Lag om införande av miljöbalken : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

uqom

%MIIJOBAI.KE

Delbetönkande Miliöskyddskommitlén av o

9.7..

Krim

Statens offentliga utredningar

WW 1993:66

W Miljö- och

naturresursdepartementet

införande

Lag om av

miljöbalken

Delbetänkande

av liiljöskyddskommittén

Stockholm 1993

SOU och Ds kan köpas från Allmänna Förlaget som ingår i C E Fritzes AB. Allmänna Förlaget ombesörjer också, uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor, remissutsändningar av SOU och Ds.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38-13401-2 Stockholm 1993 ISSN 0375250X

Till statsrådet och chefen för

Miljö- och naturresursdepartementet

Regeringen bemyndigade den 11 maj 1989 chefen för Miljö- och naturresursdepartementet att tillkalla en kommitté med högst tretton ledamöter med uppdrag att göra en översyn av miljöskyddslagstiftningen. Ledamöter är nu justitierâdet Staffan Vängby, ordförande, riksdagsledamoten Erling Bager fp, riksdagsledamoten Lennart Daléus c, riksdagsledamoten Dan Ericsson kds, riksdagsledamoten Lennart Fremling fp, riksdagsledamoten Tom Heyman m, riksdagsledamo-

ten Inga-Britt Johansson s, fil. dr Anne-Sofie Mårtensson v, hov-

rättsrädet Per Olding c, riksdagsledamoten Magnus Persson s, riksdagsledamoten Ulla Pettersson s, riksdagsledamoten Ivar Virgin

m och riksdagsledamoten Christer Windén nyd.

Beträffande tidigare förordnade ledamöter liksom i fråga om sakkunniga, experter och sekreterare hänvisar vi till vårt huvudbetänkande, dock med den ändringen att Hans Karlbom har entledigats från uppdraget som sekreterare och i stället förordnats som expert fr.o.m. den 15 mars 1993. Vi har tidigare överlämnat principbetänkandet SOU 1991:4 Miljölagstiftningen i framtiden jämte bilagan SOU 1991:5 Sekretariatets kartläggning och analys samt huvudbetänkandet SOU 1993:27 Miljöbalk. Vi får härmed överlämna delbetänkandet Lag om införande av miljöbalken. Till betänkandet fogas en reservation och ett särskilt yttrande.

Vi fortsätter vårt arbete och avser att under våren 1994 lägga fram ett slutbetänkande med förslag till följdlagstiftning. Stockholm den 2 juni 1993

Stajfan Vängby

Erling Bager Lennart Daléus Dan Ericsson

Lennart Fremling Tom Heyman Inga-Britt Johansson

Anne-Sofie Mårtensson Per Olding Magnus Persson

Ulla Pettersson Ivar Virgin Christer Windén Nils-Erik Andersson Thomas Rahmn

Innehåll

Sammanfattning 7 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

LAGFÖRSLAG

Förslag till lag om införande av miljöbalken 13 . . . . . . . . . . . .

ALLMÄN MOTIVERING

1 Inledning 21 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.1 Uppläggningen av vårt arbete med detta betänkande 21 . . . 1.2 Allmänna utgångspunkter 21 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2 Tidpunkten för balkens ikraftträdande m.m. 23 . . . . . . . .

3 Fortsatt giltighet äldre beslut 25 av . . . . . . . . . . . . . . . 3.1 Föreskrifter 25 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2 Tillstånd och villkor 30 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4 De allmänna aktsamhetsreglerna 31 . . . . . . . . . . . . . . .

5 Hushållning med mark och vatten m. m. 41 . . . . . . . . . . .

6 Naturvård och bevarande av biologisk mångfald 45 . . . . .

7 Särskilda aktsamhetsregler m.m. 49 . . . . . . . . . . . . . . .

8 Utredning, prövning och tillsyn 53 . . . . . . . . . . . . . . . .

9 Avgifter 59 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6 Innehåll

10 Överklagande 61

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

11 Sanktioner 63 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

12 Ersättning 67 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

13 Skadestånd 69 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

SPECIALMOTIVERING

Förslaget till lag om införande av miljöbalken 71 . . . . . . . . . . . Ikraftträdande m.m. 71 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Giltigheten av äldre beslut 72 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Övergångsbestämmelser till första avdelningen

imiljöbalken 76 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Övergångsbestämmelser till andra avdelningen

imiljöbalken 79 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Övergångsbestämmelser till tredje avdelningen

imiljöbalken 79 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Övergångsbestämmelser till fjärde avdelningen

imiljöbalken 80 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Övergångsbestämmelser till femte avdelningen

imiljöbalken 80 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Övergångsbestämmelser till sjätte avdelningen

imiljöbalken 82 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Övergångsbestämmelser till sjunde avdelningen

imiljöbalken 82 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

RESERVATION 85 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

SÄRSKILT YTTRANDE 87 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

SAMMANFATTNING]

Ikraftträdande kap. 2

Detta betänkande innehåller förslag till lag om införande av miljöbalken, en s.k. promulgationslag. Det kommer att behövas viss tid för förberedelsearbete efter det att balken antagits av riksdagen till dess att den träder i kraft. Det är likväl önskvärt att balken träder i kraft så snart som möjligt. För att understryka detta och för att kunna illustrera de olika övergångsfrister som behövs med datumangivelser anger vi

i lagförslaget att balken skall träda i kraft den l juli 1995. Samtidigt

skall de lagar som samordnas eller annars går upp i balken upphävas.

Giltighet av äldre beslut kap. 3

Vi föreslår att i promulgationslagen meddelas bestämmelser medsom ger att föreskrifter som utfärdats med stöd av bestämmelser i äldre lag skall fortsätta att gälla efter balkens ikraftträdande och därvid anses som om de vore utfärdade med stöd av motsvarande bemyndiganden i balken. Vi förordar dock att de viktigare förordningarna på området, som exempelvis förordningen om kemiska produkter och hälsoskyddsförordningen, ersätts av nya författningar innan balken träder i kraft. Beslut i enskilda ärenden som fattats med stöd av bestämmelser i nuvarande lagar eller motsvarande bestämmelser i äldre lagar inne- fattande tillstånd för miljöfarlig verksamhet eller täkter, villkor för sådan verksamhet, beslut om inrättande av naturreservat eller naturvårdsområden bör förbli gällande även sedan miljöbalken trätt m.m. i kraft, såvida inte annat förordnas. Vi föreslår Övergångsbestämmelser av denna innebörd.

1 I sammanfattningen hänvisning i anslutning till avser en en rubrik det kapitel i den allmänna motiveringen där resp. fråga behandlas.

8 Sammanfattning

Allmänna aktsamhetsregler kap. 4

De nya allmänna akzsamhetsreglerna i miljöbalken bör enligt vår uppfattning tillämpas i fråga om all miljöpåverkan fr.0.m. balkens ikraftträdande. De kan i allmänhet inte anses mer långtgående än att det är rimligt att enskilda och företag omedelbart rättar sig efter dem. Vi föreslår således inte några Övergångsbestämmelser beträffande de allmänna aktsamhetsreglerna, frånsett vad som strax sägs om stoppreglerna. Införandet av stoppregler av det slag som föreslås i miljöbalken kan föranleda vissa övergångsproblem. De nya stoppreglerna är strängare än motsvarande regler i miljöskyddslagen, särskilt i fråga om skyddet för hälsan. Sedan ett tillstånd till miljöfarlig verksamhet lämnats gäller det i princip utan tidsbegränsning. Det skulle emellertid vara olyckligt om sådana verksamheter som erhållit tillstånd före balkens ikraftträdande skulle kunna fortsätta utan varje tidsbegränsning, även om verksamheten skulle strida mot de värderingar som ligger till grund för de av oss föreslagna stoppreglerna. Hälsofarliga utsläpp från trafik och industrier måste bringas att upphöra. Ett sätt att åstadkomma detta är att uppställa en bestämd tid då åtgärderna sist skall vara genomförda. Industrier, kommuner och andra som utövar miljöfarlig verksamhet får då tid på sig att anpassa sig till dessa regler. Å andra sidan sätter sådan tidsfrist på en en press dem som bedriver miljöfarlig verksamhet att genomföra nödvändiga ändringar. Om det skall framstå som realistiskt att det angivna målet skall kunna uppnås torde det krävas en inte obetydlig tid från balkens ikraftträdande innan ett tillstånd dras in på grund av att en miljöfarlig verksamhet strider mot de nya stoppreglerna. Vi finner det naturligt att anknyta till den tioårstid gäller för omprövning men att i detta som hänseende räkna tiden lika för miljöfarlig verksamhet och alla typer av därvid utgå från tidpunkten för balkens ikraftträdande. Om en miljöfarlig verksamhet, som påbörjats före balkens ikraftträdande, strider mot de nya stoppreglerna, bör sålunda tillståndet på den grunden kunna upphävas efter utgången av juni 2005, om balken träder i kraft den 1 juli 1995. I konsekvens härmed föreslår vi å andra sidan i fråga om befintliga miljöfarliga verksamheter, som saknar tillstånd, att de äldre stoppreglerna skall tillämpas övergångstid, förslagsvis också den under en som

Sammanfattning 9

kan bestämmas till tio år från tidpunkten för miljöbalkens ikraftträdande. Under denna övergångstid bör i stället stoppreglema i miljöskyddslagen tillämpas, om tillstånd söks till verksamheten eller om tillsynsmyndigheten prövar frågan om förbud mot verksamheten.

Hushållning med mark och vatten kap. 5

I fråga om hushållning med mark och vatten föreslår vi inte någon annan övergångsbestämmelse än den att regeringens tillátlighetsprövning av vissa stora kommunikationsanläggningar inte skall vara obligatorisk, om anläggandet påbörjas under de tre närmaste åren efter balkens ikraftträdande.

Naturvård och biologisk mångfald dcap. 6

Vad angår de nya reglerna om strandskydd som innebär att ett ytterligare syfte med skyddet anges, nämligen att bevara goda livsbetingelser på land och i vatten för växt- och djurliv, föreslår vi en övergångstid av fem år. Under denna tid får förordnanden enligt tidigare lagstiftning om undantagande från strandskydd omprövas med beaktande också av det nya syftet med strandskyddet. Sådana förordnanden med stöd av äldre bestämmelser som inte efter denna tid har hunnit omprövas bör automatiskt upphävas vid övergångstidens slut. Det torde inte kunna krävas att sådana byggnader och anläggningar som tillkommit med stöd äldre bestämmelser skall tas bort den av av anledningen att de inte skulle ha kunnat komma till stånd med stöd av miljöbalkens bestämmelser om strandskydd. En övergångsbestämmelse bör därför införas om att anläggningar eller anordningar som senast vid balkens ikraftträdande uppförts med stöd av äldre bestämmelser skall få användas för sitt ändamål även efter ikraftträdandet. Däremot bör det inte vara möjligt att bygga om eller bygga till en befintlig anläggning eller att ändra användningssättet av den, om inte detta är förenligt med miljöbalkens syften med strandskyddet.

Särskilda akzsamhetsregler kap. 7

Bland de särskilda aktsamhetsreglema i 14-19 kap. i den fjärde avdelningen i miljöbalken har i stort sett samtliga tillåtlighetsbestäm-

10 Sammanfattning

melser i de nuvarande miljölagarna införts i den mån de inte fått sin motsvarighet i de allmänna aktsamhetsreglerna i 3 kap. På grund av att vårt förslag till miljöbalk i fråga om de särskilda aktsamhetsreglerna i så hög grad överensstämmer med äldre rätt behövs inte några Övergångsbestämmelser till dessa kapitel annat än på en mycket speciell punkt, nämligen i fråga om giltigheten av renhållningsordningar som upprättats och antagits med stöd av äldre bestämmelser.

Prövning och tillsyn m.m. kap. 9 och 10

Vad gäller balkens femte avdelning om utredning, prövning och tillsyn finner vi det viktigt att tillsynsverksamheten kan fortsätta ostörd i samband med balkens ikraftträdande. Vi föreslår därför att förelägganden och förbud som tillsynsmyndigheterna meddelat före ikraftträdandet skall kunna tillämpas också därefter. I fråga om överklaganden måste beslut som meddelats före ikraftträdandet fullföljas till den myndighet som var behörig enligt äldre rätt. I övrigt bör balkens förfaranderegler med visst undantag kunna tillämpas omedelbart efter ikraftträdandet.

Sanktioner kap. IJ

I fråga om strafrättsliga bestämmelser gäller enligt regeringsformen att de inte får ges retroaktiv verkan. Detta innebär att äldre bestämmelser skall tillämpas på gärningar som begåtts före ikraftträdandet och nya bestämmelser på gärningar begångna efter ikraftträdandet. Om de nya bestämmelserna leder till lindrigare påföljd skall de dock tillämpas också på gärningar som begåtts före ikraftträdandet. Miljöbalkens bestämmelser om miljöskyddsavgy skiljer sig avsevärt från motsvarande bestämmelser i miljöskyddslagen. En direkt föreskrift bör meddelas att de bestämmelserna inte äger om nya tillämpning på överträdelser som ägt rum före miljöbalkens ikraftträdande. Å andra sidan finns inte skäl utesluta tillämpning de att av äldre reglerna beträffande överträdelser som ägt rum före ikraftträdandet.

Sammanfattning l l

Ersättning och skadestånd kap. 12 och 13

Frågor om rätt till ersättning bör prövas enligt äldre lag, om det beslut som berättigar till ersättning eller inlösen meddelats före miljöbalkens ikraftträdande. Vi föreslår därför en övergångsbestämmelse av denna innebörd. Även skadefall inträffat efter ikraftträdandet bör miljöbalom ett kens regler om skadestånd inte tillämpas, om skadan är en följd av en störning som har upphört före ikraftträdandet. En Övergångsbestämmelse härom bör införas.

Förslag till

införande miljöbalken Lag om av

Ikraftträdande m.m.

1 § Miljöbalken och denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.

2 § Genom miljöbalken upphävs, med de begränsningar som följer av denna lag, naturvårdslagen 1964:822, 2. miljöskyddslagen 1969:387, lagen 1971:1154 förbud mot dumpning av avfall i vatten, om . lagen 1976:1054 om svavelhaltigt bränsle, . renhållningslagen 1979:596, . hälsoskyddslagen 1982:1080, . lagen 1983:428 om spridning av bekämpningsmedel över . skogsmark, lagen 1985:426 om kemiska produkter, miljöskadelagen 1986:225, 10. lagen 1987:12 om hushållning med naturresurser m.m., 11. strålskyddslagen 1988:220, 12. lagen 1990:1079 om tillfälliga bilförbud, 13. lagen 1991:639 förhandsgranskning av biologiska beom kämpningsmedel.

3 § Om det i lag eller författning hänvisas till föreskrifter som annan har ersatts genom bestämmelser i miljöbalken, skall i stället de nya bestämmelserna tillämpas.

Giltigheten av äldre beslut

4 § Beslut föreskrifter som gäller vid miljöbalkens ikraftträdande om och fattats med stöd bestämmelser i en lag som anges i 2 § som av eller motsvarande bestämmelser i äldre lag skall anses meddelat med

14 Lagförslag

stöd av motsvarande bestämmelser enligt balken, inte regeringen om eller den myndighet regeringen bestämmer förordnar annat.

5 § Beslut, som meddelats före balkens ikraftträdande, att bilda om nationalpark, naturreservat eller naturvårdsområde, att fridlysa naturminne eller att införa annat områdesskydd gäller fortfarande.

6 § Tillstånd, godkännande eller medgivande till verksamhet, till en hanteringen av en kemisk produkt eller ett biologiskt bekämpningsmedel eller av en vara eller till någon åtgärd, lämnats annan som genom ett beslut enligt bestämmelser i en lag i 2 § eller som anges motsvarande bestämmelser i äldre lag eller enligt föreskrifter som meddelats med stöd av sådana bestämmelser, gäller fortfarande, om inte regeringen förordnar annat. Såvitt angår omprövning eller upphävande av beslutet samt påföljder för överträdelser detsamma skall av tillståndet, godkännandet eller medgivandet meddelat med stöd anses av motsvarande bestämmelser i miljöbalken eller i föreskrifter som meddelats med stöd miljöbalken, inte annat följer denna lag av om av eller av de föreskrifter som är i fråga. Detsamma gäller beslut om villkor för eller registrering av en verksamhet, hanteringen kemisk produkt eller ett biologiskt av en bekämpningsmedel eller en vara eller någon åtgärd. annan

Övergångsbestämmelser till första avdelningen i miljöbalken

7 § I fråga om miljöfarlig verksamhet påbörjats före miljöbalkens som ikraftträdande tillämpas i stället för bestämmelserna i 3 kap. 7 § miljöbalken bestämmelserna i 6 § första och andra styckena miljöskyddslagen 1969:387 till utgången av juni 2005, den bedriver verkom som samheten inte begär annat. Därvid skall hänvisningen i 6 § första stycket miljöskyddslagen till 5 § lag i stället 3 kap. 3-6 §§ samma avse miljöbalken. Första stycket gäller inte i fråga om ändring av en inrättning eller verksamhet, om åtgärden innebär att ett utsläpp eller störning kan en ändra karaktär eller omfattning så olägenhet betydelse från att en av hälso- eller miljöskyddssynpunkt kan uppstå. Om det vid prövning enligt första stycket ankommer regeringen att lämna tillstånd till verksamheten enligt 6 § andra stycket miljö-

Lagförslag 15

skyddslagen, skall i fråga prövningen tillämpas vad som sägs i om 20 kap. 4 § andra stycket miljöbalken.

8 § Ett tillstånd till miljöfarlig verksamhet påbörjats före miljösom balkens ikraftträdande får efter utgången juni 2005 återkallas helt av eller delvis den myndighet meddelat tillståndet, om verksamav som heten strider mot bestämmelserna i 3 kap. 7 § miljöbalken. Vid sådan prövning skall bestämmelserna i 21 kap. l § andra stycket och 6 § första stycket miljöbalken äga motsvarande tillämpning.

Övergångsbestämmelser till andra avdelningen i miljöbalken

9 § Väg, järnväg, flygplats, hamn eller farled anläggande påbörvars jats före utgången juni 1998 behöver prövas enligt 7 kap. 1 § av första stycket 12 miljöbalken.

Övergångsbestämmelser till tredje avdelningen i miljöbalken

10 § Förordnanden undantagande från strandskydd som meddelats om enligt 15 § andra stycket första meningen naturvårdslagen 1964:822 skall omprövas med tillämpning 10 kap. 9 § tredje stycket miljöbalav ken före juni 2000. Har omprövning skett dessförinnan, utgången av upphör förordnandet att gälla.

11 § Anläggningar eller anordningar i 10 kap. 11 § första som avses eller andra stycket miljöbalken och tillkommit före balkens ikraftsom trädande får också i fortsättningen användas för sitt ändamål, om annat följer av äldre bestämmelser.

Övergångsbestämmelser till fjärde avdelningen i miljöbalken

12 § En kommunal renhållningsordning enligt 9-13 §§ renhållningslagen 1979:596 skall fortsätta att gälla till dess en ny renhållningsordning antagits med stöd av miljöbalken.

16 Lagförslag

Övergångsbestämmelser till femte avdelningen i miljöbalken

13 § En fråga tillstånd till miljöfarlig verksamhet eller till om en industrianläggning eller liknande, vid miljöbalkens ikraftträdande som handläggs av regeringen enligt 16 § miljöskyddslagen 1969:387 eller enligt 4 kap. lagen 1987: 12 hushållning med naturresurser om m.m., skall också i fortsättningen handläggas enligt äldre lag. Frågan om tillstånd skall dock bedömas enligt miljöbalken.

14 § Ett beslut om förbud eller föreläggande som en tillsynsmyndighet meddelat enligt bestämmelser i lag i 2 § eller moten som anges svarande bestämmelser i äldre lag eller enligt föreskrifter medsom delats med stöd av sådana bestämmelser skall meddelat enligt anses 22 kap. miljöbalken.

15 § Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga överklagande om av beslut som har meddelats före miljöbalkens ikraftträdande.

Övergångsbestämmelser till sjätte avdelningen i miljöbalken

16 § Bestämmelserna i 27 kap. miljöbalken gäller endast i fråga om överträdelser som ägt efter balkens ikraftträdande. rum I fråga om överträdelser av 45 § första stycket 1-3 miljöskyddslagen l969:387 som ägt före miljöbalkens ikraftträdande tillämpas rum fortfarande bestämmelserna miljöskyddsavgift i 52-63 §§ miljöom skyddslagen.

Övergångsbestämmelser till sjunde avdelningen i miljöbalken

17 § Beträffande rätt till ersättning eller inlösen på grund beslut av som meddelats före miljöbalkens ikraftträdande skall äldre lag fortfarande gälla.

18 § Pågick vid miljöbalkens ikraftträdande täktverksamhet för markinnehavarens husbehov och har efter förordnande enligt 12 kap. 4 § miljöbalken tillstånd till fortsatt täkt vägrats eller förenats med villkor, skall skälig gottgörelse härför utgå om inte särskilda skäl är däremot.

Lagförslag 17

I fråga om sådan ersättning gäller bestämmelserna i 28 kap. 8 § andra stycket samt 9-13 §§ miljöbalken.

19 § Även skadefall har inträffat efter miljöbalkens ikraftträom ett dande skall bestämmelserna i 29 kap. balken inte tillämpas, om skadan är en följd av en störning som har upphört före ikraftträdandet.

fl 13-0611

ALLMÄN MOTIVERING

l Inledning

1.1 Uppläggningen vårt arbete med detta

av betänkande

Den 31 mars 1993 överlämnade vi vårt huvudbetänkande SOU 1993:27 Miljöbalk till miljöministern. Våra direktiv och vårt tidigare arbete har redovisats i det betänkandet. I det förslag till miljöbalk som vi lade fram i huvudbetänkandet angavs beträffande ikraftträdandet endast att föreskrifter i ämnet skulle meddelas i särskild lag. I specialmotiveringen anmärkte vi att i fråga om nya balkar i Sveriges rikes lag brukar bestämmelser om tidpunkten för ikraftträdandet samt de Övergångsbestämmelser behövs meddesom las i en särskild lag, en s.k. promulgationslag. Det är ett förslag till en sådan promulgationslag som vi nu presenterar. Förslaget har arbetats fram vid dels tre sammanträden med kommittén i dess helhet, med deltagande i princip av samtliga ledamöter, sakkunniga och experter, dels två sammanträden med en särskild redaktionsgrupp.

1.2 Allmänna

utgångspunkter

Den av oss föreslagna miljöbalken har karaktären av en utpräglat offentligrättslig lagstiftning. Balken innehåller regler syftar till att som skydda hälsa och miljö och trygga en långsiktigt god hushållning med naturresurserna. Lagstiftning av denna typ kan och bör i allmänhet tillämpas omedelbart. Från det sagda måste emellertid göras vissa undantag. Såvitt angår materiella bestämmelser gäller detta framför allt när under den äldre lagens tid gjorts investeringar eller genomförts planering som skulle gå till spillo om den nya lagstiftningen omedelbart blev tillämplig. Särskild försiktighet måste iakttas i fall när någon ansökt om och

22 Kapitel I

meddelats ett tillstånd med tillämpning av äldre lag. I allmänhet torde det visserligen i sådant fall vara tillräckligt att de bestämmelser om omprövning gäller för situationen i fråga tillämpas längre än till som den tidpunkt när omprövning kunnat ske kan tillståndshavaren i allmänhet inte förlita sig på tillståndet. Omständigheterna kan dock tänkas vara sådana att tillståndshavaren med fog kunnat förutsätta att vid tillämpning den äldre lagen eventuell omprövning inte skulle av en medföra någon mer genomgripande förändring för honom. Denna situation måste därför ägnas särskild uppmärksamhet. I fråga om straffrättsliga bestämmelser gäller enligt regeringsformen att de inte får ges retroaktiv verkan. Detta innebär att äldre bestämmelser skall tillämpas på gärningar som begåtts före ikraftträdandet och ny lag på gärningar begångna efter ikraftträdandet. Om de nya bestämmelserna leder till lindrigare påföljd skall de dock tillämpas också på gärningar som begåtts före ikraftträdandet. I fråga om domstolars och myndigheters förfaranden tillämpas i princip ny lag från och med ikraftträdandet. Ibland kan dock behöva föreskrivas undantag, när ett förfarande påbörjats före ikraftträdandet. De nu berörda principerna utvecklas närmare i det följande.

2 Tidpunkten för balkens ikraft-

trädande m.m.

Den föreslagna miljöbalken är i mycket en ramlag. Bemyndigandena i balken ger regeringen eller myndigheter regeringen bestämmer som omfattande möjligheter att fylla ut bestämmelserna i balken med generella föreskrifter. I fråga om miljöfarlig verksamhet finns för närvarande bara i begränsad utsträckning möjligheter att meddela generella föreskrifter och sådana förekommer därför sparsamt. Bemyndigandena i balken kan utnyttjas successivt, i den takt behov av föreskrifter gör sig gällande och underlag för beslut tas fram. Det är alltså inte nödvändigt att meddela ett stort antal föreskrifter innan balken träder i kraft, såvitt angår miljöfarlig verksamhet. Man måste dock i samband med balkens ikraftträdande ta ställning till frågan, i vad mån individuell prövning kan ersättas med generella föreskrifter. Detta kan nämligen få betydelse för utformningen av den framtida myndighetsorganisationen på miljöområdet. På andra områden, främst i fråga om kemiska produkter och hälsoskydd, finns redan ett stort antal föreskrifter meddelade med stöd av bemyndiganden i lag. Enligt vår mening är det visserligen möjresp. ligt att låta dessa föreskrifter gälla tills vidare även sedan miljöbalken trätt i kraft, genom bestämmelser i promulgationslagen som ger dem samma ställning som föreskrifter utfärdade med stöd miljöbalken. av Emellertid måste det anses önskvärt att detta förfarande inte tillämpas i någon större utsträckning. Framför allt när det gäller de centrala förordningarna om kemikalier och hälsoskydd finner vi det angeläget att regeringen fattar beslut om nya föreskrifter träder i kraft som samtidigt med miljöbalken. Att gå igenom de föreskrifter finns som nu i syfte att modernisera dem och dem till miljöbalken kommer anpassa otvivelaktigt att ta viss tid. Härtill kommer den tid krävs för information och utbildning, som även om sådan kan bedrivas delvis parallellt med föreskriftsarbetet. Vi anser att det krävs en viss tid för förberedelsearbete mellan den tid-

24 Kapitel 2

punkt då riksdagen antar miljöbalken och den då balken kan träda i kraft. Samtidigt är det angeläget att balken träder i kraft så snart som möjligt. För att understryka detta och för att göra det möjligt att i lagförslaget illustrera olika övergångstider föreslår vi att balken skall träda i kraft den 1 juli 1995. Några Övergångsbestämmelser som medger att föreskrifter utfärdas med stöd av bemyndiganden i miljöbalken före balkens ikraftträdande behövs inte. Föreskrifter att en lag skall träda i kraft en viss dag om hindrar inte att man utan några särskilda Övergångsbestämmelser redan dessförinnan vidtar administrativa åtgärder som behövs för att lagen skall kunna tillämpas i sin helhet från och med den dagen jfr lagrådets yttrande i prop. 198384:30 s. 172 f.. Samtidigt med att balken träder i kraft bör den lagstiftning som ersätts balken upphävas. I vårt huvudbetänkande föreslår vi att genom följande större lagar inordnas i balken, nämligen

naturvårdslagen 1964:822, miljöskyddslagen 1969:387, renhållningslagen 1979:596, hälsoskyddslagen 1982: 1080, lagen 1985:426 om kemiska produkter, lagen 1987:12 om hushållning med naturresurser m.m. och strålskyddslagen 1988:220.

Vidare föreslår vi att följande lagar går upp i balken, nämligen

lagen 1971:1154 om förbud mot dumpning av avfall i vatten, lagen 1976:1054 om svavelhaltigt bränsle, lagen 1983:428 om spridning av bekämpningsmedel över skogsmark, miljöskadelagen 1986:225, lagen 1990:1079 om tillfälliga bilförbud och lagen 1991:639 om förhandsgranskning av biologiska bekämpningsmedel.

Samtliga dessa lagar bör alltså upphöra att gälla vid utgången av juni 1995.

3 Fortsatt äldre beslut

giltighet av

Den föreslagna miljöbalken innebär en samordning av inte mindre än tolv nu gällande lagar. Den innehåller åtskilliga betydelsefulla nyheter. Samtidigt bevarar den i många hänseenden grunderna för den äldre lagstiftningen. Denna har varit i kraft längre eller kortare tid och har ofta i sin tur ersatt lagar som även de byggt på väsentligen samma grunder. Den rättstillämpning som skett enligt denna äldre lagstiftning är utomordentligt omfattande och har avsatt resultat i ett mycket stort antal beslut, både om föreskrifter och i enskilda fall, t.ex. om tillstånd och villkor. Det kan inte komma i fråga att rasera det arbete som sålunda utförts. Den alldeles övervägande delen av det rättstillstånd som sålunda uppnåtts bör bestå trots övergången till en miljöbalk.

l Föreskrifter

Vårt förslag till miljöbalk innebär att denna i huvudsak innehåller grundläggande bestämmelser. Miljörätten kommer att i betydande utsträckning få sitt innehåll genom föreskrifter som utfärdas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Föreskrifterna skall grundas på de mål och principer som läggs fast i 1 kap. miljöbalken, på de allmänna aktsamhetsreglerna i 3 kap. samt på de miljökvalitetsnormer som kan utfärdas med stöd av 8 kap. miljöbalken. De mål och principer som anges i l kap. miljöbalken ligger till grund för vissa av de nuvarande miljölagarna. Skillnaden är att samma mål och principer nu föreslås bli gällande för ett betydligt vidare område än tidigare. Samma grunder kommer således att gälla vare sig fråga är om fastighetsanknuten verksamhet, om kemiska produkter, om hälsoskydd, om strålskydd eller om renhållning, låt vara att avvägningen kan utfalla olika beroende på intressenas styrka och miljöhotens farlighet. Härtill kommer att frågor om bevarandet av den biologiska

26 Kapitel 3

mångfalden och vaktslåendet om en på lång sikt hållbar utveckling tillmäts större betydelse i miljöbalken än i nuvarande miljölagar. Vad som ovan sagts i fråga om de övergripande målen och principerna kan i stort sägas gälla även de allmänna aktsamhetsreglerna i miljöbalken. Också dessa har sin förebild i nuvarande miljölagar. Såväl i 4 kap. rörande allmänna bestämmelser om föreskrifter som i andra kapitel i miljöbalken öppnar vi möjligheter för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela generella föreskrifter till skydd för människors hälsa eller miljön eller för att främja en långsiktigt god hushållning med naturresurser. Med stöd av 4 kap. 2§ första stycket får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter till skydd för människors hälsa eller miljön eller till främjandet av en långsiktigt god hushållning med naturresurser, om det behövs för att genomföra miljökvalitetsnormer enligt 8 kap., annars genomdriva riktlinjer eller principer som riksdagen antagit eller uppfylla internationella förpliktelser som Sverige åtagit sig. - Om det är av särskild betydelse för att förebygga eller avhjälpa skador på eller olägenheter för människors hälsa eller miljön eller för att främja en långsiktigt god hushållning med naturresurser får, enligt andra stycket i samma paragraf, regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer även i andra fall än de nyss nämnda eller som särskilt anges i balken meddela föreskrifter om skyddsåtgärder, begränsningar av en verksamhet, upplysningsskyldighet, märkning och annan information, kontroll av att föreskrivna krav eller villkor är uppfyllda, försiktighetsmått i övrigt. - Föreskrifter som begränsar möjligheten att använda ett tillstånd får endast meddelas av regeringen. 4 kap. innehåller också bemyndiganden att meddela föreskrifter i fråga om förbud mot en verksamhet, mot hanteringen kemiska eller av biotekniska produkter eller eller mot andra åtgärder liksom av varor föreskrifter för vissa näringsgrenar, i fråga särskilda mark- och om vattenområden m.m. Med stöd av 8 kap. miljöbalken får, på i princip samma grunder som ovan, meddelas föreskrifter om kvalitetskrav i fråga om luft, vatten eller mark, i fråga om nivåer för buller, skakning, ljus, strål-

Kapitel 3 27

ning eller annan sådan störning samt i fråga om skyddsavstånd mellan miljöfarlig verksamhet och bostäder eller lokaler för undervisning eller barnomsorg miljökvalitetsnormer. Enligt 9 kap. kan föreskrifter meddelas om att miljökonsekvensbeskrivningar skall upprättas i vissa fall. 10 kap. innehåller bemyndiganden att meddela föreskrifter om nationalparker, strandskydd och om allmänhetens uppträdande inom skyddade områden. l ll kap. finns bestämmelser om att regeringen får förbjuda markavvattning inom särskilt skyddsvärda våtmarksområden, bestämma biotoper som skall skyddas från arbetsföretag av visst slag samt meddela föreskrifter om fredande av växt- och djurarter och utsättande av främmande arter m.m. Enligt 12 kap. kan föreskrifter meddelas om tillståndsplikt för husbehovstäkter och viss samrådsom plikt. Enligt 14 kap. får regeringen meddela föreskrifter om tillståndsplikt och anmälningsskyldighet i fråga om miljöfarlig verksamhet. Enligt 15 kap. om kemiska produkter får föreskrifter meddelas om utredningsskyldighet, kunskapskrav, produktinformation, uppgiftsskyldighet, förhandsanmälan, tillståndsplikt, villkor och förbud. l stort sett motsvarande föreskrifter får meddelas i fråga om biotekniska produkter 16 kap.. Också i fråga hälsoskydd 17 kap. kan föreskrifter meddelas om tillståndsplikt och anmälningsskyldighet. Föreskrifter kan också meddelas i fråga om vattnets kvalitet i badanläggningar och strandbad och kontrollen av sådant vatten. Föreskrifter kan också meddelas om tillfälliga bilförbud m.m. Enligt 18 kap. kan föreskrifter meddelas om att annat avfall än hushållsavfall skall forslas bort genom kommunens försorg och att kommunen därvid skall tillse att avfallet slutligt tas om hand. Föreskrifter kan också meddelas återtagandeplikt, märknings- och om upplysningsplikt, separeringsskyldighet m.m. i fråga avfall, varor om eller förpackningar av visst slag. Föreskrifter kan även meddelas om upprättande av renhållningsordningar, innehållet i avfallsplaner, uppgiftsskyldighet för avfallsproducenter, om avfall från verksamhet med strålning och om tillstånd till export och import av avfall. Med stöd av 19 kap. om strålning kan föreskrifter meddelas om försiktighetsmått, förbud och tillståndsplikt. Föreskrifter olika slag av kan vidare meddelas till skydd för arbetstagare i verksamhet med strålning.

28 Kapitel 3

Med stöd av 22 kap. om tillsyn kan föreskrifter meddelas i fråga om ersättning av tillsynsmyndighets kostnader för provtagning och undersökning av prov. Med stöd av 23 kap. kan föreskrifter meddelas om bl.a. avgifter för myndigheternas verksamhet och för kommunal renhållning samt om producentavgifter. 124 kap. finns bemyndiganden för regeringen att meddela föreskrifter om rätten att överklaga beslut som meddelats enligt miljöbalken. Av det anförda framgår att regeringen genom bestämmelserna i miljöbalken lämnats ett vidsträckt utrymme att utfärda föreskrifter av skiftande slag. Flertalet av de här redovisade bemyndigandena att meddela föreskrifter har motsvarigheter i de nuvarande miljölagarna. Bemyndigandereglerna i dessa lagar är emellertid relativt oenhetliga. De mer moderna lagarna, t.ex. lagen om kemiska produkter och strålskyddslagen, ger redan i dag stort utrymme för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter. Såvitt angår miljöfarlig verksamhet är användningen generella av föreskrifter däremot i viss utsträckning en nyhet. Miljöskyddslagen bygger nämligen till stor del på principen om individuell prövning. Visserligen kan generella föreskrifter utfärdas med stöd 8 § miljöav a skyddslagen. Vidare har riksdagen antagit bestämmelser med bemyndigande för regeringen att utfärda föreskrifter inom EES-avtalets ram. Omfattningen av föreskrifter som meddelats med stöd av bestämmelser i miljöskyddslagen är emellertid mycket begränsad. En nyhet åtminstone i fråga om miljöfarlig verksamhet är vidare - att föreskrifterna i vissa fall föreslås kunna omfatta verksamheter som tidigare erhållit tillstånd. Sådana föreskrifter torde bl.a. behöva utfärdas för att uppfylla vissa EG-direktiv. Vi har emellertid föreslagit att regeringen även i andra fall skall kunna meddela föreskrifter av detta slag om skäl därtill skulle föreligga. I de senare fallen bör sådana föreskrifter inte få leda till att ett tidigare meddelat tillståndsbeslut i praktiken inte går att utnyttja. Föreskrifter det sistnämnda slaget av bör vidare som redovisats i vårt huvudbetänkande i första hand komma till användning i de fall kraven på skyddsåtgärder för ett stort antal verksamheter i något avseende behöver skärpas och då en individuell omprövning skulle te sig orimligt resurskrävande och kostsam. Viktigt är härvid att rimliga tider inom vilka aktuella skyddsåtgärder anges skall vara utförda. Det sistnämnda gäller även de tekniska branschföreskrifter som vi föreslår skall kunna meddelas för miljöfarlig verksamhet av visst slag och i viss utsträckning föreslås kunna ersätta den som individuella tillståndsprövningen. I sådana fall kommer föreskrifterna

Kapitel 3 29

att helt eller delvis ersätta villkoren i tidigare meddelade tillståndsbe-

slut. Övergångsproblem måste därvid noggrant regleras i samband med

att föreskrifterna meddelas. Som framgått inledningsvis detta avsnitt skall föreskrifter grunav das på bl.a. de allmänna aktsamhetsreglerna i 3 kap. miljöbalken. Detta innebär att också stoppreglerna i 3 kap. 7 § miljöbalken är tillämpliga vid utfärdandet föreskrifter. Vad angår miljöfarlig verkav samhet påbörjats före balkens ikraftträdande förespråkar vi i som kap. 4 att de stoppreglerna inte skall tillämpas under en övernya gångstid tio år. I stället skall bestämmelserna i 6 § första och andra av styckena miljöskyddslagen tillämpas intill utgången av juni 2005. Det sagda får till följd att de äldre stoppreglerna under de närmaste tio nu åren efter balkens ikraftträdande skall tillämpas generellt beträffande icke tillståndsgiven miljöfarlig verksamhet som påbörjats före ikraftträdandet. Vad gäller tillståndsgiven sådan verksamhet föreslår vi i kap. 4 att sådana tillstånd efter tioårsperiodens utgång skall kunna upphävas helt eller delvis med stöd av de nya stoppreglerna. I vårt huvudbetänkande har vi förutsett att tillståndsprövning av miljöfarlig verksamhet i viss utsträckning skall kunna ersättas med generella föreskrifter. Detta innebär bl.a. att de försiktighetsmått som bör gälla för verksamhet regleras i föreskrifter i stället för i villkor en i ett tillstånds- eller tillsynsbeslut. Det finns enligt vår mening ingen anledning att i fråga om de nya stoppreglernas tillämpning göra skillnad mellan det fallet då reglerna skall tillämpas vid prövning och tillsyn och det då de skall läggas till grund för föreskrifter. I fråga miljöfarlig verksamhet bör därför de om äldre stoppreglerna under den föreslagna övergångstiden läggas till grund för föreskrifter i den mån dessa avser miljöfarlig verksamhet som fanns vid balkens ikraftträdande. Som vi anfört i föregående avsnitt är det visserligen möjligt att låta föreskrifter meddelats med stöd äldre lag gälla tills vidare även som av sedan miljöbalken trätt i kraft, genom bestämmelser i promulgationsladem ställning föreskrifter utfärdade med stöd gen som ger samma som miljöbalken. Emellertid måste det önskvärt att detta förfaav anses rande inte tillämpas i någon större utsträckning. Det kan vara motiverat att göra så exempelvis i fråga föreskrifter för naturreservat och om liknande. När det gäller de centrala förordningarna om kemikalier och hälsoskydd synes det däremot önskvärt att regeringen med stöd av miljöbalken fattar beslut föreskrifter att träda i kraft samtidigt om nya med miljöbalken. Detta behöver inte innebära att de till en början

30 Kapitel 3

måste innehålla så mycket än vad står i de gällande föremer som nu skrifterna. Avsikten med den teknik valts i miljöbalken är just att som den skall göra en fortlöpande revidering miljöreglerna möjlig. De av nya föreskrifterna kan därför mycket väl vid balkens ikraftträdande ges i huvudsak samma innehåll som de gällande för att sedan ändras nu allteftersom behov uppkommer och beslutsunderlag tas fram. Gemensamt för de olika föreskrifter med stöd miljöbalken som av bör utfärdas före dess ikraftträdande är att erforderliga Övergångsbestämmelser kan meddelas i föreskrifterna. Det kan tänkas att det fortfarande finns föreskrifter utfärdats som med stöd av ännu äldre lagar, t.ex. lagen 1973:329 hälso- och om miljöfarliga Om sådana föreskrifter gäller detsamma varor. som anförts om föreskrifter meddelade med stöd gällande lagar. av nu

3.2 Tillstånd och villkor

Det kan inte komma i fråga att i samband med miljöbalkens ikraftträdande ompröva beslut i enskilda ärenden fattats med stöd som av nuvarande lagar. Sådana beslut innefattande t.ex. tillstånd för miljöfarlig verksamhet eller täkter, villkor för sådan verksamhet, beslut om inrättande av naturreservat eller naturvårdsområden, fridlysning av naturminnen bör förbli gällande även sedan miljöm.m. balken trätt i kraft, såvida inte annat förordnas. I den mån det behövs får de tas till omprövning enligt omprövningsreglema i miljöbalupp ken.

4 De allmänna aktsamhetsreglerna

Som närmare redovisats i 5 kap. i den allmänna motiveringen till miljöbalken har de allmänt utformade aktsamhetsreglerna i de nuvarande miljölagarna lagts till grund för ett antal allmänna aktsamhetsregler i miljöbalken. speciella reglerna i de nuvarande lagarna har De mer förts in i särskilda kapitel i balken. Vi har valt utgångspunkt för de allmänna aktsamhetsregleratt som i miljöbalken ta bestämmelserna i miljöskyddslagen och lagen om na kemiska produkter. Den nuvarande försiktighetsregeln i 5 § miljöskyddslagen och försiktighetsregeln inbegripet utbytesregeln i 5 § lagen kemiska produkter kan sägas utgöra kärnan i de nya aktsamom hetsreglerna. Dessa har kompletterats med stoppregler enligt förebild från 6 § miljöskyddslagen samt vissa hjälpregler. De allmänna aktsamhetsreglerna grundar sig på de mål som läggs fast i balkens inledande avsnitt. Samtliga regler är utformade på det de angivna skyldigheterna syftar till att såväl skydda männisättet att skors hälsa och miljön mot skador eller olägenheter som främja en långsiktigt god hushållning med naturresurser. Detta innebär en nyhet i förhållande till t.ex. lagen kemiska produkter. Vid tillämpningen om den föreslagna utbytesregeln i miljöbalken skall sålunda hänsyn tas av också till hushållningsaspekterna. De allmänna aktsamhetsregler föreslår i miljöbalken har som framgår det anförda stora likheter med nuvarande bestämmelsom av i skyddslagarna dvs. miljöskyddslagen, lagen kemiska proser - om dukter, hälsoskyddslagen, strålskyddslagen och renhållningslagen. De uppvisar emellertid också vissa skillnader. Att märka är att de föreslagna reglerna kommer att få generell tillämpning på olika typer av verksamheter hittills reglerats särskilda bestämmelser. Av som genom olika tänkbara modeller har den strängaste valts. En nyhet är också att de allmänna aktsamhetsreglerna i miljöbalken kopplas till de miljökvalitetsnormer vi föreslår kunna med stöd balken föreskrivas av som av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer. Vidare som

32 Kapitel 4

kommer aktsamhetsreglerna att utgöra påtagligt inslag i fråga ett mer om sådana verksamheter i dag inte i första hand regleras i skyddssom lagarna, t.ex. jord- och skogsbruk. Den mest genomgripande förändringen i våra förslag torde vara införandet av nya stoppregler i miljöbalken. Förebilden till dessa regler är 6 § miljöskyddslagen. Vi har föreslagit att regler detta av slag till skillnad från i dag bör omfatta inte endast miljöfarlig verksamhet utan i princip alla i balkens mening utövar miljöpåverkan. som Införandet av sådana regler innebär nyhet i förhållande till vad en som nu gäller enligt övriga skyddslagar. Vi har också föreslagit att stoppreglerna i miljöbalken skall skärpas i förhållande till nuvarande regler i miljöskyddslagen. Vårt förslag innebär att en verksamhet, hantering eller åtgärd alltid skall vara otillåtlig om den kan befaras leda till att människors hälsa skadas eller till att en bindande miljökvalitetsnorm överträds. Enligt nuvarande stoppregler krävs för att en verksamhet skall otillåtlig att ett stort vara antal människor får sina levnadsförhållanden väsentligt försämrade. Regeringen kan också enligt nuvarande regler lämna sitt tillstånd om verksamheten är av synnerlig betydelse för näringslivet eller för orten eller eljest från allmän synpunkt. Vi har vidare föreslagit verksamhet i princip skall att en vara otillåtlig om det kan befaras att det uppkommer påtaglig skada på en miljön eller att långsiktigt god hushållning med påen naturresurser tagligt äventyras. I dag gäller miljöfarlig att en verksamhet får utövas om den leder till att betydande förlust från naturvårdssynpunkt uppkommer eller annat liknande allmänt intresse skadas avsevärt. Den nuvarande dispensregeln föreslås delvis ändrad utformning. Den en bör enligt vårt förslag utformas så i något de nämnda fallen att om av verksamheten är av synnerlig betydelse för näringslivet, för sysselsättningen eller eljest från allmän synpunkt, så kan regeringen förklara verksamheten tillåtlig under förutsättning att inte allvarliga skador på miljön kan befaras. Av den redovisade framställningen torde framgå att de aktsamnya hetsreglerna i miljöbalken i stor utsträckning bygger på nuvarande regelsystem. Sammanläggningen ett stort antal aktsamhetsregler i av gemensamma bestämmelser i balken innebär dock redovisats som ovan att tillämpningsområdet för många bestämmelser vidgas och att den strängaste förebilden valts. Av intresse i sammanhanget är att det i samband med miljöskyddslagens tillkomst diskuterades de bestämmelserna i lagen skulle om nya

Kapitel 4 33

tillämpas på såväl befintliga som nya verksamheter. Departementschefen stannade dock i propositionen 1969:28 214 för att den s. nya lagen borde vara tillämplig också på verksamheter som redan fanns när lagen trädde i kraft. Samtidigt gjordes emellertid följande uttalande.

Oavsett vad som nu sagts kommer emellertid den tillåtlighetsprövning som skall göras beträffande anläggningar redan finns vid som lagens ikraftträdande att ställa de tillämpande myndigheterna inför svåra och grannlaga avvägningsproblem. I regel är det tekniskt svårare att utföra behövliga skadeförebyggande anordningar och åtgärder på gamla anläggningar än att vid nyuppförande anpassa drift och anordningar efter miljövårdens krav. Om ingripande sker i efterhand kan ett företag drabbas av kostnader som man inte alls räknade med när kalkylerna för anläggningens uppförande och drift gjordes.

Departementschefen menade således att den nya lagen inte kunde tillämpas fullt ut på samma sätt mot befintliga anläggningar mot som nyetablering. Detta innebar dock inte att man skulle undvika att ingripa mot befintliga störningskällor målmedvetet och effektivt för att komma till rätta med problemen. I fråga luftföroreningar, buller om o.d. där inte samma praxis utvecklats som inom vattenvårdsområdet uttalades att det måste krävas synnerligen starka skäl för att en anläggning skulle kunna tvingas att upphöra med driften. Så borde kunna ske endast om skadeverkningarna, trots skyddsåtgärder, så stora var att det framstod som oförsvarligt att driften fortsatte. En möjlighet att minska den ekonomiska belastningen för ett företag kunde att vara skyddsåtgärderna inte behövde genomföras i full utsträckning på en gång utan kunde slås ut över en tidsperiod av lämplig längd. Det miljöarbete som synes böra prioriteras under de närmaste åren torde i första hand vara att komma till rätta med de problem som orsakas av det stora antalet verksamheter hittills inte omfattats som av tillståndsplikt enligt miljöskyddslagen och därför i stor utsträcksom ning inte varit föremål för ingripande från myndigheternas sida. De nämnda omständigheterna talar enligt vår uppfattning för att det vid tillämpningen miljöbalkens aktsamhetsregler måste tas viss hänsyn av till om det är fråga befintlig verksamhet eller nyetablering. om en en Vi kan således konstatera att den situation vi står inför dvs. att nu införa en miljöbalk med regler som i olika avseenden är strängare än tidigare regler uppvisar likheter med situationen år 1969. Samtidigt -

fl 13-0611

34 Kapitel 4

kan konstateras att förhållandena i dag på olika sätt skiljer sig från vad gällde vid miljöskyddslagens tillkomst. Kunskaperna om miljösom problemens omfattning och orsaker är i dag bättre och opinionen för att göra något problemen mer kraftfull både bland företagare och enskilda än som var fallet på 1960-talet. En viktig skillnad mellan miljöskyddslagen och vårt förslag till miljöbalk är att aktsamhetsreglerna i miljöskyddslagen bygger på en dämpningsprincip innebär att försiktighetsmåtten sträcker sig så som långt som kan anses skäligt. När kraven i miljöskyddslagen skulle börja tillämpas så kunde de ganska lätt till vad som var rimanpassas ligt i det enskilda fallet och därmed differentieras exempelvis med hänsyn till fråga befintlig eller verksamhet. Även om var om ny om en skälighetsbedömning ryms också inom de av oss föreslagna reglerställer dessa direkta krav på miljöfarliga verksamheter än na mer bestämmelserna i miljöskyddslagen. Utgångspunkten bör enligt vår uppfattning likväl vara den, att de aktsamhetsreglerna träder i kraft omedelbart. De kan i allmänhet nya inte anses mer långtgående än att det är rimligt att enskilda och företag omedelbart skall kunna anpassa sig till dem. De allmänna aktsamhetsreglerna är heller inte straffsanktionerade. Detta innebär att reglerna måste omsättas i olika myndighetsbeslut, t.ex. i form av föreskrifter, tillstånd eller förelägganden och förbud, för att de skall bli sanktionerade. I den mån det är frågan om beslut som medför att mark tas i anspråk eller att pågående markanvändning avsevärt försvåras kan ersättning utgå enligt bestämmelserna i 28 kap. förslaget till miljöbalk. I undantagsfall kan man tänka sig en längre gående ersättningsrätt övergångsvis, när det är skäligt med hänsyn till gjorda investeringar. Införandet stoppregler av det slag som föreslås kan däremot av föranleda vissa övergångsproblem. Som ovan redovisats är de föreslagna stoppreglerna strängare än motsvarande regler i miljöskyddslagen, särskilt i fråga om skyddet för hälsan. Människors hälsa föreslås nämligen aldrig skadas. Det torde många gånger krävas avsevärd tid för att komma till rätta med rådande hälso- och miljöproblem. l vårt huvudbetänkande redovisar vi exempelvis att ett mycket stort antal människor i vårt samhälle i dag utsätts för störande buller. Många bostadsmiljöer och lokaler för undervisning, barnomsorg m.m. uppvisar vidare brister i olika avseenden på grund mögel, strålning Det kan föreligga svårigav m.m. heter att vid befintliga miljöfarliga verksamheter snabbt vidta sådana åtgärder att olägenheterna för dem som bor i omgivningen elimineras.

Kapitel 4 35

Det kan därför också vara svårt att göra de nya stoppreglerna i miljöbalken generellt tillämpliga redan vid ikraftträdandet. Under de år som gått sedan bestämmelserna i miljöskyddslagen trädde i kraft har tillstånd lämnats till ett mycket stort antal miljöfarliga verksamheter i landet. I tillstånden har noga reglerats under vilka förhållanden verksamheten får utövas. Tillstånden sådana gäller som i princip för all framtid medan villkoren normalt kan omprövas först efter det tio år förflutit sedan tillståndet meddelades. Under vissa förhållanden kan villkoren omprövas redan dessförinnan. Vi har för vår del inte föreslagit några ändringar i det nuvarande prövningssystemet bortsett från att vi anser att detta i viss utsträckning i framtiden bör ersättas av generella föreskrifter. Vi att tidigare anser meddelade tillståndsbeslut i princip skall äga sin giltighet även efter det miljöbalken trätt i kraft. Vi har vidare föreslagit att de nuvarande omprövningsreglerna i princip skall oförändrade. Vi öppnar vara således ingen ny omprövningsmöjlighet på grund att aktsamav nya hetsregler träder i kraft. Vi har nöjt med att föreslå att det föross hållandet att en miljökvalitetsnorm överskrids i förening med att en åtgärdsplan upprättats skall kunna föranleda omprövning av villkor i tidigare meddelade tillståndsbeslut. Vidare har vi föreslagit att omprövning skall ske om en från hälso- eller miljöskyddssynpunkt väsentlig förbättring kan vinnas med användning bästa tillgängliga teknik; av nu används i stället uttrycket någon ny process- eller reningsteknik. Stoppreglerna skall inte tillämpas vid omprövning av villkor för miljöfarlig verksamhet. Deras ändamål är att hindra att tillstånd lämnas när hälsa eller miljö kan skadas eller mindre allvarligt, bemer roende på stoppreglernas utformning. Sedan ett tillstånd till miljöfarlig verksamhet lämnats gäller det i princip utan tidsbegränsning. I detta hänseende innebär vårt förslag till miljöbalk ingen ändring i förhållande till gällande rätt. Emellertid skulle det vara olyckligt miljöfarliga verksamheter om som erhållit tillstånd före balkens ikraftträdande skulle kunna fortsätta utan varje tidsbegränsning trots att verksamheterna strider mot de värderingar som ligger till grund för de föreslagna stoppregav oss lerna. Även de stoppreglerna de genomföras. om nya är stränga måste Vi kan inte i längden acceptera att människors hälsa skadas genom hälso- och miljöfarliga verksamheter. Hälsofarliga utsläpp från trañk och industrier måste bringas att upphöra. Ett sätt att åstadkomma detta är att uppställa en bestämd tid då åtgärderna sist skall vara genomförda. Industri, kommuner och andra utövar miljöfarlig verksamsom

36 Kapitel 4

het får då tid på sig sig till dessa regler. Å andra sidan att anpassa sådan tidsfrist på dem bedriver de miljöfarliga sätter en en press som verksamheterna att genomföra nödvändiga ändringar, något som kan förutsätta teknisk utveckling. Bland andra fördelar med metoden kan nämnas att det blir utövarna miljöfarlig verksamhet som själva får av välja medel för att komma till rätta med befintliga olägenheter av verksamheterna. Vi föreslår därför viss karenstid införs för miljöfarliga verkatt en samheter för vilka tillstånd lämnats enligt tidigare regler. Efter övergångstidens slut skall även befintliga tillstånd kunna upphävas, om de strider mot de nya stoppreglerna. Såvitt angår miljöfarlig verksamhet som inte erhållit tillstånd synes det ha varit en under miljöskyddslagens giltighetstid tillämpad princip att sådan verksamhet fått finna sig i de nya regler som tid efter annan införts. Detta skulle kunna innebära att tillstånd vägrades en vid balkens ikraftträdande befintlig verksamhet, den vid tillståndsprövning om befanns strida mot de nya stoppreglerna. Tillsynsmyndigheten skulle också kunna meddela förbud mot verksamheten. De nya stoppreglerna i miljöbalken får dock anses innebära en så betydelsefull ändring i fråga om hälsoskyddet att det är rimligt att tillämpa karenstid i fråga miljöfarliga verksamheter som finns en om vid balkens ikraftträdande, även om de saknar tillstånd. Vi anser heller inte att de nya stoppreglerna i den del de berör skyddet av hälsan skall kunna omedelbart tillämpas på störningar från befintliga kommunikationsanläggningar. Dessa är att hänföra till miljöfarlig verksamhet, varför de föreslagna övergångsbestämmelserna kommer att gälla även för dem. Vad gäller hälsoskyddet i befintliga bostäder och lokaler för undervisning och barnomsorg synes det däremot motiverat att användningen sådana bostäder och lokaler omedelbart efter balkens ikraftträdanav den skall kunna förbjudas, om den kan befaras skada människors hälsa. En fråga som förtjänar särskild uppmärksamhet är den om det skall föreligga identitet mellan den verksamhet som bedrevs vid balkens ikraftträdande och den som bedrivs vid prövningstillfället för att de äldre stoppreglerna då skall kunna tillämpas. Ett sådant krav på identitet skulle till följd att de nya stoppreglerna alltid skulle komma att tillämpas under övergångstiden så snart det inträtt någon ändring med avseende på verksamheten. En ändring i en anläggning eller en verksamhet behöver emellertid inte med nödvändighet medföra något på-

Kapitel 4 37

tagligt negativt från hälso- eller miljöskyddssynpunkt. Ändringen kan

exempelvis ha lett till att störningarna från verksamheten förändrats bara marginellt eller t.o.m. minskat. Att i sådana lägen göra de nya stoppreglerna tillämpliga skulle kunna såväl motverka en önskad teknikutveckling som dämpa investeringsviljan i allmänhet inom näringslivet. Om bristande identitet skall motivera tillämpningen de av nya stoppreglerna även under övergångsperioden, bör det dock uppställas krav på någon form av kvalifikation att störning kan ändra som en karaktär eller omfattning så att en olägenhet betydelse från hälsoav eller miljöskyddssynpunkt kan uppstå. Frågan är då hur lång övergångstiden bör vara. Den frågan måste avgöras genom en avvägning mellan de risker kan förutses för som människors hälsa, om de nya stoppreglerna inte sätts i kraft omedelbart, och behovet av en övergångstid som sätter de hälsofarliga verksamheterna i stånd tekniskt och ekonomiskt att på ett effektivt sätt - komma till rätta med de risker verksamheterna för med sig. Av som en avgörande betydelse är vilka bestämmelser kommer att tillämsom pas i stället för de nya stoppreglerna, om dessa inte införs omedelbart. Därvid är det viktigt att komma ihåg att stoppreglerna i miljöskyddslagen kan tillämpas beträffande miljöfarlig verksamhet inte som tidigare haft tillstånd, tillstånd söks till verksamheten eller om om tillsynsmyndigheten prövar frågan förbud mot verksamheten. I om fråga om verksamheter med tillstånd meddelats före balkens som ikraftträdande ñnns vissa möjligheter att upphäva tillståndet enligt de regler som vi föreslår i 21 kap. l § miljöbalken och i princip - som överensstämmer med gällande rätt nämligen bl.a. om det genom verksamheten uppkommit någon olägenhet väsentlig betydelse av som inte förutsågs när tillståndet meddelades. Om det skall framstå som realistiskt att målet att tvinga den - som bedriver en verksamhet kan befaras leda till att människors hälsa som skadas att efter en övergångstid ha genomfört sådana ändringar att man inte längre behöver befara sådan påverkan skall kunna uppnås, en torde det krävas att det får förflyta inte obetydlig tid från balkens en ikraftträdande, innan ett tillstånd dras på grund att miljöfarlig av en verksamhet strider mot de stoppreglerna. Enligt vår mening kan nya det vara lämpligt att anknyta till den tioårstid gäller för omprövsom ning, eftersom företag med tillstånd alltid måste räkna med möjligheten att efter den tiden sina villkor väsentligt skärpta. Om målet skall vara att framtvinga ändringar under en övergångstid bör dock tiden räknas lika för all miljöfarlig verksamhet och därvid utgå från

38 Kapitel 4

balkens ikraftträdande. Om miljöfarlig verksamhet, som påbörjats en före balkens ikraftträdande, strider mot de nya stoppreglerna bör alltså tillståndet på den grunden kunna upphävas efter utgången av juni 2005, om balken träder i kraft den l juli 1995. Under tiden fram till dess skall miljöskyddslagens stoppregler gälla för verksamheten i fråga. Som anförts vi att de föreslagna stoppreglerna i ovan anser av oss fråga skyddet hälsan innebär den största förändringen i förom av hållande till nuvarande lagstiftning. Vi har emellertid också föreslagit en viss skärpning av nuvarande stoppregler i fråga om skyddet av miljön. Den viktigaste ändringen innebär att regeringen, till skillnad från i dag, inte skall kunna meddela tillstånd till en verksamhet, hantering eller åtgärd, allvarliga skador på miljön kan befaras. I första hand om torde denna fråga kunna aktualiseras beträffande miljöfarlig verksamhet av större omfattning. I fråga om verksamheter som tillkommer efter det att miljöbalkens bestämmelser trätt i kraft finner ingen anledning att acceptera att sådana skall få medföra allvarliga skador på miljön. Vad angår befintliga miljöfarliga verksamheter kan konstateras att det sedan miljöskyddslagens tillkomst nedlagts ett omfattande miljöskyddsarbete vid flertalet de verksamheter som är av intresse i av sammanhanget. Detta talar för att det skulle vara möjligt att beträffande verksamheter utan tillstånd omedelbart vid balkens ikraftträdande tillämpa de föreslagna stoppreglerna i miljöbalken i den del som rör skyddet för miljön. Det framstår dock som en lagtekniskt omöjlig uppgift att göra skillnad på hälsoskyddet och miljöskyddet i övrigt vid tillämpning av stoppreglerna enligt miljöskyddslagen resp. miljöbalken. Eftersom nyheterna i miljöbalkens stoppregler framstår som mindre genomgripande i fråga om miljön i övrigt än när det gäller hälsoskyddet, bör övergångsregleringen i övrigt följa vad som bör gälla för hälsoskyddet. Vi föreslår alltså att de äldre stoppreglerna skall under de närmaste tio åren efter miljöbalkens ikraftträdande tillämpas generellt i fråga om icke tillståndsgiven miljöfarlig verksamhet som påbörjats före ikraftträdandet, men att å andra sidan efter tioårstidens utgång tillstånd som getts till en miljöfarlig verksamhet som påbörjats före balkens ikraftträdande skall kunna upphävas med stöd av de nya stoppreglerna. Det sagda bör tillämpas även på så sätt att en vid balkens ikraftträdande befintlig verksamhet erhållit tillstånd under övergångstiden som

Kapitel 4 39

med tillämpning av de äldre stoppreglerna bör kunna stoppas efter övergångstidens utgång med tillämpning de nya stoppreglerna. Man av får utgå från att de som söker tillstånd under övergångstiden för verksamheter som fanns vid ikraftträdandet utformar ansökningen så att de inte behöver riskera förbud mot verksamheten efter övergångstidens utgång. Enligt nuvarande bestämmelser gäller inte stoppreglerna i miljöskyddslagen för bl.a. sådan flygplats, väg eller järnväg, anlägganvars de prövas i särskild ordning. Det är således inte möjligt för en tillsynsmyndighet att med stöd 6 § miljöskyddslagen meddela förbud av mot användande av sådana anläggningar. Däremot är tillsynsmyndigheten oförhindrad att meddela förbud mot anläggande sådan väg, av flygplats eller järnväg som strider mot lokaliseringsregeln i 4 § miljöskyddslagen. Det är också möjligt att med stöd av 5 § miljöskyddslagen meddela föreläggande om skyddsåtgärder, försiktighetsmått m.m. Med hänsyn till nämnda förhållanden har undantaget i 6 § miljöskyddslagen i realiteten begränsad betydelse. Det saknas med anledning härav skäl att utöver ovan föreslagna övergångsregler införa några särskilda bestämmelser med anledning av att den nuvarande undantagsregeln i 6 § miljöskyddslagen föreslås slopad.

5 med mark och

Hushållning

vatten

m.m.

I vårt huvudbetänkande föreslår vi att de grundläggande och särskilda hushållningsbestämmelserna i naturresurslagen tillsammans med bestämmelserna i lag miljökonsekvensbeskrivningar och om samma om regeringsprövning av större industrianläggningar införs i en särskild avdelning i miljöbalken. I denna avdelning förs också in bestämmelser att regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får om meddela föreskrifter om kvalitetskrav på luft, vatten eller mark, om nivåer för buller, skakning, ljus, strålning eller annan sådan störning skyddsavstånd mellan miljöfarlig verksamhet och bostäder samt om m.m. miljökvalitetsnormer. I fråga om bestämmelserna om hushållning med mark och vatten samt den fysiska miljön i övrigt har vi varit förhindrade att föreslå några sakliga ändringar. Dessa regler, kompletterade med de bestämmelser utökat älvskydd riksdagen nyligen antagit, har vi om som således i oförändrad form fört in i vårt förslag till miljöbalk. Reglernas karaktär paraplyregler har vidare bibehållits. Samma förhållande av kan sägas gälla bestämmelserna om miljökonsekvensbeskrivningar i naturresurslagen. Här föreslår vi emellertid en ny bestämmelse om att miljökonsekvensbeskrivning i den utsträckning det kan behövas en skall möjliggöra en bedömning av effekterna på människors hälsa, miljön och hushållningen med naturresurser också för det fallet att verksamheten, hanteringen eller åtgärden kommer till stånd på annan plats eller i utformning än som planerats liksom för det fallet att annan någon förändring inte genomförs nollalternativ. Vad gäller regeringsprövning av större industrianläggningar m.m. föreslår vi att den nuvarande tillståndsprövningen av regeringen ersätts med en tillåtlighetsprövning enligt mönster från vattenlagen. Behovet övergångsbestämmelse med anledning detta förslag behandlar av en av vi i kap. Vi föreslår också att regeringen vid sin tillåtlighetsprövning skall vara skyldig att iaktta de allmänna aktsamhetsreglerna i

42 Kapitel 5

miljöbalken, däribland de ovan redovisade stoppreglerna. Detta innebär en förändring i förhållande till nuvarande ordning där prövningen uteslutande grundas på bestämmelserna i naturrcsurslagen. De redovisade förändringarna innebär att miljöintressena får ökad tyngd vid regeringens prövning av sådana ärenden. Någon anledning att för denna situation införa särskilda Övergångsbestämmelser, utöver dem vi föreslår skall gälla för miljöfarlig verksamhet i allmänhet, inte synes föreligga. En annan nyhet är att vi föreslår att regeringen obligatoriskt, förutom de i dag uppräknade verksamheterna, också skall pröva sådana vägar, järnvägar, flygplatser, hamnar och farleder kan medföra som en från nationell eller regional synpunkt betydande påverkan på miljön. Vi har i avsnitt l0.l0.2 i den allmänna motiveringen i huvudbetänkandet närmare redogjort för vilka trañkanläggningar bör som prövas på sådant sätt. Förslaget om att införa en obligatorisk regeringsprövning större av trañkanläggningar innebär otvivelaktigt icke oväsentlig förändring en i förhållande till nuvarande ordning. Valet och utformningen det av framtida transportsystemet i stort faller under såväl riksdagens som regeringens ansvar. Utmärkande för dessa frågor är att planeringsarbetet måste ske med väl tilltagen framförhållning. Inte sällan arbetar man med revideringar av investeringsplaner vart tredje år. Vidare har uttalats att varannan revidering skall göras i förenklad form. Med hänsyn till dessa förhållanden kan det enligt vår uppfattning föreligga skäl för en viss övergångstid innan obligatorisk prövning aktuella av projekt införs. Detta hindrar naturligtvis inte att regeringen, på samma sätt som nu kan ske, kan förbehålla sig prövningen enskilda projekt av om dessa kan förväntas medföra från nationell eller regional en synpunkt betydande påverkan på miljön. Vad slutligen gäller miljökvalitetsnormerna kan konstateras att sådana inte kommer att utformas som lagbestämmelser i balken utan som föreskrifter som med stöd balken meddelas regeringen eller av av den myndighet som regeringen bestämmer. Föreskrifterna miljöom kvalitetsnormer kommer inte straffsanktionerade, eftersom att vara de i första hand skall användas vid myndigheternas prövning och tillsyn. Med hänsyn till dessa förhållanden finns det enligt vår uppfattning inget behov av att införa Övergångsbestämmelser till reglerna i balken om miljökvalitetsnormer. Eventuella Övergångsbestämmelser kan tas i de föreskrifter vari miljökvalitetsnormerna läggs fast, behov om

Kapitel 5 43

skulle föreligga. Annars är det vår avsikt att miljökvalitetsnormerna skall läggas till grund för âtgärdsplaner. I sådana planer kan en lämplig tid för normernas genomförande bestämmas.

6 Naturvård och bevarande av bio-

logisk mångfald

Förslaget till miljöbalk upptar i 10-13 kap. bestämmelser om naturvård och bevarande biologisk mångfald. av Vad gäller skyddet för naturområden innebär vårt förslag att. de nuvarande bestämmelserna naturvårdslagen om nationalpark, naturrenaturvårdsområde och naturminne överförs till 10 kap. i balken servat, med i huvudsak oförändrat innehåll. I samband med beslut i enskilda ärenden avsättande av mark till om nationalpark eller förklaring ett område som naturreservat eller om av naturvårdsområde eller fridlysning ett naturföremålvsom naturom av minne har med stöd naturvårdslagen meddelats ett stort antal föreav skrifter vad allmänheten har att iaktta inom ett område och om om sådana inskränkningar för ägaren i rätten att förfoga över eller nyttja fastigheten behövs för att uppnå syftet med skyddet. som Som redan framhållits i avsnitt 3.2 kan det inte komma i fråga att i samband med miljöbalkens ikraftträdande utfärda nya föreskrifter med stöd balken för redan beslutade skyddsformer. Ett sådant av förfarande skulle nämligen medföra endast ett omotiverat ianspråktagande I stället bör frågan lösas så att det i promulgaav resurser. tionslagen införs allmän övergångsbestämmelse den innebörden en av att föreskrifter meddelats med stöd äldre bestämmelser skall som av ha verkan de hade meddelats med stöd av motsvasamma som om rande bestämmelser i miljöbalken. Även bestämmelserna strandskydd i naturvårdslagen har i förom stärkt form förts över till 10 kap. miljöbalken. Med anledning av att grunden för strandskyddet utvidgas enligt balken kan förutses vissa övergångsproblem vad gäller förordnanden enligt 15 § andra stycket första meningen naturvårdslagen inskränkning i strandskyddet. om Sådana förordnanden bygger nämligen endast på den grunden att ett strandområde saknar betydelse för bad och friluftsliv medan miljöbalkens regler strandskydd även syftar till att bevara goda livsom betingelser på land och i vatten för växt- och djurlivet. Det nu sagda

46 Kapitel 6

kommer i många fall att leda till att meddelade förordnanden enligt nyssnämnda bestämmelse inte fullt ut tillgodoser strandskyddets syften enligt miljöbalken. Detta är allvarligt, eftersom den grunden för nya strandskyddet är av mycket stor betydelse för växt- och djurlivet. Det vore självfallet önskvärt att samtliga förordnanden innefattar som undantag från strandskyddet kunde omprövas före balkens ikraftträdande så att de undantag som kan bli möjliga med stöd 10 kap. 9 § av tredje stycket miljöbalken kunde träda i kraft samtidigt balken. som Det kan emellertid antas att detta inte låter sig göras. Det därför synes nödvändigt med en övergångstid under vilken förordnanden enligt tidigare lagstiftning får gälla även syftet med strandskydd enligt om balken inte helt kan tillgodoses. Vi föreslår denna övergångstid att bestäms till fem år. Sådana förordnanden med stöd äldre bestämav melser som inte efter denna tid har hunnit omprövas bör då automatiskt upphävas. Följden härav blir att strandskydd kommer råda att enligt huvudregeln i 10 kap. 9 § första och andra styckena miljöbalken.

En annan fråga i strandskyddssammanhang är den byggnader

om och andra anläggningar som uppförts inom strandskyddsområde. Det kan vara fråga dels sådana byggnader och anläggningar om som uppförts inom områden som genom förordnanden undantagits från strandskydd, dels sådana uppförts efter dispens från strandskyddsbesom stämmelserna. Det torde inte kunna krävas att byggnader och andra anläggningar som tillkommit med stöd äldre bestämmelser skall tas bort den av av anledningen att de inte skulle ha kunnat komma till stånd enligt miljöbalkens bestämmelser om strandskydd. Dessa byggnader och anläggningar torde i första hand utgöra hinder för bad och friluftsliv och är således bedömda utifrån detta förhållande. En övergångsbestämmelse bör därför införas att anläggningar eller anordningar i om som avses 10 kap. ll § första eller andra stycket miljöbalken och tillkommit som senast vid en viss tidpunkt med stöd äldre bestämmelser skall av användas för sitt ändamål även därefter. Då det gäller att bestämma denna tidpunkt är självfallet det enklaste och mest praktiska att knyta den till balkens ikraftträdande. Mot en sådan lösning kan emellertid anföras att det finns risk för att tiden en från det att riksdagen behandlar förslaget till miljöbalk till dess balken träder i kraft kommer att utnyttjas för att uppföra anläggningar nya eller anordningar eller ändra befintliga sådana på ett sätt strider som mot syftena med miljöbalkens strandskyddsbestämmelser. För att

Kapitel 6 47

förebygga sådan utveckling det i och för sig möjligt att knyta en vore tidpunkten då anläggning eller anordning senast skall ha tillkommit en användas till lämplig dag i nära anslutning för att få behållas och en till den dag då riksdagen förslaget till miljöbalk. Ett sådant förantar farande är dock ovanligt och opraktiskt, särskilt de grundläggande som reglerna i miljöbalken mot vilka anläggningarna skall bedömas blir gällande först Anläggningarna kan sålunda tillåtliga under senare. vara tid för bli förbjudna. Detta kan medföra retroaktiv en att senare en tillämpning föranleder betänkligheter från rättssäkerhetssynpunkt. som Vid avvägning mellan å sidan befarade olägenheter från en ena naturvårdssynpunkt och å andra sidan systematiska och lagtekniska lämplighetssynpunkter finner vi att de har sådan bärighet att senare alternativet med särreglering inte bör väljas. Tidpunkten bör därför sammanfalla med den för balkens ikraftträdande. Det bör inte möjligt att bygga eller bygga till eller ändra vara om användningssättet sådan anläggning eller anordning som fanns av en vid balkens ikraftträdande, inte detta är förenligt med miljöbalkens om syften med strandskyddet. Det förespråkade förbudet kommer nu självfallet inte att gälla i de fall förordnande enligt balken meddelas inskränkning i strandskyddet eller detta minskas eller upphävs om inom område omfattas detaljplan eller områdesbestämmelser som av eller dispens meddelas med stöd miljöbalkens bestämmelser. av I fråga täktverksamhet innebär vårt förslag att regeringen eller om den myndighet regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om som täkt för husbehov sten, sand, lera, jord, torv eller andra att av grus, jordarter inte får bedrivas utan tillstånd. Denna förändring i förhållande till nuvarande bestämmelser i naturvårdslagen kan förväntas medföra att åtskilliga de husbehovstäkter för närvarande bedrivs av som så småningom kommer att bli tillståndspliktiga. Eftersom många husbehovstäkter tillgodoser ett kontinuerligt behov av täktmaterial, är det nödvändigt befintliga täkter tillåts fortsätta tills vidare när ett krav att

på tillståndsprövning träder i kraft. Övergångsbestämmelser i ämnet

bör emellertid tas in i de föreskrifter i vilka krav på tillstånd införs. Sådana Övergångsbestämmelser bör utformas så att täkt som pågår vid föreskrifternas ikraftträdande utan att tillstånd erfordrats skall få pågå längst till dess frågan tillstånd prövats enligt miljöbalken, under om förutsättning ansökan tillstånd ingetts senast inom sex månader att om från den dag föreskrifterna träder i kraft. Frågan ersättning för det om husbehovstäkt inte längre får utnyttjas behandlas i kap. 12. fall en

48 Kapitel 6

Härutöver förutser vi inget behov särskilda Övergångsbestämav melser till miljöbalkens tredje avdelning.

7 Särskilda

aktsamhetsregler m.m.

Bland de särskilda aktsamhetsreglerna

i 14-19 kap. i fjärde avdelningen i miljöbalken har i stort sett samtliga tillåtlighetsbestämmelser i de nuvarande miljölagarna, inte ersatts de allmänna som av aktsamhetsreglerna i 3 kap. miljöbalken, införts. Ett nytt kapitel om biotek-

niska produkter har tillkommit. Kapitelindelningen

har sin motsvarighet i de nuvarande skyddslagarna.

Bestämmelserna i 14 kap. miljöfarlig

om verksamhet, 15 kap. om kemiska produkter och 19 kap. strålning kan i innehålla om stort sägas regler av motsvarande slag finns i som nuvarande lagar. Det kan inte anses föreligga något behov Övergångsbestämmelser av till dessa kapitel. Vi har tidigare behandlat frågan om Övergångsbestämmelser till de allmänna aktsamhetsreglerna. Som framgått får sådana Övergångsbestämmelser sin betydelse främst i fråga miljöfarlig om verksamhet. Bestämmelserna i 16 kap. biotekniska om produkter har viss tidi-

gare motsvarighet i lagen förhandsgranskning biologiska

om av be-

kämpningsmedel. I fråga föreskrifter och godkännanden

om som kan ha meddelats enligt den lagen kommer de Övergångsbestämmelser som vi förordat i avsnitten 3.1 och 3.2 bli tillämpliga. att I övrigt är här

fråga lagstiftning. Något behov

om en ny av Övergångsbestämmelser till reglerna i miljöbalken kan vi inte finna. Frågor om när tillstånd skall sökas eller finnas för befintliga produkter får regleras i övergångsbestämmelser till de föreskrifter där krav på sådant tillstånd införs. De särskilda bestämmelserna

om hälsoskydd har i miljöbalken samlats i 17 kap. Vi föreslår att hälsoskyddsbestämmelserna i balken

skall i större utsträckning än nuvarande bestämmelser i hälsoskyddsla-

gen inriktas på frågor inomhusmiljö. Delvis

om som en konsekvens

härav föreslås att tillämpningsområdet för bestämmelserna

fortsättningsvis skall anknytas till användning egendom. av Hälsoskyddsbe-

stämmelsernas tillämpningsområde

föreslås vidare utvidgas genom att begreppet sanitär olägenhet ersätts med begreppet olägenheter för

50 Kapitel 7

hälsa. Sistnämnda ändring medför att balkens bestämmelmänniskors för hälsan också kan tillämpas på olägenheter som i och ser till skydd skadliga ändå kan uppfattas som störande, för sig inte är direkt men t.ex. lågfrekvent ljud från värmepumpar m.m. här föreslagna ändringarna inte behöva föranleda några De synes

särskilda Övergångsbestämmelser. hälsoskyddsbestämmelserna i miljöbalken föreslås i 17 kap.

Bland regel undersökningsplikt saknar motsvarighet i nuva- 5 § en om som sådan bestämmelse har emellertid

rande hälsoskyddslagstiftning. En

funnits i miljöskyddslagen i fråga miljöfarlig verksedan länge om bestämmelsen läggs fast och upplåter byggnasamhet. I att var en som eller allmänna ändamål är skyldig att utföra sådana der för bostäder behövs för hindra uppkomsten av olägenheter undersökningar som att

Med stöd denna regel kan tillsynsmyndigheten förelägga

för hälsan. av utföra de undersökningar behövs för att fastighetsägare att som en exempelvis förekomsten skadlig strålning, mögel m.m. klarlägga av kan också uppdra åt utomstående att på ägarens

Tillsynsmyndigheten

bekostnad låta utföra undersökningarna.

nytillkommande bestämmelsen kommer att avsevärt förbättra

Den komma till rätta med osunda eller skadliga bostadsmöjligheterna att innebär vidare kostnadsansvaret för undersökningarna miljöer. Den att upplåter byggnader för bostadsändamål m.m. För läggs på den som sådana undersökningar i stor utsträckning av närvarande bekostas kommunerna. Även föreslagna förändringen innebär relativt radikal om den en förhållande till vad gäller finns det enligt vår uppfattnyhet i som nu

behov någon övergångsbestämmelse. Det framstår näm-

ning inget av naturligt sådana undersökningar här avses skall ligen som helt att som den upplåter byggnader till bostadsändamål m.m. bekostas av som fråga egendom finns vid balkens ikraftträdanäven när det är om som de. 18 kap. avfall har föreslagit regler om bl.a. producentan- I om

producent den yrkesmässigt tillverkar, importe-

svar. Med avses som försäljer eller förpackning eller som i sin yrkesrar eller en vara en verksamhet frambringar avfall fordrar särskilda åtgärder mässiga som

renhållnings- eller miljövårdssynpunkt. Med stöd av dessa regler

från den myndighet regeringen bestämmer medkan regeringen eller som skyldighet för producent att till att avfallet dela föreskrifter om en se förpackning eller avfallet från sådan verksamhet av en vara eller en bedriver forslas bort, återanvänds, återvinns eller tas om hand som han

Kapitel 7 51

på sådant sätt som kan krävas för miljömässigt godtagbar avfallsen hantering. Föreskrifterna kan också skyldighet för producenten avse att märka en vara eller en förpackning eller att lämna uppgifter om insamling m.m. Något behov Övergångsbestämmelser till reglerna av om producentansvar förutser vi inte. Däremot anser vi att sådana bestämmelser fordras beträffande den föreslagna bemyndiganderegeln i 18 kap. 8 § tredje stycket miljöbalken enligt vilken regeringen eller den myndighet regeringen besom stämmer får meddela föreskrifter hur renhållningsordning skall om en upprättas och antas och om det närmare innehållet i avfallsplan. För en närvarande gäller enligt renhållningslagen att kommunens renhållningsordning skall antas kommunfullmäktige. Vidare innehåller renhållav ningslagen detaljerade bestämmelser upprättande eller ändring om av i en renhållningsordning. Det är uteslutet att de renhållningsordningar som upprättats och antagits före miljöbalkens ikraftträdande skall upphöra att gälla vid detta. I stället bör renhållningsordningar som upprättats och antagits enligt äldre bestämmelser förbli gällande även efter ikraftträdandet.

8 Utredning, prövning och tillsyn

20 kap. miljöbalken om tillstånd till en viss verksamhet eller åtgärd m.m. innehåller vissa grundläggande regler om förfarandet vid prövning av frågor om tillstånd och godkännande. Vårt förslag går ut på att sådana frågor även i fortsättningen skall prövas i administrativ ordning av förvaltningsmyndigheter. Därav följer att förvaltningslagens bestämmelser blir tillämpliga i fråga förfarandet hos prövningsom myndigheterna. Vad gäller prövning frågor miljöfarlig verksamav om het hos Koncessionsnämnden och eventuellt länsstyrelsen avser vi dock att i samband med följdlagstiftningen lägga fram förslag till kompletterande förfaranderegler. Om inte annat föreskrivs gäller processuella bestämmelser även nya i sådana ärenden som är anhängiggjorda då dessa bestämmelser träder i kraft. Denna ordning bör med än större styrka hävdas då det är fråga om ett administrativt förfarande. Härtill kommer att det i största möjliga utsträckning bör undvikas att en prövningsmyndighet har att tillämpa såväl nya som gamla förfaranderegler. Mot bakgrund härav förutser vi med ett undantag inget behov Övergångsbestämmelser till - - av 20 kap. Ett särskilt problem som här förtjänar att nämnas är det som rör sådan miljöfarlig verksamhet som bedrevs redan vid miljöskyddslagens ikraftträdande men som ännu inte har tillståndsprövats. Det kan vara fråga om verksamheter som antingen prövats genom dispensbeslut av Naturvårdsverket eller länsstyrelsen före den 1 juli 1981 eller som tillhör tillståndspliktiga branscher men som trots detta inte har tillständsprövats. Av tillgänglig statistik framgår att antalet av det förra slaget vid årsskiftet 198990 uppgick till drygt l 300, varav det stora flertalet s.k. B-objekt, dvs. företag tillhörande branscher pä länsstyrelselistan, där de största enskilda branscherna rengörings- och var renhållningsverksamhet samt verkstadsindustri. Vad gäller verksamheter av den senare typen framgår den nämnda statistiken att dessa av uppgick till knappt 2 300. Även bland dessa dominerade B-objekten och

54 Kapitel 8

de största enskilda branscherna här trävarutillverkning, plast- och var gummivaruindustri, rengörings- och renhållningsverksamhet, verkstadsindustri brytning och utvinning än sådan som avser samt annan malm och mineraler. Det finns inget tyder på att den nu redovisasom de statistiken därefter undergått någon nämnvärd förändring. Utredningen miljövårdens organisation uttalade i betänkandet om 1987:32 För bättre miljövård sin mening att det var helt SOU en som otillfredsställande antal föroreningskällor, tillhörande tillatt ett stort ståndspliktiga branscher, fortfarande efter närmare 20 år saknade tillståndsbeslut reglerade verksamheten. Utredningen föreslog som övergångsbestämmelse skulle införas i lagstiftningen med därför att en syfte tillstånd för verksamheten skulle ha sökts inom en viss tid att beträffande samtliga anläggningar tillhörde tillståndspliktiga bransom scher och oberoende verksamheten dispensprövats eller inte. av om Bemyndigandet i 10 § miljöskyddslagen medför inte någon rätt för regeringen meddela föreskrifter tillståndsplikt i allmänhet för att om verksamhet. Endast i fråga utsläpp avloppsvatten, utsläpp en om av uppläggning fast avfall eller annat fast ämne eller vid ändring eller av verksamhet kan regeringen enligt bemyndigandet föreskriva krav av en på tillstånd eller anmälan vad gäller verksamheten som sådan. Så har

också skett i miljöskyddsförordningen.

Även vi det otillfredsställande att många verksamheter ännu anser inte tillståndsprövats de tillhör tillståndspliktiga branscher. trots att Mot denna bakgrund har vi i 14 kap. 5 § första stycket l miljöbalken föreslagit bestämmelse det behövs från hälso- eller miljöen att om skyddssynpunkt eller för främjande långsiktigt god hushållning av en med får regeringen föreskriva att vissa slag fabriker naturresurser, av eller andra inrättningar eller verksamheter inte får anläggas eller bedritillstånd lämnats eller anmälan gjorts hos den myndigvas utan att av regeringen bestämmer. het som redovisade förslaget innebär förändring i förhållande till Det nu en gällande rätt på så sätt att verksamheter i allmänhet kan underkastas krav på tillstånd eller anmälan. Med stöd det aktuella bemyndiganav det kan således även verksamheter bedrivits i oförändrad form som sedan miljöskyddslagens tillkomst underkastas sådant krav. Någon övergângsbestämmelse för att fånga dessa verksamheter behövs upp därför inte. förslag innebär regeringens funktion i tillståndsärenden Vårt att förändras. I dag är regeringen tillståndsmyndighet dels i ärenden enligt 4 kap. naturresurslagen, dels beträffande vissa ärenden om i princip

Kapitel 8 55

otillåtlig miljöfarlig verksamhet enligt 6 § andra stycket miljöskyddslagen. I fortsättningen skall emellertid regeringen i sådana ärenden i likhet med vad som för närvarande gäller i vattenmål endast avgöra frågan om tillåtlighet och eventuella särskilda villkor medan själva tillståndet och detaljvillkor kommer att meddelas myndigav en annan het. Enligt vår mening kan det inte komma i fråga att flytta sådana ärenden från regeringen som antingen väckts hos denna enligt 4 kap. naturresurslagen eller som underställts regeringen med stöd av 16 § miljöskyddslagen. I stället bör sådana ärenden anhängiggjorts som senast vid balkens ikraftträdande handläggas enligt äldre bestämmelser. En övergångsbestämmelse härom fordras därför. Frågor om omprövning av tillstånd och villkor och om upphävande av tillstånd behandlas i 21 kap. miljöbalken. Bestämmelserna i kapitlet är gemensamma för balkens hela tillämpningsområde, sig fråga vare är om miljöfarlig verksamhet eller någon annan åtgärd. Enligt vår mening är det endast redan meddelade tillstånd till miljöfarlig verksamhet som fordrar överväganden i övergångshänseende. Att denna verksamhet intar en särställning i sammanhanget har att göra med den rättstrygghet som är förbunden med tillstånd till sådan verksamhet. Frågor om rättskraft och om inskränkning i denna har vi behandlat i huvudbetänkandet i kap. 14 i den allmänna motiveringen. Vad gäller upphävande av tillstånd till miljöfarlig verksamhet förutser vi i materiellt hänseende inget behov av Övergångsbestämmelser. Miljöbalkens bestämmelser i ämnet överensstämmer i sak i allt väsentligt med vad som nu gäller. Härtill kommer att förutsättningarna för upphävande av tillstånd är sådan art att utövare miljöfarlig av en av verksamhet inte bör kunna åberopa någon rättstrygghet i de fall det kan bli aktuellt att upphäva ett tillstånd. Inte heller i fråga om omprövning av tillstånd att släppa ut avloppsvatten synes något behov av Övergångsbestämmelser föreligga. Däremot kan situationen vara en annan vid omprövning av villkor för tillstånd till miljöfarlig verksamhet. I fråga om de materiella förutsättningarna för sådan omprövning föreslår vi i 21 kap. 2 § första stycket 2 miljöbalken en möjlighet att påkalla omprövning av villkor i tidigare meddelade tillståndsbeslut miljökvalitetsnormer i vissa om fall inte uppfylls. I praktiken torde emellertid detta knappast kunna ske förrän viss tid förflutit från det miljöbalken trätt i kraft. Skälet härtill är att balken endast upptar bemyndiganden för regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att utfärda föreskrifter om miljökva-

56 Kapitel 8

litetsnormer. För utfärda sådana föreskrifter kommer det emellertid att krävas viss tid. Till början torde det för Sverige bli normalt att en införa bestämmelser miljökvalitetsnormer till följd av fråga om att om EES-avtalet och Sverige blir medlem av EG. om sammanhanget bör också erinras att de föreskrifter om miljö- I om kvalitetsnormer vi föreslår i allmänhet inte kommer att vara av som tvingande karaktär de föreslagna stoppreglerna, särskilt samma som inte i fråga befintlig verksamhet. I det sistnämnda fallet krävs om nämligen åtgärdsplaner upprättas myndigheterna innan frågan att av omprövning kan väckas hos tillständsmyndigheten. Det förefaller om vidare naturligt i samband med beslut att föreskriva miljökvaliatt om också reglera vid vilken tidpunkt dessa skall börja tillämtetsnormer

pas. Vi föreslår vidare omprövning skall kunna ske efter kortare tid att den nuvarande tioårstiden, det följer Sveriges internationella än om av förpliktelser. Det får bli beroende vad står i tillämpliga interav som nationella rättsakter, den kortare tiden skall gälla även för verkom tillkommit före den aktuella rättsaktens ikraftträdande. samheter som Vi föreslår också att omprövning skall kunna ske, om en från eller miljöskyddssynpunkt väsentlig förbättring kan uppnås med hälsoanvändning bästa tillgängliga teknik. I miljöskyddslagen används i av stället uttrycket med användning någon process- eller reningsav ny teknik. Den skärpning ligger i den lydelsen på grund av att som nya denna också inbegriper arbetsledning och organisation är inte av betydelse inte den bestämmelsen bör tillämpas också i sådan att nya fråga verksamheter fanns vid balkens ikraftträdande. om som Det anförda leder till slutsatsen att några Övergångsbestämnu oss melser inte heller erfordras i fråga omprövning av villkor för om tillstånd till miljöfarlig verksamhet. Vi erinrar dock om vad vi anfört i 4 upphävande tillstånd till miljöfarlig verksamhet kap. ovan om av efter övergångstid strider mot miljöbalkens stoppregler. som en I 22 kap. tillsyn har vi sökt samla alla de bestämmelser som om reglerar tillsynsmyndigheternas möjligheter att meddela förelägganden skyddsåtgärder och förbud, att få rätt till tillträde och till att ta om föranstalta rättelseåtgärder Det har dock inte varit prover, att om m.m. möjligt helt samordna tillsynsbestämmelserna. Bland dessa finns att därför vissa särskilda regler bl.a. strålskydd och naturvårdsvakter. om samtliga här föreslagna bestämmelser återfinns i de I stort sett nuvarande miljölagarna. Detta innebär dock inte att de oss föreav bestämmelserna har sin motsvarighet i varje enskild lag, efterslagna

Kapitel 8 57

antalet tillsynsbestämmelser i de nuvarande lagarna varierar som mycket. De utpräglade skyddslagarna, t.ex. miljöskyddslagen och mer hälsoskyddslagen, innehåller ett betydande antal tillsynsbestämmelser medan andra lagar, t.ex. naturresurslagen och naturvårdslagen, innehåller få bestämmelser av denna karaktär. Vår strävan har varit att så långt möjligt skapa gemensamma tillsynsbestämmelser i balken. Detta har i allmänhet inneburit att vi bland de nuvarande tillsynsbestämmelserna valt ut dem som vi ansett mest moderna och låtit dessa bestämmelser bli generellt tillämpliga inom hela miljöbalksområdet. Detta leder, i de fall nuvarande bestämmelser inte helt överensstämmer med varandra, till viss skärpning av lagen stiftningen. Den redovisade samordningen tillsynsbestämmelserna leder av exempelvis till att hälsoskyddsmyndigheten får befogenhet att ingripa även mot planerade verksamheter, att tillsynsmyndigheten i fråga om avfall kan ingripa även i fall som inte är uppenbara, att tillsynsmyndigheten i fråga miljöfarlig verksamhet får översända ett beslut om förenat med vite för anteckning i fastighetsboken eller tomträttsboken, att tillsynsmyndigheten i alla typer av ärenden får rätt att besluta att ett föreläggande eller förbud skall träda i kraft omedelbart, att tillsynsmyndigheten i brådskande fall alltid får förordna råttelseåtgärder om på någons bekostnad utan föregående föreläggande m.m. bestämmelserna har motsvarigheter i den De av oss här föreslagna lagstiftning som nu samordnas i miljöbalken. De skärpningar som föreligger i förhållande till vad gäller enligt vissa av de berörsom nu da lagarna är inte sådan betydelse att det finns anledning att införa av några särskilda Övergångsbestämmelser. Det bör dock understrykas att det förhållandet att i lagtexten konsekvent valt att använda ordet tillsynsmyndighet i stället för att viss myndighet ställer krav på att tillsynsansvaret klart regleras ange föreskrifter meddelade av regeringen innan balken träder i genom kraft. Vi utgår därför från att sådana föreskrifter som klarlägger ansvarsfördelningen mellan staten och kommunerna kommer att ha meddelats senast vid denna tidpunkt. Utvidgningen balkens tillämpav ningsområde innebär att särskild måste ägnas att reglera omsorg ansvaret för tillsynen inom de sektorer som i dag inte i första hand regleras i den lagstiftning som vi föreslagit skall samordnas i miljöbalken, t.ex. jord- och skogsbrukssektorerna.

58 Kapitel 8

Tillsynsverksamheten bör självfallet fortsätta utan avbrott i samband med balkens ikraftträdande. Förelägganden och förbud som tillsynsmyndigheter meddelat före balkens ikraftträdande och som äger giltighet då bör därför tillämpas också efter ikraftträdandet.

9 Avgifter

Bland bestämmelserna avgifter i 23 kap. miljöbalken finns om en om producentavgift. Denna avgift saknar motsvarighet i dag och det föreligger därför inget behov någon särskild övergángsbestämmelse. av Inte heller beträffande övriga stadganden i kapitlet förutser vi något sådant behov. Vad gäller föreskrifter avgifter för myndigheternas om verksamhet enligt miljöbalken förutsätter vi att sådana kommer att ha meddelats senast vid balkens ikraftträdande.

Överklagande

10 När det gäller frågor om överklagande innebär vårt förslag till miljöbalk att överprövningen beslut i åtskilliga fall förs över från adav ministrativ myndighet till förvaltningsdomstol. Processuella bestämmelser träder enligt huvudregeln i kraft omedelbart. Detta kan emellertid inte gälla i fråga om överklaganden. Det skulle i sä fall lätt kunna uppstå oklarhet om till vilken myndighet ett beslut skall överklagas. Särskilt gäller detta beslut skall överklagas viss tid efter delfáenom det. Avgörande för frågan vart fullföljd skall ske bör när det om vara beslut som skall överklagas har meddelats. Som exempel kan anföras att våra förslag till ändringar i fråga om hälsoskyddet har föranlett att också föreslå ändrade bestämmelser oss beträffande överklagande. De föreslagna reglerna i fråga besvärsom ordning bör gälla beslut meddelas efter balkens ikraftträdande. som Beslut som meddelats före denna tidpunkt bör överklagas i den ordning som föreskrivs i äldre bestämmelser.

1 1 Sanktioner

I fråga om straffrättsliga bestämmelser brukar det i allmänhet inte uppstå några övergångsproblem. Enligt 2 kap. 10 § första stycket regeringsformen får straffbestämmelser inte ges retroaktiv verkan. I lagen om införande brottsbalken brottsbalkens promulgationslag av liksom tidigare i promulgationslagen till 1864 års strafflag ges - föreskrifter om förhållandet mellan gammal och strafflag. I brottsny balkens promulgationslag återfinns dessa föreskrifter i 5 Dessa föreskrifter har avfattats generellt. De är tillämpliga också vid framtida ändringar av strafflagstiftningen på brottsbalkens område och inom specialstraffrätten. Några särskilda Övergångsbestämmelser behövs därför i allmänhet inte när det gäller ansvarsregler. Huvudregeln är att straff skall bestämmas efter den lag gällde som när gärningen företogs. Gäller lag när dom meddelas, skall den annan lagen tillämpas om den leder till frihet från straff eller lindrigare straff. Jämförelsen skall avse resultatet i det enskilda fallet av en tillämpning av gammal respektive lag. ny I fråga om de av oss föreslagna ansvarsbestämmelserna i brottsbalken och miljöbalken torde allmänt kunna sägas att i den mån ändringar förordas dessa innebär skärpningar straffansvaret, åtminstone av såvitt angår gärningarnas straffvärde, dvs. i fråga svårhetsgraden om av det straff som kan ådömas för viss gärning. Huvudregeln skall en därför oftast tillämpas, dvs. i fråga gärning begåtts före om en som men bedöms efter miljöbalkens ikraftträdande skall i allmänhet ansvarsreglerna i den äldre lagen exempelvis 45 § miljöskyddslagen - tillämpas. I vissa fall innebär emellertid våra förslag gärning avkriminaatt en liseras. Detta gäller exempelvis överträdelser de allmänna aktsamav hetsreglerna såvitt angår kemiska produkter, i den mån inte de nya reglerna i miljöbalken har omsatts i konkreta föreskrifter. För avkriminaliseringar gäller det undantaget från huvudregeln att när fråga är om en gärning som under viss tid varit straffbelagd på grund då rådanav

64 Kapitel 11

de särskilda förhållanden så skall straffbestämmelser som gällde under den tiden tillämpas. Något sådant fall torde emellertid inte stå att finna vid tillämpningen våra förslag, där avkriminaliseringar i stället av beror på ändrade värderingar. l den mån våra förslag innebär en avkriminalisering skall alltså inte dömas till straff för gärningar som begåtts före miljöbalkens ikraftträdande. I fråga om förverkandc och annan särskild rättsverkan av brott gäller utan motsvarande täckning i brottsbalkens promulganumera tionslag förbudet i 2 kap. 10 § regeringsformen mot retroaktiv tillämpning. Frånsett bestämmelserna om miljöskyddsavgift kan vi inte se att det behövs några Övergångsbestämmelser; detta gäller sålunda beträffande de regler vi föreslår om företagsbot och förverkande. nya I fråga företagsbot torde våra förslag i allmänhet innebära en om skärpning och äldre lag skall därför tillämpas på gärningar begångna före ikraftträdandet. Till annat resultat kan man dock komma i det enskilda fallet vid tillämpning av jämkningsregeln. l fråga om förverkande torde några övergångsproblem inte behöva uppkomma i den praktiska tillämpningen, eftersom fallen förverkande torde bli fåtaliav och i allmänhet kunna bedömas på samma sätt enligt såväl ny som ga äldre lag. Vi anser därför att det inte finns behov av Övergångsbestämmelser beträffande företagsbot eller förverkande. Annorlunda förhåller det sig i fråga om miljöskyddsavgift. Vi föreslår ett så väsentligt annorlunda system för dessa avgifter att de avgifterna knappast har mer än namnet gemensamt med de gamla. nya Grundlagsregeln med förbud mot retroaktiv tillämpning av straffbestämmelser är inte direkt tillämplig på straffliknande rättsföljder med benämning. I motiven till grundlagsbestämmelsen förklarade annan emellertid departementschefen att det måste som ett klart kringanses gående förbudet mot retroaktiv strafflag om man skulle ge retroakav tiv verkan åt regler om sådana administrativa sanktioner som har trätt i stället för straffrättsliga påföljder. Motsvarande resonemang kunde föras också i fråga om administrativa sanktioner av uppenbart straffliknande karaktär införts på tidigare oreglerade områden Berg som m.fl., Kommentar till brottsbalken III, 3 uppl. 1985, s. 467 f.. De bestämmelserna miljöskyddsavgift har otvivelaktigt ett nya om omfattande tillämpningsområde. Det måste uppenbarligen ofta kunna uppkomma tvivel i vad mån de motsvaras av bestämmelserna i miljöskyddslagen miljöskyddsavgift. För att förebygga osäkerhet bör en om direkt föreskrift meddelas om att de inte äger tillämpning på överträdelser som ägt rum före miljöbalkens ikraftträdande.

Kapitel II 65

Å andra sidan finns inte skäl att utesluta tillämpning de äldre av reglerna beträffande överträdelser ägt före ikraftträdandet. som rum En sådan tillämpning innebär att rättsverkan bestäms efter den lag som gällde när gärningen företogs. Någon skyldighet tillämpa att ny lag för den händelse den skulle leda till mildare resultat kan inte anses före-

ligga. Grundlagsförbudet retroaktivitet mot innebär inte hinder mot tillämpning äldre lag på gärning begången före av ikraftträdandet. En uttrycklig bestämmelse bör emellertid meddelas om att så skall ske.

12 Ersättning

Bestämmelserna i 28 kap. miljöbalken ersättning för intrång om motsvarar med ett undantag de materiella regler som i dag finns i naturvårdslagen om ersättning och inlösen. Det kan därför goda på grunder antas att balkens bestämmelser kommer leda till resultat i att samma ersättningshänseende som för närvarande. Mot bakgrund härav skulle det således inte behövas några Övergångsbestämmelser till balkens regler om ersättning.

Emellertid är det både naturligt och lämpligt frågor att om rätt till ersättning och inlösen prövas enligt den lag varpå det beslut grundas som berättigar till ersättning eller inlösen. Vi föreslår därför en övergângsbestämmelse av denna innebörd. Även den bestämmelsen i nya 28 kap. 3 § miljöbalken om minskning ersättningen med belopp av ett upp till den s.k. kvaliñkationsgränsen motiverar sådan övergångsen bestämmelse. I sammanhanget kan också erinras om att naturvårdslagen innehåller motsvarande övergångsregel i en 45 § andra stycket. Enligt 12 kap. 4 § miljöbalken får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter täkt för markom att innehavarens husbehov olika jordarter inte får bedrivas av utan tillstånd. Även denna bestämmelse kräver enligt vår mening reglering en övergångsvis beträffande sådana husbehovstäkter bedrivs vid som balkens ikraftträdande och sedermera träffas krav på tillstånd. av Om tillstånd i sådant fall vägras det rimligt synes oss att markinnehavaren i normalfallet erhåller skälig ersättning för gjorda investeringar i täktverksamheten. Även här må erinras om att naturvårdslagen upptar en motsvarande övergångsbestämmelse i 46 § andra stycket första meningen.

13 Skadestånd

Även beträffande skadestånd är övergångsförhållandena lätta att reglera. En allmän rättsgrundsats innebär att den lag skall tillämpas som gällde vid den tidpunkt när skadefallet inträffade. Någon uttrycklig bestämmelse härom behövs inte. Vid miljöskadelagens tillkomst meddelades Övergångsbestämmelen se av innehåll att även ett skadefall inträffat efter ikraftträdandet om skulle lagen inte tillämpas, om skadan följd störning var en av en som hade upphört före ikraftträdandet. En motsvarande Övergångsbestämmelse bör införas också för miljöbalkens ikraftträdande. Av sådan en regel följer motsättningsvis att i stället äldre lag skall tillämpas.

Specialmotivering

Förslaget till lag om införande av miljöbalken

Ikraftträdande m.m.

1 § Miljöbalken och denna lag träder i kraj den 1 juli 1995.

Tidpunkten för ikraftträdandet blir självfallet beroende när miljöbalav ken kan komma att antas riksdagen. I kap. 2 i den allmänna motiav veringen har vi anfört skäl för att balken inte bör sättas i kraft förrän viss tid efter riksdagsbehandlingen.

2 § Genom miljöbalken upphävs, med de begränsningar följer som av denna lag, naturvårdslagen 1964:822, miljöskyddslagen 1969:387,

lagen 1971:1154 förbud dumpning utfall i

om mot av vatten, lagen 1976:1054 om svavelhaltigt bränsle, renhállningslagen 1979:596, hälsoskyddslagen 1982:1080, lagen 1983:428 spridning bekämpningsmedel över skogsom av mark, lagen 1985:426 kemiska produkter, om miljöskadelagen 1986:225, 10. lagen 1987:12 om hushållning med naturresurser m. m. , 11. strålskyddslagen 1988:220, 12. lagen 1990:1079 om tillfälliga bilförbud,

13. lagen 1991:639 förhandsgranskning biologiska bekämp-

om av ningsmedel.

72 Specialmotivering

Utöver de lagar enligt vårt förslag i denna paragraf skall uppsom hävas och ersättas miljöbalken finns ett stort antal lagar som måste av ändras till följd balkens ikraftträdande. Arbetet med förslag till av sådana ändringar vi omedelbart efter färdigställandet avser att ta upp förevarande förslag till promulgationslag och redovisa i ett slutbeav tänkande 1994. Viktigast blir därvid anpassningen av senast sommaren vattenlagen till miljöbalken.

3 § Om det i lag eller författning hänvisas till föreskrifter som annan har bestämmelser i miljöbalken, skall i stället de nya ersatts genom bestämmelserna tillämpas.

Sedan vårt förslag till promulgationslag fárdigställts kommer vi som nämnts att fortsätta vårt arbete med att gå igenom behovet av nyss ändringar i andra lagar. Vår ambition är därvid att föreslå ändringar i alla de lagar där hänvisning förekommer till någon lag som skall upphävas enligt förslaget i 2 För det fall att vi förbiser någon lag liksom beträffande författningar lägre dignitet vilka kanske inte av alla hinner genomgås innan balken träder i kraft föreslås i förevaran- de paragraf trolleribestämmelse av sedvanligt innehåll. en Bestämmelsen syftar inte endast på lagar enligt 2 § upphävs i som samband med miljöbalkens ikraftträdande utan också på tidigare gällande lagar som de förra i sin tur ersatt.

Giltigheten av äldre beslut

4 § Beslut föreskrijier gäller vid miljöbalkens ikrajiträdande om som

och fattats med stöd bestämmelser i lag som anges i 2 §

som av en eller motsvarande bestämmelser i äldre lag skall anses meddelat med stöd motsvarande bestämmelser enligt balken, om inte regeringen av eller den myndighet regeringen bestämmer förordnar annat.

I förevarande paragraf behandlas frågan om giltighet av beslut om föreskrifter, dvs. beslut meddelats med stöd av om om normer, som bemyndiganden i äldre lag. Sådana finns i mycket stort antal. Bland de beslut omfattas paragrafen ingår också sådana som medsom av delats på lokal nivå. Även beslut generella förbud, t.ex. enligt om

Specialmotivering 73

14 § naturvårdslagen eller 12 § lagen om kemiska produkter, faller under denna övergångsbestämmelse. Självfallet bör möjligt föreskrifter utfärdas med stöd om nya av miljöbalken, innan denna träder i kraft. I vissa fall är detta emellertid uppenbart opraktiskt. Detta gäller särskilt alla de föreskrifter med som stöd av naturvårdslagen meddelats för naturreservat. Dessa bör med stöd av förevarande paragraf kunna förbli gällande även efter ikraftträdandet. Som anförts i avsnitt 3.1 i den allmänna motiveringen är det däremot angeläget att de centrala författningarna förnyas före ikraftträdandet. De föreskrifter som meddelats med stöd äldre lag kommer att av efter miljöbalkens ikraftträdande straffsanktionerade vara genom ansvarsbestämmelserna i miljöbalken. I och för sig kan ifrågasättas om detta står i god överensstämmelse med 8 kap. 7 § regeringsformen som föreskriver att riksdagen i lag, innehåller bemyndigande med som stöd av paragrafen, kan föreskriva även rättsverkan än böter för annan överträdelse av föreskrift som regeringen meddelat med stöd beav myndigandet. Med hänsyn till sambandet mellan den äldre lagstiftningen, miljöbalken och förevarande lag måste emellertid det i grundlagsstadgandet uppställda kravet på lagstöd för exempelvis fångelsepåföljd anses tillgodosett. Motsvarande lagstiftningsteknik har också använts exempelvis vid tillkomsten av lagen om kemiska produkter och strålskyddslagen, av utan att möta invändning från lagrådets sida. I övergångsbestämmelserna till lagen om kemiska produkter sålunda att beslut anges om förbud, föreskrift, tillstånd, medgivande eller registrering fattats som enligt äldre bestämmelser skall meddelat med stöd motsvarananses av de bestämmelser i lagen kemiska produkter, inte regeringen om om eller den myndighet som regeringen bestämmer förordnar annat. I övergångsbestämmelserna till strålskyddslagen, punkten 4 första meningen, anges att föreskrifter och beslut i särskilda fall har medsom delats med stöd av strålskyddslagen 1958:110 skall anses ha meddelats enligt motsvarande bestämmelser i den lagen. Eftersom nya både lagen om kemiska produkter och strålskyddslagen är från mitten eller senare delen av 1980-talet, får utgå från att med föreskrifter man i övergångsbestämmelserna avses normföreskrifter. I vart fall enligt lagen om kemiska produkter lämnades vid ikraftträdandet vissa dess-

förinnan meddelade föreskrifter orubbade se Ulf Andersson, Kemika-

lielagstiftningen med kommentarer, 1986 226 ff.. Både enligt lagen s. om kemiska produkter och enligt strålskyddslagen kan i vissa fall

74 Specialmotivering

överträdelser föreskrifter meddelade med stöd av respektive lag av medföra fängelsestraff. Det kan tänkas att det finns föreskrifter utfärdade med stöd av ännu äldre lagar än dem föreslås Upphävda, exempelvis enligt lagen som nu hälso- och miljöfarliga Även sådana föreskrifter bör om varor. omfattas av den nu föreslagna övergångsbestämmelsen.

5 § Beslut, meddelats före balkens ikraftträdande, om att bilda som nationalpark, naturreservat eller naturvárdsområde, att fridlysa naturminne eller att införa annat omrádesskydd gäller fortfarande.

Medan övergångsbestämmelserna i 4 § avser föreskrifter, dvs. normer, omfattar övergångsbestämmelserna i 5 och 6 §§ besluti särskilda fall. Därvid behandlas beslut om naturområden och andra former av omrádesskydd i 5 tillstånd och liknande i 6 § första stycket och villkor i 6 § andra stycket. Det kan måhända diskuteras bestämmelsen i förevarande paraom graf över huvud taget behövs; att inte ny lag skall upphäva meddelade administrativa beslut framstår tämligen självklart. En liknande som bestämmelse finns emellertid i 45 § första stycket naturvårdslagen.

Åtskilliga av de typer av beslut som där avses behandlas i andra para-

grafer i förevarande lag, föreskrifter exempelvis i föregående paragraf. Om i följande paragraf behandlas beslut i enskilda fall synes det för fullständighetens och tydlighetens skull vara motiverat att föra in också bestämmelse giltigheten äldre beslut naturområden och en om av om andra former områdesskydd i promulgationslagen. Som exempel på av annat områdesskydd kan nämnas föreskrifter som avser att begränsa eller motverka ett arbetsföretags menli inverkan på landskapsbilden. ga Som en särskild form av områdesskydd kan betraktas de fall där föreskrifter meddelats att skydda utrotningshotade växt- och som avser djurarter, t.ex. föreskrifter om förbud enligt 14§ naturvårdslagen. Fridlysningsåtgärder genom sådana föreskrifter är emellertid av generell karaktär och faller därför under övergångsbestämmelsen i 4

6 § Tillstånd, godkännande eller medgivande till verksamhet, till

en hanteringen av en kemisk produkt eller ett biologiskt bekämpningsmedel eller eller till någon åtgärd, som lämnats av en vara annan ett beslut enligt bestämmelser i en lag som anges i 2 § eller genom

Specialmotivering 75

motsvarande bestämmelser i äldre lag eller enligt föreskrifter som meddelats med stöd sådana bestämmelser, gäller fortfarande, av om inte regeringen förordnar annat. Såvitt angår omprövning eller upphävande av beslutet samt påföljder för överträdelser detsamma skall av tillståndet, godkännandet eller medgivandet meddelat med stöd anses av motsvarande bestämmelser i miljöbalken eller i föreskrifter som meddelats med stöd av miljöbalken, inte annat följer denna lag om av eller av de föreskrifter som är i fråga. Detsamma gäller beslut om villkor för eller registrering av en verksamhet, hanteringen kemisk produkt eller ett biologiskt av en bekämpningsmedel eller eller någon åtgärd. en vara annan

Bland de tillstånd som avses i första stycket ingår bl.a. sådana som avser miljöfarlig verksamhet men som lämnats med stöd bestämav melsema om avloppsvatten i äldre vattenlagen. Godkännanden kan gälla exempelvis kemiska bekämpningsmedel. Med medgivanden avses bl.a. beslut om undantag eller dispenser fattats enligt äldre lag, som t.ex. dispenser som meddelats Naturvårdsverket med tillämpning av av miljöskyddslagen i dess lydelse före den 1 juli 1981. Beslut om villkor avser också sådana beslut meddelats enligt 9 § naturvårdssom lagen. I kap. 8 i den allmänna motiveringen har anfört skäl varför vi anser att det inte finns behov av någon särskild övergångsbestämmelse i fråga om tillståndsplikt för sådan miljöfarlig verksamhet bedrevs som redan vid miljöskyddslagens ikraftträdande ännu inte har men som tillståndsprövats. Om regeringen föreskriver tillståndsplikt med stöd av bemyndigandet i 14 kap. 5 § första stycket l miljöbalken krävs dock att det i förevarande övergångsbestämmelse görs undantag vad gäller giltigheten av bl.a. äldre medgivanden. Så har därför skett i första stycket första meningen sista ledet. Tillstånden, godkännandena, medgivandena och villkoren fortsätter sålunda vid balkens ikraftträdande att gälla enligt sitt innehåll, inte om regeringen förordnar annat. I fråga omprövning och upphävande om skall de emellertid anses som beslut meddelade med stöd balken av eller av föreskrifter utfärdade med stöd bemyndiganden i balken. av Också i ansvarshänseende skall besluten behandlas som beslut enligt balken. Vilka ansvarsregler som blir tillämpliga i det enskilda fallet, när överträdelsen ägt rum före ikraftträdandet, bestäms 5 § brottsav balkens promulgationslag. I fråga om miljöskyddsavgifter föreslår vi Övergångsbestämmelser i 16

76 Specialmotivering

Undantag från det sagda kan följa av denna lag. Ett undantag gäller särskilt för miljöfarlig verksamhet enligt övergångsbestämmelserna i 7 Enligt dessa skall stoppreglerna i äldre lag övergångsvis gälla för verksamheter som påbörjats före balkens ikraftträdande. Även i föreskrifter, enligt vilka de äldre besluten skulle anses nya meddelade, kan föreskrivas att de äldre besluten inte skall anses som beslut enligt föreskrifterna, om skäl finns till det.

Övergångsbestämmelser till första avdelningen i miljöbalken

7 § [fråga miljöfarlig verksamhet påbörjats före miljöbalkens om som ikraftträdande tillämpas i stället för bestämmelserna i 3 kap. 7§ miljöbalken bestämmelserna i 6 § första och andra styckena miljöskyddsla- 19695387 till utgången juni 2005, den som bedriver verkgen av om samheten inte begär annat. Därvid skall hänvisningen i 6 § första stycket miljöskyddslagen till 5 § lag i stället avse 3 kap. 3-6 §§ samma miljöbalken. Första stycket gäller inte ifråga ändring av en inrättning eller om verksamhet, åtgärden innebär att ett utsläpp eller en störning kan om ändra karaktär eller omfattning så att olägenhet betydelse från en av hälso- eller miljöskyddssynpunkt kan uppstå. Om det vid prövning enligt första stycket ankommer på regeringen att lämna tillstånd till verksamheten enligt 6 § andra stycket miljöskyddslagen, skall i fråga om prövningen tillämpas vad som sägs i 20 kap. 4 § andra stycket miljöbalken.

Skälen till den ordning föreslås i förevarande paragraf redovisas som i kap. 4 i den allmänna motiveringen. Som framgår där finner vi det inte motiverat att föreslå några Övergångsbestämmelser till de allmänna aktsamhetsreglerna i miljöbalken, frånsett stoppreglerna. De blir alltså omedelbart gällande vid balkens ikraftträdande. Enligt första stycket skall under en övergångstid av tio år stoppreglerna i 6 § första och andra styckena miljöskyddslagen tillämpas i stället för stoppreglerna i 3 kap. 7 § miljöbalken beträffande miljöfarlig verksamhet påbörjats före ikraftträdandet. Hänvisningen i 6 § som första stycket miljöskyddslagen till 5 § i lagen skall i stället avse 3 kap. 3-6 §§ i balken. Att miljökvalitetsnormer inte uppfylls skall inte under övergångstiden kunna utlösa de stoppreglerna. Bestämmelnya blir tillämpliga i fråga verksamheter som inte erhållit tillserna om

Specialmotivering 77

stånd, i fall när efter balkens ikraftträdande fråga tillstånd prövas om eller en tillsynsmyndighet överväger att förbjuda verksamheten. För det fall att den som bedriver verksamheten begär att denna skall bedömas enligt de nya stoppreglerna redan under övergångsperioden skall självfallet en sådan begäran efterkommas. En uttrycklig bestämmelse härom har därför intagits i första stycket första meningen andra ledet.

Övergångsbestämmelsen i 7 § första stycket innebär följande. Kan

en miljöfarlig verksamhet befaras föranleda olägenhet väsentlig av betydelse, även om försiktighetsmått som avses i 3 kap. 3-6 §§ miljöbalken iakttas, får verksamheten utövas endast särskilda skäl föreom ligger. Innebär den befarade olägenheten att ett stort antal människor får sina levnadsförhållanden väsentligt försämrade eller att betydande förlust från naturvårdssynpunkt uppkommer eller att liknande allmänt intresse skadas avsevärt, får verksamheten utövas. Regeringen kan dock tillåta verksamheten, denna är synnerlig betydelse för om av näringslivet eller för orten eller eljest från allmän synpunkt. Efter den föreslagna tioårsperioden skall däremot de stoppregnya lerna tillämpas även beträffande miljöfarlig verksamhet påbörjats som före balkens ikraftträdande. Detta gäller såväl vid tillståndsprövning som vid tillsyn. Detta framgår indirekt första stycket. av Som framgår av den allmänna motiveringen bör bristande identitet mellan den verksamhet bedrevs vid balkens ikraftträdande och som den som bedrivs vid prövningstillfället föranleda att de stoppregnya lerna tillämpas. För detta bör dock uppställas krav på någon form av kvalifikation. Så har skett i paragrafens andra stycke. Enligt detta skall de äldre stoppreglerna inte tillämpas i fråga om ändring inrättav en ning eller verksamhet, åtgärden innebär att ett utsläpp eller om en störning kan ändra karaktär eller omfattning så olägenhet att en av betydelse från hälso- eller miljöskyddssynpunkt kan uppstå. I tredje stycket har upptagits bestämmelse klarlägger att en som regeringens prövning enligt 6 § andra stycket miljöskyddslagen inte skall avse den nuvarande tillståndsgivningen utan i stället sådan tillåtlighetsprövning enligt miljöbalken tillkommer regeringen. Själva som tillståndsbeslutet kommer således att meddelas myndighet, av en annan i de flesta fall Koncessionsnämnden.

8 § Ett tillstånd till miljöfarlig verksamhet påbörjats före miljösom

balkens ikraftträdande får efter utgången juni 2005 återkallas helt

av

78 Specialmotivering

eller delvis den myndighet som meddelat tillståndet, om verksamav heten strider mot bestämmelserna i 3 kap. 7 § miljöbalken. Vid sådan prövning skall bestämmelserna i 21 kap. 1 § andra stycket och 6 § första stycket miljöbalken äga motsvarande tillämpning.

Medan det kan finns skäl att föreskriva en övergångsperiod i fråga om tillämpningen miljöbalkens stoppregler på miljöfarlig verksamhet av pågick vid balkens ikraftträdande bör utövaren av en miljöfarlig som verksamhet, påbörjats före balkens ikraftträdande och antingen då som eller under övergångstiden erhållit ett tillstånd efter prövning enligt äldre stoppregler, inte efter periodens utgång vara i ett bättre läge än påbörjar verksamheten efter ikraftträdandet. I förevarande den som paragraf föreslås därför att tillstånd till miljöfarlig verksamhet som påbörjats före balkens ikraftträdande skall kunna återkallas helt eller delvis om verksamheten efter övergångstidens utgång strider mot stoppreglerna i 3 kap. 7 § miljöbalken. I fråga om förfarandet vid sådan prövning skall tillämpas bestämmelserna i 21 kap. miljöbalken. Detta framgår av andra meningen. Innebörden härav är att om en annan myndighet än den som meddelat tillståndet skall pröva frågan tillstånd till den aktuella verksamheten, när frågan om upphävande om av tillståndet tas upp, skall den förstnämnda myndigheten betraktas tillståndsmyndighet. Det ankommer på tillsynsmyndigheten att som göra framställning prövning enligt paragrafen. Om denna myndigom het samtidigt är tillståndsmyndighet får myndigheten ta upp frågan om återkallelse utan någon särskild framställning. Det kan tänkas att det i fråga verksamhet påbörjats före om en som balkens ikraftträdande tillkommer nya omständigheter som gör att verksamheten först på ett sent stadium av övergångstiden befinns strida mot de nya stoppreglerna. Problemet är i princip detsamma som nu kan uppkomma vid tillämpning 23 § första stycket miljöskyddslaav gen, som medger återkallelse av ett tillstånd om det genom verksamheten uppkommit någon olägenhet väsentlig betydelse som inte av förutsågs när verksamheten tillåts. Någon särskild regel för den angivna situationen anser vi inte behövlig. Vid prövning av en fråga om återkallelse av tillstånd enligt förevarande paragraf kan det bli aktuellt att tillämpa dispensregeln i 3 kap. 7 § andra stycket miljöbalken. Under de förutsättningar som anges i detta lagrum kan således regeringen tillåta en i princip otillåtlig miljöfarlig verksamhet även efter övergångstidens utgång.

Specialmotivering 79

Vi föreslår inte att tredje stycket i 6 § miljöskyddslagen skall fortsätta att gälla. De äldre stoppreglerna skall alltså kunna tillämpas beträffande flygplats, väg eller järnväg anläggande prövas i särvars skild ordning.

Övergångsbestämmelser till andra avdelningen i miljöbalken

9 § Väg, järnväg, flygplats, hamn eller farled vars anläggande påbör-

jats före utgången av juni 1998 behöver prövas enligt 7 kap. 1 § första stycket 12 miljöbalken.

I förevarande paragraf uppställs för de närmaste tre åren efter ikraftträdandet ett undantag från kravet på tillátlighetsprövning av regeringen i fråga om vissa större trafikanläggningar. Som skäl har i kap. 5 iden allmänna motiveringen anförts behovet framförhållning av i planeringsarbetet. Undantaget den obligatoriska prövningen. avser Regeringen kan förbehålla sig prövningen enligt 7 kap. 2 § i balken. I så fall gäller de nya bestämmelserna i fråga det kommunala om vetot.

Övergångsbestämmelser till tredje avdelningen i miljöbalken

10 § Förordnanden om undantagande från strandskydd meddelats som enligt 15 § andra stycket första meningen naturvårdslagen 1964:822 skall omprövas med tillämpning 10 kap. 9 § tredje stycket miljöbalav ken före utgången av juni 2000. Har omprövning skett dessförinnan, upphör förordnandet att gälla.

Bestämmelsen har motiverats i kap. 6 i den allmänna motiveringen. Omprövningen av äldre undantaganden från strandskydd skall göras av regeringen eller den myndighet regeringen förordnar; detta framsom går av hänvisningen till 10 kap. 9 § tredje stycket i balken. Som anförs i nyssnämnda kapitel i den allmänna motiveringen blir resultatet av att omprövning inte kommer till stånd inom femårsperiod efter en balkens ikraftträdande det att strandskyddet åter blir gällande.

80 Specialmotivering

11 § Anläggningar eller anordningar som avses i 10 kap. 11 § första eller andra stycket miljöbalken och som tillkommit före balkens ikraftträdande får också i fortsättningen användas för sitt ändamål, om annat följer av äldre bestämmelser.

Bestämmelsen har motiverats i kap. 6 i den allmänna motiveringen. Av bestämmelsen följer att den befintliga anläggningen eller anordningen får användas för det ändamål den är avsedd för. Däremot är det inte tillåtet att bygga om eller till anläggningen eller anordningen eller ändra användningssättet, om inte detta är förenligt med strandskyddsreglerna i miljöbalken. Av sista ledet i paragrafen följer att frågan om en beñnligt anläggning får behållas skall bedömas med tillämpning av äldre rätt.

Övergångsbestämmelser till fjärde avdelningen i miljöbalken

12 § En kommunal renhållningsordning enligt 9-13 §§ renhållningslagen 1979:596 skall fortsätta att gälla till dess en ny renhållningsordning antagits med stöd av miljöbalken.

Bestämmelsen har motiverats i kap. 7 i den allmänna motiveringen. Det kan råda någon tvekan om bestämmelsen behövs, eftersom samma resultat borde kunna uppnås med stöd av 4 som handlar om giltigheten av föreskrifter meddelade med stöd av äldre lag. Eftersom det konstitutionella underlaget för äldre renhâllningsordningar är något tveksamt synes det dock lämpligt att uttryckligen bekräfta deras fortsatta giltighet. Någon tidsgräns före vilken ny renhållningsordning skall ha antagits föreslås inte.

Övergångsbestämmelser till femte avdelningen i miljöbalken

13 § En fråga om tillstånd till miljöfarlig verksamhet eller till en industrianläggning eller liknande, som vid miljöbalkens ikraftträdande handläggs av regeringen enligt 16 § miljöskyddslagen 1969:387 eller enligt 4 kap. lagen 1987:12 om hushållning med naturresurser m.m. , skall också i fortsättningen handläggas enligt äldre lag. Frågan om tillstånd skall dock bedömas enligt miüöbalken.

Specialmotivering 81

Som framgår kap. 8 i den allmänna motiveringen av anser vi att ärenden om hälso- och miljöskydd vid balkens ikraftträdande handsom läggs av administrativa myndigheter i fortsättningen skall handläggas enligt balken eller enligt föreskrifter som meddelats med stöd denna av i den mån såsom i regel torde fallet handläggningen sker - vara -

enligt allmänna förvaltningsrättsliga regler. När det

gäller ärenden som handläggs av regeringen första instans eventuellt efter undersom ställning av Koncessionsnämnden eller länsstyrelsen - anser vi dock att

den nya ordning vi föreslår med tillåtlighetsprövning från

en regeringens sida inte bör gälla ärenden handläggs regeringen som av vid balkens ikraftträdande. Själva handläggningen tillståndsärendet av bör därför ske med tillämpning äldre lag. Den materiella av prövningen bör däremot ske enligt miljöbalken, inte följer 7 om annat av och ett tillstånd som meddelats på grundval prövningen i alla hänseenav den gälla som ett tillstånd enligt balken.

14 § Ett beslut förbud eller föreläggande om som en tillsynsmyndighet meddelat enligt bestämmelser i lag i 2 § eller en som anges motsvarande bestämmelser i äldre lag eller enligt föreskrifter som meddelats med stöd av sådana bestämmelser skall meddelat enligt 22 kap. anses miljöbalken.

Den tillsynsverksamhet pâgåri samband med balkens ikraftträdansom de bör få fortgå ostörd och utan avbrott. Förbud och förelägganden som meddelats av såväl centrala, regionala lokala tillsynsmyndigsom heter före ikraftträdandet bör äga tillämpning också efter den tidpunkten. Besluten bör därför beslut enligt balken. anses som I fråga om rättelse eller verkställighet bör miljöbalkens regler tillämpas även rättelsen eller verkställigheten om avser genomförande av beslut som meddelats före balkens ikraftträdande. Någon särskild bestämmelse härom torde inte erfordras. I fråga förfarande om ett för rättelse eller verkställighet inletts före ikraftträdandet som skulle det däremot vara naturligt att tillämpa äldre rättsregler. Någon skillnad i fråga själva förfarandet emellertid inte om synes föreligga mellan miljöbalken och äldre lag. På denna punkt behövs därför inte heller någon övergångsbestämmelse.

82 Specialmotivering

Äldre gäller ifråga överklagande

15 § bestämmelser fortfarande om

meddelats före miljöbalkens ikraftträdande. av beslut som har

Den princip föreslås komma till uttryck i förevarande paragraf är som vanlig i Övergångsbestämmelser och förebygger att det uppkommer fullföljdsordningen i anslutning till balkens ikraftträdanoklarheter om de. Sådana oklarheter kan lätt inträffa i fråga förvaltningsbeslut där om fullföljdstider börjar löpa vid delfåendet. Har exempelvis ett beslut länsstyrelsen före ikraftträdandet skall överklagande ske meddelats av regeringen, detta är den gamla ordningen och oavsett om kamtill om marrätten är fullföjdsinstans enligt balken.

Övergångsbestämmelser till sjätte avdelningen i miljöbalken

16 § Bestämmelserna i 27 kap. miljöbalken gäller endast ifråga om

överträdelser efter balkens ikrafiträdande.

som ägt rum [fråga överträdelser 45 § första stycket 1-3 miljöskyddslagen om av 1969:387 före miljöbalkens ikraftträdande tillämpas som ägt rum bestämmelserna miljöskyddsavgift i 52-63 §§ miljö-

fortfarande om

skyddslagen.

till bestämmelserna i förevarande paragraf har angetts i kap. ll Skälen motiveringen. Som framgår där är ändringarna av bei den allmänna

stämmelserna miljöskyddsavgift allför genomgripande för att de

om bestämmelserna skall kunna tillämpas på överträdelser före ikraftnya trädandet. Å andra sidan bör äldre överträdelser alltjämt kunna följas miljöskyddsavgift fastställd i enlighet med äldre bestämmelser. av

Övergångsbestämmelser till sjunde avdelningen i miljöbalken

17 § Betrajfande rätt till ersättning eller inlösen på grund av beslut meddelats före miljöbalkens ikraftträdande skall äldre lag fortfasom rande gälla.

Det är naturligt frågor rätt till ersättning och inlösen bedöms att om äldre lag, ersättningen grundas på beslut meddelats före enligt när som balkens ikraftträdande. Oftast leder miljöbalken till samma resultat äldre lag i fråga beslut tidigare medförde rätt till ersättsom om som

Specialmøtivering 83

ning eller inlösen. En ändring föreslås emellertid såtillvida att ersättning inte skall utgå för intrång upp till den s.k. kvaliñkationsgränsen. Det torde också underlätta begripligheten av ersättningsbesluten de om grundas på samma lag de ersättnings- eller inlösengrundande som besluten. En motsvarande övergångsbestämmelse infördes vid naturvårdslagens tillkomst i 45 § andra stycket i lagen.

18 § Pågick vid miljöbalkens ikraftträdande täktverksamhet för mark-

innehavarens husbehov och har efter förordnande enligt

12 kap. 4 §

miljöbalken tillstånd till fortsatt täkt vägrats eller förenats med villkor,

skall skälig gottgörelse härför utgå inte särskilda skäl är däremot. om [fråga om sådan ersättning gäller bestämmelserna i 28 kap. 8 § andra stycket samt 9-13 §§ miljöbalken.

Bestämmelsen har sin förebild i 46 § andra stycket naturvårdslagen. Enligt vårt förslag i 12 kap. 4 § miljöbalken får regeringen föreskriva tillståndsplikt för husbehovstäkter. För täktverksamhet en som pågår vid miljöbalkens tillkomst har markinnehavaren inte kunnat förutse att han skall kunna vägras tillstånd fortsätta täktverksamheten. att Det synes rimligt att tillstånd vägras till fortsatt drift husbehovstäkom av ten markinnehavaren skall kunna ersättning för sina investeringar, bestämd enligt skälighet. Avgörande bör täktverksamheten vara om pågår vid tidpunkten för balkens ikraftträdande, föreskrifter även om angående tillståndskrav införs först senare.

19 § Även

om ett skadefall har inträffat efter miljöbalkens ikraftträ-

dande skall bestämmelserna i 29 kap. balken inte tillämpas, skadan om är en följd av en störning har upphört före ikrajtträdandet. som

Om äldre eller nyare lag skall tillämpas beträffande skadestånd brukar bedömas på grundval när skadefallet inträffade. Har den störning av som föranlett skadefallet upphört före lagens ikraftträdande bör dock inte den nya lagen tillämpas. Vi föreslår exempelvis strikt för ansvar skador orsakade av biotekniska produkter och med visst undantag - strålning. Har störningen från sådan källa upphört före balkens en ikraftträdande skall alltså skadestândsbestämmelserna i 29 kap. i balken inte tillämpas.

Reservation

Gemensam reservation av Magnus Persson s,

Johansson och Ulla

Inga-Britt s Pettersson s

Anne-Sofie Mårtensson

v

samt

Miljöbalkens förslag till strandskydd innebär en viss skärpning jämfört med nuvarande lag. Framför allt gäller det att strandskyddet inte enbart skall inrikta sig på att skydda det rörliga friluftslivet utan att det även skall skydda ekologiska värden exempelvis den biologiska som mångfalden. Detta innebär att vissa områden, t.ex. betade strandångar, som i dag inte anses skyddsvärda enligt strandskyddsbestämmelserna i naturvårdslagen, kommer att omfattas förslaget i framtiden. Det av kan också gälla bevarandeaspekter de strandnära vattnen. Socialdemokraterna är oroade över att byggnader och anläggningar kan komma att uppföras på sådana för naturen värdefulla områden i större utsträckning än hittills under perioden fram till dess att miljöbalken och de nya strandskyddsbestämmelserna träder i kraft. För att förebygga ett sådant missbruk anser att naturvårdslagen skyndsamt skall ändras enligt de bestämmelser som kommer att gälla i den nya miljöbalken. Vi att regeringen skall föreslå en sådan ändring i samband anser med att strandskyddsbestämmelserna nu ses över. Propositionen kan utarbetas redan under hösten och de nya bestämmelserna kan då träda i kraft senast den 1 juli 1994. Om sådan lagändring inte genomförs anser att största möjliga en restriktivitet vid dispensförfarandet av nuvarande strandskyddsbestämmelser tillämpas till dess att den nya lagen träder i kraft och att en fortlöpande kartläggning av kommande dispenser bör upprättas av berörd central myndighet.

Särskilt

yttrande

Särskilt yttrande Roy Ottosson

av

Strandskyddet

I betänkandets förslag till Övergångsbestämmelser ska anläggningar och byggnader inom strandskyddsområde tillkommit på grundval som av nu gällande bestämmelser få stå kvar. Det ska de få göra även då det strider mot balkens utvidgade strandskydd för hotade växt- och djurarter och deras naturliga miljöer. Eftersom balken föreslås träda i kraft först den 1 juli 1995, kommer två år att gå innan förslaget, i bästa fall, blir gällande lag. Jag befarar att byggnader och anläggningar skyndsamt kan komma att anläggas inom strandskyddsområden bör med hänsyn som sparas till hotade växt- och djurarter saknar påtagligt värde för men som friluftslivet. Två år räcker till för att ingående analysera rätt strandområden och uppföra anläggningar av det slaget. I värsta fall kan vi få uppleva en våg nya förordnanden undantag för strandskydd för om anläggningar och byggnader året innan balken träder i kraft. Från naturskyddssynpunkt värdefulla och unika biotoper kan mycket väl komma att fördärvas i sådan hausse. en Därför bör en bestämmelse innebärande att anläggningar och byggnader inte ska anläggas inom strandskyddsområde det strider om mot den föreslagna balkens strandskyddsbestämmelser införas. En sådan bestämmelse måste göras gällande så snart som möjligt. Hur bestämmelsen ska utformas och andra juridiska och praktiska teknikaliteter bör skyndsamt utredas. Helst bör sådan bestämmelse gälla en redan från hösten 1993.

88 Särskilt yttrande

Stoppregeln

Balkens aktsamhetsregler innefattar en ny stoppregel som motsvarar den nuvarande regeln i miljöskyddslagen. Den anger när en miljö- och hälsofarlig verksamhet över huvud taget inte får komma till stånd på grund alltför stora effekter på hälsa eller miljö. Balkens förslag av innebär viss skärpning vad gäller effekter på människors hälsa. I en huvudbetänkandet föreslogs den därför få karenstid på fem år för en koncessioner för miljöfarlig verksamhet som utfärdats enligt nuvarande miljöskyddslag. I detta betänkande föreslås i stället en karenstid på tio år. Jag att karenstid på fem år är tillräcldig. anser en En längre karenstid medför negativa miljö- och hälsoeffekter. Med lång karenstid kommer i princip otillåten miljö- och hälsofarlig verksamhet att bedrivas längre än vad som normalt vore fallet. Investeringar skjuts på framtiden. Tio år är i mer miljöanpassad verksamhet betydligt längre tid än vad behövs för att tekniskt och ekonomiskt som ställa verksamheten för att klara de miljö- och hälsokrav som om balken ställer för att verksamheten över huvud taget ska få bedrivas. Den får därför inlåsningseffekt till men för miljö och hälsa. en

Statens offentliga 1993 utredningar

Kronologisk förteckning

Stymings-och samarbetsformeribiståndet.UD 36.Lag om totalförsvarsplikt.Fö. 2.Kursplanerfor grundskolan.U. 37.Justitiekanslem.En översynav JK:s arbetsuppgifter 3. Ersättningfor kvalitet och effektivitet. m.m. Ju. Utformning av ett nytt resurstilldelningssystem for 38.Hälso-och sjukvårdeni framtiden tre modeller. S. - grundläggandehögskoleutbildning.U. 39.En gräns for ñlmcensuren. Ku. 4. Statligtstödtill rehabilitering av tortyrskadade 40.Fri- och rättighetsfrågor.Del A och B. Ju. flyktingar m. fl. S. 41.Folk- ochbostadsräkningår 1990och i framtiden. 5.Bensodiazepiner beroendeframkallande psykofar- Fi. maka.S. 42.Försvaretshögskolor.Fö. Livsmedelshygienoch småskaliglivsmedelsproduk- 43.Politik mot arbetslöshet.A. tion. Jo. 44. Översyn av tjänsteinkomstbeskattningen. Fi. 7.[löneskillnaderoch lönediskriminering. 45.Trosabryter sig loss. Bytänkandeeller demokratins Om kvinnor och män på arbetsmarknaden. Ku. räddning.C. Löneskillnaderoch lönediskriminering.Om kvinnor 46.Vissakyrkofrägor. C. och mån arbetsmarknaden. Bilagedel.Ku. 47.Konsekvenser valmöjligheterinom skola, av 9. Postlag.K. barnomsorg,äldreomsorgochprimärvård. C. 10.En ny datalag.Ju. 48.Kommunalaverksamheteri egen förvaltning och i 1l Socialförsäkringsregister.S. kommunalaaktiebilag.Enjämförandestudie.C. . 12.Vårdhögskolor 49.Ett år medbetalningsansvar. kvalitet utveckling huvudmannaskap. U. Süserveringsbestämmelser.S. - - - 13. Ökad konkurrenspåjärnvägen.K. 5l.Naturupplevelser buller utan en kvalitet att värna. - 14.EG och våra gnmdlagar.Ju. M. 15.Svenskaregler för internationellomfördelning av 52.Ersättningvid arbetslöshet.A. olja vid en oljekris. N. 53.Kostnadsutjämning mellankommuner. Fi. 16.Nya villkor för ekonomioch politik ekonomi- 54. Utvisning grund av brott. Ku. kommissionensförslag. Fi. 55.Det allmännasskadeståndsansvar. Ju. 16.Nya villkor for ekonomiochpolitik ekonomi- 56.Kontrollen över exportav strategisktkänsliga varor. kommissionensförslag. Bilagor. Fi. UD. 17. Ägandet radio ochtelevisioni allmänhetens 57.Beskattning fastigheter,del l av av tjänst. Ku. Schablonintäkteller fastighetsskattFi. l8.AcceptansToleransDelaktighet.M. 58. Effektivare ledningi statligamyndigheter.Fi. 19.Kommunernaoch miljöarbetet.M. 59.Ny marknadsföringslag.C. 20.Riksbankenoch prisstabiliteten.Fi. 60.Polisensrättsligabefogenheter.Ju. 2l.Ökat personval.Ju. 61. Överföring HIV-smitta läkemedlet av genom 22.Vad är ett statsråds arbetevärt Fi. Preconativ. 23.Kunskapenskrona. U. 62.Rättssäkerheten vid beskattningen.Fi. 24.Utlänningslagen en partiell översyn. Ku. 63.Personochpani Studieri anslutningtill - - 25.Socialaåtgärderfor jordbrukare.Jo. Personvalskommitténs betänkande 26.Handläggningen vissasäkerhetsfrågor.Ju. av Ökat personvalSOU 1993:21. Ju. 27.Miljöbalk. Del l och M. 64.Frågor för folkbildningen.U. 28.Bankstödsnämnden. Fi. 65.Handlingsplan mot buller. 29.Fortsattreformering av företagsbeskattningen. Handlingsplan mot buller. Bilagedel.M. Del 2. Fi. 66.Lag införande miljöbalken.M. om av 30.Rättentill biståndinom socialtjänsten.S. 3I.Kommunemasroll på alkoholområdetoch inom missbrukarvárden.S. 32.Ny anställningsskyddslag. A. 33. Åtgärder för att förberedaSverigesjordbruk och livsmedelsindustriför EG. Jo. 34.Förarprövare.K. 35.Reaktion mot ungdomsbrott.Del A och B. Ju.

Statens offentliga utredningar 1993

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Bankstödsnämnden. [28]

En datalag.[10] Fortsattreformering av företagsbeskattningen. ny Del [29] EG ochvara grundlagar.[14] - Folk- ochbostadsräkningår 1990och i framtiden. [41] Ökat personval.[21] Översyn av tjänsteinkomstbeskatmingen. [44] Handläggningen vissasäkerhetsfrågor.[26] av Kostnadsutjämning mellankommuner.[53] Reaktion mot ungdomsbrott.Del A och B. [35] Justitiekanslern.En Beskattning av fastigheter,del l översyn av JK:s arbetsuppgifter [37] - Schablonintâkteller fastighetsskatt[57] m.m. Fri- och rättighetsfrågor.Del och Effektivare ledningi statligamyndigheter.[58] A B. [40] Det allmännasskadeståndsansvar. Rättssäkerheten vid beskattningen.[62] [55]

Polisensrättsligabefogenheter.[60]

Utbildningsdepartementet

Personochparti Studieri anslutningtill - Personvalskommitténs betänkande Kursplanerför grundskolan.[2]

Ökat personvalSOU 1993:21. [63] Ersättningför kvalitet och effektivitet.

Utformning av ett nytt resurstilldelningssystem för -

Utrikesdepartementet grundläggandehögskoleutbildning. [3]

Värdhögskolor Styrnings-och samarbetsformeri biståndet.[l] kvalitet- utveckling huvudmannaskap. [12] Kontrollen över export av strategisktkänsliga varor. [56] - - Kunskapenskrona. [23]

Försvarsdepartementet Frågor för folkbildningen. [64]

Lag om totalförsvarsplikt. [36]

Jordbruksdepartementet

Försvaretshögskolor. [42] Livsmedelshygienoch småskaliglivsmedelsprodulttion.

Socialdepartementet [6]

Socialaåtgärderför jordbrukare. [25] Statligt stödtill rehabilitering av tortyrskadade Åtgärderför att förberedaSverigesjordbruk och flyktingar m. fl. [4] livsmedelsindustriför EG. [33] Bensodiazepiner beroendeframkallande psykofarmaka. - [5]

Arbetsmarknadsdepartementet

Socialförsäkringsregister. Ny anställningsskyddslag. [32] Rättentill biståndinom socialtjänsten.[30] Politik mot arbetslöshet.[43] Kommunernasroll på alkoholområdetoch inom missbrukarvärden.[31] Ersättningvid arbetslöshet.[53]

Hälso-och sjukvårdeni framtiden tre modeller. [38]

- Kulturdepartementet

Ett år medbetalningsansvar.[49] Serveringsbestämmelser. [50] Löneskillnaderoch lönediskriminering.

Överföring HIV-smitta läkemedlet Om kvinnor och män på arbetsmarknaden. [7] av genom Preconativ.[61] Löneskillnaderoch lönediskriminering.Om kvinnor

och män arbetsmarknaden. Bilagedel.[8]

Kommunikationsdepartementet Ägandet av radio ochtelevisioni allmänhetenstjänst.

[17] Postlag.[9] Ökad Utlänningslagen en partiell översyn. [24] konkurrens järnvägen.[13] - Förarprövare.[34] En gräns för ñlmcensuren. [39]

Utvisning grund av brott. [54]

Finansdepartementet

Näringsdepartementet

Nya villkor for ekonomioch politik ekonomi- - Svenskaregler för internationellomfördelning olja kommisionensförslag. [16] av vid en oljekris. [15] Nya villkor för ekonomiochpolitik ekonomi- kommisionensforslag. Bilagor. [16]

Riksbankenoch prisstabiliteten.[20]

Vad är ett statsråds arbetevärt [22]

Statens offentliga utredningar

1993 Systematisk förteckning

Civildepartementet

Trosabryter sig loss. Bytänkandeeller demokratins räddning.[45] Vissakyrkofrågor. [46] Konsekvenser valmöjligheterinom skola, av barnomsorg,äldreomsorgoch primärvård. [47] Kommunalaverksamheteri egen förvaltningoch i kommunalaakticbilag. En jämförande studie.[48] Ny marknadsföringslag.[59]

Miljö- och naturresursdepartementet

AcceptansTolerans Delaktighet.[18] Kommunernaoch miljöarbetet.[19] Miljöbalk. Del 1 och 2. [27] Naturupplevelser utan buller en kvalitet att värna. - [51] Handlingsplan mot buller. Handlingsplan mot buller. Bilagedel.[65] Lag om införande av miljöbalken. [66]

ALLMÄNNA FÖRLAGET FAX 08-20 50 2:. TELEFON ox-bqogo 90 ISBN 91 -38-1 3401-2 ISSN O375-250X