Staten och trossamfunden.

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

medverkan Statlig

vid avgiftsbetalning

BETÄN KAN DE AV RI KSSKATTEVERKET SOU 1997: 46

Mmin

Statens offentliga utredningar WW 1997:46

w Kulturdepartementet

Staten och trossamfunden

medverkan vid

Statlig avgiftsbetalning

Betänkande av Riksskatteverket Stockholm 1997

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, på uppdrag Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

av

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Orderfax: 08-690 91 91

Ordertel: 08-690 91 90

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrâdsberedningen, 1993.

En liten broschyr underlättar arbetet för den som skall svara remiss. - som Broschyren kan beställas hos:

Regeringskansliets förvaltningsavdelning

Distributionscentralen

i

103 33 Stockholm

Fax: 08-405 10 10

Telefon: 08-405 10 25

Omslag:Rolf Hernegran,NsTForm Omslagsbild:GlasfönsterförsakristianiSztEskilskyrkaHaningeCentrum1996. KonstnärBosseFalk.Västerhaninge. Motiv:Rytmeri devertikalaochdiagonalalinjernamarkerardenuppåtriktaderörelseni alltlevandessträvanmotljuskraftochinsikt. UtförtavRingströmsGlasmästeriStockholm.

NORSTEDTS TRYCKERI ISBN 91-38-20551-3

AB Stockholm 1997 ISSN 0375-250x

Till

Regeringen

Kulturdepartementet

Riksskatteverket RSV fick beslut vid regeringens sammanträde genom den 21 december 1995 i uppdrag att utreda formerna för statlig uppbörd av kyrkoavgift. Inom RSV har skattedirektören Gertrud Bågstam på uppdrag av generaldirektör Anitra Steen varit ansvarig för utredningen. Utredningssekreterare har t.0.m. april 1996 varit skattedirektören Bertil Hedman och fr.0.m. maj 1996 avdelningsdirektören Åsa Ternblad. I arbetet har också deltagit avdelningsdirektörema Gunilla Berg, Ellert Persson och Thomas Granander. En referensgrupp med representanter för skattemyndighetema samt områdena folkbokföring och val inom RSV har lämnat synpunkter på utredningsförslagen. I referensgruppen har ingått skattedirektörema Gun-Britt Bjömqvist, Lennart Nyholm och Ingrid Svedberg, länsskattechefen Hans-Gunnar Johansson samt valdirektören Vivan Nilsson. RSV överlämnar nu betänkandet Statlig medverkan vid avgiftsbetalning. Uppdraget är därmed avslutat.

Solna i mars 1997

Anitra Steen

Gertrud Bågstam /Åsa Ternblad

Förkortningar

1965 års lag Lagen 1965:269 med särskilda bestämmelser

om

kommuns och annan menighets utdebitering

av

skatt, m.m. bet. Betänkande Dir. Direktiv EG Europeiska gemenskapen KFM Kronofogdemyndigheten KL Kommunalskattelagen l 928 3 70

: prop. proposition rskr. riksdagsskrivelse RSV Riksskatteverket SBL Lagen 1997:000 betalning skatter och

om av

avgifter Skattebetalningslagen SCB Statistiska centralbyrån SOU Statens offentliga utredningar SKM Skattemyndigheten SST Samarbetsnämnden för statsbidrag till

trossamfund UBF Uppbördsförordningen 1967 62 6

: UBL Uppbördslagen 1953 2272

Sammanfattning

I denna sammanfattning redovisas i korthet RSV:s uppdrag, utredningsförslagen och de överväganden ligger till grund för förslagen.

som

RSV:s uppdrag

i Beskattningsrätten för församlingarna och de kyrkliga samfálligheterna l inom Svenska kyrkan upphör år 2000. Församlingsskatten

ersätts av en l obligatorisk

kyrkoavgift för dem som tillhör Svenska kyrkan. Avgiften skall tas ut tillsammans med och på sätt inkomstskatten. Den

samma som som inte tillhör Svenska kyrkan skall inte skyldig att betala någon

vara avgift till kyrkan. Andra trossamfund än Svenska kyrkan skall kunna få uppbördshjälp efter beslut av regeringen. Riksskatteverket RSV har fått i uppdrag att föreslå hur uppbörden kyrkoavgift och avgift till andra

av trossamfund skall utformas.

RSV:s förslag i korthet

Debitering och betalning avgift

av

Den som tillhör Svenska kyrkan den 1 november året före inkomståret skall betala kyrkoavgift för hela det kommande inkomståret. För den

som är medlem i annat trossamfund får uppbördshjälp knyts avgifts-

som skyldigheten till ett medgivande samfundet hämtat in från den

som enskilde senast den 1 november. Såväl kyrkoavgift avgift till andra

som trossamfund än Svenska kyrkan skall tas ut med viss procent den

av kommunalt beskattningsbara förvärvsinkomsten, dvs. på underlag

samma som den nuvarande församlingsskatten. Avgiften tas under inkomståret ut som en ospeciñcerad del av preliminär A- respektive F -skatt På slutskattesedeln skattebeskedet redovisas avgiften i särskild under rubriken

en post Kyrkoavgift/avgift till trossamfund. För den enskilde ingår avgiften även i en eventuell omräkning av skatten. Avgiftsbelopp inte betalas lämnas

som för indrivning som en Ospecificerad del av skattebeloppet.

Uppgifter för avgiftsdebitering personuppgifter och procentsatser för

avgift lämnas på datamedium kyrkan/samfundet centralt till RSV.

- av Svenska kyrkan kan lämna uppgifterna procentsatser på församlings-

om

nivå eftersom församlingsindelningen och de enskildas församlings-

Sammanfattning

tillhörighet kommer att registreras hos RSV även efter relationsändringen. Andra trossamfund får uppbördshjälp lämnar uppgift om den procentsom skall gälla för samfundet i dess helhet. Om procentsatsen varierar sats som mellan de lokala församlingama/motsvarande inom dessa samfund kan även lokalt varierande avgifter debiteras under vissa förutsättningar.

Redovisning och utbetalning av avgiftsmedel

RSV betalar ett förskott på avgiftsmedlen till Svenska kyrkan under ut inkomståret. Förskottet baseras på avgiftsunderlaget vid senaste taxering. När taxeringen för inkomståret är klar och det slutliga avgiftsunderlaget är känt slutreglering. Exempel: Förskottet för år 2005 är summan av görs en de beskattningsbara förvärvsinkomstema för de tillhöriga vid taxeringen år 2004 multiplicerad med avgiftssatsen för år 2005. När taxeringen för inkomstår 2005 är klar och slutlig skatt debiterats de enskilda, dvs. i december år 2006, kan slutreglering göras. Regleringen görs år 2007. Förskottet jämförs då med slutlig avgift och en avräkning görs. redovisning avgiftsmedel görs i början varje år till Svenska En av av kyrkan centralt. Då redovisas förskottet för innevarande år och slutavräkningen för tidigare år. Redovisningen görs på församlingsnivå för att ett bearbetas till pastorats-/samfállighetsnivå inom Svenska kyrkan. Utbetalningen avgiftsmedlen görs månatligen med ett totalbelopp till ett konto av Svenska kyrkan för intern fördelning. Utanordningsdag föreslås bli hos densamma för borgerliga kommuner, dvs. den tredje vardagen efter som den 17:e i månaden. Avrälming för belopp i det inomkyrkliga utjämningskommer inte längre att göras vid utbetalningen. systemet Redovisning och utbetalning till andra samfund görs till samfundet centralt vid tidpunkter till Svenska kyrkan. samma som belopp betalas ut är de debiterade avgifterna och alltså inte de De som faktiskt betalda. Detta motsvarar dagens ordning for församlingsskatt. Frågan statens uppbördsförluster i detta sammanhang bör uppmärkom sammas. skatt för de enskilda påverkar inte utbetalningen till Omräkning av kyrkan/samfundet. Även detta motsvarar dagens ordning för församlings-

skatten.

Särskilt andra trossamfund än Svenska kyrkan om

De medlemmar så önskar skall kunna betala sin avgift på annat sätt än som skatteförvaltningens försorg. RSV föreslår att andra trossamfund genom får uppbördshjälp skall hämta in ett skriftligt medgivande från varje som enskild skall omfattas hjälpen. Genom medgivandet samperson som av

tycker personen till att betala avgift till samfundet och att göra detta via skattesystemet. Den som drar tillbaka sitt medgivande skall få skriftlig bekräftelse på detta från samfundet. Medgivandet respektive beviset

om återkallat medgivande kan sedan komma att läggas till grund för skattemyndighetemas bedömning om en enskild klagar på avgiftsdebiteringen.

I RSV:s uppdrag har ingått att föreslå hur behovet sekretess kan

av tillgodoses vid hjälp med uppbörd andra trossamfund än Svenska kyrkan. RSV föreslår sekretess skall gälla i dag, dvs.

att samma som avgiftsbesluten är offentliga medan underlagen för avgiften, bland annat uppgift om samfundstillhörighet, är sekretessbelagda.

Lagförslagen

l RSV föreslår att de bestämmelser om avgiftsbetalning som inte ges i lagen l Svenska kyrkan eller lagen trossamfund samlas i särskild lagom om en lag om avgift till registrerat trossamfund. Att avgiften fullt ut skall behandlas som skatt framgår där av hänvisningen till lagen om betalning

av skatter och avgifter, den lag som enligt förslag i betänkandet Ett nytt system för skattebetalningar SOU 1996:100 skall ersätta den nuvarande uppbördslagen. Bestämmelser om redovisning och utbetalning till samfunden finns i förslaget till ändring i lagen 1965:269 med särskilda bestämmelser kommuns och annan menighets utdebitering skatt,

om av m.m.

RSV föreslår också ändringar i bl.a. skatteregisterlagen och sekretesslagen. RSV föreslår vidare ett tillägg i l kap. 2 § regeringsfonnen med innebörden att det allmänna skall arbeta för att underlätta trossamfunds möjligheter att verka i Sverige.

RSV:s överväganden som ligger till grund för förslagen

Avgiften i skattesystemet

RSV:s förslag till utformning av uppbördshjälpen stämmer i stora drag överens med vad i dag gäller för debitering och uppbörd försam-

som av lingsskatt. Avgiften skall tas ut med viss procent av kommunalt beskattningsbar förvärvsinkomst. Den behandlas fullt ut som skatt: avgiftsskyldigheten gäller för helt år, avgiften ingår i preliminär skatt, slutlig skatt och omräkning och lämnas för indrivning om den inte betalas.

Vad gäller underlaget för avgiften avviker RSV:s förslag från vad som sagts i princippropositionen prop.1995/96:80, nämligen att underlaget skall vara den statligt beskattningsbara förvärvsinkomsten. Genom att behålla dagens underlag, det kommunala skatteunderlaget, undviker man kostnaderna för förändringar i de tekniska systemen. Det är i dag ingen

Sammanfattning

skillnad på beräkningen av statligt och kommunalt beskattningsbar förvärvsinkomst. Att använda den statligt beskattningsbara förvärvsinkomsten som underlag skulle alltså i dag inte förändra avgiftsuttaget. Skulle det kommunala underlaget i framtiden komma att förändras på ett sådant sätt att det skiljer sig avsevärt från dagens underlag kan det bli aktuellt att överväga frågan på nytt.

För att avgiften skall kunna fogas in ipreliminärskattesystemet bör den tas ut med viss procent av inkomsten på samma sätt församlings-

som skatten. Detta överensstämmer också med förutsättningarna i princippropositionen där det sägs att avgift skall tas ut i förhållande till inkomst.

Avgift som inte betalas lämnas för indrivning som en Ospecificerad del av skatten. Detta är enligt RSV:s uppfattning en absolut förutsättning för avgiftsuppbörd via skattesystemet. Behovet att i betalningsskedet

av behandla avgiften som en Ospecificerad del av skatten accentueras det

av s.k. skattekontosystemet som föreslås i betänkandet SOU 1996:100 proposition väntas under våren 1997. Belopp som betalas in till en persons skattekonto tillgodoräknas inte som betalning för en viss skatt eller avgift utan bokförs bara som "skatt". Någon avräkningsordning mellan olika skatter och avgifter preliminär skatt, slutlig skatt, arbetsgivaravgifter, moms finns inte. När kontona stäms av konstaterar man enbart om det finns ett under- eller överskott på kontot jämfört med det totala skatte- och avgiftsbelopp som skall vara betalat vid avstämningstidpunkten.

Önskemål att undanta avgiften från indrivning har förekommit.

om RSV vill därför peka på vad detta skulle innebära. En särbehandling av avgiften för att undanta den från indrivning kräver att man i ett första steg konstaterar om det finns någon del kyrkoavgift i ett obetalt skattebelopp. Eftersom det inte existerar någon avräkningsordning mellan olika skatteoch avgiftsslag och inte heller mellan olika delposter i skatten,

kan man inte konstatera om kyrkoavgiften är betald. Man blir då hänvisad till någon form av proportionering, dvs. till att anta att en viss del av varje betalning till kontot och en viss del av obetalt belopp är kyrkoavgift. En sådan proportionering kan möjligen göras när det gäller slutlig skatt där kyrkoavgiften specificeras på skattsedeln/skattebeskedet medan kyrkoavgiftens andel i preliminär skatt ofta inte är möjlig att härleda. I ett andra steg skulle man sedan tvingas räkna om den skatt där den antagna obetalda "kyrkoavgiften" ingår och fatta beslut om omräkning i varje enskilt fall. Ytterligare svårigheter finns. Hanteringen skulle komplicera hela skatteuppbörden och öka kostnaderna för administrationen av kyrkoavgiften avsevärt jämfört med dagens församlingsskatt. RSV:s strävan är att skattereglerna skall förenklas och att administrationen görs så effektiv och billig som möjligt. En särbehandling av avgiften går stick i stäv med dessa strävanden.

Den kyrkliga indelningen iskattesystemet

Den kyrkliga indelningen blir efter relationsändringen inomkyrklig en fråga. Hur indelningen kommer att ut beslutas alltså inom Svenska se kyrkan. RSV skulle med tanke på detta helst att den kyrkliga indelse ningen inte behöver hanteras i skattesystemet efter relationsändringen. Förslaget i annat betänkande till hur begravningsverksamheten skall finansieras gör dock att folkbokföringen på församling kommer att behöva fortsätta. Församlingsnivån kommer därmed att finnas kvar i skattesystemet. Däremot föreslår RSV att pastoratsJsamfällighetsnivân inte skall behöva hanteras. Att den kyrkliga indelningen och förändringar i den blir inomen kyrklig fråga är ett av skälen till detta. Ett annat skäl är att Svenska kyrkan och övriga trossamfund så långt möjligt bör behandlas lika. RSV som avser inte att registrera någon lokal indelning för andra trossamfund.

Alla kontakter på central nivå

RSV föreslår att uppgifter för debitering avgift lämnas Svenska av av kyrkan centralt och att skatteförvaltningens redovisning och utbetalning av avgiftsmedel görs till Svenska kyrkan centralt för vidare bearbetning och fördelning. Dessa förslag är till del följd att pastorats-/samfálligen en av hetsnivån inte skall behöva hanteras i skattesystemet. RSV också det ser centrala uppgiftslämnandet garanti för att fullständiga uppgifter som en lämnas i rätt tid. Svenska kyrkan centralt skall alltså lämna uppgifter till RSV om de tillhöriga och om den totala procentsatsen för kyrkoavgift per församling. Förslaget att alla kontakter skall ske på central nivå gäller också för skatteförvaltningens kontakter med andra trossamfund än Svenska kyrkan.

Redovisning och utbetalning av avgiftsmedlen

Avgiftsmedlen betalas ut i form av ett förskott under inkomståret och slutregleras i efterhand, när det slutliga avgiftsunderlaget är känt. Detta överensstämmer med dagens ordning för församlingsskatt. I början av varje år redovisar skatteförvaltningen de avgifter skall betalas ut till som kyrkan/samfundet under året och betalar sedan ut dem månatligen. Redovisning och utbetalning görs till Svenska kyrkan/samfundet centralt. I dag gäller olika tidpunkter för utanordning av kommunalskattemedel till borgerliga och kyrkliga kommuner. För att åstadkomma samordning av utbetalningarna föreslår RSV utanordningsdag. Enligt fören gemensam slaget skall utanordningsdagen vara den tredje vardagen efter den 17:e i månaden, dvs. den tidpunkt som i dag gäller för borgerliga kommuner. I

16 Sammanfattning SOU 1997: 46

dag är utanordningsdagen för församlingsskattemedel till kyrkliga kommu-

den 18:e i månaden. ner

Särskilt om andra trossamfund än Svenska kyrkan

För andra trossamfund än Svenska kyrkan finns ingen lagreglerad skyldighet att betala avgift till samfundet. Det har vidare, enligt utredningsdirektiven, ansetts viktigt att medlemmar i samfund som fåruppbördshjälp skall kunna betala avgiften på annat sätt än via skattesystemet. RSV föreslår därför att de samfund som får uppbördshjälp skall hämta in medgivande från de enskilda skall omfattas av hjälpen. Medgivandet inne-

som bär att den enskilde samtycker till att betala avgift och att göra detta via skattesystemet. Medgivandet bör kunna gälla tills det återkallas.

Eftersom persons skyldighet att betala avgift till ett annat trossam-

en fund än Svenska kyrkan är fråga mellan samfundet och den enskilde, är

en det RSV:s uppfattning att medgivandet skall hämtas in samfundet. Den

av

vill återkalla sitt medgivande skall få en skriftlig bekräftelse på detta som från samfundet, något också bör gälla för den som utträder ur Svenska

som kyrkan.

Förslag har förekommit att de enskilda skulle kunna lämna med-

om givande markering i självdeklarationen. Enligt RSV:s uppfattning är

via en detta olämpligt, både principiella och praktiska skäl. Man bör så långt

av det är möjligt undvika att skattemyndighetema hanterar och bedömer frågor har att göra med förhållandet mellan samfundet och den en-

som skilde. Skattemyndighetema bör därför inte behöva ta ställning till sådana uppgifter vid deklarationsgranskningen. Vidare arbetar RSV för att en stor

deklarationema i framtiden inte skall behöva skickas in till skattedel av myndighetema. Om detta blir verklighet kan deklarationema inte fungera

kanal för medgivandet. Ytterligare ett skäl är tidsaspekten medsom givandena skall finnas inför inkomståret medan deklarationen lämnas först året efter inkomståret.

Sekretess

RSV föreslår sekretessbestämmelser i dag vilket innebär att

samma som uppgift tillhörighet till ett samfund omfattas av sekretess medan

om avgiften del beskattningsbeslutet och därmed offentlig. På slut-

är en av skattsedeln skattebeskedet redovisas avgiften under rubriken Kyrkoavgift/avgift till trossamfund. Uppgift vilket samfund avgiften avser

om redovisas i underrättelsedelen av skattsedeln skattebeskedet till den enskilde ingår alltså inte i de uppgifter som är offentliga. I ett samman-

men hang kan uppgift tillhörighet ingå i ett beskattningsbeslut och därmed

om

bli offentlig, nämligen om en person klagat på avgiften till ett samfund och skattemyndigheten beslutar med anledning klagomålet. RSV dock

av avser inte att föreslå någon inskränkning av skattebesluts offentlighet.

Lagförslagen

RSV föreslår en ändring i skatteregisterlagen för att det klart skall framgå att uppgifter för att uppbära avgift skall få registreras i skatteregistret och en ändring i sekretesslagen för att uppgifterna skall omfattas

av samma sekretesskydd som motsvarande uppgifter gör i dag.

Artikel 8 i EG:s direktiv om skydd för enskilda med avseende

personer på behandling av personuppgifter 95/46/EG säger att medlemsstaterna skall förbjuda behandling av personuppgifter som avslöjar bl.a. religiös övertygelse. Undantag från detta förbud finns bl.a. när den registrerade

har lämnat samtycke till behandlingen. Medlemsstaterna har dessutom enligt artikel 8 punkt 4 möjlighet att, med hänsyn till ett viktigt allmänt intresse, göra andra undantag i nationell lag eller beslut tillsyns-

genom av myndigheten. Genom förslaget till lag om avgift till registrerat trossamfund och ändringen i skatteregisterlagen utnyttjas denna möjlighet att göra undantag i nationell lag. För att ytterligare betona att registreringen sker med hänsyn till ett viktigt allmänt intresse och därför inte kräver medgivande från alla tillhöriga föreslår RSV även ett tillägg i regeringsformen.

Andra trossamfund än Svenska kyrkan skall trots detta hämta in medgivanden från de enskilda. Dessa medgivanden skall omfatta samtycke till att betala avgift till samfundet och att betala denna avgift via skattesystemet.

18 Sammanfattning SOU 1997: 46

Tidscykel för kyrkoavgift/avgift till trossamfund

För detjllhöriga/rnedieinriáama För kyrkan/samfundet

ÅR 0

Avgiftsskyldighet för år 1 bedöms per 1.11 Uppgifter för år l lämnas till RSV på datamedium: personuppgifter och procentsats för avgift

I N K Preliminär skatt inklusive Förskott på avgiftsmedel O avgift betalas varje månad. betalas ut av RSV varje månad. ÅR l M Avgiften Ospecificerad. Förskottet beräknas på senast S kända slutliga avgiftsunderlag. T Utanordningsdag 3:e vardagen Å efter den 17:e R T A Deklaration för år 1 lämnas. X E ÅR 2 R Slutlig skatt inklusive avgift I påförs. Avgiften specificeras på RSV lämnar uppgift om slutligt N skattebeskedet. underlag för inkomståret år 1. G Underskott på skattekontot S betalas. Å R

Slutavräkning görs: ÅR 3 förskott jämförs med slutliga

avgiftsmedel. Mellanskillnaden

regleras.

Författningsförslag

l.l till om i

Förslag lag ändring regeringsformen

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 § regeringsformen skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap. 2 §

Den offentliga makten skall utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd skall vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Det skall särskilt åligga det allmänna att trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt att verka för social omsorg och trygghet och för en god levnadsmiljö. Det allmänna skall verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden. Det allmänna skall tillförsäkra män och kvinnor lika rättigheter samt värna den enskildes privatliv och familjeliv. Etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv bör främjas. Det allmänna skall också arbeta för att underlätta olika trossamfunds möjligheter att verka i Sverige.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1999.

Senaste lydelse 1976:871.

F örfattningsförslag

1.2 till lag om till registrerat

Förslag avgift

trossamfund

1 § Föreskrifter om avgift till Svenska kyrkan kyrkoavgift och avgift till annat registrerat trossamfund finns i 15 § lagen 1999:000 om trossamfund och i 7 och 8 lagen 1999:000 om Svenska kyrkan.

Regeringen får besluta att annat registrerat trossamfund än Svenska kyrkan skall få statlig hjälp med att uppbära avgift.

2 § För den som tillhör Svenska kyrkan skall avgift för begravningsverksamhet, som beräknats med tillämpning av bestämmelserna i 9 kap X X begravningslagen 1990:1144, inräknas i kyrkoavgiften. Detta

gäller dock inte den som är folkbokförd inom kommun som är huvudman för begravningsverksamheten eller den som är medlem i icke-territoriell församling.

3 § Vid beräkning, debitering, redovisning och betalning av avgift gäller lagen 1997:000 om betalning av skatter och avgifter.

4 § Avgift till trossamfund som uppbärs med skatteförvaltningens hjälp skall beräknas på samma underlag som den avgiftsskyldiges kommunala inkomstskatt skall beräknas på.

5 § Trossamfundet skall på medium för automatisk databehandling lämna Riksskatteverket de uppgifter som behövs för att uppbära avgiftema. Samfundet skall lämna uppgifterna på för samfundet central nivå.

Uppgifterna skall gälla för visst inkomstår och får endast avse dem som den 1 november året före det inkomstår för vilket avgiften skall uppbäras tillhör Svenska kyrkan eller senast nämnda dag lämnat skriftligt medgivande enligt 6

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om när och hur uppgifterna skall lämnas.

6 § Trossamfund som avses i 1 § andra stycket skall innan uppgifter enligt 5 § lämnas inhämta skriftligt medgivande från de personer vilkas avgifter skall uppbäras med skatteförvaltningens hjälp. Medgivandet skall omfatta avgiftsskyldighet till trossamfundet och uppbärande av avgiften med hjälp av skatteförvaltningen.

. 7 § En person som inte längre är betalningsskyldig enligt 7 § lagen 1999:000 om Svenska kyrkan eller som skriftligen återkallat ett medgivande enligt 6 § skall få bevis från trossamfundet om detta.

8 § Om personregister hos skatteförvaltningen kommit att innehålla oriktig eller missvisande uppgift om registrerad till följd av de uppgifter som

SOU 1997: 46 F örfattningsförslag

lämnats ett trossamfund enligt 5 § skall trossamfundet vid tillämpning

av

23 § första stycket datalagen anses som registeransvarig. av

9 § Regeringen får återkalla sitt medgivande till statlig hjälp enligt denna lag.

10 § Föreskrifter beräkning avgiftssats och utbetalning av avgifter-

om av

finns i lagen 1965:269 med särskilda bestämmelser kommuns och na om

menighets utdebitering av skatt m.m. annan

Denna lag träder i kraft den l oktober 1999 och tillämpas första gången i fråga preliminär skatt för inkomståret 2000 och slutlig skatt enligt

om 2001 års taxering.

1.3 till i

Förslag lag om ändring

kommunalskattelagen 1 928 2370

Härigenom föreskrivs att 1 § kommunalskattelagen 1928:370 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

l

Med allmän kommunalskatt Med allmän kommunalskatt

av- avses i denna lag kommunalskatt, i denna lag kommunalskatt och

ses landstingsskatt och församlings- landstingsskatt skatt.

Allmän kommunalskatt skall betalas fysisk och dödsbo i

av person förhållande till det antal skattekronor och skatteören, påförs

som en var skattskyldig enligt de i denna lag fastställda grunder, dock att skatten skall tas ut i helt antal kronor enligt vad som föreskrivs iskattebetalningslagen 1997:000.

Den som är skattskyldig till en kommun inom ett landsting är också skyldig att betala landstingskatt.

I taxeringslagen 1990:324 finns föreskrifter taxeringsmyndigheter

om och om förfarandet vid taxering till allmän kommunalskatt.

Denna lag träder i kraft den l januari 2000. Äldre bestämmelser skall fortfarande gälla i fråga om församlingskatt avseende 2000 och tidigare års taxeringar.

Senaste lydelse enligt SOU 1996:100.

SOU 1997: 46 F örfattningsförslag

1.4 till

Förslag lag om upphävande av lagen

195 l :691 om viss lindring i skattskyldigheten

för den icke tillhör svenska

som kyrkan

Enligt riksdagens beslut föreskrivs att lagen 1951:691 om viss lindring i skattskyldigheten för den som icke tillhör svenska kyrkan skall upphöra att gälla vid utgången av år 1999. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande i fråga tiden före den 1 januari 2000.

om skatt som avser

24 F örfattningsförslag

1.5 Förslag till om ändring i 1965:269

lag lagen

med särskilda bestämmelser om kommuns och

annan menighets utdebitering av skatt, m.m.

Härigenom föreskrivs att 3-6 lagen 1965:269 med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1§Z

Skattesatsen för kommuns och Skatte- och avgiftssatsen för annan menighets uttag av skatt kommuns och annan menighets skall bestämmas i förhållande till uttag av kommunal inkomstskatt det antal skattekronor, som enligt enligt 2 § kommunalskattelagen skattemyndighetens beräkning kom- 1 928.13 70, begravningsavgift

enmer att påföras de skattskyldiga vid ligt 9 kap. begravningslagen taxeringen det år skattesatsen skall 1990:1144 och avgift för begravfastställas. ningsverksamhet enligt 2 § lagen

1999:000 om avgift till registre-

rat trossamfund skall bestämmas i

förhållande till de sammanlagda

beskattningsbara förvärvsinkom-

sterna, som enligt Skattemyndig-

hetens beräkning kommer att

påföras de skattskyldiga vid taxe-

ringen det år skatte- och av-

giftssatserna skall fastställas.

Om enligt 8 kap. 9 § andra Om enligt 8 kap. 9 § andra stycket kommunallagen 1991:900 stycket kommunallagen 1991 :900 eller 19 kap. 7 § tredje stycket eller 9 kap. 4 § tredje stycket bekyrkolagen 1992:300 någon gravningslagen någon annan skatteannan skattesats slutligt fastställts eller avgiftssats slutligt fastställts än den som har bestämts tidigare, än den som har bestämts tidigare, skall den nya skattesatsen om skall den nya skatte- eller avgiftsmöjligt bestämmas med hänsyn till satsen om möjligt bestämmas med det antal skattekronor som har hänsyn till de sammanlagda bepåförts de skattskyldiga vid taxe- skattningsbara förvärvsinkomsterringen det år skattesatsen skall na som har påförts de skattskyldiga fastställas. vid taxeringen det år skatte- och

avgiftsatserna skall fastställas.

1Lagen omtryckt 1973:437. Senaste lydelse lagens rubrik 1997:191.

av 2Senaste lydelse 1992: 1583.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3§2

Skattemyndigheten skall senast Skattemyndigheten skall senast den 8 mars till kommuner, lands- den 8 till kommuner och mars ting, församlingar och kyrkliga landsting redovisa den skatt för det samfälligheter redovisa den skatt föregående året tillkommer som for det föregående året till- kommunen eller landstinget. Regesom kommer kommunen, landstinget, ringen meddelar närmare föreförsamlingen eller den kyrkliga skrifter sådan redovisning. om

samfälligheten. Regeringen med-

delar närmare föreskrifter om sådan redovisning. Skattemyndigheten skall senast Skattemyndigheten skall senast den 10 september varje år lämna den 10 september varje år lämna kommuner, landsting, församlingar kommuner och landsting uppgift och kyrkliga samfälligheter uppgift de sammanlagda beskattningsom om det beräknade antal skatte- bara förvärvsinkomsterna som avkronor som avses i 1 § första i 1 § första stycket. ses stycket. Till Svenska kyrkan och andra registrerade trossamfund, som enligt lagen 1999:000 om avgift till registrerat trossamfund har rätt till hjälp med att uppbära avgift, skall Riksskatteverket lämna redovisning och uppgifter motsvarande dem som anges i första och andra styckena. Kommun är huvudsom

man för begravningsverksamhet

skall också erhålla motsvarande redovisning i fråga begravom ningsavgift enligt 9 kap. begravningslagen 1990:1144 från Riksskatteverket.

3a§3

När en kommun eller ett landsting har fastställt budgeten, skall kommunstyrelsen respektive landstingsstyrelsen genast underrätta skattemyndigheten om den skattesats har bestämts för det följande året. som

2 Senaste lydelse 1992: 1583. 3 Senaste lydelse 1992:341.

26 F örfattnin gsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Om skattesatsen inte har fast- Om skattesatsen inte har fastställts före oktober månads utgång, ställts före oktober månads utgång, skall styrelsen genast underrätta skall styrelsen genast underrätta Skattemyndigheten styrelsens Skattemyndigheten om styrelsens

om förslag till skattesats. Har någon förslag till skattesats. Har någon

skattesats än den föreslagna skattesats än den föreslagna annan annan fastställts, skall styrelsen genast fastställts, skall styrelsen genast underrätta Skattemyndigheten och underrätta Skattemyndigheten och riksskatteverket den fastställda Riksskatteverket den fastställda

om om skattesatsen. Om budgeten inte har skattesatsen. Om budgeten inte har fastställts före november månads fastställts före november månads utgång, skall, så snart skattesatsen utgång, skall, så snart skattesatsen för den preliminära skatten har för den preliminära skatten har fastställts, Skattemyndigheten under- fastställts, Skattemyndigheten underrättas skattesatsen. rättas om skattesatsen.

om

3b§3

Föreslqiftema i 3 § under- Föreskrifterna i 3 a § om under-

a om rättelse fastställd skattesats rättelse om fastställd skattesats

om skall tillämpas på stiftssamfällig- skall tillämpas på avgiftssats enligt heter samt Stockholms territoriella lagen 1999:000 om avgift till församlingar och kyrkliga registrerat trossamfund. Föreskrif-

samfälligheter. Föreskriftema kom- terna om kommunstyrelsen och

om munstyrelsen och landstingsstyrel- landstingsstyrelsen skall därvid av-

skall därvid stiftsstyrelsen se Svenska kyrkan och annat sen avse respektive kyrkorådet. registrerat trossamfund, som skall

få statlig hjälp med att uppbära

avgift.

I andra kommuner än Stock- Trossamfunden skall i samtliga holms kommun skall kommun- fall underrätta enbart Riksskattestyrelsen underrätta skattemyndig- verket om avgiftssatsen. heten om beslut av församlingar och kyrkliga samfälligheter inom kommunen om skattesatsen för det följande året.

3Senaste lydelse 1992:341.

SOU 1997: 46 F örfattningsförslag 27

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Vad som i denna paragraf sägs kommun och kommunalskattemedel om

tillämpas också i fråga landsting och landstingsskattemedel.

om En kommun har rätt att under visst år beskattningsåret av staten uppbära preliminära kommunalskattemedel med ett belopp som motsvarar produkten de sammanlagda beskattningsbara förvärvsinkomstema i av kommunen enligt skattemyndighetens beslut enligt 4 kap. 2 § taxeringslagen 1990:324 taxering till kommunal inkomstskatt skatteom underlaget året före beskattningsåret, den skattesats har beslutats för som beskattningsåret och de uppräkningsfaktorer enligt tredje stycket har som fastställts senast i september året före beskattningsåret. Senast i september varje år skall regeringen, eller den myndighet regeringen bestämmer, fastställa två uppräkningsfaktorer skall som svara mot den uppskattade procentuella förändringen skatteunderlaget i riket. av Den ena skall avse förändringen mellan andra och första året före beskattningsåret. Den andra skall förändringen mellan året före avse beskattningsåret och beskattningsåret.

Innan skattemyndigheten betalar ut kommunalskattemedel till kommunerna skall avräkning göras enligt 10 § lagen 1995:1516 utjämningsom avgift för kommuner och landsting, 2 § lagen 1995: 1518 mervärdesom skattekonton för kommuner och landsting och 16 kap. 9 § skattebetal-

ningslagen 1997:000. Vidare skall tillägg göras för bidrag enligt 10 § lagen 1995:1515 utjämningsbidrag till kommuner och landsting om samt för bidrag enligt 1 och 2 lagen 1995:1514 generellt statsbidrag till om kommuner och landsting. Det belopp framkommer skall betalas som ut med en tolftedel månad den tredje vardagen räknat från den 17 i per månaden, varvid dag enligt 2 § lagen 1930:173 beräkning som om av lagstadgad tid jämställs med allmän helgdag inte skall medräknas. Är kommunens fordran inte uträknad vid utbetalningstillfällena i månaderna

januari och februari, skall utbetalningarna dessa månader grundas på samma belopp som utbetalningen i december månad det föregående året. När särskilda skäl föranleder det får skattemyndigheten dock förordna att utbetalningen skall grundas på ett annat belopp. Om något de belopp av som utbetalningen i månaderna januari och februari grundats på inte motsvarar en tolftedel av kommunens fordran, skall den jämkning som föranleds detta ske i fråga utbetalningen i månad. av om mars En slutavräkning kommunalskattemedlen skall ske när den årliga av taxeringen under året efter beskattningsåret har avslutats. Produkten av skatteunderlaget enligt den taxeringen och den skattesats har beslutats som

4 Senaste lydelse av första stycket 1992:1584, andra och tredje styckena 1996:743,

fjärde stycket SOU 1996: 100 och av femte stycket 1995:1519.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

för beskattningsåret utgör de slutliga kommunalskattemedlen. Om summan dessa överstiger de preliminära kommunalskattemedlen av summan av enligt andra stycket skall skillnaden betalas ut till kommunerna med ett

enhetligt belopp invånare den 1 november året efter beskattningsåret. I per fall skall skillnaden återbetalas kommunerna med ett enhetligt motsatt av belopp invånare den 1 november året efter beskattningsåret. per Utbetalning eller återbetalning skall göras i januari andra året efter

beskattningsåret.

4 a§5

Församling är berättigad att Församling eller kommun som under visst år staten uppbära är huvudman för begravningsverkav med belopp samhet år berättigad att under visst

församlingsskatt som

vad skulle utgå på år staten uppbära begravningsmotsvarar som av antalet skattekronor avgift enligt 9 kap. begravnings-

grundval av

och skatteören i församlingen lagen 1990:1144 eller avgift för

skattemyndighetens beslut begravningsverksamhet enligt 2 §

enligt kap. 2 § taxeringslagen lagen 1999:000 avgift till enligt 4 om vid det föregående årets registrerat trossamfund med be-

1990:324

taxering, beräknat lopp motsvarar vad som skulle

taxeringsåret som

efter den skattesats har utgå på grundval av de sammansom för året före taxeringsåret. lagda beskattningsbara förvärvsbestämts skattskyldig enligt lagen inkomsterna i församlingen enligt Har lindring i skattemyndighetens beslut enligt 4

1951:691 om viss

skattskyldigheten för den inte kap. 2 § taxeringslagen 1990:324 som svenska kyrkan åtnjutit vid det föregående årets taxetillhör

skattskyldigheten till ringsåret taxering, beräknat efter

lindring i skall belopp, den avgiftssats som har bestämts

församlingen, som

skulle ha varit för året före taxeringsåret.

församlingen annars

berättigad att uppbära av staten, nedsättas i motsvarande mån. enligt 19 kap. 7 § kyrko- Har enligt 9 kap. 4 § begrav- Har någon ningslagen någon annan avgiftssats lagen 1992:300 annan slutligt fastställts än den för begravningsavgift och avgift för skattesats har bestämts tidigare, skall till begravningsverksamhet enligt 2 § som grund för utbetalningen läggas den lagen avgift till registrerat om har bestämts i trossamfund slutligt fastställts än utdebitering som samband med budgeten fast- den har bestämts tidigare, skall att som till grund för utbetalningen läggas ställdes. den avgiftssats har bestämts i som samband med att budgeten fast-

ställdes.

5Senaste lydelse 1994:964.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Församling är berättigad att Församling eller kommun

som under ett visst år av staten såsom är huvudman för begravningsförskott uppbära ett belopp verksamhet är berättigad att under

som motsvarar produkten av den skatte- ett visst år staten såsom förskott

av sats som har beslutats för året och uppbära ett belopp motsvarar

som det antal skattekronor och skatte- produkten den avgiftssats

av som ören, som enligt Skattemyndig- har beslutats för året och de

samhetens beslut enligt 4 kap. 2 § manlagda beskattningsbara förtaxeringslagen rörande det före- värvsinkomstema, enligt skatte-

som gående årets taxering till kommu- myndighetens beslut enligt 4 kap. nal inkomstskatt har påförts de 2 § taxeringslagen rörande det föreskattskyldiga. F örskottet skall ned- gående årets taxering till kormmml sättas i motsvarande mån som inkomstskatt har påförts de skattskattskyldiga i församlingen åt- skyldiga. Förskottet avräknas mot njutit lindring i skattskyldigheten de avgifter, församlingen

som enligt lagen om viss lindring i respektive kommunen har rätt att skattskyldigheten för den som inte uppbära staten på grundval

av av tillhör Svenska kyrkan. Det åter- taxeringen under året efter det, då stående beloppet ingår i försam- förskottet enligt bestämmelserna i lingens fordran hos staten vid nästfölj ande stycke utanordnas ingången av året efter det år, då beslutet fattades. Förskottet avräknas mot den församlingsskatt, som församlingen har rätt att uppbära av staten på grundval av taxeringen under året efter det, då förskottet enligt bestämmelserna i nästfölj ande stycke utanordnas.

Belopp, som vid ingången ett Belopp, vid ingången ett

av som av

år utgör församlingens fordran hos år utgör församlingarnas respektive

staten enligt denna paragraf skall kommunens fordran hos staten Skattemyndigheten under samma år enligt denna paragraf skall Riksutanordna till församlingen med skatteverket under år utan-

en samma tolftedel den 18 i varje kalender- ordna till Svenska kyrkan respekmånad. Är församlingens fordran tive kommunen med tolftedel

en per inte uträknad vid utbetalnings- månad den tredje vardagen räknat tillfällena i månaderna januari och från den 17 i månaden, varvid dag februari, skall vid dessa tillfällen enligt 2 § lagen 1930:173

som om utbetalas samma belopp har beräkning lagstadgad tid jäm-

som av utbetalats i december månad det ställs med allmän helgdag inte föregående året. När särskilda skäl skall medräknas. Är församlingarföranleder det får Skattemyndig- respektive kommunens fordran

nas heten dock förordna att utbetalning inte uträknad vid utbetalningsskall ske med annat belopp. Om tillfällena i månaderna januari och

30 F örfattni ngsförsla g

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

något av de belopp som utbetalades februari, skall vid dessa tillfällen i månaderna januari och februari utbetalas samma belopp som har inte motsvarar en tolftedel av utbetalats i december månad det församlingens fordran, skall den föregående året. När särskilda skäl jämkning som föranleds härav ske i föranleder det får Riksskatteverket fråga om det belopp, som utbetalas dock förordna att utbetalning skall i mars månad. ske med annat belopp. Om något av

de belopp som utbetalades i

månaderna januari och februari inte

motsvarar en tolftedel av försam-

lingarnas respektive kommunens

fordran, skall den jämkning som

föranleds härav ske i fråga om det

belopp, som utbetalas i mars månad.

Vad som har sagts om för- Vad som har sagts om församling tillämpas på motsvarande samling tillämpas på motsvarande sätt i fråga kyrklig samfällighet. sätt i fråga om trossamfund enligt

om

3 § tredje stycket. Det gäller då de

avgifter enligt lagen om avgift till

registrerat trossamfund som avser

annat än avgifter för begravnings-

verksamhet.

5§°

Finner skattemyndighet på Finner Skattemyndigheten eller grund anmärkning eller eljest att Riksskatteverket på grund av an-

av

skattemyndigheten meddelat märkning eller eljest att av myndigav beslut enligt denna lag blivit heten meddelat beslut enligt denna uppenbart oriktigt till följd lag blivit uppenbart oriktigt till

av skrivfel, räknefel eller annat sådant följd av skrivfel, räknefel eller förbiseende, skall skattemyndig- annat sådant förbiseende, skall heten meddela beslut rättelse. myndigheten meddela beslut om

om

rättelse.

6§°

Talan mot skattemyndighetens Skattemyndighetens eller Riksbeslut enligt denna lag föres hos skatteverkets beslut enligt denna regeringen besvär. lag överklagas hos regeringen.

genom

Denna lag träder i kraft den l oktober 1999.

6Senaste lydelse 1990:353.

SOU 1997: 46 F örfattn

ingsförslag

1.6 Förslag till i lag om ändring lagen 1979:417

om utdebitering och utbetalning av skatt vid ändring i rikets indelning i kommuner, landsting och församlingar

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen 1979:417 utdebitering och om utbetalning av skatt vid ändring i rikets indelning i kommuner, landsting och församlingar skall ha följande lydelse.

4 § Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Vad som sagts i denna lag Vad i denna lag om som sagts om kommun och kommunalskatt skall kommun och kommunalskatt skall gälla också för landsting och lands- gälla också för landsting och landstingsskatt. Bestämmelserna i l § tingsskatt. Bestämmelserna i l § skall gälla också för församling och skall gälla också för församling församlingsskatt. samt avgift enligt 9 kap. begravningslagen 1990:1144 och kyrkoavgift enligt lagen 1999:000 om avgift till registrerat trossamfund.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1999. Äldre bestämmelser skall fortfarande gälla i fråga församlingsskatt avseende 2000 och tidigare om års taxeringar.

Senaste lydelse 1995:1520.

1.7 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen

1980:100

Härigenom förskrivs att 9 kap. l § sekretesslagen skall ha följande

lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 kap.

1 §

Sekretess gäller i myndighets verksamhet avser bestämmande av som taxering eller i övrigt fastställande underlag för skatt eller som avser av bestämmande skatt, för uppgift enskilds personliga eller av om ekonomiska förhållanden. Motsvarande sekretess gäller i myndighets verksamhet förande eller uttag register som avses i som avser av ur 1980:343 för uppgift tillförts sådant register och

skatteregisterlagen som

eller landsting för uppgift lämnats dit i ett ärende om hos kommun som förhandsbesked i skatte- eller taxeringsfråga. Uppgift hos Tullverket får det står klart att uppgiften kan röjas utan att den dock lämnas ut, om lider skada eller För uppgift i mål hos domstol gäller enskilde men. endast det kan antas att den enskilde lider skada eller men sekretessen om röjs. Detsamma gäller uppgift med anledning av om uppgiften som hos domstol registreras hos myndighet enligt 15 kap. överklagande annan stycket 3 eller Har uppgift i mål hos domstol erhållits från 2 § första och den sekretessbelagd där, gäller dock denna

annan myndighet är

hos domstolen, uppgiften saknar betydelse i målet. sekretess om Med skatt i detta kapitel Med skatt avses i detta kapitel avses och, med undan- skatt på inkomst och, med undanskatt på inkomst arvsskatt och gåvoskatt, tag för arvsskatt och gåvoskatt, tag för direkt skatt omsätt- direkt skatt samt omsättannan samt annan tull och indirekt ningsskatt, tull och annan indirekt ningsskatt, annan Med skatt jämställs arbets- skatt. Med skatt jämställs arbetsskatt.

och givaravgiñ, prisregleringsavgift och

givaravgift, prisregleringsavgift

avgift skatte- och liknande avgift, avgift enligt lagen liknande samt och förseningsavgift. 1999:000 avgift till regi-

avgiftstillägg om

verksamhet be- strerat trossamfund samt skatte- Med som avser stämmande skatt jämställs verk- och avgiftstillägg och förseningsav bestämmande avgift. Med verksamhet som avser samhet som avser av inkomst. bestämmande av skatt jämställs

pensionsgrundande

verksamhet avser bestämsom

mande pensionsgrundande in-

av komst.

Senaste lydelse 1996:155.

SOU 1997: 46 F örfattningsförslag 33

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Sekretessen gäller inte beslut, varigenom skatt eller pensionsgnindande inkomst bestäms eller underlag för bestämmande skatt fastställs, såvida

av inte beslutet meddelas i ärende om

förhandsbesked i taxerings- eller skattefråga,

2. medgivande att skattepliktig intäkt enligt reglerna om statlig inkomstskatt inte skall anses uppkomma vid avyttring av aktier i fåmansföretag,

beskattning av utländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige när beslutet har fattats av Forskarskattenämnden.

Utan hinder av sekretessen får uppgift lämnas till enskild enligt vad som föreskrivits i lag om förfarande vid beskattning eller om skatteregister. Vidare får utan hinder av sekretessen uppgift i en revisionspromemoria lämnas till förvaltare i den reviderades konkurs.

I fråga uppgift i allmän I fråga uppgift i allmän

om om handling gäller sekretessen i högst handling gäller sekretessen i högst tjugo år. tjugo år. När det gäller avgift enligt

lagen 1 999.00 om avgift till

registrerat trossamfund gäller dock

sekretessen i högst sjuttio år.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1999.

1.8 Förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen

1980:343

Härigenom föreskrivs att 7 § skatteregisterlagen skall ha följande

lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 §

För fysisk och juridisk får, utöver de uppgifter som anges i 5 person och 6 §§, det centrala skatteregistret innehålla följande uppgifter. Sådana uppgifter ägarförhållandena i fåmansföretag, företag om enligt 3 § 12 tredje stycket 1agen1947:576 om statlig som a mom. inkomstskatt skall behandlas fåmanstöretag, fåmansägt handelsbolag som och dotterföretag i 2 kap. 16 § lagen 1990:325 om självsom avses deklaration och kontrolluppgifter. Uppgifter angående avslutad revision, verkställt besök eller annat Sammanträffande enligt 3 kap. 7 § taxeringslagen 1990:324, 17 kap. 4 § mervärdesskattelagen 1994:200, 78 § 2 mom. uppbördslagen a 1953:272 eller 27 § lagen 1984:668 uppbörd av socialavgifter a om från arbetsgivare. För varje sådan åtgärd får tid, art, beskattanges ningsperiod, skatteslag, myndighets beslut beloppsmässiga ändringar om skatt eller underlag för skatt med anledning åtgärden samt uppgift av av huruvida bokföringsskyldighet har fullgjorts. Uppgift registrering skyldighet att betala skatt, uppgift om om av innehav skattsedel på preliminär skatt, uppgifter beslut om återav om kallelse skattsedel på preliminär F-skatt med angivande av skälen för av beslutet, uppgifter behövs för att bestämma skatt eller avgift enligt som uppbördslagen, lagen uppbörd socialavgifter från arbetsgivare, om av lagen 1990:659 särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster, lagen om 1991:586 särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, lagen om 1990:912 nedsättning socialavgifter, mervärdesskattelagen och om av lagen 1951:763 beräkning statlig inkomstskatt på ackumulerad om av inkomst samt uppgifter redovisning, inbetalning och återbetalning av om sådana skatter eller avgifter. 4. Uppgift maskinellt framställt förslag till beslut om beskattning. om Uppgift ansökan anstånd att lämna deklaration, uppgift om om om beslut anstånd med avgivande deklaration och med betalning av om av skatt, dock skälen för ansökningarna eller besluten, samt uppgift om att laga förfall föreligger för underlåtenhet att fullgöra deklarationsskyldig-

het. Administrativa och tekniska uppgifter behövs för beskattsom ningen.

l Senaste lydelse 1996:1344.

Uppgifter som skall lämnas i förenklad självdeklaration, särskild självdeklaration enligt 2 kap. 10 § första stycket punkterna 2-4 och andra stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter samt uppgifter som skall lämnas enligt 2 kap. 25 § lagen självdeklaration och

om kontrolluppgifter.

Uppgift om beslut om beskattning, dock skälen för beslutet och uppgift om utmätning enligt 68 § 6 uppbördslagen.

mom.

Uppgift om att fordran mot personen registrerats hos kronofogdemyndighet, uppgift om indrivningsresultat, uppgift om att en person ålagts betalningsskyldighet i egenskap bolagsman eller företrädare för

av en juridisk person, uppgift om beslut om skuldsanering, ackord, likvidation eller konkurs samt uppgift betalningsinställelse.

om 10. Uppgift om antal anställda och de anställdas personnummer. 11. Uppgift om telefonnummer, särskild adress för skattsedelsför-

sändelse samt nanm, adress och telefonnummer för ombud.

12. Uppgift från kontrolluppgift som enligt 3 kap. lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter skall lämnas utan föreläggande samt från sådan särskild uppgift som avses i 3 § lagen 1959:551 om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen 1962:381 allmän

om försäkring.

13. Uppgift om beteckning, köpeskilling, basvärde, delvärde, taxeringsvärde, omräknat delvärde, beskattningsnatur, typ fång och tid-

av punkt för fånget för fastighet som ägs eller innehas andelens

av personen, storlek om fastigheten har flera ägare och övriga uppgifter behövs

som för beräkning av statlig fastighetsskatt samt uppgift behövs för

som värdering av bostad på fastighet.

14. Uppgift om tid och art för planerad eller pågående revision samt beskattningsperiod och skatteslag som denna samt uppgift tid

avser om för planerat besök eller annat Sammanträffande enligt 3 kap. 7 § taxeringslagen, 17 kap. 4 § mervärdesskattelagen, 78 § 2 Upp-

a mom. bördslagen eller 27 a § lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare.

15. Uppgift om postgiro- och bankgironummer, är

om personen näringsidkare samt, om fullmakt lämnats för bank- eller postgiro att ta emot skatteåterbetalning på ett konto, datum för fullmakten samt kontots nummer och typ.

16. Uppgift om antal dagar för vilka den skattskyldige uppburit sjöinkomst enligt punkt 1 av anvisningarna till 49 §kommunalskattelagen 1928:370.

l7. Uppgift om omsättning i näringsverksamhet. 18. Uppgifter angående resultat av bruttovinstberäkning, beräk-

annan

ning av relationstal eller liknande, skönsmässig beräkning och belopp som under beskattningsåret stått till förfogande för levnadskostnader.

19. Uppgift från centrala bilregistret om innehav fordon samt

av om fordonets registreringsnummer, märke, typ och årsmodell.

20. Uppgift för beräkning av skattereduktion för fackföreningsavgift, uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen 1993:672

om

F örfattningsförslag SOU 1997: 46

skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus, uppgifter enligt 7 § lagen 1995:1623 skattereduktion för riskkapitalinveste-

om ringar, uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen 1996:725 om skattereduktion for utgifter för byggnadsarbete på bostadshus för bestämmande av skattereduktion enligt nämnda lagar samt uppgift om beslut om sådan skattereduktion.

21. Uppgift om bosättningsland och tidpunkt för byte av bosättningsland.

22. Uppgifter om antal årsanställda i en koncern i fall som avses i 2 kap. 16 § sista stycket lagen självdeklaration och kontrolluppgifter,

om totalt respektive i Sverige, koncernomsättning och koncembalansomslutning för koncernmoderföretag.

23. Uppgift beteckning på ersättningsbostad som avses i 11 §

om lagen 1993:1469 uppskovsavdrag vid byte av bostad, uppskovs-

om avdragets storlek, belopp som enligt 10 § nämnda lag skall reducera omkostnadsbeloppet samt, om ersättningsbostaden utgörs av bostad som

i 11 § andra meningen nämnda lag, föreningens eller bolagets avses organisationsnummer och namn.

24. Uppgift som skall lämnas enligt 13 kap. 29 eller 30 §mervärdesskattelagen.

25. De uppgifter om trossam-

fund och grunder för debitering av

avgift som behövs för uppbärande av avgifter enligt lag 1999:000 om avgift till registrerat trossamfund.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1999.

SOU 1997: 46 F örfattningsförslag

1.9 lag om i 1997:000

Förslag ändring lagen

till

om betalning av skatter och avgifter

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 8 kap. 3 11 kap. 10, 12 och 14 §§ samt rubriken närmast före 10 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

1 §

Denna lag gäller vid beräkning, debitering, redovisning och betalning av

avgift enligt lagen 1981:691 om socialavgifter,

sådan skatt eller avgift som avses i 1 kap. 1 § första stycket taxeringslagen 1990:324,

skatt enligt lagen 1990:659 om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster,

skatt enligt mervärdes- begravningsavgift enligt 9 skattelagen 1994:200, kap. begravningslagen 1990: 1 144

avgift enligt lagen skatt enligt mervärdes- 1994: 1920 allmän löneavgift, skattelagen 1994:200,

om

skattetillägg och försenings- avgift enligt lagen avgift i fråga sådan skatt eller 1994:1920 allmän löneavgift,

om om avgift som avses i 1-5 samt avgift enligt lagen1999:000 förseningsavgift enligt fastighets- om avgift till registrerat trossamtaxeringslagen 1979:1152, och fund,

ränta på skatt, skattetillägg skatt enligt lagen 1999:000 eller avgift som avses i 1-6. om kyrkoantikvarisk skatt,

skattetillägg och försenings-

avgift i fråga om sådan skatt eller

avgift som avses i 1-8 samt för-

seningsavgift enligt fastighets-

taxeringslagen 1979:1152, och

10. ränta på skatt, skattetillägg

eller avgift som avses i 1-9.

Senaste lydelse enligt lagrådsremiss den 6 februari 1997.

8 kap.

3 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

De allmänna skattetabellema skall ange skatteavdraget på olika inkomstbelopp, beräknade för månad eller kortare tid, och grundas på

en att

inkomsten är oförändrad under inkomståret, arbetstagaren endast kommer att taxeras för den inkomst som anges

itabellen,

arbetstagaren inte skall betala arbetstagaren inte skall betala någon skatt eller avgift än någon skatt eller avgift än

annan annan kommunal inkomstskatt, statlig kommunal inkomstskatt, statlig ininkomstskatt på förvärvsinkomster komstskatt på förvärvsinkomster, och avgifter enligt lagen begravningsavgift enligt 9 kap. 1994:1744 allmänna begravningslagen 1990:1 144, av-

om egenavgifter, och gifter enligt lagen 1994:1744 om

allmänna egenavgifter, avgift enligt

lagen 1999:000 avgift till

om

registrerat trossamfund och skatt

enligt lagen 1999:000 om kyrkoantikvarisk skatt, och arbetstagaren vid inkomsttaxeringen inte medges något annat av-

drag än avdrag för avgifter enligt lagen om allmänna egenavgifter och grundavdrag.

Skattetabellema skall ange Skattetabellema skall ange skatteavdraget med utgångspunkt skatteavdraget med utgångspunkt från att kommunal inkomstskatt från att kommunal inkomstskatt, beräknas efter Skattesatser i hela begravningsavgift enligt 9 kap. bekrontal. gravningslagen och avgift enligt

lagen om avgift till registrerat

trossamfund beräknas efter en sam-

manlagd skattesats i hela krontal.

Av tabellerna skall också framgå skatteavdraget för den som inte är skyldig att betala allmänna egenavgifter.

Senaste lydelse enligt lagrådsremiss den 6 februari 1997.

ll kap.

7 §

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

För en fysisk person som kan få För fysisk kan få en person som en A-skattsedel enligt 4 kap. 12 A-skattsedel enligt 4 kap. 12 en

skall Skattemyndigheten bestämma skall Skattemyndigheten bestämma

tillämplig skattetabell med ledning tillämplig skattetabell med ledning av bestämmelsen i 14 § bestämmelserna i 14 § 1 och 3 av eller Beslut om tillämplig skattetabell skall fattas senast den 18 januari under inkomståret. Om skattskyldig tidigare inte har haft inkomst en som från vilken skatteavdrag skall göras får sådan inkomst, skall beslut om tillämplig skattetabell fattas så möjligt. snart som

8§

Om det i den kommunala skatte- Om det i skatte- och summan av sats som gäller för den skatt- avgiftssatserna enligt 14 § 1 och 3 skyldige ingår öretal över femtio, eller 4 gäller för den skattsom tillämpas skattetabellen med närm- skyldige ingår öretal över femtio, aste högre hela krontal. Annars tillämpas skattetabellen med närtillämpas skattetabellen med närm- maste högre hela krontal. Annars aste lägre hela lqontal. tillämpas skattetabellen med när-

maste lägre hela krontal.

Sen ändring av kommunal skatte- Sen ändring skatte- eller avgiftsav sats sats

10 §

Om en skattesats för kommunal Om skatte- eller avgiftssats en inkomstskatt har ändrats enligt 14 § 3 eller 4 har ändrats genom beslut så sent under december året beslut så sent under genom före inkomståret att ändringen inte december året före inkomståret att kan beaktas vid tillämpningen ändringen inte kan beaktas vid av 8 eller 9 skall den tidigare tillämpningen 8 eller 9 av skattesatsen tillämpas. skall den tidigare skatte- eller avgiftssatsen tillämpas.

l Senaste lydelse enligt lagrådsremiss den 6 februari 1997.

12 §

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

I slutlig skatt ingår skatt i l kap. 1 § första och fjärde styckena taxeringssom avses

lagenl990:324,

egenavgifter i 3 kap. lagen 1981:691 socialavgifter, som avses om skatt i 2 § lagen skatt som avses i 2 § lagen som avses 1990:659 särskild löneskatt 1990:659 särskild löneskatt om om på vissa förvärvsinkomster, och på vissa förväivsinkomster, 4. avgift i 2 § lagen begravningsavgift enligt 9 som avses 1994: 1920 allmän löneavgift. kap. begravningslagen 1990:1144, om avgift avses i 2 § lagen som 1994:1920 allmän löneavgift, om

avgift enligt lagen 1999:000

avgift till registrerat trossamom fund, och skatt enligt lagen 1999:000

kyrkoantikvarisk skatt.

om

14 §

När den slutliga skatten bestäms gäller att kommunal inkomstskatt räknas ut i post med ledning av den en skattesats för inkomståret gäller för den skattskyldige i hemortssom kommunen, och egenavgifter enligt lagen 1981:691 socialavgifter debiteras på om

uppgifter försäldingstörhållanden lämnas den

grundval av om som av allmänna försäkringskassan

begravningsavgzji enligt 9 kap. begravningslagen 1990: 1144 räk-

ut med ledning av den avnas giftssats som för inkomståret gäller för den skattskyldige enligt de uppgifter lämnats för den församsom ling där den skattskyldige enligt reglerna om hemortskommun anses ha sin hemort och

1Senaste lydelse enligt lagrådsremiss den 6 februari 1997.

SOU 1997: 46 F örfattningsförslag 41

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

avgift enligt lagen 1999:000 om avgift till registrerat trossamfund räknas ut med ledning den av avgiftssats för inkomstâret gälsom ler för den skattskyldige enligt de uppgifter lämnats trossamsom av fund, skall uppbära avgiften. som

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1999 och tillämpas första gången i fråga om preliminär skatt för inkomståret 2000 och slutlig skatt enligt 2001 års taxering.

2 Utredningens uppdrag och arbete

l Uppdraget

Ett principbeslut ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan om fattades i december 1995 prop.l995/96:80, bet. 1995/96:KU12, rskr. 1995/96:84. Med anledning beslutet behövde antal delfrågor av ett utredas. Regeringen tillsatte därför utredningar respektive särskilda gav utredningsuppdrag på sex olika områden. Utredningsdirektiven finns i bilaga

Utgångspunkten för utredningamas arbete skulle regeringens vara principproposition Ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan prop. 1995/96:80 och riksdagens beslut den 8 december 1995 om

relationsändringen. Ett särskilt beredningsorgan, stat-kyrkadelegationen,

inrättades för att underlätta utredningsarbetet. Samverkan skulle också ske mellan staten och Svenska kyrkans utredningar. Svenska kyrkan tillsatte

fyra inomkyrkliga utredningar under ledningsgrupp för som en svarar utredningsarbetet på den kyrkliga sidan.

Riksskatteverket RSV fick i särskilt uppdrag att utreda formerna för

statlig uppbörd av kyrkoavgift. Utgångspunkten för utredningen skulle vara att den nuvarande församlingsskatten ersätts obligatorisk av en kyrkoavgift för dem som tillhör Svenska kyrkan. Den särskilda lagen om Svenska kyrkan skall föreskriva skyldigheten att betala kyrkoavgift. Kyrkoavgiften skall, kostnadsfritt för Svenska kyrkan, tillsammans tas ut med och på samma sätt som inkomstskatten. Den inte tillhör Svenska som kyrkan skall inte skyldig att betala någon avgift till Svenska kyrkan. vara Även andra trossamfund Svenska kyrkan än skall kunna få hjälp med avgiftsuppbörd skattemyndighetemas försorg. genom RSV skall, enligt direktiven

efter samråd med Svenska kyrkans centralstyrelse lägga fram förslag till hur uppbörden kyrkoavgift kan fogas in i uppbördssystemet för av skatt utreda frågan utebliven betalning och hur krav på inbetalning - om av obetalda belopp kan hanteras utreda vid vilken tidpunkt och på vilket sätt uppbuma avgifter skall redovisas och betalas till kyrkan

uppmärksamma att den kyrkliga indelningen i princip blir inom- - en kyrklig fråga och hur detta påverkar uppbördshjälpen

Utredningens uppdrag och arbete

utreda de tekniska förutsättningarna för uppbördshjälp åt andra trossamfund än Svenska kyrkan och lämna principförslag till utfonn-

ning samt beräkna kostnaderna för detta

frågan dessa trossamfund måste inhämta varje medlems överväga om medgivande innan underlag lämnas till skattemyndigheterna för debite-

ring föreslå hur behovet sekretess kan tillgodoses vid uppbördshjälp av andra trossamfund än Svenska kyrkan

fram förslag till de lagändringar uppbördshjälpen kan kräva. lägga som -

2.2 Utredningsarbetet

Riksskatteverket har främst representanter för beskattningsområdet Inom arbetet. Vid behov har även representanter för områdena folkdeltagit i och val knutits till arbetet. Utredningen har i sitt arbete dessbokföring haft stöd referensgrupp med representanter för skatteutom av en respektive arbetsområdena folkbokföring och val hos RSV.

myndigheterna

Under arbetets gång har utredningen löpande haft kontakter med övriga

statliga utredningar och med Vissa de inomkyrkliga utredningarna. De av huvudsakliga kontakterna har skett via stat-kyrkadelegationen. Kontak-

med andra trossamfund än Svenska kyrkan har till största delen skett terna SST Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund, med hjälp av två konferens- och informationstillfällen iSST:s regi, dels via en dels vid i l trossamfunden intresset för uppbördshjälp och deras enkät till om om

synpunkter på utformningen av avgiftsuppbörden. i enlighet med utrednings- l Innan betänkandet lagts fram har RSV, centralstyrelse. i direktiven, haft samråd med Svenska kyrkans

l

2.3 Beröringspunkter med övriga utredningar

konstitutionella och andra rättsliga frågor Utredningen om

skall utforma bestämmelserna i lagen Svenska kyrkan Utredningen om trossamfund. Att de tillhör Svenska kyrkan skall respektive lagen om som betala kyrkoavgift skall framgå lagen Svenska kyrkan. Om rätten av om skall finnas bestämmelser i lagen trossamfund. Den

till uppbördshjälp om

uppbördshjälpen kommer dock inte att framgå nämnare utformningen av lagar. Utredningen skall också överväga den kyrkliga uppav dessa om börden bör kallas kyrkoavgift eller kyrkoskatt.

skall vidare bedöma det finns ett behov sekretess Utredningen om av skall lämna kyrkan. RSV-utredningen skall

vid den uppbördshjälp staten

Utredningens uppdrag och arbete

göra motsvarande bedömning vad gäller uppbördshjälpen andra trossamfund.

Utredningen om begravningsverksamheten

Utredningen skall bland annat föreslå formerna för finansiering begravav ningsverksamheten. För dem tillhör Svenska kyrkan skall finansisom eringen ske via kyrkoavgiften. Utredningen skall efter samråd med bland andra RSV överväga de ekonomska och praktiska frågor kan uppstå som med en sådan ordning. För dem som inte tillhör Svenska kyrkan skall utredningen överväga olika modeller som kan komma ifråga inom ramen för ett lokalt baserat system. För RSV är ñnansieringsutformningen av särskilt intresse, dels genom sambandet med kyrkoavgiften, dels med tanke på eventuell separat en

"begravningsavgift" som tas ut av de icke-tillhöriga.

Utredningen om personalfrågorna och statligt stöd till om trossamfund

En beröringspunkt med denna utredning är utformningen det statliga

av stödet till trossamfund. I utredningsdirektiven sägs att samfunden bör kunna få uppbördshjälp eller statligt stöd på annat sätt. Utredningen skall föreslå vilka krav bör ställas för statligt stöd och i vilka fonner det som statliga stödet skall kunna utgå. RSV-utredningen å sin sida skall lämna principförslag till utformningen av avgiftsuppbörd och beräkna kostnaderna för detta. RSV skall också överväga samfunden behöver hämta in om varje medlems medgivande innan uppgifter för avgiftsuppbörd lämnas till

skatteförvaltningen.

Utredningen skall också pröva de kostnader förslagen från de som statliga utredningarna för med sig. Utredningen skall, efter samråd med övriga utredningar, föreslå hur den sammanlagda finansieringen skall ske.

De inomkyrkliga utredningarna

Bland de inomkyrkliga utredningarna finns beröringspunkter främst med utredningen om kyrklig ekonomi och egendom skall utarbeta de som inomkyrkliga reglerna beträffande kyrkoavgiften och utredningen om kyrkliga val och indelningsfrågor som skall behandla den kyrkliga

indelningen.

Bakgrund

3.1 Tidigare utredningsarbete

Frågan om ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan har sedan 1950-talet behandlats i ett antal statliga utredningar. Beskrivningar det av utredningsarbete ledde fram till princippropositionen 1995/96:80 som finns i bland annat Kyrkoberedningens slutbetänkande Staten och trossamfunden, SOU 1994:42, och i princippropositionen. RSV nöjer sig därför här med att konstatera att Kyrkoberedningens slutbetänkande gick på ut mycket bred remiss och att propositionen 1995/96:80 sedan överlämnades till riksdagen godkände förslaget den 8 december 1995. som Innan propositionen förelades riksdagen hade regeringen redovisat sitt principförslag till 1995 års kyrkomöte. Kyrkomötets uppfattning var att skrivelsens grundelement, så andra kyrkolagsutskottet preciserat dem, som tillgodoser kyrkans behov och därmed kunde ligga till grund för reformarbetet.

3.2 i

Uppbördsfrågan tidigare utredningar

Kyrkoberedningen ansåg att den nuvarande församlingsskatten bör ersättas

av en kyrkoavgift för dem tillhör Svenska kyrkan och föreslog som en statlig uppbörd av kyrkoavgift för Svenska kyrkans räkning. Även andra trossamfund skulle, på vissa villkor, kunna få uppbördshjälp. I avsnittet om uppbörd i Kyrkoberedningens slutbetänkande skissades översiktligt en avgiftsmodell där kyrkoavgiften tas ut i förhållande till inkomsten och ingår som del preliminär, slutlig och eventuell en av kvarstående skatt. Kyrkoberedningen ansåg dock att det borde ankomma på Svenska kyrkan själv att avgöra avgiftsfordran skulle överlämnas om en till lcronofogdemyndigheten eller Svenska kyrkan skulle enligt förslaget ersätta staten för den extra kostnad som det innebär att ta in kyrkoavgift tillsammans med skatten. RSV framhöll i sitt yttrande bilaga 2 att

se

ett villkor för statens medverkan i uppbörden avgifter till Svenska - av kyrkan och andra trossamfund är att avgiftsuppbörden på ett smidigt sätt kan fogas in i det system för skatteuppbörd kommer att finnas som år 2000 och att

Bakgrund

absolut förutsättning för uppbördshjälpen är att avgiften fullt ut kan en behandlas skatt i uppbördslagens mening. I detta ingår bl.a. att avsom giften inte särbehandlas på det sätt som föreslagits i betänkandet utan kan restföras tillsammans med skatten i den mån det totala skatte- och avgiftsbeloppet inte betalas. RSV nämnde i yttrandet några av de problem skulle uppstå avgiften skulle brytas ut ur obetald skatt. som om

Vad gäller utbetalningen av avgiftsmedel yttrade RSV att den bör samordnas med nuvarande system för utbetalning till kommuner och landsting och att utbetalningen, på samma sätt som nu, grundas på senast kända skatteunderlag och beslutad skattesats och inte på faktiskt influtna medel. Staten skulle därmed stå för uppbördsförlustema men kompenseras för dessa ett påslag på administrationsersättningen for uppbördsgenom hjälpen. Skattemyndigheten i Stockholms län, remissinstans under som var RSV, avstyrkte förslaget uppbördshjälp. Myndigheten förutsåg att uppom börden kyrkoskatt inte skulle bli det okomplicerade inslag i skatteav förvaltningens arbete utredningen ansett. Skatteförvaltningen som personal och tekniska system är redan i dag fullt utnyttjade. Varje ytterligare belastning på skattemyndigheternas "ordinarie" arbetsuppgifter kan enligt skattemyndigheten få negativa konsekvenser.

3.3 Uppbördsfrågan i princippropositionen

Förslagen i propositionen finns beskrivna under respektive sakområde i avsnitten 4-11 i det följ ande. Jämfört med Kyrkoberedningens slutbetänkande kan vissa förändringar konstateras:

Underlaget för kyrkoavgiften har preciserats till "statligt beskattnings- bar förvärvsinkomst", något som dock inte har kommenterats i propositionstexten Avgiftsuppbörden kan utredas med utgångspunkt från att avgiften fullt ut kan behandlas som skatt Uppbördshjälpen till Svenska kyrkan skall vara kostnadsfri för kyrkan, vilket är ett alternativ till statsbidrag.

Beträffande begravningsverksamheten, behandlas av en annan som statlig utredning, sägs i propositionen beträffande finansieringen att den tillhör Svenska kyrkan skall betala sina kostnader via kyrkoavgiften. som Frågan hur övriga skall betala sin del finansieringen skulle utredas om av vidare.

4 och

Avgiftsstruktur avgiftsunderlag

RSV:s förslag: Avgift tas ut med viss procent den kommunalt beskattningsbara av förvärvsinkomsten. Detta gäller såväl avgift till Svenska kyrkan som avgift till andra trossamfund får uppbördshjälp. som

4.1 Nuvarande ordning

Församlingsskatten är en del allmän kommunalskatt l kap. 1 § av kommunalskattelagen, 1928:370. Församlingsskatt debiteras fysiska personer och dödsbon med viss procent av den kommunalt beskattningsbara förvärvsinkomsten. Procentsatsen varierar beroende på vilken församling personen tillhör. Personer som inte tillhör Svenska kyrkan omfattas av lagen 1951:691 om lindring i skattskyldigheten för den icke tillhör som svenska kyrkan. De debiteras församlingsskatt med 25 % den procentav sats som gäller för den församling de tillhör. Dessa 25 % är avsedda att täcka kostnaderna för begravningsverksamheten. Församlingsskatten ingår i den preliminära skatten. Preliminär skatt tas ut i form av A-skatt främst för löntagare och pensionärer eller F-skatt för företagare. A-skatt betalas huvudsakligen att arbetgsivare gör genom skatteavdrag från de anställdas löner och betalar in skatten till skattemyndigheten varje månad. Hur stort avdrag skall göras för varje som person läser arbetsgivaren i preliminärskattetabeller. Tabellema av anger den preliminära skatten på olika inkomstbelopp. Av de skatter och avgifter som ingår i skatteuträkningen i tabellerna är det bara kommunalskatten som varierar. Övriga komponenter är generella och beräknas lika för alla. En tabell för varje kommunalskattesats uttryckt i hela krontal tas därför fram. För att få bättre överensstämmelse mellan preliminär och slutlig skatt än vad avdrag enligt tabellerna kan begära jämkning prelimiger man av närskatteavdraget. Ett skäl kan vara att man har rätt till avdrag utöver grundavdrag och avdrag för egenavgifter. Den som har A-skatt kan också ha en debiterad A-skatt, särskild Askatt, som han betalar själv. Skälet till att särskild A-skatt införts är att vissa kategorier som inte har rätt till F-skatt kan ha behov debiterad av en

Avgiftsstruktur och avgiftsunderlag SOU 1997: 46

skatt som de kan betala själva, exempelvis företagare som inte får eller inte vill ha F-skatt.

F-skatten är en debiterad skatt som enbart är avsedd för företagare. F-skatt och särskild A-skatt skall debiteras med ett belopp som mot-

svarar 110 % eller 105 % av senaste slutliga skatt, dock lägst med samma belopp som preliminärskatten året före inkomståret. Skatten kan också bestämmas genom en preliminär taxering.

4.2 Princippropositionen och utredningsdirektiven

I princippropositionen sägs bl.a. att

kyrkoavgiften bör tas ut i förhållande till inkomst -

till grund för beräkningen bör läggas den statligt beskattningsbara -

förvärvsinkomsten

den inte tillhör Svenska kyrkan bör inte vara skyldig att betala - som

kyrkoavgift även andra trossamfund än Svenska kyrkan skall på vissa villkor kunna

-

få uppbördshjälp.

Något skäl till att avgiftsunderlaget skall vara den statligt- och inte som nu den kommunalt- beskattningsbara förvärvsinkomsten anges inte.

I utredningsdirektiven sägs i den allmänna beskrivningen att kyrkoavgiften skall tas ut "tillsammans med och på samma sätt som inkomstskatten" utan att avgiftsstrukturen nännare berörs. Frågan om avgiftsunderlag berörs inte. Vad gäller andra trossamfund än Svenska kyrkan i sägs i direktiven enbart att RSV skall utreda de tekniska förutsättningarna för uppbördshjälp och lämna förslag till utfomining.

4.3 RSV:s överväganden

4.3.1 Avgiftsstruktur

RSV har övervägt två alternativ:

Avgift tas ut med viss procent på avgiftsunderlaget beskattningsbar -

förvärvsinkomst Avgift tas ut med ett fast belopp per år, oberoende av inkomst

-

I princippropositionen sägs att kyrkoavgiften bör tas ut i förhållande till inkomst. Ett procentuellt uttag i förhållande till inkomst har därför varit huvudalternativet. Alternativet med fast avgift har dock också studerats, främst med tanke på andra trossamfunds eventuella önskemål.

Avgiftsstruktur och avgiftsunderlag 51

Under det första alternativet kan två "underaltemativ" urskilj

Avgift tas ut med en enhetlig procentsats på avgiftsunderlaget för alla -

inom ett visst samfund Avgift tas ut med lokalt varierande procentsatser på avgiftsunderlaget.

n

Procentuell avgift

Avgiftsdebitering med en enhetlig procensats för alla inom respektive samfund är, allmänt sett, det alternativ som skulle vara enklast att hantera i skattesystemet. Inom Svenska kyrkan kommer dock avgiftsuttaget att variera lokalt mellan församlingar/sammanslutningar av församlingar på samma sätt som dagens församlingsskatt. Rätten för församlingarna att besluta sitt eget avgiftsuttag kommer att skrivas in i lagen om Svenska

om kyrkan. Förutsatt att skatteförvaltningen på ett enkelt och säkert sätt får uppgift om de lokala avgiftssatser som skall gälla kan avgift påföras med olika procentsatser för olika individer inom Svenska kyrkan, beroende på vilken församling de tillhör. Vad RSV lägger in i "på ett enkelt och säkert sätt" beskrivs i avsnitt 7 om uppgiftslämnandet till skatteförvaltningen.

För andra trossamfund än Svenska kyrkan är alternativet med enhetlig procentuell avgift i förhållande till inkomst det alternativ som är det administrativt enklaste och som RSV därför förordar. I den mån ett sådant samfund består av lokala enheter med rätt att ta ut sin egen avgift kan debitering med lokalt varierande procentsatser vara tekniskt möjlig. Det förutsätter dock att samfundet centralt på datamedium lämnar uppgift om den procentsats som skall gälla för varje individ eftersom RSV inte avser att registrera lokala indelningar för andra trossamfund än Svenska kyrkan

Fast avgift

Alternativet med fast avgift har flera nackdelar. Ett vägande skäl emot fast avgift är svårigheten att foga in en sådan i preliminärskattesystemet. Eftersom RSV förutsätter att avgiftsmedel skall betalas ut till samfundet redan under inkomståret måste avgiften kunna tas ut i form av preliminär skatt. Ett annat viktigt skäl för att avgiften skall ingå i preliminär skatt är att den skattskyldige annars kan komma att påföras kostnadsränta i det föreslagna skattekontosystemet på grund av skillnaden mellan preliminär och slutlig skatt.

fast avgift skulle fogas in ipreliminärskattesystemet skulle detta

Om en kräva att

Avgiftsstruktur och avgiftsunderlag SOKU1997:46

varje skattetabell förses med en extra kolumn för varje aktuell fast

avgift, vilket får betraktas som en enbart teoretisk möjlighet som inte är

genomförbar i praktiken eller att alla personer som skall debiteras fast avgift får beslut om skattejämk-

-

ning varj e år stående jämkning eller att

alla med fast avgift debiteras denna som en särskild A-skatt som de -

skall betala älva.

Särskild A-skatt som inte uppgår till 2000 kr skall, enligt den före-

slagna skattebetalningslagen, inte debiteras. Samfundsavgiften kommer sannolikt i de flesta fall att ligga under denna gräns. Alternativet särskild A-skatt är vidare främst avsett för situationer där ingen arbetsgivare finns

kan göra skatteavdrag. Det syftar alltså inte i första hand till att som åstadkomma en bättre skatteberäkning. För detta finns jämkningsinstitutet.

Ett jämkningsbeslut kan att preliminärskatten skall dras av med

ange viss procent lönen procentjämkning eller att arbetsgivaren skall

av öka/minska lönen med visst belopp innan skatteavdraget läses av i skattetabellen beloppsjämkning. Ingetdera alternativet beräknas på ett sådant sätt fast avgift på ett smidigt sätt kan fogas in i beräkningen. Ett

att en jämkningsbeslut är i dag alltid utfonnat på sådant sätt att det utgår från den inkomst avdraget skall beräknas på. Man kan anta att ett antal av de

som aktuella personerna redan har stående jämkning av andra skäl än samfundsavgiften exempelvis på grund av avdrag för skuldräntor. Att föra in ett fast avgiftsbelopp i ett andra steg i beräkningen skulle komplicera.

Med fast avgift skulle vidare alla medlemmar/betjänade bli avgifts-

en skyldiga, dvs. även utan beskattningsbar förvärvsinkomst.

personer Samfundet skulle kunna undanta exempelvis barn från avgiftsdebitering

att inte ta med dem i det underlag för debitering som de lämnar till genom RSV. Vuxna utan förvärvsinkomst skulle däremot bli avgifts-

personer skyldiga. Det skulle svårare för samfundet att, om man så önskade,

vara urskilja denna kategori och undanta personerna från avgiftsdebitering.

RSV bedömer att alternativet med fast avgift inte är förenligt med kravet att avgiftsuppbörden på ett smidigt sätt skall kunna fogas in i skattesystemet. RSV föreslår därför att såväl avgiften till Svenska kyrkan

avgift till andra trossamfund får uppbördshjälp skall tas ut med som som viss procent avgiftsunderlaget, dvs. på sätt den nuvarande

av samma som församlingsskatten.

4.3.2 Avgiftsunderlag

I princippropositionen sägs att underlaget för kyrkoavgift skall vara den statligt beskattningsbara förvärvsinkomsten. Underlaget för dagens församlingsskatt är den kommunalt beskattningsbara förvärvsinkomsten.

SOU 1997: 46 Avgiftsstruktur och avgiftsunderlag 53

Valet av underlag kommenteras inte i propositionen. För närvarande inkomstår 1996 beräknas den statligt och den kommunalt beskattningsbara förvärvsinkomsten på samma sätt och är alltså lika stora.

RSV utgår från underlaget för dagens församlingsskatt och föreslår att underlaget för kyrkoavgiften och avgiften till andra trossamfund

skall vara detsamma, dvs. den kommunalt beskattningsbara förvärvsinkomsten. Skälen för detta är följ ande.

Systemen för debitering och uppbörd av skatt är mycket komplexa liksom de beskattningsregler som systemen skall hantera på ett korrekt och säkert sätt. En utgångspunkt för den kommande avgiftsuppbörden bör vara att den inte komplicerar dessa system ytterligare, utöver de förändringar som krävs på grund av att kyrkoavgiften inte längre skall vara en del av allmän kommunalskatt. Ett byte av underlag från kommunalt till statligt beskattningsbar förvärvsinkomst skulle kräva större ingrepp i systemen, något som för med sig merarbete och ökar administrationskostnadema. Särskilda skäl bör finnas för att motivera en sådan förändring. RSV kan för närvarande inte se att den statligt beskattningsbara förvärvsinkomsten skulle var ett mer stabilt eller i andra avseenden mer lämpligt underlag än den kommunalt beskattningsbara förvärvsinkomsten. Skulle det kommunala underlaget senare komma att förändras på ett mer betydande sätt kan det finnas skäl att ompröva Valet av avgiftsunderlag. För närvarande

ser dock RSV inga skäl till detta.

Ett annat skäl till att den statligt beskattningsbara förvärvsinkomsten är ett mindre lämpligt alternativ är preliminärskattens och skattetabellemas konstruktion. Så länge som statligt och kommunalt beskattningsbar förvärvsinkomst beräknas lika har det ingen praktisk betydelse vilket underlag som väljs för avgiften. Om underlagen är olika får detta betydelse för precisionen i preliminärskattetabellema. Eftersom delar av skattebeloppet skulle beräknas på olika underlag kommer exempelvis "tabell 31" att betyda olika saker beroende på om 31 kr består av 29 kr i kommunalskatt och 2 kr i kyrkoavgift eller 30 kr i kommunalskatt och l kr i kyrkoavgift. Hur mycket precisionen i tabellerna skulle försämras beror på skillnaden mellan de båda underlagen.

Underlag eller kombinationer av underlag som i dag inte används för beräkning av skatt/avgift bör undvikas eftersom detta skulle försvåra förståelsen hos de skatt- och avgiftsskyldiga och på ett markant sätt öka komplexiteten i de tekniska systemen. Alla sådana avvikelser skulle öka de administrativa kostnaderna och öka belastningen på skattemyndigheterna i form av ökat antal frågor från allmänheten.

Avgiftsunderlaget för den avgift till begravningsverksamhetens finansiering kommer att föreslås statlig utredning bör kopp-

som av annan las till underlaget för kyrkoavgiften. Underlaget för kyrkoavgift respektive "begravningsavgift" bör vara detsamma.

54 Avgiftsstruktur och avgiftsunderlag

Underlaget för avgiften till Svenska kyrkan och underlaget för avgiften

till andra trossamfund som får uppbördshjälp bör vara detsamma.

Hur avgiften kan fogas in i Skatteuppbörden

RSV:s förslag:

Avgiften skall fullt ut behandlas som skatt. I detta ingår bl.a. att

uppgifter om medlemsskap, avgiftssats gäller för helt inkomst-

- m.m.

år

avgiften ingår i preliminär skatt, slutlig skatt och omräkning skatt

- av

för den enskilde

avgiften lämnas för indrivning tillsammans med skatten om den inte

-

betalas.

5.1 Skatteuppbörden 1996-1999

Avsnittet beskriver taxering, debitering och uppbörd skatt den s.k.

av skattecykeln. Det innehåller också en beskrivning av ett nytt skatte- och avgiftsbetalningssystem, skattekontosystemet, enligt förslag skall

som införas år 1998.

Bestämmelserna om taxeringsförfarandet finns huvudsakligen i taxeringslagen medan debitering och uppbörd huvudsakligen regleras i uppbördslagen UBL. UBL föreslås ersättas av den nya lagen om betalning av skatter och avgifter, SBL, fr.o.m. inkomstår 1998 1999 års taxering.

5.1.1 Nuvarande ordning taxering, debitering och uppbörd

- De för närvarande viktigaste händelserna i beskattningsprocessen framgår av den s.k. skattecykeln omfattar perioden från år det år då det

som avgörs var beskattning skall ske, till år 3 då kvarstående skatt betalas.

Fr.o.m. år 1998 kommer, med det föreslagna skattekontosystemet, cykeln att förändras i och med att arbetsgivarens skyldighet att göra avdrag för kvarskatt upphör. Varje skattskyldig skall då själv betala in sin "kvarskatt".

56 Hur avgiften kan fogas in iskatteuppbörden

Skattecykeln förändras i vissa delar efter år 1998

Skattecykeln benämning på den period som omfattar tiden från

är en 31 oktober år då det avgörs var beskattning år 1 skall ske, t.0.m. år 3 då en eventuell kvarskatt skall betalas. Den omfattar alltså fyra år.

september AR 0 °kt°ber

C3 Uppgift bosättning

om november december

INKOMSTÃR Beskatmingsår januari Preliminära A-skattesedlar och

: februari Preliminära F-skattesedlar sänds ut mars april Arbetsgivare betalar avdragen preliminär ÅR 1 maj skatt och arbetsgivaravgifter juni Z//Z

/ juli

% augusti / Debiterad preliminär skatt preliminär september F-skatt och särskild A-skatt betalas oktober varje månad november december

/

TAXERINGSÅR januari Kontrolluppgifter lämnas

----februari mars Självdeklaration lämnas april 7 ÅR 2 maj juni Deklarationerna granskas mars-november juli Slutskattesedel eventuell överskjutande

+ augusti skatt sänds ut förenklad självdeklaration

ti september oktober november december Slutskattesedel sänds ut

i Överskjutande skatt betalas ut

januari februari mars april Kvarstående skatt betalas

Hur avgiften kan fogas in iskatteuppbörden 57

Skattecykeln visar att statusuppgifter har betydelse för beskattsom ningen, exempelvis tillhörighet till Svenska kyrkan, hämtas den per l november året före inkomståret och gäller sedan oförändrade för hela inkomståret. De gäller alltså under hela skattecykeln t.0.m. den tidpunkt då kvarskatten/underskottet betalas. Översätter dagens regler till 2000man talet innebär detta alltså att den utträder ut kyrkan exempelvis den 5 som november år 2005 kommer att debiteras kyrkoavgift för hela inkomståret 2006 taxeringsår 2007. Preliminärskattesedlar sänds ut i januari månad inkomståret. Uppgifter för utskrift skattsedlar, exempelvis kommunal skattesats, hämtas av ur registren redan i början december månad. Om kommunalskattesatsen av ändras efter uttaget skall den först fastställda skattesatsen tillämpas 24 § UBL. Preliminär skatt tas ut i form A-skatt främst för löntagare och av pensionärer eller F-skatt för näringsidkare. Arbetsgivaren drar Aav skatten från de anställdas löner och redovisar och betalar in den senast den 10:e varje månad den 15:e i januari tillsammans med arbetsgivaravgifterna. A-skatteavdrag görs även på kaptalinkomster och då alltid med 30 %. F-skatten är debiterad skatt innehavaren betalar själv den en som 10:e varje månad. I januari månad taxeringsåret lämnar arbetsgivare kontrolluppgifter som bl.a. visar utbetald ersättning och avdragen preliminär skatt. Preliminär skatt lcrediteras sedan respektive arbetstagare med ledning arbetsav givarens kontrolluppgift. Kontrolluppgiftema ligger också till grund för den preliminära skatteuträkning följer med den förenklade självsom deklarationen. Särskild självdeklaration lämnas senast den 31 och förenklad mars självdeklaration senast den 2 maj taxeringsåret. Slutskattesedlar sänds ut senast den 31 augusti vid förenklad deklaration och beslut fattats om senast den 15 augusti respektive 15 december övriga taxeringsåret. Kvarstående skatt för A-skattare betalas för närvarande huvudsakligen genom att huvudarbetsgivaren gör kvarskatteavdrag vid löneutbetalningarna i januari-mars och betalar in skatten senast den lO april. Enligt förslaget till ny skattebetalningslag skall arbetsgivarens avdragsskyldighet upphöra år 1998. Belopp som inte betalas lämnas efter påminnelse till KFM för indrivning. På för sent betalt belopp tas dröjsmålsavgift ut i det föreslagna skattekontosystemet ersätts avgiften kostnadsränta. av en

5.1.2 Det nya skattekontosystemet fr.0.m.år 1998

I Skattebetalningsutredningens betänkande Ett nytt systern för skattebetalningar, SOU 1996:100, föreslås att ett nytt betalningssystem för

Hur avgiften kan fogas in i skatteuppbörden

uppbörden skatter och avgifter inom inkomstskatte-, mervärdesskatte-

av och arbetsgivarområdena skall införas år 1998. Utgångspunkterna vid utformningen systemet har varit att förenkla och samordna den i dag

av skiftande uppbördshanteringen olika skatter och avgifter. Målsättningen

av är att tillämpa ett enhetligt förfarande vad gäller förfallodagar, betalningar, krav oavsett vilken typ skatt hanteras. Huvuddragen i det nya

m.m. av som systemet kan beskrivas på följande sätt.

Allmänt

Hos Skattemyndigheten SKM inrättas ett skattekonto för varje skatt- eller avgiftsskyldig På skattekontot bokförs löpande de belopp som

person. skall debiteras eller lcrediteras kontot. Kostnads- eller intäktsränta löper dagligen på kontot och beräknas utifrån det saldo som kan avläsas på kontot för varje dag. Avstämning görs normalt varje månad. Då kan i eventuellt underskott komma att lämnas för indrivning eller grund för l

vara

betalningspåminnelse. Överskott på kontot kan betalas ut till den del det en inte tas i anspråk för att täcka en fordran hos SKM eller KFM. Den skattskyldige skall löpande kunna följa händelser och ställning på sitt konto genom regelbundna kontoutdrag.

l Skattekontots debetsida l

l På skattekontots debetsida bokförs de belopp som SKM genom ett

särskilt beskattningsbeslut eller beslut som grundats på redovisning från den skattskyldige fastställer for betalning.

-

Fastställandet de olika skatter som skall betalas och hanteringen av

av underlag för beskattning ligger emellertid helt utanför själva skattekontosystemet. Fastställandet sker inom de särskilda beskattningssystem som finns på inkomsttaxerings-, mervärdesskatte- och arbetsgivarornrådena. Där fastställs de olika skatter den skattskyldige skall betala. Uppgift

som

beloppen överlämnas till skattekontosystemet som tar emot, bokför och om debiterar den skattskyldiges konto den dag beloppet förfaller till betalning.

Skattekontots kreditsida

På skattekontots kreditsida bokförs löpande de belopp som den skattskyldige själv betalar in eller redovisar betalning till kontot. Kredi-

som tering görs också när belopp skall tillgodoräknas på grund av beskattningsbeslut e.dyl.

Betalningar till kontot sker utan någon avräkningsordning mellan olika skatter och avgifter. Innebörden detta är således att belopp inte kan

av

Hur avgiften kan fogas in iskatteuppbörden 59

destineras eller tillgodoräknas betalning för viss angiven skatt eller som en avgift.

Räntor på skattekontot

För varje transaktion debitering eller kreditering bokförs på kontot som anges en ränteberäkningsdag fr.0.m. vilken ränta skall beräknas. Dag-fördag-ränta beräknas på det saldo under- eller överskott finns på konsom tot för respektive dag. Ränta debiteras eller krediteras kontot varje månad.

Avstämning, krav och utbetalning

Avstämning av ett konto görs varj månad transaktion förekommit e som en och i övrigt minst gång år. Ränta debiteras eller krediteras kontot en per och tillförs kapitalsaldot. Ett eventuellt underskott på avstämningsdagen, som uppgår till visst belopp och som inte betalas efter påminnelse, överlämnas till KFM för indrivning. Beloppet i detta sammanhang enbart avser ett underskott på kontot och kan inte härledas till viss obetald skatt eller en avgift. Om kontot utvisar ett överskott nedsätts eventuella tidigare restförda belopp. Kvarstående överskott kan betalas ut. Kontoutdrag framställs vid avstämning eller på begäran.

5.2 och

Princippropositionen utredningsdirektiven

I prop. 1995/96:80 s.26 konstateras att flera av de remissinstanser som yttrat sig över Kyrkoberedningens förslag understrukit vikten att kyrkoav avgiften vid uppbörden behandlas på sätt skatt. På sidan 29 i samma som propositionen sägs att "vissa tekniska frågor utformningen om av uppbördssystemet analyseras ytterligare med utgångspunkt från att den kyrkliga uppbörden fullt ut kan behandlas skatt". som I utredningsdirektiven sägs att kyrkoavgiften skall tas ut "tillsammans med och på samma sätt inkomstskatten". som

Hur avgiften kan fogas in i skatteuppbörden

5.3 RSV:s överväganden

5.3.1 Utgångspunkter

RSV har förutsatt att förslagen i Skattebetalningsutredningens betänkande SOU 1996:100, kommer att genomföras i huvudsak oförändrade i nu aktuella delar. Frågan avgiftsuppbördens utformning har utretts med den utgångs-

om punkten att avgifterna fullt ut skall behandlas som skatt. I detta ingår bl.a. att

avgift tas ut i förhållande till inkomst enligt de inkomstbegrepp som gäller vid beskattningen avgift påförs med viss procentsats Svenska kyrkan/samfundet

som meddelat och gäller för helt inkomstår

som RSV får, den l november året före inkomståret, uppgift om

per

skall debiteras avgift och uppgiften gäller personnummer för dem som för hela inkomståret avgiften ingår även i den preliminära skatten avgiften ingår i slutlig skatt och redovisas på slutskattesedeln/skattebeskedet avgiften lämnas automatiskt för indrivning tillsammans med skatten om inte hela skatte- och avgiftsbeloppet betalas vid eventuell omräkning skatt räknas även avgiften om.

av Avgiftsstruktur och avgiftsunderlag har behandlats i tidigare avsnitt.

5.3.2 Uppgifter inkomstår

per

kunna foga in avgiftsuppbörden i skattesystemet är det nödvändigt För att att uppgift tillhörighet/vilka skall påföras avgift lämnas per den

om som 1 november året före inkomståret och gäller för hela inkomståret oavsett eventuella förändringar i tillhörigheten efter 1 november uppgift avgiftens storlek lämnas i slutet november året före

om av inkomståret och gäller oförändrad för inkomståret även övriga uppgifter kan ha betydelse för avgiftsdebiteringen

som gäller för helt inkomstår.

Hur avgiften kan fogas in iskatteuppbörden

5.3.3 Preliminär skatt

A-skatt betalas huvudsakligen att arbetsgivare gör skatteavdrag genom från lön. Hur stort avdrag skall göras läser i tillämplig som man av preliminärskattetabell. Tabellema grundas på förutsättningarna i nuvarande 4 § l mom. UBL motsvaras fr.o.m. år 1998 8 kap. 3 § SBL. Där av kan som en ytterligare förutsättning läggas in att kyrkoavgift/avgift till trossamfund skall betalas. I det avdragna A-skattebeloppet kan däremot inte avgiften urskilj as. F-skatten är däremot debiterad skatt. Den debiteras inte i en separata

delposter utan med ett totalbelopp. Grunden för beräkningen beloppet

av kan vara viss procent senaste slutliga skatt, senast debiterade av preliminära skatt eller preliminär taxering. Hänsyn skall också möjligt om tas till den A-skatt kan komma att betalas. Sätten att beräkna den som debiterade skatten är alltså i många fall sådant att de olika delpostema inte kan urskiljas. Kyrkoavgiftens/avgiftens till trossamfund del den debiteav rade preliminära skatten kan därmed inte Avgiften kommer därför i anges. likhet med övriga delposter att ingå Ospecificerad del preliminär som en av skatt. Detta gäller även debiterad A-skatt särskild A-skatt.

5.3.4 Slutlig skatt

Kyrkoavgift/Avgift till trossamfund kan inte del någon ses som en av av de övriga delpostema på slutskattesedeln/skattebeskedet. Den kommer därför att redovisas separat. Avgiften kommer att jämställas med skatt iSBL:s före 1998 UBL:s mening.

5.3.5 Omräkning av skatt

För att avgiften skall kunna fogas in i skattesystemet på ett smidigt sätt bör den, precis som övriga delposter, räknas om vid en eventuell omräkning av skatt. Däremot kommer utbetalningen avgiftsmedel till kyrkan/ av samfundet, enligt RSV:s förslag, inte att inkludera resultatet höjningar av och sänkningar skatten efter den ordinarie årliga taxeringen. Detta av gäller även för dagens forsamlingsskatt och innebär totalt sett inte någon förlust för kyrkan eftersom sänkningarna skatten för fysiska av personer normalt är större än höjningarna. Före år 1985 tog hänsyn till omrälcningar skatt vid beräkning man av och utbetalning av kommunalskattemedel. För att underlätta administrationen och med tanke på den begränsade betydelsen omräkningama av ändrades dock reglerna fr.o.m. taxeringsår 1986. Jfr avsnitt 8.1.5.

5.3.6 Utebliven betalning

I utredningsuppdraget har ingått att utreda frågan om utebliven betalning och hur krav på obetalda belopp skall hanteras. RSV angav i sitt yttrande Kyrkoberedningens slutbetänkande absolut förutsättning for över att en avgiften fullt ut kan behandlas skatt iuppbörd-

uppbördshjälpen är att som

lagens mening. I detta ingår bl.a. att avgiften skall kunna lämnas för indrivning Ospecificerad del skattebeloppet den inte betalas. som en av om Detta har varit utgångspunktema för utredningsarbetet. RSV har inte en av funnit skäl att i något avseende ändra denna ståndpunkt. avgiften i de flesta fall inte kan urskiljas i den preliminära skatten Att redan i avsnitt 5.3.3. På slutskattesedeln/skattebeskedet har nämnts kommer beloppet att särredovisas liksom övriga delposter men de pengar kommer in betalning skatt och avgift "öronmärks" inte. Besom som av hovet i betalningsskedet behandla avgiften skatt har beskrivits i av att som avsnitt 5.1.2. Belopp betalas in till skattekonto skall enligt som en persons inte tillgodoräknas betalning för viss skatt eller avgift förslaget som en enbart bokföras "skatt". Någon avräkningsordning mellan olika utan som skatter och avgifter preliminär skatt, slutlig skatt, arbetsgivaravgifter, finns inte. Var i sådan ordning skulle i så fall kyrkoavgift

moms en

respektive avgift till andra trossamfund ligga och på vilken grund När konstaterar enbart det finns ett under- eller kontona stäms av man om överskott på kontot jämfört med det totala skatte- och avgiftsbelopp som betalat vid avstämningstidpunkten. skall vara Önskemål undanta avgiften från indrivning har framförts till om att utredningen, främst från andra trossamfund än Svenska RSV under RSV vill därför peka på vad detta konkret skulle innebära. En kyrkan. särbehandling avgiften för att undanta den från indrivning kräver att av i första konstaterar det finns någon del kyrkoavgift/avgift man ett steg om trossamfund i obetalt skattebelopp. Eftersom det inte existerar till ett någon avräkningsordning mellan olika skatte- och avgiftsslag och inte mellan olika delposter i skatten, kan inte konstatera om avgiften heller man blir då hänvisad till någon form proportionering, dvs. till är betald. Man av viss del varje betalning till kontot och en viss del av att anta att en av obetalt belopp är kyrkoavgift/avgift till trossamfund. En sådan proportiomöjligen när det gäller slutlig skatt där avgiften nering kan man göra specificeras på skattsedeln/skattebeskedet medan avgiftens andel i prelimiofta inte möjlig härleda. I ett andra steg skulle man sedan när skatt är att den skatt där den obetalda "avgiften" ingår och tvingas räkna om antagna omräkning i varje enskilt fall. Om del skatten skulle fatta beslut om en av särbehandlas och undantas från indrivning måste det vidare konstateras del räntebeloppen på kontot kan antas avse kyrkohur stor av som avgift/avgift till trossamfund.

Hanteringen skulle komplicera hela skatteuppbörden och öka kostnaderna for administrationen kyrkoavgiften avsevärt jämfört med

av dagens församlingsskatt. RSV:s strävan är att skattereglema skall förenklas och att administrationen görs så effektiv och billig möjligt. En

som särbehandling av avgiften går stick i stäv med dessa strävanden.

En särskild fråga är avgiften överhuvudtaget är indrivningsbar i

om allmänt mål. Enligt 1 kap. 6 §utsökningsbalken handläggs utsökningsmål som allmänt eller enskilt mål. Allmänt mål är mål uttagande böter,

om av vite, skatt, tull, avgift och andra medel staten har rätt till och får

som som utsökas utan föregående dom samt, enligt vad regeringen närmare föreskriver, annan liknande fordran staten eller kommun har rätt till. I

som en annan lag kan föreskrivas att även mål uttagande någon ford-

om av annan ran är allmänt mål.

Det är tänkt att avgiften skall behandlas skatt i skattebetal-

som ningslagens mening. Den blir därmed allmänt mål. Uttrycket "som staten har rätt till" betyder inte att staten måste ha den slutliga rätten till beloppet, jfr kommunalskatt som i dag är allmänt mål.

6 Den hos

kyrkliga indelningen

och SCB

skatteförvaltningen

RSV:s förslag: skattesystemet skall så långt möjligt oberoende den som vara av kyrkliga indelningen som blir inomkyrklig fråga år 2000. Fören samlingsindelning och församlingstillhörighet måste registreras med tanke på begravningsavgiftens utformning. Pastorats-/samfállighetsnivån skall däremot inte behöva hanteras i skattesystemet.

6.1 Nuvarande ordning

6.1.1 Allmänt

Den grundläggande enheten inom Svenska kyrkan är församlingen. Församlingbegreppet används, förutom inom Svenska kyrkan, också inom ett antal områden i det borgerliga samhället. Inom skatteförvaltningen används församlingsindelningen i verksamheterna folkbokföring, val, beskattning och fastighetstaxering. Den kyrkliga indelningen i pastorat och samfálligheter används i beskattningsverksamheten vid registrering skattesatser för församlingsav skatt och vid utbetalning av församlingsskattemedel. Statistiska centralbyrån SCB ansvarar för att koderna för län, kommuner och församlingar hålls aktuella. SCB kodsätter och registrerar även pastorat/samfalligheter och kopplingen till de församlingar ingår i som dem. skatteförvaltningen får genom SCB:s försorg inför varje år ett komplett och aktuellt register över den kyrkliga indelningen samt blanketter för insamling av skattesatsuppgifter från borgerliga och kyrkliga kommuner. SCB använder uppgifterna den kyrkliga indelningen bl.a. för om statistikändamål och för beräkningar i systemet för ekonomisk utjämning inom Svenska kyrkan.

3-17-0377

66 Den kyrkliga indelningen hos skatteförvaltningen och SCB

6.1.2 Beskattning

Rätt att utdebitera församlingsskatt har de kyrkliga kommunerna, dvs. församlingar och kyrkliga samfälligheter.

På fysiska slutskattesedlar skrivs koder för län, kommun och

personers församling. På slutskattesedeln anges församlingsskatten enbart med den totala procentsats för församlingsskatt som gäller för alla som bor i församlingen, exempelvis 1.75. Denna procentsats kan bestå av flera delar: exempelvis 0.15 till själva församlingen, 1.50 till det pastorat/den kyrkliga samfällighet församlingen ingår i och 0.10 till det stift där försam-

som lingen ingår. När de kyrkliga kommunerna lämnar uppgift om vilken skattesats skall gälla lämnar dock varje enhet församlingen, sam-

som fálligheten, stiftet uppgift om sin skattesats. Skatteförvaltningen registre-

dessa och för dem till de totala skattesatser för församlingsrar samman

skall gälla för boende i respektive församling. När skattemedlen skatt som betalas ut görs detta till respektive utdebiterande enhet: församling/ samfällighet/stift. Skatteförvaltningen måste alltså i dag känna till dels den aktuella församlingsindelningen, dels den aktuella indelningen i pastorat/ samfälligheter och vilka församlingar som ingår dessa.

Skatteförvaltningen lämnar också varje år uppgift till alla borgerliga och kyrkliga kommuner preliminärt och slutligt taxeringsutfall.

om Uppgifterna används bl.a. i kommunernas budgetarbete.

De kyrkliga kommunerna skall, enligt kyrkolagen, senast den 31 oktober ha föreslagit och senast den 30 november beslutat skattesatsen för nästa år. När skattemyndigheterna samlar in och registrerar skattesatserna är de helt beroende att ha absolut korrekta uppgifter om den

av kyrkliga indelningen och de förändringar i denna som kommer att ske per 1 januari. Dels måste givetvis skattesatserna registreras med hänsyn till eventuella förändringar i indelningen, dels skall skattemedlen som betalas ut under det kommande året beräknas med hänsyn till den nya indelningen. Skattemyndighetema skall bl.a. bedöma hur slutavräkning skattemedel

av för ett tidigare år skall fördelas med tanke på indelningsändringen. Bestämmelser detta finns i lagen 1979:417 om utdebitering av skatt

om vid ändring i rikets indelning i kommuner, landsting och församlingar.

Skatteförvaltningen får i dag uppgifter om indelning och indelningsändringar främst via SCB och SCB:s publikationer. Antalet ändringar i själva församlingsindelningen är begränsat. Ändringama kan avse sammanslagning församlingar, delning av församlingar eller ändrade

av församlingsgränser i övrigt. Ändringama i den kyrkliga indelningen i pastorat och samfálligheter är betydligt fler och betydligt mer komplicerade vad gäller beräkningen av skattemedel vid ändringen.

Den kyrkliga indelningen hos skatteförvaltningen och SCB

6.1.3 Folkbokföring

I lokala folkbokföringsregister finns uppgift om i vilken församling

en person är folkbokförd. Uppgiften ingår i det begrepp används för att

som beskriva på vilken fastighet en person skrivs, nämligen län, kommun, församling och fastighetsbeteckning. Genom fastighetsdatarefonnen har fastighetsbeteckningarna emellertid gjorts unika inom varje kommun. Vidare har riksdagen beslutat om folkbokföring på lägenhet med början i försöksform under år 1996.

Folkbokföring sker i vissa fall på en församling då en person inte kan knytas till en fastighet. I dessa fall registreras personen som "på församlingen skriven" eller "utan känt hemvist". l Församlingsindelningen används också vid postnummerförändringar

l

för att särskilja postadresser när det finns flera gator eller vägar med samma namn inom en kommun. Genom den nya lägenhetsregistreringen knyts dock varje lägenhet till en adress.

Inom folkbokföringen förs också uppgift om medlemsskap i icketerritoriell församling enligt lagen 1992:288 om medlemsskap i icketerritoriella församlingar. Frågor om medlemsskap prövas och registreras av det lokala skattekontor inom vars område personen är folkbokförd. Alla mottagare av folkbokföringsuppgifter får också uppgift om medlemsskap i icke-territoriell församling. De mottagare som använder uppgiften torde vara skattemyndighetema och respektive icke-territoriell församling.

Folkbokföringen tillhandahåller också personuppgifter för att tillgodose samhällets behov av basuppgifter. Uppgifter från folkbokföringsregistret förs via länsregister kontinuerligt över till följande centrala myndigheter:

Svenska kyrkans centralstyrelse -

Rikförsäkringsverket, med register för de allmänna försäkringskassoma -

Vägverket, med bil-, körkorts- och felparkeringsregister -

Totalförsvarets pliktverk -

Statens räddningsverk -

Statens invandrarverk -

Rikspolisstyrelsen -

Kriminalvårdsstyrelsen -

Statistiska centralbyrån -

Centrala studiestödsnämnden -

Lantmäteriverket -

Statens person- och adressregistemämnd SPAR -

Inom varje län förs desutom uppgifterna över till kommuner och landsting.

De flesta mottagare använder uppgiften om var en person är folkbokförd men begränsad till län, kommun och församling. Ett fåtal använder uppgift om fastighet.

Den kyrkliga indelningen hos skatteförvaltningen och SCB

6.1.4 Valverksamheten

Det pågår för närvarande ett inomkyrkligt utredningsarbete som bland annat behandlar frågan hur kyrkliga val skall genomföras i kyrkans regi efter år 2000. Det förutsätts alltså att statliga och kommunala myndigheter inte kommer att ha något för att genomföra de kyrkliga valen.

ansvar

I dag används församlingsbegreppet, i kodform, för att identifiera en fastighet. I fastighetstaxeringssystemet finns för varje fastighet uppgift om i vilket valdistrikt fastigheten är belägen. För att föra de röstberättigade till rätt valdistrikt rätt röstlängd görs en sambearbetning av fastighets- och folkbokföringsuppgifter.

Med hjälp församlingsbegreppet kan man föra personer till rätt

av valkrets i den mån kommun är indelad i Valkretsar. En valkrets består

en av en eller flera församlingar.

z

i 6.1.5 Fastighetstaxering .

a

. I fastighetstaxeringsregistret används i dag församlingskoden som identitetsbegrepp tillsammans med kommunkod och beteckning. Som "arbetsidentitet" används dock taxeringsenhetsnummer. Varje taxeringsenhet har ett sjuställigt är unikt inom respektive lokalt skattekontors

nummer som databas.

I och med att beteckningen är unik inom varje kommun saknar

numera församlingskoden betydelse som identiñkationsbegrepp för fastighetstaxeringen.

6.2 SCB:s användning av den kyrkliga indelningen

SCB har i dag central roll när det gäller registrering av den kyrkliga

en indelningen och förändringar i den. SCB har på RSV:s begäran beskrivit sin användning den kyrkliga indelningen. Här följer ett kort samman-

av drag av innehållet i beskrivningen.

6.2.1 Regionala koder

SCB för att de allmänt använda koderna för län, kommuner och

ansvarar församlingar hålls aktuella. Gentemot Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund har SCB även åtagit sig att föra ett aktuellt och kodsatt register över pastoraten med kopplingar till de ingående församlingarna. Även flerpastoratssamfálligheter kodsätts med kopplingar till ingående församlingar.

Den kyrkliga indelningen hos skatteförvaltningen och SCB

6.2.2 Några användningsområden

I register för statistikändamål som har sitt ursprung i register utanför SCB, används ofta församlingsindelningen för att geografiskt läge.

ange Indelningen förekommer även i en mängd register i samhället i övrigt. SCB förser dessa register med uppgifter om ändringar i indelningen. Myndigheter, organisationer och företag har ofta sina verksamhetsområden eller distrikt uppbyggda med församling eller kommun

som minsta byggsten.

Inom befolkningsstatistiken finns långa tidsserier på församlingsnivå tillgängliga för all form av forskning. Församlingsstatistiken efterfrågas

av en mängd användare.

Uppgifter om skatteunderlag på församlingsnivå aggregeras med hjälp

av befintliga koder till pastorats- och samfällighetsnivå och används dels för statistisk redovisning, dels för beräkningar i systemet för ekonomisk utjämning inom Svenska kyrkan. För att kunna använda uppgifter

om skattesatser for dels statistisk redovisning, dels utjämningsberäkningar behöver SCB känna till kopplingen mellan borgerlig och kyrklig indelning. SCB får även uppgifter skatteintäkter för varje kyrklig enhet.

om

SCB utför på uppdrag årliga undersökningar av den kyrkokommunala ekonomin. Tack var den enhetliga kodsättningen kan uppgifterna kornpletteras med uppgifter om skatteintäkter, uppgifter från utjämningen och annan bakgrundsinfonnation. SCB utför också undersökningar den

av kyrkokommunala personalen för kyrkokommunal personalstatistik.

Stöd till näringslivet kan utgå i form av lokaliseringsbidrag. För stödet finns två stödområden. Till stödornrådena har i regel hela kommuner förts men i vissa fall omfattas enbart en eller flera församlingar inom

en kommun. Fördelning av medel från EU:s strukturfonder sker till olika målområden som, på samma sätt som stödområdena, är uppbyggda

av både hela kommuner och delar av kommuner bestående eller flera

av en församlingar. I redovisningen av statistik för tätorter och glesbygd är församlingsnivån en viktig komponent.

6.3 och

Princippropositionen utredningsdirektiven

I RSV:s utredningsuppdrag ingår att uppmärksamma att den kyrkliga indelningen efter relationsändringen blir en inomkyrklig fråga och hur detta påverkar uppbördshjälpen.

6.4 RSV:s överväganden

6.4.1 Folkbokföring, val och fastighetstaxering

Den kyrkliga indelningen i församlingar används som nämnts i dag inom områdena folkbokföring, val, fastighetstaxering och beskattning. Inom en del av beskattningsområdet används också indelningen i pastorat/ samfälligheter.

Behovet av att använda den kyrkliga indelningen även efter år 2000 är inte absolut.

Riksdagen har beslutat om folkbokföring på lägenhet med början i försöksform under år 1996. Folkbokföring på lägenhet gör att församlingsbegreppet inom folkbokföringen skulle kunna ersättas. De personer som inte kan knytas till en fastighet skulle kunna registreras på en borgerlig kommun i stället för på församlingen. Eftersom folkbokföringen levererar uppgifter till ett stort antal myndigheter och används på många håll i samhället utanför skatteförvaltningen måste dock allas behov inventeras innan man kan säga vad som krävs för att församlingsindelningen skall kunna ersättas av annan indelning.

Inom valverksamheten används församlingsbegreppet för att föra en person till rätt valkrets i den mån kommunen är indelad i flera Valkretsar. Det finns dock inga hinder mot att använda en annan indelningsgrund än församlingen. Vad gäller de kyrkliga valen kommer dessa att genomföras i kyrkans regi efter år 2000. Församlingsindelningen behövs alltså inte i valverksamheten på grund av kyrkovalen.

Fastighetsbeteckningama unika inom varje kommun. Inom

är numera fastighetstaxeringen saknar därför församlingen betydelse som identifikationsbegrepp.

6.4.2 Den kyrkliga indelningen i avgiftsuppbörden

Inom beskattningsverksamheten skulle såväl församlingsindelningen som indelningen i pastorat/samfälligheter kunna avvaras. En förutsättning för detta är dock att RSV får uppgift från Svenska kyrkan om vilken avgiftssats skall gälla för varje individ vid debiteringen av kyrkoavgift och

som att utbetalningen av avgiftsmedel görs till Svenska kyrkan med ett totalbelopp för intern fördelning.

I direktiven till utredningen sägs att RSV skall uppmärksamma att den kyrkliga indelningen i princip blir en inomkyrklig fråga och hur detta påverkar uppbördshjälpen. När indelningen blir inomkyrklig fråga som

en skatteförvaltningen och det borgerliga samhället i princip inte kan påverka är, som RSV ser det, en konsekvens av detta att skattesystemet i fortsätt-

Den kyrkliga indelningen hos Skatteförvaltningen och SCB

ningen så långt som möjligt bör göras oberoende denna indelning.

av Skälen för denna uppfattning är av både praktisk och principiell art.

Indelningen i församlingar är i dag relativt stabil med få förändringar. Det finns dock inga garantier för att det kommer att vara så även i fortsättningen. Skatteförvaltningen skulle alltså i sina register behöva hantera

en indelning som inte det borgerliga samhället utan enbart Svenska kyrkan kan påverka.

Indelningsändringama vad gäller pastorat och samfälligheter är betydligt fler och betydligt mer komplicerade för Skatteförvaltningen att hantera, både när det gäller att inför förändring ha kännedom vad

en om denna innebär för att kunna bygga upp ett register över Skattesatser och när det gäller att beräkna skattemedlen, främst slutavräkningar för tidigare år, på ett korrekt sätt. I dag bygger Skatteförvaltningen sina register på uppgifter från SCB, som ansvarar för kodsättningen de kyrkliga

av enheterna, och samarbetar med SCB även i övrigt när det gäller den ll l kyrkliga indelningen. Detta samarbete är angeläget eftersom det dessvärre inte är helt ovanligt att de kyrkliga enheter som berörs av indelningsändringarna rapporterar om beslutade Skattesatser på ett sätt som inte motsvarar den nya indelningen.

En felaktig uppgift om skattesats vid slutlig debitering skatt leder till

av att beslut om omräkning av skatten måste fattas för alla fysiska personer inom de församlingar som berörs och att skattsedlar på höjd skatt utfärdas. I en större samfällighet kan detta gälla många tusen personer. Dessutom skulle program behöva skapas för att söka ut personerna i registren och skicka ut information om felet vilket för med sig ytterligare kostnader. Felet kan också leda till att ett antal personer gjort för låga fyllnadsinbetalningar med kvarskatteavgift senare kostnadsränta som följd, vilket i sin tur kan leda till klagomål på kvarskatteavgiften/kostnadsräntan och eventuellt också till skadeståndskrav. Ett "litet" fel vid rapporteringen av skattesats kan alltså få mycket stora konsekvenser i form av ekonomiska och andra olägenheter för enskilda samt kostnader och ökade arbetsinsatser inom skatteförvaltningen. De svårigheter som finns redan i dag accentueras när indelningen blir en inomkyrklig fråga.

Vidare är det RSV:s uppfattning och detta vilar också på vad som

sagts i principproposition och utredningsdirektiv- att skatteförvaltningen bör behandla alla trossamfund lika om inte särskilda skäl talar emot detta. Skatteförvaltningen är inte beredd att hålla reda på den lokala indelningen hos alla trossamfund som kan få uppbördshj älp. Detsamma bör då gälla för Svenska kyrkan och kyrkoavgiftsuppbörden om det inte finns skäl till särbehandling.

Sådana skäl får anses finnas i ett avseende, nämligen vad gäller registreringen av församlingsindelningen, vilket framgår av nästa avsnitt om begravningsverksamhetens finansiering.

72 Den kyrkliga indelningen h0s skatteförvaltningen och SCB

6.4.3 Begravningsverksamhetens finansiering

Samhället har ett grundläggande ansvar för begravningsverksamheten. Svenska kyrkans huvudmannaskap för begravningsverksamheten skall dock bestå efter relationsändringen.

Principbeslutet om ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan förutsätter att begravningsverksamheten för dem som tillhör Svenska kyrkan skall finansieras via kyrkoavgiften. Utredningen om begravningsverksamheten föreslår i sitt betänkande att den for övriga personer skall finansieras via en separat "begravningsavgift" som tas ut via skattsedeln. Detsamma skulle gälla för alla som bor i kommun som är huvudman för verksamheten och för dem som tillhör en icke-territoriell församling. "Begravningsavgiften" skall, enligt förslaget, kunna variera lokalt. Den separata "begravningsavgiften" för icke-tillhöriga och dennas andel av kyrkoavgiften för de tillhöriga skall vara lika stor för dem som bor i samma församling. Hanteringen av den separata "begravningsavgiften" vid skatteuppbörden skall likna den som gäller för kyrkoavgift: avgiftssatserna skall kunna variera lokalt, avgiftsmedlen skall betalas ut med ett förskott under inkomståret för att senare slutregleras.

Att den separata "begravningsavgiften" för de icke-tillhöriga skall kunna variera mellan församlingarna framgår av utredningsdirektiven som talar ett lokalt baserat system. Detta ställer krav på skattesystemet att

om känna till församlingsboendet för dem som inte tillhör Svenska kyrkan för att kunna debitera dem rätt avgift. Folkbokföringen på församling skulle därmed behöva fortsätta på grund utformningen begravningsverk-

av av samhetens finansiering.

6.4.4 RSV:s sammantagna bedömning

I och med att den kyrkliga indelningen blir en inomkyrklig fråga bör skattesystemet så långt som möjligt göras oberoende av denna indelning och förändringar i den. Genom utfonnningen av begravningsverksamhetens finansiering behöver dock församlingsindelningen finnas kvar i skattesystemet. Folkbokföringen på församling kommer därför att fortsätta även efter år 2000.

För att kunna hantera församlingsindelningen i skattesystemet behöver skatteförvaltningen inför varje år uppgifter om aktuell församlingsindelning. För respektive församling bör, på samma sätt som i dag, finnas

kod. Uppgifter om förändrad församlingsindelning bör lämnas av en Svenska kyrkan centralt också garanterar uppgiftemas riktighet.

som

Den kyrkliga indelningen i pastorat och samfälligheter och förändringar i denna indelning bör däremot, enligt RSV:s uppfattning, inte hanteras i skattesystemet. Det kan inte följa principproposition eller utred-

anses av

ningsdirektiv att uppbördshjälpen skall utformas på ett sådant sätt att detta skulle vara nödvändigt. De praktiska och principiella skälen för RSV:s ställningstagande har beskrivits i avsnitt 6.4.2 den kyrkliga indelningen

om och avgiftsuppbörden.

Som nämnts tidigare används pastorats- och samfällighetsindelningen i dag i samband med att uppgift om skattesatser registreras och vid utbetalningen av skattemedel. RSV:s förslag till hur uppgiftslämnande och utbetalning skall ske beskrivs i de följande avsnitten.

Användandet av församlingsbegreppet är i dag utbrett även inom det borgerliga samhället utanför skatteförvaltningen. Det kan därför diskuteras vilket behov det borgerliga samhället har inflytande över främst

av

församlingsindelningen och beslut om förändringar i denna. Det har på

flera håll hävdats att det borgerliga samhället även i fortsättningen bör fatta besluten förändringar i församlingsindelningen medan kyrkan

om internt skulle fatta besluten pastorats- och samfállighetsindelningen.

om Det kan också diskuteras i vilken utsträckning den kyrkliga indelningen i ett längre perspektiv kommer att användas i det borgerliga samhället. Inom flera områden ersätts församlingen som indelningsgrund andra begrepp.

av Fokbokföringen på lägenhet är ett flera exempel på detta. Att använda

av den kyrkliga indelningen kan tyckas naturligt i dag kommer sannolikt

men inte att te sig lika naturligt i ett längre perspektiv.

7 från

Uppgiftslämnandet till och

skatteförvaltningen

RSV:s förslag:

De uppgifter som behövs för debitering kyrkoavgift/avgift till

av trossamfund lämnas till RSV respektive samfund på central nivå. av Uppgifterna lämnas på datamedium. Uppgifterna för Svenska kyrkan lämnas per församling eftersom endast församlingsnivån inte

och

pastorats- och samfállighetsindelningen skall behöva användas i

skattesystemet.

7.1 Nuvarande

ordning

7.1.1 Uppgifter från Svenska kyrkan

Uppgifter om lcyrkotillhörighet

Svenska kyrkans centralstyrelse skall, enligt 3 kap. 9 § föra

kyrkolagen,

register över alla som tillhör Svenska kyrkan. Enligt 13 § lag skall samma

Centralstyrelsen lämna de uppgifter till skatteförvaltningen behövs för

som

debitering och uppbörd församlingsskatt. Uppgift förändringar i

av om tillhörigheten lämnas normalt fyra gånger året. Tillhörigheten den 1 om november året före inkomståret bestämmer skattskyldigheten för hela inkomståret.

Uppgift om skattesatser för församlingsskatt

Hur uppgift skattesats skall lämnas till skatteförvalmingen regleras om i 3 b § lagen om kommuns och annan menighets utdebitering skatt, av m.m., "1965 års lag". I andra kommuner än Stockholm skall

kommunstyrelsen underrätta Skattemyndigheten beslut församlingar och om av kyrkliga sam-

fálligheter inom kommunen skattesatsen för det följande året. Stiftsom samfällighetema samt de territoriella församlingarna och samfällighetema i Stockholm lämnar uppgift skattesats direkt till

om skattemyndigheten.

I praktiken går insamlingen till så att SCB förser RSV med blanketter för insamlingen. Av blanketterna framgår bl.a den aktuella kyrkliga indel-

ningen för det kommande året, så SCB har kännedom om den. RSV som skickar blanketterna tillsammans med ett följebrev i början av oktober ut månad före inkomståret till de borgerliga kommunerna, stiftssamfälligheterna och Stockholms församlingar. Uppgiftslämnarna sänder in svarsblanketterna direkt till Skattemyndigheten i respektive län som registrerar dem. Underlag för det register där skattesatserna förs in är uppgifter från den kyrkliga indelningen det kommande året. SCB om De borgerliga kommunerna, utom Stockholms kommun, samlar alltså från alla församlingar/ samfálligheter inom kommunen. Skatte-

in uppgifter

myndigheterna har därmed i detta skede kontakt med ca 300 uppgiftslämnare 288 borgerliga kommuner samt stiften och Stockholms församlingar för få in de kyrkliga skattesatserna. Antalet utdebiterande att enheter inom Svenska kyrkan är för närvarande ca l 700.

7.1.2 Uppgifter från skatteförvaltningen

Beräknat och slutligt taxeringsutfall

Med början i augusti månad skickar skatteförvaltningen ut uppgifter om taxeringsutfall vid årets taxering. Bestämmelser detta finns i beräknat om "1965 års lag". Uppgifterna tas fram på församlingsnivå. Så snart det är känt, i början december månad, skickas

slutliga taxeringsutfallet av Med ledning taxeringsutfallet uppgift kommunalt

även detta ut. av om beskattningsbar förvärvsinkomst kan församlingar och samfálligheter dels förskottet på församlingsskattemedlen för det kommande beräkna inkomståret, dels slutavräkningen för det inkomstår taxeringen avser. som taxeringsutfall skickas även till bland andra SCB och

Uppgift om Kyrkofonden.

Redovisning av församlingsskattemedel

Skattemyndigheterna skall, enligt 3 § "1965 års lag" senast den 8 mars skatt för det föregående året tillkommer församlingen redovisa den som kyrkliga samfalligheten. Hur redovisningen skall ske regleras i eller den

UBF. En redovisningsräkning över medel

59 a § uppbördsförordningen,

tillkommer församlingar, pastorat eller andra kyrkliga samfalligheter som skall för kalenderår. Den skall utvisa församlingens/samfälligupprättas hetens fordran vid årsskiftet. sänds redovisningsräkningen ut i mitten januari månad.

I praktiken av

förskott på skattemedel för inkomståret och Där redovisas och specificeras för tidigare inkomstår. Även den ekonomiska regleringen slutavräkning ett mellan staten och kyrkan tas upp i redovisningen.

Uppgiftslämnandet till och från skatteförvaltningen 77

Vid utbetalningstillfállet görs för pastoraten och samfallighetema en avräkning för bidrag och avgifter i den kyrkliga utjämningssystemet. Besluten om dessa bidrag och avgifter har dessförinnan fattats av Kyrkofondens styrelse.

Princippropositionen och utredningsdirektiven

Frågan om uppgiftslämnande berörs inte särskilt i proposition eller direktiv. Uppgiftslämnandet påverkas dock i viss mån att den kyrkliga av indelningen efter relationsändringen blir inomkyrklig fråga, något en som utredningen enligt direktiven skall uppmärksamma.

7.3 RSV:s överväganden

7.3.1 Uppgifter för debitering kyrkoavgift/avgift till av trossamfund

Uppgift om tillhörighet/medlemsskap

Uppgift om tillhörighet till Svenska kyrkan bör enligt RSV:s uppfattning lämnas och garanteras Svenska kyrkan centralt på sätt i av samma som dag. Uppgifterna lämnas på datamedium till RSV. Även för andra trossamfund bör uppgift vilka skall debiteras avgift lämnas på om personer som datamedium av samfundet på central nivå. För alla samfund gäller att uppgifterna skall lämnas den l november och att uppgifterna gäller för per hela det följande inkomståret. För debiteringen av kyrkoavgift skall uppgiften alla tillhör avse som Svenska kyrkan per den 1 november året före inkomståret. För debitering av avgift till andra trossamfund skall uppgifterna de medlemmar/ avse motsvarande lämnat sitt medgivande till avgiftsuppbörden. Medlemsom mar i andra trossamfund skall dock kunna betala avgiften på annat sätt än via skatteuppbörden de så önskar. De tas då inte med i uppgifterna till om RSV. Behovet av medgivande från enskilda för avgiftsuppbörden behandlas i avsnitt

Uppgift procentsatser för kyrkoavgift/avgift till trossamfund

om

Procentsatsema för kyrkoavgift kommer att kunna variera lokalt och regionalt. Antalet utdebiterande enheter inom Svenska kyrkan är år 1996 1 700, l 000 är pastorat, samfálligheter eller stiftssamfälligca varav ca heter. De borgerliga kommunernas skyldighet att samla in uppgift om lokala kyrkliga procentsatser och vidarebefordra dem till skattemyndig-

hetema torde upphöra år 2000. Uppgifterna från de lokala och regionala enheterna skattesats skulle om antingen kunna rapporteras till Svenska kyrkan centralt som vidarebefordrar dem till RSV eller rapporteras respektive lokal och regional av kyrklig enhet till skattemyndighetema. RSV:s uppfattning är att uppgifterna skall lämnas på datamedium till RSV Svenska kyrkan centralt av och att uppgifterna skall lämnas på det sätt de skall användas vid debiteringen, nämligen med total procentsats församling. Förteckningen per skall alltså innehålla koden för respektive församling och den totala avgiftssats avgiftssatserna för församlingen, pastoratet/sam-

summan av

fälligheten och stiftet skall gälla vid debiteringen de enskilda i som av respektive församling.

Alternativet med uppgiftslämnande direkt till skattemyndighetema från

de lokala enheterna skulle förutsätta att även den kyrkliga indelningen på och samfällighetsnivå finns registrerad hos skatteförvaltningen. pastorats- RSV:s uppfattning är, nämnts i avsnittet den kyrkliga indelningen, som om denna nivå inte skall behöva hanteras i skattesystemet. Alternativet att faller därmed. Uppgifter Skattesatser bör lämnas på den enda nivå som om skall hanteras, nämligen församlingsnivån. Uppgifterna skall enligt RSV:s uppfattning lämnas Svenska kyrkan av centralt för gentemot skatteförvaltningen säkra kvaliteten och för att att alla uppgifter lämnas i den tid behövs för avgiftsgarantera att som debiteringen. Det förekommer i dag att skattesatsbeslut fattas i felaktig ordning, beslut fattas än i den tid kyrkolagen föreskriver att senare som och uppgifter beslutade skattesatser lämnas för sent. Ansvaret att om skatteforvaltningen för att korrekt beslutade uppgifter lämnas i gentemot tid bör kunna ligga hos Svenska kyrkan centralt även avgiftsrätt om besluten fattas respektive lokal och regional enhet. RSV uppfattar av samfundet Svenska kyrkan skatteförvaltningens kontaktnivå när det som

gäller uppgiftslämnandet.

Som bör Svenska kyrkan och andra samfund som får nämnts behandlas lika det inte finns särskilda skäl som talar

uppbördshjälp om

detta. Kontaktnivån för uppgiftslärnnandet bör vara densamma för emot alla samfund. Uppgift procentsats för avgift skall, enligt RSV:s forom slag, när det gäller andra samfund än Svenska kyrkan lämnas av även samfundet på central nivå till RSV.

7.3.2 Uppgifter för debitering av "begravningsavgift"

För att debitera "begravningsavgift" med rätt procentsats och för att kunna specificera den del av kyrkoavgiften som sådan avgift, behöver

avser skatteförvaltningen uppgift avgiftens storlek församling på

om per samma sätt som för kyrkoavgiften.

8 och av

Beräkning utbetalning avgiftsmedel

RSV:s förslag: Ett förskott på avgiftsmedlen betalas ut månatligen under inkomståret och en slutreglering görs när det slutliga underlaget är känt. Underlag för förskottet är skatteunderlaget enligt senaste taxering. Omräkningar av skatt efter taxeringsperioden skall inte påverka beräkningen

av avgiftsmedel. Det belopp som betalas ut är de debiterade och inte de faktiskt influtna avgifterna. Redovisning och utbetalning sker till Svenska kyrkan/samfundet centralt. Till Svenska kyrkan redovisas avgiftsunderlaget per församling, till övriga görs redovisningen på samfundsnivå. Tidpunkten för utanordning av avgiftsmedel samordnas med den som gäller för kommunalskatt m.m. till borgerliga kommuner, dvs. utanordningsdag blir den tredje vardagen efter den 17:e i månaden. Avräkning för den inomkyrkliga utjämningen skall inte göras vid utbetalningen. Denna avräkning blir inomkyrklig

en angelägenhet.

8.1 Nuvarande ordning

Bestämmelserna om beräkning och utbetalning av avgiftsmedel finns i lagen med särskilda bestämmelser om kommuns och menighets

annan utdebitering av skatt, "1965 års lag".

m.m. -

8.1.1 Borgerliga kommuner beräkning av kommunalskattemedel

- Kommuner och landsting får varje år ett "förskott" på skattemedlen

preliminära kommunalskattemedel som slutavräknas när taxeringen för

det aktuella året är klar och kommunens skatteunderlag är känt. De preliminära medlen berälmas på skatteunderlaget vid senaste taxering, uppräknat till rätt års nivå med hjälp av två uppräkningsfaktorer som regeringen fastställt. Det uppräknade underlaget multipliceras med kommunens skattesats.

Slutavräkning görs när taxeringen för det aktuella inkomståret är klar och respektive kommuns skatteunderlag är känt. Fr.o.m. inkomstår 1996

Beräkning och utbetalning av avgiftsmedel

görs slutavräkningen kollektivt, vilket innebär att mellanskillnaden mellan alla kommuners slutliga skattemedel och deras preliminära skattemedel belopp att betala eller belopp att få tillbaka fördelas mellan kommunerna med lika stort antal kronor per invånare. Slutavräkningen görs i sin helhet i januari månad två år efter inkomståret.

Tidscykel kommunalskattemedel för inkomstår 1996.

- November 1995 Kommunen fastställer skattesats för 1996

December 1995 Taxeringen, som avser inkomstår 1994, är klar

j Januari 1996 Preliminära kommunalskattemedel beräknas:

Skatteunderlaget enligt taxeringen 1995 räknas

upp till 1996 års nivå och multipliceras med

skattesatsen för år 1996.

l December 1997 Taxeringen för inkomståret 1996 är klar Januari 1998 Slutliga kommunalskattemedel för inkomstår

1996 beräknas. Slutavrälming görs i januari 1998 och görs "kollektivt" för kommuner resp. landsting, dvs. med lika antal kr per invånare.

8.1.2 Borgerliga kommuner redovisning och utbetalning

- Kommunens fordran på staten per den 1 januari framgår av den redovisningsrälming enligt 59 § UBF Skattemyndigheten skickar ut i

a som mitten av januari månad. Postema på denna redovisningsräkning är

kommunalskattemedel, preliminära medel respektive Slutavräkning -

generellt statsbidrag -

avgifter och bidrag i det kommunala utjämningssystemet -

avdrag för insättning på särskilt momskonto för kommuner respektive -

landsting.

Slutavräkning av kommunalskatt görs i sin helhet i januari. Övriga poster fördelas med lika stora belopp varje månad under året.

Vid den månatliga utbetalningen till kommunen gör Skattemyndigheten avräkning mot den uppbördsdeklaration kommunen lämnar som arbetsgivare. Återstoden utanordnas till kommunen den tredje vardagen efter den 17:e i månaden.

SOU 1997: 46 Beräkning och utbetalning avgiftsmedel 83

av

8.1.3 Kyrkliga kommuner beräkning av forsamlingsskattemedel

- Tidscykeln är densamma som för de borgerliga kommunerna: får

man under inkomståret ett förskott som slutregleras två år

senare.

De kyrkliga kommunernas skattemedel beräknas på ett delvis annat sätt än för de borgerliga kommunerna genom att de inte omfattas de ändra-

av de regler för beräkning som infördes år 1993 för kommuner och landsting. Förskottet räknas fram genom att skatteunderlaget enligt senaste taxering multipliceras med skattesatsen för det inkomstår förskottet avser. Underlaget räknas inte upp till rätt års nivå- jfr borgerliga kommuner. Beloppet reduceras med hänsyn till att personer som inte tillhör Svenska kyrkan bara betalar församlingsskatt med 25 % av skattesatsen. Dessa 25 % dissenterskatt är avsedda att täcka kostnaderna för den begravnings- Verksamhet som Svenska kyrkan är huvudman för.

slutavräkning görs månaden efter det att taxeringen för det aktuella inkomståret är klar, dvs. i januari månad det andra året efter inkomståret. Mellanskillnaden mellan slutliga skattemedel och förskottet fördelas på tolv månader. Slutavräkningen görs individuellt för varje församling/ pastorat/samfällighet jfr de borgerliga kommunernas kollektiva avräk-

ning.

8.1.4 Kyrkliga kommuner redovisning och utbetalning

- På samma sätt som de borgerliga kommunerna får de kyrkliga kommunerna en redovisningsrälcning från Skattemyndigheten i mitten av januari månad. Redovisningen visar kommunens fordran på staten per den 1januari.

Delpostema är

församlingsskattemedel, förskott respektive slutavräkning -

ekonomisk reglering mellan staten och kyrkan. -

Den ekonomiska regleringen innebär att skattemedelsfordran minskas med visst procenttal 7,6 % år 1996 dels pga. ändringar som påverkat det kommunala skatteunderlaget, dels för att täcka statens kostnader för administration av församlingsskatten.

De kyrkliga kommunernas fordran efter ekonomisk reglering betalas ut med lika stort belopp varje månad under året. Vid utbetalningen görs avräkning for vissa bidrag och avgifter i det kyrkliga utjämningssystemet. Bidrag och avgifter för respektive pastorat/samfällighet beräknas av SCB och beslutas av Kyrkofondens styrelse. Skattemyndighetemas uppgift är enbart att räkna av nettobeloppen vid utbetalningen av församlingsskattemedlen. Kyrkofondens styrelse lämnar uppgift till RSV om netto-

84 Beräkning och utbetalning av avgiftsmedel

beloppen via SCB. Det belopp som återstår efter avräkning för kyrkofondsbeloppen skall Skattemyndigheten utanordna den 18:e varje månad.

8.1.5 Omräkningar efter taxeringsperioden

Kommunalskattemedlen beräknas på resultatet av den årliga taxeringen den 30 november året efter inkomståret. Ändringar av skatteunderlaget därefter påverkar inte utbetalningen av kommunalskattemedel.

Till och med inkomståret 1985 fick taxeringsändringar i efterhand genomslag vid beräkningen av kommunalskattemedlen. Vid samma tidpunkt som den kommunala beskattningen av juridiska personer slopadesår 1986 upphörde också denna korrigering av kommunalskattemedlen.

- Ändringama för fysiska personer var finansiellt av liten betydelse och administrationen kunde förenklas genom att korrigeringen upphörde. Genom en övergångsregel till den nya lagen tar man dock fortfarande hänsyn till omräkningar för inkomstår 1985 och tidigare där beskattningsbar förvärvsinkomst ändras med mer än 100 000 kr. Antalet sådana ändringar mycket litet, år 1997 två stycken.

är numera

Exempel på skatteeffekten av omräkningar för ett visst år under en treårsperiod efter ordinarie taxering. Siffrorna avser kommunalskatt för taxeringsår 1992, mkr:

8.1.6 Uppbördsforluster

Underlaget för de kommunalskattemedel som skatteförvaltningen betalar ut är den debiterade skatten skatteunderlag x skattesats och inte den faktiskt influtna. Ingen reducering görs alltså för den skatt som inte blir betald. Staten står därmed för uppbördsförlustema som vid senaste beräkning för år 1995 i storleksordningen 0,4 % debiterad slutlig

var av kommunalskatt.

8.2 Princippropositionen och utredningsdirektiven

I utredningsuppdraget ingår bland annat att utreda vid vilken tidpunkt och på vilket sätt uppburna avgifter skall redovisas och betalas till kyrkan. Frågan påverkas i viss mån att den kyrkliga indelningen blir en

av

Beräkning och utbetalning av avgiftsmedel 85

inomkyrklig fråga efter relationsändringen, något som RSV enligt direktiven också skall uppmärksamma.

8.3 RSV:s överväganden

8.3.1 Beräkning av avgiftsmedel

Eftersom avgifterna skall ingå som en del i den preliminära skatten bör ett förskott på avgiftsmedlen betalas ut under inkomståret. När det slutliga avgiftsunderlaget för respektive församling är känt görs en slutavräkning där förskottet räknas av mot de slutliga avgiftsmedlen. Förfarandet och beräkningen regleras i "1965 års lag".

RSV föreslår, som framgår av lagförslagen, ingen ändring vad gäller beräkning underlaget för förskottet jämfört med underlaget för dagens

av förskott på församlingsskattemedel. Önskemål uppräkning

om en av avgiftsunderlaget för förskottet, motsvarande den som görs för borgerliga kommuner, har framförts från kyrkligt håll. RSV anser dock att dettta är en fråga det inte ankommer på RSV att lämna förslag om. RSV har

som begränsat sig till att i betänkandet lägga fram förslag som gäller frågor av mer administrativ/teknisk art.

Omräkningar av skatt efter taxeringsperiodens slut, som påverkar avgiften för den skattskyldige, bör av administrativa skäl inte heller i fortsättningen påverka beräkningen av avgiftsmedel till Svenska kyrkan eller andra trossamfund.

De avgiftsmedel betalas ut bör, på samma sätt som för dagens

som församlingsskatt och kommunalskatten i övrigt, vara de debiterade och inte de faktiskt influtna medlen. Att avgiften inte kan öronmärkas och urskiljas i betalningsfasen har redan beskrivits i avsnitt 5.3.6. om utebliven betalning. Även detta hade varit möjligt skulle ordning med efter-

om en handsregleringar på grund olika delbetalningar till skatte- och krono-

av fogdemyndighetema vara mindre lämplig eftersom den skulle innebära en betydligt tyngre och kostsam administration. Dagens ordning bör

mer därför gälla även efter år 2000. Denna ordning för med sig vissa uppbördsförluster att en del skatten aldrig betalas.

genom av

Enligt principbeslutet skall uppbördshjälpen vara kostnadsfri för Svenska kyrkan. Frågan om kompensation för statens uppbördsförluster har dock inte tagits upp. RSV har beräknat den del av dagens kommunalskatt inte betalas till ca 0,4 % av den totala kommunalskatten. Detta

som skulle, för församlingsskattens del, innebära att uppbördsförlustema för närvarande är 37 mkr år, något som bör uppmärksammas när statens

ca per kostnader för administrationen av uppbördshj älpen beräknas.

Beräkning och utbetalning av avgiftsmedel SOU 1997: 46

8.3.2 Redovisning och utbetalning

RSV föreslår att redovisning och utbetalning görs till Svenska kyrkan centralt för intern fördelning. Eftersom församlingsnivån på grund

- av "begravningsavgiftens" konstruktion måste finnas kvar och hanteras i

skattesystemet kan avgiftsunderlaget, dvs. den kommunalt beskattningsbara förvärvsinkomsten, anges per församling i redovisningen. Svenska kyrkan har då möjlighet att "översätta" redovisningen till pastorats- /samfallighetsnivå och beräkna avgiftsmedlen för respektive enhet. Skatteförvaltningen kan redovisa avgiftsunderlagen och de beräknade avgifts- l medlen i början av januari månad varje år. b

Förslaget redovisning och utbetalning till samfundet centralt gäller i

om

{ även för andra trossamfund. För dessa kommer dock, enligt förslaget, inte någon lokal indelning att hanteras i skattesystemet. Redovisningen sker

l alltså på samfundsnivå.

De samfund som omgående vill fördela utbetalda medel till lokala eller regionala enheter har möjlighet att göra detta genom att "möta" utbetalningen från RSV med ett betalningsuppdrag som innebär att de totala avgiftsmedlen fördelas ut till respektive mottagare samma dag som pengarna från RSV kommer in på kontot.

p

Kommunalskattemedlen utanordnas i dag den tredje vardagen efter den i 17:e i månaden för de borgerliga kommunerna och den 18:e i månaden för de kyrkliga kommunerna. RSV föreslår en samordning av utbetalningarna på så sätt att utanordningsdagen för medlen till Svenska kyrkan och övriga samfund blir densamma som för de borgerliga kommunerna, dvs. den tredje vardagen efter den 17:e i månaden.

Avräkning för bidrag och avgifter i det inomkyrkliga utjämningssystemet kommer inte att kunna göras i samband med utbetalningen av avgiftsmedel utan blir en inomkyrklig angelägenhet.

8.3.3 Uppgift om taxeringsutfall/skatteunderlag

Till Svenska kyrkan kan uppgift om preliminärt respektive slutligt taxeringsutfall lärrmas på församlingsnivå för bearbetning till pastorats- /samfállighetsnivå Till övriga trossamfund kan uppgift om taxeringsutfall lämnas på samfundsnivå.

9 Statens andra trossamfund än

hjälp

Svenska kyrkan

RSV:s förslag: Utformningen av uppbördshjälpen andra trossamfund kommer att vara i stort sett densamma som för Svenska kyrkan. För att kunna bedöma kostnaden för uppbördshjälpen har RSV utgångspunkt

som beräknat den löpande administrationskostnaden för dagens församlingsskatt, kostnaderna vid införandet reformen och kostnaderna för

av att föra in tillkommande samfund i systemet.

För varje enskild som skall omfattas av avgiftsuppbörd via skattesystemet skall samfundet inhämta skriftligt medgivande. Den som återkallar sitt medgivande skall få skriftlig bekräftelse från samfundet.

9.1 Nuvarande ordning

Andra trossamfund än Svenska kyrkan har i dag ingen beskattningsrätt och har inte heller rätt till hjälp från staten med att uppbära eventuella avgifter. De samfund som så önskar kan dock till självkostnadspris få uppgifter från RSV om skatteunderlaget för var och en av sina medlemmar om de skickar in ett magnetband med uppgift om personnummer för de är

personer som aktuella. Personuppgiften lagras då inte i skatteregistret utan skatteförvaltningen fyller bara på magnetbandet med skatteunderlagsuppgifter och returnerar bandet.

Statsbidrag har sedan år 1971 betalats ut till samfunden. Bestämmelser finns i förordningen 1989:271 om statsbidrag till andra trossamfund än Svenska kyrkan. De huvudsakliga bidragsformema är bidrag för religiös verksamhet verksamhetsbidrag, för lokaler till religiös verksamhet lokalbidrag och för teologiska seminarier m.m. utbildningsbidrag. Frågor om statsbidrag prövas av Samarbetsnärrmden för statsbidrag till trossamfund SST. Nämnden består av företrädare för varje trossamfund och grupp av församlingar som anges i förordningen 1989:271. Nämndens verksamhet regleras i förordningen 1989:272 med instruktion för samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund.

År 1995 fick 35 trossamfund bidrag via SST. Antalet betjänade i dessa samfund var vid årsskiftet 1994/95 ca 856 000 Antalet betjänade

personer. har betydelse för beräkning av bidragen. Med betjänade avses, förutom

Statens hjälp åt andra trossamfund än Svenska kyrkan

medlemmar, de personer betjänas i trossamfundens olika organiserade

som verksamheter som t.ex. verksamhet för barn och ungdom, pensionärer eller kvinnor och studieverksamhet m.m.

9.2 Princippropositionen och utredningsdirektiven

Enligt proposition 1994/95:80 bör även andra trossamfund än Svenska kyrkan efter beslut av regeringen kunna få hjälp vid uppbörden av avgifter från dem som tillhör samfunden. På sidan 29 i propositionen redovisas skälen till att staten bör ge Svenska kyrkan kostnadsfri uppbördshjälp. Där sägs även att motsvarande erbjudande av jämställdhetsskäl bör kunna riktas även till andra trossamfund men villkoras av att staten får ta ställning i varje enskilt fall och föreskriva erforderliga villkor.

Enligt utredningsdirektiven skall RSV

utreda de tekniska förutsättningarna för uppbördshjälp åt andra -

trossamfund än Svenska kyrkan och lämna principförslag till utfonnning samt beräkna kostnaderna för dessa utreda frågan dessa trossamfund måste inhämta varje medlems

- om

medgivande innan underlag lämnas till skattemyndigheterna som

underlag för debitering

föreslå hur behovet av sekretess kan tillgodoses vid uppbördshjälp åt -

andra trossamfund än Svenska kyrkan.-

9.3 RSV:s överväganden

9.3.1 Utformningen av avgiftsuppbörden och kostnader för den

Utformningen av avgiftsuppbörden kommer i allt väsentligt att vara densamma för alla trossamfund, dvs. vara densamma för Svenska kyrkan och de övriga samfunden. Detta har framgått av avsnitten 4 Skälen till

detta är att avgifterna i båda fallen skall kunna infogas i skattesystemet och att alla samfund så långt som möjligt skall behandlas lika.

För RSV:s del innebär uppbördshjälpen åt andra trossamfund en ökning

administrationskostnadema jämfört med dagens ordning där inga andra av trossamfund än Svenska kyrkan hanteras i skattesystemet.

Som ett underlag för bedömning av administrationskostnaderna för den löpande avgiftsuppbörden har RSV beräknat administrationskostnaderna för hanteringen dagens församlingsskatt. Kostnaderna för denna kan

av beräknas till 100 mkr/år med metod tar sikte på att urskilja

ca en som församlingsskattens andel den totala kostnaden för de arbetsmoment

av där den ingår. Alternativt kan resonemang föras som innebär att varje

Statens hjälp åt andra trossamfund än Svenska kyrkan 89

intressent i RSV:s uppbördssystem kommun, landsting osv. vardera - skall bära en lika stor del de totala kostnaderna. Med detta av resonemang skulle kostnaden för församlingsskatteuppbörden kunna beräknas till avsevärt högre belopp än 100 mkr. Antalet personer som debiterades församlingsskatt år 1996 inkomstår 1995 6 327 000 st. var ca RSV beräknar redan i dag administrationskostnader för vissa andra arbetsmoment ingår integrerad del i arbetet med som som en taxering, debitering och uppbörd skatt. Samma beräkningsmodell används av som i dessa sammanhang har använts vid den beskrivna beräkningen kostav naderna för församlingsskatteadministrationen. Utöver den löpande kostnaden finns förberedelsekostnader inför år 2000 och kostnader när samfund skall infogas i skatteystemet. nya Kostnaderna avser skapandet uppgifter samfund och av nya om om perso-

ners samfundstillhörighet i registren, avgiftsberäkningar, utskrift

nya av nya uppgifter på de enskildas slutskattsedlar/skattebesked, skapande av

förutsättningar för utbetalning i utbetalningssystemen, mottagning och

testning av datafiler från samfundet m.m. Kostnaderna hos RSV för det generella förberedelsarbetet inför år 2000 har uppskattats till 2,2 mkr. I detta ingår förberedelser for att kunna debi-

tera och uppbära kyrkoavgift/avgift till trossamfund, begravningsavgift

och kyrkoantikvarisk skatt. För Varje enskilt trossamfund skall fogas som in i systemet tillkommer beräknad kostnad hos RSV på 75 000 lq. en ca

9.3.2 Behovet medgivande av

Samtycke till att betala avgift

Medlemmar eller motsvarande i andra trossamfund än Svenska kyrkan har idag inte någon författningsreglerad skyldighet att betala medlemsavgift. Vissa samfund tar ut avgifter medan andra samfund istället stöder sig på gåvor, offer och frivilliga insatser. Begreppet medlem används för enkelhetens skull i det följande för att beteckna medlemmar, tillhöriga, betj änade eller motsvarande inom de olika samfunden. Trossamfunden skall erbjudas hjälp staten att uppbära avgift, de av men skall inte tvingas att ta ut avgift från medlemmarna. Det kan därför inte en anges i lag att de tillhör ett registrerat samfund skall betala avgift till som samfundet. Medgivandet bör därför bland annat innebära att den enskilde samtycker till att betala avgift till samfundet.

Statens hjälp åt andra trossamfund än Svenska kyrkan SOU 1997: 46

Samtycke till att betala via skattesystemet

Samfundens medlemmar skall inte tvingas att betala avgift via skattesystemet. Avgiften är privaträttslig avgift. De enskilda skall själva en kunna bestämma om den skall betalas tillsammans med skatten eller något annat sätt. I de fall avgiften tas ut i tillsammans med skatten kan den komma att uppfattas som en pålaga från staten. Man kan skapa rättsliga förutsättningar för staten att debitera, uppbära och indriva avgifterna författningsreglering eller att den enskilde lämnar sitt samgenom genom tycke till att avgiften betalas via skattesystemet. Förutsättningar för uppbördshjälpen bör enligt RSV:s uppfattning skapas på så sätt att medgivandet från den enskilde omfattar samtycke till att avgiften tas ut via skattesystemet. Det finns samfund i sina stadgar eller motsvarande har en klart som formulerad avgiftsskyldighet för samfundets medlemmar/tillhöriga. Det har ifrågasatts det inte för dessa samfund skulle räcka att ändra stadom så att de innefattar både avgiftsskyldigheten som sådan och att garna avgiften skall tas ut med hjälp staten. Innehållet i stadgarna skulle alltså av ersätta både medgivande till avgiftsskyldigheten och till att avgiften uppbärs med hjälp av staten. I utredningsdirektiven till RSV står s.9 att det har ansetts viktigt att de medlemmar så önskar skall få betala sin avgift på annat sätt än genom som skattemyndighetemas försorg. RSV tolkar detta så att varje medlem i ett samfund skall ha möjlighet att göra detta val. Det är enligtRSV:s mening tveksamt valet enbart skall kunna göras val samfundsom genom av tillhörigheten sådan. Möjligheten att välja på vilket sätt man vill som betala finns i praktiken inte frågan avgörs stadgamas innehåll. om av

Innehåll i information och medgivande

På vilket sätt medlem skall betala avgift är en fråga mellan medlemmen en och trossamfundet. Eftersom medlemmarna skall kunna välja på vilket sätt de skall betala avgiften måste de ha någon form kommunikation med av sitt trossamfund. Det är enligt RSV:s uppfattning lämpligt att trossamfunden informerar de enskilda möjligheten att betala avgift via skattesystemet och vad om detta innebär. Infonnationen bör innehålla kort beskrivning av vad den en statliga uppbördshjälpen innebär för trossamfundet. Den enskilde måste vidare upplysas att avgiften kommer att tas in i samband med inkomstom skatten, hur detta går till och att obetald avgift kommer att lämnas för indrivning på obetald skatt. Den enskilde bör också få samma sätt som information att han/hon måste lämna ett skriftligt medgivande innan om samfundet får rätt att ta ut avgiften via skattesystemet. Information bör

Statens hjälp åt andra trossamfund än Svenska kyrkan 91

också lämnas att medgivande gäller avgiftsuppbörd för helt om inkomstår, att den enskilde kan återkalla medgivandet och då har få rätt att ett bevis på detta samt att medgivande respektive återkallande måste lämnas senast den l november året före inkomståret för att det skall kunna påverka avgiftsskyldigheten för detta inkomstår. De som samtycker till att betala avgift via skattesystemet lämnar ett skriftligt medgivande till samfundet. Medgivandet bör nämnts omfatta som avgiftsskyldigheten som sådan och samtycke till att SKM hjälper till att uppbära avgiften i samband med skatteuppbörden. Den enskilde får på detta sätt också möjlighet att själv avgöra skatteförvaltningen ska få om registrera uppgift om samfundstillhörighet, närmare i avsnitt personens se 10 nedan. Medgivandet måste lämnas i god tid före det inkomstår då avgiften skall börja tas ut. Det skall hämtas in innan samfundet första gången lämnar uppgifter till RSV. Det bör förvaras hos samfundet. Vid en eventuell tvist kommer medgivandet att ligga till grund för bedömning av om samfundet hade rätt till hjälp staten att uppbära avgiften beträffande av en viss person. Se avsnitt 10 behandlingen eventuella klagomål på om av avgift.

9.3.3 Medgivandefrågan kostnadsaspekter

-

Under rubriken Andra trossamfunds uppbörd i utredningsdirektiven står att RSV skall överväga frågan behov av medgivande och frågans om kostnadsaspekter. Som redan har framgått är det RSV:s uppfattning att medgivande skall hämtas in och att det är samfundet skall hämta in som detta medgivande från den enskilde. Medgivandet kan gälla "tills vidare". Vid utträde/när avgiftsskyldigheten upphör skall samfundet bekräfta detta skriftligt till den enskilde. De samfund som väljer att ansöka uppbördshjälp får alltså kostom nader för att initialt hämta in medgivanden från alla medlemmar/tillhöriga, för att hämta in medgivande från tillkommande medlemmar och för att skriftligt bekräfta att avgiftsskyldighet upphör. Av detta är det bara kostnaderna för att initialt hämta in medgivanden kan som anses vara av någon betydelse. Det har från vissa samfund ifrågasätts inte medgivanden skulle om kunna hämtas in att de enskilda "sätter kryss" i sina självgenom deklarationer. Enligt RSV:s uppfattning är denna ordning olämplig både av principiella och praktiska skäl. Ett första, principiellt, skäl är att förhållandet mellan samfundet och den enskilde är fråga mellan dessa två en parter. Det är inte lämpligt att skattemyndighetema vid sin deklarationsgranskning hanterar sådana frågor. Uppgifterna i deklaration är dessen utom inte alltid entydiga och klara utan måste tolkas och bedömas otyd- "

92 Statens hjälp åt andra trossamfund än Svenska kyrkan

liga markeringar, kompletterande text etc.. Ett andra, praktiskt, skäl är att RSV arbetar för att åstadkomma förenklingar i både regelverk och administration. En de förenklingar som RSV arbetar för är att en stor

av del självdeklarationerna i framtiden inte skall behöva lämnas in till

av skattemyndighetema. De skulle då inte heller kunna fungera som kanal för

medgivandet. Ett tredje skäl mot medgivande via självdeklarationen är

tidsaspekten att medgivandet skall finnas redan före inkomståret medan

deklarationen lämnas året efter inkomståret. Uppgiften i deklarationen kan rimligen bara gälla framåt i tiden.

10 Registerfrågor och frågor om klagomål på avgift

RSV:s förslag:

Uppgift om att en person tillhör Svenska kyrkan respektive medgivit betalningsskyldighet till annat trossamfund bör få registreras i

skatteregistret. Mot bakgrund EG:s direktiv behandling

av om av personuppgifter krävs lagstöd dels för utlämnandet uppgifter till av skatteförvaltningen, dels för att uppgifterna skall få behandlas i skatteförvaltningens register. Dessutom bör regeringsfonnen ändras så

att reformen som sådan får ett tydligt stöd.

När skatteförvaltningen behandlar klagomål på avgift kommer det skriftliga bevis på utträde/att avgiftsskyldigheten upphör som samfundet skall lämna den enskilde vägledande vid bedömningen. att vara Staten bör inte ha strikt skadeståndsansvar enligt 23 § datalagen.

10.1 Registerfrågor

10.1.1 Registerfrågor allmänt

ADB-registrering av uppgift om någons politiska uppfattning, reliras, giösa tro eller övertygelse i övrigt kräver enligt datalagen 1973:289 tillstånd från Datainspektionen eller beslut riksdagen eller av regeringen. Sammanslutningar får dock enligt 2 § datalagen utan tillstånd registrera a sådana uppgifter om sina medlemmar uppgifterna utgör grunden för om medlemsskapet. Trossamfund får alltså ha medlemsregister på ADB utan tillstånd eller författningsstöd. Uppgifterna får dock inte sambearbetas med

andra register om inte registreringen uppgifterna eller utlämnandet av av dessa sker med stöd författning, Datainspektionens beslut eller den av registrerades medgivande.

Uppgift om medlemsskap i vissa samfund, exempelvis medlemsskap i en judisk eller muslimsk församling, torde de flesta uppfattas av som en uppgift om religiös tro och uppgift känslig medan uppgift en av natur om tillhörighet till Svenska kyrkan eventuellt kan uppfattas uppgift som en av mindre känslig natur. Oavsett hur uppgiften uppfattas är det

ur datalagens

synvinkel fråga om uppgift religiös tro. om

om

I 3 kap. 9 § resp.13 § kyrkolagen att Svenska kyrkans centralanges styrelse skall föra register över alla tillhör Svenska kyrkan och lämna som de uppgifter behövs för debitering och uppbörd församlingsskatt som av och framställning av röstlängder till skatteförvaltningen. Skatteförvalmingens ADB-register används för bl.a. debitering som och uppbörd förs med stöd skatteregisterlagen 1980:343. Lagen inneav håller detaljerade bestämmelser ändamålen med centrala skatteregistret om och innehållet i det. Ett ändamålen är bestämmande och uppbörd av av skatt enligt uppbördslagen år 2000 sannolikt skattebetalningslagen. I 5 § skatteregisterlagen att bl.a. uppgift tillhörighet till Svenska anges om kyrkan skall registreras i det centrala skatteregistret. Uppgiften används för debitering och reducering församlingsskatt. Lagens 7 § anger vilka av uppgifter får registreras i det centrala skatteregistret, t.ex. de uppgifter som behövs för att bestämma skatt eller avgift enligt uppbördslagen 7 § som punkt 3. Skatteförvaltningens ADB-system har ett behörighetssystem som medbegränsning åtkomsten till uppgifterna. Det finns möjlighet till både ger av organisatoriska och funktionsanknutna begränsningar. En tjänsteman skall endast ha tillgång till de uppgifter krävs för arbetsuppgifterna. som

10.1.2 EG-direktivet s

Gällande datalag tillåter sambearbetning denna sker med stöd lag om av eller förordning, Datainspektionens beslut eller den registrerades medgivande. Det skulle alltså i dag räcka med att i t.ex. lag avgift till om registrerat trossamfund föreskriva att trossamfunden för att få uppbördshjälp skall lämna uppgifter till skatteförvaltningen på ADB-medium. EG har utfärdat direktiv skydd för enskilda med ett om personer avseende på behandling personuppgifter och det fria flödet av av om sådana uppgifter 95/46/EG. Direktivet är i flera avseenden flexibelt och lämnar ett visst handlingsutrymme för medlemsstaterna. Datalagskommittén dir. 1995:91 har i uppdrag att analysera på vilket sätt direktivet ska införlivas i svensk lagstiftning samt lägga fram förslag till en datalag. Utredningsarbetet skall avslutat senast den 31 mars 1997. ny vara Direktivet skall implementerat i svensk lagstiftning senast hösten vara 1998.

Informationsplikt

Direktivet innehåller bestämmelser att information skall lämnas till den om berörde den behandling personuppgifter, t.ex. registrering och om av utlämnande, utförs. som

om 95

När uppgifter samlas in från den registrerade skall denne informeras

OlT. vem som är registeransvarig och om ändamålet med behandlingen.

Vidare skall den ytterligare information lämnas nödvändig som är för att tillförsäkra den registrerade korrekt behandling. Sådan information kan en innefatta uppgifter mottagare eller kategorier om av mottagare till vilka personuppgifterna lämnas ut, det är obligatoriskt eller frivilligt för den om registrerade att lämna uppgifterna, möjligheten till rättelse och om om möjligheten att få registerutdrag. Informationen behöver inte lämnas om den registrerade redan känner till innehållet i den. Motsvarande information, och även information vilka slag om av uppgifter som behandlingen gäller, skall också lämnas till den registrerade i de fall den registeransvarige skall behandla uppgifter inhämtats från som någon än den registerade. Även i dessa fall gäller informationen annan att inte behöver lämnas den registrerade redan känner till innehållet i den. om Det finns dessutom ytterligare två undantag från informationsplikten. Det ena undantaget gäller registrering eller utlämnande uttryckligen föreom skrivs i lag. Det andra tillfällen när det visar sig omöjligt lämna avser att informationen eller det skulle innebära oproportionerligt en stor ansträngning att informera, något kunna fallet i samband med som anges vara

statistikframställning och forskning.

Uppgifter om religiös övertygelse

EG-direktivets artikel 8 säger att medlemsstaterna skall förbjuda behandling av personuppgifter som avslöjar bl.a. religiös övertygelse. F örbudet gäller dock inte

när den registrerade har lämnat sitt uttryckliga samtycke till behand- lingen eller när behandlingen utförs inom ramen för berättigad verksamhet hos - en i stiftelse, en förening eller ett annat icke vinstdrivande har organ som i t.ex. ett religiöst syfte, förutsatt att den registrerade har naturlig anknytning till organet medlemmar och därmed jämställda och uppgifterna inte lämnas ut till tredje skatteförvaltningen utan den registreman rades samtycke punkt 2 d när behandlingen rör uppgifter är nödvändiga för att kunna fastslå, - som göra gällande eller försvara rättsliga anspråk punkt 2 e.

Medlemsstaterna har dessutom enligt artikel 8 punkt 4 möjlighet att

"under förutsättning lämpliga skyddsåtgärder och hänsyn till

av av ett viktigt allmänt intresse" göra andra undantag i nationell lag eller genom beslut av tillsynsmyndigheten. I punkt 35 i ingressen till direktivet står att myndigheters behandling personuppgifter för officiellt erkända reliav giösa sammanslutningars räkning för att uppfylla målsättningar som

om

uttrycks i grundlagen eller folkrätten utförs för att tillgodose viktiga samhälleliga intressen. Ett lands delegation har i förklaringar som förts till

rådsprotokollet förklarat att den behandling av uppgifter som är nödvändig för uttag de skatter enligt landets grundlag är avsedda att bidra till av som finansieringen kyrkorna utförs av hänsyn till ett viktigt allmänt intresse av och därför omfattas artikel 8.4. Det framgår inte om det är fråga om av finansiering kyrkornas andliga verksamhet eller av kyrkobyggnadema. av

10.1.3 RSV:s överväganden

Skatteregisterlagen

Om kyrkoavgift och avgift till trossamfund jämställs med skatt behövs ingen ändring l § skatteregisterlagen. Uppgift tillhörighet till av om Svenska kyrkan bör obligatorisk i skatteregistret även i framtiden om vara den behövs för debitering begravningsavgiften. 7 § skatteregisterlagen av bör med tanke på övriga registrerade trossamfund kompletteras med en

tillåter registrering de uppgifter betalningsskyldighet till

punkt som av om registrerat trossamfund behövs för att skatteförvaltningen skall kunna som hjälpa till med att uppbära avgiften. Uppgiften skulle troligen kunna

registreras med stöd 7 § punkt 3 genom den föreslagna av men kompletteringen framgår det tydligt att registrering är tillåten.

EG-direktivet m.m.

Skatteförvaltningens registrering uppgifter religiös övertygelse av om skulle kunna göras med stöd medgivande från varje enskild person som av skall registreras eller med stöd nationell lag. När det gäller Svenska av kyrkan skall den nuvarande församlingsskatten ersättas av en obligatorisk avgift för alla tillhöriga. Både avgiftsskyldigheten sådan och rätten till som hjälp staten att uppbära avgiften kommer att lagregleras. av En utgångspunktema inför stat-kyrkareformen har varit att de som av idag tillhör Svenska kyrkan inte skall behöva ompröva tillhörigheten i samband med relationsändringen. Det skulle också omständligt och vara kostsamt för Svenska kyrkan att aktivt hämta in medgivande från var och

de drygt 6 miljonerna tillhöriga. en av Det får utgöra ett viktigt samhälleligt intresse att Svenska kyrkan anses och andra trossamfund goda förutsättningar att bedriva sin verksamhet ges Sverige. Statens hjälp med uppbörden avgift till samfunden får däri av med också ske hänsyn till detta intresse. anses av I 5 § förslaget till lag avgift till registrerat trossamfund föreskrivs om för trossamfunden att på medium för ADB lämna RSV de

om skyldighet

behövs för uppbörden. De överlämnade uppgifterna skall

uppgifter som

Registerfrågor och frågor klagomål på avgift 97

om

bearbetas i skatteregistret och för att detta skall kunna ske föreslår RSV också erforderliga ändringar i skatteregisterlagen.

Med beaktande av att behandlingen av personuppgifterna enligt förslagen utförs av hänsyn till ett viktigt allmänt intresse torde regleringen omfattas av artikel 8 punkt 4 i direktivet.

För att betona att bearbetningen av personuppgifterna sker av hänsyn till ett viktigt allmänt intresse i den mening som avses i direktivet och för att undvika eventuella tveksamheter i detta hänseende föreslår verket att ett målsättningsstadgande införs i l kap. 2 § regeringsformen. Vid utfonnningen av bestämmelsen har RSV inte övervägt vilka konsekvenser stadgandet kan komma att få på andra områden. Detta bör övervägas i den fortsatta behandlingen av frågan.

Förslaget till grundlagsändring måste behandlas inom den kortare remisstid som gäller för övriga förslag till grundlagsändringar som de statliga utredningarna i stat-kyrkafrågan lägger fram.

10.2 Klagomål, avgiftsskyldighet upphör

i 10.2.1 Nuvarande ordning

I dag regleras skyldigheten att betala församlingsskatt ikommunalskattelagen. Den som inte tillhörde Svenska kyrkan den 1 november året före inkomståret, eller tillhörde Svenska kyrkan men inte var folkbokförd i riket under någon del av inkomstâret, har rätt till lägre skatt och skall påföras endast 25 % av skatten. Nedsättningen gäller alltid ett helt 5 inkomstâr. Om rätten till skattenedsättning inte har beaktats kan den skattskyldige söka rättelse hos den skattemyndighet som har utfärdat skattsedeln. UBL:s bestämmelser om omprövning tillämpas i så fall.

Klagomål på församlingsskatt kan förekomma både beträffande preliminär och slutlig skatt. En person som klagar på att han betalar full församlingsskatt trots att han inte tillhör Svenska kyrkan uppmanas i första g l hand vända sig till Svenska kyrkan. Om kyrkan finner att den

att rapporterat fel till skatteförvaltningen kommer en ändring inästföljande avisering tillhörighetsuppgifter till förvaltningen. SKM har även

av möjlighet att kontrollera att den enskilde har ett bevis om utträde daterat senast den l november året före inkomståret. SKM kan då ändra direkt i skatteregistret. Ny skattsedel på preliminär skatt kan utfärdas om den gamla inte uppfyller förutsättningarna i 5 § UBL.

Registerfrågor och frågor om klagomål på avgift

10.2.2 RSV:s överväganden

Klagomål från enskilda

SKM eller RSV bör vid misstanke om fel först kontrollera att den aktuella personen verkligen finns med bland de uppgifter som samfundet lämnat. Om personen inte finns med eller RSV/SKM har begått andra fel måste dessa fel rättas till.

Om uppgifterna i skatteregistret stämmer överens med de uppgifter som trossamfundet lämnat finns flera alternativ till hantering.

Alt Uppgift finns med på filen från trossamfundet. SKM

om personen tar dock den enskildes påstående om att han/hon inte är avgiftsskyldig för gott och tar bort uppgiften ur registret.

Alternativet är rättssäkert för den enskilde. Det berövar däremot utan vidare trossamfundet den uppbördshjälp som det fått rätt till.

Alt. Skatteförvaltningen befattar sig överhuvudtaget inte med frågor

rör avgift till trossamfund. Den enskilde hänvisas till samfundet som och/eller till allmän domstol. Endast samfundets rättelse eller domstols dom godtas grund för ändring i skatteregistret.

som

Skatteförvaltningen skulle helst inte vilja hantera frågor om avgift till trossamfund eftersom avgiften är privaträttslig natur. Frågor om med-

av lemskap i förening bör inte hanteras i en skatteprocess utan handläggas

en

allmän domstol. Alternativet är dock tveksamt från rättssäkerhetsav synpunkt, särskilt med tanke på att avgiften behandlas skatt och

som därmed kan lämnas för indrivning till KFM.

Alt. SKM begär från samfundet en kopia av utredning om tillhörighet för Svenska kyrkans del eller ett skriftligt medgivande från den enskilde daterat senast den 1 november året före det inkomstår oenigheten gäller. Om samfundet kan visa handlingen godtar SKM detta och ändrar inte i registret utan hänvisar den enskilde till samfundet. Om bevis/medgivande inte kan visas tar SKM bort uppgifterna avgifts-

upp om personens skyldighet.

SKM blandar sig i förhållandet mellan samfundet och den enskilde men beaktar bara den ena partens uppgifter.

Alt SKM begär från samfundet en kopia av utredning om tillhörighet för Svenska kyrkans eller ett skriftligt medgivande från den enskilde

del

daterat senast den I november året före det inkomstår oenigheten gäller. Om samfundet kan visa handlingen SKM den enskilde möjlighet att

ger visa ett bevis att betalningsskyldighet till samfundet inte fanns vid

upp om

Registerfrågor och frågor klagomål på avgift

om

denna tidpunkt. Om den enskilde kan visa denna handling godtar SKM den enskildes uppgifter.

Detta alternativ stämmer i princip överens med dagens hantering

av frågor om tillhörighet till Svenska kyrkan. Alternativet förutsätter att Svenska kyrkan vid utträde ut kyrkan och övriga trossamfund när någon återkallar sitt medgivande utfärdar bevis om att den enskilde inte längre är betalningsskyldig till samfundet.

Skyldigheten att utfärda bevis bör författningsregleras. Kravet bör gälla alla trossamfund som får hjälp av staten att uppbära avgift. Enligt 3 kap. 5 § kyrkolagen får den som tillhör Svenska kyrkan utträda genom anmälan. Kyrkotillhörigheten upphör från och med den dag då anmälan utträde

om kom in till kyrkoherden 3 kap. 8 §. Enligt 3 kap. 12 lag skall

§ samma den som tagits upp i eller trätt ut Svenska kyrkan genast få ett skriftligt

ur bevis om det. Efter relationsändringen avses regleringen vara en helt inomkyrklig fråga varför lagstiftningen måste omfatta även Svenska kyrkan. Beviset bör inte kopplas till medlemsskap eller motsvarande utan till avgiftsskyldigheten.

Skadestånd

8 § datalagen säger att en oriktig eller missvisande uppgift som ingår i ett personregister skall rättas, ändras eller uteslutas om det inte saknas anledning att anta att otillbörligt intrång i den registrerades personliga integritet skall uppkomma. Den registeransvarige skall enligt 9 § komplettera ofullständiga uppgifter. Den registeransvarige är enligt 23 § lag skade-

samma ståndsskyldig för skada som den registrerade tillfogas genom att personregister innehåller oriktig eller missvisande uppgift om honom. Skadestånd utgår även för ideell skada. Skadeståndskyldigheten är strikt, dvs. ansvar åvilar den registeransvarige även i de fall någon annan har lämnat oriktiga uppgifter. Den registeransvarige behöver inte ha haft anledning att

ens betvivla uppgifternas riktighet.

Det finns skäl att anta att enskilda i vissa fall kommer att göra gällande att skatteregistret innehåller oriktig uppgift om samfundstillhörighet och att detta bl.a. medfört lidande. Det finns, enligt RSV:s mening, anledning att ifrågasätta om staten i det här sammanhanget skall ha ett strikt skadeståndsansvar för oriktig uppgift i skatteregistret.

100 Registerfrågor och frågor om klagomål på avgift

Huruvida en person är medlem i eller tillhör ett trossamfund är sak

en mellan denne och samfundet och staten bör inte ha något för att den

ansvar av samfundet lämnade uppgiften är riktig. Verket att den regi-

anser om strerade uppgiften överensstämmer med den trossamfundet lämnat

som bör den inte medföra skadeståndsansvar för staten. RSV föreslår

att en uttrycklig bestämmelse om detta tas in i 8 § lagen avgift till registrerat

om trossamfund.

ll Sekretessfrågor

RSV:s forslag: Uppgifter i ärenden om avgift till trossamfund bör omfattas av samma sekretess som i dag, dvs. uppgift tillhörighet till samfund omfattas om av sekretessen medan avgiften är en del av beskattningsbeslutet och därmed offentlig.

ll.l Nuvarande

ordning

11.1.1 Sekretessfrågor allmänt

I 9 kap l-3 sekretesslagen 1980:100 finns bestämmelser till skydd för enskildas personliga och ekonomiska förhållanden. Enligt l § gäller sekretess för alla uppgifter enskildas personliga och ekonomiska förom hållanden när uppgifterna förekommer i en myndighets verksamhet som avser bestämmande av skatt eller fastställande underlag för bestämmanav de av skatt. Undantag från Sekretessen görs bl.a. för beslut beskattning, om som alltså är offentliga. Av besluten framgår t.ex. uppgift kommunal om inkomstskatt, statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster, fastighetsskatt och summa slutlig skatt. Sekretessen är med ett fåtal undantag absolut, dvs. den gäller oberoende av om någon skada kan uppkomma uppgiften lämnas ut. Sekreom tessen gäller också för uppgifter i skatteregister. I sekretesslagen finns dock ett undantag som hänvisar till skatteregisterlagen. Av 16 § skatteregisterlagen framgår att vissa uppgifter får lämnas ut utan hinder vad av som är föreskrivet i annan lag, om det inte särskild anledning kan antas av att den registrerade eller någon honom närstående lider uppgifter men om röjs. Sekretessen är alltså svagare för dessa uppgifter.

11.1.2 Sekretess för uppgifter om tillhörighet till Svenska kyrkan

Av kommunalskattelagen framgår att församlingsskatten allmän är en kommunalskatt. Allmän kommunalskatt utgår kommunal inkomstsom skatt och beräknas på grundval av beskattningsbar inkomst. I UBL regleras debitering bl.a. kommunal inkomstskatt. Uppbördsm.m. av

verksamheten är inte enhetligt reglerad från sekretessynpunkt. Verksamhet som avser fastställande av vilket slags preliminärskatt någon skall betala eller vilken skattetabell skall tillämplig dock ingå i sådan

som vara anses skatteverksamhet som avses i 9 kap. l § sekretesslagen. Den nämnda

ovan 16 § skatteregisterlagen medger att bl.a. uppgift om vilket slag

av preliminär skatt en person skall betala A-skatt, F-skatt eller särskild Askatt i allmänhet får lämnas ut.

Uppgift om huruvida tillhör Svenska kyrkan eller inte avgör

en person hur stor församlingsskatten blir. Uppgiften ingår i underlaget för debitering av kommunal inkomstskatt och är därför sekretessbelagd.

De uppgifter på slutskattesedeln som utvisar beslut är offentliga uppgifter. Församlingsskatten redovisas inte under särskild rubrik utan ingår i den kommunala inkomstskatten. De kommunala skattesatserna är i sig offentliga uppgifter. Med hjälp av skattesatserna och offentliga taxerings- och beskattningsuppgifter är det möjligt att räkna är

ut om en person medlem i Svenska kyrkan eller inte.

11.2 och

Princippropositionen utredningsdirektiven

RSV skall enligt direktiven föreslå hur kan tillgodose behovet

man av sekretess vid hjälp med uppbörd andra trossamfund än Svenska kyrkan.

l 1.3 RSV:s överväganden

Avgift till trossamfund skall enligt RSV:s förslag behandlas som skatt i UBL:s/SBL:s mening. Uppgifter i ärenden om avgift till trossamfund bör omfattas av samma sekretess som uppgifter om tillhörighet till Svenska kyrkan. Detta bör klart framgå av sekretesslagen. RSV föreslår därför ett tillägg till 9 kap. 1 § sekretesslagen.

Avgiften kommer att redovisas särskilt på beskedet om slutlig skatt och blir därmed att betrakta som en del av ett beslut om beskattning. Rubriken kommer förslagsvis att bli "kyrkoavgift/avgift till trossamfund". Det är inte nödvändigt eller lämpligt att i själva beslutet redovisa vilket trossamfund avgiften gäller. Däremot bör den enskilde i beskedet om slutlig skatt underrättas om på vilka grunder avgiften tas ut. I underrättelsedelen av skattsedeln/skattebeskedet, dvs. den del som inte är offentlig, kommer det därför att skrivas ut uppgift vilket eller vilka samfund avgiften gäller.

om

Om en person klagar på kyrkoavgift/avgift till trossamfund och klagomålet resulterar i ett beslut från Skattemyndigheten kommer detta beslut av naturliga skäl att redovisa uppgift om avgiften. I ett beslut ingår även skälen för beslutet. Av skälen kommer det i dessa fall att framgå vilken avgift det gäller, varför avgiften skall debiteras respektive inte

SOU 1997: 46 Sekretessfrâgor

debiteras m.m. Skattesekretessen är i princip absolut. För att tillgodose offentligintresset har dock beslut om taxering och skatt undantagits från sekretessen. Enligt RSV:s mening är det inte lämpligt att inskränka offentligheten ytterligare.

Uppgift avgiftsskyldighet till trossamfund kan vara mycket

om integritetskänslig. Det är sannolikt att många människor kommer att erlägga avgift till samfund under en lång tid, kanske under hela livet.

samma För att skydda den personliga intregriteten föreslår RSV att sekretessen skall gälla i 70 år. Denna tid är densamma som i dag enligt 7 kap. 15 § sekretesslagen gäller i ärende om medlemsskap i Svenska kyrkan.

12 Införandet

Uppbördshjälpen åt Svenska kyrkan kommer att kunna fungera enligt de nya reglerna fr.0.m. inkomståret 2000. För att uppbördshjälpen övriga trossamfund skall kunna påbörjas krävs att

de lagar som reglerar uppbördshjälpen har trätt i kraft

samfundet har ansökt och fått regeringsbeslut uppbördshjälp

om om

samfundet har hämtat in de medgivanden behövs från de enskilda

som

och byggt upp de register som behövs

samfundet inför inkomståret har lämnat uppgifter för debitering till

RSV på datamedium.

Det torde i praktiken bli svårt att uppfylla alla dessa förutsättningar så att uppbördshjälpen övriga trossamfund kan påbörjas redan år 2000. Den skulle därmed bli aktuell först fr.0.m. inkomstår 2001.

13 Författningskommentarer

13.1 Regeringsformen

1 kap. 2§

För att skatteförvaltningen skall få behandla uppgifter religiös till-

om hörighet utan samtycke från de enskilda krävs att behandlingen kan

anses utföras för att tillgodose ett viktigt allmänt intresse. Den femte

nya stycket i paragrafen har kommit till för att betona att stat-kyrkareformen och skatteförvaltningens hjälp att uppbära avgift till trossamfund är ett sådant viktigt allmänt intresse. Se även avsnitt 10.1.

13.2 Lagen om till registrerat trossamfund

avgift

1§

Enligt 15 § i förslaget till lag 1999:000 om trossamfund har Svenska kyrkan rätt till hjälp av staten med att uppbära avgifter från den

som tillhör Svenska kyrkan. Av samma lagmm framgår att även annat trossamfund kan beviljas sådan hjälp om det är registrerat. Där

anges dock inte att det är regeringen som skall bevilja hjälpen. Detta

anges därför i stället i andra stycket i förevarande paragraf. RSV ifrågasätter dock om inte "av regeringen" i stället bör skrivas in i andra meningen i 15 § lagen om trossamfund.

Enligt 7 § lagen 1999:000 om Svenska kyrkan benämns avgiften kyrkoavgift för den som tillhör Svenska kyrkan.

2§

Av denna paragraf framgår att de som betalar kyrkoavgift betalar avgift till begravningsverksamheten genom denna och inte särskild

som begravningsavgift. Två undantag, som angetts i andra meningen, finns. Den del av avgiftssatsen för kyrkoavgiften begravnings-

som avser verksamheten skall vara exakt lika stor den avgiftssats bestämts

som som i hemförsamlingen enligt begravningslagen.

3§

Lagen 1997:000 betalning skatter och avgifter Skatte-

om av betalningslagen föreslås ersätta uppbördslagen 1953:272 fr.0.m. 1999 års taxering SOU 1996:100. I paragrafen att det är skattebetal-

anges ningslagens bestämmelser som gäller vid beräkning, debitering, redovisning och betalning av avgift till registrerat trossamfund. Se vidare kommentarerna till 13.9.

108 Författningskommentarer

4§ Bestämmelsen innebär att det är den beskattningsbara förvärvsinkomsten till kommunal inkomstskatt som utgör underlaget för avgiften. Den som inte har någon sådan inkomst påförs heller ingen avgift. I kommunalskattelagen 1928:370 definieras underlaget i 50 I Skattelagskommittens betänkande Inkomstskattelag SOU 1997:2, som är under remissbehandling definieras underlaget i 1 kap. 4 § inkomstskattelagen 1998:000. Inkomstskattelagen, som föreslås ersätta i första hand kommunalskattelagen och lagen 1947:576 om statlig inkomstskatt, skall enligt förslaget tillämpas första gången vid 2001 års taxering. Se vidare avsnitt 4.3.2. 5 § Se avsnitt 5.3.2 och 7.3. 6 § Se avsnitt 9.3.2 och 10 7§ För den utträtt Svenska kyrkan finns motsvarande bestämmelser

som ur för närvarande i 3 kap. kyrkolagen 1992:300. Se även avsnitt 9.3.2 och 10. 8§ Se avsnitt 10 under rubriken "Skadestånd". 9 § Av paragrafen framgår att ett beslut enligt 1 § andra stycket får återkallas. 10§ Se avsnitt Ikraftträdande Uppgifter skall lämnas enligt 5 § skall första gången avse

som förhållandena den 1 november 1999. Se även avsnitt 9.3 om information och medgivande samt avsnitt 12.

SOU 1997: 46 Författningskommentarer 109

13.3 Kommunalskattelagen 1928:370

Ändringen föranleds att församlingsskatten inte längre skall tas ut och av således inte heller ingå i den allmänna kommunalskatten.

13.4 Lagen 1951:691 viss i

om lindring

skattskyldigheten för den som icke tillhör

svenska kyrkan.

Lagen upphävs på grund av att församlingsskatten avskaffas.

13.5 Lagen med särskilda bestämmelser

1965:269

om kommuns och annan menighets

utdebitering av skatt, m.m.

Skattelagskommitten har i sitt betänkande Inkomstskattelag SOU 1997: 2, del sid ll anfört Vi har inte tagit med att skatteuttaget görs på ett beskattningsunderlag i "skattekronor och skatteören", l och 2 KL. Enligt vår mening fyller det nuvarande begreppssystemet med skattekronor och skatteören och bestämmande skatteav uttaget i kronor inte någon funktion. skatteuttaget bör hellre uttryckas i procent den beskattningsbara förvärvsinkomsten. av "Skattekronor" och "skatteören" har därför ersatts i vårt förslag §§ 3 och 4 a.

1 § Ändringarna har föranletts av att församlingsskatten utgår och delvis ersätts av begravningsavgiften och den avgift för begravningsverksamheten som skall ingå i kyrkoavgiften.

3§ Redovisning och uppgifter enligt tredje stycket skall lämnas till respektive samfund på central nivå.

3 a § Redaktionell ändring.

3b§

Underrättelsema avgiftssatserna skall lämnas på datamedium från om respektive samfund på central nivå. Skattemyndighetema skall inte underrättas utan enbart Riksskatteverket.

4§

Någon ändring föreslås inte denna paragraf. Den har ändå tagits med av eftersom Skattebetalningsutredningen SOU 1996:100 föreslagit ändring

gällande lydelse.

i nu

4a§

I första stycket har församlingsskatt ersatts med de avgifter som skall tas för begravningsverksamhet. Är kommun huvudman för begravut en ningsverksamheten i stället för församling inom Svenska kyrkan skall en utbetalningen ske till kommunen. Bestämmelserna om nedsättning på grund lagen 1951:691 viss lindring i skattskyldigheten för den av om tillhör svenska kyrkan har tagits bort eftersom lagen föreslås som

upphävd.

Av den sista meningen i sista stycket framgår att bestämmelserna i nya paragrafen i tillämpliga delar också gäller den del av kyrkoavgiften som inte begravningsverksamhet. Bestämmelserna gäller också avgifter avser Svenska kyrkan, har rätt till l till andra registrerade trossamfund än som statlig hjälp med att uppbära avgifterna. fjärde stycket framgår att utbetalningarna till församlingarna skall Av ske till Svenska kyrkan, dvs på central nivå. Av det sista stycket framgår utbetalningar till andra trossamfund skall ske på central nivå. att även Utbetalningsdagen i fjärde stycket har ändrats för att den skall bli denför de borgerliga kommunerna, vilket underlättar administrasamma som tionen.

5 och 6§§

Ändringama föranleds förutom i redaktionellt hänseende av att - uppgifter mellan trossamfunden och skatteförvaltningen delvis skall lämnas på central nivå.

SOU 1997: 46 F örfattningskommentarer 111

13.6 Lagen

1979:417 om utdebitering och utbetalning av skatt vid ändring i rikets indelning i kommuner, och landsting församlingar

4§

Ändringen föranleds av att församlingsskatten avskaffas och ersätts av

begravningsavgift och kyrkoavgift.

13.7 Sekretesslagen 1980: 100

9 kap.

1§

Avgiften kommer att behandlas skatt och bör därför jämställas med som skatt i sekretesslagens mening. Regleringen bör ske i 1 där även vissa andra avgifter samt pensionsgrundande inkomst, PGI, förs in under

skattebegreppet.

Uppgift om avgiftsskyldighet till trossamfund får inteanses som en gritetskänslig uppgift. Uppgiften bör därför sekretessbelagd i sjuttio vara ar. Se även avsnitt 11.3.

13.8 Skatteregisterlagen 1980:343

7§

Uppgift om avgiftsskyldighet till trossamfund är att anse som en integritetskänslig uppgift. Skatteförvaltningen behöver uttryckligt stöd för registrering av de uppgifter som behövs för uppbärande avgiften, av särskilt mot bakgrund av EG-direktivet.

13.9 Lagen 1997:000 skatter och

om betalning av avgifter Skattebetalningslagen

I Skattebetalningsutredningen betänkande, SOU 1996:100, föreslås att uppbördslagen 1953:272 fr.o.m. inkomståret 1998 1999 års taxering

112 F örfattningskommentarer SOU 1997; 46

skall ersättas lag, skattebetalningslagen SBL. Eftersom Skatte-

av en ny betalningsutredningens förslag har remissbehandlats och en lagrådsremiss lämnats den 6 februari 1997 har förslagen i lagrådsremissen tagits in som "nuvarande lydelse" i författningsförslaget.

1 kap.

1§

I 1 och 2 lagens tillämpningområde. I 1 § det område

anges anges inom vilket lagen gäller fullt ut. De avgifterna och den nya skatten

nya begravningsavgift och avgift till registrerat trossamfund samt kyrkoantikvarisk skatt har därför tagits in i denna Av 4 § första stycket framgår bl.a. att vad i SBL sägs skatt och skattskyldig också

som om gäller avgift och avgiftsskyldig.

Förslag till lag ändring i begravningslagen finns iBegravnings-

om i verksamhetskommittens betänkande. Förslag till lag kyrkoantikvarisk l

om skatt finns i det betänkande lämnats Kommittén angående det

som av kyrkliga kulturarvet.

8 kap.

3 § i

Av paragrafens första stycke framgår bl.a. vilka skatter och avgifter

beaktas när skattetabellema för preliminär skatt upprättas. som Kommunal inkomstskatt, är de skatter som beaktas, avser

som en av enligt 2 § kommunalskattelagen 1928:370, KL, allmän kommunalskatt, vari bl. församlingsskatt ingår. Genom det förslag om ändring av 1 §

a. KL läggs fram jfr lagförslag 1.3 och kommentaren vid 13.3

som nu kommer kommunal inkomskatt fr.o.m. år 2000 2001 års taxering endast

bestå kommunalskatt och landstingsskatt. Församlingsskatten att av

delvis begravningsavgiften, avgift till registrerat trossamfund ersätts av

skatt. Dessa bör därför i stället beaktas i

och kyrkoantikvarisk

skattetabellema.

Andra stycket har kompletterats med de avgifterna som kan variera

nya lokalt. Den kyrkoantikvariska skatten beräknas efter samma skattesats i

hela landet.

F örfattn ingskommen tarer 113

11 kap. 7-8 §§ Med ledning bestämmelserna i dessa paragrafer bestäms tillämplig

av skattetabell.

10 §

Ändringen är en följd av att begravningsavgiften och avgiften till registrerat trossamfund skrivits in i 14

12§

De nya avgifterna och den nya skatten begravningsavgift och avgift till registrerat trossamfund samt kyrkoantikvarisk skatt har skrivits in i paragrafen. De kommer därigenom att ingå i den slutliga skatten och redovisas på slutskattebeskedet.

14§

I denna paragraf finns bestämmelser s.k. rörliga skatter och avgifter.

om Skatte- och avgiftssatsema för dessa kan inte direkt i lag utan

anges framgår eller är beroende underrättelser från kommuner m.fl. Då

av avgiftssatsema för begravningsavgiften och avgiften till registrerat trossamfund inte framgår direkt av begravningslagen eller lagen

om avgift till registrerat trossamfund har paragrafen kompletterats med dessa avgifter.

Ikraftträdande

Jfr kommentaren till 13.2.

5-17-0377

Kommittédirektiv

Ändrade relationer mellan staten och

Dir. Svenska kyrkan m.m. 1995:162

Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 1995

Sammanfattning av uppdraget

Ett principbeslut har fattats om ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan prop. 1995/96:80, bet. 1995/96: KUl2, rskr. 1995/96:84. Med anledning härav behöver ett antal delfrâgor utredas och för detta ändamål skall följande utredningar tillsättas och särskilda uppdrag ges:

utredning om konstitutionella och andra rättsliga frågor, -

särskilt uppdrag till Riksskatteverket att utreda formerna för statlig -

uppbörd av kyrkoavgift,

utredning om begravningsverksamheten, -

särskilt uppdrag till Kammarkollegiet att utreda den kyrkliga egen- -

domen vid en relationsändring, utredning om vården av kulturhistoriskt värdefull kyrklig egendom

-

och kyrkoarkiven, samt

utredning om personalfrågorna vid en ändring av relationerna och om -

statligt stöd till trossamfund.

Utredningarna skall ha regeringens principproposition och riksdagens beslut om relationsändringen som utgångspunkt for sitt arbete. Ett särskilt beredningsorgan skall inrättas för att underlätta insyn och samordning i utredningsarbetet. Samverkan skall också ske mellan statens och Svenska kyrkans utredningsarbeten.

I det statliga utredningsarbetet skall prövas de kostnader förslagen

som för med sig och hur dessa skall finansieras. En grundläggande förutsättning skall därvid vara en statsñnansiellt neutral lösning.

Utgångspunkter

Riksdagen har efter förslag av regeringen prop. 1995/96:80, bet. 1995/96:KU12, rslcr. 1995/96:84 fattat ett principbeslut om ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan. I det följande redovisas några av de väsentligaste utgångspunktema för detta beslut.

116 Bilaga

Den demokratiska processen

Ingen annan reform har i modern tid varit föremål för så omfattande och ingående överväganden under så lång tid som frågan om ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan. Det principiella ställningstagande som nu gjorts har successivt mognat fram under en demokratisk beslutsprocess som i både omfattning, djup och längd har få motsvarigheter. Den stora omvandling som Sverige genomgått under de senaste etthundrafemtio åren till följd av industrialiseringen, sekulariseringen och invandringen har i grunden förändrat synen på statskyrkosystemet.

Ett förändrat samhälle

Den kyrkliga verksamheten har traditionellt sett haft stor betydelse och varit viktig del i samhällsutvecklingen. Under senare decennier har

en takten i förändringarna ökat och vi har fått se att det svenska samhället blivit alltmer mångkulturellt och mångreligiöst som ett led i den internationella integreringen. Detta har bl.a. medfört att Svenska kyrkan inte längre har den självklara position som den har haft tidigare. Svenska kyrkan får verka under andra förutsättningar än de som fanns i en tid då

nu kyrkans myndighetsprägel var tydlig och framträdande.

Genom Sveriges ökade internationalisering och den stigande värdepluralismen i vårt samhälle har också relationerna mellan trossamfunden förändrats. Det mest påtagliga är tillväxten den romersk-katolska

av kyrkan och de ortodoxa kyrkorna, det ökade inslaget av icke-kristna trosbekännare samt förändringarna i den svenska frikyrkorörelsen. Särskilt tydliga blir förändringarna inom vissa delar av storstadsområdena där invandrarna utgör en betydande andel av befolkningen. Det finns anledning anta att detta förhållande består och att tillhörigheten till Svenska kyrkan på del håll blir relativt låg medan på andra håll även fortsätt-

en ningsvis hög andel invånarna kommer att tillhöra Svenska kyrkan.

en av För Svenska kyrkan, invandrarsamfunden och frikyrkoma ställer detta krav på en ökad anpassning till de förändrade förhållandena. Samverkan mellan trossamfunden har också breddats och det ekumeniska arbetet intensifierats och fördjupats under senare årtionden.

Den här i drag skisserade utvecklingen ligger bakom behovet av

grova att ändra stat-kyrkarelationema i riktning mot att Svenska kyrkan och övriga trossamfund blir mer jämställda än för närvarande.

Beredningen av stat-lcyrkafrågan

Sedan 1950-talet har frågan ändrade relationer mellan staten och

om Svenska kyrkan övervägts ett antal statliga utredningar av både mera

av politisk och teknisk karaktär. Vissa reformer inom kyrkan av delvis

mera

Bilaga 1 ll7

stor betydelse har också genomförts, särskilt under 1980-talet, någon men grundläggande ändring relationerna har inte kommit till stånd. Kyrkoav beredningen redovisade emellertid under våren 1994 i sitt slutbetänkande Staten och trossamfunden SOU 1994:42 förslag till framtida relationer mellan staten, Svenska kyrkan och övriga trossamfund. Förslagen från Kyrkoberedningen gick sedan ut på mycket bred en remiss och härefter vidtog under våren 1995 partiledaröverläggningar i ämnet. Vid överläggningarna framkom det att det fanns betydande en parlamentarisk majoritet för förändring stat-kyrkarelationema. en av Vidare fördes särskilda överläggningar mellan regeringen och Centerpartiet vilka resulterade i en samsyn i denna fråga. Regeringen redovisade härefter sitt principförslag om ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan till 1995 års kyrkomöte. Förslaget grundade sig på de olika överläggningarna. I sitt yttrande kyrkomötet regeringen till gav känna att skrivelsens grundelement, så andra kyrkolagsutskottet som preciserat dem, tillgodoser Svenska kyrkans behov och därmed kan ligga till grund för reformarbetet. Kyrkomötets beslut fattades med mycket stor majoritet. I proposition 1995/96:80 Ändrade relationer mellan och Svenska staten kyrkan förelade regeringen riksdagen sitt förslag till riktlinjer för det fortsatta arbetet med relationsändringen. Riksdagen godkände förslaget den 8 december 1995. Av riktlinjerna framgår att det behövs ett fortsatt statligt utredningsarbete i fråga konstitutionella och andra rättsliga om frågor, uppbörd av kyrkoavgift, begravningsverksamheten, den kyrkliga egendomen, vården av kulturhistoriskt värdefull egendom och kyrkoarkiven samt personalfrågor och statligt stöd till trossamfund. Särskilda åtgärder behöver också vidtas för att underlätta insyn i och samordning mellan utredningarna. Samverkan skall vidare ske mellan statens och Svenska kyrkans utredningsarbeten. Det inomkyrkliga utredningsarbetet syftar till att ta fram ett underlag för kyrkomötets beslut ett framtida kyrkligt om regelsystem. Svenska kyrkans centralstyrelse har det övergripande ansvaret för detta arbete inför kyrkomötet. Fyra särskilda utredningsgrupper under en ledningsgrupp skall göra utredningarna på den kyrkliga sidan. För det statliga utredningsarbetet skall följande gälla.

Utredning om konstitutionella och andra rättsliga frågor

Den rättsliga regleringen

Principbeslutet ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan om förutsätter en ny konstitutionell reglering Svenska kyrkans förhållanav

118 Bilaga 1

den. Dessutom ligger det i beslutet att genomföra en mera övergripande reglering i fråga samtliga trossamfund. Dessa och angränsande frågor om rör den rättsliga regleringen trossamfund bör hanteras i en särskild som av utredning med den inriktning som framgår av det följande. I fråga Svenska kyrkans förhållanden finns det särskilda regler om om hur föreskrifter skall meddelas, nämligen i övergångsbestämmelsema till regeringsformen. I fråga andra trossamfund finns inte några särskilda om regler noringivningen. Föreskrifter sådana trossamfund får medom om delas i enlighet med regeringsformens allmänna bestämmelser. Det blir då närmast fråga föreskrifter enskildas personliga och ekonomiska om om förhållanden inbördes 8 kap. 2 § regeringsformen. Enligt principbeslutet relationsändringen skall nomigivningsom

reglerna i övergångsbestämmelsema till regeringsformen upphävas och i

stället bör det i 8 kap. regeringsfonnen tas in regler om normgivning angående Svenska kyrkan och andra trossamfund. Tanken är att en sådan grundlagsbestämmelse sedan skall utgöra grunden för den särskilda lagstiftning kan behövas för framför allt Svenska kyrkans förhållanden. som Det skall alltså skapas kategori föreskrifter om normgivning, nämen ny ligen föreskrifter trossamfund. Utredningen skall, med ledning vad om av kyrkomötet uttalat i frågan 2KL 1995:1 27, lämna förslag till hur en s. sådan grundlagsbestämmelse bör utformas. Dessutom skall frågan om i handlingars offentlighet i Svenska kyrkan utredas med inriktning på att i offentlighetsprincipen skall tillämpas även i fortsättningen. I detta sammanhang behöver också Kyrkoberedningens förslag till lag om tystnadsplikt inom Svenska kyrkan bedömas. Detsamma gäller frågan om det finns behov sekretess vid den uppbördshjälp staten skall ett av som lämna kyrkan. Slutligen skall utredningen göra sammanställning hur ändringen en av relationerna påverkar det statliga regelsystemet utöver vad särskilt av som i dessa direktiv. Utredningen skall också överväga behovet av tas upp författningsändringar beträffande de icke-territoriella församlingarna och

föreslå ändringar i detta hänseende.

En lag Svenska kyrkan om

Även vid relationsändring behövs det viss begränsad lagstiftning om ç en en Svenska kyrkan. Enligt principbeslutet skall det skapas en särskild lag om Svenska kyrkan. Utredningens uppgift på detta område är att utforma

bestämmelserna i en sådan lag. skall endast innehålla det är principiellt viktigt och som i Lagen som karaktär. Det innebär att det i i uttrycker Svenska kyrkans grundläggande lagen skall finnas vissa basbestämmelser Svenska kyrkans identitet och om

SOU 1997: 46 Bilaga 1

om kyrkans organisation. Lagen bör innehålla regel klart en som säger att Svenska kyrkan som trossamfund är ett eget rättssubjekt b1.a. kan som förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter. Vidare bör det finnas bestämmelser såväl den lokala den regionala nivån inom kyrkan, om som dvs. församlingarna och stiften. Det bör i lagen slås fast församlingar att och kyrkliga samfälligheter, juridiska med vissa som egna personer, undantag är territoriella och omfattar dem tillhör Svenska kyrkan och som är folkbokförda inom respektive församling. Församlingamas kommunstatus skall dock upphöra och de rättsliga konsekvenserna detta skall av beaktas. Lagreglerna bör utfonnas på ett sådant sätt de uppgifter och att den grundläggande kompetens tillkommer de olika kyrkliga nivåerna som klarläggs. En utgångspunkt kan därvid vad 1995 års kyrkomöte har vara gett uttryck i den delen 2KL 1995:1 32 ff. Lagen Svenska s. om kyrkan skall föreskriva skyldigheten för dem tillhör kyrkan betala som att en lokalt och regionalt beslutad kyrkoavgift. Det kan också finnas ett behov några grundläggande regler den kyrkliga egendomen. av om Kyrkomötet har i sitt yttrande över regeringens förslag till ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan tagit frågan den upp om kyrkliga uppbörden bör kallas kyrkoavgift eller kyrkoskatt. Efter längre ett resonemang för och emot de båda alternativen kommer kyrkomötet fram till att det istatsrättslig mening är fråga obligatorisk avgift för dem om en som tillhör kyrkan. Kyrkomötet anser emellertid att staten bör kunna acceptera att den lagstadgade kyrkoavgiften med kyrkorättslig motivering betecknas kyrkoskatt. Med hänsyn till den vikt kyrkomötet tillmätt frågan om uppbördens benämning efter relationsändringen bör utredningen överväga även denna fråga. Bestämmelser om de kyrkliga valen kommer framöver att hanteras inom ramen för en inomkyrklig reglering. Utredningen skall emellertid överväga om lagen om Svenska kyrkan bör innehålla någon grundläggande bestämmelse om dessa val. I utredningsarbetet skall gränsdragningen mellan innehållet i lagen om Svenska kyrkan och en inomkyrklig reglering nämnare prövas. Därvid bör utredningen särskilt beakta behovet att kunna utforma inomkyrklig av en reglering utan en alltför långtgående bindning i den statliga regleringen och det principiellt angelägna i att lagen inte blir alltför omfattande. De ändrade relationerna mellan staten och Svenska kyrkan skall gälla fr.o.m. den l januari 2000. Kyrkomötet måste innan dess kunna besluta om det nya inomkyrldiga regelverket. Detta kommer att kräva vissa tillfälliga Övergångsbestämmelser avseende kyrkomötets beslutskompetens. Enligt den tidsplan som Svenska kyrkans centralstyrelse gjort för det inomkyrkliga utredningsarbetet behöver kyrkomötet fatta sitt beslut det om nya regelverket under våren 1999. Detta för att det skall finnas tillräckligt med tid för information och utbildning de förhållandena innan dessa om nya

120 Bilaga 1

börjar gälla. I utredningsarbetet skall bl.a. mot denna bakgrund prövas behovet och läggas fram förslag till de särskilda övergångsav bestämmelser kan krävas i samband med refonnens genomförande. som

En lag om trossamfund

En ordning for förhållandet mellan staten och Svenska kyrkan syftar ny bl.a. till likvärdig behandling av Svenska kyrkan och de andra en mer trossamfunden. Ett viktigt steg i dessa strävanden är att ge alla trossamfund möjlighet att i formellt och rättsligt hänseende uppträda en just trossamfund. Det skall kunna ske genom att det skapas en särskild som rättslig form för trossamfund i enlighet med förslag i Kyrkoberedningens slutbetänkande. Beredningen utvecklar där sin syn på behovet av en särskild lag trossamfund bl.a. skulle innehålla vissa regler om om som p trossamfundens rättsliga förhållanden. Med utgångspunkt i det förslaget och med beaktande vad remissinstansema gav uttryck åt i den delen av skall utredningen ytterligare belysa vad sådan lag bör innehålla i syfte en att goda arbetsförutsättningar och så likvärdiga förhållanden som ge möjligt för olika trossamfund samt utarbeta ett förslag till lagtext.

Särskilt uppdrag till Riksskatteverket att utreda formerna för statlig uppbörd av kyrkoavgift

Nuvarande församlingsskatt blir kyrkoavgift

Församlingar och kyrkliga samfälligheter inom Svenska kyrkan har i egenskap kyrkliga kommuner rätt att ta ut skatt för sin verksamhet på av lokal och regional nivå. Svenska kyrkans verksamhet på riksplanet finansieras huvudsakligen bidrag kyrkofonden, vars främsta genom ur inkomstkälla är den allmänna kyrkoavgiften. Denna avgift skall pastoraten enligt 42 kap. 13 § kyrkolagen 1992:300 varje år betala till fonden med skattekrona och avgiften beräknas på respektive pastorats 16 öre per skatteunderlag. Den nuvarande församlingsskatten skall ersättas obligatorisk av en kyrkoavgift för dem tillhör Svenska kyrkan. Kyrkoavgiften skall som kostnadsfritt för kyrkan tas ut tillsammans med och på samma sätt som inkomstskatten. Den inte tillhör Svenska kyrkan skall inte vara som skyldig att betala någon avgift till kyrkan.

Uppbörd av kyrkoavgiften

Riksskatteverket skall efter samråd med Svenska kyrkans centralstyrelse lägga fram förslag till hur uppbörden kyrkoavgift kan fogas in i av för uppbörd skatt. I uppdraget ingår vidare att utreda frågan systemet av

Bilaga 1

om utebliven betalning och hur krav på inbetalning obetalda belopp av skall hanteras samt vid vilken tidpunkt och på vilket sätt uppbuma avgifter skall redovisas och betalas till kyrkan. Slutligen skall uppmärksammas att den kyrkliga indelningen efter relationsändringen i princip blir en inomkyrklig fråga och hur detta

påverkar uppbördshj älpen.

Andra trossamfunds uppbörd

Även andra trossamfund än Svenska kyrkan skall efter beslut av regeringen kunna få hjälp med avgiftsuppbörd skattemyndiggenom hetemas försorg. Riksskatteverket skall utreda de tekniska förutsättningarna för ett sådant stöd och lämna ett principförslag för hur detta skall kunna utfonnas och kostnaderna härför. Om andra trossamfund än Svenska kyrkan erbjuds uppbördshjälp, har det ansetts viktigt att de medlemmar som så önskar skall få betala sin avgift på annat sätt än genom

skattemyndighetemas försorg. Det har bl.a. ifrågasatts om inte trossam-

funden är tvungna att inhämta varje medlems medgivande innan uppgifter lämnas till skattemyndighetema som underlag för uppbörden. Riksskatteverket skall överväga denna fråga och dess kostnadsaspekter samt föreslå hur kan tillgodose behovet sekretess vid hjälp med uppbörd till man av andra trossamfund än Svenska kyrkan. Förslagen från Riksskatteverket skall statsfinansiellt neutrala. vara

Lagtext

Riksskatteverket skall lägga fram förslag till de lagändringar som uppbördshjälpen kan kräva.

Utredning om begravningsverksamheten

Ansvar och förutsättningar

Det råder allmän enighet att samhället har ett grundläggande för om ansvar begravningsverksamheten. Samhällets ansvar avser varje medborgare oavsett religiös uppfattning. Svenska kyrkan har i dag hand om den helt övervägande delen de av allmänna begravningsplatsema. Flertalet dessa är kyrkogårdar, dvs. av gravplatser belägna på kyrkotomt. Även vid ändrade relationer mellan en staten och Svenska kyrkan bör ansvaret för såväl de befintliga de som framtida allmänna begravningsplatsema ligga på Svenska kyrkan. Samtidigt bör de möjligheter till lokala lösningar med borgerligt kommunal en huvudman som finns i dag kvar. Likaså bör det även fortsättningsvis vara vara möjligt att anordna enskilda begravningsplatser.

122 Bilaga 1

Ansvaret för att bereda icke-kristna trosbekännare tillgång till särskilda begravningsplatser ligger i dag hos stiftssamfállighetema. I framtiden bör detta ansvar inte längre ligga på ett kyrkligt organ.

Uppdraget

Utredningen den framtida begravningsverksamheten skall närmare

om analysera de praktiska, ekonomiska och rättsliga konsekvenserna av en sådan ordning för begravningsverksamhetens organisation som nu har angetts. Det är särskilt viktigt att klargöra vilka uppgifter som följer av ett huvudmannaskap, dvs. vad närmare skall anses innefattas i begreppet

som begravningsverksamhet. Utredningen skall också utforma ett förslag till den lagstiftning som behövs.

F inansieringsfrågor

Begravningsverksamheten finansieras i dag huvudsakligen genom församlingsskatten. Principbeslutet om nya relationer mellan staten och Svenska kyrkan innebär att skattskyldigheten upphör samtidigt som det skall införas obligatorisk skyldighet att betala avgift för dem som tillhör

en kyrkan. Principbeslutet förutsätter att begravningsverksamheten för dem

tillhör Svenska kyrkan skall finansieras via den obligatoriska kyrkosom avgiften. Utredningen skall efter samråd med Riksskatteverket och Svenska kyrkans centralstyrelse överväga de ekonomiska och praktiska frågor kan uppstå med en sådan ordning.

som

Därefter återstår frågan hur de inte tillhör Svenska kyrkan skall

om som betala den del kostnaderna för begravningsverksamheten som faller på

av dem. Här kan tänka sig olika modeller inom för ett lokalt

man ramen baserat system. Utgångspunkten skall att finna enkel och praktiskt

vara en hanterbar ordning inte strider mot den kommunala likställighetsprin-

som cipen samtidigt den måste godtagbar från religionsfrihets-

som vara synpunkt.

En lösning kan att församlingarna efter särkostnadsredovisning för

vara begravningsverksamheten fastställer avgift, att en lokal avgift

en en annan fastställs respektive borgerlig kommun, även det efter särkostnads-

av redovisning från församlingarna. Att kostnaden tas upp i den allmänna kommunala budgeten bör däremot uteslutas. Utredningen skall närmare i

komma i fråga och därvid belysa de l överväga de modeller som kan administrativa och ekonomiska konsekvenserna.

I dag finns ett frivilligt clearingsystem i huvudsak innebär att en

som

folkbokförd i ett pastorat kan begravas i ett annat utan person som var särskild kostnad för dödsboet, varvid pastoraten sinsemellan utjämnar kostnaderna. Det finansiella system utredningen föreslår för begrav-

som ningsverksamheten skall också kunna inrymma en obligatorisk riks-

Bilaga I 123

omfattande begravningsclearing mellan de olika typerna huvudmän. av

Begravningsclearingen bör också omfatta begravningar på judiska och

muslimska begravningsplatser. Utredningen skall analysera behovet av lagstiftning och utarbeta eventuella lagförslag.

Särskilt uppdrag till Kammarkollegiet att utreda den kyrkliga egendomen vid en relationsändring

De olika slagen egendom av

Den kyrkliga egendomen brukar från rättsliga utgångspunkter delas in i kyrkokommunal egendom, förenings- och stiftelseegendom samt specialreglerad egendom. Den sistnämnda egendomen är underkastad särskilda rättsregler till skydd för intresset att tillgångarna bevaras och används för de ändamål som de ursprungligen varit avsedda för. Ser i stället till de man ändamål den kyrkliga egendomen att tjäna, delas egendomen in som avser i den kyrkliga förvaltningsförmögenheten å ena sidan och den kyrkliga

ñnansförmögenheten å den andra. Till förvaltningsfönnögenheten hänförs

egendom som genom sitt ändamål tjänar den kyrkliga verksamheten men inte ger någon direkt avkastning. Till finansförmögenheten hänförs sådan egendom som avkastar medel och kyrkan innehar för att finansiera sin som verksamhet. Äganderättsförhållandena beträffande den specialreglerade egendomen är många gånger oklara medan detta problem generellt sett inte gäller för övrig egendom. För den specialreglerade egendomen finns större delen av reglerna i kyrkolagen och för den övriga egendomen gäller vanliga kommunalrättsliga eller förenings- och stiftelserättsliga regler. Från och med den l januari 1995 har den tidigare pastoratsvisa förvaltningen av merparten av den specialreglerade egendomen i stor utsträckning sammanförts stiftsvis. Reformen har medfört förenklingar och effektiviseringar men någon ändring äganderättsförhållandena har inte skett och av har inte heller varit avsikten.

Lagstiftnings- eller stiftelsemodell

Den kyrkliga egendomen skall efter relationsändring mellan staten och en Svenska kyrkan stå till kyrkans förfogande. Vid relationsändring är det en främst den specialreglerade egendomen kommer att beröras. För den som övriga egendomen gäller ingen särskild reglering och det råder regelmässigt inte heller någon tvekan om äganderätten. Övergångsvis kan dock vissa regler behövas för den församlingskommunala egendomen och viss permutationslagstiftning för förenings- och stiftelseegendomen.

Beträffande den specialreglerade egendomen är möjlighet att vid en relationsändringen föra över tillgångarna till nybildade stiftelser som både äger och förvaltar egendomen. En möjlighet, som skall vara ett annan huvudaltemativ i utredningsarbetet, är lagstiftningsmodell som innebär en att grundläggande föreskrifter den kyrkliga egendomen tas in i lagen om Svenska kyrkan och att kyrkomötet på grundval av dessa regler får om utfärda närmare bestämmelser om förvaltningen.

Äldre rättsinstitut

Kammarkollegiet har framställning till regeringen den 18 september i en 1989 föreslagit att vissa äldre rättsinstitut avvecklas. Förslagen kan m.m. leda till att det uppkommer både rättsliga och ekonomiska konsekvenser för Svenska kyrkan. Framställningen har remissbehandlats och därvid i allt väsentligt bemötts positivt. Frågan avveckling har sedan varit föremål om överväganden inom regeringskansliet. Av framställningen och för närmare remissyttrandena framgår att underlaget för ett eventuellt avvecklingsbeslut behöver kompletteras i skilda hänseenden. Frågan avveckling om en de äldre rättsinstituten bör vidare prövas i ett större sammanhang. Detta av kan lämpligen ske i utredningsarbetet den kyrkliga egendomen vid om förändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan.

Uppdraget

Kammarkollegiet skall i möjligaste mån undersöka den kyrkliga och omfattning samt kartlägga hur de olika slagen

egendomens ursprung

berörs relationsändringen. Vidare skall kollegiet föreslå

av egendom av

hur den kyrkliga egendomen efter ändringen relationerna skall stå till av

kyrkans förfogande enligt stiftelse- och lagstiftriingsmodellerna. De skatte-

mässiga konsekvenserna varje modell bör särskilt redovisas. av Kollegiet skall också överväga det finns behov att skapa en om av statlig tillsyn över att den kyrkliga egendomen inte används för främmande ändamål och hur revisionen skall ske. Förslag om hur de äldre rättsinstituten skall avvecklas och vilka övergångslösningar erfordras som sådan avveckling bör också läggas fram. Eventuella problem när det vid en den kyrkliga egendomen vid övergången till de relationerna bör

gäller nya

uppmärksammas.

Bilaga I

Utredning om vården av kulturhistoriskt värdefull kyrklig egendom och kyrkoarkiven

i Kulturarvet i allmänhet

Det är en viktig nationell angelägenhet att skydda och vårda vår svenska kulturmiljö, ett arv från tidigare generationer. Ansvaret för kulturarvet delas av alla både enskilda, kommuner och staten. Det är allmän

- en skyldighet att Visa hänsyn och aktsamhet mot kulturmiljön. Länsstyrelserna har tillsyn över kulturmiljövården inom respektive län medan Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer har det övergripande ansvaret för hela landet.

Svenska kyrkans kulturminnen intar en centralplats i vårt kulturarv. Kyrkobyggnadema visar på ett i alla landsändar synligt sätt samhällshistorien hur kyrkans och statens framväxt är sammanvävda i varandra.

- Reglerna de kyrkliga kultunninnenas skydd tas därför upp i ett särskilt

om kapitel i lagen 1988:950 om kulturminnen m.m. Här finns föreskrifter om kulturhistoriska värden i kyrkobyggnader, kyrkotomter, kyrkliga inventarier och begravningsplatser. Skyddet innebär i korthet att de kyrkliga kulturminnena skall vårdas och underhållas så att deras kulturhistoriska värde inte minskas.

Ansvaret för vården och underhållet av de kyrkliga kulturminnena vilar på Svenska kyrkans församlingar och kyrkliga samfálligheter. I första hand betalas kostnaderna för detta med församlingsskatten. Till kostnadskrävande underhåll och restaurering av kulturhistoriskt värdefulla kyrkor kan bidrag kyrkofonden beviljas och till restaurering av äldre

ur domkyrkor kan visst statsbidrag utgå.

Utgångspunkter

Följande utgångspunkter skall gälla for utredningsarbetet om den kulturhistoriskt värdefulla egendomen.

Kulturminneslagens skydd för de kyrkliga kulturminnena skall -

behållas även vid ändrade relationer mellan staten och Svenska

kyrkan. Relationsändringen i sig skall inte leda till försämrade förutsättningar

-

för vård och underhåll av kyrkans kulturhistoriska värden i framtiden.

Svenska kyrkan skall även framdeles genom sina församlingar och -

samfálligheter ha ansvaret för kyrkobyggnademas vård och förvaltning, liksom för de kyrkliga inventariema och de övriga kyrkliga kulturminnen som skyddas genom kulturminneslagen.

126 Bilaga I

Bevarandet de kyrkliga kulturminnena angelägenhet för hela - av är en samhället och svenska folket. Det är inte rimligt att den totala kostnaden för detta allmänintresse bärs endast av dem som tillhör Svenska kyrkan. Kyrkan skall därför kunna få viss ersättning för underhållet av de kyrkliga kulturvärdena. I den utsträckning ersättning lämnas skall den vara ett led i ett ömsesidigt åtagande staten och Svenska kyrkan att bevara de av kulturhistoriska värdena inom kyrkan. Detta bör komma till uttryck långsiktig överenskommelse mellan staten och kyrkan. genom en Svenska kyrkans sammanlagda uttag av kyrkoavgift skall minskas i totalt omfattning den statliga ersättningen för de kyrkliga samma som kultunninnena uppgår till. Ersättningen skall utformas så att den uppmuntrar till ett rationellt och effektivt underhåll med beaktande av de kulturhistoriska kraven. När omfattningen och utformningen ersättningen bestäms skall man av beakta det statliga stöd för kulturminnesvård redan finns. som

Uppdraget den kulturhistoriskt värdefulla egendomen om

Utredningen skall från dessa utgångspunkter ta fram ett underlag för prövning vad är skälig storlek på den statliga ersättningen för vård av som och underhåll de kyrkliga kulturvärdena. Vidare skall utredningen av föreslå vilka principer, villkor och former som bör gälla för en statlig ersättning detta slag. Utredningen skall också lägga fram förslag om hur av den i det föregående skisserade avräkningen mellan den statliga ersättningen och kyrkoavgiften närmare bör till. Förslaget skall utformas så givetvis inte rubbar kyrkans rätt att självständigt bestämma sitt att man avgiftsuttag. I sitt arbete skall utredningen ta del och beakta de förslag som av kommer att läggas fram inom detta område av den statliga Kulturarvsutredningen 1994:09 och 1993 års kyrkobyggnadsutredning, tillsatt

Ku

av Svenska kyrkans centralstyrelse. Förslagen från utredningen skall statsñnansiellt neutrala. vara

Kyrkoarkiven

Kyrkoarkiven utgör liksom kyrkobyggnader och andra kyrkliga kulturminnen del vårt nationella Det slås också fast i arkivlagen en av arv. 1990:782 att arkiven är del det nationella kulturarvet. Arkivlagens en av föreskrifter gäller både statliga, kommunala och kyrkokommunala myndigheters och beslutande församlingars arkiv. Kyrkolagen hänvisar i sin tur till arkivlagen när det gäller församlingars och kyrkliga samfálligheters arkiv.

Arkiven skall bevaras, hållas ordnade och vårdas så att de tillgodoser rätten att ta del av allmänna handlingar, behovet information för

av rättskipningen och förvaltningen samt tillgodoser forskningens behov.

Riksarkivet är central förvaltningsmyndighet för arkivfrågor och skall främja en god arkivhantering samt bevara, vårda, tillhandahålla och levandegöra arkivmaterial. Riksarkivet är chefsmyndighet for de sju landsarkiven Uppsala, Vadstena, Visby, Lund, Göteborg, Härnösand, Östersund, som är arkivmyndigheter inom sina distrikt.

Av arkivlagen framgår vidare myndighets verksamhet upphör

att om en och dess verksamhet inte förs över på ett annat statligt skall

organ myndighetens arkiv överlämnas till en arkivmyndighet inom tre månader om inte regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer föreskriver något annat.

De kyrkliga arkiven representerar ett omfattande historiskt material med rötter i medeltiden. De är i huvudsak av två olika slag, nämligen kyrkobokföringsarkiven och de kyrkokommunala arkiven. I kyrkobokföringsarkiven ingår också de löpande folkbokföringsregistren fram till den 1 juli 1991. Då övertog de lokala skattemyndighetema ansvaret för folkbokföringen från pastorsämbetena. Inför folkbokföringsreformen j beslutade regeringen den 26 april 1990 att kyrkobokföringsarkiven skulle föras över från pastorsämbetena till landsarkiven. Material fram till omkring 1895 är nu inlevererat. Materialet efter 1895 ligger kvar hos församlingarna. Det beräknas uppgå till 20 000-25 000 hyllmeter. Mikrofilmning pågår för leverans till landsarkiven. Enligt beslut regeringen

av den 5 september 1991 bör överföringen och mikrofilmningen färdig

vara inom högst 20 år. Arbetet beräknas avslutat omkring år 2010.

vara

Svenska kyrkans arkivmaterial efter den 1 juli 1991 är till stor del ADB-fört. Omfattningen har inte mätts upp. Detta material innehåller bl.a. kyrkans löpande medlemsregister och det skall också på sikt inlevereras till landsarkiven.

De kyrkokommunala arkiven beräknas omfatta 25 000-30 000 hylll meter. Material fram till omkring år 1900 är inlevererat till landsarkiven l men även det yngre materialet bör levereras in dit. Övriga handlingar i kyrkoarkiven gäller den frivilliga församlingsverksamheten, föreningar, donationer m.m.

Uppdraget betrafande de kyrkliga arkiven

När det gäller de kyrkliga arkiven bör utredningen undersöka vilka problem som kan uppstå i samband med relationsändringen och föreslå lösningar på dessa. Utgångspunkten för övervägandena bör därvid att

vara möjligheterna att ta del av arkivmaterialet inte skall försämras eller

128 Bilaga 1

fördyras för allmänheten, rättskipningen och förvaltningen eller forskningen.

Utredning om personalfrågorna vid en ändring av relationerna och om statligt stöd till trossamfund

Biskopar och präster

Svenska kyrkan har cirka 25 000 anställda, varav omkring 3 200 på prästtj änster med statligt reglerade anställningsvillkor.

Prästtjänstema är inrättade antingen i pastoraten eller i stifts samfällighetema. I varje stift skall det finnas en tjänst som biskop; Uppsala stift har vid sidan ärkebiskopen biträdande biskop. Varje pastorat skall ha en

av en tjänst kyrkoherde. I domkyrkopastoraten är det domprostarna som är

som kyrkoherdar. I pastoraten kan det också finnas komministertjänster och stiftssamfállighetema har tjänster stiftsadjunkt, kontraktsadjunkt och

som

pastorsadjunkt.

Biskoparna utgör statliga förvaltningsmyndigheter under

egna regeringen och har statliga anställningar. Prästema har statligt reglerade tjänster i kyrkliga kommuner. Anställningsvillkoren framgår bl.a. av kyrkolagen och förordningen 1993:997 biskops- och prästtjänster

om

Avtal för kyrkliga tjänster AKT och när det gäller biskopama samt av - även Avtal regeringsbeslut avlöningsförmåner för vissa högre

av om om tjänster m.fl. Arbetsgivarverket företräder pastoraten och stiftssamfállighetema när det gäller fastställande prästernas avlöningsförrnåner

av

Verket är också i vissa avseenden arbetsgivarföreträdare för m.m. biskoparna.

Samtliga biskopar och cirka 900 präster har i dag fullmaktstjänster och kan inte från sina anställningar. För prästernas del innebär det

sägas upp att drygt fjärdedel har ett sådant skydd.

en

Biskoparna och prästerna har pensionsrätt enligt det statliga pensionsavtalet PA-91, Pensionsplan för arbetstagare hos staten m.fl. Pensionsförmånema betalas kyrkofonden. Administrationen sköts av Statens

ur

löne- och pensionsverk.

Övriga anställda

Den ojämförligt största delen Svenska kyrkans anställda har kyrko-

av kommunalt reglerade tjänster i församlingar och samfalligheter. Till denna

hör kyrkomusiker, församlingssekreterare, diakoner, förskolstora grupp lärare, kanslichefer, kyrkokamrerer, kyrkvaktmästare, kyrkogårdsföreståndare, kyrkogårdsarbetare, stiftsjurister, stiftsjägmästare, stiftsskogvaktare, stiftskonsulenter, kontorspersonal m.fl. Svenska kyrkans försam-

SOU 1997: 46 Bilaga 1

lings- och pastoratsförbund företräder arbetsgivaren i fråga fastställan

om de av avlöningsförmåner för dessa anställda. De har pensionsrätt

m.m. enligt det kommunala pensionsavtalet PA-KL. Administrationen

sköts av kommunernas pensionsanstalt KPA. Kostnaderna för pensionsförmånerna betalas av respektive pastorat eller stiftssamfállighet. I vissa fall utgår kostnadsbidrag från staten enligt särskilda regeringsbeslut.

Bestämmelserna om den kyrkomusikaliska verksamheten i Svenska kyrkan finns i 37 kap. kyrkolagen. Tjänster som kyrkomusiker är domkyrkoorganist, organist och kantor.

Kyrkomusikertjänsterna fördes över från statlig till kyrkokommunal reglering den l juli 1990. Samtidigt blev pastoraten huvudmän för den kyrkomusikaliska verksamheten. De kyrkomusiker vid övergången

som hade tjänster tillsatta med fullmakt eller konstitutorial och därför inte

som kunde sägas upp blev enligt övergångsbestämmelsema till lagen 198928 om kyrkomusiken i Svenska kyrkan skyldiga att utöva sin tjänst att

genom fortsätta sitt arbete åt pastoratet.

I dag finns det bara tre organister som har fullmaktstjänst. Härtill kommer ll0 skolkantorer som har kombinerad lärar- och kyrkomusikertjänst tillsatt med konstitutorial. För en sådan kombinerad tjänst är det den borgerliga kommunen som är arbetsgivare och betalar hela lönen. Pastoratet ersätter sedan kommunen för den kyrkomusikaliska delen

av lönekostnaden.

Uppdraget beträffande personalfrågorna

- Utredningen bör föreslå vilka åtgärder som behöver vidtas beträffande den kyrkliga personalen i samband med att relationerna ändras mellan staten och Svenska kyrkan. Utredningen bör därvid bl.a. beakta föreskrifterna

om skydd för arbetstagares rättigheter vid övergång av verksamhet i lagen 1982:80 anställningsskydd och i lagen 1976:580 med-

om om bestämmande i arbetslivet.

Frågor som hänger samman med fullmaktshavamas speciella ställning behöver särskilt analyseras och förslag till lösning utarbetas. Likaså behöver utredningen särskilt uppmärksamma och överväga frågan om relationsändringens inverkan på gjorda pensionsutfästelser. Utgångspunkten skall därvid vara att de gjorda utfástelsema inte får försvagas eller minskas.

Stöd till andra trossamfund

Sedan år 1971 har statsbidrag utgått till andra trossamfund än Svenska kyrkan. Enligt förordningen 1989:271 om statsbidrag till andra trossamfund än Svenska kyrkan kan statsbidrag lämnas för religiös verksamhet verksamhetsbidrag, lokaler till religiös verksamhet lokalbidrag och

130 Bilaga 1

teologiska seminarier m.m. utbildningsbidrag. Statsbidrag får beviljas de trossamfund som regeringen angett i förordningen. Vid bedömningen

av om ett trossamfund skall kunna statsbidrag har hänsyn tagits både till verksamhetens omfattning och till dess karaktär, dvs. verksamheten

om uppfyller de villkor som anges i förordningen och det är ett allmänt

om intresse att stödja verksamheten. Av likställighetsskäl bör även andra trossamfund än Svenska kyrkan kunna få uppbördshjälp eller statligt stöd på annat sätt. Statligt stöd bör som nu utgå efter prövning av regeringen i varje enskilt fall. Utredningen skall överväga vilka motiv som finns för statligt stöd till andra trossamfund än Svenska kyrkan. Med utgångspunkt i dessa motiv skall utredningen föreslå vilka krav som bör ställas för statligt stöd till trossamfund och i vilka former det statliga stödet skall kunna utgå.

Skattefrågor g

I princippropositionen nämns att frågor om Svenska kyrkans skattemässiga förhållanden får tas upp i det fortsatta utredningsarbetet. Detta har även uppmärksammats i Stiftelse- och föreningsskattekommitténs slutbetänkande Översyn skattereglema för stiftelser och ideella föreningar

av SOU 1995:63. Vid utformningen av sina förslag har kommittén inte kunnat ta någon hänsyn till eventuella förändringar i relationerna mellan staten och Svenska kyrkan. Utredningen bör därför överväga om relationsändringen motiverar någon ändring i Svenska kyrkans eller något annat trossamfunds skattestatus.

En statsfinansiellt neutral lösning

I det statliga utredningsarbetet skall prövas de kostnader som förslagen för med sig och hur dessa skall finansieras. Därvid skall även beaktas den skatteadministrationsersättning från kyrkliga kommuner som riksdagen beslutat om prop. 1994/952100, prop. 1994/95:l50, bet. 1994/95:FiUl9, rskr. 1994/95:417. En grundläggande förutsättning skall vara en statsñnansiellt neutral lösning. Utredningen skall efter samråd med övriga utredningar lägga fram förslag till hur den sammanlagda finansieringen skall ske.

Utredningsarbetets bedrivande

Samordnings- och insynsbehov

Som framgått det föregående behövs ett omfattande utredningsarbete i

av olika delfrågor för att slutföra den föreslagna relationsändringen mellan staten och Svenska kyrkan. Inom Svenska kyrkan behöver man samtidigt "

Bilaga 1 131

göra ett minst lika omfattande arbete av motsvarande slag för att de ändrade relationerna skall kunna genomföras. Både på den statliga och den kyrkliga sidan finns ett starkt intresse att hålla och samordna

av samman det fortsatta utredningsarbetet. Detta samordningsbehov gäller inte bara utredandet inom staten respektive kyrkan utan också det samlade utredningsarbetet oavsett huvudman. Från båda sidor finns vidare ett starkt intresse av att på bredast möjliga sätt förankra de förslag utrednings-

som arbetet leder fram till. För att uppnå detta måste goda möjligheter skapas att kontinuerligt få insyn i arbetet och att successivt kunna påverka förslagen. Sådana möjligheter ger också goda förutsättningar för fortsatt

en livlig debatt om stat-kyrkafrågan och därmed en förankring förslagen i

av en bred demokratisk beslutsprocess.

Enligt de av riksdagen godkända riktlinjerna för det fortsatta arbetet med ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan bör särskilda åtgärder vidtas för att underlätta insyn i och samordning mellan de här aktuella utredningarna. Samverkan bör också ske mellan statens och kyrkans utredningsarbeten.

Ett särskilt beredningsorgan

Utifrån de riktlinjer som godkänts skall ett särskilt beredningsorgan inrättas inom Civildepartementet med uppgift att samlat följa utredningsarbetet i stat-kyrkafrågan. De utredningar och myndigheter som omfattas av dessa direktiv skall fortlöpande rapportera om sina uppdrag till detta organ.

Beredningsorganet skall kontinuerligt hålla sig informerat de

om förslag som arbetas fram av utredningarna och myndigheterna. Vidare skall organet informera sig om det inomkyrkliga utredningsarbetet. Tillsammans med Svenska kyrkans centralstyrelse skall organet bidra till den nödvändiga samordningen av det statliga och det kyrkliga utredningsarbetet. Slutligen skall organet sprida information om det fortsatta utredningsarbetet med ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan.

I organet skall samtliga riksdagspartier vara företrädda liksom en bred representation från Svenska kyrkan. Även andra trossamfund än Svenska kyrkan och de berörda fackliga organisationerna skall finnas

representerade i organet. Detta skall avsluta sitt arbete senast den 30 juni 1998. Ordförande i organet skall vara statsrådet och chefen för Civildepartementet.

Generella direktiv

Utredningar och myndigheter enligt dessa direktiv skall beakta direktiven till samtliga utredare och kommittéer om att pröva offentliga åtaganden

132 Bilaga I dir.1994:23, om redovisning av regionalpolitiska konsekvenser dir.1992:50 och om jämställdheten mellan könen dir. 1994: 124. Redovisning av uppdragen Utredningarna och myndigheterna skall redovisa sina slutliga förslag senast den 31 mars 1997.

Civildepartementet

Bilaga 2 133

emk Skatteforval.. t .

ningen

B 15

Datum Dnr

1994-12-16 3906-94/910

Civildepartementet

Betänkandet Staten och trossamfunden SOU 1994:42

Sammanfattning

Betänkandet berör skatteförvaltningen främst vad gäller uppbörd av avgifter till Svenska kyrkan och andra trossamfund samt finansieringen av begravningsverksamheten med en statlig begravningsavgift.

Vad gäller statens medverkan vid uppbörden av avgifter är RSV:s uppfattning följande.

Ett villkor för statens medverkan i uppbörden av avgifter till Svenska kyrkan och andra trossamfund är att avgiftsuppbörden på ett smidigt sätt kan infogas i det system för skatteuppbörd som sannolik1 kommer att finnas år 2000.

En absolut förutsättning för att avgifterna skall kunna infogas i skatte- och uppbördssystemet är att de fullt ut kan behandlas som skatt enligt 1 § uppbördslagen UBL och inte särbehandlas på det sätt som föreslås i betänkandet.

RSV har inte något att invända mot förslaget om en statlig begravningsavgift. Dock finner RSV det lämpligast att en sådan statlig avgift beräknas på den statligt beskattningsbara förvärvsinkomsten.

Nedan redovisas RSV:s synpunkter på betänkandet.

Skattemyndigheterna i Stockholms, Hallands och Göteborgs och Bohus län har beretts tillfälle att yttra sig över betänkandet. Skattemyndigheten i Stockholms län avstyrker förslaget till statlig uppbördshjälp i sitt yttrande, vilket bifogas.

RIKSSKATTEVERKET.VerksamhetsområdeSkatt Postadress Besöksadress Telefon Telefax 17194 SOLNA Trhonvigen21 08-764 0080 08-285390

134 Büaga2 SOI199%46

.gå Skatteförvaltningen

Yu B 2 S

Datum Dnr Personbeskattning, 1994-12-16 3906-94/910 administrativa avdelningen

6.4 överväganden Uppbörd

-

Utredningen anser att den nuvarande församlingsskatten skall ersättas med en kyrkoavgift, i huvudsak enligt det förslag som den tidigare ERK-utredningen skisserat. Detta innebär att avgiften skall beräknas efter samma grunder som den nuvarande församlingsskatten, d.v.s vara proportionell mot kommunalt beskattningsbar förvärvsinkomst.

Avgiften skall ingå som en ospecificerad del i preliminär skatt och där helt följa uppbördslagens regler. Den skall sedan ingå i debiterad slutlig och kvarstående skatt. Kyrkoavgift är obetald när

som den normala tiden för inbetalning gått ut skall inte restföras tillsammans med övrig kvarskatt. Enligt utredningen bör det ankomma på Svenska kyrkan att avgöra om avgiftsfordran skall lämnas för indrivning.

Komplikationer för skatteugpbörden

Om avgiften skall brytas ut ur obetald kvarstående skatt m.m. som skall lämnas för indrivning enligt 59 5 UBL kommer detta att komplicera uppbördssystemet på ett för skatteförvaltningen icke acceptabelt sätt.

Här kan nämnas några av de problem som skulle uppstå:

1. Det måste vid denna utbrytning konstateras hur stor del av obetald skatt, dröjsmålsavgift, kvarskatteavgift eller ränta som avser kyrkoavgift. Eftersom den slutliga skatten och därmed den kvarstående skatten kan bestå av ett antal olika delposter kommunal inkomstskatt, statlig inkomstskatt, förmögenhetsskatt, fastighetsskatt, egenavgifter m.m. är det dock inte möjligt att exakt ange den del som avser kyrkoavgift. Någon form av proportionering eller avräkning skulle därför krävas.

En avräkningsordning skulle komplicera skattesystemet och dessutom strida mot grundtankarna i det skattekontosystem som Skattebetalningsutredningen för närvarande arbetar med att utforma se nedan.

2. Om kyrkoavgiften skall skiljas ut ur den kvarstående skatten skulle detta, tekniskt sett, innebära en omräkning av slutlig skatt. En konsekvens

Bilaga 2 135

ám .. .

Skatteforvaltmngen

YTTRANDE 35 Riksskatteverket Personbeskattning, 1224-12-16 2206-94/910 administrativa avdelningen

skulle då också bli att del den ospecificerade en av preliminära skatten skulle betraktas kyrkoavgift, som vilket komplicerar beräkningen ytterligare.

3. Även vid en omräkning på grund taxeringsav eller debiteringändring skulle kyrkoavgiften få skiljas ut eftersom den kyrkoavgift debiteras som tillsammans med den slutliga skatten är tänkt att vara definitiv.

Ytterligare situationer finns där en särbehandling av kyrkoavgiften skulle komplicera skatte- och uppbördssystemen.

Det kan i detta sammanhang nämnas att Skattebetalningsutredningen nyligen lagt fram ett första betänkande SOU 1994:87. Att döma detta av betänkande kommer utredningen att föreslå stora ändringar i uppbördssystemet. RSV har i sitt yttrande över betänkandet gjort bedömningen att ett skattekontosystem som i huvudsak utformas enligt utredningens modell är möjligt att införa fr.o.m. 1998.

En särbehandling av kyrkoavgifterna skulle kraftigt försvåra genomförandet ett skattekontosystem av och öka kostnaderna för statens uppbördshjälp i en utsträckning som sannolikt inte är acceptabel för Svenska kyrkan.

RSV:s syn på utformningen av eventuell ugpbördsnjälg

Enligt RSV:s uppfattning är en absolut förutsättning för en uppbördshjälp inom ramen för skatte- och uppbörds- systemen att avgifterna till Svenska kyrkan och andra trossamfund fullt ut kan hanteras som skatt enligt definitionen i 1 § uppbördslagen.

Utbetalning av avgiftsmedlen till trossamfunden kan, om statlig uppbördshjälp blir aktuell, samordnas med nuvarande system för utbetalning av kommunalskattemedel till kommuner och landsting. Detta innebär att utbetalningen inte skulle grundas på faktiskt influtna medel utan på senaste kända skatteunderlag och tillämplig avgiftssats.

staten skulle därmed, som nu, stå för eventuella uppbördsförluster men skulle kunna kompenseras för dessa genom ett påslag på den ersättning tas ut som

136 Bilaga 2 sou 1997:46

ám Skatteforvaltnmgen.. .

YTTRANDE 45

Datum Dm

1994-12-16 3906-94/910

av svenska kyrkan och övriga trossamfund för uppbördshjälpen.

Ett fortsatt utredningsarbete beträffande statlig uppbördshjälp bör ske i nära samarbete med Skattebetalningsutredningen.

9.4 överväganden Statlig begravningsavgift

-

RSV har inga principiella invändningar mot förslaget om en statlig begravningsavgift.

Fr.o.m. inkomståret 1995 kommer statlig och kommunal beskattningsbar förvärvsinkomst att uppgå till samma belopp. Enklast är därför att avgiften beräknas på den statligt beskattningsbara förvärvsinkomsten efter en procentsats som gäller för hela landet. Ett örepåslag på kommunalskatten är mindre lämpligt med tanke på att det gäller en statlig avgift.

Övriga frågor

Utredningen konstaterar i avsnitt 12.4 att förslaget om uppbördshjälp ger trossamfunden en särställning i förhållande till andra organisationer och folkrörelser. Utredningen tar inte ställning till om uppbördshjälp skulle kunna ges till andra organisationer. Det kan, vilket Skattemyndigheten i Stockholms län påpekat, ligga en fara i att sammanslutningar med annan inriktning kan komma att anse sin verksamhet väl så motiverad för uppbördshjälp som trossamfunden. Uppbördshjälpen skulle då kunna få en mycket stor omfattning.

Det kan, oavsett uppbördshjälpens utformning, ifrågasättas om avgiften till Svenska kyrkan och andra trossamfund skall tas med i skattebrottslagen, vilket föreslås i betänkandet.

Om statlig uppbördshjälp blir aktuell behöver detaljutformningen av denna hjälp diskuteras ytterligare. Exempelvis kan det finnas behov av att ange en gräns för storleken på den avgift som respektive trossamfund skall kunna påräkna uppbördshjälp för. Utredningen har, sid.142, utgått från att avgiften till Svenska kyrkans församlingar blir lägre än den nuvarande församlingsskatten.

Bilaga 2 137

f

.§53 Skatteförvaltningen

YTTRANDE 5 5 Datum Du: 1994-12-16 3906-94/910

Beslut i detta ärende har fattats av undertecknad generaldirektör. Vid den slutliga handläggningen har deltagit skattechefen Sjöstrand, skattedirektören Björnqvist och avdelningsdirektören Ternblad, föredragande.

Lennart Nilsson

Åsa Ternblad

Bilaga 2 139

éøñü

Skatteförvaltningen

YTTRANDE 14 Datum DH 1994-11-16 AO100-123834-94/900

RHSS

Riksskatteverket

Fbég§;lâx5äfET

Ådmmknmwaawgmmgm, Personbeskattning

administrativa avdelningen Ink: 94 -n- 2 3

171 94 Solna Ãmnde ///

Aaooo-waábåäynfø/

RSVs remiss av Kyrkoberedningens slutbetänkande, SOU 1994:42. RSVS dnr 3906-94/910

Skattemyndighetens SKM synpunkter begränsas till den del av utredningen som närmast berör myndigheten - nämligen förslaget till uppbördshjälp till trossamfund.

Förslaget om uppbördshjälp innebär att skatteförvaltingen visserligen mot viss kostnadsersättning

- skulle komma att agera som inkasserare av medlemsavgifter till vissa samfund med frivilligt medlemsskap. SKM anser det som en främmande arbetsuppgift för skatteförvaltningen att bestämma och inkassera en sådan civilrättslig fordran på samma sätt som gäller för skatter. Inte när civilrättslig

ens en fordran bestämts genom dom ex vis ett skadestånd

i en brottmålsdom bidrar skatteförvaltningen med

inkasseringshjälp.

Skatteförvaltningen - personal och olika tekniska system - är redan i dag fullt utnyttjade. Varje tillkommande uppgift särskilt sådana inte har

- som direkt relevans för beskattningen utgör en

ytterligare belastning, som kan få negativa konsekvenser på de "ordinarie" arbetsuppgifterna. SKM ställer sig avvisande till att skatteförvaltningen och uppbördssystemet belastas med uppgifter av sådant slag.

Utredningen synes förutsätta att uppbördshjälp skulle komma att bli ett okomplicerat inslag i skatteförvaltningens arbete och inte medföra mer belastning är den nuvarande uppbörden kyrkoskat-

av ten. SKM anser däremot att det finns risk för en rad tveksamheter och komplikationer. SKM redogör nedan i punktform för några av dessa.

Utredningen föreslår att rätt till uppbördshjälp skall kunna ges endast till registrerade trossamfund enligt den särskilda lagen. SKM anser emellertid att det kan ligga en fara i att sammanslutningar

SKATTEMYNDIGHETENI STOCKHOLMSLÄN.Rättsenheten Postadress Besöksadress Telefon Telefax Skanehusel 106 STOCKHOLM61 Götgatan76 08-71420OOVx 05-64189A3

140 Bilaga 2

f

§7

skatteförvaltningen

YTTRANDE 24 Datum Dnr 1994-11-16 AOl0O-123834-94/900

med annan inriktning kan komma att anse sin verksamhet väl så motiverad för uppbördshjälp tros-

som samfunden. Uppbördshjälpen skulle då kunna få mycket stor omfattning.

SKM är medveten om att RSV i yttrande över ERKutredningens betänkande ställde sig positiv till uppbördshjälp från skatteförvaltningens sida. SKM måste ändå avstyrka att utredningens förslag

om uppbördshjälp till trossamfund genomförs.

I betänkandet har man inte till någon del tagit ställning till eller ens klargjort de konsekvenser förslaget kan komma att medföra. Man har uttalat att det inte ansetts nödvändigt att i det nuvarande lagstiftningsarbetet kartlägga vilka uppbördsalternativ som är möjliga. Däremot har man s 147f angett inom vilka områden man ansett behov

av fortsatt utredning särskilt föreligga. Häri ingår inte frågan om uppbördshjälp. Inte heller har

man tagit ställning till behövliga lagändringar vis

ex inom skatteområdet. Om förslaget i denna del skulle komma att antas förutsätter SKM därför att skatteförvaltningen på lokal och regional nivå kommer att aktivt delta i arbetet med att utreda konsekvenserna och tillskapa rutiner. SKM vill fästa uppmärksamheten på några frågor och problem som bör vara av intresse i det sammanhanget.

I betänkandet s 173 anges att avgiften till trossamfundet bör tas med i skattebrottslagen och att felaktiga uppgifter till grund för avgiften skall kunna föranleda åtal för skattebrott. Medlemskap i ett trossamfund vilar på ett frivilligt civilrättsligt avtal mellan trossamfundet och medlemmen. Med anledning av medlemskapet beräknas viss medlemsavgift som medlemmen förbinder sig att betala. SKM kan inte se hur uppgivande av fel underlag för beräkning av denna frivilliga, pá ett civilrättsligt avtal grundade avgift, skall kunna utgöra skattebrott. Detta oberoende av om avgiften skulle inkasseras för samfundets räkning av skattemyndigheten.

Vidare anförs s 138: "När det gäller skatteförhå1landen...är övriga trossamfund i princip likställda med Svenska kyrkan". Detta är sannolikt inte riktigt. Som exempel kan tas 7 §, 6 1 och

mom, 2 st SIL. Möjligen kan man av texten i sammanhanget få uppfattningen att utredningen att ändringar

anser i andra lagar inte kommer att behövas för att likställa trossamfunden. Sannolikt är inte heller detta riktig, vilket understryks att föreslår

av man att en helt ny juridisk figur trossamfund

- tillskapas.

sou 1997:46 Bilaga 2 141

så .. .

Skatteforvaltmngen

YTTRANDE 3 4

Damm Dnr

1994-11-16 A0lO0-123834-94/900

I betänkandet föreslås att kyrkoavgift en - i likhet med den nuvarande församlingsskatten - skall betalas vid skatteuppbörden tillsammans med inkomstskatten. I de fall kvarstående skatt uppkommer och efter påminnelse kvarstår obetald skall den del av fordringen, som avser kyrkoavgift, inte överlämnas till kronofogdemyndigheten för indrivning. Detta förutsätter att avräkningsordning en skulle behöva införas som säger att kyrkoavgiften avräknas sist. Den kvarstående skatten skulle i sådant fall räknas om före restföring i likhet med vad som sker i dag beträffande obetald tilläggspensionsavgift.

Det är väl till att anta att medlemsavgifterna

kommer att utgå med viss andel ett underlag av taxerad eller beskattningsbar inkomst. om en medlems taxering höjs och således även underlaget - för avgiften skall då samfundet berättigat - vara till ytterligare avgift

Om taxeringen sätts ner skall samfundet då betala tillbaks den för höga avgiften till medlemmen under förutsättning givetvis att den är betalad

SKM anser det nödvändigt att millimeterrättvisa

och byråkrati undviks. Hänsyn bör därför inte tas till avgifter i efterhand eller till att ändring i avgiften sker p g a taxeringsändring.

Hur skall skattemyndigheten underrättas om att avgift skall uppbäras för viss medlem/skattskyldig

Medlemskapet måste registreras. Innebär detta en otillåten åsiktsregistrering I betänkandet anges att sekretessen i detta avseende inte är något

bekymmer skatteförvaltningens vanliga - sekretess bör gälla. På den skattskyldiges slutliga skattsedel måste rimligen i klarskrift vilka anges skatter och avgifter som betalats. Bland avgifterna ingår den till trossamfundet. Uppgifterna i skattsedeln är offentliga.

Hur skall förfaras om en skattskyldig är medlem i

flera samfund med olika beräkning - ev av avgiften Hur skall i sådana fall avräkning ske om den erlagda preliminärskatten inte räcker till alla

Komplikationer kan förväntas med anledning av att samfundet själv kan bestämma helt om en eller delvis obetald avgift skall överlämnas till KFM. Om den skall överlämnas till KFM lär den i vart fall inte komma att bli A-målsärende.

Begravningsverksamheten föreslås i betänkandet

finansieras allmän statlig av en begravningsavgift. I likhet med vad anförts beträffande som kyrkoavgiften är det från skattemyndighetens - synpunkt viktigt att de medel som inflyter denna avgift genom

,Så i

142 Bilaga 2

f

,§3 Skatteförvaltningen

YTTRANDE 44 Datum Dnr

1994-11-16 A0100-123834-94/900

fördelas schablonmässigt. Det fortsatta utredningsarbetet förutsätts beakta detta önskemål. Det för skattemyndigheten mest tilltalande är förslaget i Statskonstorets rapport att det uppburna beloppet

uppbördsmyndigheten överförs till ett ändamålsav bestämt konto i Riksgäldskontoret.

Lars

Lennart Nyñölm

Statens 1997

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

l Dennyagymnasieskolan stegför steg.U. 32.Följdlagstiftning . - till miljöbalken.M. 2 Inkomstskattelag,del I-III. Fi. 33.Att lära över gränser.En studie OECDzs . av 3 Fastighetsdataregister.Ju. . förvaltningspolitiskasamarbete.Fi. 4 Förbättradmiljöinformation.M. 34.Övervakning miljön. M. . av 5 Aktivt lönebidrag.Ett effektivarestödför 35. Ny kurs i trafikpolitiken + bilagor. K. . arbetshandikappade.A. 36. Bekämpande penningtvätt.Fi.av Länsstyrelsemasroll i trafik- och fordonsfrägor.K. 37.Ett teknisktforskningsinstituti Göteborg.U. 7. Byrákratin i backspegeln.Femtioâr avförändring 38. Myndigheteller marknad. pá sexförvaltningsområden.Fi. Statsförvaltningensolika verksamhetsformer.Fi. Rösterombarnsoch ungdomarspsykiskahälsa.S. 39. Integritet Offentlighet Informationsteknik.Ju. Flexibel förvaltning. Förändringoch verksam- 40. Ungaoch arbete.In. hetsanpassning statsförvaltningensav 41. Statenoch trossamfunden struktur. Fi. Rättslig reglering lO. Ansvaretför valutapolitiken.Fi. Grundlag - 11.Skatter,miljö och sysselsättning.Fi. Lag omtrossamfund - 12.IT-problem inför ZOOO-skiftet.Referatoch Lag Svenskakyrkan. Ku. - om slutsatserfrånenhearinganordnadav 42. Statenoch trossamfunden IT-kommissionenden 18 december. Begravningsverksarnheten.Ku. IT-kommissionensrapportl/97. K. 43. Statenoch trossamfunden 13.Regionpolitikför helaSverige.N. Den kulturhistorisktvärdefullakyrkliga egendomen 14.IT i kulturenstjänst.Ku. och de kyrkliga arkiven. Ku. 15.Det svårasamspelet.Resultatstymingensframväxt 44. Statenoch trossamfunden och problematik. Fi. Svenskakyrkanspersonal.Ku. 16.Att utvecklaindustriforskningsinstituten.N. 45. Statenoch trossamfunden 17.Skatter, tjänsteroch sysselsättning. Stöd, skatteroch finansiering.Ku. + Bilagor. Fi. 46. Statenoch trossamfunden .Granskningavgranskning. Statlig medverkanvid avgiftsbetalning.Ku. Den statligarevisioneni Sverigeoch Danmark.Fi. 47. Statenoch trossamfunden 19.Bättre informationomkonsumentpriser.ln. Den kyrkliga egendomen.Ku. 20.Konkurrenslagen1993-1996.N. 21. Växa i lärande.Förslagtill läroplanför barnoch unga6-16 âr. U. 22. Aktiebolagetskapital. Ju. 23. Digital demokr@ti.Ett seminariumomTeknik, demokratioch delaktighetden8 november1996 anordnatav Folkomröstningsutredningen,ITkommissionenoch Kommunikationsforslcningsberedningen.IT-kommissionensrapport2/97. K. 24. Välfärd i verkligheten Pengarräckerinte. S.- 25. Svensk EU-fat. Jo. mat - 26. EU:s jordbrukspolitik och denglobalalivsmedelsförsörjningen.Jo. 27. Kontroll ReavinstVärdepapper.Fi. 28 I demokratinstjänst. Statstjänstemarmensroll och . vårt offentligaetos.Fi. 29. Bampornograñfrágan. Innehavskriminaliseringm.m. Ju. 30. Europaochstaten.Europeiseringensbetydelseför svenskstatsförvaltning.Fi. 3 .Kristallkulan trettonrösteromframtiden. - IT-kommissionensrapport3/97. K.

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Utbildningsdepartementet Fastighetsdataregister.3 Dennyagymnasieskolan stegför steg.l

- Aktiebolagetskapital. 22 Växa i lärande.Förslagtill läroplanför bam och Barnpornograñfrágan. unga6-16 ár. 21 lnnehavskriminaliseringm.m. 29 Ettteknisktforskningsinstituti Göteborg.37 IntegritetOffentlighet Informationsteknik.39

Jordbruksdepartementet Socialdepartementet EU-fat. 25

Svenskmat - Rösterombarnsoch ungdomarspsykiskahälsa.8 EU:sjordbrukspolitik och den globalalivsmedels- Välfärd i verkligheten Pengarräcker inte. 24 försörjningen.26

- Kommunikationsdepartementet Arbetsmarknadsdepartementet Länsstyrelsemasroll i trafik- ochfordonsfrâgor.6 Aktivt lönebidrag.Ett effektivare stödför lT-problem inför 20O-skiftet. Referatoch slutsatser arbetshandikappade.5 från enhearinganordnadav IT-kommissionenden

12 Kulturdepartementet 18december.IT-kommissionensrapport1/97. Digital demokr@ti.Ett seminariumomTeknik, IT i kulturenstjänst. 14 demokratioch delaktighetden8 november1996 Statenochtrossamfunden anordnatavFolkomröstningsutredningen,IT- Rättsligreglering kommissionenoch Kommunikationsforsknings- Gnmdlag

beredningen.IT-kommissionensrapport2/97. 23 Lag om trossamfund

- Kristallkulan trettonrösteromframtiden. Lag omSvenskakyrkan. 41

- - IT-kommissionensrapport3/97. 31 Statenochtrossamfunden Ny kurs i trañkpolitiken + bilagor. 35 Begravningsverksamheten.42

Statenoch trossamfunden Finansdepartementet kulturhistorisktvärdefullakyrkliga egendomenoch

Den Inkomstskattelag,del I-III. 2 de kyrkliga arkiven. 43 Byrâkratini backspegeln.Femtioär avförändring Statenoch trossamfunden sexförvaltningsomráden.7 Svenskakyrkanspersonal.44 Flexibelförvaltning.Förändringochverksam- Statenochtrossamfunden hetsanpassningav statsförvaltningensstruktur. 9 Stöd, skatteroch finansiering.45 Ansvaretför valutapolitiken.10 Statenoch trossamfunden Skatter,miljö och sysselsättning.11 Statlig medverkanvid avgiftsbetalning.46 Detsvårasamspelet.Resultatstymingensframväxt Statenoch trossamfunden och problematik.15 Denkyrkliga egendomen.47 Skatter,tjänsterochsysselsättning.

Närings- och handelsdepartementet + Bilagor. 17 Granskningavgranskning. Regionpolitikför hela Sverige.13 Denstatligarevisioneni Sverigeoch Danmark. 18 Att utvecklaindustriforskningsinstituten.16 Kontroll ReavinstVärdepapper.27 Konkurrenslagen1993-1996.20 1demokratinstjänst.Statstjänstemarmensroll och vårt offentliga 28 Inrikesdepartementet

etos. Europaoch staten.Europeiseringensbetydelseför Bättreinformation konsumentpriser.19

om svenskstatsförvaltning.30 Ungaoch arbete.40 Att läraöver gränser.En studieavOECD:s förvaltningspolitiskasamarbete.33 Miljödepartementet Bekämpandeavpenningtvätt.36 Förbättradmiljöinformation. 4 Myndigheteller marknad. Följdlagstiftningtill miljöbalken.32 statsförvaltningensolika verksamhetsformer.38 Övervakning miljön. 34

av