datorn kan sägas förmedla beställningar till datorlagrat. detta Beställningen kan t o m talas in men mera lager. är att använda en nummerdosa eller

närliggande möjligheter l det enklaste fallet återges t ex klockslag eller

knapptelefon. aktiviteter men också längre talprogram och musik kan Dagens Till skillnad mot vanlig ljudradio överförs ljudet spelas upp. alltså övertelefon- eller datanätet. Hördata är tekniskt möjligt att Som medium för allmänt bruk finns det förverkliga idag. emellertid inte i tillämpning. En tänkbar utveckling är

praktisk

också att kombineras med text- och bildöverföringar i ljudet teledata. vi hur vi finner att vårt från bl a l kapitel 9.2 redovisar uppdrag medieteknisk bör bestämmas närmare.

synpunkt

4.3 Användning riktad till allmänheten

Våra direktiv ger klart vid handen att utredningsuppdraget gäller

den användning av medierna som riktastill allmänheten. I själva motiveras vårt med den betydelse de

verket utredningsarbete

nya medierna kan få för den allmänna informationsspridningen

sou 1981:45

Avgränsningsfrågor 49

i samhället.

Vi har därför att göra ytterligare en avgränsning av uppdraget, nämligen den att skilja den av användning medierna, som förekommer privat eller internt, inom exempelvis myndigheterna eller affärslivet, från den som är avsedd för allmänheten. Den avgränsningsfrågans lösning är viktig eftersom den hör sam-

man med vissa betydelsefulla ställningstaganden, såsom beträffande särskilda villkor för etableringsrätten eller ansvarigheten eller reklamen. Sådana villkor kan helt enkelt inte praktiskt

i förverkligas om man inte kan ange vad som är allmänt bruk av

medierna.

:I Frågan om vad som är allmänt eller internt bruk av i första hand teledata bereder emellertid svårigheter som inte har

motsvarighet på andra områden. En om dem uppfattning ger den beteckning som ofta används i samband med teledata,

nämligen individuellt massmedium. Den förmedlade informationen kan hållas visserligen tillgänglig för envar men den når individen först särskild på begäran. Denne upprättar ett

slags individuell kontakt med informationslämnaren på ett sätt som liknar ett telefonsamtal. Under samtalets gång kan informationen allteftersom till anpassas individens önskemål. Informationen kan också

göras åtkomlig bara för vissa personer

som har tillgång till en nyckel eller kod, men sådana kan vara

mer eller mindra allmänt överkomliga och personkretsen kan

bestämmas på olika sätt. Vidare används datoriserade informationssystem - ett slags teledatasystem -inom yrkeslivet i sådan

omfattning och många gånger på sådant sätt att gränsen flyter mellan internt och allmänt bruk. Det är i hög grad svårutredda omständigheter i det särskilda fallet som vilket avgör slags bruk det är fråga om. Också åtkomsten via de allmänna ledningsnäten medför problem i det här hänseendet. Dessa ärju i i princip

bägge ändartillgängliga för var och en. Härtill kommer

slutligen att det ligger isakens natur att ett begrepp som allmänheten

är vagt och obestämt.

Som utgångspunkt tar vi hur allmänt bruk av vissa andra medier eller särskilda medieutnyttjanden bestämts. Det allmänhetsbegrepp som kommer till är användning i huvudsak

gemensamt förflera rättsområden. Modifieringarfinns, motiverade av mediets speciella såsom i natur, fråga om eter- och

trâdsändningar, eller beroende på att särskilda syften skall

tillgodoses, såsom inom upphovsrätten.

Det offentliga utnyttjandet av ett medium beskrivs olika i på sätt allt efter dess art.

Rundradiosändning är enligt radiolagen

radio- eller som

trådsändning är avsedd att mottagas direkt av

* allmänheten.

50 Avgränsningsfrågor

skall lämnas till ALB

Enligt pliktexemplarslagen pliktexemplar

som har gjorts tillgängligt för av fonogram och videogram menas att exemplar lämnats ut för allmänheten. Därmed framförande. Tryckt skrift

spridning eller använts för offentligt

såsom sådan, vara utgiven. Skrift skall enligt TF 1 :6, för att anses anses då den blivit utlämnad till salu eller för spridning utgiven, l talas om offenlig förevis-

på annat sätt. biografförordningen l yttrandefrihetsut-

ning av biograffilm lbiografföreställningl.

i debattbetän-

redningens skisser till ny yttrandefrihetsgrundlag

kandet SOU 1979:49 talas om film, videogram och fonogram

framförs eller uppspelas offentsom är utgivna eller visas,

ligt. innebörden av de valda uttryckssätten kan man När det gäller

först till viss förvaltningsrättslig lagstiftning. Det skall visa sig gå

är hänvisad också till slutsatser dock, att man för bedömningen ett inte närmare diskuterat naturligt betraktel-

som grundas på

sesätt. är avsett att mottagas av Förutsättningen att medieinnehållet eller visas eller framförs offentligt knyter an till allmänheten (1956:617) och lagen

reglerna i allmänna ordningsstadgan

sammankomster, som bl a avser (1956:618) om allmänna och sammankomster som anordnas för allmäntillställningar

heten. Vid bedömningen av om exempelvis en radiosändning

är offentlig eller inte är dessa författningar eller en filmvisning

vägledande.

om den är anordnad för allmänhe- En tillställning är offentlig allmänheten tillträde dit. Med allmänhet ten eller om äger som helst i motsats till en menas medborgare i gemen, dvs vem eller En tillställning är därför inte

särskild kategori personkrets.

den är endast för en sluten krets, t ex

offentlig om tillgänglig

i en förening eller särskilt inbjudna. Karaktären medlemmarna möte förlorad om medlemskapet eller inbjudan

av enskilt går

tillkommit för skens skull. skall som offentlig anses också

Enligt ordningsstadgan

där tillträde är beroende av medlemskap i förening tillställning utgör del

eller av inbjudan men tillställningen uppenbarligen

eller inbjudaren driver uteslutande av rörelse, som föreningen för anordnande av tillställningar, eller

eller väsentligen dylika

med avseende å omfattning av den krets vilken eljest, såsom eller de villkor under vilka tillträde lämnas, är som äger tillträde i till vilken allmänheten har till- g

att jämställa med tillställning

i träde. Den bestämmelsen avser att hindra att tillställningar

att deltagarna exempelvis antecknar

undandras kontroll genom medlemmar i en förening, varigenom tillställningen I sig som som enskild. Man kan lägga märke till att som skulle bli att anse

Avgränsningsfrågor 51

en särskild

bedömningsgrund nämns personkretsens omfatt-

ning. Vad som nu sagts om sammankomster eller

tillställningar

anordnade för allmänheten är alltså

avgörande för tolkningen av vad som är offentlig av olika användning medier inom flera

rättsområden. Vi har beskrivit ett eller

vedertaget allmänrättsligt

offentlighetsbegrepp.

Det

begreppet har tagits till utgångspunkt i sammanhang där

man haft att vissa

överväga avvikelser från det, såsom inom

radiorätt och

upphovsrätt. Det är inget koncist begrepp. dess

kvantitativa och kvalitativa moment saknar större precision. Det är ändå ett så tydligt uttryck som omständigheterna medger för

en gängse syn på vad som avses med allmänhet.

Vi eftersträvar att

användning av de nya medierna som riktas

till allmänheten om

möjligt bör uttryckas på liknande sätt och ha

samma innebörd som inom andra rättsområden. Emellertid har det inte funnits att utforma

anledning eller pröva det allmän-

rättsliga offentlighetsbegreppet med hänsyn till alla de förhål-

landen varunderteledata kan komma att användas. l den mån så är fallet har vi förstås

en given ledning. Vår ledstjärna i övrigt bör

vara att vad som är bör

offentligt överensstämma med en allmänt vedertagen om man uppfattning, så vill med normalt språkbruk.

För etersänd text-TV får vad som är avsett för allmänheten

bedömas på samma sätt som för etersända

televisionssändningar. Vi hänvisar till de som

överväganden görs därom av

radiorättsutredningen i betänkandet SOU 1981:19.

Med uttryck som avsett för eller

tillgängligt för allmänhe-

ten menar vi att innehållet i te/edata

står öppet för, är åtkomligt

för eller kan mottagas av en obestämd krets personer som har

erforderliga, i marknaden förda,

anslutningsanordningar. Om

dessa förutsättningar finns innebär redan själva lagringen i en

teledator att materialet

offentliggörs. Det gäller givetvis också

ett material som är programmerat för att vara svar

på frågor till teledatasystemet och alla de möjligheter till variationer i

materialet som kan vara

inbyggda i ett program.

Det rör sig om ett utbud till allmänheten om envar efter

uppringning kan ta del av innehållet genom att själv manövrera

en teledataterminal. Så är också fallet om innehållet

återges på

en bildskärm som visas för en obestämd krets personer

på

allmänna platser eller andra

på platser, utomhus eller inomhus. Några exempel är offentliga nöjeslokaler, fritidsgårdar, biblio-

tek, museer, butiker, varuhus, sjukhus, mässor, hotell, restau-

ranger, sportanläggningar, vänthallar.

När man talar om slutna kretsar i förevarande

sammanhang

sou 1981:45

52 Avgränsningsfrågor

som mena att ett antal personer är

brukar man, framgått,

i första hand i en lokal till vilken inte envar

samlade på ett ställe,

är det naturligare att tänka

hartillträde. Förteledatamediet långt

håll, så som telefon-

sig att användarna är spridda på många abonnenterna är det. Detta förhållande ställer till svårigheterför

att användning som riktas till den som måste förutsätta kan från den som är privat eller intern. allmänheten avskiljas

har teledatamediet den egenskapen att åtkomlighe-

Samtidigt dess innehåll kan beroende av att användaren ten till göras

i form av en eller kod, att gå in i erhållit särskilt tillstånd, nyckel

Den som har till ett system kan alltså

systemet. krets, tillgång begränsas så, att det kan bli fråga genom behörighetskontroll

krets. Det får då inte vara så, att vem som

om en sluten givetvis

in i kretsen bara att be att få en kod. l så vill kan komma genom

innehållet anses vara tillgängligt för allmänheten.

fall måste

kretsen förutsätter t ex på så Men även om inträdeti prövning,

väljer ut abonnen-

sätt att den systemansvarige självständigt

vidare krets. Den terna, har vi inte utan att göra med en sluten som teledataöverföringarna når, utgör då

abonnentgrupp,

visst sätt bestämd krets personer. Men

visserligen en på

består kanske bara av själva anslut-

bestämningen egentligen

För att större sådana grupper inte skall ningen till systemet.

hänföras till allmänheten brukar fordras ytterligare ett utifrån eller tecken på samhörighet, som gör

iakttagbart eljest tydligt från i allmänhet. Det förutsätts en dem avskiljbara personer eller ett annat band av dock

intressegemenskap något slag, som

alltför såsom mellan Saabägare eller

inte får vara allmängiltigt, utan bör vara rätt och tydligt, såsom mellan filatelister, speciellt med viss speciell sysselsättföreningsmedlemmar, personer

inom viss verksamhet. Särskilt den senare ning, anställda bör På flera

professionella användningen uppmärksammas.

i samhället finns informations- och kommunika-

yrkesområden

tionssystem som använder sig av teledatateknik.

institutioner, organisationer och företag Inom myndigheter,

finns datorbaserade informationssystem med terminalåtkomst.

förmedlas också mellan myndigheter etc. Vi har

Information

bankernas olika för kontoupplysningar och ekonomiska

system transaktioner och handelns beställnings- och inventeringssys-

bankterminaler som är kopplade till det sk

tem. Det finns har datorkontakt

fastighetsdatasystemet. Försäkringsbolag

med bil- och körkortsregistret hos trafiksäkerhetsverket (TSV). (RFV) datasystem finns tusentalet

Inom riksförsäkringsverkets hos för frågeverksamhet och terminaler försäkringskassorna

Inom (RPS) system finns

databehandlingar. rikspolisstyrelsens

trehundra bildskärmsterminaler, som också harförbindelöver

Avgränsningsfrågor 53

se till exempelvis körkortsregistret hos TSV. Riksskatteverket (RSV) har ett ADB-system för och folkbokföringen beskattningen med terminalåtkomst för bl a skattemyndigheterna och länsstyrelserna. KommunData AB står via terminaler i förbindelse med flera landsting och flera större kommuner. Televerket och SJ har ett omfattande terminalnät för abonnentärenden, platsbokning och biljettförsäljning. Det finns fler exempel. Enligt sårbarhetskommittens betänkande SOU 1979:93 uppskattades antalet installerade terminaleri landet 1980 till mellan 60 000 och 70 000, mer än en tredubbling sedan 1975.

För dessa system gäller att en kombination av fysisk oåtkomlighet för allmänheten, behörighetskontroll av användarna och ett sammanhållande band mellan dem gör systemens innehåll ej avsett för allmänheten. Brister kan dock härvidlag göra det svårt att beteckna som systemen privata, interna. Det kan t ex vara så att det är mer eller mindre fritt fram för envar att själv hantera och mottagaren gå in i systemet eller att kodnyckel lämnas ut till många som är mycket lösligt knutna till den verksamhet inom etc som företaget använder systemet. Saken kompliceras av att det finns en strävan från det allmännas sida att, som det heter, datordriften. sprida Sålunda uttalades det i 1975 års budgetproposition att TSV borde på kommersiella grunder tillgodose efterfrågan på information ur sina register. Inom

fastighetsdatasystemet erbjuds banker och

fastighetsförvaltande eller kreditgivande företag terminalantill slutning - med uppgifter registren mot avgift. SPAR om befolkningen i landet- fyller liknande l direktiven för datasyfte. lagstiftningskommittén utsågs, att information som är lagrad hos det allmänna på ADB-medier såvitt möjligt bör göras mer lättillgänglig för allmänheten så att den i ökad kan omfattning komma samhällsdebatten till del. l om fråga Rättsväsendets informationssystem med databaser hos domstolsverket, justitiedepartementet, kriminalvårdsstyrelsen - har uttalats att dess innehåll i skall via terminal princip bli tillgängligt för envar. Inom

videogramutredningen diskuteras inrättandet av ett dator-

lagrat basregister över ljud- och bildprodukter tillgängligt för alla genom terminal. l olika har diskussionerförts sammanhang om att inrätta kommunala informations- och servicecentraler hos vilka datorbaserade skulle upplysningar kunna vidarebefordras på bildskärm.

Utvecklingen går alltså mot en omfattande terminalåtkomst till datorlagrad information. Antalet terminaler och antalet personer, som är att behöriga gå in i systemen, ökar. Vi anser emellertid att det stämmer överens med det allmänrättsliga

offentlighetsbegreppet och med

ett i övrigt vedertaget synsätt

sou 1981:45

54 Avgränsningsfrågor

att beteckna teledataöverföringar för professionellt utnyttjande

av vissa, också stora, grupper som interna. En sådan principbe-

behöver dock några konkreta hållpunkterför att kunna

dömning

duga som vägledning i praktiken.

Vi har hittills omväxlande rört oss med uttryckssätt som

tillgängligt och avsett för allmänheten. Uttrycket tillgäng-

situation, avsett till avsän-

ligt för tankarna till mottagarnas

darnas situation. Valet av synvinkel är i själva verket mycket av för teleda-

avgörande för tolkningen offentlighetsbegreppet

tas del. Med framställning i teledata kan vi mena sådant offentlig innhåll som avsändaren avser skall nå allmänheten. Vi kan också mena sådant innehåll som är anpassat, lämpligt för allmänheten. l sistnämnda fall ses väl saken från både avsändarens och mottagarens synpunkt. Ser vi till enbart mottagarkan vara antingen vad som är sidan offentlig framställning över huvud för allmänheten eller vad som j

tekniskt tillgängligt

faktiskt verkligen utnyttjas. Teledatatekniken medger visserligen att användningen, det Förutom att det framstår som

verkliga utnyttjandet, registreras. rekommendabelt att på det omständligt att göra så är det föga

sättet låta en efterhandsbedömning avgöra om den erbjudna informationen eller är också främmande var offentlig ej. Tanken i svensk medierätt. För att man av innehållet skall kunna avgöra om teledataöverär offentlig torde behöva förutsättas att det är så föringen samlat, enhetligt och likartat som det kan vara i radioprogram, eller film. Så är emellertid inte alls fallet i fonogram, videogram teledata. Av vad som tidigare sagts om teledatamediets användvill det kanske ändå synas som om allmän

ning professionellt

av mediet kunde en snävare innebörd med användning ges

Det ärju att påstå att hänvisning till just innehållet. näraliggande

det mesta som finns i de beskrivna datasystemen är mycket helt till myndigheternas och

artegen information, anpassad

intressant för allmänheten och företagens egna behov, föga

dessutom ett svåråtkomligt sätt. Det kan visserarrangerad på invändas att utvecklingen går mot mindre komplicerade V

ligen

som också är möjliga att använda för mindre specifik i

system, i

verksamhet. Vi tror ändå inte att någon avgränsning kan göras

av innehållet, i varje fall inte enbart det.

på grund

om hur är med

Frågan pass lättåtkomliga datasystemen

till av informationen, sökmetoderna och

hänsyn arrangerandet

för vidare till ett uppslag som själva teledatatekbegripligheten niken lätt föder, att i stället fästa avseende vid den rent nämligen tekniska för allmänheten. Teledatamediets

tillgängligheten

Avgränsningsfrågor 55

innehåll nås emellertid via de allmänna och lätt

ledningsnäten överkomliga anslutningsanordningar. Det måste därför vara

svårt att begränsa till vissa

tillgängligheten personer, såsom

icke-konsumenter, ellertill personer i vissa miljöer, såsom

på arbetsplatser, i hemmen eller på institutioner av allmänt

slag. Vi harju också berört att tekniken med koder och nycklar inte är så utslagsgivande i sammanhanget som man skulle kunna tro.

Tillgängligheten, tekniskt sett, är alltså ett bräckligt kriterium,

egentligen användbart bara vid sådan opraktisk- TV-liknande

visning av teledatas innehåll som vi nämnt tidigare.

Det hittills förda leder resonemanget enligt vår mening till att

den huvudsakliga bör vara bedömningsgrunden avsändarens

avsikt med Det är

teledataöverföringen. visserligen ett subjekt-

ivt kriterium och därmed inte så lätt att objektivt fastställa. Så helt avgörande blir emellertid inte avsändarens mening eller

viljeinriktning. l själva verket får man vid bedömningen av den hämta ledning i alla de kriterier vi

övriga nämnt, såsom innehållets art, arrangerandet av innehållet, att möjligheterna

tekniskt och kunskapsmässigt ta del av det överföringen,

faktiska utnyttjandet och de faktiska l

användarkategorierna. enlighet med allmänrättsliga principer menas att avsändaren

skall vara medveten om dessa övriga omständigheter och förstå

att de kan medföra att en överföring blir betraktad som offentlig.

Bäst uttrycks det så, att vad som är avsett att mottagas av allmänheten är i teledata.

offentlig framställning

Vi tror att om man gör en samlad av de här

bedömning omständigheterna, med huvudvikten lagd på avsikten, bör man

kunna avgöra vad som är

offentlig framställning i teledata.

4.4 Definitionsfrågor

Vi har till uppgift att överväga om särskilda ansvarighetsregler

skall finnas vid utnyttjandet av teledata- och telefaxteknikerna

för förmedling av information till allmänheten. Vi har också att

föreslå eventuella restriktioner för reklamen. l sådana normgiv-

ningssammanhang är det nödvändigt att beskriva den medieteknik, som åsyftas, så att annat av likartad teknik

utnyttjande eller liknande system och andra som inte uttrycksformer,

åsyftas, entydigt faller utanför. l fråga om text-TV-mediet

gäller att programtextningen har ett

mycket nära samband med TV-programmet under det att de

allmänna informationssidorna har en funktion som är närbesläktad med teledata. l det franska bedömer

Antiope-systemet

man teledata och text-TV från delvis samma

utgångspunkter.

56 Avgränsningsfrågor

Även om principiella skäl kan anföras för en särbehandling av informationsdelen av text-TV har vi i dagens läge av praktiska skäl avstått från detta. Behovet av en rättslig definition kan dock uppstå av andra skäl. I de frågor vi nu behandlar har vi sam rått med radiorättsutredsom haft att revidera vissa begrepp i ningen, uppgiften radiolagstiftningen. Målen för arbetet med att rättsligt definiera medierna är att beskrivningarna skall vara entydiga, lätta att förstå och tillämpa, att de inte får täcka vare sig mer eller mindre än avsett och att de bör kunna stå sig rimligt länge i tekniska utvecklingsskeden. Definitioner kan ta som utgångspunkt tekniska särdrag som informationens ursprung eller framställningssätt eller lagringssätt, överföringssättet eller återgivningssättet. Också informationens innehåll eller mottagarkretsen kan vara användbara kriterier. Vi kan hämta ledning i de definitioner som finns av några andra medier eller särskilda typer av medieutnyttjanden. av intresse återfinns främst inom radiorät- Legaldefinitioner ten. I pliktexemplarslagen har också fonogram och videogram bestämts rättsligt. i = meddelande som i Radiosändning ljud, bild eller annat sänds med hjälp av elektromagnetiska vågor vilkas frekvenser äro lägre än 3 000 och vilka utbreda sig i rymden utan gigahertz särskilt anordnad ledare. (1§ radiolagen.) = bild eller annat meddelande som sänds Trådsändning ljud, med av vågor vilka äro bundna vid hjälp elektromagnetiska särskilt anordnad ledare. (1§ radiolagen.) Fonogram = anordning, på vilken uteslutande upptagits ljud och vars innehåll kan avlyssnas endast med tekniskt hjälpmedel. (2§ pliktexemplarslagen.) Videogram = anordning, på vilken finns upptagning avsedd g att i form av rörliga bilder, med eller utan ljud, genom återges i teknik, som i något skede utnyttjar elektriska signaler. (2§ pliktexemplarslagen.) Vad film är bestäms inte närmare i gällande lagstiftning. l biografförordningen talas om offentlig förevisning av biograffilm (biografföreställning). l pliktexemplarslagen nämns film, som är 16 och 35 millimeter bred. Närfilmen ännu var ett nytt medium benämndes företeelsen legalt rörliga fotografiska bilder. Här kan vidare nämnas några definitionsförslag av massmedieutredningen och yttrandefrihetsutredningen. l förslaget till (SOU 1975:49) förstod man med film massmediegrund/ag vars innehåll kan med tekniska medel visas i form upptagning,

Avgränsningsfrågor 57

av rörliga bilder med eller utan ljud. Definitionen hämtades

från

filmcensurutredningen (SOU 1969:14). Den framhöll att

definitionen var vid och täckte också tänkbara nya former av film. Hur bilderna och ljudet tekniskt upptagits fotografiskt, magnetiskt, elektrostatiskt saknade betydelse. Också ett

elektroniskt återgivningssätt för i

visning TV-apparat föll under definitionen, men undantag gjordes för sända av TV-program, SR.

Enligt MMU:s förslag till grundlag undantogs från bestämmelserna om sådan

radioprogram trådsändning som motta-

ges iform av skriftligt meddelande. För den skulle föreskrifterna om tryckt skrift gälla. Vad som avsågs var s k faksimiltidningar enligt det amerikanska Homefax-systemet eller det japanska Telenews-systemet.

l

yttrandefrihetsutredningens skisser till yttrandefrihets-

grundlag används uttrycket film utan särskild definition. Beteckningarna fonogram och videogram används inte utan man talar om /judupptagningar och om (=f0nogram) filmer eller andra upptagningar av rörliga bilder eller

bi/dupptagningar

(=videogram). Bland de här upptagna rättsliga mediebeskrivningarna är det ingen som uttryckligen tar sikte på framställningssättet som ett särskiljande kriterium. Som bekant gör man så i TF: tryckt skrift ärvad som framställs i tryckpress. På senare år har dock-just på grund av den tekniska - med utvecklingen tryckt skrift jämställts skrifter som stencilerats eller framställts med liknande tekniskt förfarande. För medier som

rundradiosändning,

fonogram, videogram och film är det däremot irrelevant hur den

upptagning, som ändå underförstått måste kommit finnas, till. Möjligen i det ligger gängse filmbegreppet att ett fotografiskt förfarande använts. Definitionerna av fonogram, videogram och film får istället sitt innehåll genom beskrivningar av vadsom återges och hur det återges. Det gäller ljud och rörliga bilder som återges med tekniska hjälpmedel. När det gäller framställningssättet vill det synas som om datorlagringen i teledata ger mediet Datatekniken särprägel. sprider sig emellertid till fler och fler områden. Den kommer att möjliggöra tekniska tillämpningar av elektronik i nu knappast förutsebar omfattning. De nyss nämnda upptagningarna, tex, torde i viss kunna utsträckning datoriseras, datorlagras. I hördata förmedlar en dator beställningar av ljud som kan vara lagrat på olika typer av eller i dataminnen. fonogram Det rör sig bara om ett annat än det datorlagringssätt som vi hittills föreställt oss som normalt.

E

I telefax- och teletexmedierna kan datorminnen begagnas,

sou 1981:45

58 Avgränsningsfrågor

främst

distribution av meddelanden till flera för att möjliggöra samtidigt. Datatekniken hör sålunda inte bara till framställnings- Den kan förekomma flera olika stadier mellan

sättet. på

sändaren och mottagaren. eller av datateknik torde därför inte, Datorlagring användning hos åtminstone inte ensamt för sig, vara ett avgörande särdrag

teledata. l detta sammanhang kan beröras begreppet dataöverföring eller datakommunikation. Om därmed menas att data överförs ett innehållslöst uttryck. Data betyder, åtminstone i är det hittillsvarande Akademiens ordlista (1978)

språkbruk, enligt tids- eller levnadsuppgifter, tekniska fakta, siffermässiga upp-

Om dataöverföring betyder digital transmissionsteknik,

gifter. till och överförs som binära pulståg som i

signaler omvandlas

nivåer tidsdelningsteknik får det

högre sammanlagras genom exakta men är ändå inte, som vi skall se, ju sin betydelse användbart i definitionssammanhang. l datalagen används

automatisk databehandling, dataintrång) i

ordet data (i datalag, emel-

betydelsen uppgifter. l ett lösligare språkbruk begagnas

som sätt har ankytning till

lertid data om företeelser på något t ex databrott, databehandling, ligga på data. Det torde

datorer för att åstadkomma lämpliga definiinte vara en möjlig utväg

tioner i förevarande sammanhang att försöka stadga språkbru-

ket och exempelvis säga att förleden data innebär en anknytning

till datorer.

har lett till att det egentligen inte

Den tekniska utvecklingen

finns att med hänvisning till återgivlängre några möjligheter

olika medier åt. Ännu skiljs visserligen videoningssättet skilja från film den elektroniska återgivningen. En sådan gram genom är svår att inför en utveckling som gör, att

skillnad upprätthålla innehållet i olika medier kan mottas på samma sätt eller i samma medium kan mottas på flera olika sätt.

innehållet

kan meddelanden i teledata återges på skärm eller

Sålunda

eller vidarebefordras till en ordbehandlingsmaskin eller

papper dator för senare olika sätt. De kan med

annan återgivning på

teknikt 0 m som ljud. Om det är nödvändigt att

liknande återges

kunna hålla i sär medier, därför att de skall lyda under skilda

ligger det en fara i att låta mediebeskrivningarna

regelsystem,

till Definitioner i det hänseendet

anknyta mottagningssättet. måste allomfattande, såsom fonogrambegöras egentligen

eller som i2 kap 3§ TF: upptagning som kan läsas, stämningen, eller annat sätt endast med tekniskt

avlyssnas på uppfattas

hjälpmedel.

Det i teledatamediets natur att dess innehåll överligger förs via tråd.

Avgränsningsfrågor 59

Telefonsamtal och kan överföras

TV-sändningar via tråd. Det sker elektromagnetiskt men trådar av på olika bandbredd.

Transmissionstekniken kan variera, vara eller

analog digital.

De nämnda teknikerna är inte de enda och de är framförallt inte exklusiva för en viss av överfört typ innehåll. Det i

radiolagen använda uttrycket elektromagnetiskt är dessutom

oklart. Inte heller bandbredden kan - särskilt med till hänsyn

utvecklingen av smalbandsmöjligheterna - alltid åberopas som

en utslagsgivande skillnad i mediebeskrivningar. l själva verket

kan man säga att närtransmissionen gjorts digital och växlarna

elektroniska öppnas möjligheterna för helt

integrerade system för ljud-, text-, och

bildöverföring.

Överföringstekniskt sett kan teledata alltså beskrivas exklusivt

egentligen bara i förhållande till medier som använder etern.

För överskådlig tid kan dock bandbredden

utgöra ett användbart kriterium.

Med återgivningssättet intimt samman

hänger vad som

återges. Enligt RF kan man meddela upplysningar och uttrycka

tankar, åsikter och känslor i tal, skrift eller bild eller annat

på

sätt. TF:s skrift omfattar också

bild även om den ej åtföljes av

text. Innehållet i radio- och beskrivs

trådsändning i radiolagen

som ljud, bild eller annat meddelande. I flera mediesamman-

hang talas helt enkelt om såsom framställning, i yttrandefrihetsutredningens skisser till grundlag.

Det är svårt att

spåra någon enhetlighet i beskrivningarna av

innehållet i medier. Syftet främst

verkar ha varit att täcka alla

tänkbara möjligheter. Ljud och bild kan väl dock betecknas som

centrala begrepp, kanske också text.

Genom definitionen av i

videogram pliktexemplarslagen

återfinns uttrycket rörliga bilder i

lagstiftningen.

l text-TV, teledata och telefax överförs text och stillbilder (eller i varje fall icke rörliga bilder). Detsamma gäller för flera andra närbesläktade medier såsom textradio, faxradio, telex och

teletex. Åtskillnad mellan dessa medier torde inte

kunna åstadkommas genom till att innehållet består av text

hänvisning

eller stillbilder. l omfattar

TV-sammanhang bild också text. De

kritierier som synes återstå som användbara för att åstadkomma skillnad är eter- eller

trådutnyttjande. Genom hänvisning till medieinnehållet som stillbilder

(utan

ljud) kan i sin tur avskiljas sådant eter- och trådutnyttjande som

resulterar i ljud och rörliga bilder och

(ljudradio- televisionspro-

gram).

l kapitel 9.3 och 9.4 föreslår vi viss lagstiftning med det nu

förda resonemanget som grund.

5 Text-TV kommer in i bilden

5.1 Vad är text-TV?

Text-TV innebär dels en ny teknik för att visa programtexter bara för dem som så vill, dels ett sätt att sända ut

informationssidor

som fyller en TV-ruta med sitt innehåll.

Programtextningen- som alltså sker med en annan metod än tidigare textsättning - kan antingen vara översättning från ett

språk till ett annat eller vara samma textsättning på språk som

det talade, tex för att underlätta för hörselskadade eller personer med bristande att ändå

språkkunskaper följa vad som

sägs. Med text-TV-metoden kan den som inte vill läsa text enkelt

välja bort denna från rutan.

Informationssidorna beställs av TV-tittaren Dessa sidor

själv. fyller hela TV-rutan med som mest 24 rader om maximalt 40 tecken var, vilket motsvarar

drygt 80 0rd. Dessa tecken - som

kan åstadkommas i flera

färger- är bokstäver, siffror eller enkla bildelement. Informationssidorna brukar samlas

i grupper efter

ämnesområde, av typen Nyheter, Sport och Väder.

För att kunna ta emot text-TV behöver TV-tittaren en modifie-

rad TV-apparat där en dekoder in för att byggts fånga och återge den digitalt kodade text-TV-utsändningen. Dekodern kan även

vara separat. För behöver tittaren

mottagning vidare en fjärr-

kontroll med

sifferknappar (en nummerdosa). Informationssidorna är nämligen numrerade, liksom fö textsättningen, och

beställs fram då numret slås in

på nummerdosan.

Text-TV kan överföras tack vare att det finns

överskottskapacitet i TV-signalen, dvs i den vanliga utsändningen av TV-

program. Innehållet i text-TV kan alltså i nå alla tittare

princip på

samma sätt som TV-bilder. Sidorna och textraderna i text-TV

kan ses separat eller läggas över ordinarie TV-bild. Text-TV kan

rymma upp till 800 textsidor i varje TV-kanal istället för eller, vissa av dessa, ett mindre antal

programtextningar. l praktiken

1 är

sändningskapaciteten mer begränsad eftersom sidorna i sänds ut i följd efter varandra och det alltså Å tar längre tid att

l vänta

i på den begärda sidan ju fler som sänds.

i i l

sou 1981:45 62 Text-TV kommer in i bilden

5.2 Praktiska försök med text-TV

5.2.1 Text-TViSverige

Radio tillsatte redan 1975 en arbetsgrupp för att utreda i

Sveriges möjligheterna att företa prov med text-TV. En regelbunden j försöksverksamhet inleddes av TV-bolaget hösten 1979. Den j som används 1979-80 omfattar bl a en

sändningsutrustning

allt har kostat omkring en miljon kronor. En

redigeringsdator;

text-TV-redaktion verkar inom TV-bolaget och bestod särskild från av sex från slutet av 1980 nio personer. början personer,

Hälften av dessa med textning av svenskspråkiga

sysslar så att döva och hörselhandikappade ska kunna följa program i redaktionen bevakartex nyheter och utformar

utbudet. Övriga

text-TV-sidor med sådant innehåll. med text-TV som sker i Sverige riktar De försökssändningar allt till döva och hörselhandikappade. Det finns ca sig framför i 10000 döva i landet, medan antalet personer med hörselhanå

till omkring en miljon. En i dikapp av något slag uppgår

hälften hälften hörselhan-

provpublik om 160 personer- döva, dikappade - har valts ut för att följa text-TV-sändningarna med i

lånade från Sveriges Radio. apparater Med nuvarande teknik är det svårt att i direktsända svensk-

ge en utförlig textsättning av programutbuspråkiga program det. Detta omfattar ca 10 timmar per vecka. Återstoden

utbud - det icke direktsända - består av mellan 7

svenskspråkigt

8 timmars Av detta har under 1980 ungefär 3

och program.

timmar vecka: en programtimme tar

programtextats per en arbetsvecka att texta, enligt brittiska uppgifter omkring kanske ca 30 timmar. bara vad som textas för hörselhandikappade i det Inte sägs försöket med text-TV, också t ex vem som säger det. svenska Andra informativa eller emotionellt verkande ljud förekommer dessutom, kanske i synnerhet i fiktionsprogrammen. Kyrkklockeller helt enkelt

or, smygande steg i trappan, bakgrundsmusik

kan behöva markeras i text för att programmet skall bli

tystnad njutbart eller i alla fall förståeligt.

i

Utöver programtextning förekommer i TV-bolagets prov-

dels sådant annat textmaterial av allmänt intresse, sändningar är starkt med TV-programmet, dels sådant som som förknippat

är av det programanknutna är mer nyhetskaraktär. Exempel på i

för TV, upplysningar om vilka program som

programtablåer

text-TV- eller annan metod), korta i

textas (med upplysningar

om samt stödjande text som kompletterar övrigt programmet ett utan att direkt texta vad som sägs. Sådan

pågående program

text behövs i av program, t ex för att ;

stödjande många typer

Text-TV kommer in i bilden 63

redovisa siffror som rör val eller

i sportprogram: ställningen i tex långdistanslopp kan ute utan

ligga avbrott, noteringar

under friidrottstävlingar kan meddelas omedelbart osv.

Till det som inte är starkt med

förknippat vanliga TV-program

hör t ex väderlek med enkla kartor, en grupp nyhetssidor, en i liknande grupp sidor sporttelegram, sidor med samt

gåtor j valuta- och börsnoteringar. Dessa informationssidor har till en

i början inte hållits så aktuella som vore tekniskt möjligt: det skulle enligt redaktionen krävas ett tiotal redaktionella medarbetare för att täcka 24 timmar om I dygnet i sju dygn. Då skulle kanske 100 nyhetssidor

i

uppemot fyllas med korta nyhetsnotiser; med ett par journalister som arbetar med åstadj nyheter j koms 10-15 nyhetssidor fem dagar i veckan.

l Radioutredningen uttalade (SOU att andra än Sveri-

1977:19) ges Radio kunde komma som

ifråga informationsförmedlare i

l l text-TV. T ex nämndes TT. har förklarat

TV-bolaget sig berett att

l verka

för att informationssidor upplåtes till bl a TT inom samma

ansvarsramar som gäller för riksradions programverksamhet. Hittills har inte Tl medverkat i text-TV, men både Lokalradion

g och Utbildningsradion sysslar med att producera text-TV-sidor

l inom ramen för viss, liten försöksverksamhet.

De 160 i provpubliken har utfrågats bl a om sin syn på text-TV

genom undersökningar utförda av Sveriges Radios publik- och

programforskningsavdelning, PUB. Bl a har de döva och hörsel-

handikappade mött text-TV-redaktionen i gruppdiskussioner och fyllt i enkäter samt s k dagböcker - formulär för markering

g av hur mycket tid som åt till

går text-TV-tittande. Resultaten

i

visar att provpubliken text-TV. Nästan uppskattar alla menar sig få större nytta av TV sedan

text-TV-möjligheterna tillkommit och

de flesta är beredda

att själva skaffa sig text-TV-mottagare.

Vad de döva och

hörselhandikappade främst efterlyser är

textning av TVs

j nyhetsprogram. Programtextningen uppfattas

*

som mer värdefull än informationssidorna i text-TV.

De informationssidor som innehåller

nyhetstelegram värderas dock

nästan lika mycket som till möjligheterna programtextning. Varannan ur provpubliken

ser dagligen på informationssidor i text-TV, och ytterligare en dryg tredjedel ser på dem minst ett par gånger i veckan. De döva text-TV mer och är mer

utnyttjar positiva till mediet än de

hörselhandikappade, men det allmän-

na intrycket är att de allra flesta i den mycket lilla provpubliken får glädje och nytta av text-TV.

Under det att provsändningar med text-TV

fortgått har inte

bara de 160 i provpubliken lockats att

följa informationssidorna. l Sverige såldes fram till årsskiftet

1979/1980 5 000 text- TV-apparater och under 1980

ytterligare ca 17 000 stycken.

in i bilden 64 Text-TV kommer

Flertalet av dem som före maj 1980 köpte TV-apparater som kan ta emot text-TV var medvetna om att text-TV-standarden skulle kunna ändras överenskommelse mellan Konsu- (enligt

mentverket och industrin stod detta på en särskild etikett fästvid

För används nämligen det

mottagaren). provsändningarna engelska systemet- dets k synkrona - som skiljer sig från det

s k Med till att det senare ännu inte

franska, asynkrona. hänsyn

är fullt utvecklat har det svenska TV-bolaget uttalat att man vid l

använda det

l

eventuellt byte av system kommer att parallellt

under en apparatgeneration, dvs 12-15 år, efter gamla systemet

På detta sätt behöver inte riskera att få

bytet. apparatköparna

i

vid övergång till ett nytt system. De olika

byta ut sina apparater standarderna diskuteras mer i bilaga.

l

5.2.2 Internationella försök

Text-TV föddes i Storbritannien. BBC och de kommersiella

startade på hösten 1974; BBC TV-bolagen provsändningar

kallade sin text-TV Ceefax, medan de kommersiella TV-bolagen (lBA) kallade sin Oracle. Sedan 1976 sker sändningarna reguljärt

i Storbritannien.

Mellan 1976 och slutet av 1979 såldes ungefär 40000

att antalet i december text-TV-apparater. lBA uppger apparater 1980 är 100 000, och industrin säger sig ha levererat ca 120 000 fram till samma datum. En majoritet av text-TV-utrustningar dem som skaffar TV i Storbritannien hyr denna, och sig

extrahyran för att få text-TV är mellan 36 och 60 pund per år. En kostar 100-150 pund mer än en ny stor

ny text-TV-apparat text-TV-tillsatser (som bara

färg-TV-mottagare. Separata

av ca 7000 hushåll) kostar vanligen 200-300 pund i används inköp. Ceefax sänds 18 timmar per dygn (06-24) och varje dag under

året. Ceefax-redaktionen består av 20 personer, alla journalister. Man 300-400 sidor som alla uppdateras nästan

publicerar

och sänds är något av en dagligen 200 i varje TV-kanal. (BBC1

medan sidorna i BBC2 har mer av veck0-textdags-text-tv, tv-ka raktär). Ceefax-redaktionen poängterar att text-TV bör vara

med den principiella form ett enkelt och billigt medium, ungefär som det redan har. Man har koncentrerat sig på allmän

information och endast textsatt ett litet antal program, men -

under 1981 - handikappåret görs fler satsningar.

Oracle-redaktionen finns två inom lBA (ett för

på företag

därvardera två redaktionschefer nyheter, ett för övrigt innehåll),

leder tillsammans 12 och 9 grafiker. Man publicerar journalister ca 400 sidor i en kanal, och alla uppdateras minst en gång per

Text-TV kommer in i bilden 65

vecka. IBA planerar regionala

Oracle-sändningar, som ska starta

1981 och omfatta alla de kommersiella

TV-stationerna senast 1983. Oracle sänder sedan starten försökssidor med reklam, och IBA räknar med att kunna sälja annonsutrymme under 1981 så att ungefär 15% av sidorna i Oracle blir reklamsidor och ca 15%

av utrymmet på övriga sidor utgörs av korta reklamslogans.

l Frankrike har man en annorlunda

syn på text-TV. Det franska systemet Antiope ska kunna användas för både text-TV

och teledata, bl a genom att text-TV-sidorna ska kunna telefonbe-

ställas. Databaserna kan vara desamma som för teledata och ska också kunna

kopplas samman med teletex, telefax och teleprinter. Antiope har utvecklats i samarbete mellan

fransk TV

och telemyndigheten.

Under 1980 pågick nio olika

Antiope-sändningar i fransk TV,

varav två är regionala. Flertalet sidor

når inte så många tittare

eftersom antalet

text-TV-mottagare uppskattas till ett partusen. Ett av de tre franska TV-bolagen, Antenne 2, sänder fortlöpande

60 sidor, av vilka ca 20 uppdateras och

dagligen innehåller

nyheter och programinformation.

Fyra dagar i veckan sänds

dessa 60 sidor

kontinuerligt frambläddrade så att de kan tas

emot i vanliga

TV-mottagare; även i Storbritannien visas text-TV-sidor som testbilder. År 1982 avser

Antenne 2 att

komplettera sändningarna med och grundläggande allmän

information.

Programtextning förekommer inte ännu men ska

prövas. Man hyr dessutom ut text-TV-sidor så att också andra än

TV-bolagen kan sända, allmänt tillgängligt eller i kodad form till

speciella avnämare. l Antenne 2 sänder sedan januari 1979 Frankrikes motsvarighet till SMHI 40 sidor

med upplysningar

om väder. Parisbörsen svarar för 330 sidor som utsänds lokalt över Paris och Lyon.

Trafikupplysningar och samhällsinforma-

tion sänds regionalt.

l Västtyskland har introduktionen av text-TV fördröjts bl a beroende på olika om vem uppfattningar som har rätt att driva

sådan verksamhet. Pressen har ansett att text-TV är att betrakta som en elektronisk inte som textad

i tidning, TV-sändning, under det att TV-bolagen är av motsatt uppfattning. En kompromiss

innebär att 5

tidningar publicerar löpsedlar - inte nyheter - i

text-TV, medan två TV-bolag och en nyhetsbyrå svarar för det

övriga innehållet. Redaktionen om 15-20 man finns i Berlin och sysslar inte alls med Den brittiska

programtextning. standarden

används, och denna har dessutom för utnyttjats text-TV- *

å sändningar i bl a Holland, Österrike och Australien. Också i

l

l Österrike medverkar från en personal nyhetsbyrå i text-TVsammanhang, medan holländsk text-TV av de sex

produceras

sou 1981:45 66 Text-TV kommer in i bilden

Holländarna har

TV-bolagens gemensamma nyhetsavdelning.

programtextning.

och planerar använda Även våra nordiska grannar har prövat DanskTV har en ute, medan norskTV ,

brittisk standard. provsida

som rekommenderar införandet av har avslutat en utredning och

text-TV. Det statliga finska TV-bolaget har köpt utrustning i

sin text-TV under 1981. Textning på svenska planeras.

startar

försök med text-TV ägt rum på flera ställen,

l USA har tekniska och CBS. både hos enskilda TV-stationer i regi av TV-bolaget försenas bl a av ett beslut att reserintroduktionen av text-TV vera en av i åt utsändning av en speciell

linjerna TV-signalen döva och hörselhandikappade; dessa personer

textning för

andra) tillsatsdekodrar på (men knappast några erbjuds köpa

ta emot text från de TV-stationer som

postorder för att kunna

ansluter sig till detta konkurrerande system. l Washington, DC,

med text-TV enligt kanadensisk l

startas under 1981 ett fältprov

hur väl text-TV lämpar i

standard i liten skala, där man vill pröva

och lokala upplysningar.

sig för myndighetsinformation

l

l

5.3 Tekniska och ekonomska förutsättningar

å

för text-TV

5.3.1 Inledning

finns en översikt av olika tekniska l en särskild teknisk bilaga terminaler med flersidesminne, s k tids-

utvecklingslinjer, tex

text-TV till med

bestämda sidor samt avgränsade grupper

Bilagan behandlar vidare ett närbesläktat individuell debitering. l som innebär att text och bilder sänds medium, s k textradio, FM- sändare till FM-

kodade från specialtillverkade digitalt

anslutna till .

mottagare (som kan vara persondatorer).

en för hur många text- Bilagan ger också redogörelse

kan sändas med hänsyn tagen bl a

TV-sändningar som praktiskt väntetider och det använda utrymmet, dvs hur många

till tittares som utnyttjas för text-TV.

av linjerna i TV-bildens linjestruktur

i kan dessutom användas för annan

Dessa linjer TV-signalen h

och felsökning, vilket information, tex televerkets mätning

behandlas i bilagan.

5.3.2 Sändningssituation

består av ett stort antal större och , Det svenska TV-sändarnätet distribution av TV-programmen från mindre stationer. För till de större sändarstationerna finns ett ,

produktionsplatsen

Text-TV kommer in i bilden 67

omfattande nät av programförbindelser. Den centrala punkten i nätet är televerkets rundradiocentral i Stockholm (Kaknästornet).

De mindre stationerna, s k

slavstationer, kan endast återut-

sända vad som sänds över moderstationen. De kan således inte matas med egna lokala eller

program datasignaler, typ text-

TV.

Pâ grund av de olika vågutbredningsförhållanden som råder

för TV1-sändarnas respektive TV2-sändarnas frekvenser erhålls inte fullt lika

hög befolkningstäckning för TV2 som för TV1:

99.4% mot 99.6%. Skillnaden beräknas 1985 kunna

nedbringas

till ca 3 000 hushåll, fördelade över hela landet.

Det nuvarande sändarnätet och gällande drift- och underhållsrutiner är avpassade för de

tillgänglighetskrav och de

sändningstider (även testbildssändning) som gäller för närva-

rande. Text-TV kan utan större

svårighet sändas under samma

tider, dvs i huvudsak dag och kvällstid. Under 1980 innebar detta 80-90 timmar per vecka. En

reducering av denna tid är aktuell av

kostnadsskäl.

En utökning av sändningstiderna för text-TV skulle innebära att driftskostnaderna ökade och att

underhållsarbetet försvårades, framför allt under de närmaste åren

när många sändare

saknar Att t ex sända

reservutrustning. alla dagar mellan 6.30

och midnatt i TV1 skulle kosta 2

miljoner kronor extra. Detta

behandlas närmare i den tekniska

bilagan.

5.3.3 Mottagningssituationen

Drygt tre miljoner svenska hushåll- 95% -innehar omkring TV

1981. En ökande andel av hushållen har mer än en TV. Ca 80% av hushållen -

omkring två och en halv hushåll - har

miljoner

fä rg-TV. Omkring 350 000 nya TV-mottaga re säljs varje år, varav ca 300 000 i färg.

Ca 50 % av TV-hushållen är anslutna till

centralantennanläggningar. l övriga hushåll används normalt individuella

utomhus-

antenner. Olämpligt utförda antennanläggningar är tyvärr en

vanlig orsak till mindre god bildkvalitet och drabbar än hårdare text-TV-bilden.

Text-TV-signalen har en något annan karaktär än den vanliga TV-signalen. Den ställer därför i vissa avseenden andra krav på såväl överföringen som mottagningen än den vanliga signalen. l många fall är text-TV-kraven högre än för leder vanlig TV, vilket

till att inte alltid

text-TV-mottagning är tillfredsställande där den

vanliga mottagningen är det.

l samband med av

utplaceringen text-TV-mottagare hos

sou 1981:45 68 Text-TV kommer in i bilden

i Sveriges Radios prov visade sig ca två tredjede-

provpubliken direkt kunna ta emot text-TV på både TV1 och

lar av hushållen

hushållen kunde ta emot text-TV på

TV2. Flertalet av de övriga

båda kanalerna med förbättrade antennanläggningar. Uppgif- Frankrike och Västtyskland tyder på att man terna från England,

får ca 90 °/o Det

med dagens teknik befolkningstäckning.

vara realistiskt att räkna med att man med en viss förefaller av får en täckning av

förbättring mottagningsutrustningen

95-97 °/o i Sverige.

5.3.4 till regional text-TV Möjligheter

svenska sker med information som Nuvarande text-TV-prov utarbetas, utformas och matas in i Stockholm. Regionala skulle kunna komplettera centrala. Sådana text-TV-sändningar

kan ske oberoende av utbyggnadstakten för regio-

sändningar nal-TV. lokal av text-TV-sidor kan

En regional eller produktion

metod -

för utsändning på flera olika sätt. En enkel

förberedas

som kan användas under ett försöks- eller uppbyggnadsskede-

text-TV-sidor matas in centralt (i Stock-

är att regionala/lokala och sänds ut över hela riksnätet (som text-TV idag).

holm) ansluta eller lokal

En annan metod är att varje regional

med dataförbindelse till närmaste text-TV-redaktör/redaktion TV-station som förses med egen lokal text-TV-dator.

regionala text-TV Stockholm) och regional eller lokal

Centralt sänd (från olika och sändas oberoende av text-TV kan här tilldelas linjer Samma sekvens om t ex 100 sidnummer kan tilldelas varandra. som sänds från Sundsvall som den i

den regionala text-TV

får ändå bara se sidorna

Luleå: tittare i respektive omgivning

Man hushâllar alltså med det från och om den egna regionen. för text-TV i TV-signalen. Det finns

begränsade utrymmet

och alternativ: att sända textdessutom ett tredje dyrare TV-sändare TV3). För en

TV-sidor från en särskild (regional

delar vad som i

sådan verksamhet gäller i tillämpliga sägs

avsnitt 3.6 i detta kapitel.

5.3.5 Tänkbara kostnader och intäkter

kostar text-TV 700-1000 kronor mer än en l För text-TV-tittaren i med Detta motsvarar knappt tio

26-tums färg-TV fjärrkontroll.

om man antar att en text-TV kan kronor extra i månaden, i tio år och inte leder till mer omfattande reparationer . behållas

stor Om text-TV blir standard på färgän en vanlig färg-TV.

i vissa storleksklasser eller masstillverkas av i TV-apparater

Text-TV kommer in i bilden 69

andra skäl kommer extrakostnaden sannolikt att kunna halveras. För text-TV-försöket har anskaffat

TV-bolaget sändnings- och datorutrustning för cirka en miljon. Personalkostnaderna är svåra att beräkna, och text-TVredaktionen på TV-bolaget, Ceefax-redaktionen och

Oraclestaben lämnar alla olika Om vi

uppskattningar. utgårfrån att det verkligen behövs 20 personer för att uppdatera 400 sidor i

(som fallet med Ceefax) kan vi efter ytterligare antaganden beräkna

3 hur många anställda som behövs

för att uppdatera ett visst antal

l sidor i text-TV.

Hur många behöver t ex arbeta med ettusen sidor? (Det är alls

inget maximiantal, men vi tar det som För så

exempel.) många

sidor krävs i två TV-kanaler, både utrymme i TV1 och TV2, och väntetiden blir i genomsnitt 12,5 sekunder om åtta linjer utnyttjas i respektive kanal. Om av dessa 1000 sidor 200

uppdateras dagligen, 200 varannan dag och 600 var tredje blir

personalbehovet kanske 25 redaktörer. att månadslönen

Säg för

dessa är ca 10 000 plus sociala kostnader. De

årliga personal-

kostnaderna skulle bli 4,5 miljoner kronor. Text-TV-redaktionen räknar med att det för

programtextning

kan behövas en tjänst per timme

programtextning i veckan. Fullständig textning (främst icke direktsända program) på

svenska och finska skulle i så fall kräva 30 (10 plus 20) textare;

textning på två språk kan tekniskt sett redan försiggâ med

dagens utnyttjande av bara ett par i

linjer TV-signalen. Om text-TV-redaktionens beräkningar stämmer även i en ickeförsökssituation, och om t ex fem invandrarspråk textas, skulle

enbart denna text-TV-service ta i ett hundratal

anspråk tjänster

och kunna kosta mellan 15 och

20 miljoner kronor årligen i

lönekostnader.

5.3.6 HeIkana/s text-TV

Hypotetiskt sett kan självfallet en hel TV-kanal, inte bara några få linjer, avsättas för sändning av text-TV-sidor. Man

kan i princip sända annat än eller “

TV-program text-TV-sidor i hela eller delar av denna nya TV-kanal: tex mer detaljrika stillbilder och teleprogramvara (datorprogram som skickas från centralt håll

till med

text-TV-apparater inbyggd mikrodator eller till enskilda persondatorer). Säg att 600 linjer av används för TV-signalen

text-TV. Om vi accepterar en maximal väntetid om 10 sekunder (dvs i genomsnitt 5 sekunder per sida) kan 7500 text-TV-sidor sändas i en hel kanal mot ca 200 sidor med

sändning på bara två linjer. Om vi accepterar en väntetid på en minut (i genomsnitt 30

in i bilden sou 1981:45 70 Text-TV kommer

ca 45 000 sidor sändas i den hela sekunder) per sida kan således

TV-kanalen. En TV-kanal har alltså en hög överföringsförmåga,

ca 500 000 tecken/sekund. En sådan ny TV-kanal - TV3- kräver förstås resurser. l Sverige finns ointecknat eterutrymme att användas för en ny TV-kanal. En fullt TV3 (som täcker 99.4% av hushållen) skulle utbyggd kräva i sändare och annat om ungefär 250 investeringar

kronor. (Om endast 90% av hushållen i riket täcks

miljoner

stannar kostnaderna vid 100 miljoner.)

Det är emellertid inte bara sändningsutrymmet som kostar text-TV-datorer skulle behöva införskaffas för pengar. Nya

helkanals text-TV. Dessutom behövs mer personal. l Frankrike

har man att dessa kostnader kan täckas genom att inställningen hyrs av utomstående, institutioner och sändningsutrymmet främst av information i kodad form. företag, för sändning kan man överväga sändning av text-TV i en hel

Naturligtvis kanal vid tider då inte ordinarie TV-sändning pågår, t ex vid

tillfällen då nu testbild ligger ute. Nuvarande text- , sådana är dock enbart avsedda för att ta emot text-TV TV-mottagare

(data) på ca 30 linjer, inte på alla 625.

6 Teledata

6.1 Vad är teledata?

Teledata ger liksom text-TV att ta emot

möjlighet text och enkla

bilder. En skillnad är att

viktig telefonsystemet används istället

för etern. Tekniskt sett kan det därför

finnas många fler teledatatjänster än text-TV-tjänster. Teledata sänds alltså

inte som text-TV utan beställs med ett telefonsamtal. För att beställa information från en teledatabas - det kan

finnas många - behöver man bl a en teledataterminal, som kan

vara en modifierad

TV-mottagare, och ett s k modem, som gör

att data från telefontråden kan framträda

på en bildskärm.

Terminaler kan också vara en skrivare för text

vanlig eller för

blindskrift. Man ringer ett nummer till en teledatabas

på en

vanlig telefon (eller trycker en

på knapp som automatiskt kopplar telefonnumret). Därpå framträder sidor med text och enkla bilder på terminalen.

Varje databas kan innehålla hundratusentals det är fler sidor; än vad som ryms to m i en hel TV-kanal speciellt avdelad för

text-TV. Även små med hundratal system något sidor är

möjliga. Denna information överförs

på telefonnätet som

numrerade sidor om vardera vanligen 24 rader. Man beställer fram sidor genom att sidnummer

trycka på en knappdosa;

alternativt kan man skriva tex sökord

på ett tangentbord som

kopplas till bildskärmen, och då letar datorn efter sidor som innehåller information av just den eftersökta typen. Användaren söker och beställer alltså information

i dialog

med en dator. Teledata är således närmast en

telefonupplysningstjänst i databasform.

Iden bakom teledata skillnaden gentemot annan s k data-

bassökning - är att systemet ska vara enkelt och billigt, så att det

passar också datorovana personer. Terminalerna måste vara avsedda att masstillverkas. har man ansett

Länge att en modifierad TV-apparat är den billigaste godtagbara teledatater-

i

minalen, men andra speciella

lågkostnadsterminaler finns

också.

sou 1981:45 72 Teledata

Teledata är emellertid förmer än bara en telefonupplysnings-

tjänst. Användaren kan lämna information till teledatabasen själv inte bara ta emot Detta sker genom att

(och alltså upplysningar).

telefonnätet medger trafik i båda riktningarna. Användarens

meddelanden kan t ex vara enkla svar på frågor eller mer

egna Dessa kan tänkas bli lagrade i

komplicerade inlägg. inlägg

kanske så att vem som helst kan komma åt att läsa teledatorn, dem En annan tillämpning av teledata är över-

(på begäran).

av text- kommunikation direkt mellan två terminaler, sändning utan allmän i teledatorn. Det förra liknar en åtkomlighet det senare privata brevlådor.

anslagstavla,

kan också för ekonomiska transaktioner. l den Teledata nyttjas

enklaste formen innebär det att användaren på en knappdosa

där olika varor eller tjänster förtecknas och kan begär en sida användaren med en siffra som betyder Ja

beställas, varpå besvararteledatas fråga om han vill beställa något. Beställning-

i datorn - där användaren är känd genom sitt en registreras namn och lösenord - så att bara annonsören kan åtkomma

denna Leverans sker förstås senare. Räkning

kunduppgift.

med leveransen, eller också debiteskickas antingen samtidigt kontokortskonto direkt vid beställning. l en mer ras beställarens form kan teledata-beställningen bli kopplad till

komplicerad

omedelbar debitering av ett bankkonto. slutna

Teledata kan slutligen användas avgränsat,för grupper

användare User inom tex ett företag eller

(Closed Groups)

fackförbund. Man kan tänka sig att vissa sidor i en större, teledatabas förses med sekretesskydd så att

allmänt tillgänglig

läsare får beskåda dem. Ett annat sätt för en bara behöriga sluten användargrupp är förstås att skaffa och sköta ett eget,

kanske litet teledatasystem. Detta ligger utanför vårt internt, område vilket ju avser information till allmänheten.

6.2 av teledata

Utvecklingen

Teledata är- som vi visar i nästa avsnitt, om den internationella - från början en brittisk ide. Sedan 1979- då vår utvecklingen

Nya vyer publicerades - har utvecklingen kartläggningsrapport

av det som hänt måste i korthet nämnas

gått vidare. Något

redan här.

Britter och fransmän har som ifråga om text-TV) (precis

varsin standard för teledata. Bl a dessa två systempresenterat innefattas i en rekommendation som gjorts av CCITT, lösningar

internationella och telefonorganisation sorr bl a ger

den postför världens teleadministrationer. Dessa stantekniska riktlinjer darder och andra diskuteras i en teknisk bilaga. -

Det brittiska teledatasystemet - Prestel byggde ursprungli-

Te/edata 73

gen på tanken att framför allt hushåll skulle använda hemmets

TV-mottagare (modifierade eller med tillsats) för att söka

information i teledata. Prestel lanserades som reguljärverksamhet våren 1979, men ännu i januari 1981 hade bara ca 1 000 hushåll anslutit sig till systemet. l Frankrike finns emellertid officiella

planer på att förse

samtliga telefonabonnenter med teledataterminaler. Dessa är 9

tums specialbyggda svartvita bildskärmsterminaler med full-

ständiga tangentbord. De är avsedda för den elektroniska

telefonkatalogen (se vidare avsnitt 3.2 i detta kapitel) och kan

inte ta emot däremot kan

TV-sändningar; de användas för

teledatatjänster i allmänhet. Om denna terminal får typ av billig

allmän utbredning kan det påverka teledata även i synen på

andra länder. Mycket tyder dock på att teledata i först blir

Sverige en i

angelägenhet för affärs- och organisationslivet, och att de flesta hushåll - om de själva ska bekosta terminalerna - anskaffar

teledatautrustning först avsevärt senare, om alls. Norska televerket räknar i sin officiella långtidsplan (NOU med att

1980:10) ännu 1990 antalet användare av teledata i kommer att

Norge

vara begränsat till ca 12 000; man tror dock att flertalet av dessa ska vara hushåll.

Mycket tyder också på att användning av tangentbord på sikt kommer att komplettera det tidsödande s k trädsök-

stegvisa

ningssystem som bl a Prestel f n använder av. Med

sig tangentbord kan användaren från i klartext skriva

början vad

han vill leta efter i databasen. Vi diskuterar även detta i den

tekniska bilagan om utvecklingslinjer. När utredningen tillsattes var osäkerheten stor

beträffande

möjligheterna att med teledata och hemfax (billig telefaksimil) överföra dagstidningar på telenätet. Under tid blir överskådlig

det emellertid dyrt och för den

omständligt enskilde att läsa tidningen på A4-sidor som trycks ut en och en på specialpapper. Vi diskuterar detta i kapitel 7.

Det har också framförts tankar om att kunna publicera tex

uppslagsverk i teledataform med möjlighet till snabba

uppdateringar; i Prestel finns åtminstone delar av ett lexikon.

Uppslagsverkskommittén avvisar i sitt betänkande (SOU

1980:26) inte tanken att använda t ex teledata som komplement eller supplement till tryckta uppslagsverk.

6.3 Försök med teledata

6.3.1 Viewdata och Prestel

Ursprungslandet för teledata är Storbritannien. Tankarna på

teledata uppstod 1970 inom det brittiska televerket, British

74 Teledata

Telecom (dåvarande Post Office). Syftet var bl a att öka

framför allt kvällar och helger då arbetssam-

telefontrafiken, på

brittiska kallades talen avtagit. Det speciella teledatasystemet från Viewdata, men när det 1978 visade sig omöjligt att början en kombination av två så vanliga 0rd som varuinregistrera märke British Telecom namnet till Prestel. Från framför allt bytte brittiskt håll har namnet Viewdata sedan lanserats som beteck-

hela systemtanken, på vad vi kallar teledata. ning på

Prestel lanserades som en allmän tjänst under våren 1979, ett än de ursprungliga planerna. Egentligen skulle då ett

årtidigare

ambitiöst fältprov ha inletts, med 1500 Prestel-terminaler fördelade lika och hushåll. Nu kom istället de allra

på företag

av företag, alltså tvärtemot British flesta användare att utgöras Telecoms att kunderna hemma skulle använda förhoppning

Prestel på kvällar och helger.

Antalet användare är begränsat i förhållande till British

Telecoms ursprungliga planer och förhoppningar: i maj 1979

bara och i februari 1981 ca 8000.

1000, ett år senare ungefär4500

sålda är större, ca 9000; och industrin uppger

(Antalet apparater ytterligare ca 2000 mottagare.) Nästan 7000 av

sig ha levererat

de användarna är företag eller organisationer, och registrerade

av dessa deltar i Prestel också genom att själva

många

framställa och sälja information mm i form av teledatasidor. Antalet sidor i Prestel var ca 125 000 i maj 1979, drygt 170 000 vintern 1980/81. Informationen finns åtkomlig i flera datorer med identiskt innehåll. British Telecom har arbetat med en först

för och några redan

till kvarnen-princip att sälja sidutrymme, etablerade informationslämnare med stort sidutrymme hyr ut enstaka sidor till s k underutgivare (sub-information provisub-lPs). Dessa betalar alltså en annan utgivare (en ders,

eller umbrella lP) för att publicera sin egen paraplyutgivare

information. Det finns (i februari 1981) ca 140 vanliga informationslämnare och nära 350 underutgivare, sub-lPs. British Telecom ansvarar inte för informationen i Prestel utan förklarar att man i det här fallet är vad man i USA kallar en common carrier: en som förmedlar en vara utan

organisation

att garantera dess kvalitet. Ansvaret för informationen i Prestel ligger nu hos varje (och, i förekommande fall, hos varje underutgivare, utgivare Ett femtiotal utgivare har samlats i en Association of sub-IP). Viewdata Information Providers som under våren 1980 lät utge för innehållet i Prestel. Föreningen, AVlP, utser hedersregler också en hedersdomstol som kan sägas motsvara Pressens

dit klagomål och anmälningar som rör innehål- Opinionsnämnd

let i Prestel kan riktas. Hedersreglerna kopierar i allt väsentligt andra beträffande annonseringens inne-

regelsamlingarfrämst

Teledata 75

håll och utformning.

De ca 140 betalar

huvudutgivarna både fasta och rörliga

avgifter till British Telecom: 5 000 pund per år samt 5 pund per

sidutrymme. Plats för minst 100 sidor måste vilket har

hyras, gjort att mindre publicister eller informatörer fått bli underutgivare som hyr plats i större sidstruktur. utgivares (De största utgivarna disponerar uppemot 10 000 sidor i Prestel.) Officiellt räknar man med att en informationslämnares alla kostnader blir mellan 20 och 30 pund per sidutrymme.

En utgivare uppger att British Telecom på längre sikt räknar

med en årsintäkt per användare om ungefär 50 pund (vilket skulle uppkomma vid tre-fyra användningar i veckan) och att en fjärdedel av detta fördelas de informationslämnare

på vilkas

sidor användaren beskådat medan British Telecom för sina kostnader får tre fjärdedelar. För att få teledata att bära sig har olika utgivare startat och

utrednings- konsultationsverksamhet samt utbildnings- och förutom konferenspaket uthyrning av

sidutrymme i den egna delen av Prestel. Användaren betalar för det första för en modifierad TV-

apparat, oftast en färg-TV som i januari 1981 kosta 15

uppges pund extra i månaden att hyra eller 600 pund extra att köpa. En svartvit TV med kostar

teledatamöjlighet 1980 mellan 500 och

700 pund. Svartvita specialterminaler har lanserats i liten skala för affärslivet, men de flesta teledatasidor utformas medvetet i färg. l januari 1981 kan man köpa separata teledatatillsatser för ca 200 pund per st (exkl moms). Dessa

kopplas till en vanlig färg-TV.

Till detta kommer avgifter som varierar med

användningen av

teledata. Ett telefonsamtal om högst 12 minuter kostar minst 3 pence. Samma k0star3 minuter datortid när det är som

billigast.

Användaren betalar också per sida. Varje informationslämnare

sätter själv pris på sina teledatasidor - står

priset överst till

höger på varje sida och annonseras f ö på

innehållsförteckning-

ar- och priset kan vara så som

högt 50 pence per sida. Vanligast

torde vara ett sidpris en halv

på penny; många sidor, t ex alla

innehållsförteckningar, är gratis.

British Telecom erbjuder dessutom under 1980 en speciell

teledatatjänst som kallas Prestel International. Detta är ett

försök som vänder sig till i bl a

företag Storbritannien, USA, Sverige, Västtyskland, Holland, Schweiz och Australien. Prestel

international består av olika delar. Dels finns två särskilda, avgänsade databaser med om

specialupplysningar jordbruk och shipping. Dels förser ett andra tjugotal organisationer- t ex

BBC, the Economist, Fintel och Newsweek- samtliga abonnen-

ter på Prestel International med mer allmän

information. Dels

sou 1981:45 76 Teledata

så vill använda Prestel international för kan de företag som meddelanden inom den egna gruppen. privata

6.3.2 Teledata utanför de brittiska öarna

driver televerket sedan mars 1979 ett prov med l Sverige

kallas DataVision och i mycket bygger på de

teledata som Teledataförsöket avser att skaffa

brittiska systemtankarna.

av teledata; vänder sig inte direkt till

praktisk erfarenhet provet

allmänheten.

Deltagarna i detta teledataförsök är ett fyrtiotal organisatio-

för det första enheter inom televerket samt ner. Här återfinns vissa utländska teleförvaltningar. Ett tiotal ytterligare deltagare främst för att enbart följa provet, och hit hört ex är inblandade

utrustningsleverantörer, informationsteknologiutredningen,

samt Svenska Journalist-

Svenska Tidningsutgivareföreningen

ca 25 är eller har varit mer

förbundet. Övriga organisationer

av informationssidor. Hit hör ett tiotal aktiva som utgivare

andra informationssäljande företag, några stora

tidningar, koncerner samt offentlig förvaltning. Två universitetsinstitutioallt för att undersöka hur formen och ner deltar framför som utmärker teledata uppfattas av användarna. innehållet har tilldelats 200 sidor var. Sommaren 1980 Alla deltagare mer än 2600 sidor, varav bara ett knappt

fanns i systemet något

hade mot obehörig åtkomst. Flertalet sidor hundratal spärrats

har alltså varit möjliga att läsa för samtliga provdeltagare. har lämnat på provet i flera Provdeltagarna synpunkter enkätundersökningar, varav en (i januari/februari 1981) genom-

i samverkan med televerket. De flesta av fördes av utredningen

mest aktiva har redogjort för sina de trettio provdeltagarna

och av teledatamediet, som kan erfarenheter bedömningar sammanfattas så här.

lnom varje organisation har bara ett fåtal - en eller ett par -

utan datorvana, sysslat med DataVision,

personer, egentlig oftast sedan 1979. Ijanuari/februari 1981 är medianantalet fyllda

det varierar och över en sidor i DataVision ca 50, men mycket 100 sidor fyllda med innehåll.

tredjedel uppger sig ha över

har nästan samlats in direkt för teledata utan i Materialet aldrig

andra syften. använder inte alla bildmöjligheter: de flesta

Provdeltagarna utan har nöjt sig med enkla har inte försökt göra figurer för att markera vad det

bakgrunder och kombinationer av färger

innehåll. har man arkiverat de sidor som är för slags Vanligen

dem med bilder eller något slags illustratio-

gjorts, åtminstone är att man manus och förlagor. Sex ner, och vanligast sparat har inte alls dokumenterat sitt sidutbud.

organisationer

har visat teledata för mer än 100 personer som De allra flesta

oftast varit till mediet. Åskådarnas synpunkter - som i positiva

sou 1981:45 Te/edata 77

del fall Ietttill att man ändrat sidorna-

på harfrämst rört mediets utseende (färg och bilder), mindre ofta dess innehåll. har

Själva

clock provdeltagarna bedömt vilket material som bäst i

passar teledata. Till det som en är to majoritet säger m mycket

lämpligt för mediet hör sådant som rese- och trafikupplysning-

ar, sportinformation och -

tabeller, konsumentupplysning,

Iöpsedlar, nöjesguider samt hälso- och

sjukvårdsupplysning.

l övriga Norden bör särskilt förhållandena i Finland uppmärksammas. Tre -

privata företag Sanomaförlaget, elektroniktill-

verkaren - har gemen-

Nokia och Helsingfors Telefonförening

samt etablerat ett

bolag för att sälja information i ett teledata-

system som kallas Telset. Man vänder hand till sig i första

näringslivet. Telset-företaget har fn marknadsföringsrätt i

Finland för den internationellt Prestel

tillgängliga tjänsten

International. -

Tyska televerket Deutsche Bundespost, DB -- har för

provändamål köpt det engelska men Prestel-systemet låter

samtidigt utveckla mer avancerade system. DB startade hösten 1980 ett länge förberett fältförsök med teledata i städerna Düsseldorf och Berlin. Tjänsten kallas Bildschirmtext. DB vänder sig både till hushåll och till kontor. Man har användare rekryterat genom att betala extrakostnader för teledatadekodrar för dem som ändå planerat att köpa ny

färg-TV i Berlin. l Düsseldorf har

man dessutom gjort ett urval om ca 2 000 representativt

personer bland befolkningen. av informa- Företagen rekryteras

tionslämnarna. l februari 1981 deltarca 1 400 hushåll i Berlin och nära 1 000 i Düsseldorf, dessutom ca 450

företag per ort, inalles

3 300 enheter. Nära 100 000 sidor finns lagrade i systemen på respektive ort.

lnformationslämnarna i det tyska försöket har utformat sina sidor så att de kan placeras i ett hierarkiskt med olika system sakområden och passa en redan från början uppställd innehålls-

förteckning. DB strävar aktivt efter att Bildschirmtext

ska medge

koppling till andra databaser så att användare

av systemet ska kunna hämta information också från andra datorer till rutan

på sin modifierade TV-mottagare. (Detta är en målsättning också i

Prestel och svenska televerkets benämnt

teledataprov, Datavi-

sion).

g Ett prov med likartad omfattning planeras i Velizy, en förstad

1 till Paris, av DGT, franska televerket. kallat Försöket, Teletel, startar våren 1981 och omfattar 3500 hushåll samt

omkring ett

hundratal allmänna platser. Ca 200 utgivare deltar, enligt planerna med ca 200 000 sidor:

upplysningar, spel, beräkningsoch beställningsprogram m m. Olika av terminaler

typer prövas. DGT planerar vidare att- med början under 1982- låta ersätta

de tryckta telefonkatalogerna för samtliga telefonabonnenter

78 Teledata

llle-et-Villaine med en bildskärms- (ca 270 000) i departementet

terminal (9 tum) som kan kopplas till ett abonnentregister på

är att 1992 utan särskild debitering ha försett teledata. Slutmålet Frankrikes 34 miljoner telefonhushåll med denna samtliga

elektroniska telefonkatalog; tryck- och distributionskostnader

samt lönekostnader för (1981) 4000 telefoför telefonkataloger

nister som beräknas bli inbesparade på

gertelefonupplysningar

tio år. torde ej fattas före 1982 Definitivt beslut om hela programmet med terminalframställning och utformning av men arbetet sedan industrin har tagit fram

programvara pågår länge.

med som i

på bildskärmsterminaler tangentbord

prototyper inte ska få kosta mer än 500 franc och därför masstillverkning Deras första användning är alltså att blir små och svartvita.

ur men självklart kan återge uppgifter telefonabonnentregister,

de också användas som vanliga teledataterminaler. bedrivs försök med teledataliknande

l USA och Kanada några

avser låta 2000 hushåll i Ottawa pröva den system. Bell Canada

teledatastandarden Telidon. Bell Systems i USA

kanadensiska ett femtiotal hushåll i Florida, USA, med bl a teledatatillförser i ett försök av en stor amerikansk satser som används planerat Ridder. l Columbus, Ohio, planeras ett

tidningskedja, Knight

där användarna bereds fältprov i motsvarande omfattning, bl a elektroniska banktjänster och avancerad tillfälle att pröva Dessutom förekommer ett östkustbaserat informationssökning.

The Source som låter hobbyintresserade med

system kallat

hemdatorer på teledatasätt (trädsökning) bl a välja information

Times eller skriva elektroniska brev till ur t ex New York register

varandra.

7 Telefax

7.1 Vad är telefax?

Ordet telefax, eller telefaksimil, att betyder på avstånd göra lika. Det är fråga om att, sätt som på liknar vanlig kopiering av pappersdokument, av en pappersförlaga framställa som kopior återges på annan plats än där sändaren befinner sig. En telefaxapparat kan normalt både sända och mottaga dokument. lnnehavaren av en sådan telefaxapparat ringer på den via modemenheten anslutna telefonen den upp avsedda mottagaren. Denna senare behöver inte fysiskt vara närvarande och svara, mottagarapparaten kan ställas in för automatisk start när något dokument skall tas emot. När uppkopplingen är klar placerar sändaren sin förlaga i Detta sändarapparaten. dokument kan vara en text, en bild, handskrivet något etc. Efter den för telefaxapparaten normala överföringstiden är dokumentet och finns överfört, i kopia i mottagarens apparat. Det är tekniskt lika enkelt att föra över dokument till flera mottagare samtidigt. Detta är intressant inte minst för nyhets- - aktuellt uppgifter i samband med den s k elektroniska

tidningen. En telefaxapparat kan till men kopplas teledata, även till text-TV, för att ta ut information därifrån på papper. Då kopplar man inte upp utan sig via telefonen, ansluter istället telefaxapparaten till text-TV-mottagaren. Telefax kan alltså användas i samband med teledata eller text-TV, men också separat för t ex översändning av privatbrev. Tekniskt innebärtelefax att den som ska överföras förlaga från telefaxsändare till telefaxmottagare söks horisontellt av med en ljusstråle. Olika ljusstyrka i omvandlas i en fotocell

originalet till

elektrisk ström, som överförs eller på telenätet, på annat sätt, till mottagaren/mottagarna. Där omvandlas den tillbaka till en pappersbild, genom att ett papper i varje telefaxmottagare svärtas i takt med svärtningen på telefaxförlagan.

80 Telefax

av finns. De skiljer sig Flera olika typer te|efaxapparater för överföring av en

väsentligti prestanda och pris. Man brukar,

trots skilja mellan A4-sida, att gränserna ej är skarpa,

l överföringstid ca 6 min

grupp

ll överföringstid ca 3 min

grupp lll överföring, ca 1 min

grupp digital

lV överföring, mindre än 1 min

grupp digital

av de elektriska mellan en telefaxsändare

Överföring signalerna

kan ske med hjälp av olika och en (eller flera) telefaxmottagare telekommunikationssystem. Telefonnätet, datanätet, speciellt över radio eller satellit. För sådan telefax abonnerade nät, eller i första hand har intresserat sig för, fax för som utredningen - - är det telefonnätet som kommer att hembruk hemfax

användas.

7.2 Telefax för hembruk

finns mellan te|efaxappara-

Stora pris och prestandaskillnader

för kontorsbruk och telefax för hembruk, ter som är avsedda finns vid årsskiftet 1980/81 ännu inte hemfax. Hemfaxapparater men under 1981 väntas såväl franska som japanska att köpa, marknaden. För dessa båda typer

apparater presenteras på med en överföringstid på ca 2 minuter per gäller att de arbetar

tillhörande lll ovan), samt att priset (för A4-sida (dock grupp bli ca 2 000 kr. En sådan apparat kan

telemyndigheten) väntas

för enbart lokal kopiering av dokument.

också användas

Papperskostnaden kan bli 15-35 öre per sida när mediet börjat

spridas på allvar.

är avsedda direkt för kon-

l dag tillängliga te|efaxapparater

belopp mellan 10 000

torsbruk och betingar höga inköpspriser,

kr och 50 000 kr är normala. Dessa apparater är betydligt

effektivare än de kommande hemfaxapparaterna.

man på kontor i första

För telefax tänker sig en användning kan allmänhetens användning bli aktuell, i hand. Först därefter hem lokaler, t ex av typ postkontor,

privata och i gemensamma informationscentraler mm.

banker, för av hemfax är ännu mycket Prognoserna spridningen

väntar nationell spridning

osäkra. Japanerna sig en omfattande

detta samman med de speciella

under 1980-talet, hänger

som råder i Japan. Japansk skrift

skriftspråksförhållanden

olika tecken, varför olika former av använder sig av tusentals av bilder där är av tydligt förstahandsinteknik för överföring

inom den japanska elektronik-

tresse. Enligt en undersökning

Telefax 81

branschen, maj 1979, var 1973 ca 18 000 och 1978 ca 160 000

telefaxapparater i bruk i Japan, och antalet väntas

snabbt stiga under 1980-talet, särskilt när

hemfaxapparater blivit allmänt tillgängliga på marknaden. Enligt japanska post- och teleminis-

teriet beräknas till år 1990 nära 90% av alla japanska hushåll ha

tillgång till

hemfaxutrustning.

Även fransmännen räknar med en kraftig spridning av hemfax

under 1980-talet.

Enligt uppgift i juni 1980 av franska telemyn-

digheten DGT väntas 200 000 franska

hemfaxapparater vara i

bruk vid mitten av 1980-talet, och 2,5 miljoner franska hushåll (av totalt ca 25 miljoner) ha sådana år 1990.

apparater Svårig-

heterna att upprätthålla en effektiv

brevdistribution i Frankrike

har nämnts som ett skäl för denna

höga spridningstakt, teleöverföring av brev uppges som intressant

speciellt i detta land.

Utanför Frankrike och Japan kan man emellertid hittills notera

en avvaktande hållning - för att inte säga tveksamhet - inför

hemfaxutvecklingen. Behoven på området måste först få tillfälle

etablera sig, hävdas det. Hönan

och ägget, svararfransmännen, någon måste börja för att utveckling av nya tjänster över huvud

taget ska komma till stånd.

Tillämpningar för hemfax

Som nämnts kan

hemfaxapparater inledningsvis väntas komma

till i

användning kontorsmiljö. Det låga priset gör dem där snart tillgängliga, och då även för små butiker,

restauranger m m.

Därefter kan hemmiljön bli aktuell.

Tänkbara områden där hemfax kan spela en roll, omfattar:

meddelandeförmedling, beställningar, bekräftelser, räkningar,

fakturor, nyheter, begärd reklam och

konsumentupplysning,

undervisning, hemkopiering samt privat minne till hemdator.

För flera av dessa tjänster kan förutom telefax även skrivare komma till

användning.

Endast i enstaka fall kan hemfaxen väntas bli enda terminal-

utrustning i hem och på arbetsplats. l dominerande utsträckning

kan hemfaxen i stället komma att

komplettera teledatautrust-

ning, såsom separat terminal, hemdator e.d.

Utvecklingslinjer för hemfax

I framtiden är det att konstruera

möjligt telefaxapparater där avsökningen av telefaxoriginalet sker helt utan mekanisk

rörel-

SOU l98l :45 82 Telefax

teknik finns delvis redan utvecklad för användning i se. Denna samband med TV-kameror.

Redan finns även som arbetar med färg. Dessa

telefaxsystem blir dock dyra, och kan knappast före sekelskiftet apparater

väntas nå någon mer allmän spridning.

Det är sålunda ännu osäkert med vilket tempo herrfax

kommer att spridas. Den yngre generationen - som vänjer sig

alltmer vid bilden som medium - kan möjligen lättare korrma

att känna med hemfax. Man bör också komma håg

sig förtrogen

att hemfax kan vara enkel att använda praktiskt. Detta kan

underlätta Emellertid är ännu kostnaderför papper

spridningen. och underhåll, samt användningstaxor, ganska höga.

för av hemfax blir i första hand den takt

Avgörande spridning med vilken telefaxtjänster kommer att erbjudas på marknaden,

(elektronisk meddelandeförmedling, ardra

av myndigheter offentliga tjänster m m) och företag (nyhetssammanfattringar, beställningar, betalningsförmedling m m).

8 Särskilda

frågor

8.1 Teledata och

pressen

8.1.1 /n/edning

Direktiven för

informationsteknologiutredningen förutser att en

introduktion av de nya medierna teledata, text-TV och telefax för hembruk kan komma att påverka pressens villkor. Utredningen har därför fått i att bl a studera uppdrag vilka effekter en sådan

introduktion kan få på pressens, i synnerhet dagspressens,

möjlighet att fylla sin samhällsfunktion. l detta sammanhang bör kommitten speciellt olika pröva möjligheter för pressen att utnyttja de nya medierna och vilka effekter detta skulle få på pressens möjlighet att fylla nämnda funktion.

Vi diskuterar dessa frågor här. Vi koncentrerar oss på teledata: vad som sägs gäller i vissa fall också för text-TV och telefax. Först granskar vi i vilken mån det är möjligt att med teledata på ett bättre sätt än i

dagstidningarfullgöra vad som kan sägas vara

kärnan i pressens samhällsfunktion- att informera allmänheten om vad som sker i samhället, att ge kommentarer, att kritiskt

granska överheten samt kommunikation möjliggöra mellan och inom intressegrupper.

Därnäst vidgar vi perspektivet till att innefatta tidningarnas

uppgifteri övrigt- som förmedlare av sportmaterial, i familjenytt mm. Passar teledata bättre än tidningar för att förmedla

3 dagspressens övriga redaktionella innehåll? Detta är också en

viktig del av pressens samhällsfunktion.

Slutligen ser vi på pressens möjligheter (eller svårigheter) att fullgöra sin samhällsfunktion ur ett annat perspektiv: kan

i möjligen pressens intäkter minska genom att annonsörerna

Q väljer att annonsera i teledata hellre än i tidningar? Direktiven I uppmärksammar särskilt frågan om kommersiell reklam skall

i förekomma i de nya medierna och nämner som en komplika-

jtion att pressen i betydande är

utsträckning beroende av reklamintäkter för finansiering av sin nuvarande verksamhet.

sou 1981:45

84 Särskilda frågor

för har behandlat dessa

En särskild expertgrupp pressfrâgor

sammanträden. Gruppen har avlämnat en

spörsmål vid etttiotal

och det är denna som den

till utredningen, på rapport

rapport Rapporten och expertgrup- l

följande framställningen bygger. l

l diskuterats vid en särskild hearing i arbete har också l pens l anordnat med personer inom bl a

pressfrâgor som utredningen

l

tidningsbranschen.

8.1.2 Ideer och opinioner i teledata

framhåller:

Direktiven för informationsteknologiutredningen

om att ett demokratiskt

Det råder stor enighet representativt

av ideer samt kunskap om system kräver ett intensivt utbyte

härför är en mångfald olika opinioner. En viktig förutsättning att statsmakterna sökt uppnå J

inom Direktiven nämner l

pressen.

mån att under det

en sådan mångfald i görligaste genom decenniet (satsa) allt större resurser på stöd till pressen,

senaste

1972 års hävdar i

i första hand dagspressen. pressutredning

slutbetänkande (SOU 1975: 79): Tidningarna fungerar sitt

av medborgare. Det opinionsbildande politiskt för stora grupper

- i form av t ex ledare, nyhets- och och seriösa stoffet

- en stor del av tidningarnas innehåll.

reportagematerial upptar

Det visar att det har många läsare.

sig också finner att pressen - och andra massmedier Pressutredningen

funktioner. De bör (1)

- framför allt ska upprätthålla fyra ge

kring olika samhällsallsidig information, (2) göra kommentarer

kontroll och av olika makthava-

l.ändelser, (3) utöva granskning å

kommunikationen inom och mellan re samt (4) underlätta

i samhället.

organiserade grupper 2 l

samhällsfunktion kan alltså uppfattas i Själva kärnan i pressens i debatten - i politiska, ekonomiska,

vara att tillföra den offentliga l

sociala och andra både fakta och en mångfald fackliga, frågor-

Här diskuterar vi idéer och opinioner. Det Ä idéer och opinioner.

svarar mot denna uppgift är Å

som närmast

tidningsinnehåll

debattartiklar, presskrönikor och insändare.

ledare, kulturstoff,

material får helt enkelt inte rum på en enda

Merparten av detta

iteledata: sidorna är för små. Nyanserade framställningar i

sida

ett utrymme som i teledata skulle av denna art kräver vanligen

sidor. Erfarenheterna från bl a Prestel y motsvara tio eller tjugo

teledatasidor i

visar att det är svårt att verkligen läsa många f

följd. av slag, 2

Finns det något tidningsinnehåll opinionsbildande

»

med ett hundratal ord, som på en teledatasom kan uttryckas

med och insändare är T sida? Pressavdelningar pressgrannar

eller insändare kan .z

korta, och enstaka pressklipp jämförelsevis

SOU 1981 :45

Särskilda frågor 85

möjligen rymmas på en enda teledatasida. l teledata kan t 0 m

ett större utrymme än i t ex dagspressens eller i radions spalter

tidningskrönika ägnas åt pressklipp eller insändare. Det övriga

innehållet tar stor plats, troligen för stor. Debattartiklar, t ex, skulle i genomsnitt fylla 20 teledatasidor, en ledare kanske 10. Det opinionsstoff som allmänheten läser mycket- och som - är just läses mer än t ex sportsidorna

insändaravdelningen som upptar bara någon procent av tidningarnas

totalutrymme.

Tidningarna får ett större antal insändare

än de kan publicera; i teledata kan fler publiceras - men då måste de troligen kortas och redigeras.

Även om förkortade ledare och insändare publiceras i teledata

skulle detta troligen bara marginellt drabba av

läsningen dagstidningar. De som är intresserade av just ledare

väljer

redan att följa den politiska debatten i olika medier och många skulle troligen foga teledata till det förråd som de redan har. För

andra - t ex medlemmar i en - skulle

intressegrupp teledata

erbjuda en helt ny kanal men en som

knappast ersätter andra medier (utom möjligen vissa telefonsamtal eller rundskrivel-

ser). För att detta ska kunna ske krävs

att de själva får möjlighet

att etablera sig som utgivare av

teledatatjänster.

8.1.3 Annat redaktionellt innehåll i teledata.

Innehållet i en teledatabas av

någon omfattning är mycket svårt att överblicka fysiskt på samma sätt som innehållet i en

dagstidning. Det nästan obegränsade sidantalet i teledata har

betydelse för läsarens att hitta möjlighet rätt och journalistens sätt att utforma och markera sin artikel. Varje läsare har utvecklat sitt eget, nästan sätt

oföränderliga att läsa en tidning. Så gott som alla sidor i en blir tidning

betittade, skummas förbi. Så är det inte med teledata. En förstasida finns förstås, men enda

ingen naturlig fortsättnings-

sida. Teledata kan därför vara ett obekvämare medium för läsaren än vad och tidskrifter

tidningar är. Det blir utgivarens sak

att redigera innehållet i teledata så att det läsarens passar läsmönster och läsbehov så bra som möjligt: sidorna måste

sorteras i några logiska följder, korrekta och relevanta korshän-

visningar ges osv. Att på förhand tänka ut hur läsaren kan antas utforska

vilja teledatabasen och sedan arrangera sidorna i förhållande till

varandra, kallas på engelska att snitsla eller routing: vägar

rutter åt läsaren.il nästan varje existerande

teledata-system

förekommer en rutt som är enkel (men kanske för tröttande)

sou 1981:45

86 Särskilda frågor

läsaren att följa: en s kträdstruktur med gradvis mer detaljerade

innehållsförteckningar, menyer, där läsaren steg för steg trycker

fram vad hon eller han vill läsa eller titta på.

Det lättaste för läsaren är annars ett system med sökord, till ett datoriserat redaktionellt arkiv: vill man läsa

ungefär som

står skrivet om Jakarta skriver man Jakarta eller kanske vad som eller Utrikes. Korta kan

Jak eller Indonesien nyhetssammandrag

med fördel sättas ihop och sökas upp med hjälp av troligen av sidor eller sökord. Längre sekvenser innehållsförteckningar alls författas och designas för teledata - måste om sådana bindas ett mer läsaranpassat sätt.

troligen ihop på

det brittiska rymmer som En sida i teledata enligt systemet l flera av de 24 raderna åt till

mest 24 x 40 tecken. praktiken går

av olika bl a med om vem som gjort och

rubriker typ, uppgift

sidan liksom sidans nummer och pris. Olika ansvarar för är ännu inte automatiskt tillgängliga, men

stilgrader och typsnitt

t ex en eller vem som

istället kan färgvalet särskilja textkategori

innehållet ut i texten eller dra till sig

svararför peka något viktigt För varje byte av färg i Prestel går det läsarens uppmärksamhet.

Det innebär att en sida iteledata rymmer ca 80 åt ett mellanrum. färre än 75. Och dessutom måste i teledata en sida ord, sannolikt om andra sidor som handlar om likartade saker. informera detta utrymme? Det ter

Vad kan sägas på ganska begränsade

teledata med bl a text-TV i det här

sig naturligt att jämföra Ceefax (text-TV BBC) beskrevs redan från början avseendet. på

snabbt De text-TV-redaktioner som

som ett nyhetsmedium. under 1980 har en stark inriktning på

startades i Europa och i fall har samarbete etablerats med

nyhetsmaterial många

Man kan också sidutrymmet i

inhemska nyhetsbyråer. jämföra

teledata med det antal ord som ryms i de korta nyhetstelegram i radions P3 och som den svenska

som bl a blir upplästa TT sänder flera gånger per dag. Teledata tycks i

nyhetsbyrån vara ett medium som passar utmärkt för kortfattade f

alltså

nyhetsnotiser. om vilka Övriga innehållstyper som För att få en uppfattning

i teledata kan man t ex innehållet i brittiska .

passar jämföra

i Det mesta av innehållet i

Prestel med innehållet dagstidningar.

utan snarare servicematerial, sådant som j Prestel är inte nyheter

också svenska dagstidningar publicerar i televerkets teledata- f

prov.

Teledata kan dessutom användas som ett redaktionellt arkiv, _l

är begränsad och främst avsedd men eftersom datorkapaciteten

kunder kan teledata inte vara det enda eller det för tidningens sätt a

mest arkivet. Teledata kan användas på samma

fullständiga databaser, förteckningar över artiklar och

som bibliografiska

Särskilda frågor 87

böcker uppställda efter vissa nyckelord; man kan tänka sig att samtliga längre artiklar som t ex en viss redaktion producerar under en månad katalogiseras teledata med på angivande bara av rubriken plus kanske förklarande några termer som kan användas som sökord för det som mikrofilmas. Så kan exempelvis utrikesredaktionen sortera in nyheter om olika länder, i rubrikform eller i form av korta meningar (eventuellt med hänvisning till vilka dagar under det senaste året en artikel varit publicerad om just det landet): på så vis får

den turist eller skolklass eller marknadsdirektör som är intres-

serad av t ex Frankrike att i koncentrat möjlighet läsa nyheter om landet direkt i teledata och kanske också att beställa möjlighet utförliga tidningsklipp direkt från redaktionen. På motsvarande sätt kan facktidskrifter vilka registrera ämnesområden som täcks av fackpressinnehållet, så att man inom fackpressen snabbt kan återfinna t ex alla artiklar hänvisningartill som under våren skrivits om båtar eller motorcyklar. Ett fullständigt redaktionellt arkiv tillhandahålls fö sedan februari 1981 av Tidningarnas Telegrambyrå (TT) genom dess dotterbolag TT Nyhetsbanken. l dator TTlagras samtliga telegram så att de kan återsökas dygnet runt. Det torde vara möjligt att på sikt använda teledataterminaler för i TT sökning Nyhetsbanken. Vem som helst kan då själv söka information, exempelvis på terminaler som kan finnas på tidningar eller bibliotek. Handelsredaktionen på en större dagstidning sysslar liksom vissa Specialtidningar bl a med börsöversikter, artiklar om samhällsekonomin och bedömning av enskilda särskilt företag, i anslutning till dessas

delårsrapporter eller årsredovisningar.

Sådan finansiell statistik kan tänkas bli publicerad i teledata: i Prestel publicerar flera tidningsföretag uppgifter av denna karaktär. En tidnings sportredaktion samlar material som är av mycket sådan enkel, och återkommande sammanfattningsbar karaktär att det lämpar sig för i teledata. publicering Teledata kan ge nästan heltäckande redovisning av resultat, individuella prestationer etc, långt ned i divisions- och korpsystemen, samman med vissa kort-korta referat. Vissa tidningar och tidskrifter publicerar bedömregelbundet ningar av nya produkter, som t ex nya bilmodeller. Sådana bedömningar torde efterfrågas ganska vilket väl länge gör dem lämpade att presenteras i teledata. Teledata kan dessutom ge

konsumentupplysning på detaljerad nivå.

l Prestel en hel del sidor ingår av typen nöjes- och evenemangstips. Tidningarnas fritids-, nöjes- och familjeredaktioner

sou 1981:45

88 Särskilda frågor

sammanställer liknande material, ibland för publicelöpande

ring i särskilda bilagor, och detsamma gör vissa populärtidskrif-

ter. Hit kan höra aktuella förteckningar över utställningar och kanske med korta recensioner eller hänvisningföreställningar, ar till när föreställningen blivit recenserad. Samma redaktioner sysslar också med uppgifter som rör hobbies. l mån finns sådant innehåll i Prestel.

läsarnas någon

Redaktionerna också med resetips och bedömning av sysslar resmål; i stor utsträckning förekommer information och upplys- - med om ningar om sådant i Prestel. Matrecept uppgifter aktuella priser - kan också publiceras i teledata. Ett centralt system för teledata (typ Prestel) ger samordningsfördelar för användaren till priset av ett omfattande och kanske för teledataredaktören. lett sådant

besvärligt redigeringsarbete centralt kan man t ex leta reseråd genom att slå på

system särskilda restider istället för att först leta efter enskilda resear- Ett sådant supersystem kräver dock att redaktionen rangörer. kan överblicka tusentals teledatasidor för att ge dem ett logiskt mönster som hur användarna kan tänkas söka informapassar tion om t ex resor och lokala nöjen. Erfarenheterna från Prestel visar att det är svårt; även där sorteras sidorna per utgivare oftare än per ämne. material med till 3 l teledata kan även publiceras anknytning i

material som ligger på gränsen den egna näringsverksamheten, mellan redaktionellt innehåll och reklam. Researrangörer skulle

kunna resetips (och kanske låta tilltänkta kunder

erbjuda egna beställa resor och handböcker direkt per teledata): på så sätt

de om inte teledataapparater kommer

kringgâr resebyråerna,

att finnas i större antal hos dessa än hos privatpersoner. eller filmbolag, förlag och skivbolag skulle kunna Biokedjor

nöjestips. De stora kedjorna inom dagligvarubranschen erbjuda

skulle- i kedjans butiker eller i kundernas hem- kunna erbjuda t ex kostinformation och måltidsrecept, förutom att de som alla andra skulle kunna använda teledata som ett internt företag kommunikations- och informationssystem. Vi återkommer till

hur reklammöjligheter i teledata skulle påverka pressen.

i teledata konkurrerar knappast med

Nyhetsöversikterna

eftersom tidningarna ägnar ett större utrymme

tidningsläsning

här tävlar teledata snarare med text-TV, radions åt varje nyhet;

korta och kortnyheterna på TV, sammannyhetssammandrag

lättare att hitta och mer

drag som är garanterat gratis, nog koncentrerade men i en del fall inte lika ofta tillgängliga eller så

innehållsrika som kan bli fallet i teledata. Text-TV måste dock anses vara fördelaktigare för läsaren än teledata i just de här avseendena: för snabb, billig, aktuell och kort telegramsam-

Särskilda frågor 89

manfattning. Av samma skäl kan det tänkas att text-TV konkur-

rerar med viss

tidningsläsning i högre grad än vad teledata kan

göra. Att titta text-TV är

på billigare än att köpa en kvällstidning,

och för den som inte har resor hem

långa eller möjlighet att läsa tidningen på arbetet torde båda medierna läsas under

ungefär

samma period, någon före gång kvällsmålet. För specialnyheter som önskas

av en begränsad grupp med tex gemensamt fritidsintresse kan teledata lite bättre passa och kanske t 0 m stjäla läsare ur vissa specialtidskrifters Iäsekrets. Rapp och kort finansiell information har redan andra nämnts; exempel kan vara nyheter i datorbranschen eller aktuell information till vissa grupper. Innehållet här är aktuellt infor-

merande, knappast fördjupande eller kommenterande. Det

ligger ett värde i att innehållet

kan uppvisa en stor innehållslig bredd och långt driven Här specialisering. kompletterar teledatabaserna dags- och utan att konkurrera fackpressen med den.

8.1.4 Dagspressrek/am i teledata

Teledata trycks inte och bärs heller inte ut. För annonsören och

utgivaren är teledata därför billigare än t ex Å dagstidningar.

andra sidan är all i teledata

publicering beroende av att läsekretsen har tillgång till apparatur som till en början är dyr, kan vara omständlig att använda och som i vissa

fall kan behöva användas för annat: text-TV, TV-tittande, telefonsamtal. Man kan säga att en viss del av annonsörens kostnader övervältras

på läsaren. l tidningar är det som bekant tvärtom: läsaren

betalar bara en tredjedel av vad det kostar att ge ut morgontidningen. Om prisskillnaden mellan teledata och tryckta medier verkligen får en sådan effekt att annonsering överförs till teledata är bl a beroende av vilka annonsören vill nå med sin reklam.

Annonsören vill få så låg kontaktkostnad som dvs finna möjligt,

det medium där kostnaden är lägst per person som kan antas läsa annonsen (räknat

på möjliga kunder). Eftersom teledata i

ännu högre grad än är ett

dagstidningar uppsökt medium

kommer mycket få av dess läsare att exponeras för en

genomsnittlig annons. Skillnaderna i kontaktkostnad mellan tidningar och teledata kan dock antas komma

att förändras till teledatas fördel, i takt med att teledata får nya användare och

med att tidningsföretagens kostnader

för papper, personal och transport stadigt ökar. Hur mycket är då

billigare teledata som reklammedium?

Ingen har kunnat presentera en i alla stycken perfekt uppskattning av detta kostnadsförhållande. Enbart och distribupapper

sou 1981:45

90 Särskilda frågor

tion svarar för i genomsnitt omkring en fjärdedel av tidningsfö-

retagens kostnader (i Sverige 1978) - bl a dessa kostnadsposter

kan försvinna om man helt övergår till teledata.

som uppges för Prestel. Priser Man kan se till de annonspriser två vitt skilda begrepp som inte och kostnader är visserligen ha relation till varandra. En av utgivarna i

behöver någon

Post & Mail, vill 1980 för en sällan eller Prestel, Birmingham sida som hyrs ett år av t ex en hantverkare

aldrig uppdaterad

till 400 svenska kronor; en annan debitera motsvarigheten räknar med halva annonskostnaden, 150-200 utgivare, Eastel, Motsvarande annons införd i en kronor per år och teledatasida. skulle kunna kosta 12000 svensk landsortstidning varje dag kronor brittisk drygt 6 000 kronor. En aldrig per år, i en större i teledata måste dock bland tusen

uppdaterad annons uppsökas medan den i en dagstidning, byter plats och

andra, upprepas kan hitta nya läsare som skummar tidningen.

De annonser som särskilt kan komma ifråga i teledata är korta,

som finns i stort antal, dvs närmast s k standardiserade

samt (omredigerade) annonser med livsme-

eftertextannonser eftertextannonseringen två delspriser. För dagspressen fyller

eftertextannonserna har betydelse på båda av olika syften: både och på tidningarnas marknader, på annonsmarknaden

läsarmarknaden. För det första inbringar eftertextannonserna

intäktertill För en genomsnittnaturligtvis dagspressföretagen. lig dagstidning rör det sig dock om bara lite mer än en tredjedel

Man måste emellertid hålla i minnet att av annonsmaterialet.

för storstädernas morgontidningar sva- .

eftertextannonseringen som tre femtedelar av de samlade annonsin-

rar för så mycket

täkterna.

det andra är eftertextannonseringens syfte att öka

För läsvärde. av eftertextannonseringen bär

tidningens Mycket

och hör - liksom lokalt stoff - till det

starkt lokal prägel övrigt

Eftertextannonser läses av nästan ,

mycket lästa i tidningen.

i storstäder och av ännu fler i mindre j varannan tidningsläsare läses i vissa fall av ännu fler. Viss orter. Lokala affärsannonser enkannerligen s k veckoannonsering, är som

dagligvarureklam,

av delvis liknande karaktär som eftertextannonsering-

påpekats en: sorterade bjuds ut under begränsad en mängd produkter i

tid. vänder till läsare främst Eftertextannonsören sig vanligen

eller bara den aktuella tidningens utgivningsort; undantag på

denna kan röra resor och vissa platsannonser. De

från regel

riktar sig också till en majoritet av flesta eftertextannonser orten och alltså helst i den största,

läsarna på publiceras

tidningen, den med störst hushållstäckning.

Särskilda frågor 91

Teledata är än så bra länge inget bildmedium och kan svårligen skummas på samma sätt som en en dagstidning: läsare av teledata snubblar över knappast tjusiga annonser på samma sätt som en dagstidningsläsare kan göra. Men eftertextannonser behöver ofta inte vara omedelbart uppmärksamhetsvädjande utan kan ta fasta teledatas på fördelar. Det kan

veckoannonseringen också göra om man avstår från sina

särskilda och igenkännbara (enklare typsnitt logotyper kan visas i teledata).

Teledata är ett billigare publiceringsmedium. Dessutom fungerar det som anslagstavlan i en kvartersbutik: en privatperson kan snabbt sätta upp en lapp som sedan sitter kvartills den

vara det kan röra sig om har bytt ägare, den bortsprungna

kattungen (förhoppningsvis) är hittad eller barnvakt har anmält

sig. l teledata finns möjlighet att mycket snabbt införa erbjudanden och att lika snabbt ta bort dem i den precis stund de slutat gälla. Det är särskilt för viktigt tidsbegränsade eller speciella

erbjudanden av typ eftertext- och veckoannonser.

Teledata är olik anslagstavlan i kvartersbutiken genom att den lämpar sig för efter sökning något mycket specifikt men knappast för total Den som genomläsning. söker t ex en begagnad bil kan företa sitt annonsletande med hjälp av valkriterier som t ex märke, årsmodell, färg, antal dörrar eller högstapris, eller alla egenskaperna tillsammans; och som belöning får hon eller han fram någon enda teledatasida som innehåller ett åtrått objekt. Detta under gäller förutsättning att bilköparen känner sina preferenser: annars är letandet knepigare än i en En fördel dagstidning. med teledata i sammanhanget är att den potentielle sedan kan bilköparen vandra till en annan sida i teledatabasen, en som innehåller redaktionell text med uppgifter om den aktuella bilens egenskaper enligt bilprovningar. På motsvarande sätt kan matvaruköparen läsa recept på andra sidor i teledata och sedan genom anknytningen till -

beräkningsprogram kalkylera var det skulle vara totalt sett

billigast att göra inköp av dessa matvaror.

Den springande punkten är i vilken mån annonsören genom teledata kan nå den tilltänkta grupp köpare han vill ska uppmärksamma annonsen - för de flesta eftertext- och andra

annonser, inklusive veckoannonsering, majoriteten av ortens invånare. För att kunna konkurrera med förstatidningen på varje ort torde teledata behöva finnas i ungefär vartannat hushåll.

Först kan man dock notera

att hög hushållstäckning inte är ett

krav för all som annonsering passar i teledata inte tex för

fastighetsmarknaden. Fortsätter man exemplet kan man tänka

sig att fastighetsbranschen långt innan teledata blir ett allmänt

sou 1981:45

92 Särskilda frågor

aktuellthåller och sprider uppgifter om medium internt samlar,

intressanta eventuellt för att visas kunder i skyltfastigheter,

fönster eller mottagningar. Om fastighetsmäklare bygger på databas, och t ex dagligvaruhandelns bygger upp

upp en sådan med pris- och varuinformation, står egna teledatabaser recept-,

sådana annonser för teledata i illa rustad att ackvirera pressen blir allmän. Det är dock möjligt att dessa det fall etableringen

terminaler inte räcker som kontaktkanal

fastighetsmäklarnas med allmänheten, utan att också t ex tidningsannonsering

- kanske i ändrat utförande och minskad används om än

omfattning. kan teledata hamna hos en och en halv miljon Hur snabbt

hushåll? Det ca 350 000 TV-apparater per år i Sverige. säljs år. Om man tänker den

Ungefär var tionde byts alltså ut varje

att alla dessa nyköpta TV-apparater skulle helt orimliga tanken

teledataterminaler, skulle etableringen av teledata duga som

fem år- det tills halva beståndet

således ta minst sålänge dröjer

och alltså hälften av hushållen har av TV-apparater är utbytt,

teledata.

får man fram genom att

En annan och längre inträngningstid

betrakta introduktionen av videokassettspelare, väsentligen

extrakostnaden för teledataterminal väntas bli

dyrare än vad

omedelbar attraktivitet och tydligare underhållmen med mer

TV-industrin finns i början av 1981 ca 140 000

ningsvärde. Enligt

därav 90% i hushåll. Om man antar

videospelare i Sverige,

vilket - att det sedan säljs 100 000 videoapparaär högt tilltaget

skulle det sammanlagt ta nära 25 år att ter per år till hushållen

från introduktionen 1972/73). Om täcka hälften av dessa (räknat

få en liknande utveckling, och om kommersiell teledata skulle

förekommer i mediet, kan det alltså ta 25 år innan reklam

teledata hotar av pressens annonsintäkter. merparten

bör man uppmärksamma den tendens

l detta sammanhang

att teledata från TV-skärmen. l Frankrike som finns frigöra

man att istället för telefonkatalog ge alla telefonabon-

planerar

som inte kan användas för TVnenter en billig terminal,

för de franska terminalerna -till

mottagning. lntroduktionstiden i beräknas bli elva ellertolv år (efter några år av

samtliga hushåll-

planering och beslut).

annonsintäkterna för dagspressen 1980 var ca tre De samlade

hänför två femtedelar till kronor. Av dessa sig drygt

miljarder Det är alltså främst dessa ca 1,3 miljarder

eftertextannonsering. i att till annonssäljare i kronor som kan komma överflyttas

komma att fogas annonser som teledata. Till detta kan förstås textsidor men som - också eller

idag rutinmässigt placeras på

- den strukturen i teledata. Sådan _

istället passar logiska

Särskilda frågor 93

textsidesreklam är som vi har sagt främst den veckoannonsering som införs av fabrikanter och

detaljister i dagligvarubranschen, och som svarar för något mer än en halv av

miljard pressens annonsintäkter. Annan textsidesreklam kan tänkas

komplettera eftertextannonseringen i teledata, t ex annonser

om var man kan köpa nya bilar av samma märken som de

begagnade som redan nämns i eftertextannonser.

Hur mycket

av den övriga annonseringen i text som på det här sättet skulle

kunna göras om för teledata är omöjligt att uppskatta i siffror men kan möjligen motsvara en tiondel av vad som finns kvar, kanske 100 miljoner.

Sammantaget blir detta ca 2 miljarder kronor

i annonspengar som teoretiskt sett kan föras från till teledata. dagspress Det här betyder inte att en så stor andel annonsmedel förlorad för

går

dagspressen, men även förluster av en viss andel annonsörer kan vara svåra att bära för som

dagspressföretag redan gör

förluster och erhåller omfattande presstöd. Detta innebär inte att annonsäljarna i teledata - ens om de är - kan

tidningsföretag själva räkna med intäkter av samma omfattning som de annonsintäkter dagspressen förlorar. Efter-

som kostnaden för i teledata är annonsering mindre än kostnaden för en dagspressannons, kan annonsintäkterna för utgivare av reklamsidor i teledata bli mindre. Ett reklamförbud - som har att ta till-

utredningen ställning

kan för det första kommersiell gälla reklam, dvs näringsidkares annonser. Dessa svarar för en stor del av pressens annonsin-

täkter. Idag torde endast några procent av

eftertextannonsering-

en vara beordrad av framför

privatpersoner, allt familje- och bekantskapsannonser. Därutöver kan man, för beräkningarnas

skull, gissa att vissa annonstyper skulle kunna överföras till teledata eftersom detta är ett annonsmedium

billigare för

allmänheten: de

annonskategorier det rör sig om ärframför allt motor och fastighetsmarknad. Sammantagna svarar dessa kategorier annonser för ca 400 miljoner kronor

av dagspressens annonsintäkter. Det kan dock tänkas att eventuella annonser i teledatasom ju är ett medium av helt annan karaktär än - till stor del

tidningar

kommer att användas för eller rentav

komplettering kopiering

av

annonsbudskap i dagspressen. Den kanske troligaste utvägen är att tidningen hänvisar till teledatasidor, och

tvärtom, både i annonser (om de förekommer) och i redaktionell text. Eller också skulle

abonnemang på dagstidningar konsekvent

kunna kombineras med

abonnemang pâ en uppsättning teleda-

tasidor som utformas av samme utgivare. Vi återkommer till de möjliga konsekvenserna för pressens

sou 1981:45

94 Särskilda frågor

Närmast diskuterar vi mer allmänt frågan om

del i kapitel 9.4. reklam i teledata.

8.2 Reklamfrågan

8.2.1 Direktiven

som ett särskilt problem i

l direktiven nämns reklamfrågan med om vilka finansieringsmöjligheter som samband frågan

Utredningen sägs skola diskutera finns för de nya medierna. skall få förekomma i anslutning till medde-

frågan om reklam riktar Det ifrågasätts hur i så fall

landen som sig till allmänheten. av medierna skall kunna avgränsas från en sådan användning av dem internt inom affärslivet. Det anförs också användningen att de olika medierna bör studeras var för sig och att det kan vara

att för varje medium beakta olika användningsområlämpligt

den. att diskutera av reklam i medierna

Uppdraget tillåtligheten

l

visst sätt samman med anvisningen att studera

hör också på av medierna kan få på pressens, i

vilka effekter en introduktion

möjlighet att fylla sin samhällsfunksynnerhet dagspressens,

konstateras att medierna kan väntas få tion. Det nämligen som förmedlare av nyheter och kommer-

särskilt stor betydelse l direktivens inledning, om bakgrunden till

siella meddelanden. vidare att den kommersiella sektorn

utredningsarbetet, sägs

torde utnyttja teledata i olika sammanhang, t ex genom

kunna

att en del av de annonser som nu finns i dagspressen

betydande

kunna via teledata, inte minst s k eftertextanskulle presenteras Det anförs att företag också kan informera sina kunder nonser.

och om vilka som gäller samt att

om sitt varusortiment priser

teledata kan användas för konsumentupplysning.

alltså i direktiven de nya medierna som

Det antas uppgifterför

som pressen ansetts böra upprätthör till de huvudfunktioner hålla.

direktiven om den komplikationen att Uttryckligen erinrar

i utsträckning är beroende av reklamintäkter

pressen betydande

av sin nuvarande verksamhet. Den tanken för finansieringen förs fram bör pröva olika möjligheter

att utredningen speciellt för pressen att utnyttja de nya medierna. bör dessutom beaktas de principer och l reklamfrågan

kan komma fram

lösningar som yttrandefrihetsutredningen

till.

Vi uppfattar direktiven så att vi har att göra en förutsättnings-

skall få innehålla reklam men med

lös prövning av om medierna

sou 1981:45

Särskilda frågor 95

särskilt beaktande av för

verkningarna pressens ekonomiska villkor. En viktig utgångspunkt när vi behandlar reklamfrågan är

alltså presspolitisk. l vi ifrån

övrigt utgår vad som kan samman-

fattas som allmänna

reklampolitiska riktlinjer. Dessa har kommit till uttryck bl a i de kulturpolitiska målen och i besluten om

samhällets konsumentpolitik. Flera överväganden bakom

besluten 1975 och 1978 om radions och televisionens verksamhet hör också hit.

Slutligen utgör yttrandefrihetsutredningens

förslag till särvillkor för

yttranden i näringsverksamhet en

betydelsefull utgångspunkt.

8.2.2 Rek/amfrågan i utredningsarbetet

Experter har anlitats för att ge synpunkter

på användningsområden för och utformning av reklam i teledata.

Vi har haft med

överläggningar företrädare för annonsörsintressen och

reklambyråbranschen och konsumentverket. Den särskilda expertgruppen för pressfrågor har behandlat reklamfrågan ur sin synvinkel. Vi har haft fortlöpande kontakter med

yttrande-

j frihetsutredningen om de rättsliga förutsättningarna. En

reklamhearing har hållits med personer inom reklambranschen

m fl om hur reklam i teledata skulle kunna utformas och vilka effekter den skulle kunna få.

i

8.2.3 Bakgrund

Terminologi och definitioner

För prövningen av om reklam skall få förekomma i de nya medierna behöver vi kunna bestämma närmare vad som menas i med reklam.

För reklamen i allmänhet gäller

åtskilliga normer. För vissa

i typer av reklam, för reklam förvissa varor och för reklam när den

förekommer i ett visst medium också gäller en del särskilda normer.

Tillämpningen av dessa regler förutsätter att den kategori av

yttranden som utgör reklam kan hållas i sär från yttranden av annat slag. Den som

gränsdragning måste göras vilar inte på tydliga legala definitioner. Den vilar på rättspraxis; där sådan finns, och annars på utomrättslig praxis. Det är ingen enhetlig

eller klar praxis eftersom det

reklambegrepp som olika uttrycks-

i sätt avser dels inte har samma innebörd överallt, dels inte är entydigt.

i

Marknadsföringslagen tar sikte på reklamåtgärd eller annan

som näringsidkare företar vid i handling marknadsföring av vara

l l

sou 1981:45

96 Särskilda frågor

eller tjänst. RF gör skillnad på att yttra sig i näringsverksamhet

i andra fall. För TF:s tilllämpning är det och att yttra sig om det rör rent kommersiell reklam eller inte.

avgörande

i SR-koncernen får inte mot vederlag medge

Programföretagen kommersiell reklam i program. Den provisoriska närradiolag-

därutöver den sändande sammanslutstiftningen förbjuder att sända reklam som avser egen kommersiell verksamningen

het. i marknadsföringslagen har en

Uttrycket marknadsföring innebörd. Det avser avsättningsfrämjande åtgärder i

vidsträckt l inbegrips framställningar av olika

allmänhet. reklamåtgärd

framför allt sådana meddelanden som är reklam enligt slag,

Med annan handling åsyftas allehanda gängse uppfattning.

men också säljsystem

säljfrämjande åtgärder, promotion,

och samt vissa sälj-

såsom postorder- avbetalningsförsäljning Det har tolkningssvårigheter i fråga om

metoder. yppat sig

i tryckfrihetsrätts-

marknadsföringslagens tillämpningsområde

där det att bedöma om reklamframställ-

liga sammanhang gällt kommersiella eller yttranden av ningar varit rent yttranden

eller karaktär. Yttran-

opinionsbildande konsumentupplysande

har uppdraget att bringa klarhet i dessa defrihetsutredningen

förhållanden. Vad som avses med den vida definitionen i RF är inte tydligare

att den enbart kommersiell reklam, inte

angivet än gäller

Detta stadgande i RF,

yttranden av opinionsbildningskaraktär.

att också för

som gäller alla uttrycksformer, gör det angeläget våra mediers del skilja på dessa slag av yttranden.

reklamförbud innebär att SR-företagen inte får Radioavtalens för kommersiell reklam mot betalning.

upplåta programtid

-

praxis - hos radionämnden kring reklam- Någon vägledande

finns inte, eftersom det inte begreppet i detta sammanhang förekommit och i övrigt alla reklamlik- j, konstaterats att vederlag utan exaktare åtskillnad bedöms med hänsyn till nande inslag

kravet på opartiskhet. har reklamförbudet emellertid vid några tillfällen å,

l närradion att dra gränsen mellan reklam och

aktualiserat svårigheten

att den sändande föreningen i

konsumentupplysning genom

berört kommersiell verksamhet som

programverksamheten 4

Problemet är inte nytt - det finns i annonsblad den själv driver. och som utges av affärsdrivande företag.

PR-publikationer

de etiska reglerna, För pressens del gäller traditionellt, enligt och hedersreglerna för reklam, att sträng

annonseringsreglerna

eftersträvas mellan reklambudskap och redaktionellt åtskillnad brukar utformas, placeras eller märkas ut material. Pressreklam »

mot annat material klart skall framgå. Vad som

så, att skillnaden

Särskilda frâgor 97

utskiljs som annons omfattar dock mera än det tryckfrihetsrättsliga reklambegreppet, bl a åsiktsannonser och annonser från privatpersoner. Ett annat begrepp i pressammanhang är redaktionell reklam eller textreklam, som enligt de etiska reglerna inte bör förekomma. Det avser redaktionella

framställningar som på något sätt

gynnar företag, varor eller tjänster. Begreppet har sin grund i

integritetshänsyn och bedöms normalt sett inte som kommer-

siell reklam i TF:s mening. Information om varor och kan tjänster också förekomma i form av

konsumentupplysning, public relations och samhälls-

information. Definitioner av sådana företeelser, särskilt konsumentupplysning, kan i sin mån bidraga till att belysa reklambegreppet. Som framgått arbetar man på det här området med mer eller mindre väl avgränsade såsom reklambegrepp, public relations, reklam i gängse mening, rent kommersiell reklam och annons. l det följande redovisar vi några definitionsförsök som gjorts i utrednings- och

Iagstiftningssammanhang.

Reklamutredningen tog i sitt betänkande Reklam ll Beskriv-

ning och analys (SOU 1972:7) inledningsvis upp några definitioneri uppslagsverk. l Encyclopaedia Britannica (1956) beskrivs reklam (advertising) som spridning av information i kommersiellt syfte. Enligt Nordisk Familjebok (1957) är reklam åtgärder företagna i syfte att rikta uppmärksamheten på ett företag, en verksamhet, en vara, idé eller person. Utredningen framhöll att dessa definitioner, speciellt den senare, tämligen väl torde stämma överens med den innebörd allmänheten lägger i begreppet reklam.

Utredningen konstaterade vidare att det blivit att vanligt betrakta reklamen som masskommunikation och att definiera den med till massmedier. anknytning En sådan definition som utredningen med vissa kompletteringar bestämde sig för att använda som allmän för utgångspunkt sin diskussion var denna: Reklam är varje av en identifierbar sändare betald form av presentation via massmedia i syfte att främja försäljningen av varor eller tjänster (Albinsson, Tengelin & Wärneryd, Reklamens ekonomiska roll, Definitionen 1964). motiverades bl a på följande sätt: Kravet en identifierbar på sändare gör att mottagaren av ett budskap vet när det är om fråga reklam. Att budskapet skall vara betalt medför att sändaren bestämmer : reklamens De omfattning. budskap som sprids via massmedier är riktade till grupper av mottagare och ej till enstaka adressater. Att reklamen skall främja avsättningen av varor och tjänster markerar att syftet skall vara kommersiellt. Utredningen note-

sou 1931:45

98 Särskilda frågor

definitionen och kommentarerna till den har rade att den valda

som för preciseringen av innesäljarnas syften utgångspunkt

hållet i reklambegreppet. ll berördes även sociologiska definitioner av reklal Reklam att reklamen i sociologisk mening är ett men. Bl a anfördes och beteenden med såväl

medel för påverkan av värderingar

som inte avsedda effekter och kännetecknas av att den avsedda

med former för påverkan såsom vanligen arbetar positiva

och beröm. Det vidare att

löften, rekommendationer påpekades mot reklamen ofta utgår från en definition

de som är kritiska vilken hos reklam är det väsentliga:

enligt påverkanskaraktären

och emotioner snarare än till förnuft och den vädjar till känslor konsumenter. Reklamens försvarare tar istället tänkande hos karaktär av informationsförmedlare beträf-

fasta på reklamens

fande varor och tjänster. konstaterade reklamutredningen att reklamen från Slutligen är ett konkurrensmedel som säl-

företagsekonomisk synpunkt

för och att den alltså jarna använder att främja avsättningen att marknaden. Den är

utgör en av säljarens möjligheter påverka till Övriga konkurrensmedel i marknadsföringen

ett komplement

såsom betalningsvillkor, varu- och förpackningsutformpris, och Reklamen är opersonlig ning, service personlig försäljning. massbearbetning av potentiella köpare.

fann att det även beträffande begreppet konsu- Utredningen existerar ett antal olika definitioner som i viss

mentupplysning om vad sådan upplysning bör mån speglar skilda uppfattningar

Man stannade dock för att i huvudsak använda innehålla.

eftersom den i stort sett var parallell med

följande definition,

Konsumentupplysning är

den valda reklamdefinitionen:

som via massmedia utgår från sändare objektiv information,

att för del främja avsättning av berörda j utan avsikt egen konsumenterna till för

produkter och tjänster, i syfte att hjälpa

tillfredsställande beslut att köpa eller inte köpa dem själva Reklam och konsumentupp- f

(Albinsson, Tengelin & Wärneryd,

dock att genom denna

lysning, 1965). Utredningen påpekade

.

definition utelämnas upplysningar och råd som ges vid person-

t ex hos konsumentverket.

liga kontakter, förfrågningar av reklamfrågan som syftar till att

För den behandling restriktioner för i RFzs mening är

åstadkomma reklamyttranden

bestämma vad som menas med den rent de försök att

kommersiella reklamen, som förekommit i lagstiftningssamav större än föregående definitioner.

manhang, betydelse

(MMU) förde i sina grundlagsförslag

Massmedieutredningen kommersiell annons. Därmed skulle enligt ett

fram uttrycket

och reklamen (SOU 1972:49), förstås

förslag i Tryckfriheten

Särskilda frågor 99

annons eller därmed jämställt som

meddelande, syftar till att

främja avsättning av vara eller tjänst och som avser

näringsidkares affärsverksamhet eller där tillhandahållen vara eller tjänst.

På grundval av det förslaget infördes i TF 1973 en bestäm-

melse som anger den ram inom vilken vissa ingripanden får ske utan hinder av TF:s

övriga regler. Enligt den föreskriften kan det

i lag stadgas förbud mot kommersiell annons i tryckt skrift i den

mån annonsen används vid av

marknadsföring alkoholhaltiga

drycker eller tobaksvaror. l förarbetena

framhölls (prop

1973:123 s 46-48) att det inte kunde komma

ifråga att från TF

undanta alla

uppgifter i tryckt skrift som avsåg alkohol eller

tobak och som kunde innebära att konsumtionen av sådana

varor främjades; endast meddelanden som

hade rent kommersiell karaktär borde kunna undantas från

TF:s exklusiva tillämp-

ning. Vidare uttalades: Uttrycket kommersiell annons borde

tolkas på så sätt att det för det första skulle vara fråga om en framställning som kunde sägas ien annons. ingå Bestämningen

innebär att redaktionell text var alltjämt tryggad enligt TF:s

regler. l allmänhet förelåg inte några svårigheter att skilja

annonser från den redaktionella texten. Den rent yttre utform-

ningen borde dock inte vara ensamt utslagsgivande. Till

annonser var givetvis att hänföra

reklammeddelanden på bl a affischer och i broschyrer. För det andra skulle

gälla att annonsen var kommersiell. Häri dels att den

låg utgjorde ett medel för marknadsföring av vara. Meddelandet

i annonsen skulle alltså vara sådant att av innehållet

framgick att meddel-

andet var avsett att

främja avsättning av vara. Dels innebar bestämningen att annonsmeddelandet skulle ha rent kommer-

siella förhållanden till föremål,

dvs avse näringsidkares närings-

verksamhet eller där tillhandahållen vara.

Resonemanget- till vilket hänvisats i senare lagstiftnings-

ärenden -

anger rättsläget i dag när det gäller frågan om var gränsen går för TF:s när det tillämplighet gäller ingripanden

mot reklam i tryckt skrift.

l sitt

i .slutliga förslag, Massmediegrundlag (SOU 1975:49),

stannade MMU för samma kommersiell uttryck, annons, och

huvudsyftet varfortfarande att avskilja den redaktionella texten. Reportage och intervjuer skulle inte beröras även om

de innehöll meddelanden som i kan sägas innehålla reklam. Avgö-

rande skulle vara om själva

publiceringen av reklamen skett i

g näringsidkarens intresse och rörde dennes affärsverksamhet.

Också meddelanden som syftade till anskaffande av l vara u

i innefattades l i bestämningen. Annonser av privatpersoner eller

l

l I ideella föreningar inte. avsågs

100 Särskilda frågor

har man diskuterat ett för-

Inom yttrandefrihetsutredningen

den som skall kunna slag, enligt vilket kategori yttranden

i

av betecknas som yttranden i regleras utan hinder grundlagen - en anknytning till RFzs terminologi. i näringsverksamhet förstås meddelande av näringsidkare som i Därmed skall varje och hans näringsverksamhet. Det har kommersiellt syfte angår MMU:s att den yttre formen för förslaget skiljer sig från genom inte är så avgörande för bedömningen. reklambudskapet är clock inte i första hand att Grundlagsutredningarnas uppgift en teoretiskt koncis reklamdefinition utan att ange åstadkomma hänseenden andra föreskrifter och påföljder än de annars ivilka i får för reklamen. gängse grundlagen gälla

om reklamens art och omfattning Något

skulle i

i vårt att undersöka hur medierna Det ingår uppdrag i användas som reklambärare i kommersiell verksamhet kunna

och att de ekonomiska följderna därav, särskilt för i

uppskatta

pressen. av olika typer av reklam y För de syftena gör vi här en översikt som inkomstkälla för några medioch av reklamens betydelse

er. samlade redovisningar av Det görs inte regelbundet några i samhället, såsom i fråga om reklamens art och omfattning eller medier eller bransch, och volymutveckling fördelning på för Översikter användbar statistik, som kan inte heller förs någon i visa reklamens ekonomiska betydelse ur olika synvinklar.

Det arbete i de här hänseendena, som reklamutredningen

av 70-talet, är därför fortfarande den förnämsta utförde i början

kunskapskällan. Det ligger annorlunda till för pressens del, bl a

redovisningar. i

genom fyra pressutredningars ingående 7 Reklam definitionsförsöken visar, ett rätt omfattande är, som ifrån Beskrivningar och indelningar kan , begrepp, långt entydigt. olika sätt. sker det ur tre olika , göras på en rad Vanligen med till vilket medium reklamen förekomsynvinklar: hänsyn till vilken den avser eller om den mer i, med hänsyn produkt

avser märkesvaror eller icke märkesvaror.

medium innebär beskrivningen en uppdelning på Efter eller direktreklam, på annonsering i pressen, på trycksaker eller på butiksmaterial och utomhusreklam affischering, på film, samt på övrigt - som främst är reklam på mässor och skyltning samt och gåvor. Efter pressannonseutställningar Varuprover är det största reklammediet. ringen trycksaksreklamen vilken som avses brukar man ta sikte på När det gäller produkt eller på konsument och varaktiga och icke varaktiga produkter

Särskilda frågor 101

producentvaror. Reklamen betyder mest i konsumtionsvarubranschen mer än 70% av all reklam avser konsumentvaror.

Märkesvaror är varor som säljs under samma namn i hela landet. Reklamen för sådana svarar för inemot hälften av de totala reklamkostnaderna.

Andra indelningsgrundertarfasta vilka på näringsgrenar som

gör reklam, industrin, parti- eller detaljhandeln.

Uppskattningar

av reklamens andel av olika branschers

omsättning visar att

inom industrin har frukt- och grönsaks-, choklad- och konfektin-

dustrin och den kemiska industrin den högsta reklamandelen. lnom partihandeln gäller det för dem som förmedlar bosättningsartiklar, Sportartiklar, ur, böcker och läkemedel och inom detaljhandeln gäller det för beklädnads-, och guldsmedssportaffärer.

Ytterligare indelningar görs efter mottagarna av reklambud-

- eller efter syftet, som skapet- konsumenter eller producenter kan vara kommersiellt -

försäljning, inköp, rekrytering - eller

icke-kommersiellt, ibland kallat ideellt- upplysande, opinionsbildande.

För massmediernas ekonomi reklamen en spelar utomor-

dentligt viktig roll. Enligt en som uppskattning gjordes 1974 härrör omkring en fjärdedel av dessa mediers totala intäkterfrån

reklamen. Då är, som vi vet, ändå inte det mediet-

viktigaste

rundradion -

inräknat i den kalkylen. Störst har betydelse reklampengarna för de tryckta medierna, och tiddagspress skriftspressen; annonserna svarar för 60% av genomsnittligt tidningsrörelsens intäkter.

För filmens del svarar annonsintäkterna bara

för några

procent.

Ifråga om tidningars ekonomi brukar man tala om upplage-

marknaden och annonsmarknaden. Den senare är genomsnitt-

ligtviktigast. För morgontidningarna svarar tidningsförsäljning-

en för bara mellan 30 och 40 % av intäkterna. För

kvällspressen

är dock upplagemarknaden inte mindre viktigare: än 75 °/o av dess intäkter kommer därifrån. En allmän tendens är att

upplageintäkterna relativt sett ökat något.

Sett från producenternas annonsörernas sida faller

knappt

hälften av de totala reklamkostnaderna i samhället

på pressre-

klamen. 2/3 av denna hälft är

dagspressannonsering. Vecko-

pressannonseringen har minskat med 12% mellan 1977 och

i 1980. Tendensen här är att andelen för pressen sjunker medan å andelen för trycksaksreklamen eller direktreklamen ökar och nu .

i utgör omkring 30%.

. I ,

Annonserna itidningar kan indelas flera sätt. En i på indelning

, . . i l l

sou 1981:45

102 Särskilda frågor

visar eftertextannonseringens stora

av pressannonseringen

Skillnad textsidesannonser och eftertext-

betydelse. görs då på

De förra består av a) riksannonser, oftast för märkeannonser. svaror och b) lokalannonser, främst från detaljister. De senare, består av a) den kommersiella marknaden eftertextannonserna, bilar, nöjen etc och med annonser om lediga platser, fastigheter, marknad med meddelanden och familjeannonb) allmänhetens ser rn m. Eftertextannonseringen svarar för omkring 2/5 av dagspressens annonsintäkter och för så mycket som 3/5 av storstads- Det rör sig sammanlagt om drygt en miljard morgonpressens. kr. bör också nämnas i detta sammanhang,

En särskild reklamtyp

veckoannonsering som står för

nämligen dagligvaruhandelns

intäkter. För landsortstiden halv miljard kr av dagspressens

dessa annonser genomsnittligt 25 °/o av intäk-

ningarna utgör för vissa av dem betydligt mer. terna, 200 annonsblad i Sverige, vilka omsätter Det finns omkring - att med

mellan 80 och 85 miljoner kr om året jämföra

samlade annonsintäkter om över tre miljarder kr. dagspressens består av enbart annonser. De i Mer än 2/3 av annonsbladen

flesta annnonserna om dagligvaror och evenemang på upplyser

utgivningsorten.

som reklambärare De nya mediernas förutsättningar

Mediernas förutsättningar att förmedla reklam är visserligen än de som för annan slags information. Vi vill

inte andra gäller av dem för attvisa på emellertid här göra en samlad genomgång

skillnader andra reklammedier. Vi kan

några typiska gentemot

till dessa mediernas särdrag i vår senare då också anknyta diskussion om tänkbar användning av medierna för reklam. och andra villkor är desamma för text-TV och Vissa tekniska omkring 80 ord, mindre om teledata. En sida i medierna rymmer

också illustrationer skall förekomma. Återgivningen

grafiska

Presentationen kan i formhänseende göras kan vara i färg. men kanske inte lika särskiljande som i tämligen variationsrik delar av sidor och andra

tryck. Reklamen kan fylla hela sidoreller

kan förses med hänvisningar till reklamsidor. Meddelansidor kan hållas så länge annonsören önskar.

dena tillgängliga

behöver inte, som vanligt är i pressen, Reklambudskapet i mediet. Hela mediet kan stå till

inrymmas på en köpt plats

för eventuellt blandat med hans å

förfogande näringsidkaren,

utbud. g övriga andra förutsättningar som kan sägas vara Det finns också

sou 1981:45 Särskilda

frågor 103

gemensamma för medierna. Det finns ändock variationer och

de belyses bäst om man i ser till fortsättningen mediernas förutsättningar för sig.

För text-TVgäIler att spridningsområdet inte gärna kan tänkas

vara mindre än televisionens regioner. l första hand blir

reklamen tillgänglig över hela landet.

Etersändningen gör vidare att någon form av tillstånd att

sända krävs. Sett från utrymmessynpunkt följer härav i problem

fråga om urvalet av annonsörer och fördelningen av sändnings-

tid. Mellan annonsören och den som får del av reklamen måste alltså finnas en organiserande mellanhand. För teledata gäller: Det kan väl tänkas att annonsörernas till teledata kan

tillgång begränsas på liknade sätt som för text-TV, men sett

typiskt

påkallar inte utrymmesbrist på sändarsidan, dvs i databaser-

na, sådana inskränkningar. Det kan nära nog sägas att det finns

plats i mediet för envar annonsör som vill.

l teledata är spridningsområdet av på grund åtkomligheten

via telenätet mindre förutsebart än för andra medier. Systemen

kan dock ha en inriktning som är lokal, eller nationell.

regional

Vilka som sedan inom spridningsområdet nås av reklamen är

mycket beroende av hur innehållet organiseras i

teledatasystemen. l princip ligger emellertid initiativet att ta del av reklamen mer hos användaren än ifråga om andra medier. Han beställer

själv fram sidor. Det kan ske genom att han använder ett tryckt register över producenter, varutyper eller tjänster med upplysningar om sidnummer i teledata eller att han i

genom mediet

söker vad han önskar efter sakord eller den s k trädsökenligt

ningsmetoden eller inom givna innehållskategorier. Teledatamediet ger alltså möjligheter att sprida kommersiella meddelanden med hjälp av datatekniska vilket

sökmetoder, är en nyhet i sådana kan användaren

sammanhang. Därigenom erbjudas

flera vägar fram till reklamen. Reklammeddelandena kan genom koder förbehållas vissa användare. Med en sådan metod kan annonsörer erbjuda

abonnemang på särskilda slags meddelanden. l teledata kan ett reklambudskap göras offentligt tillgängligt nästan omgående och så snart det inte längre gäller avlägsnas

ur systemet.

Kostnadsfrågan kan ses från flera håll. Användaren har att börja med en förhållandevis stor investeringskostnad för medi-

et och han betalar för den löpande användningen av det. Det betyder för annonsören en viss övervältring av reklamkostna-

derna på mottagaren. Det finns t o m möjligheter för annonsö-

104 Särskilda frågor

ren att debitera individuellt för reklamsidor som mottagaren denne tar del av. Man torde i vart fall kunna säga att de s k kontaktkostnaderna för reklamen kan vara små jämförda med i andra medier. Användarens svarsmöjligheter i teledata gör att han omedelbart kan Visa sitt intresse för vad som erbjuds i reklamväg och att to m avtal till stånd samma medium om köp kan komma genom som reklamutbudet förekommer i. Dessa användarens reaktionsmöjligheter medför också att reklamen kan utformas i dialog med honom, varigenom ganska individuella stegvis, meddelanden kan åstadkommas.

l telefax exponeras den kommersiella informationen på Den kan alltså behållas och studeras på andra ställen än

papper. där den tekniska utrustningen finns. l förhållande till teledata kan meddelandena vara mera t ex sådana som innehåller ritningar eller bilder. Med

detaljrika,

modifikationer som följer av tekniken och kostnaderna är förtelefaxi reklamsammanhang annars i flera förutsättningarna

hänseenden jämförliga med teledatas.

8.2.4 Rek/am i medierna utomlands

Allmänt

i text-TV eller överföringar av reklambud- Reklamsändningar i telefax till allmänheten torde ännu inte förekomma skap utomlands i nämnvärd omfattning. Det gäller också för den brittiska kommersiella televisionens text-TV-system Oracle, som hittills bara försöksvis sänt reklam. Den internationella utblicken här därför till teledatamediet. Av intresse är begränsas

främst verksamheten i England och Västtyskland.

En sammanslutning av informationlämnare i det brittiska Prestel (AVIP) har under våren 1980 kommit teledatasystemet överens om och vissa hedersregler om hur utbudet i

publicerat

ett teledatamedium bör vara beskaffat. De kallas Viewdata Code of Practice. I den finns utförliga bestämmelser om reklam. Den försöksverksamhet med teledata som under hösten 1980 i - i Düsseldorf och Berlin - har

påbörjats Västtyskland

föranlett delstatlig som innehåller kortfattade sär-

lagstiftning

om reklam. l Frankrike startar man 1981 också en regler med teledata. För reklamen där gäller inte

provverksamhet

andra regler än de som eljest tillämpas i samhället.

Särskilda frågor 105

England

Den av AVlP Code of Practice är antagna ett omfattande regelkomplex. innehållet består dels av allmänna kvalitetskrav

på eller förhållningsregler för hela utbudet och dels av

detalje-

rade regler för olika typer av utbud. Den helt övervägande delen av innehållet ägnas reklamen. Koden inleds med en karakteristik av teledatamediet och det konstateras att det är ett medium av helt eget slag med särskilda kännetecken. Som följd därav att utbudet i mediet anges inte täcks tillfredsställande av koder och för regler innehållet i

befintliga medier. Det anförs som att därför viktigt fastställa en

kod som beaktar teledatas särmärken.

Hedersreglerna sägs dock bygga på principer som redan finns uttryckta i lagstiftning

och normer. De

utomrättsliga återger också utförligt, i stället för

att hänvisa till, bestämmelser som hämtats från

speciallagstiftning om det särskilda ämne som teledatautbudet

gäller. Trots avsikten med koden är sålunda de allra flesta

bestäm-

melserna av art och

allmängiltig motsvarar, i fråga om rekla-

men, normer som i vårt land gäller oavsett medium, såsom

marknadsföringslagens regler, konsumentverkets riktlinjer, Grundreglerna för reklam och

läkemedelsförordningens regler.

l själva verket ger koden det intrycket att reklam får förekomma i

Viewdatasystem under i stort sett samma betingelser som i

andra medier.

l inledningen till reklamavsnitten

sägs avväpnande att det inte är lätt att dra mellan

skiljelinjen reklam (advertising) och

information i teledata men att en definition av reklam är

väsentlig för tillämpningen av koden. Som reklam

(advertisement är det ord som

genomgående används) skall därför anses

sida eller del av sida vars är att

huvudsakliga syfte främja försäljning av varor och tjänster, utom den information som finns i teledatasystemet självt, eller att ett främja företags eller en organisations anseende eller image. Uppgifter om infor-

mationens källa sägs inte skola

nödvändigtvis anses som

reklam. Definitionen framstår som vid. mycket

Det ges också några regler av ordningskaraktär för reklamen, vilka föregås av uttalandet att reklam skall

kunna klart urskiljas som sådan och uppfattas som avskild från angränsan-

de information. Exempel härpå:

a) Reklam på en hel eller en del av en sida skall betecknas som

reklam. Detsamma för alla

i gäller erbjudanden om direktför-

säljnlng av varor och tjänster.

b) Om reklam delar av en serie upptar av sidor, för vilka

debitering sker, skall varnas härför på de sidor som föregår

sou 1981:45

106 Särskilda frågor

sådana reklamsidor.

skall reklam grafiskt och typografiskt skilja c) Så långt möjligt

sig från annan information. om reklam av mer

l särskilda avdelningar tas så upp frågor

reklam och barn, reklam med konsumtions-

speciell art, såsom

för realisationserbjudanden, mediciner,

krediterbjudanden,

tobak. En avdelning innehåller bestämmelser om alkohol och av varor och tjänster med användning av direktförsäljning Det är intressant att notera att utbud av

tvåvägsmöjligheterna.

-

skall som en uppfordran till användaren

det slaget uppfattas inte som ett anbud om slutande konsumenten att avge anbud, besvaras och redan därigenom leda till av avtal som kan bindande avtal. Det är istället användaren som genom att trycka

eller att kontakta säljaren på annat på anvisade knappar genom

vilket det står säljaren fritt att anta eller sätt kan avge ett anbud, förkasta.

Västtyskland

om försöksverksamhet med

l den särskilda lagstiftningen

i Berlin finns bestämmelser om reklam.

teledata följande

Reklam måste betecknas som sådan och får inte förekomma man särskilt beställt fram den och får inte erbjudas utan att

tillsammans med annan information på sådant sätt att den syns

bildskärmen. Reklam får i ett teledatasystem, som

samtidigt på

efter sakområden, inte förekomma inom områdena är ordnat konsumentinformation, stat, församlingar, myndigråd, hjälp, eller under liknande sam-

heter, partier, kyrkor, organisationer

Dessa menar man, ägnade att förta det lingsbegrepp. är, kommersiella dess reklamkaraktär.

erbjudandet

l till besämmelserna sägs bl a att det

specialmotiveringen

skall vara uteslutet att erhålla reklam i i genom dessa regler stället för en önskad innehållsförteckning eller att under sökpro-

cessen avbrytas av reklamsidor. i Düsseldorf den motsvarande j

För försöken gäller enligt

att reklam inte får förekomma obeställd, exem-

lagstiftningen __

och inte överföras samtidigt med, *

pelvis under sökprocessen,

inte visas samma sida som, annan information.

dvs på

8.2.5 Utgångspunkter

Inledning

utgår vi ifrån de riktlinjer

Vid behandlingen av reklamfrågan

som för samhällets reklam-, konsument- och kulturpofastlagts

Särskilda frågor 107

litik. En del av de överväganden som motiverat insatser inom dessa områden har kommit till särskilt i utredtydligt uttryck ningar och debatter om TV-reklam i Det kan därför vara Sverige. av intresse att även ta del av skälen för och emot sådan reklam som ett underlag för våra bedömningar. l måste sammanhanget vi också beakta inriktningen av den statliga Vi har presspolitiken. slutligen en rättslig ram för våra överväganden om eventuella särskilda regler för reklam i medierna. bland Viktiga de rättsliga förutsättningarna är de bestämmelser om den kommersiella reklamen som yttrandefrihetsutredningen kan komma fram till. Också radiorättsutredningens är av stor förslag betydelse.

Konsument- och reklampolitiken

Samhället har särskilt under det senaste årtiondet åtskilligjort ga insatser för att tillvarata konsumenternas intressen. Det har skett genom att sörja för men konsumentupplysning också genom att direkta åtgärder för att vidtagits påverka företagens agerande och förstärka konsumentens vid konflikter ställning med företagen. De grundläggande riktlinjerna för den framtida konsumentpolitiken lades fast av 1972. riksdagen Motiven bakom konsument- och är konsu.reklampolitiken menternas ökade köpkraft och det stora varuutbudet, som är både likartat och starkt differentierat, opersonliga säljmetoder och den omfattande reklamen som starkt erfarenhetsmässigt påverkar konsumenterna. Risken för produktskador, av producenterna ensidigt utformade köpeavtalsvillkor och svårigheterna för konsumenten att göra sin rätt gällande vid reklamation hör också till motiven. Målet för konsumentpolitiken är att stödja konsumenterna och förbättra deras marknaden. ställning på Ett viktigt led i den politiken är att söka åstadkomma som är produktinformation anpassad till konsumenternas behov. Man skall också kunna ingripa mot och förbjuda vilseledande eller annat sätt på skadliga metoder i reklam och annan och man marknadsföring skall i vissa fall kunna direkt ålägga näringsidkare att lämna sådan produktinformation som har särskild från betydelse konsumentsynpunkt. Instrument för att genomföra politiken är KO och marknadsdomstolen, som inrättades 1971, och inrättat konsumentverket, 1973. (KO och verket slogs samman Hit hör också 1976.) rättsregler som direkt skyddar konsumenten mot ohederliga metoder i reklam och marknadsföring. En utgångspunkt för i Reklam reklamutredningen var, l, att

sou 1981:45

108 Särskilda frågor

reklamen i en marknadsekonomi av vår typ skall bedömas som ett i och för och nödvändigt medel för att främja sig legitimt avsättning av varor och tjänster. Ett konstaterande som gjordes under utformningen av konbl a av reklamutredningen i Reklam V (SOU

sumentpolitiken,

1974:23), var annars också att reklamen som konsumentpolitiskt informationsmedel inte kan undvaras. Samhället har resurser att självt i större utsträckning

nämligen begränsade

kunna konsumenternas behov av vägledning bland tillgodose det omfattande utbudet av varor och tjänster i dagens samhälle. På egen informationsverksamhet kunde emeller-

näringslivets tid ställas vissa krav. Ett uttryckligt exempel härpå är bestämmelserna om informationsåläggande i marknadsföringslagen.

Särskilt om TV-reklamfrågan

för och emot reklam i TV finns utförligast redovi- Argumenten sade i reklamutredningens betänkande Reklam lll TV-reklamfrå- 1973:10. Med hänvisning till en rad negativa verkgan, SOU som utredningen skulle följa av TV-reklam, 3: ningar, enligt i avvisade 1975 reklam i TV. riksdagen mot TV-reklamen tog sin

Utredningsmajoritetens argument bl a i samhällets press - och konsumentpolitik. utgångspunkt Ett skäl mot TV-reklam, ställt i relation till presspolitiska

var att sådan reklam otvivelaktigt skulle försvåra strävanden,

den ekonomiska situationen för dagstidningarna.

motiverade motskäl var att TV-reklam

Konsumentpolitiskt

skulle öka den totala reklamvolymen, skulle vara informations-

skulle hota integriteten genom påverkan i

fattig och emotionell,

av kostnaderna skulle vara åtkomlig bara hemmen och på grund

för kapitalstarka producenter.

Minoriteten i utredningen betonade osäkerheten i antaganoch menade att TV-reklam skulle dena om följderna för pressen och rationalisera reklamdistributionen i övrigt, till effektivisera för konsumenterna, vilka hade nytta av denna snabba, gagn och rikstäckande information.

lättillgängliga

Presspolitiken

strävandena sedan slutet av 60-talet går ut på De presspolitiska och om möjligt öka mångfalden inom pressen.

att vidmakthålla

och opinionsbildande verksam- i Det är dess nyhetsförmedling

motiverar insatserna. Dessa består av bidrag och lån i het som Huvuddelen av till tidningar som har

vissa fall. presstödet går i ekonomiska svårigheter på marknaden.

Särskilda frågor 109

Underlaget för de marknadsekonomiska av bedömningarna tidningar är täckningstalsprincipen, dvs vilken procentuell hushållstäckning tidningen har i sitt Det har utgivningsområde. visats att tidningens ekonomiska resultat är av avhängigt täckningsgraden, som är helt avgörande för attraktidningens tivitet som annonsorgan. De statliga insatserna motsvarar omkring 5% av dagspressens intäkter. Det selektiva är för produktionsbidraget 1981/82 omkring 260 miljoner kronor. Lån och för etableringsbidrag samma period föreslås uppgå till nära 30 miljoner kronor. Ett 25-tal flerdagarstidningar och ett 30-tal

fådagarstidningar ges

möjligheter att fortsätta på grund av dessa insatser.

Också generella åtgärder förekommer, som till samvergår kande tidningar, i första hand iform av samdistributionsrabatt. Den motsvarar 1981/82 ett belopp på omkring 57 miljoner kronor. Vidare utgår ej moms på försäljning av dagstidningar. Annonssamverkan förekommer i stor mellan tidutstäckning ningar som ägarmässigt hör ihop. På riksmarknaden samarbetas om i tre fall: Förenade annonsförsäljning Landsortstidningar, A-pressens samannons och CE-SAM, vilka berör en tidningsupplaga på sammanlagt omkring 2 miljoner exemplar. Det förekommer endast få annonskombinationer mellan tidningar av olika politisk färg.

Rättsliga förutsättningar

Föreskrifter som begränsar möjligheterna att sprida kommersiella meddelanden skall enligt RF ges i lag. De kan gälla förbud att använda visst medium, såsom eller rundradiosändningar, krav på innehållet i reklam, sådana som t ex finns i marknadsföringslagen, eller villkor för spridningssättet, såsom när det gäller marknadsföringen av alkoholdrycker. Enligt RF får friheten att yttra sig i näringsverksamhet begränsas. Efter ordalagen avses alla yttranden knutna till sådan verksamhet, dvs oavsett deras innehåll och Det syften. framgår emellertid av motiven till RF att så inte är meningen. Vad som avses är bl a reklam men om den enbart ifråga den kommersiella reklamen, inte yttranden av opinionsbildningskaraktär. Närmare beskrivs inte uttrycket i motiven. Enligt RF skall begränsningar av yttrandefriheten i allmänhet ha vissa bestämda syften. När det emellertid gäller möjlighe- ; terna att begränsa yttranden i näringsverksamhet ställs inte uttryckligen sådana krav. l motiven hänvisas i de hänseendena i till avvägningar som görs i tryckfrihetsrättsliga sammanhang i och som kan komma att göras av yttrandefrihetsutredningen

sou 1981:45

110 Särskilda frågor

(YFU).

De utgångspunkterna för våra övervä-

yttrandefrihetsrättsliga

reklamrestriktioner är alltså inte lika klara som när

ganden om

etc. Det kan sägas att de utgörs dels av

det gäller etableringen

i RF-motiven till avvägningar som görs i TFhänvisningen och av YFU, dels av anvisningen ivåra direktiv att sammanhang

söka vårt förslag till YFU:s principer och lösningar.

anpassa

YFU:s är att få till stånd en grundlagsreglering huvuduppgift

för oavsett vilket

efter förebild av TF till skydd yttrandefriheten för att nå offentligheten. En delfråga är

medium som används därvid att ange en gräns för möjligheterna att med stöd av regler

i vanlig lag ingripa mot reklam.

till av reklam som nämnts i

En möjlighet grundlagsreglering

vara att räkna ett diskussionen skulle att följa RFzs metod upp vilka för i reklamen

antal ändamål, får åberopas begränsningar konsumenters och näringsidkares ekonoutanför grundlagen: konsumenternas personliga säkerhet och hälsa

miska intressen, och enskilda individers namn eller bild. man hålla att införa ett totalförbud Vill möjligheten öppen .m i rätten reklam i ett medium av

eller en begränsning att sprida .maa

det med en sådan ske genom en hur.

andra skäl måste uppläggning u bestämmelse i grundlagen.

särskild .rl›_,sln

Normer sätt berör reklamen i övrigt utgör ett m...

som på något

.w ämnesområde. Där förekommer såväl

stort och mångskiftande a...

som normer. Normerna bildar inte rättsregler utomrättsliga

Vissa tar sikte på reklamen som heller något enhetligt system.

andra säkerhets- eller

marknadsföringsmedel, på ordnings-, och åter andra på rätten till reklam som miljövârdsintressen

verksamhet. Ytterligare andra normer

alster av skapande

reklamens kontraktsrättsliga verkningar, dvs reklamens

reglerar

roll i avtalet mellan köpare och säljare. som behandlar u Från våra ärfrämst de normer

utgångspunkter reklamen som marknadsföringsmedel, som ett sätt att överföra

till konsumenten, av intresse. Av information från säljaren

vikt för oss är de, få, regler som tar sikte på särskild ganska

reklam i vissa medier. innehåll gäller det främst förteell de fall reklamens regleras

från näringsidkarens sida i ser som innebär otillbörlig påverkan

konsumenten. Det är hans ekonomi eller hälsa förhållande till

eller integritet som kan påverkas. (MFL) är ramlagen på området och

Marknadsföringslagen

de instrumenten för att genomföra de

innehåller viktigast och som bakom de konsument- och önskemål syften ligger strävandena. Den har tre allmänna bestämmel- 5

reklampolitiska

ser som möjlighet att ger Marknadsdomstolen

Särskilda frågor 1 1 1

0 förbjuda otillbörlig marknadsföring 0 att lämna ålägga näringsidkare viss information, och 0 förbjuda farliga, otjänliga varor.

Marknadsföringslagen gäller kommersiella Det framställningar. skall alltså röra sig om meddelanden som syftar till marknadsföring av vara m m och om näringsverksamhet. Privatpersoners annonsering faller utanför. Vid bedömningen av vad som är eller inte otillbörligt tillräckligt informativt hämtar domstolen i ledning Näringslivets opinionsnämnds tidigare praxis, Internationella Handelskammarens Grundregler för reklam, De Etiska reglerna..., KO:s praxis och branschöverenskommelser, Konsumentverkets riktlinjer samt allmänna i samhället. värderingar Betydelsefulla är också reglerna om som finns i annan marknadsföring lagstiftning, tex i konsumentkreditlagen om och i ränteupplysningar hemförsäljningslagen om de s k ångerblanketterna. Viktiga källor till kunskap om icke önskvärda marknadsföringsmetoder är bl a KO:s överenskommelser med olika branschorganisationer. Sålunda finns överenskommelser med en del sådana organisationer om reklamannonsutformning, identifiering och sändaranglvelse, vilka ut att annonser går på och redaktionellt material inte skall kunna förväxlas och att annonsören skall kunna fastställas. därom finns Regler också i Grundreglerna, i De Etiska reglerna och i de normer för annonsering och som av Svenska annonsförmedling utgivits Annonsörers Förening och Det

Tidningsutgivareföreningen.

finns t ex också en överenskommelse med postorderbranschen, som ger mer detaljerade om av varor regler försäljning genom postorder än som finns i för reklam. Grundregler KO utfärdar också riktlinjer för av reklam för vissa granskning varor och tjänster, t ex tipssystem, produkter på hälsovårdsområdet, prisjämförelser. Ytterligare exempel på speciallagstiftning om reklam finns i bl a lagarna om marknadsföring av alkohol och tobak och lagen om namn och bild i reklam. om alkohol- Lagarna och tobaksreklamen knyter direkt an till systematiken i MFL. l lagen om namn och bild i reklam används en annan teknik: olovligt utnyttjande av annans namn eller bild vid marknadsföring är straffbart. MFL:s innehåll bestäms alltså i huvudsak av normer som finns på annat håll och utfylls som efter synes hand. Den innehåller dock några bestämmelser av mer Det speciellt slag. stadgas straff för ett antal särskilt beskrivna marknadsföringsmetoder. Sålunda är det inte tillåtet att vid av varor försäljning utlämna rabattmärken mot vilka man kan få annat än pengar

sou 1981:45

112 Särskilda frågor

samt att varor tillsammans, vilka saknar naturligt utbjuda samband och försvårar för konsumenten att bedöma erbjudan-

dets värde. som reklam oavsett i

Det har hittills rört sig om normer gäller

medium den förekommer. Reklamen särbehandlas emelvilket också i vissa medier. Eftersom den helt övervägande delen lertid förekommer i tryckta skrifter kan sägas av reklamen i Sverige att reklam särbehandlas genom TF.

gälla tryckt

avtalen mellan staten och SR-koncernens bolag får Enligt dessa inte mot medge kommersiell reklam i program. vederlag

Detsamma närradiolagstiftningen också för sänd-

gäller enligt i närradio. För att dessa föreskrifter skall vara tillämpliga ningar sålunda bl a att betalning eller annat vederlag har förutsätts

För SR-koncernens bolag gäller emellertid också

förekommit. ett vidare förbud mot att sända reklamliknande inslag. Det följer

av kravet på opartiskhet och innebär att bolagen inte får gynna

företag, varor eller tjänster.

För närradiosändningar gäller inget villkor om opartiskhet.

mot kommersiell reklam har därför för dessas del Förbudet så sätt att den sändande sammanslutningen inte

utvidgats på

heller får sända reklam som avser egen kommersiell verksam-

het. Det är av betydelse i sammanhanget att sändningsrätt ges

endast till sammanslutningar som bedriver ideell, politisk,

facklig eller religiös verksamhet. mediebunda reklamregler skall också nämnas

När det gäller för reklamfilm om den är biograffilm. att censurregler gäller

Inom om reklam videogram har man diskuterat utredningen Den . en metod att begränsa kommersiell reklam i vedeogram. ”

och sanktionssystem och går ut på

knyter an till MFL:s tillsyns-

att tillåta reklam på näringsidkares fasta försäljuttryckligen

och vid mässa eller utställning samt om den utgörs

ningsställe för användning eller skötsel av i

av anvisningar montering, tillhandahåller. Den innebär f

nyttigheter som näringsidkare

får endast :T

vidare att reklam i övrigt spridas genom videogram

eller annars finns särskilda skäl

om det från konsumentsynpunkt A att godta förfarandet.

8.2.6 Utformning och tänkbara användningsområden

med direktiven vi resonemangen till l enlighet begränsar reklam avsedd för allmänheten, i första hand

kommersiell

Kommunikation med sådant innehåll inom och konsumenterna. behandlar vi inte. Det innebär bl a att mellan affärsföretag faller utanför vårt i reklam för i stort sett

producentvaror I

intresseområde.

sou 1931:45 Särskilda frågor 113

l kapitel 9.7 gör vi vissa antaganden om mediernas troliga utveckling och inriktning. Sådana är nödvändiga för att kunna bedöma behovet av och möjligheterna att föreslå eventuella åtgärder i form av regler för medieutnyttjandet. l det resonemang vi för här utgårvi ifrån att medierna är i allmänt bruk. Även så, när vi försöker beskriva hur reklamen kan komma att utformas i medierna och vilken användning annonsörer kan tänkas ha av dem sker det med förbehåll för osäkerhet på flera punkter. De gäller t ex hur medierna organiseras, inom vilka

miljöer de utnyttjas, vilken karaktär de antar. De gäller också

mediesituationen i framtiden, av förändringar marknadsföringens metoder och inriktning, prisutvecklingen på medieanvändning och inte minst allmänna i värderingar fråga om reklamen i samhället. Vi gör i dessa inga antaganden hänseenden här utan låter sådana anstå till själva ställningstagandena i kapitel 9. Vi begränsar oss till teledata som reklambärare. Resonemangen kan enligt vår hänföras till uppfattning tre grundläggande egenskaper hos teledatamediet som särskiljer det från andra reklammedier. De är: 0 Mediet utnyttjar datateknik

0 Konsumenten information i mediet begär 0 Konsumenten kan svara och i mediet fråga

Genom de datatekniska metoderna att sammanställa och söka information kan den stora i teledatamediet kapaciteten utnyttjas i

reklamsammanhang. Här finns nog ett stort utrymme för

kreativa och iderika insatser.

Sådan reklaminformation som konsumenten vill se samlad men så arrangerad att man någorlunda lätt hittar vad man söker

och kan göra jämförelser kan därför komma till sin rätt i teledata.

Det kan då bli fråga om bl a dagspressens eftertextreklam, reklamen i telefonkatalogens yrkesregister eller kataloger från reseföretag, postorderfirmor, varuhus eller möbelfabrikanter. Sådan katalogreklam är dyr att trycka och kan inte ges ut mer än kanske någon gång om året. Teledata kan då fungera som ett komplement. Det visar också på mediets att vara möjlighet ett aktuellt hänvisningsmedium till reklam i annan form. Teledatamediets kapacitet och sökmetoder borde också leda till att sådan reklam söker till mediet sig som fäster större avseende vid selektivitet än vid mediets

hushållstäckning. ldag

är det egentligen bara den adresserade direktreklamen och annonser i facktidskrifter som fyller det syftet. Datatekniken och mediets kapacitet kan alltså möjliggöra ganska utförlig och specialiserad reklaminformation. Inom flera branscher finns redan idag stora informations-

114 Särskilda frågor

i datorer, som följd av handelns

mängder lagrade exempelvis

Varumärkning för autobeställnings- och inventeringssystem. kan komma att befordra den utvecklingen. matisk avläsning Sådan information skulle kunna arrangeras så att den kan sökas

Konsumenten skulle därigenom kunna få tillgång

upp i teledata. utbud och bli mindre beroende av vad säljaren till ett fullständigt

väljer att bjuda ut. beställs fram. Det blir alltså Varje sida i teledatasystem mediet som reklambärare att konsumenten utmärkande för att ta del av rek/ambudskap i det. l viss utsträckning själv väljer för läsaren av reklam i t ex tidningar och

gäller väl detsamma

att konsumenten av egen drift tar del

trycksaker men principen

kan renodlas i teledata. Det sker om reklamen av reklamen sidor, så som de tyska

förekommer på särskilda, egna

Ändå kan det vara riktigt att tala om gradskill-

reglerna säger. till andra medier. Man får ju förutsätta att nader i förhållande exakt vet vad han söker utan söker inom konsumenten inte alltid efter eller varutyp och

vissa sakområden ordnade producenter

vad som där. Han har clock gjort valet att då ser igenom erbjuds

alls ta del av reklam. konsumentens val- eller initiativrätt hör till de j Principen om i mediet som får tydliga följder för reklamens

egenskaper hos

En torde vara att sådana företeelser hos utformning. följd

reklam som är att ofrivilligt dra människors uppmärkägnade

blir lika framträdande i teledata. Det torde samhet till sig inte

heller inte komma att röra sig om reklam som skapar efterfrågan eller annan emotionell påverkan. genom suggestion genom

att var effektiv, eftersom Ändå torde den ha förutsättningar söka den. Eftersökt blir konsumenten skall själv vilja upp som av konsumenten, väl

reklamen om den uppfattas nyttig av sina l fråga om t ex j närmast på grund sakliga upplysningar.

måste antas att konsumenten väntar sig pris- och märkesvaror

Reklam som bara att påminna eller kvantitetsuppgifter. syftartill

allmänna uttalanden om varan torde inte som bara innehåller finns alltså att konsumenterna kan j eftersökas. Förutsättningar i reklamens utformning. Det har gjorts

komma att påverka

4 om annonsers läs- och intressevärden. Högst undersökningar

intresselistor ligger erbjudanden från närbelägen på sådana l butik. Dit får räknas dagligvaruhandelns veckoannonsering.

intresserar är varuhuskataloger och Annan reklam som mycket

och också kursprogram från bildningsförbun-

möbelkataloger att konsumenten är så intresserad att den. Det finns en möjlighet han kan vara beredd att betala för reklamsidor.

Reklamen i teledata måste också ha egenvärde, locka av egen g

av den övriga information som kraft, därför att den är oberoende

sou 1981:45

Särskilda frågor 1 15

finns i mediet. Den behöver alltså inte med annan

följa

information och lita till att den är aktuell eller så som attraktiv, gäller för pressannonseringen och reklamfilmen

på biografer-

na.

Antaganden om att bara sådan reklam som är eftersökt på

grund av sitt innehåll kommer att förekomma iteledata gör det troligt att den får ett och enkelt,

variationsfattigt kanske närmast katalogliknande utseende. Ytterligare förutsättningar finns då

att det blir billigare för annonsören att annonsera iteledata än i andra medier. Mediet skulle då stå för också öppet små

företag. De begränsade i teledata uttrycksmöjligheterna framstår mot den bakgrunden inte som någon allvarig brist i reklamsamman-

hang, vare sig från konsumentens eller annonsörens synpunkt.

Svars- och frågemöjligheterna i teledata att mediet kan

gör vara mer än bara ett reklammedium. Genom att eller

köp andra avslut kan ingås i mediet är det också ett marknadsföringsme-

del. De kommersiella meddelandena kan då utformas för

omedelbar beställning eller med att åtminstone möjligheter

uttrycka intresse för ytterligare information i annan form eller vidare kontakter. Sådan slags reklam torde förutsätta att det rör

produkter som kan presenteras

någorlunda kortfattat, väl

närmast varor av standardiserad, välbekant typ, som köps utan

egentlig prövning av kvaliteten, t ex främst på prisuppgiften.

Utvecklingen mot koncentration inom producent-, distributions- och detaljistleden och kostnadskrav befordrar

för övrigt en sådan typ av

marknadsföring, som kan betecknas som

automatiserad och opersonlig.

Självbetjäningsbutikerna är en följd av den utvecklingen. l själva verket kan ett reklamutbud i teledata påminna om den information som finns i en sådan butik

uppgifter om priser och andra erbjudanden och

upplysningar på varorna själva - vilken information konsumenten söker

upp.

Andra exempel på den här marknadsbilden

är de systeminrik-

tade försäljningsmetoder som används av bokklubbarna

och -

oljebolagen genom ett slags prenumerationskontrakt söker

man åstadkomma stabila affärsförbindelser så att

avropsköp blir möjliga. Genom att konsumenter kan

förberedas genom

kontrakt eller medlemskap i något slags abonnemangsförening

torde i sådana varu- och som

tjänstesystem marknadsförs i teledata kunna bjudas ut inte bara helt standardiserade

varor.

l reklambudskapen skulle alltså kunna redovisas utbudet

av teatrar, konserter etc, delar av livsmedelshandelns sortiment,

j postorderhandelns konsumentkapitalvaror, möbelvaruhusens

artiklar eller kemisk-tekniska artiklar från industrin.

116 Särskilda

frågor

åter om selektiv reklam, särskilt sådan där Det rör sig alltså annonsören förhand försäkrat sig om intresse.

på Just möjligheterna att svara och fråga i teledata kan

genom också stegvis anpassas till individuella

reklamerbjudandena behov. Så t ex skulle säljerbjudanden i fråga om försäkringar

kunna anpassas till upplysningar om sig själv som konsumenten lämnar efterhand.

8.3 Informationsteknologi och upphovsrätt

Med avses författares, kompositörers, konstnärers

upphovsrätt

och andra upphovsmäns rätt till sina alster. Bestämmelserna härom finns i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och verk URL). Reglerna om rätt

konstnärliga (upphovsrättslagen,

om rätttill bild

till fotografier finns i lagen (1960:730) fotografisk

(fotografilagen, FotoL). Under de senaste årtiondena har det tillkommit många nya j

tekniska metoder för av kulturyttringar, information

spridning och annat material som har skydd enligt den upphovsrättsliga I Nya vyer nämns som exempel härpå fotokopielagstiftningen.

kommunikationssatelliter och kabel-

ringstekniken, videogram,

TV. En annan sådan utgör möjligheterna att med hjälp av nyhet

datorer lagra, bearbeta och sprida upphovsrättsligt skyddade alster. Av speciellt stor betydelse är möjligheterna att kombine-

ra datorer med olika former av modern transmissionsteknik.

Det har svårigheter i olika hänseenden när det har uppstått gällt att anpassa det upphovsrättsliga regelsystemet till de nya

metoderna för spridning av skyddade verk. svårigheterna ligger i att kombinera principiella ensamrätt att upphovsmannens bestämma över alla former av utnyttjande av hans verk med de

krav som den ställer upp och de möjligheter som nya tekniken denna teknik har datortekniken ger hittills

öppnat. Speciellt

material, bearbeta

oanade möjligheter att lagra stora mängder i

detta olika sätt och överföra det mycket snabbt över stora j

på

avstånd. Problem kan föreligga i olika hänseenden, bl a när det att träffa erforderliga avtal med upphovsmännen till det i gäller materialet. Det kan också vara svårtför dessa att bevaka lagrade

sina ekonomiska och ideella intressen i fråga om sådant

material som har tagits in i datorsystemet bl a därför att detta

till ett massutnyttjande som tidigare var ger möjligheter

otänkbart. framställning av de I kapitel 2.6.5 i Nya vyer ges en översiktlig framför allt i samband med tele-

upphovsrättsliga problemen data. Problemen kan sammanfattas på följande sätt.

sou 1981:45 Särskilda frågor 117

Vad i ett teledatasystem har skydd enligt lagen? Här tas bl a

upp frågan om den s k verkshöjden, dvs när ett verk kan anses föreligga, och man nämner också möjligheter till skydd enligt ; reglerna om samlingsverk eller om det s k l katalogskyddet. Vidare omtalas de speciella som skyddsregler gäller för radiooch TV-sändningar.

Utan att ta direkt diskuterar ställning vi i Nya vyer en del

speciella problem när det gällertillämpningen av upphovsrättslagstiftningens regler om skyddade alster på innehållet i text-TV

och teledata. Vi ställer bl a om de alster frågan som förmedlas genom dessa medier alls är upphovsrättsligt skyddade. l detta hänseende torde man kunna från att utgå åtskilligt av det som förmedlas genom text-TV eller teledata inte i och för sig är resultatet av en andligt verksamhet i sådan skapande mån att det kan anses som ett verk. Å andra sidan är det emellertid också klart att under vissa ett förutsättningar upphovsrättsligt skydd kan föreligga. Ett sådant fall är om det datorlagrade materialet i sig självt är skyddat. Ett annat fall är om en mera omfattande

redaktionell insats har gjorts för att färdigställa materialet i utsändningsbart skick. l många fall kan det vara så att data i

själva basen är lagrade utan någon speciell ordning. Oftast är dock de olika data öronmärkta så att det skall vara möjligt att

fånga upp dem och bearbeta dem olika

på sätt. Genom den bearbetning som sker i datorn med hjälp av det program som styr denna kan sedan materialet struktureras och ett verk skapas. Detta verk kan antingen vara ett alldeles nyskapat verksom består av en kombination av datorprogrammet och bearbetade fakta - eller en bearbetning av ett verk som är lagrat i datorn. Det bör emellertid i detta sammanhang understrykas att själva de enskilda fakta som i en ingår databas inte är

skyddade.

Speciellt när det gäller teledata tillkommer en ytterligare omständighet. Skydd kan nämligen också föreligga antingen enligt reglerna om samlingsverk eller de s k enligt katalogskyddet. När det gäller katalogskyddet bör - till klarläggande av ett uttalande i Nya vyer - framhållas att vad som är ges skydd sammanställningen som sådan av ett stort antal Om uppgifter. sedan sammanställningen har gjorts med hjälp av dator eller på

annat sätt är i princip utan betydelse. Nästa fråga är då vem som har detta skydd, dvs vem som är innehavare av de olika rättigheterna. Här uppkommer två frågor. Den ena rör rättens från övergång skaparna av ursprungsmaterialet till den som har rätten till det själva utsända eventuellt från ursprungsmaterialet redigerade materialet. Den andra rör vem eller vilka som är innehavare av

1 18 Särskilda frågor

den sistnämnda rätten.

Den förra hör i huvudsak samman med problemen frågan

av upphovsrätt i anställningsförhållanden. kring övergång

i vilken omfattning det material som Frågan är exempelvis

åstadkommer inom ramen för sina anställningsförjournalister

hållanden hos tidningar kan användas för utsändning i text-TV

ellerteledata. Denna fråga är löst ellerfår lösas genom de regler

kan anses för upphovsrättens övergång i dessa som gälla

Här finns olika möjligheter. Rättens anställningsförhållanden.

kan anses mer eller mindre implicit ligga i anställövergång

också kan särskilda avtal ha träffats i detta

ningsavtalet eller

tex och det tidigare gällande hänseende, journalistavtalet

inom Radio. Det kan nämnas att journalistavavtalet Sveriges

talet bl a innebär att text- och bildmaterial som en medarbetare

hos ett tidningsföretag - och som har tagit fram i sin anställning

upphovsrättsligt skydd - inte får utnyttjas för t ex publicering i

teledata utan särskilt samtycke från medarbetaren.

(Ju 1976:2) arbetar fn på ett

Upphovsrättsutredningen

om övergång i anställförslag till lagstiftning upphovsrättens

Resultatet av detta arbete kan få relevans

ningsförhållanden. ä

till material i text-TV och också när det gäller upphovsrätten å

teledata. 1 och l När det sedan rätten till det utsända utredigerade gäller l

att till en materialet gäller som huvudprincip upphovsrätten

l

som i och för sig är att anse som ett verk utredigerad produkt

detta verk (med den reservatioligger hos den som har skapat

för ett anställningsför- i nen att den kan ha övergått inom ramen

i materialet ett samlingsverk, dvs hållande). Är det utredigerade

sammanställande insatsen så stor att den utgör_ är den skapande

ligger rätten, med samma skydd, 1

..a»..4›_|.__A

grund för ett upphovsrättsligt 3 har sagts, hos den person som har skapat reservation som nyss

rätt inskränker emellertid inte upphovsrätsamlingen. Dennes

verk som kan ingå i samlingsverket (5 § URL). ten till de enskilda

har

skall särskilt att som förut l detta hänseende understrykas

redaktionella insatser kan skapa -Å nämnts mera betydande

insats kan nämligen ske vad som i Genom en sådan upphovsrätt.

kallas en bearbetning. Denna grundarj inom upphovsrätten

men får inte utövas i

upphovsrätt för bearbetaren upphovsrätten

till (4 § URL). Detta kan, istrid med upphovsrätten originalverket

om någon annan än den ursprunglige få speciell betydelse

en mera omfattande bearbetning av upphovsmannen gör

i de medier som det här gäller. En material före utsändning

i fall då olika personer från liknande situation kan uppkomma

terminaler matar in material i databaser. g

nämnts kan material som tillhandahålls genom; Som förut

Särskilda

frågor 119

text-TV och teledata också ha skydd enligt bestämmelserna om

det s k katalogskyddet i 49 § URL. Rätten enligt denna bestämmelse tillkommer framställaren. Denne kan vara en fysisk person men kan också vara en juridisk person. l motsats till vad som gäller för den egentliga upphovsrätten kan i om

fråga katalogskyddet rätten redan från tillhöra

början en juridisk person.

En betydelsefull fråga är givetvis innehållet i det skydd som en

databas har enligt den Dessa

upphovsrättsliga lagstiftningen. frågor har betydelse framför allt för teledata. Text-TV är från

upphovsrättslig synpunkt att anse som

radiosändning resp offentligt framförande och vållar knappast några speciella

problem i dessa sammanhang. Detta medium lämnas därför tills vidare därhän i den följande

framställningen.

Innebörden av skyddet för en databas avgör vilka utnyttjanden som kan anses ske utan upphovsmännens/rättsinnehavarens tillstånd och i vilka fall en överenskommelse måste träffas med dessa. Det skall genast sägas att dessa delvis är

frågor oklara bl a beroende på teknikens snabba och att de utveckling

diskuteras livligt såväl nationellt som inom olika

mellanstatliga organisationer, exempelvis FN-organen World Intellectual Pro-

perty Organization (WIPO) och Unesco samt inom OECD och

EG. Vad som sägs i det följande får därför tas mera som en

översikt över frågeställningarna än som ställningstaganden.

Vad som är klart är emellertid att reglerna om utnyttjandet av innehållet i databaser berör centrala och från ekonomisk

synpunkt mycket viktiga frågor.

URL ger upphovsmannen rättigheter i två hänseenden,

nämligen förfoganderätten, dvs den ekonomiska rätten att

bestämma över verkets utnyttjande, och den ideella rätten. Den ekonomiska rätten innebär principiellt en ensamrätt att

förfoga över verket genom att a) framställa exemplar av det och

b) göra det tillgängligt för allmänheten genom offentligt framförande, spridning av exemplar till allmänheten eller offentlig visning. Dessa rättigheter gäller både verket i dess ursprungliga skick och verket i ändrat eller bearbetat skick

(2§URL) och de gäller i princip oberoende av syftet med användningen. Om man tillämpar dessa ekonomiska rättigheter

på innehållet i databaser gäller - i den mån basen och dess

innehåll har skydd enligt vad som nyss har sagts - först och

främst att innehållet inte får reproduceras, dvs föras över till en annan bas, utan samtycke. Detta gäller även om endast delar av basen används, exempelvis för av lokala baser.

uppläggning

Med mikroelektronikens utveckling är det en fullt genomförbar möjlighet att upprätta mindre databaser vilkas innehåll man kan

120 Särskilda

frågor

hämta från större sådana och anpassa för eget bruk. l ensamrätten till också att utskrift av innehållet som

reproduktion ligger förutsätter tillstånd. En omdiskuterad fråga är huvudprincip emellertid i vad mån tillhandahållandet av basens innehåll på

bildskärm är att anse som ett sådant tillhandahållande av verket för allmänheten som förutsätter avtal med upphovsmannen. Å ena sidan kan sägas att denna visning av verket sker för en

i sänder vid tillfällen då oftast någon allmänhet inte är

person närvarande. Å andra sidan kan hävdas att tillhandahållandet i sker för allmänheten och att var och en som har den

princip

nödvändiga utrustningen kan ta ut materialet. Denna situation är den som föreligger i teledata-fallet. Från upphovsrättslig torde tillhandahållande av materialet i en databas via

synpunkt

teledata vara att anse som ett sådant tillhandahållande för allmänheten som förutsätter ett avtal med upphovsmannen.

Detta tillhandahållande konstituerari princip också ett offentlig-

av verket enligt URL.

görande För vissa av utnyttjande av verk behöver man inte ha

typer

tillstånd från rättighetshavaren. Detta gäller tex framnågot av exempelvis utskrifter, för enskilt bruk ställning exemplar,

användning av citat (14 § URL), etc. Det bör i detta (11 § URL),

sammanhag tilläggas att som nyss antytts faktiska uppgifter i en P-Liuku.

databas i och för sig ärfria att användas utan hinder av qA\4!_v\4

självfallet upphovsrätten.

Det ideella innehåller två delar (3 § URL). Den ena

skyddet

innebär att som huvudregel upphovsmannen skall anges när

nanonwauquøaapxasøpvkmbhuøkeunnaxxsunmwpxgmamø›.

framställs eller verk görs tillgängligt för allmänheten.

exemplar Den andra innebär att upphovsmannen kan motsätta sig att hans verk ändras ett sätt som kränker hans litterära eller

på

anseende eller egenart eller att det används i en konstnärliga

form eller ett sammanhang som är kränkande för honom på detta sätt. Både skyldigheten att ange namn och ändringsför-

.54.4. av verk i databaser. .._

budet kan ha stor betydelse vid användning .›4 Bl a får inte en bearbetning av ett verk i ett datasystem ske på ett

sådant sätt att man kränker upphovsmannens ideella rätt. Det skall dock nämnas att upphovsmannen genom avtal kan avstå från sin ideella rätt. Han är dock bunden av ett sådant avstående

bara såvitt en till art och omfattning begränsad användangår

av verket. Denna regel om avstående kan ha en viss ning i de sammanhang som det här gäller.

betydelse

l om alster vilka enligt 49 § URL är

fråga på katalogskyddet

tillämpligt att det är förbjudet att utan tillstånd av

gäller rättsinnehavaren eftergöra alstret. Det är något osäkert var för vad som kan anses som eftergörande. Klart är gränserna går emellertid att man inte fåri någon form mångfaldiga alstret som

sou 1981 :45 Särskilda frågor 121

sådant. Man får sålunda inte överföra en skyddad databas till en annan databas. Däremot hindrar inte katalogskyddet att innehållet i det alstret skyddade på annat sätt görs för tillgängligt allmänheten. Självfallet är de fakta som ett skyddat alster innehåller fria att använda. ideellt Något skydd finns inte. Slutligen gäller för katalogskyddet samma

inskränkningar som i

den egentliga upphovsrätten.

Det skall i detta sammanhang slutligen nämnas att tiden för det egentliga upphovsrättsliga skyddet är upphovsmannens livstid och 50 år efter hans död och för katalogskyddet 10 årfrån det att alstret utgavs. Utgivning förutsätter att exemplar med

upphovsmannens samtycke har förts i handeln eller eljest har blivit spridda till allmänheten. Här uppkommer självfallet frågan när det skyddade innehållet i en databas är att anse som utgivet. Sannolikt måste man tolka lagen så att utgivning sker när möjligheter finns att ta ut kopior av detta innehåll ur systemet.

I sammanhanget bör också nämnas att speciella problem kan uppstå i fråga om databaser vars innehåll har karaktären av handlingar som är upprättade av För myndighet. sådana handlingar gäller i upphovsrättligt hänseende speciella regler. Bl a skall allmän och dess handling innehåll alltid utan hinder av

upphovsrätt tillhandahållas i den som ordning tryckfrihetsförordningen anger (24a § URL). I övrigt gäller helt allmänt att

upphovsrätten till handlingar som är upprättade av myndighet i

åtskilliga fall är inskränkt eller inte

existerar alls (9 och 24 §§ URL). Detta kan få betydelse bl a för utnyttjandet i teledata- och

text-TV-sammanhang av baser som är upprättade

av statliga eller kommunala myndigheter eller verk.

intrång ide rättigheter som den upphovsrättsliga lagstiftningen tillförsäkrar rättighetshavarna kan föranleda straff och skadestånd (53 och 54 §§ URL).

Det upphovsrättsliga har i stor skyddet utsträckning en internationell karaktär. De flesta länderna i världen ingår nämligen i det internationella upphovsrättsliga skyddssystemet. Detta grundar två sig på internationella konventioner. Den ena är den s k Bernkonventionen för skydd av litterära och konstnärliga verk och den andra är den s k Världskonventionen om upphovsrätt. Det finns vissa skiljaktigheter mellan dessa konventioner men i dem huvudprinciperna är desamma. En sådan princip innebär att skyddet inte får understiga en viss

miniminivå. En annan s k nationell princip gäller behandling. Denna innebär att varje stat som är ansluten till någon av konventionerna är skyldig att ge rättighetshavare från annan konventionstat samma som skydd den ger sina egna rättighets-

122 Särskilda frågor

till de internationella konventiohavare. Genom sin anslutning

förbundit sig att respektera dessa principer.

nerna har Sverige

i förordningen (1973:529) om

Detta har fått sitt praktiska uttryck och FotoL med avseende på andra länder tilllämpning av URL

m m. Konsekvensen av dessa bestämmelser är, och områden

är att skydda utländska

förenklat uttryckt, att Sverige skyldigt

samma sätt som man skyddar sina egna och

rättighetshavare på

inte får under en viss nivå.

att detta skydd gå

det internationella skyddet har Dessa bestämmelser om

för databaser, särskilt eftersom det blir

självfallet stor betydelse

utländska baser (transborder data

allt vanligare att utnyttja

framhållas att det s k flow). Det bör dock i sammanhanget

internationellt. Bestämmelserna i inte är

katalogskyddet

bara svenska alster

49 § URL är nämligen tillämpliga på

(61 § andra stycket URL).

i samband med

När det gäller upphovsrättsliga frågor en påpekas. Om man för teledata bör ytterligare omständighet inför efter tryckfrihetsförord-

teledata ett ansvarighetssystem

för tillämpning behöver ha mönster och systemets ningens av utsänt material

föreskrifter om referensupptagningar

i ge möjlighet att göra

måste man upphovsrättslagstiftningen

omfattas nämligen rätten att

sådana upptagningar. l princip

- även för bevisändamål - av upphovsman-

göra inspelningar

i detta hänseende kräver nens ensamrätt och ett undantag

bestämmelser finns i dag bara såvitt angår lagstöd. Sådana

men bör alltså iförekommande radioutsändningar (22 a § URL)

innehållet i vad som utsänds i teledata. fall även avse

frågor i Som förut har antytts diskuteras upphovsrättsliga

och annan datorteknik bla inom samband med databaser

och Unescos arbete. På inbjudan av dessa ramen för WlPO:s

i december 1980 det första mötet på,

hölls

organisationer

om dessa Man därvid i ett

frågor. tog

regeringsexpertnivå

de olika problem som har ,i internationellt perspektiv bl a upp

nämnts i det under 1 - 4. Tanken var att man efter en

föregående i

de olika ämnena skulle försöka att formulera diskussion om

för staternas behandling av problemen: rekommendationer

och datorer, som ansågs som synner- i

kring upphovsrätt något

3 till den tekniska revolution som viktigt både med hänsyn ligen och till att det internationella dataflödet datortekniken innebär

med slags gemensam helhetssyn påi gör det nödvändigt något På av frågornas utomordentligt komplicerade området. grund delvis betingade skillnader i synsätt y karaktär och vissa politiskt

man emellertid inte nåÅ

mellan olika samhällssystem lyckades

fram till rekommendationsutkast vid detta sammanträdeq

något

tas-Q

kommer frågorna att

Efter ett fortsatt förberedelsearbete

,i

li :l

Särskilda 123 frågor

upp vid ett nytt sammanträde 1982. Slutligen skall för fullständighetens skull att det i tilläggas samband med utnyttjandet av datorer också uppkommer helt andra problem, sådana som rör skyddet nämligen för programvara (computer s0ftware). Detta är oftast ekonomiskt mycket betydelsefulla alster och möjligheterna till olovliga utnyttjanden är stora, särskilt i fråga om vissa typer av programvara. Samtidigt råder stor osäkerhet om karaktären och omfattningen av det skydd som kan finnas enligt nationell lag och internationella konventioner. Skydd kan ges enligt exempelvis upphovsrättslig lagstiftning, patentlagstiftning, lagstiftning om illojal konkurrens eller lagstiftning om skydd för företagshemligheter. l inget av alternativen är emellertid skyddet helt adekvat för alla typer av programvara och man arbetar därförf n inom WlPO på att försöka få till stånd särskilda internationella regler om skydd för sådana alster. Denna blir självfallet fråga allt betydelsefullare ju mer omfattande det internationella dataflödet och över huvud taget handeln med information blir.

8.4 lndustripolitiska effekter

lnformationsteknologiutredningens arbete koncentrerar sig på nya system för information till och från allmänheten. l uppdraget ingår inte att se dessa frågor från industripolitisk utgångspunkt. Det finns andra statliga utredningar som har till uppgift att granska frågorna kring datorer och industriell utveckling, sysselsättning m m. Vi begränsar oss därför till att enbart ge några synpunkter på vilka industriella effekter ett bruk av dessa medier för information för allmänheten skulle kunna få. inom industripolitiken brukar man skilja mellan å ena sidan forsknings- och utvecklingsorienterade och å den andra sidan marknadsorienterade åtgärder. Gemensamt för dem alla är att de syftar till att stödja och främja en inhemsk industriell aktivitet inom det aktuella intresseområdet. De mediesystem som här berörs bygger samtliga på elektroniska komponenter. Det är väsentligen om olika av fråga typer elektroniska byggelement inom text-TV, teledata och telefax. l samtliga fall har man på den s k maskinvarusidan att göra med dels massfabricerade enheter som är avsedda för allmänt brukterminaler, modifierade TV-mottagare, modem m m - och dels för ändamålet enstaka enheter anpassade av mer generell typ allmänt tillgängliga smådatorer. Därtill kommer för utrustning själva dataöverföringen, som normalt använder sig av allmänt tillgängliga nät.

124 Särskilda sou 1981:45 frågor

På den s k är läget annorlunda. Här är det i programvarusidan mindre utsträckning fråga om att utnyttja standardiserade Programvarorna för redigering av inmasystemkomponenter. tade samt framför allt de som används för sökning i uppgifter, databaserna, är oftast tämligen enstaka varor som knappast är av typen massfabricerade produkter. För tillhandahållandet av data för systemen kan industriell komma att byggas upp. Tjänsteindustrier av bl a företagsamhet denna f n betydligt kraftigare än motsvarande typ expanderar maskinvarusidan. Särskilt för lokala teledatasystem är det på naturligt med en inhemsk databasuppbyggnad. Endast lokalt känner man i tillräcklig detalj de lokala förutsättningar som där skall känneteckna tillämpningarna. För teledata och text-TV pågående industripolitiska åtgärder i Sverige inskränker sig f n till visst forskningsstöd. Omfattningen är 1981 av storleken några miljoner kronor, väsentligen inriktat kompetensuppbyggnad vid universitet och på grundläggande högskolor. Beträffande text-TV, teledata och telefax har kraftfulla marknadsnära åtgärder ännu knappast aktualiseindustripolitiska i rats. Undantag är Frankrike, Storbritannien, Kanada, och Japan. Som exempel kan man konstatera att franska staten, via den centrala telemyndigheten DGT, givit betydande utvecklingsbitill fransk teleindustri för utveckling av i första hand drag teledata och telefax. lngendera av den s k telefonkatalogterminalen (annuaire electronique) eller hemfaxen (telecopie diffusion) hade utvecklats så snabbt utan detta stöd. grande Därutöver har man förhandlat om avsättningsmöjligheterna för dessa utrustningar, varvid apparatantal av storleksordningen hundratusental och miljoner nämnts, i samband med centrala att en avsättning på i första hand den franska âtgärderför främja marknaden, men även med sikte på export. Som en följd av dessa åtgärder kan man i länder som Sverige tänka sig att import kan bli aktuell av billiga kompomöjligen nenter och utrustningar för massbruk från dessa länder. Teledataterminaler kan komma att importeras som halvfabrikat, avsedda för vidare förädling. Utvecklingskostnaderna för telefaxterminaler är höga, ja sannolikt klart högre än vad små länder förmår arbeta med. Och för utveckling av generella minidatorer är redan stordriftsfördelar mycket tydliga. Endast mycket kapitalstarka länder mäktar f n utveckla konkurrenskraftiga större minidatorsystem av generell typ. maskinvaruenheter kan dock undantas från storska- Speciella En av de typer av inmatningsterminaler som lighetsproblemen. man i det svenska televerkets teledataprov använder sig av, är

sou 1981:45 Särskilda frågor 125

till stor del svenskutvecklad. Här har alltså kunnande utvecklats inom landet. Även annan förädling från importerade halvledarkomponenter kan ge möjligheter för svensk industri. Det är dock ännu svårt att närmare uttala sig om vilken förädlingsgrad det här är fråga om.

Det är viktigt att svensk elektronikindustri får tillfälle att arbeta med de nya som teknologier möjliggjorts genom halvledarteknologins utveckling och introduktion av mikrodatorer. Kunnandet inom digitalteknik, mikrovågsteknik m rn är av betydelse både för hemelektroniken och den professionella elektroni- 4 ken.

Ett tidigt kvalificerat arbete inom dessa nya teknikområden leder också till olika spin off-effekter. Som exempel kan nämnas att Luxors arbete med text-TV och teledata i mitten av 1970-talet klart medverkade till att Luxor kunde bygga upp egen kompetens och erfarenhet som gjorde det för möjligt företaget att engagera sig i framtagandet och tillverkningen av persondatorsystemet ABC 80, som nu är ledande på svensk marknad.

Antalet anställda Luxor i Motala på och Philips i Norrköping inklusive försäljningspersonal m m på andra orter är i början av år 1981 ca 5 000 personer. Det totala tillverknings och försäljningsvärdet av hemelektroniken hos Luxor och i Philips Sverige är närmare 2 miljarder kronor.

Vissa antaganden kan beträffande göras spridningen av text-TV. (För teledata är svårigheterna betydligt större.) 1979 såldes i Sverige 5 000 1980 var text-TV-apparater, försäljningen 18 000 apparater. Man uppskattar från industrins sida att 1986

omkring 3/4 av då sålda färg-TV-apparater kommer att vara försedda med text-TV.

Tilläggas kan att såväl handelsbalans som det teknologiska utlandsberoendet kan komma att om påverkas teledatautrustningar i stor skala skulle börja importeras till vårt land. Sammantaget kan sägas att för 1980-talet stora delar av aktuella mediesystem blir utsatta förmodligen för hård konkurrens utifrån. Det borde dock, om marknaden blir stor, finnas möjligheterför svensk industri på terminalsidan. Speciellt gäller detta förädling och av

vidareutveckling mer eller mindre

standardiserade halvfabrikat. Dessutom kan tjänster för arbete med teledata - om detta medium skulle bli mer allmänt brukat

inom överskådlig tid - i en ökande utsträckning bli industriellt intressanta för svenska producenter.

sou 1981:45

126 Särskilda frågor

8.5 Samhällsekonomiska synpunkter

8.5.1 utgångsläge

inte i vår utrednings uppdrag att

Det ingår, som tidigare nämnts, allmänna verkningar på samhällse-

behandla datoriseringens diskussionen om samhällets dato-

konomin. Den övergripande

som därvid sammanställer

risering åvilardatadelegationen,

och data- och elektromaterial från bl a dataeffektutredningen

nikkommitten. direktiv skall vi - huvudsakligen från kulturpolitis- Enligt våra - teledata och telefax, i ka analysera text-TV,

utgångspunkter

för allmänheten. Användden mån de används för information

industri- och affärssektorn omfattas ej av ning internt inom

Vi tar inte heller närmare upp frågorna kring

uppdraget. och försäljning, dvs en datorers användning i direkt köp

mot det kontantlösa samhället. utveckling i riktning

följer att en något så Av denna avgränsning av vårt uppdrag

diskussion av mediernas samhällsekonomiska när fullständig

effekter kan ges i detta sammanhang. knappast

8.5.2 En omförde/ad sysselsättning

huvudansvaret för analys av datorisering- Som nämnts ligger i första hand hos dataeffekt-

ens inverkan på sysselsättningen 1980-talet ännu antas spela en

Teledata kan under utredningen.

underordnad roll i sysselsättningssammanhang.

allmänt i samhället i samband med Datoriseringen fortskrider

och effektivisering inom privat och offentlig bl a rationalisering 1980-talet sannolikt i första hand få sektor. Teledata kan under

mellan andra mer omfattande

en funktion som sambandsform

Effekter av detta är svåra att renodla. datasystem. för ny infor-

Det är f n ovisst vilken investeringsbenägenhet

industri och förvaltning kommer att visa 4 mationsteknologi som

1980-talet. Å ena sidan ärf n det allmänekonomiska läget under sätt besvärande, vilket motverkar införande av nya

på många

är behovet av forskning och utveckling system. Å den andra industri och förvaltning tydligt, och

samt provverksamhet inom

finns många håll.

en vilja därtill på

T kan inom servicenäringar,

Sysselsättningseffekter uppträda

i allmänheten skulle komma att om t ex till och från

postservicen

elektronisk i sådan omfattning att manuell postut-

ske på väg

kunna ske till rimliga kostnader. En inte längre skulle bärning

över effekter av en övergång till elektroniska

samlad överblick

måste utgå från en grundlig j

brev- och meddelandesystem och försändelser i Sverige. Privatbrev utgör statistik över brev

Särskilda frågor 127

kvantitativt en liten del av postverkets totala verksamhet. De är dock självfallet

utomordentligt betydelsefulla. Speciellt i glesbyggd fyller dagens brevbärare ofta viktiga sociala funktioner utöver den rena brevutbärningen, som uppgifter svårligen

skulle kunna utföras elektroniskt.

Sysselsättnlngsläget för pressen kan påverkas om tex före-

komst av reklam i teledata skulle så minska nuvarande

kraftigt

annonsintäkter att det ekonomiska

underlaget för pappersbund-

na tidningar skulle bli för litet. Å andra sidan skapas här nya arbetstillfällen för dem som arbetar med de medierna. nya

Dessa frågor är närmare berörda

ovan, bl a i kapitel 8.1. Allmänt kan sägas att effektiv datakommunikation kan

påverka sysselsättningsstrukturen ökade genom möjligheter att geografiskt sprida arbetsuppgifter. Hittills har datoriseringen ofta använts i centraliseringssyfte. Arten av användningsområden för teledata dock

antyder attjust

teledata är lämpligt för regionala och lokala Detta

system. medium kan därför tänkas bli använt som ett instrument inom

en politik för regional utjämning.

8.5.3 Hushållen

För att kunna uppskatta de totala kostnaderna för de nya medierna måste vi göra vissa antaganden bl a beträffande deras

spridning och vad gäller av det omfattningen redaktionella

arbetet. Dessa antaganden är naturligtvis inte att betrakta som rekommendationer, utan bör närmast ses som Våra exempel.

beräkningar görs i 1980 års penningvärde.

Låt oss med text-TV.

börja l kapitel 3 återgav vi en prognos

som avser antalet hushåll som skaffat medier åren sig olika 1985 respektive 1990. Enligt de skulle

beräkningarna år 1985 ungefär

700 000 hushåll ha text-TV,

år 1990 drygt 2 miljoner. Vi utgårfrån dessa förutsägelser; industrins överträffar dem

prognoser

något.

Det är självfallet svårt att uppskatta kostnaderna för att köpa

text-TV-utrustning 1985 och 1990. Vi har för det

redogjort

ungefärliga prisläget 1980. Vi antar att extrakostnaden för

text-TV år 1985 är ca 700 kronor och att denna år 1990 har sjunkit till ca 500 kronor. Vi antar också att ca 150 000 nya text- TV-apparater säljs 1985 samt ca 200 000 år 1990. Konsumenter-

nas utgifter för inköp av text-TV-utrustning skulle då bli omkring

100 miljoner kr vardera båda dessa år. Därtill kommer kostnader för program och sändning.

Teledatamediets framtid är av flera skäl svårare att

betydligt

i

förutsäga. Vi presenterar därför några olika beräkningar. Man

128 Särskilda frågor

kan tex anta att antalet hushåll som har teledata år 1990 är ca

10 000. Då vi från presenterade av norska utgår prognoser

televerket (NOU 1980:10) och som uppskattar antalet till hushåll försålda teledataterminaler- i Norge - till ca 2 000 per år under

åttiotalets slut. Dessa terminaler kan vara tex modifierade

eller små fristående tangentbord med svartvit

TV-apparater

bildskärm franska elektroniska telefonkatalogen). För

(typ den enkelhetens skull antar vi att extrakostnaden - oavsett terminal-

typ - är ca 1 200 kronor. l så fall skulle de svenska hushållen

tillsammans betala ca 2,4 miljoner kronorförteledatautrustning under 1990. Andra belopp nås om vi antar att utvecklingen av

teledata kommer att likna den på videosidan. Efter försäljnings-

start 1972 var vid årsskiftet 1980/81 det totala videobeomkring ståndet ca 140 000 apparater, varav ca 90% i hushåll. i Sverige Av dessa såldes ca 80 000 under året 1980. Antag att teledatastartar år 1982 och får en liknande utveckling. Då

försäljningen

skulle ca 70 000 teledataterminaler säljas till hushållen under år 1990 och det totala hushållsbeståndet vid detta års slut vara 120000. l så fall skulle hushållen betala ca 84 miljoner drygt kronor för av teledataterminaler under året 1990. inköp

Vi tror dock inte att teledata kommer att expandera på samma

sätt som videoutvecklingen. är antalet teledatabaser eller -tjänster mycket större . Rimligen än antalet text-TV-redaktioner- men hur stort? Vi kan beräkna hur som kan få kostnadstäckning

många teledatatjänster

- - beträffande

genom att göra mycket försiktiga antaganden

hushållens avteledatas innehåll, liksom beträffande

utnyttjande V

teledatabasernas storlek.

Som ett kan vi anta att ett hushåll i genomsnitt räkneexempel

teledata för att få besvarade mellan 2 och 4

använder frågor

tillfälle kan vi tro att man letar

gånger per vecka. Vid varje sådant svar och som rör en eller två frågor, ett eller två efter uppgifter

Det kan i ta 10 teledatasidor att finna rätt

problem. genomsnitt

svar att få en referens eller att konstatera att teledata inte t (eller

kan besvara Ett hushåll skulle då i genomsnitt betrakta frågan). ca 50 sidor per vecka - ca 2 500 på ett år. Kostnaderna för att .

betrakta dessa sidor kan variera kraftigt, låt oss räkna med en 3

på 10 öre per sida. Då blir månadskostnagenomsnittskostnad

den i ca 20 kronor, årskostnaden ca 240.

genomsnitt

l det fallet 10000 hushåll äger teledataterminaler år 1990 skulle de tillsammans - under det året - spendera 2,4 miljoner s kronor att beställa teledatasidor. Om antalet teledatahushåll

på

skulle de kunna spendera omkring 24 : istället är det tiodubbla kronor samma ändamål. Med vissa ytterligare ;i

miljoner på kan vi beräkna hur många databaser som fullstänantaganden

Särskilda frågor 129

digt kan betalas med dessa

sidavgifter.

För att hålla en teledatabas krävs en enkel dator samt redaktionell personal som utformar sidorna. att datorn

Antag i

genomsnitt kostar 50 000 kronor, vilket kan skrivas av

på fem år. Årskostnaden - ränta och amorteringar blir då ca 15000

kronor. Antag vidare att datorn att programmeras rymma ca 5 000 sidor och att en teledataredaktör kan uppdatera ca 30 sidor

per dag. För att underhålla närmare 1 000 av dessa sidor

krävs

då en stab på sex redaktörer. Årslönerna för dessa

blir - med samma genomsnittslöner som i fallet med text-TV - 1 miljon kronor. I så fall kan en marknad 10 000 hushåll

på direkt finansiera

mellan två och tre teledatabaser, medan 100 000 hushåll direkt kan betala 24 databaser.

Självfallet kan man tänka sig startandet av teledatabaser som inte behöver finansieras av sådana som vi talat avgifter om här.

Andra finansieringsformer diskuteras

i kapitel 9, bl a kommunnalt finansierade databaser för

samhällsinformation, samt delvis reklamfinansierade databaser.

överväganden

9 och

förslag

Några utgångspunkter

l vår utrednings inte att försöka uppdrag ingår utforma en ny

allmän mediepolitik men väl att utreda vilka roller text-TV, teledata och telefax kan och bör få i ett större mediesamman-

hang. Videogrammen behandlas i en annan statlig utredning,

videogramutredningen.

Eftersom vi i detta betraktar telefax

sammanhang huvudsak-

ligen som ett sätt bland flera att ta emot text-TV- och teledatainformation, kommer vi här att i första hand behandla text-TV och teledata. Dessa medier är delvis olika och de kan diskuteras var för sig. Detta anges också i direktiven där det sägs att det kan

vara lämpligt att ge teledata ett brett och generöst användnings-

område medan

utnyttjandemöjligheterna för text-TV kanske bör

bli snävare. En sak som karakteriserar de nya medierna - särskilt teledata - är att de i större än vad som

utsträckning gäller för andra

medier är beroende av datateknik.

Det pågår nu en omfattande och diskussion livlig om den tilltagande datoriseringens effekter på samhällslivet. Den statliga datadelegationen har i uppdrag att ge ett samlande perspektiv på denna Inom denna fråga. ram arbetar flera statliga utredningar, t ex data- och elektronikkommitten

(I 1978:04), som behandlar den industri- och

samhällspolitiska sidan;

dataeffektutredningen (A 1978:05) som bl a skall ta upp frågor-

na om effekterna

på sysselsättning och arbetsmiljö, och datalagstiftningskommitten (Ju 1976:05) som bla inriktar sig på offentlighets- och integritetsfrågorna.

Det är inte vår uppgift att

gå in i dessa utredningars arbete. Datoriseringens verkningar i

stort kan alltså inte bedömas med

utgångspunkt endast från

detta betänkande. Vi har begränsat oss till att behandla den tekniska

utveckling-

ens roll för information i nya medier till och från allmänheten.

Utvecklingen -främst på elektronikens område - har förändrat

sou 1981:45

132 överväganden och förslag

för hela informationssektorn.

utgångspunkten

håll har framförts för att medierna i ökad

Från olika farhågor kommer att leda till passivering av människorna

utsträckning

att maskiner kunde ersätta personliga kontakter. Några

och

kritiker har t o m målat upp ett framtida knapptryckarsamhälle,

är isolerade med en mängd apparater i sina hem där människor för kommersiella krafters försök att

och blir ett Iättfångat byte

med och program utan kulturellt

mata dem underhållningsvåld

eller socialt värde.

l vårt uppdrag ingår att undersöka hur de nya mediernas

kan de mål om bland annat

tillkomst främja kulturpolitiska

som riksdagen har fastställt för den

vidgad yttrandefrihet Den av de kulturpolitiska

statliga kulturpolitiken. genomgång

kommer att ta upp frågor som har

målen som här följer

samband med de farhågor som vi här nämnt. l väsentliga

vill vi emellertid hänvisa till vårt första betänkande hänseenden där vi redogjort för dagens informa- Nya vyer (SOU 1979:69)

och för de och farhågor som tionsförmedling förhoppningar

Vi upprepar inte den

framförts i fråga om de nya medierna.

i detta betänkande utan får i det hänseendet diskussionen hänvisa till Nya vyer.

l Kulturpolitiken är ett led i statens riksdagsbeslutet sägs bl a:

insatser. De mål som styr arbetet med att

samlade politiska måste även kulturpolitiken som därförändra samhället gälla

som ett avflerainstrumentföratt skapa ettsamhälle medfårses och som möjlighet till

som präglas av jämlikhet ger människor

ett rikare liv. Detta innebär ett ansvar för samhället att främja

ett rikt och mångsidigt kulturliv.

mål för är att skapa reella förutsätt-

Ett viktigt kulturpolitiken för att som är en grundläggande ningar yttrandefriheten,

i samhället, skall kunna utnyttjas. l ökad utsträckning rättighet insatserna utformas med hänsyn till

skall de kulturpolitiska

eftersatta gruppers erfarenhet och behov i syfte att bryta j skall åt att öka

isolering och utestängdhet. Hög prioritet ges

kulturell aktivitet. Av rättvisemänniskors möjligheter till egen

skäl och med till kraven på variation och mångsidighet

hänsyn en decentralisering av verksamhet g

bör kulturpolitiken främja

De skadliga inverkningar som kommer- T och beslutsfunktioner. kan ha skall motverkas för att skapa frihet och reella 4 sialismen och kulturell förnyelse. Enligt de

möjligheter till konstnärlig

i av de målen skall

tankar som styrt utformningen kulturpolitiska dels kulturella göras tillgängliga för alla, dels alla ha upplevelser att få utlopp för sin inneboende skaparförmåga. j möjlighet

debatten beträffande de nya medierna l den allmänna Å ena sidan har

förekommer två helt skilda framtidsperspektiv.

sou 1981:45

överväganden och förs/ag 133

det hävdats att medierna kommer att användas ett sätt som

på

står i strid med de kulturpolitiska - att de kan

målsättningarna

bidra till att skapa ett opersonligt samhälle där de mänskliga kontakterna minskar, där

informationsklyftor vidgas och där

människan blir beroende av dem som handhar datorerna. Å andra sidan har det sagts att de nya medierna genom en

fortsatt teknisk utveckling kan bli instrument för decentralisering och tvåvägskommunikation. Därmed skulle människorna

kunna bli mer aktiva och kunna sin

påverka situation på ett

bättre sätt. Man har också framhållit de möjligheter som de nya

medierna ger de handikappade och andra eftersatta

grupper till

ökad delaktighet i kulturella aktiviteter.

Målsättningen måste vara att främja en sådan av användning

text-TV, teledata och telefax som stimulerar till aktivitet, engagemang och ett ökat deltagande i besluten i samhället.

9.1.1 Yttrandefrihet och

yttrandemöjligheter

Yttrandefriheten är fastställd i grundlagen.

Ungefär samtidigt som Nya Vyer utkom publicerade

yttran-

defrihetsutredningen sitt första delbetänkande som bl a

behandlade yttrandefrihetens villkor. Där sägs bl a att yttrandefriheten inte framstår som från

något medgivande en mer eller

mindre entusiastisk överhet, som väl- eller har motvilligt

upplåtit ett noga avgränsat område för dess utövande och

förväntas justera gränserna beroende hur

på medborgarna handskas med gåvan. Snarare den som

upplevs en rättighet

som medborgarna tillerkänner- eller erkänner hos- varann att utövas ute på det öppna fältet i ett möte mellan åsikts- och

smakriktningar. Det som kräver blir då inte motivering yttrandefriheten utan ingrepp i den.

Ifråga om nya medier sägs att frågan om de behövs eller om

de kommer att missbrukas är fel ställd från

yttrandefrihetssynpunkt. Den grundläggande regeln är att missbruk skall - vid

sidan av självsanerande verksamhet- definieras i brottsbeskrivningar och först i efterhand regleras i rättsligt reglerad ordning. Det är inte valet av uttrycksformer som skall bestämma rätten att

uttrycka sig. Kvantitativa begränsningar leder lätt överi kvalita-

tiva restriktioner; omtanke blir

förmynderi. Enligt yttrandefrihetsutredningen innebär en sådan inställning ingalunda att samhället skall vara passivt. Vi instämmer i detta. Kulturpolitiken bör tvärtom inriktas att från på denna utgångspunkt främja ett rikt informationsutbyte, där många

röster kan göra sig hörda. Som vi framhåller i avsnitt 9.1.5 gäller detta särskilt för dem som inte genom har

yrke eller utbildning

sou 1981:45

134 överväganden och förslag

lätt att föra fram åsikter, erfarenheter och uppfattningar i

massmedierna. Det som är utmärkande för dagens samhälle är den stora

av information som kommer uppifrån - från myndighe-

mängd etc - och ned till medborgarna. Däremot

ter och organisationer

för information nedifrån och upp begränsade. är möjligheterna kommerfram finns det därför särskild anledning När nya medier för att ge de enskilda människorna att se om de kan användas hos myndigheter och beslutsfattare

möjlighet att göra sig hörda redan innan beslut i olika frågor är fattade.

Särskilt teledata att tillhandahålla information

ger möjligheter

och effektivare än med brevbärare och tryckpress. l snabbare

det hänseendet kan teledata öka informationsutbudet uppifrån

ned. En skillnad andra medier är dock att och gentemot informationen särskilt måste begäras av den enskilda människ-

skillnaden är dock att teledata på sikt an. Den avgörande kommer att ge möjligheter till tvåvägskommunikation genom

kan låta för inlägg och insändare från varje att den upp plats innehavare av en teledataapparat. för att teledata skall kunna användas i detta En förutsättning

är emellertid att mediet utformas på ett sådant sätt att det syfte

av människor i allmänhet utan förkunskaper i kan användas

datafrâgor.

En annan är att teledataapparater finns allmänt förutsättning

Under den närmaste tioårsperioden torde dock tillgängliga.

inte finnas i allmänt bruk i hushållen. Detta skulle teledata innebära att endast de informationsnyfikna skulle ha

mycket

till teledatainformation. Därmed skulle vad som kallas

tillgång

mellan dem som vet mycket och dem som informationsklyftan

litet i samhället kunna vidgas på liknande sätt som när

vet

radio och TV på sin tid infördes. Detta kan inte anföras

telefonen,

som ett skäl för att hindra de vetgiriga att använda mediet på ett

i

så sätt som de själva vill. Det bör emellertid ge uppslagsrikt

i samhället att söka öka informations- och kommunianledning kationsmöjligheterna för dem som inte har dessa förutsättning-

ar. Detta t ex ske att olika myndigheter och

kan genom

etablerar teledatabaser för allmän samhällsin- i? organisationer

för m m och att terminaler :

formation, konsumentupplysning

i de informationscentraler som .

ställs upp hos myndigheter, bibliotek m m i att ge personalen där tillgång till finns, på syfte

snabb och aktuell information. Allmänheten skulle då få ytterligare ett motiv för att besöka dessa ställen eftersom de vet att man där snabbt kan ta fram aktuell och information. Personalen skulle inte bara ge §1

pålitlig

sou 1981:45

Överväganden och förslag 135

information utar. också med av

hjälp tvåvägskommunikationen

kunna förmedla besökarnas synpunkter och till

förslag myndig-

heter och beslutsfattare. Genom detta kombineras teledata med personliga kontakter. Denna kontakt minskas

personliga om

man som i utlandet ställer ut

teledataapparaten i lokalerna att

användas (mot eller utan direkt av allmänheten.

betalning)

Teledatainformationen kan i det fallet emellertid

ge anledning till kompletterande förfrågningar hos

personalen. En fördel med teledata i jämförelse med t ex tryckt information är att informationen alltid kan vara aktuell. De olika informationsskrifter som ges ut, t ex socialka-

samhällsguider,

taloger rn m har den nackdelen att de

på grund av snabba förändringar i och samhällsutveckling lagstiftning i många

hänseenden är föråldrade redan kort tid efter l

utgivningen. teledata kan ändringar ske successivt och därefter omedelbart stå till förfogande för allmänheten.

På sikt torde - i form en viss del av den tryckta informationen

av socialkataloger, samhällsguider, cirkulär etc - kunna överfö-

ras till teledata och kostnaderna för detta skulle kunna motsvaras av minskade och

trycknings- distributionskostnader.

9.1.2 Eget skapande och kontakter med andra

Ett annat av de kulturpolitiska delmålen

är att ge människor

möjligheter till egen skapande aktivitet och att främja kontakt

mellan människor. Beträffande de nya medierna - särskilt

ifråga

om teledata - har framförts att de kan resa elektroniska murar

mellan människorna. Teledata kan, tid sägs det, stjäla som annars skulle kunna ägnas åt mänskliga kontakter. Den skulle automatisera livet och minska den kontakt med andra männis-

kor som uppstår i butiker, bank- och m m.

postlokaler

Det är omöjligt att idag förutsäga hur lång tid som kommer att

ägnas åt text-TV och teledata. Text-TV torde främst komma att

inkräkta på annat allt medieutnyttjande (framför TV-tittande). ifråga om teledata räknar experterna att mediet kommer att

utnyttjas några gånger per vecka, sammanlagt kanske 10-15 minuter per vecka. Samtidigt minskas den tid som nu för åtgår

besök hos myndigheter, i banker och i biljettköer m m. Det torde därför vara andra medier än text-TV och teledata som kan hota

att stjäla tid från eget skapande och kontakter med andra. I detta

sammanhang vill vi framhålla att en aktiv har en kulturpolitik viktig uppgift att stimulera till sådana aktiviteter. Den kan få ett

verksamt stöd i den sunda reaktion mot en passiv massmediekonsumtion som nu växer fram olika

på håll i världen, där man

och sou 1981:45

136 överväganden förslag

strävar efter att ersätta isolering i de allt mindre familjerna med av olika slag. Tekniska medier kan

grannskapsgemenskaper

aldrig ersätta mänsklig kontakt.

9.1.3 Kommersialismens verkningar

Ett av de kulturpolitiska delmålen är att motverka de negativa

skadeverkningar som kommersialismen kan ha.

l många länder drivs utredningsarbetet ifråga om nya medieri från industripolitiska utgångspunkter. Utan övervägande grad

att ta större hänsyn till sociala och kulturella verkningar tycks man ha som att det egna landets industri skall hävda

huvudsyfte

internationella konkurrensen. Det har ibland lett till sig i den

som inte motsvarats av något behov hos allmänhe-

satsningar vilken också negativt. Som exempel kan nämnas ten, reagerat de försöken att lansera bildtelefonen i USA i början av

energiska 1970-talet och det postverkets stora satsning på sitt engelska

för snabb i hushållen i slutet av

teledatasystem spridning

1970-talet. Vi har i vår utredning ansett det vara angeläget att i första

hand se de nya medierna från kulturpolitiska utgångspunkter

och detta är också helt i överensstämmelse med våra direktiv. Datatekniken bör vara människornas tjänare och inte deras

herre. Den av år 1974 talar om de

kulturpolitiska propositionen

vinstintressen och den ibland ohämmade kommersialism som bla kan leda till att mediernas innehåll består av likgiltigt som kan människorna. Det sägs klart

allmängods passivera

ifrån att kravet lönsamhet inte får bli avgörande för

på verksamheten inom kulturområdet. Därför måste samhället gå

in med aktiva insatser när den privata verksamheten inte kan

och uppfylla de övriga krav som ställts garantera mångsidighet

upp. som har gemensamt med de

Detta är frågor de nya medierna

i

En första för att nå det uppställda syftet är gamla. förutsättning i i mediefrågor och en allmän uppsluten satsning på utbildning

etiska av det slag som bl a pressens

ning kring regler organisationer formulerat. om kommersialismen har särskilt aktualiserats på Frågan

där en del av utbudet bestått av sadis-

videogrammarknaden, tiska Teledata som arbetar med begränsade

våldsskildringar. och som inte har rörliga bilder kan dock

grafiska möjligheter

i med teknik inte samma sätt. Även här bör

dagens utnyttjas på

man dock följa utvecklingen. En viktig samhällsinsats är att _. teledatabaser upprättas av samhälleliga organ, stat, landsting,

i

sou 1981:45

överväganden och förslag 137

kommuner, universitet m fl för samhällsinformation, konsu-

mentupplysning etc.

9.1 .4 Decentralisering

De nya medierna kan på olika sätt användas i syfte att uppnå det

kulturpolitiska decentraliseringsmålet.

Text-TV kan användas för sändningar av lokal eller regional information och kan därvid tex till TVs anknyta regionala verksamhet och till lokalradion. Teledataverksamheten i t ex Storbritannien och Västtyskland har hittills skett i stora centrala Teledata är emellertid system. också i särskilt hög grad för decentraliserad lämpad verksamhet. Den kan om man bara ser till dess tekniska form etableras snart sagt var som helst, av vem som helst- alltså även och

fördelaktigt av folkrörelser och andra organisationer lokal på

eller regional basis. Dess innehåll kan vara av lokal Flera prägel. sinsemellan oberoende teledatabaser motverkar uppkomsten av en dataålderns storebror som bestämmer över

medborgarnas informationsintag.

Teledata torde alltså ha att användas

förutsättningar som ett

instrument i de strävanden att få till stånd ett mer decentraliserattsamhälle som finns håll såväl i vårt

på många land som ute i

världen.

9.1.5 Eftersatta grupper

Den försöksverksamhet med text-TV för döva och hörselska-

dade som pågår inom det svenska har redan visat TV-bolaget

hur ett nytt medium kan öppna för hittills

nya möjligheter

eftersatta grupper. Genom den text-TV-tekniken är det nya praktiskt möjligt att textsätta i mycket större

TV-programmen utsträckning än vad som hittills kunnat ske med den traditionella

textningstekniken. Det finns genom den nya tekniken också

möjlighet att välja bort textsättningen helt och hållet eller välja

mellan textning på olika De språk. hörselhandikappade kan nu tillägna sig den del av programmen, som är textad, på nästan

samma sätt som normalhörande. Inte med detta -

nog många

personer som kan ha svårt att med i det snabba

följa nyhetsflö-

det i radio och TV kan i lugn och ro läsa text-TVs informationssidor, som de kan hålla kvar så de önskar och också

länge få med

större bokstäver. Invandrare med i

begränsade kunskaper

svenska har också sagt att de mycket lättare kan ett

följa TV-program när talet kompletteras med text. Målsättningen

och

138 överväganden förslag

emellertid vara att textsättning också sker på invandrar-

måste

språk.

teledata är av stort värde för hörselhandikappade och Också

för dem som har svårt att följa med i radio- och TV-sändning-

snabba l betonas särskilt att

arnas tempo. kulturpropositionen

för eftersatta inte får leda till att individer hålls insatser grupper kvar i isolerade grupper. l detta sammanhang vill vi ta upp den

stora s k informationssvaga. Särskilt ifråga om teledata

gruppen det att motverka en tendens att bara redan välinformegäller Enligt vår uppfattning är rade använder sig av ett nytt medium. att utforma verksamheten så att den det särskilt angeläget och aktivitet. information kan ges iform av stimulerartill dialog eller alternativa förslag med uppmaning till användaren

frågor

att ge ett svar.

Dessutom vara så uppbyggda att den som

bör teledatasystem

sett en teledatasida skall ha möjlighet att omedelbart reagera på

den information som lämnats. Det kan göras redan i ett system

med nummerdosa genom att man vid varje tillfälle kan begära fram en svarssida där det finns olika alternativ att sända

meddelanden tillbaka till informationslämnaren. Det kan gälla är bristfällig, felaktig, obegriplig och att man

att informationen andra alternativ. En sådan möjlighet finns i det efterlyser brittiska När sedan teledataapparaterna kom- Prestel-systemet.

mer att förses med ett fullständigttangentbord kan en utvecklad

komma till stånd. Tekniken för detta

tvâvägskommunikation men det torde dröja innan sådana tangentbord blir

.finns redan allmänt förekommande. Av betydelse är emellertid att försök att överbryg-

avgörande inte får ske på de privilegierades ga informationsklyftorna

villkor. att de som nu betecknas som informations- Det är viktigt

och kräver respekt och

svaga blir medvetna om sitt eget värde

lika villkor och att de på det sättet kan utrymme för sig själva på i en sitt eget språk och utifrån sina deltaga positiv utveckling på

kulturella Teledata får inte ställa så stora g

egna utgångspunkter.

eller andra att stora delar

intellektuella, språkliga färdighetskrav av allmänheten mediet. Detta ställer stora krav på ., utestängsfrån

dem som utformar teledatainformation.

i 9.1.6 bevarande av äldre tiders kultur

Konstnärlig förnyelse,

och samverkan över gränserna

de tre målen gäller i huvudsak att

För övriga kulturpolitiska

och teledata är av indirekt betydelse. Information kan text-TV lämnas om äldre tiders kultur. De tekniska begränsning- :

givetvis

inte i?

ar som ännu finns ifråga om medierna har hittills möjlig-

sou 1981:45

överväganden och förslag 139

gjort några större insatser för konstnärlig om förnyelse. Ifråga

internationell samverkan gäller förteledata att detta medium

på

grund av telenätets allmänna och

tillgänglighet internationella utbredning är särskilt Iämpat för

informationsförmedling över

gränserna. Det är tekniskt svårt

för att inte säga omöjligt att sätta

stopp vid nationsgränser om man tillåter internationellt utbyte

av information. Frågan om de risker som det internationella

dataflödet innebär diskuteras mycket i OECD

ingående och

andra internationella Det organ. är angeläget att man från svensk sida gör aktiva insatser för att minska dessa risker. Den granskning vi gjort från

kulturpolitiska utgångspunkter har inte lett till något förslag att förbjuda de nya medierna. Ett

förbud för teledataverksamhet skulle för vara övrigt mycket

svårt att genomföra på grund av att av samhället datoriseringen redan nått så långt, att teledataliknande verksamhet

redan förekommer inom affärssektorn och inom och organisationer att telenätet är internationellt och allmänt

tillgängligt. Däremot

kommer vi i det följande att föreslå

att de nya medierna infogas i

ett regelsystem, där bl a hänsyn tas till pressens möjligheter att fylla sin samhällsfunktion.

Avgränsningar

9.2.1 Allmänt

Det finns åtskilliga att utveckla

möjligheter de huvudformer av

informationsbärare som vi kallar text-TV, teledata och telefax.

Beroende på synsätt kan man tala om skilda

former som varianter av samma medium eller som olika medier med vissa

gemensamma drag. Vi har skisserat och teknikutvecklingen mediebilden bl a i kapitel 3 och 4.

Av praktiska skäl behöver det göras snitt i denna medieflora, snitt som innebär att vissa varianter och

tillämpningar gränsas

av och inte närmare behandlas av oss.

För det syftet knyter vi an till den indelning i tre områden av vårt uppdrag, som vi gjorde i inledningskapitlet. De omfattar

0 av

beskrivning mediernas utvecklingsmöjligheter och användningsområden

0 diskussion av mediernas roller i ett större mediesamman-

hang

0 om villkor

förslag för allmänhetens bruk av medierna.

Bedömningen av vilka medietekniker som bör behandlas kan nämligen utfalla olika för varje område. l olika

hänseenden framträder tekniska

antingen egenskaper eller funktionsmässi-

140 Överväganden och förs/ag

eller mediepolitisk betydelse eller rättslig hänsyn

ga möjligheter

som viktigast. Även om en prövning av avgränsningsfrågorna

i den här nämnda indelningen sålunda inte

med utgångspunkt

resultat bör den ändå bringa viss reda bland alltid ger entydigt motiven för våra slutsatser i detta kapitel.

l om tekniken har vi ansett oss böra ge en ganska fråga omfattande presentation. Givet är att tekniska egenskaper i sig

kan vara och tydliga anledningar till gränsdragningar påtagliga

mellan olika medier och varianter därav. Dit hör exempelvis om

eter eller tråd används för överföringen och om ljud förmedlas. kriterier för får de Först i förening med andra bedömningen betydelse i förevarande sammanhang. I funktionsmässiga hänseenden anser vi att en rätt kraftig är berättigad. Främst gäller här om

begränsning av uppdraget

är att förmedla information till

medieformernas uppgifter

allmänheten och om det rör enbart text och stillbilder.

På kan tidsperspektiv och behovsanamediepolitiska grunder

för inom vilken tid kan vi

lys ge klara utslag avgränsningarna:

att mediet kommer i bruk? Vilka behov kan vi

anta praktiskt

förutse för det? Bakom dessa ligger omständigheter som

frågor kostnaderna för medieutnyttjandet och graden av komplexitet

hos mediet. sett måste vid bedömningen beaktas befintliga Rättsligt

och svårigheter att definiera varje medium för sig i regelsystem

termer. Det torde medföra att vad vi från andra

godtagbara

finner oss böra hålla i sär eller lämna åsido ändock

synpunkter måste föras samman till och tas med bland den kategori av

medier, för vilken särskild lagstiftning skall gälla. Vad kan med hur vi ser på teletex och nu sagts exemplifieras

hördata. Teletex är ett datoriserat kommunikationsmedel. Text och överförs - ett allmänt och mottas _

bilder digitalt- på ledningsnät

skärm eller Det är tänkbart - närmast teoretiskt- att

på papper.

informationsinnehållet riktas till allmänheten. Mediet liknar

alltså i teledata. Sett från funktionsmässig synpunkt kan mycket

Å vi emellertid lämna mediet utanför vårt uppdrag: det är avsett för kontors- och Rättsligt sett bör vi emellertid ;

företagsbruk.

kan hållas isär från teledata, om det f förutse att mediet knappast nämligen skulle användas för att nå ut till allmänheten.

Hördata innebär datorlagring av material som överförs på V;

och mottas i form av ljud. Mediet befinner sig teleledningar Om man så vill kan man se

ännu (1981) på experimentstadiet.

teledata i När vi bedömer hördata från de

det som ijudform.

vi nämnt framträder beaktansvärda skillnader.

utgångspunkter Bl a och rättsliga grunder måste förhållandet på mediepolitiska

överväganden och förs/ag 141

till lagstiftningen om Ijudradioprogram övervägas. Vi kan mot den här bakgrunden sammanfattningsvis redovisa vår syn på teknikutvecklingen så här:

Det är tydligt att när det gäller text- och faxradio, hördata samt

datorisering av text-TV-mottagningen egentligen bara framti-

den och faktiska erfarenheter kan

ge ordentliga besked om

tekniska möjligheter och praktiska behov. Ovissheten

ålägger

oss att vara försiktiga. l andra fall är det klart

att teknikerna närmast är avsedda för

företagsinternt bruk, såsom telex, teletex, telefoto och många ADB-system, eller är avsedda

för enskilda att kommunicera med, som telex och vissa former av teledata. Vidare kan teknikerna passa för så speciella uppgifter som text- och faxradio och vissa andra mottagningssätt i teledata än bildskärm, att de faller utanför vårt

huvuduppdrag

att utreda

förutsättningarna för och följderna av ett allmänt bruk

av medierna. Det sistnämnda gäller också för tekniker som är så

komplicerade eller dyrbara att allmänhetens av användning

dem inte kan förutses för den närmare framtiden. Dit hör en stor del av telefaxtekniken och en

långtgående datorisering och automatisering av text-TV-mottagningen.

l informationen till allmänheten kan också

ingå erbjudanden

om köp och av varor

försäljning och tjänster. Vi har tagit upp frågan om sådana erbjudanden i samband med vår behandling av reklamfrågan. Teledata kan också användas för att

direkt sluta avtal och en transaktion

fullfölja genom bokföring på

kreditkortskonto, bankkonto od. Det finns en olika

mångfald sätt att organisera detta, där teledataterminalsystem

kan knytas

olika djupt in i de finansiella Försök systemen. görs på flera håll

med bl a olika former av datoriserade kontokort. I och med att ett allmänt antas

erbjudande uppstår ett avtal

mellan två parter. Detta

accepterande och övriga åtgärder som kan följa därav ligger utanför begreppet information avsedd för

allmänheten och därmed utanför vårt Vi har valt att uppdrag.

inte gå in på frågor av detta och därmed inte det stora slag på frågekomplexet det kontantlösa samhället.

Vidare är det uppenbart så att

ljudöverföring i hördatas form

eller kombinerad med

teledataöverföring, etersända elektronis-

ka medier som textradio, kabelsänd text-TV och en mycket utökad, teledataliknande kapacitet för text-TV

påkallar praktiska

överväganden som är helt skilda från dem som huvudgäller formerna av text-TV, teledata och telefax. De rättsliga i

övervägandena sammanhanget intar, som antytts, något av en När vi särställning. begränsar synfältet bör

vi i möjligaste mån undvika att stanna för villkor för en

teknikanvändning vilka fort kan bli inaktuella eller

till äventyrs-

142 överväganden och förslag

oavsiktligt - hämma utvecklingen. Till avgränsningssvårighe-

terna hör att teknisk utveckling kan leda till att funktioner, som är för ett medium, övertas av ett annat. Regelsystem bör

typiska om möjligt inte styra valet av uttrycksform. Vi hartagit upp vissa

dessa frågor i kapitel 4.4. synpunkter på

9.2.2 Slutsatser

Våra om avgränsningsfrâgorna leder till följande överväganden

slutsatserför var och en av huvudformerna av medieteknikerna:

Text-TV

Text-TV kan vara eter- eller trådsänd, i samma utsträckning som Vi tar endast etersänd text-TV. vanliga TV-sändningar. upp om trådsänd text-TV bör övervägas i samband med att

Frågan

ställning tas till kabel-TV-verksamhet.

Text-TV sänds som en del av TV-signalen. Vi behandlar bara text-TV som kanalutrymme. Frågan om utnyttjar befintligt

inrättande TV-kanal kan inte bedömas enbart från av en tredje

våra utgångspunkter.

om text-TV.

Vi tar upp frågan regionalt tillgänglig Vi bedömer inte i våra förslag den utvidgning av text-

som förutsätter med särskilda minnen TV-tjänster mottagare eller till individuellt åtkomlig och debiterbar

ger möjligheter text-TV eller till persondator eller till teledatatekni-

anknytning ken. Vi berör i våra och förslag inte andra etersända

överväganden

elektroniska medier som text- och faxradio.

Teledata

sådan form av teledata där överföringen sker via Vi behandlar ett allmänt med telefontrådens traditionella kapaledningsnät citet smalband) och där vad som överförs är text och (sk stillbilder. Vi anser att det ankommer oss att beakta flera tänkbara

på sålunda utöver visning på bildskärm också återgivningssätt, utskrift (med skrivare) eller direktlagring på magnetpå papper band eller i persondator.

främst den användning av tele-

Utredningsuppdraget gäller

data som riktas till allmänheten. Vi redogör emellertid också för teledatas till kommunikation från användarens sida. möjligheter

Det innebär att vi tar dels möjligheterna att svara på ett

upp som riktas till allmänheten, dels möjligheterna till meddelande

sou 1981:45

överväganden och förs/ag 143

att ömsesidigt utväxla meddelanden. Dock tar vi inte upp

teledatas användning vid köp, försäljning och tillhörande debitering.

Telefax

Vi tar upp endast trådsänd telefax. . Vi avgränsar telefaxmediet och andra metoder att ta emot

information på papper eller annat material beständigt främst efter bedömningar av hur eller komplicerad dyr tekniken kan

antagas bli. -

För vår bedömning av frågorna hur

offentlighetsbegreppet

vid användningen av medierna bör bestämmas och hur de

rättsligt bör definieras hänvisar vi till slutsatserna

i kapitel 4.3 och 4.4.

Etablering, organisation och regler

9.3.1 Text-TV

Direktiven tar upp flera omständigheter av mediepolitisk och

rättslig art som vi bör ha som utgångspunkt eller beakta när vi tar ställning till frågorna om rätten och möjligheterna att

utnyttja text-TV och om av eventuella

utformningen restriktio-

ner för mediet. Det erinras sålunda om det omfattande regelsystem i form av

bl a författningar och avtal som för gäller sändning av radiopro-

gram i och som

rundradiosändning avsert ex tillståndsgivning-

en. Sveriges Radios med text-TV försökssändningar omnämns,

och det anmärks att

Tidningarnas Telegrambyrå, TT, och

Tidningsutgivareföreningen, TU, anmält intresse för att utnyttja

mediet. Medan det sägs, att det kan vara

lämpligt att ge teledata

och telefax ett brett och

generöst användningsområde anförs om text-TV-sändningar att deras område kanske

bör bli snävare

så att de kommer att ingå som ett led i TV-bolagens verksamhet. En sådan lösning får inte, uttalas att andra

det, hindra institutioner, t ex TT, kan ges rätt att utnyttja text-TV.

Enligt direktiven bör också radioutredningens uttalanden om användningen av text-TV beaktas. Den uttalade bl a att text-TV

lämpar sig väl för uppgifter som naturligen hör samman med nyhetsredaktionerna inom TV-enheterna men också nära ligger till hands för TT, med vilken samarbete då borde kunna

ske på

liknande sätt som gäller för Tfrs

nyhetssändningar i ljudra-

dion. l direktiven anförs vidare att text-TV:s

begränsade kapacitet,

sou 1981:45

144 överväganden och förslag

svårigheten att finna adekvata finansieringsformer och proble-

men att i skilja text-TV-sändningar från vanliga

lagstiftningen

TV-sändningar talar för att mediet ges det antydda snävare

användningsområdet. Text-TV sig för två typer av uppgifter: den ena är att

ägnar

texta och sända andra upplysningar avsedda att tas

program emot som de ordinarie TV-prog rammen, den andra är samtidigt att sända särskilda sidor med text eller stillbilder av allehanda Den förra har en så nära anknytning till

slag. uppgiften

att det är att den fullgörs i former och

TV-programmen naturligt

enligt regler som gäller för TV-verksamheten i övrigt. Det är inte

lika självfallet att detsamma bör gälla den s k informationsde-

vilken har en funktion som i vissa hänseenden liknar len, teledatas och tidningars. l Frankrike har man också sammanfört teledata och text-TV i ett gemensamt distributionssystem. Trots att skäl kan anföras för en särbehandling av

principiella

text-TV:s informationsdel har vi dock i dagens läge avstått från att föreslå detta. Orsakerna är flera.

En sådan särbehandling skulle på den nuvarande tekniska stöta på praktiska svårigheter. Det är svårt att i utvecklingsnivån

skilja text-TV-sändningar från vanliga TV-sänd-

lagstiftningen

Båda överförs med hjälp av den vanliga TV-signalen. ningar. Vidare varför intresset för

är kapaciteten mycket begränsad

i andra former inte kan förväntas bli stort under etablering nuvarande förhållanden.

Den tekniska på detta område kan emellertid

utvecklingen förändra dessa förutsättningar. Antalet linjer i TV-signalen som

används för text-TV kan utökas. Det är också möjligt att använda

en hel TV-kanal enbart för text-TV, vilket skulle ge en nästan

kapacitet. Redan nu kan mottagarapparaterna obegränsad

förses med inbyggda minnen och det är möjligt att de kommer

att innehålla inbyggda datorsystem som möjliggör mottagning

och omfattande bearbetning av teleprogramvara. Möjligheter .l

till individuell debitering magnetkort och andra system j

genom finns redan utvecklade. Om kabel-TV skulle inrättas skulle 1 i

till det sändningsutrymmeti etern kunna hänsynen begränsade

för etablering. Även bortfalla och nya förutsättningar skapas satellit-TV kan ge nya möjligheter. i Vi har förutsett att text-TV kommer att spridas snabbt under

detta årtionde och att det inom några år kommer att bli vanligt j

att man vid köp av nya TV-apparater betalar tilläggskostnaden ,j

förtext-TV. Emellertid är det enligt vår bedömning inte troligt att allmänheten under det närmaste årtiondet kommer att visa större intresse för text-TV-sändningar som kräver hela

något

i en TV-kanal eller för TV-mottagare som möjliggör utrymmet

sou 1981:45

överväganden och förs/ag 145

kvalificerad bearbetning av Skulle teleprogramvara. så bli fallet måste frågan om text-TV och omprövas detta bör då göras i samband med hela TV-frågan. Enligt vår uppfattning är det inte lämpligt att föreslå detaljerade regler för en som det nu är svårt utveckling att bedöma. Vi har därför, som av framgår kapitel 9.2.2, valt att i våra överväganden och förslag inte behandla andra former av text-TV än den som sänds via etern, som endast tar en del av TV-kanalen i anspråk, och som inte förutsätter inbyggd utrust-

ning för databearbetning.

Dessa ställningstaganden får i sig betydelse för valet av organisationsformer och regler. l vår

kartläggningsrapport Nya vyer beskrev vi på sidan 108

några modellerför organisationen m m av text-TV-sändningar. De viktigaste alternativen var: 1. Text-TV sänds av redaktioner inom de existerande TVsändande bolagen, dvs och TV-bolaget Utbildningsradion. Det alternativet

aktualiserarfrågan om avtalsändringarför att lägga

fast eventuella särskilda i skyldigheter text-TV-sändningarna. 2. Ett eller flera självständiga

text-TV-programföretag sänder

text-TV. Det alternativet aktualiserar frågan om sådana företag bör infogas i samma väsentligen regelsystem som finns för de redan befintliga eller om företagen text-TV-företagen bör läggas utanför det systemet, så som skett i om fråga närradions försökssändningar. l ett alternativ ytterligare presenterades det fallet att andra sändarsubjekt, tex TT eller av sammanslutning tidningar, sänder text-TV inom andra programföretags ram efter avtal med dem.

ldag är rättsläget det att av sådan etersändning text-TV som anses vara radioprogram fordrar enligt radiolagen koncession av regeringen. För rätten att sända text-TV gäller enligt radiolagen i övrigt dels kraven på bl a opartiskhet och saklighet och hävdandet av det demokratiska statsskickets grundideer, dels de föreskrifter för som får sändningarna uppställas som villkor för i avtal sändningsrätten med programföretagen. 1979 års avtal mellan staten och TV respektive UR om programverksamheten gäller också för nuvarande etersändning av text-TV. Det regelsystem vi har som idag omfattar, sagt, enbart sändningar av radioprogram, alltså inte som sändningar består av enkla meddelanden om tid, väderlek, nyheter eller dylikt. Det kan hävdas att åtskilligt innehåll itext-TV till följd därav inte är underkastat radiolagens regler om tillstånd och bestämmelser om innehållet. är oklart. Rättsläget

och

146 Överväganden förs/ag

(U1979:05) föreslår i fråga om eter-

Radiorättsutredningen för enkla meddelanden skall tas sändningar i TV att undantaget bort. Den föreslår vidare att televisionsprogram definieras så,

att det inte omfattar text-TV men att i fråga om rätten att

etersända text-TV samma koncessionsregler skall gälla som för

etersänd TV. vår är det att rättsliga oklarheter i Enligt mening angeläget

fråga om rätten att sända text-TV undanröjs. Vi godtar för vår del

metoden enligt vilken den av radiorättsutredningen föreslagna dels inga undantag görs för enkla meddelanden när det gäller utformas så TV-sändningar, dels begreppet televisionsprogram att det inte omfattar text-TV. reglerna skulle Enligt de av radiorättsutredningen föreslagna alltså all etersänd text-TV, som är avsedd att mottagas direkt av allmänheten fordra koncession av regeringen.

text-TV kan alltså vara att i

alternativ för

Organisatoriska

mediet tas om hand av de existerande televisionssänantingen dande företagen i SR-koncernen eller av ett nytt, femte företag, som då skulle kunna förläggas inom eller utom koncernen.

Valet av alternativ påverkas förstås av flera omständigheter.

Praktiskt-tekniska och ekonomiska hänsyn får vägas samman

med om vilken Organisationsform - och därmed uppfattningar

- som text-TV-mediet de bästa

följande regelsystem ger att utvecklas och utföra önskvärda uppgifter.

möjligheterna

De nuvarande avtalen mellan staten och SR:s programföretag

1986. Vi har kommit till slutsatsen att text-TV under den

gällertill

kan bedrivas av TV-bolaget och

avtalsperioden lämpligen inom SR-koncernen. Vi har då utgått ifrån att Utbildningsradion

för text-TV, som vi ansett väsentliga, kan

många uppgifter

utföras inom ramen för nuvarande regelsystem. för TV är så pass allmänt hållna att

l dag gällande avtalsregler de kan anses täcka också önskvärda skyldigheter i text-TV. Det

heter i avtalets 10 §: skall utformas så att de

(Programmen) genom kvalitet, tillgänglighet och mångsidighet i skälig omfatt-

skiftande behov och intressen hos landets ning tillgodoser befolkning. Även mindre gruppers intressen skall i görlig mån ._. l 11 §uttalas att dessa föreskrifter innebär skyldig-

tillgodoses. het att bla ta särskild hänsyn till språkliga och etniska

minoriteter och till olika grupper av handikappade.

Också UR:s avtal motsvarande sätt stöd för den

ger på så

önskvärda inriktningen av text-TV-verksamheten. försöksverksamhet har visat att text-TV är till stor TV-bolagets

för bl a Av denna anledning bör utbyggnad nytta handikappade. 5

av text-TV få hög prioritet inom Sveriges Radio. -l a som vi ›1 Allteftersom text-TV-verksamheten utvecklas kan, å é

överväganden och förs/ag 147

antytt, behovet av ett särskilt inom

programbolag SR-koncernen

komma att aktualiseras. Också för ett sådant skulle emellertid samma regelsystem som för de redan inrättade komma

bolagen

att gälla. Överhuvudtaget är reglerna för den

avpassade nuvarande SR-koncernen. Det förhållandet av de gör att vissa

tankar och önskemål i fråga om text-TV-verksamheten som

framställts svårligen kan förverkligas inom ramen för detta

system. Man har sålunda från som också

pressens sida, framgår av

direktiven, visat intresse för att utnyttja mediet. Tankar som förts fram har varit att främst

dagspressens innehåll skulle

kunna vidarebefordras

på något sätt, kanske genom att löpsed-

lar sändes. Andra har varit att kunna

uppslag ge upplysningar

v om folkrörelsers, organisationers och aktiviteter

föreningars

och eller att to evenemang m regionala anslagstavlor skulle förekomma. Intresset från pressens sida har efterhand

just riktats mot möjligheterna att sända text-TV med dess

regionalt

relativt sett större möjligheter att önskemål om

tillgodose

sändningsutrymme.

Sådana speciella uppgifter för text-TV ger avtalsbestämmelserna för TV och UR inte i stöd för.

dag uttryckligt Det är vidare diskutabelt om företag inom SR-koncernen av till hänsyn

villkoret om opartiskhet kan sända löpsedlar för eller

tidningar detaljupplysningar om aktiviteter, särskilt om sådan

programverksamhet skulle bestämmelser permanentas genom i programavtalen eller rentav genom ett TT-avtal med

tidningar,

tidningssammanslutningar eller föreningar. Kravet på opartisk-

het gör att inte får

programföretagen garantera att en part

ständigt kommer till tals. Om därför ett skall ha

text-TV-programföretag väsentligt

annorlunda uppgifter än SR-koncernens saknas det både anledning och att in det

möjlighet foga i gällande regelkomplex.

Text-TV-mediet måste då regleras utanför

radiolagen genom

särskilda lagföreskrifter, efter mönster av närradioförsöken.

Vi har inte ansett att förutsättningar för närvarande finns för en så pass genomgripande organisationsförändring.

Enligt vår mening gör emellertid de avtalsenliga förskrifterna

för TV - att bl a stimulera till debatt samhälls-

kring viktigare och kulturfrågor och bevaka och händelser och

granska

utveckling på kulturlivets olika områden - att med företaget,

fördel då i sina regionala kan särskild

sändningar, ägna

uppmärksamhet åt och spegla övriga särskilt massmediers, pressens, innehåll ävensom folkrörelsers och akti-

föreningars

viteter och evenemang. Det kan vidare erinras om TV:s att sända

skyldighet statlig

148 och sou 1981:45

överväganden förslag

För den regionala text-TV-verksamhe-

myndighetsinformation. ten bör den utvidgas att gälla också uppgifter från kommunala

myndigheter. På motsvarande sätt som nu sker i Ijudradion kan och bör TI beredas ett visst utrymme i TV:s text-TV-sändningar. Sammanfattningsvis föreslår vi sålunda att text-TV i nuvaran-

av SR-koncernen, att TT på sätt som sker i

de läge handhas bereds i sändningarna och att press, Ijudradion utrymme och myndigheter tillgodoses inom regelsyste-

organisationer

mets ram.

9.3.2 Te/edata och telefax

l detta vi dels frågorna om rätten att utnyttja

kapitel prövar teledata- och telefaxmedierna, dels i vilka sammanhang regler

för innehållet i medierna börgälla.

I direktiven erinras för etableringsrättens del om rundradio-

och arbetet med den nya grundlagsregleringen lagstiftningen av När det gäller de innehållsliga reglerna yttrandefriheten.

nämns och rundradions ansvarsregler och de närmare pressens

bestämmelserna för rundradions programverksamhet som

avtal med Det

finns i radiolagen och statens programföretagen. uttalas vidare att frågan om utformning av de rättsliga reglerna

om ansvar för innehållet i det som förmedlas i första hand ankommer men att också vi kan

på yttrandefrihetsutredningen, ha skäl att gå in på frågan.

l vår Nya vyer har vi redovisat de

kartläggningsrapport förutsättningar som nu gäller för teledataanvändning. rättsliga

Vi har där ifrån att överföringar i teledatasystem är en

utgått

form av i nuvarande radiolags mening. Det torde

trådsändning

innebära att sådana överföringar inte kan ske utan

många

koncession. Med den skulle följa hela det radio-

regeringens

Rättsläget är dock oklart. För överfö-

rättsliga regelsystemet.

som inte kan anses träffas av radiolagens villkor och ringar bestämmelser hinder för etableringen och för

gäller inga

innehållet gäller de allmänna straff- och skadeståndsrättsliga ”i för dem är sålunda detsamma som för alla reglerna. Läget

medier utom tryckt skrift och rundradiosändningar.

först allmänna reflexioner om

Vi gör i det följande några

av teledata, vilka olika sätt har betydelse för

utvecklingen på

våra och förslag både om etableringsrätten och överväganden

om innehållsregleringen. z När direktiven skrevs och i början av vårt utredningsarbete

fanns de som trodde, att teledata skulle sprida sig snabbt till hushållen. Dessa har visat sig inte hålla.

antaganden

sou 1981:45

överväganden och förslag 149

l Storbritannien bedrev Post Office en omfattande

kampanj

för att snabbt introducera sitt

teledatasystem Prestel i de

brittiska hemmen. Av olika skäl blev den stora

satsningen på

hushållsmarknaden en besvikelse för myndigheten. I februari

1981 fanns bara omkring 1 000 terminaler i hushållen i hela

Storbritannien. Post Office, numera British Telecom, har därför lagt om sin och satsar nu i första

marknadsföring hand på affärssektorn. På många håll räknar man med att det kommer att

dröja 10-15 år innan teledata blir en företeelse i de vanlig brittiska hemmen.

l Västtyskland påbörjades år 1980 en försöksverksamhet

huvudsakligen efter brittisk modell, dock mera ambitiöst

upplagd. Också i Frankrike skall, under en 1981, ganska brett

upplagd försöksverksamhet börja. Som vi nämnt har tidigare man där ifråga om det elektroniska telefonkatalogprojektet gått

en helt egen väg att man att genom planerar under en

tioårsperiod förse alla telefonabonnenter med en

speciell

teledataapparat. l de tre nämnda länderna drivs teledataverksamheten mål-

medvetet som ett led i respektive lands l

industripolitik. Sverige har frågan om teledata hittills betraktats från andra utgångs-

punkter. Televerket bedriver en försöksverksamhet

visserligen

men den är ännu av mycket

begränsad omfattning, iförsta hand

av rent teleteknisk karaktär. Vår som

utredning, arbetar inom utbildningsdepartementets ram, har till uppgift att behandla de nya medierna från mediepolitiska och allmänkulturella utgångs-

punkter. l vårt land finns en

erfarenhetsmässigt beredvillighet att

anamma tekniska nyheter. Det finns emellertid

anledning att

anta att intresset under 1980-talet kommer att koncentreras

på

text-TV och video och att teledata inte under detta årtionde kommer att bli vanlig ide svenska hushållen. Om så över huvud taget blir fallet torde det ske tidigast under 1990-talet. Däremot kommer teledata sannolikt att redan under 1980talet användas i växande i vårt land

utsträckning internt inom

affärssektorn, inom organisationer, myndigheter och liknande. En sådan användning emellertid utanför det område ligger som

vi enligt direktiven har att behandla eftersom det här

inte är

fråga om en som vänder användning sig direkt till allmänhe-

ten.

Att teledatas utbredning dröjer aktualiserar en annan

oviss faktor, nämligen den snabba tekniska En hel del

utvecklingen.

talarför att teledata om tio år kan komma att se annorlunda ut än

som tidigare antagits. Bl a torde mediet komma

att mer och mer frigöras från TV-skärmen.

Teledataöverföringarna skulle då -

och sou 1981:45

150 överväganden förs/ag

som i det franska telefonkatalog projektet- tas emot i en separat

som inte kan visa TV-program, eller också på en

mottagare

skärm knuten till en persondator.

Dessa förhållanden gör att det inte torde vara realistiskt att stora med betydande kost-

bygga upp organisatoriska system

nader. l om regelsystemet kan det i detta läge inte vara

fråga

låsa fast av ett medium, vars lämpligt att i detalj utvecklingen

vi i dag endast har begränsad möjlighet att förutse.

utveckling Vår strävan är därför att finna former som ger möjlighet till en successiv introduktion av teledata i hushållen inom ramen för den allmänna mediepolitiken i vårt land och i den takt

synen på

som motsvarar det intresse som allmänheten visar för teleda-

ta.

Vi tar först upp frågan om etableringsrätten. Den skall bedömas med hänsyn till bestämmelserna i RF om yttrandefri-

heten. Av betydelse är också räckvidden av de radiorättsliga

om för trådsändningar. Vi reglerna etableringsmöjligheterna

har vidare att söka förslagen till principer som anpassa

yttrandefrihetsutredningen uttalat.

utarbetats av radiorättsutredningen bestäms l det förslag som televisionsprogram så, att det inte omfattar teledata begreppet och inte heller text-TV och telefax. Företeelser som innefattas i

trådsändning av stillbilder utan ljud kommer enligt förslaget

inte att beröras av de radiorättsliga reglerna.

visar vår mening på en lämplig metod att Förslaget enligt klargöra rättsläget när det gäller etableringsrätten för teledata,

såvitt den berörs av radiolagens bestämmelser. Vi anser, i likhet med radiorättsutredningen, att rätten att driva teledataverksamhet inte bör bedömas efter regler som gäller de traditionella och televisionsprogrammen. Med hän-

ljudradiotill såväl användningsområden som teknik och mottagar-

syn krets företer teledata olikheter sådan

uppenbara gentemot _,

programverksamhet.

Vår mot RF:s bestämmelser mynnar ut i att

prövning inte heller bör inskränkas på annat sätt. Det

etableringsrätten skall sålunda enligt vår mening stå var och en fritt att etablera › teledataverksamhet. Vi föreslår inte heller att man i likhet med vad som skett i en v

Storbritannien och Frankrike gör en stor statlig satsning på

hela landet omfattande central organisation för teledataverksamhet.

Från våra ser vi i stället helst att många, utgångspunkter

oberoende teledatabaser etableras. Detta bryter . sinsemellan

mot de centraliseringstendenser som åtminstone hittills varit 3

utmärkande för datautvecklingen i allmänhet och för utveckling-

sou 1981:45

överväganden och förs/ag 151

en i de länder som satsat på teledata. Ett centralt kan system ibland framstå som mer rationellt och dessutom vara bekvämare för användarna. När vi emellertid av de skäl som vi redan nämnt uttalat sympatier för decentraliserade tror vi att system detta är i harmoni med en förväntad dataområdet. utveckling på Stora system blir ofta svåröverskådliga och sårbara. Trots sinnrika sökmetoder med routing etc kan de uppfattas som otillgängliga av allmänheten. hårdvaruomrâ- Utvecklingen på det går raskt i riktning mot mindre datorer. Det finns därför anledning att tro att vid den tidpunkt då teledataöverföringar till allmänheten kan bli vanliga, det kommer att framstå som fördelaktigt att ha små, oberoende datorer. Skulle utvecklingen mot förmodan i annan och gå riktning tendenser till faktiskt monopol finns det att uppstå anledning överväga åtgärder som främjar decentralisering. Denna av rätten bedömning att utnyttja mediet gör vi givetvis inte utan att samtidigt se till de regler om innehållet och ansvaret för det som kan övervägas för mediet. har Frågorna nära samband. Yttrandefrihetsutredningen har till uppgift att pröva om de ledande tryckfrihetsrättsliga principerna kan göras tillämpliga på flera medier än tryckt skrift och rundradiosändningar. Teledata kan få stor betydelse som förmedlare av yttranden till allmänheten. Medlet hör sålunda till de utrycksformer som enligt tankarna i direktiven för YFU bör och grundlagsregleras därigenom ges största möjliga skydd. Enligt våra direktiv har vi också att söka anpassa våra förslag till de principer och lösningar som YFU kan komma fram till. l samråd med YFU har vi funnit att teledata bör kunna infogasi ett regelsystem byggt på TF, så som det skisserats i YFU:s debattbetänkande, SOU 1979:49. Systemet uppfyller de krav vi antytt att inte låsa fast utvecklingen av ett medium som vi idag har begränsad att förutse. möjlighet Det ger möjlighet till en successiv introduktion av teledata inom ramen för den allmänna synen på mediepolitiken i vårt land. Det passar för såväl små som stora teledatasystem. Det går vidare väl att förena med en decentraliserad etablering, vilket är i linje med vår att syn dataverksamheten i största möjliga bör bedrivas i utsträckning decentraliserade former. Det finns sålunda förutsättningar att foga in teledataanvändning i det tryckfrihetsrättsliga regelverket utan att frångå riktlinjen att villkoren för medieutnyttjandet skall anpassas till mediets egna förutsättningar. Vi föreslår därför att för teledata skall gälla regler som så långt möjligt är desamma som för periodisk skrift i TF.

överväganden och förslag

Av mycket stor vikt i detta sammanhang är att bestämma för vilken medieteknik ansvarighetsreglerna skall gälla.

I kapitel 4.4 har vi gått igenom vissa definitionsfrågor och i

vissa slutsatser om hur vi - från olika kapitel 9.2.2 dragit

utgångspunkter - bör dra gränserna för vårt uppdrag.

Som vi redan berört skulle radiorättsutredningens förslag till ändrade definitioner i radiolagen komma att innebära att

företeelser som innefattas i trådsändning av stillbilder utan ljud

inte berörs av de radiorättsliga reglerna. Utredningen har dock

haft den uppgiften att utreda för vilka sändningar begränsade

bör gälla. Det är naturligtvis inte

etableringsinskränkningar

givet att de begrepp den kommit fram till för att lösa sin uppgift

också är ändamålsenliga när det gäller att bedöma vilka regler

för innehållet i olika slags sändningar som bör finnas. Till den medieteknik som innebär att text och stillbilder utan ljud överförs via tråd hör, utom teledata, telefax och teletex. Den omfattar också trådsänd text-TV och andra stillastående TVbilder ävensom textradio och faxradio. Av dessa medier vänder sig teletex normalt inte till allmänheten och förtelefax, textradio och faxradio har vi förutsatt att de inte torde komma i allmänt

bruk inom överskådlig tid. De två sistnämnda medierna är också ;.

vanligen eterburna. Det är inte troligt att text-TV eller andra stillbilder, sända med normal TV-teknik, under den tid som vi nu kan överblicka kommer att vidarebefordras via tråd till allmän-

heten i någon större utsträckning.

Begreppet trådsända stillbilder omfattar alltså en del medie-

utnyttjanden som visserligen inte inom överskådlig tid torde få någon större praktisk betydelse. Vi menar dock att det kan göras invändningar mot att vi skulle föreslå ansvarighetsregler för ett

mediebegrepp med ett så stort omfång. Trådsändning av text-TV och stillastående bilder hör för det

. _-. betänkandet.

För trâdsändningar av TV-program skall vidare enligt radio-

rättsutredningens förslag radioansvarighetslagens bestämmel-

ser gälla bara om de kan tas emot av allmänheten i bostäder. För

övriga sändningar av TV-program skulle allmänna regler gälla.

Det skulle framstå som egendomligt om ensamansvarsregler

skulle tillämpas generellt för trådsänd text-TV och stillbilder

men inte alltid för TV-program, särskilt som sändning av text-TV och stillbilder torde komma att ske samtidigt med sändning av

TV-program. Problem skulle kunna uppstå vid tillämpningen av reglerna om ansvarsfrihet för meddelare och tystnadsplikt.

Vårt om ansvarighetsregler innebär vidare att vi

förslag prövar frågor som är under utredning av YFU, såsom frågorna

Överväganden och förs/ag 153

om ett obligatoriskt ensamansvarssystem, dokumentationsplikten, tillsyns- och

rättegångsordningen. Dessa förhållanden gör

det också att de angeläget föreslagna bestämmelserna inte gäller medieformer som vi i övrigt inte behandlar närmare. Med till vad som hänsyn nu har sagts finner vi att den av oss föreslagna ansvarighetslagstiftningen bör begränsas till att gälla medieformer som innebär att information (text och stillbilder) befordras för över telenät. mottagning Med telenät avses telefon- och telexnäten och det aviserade datanätet, allt ledningar som i förevarande sammanhang brukar kallar smalband. Genom telenät bestämningen utesluts från lagstiftningens tillämpningsområde bilder som sänds via kabel med vanlig TV-teknik.

Teledata är idag ett typiskt textmedium och vi har bedömt dess funktion i olika med sammanhang hänsyn därtill. Som ytterligare en väsentlig hos det egenskap begrepp som vi utgår ifrån nämner vi därför att

teledatamottagningen sker utan

samband med ljud. Detta kan te sig anmärkningsvärt eftersom datoriserat ljud är redan nu. vanligt Utvecklingen ifråga om datorer med syntetiskt tal och datorbaserade inspelningar av mänskligt tal - också musik- väntas bli snabb. Datorer kan inte bara tala utan också identifiera olika röster etc. Vi har emellertid att göra med

trådöverföring av data. Vi har

gjort den bedömningen att med ljudöverföring teledatateknik, åtminstone till för allmänheten rimlig kostnad, inte torde bli vanlig förrän tidigast i slutet av 1980-talet. En annan anledning till att vi inte låter vår definition inbegripa också ljud är av radiorätten uppbyggnaden och svårigheten att precist kunna ange ett teledata begrepp med ljud som klart skiljer sig från andra medier. l den av

radiorättsutredningen

föreslagna definitionen är det just frånvaron av ljud som skiljer teledata från TV-sändningar. Vi har därför inte nu velat göra ett ingrepp i den av

radiorättsutredningen föreslagna definitionen.

Vi har heller inte funnit det vara en framkomlig väg att försöka beskriva det särskilda ljud det kan vara fråga om i teledata (exempelvis syntetiskt) eller begränsa dess tillämpningsområde med anknytning till överföringssättet etc. l slutet av 1980-talet kan tekniken på detta område ha utvecklats på ett sätt som det är omöjligt att nu förutse. Då kommer flera bestämmelser som är tekniskt betingade att behöva omprövas och det är i det sammanhanget som ljudfrågan enligt vår mening bör tas upp. Om emellertid utvecklingen på ljudområdet och teledatatekniken skulle gå snabbare än vad vi förmodar kan ljudfrågan dessförinnan behöva tas upp separat.

Teledataöverföring med

154 överväganden och förs/ag

blir nämligen med de förslag från radiorättsutredningen ljud att betrakta som televisionsprogram. Med som nu föreligger teledatas särart med television är detta inte

tanke på jämfört

motiverat. Teledata liknar i vissa funktioner tidningarna. Det innebär att

del och lösningar som förekommer aå det

en avvägningar

området kan anses giltiga också för teleda-

tryckfrihetsrättsliga ta. Å andra sidan har mediet i många hänseenden en särart,

vilket också framhållits i YFU:s nämnda betänkande. Vi möter också en del som tidigare inte varit aktuella i

fördenskull frågor

De flesta har YFU

förevarande lagstiftningssammanhang.

i första hand för andra mediers vidkommande, och behandlat,

i debattsyfte - lämnat förslag om i sitt debattbetänkande. Det

finns dock fall där teledatas tekniska och praktiska några särskilda överväganden. Det finns förutsättningar påkallar

särskild anledning att pröva om TF:s regler om sålunda

ensamansvar och dess särskilda tillsynssystem och rättegångs-

och därmed kan överföras till

ordning sammanhängande regler teledata. l det redovisar vi vår syn på dessa frågor. följande l vårt över YFU :s förslag uttalade vi att vi såg remissyttrande

vår i förhållande till YFU att

det som viktigaste uppgift vidarebefordra kunskap om medietekniken, utvecklingsmöjlig-

heter och så, att underlag finns för

användningsområden

av vilka berörande dessa medier som bör bedömningen regler att i intas i en Vi uttalade också förhoppningen

grundlag. kunna bidra till lösningen av den större frågan om

därigenom att eter- och trådtekniken för överföring av

rätten utnyttja

meddelanden till allmänheten.

Våra här om tillämpligheten av de grund ägganantaganden

för teledata fortfarande i nämnda syften. de TF-reglerna görs kommer liksom i skrifter och :-

Utbudet i teledata tryckta

sett vara resultatet av flera radioprogram att typiskt pesoners

arbete. För teledatas del blir det troligen fråga om smärre bidrag

av olika Det framstår som naturligt att då välja

många personer. i som för periodiska skrifter i TF

den typ av ensamansvar gäller Å

och för radioprogram i radioansvarighetslagen: en ansvarig

görs i första hand ansvarig för verksamheten. utgivare

I fråga om denna typ av ensamansvar för vad som publiceras i

den att endast den som haftå

har framhållits grundsatsen att förhindra drabbas i möjlighet och anledning tryckfrihetsbrott

av ansvar för det. Detta brukar utvecklas så, att den arsvarige

måste kunna ta reda på vad som kommer att

utgivaren iförväg hållas i mediet. Det i sin tur förutsätter att informa- A

tillgängligt

väl 5 tionen finns väl fixerad och utgör en rätt

någorlunda

Det bör också kunna förflyta en viss tid t

avgränsad produkt.

i a i 2

Överväganden och förslag 155

innan den offentliggörs. Den ansvarige utgivaren måste alltså ha kontrollmöjligheter. Brist på sådana kan utesluta metoden med en ansvarig utgivare. Det bör erinras om att i den mån TF:s ansvarighetsregler enligt modell inte kan tillämpas inte heller någon ansvarsfrihet för meddelare eller någon anonymitetsrätt kan införas. Teledatas särdrag - den obegränsade kapaciteten och möjligheten att omedelbart uppdatera informationen - kan försvåra en granskning av materialet innan det i databasen. lagras Om teledataverksamhet skulle drivas med av alla utnyttjande dess tekniskt sett tänkbara möjligheter finns helt visst problem för en ensamansvarig. Så torde det dock inte bli i praktiken. Han kan ju styra utvecklingen och inrätta verksamheten med hänsyn till de krav som följer av hans ansvar. Att med speciella börja saknar åtskilligt material intresse i sammanuppenbarligen hanget därför att det typiskt sett inte kan innefatta antagas yttrandefrihetsbrott. l andra fall, när materialets natur eller någon medarbetares oerfarenhet eller till äventyrs opålitlighet motiverar det, kan förväntas att utgivaren är särskilt uppmärksam och ser till att övervakning praktiskt kan ske. Förhållandena behöver inte bli olika mot i de större Liksom där tidningarna. måste mycket tillåtas hänga på ansvarige utgivarens förmåga att organisera verksamheten. invändningar om bristen på kontrollmöjligheter bör därför enligt vårt synsätt inte hindra att samma ensamansvarsregler som för periodisk press kan gälla för teledataverksamhet. Av väsentlig betydelse är att klart ange för vilket material den ansvarige utgivaren svarar. l nuvarande TF gäller det innehållet i en periodisk skrift. Motsvarigheten till detta för teledatas del är hela det material som den som driverteledataverksamheten vid varje tillfälle håller tillgängligt för allmänheten. Detta material finns i ett lagrat datasystem och utgör enligt vår terminologi en teledatabas. l många fall anskaffas en speciell dator för ändamålet. Det är emellertid möjligt att flera teledatabaser kan finnas inom ett och samma datasystem. Det förekommer olika former av tekniskt samarbete på datakraftområdet, tex genom dataservicebyråer. Detta kan synas skapa vid komplikationer utformningen av lagstiftningen. Vi har prövat olika möjligheter att i lagstiftningen föreskriva bestämmelser som bygger på den fysiska placeringen av teledatabasen hos den som tillhandahåller datakraften. Vi har därvid funnit det svårt att dra klara gränserfrån rent tekniska utgångspunkter. Utvecklingen går också så snabbt på detta område att sådana bestämmelser skulle riskera att snart bli

156 och sou 1981:45

överväganden förslag

betraktade som förlegade. Det som är avgörande för oss är att det material som tillhandahålles i en teledataverksamhet är så arrangerat att det för den ansvarige utgivaren är en sammanhållen enhet. För användaren som får del av detta material via teledata måste det

också klart framgå från vilken teledatabas informationen kommer och detta kan uppnås genom att föreskriva att det måste

tillhandahållas under en bestämd, särskiljande titel. Termen

teledatabas avser alltså i vårt betänkande inte någon beskriv-

finns tekniskt lagrad utan i stället den ning av var informationen samlade mängd information som finns tillgänglig under en viss titel. Vi föreslår att det för varje teledatabas skall utses en ansvarig

utgivare, att allt som ingår i denna teledatabas skall tillhanda-

hållas under en bestämd, särskiljande titel och att utgivaren ansvarar för allt som publiceras under denna titel.

På detta sätt får vi också en avgränsning ifråga om ansvaret

för innehållet i teledatabasen mellan den som tillhandahåller datakraften och den som bedriver teledataverksamheten. Företillhandahåller datakraft eller dessutom driver servicetag som

verksamhet kan inte gå ut med information via teledata till

allmänheten utan att etablera egen teledataverksamhet med i ansvarig utgivare. Varje form av tekniskt eller annat samarbete detta område måste alltså ske i former som är förenliga med

på de bestämmelser som vi här föreslår. Vi återkommer till frågan i

vilken mån den som endast tillhandahåller datakraft kan bli ansvarig i tredje hand, för den händelse ansvarig utgivare inte finns eller det inte kan visas vem som var ägare när framställ-

ningen offentliggjordes.

- För televerket är det naturligt att tillhandahålla ren teleteknik. Det är främmande för televerket att ta ansvar för innehållet i i information som vidarebefordras genom dess försorg. Om i, informationen avser verkets eget område - tex utgörs av en elektronisk - skall våra telefonkatalog enligt regler ansvarig utgivare utses för en sådan verksamhet. Andra tjänster än ren teleteknik - tex tillhandahållande av databasstrukturer, inne-

hållsförteckningar, sökspråk m m - som befordras till allmän-

_ heten via teledata blir underkastade samma bestämmelser.

Mot denna vi följande överväganden om i

bakgrund gör utformningen av ansvarsreg/erna och vissa därmed sammanhängande bestämmelser. i

Enligt TF skall den periodiska skriftens ägare utse utgivare och

*

göra anmälan därom till en särskild myndighet (patentverket). På ansökan av ägaren meddelas utgivningsbevis. Ansökan skall innehålla uppgift om skriftens titel och utgivningsort samt

sou 1981:45

Överväganden och förslag 157

utgivningsplanen för skriften. utfärdas Utgivningsbevis inte förrän anmälan om utgivare gjorts. Ansökan avslås om skriftens titel lätt kan förväxlas med titeln annan på skrift för vilken utgivningsbevis redan utfärdats. Motsvarande regler anser vi bör gälla förteledataverksamhet. De bör kunna utformas i allt efterförebild väsentligt av reglerna i 5 kap TF om utgivning av periodisk skrift. Vårtförslag avser, som vi tidigare nämnt, i varje framställning teledata som är för allmänheten. Vi använder tillgänglig termen teledatabas för det material som den som driver teledataverksamhet vid varje tillfälle håller Det är med tillgängligt. andra ord innehållet i en viss teledatabas som till en utgör motsvarigheten periodisk skrift. Vi har berört de svårigheter som finns att i lagtext ge uttryck åt denna tanke genom att från datatekniska utgå egenskaper. Ansvarsgränsen för en teledataupptagning måste därför framgå på annat sätt. Det verkar att det sker naturligt genom hänvisning till slutprodukten. Det som offentliggörs under en viss bestämd titel bör därför det material för utgöra vilket utgivaren svarar. Det leder till en otvetydig ansvarsfördelning och ingen tvekan kan råda om var teledatamaterial ansvarsmässigt hör hemma. Den som avser att bedriva teledataverksamhet har alltså att iaktta regler som motsvarar dem som när gäller någon vill ge ut en periodisk skrift. En teledataverksamhet som riktar sig till allmänheten kan alltså inte bedrivas under andra former. Vi har tidigare motiverat den föreslagna med ordningen angelägenheten att en begynnande teledataverksamhet i Sverige utvecklas under ordnade former och med till viss överblick av möjlighet utvecklingen utan ingrepp i etableringsfriheten. Det innebär en viss att utse omgång utgivare, uppge en särskiljande titel och att försäkra sig om till en tillgång lämplig teledatateknik. Detta torde borga för att de allra flesta som överväger att börja med teledataverksamhet avser att verkligen producera sig någorlunda kontinuerligt och i viss i omfattning mediet. Något uttryckligt krav att ansökan om på utgivningsbevis skall innehålla uppgifter om att teledataverksamheten skall bedrivas i viss omfattning eller med viss motsvavaraktighetrande de uppgifter som enligt TF skall intas i den s k utgivningsplanen - ställer vi inte upp. Vi menar emellertid att en föreskrift liknande den i TF 5:6 punkt 4 skall vara tillämplig på teledataverksamheten, nämligen att ett utfärdat får utgivningsbevis återkallas om sedan sex månader inga meddelanden offentliggjorts i den verksamhet för vilken beviset utfärdats. l ansökan om bör lämnas utgivningsbevis uppgifter om verksamhetens

sou 1981:45

158 överväganden och förslag

omfattning, tex om den tid under vilken materialet

planerade

kommer att hållas Detta är dock ingen formell

tillgängligt.

för att skall utfärdas.

förutsättning utgivningsbevis

För den som endast vill förmedla enstaka meddelanden till allmänheten teledata kan en etablering under de former genom

som vi föreslår framstå som något omständlig. Vi har övervägt

möjligheterna att undanta viss teledataverksamhet från skyldig-

heten närmast sådan som är liten till omfånget

att utse utgivare,

och inte har karaktären av periodisk skrift. Det skulle kunna röra

om verksamhet eller en verksamhet i vilken sig tillfällig förekommer ett litet utbud av information, ett utbud som

ganska

bara av en eller ett fåtal personer eller som antingen produceras med av en teknisk utrustning som har liten offentliggörs hjälp och och Vi har emellertid

begränsad kapacitet tillgänglighet.

inte funnit att med hänvisning till sådana eller

någon möjlighet

andra omständigheter klart och enkelt ange vilket slags verksamhet som skulle undantas. BI a utvecklas tekniken f n snabbt,

och tekniska blir snart svårtillämpliga. Vi föreslår preciseringar därför inte undantag på denna punkt. På annat ställe i något

detta har vi förutsett att en fortsatt teknisk utveckling

kapitel i riktning mot ökat användande av persondatorer

exempelvis kan motivera en av de föreslagna bestämmelser-

komplettering na. Denna bör kunna tas upp på nytt i ett sådant fråga

Det finns emellertid andra möjligheter för en sammanhang. av sådant material som vi avser här. Det är naturligt

publicering

att vända som redan driverteledataverksamhet för

sig till någon att få meddelanden befordrade. Med de begränsningar som ett reklamförbud innebär kan sådana meddelanden bli tillgängliga i

teledata samma sätt som en insändare eller artikel publiceras

på

Den som driver teledataverksamheten kan också i en tidning. vidarebefordra meddelanden bekostnad. l

på uppdragsgivarens

dessa fall blir teledatabasens utgivare ansvarig för samtliga innehållet.

En annan fråga som också måste tas upp i detta sammanhang

flera och den som bedriver teledataverkär om än utgivaren samhet skall kunna ådra sig ensamansvaret. När det gäller skrift ansvarar ju i tredje hand den som tryckt

periodisk

skriften. länk i teledatasystemet den tekniska hantering- Ã En viktig utgör

av det material som skall hållas tillgängligt i systemet. Ö

en av denna syssla kan som vi anfört variera. Omfattningen Normalt består den i att tillhandahålla den datatekniska utrust-

och hjälpa till med utnyttjandet av den. Dessa tjänster ;

ningen liknar till dels sysslar med. Vi har vad dagens dataserviceföretag en medieverksamhet som ännu inte funnit fasta att göra med

överväganden och förs/ag 159

former. Det är enligt vår mening angeläget att så långt möjligt säkra att det finns någon som kan hållas ansvarig för yttranden i mediet. De som erbjuder datatekniska bör därför i likhet tjänster med dem som svara trycker skrifter, i tredje hand. För den datatekniskt ansvarige liksom för gäller, utgivaren och den som bedriver att han teledataverksamheten, skall ha haft möjlighet och att bedöma anledning vilka följder hans medverkan i sammanhanget kan få. Hans ansvar blir alltså aktuellt under samma som för förutsättningar (bokltryckaren enligt TF, nämligen om han tekniskt ombesörjer offentliggörandet av en som saknar teledataframställning utgivare och i fråga om vilken det inte heller kan utrönas vem som bedriver den verksamhet för vars räkning skall framställningen offentliggöras. Den datatekniskt ansvarige bör alltså försäkra hur sig om det är i dessa hänseenden. Vi har också att närmare beröra anledning frågan om bevarande och dokumentation av material som hållits tillgängligt i teledata. Det föreligger skyldighet enligt lag att bevara vad som offentliggjorts i tryckt skrift och i sändningar av programföretagen i SR-koncernen och av - alltså närradiosammanslutningar yttrandeformerför vilka gäller sådana som ensamansvarsregler vi överväger för teledata. Tillsyns-, åtals- och processreglerna är när det gäller ifrågasatt missbruk av yttrandefriheten i dessa medier utformade eller tillämpas bl a under den förutsättningen att vad som yttrats finns på något sätt dokumenterat. kan Reglerna sägas vara formaliserade och i viss mån är de så av att på grund tillgången till det viktigaste bevismaterialet är säkrad förhand. på Enligt TF 4:4 och lagen (1977:1016) med vissa bestämmelser på tryckfrihetsförordningens område är den som framställer tryckt skrift skyldig att under ett år från det skriften utgavs bevara och efter anmodan av JK tillhandahålla denne ett exemplar av skriften för granskning. Skyldigheten åläggs framställaren vid straffansvar. Enligt radioansvarighetslagen och dess tillämpningsförordning skall programföretag inom SR-koncernen ombesörja upptagning av varje program som sänds och bevara det minst sex månader från sändningen. l förordningen ges JK och enskild, som anser att yttrandefrihetsbrott mot begåtts honom, rätt att ta del av upptagningen. Motsvarande för närradioregler gäller sammanslutningar. För deras del är att skyldigheten ombesörja upptagning och bevara och tillhandahålla den vid straffålagd ansvar. l TF 9:1 åläggs JK att vaka över att tryckfrihetens inte gränser

och

160 Överväganden förs/ag

överskrids. Den låg före 1978 på justitieministern och uppgiften

de s k När tillsynen lades om upphörde

tryckfrihetsombuden. också att avlämna granskningsexemplartill minisskyldigheten

tern och ombuden. 1978 innebar sålunda att det blev den som var

Ändringarna

i TF-mål som skall vaka över att tryckfriheten inte

åklagare missbrukas. Det är också för JK som åklagare - och för den

- som om bevarande av

enskilde som målsägande reglerna

skrift och ljud- och bildupptagningar har sin egentliga och

tryckt

Dokumentationsplikten är till för att säker-

praktiska betydelse.

ställa framtida bevisning om innehållet i vad som offentliggjorts i dessa medier. att bevara exemplar av tryckt skrift och upptag- Skyldigheten för utan undantag.

ningar av radioprogram granskning gäller

I detta bör också nämnas bestämmelserna om sammanhang de s k Plikten att lämna exemplar av skrifter

pliktexemplaren.

och till bibliotek och arkiv, som ju också gäller

upptagningar

vissa filmer, fonogram och videogram, är inte lika omfattande

som bevarandeskyldigheten. l fråga om tryckt dagstidning

sålunda enligt (1978:487) lättnader

gäller pliktexemplarslagen

när den olika editioner. lnte heller behöver vissa ges ut i flera skrifter, som räknas i 8 §, lämnas till bibliotek. Plikten för upp att lämna av programmen till

SR-företagen pliktexemplar

arkivet för ljud och bild finns inte för närradiosammanslutningarna.

Föreskrifterna om har helt andra syften än pliktexemplar

._;4_t..,_»;.,u

bestämmelserna om att bevara exemplar för granskning. Det inte aktuellt med sådana föreskifter i fråga om teledata-

synes material. För dem som driver medier under ensamansvar gäller alltså att bevara och en undantagslös skyldighet exemplar upptag-

ningar av vad som offentliggjorts i dem. En sådan skyldighet intressen för den enskilde målsäganden, tillgodoser väsentliga

och även den ansvarige utgivaren själv. Den utgör

åklagaren även ett led i skyddet för medverkande, uppgiftslämnare m fl.

4:147* Det är därför tydligt att dokumentation är önskvärd. Vi har alltså om samma att bevara vad som

att noga pröva frågan skyldighet

kan eller behöver föreskrivas för teledataverk-

offentliggjorts

samhet. Därvid måste hänsyn tas till mediets särart. Det är visserligen tekniskt möjligt att bevara vad som efter ändras eller tas ur teledatasystemet. Det kan

offentliggörandet ske band eller i andra särskilda dataminnen eller på annat på

sätt. En teledator innehåller emellertid i regel en mycket stor uppgifter. Vissa av dem lagras under kort tid. De kan lätt mängd förändras eller kompletteras. Det skulle vid sådant förhållande _

sou 1981:45

överväganden och förslag 161

med nu känd teknik bli mycket kostsamt komplicerat, och omständligt att bevara varje enstaka av det offentförändring liggjorda materialet i teledatabasen, såsom börskurser som ju snabbt ändras eller annat material som kontinuerligt bearbetas. Praktiskt-ekonomiskt är det därför inte att kräva möjligt fullständig dokumentation. Samma bedömning vi beträffande gör möjligheten att bevara teledatamaterialet i andra former än tekniska kopior, såsom iform av skriftlig dokumentation. Därvid tillkommer också den väsentliga invändningen att sådan dokumentation inte a priori kan tillmätas erforderligt bevisvärde i fråga om vad som ut i mediet. verkligen gått Frågan inställer sig då om det är att möjligt inskränka dokumentationsplikten på så sätt att den omfattar bara visst material. Man kunde tänka sig att ange några kategorier av yttranden som undantas, sådana i vilka yttrandefrihetsbrott typiskt sett inte brukar förekomma- eller, sådana som till helst, sin natur är fria från brott. Man kunde också beskriva yttrandena mera allmänt som sådana i vilka brott inte kan befaras. Man kunde tänka slutligen sig möjligheten av att överlåta på den för teledataverksamheten ansvarige att själv men i enlighet med vissa riktlinjer avgöra vad som skall dokumenteras. Uppslag i den vägen är att bevarande skulle ske i erforderlig omfattning eller såvitt inte betydande hinder möter. Det saknas förebilder för bestämmelser av det här slaget men tankegången skymtar i beskrivningen i TF 4:3 av vad som förstås med bild- eller vissa tillfällighetstryck: mindre viktiga tryckalster allt under förutsättning att av texten på grund eller vad eljest framställes tryckfrihetsmissbruk kan anses uteslutet. När det gäller dessa skrifter behöver framställaren - tryckaren inte ange vem som tryckt dem eller tryckort och -år. Här får alltså tryckaren på eget ansvar göra en bedömning av om tryckfrihetsmissbruk föreligger men den får ingen betydelsefull konsekvens. Det är inte fråga om att dessa skrifter undantas från TF:s tillämplighet. Bestämmelserna tjänar i första hand rent praktiska syften men bottnar i och för i att sådana sig skrifter har ansetts vara ointressanta från tämligen övervakningssynpunkt. l

radioansvarighetslagens tillämpningsförordning fanns till

1978 ett stadgande vilket enligt regeringen efter särskild framställning från programföretag kunde besluta om befrielse från skyldigheten att bild beträffande upptaga visst slag av televisionsprogram i vilka risken för är yttrandefrihetsbrott ringa. Såvitt vi erfarit skedde och aldrig detta, enligt uppgift därför att det rent praktiskt var enklare att göra upptagning av

sou 1981:45

162 Överväganden och förs/ag

allt som sändes och därför att det var svårt att göra bedömning-

en av risken för yttrandefrihetsbrott.

Det kommer helt visst att i teledata finnas information av den

karaktär som avses i TF 4:3. Vid en prövning av denna fråga har vi dock funnit att det skulle vara mycket svårt att i lagstiftning dra

en klar mellan som skulle kräva dokumentation

gräns yttranden

och dem som skall betecknas som ofarliga från missbruks- Med till den teknik som används i teledata synpunkt. hänsyn skulle bestämmelserna också vara svåra att tillämpa praktiskt.

Det framstår inte heller som tilltalande att i lagstiftning ålägga

den som är ansvarig för verksamheten att i förväg och under straffansvar bedöma vilka som ej behöver bevaras.

yttranden

Det särskilt om man skulle kräva av den ansvarige att gör

gäller upptagningar i exempelvis erforderlig omfattning.

Vi har alltså funnit att det av teledatas särart från

på grund inte är möjligt att i lag ålägga en praktiska utgångspunkter

fullständig dokumentationsplikt. Vi har också ansvarig utgivare funnit att metoden att i förväg undanta visst slag av information

från stöter på så stora svårigheter att den

dokumentationsplikt skulle sättas i en vansklig situation om han under

ansvarige straffansvar skulle göra en sådan avvägning.

Å andra sidan har vi kommit till slutsatsen att teledataverkav information till samheten i väsentlig utsträckning utgörs

allmänheten av det slag som motiverar ensamansvarsregler och en Frågan är då om frånvaron av ansvarig utgivare. dokumentationsplikt är så avgörande att det ensam-

tvingande

ansvar som vi från andra utgångspunkter anser vara nödvändigt

inte skulle kunna tillämpas.

Vid en sådan avvägning bör följande uppmärksammas. Det förhållandet att vi inte anser det möjligt atti lagstiftningen

den ansvarig att under straffansvar dokumen- i

ålägga utgivaren

tera allt innebär inte att dokumentation kommer att saknas. ,g

finns ofta kvar i te_ledatabasen efter det att en “= Uppgifterna

användare del av dem. Detta ger möjligheter för den som

tagit anser att ett yttrandefrihetsbrott blivit begånget att själv eller

annan fastställa vad som verkligen yttrats. Om genom person obser- 3 detta sker i omedelbar anslutning till att informationen verats blir det enklare att få fram bevisningen än om

praktiskt man hört ett Ijudradioprogram eller sett en hastigt passerande

att material i teledata a

TV-bild. Det kan också antagas åtskilligt

från andra allså finns sätt bevarat. i

hämtas källor, på något Vidare torde den som driver teledataverksamhet många gånger

själv finna det önskvärt att säkra bevisning om vad som yttrats.

Det hänger samman med att det inte är han själv som yttrat sig

J

.é

sou 1981:45

överväganden och förslag 163

och att han kan komma att få svara för yttranden han inte känner till innehållet i.

lntresseavvägningen

bör alltså göras mot den att bakgrunden en stor del av materialet finns åtkomligt även utan ett formellt

krav på bevarande.

Självfallet kan det inte uteslutas att i bevissvårigheter uppstår vissa fall. Man bör då beakta att i vanliga brottmål liksom i andra typer av mål står en enskild också målsägande inför bevissvårigheter. Han är inte tillförsäkrad någon När målsäbevisning. ganden gör gällande förtal i sådana mål har han dessutom normalt inte tillgång till det statliga utredningsmaskineriet, polisutredning och hjälp av eftersom åklagare, brottet inte ligger under allmänt åtal. Här skulle ensamansvarsregler efter TF-modell men utan inte dokumentationsplikt innebära någon ändring. Det är dock inte att peka oviktigt på att det från praktiska synpunkter är en fördel att vederbörande utan omständliga efterforskningar kan finna en person som är i sammanansvarig hanget YFU för i sitt debattbetänkande ett resonemang kring möjligheterna att förbättra den enskildes ställning under utredningen i yttrandefrihetsmål - i praktiken oftast förtalsmål. De rör bl a

möjligheterna att utvidga åklagarens åtalsplikt. YFU visar enligt vår mening på en väg som i viss utsträckning kan råda bot på

problem som vi tar upp här. Det kan ifrågasättas om inte bestämmelser som effektiviserar brottsutredningen och är till hjälp för den enskilde när

någonting verkligen inträffat, är att

föredra framför generella ålägganden rörande medieanvänd-

ning som kan på förhand försvåra att faktiskt utöva yttrandefriheten. Självfallet måste då tas till det hänsyn anonymitetsskydd som skall gälla för meddelare och andra. Vissa möjligheter kan ändå finnas till en sådan som effektivisering nyss har nämnts.

Det kan vidare invändas att enskilds och åklagares efterforskningsmöjligheter är sämre i yttrandefrihetsmål än i vanliga brottmål på grund av reglerna om anskaffar- och meddelarskyddet och att det just därför är av vikt att utan särskild bevisföring kunna fastställa vad som yttrats. Ansvarsfriheten för anskaffare och meddelare och rätten till

anonymitet hindrar emellertid inte av utnyttjandet tillgängliga bevismedel, inklusive vittnesförhör, för att få fram det objektiva yttrandet. Tystnadsplikten för dem som tagit med befattning tillkomsten av ett yttrande omfattar ju inte dess själva existens. Det finns dock anledning uppmärksamma att förhör med personer som hör till den kretsen tystnadspliktiga kan tangera förhållanden som inte får röjas. l vissa fall, angivna i TF 3:3, viker

sou 1981:45

164 överväganden och förslag

dock tystnadsplikten. YFU har att överväga om ensamansvarsregler kan utsträckas också teatrar och utställningar, demonstrationer och till att gälla andra sammankomster. Utredningen har i de sammanhangen inte, och det görs inte heller i direktiven, fört fram invärdningar om att dokumentera vad som offentliggörs att omöjligheten skulle vara hinder för ensamansvarsregler. Vad som avgörande tas upp är att gången av yttrandefrihetsprocessen och juryns verksamhet kan När vad som yttrats inte alltid kan påverkas. av nuvarande TF-regler att juryn i fastställas objektivt följer kan behöva avgöra också rena bevisfrågor. Så sker rättegången normalt inte idag. YFU har för detta fall fört fram tanken att bedömningen av sådana i rätten. YFU:s direktiv frågor läggs på juristdomarna också en sådan De erinrar om att 1976 års antyder lösning. reform av som sättet för ingripanden mot de TF, gällde straffbara formerna av meddelande och anskaffande av uppgifvidgades till att ter, innebar att juryns uppgifter provisoriskt också rena bevisfrågor, tex om vem som i det särskilda gälla fallet är ansvarig som meddelare för en uppgift och om vilken uppgift som lämnats. Antalet fall av yttrandefrihetsbrott i teledata torde bli ringa och vi menar att den för meddelarfallen provisoriska ordningen bör kunna intill dess YFU bedömt frågan i sitt större gälla Det ankommer uppenbarligen inte på oss att sammanhang. föreslå ändringar av processordningen. Om en efter intentionerna i YFU:s grundlag genomförs debattbetänkande och direktiven kommer det alltså att finnas andra medier med ensamansvar utan dokumentationsplikt. Det kan snarare förutses större svårigheter för de utredande att i efterhand konstatera vad som vidarebemyndigheterna fordrats i de fallen, i tex teaterföreställningar, än i teledatafal-

let. Mot bakgrund av dessa och andra omständigheter av betyi bedömer vi att ensamansvarsregler såsom för delse frågan 9 bör kunna införas utan att ålägga den som driver tidningar teledataverksamhet skyldighet att bevara vad han förmedlar till

allmänheten. Vi vill beröra nâgra frågor som har med til/synen i slutligen över och möjligheterna att tillyttrandefriheten, åtalsreglerna att härom finns i 9 och 10 l gripa tvångsmedel göra. Regler i TF. En fullständig anknytning till dessa regler kan inte g kapitlen föreskrivas för teledataverksamheten. Ett allmänt åtal skall TF väckas inom sex månader från enlig det skriften eller enligt RAL från det programmet utgavs

sou 1981:45

överväganden och förs/ag 165

sändes. En egenhet hos teledatamediet är att meddelanden däri hålls tillgängliga, offentliggörs, kontinuerligt. Det verkar därför naturligt att välja en annan utgångspunkt för åtalspreskriptionstiden för teledata än från det offentframställningen liggjordes. Närmast till hands ligger att låta utgångspunkten vara när offentliggörandet dvs upphörde när yttrandet togs ur systemet. Den exakta härför kan ibland tidpunkten inte bevisas men någon annan, mera lär inte stå till buds. påtaglig, Tryckt skrift kan tas i beslag dels för att sedermera kunna konfiskeras, dels för att vara till bevisning. Om ett yttrandefrihetsbrott har begåtts genom ett yttrande i en framställning i teledata föreslår ett vi, som slags motsvarighet till TF:s institut att domstolen konfiskering, skall kunna förordna att yttrandet skall eller utplånas på annat sätt avlägsnas ur

teledataframställningen. En sådan åtgärd fyller inte

samma funktion som konfiskeringen men vi anser att rätten ändå bör ha denna ytterligare möjlighet att ge effekt åt sitt fällande utslag. i Om det finns anledning anta att det kommer att beslutas om förordnande om utplåning menar vi att det också bör finnas en möjlighet att under rättegången utfärda ett förbud mot fortsatt offentliggörande, en åtgärd som skulle motsvara beslagsinstitutet i konfiskeringssyfte. Förskrifter om beslag på yttranden i teledata i att säkra syfte bevisning synes inte möjligt att åstadkomma. Vi föreslår att därvid de möjligheter till i allmänhet som beslag kan ske enligt rättegångsbalken görs tillämpliga på framställningar i teledata. Vår slutsats av i detta avsnitt övervägandena är att den form av teledata och viss liknande teknik som förmedlar information till allmänheten bör kunna i ett infogas regelsystem efter mönster av de regler som gällerför Vi förutsätter också pressen. att de som kommer att verka på teledataområdet skall enas om etiska regler för verksamheten av det som finns slag för press, radio och TV. l detta vill vi sammanhang påpeka att en väsentlig skillnad i förhållande till reglerna för pressen dock ligger i de bestämmelser om reklamförbud som föreslås i 9.4. kapitel Teledata har ibland kallats ett individuellt massmedium därför att det förutsätter att användaren har att bland möjlighet ett mycket stort antal sidor i teledatabasen beställa fram information som vid tillfället överföres endast till honom. Men teledata kan också användas för kommunikation från användarens sida till många människor eller för meddelanpersonliga den till en bestämd mottagare. Det är att med visshet omöjligt

166 Överväganden och förslag

vilken form utvecklingen kommer att ta. Om teledata förutsäga årtionde skulle bli ett allmänt använt kommunikaunder nästa med tex som i vissa fall

tionsmedel tvåvägskommunikation

kan anses vara avsedd för allmänheten, definitionsmässigt

att behöva kompletteras på

kommer de regler som vi nu föreslår

vissa punkter.

vi föreslår bör kunna inarbetas i den kom-

Den lagstiftning

Denna kan emellertid träda i

mande yttrandefrihetsgrundlagen.

att lagstiftningen skall

kraft tidigast 1986. Vi anser det angeläget

intill dess och har för den skull utarbetat ett

gälla för tiden

i teledata efter de riktlinjer som vi förslag till lag om ansvarighet

nu redogjort för.

i teledata och dess inverkan

9.4 Reklam

på pressen

9.4.1 Vår syn på reklam i teledata

när det etablering och

Vi har i våra överväganden gäller vår utgångspunkt i av teledataverksamheten tagit organisation Enligt regeringsformen är varje medborgare yttrandefriheten.

tillförsäkrad varmed

det allmänna yttrandefrihet,

gentemot

eller bild eller på annat sätt meddela

menas frihet att i tal, skrift åsikter och känslor. Envar är samt uttrycka tankar,

upplysningar

informationsfrihet, dvs frihet att inhämta och också tillförsäkrad samt att i övrigt ta del av andras

mottaga upplysningar

yttrande. våra direktiv också att utgå från de kulturpolitiska

Vi har enligt år 1974. Enligt det första av mål, som fastställdes av riksdagen

mål skall medverka till att skydda yttrandessa kulturpolitiken

reella förutsättningar för att denna frihet defriheten och skapa

skall kunna utnyttjas. den statliga kulturpolitiken men är Dessa resonemang gäller

För teledataom rådet innebär

enligt vår mening generellt giltiga. för enskilda, företag och myndigheter att detta synsätt rätt

är för allmänheten. Var och

etablera databaser som tillgängliga

skaffa en teledatautrustning för en har också rätt att sig

av information från olika teledatabaser.

mottagning

framhåller det angelägna i att

1974 års kulturproposition

för att skall kunna

reella förutsättningar skapas yttrandefriheten Detta är en viktig markering. Den formella yttrandeutnyttjas.

att hinder får läggas vare sig för friheten föreskriver inga

Å andra sidan är det uppenbart att

etablering eller innehåll.

skulle kunna få negativa återverk- i

tillkomsten av nya medier

medier. l detta sammanhang gäller frågan

ningar för befintliga

överväganden och förslag 167

närmast om en utbredning av teledata skulle få en allvarlig inverkan på dagspressen. Om så skulle visa sig vara fallet, är det viktigt att pröva olika vägar att undvika sådana effekter. negativa Den formella yttrandefrihetens får inte principer drivas dithän att den reella yttrandefriheten totalt sett försämras. En rikhaltig är dagspress omistlig för yttrande- och informationsfriheten. En mångfald inom framhålls i pressen är, som direktiven, en förutsättning för och politiskt idéutbyte politisk upplysning. När de nya medierna text-TV, teledata och telefax började diskuteras i vårt land betraktades de sina håll på som hot mot pressen. Andra såg dem som att möjligheter rationalisera tidningarnas distribution. Sannolikt kan introduktionen av de nya medierna text-TV och teledata i vissa avseenden skapa nya förutsättningar för pressen. Telefaxtekniken däremot förutsätter dyra investeringar och höga mottagningskostnader och utgör därförför överskådlig tid inte något realistiskt alternativ till en pappersbunden dagstidning. Beträffande text-TV har vi att verksamheten föreslagit skall omhändertas av SR-koncernen de villkor på som gäller för TV-sändningar. Med hänsyn härtill samt till det förhållandet att utrymmet är tämligen bedömer vi att text-TV begränsat inte kommer att få någon inverkan på dagspressen. Som framgår av kapitel 8.1 anser vi inte heller att teledata kan ersätta den papperbundna Bl a det tidningen. begränsade formatet och de bristande grafiska uttrycksmöjligheterna gör mediet mindre för sådant som lämpligt bakgrundsmaterial och utförliga kommentarer. Däremot kan teledata bli ett komplement till tryckta tidningar. Genom sina unika kan teledata egenskaper -förutom kompletterande nyhetsmaterial ge redigerade Översikter i anslutning till tidningens innehåll och till hänvisning annat informationsmaterial. Teledata lämpar sig för sådant innehåll som kan systematiseras i tablåer och sammanställningar. När det gäller den

principiella inställningen till pressens

möjligheter att utnyttja teledata, menar vi att pressen lika litet som andra medier skall vara bunden till en given, traditionell teknik. Tidningsföretag skall ha samma möjligheter som andra att utnyttja ny medieteknik.

Sammanfattningsvis menar vi att de nya medier, som vi har

haft att behandla, inte kommer att innebära några risker för . dagspressen när det gäller det allmänna redaktionella innehållet. Förhållandet blir däremot annorlunda

l när det gäller frågor

l om reklam iteledata.

168 och förslag

överväganden

är i utsträckning beroende av

Dagspressen betydande Det ankommer enligt direktiven på

annons- och reklamintäkter. vilka effekter som reklam i teledata kan få för oss att studera och i dagspressens möjligheter att fylla sin

pressens synnerhet

samhällsfunktion. i det talar om reklam bör det

När vi här och följande förutskickas att vi ej åsyftar allt som ingår i begreppet tidnings-

annonsering. l första hand avser vi kommersiell annonsering

dvs reklam i avsättnings- och anskaffningsfräm-

näringsidkares

- samt annan reklam med samma ändamål. Vi

jande syfte

sålunda ej s k åsiktsannonsering, ej heller familjean-

inbegriper eller sådana meddelanden från politiska partier,

nonsering

organisationer och andra som ej syftar till försäljmyndigheter,

och Denna typ av reklam

ning och inköp av tjänster nyttigheter.

faller f ö rättsligt sett under TF.

Teledatamediet i och för sig väl lämpat för publicering

synes Dessa svarar för en stor del av av s k eftertextannonser.

annonsintäkter. Även vissa andra annonser dagstidningarnas

förmedlas teledata. Vid en mera omfattanskulle kunna genom av teledata till hushållen är det uppenbart att

de spridning

stor risk att förlora betydande annonsintäkdagspressen löper

en tiondel av annonsvolymen överflyttas till

ter. Redan om -

- det är inte osannolikt att överflyttningen blir större

teledata skulle detta medföra ett lika stort intäktsbortfall för dagspressen

samlade direkta (drygt 300 som hela det statliga presstödet

miljoner kronor) idag utgör.

lnnan infördes i mitten av 1960-talet

det statliga presstödet med resultatet att åtskilliga dagstidninghärjade tidningsdöden ned. Röster den politiska demokratin ar fick läggas tystnade, Motivet för var - och är - att så långt blev fattigare. presstödet

inom och valfriheten för

möjligt bevara mångfalden pressen

läsarna. -

Även flera dagstidningar - trots presstödet

idag kämpar ekonomiska Ett stort antal tidningar har

med stora svårigheter.

och skulle inte tåla ens ett mindre bortfall av

små marginaler Om teledatareklam tillåts är risken påtaglig att

annonsintäkter. ett stort antal finge lägga ned sin verksamhet.

dagstidningar

inom skulle minska och antalet faktiska

Mångfalden pressen

öka. Den demokratin skulle bli

tidningsmonopol politiska

reella och informationsfriheten försva-

fattigare, den yttrande-

gas. om och ytterst

Det är sålunda omsorgen dagstidningarna och informationsfriheten som leder oss till slutsatsen yttrande-

att reklam i teledata inte bör tillåtas. Vi har härvid sökt väga detta i

mot det i som ett reklamför- f

intresse ingrepp yttrandefriheten

sou 1981:45

överväganden och förs/ag 169

bud i och för sig skulle innebära. Därvid har vi ansett oss böra beakta att yttrandefriheten i rent kommersiella syften måste stå tillbaka för samhälls- och

väsentliga medborgarintressen om de ej låter sig förenas. Detta bestyrks av statsmakternas ställnings-

tagande till reklam beträffande sprit och tobak, där man ansett tunga sociala och medicinska skäl motivera

ingrepp i den

kommersiella yttrandefriheten. Likaså har reklam av

principiella

skäl ansetts böra inte bara i

förbjudas Sveriges Radio utan även i den etableringsmässigt friare närradion.

Det förhållandevis ringa som ett

ingrepp reklamförbud i

teledata innebär i den formella yttrandefriheten uppvägs enligt vår mening med god av de vinster marginal för den reella yttrandefriheten som det innebär att ett antal

dagstidningar kan

fortsätta sin verksamhet. Från

yttrandefrihetssynpunkt väger möjligheterna för tidningarna att bedriva

nyhetsförmedlande och opinionsbildande verksamhet än

tyngre kravet på att upplåta reklam i teledata. En möjlighet vore

naturligtvis att pressen själv publicerar sina annonser också iteledata för att undvika

därigenom intäktsbort-

fall. Emellertid torde iteledata

annonsering bl a p g a kostnadsövervältring på mottagaren komma att bli betydligt billigare för

annonsörerna än För

tidningsannonsering. att behålla sina

annonsörer skulle tidningarna att tvingas kraftigt sänka sina

annonspriser. Intäktsbortfallet skulle sålunda bli en realitet även i detta fall med motsvarande konsekvenser

för tidningarna. Vi menar, sammanfattningsvis, att omsorgen om dagspressens möjligheter att fylla sin viktiga samhällsfunktion som ett

medium för och

nyhetspridning opinionsbildning är tillräcklig för att reklamutrymme inte skall upplåtas i teledata.

Ett annat motiv för att avvisa reklam i teledata är den återverkan som teledatareklam skulle få för reklamförbudet i

televisionen. För överskådlig framtid kommer

teledata att innebära att den enskilde tar emot

teledatainformationen via sin vanliga TV-apparat. Det utbud som förmedlas

via mottagarapparaten blir sålunda dels program från Television

Sveriges AB, där reklam inte tillåts, dels teledatainformation

där reklamsidor

skulle finnas tillgängliga.

Det nuvarande förbudet mot reklam itelevisionen blir svårare att upprätthålla om i form

reklaminslag av teledata kan förmedlas via TV-apparaten. För dem som arbetarför

att släppa fram reklam i televisionen kommer teledatareklam med säkerhet att utnyttjas som ett argument; gärdet är upprivet, reklam

finns redan tillgänglig i TV-apparaten.

Vi ser i detta

sammanhang inget skäl att upprepa de enligt vår mening alltjämt giltiga motiven mot reklam itelevisionen men

170 Överväganden och förs/ag

där har hänsynen till pressen vid sidan vill erinra om att också

aspekterna spelat en avgörande om de rent programpolitiska

roll. skäl kan mot reklam i

Också konsumentpolitiska åberopas

kan endast inrymma en liten mängd teledata. Varje teledatasida l och för för en viss vara eller information. sig kan reklamen

fler sidor, men då går överskådligheten tjänst förläggas på

att olika annonser för-

förlorad. Också möjligheterna jämföra även om det för enstaka varor kan gå att direkt jämföra

svåras, Dessa nackdelar med

tex priser på några försäljningsställen.

t ex med reklam i innebär

teledatareklam jämfört dagstidningar

kan få sämre belutsunderlag för sina att konsumenterna

ställningstaganden.

är huruvida det redaktionella innehål-

En annan viktig aspekt

klart avskilt från reklam. Visserligen kan reklamlet kan hållas att sidorna särskilt utmärkas men själva tekniken gör det svårare distinktion som i dagspressen. Detta

genomföra samma tydliga

att även annat innehåll iteledata kan förhållande kan medföra komma att av det kommersiella innehållet. Hänsynen

påverkas

och strävan att behålla dem som kunder kan till annonsörerna urvalet och utformningen av andra teledatasidor och alltså styra leda till att seriös information får ge vika för ett mera lättviktigt

innehåll. bedömningarna hör också det

Till de konsumentpolitiska

är ett billigt annonsmedium för annonsörerfaktum att teledata

att vissa kostnader som nämnts övervältras på

na genom Den enskilde konsumenten måste dels skaffa konsumenterna. som av teledata, dels

sig en TV-apparat möjliggör mottagning

telefonsamtal. I med befintliga reklammedi-

bekosta jämförelse sålunda teledata innebära en förskjutning av reklam-

er skulle mellan annonsör och konsument, som är till kostnaderna annonsörens fördel och konsumentens nackdel. av vad vi här har anfört om riskerna med reklam

Mot bakgrund

anser vi att sådan reklam i teledata, framförallt för dagspressen,

inte bör tillåtas.

9.4.2 Bestämmelser om reklam i teledata

om kommersiell reklam

I det föregående har vi prövat frågorna

skall få förekomma i de nya medierna och om särskilda regler för innehållet i det som förmedlas genom dem, i första

bör gälla

hand regler efter mönster av TF eller rundradiolagstiftningen. del har vi kommit fram till att det bör För text-TV-mediets i de televisionssändande bolagens verksamhet inom

utnyttjas Radio-koncernen. Det ställningstagandet motiveras av

Sveriges

SOU 1981 :45

Överväganden och förs/ag 171

flera skäl. Här räcker det att konstatera att mediet därmed inordnas i ett organisations- och som regelsystem tillgodoser också de intressen vi nyss fört fram som särskilt

skyddsvärda när det gäller frågan om rätten och att möjligheterna utnyttja

teledata- och telefaxteknikerna.

För teledata skall gälla som utformats ansvarsregler efter förebild av TF:s regler om periodisk skrift.

Inga särskilda etableringsregler skall gälla och för innehållet andra

inga regler än de som i TF upptas som tryckfrihetsbrott. Det är tydligt att dessa inte är för

regler tillräckliga att skydda

de intressen som vi ide här

sammanhangen funnit väga tyngre

än intresset av att fritt få teledata för alla utnyttja typer av information. Av såväl press- och som konsumediepolitiska

mentpolitiska hänsyn anser vi att viss ytterligare reglering

måste till. Den måste innebära att restriktioner sätts upp för den kommersiella reklamen och en del därmed

jämförliga meddel-

anden. Främst pressynpunkter att vi behöver röra gör oss med

ett reklambegrepp i vid och mening: näringsidkares andras

utbud av varor, tjänster och med

nyttigheter både avsättningsoch anskaffningsfrämjande

syfte.

Som vi redovisat tidigare medger den yttrandefrihetsrättsliga regleringen i RF att den kommersiella reklamen får begränsas. För ingrepp mot yttranden av annat innehåll fordras

generellt

särskilt viktiga skäl.

Hinder för enbart den kommersiella reklamen kan enligt vår mening inte upprätthållas effektivt utan att rätten att förmedla vissa andra meddelanden - eller med

pressens terminologi

annonser - med i grunden samma syfte som de mera strikt

kommersiella också inskränks. Inte heller kan de vi satt syften

upp för reklamrestriktionerna utan att också uppnås något mer regleras än den kategori av yttranden som i RF betecknas som yttranden i näringsverksamhet. Sammantaget menar vi att

dessa motiv, som utvecklats i

föregående avsnitt, uppfyller grundlagens krav på särskilt viktiga skäl för inskränkningar.

När det så gäller att utforma bestämmelserna för reklam i

teledata finns det anledning att skärskåda den reglering av reklamen vi har idag. l samband därmed tar vi först upp frågan om omfattningen av reklamrestriktionerna kan

bestämmas med

hänvisning till utbudets innehåll och karaktär.

Teledata synes kunna utvecklas till ett medium

lämpligt för förmedling av saklig och informativ fri från

reklam, mera

j påtagliga propagandistiska inslag. Vi har därför om övervägt

i det vore en tänkbar utväg att genom särskilda regler slå fast att

l

endast sådan reklam som innehåller viss basinformation

z nyttig

l skulle fâ förekomma i teledata. Det skulle innebära ett förhåll-

172 och förs/ag

överväganden

och samtidigt vara i linje med de andevis ringa ingrepp konsumentpolitiska strävandena. Ett införande av sådana regler var på tal- låt vara som ett av krav reklamen i allmänhet- när den bestämmelsen i flera på MFLtillkom, som handlar om annonsörers informationsskyldigden kan att lämna information het. Enligt näringsidkare åläggas som har särskild från konsumentsynpunkt. Reklambetydelse hade i betänkandet Reklam V (SOU 1974:23) utredningen föreskrifter om för näringsidkare att lämna föreslagit skyldighet information om bland annat en produkts innehåll, beskaffen-

het, användning, skötsel, pris, betalningsvillkor, egenskaper, och Resultatet blev emellertid det tillverkare försäljningsställe. i MFL, eftersom det ansågs ogörligt att allmänna stadgandet uttryckligt och tydligt nog ange vad som borde få sägas om vad.

förstärktes av att överträdelser av föreskrifterna Olägenheterna skulle medföra straff. l stället skulle det ankomma på KO, konsumentverket och branschorganisationer att småningom utarbeta i dessa hänseenden för att på det sättet riktlinjer förbättra informationen om marknadens utbud. Reklamutredhade också frågan om standardiserade varuningen tagit upp och en fråga som beredde svårigheter egenskapsbeteckningar, och som fortfarande prövas och utreds, bl a av varuprovnings-

kommitten. mot den här för det första som svårt Det framstår bakgrunden en tillåten, konsumentupplysande reklam att beskriva objektiv, och det så klart att inte tillämpningssvårigheter uppstår. göra För vår del avgörande är vidare att en bestämmelse av antytt inte kan utformas så snävt att de syften vi eftersträvar slag reklamen till relevanta fakta om uppnås. Tanken att begränsa i så saklig form som varan och dess egenskaper, presenterade måste beteck- 2 möjligt utan påtagliga värdeomdömen nog också som 1 nas som fåfäng: redan en saklig beskrivning kan ju framstå

värderande av de associationer som budskapet j på grund reklam ju att informationen är väcker. I begreppet ligger dvs mer eller mindre präglad av den säljeffekt intressestyrd, skall åstadkommas. För övrigt ger en hastig blick på hur som vid handen att en stor del av l reklamen utformas i tidningarna av korta om objekten i reklamen består just faktaupplysningar

fråga. Ställd inför att noggrant ange vilket slags svårigheterna som börfå förekomma/c ex i ett visst medium, har å reklamutbud man fört fram den möjligheten, att i mera allmänna ordalag

beskriva vilka reklamyttranden som är tillåtna (eller förbjudna),

och deras närmare innebörd i lagstiftningsmotivenm

ange skulle sådan reklam som Närmast till hands då ligga, att medge

sou 1981:45

överväganden och förslag 173

kan anses påkallad från

konsumentsynpunkt och låta just den

rättstillämpning som sker genom konsumentverkets riktlinjer, KO:s och marknadsdomstolens praxis bli normgivande för vad som är tillåtet eller förbjudet. Vi anser att det kan göras invändningar från rättssäkerhets-

synpunkt mot en lösning som inte förhand på ger klara besked om att en viss åtgärd är otillåten. Gränser för yttrandefriheten bör inte bestämmas i administrativ ordning. Den reglering vi anser önskvärd måste därför åstadkommas på annat sätt än något av de nu diskuterade. Den måste också innebära ett längre gående förbud mot reklam. Eventuella undantag kan inte göras i allmänna om ordalag reklamyttrandenas karaktär utan måste konkret knytas till en speciell verksamhet eller en speciell nyttighet.

Trots att den befintliga av reklamen regleringen är ganska omfattande kan vi konstatera att införandet av ett förbud, med få undantag, mot reklam i teledata innebär att vi beträder mark som är nära nog Det beror otrampad. främst på att den

marknadsföringsrättsliga lagstiftningen i första hand tillgodo-

ser andra syften än dem vi vill nå och att den rundradiorättsliga lagstiftning som gäller reklamen är helt anpassad till ett regelsystem som utgår från betydelsefulla inskränkningar av

etableringsrätten. I fråga om metoder att genomföra reklamrestriktioner i teledata ger därför den

viktigaste reklamlagstiftningen föga

ledning och inga användbara riktigt uppslag till analogier. y Det visar sig sålunda att den i förstone till synes naturliga vägen, nämligen att bygga vidare på det systern som vuxit fram i

anslutning till MFL, inte ärfarbar. Den hade också varit önskvärd

eftersom man då hade kunnat knyta an till inarbetade begrepp på området och framförallt till ett sanktionssystem - vitesförfarandet - som framstår som effektivt och bl a från yttrandefrii i hetsrättslig synpunkt mer tilltalande än straffsanktioner.

MFL och därtill anknytande lagstiftning har att börja med till y ändamål att främja konsumenternas intressen i samband med näringsidkares marknadsföring och att motverka marknadsföi ring som är otillbörlig mot konsumenter eller näringsidkare. Den reglering vi förordar för teledata tar emellertid inte sikte på reklamens karaktär, den riktar mot sig marknadsföringen som ; sådan, eller i varje fall det i den. väsentligaste inslaget MFL:s j sanktionssystem innebär vidare, att det är upprepandet av en

Ä åtgärd som träffas av påföljd. Det kan uppstå svårigheter att 3 beskriva den sålunda vid vite fortsättningsvis förbjudna åtgär-

den iteledatasammanhang. Det verkarför övrigt att

föga logiskt

i

en i lag uttryckligen förbjuden åtgärd inte förrän i ett särskilt l ›

l l l l l

174 överväganden och förslag

som otillåten för att sedan först domstolsförfarande stämplas föranleda direkt sanktion. Förfarandet kan

vid upprepandet också bli verkningslöst när det gäller att på därmed i praktiken

säkra att reklam inte förekommer i te|edata. förhand Av skäl som vi återkommer till anser vi det inte möjligt att följa

och ersätta dess övervaknings- och sank-

MFL:s uppläggning

med åtal och straff. tionssystem är vidare att en efter mönster av MFL bara

Viktigt reglering

del av det reklamutbud vi avser: inte sådant som träffar en viss av varor och inte sådant som härrör från

syftar till anskaffande

än skulle alltså behöva komplet-

andra näringsidkare. Reglerna MFL:s måste då ändå frångås och resultatet, teras. systematik delvis bibehölls, skulle bli en oenhetlig och krånglig

om den

lagstiftning.

blir att vi inte kan foga in bestämmelser om Slutsatsen

teledatareklam i det marknadsföringsrättsliga mönstret. nämnt en annan reklamreglering, som är

Vi hartidigare typ av av omedelbart intresse för oss, den radiorättsliga. Utformning-

en där av de som reklamen har emellertid påverkats regler gäller

av att är inskränkt och av att, för de allmänna

etableringsrätten del, vissa generella regler för programinneprogramföretagens hållet träffar också förekommande reklamyttranden.

Förutsättningarna inom radiorätten är därmed i väsentliga annorlunda än de vi måste räkna med. Bl a kan vi hänseenden inte när det för brott mot ett reklamförbud

gäller påföljderna en sanktion som indragning av sändningstillstånd. tillgripa att andra sanktionsmöjligheter står oss Vi kan inte finna några än straff. En sådan ställer höga krav på till buds påföljd krav konkretion och entydighet. I lagstiftningens utformning, på

att sända i

närradion förbjuds den sändande sammanslutningen

= som avser kommersiell verksamhet. Ett så allmänt reklam egen *7

må vara tillfredsställande när påföljden kan bli att uttryckssätt

att använda mediet förverkas.

privilegiet

berör också yttran-

Den för vår del ifrågasatta lagstiftningen

vår medför denna omständighet att defriheten. Enligt mening mot inte i första hand bör riktas direkt

förbudet reklamyttranden

eller står för utan mot den som

mot den som gör yttrandet

vidarebefordrar det i te|edata.

riktar på detta sätt reklamförbudet Rundradiolagstiftningen

mot medieinnehavaren.

exempel i lagstiftningen på att vissa

Det finns visserligen direkt straffbeläggs. Enligt 6 §

yttranden i reklamsammanhang MFL straffas som vid marknadsföring uppsåtlinäringsidkare

vilseledande framställning. l lagen om namn och gen använder i vid straffansvar att vid

bild i reklam förbjuds näringsidkare

överväganden och förs/ag 175

marknadsföring använda framställning i vilken annans

namn eller bild utnyttjas utan dennes samtycke.

Det är emellertid i dessa fall fråga om yttranden som

noggrant kvalificeras i särskilda hänseenden. Vi däremot står inför

uppgiften att förbjuda reklamyttranden generellt i ett medi-

um.

SR-koncernens och de sändande

programföretag sammanslutningarna i närradion får inte i sina sändningar medge

kommersiell reklam mot

vederlag.

Uttrycket mot är väl här

vederlag närmast avsett att stryka

under sändarnas i förhållande

integritet till kommersiella

intressen. Tanken att ett förfarande

förbjuda som innebär att

plats hyrs ut eller utrymme åt andra

upplåts för reklam kan

emellertid enligt vår överföras mening till teledata. Ett sådant förbud skulle utgöra ett effektivt hinder mot reklam i mediet.

Ingen tidningsliknande verksamhet i form av annonsackvisition skulle kunna uppstå. Det bör heller inte inge betänkligheter från rättsäkerhetssynpunkt att vid straffansvar ett sådant förbjuda

ackvisitions- och

förmedlingsförfarande, inte heller mot att

innehållet i sådana annonser inte beskrivs

närmare än som meddelanden som syftar till att

främja avsättningen eller

anskaffandet av vara, tjänst eller annan nyttighet. Det skall stå var och en fritt att använda teledatamediet för att nå ut till allmänheten. Den skulle

möjligheten alltså stå öppen också för näringsidkare.

Reklamregleringen i teledata måste

därför utvidgas att gälla också

det fallet, att näringsidkare i sin

egen verksamhet begagnar mediet i kommersiella

syften för att sprida reklam. Därvid bör fasthållas vid att det är den som äger

eller driver teledataverksamheten som bör åläggas att iakttaga förbudet mot reklamyttranden. Vidare bör de förbjudna yttran-

dena beskrivas så och

utförligt koncist som möjligt. Beskrivningen bör knyta an till som begrepp belysts och vunnit stadga i tryckfrihetsrättsliga sammanhang. l enlighet härmed skulle den som driver teledataverksamhet och själv är näringsidkare inte få

sända kommersiella meddelanden som

syftar till att främja

avsättningen eller anskaffandet av vara, tjänst eller annan

nyttighet och som angår hans näringsverksamhet eller där

tillhandahållen eller

efterfrågad nyttighet.

Vi är medvetna om att den vi föreslår

lagstiftning kan medföra

vissa gränsdragningsproblem och tillämpningssvårigheter. Vi

har emellertid beträtt ett område och behandlat en materia som helt enkelt inte tillåter perfektion. De intressen som vi angett

3 som väsentliga i närmast föregående avsnitt kan som vi ser det i inte l skyddas utan att de förslagna l ingreppen görs.

l Det kan också hävdas att bestämmelserna täcker mer än l i l l

176 överväganden och förs/ag

kan mena att visst reklamutbud, som är nödvändigt. Man

kommersiellt eller i varje fall syftar till avsättning av nyttigheter,

borde kunna tillåtas utan att lagstiftningens syfte äventyras.

om att flera fall kan tänkas som det kunde vara Vi håller med för. att förutse dem gör

önskvärt att göra undantag Svårigheten

och utformning av

att en sammanfattande någorlunda generell

vara Samtidigt är det vanskligt att undantaget skulle nödvändig.

med kravet på att vad som

förena en sådan målsättning och koncist så att inte ytterligare undantas anges noggrant

tveksamheter uppstår vid tillämpningen.

det ett reklamutbud av kulturellt och därmed Sålunda finns

såsom om teatrars och biografers jämförligt slag, uppgifter

om liknande evenemang. Det finns ett reklamutprogram och

såsom upplysningar om allmänna

bud som har sevicekaraktär, och som tillhandahålls av det

kommunikationsmedel tjänster

allmänna.

klart att åtskilliga sådana uppgifter kan förekom-

Det står dock

form något brott mot

ma i teledata i sådan att det inte föreligger Både i press och radio vidarebefordras

Iagbestämmelserna.

i redaktionella sammanhang, i allmänt

detta slags uppgifter

Det kan förmodas att så skulle

informations- och servicesyfte.

att ske också i teledata, bl a därför att teledatainnehakomma

varen kan ta ut avgifter för informationen av mottagarna.

det finner vi att ett undantag från

Med hänsyn till sagda åtminstone tills vidare bör gälla endast upplyslagstiftningen

om allmänna kommunikationer. ningar

naturligtvis endast Den föreslagna lagstiftningen gäller

av teledata som innebär att information

sådant utnyttjande

Bestämmelserna tar alltså inte sikte förmedlas till allmänheten. av mediet eller dess bruk mellan

på företagsintern användning

skilda säljled.

4.3 har vi sökt göra klart innebörden av att teledata-

I kapitel

till allmänheten. Slutsatsen där är att den användning riktas därvidlag bör vara avsända-

huvudsakliga bedömningsgrunden

Om den är att nå direkt ut rens avsikt med teledataöverföringen. blir att betrakta som offentlig. till allmänheten överföringen

allmänheten uppfattas i en allmänrättslig och gängse

Uttrycket

mening. * vi måste besvara här är om reklamreglerna skall

En fråga. som utnyttjande av teledata. gälla för allt offentligt

i undantag i

Som bekant görs gällande rundradiolagstiftning

från för vissa sändningar, som i och för sig j

koncessionsplikten

som når i

riktar allmänheten. Det gäller tex sändningar

sig till båtar, inom ;

kunderna på ett varuhus, passagerarna på personer

en l den mån teledata- -g

ett sjukhus, publik på sportanläggning.

överväganden och förslag 177

överföringar är att betrakta som rundradiosändningar gäller

alltså detsamma för dem.

Enligt befintliga regler finns alltså ett rätt stort användnings-

område för teledata inom vilket mediet kan innehålla reklam. Bestämmelserna om

rundradiosändningar har behandlats av

radiorättsutredningen, som har uppgiften att undersöka kon-

cessionspliktens omfattning. hari sitt betänkande Utredningen (SOU 1981 119) föreslagit att för

trådsändning av ljudradio- och

televisionsprogram skulle krävas koncession

bara om programmen kan mottagas direkt av allmänheten

i bostäder. Samtidigt

definieras de program som avses så, att teledata inte omfattas av den

föreslagna regleringen.

För trâdsänd TV föreslås sålunda

etableringsregler som

innebär att reklam kan vidarebefordras i

åtskilliga sändning-

ar.

Finns det

anledning och möjlighet att anpassa giltigheten av reklamreglerna för teledata till vad som kan anses

gälla idag eller vad som kan komma att gälla för TV-mediet? l det nämnda

kapitlet 4.3 har vi tagit upp frågan om att kunna

avgränsa trådöverföringar i teledata så att de blir

tillgängliga

bara för vissa eller personer t o m personer i vissa miljöer eller

på vissa platser, såsom på arbetsplatser, på allmänna institutio-

ner eller i hem. Vi har nämnt tänkbara

möjligheter att göra så

genom att göra åtkomligheten till teledatainnehållet beroende

av att användaren erhållit ett särskilt telefonnummer eller ett

särskilt tillstånd, i form av nyckel eller kod, att gå in i systemet. | kapitel 4.3 rör dock om man

resonemanget genom sådana

åtgärder kan åstadkomma att

teledataöverföringen kan anses

som icke avsedd för allmänheten. l

det hänseendet anför vi att åtgärderna oftast bara iförening med andra bedömningsgrun-

der kan få den effekten. Sådana grunder är bl a

informationens innehåll, teledatasystemets struktur och

avsändarens avsikt. Saken blir mera om -

komplicerad man vill rikta användningen som allså fortfarande

skall vara till allmänheten - till en viss

plats. En samlad bedömning av många omständigheter kan då

j inte göras, eftersom det torde vara att helt

nödvändigt enkelt

kunna slå fast, att vissa särskilda

teledataöverföringar inte kan

nå tex hemmen eller bara

kan nå vissa platser. Möjligheterna

reduceras då till just de nämda i

åtgärderna fråga om den tekniska tillgängligheten till

medieinnehållet. Teledatamediets innehåll nås emellertid genom

uppringning på telefon och via

det allmänna telefonnätet. Detta i är i själva verket den springande punkten och den stora skillnaden * gentemot TV-mediet. Dess innehåll kan ju trådsändas via mindre omfattande kabeli nät, oftast s k

centralantennanläggningar. Det sker inte via ett

178 och förslag

överväganden

rikstäckande nät.

allmänt tillgängligt

finns det tekniska möjligheter att begränsa l trots härav

till teledataöverföringar.

tillgängligheten

ske om teledatabaserna och terminaler- Det kan för det första

hyrt. Baserna na är förenade genom ett eget fast nät- köpt eller

från de terminaler som är anslutna till kan då ringas upp enbart

det nätet.

att förbehålla vissa terminaler databasinnehållet, Andra sätt

är att göra bruk av metoden med

eller reklamdelen därav,

l det sammanhanget måste slås fast särskilda koder och nycklar.

driver teledataverksamheten som ansvarar

att det är den som

för iakttas, alltså också för att överföringar att reklamreglerna

skulle kunna i bostäder. Och därav med reklam inte mottagas

kontrollera var och hur innehållet i att han måste kunna följer

hans databas används.

och vi vill antyda några. Vi har

Här kan tänkas flera lösningar

den ena eller den andra, endast dock inte anledning att förorda

tekniskt sett finns. För den som vill

att peka på att möjligheter

för att reklam utanför hemmen

utnyttja teledatamediet sprida

hinder. lägger vi inga rättsliga

att den kod som öppnar databasen .i

En lösning kan innebära

när koden slås in i

till terminalen på det sättet att bara

är knuten

basen. l terminalen finns så att g från den terminalen reagerar

känns av ett program i Ä en unik identifierare som igen säga

och kod kan i det här fallet vara allmänt databasen. Nummer

inte användas annanstans, för

De kan ändå någon tillgängliga.

så vitt man inte tar med sig hela terminalen. i

nummer och kod finnas på liknande sätt

l terminalen kan

dold automatisk uppringning nås i

Genom

programmerade.

är dold därför att den sker

en viss databas. Uppringningen

att nummer och kod

att en knapp trycks in, inte genom

genom

Dessa kan alltså förbli okända för allmänheten. slås öppet.

tänkas stå vissa tider med

En terminal kan också uppkopplad

av text och bilder. Terminalen manövreras

automatisk växling direkt av allmänheten, den bara tittar på bildskärmen.

då aldrig

också stå uppkopplad med möjlig-

Terminalen kan visserligen

att manövrera den. Det förutsätter att het för allmänheten

på förhand med personal på platsen har ringt upp teledatabasen

och som bara den känner tillp användning av nummer kod,

och koder till personal kan Genom att hemliga nummer sprids emellertid databasinnehavarens kontrollmöjligheter äventy-

ras.

anser vi att restriktionerna för reklam

Mot den här bakgrunden kan till att gälla överföringar som är möjliga. iteledata begränsas

i bostäder. Vi anser att en sådan» att mottagas av allmänheten

överväganden och förslag 179

begränsning av lagstiftningens räckvidd inte på avgörande sätt motverkar de intressen som reglerna är till för att skydda. Det framstår också som önskvärt att anpassa giltigheten av reklamreglerna till vad som gäller eller kan komma att gälla för TV-mediet. En ytterligare fråga gäller för vilken medieteknik reklamreglerna skall gälla. l föregående kapitel, har vi kommit 9.3.2, fram till att de ansvarighetsregler efter mönster av TF som vi föreslår skall gälla ett begrepp text och stillbilder som befordras för mottagning över telenät utan samband med ljud. Vi föreslår att detta också begrepp skall gälla i förevarande sammanhang. Detta innebär att de föreslagna bestämmelserna inte omfattar snarliknande såsom teknik, text-TV som sänds uteslutande med tråd (bredband) och stillastående bilder som sänds med vanlig TV-teknik samma sätt. De på ligger utanför det område som vi behandlar i detta betänkande.

v

9.5 Upphovsrätt

i Som nämnts i kapitel 8.3 text-TV från

utgör upphovsrättslig i synpunkt å ett offentligt framförande resp radiosändning. (Klassificeringen från radiorättslig lämnas synpunkt i detta sammanhang därhän.) På detta medium kan bestämmelserna i URL tillämpas utan speciella svårigheter. l huvudsak innebär dessa bestämmelser att upphovsmannen till innehållet i text-TVsändning har upphovsrätt enligt vanliga regler i den mån detta innehåll kan anses ha karaktären av ett verk (eventuellt efter en bearbetningsinsats, varvid emellertid en rätt även tillkommer upphovsmannen till originalverket). Själva sändningen har skydd som 48 § URL vilket radiosändning enligt bl a innebär att själva sändningen - oavsett innehållet - inte får exempelvis återutsändas eller spelas in utan sändarföretagets samtycke (utom om den sker för enskilt bruk eller eljest på sätt som är tillåtet enligt

upphovsrättslagstiftningen). Mot bakgrund av vad

som nu har sagts har emellertid vi kommit till den slutsatsen att text-TV som medium inte vållar nägra speciella problem från upphovsrättslig synpunkt. Teledata aktualiserar å andra sidan de flesta av de problem (som har samband med det upphovsrättsliga skyddet för databaser. Dessa har

översiktligt angetts i framställningen i

i

kapitel 8.3. Som har framgått där är frågorna om skyddets karaktär och

(omfattning viktiga från både principiell och ekonomisk

syn-

180 överväganden och förslag

inte hittills ha vållat några större praktiska punkt. De tycks i Sverige. Internationellt har de emellertid uppmärkproblem sammats i samband med av olika internationella upprättandet det s k Euronet. Man kan informationssystem, exempelvis också från att skyddsfrågorna kommer att aktuatroligen utgå baser dit allmänheten har liseras om man i Sverige upprättar Problemen blir då helt annorlunda än om man har mer tillgång. eller mindre interna informationssystem, dvs centrala informa-

tionskällor till vilka sedan ett antal stora användare är anknutna

kontraktsbasis. l dessa fall har man möjlighet att avtalsvägen på Dessa möjligheter har skydda sig mot obehöriga utnyttjanden. inte - åtminstone inte i samma omfattning - i informaman dit allmänheten hartillträde. När det gäller teledata tionssystem kan man i vissa fall vilja ha avtal med utnyttjarna och därigenom l andra fall kan man vilja ha få större kontrollmöjligheter. informationen fritt för eventuella utnyttjare. l ett avtal tillgänglig i man föreskriva färgade villkor kan självfallet upphovsrättsligt av databasen. Ett avtal binder emellertid bara för användningen i avtalet och inte utomstående. Vill man kunna ingripa i. parterna mot man eller utöver vad ett avtal föreskriver måste man tredje form. Vad man kan behöva skydd mot t ha skydd i lagstiftningens kommersiella utnyttjanden av det utbjudna är exempelvis “ materialet så sätt att tar ut information ur ett på någon i till en egen databas och därifrån tillhandahåller teledatasystem det kommersiellt i konkurrens med det ursprungliga syste-

met. kan i när det gäller att få Olika regler och för sig bli tillämpliga som avses här lagstiftningen mot sådant skydd exempelvis konkurrens eller eventuellt marknadsföringslagstiftningillojal som framför allt kan bli tillämpligt är en. Det rättsliga skydd kan v emellertid det som den upphovsrättsliga lagstiftningen

ge. Som av det innehåller den sistnämnda framgår föregående en del oklara punkter när det gäller utnyttjanden lagstiftningen i databaser. Vi anser för vår del att det skulle vara av material önskvärt med en större klarhet i rättsläget på detta område, det olika av olovliga utnyttjanden av särskilt när gäller typer i databaser. Som har av det föregående är innehållet framgått både denna och andra aspekter på skyddet relevanta för

teledata och kan i vissa situationer tom få en avsevärd.

för utvecklingen av sådana system. betydelse vad vi har inhämtat har man inom ramen för den förut Enligt (Ju 1976:02) arbete redan nämnda upphovsrättsutredningens diskussioner om förhållandet mellan upphovsrätt och» inlett i Detta har skett såväl inom den svenska kommitten datorteknik.

sou 1981:45

överväganden och förslag 181

som inom för samarbetsorganet de nordiska upphovsrättsutredningarna. Internationellt diskuteras dessa inom frågor WIPO och Unesco och har som nämnts bl a varit nyss föremål för ett första möte på regeringsnivå i Paris i december 1980. Man hari och med detta möte ett påbörjat arbete med att utforma internationella rekommendationer i ämnet.

Mot bakgrund av vad som nu har sagts vill vi för vår del framhålla det angelägna i att man från svensk sida håller nära kontakt med den internationella utvecklingen på-rättsområdet.

Upphovsrättsutredningen bör fortsätta sitt arbete på dessa

frågor med beaktande av denna internationella utveckling. Om möjligt bör

upphovsrättsutredningen bedriva sitt arbete i sådan

takt att man är klar med sina i överväganden i god tid före starten av en teledataverksamhet i Helst Sverige. bör rättsläget vara klarlagt och en eventuell om lagstiftning det upphovsrättsliga skyddet för databaser och särskilt tillämpningen på material i teledata vara i kraft innan sådana system börjar sin verksamhet i någon mera nämnvärd Man kan omfattning. nämligen inte _ bortse från risken för obehöriga utnyttjanden till skada för . systemen. Detta gäller både utnyttjanden av ekonomisk art av i de typer som har antytts i det föregående och utnyttjanden som : innebär kränkningar av rättighetshavarnas ideella intressen. Man bör i detta också beakta sammanhang att de teledatasystem som är aktuella i dag bara kan förmedla text och enklare Å grafiska framställningar men att det i framtiden också kan bli

Ä aktuellt med överföring av exempelvis bildmaterial.

9.6 Förhållandet till

datalagstiftningen m m

9.6.1 Data/agen

l Nya vyer, kapitel 2.6.4, har vi gett en översikt över datalagstiftningen. Vi förutskickar där att teledata kan komma att användas på sätt som aktualiserar av tillämpning datalagens bestämmelser. Det gäller bl a användningen av teledata som ett kommunikationsmedel, dvs när meddelanden från enskilda i lagras teledatasystemens minnen, och den registrering i systemen av andra åtgärder från användarnas sida som kan komma att ske.

Användningen av den som vi behandlar medieteknologi kan alltså komma att medföra att man måste överväga förhållandet i till Vi har emellertid

datalagstiftningen. gjort bedömningen att

gden teknologin inte påkallar omedelbara detta lagändringar på omrâde. Vi kan inte grunda

l förslag iden riktningen på praktiska

182 Överväganden och förslag

eftersom medieutvecklingen är i sitt begynnelses-

erfarenheter,

arbetar en särskild utredning sedan några år

kede. För övrigt

av i syfte att anpassa med en allmän översyn datalagstiftningen

som föranleds av t ex

den till bl a ny teknologi. överväganden

av den datoriserade transmissionstekniken bör

utvecklingen ske i ett sådant större sammanhang.

att det ankommer oss att söka ge några så Vi anser däremot på

besked som möjligt om i vilken utsträckning

vägledande

särskilt tillståndskravet, berörs av olika

datalagstiftningen,

av teledata. Åtskilliga frågor i det här samman-

användningar är dock inte möjliga att ge klara besked om. Det hänger hanget med att förutsäga vilken form utveck-

samman svårigheterna kommer att anta. Det beror också på att

lingen av teledata och automatisk databe-

datalagens begrepp personregister

handling är tämligen vaga. instruktivt att se olika sätt att använda

Det är på fyra

teledatatekniken:

1 Lagring i en teledatabas av allehanda uppgifter i syfte att i

hålla dem tillgängliga för allmänheten. svar från användarna av typen ja eller

2 Lagring av allehanda

nej eller identitetsuppgifter.

av meddelanden som utväxlas. .

3 Lagring

4 av om som använder syste- _i

Lagring uppgifter personer

met. ,

Vi kan anföra följande om vart och ett av dessa. i teledatasystem av allehanda (personlupp- Själva lagringen

- motsvarande tex innehållet i en tidning - fordrar i

gifter (1) inte tillstånd. Härför krävs att uppgifterna automatiskt princip Det innebär i sin tur att det måste vara fråga om

databehandlas. 4; i av faktiska eller, som det brukar uttryck-

bearbetning uppgifter

av Data “Å

as, behandling från informationssynpunkt uppgifterna.

olika sätt: automatisk utsök-

kan bearbetas på många genom

selektering och liknande. I ning, sortering, sammanställning, inte förekommer i teledata faller alltså huvudden mån sådant

användningen av mediet utanför datalagens tillämpningsområ-

de. av svar (2) från användarna kan föranleda olika j

Lagringen

Sådana svar som förekommer i en s k routingbedömningar. under sökförfarandet kräver inte tillstånd,

process eller eljest

att sökas ut och sammanställas med eftersom de inte är avsedda

Dock torde tillståndsplikt föreligga om

personen som svarat. skall användas för vidare hantering avt ex en

lämnade uppgifter

beställning.

meddelandefunktion (3) kan ge upphov till ganska

Teledatas

sou 1981:45

överväganden och förslag 183

svårbedömda frågor. Det förefaller av datainspektionens prövning av tillåtligheten av s k datorstödda textkommunikationssystem som om denna funktion i teledata kommer att förutsätta tillstånd. Principen är dock att om det saknas att söka möjlighet ut information ur de texter som utväxlas och att den databehandling som utförs

inskränker sig till lagring och transport av

texterna kan lagringen i inte anses sig utgöra ett personregisteri

datalagens mening. Övriga uppgifter som kan finnas, närmast

om adressat och avsändare, är dock av sådant slag och har sådant ändamål att den delen av datasystemet otvivelaktigt måste betraktas som ett personregister. Lagringen av uppgifter om användarna (4) i tex debiteringssyfte innebär att ett

tillståndspliktigt register inrättas. Här

meddelas dock tillstånd ett rutinmässigt enligt förenklat förfarande. Efter en lagändring 1979 krävs inte tillstånd för vissa personregister som förs med enkel teknik och innehåller i sammanhanget ofarliga uppgifter. Det är antagligt att teledatasystem inte utan vidare faller under denna undantagsbestämmelse. När det gäller rekvisitet enkel teknik har man haft kontorsdatorert ex av typ ABC 80 som riktmärke (under 64 kilobytes).

9.6.2 Datorisering och sårbarhet

Utvecklingen av teledatamediet kan resultera i att en mängd terminaler finns spridda bland allmänheten, t ex i hemmen, och att dessa är sammankopplade i system med en eller flera datorer som eller informationslager -växlar. Systemen kan också vara kopplade till varandra och kanske också till många ännu så länge interna datoriserade kommunikationssystem. Denna utveckling om aktualiserarfrågorna samhällets sårbarhet på grund av De har senast datoriseringen. utretts av sårbarhetskommitten i betänkandet ADB och samhällets sårbarhet (SOU 1979:93). Egentligen innebär ett utvecklat teledatasystem att information lagras i datorer och görs mer allmänt med tillgänglig hjälp av huvudsakligen redan existerande transmissionsoch mottagningsteknik. För bedömningen av hur samhällets sårbarhet av påverkas detta datorutnyttjande bl a vara av vikt. synes följande Det ligger i sakens natur att den information som kommer att erbjudas i offentliga teledatasystem normalt blir âtkomlig för alla. Det förhållandet lär för att innehållet borga i sig knappast är i av större betydelse för säkerheten i samhället. Åtkomsten till l

i

l

l

l

och

184 överväganden förs/ag

viss information, särskilt den som förekommer till följd av

meddelandefunktionen i teledata, kan tänkasfordra någon form

av Det torde emellertid då gälla informa-

behörighetskontroll.

tion som från eller med hänsyn till

är känslig integritetssynpunkt

affärs- och konkurrensförhållanden, alltså inte i första hand information som är vital för samhället i den mening som brukar avses i förevarande sammanhang. Det är- vidare så, att den informationen i fall även kommer att finnas i

erbjudna många

andra former och andra håll. Teledatasystemen kan sägas

på främst öka tillgängligheten till i de flesta fall redan befintlig information. Troligen kommer också många lokala system att

finnas och med till vissa delar samma innehåll. Decentraliserad teledataverksamhet betyder att gängse sårbarhetsfaktorer får mindre betydelse. Systemen förutsätter också, om de skall brukas allmänt, till massfabricerad, standardiserad och

tillgång

lättskött troligen delvis inhemskt tillverkad. utrustning, Med teledatasystem följer ett ökat terminalberoen-

utbyggda

ökad till information och ett

de, åtkomlighet datorlagrad

beroende av en kommunikationsteknik, allt sårbar-

fungerande hetsfaktorer, som dock mot den här bakgrunden inte framstår

som särskilt betydelsefulla.

Bedömningen att sårbarhetsriskerna i samband med teledata

inte är vare eller stora grundar vi pâ vad vi för sig speciella

närvarande vet och kan anta om tekniken och den framtida användningen av mediet. Vi måste göra den reservationen att är osäkra. Den tekniska utvecklingen kan komma

antagandena att föranleda att man bör se allvarligare på teledata från de

synpunkter som brukar anläggas i sårbarhetssammanhang.

9.7 Några viktiga tillämpningsområden

9.7.1 Inledning - - redovisat om

Vi har redan i kapitel 3 och 8.5.3 antaganden

hur snabbt text-TV kommer att spridas till de svenska hushållen. Industrins som vi delar, är att en majoritet av alla de bedömning, som säljs år 1985 kommer att vara utrustade

färg-TV-mottagare

med text-TV-möjlighet. Text-TV är då ett massmedium som

finns i hundratusentals hem och som troligen används dagligen

eller flera gånger i veckan. Det är svårare att bedöma spridningshastigheten för betydligt

Den är beroende av flera faktorer som

teledata. i hög grad

fortfarande måste betraktas som osäkra. Teledata kommer inte att - som text-TV - bedrivas av en enda

troligen organisa-

tion utan av flera. Vilka tillämpningar dessa kommer att erbjuda

överväganden och förslag 185

är oklart, och det är kanske inte troligt att de kan satsa så mycket

på det nya mediet som har TV-bolaget gjort på text-TV. Det är

ännu svårt att säga när och med hur mycket kostnaderna för

teledataterminalerna kommer att kunna sänkas ute i Europa.

Kostnaderna för att praktiskt använda teledata är också högeligen osäkra. introduktionen i andra länder har visat sig gå

långsammare än vad optimistiska bedömare har hoppats. Vi tror att mediet

knappast sprids till hemmen i någon större

utsträckning före år 1990. Däremot kan teledata eller teledata-

liknande verksamhet komma att spridas snabbare inom bl a

näringslivet.

Teledatas introduktion till allmänheten kan både försenas och

påskyndas av de andra nya medier som introduceras ungefär

samtidigt. Dessa andra elektroniska medier kan visserligen öka - och i en del fall kan de direkt kombineras intresset för teledata

med allmänhetens teledataterminaler - men de inkräktar på

betalningsutrymme och investeringsvilja i tider då hushållen

måste dra åt svångremmen. Så tex konkurrerar av inköp teledataterminaler med inköp av På sikt text-TV-mottagare. kan

teledatautrustning komma att möta konkurrens också av

persondatorer. Visserligen kan dessa användas som teledatatermi-

naler och mediets befrämja spridning men deras huvudsakliga användning kan lika gärna bli en annan och en som dämpar

intresset för också teledatatjänster hos den lilla grupp teknikin-

tresserade som det här närmast rör sig om. Videospelare av

olika slag introduceras också och kan i och för sig även de

anslutas till tex persondatorer.

Bland organisationer och finns företag redan terminalorien-

terade informationstjänster som i många avseenden liknar det

nya mediet men som inte är vad man ursprungligen kallat teledata. Här finns bl a större, merendels centralt organiserade

system som erbjuder tjänster där mycket avancerad utrustning mer avancerad än enkla teledataterminaler kommer till

användning. Som exempel kan nämnas bankernas finansiella

tjänster, försäkringsbolagens interna samt

system flygbolagens och hotellkedjornas reservationssystem. Dessa informations-

system anpassas ofta till de som datasystem redan har byggts

upp. Det gör att det kan finnas mindre intresse och sämre

förutsättningar att knyta liknande till

tjänster sådana teledatabaser som allmänheten kan använda. Konkurrensen från helt

företagsinterna teledata- eller teledataliknande kan tjänster alltså - åtminstone inledningsvis att göra mycket attraktiva interaktiva tjänster inte etableras i teledata avsedd för allmän-

heten. Också detta dämpar mediets expansion.

l den fortsatta framställningen kommer vi att nämna och

186 Överväganden och förs/ag

som vi anser vara väsent-

beskriva några tillämpningsområden

- för text-TV, teledata eller bådadera liga för de nya medierna

där så anges.

9.7.2 Samhällsinformation

av samhällsinformation, främst från om hur olika former

Frågan

i text-TV och teledata har centrala kan distribueras

myndigheter,

i samverkan mellan Nämnden för samhällssärskilt analyserats

och informationsteknologiutredningen. Ansvarig

information har varit Lars Junberger, och det följande

för detta projekt

av arbetet inför utredningen. En

bygger på dennes presentation

bli under 1981.

rapport planeras publicerad olika syn på text-TV och l projektet har några myndigheters

Man har strävat efter att representanter för teledata undersökts. skullefå meningar till olika sorters samhällsinformation ge sina

Tre har utvalts för närmare diskussioner,

känna. myndigheter

som arbetar med olika typer av samhällsinforma-

myndigheter

såväl snabbt föränderlig som mera statisk. tion, har SMHl, Riksskatteverket och Socialstyrel-

Projektet gällt för dessa tre myndig-

sens hälsovårdsnämnd. Representanter

olika på text-TV:s och heter har givit en mångfald synpunkter

användbarhet som distributionssystem och för allmän teledatas

kommunikation.

bl a att och mycket lokala För SMHl gäller detaljerade

om vind, vattenförhållanden m rn förefaller prognoser väder, för teledata är förtext-TV. Med teledata kan

vara bättre lämpade från SMHI effektivt förmedlas till många

sannolikt information

och Även direkt anknytning av

olika institutioner företag.

till SMHl:s datorer är möjlig. Det är teledataterminaler egna

än om information till allmänheten.

knappast på länge fråga riksskatteverket framgår att text-TV Av intervjuerna från RSV:s informationsarbete i nämnknappast kan väntas påverka har större utvecklingsmöjligheter än textvärd grad. Teledata

för inom en

TV, bl a som kommunikationsmedel handläggare

RSV. dock som mindre troligt att

organisation som Det anges

att få till direkt teledatakontakt

medborgarna kommer möjlighet

RSV inom de närmaste fem-tio åren. med

nämnd för hälsoupplysning distribue-

lnom Socialstyrelsens

material rörande hälso- och sjukvård i vid bemärkelse.

rar man förefaller för denna Man hävdar att text-TV f n knappast lämpat

däremot, kan antas ha större användbarverksamhet. Teledata, här främst för internt bruk och vid kommunikation het, även

med andra och intressenter än allmänheten. grupper

fältförsök bör, enligt slutsatserna i projektet, Ett praktiskt

överväganden och förs/ag 187

genomföras för att vidare studera teledata. l försöket bör

myndigheter, landsting och kommun i en begränsad region deltaga. Projektet kan pågå två år och bör söka väsentligen ge

pragmatiska och erfarenheter

användarmässiga av samhällsin-

formation i de nya medierna.

Text-TV:s och teledatas användbarhet för samhällsinformation har uppmärksammats också

på många andra håll. I

utländska medieprov fäster man ofta särskild uppmärksamhet vid dessa områden. l vår

kartläggningsrapport Nya vyer har vi

pekat på hur tex nuvarande social- och

landstingskataloger

skulle kunna distribueras via teledata.

Medborgarna känner ofta inte till ansvarsfördelningen mellan t ex olika

kommunala eller statliga myndigheter. Samlad information från dessa till med-

borgarna är därför önskvärd.

De nya medierna erbjuder ett nytt sätt för t ex de kommunala

myndigheterna att presentera information för kommuninvånar-

na. l teledata och text-TV finns det

möjlighet att sortera informationen på ett annat sätt än i

kommunkataloger och

annonser eller artiklar i

lokalpress, nämligen så att den special-

intresserade kan leta vidare efter sidor som förklarar de ärenden eller de beslut som mest intresserar och berör honom.

Vi har tidigare - i kapitel 9.3.1 påpekat att text-TV lämpligen

kunde användas som lokal

anslagstavla för bl a kommunala myndigheter på samma sätt som främst statliga bereds

organ tillfälle att införa samhällsinformation i bl a

Anslagstavlan i

TV2. Ett sådant motsvarande arrangemang vore att rekommendera.

Vi diskuterar frågorna om lokal

samhällsinformation mer

ingående i kapitel 9.9 där vi anger hur de nya medierna som

bärare av lokal - och -

statlig myndighets- och samhällsinfor-

mation kunde studeras i ett särskilt

forskningsprojekt.

Konsumentupplysning

Sedan vår

kartläggningsrapport Nya vyer publicerats har, vad gäller konsumentupplysning, bl a följande ägt rum.

O Vi har fortsatt kontakterna med som

konsumentverket, vidgat sitt deltagande i televerkets teledataprov.

0 Vi har haft samråd med

varuprovningskommitten (H 1979:05)

som bl a undersöker olika

möjligheter att standardisera

konsumentupplysning.

0 Vi har följt det av Riksbankens

Jubileumsfond stödda forsk-

ningsprojektet Teledata för konsumenter vid företagsekon-

omiska institutionen vid

Göteborgs Universitet (under ledning av K E Gustafsson och A-C Helm). bl a till Projektet syftar

188 överväganden och förslag

att studera de nya mediernas förutsättningar att presentera och konsumentinformation. Flera delrapporter har prisi skriften Kommuniredan publicerats; en lägesrapport ingår och kommunikationsforskning, utgiven 1981 av kationspolitik Tvärvetenskapliga massmedieseminariet i Göteborg.

intensivt i utländska Konsumentupplysning uppmärksammas med särskilt i och Västtyskland. Vi har försök teledata, England dessa försök l text-TV förekommer konsustuderat på plats. mentupplysning i mindre utsträckning. Med de bestämmelser som i detta betänkande föreslås ifråga om reklam finns anledning att upprätthålla en klar gräns mellan och reklam. Av betydelse blir då bl a vem konsumentupplysning informationen om varor och tjänster. l som vidarebefordrar an med informationen. Som andra fall kan det komma på syftet är därför att anse information av det här konsumentupplysning och kommunala organ. innehållet i slaget som ges av statliga Råd och Rön kan t ex vara väl lämpat för konsumentverkets och vidareutveckling i teledata. Upplysningar; presentation såsom branschöversikter och varujämförelser av det slag som som ges i servicesyfte, blir också finns i dags- och veckopressen, och kan även de att hänföra till kategorin konsumentupplysning vara lämpade för teledata. kan också komma att via Konsumentupplysning spridas som då skulle kunna uppdateras med aktuellt persondatorer, En t ex magnetskiva kan material. månatligen per post översänd både och uppgifter om varor och innehålla frågeprogram av ett komplement till tjänster. På så vis blir bruk persondatorer form av teledata som använder sig av enklare en sådan

terminalutrustning.

9.7.4 Reseupp/ysningar

en av det nuvarande innehållet i det engelska Nära tredjedel Prestel, rör resetjänster. Mediet är väl lämpat teledatasystemet, information. För svensk del kan man peka på t ex SJ:s för sådan användarvänliga: med tidtabeller, som i teledata kan göras mer kan tittaren lättare ledas fram till rätt uppgift än i ja/nej-svar SAS tidtabell och SL:s trafikuppgifter är andra vanliga tabeller. reseupplysningar som kan lämpa sig för liknande presentation, det är lätt att samtidigt finna upplysningar om t ex särskilt om och mellan olika orter. flyg- tågförbindelser Genom terminaler på informationscentraler, bibliotek, postm m kan den intresserade få information om olika resmål kontor eller andra ställer i ordning sådana ifall resebyråbranschen

Överväganden och förs/ag 189

informationssystem. Här kan rymmas information om olika resors priser, kvarvarande platser, lokalt väder, hotellstandard, dagens valutakurser och mycket annat där aktuella uppgifter är viktiga. Snabbt föränderlig information av dessa typer lämpar sig för elektroniska medier som teledata.

9.7.5 Elektroniska telefonkataloger

Flera länders har teleförvaltningar börjat undersöka möjligheterna att ersätta de nuvarande telefonkatalogerna och den manuella nummerupplysningstjänsten med elektroniska telefonkataloger. Med elektronisk förstås telefonkatalog ett system där abonnenterna använder sig av teledataterminaler som via telefonledningen kan sammankopplas med televerkets datoriserade abonnentregister. Detta har initierats i Frankrike. Där planerar man att förse alla telefonabonnenter i departementet Ille-et-Vilaine (ca 250 000) med terminaler.

Enligt planerna skall 1992 samtliga 34 miljoner

abonnenter i Frankrike ha en terminal för elektronisk telefonkatalog. Denna typ av information är väl lämpad för teledata. Terminalerna kan naturligtvis sedan användas även för andra tillämpningar. Det är detta som väcka börjat uppmärksamhet i Frankrike, där man efterlyst en politisk diskussion innan systemet installeras till fullo.

Införande och utveckling av ett med system elektroniska

telefonkataloger kan finansieras genom

0 de som besparingar kan göras på produktion och distribution av den vanliga telefonkatalogen 0 de som besparingar kan göras genom att delvis dra in den manuella nummerupplysningstjänsten, vilket är möjligt om varje abonnent genom sin terminal får tillgång till ett ständigt uppdaterat register över samtliga landets abonnenter. O intäkter från andra informationstjänster, vilket förutsätter samverkan med andra informationslämnare.

Ett elektroniskt system kan erbjuda reklammöjlighet- såsom f n i de s k gula sidorna. Skulle inte systemet med elektroniska

kataloger kunna inbringa minst lika stora intäkter som papperskatalogerna torde det elektroniska systemet svårligen kunna finansieras av enbart televerket.

Televerket i Sverige har i samråd med vår utredning analyserat förutsättningarna för att införa ett system med elektroniska telefonkataloger i Sverige. Dessa är en ren kalkyler översättning av de franska idéerna till svenska förhållandena. Någon total-

190 Överväganden och förslag

för och lämpligheten av att värdering av förutsättningarna ett sådant i Sverige har inte gjorts. verkligen införa system

dels vilka utvecklingsalternativ som Analyserna har hittills gällt

en mellan nuvarande

är möjliga, dels kostnadsjämförelse

med elektroniska telefonkataloger. Innan system och ett system för en reform av denna vidd, en reform fasta planer görs upp nära alla telefonanvändare, måste emellertid som berör nog och andra av icke-teknisk natur göras.

sociala överväganden

för en elektronisk telefonkatalog i förhållande till Kostnaderna en ordinär, katalog har upp-

kostnaderna för pappersbunden olika förutsättningar som gäller t ex löneutveck-

skattats enligt lingen, den allmänna kostnadsutvecklingen, hur länge terminaoch hur ofta terminalerna behöver ses över. lerna kan användas

överblicka förhållandena över en period av

Man har försökt visar- inte oväntat femton år, mellan 1985 och 1999. Kalkylerna

- att lönsamheten i en tänkt sådan reform på nummerinformat-

beror av vilka som görs om de olika

ionsområdet antaganden

delarna av kostnadsbilden. är vanskliga att överblicka över en så

Dessa faktorer mycket därför är det alltför tidigt att dra några slutsatser lång tid och betraktelsesätt, att enbart se på utifrån detta begränsade

alternativen. Generellt kan dock konstateras ekonomin i de olika

att ett fortsatt arbete med sådana kalkyler

att det inte är omöjligt telefonkatalog i Sverige kunde skulle visa att en elektronisk enbart utfallet av dessa kalkyler. Därvid

införas om frågan gällde har förutsatts att hela det nuvarande kataloginnehållet (vita

och sidorna) ingår i det elektroniska systemet. gula

att reklam i teledata skulle innebära att

Förslag om förbjuda reklam av den typ som idag förekommer på telefonkatalogens kan förekomma i en elektronisk utgåva. En gula sidor knappast

utan sådan reklam kommer enligt de elektronisk telefonkatalog ovan under alla förhållanden att bli

preliminära kalkylerna enligt

än det nuvarande systemet sett över kostsammare förteleverket Inom televerket avvaktar man

hela den betraktade tidsperioden.

franska med elektroniska fn resultatet av de inledande proven

telefonkataloger. information än sådan som idag finns i telefonka- Om annan skulle tillkomma i det ovan nämnda teledatasystemet talogen lönsamhetsförhållanden starkt.

påverkas naturligtvis systemets

9.7.6 Elektronisk post

som omfattar olika typer av Elektronisk post är ett begrepp

där teleteknik i något led av meddelandeöverföring, utnyttjas

eller bild. Detta innebär att redan etablerade överföring av text

överväganden och förslag 191

teknikformer, som exempelvis telex, sätt och på vis kan karakteriseras som elektronisk l allmänhet

post. avser man emellertid med elektronisk

post nyare meddelandesystem: t ex

utnyttjande av teledata för individuell kommunikation.

I televerkets teletextjänster också ingår elektronisk post i form av förmedling av meddelanden mellan

olika terminaler. Här kan

utmatning ske på olika sätt, bl a med skrivare på papper.

Då man inom talar om postvärlden elektronisk post brukar man förutsätta att meddelandet

når adressaten på papper, och

att meddelandet blir föremål för

någon form av traditionell posthantering på sin väg till adressaten.

Intresset för elektronisk växer för post närvarande, främst

som en följd av den snabba utvecklingen inom områdena

elektronik och

transmissionsteknik, men också som en följd av

att de personalintensiva posttjänsterna blir relativt sett allt

dyrare. Redan med dagens teknik kan meddelanden

ibland

överföras billigare med

telefax, s k postfax, eller med datakommunikation som inte rurn via äger postverket. Postfax är av prisskäl främst av intresse för korta, standardiserade meddelanden som är

billiga iframställning och ofta även ursprungligen

framställs med datateknikens För hjälp. icke-standardiserad kommunikation är emellertid ännu

framställningskostnaden

oftast så hög, att man är mindre känslig för det pris som sätts på överföringen av meddelandet. För

vanlig post utgör portot kanske bara enstaka av

procent framställningskostnaden för

brevet, medan portot ofta

överstiger framställningskostnaden

för det datorframställda brevet.

För postverken innebär på sätt och vis den snabba

tekniska

utvecklingen inom kommunikationsom rådet

ett hot, och det har

därför varit naturligt för dem att försöka

utveckla egna elektroniska posttjänster. Bland postverken har det amerikanska gjort de i särklass största

satsningarna på utvecklandet av sådana tjänster. En tjänst med beteckningen mailgram, som är ett

slags postal telegramtrafik, finns på den amerikanska marknaden sedan många år. Flera

vidareutvecklingar av denna tjänst

prövas f n.

Det svenska postverket som erbjuder nämnts sedan flera år tillbaka en Sedan

telefaxtjänst. något år lanserar man en annan

tjänst kallad Elektronisk Postservice. Denna innebär att postver-

ket tar hand om magnetband innehållande brevinformation från

större kunder och både framställer (skriver ut och kuverterar) och distribuerar breven.

Brevframställningen skall i ett utbyggt

skede ske först efter teletransmission av brevinnehållet till olika

i

centraler i Sverige: man skulle kunna beteckna tjänsten fjärr- I tryckning av brev. l

sou 1981:45

192 överväganden och förs/ag

är den biljettservice som planeras En näraliggande posttjänst

och andra evenemang i för i första hand teaterföreställningar

innebär att kunden beställer en

Stockholm. Tjänsten per telefon

som skrivs ut kassaterminalen på valfritt postkontor biljett på

betalas och hämtas. I framtiden kan beställning, och där

avhämtning och betalning ske samtidigt på posten. teleadministrationen och japanska post- och telemi-

Franska diskuterat mer nisteriet har, som ovan nämnts i kapitel 9.7.5,

av elektronisk som bygger på hemterspektakulära former post

har man här talat om folkfax som innebär minaler. l Frankrike ett stort antal telefaxterminaler i de franska installation av och teleministeriet har bl a låtit

hushållen. Det japanska post-

som skulle kunna installeras i framställa små matrisskrivare kostnad. planer har ännu hemmet mot en rimlig lnga av dessa i full än så länge torde det vara ekonomiskt realiserats skala; svårt att försvara en massintroduktion av denna typ av hemteroch behov kan dock

minaler. Lägre apparatkostnader nya inom en överskådlig fram-

förändra rnarknadsförutsättningarna

tid.

situationen aktualiserar principiellt sett frågan

Den utländska för elektronisk

om framtida organisatoriska gränsdragningar svenska marknaden. Postverket har monopol på post på den

brev med skrivna meddelanden. Televerket befordran av slutna

så dock praktiskt, monopol på linjer för

har ett, om inte formellt om skall ansvara för

teletrafik. Vilket av dessa verk, något,

framtida tjänster av typ elektronisk post? teledataterminaler kan ses som en e Kommunikation mellan

Med det för

form av elektronisk post. organisatoriska system

konkurrensen bli helt fri. Det bör stå i teledata som föreslås torde i och företag fritt att erbjuda en tjänst som t ex

varje organisation

i dator av meddelanden i innebär framställning och lagring elektronisk form för vidare befordran till slutmottagarens kan vara i hemmet). Detta förutsatt att meddelterminal (som led av distributionen transporteras som

andet inte i något att de terminaler som utnyttjas är

konventionellt brev och till televerkets nät.

godkända för anslutning

mellan två individer ellerföretag med Meddelandeöverföring

Överföringen innebär

hjälp av teledata bör inte skapa problem. endast att en telefonlinje öppnas mellan de två apparatinneha-

avsändarens termi-

varna varefter meddelandet produceras på

bildskärm, faxapparat eller

nal och exponeras på mottagarens

skrivare.

av teledatatekniken innebär att ett En annan tillämpning till en större krets (som kanske har tillgång

meddelande lämnas Man kan i detta fall tala om ett

till ett privat teledatanummer).

överväganden och förslag 193

slags elektronisk anslagstavla. Både

post- och televerken

skulle på längre sikt kunna

tillhandahålla sådana tjänster.

Samverkan mellan dessa båda verk kan aktualiseras i samband

med att likartade av

tjänster typen anslagstavlor

presenteras. Med den organisation av

teledatasystem som föreslås står det

dock envar fritt att erbjuda tjänsten. Det är emellertid utgivaren som

är ansvarig för allt som sägs på anslagstavlan.

9.7.7 De medierna nya i grannskap

i Förr l i tiden möttes man

ganska naturligt på kyrkbacken och

. skvallrade efter att ha åhört predikan. Nutidens är

mötesplatser många fler och kanske inte lika

ägnade för

långvariga samtal.

Teledata och text-TV kan

möjligen tjäna som ett av många verktyg för att få människor

att stanna en

upp på sådan

2 och

mötesplats diskutera mer än bara de

nya medierna.

l offentliga lokalerpå bibliotek, i samlingssalar, på postkontor, på näringsställen -finns en rad

aktiviteter som att folk gör _ får tillfälle att stanna och prata. Man kan tänka att dessa

sig

j personer ungefär som i

tidningarnas och televisionens

å barndom - i samband med sina

egentliga ärenden gemensamt

§ använder i text-TV och teledata. Flera typer av innehåll i teledata

eller text-TV

lämpar sig för sådana konversationer och kan

j komma att utformas för att

passa just användningen på

-

joffentliga platser anslagstavlor med

uppgifter om lokala

arrangemang, biblioteksinformation, råd och

upplysningar etc.

I Text-TV och teledata kan

komplettera andra medier, både

gamla och nya, som

diabilder, smalfilm, video, närradio och

när-TV

l 9.7.8 Nya

informationsvägar

i Många medborgargrupper i vårt

samhälle har svårt att få

rimlig

del av såväl

samhällsinformation som annat

informationsut-

bud. Beroende ibland på olika handikapp nås de först

sent, eller ofta inte alls, av

viktig information.

System av typen text-TV eller teledata kan komma till

nyttig

användning just i dessa Med

sammanhang. dessa selektiva

medier kan man

anpassa information på sätt som direkt

passar olika minoriteter.

:Handikapp i syn,

hörsel och tal

i§tora

grupper människor har nedsatt hörsel syn, eller talförmå-

pa. De gravt hörselskadade och döva

uppgår t ex till ca 170 000

[totalt ca en miljon personer torde ha någon hörselnedsättning)

194 överväganden och förslag

ca 30 000. Personer med talsvå-

medan de synskadade räknar

är mer eller 2 är ca 100 000 i antal. Dessa

righeter av olika slag av de informationskanaler som mindre utestängda från många

av andra människor. Dessutom finns som normala

uppfattas

som kan vara försvårande för .

många andra typer av handikapp

att fullt ut delta i informationssamhäl- 3

medborgarens möjlighet

let. kräver olika slags terminalteknik. Olika sorters handikapp i

attraktivt och betydelsefullt för Text-TV har visat sig synnerligen och - i än högre grad - döva. Fortsatt verksamhet

hörselskadade riktad till dessa grupper är därför mycket viktig. med text-TV teledata kan komma att förses med Såväl text-TV som för Blinda och

terminalutrustning av Braille-typ synskadade.

- inte behärskar Braille - kan emellertid

synskadade som ofta

etablerade medier översatta till vara mer betjänta av att få redan l dessa har vi haft samråd §

särskilt s k taltidningar. frågor ljud, och utredningen om dagstidningar

med radiorättsutredningen av 1980-talet kan teledata med ljud

för synskadade. Mot slutet vilket synskadade att komma uti marknaden, gör det möjligtför Tekniken kan på sikt också göra det _

ta emot sådan information.

från teledata- eller hördatabaser i

att välja information möjligt Liknande teknik kan användas av»

med hjälp av röststyrning.

som så att säga får prata genom en apparat somi

talskadade

tal) vad de själva samtidigt skriver på g

uttrycker i ord (syntetiskt

tex ett tangentbord.

ersätta s k

Meddelandefunktionen iteledata kan direkt textte-f

som televerket testat för hörselskadade. Fler tjänster än;

lefon

dessa. Aven talskadade kan använda]

telefoni kan då erbjudas

medierna ifråga.

Språkhinder

land är stort. Enligt invandrarverket är Antalet invandrare i vårt

finska och serbokroatiska de största språkgrupperna. Sprâkliga svenska förhållanden stänger ute många

hinder och ovana vid och försvårar därmed för av dessa från väsentlig information och sammanhang eller i

dem att delta i sociala politiska

yrkeslivet.

allt- text-TV öppnar unika möjligheter Teledata och -framför olika till dessa invandrargrupper.

att erbjuda språkversioner Radio har meddelat planer på att efterhand utvidga

Sveriges till att också gälla textning m m

pågående text-TV-verksamhet

en sådan service, som inte bara kanj

på finska. Vi vill tillstyrka icke direktsända program utan också bög

finsk text till

gälla

om de har

innefatta vissa direktsända program, särskilt produÅ

l

sou 1981:45

Överväganden och förs/ag 195

cerats i eller gäller Finland, samt nyhetssidor, bl a med finländs-

ka inrikesnyheter. Erfarenheterna

visar också att för invandrare som börjat lära sig svenska har även svensk textning ett stort värde. Kombinationen

av ljud och text gör det lättare att följa

vad som sägs och att lära det svenska

språket.

Man bör observera att och

textning översättning är personal-

krävande. Under 1980-talet kommer successivt möjligheterna till via datorer

översättning att kunna förbättras.

Övrigt

Man behöver inte vara speciellt tankspridd för att ha svårt att följa med det snabba i radio

tempot och TV. Det kontinuerliga

programflödet i dessa medier gör det svårt att i minnet fasthålla de som

uppgifter ingår i programmen. Genom att i såväl

teledata som text-TV den aktuella informationen kan hållas kvar i

obegränsad tid - och även ges med dubbelt så stora bokstäver - är det många människor som kan få ökade möjligheter att bli

informerade.

För många personer har radio och

TV kommit att spela en

viktig roll som

nyhets- och informationsförmedlare. Text-TV och

teledata kan vidga referensramarna och

aktivitetsområdena. Personer med obekväm arbetstid har ofta

svårigheter att nå

information som presenteras i t ex radio och TV

på kvällstid. För

dessa kan text-TV och teledata

spela viktiga roller eftersom

informationen i princip alltid är

tillgänglig i de nya medierna. Dagens terminaler kan - i varje fall när det gäller teledata -

uppfattas som svåra att använda.

Småningom skaffar sig

alltfler, bl a i skolan, vana vid att använda sådana eller liknande

apparater: tex kalkylatorer, skrivmaskiner och

fjärrkontroller. Längre fram kan det bli enklare: man kanske kan tala till och be datorn om

: terminalen en tidtabell, och tågtiderna kan

j komma att läsas upp av en liten teknisk enhet som förmedlar i

konstgjort tal.

Finansiering

9.8.1 Text-TV

. Enligt förslaget i kap 9.3.1 skall sändningsrätt i text-TV under

i den tid som nuvarande radioavtal gäller innehas av program-

, företag inom SR-koncernen.

Sveriges Radios programverksamhet liksom investeringarna i har alltsedan i starten huvudsakligen finansierats med

avgifter från innehavare av sedan mottagarapparater, 1978 av TV-

196 överväganden och förslag

från är sedan 1964

mottagare. Undantagna avgiftsfinansiering

och som bekostas

utlands- utbildningsprogramverksamheten,

Avgifterna fastställs sedan 1978 av riksdaöver statsbudgeten. De inkasseras av televerket och samlas i den s k radiofongen. Den medelstilldelningen till SR beslutas numera

den. årliga Eventuellt överskott av avgiftsmedel fonde-

också av riksdagen. behov. Det är moderbolaget i koncernen som ras för kommande om av medel mellan dotterbolagen. beslutar fördelningen sedan närmare hur de ekonomiska Dessa bestämmer själva

resurserna skall användas.

En för finansieringsfrågan är att kostnaderna utgångspunkt

sändarsidan är både absolut och relativt

för text-TV på måttliga,

sett. vissa kostnadsberäkningar, bl a

l kapitel 5 har vi redovisat

som skulle behövas

återgivit uppgifter om hur mycket personal

från

för text-TV-verksamheten. De bygger på uppskattningar

antaganden om

TV:s text-TV-redaktion. Vi gör inte här några

kostnaderna för och lokaler m m, eftersom

sändningsutrustning

dessa är små i sammanhanget och inte alltid låter sig beräknas

från investeringar för övrig TV-verksamhet. separat andra för det redaktionella arbetet med i

Löner och utgifter

i text-TV varierar förstås med omfattningen av text-TV-tjänsterl

först att innehållet i text-TV år 1985 produceras av

na. Vi antar Det antalet skulle räcka för ett cirka omkring 50 personer.

material och en betydande textservice på 500-sidigt ganska finska. Om Iönekostnaderna är i genomsnitt

svenska och

30 000 kr i månaden förutom de sociala avgifterna

per anställd årskostnaden för redaktionsarbetet bli cirka sju (40%) skulle kr. Med 700 000text-TV-hushåll motsvarar det tio kr per miljoner Med 40 personer verksamma med

hushåll om âret. ytterligare invandrarspråk till

text-TV 1990 kan, som vi antytt i kapitel 5, två ; redaktion kostar i löner m m totalt inemot 13 textas. En sådan - två

kr. Utslaget på den troliga text-TV-publiken

miljoner hushåll- blir kostnaden drygt sex kr per hushåll. miljoner bör av att hela SR-koncernens budget Det sagda ses i ljuset

1981 till 1,6 miljarder kronor.

uppgår omkring

kan finansieras flera sätt. Man kan .

Text-TV-verksamheten på

ta ut en särskild från dem som har en dekoderförsedd

avgift

kan bestrida kostnaderna skattevägen eller mottagare, man

medel ur radiofonden utan päspädning av särskilda

med

avgifter. motiveras främst av att i

Den allmänna mottagaravgiften

anförtrotts företag i allmänhetens j

programverksamheten

med att sträva efter ett utbud som .

tjänst, företag skyldigheten

skall passa alla.

sou 1981:45

överväganden och förslag 197

Det kan kanske påstås att vissa delar av utbudet i text-TV

är en rätt speciell tjänst för vilken de som till mediet

hartillgång borde

betala en särskild avgift,

grundad på dekoderinnehavet. Emel-

Iertid kan i text-TV

informationsförmedlingen också ses som en

tjänst som inte är mer speciell än mycket annat som förekom-

mer i TV (och Ijudradion). Vidare kan den ses som en av

utökning

den verksamhet som TV redan

idag har avtalsenlig skyldighet

att bedriva. Med därtill

hänsyn synes det oss naturligt att låta

tjänsten när den tillhandahålls av TV betalas med medel ur radiofonden utan tillsats av särskilda

dekoderavgifter.

Till saken hör också att det kan bli svårt att kontrollera att

dekoderavgift erläggs. Så kan bli fallet om dekodern inte regelmässigt säljs inbyggd i mottagarapparaterna. För övrigt

skulle nog avgifterna täcka

knappast administrationskostnader-

na.

Inriktningen av text-TV på särskilda

grupper i samhället,

såsom hörselhandikappade och språkliga minoriteter, skulle

kunna motivera över

finansiering statsbudgeten. De delar av

text-TV-utbudet som kan komma att sändas av den skattefinan-

sierade Utbildningsradion bör betalas naturligtvis på det sät-

tet.

9.8.2 Teledata

Tänkbara finansieringsformer

Teledata kan finansieras på flera sätt samtidigt. Det kan vara av

särskilt intresse att se närmare

på finansieringen av Prestel, det första allmänt tillgängliga Detta teledatasystemet. system bygger på att teledatorinnehavaren, British Telecom, fungerar

nästan enbart som förmedlare (common carrier) medan en

mängd oberoende fysiska och juridiska ställer

personer innehåll

till förfogande inom ramar som förmedlaren bestämt. Avgifter

tas ut både av dem som publicerar innehåll informationsläm- . narna - och av dem som beställer sidor ur detta innehåll.

De informationslämnare som deltar i Prestel måste betala för minst 100 sidor, och kostnaden per sida är - i januari 1981 i 5 pund per år. Dessutom tillkommer en fast till British avgift Telecom om 5 000 pund per år. Bl a dessa förhållanden har gjort i att etablerade informationslämnare

i sin tur hyr ut sidutrymme

i till andra organisationer. Pâ dessa sidor

hyrda publiceras både

; annonser och redaktionellt innehåll.

Så till dem som beställer sidor. Den som använder Prestel l l

i

l betalar för telefontid, för teledatatid

(dvs datoranvändning)

l l § samt per beställd sida. Dessförinnan måste man ha

l köpt eller

l

l l l r

198 överväganden och förslag

terminal (där s k modem ingår). Telefontaxan är

hyrt en lämplig som för Iokalsamtal (minst 3 pence, ca 30 öre, per 12 minuter). kostar minut 8-18, annars 3 Datortiden 3 pence per vardagar för 3 minuter. Sidorna kostar mellan 0 och 50 pence, men pence mellan 0 och 5

det vanligaste är att sidpriset är mycket lågt, regelmässigt dels överst på varje pence. Sidprlserna framgår sida, dels på föregående innehållsförteckningar.

Andra än de som förekommer i Prestel finansieringsformer kan tänkas i andra teledatasystem. T ex kan varje databasuppeller informationslämnare debitera användaren en låtare varje eller som berättigar till

fast prenumerations- inträdesavgift

erhållande av kundnummer och lösenord så att sidor verkligen kan beställas. Försåld eller förhyrd terminalutrustning kan av med (som skulle motsvara en

staten beläggas extraavgift eventuell dekoderavgift ifråga om text-TV). Här kan det vara att se på hur användningen av

belysande databaser än teledata brukar debiteras. Kunder hos de andra svenska dataserviceföretagen kan vara av de mest skilda slag, från till lokala livsmedelshandlare. Van-

forskningsinstitutioner dessa abonnemangsavtal med databasupplåtaren

ligen tecknar och tilldelas så sätt särskilda nycklar eller koder för att kunna

på

använda och bearbeta innehåll av olika slag i åtkomma, Hur 4 databasen, främst bearbetnings- och beräkningsprogram.

de får betala för denna service beror på hur komplicerad

mycket

av datorns kapacitet som tas i anspråk vid

den är och hur mycket Det är inte ovanligt att fakturor sänds ut

användningstillfället. från databasupplåtare till de olika slagen av kunder, månatligen, där kostnaderna för bearbetning respektive in- och utmatning av data Det är möjligt för databasupplåtare att r

anges separat. ute den kund som inte betalar dessa avgifter. stänga Televerkets nuvarande policy innebär att man för att bli teledataabonnent i Sverige kompletterar sitt telefonabonnemed att från televerket hyra ett modem, till vilket man mang i sin teledataterminal (för ändamålet anpassad TVansluter

eller terminal). Modemtaxan varierar något

mottagare separat i

beroende funktioner men uppgårfrån och med slutet av 1981 på

som till 40 kronor månad. Kostnaden kan senare högst per

komma att bli lägre genom inbyggnad av modem i telefonap-

eller terminalen. Även i dessa fall kommer i Sverige paraten televerket nuvarande policy att äga och underhålla enligt modemen och därigenom ta fullt ansvar för en tekniskt fullvärdig kommunikation. Det finns också länder där respektive inte tar ansvar utan överlåter åt

teleförvaltningar på sig detta

terminaltillverkaren att svara för modemfunktionen i termina-

fallet i England och Frankrike.

len. Så är exempelvis

överväganden och förs/ag 199

Diskussion

Den fria etableringsrätt för teledata som vi valt att vi

gör

knappast kan föreskriva på vilka sätt de som ansvarar för

teledataverksamhet bäst ska täcka sina kostnader. Vi egna föreslår inte att skattemedel ska användas i detta syfte. Vad som

sagts beträffande svårigheterna att kontrollera dekoderavgifter

för text-TV-ändamål också

gäller nämligen ifråga om en statlig avgift för terminalutrustning som avser teledata. Till detta

kommer att det blir nästan omöjligt att fördela sådana avgifter

på det mycket stora antal informationslämnare eller databasupplåtare som kan förekomma i vårt decentraliserade

system med fri etablering. Den som använder teledata ringer ett telefonsamtal till en teledatabas och får betala för detta samtal till televerket. Om televerket inrättar ett speciellt teledatanät för allmänhetens teledatasamtal blir det i princip att ha avståndsobero-

möjligt

ende enhetstaxor för dessa samtal. Som vi sagt kan man tänka sig en avgift för själva datoranvändningen, kanske särskilt om datorinnehavaren,

databasupp-

låtaren, inte samtidigt (som sker i Prestel) får betalt förtelenätets

användning eller för beställda sidor. Sådana förekomavgifter

mer ju vid användning av andra databaser men är då mer

differentierade än i Prestel. Datoravgiften kan vara en fast

prenumerationsavgift, men detta abör datorinnehavaren själv kunna avgöra. Vidare kan det som nämnts finnas avgifterför den information som användaren beställer i teledata. är i Prestel

Avgifterna per sida; många sidor, främst de med innehållsförteckningar eller reklam, är dock gratis och de flesta sidavgifter är låga. l en del fall

är det naturligt att erbjuda information, t ex av typen myndighetsinformation, utan att användaren debiteras. Avgiften skulle också kunna vara fast, som en prenumeration. En del bedömare ser dock möjligheten att sälja information just per sida som en viktig och särskiljande egenskap hos teledata. Emellertid måste

det poängteras att det i ett decentraliserat system - med många

små databaser- är svårt att ta betalt per sida eftersom

beloppen

per användare torde bli mycket små och svåra att inkassera. En

fast abonnemangsavgift kan då ligga närmare till hands. Med

ledning av det sagda måste informationslämnaren själv kunna ta ställning till hur avgiften skall konstrueras och hur stor den skall vara.

200 och

överväganden förs/ag

9.9 Fortsatt och försöksverksamhet

forskning

På flera ställen i betänkandet har vi betonat möjligheterna - och

önskvärdheten - att söka använda de nya medierna för att på

sätt tillhandahålla myndighets- och samhälls-

kompletterande

eller situationer där medborinformation vid just de tidpunkter

behöver eller är intresserade av informationen ifråga.

garna Denna bör enligt vår mening studeras inom ramen för

fråga

särskilda forskningsinsatser. Som vi kort kommer att beröra nedan finns det nämligen en rad intressanta aspekter förknipmed de mediernas användning som närmare bör pade nya

analyseras innan de kan komma i regelmässigt bruk för just

spridning av samhällsinformation. Eftersom vi i likhet med andra kommittéer genom tilläggsdi-

rektiv är förhindrade att lämna förslag som innebär utgiftsök-

ningar rekommenderar vi en forsknings- och försöksverksam-

het inom ramen för existerande forskningsorganisationers

nuvarande budgetramar. Av detta skäl måste våra rekommen-

dationer hållas ganska förutsättningslösa. Det måste ankomma den berörda forskningspersonalen och på de tänkbara på

finansiärerna att själva i detalj utforma mål och arbetssätt för Vi kan dock nämna att vi har haft

projektverksamheten.

underhandskontakter med flera av de organ som kan tänkas

vara intresserade av att stödja sådan forskningsverksamhet

det här blir om - Riksbankens jubileumsfond,

som fråga Styrelsen för teknisk utveckling, Forskningrådsnämnden, Byggforskningsrådet och Delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning. En förutsättning är alltså att någon

eller av dessa finansiärer kan anvisa medel ur icke

några ianspråkstagna medelsramar. Dessutom torde bl a televerket,

Sveriges Radio-koncernen och svensk industri kunna ställa vissa resurser till förfogande.

Det kan bli fråga om flera delprojekt som ingår i ett större

forskningsprogram. Verksamheten börförankras på kommunal eller ännu mer lokal nivå, i något grannskapsområde, i en

lämplig försökskommun, och alltså äga rum i nära samarbete

med ett antal berörda myndigheter av lokal karaktär. l enlighet

med slutsatserna i den rapport om samhällsinformation via nya medier som vi kortfattat presenterar i kapitel 9.7.2 kan det vara

att också bereda utrymmeförförsök med vissa typer av lämpligt

centralt initierad - men lokalt relevant - samhällsinformation.

Det projektförslag som vi där redogjort för, och som presente-

rats av Lars Junberger, kan bilda ett av delprojekten. l forskningsprogrammets styr- eller referensgrupp bör förutom lokala

och centrala myndighetsintressen också finnas representanter

för bla fackliga organisationer, Sveriges Radio, televerket,

överväganden och förslag 201

lokalpress och annan press, svensk industri

och

vetenskaplig

och

informationsexpertis.

Vi vill inte på det här stadiet

utesluta eller förorda

några

särskilda typer av myndighets- eller samhällsinformation. Inte

heller vill vi här göra

någon skillnad mellan de nya medier som

vi är satta att utreda, så att vi t ex skulle föreslå att låta provet

bara beröra ett av dem. Istället tror vi att det är en fördel om

presentationer prövas i bådet ex text-TV och teledata, bl a för att

studera verkan av dessa olika presentationsformer. Tekniken

gör det till stor del att

möjligt utforma sidor för de båda medierna på likartat sätt. Projekten bör avse en rad olika områden på kommunal nivå. Det vore

önskvärt att inom dessa

områden få med sådana som ställer olika

krav på lagring och sökning av information. För att de ska vara verkligt intressanta

för invånarna kan de behöva beröra förhållanden

på mycket

lokal, kanske

grannskapsnivå. Projekten bör alltså åtminstone delvis inriktas på ett mindre grannskap med några tusen

hushåll.

Det är att i detta

viktigt sammanhang peka på de möjligheter till stimulerande idéutbyte och sikt på kanske samarbete som

kan finnas med andra som grupper från varierande

utgångs-

punkter redan studerar de medierna. nya lnom televerkets

försök med teledata finns flera grupper som målmedvetet

analyserar teledatas användbarhet för vissa konkreta typer av

information. Värdefulla experimentella studier bedrivs vid

Umeå universitet och universitetet

i Göteborg. Sveriges Televi-

sion AB avser att fortsätta och utveckla sin verksamhet med

text-TV.

Folkbiblioteksutredningen har visat intresse för försök

med teledata bibliotek

på för praktiska studier av olika

slags

samhällsinformation.

Vi rekommenderar alltså ett praktiskt fältprov med de nya medierna. Kostnadsramen är svår att precisera. Projekten bör pågå i två till tre år eftersom tex intresse medborgarnas för

information kan tänkas

hänga samman med deras vana vid de

nya medierna och med hur innehållet i dessa utvecklas.

Några av de frågeområden som

projekten kan studera är

följande.

De nya medierna som

myndighetskanal. Det är inte ovanligt att medborgaren inte riktigt känner till ansvarsfördelningen

mellan t ex olika kommunala myndigheter. En gemensam

kontaktyta för dessa gentemot medborgarna är därför ofta

önskvärd, och här kan också t ex

landstingets information och

viss information som härrör från

riksplanet presenteras. Kon-

takterna är både uppsökande och uppsökta: dessa

exempel på

och förslag

202 överväganden

.-

respektive kommunala

är landstings- eller kommunkataloger

kan prövas här. Kanske informationscentraler. De nya medierna

och/eller effektivare än andra lösningar; kan de vara billigare

bör om detta.

projekten ge besked

de olika tekniska lösningar

l kapitel 5 och i bilaga 3 pekar vi på och sända lokal eller regional som finns för att producera

måste närmare studeras, bl a inom text-TV. Dessa alternativ

Det finns olika sätt att utöka

ramen för det föreslagna projekten.

i text-TV; dessa bör analyseras.

sidkapaciteten för medborgaren i lokala frågor

En viktig källa till information

Genom lokalpressen når myndigheter-

utgörs av lokalpressen.

en liten del av sin samhällsinformation. na ut med bara

är minst lika dyra som

Annonser beställda av myndigheterna

och berättar inte vad som verkligen

kommersiella annonser

för det svarar de tidningsbeslutats avt ex kommunfullmäktige;

kommunreporter (som dessutom anställda, vanligen en ensam

har andra

kan ha andra uppgifter). Självfallet journalisterna

informatörer vad gäller urval och

än kommunala

principer

från de

av lokala händelser. Rapporteringen presentation fullständig: den inriktas på kommunala nämnderna är långtifrån

i fullmäktige och räknar

vissa av ärendena som tagits upp av dessa några dagar efter

bara upp merparten

pliktskyldigast

kan mer av att sammanträde ägt rum. l de nya medierna det

detta lagras och presenteras.

som mötesplats. Lokala text-TV-sändningar De nya medierna kan vara ett sätt för andra lokala eller en lokal teledatabas

Press och etermedier möts nästan medier att träffa varandra.

ett inte likformigt sätt. Radio och TV kan

aldrig, eller i alla fall på

vad som står i pressen, medan nästan inte alls kommentera

etermediernas kulturutbud (på sina

recenserar dels pressen dels vad som sägs av fristående framför allt),

nöjessidor, i etermediernas aktualitetsprogram (på pressens

debattörer

för lokalpress och lokalt ledarsidorl. Det kan förefalla naturligt

etermedieredaktörer - från riksredaktionen, från verksamma ellerfrån lokalradion - att samarbeta kring material

regional-TV

lokala text-TV- eller teledatasidor,

som ska publiceras på ibland - bl a i Västtyskland - har sagts vara

eftersom medierna

skrift och tex eter-

ett mellanting mellan journalistik i tryckt

medierapportering.

samarbete det lokala planet mellan

En sådan tanke om på

och bl a

för olika medier är stimulerande anknyter

företrädare lokalradion. l själva verket var ju till diskussionen om att öppna

vårt arbete som en av orsakerna till att vi inledde just det intresse

mot Vi håll riktades de nya medierna.

från tidningsutgivarnas låta löpsedlar för har behandlat tanken att i text-TV publicera

sou 1981:45

Överväganden och förslag 203

lokal- eller men

regiontidnlngar funnit att detta inte utan vidare

låter sig förenas med rådande radioavtal. lnom ramen för en

begränsad försöksverksamhet är det mer naturligt och närmast

önskvärt med ett ännu mer

fördjupat samarbete.

l text-TV måste sådana försök ske inom

ramen för Sveriges

Radios ansvarsregler (om inte en särskild

lagstiftning tas

beträffande försöksverksamheten eller om provsidorna undanhålls allmänheten). l teledata kan det, med de ansvarsregler vi

föreslår, bli enklare att etablera samarbete. Huvudman för försöket kan då vara en ellerflera en

tidningar, lokalradiostation,

en eller

närradioförening kommunen.

l själva verket kan de lokala text-TV- och teledata-sidorna bli

en mötesplats också för journalister och kommunala

myndighetsinformatörer. Den journalistiska

behandlingen av kommu-

nalpolitik i vid mening och andra lokala händelser möter myndighetsinformation som ryms i text-TV och teledata. Prövat i liten skala inom det skisserade programmet kan detta leda till det utökade samarbete mellan kommunala informatörer och

fackorgan å den ena sidan och lokalt verksamma

journalister å den andra som förordas av bl a

utredningen om den kommu-

nala demokratin (SOU 1975:41).

Ytterligare viktiga grupper finns, tex lokalt verksamma föreningar. Man kan se de nya medierna som

en anslagstavla också för dessa grupper, där de kan anslå meddelanden om möten, evenemang etc, till lägre kostnader och enklare

på sätt

än i andra medier. Detta blir alltså en annan kommunikationslänk än mellan och

medborgare myndigheter. Till tanken på medierna som hör

mötesplats också perspektivet att särskilt teledata kan användas i en

offentlig dialog

mellan t ex intresserade väljare och politiker. Försöket med s k

tvåvägs kabel-TV i Reading, Pennsylvania (USA), där främst

pensionärer skötte programverksamheten och bl a hade

utfråg-

ning av politiskt valda tjänstemän, visar att det kan finnas allmänt intresse att delta i eller sådana

följa dialoger. Man kan

tex tänka sig att i teledata olika personer bereds tillfälle att skriva öppna meddelanden till olika

kommunala förtroende-

män, nämndledamöter eller motsvarande, bl a om ärenden som

blivit omnämnda på andra sidor i mediet.

Olika tekniska och redaktionella

lösningar. Teledata har en markant större sidmässig kapacitet än text-TV. Ändå är det lika viktigt hur man disponerar detta i båda sidutrymme medierna. l det ena fallet- text-TV - är det fråga om att hushålla med

ett begränsat antal sidor och att anpassa dem till varandra så att det

lätt går att beställa fram sidor om den

nya just beställda inte

innehåller tillräckligt med information. Iteledata måste

sidorna

204 och förslag

överväganden

förses med hänvisningsuppgifter och

lagras, ordnas i följder, s k sökord så att läsaren enkelt kan beställa och kanske innehålla

som behandlar ett visst problem. l båda fallen gäller

hitta sidor

det att fördela informationen på sidor med mycket begränsat

utrymme. kan man således när det gäller text-TV studera

Inom projektet

sätt att sammanlänka sidor med varandra, t ex flersidesolika minnen, roterande flersidor (som redan används i TV-bolagets eller en med trädstruktur som liknar den

text-TV-försök) princip

som finns i teledata. Vad gäller teledata kan det inom projekten att olika databasstrukturer och olika

bli fråga om analysera och aspekter ärockså sökspråk. Språkliga formgivningsmässiga kan bl a med avseende på hur viktiga. Medierna jämföras

hittar eftersökt information i dem. Var är användarna snabbast att hitta viss information om kommunen? Var - och det lättast hur - letar medborgaren helst?

informationsbehov och informationsletande.

Medborgarnas

- men i förgrunden i själva Sist i vår uppräkning avgjort

- kommer förhållandet till de medborgare som ska

projekten

den informationen. Det finns bl a utländska

söka publicerade försök med likartad inriktning att ta vara på, liksom en rikhaltig

med andra nya medier. Här kan vi bara flora av svenska prov nämna det försök med text-TV (enligt den kanadensiska systemsom startat i Washington, DC (USA) under 1981 och standarden)

som både federal och lokal myndighetsinformation.

prövar

ramen förde skisserade projekten måste man noga

inom studera hur olika grupper av kommuninvånare idag uppfattar, letar efter och använder information som behöver, efterlyser,

rör företeelser inom den kommunala förvaltningen. Tyngdav den här arten ligger i själva verket på punkten i projekt att studera hur olika typer av redigering, mottagarsidan: utformning och sökning av myndighetsinformation lagring,

medborgarnas utbyte av den, samt att se hur möjlig-

påverkar heterna till dialog - via systemen - med politiker och tjänstemän

Användarterminalerna för kanske i

uppfattas och utnyttjas.

bör under försökstiden finnas inte bara hos

synnerhet teledata urval hushåll utan också på vissa allmänna ett representativt lokal information ibland är tillgänglig idag).

platser (där bör för andra intresserade kommun- Forskningsprogrammet kunna om de ungefärliga kostnaderer och landsting ge besked

detta sätt lokal myndighetsinformation som na för att på sprida

behöver och använder. ska besvara

medborgarna Projekten

Vilken lokal/kommunal samhällsinformation

frågor av typen:

Hur stora resurser kräver detta? Hur passar att lagras i teledata? sådan information letar olika grupper av medborgare

mycket

överväganden och förs/ag 205

verkligen efter (och hur mycket hittar de intel? Vilka konsekvenser får detta för vad sedan medborgarna gör och vad de anser och vet om den kommunala förvaltningen? Vi menar att ett

forskningsprogram av den här typen kan ge

värdefull vägledning inför mer utbyggd verksamhet. Forskningen blir på så sätt För detta nyttiggjord. krävs bl a att projekten fortlöpande följs av berörda parter, t ex av det departement som tillsatt vår utredning, utbildningsdepartementet.

9.10 Kommentarer till lagförslagen

9.10.1 Lagen om i ansvarighet framställning i teledata

Lagen om ansvarighet i framställning i teledata är i huvudsak utformad så, att hänvisningar görs till de bestämmelseri TF och därtill anslutande författningar som gäller periodisk skrift och som kan anses

tillämpbara på teledataframställningar. Efter

hänvisningarna följer upplysningar om vad vissa företeelser i TF skall motsvaras av på teledataområdet. Det torde vara att obehövligt förklara bestämmelser som sålunda har sina direkta i TF. Vi hänvisar motsvarigheter till de överväganden om TF:s tillämplighet teledata på som vi gjort i betänkandets text, kapitel 9.3.2, och de närmare förklaringar till lagtextens utformning som vi där. Det finns gett i övrigt anledning att här ta upp definitionsfrâgor. För att beskriva lagens tillämpningsområde används begrepp som knyter an till den av

radiorättsutredningen föreslagna

terminologin i betänkandet SOU 1981:19. dess Enligt förslag förstås bl a med te/evisionsprogram innehållet i en radiosändning eller av

trådsändning rörliga bilder med eller utan ljud eller

av andra bilder (stillbilder) med ljud. För våra syften tar vi fasta på begreppet stillbilder och egenskapen utan ljud. Till begreppet stillbilder fogar vi ytterligare egenskaper för att göra dess omfång mindre. l betänkandets text, kapitel 9.3.2 och 9.4.2 har vi motiverat varför de förevarande bestämmelserna - och - bör

reklamlagstiftningen

gälla en mindre omfattande medieteknik. Det centrala i 1 § är sålunda begreppet stillbilder. Vad det begreppet innebär kan förklaras både att beskriva genom vad det självt innehåller och vad begreppets motsats - rörliga bilder - innebär.

Radiorättsutredningen anför härom:

Gränsen mellan en bild och en stillbild rörlig är inte helt klar. En bild i ett vanligt som TV-program uppfattas som

206 överväganden och förs/ag

av en serie stillbilder som var rörlig, består i själva verket

kort tid. Vid avgörandet av vad

och en visas under mycket

bild en stillbild bör man utgå som är en rörlig respektive

l t ex text-TV och teledata kan

från synsinnets uppfattning.

förkomma som ger bilden viss rörlighet, emellertid inslag

blinkande ögon i en grafisk figur.

t ex blinkande pilar eller stillbilder och bör därför Bilderna är dock i allt väsentligt Även bild som innehåller text som betraktas som sådana. en i lästakt bör

fram över bildyta ungefärligen glider

stillbild om den i övrigt utgör en stillbild. betraktas som

innefattar sålunda i begreppet bild all information Utredningen

som så, att den uppfattas med ögat, alltså också text

presenteras och siffror. Vi föreslår den avvikelsen bestående av bokstäver att vi uttryckligen nämner från de radiorättsliga begreppen

text.

omfång innefattas: teledata, Vad gäller stillbildsbegreppets

faxradio, text-TV och sådana TVtelefax, teletex, textradio, bilder som är avsedda att återges en och en utan att ge tittaren

av rörliga bilder (stillbildsband).

föreställningen

Genom telenät görs här en avgränsning. uttrycket

telenät förekommer veterligen inte i legal text. Det är

Uttrycket

som används. Vad som avses med telefonnät och telexnät nät och de aviserade data- eller telenät är just dessa kunde bytas ut mot teleförteledatanäten. Uttrycket möjligen

de bestämmelser som gäller telever-

bindelser som finns bland

omväxlande med ordet telekommunikationer. kets verksamhet in vad nätet innehåller. Tråd

De uttrycken leder dock tanken på

(bredband eller kabel) för sändning av TV-program eller ledning TV-bilder avses därmed inte. och text-TV eller stillastående stillbilder redan TV-program utesluts visserligen ur begreppet

utan Bestämningen befordras

genom kännetecknet ljud.

--- för att skilja av text-TV och över telenät är nödvändig Den tekniska utvecklingen kan visserligen andra TV-bilder. att befordra sådana sändningar över komma att göra det möjligt inte inom överskådlig tid. telenät men troligen kan befordras över telenät men skiljs ju av

Ljudradioprogram

utan Därmed kan dock också

genom egenskapen ljud. också faxradio sändas på det sättet.

textradio och möjligen inte bli vanligt inom överskåd- Praktiskt sett torde det emellertid

lig tid.

i denna paragraf avses

Med de närmare bestämningarna

teledata samt också telefax och teletex. sålunda är avsedd att mottagas av Vad det innebär att framställningen 4.3 i betänkandets text. allmänheten har vi utvecklat i kapitel

SOU 19:81:45

Överväganden och förslag 207

9.10.2 Lagen om reklam m m i i te/edata

framställning

2§

l denna paragraf medieinnehavaren

förbjuds dels i första

punkten att vidarebefordra reklammeddelanden för annans

räkning, dels i andra punkten att själv göra reklam för egen kommersiell verksamhet.

Med den som bedriver verksamheten avses den som i ansvarig ställning sköter de löpande Det är angelägenheterna. mot denna person förbudet och straffsanktionen riktas. Denna kan vara ägaren av men det är då inte

medieföretaget fråga om

samma formella ansvar som kan drabba honom ansvaenligt

righetslagstiftningen. Den som kan

person bli ansvarig enligt förevarande paragraf kan också vara för ansvarig utgivare teledatabasen med det är i så fall inte i den han egenskapen ansvarar för att reklamförbudet iakttas. de Enligt allmänna

straffrättsliga medverkansreglerna kan påföljd ådömas även

annan.

För innebörden i att

framställningen kan mottagas av allmän-

heten hänvisas till övervägandena därom i kapitel 4.3 och 9.4.2 i betänkandets text. Vad som förstås med bostäder finns redovi-

sat i radiorättsutredningens SOU

betänkande, 1981:19, till g vilket hänvisas.

Det förbjudna förfarandet beskrivs med utrycket upplåta l utrymme i teledatabasen för meddelanden som till att

syftar

l eller främja avsättning anskaffande av vara, tjänst eller annan

l

nyttighet. Uttrycket återgår på förhållanden som kännetecknar tidningarnas annonsackvisitions- och förmedlingsförfarande

och skall tolkas mot av dem. De meddelanden

bakgrund som

avses motsvarar alltså annons i gängse mening. De kan härröra från såväl näringsidkare som

privatpersoner. l ordvalet upplåta ligger att det skall vara om att fråga på särskild plats vidarebefordra reklammeddelanden som

härrör från annan än medieinnehavaren. Detta bör redan

framgå av meddelandets yttre utformning. Men det kan inte alltid förut-

sättas att sker samma

utmärkning på tydliga sätt som i tidningar, särskilt som förfarandet Meddelandet förbjuds. skall

emellertid ha införts för annans och i dennes

räkning intresse,

dess innehåll skall med andra ord ha utformats annans enligt

uttryckliga önskan. Ett indicium för det är ett till medieinneha-

varen givet uppdrag eller liknande, mot eller

vederlag utan, att

, publicera meddelandet, men framför allt det av med-

framgår

delandets innehåll och syfte: det skall direkt

främja avsättning

eller

anskaffning av en produkt etc, så som en annons i en

l

tidning gör det. Sammanförandet av ett antal konkreta

säljer-

208 överväganden och förslag

inom ett visst område-t ex bilar, båtar, fastigheter-

bjudanden måste vara sådant upplåtande av

till en marknad presumeras som här avses. l begreppet konkreta erbjudanden utrymme då att lämnas om telefon, adress

ligger detaljerade uppgifter

kan åstadkomma kontakt mellan köpare och

och dylikt som

En annan sak är om medieinnehavaren själv ställer säljare.

samman och utformar branschöversikter, jämförelser av priser

sådant sätt att det ej innefattar ett konkret utbud

och märken, på

detta träffas inte av bestämmelsen. Den av varor och tjänster;

avser överhuvudtaget inte de fall när någon yttrar sig om andras

eller såvida det inte görs just

näringsverksamhet produkter,

ett led i eller annan persons verksamhet

som näringsidkarens för att avsätta sin produkt.

vara, tjänst och nyttighet har

Termerna näringsverksamhet, samma innebörd här som i lagstiftningen på konsumentskydds-

området. omfattar var och en som yrkes-

Termen näringsverksamhet driver verksamhet av ekonomisk art, både fysiska och

mässigt Såväl som kommunala organ som

juridiska personer. statliga idkar avses. Vinstsyfte fordras inte.

näring Med uttrycket vara avses fysiska föremål, inbegripet djur. har en vidsträckt innebörd och skall tolkas

Uttrycket tjänst

såsom omfattande resor och andra transporter,

exempelvis

underhålls- och av olika slag,

inkvartering, reparationsarbeten

medicinsk och annan behandling, undervisning, försäkring,

kulturella företeelser av olika slag. - Med menas - utom vara och tjänst rättigheter av

nyttighet

tex aktier och andra värdepapper och olika slag, krediter,

fastigheter.

Det av ordet anskaffande att också inköpsverksamhet framgår

alltså också framställningar som används vid anskaffning avses, leverantörer. l den mån meddelanden i sådan

av nyttigheterfrån

kan anses avsedda för allmänheten faller de verksamhet inte I sammanhanget viktigast är meddelanden

utanför regleringen. som åsyftar rekrytering av arbetskraft.

l andra avses det fallet att medieinnehavaren själv

punkten

kommersiell verksamhet. Det förstår sig självt att det inte driver som sådan som avses, även om den kan är medieverksamheten

drivas som näringsverksamhet.

här an till begreppet kommersiell Bestämmelsen knyter

det utformats och tolkats i tryckfrihets- och

reklam så som

marknadsföringsrättsliga sammanhang.

Meddelandet skall för det första härröra från en medieinne-

driver Det framgår av lokutionen

havare som själv näring.

- - - som hans näringsverksamhet. meddelanden angår

sou 1981:45

överväganden och förs/ag 209

Utanför regleringen faller alltså yttranden av medieinnehavare. som är eller privatpersoner personer som driver ideell verksamhet.

Meddelandena skall angå näringsidkarens näringsverksamhet. l det ligger att det skall vara fråga om yttranden av utpräglat kommersiell natur, som inte avser yttranden nyhetsförmedling-

en eller åsiktsbildningen i samhället. Det

kan vara fråga om också att näringsidkaren yttrar sig om andras näringsverksamhet men då skall yttrandenas innehåll ha ett direkt samband med

hans egen verksamhet eller produkter och det torde då behöva förutsättas ett förhållande mellan konkurrerande näringsidkare.

Meddelandena skall vidare direkt till att syfta främja avsättning eller anskaffning av en nyttighet, dvs ha rent kommersiella förhållanden till föremål. Allmänna uttalanden om verksamheten eller produkterna i syfte att bibringa allmänheten vissa värderingar eller påverka människors beteende faller utanför lagens tillämpningsområde. Yttrandena skall som ett led i ingå marknadsföringen.

3§

Upplysningar av alla slag om allmänna

kommunikationsmedel

får lämnas, såsom om uppgifter ankomst- och avresetider, priser och andra villkor. Alla reguljära trafikmedel av kollektivt slag avses, vare sig de drivs i det allmännas eller privat regi. Uppgifter om charterresor och andra tillfälligt erbjudna resemöjligheter får sålunda inte förekomma.

5§

Paragrafen har utformats efter mönster av bl a 18 § MFL, 20 § ; firmalagen och 4§ lagen om namn och bild i reklam. Bestämmelsen har tillkommit för att hindra att ett förbjudet , reklamyttrande behålls i teledatasystemet även efter det att medieinnehavaren dömts för förfarandet. Om så skulle ske gör han sig visserligen skyldig till ett nytt brott, men det kan framstå

som omständligt att behöva beivra det på nytt. Rättens förordnande verkställs sätt på vanligt genom polismyndighetens försorg.

annan

i 9.10.3 i Fö/jdändringar lagstiftning

Den tystnadsplikt som föreskrivs i 7 § i teledataansvarighetslagen föranleder tillägg i vissa i paragrafer rättegångsbalken

210 överväganden och förslag

8§§ och 49 kap 4§ 3) och i sekretesslagen (36 kap 5 och förhållandet mellan vittnes-

(1980:100) (16 kap 1§ 2) som gäller

och meddelarfriheten m m. Likaså medför utformningen plikten

ansvarighetslagen att till

av censurförbudet i 3 § iden förslagna

måste en upplysning om att när det gäller

8 § radiolagen fogas

förbudet mot att förbjuda trådsändning på

det där intagna finns den avvikande bestämmelsen i av dess innehåll

grund

nämnda 3 §.

av rekommendationer och

9.11 Sammandrag

förslag

få stor utbredning under 1980-talet har för Text-TV som väntas

TV-sändningar att närvarande ett så nära samband med vanliga

innevarande radioavtalsperiod av prak-

verksamheten under

handhas av SR. TV-bolagets försöksverksamhet tiska skäl bör

har visat att text-TV är till stor nytta för bl a handikappade..Av

av text-TV få hög prioritet inom denna anledning bör utbyggnad i text-TV på samma villkor SR. TT bör få möjligheter att sända

i Infor-

som för dess nuvarande sändningar ljudradion. gäller

väntas bli utvecklad i tekniskt avseende mationsdelen i text-TV

till att få funktioner som liknar teledatas.

under 1980-talet huvudsakligen användas Teledata väntas och Eftersom

inom affärssektorn, myndigheter organisationer.

skall behandla information direkt vi enligt direktiven endast

en sådan verksamhet utanför avsedd för allmänheten, ligger

l hushållen kan teledata väntas bli vanlig tidigast

vårt uppdrag.

kan teledata ha ändrat karaktär och under 1990-talet. Intill dess

vår uppfattning bör tex vara anknuten till en persondator. Enligt stor statlig satsning på ett centralt teledatasystem inte någon i Storbritannien och Frankrike. Vi

det sätt som skett

göras på

med bestämmelser av samma slag föreslår fri etableringsrätt måste utses för all som för tidningar. Ansvarig utgivare

gäller

som vänder till allmänheten. Dessa _

teledataverksamhet sig

en successiv introduktion i decen-

etableringsregler möjliggör och kommunala myndigheter m fl

traliserade former. Statliga

att under 1980-talet etablera teledatabaser rekommenderas informationscentraler, hos konsumed terminaler i bibliotek, kan i etc servicen till allmänheten

mentupplysare varigenom

förbättras. medierna i vad avser det Pressen hotas inte av de nya

De nya medierna kan redaktionella innehållet i tidningarna.

men inte ersätta den pappersbundna tidningen.

komplettera

utredningsmajoritetens g

Reklam i teledata börförbjudas enligt

sou 1981:45

Överväganden och förslag 211

uppfattning eftersom den skulle kunna innebära ett så stort

bortfall av annonsintäkter att pressens ekonomi hotas. En

minoritet i utredningen delar inte dessa farhågor utan föreslår

att s k uppsökt reklam skall tillåtas, vilket innebär att samma

regler skall gälla som för men

tidningarna att reklam inte får förekomma på samma teledatasida som redaktionell

text.

Finansiering av text-TV föreslås ske inom ramen

för SR-

koncernen. ifråga om teledata ankommer det på den som

bedriver verksamheten att finna

lämpliga finansieringsfor-

mer.

Fortsatt forskning- och försökverksamhet

bör ske inom ramen för existerande

forskningsorganisationer. Vi drar upp riktlin-

jerna för sådan verksamhet, där särskild uppmärksamhet bör

ägnas åt frågorna om om samhällsinformation, tvåvägskom-

munikation, och om eftersatta

gruppers kommunikationsmöj-

ligheter. Därvid bör gälla att informationen i de nya medierna

utformas på sådant sätt att de kan användas

av människor i

allmänhet utan förkunskap i och datafrågor på ett sådant sätt att de stimulerar till dialog och aktivitet.

sou 1981:45

Reservation

av ledamöterna Gustafson och som Björck anser att kapitel 9.4 i betänkandet bort ha följande lydelse

9.4 De nya mediernas inverkan på pressen

9.4.1 Allmänt

När de nya medierna - text-TV, teledata och telefax började diskuteras i vårt land betraktades de på sina håll som ett hot mot pressen. Andra såg dem som en att möjlighet rationalisera tidningarnas distribution. Det nuvarande sättet att bära ut

nyheter i pappersbuntar tidigt på morgnarna påstods vara ett helt föråldrat system. l stället skulle en telefaxapparat i hemmet under natten successivt matas med tidningsinnehållet på elektronisk väg, och sedan skulle den färdiga tidningen kunna tas ut från apparaten lagom till morgonkaffet.

Visserligen finns en telefaxteknik av detta slag sedan flera år tillbaka men den förutsätter så dyra investeringarför pressen, så höga kostnader för och så mottagningen många praktiska olägenheter att den med dagens teknik inte är något realistiskt alternativ. Även om utvecklingen går mycket snabbt torde man inte kunna räkna med en telefaxtidning som fullständigt ersätter den vanliga dagstidningen under överskådlig tid. introduktionen av text-TV och teledata kommer dock att skapa nya förutsättningar för pressen. l kapitel 8.1 har vi huvudsakli-

gen behandlat teledatas inverkan på pressen. Detta beror på att vi föreslagit att text-TV under innevarande avtalsperiod skall handhas av SR-koncernen de villkor på som gäller för TVsändningar eftersom text-TV under introduktionstiden har ett nära samband med TV-programmen. Allteftersom tekniken utvecklas kan emellertid det från TV-programmen fristående 1 informationsinnehållet få allt större och text-TV omfattning kan g ifråga om innehållet komma att närma sig teledata. Vi anser i därför att frågan om formerna för text-TV-verksamheten bör

214 Reservation

omprövas i samband med arbetet på ett nytt avtal med Sveriges andra områden,t ex i fråga om kabel-TV, Radio. Utvecklingen på torde också motivera en sådan omprövning. Av kapitel 5, 9.3.1,

hur vi ser om text-TV:s funktion

9.7 och 9.9 framgår på frågan

under de närmaste åren. 8 anser vi inte att teledata - med

Som framgår av kapitel

skrivare av olika slag m m - kan

mottagning på bildskärm, Det begränsade formatet ersätta den pappersbundna tidningen.

gör mediet mindre

och bristande grafiska uttrycksmöjligheter

för och utförliga kommentarer.

lämpligt bakgrundsmaterial

kan det bli ett mycket värdefullt komplement. Genom Däremot kan det- förutom komletterande nyhets-

sina unika egenskaper

material - Översikter i anslutning till tidningens

ge redigerade

till annat informationsmaterial. Detta innehåll och hänvisning med att mediet är ett massmedium med förhålhör samman

och ansvarighetsregler som

landen som motiverar etableringsdem som för pressen men att det samtidigt

är likartade gäller

är ett individuellt massmedium. Det ger mottagaren också bland kanske hundratusen

möjlighet att själv välja information

i teledatabasen men också att svara och själv olika sidor

överföra information. Genom en sådan tvåvägskommunikation

få en mer aktiv roll. Han får inte bara ett av

kan tidningsläsaren

urval utan han kan också själv i viss mån

utgivaren i förväg gjort

om att bestämma innehållet. Därmed kan en önskan vara med

i den offentliga debatten bli tillgodosedd,

som framställts stånd en information som inte bara är nämligen att få till

utgivarstyrd utan också användarstyrd.

sida har man tidigt visat ett intresse för de nya Från pressens hemställde i en

medierna. Svenska Tidningsutgivareföreningen

i februari 1977 om en utredning på detta skrivelse till regeringen

område.

till teledata har varit ganska ambivalent.

Pressens inställning som ett instrument att 4 Å ena sidan har man sett den nya tekniken verksamhet. Å andra sidan har i

ytterligare utveckla tidningarnas

ett hot mot nuvarande . man kommit att betrakta teledata som

förhållanden inom pressen. *i det är att tar till vara den

Vi anser att angeläget pressen

som teledata erbjuder och inte begränmöjlighet till utveckling

till den tidningen. ifråga om den j sar sig enbart pappersbundna

man söker utveckla verksamhe-

använder ny produktionsteknik,

är .

ten genom bilagor, nyhetsmagasin etc. Enligt vår uppfattning

kommen-

pressens funktion att ge nyheter, bakgrundsmaterial,

tarer etc med den teknik som vid varje tillfälle är den lämpligaste Det är farligt att låsa

- alltså inte med nödvändighet på papper. i

teknik. Det visas av det ofta använda

fast sig i en befintlig

Reservation

exemplet om de amerikanska järnvägarna, som var så inriktade

på att transporter skall gå på räls, att de lät lastbilsföretagen ta

hand om varutransporterna i så stor utsträckning attjärnvägarnas ekonomi förstördes. l Finland har ett företag som står den största dagstidningen nära tagit initiativet till ett teledataföretag i syfte att erbjuda ett komplement till pressen.

Vår utgångspunkt vid av denna behandligen fråga har varit yttrandefriheten och informationsfriheten RF. I 9.1 enligt kap och 9.3.2 har vi närmare motiverat våra ställningstaganden ifråga om etablering och övriga regler. Alla torde vara överens om att om frågan en vidgad yttrandefrihet inte enbart kan ses som en för intressefråga pressen. Vi är emellertid övertygande om att i det pressen perspektiv vi här angivit har stora möjligheter att inte bara fylla sin nuvarande samhällsfunktion utan också ytterligare utveckla den.

9.4.2 Vår syn på reklam i teledata

Av vad som anförts i föregående avsnitt framgår att det inte finns någon anledning för pressen att frukta konkurrensen med teledata i fråga om textinnehållet under förutsättning att möjligheterna till vidare tillvaratas. utveckling Däremot finns farhågor ifråga om reklamen, nämligen att tidningarna skulle berövas en så stor del av sina annonsintäkter att deras ekonomi och därmed deras att utkomma möjligheter skulle hotas. Detta har angivits som ett motiv för att förbjuda reklam i teledata.

Innan vi går in detta pâ tar vi upp frågan om reklamens roll i samhället över huvud taget. Reklamutredningen har ingående belyst denna fråga. l Reklam l (SOU 1972:6) var utgångspunkten att reklamen som konsumentpolitiskt medel skall bedömas som ett i och för sig legitimt och medel nödvändigt för att främja avsättning av varor och tjänster. I Reklam V, (SOU 1974:23) som behandlar information i reklamen, sades att reklamen och

konsumentupplysningen måste ses som kompletterande infor-

mationsmedel eftersom tanken att konsumenterna genom starkt ökad tillgång på från

konsumentupplysning ansvariga

samhällsorgan skulle få en totalt sett väl balanserad information inte är realistisk. De resurser som krävs för att ett sådant system skall kunna tänkas fungera tillfredsställande skulle enligt

reklamutredningens bedömning inte komma att stå till buds

under överskådlig framtid. Som slutsats angavs att reklamen på många områden kan bli ett medel att lämpligt tillgodose en stor à del av konsumenternas behov av produktcentrerad information. Därvid framhöll man dock att vissa krav bör ställas på närings-

216 Reservation

livets egen informationsverksamhet. Vi vill redan nu framhålla att de nuvarande ekonomiska förhållandena gör det ännu mer osannolikt att samhället skulle kunna satsa så stora resurser konsumentinformation att

på

reklamens informationsinnehåll skulle kunna undvaras. Därför finns det stor anledning att undersöka om reklam i teledata

skulle kunna det syfte som reklamutredningen önskade få

fylla tillgodosett. l detta vill vi i anslutning till vad som sagts i sammanhang 8.1 betona teledatas särart. Reklam i teledata kan inte

kapitel jämställas med någon annan reklam eftersom den utgör en helt

ny form för information om varor och tjänster. En teledataannons finns lagrad i teledatabasen bland kanske tusentals andra annonser och informationssidor. Den ligger ända tills beställer fram den. Det är därför möjligt

passiv någon

att endast få människor kommer att se den. Docent Karl Erik Gustafsson som varit knuten till vår utredning

som vid behandlingen av reklamfrågan hari en rapport

expert

Teledata som reklammedium - en preliminär analys (Före-

tagsekonomiska institutionen vid Göteborgs universitet, FE 1980:162) närmare belyst denna fråga. Han framhåller bl a

i reklamsammanhang mer kan betraktas som en att teledata elektronisk brevlåda än som en elektronisk tidning. Den skiljer i dock från andra brevlådor genom att användaren själv ›: sig i bestämmer vad som skall hamna i den. l å

reklamsida i databasen för ett mer självständigt liv än l

Varje l t ex en Medan annonsen försvinner med . tidningsannons. 4. och veckotidningstexten när dagen eller veckan l

dagstidnings-

ut är teledatareklamen inte beroende av annan information

gått i systemet. Chanserna är små att läsare skall gå tillbaka till gamla

och det är få annonsörer som har råd att annonsera i tidningar är inte av tidningar varje dag. l teledatasystemen problemen den arten. Teledataannonsören avgör oberoende av annat hur sidorna skall vara kvar. innehåll i datasystemet länge Kostnaderna för honom i införandet av materialet i ligger teledatabasen och eventuellt av det. Med detta

uppdatering

att annonsören inte kan lita att annonsen automatiskt

följer på

skall med annan, attraktiv information som tex är fallet följa om och bioreklam. Teledataannonsen måste

ifråga tidnings-

alltså verka genom sin egen kraft. Eftersom mediet inte lämpar

sig för suggestiv eller annan emotionellt färgad framställning

blir det naturligt att den innehåller uppgifter om varuslag, kvaliteter, m m. Den kan också komma att användas som priser komplement till varukataloger m m.

Användaren har ofta ett mycket stort annonsmaterial att välja

sou 1981:45 Reservation 217

mellan. Han kan också svara

på de erbjudanden som en annons innehåller. Genom frågor kan han

själv styra informationen. Han kommer

inte att nöja sig med allmänna fraser som svar på sina frågor. Därmed minskas också

möjligheterna för annonsören att endast framhäva för honom sidor positiva av utbudet.

Teledatareklamens särart framstår vid tydligt en jämförelse

med reklam i TV. En sådan jämförelse är nyttig eftersom det

påståtts att reklam i teledata skulle vara av samma

karaktär som TV-reklam och att den skulle kunna få en

smittoeffekt på

förbudet mot TV-reklam. Det ligger utanför vårt område att ta

ställning till frågan om reklam

i TV. Vi nöjer oss här med att visa att de argument som anförts mot TV-reklamen inte

ärtillämpliga på teledata. Som för förbud motivering mot reklam i TV har bl a

anförts att den samtidigt skulle över

skölja miljoner tittare med

rörliga bilder som har

låg informationshalt men stark emotionell påverkan, att kostnaderna skulle vara så att höga endast kapitalstarka företag har råd att annonsera, att reklamverksamheten kan påverka innehållet

i programmen och att en opropor-

tionerligt stor del av sändningstiden skulle upptas av reklam till

nackdel för tittarna.

Vi går inte här in på frågan om hållbarheten i dessa påståenden men vill framhålla att inte ens motståndarna

till TV-reklam med skäl kan hävda att de skulle kunna vara

tillämpliga på teledata. Förhållandet är nämligen det

att en teledataannons inte överförs samtidigt till ett stort

antal personer utan måste beställas fram ur ett mycket stort förråd av annonser efter

konsumentens val

att teledata inte förmedlar suggestiva filmbilder eller musik utan endast text och enkla stillbilder och därför inte

lämpar sig för emotionell påverkan utan i stället

genom format och uttrycksmedel för

faktainformation

att teledata inte kan skölja övertittaren utan endast

når den som beställt den

att en teledataannons är att framställa billig och därmed också lämplig för mindre företag, föreningar och privat-

personer som annonserar lokalt eller regionalt

att teledataanvändaren själv väljer bland tusentals olika

sidor och själv sammanställer informationsinnehållet vilket inte behöver innehålla en enda annons.

å Av vad som här anförts framgår att teledata särskilt väl lämpar

sig för informativ reklam av det som

slag reklamutrednlngen

sou 1981:45 218 Reservation

i sitt betänkande Reklam V. Även om vi i likhet med efterlyste vad som framkom vid av reklamutredningens

prövningen inte anser det möjligt att genom direkta ålägganden i lag

förslag vilket informationsinnehåll en annons skall ha finns fastställa att undersöka huruvida inte en samverkan mellan det anledning samhällets och företagen skulle kunna åstadkonsumentorgan

kommas i detta syfte. Den statliga varuprovningskommitten kan enligt sina direktiv ta upp frågor av detta slag.

(H 1979:05) skulle tex vara att få till stånd en utvidgning av Det möjligt Företagen skulle få möjlighet att i sin annon- VDN-begreppet. om sina varor enligt mallar som

sering ge vissa sakuppgifter

fastställts av de statliga konsumentorganen. På detta sätt skulle som definitionsmässigt är reklam,

en företagsinformation,

kunna innehålla som motsvarar statsmakjust den information intentioner och reklamen därmed i detta hänseende bli ternas

till konsumentupplysningen som reklamutred-

det komplement

önskvärt. Vi förutsätter att denna fråga närmare ningen ansåg prövas av varuprovningskommitten.

Det främsta skälet som anförts mot reklam i teledata är risken skulle förlora annonsintäkter. Detta har också att pressen om TV-reklam. Man har befarat att om en stor

åberopats ifråga

av annonserna skulle flyttas över från tidningarna till del skulle detta kunna medföra ett intäktsbortfall som teledata hota ekonomi. l kapitel 8.2 nämns ett skulle kunna tidningarnas

teoretiskt som utgår från att tidningarna skulle

räkneexempel, eftertextannonser och dessutom hälften av förlora sina samtliga

annonser. Detta skulle innebära ett intäktsbortfall på

övriga

och motsvara två tredjedelar av pressens totala

2000 miljoner

I en sådan kalkyl har man inte räknat med några

annonsintäkter.

intäkter från teledataannonser i pressens regi. Ingen påstår

detta är realistiskt men det har emellertid att räkneexempel anförts att bara bortfallet av en tiondel av annonsintäkterna

skulle motsvara hela det nuvarande samlade direkta presstödet

(drygt 300 miljoner kronor). vår en defensiv inställning som i

Detta är enligt uppfattning intressen. lfråga om jämförel-

längden inte kan främja pressens vill vi framhålla att teledatareklam skulle få

sen med presstödet

olikaverkningarförolika slagstidningar.Pressstödetsuppgiftär j

underlätta l

företag i underläge och nyetablering.

ju att stödja

som man särskilt vill hjälpa genom presstödet, i

Andratidningar, i som är så mycket mindre än förstatidhar ibland en upplaga att de inte kan dra till eftertextannonser. I ningens sig mycket finns emellertid inte av det

teledata någon upplagebegränsning Den lilla teledatabas når i princip lika långt

slaget. tidningens den stora Därför skulle teledata kunna vara som tidningens.

Reserva tion 219

särskilt värdefull för mindre med initiativkraft.

tidningar

Ett reklamförbud i teledata kan inte införas utan vidare.

Visserligen kan enligt RF friheten att yttra sig i näringsverksamhet begränsas. Men det är inte i enlighet med TF:s intentioner att förbjuda reklam i ett helt medium. Det enda i detta undantaget

hänseende är förbudet mot TV-reklam, men som vi tidigare framhållit är skälen för detta inte om teledata.

tilllämpliga ifråga

Därför måste andra viktiga skäl kunna anföras som stöd för ett sådant förbud. För vår del anser vi inte att reklam i teledata skulle medföra ett

inkomstbortfall för pressen av den att det

storleksordningen

skulle hota dess ekonomi och att utkomma. möjlighet För det första skulle pressen genom att ta initiativ

på teledataområdet

kunna förbättra sin redaktionella så att den blir produkt mer

konkurrenskraftig. För det andra är teledataannonsen av sådan

karaktär att den i regel inte kan ersätta

tidningsannonsen men däremot komplettera den. En annonsör som endast

använder

teledata har visserligen garanti för att hans annons

matas in i teledatabasen men inte att den kommer att nå

någon potentiell

köpare eftersom den måste beställas innan den kan nå konsu-

menten. l en tidning skummar läsaren

gärna annonserna som anses ha ett stort läsvärde. Teledataannonsen är

lämplig för den som på förhand bestämt vet vad han vill ha medan tidningsan-

nonsen representerar ett allmänt utbud. Det naturliga är därför

att annonsören inför en kombinationsannons i båda

medierna.

Tilläggskostnaden för en teledataannons bör kunna bli låg, eftersom teledataannonsen är så att billig producera. Detta

brukar anföras som ett hot mot eftersom

tidningarna, de inte

skulle kunna tänkas hålla sina nuvarande uppe annonspriser. Vi tror däremot att just de

låga produktionskostnaderna för

teledata blir ett motiv för en utökad annonsering. Om annonsö-

ren har en fast reklambudget och för teledatilläggskostnaden

taannonsen skulle motivera en om annan

inskränkning ifråga

reklam finns det att anta att detta

anledning kommer att drabba

direktreklamen som i en

Sverige utgör betydande del av

reklamutbudet.

Även om annonsintäkterna skulle minska något i vissa tidningar måste man dock se på vad pressen kan ha förfördel

av att använda teledata i sin redaktionella verksamhet. Ett reklam-

förbud gör det mindre motiverat för pressen att etablera sig i teledata. Det blir då stor risk för att komma efter i

utvecklingen

och i själva verket förlora

på reklamförbudet.

Ett reklamförbud kan för inte förhindra

övrigt varje form av

reklam i teledata. Om förbudet endast gäller mottagning i

sou 1981:45 220 Reservation

hushållen finns det ingenting som hindrart ex fastighetsmäklabil- och båtförsäljare m fl att sätta upp teledatare, resebyråer, baser med reklam i sina lokaler och på andra offentliga ställen.

Om pressen inte själv är beredd att engagera sig i en likartad

verksamhet kan stora konkurrensnackdelar uppstå.

att effektivt ett reklamförbud blir

svårigheterna upprätthålla

över huvud stora. Förbudet skulle t ex inte kunna gälla för taget med reklam även till hushållen om den teledataöverföringar sker från teledatabaser utanför landets gränser, t ex i Danmark, g

Finland eller Norge. Teledata kan inte väntas bli en vanlig företeelse i de svenska hushållen förrän 1990-talet. Under innevarande

tidigast på årtionde skulle inte behöva befara någon konkurrens på

pressen annonsmarknaden från teledatas sida och skulle därför ha god

tid att anpassa sig till en ny situation.

vill vi framhålla att det i fråga om Sammanfattningsvis

i reklamen inte bör råda andra regler än dem som innehållet

för skrift. Detta innebär givetvis att marknadsgäller periodisk m rn är tillämplig på teledatareklamen. föringslagen

Beträffande för teledatareklam föreslår

presentationsformen vi däremot vissa bestämmelser. De går ut på att en teledataan-

nons måste beställas särskilt och dessutom inte får förekomma samma teledatasida som redaktionell text. En sådan bestäm-

på

i och vi anser den vara till fördel för

melse finns Västtyskland 7

såväl konsumenten som pressen. En teledatasida är så begrän-

att det är svårare där än på en tidningssida att

sad till formatet skillnad mellan annons och redaktionell text. göra en tydlig blir skillnaden mellan text och annonser i Genom vårt förslag

teledata klarare. kan då i teledata överraskas av reklam på

lngen en textsida som är beställd i annat syfte.

9.4.3 Bestämmelser om rek/am i teledata

vi anfört i 9.4.2 skulle föranleda lagstiftning på två Vad kapitel

om sådan kommersiell reklam iteledata som kan

punkter ifråga

mottagas av allmänheten i bostäder. _

skulle att de regler som gäller för [

För det första lagen stadga

alkohol- och tobaksreklam i periodisk skrift jämte påföljdsbe-

stämmelser också gäller teledata. _

- - att i För det andra skulle lagen vid bötesstraff stadga

av kommersiella meddelanden skall ske så att de g

befordran åtskilda från annat innehåll i framställningen och mottages

endast på särskild begäran.

ovan anförts att 9.10.2 bort ändras i

Av vad följer kapitel

tillämpliga delar.

Särskilt

yttrande

av Arvid

Brandberg, sakkunnig

Rek/am i teledata

len reservation har ledamöterna Gustafson och Björck ansett att så kallad uppsökt reklam skall tillåtas i teledata avsedd för

allmänheten. Jag ansluter

mig till denna reservation.

Text- TV

l betänkandets kapitel 9.3.1 behandlas

frågan om vilka som skall ha möjlighet att utnyttja text-TV-mediet utöver Sveriges

Radio.

Utredningen har avstått från att föreslå en breddad

användning av text-TV. Man hänvisar därvidtill ett uttalande i direktiven om att text-TV:s kanske

användning bör bli relativt snäv. Man

anser också att det i är svårt

lagstiftningen att skilja text- TV-sändning från vanliga TV-sändningar. Kapaciteten anses

vidare vara mycket varför

begränsad intresset inte förväntas bli stort. Utredningen redovisar även kommande möjligheter till

ökad kapacitet för text-TV-mediet.

l betänkandet påpekas beträffande text-TV-sändningarna från Sveriges Radio att inom ramen för sin företaget skyldighet att sända statlig myndighetsinformation även bör

inkludera uppgifter från kommunala

myndigheter. Det sistnämnda skall gälla

för den regionala text-TV-verksamheten.

Utredningen avvisar clock möjligheten för dagstidningar att

sända löpsedelsliknande information med

hänvisning till att

detta ej torde vara med

förenligt kravet på opartiskhet i radiolagen. Man anser dock att TT bör beredas visst

utrymme i

Sveriges Radios text-TV-sändningar. Jag anser att text-TV-mediet redan nu bör

användas för

t text-TV-löpsedlar från tidningar- framförallt

genom regional Vidare bör

text-TV. föreningar och organisationer av olika slag

g få utnyttja text-TV för regional eller lokal information. Denna

sou 1981:45

222 Särskilt yttrande