Medicinska undersökningar i arbetslivet

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Medicinska

undersökningar

i 0rbefs|ivet

Arbetsplats

Y

0.5 Utredningen om medicinska undersökningar i arbetslivet

SM

1996:63

me.

ny

SOV

Oc: c.

m

s

Statens offentliga utredningar

WW 1996:63

Ål Arbetsmarknadsdepartementet

Medicinska

undersökningar

i arbetslivet

Betänkande

av IJtr_edningen om medicinska undersökningar i arbetslivet

Stockholm 1996

Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar SOU och Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag Regeringskansliets förvaltningskontor. av

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 91 90

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrâdsberedningen, 1993. liten broschyr underlättar arbetet för den skall svara på remiss. En som som - Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningskontor Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 24 81

ISBN 91-38-20254-9 NORSTEDTS TRYCKERI AB ISSN 0375-250x Stockholm 1996

Till statsrådet och chefen för Arbets-

marknadsdepartementet

Genom beslut den 8 september 1994 har regeringen bemyndigat chefen för Arbetsmarknadsdepartementet att tillkalla särskild utredare med

en uppdrag att utreda frågor om medicinska kontroller i arbetslivet samt

att besluta om sakkunniga, experter, referensgrupper, sekreterare och

annat biträde åt utredaren.

Med stöd av detta bemyndigande förordnades den 19 september 1994

direktören Stig Larsson särskild utredare. som

Som sakkunniga i utredningen förordnades fr.o.m. den 21 december

1994 medicine doktor docenten Leif Aringer, Arbetarskyddsstyrelsen, departementssekreteraren Bo Barrefelt, Arbetsmarknadsdepartementet, departementssekreteraren Lena Jonsson, Socialdepartementet, och kam-

marrättsassessorn Helena Jäderblom, Justitiedepartementet.

Som expert i utredningen förordnades fr.o.m. den 21 december 1994 medicine doktor docenten Sverker Höglund, Skogs- och Lantbrukshälsan.

Som experter att ingå i referensgrupp till utredningen förordnades

en fr.o.m. den 21 december 1994 ombudsmannen Thomas Fredén, Lands-

organisationen i Sverige, ombudsmannen Kerstin Hildingsson, Sveriges Akademikers Centralorganisation, sekreteraren Marianne Hörding,

Svenska Kommunförbundet, medicine licensiaten Eric Jannerfeldt,

Svenska Arbetsgivareföreningen, förhand I ingsdirektören Inger Mattsson Kasserud, Arbetsgivarverket, ombudsmannen Urban Ryadal, Tjänstemännens Centralorganisation, och arbetsrättsjuristen Margareta Sandberg, Landstingsförbundet.

Sekreterare utredningen har fr.o.m. den 15 december 1994 varit

byråchefen Björn Lundgren, Socialstyrelsen. Biträdande sekreterare har

fr.o.m. den 1 november 1995 varit hovrättsassessorn Jakob Hedenmo,

Riksdagens ombudsmän.

Assistent utredningen har fr.o.m. den 1 april 1995 varit Karin Karlsson. Assistenten Sonja Arzt har under tiden den 1 april 31 au- gusti 1995 biträtt kansliet med vissa kontorsgöromál.

Utredningen har antagit namnet Utredningen om medicinska undersökningar i arbetslivet A 1994:05.

Utredningen får härmed överlämna sitt betänkande om medicinska undersökningar i arbetslivet.

Särskilt yttrande har lämnats sakkunnige Aringer. Ett särskilt ytt-

av rande har även lämnats följande experter i referensgruppen nämligen av dels Fredén, Hildingsson och Ryadal, dels Hörding och Sandberg, dels ock Mattsson Kasserud.

Utredningens uppdrag är därmed avslutat.

Stockholm den 29 april 1996.

Stig Larsson

Björn Lundgren

Jakob Hedenmo

SCOU 1996:63

Innehållsförteckning

Förkortningar 11 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Sammanfattning 15

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Direktiv för utredningen 21 . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2. Utredningens bedrivande 23 . . . . . . . . . . . . . . . . .

2.1 Inledning 23 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2 Kartläggning 23 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3 Hearingar och seminariedagar 24 . . . . . . . . . . . . . . . Inledning 24 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Hearing och seminariedag om arbetsmarknaden 24 . . . . Hearing rörande medicinska undersökningar från

individens perspektiv 24 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Hearing rörande arbetsgivarna och samhället 25 . . . . . . .

Hearing rörande allmänheten 25

. . . . . . . . . . . . . . . . 2.4 Angränsande utredningar 25 . . . . . . . . . . . . . . . . . . Inledning 25 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Arbetsmarknadspolitiska kommittén 26 . . . . . . . . . . . . Sjuk- och arbetsskadekommittén 26 . . . . . . . . . . . . . . Utredningen om dopning 27 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kommissionen om den svenska arbetsrätten 28 . . . . . . Socialdepartementets utredning om genetisk integritet 28 . .

Socialstyrelsens utredning om narkotikaanalys av urin 29

2.5 Förhållandena i vissa andra länder 29 . . . . . . . . . . . .

3. Problemområden och avgränsningar 31 . . . . . . . . . .

3.1 Inledning 31 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2 I samband med en nyanställning 31 . . . . . . . . . . . . . . 3.3 Under pågående anställning 32 . . . . . . . . . . . . . . . . 3.4 Andra gemensamma problem 32 . . . . . . . . . . . . . . . . 3.5 Avgränsningar 34 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6 Innehållsförteckning

3.6 Sammanfattning 35 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4. Medicinska undersökningar 37 . . . . . . . . . . . . . . . .

4.1 Vad är medicinska undersökningar 37 . . . . . . . . . . . . Inledning 37 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Medicinska undersökningar i arbetslivet 38 . . . . . . . . . . Hälsodeklarationer 38 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Läkarundersökningar 39

Hälsoundersökningar eller hälsokontroller 39 . . . . . . . . Allmänna hälsoundersökningar 40 . . . . . . . . . . . . . . . Periodiserade hälsoundersökningar 41 . . . . . . . . . . . . . Riktade hälsoundersökningar 41 . . . . . . . . . . . . . . . . . Hälsotester 42 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Hälsoprofiler 42 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . HIV-tester 42 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Drogtester 43 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Gentester 43 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2 Några motiv för medicinska undersökningar 44 . . . . . . . Allmänt 44 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Arbetsmiljöskäl 44 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Personsäkerhet 45 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kvalite och produktsäkerhet 46 . . . . . . . . . . . . . . . . . Försäkringsmässiga skäl 47 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.3 Företagshälsovården 47 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5. Arbetarskyddets historia 51 . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5.1 Inledning 51 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2 Tre reformvâgor 51 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.3 Internationella arbetsorganisationen 52 . . . . . . . . . . . . . 5.4 I Sverige 52 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.5 Arbetsmiljölagstiftningen under ett halvt sekel 54 . . . . . . 5.6 Företagshälsovården 55 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Dåtid 55 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Nutid 55 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Regler om medicinska undersökningar i

arbetslivet 57 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6.1 Medicinska undersökningar av arbetssökande 57 . . . . . . Arbetsgivarens fria anställningsrätt 57 . . . . . . . . . . . . .

Innehållsförteckning 7

Reglering gällade arbetsmarknadens olika områden 58 . . . Reglering gällande hela arbetsmarknaden 59 . . . . . . . . . 6.2 Medicinska undersökningar anställda 60 av . . . . . . . . . . Reglering gällande arbetsmarknadens olika områden 60 . . Reglering gällande hela arbetsmarknaden 63 . . . . . . . . . Vissa särbestämmelser 66 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7. Internationella förhållanden 67 . . . . . . . . . . . . . . . .

7.1 Inledning 67 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.2 Norden 67 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Danmark 67 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Finland 70 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Island 72 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Norge 72 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.3 Vissa andra länder 74 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . England 74 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kanada 75 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Tyskland 78 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . USA 80 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Americans With Disabillities Act 80 . . . . . . . . . . . . . . Om drogtester 81 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Om utredningens enkät 83 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.4 Den europeiska unionen 85 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Reglering av arbetsmiljö och läkarundersökningar 85 . . . Alkohol- och drogtester 86 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Gentester 87 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . HIV-/Aidstester 88 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Framtiden 88 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.5 International labour organization 89 . . . . . . . . . . . . . . 7.6 Europarådet 91 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.7 Förenta nationerna 91 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.8 Nordiska rådet 92 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

8. Utredningens enkätundersökning 93

. . . . . . . . . . . . .

8.1 Bakgrund 93 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Förfrågan till centrala statliga myndigheter, större

privata och kooperativa företag samt kommuner och

landsting 93 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Förfrågan till vissa mindre företag 94 . . . . . . . . . . . . . Förfrågan till vissa företagshälsovårrlsenheter 94 . . . . . .

8 Innehållsförteckning

8.2 Resultatet av kartläggningen 94 . . . . . . . . . . . . . . . . . Undersökningar i samband med nyanställning 94 . . . . . . Undersökningar av anställd personal 100 . . . . . . . . . . . . Framtida utveckling 107 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

9. Personlig integritet i arbetslivet 109 . . . . . . . . . . . . . .

9.1 Inledning 109 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.2 Dokumentering av medicinska undersökningar 110 . . . . . . Inom hälso- och sjukvården 110 . . . . . . . . . . . . . . . . . Inom arbetsmarknaden 112 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Dokumentationsteknik 113 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Verksamhetens upphörande 114 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.3 Sekretess 115 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Det allmännas verksamhet 115 . . . . . . . . . . . . . . . . . . Privat verksamhet 118 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Om samtycke 118 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Arbetsgivares rätt att ta del av uppgifter 120 . . . . . . . . .

10. Genteknik 121 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

10.1 Inledning 121 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10.2 Icke gentekniska metoder 122 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10.3 Genvarianternas vanlighet, genomslag och

samverkan med miljöfaktorer 122 . . . . . . . . . . . . . . . . Ovanliga genvarianter 122 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Vanliga genvarianter 122 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10.4 Miljöfaktorer 123 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10.5 Gentesternas nisch 124 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10.6 Gentesternas möjligheter att utestänga 124 . . . . . . . . . . . Monogenetiska sjukdomar 124 . . . . . . . . . . . . . . . . . . Vanliga sjukdomar 125 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Yrkessjukdomar 125 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10.7 Risker med att använda gentester för att utestänga 126 . . . 10.8 Att förhindra missbruk av gentester 127 . . . . . . . . . . . .

11. Ekonomiska aspekter på medicinska undersök-

ningar i arbetslivet 129 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

12. Utredningens överväganden och förslag 133 . . . . . . . . .

12.1 Inledning 133 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Innehållsförteckning 9

12.2 Sedvanliga medicinska undersökningar 141 . . . . . . . . . . 12.2.1 Inledning 141 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12.2.2 Medicinska undersökningar i samband med

anställning 141 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12.2.2.J Det författningsrøeglerade området 141 . . . . . . .

12.2.2.2 Det icke omrâdet 142

. . . . 12.2.3 Medicinska undersökningar under anställning 149 . 2.2.3.1 Det författningsreglerade området 149 . . . . . . . 12.2.3.2 Det icke författningsreglerade området 150 . . . . 12.3 Alkoholtester 154 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12.4 Narkotikatester 155 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12.4.1 Inledning 155 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

12.4.2 Narkotikapolicy 157 i

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . l2.4.3 Narkotikatester i samband med anställning 157 . . . l2.4.4 Narkotikatester under anställning 162 . . . . . . . . . 12.4.5 Kvalitetssäkring av narkotikatester 174 . . . . . . . . 12.5 Gentester 177 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . l2.5.1 Allmänt 177 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12.5.2 Gentester i arbetslivet 178 . . . . . . . . . . . . . . . . 12.6 Medicinska undersökningar i arbetslivet; dokumen-

tation, tystnadsplikt och samtycke 182 . . . . . . . . . . . . . 12.6.1 Om dokumenteringen 182 . . . . . . . . . . . . . . . . 12.6.2 Om tystnadsplikt och samtycke 183 . . . . . . . . . .

13. Konsekvenser av utredningens förslag 187 . . . . . . . . . .

13.1 Ekonomiska 187 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13.2 Jämställdhet 188 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Särskilda yttranden 189 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilagor

Bilaga 1 Kommittédirektiv 195 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bilaga 2 Program för hearingen den 5 april 1995 201 . . . . . . . . Bilaga 3 Deltagarförteckning för hearingen den 5 april

1995 203 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bilaga 4 Program för hearingen den 24 oktober 1995 205 . . . . . Bilaga 5 Deltagarförteckning för hearingen den 24 oktober

1995 207 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bilaga 6 Program för hearingen den 8 november 1995 209 . . . .

10 Innehållsförteckning

Bilaga 7 Deltagarförteckning för hearingen den 8 novem-

ber 1995 211 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bilaga 8 Program för hearingen den 29 november 1995 213 . . . Bilaga 9 Deltagarförteckning för hearingen den 29 novem-

ber 1995 215 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bilaga 10 Litet frågeformulär till de centrala statliga myn-

digheterna samt till privata och kooperativa

företag med minst 100 anställda 217 . . . . . . . . . . . . . Bilaga ll Stort frågeformulär till vissa centrala statliga myn-

digheter, vissa privata och kooperativa företag

med minst 100 anställda, vissa kommuner samt

till landstingen 221 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bilaga 12 Frågeformulär till vissa mindre privata företag 247 . . . Bilaga 13 Frågeformulär till vissa företagshälsovärdsenheter 255 . Bilaga 14 Utredningens enkätundersökning 261 . . . . . . . . . . . . Bilaga 15 Medicinsk etik i arbetslivet 303 . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilaga 16 Om uppgiftsskyldighet och skyddsombud 311

. . . . . . . Bilaga 17 Genteknik 317 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bilaga 18 Ekonomiska aspekter på medicinska undersök-

ningar i arbetslivet 335 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bilaga 19 Drogtestverksamheten vid Huddinge sjukhus 351 . . . . . Bilaga 20 Olika drogers effekter 361 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Förkortningar

AB 95 Allmänna bestämmelser 1995 AD Arbetsdomstolen ADA Americans With Disabillities Act ADB Automatisk databehandling AFL Lagen 1962:381 om allmän försäkring AFS Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling

AIDS Acquired Immune Deficiency Syndrome

ALNA-rádet Alkohol- och narkotikarádet AMF Arbetsmiljöförordningen 1977:1166 AML Arbetsmiljölagen 1977:1160 ASS Arbetarskyddsstyrelsen ATS Direktoratet for arbeidstilsynet BIOMED Biomedical/Health Research

BST Bedriftssundhetstjenste

C Centerpartiet dir. Direktiv

DNA Genernas deoxyribonukleinsyra

12 Förkortningar

DO Diskrimineringsombudsmannen EEG Direktiv från Europeiska Gemenskapen EF TA Europeiska frihandelssammanslutningen EG Europeiska Gemenskapen EN Europanorm EU Den Europeiska Unionen Folkpartiet liberalerna FFA Föreningen för arbetarskydd FHV Företagshälsovård FN Förenta Nationerna HIV Humant Immunbrist Virus HUGO Human Genome Organisation ILO Internationella arbetsorganisationen JO Justitieombudsmannen KDS Kristdemokratiska Samhällspartiet LAS Lagen 1982:80 om anställningsskydd LAV/HTLV-III Lymfadenopêlti-associerat virus/Human T-lymfotropt virus typ III LO Landsorganisationen i Sverige LOA Lagen 1994:260 om offentlig anställning Moderata samlingspartiet MBA Medical Association

Förkortningar 13

MBL Lagen 1976:580 om medbestämmande i arbetslivet MP Miljöpartiet NIDA National Institute on Drug Abuse NJA Nytt juridiskt arkiv Prop. Proposition PTK Privattjänstemannakartellen RF Regeringsformen RFV Riksförsäkringsverket RNA Genernas ribonukleinsyra S Socialdemokraterna SACO Sveriges akademikers Centralorganisation SAF Svenska Arbetsgivareföreningen SAS Scandinavian Airlines System

SFBF Sveriges Fartygsbefálsförening

SJ Statens Järnvägar SLVFS Statens Livsmedelsverks författningssamling SOSFS Socialstyrelsens författningssamling SOU Statens offentliga utredningar

SRF Sveriges Redareförening

SS-EN Svensk standard Europa Norm SWEDAC Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll

l 4 Förkortningar

TCO Tjänstemännens Centralorganisation TEMO Testhuset marknad opinion TF Tryckfrihetsförordningen UNESCO The United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization. USA Amerikas Förenta Stater UU Unfallverhütungsvorschriften V Vänsterpartiet

Sammanfattning

Inledning

Den söker ett arbete eller den är anställd kan få finna sig i att som som arbetsgivarna eller samhället behöver få tillgång till vissa uppgifter om den enskildes hälsotillstånd kan ha betydelse för arbetsuppgifterna, som arbetsmiljön och säkerheten för tredje man.

Kravet på att genomgå medicinska undersökningar och att upplysningar sprids enskilds hälsotillstånd kan av den enskilde upplevas som om en ett intrång i den personliga integriteten. Detta intresse måste vägas mot arbetsgivarnas och samhällets behov att sådana undersökningar får av genomföras.

Utredningens bedrivande, avgränsningar samt problemområden

Inledningsvis har utredningen med hjälp ett flertal frågeformulär av kartlagt förekomsten olika medicinska undersökningar i arbetslivet. av

Utredningen har hållit fyra hearingar med olika teman dit 33 representanter för myndigheter och företag m.fl. inbjudits till individuella diskussioner.

Vidare har utredningen samrått med andra angränsande utredningar på de områden där det har funnits beröringspunkter.

Utredningen har gjort vissa avgränsningar av sitt arbete. Utredningen behandlar inte s.k. personlighets- eller anlagstester, -

undersökningar i samband med utfärdande av läkarintyg vid sjuk-

skrivningar, undersökningar i samband med utskrivning av lugnande medel och sömnmedel, anabola steroider, -

16 Sammanfattning

HIV-tester, generella alkoholtester eller etik. -

Vid analyserna har utredningen identifierat tre områden där det föreligger problem. Det gäller frågorna drogtester narkotikaom gentester,

tester och skyddet den personliga integriteten.

av

Medicinska undersökningar

I arbetslivet förekommer det vid många olika tillfällen individ att en behöver genomgå en medicinsk undersökning eller kontroll. Undersökningarna kan vara reglerade i lag, författning, kollektivavtal annan m.m. En undersökning kan ske att den undersökte fyller i hälsodegenom en

klaration, kroppsundersökning eller

genom en genom att ett prov tas. Ofta kombineras dessa undersökningsmetoder.

Med medicinska kontroller utredningen medicinska undersökmenar ningar som utförs hälso- och sjukvårdspersonal. Utredningen har av därför tagit sig namnet Utredningen medicinska undersökningar i om arbetslivet.

Det förekommer nämns ett flertal olika medicinska undersöksom ovan ningar i arbetslivet. Vid yrken erfarenhetsm ässigt ställer krav som stora på fysisk och psykisk prestanda kräver arbetsgivaren ofta medicinsk en hälsoundersökning före anställnings början. en

Nyttan att genomgå hälsoundersökning i samband med anställav en en ning är från den enskildes utgångspunkt att det härigenom kan finnas en möjlighet att bedöma huruvida den sökta anställningen är lämplig med

tanke på hans fysiska och psykiska förutsättningar. I andra sammanhang har samhället ett intresse att medicinska undersökningar av utförs till skydd för allmänheten.

Återkommande hälsoundersökningar under anställningen

är vanliga i svenskt näringsliv. Sådana undersökningar kan individen kunskaper ge om sitt hälsotillstånd och arbetsgivaren information vilka arbetsmilom jöförbättringar bör vidtas. För ett antal yrkesgrupper föreskrivs som medicinska undersökningar för att skydda individen eller tredje man.

Sammanfattning 17

Regler om medicinska undersökningar i arbetslivet

Det finns bestämmelser i lagar och förordningar som föreskriver medicinska undersökningar i arbetslivet. Utredningen har gjort en genomgång av gällande regler på området.

Internationella förhållanden

För att utröna förhållandena i andra länder har utredningen genom personliga besök eller på annat sätt haft kontakt med ett antal främmande länder samt EU. De förslag som utredningen lägger fram syns i många fall ha en stor överensstämmelse med vad är förhållandet som i våra närmaste grannländer.

Utredningen har även granskat vissa konventioner och tagit reda på några internationella organisationers uppfattningar i aktuella sakfrågor.

Enkätundersökningar

Utredningen har kartlagt förekomsten olika medicinska undersökav ningar, såväl i samband med en anställning som under pågående anställning.

Sammanfattningsvis utvisar kartläggningen att det är ett mindre antal sökande som inte fått viss sökt anställning på grund resultatet en av av de medicinska undersökningarna samt att få anställda blivit uppsagda på grund av resultatet de medicinska undersökningarna. Vidare utav visar kartläggningen att det relativt sett är ganska få arbetsgivare som ställer krav på narkotika- och alkoholtester samt att HIV-tester förekommer ytterst sällan. Det är arbetsgivare med minst 100 anställda som ställer krav på narkotikatester.

Utredningens bedömningar och förslag

Medicinska undersökningar generellt

De nuvarande förhållandena har inte motiverat utredningen att lägga fram några författningsförslag användande medicinska underom av sökningar i arbetslivet.

18 Sammanfattning

Medicinska undersökningar i samband med anställning en

Av enkätundersökningama och hearingarna har det framgått att medicinska undersökningar i samband med anställning resulterat i att en endast ett mindre antal sökande inte fått den sökta anställningen. Det finns generellt sett inget som talar för att arbetsgivarna använt medicinska undersökningar som ett sorteringsverktyg. Inte heller har det framkommit att medicinska undersökningar medfört en utslagning från arbetslivet.

Den höga arbetslösheten, som medför en successiv utslagning, är betingad av andra faktorer. Det rör sig bl.a. sysselsättningsgraden i om samhället, hur arbetsmarknaden fungerar, individens kompetens i vid bemärkelse, individens personlighet samt attityder hos de skall som anställa. Utredningen har därför inte funnit det påkallat att föreslå lagen reglering i denna del.

Medicinska undersökningar under anställning en

Utredningen har inte funnit att medicinska undersökningar under en anställning har medfört en utestängning från arbetslivet. Utredningen har därför inte funnit det påkallat att föreslå lagreglering i denna del. en Narkotikatestema behandlas nedan.

Gentester

Möjligheten att använda gentester för att förutsäga arbetsskada och yrkessjukdom vid en anställning är i dagens läge begränsad. Det utesluter emellertid inte att medicinska undersökningar görs med hjälp som av genteknik skulle kunna användas för sortering olika individer. av Utredningen anser dock att det är etiskt oriktigt att arbetsgivare skall en få ställa krav på en genomgången genetisk undersökning för anställen ning. Vidare utvecklas genteknologin så snabbt och på ett sätt som man inte kan kontrollera. I stället bör lagstiftningen ligga före sådan uten veckling. Av dessa skäl föreslår utredningen att gentester i arbetslivet skall vara förbjudna.

Narkotikatester

Sedan år 1988 är bruk narkotika straffbelagd i Sverige. Utredningen av konstaterar att det råder en stor och bred enighet att det är nödom vändigt att ha narkotikafria arbetsplatser. Anledningarna härtill är främst

Sammanfattning 19

att man vill få en säker arbetsplats och ett skydd för tredje man. Utredningen har emellertid inte funnit det påkallat att föreslå en lagreglering av frågan. I stället kan problemet med narkotikatester lösas av arbetsmarknadens parter.

Utredningen vill dock understryka att ålagda narkotikatester i samband med anställning måste vara i samklang med samhällets värderingar och stå i överensstämmelse med god sed på arbetsmarknaden. Vidare skall testerna utföras på ett godtagbart sätt och vara av god kvalitet.

Vad gäller narkotikatester under anställning måste kvalificerade omständigheter föreligga för att sådana tester skall anses stå i överensstämmelse med god sed på arbetsmarknaden. Dessa tester skall utföras och ha kvalitet testerna i samband med anställning. På arbetssamma som platser där dessa tester att användas bör det finnas en av arbetsavses givare och arbetstagare gemensamt framtagen skriftlig narkotikapolicy med handlingsprogram.

Dokumentering

När arbetstagare genomgår medicinsk undersökning vid t.ex. en en en företagshälsovårdsenhet, skall detta joumalföras enligt bestämmelserna i patientjoumallagen. I lagen regleras även hur man skall förfara när verksamheten upphör. Någon ändring av lagen erfordras följaktligen inte.

Inom arbetsmarknaden sker även registrering, t.ex. över exponerade en arbetstagare och över vissa utförda medicinska undersökningar. Om verksamheten vid ett företag överlåts, skall registerhandlingama överlämnas till den ägaren. Vad skall ske med registren vid en nye som definitiv nedläggelse ett företag anges däremot inte i arbetsmiljölagen av eller arbetsmiljöförordningen. Vissa register nämns i 3 § arbetsmilsom jöförordningen innehåller uppgifter enskilds hälsotillstånd. Om om en det därför på sannolika skäl kan antas att dessa register inte kommer att handhas enligt föreskrifter meddelats i eller med stöd arbetsmilsom av jöförordningen, bör de tas om hand.

T ystnadsplikt

Utredningen konstaterar att den tystnadsplikt gäller för enskildas som personliga förhållanden inom såväl den allmänna som den enskilda hälso- och sjukvården är mycket stark. Det finns därför inget skäl att

20 Sammanfattning

ytterligare stärka tystnadsplikten för de uppgifter framkommit vid som medicinska undersökningar i arbetslivet. Däremot bör personalen vid företagshälsovården eller på andra ställen där medicinska undersökningar genomförs erinras sin skyldighet att iaktta stor restriktivitet om vid utlämnande av uppgifter till arbetsgivare. en

Av arbetsmiljöförordningen och Arbetarskyddstyrelsens föreskrifter framgår att det skall föras vissa register över företagna medicinska undersökningar av de anställda. Däremot finns det inte någon författningsreglerad tystnadsplikt för uppgifterna i dessa register. Detta anser utredningen är en brist. Utredningen därför att de register anser som nämns i 3 § arbetsmiljöförordningen och innehåller uppgifter som om en enskilds hälsotillstånd, skall hanteras och förvaras så, att obehöriga inte får tillgång till dem.

Konsekvenser av utredningens förslag

De förslag som utredningen lägger fram medför inga ökade kostnader för staten.

När det gäller narkotikatester bör dessa till följd förslagen inte av komma att öka nämnvärt. På sikt leder ett minskat missbruk till en bättre hälsa och lägre kostnader för socialförsäkringen.

1 Direktiv för utredningen

Direktiven för Utredningen medicinska undersökningar i arbetslivet, om vilka fogas bilaga l till detta betänkande, innehåller i korthet som följande.

Vissa medicinska kontroller är författningsrcglerade och utförs på grund att det finns ett samhällsintresse av kontrollerna. av

Syftet med många föreskrivna kontroller är främst att skydda den enskilde arbetstagaren. Vissa andra kontroller utförs för att skydda allmänheten, t.ex. kontroll piloter och andra yrkesgrupper, där kraven av på den enskildes fysiska och psykiska förmåga är särskilt stora.

I de angivna fallen är det fråga skyldighet för arbetsgivarna att om en initiativ till medicinska kontroller. När det gäller medicinska ta kontroller inför anställning eller under anställning i andra fall en en saknas däremot generella bestämmelser.

När det gäller offentliga arbetsgivares möjligheter att kräva läkanindersökningar de anställda finns ett allmänt förbud i regeringsfonnen mot av påtvingade kroppsliga ingrepp, inte har stöd i lag. som

Den söker ett arbete eller den är anställd får ofta finna sig i som som arbetsgivarna behöver få tillgång till vissa uppgifter om den att enskildes förmåga kan ha betydelse för arbetsuppgifterna. Arbetssom givarnas intresse att kunna välja personal samt att leda och fördela av arbetet kan emellertid stå emot den enskildes krav på personlig

integritet.

Bland de uppgifter som kan ha betydelse för arbetet hör uppgifter om hälsotillståndet. De kan erhållas någon fomi medicinsk genom av kontroll. Sådana kontroller kan utföras för olika syften och med olika metoder. Sedvanliga hälsoundersökningar hör hit men även hälsodeklarationer den enskilde inte har samband med någon av som

kroppsundersökning. En form kontroll är s.k. drogtester.

av

22 Direktiv för utredningen

Genom genteknikens utveckling möjligheter kartlägga ges att en enskilds arvsanlag och därmed medfödda anlag för sjukdom eller andra fysiska eller psykiska svagheter. Om gentekniken används som metod vid medicinska kontroller kan det innebära särskilda problem från

integritetssynpunkt.

Den nuvarande arbetsmarknadssituationen med hög arbetslöshet och en ett ökat ansvar för kostnader vid sjukfrånvaro liksom för arbetsanpass-

ning och rehabilitering för arbetsgivarna kan öka intresset för

att använda omfattande medicinska kontroller. Detta kan få negativa

effekter i form utestängning och utslagning från arbetslivet. Särskilda av problem från bl.a. integritetssynpunkt kan uppstå till följd den av gentekniska forskningen. Frågor drogmissbruk är känsliga samtidigt om som användningen droger kan innebära stora risker för den enskilde, av arbetskamraterna och allmänheten.

Utredningen skall kartlägga förekomsten olika former medicinska av av kontroller. Utredningen skall vidare bedöma utvecklingen det gäller när användningen medicinska kontroller och införandet kontrollav av nya metoder samt vad detta får för konsekvenser för riskoch problembilden. Utvecklingen gentekniken skall särskilt beaktas. Utredningen av skall slutligen föreslå de åtgärder kartläggningen och utredningen som i övrigt föranleder. Förslagen bör bygga på bedömning vilka en av berättigade behov medicinska kontroller i arbetslivet kan finnas av som och vilka skyddsbehov finns. De bör vidare bygga på avvägning som en mellan dessa olika behov och intressen. Om det finns behov regleav ring skall utredningen föreslå hur reglerna bör utformas. Utredningen

bör slutligen studera hur andra länder har hanterat de berörda frågorna.

2 Utredningens bedrivande

2.1 Inledning

Under utredningstiden har utredningen haft 16 protokollförda sammanträden. Till dessa sammanträden har den särskilda utredaren alltid kallat de sakkunniga, experten samt experterna i referensgruppen.

Inledningsvis har utredningen med hjälp av ett flertal frågeformulär kartlagt förekomsten olika medicinska undersökningar i arbetslivet. av

Fyra hearingar med olika teman har anordnats. Till dessa hearingar har utredningen inbjudit 33 representanter från olika myndigheter, företag m.fl. till enskilda överläggningar i aktuella frågor. l några fall har det förekommit föredragningar i ett visst ämne.

Regelbundna möten med andra angränsande utredningar har ägt rum.

Slutligen har utredningen även studerat hur vissa andra länder har hanterat de berörda frågorna.

2.2 Kartläggning

För att kartlägga förhållandena i Sverige när det gäller medicinska undersökningar i arbetslivet har utredningen genomfört ett antal enkätundersökningar. För detta ändamål utarbetades frågefonnulär, vilka sedan sändes ut till olika målgrupper. Utredningen har därefter låtit göra sammanställningen inkomna enkätsvar. Ett frågeinstitutet fick i en av uppdrag att göra telefonintervju med företag med högst 99 anställda en i enlighet med de frågor utredningen utarbetat. Nännare om kartsom läggningen framgår avsnittet utredningens enkätundersökning. av om

24 Utredningens bedrivande

2.3 Hearingar och seminariedagar

Inledning

Utredningen har under våren och hösten 1995 hållit några hearingar och

seminariedagar. Till dessa har kallats sakkunniga på olika områden

samt representanter för olika myndigheter, organisationer, företag m.fl. Dessa har därvid givit sin på de frågor utredningen bedömt syn som vara av intresse och det har även givits möjligheter till intressanta diskussioner.

De ämnen som därvid diskuterats framgår den följande kortfattade av redovisningen. Vad framkommit under de hearingar och seminariesom dagar som utredningen anordnat har varit värdefullt för de analyser och bedömningar utredningen gör i betänkandet. som

Hearing och seminariedag arbetsmarknaden om

Under våren 1995 kallade utredningen arbetsgruppen och berörda intressenter till hearing och seminariedag arbetsmarknaden en om bilaga 2-3. Vid detta tillfälle diskuterades sådana frågor som sekretessbestämmelsema i anslutning till medicinska undersökningar i arbetslivet,

arbetsmarknadspolitiken, dopning, narkotikaanalyser i urin, arbetsförmedlingamas verksamhet och bedömning situationen i - av samband med medicinska undersökningar samt gentekniken, dess möjligheter och brister. -

Hearing rörande medicinska undersökningar från individens

perspektiv

Under hösten 1995 kallade först utredningen arbetsgruppen och berörda

intressenter till hearing gällande den enskilde. Ämnet behovet en var av medicinska undersökningar samt skyddsaspekter för den enskilde dels som patient/klient, dels i arbetslivet bilaga 4-5. Vid detta tillfälle fick utredningen information drogtestverksamheten vid Huddinge sjukom hus och om företagshälsovården vid Pripps bryggerier. Representanter

från Svenska diabetesförbundet, Epilepsiföreningen i Stor-Stockholm

samt Handikappförbundens samarbetsorgan redovisade sina synpunkter på frågorna. Tidigare har utredningen även haft med ett möte en

Utredningens bedrivande 25

utredare från Handikappombudsmannen i saken. Slutligen fick en representant från de fackliga organisationerna LO, TCO och SACO redogöra undersökningar i arbetslivet. for sin syn på medicinska

Hearing rörande arbetsgivarna och samhället

Därefter kallade utredningen arbetsgruppen och berörda intressenter till hearing gällande arbetsgivarna och samhället. Ämnet behovet en var av medicinska undersökningar samt skyddsaspekter från olika aspekter dels för arbetsgivarna, dels från ett samhällsperspektiv bilaga 6-7. Vid detta tillfälle redogjorde först representanter från Samhall, Landstingsförbundet, Försvarsmakten, Kärnkraftverket i Oskarshamn, SAS, Sundsvalls Ställnings AB samt Volvo Aero för sina synpunkter som arbetsgivare på frågorna. Därefter redovisade representanter från Sjöfartsverket, Livsmedelsverket, Polismyndigheten i Stockholms län, Luftfartsverket, Statens Järnvägar, Riksförsäkringsverket och Vägverket för sina respektive synpunkter från ett samhällsperspektiv när det gäller sjöfarten, livsmedelsbranschen, polisväsendct, luftfarten, jämvägstrafiken, socialförsäkringen och biltrafiken.

Hearing rörande allmänheten

Slutligen kallade utredningen arbetsgruppen och berörda intressenter till hearing gällande allmänheten. Ämnet behovet medicinska en var av undersökningar samt skyddsaspekter på samhällsnivå för allmänheten bilaga 8-9. Vid detta tillfälle redogjorde först representant från en Folkhälsoinstitutet och från ALNA-rådet för sin huvudmans synen punkter på frågorna. Därefter informerade ordföranden i tur och ordning för representantema för M, MP, S och V om utredningens kartläggning framkommit det gäller och vad som i övrigt i huvudsak när medicinska undersökningar i arbetslivet. Efter varje information till respektive partirepresentant hade utredningen dialog med dessa i tur en och ordning medicinska undersökningar i arbetslivet. om

2.4 Angränsande utredningar

Inledning

Av utredningens direktiv framgår att utredningen i sitt arbete även skall

26 Utredningens bedrivande

ha kontakt med Utredningen arbetsmarknadspolitikens roll, omfattom ning, inriktning och avgränsning dir. 1993:132, Arbetsmarknumera nadspolitiska kommittén dir. 1995:33. Sådana kontakter har förekommit. Utredningen har också haft kontakt med andra utredningar, vilkas arbete till vissa delar berör utredningens ansvarsområden.

Arbetsmarknadspolitiska kommittén

Med stöd av regeringens bemyndigande tillkallades i november 1993 en kommitté med uppdrag att utreda arbetsmarknadspolitikens roll, omfattning, inriktning och avgränsning. Därefter har förutsättningarna för kommitténs arbete förändrats i flera avseenden. Därför skall kommittén sammanfattningsvis analysera hur arbetsmarknadspolitiken bör utformas för att främja tillväxt och sysselsättning, kompetensutveckling i arbetslivet, expansion i näringslivet samt bidra till och småföretagande och ökad flexibinylitet på arbetsmarknaden samt hur arbetsförmedlingsverksamheten kan stärkas. -

Utredningen om medicinska undersökningar i arbetslivet har samrått ett par gånger med kommitténs huvudsekreterare.

Enligt kommittén har det bl.a. framkommit att det även vid hög arbetslöshet finns betydande aktivitet - en en arbetsmarknaden, att det försämrade arbetsmarknadsläget särskilt drabbar ungdomar under 25 år, att unga kvinnor med dålig utbildning har det svårast arbets- marknaden, att andelen äldre arbetslösa ökar, att invandrare har svårt att få arbeten samt att kompetensprofilen i förhållande till arbetet är den viktigaste faktorn för att få ett arbetet.

Sjuk- och arbetsskadekommittén

År 1993 tillsatte regeringen beredningen för ordning för sjuk- och en ny arbetsskadeförsäkringama. Beredningen fick i uppdrag att lämna förslag till en ny ordning för att lagfästa försäkringsersättningar vid sjukdom och arbetsskada innebär att försäkringsutgiftema inte ingår i som

Utredningens bedrivande 27

statsbudgeten dir. 1993:44. Därefter har sjuk- och arbetsskadeberedningen givts direktiv dir. 1995:54. Den skall utgöra en nya parlamentariskt sammansatt kommitté.

Kommittén skall bl.a. utforma förslag till staten organiserad allmän ohälsoförsäkring, - en av utforma regler för beräkning fönnånsgrundande inkomst vid kort - av eller medellång sjukfrånvaro, precisera arbetsgivarens ansvar vid rehabilitering, analysera och föreslå åtgärder ger drivkrafter for arbetsgivare att - som förebygga sjukdom och skador, analysera under vilka förutsättningar tilläggsförsäkringar uppfyller krav på effektivitet och rättvisa samt utforma regler för obligatorisk tilläggsförsäkring som ger ersätt- - en ning för inkomstbortfall orsakat arbetsskada samt analysera förav och nackdelar med att föra över det organisatoriska och finansiella ansvaret av denna försäkring till arbetsmarknadens parter.

Utredningen om medicinska undersökningar i arbetslivet har samrått ett par gånger med kommitténs huvudsekreterare.

I kommitténs diskussioner har det hittills inte framkommit att sekretess-

bestämmelserna i sig utgör något större problem i samband med reha-

bilitering.

Utredningen om dopning

Dopning har sedan länge använts i samband med idrottsutövning och innebäri princip att idrottsutövaren förbättrar sin prestationsfönnäga på ett onaturligt sätt. De medel används i dopningssammanhang är till som övervägande delen att hänföra till läkemedel. Dopning förekommer också i ökad utsträckning utanför tävlingsidrotten. Inte minst använder människor olika medel för att på konstgjord väg uppnå vissa unga kroppsideal. Med hänsyn härtill och då det på många punkter råder osäkerhet om såväl dopningmedlens medicinska verkningar som de djupare orsakerna till missbruket, tillsatte regeringen en palamentarisk utredning skulle göra allsidig översyn problemen i samband som en av med dopning dir. 1994:78.

28 Utredningens bedrivande

Utredningen skall bl.a.

ta del av tillgänglig forskning olika dopningsmedel och deras - om verkningar, belysa rättsutvecklingen, kartlägga och analysera dopningproblemets omfattning och karaktär samt föreslå ytterligare insatser mot missbruket. -

Sekreteraren i Utredningen medicinska undersökningar i arbetslivet om har haft kontakter med utredningens sekreterare.

Kommissionen om den svenska arbetsrätten

Kommissionen har tillkallats för att söka lösningar på de problem som arbetsmarknadens parter finns på arbetsrättens område. Syftet anser är enligt direktiven dir. 1995:30 att kommissionen under medverkan av parterna skall finna former för hur parterna själva i så stor utsträckning

som möjligt genom kollektivavtal kan utfonna de arbetsrättsliga reglema så, att de fungerar väl i praktiken och blir så enkla och effektiva som möjligt.

Målet är att åstadkomma långsiktig och stabil arbetsrätt en som främjar flexibilitet och produktionsutveckling i företagen och den offentliga sektorn, tillgodoser de anställdas behov utveckling, inflytande, frihet och - av trygghet, främjar jämställdhet mellan könen, och främjar invandrarnas villkor på arbetsmarknaden. -

Utredningen medicinska undersökningar i arbetslivet har haft om kontakt med kommitténs sekreterare.

Socialdepartementets utredning genetisk integritet om

Inom Socialdepartementet har nyligen utarbetats Ds 1996: en rapport 13 med förslag kring genetisk integritet. Hänned huruvida tredje avses man skall ha rätt att ta del genetisk infonnation. Förslaget rör såleav des både arbetsgivares och försäkringsbolags eventuella del rätt att ta av resultaten av genetiska undersökningar. Förslaget är föranlett av att Socialutskottet i sitt betänkande 1990/9l:SoUl0 Användning om av

Utredningens bedrivande 29

genteknik på människa, anmodade regeringen att återkomma till m.m. riksdagen med ett förslag hur oetiska krav på tillgång till genetiska om data skall kunna förhindras.

Utredningen medicinska undersökningar i arbetslivet har haft om kontakt med ansvarig handläggare på Socialdepartementet.

Socialstyrelsens utredning narkotikaanalys av urin om

Till skillnad från många andra länder saknar Sverige i dag ett regelverk missbruksanalyser i urin. Detta Socialstyrelsen varken från om anser rättssäkerhetssynpunkt eller från etisk synpunkt tillfredsställande. Mot bakgrund härav beslöt styrelsen att under år 1995 initiera ett kvalitetssäkerhetsarbete inom detta område. Målet för styrelsens arbete är att rutinerna kring provtagningama vid narkotikaanalys av urin skall fungera tillfredsställande. Sekreteraren i Utredningen om medicinska undersökningar i arbetslivet har deltagit i ett par konferenser som anordnats styrelsen i ämnet. Resultatet beräknas komma att presenteav efter i Socialstyrelsens allmänna råd 199600 om ras sommaren handhavanderutiner vid narkotikaanlys av urin.

2.5 Förhållandena i vissa andra länder

För skaffa sig kännedom internationella förhållanden har att om utredningen besökt Danmark, Finland, Norge och EU Unit The

European Agency for Safety and Health at Work i Luxemburg.

Därigenom har utredningen lättare kunnat ställa detaljerade frågor mer och få dessa besvarade. Utredningen har också annat sätt haft kontakt med andra länder, i första hand med vederbörande svenska ambassad, för att få kunskaper förhållandena i andra länder i om aktuella frågor. Förhållandena i vissa andra länder redovisas i avsnittet om internationella förhållanden.

i

aimdzeim juo

zzarfwatüaesxäx .

3 Problemområden och avgränsningar

3.1 Inledning

När individ skall genomgå medicinsk undersökning kan detta en en medföra antal problem. En del problem kan sättas i samband med en ett nyanställning, andra med pågående anställning och ytterligare en del en gäller för båda alternativen. Problemen kan variera beroende på att det finns olika intressenter med skilda önskemål.

3.2 I samband med en nyanställning

I princip är anställningsrätten fri, dvs. arbetsgivare kan fritt välja en bland de arbetssökande och ställa de krav på denna, som han finner berättigade beträffande arbetsfömiågan. Ett önskemål kan därvid vara den skall anställas först genomgår medicinsk undersökning. att som en För få det önskade arbetet kan därför den arbetssökande vara tvungatt genomgå undersökningen. I detta fall mäste därför den arbetsen att sökande eftersätta sin rått till kroppslig och personlig integritet.

För vissa handikappade kan det uppstå ett annat problem. För dem kan synligt handikapp medföra att de inte kommer i fråga för ett sökt ett arbete, att de inte genomgått medicinsk undersökning, även om trots en sådan skulle utvisa att de mycket väl skulle kunna klara av arbetet. en

Samhället har intresse att den arbetssökande, i de fall då en mediett av cinsk undersökning år föreskriven i författning, uppfyller vissa en hälsokrav.

Tredje kan ha ett intresse att medicinska undersökningar utförs. man av Allmänheten måste kunna lita på att vissa risfyllda yrken innehas av fysiskt och psykiskt är lämpliga för dessa. Den arbetspersoner som sökandes blivande arbetskamrater har ett intresse av att arbetskamraten kan klara sina arbetsuppgifter och att han inte riskerar att skada dem

sitt hälsotillstånd. p.g.a.

32 Problemområden och avgränsningar SOU l996:63

3.3 Under

pågående anställning

Mycket av vad sägs gäller även de medicinska undersöksom ovan ningar som utförs under pågående anställning.

För en arbetsgivares del tillkommer t.ex. för arbetsmiljön och ansvaret för rehabilitering.

För arbetstagarens del väger respekten i dessa fall för hans integritet

tyngre. Denne kan inte, på motsvarande arbetssökande, sätt som en vägra att genomgå en medicinsk undersökning.

Samhället och tredje kan, på grunder gäller inför man samma som en nyanställning, ha krav på att regelbundna medicinska undersökningar genomförs, när undersökningarna är föreskrivna i lag eller förannan fattning eller i kollektivavtal slutits med stöd lag. som av en

3.4 Andra

gemensamma problem

Arbetsgivarna har ansvaret för arbetsmiljön. Medicinska undersökningar kan ingå ett led i arbetet med förbättra arbetsmiljön och som att värna om de anställdas hälsa. Här kan det bli avvägning mellan den en enskildes integritet och arbetsgivarens kostnader för skador och t.ex. rehabilitering. När det gäller integriteten kan det även bli fråga om en avvägning mellan den enskilde individens och kollektivets intressen.

För de enskilda individernas del kan ökad användning medicinska en av undersökningar medföra flera negativa effekter. I första hand det är fråga om risken för utestängning från visst arbete eller utslagning ett från arbetslivet. Detta kan i sin leda till sociala tur och andra problem.

Ett speciellt problemområde gäller drogtester och då beträfnännast fande narkotiska preparat vid medicinska undersökningar i arbetslivet.

Därför behandlar utredningen narkotikatester särskilt i avsnittet om utredningens överväganden och förslag medicinska undersökningar i om arbetslivet.

Vare sig det är fråga undersökning i samband med nyanställom en en ning eller under pågående anställning är det viktigt undersökningen att utförs på ett riktigt och säkert sätt. De analyseras mäste med prover som absolut säkerhet kunna härledas till viss individ och helt en vara

Problemområden och avgränsningar 33

tillförlitliga. Om fel person drabbas eller ett är felaktigt, kan provsvar det få allvarliga konsekvenser för den drabbas. Själva testförsom

farandet redovisas i bilaga 19 om drogtestverksamheten vid Huddinge

sjukhus.

Ytterligare en fråga som bör uppmärksamma särskilt gäller skyddet för den personliga integriteten. Under utredningens gång har utredningen erfarit att det i denna del finns problem och farhågor när det gäller dokumenteringen och sekretesskyddet för de uppgifter framkommer av som vid de medicinska undersökningarna i arbetslivet. Vad behöver arbetsgivaren veta Vad skall den medicinska undersökningen omfatta för prover och tester Vem skall utföra undersökningen Vad skall läkaren dokumentera Vilka uppgifter får läkaren lämna till arbetsgivaren Vad gäller om patientens samtycke Hur skall arbetsgivaren hantera den information som han erhåller

Ännu ett problem är det i samband med medicinska undersökningar att kan komma fram uppgifter inte efterfrågade. Ett annat är att som var skyddet för den berörde individen vid avvägning i vissa fall får vika en till förmån for skyddet för tredje Utredningen behandlar därför man. dessa frågor närmare i avsnittet personlig integritet i arbetslivet, om om utredningens överväganden och förslag medicinska undersökningar om i arbetslivet samt i bilaga 15 medicinsk etik i arbetslivet. om

Gentester i arbetslivet är en fråga innefattar många problemställsom ningar och även kan väcka starka känslor. Möjligheten att på ett tidigt stadium kunna förutsäga individs risk att i livet utveckla en senare en sjukdom kan medföra utestängning från arbetet, trots att det bara är fråga om en risk. En arbetsgivare kan vilja utnyttja tekniken för att få fram individer som är särskilt lämpliga för vissa arbetsuppgifter. Utredningen har därför funnit det angeläget att särskilt behandla den frågan. Det sker i avsnittet om genteknik, i avsnittet utredningens överväganden och om förslag om medicinska undersökningar i arbetslivet samt i bilaga 17 om genteknik.

Här nedan anges ytterligare några problem.

Har ålder och kön någon betydelse i samband med medicinska undersökningar

Bestämmelserna är olika beroende på det är fråga offentliga om om eller privata arbetsgivare. Skall bestämmelserna göras likalydande

2 16-0329

34 Problemområden och avgränsningar

Om verksamheten med medicinska undersökningar innebär några risker eller problem, behöver den då regleras Skall regleringen i förekommande fall ske i lag, annan författning, i kollektivavtal eller på annat sätt

Dessa frågor berörs i avsnittet om utredningens överväganden och förslag medicinska undersökningar i arbetslivet. om

3.5 Avgränsningar

De frågor utredningen enligt direktiven har att utreda om medicinsom ska undersökningar i arbetslivet berör många olika områden. Därför redovisar utredningen här vissa avgränsningar.

personlighets- eller anlagstester. I en del sammanhang förekommer s.k. Ett exempel på detta är urvalstester till chefsbefattningar och liknande, vilka utförs med beteendevetenskaplig metodik. Dessa tester omfattas en enligt direktiven betänkande. inte av detta

Försäkringskassans regler läkarintyg vid sjukskrivning och vad som om gäller vid då aktuella undersökningar behandlas inte heller i detta betänkande.

Det har under utredningens gång framkommit att de flesta medicinska undersökningar i arbetslivet sker hos företagshälsovården. Det har därför varit nödvändigt att i någon mån beröra denna, vilket bl.a. skett i avsnittet medicinska undersökningar. Det är dock inte utredningens om uppgift att närmare gå in på företagshälsovården såsom sådan, dess organisation, ansvar, arbetsuppgifter m.m.

Frågor i samband med legal förskrivning av narkotika behandlar inte utredningen.

Utredningen behandlar inte heller frågor anabola steroider. om

Vidare har utredningen inte funnit det påkallat att särbehandla frågan medicinska undersökningar som även omfattar HIV-tester. Arbetarom skyddsstyrelsen har redan utfärdat allmänna råd AFS 1988: 1 om HIVtestning i arbetslivet. Det har dessutom visat sig att sådana tester ytterst sällan förekommer i arbetslivet.

Problemområden och avgränsningar 35

Det kan i och för sig föreligga problem när det gäller alkoholtester i samband med medicinska undersökningar i arbetslivet. Förtäring av alkohol är dock inte i motsats till intag narkotiska preparat, vilka inte av förskrivits av läkare, förbjudet i lag. I arbetslivet finns det regel väl som etablerade kunskaper hur uppmärksammar och behandlar om man

alkoholproblem på arbetsplatser och i samhället. Åtgärder för att komma

tillrätta med alkoholproblem på arbetsplatser är även allmänt accepterade. Utredningen berör därför den frågan endast i begränsad omfattning. I detta sammanhang kan även utredningen nämna att regeringen nyligen har tillsatt utredning drograttfylleri. Den utredningen skall bl.a. en om undersöka om det är möjligt att införa gränsvärden för olika droger på samma sätt som för alkohol.

I betänkandet tar utredningen inte upp de etiska frågorna i ett särskilt avsnitt. Däremot berörs den medicinska etiken i arbetslivet i bilaga 15.

Den tekniska utvecklingen kan göra att arbetsmiljön i framtiden kan se annorlunda ut. Det kan även uppstå ett behov andra medicinska av undersökningar än de som i dag genomförs i arbetslivet. Utredningen tar dock inte hänsyn til-l dessa förhållanden.

3.6 Sammanfattning

När en arbetsgivare överväger att införa en medicinsk undersökning bör en avvägning mellan olika intressen göras. För det första arbetsen givares grund för att kräva medicinsk undersökning. För det andra en en arbetssökandes/anställds rätt till integritet och behov skydd. För av det tredje samhällets krav på låg arbetslöshet och låga kostnader för en socialförsäkringen. För det fjärde allmänhetens/tredje behov mans av skydd.

Utredningen pekar i det föregående på de viktigaste problemen och de frågor kan ställas i samband med dem. Utredningen kommer som framöver i betänkandet att försöka besvara frågorna och lämna förslag på lämpliga lösningar problemen. av

mgmataaxu .ab

I

utarmas: mata

asguanmu

L xosâi

moa

Wiävåmsü

4 Medicinska

undersökningar

4.1 Vad medicinska

är undersökningar

Inledning

Till de uppgifter som kan ha betydelse inom arbetslivet hör uppgifter om arbetsmiljön och hälsotillståndet hos de anställda. Dessa kan erhållas genom någon form medicinsk kontroll. av

Den kontroll som åsyftas i direktiven avser inte bara sedvanliga hälsoundersökningar och hälsodeklarationer utan även den formen av kontroll som gäller drogtester och gentester. För utredningens del är det i samtliga dessa fall närmast fråga om en medicinsk undersökning som utförs av någon som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen. Begreppet medicinska undersökningar omfattar enligt utredningens uppfattning inte bara den faktiska undersökningen utan även vidtagna åtgärder. t.ex. provtagning, och gjorda bedömningar som ett helhetsbegrepp.

Avsikten med en medicinsk undersökning är att med stöd erhållna av uppgifter bedöma den undersöktes hälsotillstånd och i förekommande fall även ställa en diagnos. I arbetslivet är det nämiast fråga om en bedömning av individens förutsättningar i förhållande till arbetsplatsen. Kan individen klara av arbetet, finns det en skada eller ctt handikapp som inte är lämpligt med hänsyn till arbetsuppgifterna eller föreligger det missbruk av olika droger Utredningen anser därför att den mest adekvata termen i dessa fall är medicinska undersökningar. Utredningen använder därför uttrycket medicinska undersökningar i betänkandet. Som en konsekvens av detta har utredningen tagit sig namnet Utredningen medicinska undersökningar i arbetslivet. om

Målet för hälso- och sjukvården god hälsa och vård lika är en en på villkor för hela befolkningen. Detta framgår 2 § lialso- och sjukav vårdslagen 1982:763.

38 Medicinska undersökningar

Målet för arbetsmiljöarbetet är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Detta framgår av l kap. 1 § arbetsmiljölageim.

De medicinska undersökningarna brukar genomföras av någon som tillhör hälso- och sjukvärdspersonalen, t.ex. läkare, sjuksköterskor, optiker m.fl. Vilka som omfattas av hälso- och sjukvårdspersonalbegreppet framgår närmare av l § lagen 1994:953 om åligganden för personal inom hälso- och sjukvården. I en del fall har lagstiftama formellt angivit vem som skall utföra undersökningen, t.ex. en läkare. I andra fall har lagstiftama dessutom ställt upp vissa krav på vederbörande, t.ex. att denne skall legitimerad och även ha viss speciavar listkompetens.

Undersökningarna kan vara reglerade i lag, annan författning, kollektivavtal Eftersom det finns flera olika undersökningar som hälsom.m. deklarationer, medicinska kontroller, periodiska undersökningar m.fl., kan detta medföra tveksamhet om innebörden av vad som avses med de olika benämningama. Utredningen har därför funnit det påkallat att nämnare redogöra för vad utredningen avser med olika medicinska undersökningar som i dag genomförs.

Medicinska undersökningar i arbetslivet

Som utredningen ovan anför avser utredningen med medicinska undersökningar i förevarande sammanhang enstaka eller alcrkommandc undersökningar och därvid företagna prover och tester samt gjorda bedömningar. Dessa skall vara hänförbara till en enskild individ och utföras av någon som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen. Med medicinska undersökningar i arbetslivet avser utredningen motsvarande undersökningar som utförs av en arbetssökande i samband med en anställning eller av en anställd under pågående anställning.

I definitionen innefattas inte dokumentationen av undersökningen i en av hälso- och sjukvårdspersonalen förd patientjoumal och. i förekommande fall, i ett av en arbetsgivare fört register.

Hälsodeklarationer

Vid flera tillfällen kan arbetsgivare kräva att en enskild avger en s.k. en

Medicinska undersökningar 39

deklaration av sin hälsa. Därmed den enskilde gjord avses en av förklaring, i regel genom att denne fyllt i ett förtryckt formulär. Dessa formulär brukar uppta frågor sjukdomar, vaccinationer, läkemedel om osv. Formulären brukar inges i samband med ett besök hos läkare, en tandläkare m.fl. Deklarationema är närmast till för att underlätta för berörd hälso- och sjukvårdspersonal korrekta bedömatt senare göra ningar efter en undersökning patienten dennes hälsotillstånd och av om att därefter kunna föreslå adekvata åtgärder. Hälsodeklarationema skrivs under av den enskilde, oftast med en försäkran att uppgifterna är om sanningsenliga. Vissa institutioner och företag har haft specifika frågeformulär, t.ex. vid arbete inom sjukvården.

Läkarundersökningar

I flera författningar anges att en undersökning skall utföras läkare av en eller en legitimerad läkare. För att erhålla legitimation skall läkare en ha avlagt läkarexamen och genomgått den regeringen föreskrivna av praktiska tjänstgöringen allmäntjänstgöring. Legitimation får också meddelas den som visar att han på annat sätt förvärvat motsvarande kompetens.

Läkaren utför en undersökning patienten, ställer diagnos och av en föreslår åtgärder. Om en läkarundersökning skall utföras i samband med en nyanställning innehåller den de vanliga iakttagelsema t.ex. som avser hjärt- och lungfunktion, bukorgan, neurologiska tester, bedömning av rygg- och ledstatus, hud Vad ingår i dessa undersökningar m.m. som brukar avgöras med hänsyn till ett företags arbetsmiljö.

Hälsoundersökningar eller hälsokontroller

Hälsoundersökningar eller s.k. hälsokontroller ifortsättningen används endast begreppet hälsoundersökningar förekommer skiftande anled- - av ningar antingen på initiativ samhället eller på uppmaning av av en arbetsgivare. De kan utföras läkare även hälso- och av en men av annan sjukvårdspersonal, t.ex. en sjuksköterka. Vem närmast är lämplig som att utföra undersökningen beror främst på vad undersökningen går ut på. Hälsoundersökningama kan vara allmänna eller riktade.

Inom företagshälsovården utförs i dag ett flertal olika hälsoundersökningar. Utformningen dessa kan variera beroende på ändamålet av

40 Medicinska undersökningar

varför de utförs. Tidigare utfördes allmänt en hälsoundersökning inför en nyanställning. Numera utförs de mer sporadiskt och då i regel i anslutning till eller strax efter det att den enskilde anställts. Före själva undersökningen förekommer det att den enskilde får fylla i en hälsodeklaration.

I hälsoundersökningen ingår i regel viss provtagning och en enklare kroppsundersökning. Den utförs oftast av en sjuksköterska. Provtagningen omfattar analys blodvärde, sänka samt urinprov med avseende av på förekomsten av socker, äggvita och bakterier. Vidare kontrolleras vikt, längd, hörsel och blodtryck. Beroende på olika rutiner görs syn, ibland även en läkarundersökning. Test på i praktiken urin för narkotiska preparat, s.k. drogtest, förekommer i begränsad omfattning.

I speciella fall kan det krävas ett särskilt tillstånd. Detta är fallet vid undersökning människors i vissa fall. Om detta framgår av arvsmassa närmare i lagen 1991:114 om användning av viss genteknik vid allmänna hälsoundersökningar.

Allmänna hälsoundersökningar

Svensk företagshälsovård tradition arbetat med återkommande har av hälsoundersökningar av anställda. Dessa undersökningar har dels varit av allmän karaktär, dels riktade mot särskilda arbetsmiljöfaktorer. De allmänna hälsoundersöknigama har oftast varit åldersrelaterade och brukar omfatta följande moment.

I en allmän hälsoundersökning ingår normalt en hälsodeklaration enligt visst fonnulär, intervju en sköterska samt mer eller mindre en av omfattande laboratorieundersökningar. Som regel används samma basutbud som vid undersökningar av nyanställda. Ofta förekommer ett tillägg s.k. blodkemisk analys, där blodfetter, njurfunktionsprover, av levervärden, jämstatus, vissa blodäggvitor och salter anlyseras. Detta sker vanligtvis i form av ett paket som erbjuds av olika laboratorier. Tidigare ingick mestadels även en läkarundersökning i hälsokontrollen. Numera sker detta mer sporadiskt. I åldrarna över 50 år är det dock vanligt att undersökning görs läkare. Denne gör då en en av en bedömning av hjärt- och lungstatus, bukorgan, grovneurologi m.m. På män sker prostataundersökning och kvinnor en palpation av bröst en för eventuella tumörer. I del fall inkluderas undersökning av en en avföring med avseende på förekomsten av blod. I regel har hälsovårdscentralema antingen i regi eller genom konsulter också egen

Medicinska undersökningar 41

möjlighet till gynekologiska undersökningar av kvinnor med cancerprovtagning samt mammografrundersökning.

Periodiserade hälsoundersökningar

Periodiserade hälsoundersökningar är sådana hälsoundersökningar som återkommer med jämna mellanrum. Tidigare har företagshälsovården som regel haft ett tämligen likartat program när det gäller förekomsten av hälsoundersökningar. En vanlig periodisering har varit vart femte år upp till det att den enskilde fyllt 50 år och därefter med olika intervaller. Efter det att det statliga bidraget till företagshälsovården tagits bort, har emellertid verksamheten blivit kundrelaterad. I dag mer förekommer det därför stor variation i utbudet. Det kan variera från en inga hälsoundersökningar alls till hälsoundersökningar varje år. Allt beror på uppdragsgivarnas eller kundernas önskemål och viljan att stå för kostnaderna för hälsoundersökningama.

Riktade hälsoundersäkningar

Vissa arbetsmiljöer innehåller hälsovådliga ämnen eller är av den karaktären att särskilda aspekter beträffande de anställdas hälsa gäller. Därför finns i lag eller annan författning t.ex. bestämmelser om regelbunden kontroll av blod, exempelvis när det gäller förekomst av bly, lungröntgenundersökningar bland asbestexponerade Enligt m.m. livsmedelslagen skall personer som arbetar öppet med livsmedel årligen undersökas med avseende på eventuella infektioner, sårbildningar på händer m.m. Det finns även bestämmelser undersökning avföring om av for eventuell salmonellaförekomst efter utom Norden. I dessa fall resor sker undersökningarna med hänsyn till samhällets behov skydd. av

Inom arbetsmiljöarbetet och företagshälsovården har det funnits en strävan att mindre ägna sig åldersrelaterade hälsokontroller och mer försöka inrikta hälsoundersökningama på olika riskfaktorer kan som förekomma i arbetslivet utöver de undersökningar är författningssom reglerade. Klassiska sådana kontroller är hörselundersökningar i bullrande miljö, lungfunktionsundersökningar vid starkt dammande arbetsmiljö, neurologiska undersökningar bland målare som är utsatta för lösningsmedel m.fl. Dessa kan utvidgning på frivillig ses som en basis av de obligatoriska undersökningar förordas enligt lagstiftsom ningen vid vissa riskmiljöer.

Av rent medicinska skäl förekommer vissa frivilligt riktade hälso-

42 Medicinska undersökningar

undersökningar. De kan gälla erbjudanden om undersökning av utstryk från livmodertappen beträffande cancerceller samt mammografi för bröstcancer, vilka med vissa tidsintervaller erbjuds kvinnor.

Hälsotester

Det förekommer även s.k. hälsotester. Dessa är närmast att jämställa med allmänna hälsoundersökningar av enskilda individer.

Hälsoproñler

Många gånger ersätts den traditionella hälsoundersökningen med en s.k. hälsoprofilbedömning. Denna erbjuds ofta de anställda på intitiativ av arbetsgivaren. Därvid kartläggs bl.a. kostvanor, motion samt rökning, förutom faktorer är relaterade till arbetet. Den påminner till sitt som innehåll hälsoundersökningen med tillägg konditionsbedömom av en ning på en ergometercykel. De olika delundersökningama i hälsoundersökningen genomförs dock på ett mer systematiskt sätt och resultatet av hälsodeklarationen samt olika undersökningsvariabler registreras på ett sådant sätt att en profil erhålls. Den avspeglar styrka och svaghet hos den enkilde individen när det gäller olika riskfaktorer. Därför kan den tas till utgångspunkt för preventiva insatser på en arbetsplats med syfte att förbättra den enskildes hälsotillstånd. Denne får även information vad han kan göra för att förebygga ohälsa. Genom om det standardiserade förfarandet kan hälsoprofilen upprepas och jämföras från tid till annan.

HIV-tester

Numera kan även HIV-tester ingå i de medicinska undersökningarna. I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 1986:11 om information och föreskrifter till patienter i samband med meddelande resultat test avseende antikroppar mot LAV/HTLV-III har om av styrelsen meddelat föreskrifter och allmänna råd om hur den behandlande läkaren bör utforma sina föreskrifter och sin information i samband med HIV-testning. Utredningens kartläggning visar dock att en HIV-test mycket sällan krävs av en arbetsgivare. Frågan om HIVtestning i arbetslivet framgår närmare i Arbetarskyddsstyrelsens allmänna råd AFS 1988:1.

Medicinska undersökningar 43

Drogtester

En form av medicinska undersökningar eller en del i sådan underen sökning är s.k. drogtester, vilka används för att utröna användningen av alkohol, narkotika eller andra droger. Det kan t.ex. fråga vara om amfetamin, kokain, cannabis eller heroin.

Med drog i detta betänkande avser utredningen i princip endast narkotika, dvs. de substanser som anges i bilaga l till förordningen 1992:1554 om kontroll narkotika. Med drogtest utredningen av avser en medicinsk undersökning som även innefattar en analys kroppsav material, framför allt urin, för att kontrollera användningen, främst illegal sådan, av narkotika.

Frågan om drogtestning behandlas närmare i avsnittet utredningens om överväganden och förslag om medicinska undersökningar i arbetslivet. Om själva förfarandet redogör utredningen i bilaga 19 drogtestom verksamheten vid Huddinge sjukhus. l bilaga 20 redovisas olika drogers effekter.

Gentester

Gentester är en särskild fonn medicinska undersökningar. Genom av genteknikens utveckling finns möjligheter att kartlägga den enskildes arvsanlag och därmed medfödda anlag för sjukdom eller andra fysiska eller psykiska svagheter.

Med gentesteri betänkandet utredningen nänn ast de undersök-ninavser gar som utförs av en människas arvsmassa med utnyttjande analys av en av genemas deoxyribonukleinsyra DNA.

Frågan om gentestning behandlas nämnare i avsnittet genteknik samt om i bilaga 17 om genteknik.

44 Medicinska undersökningar

4.2 Några motiv för medicinska undersökningar

Allmänt

Det förekommer olika former av medicinska undersökningar i arbetslivet. Beträffande vissa yrken, som ställer stora krav fysiska och psykiska prestanda, förutsätts en godkänd medicinsk hälsoundersökning före anställningens början. Tidigare ofta s.k. "friskintyg" förutvar sättningen för att få ett sökt arbete och även tillträde till olika utbildningar, t.ex. för lärare samt inom hälso- och sjukvården. Förutom inom vissa enligt lagar och andra författningar angivna särskilda riskyrken, t.ex. lokförare och pilot, har kraven friskintyg blivit färre. Omfattningen hälsoundersökningama varierar. Förutom vanlig av en kroppsundersökning, blodtrycksmätning, urinprov m.m., har i regel stor vikt lagts vid undersökning och hörsel samt, kvarleva av syn som en från tuberkuloseran, krav på lungröntgen, tuberkulinprov I de fall m.m. sådana intyg krävs i dag, har i regel också HIV-test tillkommit. För tjänstgöring utomlands krävs ibland forfarande omfattande intyg.

Arbetsmiljöskäl

Nyttan med att genomgå en hälsoundersökning före en anställning är från den enskildes utgångspunkter att han kan få sakkunnigt bedömt, huruvida den sökta anställningen är lämplig med tanke på hans fysiska och psykiska förutsättningar. Det bör ligga i den enskildes intresse att han inte får ett arbete, kan leda till skada eller sjukdom. I vissa som yrken är t.ex. exponeringen för allergiframkallande ämnen högre än i andra, vilket tidigare kan utlösa symtom hos en person med allergisk benägenhet. Förutsättningen för medicinsk undersökning med att en denna målsättning skall vara meningsfull är, att företagshälsovården eller annan instans som undersöker den enskilde är väl förtrogen med arbetslivet och exponeringsförhållandena i det sökta arbetet. Företagshälsovården är oftast bäst skickad att genomföra sådana hälsoundersökningar. Den har också bättre möjligheter att fånga problemen. upp Genom en nära kontakt med arbetsplatsen kan ofta förslag till olika arrangemang lämnas, varvid risken för skador kan begränsas.

Medicinska undersökningar 45

Återkommande hälsoundersökningar under arbetets gång är vanliga i svenskt arbetsliv. De upplevs i regel positivt av den enskilde och arbetsgivaren. Härigenom finns möjligheter att få kontroll hälsoen av tillståndet, där viktiga parametrar är blodtryck, lungfunktion, hörsel m.m. Upptäckten av avvikelser från det nonnala kan leda till korrigerande insatser, t.ex. minskad exponering genom förbättrad ventilation eller behandling av ett alltför högt blodtryck. Till följd därav kan kroniska skador undvikas. Av stort värde för individen är också att arbetsmiljöns eventuella inverkan på hälsan kontinuerligt kan följas.

Andra hälsoundersökningar kan vara av allmän karaktär eller riktade beroende på särskild exponering i vissa yrken. Hit hör t.ex. lungundersökningar bland asbestexponerade, neurologiska bedömningar av lösningsmedelsexponerade m.fl. I vissa yrken anses risken vara större än i andra att skadlig exponering kan uppkomma, t.ex. när det gäller asbest och bly. Därför finns det föreskrifter om återkommande undersökningar i dessa yrken.

Möjligheten att genom tester kontrollera eventuell drogpåverkan har också aktualiserats. Drogtester är dock ännu så länge sparsamt förekommande i arbetslivet.

Ett viktigt resultat av en hälsoundersökning är de positiva, sekundära effekter, som den kan ge upphov till när det gäller arbetsmiljön. Den noggranna analysen av bakgrundsförhållanden i fråga om arbetssituationen, hälsoläget m.m. leder ofta till uppföljning i form arbetsen av platsbesök och bedömning av hälsorisker. När resultatet, med beaktande av den enskildes integritet, återförs till arbetsgivaren, kan det leda till förbättringar av arbetsmiljön. Det kan dels gälla fysiska förändringar av arbetsplatsen, t.ex. av ergonomisk natur, dels gälla frågor om arbetsorganisation, t.ex. rotation mellan olika arbetsuppgifter, där det finns risk för skador på grund av ensidiga belastningar. Resultatet från en undersökning av enskilda individer kan också leda till att undersökningar genomförs på gruppnivå när det gäller t.ex. den psykosociala arbetsmiljön, stress i arbetslivet m.m.

Personsäkerhet

I vissa sammanhang har samhället ett intresse av att medicinska undersökningar utförs till skydd för allmänheten. Det gäller i de fall då kraven på den enskildes fysiska och psykiska fömiåga är särskilt stora.

46 Medicinska undersökningar

Tredje man måste i dessa sammanhang kunna lita på att anställd, en vars tjänster allmänheten på ett eller annat sätt anlitar, är frisk. Det får inte vara så att denne på grund sitt hälsotillstånd riskerar att vålla av inte bara sig själv utan även andra skada. Till skydd för tredje vid man särskilt utsatta riskyrken föreskrivs i dessa fall medicinska undersökningar enligt lag eller författning. Det gäller t.ex. yrkesutövare annan inom spårbunden trafik samt inom luft- och sjöfarten. Ett annat exempel är smittskyddsundersökningar av dem arbetar med hantering som av livsmedel. Personer som regelbundet arbetar med oförpackade livsmedel måste t.ex. årligen genomgå hälsoundersökningar enligt livsmedelslagen för att minska risken för livsmedelsburen smitta.

Kvalité och produktsäkerhet

När det gäller en undersökning i samband med eller under en en pågående anställning kan det hos arbetsgivaren finnas omtanke en om den enskilde. Hos arbetsgivaren kan det dessutom finnas ett motiv att försöka, så långt det är möjligt, att undanröja risken för att den anställde har någon latent förutsättning att utveckla sjukdom eller ohälsa, som kan inverka menligt på produktiviteten. Genom generella och riktade undersökningar erhåller arbetsgivaren möjlighet att följa hälsoläget en i relation till faktorerna arbetsmiljön. Det kan också kvalitetsavara en spekt som har betydelse i förhållande till marknadens krav. Ett exempel är narkotikatester inom vissa riskyrken. Det torde i dag finnas ett ökat intresse för att kräva hälsoundersökningar med narkotikatester inför en anställning. På senare tid har inte bara allmänna företeelser utvisar som hälsotillståndet diskuterats i förhållande till arbetets krav. På olika håll har det också börjat spekuleras i möjligheterna att med s.k. genetisk kartläggning kunna avslöja eventuellt dolda svagheter, kan ha som betydelse i en viss arbetsmiljö och skulle kunna äventyra som en produktiv arbetsinsats i framtiden. Möjligheterna till denna typ av undersökningar är dock fortfarande mycket begränsade.

Dessutom har det blivit vanligare att större företag ställer krav anlitade entreprenörer. De måste förbinda sig att undersöka, t.ex. senare narkotikatesta, anlitad personal, de skall få ett kontrakt. Vissa föreom tag i USA kan kräva t.ex. detta, de skall order till ett företag om ge en i Sverige. Ett företag har narkotikafri miljö värna som en anses om kvalité och säkerhet, vilket kan så viktig faktor i hård vara en nog en konkurrenssituation.

Medicinska undersökningar 47

Försäkringsmässiga skäl

Den nuvarande arbetsmarknadssituationen med en hög arbetslöshet och ett ökat arbetsgivaransvar för kostnader vid sjukfrånvaro liksom för arbetsanpassning och rehabilitering, kan öka intresset för att använda

omfattande medicinska undersökningar både vid nyanställningEÃnh

under en anställning. Detta kan få negativa effekter i fomi av utestänge i ning och utslagning från arbetslivet.

Samhället har här ett ekonomiskt intresse när det gäller kraven på medicinska undersökningar och intyg beträffande arbetsofömiåga vid sjukdomar. Arbetsskador, utslagningar och sjukpensioner kostar samhället stora summor. Det finns därför ett behov av att man får bättre en anpassning mellan individuella förutsättningar och arbetskrav, vilket kan minska samhällets kostnader för sjukskrivningar, sjukpensioner m.m.

Enligt uppgifter från Riksförsäkringsverket skedde en kraftig uppgång av antalet anmälda arbetsskador vid mitten av 1980-talet. Den sammanföll i tiden med en ökad information kring arbetsskadeförsäkrixigen och en liberalisering av praxis i bedömningen av vad som räknas som arbetsskada. Troligen fanns vid denna tidpunkt också ett behov av att anmäla arbetsskador, som inträffat tidigare år, vilket bidrog till att antalet anmälningar ökade. När antalet anmälningar sedan sjönk i slutet av decenniet, kan det ha berott att behovet att anmäla äldre skador minskade. Den fortsatt sjunkande trenden i början av 1990-talet kan bl.a. förklaras av en ändring i arbetsskadelagstiftningen om arbetsskadebegreppet samt lägre antal arbetade timmar grund av lågkonjunkturen, hårdare bedömning arbetsskadeärenden hos försäkringsav kassoma och förbättrade arbetsmiljöer.

4.3 Företagshälsovården

Det är inte utredningens uppdrag att närmare gå företagshälsovården såsom sådan. Det kan dock vara på sin plats att här ändå precisera vad som menas med företagshälsovård. Utredningen får i det hänseendet hänvisa till det uppdrag regeringen år 1993 till som gav dåvarande Arbetmiljöfonden avseende utveckling av kvalitetssäkringssystem inom företagshälsovården. l den till följd av uppdraget avgivna rapporten 1995 från Arbetslivsinstitutet om Kvalitetssäkringssystem för företagshälsovården har projektet definierat begreppet företagshälsovård. Med företagshälsovård menas den verksamhet som

48 Medicinska undersökningar

i första hand bedrivs inom områdena arbetsmiljö och arbetslivsinriktad rehabilitering, verkar på ett professionellt och oberoende sätt gentemot uppdrags- givare och brukare, med överenskomna tjänster erbjuder uppdragsgivaren kompetens att identifiera och beskriva sambanden mellan arbetsmiljö, organisation, produktivitet och hälsa samt baserat på en sådan helhetssyn lämnar förslag till åtgärder och aktivt verkar för att dessa genomförs.

I företagshälsovården tjänstgör läkare, företagssköterskor, företagsgymnaster, beteendevetare samt skyddsingenjörer i väl fungerande arbetslag. Företagshälsovårdens syfte är att på bästa sätt beakta den enskildes fysiska och psykiska förutsättningar och arbetslivets krav. Ett led i detta arbete är att genomföra s.k. medicinska undersökningar i fonn av nyanställningsundersökningar, periodiska hälsokontroller, läkarintyg infor vissa anställningar m.m. Andra viktiga uppgifter för företagshälsovården är att den, med god kännedom arbetets krav och arbetsom platsens utformning, kan påverka arbetsmiljön, så att individens förutsättningar tas i beaktande. Arbetsmiljöarbetet kan genomföras genom företagshälsovårdens unika samlade kompetens av medicinsk, ergonomisk, psykologisk och teknisk expertis. Arbetsmiljöarbetet genomförs genom arbetsplatsbesök, medverkan i företagens inre skyddsarbete, arbetsplatsbedömningar utifrån den enskildes förutsättningar samt påverkan på arbetsledning och personalfunktioner m.m. i företagen. En viktig faktor är utbildning arbetsledare och skyddspersonal i arbetsav miljöfrågor. På senare år har organisationen på arbetsplatserna och psykosociala förhållande blivit allt viktigare delar av företagshälsovårdens utbud. Andra trender är större medvetenhet kvaliteten på det om arbete som skall utföras, de. etiska frågorna och en anpassning till kundens krav.

En betydelsefull funktion inom företagshälsovården i förhållande till anslutna företag är rehabiliteringsarbetet. Genom bestämmelser har nya arbetsgivarna fått större ansvar när det gäller sjukfrånvaro och rehabilitering. Arbetsgivaren ansvarar dels för sjuklön under de två första veckorna, dels skall han föranstalta om en s.k. rehabiliteringsutredning när en anställd varit sjukfrånvarande mer än fyra veckor i sträck eller vid upprepade korta frånvarotillfällen. I detta arbete utgör företagshälsovården en värdefull För rehabiliteringen efter längre resurs. en sjukfrånvaro träder också försäkringskassan in i arbetet. Det är dock viktigt att betona att ansvaret för rehabiliteringsarbetet åligger arbetsgi-

Medicinska undersökningar 49

Från och med den l oktober 1995 ställs större krav på den varen. enskilde att kunna visa att sjukdomen medfört nedsatt arbetsförmåga och att kunna presentera ett detaljerat läkarintyg som styrker detta.

Företagshälsovården utgör en betydelsefull tillgång i arbetet med att förbättra arbetsmiljön. Den viktigaste resursen för en framgångsrik produktion i företagen är ofta de anställda. De flesta företag har tvingats att rationalisera. Det gäller därför att utnyttja den personal som finns kvar på bästa möjliga sätt. Kunskapen som finns inom företagshälsovården de biologiska betingelsema ovärderlig tillgång för de om är en anställda och företagen. I regel saknas sådan kunskap inom företagen själva, även om de har väl utvecklade personalfunktioner. Det ställs stora krav på människor i dagens arbetsliv. Därför är det viktigt att ha kunskap såväl psykologiska, sociala och fysiska skeenden, så om som att optimala funktioner och dänned hög produktion kan upprätthållas.

I likhet med vad gäller inom hälso- och sjukvården har inom som man företagshälsovården allt mer uppmärksammat kvalitetsaspektema. Olika system eller modeller utarbetas därför för kvalitetssäkring företagsav hälsovården. Dessa skall ses som ett hjälpmedel för de verksamheter erbjuder tjänster inom främst områdena arbetsmiljö och arbetslivssom inriktad rehabilitering. Utredningen får i denna del även hänvisa till nämnda projekts rapport kvalitetssäkringssystem för företagsovan om hälsovården. Där presenteras en kvalitetssäkringsmodell och riktlinjer för kvalitetssäkringsarbetet inom företaghälsovården. Målet är att skapa ett system för kvalitetssäkring av tjänster inom företagshälsovården. Systemet skall även kunna användas för andra tjänster inom arbetsmiljöområdet. Då modellen tillämpas, är det företagshälsovärdsenhetema själva som svarar för att de lever upp till målet.

Om företagshälsovård även erbjuder hälso- och sjukvårdstjänster, en skall Socialstyrelsens föreskrifter 199329 om kvalitetssäkring i hälsooch sjukvård inklusive tandvård beaktas.

5 Arbetarskyddets historia

5.1 Inledning

Arbetarskyddet med dess sociala dimension och krav på samförståndslösningar uppstod i samband med industrialismens genombrott.

Här nedan beskrivs helt kon hur arbetet med arbetarskyddet i Sverige har påverkats internationella rörelser samt hur arbetarskyddet och av samförståndslösningar växt fram i Sverige.

5.2 Tre reform vågor

Arbetarskyddets historia har haft tre stora refomivågor. Den första vågen kom från Storbritannien. Redan år 1802 lades förslag fram om begränsning arbetstiden till 12 timmar. Ar 1819 kom lag till av en skydd för alla barn arbetade i bomullsfabriker. Den första egentsom liga arbetarskyddslagen The Factory Act of 833 kom ar 1833. - -

Andra vågen kom 1880-talet från Tyskland. Bismarck introducerade socialpolitiken sjukförsäkringslag, en lag om olycksfallsgenom en försäkring samt lag ålders- och invaliditetspension. Vidare en om gjordes arbetsgivarna ansvariga för alla skador som uppkommit i arbetet.

Tredje vågen kom från USA. Till skillnad från Storbritannien och Tyskland bygger tredje vågen inte lagstiftning utan på managementtänkande "the safety movement". National Safety Council drev frågan med hjälp infomiationsg kontakts- och konferensresurser. Nyckelav tennema samarbete och ett handlingsdokument antogs år 1930. var

National Safety Councils handlingsprogram kan sammanfattas i följande fyra punkter.

52 Arbetarskyddets historia

Målet är att få bort alla olyckor, eftersom de är onödiga och beklagliga. För att uppfylla detta mål är organisationen beredd att ge de berörda sitt bistånd.

Genom utbildning vill organisationen visa att den säkra vägen är den rätta och bästa vägen med hänsyn till arbetarnas skydd, prestationsförmåga och ekonomi. Skyddsarbetet hör ihop med arbetslivet.

Organisationen skall inte vinstdrivande. Den skall bygga på - vara ideellt arbete.

Organisationen skall samarbeta fullt ut med alla individer, företag, organisationer, kommuner och länder sympatiserar med organisom sationens tänkesätt.

5.3 Internationella

arbetsorganisationen

Internationella arbetsorganisationen ILO, har sina rötter från som 1920-talet, arbetar för att reglera arbetsvillkoren liknande sätt i de olika länderna. Därigenom skall konkurrensfördelama jämnas ut. ILO har sedan år 1946 ställning som ett Förenta Nationemas FN fackav organ. Den har sitt säte i Geneve och är det enda FN-organ består som av tre parter. Organisationen har inte bara företrädare för regeringar utan även för arbetsgivare- och arbetstagarorganisationer i medlemsländerna.

Ett viktigt område ILO arbetar med är skyddat arbetarna som av mot yrkessjukdomar och olycksfall i arbetet. Detta arbete har manifesterats i flera konventioner. Fram till år 1937 hade omkring 60 olika konventioner ratificerats medlemsländerna. av

Den bärande principen för ILO i arbetet med att förebygga olyckor bygger på såväl lag, att arbetet med upplysning och arbetarskydd som skall få lokal prägel och organisation säkerhetskommitté. en genom en

5.4 I

Sverige

Sverige påverkades starkt de båda första refonnvågoma. År l88l av kom en förordning angående minderårigas användande i arbete vid fabrik, hantverk eller hantering. År 1889 kom den första svenska annan arbetsskyddslagen, en lag skyddade mot yrkesfaror. som

Arbetarskyddets historia 53

Från år 1890 har Sverige i princip haft en fungerande yrkesinspektion. Lagen arbetarskydd 1912 reglerade frågan om lokalt utsedda om skyddsombud, uppgift att delta i skyddsarbetet. Föreningen för vars var arbetarskydd FFA bildades år 1905.

FFA drivkrafterna bakom den svenska Safety First-rörelsen. var en av Genom ett nätverk med ledande inom Socialstyrelsen, Riksförpersoner säkringsanstalten och de politiska partierna drevs arbetsmiljöfrågoma. Arbetsgivama började kring 1920-talet i allt större utsträckning att intressera sig för arbetarskydd och hälsa i arbetet. Säkerhetsarbetet drevs kommittéer med ansvariga skyddsombud. genom

Arbetsfredskonferensen år 1928 syftade till att få till stånd ett samarbete mellan parterna på arbetsmarknaden. Statens roll initiativtagare var som och pådrivare.

Det övergripande syftet med konferensen att öka arbetsfreden och var tryggare liv för människorna. Som en direkt följd av arbetsfredsge konferensen och arbetarfredskommittén kom ett organiserat skyddsarbete igång vid flera stora företag. Arbetarskyddslagen reviderades år 1931 och 1938. Revideringen innebar bl.a. att skyddsombudens ställning stärktes och Yrkesinspektionen fick en mer markerad roll.

I arbetarskyddsfrågoma dröjde det i princip ända fram till 1940-talet,

innan fackföreningsrörelsen klar ställning for samarbete. tog en

År 1942 träffade Svenska arbetsgivareforeningen SAF ochLandsorganisationen LO ett avtal lokal säkerhetstjänst. Detta avtal resulom terade i att ett stort antal företag började sin skyddsverksamhet.

Genom den centrala överenskommelsen mellan SAF och LO år 1942 skapades ett komplement till gällande lagstiftning och ett underlag for hur praktiskt skulle sköta arbetarskyddsfrågoma i företagen. I anman slutning till denna överenskommelse inrättade parterna ett centralt samarbetsorgan, Arbetarskyddsnämnden. Nämnden har bl.a. till uppgift for information och utbildning i arbetarskydd. Samarbetet att svara mellan SAF och LO utvecklades och nya överenskommelser träffades, t.ex. år 1967 arbetarskyddsverksamheten och om företagshälsoom vården. År 1978 inträdde Privattjänstemannakartellen PTK i Arbetarskyddsnämnden. Liknande överenskommelser om den lokala skyddsverksamheten kom till stånd även inom statliga, kommunala och kooperativa områden. Under åren har ytterligare avtal träffats om arbetsmiljö,

54 Arbetarskyddets historia

företagshälsovård m.m.

Den s.k. "Svenska modellen" bygger på samförståndslösningar. Problemen skall lösas utifrån ett sammanfallande intresse till främjande av en ekonomisk tillväxt, rationella produktionsmetoder och högre leven nadsstandard. Modellen har blivit föremål för studier inte bara av svenska utan även utländska forskare. av

5.5 Arbetsmiljölagstiftningen under ett halvt

sekel

Området för arbetarskyddet har hela tiden utökats. Orsaken härtill är att alla berörda parter har insett vilken betydelsen för hälsan goda som arbetsförhållanden har. Det gäller då inte bara förbättra de tekniska att och fysiologiska funktionerna utan även de sociala och psykologiska förhållandena. Till följd härav har det lokala samarbetet utvecklats positivt. Alla parter har insett fördelarna med samförståndslösningar i frågor som rör arbetsmiljön, eftersom de är till för de anställda, gagn personalorganisationema, arbetsgivarna och samhället.

En översyn av arbetarskyddslagen resulterade år 1949 i arbetaren ny skyddslag och arbetarskyddskungörelse. Ett nytt ämbetsverk, Arbetarskyddsstyrelsen, inrättades. Yrkesinspektionen överfördes till det nya ämbetsverket. Staten tryckte på och ville ett samarbete mellan se parterna lokalt.

Den viktigaste författningen på arbetarskyddets område är arbetsmiljölagen AML från år 1977 1977:1160. Lagen innehåller de grundläggande föreskrifterna arbetarskyddet. Sedan tillkomsten har lagen om genomgått flera förändringar. Åren 1990 och 1991 blev lagen delt.ex. vis reformerad. Lagens ändamål i särskild bestämmelse. angavs en Reglerna för minderåriga ändrades. Det infördes bestämmelser elevom medverkan i arbetsmiljöarbetet. Frågorna arbetets organisation och om innehåll lyftes fram. Det infördes bestämmelser arbetsgivamas om ansvar för ett regelbundet arbetsmiljöarbete. Motsvarande gäller även arbetsgivamas för att på arbetsplatsen driva verksamhet med ansvar en

rehabilitering och anpassning. Vidare utvidgades regleringen

med produktsäkerhet och produktkontroll. Dessa ändringar innebar bl.a. att det infördes ett skyddsansvar för projektering vid byggnads- och anläggningsarbete.

Arbetarskyddets historia 55

Arbetsmiljölagen är ramlag kompletteras dels arbetsmiljöen som av förordningen från 1977:1166, dels föreskrifter har samma av som utfärdats Arbetarskyddsstyrelsen. Styrelsens föreskrifter anger de av krav skall uppfyllda i arbetsmiljöhänseende. De publiceras i som vara Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling AFS.

5.6 Företagshälsovården

Dåtid

Redan på 1700-talet beskrev Ramazzini i det berömda arbetet, De

Morbis Artificium, Modena 1700 att det kan finnas samband mellan

arbete och hälsa. Han beskriver hur olika yrkeskategorier exponeras för faktorer kan framkalla sjukdom allehanda slag. Empiriskt insåg som av arbetsgivare inom vissa särskilt riskfyllda branscher, t.ex. gruvindustrin, att det kunde lönsamt att ha viss medicinsk beredskap, framför vara en allt kanske för att de skulle kunna ta hand om skador.

Företagshälsovården kan räkna sitt upphov från den gamla bruksläkartraditionen. Med ambitionen att försöka förebygga skador och sjukdomar orsakade arbete, har det utvecklats olika traditioner när det av gäller medicinska undersökningar arbetssökande, nyanställda och av anställda. Företagshälsovården har utvecklats mycket tack vare en sammellan arbetstagare och arbetsgivare via sina respektive organisyn som sationer kunnat utfonna rekommendationer och regler. Utöver en nytta för arbetsgivare och arbetstagare har också samhällsgemensam nyttan varit faktor påverkat utvecklingen av dessa undersöken som ningar. Som grund för arbetet inom företagshälsovården har legat en en strävan förebyggande insatser minska risken för skador och att genom sjukdomar samt att därigenom påverka produktion och kostnader gynnsamt. Även från samhällets sida har sådana förhoppningar på förebyggande insatser funnits.

Nutid

Som utredningen tidigare nämner har företagshälsovården kommit att utvecklas starkt i Sverige samarbete mellan arbetsmarknadens genom parter. En orsak är att arbetsförhållandena påkallar det skall arbetsom givaren föranstalta företagshälsovård i den omfattning som verksamom heten kräver. Vidare har Sverige undertecknat ILO:s konvention nr 161, vilket innebär att Sverige åtagit sig att verka för att företagshälsovården

56 Arbetarskyddets historia

utvecklas.

Företagshälsovården har förändrats hel del under 1990-talet. Antalet en företagshälsovårdsenheter har sjunkit. I företagshälsovården anställd personal har reducerats. Vidare har anstalet anställda har tillgång som till företagshälsovård minskat. Anledningarna till detta är slopandet av statsbidraget den l januari 1993 och uppsägningen arbetsmiljöav avtalen.

Det finns i dag cirka 700 företaghälsovårdsenheter med omkring 7.000 anställda. Dessutom finns det cirka 260 företag är konsulter eller som som arbetar med rehabilitering i arbetslivet.

Man räknar med att cirka 80% de yrkesverksamma har tillgång till av företagshälsovård. Tillgången är högre inom den offentliga sektorn än inom den privata sektorn. Anslutningen inom den privata sektorn gäller främst större och medelstora företag, medan många de små företagen av står utanför företagshälsovården.

6 medicinska

Regler om

undersökningar i arbetslivet

6.1 Medicinska undersökningar av

arbetssökande

Arbetsgivarens fria anställningsrätt

En arbetsgivare i Sverige har i princip en fri anställningsrätt, vilket

innebär att han fritt kan välja vem han vill anställa. Arbetsgivarens fria

anställningsrätt innebär att en arbetsgivare i princip har rätt att ställa

upp vilka anställningsvillkor som helst. Ett sådant villkor kan vara att

den arbetssökande genomgår en medicinsk undersökning, t.ex. en alkohol- eller drogtest.

Arbetsgivarens anställningsrätt begränsas dock av s.k. god sed på

arbetsmarknaden men även av allmänna bestämmelser i lag. I 25 §

lagen 1982:80 om anställningsskydd LAS finns bestämmelser om

företrädesrätt till återanställning och i 11 kap. 9 § regeringsformen RF och 4 § lagen 1994:260 om offentlig anställning LOA finns regler

om tjänstetillsättning på bl.a. det statliga området som begränsar arbetsgivarens valmöjlighet av arbetssökande. Därutöver framgår av lagen

1994: 134 om etnisk diskriminering att Diskrimineringsombudsmannen D0 särskilt skall motverka att arbetssökande utsätts för etnisk diskriminering. I jämställdhetslagen 1991:433 finns bestämmelser som

förbjuder en arbetsgivare att förbigå en bättre kvalificerad arbetssökande på grund kön. Även den Europeiska Unionens EU princip

av

om arbetskraftens fria rörlighet kan begränsa att arbetsgivaren fritt

väljer sökanden. Denna princip innebär enligt romtördragets artikel 48,

med undantag för vissa offentliga anställningar, ett förbud mot all dis-

kriminering på grund av nationalitet mellan medlemsstaternas arbets-

tagare i fråga om anställning. Med arbetstagare menas i romtördraget

även arbetssökande.

58 Regler om medicinska undersökningar i arbetslivet

Den fria anställningsrätten kan även begränsas, t.ex. genom s.k. organisationsklausuler i kollektivavtal, dvs. klausuler enligt vilka

arbetsgivaren är skyldig att endast anställa arbetstagare som tillhör en facklig organisation som har tecknat kollektivavtal med arbetsgivaren

för arbetsplatsen. Anställningsrätten kan också inskränkas genom

myndighetsföreskrijier om en nyrekryterad arbetsstyrkas sammansätt-

ning.

I stor utsträckning saknas i svensk rätt allmänna regler som skyddar arbetssökande eller ger dem rättigheter mot dem som är i färd att anställa dem. Några bestämmelser som förbjuder arbetsgivare att använda medicinska undersökningar som ett villkor för anställning finns inte

heller. Som framgår nedan kan ibland frågan om medicinska under-

sökningar av arbetssökande vara författningsreglerad. Utredningen får

dock i sammanhanget understryka att medicinska undersökningar endast kan genomföras med den arbetssökandes samtycke.

Reglering gällande arbetsmarknadens olika områden

På det privata området saknas lagreglering. Det finns på området olika former av överenskommelser mellan arbetsgivare och fackliga organisationer lokalt eller i skyddskommittéer som innehåller bestämmelser om medicinska undersökningar av arbetssökande.

När det gäller det ojfentliga området får utredningen peka på att det

grundlagsskydd som medborgarna enligt 2 kap. 6 § regeringsformen har gentemot det allmänna, dvs. statliga myndigheter, kommuner och

landsting, om det avser "påtvingade kroppsliga ingrepp", bl.a. kropps-

besiktning, t.ex. påtvingande läkarundersökningar, se vidare nedan

inte gäller vid en anställningssituation. Om t.ex. en läkarundersökning krävs för att få den förmån som en anställning utgör, medför detta således inte att ett tvångsmässigt ingrepp föreligger.

Enligt lagen 1994:1219 om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna Europakonventionen gäller konventionen som lag i Sverige från den

1 januari 1995. Konventionen är också en del av EG-rätten. Enligt

artikel 8 har envar rätt till skydd för sitt privatliv. Offentlig myndighet

får inte störa åtnjutandet av denna rättighet annat än med stöd av lag och vad som i en demokrati är nödvändigt med hänsyn till statens säkerhet, den allmänna säkerheten, landets ekonomiska välstånd, förebyggan-

Regler medicinska undersökningar i arbetslivet 59 om

de av oordning eller brott, skyddande av hälsa och moral samt andra personers fri- och rättigheter. EG-domstolen har i en dom C-404/92, X ./. EG-kommissionen slagit fast att skyddet för privatlivet även innefattar enskildas rätt att hålla sitt hälsotillstånd hemligt. I det aktuella rättsfallet genomfördes en aidsanalys av en arbetssökandes blodprov, trots att den arbetssökande förklarat att ett sådant inte skulle få ske.

Domstolen ansåg att de intressen som arbetsgivaren haft för att

genomföra undersökningen inte medförde att denna kunde göras mot

den enskildes vilja. Förfarandet ansågs strida mot konventionens artikel

På det statliga området finns endast en bestämmelse i 5 § anställnings-

förordningen 1994:373 som avser arbetstagare, bl.a. hos myndigheter under regeringen samt vid de allmänna försäkringskassorna. Av denna bestämmelse framgår att en statlig arbetsgivare som villkor för att anställa någon får föreskriva att den som skall anställas skall lämna

läkarintyg, om arbetsuppgifterna ställer särskilda krav på hälso-

tillståndet hos den som skall anställas. För försvarsmakten meddelas

sådana föreskrifter av generalläkaren. En statlig arbetsgivare får meddela sådana föreskrifter efter samråd med Socialstyrelsen.

På det kommunala och landstingskommunala området regleras frågan om medicinska undersökningar även genom ett kollektivavtal, Allmänna bestämmelser AB 95, som i huvudsak gäller för arbetstagare inom detta område. Enligt §5 mom. 1 AB 95 finns under rubriken Tjänstbar-

hetsintyg regler som lägger i arbetsgivarens hand att bestämma om lä-

karintyg skall krävas av arbetssökande. Bestämmelsen lyder som töljer.

"Om arbetsgivaren så påfordrar, är arbetstagare i .samband med artsrällartdet skyldig att avlämna ett läkare utfärdat intyg om tiånstbarhet. Kostnaden för av ett sådant intyg ersätts av arbetsgivaren. änstbarhetsintyget skall vara avfattat enligt fastställt formulär och, om så påfordras, utfärdat av anvisad läkare".

Reglering gällande hela arbetsmarknaden

Den kommersiella livsmedelshanteringen är omgärdad av regler för att tillse att allmänheten utan fara kan tillgodogöra sig livsmedel som

utbjuds. Med stöd av livsmedelslagen 1971 :51 l och livsmedelsförordningen 1971:807 kan Livsmedelsverket föreskriva om skyldighet för

den som skall syssla med livsmedelshantering att inge läkarintyg.

Regleringen gäller hela arbetsmarknaden.

60 Regler om medicinska undersökningar i arbetslivet SOIJ 1996:63

6.2 Medicinska

undersökningar av anställda

Reglering gällande arbetsmarknadens olika områden

Anställningsavtalet anses utgöra grunden för de anställdas skyldighet att

underkasta sig medicinska undersökningar. Det kan fyllas bl.a.

ut av innehållet i lag och i kollektivavtal. God sed på arbetsmarknaden och gällande medicinsk etik torde begränsa det reella utrymmet för arbetsgivaren att påfordra sådana undersökningar.

Pá det privata området finns det ingen allmän lagstiftning, som inskränker arbetsgivarens möjligheter att påfordra medicinska under-

sökningar. Den skyddsregel mot påtvingade kroppsliga ingrepp

som finns i 2 kap. 6 § RF gäller heller inte privatanställda. I övrigt finns bl.a. olika former av överenskommelser som lokalt reglerar frågor om medicinska undersökningar av anställda respektive arbetsplats.

Ofentligt anställda skyddas gentemot allmänna arbetsgivare mot påtvingade kroppsliga ingrepp, som nämns ovan, genom 2 kap. 6 § RF. Enligt denna bestämmelse är varje medborgare gentemot det allmänna

skyddad mot påtvingade kroppsliga ingrepp även i andra fall än som

avses i 2 kap. 4 § RF dödsstraff och 2 kap. 5 § RF kroppsstraff m.m.. Med kroppsligt ingrepp avses i stadgandet främst våld mot människokroppen men även läkarundersökningar, smärre ingrepp som

vaccinering och blodprovstagning samt liknande företeelser som brukar

betecknas med ordet kroppsbesiktning. Som exempel kan även nämnas

åläggande att genomgå alkoholtest se härom bl.a. 1973:90 242

prop. s. och 243 SOU 1975:75 s. 144 ff. s. 199 och s. 358, 1975/ prop. 76:209 s. 147. Av Arbetsdomstolens AD dom AD 1984 94 nr framgår att även samtal med läkare utan kroppsundersiñkning kan falla

in under grundlagsstadgandet se vidare nedan. Av Justitieombudsman-

nens JO ämbetsberättelse 1988/89 s. 350 kan även utläsas att JO då inte ansåg att åläggande om urinprov omfattades av stadgandet.

Skyddet gentemot det allmänna mot påtvingade kroppsliga ingrepp enligt

2 kap. 6 § RF, kan enligt 2 kap. 12 § RF endast inskränkas genom lag, om vissa förutsättningar är uppfyllda.

AD framförde i en dom AD 1984 94 kritik mot att offentlig nr en arbetsgivare utan lagstöd krävde att en arbetstagare skulle genomgå vissa hälsoundersökningar.

Regler om medicinska undersökningar i arbetslivet 61

Fallet gällde en bussförare i Statens Järnvägar SJ. Denne hade med stöd av interna myndighetsföreskrifter ålagts att genomgå ett antal läkarundersök- ningar, två s.k. periodiska och två extraordinära, främst av säkerhetsskäl. IÄkarundersökningama bestod endast i samtal mellan läkaren och den aktuelle bussföraren. AD fann att besluten om låkarundersökningama stod i strid mot 2 kap. 6 § RF genom att dessa utgjort påtvingade kroppsliga ingrepp, som SJ saknat stöd i lag att genomföra. Domstolen konstaterade i sin dom att läkarundersökningama i fråga var att anse som ingrepp i den mening som avses i RF under förutsättning att de var att betrakta som påtvingade. Så var enligt domstolen fallet inte bara när det kan bli fråga om fysiska tvångsåtgärder för att få undersökningen till stånd, utan också när hot om andra sanktioner kunde bli aktuellt. AD farm att det i målet var fråga om myndighetsutövning. Domstolen anförde emellertid att den inte tagit ställning till i vad mån 2 kap. 6 § RF kunde ha tillämplighet också utanför området för myndighetsutövning.

Domen, som torde omfatta alla slags påtvingade hälsoundersökningar, innebär att det måste finnas lagstöd för att en offentlig arbetsgivare skall kunna tvinga anställda att underkasta sig medicinska undersökningar. Efter domen kan man inte hävda att arbets- och anställningvillkor, som innehåller krav på sådana undersökningar, faller utanför 2 kap. 6 § RF.

För stats- och kommunalanställda regleras frågan om läkarundersökningar i lagen 1994:260 om offentlig anställning LOA och för domare och liknande tjänstemän som har s.k. fullmaktstjänster i lagen 1994:261 om fullmaktsanställning.

Som en följd av 1984 års AD-dom infördes i LOA en bestämmelse om periodiska hälsoundersökningar. Enligt 30 § första stycket LOA är en arbetstagare med arbetsuppgifter, där brister i arbetstagarens hälsotillstånd medför risk för människors liv, personliga säkerhet eller hälsa eller för betydande skador på miljö eller egendom, skyldig att efter uppmaning av arbetsgivaren regelbundet genomgå hälsoundersökningar som är nödvändiga för bedömningen av huruvida arbetstagaren har sådana brister i sitt hälsotillstånd. Denna skyldighet gäller endast för arbetstagare som enligt kollektivavtal eller föreskrifter av regeringen är

skyldiga att genomgå hälsoundersökningarna. Sysselsätts oorganiserade

arbetstagare i sådant arbete som avses med kollektivavtalet, omfattas dessa av lagen. Bestämmelsen är subsidiär i förhållande till befintlig speciallagstiftning.

62 Regler om medicinska undersökningar i arbetslivet

Bestämmelsen hänför sig bara till dem är offentligt anställda med som typiskt sett riskfyllda arbeten, dvs. vad som brukar kallas personal i

säkerhetstjänst, där en anställds brister i hälsotillståndet kan äventyra de angivna skyddsintressena. Hit räknas .a. en mängd anställningar inom försvaret, vissa anställningar som polis, flygtrafikledare och tulltjän-

steman. Vidare avses sådana offentliganställda utövar hälso- och som sjukvård eller utför transporter av personer och av gods eller som

hanterar särskilt farliga ämnen eller föremål eller har något annat riskfyllt arbete. En del av personalen är redan på grund av bestämmelser i speciallagstiftning skyldig att genomgå periodiska hälsoundersökningar. På det statliga området torde ofta den berörda personalen omfattas av föreskrifterna om tjänstbarhetsintyg enligt 5 § anställningsförordningen 1994:373.

En förutsättning för att periodiska hälsoundersökningar skall kunna

genomföras av offentliga arbetstagare är vidare att det finns föreskrifter om dessa undersökningar i kollektivavtal eller i en av regeringen utfär-

dad förordning. På det statliga området gäller från den 1 juli 1995 ett

centralt kollektivavtal om "regelbundna hälsoundersökningar". Av avtalets 2 § första stycke framgår att undersökningarna arbetstagare avser med sådana arbetsuppgifter som anges i 30 § första stycket LOA. Av samma bestämmelses andra stycke kan utläsas att arbetsgivaren och lokal arbetstagarorganisation myndighetsvis får sluta lokalt kollektivavtal om sådana hälsoundersökningar. Om en lokal förhandling inte leder till att avtal träffas, får arbetsgivaren besluta arbetstagare att en skall genomgå regelbundna hälsoundersökningar. Parterna har i en sär-

skild protokollsanteckning till avtalet uttalat, att de-aktuella hälso-

undersökningarna bör genomföras med "urskillning och återhållsamhet". Parterna är vidare enligt ytterligare protokollsanteckning i en avtalet ense om att löpande hålla sig underrättade bl.a. lokala om kollektivavtal i frågan. Efter vad framkommit har på försvarets som område ett lokalt sådant avtal slutits. l fråga om det kommunala och landstingskommunala området, se nedan.

I 11 § lagen om fullmaktsanställning stadgas, att arbetstagare

om en

som är anställd med fullmakt inte fullgör sina arbetsuppgifter

tillfredsställande och det är sannolikt att den bristande arbetsförmågan beror på sjukdom ellerjämförligt förhållande, kan arbetsgivaren besluta

om läkarundersökning. Vägrar den anställde, kan han enligt 10 § p 4

avstängas från sitt arbete. Närmare bestämmelser läkarundersökom

ningen finns i 16-18 §§ anställningsförordningen.

Regler om medicinska undersökningar i arbetslivet 63

Vad gäller de offentliga arbetstagare som anställts med konstitutorial före nya

LOA:s ikraftträdande den 1 juli 1994 tillämpas äldre föreskrifter se 8 p i över-

gångsbestämmelsema till lagen 1976:600 om offentlig anställning och 3 p i övergångsbestämmelsema till LOA. Detta torde innebära att för dessa arbetstagare regleras frågan om läkarundersökningar alltjämt enligt statstjånstemannalagen 1965:274.

På det kommunala och landstingskommunala området regleras frågan om medicinska undersökningar under anställning av 5 § mom. 2 AB 95.

I denna punkt har en text som motsvarar 30 § första stycket LOA

införts.

Även i 10 § 4-6 avtal finns vissa kompletterande bestämp samma melser om läkarundersökning m.m.

Reglering gällande hela arbetsmarknaden

Samhället har uppställt vissa speciella regler om medicinska undersök-

ningar under en anställning. Dessa regler kan avse att skydda t.ex.

arbetstagaren eller allmänheten. Reglerna gäller hela arbetsmarknaden.

I arbetsmiljölagen 1977: l 160; AML finns bestämmelser som syftar till att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Lagen omfattar som

huvudregel endast anställda.

AML lägger huvudansvaret för arbetsmiljön på arbetsgivaren. Ett framgångsrikt arbetsmiljöarbete fordrar emellertid att alla arbetsplatsen deltar i arbetet och att arbetstagarna och arbetsgivarna samverkar för att åstadkomma en god arbetsmiljö.

Arbetsgivarens och de anställdas skyldigheter rörande arbetsmiljön

anges i 3 kap. AML. I 3 kap. 2 § AML stadgas bl.a. att arbetsgivaren skall vidta alla de åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstaga-

ren utsätts för ohälsa eller olycksfall. Om arbetsförhållandena påkallar

det, skall arbetsgivaren föranstalta om företagshälsovård i den omfattning som verksamheten kräver. Av 3 kap. 4 § samma lag framgår bl.a. att arbetstagarna skall medverka i arbetsmiljöarbetet och delta i genomförandet av de åtgärder som behövs för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Arbetstagarna skall vidare följa givna föreskrifter. Av 3 kap. l a § och 6 kap. 1 § AML framgår att arbetsgivaren och arbetstagarna skall samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö och till-

64 Regler om medicinska undersökningar i arbetslivet

sammans organisera arbetsmiljöverksamheten ett lämpligt sätt.

AD har i ett fall AD 1991 nr 45 med utgångspunkt i arbetstagarnas medansvar för arbetsmiljön prövat frågan om arbetstagares skyldighet i visst fall att delta i en drogtest en arbetsplats. Domstolen fann att

de anställda enligt sina anställningsavtal var skyldiga att underkasta sig en sådant test. Skyldigheten tolkades in i avtalen.

Hos ett företag som arbetade med montage av byggnadsställningar uppkom misstankar om att missbruk av cannabis förekom bland de anställda. Arbetsgivaren och företagets skyddskommitté fattade beslut om en allmän urinprovtagning i syfte att utröna om det fanns grund för misstankarna och i sådant fall möjliggöra åtgärder. Två montörer vägrade att delta i provtagningen och hävdade att denna var ett obehörigt ingrepp i deras personliga integritet och att de inte var skyldiga att underkasta sig ett sådant ingrepp. Sedan montörema vidhållit sin ståndpunkt, bl.a. vid facklig förhandling, blev de en uppsagda från sina anställningar. Domstolen fann att arbetstagarna varit skyldiga enligt anställningsavtalet att underkasta sig provtagningen. Domstolen pekade därvid bl.a. på att arbetstagarna hade ett medansvar för arbetsmiljön och säkerheten på arbetsplatsen. Domstolen slog vidare fast att det aktuella arbetet ställde krav på säkerhet, att urinprovtagning adekvat och tillvar en räckligt säker metod att spåra cannabismissbruk, att ingreppet i den enskildes integritet allmänt sett fick betraktas ringa, att arbetstagarna i förväg som varskotts om att provtagningen skulle ske, dock inte när, att arbetsgivaren hade agerat efter samråd med arbetstagarna och företagets skyddskommitté och med deras samtycke samt att provtagningen inte att tvång i egentlig var anse som mening.

Domstolen uttalade beträffande tolkningen av domen bl.a. följande:

"Det bör tilläggas att arbetsdomstolen med detta ställningstagande inte har uttalat sig vare sig allmänt om vilken rätt som bör anses tillkomma en arbetsgivare att vidta kontrollåtgärder av skilda slag eller om hur tvist en om provtagning för att spåra narkotikamissbruk skulle bedömas under andra förhållanden än de som förelegat i detta mål. Sådana mer vittsyftande bedömningar bör på det aktuella området inte göras på grundval enbart av förhållandena i en enskild tvist. Det naturliga synes vara att ett ämne som detta regleras i kollektivavtal eller i förekommande fall lagstiftning". genom

Av 3 kap. 2 § och 2 a § AML följer ett allmänt ansvar för arbetsgivaren att se till att hälsoövervakning och medicinska undersökningar kommer till stånd i behövlig omfattning. Arbetsgivaren skall enligt den sist nämnda bestämmelsen även se till att det i hans verksamhet bl.a. finns en på lämpligt sätt organiserad rehabiliteringsverksamhet för full-

Regler om medicinska undersökningar i arbetslivet 65

görandet av uppgifterna i AML och enligt 22 kap. lagen 1962:381 om

allmän försäkring AFL.

En närmare reglering av arbetsgivarens skyldighet att låta utföra läkar-

undersökningar kan ske genom direkt straffsanktionerade föreskrifter

enligt 4 kap. 5 § AML. Av den sist nämnda bestämmelsen framgår, att om ett arbete innebär risk för ohälsa eller olycksfall, kan regeringen

eller, efter regeringens bestämmande, Arbetarskyddsstyrelsen, föreskriva om skyldighet att föranstalta om bl.a. läkarundersökning av dem

som skall sysselsättas i arbetet. Föreskrifter kan t.ex. meddelas om förbud att till arbetet anlita den som vid läkarundersökning har företett sjuklighet eller svaghet som gör personen särskilt mottaglig för en sådan

risk. Arbetarskyddsstyrelsen har med stöd av 4 kap. 5 § AML eller

motsvarande tidigare bestämmelse i arbetsmiljölagen samt 18 § första

stycket första punkten arbetsmiljöförordningen 1977:1166 genom åren ocksåutfárdat föreskrifter Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling,

AFS avseende läkarundersökning vid arbete med vissa ämnen eller vissa områden, t.ex avseende arbete med kadmium AFS 1989:3,

arbete med försöksdjur AFS 1990:11, asbest AFS 1992:2, kvarts 1992:16, bly AFS 1992: 17, härdplaster AFS 1993:4 och dykeriar-

bete 1993:57.

Om ett arbetet medför särskild risk för vissa grupper av arbetstagare, t.ex. allergiker, kan förskrifter utfärdas med stöd av 4 kap. 6 § AML. Föreskrifter med detta innehåll om minderárigas arbete kan utfärdas med stöd av 5 kap. 2 och 3 §§ samma lag.

Även strálskyddslagen tillämpas på dem skall och

som sysselsättas dem som är sysselsatta i arbete med joniserande strålning. En sådan anställd är enligt bestämmelserna skyldig att underkasta sig läkarundersökning för att man skall kunna bedöma risken för skada i sådant arbete.

Inom kommunikationsväsendet ställs från samhällets sida i vissa fall

stora krav på den enskildes psykiska och fysiska förmåga att utföra

arbetet. I bl.a. luftfartslagen 1957:297, mönstringslagen 1983:929 och järnvägssdkerhetslagen 1990:1157 finns bestämmelser om bl.a. läkarundersökningar av anställda. Livsmedelslagen 1971:511 och livs-

medelsjörordningen 1971:807 innehåller också bestämmelser om läkarundersökningar m.m. under pågående anställning.

3 16-0329

66 Regler om medicinska undersökningar i arbetslivet SOU l996:63

Vissa särbestämmelser

Bestämmelser om läkarundersökning av arbetstagare som inte tillfredsställande kan utöva yrket fmns i lagen 1994:954 om disriplinpáföljd

pd hälso- och .yukvârdens omrâde, lagen 1994:844 om behö-

m.m. righet att utöva veterinäryrket samt i kyrkolagen 1992:300.

7 Internationella förhållanden

7.1 Inledning

Av direktiven framgår att utredningen även bör studera hur andra länder har hanterat de berörda frågorna. Utredningen har därför valt att närmare utreda förhållandena i Danmark, Finland, Island och Norge. Vidare har utredningen valt att studera förhållandena i England, Kanada, Tyskland och USA. När det gäller de nordiska länderna har utredningen besökt Arbetsmarknadsdepartementet i Danmark, Finland och Norge. I övriga fall har endast skriftväxling förekommit. Utredningen har även besökt Luxemburg för att orientera sig förhållandena i den om Europeiska Unionen.

7.2 Norden

Danmark

Danmark, i förhållande till flertalet övriga länder i Europa har som en mer begränsad arbetsrättslig lagstiftning, saknar allmänna lagregler som förbjuder arbetsgivaren att kräva olika former medicinska undersökav ningar arbetssökande och anställda. Arbetsgivarens möjligheter härav vidlag kan dock komma att begränsas lagstiftning. av ny

I Danmark föreligger nämligen mars 1996 ett lagförslag använ-

om

dande av hälsoupplysningar m.m. på arbetsmarknaden lov brug af

om helbredsoplysningar m.v. på arbejdsmarknaden. Lagen, är tänkt att som vara subsidiär i förhållande till befintlig lagstiftning på området, avses gälla bruket av sådana upplysningar på hela arbetsmarknaden. Den har till syfte att säkerställa att hälsoupplysningar inte oberättigal används för att begränsa löntagares möjligheter att erhålla eller behålla en anställning. Lagen avses att tillämpas oavsett upplysningama om inhämtats genom genetiska allmänna undersökningar eller prov, genom andra källor.

68 Internationella förhållanden

Undersökningar som inte har till syfte att inhämta information om en persons sjukdomar eller symptom på sjukdomar skall inte omfattas av lagen. Det kan t.ex. röra sig alkohol- eller drogtester i kontrolleranom de syfte. Huruvida sådana tester kan anses berättigade, anges utgöra ett allmänt arbetsrättsligt spörsmål.

Enligt lagförslaget skall som huvudregel gälla att en arbetsgivare i samband med eller under en anställning endast får begära upplysningar om en löntagares hälsa, om syftet med detta är att få klarlagt om

löntagaren lider av eller lidit av en sjukdom eller har eller har haft

symptom på en sjukdom, om sjukdomen kan ha en väsentlig betydelse för löntagarens arbetsförmåga i det aktuella arbetet. Lagen förbjuder i princip en arbetsgivare att inhämta eller använda hälsoupplysningar rörande löntagarens risk för att utveckla eller få en sjukdom. Undantag kan dock medges, bl.a. p.g.a. arbetsmiljöförhållanden eller för att tillgodose vaesentlig hensyn til virksomhedens drift. I det sista fallet krävs dock att avtal om detta träffas mellan arbetsgivaren/arbetsgivarorganisationen och löntagarorganisationen.

En arbetsgivarens begäran om upplysningar om en person genomgått en HIV-test eller är HIV-positiv skall omfattas av lagen. Då upplysningar enligt lagförslaget som huvudregel endast får inhämtas om aktuella sjukdomar eller symptom på sjukdomar som är relevanta för arbetet, saknar upplysningen att en person är HIV-positiv betydelse. En arbetsgivare bör således inte kunna kräva löntagare genomgår att en en HIV-test.

Löntagaren har en skyldighet att i samband med anställningen eller fråga av arbetsgivaren informera han lider eller har symptom om, om av på en sjukdom kan ha väsentlig betydelse för hans arbetsfönnåga som i det aktuella arbetet. Det förhållandet att en person är HIV-positiv, skall som huvudregel inte heller omfattas av löntagarens upplysningsplikt.

Innan en hälsoundersökning genomförs, skall den som genomför undersökningen försäkra sig om att löntagaren är både skriftligt och muntligt informerad om bl.a. undersökningens föremål, art, metod m.m. En hälsoundersökning får endast genomföras om löntagaren skriftligen samtyckt till denna. Sedan informationen lämnats, skall löntagaren ha en betänketid på minst två arbetsdagar för att bestämma ett om samtycke skall ges.

Internationellaförhållanden 69

En begäran om undersökning skall genom löntagaren och efter löntagarens val överlämnas antingen till den läkare som löntagaren vanligen besöker eller till en sakkunnig vid den företagshälsovård, till vilken arbetsgivarens verksamhet är knuten. Den som mottar en begäran om undersökning ansvarar för att denna utförs med tillräcklig sakkunskap. Den som mottagit en begäran undersökning skall, sedan om undersökningen är klar, också överlämna resultatet denna till av löntagaren.

Lagförslaget innehåller även bestämmelser om ett sakkunnigt råd, som i vissa riskfall med hänsyn bl.a. till konsumentsäkerhet, den yttre miljön eller andra samhällsintressen, och då avtal undantag väsentlig om p.g.a. hänsyn till verksamhetens drift inte kan träffas, skall kunna medge att upplysningar i vidare mån än vad lagen föreskriver inhämtas. Vidare finns bestämmelser om tystnadsplikt för de läkare, kliniker, laboratorier, myndigheter m.fl. som medverkat vid en undersökning samt även om skadestånds- och bötesbestämmelser.

Vem som skall ansvara för kostnaderna för hälsoundersökningama anges inte i lagförslaget, med undantag för de undersökningar sker som av arbetsmiljöskäl. Denna fråga torde komma att regleras i de enskilda anställningsavtalen. Normalt torde arbetsgivaren stå för dessa kostnader.

Utanför lagen faller hälsoundersökningar sammanhänger med som frågor om pension och försäkringar.

Av arbetsmiljölagen lov arbejdsmiljo; AML framgår att arbets-

om ministern är bemyndigad att, för verksamheter är farliga för de som anställdas hälsa, föreskriva om hälsoundersökningar. Sådana föreskrifter finns bl.a. rörande arbete med asbest, bly, joniserande strålning m.fl.

Arbetsmarknadsdepartementet reglerar bekendtgorelse föregenom om tagshälsovården även frågan om hälsoundersökningar, bl.a. enligt AML. Närmare föreskrifter om hälsoundersökningama enligt AML finns även i Arbejdstilsynets bekendtgorelser. Undersökningarna bekostas av arbetsgivaren. Resultatet från de hälsoundersökningar vidtas med som stöd av arbetsmiljölagen får inte delges arbetsgivaren.

Utredningen inhämtade vad gäller företagshälsovården bedriftssundhetstjenste, BST bl.a. följande. Denna typ av hälsovård omfattar för närvarande 850.000 av de 2.1 miljoner danska arbetstagarna, huvudsak-

70 Internationella förhållanden

ligen industri- och transportarbetare. Målet för Arbetsmarknadsdepartementet är att hela arbetsmarknaden kring sekelskiftet skall omfattas av företagshälsovården. Staten ger bidrag till upprättandet av företagshälsovårdsenheter men arbetsgivarna svarar för driften.

Inom företagshälsovården finns bl.a. läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster, psykologer, tekniker och arbetsmedicinsk expertis. Den största gruppen är tekniker.

Enligt bekendtgorelse från Arbetsmarknadsdepartementet rörande en företagshälsovården skall verksamheten förebyggande bl.a. vad vara gäller arbetsskador.

Finland

Fr.o.m. år 1993 gäller i Finland ett Statsråds beslut om hälsoundersökningar i arbete som medför särskild fara för ohälsa. Särskild fara för ohälsa kan förorsakas av arbetsförhållandena med hänsyn till fysiska, kemiska eller biologiska faktorer. Dessa kan vålla sjukdom, för stor exponering eller fara för fortplantningsförmågan. Sådana första undersökningar och periodiska undersökningar avses i detta beslut som är t.ex. kliniska undersökningar som görs av läkare. Ytterligare exempel är andra kompletterande undersökningar, undersökningar eller delar av undersökningar samt funktionstest och exponeringsmätningar som gjorts under en läkares övervakning. Avsikten är att den första undersökningen skall göras innan sådant arbete som medför särskild fara för ohälsa påbörjas. Dock senast inom en månad efter det arbetet har påbörjats. Under arbetets gång skall periodiska undersökningar i allmänhet äga rum med l-3 års mellanrum.

Till statsrådets beslut finns ett komplement, "blå boken" med anvisningar, bl.a. om i vilka fall man får göra en läkarundersökning. Farliga arbeten, där det krävs en undersökning som villkor för att få ett arbete, förekommer berör cirka 500.000 1,9 miljoner. Den allra som arbetare av största delen buller. Det är dock vanligt arbetsgivare alltid avser att en begär undersökning inför en anställning. Däremot är det ovanligt en med drogtester. Enligt uppgift förekommer sådana bara hos ett företag sysslar med internationella transporter. I den blå boken har inte som angivits att hälsoundersökningama även får innefatta sådana tester eller omvänt att de skall vara förbjudna. Däremot finns det ett uttalande från ministern om att de i princip kan göras. Traditionellt förekommer

Internationella förhållanden 71

däremot alkoholtester.

HIV-tester görs då och då. Det beror på företagens inställning.

För vissa yrkesgrupper, t.ex. inom försvaret och kommunikationsväsendet, har centrala kollektivavtal tecknats som reglerar vissa frågor om läkarundersökningar och tester.

I fråga om genteknik i arbetslivet förekommer för närvarande ingen debatt i denna fråga. Det finns inte heller någon bestämmelse detta om i gentekniklagen eller genteknikförordningen från 1995. På vissa speciella arbetsplatser kan emellertid anställd med viss genetisk en defekt lättare få vissa sjukdomar. Av anvisningarna i blå boken framgår emellertid att arbetsgivare i sådana fall får begära en erforderlig genetisk test.

Läkaren skall ge arbetsgivaren ett skriftligt utlåtande om resultaten av hälsoundersökningen till den del de angår arbetarskydd och företagshälsovård, i vilket det vid behov skall ingå ett förslag om sådana arbetarskyddsåtgärder som på grund av undersökningen har visat sig påkallade.

Arbetsgivarna svarar alltid för erforderliga kostnader för undersökningarna.

Varje arbetsgivare är enligt lagen företagshälsovård sedan år 1978 om skyldig att anordna företagshälsovård för att förebygga hälsorisker till följd av arbetet. Till företagshälsovården hör:

l utredning av de risker och för hälsan, arbetet och förhål-

men som landena på arbetsplatsen medför för arbetstagaren, 2 information till arbetstagarna hälsoriskema i arbetet, om 3 utredning av personliga förutsättningar vad hälsan beträffar, då arbetstagaren placeras i arbete som kan medföra risk eller men för hälsan, 4 anordnande av hälsoundersökningar av arbetstagare medför som särskild fara för ohälsa inom bestämd tid efter det att arbetstagaren antagits i arbetet, 5 uppföljning av hur arbetstagare på grund lyte, skada eller som av sjukdom är handikappad klarar sig i arbetet med beaktande av arbetstagarens förutsättningar samt 6 deltagande i anordnande första hjälpen. av

72 Internationella förhållanden

Inom företagshälsovården finns 1.500 läkare, 2.000 sjuksköterskor och 200 terapeuter anställda. Cirka 40% av företagen har en egen företagshälsovård.

En arbetsgivare har de arbetar inom företagsrätt att av personer som hälsovården få sådana uppgifter, vilka dessa erhållit på grund av sin ställning och vilka betydelse med hänsyn till arbetstagarens hälsa är av och med hänsyn till de hygieniska förhållandena på arbetsplatsen. Sådan uppgifter får dock inte yppas om vilka det stadgats eller bestämts att de skall hemlighållas, inte den till förmån skyldigheten att om vars hemlighålla har stadgats eller bestämts lämnar sitt samtycke därtill.

Island

Enligt uppgifter från Sveriges ambassad i Reykjavik, Island, finns det ingen lagstiftning som reglerar frågan om medicinska undersökningar i arbetslivet. Island har även i det nordiska samarbetet klart varit emot lagstiftning på området. Möjligen kan emellertid verksamheten en förekomma i individuella arbetskontrakt mellan en arbetsgivare och en anställd, t.ex. inom vissa delar av sjönäringen.

Norge

I Norge saknas lagregler som förhindrar en arbetsgivare att kräva hälsoundersökningar, t.ex. alkohol-, drog- eller HIV-/aidstester av arbetssökande och anställda.

Frågor hälsoundersökningar och tester kan regleras i det enskilda om anställningsavtalet eller företagets arbetsreglemente enligt arbetsmiljö-

lagen Lov arbeidervem og arbeidsmiljo m.v.; AML. Inom Off-

om shoreindustrin, bl.a. oljeindustrin, finns speciella reglementen försom bjuder alkohol och droger på arbetsplatsen och som kan innehålla regler alkohol- och drogtester, t.ex. i Arbeidsreglement for ESSO Norge om AS.

När det gäller alkohol- och drogtester finns speciallagar, bl.a. pliktavholdsloven, som förbjuder arbetstagare att använda alkohol och droger i tjänsten. De rör bl.a. arbetstagare som är verksamma inom det militära området, inom luftfarten, järnvägen, trafikväsendet och sjöfarten. De aktuella författningama reglerar dock inte själva provtagningen. Denna

Internationella förhållanden 73

kan i flera fall utföras av polisen.

I fråga om gentester är arbetsgivaren i praktiken förbjuden att använda sådana. INorge gäller nämligen sedan den l september lag 1994 en om medicinskt bruk av bioteknologi, Lov om medisinsk bruk av bioteknologi. Lagen är ramlag och avser inte enbart arbetsmarknaden. Den en reglerar bruket av bioteknologi på människor och har till syfte att säkra att det medicinska bruket av denna teknologi sker på bästa sätt i ett samhälle, där det finns plats för alla. Detta skall ske i enlighet med principerna om respekt för människans värde, människans rättigheter och personliga integritet och utan diskriminering på grund av arvsanlag samt vara baserat på de etiska är nedlagda i vårt västerländnormer som ska kulturarv. Av lagen framgår att genetiska undersökningar endast får användas av medicinska skäl i ett diagnostiskt och behandlingsmässigt syfte. "Dette innebaerer at genetiske undersokelser ikke kan företas ut i fra andra siktemål, f.eks å få klarlagt om en person er fysisk/helsemessig egnet til bestemt arbeid" Ot.prp 37 1993-94 54. Lagen anger nr s. vidare att det är förbjudet att be om, motta, besitta eller använda

upplysningar om människa som framkommit vid genetiska

en annan undersökningar. Det är också förbjudet att fråga någon om en genetisk undersökning utförts. Vissa undantag finns dock, bl.a. för forskningsändamål.

De flesta hälsoundersökningar torde ske inom arbetsmiljöområdet. m.m. Enligt AML ansvarar arbetsgivaren för arbetsmiljön. I detta ligger en skyldighet att kontrollera de anställdas hälsa när det i arbetet finns en risk för denna. De anställda är skyldiga att samarbeta med arbetsgivaren i detta avseende. Företag med minst 50 anställda skall ha en skyddskommitté arbeidsmiljoutvalg. Alla företag som faller under lagen

skall ha skyddsombud vemeombud på arbetsplatsen. Enligt lagen skall

det dessutom, vid företag där det är nödvändigt att genomföra en särskild övervakning av arbetsmiljön eller hälsokontroll av arbetstagarna, finnas skydds- och hälsopersonal veme- og helsepersonal. Dessa skall bistå arbetsgivaren, arbetstagarna, skyddskommittén och skyddsombudet samt dessutom samarbeta med och bistå Direktoratet for arbeidstilsynet ATS. Denna personal skall ha en fri och oavhängig ställning när de fullgör sina funktioner.

ATS kan utfärda föreskrifter hälsoundersökning anställda i vissa on1 av riskfyllda arbeten, t.ex. rörande dykning och arbeten med joniserande strålning. Vad beträffar oljeindustrin finns föreskrifter om hälsoundersökningar på anställda som är fastställda av Helsedirektoratet.

74 Internationella förhållanden

Till företagshälsovården bedriftshelsetjensten är ungefär 800.000 av Norges arbetstagare anslutna. Det motsvarar ungefär hälften av de norska arbetstagarna på fastlandet. Företagshälsovårdens uppgift skall vara förebyggande.

7.3 Vissa andra länder

England

I England saknas rättsregler reglerar arbetsgivarnas möjligheter att som kräva medicinska undersökningar av arbetssökande så länge testerna inte bryter mot bl.a. straff- eller jämställdhetslagstiftningen.

När det gäller medicinska undersökningar av anställda saknas även här uttryckliga lagregler på området. I varje anställningsavtal tolkas dock enligt bl.a. "common law" skyldighet in för arbetsgivaren att bl.a. en for de anställdas säkerhet och hälsa samt för arbetsmiljön. En ansvara arbetsgivares möjligheter att införa medicinska undersökningar med stöd denna princip kan dock i sin tur påverkas bl.a. den i varje av av anställningsavtal intolkade tennen "trust and confidence" mellan arbetsgivare och arbetstagare. Om denna term anses kränkt av arbetsgivarens medicinska undersökningar, kan arbetstagaren ha rätt att säga upp sig och kräva att det hela bedöms uppsägning från arbetsgivarens som en sida.

Frågan gentester har debatterats under senare år, dock utan att detta om lett till någon lagstiftning. The British Medical Association MBA hävdade år 1992 i rapporten "Our genetic future: 77:e Science and Ethics

of genetic technology" att en fara förelåg for en omfattande genetisk

diskriminering med sociala och ekonomiska konsekvenser. Samtidigt uttalade MBA bl.a. att genetisk kartläggning av sambandet mellan gener och sjukdomar kunde missbrukas, vilket gjorde att det kunde finnas behov riktlinjer eller lagstiftning. I rapporten "Nujfield Council on av Bioethics. Genetic Screening. Ethical Issues" från november 1993 uttalade rådet bl.a. följande. Ett krav inför all gentestning bör vara att den skall testas har gett sitt samtycke. Den som skall testas bör som kunna få råd såväl före efter testen. Utomstående skall inte kunna som få tillgång till resultatet, med mindre än att den testade samtyckt till detta. Undantag från denna sekretess kan göras i de fall andra människor hotas, testresultatet inte blir känt. Rådet rekommenderade om vidare att genetiska tester anställda endast bör övervägas, om det

Internationella förhållanden 75

finns klara bevis för att känsliga människor påverkas av ämnen i arbetsmiljön, att dessa förhållanden utgör en allvarlig fara för de anställdas hälsa eller för tredje samt att denna fara inte kan undanman röjas eller märkbart minskas rimliga åtgärder. genom

För närvarande syns gentestning i England endast ske av piloter inom försvarsmakten. Testen har till syfte att upptäcka s.k. sickle cell disease hos dessa personer. Sickle cell disease är en sjukdom hos de röda blodkropparna som medför att minskat lufttryck kan leda till blockering av blodkärlen.

Av The Transport and Works Act från år 1992 framgår att vissa grupper av arbetstagare inom transportväsendet inte får vara arbetsoförmögna p.g.a. alkohol- eller drogkonsumtion. Dessa arbetstagare bryter även mot bestämmelserna, om det vid en alkoholtest visar sig att alkoholkoncentrationen i t.ex. blod eller utandningsluften överskrider de gränser som bestämmelserna anger, vilka är de samma för bilförare. Dessa som tester utförs av polis. Liknande bestämmelser, särskilt alkohol, finns om också beträffande andra arbetstagargrupper, t.ex. sjömän, jämvägsanställda och anställda arbetar med joniserande strålning. som

I fråga om företagshälsovården Occupational health Surveillance följer

av the Management of Health and Safety Regulations från 1992 att varje arbetsgivare skall ha en sådan företagshälsovård mot som svarar de risker som de anställda utsätts för i arbetet. Ett syftena med denna av vård är att reducera arbetstagarnas exponering, Lexför farliga ämnen.

Kanada

På grund Kanadas federala struktur kan de lagar berör medicinav som ska undersökningar i arbetslivet federala och delstatliga. Dessa var regler är inte enhetliga några huvudlinjer kan ändock men anges.

En anställd kan enligt vissa federala författningar åläggas att genomgå medicinska undersökningar, t.ex. enligt the Railway Saftey Act och the Atomic Energy Control Regulations. Även vissa delstater har liknande bestämmelser, bl.a. Ontario.

Bestämmelser i arbetsskyddslagstiftningen kan också utgöra en allmän grund för anställdas skyldighet att genomgå sådana undersökningar. I

76 Internationella förhållanden

bl.a. section 81 i the Canadian Labour Code stadgas, att federalt arbete skall utföras på ett sätt inte innebär risk för säkerhet och hälsa. som en

En arbetsgivare kan också kräva att arbetstagare underkastar sig medicinska undersökningar, detta regleras i kollektivavtal. En arom betsgivare kan dessutom enligt principer i comman law ha en rätt eller t.0.m. skyldighet att genomföra medicinska undersökningar. Han kan en nämligen enligt principer sägas ansvara för att arbetstagarna är samma fysiskt kapabla att genomföra ålagda arbetsuppgifter på ett säkert och effektivt sätt. Han har därför rätt att försäkra sig att så är fallet. en om Begränsningar i arbetsgivarens möjligheter att använda medicinska undersökningar i arbetslivet torde emellertid också finnas i common law. Arbetsgivaren får inte genomföra oskäliga sådana undersökningar och heller inte kränka arbetstagarnas fysiska integritet.

Det saknas i Kanada federala eller delstatliga lagar som särskilt förbjuder användandet alkohol-, drog-, HlV-/aids- eller genetiska av tester. Gentester förekommer dock inte alls i arbetslivet.

Kanadas Privacy Commissioner, som skall vaka över att medborgarnas grundlagsfästa fri- och rättigheter inte träds för när, har år 1992 lagt fram en rapport "Genetic Testing and Privacy" med ett lagförslag, där det bl.a. föreslås att det skall vara förbjudet för en arbetsgivare att samla in genetisk information anställda eller arbetssökande. Frivilliga genetiska undersökningar skall få om förekomma under förutsättning att den anställde har full kontroll över den information som kommer fram genom testen. Lagförslaget har ännu inte lett till lagstiftning.

I början 1990-talet genomförde the Conference Board of Canada en

av undersökning bland företag och organisationer om alkohol- och drogtestning i arbetslivet. deltog i undersökningen använde 14% Av de som testning.

Den kanadensiska försvarsmakten, Canadian Forces, beslutade år 1992 att införa drogtestning av personal bl.a. för att höja säkerheten.

Ett förfarande med frivilliga drogtester för lastbilschaufförer som fraktar varor till USA håller för närvarande december 1995 på att ut-

arbetas av det kanadensiska Kommunikationsdepartementet, Transport Canada.

Ett lagförslag frän Transport Canada, 1990, om alkohol- och drogtestning har

Internationella förhållanden 77

inte lett till lagstiftning. Enligt lagförslaget skulle anställda inom den federalt reglerade transportsektom med såkerhetskänsli ga arbeten safety sensitive jobs alkohol- och drogtestas. Kritik mot förslaget framfördes bl.a. av "Canadas Privacy Commissioner", som har att vaka över att medborgarnas grundlagsfista fri- och rättigheter inte tråds för när.

Kanadas konstitution innehåller vissa bestämmelser som begränsar möjligheterna för arbetsgivare att använda medicinska undersökningar i

arbetslivet. he Canadian Charter of Rights and Freedoms, huvud-

som sakligen är tillämplig på federala och delstatliga offentliganställda, stad-

gar att "everyone has the right to life, liberty and security of the person

and the right not to be deprives thereof exept in accordance with the

principles of fundamental justice" section 7. Vidare stadgas att "everyone has the right to be secure against unreasonable search or

seizure" section 8.

Kanadas högsta domstol har också i en rapport år 1988 slagit fast att "the use of a person s body without his consent to obtain information about him invades an area of personal privacy essential to the maintenance of his human dignity". Domstolen har emellertid också slagit fast

att det skydd för de enskilda som anges i the Charter section

ovan,

inte är absolut. De enskildas anspråk på skydd för privatlivet måste

balanseras mot arbetsgivarens intressen. Domstolen grundade sitt uttalande på att section 1 innehåller ett stadgande som anger att rättigheterna i the Charter är underkastade sådana skäliga begränsningar som kan rättfärdigas i ett fritt och demokratiskt samhälle.

Analogier från dessa bestämmelser i the Charter har i skiljedomar använts för ange gränserna för privata arbetsgivares möjligheter att använda medicinska undersökningar i arbetslivet.

I federala och delstatliga författningar om mänskliga rättigheter, t.ex.

the federal Canadian Human Rights Act och the Quebec Charter of

Rights and Freedoms, finns också bestämmelser innehåller vissa som garantier mot oskäliga medicinska undersökningar. Dessa författningar

förbjuder bl.a. diskriminering i arbetslivet p. g.a. "physical disability or handicap". I section 25 i den första författningen definieras "disability"

bl.a. som "previous dependence on alcohol and drug". The Canadian Human Rights Commission uttalade år 1987 att användandet positiva av resultat från alkohol- eller drogtester kan diskriminerande enligt anses

författningen. Kommissionen menade också att författningen även

omfattade "perceived drug dependence well actual drug dependenas as

78 Internationella förhållanden

C6.

Enligt section 15 a i the federal Canadian Human Rights Act finns ett

undantag från diskrimineringsförbudet om "disability". Det gäller om arbetsgivaren ålagt arbetstagarna de medicinska undersökningarna i god

tro bona tide och om undersökningarnas nödvändighet kan anses

skäliga för att ett arbete skall kunna utföras utan risk för arbetstagarna

eller tredje man BFOR, bona fide ocupational requirement. Detta

undantag torde framför allt bli aktuellt för anställda med säkerhetskänsliga arbetsuppgifter.

Även dessa rättighetsförfattningar inte förbjuder olika former

om av medicinska undersökningar, t.ex. alkohol- eller drogtester, måste en

arbetsgivare rättfärdiga varför en arbetssökande inte får anställning eller

en anställd sägs upp g.a. resultatet av en sådan test. I detta ligger att

arbetsgivaren bl.a. måste visa, dels att testen är knutet till utförandet av vissa arbetsuppgifter, dels att arbetsuppgifterna, utförda av en påverkad

person, utgör ett hot mot den enskildes egen och andras säkerhet.

Federala arbetsgivare har bl.a. genom the Federal Privacy Act

begränsade möjligheter att samla information om sina anställdas hälsa.

Tyskland

I den tyska grundlagen finns en rättighet nedlagd som begränsar en

arbetsgivarens möjligheter att använda sig av medicinska undersök-

ningar av arbetssökande och anställda. Genom art. 1 § l skyddet för den mänskliga värdigheten och art. 2 § 1 rätten till frihet skyddas nämligen medborgarnas personliga integritet genom en allmän s.k.

personlighetsrätt Allgemeines Persönlichkeitsrecht.

Denna rätt har genom den tyska författningsdomstolens domar byggts ut, bl.a. med principen om individens självbestämmande över informa-

tion om sin person informationelle Selbstbestimmung. Denna själv-

bestämmanderätt kan endast begränsas av mer vägande samhälls-

intressen überwiegenden Allgemeinintresse. Den tyska förbundsarbets-

domstolen har fastslagit att detta självbestämmande även gäller på det

privata området. Enligt doktrinen omfattas endast känsliga och intima personuppgifter av denna rätt, t.ex. sjukdomar.

Internationella förhållanden 79

Personlighetsrätten begränsar t.ex. arbetsgivarens möjligheter att ställa frågor till eller begära information av/om arbetssökande och anställda om deras hälsa samt även att del av information om resultatet av de medicinska undersökningarna, t.ex. alkohol- eller drogtester. av

Vilka frågor rörande hälsan arbetsgivare kan ställa till arbets-

som en sökande eller anställda har prövats av förbundsarbetsdomstolen i ett flertal fall. Domstolens ställningstaganden kan sammanfattas så sätt

att frågor endast får ställas för att bedöma den enskildes förmåga och

kompetens i förhållande till den aktuella anställningen. Arbetsgivarens intresse av informationen måste vara större än den enskildes rätt till integritet. Domstolen har bl.a. uttalat att frågor rörande framtida hälsoproblem inte är tillåtna. Den arbetssökande har dock också inforen mationsplikt om sitt befintliga hälsotillstånd, om detta tillstånd påverkar

hans förmåga att utföra arbetet ifråga.

Vid sidan av dessa för arbetsgivaren begränsande principer saknas i

Tyskland lagstiftning som reglerar möjligheterna att kräva medicinska undersökningar, inklusive specifika tester som t.ex. drog- och gentester av arbetssökande och anställda. Viss arbetsrättslig lagstiftning om inflytande av företagsråd samt även datalagstiftningen kan dock ytterligare försvåra arbetsgivarens möjligheter härvidlag.

När det gäller arbetssökande finns i bl.a. livsmedels-, epidemi-, transport- och ungdomsskyddslagstiftningen bestämmelser om medicinska

undersökningar vid nyanställning.

Medicinska undersökningar i övrigt vid nyanställning är enligt ovan nämnda konstitutionella principer endast tillåtna, om den arbetssökande

infomerats om dess art och omfattning och därefter godkänt undersökningen. Genom undersökningen får endast den arbetssökandes lämplig-

het för det avsedda arbete fastställas. Även sjukdomar i och för sig som inte minskar den enskildes prestationsförmåga väl medför risk men en för arbetstagarna på arbetsplatsen eller för kunder kan dock kontrolleras.

Under pågående anställning kan vissa medicinska undersökningar ske enligt gällande lagstiftning. Det gäller dels undersökningar för att se om

en arbetstagare uppfyller de fysiska och psykiska krav som gäller för en planerad arbetsplats, bl.a. livsmedels- och lufttrafiklagstiftningen, dels förebyggande arbetsmedicinska undersökningar, t.ex. lagstiftning om farliga ämnen, strålskydd, röntgen och förhindrande av olycksfall i

80 Internationella förhållanden

arbetet.

I fråga om medicinska undersökningar i övrigt under en anställning kan utredningen i sammanhanget bl.a. nämna att enligt de föreskrifter som

gäller verksamma yrkesförbund inom näringslivet, 38 § 1 och 2 stycket

UUV Unfallverhütungsvorschriñen, VBG den 1 april 1977, får en försäkringstagare inte genom förtäring av alkohol försätta sig i ett tillstånd, i vilket han kan utgöra en fara för sig själv eller andra. En försäkringstagare som genom konsumtion av alkohol eller andra droger försatt sig i ett sådant tillsånd får inte sysselsättas med arbete. För att en arbetsgivare skall kunna vidta t.ex. en alkoholtest i den situationen fordras dock den enskildes medgivande.

På arbetsmarknaden finns s.k. arbetsöverenskommelser Betriebsvereinbarungen som kan innehålla regler om frivilliga utandningsprov.

USA

Americans With Disabillities Act

Americans With Disabillities Act ADA år 1990, med tillägg om handikappade på arbetsmarknaden år 1992, anses vara den viktigaste anti-diskrimineringslagen som införts i USA sedan medborgarrättslagen år 1964. ADA:s syfte är att skapa likabehandling för alla arbetsmarknaden. Den har därför krav på arbetsgivare om t.ex. tillgänglighet och annat som skall ge personer med handikapp möjligheter att utnyttja sina resurser. Däremot är inte ADA en lag som kräver positiv särbehandling i form av kvotering e.dyl. Omring 43 miljoner amerikaner med något slag av arbetshandikapp får stöd av lagen. Det gäller, förutom rörelsehindrade personer, även dem som är cancersjuka, blinda, epileptiker, AIDS-sjuka, HIV-smittade, döva, hörselskadade, personer med inlärningsvårigheter samt psykiskt sjuka. Till handikappade räknas också alkoholister samt f.d. missbrukare eller missbrukare som är under rehabilitering.

Lagen har också en stor påverkan anställningsförfarandet. Klara restriktioner finns mot att arbetsgivare med minst 15 anställda utför eller kräver medicinska undersökninar, särskilt om det gäller annat än drogtester. Med medicinska undersökningar avses närmast vad man i Sverige kallar läkarundersökningar. Tillsynsmyndighet är Equal Employment Opportunity Commission.

Internationella förhållanden 81

Medicinska undersökningar, inklusive alkoholtester och frågor om hälsotillståndet i samband med frågor om eventuellt bruk av droger,

måste ske efter det att den arbetssökande erbjudits arbete men före det

att anställningen börjar. Så fort en person börjat sin anställning är denne anställd och lagen är mer restriktiv när det gäller medicinska undersökningar anställda än arbetssökande. Arbetsgivaren är förbjuden att av av medicinskt undersöka anställda, inte arbetsgivaren kan visa att det om är nödvändigt för verksamheten.

Om drogtester

The Institute for a Drug-Free Workplace är en oberoende icke

vinstdrivande sammanslutning av företag och näringslivsorganisationer

som bildades år 1989. Institutet arbetar med information och vägledning

till arbetsplatser för att förhindra att drogmissbruk får spridning i arbetslivet. En vägledning till arbetsgivare för att rätt kunna hantera drogtestning m.m. gavs ut år 1994, Workplace Drug Testing: An Employers Development Implementation Guide.

I vägledningen sägs att de anställda ställer upp på drogtester, de är

företagens allierade i kampen mot droger på arbetsplatsen. I gallup-

undersökningar, som institutet låtit göra de senaste åren, framgår att ungefär två tredjedelar av de anställda vill att företaget de arbetar hos

skall ha drogtester. När det gäller arbeten med höga säkerhetskrav är nästan alla anställda positiva till återkommande tester. Drogtester har också blivit allt vanligare. År 1983 det bara fåtal de 200 var ett av största företagen utförde År 1991 visade undersökning som tester. en att nästan alla hade infört någon slags test för de anställda eller för dem

sökte arbete. De flesta företag hade dessutom förebyggande drog-

som utbildning för de anställda.

En brett upplagd undersökning utförd av American Management Association visar att 87% av företagen i USA hade drogtestningspå sina arbetsplatser år 1994. Sju år tidigare var det bara cirka program 20% av företagen.

När det gäller testning av arbetssökande har den amerikanska arbets-

domstolen National Labor Relations Board fastslagit att ett företag inte

behöver förhandla med den lokala fackföreningen för att kunna testa dem som söker arbete. Däremot skall man se testning av dem som redan är anställda som arbetsvillkor som kräver förhandlingar enligt

amerikansk arbetsrättslig lagstiftning National Labor Relations Act. De

82 Internationellaförhållanden

flesta arbetsgivare begränsar testerna de sökande till dem kan

av som

komma ifråga för anställning och då med villkoret att referenser och

resultat från en kommande test visar rätt.

Sedan ADA kom har det blivit grannlaga hur de sökande bemer handlas. ADA tillåter inte att medicinska undersökningar görs på sökande innan de fått erbjudande om arbete. Däremot får drogtester göras på alla sökande. Från arbetsgivarens synpunkt kan det naturligtvis

te sig rationellt att i samband med drogtestning arbetssökande också

av

ställa frågor som rör hälsotillståndet i övrigt. Detta strider dock mot

ADA. Oftast när amerikaner talar droger inkluderas alkohol. Enligt om

ADA skall dock en alkoholtest medicinsk undersökning och

ses som en alla de restriktioner som finns för arbetsgivare att använda medicinska

undersökningar inför anställningar skall också gälla alkoholtestning.

Eftersom det inte är olagligt att konsumera alkohol, kan positivt ett

alkoholprov inte utgöra det enda skälet för att neka anställ-

en person ning.

För att säkerställa att de sökande blir likabehandlade ett företag är av

det, enligt ovan nämnda institut, viktigt att testa sökande till alla befattningar i företaget, inte bara till dem som företaget självt identifierat som särskilt riskfyllda eller som företaget kräver högre

anser

säkerhetsnivå. En sådan ensidig identifiering kan alltid ifrågasättas och

den sökande kan känna sig diskriminerad. Sex stater har restriktioner

mot att drogtesta sökande före anställningen. Däremot är det ingen

av staterna som förbjuder testning.

Vägledningen enligt ovan klassificerar 14 olika skäl/situationer för drogtestning, t.ex. enligt lagstiftning, riskfyllda arbeten, olyckor och vid rehabilitering.

Av 600.000 tester utfördes under år 1993 inom transportsektorn, som och som gällde personer arbetade eller skulle arbeta med uppgifter som som innebar risker för dem själva eller andra, resultatet var av testerna

positiva enligt följande:

Internationella förhållanden 83

Om utredningens enkät

Några frågor i enkät har av utredningen tillställts arbetsmarknadsen

rådet i Washington. En denne gjord förfrågan hos fem olika myndig-

av

heter/organisationer utvisar i huvudsak följande:

Brukar arbetsgivare i något fall ställa krav pá medicinska under-

en

sökningar/bedömningar i samband med nyanställning

En federal lag reglerar att det skall företas ett "pre-employment-

drugtest" för buss- och lastbilschauförer. Fordonen skall vara av viss

storlek eller transportera farligt gods. Det föreligger även ett krav på att

flygkontrollörer, piloter, lokförare samt Iastbilsförare genomgår en "Fitness for Duty"-test vartannat år.

Både privata och offentliga arbetsgivare har rätt att kräva läkar-

undersökning liksom drog- och koholtestningar. Arbetsgivare har laglig rätt att kräva t.ex. urinprov av piloter och andra som har ansvar för allmänhetens säkerhet. Utöver anställda inom transportväsendet krävs

drog- och alkoholtestning federalt anställda i känsliga positioner i

av

regeringskansliet och näringslivet.

I övrigt får det göras om det finns en överenskommelse om att arbets-

givarna får göra det. Från fackligt håll är man dock mycket restriktiv

med att gå med på sådana överenskommelser.

84 Internationellaförhållanden

På vilken grund kan arbetsgivare kräva att de medicinska underen

säkningarna/bedämningarna görs

En arbetsgivare kan kräva testning med stöd lagen "The Drug Free av Work Place Act" från år 1988 eller delstatlig författning. Det kan annan

även ske genom att de fackliga organisationerna gått med på detta i

avtal. Inom några områden i transportsektorn finns sådana överenskommelser.

Vilken typ av medicinska undersökningar/bedömningar är det fråga

om

Det gäller drog- och alkoholtester men inte HIV-tester. I vissa fall före-

kommer även syn- och hörselkontroller. Dessa tester utförs läkare av

som är fristående från företagens intressen. Analyserna görs obero-

av ende testlaboratorier.

Brukar en arbetsgivare under pågående anställning ställa krav på medicinska undersäkningar/bedömningar

Det finns federala lagar om testningar som kan åberopas när det gäller att testa redan anställda. Det gäller främst olycka skett eller om en en

arbetsgivare kan anses ha skälig anledning att misstänka anställd

att en är påverkad. Vissa arbetsgivare kräver även periodiska, reguljära

medicinska undersökningar, t.ex. inom flyget. De fackliga organisa-

tionerna är dock ovilliga att gå med på denna typ återkommande av tester, om det inte är uppenbart från allmänna säkerhetsaspekter.

På vilken grund kan arbetsgivare kräva att medicinska underen

säkringar/bedömningar görs

Enligt delstatlig författning, kollektivavtal, anställningsavtal samt företagets uppfattning, om det inte är förbjudet i någon delstatslagstift-

ning.

Vilken typ av medicinska undersäkningar/bedämningar är det fråga

om

Drog- och alkoholtester men inte HIV-tester.

Ställs i något fall krav på medicinska undersäkningar/bedömningar

för vissa yrkesgrupper

Internationella förhållanden 85

I huvudsak bara inom transportväsendet, inom företag som arbetar med statliga kontrakt och för dem med säkerhetskänsliga arbeten.

Finns det generellt sett någon skillnad mellan offentliga och privata arbetsgivare i bedömningen denna verksamhet av

Både och nej. I grundlagen skyddas dock medborgaren från intrång i privatlivet från statens sida. En federalt eller delstatligt anställd kan därför vägra att låta sig testas. En anställd i ett privat företag kan därinte vägra att låta sig testas, arbetsgivaren beordrar detta. emot om

7.4 Den europeiska unionen

Reglering arbetsmiljö och läkarundersökningar

av

På detta område finns omfattande reglering rörande skyddet för en arbetstagare mot exempelvis exponering av farliga miljöer och ämnen. Denna reglering innehåller ofta bestämmelser läkarundersökningar om av arbetstagare.

Fastän dåvarande EG:s institutioner före år 1986 endast hade en begränsad behörighet inom området säkerhet och hälsa, har ministerrådet utfärdat ett flertal direktiv grundar sig Romfördragets som artikel 100 s.k. tillnärmning lagarna, bl.a. rådets direktiv om av 82/605/EEG/ den 28 juli 1982 skydd för arbetstagare mot risker av om vid exponering i arbetet för blymetall och joniska föreningar samt rådets direktiv 83/477/EEG den 19 september 1983 om skydd för av arbetstagare mot risker vid exponering för asbest i arbetet. Dessa direktiv innehåller bestämmelser läkarundersökningar av arbetsom tagare.

Frågor arbetsmiljön regleras explicit i Romfördragets artikel 1 18 om nu Denna artikel infogades 1986 års enhetsakt i Riinnfördraget. a. genom Artikeln bekräftar gemenskapens behörighet vad gäller arbetstagares hälsa och säkerhet. Artikel 118 a 1 lyder som följer.

Medlemsstaterna skall särskilt sträva efter att främja förbättringar, främst i fråga arbetsmiljön, arbetstagares hälsa och säkerhet och skall ha som om av mål att harmonisera förhållandena detta omrâde, samtidigt som redan gjorda förbättringar bibehålls.

86 Internationella förhållanden

Genom artikel 118 a kan ministerrådet, förslag EU-kommissionen

av och efter samarbete med EU-parlamentet och efter hörande den av Ekonomiska och sociala kommittén, direktiv införa minimiföregenom skrifter på området.

Till följd av artikel 118 a i Romfördraget har den 12 juni 1989 ett ramdireldiv, 89/391 EEG och ett antal särdirektiv antagits i avsikt att täcka alla risker som gäller säkerhet i arbetet. Ramdirektivet gäller

åtgärder att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet. Det omfattar allmänna principer för att förebygga yrkesbetingade risker, skydd av säkerhet och hälsa, eliminering riskfaktorer

av

och faktorer som kan förorsaka olycksfall, information, samråd, medverkan och utbildning arbetstagare och deras all-

av representanter samt

männa riktlinjer för genomförandet av dessa principer.

Bland de särdirektiv som antagits i enlighet med ramdirektivet kan

utredningen nämna bl.a. följande. Rådets direktiv 90/394/EEG den

av 28 juni 1990 om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för carcinogener i arbetet samt rådets direktiv 90/679/ den 26 november av

1990 om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för biolo-

giska i arbetet. Även rådets direktiv 91/383 den 25 juni 1991 agenser av

om komplettering av åtgärderna för att främja förbättringar säkerhet

av

och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare med tidsbegränsat

anställningsförhållandeellertillfilligt anställningsförhållande. Dessa särdirektiv innehåller bestämmelser läkarundersökningar aktuella

om av arbetstagare.

För Sveriges del torde motsvarigheterna till dessa direktiv återfinnas i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter.

Alkohol- och drogtester

Enligt vad utredningen erfarit har inte ministerrådet antagit några sär-

direktiv som särskilt berör frågan hanteringen problem rörande om av alkohol och droger arbetsplatsen. Genom det nämnda ramdirekovan tivet från i juni 1989, 89/391, torde gemenskapen dock ha möjlighet en att agera.

När det gäller kvalitetssäkring av drogtester begärde ministerrådet med medlemsstaternas hälsovårdsministrar den 16 maj 1989 Official Journal of the European Communities No C. 185 of 22 July 1989 2 bl.a.

p att

Internationellaförhållanden 87

denna fråga skulle utredas inom gemenskapen. Detta arbete pågår alltjämt. Kommissionen presenterade i april 1995 en intern rapport for

ministerrådet. I denna rapport riktas viss kritik mot analysförfarandet

vid medlemsstaternas laboratorier, bl.a. vad gäller den kromatografiska analysen.

Gentester

Inte heller på detta område finns några tvingande gemenskapsrättsliga

regler.

På detta område kan utredningen nämna följande.

I 1989 antog Europaparlamentet en resolution om etiska och rättsmars

liga problem i samband med genetiska tester "Resolution on ethical and

legal problems of genetic engeneering" adopted by European Parliament in March 1989 Official Journal of the European Communities, No C. - 96, 17 April 1989 165. Resolutionen innehåller rekommendationer p

vilka principer som skall gälla vid sådana tester.

om

När det gäller gentester löntagare anfördes bl.a. följande.

Det understryks att genetiska undersökningar av enskilda individer -

med syftet att utestänga de personer som är särskilt mottagliga för

sjukdomar från arbete, aldrig får bli ett alternativ till en förbättring av arbetsmiljön.

Det till lagfäst förbud mot ett urval av arbetstagare på - uppmanas

grund genetiska kriterier och mot ett allmänt bruk av genetiska

av

analyser för massundersökningar av anställda.

Ministerrådet har i ett beslut i juni 1990 Council decision 29 June

1990 människans anfört bl.a. följande: att rätten till om arvsmassa genetisk identitet är del individens integritet och värdighet, att en av individen måste försäkras rätt att, utifrån fullständig kunskap om tören hållandena, acceptera eller neka till att bli informerad om sina genetiska karaktäristika samt att, då det inte finns klara normer och bestämmelser vissa sidor genteknikens möjliga utveckling, kan det uppstå en om av

risk för att det genomförs analyser i övervakningssyfte, vilket skulle kunna få genomgripande konsekvenser för samhällslivet. Det krävs där-

för att nödvändiga föranstalter vidtas för att undgå en oacceptabel ut-

88 Internationellaförhållanden

veckling, särskilt i form av förutsägbar medicin.

HIV-/Aidstester

Även på detta område saknas gemenskapsrättsliga regler av tvingande karaktär.

På ett möte mellan ministerrådet och medlemsstaternas hälsovårdsministrar i december 1988 antog rådet vissa uttalanden aids på om

arbetsplatsen Conclusions of the council and the Ministers for Health

of the member States, meeting within the Council, on l5 December 1988 concerning AIDS 89/C. 28/01.

Rådet uttalade bl.a. att enskilda infekterats HIV-virus inte utgör som av någon fara för sina arbetskamrater. Det saknas därför anledning att undersöka enskilda efter HIV-antikroppar 7. Anställda är HIVsom positiva men som inte visar några på sjukdomen aids skall symptom anses som och behandlas som normala arbetstagare 8. De anställda skall inte vara skyldiga att underrätta sin arbetsgivare HIVom infektionen 9. Anställda drabbats aids skall behandlas på som av samma sätt som arbetstagare med andra svåra sjukdomar som påverkar utförandet av deras arbetsuppgifter. När sjukdomen minskar den anställdes möjligheter att utföra sina arbetsuppgifter, skall dessa eller arbetstiden justeras, så att en sådan anställd kan arbeta så länge som möjligt 11.

Framtiden

Det mesta beträffande EU:s framtida agerande området syns fokuseras kring frågor om genteknik och då bl.a. gentester i arbetslivet.

Inom EU sker ett kontinuerligt arbete i BIOMED Biomedical/Health

Research, vilket är EU:s för medicin- och hälsoforskning. program

Arbetet syftar huvudsakligen till samordning medlemsländernas

av

forskning. BIOMED l;199l-94 innehåller t.ex. ett projketomräde

som skall utvärdera biomedicinska etiska frågor. Det biomedicinska nya

forskningsprogrammet BIOMED 2 innehåller forskningsområdet Bio-

medicinsk etik. Ett projekt inom programmet Ethical, social and scientific problems related to the application of genetic screening and genetic monitoring for employees the cont. of European approach a

Internationella förhållanden 89

to health and safety at work berör gentester i arbetslivet. EU:s arbete detta område sker även inom den till BIOMED kopplade organisationen HUGO Human Genome Organisation. Inom denna

organisation koordineras internationella strävanden på området och uppmuntras bl.a. till offentlig debatt samt ges information och råd i samband med vetenskapligt, etiskt, socialt, juridiskt och kommersiellt användande av projekt som rör människans arvsmassa. En särskild arbetsgrupp inom organisationen HUGO-projektet skall granska de etiska, sociala och legala aspekterna av den pågående kartläggningen av märmiskans arvsanlag. Gruppen har särskilt poängterat vikten av att genetiska tester i arbetslivet omgärdas med garantier mot missbruk.

EU-kommissionen har under är 1995 antagit ett gemenskapsprogram för

arbetarskyddsfrågor for åren 1996 2000. Åtgärd 3 med rubriken "Nya

hälso- och säkerhetsrisker" upptar bl.a. som ett viktigt problem att undersöka följande. "Fördelar eller nackdelar som kan uppstå till följd av särskilda tekniker för övervakning av arbetsstyrkans hälsotillstånd inbegripet genetisk hälsoundersökning och genetisk övervakning med

hänsyn till etiska, sociala, psykosociala och rättsliga följder i samband

med dess användande."

EU-kommissionens femte generaldirektorat arbetar f.n. nära Europa-

rådet med frågor rörande medicinska undersökningar i arbetslivet. Vad

som särskilt diskuteras är den etiska sidan av dessa undersökningar och då särskilt genetiska undersökningar. Ambitionen är att allmänna riktlinjer i dessa frågor skall kunna publiceras före utgången av år 1996.

7.5 International labour organization

Internationella arbetsorganisationen ILO har sedan år 1946 ställning

som ett av Förenta Nationernas FN fackorgan. ILO-konferensen utar-

betar konventioner och rekommendationer arbetslivets område. Konventionerna och rekommendationerna innehåller minimistandarder som anger den lägsta godtagbara nivån i olika arbetsrättsliga avseenden. Konventionerna blir bindande för Sverige genom ratificering. Som exempel på sådana för landet bindande konventioner kan utredningen

nämna 1981 års konvention nr 155, ratificerad år 1982 om arbetarskydd och arbetsmiljö samt 1985 års konvention nr 161, ratificerad år

1986 om företagshälsovård.

90 Internationella förhållanden

När det gäller medicinska undersökningar finns endast ett fåtal allmänna

konventionsregler om detta, t.ex. de ovan nämnda 1981 och 1985 års

konventioner. Några för Sverige bindande konventioner enbart som mer

eller mer i detalj berör dessa frågor finns inte.

Inom ILO pågår dock arbete på detta fält ännu inte har formen som av konventioner eller rekommendationer. Vad gäller drog- och alkohol-

tester kan utredningen som exempel nämna att ett interregionalt expertmöte inom ILO år 1993 framlagt vissa riktlinjer Guiding principles

on

drug and alkohol testing the workplace as adopted by the ILO

Interregional Tripartite Experts Meeting Drug and Alcohol Testing on

in the Workplace, 10-14 May 1993, Oslo I-Ionefoss, Norway. Riktlinjerna behandlar bl.a. juridiska och etiska frågeställningar, tekniska och vetenskapliga aspekter samt utformningen drogprogram

av

och drogplaner.

I riktlinjerna förespråkas bl.a. att arbetsgivaren, för att nå största möjliga samförstånd om testernas värde för företaget, tillsammans med arbetstagare och deras representanter utvärderar arbetsplatsens behov åtgärder mot alkohol av och narkotika samt tillsammans beslutar vilka åtgärder är lämpliga för som arbetsplatsen.

Om drogtester skall ingå i företagets strategi mot alkohol och droger, bör de utgöra en del av företagets program ñr att öka säkerheten arbetsplatsen och för att förbättra företagets arbetsmiljö och produktivitet. En viktig del föreav tagets drogprogram är den skrivna drogpolicyn. I denna bör alla detaljer kring drogtesterna och testproceduren regleras, t.ex. syftet med testen, vad resultatet skall användas till, en beskrivning test- och anal sekretessav bestämmelser samt vilka droger företaget att testa för. som avser

I riktlinjerna behandlas också kraven på testprocedurens säkerhet och ILO rekommenderar att denna procedur skall följa de krav National Institute som on Drug Abuse NIDA ställer amerikanska laboratorier. I riktlinjerna uttalas också att tester för annat än droger, t.ex. för aids och andra sjukdomar eller graviditetstester inte bör utföras. Vidare sägs att ett testresultat från en screening av urin alltid skall konfirmeras med metod, t.ex. gaskroen annan matograñ. Där sägs också att positiva testresultat inte automatiskt betyder att den testade är en missbrukare, varför positiva resultat alltid skall utvärderas av oberoende medicinsk expertis ñr att utesluta alternativa orsaker till resul-tatet.

Riktlinjerna behandlar också etiska och juridiska aspekter på drogtester. De etiska aspekterna år framför allt att företagen måste väga behovet tester mot av det faktum att arbetstagarens integritet kränks dessa. Företagen måste också av tillse att sekretesskraven kring testresultaten uppfylls. De juridiska aspekterna

Internationella förhållanden 9l

kan sammanfattas på så sätt att testerna och testproceduren måste överensstämma med internationella överenskommelser och nationell lag.

I riktlinjerna understyks att det inte finns några undersökningar som visar att drogtestningsprogram minskar de problem som missbruk av alkohol och narkotika kan orsaka på en arbetsplats. Det finns inte heller några belägg för att drogtester innebär att produktivitet eller säkerhet på arbetsplatsen ökar.

ILO har under åren 1994/95 revision 31 Janaury 1995 utarbetat en handledning om hanterandet av alkohol- och drogrelaterade problem

arbetsplatsen Code of practice on the mangement of alcohol- and drug-

related issues in the workplace. Denna handledning behandlar bl.a. frågor om drogplaner. När det gäller alkohol- och drogtester hänvisas till 1993 års riktlinjer.

7.6 Europarådet

Europarådet har under en längre tid arbetat med frågor som rör bioetik. Ministerrådet vid Europarådet antog år 1992 riktlinjer for gentester

människor i hälso- och sjukvårdssammanhang. Gentestning i arbets-

livet behandlas därvid inte särskilt men riktlinjerna kan sannolikt ändå

tillämpas på arbetsmiljöområdet. Europarådets bioetiska kommitté Sterling Committee on Bioethics skall belysa etiska och sociala effekter av

gentekniken. År 1992 tillsattes särskild arbetsgrupp denna komen av mitté. Arbetsgruppen har år 1994 föreslagit konvention för att en

skydda människors värdighet och rättigheter vid tillämpningen av gen-

tekniken. Konventionen beräknas bli färdig under år 1996.

7.7 Förenta nationerna

Förenta Nationernas FN konvention om de medborgerliga och

politiska rättigheterna innehåller bestämmelser om vissa grundläggande

fri- och rättigheter, bland dem artikel 17 om individens rätt till skydd for sitt privatliv. Enligt artikel 17 är godtyckliga eller olagliga ingripanden i de enskildas privatliv förbjudna. Artikeln stadgar att varje

människa har rätt till att skyddas i lag gentemot dylika ingripanden.

Enligt konventionens artikel 4 får avvikelser från artikel 17 ske i ett allmänt nödläge men endast om vissa villkor är uppfyllda och om undantaget inte innebär att någon diskrimineras grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion eller social härkomst.

92 Internationellaförhållanden

Genom artikel 17 i konventionen finns en skyldighet för konventionsstaterna att i lag skydda individen mot alla sorters ingrepp i privatlivet, oavsett om det är staten själv eller om det är enskilda personer som utför ingreppen. Det bör dock understrykas att svensk rättspraxis innebär att internationella överenskommelser måste införlivas i svensk rätt genom lagstiftning för att kunna åberopas inför svensk domstol. FN-konventionen har inte införlivats genom lagstiftning.

The United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization

UNESCO tillsatte år 1993 en kommitté International Bioethics

Committee, som har som uppgift att ta fram ett förslag till deklaration om skydd av det mänskliga genomet. Enligt planerna skall förslaget godkännas av UNESCO år 1998. Det skall sedan följas av en FNkonvention. En särskild undergrupp arbetar med gentestning. Denna undergrupp kommer bl.a. att beröra hur missbruk av genetisk informa-

tion kan förebyggas.

7.8 Nordiska rådet

År 1991 behandlades vid Nordiska rådets 39:de session ett medlemsförslag om användningen av genetiska tester i samband med anställning. Förslaget avstyrktes emellertid med hänvisning till att frågan borde prövas i ett större sammanhang än enbart i förhållande till anställning och

försäkring. Rådet konstaterade dock att den genetiska utvecklingen går

mycket fort och att den noga måste följas. Rådet uttalade även att det inte går att bortse från att gentester kan komma att bli aktuella och att det därför kan vara ändamålsenligt att reglera frågan ett tidigt stadium.

8 Utredningens enkätundersökning

8.1 Bakgrund

Enligt direktiven skall utredningen kartlägga förekomsten av olika former av medicinska undersökningar, såväl i samband med en anställning som under en anställning. Med anledning härav har utredningen utarbetat frågeformulär för centrala statliga myndigheter, landsting, kommuner, privata företag, kooperativa företag och företagshälsovårdsenheter. Frågefomulären finns som bilagor l0-l3. Det som därvid framkommit redovisas nedan i sammanfattningt. En utförligare en redovisning finns i bilaga 14.

Undersökningen är genomförd i olika etapper:

Förfrågan till centrala statliga myndigheter, större privata och kooperativa företag samt kommuner och landsting

Undersökningen har skett i två steg.

Inledningsvis sände utredningen ut en mindre enkät till samtliga centrala statliga myndigheter samt privata och kooperativa företag med minst 100 anställda. Frågefonnuläret återfinns som bilaga 10.

2. För att få ett bättre beslutsunderlag beslöt utredningen att göra en fördjupad studie av de statliga myndigheter samt privata och kooperativa företag i den mindre enkäten antingen svarat att de i som något fall under år 1994 ställt krav på medicinska undersökningar i samband med nyanställning eller under pågående anställning erbjudit eller ställt krav på medicinska undersökningar i något fall. Dessa tillställdes omfattande frågeformulär. Även samtliga landsting ett mer och 96 av Kommunförbundet utvalda kommuner fick det mer omfattande frågeformuläret. Frågefonnuläret återfinns som bilaga ll.

94 Utredningens enkätundersökning SOU I996:63

Bortfall

I den mindre enkäten svarsbortfallet 21 procent. Målgruppen för den var stora enkäten de krävt eller erbjudit medicinska undersökvar som ningar i målgruppen för den mindre enkäten, förutom landstingen och ett urval kommuner. Det sammanlagda svarsbortfallet består då dels av de som inte besvarat den stora enkäten, 37 procent, dels av de i svarsbortfallet i den lilla enkäten som genomfört medicinska undersökningar. För de frågor som förekom i både den mindre och den större enkäten är bortfallet lägre, medan bortfallet är större för de frågor som endast förekom i den större enkäten, eftersom det finns ett bortfall i båda stegen. Detta måste beaktas vid en generell bedömning av hur vanligt förekommande det är med medicinska undersökningar i arbetslivet.

Förfrågan till vissa mindre företag

Utredningen har även utarbetat ett mer kortfattat frågeformulär för att kartlägga förhållandena i företag med färre än 100 anställda. Frågeformuläret återfinns som bilaga 12. Utredningen har därefter uppdragit Testhuset marknad opinion TEMO att göra en telefonintervju i enlighet med frågeformuläret med 600 slumpmässigt utvalda företag i olika branscher i hela riket samt att sammanställa och analysera inkomna svar.

Förfrågan till vissa företagshälsovårdscnheter

För att kartlägga förhållandena inom företagshälsovården har utredningen utarbetat ett frågefonnulär för dessa. Frågefomiuläret återfinns som bilaga 13. Fonnuläret har tillställts 118 slumpvis utvalda företagshälsovårdsenheter efter samråd med Föreningen Svensk Företagshälsovard. o

8.2 Resultatet

av kartläggningen

Undersökningar i samband med nyanställning

Av privata och kooperativa företag med minst 100 anställda är det 46 respektive 40 procent arbetsgivarna åtminstone någon gång av som under år 1994 begärt medicinska undersökningar i samband med nyanställning. Andelen som krävt medicinska undersökningar är lägre i mindre företag. Sålunda är andelen privata företag med l-l9 anställda

Utredningens enkätundersökning 95

och 20-99 anställda som krävt medicinska undersökningar vid nyanställning 4 respektive 25 procent. Vid en jämförelse mellan olika näringsgrenar är det framför allt tillverkningsindustri och hotell/restaurang som ligger över genomsnittet. Av statliga myndigheter är det 12 procent som krävt medicinska undersökningar vid nyanställning. Motsvarande siffra för landsting och kommuner är 60 figur l.

ca procent se

Figur l: Arbetsgivare som i något fall begärde medicinska undersökningar/bedömningar vid nyanställning år 1994.

privata lördag l-l9 anställda privata lördag 20-99 anställda privata företag l0O anställda kooperativa företag 100 anställda myndigheter

landstingskmununa- 9:21

pxinuuuiommuner E1515 krävt kontroll i något fall 0% 20% 40% 60% 80% 100% under,994

I frågeformulären frågas efter vilket stöd arbetsgivaren ansåg sig ha för att ställa krav på medicinska undersökningar vid nyanställning. Arbetsgivaren kunde att kraven grundade sig på stöd i lag/författning, i svara kollektivavtal/överenskommelse eller att kraven ställdes på annan grund

i den mindre enkäten till företag med fler än 100 anställda samt till

statliga myndigheter och i enkäten till företag med upp till 100 an-

ställda eller enbart på arbetsgivarens begäran i den större enkäten till

företag med fler än 100 anställda samt till statliga myndigheter, landsting och kommuner.

96 Utredningens enkätundersökning SOU |996:63

Av privata företag med minst 100 anställda svarade var fjärde arbetsgivare att de i något fall under år 1994 ställt krav enbart på egen begä- Av landstingen var det ca 40 procent som gjort detta. Varannan ran. kommun och vart tredje landsting hade ställt krav med stöd av laglförfattning. Av privata företag med minst 100 anställda var detta mindre vanligt. En jämförelse mellan privata företag visar att andelen företag som krävt medicinska undersökningar enbart på egen begäran är högst

bland de största företagen se figur 2.

Figur 2: Arbetsgivare som i något fall begärde medicinska undersökningar/bedömningar vid nyanställning 1994. Uppdelat efter grund för undersökningarna.

privata företag l-l9 anställda privata företag §15 20-99 anställda :oÃV privata företag Kollektivavtal/överens- 100 anställda kommelse kooperativa företag m I Egenbegäran mo mmm statligamyndigheta i 9 ELAgJBrfattning landsting

pnimükommuner 1 r Krävt kontroll I 0% I0% 20% 30% 40% 50% 60% 70% kolv. någo| fan 1994

Utredningens enkätundersökning 97

Av de privata företag som krävt medicinska undersökningar anger mer än 80 procent att kraven gällde alla anställdes. Motsvarande siffra som for landsting och kommuner är omkring 60 procent. Av statliga myndigheter är motsvarande andel lägre. Hos dessa har arbetsgivarna framför allt riktat kraven till vissa yrkesgrupper. De medicinska undersök-

ningarna vid nyanställning är således omfattande hos arbetsgivare

som ställer sådana krav vid nyanställning. Av exempelvis privata företag med minst 100 anställda är det 46 procent krävt medicinska undersom sökningar vid nyanställning. Av dessa företag krävde drygt 80 procent undersökningar av alla. Det skulle dämied kunna uppskattas det att krävts medicinska undersökningar samtliga nyanställda i 38 av procent de företag inom denna kategori vilka nyanställt

av se tabell l.

Tabell Andel arbetsgivare krävt medicinska undersökningar som av samtliga vid nyanställning under år 1994.

Typ av företag/myndighet Skattad andel arbetsgivare kräver som medicinsk undersökning alla av nyanställda. Procent

Privata företag l-l9 3 anställda

Privata företag 20-99 25 anställda

Privata företag 2 lOO 38 anställda

Bygger antagandet att krav grundats på lag/författning ställts i som samma utsträckning som krav som grundats kollektivavtal/överenskommelse och egen begäran. Detta eftersom uppgift saknas omfattom ningen av krav med stöd lag. Siffran kan överskattad. av vara

De vanligaste typerna av medicinska undersökningar är undersökningar av läkare/sjuksköterska och hälsodeklarationer. Dessa förekommer,

beroende på sektor, hos 50 till 79 arbetsgivarna krävt procent av som

medicinska undersökningar. Motsvarande siffror för enbart

provtag-

ningar är mellan 7 och 37 procent och för drog- och alkoholtester

mellan 0 och 12 procent. HIV-tester ingår hos 0 till 2 procent av

arbetsgivarna som krävt medicinska undersökningar se tabell 2.

4 16-0329

98 Utredningens enkätundersökning

Tabell 2: Procentandel arbetsgivare som begärt vissa typer av undersökningar dem krävt medicinska undersökningar med stöd av som kollektivavtal/överenskommelse eller enbart pâ arbetsgivarens av

begäran i samband med nyanställning.

Privata Statliga Lands Kom- Privata ftg 100 myndig- -ting muner ftg 100 anst. heter anst. % % % % % Undersökning 71 63 53 65 57 läkare/sjuksköterska

undersökning Hälsodeklaration 67 50 67 79 56

Övrigt 1 1 3 0 7 6

Vad gäller alla kolumner utom företag med färre än 100 anställda är siffett vågt medelvärde motsvarande siffror för medicinska undersökrorna av ningar baserade på kollektivavtal/överenskommelse och undersökningar baserade enbart på arbetsgivarens begäran. Vägningsfaktom baseras andelen arbetsgivare, de nyanställt, angett att de genomfört undersökningar av som som baserade på respektive grund. Dessa siffror är behäftade med en viss osäkerhet, beroende på att arbetsgivare kan ingå både i gruppen som krävt samma medicinska undersökningar baserade på kollektivavtal/överenskommelse och enbart på begäran. Tillgängliga data ger inte möjlighet att ta hänsyn till egen detta. + Baseras på endast 8 svarande.

De allra flesta arbetsgivare som kräver medicinska undersökningar vid

nyanställning anlitar företagshälsovården för genomförande av dessa.

Drogtester krävs framför allt större privata företag. Alkoholtester av

förekommer i ungefär omfattning hos statliga myndigheter,

samma

landsting, kommuner och större privata företag. HIV-tester krävs vid nyanställning främst privata företag. Två av företagen i gruppen med

av minst 100 anställda har vart och ett krävt HIV-tester av fler än 10 per-

Utredningens enkätundersökning 99

soner. Dessa företag finns inom tillverkningsindustri och handel. Som grund för undersökningarna har de i dessa fall angett centralt eller lokalt avtal/överenskommelse.

I företag med minst 100 anställda har åtgärder, som ett resultat

av undersökningarna, vidtagits i ca 20 procent av företagen krävt som undersökningar. I mindre företag är andelen som vidtagit åtgärder lägre. I kommunerna är motsvarande siffra drygt 30 procent. När det gäller

typ av åtgärder föreligger en betydande osäkerhet data från de

men privata företagen kan tyda på att av företag vidtagit åtgärder, har som knappt hälften någon gång ett resultat undersökningarna valt som av att inte anställa. Det är möjligt att enkäternas konstruktion medfört en

underskattning i denna siffra.

En skattning av andelen personer som inte fått anställning i privata

företag med fler än 100 anställda p.g.a. resultaten av de medicinska

undersökningarna ger vid handen att ungefär 2 procent genomgått som undersökningar år 1994 inte fått den sökta anställningen. Relaterat till samtliga som nyanställdes de större företagen har l procent inte ca fått anställning p.g.a resultaten från de medicinska undersökningarna. Dessa siffror är förmodligen underskattade, eftersom det finns ett

mycket stort svarsbortfall, som här antagits utgöra företag som inte vidtagit åtgärden att avstå från att anställa.

Både av de större företagen och av statliga myndigheter, landsting och kommuner anger arbetsgivarna individens tjänstbarhet det som vanligaste skälet till att ställa krav vid nyanställning. Detta gäller oavsett vilken grund som de stödde sig figur 3.

100 Utredningens enkätundersökning

Figur 3: Arbetsgivares skäl för ställda krav vid nyanställning år 1994. Krav grundade på kollektivavtal/överenskommelse och på egen begäran.

Tjânstbarhet

E Myndigheter.landsting. Arbctsskada kommuner

Säkerhetsrisk för IPrivala företag 100 andra anställda

Skadapåmiljö eller egendom i i i i Andel T 0% 20% 40% 60% 80% 100% arbetsgivare

Det är minst lika vanligt hos statliga myndigheter, landsting och kommuner som i de stora företagen i den privata sektorn att ange risk för arbetsskada i den sökta anställningen som skäl för kraven undersök-

ningar vid nyanställning. Det kan tyda att selektionen av individer

med utgångspunkt i risken för arbetsskada sker i samma utsträckning

hos statliga myndigheter, landsting och kommuner som i de större privata företagen.

Undersökningar av anställd personal

Av privata företag med minst 100 anställda är det 36 procent som under år 1994 åtminstone någon gång krävt medicinska undersökningar av

Utredningens enkätundersökning 101

anställd personal. Motsvarande siffra hos kooperativa företag är 27 procent. Andelen är lägre hos mindre företag. Således är andelen

privata företag med l-19 anställda och 20-99 anställda krävt

som medicinska undersökningar anställd personal 2 respektive 12 av procent. Av statliga myndigheter är det 16 procent någon gång krävt som

medicinska undersökningar under pågående anställning. Motsvarande siffra För landsting och kommuner är 87 respektiv 81 figur 4.

procent

Fr.0.m. den l juli 1994 ändrades bestämmelserna i lagen offentlig om anställning LOA. Dessa ändringar utgör hinder för bl.a. kommuner ett och landsting att generellt utföra medicinska undersökningar. Följakt-

ligen kan det tänkas att kommuner och landting har kräva passat att så många medicinska undersökningar möjligt under det första som halvåret 1994. Detta kan förklara deras höga procentsiffror.

Figur 4: Arbetsgivare i något fall begärde medicinska som undersökningar/bedömningar anställd personal år 1994. av

privata företag l-19 anställda privata företag 20-99anställda privata företag l00 anställda kooperativa företag 100anställda

myndigheter

landstingskommuna :izizi:

pxium ommuner" " Krävt kontroll I något fd 0% 20% 40% 60% 30% 10094;under1994

102 Utredningens enkätundersökning

Det finns tendens att privata företag kräver medicinska undersöken

ningar i större utsträckning i samband med nyanställning jämfört med kraven på anställda. Av statliga myndigheter, landsting och kommuner

kräver arbetsgivarna i större utsträckning medicinska undersökningar av

anställda jämfört med vad de gör vid nyanställning.

Figur 5: Arbetsgivare i något fall begärde medicinska undersom sökningar/bedömningar anställd personal under år 1994. av Uppdelat efter grund för undersökningarna.

privata företag l 9 anställda

privataföretag Kollektivavtal/överens- D 2039 sunda kommelse

privataföretag 100 anställda g Egen begäran

kooperativa företag 100 anställda - Lngförfzitming statliga myndigheter

landsting

primärkomm uner 4 Krävt kontroll i 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% någotfall 1994

Av figur 5 framgår att det kommuner och landsting är närmare 80 av procent arbetsgivarna någon gäng krävt medicinska undersökav som

ningar lag/författning. Även hos de kooperativa företagen

med stöd av är detta vanligt. Det är vanligt hos landstingen att ställa krav enbart på begäran. I de större privata företagen hänvisar arbetsgivarna egen

ungefär lika ofta till lag/författning som till kollektivavtal/överens-

kommelse och begäran. Av företag med 1-9 och 10-19 anställda egen är det 2 respektive 7 procent ställt krav medicinska undersöksom ningar. Av företag med 20-99 anställda är det 12 procent som ställt sådana krav och då företrädesvis på begäran. Det är möjligt att egen konstruktionen frågeformuläret till företag med färre än 100 anställda av kan ha medfört kraftig underskattning andelen arbetsgivare som en av ställt krav på medicinska undersökningar av anställda.

Utredningens enkätundersökning 103

Av privata företag med fler än 100 anställda, landsting och kommuner

är det mellan 40 och 50 procent dem ställt krav, är av som som grundade på avtal/överenskommelse, som ställt kraven på alla. Ungefär lika

många har ställt kraven på vissa yrkesgrupper. För krav baserade på

arbetsgivarens begäran är det, i samma sektorer, 17 till 25 procent som ställt kraven på alla och 28 till 56 procent ställt kraven på vissa som yrkesgrupper. Hos vissa arbetsgivare har de ställt kraven speciella

åldersgrupper. Således är de medicinska undersökningarna relativt

om-

fattande i företag som genomför sådana för anställd personal. Hos

exempelvis privata företag med minst 100 anställda är det drygt 36 procent som krävt medicinska undersökningar anställd personal. Av av

dessa företag kräver knappt 35 procent undersökningar alla. Det

av skulle därmed kunna uppskattas att det krävts medicinska undersökningar av samtliga i 12 procent av företagen. Denna procentsiffra kan

vara överskattad se not till tabell 1.

Av arbetsgivare som krävt medicinska undersökningar under pågående anställning är undersökningar läkare/sjuksköterska den vanligaste av

typen av undersökningar. Dessa undersökningar förekommer, beroende

på sektor, hos 63 till 87 procent arbetsgivarna. Enbart provtagningar av förekommer, beroende sektor, hos 13 till 60 arbetsprocent av givarna. Motsvarande siffror för drog- och alkoholtester är l till 43 procent. Högst andel som genomför dessa typer av tester finns i landstingen. HIV-tester förekommer hos till 7 arbetsgivare upp procent av

som genomför medicinska undersökningar tabell 3.

104 Utredningens enkätundersökning

Tabell 3: Procentandel arbetsgivare som begärt vissa typer av undersökningar av dem som krävt medicinska undersökningar för anställda kollektivavtal/överenskommelse eller enbart på arbetsgivamed stöd av

rens begäran.

Privata Statliga Kom- Lands- Privata ftg 100 myndig- muner ting ftg 100 anst. heter anst. % °/o °/o Undersökning 63 79 74 87 74 läkare/sjuksköterska

undersökning Hälsodeklaration 44 14 42 26 Övrigt 8 7 37 9 6

Vad gäller alla kolumner utom företag med färre än 100 anställda är siffrorna ett vägt medelvärde av motsvarande siffror för medicinska undersökningar baserade på kollektivavtal/överenskommelse och undersökningar baserade enbart pá arbetsgivarens begäran. Vägningsfaktom baseras andelen arbetsgivare, de nyanställt, som angett att de genomfört undersökningar av som baserade respektive grund. Dessa siffror är behäftade med en viss osäkerhet, beroende på att samma arbetsgivare kan inga både i gruppen som krävt medicinska undersökningar baserade pâ kollektivavtal/överenskommelse och enbart på begäran. Tillgängliga data ger inte möjlighet att ta hänsyn till egen detta.

De allra flesta arbetsgivare som krävt eller erbjudit medicinska undersökningar för anställd personal anlitar företagshälsovården för genomförande av dessa.

Av åtgärder som resultat av de medicinska undersökningarna är omplacering, rehabilitering samt anpassning av arbetsmiljön de vanligaste

åtgärderna tabell 4 och 5.

Utredningens enkätundersökning 105

Tabell 4: Företag med färre än 100 anställda som krävt/erbjudit medicinska undersökningar av anställda. Procentandel vidtagit vissa som typer av åtgärder.

Antal anställda

rehabilitering

Tabell 5: Arbetsgivare som krävt medicinska undersökningar av an-

ställda. Procentandel som vidtagit vissa typer åtgärden.

av

privata statliga lands- komftg100 myndig- ting muner

ligare medicinsk utredning

övrigt 6 3 9 11

ingen åtgärd 59 54 33 47

Siffrorna är ett vägt medelvärde motsvarande siffror för medicinska av undersökningar baserade lag/författning, kollektivavtal/överenskommelse och undersökningar baserade enbart på arbetsgivarens begäran. Vägningsfaktorn baseras på andelen arbetsgivare som angett att de krävt undersökningar baserade på respektive grund. Dessa siffror är behäftade med viss osäkeren het, beroende på att en och samma arbetsgivare kan ingå i flera grupper samtidigt. Tillgängliga data ger inte möjlighet att ta hänsyn till detta.

l06 Utredningens enkätundersökning

Skälen till att arbetsgivarna ställt krav på anställda är framför allt individens tjänstbarhet och risken för arbetsskada. Detta gäller oavsett vilken grund som de stödde sig figur 6.

Figur 6: Arbetsgivares skäl för ställda krav anställda är 1994. Krav grundade på kollektivavtal/överenskommelse och egen begäran.

Tjänstbamet

l Myndigheter. Arbemskada landsting.kommuner | l

Säkerhetsrisk för IPnvala lorelag 100

andra i

anställda

i Skada miljö elleregendom Andel arbelsgivare 100%

Det är vanligt att arbetsgivarna erbjuder medicinska undersökningar till sina anställda. Detta är vanligast förekommande i privata företag med 20-99 anställda. Av de statliga myndigheterna och landstingen är det mellan 50 och 70 procent arbetsgivarna har erbjudit undersökav som ningar. Av företag med minst 100 anställda har 41 procent erbjudit medicinska undersökningar. Minst vanligt är detta i de minsta företagen med 1-19 anställda, där 20 procent arbetsgivarna erbjudit underca av sökningar någon gång under år 1994.

Utredningens enkätundersökning 107

Framtida utveckling

Kraven ett ökat antal medicinska undersökningar som inte har stöd i lag/författning eller kollektivavtal/överenskommelse har ökat de tre senaste åren hos statliga myndigheter, landsting och hos privata företag med minst 100 anställda. Detta får stöd av resultaten från företagshälsovården, där nästan hälften av enheterna anser att kraven på medicinska undersökningar i sin helhet, dvs. även undersökningar med stöd i lag och avtal, har ökat de tre senaste åren. Drygt hälften att inneanser

hållet har förändrats och då oftast i riktning omfattande under-

mot mer sökningar.

Det är betydligt vanligare, ca 20 procent, att arbetsgivarna att de anger har konkreta planer på att utöka verksamheten med medicinska undersökningar jämfört med att undersökningarna kommer att minska eller upphöra, mindre än 2 procent. Arbetsgivarna frågar efter konkreta planer, vilket bör kunna tolkas som att de som anger utökning här med stor säkerhet också kommer att genomföra detta. Svaren tyder på att medicinska undersökningar kommer att bli vanligare.

9 Personlig integritet i arbetslivet

1 Inledning

Integriteten är en viktig fråga när det gäller medicinska undersökningar i arbetslivet. Denna kan gälla den enskildes valfrihet att genomgå en medicinsk undersökning. Vidare kan det i samband med sådan en undersökning komma fram för individen känsliga uppgifter, denne som inte vill att arbetsgivaren skall få kännedom om.

Det kan vara fråga risk för kränkning såväl kroppslig personlig av som integritet. Med kroppslig integritet utredningen närmast det menar som har med individens självbestämmande den kroppen att göra. om egna Vissa grundläggande bestämmelser detta finns i regeringsfonnen om RF. Enligt 2 kap. 6 och 8 RF är varje medborgare gentemot det allmänna skyddad mot påtvingade kroppsliga ingrepp och mot frihetsberövande. Ingen skall därför på myndighets begäran mot sin vilja en behöva undergå medicinska undersökningar. Undantag från denna huvudregel får enligt 2 kap. 12 § regeringsfonnen endast lag göras genom

eller genom annan författning efter bemyndigande i lag, vissa förut-

om sättningar är uppfyllda. Hit hörande frågor berörs i avsnittet regler om om medicinska undersökningar i arbetslivet. Med personlig integritet menar utredningen det som rör uppgifter eller information kan om som hänföras till en viss person. Hit hör t.ex. uppgifter enskilds hälom en sotillstånd eller andra personliga förhållanden.

Ett problem är att det i samband med medicinska undersökningar även kan komma fram sådana uppgifter inte efterfrågade. som var Ett annat är att skyddet for den berörde individen vid avvägning i vissa fall en måste vika till förmån för skyddet för tredje man.

Utredningen behandlar i avsnittet utredningens överväganden och om förslag medicinska undersökningar i arbetslivet frågor rör om som narkotikatester och gentester. Därutöver finns det ytterligare två frågor som utredningen har valt att närmare granska, vilket sker nedan, med hänsyn till integriteten. Det gäller dokumenteringen de uppgifter framav som

110 Personlig integritet i arbetslivet

kommit vid de medicinska undersökningarna i arbetslivet och skyddet för dessa uppgifter.

Integriteten kan i många sammanhang kopplas samman med etiken. Utredningen redogör närmare för den medicinska etiken i arbetslivet i bilaga 15.

av

9.2 Dokumentering medicinska under-

sökningar

Inom hälso- och sjukvården

Allmänt gäller vid vård av patienter inom hälso- och sjukvården att en patientjoumal skall föras. Det gäller även inom företagshälsovården, eftersom en arbetstagare, som där genomgår en läkarundersökning, är att betrakta patient. Om joumalföring finns bestämmelser i pasom en tientjournallagen 1985:562. Lagen gäller såväl allmän som enskild hälso- och sjukvård. Med vård avses i patientjoumallagen även undersökning och behandling. Kravet på joumalföring gäller endast för den verksamhet inom hälso- och sjukvården som är individuellt inriktad mot patienter. När det gäller individinriktade förebyggande åtgärder, t.ex. allmänna och riktade hälsoundersökningar, vaccinationer, hälsoupplysning samt mödra- och barnhälsovård skall också en journal föras. Detgäller vid hälsoundersökningar patienten själv tar initiativ samma som till. Det kan här vara fråga om synundersökning for utprovning av glasögon hos optiker eller ett besök utan vård- eller behandlingssyfte, såen vid undersökning för att få ett intyg för körkort eller friskintyg som en för anställning. Detta framgår förarbetena till lagen prop. 1984/ en av 85:l89, sid. 36 Enligt utredningens uppfattning gäller vad ovan sägs även för sådana medicinska undersökningar av en arbetssökande eller en anställd som omfattar narkotika- och alkoholtester.

En patienjoumal skall föras för varje patient och får inte vara gemensam för flera En patientjoumal skall innehålla de uppgifter som personer. behövs för god och säker vård av patienten. Vissa uppgifter skall en dock alltid, de föreligger, enligt 3 § patientjournallagen finnas i en om patientjoumal. Det gäller uppgifter patientens identitet, väsentliga om uppgifter bakgrunden till vården, uppgift ställd diagnos och om om anledningen till betydande åtgärder samt väsentliga uppgifter om mera vidtagna och planerade gärder.

Personlig integritet i arbetslivet lll

I förordningen 1986:198 om provtagning för infektion av HIV finns ett undantag när det gäller identitetskravet i patientjoumallagen. Enligt förordningen tillämpas inte föreskriften i patientjoumallagen identiom tetsuppgifter i en patientjoumal i samband med provtagning för infektion av HIV, patienten begär att ett sådant tas anonymt. om prov Föreskriften skall emellertid tillämpas resultatet provtagningen om av visar att patienten är HIV-smittad.

Uppgifter i en joumalhandling får inte utplånas eller göras oläsliga i andra fall än då Socialstyrelsen förordnat om detta. Nännare bestämmelser om detta finns i 6 och 17 patientjoumallagen. Däremot får rättelse av felaktiga uppgifter i en patientjoumal ske. Därvid skall den som svarar för rättelsen ange i joumalen när rättelsen har skett och vem som har gjort den. Varje joumalhandling skall också hanteras och förvaras så, att obehöriga inte får tillgång till den. Nännare bestämmelser om detta finns i 7 § patientjoumallagen, 7 kap. l § sekretesslagen och 8 § lagen 1994:953 åligganden för personal inom hälsoom och sjukvården. Enligt 8 § patienjoumallagen skall joumalhandling en bevaras minst tre år efter det att den sista uppgiften fördes i handlingen. Regeringen eller Socialstyrelsen får dock föreskriva att vissa slags joumalhandlingar skall bevaras i minst tio år. Om detta finns bestämmelser i förordningen 1986:203 förlängd bevarandetid för om vissa joumalhandlingar inom hälso- och sjukvården.

Om rätten att ta del av joumalhandlingar inom den allmänna hälso- och sjukvården finns bestämmelser tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen 1980:100. Om rätten att ta del joumalhandlingar inom den av enskilda hälso- och sjukvården finns bestämmelser i patientjoumallagen. Utredningen utvecklar närmare sekretessproblematiken nedan och i avsnittet utredningens överväganden och förslag medicinska om om undersökningar i arbetslivet.

Socialstyrelsen är enligt förordningen 1988:1236 med instruktion för Socialstyrelsen central förvaltningsmyndighet för bl.a. verksamhet som rör hälso- och sjukvården. Enligt 4 § förordningen 1985: 796 med vissa bemyndiganden för .Socialstyrelsen att meddela föreskrifter m.m. får styrelsen meddela de ytterligare föreskrifter behövs för verksom ställigheten av patientjoumallagen. Socialstyrelsen har gett ut ett flertal författningar som berörjoumalföring. Den viktigaste är Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd 1993220 patientjoumallagen. om

112 Personlig integritet i arbetslivet

Inom arbetsmarknaden

I 4 kap. 7 § arbetsmil/ölagen anges att regeringen eller, efter regeringens bestämmande, Arbetarskyddsstyrelsen kan föreskriva att register skall föras vid läkarundersökning som har föreskrivits med stöd av 5 eller 6 § med uppgifter de undersöktas namn och om undersökom ningsresultatet. I anslutning till sådana föreskrifter kan Arbetarskyddsstyrelsen i samråd med Socialstyrelsen utfärda allmänna råd till läkare som utför undersökningarna. Föreskrifter enligt 4 kap. 7 § arbetsmiljölagen finns i Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling AFS. Sådana föreskrifter har utfärdats med stöd 18 § arbetsiniljöförordningen av 1977:1166 i AFS 1989:3 kadmium, AFS 1992:2 om asbest, AFS om 1992:16 kvarts, AFS 1992:17 bly, AFS 1993:4 om härdplaster, om om AFS 1993:57 om dykeriarbete samt AFS 1995:1 om rök- och kemdykning.

1 AFS 1989:3, 32 sägs att arbetsgivaren skall föra register över alla enligt dessa föreskrifter varit föremål för läkarundersökning eller som periodisk kontroll. Resultatet av läkarundersökningen och den periodiska kontrollen vad avser tjänstbarhcten i den avsedda sysselsättningen skall föras i registret.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Arbetarskyddsstyrelsen kan med stöd av 5 kap. 4 § arbetsmiljö/tiger; föreskriva att vid läkarundersökning, som har föreskrivits i vissa fall avseende minderårig, skall föras register med uppgifter om de undersöktas nanm och om undersökningsresultatet. Arbetarskyddsstyrelscn har med stöd av 18 § arbetsmiljöförordningen utfärdat en kungörelse AFS 1990:19 med föreskrifter om anlitande av minderåriga i arbetslivet. En föreskrift om detta finns i bilaga med en förteckning över vissa riskfyllda arbetsen uppgifter som är förbjudna enligt 5 § kungörelsen. Dar föreskrivs bl.a. att för den som är under 18 men under kalenderåret fyller minst 16 år krävs läkarintyg om att risk för skadlig inverkan av arbete inte finns för den minderårige. Det gäller vid bergarbete, vârdarbete nrm. samt arbete med farliga ämnen, såsom kvarts och bly. 1 och med att en sådan föreskrift läkarundersökning uppställts. kan Arbetarskyddsstyrelsen om även föreskriva en skyldighet för arbetsgivaren att föra register om den minderårige berörs arbetet och resultatet av undersökningen. som av Någon sådan föreskrift har dock Arbetarskyddsstyrelsen inte meddelat. Detta fråntar emellertid inte den läkare utfört en undersökning på som den minderårige och utfärdat ett läkarintyg däröver att föra föreskrivna patientjournaler.

Personlig integritet i arbetslivet 113

I 3 § arbetsmiljöförordningen finns nämnare föreskrifter om förvaring av handlingar. Vissa register skall av arbetsgivare förvaras under minst tio år räknat från den dag då den sista antecknigen gjordes i registret. Andra register skall av arbetsgivaren förvaras under minst fyrtio år räknat från den dag då expositionen upphörde. Om verksamheten överlåts, skall handlingarna överlämnas till den nye innehavaren. Arbetarskyddsstyrelsen kan enligt 18 § föreskriva om annan förvaringstid och om förvaringsplats.

Dokumentationsteknik

Med en joumalhandling avses en framställning i skrift eller bild samt en upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel. Således omfattas även Lex. röntgenbilder samt patientjournaler mikrofilm och journaler som förs med hjälp av ADB av journalhandlingsbegreppet.

Patientjoumallagen är teknikneutral, dvs. den gäller oberoende av på vilket medium som patientjoumalema förs. Beträffande journaler som förs med hjälp av ADB gäller också datalagen 1973:289.

Det skall finnas en registeransvarig för patientjournaler som förs med hjälp av ADB. Inom den hälso- och sjukvård som bedrivs av landstingen och kommunerna är det den nämnd som leder verksamheten, som är registeransvarig. Inom privat hälso- och sjukvård, Lex. företagshälsovården, är den registeransvarig för vars verksamhet registret förs. Det kan vara såväl en juridisk som en fysisk person. Den registeransvarige har att iaktta datalagens regler och se till att dessa följs.

Med personregister avses i datalagens mening ett register som förs med hjälp av ADB och som innehåller personuppgifter kan hänföras till som den som avses med uppgiften. För att få föra ett eller flera personregister krävs licens hos Datainspektionen. Därutöver krävs tillstånd för ett register, bl.a. om det skall innehålla känsliga uppgifter. Myndigheter inom hälso- och sjukvården behöver dock inte tillstånd att för vårdeller behandlingsändamål inrätta och föra ett personregister, innesom håller uppgifter om någons sjukdom eller hälsotillstånd i övrigt. Läkare får också utan tillstånd inrätta och föra personregister innehåller som sådana uppgifter om någons sjukdom eller hälsotillstånd i övrigt, son1 de erfarit i sin yrkesutövning.

114 Personlig integritet i arbetslivet

När Datainspektionen meddelar ett tillstånd beslutar inspektionen om föreskrifter, dvs. villkor i det enskilda fallet, för personregistret.

Datainspektionen brukar meddela föreskrifter beträffande tillståndspliktiga register främst om ändamålet med registret, registerinnehåll, inhämtande av uppgifter, rättelse felaktiga uppgifter, joumalåtkomst, av information till de registrerade och ADB-säkerhet.

När det gäller register inom arbetsmarknaden brukar föreskriftema enligt uppgift från Datainspektionen reglera ändamål, krav på samtycke för registrering, krav på infonnation om rätten till utdrag enligt 10 § datalagen, krav på information om att registreringen är frivillig, krav på infonnation hur lång tid uppgifterna skall bevaras, - om krav på information om strykningsrätt samt krav på ADB-säkerhet. -

Datainspektionen har bl.a. givit ut skriftema Personregister i arbetslivet och Personregister i företagshälsovården. De är dock inte direkt hänförbara till ADB-baserade patientjoumaler.

Det finns många olika datorjoumalsystem. Det är emellertid viktigt att man använder sig av ett sådant system som uppfyller de krav ställs som i patientjoumallagen, datalagen och sekretesslagen.

För ADB-förda patientjournaler inom företagshälsovården gäller samma regler som för manuellt förda journaler. Ytterligare föreskrifter framgår av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 1993:20 till patientjoumallagen.

Verksamhetens upphörande

Joumalhanteringen uppfattas ofta ett praktiskt problem när som en privatpraktiserande läkare lägger sin verksamhet utan att överlåta sin ner praktik till någon kollega, som samtidigt övertar hanteringen och av ansvaret för patientjoumalema. Den vanligaste orsaken till att frågan om den fortsatta hanteringen av joumalhandlingar väcks är, att den har som haft ansvaret för hanteringen avlidit. Härtill kommer att dödsbodelägarna ofta saknar både kompetens och möjligheter att ta hand om joumalmaterialet under föreskriven arkiveringstid. Det får inte bli så att

Personlig integritet i arbetslivet 115

joumalema läggs undan eller kastas bort utan några garantier beträffande obehörig spridning eller säker förstoring m.m. Samma problem kan uppkomma när enskild verksamhet läggs ner av andra skäl, t.ex. en när företagshälsovård stängs på grund av företagets konkurs. Socialen styrelsen får därför enligt ll § patientjoumallagen besluta att patientjournaler skall hand. Förutsättningen är att det på sannolika skäl tas om kan antas att patientjournaler inom enskild hälso- och sjukvård inte kommer att handhas enligt föreskrifterna i patientjoumallagen eller enligt föreskrifter meddelats med stöd av lagen. Styrelsen får också som besluta om omhändertagande av patientjournaler inom enskild hälsooch sjukvård, den som ansvarar för hanteringen av joumalema om ansöker det och det finns ett påtagligt behov av att joumalema tas om hand. Det kan t.ex. ske enskild yrkesutövare avser att avbryta om om en sin verksamhet i landet för en längre tids vistelse i utlandet.

En omhändertagen journal skall återlämnas till den som ansvarade för joumalen, det är möjligt och det inte finns skäl för omhänderom tagande. Ett beslut i frågan om äterlämnande meddelas av Socialstyrelsen efter ansökan den som vid beslutet om omhändertagande av joumalen ansvarade för hanteringen av denna. av

i Patientjoumaler skall hand skall förvaras avskilda hos som tas om arkivmyndigheten i det landsting eller, i fråga om kommuner som inte tillhör något landsting, den kommun där joumalema finns. Socialstyrelsen skall i varje beslut om omhändertagande ange hos vilken arkivmyndighet joumalema skall förvaras. som

9.3 Sekretess

Det allmännas verksamhet

Varje svensk medborgare har enligt offentlighetsprincipen rätt att ta del allmänna handlingar. Detta framgår av 2 kap. l § tryckfrihetsförav ordningen TF. Utländska medborgare är i detta hänseende likställda med svenska medborgare jfr l4 kap. 5 § TF. Lagstiftarna har dock ansett det nödvändigt att i vissa fall göra inskränkningar i denna rätt, det är påkallat med hänsyn till skyddet för enskilds personliga t.ex. om förhållanden. Inskränkningama anges i en särskild lag, sekretesslagen 1980:100.

116 Personlig integritet i arbetslivet

Sekretesslagen anger vad skall sekretesskyddat i det allmännas som vara verksamhet, i första hand myndigheternas. Lagen innehåller bestämmelser om begränsning av rätten att ta del allmänna handlingar, av om förbud mot att lämna ut sådana handlingar tystnadsplikt. samt .om

Enligt en huvudregel i 7 kap. 1 § sekretesslagen gäller sekretess inom hälso- och sjukvården för uppgifter enskilds hälsotillstånd eller om andra personliga förhållanden, det inte står klart att uppgifterna kan om röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider Sekretesmen. sen enligt denna bestämmelse är förenad med ett s.k. omvänt skaderekvisit, vilket innebär presumtion för sekretess. Sekretess till skydd för en en enskild gäller enligt l4 kap. 5 § sekretesslagen inte i förhållande till den enskilde själv. Den kan i övrigt helt eller delvis efterges honom. av Vad nu sägs gäller emellertid inte annat följer bestämom av en annan melse i sekretesslagen. Sekretessen inom hälso- och sjukvården gäller t.ex. i förhållande till den vård- eller behandlingsbehövande själv i fråga om uppgifter om hans hälsotillstånd. Förutsättningen är dock att det med hänsyn till ändamålet med vården eller behandlingen är av synnerlig vikt att uppgifterna inte lämnas till honom 7 kap. 3 § sekretesslagen. Sekretessen gäller även för anmälan eller utsaga annan av enskild någons hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden. Förom utsättningen är att det kan antas att fara uppkommer för att den har som gjort anmälan eller avgivit utsagan eller någon närståendet till honom utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgifterna röjs 7 kap. 6 § sekretesslagen.

Generellt gäller även enligt 14 kap. l § sekretesslagen att sekretess inte hindrar att uppgifter lämnas till myndighet, uppgiftsskylen annan om dighet följer av lag eller förordning. Den bestämmelse sekretessen som här viker för måste innebära skyldighet för myndigheten eller den en enskilde, t.ex. läkare, att lämna ut vissa uppgifter. en

Generellt hindrar inte heller sekretessen att uppgifter angår som misstanke brott lämnas till åklagamiyndighet, polismyndighet om en en eller en annan myndighet har att ingripa mot brottet. Fönitsättsom ningen är att fängelse är föreskrivet för brottet och detta kan antas föranleda påföljd-än böter. När det gäller uppgifter inom en annan hälso- och sjukvården förutsätts dock att det är fråga misstanke om om brott, för vilka föreskrivs minst två års fängelse. Det gäller följaktligen endast de allvarligaste brotten såsom t.ex. mord, våldtäkt och grovt narkotikabrott. Undantag finns även för vissa brott Hälsomot unga. och sjukvårdspersonal vid medicinska undersökningar finner som att

Personlig integritet i arbetslivet ll7

patienten missbrukar narkotika och kanske även upptäcker att denne innehar en mindre kvantitet därav får inte anmäla detta till polis- eller åklagaimyndighet.

Sekretess gäller vidare i verksamhet som avser omhändertagande av en patientjoumal inom den enskilda hälso- och sjukvården för uppgifter om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden 7 kap. l § sekretesslagen.

I 7 kap. ll § tredje stycket sekretesslagen finns bestämmelser om sekretess inom vissa delar av en myndighets personaladministrativa verksamhet. Enligt tredje stycket gäller sekretess bl.a. i sådan verksamhet för uppgifter om enskilds hälsotillstånd, om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider uppgifterna röjs. men om Uppgifter som en myndighet inhämtar i samband med en anställds sjukledighet eller om dennes hälsotillstånd i andra sammanhang kan således hemlighållas enligt denna bestämmelse. Sekretessen har emellertid i dessa fall inte samma styrka som gäller inom hälso- och sjukvården. Dock gäller inte sekretessen t.ex. i ett ärende om anställning. Detta innebär att uppgifter om hälsotillståndet som en arbetssökande utan anfordran av en arbetsgivare lämnar i ett anställningsärende som regel är offentliga.

Sekretessen i 7 kap. 11 § sekretesslagen utgör enligt 14 kap. 7 § inget hinder mot att en myndighet t.ex. fullgör vad som i lag är föreskrivet om skyldighet att lämna infonnation till företrädare för arbetstagarorganisation eller till skyddsombud.

Ytterligare information om hur bestämmelserna om sekretess inom företagshälsovården bör tolkas, finns i Socialstyrelsens allmänna råd l99l:4 om sekretess inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten.

Vidare anges i 14 kap. 9 § sekretesslagen att en myndighet i vissa fall skall uppställa förbehåll, sekretessbelagda uppgifter lämnas ut till en om enskild. Om detta skett, är mottagaren bunden av de förbehåll som har föreskrivits vid utlämnande av uppgifter till denne från den offentliga sjukvården.

118 Personlig integritet i arbetslivet

Privat verksamhet

Den som tillhör eller har tillhört hälso- och sjukvårdspersonalen inom den enskilda hälso- och sjukvården skall iaktta den tystnadsplikt m.m. som följer av 8-11 lagen 1994:953 åligganden för personal om inom hälso- och sjukvården åliggandelagen. Dessa får inte obehörigen röja vad de i sin verksamhet har fått enskilds hälsotillstånd veta om en eller andra personliga förhållanden. Som obehörigt röjande inte anses att någon fullgör uppgiftsskyldighet följer lag eller förorden som av ning.

Även tystnadspliktsbestämmelsema i åliggandelagen till sin lydelse om skiljer sig från bestämmelserna i sekretesslagen, har bestämmelserna i huvudsak samma innebörd.

När det gäller uppgifter anställds personliga förhållanden om en som förekommer i ett enskilt företags personaladministrativa verksamhet, saknas i allmänhet tystnadsplikt.

Den som i en enskild arbetsgivares personaladministrativa verksamhet genom intyg av läkare. vilket har lämnats arbetsgivaren på grund av lagen on1 sjuklön 1991:1047, eller försäkran i lagen genom som avses fått kännedom enskilds hälsotillstånd eller personliga förhålom en landen i övrigt, får emellertid enligt 18 § lag inte obehörigen samma röja vad han sålunda fått veta.

Slutligen kan företagen avtal ha förbundit sin personal till genom tystnadsplikt avseende det den får reda på i verksamheten. En som sådan tystnadsplikt är emellertid inte straffsanktionerad. Därutöver eller i brist på sådana avtal är det nännast fråga etik. moral. lojalitet en om och förtroende gör att uppgifter de anställda i företaget inte som om sprids vidare. Detta brukar enligt praxis företagen också iaktta.

Om samtycke

Uppgifterna patient i patientjournal är omgärdade om en en av en mycket stark sekretess. Det innebär att uppgifter patients hälsoom en tillstånd eller andra personliga förhållanden inte får lämnas det ut. om inte står klart att ett utlämnande inte är till för denne. Begreppet men "men" innefattar både kroppsliga ingrepp och psykiska obehag. Frågan om utlämnande skall därvid bedömas med utgångspunkt fran patientens

Personlig integritet i arbetslivet 119

egen uppfattning om vad som kan medföra ett men. Sekretessen är till för att skydda patientens personliga förhållanden. Denne har därför med få undantag rätt att ta del och i övrigt förfoga över uppgifterna om av sig själv. Som en konsekvens därav har han också rätt att helt eller delvis efterge sekretessen, dvs. han kan lämna sitt samtycke till att en viss, vissa eller alla uppgifter som begärs om honom lämnas ut. Ett samtycke kan gälla för en viss tid eller gentemot en viss person eller en viss myndighet. En patient kan samtycka till att uppgifter, för vilka sekretess gäller till skydd för honom själv, lämnas till en annan enskild, med förbehåll inskränker mottagarens rätt att lämna uppgifterna som vidare. I så fall skall myndigheten enligt 14 kap. 9 § sekretesslagen uppställa förbehållet, när uppgiftema lämnas ut. Den som givit sitt samtycke till att uppgifter får lämnas ut har också rätt att när som helst, helt eller delvis, återkalla sitt samtycke.

Det finns inga föreskrifter i sekretesslagen om formerna för hur ett samtycke skall inhämtas. Om man tex. bör kräva ett skriftligt samtycke eller inte är beroende av omständigheterna i det enskilda fallet. Som regel torde ett muntligt samtycke tillräckligt. Ett samtycke får vara emellertid inte ges ett så generellt innehåll att den enskilde allmänt förklarat sig avstå från sekretessen hos en viss myndighet. För att undvika framtida oklarheter, kan det dock vara av värde att arbetsgivaren gör en anteckning i sina handlingar om vad samtycket avser och till vem det riktar sig. Inom hälso- och sjukvården, tex. företagshälsovården, kan det många gånger vara lämpligt att genom en anteckning i patientens journal, patientkort eller liknande. notera att denne lämnat sitt samtycke och vad samtycket omfattar.

Ett samtycke behöver inte uttryckligt. I många fall talar man om vara

s.k. informerat samtycke. Detta är Lex. vanligt inom hälso- och sjuk-

vården. I dessa fall har patienten infonnerats om de behandlingsmetoder som hälso- och sjukvårdspersonalen har för avsikt att vidta samt om vilka uppgifter som kommer att lämnas ut och till vem. Genom att patienten ställer upp och medverkar till behandlingen anses han ha samtyckt till denna och uppgiftslämnandet till dess att han motsätter sig detta. I andra fall anses ett s.k. presumerat samtycke föreligga. Den som har hand om uppgifterna kan i sådana situationer anta. att den som uppgifterna gäller skulle ha samlyckt, om han hade blivit tillfrågad. Situationen kan också vara den att patienten visserligen haft möjlighet att lämna sitt samtycke att detta inte skett, därför att det hela tiden men varit underförstått att uppgiftema skall lämnas ut.

120 Personlig integritet i arbetslivet

Arbetsgivares rätt att ta del av uppgifter

En arbetsgivare har inte rätt att få ta del uppgifter anställd av om en

l

från hälso- och sjukvården, t.ex. ett sjukhus eller företagshälsovården. Om sådana uppgifter får lämnas ut eller inte skall alltid bedömas i varje enskilt fall. Uppgifter om den anställdes hälsotillstånd får därför i princip inte lämnas ut till arbetsgivaren utan den anställdes samtycke.

En särskild fråga är vad som bör gälla i fråga sådana uppgifter om som en läkare begär för att fullgöra ett uppdrag han har erhållit från som en annan än patienten, t.ex. att gå en myndighet till handa med ett utlåtande. Enligt förarbetena till sekretesslagen måste läkare har en som åtagit sig att sakkunnig yttra sig i fråga viss i som en om en person princip vara berättigad att redovisa sina rön till uppdragsgivaren. Han röjer då inte några uppgifter utanför denna sin särskilda verksamhet för det allmänna. Undersöker han den enskilde, måste han klargöra situationen för denne. Det kan emellertid tänkas att vederbörande tidigare har vänt sig till sammme läkare och anförtrott honom vissa uppgifter. Den verksamhet i vilken dessa uppgifter har inhämtats får anses skild från verksamheten som sakkunnig. Läkaren får därför i princip inte utan den undersöktes samtycke utnyttja eller yppa uppgifterna när han fullgör uppdraget som sakunnig prop. 1979/8022, del A, sid. 169.

Av propositionen framgår även att det föreligger mycket begränsade möjligheter att utan patientens samtycke föra uppgifter vidare från t.ex. företagsläkaren till en myndighet. Om läkaren har åtagit sig att som sakkunnig yttra sig t.ex. i fråga viss lämplighet till om en persons en viss befattning, måste han emellertid kunna redovisa sina iakttagelser till arbetsgivaren. Detta förhållande måste givetvis påpekas för den enskilde vid undersökningen, om sådan företas. Har den enskilde tidigare vänt sig till företagsläkaren, är läkaren i princip förhindrad att föra vidare uppgifter som därvid anförtrotts honom.

I flera fall föreskrivs i lagar eller andra författningar skyldighet för en myndigheter eller enskilda, t.ex. en läkare. att lämna ut i och för sig sekretesskyddade uppgifter. Utredningen har även granskat aktuella bestämmelser. Några av dem redovisas i bilaga 16. Där berörs även frågan om sekretessen och skyddsombuden. En utförligare beskrivning om arbetsmiljö och sekretess återfinns i Utredningens om arbetsmiljösekretess betänkande Arbetsmiljö och sekretess SOU 1987:66.

l2l

10 Genteknik

10.1 Inledning

En central fråga när det gäller medicinska undersökningar i arbetslivet är i vilken grad de kan komma att användas för att utestänga människor från arbetslivet. Gentekniken och gentester kommer härvidlag lätt i fokus. Genteknikens möjligheter att förutsäga sjukdom i samband med t.ex. medicinska undersökningar inför en anställning kommer här att beröras för att belysa möjligheten att utestänga en arbetssökande från arbetsmarknaden.

Ordet gentester används vanligen för att beteckna en biokemisk/ molekylärbiologisk analys av DNA i blodprov eller annat prov som tagits från en människas kropp. En gen analyseras i taget. Avsikten med testen kan sägas vara att visa om man är född med en "nonnal" eller med en avvikande variant av den analyserade I många fall kan genen. genvarianten predisponera för sjukdom, dvs. vara ett sjukdomsanlag. Genvarianten ökad sannolikhet för att bäraren inom framtid ger en en blir sjuk. Genvarianten är då en "riskmarkör" och gentesten kan bidra till att förutsäga sjukdom.

För att i korthet utveckla bakgrunden kan utredningen nedan nämna tre faktorer. En första faktor är att genetisk infomiation ofta kan inhämtats på annan sätt. Man kan använda enkla tekniker, som t.ex. att iaktta den undersökte eller att ställa frågor om sjukdomar i släkten. En andra faktor är att begreppet "sjukdomsanlag" inrymmer flera olika typer av genvarianter kan ha radikalt olika betydelser för bäraren. En tredje som faktor är att ordet "förutsäga" i en del fall är liktydigt med en mycket hög risk, nära 100%. I andra fall anger det en mycket låg risk.

En utförligare version om gentekniken återfinns i bilaga 17 till detta betänkande. Utredningen får i detta sammanhang även hänvisa till Genetikkommitténs betänkande SOU 1984:88 Genetisk integritet och Genteknikberedningens betänkande SOU 1992:82 Genteknik en utmaning.

122 Genteknik

10.2 Icke gentekniska metoder

Gentekniken har blivit allmänt lättillgänlig först under de senaste årtiondena. Före genteknikens genombrott kunde spåra anlag för man sjukdom t.ex. analys individens släkthistoria. Även tecken genom en av iakttagna vid en vanlig läkarundersökning kan förebåda många sjukdomar. En del tecken anger med stor sannolikhet att den undersökte skall bli sjuk, andra det med liten sannolikhet. Även konvenanger tionella Iaboratorietekniker, att mäta t.ex. kolesterolhalten i blodet, som används på detta sätt. Så kallad "biologisk monitoring" är ytterligare en annan metod som används i arbetslivet i vissa sammanhang.

Det finns alltså rad metoder vid sidan gentestema, vilka del en av av en är mycket enkla och effektiva, att inhämta infonnation genetisk om kontitution och att förutsäga sjukdom.

10.3 Genvarianternas

vanlighet, genomslag

och samverkan med miljöfaktorer

Ovanliga genvarianter

Många genvarianter som predisponerar för sjukdom är mycket ovanliga. En vanlig gräns mellan "vanlig" och "ovanlig" är att 1% av en befolkning är bärare det finns genvarianter är betydligt men som mer sällsynta än så. En del av dessa predisponerar för allvarliga genetiska sjukdomar. Dessa har varit uppmärksammade under lang tid. Anledningen är att de uppträder familjevis och med hög sannolikhet

drabbar individer inom dessa familjer. l genetiska tenner kan

samma sak uttryckas som att anlaget har hög penetrans och att anlagets arvsgång därför lätt kan spåras i ett familjeträd. Hög penelrans visar att anlaget, genvarianten, "ensamt" sjukdom. l praktisk mening behöver ger inga andra villkor uppfyllda än att individen råkar bära detta enda vara anlag. Ibland talar man om "mono-genetiska sjukdomar" för att poängtera detta.

Vanliga genvarianter

Andra genvarianter är betydligt vanligare. Det finns exempel genvarianter som tycks predisponera för sjukdom och förekommer som

Genteknik 123

hos hälften av befolkningen. Dessa genvarianters förmåga att förutsäga sjukdom är annorlunda än dem Allmänt kan sägas att som avses ovan. vanliga genvarianter, om de överhuvud taget påverkar sjukdomsuppkomst, i allmänhet med låg sannolikhet förutsäger sjukdom. Detta medför t.ex. att bäraren i flertalet fall hinner drabbas och dö någon helt av annan sjukdom än den förutsagts. som

Ett annat sätt att uttrycka detta är att säga att kanske de flesta bärama av dessa vanliga genvarianter mycket väl kan leva ett helt nomialt liv. Det behövs omfattande forskning, dels vad funktion, dels avser genens befolkningsjämförande forskning där jämför stora man grupper av människor, för att man över huvud taget skall kunna visa att en gen predisponerar för sjukdom. Det är knappast möjligt att försöka utrycka en enskild individs risk att få den förutsagda sjukdomen. Det enda man kan säga är att genvarianten ökad risk jämfört den ger en men genomsnittliga risken för en tänkt gnipp människor som saknar genvarianten. Risken kan fördublad. t.ex. vara

Ytterligare ett annat sätt att uttrycka detta är att att många vanliga ange sjukdomar har genetiska komponenter. Forsknigen visar, ibland ett oväntat sätt, att det finns samband mellan någon vanlig genvariant och någon vanlig sjukdom. Det kan någon sä kallad folksjukdom vara som t.ex. diabets, hjärtinfarkt eller Längtifrån alla får den cancer. som aktuella sjukdomen bär genvarianten. För att skall tala ett man om samband räcker det med att det är vanligare att de som fär sjukdomen bär genvarianten än att "nomialbefolkningen" gör det. Forskning för att påvisa sådana samband pågår nu världen över.

10.4 Miljöfaktorer

En specialinriktning av denna forskningsverksamhet är att även involvera någon miljöfaktor. Frågan är då miljöfaktor, t.ex. om en som tobaksrök eller någon arbetsmilöfaktor, i kombination med den aktuella genvarianten predisponerar för sjukdom.

Ett nyligen studerat exempel gäller lungcancer, tobaksrök och en genvariant som finns hos hälften den svenska befolkningen. Hittillsav varande forskningsresultat att röker, har föranger om man man en dubblad risk att få lungcancer, dessutom råkar bärare om man vara av den aktuella genvarianten. En följdfraga blir dä: Om har en person som inte röker men som i sitt arbete är exponerad för delvis samma

124 Genteknik

kemikalier som finns i tobaksrök, löper även denna fördubbperson en lad risk att få cancer Svaret på denna fråga finns ännu inte men forskning pågår.

10.5 Gentestemas nisch

När det gäller forskning kring vanliga genvarianter och deras samband med vanliga sjukdomar och miljöfaktoremas roll, är gentestema snarast en förutsättning. De är snabba, enkla att utföra och exakta. Med rätt kunskap och inte alltför avancerad teknisk laboratorieutrustning kan man undersöka stora grupper av människor. Ett enkelt blodprov räcker som utgångsmaterial. ljust denna typ av forskning är gentester överlägsna.

Under de närmaste åren torde många samband mellan genvarianter och sjukdom komma att upptäckas. Kanske kommer även andra samband mellan t.ex. genvarianter och psykisk konstitution att påvisas. Ibland kommer även miljfaktoremas samspel med de olika genvariantema att kunna belysas. Man kan alltså se fram emot en situation med snabbt växande kunskap på detta område.

10.6 Gentestemas möjligheter att utestänga

Mot denna korta och skissartade bakgrundsbeskrivning kan frågan ställas om genteknisk forskning och gentester kan komma att användas för att utestänga människor från arbetsmarknaden. Om utgår ifrån man att ingen gör detta i berått mod, kan man ändå tänka sig att så kan ske med t.ex. ekonomiska eller andra motiv. Framställningen här begränsas till att gälla hälsoundersökningar och ambitionen att förutsäga sjukdom. Det förtjänar också att framhållas att det gäller arbetslivet.

Monogenetiska sjukdomar

Det är svårt att se tydliga och starka incitament till att använda genteknik för att utestänga personer som bär på genvarianter som predisponerar för de så kallade mono-genetiska sjukdomarna. Det torde vara sällsynt att helt okunniga anlagsbärare söker arbete. För det första är det sällsynta anlag. För det andra kan det lätt spåras i släktingars sjuklighet. Med den växande informationen i samhället torde i framtiden flertalet personer i släkter med hög sjuklighet själv väcka miss-

Genteknik 125

tankar. Incitamentet ligger snarast hos individen och målsättningen är att få individualiserad rådgivning. Detta kan personalen inom hälso- och sjukvården. I speciella fall kan rådgivningen också gälla arbetet.

Vanliga sjukdomar

Det ökande antalet svaga genetiska "riskmarkörar", dvs. genvarianter som anger en svagt ökad risk för t.ex. cancer eller hjärtinfarkt, kan framstå som intressanta för en arbetsgivare just därför att de kan bäras av flera av de anställda och okända. Flera faktorer talar dock emot vara en stor användbarhet. Till dessa hör att riskökningen är svag jämfört med många andra risker i samället som t.ex. att röka eller att äta viss mat. En annan är att de aktuella sjukdomarna vanligtvis debuterar sent i livet och att anställningsmönstret i framtiden går mot kortare anställningar. Det är med andra 0rd osannolikt att den anställde skall drabbas av den förutsagda sjukdomen under den tid som han är anställd. Eftersom det i huvudsak rör sig om kroniska sjukdomar, behöver inte kostnaden bli ett starkt incitament för arbetsgivaren. Därtill kommer att det borde finnas så många andra egenskaper hos en individ som är mer betydelsefulla vid en anställning.

Samarbetsfönnåga, intresse för arbetsuppgiften, anpassningsbarhet till en förändrad verksamhet m.m. torde betydligt viktigare än t.ex. vara en information att den arbetssökande löper visserligen fördubblad om en men ändå relativt låg risk att drabbas allvarlig sjukdom många år av framåt i tiden. Dessa sociala egenskaper kan i och för sig visa sig ha viss genetisk bakgrund de torde ändå lättare att ringa på men vara annat sätt än med gentester.

Benägenhet för "korttidssjukdom" och frekventa, korta sjukskrivningar kan säkert vara kostsamt för arbetsgivaren och utgöra ett incitament. Problemet är även synsättet på orsakerna varierar, att något nog, om lättdefrnierat genetiskt underlag knappast är tänkbart. Oavsett vilket synsätt som kommer att dominera i framtiden, torde även sådan en benägenhet lättare kunna spåras med andra tekniker än med gentester.

Yrkessjukdomar

I en framtid kommer säkert forskningen att visa på genetiska varianter som i kombination med en arbetsmiljöfaktor kan förutsäga yrkessjuk-

126 Genteknik

dom. Även sådana kombinationer kommer troligen också enbart att ange en låg risk. De genetiska riskmarkörema kommer även i dessa fall att ange en enbart svagt förhöjd risk i jämförelse med en icke definierad risk. Detta gör att de eventuella ekonomiska vinsterna borde bli små. Andra egenskaper hos personen, såsom noggrannhet och försiktighet i handhavandet av miljöfaktom, bör kunna spela en betydligt större roll.

På arbetsmiljöområdet kan kan t.ex. tänka sig att man inrättar man gränsvärden tar specifik hänsyn till med genetisk känsligsom grupper het. Detta skulle minska efterfrågan av tester. Dock görs detta i stort sett redan i dag. Ett annat alternativ skulle vara att man i högre grad än nu försöker undanta enskilda, speciellt känsliga individer från särskilt riskfyllda arbeten. Detta alternativ framstår som stötande för många. Det kan också bli svårt att etablera ett vetenskapligt stöd, som är tillräckligt starkt för att genomföra detta alternativ. I framtiden kan även tänka man sig det motsatta förhållandet. Det finns en risk för att olika intressenter skulle vilja utnyttja gentekniken för att sålla fram individer som, t.ex. genom viss tålighet, skulle lämpa sig för speciella arbeten.

10.7 Risker med att använda gentester för att

utestänga

Eftersom vinsten med en selektion som är stödd genetiska tester framstår som tveksam eller åtminstone svag, måste man också beakta risken för inte avsedda selektionseffekter. Även bortser från de om man etiska betänklighetema, är det inte riskfritt att använda gentester vid t.ex. anställning utan en mycket väl etablerad kunskap.

Ofullständig kunskap är riskabel. En genvariant, som enligt tillgänglig kunskap ökar risken för sjukdom i en miljö, kan skydda i en annan miljö. Det är dock inte bara ofullständig genetisk och biologisk kunskap som är riskabel. Man måste även beakta det snarast sociala förhållandet att människor med någon typ av genvariant som ger ett handikapp ofta kan kompensera för detta. Ett handikapp kan uppenbarligen av många människor vändas och utvecklas till en speciell begåvning. Det är inte lätt att avgöra när kunskapen om gen är uttömmande och risken för en felaktiga selektioner kan sällan uteslutas.

Till de etiska problemen med att använda gentester för att utestänga individer från arbetsmarknaden hör det förhållandet att en riskmarkör

Genteknik 127

enbart uttrycker en genomsnittlig riskökning. Just den testade och uteslutna individen kanske aldrig kommer att drabbas den förutsagda av sjukdomen.

10.8 Att förhindra missbruk av gentester

Ett missbruk av gentester kan i framtiden inte uteslutas, även om incitamenten för att använda gentester i dagens läge ter sig svaga. Förändrade förhållanden när det gäller sjukförsäkringar och andra politiska och sociala förändringar i samhället, kan stärka incitamenten. Det är också en historisk erfarenhet att människor tenderar att övervärdera eller övertolka genetisk kunskap. Denna risk finns också i dagens samhälle och i arbetslivet. Möjligt är att det uppstår mytbildningar kring gentestemas möjligheter att vid t.ex. anställning förutsäga sjukdom och att själva myten stor efterfrågan på Även ger en gentester. denna fara måste beaktas.

Det finns följaktligen anledning att överväga olika undersökningsåtgärder från samhällets sida. Lagstiftning mot att part utnyttjar en annan en individs genetiska information, kontrollinstans för gentestlaboratorier samt riktad information till nyckelgrupper såsom t.ex. företagsläkare, är insatser som diskuteras i olika sammanhang i ett antal länder.

11 Ekonomiska

aspekter på medicinska

undersökningar i arbetslivet

Orsaken till varför medicinska undersökningar utförs kan, som utredningen tidigare beskriver, bero pä flera olika anledningar. Innehållet i undersökningama kan även variera beroende pa orsaken till

varför de skall genomföras. Resultatet undersökning kan i sin av en tur leda till skilda beslut. Arbetsgivaren kan initialt få kostnader för investeringar syftar till att förbättra arbctmiljön. En anställd kan som få behålla arbetsuppgiften eller kan han nödgas bli omplacerad eller bli

föremål för rehabilitering. En arbetssökande kan ga miste visst om ett arbete som han sökt.

I det följande berör inredningen mycket kort nägra spörsmal om ekonomiska konsekvenser utförda medicinska undersökningar. Det av är emellertid inte utredningens avsikt att göra omfattande ekononagra miska beräkningar. Däremot har utredningen gjort försök fran ett att ett ekonomiskt perspektiv sammanfatta de för- och nackdelar medicinsom ska undersökningar i arbetslivet kan medföra. Dessa redovisas nämnare i bilaga 18.

Enligt uppgifter från Riksförsäkringsverket fortsätter sjukpenningdeleti i det partiella ohälsotalet att minska. Det partiella ohälsotalet mätt är ett på omfattningen Socialförsäkringens utbetalningar ersättning för av av inkomstbortfall vid ohälsa. Antalet arbetsskadeärenden fortsätter också att minska.

Enligt socialförsäkringsstatistiken frän Riksförsäkringsverket för är 1994 finns det cirka 1.880.000 ersättningsperioder, dvs. sjukfall. re-habiliteringsfall mfl., varade i l4 dagar eller längre. lfragavarande som perioder omfattar endast förvärvsarbetande i åldrarna 16 64 Det är. finns i nämnda sjukfall minst läkarintyg. l de längre fallen finns ett det flera läkarintyg. Av statistiken kan inte utläsa, varje läkarintyg man om har föregåtts undersökning. av en

5 6-0329

130 Ekonomiska aspekter på medicinska undez-.sñkningar i arbetslivet

Sjuk- och arbetsskadekommittén har avgivit en rapport SOU 1994:72 Sjukpenning, arbetsskada och förtidspension. Enligt kommittén om kommer morgondagens socialförsäkringar att befinna sig en miljö, där det mänskliga kapitalet, kunnandet, erfarenheterna och förändringskompetensen kommer att ha stor betydelse. Det finns emellertid också utveckling. Det finns risk för att de svaga gruppema i samen annan en hället blir allt större. Grupper människor med olika handikapp kan av få större svårigheter att komma eller vara kvar på arbetsmarknaden. Socialförsäkringama har en viktig uppgift i att medverka till att ge dessa stöd och trygghet. Storleken pä dessa grupper liksom deras grupper hälsotillstånd blir därmed betydelse för utfonnningen av framtidens av försäkringar.

Ett personalekonomiskt synsätt torde ha möjlighet att få en starkare förankring i arbetslivet. Det personalekonomiska tänkandet stimulerar till ett brett upplagt arbetsmiljöarbete. Arbetsmiljö- och rehabiliteringsinsatser kan bli naturlig del i ansträngningama att åstadkomma ökad en produktivitet, kvalitet och konkurrenskraft.

Ett antal ekonomiska beräkningar i samband med individemas ohälsa återfinns i kommitténs delbetänkande SOU 1995149 om försäkringsskydd vid sjukdom.

Enligt vad utredning erfarit kan mycket grovt beräkna att det man genomförs mellan 500.000 och l.00.00 medicinska undersökningar år inom företagshälsovården. Kostnaden för en undersökning per regleras genom avtal mellan de berörda partcma. Uppskattningsvis beräknas kostnaden för undersökning i genomsnitt uppga till mellan en 500 1.000 kronor, där dock den reella kostnaden snarare närmar sig det högre än det lägre beloppet. Det kan alltsa röra sig om en totalkostnad på miljard kronor per är som normalt arbetsgivama svarar en för. Nu angivna belopp mäste dock tas med största försiktighet. Därtill kommer kostnaderna för förlorad arbetstid. Den totala tiden för en hälsoundersökning varierar starkt gnmd avståndet mellan arbetsav stället och undersökningsplatsen. Grovt räknat torde den totalt förlorade arbetstiden kunna uppskattas till tva timmar undersökningstillfälle. per

Med hänsyn till den faktiska kostnaden och produktionsbortfallet för undersökningarna är det för det första betydelsefullt att de inte genomförs i onödan eller slentrianmässigt. En arbetsgivare bör därför noga pröva behovet medicinska undersökningar. Det behovet kan han av sedan sätta i relation till möjligheten att vidta andra atgärder. tex. för-

Ekonomiska aspekter på medicinska undersökningar i arbetslivet 131

bättra arbetsmiljön. Arbetsgivaren kan då frisk arbetskraft samt reducera riskerna för arbetsskador och olycksfall. Om medicinsk en undersökning ändå bedöms nödvändig, bör den inte innehålla fler undersökningar, prov och tester än som bedöms erforderliga med hänsyn till det resultat som arbetsgivaren vill få fram.

En annan viktig faktor för ekonomin är effekterna av de medicinska undersökningama, eftersom dessa pa ett eller annat sätt medför ekonomiska konsekvenser för berörda parter. En positiv effekt är att den som är sjuk kan bli botad och återgå helt eller delvis till arbetet. Minskade sjukskrivningskostnader gagnar den enskilde, arbetsgivaren, och samhället.

Med hänsyn till de ekonomiska effektema, förutom de sociala mfl., vilka inte här beaktas, är det följaktligen vikt att resultaten från av en undersökning är helt tillförlitliga. för att inte någon i onödan skall drabbas ekonomiskt.

12 Utredningens överväganden och förslag

12.1 Inledning

Läget på den svenska arbetsmarknaden är för närvarande mycket besvärligt och arbetslösheten är alltjämt osedvanligt hög. Mellan åren 1990 och 1994 minskade t.ex. antalet sysselsatta med 500.000. Regeringen har i sin regeringsförklaring angett sitt huvudmål till år som att 2000 halvera den öppna arbetslösheten till 4%.

Det finns en oro för att medicinska undersökningar kan komma att användas på ett diskriminerande sätt i arbetslivet här i samband med anställning och under anställning. I direktiven till denna utredning s. 4 uttrycks farhågor att den nuvarande arbetsmarknadssituationen, med hög arbetslöshet och ett ökat för kostnader vid sjukfrånvaro likansvar som för arbetsanpassning och rehabilitering för arbetsgivarna. kan öka intresset för att använda omfattande medicinska kontroller både vid nyanställning och under anställning. Det uttalas i direktiven detta kan att få negativa effekter i fonn utestängning och utslagning från arbetsav livet.

Medicinska undersökningar i arbetslivet kan förekomma i olika fonner. Några avser en regelrätt hälsoundersökning, medan andra avser att enbart kontrollera om en arbetssökande eller anställd använt alkohol t.e.. eller narkotika. Som framgår utredningens enkätundersökningar av ovan har medicinska undersökningar i arbetslivet de senaste tre åren ökat i omfattning. Detta syns gälla såväl icke författningsreglerade undersökningar som sådana undersökningar har stöd i lag som mm.

Utredningen behandlar huvudsakligen olika fonner medicinska av undersökningar som ålagts antingen de arbetssökande villkor för som ett anställning eller arbetstagare under anställning och där ett avböjande att medverka från de enskildas sida kan vissa arbetsrättsliga konsekvenser. Kraven på medicinska undersökningar i detta fall innefattar därför ett visst mått tvång. De medicinska undersökningar i vilka de av

134 Utredningens överväganden och förslag

enskilda erbjuds att frivilligt medverka och där ett avböjande inte får några konsekvenser arbetsrättsligt, behandlas däremot inte särskilt.

grundpelama i vårt demokratiska samhälle är att individen skall En av ha fritt tillträde till arbetsmarknaden och fritt kunna välja sysselsättning. I l kap. 2 § andra stycket andra meningen regeringsformen RF stadockså "det skall särskilt åligga det allmänna att trygga rätten till gas att arbete". Det aktuella grundlagsstadgandet är dock endast ett målssättningsstadgande och har inte karaktären rättsligt bindande föreav en skrift, utan det målet för den samhälleliga verksamheten. Den anger väsentliga funktionen med stadgandet är att ålägga det allmänna att positivt verka för att denna rättighet skyddas, främjas och i största möjliga utsträckning förverkligas. Genom att grundlagen betonar allas rätt till arbete, har det allmänna åtagit sig att göra det möjligt även för de med begränsad arbetsförmåga, handikapp att komma in på och m.m. kvar på arbetsmarknaden. vara

I Sverige saknar emellertid de arbetssökande i stort skyddande regler mot den är i färd med att anställa dem. Arbetsgivaren och den ensom skilde står inte i något avtalsförhållande till varandra med härav föl-

jande rättigheter och skyldigheter. Arbetsgivarens i princip fria anställ-

ningsrätt, sådan den kom till uttryck i § 23 Svenska Arbetsgivareav

föreningens SAF stadgar år 1905 senare § 32 och i överensstäm-

melse med den s.k. Decemberkompromissen år 1906 "arbetsgivaren har rätt att fritt antaga /.../ arbetare", är alltjämt allmän rättsgrundsats, en även den på tid från arbetstagarsidan börjat sättas i fråga. En om senare arbetsgivare kan därför med vissa begränsningar ställa de anställningsvillkor han önskar, t.ex. intyg över en genomgången medicinsk undersökning. En viktig begränsning är här god sedpå arbetsmarknaden, vilket i detta sammanhang kan sägas vara ett allmänt beteende som representerar viss allmän moralisk nivå. en

Anställningsavtalet grundar skyldighet för arbetstagaren att mot lön en ställa sin arbetskraft till förfogande. Det finns ett allmänt krav att en arbetstagare skall duglig för sin tjänst. Arbetstagaren är även skyldig vara utnyttja sin skicklighet och arbetsfönn äga. Arbetsdomstolen AD har att i domen följande: "Den allmänna förpliktelsen 1934 nr 182 fonnulerat ålägger alltid arbetama att fullgöra så gott arbete, som efter ett objektivt bedömande med hänsyn till omständigheterna skäligen kan fordras", se även AD 1945 47. Arbetstagarens hälsa kan naturligtvis påverka bl.a. nr hans möjlighet att utföra aktuella arbetsuppgifter. Brister i den enskildes påverkar arbetets utförande saknar här relevans jfr AD hälsa som inte

Utredningens överväganden och förslag 135

1994 nr 12.

Anställningsavtalet grundar även skyldigheter för arbetsgivaren, bl.a. för arbetsmiljön enligt arbetsmiljölagen AML. Det är arbetsgivaren som har ansvaret for att de enskilda arbetstagarna på arbetsstället inte drabbas ohälsa och olycksfall. I sammanhanget bör även observeras av arbetsgivarens långtgående rehabiliteringsansvar enligt 3 kap. 2 § a AML och 22 kap. lagen om allmän försäkring AFL.

Vad gäller medicinska undersökningar anställda det enskilda av anses anstdllningsavtalet utgöra grund för arbetstagarens skyldighet att under-

kasta sig sådana undersökningar. Avtalet kan fyllas ut med bl.a. lag och

kollektivavtal. För det offentliga området begränsas möjligheterna att ålägga de anställda att genomgå dessa undersökningar lagkrav

av ett se

30 § lagen om offentlig anställning, LOA. Arbetsgivaren på det privata området torde inte enbart med stöd rätten att leda och fördela av arbetet, dvs. sin bestämmanderätt över arbetsledningen, kunna påfordra att anställda genomgår medicinska undersökningar. Detta betyder att arbetsgivaren inte ensidigt kan besluta att de anställda skall genomgå

medicinska undersökningar se Schmidt m.fl. Löntagarrätt 1994 233

s. ff och AD 1991 45 282 jfr dock Källström; Alkoholpolitik och nr s. arbetsrätt 1992 74. Arbetsgivarens möjligheter kräva medicinska s. att undersökningar av sina anställda begränsas också bl.a. god sed på av arbetsmarknaden.

Arbetstagare har i Sverige ett relativt starkt skydd mot att arbetsgivarna skall kunna använda resultatet av en medicinsk undersökning grund som för uppsägning. Arbetsgivarens rätt att avsluta ett anställningsförhållande "arbetsgivaren har rätt att fritt /.../avskeda arbetstagare" har begränsats bl.a. genom införande 1974 och 1982 års lag anställningsskydd av om LAS. De anställda har enligt gällande arbetsrättsliga bestämmelser, t.ex. 7 § LAS rörande saklig grund för uppsägning, ett starkt skydd mot att oberättigat sägas upp. Som utredningen tidigare nämner är sjukdom

se t.ex. AD 1978 nr 139 och 1979 nr 67 som regel inte saklig grund

for uppsägning. Vad gäller alkoholmissbruk jämställs ett sådant med

sjukdom se t.ex. närmast nämnda rättsfall. AD har dock inte i

ovan något rättsfall tagit ställning till narkotikamissbruk jfr AD 1995 58, nr där saklig grund för uppsägning busschaufför använt av en som cannabis vid ett tillfälle före körning befanns föreligga.

Mot intresset att göra medicinska undersökningar i arbetslivet ställs framför allt den enskildes intresse skydd för den personliga integriav

136 Utredningens överväganden och förslag

I svensk arbetsrätt är den personliga integriteten en föga belyst teten. fråga bl.a. Fahlbeck; Employee Privacy in Sweden, Juridisk tidskrift

se

1991-92 l 41 ff. Problemet har berörts bl.a i ett avgörande från nr s. AD år 1991 AD 1991 45 och i skiljedom från år 1989 enligt det nr en för den privata sektorn inte gällande arbetsmiljöavtalet. numera Utredningen återkommer till dessa avgöranden nedan.

Den personliga integriteten handlar ytterst att ha vissa saker för sig om själv och har nära samband med människans värdighet. Allmänt kan människas hälsa och sjukdomar tillhör hennes inre privata sägas att en sfär och innefattas därför i den personliga integriteten. Den personliga integriteten kan sägas bestå bl.a. den enskildes rätt till självbestämav mande den kroppen och över den hälsoinformation som kan över egna komma fram medicinsk undersökning. Det faktum att de engenom en skilda i arbetslivet skulle kunna utsättas för omfattande eller kränkande undersökningar och att information de enskildas hälsa skulle kunna om brukas eller missbrukas andra än den enskilde utgör ett hot mot den av personliga integriteten. En medicinsk undersökning innebär i och för sig alltid visst mått intrång i den personliga integriteten, t.ex. vid ett av själva undersökningen och vid hanteringen uppgifter den enskilav om des hälsa framkommit undersökningen. Den enskilde har som genom dock ett krav på att ett intrång i den personliga integriteten i största möjliga utsträckning begränsas.

En förutsättning för att den enskilde skall kunna värna om sin personliga integritet infor medicinsk undersökning är att denne kan utöva en

självbestämmande, dvs. själv inför arbetsgivaren eller undersöknings-

personal bestämma han vill underkasta sig denna undersökning. om

Självbestämmandeprincipen väl etablerad princip inom medicinsk

är en etik första stycket 3 hälso- och sjukvårdslagen. För att

se t.ex. 2 a § p

den enskilde skall kunna utöva sin självbestämmanderätt måste han vara väl informerad. På så sätt kan han känna till de olika handlingsalternativens förutsättningar och konsekvenser. Informerat samtycke är såle-

des en förutsättning för självbestämmande.

Det faktum arbetsgivare i stor omfattning erbjuder de anställda är ett att att genomgå medicinska undersökningar utan att det är ett krav och att detta de flesta uppfattas något positivt. Om gränsen däremot av som mellan de ålagda och de erbjudna undersökningarna inte är klar, kan den enskilde inte sägas ha fått möjlighet att självbestämmande genom sin personliga integritet. Med hänsyn till nuvarande arbetsvärna om marknadssituation kan det också ifrågasättas den enskilde alltid har om

Utredningens överväganden och förslag 137

möjlighet att fritt utöva sin självbestämmanderätt. Ett krav från arbetsgivaren på en medicinsk undersökning kan på grund härav uppfattas

som svårt att avvisa.

Av de stränga bestämmelserna sekretss/tystnadsplikt inom hälsoom och sjukvården följer att den enskilde genomgått medicinsk som en undersökning själv i princip förfogar över de hälsouppgifter framsom kommit undersökningen. Det betyder bl.a. den undersökte genom att kan utöva sitt självbestämmande samtycka till genom att att t.ex. en arbetsgivare får ta del undersökningsresultaten. En arbetssökande, av som gärna vill komma ifråga för den aktuella anställningen, kan naturligtvis inte låta bli att lämna sitt samtycke till den potentielle arbetsatt givaren tar del resultatet undersökningen. Detsamma kan gälla av av om den undersökte står inför omplaceringssituation eller genomgår en rehabilitering.

Det allmänna har att verka för att de enskildas personliga integritet, t.ex. i arbetslivet, inte kränks. Av både RF och den lag i landet gällande som europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna

och de grundläggande friheterna Europakonventionen följer denna skyldighet. Konventionen är för övrigt del EG-rätten även en av som Sverige år bunden av.

I l kap. 2 § första stycket RF, rör det allmännas utövande som av offentlig makt, att denna makt skall utövas med "respekt /,../f0"r anges

den enskilda människans frihet och värdighet". Av l kap. 2 § tredje

stycket RF framgår att "det allmänna ska/I den enskildes /.../ värna privatliv". Den aktuella bestäm-melsen innehåller, som nämns ovan, programstadganden och inte rättsligt bindande föreskrifter. Det allmänna

skall dock genom stadgandena allmänt verka för rättigheterna. Det ger de enskilda på så sätt ett skydd med hjälp det allmänna

g se Holm-

berg-Stjemquist; Våra Gnindlagar. 1980 45. s.

I 2 kap. 6 § RF, rör de enskildas skydd påtvingade kroppsliga som mot ingrepp, garanteras den enskilde skydd det allmänna. Stadgandet mg omfattar således endast offentligt anställda. Man skulle eventuellt kunna

resonera att en allmän rättsgrundsats med innehåll detta samma som stadgande gäller mellan privata subjekt jfr AD 1991 45 281. nr s. Detta har dock inte bekräftats AD. Som tidigare innebär av nämns arbetsgivarens skyldighet att enligt god .sed pä arbetsmarknaden agera dock ett visst skydd för de enskilda pä den privata sektom. Det aktuella

grundlagsstadgandet kan enligt 2 kap. l2 § RF begränsas lag genom

138 Utredningens överväganden och förslag

eller författning och endast ändamålet är godtagbart i ett deannan om mokratiskt samhälle. Som exempel på begränsande lagstiftning kan nämnas 30 § LOA.

Sedan den l januari 1995 gäller, tidigare nämns ovan, den eurosom peiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande skyldighetema som lag i landet. I artikel 8 föreskrivs att och har rätt till skydd för sitt privatliv. Den inkorporering var en skett konventionen medför att medborgaren är berättigad till det som av skydd såväl grundlagen konventionen Det fri- och rättigsom som ger. hetsskydd grundlagen och konventionen ger är kumulativt och som medborgaren kan åberopa den regel i varje situation ger honom det som

starkaste skyddet se 1993/942117 s. 39.

prop.

Rätten till respekt för privatlivet enligt konventionen innebär i första hand skyldighet för det allmänna att avhålla sig från ingrepp i privaten livet och rätt för den enskilde att lämnas i fred men även i viss mån en skyldighet för staten att lagstiftning eller andra åtgärder verka en genom positivt för att privatlivet skyddas jfr l kap. 2 § RF. Hur långt ovan denna skyldighet till positivt handlande sträcker sig är svårt att beskriva

i positiva tenner se Danelius; Mänskliga rättigheter 1993 s. 186 f och

även Van Dijk, Hoof; Theory and Practice of the European Convan vention of Human rights, 1992 372 och Lorenzen, Rehof, Trier Den s. Europaeiske Menneskeretskonvention, 1994 s. 230 Artikel 8 torde även omfatta situationer där privata rättssubjekt kränker den personliga integriteten för sorts rättssubjekt. Förutsättningen för detta är samma dock att det finns brister i det skydd staten skall ge de enskilda enligt konventionen.

En påtvingad medicinsk undersökning faller under artikel 8 "a com-

pulsory medical investigation, is of minor importence, must be

even

considered interferrance with this right". De fall där artikel 8

as an prövats i detta sammanhang har rört bl.a. blodprov i faderskapsärenden och ett led i straffprocessuellt ingripande med tvångsmedel mot som brottsmisstänkta Van Dijk m.fl., 372 foch även Lorenzen m.fl.

se aa, s.

234 Som framgår har EG-domstolen i ett fall, X EGaa, s. ovan kommissionen, funnit att även blodprov vid HIV-test i en anställningssituation omfattas av artikel

Skyddet för de enskildas personliga integritet i samband med medi-

cinska undersökningar i arbetslivet är dock inte absolut. Varken grundlag 12 § RF eller god sed på arbetsmarknaden hindrar

se 2 kap. att

Utredningens överväganden och förslag 139

detta skydd begränsas. För vägande skäl kan ett intrång i de enskildas

personliga integritet accepteras. Då utredningen bedömer frågan om det berättigade i att medicinska undersökningar genomförs i arbetslivet, får således en avvägning göras mellan motstáendre intressen, huvudsakligen arbetsgivarnas, arbetssökandenaslarbetstagarnas men även samhällets och tredje mans. I vissa fall kan avvägningen leda till att intrånget får godtas, medan i andra fall intrånget får anses vara oacceptabelt. Vid bedömningen bör beaktas om undersökningarna är författningsreglerade samt vidare bl.a. formerna för undersökningarna, kvalitetssäkringen av

undersökningsanalysen och om hanteringen av dokumentation och tyst-

nadsplikt.

Vad gäller de arbetssökande och den personliga integriteten begränsas, som ovan nämns, arbetsgivarens möjligheter att påfordra medicinska undersökningar av bl.a. god sed pá arbetsmarknadzerz. En viss balans kan skapas, då endast skäliga krav på sådana undersökningar kan sägas stå i överensstämmelse med god sed arbetsmarknaden. Enligt Fahlbeck skall vid bedömningen av vad är skäliga krav troligen som arbetsgivarens intressen i sammanhanget ges en något större vikt än de

enskildas se Fahlbeck; aa s. 57.

Frågor om den personliga integriteten for anställda påverkas.

som framgår ovan, av bl.a. god sed pá arbetsmarknaden. Det enskilda anställningsavtalet utgör, som tidigare nämns, grunden för rättigheter och skyldigheter vad gäller medicinska undersökningar av arbetstagare. Det kan i sammanhanget exempelvis ifrågasättas, vilka villkor rörande medicinska undersökningar i ett anställningsavtal är skäliga och som vidare om en arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal åtgärom

der som innebär intrång i de enskilda arbetstagarnas personliga integri-

tet. Kollektivavtal om periodiska hälsounderslâkningar har dock. som

framgår av bl.a. 30 § LOA, accepterats av lagstiftaren det offentliga

området. Vilka övriga undersökningar som en fackliga organisation reellt kan förhandla om är osäkert.

Vad gäller narkotikatester för att värna om säkerheten i särskilt säkerhetskänsliga arbeten kan sådana avtal träffas. Dessa avtal är ofullkomliga bl.a. på så sätt att en rättslig verkställighet av undersökningarna inte går att erhålla men att en vägran att underkasta sig en ålagd medicinsk undersökning kan följder för den enskildes anställningsförhål-

lande se AD 1991 nr 45 s. 280

140 Utredningens överväganden och förslag

Avtalsrättens allmänna ogiltighetsregler i 3 kap. avtalslagen är i princip tillämpliga även på arbetsrättsliga rättshandlingar. I fråga om kollektivavtal är det praktiska utrymmet för sådan tillämpning dock mycket

begränsat, medan reglerna ibland kan komma till användning beträf-

fande personliga avtal. Generalklausulen i 36 § avtalslagen har generellt givit domstolarna större möjligheter att jämka eller sätta sidan oskäliga avtalsvillkor. Ett avtalsvillkor om medicinska undersökningar, t.ex. narkotikatest, som innebär ett obefogat intrång i den personliga integriteten, torde därför, åtminstone vad gäller det personliga avtalet, kunna jämkas med stöd av 36 § avtalslagen jfr Schmidt, Löntagarrätt 1994, s. 28 och Källström; Alkoholpolitik och arbetsrätt 1992 s. 73

Som framgår nedan utförs de allra flesta medicinska undersökningarna inom ramen för den befintliga företagshälsovården. Här finns menar utredningen ett potentiellt kvalitetsproblem. Enl i utredningen bör nämligen uppmärksammas att företagshälsovården förändrats mycket under 1990-talet. Detta beror bl.a. på slopandet av statsbidraget för denna vård den 1 januari 1993, uppsägningen av arbetsmiljöavtalen på den privata sektorn samt den rådande lågkonjunkturen. Sedan statsbidraget slopades finns inga närmare regler för hur företagshälsovårdens tjänster skall utformas. I 3 kap. 2 § AML sägs endast att "om arbetsförhållandena påkallar det skall arbetsgivaren föranstalta om företagshälsovård i den omfattning verksamheten kräver". Nya avtal och överenskommelser om företagshälsovård har träffats inom vissa områden, bl.a. stat och kommun. Även vissa branschavtal har slutits det privata området. Kraven på kvalitet och omfattning av företagsvårdens tjänster varierar dock mellan de olika avtalen. Vad gäller kvalitet inom företags-

hälsovården bör uppmärksammas den internationella yrkesetiska koden

för denna vård som getts ut av International Commission on Occupa-

tional Health ICOH. När detta skrivs mars 1996 saknar alltjämt delar

av den privata arbetsmarknaden gällande arbetsmiljöavtal med reglering

av företagshälsovården. Frågan hur företagshälsovården bör utformas

faller emellertid, som tidigare nämns, utanför ramen för utredningens uppdrag.

Utredningens överväganden och förslag 141

12.2 Sedvanliga medicinska undersökningar

Utredningens bedömning: De nuvarande förhållandena har inte motiverat utredningen att föreslå någon begränsande lagstiftning vad gäller användandet av ålagda sedvanliga medicinska undersökningar i samband med eller under anställning.

Vad gäller det oreglerade området vill utredningen markera att medicinska undersökningar skall stå i överensstämmelse med god sed på arbetsmarknaden och skall genomföras på godtagbart sätt samt vara av god kvalitet.

12.2.l Inledning

Med en medicinsk undersökning i arbetslivet här enstaka eller

avses

återkommande, av hälso- eller sjukvårdspersonal, utförda hälsounder-

sökningar av arbetssökande eller anställd, inte innefattar alkohol-, som narkotika- eller gentest. Dessa tester behandlas nedan i l2.3-5.

12.2.2 Medicinska

Lmdersökningar i samband med

anställning

12.2.2.1 Det författningsrcglcrade omradet

Bestämmelser om medicinska undersökningar arbetssökande finns av

t.ex. i anställningsförordningen och livsmedelslagstiftningen.

En statlig myndighet kan arbetsgivare, med stöd 5 § anställsom av n-

ingsförordningen, kräva läkarintyg av arbetssökande tjänsten inne-

om

håller sådana arbetsuppgifter, där särskilda krav kan .ställas pá hälsotill-

stándet hos den som skall anställas. Regeln är således fakultativ och lämnar till arbetsgivarens skön att bestämma, vilka arbetsgrupper av

sökande som omfattas av kravet på läkarintyg. De arbetssökande

som omfattas av bestämmelsen, torde anställda i utsträckning ha som stor

skyldighet att genomgå periodiska hälsoundersökningar enligt 30 § LOA. Myndigheten, och när det gäller Försvarsmakten generalläkaren, skall meddela föreskrifter om kravet läkarintyg efter samråd med Socialstyrelsen.

142 Utredningens överväganden och förslag

Bestämmelserna i 21 § livsmedelslagen och 31 § livsmedelsförord-

ningen om skyldighet för arbetssökande att visa läkarintyg nyanställningsintyg avser att skydda allmänheten mot att livsmedel blir förorenat eller otjänligt till människoföda p. g.a. "sjukdom, smitta, sår eller annan skada". Regeln är obligatorisk och arbetsgivaren är skyldig att följa bestämmelserna. Nyanställningsintyget omfattar kontroll av ett flertal

smittsamma sjukdomar, bl.a. salmonella.

Enkätundersökningarna har inte specialstuderat detta område. Det är därför svårt för utredningen att uttala sig om omfattningen av dessa undersökningar. Som nämns ovan syns emellertid medicinska undersökningar allmänt ha ökat i omfattning under de senaste åren.

De vanligaste formerna av medicinska undersökningar är dels under-

sökning läkare/sjuksköterska, dels hälsodeklaration. Medicinska

av undersökningar detta område syns huvudsakligen ske inom företagshälsovården och till mindre del inom den övriga hälso- och sjukvården. Arbetsgivarna står som regel för kostnaderna för undersökningarna.

Analys av vissa prover vid de nyanställningsundersökningar som sker inom livsmedelshanteringen skall dock ske på laboratorium. Undersökningarna be-

kostas av arbetsgivaren se 9 kap. 7-8 §§ SLV FS 1984:11.

Utredningen anser inte att det finns skäl att förslå någon ändrad lag-

stiftning på detta område.

l2.2.2.2 Det icke författningsrcglerarlc området

a Den rättsliga grunden

Som utredningen ovan anför har arbetsgivaren en av rättsordningen er-

känd fri anställningsrátt. Denna rätt har vissa begränsningar men inne-

bär i princip att arbetsgivaren är fri att @ anställa vem han så önskar,

ggg har stor frihet att ställa upp villkor för en anställning se t.ex.

arbetsdomstolens dom, AD 1985 nr 129. Ett sådant villkor kan vara att den arbetssökande skall lämna ett intyg om genomgången medicinsk

undersökning. Rättsordningen saknar, tidigare nämns, i stor ut-

som

sträckning skyddsregler för de arbetssökande gentemot de som skall an-

ställa dem.

Utredningens överväganden och förslag 143

Denna rätt för arbetsgivaren att påfordra medicinska undersökningar vid

nyanställning kan formuleras i kollektivavtal, som t.ex. på det kommunala och landstingskommunala området i § 5 mom. 1 AB 95.

b Användningen

Utredningens enkätundersökningar ger vid handen att landsting, kommuner samt större företag 100 anställda i störst utsträckning begärt en medicinsk undersökning under år 1994. Omkring 40% landsav tingen och kommunerna begärde medicinska undersökningar inom detta område. Enligt samma undersökningar påfordrade en fjärdedel av de

större företagen medicinska undersökningar detta område i samband med anställning. Statliga myndigheter syns endast ha krävt medicinska undersökningar i mindre omfattning. Medicinska undersökningar, bl.a.

på det icke författningsreglerade området har, som ovan nämns, ökat under senare år.

De vanligaste formerna av medicinska undersökningar är dels undersökning av läkare/sjuksköterska, dels hälsodeklaration.

De allra flesta arbetsgivare som kräver medicinska undersökningar vid

nyanställning anlitar företagshälsovården och i mindre omfattning den offentliga hälso- och sjukvården. Enligt enkätundersökningarna syns de

flesta arbetsgivare stå kostnaderna för dessa medicinska undersökningar.

c Skäl för och emot

Arbetsgivarnas främsta skäl för att under år 1994 kräva att de arbets-

sökande genomgick medicinska undersökningar är enligt enkätundersökningarna framför allt att besked om dessas tjänstbarhet och

minska risken för arbetsskador. Undersökningarna har således till syfte

att ge besked om de arbetssökande är lämpade för de väntande arbetsuppgifterna. I mindre utsträckning angavs skälen att förhindra att de sökande blir en säkerhets-risk för tredje man, för egendom eller för miljön. Dessa arbetsgivarnas skäl torde dels vara motiverade av hänsyn till individen, dels ekonomiska. Arbetsgivarna kan genom att använda medicinska undersökningar vilja försäkra sig om att de anställer personer som är lämpade för anställningens krav och att kostnaderna bl.a. för

skador och rehabilitering därigenom minskar. Utförandet dessa

av un-

dersökningar innebär samtidigt en kostnadspost för arbetsgivarna.

144 Utredningens överväganden och förslag SOU .996:63

De skäl som arbetsgivarna angett för att genomföra de medicinska

undersökningarna kan vara positiva även för de enskilda arbetssökande.

En medicinsk undersökning kan ge information om den enskilde är läm-

pad för den tänkta anställningens krav. Mot arbetsgivarens intresse att genomföra undersökningarna står dock skyddet for den arbetssökandes personliga integritet vid dessa undersökningar. Likaså finns ett intresse

från den enskilde att han inte g.a. hälsoinformationen från en sådan undersökning utestängs från det sökta arbetet.

Även samhällets intressen bör vägas in. Det allmänna har, nämns som ovan i 12.1, ett ansvar för att arbetsmarknaden är öppen även för de med begränsad arbetsförmåga och att arbetsgivarna betalar sin del av de kostnader som det innebär att dessa enskilda anställs. Samhället bör därvid motverka att arbetsgivare använder medicinska undersökningar istället för att förbättra arbetsmiljön. Det allmänna skall även värna om de enskildas personliga integritet i dessa sammanhang. Samhället har också ett intresse av att kostnaderna för de enskildas rehabilitering m.m. fördelas mellan samhället och arbetsgivarna ett acceptabelt sätt.

Tredje man har intresse av att de som skall anställas inte p.g.a brister

i hälsan kan komma att orsaka tredje man skada till person eller egendom.

d överväganden

Huvudkonflilaen här finns enligt utredningens mening mellan arbetsgi-

varens skäl att genomföra medicinska undersökningar och arbetssökandes anspråk på skydd för den personliga integriteten.

Utredningen anser inledningsvis att arbetsgivare, som avser att använda

medicinska undersökningar som villkor för anställning, måste tänka ige-

nom vilka reella krav som bör ställas på de arbetssökande i förhållande

till de aktuella arbetsuppgifterna. Det bör inte vara så att arbetsgivare slentrianmässigt kräver en mängd för arbetet irrelevanta medicinska upplysningar om den sökande. Det bör heller inte förekomma att arbets-

sökande utsätts för ingripande undersökningar eller underssökningar som kan ge upphov till smärta eller obehag, oro eller hälsorisker, t.ex.

rutinmässiga röntgenundersökningar. Likaså bör en arbetsgivare und-

vika att kräva undersökningar som kan leda till för den enskilde oönskad information rörande dennes hälsa eller till kostnader för den undersökte.

Utredningens överväganden och förslag 145

Utredningen vill understryka att individen i en anställningssituation kan

stå under en mer eller mindre kraftig press från anställaren och därför kan ha svårt att avvisa förslag medicinska undersökningar även om om

de upplevs som integritetskränkande. Detta kan särskilt vara fallet om,

vilket är fallet i dag, situationen arbetsmarknaden är besvärlig.

För att den arbetssökande skall kunna värna om sin personliga integritet menar utredningen att det ankommer arbetsgivaren att så tidigt som

möjligt informera de arbetssökande om vilka hälsokrav som ställs och

om eventuella medicinska undersökningar. Likaså bör den arbetssökande ges informations om arbetsmiljön och arbetsgivarens värderingar

rörande denna miljö. Den arbetssökande kan då tidigt avgöra han

om vill underkasta sig medicinska undersökningar för att få anställning. en

Som utredningen nämner ovan kan det med hänsyn till läget arbets-

marknaden emellertid ifrågasättas om den enskilde i många fall reellt

kan välja att låta bli att undersöka sig. Enligt utredningens mening är

det av avgörande betydelse om den påfordrade undersökningen kan sägas stå i överensstämmelse med god sed pá arbetsmarknaden. I ett sådant fall måste den arbetssökande godta ett intrång i den personliga integriteten. Om den enskilde i ett sådant fall väljer att underkasta sig

undersökningarna, kan han likväl avbryta anställningsförfarandet. Om

en arbetssökande inte får den aktuella anställningen, torde som regel arbetsgivaren återsända de aktuella ansökningshandlingarna m.m.

Om kravet på medicinsk undersökning däremot kan sägas strida mot god sed på arbetsmarknaden uppstår ett problem rörande de arbetssö-

kandes personliga integritet om de g.a. arbetsmarknadsläget inte kan

avböja att underkasta sig undersökningarna, avbryta anställningsförfarandet eller i princip neka arbetsgivaren att ta del av undersökningsresultatet.

För det fall att ett kollektivavtal i ett sådant tall var gällande området och omfattade den arbetssökande skulle kunna hävdas att arbetsgivaren då brutit mot en dold klausul om arbetsgivarens skyldighet att i allmänhet iaktta god sed på arbetsmarknaden jfr AD 1983 nr 107.

En förutsättning för att undersökningarna skall kunna accepteras är

naturligtvis att dessa genomförs på ett godtagbart sätt. Om så inte är

fallet kan detta innebära ett intrång i den personliga integriteten. De un-

dersökningar som begärs kan exempelvis anses välmotiverade men de genomförs på ett oetiskt sätt. En garanti för att de medicinska under-

146 Utredningens överväganden och förslag

sökningarna utförs på ett godtagbart sätt torde vara att undersökningarna utförs av personal från företagshälsovården eller i övrigt inom hälso-

och sjukvården, som alla i sin yrkesutövning är underkastade hälso- och

sjukvårdens ansvarsbestämmelser på området.

I kravet på att undersökningarna skall genomföras på ett godtagbart sätt

ligger också ett krav på att de uppgifter som framkommer med anled-

ning av undersökningarna skall hanteras på ett godtagbart sätt. Medi-

cinska undersökningar i arbetslivet som sker i samband med

en ny-

anställning och som utförs av personal inom företagshälsovården eller iövrigt inom hälso- och sjukvården, skall nämns, dokumen-

som ovan teras i en patientjournal. Patientjournallagens och i förekommande fall även datalagens bestämmelser är därvid tillämpliga.

För uppgifter som förs i journaler inom den allmänna hälso- och sjukvården gäller sekretesslagens bestämmelser. För den enskilda hälsooch sjukvården gäller den s.k. åliggandelagen.

Utredningens uppfattning är att medicinska undersökningar i nyanställ-

ningssituationer, skall stå i överenstämmelse med god sed arbetsmarknaden, genomföras ett godtagbart sätt och god kvalitet. vara av Den enskilde individen måste i dessa fall acceptera det ingrepp i den

personliga integriteten som en undersökning innebär.

Enligt utredningens mening kan arbetsgivarnas skäl för att påfordra allmänna medicinska undersökningar, sådana de redovisas i enkätunder-

sökningarna, dvs.framför alltför att kontrollera Uanstbarhetøen, minska risken för arbetsolyckor även för att värna säkerheten för den

men om

enskilde, tredje man eller för samhället, i överensstämmelse

anses vara med god sed pá arbetsmarknaden. Utredningen anser att arbetsgivaren i enlighet med utövandet sin fria anställningsrätt har rätt att förvissa av

sig om att de enskilda är lämpade för de väntande arbetsuppgifterna och

att de arbetssökande inte lider av någon speciell sjukdom eller någon kroppslig svaghet, som skulle kunna innebära en särskild risk för ohälsa

eller olycksfall i arbetet för sökanden själv eller för någon Ut-

annan.

redningen vill i sammanhanget understryka att de medicinska undersökningarna inte får användas av arbetsgivarna för att undgå att i stället

förbättra arbetsmiljön på arbetsplatsen.

Av de genomförda enkätundersökningarna och de hearingar av som hållits av denna utredning har framkommit att endast ett mindre antal personer inte anställts under är 1994 p.g.a. resultatet aven medicinsk

Utredningens överväganden och förslag 147

undersökning. Om dessa personer uteslöts p.g.a. berättigade krav på t.ex. tjänstbarhet m.m., föreligger, enligt utredningens mening, inget problem. Godtas medicinska undersökningar i dessa fall, måste även

följderna godtas och arbetsgivaren har, som tidigare nämns, en fri an-

ställningsrätt. Även enkätundersökningarna inte besked om ger om varför de aktuella personerna inte blev anställda, saknas skäl att tro att

dessa personer p.g.a. tveksamma krav på medicinska undersökningar skulle ha fallit bort under anställningsförfarandena.

Enligt utredningens uppfattning är det andra faktorer än medicinska

undersökningar som avgör vilka som utestangs från arbete. Det rör sig bl.a. om sysselsättningsgraden i samhället, hur arbetsmarknaden fungerar, individens kompetens i vid bemärkelse, individens personlighet samt attityder hos de skall anställa. De grupper som har svårast att få

som arbete på dagens arbetsmarknad är framför allt ungdomar under 24 år,

de som fyllt 50 år och friställts g.a. strukturrationaliseringar, de som har låg kompetens samt invandrare.

Utredningen får i sammanhanget också peka på det förhållandet att

medicinska undersökningar i allmänhet kommer på ett mycket sent stadium i ett rekryteringsförfarande. Det stora flertalet av dem som väljs

bort i det förfarandet faller igenom av andra orsaker än p. g.a. resultatet av en medicinsk undersökning. Dessa undersökningar kan därför inte sägas vara något allmänt sorteringsinstrument av arbetssökande.

Genom utredningens enkätundersökningar har det framkommit att de

medicinska undersökningarna ökat i omfattning på senare år. Denna ök-

ning kan kopplas samman med arbetsgivarnas ökade ansvar för kost-

nader vid de anställdas sjukfrånvaro. Enligt utredningens uppfattning kan denna ökning även förklaras bl.a. av arbetsgivarens större ansvar

för arbetsmiljön, arbetsanpassning och rehabilitering. Ökningen kan

även bero på att näringslivet vid denna tid inom ISO 9000 aktivt började

arbeta med arbetsmiljöfrågorna från ett kvalitetsperspektiv. En ökning

kan även bero på att arbetsgivarens ekonomiska ansvar för

arbetstagarnas sjukfrånvaro blivit större.

De medicinska undersökningarna kan medföra att arbetssökande i enskilda fall kan ha svårt att anställning vid vissa arbetsplatser. Utredningen har dock inte funnit stöd i sina egna undersökningar att dessa

medicinska undersökningar skulle leda till ökad utestängning från ar-

betslivet i sin helhet.

148 Utredningens överväganden och förslag

Enligt utredningens mening varierar användningen medicinska av undersökningar över tiden. Detta kan bero bl.a. på arbetsmarknadsläget,

den gällande arbetsrättsliga lagstiftningen, sjukförsäkringslagstiftningen

samt även attityder i samhället. Det finns en bred politisk enighet att arbetslösheten kraftigt skall minskas under de närmaste åren. Därutöver

pågår en genomgripande översyn den svenska arbetsrätten. Med hän-

av syn till dessa förhållanden utredningen det svårt att göra några anser

kvalificerade bedömningar vad gäller den framtida användningen

av medicinska undersökningar på detta område. Utredningen har därför här avstått från att göra någon framtidsbedömning.

Utredningen har inte kunnat utläsa enkätundersökningarna, de av av hearingar som förevarit eller i övrigt att de enskilda arbetstagarnas per-

sonliga integritet i allmänhet skulle kränkas på ett otillbörligt sätt vid de nyanställningsundersökningar som görs. Som framgår ovan genomförs undersökningarna i de allra flesta fall av personal inom företagshäl-

sovården och inom den övriga hälso- och sjukvården. Den undersökande personalen har därvid att utföra undersökningarna ett godtagbart sätt

och att enligt gällande sekretess- och sjukvårdslagstiftning beakta in-

tegritetsfrågorna.

Utredningen har inte funnit att patientjournallagen eller datalagen i berörda hänseenden behöver ändras eller kompletteras för att de skall upp-

fylla de krav som man måste kunna ställa på dokumenteringen av medicinska undersökningar i arbetslivet.

En mycket sträng tystnadsplikt gäller, som tidigare nämns, för uppgifter om enskilds personliga förhållanden, t.ex. sjukdomar, inom såväl den allmänna som den enskilda hälso- och sjukvården. Det finns, enligt utredningens mening, inga skäl att förstärka sekretesskyddet för uppgifter som rör sedvanliga medicinska undersökningar i arbetslivet på det oreglerade området.

Utredningen hänvisar i övrigt vad gäller frågor dokumentering och om sekretess till 12.6 nedan.

Huruvida dessa undersökningar är kostnadseffektiva faller utanför ramen för denna utredning.

En jämförelse kan också göras med de övriga nordiska länderna. Av

dessa är, enligt utredningens mening, Danmark störst intresse. Enligt av ett förslag till lag om bruk hälsoinformation i arbetslivet får arbetsav

Utredningens överväganden och förslag 149

givaren endast inhämta information om den enskilde lider av eller har

symptom på en sjukdom, som är av väsentlig betydelse för den arbetssökandes arbetsförmåga/tjänstbarhet för det aktuella arbetet. Att märka

i sammanhanget är dock att Danmark saknar lagregler rörande bl.a. an-

ställningsskydd. Lagförslaget har ännu inte mars 1996 lett till lagstift-

ning.

Enligt utredningens mening saknas skäl att föreslå någon lagstiftning på

detta område.

12.2.3 Medicinska

undersökningar under anställning

12.2.3.l Det författningsreglerade området

Som framgår av avsnittet om regler om medicinska undersökningar i

arbetslivet regleras frågan om medicinska undersökningar av anställda av

ett flertal författningar. Dessa författningar gäller i de flesta fall hela arbetsmarknaden och torde alla beakta vissa skyddsintressen som samhället värnar om. Författningsbestämmelserna är huvudsakligen obligatoriska, dvs. arbetsgivaren är skyldig följa bestämmelserna. Även fa-

att kulativa regler finns, dvs. arbetsgivaren kan själv bestämma författom ningskravet skall uppfyllas. De intressen som författningarna huvudsak-

ligen avser att skydda kan sägas vara den enskilde arbetstagarens, tredje

mans samt samhällets. Som exempel på den först nämnda kategorin kan nämnas AML och strålskyddslagen. Den andra kategorin kan exemplifieras med den tidigare nämnda livsmedelslagen, järnvägssäkerhetslagen och även med LOA. I den tredje gruppen finns medicinska

undersökningar som genomförs med stöd av bl.a. 3 kap. AFL.

Användningen sker i enlighet med vad som pábjuds i de aktuella författ-

ningarna. Dessa gäller tidigare nämns regel hela arbetsmarksom som

naden. Medicinska undersökningar med stöd i författning förekom

en-

ligt enkätundersökningen under år 1994 i stor utsträckning inom kommuner och landsting men även i de större företagen 100 anställda. Vid mindre företag och statliga myndigheter förekom undersökningarna i mer begränsad omfattning. Användningen av dessa undersökningar

syns ha ökat under de senaste åren.

De medicinska undersökningarna huvudsakligen ske inom före-

syns

tagshälsovården och i mindre omfattning inom den övriga hälso- och sjukvården. Arbetsgivarna står som regel för kostnaderna för dessa

150 Utredningens överväganden och fätzslag

undersökningar.

Utredningen anser inte att det finns behov av någon ändrad lagstiftning

om medicinska undersökningar på detta område.

12.2.3.2 Det icke författningsregleradc området

a Den rättsliga grunden

Det enskilda anstdllningsavtalet utgör, som tidigare nämns, grunden för

skyldigheten att underkasta sig medicinska undersökningar. Anställningsavtalet kan fyllas ut bl.a. med lag och kollektivavtal.

Av avsnittet om regler om medicinska undersökningar i arbetslivet

framgår att det det offentliga området inte finns något utrymme för

arbetsgivaren att påfordra annat än periodiska hälsoundersökzzingar och då endast med stöd i förordning eller kollektivavtal och endast avseende

s.k. Säkerhetstjänster se 30 § LOA.

Pâ det kommunala och landstingskommunala omradet regleras frågan

om periodiska hälsoundersökningar av kolletivavtal, § 5 mom. 2 AB

95. Bestämmelsen motsvarar till sin lydelse 30 § första stycket LOA.

På det statliga området finns sedan sommaren 1995 ett kollektivavtal

om "regelbundna hälsoundersökningar". Enligt 2 § i detta avtal avses i avtalet endast de arbetstagare som omfattas av 30 § första stycket LOA.

b Användningen

Enligt enkätundersökningarna förekom under år 1994 medicinska undersökningar av anställda på det icke författningsreglerade området

i stor omfattning inom kommuner och landsting samt i de större företagen 100 anställda. Undersökningarna förekom i mindre mnfattning inom statliga myndigheter.

De medicinska undersökningarna detta område syns huvudsakligen ske inom företagshälsovårdens ram och till mindre del inom den Övriga hälso- och sjukvården. Arbetsgivarna verkar som regel stå för kostnaderna för dessa undersökningar.

Utredningens överväganden och förslag 151

c Skälen för och emot

Enligt enkätundersökningarna syns arbetsgivarens huvudsakliga skäl för att genomföra dessa undersökningar under anställning vara en kontroll av tjdnstbarheten och för att minska risken för arbetsskador. l mindre utsträckning har angetts att skälen för dessa undersökningar varit att

förhindra dels att de anställda blir en säkerhetsrisk för andra, dels att

skador pd miljö och egendom uppstår. Arbetsgivarnas skäl att genomföra dessa undersökningar torde i grund och botten vara ekonomiska.

För arbetsgivarna innebär samtidigt genomförandet av dessa medicinska undersökningar en kostnadspost.

För arbetstagarna kan undersökningarna positivt innebära att de infor-

meras om sin hälsa och eventuella risker med arbetet. Åtgärder kan

också vidtas för att förbättra arbetsmiljön. Undersökningarna innebär dock att de enskildas personliga integritet till större eller mindre del måste uppges. De enskilda har också ett intresse av att de inte p. g.a. resultatet av en medicinsk undersökning omplaceras eller kanske förlorar

sin anställning.

Samhället skall verka för att arbetsmarknaden inte stängs för de är som

arbetsoförmögna m.m. samt värna om de enskilda arbetstagarnas per-

sonliga integritet i arbetslivet. Samhället har därutöver ett intresse att av de kostnader som det innebär att personer som är sjuka mm. är kvar i arbetslivet, fördelas ett ur samhällets synvinkel acceptabelt sätt.

Även tredje man kan ha intresse av att anställda inte av medicinska 0rsaker skall kunna orsaka person- och sakskada för tredje man.

d överväganden

Den största intressekon/likten föreligger, menar utredningen, mellan ar-

betsgivarnas skäl att få genomföra medicinska undersökningar av de an-

ställda och de anställdas anspråk pá skyddför sin personliga integritet.

Som nämns ovan krävs för att de enskilda skall kunna skydda sin inte-

gritet att de av arbetsgivaren informeras om de aktuella undersökningar-

na. Först därefter kan de göra ett godtagbart val, om de vill underkasta

sig aktuella undersökningar.

152 Utredningens överväganden och fözus/ag

För att skydda de enskildas personliga integritet måste, som nämns ovan, dessa undersökningar naturligtvis genomföras ett för alla godtagbart sätt.

Dessa medicinska undersökningar torde, som utredningen nämner ovan, huvudsakligen äga rum inom företagshälsovården och i mindre omfattning inom den övriga hälso- och sjukvården. Den undersökande perso-

nalen har enligt gällande sekretess- och sjukvårdslagstiftning att beakta integritetsfrågorna.

Medicinska undersökningar i arbetslivet, som sker under pågående en anställning, av vårdpersonal skall, som ovan nämns, dokumenteras i en patientjournal. Personalen har då att i förekommande fall tillämpa både sekretess- och datalagen.

För uppgifter som förs i patientjournaler inom den allmänna hälsooch sjukvården gäller sekretesslagens bestämmelser. För den enskilda hälso- och sjukvården gäller åliggandelagens bestämmelser.

Av de enkätundersökningar och hearingar som utredningen genomfört har det inte framkommit att arbetsgivarna i dag använder medicinska undersökningar på detta område för att allmänt utmönstra anställd arbetskraft eller för att komma undan kostnader för exempelvis sjukfrånvaro eller rehabilitering. Inte heller har det framkommit att dessa undersökningar skulle genomföras ett sätt som otillbörligt kränker de enskildas personliga integritet. Utredningen har vid de hearingar som genomförts uppfattat att dessa undersökningar inte anses som något problem av arbetsmarknadens parter. Se dock nedan vad gäller det offentliga området.

Resultatet av oreglerade medicinska undersökningar ålagts under som anställning kan, enligt utredningens mening, ha ett värde för samtliga intressenter. Arbetsgivarna kan exempelvis signaler om arbetsmiljön och begynnande arbetsskador och därigenom även underlag för att vidta åtgärder i dessa avseenden. Generellt arbetsgivaren ett frisgynnas av kare arbetstagarkollektiv med även förbättrad produktionskvalitet och minskat produktionsbortfall som fâiljd. De medicinska undersökningarna kan t.ex. bidra till bättre hälsa, välbefinnande. ekonomi och livskvalite för de undersökta och minska risken för olyckor. Även samhället och tredje man vinner på effekterna av dessa medicinska undersökningar.

Utredningens överväganden och förslag 153

Resultatet av dessa undersökningar kan också leda till vissa åtgärder från arbetsgivarens sida. Förutom rent medicinska åtgärder kan det t.ex. bli fråga åtgärder rörande arbetsmiljön och rehabilitering. Även om omplacering och i vissa fall uppsägning kan bli följden. De arbetsrättsliga följderna kan prövas inom ramen för bl.a. LAS, LOA och

gällande kollektivavtal. Sjukdom utgör, som nämns ovan, som regel inte

saklig grund för uppsägning.

Om man, med hänsyn till vad som framkommit genom dessa medicinska undersökningar, väger nyttan av undersökningarna mot ingreppet i den enskildes personliga integritet, finner utredningen att medicinska undersökningar, som står i överensstämmelse med god sed på arbetsmarknaden, som genomförs på ett godtagbart sätt och är god av kvalitet, har ett sådant värde, att den enskilde individen borde acceptera

det ingrepp i den personliga integriteten som en undersökning innebär.

Utredningen vill i sammanhanget dock understryka att generella hälsoundersökningar utan särskild inriktning ofta är mycket resurskrävande och av begränsat medicinskt värde. En etisk aspekt är även att omfattande undersökningar av denna karaktär kan ge individen en falsk trygghetskänsla. Den enskilde kan förlita sig på tveksam hälsogaranti och en ignorera reella sjukdomssignaler.

Inom utredningen har dock pekats på det otillfredsställande i de stora skillnader som finns mellan offentliga och privata arbetsgivare, t.ex. inom hälso- och sjukvården, att utföra medicinska undersökningar av anställda. Detta är emellertid en konsekvens stadgandet i 2 kap. 6 § av RF, domen AD 1984 nr 94 och följdlagstiftningen i 30 § LOA. Den senare bestämmelsen trädde i kraft den 1 juli 1994. Det kan, enligt

utredningens uppfattning, finnas anledning att göra en utvärdering av

lagstijiningens konsekvenser för de offentliga arbetsgivarna. Detta ligger dock utanför ramen för denna utredning.

Utredningen har inte funnit att de författningar som reglerar hälso- och

sjukvårdpersonalens skyldigheter vad gäller dokumentering av de medi-

cinska undersökningarna behöver ändras.

Inte heller finns anledning att ändra gällande regler för hälso- och sjukvårdspersonalens tystnadsplikt.

Utredningen hänvisar i övrigt vad gäller frågor om dokumentering och

tystnadsplikt till 12.6.

154 Utredningens överväganden och förslag

Huruvida de kostnader som dessa undersökningar kan medföra för arbetsgivarna är motiverade faller utanför ramen för denna utredning.

Som en jämförelse kan nämnas att det i Danmark framlagts ett lagför-

slag se ovan som allmänt begränsar arbetsgivarens möjligheter att in-

hämta hälsoinformation anställda. Även i USA begränsas arbetsav

givarens möjligheter att kräva medicinska undersökningar av anställda

genom Americans With Disabillities Act ADA.

Enligt utredningens mening saknas skäl att föreslå några särskilda lagstiftningsåtgärder detta område.

12.3 Alkoholtester

Utredningens bedömning: Utredningen föreslår ingen lagstiftning

på detta omrâde.

Med alkoholtest avses här sådan medicinsk undersökning, innefattande analys av kroppsmaterial, framför allt blod och urin men även utand-

ningsluft, för att kontrollera användning av alkohol.

Utredningen har inte uppfattat frågan om dessa tester som ett problem i arbetslivet på samma sätt som tester rörande bruk av narkotika. Vad gäller alkohol syns över lag arbetsmarknadens parter vara överens om hur de skall hantera missbruk arbetsplatsen. Enligt utredningens

uppfattning syns dessa tester förekomma till största delen under anställning och då vid misstanke och i rehabiliteringssammanhang.

Utredningens överväganden och förslag 155

12.4 Narkotikatester

Utredningens bedömning: Utredningen finner inte skäl att föreslå lagstiftning på detta område. Enligt utredningens mening bör frågan om narkotikatester lösas av arbetsmarknadens parter.

Utredningen vill dock understryka att ålagda narkotikatester i sam-

band med anställning måste vara i samklang med samhällets värde-

ringar och stå i överensstämmelse med god sed på arbetsmark-

naden. Vidare skall testerna utföras på ett godtagbart sätt och vara av god kvalitet.

Vad gäller narkotikatester under anställning bör kvalificerade omständigheter föreligga för att sådana tester skall anses stå i överensstämmelse med god sed på arbetsmarknaden. Dessa tester skall utföras och ha samma kvalitet som testerna i samband med anställning. På arbetsplatser där dessa tester avses att användas bör det finnas en av arbetsgivare och arbetstagare gemensamt framtagen skriftlig narkotikapolicy med handlingsprogram.

12.4.1 Inledning

Med narkotika avses här de substanser som anges i bilaga l till förordningen 1992: 1554 om kontroll av narkotika och med narkotikatest avses en medicinsk undersökning, innefattande analys av kroppsmaterial, framför allt urin, för att kontrollera en icke medicinsk användning av narkotika. Om olika drogers effekter framgår närmare bil. 20. av

I Sverige råder en bred enighet om att allt icke-medicinskt bruk av narkotika är missbruk och därför inte kan accepteras. Den svenska narko-

tikapolitiken syftar också till att uppnå ett samhälle som är fritt från

icke-medicinskt bruk av narkotika. Genom narkotikastrafflagen 1968:

64 är till följd härav all handel, tillverkning, hantering, innehav och

bruk av narkotika förbjuden. Lagen skärptes bl.a. år 1988, då eget bruk av narkotika kriminaliserades, och år 1993.

Den diskussion som uppkommit i Sverige bl.a. narkotikatestning och om narkotikamissbruk i arbetslivet uppstod ursprungligen i USA. Anledningen till detta var en rad svåra och uppmärksammade olyckor i bl.a.

156 Utredningens överväganden och förslag

USA på framför allt 1980- och början av 1990-talet som hade samband med narkotikapåverkan. 1 Maryland i USA inträffade år 1985 en svår tågolycka. Föraren visade sig narkotikapåverkad. År 1986 invara

träffade en bussolycka i Los Angeles, där ett stort antal skolbarn ska-

dades. Busschauffören visade sig ha kört bussen narkotikapåverkacl. Ett godståg kolliderade år 1987 med ett persontåg i Baltimore i USA. Vid

olyckan omkom 16 personer och ett hundratal skadades. Utredningen

visade att föraren av godståget varit påverkad av narkotika. 1 Storbrittanien inträffade år 1990 en svår tågolycka med dödsfall. Lokföraren

visade sig ha fört tåget narkotikapåverkad.

I Sverige är narkotikamissbruket långt ifrån så utbrett som det är i USA. Mycket talar dock för att det i Sverige, liksom i USA, finns ett dolt missbruk av narkotika. Vid granskningar av tullmålsjournaler vid tullen i Helsingborg, som genomfördes åren 1989 och 1990, visade det sig att de på vilka det påträffades narkotika tillhörde en mängd olika yrkesgrupper. Många av de som står för åtminstone tillfälligt amfetaminoch haschmissbruk socialt väletablerade Även syns vara personer. om man i Sverige inte kommer i närheten av omfattningen av det uppskattade dolda narkotikamissbruket som finns i USA, är det sannolikt att narkotikamissbruk av personer som har arbete förekommer i större utsträckning än vad man i allmänhet tror och utredningar visar. Efter Sveriges inträde i EU och med ett till stora delar allt mer drogliberalt Europa, finns dessutom risk för att inströmningen av narkotika i landet kan komma att öka.

Narkotikamissbruk innebär i sig ett socialt, psykiskt och medicinskt lidande för missbrukaren och hans närmaste omgivning. Den påverkade kan emellertid på arbetsplatsen även utgöra en allvarlig risk för sig själv och för sina arbetskamrater och naturligtvis även för arbetsgivarens egendom. I vissa yrken kan den narkotikamissbrukande arbetstagaren även utgöra en fara för allmänheten och för egendom utanför arbetsplatsen. Han kan i sitt påverkade tillstånd orsaka både person- och sakskador som arbetsgivaren i enlighet med sitt principalansvar eller ytterst samhället kan tvingas att ersätta. Om ett arbete utförs av personer som är påverkade av narkotika, kan det naturligtvis även medföra kostnader för företagen i form av lägre produktkvalitet eller av produktionsbortfall

till följd av försämrade arbetsprestationer, sjukfrånvaro och personalomsättning. Till detta kommer den oro arbetskamrater känner och det

försämrade arbetsklimat arbetsplatsen som i regel följer om arbetstagare är missbrukare.

Utredningens överväganden och förslag 157

Möjligheterna att undgå upptäckt, så länge narkotikamissbruket hålls på lägre nivå, är stora. Förr eller torde dock ett användade senare av narkotika bli känt för omgivningen det kan i vissa fall lång tid. men ta Även måttligt missbruk ett påverkar såväl omdömet som koordination

samt uppfattnings- och handlingsförmågan.

ningens mening från alla aspekter av största att arbetsplatserna hålls

"

Narkotikapolicy

Utredningen vill inledningsvis kraftfullt understryka vikten det på

av att

arbetsplatserna finns en av arbetsgivar- och arbetstagarsi

framtagen skriftlig policy med handlingsprogram hanteringen

om av narkotikamissbruk i arbetslivet.

Enligt utredningen är detta grunden för arbetet mot narkotika arbets-

platserna. Utredningen vill också framhdlla eventuella narkotika-

att

tester endast utgör en liten del i ett sådant handlingsprogram och

att

programmets andra delar, t.ex. rörande information, utbildning, kam-

ratstöd etc. är av lika stor vikt i strävandena för att söka uppnå narkoti-

kafria arbetsplatser.

Utredningen återkommer till frågan narkotikapolicy med handlings-

om program nedan.

12.4.3 Narkotikatester i samband med

anställning

a Den rättsliga grunden

Det saknas, som framgår för närvarande författningsregler

ovan, om

narkotikatestning i arbetslivet.

Grunden fgglrbâlêgh/ârensarâttüatt. kräva kande är, som ovan nämns,iagbçtsgivanensutâvandeavsiarfüa.anstälha

Näiéh arbetsgivare utövar denna

rätt, kan han ställa kravet

attmeri arbetssökande visar med intyg han inte använder narkotika.

att

Denna arbetsgivarens rätt att kräva dessa kan ha formulerats i

tester kollektivavtal.

158 Utredningens överväganden och förslag

b Användningen

Av enkätundersökningen framgår att QÅLKQÅLKQLQSter i samband med an-á,

ställning nästan enbart används i större företagzç 100 anställda. Dessa

verkar däremot inte att förekomma i nämnvärd omfattning i de tester

mindre företagen 100 anställda och endast i begränsad omfattning i kommuner. Enligt enkätundersökningen syns varken statliga myndigheter eller landsting använda sig av dessa tester i samband med nyan-

ställning. Användningen narkotikatester syns ha Ökat i omfattning av under de senaste åren.

Uppskattningsvis 80-85% de analyser från företag som utförs la-

av

boratoriet vid Huddinge sjukhus är gjorda vid nyanställningar.

Narkotikatester till allra största delen ske inom företagshälsovården syns och i mindre omfattning inom den övriga hälso- och sjukvården. Kostnaderna för dessa tester betalas som regel av arbetsgivaren.

c Skälen för och emot

Det går inte enkätundersökningarna utläsa arbetsgivarnas skäl att att av kräva narkotikatest av arbetssökande. De skäl som angetts i denna undersökning medicinska undersökningar i sin helhet. Se om dessa avser i avsnitt 12.2.

d överväganden

Arbetsgivaren har med utövande sinfria anställningsrätt en stor fri-

av het att ställa krav dem han avser att anställa. Ett sådant krav som kan narkotikafrihet. Utredningen menar att den stora intressekollisvara

sionen i denna fråga föreligger mellan abetsgivare

zt2rbgtikate§te:2ç11.dâ§:bSSÖ8nläêñêñråkiiåiåâwüdzüünøwb

i i

liga intggåiteterg

Som framgår 12.4.3 går det inte av enkätundersökningarna att

av ovan

utläsa arbetsgivarnas specifika skäl att kräva att de arbetssökande under-

kastar sig narkotikatest ett villkor för anställning. Däremot framgår som

vilka de vanligaste skälen är arbetsgivarna angett för att under är

som 1994 kräva medicinska undersökningar i allmänhet, dvs. inklusive narkotikatester, av arbetssökande.

Urredningens överväganden och förslag 159

En narkotikatest består vanligen ett urinprov. En sådant innebär av test för den enskilde, som vid vilken medicinsk undersökning med urinprov

som helst, alltid ett visst mått intrång i den personliga integriteten,

av

både när provet tas och när analysen sker. Enligt utredningens mening

gkgrügggirgrprgy i sig anses som ett mindre ingrepp iden p

-

tegriteten och testerna skall därför i detta sammanhang inte öygrdrama-_

lisää-a §.eidar°.12-f:i..9§Å%E.;.._r

I en skiljedom från år 1989 ansågs inte arbetsgivares krav på arbets-

att sökande skulle genomgå narkotikatest med urinprov strida god sed mot arbetsmarknaden.

Skiljedomen den 12 december år 1989 avsåg tillämpningen det inte av numera gällande arbetsmiljöavtalet mellan SAF, Landsorganisationen LO och Privattjånstemannakartellen PTK kan här intresse. Fallet avsåg haschtester vara av av arbetssökande vid Saab-Scania AB i Södertälje. l skyddskonunittén hade beslut fattats om att företagshälsovården skulle genomföra urinprov arbetssöav kande. Metallindustriarbetareförbundet ifrågasatte förfarandet. l domskälen hänvisar skiljenämnden till domen AD 1984 i vilken AD mycket allnr sett varligt på narkotikamissbruk i uppsägningsmål. Det klarlades att Saab-Scanias förfarande innebar att den enskilde sökande möjlighet avbryta anställgavs att ningsförfarandet. Företagets rekryterare kunde endast del läkarutlåtandet av

genom att den sökande av fri vilja överlämnade det till rekryteraren. Skilje-

nämnden erinrade om att det stod en arbetsgivare fritt att vid nyanställning kräva betyg och intyg, bl.a. läkarintyg, visade att den sökande inte misssom brukade narkotika. Förfarandet vid Saab-Scania befanns inte strida god sed mot arbetsmarknaden.

Enligt utredningens mening torde uttalandena i denna skiljedom alltjämt

kunna beaktas. Den situation på arbetsmarknaden förelåg vid skilsom jedomens meddelande är dock, vilket tidigare påpekas, radikalt nu förändrad. En stor politisk enighet råder dock arbetslösheten om att

kraftigt skall minskas under de närmaste åren. De skäl anförs i do-

som men påverkas därför inte, menar utredningen, dagens arbetsmarkav

nadssituation. Utredningen vill dock understryka följande.

För att de arbetssökande skall kunna skydda sin integritet

måste de, en-

ligt utredningens mening, informeras arbetsgivaren de aktuella

av om

narkotikatesterna. Förstgdärefterg kaggdegjigggetjággdtagbantaralmedart;

rgmmaIzdeLäLL.,om de vill underkasta sig JL,

en narkotikatest. En arbetsgivare bör lärför på ett tidigt stadium informera de arbetssökande om företagets värderingar rörande hanteringen narkoav tikamissbruk på arbetsplatsen. Denna information kan finnas i skriften

160 Utredningens överväganden och förslag

lig policy presenteras för den arbetssökande. Den enskilde kan då

som tidigt välja om han alls vill söka anställningen eller inte och några spän-

ningar mellan arbetsgivarens krav narkotikatester och den enskildes krav på skydd för den personliga integriteten kan då i många fall und-

vikas. Den arbetssökande kan även på ett senare stadium avbryta an-

ställningsförfarandet. Skulle en positiv test leda till att en enskild inte

blir anställd, torde arbetsgivaren inte göra annat än att återsända ansök-

ningshandlingarna till den sökande.

Ger den enskilde sitt samtycke till förfarandet, föreligger ett sålunda accepterat intrång i den personliga integriteten. Den aktuella arbets-

marknadssituationen gör dock att den enskildes möjlighet att utöva sin

självbestämmanderätt ibland kan ifrågasättas. Behovet av arbete kan

medföra att den enskilde reellt känner sig tvungen att underkasta sig en medicinsk undersökning, exempelvis i form av en narkotikatest.

Av betydelse är vidare att dessa tester utförs ett godtagbart sätt. Ut-

redningen vill kraftfullt understryka kvalitetsaspekten. Enligt utred-

ningens uppfattning kan det inte accepteras att testerna genomförs på ett ingripande och förudmjukande sätt för att t.ex. förhindra manipulering.

Narkotikatester torde, utredningen nämner, huvudsakligen äga rum som

inom företagshälsovården och till mindre del inom den övriga hälso-

och sjukvården. Den undersökande personalen har enligt gällande sekretess- och sjukvårdslagstiftning att beakta integritetsfrågorna. Utredningen hänvisar vad gäller kvalitetssäkring av narkotikatester till l2.4.5 nedan.

Enligt utredningens mening maste narkotikatester i samband med anställning samklang med samhällets värderingar och stå i ttvergy;

vara i

stämmelse med god sed pá arbetsmarknaden. Testerna skall vidare utfö-

av

god kvalitet.

Under dessa förutsättningar väger, enligt utredningens uppfattning, ar-

betsgivarens intresse av att genomföra testerna i dessa fall över de ar-

betssökandes intresse av skydd för den personliga integriteten. De arbetssökande bör därför, under de angivnañärutsättnirtgarrta, att acceptera dessa tester vid ett anställningsförfarande.

Utredningen kan mot bakgrund av dels vad enkätundersökningarna redovisar rörande arbetsgivarnas skäl för kraven de arbetssökande att genomgå medicinska undersökningar i allmänhet och dels vad som sagts vid de hearingar genomförts, inte finna att arbetsgivarnas krav på som

I /lrer/ningrenrs överväganden och förslag 161

narkotikatester av arbetssökande skulle strida mot god sea på arbetsmarknaden. Av utredningens enkätundersökning kan också utläsas, vilket nämns ovan, att totalt sett endast ett mindre antal 0IbtS.'ÖkaIld nekats anställning pga. resultaten av en medicinsk undersökning.

I undersökningarna har inte

framkommit

fall är andørgfqlqorer än resultatet exempelvis narkotikatest

av en som

spelar när en arbetsgivare väljer bland arbetssökande, t.ex. frågan

om kompetens och personliga egenskaper; Som tidigare anförs nekades också endast ett mindre antal anställning resultatet medi-

p.g.a. av en cinsk undersökning. Enligt utredningens uppfattning är således inte medicinska undersökningar i form av narkotikatester ett stort hinder när det gäller att ge enskilda möjlighet till anställning. Andra faktorer är av

större betydelse, t.ex. arbetsgivarnas attityder till vissa arbets-

grupper sökande, exempelvis invandrare.

Användningen av narkotikatester i samband med anställning ha syns ökat under senare år. Vad gäller möjligheterna göra framtidsatt en bedömning beträffande användningen dessa tester arbetsmarkav naden hänvisas till resonemanget i avsnitt 122.22 d. Användningen i USA av dessa tester i samband med anställning har minskat under senare år.

Det har av de undersökningar som utredningen genomfört inte

kommit att narkotikatester skulle gentunftâras på ett inte godtagbart sätt.

Då medicinska undersökningar i arbetslivet. t.ex. i form narkoti-

av en katest, som sker i samband med nyanställning, utförs personal en av inom företagshälsovården eller den övriga hälso- och sjukvården. skall undersökningarna i dessa fall dokumenteras i patientjournal. Det been tyder att i dessa fall, liksom vid ivriga medicinska undersökningar, är bestämmelserna i patientjournallagen och i förekommande fall även datalagen tillämpliga.

Utredningen har inte kunnat se att det skulle föreligga några förhållan-

den som gör att patigentjournallagen eller datalagen i berörda hänseenden

behöver ändras eller kompletteras för att de skall uppfylla de krav

som

man måste kunna ställa på dokumenteringen medicinska undersök-

av ningar i arbetslivet.

Den tystnadsplikt som gäller för uppgifter om enskilds personliga förhållanden, t.ex. missbruk, inom såväl företagshälsovården den övsom

6 16-0329

162 Utredningens överväganden och förslag

riga hälso- och sjukvården är mycket stark. Det finns därför enligt utredningens uppfattning ingen anledning att än mer stärka sekretessskyddet för uppgifter som rör narkotikatester i arbetslivet. Allt talar för

att samma sekretesskydd bör gälla för samtliga --

personliga förhållanden som förekommer inom hälso- och siiäupkvårdeny

Utredningen hänvisar vad gäller frågor i övrigt om dokumentering och

tystnadsplikt till 12.6 nedan.

Det är, enligt utredningens uppfattning, arbetsgivarna själva som får utvärdera dessa tester kostnads- och effektivitetsmässigt. Skulle det visa sig att dessa tester inte fungerar från dessa aspekter, kommer hante-

ringen troligen att självsaneras.

Utredningen vill även anmärka att övriga nordiska länder saknar -

Utredningen anser inte att omständigheterna är sådana att det finns skäl

att i denna del föreslå några särskilda Iagstiftningsåtgärder.

12.4.4 Narkotikatester under anställning

a Den rättsliga grunden

De enskilda anställningsavtalen anses utgöra grunden för arbetstagarnas

skyldighet att underkasta sig sådana tester. Anställningsavtalet får sitt innehåll inte enbart från det personliga avtalet mellan arbetsgivare och

arbetstagare utan också från bl.a. lagstiftning och kollektivavtal.

b Användningen

Utredningens enkätundersökning ger vid handen att narkotikatestning av anställda under år 1994 huvudsakligen skedde i landsting och kommuner och i viss mån i de större företagen l00 anställda. Däremot förekom samma tester nästan inte alls i de mindre företagen 100 anställda och i begränsad omfattning vid statliga myndigheter. Av betydelse för användandet av narkotikatester på det offentliga området under år 1994 kan vara att LOA, med den begränsande regeln i lagens 30 trädde i kraft först den 1 juli 1994. Användningen av dessa tester syns ha ökat under de senaste åren.

Utredningens överväganden och förslag 1l63

Utredningen har genom sina undersökningar och vid de hearingar

som törevarit erfarit att narkotikatester under pågående anställning föresyns

komma under olika omständigheter. I det följande några exempel.

anges Vid riskfyllda eller sdkerhetskänsliga arbeten. Det gäller t.ex. inom

transportsektorn, byggsektorn och försvaret.

Tester kan också ske efter en olycka. I USA är det mycket vanligt att göra dessa I Sverige tycks i dessa fall endast ske i mindre e

tester. tester

omfattning.

De flesta företag som har ett narkotikaprogram har skrivit i detta att skall göras vid misstanke narkotikapåverkan.

l

tester om Det verkar dock utföras ganska få tester av den anledningen.

Tester kan även ske slumpvis. De företag infört slumpvisa

som tester k

har enligt laboratoriet vid Huddinge sjukhus haft runt 1% positiva.

Narkotikatester utförs ocksáför att uppfylla ett kvalitets- och säkerhetskrav. Större företag kräver ibland entreprenörer och underleveran- S. att törer som man anlitar skall ha ett handlingsprogram mot narkotika.

Vid rehabilitering av en arbetstagare enligt AFL tester också

syns genomföras.

Enligt enkätundersökningarna sker testerna till största delen inom företagshälsovården och arbetsgivarna står i regel för kostnaderna för dessa

undersökningar.

c Skälen för och emot

Av enkätundersökningarna går inte att utläsa vilka skäl arbetsgivar-

som na haft för att kräva narkotikatester sina anställda under år 1994. av

De vanligaste skälen som arbetsgivarna enligt zenkätundersäkningarna

angett för att kräva medicinska undersökningar i allmänhet dvs.

inkluderande även narkotikatester anställda är, tidigare redovi-

av som framför kontroll tianstbarhet

allt

sas, av och viljan att minska antalet

arbetsolyckor. Ovriga angivna skäl är att den enskilde kan utgöra en 14-

C

kgrjge/tsrisk för andra samt att det finns risk att den enskilde i påverkat tillstånd kan orsaka skador miljön eller på egendom. Dessa arbets-

givarens skäl torde, som ovan sägs, i grunden ekonomiska. vara

164 Utredningens överväganden och förs/ag

Enligt Internationella arbetsorganisationen ILO kan en arbetsgivare ha flera skäl för att använda sig av bl.a. narkotikatester. Testerna kan exempelvis införas säkerhetsskäl och för att minska antalet arbetsav

platsolyckor och därmed antalet arbetsskador. Testning kan också ske

för att bedöma tjänstbarheten. Vidare kan drogtester användas för att ge "good will" företaget och/eller höja produktiviteten. Arbetsgivaren kan också testerna vilja minska frånvaron och antalet stölder på genom arbetsplatsen. Dessa tester kan också användas för att identifiera ett rehabiliteringsbehov hos de anställda och för att och hjälpa de anställda

med rehabiliteringen se lLO:s skrift, Workers privacy, Part lll: Tes-

ting the workplace s. 21

Mot användning bl.a. narkotikatester finns argument jjåjrdggzg,

en av sida. Utredningen kan exempelvis nämna dessa de

ggaygias att tester av

anställda uppfattas kränka den personliga integriteten. Detta kan särskilt fallet testerna utförs ett ingripande och föröclmjuvara om kande sätt för att undvika fusk vid provtagningen. Testerna kan dessarbetsplatsen, spänningar kan konse-

utom skapa som

kvenser för företagets verksamhet. Narkotikatester kostar ,dessutom en a.

del for de företag som använder dem se lLO aa a. st..

Den totala kostnaden inom EU för dessa tester är höga. Enligt en artikel i Le Monde år 1993, vilken nämns i en intemrapport från kommissionen till ministerrådet i april 1995 kvalitetssäkring av dessa tester, skulle de årliga kostom naderna för analysen dessa tester vid 240 laboratorier i EU-länderna uppgå av till 171 miljoner ECU. I USA uppgick år 1989, enligt samma artikel, analyskostnaderna för drogtesterna till 100 miljoner USD Commission staff working Brussels 28.4 1995 SEC 95 667 s. 4. paper,

01351 U Samhället har ett intresse av att anställda inte använder narkotika och att inte olika värderingar rörande hanteringen av narkotika gäller å ena sidan arbetsplatserna och å andra sidan ute i samhället. Samtidigt har

samhället också skyldighet att värna att alla får plats arbets-

en om marknaden och för att de enskilda arbetssökandenas personliga integritet inte kränks av testerna.

Tredje har ett intresse att de anställda inte använder narkotika,

j man av vilket kan innebära risker för denne både till person och egentlom.

d överväganden

Utredningen vill inledningsvis åter understryka att den rzittsligcz grunden

Utredningens överväganden och förslag 165

för arbetsgivaren att kräva och arbetstagarnas skyldighet underkasta

att

sig narkotikatester under anställning står att finna i

. Anställningsavtalet får sitt innehåll uttryckligen eller intol-

kat från bl.a. det personliga avtalet mellan arbetsgivare och arbetstagare

men också bl.a. fránlagstiftning och kollektivavtal.

Det finns, tidigare nämns, ingen

som törtattningsreglggping gm nazkg-

. testnin iarbetslivet.

Det centrala problemet är, enligt utredningens uppfattning, den intresse-

kollision som finns mellan arbetsgivarens skäl- genomföra narkotikaatt tester på anställda och de anställdas krav skydd för den personliga integriteten.

Som framgår av 12.4.4 går det inte enkätundersökningen

ovan av att ut-

läsa arbetsgivarnas specifika skäl kräva

att att de anställda underkastar

sig narkotikatest. Däremot framgår det vilka de vanligaste

skälen är som

arbetsgivarna angett för att under är l994 kräva medicinska under-

sökningar i allmänhet, dvs. inkluderande narkotikatester, av anställda.

Som utredningen tidigare nämner sker narkotikatest en genom att ett

urinprov analyseras. Detta i sig innebär endast mindre

prov ett in grepp

i den personliga integriteten.

Det är i sammanhanget inte oväsentligt att urinprov ofta ingår som en del i en vanlig läkar- eller hälsoundersökning och detta i allmänhet uppfattas att som något naturligt av de enskilda.

Vad gäller själva urinprovet uttalade arbetsdomstolen i domen. AD l99l 45, nr s. 284 att ingreppet urinprovet "som sådant allmänt sett får betraktas som ringa".

Utredningen vill också peka på den nämnda attitydundersökningen ovan som Huddinge sjukhus laboratorium genomförde år 1995 och visar nästan som att ingen av de som genomgått testerna uppfattade kränkande. testerna som

I den likaledes nämnda interna ILO-rapporten från år 1995 ovan s.3 anges vidare att urinprov är "a method which simple, non-invasive, inexpensive, generally applicable and relatively acceptahle to workers".

Av vikt för frågan om skydd för den personliga integriteten är den

att enskilde kan utöva sin självbesräimmanderätt och han därför får tillatt

räcklig och adekvat information från arbetsgivaren bl.a.

om testerna.

7 16-0329

166 Utredningens överväganden och förslag

Det är samtidigt viktigt det arbetsplatsen finns skriftlig policy

att en med handlingsprogram vad gäller hanteringen av narkotikamissbruk på arbetsplatsen, se vidare nedan.

betydelse för den personliga integriteten är även att dessa tester

Av stor

genomförs på ett godtagbart sätt. Utredningen vill kraftfullt understryka

den kvalitativa aspekten. Det måste bl.a. krävas att de testmetoder som

används är ändamålsenliga och säkra. Att testerna inte ger utslag för

andra än de avsedda substanserna måste vara en självklarhet. Utred-

ningen hänvisar vad gäller kvalitetssäkringen narkotikatester nedan av till 12.4.5. Narkotikatester under anställning torde i de allra flesta fallen

inom företagshälsovården och inom den övriga hälso- och

äga rum

sjukvården. Den undersökande hålso- och sjukvårdspersonalen har enligt sekretess- och sjukvårdslagstiftning att beakta integritetsgällande

frågorna.

Narkotikatester under anställning, skall i de fall testerna utförs inom

företagshälsovården eller i övrigt hälso- och sjukvården, doku-

i patientjournal. Följaktligen är bestämmelserna i patient-

menteras en i förekommande fall även datalagen tillämpliga.

lournallagen och

En Vägning skall således göras mellan de skäl arbetsgivaren har att påfordra narkotikatester sina anställda och de anställdas krav skydd av

för den personliga integriteten. Som nämns ovan är grunden för både krav och skyldigheter vad gäller narkotikatester det enskilda anställningsavtalet. Detta avtal kan som anförs ovan fyllas ut. Arbetsgivarens skäl påfordra tester kan hämtas från bl.a. lag och avtal. Utredningen

att skall något beröra detta nedan.

Arbetsgivarens skäl att påfordra sådana tester kan härledas urförfatt- VW ningsbestämmelser. Dessa bestämmelser kan fylla ut det enskilda anställningsavtalet, varför skyldighet för de anställda att underkasta sig

en

därför kan föreligga. Enligt utredningen är framför allt Al/_l_I_: i

testerna härvid av intresse.

Narkotikatester under anställning kan i nästan samtliga fall vara ett medel för att skapa en säkrare arbetsmiljö.

Arbetsgivaren skall "vidta alla de åtgärder som behövs för artjörøebygarbetstagaren utsätts för ohälsa och olycksfall 3 kap. 2 §§

ga att AML. Arbetsgivaren har också ett rehabiliteringsansvar 3 kap. 2 a § AML 22 kap. AFL. I bl.a. 6 kap. AML finns bestämmelser om samt

Utredningens överväganden och förslag

hur arbetsmiljöfrågorna skall hanteras och om skyddsombud och skyddskommittér. Lagen om medbestämmande i arbetslivet MBL gäller även arbetsmiljöfrågor.

Enligt 3 kap. 4 § AML skall arbetstagare medverka i arbetsmiljöarbetet

och följa givna föreskrifter samt använda skyddsanordningar för

att

förebygga ohälsa och olycksfall. Om detta medansvar inte följs och

föreskrifterna negligeras, torde arbetsgivaren i vissa fall kunna skilja arbetstagaren från anställningen

se prop. 1976/77:l49 s. 259. Arbets-

givaren kan då tillmäta vägran betydelse åsidosättande

en som ett av vad

som åligger arbetstagaren i anställningsförhállandet. Frågan

skyldighet fögrwagsptällda att underskasta sig

narkotikatester i dessa sam:

manhang har dock inte ..

uppmärksammats av lagstiftaren.

intel/code domen AD 1991 4§a§9ck sådan

nr att en skyldighet

fggllieilligt..aktuallê,.âll§tällningsavtaly,Det var då fråga om en arbets-

plats där säkerhetsproblematiken är uttalad. Narkotikatestningen skulle ske med syftet att tillgodose säkerheten i arbete "på

som ett utpräglat

sätt kräver omdöme, god reakrionyörmága och skärpt uppmärksamhet

Domstolen konstaterade i domen bl.a. de aktuella att testerna varit

ändamålsenliga för sitt syfte och tillräckligt säker undersöknings-

att en metod använts, att sekretessen varit tillfredsställande och

att arbetsgi-

varen lämnat tillräcklig information testförfarandet till arbetsta-

om

garna vid undersökningen.

Utredningen vill understryka att AD domen endast uttalat sig

genom om

narkotikatestning under föreliggande specifika omständigheter

och att domstolen enbart uttalat sig säkerheten om på arbetsplatsen enligt AML.

Utredningen utgår nedan från att testen genomförs på godtagbart

ett sätt

jfr AD:s dom och hänvisar i övrigt vad gäller testförfarandets

kvalitet till 12.4.5 nedan.

Enligt utredningens mening bör narkotikatestning

av anställda med

åberopande av AML vid andra omständigheter än de redovisas

som i domen AD 1991 nr 45 endast ske, dessa

om omständigheter är

Igglátigjegqdej Ett allmänt åberopande arbetsmiljö- eller säkerhets-

av skäl menar utredningen inte bör räcka. Det skall fråga vara om

kvalificerade säkerhetsintressen som testerna skall att skydda för

avse att ett krav på genomförande testerna skall väga

av upp intrånget i de anställdas personliga integritet. Det kan då röra sig yrken eller

t.ex. om

168 Utredningens överväganden ochfrârs-lng

befattningar, där påverkan av narkotika kan innebära en omedelbar en fara för den enskilde arbetstagaren eller hans arbetskamrater.

Huruvida sådana ålagda tester rättsligt skulle kunna utföras inom ramen för övrig lagstiftning medicinska undersökningar som berörs i avom snittet regler medicinska undersökningar i arbetslivet är tvekom om Lagstiftaren i motiven till dessa författningar inte ha behandsamt. syns lat denna fråga. Arbetsdomstolen konstaterade dock i domen AD 1991 45 så fallet när det gäller AML. Teoretiskt torde även Arnr att var

betarskyddsstyrelsen med nuvarande bemyndiganden kunna föreskriva

obligatoriska narkotikatester arbetstagare enligt AML, t.ex. i om av vissa riskfyllda yrken.

En Vägning mellan arbetsgivarens skäl att testa och de anställdas krav

på personlig integritet skall även ske. då arbetsgivarens krav att nar-

kotikatester skall genomföras grundar sig avtal. Anställningsavtalet kan nämns också få sitt innehåll avtal, t.ex. det som ovan genom

personliga avtalet eller kollektivavtal.

Det bör dock observeras att viss tveksamhet, som ovan nämns, kan en råda i vilken omfattning sådana avtal blir bindande för den enskilde. Vad beträffar möjligheten att kontrollera användningen av narkotika vid arbete där säkerhetsaspektzeit är uttalad menade AD i sin dom AD 1991 45 280 avtal kunde träffas .v/.ylclighetför arbetstagarna garna nr att om underkasta sig "urinprovstagning AD uttalade vidare. "Ett gigant att

avtal torde visserligen kunna betraktas hindandeii. den

inte som .me--

å§s7illgörande skulle kunna utkrävas med rättsliga tvångs-

medel, såsom vite eller allmänt skadestånd för kollektivavtalshrott jfr

NÅA 1975 16. Därav följer lock inte att en arbetstagares vägran att s. underkasta sig provtagning i enlighet med det avtalade åtagandet inte rättslig verkan skulle kunna medföra förlust av anställningen". som

Utredningen är den uppfattningen att ett avtal i frågan ändå arbetsav rättsligt reglerar frågan tillräckligt mellan parterna. En arbetstagares vägran underkasta sig tester enligt ett sådant avtal kan ytterst medatt föra förlust anställningen. Skulle tvister uppstå om dessa avtals inen av nehåll vad gäller testerna. får saken ytterst slitas av AD. Oskäliga av-

talsvillkor, åtminstone i det personliga avtalet. torde kunna jämkas med

36 § avtalslagen. stöd av

Enligt utredningens mening också från statsmaktens sida allmänt syns

utryck för den lämpligaste vägen att lösa tvister arbetsmark-

ges att

Utredningens överväganden och förslag

naden är genom kollektivavtal. Utredningen vill i sammanhanget hän-

visa till Kommissionen den svenska arbetsrätten. om Enligt kommissionens direktiv dir. 1995:30 är kommissionens

syfte att under med-

verkan av arbetsmarknadens finna former för hur parter parterna i så

stor utsträckning som möjligt genom kollektivavtal kan utforma de

ar-

betsrättsliga reglerna så: att deiñgerar väl i praktiken och blir så enkla

och effektiva som möjligt.

På arbetsmarknaden har parterna lokalt träffat flertal kolletivavtal ett om

bl.a. narkotikatestning. I maj 1995 slöt Sveriges Redareförening SRF och Sveriges Fartygsbefalstörening SFBF centralt kollektivavtal

ett

om alkohol- och drogpolicy. Målsättningen med policyn är att "värna

om säkerheten inom svensk sjöfart förhindra alkoholmissbruk genom att

och bruk av droger. Ansvaret för liv och last och miljö kräver att olycksrisken minimeras". Policyn innehåller bl.a. bestämmelser

om alkohol- och drogtester.

På den offentliga sidan torde med hänsyn till regleringen

i 30 § LOA endast överenskommelser narkotikatester ingående i periodiska om häl-

soundersökningar kunna träffas. Inom inredningen har framförts det

otillfredsställande i att offentlig arbetsgivares möjligheter en att träffa avtal om dessa tester begränsas nuvarande lagstiftning. Den skillnad av

som härvidlag föreligger mellan privata och offentliga arbetsgivare har

uppfattats som omotiverad. Som faller dock ovan anges en utvärdering av 30 § LOA i sammanhanget utanför för denna utredning. ramen

De fall där tester skulle kunna vid Vägning accepteras en mellan de motstående intressena torde, enligt utredningen, framför allt röra arbets-

uppgifter där gkerhetsaspg/tlen är uttalad. Arbetsgivaren har utifrån anställningsförhållandet ett berättigat krav att de anställda inte är på-

verkade när de utför sitt arbete. l vissa yrken gör sig detta krav särskilt gällande. Det kan t.ex. röra yrken inom transportsektorn och där den enskilde t.ex. hanterar maskinell utrustning för ekonomiska stora värden. Även tredje man och samhället har ett intresse att arbetstagare av inte är narkotikapâverkade, då en påverkad arbetstagare kan orsaka all-

varliga person- och egendolnsskador utanför arbetsplatsen. Enligt utredningens mening bör narkotikatester kunna förekomma arbetstagare som utför ett arbete innebär uttalade

som riskerfiir tredje man

och för samhället. I vissa fall kan påverkad arbetstagare

en utgöra en risk även för samhället att det arbete han utför genom som t.ex. innebär

risker för miljön.

170 Utredningens överväganden och föras/ag

Enligt utredningens mening bör arbetsgivarens skäl att använda narkoti-

katester godtagbara, dessa är nödvändiga av affärsmässiga

anses om skäl. Det kan här fråga krav narkotikatester av de ant.ex. vara om

ställda från utländska köpare exempelvis från USA. I dessa fall kan

risken for driftsinskränkningar ett skäl som väger tyngre än de envara

skildas anspråk skydd för den personliga integriteten. Under utred-

ningen har inte närmare framkommit i vilken omfattning sådana krav

förekommer.

jämförelse kan här göras med det danska lagförslaget bruk av hälsoin- En om formation arbetsmarknaden. l dess 5 § l st. lättnader i de förbud m.m. ges informationsinhämtning lagen stadgar "när det nodvendigt for at mot som er tilgodose vaesentlige hensyn til verksomhedens drift".

Även i rehabiliteringssituatiomer, framför allt efter avslutad vård, tor-

de ålagda narkotikatester kunna accepteras. Arbetsgivaren har då som

regel bekostat vården.

Utredningen understryker denna uppräkning inte gör anspråk på nå-

att gon fullständighet.

Enligt utredningens mening uppvägs det intrång i arbetstagarnas person-

liga narkotikatestning under anställning enligt avtal inne-

integritet som omständighetermreliggcen vad gäller sä-

bär, endast om kvalificerade

kerhet I dessa fall utredningen att de enskilda måste tåla m.m. menar

det ingrepp i den personliga integriteten testerna kan innebära.

som

Efter denna korta genomgång utredningen vad gäller behovet av

menar

lagstiftning rörande narkotikatester följande.

Utredningen har vid sina undersökningar inte erfarit att användandet av anställning skulle missbrukas. Det kan även påpekas dessa tester under utredningen inte upplevt någon allmän konfrontationsstärnning melatt arbetsgivar- och arbetstagarsirlan vad gäller frågan om narkotikateslan

Ytterst få centrala förhandlingar har genomförts om användande av

ter. dessa Frågan verkar mest lösas lokalt och de tvistigheter som då tester. ha uppstått rör inte i sig utan framför allt omfattsyns testernas vara ningen och formerna för dessa tester. Utredningen har också fått den i de fall företag infört tester, har detta haft ett brett

uppfattningen att

stöd lokala fackliga organisationer och av anställda. av

Utretlningeirns överväganden och förslag

Det bör observeras att övriga nordiska länder saknar

lagreglering om

narkotikatester anställda. av

Utredningen är av den meningen att frágan narkotikcztester under

om

anställning är alltför komplex och beroende, bl.a. de särskilda

av ar-

betsuppgifternas innehåll och de lokala förhållandena pá varje enskild arbetsplats m.m. ,för att lampa sigför lagreglerirzg i alla delar

en som behandlar användandet dessa Narkotikatester kan av tester. dessutom

utföras av ett flertal olika skäl. Det torde omöjligt

vara att med lagstiftning tillfredsställande reglera denna testverksamhtet

fullt ut.

Utredningen har inte heller funnit let skulle

att föreligga några miss-

förhållanden eller ofullständigheter gör

som att patientjournallagen eller datalagen behöver ändras eller kompletteras för de skall att uppfylla de

krav som man måste kunna ställa

dokumenteringen av narkotika-

tester under anställning.

Den sekretess gäller för enskilds personliga förhållanden, som t.ex. missbruk, inom såväl den allmänna den enskilda hälsosom och sjuk-

vården är mycket stark. Det finns därför enligt utredningens uppfattning ingen anledning att ytterligare stärka sekretesskyddet

tor uppgifter som

rör narkotikatestning före eller under anställning.

en

Utredningen hänvisar vad gäller frågor i övrigt

om lokumentering och

tystnadsplikt till 12.6 nedan.

Enligt utredningens mening bör frågan narkotikatester om därför allt-

jämt varagnggjg attläsa för första hand arbetsmarknadens Det

parten

är dessa parter som gemensamt får bedöma skäl föreliggei fiir

om att införa tester och därvid väga de olika intressen som står mot varandra. Det är dessa parter som tillsammans skall sätta gränser för verksam-

heten. Lämpligen bör de dä beakta bl.a. de riktlinjer lLOzs som expertmöte uttalade är 1993.

Användningen av narkotikatester bör också enligt utredningens mening avtalsregleras. Detta kan, som nämns således ske överens-

ovan. genom kommelser mellan arbetsgivaren och de enskilda arbetstagarna eller ar-

betstagarorganisationerna lokalt. Möjligheten finns också träffa

att centrala kollektivavtal. Som utredningen tidigare

zinför, torde den gjfentLiggLu

aglgetsgivarens möjligheter att träffa avtal narkotikatester begränsas om

§ LOA.

al . l . g

w

172 Utredningens överväganden och förslag;

Utredningen vill i sammanhanget understryka att arbetsmarknadens parter under lång tid samarbetat kring arbetsmiljöfrågor. Det första arbetsmiljöavtalet slöts redan år 1942. Även inte hela arbetsmarknaden omfattas av gällande om arbetsmiljöavtal, utredningen att denna långa tradition av samarbete är menar något att använda även i denna fråga.

Ett problem i sammanhanget är den förändrade arbetsorganisationen. Maximal arbetsdelning och hierarkisk arbetsorganisation har i stora delar övergivits. en Dagens företag i allt högre grad värderingar. Arbetsorganisationen styrs av sker i dag ofta i form lagarbete, där tar över varandras uppgifter mer av man och där gamla befattningsgränser suddas ut. Många gånger sker också rotation

mellan arbetsuppgifterna. Detta kan, beroende vilken organisation arbetsgi-

har, innebära svårigheter, avsikten är att narkotikatestning skall knyvaren om tas till viss tjänst eller till vissa arbetsuppgifter. en

Utredningen vill ytterligare anföra följande.

Utredningen är den åsikten att narkotikatester för att fungera i ett av arbetsmiljöarbete måste ingå i ett sammanhang. l många företag där dessa används, ingår dessa tester mindre del i en av tester si:m en

arbetsgivare och arbetstagare gemensamt framtagen skriftlig policy med handlingsplan för hur missbruk narkotika arbetsplatsen skall han-

av Utredningen sådan policy bör utgöra grunden för arteras. anser att en betet narkotikamissbruk arbetsplatsen. Det normala hör vara att mot

sådan policy tas fram innan tmrverk.tamhmen páhörjciv.

en

Att narkotikatester bör kopplas till policy har uttalats internationellt, en i de riktlinjer för bl.a. narkotikatester utarbetades av lLO:s t.ex. som expertmöte år 1993 internationella förhållanden. Inter-

se ovan om

national Labour Organization.

When testing being considered, formal written policy should a programme a be developed indicating the for testing, rules, regulations. rights and purpose responsibilities of all the concemed parties. Drug and alcohol testing, as a part of comprehensive should be based on the greatest possible cona programme, the parties involved order to ensure value. sensus among

I Sverige har bl.a. Aina-rådet och SAF förespråkar att det hör finnas en vid testning. Folkhälsoinstitutet driver också ett projekt i Sunds-

policy

vall, där narkotikatester vid företag ingår som en del av ett större pro-

missbruk Även Arbetarskyddsstyrelsen har, som

gram mot orten. framgår nedan, något berört frågan.

Utredningens överväganden och förslag 173

Allmänt kan sägas att policyn, för att ha något värde för arbetsmiljöar-

betet, bör arbetas fram gemensamt företaget och personalorganisa-

av tionerna. Även

företagshälsovården, som i de flesta fall torde komma

att verkställa narkotikatester, spelar här viktig roll. Minst lika viktig en

som policyn är enligt utredningens mening processen att ta fram den. Det är viktigt att i denna skapa delaktighet och möjligheter till

process

påverkan för alla parter, vilka skall stödja och tillämpa dess innehåll.

Policyn bör ge uttryck inte för ett przeventivt utan ett promotivt synsätt.

Det preventiva synsättet innebär fokuserar på något sjukt, idenatt man tifierar faktorer vilka leder till det sjuka och eliminerar detta. Ett sådant synsätt medför kontroller och restriktioner. Det promotiva mer av synsättet innebär att man fokuserar det friska, identifierar faktorer vilka leder till det friska och stödjer och stärker dessa faktorer. Ett sådant betonar mer värden, värderingar och alternativ.

Iden skriftliga policyn bör parterna formulera de värden är som viktiga för organisationen, mål för insatsen med policyn och medel för att nå målen. Policyn bör omfatta insatser avseende både information

och ut-

bildning kring frågor om drogmissbruk. Vad gäller information är det

t.ex. viktigt att både de arbetssökande och de anställda får kunskap om dess innehåll. I policyn bör även beskrivas vilken arbetsmiljö noga som väntar den arbetssökande.

Policyn bör vara informativt mycket tydlig och understryka att det är missbrukar inte missbrukaren skall bort från arbetgplcitsen. Poligyn

som

1esam dteLtngLmLsrQcyM5 Av

policyn bör bl.a. framgå varför narkotikatestningen skall utföras. Frågor om sekretess och integritet bör därvid också behandlas. Det bör vi-

dare kunna utläsas vilken narkotika att testas för och vilka som avses åtgärder som skall sättas anställd visar positivt I om en ett prov.

policyn bör även understrykas arbetsgivarens rehabiliteringsansvar. Ru-

tiner bör beskriva hur hjälp kan den enskilde med kamratstöd, beges

handlingskontakter m.m.

Om en narkotikapolicy, sätter narkotikatesterna i större

som ett sammanhang, arbetas fram, tror utredningen att spänningar inte behöver

uppstå kring frågan om dessa tester. Parterna kan då på arbetsplatsen

verka mot narkotika på ett sätt alla kan dra och som nytta av acceptera. Motsatsvis torde det arbetsplats, där det inte finns sådan en en

policy, finnas mer problem både med frågan missbruk narkotika

om av

och om narkotikatestning.

174 Utredningens överväganden och fötts/ag

Frågan om narkotikapolicy och 3 kap. 2 a § AML har berörts av Ar-

betarskyddsstyrelsen i 13 § kungörelsen med föreskrifter om arbetsanpassning och rehabilitering AFS 1994:1. Av bestämmelsen framgår att arbetsgivaren skall ha rutiner rörande arbetsanpassning och rehabilitering vid missbruk av alkohol eller andra berusningsmedel. Dessutom skall arbetsgivaren klargöra vilka interna regler och rutiner som gäller, en arbetstagare uppträder påverkad i arbetet. I Arbetarskydds-

om

styrelsens allmänna råd till bestämmelsen anges, att arbetsgivarna lämpligen i samråd med arbetstagarna kan ta fram ett handlingsprogram om

hur olika slag av missbruk skall hanteras.

Enligt utredningens uppfattning har Arbetarskyddsstyrelsen möjlighet att

utfärda allmänna råd vad gäller narkotikatester inom AML:s ram.

12.4.5 Kvalitetessäkring av narkotikatester

a Ackreditering

Tillförlitlighet och god kvalitet är grundläggande krav som måste ställas

på all medicinsk verksamhet. Ackreditering av ett laboratorium borgar

för att dessa krav uppfylls. Styrelsen för ackreditering och teknisk kon-

troll, Swedac, är den statliga myndighet som ansvarar för ackreditering bland annat laboratorier. Ackrediteringssystemet är baserat interav nationella regler utarbetats EG/EFTA. Dessa regler kommer till som av uttryck i EN 45 000 serien och den svenska överrsättningen av dessa SS-EN 45 000. En ackreditering är ett bevis pá att laboratoriet harfátt

sin kompetens granskad, bedömd och bekräftad av ett oberoende statligt

För att säkerställa att god kvalitet upprätthålls, även efter det att organ. ett laboratorium erhållit sin ackreditering, utför Swedac årligen en revision av laboratoriets verksamhet.

En ackreditering ett visst specificerat cimråde. Ett laboratorium

avser

utför analyser omfattande flera olika områden är skyldigt att pre-

som cisera vilket område och vilka analyser ackrediteringen avser. På avdel-

ningen för klinisk farmakologi vid t.ex. Huddinge sjukhus är narkotikaanalyserna ackrediterade.

b Narkotikatestverksamhetetz vid Huddinge sjukhus

Utredningen har haft kontakt med drogtestverksamheten vid klinisk farmakologi Huddinge sjukhus för att reda hur verksamheten

Utredningens överväganden och förslag 175

fungerar, uppgifter om olika typer tester samt narkotikans vanliav om

gaste effekter och biverkningar. Utredningen hänvisar här till bilaga 19

och 20.

c överväganden

Enligt utredningen uppfattning råder det ingen tvekan att provtag-

om

ningsrutinerna vid narkotikatester och andra motsvarande medicinska undersökningar måste läggas upp ett sådant sätt att säkerheten främ-

jas och fusk försvåras. Det gäller därför för hälso- och sjukvårdspersonalen eller annan som tar att medveten de olika prover vara om meto-

der som kan förekomma. Man måste ta med i beräkningarna resul-

att

taten kan ifrågasättas grund faktiska misstag, illvilja eller

av av som

ett försök att undgå följderna ett positivt resultat. Bestämmelser for

av

narkotikatester med urinanalys anställda bör utformas så

av att provet

och givaren skyddas.

Ett tillförlitligt narkotikatestprogram är kontroller

ett system av som

styr hela proceduren för urinanalys. Det bevisar att ett visst urinprov

kommer från en viss person och att de rapporterade resultaten allt utom tvivel avser det provet. Rättssäkerheten måste tillfredställande för vara hela kedjan, från kallelse och provtagning via transport till analys och

slutligen svarsrutin. Det är väsentligt att inte någon felaktigt anklagas

för att ha lämnat ett positivt Det kan följden någon felakprov. att tiga grunder inte får en anställning som han söker eller någon skiljs att

från sin nuvarande anställning.

Utredningen anser att personalen i samband med provtagningen bör beakta följande aspekter.

Att den enskildes integritet respekteras. - Att den enskilde har fått information vad skall omfatta. - om provet Att den enskilde samtyckt till provtagningen och erkännt - att proceduren utförts i enlighet med givna instruktioner. Att provet inte testas för något annat än den enskilde samtyckt till. - Att uppgifter om aktuell medicinering från den enskilde finnas - som

en hjälp vid tolkningen av resultat. Att provet skyddas mot all slags avsiktlig eller oavsiktlig förorening,

-

förfalskning, påverkan eller utbyte

av prov. Att dokumentation skett provet. - av

176 Utredningens överväganden och förslag

En metod att säkerställa provet är att provet delas upp i två flaskor. En för omedelbar analys och en som senare kan användas för en oberoende analys samma prov. Vidare bör personalen använda sig av förpackav ningsmaterial och dokumentation som förhindrar manipulering och ger en säker befordran.

Erfarenheterna från dopingtestverksamheten inom idrotten visar nödvändigheten av att det bör finnas ett system för kontinuerlig utbildning de som genomför en provtagning. Utredningen utgår dock

av personer ifrån att dessa prov i de allra flesta fall tas av någon som tillhör hälso-

och sjukvårdspersonalen inom företagshälsovården. I dessa fall bör personalen inom ramen för sin utbildning och den fortsatt praktiska tjänst-

göringen ha tillräcklig kännedom och erfarenhet för att kunna genomföra provtagningen ett korrekt sätt.

För de flesta företag m.fl. som har sin verksamhet på ett eller ett fåtal

ställen torde det i dag i princip inte vara något problem att införa tester

i stor skala. Däremot kan det vara svårt att praktiskt genomföra dessa

på samtliga anställda för en del företag. De företag som har sin perso-

nal utspridd över hela landet eller där personalen arbetar ute tältet

kan ha svårt att sin företagshälsovård att klara av provtagningen på

ett vettigt sätt. På sikt kan det därför bli så att det marknaden eta-

bleras specialister på drogtester. Om därför provtagningen skall ske av

än den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen, bör denna annan först genomgå en särskild utbildning för detta ändamål. Det bör även utarbetas etiska regler för verksamheten. Utbildningen av provtagare skulle kunna leda fram till att provtagaren auktoriseras och erhåller en form "legimitation". Endast personer som har ett sådant godkänav nande skall tillåtas att genomföra ifrågavarande tester. Detta ökar säker-

heten kring provtagningen.

Utredningen anser från rättssäkerhetssynpunkt att det inte är acceptabelt att utföra screening "fältet" och vid eventuellt positivt analyssvar en skicka provet vidare för verifiering till ett labaroatorium. Kedjan av

säkerhet bryts och förväxlingsriskerna ökar markant. Dessutom för-

svinner möjligheten att mäta kreatininkoncentrationen i urinet för att utröna eventuell utspädning föreligger. Detta tillvägagångssätt har om också helt förkastats inom idrotten och t.ex. i USA, där kravet säkra tester och ställs högt. Drogtestning och andra medicinska unprovsvar dersökningar i arbetslivet sker emellertid som regel inom ramen för

företagshälsovården eller inom den övriga hälso- och sjukvården och

utförs av hälso- och sjukvårdspersonal.

Utredningens överväganden och förslag 177

Efter vad utredningen kunnat finna förekommer inte några missförhål-

landen i samband med denna verksamhet.

Ett laboratorium som utför narkotikaanalyser företag bör naturligtvis

vara ackrediterat. Det kan lämpligt att dessa laboratorier i förevara kommande fall svarar för utbildningen av andra provtagare än dem som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen.

12.5 Gentester

Utredningens bedömning: Utredningen anser att gentester i arbetslivet skall vara förbjudna. Med hänsyn till det Socialdeparteav mentet lämnade förslaget om genetisk integritet föreslår utred-

ningen dock inte någon författningsreglering i denna del.

l2.5.1 Allmänt

Med gentest avses här genteknik med utnyttjande deoxyribonuklein-

av

syre- eller ribonukleinsyreanalys DNA- eller RNA-analys. Defini-

tionen avser tester som skall genomföras på denna nivå för att inhämta

upplysningar om ett i förväg definierat arvsanlag. Det är såldes fråga

om en smal analys.

Genetisk information kan, som framgår avsnittet genteknik, inav om hämtas på en mängd olika sätt och på olika nivåer, t.ex kromosom- eller

proteinnivå. Gentesten kan sägas utgöra en del av en vidare genetisk undersökning. Att definitionen här gjorts så smal beror på att DNA- och RNA-analyser möjliggör ett studium av arvsmassan på molekylnivå. Det

är därför en metod ökad precision och säkerhet. Den torde som ger en vara den metod som allmänt kommer att användas vid denna testverksamhet och skulle kunna kommersialiseras snabbast. som

Den dramatiska molykylärbiologiska utvecklingen erbjuder rad en nya metoder. Det går nu att identifiera gener, som innebär att den person som utsätts för exponering av något slag löper ökad risk att bli sjuk. en Även andra ökar risken för den enskilde gener, som att drabbas av

sjukdomar, sjukdomar som kan vara svåra att skilja från arbetssjuk-

domar, kan också identifieras. De metoderna för att undersöka nya

178 Utredningens överväganden och förslag

gener harlett till oro.

I avsnittet om genteknik och bilaga 17 redogörs närmare för riskerna med användandet av dessa tester i arbetslivet.

12.5.2 Gentester i arbetslivet

a Den rättsliga grunden

I dag finns i Sverige ingen lagstiftning som begränsar användandet av genetiska undersökningar i arbetslivet. En arbetsgivare kan därför med

stöd av sin fria anställningsrätt t.ex. kräva att de arbetssökande visar

intyg på genomgången genetisk test.

Liksom vid andra medicinska undersökningar utgör det enskilda anställningsavtalet grunden för arbetstagarnas skyldigheter att underkasta sig

dessa tester. Detta avtal kan, som tidigare nämns, fyllas ut med bl.a.

lag och kollektivavtal. Utredningen har ovan, se 12.1, något berört

möjligheten att under vissa omständigheter jämka åtminstone det per-

sonliga avtalet mellan arbetsgivare och arbetstagare enligt 36 § avtalslagen.

b Användningen

Det ställdes i enkätundersökningarna inga direkta frågor om gentester i arbetslivet. Utredningen ställde i och för sig vid enkätundersökningarna öppna frågor som också omfattade gentester. Ingen svarade att sådana tester förekom. Utredningen har även vid de hearingar som törevarit och vid undersökningarna i övrigt, erfarit att gentester i arbetslivet i dag inte förekommer. Detta kan emellertid mycket snabbt ändras. Förändringar i samhället och i utlandet kan innebära att ett incitament att introducera dessa tester kan uppstå eller förstärkas.

c Skäl för och emot

Enligt utredningen kan arbetsgivare ha åtminstone två skäl för att en

genomföra genetiska tester arbetssökande eller anställda. Ett av

skälen skulle vara att testa personer för sjukdomar som är arbetsplats-

relaterade. Arbetsgivaren skulle då kunna sålla bort känsliga individer

i stället för att förbättra arbetsmiljön. Det andra skälet skulle vara att

genomföra tester för ärftliga sjukdomar i allmänhet eller påfordra att

Utredningens överväganden och förslag 179

den enskilde lämnade infomation om resultatet sådana tester av som gjorts av medicinska skäl. En arbetsgivare skulle i anställningsen situation då ha som syfte med testerna att gallra bort de arbetssökande

som sannolikt skulle komma att drabbas någon ärftlig sjukdom,

av som skulle utvecklas alldeles oavsett i vilken arbetsmiljö den enskilde be-

finner sig.

För den enskilde kan skäl för att vilja undergå gentest t.ex. en vara att denne vill ha information om vilka arbetsmiljöer han bör undvika som

respektive klara av. Mot detta står dock att dessa undersökningar innebär ett intrång i den enskildes och även dennes närståendes personliga

integritet.

Samhällets intresse för att gentester utförs kan t.ex. skulle vara att man

kunna undvika olyckor och arbetsskador. Mot detta står dock samhällets

ansvar för att arbetsmarknaden har plats för alla, även sjuka och det att allmänna skall verka för att de enskildas personliga integritet inte träds För när.

Tredje man har ett intresse av gentester som minskar risken för att arbetstagare p.g.a. ärftlig sjukdom, t.ex. en pilot med Huntingtons sjukdom, orsakar honom skada.

d överväganden

Det centrala problemet, menar utredningen, är spänningen mellan ar-

betsgivares skäl på att genomföra gentester och de enskildas anspråk på skydd för den personliga integriteten.

Något spänningsfailt existerar för dagen inte, eftersom gentester inte

förekommer i landet.

Det finns i dag ändå hos allmänheten viss för att genetisk infor-

en oro mation kan komma att användas ett diskriminerande sätt i arbetslivet.

Det går i dag inte attmed genteknikens hjälp fastställa, vilka individer som har särskild benägenhet att reagera negativt på viss arbetsmiljö. en Däremot är det i dagsläget möjligt att utföra predikativa anlagstest för

vissa ärftliga sjukdomar. En sådan test säger dock inte något den

om enskildes aktuella hälsa, vilket enligt utredningen skall grunden vid vara beslut om anställning.

180 Utredningens överväganden och fir.s/ag

Genteknologin utvecklas snabbt och på ett sätt som man inte riktigt kontrollerar. Man kan för dagen inte klart se konsekvensera av detta. Risken finns att teknologin kan användas för diskriminering i arbetslivet p.g.a. arvsanlag. Tilltron till genetisk kunskap har också alltid varit hög och risken finns att det odlas en övertro som kan leda fel. Runt den ge-

netiska kunskapen finns också mycket mytbildning. Gentester tillskrivs

möjligheter som de inte kan förverkliga. Detta kan innebära att en efterfrågan ändå uppstår och en marknad kan bildas kring billiga genetiska tester for att användas på arbetsmarknaden.

Enligt utredningens mening bör lagstiftningen sträva efter att ligga före en sådan utveckling. En sådan lagstiftning bör också vara mycket restriktiv. De etiska skälen härför är kraftfulla. Respekten för människans värde och hennes personliga integritet spelar här en avgörande roll.

Utredningen är av den uppfattningen att de genestiska undersökningarna

bör förbehållas hälso- och sjukvårdens egen verksamhet samt den medicinska forskningen. De hearingar som förevarit har gett vid handen att det i dagsläget inte finns tillräcklig kunskap för att göra säkra genetiska tester med arbetsmiljörelaterade riskfaktorer. Redan grund härav saknas enligt utredningens mening skäl att tillåta genetiska tester i arbetslivet. De etiska argumeneten mot dessa tester talar starkt för ett förbud. Utredningen är av den uppfattningen att denna åsikt delas av de flesta på arbetsmarknaden. Om förhållandena i framtiden skulle förändras, får lagstiftaren då ta ställning till om gentester bör förekomma på detta område.

Internationellt har man också uppmärksammat genteknikens faror. Som utredningen nämner i avsnittet om internationella förhållanden Interna-

tional Labour Organization pågår arbete bl.a. inom EU och FN kring

denna problematik. Det internationella arbetet syftar till begränsningar i genteknikens användning och till skydd för det mänskliga genomet. Nämnas kan också att Norge år 1994 i praktiken förbjudit genetiska undersökningar i arbetslivet och att det i Danmark föreligger ett förslag till lagstiftnig som begränsar möjligheterna att använda bl.a. gentester i arbetslivet.

Utredningen menar således att genetiska tester inte skall förekomma i arbetslivet. Frågan är då om det föreligger något behov för utredningen att föreslå någon lagstiftning umrådet.

SVS"

l

ll l Utredningens överväganden och förslag 181

Användningen genetik på människor regleras närmast i lagen av 1991:114 användning viss genteknik vid allmänna hälsounderom av sökningar gentekniklagen. Enligt gentekniklagen fordras för att undersöka människas med utnyttjande DNA eller RNA tillen arvsmassa av

stånd Socialstyrelsen undersökningen utgör eller ingår som ett led

av om i allmän hälsoundersökning. Ett sådant tillstånd får endast lämnas om en undersökningen är inriktad på att söka kunskap om sjukdoms-

förhållanden är av allvarlig art eller annars av särskild betydelse

som

för hälso- och sjukvården. Lagen innehåller i övrigt bl.a. en bestäm-

melse att tillstånd kan förenas med villkor som behövs för att beom

gränsa undersökningsverksamheten eller kontrollera denna. Vidare fast-

slås att dessa undersökningar inte får omfatta annan än den som gett sitt

skriftliga samtycke. Socialstyrelsens beslut kan överklagas till Kammar-

rätten.

Den gällande gentekniklagen är således begränsad vad gäller tillämpningsområdet. Sålunda gäller den endast genetiska undersökningar som tillkommer på initiativ hälso- och sjukvården och som vidtas vid allav männa hälsoundersökningar. Detta innebär bl.a. att genetiska undersökningar sker på initiativ t.ex. en arbetsgivare eller sker som av annan, vid andra former hälsoundersökningar, således faller utanför lagens av Likaså omfattas inte, framgår genetiska undersökramar. som ovan, ningar som tillkommit på initiativ av den enskilde.

Som framgår avsnittet utredningens bedrivande ovan har av om Socialdepartementet under våren 1996 lagt fram ett förslag om

lagstiftning rörande genetisk integritet Ds 1996:13. Med hänsyn till

förslaget utredningen det inte motiverat att för sin del föreslå någanser lagstiftningsåtgärder på området. Utredningen hänvisar i stället till ra

den aktuella departementspromemorian.

182 Utredningens överväganden och föz-.slag

12.6 Medicinska

undersökningar i arbetslivet; dokumentation, tystnadsplikt och samtycke

Utredningens bedömning: De nuvarande förhållandena har inte motiverat utredningen att lägga fram något lagförslag vad gäller dokumentation och tystnadsplikt i samband med medicinska undersökningar i arbetslivet.

12.6.1 Om

dokumenteringen

Medicinska undersökningar i arbetslivet, sig de sker i samband vare med en nyanställning eller under pågående anställning. skall dokuen menteras i en patientjournal. Utredningen utgår då ifrån att undersökningarna utförs inom hälso- och sjukvården och någon tillhör av som hälso- och sjukvárdspersonalen. Om verksamheten upphör, får journalerna under vissa omständigheter tas om hand. Följaktligen är bestämmelserna i patientjournallagen och i förekommande fall även datalagen tillämpliga.

Utredningen har inte funnit att det skulle föreligga några missförhållanden eller ofullständigheter som gör att nämnda lagar i berörda hänseenden behöver ändras eller kompletteras för att de skall uppfylla de krav som man måste kunna ställa på dokumenteringen medicinska underav sökningar i arbetslivet eller någon enskild verksamhet, om t.ex. en företagshälsovårdsenhet, skulle upphöra med sin verksamhet.

I de delar som undersökningarna även omfattar narkotikaa och gen- HIV-tester skulle man eventuellt kunna överväga någon form särav reglering. Undersökningarna i dessa delar är i sig själva inte svårare än

vilka blodprov eller andra prov helst. Däremot kan de uppgifter

som som framkommer genom dessa tester känsliga än andra. De vara mer

kan även få allvarliga konsekvenser för den enskilde individen. Därför

anser utredningen att om och när sådana tester har utförts. skall det

anges i den enskildes patientjournal tillsammans med uppgift

en om resultatet av provet. I 3 § patientjournallagen bl.a. att patientanges en journal skall innehålla väsentliga uppgifter vidtagna åtgärder samt om uppgift om ställd diagnos. Enligt utredningens uppfattning omfattas

U/redningens överväganden och förslag 183

ifrågavarande uppgifter dokumenterinsskyldigheten i patientjournalav lagen. Om detta särskilt skall markeras, är det tillräckligt att Socialsty-

relsen tillsynsmyndighet utfärdar bestämmelser om detta i sin för-

som fattningssamling. Utredningen får dock erinra om den rätt till anonymi-

tet följer förordningen 1986: 198 om provtagning för infektion

som av av HIV.

Den registerforing som sker inom arbetsmarknaden får inte förväxlas

med den journalföring sker inom hälso- och sjukvården. Det är som viktigt att dokumentationen iver exponerade arbetstagare och över utförda medicinska undersökningar, liksom över gjorda exponeringsmätningar bevaras och finns tillgängliga under en lång tid. Dokumenta-

tionen behövs för att Arbetarskyddsstyrelsen som tillsynsmyndighet skall

kunna fullgöra sina åligganden. Det är även viktigt att kunna göra

återblickar vid en yrkesmedicinsk utredning vid inträffad sjukdom som

kan antas vara arbetsmiljörelaterad.

Register ifrågavarande slag är knutna till ett företag som juridisk av Om verksamheten överlåts. skall registerhandlingarna överlämperson. till den ägaren. Vad skall ske med registren vid en defininas nye som tiv nedläggelse ett företag anges inte i arbetsmiljölagen eller arbetsav miljöförordningen. Utredningen anser för sin del att det är önskvärt att registren bevaras även efter det att ett företag nedlagt sin verksamhet och verksamheten inte övertagits någon annan. Arbetarskyddsstyrelav har dock behörighet enligt 3 § arbetsmiljöförordningen att föresen skriva förvaringsplats för register. Bestämmelsen brukar enligt om

praxis tolkas extensivt. Utredningen utgår därför ifrån att Arbetarskyddsstyrelsen utfärdar erforderliga föreskrifter i saken.

Om det därför sannolika skäl kan antas att register avses i 3 § som första stycket arbetsmiljöförordningen, och som innehåller uppgift om enskild hälsotillstånd, inte kommer att handhas enligt föreskrifterna i denna förordning eller enligt föreskrifter meddelats med stöd av som

förordningen, får Arbetarskyddsstyrelsen besluta att de skall tas om

hand.

12.6.2 Om tystnadsplikt och samtycke

Den tystnadsplikt som gäller för enskilds personliga förhållanden. t.ex.

sinnesbeskaffenhet, sjukdomar och missbruk, inom såväl den allmänna den enskilda hälso- och sjukvården är mycket stark. Det finns därsom

184 Utredningens överväganden och förslag SOU l996z63

för enligt utredningens uppfattning ingen anledning att ytterligare stärka tystnadsplikten för uppgifter rör medicinska undersökningar i som arbetslivet. Allt talar för tystnadsplikt bör gälla för samtliga att samma uppgifter om en enskilds personliga förhållanden förekommer inom som hälso- och sjukvården.

Utredningen har i och för sig övervägt om inte tystnadsplikten för de uppgifter som framkommer vid en gentest ytterligare borde stärkas eller utökas. För det första föreslår emellertid utredningen ett förbud för

gentester. För det andra har den frågan i vissa delar varit föremål för

överväganden i Socialdepartementet Ds 1996: 13. Utredningen har där-

för stannat for att inte lägga något förslag i denna del.

Däremot kan det kanske förekomma att bestämmelserna, med hänsyn till svårigheten för hälso- och sjukvårdspersonalen att tolka dem. tilläm-

pas på ett felaktigt sätt. Därför är det viktig att hälso- och sjukvårdspersonalen fortlöpande informeras om gällade tystnadspliktsbestämmeloch deras tillämpning. Även arbetsgivare bör skaffa

ser om en sig er-

forderlig information i dessa hänseenclen.

Den som skall undersökas bör den läkare eller skall av annan som ut-

föra undersökningen informeras undersökningen. Informationen bör

om även omfatta vilket eller vilka tester och arbetsgivaren önskar prov som skall ingå i undersökningen, motiven för dessa till och i vilsamt vem

ken omfattning resultatet undersökningen kommer lämnas. Först

av att då kan den enskilde på ett riktigt sätt ta ställning till han skall lämna om sitt samtycke till den medicinska undersökningen. Dessutom blir han medveten om vad hans samtycke innebär och vad samtycket omfattar. Om sedan den enskilde ställer och genomgår den önskade underupp sökningen, kan man presumera att han även samtyckt till informaatt tion om resultatet får lämnas till arbetsgivaren.

Om man vill undvika tveksamhet i dessa hänseenden kan arbetsgivaren

eller företagshälsovården begära ett skriftligt samtycke. Vid meningsskiljaktligheter i efterhand går det då lätt att påvisa vad som var över-

enskommet. Om det endast finns ett muntligt samtycke, bör hälso- och

sjukvårdspersonalen göra en anteckning om samtycket i patientjourna-

len. Detta är för närvarande också praxis inom hälso- och sjukvården.

Det kan finnas risk för att många enskilda är negativa till undersök-

ningar med olika tester av skilda slag med hänsyn till att lämnade urin-

och blodprov kan användas till att fram andra uppgifter än vad som

Utredningens överväganden och förslag 185

avsett från början. I dessa fall måste man avgöra vad som fran börvar jan och vad den enskilde samtyckt till. Även lämnade var avsett om teoretiskt kan användas till att göra andra analyser än som var prover överenskommet, omfattas de inte av den enskildes samtycke och får därför inte utföras. Ett blodprov som från början är avsett att fastställa individens blodgrupp får t.ex. inte användas för att utröna den enskildes eventuella alkoholpâverkan, om denne inte samtyckt även till detta. Utredningen har ingen anledning att förmoda att hälso- och sjukvårds-

personalen mot gällande bestämmelser skulle utnyttja proverna till att göra ytterligare analyser än vad arbetsgivaren begärt och den enskilde samtyckt till.

Det är inte ovanligt att det vid medicinska undersökningar i samband

med nyanställning eller under anställning kommer fram fler upp-

en en gifter än arbetsgivaren efterfrågat. Det kan dels röra sig om sådana uppgifter som den enskilde lämnar till läkaren eller annan personal, dels sådana uppgifter som framkommer vid en analys av genomgängna prover. Generellt gäller att inga andra uppgifter än de som arbetsgivaren efterfrågar och som omfattas av samtycket får lämnas ut. Enligt utred-

ningens uppfattning är arbetsgivarens önskan och behov egentligen endast relaterat till uppgiften om att den enskilde är lämplig för ett visst

arbete eller inte. Skälet till att vederbörande eventuellt inte skulle vara det är av mindre intresse. I vissa fall kan det kanske vara lämpligt att även informera det övergripande resultatet av en undersökning eller om enstaka detaljer. En enskild kan t.ex. vara lämplig för ett arbete men endast under vissa förutsättningar. Läkaren kan då tillstyrka en anställning eller fortsatt anställning under vissa villkor, varvid dessa förutsättningar måste anges. Däremot torde det vara ytterst sällan som det är

påkallat att arbetsgivaren erhåller detaljerade uppgifter om genom-

gångna medicinska undersökningar. Utredningen anser därför att de uppgifter bör föras vidare till arbetsgivaren som regel endast behösom utvisa, den undersökte "är lämplig eller inte lämplig för arbetsver om

uppgifterna". Eftersom utredningen inte funnit att utlämnande av uppgifter till en arbetsgivare brukar ske av hälso- och sjukvárdsperscmalen

på ett otillbörligt sätt, lägger inte utredningen fram något förslag i denna del.

En fråga är uppgifterna eller snarare patientjournczlerna, där

annan vem

uppgifterna finns införda, tillhör. Äganderätten tillkommer den arbets-

givare hos vilken läkaren är anställd se AD 1994 nr 98. Det kan vara

företag företagshälsovård med anställda läkare eller läkaren

ett eller en

själv, han är sin egen arbetsgivare. Den anställde läkare har i för-

om

186 Utredningens överväganden och /I'..'/t7g

hållande till sin arbetsgivare dispositionsrätten till journalerna. Den enskilde patienten har varken äganderätt eller i princip dispositionsrätt till

sin patientjournal. Däremot kan han samtycka till att känsliga uppgifter

ur journalen skall få lämnas ut eller inte. Det krävs däremot inte ett

samtycke om det föreligger en uppgiftsskyldighet enligt lag eller annan författning.

Arbetsmiljölagen gäller inte för dem som ännu inte är anställda. Vid

en medicinsk undersökning av en arbetssökande inför anställning på en uppdrag av en arbetsgivare får företagshälsovården, nämns, som ovan meddela arbetsgivaren resultatet av undersökningen. Denna information är i och för sig inte särskilt känslig för den arbetssökande. För arbetsgivaren finns det knappast något skäl att arkivera uppgifterna. Utred-

ningen finner det därför inte motiverat att föreslå ett sekretesskydd för

uppgifterna hos arbetsgivaren i dessa fall.

I 3 § arbetsmiljöförordningen föreskrivs register i 4 kap.

att som avses 7 § och 5 kap. 4 § arbetsmiljölagen skall arbetsgivare förvaras under av

en viss tid. Arbetarskyddsstyrelsen har i kraft bemyndiganden i

av arbetsmiljölagen även föreskrivit att en arbetsgivare skall föra register över de anställda som enligt vissa föreskrifter, t.ex. bly AFS om

1992:17, varit föremål för läkarundersökning. l registret

skall hI.a. antecknas tjänstbarhetsutlâtande och blodblyvärde. Däremot finns det inte

någon författningsreglerad tystnadsplikt för uppgifterna enskilds

om hälsotillstånd i dessa register. Detta utredningen är brist, även anser en om registren inte är att jämställa med journalhandlingar. Det står också en arbetsgivare fritt att efter eget grutttinnande komplettera registren med samtliga de uppgifter han erhållit från företagshälsovården som om de anställda. När samhället ålägger enskild individ genomgå en att medicinska undersökningar och att känsliga uppgifter från dessa undersökningar skall förvaras under en viss tid, måste samhället även garantera den enskilde att dessa uppgifter blir sekretesskyddade.

Arbetarskyddsstyrelsen får emellertid med stöd av 4 kap. 8 § AML meddela föreskrifter om förvaring har betydelse från skyddssyn-

som punkt. Bestämmelsen brukar enligt praxis tolkas extensivt. Utredningen

utgår därför ifrån att Arbetarskyddsstyrelsen utfärdar erforderliga fåire-

skrifter i saken.

13 Konsekvenser

av utredningens förslag

13.1 Ekonomiska

De förslag som Utredningen om medicinska undersökningar i arbetslivet lägger fram syftar inte till någon lagreglering.

Utredningens förslag om att vissa register i 3 § arbetsmiljöförordningen skall hanteras och förvaras sä, att obehöriga inte får tillgäng till dem, bör inte leda till några ökade kostnader. Detsamma gäller förslaget om att registren i vissa fall skall få tas om hand.

De förslag utredningen lägger fram om ökad utbildning för som personalen avseende bestämmelserna om sekretess får anses ingå i arbetsgivamas nuvarande förpliktelser och kan därför inte sägas medföra några utökade kostnader. En bättre utbildning och vägledning för berörd personal leder till förbättrad kvalitet och säkerhet i samband med medicinska undersökningar till gagn för alla berörda parter.

Vad narkotikatester under anställning föreslår utredningen att avser parterna tecknar kollektivavtal.

Vidare föreslår utredningen att det bör finnas bestämmelser för hur narkotikatester bör utformas så att provet och givaren skyddas, att de utför narkotikatester bör ha adekvat utbildning för ändamålet som en samt att endast laboratorier är ackrediterade bör få utföra narkosom tikaanalyser. Dessa förslag syftar till högre kvalitet på de tester som en utförs för undvikande av onödigt merarbetet och till och med felaktiga beslut.

Det yttersta syftet med de medicinska undersökningarna är att de skall bidra till friskare arbetstagare och bättre arbetmiljö. Utredningens förslag torde inte medföra några ökade kostnader.

188 Konsekvenser utredningens förslag av

Eftersom utredningen föreslår att gentester i arbetslivet generellt inte skall tillåtas, föranleder detta inte några kommentarer i förevarande sammanhang.

13.2 Jämställdhet

Jämställdhetslagens 1991:433 syfte är att främja kvinnors och mäns lika rätt i fråga arbete, arbetsvillkor och utvecklingsmöjligheter i om arbetet. Lagen omfattar hela arbetssituationen. Till följd därav har lagen beröringspunkter med andra arbetsrättsliga regler. Ett viktigt sådant arbetsområde är arbetsmiljön. Ökade kunskaper arbetsmiljön och om jämställdhet torde även medföra att jämställdheten främjas.

Lagen gäller såväl män kvinnor. Det torde emellertid välsom vara bekant att det är kvinnorna är diskriminerade än män i den som mer mån det finns tendenser till diskriminering på arbetsmarknaden.

De förslag som utredningen lägger fram inte utredningen diskrianser minerar kvinnorna arbetsmarknaden. l vissa delar blir förhållandet det motsatta. Varje människa skall ha möjlighet att få sådana arbeten som passar henne efter vars och ens fömtsättningar. En väl fungerande verksamhet med medicinska undersökningar förutsätter att arbetsgivaren först kartlagt förutsättningarna för varje arbete samt identifierat och åtgärdat de brister kan finnas på arbetsplats. Om arbete som en ett t.ex. kräver särskild fysisk styrka, kan det visa sig att vissa kvinnor inte är lämpliga för just detta arbete. I dessa fall skall arbetsgivarens strävan vara att undanröja hindren att åtgärda arbetsmiljön. genom

sou 1996:63 189

Särskilda yttranden

Särskilt yttrande av sakkunnige Leif Aringer

Medicinska kontroller i samband med anställning

Syftet med en medicinsk kontroll före anställning kan vara att upptäcka

arbetstagaren har något medicinskt tillstånd som kan innebära att det om tilltänkta arbetet för med sig särskilda risker. Vissa arbeten kan ställa extrema krav på individens fysik och hälsa så att det kan vara olämpligt, eller t.0.m. förbjudet, att sysselsätta personer som inte klarar dessa krav. Det gäller exempelvis arbete som rökdykare eller dykare. Men

huvudregeln är att arbetsmiljön i stället skall anpassas till individen se

AML 2 kap. 1 § andra stycket. Arbetsmiljön skall också vara sådan att alla skall kunna arbeta i den, även individer med svagheter eller handi-

kapp. Arbetsgivaren för att så blir fallet se AML 3 kap. 3 §

ansvarar

andra stycket och AFS 1994:1, 12 §. Detta kan ibland innebära att det

ställs särskilda krav på anpassning av arbetsmiljön till individen iich/ eller att individen ges särskild information om arbetsteknik och skyddsåtgärder. Den medicinska kontrollen kan vara ett underlag för sådana åtgärder.

Resultatet av utredningens kartläggning av förekomsten av medicinska kontroller tyder pä att användningen av sådana kontroller i arbetslivet har ökat och kommer att öka ytterligare. Kartläggningen har inte, enligt min mening, kunnat ge någon säker information om hur vanligt det är att medicinsk information inklusive sjukskrivningsstatistik från försäkringskassan legat till grund för att någon gått miste om en anställning. Den genomförda enkätundersökningen visar att bara vid de större företagen 100 anställda rör det sig 500 under året 1994 om ca personer inte blivit anställda p.g.a. resultatet av en medicinsk kontroll. Jag som bedömer att det finns en uppenbar risk tör underrapporteriiig i en enkätundersökning som den genomfiärda.

Enligt min mening finns det en klar risk att systematiskt införa medicinska kontroller i samband med nyanställningar, där medicinsk infor-

190 Särskilda yttranden

mation utan relevans för den aktuella arbetsmiljön efterfrågas, leder till

att en grupp människor med olika konstaterade eller befarade - - svagheter utestängs från arbetsmarknaden.

För att förebygga en sådan utveckling hade lagstiftning analog med

en

det aktuella lagförslaget i Danmark behövt övervägas. Det danska för-

slaget innebär att en arbetsgivare får efterfråga hälsoinformation endast om det kan visas ha väsentlig betydelse för det aktuella arbetet. Enligt

färska, ännu säkert bekräftade uppgifter, skall lagstiftning med

en liknande innebörd nyligen ha beslutats i Holland.

Det som kommit fram i utredningen har inte givit underlag för den bedömningen att en lagstiftning inte skulle behövas för att reglera utvecklingen och för att skydda arbetssökande mot onödiga och diskrimine-

rande medicinska kontroller.

Särskilt yttrande av experterna i referensgruppen Thomas Fredén,

Kerstin Hildingsson och Urban Ryadal

Som utredningen uppmärksammat betonar grundlagen allas rätt till arbete, vilket innebär att även de med begränsad arbetsförmåga, handikapp m.m. har rätt att komma på och vara kvar arbetsmarknaden. Diskussionen i utredningen har dock till stor del handlat marknadens om och arbetslivets krav.

Den fria anställningsrätten har ifrågasätts, bl.a. i det arbete som bedrivs inom Arbetsrättskommissionen. Restriktioner berör olika hälsounsom

dersökningar och medicinska kontroller i samband med anställning finns

emellertid på flera håll utomlands, t.ex. i USA, England och Tyskland. Orsaken till att sådana regler vuxit fram har bl.a. varit hög arbetslöshet och svårigheter för vissa grupper att få arbete, dessutom allmän men en

uppfattning som starkt betonar individens okränkbarhet. Föreliggande utredning har inte gjort några överväganden eller konsekvensbeskriv-

ningar beträffande restriktioner i anställningsrätten, skulle kunna som hänföras till förekomsten medicinska undersökningar i arbetslivet. av

Begreppet "god sed på arbetsmarknaden" används frekvent och godtyckligt i utredningen, som dock inskränker sig till en ren beskrivning

av en praxis som utredaren inte ifrågasätter och heller inte analyserar,

t.ex. i förhållande till de stora förändringar sker och förmodas

som komma att ske på arbetsmarknaden.

Särskilda yttranden 191

Utredaren anger som ett centralt problem att det finns en motsättning mellan, å ena sidan arbetsgivarens behov av information om de anställdas hälsa for att kunna inrätta arbetet så effektivt och säkert som möjligt, å andra sidan arbetstagarnas rätt till personlig integritet. Därvid nämns arbetstagarnas rätt till självbestämmande som en viktig faktor, oaktat att den enligt utredaren ändå får vika för arbetsgivarnas krav.

På ett flertal ställen har utredaren påpekat att man i utredningens enkätundersökning inte kunnat påvisa negativa effekter av olika slag av medicinska undersökningar. Det är förvisso sant men påvisas inte genom säkra samband eller höga svarsfrekvenser, utan snarare på grund av det motsatta. Det saknas helt enkelt underlag for utredningens påståenden därvidlag. Det är lika sant att påstå motsatsen, nämligen att det inte finns några positiva effekter av de avsedda medicinska undersökningarna. Man kan således ifrågasätta de slutsatser som dras med stöd av utredningens enkätundersökning.

Enkätundersökningen bygger dessutom arbetsgivarnas subjektiva

uppfattningar i olika frågor. Hur resultaten av de olika hälsokon-

trollerna inverkat på de personalpttilitiska besluten går t.ex. inte att utläsa. Arbetsgivarna kan givetvis inte heller förväntas uppge att de använder medicinska undersökningar för att utmönstra arbetskraft eller för att komma undan kostnader för sjukfrånvaro och rehabilitering.

Utredningen har inte behandlat frågan om alkohol i arbetslivet. Detta gör utredningen ofullständig, då alkoholen utgör ett vida större problem än andra droger arbetsplatsen. Dessutom finns ofta ett samband

mellan alkoholmissbruk och bruket av andra droger i berusningssyfte.

Frågan om drogmissbruket har däremot varit föremål för särkild uppmärksamhet i utredningen. Vi delar utredarens uppfattning att drogmissbruk varken kan tolereras i samhället eller våra arbetsplatser. Säkert finns i dag ett dolt missbruk av narkotika och arbetsplatserna måste därför aktivt delta i arbetet mot de illegala drogerna. l utredningen har det rått enighet om denna inriktning, liksom kring behovet av att både centralt och lokalt, partsgemensamt utveckla fungerande regler tiir olika branscher.

Vi anser att utredningen sammantaget ger en relevant beskrivning av förekommande medicinska undersökningar i arbetslivet, även om haft invändningar på flera punkter. Emellertid stannar utredningen hela tiden vid den punkt då intressanta motsättningar påvisas och utan att resone-

192 Särskilda yttranden

manget leds vidare till slutsatser och förslag. Det är också allvarlig en brist att det inte görs någon analys med tanke på det framtida behovet av regler och restriktioner avseende medicinska kontroller i arbetslivet.

En utgångspunkt för tillsättandet av utredningen var den allvarliga ut-

vecklingen mot hög arbetslöshet och utslagning från arbetsmarknaden. Utredningen har inte enligt vår uppfattning klarlagt i vad mån medicinska kontroller och drogtester kan ha betydelse i detta avseende. Från fackliga utgångspunkter har sett medverkan i denna utredning som

betydelsefull av den anledningen att vill värna den enskilde om arbetstagarens rätt till integritet i ett hårdnande klimat i arbetslivet. Därvid ser vi risker både vid inträdet arbetsmarknaden och under på-

gående anställning. Generellt bör hälsokontroller i första hand ett

vara

instrument för den enskilde att kunna göra goda yrkesval och motverka

ohälsa.

Resonemanget för och emot drogtester, såväl i samband med nyanställning som under anställning är enligt vår uppfattning ofullständigt. T.ex.

anges det inte att värdet av ett prov bara kan ses utifrån hur situationen var vid själva provtagningstillfället. Detta och andra argument har vi framfört under utredningens gång. Vi förordar därför ett fortsatt och

fördjupat utredningsarbete.

Även utredningen om inte har några konkreta förslag till lagstiftning eller andra regler rörande medicinska undersökningar och medicinska kontroller, så kan utredningen förväntas bli använd handläggare av av

personalärenden i företag och hos myndigheter. De åsikter redo-

som

visas i utredningen kommer att bli normbildande och i viss mån styra

den praxis som successivt utvecklas. Mot den bakgrunden har vi sett det angeläget att göra detta särskilda yttrande.

Särskilt yttrande experterna i referensgruppen Margaretha av

Sandberg och Marianne Hörding

Primär- och landstingskommunala arbetsgivare arbetar i dag under i stort sett samma villkor som andra arbetsgivare, har i allt väsentligt samma anställningsvillkor som andra arbetsgivare och konkurrerar med andra arbetsgivare.

Andra arbetsgivare ges enligt utredningens förslag möjlighet att via en avtal med enskild, arbetstagarorganisation lokalt eller centralt genom-

;SOU 1996:63 .Sär.ski/zia yttranden 193

föra drogtester, medan på offentlig sida detta endast kan ske inom ra-

men for periodiska hälsoundersökningar.

Vi anser att även landsting och kommuner borde ges samma möjlighet som andra arbetsgivare att genomföra drogtester, för att därmed ha samma möjligheter att uppnå och vidmakthålla en drogfri arbetsmiljö.

Särskilt yttrande av experten i referensgruppen Inger Mattsson Kasserud

Arbetsgivarverket konstaterar att en arbetsgivare inom den statliga sek-

torn och även inom övrig offentlig sektor har betydligt mer begränsade

möjligheter att kräva medicinska undersökningar av arbetstagarna jämfört med vad arbetsgivare har inom den privata sektorn.

Orsaken till dessa begränsningar är reglerna i 2:6 Regeringsformen RF.

Genom 30 § LOA har dock den offentlige arbetsgivaren fått en möjlighet att med stöd av kollektivavtal införa en rättighet att genomföra periodiska hälsoundersökningar under vissa särskilt angivna förutsättningar. Däremot finns det ingen rätt att vid behov kräva undersökningar slumpmässigt eller på förekomma: anledning, d v.s. utan stöd . i lag.

Det föreligger också oklarhet om innebörden av 30 § LOA så vitt gäller möjlighet att inom ramen för periodiska hälsoundersåikningar genomföra drogtester. Något uttalande i förarbetena till bestämmelserna finns inte.

Inom den statliga sektorn finns sådana verksamheter där det är av största betydelse att de anställda inte har sådana brister i sitt hälsotillstånd att de är en fara för sig själva, för andra eller på annat sätt utgör en sä-

kerhetsrisk. Ett ytterligare skäl är att många anställda inom statlig verksamhet sysslar med myndighetsutövning. Ur en allmän rättssynpunkt

måste medborgare/klienter/kunder kunna känna trygghet för att de som är sysselsatta i myndighetsutövning har ett gott hälsotillstånd. Värdet om en god rättsstat och vaktslåendet om demokratin bygger på ett sâ-dant förtroende. Med hänsyn till detta bör möjligheterna till andra typer av hälsoundersökningar och kontroller öppnas. 30 § LOA bör därför ändras så att även "icke-periodiska" undersökningar kan genomföras.

Vidare bör ett förtydligande göras så att det klart framgår att 30 § LOA

194 Särskilda yttranden SOU I996:3

inte innebär någon inskränkning i möjligheterna att genomföra imgtester.

Enligt Arbetsgivarverkets uppfattning nns det i dessa sammanhang skäl att se till en arbetsgivares intresse av att de anställda genomgår hälsoundersökningar som ett led i arbetsgivarens arbetsledningsrätt och inte som myndighetsutövning gentemot de anställda.

Ett ytterligare skäl till de föreslagna förändringarna är, att det inom den statliga sektorn finns verksamhet som har sin motsvarighet inom den privata sektorn. I dessa fall synes det rimligt att samma regler gäller oavsett arbetsmarknadssektor.

L

Bilaga 1 195

Kommittédirektiv

Medicinska kontroller i arbetslivet Dir.

1994: l 11

Beslut vid regeringssammanträde den 8 september 1994

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas med uppgift att kartlägga medicinska kontroller i arbetslivet, utreda de risker och problem sådana kontroller kan - som innebära och vilket berättigat behov kontroll av som kan linnas, och - göra de avgränsningar och föreslå de åtgärder behövs. som

Bakgrund

Allmänt om medicinsk kontroll

Den som söker arbete eller den är anställd får ofta finna som sig i att arbetsgivaren behöver tillgång till vissa uppgifter om förmåga och egenskaper har betydelse för som arbetsuppgifterna eller för att arbetet skall kunna till anpassas den enskilde. Arbetsgivarens intresse kunna välja av att personal och att leda och fördela arbetet står emellertid mot ett berättigat an-

språk från den enskilde att intrånget i den personliga

integriteten begränsas sä långt möjligt. som

Bland de uppgifter kan ha betydelse för arbetet

som hör uppgifter om hälsotillstånd och liknande, vilka kan erhållas med någon form av medicinsk kontroll.

9 16-03 29

196 Bilaga I sou 1996:63

Medicinsk kontroll kan utföras för olika syften och med olika metoder. Sedvanliga hälsoundersökningar hör hit men även hälsodeklarationer den enskilde inte har samband av som

med någon kroppsundersökning. En särskild form kontroll

av är s.k. drogtester, som används för att utröna användning av alkohol eller andra droger. Genom genteknikens utveckling möjlighet att kartlägga ges den enskildes arvsanlag och därmed medfödda anlag för sjukdom eller andra fysiska eller psykiska svagheter. Användning- " en av gentekniken som metod vid medicinska kontroller in-

nebär särskilda problem från integritetssynpunkt. Frågor

om genteknikens användning människa har tidigare behandlats i bl.a. gen-etikkommitténs betänkande Genetisk integritet SOU 1984:88 och regeringens proposition användning om av genteknik på människa prop. 1990/91:52 m.m. samt

Genteknikberedningens betänkande SOU 1992:82. Vissa medicinska kontroller är törfattningsreglerade och

utförs på grund att det finns ett samhällsintresse kontrolav av len. Detta gäller t.ex. de läkarundersökningar följer som av

föreskrifter Arbetarskyddsstyrelsen. Med stöd 4 kap.

av av 5§ arbetsmiljölagen 1977:1160 kan föreskrifter meddelas

om skyldighet att föranstalta läkarundersökning eller

om

vaccinering eller annan förebyggande behandling smitta

mot om ett arbete innebär risk för ohälsa eller olycksfall. Med

stöd av den bestämmelsen har Arbetarskyddsstyrelsen

meddelat föreskrifter om obligatoriska läkarundersökningar vid arbeten med asbest, bly, dykeri, härdplaster, kadmium, kvarts och rökdykeri. Sådana föreskrifter har också meddelats

om behovsrelaterade eller villkorliga läkarundersökningar i

ett

ñertal fall t.ex. vid bullerexponerat arbete och arbete med försöksdjur.

Föreskrifter har vidare meddelats register med om uppgifter om arbetstagare i sitt arbete för vissa som exponeras

ämnen, om expositionens omfattning samt resultatet

om av

obligatoriska läkarundersökningar vad tjänstbarhet i

avser aktuell sysselsättning. Föreskrifter om medicinsk kontroll villkor för tillstånd som eller medgivande har också meddelats Arbetarskydm.m. av

dsstyrelsen, t.ex. när det gäller hantering av vissa kemiska

sou 1996:63 Bilaga 1 197

eller biologiska ämnen samt när det gäller vissa arbeten som skall utföras av minderåriga. Syftet med de angivna föreskrivna kontrollerna är i första hand att skydda den enskilde arbetstagaren. Vissa andra medicinska kontroller utförs för att skydda i första hand allmänheten, såsom kontroll av piloter och andra yrkesgrupper där kraven på den enskildes fysiska och psykiska förmåga är särskilt stora. Hit hör också smittskyddskontroller ew dem som arbetar med hantering av livsmedel. I de nu angivna fallen är det fråga om en skyldighet för arbetsgivaren att ta initiativ till den medicinska kontrollen. När det gäller medicinsk kontroll i samband med anställning eller under anställning i andra fall saknas däremot generella bestämmelser. Statligt anställda har emellertid kunnat åläggas att genomgå läkarundersökning i vissa fall av ifrågasatt tjänstduglighet med stöd av bestämmelser i den numera upphävda lagen 1976:600 om offentlig anställning. Bestämmelser om sådana läkarundersökningar finns numera bara för fullmaktsanställda i lagen 1994:281 om fullmaktsanställning. Möjligheten för offentliga arbetsgivare att kräva läkarundersökning av sina anställda begränsas bl.a. bestämmelserav na i 2 kap. 6 och 12 §§ regeringsformen om skydd mot på-

tvingat kroppsligt ingrepp se bl.a. Arbetsdomstolens dom

1984 nr 94. Lagen om offentlig anställning har setts över och en ny lag om offentlig anställning har antagits av riksdagen prop. 1993/94:65, bet. 1993/94:AU16, rskr. 1993/942257, SFS 1994:260. Lagen, som har trätt i kraft den 1 juli 1994, innehåller bl.a. en bestämmelse om skyldighet för olfentligt anställda att i vissa fall genomgå periodiska hälsoundersökningar. Dessutom finns det bestämmelser i 5 § anställningsforordningen 1994:373 om läkarintyg bl.a. för dem skall som anställas i statlig tjänst. Det finns i svensk rätt vissa bestämmelser om skydd för arbetssökande bl.a. ijämställdhetslagen 1991:433, anställ-

ningsskyddslagen 1982:80 och lagen 1994:134 mot etnisk

diskriminering. I princip är dock anställningsrätten fri, dvs. arbetsgivare kan fritt välja bland de arbetssökande och ställa

198 Bilaga 1

l

de krav för anställning som de ñnner berättigade. Vissa begränsningar kan dock följa av god sed på arbetsmarknaden. Möjligheten för arbetsgivare utanför den statliga verksamheten att kräva medicinsk kontroll av redan anställda är bl.a. beroende av det enskilda anställningsavtalet.

Den aktuella utvecklingen.

Det är inte ovanligt att arbetsgivare i samband med anställning kräver någon form av dokumentation av hälsotillståndet t.ex. hälsodeklaration eller läkarintyg. Flera arbetsgivare kräver också att arbetssökande och redan anställda genomgår s.k. drogtester. l vissa fall är medicinsk kontroll föreskriven för att skydda arbetstagare som är sysselsatta i arbeten som kan innebära särskild risk för ohälsa eller olycksfall. Den nuvarande arbetsmarknadssituationen med en hög arbetslöshet och ett ökat ansvar för kostnader vid sjukfrånvaro liksom för arbetsanpassning och rehabilitering för arbetsgivarna kan öka intresset för att använda omfattande medicinska kontroller både vid nyanställning och under en anställning. Detta kan få negativa effekter i form av utestängning och utslagning från arbetslivet. Utvecklingen av metoder för kontroll och analys kan också verka i samma riktning. Särskilda problem från bl.a. integritetssynpunkt kan uppstå till följd av den snabba utvecklingen av den medicinska och gentekniska huskningen och möjligheterna att förutsäga en enskild individs risk att senare i livet utveckla sjukdom eller liknande. Drogtester används på ett flertal arbetsplatser i Sverige i dag, i vissa tall inom ramen för en alkohol- och drogpolicy och ett handlingsprogram på arbetsplatsen. Frågor om drogmissbruk är känsliga och svåra att hantera arbetsplatsen samtidigt som användning av droger i samband med arbete kan innebära stora risker för den enskilde, arbetskamraterna och allmänheten. Hantering av drogtester innebär därför särskilda problem från etisk synpunkt och när det gäller skyddet

för den personliga integriteten se bl.a. Arbetsdomstolens dom

1991 nr 45 och ILO:s Guiding Principles. May 1993.

Bilaga 1 199

Med anledning av en motion vari särskilt har tagits - upp de risker för utslagningselfekter som medicinska kontroller kan innebära i det nuvarande arbetsmarknadsläget har riks- dagen givit regeringen till känna att det finns anledning att på lämpligt sätt uppmärksamma frågan medicinska kontroller om i arbetslivet mot. l992/93zA235, bet. l993/94zAU2, rskr. l993/94z2.

Uppdraget

Mot den angivna bakgrunden tillkallas en särskild utredare för att utreda frågor om medicinska kontroller i arbetslivet. Utredaren skall inledningsvis kartlägga förekomsten av olika former av medicinsk kontroll, bade i samband med anställning och under anställningen. Mot bakgrund kartläggav ningen skall utredaren identifiera behovet av sådana kontroller och de olika problem och risker som dessa kan innebära. Utredaren skall vidare bedöma utvecklingen när det gäller användningen av medicinsk kontroll och införandet av nya kontrollmetoder samt vad detta far för konsekvenser för riskoch problembilden. l det sammanhanget skall särskilt utvecklingen av gentekniken beaktas. Bedömningarna bör grundas pä en närmare analys beav greppet medicinsk kontroll. En avgränsning mot andra kontroller och tester vid anställning och vid ledning och fördelning av arbetet skall göras. Utredaren skall slutligen föreslå de åtgärder som kartläggningen och utredningen i övrigt föranleder. Förslagen bör bygga en bedömning av vilka berättigade behov av medicinsk kontroll i arbetslivet kan finnas tliir som arbetsgivarna, för den enskilde och för allmänheten och vilka skyddsbehov som finns för den enskilde arbetssökande eller anställde. De bör vidare bygga en avvägning mellan dessa olika behov eller intressen. Om det finns behov reglering medicinska kontrol- V ett av av ler skall utredaren föreslå hur reglerna bör utformas. Utredaren bör studera hur andra länder har hanterat de berörda frågorna.

200 Bilaga I

Arbetsformer m.m. Utredaren skall i sitt arbete samråda med arbetsmarknadens

parter samt berörda myndigheter.

Utredaren skall i sitt arbete även ha kontakt med Utredningen om arbetsmarknadspolitikens roll, omfattning, inriktning och avgränsning dir. 1993:132. För utredarens arbete gäller vidare regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare att pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23 och om beaktande av EG-aspekter i utredningsverksamhet dir. 1988:43.

Redovisning av uppdraget Utredaren skall redovisa sitt uppdrag senast den 1 april 1996.

Arbetsmarknadsdepartementet

Bilaga 2

Hearing och seminariedag den 5 april 1995 om

arbetsmarknaden m.m.

PROGRAM:

09.00 09.05 Ordföranden öppnar dagens hearing och seminarium

samt hälsar alla välkomna.

09.05 10.00 Carl Norström föreläser om aktuella sekretessbe- stämmelser i anslutning till medicinska kontroller i arbetslivet.

10.00 10.30 Birger Sjöström informerar Utredningen - om om ar-

betsmarknadspolitikens roll, omfattning, inriktning och

avgränsning.

10.30 10.45 Förmiddagskaffe. -

10.45 11.00 Björn Lundgren informerar direktiven för utred- - om ningen om dopning samt rapporterar från Social-

styrelsens hearing om narkotikaananlyser i urin.

11.00 11.40 Ingmar Pålsson redogör för en arbetsförmedlings - syn konsekvenserna pá arbetsmarknaden medip.g.a. cinska kontroller.

11.40 11.45 Ordföranden sammanfattar förmiddagen.

-

11.45 12.00 Rast och förflyttning.

-

12.00 13.00 Lunch. -

13.00 13.45 Maria Anvret föreläser om genteknik i samband med medicinska kontroller i arbetslivet.

202 Bilaga 2

13.45 13.50 Ordföranden drar upp riktlinjerna för eftermiddagens diskussioner.

13.50 14.45 Diskussioner. -

14.45 15.00 Eftermiddagskaffe. -

15.00 15.30 Jan-Åke Brorsson informerar Sjuk- och arbets- - om skadeberedningen.

15.30 15.55 Diskussionerna fortsätter och avslutas. -

15.55 16.00 Ordföranden sammanfattar eftermiddagens diskussioner.

16.00 Hearingen och seminariet avslutas.

Bilaga 3

Deltagarlista den 5 april 1995:

Från Utredningen om medicinska undersökningar i arbetslivet deltar Särskild utredare: Stig Larsson, Skandia. Sakkunniga: Bo Barrefelt, Arbetsmarknadssdepartementet. Lena Jonsson, Socialdepartementet. Helena Jäderblom, Justitiedepartementet. Bengt Persson, Arbetarskyddsstyrelsen, såsom ersättare för Leif Aringer. Expert: Sverker Höglund, Skogs- och Iantbrukshälsan. Referensgrupp: Thomas Fredén, LO. Kerstin Hildingsson, SACO. Marianne Hörding, Kommunförbundet. Inger Mattsson Kasserud, Arbetsgivarverket. Urban Ryadal, TCO. Margareta Sandberg, Landstingsförbundet.

204 Bilaga 3

Sven Yllner, SAF, såsom ersättare för Eric Jannerfeldt. Sekreterare:

Björn Lundgren, Socialstyrelsen.

Övriga:

Carl Norström, Kammarrätten i Stockholm.

Birger Sjöström, Utredningen om arbetsmarknadspolitikens roll, omfattning, inriktning och avgränsning.

Ingmar Pålsson, Arbetsförmedlingen Södermalm. Maria Anvret, laboratoriet för klinisk genetik, Karolinska sjukhuset. Jan-Åke Brorsson, Sjuk- och arbetsskadeberedningen.

Bilaga 4

Hearing den 24 oktober 1995 om behovet av medicinska undersökningar samt skyddsaspekter för den enskilde dels patient/klient, dels i

som arbetslivet.

PROGRAM:

09.00 09.05 Ordföranden öppnar dagens hearing. -

09.05 09.45 Per Björklöv, Huddinge sjukhus. -

09.45 10.00 Förmiddagskaffe. -

10.00 10.45 Christian Mellner, Företagshälsovârden. Pripps -

bryggerier.

10.45 11.15 Marie-Jeanette Bergvall och Christian Berne, - Svenska diabetesförbundet.

11.15 11.20 Bensträckare. -

11.20 11.50 Lars Gustafsson, Epilepsifâireningen i - Stor-Stockholm.

11.50 12.00 Rast och förtiyttning. -

12.00 13.00 Lunch. -

13.00 13.40 Margareta Persson och Lars Lindberg, Handikapp- förbundens samarbetsorgan.

13.40 14.20 Kurt Junesjö, LO-förbundens rättsskydd. -

14.20 14.25 Bensträckare. -

206 Bilaga 4

14.25 15.05 Stig Gustafsson, TCO. - 15.05 15.20 Eftermiddagskaffe. - 15.20 16.00 Thomas Kihlberg, SACO. - 16.00 Ordföranden avslutar hearingen.

Bilaga 5 24 1995:

Deltagarlista den oktober

Från Utredningen om medicinska undersökningar i arbetslivet deltar Särskild utredare: Stig Larsson, Skandia. sakkunniga: Leif Aringer, Arbetarskyddsstyrelsen. Bo Barrefelt, Arbetsmarknadsdepartementet. Lena Jonsson, Socialdepartementet. Helena Jäderblom, Justitiedepartementet. Expert: Sverker Höglund, Skogs- och lantbrukshälsan. Referensgrupp: Thomas Fredén, LO.

Kerstin Hildingsson, SACO.

Eric Jannerfeldt, SAF. Inger Mattsson Kasserud, Arbetsgivarverket. Urban Ryadal, TCO. Margareta Sandberg, Landstingsförbundet.

208 Bilaga 5

Sekreterare: 9 Björn Lundgren, Socialstyrelsen.

Övriga:

Per Björklöv, Huddinge sjukhus.

Christian Mellner, Företagshälsovárden, Pripps bryggerier. Marie-Jeanette Bergvall, Svenska diabetesförbundet.

Christian Berne, Svenska diabetesfiârbundet. i

Lars Gustafsson, Epilepsiföreningen i Stor-Stockholm. Margareta Persson, Handikappförbundens samarbetsorgan. Lars Lindberg, Handikappförbundens samarbetsorgan. Kurt Junesjö, LO-förbundens rättsskycld. Stig Gustafsson, TCO. Thomas Kihlberg, SACO. Ulf Gabrielii, Sjuk- och arbetsskaclekcimmittén.

Bilaga 6

Hearing den 8 november 1995 behovet

om av

medicinska undersökningar samt skyddsaspekter

dels for arbetsgivarna, dels från ett

----

samhällsperspektiv.

PROGRAM:

09.00 09.05 Ordföranden öppnar dagens hearing. -

09.05 09.35 Kurt Brzokoupil, Samhall. -

09.35 10.05 Stefan Holmström, Landstingsförbundet. -

10.05 10.20 Förmiddagskaffe. -

10.20 10.50 Stig Levin, Högkvarteret, Fâirsvarsmakten. -

10.50 11.20 Åke Tengö, Kärnkraftverket i Oskarshamn. -

11.20 11.25 Bensträckare. -

11.25 11.55 Harry Sillfors och Ulrik Hermansson, SAS. -

11.55 12.00 Rast och förflyttning. -

12.00 13.00 Lunch. -

13.00 13.30 Johan Wiklund, Sundsvalls Ställnings AB.

-

13.30 14.00 Christer Erkenborg, Volvo Aero. -

14.00 14.05 Bensträckare. -

14.05 14.30 Carl-Erik Kuylenstierna, Sjöfartsverket. -

14.30 15.00 Ulla Nordström, Livsmedelsverket. -

210 Bilaga 6

15.00 15.15 Eftermiddagskaffe. -

15.15 15.45 Per-Inge Johansson, Polismyndigheten i Stockholms län.

15.45 16.10 Birgit Johansson, Luftfartsverket och Magnus - Bodegård, Previa, Arlanda.

16.10 16.15 Bensträckare. -

16.15 16.40 Lennart Axelsson, Statens Järnvägar. -

16.40 17.10 Rolf Westin, Riksförsäkringsverket. -

17.10 17.15 Bensträckare. -

17.15 17.40 Lars Englund, Vägverket. -

17.40 17.45 Ordföranden avslutar hearingen. -

Zl l

Bilaga 7

den 8 november 1995:

Deltagarlista

Från Utredningen medicinska undersökningar i arbetslivet om deltar Särskild utredare:

Stig Larsson, Skandia.

sakkunniga:

Leif Aringer, Arbetarskyddsstyrelsen.

Bo Barrefelt, Arbetsmarknadsdepartementet. Expert: Sverker Höglund, Skogs- och lantbrukshälsan. Referensgrupp: Thomas Fredén, LO. Kerstin Hildingsson, SACO. Marianne Hörding, Kommunförbundet. Eric Jannerfeldt, SAF.

Urban Ryadal, TCO.

Margareta Sandberg, Landstingsförbundet.

Sekreterare:

Björn Lundgren, Socialstyrelsen.

212 Bilaga 7

Jakob Hedenmo, Riksdagens ombudsmän.

Övriga:

Kurt Brzokoupil, Samhall.

Stefan Holmström, Landstingsförbundet. Stig Levin, Högkvarteret, Försvarsmakten. Åke Tengö, Kärnkraftverket i Oskarshamn.

Harry Sillfors, SAS.

Ulrik Hermansson, SAS.

Johan Wiklund, Sundsvalls Ställnings AB.

Christer Erkenborg, Volvo Aero.

Carl-Erik Kuylenstierna, Sjöfartsverket. Ulla Nordström, Livsmedelsverket. Per-Inge Johansson, Polismyndigheten i Stockholms län. Birgit Johansson, Luftfartsverket. Magnus Bodegárd, Previa, Arlanda. Lennart Axelsson, Statens Järnvägar.

Rolf Westin, Riksförsäkringsverket. l

Lars Englund, Vägverket. i

Bilaga 8

den 29 november 1995 behovet

Hearing om av

medicinska undersökningar samt skyddsaspekter på

samhällsnivå för allmänheten.

PROGRAM: 09.00 09.05 Ordföranden öppnar dagens hearing. - 09.05 09.45 Karin Râgsjiâ, Folkhälsoinstitutet. - 09.45 10.00 Förmiddagskaffe. - 10.00 10.40 Gunborg Brännströln, ALNA-rådet. - 10.40 11.20 Åke Pettersson, C. - 11.20 11.25 Bensträckare. - 11.25 12.05 Barbro Westerholm, F. - 12.05 12.15 Rast och förtiyttning. - 12.15 13.15 Lunch. - 13.15 13.55 Förhinder för KDS. - 13.55 14.35 Margareta Eckersten-Nortlenvall, M. - 14.35 14.50 Eftermiddagskaffe. - 14.50 15.30 Barbro Johansson och Johanna Gadd, MP. - 15.30 16.10 Kristina Pettersson, -

214 Bilaga 8

16.10 16.15 Bensträckare. - 16.15 16.55 Hans Andersson, V. -

16.55 17.00 Ordföranden avslutar hearingen.

-

Bilaga 9

29 november 1995:

Deltagarlista den

Från Utredningen medicinska undersökningar i arbetslivet om deltar Särskild utredare: Stig Larsson, Skandia. Sakkunniga: Leif Aringer, Arbetarskyddsstyrelsen. Bo Barrefelt, Arbetsmarknadsdepartementet. Helena J äderblom, Justitiedepartementet. Referensgrupp: Thomas Fredén, LO. Kerstin Hildingsson, SACO. Marianne Hörding, Kommunförbundet. Eric Jannerfeldt, SAF. Inger Mattsson Kasserucl, Arbetsgivarverket. Urban Ryadal, TCO. Margareta Sandberg, Landstingsförbundet. Sekreterare: Björn Lundgren, Socialstyrelsen. Jakob Hedenmo, Riksdagens ambudsmän.

216 Bilaga 9 SLlJ 1996:63

Övriga:

Karin Rágsjö, Folkhälsoinstitutet.

Gunborg Brännström, ALNA-rådet.

Åke Pettersson, C. Barbro Westerholm, F. Margareta Eckersten-Nordenvall, M. Barbro Johansson, MP. Johanna Gadd, MP. Kristina Pettersson, Hans Andersson, V.

TL

Bilaga 10

for minst 100

Frågeformulär arbetsgivare med

anställda

Besvara alla tillämpliga frågor. Kryssa för lälnpligt/lämpliga

alternativ och ange efterfrågat antal. Ange organisationsnummer och typ av organisation. D Organisationsnummer. D Statlig. D Privat företag. D Kooperativt företag. Hur manga, cirka, fast/tillsvidare anställda fanns let den 31 december 1994 stycken. Ange verksamhetens huvudsakliga inriktning.

Offentlig förvaltning och försvar.

Jordbruk, jakt och skogsbruk. Fiske. Utvinning av mineral. Tillverkning. EI-, värme- och Vattenförsörjning. gas-,

218 Bilaga 10

D Byggverksamhet. D Partihandel och detaljhandel; reparation motorfordrn, av hushållsartiklar och personliga artiklar. Hotell- och restaurangverksamhet. Transport, magasinering och kommunikation. Finansiell verksamhet. Fastighets- och Lithyrningsverksamhet, företagstjänster.

Utbildning.

Hälso- och sjukvård. Annan, nämligen

Har det skett några nyanställningar fast/tillsvidare under år 1994 D Ja. Antal D Nej. Ställde arbetsgivaren i något fall krav medicinska undersök-

ningar/bedömningar i samband med nyanställning under år

1994 D Ja.

D Nej.

Har anställda under pågående anställning erbjudits medicinska

undersökningar/bedömningar under år 1994

D Ja.

Bilaga 10 219

D Nej. 7. Ställde arbetsgivaren under pågående anställning krav på medicinska undersökningar/bedömningar under år 1994 D Ja. D Nej. På vilken grund krävde arbetsgivaren att de medicinska undersökningarna/bedömningarna gjordes D Enligt lag eller annan fåirfattning. D Enligt kollektivavtal. D Enligt anställningsavtal. D Annan, nämligen Har arbetsgivaren några konkreta planer för denna verksamhet i framtiden D Ja, den kommer att avvecklas. Ja, den kommer att minska. Ja, den kommer att utökas. Ja, nämligen Nej.

220 Bilaga 10 sou 1996:63

10. Övriga synpunkter

Organisation

Namnet på uppgiftslämnaren Telefonnummer

s p l i 221

Bilaga I 1

Frågeformulär for offentliga arbetsgivare samt

privata arbetsgivare med minst 100 anställda

om

medicinska undersökningar/bedömningar.

Läs först igenom frågeformuläret. Besvara därefter alla tillämpliga frågor. Kryssa för lämpligt/lämpliga alternativ och ange ungefärligt antal. FRÃGORNA 1-2 ÄR BAKGRUNDSFRÅGOR

Ange organisationsnummer organisation. cch typ av Organisationsnummer Statlig myndighet. Kommun. Landsting. Privat företag. Kooperativt företag.

Fråga 2 gäller endast kommuner och landsting. Hur många, cirka, fast/tillsvidare anställda fanns det den 31 december 1994 stycken.

222 Bilaga 11

FRÃGORNA

3-32 çÄLLER 1 SAMBAND MED NYANSTÄLL-

NINGAR UNDER AR 1994 AV TILLSVIDARE ANSTALLD PERSONAL

Dessa frågor har delats i tre avsnitt enligt nedan.

Det första avsnittet avser när de medicinska undersökningarna/ bedömningarna utförts med stöd lag eller författning. av annan

Det andra avsnittet avser när de medicinska undersökningarna/ bedömningarna utförts med stöd av kollektivavtal eller överenskommelse.

Det tredje avsnittet avser när de medicinska undersökningarna/ bedömningarna utförts enbart arbetsgivarensbegäran, dvs.

utan stöd av lag eller annan författning eller kcillektivavtal/

överenskommelse.

Har det skett några nyanställningar av tillsvidare anställd personal under år 1994

ü Ja. Antal

El Nej fortsätt till fråga 33.

4. För hur många i respektive avsnitt dessa ställdes krav av

medicinska undersökningar/bedömningar

Avsnitt 1 lag och/eller förordning

Antal

Avsnitt 2 kollektivavtal eller överenskommelse

Antal

Bilaga 11 223

Avsnitt 3 enbart på arbetsgivarens begäran

Antal l Frågorna 5-9 gäller då de medicinska undersökningarna/bedömningarna utfördes med stöd av lag eller annan författning, t.ex. arbetsmiljölagen, livsmedelslagen och föreskrifter från Arbetar-

skyddsstyrelsen. Fortsätt till fråga 10, om detta avsnitt inte är

l aktuellt.

5. Vilka lagar eller andra författningar gällde det Hur många var det som undersöktes under år 1994 Lagar eller andra författningar. Antal undersökta. D D D D D D

Var utfördes huvudsakligen de medicinska undersökningarna/ bedömningarna D Inom företagshälsovården.

D Inom den offentliga sjukvården.

D Hos privatläkare. D Hos annan, nämligen

7. Medförde de medicinska undersökningarna/bedömningarna åtgärder i något fall D Ja.

224 Bilaga 11

D Nej fortsätt till fråga 9. I hur många fall resulterade undersökningarna/bedömningarna i att de sökande inte anställdes Antal Vem svarade som regel för kostnaderna för de medicinska undersökningarna/bedömningarna D Arbetsgivaren. D Den arbetssökande. D Annan, nämligen

Frågorna 10-21 gäller då de medicinska undersökningarna/bedömningarna utfördes med stöd av centralt eller lokalt kollektivavtal/överenskommelse, t.ex. efter beslut i skydclskommitté. Fortsätt till fråga 22, om detta avsnitt inte är aktuellt. 10. Vilket centralt kollektivavtal eller vilka lokala kollektivavtal/överenskommelser gällde det D D D

11. För vilka ställdes kraven D Alla. D Vissa yrkesgrupper. D Vissa åldersgrupper.

Bilaga 11 225

D Annan grupp, nämligen 12. Vilket eller vilka skäl motiverade kravet

D Individenstjänstbarhet.

D Skada på miljö eller egendom. Säkerhetsrisk för andra: D Ökad Olycksrisk. D Ökad smittspridningsrisk. D Annat, nämligen Risk för arbetsskada:

Olycksrisk.

Fysiskt tungt arbete. Buller. Kemisk exponering/allergi. Smitta. Strålning. Psykisk påfrestning. Annat, nämligen 13. Vilken typ av medicinska undersökningar/bedömningar och antal var det fråga om D Läkarundersökning. D Enbart provtagning.

226 Bilaga 11

Drogtest. Antal Alkoholtest. Antal HIV-test. Antal Annat, nämligen Hälsodeklaration. 14. Var utfördes huvudsakligen de medicinska undersökningarna /bedömningarna D Inom företagshälsovården. D Inom den offentliga sjukvården.

D Hos privatläkare.

D Hos annan, nämligen 15. Fick arbetsgivaren någon information om de genomförda medicinska undersökningarna/bedömningarna i något fall D Ja.

D Nej fortsätt till fråga 19.

16. Vilken information gällde det D Bedömning av individens tjänstbarhet. D Bedömning av individens tjänstbarhet och det övergripande resultatet. Bedömning av individens tjänstbarhet och detaljerade resultat.

S0 U 1996:63 Bilaga 11 227

17. Hur skedde informationen huvudsakligen till arbetsgivaren D Skriftligen.

D Muntl

18. Fördes informationen i ett register hos arbetsgivaren D Ja, för alla. D Ja, för den som anställdes. D Nej.

19. Medförde de medicinska undersökningarna/bedömningarna

åtgärder i något fall D Ja. D Nej fortsätt till fråga 21. 20. I hur många fall resulterade undersökningarna/bedömningarna i att de sökande inte anställdes Antal 21. Vem svarade som regel för kostnaderna för de medicinska

undersökningarna/bedömningarna

D Arbetsgivaren. D Den arbetssökande. D Annan, nämligen

10 l6-0329

228 Bilaga II

Frågorna 22-32 gäller då de medicinska undersökningarna/bedöm-

ningarna utfördes enbart på arbetsgivarens begäran, dvs. utan

stöd av lag eller annan författning eller k0llektivavtal/överensk0mmelse. Fortsätt till fråga 33, om detta avsnitt inte är aktuellt. 22. För vilka ställdes kraven D Alla.

D Vissa yrkesgrupper.

D Vissa åldersgrupper. D Annan grupp, nämligen 23. Vilket eller vilka skäl motiverade kravet D Individens tjänstbarhet. D Skada på miljö eller egendom. Säkerhetsrisk för andra:

D Ökad olycksrisk.

D Ökad smittspridningsrisk. D Annat, nämligen Risk för arbetsskada:

D Olycksrisk.

D Fysiskt tungt arbete.

D Buller.

D Kemisk exponering/allergi.

SOU 1996.-63 Bilaga II 229

D Smitta. D Strålning. D Psykisk påfrestning. D Annat, nämligen

24. Vilken typ av medicinska undersökningar/bedömningar och

antal var det fråga om D Läkarundersökning. Enbart provtagning. Drogtest. Antal Alkoholtest. Antal HIV-test. Antal Annat, nämligen Hälsodeklaration. 25. Var utfördes huvudsakligen de medicinska undersökningarna/ bedömningarna Inom företagshälsovården. Inom den offentliga sjukvården. Hos privatläkare. Hos annan, nämligen

230 Bilaga J

26. Fick arbetsgivaren någon information om de genomförda medicinska undersökningarna/bedömningarna i något fall D Ja. E Nej fortsätt till fråga 30. 27. Vilken information gällde det D Bedömning av individens tjänstbarhet. D Bedömning av individens tjänstbarhet och det övergripande resultatet. D Bedömning av individens tjänstbarhet och detaljerade resultat. 28. Hur skedde informationen huvudsakligen till arbetsgivaren D skriftligen. D Muntligen.

29. Fördes informationen i ett register hos arbetsgivaren D Ja, för alla. D Ja, för den anställdes. som D Nej.

30. Medförde de medicinska undersökningarna/bedömningarna åtgärder i något fall D Ja.

D Nej fortsätt till fråga 32.

Bilaga 11 231

31. I hur många fall resulterade undersökningarna/bedömningarna i

att de sökande inte anställdes

Antal

32. Vem svarade som regel för kostnaderna för de medicinska

undersökningarna/bedömningarna

D Arbetsgivaren.

D Den arbetssökande.

D Annan, nämligen

FRÅGORNA GÄLLER

33:73 UNDER PÅGÅENDE

NING UNDER AR 1994 AV TILLSVIDARE ANSTALLD PERSONAL

Dessa frågor har delats i fyra avsnitt enligt nedan.

Det första avsnittet avser när de medicinska undersökningarna/ bedömningarna utförts med stöd av lag eller annan författning.

Det andra avsnittet avser när de medicinska undersökningarna/ bedömningarna utförts med stöd av kollektivavtal eller överenskommelse.

Det tredje avsnittet avser när de medicinska undersökningarna/

bedömningarna utförts enbart på arbetsgivarens begäran, dvs. utan stöd av lag eller annan författning eller kollektivavtal/

överenskommelse.

Det fjärde avsnittet när de medicinska undersökningarna/ avser

bedömningarna var frivilliga, t.ex. hälsokontroller/hälsoprofiler.

232 Bilaga 11

33. För hur många i avsnitten ställdes krav på eller erbjöds medicinska undersökningar/bedömningar under år 1994 Avsnitt 1 lag och/eller förordning Antal __

Avsnitt 2 kollektivavtal eller överenskommelse

Antal

Avsnitt 3 enbart på arbetsgivarens begäran

Antal Avsnitt 4 frivillig Antal

Frågorna 34-38 gäller då de medicinska undersökningarnalbedömningarna utfördes med stöd av lag eller annan författning, t.ex.

arbetsmiljölagen, livsmedelslagen och föreskrifter från Arbetarskyddsstyrelsen. Fortsätt till fråga 39, om detta avsnitt inte är

aktuellt.

34. Vilka lagar eller andra författningar gällde det Hur många var det som undersöktes under år 1994 Lagar eller andra författningar. Antal undersökta. D D D D D D

35. I hur många fall resulterade de medicinska undersökningarna/ bedömningarna i någon åtgärd Antal

Bilaga II 233

36. Vilken åtgärd i så fall D Omplacering. Antal

D Uppsägning. Antal

D Annan, nämligen Antal

37. Var utfördes huvudsakligen de medicinska undersökningarna/

bedömningarna

D Inom företagshälsovården.

D Inom den offentliga vården. D Hos privatläkare. D Hos nämligen annan, 38. Vem svarade som regel for kostnaderna för de medicinska

undersökningarna/bedömningarna

D Arbetsgivaren. D Den anställde. D Annan, nämligen

Frågorna 39-54 gäller då de medicinska undersökningarnalbedömningarna utfördes med stöd centralt eller lokalt kollektivav

avtal/överenskommelse, t.ex. efter beslut i skyddskommitté.

Fortsätt till fråga 55, om detta avsnitt inte är aktuellt.

234 Bilaga I 1

39. Vilket centralt kollektivavtal eller vilka lokala kollektivavtal/ överenskommelser gällde det Frågan gäller 1 då undersökningarna ger arbetsgivaren rätt att kräva sjukintyg från första dagen. D D D 40. För vilka ställdes kraven Alla. D Vissa yrkesgrupper. D Vissa åldersgrupper. D Annan grupp, nämligen 41. Vilket eller vilka skäl motiverade kravet D Individens tjänstbarhet. D Skada på miljö eller egendom. Säkerhetsrisk för andra: D Ökad olycksrisk.

D Ökad smittspridningsrisk.

D Annat, nämligen Risk för arbetsskada:

D Olycksrisk.

D Fysiskt tungt arbete.

I i l Bilaga I I 235

D Buller. D Kemisk exponering/allergi. D Smitta. g D Strålning. D Psykisk påfrestning. D Annat, nämligen Rehabil iteringsåtgärder

42. Vilken typ av medicinska undersökningar/bedömningar och antal var det fråga om D Läkarundersökning. Enbart provtagning. Drogtest. Antal Alkoholtest. Antal HIV-test. Antal Annat, nämligen Hälsodeklaration.

43. Gav den anställde sitt samtycke till de medicinska undersökningarna/bedömningarna D Ja, i samtliga fall fortsätt till fråga 47. D Nej.

236 Bilaga 11

44. Till vilken eller vilka undersökningar/bedömningar gavs inte samtycke Läkarundersökning. Provtagning. Drogtest. Antal Alkoholtest. Antal HIV-test. Antal Annat, nämligen Hälsodeklaration.

45. Medförde ett uteblivet samtycke åtgärder i något fall

D Ja. D Nej fortsätt till fråga 47. 46. Vilken åtgärd i så fall D Omplacering. Antal D Uppsägning. Antal D Annan, nämligen Antal 47. Var utfördes huvudsakligen de medicinska undersökningarna/ bedömningarna D Inom företagshälsovården. D Inom den offentliga vården.

D Hos privatläkare.

Bilaga 11 237

D Hos annan, nämligen

48. Fick arbetsgivaren någon information om de genomförda

medicinska undersökningarna/bedömningarna i något fall

D Ja. D Nej fortsätt till fråga 52.

49. Vilken information gällde det D Bedömning individens tjänstbarhet. av D Bedömning av individens tjänstbarhet och det övergripande resultatet.

D Bedömning individens tjänstbarhet och detaljerade

av resultat.

50. Hur skedde informationen huvudsakligen till arbetsgivaren D Skriftligen. D Muntligen.

51. Fördes informationen i något register hos arbetsgivaren D Ja, för alla. D Nej.

52. Medförde de medicinska undersökningarna/bedömningarna

åtgärder i något fall D Ja. D Nej fortsätt till fråga 54.

238 Bilaga 11

53. Vilken åtgärd i så fall D Omplacering. Antal Rehabilitering. Antal Anpassning av arbetsmiljön. Antal Varning. Antal Uppsägning. Antal Annan, nämligen Antal 54. Vem svarade som regel för kostnaderna för de medicinska undersökningarna/bedömningarna D Arbetsgivaren. D Den anställde. D Annan, nämligen

Frågorna 55-69 gäller då de medicinska undersökningarna/bedöm-

ningarna utfördes enbart på arbetsgivarens begäran, dvs. utan

stöd av lag eller annan författning eller kollektivavtallöverenskommelse. Fortsätt till fråga 70, om detta avsnitt inte är aktuellt. 55. För vilka ställdes kraven D Alla. D Vissa yrkesgrupper. D Vissa åldersgrupper. D Annan grupp, nämligen

Bilaga I I 239

56. Vilket eller vilka skäl motiverade kravet D Individens tjänstbarhet. D Skada på miljö eller egendom. Säkerhetsrisk för andra:

D Ökad olycksrisk.

D Ökad smittspridningsrisk. D Annat, nämligen Risk för arbetsskada:

Olycksrisk.

Fysiskt tungt arbete.

Buller. Kemisk exponering/allergi. Smitta. Strålning. Psykisk påfrestning. Annat, nämligen

Rehabiliteringsåtgärder

57. Vilken typ av medicinska undersökningar/bedömningar och antal var det fråga om

D Läkarundersökning.

D Enbart provtagning.

240 Bilaga 11

Drogtest. Antal Alkoholtest. Antal HIV-test. Antal Annat, nämligen Hälsodeklaration. 58. Gav den anställde sitt samtycke till de medicinska undersök-

ningarna/bedömningarna

D Ja, i samtliga fall fortsätt till fråga 62. D Nej.

59. Till vilken eller vilka undersökningar/bedömningar gavs inte

samtycke Läkarundersökning. Provtagning. Drogtest. Antal Alkoholtest. Antal HIV-test. Antal Annat, nämligen Hälsodeklaration. 60. Medförde ett uteblivet samtycke åtgärder i något fall D Ja. D Nej fortsätt till fråga 62.

i Bilaga II 241

61. Vilken åtgärd i så fall D Omplacering. Antal D Uppsägning. Antal D Annan, nämligen Antal 62. Var utfördes huvudsakligen de medicinska undersökningarna/ bedömningarna D Inom företagshälsovården.

D Inom den offentliga vården.

D Hos privatläkare. D Hos annan, nämligen 63. Fick arbetsgivaren någon information om de genomförda medicinska undersökningarna/bedömningarna i något fall D Ja. D Nej fortsätt till fråga 67. 64. Vilken information gällde det D Bedömning av individens tjänstbarhet. D Bedömning av individens tjänstbarhet och det övergripande resultatet.

D Bedömning individens tjänstbarhet och detaljerade

av resultat.

242 Bilaga I 1 SOU 1996563

65. Hur skedde informationen huvudsakligen till arbetsgivaren D Skriftligen. D Muntligen.

66. Fördes informationen i något register hos arbetsgivaren D Ja, för alla. D Nej. 67. Medförde de medicinska undersökningarna/bedömningarna åtgärder i något fall D Ja. D Nej fortsätt till fråga 69. 68. Vilken åtgärd i så fall Omplacering. Antal Rehabilitering. Antal Anpassning av arbetsmiljön. Antal Varning. Antal Uppsägning. Antal Annan, nämligen Antal 69. Vem svarade som regel for kostnaderna för de medicinska undersökningarna/bedömningarna D Arbetsgivaren.

7i7 sou 1996:63 Bilaga 11 243 1

D Den anställde. D Annan, nämligen

Frågorna 70-73 gäller då de medicinska undersökningarnalbedömningarna frivilliga. Fortsätt till fråga 74, om detta avsnitt inte är var aktuellt. 70. Har de anställda under pågående anställning erbjudits medicinska undersökningar/bedömningar hälsokontroller/ hälsoprofiler under år 1994 D Ja. D Nej fortsätt till fråga 74.

71. Vilka erbjöds sådana undersökningar/bedömningar

D Alla. D Vissa yrkesgrupper. D Vissa åldersgrupper. D Annan grupp, nämligen

72. Vilket det huvudsakliga syftet med de erbjudna undersök-

var

ningarna/bedömningarna

D Allmän hälsokontrolllhälsoprofiler. D Risk för skada genom arbetsmiljön. D Förebygga ohälsa.

244 Bilaga II

73. Var utfördes huvudsakligen de medicinska undersökningarna Inom företagshälsovården. Inom den offentliga sjukvården. Hos privatläkare. Hos annan, nämligen

FRÅGORNA

74.79 AVSEB FÖRÄNDRINQAR AV

MEDICINSKA UNDERSOKNINGAR/BEDOMNINGAR 74. Har det skett någon förändring de senaste tre åren hos arbetsgivaren avseende kravet på antalet medicinska undersök-

ningar/bedömningar utan stöd i lag eller annan författning eller

kollektivavtal/överenskommelse D Ja, de har ökat. D Ja, de har minskat. D Nej. 75. Har det skett någon förändring avseende innehållet i de medicinska undersökningarna/bedömningarna D Ja. D Nej fortsätt till fråga 77. 76. Vad har förändrats

D De medicinska undersökningarna/bedömningarna har blivit

mer omfattande.

D

I sou 1996:63 Bilaga I 245

D De medicinska undersökningarna/bedömningarna har blivit

mindre omfattande. D Annat, nämligen 77. Bör medicinska undersökningar/bedömningar regleras alt.

regleras ytterligare

D Ja, i lag. Ja, i centrala kollektivavtal. Ja, i lokala kollektivavtal/överenskommelser. Ja, i anställningsavtal. Ja, nämligen Nej. 78. Har arbetsgivaren några konkreta planer för verksamheten med medicinska undersökningar i framtiden utöver vad arbetsgivaren tidigare anfört D Ja, den kommer att upphöra. D Ja, den kommer att minska. D Ja, den kommer att utökas. D Ja, nämligen D Nej.

246 Bilaga 11

sou 1996:63

79. Övriga synpunkter utöver vad arbetsgivaren tidigare anfört

Statlig myndighet/kommun/

Postadress

landsting/företag

i

Namnet på uppgiftslämnaren Telefonnummer

Bilaga 12

Slutligt frågeformulär

Arbetsmarknadsdepartementet

medicinska undersökningar i Utredningen om

arbetslivet

med högst 99

Telefonintervju - privata företag

anställda

Kontaktperson: Personalchef eller motsvarande

VD, personalansvarig

Hej Jag heter och ringer från opinionsinstitutet TEMO. Vi arbetar

just med undersökning på uppdrag en statlig utredning om nu en av medicinska undersökningar i arbetslivet. Har Du tid några minuter

Först några frågor om företaget.

Hur många fast ansställda hade den 31 december 1994

anställda

EI Vet

2. Inom vilken bransch har huvudsakliga verksamhet er

Jordbruk, jakt, skogsbruk A Fiske B Utvinning mineral C av Tillverkning D

El-, värme-, Vattenförsörjning E

gas-,

Byggverksamhet F Partihandel, detaljhandel samt reparation fordon och

av tillbehör t.ex. skor, hushållsmaskiner G Hotell, restaurang H

Transport, magasinering, kommunikation I Bank, försäkring, värdepappershandel J Konsulttjänster, fastighetsförvaltning, reklam, m.fl.

tjänster för företag K

248 Bilaga 12

3 D Utbildning M

4 D Hälso- och sjukvård N 5 D Annan

9 D Vet

Har under 1994 anställt någon eller några vi personer, menar då fast anställd, dvs. tillsvidare anställd personal

1 D Ja 2 D Nej ingen j

j Gå till fråga 12

3 D Vet j

OM JA Fr. 3 p0s.l: Hur många har anställt under 1994 personer

1 1 1st

D Vet

Har arbetsgivare i något som fall ställt krav på medicinsk

undersökning eller medicinsk bedömning för den/de

personer anställt under 1994 OM JA: Gjorde det alltid eller ibland

1 D Ja alltid 2 D Ja, ibland 3 D Nej j

j Gå till fråga 12

4 D Vet j

OM JA Fr. 5 1-2: När de medicinska undersökningarna pos. kom på tal, vilka skäl hänvisade till for kräva dem Hänatt visade till

OM JA: I hur många fall hänvisade till det

c att

kollektivavtal eller att det finns lokal överenskommelse

d något annat 1 2 3

OM JA: Vad då

7. Vilken eller vilka undersökningar har varit aktuella vid typer av

nyanställning under 1994

det varit aktuellt med... LAS UPP 1-3. FLER SVAR

Har

MOJLIGA.

1 D Läkarundersökning

D Enbart provtagning, eller

3 D Hälsodeklaration

4 D Inget av detta/Vet

Har det vid nyanställning varit aktuellt med OM JA: Hur

många fall

Ja Vet Antal drogtest 1 3

a

b alkoholtest l 3

HIV-test l 3

c

Har det varit aktuellt med någon typ av undersökning annan OM JA: Vad då

l D Nej/Vet

250 Bilaga 12

10. Har de medicinska undersökningarna begärt i något fall som inneburit att en person inte kunnat anställning hos er

1 D Ja

2 D Nej/Vetej

OM JA: I hur många fall

fall/personer

11. Har de medicinska undersökningarna för de

anställt under 1994

inneburit att vidtagit speciella åtgärder i något fall

t ex anpass-

ning av arbetsmiljö eller något annat. OM JA: Vilka åtgärder har

det då varit fråga om

l D Anpassning arbetsmiljö av 2 D Annat, nämligen:

3 D Nej/Vet

OM ANPASSNING AV ARBETSMILJÖ pos. 1: 1 hur många fall

OM ANNAT pos. 2: I hur många fall

TILL ALLA Har fast anställd personal hos er under 1994 erbjudits medicinska

undersökningar eller medicinska bedömningar

lDJa 2 D FRÅGA

Nej/Vet - 21

OM JA Fr 12 1:

pos. Vilket var det främsta skälet till erbjöd dessa

attni

undersökningar

eller bedömningar Var det LAS UPP 1-3.

Bilaga 12 251

1 D Allmän hälsokontmll för de anställda som underlag för

hälsoproñl för företaget

2 D För att minska riskerna för arbetsskador, eller

3 D För att förebygga ohälsa

4 D Inget av detta/Vet

14. Har det från företagets sida ställts krav på någon eller några av de anställda att genomgå medicinska undersökningar under 1994

1 D Ja 2 D Nej

3 D Vet

15. OM JA Fr. 14 pos. l: Vilka skäl hade för att kräva de medicinska undersökningarna Hänvisade ni till OM JA: I hur många fall hänvisade till det

Ja Nei Vet Antal

kollektivavtal eller att det finns lokal överenskommelse

d att det finns i anställ- l 2 3

ningsavtal

e något annat l 2 3

OM JA: Vad då l hur många fall

252 Bilaga 12

OM JA Fr. 12 l eller fr. 14 1: pos. pos. . Vilken eller vilka typer av undersökningar har varit aktuella personal hos under Har det varit

er 1994 aktuellt med LAS

UPP l-2. FLER SVAR MOJLIGA.

1 El Läkarundersökning

2 El Enbart provtagning, eller 3 El Inget av detta/Vet

Har det för någon eller några av de anställda varit aktuellt med . OM JA: För hur många anställda

Ja Nej Vet Antal

annan av . undersökning för någon eller några de anställda av OM JA: Vad då

l El Nej/Vet

Om vi ser sammantaget de medicinska undersökningar . som genomförts för er personal. Har dessa undersökningar inneburit att ni vidtagit särskild åtgärd i något fall OM JA: I hur många fall under 1994 Har ni

Ja Nej Vet Antal

a genomfört omplacering l 2 3

av någon eller några

b tagit initiativ till l 2 3

rehabilitering

c gjort förändringar i l 2 3

arbetsmiljön

Bilaga 12 253

d sagt upp personal som l 2 3

en följd av undersökningarna

e varnat personal l 2 3

20. Har genomfört någon annan åtgärd som ett resultat av de medicinska undersökningarna OM JA: Vad Och i hur många fall har det varit aktuellt

Antal :

1 D Nej/Vet

TILL ALLA . När det gäller medicinska kontroller av personal anställd hos er, har ert företag planerat att öka eller minska antalet eller förändra innehållet i dessa

1 D Öka D Minska 3 D Nej oförändrat

4 D Vet

22. OM NI HAFT KRAV PÅ MEDICINSKA UNDERSÖK- NINGAR Fr. 14 pos. l OCH AVSER ATT MINSKA Fr. 22 pos. 2: Kommer att minska antalet eller upphöra helt med dem

l D Enbart minska 2 D Upphöra helt

3 D Vet

Enkätformulär För

företaghälsovården

Läs först noga igenom enkätformuläret. Försök därefter att besvara alla tillämpliga frågor. Kryssa för lämpligt/lämpliga alternativ och ange efterfrågat antal. i BAKGRUNDSFRÃGOR

Är företagshälsovârdsenheten D inbyggd D företagshälsovárdscentral D branschhälsa

Hur många anställda är anslutna till företagshälsovården D 4.999. D 5.000 9.999. - - D 10.000 - FRÅGOR

FÖLJANQE GÄLLER I SAMBAND MED

NYANSTALLNINGAR:

Utförs i verksamheten medicinska undersökningar/hedömningar

av anställda på begäran av arbetsgivare inför nyanstiillningar D Ja. D Nej fortsätt till fråga 7.

256 Bilaga 13

Vilka medicinska undersökningar/bedömningar är det fråga om D Hälsoundersökningar. Hälsoproñler. Drogtester. Alkoholtester.

Andra, nämligen

Vilken information gavs om de genomförda medicinska undersökningarna/bedömningarna och till vem eller vilka D Bedömning av individens tjänstbarhet och det övergripande resultatet. D arbetsgivaren. D den arbetssökande. D annan, nämligen D Bedömning av individens tjänstbarhet och detaljerade resultat. D arbetsgivaren. D den arbetssökande. D annan, nämligen Hur skedde huvudsakligen informationen D Skriftligen. D Muntl igen.

Bilaga 13 257

FRÅGOR PÅGÅENDE

FÖLJANDE GÄLLER UNDER

ANSTÅLLNING:

7. Utförs i verksamheten medicinska undersökningar/bedömningar av anställda på begäran av arbetsgivare under pågående anställning D Ja. D Nej fortsätt till fråga 12. Vilka medicinska undersökningar/bedömningar är det fråga om D Allmänna hälsoundersååkningar. D Riktade hälsoundersåikningar. Hälsoprofiler. Drogtester. Alkoholtester. Andra, nämligen 9. Hur ofta förekommer de medicinska undersökningarna/bedömningarna Allmänna hälsoundersökningar:

D Årligen. D Vart tredje år.

D Vart femte år. D Aldrig.

Riktade hälsoundersökningzir:

D Årligen. D Vart tredje år.

D Vart femte år. D Aldrig.

258 Bilaga 13 SOU I996:63

Hälsoprofiler:

D Årligen. D Vart tredje år.

D Vart femte år. D Aldrig. Drogtester:

D Årligen. D Vart tredje år.

D Vart femte år. D Aldrig. Alkoholtester:

D Årligen. D Vart tredje år.

D Vart femte år. D Aldrig. Andra, nämligen

D Årligen. D Vart tredje år.

D Vart femte år. D Aldrig. 10. Vilken information gavs om de genomförda medicinska undersökningarna/bedömningarna och till vem eller vilka D Bedömning av individens tjänstbarhet och det övergripande resultatet. D arbetsgivaren. D den anställde. D annan, nämligen

Bilaga 13 259

D Bedömning individens tjänstbarhet och detaljerade resulav tat. D arbetsgivaren. D den anställde. D annan, nämligen

ll. Hur skedde huvudsakligen informationen

D Skriftligen. D Muntligen. ÖVRIGA FRÅGOR:

12. Har det skett någon förändring de senaste tre åren avseende

kravet på medicinska undersökningar/bedömningar

D Ja, de har ökat. D Ja, de har minskat. D Nej.

13. Har det skett någon förändring avseende innehållet i de

medicinska undersökningarna/bedömningarna

D Ja. D Nej fortsätt till fråga 15.

l l 16-0329

260 Bilaga 13 sou 1996:63

14. Vad har förändrats

El De medicinska undersökningarna/bedömningarna har blivit

mer omfattande.

D De medicinska undersökningarna/bedömningarna har blivit

mindre omfattande. El Annat, nämligen

15. Övriga synpunkter

Företagshälsovårdsenhet

Namnet på uppgiftslämnaren Telefonnummer

Bilaga 14

Utredningens enkätundersökning

SAMMANFATTNING

Förekomsten av medicinska undersökningar under år 1994 bland statliga myndigheter, företag, kommuner och landsting har undersökts med

enkäter och telefonintervjuer. I ett första steg sändes liten enkät till en

samtliga privata företag och kooperativa företag med minst 100

anställda samt till alla centrala statliga myndigheter. De företag och myndigheter som svarade att medicinska undersökningar förekommit fick ytterligare en enkät med mer omfattande frågor. Denna stora enkät sändes också till samtliga landsting och ett urval av landets kommuner.

Förhållandena i ett urval av företag med färre än 100 anställda

undersöktes genom en telefonintervju. Urvalet stratifierat med var avseende på företagens storlek.

Undersökningar i samband med nyanställningar

Av privata och kooperativa företag med minst 100 anställda är det 46 respektive 40 procent som åtminstone någon gång under år 1994 begärt medicinska undersökningar i samband med nyanställning. Andelen som krävt medicinska undersökningar är lägre i mindre företag. Sålunda är andelen privata företag med 1-19 anställda och 20-99 anställda som

krävt medicinska undersökningar vid nyanställning 4 respektive 25

procent. Vid en jämförelse mellan olika näringsgrenar är det framför allt tillverkningsindustri och hotell/restaurang ligger över som genomsnittet. Av statliga myndigheter är det 12 procent krävt medicinska som undersökningar vid nyanställning. Motsvarande siffra för landsting och kommuner är ca 60 procent.

Av de privata företag som genomfört medicinska undersökningar anger mer än 80 procent att kraven gällde alla anställdes. Motsvarande som siffra för landsting och kommuner är omkring 60 Hos statliga procent. myndigheter är motsvarande andel lägre. Hos dessa har arbetsgivarna

framför allt riktat kraven till vissa yrkesgrupper. Detta innebär de

att medicinska undersökningarna vid nyanställning är mycket

omfattande

262 Bilaga 14

hos arbetsgivare som ställer sådana krav vid nyanställning. I exempelvis privata företag med minst 100 anställda är det 46 procent som krävt medicinska undersökningar vid nyanställning. Av dessa företag kräver 80 procent undersökningar för alla. Det kan därmed uppskattas att det krävts medicinska undersökningar samtliga nyanställda i 38 av procent de företag inom denna kategori vilka nyanställt. av

De vanligaste typerna medicinska undersökningar är undersökningar av

läkare/sjuksköterska. Detsamma gäller ingivande av en hälsodeklara-

av tion. Dessa förekommer, beroende på sektor och grund för undersökningarna, hos 50 till 77 procent av arbetsgivare som krävt medicinska undersökningar. Motsvarande siffror för enbart provtagningar är mellan 12 och 33 procent och för drog- och alkoholtester mellan 0 och 20 procent. HIV-tester ingår hos 0 till 5 procent av arbetsgivarna som krävt medicinska undersökningar.

De allra flesta arbetsgivare som kräver medicinska undersökningar vid

nyanställning anlitar företagshälsovården för genomförande av dessa.

Drogtester krävs framför allt större privata företag. Däremot kräver av statliga myndigheter, landsting, kommuner och större företag alkoholtester i ungefär utsträckning. HIV-tester krävs vid nyanställning samma främst privata företag. Två företagen i gruppen med minst 100 av av anställda har vart och ett krävt HIV-tester av fler än 10 personer. Dessa företag finns inom tillverkningsindustri och handel. Ett företag med mer än 1000 anställda har krävt HIV-tester vid nyanställning. Som grund för undersökningarna har arbetsgivarna i dessa fall angett centralt eller lokalt avtal/överenskommelse.

I företag med minst 100 anställda har åtgärder, som ett resultat av undersökningarna, vidtagits i ca 20 procent av företag som genomfört undersökningar. I mindre företag är andelen som vidtagit åtgärder lägre. I kommunerna är motsvarande siffra drygt 30 procent. När det gäller typen åtgärder föreligger en betydande osäkerhet men upp-gifterna av från de privata företagen tyder på att företag som vidtagit åtgärder, av har knappt hälften någon gång som ett resultat av undersök-ningarna valt att inte anställa. Det är möjligt att enkäternas konstruktion medfört en underskattning av denna summa.

:

Bilaga 14 263

Undersökningar av anställd personal

Av privata företag med minst 100 anställda är det 36 under

procent som

år 1994 åtminstone någon gång krävt medicinska undersökningar

av anställd personal. Motsvarande siffra hos kooperativa företag är 27

procent. Andelen är lägre hos mindre företag. Sålunda är andelen

privata företag med 1-19 anställda och 20-99 anställda kräver som

medicinska undersökningar vid nyanställning 2 respektive

12 procent. Av statliga myndigheter är det 16 procent krävt medicinska som undersökningar under pågående anställning. Motsvarande siffra för landsting och kommuner är 87 respektiv 81 procent.

Det finns en tendens att privata företag kräver medicinska undersökningar i större utsträckning i samband med nyanställning jämfört med kraven på anställda. Statliga myndigheter, landsting och kommuner

kräver i större utsträckning medicinska undersökningar anställda

av jämfört med vid nyanställning.

Av privata företag med fler än 100 anställda, landsting och kommuner

är det mellan 40 och 50 procent de ställt krav grundade på av som avtal/överenskommelse som riktat dessa till alla. Ungefär lika många har riktat kraven mot vissa yrkesgrupper. För krav baserade på arbetsgivarens begäran är det, i sektorer, 17 till 25 samma procent som riktar dessa till alla och 28 till 56 procent riktar kraven till vissa som

yrkesgrupper. Hos vissa arbetsgivare har de riktat kraven till speciella

åldersgrupper. Således är de medicinska undersökningarna relativt

omfattande i företag som genomför sådana för anställd personal.

Av arbetsgivare som genomfört medicinska undersökningar vid

pågående anställning är undersökningar läkare/sjuksköterska och av

hälsodeklarationer de vanligaste typerna undersökning/bedömning.

av

Dessa förekommer, beroende på sektor och grund för undersökningen,

hos 20 till 85 procent arbetsgivarna. Enbart provtagningar förekomav mer, beroende på sektor och grund för undersökningen, hos 6 till 60 procent av arbetsgivarna. Motsvarande siffror för drog- och alkoholtester är 7 till 25 procent. Högst andel genomför denna typ som av

tester finns hos landstingen. Hos företag med fler än 100 anställda

som genomfört medicinska undersökningar förekommer dessa hos tester ca 10 procent. HIV-tester förekommer hos till 6 arbetsupp procent av givare som genomför medicinska undersökningar. Framför allt är det hos statliga myndigheter, landsting och kommuner.

264 Bilaga 14 sou 1996:63

De allra flesta arbetsgivare genomför medicinska undersökningar som för anställd personal anlitar företagshälsovården för genomförande av dessa.

De vanligaste åtgärderna resultat medicinska undersökningar är som av omplacering, rehabilitering samt anpassning av arbetsmiljön. Uppsägning förekommer i varierande omfattning, beroende sektor och grund för de medicinska undersökningarna, från någon enstaka procent upp till 15 procent.

Skäl för medicinska undersökningar

Både hos de större företagen och statliga myndigheter, landsting och av kommuner anger arbetsgivarna vid nyanstållning individens tjänstbarhet det vanligaste skälet till att de ställer krav. Detta gäller oavsett som vilken grund som de stödde sig på. Skälen till att det ställdes krav på anställda dels individens tjänstbarhet, dels risken för arbetsskada. var Detta gäller oavsett vilken grund som de stödde sig på.

Det kan noteras att det är minst lika vanligt hos statliga myndigheter, landsting och kommuner som ide stora företagen i den privata sektorn att de risken för arbetsskada som skäl för kravet undersökanger ningar vid nyanställning. Det kan tyda på att selektionen av individer med utgångspunkt i risken för arbetsskada sker i samma utsträckning hos de statliga myndigheterna, landstingen och kommunerna som hos de större privata företagen.

Framtida utveckling

Kraven ett ökat antal undersökningar som inte har stöd i lag/författning eller kollektivavtal/överenskommelse har ökat de tre senaste åren hos statliga myndigheter, landsting och privata företag med minst 100 anställda. Detta får stöd av resultaten från företagshälsovården, där nästan hälften av enheterna anser att kraven på medicinska undersökningar i sin helhet, dvs. även undersökningar med stöd i lag och avtal har ökat de tre senaste åren. Drygt hälften anser att innehållet har förändrats och då oftast i riktning mot mer omfattande undersökningar.

Det är betydligt vanligare, 20 procent, att arbetsgivarna anger att de ca har konkreta planer på att utöka verksamheten med medicinska undersökningar jämfört med att undersökningarna kommer att minska eller

Bilaga 14 265

upphöra, mindre än 2 procent. Arbetsgivarna efterfrågar konkreta planer, vilket bör kunna tolkas som att de utökning som anger en av undersökningarna här med stor säkerhet också kommer att genomföra

dessa. Svaren tyder följaktligen på att medicinska undersökningar

kommer att bli vanligare.

URVAL, GENOMFÖRANDE OCH KVALITET

Urval och genomförande

Förekomsten av medicinska undersökningar under år 1994 hos företag, statliga myndigheter, landsting och kommuner har undersökts med enkäter och telefonintervjuer. I ett första steg sändes mindre omfaten tande enkät ut till samtliga privata företag och kooperativa företag med fler än 100 anställda samt till alla centrala statliga myndigheter. De företag och statliga myndigheter dessa svarade att de någon av som

gång krävt eller erbjudit medicinska undersökningar fick ytterligare

en enkät med mer omfattande frågor. Denna utökade enkät sändes också till samtliga landsting och ett urval av landets kommuner. Samtliga kommuner med fler än 100.000 innevånare ingick, medan separata urval gjordes för övriga kommuner efter indelning i befolkningsstorlek. Förhållandena i privata företag med färre än 100 anställda undersöktes genom telefonintervjuer. Urvalet stratifierades med avseende företagens storlek.

Externt bortfall

Svarsmönstret, inkluderande samtliga svaranden inom kategorierna privata och kooperativa företag med fler än 100 anställda, statliga myndigheter, landsting och kommuner, framgår bilden nedan. I den av mindre enkäten var svarsbortfallet 21 procent. Målgruppen för den stora enkäten var således de som genomfört medicinska undersökningar i

målgruppen för den lilla enkäten, se ovan, plus landstingen och urvalet

av kommuner. Det sammanlagda svarsbortfallet består då dels de av som inte besvarat den stora enkäten, 37 procent, och dels de i av svarsbortfallet i den lilla enkäten som genomfört medicinska undersökningar. Dessa senare kan endast skattas, varför det totala svarsbortfallet för den stora enkäten endast kan skattas, tabell Totalt sett får se man i svarande den lilla och den stora enkäten följande. 890 svarande från den lilla enkäten har inte svarat på den stora. Dessa utgörs dels av sådana som svarade nej angående medicinska undersök-

266 Bilaga 14

ningar den lilla enkäten och dels av svarsbortfall den stora enkä-

ten. Sammanlagt är det 742 statliga myndigheter/ företag som svarat på

både den lilla och den stora enkäten. Dessutom tillkommer 220 myn-

digheter/företag svarat den stora enkäten men inte den lilla. Av

som

dessa är 95 stycken kommuner eller landsting. De återstående kan inte förklaras enligt uppläggningen av undersökningen.

Bortfall: 21% Bortfall: 37%

Externt bortfall per sektor

För företag med minst 100 anställda måste bortfallet både i den lilla och i den stora enkäten räknas men bara för frågor som enbart ställdes

i den stora enkäten, dvs. frågor om b vilka som omfattas av under-

sökningarna, vilka undersökningar krävs, d vilka

c typer av som

åtgärder vidtas, e skäl till undersökningarna, f var utförs

som

undersökningarna och g vilka förändringar har skett de tre senaste

åren. Frågorna förekomsten undersökningar respektive h

om a av

planer för verksamheten förekommer i båda enkäterna, vilket innebär att bortfallet blir mindre.

Bilaga 14 267

Tabell 1: Externt bortfall för den lilla och den stora enkäten och beräknat bortfall för olika frågor.

Sektor Externt Externt bortfall Externt bortfall för för frågorna om bortfall För frågan om omfattning/ frågan om

förekomst a typer, åtgärder, planer h

skäl, utförande och förändringar b-g

Privata företag med 24% 27-58% 27% minst 100 anställda

Kooperativa företag 33% 11-45% 33% med minst 100 anställda

mindre än 100 anställda

Det minsta möjliga respektive det största möjliga bortfallet kan föresom komma. Om alla som inte besvarade den lilla enkäten skulle 11a svarat nej på frågan om undersökningar, kommer bortfallet att vara den lägsta siffran i inter-vallet, t.ex. 2 procent för de statliga myndigheterna. Skulle alla svara "ja", kommer bortfalletatt vara den största siffran i intervallet, t.ex. 5 procent för de statliga myndigheterna.

Internt bortfall

Internt bortfall uppstår när alla frågor inte besvarats. I denna under-

sökning är det interna bortfallet framför allt framträdande för frågorna där utredningen begär antalsuppgifter. Detta gäller kanske framför allt

fråga 4 i den stora enkäten, där det interna bortfallet för sektorerna hopslagna varierar mellan 38 och 48 Även för frågorna procent. om

268 Bilaga 14

åtgärderna innebar att personen inte fick anställning fråga 20 och 31 finns ett stort internt bortfall.

Sålunda kan resultaten som klassificerats efter avsnitten lag/författning, kollektivavtal/överenskommelse och egen begäran vara behäftade med betydande osäkerhet. Det interna bortfallet kan förmodligen till viss del vara orsakat av oklarheter i formulären. Det är dock okänt i vilken utsträckning detta skulle vara fallet.

Definitioner och avgränsningar

I frågeformulären och i töljebrev har i och för sig en fullständig definition vad medicinska undersökningar omfattar inte angivits. av Detta kan eventuellt leda till problem med validitet giltighet och reliabilitet tillförlitlighet i resultaten.

Någon avgränsning begreppet organisation har inte gjorts, vilket av innebär att arbetsgivarna själva har gjort en avgränsning. Detta problem växer med organisationsstorleken. Resultaten för stora företag, statliga myndigheter, landsting och kommuner kan därför vara svåra att tolka.

Frågekonstruktion

I alla finns det antal frågor arbetsgivarna kan ha

formulären ett som

missuppfattat. Aven detta påverkar validitet och reliabilitet ett negativt sätt.

I frågeformulären till de mindre företagen 100 anställda och till de större företagen, de statliga myndigheterna, landstingen och kommukan exempelvis svaren frågorna om undersökningarna resulnerna terade i att personen inte fick anställning vara en underskattning av det verkliga förhållandet. I formuläret till företagen med mindre än 100 anställda innebär frågornas konstruktion att arbetsgivare som inte ställt krav medicinska undersökningar för personer som de anställt inte heller fick svara frågan om någon person inte har kunnat anställning resultaten från de medicinska undersökningarna. Ungefär g.a. 90 procent av arbetsgivarna svarade att de inte ställt krav personer som de anställt. Detta skulle kunna innebära att en mycket stor underskattning har gjorts för frågan "Har de medicinska undersökningarna begärt i något fall inneburit att en person inte kunnat anställsom ning hos er" Detta logiska fel finns även i formuläret till de större företagen, de statliga myndigheterna, landstingen och kommunerna.

Bilaga 14 269

Här har dock alla fått svara frågan om undersökningarna medfört att

de sökande inte anställdes, vilket torde betyda att felet blir betydligt

mindre.

Enligt frågeformuläret till företag med färre än 100 anställda har de

som svarat nej frågan, om fast anställd personal erbjudits medicinska undersökningar, inte tillfrågats om de ställt krav någon anställd att genomgå medicinska undersökningar. I detta fall har den frågan

senare hoppats över, se bilaga 13. Detta kan ha medfört mycket stor en

underskatttning av andelen företag som krävt medicinska undersökningar av anställd personal.

Uppräkning

Ett stratifierat urval efter företagsstorlek gjordes för företag med färre än 100 anställda. Vid uppräkningen till populationsnivå har detta beaktats ett korrekt sätt. Med hjälp av Svenska Kommunförbundet

gjordes ett stratifierat urval kommuner. Här valdes alla kommuner av

med fler än 100.000 invånare, medan separata urval gjordes övriga

av kommuner som indelats i grupper efter befolkningsstorlek. Undersök-

ningens resultat har dock inte räknats upp till populationsnivå, vilket

torde innebära att de större kommunerna är överepresenterade i urvalet.

Datainsamling

Undersökningen av företag med färre än 100 anställda gjordes med hjälp av telefonintervjuer av Testhuset marknad opinion TEMO, medan undersökningen av de övriga gjordes med l-2 enkäter. Om dessa insamlingsformer påverkat resultaten olika sätt är okänt.

MÅNGA KRÄVER

HUR FÖRETAG ÖVER HUVUD TAGET

MEDICINSKA UNDERSÖKNINGAR

Krav vid nyanställning

Till privata och kooperativa företag med minst 100 anställda samt till statliga myndigheter, landsting och kommuner ställdes frågorna:

Ställde arbetsgivaren i något fall krav medicinska undersök-

-

ningar/bedömningar i samband med nyanställning under år 1994

Fråga 5 i den lilla enkäten.

270 Bilaga 14

För hur många i respektive avsnitt av dessa nyanställda ställdes

krav medicinska undersökningar/bedömningar Fråga 4 i den stora enkäten.

Till privata företag med färre än 100 anställda ställdes frågan:

Har som arbetsgivare i något fall ställt krav medicinsk

undersökning eller medicinsk bedömning för den/de personer anställt under år 1994 Fråga 5 i enkäten till de mindre företagen.

I frågeformulären frågas efter vilket stöd arbetsgivaren ansåg sig ha för att ställa krav vid nyanställning. Arbetsgivaren kunde svara att kraven grundade sig stöd i lag/författning, i kollektivavtal/överenskommelse eller enbart på arbetsgivarens begäran/annan grund.

I figur 1 nedan har en nettosummering gjorts av kraven enligt lag/ författning, kollektivavtal/överenskommelse och krav egen begäran/ annan grund ljusa staplar. Andelen krav på egen begäran/annan grund

framgår av de mörka staplarna.

Figur 1: Arbetsgivare i något fall begärde medicinska undersom

sökningar/bedömningar vid nyanställning år 1994.

pivatafördag l-19anställda givnaföretag 20-99anstâllnh privata fikaag I00 utställda BAlla skål kooperativa företag I00 utställda - Egen begäran myndighaa

H landstingskommmia

Krävt prinnuk-muna kontra ni tågetfall 0% 20% 40% 60% 80% l00% under1994

Bilaga 14 271

Privata företag med färre än 100 anställda

Ungefär 4 procent av de privata företagen med l-19 anställda ställde krav medicinska undersökningar vid nyanställning någon gång under år 1994. Uppgifterna kan tyda att de flesta hänvisar till annan grund än lag eller avtal, när kraven ställdes.

Av företag med 20-99 anställda svarade ca 25 procent att de ställt krav någon gång under år 1994. Uppgifterna kan tyda att knappt hälften hänvisar till annan grund än lag eller avtal.

Privata företag och kooperativa företag med minst J 00 anställda

Andelen privata företag som ställde krav på medicinska undersökningar är betydligt större hos företag som har minst 100 anställda jämfört med de mindre företagen. Ungefär 46 procent av företagen ställde någon gång under år 1994 krav vid nyanställning. Drygt hälften angav att de ställt krav enbart på egen begäran. Den största andelen företag som ställer krav vid nyanställning finns inom tillverkningsindustri och inom hotell och restaurang.

I siffran 46 procent har ingen hänsyn tagits till det externa bortfallet, som består av företag som kan ha svarat eller nej frågan om undersökningar. Om hela bortfallet består av företag som inte begärt undersökningar år 1994, erhåller man resultatet att ca 37 procent av företagen någon gång har begärt en undersökning. Om man däremot antar att alla i bortfallet har begärt undersökningar, blir andelen som begärt undersökningar ca 57 procent. Den verkliga andelen företag som ställer krav ligger sålunda i intervallet 37-57 procent.

Andelen kooperativa företag som någon gång under år 1994 ställde krav medicinska undersökningar är 40 procent. Drygt vart fjärde koopera-tiva företag angav att de ställt krav enbart egen begäran.

Om motsvarande beräkning av det externa bortfallets betydelse görs för kooperativa företag som för de privata, framkommer det att andelen företag som någon gång under år 1994 ställt krav medicinska undersökningar ligger mellan 28 och 57 procent.

Statliga myndigheter

Andelen myndigheter som ställde krav medicinska undersökningar

272 Bilaga 14

någon gång under år 1994 utgjorde ca 12 procent av samtliga myndigheter som nyanställt personal. Ungefär var tredje myndighet angav att de ställt krav enbart egen begäran.

landsting

Av landstingen var det 13 av 22, 59 procent, som ställde krav medicinska undersökningar någon gång under år 1994. Av dessa 13 angav 9 att de ställt krav enbart egen begäran.

Kommuner

Ungefär 66 procent av kommunerna angav att de någon gång under år 1994 ställt krav på medicinska undersökningar. En mindre del av dessa angav att de ställt krav enbart egen begäran.

Krav på anställd personal

Till privata och kooperativa företag med minst 100 anställda samt till statliga myndigheter, landsting och kommuner ställdes frågorna:

Ställde arbetsgivaren i något fall krav medicinska undersök- ningar/bedömningar under pågående anställning under år 1994 Fråga 7 i den lilla enkäten.

För hur många i avsnitten ställdes krav på eller erbjöds medicinska undersökningar/bedömningar Fråga 33 i den stora enkäten.

Till privata företag med färre än 100 anställda ställdes frågan:

Har det från företagets sida ställts krav någon eller några av de anställda att genomgå medicinska undersökningar under år 1994 Fråga 14 i telefonintervjun.

I figur 2 nedan har en nettosummering gjorts av krav enligt lag/författning, kollektivavtal/överenskommelse och krav egen begäran ljusa staplar. Andelen krav egen begäran framgår av de mörka staplarna.

soU 1996:63 Bilaga 14 273

Figur 2: Arbetsgivare som i något fall begärde medicinska undersökningar/bedömningar av anställd personal år 1994.

l-l9 umildc privata företag 20-99anställda privata Rutig w° mind- zaAnaskäl koopenlinfüeug 100maila . E861 begäran myndigmex lmdámgskommma i

ptimârkartmmn i K-m kcntrdli något fal 0% 20% 40% 60% 80% IIIM una., 1994

Privata företag med färre än 100 anställda

Ungefär 2 procent av företagen med 1-19 anställda har ställt krav på medicinska undersökningar någon gång under år 1994. Ytterst få företag angav som skäl för kraven någon annan grund än lag, avtal eller lokal överenskommelse.

Av företagen med 20-99 anställda angav drygt 12 procent av företagen att de någon gång ställt krav under år 1994. För dessa företag var det

betydligt vanligare att ange annan grund än lag, avtal eller lokal

överenskommelse när jämförelse görs med de minsta företagen.

Privata företag och kooperativa företag med minst 100 anställda

En större andel av de stora privata företagen har någon gång ställt krav på medicinska undersökningar under år 1994 när jämförelse görs med de mindre företagen. Mer än vart tredje av de större företagen ställde krav någon gång under år 1994. Det var lika vanligt att ställa krav med stöd av lag, avtal eller överenskommelse, som att ställa krav enbart

egen begäran. Liksom vid nyanställning var det vanligast inom tillverk-

274 Bilaga 14

ningsindustri och inom hotell- och restaurangrörelse att någon gång ha

ställt krav under år 1994.

Av de kooperativa företagen var det 27 procent som någon gång under år 1994 ställt krav medicinska undersökningar. Det var relativt

ovanligt att ställa krav enbart egen begäran.

Statliga myndigheter

Andelen myndigheter som ställt krav på medicinska undersökningar någon gång under år 1994 utgjorde ca 16 procent av samtliga myndigheter. Det var lika vanligt att ange lag, avtal eller lokal överenskom-

melse som att ange att kraven ställdes enbart egen begäran.

Landsting

Av totalt 23 landsting angav 20 att de någon gång under år 1994 hade

krävt medicinska undersökningar av sin personal. 13 landsting hade någon gång krävt en medicinsk undersökning enbart på egen begäran.

Kommuner

Ungefär 80 procent av kommunerna hade någon gång under år 1994

krävt medicinska undersökningar av den anställda personalen. Den

största andelen kommuner anger lag, avtal eller överenskommelse som skäl för kraven. Var tredje kommun anger också att de någon gång begärt undersökningar enbart egen begäran.

VILKA OMFATTAS AV DE MEDICINSKA UNDERSÖK- NINGARNA

Nyanställda

Till privata och kooperativa företag med minst 100 anställda vid

som

nyanställning krävt medicinska undersökningar ställdes frågan:

För vilka ställdes kraven Fråga 11 respektive 22 i den stora enkä-

ten.

svarsalternativ: alla/vissa yrkesgrupper/vissa åldersgrupper/annan

Bilaga 14 275

Till privata företag med färre än 100 anställda som krävt medicinska undersökningar ställdes frågan:

Har som arbetsgivare i något fall ställt krav på medicinsk

undersökning eller medicinsk bedömning för den/de personer anställt under âr 1994 OM JA: Gjorde det alltid eller ibland

svarsalternativ: ia alltid/ja ibland/nej/vet ej.

Privata företag med färre än 100 anställda

Av privata företag med färre än 100 anställda angav 88 procent av de som krävt medicinska undersökningar vid nyanställning att de alltid gjorde detta.

Privata och kooperativa företag med minst 100 anställda

Beroende på grund för de medicinska undersökningarna angav 81 respektive 86 procent av privata företag med minst 100 anställda att de ställt krav på medicinska undersökningar för alla nyanställda. Omkring 10 procent av företagen riktade krav till vissa yrkesgrupper, se tabell 2. För de kooperativa företagen är svaren angående detta så få, att det inte är meningsfullt att analysera dessa.

Tabell 2. Arbetsgivare som krävt medicinska undersökningar av nyanställda. Procentandel som riktat kraven mot alla respektive mot vissa yrkesgrupper. Uppdelat efter grund för undersökningen.

Avtallöverens- Arbetsgivarens kommelse begäran

276 Bilaga 14

Statliga myndigheter

Beroende grund för de medicinska undersökningarna angav 33 respektive 20 procent av de statliga myndigheterna att de krävt medicinska undersökningar av alla nyanställda. Beroende grund för undersökningarna, avtal/överenskommelse eller arbetsgivarens begäran, riktade 67 respektive 80 procent kraven medicinska undersökningar mot vissa yrkesgrupper, se tabell 2.

Landsting

Beroende grund för undersökningarna, avtal/överenskommelse eller arbetsgivarens begäran, krävde 67 respektive 44 procent av landstingen medicinska undersökningar av alla nyanställda. Oberoende av grunden för undersökningarna riktade ca 20 procent av landstingen krav medicinska undersökningar mot vissa yrkesgrupper, se tabell 2.

Kommuner

Av kommunerna anger, oberoende av grund för undersökningarna, drygt 60 procent att de riktat kraven medicinska undersökningar vid nyanställning till alla och ca 40 procent att de riktat kraven till vissa yrkesgrupper, se tabell

Anställda

Till privata och kooperativa företag med minst 100 anställda som av anställd personal krävt medicinska undersökningar ställdes frågan:

För vilka ställdes kraven Fråga 40 respektive 55 i den stora enkäten.

svarsalternativ: alla/vissa yrkesgrupper/vissa åldersgrupper/annan

Privata företag med färre än 100 anställda

Ingen fråga ställdes om vilka grupper av anställd personal som omfattats av kraven medicinska undersökningar.

SOU |996:63 Bilaga 14 277

Privata och kooperativa företag med minst 100 anställda

Beroende på grund, avtal/överenskommelse eller arbetsgivarens begäran, riktade 42 respektive 25 procent av privata företag krav medicinska undersökningar till alla anställda. 37 respektive 28 procent angav att de krävt medicinska undersökningar tör vissa yrkesgrupper, se tabell Omkring 20 procent av företagen, oberoende av grund för undersökningarna, riktade krav sådana till vissa åldersgrupper. Av de företag som krävt undersökningar arbetsgivarens begäran anger drygt 20 procent att de riktat undersökningarna mot enskilda individer, problem/problemgrupper eller liknande. För de kooperativa företagen är svaren angående detta så få, att det inte är meningsfyllt att analysera dessa.

Tabell 3. Arbetsgivare som krävt medicinska undersökningar av anställda. Procentandel som riktat kraven mot alla respektive mot vissa yrkesgrupper. Uppdelat efter grund för undersökningarna.

Avtallöverens- Arbetsgivarens kommelse begäran Alla Vissa Alla Vissa yrkes- yrkesgrupper grupper

Statliga myndigheter

Huvuddelen av de statliga myndigheter som krävt medicinska undersökningar av anställd personal riktade dessa krav till vissa yrkesgrupper, beroende grund för undersökningarna, avtal/överenskommelse eller arbetsgivarens begäran, 80 respektive 56 procent, se tabell Av statliga myndigheter som krävt undersökningar arbetsgivarens begäran anger drygt 30 procent att de riktat undersökningarna mot enskilda individer, problem/problemgrupper eller liknande.

278 Bilaga 14 SOU l996:63

Landsting

Av landstingen kräver, beroende på grund för undersökningarna avtal/överenskommelse eller arbetsgivarens begäran, 50 respektive 23 procent av arbetsgivarna dessa av alla. Motsvarande siffror är 40 respektive 8 procent av landstingen som riktat kraven mot vissa yrkesgrupper, se tabell Av landsting som krävt undersökningar arbetsgivarens begäran anger ca 70 procent att de riktat undersökningarna mot enskilda individer, problem/problemgrupper eller liknande.

Kommuner

Av kommunerna är det, beroende på grund för undersökningarna, avtal/överenskommelse eller arbetsgivarens begäran, 45 respektive 17 procent som riktat krav till alla. Motsvarande siffror är 35 respektive 28 procent som riktat kraven till vissa yrkesgrupper, tabell Av se landsting som genomfört undersökningar arbetsgivarens begäran anger ca 45 procent att de riktat undersökningarna mot enskilda individer, problem/problemgrupper eller liknande.

DÅ

VILKA TYPER AV UNDERSÖKNINGAR KRÄvs I DE FALL

MEDICINSKA UNDERSOKNINGAR GENOMFORS

Undersökningar av nyanställda

Till privata företag med minst 100 anställda privata och kooperativa, statliga myndigheter, landsting och kommuner ställdes, vad gäller medicinska undersökningar grundade avtal/överenskommelse eller arbetsgivarens begäran, frågan:

Vilken typ medicinska undersökningar/bedömningar och antal - av var det frågan om Fråga 13 och 24 i den stora enkäten.

svarsalternativ: läkarundersökning/enbart provtagning/drogtest/ alkoholtest/HIV-test/hälsodeklaration/annat, nämligen..

Till privata företag med färre än 100 anställda ställdes frågorna:

Vilken eller vilka typer av undersökningar har varit aktuella vid nyanställning under år 1994 Fråga 7 i telefonintervjun.

Bilaga 14 279

svarsalternativ: läkarundersökning/enbart provtagning/hälsodeklaration/inget av detta/vet ej.

Har det vid nyanställning varit aktuellt med... Fråga 8 i telefon- intervjun.

svarsalternativ: drogtest/alkoholtest/HIV-test.

Har det varit akuellt med någon annan typ av undersökning Fråga - 9 i telefonintervjun.

Privata företag med färre än 100 anställda

De siffror som redovisas i tabell 4 grundar sig företag med 10-99 anställda. I gruppen företag med 1-9 anställda var det endast ett företag som utnyttjat medicinska undersökningar vid nyanställning. I detta fall rörde det sig om en allergitest. Undersökningar av läkare/sjuksköterska samt hälsodeklarationer dominerar. Knappt 60 procent av företagen har utnyttjat dessa undersökningstyper. Av företagen i storleken 10-99 anställda som genomfört medicinska undersökningar vid nyanställning är det 5 procent som gjort HIV-tester, se tabell

Privata och kooperativa företag med minst 100 anställda

De olika typer undersökningar som genomförts i företag med minst av 100 anställda krävt medicinska undersökningar i samband med som nyanställning framgår av tabell Oberoende av grunden för undersökningarna har huvuddelen av företagen, ca 70 procent, genomfört undersökningar läkare eller sjuksköterska. Förundersökningar baseav rade på egen begäran och avtal/överenskommelse har 61 respektive 76 procent krävt hälsodeklarationer. Enbart provtagningar är också relativt vanligt. De förekommer hos 33 procent av företagen som gjort undersökningar grundade avtal och hos 12 procent av företagen som gjort undersökningar grundade på begäran. Utifrån tillgängliga siffror egen kan det skattas att ca 12 procent av företagen som krävt medicinska undersökningar, antingen åberopande avtal/överenskommelse eller egen begäran, genomför drogtester. Motsvarande siffra .vad gäller alkoholtester är knappt 5 procent av företagen. Dessa siffror är behäftad med viss osäkerhet beroende att företag samtidigt kan ingå både i gruppen som krävt medicinska undersökningar med stöd av avtal och i gruppen som grundat undersökningarna arbetsgivarens begäran. Uppgifterna belyser inte detta. 4 procent av företagen som åberopat av-

280 Bilaga 14 sou 1996:63

tal/överens-kommelse som grund för medicinska undersökningar har

genomfört HIV-tester vid nyanställning. Detta motsvarar 5 av företagen i urvalet, varav 1 av företagen har fler än 1.000 anställda.

Antalet kooperativa företag med fler än 100 anställda som bidrar med

siffror till detta är så få att de lämnats utanför analysen.

Tabell Procentandel arbetsgivare som krävt vissa typer av under-

sökningar av dem som genomfört medicinska undersökningar i samband med nyanställning. Uppdelat efter grund för kravet medicinska

undersökningaf.

Typ av undersökning Priv ftg 100 anst Myndigh, landsting, Privata ftg kommuner 100 anst. Kollektivavtal EgenbegäranKollektivavtal Egenbegäran % %

Undersökningläkarel- 68 73 77 50 57 sjuksköterska

° Siffrorna avseendestatligamyndigheter,landstingoch kommuner är ett ovägt genomsnittför dessa. Siffrorna för företagmed färre än 100anställda avser företag med 10-99anställda,dvs. företagmed l-9 anställda exkluderade,då endast är ett företag krävt medicinskaundersökningar vid nyanställning.

Statliga myndigheter, kommuner och landsting

För dessa grupper av svarande har uppgifterna lagts ihop, då antalet

svarande i de enskilda grupperna är litet och skillnaderna dem emellan

är måttliga. Siffrorna i tabell 4 anger ett ovägt genomsnitt för de skilda sektorerna. Undersökningar av läkare/sjuksköterska görs 50 till 77

av procent av arbetsgivarna i denna grupp. Enbart provtagningar gjordes,

beroende på grund for undersökningarna, 15 till

av 20 procent av

l

ü z h

Bilaga 14 281

arbetsgivarna. Hälsodeklarationer ingår hos knappt 70 procent av arbetsgivarna oberoende av grund för undersökningarna. Krav drogtester härrör från kommunerna. Krav på alkoholtester kommer från stat-liga myndigheter, där en av tre myndigheter som genomfört medicinska undersökningar med stöd av avtal/överenskommelse har krävt alkohol-tester.

Undersökningar av anställd personal

Till privata företag med minst 100 anställda privat och kooperativt, statliga myndigheter, landsting och kommuner ställdes frågan:

Vilken typ av medicinska undersökningar/bedömningar var det frågan om Fråga 42 och 57 i den stora enkäten.

Till privata företag med Färre än 100 anställda ställdes frågorna:

Vilken eller vilka typer av undersökningar har varit aktuella för per- sonal hos er under är 1994 Fråga 16 i telefonintervjun.

svarsalternativ: läkarundersökning/enbart provtagning/inget av detta/vet ej.

Har det för någon eller några av de anställda varit aktuellt med... - Fråga 17 itelefonintervjun.

svarsalternativ: drogtest/alkoholtest/HIV-test.

Har det hos er varit akuellt med någon annan typ av medicinsk undersökning för någon eller några av de anställda Fråga 17 i telefonintervjun.

Dessa frågor ställdes både till dem som erbjudit och till dem som krävt medicinska undersökningar. För de större företagen gällde frågan krävt medicinska undersökningar. En direkt jämförelse endast dem som är därför inte möjlig.

Privata företag med färre än 100 anställda

Av företag med färre än 100 anställda vilka genomfört medicinska undersökningar av anställda är undersökningar av läkare/sjuksköterska vanligast. Enbart provtagningar förekommer hos 60 procent av

282 Bilaga 14

företagen. Alkoholtester har gjorts av 9 procent av företagen med 10-99 anställda. I gruppen företag med 1-9 anställda är det inga företag

som

gjort alkoholtester. Däremot har 1 procent de mindre företagen

av genomfört drogtester. I delgruppen med 20-49 anställda är det 3

procent som genomfört drogtester. HIV-tester har gjorts 3 procent

av

av företagen med färre än 100 anställda som genomfört medicinska undersökningar av anställd personal.

Privata och kooperativa företag med fler än 100 anställda

Drygt 60 procent av företagen som äberopat antingen centralt eller

lokalt avtal/överenskommelse eller egen begäran grund för som medicinska undersökningar av anställda har använt undersökningar av

läkare/sjuksköterska.

Enbart provtagningar har använts i 30 respektive

19 procent av företagen som krävt medicinska undersökningar, tabell se

Med hänsyn tagen till de relativa storleksförhällandena mellan

gruppen

som krävt medicinska undersökningar med stöd avtal respektive

av grundat egen begäran, kan det uppskattas att 9 ca procent av

företagen som genomfört medicinska undersökningar anställda har

av

gjort drogtester. Denna siffra är behäftad med en viss osäkerhet beroende pä att företag samtidigt kan inga både i krävt

gruppen som medicinska undersökningar med stöd avtal och i av gruppen som grundat undersökningarna på egen begäran. Uppgifterna belyser inte detta. Motsvarande siffra för alkoholtester är 14 procent. ca

Bilaga 14 283

Tabell 5. Procentandel som utnyttjat vissa typer av undersökningar av arbetsgivare som krävt medicinska undersökningar av anställd personal. Uppdelat efter grunden för kravet medicinska undersökningar.

Typ av undersökning Priv ftg 100 anst Myndigh, landsting, Privata ftg kommuner 100 anst. Kollektivavtal EgenbegäranKollektivavtal Egenbegäran % % % % % Undersökningläkarel- 63 64 73 85 74 sjuksköterska

l Finns som svarsalternativi den stora enkäten, men inte i telefonintervjun av de mindre företagen.

Statliga myndigheter, landsting och kommuner

En hög andel både av statliga myndigheter, kommuner och landsting som genomfört medicinska undersökningar grundade avtal och de som gjort det grundat egen begäran använder sig av undersökningar av läkare/sjuksköterska. I båda fallen mer än 70 procent, se tabell Även i denna är hälsodeklarationer grupp vanliga. Beroende grund för undersökningarna används de av 37 respektive 20 procent av arbetsgivarna. Drygt 20 procent av arbetsgivarna som krävt medicinska undersökningar har gjort drog- och alkoholtester. Det är framför allt landstingen som krävt drogtester men även kommunerna och de statliga myndigheterna gör det i betydande utsträckning. Även HIV-tester har utförts av en icke obetydlig andel av arbetsgivarna i denna grupp. Det kan vidare noteras att i det öppna alternativet har 10 procent av kommunerna angivit psykiatrisk undersökning.

284 Bilaga 14

UTSTRÄCKNING

I VILKEN HAR ÅTGÄRDER VIDTAGITS

MED ANLEDNING AV RESULTATEN FRAN DE MEDICINSKA UNDERSÖKNINGARNA

Åtgärder som ett resultat av medicinska undersökningar i samband

med nyanställningar

Till privata företag och kooperativa företag med minst 100 anställda samt till statliga myndigheter, landsting och kommuner som krävt medicinska undersökningar vid nyanställning ställdes i den stora enkäten frågorna:

Medförde de medicinska undersökningarna/bedömningarna åtgärder i något fall Frågorna 19 och 30 i den stora enkäten.

I hur många fall resulterade undersökningarna/bedömningarna i att de sökande inte anställdes Frågorna 20 och 31 i den stora enkäten.

Till privata företag med färre än 100 anställda ställdes frågorna:

Har de medicinska undersökningarna som begärt i något fall inneburit att en person inte kunnat anställning hos er Fråga 10 i telefonintervjun.

Har de medicinska undersökningarna för de anställt under år 1994 inneburit att ni vidtagit speciella åtgärder i något fall t.ex. anpassning av arbetsmiljö eller något annat Fråga 11 i telerfonintervjun.

svarsalternativ: anpassning av arbetsmiljön/annat, nämligen.../ nej/vet ej.

Privata företag med färre än 100 anställda

När det gäller åtgärder blir antalet svarande företag ganska litet. Av företag med 1-19 anställda har medicinska undersökningar i samband med anställning gjorts av 9 stycken i urvalet. Inget av dessa företag har vidtagit någon åtgärd som följd av resultatet av dessa undersökningar. Av företag i storleken 20-49 anställda som krävt medicinska undersökningar, har 1 av totalt 24 företag någon gång avstått från att anställa som en följd av resultatet. Av företagen i storleken 50-99 anställda är

motsvarande siffra 3 av totalt 28 företag. Åtgärder i form av anpassn-

Bilaga 14 285

ing av arbetsmiljön har av företag med 10-19 anställda gjorts av l av totalt 8 företag som genomfört undersökningar. Av företag med 20-49 anställda har detta skett av 1 av 24 företag och i företag med 50-99 anställda har detta skett av 4 av 28 företag.

Privata och kooperativa företag med fler än 100 anställda

Av de företag som krävt medicinska undersökningar vid nyanställning med stöd av centralt eller lokalt kollektivavtal/överenskommelse, har dessa undersökningar i något fall medfört åtgärder hos 22 procent av företagen. För företag som krävt medicinska undersökningar på egen begäran är motsvarande siffra 17 procent. I de fall företagen krävt medicinska undersökningar med stöd av lag/författning är motsvarande siffra 22 procent.

Denna fråga följs upp av en fråga om i hur många fall undersökningarna resulterade i att de sökande inte anställdes. Svaret denna fråga indikerar att andelen företag, där arbetsgivarna avstått från att anställa, utgör knappt hälften av de som vidtagit åtgärder. Resultatet frågan är dock svårtolkat, eftersom huvuddelen av företagen som angett åtgärder inte lämnat något svar här. Möjligen kan andelen som valt att inte anställa vara högre. Förutom att inte anställa den sökande har företag också valt att göra anpassningar av arbetsplatsen/arbetsmiljön och arbetet. I den stora enkäten finns inga frågor kring denna möjlighet.

Svaren från kooperativa företag med fler än 100 anställda baserar sig 15 företag som nyanställt och krävt medicinska undersökningar. Inget företag har vidtagit någon åtgärd som följd resultatet dessa. av av

Statliga myndigheter

Resultatet grundar sig 13 svarande myndigheter krävt medicinsom ska undersökningar vid nyanställningar. Uppdelat skilda grunder för undersökningarna blir antalet ändå mindre. Oberoende av grunden för undersökningarna har 30-40 procent av myndigheterna som gjort sådana undersökningar vid nyanställning någon gång vidtagit en åtgärd som följd av resultatet.

286 Bilaga 14

Landsting

13 landsting har i något fall krävt medicinska undersökningar vid anställning. 38 procent av landstingen 3 av 8 har någon gång vidtagit åtgärder som en följd av undersökningar som är utförda med stöd av lag/författning. För undersökningar som gjorts begäran av arbetsgivaren är det 1 av 9 landsting som i något fall vidtagit åtgärder. I inget fall har åtgärder vidtagits som en följd av undersökningar som baserats kollektivavtal/lokalt avtal.

Kommuner

Av 72 svarande kommuner är det 65 stycken som uppgivit att de nyanställt under år 1994. Av dessa har 43 vid åtminstone något tillfälle krävt medicinska undersökningar vid nyanställning. Beroende grunden för de medicinska undersökningarna har mellan 28 procent och 42 procent av kommunerna som krävt medicinska undersökningar också vidtagit åtgärder i åtminstone något fall. I knappt 60 procent av kommunerna, där de vidtagit åtgärder som ett resultat av medicinska undersökningar med stöd av lag/författning, har de i åtminstone något fall avstått från att anställa. När åtgärder vidtagits som ett resultat av medicinska undersökningar som är grundade på avtal/överenskommelse eller arbetsgivarens begäran, är andelen som någon gång valt att inte anställa 14 respektive 40 procent.

Åtgärder som ett resultat av medicinska undersökningar av

anställda

Till privata företag och kooperativa företag med fler än 100 anställda samt till statliga myndigheter, landsting och kommuner ställdes i den stora enkäten frågorna:

Medförde de medicinska undersökningarna/bedömningarna åtgärder i något fall Frågorna 35, 52 och 67 i den stora enkäten.

Vilken åtgärd i så fall Frågorna 36, 53 och 68 i den stora enkäten.

svarsalternativ: omplacering/rehabilitering/anpassningavarbetsmiljön/varning/uppsägning/annan, nämligen. Till fråga 36 saknas alternativen anpassning/rehabilitering/varning.

Bilaga 14 287

Till privata företag med till 100 anställda ställdes frågorna: upp

Om ser sammantaget på de medicinska undersökningar

- som

genomförts för er personal. Har dessa undersökningar inneburit att vidtagit särskild åtgärd i något fall Fråga 19 i telefonintervjun.

svarsalternativ: genomfört omplacering av någon eller några/tagit initiativ till rehabilitering/gjort förändringar i arbetsmiljön/sagt

upp

personal som följd av undersökningarna/varnat personal.

Har genomfört någon annan åtgärd som ett resultat av de medi- -

cinska undersökningarna Frågan 20 i telefonintervjun.

Privata företag med färre än 100 anställda

svarsalternativen tar upp samma åtgärder i den stora enkäten som men

de skiljer sig något i formuleringen. Dessutom försvåras jämförelsen

av att svaren från företag med färre än 100 anställda innefattar både

medicinska undersökningar som krävts och sådana erbjudits. I den

som

stora enkäten ingår endast åtgärder till följd av undersökningar

som

krävts. Andelen som vidtagit åtgärder de företag krävt eller

av som

erbjudit medicinska undersökningar till anställda är starkt beroende

av företagets storlek. Ju större företag desto större andel åtgärder. Av de företag med fler än 20 anställda som genomfört medicinska under-

sökningar är det mer än 14 procent gjort någon omplacering.

som Initiativ till rehabilitering har tagits av över 30 procent företagen av med denna storlek. Anpassning av arbetsmiljön likaså. I gruppen

företag med 1-19 anställda som genomfört medicinska undersökningar

är andelen generellt sett lägre. Uppsägningar som åtgärder har förekommit hos fyra procent av företagen med fler än 50 anställda.

Enstaka procent av de mindre företagen har vidtagit uppsägningar

som

ett resultat av medicinska undersökningar, se tabell

288 Bilaga 14

Tabell 6. Företag med färre än 100 anställda som genomfört medicinska undersökningar av anställda. Procentandel som vidtagit skilda typer av åtgärder. Antal anställda

Privata och kooperativa företag med minst 100 anställda

Beroende grund för de medicinska undersökningarna av anställd personal har knappt hälften av företagen som krävt undersökningar vidtagit någon åtgärd som ett resultat av dessa. För undersökningar som är grundade lag/avtal är andelen företag som genomfört någon åtgärd 35 procent. Motsvarande siffra för såväl undersökningar grundade avtal/överenskommelse som arbetsgivarens begäran är 45 procent. Av företag som krävt medicinska undersökningar som är grundade avtal/överenskommelse respektive egen begäran förekommer om-placeringar hos ca 15 procent. Motsvarande siffra vid medicinska undersökningar som grundas lag/författning är 19 procent. I fall av medicinska undersökningar som grundades avtal/överenskommelse eller egen begäran har 24 procent av företagen vidtagit åtgärder i form av rehabilitering. Motsvarande siffra för medicinska undersökningar grundade lag/avtal är 2 procent.

Anpassning av arbetsmiljön har vid-tagits av ca 15 procent av företag

som genomfört medicinska undersök-ningar grundade avtal/ överenskommelse eller arbetsgivarens begäran. Uppsägningar har förekommit som åtgärder hos 3 procent av företag som genomfört medicinska undersökningar grundade avtal/ överenskommelse eller arbetsgivarens begäran. Motsvarande siffra för medicinska undersökningar grundade på lag/författning är 1 pro-cent, tabell 7.

Bilaga 14 289

Antalet kooperativa företag med minst 100 anställda krävt

som

medicinska undersökningar av anställda är litet, varför inga analyser

görs.

Tabell Olika typer av åtgärder som genomförts resultat som av

medicinska undersökningar anställd personal. Procentandel

av som

använt angiven typ av åtgärder av privata företag med minst 100 anställda som genomfört medicinska undersökningar. Uppdelningen är gjord efter grund för de medicinska undersökningarna.

ytterligare medicinsk utredning övrigt 7% 6% 3% ingen åtgärd 65% 55% 55%

Statliga myndigheter

Siffrorna grundar sig på ett litet antal svarande myndigheter. Av myndigheter som anger lag/författning som grund tör att kräva medicinska undersökningar, 23 stycken, 48 procent att de anger vidtagit åtgärder som ett resultat av undersökningarna. Den åtgärd som är vanligast är omplacering, vilket 31 procent av dessa myndigheterna använt sig av. Rehabilitering förekommer som åtgärd hos 9 procent och ytterligare utredning m.m. förekommer hos 13 procent, se tabell För undersökningar grundade avtal/överenskommelse och arbetsgivarens begäran är antalet svarande myndigheter 5 respektive Andelen av dem som vidtagit åtgärder som ett resultat dessa undersökningar är av 40 respektive 44 procent, se tabell Det låga antalet svarande myndigheter bör beaktas vid tolkning av dessa data.

290 Bilaga 14

Tabell Olika typer av åtgärder. Procentandel som använt angiven typ av åtgärd av statliga myndigheter som krävt medicinska undersökningar av anställd personal. Uppdelningen är gjord efter grund för de medicinska undersökningarna.

Typ av åtgärd lagl avtal egen författnin begäran 9

ytterligare medicinsk utredning övrigt 0% 0% 11% ingen åtgärd 52% 60% 56%

Landsting

Av de landsting som grundat medicinska undersökningar av anställda lag/författning, avtal/överenskommelse eller arbetsgivarens begäran är andelen som vidtagit åtgärder till följd av resultaten 35, 80 respektive 100 Även i detta fall är antalet svarande enheter procent. lågt. I antal räknat förekommer åtgärder till följd av undersökningar baserade respektive grund för undersökningarna hos 8 respektive 13 landsting. Rehabilitering är den åtgärd som använts hos de flesta av landstingen. Hos mer än 70 procent av de landsting som vidtagit medicinska undersökningar med stöd av avtal/överenskommelse eller egen begäran har rehabilitering vidtagits som resultat av undersökningarna. Omplacering har, beroende grund för de medicinska undersökningarna, använts som åtgärd hos mellan 12 och 62 procent av landstingen. Även anpassning arbetsmiljön är relativt vanlig av en åtgärd som resultat av medicinska undersökningar, framför allt som resultat av undersökningar arbetsgivarens begäran. Uppsägning som åtgärd förekommer i upp till 15 procent hos landstingen som gjort medicinska undersökningar, se tabell 9.

Bilaga 14 291

Tabell 9. Olika typer av åtgärder genomförts resultat som som av

medicinska undersökningar anställd personal. Procentandel av landsting som använt angiven typ av åtgärd. Uppdelningen är gjord efter grund för de medicinska undersökningarna.

Typ av åtgärd lag/ avtal egen författnin begäran 9

ytterligare medicinsk utredning övrigt 4% 10% 16% ingen åtgärd 65% 20% 0%

Kommuner

I 38 procent av de kommuner där medicinska undersökningar vidtagits med stöd av lag/författning har sådan undersökning lett till

en att någon

åtgärd vidtagits. Motsvarande siffra vad undersökningar

avser grundade

på avtal/överenskommelse eller arbetsgivarens begäran är 80 respektiv

67 procent.

l2 16-0329

292 Bilaga 14

Tabell 10. Olika typer åtgärder genomförts som resultat av

av som

medicinska undersökningar anställd personal. Procentandel kom-

av

använt angiven typ av åtgärd. Uppdelningen är gjord efter

muner som

grund för de medicinska undersökningarna.

Typ av åtgärd lagl avtal egen författnin begäran 9

ytterligare medicinsk utredning

övrigt 17% 7% 0%

ingen åtgärd 62% 20% 33%

Omplaceringar och rehabiliteringar är de vanligaste åtgärderna. För kommuner gjort undersökningar grundade på avtal/överenskom-

som

melse eller begäran är det mellan 30 procent och ca 50 procent

egen ca resultat undersökningarna. Även som vidtagit dessa åtgärder som ett av anpassning arbetsmiljön är åtgärd som förekommer hos en stor av en del kommunerna. 29 procent av kommuner som vidtagit en av

undersökning grundad på avtal/överenskommelse har vidtagit anpassning arbetsmiljön ett resultat av undersökningarna. För kom-

av som

genomfört undersökning grundad på egen begäran är

muner som en

motsvarande siffra 17 procent. Uppsägningar har blivit aktuellt som

åtgärd hos 7 procent kommuner som följd av resultatet av de av medicinska undersökningarna är grundade på avtal/överenskomsom melse. Motsvarande siffra vad gäller undersökningar grundade på

lag/författning är 4 procent, tabell 10.

se

SKÄL MEDICINSKA UNDERSÖK- SOM MOTIVERADE DE NINGARNA

Till privata och kooperativa företag med minst 100 anställda samt till statliga myndigheter, landsting och kommuner ställdes frågan:

Bilaga 14 293

Vilket eller vilka skäl motiverade kraven på medicinska under- -

sökningar/bedömningar Frågorna 12 och 23 i den stora enkäten.

Frågan ställdes inte till privata företag med färre än 100 anställda.

Krav vid nyanställning

Figur 3: Arbetsgivares skäl för ställda krav vid nyanställning år 1994.

Krav där de angav stöd i kollektivavtal/överenskommelse.

Tjânstbarhet

www I Myndigheter, landsting, kommuner I Privata företag 100 anställda säkahmrük för andra

Skadapåmiljö el.egendom 7:555

Andel 0% MSW 20% 40% 50% 80% 100%

294 Bilaga 14

Figur 4: Arbetsgivares skäl för ställda krav vid nyanställning år 1994. Krav grundade enbart på arbetsgivarens egen begäran.

rjmmbna 5

b°kd I Myndigheter, landsting, § kommuner I Privata företag 100 anställda saknad för andra

Skada miljö el. egendom

Andel 0% 20% 40% 60% 80% 100% arbetsgivare

Privata företag med minst 100 anställda

Ungefär 90 procent de privata företagen anger att det vanligaste av skälet till de begärda undersökningarna är individens tjänstbarhet, oavsett de kollektivavtal/Överenskommelse eller egen begäran om angav grund för kravet. Som figur 3 och 4 visar är det även vanligt att som ange risk för arbetsskada som skäl till ställda krav.

Inom tillverkningsindustrin anger hälften risk för kemisk exponering/allergi skäl för att begära undersökningar vid nyanställning.

som

Andra vanliga skäl är buller och fysiskt tungt arbete.

De arbetsgivare inom tillverkningsindustrin som på egen begäran krävt medicinska undersökningar anger risk för arbetsskada främst vid fysiskt tungt arbete, kemisk exponering/allergi eller buller.

Bilaga 14 295

Statliga myndigheter, landsting och kommuner

Det stora flertalet arbetsgivare, 22 stycken, individens anger tjänstbarhet som vanligaste skäl för att begära medicinska undersökningar vid nyanställning. Ett annat vanligt skäl är risk för arbetsskada. Arbetsgivarna anger samma skäl, oavsett vilken grund de haft för som att ställa krav.

Arbetsgivare inom kommunerna och landstingen risk för anger

arbetsskada framför allt vid fysiskt tungt arbete.

Krav på anställda

Privata företag med minst 100 anställda.

De vanligaste skälen för att ställa krav pa medicinska undersökningar

av anställda är risk för arbetskada och därefter individens tjänstbarhet, om arbetsgivaren har áberopat kollektivavtal/överenskommelse. Åberopar arbetsgivaren annat skäl, dvs. på begäran, är det ungefär lika egen

vanligt att ange individens tjänstbarhet som risk för arbetsskada.

För anställda inom tillverkningsindustrin är kemisk exponering/allergi och buller vanliga skäl för begärda undersökningar.

296 Bilaga 14

Figur 5: Arbetsgivares skäl för ställda krav på anställda år 1994. Krav där de angav stöd i kollektivavtal/överenskommelse.

Tjânslbarhct .

ht-sänd I Myndigheter, landsting, kommuner H Privataföretagl00 mmm Sákerhctsisk förandra

Skada miljö el.egendom i MM . a l e : °°°°gi"° 0% 20% 40% 50% 80% 100%

Figur 6: Arbetsgivares skäl för ställda krav på anställda år 1994. Krav grundade enbart på arbetsgivarens egen begäran.

Tjánstbarhet

Arbetsskada n Myndigheter, landsting, kommmer E Privataföretag 100 anställda Säkerhetsrisk förandra

Skada miljö el. egendom Andel arbetsgivare 0% 20% 40% 60% 80% 100%

Bilaga 14 297

Statliga myndigheter, landsting och kommuner

De vanligaste skälen för att ställa krav på medicinska undersökningar av anställda är risk för arbetsskada och därefter individens tjänstbarhet.

VAR UTFÖRDES DE MEDICINSKA UNDERSÖKNINGARNA

Till privata och kooperativa företag med minst 100 anställda samt till

statliga myndigheter, landsting och kommuner ställdes frågan:

Var utfördes huvudsakligen de medicinska undersökningarna/

-

bedömningarna Frågorna 14, 25, 37 och 47 i den stora

enkäten.

Frågan ställdes inte till privata företag med färre än 100 anställda.

Privata och kooperativa företag med minst 100

anställda

De allra flesta företagen anger att de anlitat företagshälsovården, när de krävt medicinska undersökningar eller bedömningar. Det finns inga skillnader mellan krav enligt lag/författning, kollektivavtal eller

annan grund i detta hänseende. Det finns heller inga skillnader i kraven för nyanställda och redan anställda.

Statliga myndigheter, landsting och kommuner

De allra flesta statliga myndigheterna, landstingen och kommunerna anger att de anlitat företagshälsovården, när de krävt medicinska undersökningar eller bedömningar. Det finns inga skillnader mellan

krav enligt lag/författning eller kollektivavtal. För medicinska under-

sökningar av anställda som begärts andra skäl finns något större av en

andel arbetsgivare 1 statlig myndighet, 2 landsting och 1

kommun som

anlitat någon annan än företagshälsovården och då främst den offentliga

sjukvården.

I;IAR DET SKETT NÅGON FÖRÄNDRING DE TRE SENASTE

AREN PA ANTALET MEDICINSKA UNDERSÖKNINGAR

Till privata och kooperativa företag med minst 100 anställda till samt

statliga myndigheter, landsting och kommuner ställdes frågan:

298 Bilaga 14

Har det skett någon förändring de senaste tre åren hos arbetsgivaren avseende kravet på antalet medicinska undersökningar/bedömningar utan stöd i lag eller författning eller k0llektivavtal/överensannan kommelse Fråga 78 i den stora enkäten.

Frågan ställdes inte till företag med färre än 100 anställda.

Till företagshälsovården FHV ställdes frågan:

Har det skett någon förändring de senaster tre åren avseende kravet -

på medicinska undersökningar/bedömningar Fråga 12 i enkäten till

FHV.

Figur 7: Arbetsgivare anger förändring de senaste tre åren som

avseende kravet på antalet medicinska undersökningar/bedömningar som

saknar stöd i lag/författning eller kollektivavtal /överenskommelse.

Privata företag l00 anställda

Koopcrativa lördag i l00 anställda I ingen förändring Statliga myndigheter I minskning g

E okmng Landsting H

Kommuner J

Procent l l l l b°53'"° 0% 20% 40% 60% 80% 100%

Bilaga 14 299

Privata och kooperativa företag med minst 100 anställda

Ungefär 18 procent privata och 15 procent kooperativa företag svarar att medicinska undersökningar, inte har stöd i lag eller avtal, har som ökat de tre senaste åren. Ungefär 20 procent företag att det skett svarar

en förändring av innehållet i undersökningarna. Det vanligaste svaret är att de medicinska undersökningarna har blivit omfattande.

mer

Statliga myndigheter

Ungefär 7 procent, 7 stycken, de statliga myndigheterna av svarar att medicinska undersökningar, inte har stöd i lag eller avtal, har ökat som

de tre senaste åren. 8 myndigheter att det skett förändring

svarar en av

innehållet i undersökningarna. Det vanligaste är de medicin-

svaret att

ska undersökningarna har blivit mer omfattande 6 stycken 8.

av

Landsting

7 landsting svarar att medicinska undersökningar, inte har stöd i

som lag eller avtal, har ökat de tre senaste åren. 4 landsting att de anger medicinska undersökningarna har minskat under de senaste tre åren.

Drygt hälften svarar att det skett en förändring av innehållet i under-

sökningarna. Det vanligaste svaret är att de medicinska undersökningarna har blivit mer omfattande 7 stycken 11. av

Kommuner

Ungefär 16 procent av kommunerna, 10 stycken, att medicinska svarar undersökningar, som inte har stöd i lag eller avtal, har ökat de tre senaste åren. Ungefär lika många kommuner att undersökningarna anger har minskat.

Drygt 28 procent av kommunerna att det skett förändring

svarar en av innehållet i undersökningarna. Sammanlagt 8 18 kommuner har av svarat att de medicinska undersökningarna har blivit omfattande. mer

Företagshälsovdrden

Nära hälften, 46 procent, de svarande inom företagshälsovården av anser att kraven på medicinska undersökningar har ökat de tre senaste

åren, medan 13 procent anser att de har minskat. På efterföljande

en

300 Bilaga 14

fråga 28 procent att de medicinska undersökningarna har blivit svarar mer omfattande.

ARBETSGIVARNA FÖR MEDICINSKA

VILKA PEJANER HAR

UNDERSOKNINGAR

Till privata och kooperativa företag med minst 100 anställda samt till statliga myndigheter, landsting och kommuner ställdes frågan:

Har arbetsgivaren några konkreta planer för verksamheten med medicinska undersökningar i framtiden utöver vad arbetsgivaren tidigare anfört Fråga 78 i den stora enkäten.

Privata företag med färre än 100 anställda fick frågan:

När det gäller medicinska undersökningar av personal anställd hos

har ert företag planerat att öka eller minska på antalet eller er, förändra innehållet i undersökningarna Fråga 21.

Jämförelser mellan större och mindre företag bör göras med försiktighet, eftersom frågan till de mindre företagen är inskränkt till att gälla anställd personal, medan frågan till de större företagen omfattar även

undersökningar vid nyanställning.

Bilaga 14 301

Figur 8: Arbetsgivare som har konkreta planer för verksamheten med medicinska undersökningar.

Privataföretag l00 utställda

Koop. företag I Ingakonkreta l00 anställda planer El Utöka/annat stadiga myndigheter I Övrigt Landsting

Kommuner t Procent , , 0% 20% 40% °°EV“° 60% som; 100%

Privata och kooperativa företag med minst 100 anställda

En majoritet av de privata företagen med fler än 100 anställda, 74

procent, har inga konkreta planer verksamheten med medicinska

undersökningar. Ca 26 procent av företagen har konkreta planer. Det

är få arbetsgivare som anger att de skall minska eller upphöra med verksamheten. Däremot anger ca 16 procent att de har konkreta planer

på att utöka verksamheten. Ytterligare 8 procent de privata företagen

av anger mer detaljerade svar som kan tolkas som en utökning eller en

förändring av verksamheten. Sammantaget anger 24 procent de

ca av

privata företagen att de har konkreta planer pá att utöka eller förändra

verksamheten.

Den bransch som i störst utsträckning att verksamheten kommer anger att utökas eller förändras är hotell och restaurang 5 stycken 13. I av övriga brancher anger mellan 11 och 15 procent att verksamheten

kommer att utökas. Inom el-/värme-/byggbranschen 6 totalt 54

anger av

företag att de har konkreta planer att införa/utöka drog- och alkohol-

tester.

302 Bilaga 14 sou 1996:63

Av de kooperativa företagen 20 procent, 16 stycken av 82, att anger de har konkreta planer en förändrad verksamhet. ingen tänker upphöra med eller minska på verksamheten.

Privata företag med färre än 100 anställda

En majoritet av företag med färre än 100 anställda, 89 procent, anger

att de inte planerat för förändringar avseende medicinska undersökningar. Det är dock vanligare bland företag med 10-99 anställda, 14 procent, att arbetsgivarna anger att undersökningarna kommer att utökas jämfört med företag med l-9 anställda 4 procent.

Statliga myndigheter

En majoritet de statliga myndigheterna, 86 procent. anger att de av inte har konkreta planer för verksamheten. Sammanlagt l4 procent av

myndigheterna anger att de har konkreta planer, varav merparten tänker utöka, 8 procent, eller förändra, 4 procent, verksamheten. 3 myn-

digheter att de tänker minska verksamheten. anger

Landstingen

En majoritet av landstingen, 77 procent, har inga konkreta planer för verksamheten med medicinska tmdersökningar. 4 landsting planerar att utöka verksamheten, medan ytterligare l planerar att se över verksamheten. Inget landsting tänker minska eller upphöra med verksamheten.

Kommunerna

Även hos kommunerna finns det majoritet, 78 procent, en som anger att det inte finns konkreta planer för verksamheten. 9 kommuner anger att det finns konkreta planer en Lttâikning, medan ytterligare 5 kommuner anger andra mer detaljerade svar. l kommun anger att det

finns konkreta planer pa att minska verksamheten.

Bilaga 15

Medicinsk etik i arbetslivet

INLEDNING

Etik kan härledas ur det grekiska ordet ethos som betyder sedvänja. Ett motsvarande 0rd för i princip samma sak med latinskt är men ursprung ordet moral.

Etik används ofta i den begränsade betydelsen yrkesetik, t.ex. läkaretik.

I förevarande sammanhang har ordet inte denna begränsade innebörd utan det innebär en reflexion över varför man allmänt sett eller i en viss typsituation i det mänskliga livet får handla ett visst sätt eller avvisa ett annat handlingsalternativ. Etiken kan alltså sägas omfatta värderingarna för rätta eller orätta handlingar eller vad är gott eller ont som i relation till de valda handlingarna. Endast det är etiskt acceptabelt, som kan understödjas av goda skäl och argument, vilka givetvis måste utgå från de fakta och värderingar allmänt inte kan ifrågasättas. som

För närvarande sker, om än i mindre omfattning, narkotikatestning av arbetssökande och anställda. Gentester kan i framtiden bli aktuella. Det är då viktigt att försöka lyfta fram de medicinskt etiska problemen. Med

hänsyn härtill har utredningen funnit det påkallat att beröra de etiska

problem som kan vara förenade med medicinska undersökningar i arbetslivet. Det är dock inte utredningens mening att i denna bilaga göra en närmare analys av olika frågeställningar och väga dem emot varandra.

Utredningen har följaktligen inte funnit skäl att närmare fördjupa frågan

om medicinsk etik i arbetslivet. Denna fråga har bl.a. berörts ytterligare i fakta från Arbetslivsinstitutet. Utredningen har i stället bara tagit upp några av de faktorer och situationer som har relevans i den etiska debatten avseende medicinska undersökningar i arbetslivet.

Användning av narkotika är kriminaliserad i Sverige. Dessutom är det fråga om en verksamhet har skadliga effekter på den hälsan som egna och som även kan medföra risker för andras hälsa. Det kan därför

ifrågasättas om det är ett etiskt problem att medverka till att avslöja

eller motverka en kriminell verksamhet.

304 Bilaga 15

Narkotikatestning i arbetslivet en frisk individ är inte heller renodlat en sådan medicinsk åtgärd i den meningen att det råder ett sådant

patient-läkarförhållande, som när en enskild drabbas av sjukdom eller

skada. I de senare fallen ställs det därför större etiska krav på för-

troende, integritet, samtycke och över huvud taget skyddet för den

enskildes intresse. Droger är däremot något som tillförs den enskilde utifrån. Det är något som denne frivilligt kan använda eller avstå ifrån. Detta synsätt ändras inte bara för att en beroende person kan ha stora svårigheter med att avbryta ett drogmissbruk. Detta kan betyda att de

medicin-etiska krav som kan ställas i samband med drogtestning inte är

av motsvarande dignitet som vid sjukdom och skada. Det kan därför

ifrågasättas att det är fråga om ett lika väsentligt medicin-etiskt pro-

blem. Däremot skall man ha lika höga krav andra delar. Det gäller

t.ex. i fråga integritetsskyddet vid provtagningen, testmetodernas

om

tillförlitlighet och sekretesskyddet för erhållna uppgifter.

ETISKA PROBLEM

Etiska problem kan handlingsrelaterade. De är hänförbara till sägas vara vad man gör och i så fall hur eller till vad man inte gör. Etiska problem förutsätter att olika värden eller intressen står mot varandra och att det finns konflikt mellan dem. Detta innebär med andra ord att det gäller en att välja ett av dessa värden eller intressen bekostnad av något eller några andra.

De värden som står mot varandera vid dessa konflikter kan avgränsas i mer eller mindre omfattning. Om kravet rättvisa kommmer i konflikt med kravet integritet samt rättvisa och integritet är etiska

värden, föreligger uppenbart ett etiskt problem. l andra sammanhang

kan det vara mer eller mindre tveksamt om de bakomliggande värdena är etiska eller inte. Då blir det i motsvarande grad mer tveksamt om de bakomliggande konflikterna är etiska. För att kunna identifiera de etiska

problemen är det följaktligen nödvändigt att tydliggöra de bakomlig-

gande värdekonflikterna.

KUNSKAPSMÄSSIGA UTGÅNGSPUNKTER

Vid en analys och ett ställningstagande till etiska problem behövs ofta

två typer av förutsättningar för att man skall kunna nå fram till ett väl

underbyggt beslut. Den ena förutsättningen avser medicinska, psyko-

Bilaga 15 305

logiska och andra fakta, den andra normer och värderingar. Den första

förutsättningen beskriver kunskapsunderlaget. Den förutsätter inte att det handlar om isolerade hårdata. Det kan mycket väl vara fråga om en

samlad bild av tolkade påståenden eller observationer enligt vetenskap

och beprövad erfarenhet, vilka kan förbättras i framtiden. Kunskaps-

underlaget är alltså öppet för omprövningar. Om rationella beslut skall fattas, är det nödvändigt att man redovisar de bakomliggande antagandena och utsätter dem för kritisk granskning.

Argumenten för eller emot användningen av medicinska undersökningar i arbetslivet, t.ex. gentester, bygger ofta på argument som behöver

lyftas fram och diskuteras öppet. Detta gäller exempelvis påståendet att

en mer känslig person löper större risk för att utveckla en sjukdom och

att risken för detta ökar med graden av exponering.

Ett beslut kan varken härledas till enbart den första eller den andra förutsättningen. Det behövs en kombination av de båda. Medicinsk etik blir därför till sin natur ett tvärvetenskapligt ämne. Det är dessutom

viktigt att man är öppen för att små förändringar i den ena eller den

andra förutsättningen kan ha stor betydelse för det etiska ställningstagandet.

Det är oetiskt att inte ha ett så bra kunskapsunderlag som möjligt som utgångspunkt för den etiska analysen. Ett felaktigt eller t.o.m. missvisande kunskapsunderlag kan innebära att man fattar ett beslut som kan skada människor i mer eller mindre nnfattning. Därför är det mycket

viktigt att att man får fram ett så tillförlitligt och heltäckande besluts-

underlag som möjligt. Det är dock inte realistiskt att man skall kunna studera varje fråga och följa upp dess konsekvenser. Därför måste en gräns sättas, en gräns som rimligtvis står i relation till risken för och omfattningen av skador. Ju större dessa risker är och större skador som kan vållas, dessto större krav ställs kunskapsunderlaget.

Individer eller grupper som löper större risk att drabbas av arbetsskador kan med skiftande tillförlitlighet identifieras med hjälp av olika testmetoder som nu finns eller som håller att utvecklas. Dessa metoder

kan emellertid även användas för många andra syften. Forskningen

inom detta område kan därför komma att skapa flera svåra etiska problem.

306 Bilaga 15

ETISKA UTGÃNGSPUNKTER

För att kunna identifiera och diskutera dessa problem behövs en kartläggning av kunskapsläget och den forskning som pågår inom olika medicinska specialiteter. Det är också av stor betydelse att de värderingsmässiga utgångspunkterna klargörs. Ju bättre underbyggt kunskapsunderlag som finns, dessto mer övertygande blir det etiska ställningstagandet.

Ibland kan man tala om konsekvensetik. I sådana fall år grundtanken de konsekvenser för människors välfärd vid användningen av medicinska undersökningar som avgör vilket alternativ som bör väljas. Till de värden och normer som kan bli aktuella i detta sammanhang är rätten till ett privatliv och att sin integritet respekterad. Hit räknas också att själv få bestämma i vilken utsträckning man skall genomgå olika medicinska undersökningar och i vart fall rätten att säga nej till ett förslag om en test. Vidare ingår rätten till arbete och att inte behöva utsättas för skada eller risk för skada genom arbetet. Kraven på samtycke m.m. kan sedan sättas i relation till dessa värden. Framför allt gäller detta rätten till självbestämmande. Denna rätt får sedan inte bli illusorisk utan krav information och samtycke.

De olika värdena kan ibland komma i konflikt med varandra. En viss grupps integritet kan kanske endast hävdas bekostnad av en annan grupps. I andra fall får vissa individer stå tillbaka för en viss grupp. Man kan skilja mellan olika huvudsituatiraner. l det ena fallet koncentreras uppmärksamheten en aktör som har att välja mellan olika handlingsalternativ. I det andra fallet fokuseras uppmärksamheten två eller flera aktörer. Dessa kan ha skilda värderingar och intressen. Deras mål kommer då i konflikt med varandra. om de har olika kunskapsunderlag och värderingar. Ett exempel detta är en arbetsgivare som företräder principen först en medicinsk undersökning sedan anställning och en arbetssökande som hävdar principen först arbete sedan en medicinsk undersökning. Vem vinner en sådan dragkamp Särskilt tydlig är naturligtvis en konflikt mellan å ena sidan kraven att de arbetssökandes eller anställdas självbestämmande och integritet skall respekteras och å andra sidan en arbetsgivares önskemål att effektivisera verksamheten och maximera vinsten.

Utifrån principen att alla människor är lika värda och skall ha sammma

rättigheter och samma rätt att dessa rättigheter respekterade, är de förra värdena inte helt förenliga med att människor sorteras i s.k. A-

Bilaga 15 307

och B-lag på arbetsmarknaden till följd av medicinska undersökningar. Det gäller antingen p.g.a. vägran att undergå sådana undersökningar eller som en följd av framkommna resultat efter genomgångna undersökningar. De senare värdena innebär att arbetsgivare strävar efter en att produktionen skall hållas igång med ett minimum av störningar, att produktiviteten skall öka, att antalet sjukdagar skall minska samt att denne genom att inte anställa arbetssökande eller behålla arbetare med olämplig riskprofil skall slippa betala skadestånd eller ersättning till den som drabbas av arbetsrelaterade sjukdomar eller vållar skada. annan Självklart är det ett viktigt etiskt problem med långtgående konsekvenser att välja vilken utgångspunkt som man skall inta för sina ställningstaganden i dessa fall.

PÅVERKAN OCH KONSEKVENSER

När det gäller medicinska undersökningar i arbetslivet finns det flera faktorer som kan påverka vars och ens ställning till problemet. För det

första vad är syftet med undersökningen Är avsikten förebygga

att arbetsskador eller förhindra anställning med hög risk att av personer skadas eller att anställda vållar skada För eler andra begäran vems skall den ske Är det arbetsgivarens eller på den arbetssökandes/ anställdes eller bådas begäran För det tredje vad skall Lindersökningen omfatta En bedömning av individens tjänstbarhet, drogtest, gentest Vilka sjukdomar eller riskmarkörer skall kartläggas För z/erj/iirclze när skall undersökningen ske Skall den ske före anställningen eller under

anställningen eller både och För clerfbmte vem eller vilka skall under-

sökningen omfatta Gäller det vissa individer eller vissa yrkesgrupper Gäller det alla arbetare eller alla tjänstemän

Dessa faktorer kan i sin tur ge upphov till flera olika frågor. Vilka sjukdomar är av betydelse med hänsyn till arbetet Kan de hotas,

lindras eller förebyggas Vilken tillförlitlighet föreligger för testresul-

taten Det finns ytterligare en mängd frågor att besvara.

Från etisk synpunkt torde syftet med den medicinska undersökningen vara en av de viktigast faktorerna. Vissa syften är godtagbara och oproblematiska, medan andra är tveksamma, t.o.m. förkastliga. Undersökningen kan användas till att ligga till grund för åtgärder för att förbättra arbetsmiljön men den kan även användas i ett diskriminerande

syfte i samband med anställningen. Här är dock inte tänkt att räkna upp

alla tänkbara skäl. såväl positiva som negativa för medicinska under-

308 Bilaga 15

sökningar.

Förutom det avsedda syftet med medicinska undersökningar, kan resultaten av undersökningarna medföra andra effekter. De kan påverka

vårt sätt att tänka och värdera. De kan öka föraktet för vissa individer eller enskilda med vissa svagheter, utan att detta varit meningen med de medicinska undersöknigarna. Syftet med dessa kan alltså vara gott, medan de faktiska effekterna kan visa sig bli något helt annat. Orsaken till detta kan vara en följd av icke förutsedda eller förutsägbara genombrott i tekniken, t.ex. inom gentekniken, eller förändringar inom andra områden. Undersökningarna kan därför leda till diskriminering eller stigmatnsering av såväl enskilda som grupper.

Till de positiva konsekvenserna kan hänföras möjligheten att slippa

drabbas sjukdomar eller att minimera deras effekter. Hit hör även av bättre möjligheter att kunna omplacera anställda som kan drabbas av

yrkessjukdomar. Detsamma gäller möjligheten att reducera eller

eliminera risker i arbetsmiljön. Till de negativa konsekvenserna hör möjligheten att neka individer anställning. De som tillhör en sådan löper större risk än andra att drabbas av arbetsrelaterade grupp som skador eller sjukdomar kan diskrimineras. Möjligheten till medicinska undersökningar utgör också frestelse för arbetsgivarna att hellre välja en arbetskraft som klarar av arbetsmiljön än att förbättra miljön, eftersom det blir billigare.

Inga konsekvenser är i princip negativa eller positiva i sig själva utan endast utifrån vissa värderingar och normer. Med hänsyn till kraven på

t.ex. integritet och självbestämmande kan många av dessa syften vara

godtagbara. Utifrån andra krav är de inte etiskt acceptabla. Frågan är då vilka syften som är etiskt acceptabla I den delen har det stor

betydelse i vems intresse som den medicinska undersökningen genom-

förs. Är det i den anställdes eller arbetsgivarens eller i någon annans intresse Vem vinner eller förlorar t.ex. på om man har tillgång till

skyddsingenjörer eller på vilka skador som skall klassas som arbets-

skador Det är inte heller alltid så att var och en kan eller har möjlighet att bedöma vad som ligger i ett eget långsiktigt intresse, i synnerhet som framtiden är oviss. Man kan inte heller blunda för att den som söker en anställning på grund av sin egen situation, sociala eller ekonomiska faktorer eller andra omständigheter kan utsättas för en stark press. Den som har ekoniomisk makt kan även medvetet eller omedvetet utnyttja denna makt. Även valet genomgå medicinsk undersökning är om att en

frivilligt, är detta i realiteten inte alltid fallet, då den enskilde kan vara

Bilaga 15 309

utsatt för ett "indirekt tvång".

Ett annat berättigat krav är att en enskild inte i onödan skall utsättas för undersökningar och tester av olika slag. Detsamma gäller tillförlitligheten i fråga om erhållna resultat av genomgångna medicinska

undersökningar. Hälso- och sjukvårdspersonal som utför en medicinsk

undersökning skall dock utföra denna enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. I detta hänseende har även kvalitetssäkring stor betyen delse.

OM INTRESSENTER OCH INFORMATION

Vid de avväganden som det kan bli fråga om, kan det lämpligt att vara identifiera de olika intressenterna och se om deras intressen står emot varandra. Sedan gäller det att väga dessa mot varandra med beaktande av de normer och värderingar som valts. Det som är bra för aktieägarna är kanske inte bra för de anställda och tvärt om De inblandade har inte alltid samma intressen, samtidigt som deras intressen många gånger kan sammanfalla. En faktor som emellertid inte får glömmas bort i sammanhanget är den makt, t.ex. ekonomisk, som eller en annan intressent kan ha över en annan. De är inte alltid iämbörtliga Den som förfogar över resurser kan utnyttja dem för att få andra att handla i en viss riktning. Genom att skilja olika slag av resurser, kan skilja man mellan olika slags makt. Skillnaderna i arbetslivet är inte minst viktiga att observera. Detta har särskilt stor betydelse i en situation med hög arbetslöshet.

De viktigaste intressenterna är de arbetssökande, de anställda, arbetsgivarna, de fackliga organisationerna, aktieägarna och samhället. En del av dem kan vara svaga, andra kan vara starka. Intresset kan växla för de inblandade. Ena stunden är den enskilde arbetssökande. andra stunden är han anställd. Den enskilde kan vara anställd och samtidigt aktieägare. En fråga som bedömaren därför i varje situation måste ställa sig är vems intressen som skall beaktas eller hur skall man rangordna olika intressen vid en eventuell konflikt l valsituation spelar naturen ligtvis alternativen och konsekvenserna av dessa en stor roll. Utgångspunkten blir vad man i dag utifrån befintlig kunskap har goda skäl att anta om de alternativa konsekvenserna. Det ligger dock i sakens natur att det i framtiden kan inträffa omständigheter som varken arbetsgivaren eller den arbetssökande eller den anställde kan förutse och som kan påverka konsekvenserna av ett handlantle.

310 Bilaga 15 sou 1996:63

De kunskaper som var och en har beror i hög grad den information som denne erhållit. Med respekt för den enskildes integritet och självbestämmande är det en grundläggande etisk fråga att var och en får

en fullständig och riktig information om föreslagna medicinska

undersökningar. Om det brister i detta hänseende blir den enskildes

samtycke inte mycket värt. Informationen skall innehålla uppgifter

om

syftet med undersökningen, vad denna omfattar för prover och hur

tillförlitliga provresultaten är. Informationen skall även omfatta vem

som skall få tillgång till resultaten, sekretesskydd, konsekvenser

m.m. Inte minst provernas tillförlitlighet och tolkningen av olika tester har

mycket stor betydelse. Om det brister i säkerheten eller resultaten tolkas felaktigt kan det negativa konsekvenser för den enskilde och hans

anhöriga. Det kan innebära att han placeras på ett arbete han inte som klarar av eller utestängs från arbetsmarknaden. De ekonomiska och sociala konsekvenserna av detta för de berörda är uppenbara och behöver inte utvecklas närmare.

31 l

Bilaga 16

Om uppgiftsskyldighet och skyddsombud

VISSA RELEVANTA FÖRFATTNINGSBESTÄMMELSER

I flera fall föreskrivs i lagar eller andra författningar en skyldighet för

en myndighet att lämna i och för sig sekretesskyddade uppgifter till en annan myndighet. En sådan uppgiftsskyldighet kan även vara föreskriven för enskilda, t.ex. en läkare, i förhållande till en myndighet. I

dessa fall saknar ett samtycke från patienten betydelse, eftersom myndigheten eller läkaren är skyldig att lämna ut vissa uppgifter. Här nedan följer några exempel. Utredningen redogör emellertid inte för hur det för-håller sig med sekretessen hos den mottagande myndigheten.

En läkare skall enligt 2 a § arbetsmIlja/förordningen I 977: I 66 till -

Arbetarskyddsstyrelsen eller Yrkesinspektionen anmäla sjukdomar, som

kan ha samband med arbete och är av intresse från arbetsmiljösynptnnkt, samt lämna dessa myndigheter upplysningar och biträde. Arbetar-

skyddsstyrelsen bemyndigas enligt 18 § samma förordning att meddela närmare föreskrifter om läkares anmälningsskyldighet enligt 2

a§.

Arbetarskyddsstyrelsen har med stöd av 18 § arbetsmiljöförord ningen,

-

i en tidigare lydelse, utfärdat en kungörelse om en skyldighet för läkare

att anmäla sjukdom som kan ha samband med arbete AFS 1979:1. Av kungörelsen framgår bl.a. att alla samband som en läkare bedömer

föreligger mellan ohälsa och arbete och som är oväntade eller anmärkningsvärda skall anmälas.

Föreligger missförhållande i fråga omgivningshygien. livsmedels-

- om

hygien eller hälsoskyddet i övrigt, skall chefsöverläkaren enligt 7 § förordningen 1994:1290 om áliggandøen för personal inom hälso- och sjukvården vid en enhet där det ingår Öppen vård anmäla förhållandet till den eller de kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom miljöoch hälsoskyddsomrádet och till länsstyrelsen om missförhâllandet inte

avhjälps efter erinran. Andra läkare vid samma enhet skall fästa chefsöverläkarens uppmärksamhet på sådana missförhållanden.

312 Bilaga 16 SOU l996:63

Om det behövs från allmän synpunkt, och om Livsmedelsverket begär det, skall enligt 52 § livsmedelsjförordningen 1971:807 innehavaren av eller föreståndaren för en verksamhet där livsmedel hanteras eller ett laboratorium anmäla när sjukdomsalstrande bakterier eller främmande

ämnen har iakttagits vid undersökning av livsmedel och andra tillsyns-

prov. Sådan anmälan skall göras till Livsmedelsverket och Smitt-

skyddsinstitutet.

En läkare eller veterinär som finner grundad anledning att anta att mattörgiftning orsakats av att livsmedel vid yrkesmässig hantering förorenats av sjukdomsalstrande bakterier eller något främmande ämne skall anmäla detta till länsstyrelse, smittskyddsläkaren och den eller de kommunala nämnder som utövar tillsyn enligt livsmedelslagen. Detta

gäller dock inte om anmälan skall göras enligt smittskyddslagen.

En läkare som finner grundad anledning att anta att en person som

yrkesmässigt hanterar oförpackatle livsmedel har sjukdom, smitta. sår

eller annan skada som kan göra livsmedel som han hanterar otjänligt till människoföda, skall anmäla detta till den eller de kommunala nämnder som utövar tillsyn enligt livsmedelslagen i den kommun där hanteringen sker samt till smittskyddsläkaren. Anmälan skall innehålla uppgift om personens namn och arbetsplats.

Den allmänna försäkringskassan får enligt 1I § lagen 1991:1047 om sjuklön företa sjukkontroll under sjuklrlneperittiden genom att göra förfrågan hos arbetstagaren. hans arbetsgivare. läkare eller någon annan som kan antas kunna lämna behövliga uppgifter. och 2. besöka arbetstagaren. Försäkringskassan får utan hinder av sekretess lämna ut uppgift till arbetsgivaren om vad som framkommit vid en sådan sjukkruntroll. under förutsättning att uppgiften behövs för ställningstagande till arbetstagarens rätt till sjuklön under sjuklöneperioclen. Uppgiften får avse huruvida arbetstagarens arbetsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom eller nedsättningens omfattning.

Statliga och kommunala myndigheter samt arbetsgivare och försäk- -

ringsinrättningar skall enligt 20 kap. 9 § lagen 1962:381 om allmän försäkring begäran lämna domstol, Riksförsäkringsverket. allmän försäkringskassa eller lokalt organ som i l kap. 2 § sägs uppgift om

namngiven person rörande fcirhållande, som är av betydelse för

tillämpningen av denna lag.

Arbetsgivare, som underlåter att fullgöra skyldighet enligt första stycket, döms till penningbâiter.

Bilaga 16 313

En allmän försäkringskassa, Riksförsäkringsverket och en domstol får enligt 20 kap. 9 § a lagen 1962:381 om allmän försäkring utan hinder av sekretess lämna ut uppgifter om sådana ersättningar enskilda, som utbetalas enligt lagstiftningen om allmän försäkring eller arbetsskadeförsäkring eller enligt lagstiftning om annan jämförbar ekonomisk förmån för enskilda, under förutsättning att en försäkringsinrättning, ett

försäkringsbolag, en arbetslöshetskassa eller en arbetsgivare behöver uppgiften för samordning med ersättning därifrån.

Myndighet, arbetsgivare och uppdragsgivare är enligt 8 kap. 7§ lagen

-

1976:380 om arbetsskadeförsäkring skyldiga att på begäran lämna domstol, Riksförsäkringsverket, allmän försäkringskassa eller lokalt

organ som avses i 1 kap. 2 § uppgift om namngiven person rörande

förhållande som är av betydelse för tillämpningen av denna lag. Arbetsgivare och uppdragsgivare är även skyldiga att lämna sådan uppgift om arbetet och arbetsförhållandena som behövs för att bestämma ersättningsbelopp.

Enligt 16 § lagen 1977:265 om statligt personskadeskydd gäller bestämmelserna i 8 kap. lagen om arbetsskadeftärsäkring angående anmälan om skada, bestämmande och utbetalning av ersättning,

uppgiftsskyldighet, ansvar och besvär m.m. i tillämpliga delar i ärenden

enligt denna lag.

Om en läkare vid undersökning av en körkortshavare finner att körkortshavaren av medicinska skäl är uppenbart olämplig att inneha körkort, skall läkaren enligt 17a §körkortslagen 1977:477 anmäla det

till den länsstyrelse som har meddelat körkortstillståndet. Innan någon

anmälan görs, skall läkaren underrätta körkortshavaren. Anmälan behöver dock inte göras om det finns anledning att anta att

körkortshavaren kommer att följa läkarens anvisning att avstå från att framföra körkortspliktigt fordon.

Om en läkare eller psykolog vid en undersökning av någon. som innehar ett certificat, behörighetsbevis, godkännande eller tillstånd enligt

luftfartsförordningen, finner att denne är uppenbart olämplig att inneha certificatet, behörighetsbeviset, godkännandet eller tillståndet, skall läkaren eller psykologen enligt 141 § andra stycket lqftfartsjfcörord-

ningen 1986:171 anmäla det till Luftfartsverket.

En läkare som i sin verksamhet konstaterar att någon har smittats av -

en samhällsfarlig sjukdom skall enligt 20 § smittskyddslagen

314 Bilaga 16

1988:1472 anmäla detta till smittskyddsläkaren och Statens smittskyddsinstitut. Vid fall av samhällsfarlig sjukdom som avses i 1.2 bilagan till denna lag skall anmälan göras även till miljö- och hälsoskyddsnämnden.

Anmälan till nämnden behöver dock inte göras om omständigheterna klart visar att smittkällan finns utanför landets gränser.

En läkare som i sin verksamhet konstaterar att någon har smittats av en annan anmälningspliktig sjukdom än en samhällsfarlig sjukdom skall

enligt 22 § smittskyddslagen 1988. 4 72 anmäla detta till smittskyddsläkaren och Statens smittskyddsinstitut. Anmälan skall göras även beträffande annan sjukdom som är eller som misstänks smittsam,

vara

om sjukdomen har fått en anmärkningsvärd utbredning inom ett område eller uppträder i en elakartad form.

Vid fall av sjukdom som avses i 2.2 bilagan till denna lag skall anmälan göras även till miljö- och hälsoskyddsnämnden.

Om en läkare misstänker att en patient för smitta karantänssjuk- - av en dom, skall läkaren enligt 9 § karantäzzsjförordrzingen 1989:302, genom telefonsamtal eller på annat liknande sätt omedelbart underrätta smitt-

skyddsläkaren om detta.

OM SKYDDSOMBUD

6 kap. arbetsmiljölagen behandlar samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare. Enligt 6 kap. 6 § arbetsmiljölagen har ett skyddsombud rätt att ta del av de handlingar och erhålla de upplysningar i övrigt som behövs för ombudets verksamhet. Anledningen härtill är att det är nödvändigt för ett skyddsombud att erforderlig information om sådana förhållanden som kan inverka arbetsmiljösituationen på arbetsplatsen för att han skall kunna följa med utvecklingen och vad som sker inom hans Skyddsområde. Rätten till handlingar och information gäller enbart i förhållande till arbetsgivaren. Om handlingarna förvaras på annat håll än hos arbetsgivaren har dock skyddsombudet rätt

att få erforderliga upplysningar om innehållet i dessa, arbetsgivaren

om har vetskap om detta. Vägrar arbetsgivaren att tillmötesgå

skyddsombudets begäran, kan detta strida mot bestämmelsen i l0 Där sägs att ett skyddsombud inte får hindras att fullgöra sina uppgifter.

Enligt 7 kap. 13 § arbetsmiljölagen får den som har utsetts till skyddsombud eller ledamot i skyddskommitté eller den som har deltagit

Bilaga 16 315

i arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet enligt denna lag inte

obehörigen röja eller utnyttja vad han under uppdraget har erfarit om yrkeshemlighet, arbetsförfarande, affärsförhållande, enskilds personliga

förhållande eller förhållande av betydelse för landets försvar. Har ombudet, ledamoten eller deltagaren utsetts av sådan lokal arbetstagarorganisation som avses i 6 kap. 2 och 8 §§, får han utan hinder av tystnadsplikten i första stycket lämna uppgift vidare till en ledamot i organisationens styrelse eller till en sakkunig i arbetsmiljöfrågor hos en central arbetstagarorganisation till vilken den lokala organisationen hör. Rätten att lämna uppgifter vidare gäller endast om uppgiftslämnaren underrättar mottagaren om tystnadsplikten. l sådant fall gäller tystnadsplikten också för denne. I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i 14 kap. 9 och 10 §§ sekretesslagen 1980:100.

Om det är fråga om att lämna ut uppgifter som avser enskilds personliga förhållanden, bör generellt sett detta inte ske utan att den enskilde lämnat sitt samtycke till detta. Däremot torde det i de flesta fall inte vara obehörigt att vid behov föra andra uppgifter vidare till tillsynsorganen, företagshälsovården samt skyddsombudets lokala och centrala fackliga organisation.

I 14 kap. 7 § sekretesslagen sägs att sekretess enligt vissa där angivna paragrafer inte utgör hinder mot att en myndighet fullgör vad som i lag är föreskrivet om skyldighet att lämna information till företrädare för arbetstagarorganisation eller till skyddsombud. Denna sekretess hindrar inte heller att myndighet lämnar sådan information till ledamot i skyddskommitté som behövs för hans uppdrag eller till deltagare i särskiltorganiserad arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet på ett arbetsställe som behövs för verksamheten. Är den som erhåller uppgift med stöd av första stycket. knuten till myndigheten det sätt som anges i l kap. 6 § samma lag, gäller för honom samma förbud att lämna ut eller utnyttja uppgiften gäller som hos myndigheten. En företrädare för en arbetstagarorganisation får utan hinder av förbudet lämna uppgiften vidare till ledamot i organisationens en styrelse. Har ett skyddsombud. en skyddskommittéletlamrut eller en deltagare i särskilt organiserad arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverskarnhet utsetts av sådan lokal arbetstagarorganisation som avses i 6 kap. 2 och 6 §§ arbetsmiljölzigen. får ombudet, ledamoten eller deltagaren utan hinder av förbudet lämna uppgiften vidare till en ledamot i organisationens styrelse, eller till en sakkunig i arbetsmiljö-

316 Bilaga 16

frågor hos en central arbetstagarorganisation till vilken den lokala

organisationen hör. Rätten att lämna uppgift vidare gäller endast om uppgiftslämnaren underrättar mottagaren om förbudet. I sådana fall gäller förbudet också för denne. Utan hinder av att förbud gäller enligt denna lag att lämna ut eller

utnyttja uppgift får företrädare för arbetstagarorganisation, skyddsombud, ledamot av skyddskommitté eller den som deltar i arbetsanpass-

nings- och rehabiliteringsverksamhet på ett arbetsställe utnyttja uppgiften för sitt uppdrag. Därvid får han dock inte röja uppgiften för arman.

När det gäller hur skyddssombud mil. i praktiken skall hantera sekretessbelagd information samt övriga förhållanden sammanfaller i huvudsak bestämmelserna i sekretesslagen med motsvarande bestämmelser i arbetsmiljölagen.

Bilaga 17

Genteknik

OM GENETISKT MATERIAL

Kunskapen om vårt genetiska material, är relativt genom, ny. Kromosomerna, vilka utgör genmnet, kunde år 1877 för första gången

åskådliggöras av en tysk forskare vid namn Flemming och år 1903

visada Sutton och Boveri att kromosomerna representerade egenskaper, vilka kunde relateras till ärftliga enheter Mendel år 1865 hade som

beskrivit. Dessa enheter är vad i dag kallar Familjeanlyser,

man gener. där nedärvningen för en specifik sjukdom följs, är utgångspunkten när genen för den aktuella sjukdomen skall försöka lokalisers till någon region på en av kromosomerna. Sjukdomar kan nedärvas ett antal olika sätt, antingen könsbundet eller inte autosomalt. De kan även nedärvas dominant, dvs. 50+% risk för barn att bli sjuka om en förälder är sjuk, eller recessivt. dvs. 25% risk. Ett delsjuktltânnsanlag har inte full genomslagskraft, dvs. anlaget för sjukdomen visar sig inte i form av symtom, även om anlaget finns. Sammantaget utgör denna information om en sjukdoms nedärvning i familj utgångspunkten för en identifiering av genen och förståelsen för hur den fungerar. l dag känner man till omkring 5.700 olika sjukdomar nedärvs enligt som Mendel. Dessa finns sammanställda McKusick. För några hundra av av dessa sjukdomar känner man till placeringen för kromosomen eller har man karakteriserat den sjukdomsttrsakantle genen.

På varje enskild kromosom finns det flera olika och gener, som var en har en genetisk information att producera, ett protein. Människan har 46 kromosomer: 22 autosomala krtinncwoinpar 2x22 och ett könskromosompar XX hos kvinnor och XY hos män. Om ett fel har uppstått i den genetiska koden, DNA, för det specifika proteinet, överförs

detta till en budbärarmolekyl och vidare till proteinet. Detta får till

resultat att om en mutation, dvs. ett fel, har uppstått i återen gen,

speglas det i det färdiga proteinet. Genotypen, individens genetiska

upp-

sättning, återspeglas således i individens fenotyp, sammantagna

egenskaper. I praktiken innebär detta att t.ex. patient får sin fenotyp eller en diagnos p.g.a. att ett fel har skett i den orsakar sjukdomen. gen som

Patientens genotyp har förändrats och tlärmed fenotypen.

318 Bilaga 17

Antalet gener i människans genom beräknas vara 50.000 100.000. l dag har ungefär 5.100 olika gener isolerats. Endast ett fatal av dessa har karakteriserats. Man känner med andra ord inte till genprodukten eller hur den fungerar för det stora flertalet gener. I de flesta fall är det endast DNA sekvenser, som man har isolerat. Beroende hur dessa ser ut, kan man en uppfattning om hur proteinet skall se ut och i vissa fall relatera det till andra redan kända proteiner från olika arter. Det är med andra 0rd en läng väg från en gensekvens till förståelse för vad proteinet gör och hur det fungerar. Det är dock kunskap som kommer att utgöra utgångspunkten för möjligheter till utveckling av läkemedel och i en del fall terapi.

Det finns ärftliga sjukdomar som debuterar tidigt, redan i fosterlivet eller under de första levnadsären, medan andra debuterar senare i livet. De senare innebär att man vet att en risk föreligger för sjukdom men man är inte säker. I vissa fall kan man ta reda sin verkliga risk att ha ärvt det sjuka anlaget frän den förälder som har sjukdomen. Det är främst detta som åsyftas nedan. Vetskapen om denna risk kommer ofta vid en tidpunkt som sammanfaller med familjebiltlning.

Den ökade kunskapen om människans genetiska material har medfört att man i dag kan analysera sjukdomsanlag för ett antal olika ärftliga sjukdomar. Enligt vad utredningen erfarit sker i dag bara en gentest om det föreligger en risk och den enskilde själv begär en utredning. I de flesta fall kan man i dag endast öka eller minska sannolikheten för att ha ärvt sjukdomsanlag eller inte från exempelvis 50 respektive 25%, beroende på vilken typ av nedärvning sjukdomen uppvisar. Sjukdomsdiagnosen mäste i dessa fall vara kliniskt fastställd i släkten. l andra fall kan man ställa diagnoser molekylärt och därmed med säkerhet fastställa risken. Det är den senare kunskapen som medför att analyser kan utföras utan att en hel släkt behöver vidtalas.

Den situation som i dag föreligger är med andra ord att man kan för ett antal sjukdomar utföra analyser och avslöja huruvida individen har anlag och därmed kommer att utveckla sjuktlomen. Enligt vad utredningen erfarit är det en förutsättning för gentest, att individen själv är en medveten om vad analysen gär ut på, eftersom det i de fall det rör sig om en sent debuterande sjukdom. t.ex. Huntingtons sjukdom eller Alzheimers sjukdom, kommer att allvarliga både negativa och positiva konsekvenser för individen. Det är inte bara den enskilde som påverkas utan hela familjen och i många fall hela släkten.

sou 1996:63 Bilaga 17 319

Analysresultatet kan utanför familjen även konsekvenser vad gäller

försäkringsfrågor och anställningsvillkor. Det måste komma ihåg man är att det rör sig om att "testa" friska individer för något eventuellt som kommer att drabba dem senare i livet. I dag finns det inte några botemedel mot dessa exemplifierade sjukdomar. Man kan med andra ord endast tala om för en person om han kommer att bli sjuk eller löper risk att bli sjuk.

Det finns ett stort antal etiska frågeställningar vad gäller gentestning.

För sent debuterande sjukdomar utför enlig vad utredningen man, erfarit, inte gentestning på ungdomar under 18 år. Det är viktigt att de

själva skall få ta ställning till huruvida de vill veta något eller inte. Det

får inte vara någon önskar ett besked. Hur kommer annan person som föräldrar att behandla sina minderåriga barn, de vet att det om ena barnet men inte det andra kommer att utveckla t.ex. Huntingtons sjukdom

Utredningen får påpeka att vid del utredningar kan i dag erbjuda en man

individen behandling, t.ex. ett operativt ingrepp. Detta gäller främst

vissa former av ärftlig där eller genplaceringen är känd. cancer, genen Tillhör man en släkt med ärftlig form är det vanligt en av cancer, att

man genomgår regelbundna kliniska undersökningar i förebyggande syfte. Dessa är ofta förknippade med mycket oro. Om man i dessa fall

med större säkerhet kan säga, huruvida individen har ärvt sjukdomen eller inte, har man även något att erbjuda. l de fall där sjukdomsanlag föreligger, blir den behandlade doktorn observant och han kan mer

operera i förebyggande syfte. l den motsatta situationen behöver

man inte oroa sig och slipper genomgå de regelbundna undersökningarna.

För en del andra sjukdomar kan det vikt för individen vara av att veta hururvida han skall undvika t.ex. vissa läkemedel, födoämnen och miljöer. Även i dessa fall uppnår man något positivt med att veta sin genotyp för en specifik gen.

GENTESTNING

När en person efterfrågar en specifik gentest har han medfödd risk en att vara anlagsbärare för det specifika sjukdomsanlaget. Detta gäller i dag. I framtiden kommer man dock troligen att utföra gentester för olika anlag med ökad risk att utveckla de symptom det genetiska som

anlaget är förknippat med. Vilka dem skall då komma individen till

av

320 Bilaga 17

godo när det gäller levnadsvanor och miljö De kan även utnyttjas

negativt för individen.

En gentest efterfrågas således mot bakgrund av att en risk föreligger att den enskilde är anlagsbärare. Testen går i korthet till på följande sätt:

Ett blodprov eller annat vävnadsmaterial erhålls från probanden. DNA,

det genetiska materialet, tas ut och renas. DNA analyseras med av-

seende på frågeställningen. För att kunna göra detta erfordras kunskap

om genen ifråga eller den kromosomregion dit anlaget för sjukdomen

är lokaliserad. Man måste med andra ord ha kunskap om mutationer och gensekvenser samt tillgång till prober, DNA-markörer, från den aktuella kromosomregionen. Om inte genen är känd eller tillräckligt karaktäriserad, måste man även tillgång till familjemedlemmar. Där specifika genmutationer har identifierats, kan man utföra gentester även för personer som inte har en medfödd risk för att vara anlagsbårare. Detta görs dock inte i dag. De analysmetoder som man använder är i de flesta fall baserade en utvidgning av genetiska sekvenser. vilket får till följd att analysen är snabb. Det krävs dessutom endast mycket små mängder biologiskt material från probanden.

I dag utförs endast gentester där det föreligger en klar frågeställing och risk för att vara anlagsbärare, dvs. individen har en medfödd risk att en utveckla sjukdom. I framtiden kommer man att kunna utföra en screening för anlag. Detta kommer att bli möjligt p.g.a. att tekniker utvecklas, vilka kommer att möjliggâira att screena ett prov för flera olika anlag samtidigt. Kunskapen im våra gener och deras egenskaper växer ständigt. Det är därför viktigt att alla sätter sig i verkligheten och försöker förstå vad denna ökade kunskap kan komma att innebära.

Redan i dag sker i olika sammanhang förfrågningar om man inte vid

utredning för ett specifikt anlag även kan screena för något annat. Detta går att göra för ett fåtal anlag men det görs inte, eftersom personen

ifråga inte har någon påtaglig risk. Screeningar normalbefolkning har

förekommit utomlands, t.ex. i England och USA, för bl.a. cystisk fibros. Vid dessa har friska individer identierats som cystisk-fibrospatienter. Detta var inte vad man förväntade sig. Det föreligger med andra ord en möjlig risk att "friska" individer diagnostiseras.

I de fall då man önskar screena för ett riskanlag är situationen lite annorlunda. I dessa fall förväntar man sig att individen skall dra nytta av testresultatet genom att kunna ändra sina levnadsvanor eller genom

Bilaga /7 32l

att han erbjuds andra arbetsuppgifter, vilka inte utsätter honom för risken att utveckla den sjukdom, för vilken han har ökad risk. Detta en

kan förefalla fördelaktigt för den enskilde det kan även utnyttjas

men negativt. Det senare kan bli fallet om det gäller anställning eller t.ex. en om man står i begrepp att teckna en försäkring.

Kostnaden för en molekylörgenetisk analys är i genomsnitt 4.500 kronor per individ.

ALLMÄNT OM GENTESTNING I ARBETSLIVET

Gentester kan användas för att i olika sammanhang förutsäga sjukdom.

Gentester används dock knappast i dag för att vid anställning förutsäga sjukdom. Däremot används kliniska undersökningar och konventionella kliniska metoder. Hälsoundersökningar under pågående arbete och under exponering kan också förekomma. l tlet följande kortfattad ges en beskrivning av gentesternas möjligheter och begränsningar att förutsäga sjukdom. För att åskådliggöra framställningen, gör utrednigen en jämförelse med tidigare använda metoder.

Med de båda begreppen arbetsskada och yrkessjukdom i det avses följande skada eller sjukdom som olika sätt visats ha ett orsakssamband med visst arbete eller arbetsmiljö. Det kommer att framgå att orsakssambandet inte innebär att en genetisk konstitution är betydelselös för uppkomsten. Man kan tänka sig att genetisk konstitution predisponerar för en skada eller sjukdom är föranledd tvirbetsmiljön. som av Arvet och miljön samverkar.

Fä miljöer är så skadliga att alla exponerade tlrablwas. Det vanliga är att ett fåtal personer blir sjuka miljöfaktorn. När det gäller t.ex. av en

cancerframkallande kemikalier och är det kanske l människa

cancer en som drabbas på 1.000 exponerade. Utredningen utgår i sitt resonemang ifrån att även en så pass liten risk skall reduceras, när det gäller en allvarlig sjukdom i arbetslivet. Att förutsäga sjukdom innebär i själva verket i allmänhet att ange en förhöjtl risk. Att förutsäga sjukdom en

kan vara liktydigt med att man bedömer att risken att drabbas

av sjukdom har ökat. Ofta är bakgrundsnivän okänd det räcker med men att ange att risken t.ex. fåirdubblats. Den reella riskökniuigen kan vara liten, den kan ha ökat från l/1.000 till 2/1 .0O0.

322 Bilaga 17

KONVENTIONELLA HÄLSOUNDERSÖKNINGAR

Hälsoundersökningar i samband med anställning eller av redan anställda

påbjuds restriktivt se A. Englund i Genetik, Arbetsliv och Etik, Fakta

från Arbetslivsinstitutet, 1995. Arbetarskyddstyrelsen föreskriver

hälsoundersökningar vid arbete med asbest, bly, kadmium, kvarts samt

vid arbete som dykare eller rökdykare. Avsikten med dessa under-

sökningar är att utröna om den undersökte är lämplig och för att skydda denne. Strålskyddslagen kräver dessutom läkarundersökning dem

av som arbetar i kärnkraftverk. I andra sammanhang påbjuds hälso-

undersökning för att skydda allmänheten. I luftfartslagen föreskrivs hälsoundersökning av piloter och i Livsmedelsverkets föreskrifter

undersökning av livsmedelsarbetare.

I en aktuell diskussion om hälsoundersökningar vid nyanställning, diskuteras målsättningarna närmare. S. Skerfving i Genetik, Arbetsliv och Etik, Fakta från Arbetslivsinstitutet, 1995. En första målsättning är att utröna huruvida kemiska eller fysikaliska faktorer i tidigare anställningar kan predisponera för skada i det aktuella arbetet. Vissa nu metaller kan t.ex. ackumuleras i kroppen och göra att ytterligare

exponering för samma eller liknade metaller kan bedömas som

olämplig.

En andra målsättning är att utröna om en människa har sjukdom eller en tillstånd som inte beror arbetsmiljön ändå gör att hon är men som speciellt känslig för arbetsmiljön. Ett ofta nämnt exempel är medfödda njurbesvär till följd av t.ex. cystnjurar. Har detta tillstånd, kan man man tänkas vara extremt känslig för njurskatlande kemiska föreningar och bör undvika arbetsplatser med sådan exponering. Ett annat exempel på arbetsskada som kan förutsägas med konventionella metoder är

försöksdjursallergier. Kan t.ex. den arbetssökande lämna muntlig

information om böjveckeksem barn, det måttlig som anger en

riskökning för försöksdjursallergi. l samtliga dessa fall föreligger

en ambition att med konventionella kliniska metoder förutsäga. risken om är ökad för arbetsskada.

Man kan även tänka sig en tredje målsättning. Det kan t.ex. vara

olämpligt att en person med sjukdomssyintoin, som kan dölja en

arbetsskada, anställs i yrken med hiüga risker. Vissa neurologiska sjukdomar kan t.ex. dölja en begynnande förgiftning något kemiskt av ämne som ger nervsymtom. Personens ursprungliga sjukdom kan i detta fall försena diagnostik av en yrkesskzida.

Bilaga 17 323

BIOLOGISK MONITORING

Under flera år har så kallad biologisk monitoring använts. Begreppet innebär att t.ex. blodhalten hos exponerade analyseras och personer

används som Varningssystem under anställningen och under den tid

som de är exponerade för ett farligt ämne. l arbetet blyexponerade personer

övervakas med blodprov med tre månaders mellanrum.

I forskningssammanhang studeras andra parametrar i blod- eller urin-

prov. Ibland söker man "inre dosmått". Forskningen på detta område

är intensiv världen över. Anledningen till intresset är att "yttre dos-

mått", som t.ex. en luftkoncentration ett inandat och skadligt ämne, av långtifrån alltid säger så mycket om risken för att drabbas. Hypotesen

i forskningen är att inre dosmått på ett bättre sätt kan förutsäga sjuk-

dom. Så kallade proteinaddukter och DNA-addukter är exempel inre dosmâtt. Med "addukt" att förmodat skadlig kemisk förening menas en

bundits till en känslig struktur, t.ex. deoxyribonukleinsyra DNA, i

kroppens celler.

I andra forskningssammanhang söker tidiga tecken skada. Ett

man exempel är kromosomabberationer, som är typ förändringar i en av en

cells arvsmassa. Frågeställningen i forskningen kan antalet

vara om kromosomabberationer står i samband till exponeringen också men om förändringen verkligen förebådar sjukdom. Målsättningen kan vara att visa att en exponering är farlig, innan någon blivit sjuk. Det skulle även

vara möjligt att använda metoden för att förutsäga, vilka individer

som är speciellt känsliga för den aktuella exponeringen.

GENTEKNIKENS FÖRDELAR OCH GENTESTERNAS PRECISION

Gentekniken är ett kraftfullt instrument att förutsäga arbetsskada eller yrkessjukdom i samband med anställning. Tekniken kan i många fall en komma att användas för att identifiera "riskindivider" i tidigare ett skede än någon av de ovan angivna teknikerna. Den kan meningsfull ge information redan i barnaåren. Den kan även information ge samma som eller bättre information än biologisk monitoring redan innan exponeringen börjat och det med ett enda blodprov.

Gentekniken innebär i allmänhet att man kopierar och mångfaldigar DNA och sedan detaljsturlerar kopiorna. De DNA finns i de vita som

13 6-0329

324 Bilaga 17

blodkropparna räcker som utgångsmziterial och förutsätts visa situationen i alla celler i kroppen. Med hjälp av ett enkelt blodprov kan man analysera den gen, som man år intresserad av. Tekniken är förhållandevis enkel men det finns fallgropar. Ett problem är att även till synes

obetydliga föroreningar, t.ex. avstötta hudceller från laboranten. kan ge

falska svar.

Tekniken ger dock rätt använd mer entydiga svar än tidigare använda tekniker. Detta beror att dessa tekniker i allmänhet registrerar en funktion. Funktionen kan bero nedärvda genetiska skillnader men också på annat som t.ex. induktionsfentnnen, enzymhämning av någon kostfaktor eller läkemedel eller en tillfällig lokal cellulär skada m.m. Dessa senare faktorer kan påverka mycket starkt. Det gör att konventionella metoder ger olika resultat från ett tillfälle till ett annat på samma person. Vill man skaffa sig en bild av en individs "genomsnittliga" egenskap, måste forskaren analysera prover som kanske är tagna vid flera olika tillfällen. under sömnen osv. Gentester däremot mäter bara de medfödda förändringarna en enda gen i taget. Oavsett när testen görs, skall det ge samma resultat. På så sätt blir gentesten mycket mer specifikt och entydigt.

Precisionen i analysresultaten gör att det framstår som möjligt att ange mycket mindre riskfikningzu än vad som tidigare varit fallet. Detta gäller framför allt i miljöer och vid sjukdomar, lär en exponeringen är liten men kanske i stället varar under många år. lust i sådana sammanhang blir den "genomsnittliga" egenskapen hos den exponerade speciellt värdefull att få grepp om.

Hitintills har denna förhoppning dock grusats av att forskningsrapporter påtagligt ofta varit motsägelsefulla. En första rapport kan t.ex. ha angivit en riskökning som inte kunnat verifieras i nästa rapport. Det kan alltså vara så att precisionen i gentesterna är skenbar. Den biologiska tolkningen kan vara mycket svår eller omöjlig på dagens kunskapsnivå.

GENTESTERNA VISAR GENVARIANTER

De medfödda genetiska förändringar som gentesten kan avslöja kan med ett ord kallas för gmzvaricmrer. Testen visar huruvida en person iir född med den gen som kan anses vara "normal" eller född med en genvariant till denna gen. Genvarianten finns diir från födelsen till döden och kan påvisas hos alla bärare. såväl friska som sjuka. Det är en mycket liten

Bilaga 17 325

risk att en gentest av misstag skulle råka upptäcka under livet

en förvärvad genvariant.

Enligt utvecklingsläran kan genvarianten beskrivas mutation som en som av allt att döma uppstått sedan många generationer tillbaka i tiden. Mutationen har sedan ärvts från individ till individ. Det är inte alltid uppenbart vad som är mest ursprungligt och vad är I och som mutant. med det blir begrepp "normalt" och "onormalt" lätt missvisande, som varför de bör undvikas i detta sammanhang.

Mutationen kan innebära allt från helt betydelselös förändring i

en genen, som inte påverkar genprodukten, dvs. proteinet, över smärre

förändringar i genen, som leder till att proteinet får funktionsned-

en

sättning. Proteinet kan också helt funktionsodugligt eller kan hela

vara

genen ha tappats. Betydelsen av om anlaget finns i heterozygot eller i homozygot form varierar från fall till fall. Oavsett vilket är fallet,

som kan man tala att är bärare genvariant, om en person av en vars funktionella innebörd starkt varierar.

GENVARIANTERNAS VANLIGHET

Det brukar ofta sägas att människan har 100.000 olika Det ca gener. ger

intrycket att alla har en fullständig och från individ till individ likadan

kopia av en gemensam human genpool. Många är dock i själva gener verket genvarianter. Vissa genvarianter är mycket vanliga. Varje människa torde bära på många fler eller mindre vanliga genvarianter.

Med "vanliga" i dessa sammanhang brukar att genvarianten

man mena

förekommer hos mer än 1% befolkningen.

av

Sannolikt är det så att flertalet genvarianter inte predisponerar för sjukdom eller på annat sätt är belastande. Den bär person som genvarianten kan fram emot ett lika långt och friskt liv den se som som inte bär genvarianten. Detta förstärker uppfattningen att begrepp som "normalt" och "onormalt" lätt blir missvisande. En del genvarianter har dock i studier visats förknippade med riskökning vad gäller vara en svag sjukdom. Ytterligare andra genvarianter mycket stark riskökning ger en för sjukdom. Det finns skäl att behandla dessa genvarianter för sig. var

326 Bilaga 17

SÄLLSYNTA GENVARIANTER OCH GENETISK SJUKDOM

Om genvariant mycket stark riskökning, så att nästan alla som

en ger en är bärare drabbas av sjukdom, brukar man säga att det räcker med genvarianten för att ge sjukdom. Man talar därmed också om monogenetiskt arv och om genetisk sjukdom. Den starka riskökningen medför att sjukdomar den här typen blir familjebundna och att arvsanlagets av karaktär och arvsgången kan utläsas i familjeträd. Även kanske ett om

bara en liten del av de gener och genvarianter som ger genetisk sjukdom ännu är identifierade, kan utgå ifrån att familjer med sådana tydliga

man anlag är få.

Det förhållandet att tillhör en familj där påtagligt många

en person drabbas av sjukdom i tidig ålder och där kanske till och med en tydlig arvsgång kan spåras, har stort informationsvärde i fråga om riskerna. Dessa för och tolkbara data har sedan länge förknippats med en var en risk för den enskilde familjemedlemmen. Med hjälp av gentester kan

för tiden få ytterligare information. De kan t.ex. ange huruvida

man nu den enskilde familjemedlemmen inom en nära framtid kommer att drabbas av en svår sjukdom. Säkerheten kan vara nära 100%. I andra fall kan genetisk fosterdiagnostik ge liknande information om ett väntat barn. Utredningar den här typen är angelägenhet för sjukvården av en och för den kliniska specialitet som kallas klinisk genetik. I sådana sammanhang används gentester på ett närmast rutinmässigt sätt.

Gentester kan alltså förebåda genetisk sjukdom. Den aktuella genva-

rianten kan därmed fungera genetisk rislonarkör. När det gäller

som en riskmarkörer för genetisk sjukdom kan de i och för sig förebåda sjukdom hos friska, vuxna, arbetssökande människor. Man måste dock även utgå ifrån att de flesta människor som tillhör en familj med stark sjukdomsbelastning i dagens informationssamhälle inte är helt aningslösa om sin situation. I en framtid och med en förväntad stor riskmedvetenhet, torde de flesta söka rådgivning i sitt eget intresse. Erfarenheten kring hur skall hantera sådan här rådgivning, vilket inte är en man okomplicerad fråga, kommer att samlas i den offentliga sjukvården.

Senare tids forskning anger att även miljöfaktorer spelar roll vid

uppkomst av genetiska sjukdomar. Ofta har tyvärr denna information

bara teoretiskt intresse. Miljöfaktorn kan vara oundviklig. Ett exempel är luftens I andra fall kan tänka sig att en mängd olika syre. man kemikalier, även arbetsmiljökemikalier, påskyndar uppkomsten av

sjukdomar. Det gör att rådgivning kring åtminstone en del genetiska

Bilaga 17 327

sjukdomar rimligen också bör involvera yrkesval. Det forsatta resonemanget utgår dock ifrån att genetiska sjukdomar kommer att särskiljas från yrkessjukdomar allt framgent.

Kunskapsläget anger att de som bär en mycket stark genetisk riskmarkör och som är arbetssökande, kommer att vara relativt få. De arbetssökande, som löper risk att debuten av sin genetiska sjukdom tidigarelagd grund av arbetet och som är helt okunniga om eller ointresserade av sin situation, kommer att vara betydligt färre. Därmed kan man anta att motiven för att testa för den här typen av riskmarkörer knappast motsvarar olägenheten att utföra dem. En arbetsgivare, som systematiskt skulle testa alla arbetssökande, skulle i de flesta fall aldrig någonsin få ett positivt utfall en sådan test.

VANLIGA GENVARIANTER, MILJÖ OCH SJUKDOM

Gentester användas i dag inte vid hälsoundersökningar i samband med en anställning. För att använda gentester krävs enligt lagen 1991:114 om användning av viss genteknik vid allmänna hälsoundersökningar ett särskilt tillstånd, om undersökningen utgör eller ingår som ett led i en allmän hälsoundersökning. Frågor om tillstånd prövas av Socialstyrelsen. Tillståndet garanterar att informationen inte används för annat än vissa godkända ändamål. Ett tillstånd får nämligen endast lämnas om

undersökningen är inriktad att söka kunskap om sjukdomsförhål-

landen som är av allvarlig art eller annars av särskild betydelse för hälso- och sjukvården. Trots detta finns det ett visst kunnande om gentester utanför kliniskt genetiska laboratorier. Det kunnandet bygger

på forskning. Gentester används i dag som ett instrument i t.ex.

arbetsmiljöforskningen.

De genvarianter av en gen som nu är av intresse vid forskning kring arbetsmiljö och som eventuellt skulle kunna betydelse vid framtida hälsoundersökningar inför en anställning, är betydligt vanligare än de ovan omtalade sällsynta generna. Fiâir att forskningen skall bli hanterlig, bör kanske åtminstone 5-10% av den friska befolkningen vara bärare av en viss sådan genvariant.

En annan förutsättning är att en faktor från arbetsmiljön också spelar roll. Genvarianten och arbetsmiljöfaktorn skall tillsammans ge sjukdom. Som en illustration kan man tänka sig fyra grupper av människor:

328 Bilaga 17

en grupp som saknar genvarianten och inte är exponerad en grupp som bär genvarianten och inte är exponerad en grupp som saknar genvarianten och är exponerad en grupp som bär genvarianten och är exponerad

För att genvarianten skall spela den roll som här avses skall 4 grupp drabbas av sjukdom eller skada oftare än de övriga tre grupperna. Huruvida grupp 2 eller grupp 3 drabbas oftare än spelar grupp mindre roll i detta sammanhang.

Har dessa villkor visats uppfyllda i flera oberoende studier, vara framstår genvarianten som en genetisk riskmarkåir för sjukdomen. För att en samverkan med miljöfaktorn skall bli trovärdig, krävs dessutom att funktionen hos genen och dess genvariant är väl karaktäriserad och att det finns en biologisk förklaring till det observerade.

Följande exempel belyser de krav lvör ställa etablerad som man en riskmarkör som samverkar med en miljöfaktor. Ett sedan länge känt och biologiskt trovärdigt samband som t.ex. det mellan rökning och lungcancer kan tas som utgångspunkt. En gen som kallas GSTMI är också sedan länge känd från studier av avgiftning av kroppsfråiinmande

ämnen. GSTMl-proteinet avgiftar bland annat manga farliga kompo-

nenter i tobaksrök. För ett tiotal år sedan visades att det fanns en genvariant av GSTM1 som innebär att saknas. l Sverige saknar genen ungefär 50% av befolkningen ett fungerande GSTMl-protein. En intressant fråga är då om de rökare som saknar GSTMI löper större risk att få lungcancer. Det man vet om genens funktion, tobaksriâk om och lungcancer talar för det. Även flertal studier. där om ett man gentestat dem som redan drabbats av lungcancer, talar för det. Det har nämligen visat sig att bland dem som fått lungcancer, är det fler som saknar GSTM1, än bland dem som inte fått lungcancer.

Att bära den genvariant som gör att man saknar GSTMl-proteinet innebär alltså att man har en riskmarkör för lungcancer, röker. om man För tydlighetens skull skall även nämnas att inte alla som fått cancer

saknar GSTM1-protein och att många människor saknar GSTMI

som aldrig drabbas av cancer. Detta bidrar till att det här kallar man svaga riskmarkörer, kommer att spela roll än de starka riskmarköen annan rerna. Till skillnad från de starka riskmarkiârerna torde de risksvaga markörerna för flertalet bärare förbli fullständigt okända.

Bilaga 17 329

GENVARIATER OCH ARBETSMILJÖSJUKDOM

Exemplet med GSTMl ovan visar att en genvariant, som man råkar vara född med och som man i allmänhet inte har en aning om att man

bär, kan predisponera för sjukdom om man röker. Lika entydiga

samband för någon kemikalie i arbetsmiljön och yrkessjukdom finns inte, om man nu inte räknar passiv rökning som en arbetsmiljöfaktor. Forskning, inspirerad bland annat av de ovan nämnda GSTMl-data, pågår emellertid världen över. l en framtid kan man tänka sig att genvarianter för många olika gener, inklusive avsaknaden av GSTMl, kan bli etablerade riskmarkörer för olika arbetsmiljösjukdomar. De sjukdomar som ligger närmast till hands är cancer, hjärtinfarkt och kanske andra kroniska och allvarliga sjukdomar.

När det gäller dessa allvarliga sjukdomar är intresset stort. Man kan tänka sig att någon eller flera genetiska faktorer samverkar med en liten men långvarig exponering för någon faktor i arbetslivet. Det kan gälla kemiska föreningar, en eller flera i samverkan eller någon fysisk belastning. Mer svårdeñnierade faktorer som t.ex. stress kan också tänkas.

I sådana fall kan det bli mycket svårt att etablera riskmarkörer, därför

att exponeringsfaktorn är svårare att mäta än t.ex. en kemisk förening.

Anledningen till att det finns ett stort forskningsintresse är, att genetiska riskmarkörer i en framtid skulle kunna användas för riskbegränsande åtgärder i arbetslivet. En konventionell epidemiologisk teknik räcker inte till för att bevisa att små grupper utsätts för även relativt stora riskökningar. Inte heller cellstudier eller djurstudier är alltid övertygande, därför att celler och djur kan dåliga "modeller" för vara människan. Erfarenheten visar att de vetenskapliga uppenharheter som behövs för att uppnå t.ex. gränsvärdessänkningar, måste väl vara

underbyggda. Förhoppningen är att genetiska riskmarkörer kan ge ett

starkt bidrag. I en framtid kan man även tänka sig att gränsvärden inriktas, så att även speciellt känsliga grupper skyddas.

PROBLEM MED LÅGA RISKÖKNINGAR

En anledning till att det ännu inte finns etablerade riskmarkörer för

arbetsmiljösjukdomar är, att forskningen dras med problem om vilka

metoder som skall användas. Detta yttrar sig bland annat i att det ofta

publiceras motstridiga data. Orsaken kan vara att genvarianter förekom-

mer olika spridda i olika befolkningar och att det kan hli omöjligt att

330 Bilaga 17

jämföra data från olika länder. Ett annat problem är att det krävs stora grupper av människor för att få statistiskt säkerställda data. Det kan helt enkelt vara svårt att i ett land samla ihop ett tillräckligt stort antal exponerade för att göra en meningsfull studie.

De ovan angivna problemen kan i sin tur härledas från en faktor som redan berörts, nämligen det att riskmarkören inte anger en särskilt hög

riskökning. Avsaknad av genen GSTM1 ger kanske en fördubblad risk. Detta är inte en särskilt stor riskökning, om man jämför med den

riskökning som det innebär att röka. Den riskökning avsaknad som en av GSTM1 ger, kanske väl kompenseras av att man äter en väl sammansatt kost som inkluderar A-vitamin och andra faktorer som

skyddar mot cancer. En sak är dock säker: GSTM1 kan inte ensamt

förklara varför en del personer får att röka och andra inte får cancer av cancer. Många andra gener, kostfaktorer, kaloriintag m.m. kan också påverka.

Samma faktorer kan på ett kanske okontrollerat sätt dölja eller förstärka eventuella riskökningar av undersökta genvarianter i den forskning som är riktad mot arbetsmiljösjukdomar. Dessa faktorer kan vara olika starka i olika länder.

OLIKA ARBETSMILJÖFAKTORER

För att komplettera bilden kan utredningen även nämna att för ett par år sedan publicerades en studie som angav en riskmarkör för den

allvarliga yrkessjukdomen beryllios. Riskmarkören var en genvariant i

den sä kallade HLA-gruppen av gener. I studien angavs att genvarianten förekom hos cirka 30% av de friska personer som undersökts. Nästan 100% av dem som drabbats av beryllios bar anlaget. Dessa siffror säger att HLA-genvarianten kan vara en stark riskfaktor, trots att den är

vanlig bland friska människor. De anger att en stor del av befolkningen skulle vara sjuk i beryllios, om arbetsmiljöfaktorn fanns allmänt spridd i vår omgivning. Nu är emellertid detta inte fallet. Faktorn är mycket specifik, nämligen grundämnet beryllium. Beryllium används endast i

mycket exklusiva sammanhang nu för tiden. Redan 1930-talet, långt

innan gentester fanns, insåg att beryllium farligt för människor.

man var Gränsvärdet i Sverige har sedan länge varit extremt lågt.

Bilaga 17 331

SAMSPEDET MELLAN SJUKDOMAR, GENVARIANTER OCH

SKYDDSATGARDER

Exemplen ovan visar det nuvarande kunskapsläget. Genetiska riskmarkörer är ett begrepp som funnits länge i den medicinska debatten. De

genvarianter som anger hög risk sig till känna och förknippades

gav med sjukdom långt innan gentekniken fanns. Dessa genetiska sjukdomar har skilts ut från andra sjukdomar och i sjukvården har speciella

kliniker inrättats för att hjälpa drabbade familjer. Genteknikens bidrag

har varit att exakt ange vilka genvarianter det gäller och att exakt ge

information vid riskbedömning på individnivå för enskilda familjemed-

lemmar.

Det finns också exempel där speciellt känsliga individer skyddats

av

regleringar och riskbegränsande åtgärder långt innan gentekniken fanns.

Beryllium är en arbetsmiljöfaktor, användning uppenbarligen vars begränsats på det sättet. Genteknikens bidrag här vetenskapligt är av stort intresse men på riskbedömningsområdet har det snarast bekräftat det man tidigare anat.

Ett nytt inslag är att i forskningen fokusera samband mellan

svaga miljöfaktorer och vanligt förekommande genvarianter. De det gener som gäller, har i allmänhet inte tidigare förknippats med sjukdom. Miljöfaktorerna skulle kanske ha kunnat uteslutas det har framstått men som opraktiskt eller alltför kostsamt. I stället har exponeringen sedan kanske lång tid tillbaka begränsats, så att tidigare använda metoder inte förmått att upptäcka sambanden med någon exponering och sjukdom. Det finns dock anledning att tro att det finns och alltid har funnits speciellt känsliga individer, som kan ha drabbats sjukdom trots dessa av åtgärder. Skulle dessa individer kunna identifieras med gentester, ökar

chansen att styrka tidigare förbisedda samband. Det kan bland annat gälla sambandet mellan miljöfaktorer i arbetslivet och yrkessjukdomar

såsom yrkesbetingad cancer.

Allmänt om denna nya aktivitet kan säga, att så länge det rör sig man om vanliga miljöfaktorer och vanligt förekommande riskgenvarianter, kommer riskökningen av allt att döma att liten i jämförelse med vara många andra risker i samhället. Kemiska föreningar, som har stark en

och vanlig "sammarbetspartner" bland människans torde sedan

gener, länge ha blivit igenkända farliga. Deras användning har därmed som också begränsats.

332 Bilaga 17

FARIÃÅGOR OM GENTESTER OCH DERAS POTENTIELLA

ANVANDNING I ARBETSLIVET

Redan de traditionella, kliniska metoderna att förutsäga sjukdom i samband med anställning har väckt farhågor. En del har tydliggiorts i frågeställningar om vem som skall ha tillgång till resultaten av t.ex. hälsoundersökningar. Är det bara läkaren och den undersökte eller får även arbetsgivaren informeras

Andra farhågor kan tydliggöras med exemplet med fåirsöksdjursallergier. Här kan man alltså använda muntlig information om böjveckeksem som sorteringsinstrument. Problemet är att hälften av dem som har haft böjveckeksem aldrig får försöksdjursallergi. Det är en ganska stor andel människor och sätts systemet i användning, skulle många uteslutas från visst arbete felaktiga grunder.

Innan forskningsverksamhet med biologisk monitoring påbörjats, måste frågor av den här typen klargöras inför etiska kommittéer. Problemen upphör inte därmed. Osäkerheten om hur man skall tolka data och informera den undersökte är ett kanske större problem. Bevisvärdet i den information som man hitintills har, är generellt sett svag. Skulle man i ett forskningsprojekt stöta på en individ med höga nivåer av t.ex. DNA-skada, är det svårt att tydliggöra vad detta innebär i form av risk för just den individen. Begrepp som "informerat samtycke" räcker kanske inte till för att täcka problematiken. Ingen människa kan i dag ge en uttömmande bild av vad det kan innebära att ställa upp och vara med som studieobjekt i den här typen av forskning.

Diskussionen om farhågorna har fått förnyad aktualitet i samband med att gentester börjat användas i forskningen. Nya farhågor har också tillkommit. Det beror delvis att gentesterna kan göras effektivt. Stora grupper av människor kan analyseras ett förhållandevis enkelt sätt. Därtill kommer att gentesterna har åtminstone potentialen att informera om risker med framtida arhetsmiIjösjukdomzir, redan innan

en exponering börjat och innan de berörda har den minsta t"öraning om

sjukdom. De har alltså vissa förutsättningar för att kunna fungera som screening-instrument vid anställning. l förlängningen av detta kan man tänka sig att man i framtiden mer ägnar sig att skapa sorteringsinstrument för människor, än att fortsätta med att förbättra arbetsmiljön.

Möjligheten att använda gentester för att förutsäga arbetsskada och

yrkessjukdom vid anställning framstår dock i dagens läge som

Bilaga 17 333

begränsad. Genetiska riskmarkörer när det gäller yrkessjukdomar är

vetenskapligt omstridda eller inte etablerade i dagens läge. Visserligen

kommer med all sannolikhet sådana att etableras i framtiden men erfarenheten hitintills visar att dessa riskmarkörer i så fall små anger

riskökningar. Det kommer att röra sig om en kanske fördubblad risk.

Den ursprungliga risken kan mycket liten. Redan den lilla vara ursprungliga risken, som kan uttryckas som t.ex. att l på 10.000 person kommer att drabbas under en ZO-årsperiod arbete, är svårgripbar. av Vad det sedan innebär att få den risken fördubblad, är ännu mer svårgripbart. Riskökningen kan dessutom kanske väl uppvägas andra, av delvis kända, delvis helt okända faktorer, på det sätt som redan berörts.

Med denna i och for sig än så länge osäkra bas kunskap, är det av kanske inte självklart att en arbetsgivare vill gentesta vid anställning. Först om man har flera tusen anställda är exponerade för väl som en definierad och skadlig arbetsmiljöfaktor, kan "vinsten" tänkas bli reell. Det är inte heller riskfritt att testa och selektera väl etablerat utan ett underlag. Ett problem är nämnligen att kunskapen vad viss om en gen verkligen har för betydelse i människas kropp sällan eller aldrig är en slutgiltig. Risken finns okunnighet selekterar att man av bort människor

med någon positiv egenskap. Om man utgår ifrån exemplet böjvecks-

eksem, kan man tänka sig att sorterar bort människor med livserfaman renheter, som är av stort värde i det arbete det gäller. Det kan vara svårt att utesluta denna risk med hjälp vetenskapliga metoder. av

Mot denna bakgrund kan man ställa andra framtida visioner. Under

förutsättning att den ovan omtalade berylliumrapporten står sig, kanske

någon kommer på idén att gör bruk den kunskap vuxit fram och av som

återinför beryllium som mer allmänt använt material. Idén bygger på att

ett selektivt anställningsförfarande kan användas och att exponeringen

begränsas till dem som saknar den aktuella HLA-genvarianten. Trovärdigheten i denna vision stärks av att beryllium har många

attraktiva egenskaper och skulle kunna användas i många sammanhang. Trovärdigheten minskas dock att det skulle krävas starka belägg för av att inte en enda av de utvalda skadas beryllium. Även på personerna av

detta område kan bevisningen bli svår.

334 Bilaga 17

HUR KAN MISSBRUK FÖRHINDRAS

Ett sätt att förhindra missbruk är att med information förhindra

mytbildning. Med hjälp av gentesternas allmänna rykte underblåses lätt

föreställningen att ett mycket kraftfullt instrument för sortering av människor finns eller snart kommer att finnas tillgängligt. medan den hittillsvarande erfarenheten alltså talar emot detta. En given målgrupp

för nyanserad information är läkare sitter i positioner, där

en som gentester kan bli efterfrågade. Denna grupp kan en nyckelroll. Börjar läkare ordinera tester diffusa frågeställningar och med en falsk

föreställning om kraftfullheten, förstärks lätt mytbildningen. Väljer

läkare i stället att försöka tiga ihjäl frågan av pliktetiska skäl, kan också

mytbildningen lätt förstärkas.

Det krävs inga stora investeringar i kunskap eller utrustning för att börja göra gentester på kommersiell basis. Många små laboratorier kan marknad åtminstone delvis förstoras genom mytbildning. Det se en som är möjligt att oseriös Iahoratorieverksamhet begränsas av redan en existerande regler. Om detta inte är fallet, skulle man kunna tänka sig nämnd, tar ställning till hur gentester bör utföras och vilka en som bör analyseras. Framför allt skulle nämnden kunna ta gener som ställning till indikationer för testen och att dessa anges. när testerna marknadsförs. På så sätt borde det vara möjligt att få kontroll över att verksamheten står i samklang med etablerad vetenskaplig kunskap.

Även lagstiftning förbjuder arbetsgivaren att använda gentester i som arbetslivet torde vara möjlig. Ett problem kan här vara att enskilda arbetsökanden kan låta testa sig och använda informationen för att både arbetet och speciella förmåner. Denna aktivitet, speciellt om inte de kommersiella laboratoriernas potentiella verksamhet begränsas, kan underblåsas av mytbildning och är kanske svår att kontrollera och komma med lagstiftning.

Det finns också skäl att ta upp frågan om hur nya kemiska föreningar skall testas, innan de introduceras marknaden. Möjligen hör tester, avslöjar kemikalier heryllium är, införlivats i den som av den typ som arsenal tester, regelmässigt utförs nya kemiska ämnen. av som

Bilaga 18

Ekonomiska aspekter på medicinska undersökningar i arbetslivet

UTGÃNGSPUNKTER

Inledning

Utredningen har gjort ett försök att sammanfatta de för- och nackdelar

som medicinska undersökningar i arbetslivet medför, sett från ett individ-, organisations- och samhällsperspektiv. Det bygger hälsoeko-

nomi, prioriteringar inom vården samt personalekonomi och kostnadslnyttoanalys.

Några speciella ekonomiska utredningar har inte varit möjliga att göra, vilket inte heller är avsikten. l stället är syftet att en helhetsbild ge av tänkbara för- och nackdelar av medicinska undersökningar sertfrán de tre perspektiven.

Medicinska undersökningar i arbetslivet

För att på ett konsekvent sätt kunna analysera tänkbara effekter av

medicinska undersökningar i arbetslivet, är det väsentligt att iust själva

åtgärden medicinska undersökningar preciseras.

Syftet med en medicinsk undersökning liksom undersökning i en allmänhet, kan vara antingen att upptäcka någonting, vanligen brist en eller att fungera preventivt, styrande. Hälsoundersökningar torde vara ett exempel på det förstnämnda och narkotikaundersökningar möjligen ett på det sistnämnda. Självfallet är en kombination av syftena fullt möjlig. Man får då följande typmönster:

336 Bilaga 18

f Åtgärd Za Upptäckt 3 l Medicinsk undersöknin-

Figur 1: Effekter av medicinsk undersökning

Självfallet kan alla töljdverkningar av den medicinska undersökningen inte bara vara av positiv natur, utan även negativ, t.ex. fel upptäckt, fel åtgärd eller fel prevention.

Lite förenklat uttryckt skulle frågan om medicinska undersökningar i arbetslivet vara relativt okontroversiell, givet att den anställde, dennes fackliga företrädare samt arbetsgivaren var helt överens. För enkelhetens skull förutsätts att det inte föreligger något speciellt samhällsperspektiv. Förhållningssättet till en given medicinsk undersökning kan beskrivas på följande sätt:

Arbetsgivaren vill vill inte

Vi överensstämmelse konflikt Anställde Vi inte konflikt överensstämmelse

Figur 2: Överensstämmelse eller konflikt medicinska ttntlersökom ningar

sou 1996:63 Bilaga 18 337

Den följande framställningen kan förhoppningsvis belysa, varför det kan

föreligga en konflikt mellan de två perspektiven.

Det finns för de fortsatta anledning skilja mellan två resonemangen att

situationer där medicinsk undersökning kan användas:

i samband med rekrytering

löpande under anställningstiden

Skillnaden mellan situationerna ligger i eventuella åtgärder och att dessas konsekvenser avsevärt kan skilja sig åt.

Utgångspunkter för analysen

Det kanske största problemet för den ekonomiska analysen

här är att en medicinsk undersökning inte är helt entydig eller standardiserad. Resultatet av den kommer att variera, beroende hur den genomförs av i sin helhet. Det gäller i än mindre grad eventuella åtgärder.

Resultatet av undersökningen kommer i några fall ha betydelse för

att om någon effekt över huvud taget uppstår, i andra att styrkan eller värdet av effekten avsevärt kan variera och i extremfall gå från en positiv till en negativ effekt eller omvänt. Det är detta problem som ligger bakom ordet tänkbara för- och nackdelar i syftesformuleringen. Här finns dock ingen anledning att anta annat än att de 1 medicinska undersökningarna utförs på ett normalt sätt.

Medicinska undersökningar kan tillämpning traditionell

ses som en av

undersökningsteori vad gäller 2a upptäckt 2b icke upptäckt.

resp. Två typer av undersökningsfel kan uppstå, vanligen benämnda 1 och typ Det handlar om att fel inte upptäcks borde ha upptäckts som samt om upptäckta fel som egentligen inte är fel. Det är således fråga en om mätinstrumentets eller diagnosinstrumentets precision. Just detta

problem får självfallet stor betydelse för värdet på de för- och nackdelar

som uppkommer.

Sannolikt varierar felkonsekvenserna högst avsevärt med hänsyn till vilken slags medicinsk undersökning Om det dessutom

som avses. tillkommer prognosproblem, dvs. att det skall åtgärdas inte är som något akut, kan felfrekvensen förväntas öka än mer.

338 Bilaga 18

I stort sett ett likartat resonemang som ovan kan föras kring de

eventuella 3 åtgärder som vidtas som ett resultat av en upptäckt i

jämförelse med de åtgärder som vidtagits utan en medicinsk undersökning.

Det kan finnas anledning att skilja mellan fyra typer av atgärder;

1 medicinska åtgärder 2 personalpolitiska åtgärder 3 arbetsmiljöåtgärder 4 åtgärder vad gäller arbetets innehåll

Beroende på vilken typ av medicinsk undersökning som är aktuell, kommer den ena eller andra typen av åtgärd mer eller mindre i fokus.

Betydelsen eller värdet av detta kommer att kunna variera avsevärt beroende på vilket perspektiv som är utgångspunkten för analysen.

De direkta 4 effekter förväntas av de medicinska undersökningsom

arna beror på vilken typ av åtgärd som vidtagits. Det finns självfallet

här ingen möjlighet att föra diskussion kring eventuella kausulsamen band eller om registrerade effekter är följder av helt andra åtgärder eller förhållanden.

Kriterier för bedömningar av värdet av medicinska undersökningar

Värdet av medicinska undersökningar styrs dels av vilka kriterier för bedömning som väljs, dels av utfallet dessa kriterier.

Vilka kriterier väljs styrs dels valt perspektiv, dels av livså-

som av

skådning inom respektive perspektiv. Det handlar om ett urval av

faktorer som benämns som positiva och negativa effekter av en medicinsk undersökning. Detta urval baseras på allmän kunskap om vad ett individ-, organisations- eller samhällsperspektiv innebär.

Som i de flesta kalkyler uppstår även här omfattande problem att fånga

utfallsdata, dvs. värden på de positiva och negativa effekterna. Flera av effekterna är även kvalitativa till sin natur, dvs. upplevelserelaterade på något sätt. Det innebär att en sammanfattning av värdet rimligen måste innebära att en medicinsk undersökningskostnad ställs mot ett antal kvalitativa effekter.

Bilaga 18 339

Om dessa kvalitativa effekter sedan uppväger undersökningskostnaden

är en bedömningsfråga för enskilda människor samt organisations- och

samhällsföreträdare. Det ekonom möjligen kan göra är räkna som en att fram vad dessa kvalitativa faktorer måste värda för vara att uppväga kostnaderna.

Även medicinska

om undersökningar skulle ha ett positivt värde från alla tre perspektiven, utesluter det inte alternativa åtgärder skulle

att kunna vara än lönsamma. mer

VÄRDET FÖR INDIVIDEN

Den naiva modellen

Individperspektivet är problematiskt, eftersom variationen i värderingen

kan förväntas mycket och därmed också bedömningen vara stor av värdet av de medicinska undersökningarna.

Den enklaste formen av värdering innebär helt enkelt att:

om individen helt frivilligt önskar genomgå medicinsk under-

en sökning, har den ett positivt netto- värde för individen.

om individen inte vill genomgå medicinsk undersâikning, en har den ett negativt netto- värde för individen.

Här antas för enkelhetens skull att den medicinska undersökningen inte

medför direkta utbetalningar för individen.

Problemet med individens fria val medicinsk undersökning av en är, liksom ofta vid andra fria val, att let kan påverka välfärden för andra individer, direkt eller indirekt. Här individen sitt bästa antas veta eget Det . kan därför finnas anledning att identifiera de positiva och de

negativa effekterna som en medicinsk undersökning kan föranleda,

om inte annat för att försöka förstå eventuell negativ

en inställning.

Positiva och negativa effekter

Nedan visas en sammanfattning tänkbara effekter för individen

av av en medicinsk undersökning:

14 16-0329

340 Bilaga 18

positiva 2 Bättre effekter livskvalitet

Medicinsk undersökning

negativa S Kostnad 6 Minskad 7 Kostnad effekter för undersöknin integritet för åtgärd

Figur 3: Effekter för individen.

Allmänt kan sägas att det är ytterst vanskligt att göra identifiering, kvantifiering och värdering av tänkbara effekter på individnivå. Effekterna är sannolikhetskaraktär men från ett individperspektiv kan av de bara inträffa eller inte inträffa. Dessutom är orsakssambandet mellan medicinska undersökningar, åtgärder och tänkbara effekter inte givet,

sig vetenskapligt eller upplevelsemässigt för den enskilde indi-

vare

viden. Med dessa begränsningar kan här några korta kommentarer kring

respektive effekt ges.

Positiva ejfelaer

I Längre liv. Huruvida det föreligger ett positivt samband mellan medicinska undersökningar samt åtgärder och ett längre liv kan möjligen diskuteras. Det viktiga för värdet här är individens upplevelse ett eventuellt samband. Sannolikt är dock denna faktor av underav

ordnad betydelse vid just medicinska undersökningar i arbetslivet.

2 Bättre livskvalitet. Redan själva rättigheten eller tillgången till medicinska undersökningar kan upplevas positivt. Om sedan undersökningarna kan bidra till tidig upptäckt, tidig åtgärd och därmed

Bilaga 18 34

mindre mänskligt lidande, är det ett väsentligt tillskott till livskvaliteten.

Möjligen kan också genomförda medicinska undersökningar minska

oron för det okända.

3 Bättre arbetslwalitet. Det kan både arbetsmiljön och arbetets avse innehåll, dvs. resultatet att åtgärder vidtas. Att det i sin kan ha av tur positiva effekter för organisationens resultat, är effekt på organisaen tionsnivá.

4 Bättre ekonomi. Det innebär att tidig upptäckt och tidiga åtgärder

skulle kunna minska behovet framtida sjukskrivningar alternativt

av ökade prestationer, som ersätts på något sätt.

Negativa effekter

5 Kostnad för undersökning. Om förutsätter undersökningen man att sker betald arbetstid, innebär den inga direkta utlägg. Dock kan möjligen vissa följdkostnader uppstå.

6 Minskad integritet. Vare sig vill eller inte vill genomgå man en medicinsk undersökning, kan sådan kännas personligt en som ett

intrång. Möjligen är integritetsfrågoi ibland svåra skilja från

rena att inte önskvärda konsekvenser och det är just dessa individen att som försöker undvika, t.ex. konsekvenser drogundersökning. av en

7 Kostnadför åtgärd. Det handlar dels individens tid. dels om egen eventuella direkta utbetalningar i samband med behandlingen. för t ex alkoholberoende. Möjligen kan det också så individen undgår vara att en del kostnader, om den medicinska undersökningen sker arbetsgivarens önskan och arbetsgivaren kan tänka sig finansiera nödvänatt

diga åtgärder.

8 Risk förfelbehanciling. Om felhehzindligen är effekt felaktig

en av diagnos eller är ett resultat dåligt utförande, är här underordnad av av

betydelse. Det torde vara oerhört svårt att bilda sig uppfattning

en om hur individen värderar denna faktor.

9 Oro. Det är tydligen så att de flesta människor känner inför en oro en medicinsk undersökning eller infor åtgärd. Det är för denna effekt en oerhört svårt att ha någon uppfattning individens upplevelse. om

342 Bilaga 18

10 Personalpolitiska Welaer. I samband med rekrytering torde utfallet

i åtminstone ett kortsiktigt perspektiv vara huvudsakligen negativt, dvs. fungerar nålsöga. Även löpande den medicinska undersökningen som ett

medicinska undersökningar kan fâ personalpolitiskt negativ karaktär,

en dvs. bli fråga fortsatt anställning, fortsatt arbete i samma en om

befattning eller något liknande. Samtidigt kan kortsiktiga negativa personalpolitiska åtgärder positiva för individen längre sikt. Det

vara

är motivet till de personalpolitiska effekterna sig har klassi-

att vare ñcerats positiva eller negativa, även om de sannolikt upplevs som huvudsakligen som negativa.

Värdering av effekterna

Om det över huvud taget är möjligt att göra någon samlad värdering av

effekterna medicinska undersökningar från ett individperspektiv,

av måste det göras översiktligt och resonemangsmässigt.

Om ovanstående beskrivningsmodell skulle förenklas till de värde- mäs-

sigt betydelsefulla effekterna i detta fall, erhåller man möjligen

mest

följande sammanfattning. l-lär har personalpolitiska effekter definierats

som negativa:

Starkt 2 Bättre livskvalitet

positivt värde 3 Bättre arhetskvalitet

Starkt 6 Minskad integritet negativt värde 9 Oro 10 Personalpolitiska effekter

Det är således svart att utan vidare konstatera att medicinska undersökningar skulle ha ett positivt värde från ett individperspektiv. Till yttermera visso är de tre positiva effekterna av långsiktig karaktär, de negativa kortsiktig eller uppstår direkt i samband med den av mer

medicinska undersökningen eller vid medicinsk eller personalpolitisk

åtgärd.

Ju viktigare nuet upplevs och värderas. desto mer negativ blir kalkylen för individen. I ekonomiska termer anges detsamma som att individen

har en hög kalkylränta.

Bilaga 18 343

Sammanfattande analys

Möjligen är det den enkla ekonomiska modellen bäst beskriver som

individperspektivet. Om en individ fri vilja önskar genomgå

av en

medicinsk undersökning, har den ett positivt värde för individen,

annars inte.

Dock kan den mer analytiskt orienterade modellen med positiva och

negativa effekter belysa, varför individ inte vill

en genomgå en

medicinsk undersökning. En sådan modell pekar fördelarna

att är

huvudsakligen långsiktiga, medan nackdelarna uppkommer direkt,

mer

i samband med den medicinska undersökningen

eller med den samman-

hängande åtgärden. Hur individen upplever kopplingen till arbets-

kvaliteten torde ytterst väsentligt för hela på vara synen medicinska

undersökningar.

VÄRDET FÖR ORGANISATIONEN

Organisationsperspektivet

Utredningen förutsätter här att organisationen bedriver sin verksamhet utifrån ekonomiskt rationella målsättningar. Det innebär

att det finns någon eller några slags kvantitativa och kvalitativa mål för verksamheten.

Det personalekonomiska synsättet innebär lägger organisaatt man ett

tionsperspektiv de anställda. Det innebär att de effekter vanligen

som är aktuella vid personalekonomiska kalkyler även är relevanta här.

Positiva och negativa effekter

Nedan visas de effekter i sammanfattad form kan bli följden som av en

medicinsk undersökning. Man bör observera det kan finnas

att en

mängd bakomliggande faktorer eller effekter bakom varje

nedanstående effekt:

344 Bilaga 18

1 Högre 2 Högre 3 Minskad 4 Minskad positiva produktivitet kvalitet frånvaro personaleffekter omsättning

Medicinska undersökningar

negativa 5 Undersökning Alga-ms effekter kostnad kostnad

Figur 4: Effekter for organisationen.

Positiva falaorer

1 Högre produktivitet. Grundtanken for en organisation och möjligen för hela företagshälsovården är att medicinska undersökningar skall öka den kvalitativa och kvantitativa tillgången på arbetskraft. Vid rekrytering handlar det då att kombinera befattning och rekryterad. Vid om löpande undersökningar är det fråga att reducera något problem som om

kan leda till produktivitetsförluster.

2 Högre kvalitet. Kvalitet i arbetet blir viktigare högre bristkostnaderna blir. I övrigt är argumentationen densamma som för produktivitet.

3 Minskad frárzvaro. Om medicinska undersökningar kan minska frånvaron, har de värde för arbetsgivaren och då speciellt under ett stort

perioden för arbetsgivarinträde. Det har även ett värde för arbetsgivaren

att göra frånvaron planerbar. Om medicinska undersökningar kan mer fungera tidigt Varningssystem vid risk för rehabilitering, har det som ett

ett mycket stort värde för arbetsgivaren.

Bilaga 18 345

4 Minskad personalomsättzzizzg. Om medicinska undersökningar kan

bidra till en minskad personalcnnsåittning, har det ett stort värde för organisationen, eftersom varje nyrekrytering kan kosta allt mellan 25.000 och 500.000 kr.

Negativa faktorer

5 Undersökningskostnad. Den kostnaden för

avser den medicinska

undersökningen, inklusive lönekostnaden för den undersöks.

som

6 Ätgärdskostnad. Den den del organisationen

avser som ansvarar/tar ansvaret för. Kostnaden torde variera avsevärt beroende av typ av åtgärd.

Värdering av effekterna

Redan beskrivningen effekterna har delvis indikerat av värdet av dem för organisationen. Handlar det medicinska undersökningar i om samband med rekrytering, är átgärdskostnaderna små eller negligerbara. Det handlar då om att väga undersökningskostnaden mot sannolikheten

att kunna förbättra t.ex. rekryteringsprogntusen:

Antag att en organisation ytterligare 1.000 satsar kr/undersökt i samband med en rekrytering. Antag vidare totalt fyra att testas till en totalkostnad på 4.000 kr. Antag vidare undersökningen förändrar att rekryteringen i bara vart tionde fall rekrytering, dvs. en total undersökningskostnad för att undvika misstag på 40.000. Beloppet ett 40.000 kr är relativt litet i jämförelse med tänkbara positiva effekter. Ca tio procents högre produktivitet under ett år eller tva årligen under procent fem år med en arbetskraftskostnad inklusive personalkringkostnader 400.000 kr/år. På motsvarande sätt kan föras resonemanget kring de andra positiva effekterna.

Avser den medicinska undersökningen

redan anställd personal och gäller något speciellt problem, tillkommer oftast någon slags åtgiirds-kostnad. Nu är inte heller effekterna åtgärderna givna, av utan de kan ofta

beskrivas i form av en sannolikhetsfördelning, hur

t.ex. stor andel som reagerade positivt given alkoholterapi. Det innebär allmänt en sett att lönsamheten i medicinska undersökningar minskar. Det kan dock

föreligga stora skillnader mellan olika problem, speciellt

typer av om

problemet kan tänkas leda till framtida rehabiliteringsbehov.

346 Bilaga 18 SOU l996:63

Sammanfattande analys

Värdet eller lönsamheten för en organisation av medicinska under-

sökningar i samband med rekrytering torde vara relativt stort, under förutsättning att undersökningarna har ett någorlunda hyggligt prognos-

värde. Den slutsatsen följder exemplet som utgår från ett antagande av tionde rekrytering kunde förbättras och att effekterna kunde om att var

avläsas på höjd produktivitet eller kvalitet eller sänkt frånvaro rehabilitering eller personalomsättning.

Värdet medicinska undersökningar löpande är mycket mer Situationsav

specifikt, dvs. det beror på vilket problem som avses, dess frekvens,

åtgärdens kostnad och sannolikheten för dess framgång.

Den allmänna bild kalkyler i ett organisationsperspektiv är att som ger medicinska undersökningar åtminstone lönsamhetsskâil kan förväntas av öka än minska i framtiden. Det bygger antagandet om att snarare medicinska undersökningar har ett prognosviirtle. De kan också Lika, därför att organisationer tror lönsamhet som ett mode eller som en ritual.

DET SAMHÄLLSEKONOMISKA PERSPEKTIVET

Real och finansiell kalkyl

Från ett samhällsekonomiskt perspektiv kan det finnas anledning att redovisa både real och finansiell kalkyl. Den reala kalkylen skall en en totalbild effekterna för ett samhälle Sverige. Den finansiella ge en av

kalkylen skall visa vilka intressegrupper, dvs. redovisningsenheter,

berörs av för- och nackdelar. som

Reala effekter

De reala effekterna fångas normalt i produktionstillskott eller produktionsbortfall, samt i medborgarens livskvalitet:

Bilaga 18 347

positiva 1 Mer 2 Högre produktions- 3 Högre livskvalitet effekter produktion potential 4 Högre

Medicinska undersökningar

negativa 5 Minskad 6 Ökad effekter integritet oro

De positiva effekterna skall nettoeffekter kan negativa ses som som anta värden.

1Merpr0duhi0iz. Här görs ingen skillnad mellan olika slags produktion, utan all produktion kan identifieras medräknas. som

2 Högre produktionspoterztial. Det är inte säkert att, i ett kortsiktigt

perspektiv, en medicinsk statusforbättring kan utnyttjas i arbetslivet. Ett synsätt är att potentialer inte har något värde, om de inte kan utnyttjas. Ett annat är att det ligger ett värde i att skapa potentialer, eftersom man inte känner framtidens behov.

De fyra faktorerna 3 högre livskvalitet, 4 högre arbetskvalitet, 5

minskad integritet och 6 ökad oro är redan behandlade. Det dock som skiljer mot tidigare beskrivning är att i effekterna här måste också inkluderas sådana som uppstår på individer och organisationer som en indirekt eller extern effekt. Där sådana effekter är omfattade, föreligger det starka skäl till någon form av tvingande regelsystem.

Värdering av effekterna

Med hänsyn till ovan redovisade effekter, blir värderingen oerhört

beroende av alternativkostnaden för arbetskraft. Vid hög arbetslöshet

348 Bilaga 18 SOIJ 1996:63

den relativt låg. Det innebär att medicinska undersökningar i arbetslivet ur samhällsekonomisk synvinkel då inte är en ekonomisk fråga, utan mer en fråga om livskvalitet och total välfärd. När arbetslösheten är låg, blir självfallet kalkylresultatet annorlunda.

Den finansiella bilden

Den finansiella kalkylen eller bilden skall visa vem det är som får bära de positiva och negativa effekterna av en medicinsk undersökning i arbetslivet. Här kan fem traditionella intressegrupper identifieras och där tecknen består av en ytterst summariskt bedömnd styrka i effekterna.

-

Här betraktas kommuner, landsting och staten i första hand som finansiella, skattefmansierade enheter och inte som arbetsgivare för ett stort antal anställda. Landstingen bedöms här få ansvaret för en del av de medicinska åtgärderna.

Ovanstående fördelning av effekterna måste ses som försöksmässig, varför den behöver analyseras mer fitllstäntligt.

Sammanfattande analys

Inte oväntat har medicinska undersökningar i arbetslivet störst samhällsekonomiskt värde vid låg arbetslöshet. Det resonemanget bygger då på

Förutsättningen att medicinska undersökningar i förlängningen leder till antingen en bättre medicinsk status och därmed högre produktionskapacitet eller en bättre kombination mellan en individs

medicinska status och en befattning.

Bilaga 1x 349

Det är inte heller oväntat den anställdes arbetsgivare eller organisationen som har mest att vinna att medicinska undersökningar genomförs. Det gäller åtminstone i ett snävt statiskt perspektiv. l ett

mer dynamiskt perspektiv blir sambanden mer komplicerade och pekar

mot att alla kan vinna men med risk för välfärdsfåirluster vad gäller

integritet och oro.

l i sou 1996:63 351

Bilaga 19

DROGTESTVERKSAMHETEN VID HUDDINGE SJ UKHUS

Utredningen har haft kontakt med drogtestverksamheten vid klinisk

farmakologi på Huddinge sjukhus för att reda på hur verksamheten

fungerar, uppgifter om olika typer av tester samt om de vanligaste drogernas effekter och biverkningar

Avdelningen för klinisk farmakologi analyserar narkotika i urin på

uppdrag av företag sedan år 1991. Laboratorier har tillsammans med dopinglaboratoriet på Huddinge sjukhus utvecklat ett system som kallas

"Tillförlitlig Drogtest". Systemet, som är utformat efter en internationell förebild, har till syfte att garantera ett säkert analyssvar. Det har på uppdrag av Svenska Arbetsgivarefâireningen sammanställt över-

en sikt, "Drogtester i arbetslivet" år 1992.

Bakgrunden till att laboratoriet utvecklade systemet är att Scania i

Södertälje i slutet av 1980-talet utförde enklare haschtester s.k.

screening på arbetssökande. Detta utfördes med en bristfällig metod, som var behäftad med upp till 30 % falska positiva analyssvar enligt en undersökning som var publicerad i Läkartidningen. Laboratoriets ambition blev därför att ebjuda näringslivet drogtest, skulle hålla en som vid en eventuell rättslig prövning och därmed garantera den enskilde individens rättssäkerhet. Laboratoriet är högteknologiskt och det finns

ingen övre begränsning i mängd hur många prover som det kan ta emot.

STATISTIK FRÅN LABORATORIET

Den första beställningen av narkotikaanalyser från laboratoriet vid

Huddinge sjukhus skedde år 1991. Numera utför laboratoriet analyser ungefär 200 företag från hela landet. En viss statistik från laboratoriet återfinns nedan. Det är fiårmodligen överrepresentation en av Verkstadsindustri och tyngre industri. Eftersom det är företagshälsovården som utför själva testningen, beställningen provmaterial och av i de flesta fall också står som mottagare av fakturorna, vet laboratoriet

352 Bilaga 19 sou 1996:63

inte i många fall vilket företag som testningen Litförs. Drogtester kan utföras vid olika tillfällen och med olika syften. För tillfället utgör testverksamheten ttngetär 15 % av laboratoriets

omsättning. Testerna förväntas öka med ungefär 40-50 % per år under

de närmaste aren. Med prov menas ett urinprov som lämnats av en person. Med analys

menas analys av ett preparat i ett prov. Flera analyser kan således göras

ur ett prov. Laboratoriet analyserar alltid cannabis, varför antalet

cannabisanalyser motsvarar antalet prov.

År 1992 1993 1994 1995 halvåret lza

Antal prover från företag 186 1.334 3.416 3.892 Samtliga av dessa analyserades på cannabis.

Fördelningen av positiva var

5 31 30 41 Antal analyser av amfetamin 120 980 2.173 1.980 Positiva amfetamin 1 6 8 9 Antal analyser kokain 118 366 1.237 1.036 Positiva kokain 0 0 0 0

Bilaga 19 353

Antal analyser opiater heroin/morfin 36 289 1.154 1.078 Positiva opiater 4 5 15 15

Antal analyser bensodiazepiner

10 88 88 53

Positiva bensodiazepiner

0 9 7 9

Antal analyser fencyklidin

O l 1 4

Positiva fencyklidin

O 0 O O 1:a halvåret 1995 var antalet positiva av de narkotiska analyserna 1,6 % av det totala antalet analyser. Tas även bensodiazepiner med blir det 1,9 %. Det är dock svårt att dra några lánggâende slutsatser dessa siffror av av flera anledningar.

Drogtesterna utfördes slumpvis, vid olycksfall, vid misstanke, vid

-

nyanställning och under rehabilitering. Det är således ingen genom-

snittspopulation utan t.ex. tester gjorda vid misstanke har med stor

sannolikhet flera positiva än t.ex. vid nyanställning.

En del företag beställer endast analys ett begränsat urval de

- av av narkotiska Eftersom

preparaten. laboratioret endast analyserar det

beställda, kan det innebära någon intagit amfetamin och det att om

endast är förkryssat cannabis på remissen upptäcks inte amfetaminet.

354 Bilaga 19

En del missbrukare är med stor säkerhet kunniga i att manipulera ett prov så att ett positivt utfall undviks.

Ibland är tiden mellan kallelse och provtagning så lång att narkotikan som finns i kroppen har försvunnit eller reducerats till sådan mängd att den inte kan upptäckas.

Dessa ovanstående faktorer, där en del gör att antalet positiva tester ökar och en del gör att de minskar, innebär följaktligen att inga långtgående slutsatser kan dras.

Dopinglaboratoriet är det enda laboratoriet i Sverige som kan utföra analys av anabola steroider. Till för något år sedan gjordes det nästan uteslutande analyser för idrotten, lär Riksidrottsförbundet var upp-

dragsgivare. I takt med det allt mer förekommande inissbruket av

anabola steroider utanför idrotten, har antalet nya beställare av analyser ökat. Företag är en av dessa nya beställare.

Ãr 1992 1993 1994

1995 1 :a halvåret

Antalet analyser av anabola steroider beställda av fört-.tzig

0 0 31 190

Positiva anabola steroid analyser

0 O l O

TESTKEDJ AN

Narkotikaanalyser i urin utförs i ökande utsträckning i Sverige och med mycket varierande kompetens. Undersökningar utförda under senare år

har påvisat skillnader i analysernas kvalitet mellan olika laboratorier.

Både falskt positiva och falskt negativa analysresultat kan få svåra

följder för den enskilde. Det resultat som slutligen erhålls är beroende av ett antal faktorer. För att ett korrekt svar maste man bygga upp en hel kedja, chain-ofcustody, från kallelsen och provtagning till

transport och analys samt svarsrapportering. Bryts den kedjan gär det

inte att lita på slutresultatet.

Bilaga 19 355

Kedjan kan i enkelhet beskrivas nedan: som

Kallelse I Provtagning I Transport av provet till laboratoriet I Analys I Tolkning av resultatet I Rapport av resultatet

Den svagaste länken är utan tvekan tiden mellan kallelse och provtagning. Där kan medveten eller omedveten manipulation av provet ske. Laboratoriet har ingen kontroll över dessa delar, varför den delen endast kan påverkas genom information och instruktioner till de som utför dessa moment.

Laboratoriet informerar på två sätt. Det sker för det första genom remissen som är speciellt utformad med instruktiv text på baksidan för att vara till hjälp. För det andra vill laboratoriet att alla utför själva som provtagningen skall ha genomgått den provtagarutbildning som laboratoriet erbjuder kostnadsfritt.

En jämförelse kan även göras med dopingtester inom idrotten. Idrotten har utformat mycket strikta föreskrifter hur dopingkontroll skall om en gå till. Den sker enligt följande huvudprincip.

Kontroller i samband med en idrottstävling skall genomföras av en testgrupp som består av minst två personer, varav en skall vara ansvarig

och utsedd av Sveriges Riksidrottsförbunds Dopingkommission. De

personer som skall kontrolleras kan utväljas av den testansvarige. Kallelsen till kontrollen skall skriftlig. Den kallas till kontroll vara som har rätt att ta med sig en förtroendeman till kontrollen, t.ex. en tränare eller en ledare. Om den person som kallats till kontroll inte genast kan inställa sig till kontrollen, skall någon testgruppen godkänd av person ledsaga den kallade till dess att godkänt prov lämnats. Ingen ovidkommande får uppehålla sig i provtagningslokalen under provtagningen. Den aktive väljer ut flaskorna för urinen. De skall

356 Bilaga 19

märkas på ett outplånligt sätt. Kodmärkningen skall antecknas i ett protokoll som förs vid provtagningen. Den aktive skall lämna ett

urinprov under överinseende av någon i testgruppen. Den testansvarige

skall därvid förvissa sig om att den aktive inte manipulerar med sitt prov. Urinet fördelas på två flaskor, ett A-prov och ett B-prov. Så snart

som provtagningen är avslutad skickas proverna till ett av Internationel- Olympiska Kommittén ackrediterat analyslaboratorium. Dopinglabo-

ratoriet vid Huddinge sjukhus är det enda i detta hänseende ackrediterade laboratoriet i Sverige. Det finns totalt cirka 20 laboratorier i hela

världen. A-provet analyseras snarast möjligt och utan att identiteten på den som testats röjs. Analysen skall utföras enligt de regler som gäller

för ackrediterade laboratorier. Om den kontrollerade så önskar, kan han

få tillfälle att närvara vid analysen av B-provet.

ANALYSFÖRFARANDET

När provflaskorna ett A-prov och ett B-prov kommer till - laboratoriet vid Huddinge sjukhus undersöks sigilltejpen noggrant på de båda flaskorna som urinet kommer Skulle tejpen vara skadad eller

öppnad under analyseras inte Är tejpen inte

transporten, proverna. skadad, registreras, märks och kodas flaskorna. Allt detta sker för att

undanröja eventuella förväxlingar laboratoriet och för att flaskorna

senare skall kunna utgöra bevis vid en rättegång. En av flaskorna ställs

sedan in i ett låst kylskåp för förvaring. Den förvaras där i minst tre

månader eller till en eventuell rättslig prövning är avgjord. Innehållet i flaskan skall fungera som ett bevismaterial och kunna analyseras på begäran av den som lämnat ett positivt prov.

Analyserna genomgår en analys i två-tre steg. Urinen i flaska A

genomgår först en analys där koncentrationen av kreatinin mäts för att se om provet eventuellt är utspätt. Kreatinin bildas vid musklernas energiomsättning. Det är således ett kroppseget ämne. Ett normalt

urinprov skall innehålla kreatinin. Förekomsten av kreatinen visar således att provet verkligen består av urin. Kreatininhalten visar också en eventuell utspädning artificiell eller fysiologisk. En nedre gräns för

normalt koncentrerad urin är 4 mmol/l. Om provet har en kreatininhalt under gränsvärdet, går provet inte vidare till nästa analyssteg och laboratoriet meddelar detta till beställaren. Laboratoriet rekommenderar

då att en ny provtagning sker.

Är kreatininnivån tillräckligt immunologisk screening, där hög görs en

Bilaga 19 357

positiva prov sållas från de negativa. De negativa proven rapporteras som slutresultat, trots att det teoretiskt är möjligt att något är falskt.

De postiva proven går vidare till en verifiering med gaskromatografi/

masspektrometri GC/MS. Denna analys ger ett "fingeravtryck" de av ämnen som hittats i den immunologiska screeningen. Detta fingeravtryck jämförs med ett referensbibliotek bestående av kända substanser

och ger därmed en hundrapocentigt säker identifiering.

Anledningen till att inte också de negativa proven verifieras är kostnadskäl. De immunologiska analysmetoderna är förhållandevis billiga jämfört med den mer komplicerade GC/MS-analysen. Det skulle således fördyra analyserna högst avsevärt samtliga skulle

om prover verifieras.

Några missbrukare undgår således upptäckt. Ingen kommer dock felaktigt att anklagas för missbruk. Resultatet granskas sedan av en läkare som är kunnig i missbruksmedel och provtagning innan svaret länmas ut.

Priset på marknaden för narkotika- och läkemedelsanalyser har sjunkit

markant under de senaste åren. I dagsläget kostar en analys ett av preparat strax över 50:- inklusive provtagningsmaterial. Ofta tillkommer

verifieringskostnader för ett eventuellt positivt svar med 400-500:-.

Troligtvis kommer priset att sjunka ytterligare, då automationen ökar, priset på reagens minskar samt p. g.a. konkurrens från flera laboratorier.

Priset på en anabol steroidanalys är cirka 700:-. Orsaken till att det

priset ligger så pass mycket högre än priset när det gäller en analys av narkotika, beror på att det inte finns enkla screeningsmetoder utan alla

analyser utförs med gaskromatograf/masspektrometer som kräver mycket manuellt arbete. Det är tveksamt om priset i denna del kommer

att sjunka de närmaste åren.

ALTERNATIVA TESTMETODER

Utredningen har även övervägt det finns några alternativa testom metoder till medicinska undersökningar med drogtester och alkoholtester i arbetslivet. I det sammanhanget har utredningen gjort ett besök hos Unirisk AB i Mörby och studerat Novascan metoden. Metoden är

dock ännu så länge i projektstadiet.

358 Bilaga 19

Den viktigaste och mest oersättliga tillgången som ett företag har är det mänskliga kapitalet. Det gäller att vara aktsam om detta och de enskilda individerna. Samtidigt har det på olika sätt en mycket stor betydelse att

dessa individer dag ut och dag in kan fungera ett tillfredsställande

sätt. Särskilt gäller detta för piloter och sjökaptener även lastbils-

men

chauñrer och truckförare m.fl. Om dessa inte fungerar tillfredsställande och det sker en olycka, kan det få ödesdigra konsekvenser för de in-

blandade. Det kan även medföra stora ekonomiska förluster Rör och skadeståndskrav mot arbetsgivarna. Därför är det viktigt att få reda på

hur en arbetstagare fungerar varje dag, innan han påbörjar sitt arbete. Det behöver då inte just fråga drog- och alkoholproblem. Även

vara om personliga problem av annat slag i familjen eller dålig sömn påverkar

arbetstagaren. Det kan få till följd att arbetsmomenten, även om de är rutinmässiga, görs för långsamt eller t.o.m. helt felaktigt.

Den nämnda metoden är en självtest. Metoden går ut på att den som

skall testa sig på arbetsplatsen eller hemma sätter sig framför en dataskärm och en box med knappar och ratt. Där gör han test en en som utvisar såväl uppmärksamheten som koordinationen. Normalt tar testen 5-10 minuter. Basen består av 30 tester efter varandra. Efter den sista testen faller den första bort. För varje test kan och ny var en se hur dagsformen är i förhållande till de senaste 30 dagarna. Om han då timer att han, oberoende av orsaken, inte alls är i normal form, kan han anmäla detta till arbetsgivaren och hemställa om att för den dagen

få bli befriad från eventuella riskfyllda arbetsmoment. Arbetsgivarens

intresse i detta ligger i att han alltid har arbetstagare är fysiskt och som

psykiskt i form och inte riskerar att vålla sig själva och andra skada.

Kostnaden för systemet beräkns test förutom utrustningen. per Lämpligen kan man beställa en licens för programmet. Då får man göra hur många tester som helst. I det fallet torde kostnaden uppgå till cirka

en halv miljon kronor.

Denna metod har helt klart sina fördelar, genom att den ersätter den

traditionella medicinska undersökningen med bl.a. blod- och urinprov.

Den främsta fördelen syns vara att arbetstagare som riskerarar att för

dagen vålla skador får ägna sig andra arbetsuppgifter. Metoden är inte heller i sig integritetskränkande. Rent juridiskt är även de problem

som kan vara förenade med användandet av metoden arbetsplatserna enklare att lösa än som gäller vid drogtester m.fl.

Den största nackdelen är enligt utredningen att man inte får fram

Bilaga 19 359

orsaken till att dagsformen är sämre än normalt. Är det tillfällig en störning på grund av personliga problem i familjen eller ligger det djupare problem bakom Sá länge inte vet orsaken till det faktiska man förhållandet, kan man inte lösa problemet eller hjälpa den enskilde med att få en behandling. Med hänsyn härtill och då det ännu så länge är ett projekt i försöksstadiet, anser inte utredningen att detta är metod en som i dag kan ersätta medicinska undersökningar. Däremot kan metoden i många fall visa sig vara ett bra komplement till dessa.

Bilaga 20

OLIKA DROGERS EFFEKTER

De vanligaste "drogerna" i arbetslivet kan indelas i fyra grupper:

narkotika, läkemedel, anabola steroider och alkohol. -

I den följande beskrivningen tar dock utredningen inte särskilt upp

effekterna av alkohol.

NARKOTIKA

Cannabis

Upplevelser under ruset beror losen, tillförelsesâttet, personligheten, miljön och de förväntningar som missbrukaren har drogen. Samtidigt intag av en annan drog kan starkt påverka rusupplevelsen och ge förstärkningar. Intag i mindre mängder marijuana: 0,5 1.0 gram, hasch: 0,2 0,5 gram eller cannabisoljzi: några droppar kan ge följande effekter:

förändrad uppfattning av tid, rymd och avstånd, minskad självkritik och sviktande omdöme, sämre inlärningsförmåga, koncentrationssvårigheter. långsamma reflexer, koordinationssvårigheter, försämrad förmåga att följa föremål i rörelse, -

dålig reaktion ljus och

försämrad muntlig koordination. -

Intag i större mängder ger en effekt motsvarande den som upptriitler vid

intag av hallucinogener, dvs. svåra sinnesvillor. Dessutom:

irrationellt uppförande och förfåilielsetankar och

-

362 Bilaga 20

regelrätta förvirringstillstand psykoser.

-

I många fall liknar reaktionen den som uppträder vid schizofreni. varför

sluten psykiatrisk värd ofta blir nâivändig. Ruseffekterna försvinner

inom några dagar.

För de miljöer som kräver vaksamhet och reaktionsförmága, t.ex. tillverkningsindustri, trafik och byggnation, kan cannabispáverkan utgöra allvarlig säkerhetsrisk. Även sedan avklingat och miss-

en ruset

brukaren känner sig nykter, kan viktiga psykiska funktioner vara nedsatta med olycksrisk som följd.

Psykiska långsiktiga skador som påverkar arbetsförmägan kan bli

följden. Svåra förvirringstillstånd med grova förvrängningar av

verklighetsuppfattningen samt söderfall av personligheten. l sin svåraste

form amotivationssyndrom där missbrukaren tappar intresset för allt utom cannabisintag och samtidigt saknar insikt om sin belägenhet. Eftersom THC, delta-9-tetrahydrocannahinol, dvs. ett kemiskt ämne i cannabis, kan lagras i kroppen upp till 50 dagar, påverkas nervsystemet under en lång tid. Det är en förklaring till s.k. âtertripparnzi. ruseffekter som återkommer oväntat flera dagar efter det att man rökt cannabis.

Återtrippar kan upplevas skrämmande och är en fara i t.ex. trafiken.

Cannabis försämrar korttidsminnet och förmågan till logiskt tänkande.

Den allvarligaste psykiska komplikationen är haschpsykos. Miss-

brukaren insjuknar ofta dramatiskt, med växlande sinnesstämningar,

vanföreställningar, och aggressivitet. Ökad korttidsfrånvaro. svärigoro heter med precisionsjobb, bristande motivering och förändrad verklighetsbild gör att missbrukaren är olämplig de flesta arbetsplatser.

Det finns även sociala aspekter och "smirtorilrker" att beakta. l Sverige är det inte accepterat bland allmänheten och avvikande från normalt beteende att nyttja cannabis. Det är därför vanligt att missbrukaren

ansluter sig till socialt avvikande grupper. Därmed ökar risken för

kontakt med olika slag av kriminella verksamheter.

Eftersom det är svårt att finansiera ett missbruk med en ordinär inkomst, behöver missbrukaren ihop pengar andra sätt. Stölder arbetsplatsen från arbetskamrater eller arbetsgivaren är därför ofta förekommande företeelser. Ett annat sätt att skaffa sig pengar är att missbrukaren langar till arbetskamrater eller till andra som han kommer i kontakt med genom arbetet. Pâ det sättet sprider sig misshruket

Bilaga 20 363

arbetsplatsen och andra blir "smittade" av missbruket. Ingen arbetsplats kan från det perpektivet anses lämpligt för en missbrukare. Det är således inte bara en säkerhetstråga. utan också en fråga om att det är t.ex. högst olämpligt att en missbrukare har en anställning som innebär kontakt med ungdomar.

Kokain centralstimulerande

Effekten av medlet beror på mängden och sättet man tagit drogen,

tidigare erfarenheter, vilken stämning man befinner sig i samt om man druckit alkohol eller intagit andra droger samtidigt. Kokain är extremt hastigt beroendeframkallande. Ett enda intag kan leda till långvarigt missbruk. Medlet ger en kraftig stimulering av centrala nervsystemet. Ruset, som kommer snabbt efter intaget och som försvinner inom några timmar, har följande huvudsakliga effekter:

sviktande omdöme, känsla av kraft och högre hjärtverksamhet. -

Ett missbruk kan medföra bådefjârislça och psykiska Iángxikrigcz skador som påverkar arbetslivet. Av det som kan tänkas påverka arbetsprestationen kan nämnas:

muskelkramper, hjärtinfarkt samt -

kokainpsykoser med förvirring, ångest, förfåilielsen1zini och för-

vrängd verklighetsuppfattning.

Hos kroniska missbrukare ersätts ruset gradvis av rastlöshet. extrem retlighet, sömnlöshet, misstänksamhet. hallucinationer och vanföreställningar.

I fråga om de sociala aspekterna och ".s-mirr0ri.v/r1cz " hänvisas till vad som ovan anförs om cannabis.

Crack centralstimuleramde

Crack är en variant av kokain. Det iir kokaiithytlrokloritl som omvandlas till "fri bas". Vid rökning tas den upp snabbt och ger en nästan omdelbar effekt. Crack har blivit ett allvarligt problem i USA under de senaste åren. I Europa är det främst England och Spanien som drabbats.

364 Bilaga 20 sou 1990:63

Sverige har hitintills varit relativt törskonat. En del tillslag polisen av har dock gjorts. Vid en analys kokain hittar även ett eventuellt av man intag av crack.

Amfetamin centralstimulerande

Efekten av medlet beror även här mängden och sättet som det

intagits på samt det kombinerats med drog. Drogen är om en annan vakenhetshöjande och allmänt stimulerande. De viktagaste ruseffekterna är:

upplevelse av skärpt sinnesförmåga samt avtrubbning av omdömet och minskade hämningar. -

Efter en kort tids användning är ökad livlighet och energi. uppskjutna trötthetskänslor samt känsla välbefinnande vanligt. Ökade doser en av ger rastlöshet, pratsamhet, upphetsning och bisarrt uppträdande. Många missbrukare blir också aggressiva och tientliga. Mycket höga doser kan orsaka oregelbunden hjärtverkszimhet. bristande koordination och kollaps.

Psykiska och fysiska läizgticl.sjj7ilcrer kan bli följden. Kroniska miss-

brukare kan utveckla amfetaminpsyktws, mental rubbning

en en som påminner om paranoid schizofreni. Svåra missbrukare kan ofta plötsliga infall, en följd av allmän förvirring. störningar i iakttagelseförmågan och av den avvikande livsstil ofta följer missbruket. som av

I fråga om de sociala aspekterna och "smirmrislçerna " hänvisas till vad

som ovan anförs om cannabis.

Heroin och andra opiater

Efekten av medlet beror mängden och sättet man intagit drogen samt

tidigare erfarenheter drogen. Heroin och andra opiater har främst av följande effekter under ruset:

bedövning,

försämrad tids- och avständsbetlömning samt -

försämrad talförmåga och långsammare motorik.

-

Den allvarligaste akuta risken vid opiatmissbruk är dödliga överdoser.

Overdödligheten hos heroinmissbrukare är tio till femton gånger högre

Bilaga 20 365

än för normalbefolkningen i motsvarande ålder.

Psykiska och fysiska långtidsqffbkter kan bli följden. En viktig effekt av långvarigt missbruk är själva injiceringstekniken. Orena sprutor och kanyler överför i många fall HIV, gulsot eller safylokocker.

I fråga om de sociala aspekterna och "smittorzlvkzama " hänvisas till vad som ovan anförs om cannabis.

LSD, ecstacy, fencylidin m.fl.

Dessa droger förekommer i Sverige i mindre omfattning än de ovan uppräkande. Mycket företag har hitintills haft någon önskan om att få dessa analyserade. Laboratoriet tar av den anledningen inte upp deras effekter.

LÄKEMEDEL

En rad läkemedel främst psykofarmakzt kan missbrukas. De är därför klassade som narkotika. Det gäller t.ex. bensodiztzepiner. Frågan om att behandla och förebygga beroende och missbruk av läkemedel har

Socialstyrelsen tagit upp och utrett i sina allmänna råd 0990:7 om

beroendeframkallande psykofarmaka. Omfattningen av missbruket är inte kartlagt med någon större noggrannhet. Emellertid är det känt att missbruk av vissa läkemedel bl.a. kan trafikfara. Frågan att vara en om värdera läkemedlens betydelse som missbruksmetlel och i trafikhâiseentle faller dock utanför denna Litrednings kartläggning. Frågeställningen är även synnerligen komplicerad. En depressiv person som använder ett antidepressivt medel kan bli en biittre förare åin om han inte behandlats. De grupper som Socialstyrelsen anser har betydelse för ktärttirinågan är följande:

Diabetesmedel Antihypertensiva Muskelavlappnande Anestetika Anal getika

Antepeleptika

Neuroleptika Antidepressiva Hostmedel

366 Bilaga 20

Antihistaminer

ANABOLA ANDROGENA STEROIDER

Effekten av dessa preparat beror pá vilka preparat som väljs samt

mängden och på vilket sätt det intagits. I grova drag kan det sägas att den som missbrukar anabola steroider under själva "kuren" pendlar mellan överdrivet självförtroende, lättretlighet och humörsvängningar.

Mellan missbruksperioderna drabbas personen ofta av depression,

abstinens och sömnlöshet.

De för en arbetsplats betydande biverkningarna är aggression och

omnipotens, dvs. en känsla av osârbarhet Stålmannen. Det aggressiva

beteendet är ofta oberäkneligt och i form av vredesutbrott 80m ibland följs av misshandel. De impulshämmade funktionerna som normalt finns är satta ur spel. De arbetsplatser där anabola steroidmissbruk torde utgöra en säkerhetsrisk finns hos t.ex. prllisen, försvaret, vaktbolag och inom trañksektorn.

Långvariga psykiska och fysiska øçâzzktøer som påverkar arhetsförmågan

kan bli följden. Endast lite forskning är gjord, varför de långvariga

effekterna inte är klarlagda.

I fråga om de sociala aspekterna och ".smirtri.skráriza " hänvisas till vad som ovan anförs om cannabis. l övrigt kan tilläggas att det lätt bildas subkulturer, där manliga ideal får överdrivna proportiçner.

Statens offentliga utredningar 1996

i

Kronologisk förteckning

Den nya gymnasieskolan hur går det U. 26. Ny kurs i trafikpolitiken + Bilagor. K. . - Samverkansmönster i svenskforslmings- 27. En strategiför kunskapslyftoch livslångt lärande. . finansiering.U. U. Fritid förändring. i 28. Det forskningspolitiskalandskapeti Nordenpå . Om kön och fördelning av fritidsresurser.C. 1990-talet.U. Vem bestämmervad EU:s interna spelreglerinför 29. Forskningoch Pengar.U. . regeringskonferensen 1996.UD. 30.Borgenärsbrotten en översyn av ll kap. - Politikområdenunderlupp. Frågor om EU:s första brottsbalken.Fi. . pelareinför regeringskonferensen 1996.UD. 31.Attityder och lagstiftningi samverkan Ett år medEU. Svenskastatstjänstemäns + bilagedel.C. . erfarenheter av arbeteti EU. UD. 32. Mössoch människor.Exempelpå bra Av vitalt intresse.EU:s utrikes-och IT-användningblandbarn och ungdomar.SB. . säkerhetspolitikinför regeringskonferensen. UD. 33.Banverketsmyndighetsroll m.m. K. Batterierna en laddadfråga. M. 34.Aktiv arbetsmarknadspolitik expertbilaga. + A. - Omjärnvägenstrañldedning m.m. K. 35.Kriminalunderrättelseregister Forskningför vår vardag.C. DNA-register. Ju. .EU-mopeden. Ålders- och behörighetskravför 36.Högskolai Malmö. U. tvâ- och trehjuligamotorfordon.K. 37. Sverigesmedverkani FN:s familjeår. S. .Kommuneroch landstingmedbetalnings- 38. NationalstadsparkenM. svárigheter.Fi. 39. Rapportfrån klimatdelegationen1995. Offentlig djurskyddstillsyn.Jo. Klimatrelateradforskning. M. Budgetlag regeringensbefogenheterpå 40. Elektroniskdokumenthantering.Ju. finansmaktensområde.Fi. 41. Statensmaritimaverksamhet.Fö. .Union för både öst och väst. Politiska, rättsliga 42. Demokratioch öppenhet.Om folkvaldaparlament och ekonomiskaaspekter av EU:s sjätte och offentligheti EU. UD. utvidgning. UD. 43.Jämställdheteni EU. Spelregleroch Förankringoch rättigheter.Om folkomröstningar, verklighetsbilder.UD. utträdesrätt,medborgarskapoch mänskliga 44. Översyn av skattcflyktslagen. rättigheteri EU. UD. Reformeratförhandsbesked.Fi. 17. Bättre trafik med väginformatik. K. 45. Presumtionsregeln i expropriationslagen.Ju. - .Totalförsvarspliktiga m95. Förslag om jobb/studier 46. Enskilda vägar. K. efter muck, bostadsbidrag,dagpenning, 47. Cirkelsamhället.Studiecirklarsbetydelserför försäkringar. Fö. individ och lokalsamhälle.U. .Sverige, EU och framtiden.EU 96-kommitténs 48. ShapingSustainableHomesin Urbanizing an bedömningarinför regeringskonferensen 1996. World. SwedishNationalReportfor HabitatIl. N. UD. 49. Reglerför handelmedel. N. 20. Samordnadrollfördelning inom teknisk forskning. 50. Förbud mot vapen allmänplats m.m. Ju. U 51. Grundläggandedrag i en ny arbetslöshetsförsäk-

.Reform och förändring. Organisationoch

ring alternativoch förslag. A. verksamhetvid universitetoch högskolorefter 52. Precisering av handelsändamålet i detaljplan.M. 1993árs universitets-ochhögskolereform.U. 53. Kalkning av sjöar och vattendrag.M. 22. Inflytande riktigt Om elevers rätt till 54. Kooperativa möjligheteri storstadsomrâden. S. inflytande,delaktighetoch ansvar. U. 55. Sverige,framtidenoch mångfalden.A. 23.Kartläggningoch analys av denoffentliga sektorns 55. På väg mot egenföretagande. A. upphandling av varor och tjänstermed 55. Vägarin i Sverige.A. miljöpåverkan.N. 56. Hälften vore nog om kvinnor och män - 24. Från Maastrichttill Turin. Bakgrundoch övriga 90-taletsarbetsmarknad.A. EU-ländersförslagoch debattinför 57. Pensionssamordning üir svenskari EU-tjänst.Fi. regeringskonferensen 1996.UD. 58. Finansieringen det civila försvaret.Fö. av 25. Från massmediatill multimediaatt digitaliserasvensktelevision.Ku.

Statens 1996

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

59. Europapolitikenskunskapsgrund. En principdislcussion utifrån EU 96-kommitténserfarenheter.UD. 60. Miljö och jordbruk. Om EU:s miljöregler och utvidgningens effekter den gemensamma jordbrukspolitiken. UD. öLMedlemsstateroch medborgare. Förhållandet mellanstora och småländeri EU. Rättsliga och inrikes frågor. UD. 62. EU, konsumenterna och maten Förväntningaroch verklighet. Jo. - 63. Medicinskaundersökningari arbetslivet.A.

Statens 1996

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Socialdepartementet

Möss och människor.Exempel bra Sveriges medverkan FN:s familjeår. 37 i IT-användningbland barn och ungdomar.32 Kooperativamöjligheteri storstadsomrâden. 54

Justitiedepartementet Kommunikationsdepartementet Kriminalunderrâttelseregister Omjärnvägenstrañkledning m.m. 9 DNA-register. 35 EU-mopeden. Ålders- och behörighetskravför Elektroniskdokumenthantering.40 tvá- och trehjuliga motorfordon. ll Presumtionsregelni expropriations1agen.45 Bättre trafik med väginformatik. 17 Förbud mot vapen allmänplats m.m. 50 Ny kurs itrañkpolitiken + Bilagor. 26 Banverketsmyndighetsroll m.m. 33 Utrikesdepartementet Enskilda 46 vägar. Vem bestämmervad EU:s interna spelregler inför Finansdepartementet regeringskonferensen 1996. 4 Politikomrádenunderlupp. Frågor om EU:s första Kommuneroch landstingmedbetalningspelare inför regeringskonferensen 1996.5 svårigheter.12 Ett âr medEU. Svenskastatstjänstemäns Budgetlag regeringensbefogenheterpå erfarenheter av arbeteti EU. 6 ñnansmaktensområde.14 Av vitalt intresse. EU:s utrikes- och Borgenärsbrotten en översyn av 11 kap. säkerhetspolitikinför regeringskonferensen. 7 brottsbalken.30 Union för både öst och väst. Politiska, rättsliga Översyn skatteflyktslagen. av och ekonomiskaaspekter av EU:s sjätte Reformeratförhandsbesked.44 utvidgning. 15 Pensionssamordning för svenskari EU-tjänst. 57 Förankringoch rättigheter. Om folkomröstningar, utträdesrätt,medborgarskapoch mänskliga Utbildningsdepartementet rättigheteri EU. 16 Den gymnasieskolan hur går det l nya - Sverige,EU och framtiden. EU 96-kommitténs Samverkansmönster i svenskforskningsfinansiering.2 bedömningarinför regeringskonferensen 1996.19 Samordnadrollfördelning inom tekniskforskning. 20 Från Maastrichttill Turin. Bakgrundoch övriga Reform och förändring. Organisationoch verksamhet EU-länders förslag och debattinför vid universitetoch högskolorefter 1993års regeringskonferensen 1996. 24 universitets-och högskolereform.21 Demokrati och öppenhet.Om folkvalda parlament Inflytandepå riktigt Om elevers rätt till och offentlighet i EU. 42 inflytande,delaktighetoch 22 ansvar. Jämställdheten i EU. Spelregler och En strategi för kunskapslyftoch livslångtlärande.27 verklighetsbilder. 43 Det forskningspolitiska landskapeti Norden Europapolitikenskunskapsgnmd. 1990-talet.28 En principdiskussionutifrån Forskningoch Pengar.29 EU 96-kommitténserfarenheter. 59 Högskolai Malmö. 36 Miljö ochjordbruk. Om EU:s miljöregler och Cirkelsamhället.Studiecirklarsbetydelserför utvidgningenseffekter på den gemensamma individ och lokalsamhälle.47 jordbrukspolitiken. 60 Medlemsstateroch medborgare.Förhållandet Jordbruksdepartementet mellan stora och små länderi EU. Rättsligaoch Offentlig djurskyddstillsyn.13 inrikes frågor. 61 EU, konsumenternaoch maten Förväntningaroch verklighet. 62 Försvarsdepartementet -

Totalförsvarspliktigam95. Förslag om jobb/studier Arbetsmarknadsdepartementet

efter muck, bostadsbidrag,dagpenning, Aktiv arbetsmarknadspolitik expertbilaga.34 + försäkringar. 18 Grundläggandedrag i arbetslöshetsförsäkring en ny - Statensmaritimaverksamhet.41 alternativoch förslag.5 1 Finansieringen det civila av 58

Statens 1996

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Sverige, framtidenoch mångfalden. 55 Påväg mot egenföretagande. 55 Vägar in i Sverige.55 Hälften vore nog om kvinnor och män - 90-talets arbetsmarknad.56 Medicinska undersökningari arbetslivet.63

Kulturdepartementet Från massmediatill multimedia att digitalisera svensktelevision.25

Näringsdepartementet Kartläggningoch analys av denoffentliga sektorns upphandlingav varor och tjänstermed miljöpåverkan. 23 Shaping SustainableHomes in an Urbanizing World. Swedish National Report for l-labitat II. 48 Reglerför handel medel. 49

Civildepartementet Fritid i förändring. Om kön och fördelning av fritidsresurser.3 Forskning för vår vardag.10 Attityder och lagstiftningi samverkan + bilagedel. 31

Miljödepartementet Batterierna en laddad fråga. 8 - Nationalstadsparker.38 Rapport från klimatdelegationen1995. Klimatrelaterad forskning. 39 Preciseringav handelsändamálet i detaljplan.52 Kalkning av sjöaroch vattendrag53

i

POSTADRESS: 10647 STOCKHOLM FAX TELEFON08-690 08-205021, 9190 ISBN 91-38-20254-9 ISSN 0375-25OX