SOU

Nya tidpunkter för redovisning och betalning av skatter och avgifter : delbetänkande

Beteckning: SOU 1994:87
Typ: SOU

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

x®

Statens offentliga utredningar 1994:87 Finansdepartementet

för

Nya tidpunkter

och

redovisning betalning

skatter och

avgifter

Delbetänkande

av Skattebetalningsutredningen

Stockholm 1994

film

Statens offentliga utredningar 1994:87 Finansdepartementet

för

Nya tidpunkter

redovisning och

betalning

skatter och

av avgifter

Delbetänkande Skattebetalningsutredningen av Stockholm 1994

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38437194 Stockholm 1994 lssN 0375-250x

Statsrådet Bo

Lundgren

Regeringen bemyndigade genom beslut den 25 februari 1993 chefen för Finansdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av reglerna om uppbörd av skatt och socialavgifter dir. 1993:22.

Med stöd av detta bemyndigande förordnades den 8 1993

mars expeditions- och rättschefen Nils Dexe som särskild utredare. Som experter förordnades den 10 maj 1993 chefsrådmarmen Johan Annell, skattedirektören Gun-Britt Björnqvist, kammarrättsassessorn Ingrid Engquist, departementssekreteraren Matts Karlson, kanslirådet Kjell Olsson, kammarrättsassessorn Kjell Rempler och numera länsskattechefen Kerstin Tollerz, den 28 oktober 1993 direktören Gunnar Johansson och den 17 maj 1994 chefskronofogden Christer Ljusberg. Till sekreterare förordnades den l maj 1993 kammarrättsassessorn Dag Valinder och den 15 maj 1993 byrådirektören Ann Sallnäs Magnusson.

Utredningen, som arbetar under namnet Skattebetalningsutredningen

Fi 1993:07, får härmed lämna över delbetänkandet Nya tidpunkter

för redovisning och betalning av skatter och avgifter .

Utredningsarbetet har bedrivits i nära samråd med experterna. Detta markeras genom att vi-form genomgående används i de överväganden som görs i betänkandet. Förutom experten Gunnar Johansson, som i fråga om tidpunkterna för betalning av skatter och avgifter avgett ett

särskilt yttrande, ställer sig experterna bakom de förslag läggs

som fram. Det särskilda yttrandet har fogats till betänkandet.

Stockholm i juni 1994

Nils Dexe

Ann Sallnäs Magnusson

Dag Valinder

Innehållsförteckning

Förkortningar 7 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Sammanfattning 9 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Författningsförslag 13 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1 Inledning 31 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.1 Utredningsuppdraget 31 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.2 Arbetets uppläggning och bedrivande 33 . . . . . . . . . . . . .

2 Allmän bakgrund 37 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2.1 Betalningstidpunkter enligt nuvarande ordning 37

. . . . . . . . 2.1.1 Preliminär skatt 38 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1.2 Kvarstående skatt 38 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1.3 Tillkommande skatt 38 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1.4 Särskild inkomstskatt för utomlands bosatta 39 . . . 2.1.5 Särskild inkomstskatt för utomlands bosatta

artister m.fl. 39 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1.6 Socialavgifter som skall betalas av

arbetsgivare. 39 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 2.1.7 Mervärdesskatt 40 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1.8 Punktskatter 40 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2.1.9 Bestämmelser som knyter an till tidpunkten för

skatte- och avgiftsbetalningar 41

. . . . . . . . . . . .

2.2 Bakgrunden till valet av nuvarande betalningstidpunkter 43

. .

3 Riksgäldskontorets och Riksrevisionsverkets översyn av

statliga betalningstidpunkrer 49

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.1 Uppdraget 49 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.2 Redovisningen av uppdraget, 49

m.m. . . . . . . . . . . . . . .

3.3 Riksgäldskontorets och Riksrevisionsverkets förslag till nya betalningstidpunkter 51

. . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Innehållsförteckning

4 Nya tidpunkter för redovisning och betalning av skatter

och avgifter 57 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.1 Huvuddragen i ett nytt system för redovisning och

betalning skatter och avgifter 57 av . . . . . . . . . . . . . . . .

4.2 överväganden och förslag 61

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.2.1 Huvudskälen för en tidigareläggning av redovisnings- och betalningstidpunkterna 61

. . . . .

4.2.2 Val tidpunkter för redovisning och

av nya

betalning skatter och avgifter, m.m. 64

av . . . . . .

5 Särskilt förskottsbetalning lön 75

om av . . . . . . . . . . . . . . 5.1 Inledning 75 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2 Termen förskottsbetalning 76 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.3 Nuvarande ordning 76 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5.4 Bakgrunden till nuvarande ordning 77

. . . . . . . . . . . . . . .

5.5 Förskottsbetalning av lön ett exempel och dess

konsekvenser 79 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.6 Förekomsten förskottsbetalning lön 80 av av . . . . . . . . . . .

5.6.1 Uppgifter från RSV 80

. . . . . . . . . . . . . . . . . .

5.6.2 Uppgifter från skattemyndigheterna 81

. . . . . . . .

5.7 överväganden och förslag 82

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6 Förslagens konsekvenser och genomförande 87

. . . . . . . . . 6.1 Ränteeffekter för staten 87 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.2 90

Budgeteffekter

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6.3 Konsekvenser för de skatt- och avgiftsskyldiga 90

. . . . . . .

6.4 Förslagens genomförande 92

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.4.1 Ikraftträdandet 92 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.4.2 Informationsinsatser 93 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.4.3 Kostnadsaspekter 93 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7 Författningskommentarer 95

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7.1 Uppbördslagen 95

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7.2 Lagen uppbörd socialavgifter från arbetsgivare 99

om av . . .

7.3 Övriga lagar 99

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Särskilt yttrande 101

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilaga 1 Kommittédirektiv 105 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilaga 2 Betalningstidpunkter i vissa andra länder 117

. . . . . . . .

Bilaga 3 Uppgifter skatte- och avgiftsbetalningar 123

om . . . . . .

Förkortningar

bet. betänkande CUN Centrala uppbördsnämnden dir. Kommittédirektiv dnr diarienummer Ds Departementsserien LPP Lagen 1984: 151 om punktskatter och prisregleringsavgifter ML Lagen 1968:430 om mervärdeskatt mom. moment NML Mervärdesskattelagen 1994:200 prop. Regeringens proposition RGK Riksgäldskontoret RRV Riksrevisionsverket rskr. Riksdagens skrivelse RSV Riksskatteverket

SFS Svensk författningssamling

SkU Skatteutskottet SOU Statens offentliga utredningar

UBL Uppbördslagen 1953:272

USAL Lagen 1984:668 uppbörd socialavgifter från arbetsom av givare

sou 1994:87 Sammanfattning

Sammanfattning

Förslagen i korthet

Tidpunkten för redovisning och betalning av vissa skatter och avgifter

tidigareläggs från den 18 till den 10 i den uppbördsmänad som betal-

ning skall ske. I januari får betalning i stället ske senast den 15. Tidigareläggningen omfattar preliminär F-skatt,

särskild A-skatt, kvarstående och tillkommande skatt, innehållen preliminär skatt, särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister mil., samt socialavgifter och särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster som betalas av arbetsgivare. Även i vissa andra fall då den 18 i månaden har rättsverkningar i

uppbördshänseende skall i stället den 10 i månaden tillämpas.

I fråga om förskottsbetalning av lön förtydligas gällande bestämmel-

skatteavdrag och redovisning av arbetsgivaravgifter. Häri-

ser om klargörs att förskottsbetalningar jämställs med ersättning för genom arbete. Räntevinsten för staten av förslagen kan uppskattas till ca 500 mkr

år och budgetförstärkningen netto till ca 375 mkr per år.

per

Förslagen bör tillämpas fr.o.m. det uppbördsår som börjar den 1

februari 1995. Utöver dessa förslag presenteras huvuddragen i ett nytt system för redovisning och betalning av skatter och avgifter ett skattekontosys- tem.

Huvudinriktningen för utredningsuppdraget

Huvudinriktningen för vårt utredningsuppdrag är att effektivisera uppbördssystemet. Det skall ske genom samordning och förenkling. Bakgrunden är att olika uppbördsbestämmelser i dag gäller för

exempelvis av arbetsgivare innehållen preliminär A-skatt och arbets-

givaravgifter, debiterad preliminär skatt, preliminär skatt på ränta och

Sammanfattning sou 1994:87

utdelning, kvarstående skatt, tillkommande skatt och mervärdesskatt.

Skillnaderna märks beträffande bl.a. inbetalningsdag, redovisnings-

period, redovisningshandlingar, inbetalningskonton, påminnelse- och

anmaningsrutiner samt sanktionssystem.

Det ingår också i utredningsuppdraget att särskilt se över de tidpunkter som gäller för betalning av skatter och avgifter. Den översyn statliga betalningstidpunkter som nyligen gjorts av Riksgäldskontoav ret och Riksrevisionsverket skall då beaktas. I direktiven sägs att det med hänsyn till att det är fråga om mycket stora skatte- och avgiftsbelopp är viktigt ur statsfinansiell synvinkel att redovisning och betalning sker så tidigt som möjligt.

Effektivisering av uppbördsförfarandet

Arbetet med att utforma ett förslag till ett nytt system för redovisning

och betalning av skatter och avgifter ett skattekontosystem pågår för

närvarande. Avsikten är att det i systemet skall ingå betalningar av skatter och avgifter som i dag görs olika sätt. Enhetliga regler bör gälla för löpande skatte- och avgiftsbetalningar. I första hand är det då fråga om att skapa ett enhetligt förfarande för betalningar av debiterad preliminär skatt, innehållen preliminär skatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt. Också andra skatte- och avgiftsbetalningar bör kunna

hanteras i skattekontosystemet.

Överskådligheten i uppbördsförfarandet ökar påtagligt om en

enhetlig ordning gäller i fråga om bl.a. redovisningsperioder, redovisningshandlingar, betalningar, påminnelse- och anmaningsrutiner samt sanktioner. Förenklingarna för skatteförvaltningen i administrativt hänseende av ett enhetligt förfarande kan antas bli betydande. Det är

emellertid för de skatt- eller avgiftsskyldiga som de största administra-

tiva fördelarna gör sig gällande. Redovisningar och betalningar av olika skatter och avgifter som i dag i vissa fall görs flera gånger i månaden enligt varierande rutiner kommer att kunna göras i en enhetligt uppbyggd ordning vid högst två tillfällen varje månad. Meningen är vidare att antalet handlingar som den enskilde nu behöver

för att fullgöra sin redovisnings- och betalningsskyldighet skall begränsas och att den skatt- eller avgiftsskyldigevid betalning skall

kunna beakta exempelvis fordran på Skattemyndigheten avseende

en mervärdesskatt.

sou 1994:87 Sammanfattning

Jidigareläggning av betalningstidpunktenör debiterad preliminär

skatt, innehállen preliminär skatt och arbetsgivaravgifter, m.m.

Olika faktorer har betydelse vid valet av tidpunkter för betalning av skatter och avgifter. Grundläggande är de allmänna och övergripande

strävandena mot effektivisering av uppbördssystemet genom ökad en-

hetlighet och förenkling. Också de statsñnansiella effekterna spelar en framträdande roll. Till detta kommer bl.a. att de skatt- och avgifts-

skyldiga skall ges rimlig tid för en korrekt redovisning och att få fram

nödvändiga medel.

Om dessa omständigheter vägs samman bör i ett nytt uppbördssys-

tem betalningstidpunkten för källskatt och arbetsgivaravgifter kunna förläggas till början av den månad som betalning skall ske. En andra betalningstidpunkt, som kommer att avse betalningar av i första hand mervärdesskatt, kan då förläggas till senare delen av månaden närmast efter redovisningsperiodens utgång omkring den 20 i månaden. För mervärdesskatt bör då som huvudregel tillämpas en redovisningsperiod om en månad. De ekonomiska och administrativa konsekvenserna av en övergång

till nya betalningstidpunkter och månadsredovisning av mervärdesskatt

gör att reformen bör genomföras i två steg. Vårt förslag är att det första steget tas nu. Det skall omfatta betalningstidpunkten för debiterad preliminär skatt, innehållen preliminär skatt, kvarstående och tillkommande skatt, särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, särskild inkomstskatt for utomlands bosatta artister m.fl. samt socialavgifter och särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster som betalas av arbetsgivare. Tidpunkten för redovisning och betalning tidigareläggs i detta skede till den 10 i den

uppbördsmånad som betalning skall ske. l januari får betalning i stället

ske senast den 15. Även i vissa andra fall då den 18 i månaden gäller för redovisnu ning och betalning eller har rättsverkningar av annat slag skall i stället

den 10 i månaden tillämpas. Alltså berörs tidpunkten för bl.a. fyllnadsinbetalning av preliminär skatt.

Förskottsbetalning av lön

En arbetsgivare skall varje månad redovisa den lön som betalats ut un-

der föregående månad, det skatteavdrag som gjorts på lönen och den

månadsavgift som skall betalas lönesumman. Skattebeloppet och

månadsavgiften skall betalas till Skattemyndigheten samtidigt som

redovisningen lämnas.

Sammanfattning sou 1994:87

I praktiken görs avsteg från den här ordningen. Vissa arbetsgivare

betalar varje månad ut ett förskott på lönen. Resten av lönen betalas ut nästa månad. Skatteavdrag och beräkning av månadsavgift sker då först efter att lönen slutreglerats. Förfarandet leder till en försenad

skatte- och avgiftsuppbörd och ränteförluster för staten. Det innebär

också snedvridning konkurrensförutsättningarna mellan olika en av företag. Det bör i lag slås fast att förskottsbetalningar av lön skall nu

behandlas enligt huvudprinciperna för skatteavdrag, redovisning och betalning i uppbördslagstiftningen. Med ersättning för arbete i UBL:s mening jämställs härmed uttryckligt förskott på sådan ersättning. På

motsvarande sätt görs det klart att med lön enligt USAL jämställs förskott på lön.

Förslagens konsekvenser och genomförande

Räntevinsten för staten av förslagen om tidigareläggning av betalningstidpunkterna kan sammantaget uppskattas till ca 500 mkr per år medan budgetförstärkningen netto begränsas till ca 375 mkr per år. Med hänsyn till de statsfinansiella effekterna bör förslagen genomföras snarast. De utgör också ett första steg i en övergripande effektivisering hela uppbördssystemet. En sådan effektivisering av innefattar nämligen ytterligare tidigareläggning av betalningsen tidpunkterna.

Övergången till ett nytt uppbördssystem innebär ekonomiska på-

frestningar för de skatt- och avgiftsskyldiga. Därför bör den ske i två

steg. De förslag läggs fram bör tillämpas fr.o.m. det uppsom nu bördsår som börjar den 1 februari 1995. Ett andra steg, som innebär

att ett nytt system för redovisning och betalning av skatter och avgifter kan börja tillämpas och ytterligare tidigareläggning av betalnings-

en tidpunkterna, skulle då kunna tas i anslutning till årsskiftet 199697.

Utredningens fortsatta arbete

Utredningsarbetet fortsätter med den närmare utformningen av ett nu nytt system för redovisning och betalning av skatter och avgifter.

Detta arbete innefattar ytterligare överväganden rörande betalnings-

tidpunkter. Under denna andra etapp kommer även bl.a. ett förslag till lag redovisning och betalning av skatter och avgifter att en ny om utarbetas.

Författningsförslag

1 Förslag till lag om ändring i uppbördslagen 1953:272

Härigenom föreskrivs i fråga om uppbördslagen 1953:272

dels att 26 27 §3 mom., 28, 31 och 32 §§, 39 § l mom., 43 § l mom., 52 54 § 1 mom. samt 69 § 1 mom. skall ha följande

lydelse, dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 6 a av följande

lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 a §

Om inkomst uppbärs i form

av förskott, utgår preliminär Askatt med så stor del den av

sammanlagda skatten för hela

inkomsten som det uppburna beloppet utgör av hela inkomsten. Om hela inkomsten inte år känd då förskott uppbärs utgår

preliminär A-skatt enligt 6 § som om förskottet utgör hela

inkomsten för den tidsperiod som är i fråga.

När resterande belopp upp-

bärs utgår preliminär A-skatt med återstående del av den

sammanlagda skatten för hela

inkomsten.

Lagen omtryckt 1991:97. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.

Författningsförslag sou 1994:87

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

26 Preliminär F-skatt och särskild A-skatt skall debiteras i en post. Skattebeloppet avrundas till det närmast lägre hela krontal, som utan att öretal uppkommer är jämnt delbart med antalet uppbördsmånader under vilka skatten skall betalas. Preliminär F-skatt och sär- Preliminär F-skatt och särskild A-skatt skall betalas med skild A-skatt skall betalas med

lika stora belopp senast den 18 lika stora belopp senast den 10

i varje uppbördsmånad under i varje uppbördsmånad under uppbördsåret eller, vid debite- uppbördsåret eller, vid debite-

ring under inkomståret, i var ring under inkomståret, i var

och en av de uppbördsmånader och en av de uppbördsmånader som återstår efter utgången av som återstår efter utgången av den månad då skatten debiteras. den månad då skatten debiteras.

I uppbärdsmánaden januari fdr

betalning i stället ske senast den 15. Preliminär F-skatt som inte uppgår till 2 000 kronor för uppbördsåret påförs inte.

3 m0m.3 överstiger skatt- 3 mom. Överstiger skatt-

skyldigs slutliga skatt, efter skyldigs slutliga skatt, efter avdrag för överskjutande in- avdrag För överskjutande ingående mervärdeskatt, den pre- gående mervärdeskatt, den preliminära skatt som han har liminära skatt som han har betalat senast den 18 februari betalat senast den 10 februari året efter inkomståret och vad året efter inkomståret och vad som skall gottskrivas honom som skall gottskrivas honom

enligt 2 mom. första stycket enligt 2 mom. första stycket

5 eller 6 eller andra stycket 5 eller 6 eller andra stycket

samma moment, skall den skatt- samma moment, skall den skatt-

skyldige betala en avgift skyldige betala en avgift

kvarskatteavgift på det kvarskatteavgift på det

2 Senaste lydelse 1993: 1546. 3 Senaste lydelse 1994:484.

Författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

överskjutande beloppet. Kvar- överskjutande beloppet. Kvarskatteavgift tas ut med en pro- skatteavgift tas ut med en procentsats motsvarande 20 procent centsats motsvarande 20 procent av den statslåneränta som gällde av den statslåneränta som gällde vid utgången av november in- vid utgången av november inkomståret på det överskjutande komståret på det överskjutande beloppet till den del det har beloppet till den del det har täckts av preliminär skatt som täckts av preliminär skatt som har betalats senast den 3 maj har betalats senast den 3 maj året efter inkomstäret och med året efter inkomståret och med en procentsats motsvarande 125 en procentsats motsvarande 125 procent av statslåneräntan på procent av statslåneräntan på resterande del. Om den slutliga resterande del. Om den slutliga skatten debiteras senast den 31 skatten debiteras senast den 31 augusti året efter inkomståret augusti året efter inkomståret och hela den kvarstående skat- och hela den kvarstående skatten ten betalas senast den 18 sep- betalas senast den 18 september tember samma år, tas dock samma år, tas dock kvarskattekvarskatteavgift på den resteran- avgift på den resterande delen ut de delen ut med en procentsats med en procentsats motsvarande motsvarande 60 procent av 60 procent av statslåneräntan. statslåneräntan. Procentsatserna Procentsatserna bestäms till tal bestäms till tal med högst en med högst en decimal. Om decimal. Om särskild beräkning särskild beräkning i vissa fall i vissa fall föreskrivs i 4 föreskrivs i 4 mom. mom.

Avgift, i förekommande fall efter avdrag för ö-skatteränta, påförs inte om beloppet understiger 50 kronor. Vid beräkningen avgiften

gäller att i den slutliga skatten inte inräknas skattetillägg eller förseningsavgift enligt taxeringslagen 1990:324 eller förseningsavgift enligt fastighetstaxeringslagen 1979:1152 och att avgift inte skall beräknas på överskjutande belopp till den del det uppgår till högst

20 000 kronor och har betalats senast den 3 maj året efter inkomståret.

Ändras debitering eller gottskrivning enligt 27 § 2 eller

mom. debiteras tillkommande skatt, görs beräkning av kvarskatteavgift. ny Avgiften bestäms därvid till belopp som skulle ha utgått, beom räkningen gjorts vid den årliga debiteringen av motsvarande slutliga skatt. Bestämmelserna i denna lag om kvarstående skatt och tillkommande

skatt skall tillämpas på kvarskatteavgift inte annat

om anges.

Författningsförslag sou 1994:87

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

28 § Kvarstående skatt under 25 kronor uttages Kvarstående skatt skall be- Kvarstående skatt skall betalas senast den 18 i uppbörds- talas senast den 10 i uppbördsmånaden april året efter taxe- månaden april året efter taxeringsåret. ringsåret.

31 Uträkning av de särskilda skatteposter som ingår i tillkommande skatt samt debitering av sådan skatt verkställs efter samma grunder, har gällt för debitering av motsvarande slutliga skatt. som Sänkning viss skatt vid ändrad debitering avräknas mot höjning av av annan skatt till följd av ändringen. Tillkommande skatt under 25 kronor uttages ej. Tillkommande skatt skall, om Tillkommande skatt skall, om inte annat följer av 32 b inte annat följer av 32 b betalas senast den 18 i den betalas senast den 10 i den uppbördsmånad som skattemyn- uppbördsmånad som skattemyndigheten bestämmer, dock inte digheten bestämmer, dock inte tidigare än den 18 maj året efter tidigare än den 10 maj året efter taxeringsåret. taxeringsáret. I uppbärdsmánaden januari får betalning i stället ske senast den 15.

4 Senaste lydelse 1992: 1661.

sou 1994:87 Författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

32 På tillkommande skatt skall skattskyldig betala ränta respitränta. Räntebelopp som understiger femtio kronor påförs inte. Ränta beräknas för visst kalenderår efter en räntesats som motsvarar 75 procent av den statslåneränta som gällde vid utgången av november närmast föregående kalenderår. Vid beräkning av ränta för tid som infaller efter utgången av det år då skatten debiteras tillämpas dock den räntesats som gäller för debiteringsåret. Räntesatsen bestäms till procenttal med högst en decimal. Vid beräkning av respitränta gäller, att i den tillkommande skatten inte inräknas skattetillägg eller törseningsavgift enligt taxeringslagen 1990:324 eller forseningsavgift enligt fastighetstaxeringslagen 1979:1152 och inte heller kvarskatteavgift och respitränta; att ränta tas ut från och med att ränta tas ut från och med

den 19 september taxeringsåret den 19 september taxeringsåret

om hela den kvarstående skatten om hela den kvarstående skatten betalts senast den 18 september betalts senast den 18 september samma år och i annat fall från samma år och i annat fall från och med den 19 april året näst och med den 11 april året näst efter taxeringsåret, dock att efter taxeringsåret, dock att ränta på ö-skatteränta, restitu- ränta på ö-skatteränta, restitutionsränta och skatt, som återbe- tionsränta och skatt, som återbetalts enligt 68 § 2 mom. och talts enligt 68 § 2 mom. och ingår i tillkommande skatt, skall ingår i tillkommande skatt, skall tas ut från utgången av den må- tas ut från utgången av den må-

nad, då beloppet utbetalts; samt nad, då beloppet utbetalts; samt

att ränta tas ut till och med den dag då skatten förfaller till betalning. Ändras debitering tillkomande skatt beräkning av sker ny av ränta. Bestämmelserna i denna lag om tillkommande skatt skall tillämpas på respitränta.

5 Senaste lydelse 1994:484.

Författningsförslag sou 1994:87

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

39 § l mom Vid utbetalning av l mom. Vid utbetalning av kontant ersättning för arbete kontant ersättning for arbete skall den som betalar ut ersätt- skall den som betalar ut ersättningen göra avdrag för betal- ningen göra avdrag för betal-

ning av mottagarens preliminära ning av mottagarens preliminära

A-skatt skatteavdrag. A-skatt skatteavdrag.Med

ersättning för arbete jämställs förskott pá sådan ersättning.

Skyldighet att göra skatteavdrag föreligger inte om

det kan antas att vad en arbetsgivare kommer att betala ut till arbetstagaren under inkomståret inte uppgår till minst 1 000 kronor, 2. ersättningen betalas ut av ett handelsbolag och mottagaren är delägare i bolaget.

Skyldighet att göra skatteavdrag föreligger inte heller, om den som

tar emot ersättningen har en F-skattesedel antingen när ersättningen för arbetet bestäms eller när den betalas ut. En uppgift om innehav av en F-skattesedel får tas för god om den lämnas i en anbudshandling, en faktura eller någon därmed jämförlig handling, som även innehåller uppgifter om utbetalarens och betalningsmottagarens namn och adress

eller andra för identifiering godtagbara uppgifter samt uppgift om

betalningsmottagarens personnummer eller organisationsnummer. Det som sagts i andra meningen gäller dock inte om den som betalar ut ersättningen känner till att uppgiften om innehav av en F-skattesedel är oriktig. Om betalningsmottagaren har både en F-skattesedel och en A-skattesedel får skatteavdrag underlåtas bara om F-skattesedeln skriftligen åberopas. Görs detta, anses mottagaren ha endast en F-skattesedel. I annat fall anses han ha endast en A-skattesedel. I fråga om ersättning som avses i 3 § 2 mom. andra stycket skall han alltid anses ha endast en A-skattesedel. En sådan uppgift om innehav av en

F-skattesedel som enligt tredje stycket får tas för god gäller även som skriftligt åberopande av F-skattesedeln.

6 Senaste lydelse 1992:1665.

sou 1994:87 Författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

43 §

1 mom Den som betalar ut ersättning för arbete skall vid varje ut-

betalningstillfálle genom särskilt kvitto eller på annat lämpligt sätt

lämna mottagaren uppgift om det belopp, som genom skatteavdrag har

innehållits på ersättningen samt, om avdrag gjorts enligt 4 § 1 mom., hur stor del av det innehållna beloppet som avser allmän sjukförsäkringsavgift och allmän avgift för finansiering av kontantförmåner vid arbetslöshet. Skyldighet att lämna sådan uppgift föreligger dock inte, om ersättningen kvitteras på avlöningslista, där skatteavdraget samt den allmänna sjukförsäkringsavgiften och den allmänna avgiften

för finansiering av kontantförmåner vid arbetslöshet har angivits. I

fråga om folkpension och tilläggspension enligt lagen 1962:381 om allmän försäkring, delpension enligt lagen 1979:84 om delpensionsförsäkring, livränta enligt lagen 1954:243 om yrkesskadeförsäkring, lagen 1976:380 om arbetsskadeförsäkring, lagen 1977:265 om statligt personskadeskydd eller lagen 1977:267 om krigsskadeersättning till sjömän eller annan jämförbar ersättning enligt äldre lagstiftning behöver uppgift om skatteavdragets belopp samt den allmänna

sjukförsäkringsavgiften och den allmänna avgiften för finansiering av kontantförmåner vid arbetslöshet dock inte lämnas om avdraget är lika stort som vid det närmast föregående utbetalningstillfället. Detsamma

gäller vid utbetalning av annan sådan pension eller livränta som avses i 3 § 2 mom. andra stycket om utbetalningen görs av den som har rätt

att betala ut sådan ersättning som anges i föregående mening eller av

försäkringsföretag eller understödsförening. Har skatteavdrag för kvarstående skatt inte kunnat göras med så stort belopp, som motsvarar den kvarstående skatten, skall arbetsgivaren vid det utbetalningstillfälle, som närmast föregår uppbördsmånaden april, underrätta arbetstagaren om storleken av felande belopp.

7 Senastelydelse 1993:1444.

Författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Efter den 18 i uppbördsmåna- Efter den 10 i uppbördsmånaden april eller, om arbetstagare den april eller, om arbetstagare tidigare har avslutat sitt arbete, tidigare har avslutat sitt arbete, vid arbetets slut skall arbets- vid arbetets slut skall arbetsgivaren återlämna skattsedeln på givaren återlämna skattsedeln på slutlig skatt till arbetstagaren. slutlig skatt till arbetstagaren. Har arbetstagaren avslutat sitt Har arbetstagaren avslutat sitt arbete under tid då avdrag for arbete under tid då avdrag för kvarstående skatt skall göras, kvarstående skatt skall göras, skall arbetsgivaren lämna ar- skall arbetsgivaren lämna arbetstagaren skriftlig uppgift om betstagaren skriftlig uppgift om av gjorda skatteavdrag summan av gjorda skatteavdrag summan för sådan skatt och den tid som for sådan skatt och den tid som avdragen avser. Sådan uppgift, avdragen avser. Sådan uppgift, skall vara undertecknad som skall vara undertecknad som eller signerad arbetsgivaren eller signerad av arbetsgivaren av eller någon hos honom anställd, eller någon hos honom anställd, skall också omfatta arbetsgiva- skall också omfatta arbetsgivanamn och adress. rens namn och adress. tens Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer fastställer formulär till blanketter för uppgifter enligt detta moment. Blanketterna skall kostnadsfritt tillhandahållas arbetsgivare.

Författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Skatt, som har innehållits Skatt, som har innehållits skatteavdrag, skall be- genom skatteavdrag, skall begenom talas in senast den 18 i den talas in senast den 10 i den

uppbördsmånad, som infaller uppbördsmånad, som infaller

närmast efter utgången av den närmast efter utgången av den månad, då skatteavdraget gjor- månad, då skatteavdraget gjordes genom insättning på särskilt des genom insättning på särskilt

konto hos den skattemyndighet konto hos den skattemyndighet

i 2 § andra stycket. som avses i 2 a § andra stycket. som avses a

Inbetalning från landsting och I uppbördsmánaden januari fdr

kommun skall dock, såvitt betalning i stället ske senast den gäller preliminär A-skatt, ske 15. Inbetalning från landsting genom avräkning mot fordran och kommun skall dock, såvitt enligt 4 § lagen 1965:269 med gäller preliminär A-skatt, ske särskilda bestämmelser om genom avräkning mot fordran kommuns och annan menighets enligt 4 § lagen 1965:269 med utdebitering av skatt, m.m. särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.

Sådan preliminär eller kvarstående skatt, som inte har innehållits

skatteavdrag samt tillkommande skatt skall betalas genom genom

insättning på särskilt konto hos den skattemyndighet till vilken skatten

skall betalas enligt skattsedel.

Om den som har innehållit skatt eller skattskyldig inte vet till vilken skattemyndighet inbetalning skall göras, skall skatten sättas in på ett särskilt konto hos Skattemyndigheten i det län där den som har innehållit skatten respektive den skattskyldige är bosatt.

Skatten anses betald den dag när inbetalningskort eller gireringshandlingar kom in till Posten Aktiebolag eller, om staten har ingått avtal förmedling skatteinbetalningen med en bank, till banken. om av

8 Senaste lydelse 1993:1703.

Författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 mom En arbetsgivare, l mom. En arbetsgivare,

som har gjort skatteavdrag for som har gjort skatteavdrag för preliminär A-skatt på ersättning preliminär A-skatt på ersättning för arbete eller utgett lön för för arbete eller utgett lön för vilken månadsavgift skall redo- vilken månadsavgift skall redovisas enligt lagen 1984:668 visas enligt lagen 1984:668 om uppbörd av socialavgifter om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare skall utan från arbetsgivare skall utan

anmaning lämna uppgift u p p anmaning lämna uppgift u p p

- bördsdeklaration om bördsdeklaration om

detta till den skattemyndighet detta till den skattemyndighet som avses i 2 a § andra stycket. som avses i 2 a § andra stycket.

Deklaration skall lämnas av Deklaration skall lämnas av landsting och kommun senast landsting och kommun senast den 12 och av annan arbets- den 12 och av annan arbetsgivare senast den 18 i uppbörds- givare senast den 10 i uppbördsmånaden efter den månad då månaden efter den månad då skatteavdraget gjordes eller skatteavdraget gjordes eller lönen utgavs. lönen utgavs. I uppbördsmána-

den januari fdr annan arbets-

givare än landsting och kommun i stället lämna deklaration senast den 15.

Efter anmaning av Skattemyndigheten är också den, som inte är deklarationsskyldig enligt forsta stycket, skyldig att avge uppbörds-

deklaration. Uppbördsdeklaration skall avges på heder och samvete samt avfattas på blankett enligt fastställt formulär. Uppbördsdeklaration skall upptaga

l arbetsgivarens personnummer, organisationsnummer eller

särskilda redovisningsnummer;

2 uppgift om den tid för vilken redovisning lämnas;

3 det belopp som har dragits av för preliminär A-skatt från lön; 4 sådan utgiven avgiftspliktig lön eller ersättning som avses i 2

kap. 3 § första och andra styckena lagen 1981:691 om socialavgifter,

dock inräknat det belopp som avses i punkt 5 det belopp med vilket avdrag görs enligt 6 § lagen om uppbörd

av socialavgifter från arbetsgivare;

9 Senaste lydelse 1992:680.

Författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 den lön eller ersättning på vilken månadsavgiften beräknas; 7 månadsavgiftens belopp; 8 summan av skatt enligt punkt 3 och avgift enligt punkt 7. En arbetsgivare, som har En arbetsgivare, som har gjort skatteavdrag för kvarståen- gjort skatteavdrag för kvarstående skatt, skall lämna uppgift de skatt, skall lämna uppgift uppbördsdeklaration uppbördsdeklaration

för kvarstående skatt för kvarstående skatt

om detta. Sådan deklaration om detta. Sådan deklaration skall lämnas senast den 18 i skall lämnas senast den 10 i uppbördsmånaden april och uppbördsmånaden april och upptaga, förutom uppgift som upptaga, förutom uppgift som

avses i fjärde stycket det avses i fjärde stycket det

belopp som dragits av for kvar- belopp som dragits av for kvarstående skatt. I övrigt gäller i stående skatt. I övrigt gäller i

tillämpliga delar vad som sägs i tillämpliga delar vad som sägs i första-tredje styckena. första-tredje styckena.

Den som har gjort skatteav- Den som har gjort skatteavdrag för preliminär A-skatt på drag för preliminär A-skatt på ränta eller utdelning skall lämna ränta eller utdelning skall lämna

uppgiftuppbördsdekl ara- uppgiftuppbördsdeklara-

tion för ränta och utdel- tion för ränta och utdel-

n n i g om detta. Sådan deklara- n i n g om detta. Sådan deklara-

tion skall lämnas senast den 18 tion skall lämnas senast den 10 i uppbördsmånaden efter den i uppbördsmånaden efter den månad då skatteavdraget gjordes månad då skatteavdraget gjoroch ta upp des. I uppbördsmånaden januari får deklaration i stället lämnas senast den 15. Deklarationen skall ta upp

1 den deklarationsskyldiges namn och person- eller organisations-

nummer; 2 uppgift om den tid för vilken redovisning lämnas;

3 det belopp som har dragits av för preliminär A-skatt.

I övrigt gäller i tillämpliga delar vad som sägs i forsta-tredje styckena.

Författningsförslag sou 1994:87

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

69 § 1 ° Om preliminär skatt, har inbetalats eller som, utan att mom. som så har skett, skall gottskrivas skattskyldig på grund av att arbetsgivaren gjort skatteavdrag, och skatt som skall gottskrivas enligt 27 §

2 mom. första stycket 5 eller 6 eller andra stycket samma moment,

överstiger den slutliga skatten skall ränta ö-skatteränta beräknas på det överskjutande beloppet. Vid ränteberäkningen gäller att i den slutliga skatten inte inräknas skattetillägg eller förseningsavgift enligt taxeringslagen 1990:324 eller förseningsavgift enligt fastighetstaxeringslagen 1979:1152 och att i den preliminära skatten inte inräknas sådan preliminär skatt som i 27 § 2 mom. 3 och som har betalats efter den 3 maj året efter avses inkomståret. Vid debitering av slutlig skatt Vid debitering av slutlig skatt senast den 31 augusti taxerings- senast den 31 augusti taxeringsåret, beräknas ränta på den del året, beräknas ränta på den del överskjutande belopp som av överskjutande belopp som av inte överstiger 20 000 kronor inte överstiger 20 000 kronor enligt en räntesats, som motsva- enligt en räntesats, som motsva- 35 procent den statslåne- rar 35 procent av den statslånerar av ränta som gällde vid utgången ränta som gällde vid utgången november inkomståret och av november inkomståret och på av belopp därutöver enligt en belopp därutöver enligt en räntesats motsvarar 25 räntesats som motsvarar 25 som procent av statslåneräntan. procent av statslåneräntan. Ränta utgår inte på överskjutan- Ränta utgår inte på överskjutan-

de belopp till den del det mot- de belopp till den del det motsvaras av preliminär skatt som svaras av preliminär skatt som

inbetalas efter den 18 februari inbetalas efter den 10 februari året efter inkomståret. I övriga året efter inkomståret. I övriga fall beräknas ränta på den del av fall beräknas ränta på den del av överskjutande belopp som inte överskjutande belopp som inte

överstiger 20 000 kronor enligt överstiger 20 000 kronor enligt

en räntesats som motsvarar 60 en räntesats som motsvarar 60 procent av statslåneräntan och procent av statslåneräntan och på belopp däröver enligt belopp däröver enligt en en räntesats som motsvarar 45 räntesats som motsvarar 45 procent statslåneräntan. Har procent av statslåneräntan. Har av

° Senaste lydelse 1993:1547.

Författningyörslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

preliminär skatt, som avses i preliminär skatt, som avses i

27§ 2 mom. betalats efter 27 § 2 mom. betalats efter den 18 februari året efter in- den 10 februari året efter inkomståret senast den 3 maj komståret men senast den 3 maj men år, beräknas räntan samma år, beräknas räntan samma

enligt en räntesats som motsva- enligt en räntesats som motsva-

30 procent statslånerän- rar 30 procent av statslåneränrar av tan. Räntesatserna bestäms till tan. Räntesatserna bestäms till procenttal med högst en deci- procenttal med högst en decimal. mal. Ränta, i förekommande fall efter avdrag för kvarskatteavgift, betalas inte ut om beloppet understiger 50 kronor. Ändras debitering eller gottskrivning enligt 27 § 2 eller mom. debiteras tillkommande skatt, görs ny beräkning av ränta. Räntan

bestäms därvid till belopp som skulle ha utgått, om beräkningen gjorts

vid den årliga debiteringen av motsvarande slutliga skatt. Bestämmelserna i denna lag om tillkommande skatt skall tillämpas på ö-skatteränta.

lag träder i kraft den 1 januari 1995.

penna

2. Aldre föreskrifter i 26, 31 och 52 §§ samt 54 § 1 mom. gäller till och med januari 1995. Tidpunkten den 11 april i 32 § tillämpas första gången i fråga om ränta på tillkommande skatt avseende 1994 års taxering. 4. De nya föreskrifterna i 27 § 3 mom. och 69 § 1 mom. tillämpas första gängen i fråga slutlig och tillkommande skatt på grund av om 1995 års taxering.

Författningsförslag

2 Förslag till lag om ändring i lagen 1984:668 om

uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen 1984:668 om uppbörd av

socialavgifter från arbetsgivare skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

En arbetsgivare är skyldig att En arbetsgivare är skyldig att för varje månad lämna redovis- för varje månad lämna redoning för utgiven lön och för visning för utgiven lön och for summan av arbetsgivaravgifter- summan av arbetsgivaravgifterna. I fråga om redovisningen na. Med lön jämställs förskott skall bestämmelserna i upp- på lön. I fråga om redovisningbördslagen 1953:272 om en skall bestämmelserna i upp-

uppbördsdeklaration tillämpas. bördslagen 1953:272 om uppbördsdeklaration tillämpas. När avgiftsskyldighet har inträtt för en arbetstagares lön skall

redovisningen omfatta också den lön som utbetalats till arbetstagaren tidigare under utgiftsáret.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

Lagen omtryckt 1991:98.

F örfattningvörslag

3 Förslag till lag ändring i lagen 1991:586

om om

särskild inkomstskatt för utomlands bosatta

Härigenom föreskrivs att 15 och 17 §§ lagen 1991:586 om

särskild inkomstskatt för utomlands bosatta skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Särskild inkomstskatt, som Särskild inkomstskatt, som innehållits genom skatteavdrag, innehållits genom skatteavdrag, skall betalas senast den 18 i den skall betalas senast den 10 i den uppbördsmånad som infaller uppbördsmånad som infaller närmast efter utgången av den närmast efter utgången av den månad, då skatteavdraget gjor- månad, då skatteavdraget gjordes. Om inbetalningen och des. I uppbärdsmánaden januari

uppgifter i samband därmed,om fdr betalning i stället ske senast

anstånd med betalningen samt den 15. Om inbetalningen och

om skyldighet att avge upp- uppgifter i samband därmed, om bördsdeklaration och påföljder anstånd med betalningen samt

av att skyldigheten underlåts om skyldighet att avge upp-

gäller 52-54 §§ uppbördslagen bördsdeklaration och påföljder

1953:272 i tillämpliga delar. av att skyldigheten underlåts

Regeringen eller den myndighet gäller 52--54 §§ uppbördslagen regeringen bestämmer får dock 1953:272 i tillämpliga delar. besluta om avvikelser från Regeringen eller den myndighet

bestämmelserna om inbetal- regeringen bestämmer får dock ningssätt och om uppbördsde- besluta om avvikelser från

klarationens innehåll. bestämmelserna om inbetalningssätt och om uppbördsdeklarationens innehåll. Om redovisning av innehållen kvarskatt gäller 55 § 2 mom. upp-

bördslagen.

Författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Skatt, skall betalas Skatt, skall betalas av som av som

den skattskyldige själv, skall den skattskyldige själv, skall

erläggas och redovisas senast erläggas och redovisas senast den 18 i månaden efter den den 10 i månaden efter den månad då inkomsten uppbars. månad då inkomsten uppbars. I

Om inbetalningssättet och redo- uppbördsmánaden januari får

visningen meddelas särskilda betalning och redovisning i föreskrifter regeringen eller stället ske senast den 15. Om av

den myndighet regeringen be- inbetalningssättet och redovis-

stämmer. ningen meddelas särskilda före-

skrifter av regeringen eller den myndighet regeringen bestäm-

mer.

Denna lag träder i kraft den 1 februari 1995.

sou 1994:87 Författninggörslag

4 Förslag till lag ändring i lagen 1991:591

om om

särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.

Härigenom föreskrivs att 14 § lagen 1991:591 särskild om inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. skall ha följande

lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Särskild inkomstskatt enligt Särskild inkomstskatt enligt denna lag skall redovisas och denna lag skall redovisas och

inbetalas till beskattningsmyn- inbetalas till beskattningsmyn-

digheten av den som har att digheten av den som har att göra skatteavdrag enligt 12 § göra skatteavdrag enligt 12 § senast den 18 i månaden efter senast den 10 i månaden efter den då den skattepliktiga ersätt- den då den skattepliktiga ersättningen har betalats ut till artis- ningen har betalats ut till artisten, idrottsmannen eller artist- ten, idrottsmannen eller artistföretaget och av arrangör, se- företaget och av arrangör, senast den 18 i månaden efter den nast den 10 i månaden efter den

då tillställningen ägt rum. då tillställningen ägt I

rum.

uppbördsmánaden januari får redovisning och betalning i

stället ske senast den 15.

I de fall en betalningsmottagare är företrädare för en grupp

av artister eller idrottsmän utan att vara ett artistföretag lämnas uppgift om inkomstens och skattens fördelning medlemmar i gruppen.

Redovisning enligt denna paragraf skall lämnas på heder och

samvete samt skrivas på blankett enligt fastställt formulär.

Om redovisning av innehållen kvarskatt gäller 55 § 2

mom. uppbördslagen 1953:272.

Denna lag träder i kraft den 1 februari 1995.

Inledning

l Utrednjngsuppdraget

Skattebetalningsutredningens direktiv dir. 1993:22, vilka återges i sin helhet i bilaga I innefattar ett uppdrag att göra såväl saklig , en som lagteknisk översyn av reglerna om redovisning och betalning skatav ter och avgifter. Det övergripande syftet med översynen kan sägas vara att skapa ett effektivt redovisnings- och betalningssystem för skatter och avgifter. Enligt direktiven ingår flera huvuduppgifter i uppdraget. Dessa är sammanfattningsvis att

med utgångspunkt i det nuvarande uppbördsförfarandet utarbeta förslag till en för direkta skatter och socialavgifter gemensam uppbördslag och därvid ägna särskild uppmärksamhet dispositionen, systematiken och de terminologiska frågorna, utarbeta förslag till ett samordnat system för redovisning och -

inbetalning av direkta skatter och socialavgifter och därvid

undersöka möjligheterna att tidigarelägga tidpunkterna för redovisning och inbetalning, förutsättningslöst pröva och föreslå nya regler för beräkning - av räntor och avgifter, lämna förslag om hur den preliminära skatten bättre skall överensstämma med den slutliga skatten, undersöka möjligheterna att införa skyldighet för arbetsgivare - en att redovisa källskatteavdrag och arbetsgivaravgifter också vid förskottsbetalning av lön, överväga vilken typ eller vilka typer av sanktioner som behövs i den nya uppbördslagen och föreslå bestämmelser detta. om

Till detta kommer uppgiften att lägga fram förslag ändrade om förutsättningar för anstånd med att betala skatt eller avgift prop. 199394: 151 samt vissa särskilda frågor tillämpningen reglerna om av om F-skattebevis bet. 199394:SkU20, rskr. 199394:2l6. En central del av utredningsuppdraget är att utarbeta ett samordnat system för redovisning och betalning skatter och avgifter. Behovet av av samordning har sin grund i den bristande enhetlighet som gäller för olika skatter och avgifter med avseende på bl.a. inbetalningsdagar,

Inledning sou 1994:87

redovisningsperioder, redovisningshandlingar, inbetalningskonton, påminnelse- och anmaningsrutiner samt sanktionssystem.

En näringsidkare gör i dag ett stort antal skatte- och avgiftsinbetal-

ningar avseende direkta skatter, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt

under ett år. Skattemyndigheterna lägger ner betydande resurser på att

och restfora arbetsgivare och andra skatt- eller avgiftsskyldiga anmana inte betalar skatter och avgifter i föreskriven ordning samt på att som fördela inbetalda medel mellan olika konton och stämma av om kontona. I direktiven sägs att ett mer enhetligt förfarande skulle kunna

leda till minskade administrationskostnader för såväl skattemyndigheterna arbetsgivarna och de skattskyldiga. Det anges vidare att

som redovisning skatter och avgifter så långt möjligt bör ske på en och av

redovisningshandling och betalas samtidigt till ett gemen-

samma konto. Förfarandereglerna för de olika skatterna och avgifterna samt bör således göras så enhetliga möjligt. Enligt direktiven ingår det som i utredningsuppdraget att undersöka hur långt sådan samordning en bör gå. Utredningsarbetet skall enligt direktiven inledningsvis riktas in på

direkta skatter och arbetsgivaravgifter. Såvitt avser mervärdesskatten

och punktskatterna i direktiven att resultatet av vissa utredanges

ningar bör avvaktas innan ställning tas till möjligheterna att foga in

även dessa skatter i ett större och enhetligt system for redovisning mer och betalning av skatter och avgifter. En fråga på flera sätt är förbunden med utformningen av ett som

samordnat system för skatte- och avgiftsbetalningar och som skall

övervägas särskilt är tidpunkterna för betalning skatter och avgifter. av

Arbetsgivarnas betalning innehållen preliminär A-skatt och arbets-

givaravgifter skall enligt nuvarande regler ske senast den 18 i månaden

efter den månad lönen betalades ut. Inbetalning av mervärdesskatt skall i regel ske senast den 5 i andra månaden efter utgången av den

redovisningsperiod deklarationen avser. Med hänsyn till att det

som

här är fråga mycket stora skatte- och avgiftsbelopp är det enligt

direktiven statsfmansiell synvinkel viktigt att redovisning och

ur inbetalning sker så tidigt möjligt. Samtidigt pekas i direktiven på som

de betalningsskyldiga måste tillräcklig tid för att kunna lämna

att ges korrekt redovisning eller deklaration och få fram nödvändiga en medel. Enligt direktiven bör i det här sammanhanget vägas in

resultatet den översyn betalningstidpunkter för statliga be-

av av

Se bl.a. RSV:s rapporter Mervârdebeskattningeni ett EG-perspektiv RSV Rapport 1993:8 och Punktskatter i ett IEC-perspektiv RSV Rapport 1993:9 samt Utredningens teknisk EG-anpassning de indirekta skatterna betänkande om av Punktskattema och EG SOU 1994:74.

sou 1994:87 Inledning

talningsflöden som på regeringens uppdrag utförts av Riksgäldskontoret RGK och Riksrevisionsverket RRV, Finansdepartementet dnr 646292 och 78093. I direktiven nämns även andra skattebetalningar. Utredningen skall bl.a. undersöka vilka möjligheter det finns att tidigarelägga den sista

inbetalningstidpunkten för kvarstående skatt eller att på annat sätt

effektivisera uppbörden av sådan skatt. Vidare skall det undersökas vilka åtgärder som kan och bör vidtas för att förkorta tiden mellan inbetalning av skattemedel till bank via giro och den tidpunkt då medlen finns tillgängliga på skattemyndighetens konto.

En annan fråga för utredningen att överväga som har anknytning till

tidpunkterna för inbetalning av skatter och avgifter rör den ordning för skatte- och avgiftsredovisning i samband med förskottsbetalning av lön som tillämpas i vissa fall. Den innebär att arbetsgivaren månatligen betalar ut ett förskott på lönen som kan vara så stort som 90 % av nettolönen, medan resten av lönen betalas ut först månaden därpå. Skatteavdrag och beräkning av månadsavgift sker då med utgångspunkt i slutregleringen. l direktiven sägs att detta förfarande med uppskjuten redovisning av innehållen skatt och socialavgifter får anses

strida mot de grundläggande principerna i uppbördslagen 1953:272,

UBL, och lagen 1984:668 om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, USAL. Det sägs vidare att förfarandet leder till en försenad skatte- och avgiftsuppbörd och medför väsentliga ränteförluster för det allmänna. Utredningens uppgift i det här sammanhanget är att överväga och lägga fram förslag till hur förskottsbetalningar av lön skall kunna passas i det ordinarie förfarandet för redovisning och betalning av skatter och avgifter.

I anslutning till att tidsramen för utredningsuppdraget anges sägs i direktiven att utredningen, om det inte bedöms olämpligt, bör redovisa de frågor som rör inbetalningstidpunkter med förtur.

1.2 Arbetets uppläggning och bedrivande

En huvuduppgift för utredningen är, som nyss nämnts, att utarbeta ett förslag till ett samordnat system för redovisning och betalning av skatter och avgifter och att härvid undersöka möjligheterna att

tidigarelägga tidpunkterna för redovisning och betalning. Utformningen av ett nytt uppbördssystem berör i stort sett varje fråga som

utredningen har att överväga och således även tidpunkterna för betalning av skatter och avgifter. Det har därför bedömts olämpligt att behandla frågan om inbetalningstidpunkter innan i vart fall huvud-

2 14-0943

Inledning sou 1994:87

dragen i ett nytt samordnat system för skatte- och avgiftsbetalningar kunnat skönjas. Efter en inledande genomgång av nuvarande ordning på uppbördsområdet har utredningsarbetet därför riktats in på att finna formerna för ett sådant system. Detta arbete som i grunden berör i stort sett hela

det nuvarande uppbördsförfarandet har tagit hösten 1993 och en del

av våren 1994 i anspråk. Parallellt härmed har en kartläggning av förhållandena på uppbördsområdet i vissa andra länder genomförts. För denna har anlitats avdelningsdirektören Kerstin Boström och skattedirektören Annika

Brickman, Riksskatteverket RSV. I syfte att få en klarare bild av

förhållandena i Danmark har utredningen dessutom under våren 1994 besökt Told- og Skattestyrelsen i Köpenhamn. Under arbetet med utformningen av ett nytt system för redovisning och betalning av skatter och avgifter och särskilt rörande en tidigareläggning av tidpunkterna för skatte- och avgiftsbetalningar har vi

samrått med Riksbanken och RGK. Systemet har vidare såväl på ett

övergripande plan som i enskildheter löpande stämts av vid kontakter på olika nivåer inom RSV. Vi har också samrått med Utredningen om

teknisk EG-anpassning av de indirekta skatterna Fi 1991:09 och

1993 års skattebrottsutredning Fi 1993:08. Vid sidan härav har vi

haft kontakter med bl.a. Riksförsäkringsverket RFV, RRV, Bankgirocentralen BGC AB och Postgirot Bank AB. Sedan huvuddragen i ett nytt system för redovisning och betalning av skatter och avgifter ett skattekontosystem klarnat har i vart - fall en preliminär bedömning kunnat göras av inbetalningstidpunkternas plats i ett sådant system. Samtidigt har förutsättningar skapats för att även utan samband med ett skattekontosystem ta ställning till vissa frågor om tidpunkter för betalning av skatter och avgifter. Mot bakgrund av bl.a. den riktlinje som getts i direktiven om en tidigareläggning av inbetalningstidpunkterna har vi ansett det lämpligt att med förtur redovisa i vart fall en del av dessa frågor. Eftersom den närmare utformningen av ett nytt system för redovisning och betalning av skatter och avgifter i olika hänseenden återstår, begränsas emellertid förslagen i detta skede till det som rör vad som om man undantar mervärdesskatten kan betecknas som huvudförfallodagen för skatte- -

och avgiftsbetalningar, dvs. tidpunkten den 18 i varje månad. En fråga som har nära anknytning till inbetalningstidpunkterna är

redovisningen och betalningen av skatter och avgifter i samband med förskottsbetalning av lön. Vi tar därför nu upp även denna fråga. Underlag för våra överväganden i den här delen har hämtats in dels vid kontakter med RSV, dels genom en enkätundersökning hos landets skattemyndigheter.

sou 1994:87 Inledning

Utredningsarbetet fortsätter med den närmare utformningen nu av

ett nytt system För redovisning och betalning skatter och avgifter.

Detta arbete innefattar ytterligare överväganden rörande inbetalnings-

tidpunkter. Under denna andra etapp kommer även övriga delfrágor

som ingår i utredningsuppdraget att behandlas och således förslag

ett till en ny lag om redovisning och betalning skatter och avgifter av att utarbetas.

2 Allmän

bakgrund

2.1 Betalningstidpunkter enligt nuvarande ordning

Nuvarande tidpunkter för betalning av skatter och avgifter skiljer sig

i vissa fall åt. Tre olika betalningstidpunkter kan nämnas. Enligt UBL

och USAL gäller den 18 i månaden som betalningsdag, medan den 5 i månaden är huvudregel enligt såväl lagen 1968:430 om mervärdeskatt ML som den nya mervärdesskattelagen 1994:200, NML. Vid sidan härav gäller i allmänhet den 25 i månaden för betalning av punktskatter enligt lagen 1984:151 om punktskatter och prisregleringsavgifter LPP. De betalningar enligt UBL som är knutna till den 18 i månaden sker i form av preliminär, kvarstående eller tillkommande skatt. Med stöd av regelsystemet i UBL uppbärs kommunal inkomstskatt, statlig inkomstskatt, statlig förmögenhetsskatt, statlig fastighetsskatt, skogsvårdsavgift, egenavgifter enligt lagen 1981:691 om socialav-

gifter, avkastningsskatt i fall som avses i 2 § första stycket 1 5

lagen 1990:661 om avkastningsskatt pensionsmedel, särskild löneskatt enligt lagen 1991:687 om särskild löneskatt på pensionskostnader, skattetillägg och förseningsavgift enligt taxeringslagen

1990:324 samt förseningsavgift enligt fastighetstaxeringslagen

1979:1152, mervärdesskatt i fall som avses i 21 § ML 14 kap. 3 § NML, annuitet på avdikningslån, avgift enligt lagen 1992: 1745 om

allmän sjukförsäkringsavgift, avgift enligt lagen 1993:1441 om

allmän avgift för finansiering kontantförmåner vid arbetslöshet,

skatt enligt lagen 1993:1537 om expansionsmedel samt skatt enligt

2 § lagen 1990:659 om särskild löneskatt vissa förvärvsinkomster.

Förutom betalningstidpunkten skiljer sig innebörden i begreppet betalning vid betalningar enligt UBL, USAL och ML jämfört med betalningar enligt LPP. I 52 § fjärde stycket UBL föreskrivs att skatt

enligt den lagen anses betald den dag när inbetalningskort eller

gireringshandlingar kom till Posten AB eller, om staten har ingått

avtal om förmedling av skatteinbetalningen med en bank, till banken. Motsvarande gäller beträffande arbetsgivaravgifter och för mervärdes-

skatt. Enligt 5 kap. 2 § första stycket LPP gäller däremot att betalning

anses ha skett den dag då betalningen har bokförts på ett särskilt inbetalningskonto.

Allmän bakgrund

2. l Preliminär skatt

Preliminär F-skatt och särskild A-skatt skall enligt 26 § andra stycket UBL betalas senast den 18 i varje månad. En arbetsgivare, som har gjort skatteavdrag för preliminär A-skatt på ersättning for arbete eller utgett lön för vilken månadsavgift skall redovisas enligt USAL skall utan anmaning lämna uppgift uppbörds-

deklaration om detta till skattemyndigheten. Deklarationen skall av

landsting och kommun lämnas senast den 12 och av annan arbetsgivare senast den 18 i uppbördsmånaden efter den månad då skatteav-

draget gjordes eller lönen utgavs 54 § 1 mom. första stycket UBL.

Skatt som innehållits genom skatteavdrag skall betalas in senast den 18 i den uppbördsmånad som infaller närmast efter utgången av den månad då skatteavdraget gjordes 52 § första stycket UBL. Den som har gjort skatteavdrag för preliminär A-skatt på ränta eller utdelning skall lämna uppgift uppbördsdeklaration för ränta och utdelning om detta. Sådan deklaration skall lämnas senast den 18 i uppbördsmånaden efter den månad då skatteavdraget gjordes 54 § l mom. sjätte stycket UBL.

2.1.2 Kvarstående skatt

En arbetsgivare, som har gjort skatteavdrag för kvarstående skatt,

skall lämna uppgift uppbördsdeklaration för kvarstående skatt om

detta. Sådan deklaration skall lämnas senast den 18 i uppbördsmånaden april 54 § l mom. femte stycket UBL. Kvarstående skatt skall betalas senast den 18 i uppbördsmånaden april året efter taxeringsåret 28 § andra stycket UBL.

2.1.3 Tillkommande skatt

Tillkommande skatt skall som regel betalas senast den 18 i den månad

som Skattemyndigheten bestämmer, dock inte tidigare än den 18 maj året efter taxeringsåret 31 § tredje stycket UBL. Om tillkommande

skatt skall debiteras efter det att skattsedel på slutlig skatt har utfärdats

för den skattskyldige men innan påföringen av slutlig skatt har

avslutats för året skall ny skattsedel på slutlig skatt utfärdas vari även den tillkommande skatten tas upp. I fråga om sådan skatt gäller vad som föreskrivs i UBL om betalning av kvarstående skatt och om arbetsgivares medverkan vid uppbörd av sådan skatt 32 b §.

sou 1994:87 Allmän bakgrund

2.1.4 Särskild inkomstskatt för utomlands bosatta

Redovisning och betalning av särskild inkomstskatt för utomlands bosatta följer UBL:s principer. Enligt 15 § lagen 1991:586 om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta skall särskild inkomstskatt, som innehållits genom skatteavdrag, betalas senast den 18 i den uppbördsmånad som infaller närmast efter utgången den månad, då av skatteavdraget gjordes. Skatt, som skall betalas av den skattskyldige själv, skall redovisas och betalas senast den 18 i månaden efter den månad då inkomsten uppbars 17 §.

2.1.5 Särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.

Även redovisning och betalning av särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. följer UBL:s principer. Enligt 12 § lagen 1991:591 om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. skall den som betalar ut ersättning till artist, idrottsman eller

artistföretag, som för mottagaren utgör skattepliktig inkomst enligt

lagen, göra skatteavdrag for betalning av mottagarens särskilda inkomstskatt. 1 14 § sägs att den som har att göra skatteavdrag skall redovisa och inbetala inkomstskatten senast den 18 i månaden efter den då den skattepliktiga ersättningen har betalats ut till mottagaren.

För arrangör av artistisk eller idrottslig tillställning gäller att redovis-

ning och inbetalning skall ske senast den 18 i månaden efter den då tillställningen ägde rum.

2.1.6 Socialavgifter som skall betalas av arbetsgivare

Arbetsgivaravgifter skall enligt 4 § och 12 § första stycket USAL betalas inom den tid som enligt UBL gäller för avlämnande av

uppbördsdeklaration, dvs. senast den 18 i månaden efter den månad

då lön utgetts. Motsvarande gäller sådan löneskatt som skall betalas enligt lagen 1990:659 om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster.

Allmän bakgrund sou 1994:87

1.7 Mervärdesskatt

Mervärdesskatt förfaller till betalning den dag då deklaration med redovisning mervärdesskatt for viss redovisningsperiod senast skall av lämnas 42 § ML, 16 kap. l § NML. Deklaration skall i regel lämnas senast den 5 i andra månaden efter utgången av redovisningsperioden 22 § tredje stycket ML, 14 kap. 11 och 12 §§ NML. Om deklarationen avser redovisningsperioden

januari december får den emellertid lämnas senast den 5 april året

därpå. Vidare gäller att deklaration för redovisningsperiod som en en går till ända den 30 juni får lämnas senast den 20 augusti anv. till 22 § ML, 14 kap. 13 § NML. Redovisningsperioden för mervärdesskatt är enligt huvudregeln två kalendermånader, januari- februari, april, 22 § första mars - osv.

stycket, 14 kap. 8 § NML. Efter beslut av Skattemyndigheten kan

även andra redovisningsperioder förekomma 22 § andra stycket, 14 kap. 9 § NML. Den registrerats skattskyldig för mervärsom som desskatt trots att den skattepliktiga omsättningen inte överstiger 200 000 kronor kan ha helt beskattningsår som redovisningsperiod. Det finns också möjlighet för vissa skattskyldiga att ha en redovisningsperiod som omfattar en kalendermånad. Detta gäller om det kan

antas att den ingående skatten förden skattskyldige regelmässigt

kommer att överstiga den utgående skatten med minst 1 000 kronor

varje månad, dvs. om den skattskyldige har en fordran på staten.

Beträffande övriga skattskyldiga, dvs. i de fall den skattepliktiga omsättningen inte överstiger 200 000 kronor och den skattskyldige

därför inte registrerats skattskyldig för mervärdesskatt, är

som

beskattningsåret redovisningsperiod. Den skattskyldige skall då

redovisa utgående och ingående mervärdesskatt i sin självdeklaration för beskattningsåret 21 § ML, 14 kap. 3 § NML.

1 8 Punktskatter .

De punktskatter i l kap. 1 § första stycket 1 LPP skall som

som anges huvudregel betalas senast den dag då deklaration med redovisning av skatten skall ha kommit till beskattningsmyndigheten 5 kap. 1 § första stycket LPP. Om skatteredovisningen avser redovisningsperioder skall deklaration ha kommit in till beskattningsmyndigheten senast den 25 i månaden efter redovisningsperiodens slut. I de fall skatteredovisningen inte

redovisningsperioder skall deklaration ha kommit till

avser

sou 1994:87 Allmän bakgrund

beskattningsmyndigheten senast 25 dagar efter den skattepliktiga

händelsen 2 kap. 8 § LPP. I vissa fall gäller andra redovisnings- och betalningstider. Enligt

exempelvis 5 § andra stycket lagen 1984:405 om stämpelskatt på

aktier skall sådan skatt betalas senast två månader efter den dag då

skattskyldighet inträtt, dvs. efter registrering av ett nybildat bolag eller, vid ökning av aktiekapital, registrering som innebär att aktieka-

pitalet ökas.

Beträffande de prisregleringsavgifter m.m. som anges i 1 kap. l §

första stycket 2 LPP bestämmer Statens jordbruksverk eller Fiskeriverket deklarationstiden 2 kap. 8 § andra stycket LPP.

2.1.9 Bestämmelser som knyter an till tidpunkten för skatte- och avgiftsbetalningar

Vid sidan av föreskrifter som anger att redovisning eller betalning skall ske senast en viss dag finns i första hand i UBL bestämmelser enligt vilka den 18 i månaden har andra rättsverkningar. Före-

skrifterna rör frågor om beräkning av kvarskatteavgift, respitränta, ö-

skatteränta och restitutionsränta samt återlämnande av slutskattesedel. Såvitt avser kvarskatteavgitt, respitränta, ö-skatteränta och restitutionsränta tillämpas de aktuella bestämmelserna första gången i fråga om preliminär skatt för år 1994 samt slutlig och tillkommande skatt på grund av 1995 års taxering. I 27 § 3 mom. UBL finns bestämmelser om kvarskatteavgift. Om

den skattskyldiges slutliga skatt, efter avdrag för överskjutande

ingående mervärdesskatt, överstiger den preliminära skatt den som

skattskyldige har betalat senast den 18 februari året efter inkomståret

och vad som gottskrivits honom eller henne som bl.a. preliminär skatt,

skall den skattskyldige betala kvarskatteavgift. Avgift beräknas emellertid inte på överskjutande belopp till den del det uppgår till

högst 20 000 kronor och har betalats senast den 3 maj samma år. Sker betalning först efter den 18 februari året efter inkomståret och överstiger det överskjutande beloppet 20 000 kronor tas en kvarskatteavgift ut. Den beräknas efter olika procentsatser av den statslåneränta

som gällde vid utgången av november under inkomståret beroende på

när skatten betalas. Avgift tas ut med 20 procent av statslåneräntan på

det överskjutande beloppet till den del det har täckts av preliminär

skatt som har betalats senast den 3 maj under taxeringsåret. På

resterande del beräknas avgiften efter en procentsats motsvarande 125

procent av statslåneräntan. Om den slutliga skatten debiteras senast

den 31 augusti under taxeringsåret och hela den kvarstående skatten

Allmän bakgrund sou 1994:87

betalas senast den 18 september under taxeringsdret, beräknas emellertid kvarskatteavgift på den resterande delen efter 60 procent av statslåneräntan. Enligt 27 a § UBL kan den kvarskatteavgift som påförts reduceras genom att beräknas efter en lägre procentsats. En förutsättning för detta är att skillnaden mellan den slutliga och preliminära skatten beror

på ett förhållande den skattskyldige inte kunnat råda över. Om så

som är fallet och den slutliga skatten debiterats senast den 31 augusti under

taxeringsåret får Skattemyndigheten besluta att avgiften i stället skall

tas ut med procentsats motsvarande 45 procent av statslåneräntan en om skatten betalas senast den 18 september under taxeringsáret.

Enligt 32 § andra stycket UBL gäller vid beräkning av respitränta

på tillkommande skatt bl.a. att ränta tas ut fr.0.m. den 19 september under taxeringsdret hela den kvarstående skatten betalats senast om den 18 september samma dr och i annat fall fr.0.m. den 19 april året

näst efter taxeringsdret.

I 69 § l mom. UBL finns föreskrifter om ö-skatteränta som skall

beräknas preliminär skatt som betalats av eller gottskrivits

skattskyldig överstiger den slutliga skatten. Vid debitering av slutlig

skatt senast den 31 augusti under taxeringsåret, beräknas ränta på den del av överskjutande belopp som inte överstiger 20 000 kronor enligt en räntesats som motsvarar 35 procent av den statslåneränta som gällde vid utgången av november under inkomståret och på belopp därutöver enligt en räntesats som motsvarar 25 procent av statslåneräntan. Ränta utgår emellertid inte på överskjutande belopp till den del det motsvaras av preliminär skatt som inbetalas efter den 18

februari under taxeringsdret. I övriga fall beräknas ränta på den del

av överskjutande belopp som inte överstiger 20 000 kronor enligt en räntesats som motsvarar 60 procent av statslåneräntan. På belopp däröver sker beräkning enligt en räntesats som motsvarar 45 procent

statslåneräntan. Har preliminär skatt, som avses i 27 § 2 mom. 3

UBL, betalats efter den 18 februari under taxeringsáret men senast

den 3 maj samma år, beräknas räntan enligt en räntesats som motsvarar 30 procent av statslåneräntan. Sådan skatt som avses i 27 § 2 3 UBL är annan preliminär skatt som den skattskyldige mom. betalat än debiterad preliminär F-skatt, debiterad särskild A-skatt och

preliminär A-skatt som den skattskyldiges arbetsgivare underlåtit att innehålla och som till följd härav fastställts till betalning 75 § UBL under förutsättning att Skattemyndigheten inte beslutat att den utgör

betalning preliminär skatt för juridisk person enligt 52 a § första av stycket UBL. Enligt 69 § 2 mom. UBL utgår restitutionsränta på bl.a. skatt, ränta och avgift som återbetalas efter nedsättning i eller befrielse från påförd

sou 1994:87 Allmän bakgrund

slutlig, kvarstående eller tillkommande skatt. Vid beräkning av restitutionsränta gäller bl.a. att skatt har betalats före den om uppbördsmånad då skatten har förfallit till betalning eller hela den kvarstående skatten har betalats senast den 18 september under taxeringsdret, så anses skatten betald under nämnda uppbördsmånader. Nämnas här bör även regleringen i 43 § 1 mom. tredje stycket UBL som gäller bl.a. återlämnande av slutskattesedel. Här föreskrivs att arbetsgivaren skall återlämna skattsedeln slutlig skatt till arbetstagaren efter den 18 i uppbärdsmánaden april eller, om arbetstagaren tidigare har avslutat sitt arbete, vid arbetets slut. Vidare anges att om arbetstagaren har avslutat sitt arbete under tid då avdrag för kvarståen-

de skatt skall göras, skall arbetsgivaren lämna arbetstagaren skriftlig

uppgift om summan av gjorda skatteavdrag för sådan skatt och den tid som avdragen avser.

2.2 Bakgrunden till valet av nuvarande

betalningstidpunkter

Kallskatt och arbetsgivaravgifter m.m.

Källskattesystemet, som bygger principen att anställdas skatt skall betalas i samband med utbetalning av lönen och som har utformats så

att arbetsgivarna skall betala preliminär A-skatt och arbetsgivaravgifter för de anställda, kom ursprungligen till genom 1947 års upp-

bördsreform. Vid denna tid föreskrevs att skatter och vissa avgifter förföll till betalning under uppbördsterminer som inföll den 6 13 i månaden.

Under det utredningsarbete som låg till grund för källskattereformen behandlades frågan om när inbetalning skulle ske ingående. Det konstaterades då att uppbördsterminerna inte utan svårighet kunde avslutas senare än den 13 i månaden med hänsyn till de postala arbets-

förhållandena. Det uttalades vidare att arbetsgivarna skulle få en skälig

ersättning för sin medverkan i skatteuppbörden. Den räntevinst de gjorde genom den skattekredit som källskatten erbjöd ansågs kunna

utgöra en sådan ersättning.

År 1951 lämnade 1949 års uppbördssakkunniga ett betänkande med

förslag till vissa ändringar i uppbördsförfarandet SOU 1952:1. Det

låg till grund för ett fortsatt reformarbete som ledde fram till 1953 års

uppbördsförordning, numera uppbördslagen. Flera yttranden och framställningar med önskemål om en senareläggning av uppbördster-

minerna kom in till de sakkunniga. Dessa konstaterade att en

Allmän bakgrund

senareläggning skulle medföra stora problem för Posten, eftersom betalningarna skulle kollidera med utbetalningarna av folkpensionerna.

Detta skulle orsaka alltför svår arbetsbelastning i postkassorna. En en

förskjutning pensionsutbetalningarna skulle i sin tur medföra att

dessa skulle sammanfalla med andra stora arbetsuppgifter som Posten hade att utföra. Den lösning föreslogs av de uppbördssakkunniga

som

och kom att genomföras innebar att arbetsgivare med minst två

som arbetstagare fick möjlighet att betala innehållen skatt och arbets-

givaravgifter till skatteavdelning vid postkontor i residensstaden t.o.m. den 18 att försenings- eller restavgift tillkom. Hos dessa kontor

utan förelåg nämligen inte någon förhöjd arbetsbelastning i samband med

pensionsutbetalningarna. Nästa ändring i uppbördsförfarandet i fråga om betalningstidpunkten

innebar det fastställdes sista inbetalningsdag för såväl att en gemensam

debiterade skatter som innehållna skatter för arbetstagares räkning prop. 1978791161. Syftet att uppnå en ökad rättvisa och att

var

utforma ett enklare och enhetligt regelsystem. I det utredningsför-

mer

för ändringarna övervägdes den 13, 16 och 18

slag som låg till grund

i månaden senaste betalningsdag Statskontorets och RSV:s

som

1977:4:1 och 1977:422. Med hänsyn till ränteeffekterna för

rapporter

arbetsgivarna förordades den 18. Departementschefen anslöt sig till utredningens förslag att den 18 skulle vara sista dag för inbetalning och redovisning skatt enligt UBL prop. s. 56.

År 1985 genomfördes reform debiterings- och uppbördssyste-

en av

met för arbetsgivaravgifter. Samtidigt samordnades uppbörden av socialavgifter från arbetsgivare med systemet för uppbörd av in-

nehållen preliminär skatt enligt UBL. Reformerna hade sin grund i

förslag lagts fram Socialavgiftsutredningen se Ds S 1982:3

som av och Ds S 1983:7. Förslagen motiverades av bl.a. de brister i

uppbördssystemet innebar att de preliminärt beräknade och

som inbetalda avgifterna sällan stämde överens med de slutligt fastställda. Följden detta att förhållandevis stor andel av avgifterna av var en betalades i efterskott med stora ränteförluster och onödigt stora skattekreditrisker för staten som följd. I samband med riksdagsbe-

handlingen uttalades att det förhållandet att arbetsgivarna på grund av brister i uppbördssystemet kunnat göra likviditets- och räntevinster kunde till intäkt för att staten skulle vidta åtgärder för att rätta till

tas dessa brister prop. 1983842167, bet. 198384:SflJ28, rskr. 198384:369. Det nämndes härvid inte något om att arbetsgivarna

skulle berättigade till ersättning för sitt deltagande i skatteupp-

vara börden.

I detta sammanhang förkortades redovisningsperioden till en månad. Den 18 i månaden efter redovisningsmånaden behölls emellertid som

sou 1994:87 Allmän bakgrund

sista inbetalningsdag. Orsaken till att någon ändring inte föreslogs var att sådan inte ansågs kunna ske utan stora olägenheter. Den en gällande senaste inbetalningsdagen hade lagts till grund för flera utoch inbetalningssystem. Med anledning regeringens 199394:50 om fortsatt av prop. reformering företagsbeskattningen har härefter beslutats om av månatlig uppbörd preliminär F-skatt och debiterad också av debiterad särskild A-skatt bet. 199394:SkU15, rskr. 199394:108, SFS 1993:1546.

Mervärdesskatt

Genom ML, trädde i kraft den l januari 1969, ersattes den som allmänna varuskatten omsättningsskatten med en ny indirekt beskattning. Redovisningsperioderna för omsättningsskatten var två,

fyra månader, med två månader som normaltid. Skatt togs

resp. sex

endast i sista ledet i produktionskedjan och företagen hade alltså

ut inte någon ingående omsättningsskatt. inbetalning skedde den 18 i månaden efter redovisningsperiodens utgång. Företagen fick viss ersättning för sin medverkan i administrationen av inbetalning av skatten. Även för mervärdesskatten skulle huvudregel två månader vara som redovisningsperiod. I vissa fall kunde emellertid redovisning ske per tertial, halvår eller helt år. I fråga om medverkan i skatteuppbörden

anförde departementschefen i lagstiftningsärendet att kostnader som föranleds skyldigheten att uppbära och redovisa indirekt skatt till

staten i princip borde betraktas som kostnader i verksamheten och

kompenseras på sätt som andra kostnader prop. 1968: 100 s. samma

44 Han ansåg det inte heller möjligt att i praktiken konstruera ett ersättningssystem ersättning motsvarande faktiska kostnader.

som gav Departementschefen ansåg därför att någon ersättning inte skulle utgå.

Vid riksdagsbehandlingen anslöt sig utskottet till uppfattningen att särskild kostnadsersättning inte borde utgå med hänsyn främst till de administrativa svårigheter som ett ersättningsförfarande skulle medföra

bet. 1968:BeU45 90 Emellertid ansåg utskottet att skäl talade s.

för att de skattskyldiga på något sätt kompenserades för borttagandet

den förmånen. Enligt utskottet metoden att förlänga tiden från av var redovisningsperiodens utgång till dess att inbetalning skulle ske en lämplig åtgärd, eftersom detta samtidigt tillgodosåg önskemål av redovisningsteknisk art. Således förlängdes tiden för inbetalning från 18 dagar till 35 dagar, dvs. till den 5 i andra månaden efter utgången redovisningsperioden. av

Allmän bakgrund sou 1994:87

Vid ändringar i ML år 1979 utmönstrades tertial redovisningssom

period. Samtidigt medgavs att inbetalning avseende redovisnings-

perioden juli december eller helt kalenderår fick ske senast den 5 --

april nästföljande år. Detta grundades på redovisningstekniska skäl.

Dessutom angavs att redovisning avseende perioden maj juni fick lämnas senast den 20 augusti, vilket motiverades av svårigheter for de

skattskyldiga att redovisa och betala i anslutning till semesterperioden.

I samband med reformeringen inkomst- och foretagsbeskattav ningen år 1990 reformerades även de indirekta skatterna prop. 198990: 1 1 1. Mervärdesskatten ändrades på bl.a. så sätt att redovisning av skatten skall ske för all skattepliktig omsättning utan någon nedre gräns. Om den skattepliktiga omsättningen inte överstiger 200 000 kronor per år skall emellertid skatten redovisas i den

skattskyldiges självdeklaration. Möjligheten att redovisa mervärdesskatt med en redovisningsperiod ett halvt beskattningsår togs

samtidigt bort.

Den nya lag om mervärdesskatt enligt riksdagens beslut skall som träda i kraft den 1 juli 1994 innefattar inte några ändringar av

redovisningsperioder eller betalningstidpunkter i nu aktuellt hänseende

prop. 199394:99, bet. 199394:SkU29, rskr. 1993942170, SFS 1994:200.

Punktskatter

Tidigare reglerades frågor om redovisning och betalning på punktskatteområdet i lagen 1959:92 om förfarandet vid viss konsumtionsbe-

skattning. Regleringen innebar bl.a. att de skatt- och avgiftsskyldiga

skulle lämna uppgifter om sin skatt till beskattningsmyndigheten. Vanligtvis lämnades uppgifterna för bestämda tidsperioder som

varierade för de olika punktskatterna och prisregleringsavgifterna. För

vissa skatter och avgifter lämnades emellertid uppgifterna inte periodiskt på detta sätt utan för varje tillfälle då skatt eller avgift skulle tas ut.

Genom LPP, som trädde i kraft den 1 juli 1984 prop. 198384:71,

bet. l98384:SkU22, rskr. 1983842145, togs steg mot ökad en

enhetlighet i fråga om redovisning och betalning av punktskatterna och prisregleringsavgifterna. Redovisningsperiodernas längd och tid-

punkten för att lämna deklaration reglerades i väsentliga delar i den nya lagen. Redovisningsperioden, som tidigare varierat men i allmänhet var en eller två månader, blev för de skatter som redovisas i efterhand som

huvudregel en månad. Betalningstiden ändrades från 35 till 25 dagar,

sou 1994:87 Allmän bakgrund

vilket innebar en genomsnittlig kredittid på 40 dagar. Det anfördes i detta sammanhang att ändringarna självfallet skulle komma att påverka de skattskyldiga. Det ansågs emellertid ogörligt att förutse i vilken omfattning den ekonomiska effekten förändringen kunde vältras av över på konsumenterna och vilken effekt övervältring skulle på en efterfrågan prop. 198384:71 269. s.

3 Riksrevisions-

Riksgäldskontorets och

verkets Översyn av statliga betalnings-

tidpunkter

3.1 Uppdraget

I 199192 års budgetproposition anfördes att det borde göras en översyn av in- och utbetalningstidpunkter för de statliga betalningarna. Syftet skulle vara att pröva om gällande tidpunkter var optimala för staten från kassahållningssynpunkt. Följande principer borde enligt uttalanden i propositionen vara vägledande vid en prövning av

betalningstidpunkter prop. 1991922100 bil. 1 s. 48 f:

In- och utbetalningstidpunkter bör väljas så att statens räntekost- nader minimeras. Utbetalning bör ske före den tidpunkt då betalningsmottagaren skall erhålla medlen.

Tidigareläggning utbetalning för att minska det aktuella bidraget

- av eller utbetalningen bör tillämpas.

Senareläggning inbetalning för att ge den betalningsskyldige

- av kompensation för administration av statliga betalningar bör ske.

Uttalandena i propositionen föranledde inte några erinringar vid

riksdagsbehandlingen bet. 199192:FiU20 s. 57, rskr. l99192:l28. Genom beslut den 14 maj 1992 uppdrog regeringen RGK och RRV att i enlighet med nyss angivna principer göra en översyn av in-

och utbetalningstidpunkter för statliga medelsflöden. Förslag till

förändringar av betalningstidpunkter skulle åtföljas av en uppskattning

ränteeffekterna för staten med anledning förslagen. Vidare borde

av av effekterna av förslagen för betalarna och betalningsmottagarna redovisas.

3.2 Redovisningen av uppdraget, m.m.

RGK och RRV redovisade resultatet av översynen av statliga betalningstidpunkter i två rapporter som lämnades över till regeringen den 21 december 1992 resp. den 5 februari 1993 Finansdepartementet dnr 646292 resp. 78093.

RGKss och RRV:s översyn av betalningstidpunlaer sou 1994:87

I den första rapporten redovisas principer för hur betalnings-

tidpunkter skall bestämmas i syfte att minska statens kostnader. Ett antal stora betalningsflöden, dock inte in- och utbetalningar av mervärdesskatt, har studerats och förslag utarbetats till ändrade betalningstidpunkter samt i vissa fall ändrad periodicitet för betalningar. Den andra rapporten innehåller förslag till ändrade tidpunkter för uppbörd och återbetalning av mervärdesskatt.

Översynen har riktats in på i första hand stora statliga betalnings-

strömmar där nuvarande betalningstidpunkter eller periodiciteter förefallit ofördelaktiga för staten. De betalningsströmmar som

studerats avser bl.a. inbetalningar preliminär A-skatt, arbets-

av givaravgifter, särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster, preliminär F-skatt, mervärdesskatt, sjömansskatt, lotteriskatt, stämpelskatt, särskild premieskatt för grupplivförsäkringar samt utbetalningar av mervärdesskatt, barnbidrag och bidragsförskott, pensioner, dagersättningar samt bidrag till bl.a. folkbildningen. Dessutom har separata

studier utförts beträffande vissa särskilda betalningstidpunkter och en

granskning genomförts av dels kassahållningen inom Utrikesdepartementet, dels myndigheternas förvaltningskostnader.

Inom ramen för översynsarbetet har motiven till nuvarande förhållanden undersökts. För inbetalningar där dessa motiv inte längre

ansetts hållbara har i vissa fall undersökningar och i andra fall en bedömning gjorts av hur mycket tidigare det från administrativ

synpunkt är möjligt att lägga inbetalningarna. För utbetalningar har

med utgångspunkt i de för översynen givna principerna en bedömning gjorts av när utbetalning bör ske. I samband med översynen har RGK och RRV anlitat ett fristående konsultföretag. Syftet har härvid varit att undersöka möjligheterna att

tidigarelägga dels tidpunkten för arbetsgivares redovisning och inbetalning av preliminär A-skatt, sjömansskatt, kvarstående skatt och

arbetsgivaravgifter, dels uppbörden av särskild premieskatt. Ett antal arbetsgivare har intervjuats avseende rutiner och administrativa system för beräkning och inbetalning av skatter och arbetsgivaravgifter. De bedömningar av förutsättningarna för ändringar i fråga om betalningstidpunkterna som gjorts har skett enbart utifrån den administrativa hanteringen. Hänsyn har inte tagits till de finansiella effekterna för inbetalarna. En motsvarande undersökning har gjorts i fråga om redovisning och betalning av mervärdesskatt. Resultatet av under-

sökningarna presenteras i bilagor till RGK:s och RRV:s nämnda

rapporter.

sou 1994:87 RGKss och RRVzs översyn av betalningstidpunkter

3.3 Riksgäldskontorets och Riksrevisionsverkets förslag till nya betalningstidpunkter

RGK och RRV föreslår sammanfattningsvis att tidpunkterna för

betalning av preliminär F-skatt, preliminär A-skatt och arbetsgivarav-

gifter tidigareläggs 15 dagar, dvs. till den 3 varje månad. För

mervärdesskatt föreslås att redovisningsperioden förkortas till en månad och att inbetalning skall göras senast den 18 varje månad.

Återbetalning av mervärdesskatt föreslås ske den 7 och 22 varje

månad.

Även beträffande vissa punktskatter föreslås ändrade betalnings-

tidpunkter. Det gäller lotteriskatten, den särskilda premieskatten för

grupplivförsäkring och stämpelskatten för aktier. För de två först-

nänmda punktskatterna föreslås bl.a. en tidigareläggning från den 25 till den 10 i månaden. Beträffande stämpelskatten för aktier föreslås att den skall betalas senast en månad efter registrering i stället för två som är fallet i dag.

I det följande sammanfattas innehållet i RGK:s och RRV:s rapporter såvitt avser preliminär A-skatt, socialavgifter och särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster som betalas av arbetsgivare, preliminär Fskatt och mervärdesskatt. De ställningstaganden och bedömningar som

redovisas i detta avsnitt är således RGK:s och RRV:s. Noteras bör att riksdagen efter det att RGK och RRV redovisat sitt uppdrag har beslutat om månatlig uppbörd av preliminär F-skatt och särskild A-skatt prop. 199394:50, bet. l99394:SkUl5, rskr. 199394:l08, SFS 1993:1546.

I fråga om de förslag till ändringar av betalningstidpunkter i övrigt

RGK och RRV har lämnat hänvisas till nämnda rapporter. som

Allmänna utgångspunkter

Som teoretisk grund för att bestämma periodiciteten för löpande inbetalningar har den s.k. lagerhållningsteorin tillämpats. Det betyder

att statens räntekostnader ställs i relation till statens övriga kostnader

på grund av en ändrad inbetalningstidpunkt. Resultatet av denna beräkning kompletteras med en bedömning av de konsekvenser som den ändrade betalningstidpunkteri får för inbetalarna. En rimlighetsbedömning av effekterna för inbetalarna görs. I de fall dessa effekter

bedömts som orimliga har den för staten optimala periodiciteten

justerats.

RGKss och RRVxs översyn av betalningstidpunkter sou 1994:87

Enligt principen att betalningstidpunkter bör väljas så att statens räntekostnader minimeras, skall inbetalning ske så snart den be-

talningsskyldige har medlen tillgängliga. Detta kan naturligtvis få

orimliga konsekvenser. Statens kostnadsökning för administration för att uppbära inbetalningen måste ställas i relation till statens m.m. räntevinst till följd av en ändrad betalningstidpunkt. Mot bakgrund härav och med beaktande av konsekvenserna för inbetalaren härleds

från kassahållningssynpunkt optimal tidpunkt för inbetalning. En

senareläggning av en sådan optimal tidpunkt bör enligt en av de givna principiella utgångspunkterna inte motiveras av att den betalningsskyldige skall kompenseras för administrationen av betalningar till

staten. Tidpunkterna för de största betalningarna har gällt sedan lång tid och sannolikt inte varit föremål för några nya överväganden. Motiven till val betalningsdag har varit av praktisk administrativ karaktär. av Arbetsbelastningen på postkontoren har styrt valet av betalningsdag i mycket stor utsträckning. Kassahållningsaspekter har aldrig vägts in. Ett belysande exempel är utbetalningarna pensioner. Dessa har av betalats ut i mitten av månaden ända sedan år 1914 då systemet infördes. När utbetalningsdagen för barnbidrag skulle fastställas år 1947 anpassades tidpunkten så att kollision med pensionsutbetalningarna skulle undvikas. Detsamma gällde valet av inbetalningsdag för källskatteuppbörden där ända sedan införandet år 1947 diskussionerna koncentrerats till hur hänsyn skulle kunna tas till postkontorens arbetsbelastning, dvs. till när bl.a. pensionerna betalas ut. I dagens läge är kassahållningsaspekten den väsentliga. Det

nuvarande betalningstidpunktssystem som post- och bankväsendet

byggt kommer att behöva ändras. Betalningstidpunkterna kommer upp

att i hög grad koncentreras till vissa perioder i månaden. Detta är

nödvändigt för att kassahållningen i staten skall förbättras. Det föreslås

emellertid betalningsdagar är placerade efter varandra i syfte att

som undvika kollisioner. Sammanfattningsvis innebär förslagen en

kursändring från ett praktiskt administrativt synsätt till en finansiell styrning byggd på kassahållningsprinciper.

Preliminär A-skatt och arbetsgivaravgifter samt särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster

Grundprincipen for källskattesystemet är att arbetstagarnas skatt och

arbetsgivaravgifter skall betalas i samband med utbetalning av lönen.

sou 1994:87 RGKss och RRVss översyn av betalningstidpunlaer

Tre skäl finns till att sista inbetalningsdag är först den 18 i månaden efter löneutbetalningsmånaden.

Arbetsgivarna behövde under 1940- och 1950-talen relativt lång tid för beräkning och redovisning av skatter och avgifter. Arbetsgivarna skulle ha viss skattekredit som ersättning för sitt - en deltagande i arbetet med skatteuppbörden.

Den 18 egentligen den 13 17 var ett datum som passade Pos-

- -

ten med hänsyn till bl.a. arbetet med utbetalning av folkpensioner.

Inte något dessa skäl är längre giltigt. För det första är skatte- och av avgiftsreglerna inte desamma nu som under 1940- och 1950-talen och den tekniska utvecklingen har medfört att tidsåtgången för beräkning och redovisning skatter och avgifter är avsevärt kortare. För det av andra ansågs inte principen att arbetsgivarna skulle ha ersättning för sitt deltagande i arbetet med skatteuppbörden längre vara relevant då uppbörden socialavgifter reformerades år 1985 jfr SOU 1981:83 av och 84 samt Ds Fi 1983:23. Till detta kommer att Postens arbetsförhållanden under 1940- och 1950-talen knappast längre kan antas vara aktuella att beakta. Det föreslås därför att betalning skall ske senast den 3 i månaden efter redovisningsmånaden. Den genomsnittliga kredittiden blir då 18 dagar. Eftersom de flesta arbetsgivare tillämpar löneutbetalning

månadsvis mellan den 25 27 i månaden blir den egentliga kreditti-

den i de flesta fall 6 8 dagar. - Under i övrigt oförändrade förhållanden skulle statens räntekost-

nader beräknade på det preliminära utfallet av uppbörden under uppbördsåret 199192, 276 285 mkr, ha varit ca 1 381 mkr kalkylränta 12 % lägre budgetåret 199192 Om den 3 i månaden varit

inbetalningsdag. I fråga företagens administrativa förutsättningar för en tidigareom läggning inbetalningstidpunkten visar den utredning som gjorts att av

det finns goda möjligheter till tidigareläggning med åtminstone 15

en dagar. Denna tidpunkt skulle då sammanfalla med den dag i månaden

då arbetsgivare skall betala avdraget införselbelopp på lön enligt utsökningsbalken. Tidigareläggningen skulle emellertid få stora finansiella konsekvenser för företagen. Effekterna kan bli mycket

varierande för olika arbetsgivare beroende på lönesumma och i vilken

utsträckning som förändringen medför ett ökat kreditutnyttjande resp.

minskade behållningar. Med hänsyn till de finansiella konsekvenserna

för arbetsgivarna bör ett genomförande ske i etapper och med mycket

stor försiktighet. Den månad då omläggning sker uppstår stora lik-

RGKzs och RRVss översyn betalningstidpunlaer 1994:87 av sou

viditetspåfrestningar för arbetsgivarna, eftersom tre inbetalningar om

vardera ca 23 000 mkr då skall göras inom loppet av 31 32 dagar. -

Preliminär F -skatt

F-skatt är i huvudsak beskattning företagsvinster. Dessa tjänas en av

in dagligen, dvs. uppbörden kan inte knytas till särskilda periodiskt

återkommande händelser.

Skattebeloppet per uppbördstillfälle är känt vid beskattningsårets

början och någon uppbördsdeklaration är inte förknippad med

inbetalningarna. Därmed finns inte några administrativa problem som hindrar att den skattskyldige betalar in skatten omedelbart efter uppbördsperiodens slut. Om sista inbetalningsdag bestäms till den 3

varje månad borde uppbörden kunna samordnas med uppbörden av preliminär A-skatt och arbetsgivaravgifter. Det föreslås således att betalning skall ske senast den 3 i månaden efter uppbördsperioden. Den genomsnittliga kredittiden blir då 18 dagar. Statens räntekostnader skulle ha varit 391 mkr kalkylränta ca 12 % lägre budgetåret 199192 om den 3 i månaden varit inbe-

talningsdag och uppbörden månatlig. För de skattskyldiga är arbetet med redovisning och betalning F-

av skatt mycket enkelt. Om jämkning inte sker under året vet den

skattskyldige redan vid årets början vilka belopp som skall redovisas

och betalas vid varje uppbördstillfálle. En omläggning till månatlig uppbörd och tidigareläggning av

betalningstidpunkten för med sig stora likviditetspåfrestningar för de

skattskyldiga. Uppbörden avseende två månader ca 6 500 mkr tidi-

gareläggs 45 dagar, vilket motsvarar en likviditetsindragning om drygt

800 mkr. De finansiella effekterna i det enskilda fallet beror bl.a. på

skattebeloppets storlek och den skattskyldiges likviditet. Genomföran-

det av månadsuppbörd genererar en engångsinkomst för staten på ca 3 250 mkr.

Mervärdesskatt

När mervärdesskatten infördes år 1969 och därmed ersatte om-

sättningsskatten var motivet till att behålla två månader som redovis-

ningsperiod att det ansågs alltför administrativt betungande för både

de skattskyldiga och staten att övergå till månatlig redovisning. Samtidigt utsträcktes kredittiden från 18 till 35 dagar vilket motivera-

sou 1994:87 RGKss och RRVss översyn av betalningstidpunkter

des med att företagen hade fått ekonomisk ersättning för administrationen inbetalning omsättningsskatten. Den utökade kredittiav av den betraktades därför kompensation till företagen för den som en

slopade ersättningen. Enligt de principer för statlig kassahållning som nu getts bör senareläggning av tidpunkten för inbetalning i syfte att kompensera den betalningsskyldige för administration av betalningar

till staten inte ske. Motivet för den förlängda betalningsperioden bryter alltså mot denna princip. Skattekreditutredningen i sitt betänkande Kortare kredittid för angav

mervärdeskatt Ds Fi 1982:12 att redovisningsperioden för

m.m. skatten utan större problem skulle kunna förkortas till en månad. För staten skulle denna fördubblade hantering vara möjlig att klara om

förslaget endast gällde skattskyldiga med en årsomsättning överstigande 5 mkr. För skattskyldiga med geografisk spridning av sin verksamhet och små företag anlitar revisionsbyråer skulle

som

emellertid enligt utredningen en förkortning av redovisningsperioden innebära stora administrativa problem åtminstone i ett övergångsskede.

Den genomförda kartläggningen av ett antal företags admininu strativa rutiner för hantering av mervärdesskatt visar att de administrativa problem som fanns tidigare numera är lösta. Den tekniska utvecklingen medger nu en betydligt snabbare hantering av redovisningen av mervärdesskatt än tidigare. Det är alltså fullt möjligt även för små företag och företag med geografiskt spridd verksamhet att lämna en mervärdesskattedeklaration den 18 varje månad. Det föreslås därför att redovisningsperioden förkortas till en månad och att redovisning och inbetalning skall ske senast den 18 i månaden

efter redovisningsperiodens utgång. Återbetalning av mervärdesskatt

föreslås ske den 7 och 22 varje månad. Vidare föreslås att den nu

tillämpade längre kredittiden i augusti slopas, eftersom motsvarande regler inte gäller för den övriga uppbörden.

Bruttoränteeffekten för staten förkortning redovisningsav en av

perioden och förkortning betalningsperioden uppgår till ca 1 676

av mkr. Tidigareläggningen återbetalningen beräknas förorsaka staten av negativ ränteeffekt på högst 224 mkr. Denna negativa effekt en ca uppvägs emellertid att återbetalningarna sker vid två tillfällen varje av månad, vilket räntevinst 262 mkr. Ränteeffekten netto för ger en ca

staten uppgår därför till l 676 224 + 262 l 714 mkr per år.

ca -

En kalkylränta på 12 % har härvid använts. Likviditetsindragningen

till följd av förslaget uppgår till ca 13 827 mkr per år. Under införandeåret kommer på grund förkortningen redovisningsav av perioden skatt att uppbäras vid 13 tillfällen, vilket resulterar i en kassamässig engångsinkomst för staten 12 000 mkr. Kostnaderna ca

RGK:s och RRV:s översyn av betalningstidpunlcrer sou 1994:87

för staten till följd av ökad kontroll och redovisning kan uppskattas till ca 190 mkr.

Effekterna för de skattskyldiga i finansiellt hänseende kan antas bli stora. De företag som i dag tillämpar en redovisningsperiod om två månader drabbas av en likviditetsindragning på nästan 14 mdkr och ett

försämrat räntenetto till följd av att den genomsnittliga kredittiden för inbetalningar förkortas med 35 dagar. Vilka effekterna blir för det enskilda företaget beror emellertid bl.a. på om företaget skall betala in eller återfå mervärdesskatt. De nuvarande kredittiderna vid

inbetalning av mervärdesskatt innebär att de skattskyldiga får täckning

för en del av sitt rörelsekapitalbehov utan kostnader. Det betyder att

de skattskyldiga både vid en förkortning av betalningstiden och vid en

ändring av redovisningsperioden utsätts för en indragning av rörelsekapital som måste ersättas antingen med andra krediter eller med en ökning av det egna kapitalet.

4 för redovisning och Nya tidpunkter betalning av skatter och avgifter

Det system enligt vilket skatter och avgifter uppbärs eller med andra 0rd redovisas och betalas är sammansatt av flera olika delar. För de

skatt- och avgiftsskyldiga märks främst just redovisningarna och betalningarna medan skattemyndighetens uppgifter i uppbördssammanhang

i väsentliga delar kretsar kring avstämningar och kontrollinsatser. Både för redovisning och betalning samt avstämning och kontroll är

de tidpunkter vid vilka de skatt- och avgiftsskyldiga skall fullgöra sina skyldigheter centrala. Betalningstidpunkterna har därför en central roll

i vårt arbete med utformningen av ett nytt system för redovisning och betalning av skatter och avgifter. Som redogjorts för i avsnitt 3 har tidpunkterna för betalningar av skatter och avgifter uppmärksammats särskilt genom den översyn av statliga betalningstidpunkter som uppdrag av regeringen utförts av RGK och RRV. I direktiven för vårt utredningsuppdrag anges

redovisnings- och betalningstidpunkterna för skatter och avgifter som

en särskild fråga att överväga se avsnitt 1.1 och att vi då skall väga

in det som kommit fram vid nyssnämnda översyn.

I det följande redogörs inledningsvis kortfattat för våra hittills gjorda överväganden i fråga om principer och former för ett nytt system för redovisning och betalning av skatter och avgifter. Redogörelsen för den nya ordningen följs av överväganden och förslag om

ändrade betalningstidpunkter för skatter och avgifter. Då det fortsätt-

ningsvis talas om socialavgifter som betalas av arbetsgivare eller arbetsgivaravgifter innefattas arbetsgivares betalning av särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster. Vidare omfattas i förekommande fall

den som enbart är redovisnings- eller betalningsskyldig för viss skatt eller avgift när uttrycket skatt- eller avgiftsskyldig används.

4.1 Huvuddragen i ett nytt för redovisning

system

och betalning av skatter och avgifter

Det övergripande målet för ett nytt skatte- och avgiftsbetalningssystem är att systemet skall vara effektivt för såväl de skatt- och avgiftsskyldi-

ga som skatte- och kronofogdemyndigheterna. Utgångspunkter vid utformningen av ett sådant system är ökad enhetlighet, samordning

Nya redovisnings- och betalningstidpunkter sou 1994:87

och förenkling. Den i dag skiftande hanteringen av olika skatter och avgifter bör så långt möjligt samordnas och göras enhetlig i fråga om bl.a. redovisning, betalning, förfallodag, avstämning pos skattemyndigheten och överlämnande för indrivning. Samtidigt bör systemet göras enkelt och lätt att överblicka. Huvuddragen i det nya system för

redovisning och betalning av skatter och avgifter ett skattekontosystem som vi överväger kan beskrivas på följande sätt. Hos Skattemyndigheten skall finnas ett skattekonto för varje skatteller avgiftsskyldig. Samtliga redovisningar och betalningar av skatter

och avgifter skall bokföras löpande på kontot. En enhetlig behandling vad gäller bl.a. ränteberäkning blir därför möjlig. Ställningen på skattekontot skall kunna följas kontinuerligt exempelvis genom kontoutdrag.

I skattekontosystemet skall ingå redovisningar och betalningar av i

första hand skatter och avgifter som är vanligt förekommande och

omfattande till antalet eller som kan anses betydande på annat sätt.

Ingå skall betalningar av bl.a. preliminär skatt, socialavgifter som betalas av arbetsgivare och mervärdesskatt samt avstämningen av slutlig skatt. Andra skatter och avgifter exempelvis punktskatter - bör också kunna ingå i systemet även om särskilda överväganden och åtgärder kan krävas i vissa fall jfr prop. 199394:lOO bil. 1 s. 121 Som vi ser det torde det på sikt finnas förutsättningar att hantera praktiskt taget alla förekommande skatter och avgifter i ett enhetligt

uppbyggt skattekontosystem.

På debetsidan på ett skattekonto bokförs debiterade skatter samt de

skatter och avgifter som den skatt- eller avgiftsskyldige redovisar i

skatte- och avgiftsdeklaration. Slutlig skatt debiteras i samband med att slutskattesedeln tas fram. En omräkning av den slutliga skatten,

eller ett debiteringsbeslut på grundval av en taxering som inte föregåtts av någon skatteberäkning, bokförs på kontot den dag då beslut meddelas under förutsättning att beslutet innebär en höjning. På ett skattekontos kreditsida bokförs varje betalning som den skatt-

eller avgiftsskyldige gör. Vidare bokförs här preliminär skatt som

redovisas i kontrolluppgift. Dessutom kan särskilda omräkningsbeslut som innebär en sänkning leda till att kontot krediteras. Krediteringar med anledning av betalningar skall göras utan någon avräknings-

ordning mellan olika skatter och avgifter på skattekontot. I syfte att begränsa kredittiderna i det nuvarande uppbördsför-

farandet tidigareläggs betalningstidpunkterna för skatter och avgifter. Statsfmansiella skäl, en utjämnad likviditetsbelastning och jämnare betalningsströmmar talar för att det skall finnas två tidpunkter varje månad for redovisning och betalning av de skatter och avgifter som

skall ingå i skattekontosystemet. Den ena bör läggas i nära anslutning

sou 1994:87 Nya redovisnings- och betalningstidpunkter

till varje månadsskifte omkring den 5 i månaden. Den tidpunkten bör avse de skatter och avgifter som i dag betalas och i förekommande fall redovisas den 18 i månaden, dvs. främst preliminär skatt och

socialavgifter som betalas av arbetsgivare. Den andra betalningstidpunkten skall ta sikte på mervärdesskatten och bör kunna förläggas omkring den 20 i månaden närmast efter redovisningsperiodens ut-

gång. Redovisningsperioden för mervärdesskatt skall huvudregel som vara en månad. För skatter och avgifter som inte har en i förväg

bestämd förfallodag skall huvudregeln vara att betalning skall ske vid det betalningstillfälle den 5 eller den 20 som inträffar närmast efter en betalningsfrist om 30 dagar från det att beslut om skatten eller

avgiften meddelats. Skattekontot skall stämmas av varje månad som det har förekommit någon transaktion. Samtliga konton stäms av minst en gång per år. En

betalningspåminnelse i form av ett kontoutdrag sänds ut om skattekon-

tot uppvisar ett underskott som uppgår till ett visst belopp. Olika beloppsgränser tillämpas beroende på om kontohavarens transaktioner på kontot uppkommit enbart på grund av att han eller hon är arbetstagare, eller om kontohavaren är arbetsgivare, har debiterad en preliminär skatt eller är registrerad till mervärdesskatt. Om ett underskott inte är täckt vid den tidpunkt som anges i betalningspå-

minnelsen lämnas statens fordran till kronofogdemyndigheten för indrivning under förutsättning att den uppgår till ett visst lägsta

belopp. Överskott på skattekonto bör i regel

ett vara tillgängligt för

kontohavaren, eventuellt vid vissa förhand bestämda tidpunkter. Begreppen överskjutande och kvarstående skatt försvinner. I stället

kan avstämningen mellan preliminär och slutlig skatt ge upphov till ett

över- eller underskott på skattekontot. Nuvarande kvarstående skatt, dvs. ett underskott av slutlig skatt, skall betalas enligt den nyss nämnda huvudregeln för betalningar av skatter och avgifter som inte har en i förväg bestämd förfallodag. Den tidpunkt då slutskattesedel skickas ut skall utgångspunkt för att vara fastställa när betalning skall ske.

För skattskyldiga som enligt nuvarande ordning får slutskattesedel

i december under taxeringsåret, dvs. de som normalt skall lämna självdeklaration senast den 31 mars detta år, skall ett förfarande med

löpande skatteberäkning tillämpas. Systemet bygger på att en skatteberäkning görs så snart Skattemyndigheten har tillräckliga uppgifter för denna. Det innebär att skatteberäkning sker löpande under taxeringsåret, att de skattskyldiga efter hand underrättas om resultatet och att

transaktionerna samtidigt bokförs skattekontot. Återbetalningar görs

Nya redovisnings- och betalningstidpunlder sou 1994:87

löpande och underskott förfaller till betalning löpande enligt huvudregeln i skattekontosystemet. På underskott eller överskott på ett skattekonto räknas kostnadsintäktsränta löpande. Ett enhetligt ränteinstitut skall i huvudsak resp. ersätta anståndsräntan, respiträntan, restitutionsräntan, ö-skatteräntan och kvarskatteavgiften. Ränteinstitutet kan behöva kompletteras med

en avgift för att främja betalningar till skattekontot. Dröjsmålsavgiften

tas bort.

Skattemyndigheten skall efter en betalningspåminnelse fortlöpande lämna över uppgift om underskottsbelopp till kronofogdemyndigheten

för indrivning. Fasta beloppsgränser skall avgöra när en fordran skall lämnas for indrivning. För kontohavare med transaktioner på skattekontot varje månad skall som huvudregel ett underskott på kontot lämnas för indrivning så snart det överstiger exempelvis 5 000 kronor. För övriga kontohavare kan beloppsgränsen vara 500 kronor. Om det

finns särskilda skäl skall Skattemyndigheten lämna över en fordran för

indrivning även den inte uppgår till de beloppsgränser som skall om

tillämpas enligt huvudregeln.

Den skatt- eller avgiftsskyldiges redovisning skall lämnas senast den dag då betalning skatter och avgifter skall ske. Redovisningen skall av omfatta samtliga de skatter och avgifter för vilka det finns en

redovisningsskyldighet och förfaller till betalning vid samma

som tidpunkt. De uppgifter skall redovisas vid olika tidpunkter avser som således bl.a. innehållen preliminär skatt, arbetsgivaravgifter samt utgående och ingående mervärdesskatt. Redovisningen utgör underlag

för den skatt- eller avgiftsskyldiges betalning.

sou 1994:87 Nya redovisnings- och betalningstidpunlcter

4.2 Överväganden och förslag

Förslag: Tidpunkten för redovisning och betalning av skatter och avgifter tidigareläggs till den 10 i den uppbördsmånad som betalning skall ske. I uppbördsmänaden januari får betalning i

stället ske senast den 15. Tidigareläggningen skall tillämpas beträffande preliminär Fskatt, särskild A-skatt, kvarstående och tillkommande skatt, innehållen preliminär skatt, särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. samt socialavgifter och särskild löneskatt på vissa törvärvsinkomster som betalas av arbetsgivare. Även i vissa andra fall då den 18 i månaden har rättsverkningar i uppbördshänseende skall i stället den 10 i månaden tillämpas.

4.2.1 Huvudskälen för en tidigareläggning av redovisnings- och betalningstidpunktema

I dag gäller olika bestämmelser i uppbördshänseende för exempelvis

av arbetsgivare innehållen preliminär A-skatt och arbetsgivaravgifter, preliminär F-skatt och särskild A-skatt, preliminär skatt på ränta och utdelning, kvarstående skatt, tillkommande skatt samt mervärdesskatt. Skillnaderna märks beträffande bl.a. inbetalningsdag, redovisnings-

period, redovisningshandlingar, inbetalningskonton, påminnelse- och anmaningsrutiner samt sanktionssystem.

Huvudinriktningen för vårt utredningsuppdrag är att mot bl.a. denna

bakgrund åstadkomma en effektivisering av hela uppbördssystemet genom ökad enhetlighet och förenkling i fråga om redovisningen och betalningen av skatter och avgifter. Som redan nämnts ingår det samtidigt i vårt utredningsuppdrag att särskilt se över tidpunkterna för

betalning av skatter och avgifter. Det sägs i direktiven att det med

hänsyn till att det är fråga om mycket stora skatte- och avgiftsbelopp

är viktigt ur statsfinansiell synvinkel att redovisning och betalning sker

så tidigt som möjligt se bilaga 1.

Nya redovisnings- och betalningstidpunlater sou 1994:87

Det finns således två huvudskäl till en tidigareläggning av redovisnings- och betalningstidpunkterna för skatter och avgifter. Det är dels de statsñnansiella aspekterna, dels allmänna effektivitetsskäl.

slutsatserna vid RGKss och RRVss översyn av statliga betalningstidpunkter

Vid utformningen ett nytt system för redovisning och betalning av av

skatter och avgifter finns det vissa utgångspunkter som särskilt knyter

till tidpunkten för skatte- och avgiftsbetalningar. Först kan nämnas an

grundprincipen för källskattesystemet att innehållen preliminär skatt

och arbetsgivaravgifter skall betalas i stort sett i samband med att arbetstagarens lön betalas ut. Vidare bör nämnas principen att betalningstidpunkter bör väljas på så sätt att statens räntekostnader minimeras 199192:100 bil. l 48, bet. l99ll92zFiU20,

se prop. s.

rskr. l99192:128. Till detta kommer att en senareläggning av

betalningstidpunkter inte bör ske i syfte att ge den betalningsskyldige

kompensation för administrationen betalningar till staten prop. s. av 48, jfr prop. 1993942150 bil. l s. 121 Som angetts av RGK och RRV vid översynen av statliga betalnings-

tidpunkter finns tre skäl till att avsteg gjorts från grundprincipen för

källskattesystemet se avsnitt 3.3. För det första behövde arbets-

givarna under 1940- och l950-talen relativt lång tid för beräkning och redovisning skatter och avgifter. För det andra skulle arbetsgivarna av ha viss skattekredit ersättning för sitt deltagande i arbetet med en som skatteuppbörden. Vidare togs hänsyn till arbetet på postkontoren med utbetalning av folkpensioner. Enligt RGK och RRV är dessa skäl inte längre giltiga. Regleringen

som styr skatte- och avgiftsbetalningarna är inte densamma som när källskattesystemet kom till och den tekniska utvecklingen har gjort att

tidsåtgången för beräkning och redovisning av skatter och avgifter avsevärt förkortats. RGK och RRV anser det inte heller numera aktuellt att i dag beakta arbetsförhållandena på postkontoren under 1940- och l950-talen vid valet av betalningstidpunkter. Som nyss sagts

är vidare principen att arbetsgivarna skall ha ersättning för sitt deltagande i arbetet med skatteuppbörden inte längre tillämplig.

I fråga företagens administrativa förutsättningar för en tidigareom läggning inbetalningstidpunkten för innehållen preliminär A-skatt av och arbetsgivaravgifter RGK och RRV att den utredning som anser gjorts visar att det finns goda möjligheter till en tidigareläggning med åtminstone 15 dagar, dvs. från den 18 till den 3 i månaden. Det påpekas emellertid samtidigt att en sådan förändring skulle få stora

sou 1994:87 Nya redovisnings- och betalningstidpunkter

finansiella konsekvenser för företagen. Med hänsyn till dessa

konsekvenser bör enligt RGK och RRV ett genomförande ske i etapper

och med mycket stor försiktighet. När det gäller betalning av preliminär F-skatt RGK och RRV

anser att det inte finns några administrativa problem hindrar att den som

skattskyldige betalar in skatten omedelbart efter uppbördsperiodens slut. Om sista inbetalningsdag bestäms till den 3 varje månad bör

enligt RGK och RRV uppbörden kunna samordnas med redovisningar och betalningar innehållen preliminär A-skatt och arbetsgivaravav gifter. Även här pekas på de finansiella konsekvenserna för de

skattskyldiga.

Mervärdesskatt bör enligt RGK och RRV betalas den 18 i månaden

närmast efter redovisningsperiodens utgång och redovisningsperioden

som huvudregel vara en månad. Som redovisats i avsnitt 3.3 den anses

18 som tidpunkt för redovisning och betalning fullt möjlig i administrativt hänseende även for små företag och företag med geografiskt

spridd verksamhet.

Effektivisering genom ökad enhetlighet och förenkling

Den översyn av statliga betalningstidpunkter som RGK och RRV har genomfört och de slutsatser som härvid redovisats kan inte visa anses annat än att en väsentlig tidigareläggning av tidpunkterna för betalning av skatter och avgifter är möjlig. Det har kommit fram vid som

översynen kan därför i och för sig anses utgöra tillräckliga skäl för

ändrade betalningstidpunkter. RGK och RRV har emellertid vid sina överväganden inte haft att beakta annat än främst räntekostnader och

andra kostnader for staten och med hänsyn tagen till dessa faktorer eftersträvat en från kassahållningssynpunkt optimal tidpunkt för inbetalning. Dessa överväganden bör fogas i ett större

nu sammanhang där även andra förhållanden vägs in. l forsta hand handlar det då om att se redovisningar och betalningar av skatter och avgifter på ett enhetligt sätt i princip oavsett vilken skatt eller avgift är i fråga. som

Givetvis är betalningstidpunkterna centrala även i ett sådant perspektiv, men vid valet av tidpunkter för betalning måste hänsyn tas inte bara till ekonomiska konsekvenser utan också till den betydelse betalningarna har för utformningen ett effektivt uppbördssystem. I detta

av hänseende måste förutom statsfinansiella skäl beaktas effekterna för såväl skatteförvaltningen som arbetsgivarna och de skattskyldiga.

Med hänsyn till det övergripande syftet att åstadkomma ett effektivt uppbördssystem får det anses nödvändigt med en samlad syn på såväl tidpunkterna för betalning av skatter och avgifter formerna i

som

Nya redovisnings- och betalningstidpunlaer sou 1994:87

övrigt för hur skatter och avgifter uppbärs. Dessa överväganden

fokuseras förklarliga skäl på de mest betydande betalningsström-

av De rör således i första hand arbetsgivare innehållen marna. av

preliminär skatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt. Det är då

också naturligt att dessa betalningar i viss mån styr utformningen av

för skatte- och avgiftsbetalningar. Samtidigt skall

ett nytt system emellertid finnas att i den ordningen innefatta även andra utrymme nya skatter och avgifter. Den påbörjade reformeringen av dagens nu

uppbördsförfarande omfattar mot bakgrund härav förändringar av

redovisningen och betalningen skatter och avgifter som är väsentligt av långtgående än endast ändring betalningstidpunkterna för mera en av dessa.

De genomgripande förändringar av dagens uppbördsförfarande som

skisserats i det tidigare avsnitt 4. l berör i stort sett var och en som

betalar sådana skatter eller avgifter skall ingå i ett skattekontosyssom Effektiviseringen i administrativt hänseende genom bl.a. tem. enhetliga förfaranderegler är avsedd att leda till minskade admini-

strationskostnader inte bara for skattemyndigheterna utan också för

arbetsgivarna och de skattskyldiga. Genom dessa besparingar frigörs för andra ändamål både för de enskilda och det allmänna. resurser

Vid skatte- och avgiftsbetalningar liksom i regel i varje annat

sammanhang med betalningsflöden finns motstridiga intressen beträffande när betalning skall ske. Det räcker i princip att se till ränteeffekterna for den betalar för betalningsmottagaren för som resp. inse detta. Inom för effektivisering av uppbördsföratt ramen en

farandet är utgångspunkten såvitt betalningstidpunkterna att de

avser

betalningsskyldiga visserligen skall betala så tidigt som möjligt, men

de måste rimlig tid för att kunna lämna korrekt redovisning att ges en eller deklaration och få fram nödvändiga medel. Vårt uppdrag innefattar således även i fråga betalningstidpunkterna mer än om

renodlade statsñnansiella hänsynstaganden.

4.2.2 Val tidpunkter för redovisning och betalning

av nya

av skatter och avgifter, m.m.

Debiterad och innehållen preliminär skatt samt arbetsgivaravgifter

betalas enligt nuvarande ordning dag i månaden, dvs. den 18. samma Denna betalningsdag gäller också för kvarstående och tillkommande skatt. Även särskild inkomstskatt for utomlands bosatta och särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. betalas den 18 i månaden. Mervärdesskatt betalas däremot den 5 i månaden. För mervärdesskatt tillämpas dessutom huvudregel en redovisningssom

sou 1994:87 Nya redovisnings- och betalningstidpunkzer

period två månader. Huvudfrågan här är vid vilka tidpunkter om nämnda skatter och avgifter skall redovisas och betalas.

Omständigheter betydelse för valet nya redovisnings- och av av betalningstidpunlder

Vid valet redovisnings- och betalningstidpunkter finns olika av faktorer att beakta. I grunden handlar det om allmänna och över-

gripande strävanden mot effektivisering av uppbördssystemet genom

ökad enhetlighet och förenkling. Men det handlar också i hög grad om de statsfmansiella effekterna. Vidare måste vägas in att den betalnings-

skyldige skall ges rimlig tid för en korrekt redovisning och att få fram

nödvändiga medel. Till detta kommer de finansiella konsekvenserna

i övrigt for den betalningsskyldige.

Om tar enbart statsflnansiella hänsyn blir effekterna i det man hänseendet störst betalning exempelvis innehållen preliminär om av skatt och arbetsgivaravgifter sker samtidigt som eller i omedelbar anslutning till att lön betalas ut. De statsfmansiella intressena kan

också ytterligare beaktas genom att betalning sker mer än en gång

varje månad. I vissa andra länder tillämpas en sådan ordning om det

belopp som skall betalas är betydande se bilaga 2. Om man ser till

statens intressen kan vidare sägas att kreditrisken för staten som borgenär begränsas en skatt eller avgift skall betalas i nära om anslutning till utgången redovisningsperiod eller motsvarande. av en

Det gäller i så måtto att förutsättningarna för att en betalningsskyldig-

het fullgörs i allmänhet anses minska med den tid som förflyter från den tidigaste tidpunkt som betalning kan ske. Som redan framhållits är det medveten strävan att skapa ett nytt en

system för skatte- och avgiftsbetalningar som så långt möjligt bygger på enhetliga principer och enkel hantering. Redovisningar och

betalningar sker samtidigt med löneutbetalning eller vid ett flertal som tillfällen under löpande redovisningsperiod skulle komplicera upp-

bördsförfarandet på olika sätt. Bland annat skulle ytterligare av-

stämningar och kontrollinsatser krävas i vissa fall. Uppbördsförfarandet skulle härmed inte längre vara lika överblickbart. Detta skulle till nackdel både för skatteförvaltningen och den betalningsvara

skyldige. Sådana betalningsformer bör därför, trots de statsfmansiella

effekterna, i vart fall tills vidare undvikas.

Möjligheterna för den skatt- eller avgiftsskyldige att lämna en korrekt redovisning hänger samman med när de uppgifter som skall lämnas till Skattemyndigheten finns tillgängliga. För arbetstagares

3 14-0943

Nya redovisnings- och betalningstidpunkzer sou 1994:87

preliminära skatt och arbetsgivaravgifter består underlaget i princip av uppgifter om under närmast föregående månad utbetald lön.

I allmänhet betalas lön ut omkring den 25 27 i intjänandemåna- den. Redan vid denna tidpunkt kan därför skatteavdrag och arbetsgivaravgifter beräknas om man bortser från vissa naturaförmåner. Undantagsvis betalas emellertid lön på annat sätt, vilket senarelägger skatte- och avgiftsberäkningen. Med bl.a. ändrad planering och nya rutiner torde en stor andel av arbetsgivarna i vart fall på sikt - --

kunna redovisa och betala skatter och avgifter i omedelbar anslutning

till löneutbetalningarna. Detsamma gäller den som gör skatteavdrag vid utbetalning av ränta eller utdelning även om det i en del fall kan krävas omfattande anpassningar av arbetsrutiner och datasystem. Svårare är det emellertid särskilt för skatt- och avgiftsskyldiga i regel mindre företag som anlitar redovisningsbyråer för sina skatte- -

och avgiftsredovisningar.

För både skatteförvaltningen och de enskilda handlar det i detta liksom andra sammanhang bl.a. om att vid skatte- och avgiftsredovisningen ta hjälp den tekniska utvecklingen. Ett bland flera exempel av som kan nämnas är den ökade användningen av s.k. linjeöverföring av

information, EDI Electronic Data Interchange. En del av de nya

möjligheter som tekniken medger prövas sedan år 1993 av RSV i en

försöksverksamhet där skatt- och avgiftsskyldiga kan lämna uppgifter

på elektronisk väg ELDA 2000, Elektronisk DeklarationsAkt. Denna

verksamhet har i år utvidgats i syfte att få erfarenheter av hur metoden

fungerar i stor skala. Nämnas kan också att hanteringen av elektroniska dokument och elektroniska akter m.m. inom skatteförvaltningen för närvarande övervägs inom Finansdepartementet. Självfallet skapas den nya tekniken förutsättningar för både ett enklare och genom snabbare redovisnings- och betalningsförfarande. Med den teknik och de rutiner som används i dag skulle det emellertid föra för långt att redan nu kräva redovisning och betalning samtidigt som lön betalas ut. Mot en sådan ordning talar också att ett antal undantagssituationer skulle behöva regleras och administreras. Dessa förhållanden skulle begränsa enhetligheten och enkelheten i ett nytt system för skatte- och avgiftsbetalningar. En förändring av betalningstidpunkterna för skatter och avgifter

måste vidare vara rimlig så till vida att den betalningsskyldige skall ha

tid få fram nödvändiga medel. Även de finansiella konsekvenserna att

i övrigt för den betalningsskyldige måste vägas i sammanhanget.

Problem som har sin grund i de finansiella konsekvenserna för de

betalningsskyldiga torde emellertid aktualiseras främst i ett övergångs-

skede. De kan karakteriseras som anpassningsproblem, vilket kan

sou 1994:87 Nya redovisnings- och betalningstidpunkter

utgöra skäl för att en förändring av betalningstidpunkterna skall genomföras etappvis. Enligt vår mening talar en sammanvägning av de faktorer som har

betydelse för valet av betalningstidpunkt avseende innehållen preliminär skatt och arbetsgivaravgifter för att denna tidpunkt bör läggas i nära anslutning till varje månadsskifte, dvs. ligga i början av varje

månad som betalning skall ske jfr avsnitt l. Vi ansluter oss således till vad RGK och RRV har förordat i den här delen. Det nu sagda gäller även debiterade preliminära skatter, dvs. preliminär F-skatt och särskild A-skatt. För mervärdesskatt som för närvarande betalas enligt huvudregeln, dvs. efter en redovisningsperiod om två månader, är den genomsnittliga kredittiden i dag 65 dagar. Som RGK och RRV har anfört bör det finnas förutsättningar att som huvudregel tillämpa enmånadsredovis-

ning av mervärdesskatt. Enligt vad som upplysts av Utredningen om

teknisk EG-anpassning av de indirekta skatterna Fi 1991:09 ligger

vidare en övergång till redovisning av mervärdesskatt för enmånadspe-

rioder i linje med de krav som ett svenskt medlemsskap i EU ställer beträffande skattskyldiga som bedriver handel med EG. De uppgifter om den skattepliktiga omsättningen av varor och tjänster som behövs för redovisningen till mervärdesskatt hämtas ur

den skattskyldiges bokföring. I princip skall varje skattepliktig

affärshändelse intill redovisningsperiodens utgång beaktas. Därför

behöver den skattskyldige i regel viss tid efter periodens utgång för att

ta fram och ställa samman de uppgifter som skall redovisas. I enlighet med vad RGK och RRV har kommit fram till avsnitt 3.3 torde det

emellertid finnas utrymme för en tidigareläggning av betalningstid-

punkten för mervärdesskatt. I vart fall torde förutsättningar finnas att förlägga den tidpunkten till senare delen av månaden närmast efter redovisningsperiodens utgång omkring den 20. Nämnas här kan att --

vissa skattskyldiga i dag fullgör sin redovisningsskyldighet någon av de första dagarna efter det att redovisningsperioden gått ut. Det gäller skattskyldiga för vilka den ingående skatten överstiger den utgående skatten och som således har en fordran Skattemyndigheten på det överskjutande beloppet.

Som redovisats i avsnitt 4.1. är vår tanke att det i ett nytt system

för redovisning och betalning av skatter och avgifter skall ingå

betalningar som i dag sker på skilda dagar. Om man ser enbart till den administrativa hanteringen finns flera skäl som talar för att samordna

förekommande betalningar till endast en tidpunkt varje månad. En sådan ordning skulle nämligen förenkla bl.a. skattemyndigheternas

avstämning mellan redovisningar och betalningar av skatter och

avgifter. Även för de skatt- och avgiftsskyldiga skulle det admini-

Nya redovisnings- och betalningstidpunkrer sou 1994:87

strativ synvinkel finnas fördelar i ett system med en redovisnings- och

betalningstidpunkt i månaden. Mot det sagda skall ställas främst de statsfinansiella effekterna nyss tidigareläggning av tidpunkterna för betalning av såväl debiterad av en och innehållen preliminär skatt samt arbetsgivaravgifter som mervärdesskatt. Som redovisats i det föregående finns förutsättningar för

väsentliga tidigareläggningar av betalningstidpunkterna för dessa skatter och avgifter. Om dessa möjligheter utnyttjas, tas så långt

möjligt det statsfinansiella intresset till vara. De kredittider som finns i det nuvarande uppbördsförfarandet begränsas. Två betalningstidpunkter varje månad innebär också att likviditetsbelastningen för de

skatt- och avgiftsskyldiga utjämnas över tiden samt att skatte- och

avgiftsbetalningar fördelas jämnare i betalningssystemet. Som vi ser

det talar således mycket för att det i ett nytt uppbördssystem där

mervärdesskatten ingår skall finnas två betalningstidpunkter varje månad. Av skäl återkommer till i det följande avser vi som

emellertid att överväga frågan om en tidigareläggning av tidpunkten

för redovisning och betalning av mervärdesskatt och om en förkortad redovisningsperiod för mervärdesskatt först i samband med den närmare utformningen av ett nytt system för redovisning och betalning av skatter och avgifter.

Zidigareläggning redovisnings- och betalningstidpunlder ett av första steg

RGK och RRV har strukit under att en tidigareläggning av betalningstidpunkterna för skatter och avgifter i enlighet med myndigheternas förslag får betydande finansiella konsekvenser för de betalnings-

skyldiga. Med hänsyn till dessa konsekvenser anser RGK och RRV att genomförande bör ske i etapper och med mycket stor försiktighet.

ett

Samtidigt pekar RGK och RRV på att effekterna för olika skatt- och avgiftsskyldiga kan uppvisa stora variationer beroende på lönesumma

och i vilken utsträckning som tidigarelagda betalningstidpunkter leder

till antingen ett ökat kreditutnyttjande eller minskade behållningar se

avsnitt 3.3. Som vi det är det inte bara rimligt utan också nödvändigt att ta ser hänsyn särskilt till de ekonomiska konsekvenser som i vart fall övergångsvis kan antas göra sig gällande för de skatt- och avgiftsskyldiga. Det sker lämpligast att en tidigareläggning av betalningsgenom

tidpunkterna för skatter och avgifter genomförs i två steg. De finansiella påfrestningar som en anpassning till nya betalningstidpunkter får innebära gör vidare att vi avstår från att i det här

anses

sou 1994:87 Nya redovisnings- och betalningstidpunlaer

sammanhanget ta upp frågan om förkortad redovisningsperiod och tidigarelagd betalningstidpunkt för mervärdesskatt. I överensstämmelse med huvudinriktningen för vårt utredningsuppdrag föreslår vi således nu, som ett första steg, att tidpunkten för betalningar och i fore- kommande fall redovisningar som i dag skall ske senast den 18 i månaden tidigareläggs till den 10 i samma månad.

Kring årsskiften kommer de skatt- och avgiftsskyldiga med den

föreslagna ordningen att ha endast ett begränsat antal vardagar till

förfogande för att skaffa blanketter, informationsmaterial och upplysningar från skatteförvaltningen. I januari bör därför redovisning och

betalning i stället i vart fall i detta första ske senast den - steg -

15. Härigenom ges de skatt- och avgiftsskyldiga rimlig tid att åstad-

komma en korrekt redovisning och betalning. Tidigareläggningen kommer att omfatta debiterad och innehållen preliminär skatt, arbetsgivaravgifter samt arbetsgivares betalning av särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster. Den kommer också att påverka betalningar av kvarstående och tillkommande skatt. Detsamma gäller beträffande betalning av särskild inkomstskatt for utomlands bosatta och särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.

Även i vissa andra fall då enligt nuvarande ordning den 18 i månaden

gäller för redovisning och betalning eller har andra rättsverkningar skall i stället den 10 i månaden tillämpas. Däremot berörs inte tidpunkten den 18 september såvitt den fr.o.m. 1995 års taxering gäller som bl.a. senaste dag för betalning av kvarstående skatt för den vars slutliga skatt debiteras senast den 31 augusti under taxeringsåret och som vill få en lägre kvarskatteavgift än vad som annars beräknas. Under år 1993 betalades sammanlagt 474 mdkr in i form av preliminär A-skatt som hålls inne av arbetsgivare 264 mdkr,

arbetsgivaravgifter 168 mdkr och debiterad preliminär skatt 42

mdkr. Om betalningsdagen för dessa skatter och avgifter tidigareläggs

från den 18 till den 10 i varje månad i januari den 15 gör staten en

räntevinst. Vinsten kan med ledning av uppgifter för inkomståret 1993 vid en kalkylränta om 7,5 % beräknas till ca 750 mkr. Emellertid härrör delar av nämnda betalningar av preliminär A-skatt och arbetsgivaravgifter från statliga och kommunala löneutbetalningar och

skattepliktiga transfereringar. En tidigareläggning av betalningarna

från dessa sektorer ökar inte statens ränteinkomster utan ökningen be-

gränsas till de betalningar som görs av näringslivet. Räntevinsten för

staten kan därför beräknas till ca 450 mkr per år. Det bör observeras att budgetförstärkningen netto är lägre än den beräknade ränteeffekten. Härtill kommer effekterna av att även bl.a. tidpunkterna för betalning av kvarstående och tillkommande skatt tidigareläggs. För en

Nya redovisnings- och betalningstidpunlder sou 1994:87

närmare redogörelse konsekvenserna redovisade förslag hänvisas av av till avsnitten 6.1 6.3. -

Särskilt fyllnadsinbetalning av preliminär skatt och uttag av

om kvarskarteavgiji

Enligt 27 § 3 UBL kan fyllnadsinbetalning av preliminär skatt

mom. göras t.0.m. den 18 februari året efter inkomståret utan att någon kvarskatteavgift tas ut jfr avsnitt 2.1.9. Den tidpunkten tillämpas fr.o.m. 1992 års taxering. Dessförinnan gällde den 18 januari som

senaste inbetalningsdag. I enlighet med det redovisats är vårt förslag att nämnda som nyss

tidpunkt för fyllnadsinbetalning preliminär skatt ändras till den 10

i uppbördsmånaden februari.

Av den totala preliminära skatten vid 1992 års taxering, ca 322 mdkr, betalades 9,5 mdkr extra inbetalning senast den 18 ca som en

februari och 15,7 mdkr fyllnadsinbetalning efter den 18 feb-

ca som ruari före utgången april månad. Vid 1993 års taxering betamen av

lades sammanlagt 319 mdkr i preliminär skatt, ca 10,5 mdkr som

ca inbetalning i februari och 12,5 mdkr som inbetalning efter extra ca den 18 februari före utgången av april månad. En tidigareläggmen

ning tidpunkten för fyllnadsinbetalning till den 10 februari skulle

av med kalkylränta 7,5 % medföra en ränteeffekt om ca 17 mkr en om

beräknat utifrån uppgifter avseende 1993 års taxering. Den i dag tillämpade framskjutna tidpunkten för fyllnadsinbetalning

motiverades när den kom till med att den skattskyldige skulle ha

möjlighet att beräkna sin slutliga skatt och bedöma om fyllnadsinbetalning behöver göras, innan han eller hon påförs kvarskatteavgift

prop. 199192:43 100 För att ha möjlighet till det ansågs det s. rimligt den skattskyldige hade tillgång till blanketter och inatt

formationsmaterial från Skattemyndigheten. Dessa handlingar fanns i många fall att tillgå först efter den 18 januari.

Från och med taxeringsåret 1995 gäller delvis nya förutsättningar. Nämnas kan bl.a. de tidpunkterna för avlämnande av självnya deklaration. De innebär att den lämnar vad som i stället för som -

allmän självdeklaration kommer att kallas särskild självdeklaration

-skall lämna deklarationen senast den 31 mars under taxeringsåret,

medan den lämnar förenklad självdeklaration skall lämna sin

som en

deklaration senast den 2 maj år. Av betydelse i det här

samma sammanhanget är emellertid främst de informationsinsatser som RSV planerar inför 1995 års taxering. Planer finns exempelvis pâ att ta

fram särskild skatteuträkningsbroschyr. Broschyren är tänkt att

sou 1994:87 Nya redovisnings- och betalningstidpunkter

innehålla anvisningar för skatteuträkning för både den som lämnar förenklad deklaration och den som skall avge en särskild själv-

deklaration. Enligt preliminära uppgifter från RSV är avsikten att informationsmaterial m.m., som är tillräckligt för att möjliggöra en

beräkning av den slutliga skatten, skall finnas tillgängligt i början av

januari året efter inkomståret. Det vill säga första gången i januari 1995. Det nyss sagda medför att de skäl som motiverade den nu gällande

framskjutna senaste tidpunkten för fyllnadsinbetalning av preliminär

skatt inte längre kommer att göra sig gällande. Det skulle då kunna

anses följdriktigt att överväga en återgång till tidigare ordning. Senaste betalningsdag för preliminär skatt utan att någon kvarskatteavgift tas ut skulle i så fall, i överensstämmelse med de förslag till ändrade betalningstidpunkter som lämnats i det föregående, bli den 15 januari

året efter inkomståret som då också är det sista betalningstillfállet under uppbördsåret. Om man undantar dem som betalar F-skatt kan det antas att i stort

sett samtliga skattskyldiga vet sin årsinkomst m.m. när inkomståret har nått sitt slut. Det är vidare så att de skattskyldiga i allmänhet är angelägna om att den preliminära skatten skall motsvara den slutliga skatt som senare fastställs. Systemet med preliminär betalning av skatter syftar just till en överensstämmelse mellan preliminär och

slutlig skatt. Det bygger också på principen att skatt skall betalas i anslutning till att inkomsterna förvärvas. För den som inte själv

betalar preliminär skatt under inkomståret kommer detta till uttryck genom bl.a. arbetsgivarens medverkan i källskattesystemet. Att kvarstående skatt uppkommer betyder att den skattskyldige

under kortare eller längre period har utnyttjat kredit hos staten. en en

Kostnaden för den krediten bärs inte av den skattskyldige, eftersom

ränta inte utgår under inkomståret. Först genom kvarskatteavgiften täcker staten en del av kreditkostnaderna. Men det gäller bara om den skatt som hänför sig till inkomståret överstiger de preliminära

skattebetalningarna med 20 000 kronor och inte betalas senast den 18

februari året efter inkomståret, och i annat fall betalas senast den 3 maj samma år. Statens kreditkostnad fram till nämnda tidpunkter finansieras i stället av bl.a. de skattskyldiga som löpande under

uppbördsåret betalar den skatt som hänför sig till inkomståret.

Med utgångspunkt i att skatt skall betalas i anslutning till inkomsternas förvärvande finns principiella skäl att hävda att en kvar-

stående skatt hänför sig till hela inkomståret. Det får då anses rimligt

att statens kostnader för krediten täcks. Med ett renodlat räntetänkande

skulle det vara naturligt att ränta beräknades på den del av den slutliga skatten som inte betalats under inkomståret. En ränteberäkning skulle

Nya redovisnings- och betalningstidpunlcrer sou 1994:87

inte bara göra det möjligt att ta hänsyn till den skattekredit på ca ett halvår som finns i skattebetalningssystemet. Dessutom skulle skillnaden mellan olika kategorier skattskyldiga utjämnas. Den som betalar F-skatt eller som har annat än enbart anställningsinkomster kan nämligen inte sällan utnyttja krediten i systemet medan den anställde genom arbetsgivaren kan sägas fullgöra sin skattskyldighet under inkomståret. Utifrån nuvarande ordning skulle man således kunna tänka sig att göra en genomsnittsberäkning av i vart fall den kreditbetingade delen av kvarskatteavgiften för perioden. Exempelvis skulle, eftersom uppbördsåret avser tiden februari -januari, kvarskatteavgift på den del av den slutliga skatten som inte betalats som preliminär skatt kunna beräknas fr.o.m. den 1 augusti under inkomståret. Det synsättet grundas på att den slutliga skatten för inkomståret fördelar sig lika över detta år. Vidare får det anses förutsätta att hänsyn kan tas till att den skattskyldiges inkomster inte alltid fördelar sig jämt över tiden. En lösning av detta slag skulle emellertid ge sådana administrativa komplikationer att den inom ramen för nuvarande uppbördssystem -inte framstår som realistisk. Med hänsyn härtill och till bl.a. kvarskatteavgiftens sammansättning finns skäl som talar för att utgångspunkten för beräkning av kvarskatteavgift i stället liksom i dag bör vara knuten till en bestämd tidpunkt efter inkomstårets utgång. Denna på nuvarande stadium av praktiska skäl betingade slutsats motiverar emellertid inte avsteg från den grundläggande inriktningen att preliminär skatt, oavsett inkomstform, skall betalas i anslutning till inkomsternas förvärvande. Om den som driver näringsverksamhet vill undgå kvarskatteavgift får han eller hon med hjälp av bokföringen göra en preliminär beräkning av rörelseresultatet och därefter den slutliga skatten. I de fall den skattskyldige har kalenderår som räkenskapsår kan en särskild avstämning behöva göras i anslutning till årsskiftet. I näringsverksamhet av mindre omfattning kan detta sannolikt inte sällan upplevas som betungande och vara praktiskt svårt att genomföra. Det bör emellertid här vägas att kvarskatteavgift, enligt de regler som gäller för närvarande, inte beräknas skillnadsbeloppet mellan preliminär och slutlig skatt om detta uppgår till högst 20 000 kronor och betalas senast den 3 maj året efter inkomståret. Det kan inte anses orimligt att utgå från att merparten av de skattskyldiga i allmänhet redan under senare delen av inkomståret, eller åtminstone i början av påföljande år, bör kunna bedöma i vart fall om den slutliga skatten kommer att överstiga den preliminära skatten med mer än 20 000 kronor. Inte heller kan det anses orimligt att skattskyldiga som utnyttjar en skattekredit hos staten på mer än 20 000 kronor får betala ränta från det sista betalningstillfället under uppbördsåret. Mot bakgrund av den

sou 1994:87 Nya redovisnings- och betalningstidpunlaer

kostnadsfria kredittid som föregår betalningstidpunkten föranleder det

förhållandet att en viss del av kvarskatteavgiften avser annat än ränta

inte bedömning. Även med tidigareläggning tidpunkten

annan en av

för fyllnadsinbetalning är det för övrigt fortfarande möjligt för den skattskyldige att undvika kvarskatteavgift. Sannolikt behövs emellertid

då eller mindre ingripande anpassningar av de rutiner m.m. som mer används för beräkning av inkomst- och skatteutfallet. Samtidigt bör

här tilläggas att det i grunden kommer an den skattskyldige att

under inkomståret beakta förändringar av inkomsterna så att skattebelastningen följer inkomstutvecklingen och att avvikelsen mellan den

preliminära och slutliga skatten begränsas se 3 § l mom. och bl.a.

17 § UBL. Detta är både en skyldighet och en möjlighet för den

skattskyldige att undvika såväl för högt skatteuttag som kvarstående

skatt och kvarskatteavgift. Det kan i det här sammanhanget finnas anledning att också ta upp

frågan vilken betydelse tillgången till kontrolluppgift har för den

om skattskyldiges möjligheter att på egen hand beräkna sin skatt. Till detta kan sägas att ett stort antal skattskyldiga genom lönebeskedet för

december månad under inkomståret i allt väsentligt får tillgång till de

uppgifter behövs för en riktig skatteuträkning. Men samtidigt som

finns det skattskyldiga som behöver ytterligare uppgifter. Det hänger

med att alla inkomster som har betydelse för uträkningen inte samman redovisas på lönebeskedet. Av samma skäl är inte heller en kontrolluppgift tillräcklig underlag för en korrekt skatteuträkning. Vissersom ligen underlättar sannolikt tillgången till kontrolluppgift i vissa fall för

den skattskyldige att ta ställning till om en fyllnadsinbetalning skall

göras. Trots det kan det inte anses rimligt att låta tidpunkten för när

kontrolluppgiften finns tillgänglig styra den tidpunkt från vilken kvarskatteavgift skall beräknas. Avgörande får i stället anses vara att den skattskyldige har tillgång till det informationsmaterial om uträkning av skatt m.m. som behövs för att komma fram till om en fyllnadsbetal-

ning behöver göras.

En ytterligare omständighet att beakta är de statsfinansiella konsekvenserna tidigareläggning utgångspunkten för beräk-

av en av

ning kvarskatteavgift från den 18 februari året efter inkomståret till

av den 15 januari år. Ränteeffekterna per år för staten kan utifrån samma

uppgifter avseende 1993 års taxering och kalkylränta 7,5 %

en uppskattas till 76 mkr. Som förutsättning gäller härvid att 10,5 ca mdkr betalas en månad och fem dagar tidigare. När det gäller storca

leken av fyllnadsinbetalningar av preliminär skatt och härmed ränte-

effektens storlek bör emellertid också vägas in att nya bestämmelser skatteavdrag på biinkomster nu gäller. Denna reglering kan förom

Nya redovisnings- och betalningstidpunlaer 1994:87

sou

väntas leda till en minskad kvarstående skatt på grund 1994 års av

taxering och således även till minskade fyllnadsinbetalningar.

Mot bakgrund av det anförda kan sägas att främst två skäl talar för att utgångspunkten för beräkning av kvarskatteavgift tidigareläggs till uppbördstillfállet i januari året efter inkomståret. Det är dels principen

att skattebeloppet i grunden hänför sig till inkomståret, dels statsfinansiella skäl. En förutsättning för sådan tidigareläggning får

emellertid enligt vår mening anses vara att de skattskyldiga har tillgång till informationsmaterial för korrekt skatteberäkning redan

en före utgången av inkomståret. Enligt uppgifter från RSV kommer detta inte att kunna åstadkommas inför 1995 års taxering. Däremot kan det

finnas förutsättningar att genomföra den aktuella tidigareläggningen

fr.o.m. 1996 års taxering. Särskilt de praktiska frågorna, t.ex. behovet och utformningen av informationsinsatser, kräver emellertid närmare överväganden. Beaktas

bör också de förändringar som skattekontosystemet få för olika

avses betalningstidpunkter i det nuvarande uppbördsförfarandet

m.m. se

avsnitt 4.1. Det finns skäl som talar för att antalet ändringar av

betalningstidpunkter och innebörden i dessa bör begränsas. Att genomföra den ändring av tidpunkten för fyllnadsinbetalning

som

diskuterats i det föregående i nära anslutning till att ett skattekontosys-

tem sätts i kraft innebär inte bara systemförändringar och anpassningar till nya rutiner vid två tillfällen i stället för i ett sammanhang. Det krävs dessutom särskilda informationsinsatser från skatteförvaltningens sida, vilka inte heller kan samordnas utan får ske i två steg. De

resurser som både skattemyndigheterna och de skattskyldiga får lägga

ned i samband med ändrade betalningstidpunkter m.m. avseende bl.a.

nya arbetsrutiner, anpassningar av datasystem och informationshante-

ring bör inte underskattas. Om den aktuella tidigareläggningen inte

kan genomföras med tillämpning fr.o.m. 1995 års taxering, talar

enligt vår mening övervägande skäl för att den i stället bör ske först

i samband med att skattekontosystemet börjar tillämpas. Det är mot

denna bakgrund som vi, på sätt som redovisats i det föregående, har

begränsat förslagen i den här delen till tidigareläggning

en av

tidpunkten för betalning av preliminär skatt utan att kvarskatteavgift

tas ut från den 18 i uppbördsmånaden februari till den 10 i samma månad.

5 Särskilt

förskottsbetalning lön

om av

Inledning

Enligt direktiven för utredningen

se bilaga l är en av huvudupp-

gifterna i utredningsuppdraget undersöka möjligheterna

att att införa

en skyldighet för arbetsgivarna att redovisa

källskatteavdrag och

arbetsgivaravgifter månaden efter utbetalningen också vid förskottsbe-

talning av lön. I direktiven sägs följande:

Enligt nuvarande uppbördssystem skall arbetsgivarna

varje månad

redovisa den under föregående månad faktiskt utgivna

lönen samt det

skatteavdrag som gjorts på lönen och den månadsavgift som belöper på lönesumman. Skattebeloppet och månadsavgiften

skall betalas

till skattepostgirokontot samtidigt som redovisningen lämnas.

Systemet bygger alltså kontantprincipnen. Några

regler om

undantag från den principen finns varken i UBL eller USAL. I

praktiken görs emellertid avsteg från den angivna mu ordningen.

Vissa arbetsgivare betalar månatligen förskott ut ett på lönen som kan vara så stort 90 % nettolönen, som av medan resten av lönen

betalas ut först månaden därpå. Skatteavdrag och beräkning

månadsavgift sker då med utgångspunkt i slutregleringen.

Till stöd

för detta förfarande åberopas två uttalanden från Centrala upp-

bördsnämnden rörde skatteavdrag och som gjiordes under 1940- och

l950-talen. Förfarandet leder till försenad en skatte- och avgiftsupp-

börd och medför väsentliga ränteförluster för det allmänna.

Det nu redovisade förfarandet med uppskjuten

redovisning av

innehållen skatt och socialavgifter får anses strida mot de grund-

läggande principerna i UBL och USAL. En uppgift för utredaren bör

vara att undersöka vilka ändringar berhöver i som göras arbets-

givarnas och skattemyndigheternas administraitiva

rutiner för att även

de nu aktuella löneutbetalningarna skall

kunna passas i det

ordinarie uppbördsförfarandet

samt föreslå desn lagreglering kan

som

behövas.

Förskottsbetalning av lön sou 1994:37

5.2 Termen förskottsbetalning

l regel betalas lön ut som månadslön, dvs. en gång varje månad och då i slutet av den månad som lönen avser omkring den 25 27. - - Lön betalas också ut för andra perioder, t.ex. som l4-dagarslön eller veckolön. Förskott på lön kan betalas ut vid olika tidpunkter före ordinarie utbetalningstillfälle och med olika belopp. Såvitt nu är i fråga avses med förskottsbetalning utbetalning av lön som görs under en kalendermånad som föregår den månad under vilken ordinarie löneutbetalning sker.

5.3 Nuvarande ordning

Uttrycket förskottsbetalning av lön förekommer varken i UBL eller USAL. De närmast tillämpliga bestämmelserna i UBL när det gäller skatteavdrag samt redovisning av innehållen preliminär skatt är 39 och 54 Nämnas bör även 6 § samma lag. I 39 § 1 mom. första stycket UBL sägs följande:

Vid utbetalning av kontant ersättning för arbete skall den som betalar ut ersättningen göra avdrag för betalning av mottagarens preliminära A-skatt skatteavdrag.

I 54 § 1 mom. första stycket UBL föreskrivs att en arbetsgivare, som har gjort skatteavdrag för preliminär A-skatt ersättning för arbete eller utgett lön för vilken månadsavgift skall redovisas enligt USAL, utan anmaning skall lämna uppgift uppbördsdeklaration om detta till skattemyndigheten. Det anges vidare att annan arbetsgivare än landsting och kommun skall lämna uppbördsdeklaration senast den 18 i uppbördsmånaden efter den månad då skatteavdraget gjordes eller lönen utgavs. Samtidigt som redovisningen lämnas skall betalning ske 52 § första stycket UBL. En uppbördsdeklaratin skall enligt 54 § 1 mom. fjärde stycket UBL innehålla uppgifter om bl.a. den tid för vilken redovisning lämnas, det belopp som har dragits av för preliminär A-skatt från lön och den lön eller ersättning på vilken månadsavgift beräknas. I 6 § UBL finns föreskrifter om beräkning av preliminär A-skatt. Här sägs följande:

Förskottsbetalning av lön sou 1994:87

Preliminär A-skatt enligt skattetabell utgår vid varje tillfälle, då inkomst uppbärs, med det belopp i vederbörlig tabell för som anges det inkomstbelopp och den tidsperiod som är i fråga. För inkomst arbete i 4 § 4 skall, om inkomst av som avses mom.

tjänats in under flera dagar uppbärs vid ett tillfälle, den prelimi-

som

nära A-skatten beräknas på grundval inkomsten under varje

ifrågakommande dag och med tillämpning vad som anges i

av skattetabellen för dagsinkomst.

Är inkomsten än sådan, i 4 § 4 mom., skall gälla

annan som avses inkomsten tidsperiod än som är upptagen i skatatt, om avser annan

tetabellen, först uträknas hur mycket inkomsten som belöper på

i tabellen tidsperiod minst veckas längd. Skatten

en upptagen av en

beräknas därefter med utgångspunkt från det skattebelopp, som

skulle utgå för sådan del inkomsten, och efter förhållandet melav

lan, å sidan, längden den tidsperiod den uppburna inkomsten

ena av

och, å andra sidan, den i tabellen angivna tidsperiodens längd.

avser Uppbärs vid arbete inkomst för kortare tidsperiod än en vecka, en skall preliminär skatt inte utgå än gång i veckan. Därvid mer en skall de under vecka uppburna inkomstbeloppen sammansamma räknas och anses på en gång utbetalda.

I fråga redovisning socialavgifter som betalas av arbetsgivare, om av

dvs. arbetsgivaravgifter, gäller 4§ USAL. I paragrafen föreskrivs

följande:

arbetsgivare är skyldig för varje månad lämna redovisning för

En att

utgiven lön och för arbetsgivaravgifterna. I fråga om

summan av

redovisningen skall bestämmelserna i uppbördslagen 1953:272 om

uppbördsdeklaration tillämpas. När avgiftsskyldighet har inträtt för arbetstagares lön skall

en redovisningen omfatta också den lön som utbetalats till arbetstagaren

tidigare under utgiftsåret.

Enligt 12 § lag skall månadsavgift betalas inom den tid som

samma

uppbördsdeklaration skall lämnas.

5.4 Bakgrunden till nuvarande ordning

Frågan skatteavdrag i samband med förskottsbetalning av om m.m. lön behandlas inte i motiven till UBL eller USAL. Däremot har den

prövats Centrala uppbördsnämnden CUN i två bindande för-

Förskottsbetalning av lön sou 1994:87

klaringar, CUN 1947:4 om löneavdrag för stuveriarbetare och CUN 1952, dnr 2252, om Norrmalms Livsmedel AB. I det förstnämnda fallet var förhållandena följande. De ordinarie anställda fick i regel lön en gång i veckan för arbete slutförts före som löneutbetalningen medan de extraanställda fick lön så snart arbetet

med att lossa eller lasta ett fartyg hade avslutats. För de extraanställda kunde detta innebära att löneutbetalningen kunde dröja längre tid än

en vecka från det att arbetet påbörjats. I sådana fall erhölls förskott på lönen under arbetets gång. Frågeställningen hur skatteavdraget var skulle beräknas på lönen till de extraanställda stuveriarbetarna. CUN lämnade det beskedet att för arbete som pågick under kortare tid än en

vecka torde inte föreligga skyldighet att göra skatteavdrag på grund av

att dessa arbetare inte torde ha stuveriarbete huvudsaklig som sysselsättning. För längre tids arbete, dvs. mer än en vecka, skulle skatte-

avdrag beräknas med hänsyn till utbetalningssätt, preliminärskatte-

form, m.m. I de fall förskott betalades ut varje dag borde enligt CUN arbetsgivaren se till att inte större förskott betalades ut än att överskottet räckte till att täcka den skatt som belöpte på hela ersättningen. I det andra fallet, Norrmalms Livsmedel AB, var omständigheterna följande. Månadslön betalades ut vid varje kalendermånadsskifte. Bolaget betalade emellertid ut ett förskott den 15 i varje månad. Förskot-

tet uppgick till 40 % av nettolönen. Sådan förskottsbetalning hade

gjorts till en person som sedan slutade sin anställning utan att iaktta uppsägningstiden. Personen i fråga fick därför inte någon ytterligare lön under månaden. På förskottet den 15 gjordes inget skatteavdrag.

Skattemyndigheten ansåg att bolaget borde ha innehållit skatteavdrag

på förskottsbetalningen. CUN förklarade i detta ärende att om utbetalning gjordes av förskott som inte förfallit till betalning torde skatteavdrag i regel inte behöva göras på förskottet utan först i samband med utbetalningen av den återstående månadslönen. Det ankom på arbetsgivaren att se till att inte större förskott betalades ut än att återstoden av lönen täckte skatten på förskottet. I det aktuella fallet ansåg

CUN att bolaget fick anses ha varit skyldigt att göra skatteavdrag på

den lön som betalts ut under månaden, dvs. på det utbetalda förskottet. Frågan om förskottsbetalning av lön har behandlats sparsamt i doktrinen. Dahlgren m.fl. berör problematiken i samband med disen kussion om vissa tolkningsfrågor beträffande skatteavdrag vid korttidsanställningar Dahlgren m.fl., Skatt vid källan, 3:e uppl., 1953, s. 86. Här sägs att om en anställning är avsedd att minst vecka vara en så bör arbetsgivaren, om han utbetalar förskott á veckolön, avväga förskottet så, att täckning innestår för det blivande skatteavdraget,

sou 1994:37 Förskottsbetalning av lön

arbetstagaren omedelbart efter förskottets uppbärande skulle även om lämna anställningen.

5.5 Förskottsbetalning av lön ett exempel och

dess konsekvenser

Som angetts i det tidigare avsnitt 5.2 med förskottsbetalning

avses lön i här aktuellt hänseende bl.a. en utbetalning som sker månaden av före ordinarie löneutbetalning. Ett sådant förfarande kan beskrivas på följande sätt. Omkring den 15 20 i månad 1 sker utbetalning av ett förskott med ett fast belopp. Omkring den 5 10 i månad 2 beräknas slut- -

lönen för perioden. Vid törskottsbetalningen görs inte något skatteav-

drag. Några arbetsgivaravgifter beräknas inte heller. Vid slutbetalningen av lönen innehålls skatt beräknad på hela lönen

för perioden. På samma sätt beräknas arbetsgivaravgifterna på hela

lönesumman. Det innehållna skattebeloppet och arbetsgivaravgifterna betalas den 18 i månad Några arbetsgivaravgifter eller någon skatt betalas således inte in den 18 i månad 2 för den del av lönen som avser förskottsbetalning utan detta sker en månad senare.

Konsekvenserna av det angivna förfarandet kan vid en jämförelse

med skatter och avgifter hade betalats i månad 2 med ett exem-

om -

pel beskrivas enligt följande. Hänsyn har härvid inte tagits till

ränteeffekter mellan arbetsgivare och den anställde. Det bör påpekas att nettoeffekten på statsbudgeten är lägre än den i exemplet angivna räntevinsten. Bruttolönen för perioden, i regel en månad, antas uppgå till 13 000

kr, vilket motsvarar ungefärlig genomsnittslön i landet. Nettolönen efter skatteavdrag blir ca 9 112 kr preliminärskatt ca 3 888 kr. Den 20 i månad 1 betalar företaget ut ett fast belopp på 4 700 kr till den an-

ställde. Resterande del av lönen för perioden, dvs. i exemplet också 4 412 kr, betalas ut den 5 i månad Vid slutbetalningen görs också

skatteavdraget på 3 888 kr och arbetsgivaravgifterna för hela lönesum-

man beräknas. Den 18 i månad 3 betalar företaget 7 965 kr 3 888 kr i skatt och

4 077 kr i arbetsgivaravgifter till skattemyndigheten. Om inte tör-

skottsbetalning hade tillämpats skulle omkring halva beloppet ha be-

talts in i skatt och arbetsgivaravgifter den 18 i månad 2.

Genom att förskjuta inbetalningen av skatter och avgifter en månad gör arbetsgivaren i första hand räntevinst. Det allmänna gör då en en motsvarande räntetörlust. Storleken av den räntevinst resp. ränteförlust

Förskottsbetalning av län sou 1994:87

som görs beror på dels hur stor del av lönen som betalas i förskott,

dels om förfarandet upprepas varje månad under året. I det angivna

exemplet och med en årlig ränta på 7,5 % skulle arbetsgivarens räntevinst per år och anställd med en månadsinkomst på 13 000 kr ca bli ungefär 308 kr. Om förskottet utgör en större andel av lönen blir givetvis även räntevinsten större.

5.6 Förekomsten förskottsbetalning lön

av av

Av den redovisningshandling, uppbördsdeklaration, som en arbetsgivare skall lämna varje månad över bruttolöner, skattepliktiga

förmåner m.m. och innehållen skatt samt månadsavgift framgår inte

om någon del av lönesumman avser förskottsbetalningar se avsnitt

5.3. Redovisningen innehåller förutom uppgift om innehållen skatt och månadsavgift bara totalsumman av den bruttoersättning inkl. förmåner som har tillgodoförts arbetstagare eller uppdragstagare under den månad som redovisningen avser. Den enda möjligheten för skattemyndigheten att upptäcka att förskottsbetalning av lön förekommer är i princip att göra en revision enligt 78 § l mom. UBL eller 27 § USAL hos arbetsgivaren. Någon sammanställd statistik avseende

förskottsbetalning av lön som bygger på uppgifter som inhämtats vid

revisioner eller på annat sätt finns inte. Vi har därför hämtat in

uppgifter från RSV och skattemyndigheterna för att kunna bilda

oss en uppfattning om i vilken utsträckning förskottsbetal ningar förekommer.

5.6.1 Uppgifter från RSV

Enligt uppgifter från RSV har systemet med förskottsbetalning blivit särskilt uppmärksammat av skattemyndigheterna efter det att den sam-

ordnade uppbörden av källskatt och arbetsgivaravgifter infördes år 1985. RSV har fått uppgifter om förhållandet ett flertal kontakgenom

ter med skattemyndigheter som har gjort revisioner hos företag runt om i landet. Skattemyndigheter som har gjort granskningar hos större företag inom metallindustrin, hos järnverk, stålverk samt inom producent- och konsumentkooperationen har konstaterat att förskotts-

betalningar av lön förekommer. Som regel har förskottet utgjort ett fast belopp av nettolönen, ibland hela 90 % lönen. RSV har av

uppgett att några av de arbetsgivare som utnyttjat sig av förskottsbetalning av löner har haft flera tusen anställda. Det kan enligt RSV

sou 1994:87 Förskottsbetalning av lön

därför inte uteslutas att det sammantaget kan röra sig om stora ränteförluster för det allmänna.

5.6.2 Uppgifter från skattemyndighetema

Under utredningsarbetet har mer specificerade uppgifter hämtats in

från skattemyndigheterna i landet. Frågor har ställts till myndigheterna

om det vid revision eller annars i den löpande verksamheten har konstaterats att förskottsbetalning lön medfört en försenad skatteav och avgiftsuppbörd, hur många företag förskottsbetalning förekommer vid, - som vilka branscher som tillämpar systemet med förskottsbetalning, antalet löntagare som berörs, hur stor andel av bruttolönen som betalas ut som förskott och vilka åtgärder som vidtagits då förskottsbetalning uppmärksammats och hur åtgärderna följts upp.

På frågan det konstaterats att förskottsbetalning av lön medfört en om

försenad skatte- och avgiftsuppbörd har fyra skattemyndigheter svarat att så inte varit fallet. En av dessa fyra myndigheter har emellertid

anmärkt att man i länet är medvetna om företeelsen. Beträffande antalet företag inom länet förskottsbetalning föresom kommer vid har 13 skattemyndigheter uppgett att det rör sig om ett fåtal företag. Ett par myndigheter har påpekat att det är svårt att lämna eftersom kontrollen vid revisioner inte riktats in på frågan något svar, om förskottsbetalning. Sju skattemyndigheter har lämnat uppgift om att förskottsbetalning

förekommer inom byggnadsbranschen medan sex myndigheter sagt att

förfarandet inte är relaterat till någon specifik bransch. I övrigt har uppgetts att förskottsbetalning förekommer inom bruksföretag, detalj-

handeln, järn- och stålindustrin, grossistföretag, hotellbranschen, möbelbranschen, pappersindustrin, städbranschen, taxibranschen, vård-

hem och åkeribranschen.

När det gäller antalet löntagare som berörs har fem skattemyndigheter utan specifikation uppgett att systemet tillämpas beträffande ett begränsat antal löntagare. Sju myndigheter har inte lämnat några närmare uppgifter. Svaren från övriga myndigheter har varierat från

ca 40 löntagare till ca 10 000 löntagare. Såvitt avser storleken på bruttolönerna i aktuella företag har endast

vissa skattemyndigheter svarat. Detsamma gäller i fråga om hur stor andel av bruttolönen som betalats ut som förskott. Två myndigheter

Förskottsbetalning av lön sou 1994:87

har uppgett att en mindre andel av lönen betalats ut som förskott, en

myndighet 10 %, en myndighet 30 %, tre myndigheter högst 50 % och en myndighet 20 75 %.

- Beträffande vad som gjorts från skattemyndigheternas sida då förskottsbetalning konstaterats har en myndighet uppgett att åtgärder vid-

tagits för att styra redovisningen rätt, tre myndigheter att beloppen

återförts till rätt uppbördsmånad, tolv myndigheter att förhållandet på-

talats vid revision och tre myndigheter att inte några åtgärder vidta-

gits. I ett fall har uppgetts att en månads förskjutning redovisningen av har godtagits om förskottsbetalning finns reglerat i kollektivavtal.

På frågan om hur vidtagna åtgärder följts upp har uppgetts bl.a. att

problemets begränsade omfattning har inneburit att detta inte har prioriterats i kontrollhänseende. Flera skattemyndigheter har uttryckligt angett att någon uppföljning inte ägt rum.

5.7 överväganden och förslag

Förslag: Bestämmelserna i UBL och USAL om skatteavdrag

resp. redovisning av arbetsgivaravgifter förtydligas. Det görs klart att med ersättning för arbete och utgiven lön jämställs

förskott på sådan ersättning eller lön.

Som redovisats i det föregående är huvudprinciperna enligt UBL och

USAL att skatteavdrag skall göras resp. redovisning avseende arbetsgi-

varavgifter lämnas månaden närmast efter den månad då lön betalats

ut se avsnitt 5.3. Någon oklarhet om uppbördsförfarandet i dessa

hänseenden kan inte anses råda när det gäller ordinarie löneutbetalningar. En ordning med förskottsbetalning av lön som får konsekvenser för skatte- och avgiftsredovisningen har emellertid utvecklats och tillämpats sedan lång tid. På sätt som redogjorts för nyss görs då skatteav-

drag liksom redovisning och betalning av skatter och avgifter en må-

nad senare än annars se avsnitt 5.5. Till stöd för att använda en så-

dan ordning har åberopats i första hand två uttalanden CUN gjort

som

omkring år 1950 se avsnitt 5.4. Av CUN :s uttalande angående löne-

avdrag för stuveriarbetare torde man kunna dra den slutsatsen att utbetalning av förskott utgjorde ett undantag och att det avsåg kortare perioder, eftersom löneperioden i regel omfattade en vecka. Vad CUN förklarat i Norrmalmsfallet får anses innebära att förskott och slutlön

sou 1994:87 Förskottsbetalning av lön

skulle regleras under kalendermånaden. Några mera långtgående slutsatser torde knappast kunna dras av vad CUN har anfört. Enligt vår mening kan det därför sättas i fråga om dessa uttalanden kan tas till intäkt för att vid förskottsbetalning av lön tillämpa en ordning innebär att inbetalningen källskatt och arbetsgivaravsom av gifter förskjuts en månad. Möjligtvis skulle det kunna hävdas att UBL:s bestämmelser om skatteavdrag vid utbetalning av kontant ersättning för arbete inte är tillämpliga på förskottsbetalningar, om förskottet avser arbete som

ännu inte utförts. Det ordinarie löneutbetalningstillfállet skulle då ut-

göra slags avstämningstidpunkt då det avgörs vilket arbete som uten förts och hur stort lönebelopp som slutligt skall betalas ut. Man kan nämligen tänka sig den situationen att något arbete över huvud taget inte utförs efter förskottsbetalningen. Det här angivna synsättet kan

emellertid enligt vår mening knappast anses förenligt med regleringen

i UBL och USAL. För övrigt är det i regel så att lön betalas ut i slutet

intjänandemånaden, men ersättningen avser hela månaden. En

mindre del ersättningen blir då vid varje utbetalning att betrakta

som löneförskott för perioden. Vad mer än nyssnämnda uttalanden av CUN torde ligga bakom

som den osäkerhet som råder om hur förskottsbetalningar skall behandlas i skatteavdragshänseende m.m. är att denna betalningsform och där-

med ett förfarande med senarelagd skatte- och avgiftsuppbörd har

använts under lång tid och fortfarande används inom olika branscher

runt i landet. Till detta kommer betydelsen av det förhållandet att

om kontrollinsatser inte riktats mot denna företeelse.

De uppgifter som hämtats från RSV och skattemyndigheterna i länen får anses ge belägg för att förskottsbetalning av lön förekommer

i stort sett i samtliga län i landet se avsnitt 5.6. Emellertid tyder de

uppgifter som skattemyndigheterna lämnat i detta sammanhang på att

en ordning med regelmässig förskottsbetalning används i förhållandevis begränsad omfattning i allmänhet hos ett mindre antal företag i länen. I de få fall som skattemyndigheterna har lämnat närmare uppgifter har uppgetts att de förskott som betalats ut avsett mindre än halbruttolönen. Det måste emellertid här framhållas att de uppgifter va

som skattemyndigheterna har lämnat är ofullständiga på ett antal punkter. I flera fall har reservationer gjorts beträffande tillförlitligheten i uppgifterna. Tilläggas bör också att revisionerna i de sammanhang

förskottsbetalning konstaterats inte har varit inriktade på att som undersöka den frågan. Av bl.a. det sagda följer att det finns anledning

att vara försiktig med att dra slutsatser av de uppgifter som skattemyn-

digheterna har lämnat.

Förskottsbetalning av lön sou 1994:87

När betydelsen av förfarandet med förskottsbetalningar skall bedömas är storleken på ränteförlusterna for det allmänna av intresse. De uppgifter som lämnats av RSV och skatteförvaltningen i övrigt ger, som nyss nämnts, intryck av att förskottsbetalning av lön är en företeelse som förekommer i stort sett i hela landet. I vilken omfattning som förfarandet tillämpas har emellertid inte kunnat klarläg- Även det således inte närmare kan preciseras i vilken gas. om

omfattning som förskottsbetalning av lön förekommer torde ränteförlusterna för det allmänna sammantaget inte vara obetydliga.

Vid sidan av dessa effekter bör framhållas att ett system där vissa arbetsgivare senarelägger sina skatte- och avgiftsbetalningar innebär en snedvridning av konkurrensförutsättningarna mellan olika företag. Förskottsbetalningar av lön bör behandlas enligt huvudprinciperna för skatteavdrag, redovisning och inbetalning i enlighet med vad som

redogjorts för i det tidigare avsnitt 5.3. Betalningarna bör således

följa det ordinarie uppbördsförfarandet. Det betyder att en arbetsgivare vid utbetalning av ersättning för arbete, även om ersättningen betalas ut i förskott, skall göra skatteavdrag vid utbetalningstillfállet. I enlighet med de nya tidpunkter för redovisning och betalning av

skatter och avgifter som föreslagits i det föregående se avsnitt 4.2

skall det belopp med vilket skatteavdrag gjorts under månaden redo-

visas och betalas in till Skattemyndigheten senast den 10 i påföljande månad i januari den 15.

Mot bakgrund av främst att systemet med förskottsbetalning av lön tillämpats under lång tid är det även om det inte kan preciseras i vilken omfattning det används enligt vår mening motiverat med ett klarläggande av hur dessa löneutbetalningar skall behandlas i uppbördshänseende. Ett sådant klarläggande bör ske genom lagstiftning. Vi föreslår därför att ersättning för arbete i UBL:s mening i lag uttryckligen jämställs med förskott på sådan ersättning. På motsvarande sätt bör det göras klart att med lön enligt USAL jämställs förskott på lön. En arbetsgivare skall alltså månaden närmast efter en förskottsbetalning lämna redovisning för beloppet och för summan av arbetsgivaravgifterna och i samband härmed betala innehållen skatt

och den månadsavgift som beräknats på det utbetalda beloppet. Ett klarläggande av frågan om hur förskottsbetalning av lön skall hanteras i skatte- och avgiftssammanhang bör ske snarast. För de

skatt- och avgiftsskyldiga torde det inte finnas några större administrativa svårigheter att i förekommande fall ändra beräkningssättet för skatteavdrag och arbetsgivaravgifter. Rutinerna för bl.a. skatteavdrag bör kunna anpassas till de som används vid löneutbetalningar i övrigt. Det får emellertid anses lämpligt att RSV så tidigt som möjligt infor-

Förskottsbetalning av lön sou 1994:87

arbetsgivare hur skatteavdrag samt redovisning och merar om betalning skall göras.

azy-m V 4 V. .

6 Förslagens konsekvenser och

genomförande

6.1 Ränteeffekter för staten

Ränteeffekterna för staten av en tidigareläggning av vissa betalningstidpunkter för skatter och avgifter avsnitt 4.2 kan beräknas uppgå till ca 500 mkr per år kalkylränta 7,5 %. Till detta kommer ränteeffekterna för staten av förtydligandet beträffande hur skatteavdrag m.m.

skall göras vid förskottsbetalning av lön avsnitt 5.7. De statsfinan-

siella effekterna i denna del kan inte preciseras närmare men torde inte

vara obetydliga. Det bör observeras att budgetförstärkningen netto är

lägre än den beräknade ränteeffekten se avsnitt 6.2.

Räntevinsten såvitt avser tidigareläggningen av betalningstidpunkterna för skatter och avgifter fördelar sig i huvudsak enligt följande.

Preliminär A-skatt och socialavgifier som betalas av arbetsgivare

Under år 1993 betalade arbetsgivare ca 432 mdkr i preliminär Askatt, socialavgifter och särskild löneskatt vissa förvärvsinkomster.

Näringslivets andel av detta belopp kan uppskattas till ca 240 mdkr. I beloppen ingår särskild inkomstskatt för utomlands bosatta. En tidigareläggning av betalningstidpunkten från den 18 i månaden till den 10 i samma månad, dvs. med åtta dagar under elva månader ger en beräknad räntevinst ca 367 mkr.

För januari föreslås en tidigareläggning från den 18 till den 15, dvs. med tre dagar. Det ger en räntevinst på ca 13 mkr.

Den sammanlagda räntevinsten för ett år kan då uppskattas till ca 380 mkr.

Debiterad preliminär skatt

Under år 1993 betalades ca 42 mdkr avseende debiterad preliminär skatt, dvs. F-skatt och särskild A-skatt, som med hänsyn till att månadsuppbörd införts kan fördelas med ca 3 500 mkrmånad.

Konsekvenser och genomförande sou 1994:87

En tidigareläggning av betalningstidpunkten med åtta dagar under elva månader ger en beräknad räntevinst på ca 64 mkr, och med tre dagar under en månad en beräknad räntevinst på ca 2 mkr. Den sammanlagda räntevinsten för ett år kan då uppskattas till ca 66 mkr.

Preliminär skatt på ränta och utdelning

Under år 1993 betalades ca 13 mdkr i preliminär skatt på ränta och utdelning. Av beloppet betalades ca 20 % under året och resterande del vid årsskiftet, dvs. i januari månad. Det innebär att ca 10 mdkr betalades i januari och ca 270 mkr i varje av årets övriga elva månader. Om man bortser från effekterna av att vissa utdelningar numera inte är skattepliktiga kan räntevinsten av en tidigareläggning med tre dagar under januari beräknas till ca 6 mkr, och av en tidigareläggning med åtta dagar under elva månader till ca 4 mkr. Den sammanlagda räntevinsten för ett år kan då uppskattas till ca 10 mkr.

Fyllnadsinbetalning av preliminär skatt

Tidpunkten för fyllnadsinbetalning av preliminär skatt utan att

kvarskatteavgift tas ut föreslås tidigarelagd från den 18 februari till den 10 i samma månad. I februari 1993 betalades 10,5 mdkr som fyllnadsinbetalning av preliminär skatt. Räntevinsten av en tidigareläggning med åtta dagar kan beräknas till ca 17 mkr.

När det gäller storleken av fyllnadsinbetalningar av preliminär skatt

och därmed ränteeffektens storlek bör beaktas att nya bestämmelser om skatteavdrag biinkomster nu gäller. Denna reglering kan förväntas leda till en minskad kvarstående skatt på grund av 1994 års

taxering och således även till minskade fyllnadsinbetalningar.

Kvarstáende skatt

Vid 1993 års taxering debiterades 12 mdkr i kvarstående skatt och 1,5 mdkr i kvarskatteavgift, dvs. sammanlagt 13,5 mdkr. Av beloppet kan

6,4 mdkr hänföras till skattskyldiga med A-skatt.

sou 1994:87 Konsekvenser och genomförande

Om det antas att hälften av de skattskyldiga med A-skatt kommer

att betala kvarstående skatt i september under taxeringsåret ger en

tidigareläggning från den 18 april till den 10 i samma månad, dvs.

med åtta dagar, en beräknad räntevinst på ca 17 mkr. Även i det här sammanhanget bör beaktas den kvarstående skatatt

ten kan förväntas minska vid 1994 års taxering för skattskyldiga med

A-skatt med hänsyn till de nya bestämmelserna om skatteavdrag på biinkomster som trätt i kraft den l april 1993.

Tillkommande skatt

Tillkommande skatt betalades under åren 1990 1993 med i genom- snitt ca 850 mkr per år. Det har föreslagits att betalningar av tillkommande skatt i stället för den 18 skall ske den 10 i den uppbördsmånad som Skattemyndigheten

bestämmer i januari den 15. Dessutom föreslås att den tidigaste

tidpunkten för betalning av tillkommande skatt, den 18 maj året efter taxeringsåret, ändras till den 10 i samma månad. Dessa tidigareläggningar torde få vissa begränsade statsfinansiella effekter. Om det antas att 70 mkr betalas varje månad kan den årliga räntevinsten av en tidigare betalningsdag uppskattas till ca 1 mkr. Det

förutsätter emellertid att skattemyndigheterna fortfarande bestämmer

betalningsdag för tillkommande skatt i samma uppbördsmånad som hade bestämts enligt nuvarande ordning. Detta är en av flera omständigheter som gör att en säker uppskattning av räntevinsterna på grund av en ändrad betalningstidpunkt för tillkommande skatt är svår att göra.

Övrigt

Utöver nyss redovisade ekonomiska konsekvenser kan vissa begränsade ränteeffekter för staten antas följa av i första hand den

tidigareläggning som föreslås av betalningstidpunkten för särskild

inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. Detsamma gäller beträffande tidigareläggningen av den tidpunkt for betalning av preliminär skatt som innebär att ö-skatteränta antingen inte utgår eller beräknas efter en lägre räntesats 69 § 1 mom. UBL.

Konsekvenser och genomförande sou 1994:87

6.2 Budgeteffekter

En tidigareläggning av tidpunkten för betalning av skatter och avgifter till den 15 i januari och den 10 i övriga månader under året ger enligt vad som nyss redovisats årliga ökade intäkter för staten om ca 500 mkr. Emellertid motsvaras en stor del av dessa intäkter for staten av ökade kostnader för näringslivet. Det leder i sin tur till ett minskat

skatteunderlag och lägre inkomstskatter. lnkomstforstärkningen for

staten kan därför beräknas uppgå till ca 375 mkr. Effekten per tidigarelagd dag kan beräknas till ca 45 mkr. För varje procentenhet

som näringslivets kalkylränta överstiger 7,5 % minskar statens intäkter

för en åttadagarsperiod med 15 mkr.

6.3 Konsekvenser för de skatt- och

avgiftsskyldiga

Betalnin skatter och avgifter

För de skatt- och avgiftsskyldiga medför förslagen tidpunkter

om nya

for betalning av skatter och avgifter både kostnads- och likviditetseffekter. Kostnadsökningen för de skatt- och avgiftsskyldiga har redovisats i det föregående avsnitt 6.1. Eftersom förslagen innebär

att ca 24 mdkr skall betalas åtta dagar tidigare under elva månader och tre dagar tidigare under en månad, påverkas även näringslivets likviditet. Vilka likviditetseffekter som uppstår i det enskilda fallet är emellertid svårt att bedöma. Det beror bl.a. på om anpassningen till

de nya betalningstidpunkterna sker genom ett ökat utnyttjande

av annan kreditgivare än staten eller genom minskade egna behållningar. De ekonomiska konsekvenserna kan förväntas vara märkbara främst

Övergångsvis. Såvitt nu är i fråga gäller det tidigareläggningen

löpande skatte- och avgiftsbetalningar från den 18 i uppbördsmånaden till den 10 i samma månad. Självfallet gäller det även vid tidigare-

läggning av betalningstidpunkterna som går längre än den vi nu före-

slår. Som framgått av redogörelsen för huvuddragen i ett nytt system för

redovisning och betalning av skatter och avgifter se avsnitt 4.1 anser

vi att ett andra steg mot bl.a. ytterligare tidigarelagda betalnings-

tidpunkter bör tas. Avsikten är att ta fasta på principen att skatt skall betalas i anslutning till inkomsternas förvärvande och att begränsa de

krediter som lämnas inom för det nuvarande uppbördssystemet.

ramen Med tanke ekonomiska och andra konsekvenser ändrade betalav

ningstidpunkter finns det anledning att stryka under denna inriktning.

sou 1994:87 Konsekvenser och genomförande

Det är nämligen av stor betydelse att de skatt- och avgiftsskyldiga ges förutsättningar att förbereda sig för förändringarna och effekterna av dessa. Med hänsyn till kostnadseffekterna och framför allt likviditetseffekterna bör enligt vår mening en ytterligare tidigareläggning anstå till årsskiftet 199697. Med en sådan framförhållning får de betalningsskyldiga rimlig tid att förbereda ytterligare anpassningar i såväl finansiellt som administrativt hänseende. Redan den tidigareläggning av betalningstidpunkterna föresom nu slås kräver särskilda anpassningar arbetsrutiner och datasystem. Om av redovisnings- och betalningsskyldigheten skall kunna fullgöras i rätt tid, måste beräkningen av de skatter och avgifter som skall betalas ske med större framförhållning än i dag. Det gäller då inte bara för arbetsgivare utan även beträffande exempelvis kreditinstitut m.fl. som betalar innehållen preliminär skatt på ränta och utdelningar. Även de administrativa kostnader som följer av förslagen om ändrade betalningstidpunkter kan antas variera mellan olika skatt- och avgiftsskyldiga. De påverkas av exempelvis antalet anställda och vilka rutiner manuella eller datoriserade som i dag används vid skatte- - och avgiftsredovisningen. De sammantagna kostnaderna de adminiav strativa anpassningar som förslagen kräver är därför svåra att ange. Nämnas särskilt bör att församlingar och kyrkliga samfälligheter berörs av förslagen om nya tidpunkter för redovisning och betalning av skatter och avgifter. Behovet av åtgärder med anledning av förslagens ränteeffekter bör prövas i samband med den årliga ekonomiska regleringen mellan staten och kommunsektorn.

Förskottsbetalning av lön

De skatt- och avgiftsskyldiga som i dag utnyttjar sig av förfarandet med förskottsbetalning som metod för att förlänga kredittiderna i uppbördssystemet behöver också vidta anpassningsåtgärder. I regel blir det fråga om att anpassa de administrativa rutinerna för bl.a. beräkning av skatteavdrag till de som används vid löneutbetalningar som inte är kopplade till förskottsbetalningar.

Konsekvenser och genomförande sou 1994:87

6.4 Förslagens genomförande

6.4. 1 Ikraftträdandet

Sett ur statsfinansiell synvinkel bör förslagen genomföras snarast. Det gäller även mot bakgrund av att det snarast skall kunna genomföras en

mera övergripande effektivisering av uppbördssystemet. Centralt i en

sådan effektivisering är samordning och förenkling av förfarandet för redovisning och betalning av skatter och avgifter. Om statsfinansiella

skäl och det förhållandet att det skall finnas förutsättningar för den skatt- och avgiftsskyldige att avge en korrekt skatte- och avgiftsredovisning vägs samman, får det anses rimligt att betalningsskyldig-

heten såvitt avser debiterad och innehållen preliminär skatt samt arbetsgivaravgifter skall ha fullgjorts i början av den månad som betalning skall ske. För mervärdesskatt bör den kunna fullgöras omkring den 20 i månaden närmast efter redovisningsperiodens utgång

se avsnitt 4.1.

Som nyss sagts kan det göras stora administrativa samordningsvinster av en effektivisering av det nuvarande uppbördssystemet. Med hänsyn till att Övergången till ett nytt betalningssystem för skatter och

avgifter innebär finansiella påfrestningar för de skatt- och avgiftsskyl-

diga bör den ske stegvis. Det första steget bör tas snarast. Av administrativa skäl bör ändringarna av betalningstidpunkter genomföras vid övergången till ett nytt uppbördsår. Dessa skäl gör sig gällande såväl för skatteförvaltningen som för de skatt- och av-

giftsskyldiga. Vi anser därför att förslagen om nya tidpunkter för

redovisning och betalning av skatter och avgifter bör tillämpas fr.0.m. det uppbördsår som börjar den 1 februari 1995. Det andra steget, som innebär att ett nytt system för redovisning och betalning av skatter och avgifter kan börja tillämpas, bör härmed kunna tas i anslutning till årsskiftet 199697.

Båda stegen i riktning mot ett effektivare uppbördsförfarande, men

särskilt det andra, förutsätter ett omfattande och tidskrävande förberedelsearbete inom skatteförvaltningen. Även för de skatt- och

avgiftsskyldiga kommer det att krävas anpassningar av olika slag. Det bör strykas under att det är av mycket stor vikt med god framför-

hållning inför att ett nytt system för redovisning och betalning av skatter och avgifter tas i bruk. Det gäller bl.a. för att övergångskost-

naderna skall kunna hållas nere och att de skatt- och avgiftsskyldiga

skall ges tillräcklig tid att vidta de åtgärder som behövs inför övergången till det nya systemet.

sou 1994:87 Konsekvenser och genomförande

6.4.2 Informationsinsatser

Konsekvenserna för de skatt- och avgiftsskyldiga av ändrade tid-

punkter för redovisning och betalning av skatter och avgifter kräver att RSV vidtar särskilda informationsinsatser. Förberedelsearbetet bör påbörjas snarast för att reformen skall kunna genomföras på ett smidigt sätt.

6.4.3 Kostnadsaspekter

Genomförandet av en tidigareläggning av betalningstidpunkterna för skatter och avgifter enligt de förslag som presenterats i det tidigare avsnitt 4.2 kräver ändringar av de administrativa rutinerna m.m.

inom skatteförvaltningen. Till detta kommer behovet av särskilda informationsinsatser beträffande både de ändrade betalningstid-

punkterna och klarläggandet i fråga om förskottsbetalning lön.

Det kan vidare antas att ett antal skatt- och avgiftsskyldiga under

en övergångsperiod kommer att redovisa och betala enligt nuvarande ordning. Detta kommer i ett inledande skede att ta vissa begränsade resurser i anspråk för skatteförvaltningen. De merkostnader för skatteförvaltningen som genomförandet av förslagen för med sig kan såvitt avser ändrade administrativa rutiner och omställning av tekniska system uppskattas till l mkr. Kostca naderna för informationsinsatser och därmed sammanhängande frågor kan uppskattas till ca 4 mkr för vart och ett av budgetåren 199495 och 199596.

åøif%ñâ°fêäifääfijigtâå

êsväámarzszv

äâvggszm

34:29.

áiáfâåä iáafmâaøaüñáêâiâfâxâxåzáa,

y .. å

râaáømgáâ: j

hpåwmigâ. . grå 3-.

7 Författningskommentarer

Hela regelsystemet uppbördsområdet är för närvarande föremål för en genomgripande översyn. I direktiven för Skattebetalningsutredningen sägs bl.a. att det skall utarbetas uppbördslag dir.

en ny

1993:22. Den författningsregleringen skall för i

nya vara gemensam första hand direkta skatter och socialavgifter. I samband härmed skall

systematiken och överskådligheten i den nuvarande regleringen ses över. Också terminologiska frågor skall övervägas. Detta utrednings-

arbete pågår för närvarande i anslutning till överväganden rörande ut-

formningen av ett nytt system för redovisning och betalning av skatter och avgifter. Med hänsyn härtill innefattar de författningsförslag

som

nu läggs fram inte annat än vad som är nödvändigt för genomförandet av de i detta betänkande framlagda förslagen.

1 Uppbördslagen

6 a §

Den nya paragrafen motiveras av förtydligandet i 39 § 1 första

mom.

stycket att med ersättning för arbete jämställs förskott på sådan

er-

sättning. Föreskrifterna kompletterar regleringen i 6 § i fråga hur

preliminär A-skatt skall utgå vid förskottsbetalning av lön.

Bestämmelsen avser det fallet att del av ersättningen för arbete en betalas ut i förskott under månad och resterande del under en en annan

månad. Skatteavdrag skall då göras vid varje utbetalning jfr dock 6 § fjärde stycket och UBL:s bestämmelser redovisning och betalning

tillämpas redan med anledning av förskottsbetalningen. I första stycket finns föreskrifter hur preliminär A-skatt skall

om utgå om den sammanlagda inkomsten för den tidsperiod förskottet som

avser är känd. Vid en förskottsbetalning skall då den sammanlagda

preliminära A-skatten proportioneras så sätt att skatteavdrag görs med så stor del av skatten som förskottet utgör den sammanlagda

av inkomsten. Om den förskott betalas ut till har tidsbestämd lön får som

lönen känd inkomst även vissa tillägg eller avdrag

anses vara en om kan förekomma.

Författningskommentarer sou 1994:87

I vissa fall är den sammanlagda inkomsten inte känd när ett förskott betalas ut. Det kan gälla exempelvis för den som arbetar på provisionsbasis. På sätt i andra stycket kan skatteavdrag då inte som anges beräknas på annat underlag än förskottsbeloppet. Något mer tillförlitligt underlag finns nämligen inte att tillgå. Förskottsbeloppet får då utgöra hela inkomsten tills denna blir känd. anses Vid den efterföljande slutregleringen av inkomsten skall, som

föreskrivs i tredje stycket, skatteavdrag göras med resterande del av

den sammanlagda preliminära A-skatt som hänför sig till den sammanlagda inkomst som uppburits. De sammanlagda skatteavdragen skall således resultat som om inkomsten uppburits vid ge samma endast ett tillfälle.

26§

Genom ändringen i andra stycket föreskrivs nya tidpunkter för

betalning debiterad preliminär skatt preliminär F-skatt och särskild

A-skatt. I uppbördsmånaden januari skall debiterad preliminär skatt

betalas senast den 15 och i övriga uppbördsmånader senast den 10.

27 § 3 mom.

Ändringen i första stycket innebär att den senaste tidpunkten för

fyllnadsinbetalning av preliminär skatt för att undvika kvarskatteavgift

kvarstående 000 kronor tidigareläggs från skatt som överstiger 20 den 18 februari året efter inkomståret till den 10 februari samma år.

28 §

Tidigareläggningen i andra stycket innebär att kvarstående skatt skall betalas senast den lO i uppbördsmånaden april året efter taxeringsåret

i stället för den 18 samma månad och år.

31 §

Ändringen i tredje stycket innebär att till-kommande skatt i stället för

den 18 skall betalas senast den 10 i den uppbördsmânad som skattemyndigheten bestämmer. Dessutom tidigareläggs den tidigaste

sou 1994:87 Författningskommentarer

tidpunkten för betalning av tillkommande skatt, den 18 maj året efter taxeringsåret, till den 10 i samma månad.

För skatte- och avgiftsbetalningar i övrigt har den 15 föreslagits som senaste betalningsdag i uppbördsmånaden januari. Den 15 bör då gälla även för tillkommande skatt Skattemyndigheten bestämmer

att betalning skall ske i uppbördsmånaden januari.

32§

I paragrafen, som innehåller föreskrifter om skyldighet att betala

respitränta, anges bl.a. från vilken tidpunkt som respitränta på tillkommande skatt skall tas ut.

I fråga om tillkommande skatt på grund av 1995 års taxering gäller

nya bestämmelser som gör det möjligt att ta ut respitränta fr.o.m. den 19 september under taxeringsåret i de fall hela den kvarstående skatten och eventuell kvarskatteavgift har betalats senast den 18 september

samma år prop. 199394:152, bet. l99394:SkU32, rskr.

199394:316, SFS 1994:484. Den nu föreslagna ändringen i andra stycket avser utgångspunkten för beräkning av respitränta i annat fall i överensstämmelse med den ändring som föreslagits i 28 Om kvarstående skatt skall betalas

senast den 10 i uppbördsmånaden april året efter taxeringsåret tas respitränta ut fr.o.m. den 11 april samma år t.o.m. den dag då den tillkommande skatten förfaller till betalning. De nya föreskrifterna

skall tillämpas redan i fråga om tillkommande skatt avseende 1994 års

taxering.

39 § 1 mom.

I första stycket har lagts till en uttrycklig föreskrift att med om

ersättning för arbete jämställs förskott sådan ersättning. Motiven till

bestämmelsen har utvecklats i avsnitt 5.7.

Av tillägget om att förskott skall behandlas som ersättning för arbete följer att förskottsbetalningar skall redovisas i arbetsgivares

uppbördsdeklaration på sätt som föreskrivs i 54 § 1 mom.

43 § I mom.

Itredje stycket regleras tidpunkten för återlämnande slutskattesedel.

av Andringen har sin grund i att enhetliga regler i olika hänseenden så

4 14-0943

Författningskommentarer sou 1994:87

långt som möjligt skall gälla för de skatt- och avgiftsskyldiga. I detta fall har därför tidpunkten den 18 i uppbördsmånaden april ändrats till

den 10 i samma månad.

52§

I första stycket finns den centrala Föreskriften i UBL om när skatt som hållits inne genom skatteavdrag skall betalas. Här avses således innehållen preliminär A-skatt på dels ersättning for arbete, dels ränta

och utdelning. Dessutom avses kvarstående skatt. Ändringen innebär

att skatt som hållits inne genom skatteavdrag skall betalas senast den

10 i den uppbördsmånad som infaller närmast efter utgången av den månad då skatteavdraget gjordes. I uppbördsmånaden januari får betalning i stället ske senast den 15, vilket motiveras av bl.a. att den skattskyldige i anslutning till årsskiftet kan behöva mer tid än annars för att åstadkomma en korrekt redovisning som underlag för sin

betalning. För kvarstående skatt gäller april som enda uppbördsmånad.

54 § I mom.

Ändringarna i bestämmelsen avser den tidpunkt som uppbörds-

deklaration skall lämnas.

I uppbördsmånaden januari skall enligt första stycket annan arbets-

givare än landsting och kommun lämna deklaration senast den 15 och i övriga månader senast den 10.

Uppbördsdeklaration för kvarstående skatt skall enligt femte stycket

lämnas senast den 10 april. I sjätte stycket föreskrivs att uppbördsdeklaration för ränta och utdelning skall lämnas senast den 10 i uppbördsmånaden efter den månad då skatteavdraget gjordes. Även sådan deklaration får i

uppbördsmånaden januari lämnas senast den 15 i stället för den 10.

69 § 1 mom.

Ändringen i tredje stycket innebär en tidigareläggning från den 18

februari året efter inkomståret till den 10 samma månad och år av den

tidpunkt för betalning av preliminär skatt som innebär att ö-skatteränta antingen inte utgår eller beräknas efter en lägre räntesats.

sou 1994:87 Författningskommentarer

Lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare

4§

I första stycket har lagts till uttrycklig föreskrift med lön en om att jämställs förskott lön. Motiven till bestämmelsen har utvecklats i avsnitt 5.7.

Av tillägget om att förskott skall behandlas lön följer

som att

förskottsbetalningar av lön skall redovisas i arbetsgivares uppbörds-

deklaration på sätt som föreskrivs i 54 § l UBL. mom.

Övriga

7.3 lagar

Ändringarna i 15 och 17 §§ lagen om särskild inkomstskatt för utom-

lands bosatta och 14 § lagen särskild inkomstskatt för utomlands om

bosatta artister m.fl. innebär att tidpunkterna for redovisning och betalning av skatt enligt lagarna tidigareläggs i överensstämmelse med

motsvarande ändringar i UBL.

Särskilt

yttrande

av experten Gunnar Johansson

Jag är ense med utredningen om huvuddragen i ett nytt system för redovisning och betalning av skatter och avgifter med reservation för fö-

reslagna inbetalningsdagar. Den skiss till ett skattekontosystem som

presenteras i utredningen har enligt min uppfattning goda förutsättningar att bilda grundstommen i ett effektivt skatte- och avgiftsbetal-

ningssystem präglat av ökad enhetlighet, samordning och förenkling.

Det bör emellertid samtidigt framhållas att det i framtiden kan

komma fram andra modeller för utformning av uppbördssystemet.

Alternativa system för uppbörd av skatter och avgifter, vilande på uppfattningen att inkassering av skatter och avgifter primärt är en uppgift för staten och inte för företagen, har sedan flera år diskuterats inom näringslivet och mellan företrädare för näringsliv, departement

och myndigheter. Under det senaste året har diskuterats en skiss till systemlösning för ett nytt uppbördssystem baserat på modern ADBteknik och betalningsförmedling. Systemet skulle utföra av staten noga definierade uppgifter för informationsbehandling och betalningsförmedling på grundval av från arbetsgivarna till systemet inrapporterad lön och skattepliktiga förmåner. Systemet beräknar därefter skatt och avgifter och initierar betalningsförmedling mellan arbetsgivarens,

ar-

betstagarens och skattemyndighetens konton. Det har emellertid inte ingått i utredningens uppgifter enligt direktiven att utreda systemlösningar av det nu skisserade slaget.

I det nu föreliggande delbetänkandet lägger utredningen fram förslag till nya tidpunkter för redovisning och betalning av skatter och avgifter inom det rådande systemets Som en etapp på vägen ram. ner

till en gemensam betalningsdag för skatter och avgifter i ett nytt framtida system tidigareläggs tidpunkten för redovisning och betalning till

den 10 i den uppbördsmånad som betalning skall ske. Slutmålet är

omkring den 5 i betalningsmånaden. l januari får redovisning och betalning ske senast den 15. Tidpunkten för fyllnadsinbetalning av skatt

föreslås också i första etappen bli tidigarelagd till den 10 i uppbördsmånaden februari.

Jag biträder inte de föreslagna förändringarna av betalningstidpunk-

terna. Skälen härtill är följande. Vid valet av redovisnings- och betalningstidpunkt måste beaktas de

administrativa förutsättningarna i företagen för en tidigareläggning

5 l4-0943

Särskilt yttrande sou 1994:37

redovisningstidpunkten. Förhållandena varierar beroende på företagets storlek, administrativ mognad m.m. I ett stort företag med egen per-

sonalredovisningsavdelning är naturligtvis förutsättningarna för en

snabbare redovisning större än i ett litet företag som anlitar redovisningskonsult för skötseln av sin redovisning inklusive deklarationer av olika slag. För att få något hur många mindre företag det finns som grepp om anlitar redovisningsbyrå vill jag redovisa vissa uppgifter som jag

erhållit från Sveriges Redovisningskonsulters Förbund. Detta förbund organiserar 800 redovisningsbyråer. Antalet redovisningskunder rör

ca sig 87 000 företag, drygt 40 procent utgörs av aktieom ca varav

bolag. Enligt från förbundet erhållen uppgift ingår i många fall i byråernas uppdrag att upprätta uppbördsdeklarationer för uppdragsgivarna. Det är således ett mycket stort antal arbetsgivare som är

beroende den hjälp redovisningsbyrå ger. För att den verkav som en samheten skall kunna fungera krävs det att skälig tid står till förfogande från utgången lönebetalningsmånaden till tidpunkten för av redovisning och betalning. Veriñkationshandlingar skall sändas till byrån för bearbetning varefter det behandlade materialet i form av

grundbokföring och huvudbokslistor samt deklarationshandlingar skall

återsändas till uppdragsgivaren. Det kan redan i dag vara knappt om

tid för denna behandlingsomgångjEn tidigareläggning av betalnings-

tidpunkten till den 10 riskerar att slå sönder de rutiner som byggts upp för fördelningen redovisningsarbetet mellan byrån och dess uppav dragsgivare. De små företagen skulle därmed ställas utanför möjligheten att erhålla kvalificerad hjälp med redovisningsbestyret. Det

skulle samhället inte tjäna någonting på. Om en tidigareläggning av redovisnings- och betalningstidpunkten till den 10 skapar stora svårig-

heter framstår den ytterligare förkortning av tidsfristen till omkring

den 5 helt omöjlig att hantera. Det har även RSV insett. I en skri-

som

velse till Riksgäldskontoret den 18 december 1992 anför verket,

av och jag citerar, RSV ställer sig tveksam till om det sett från de -

skattskyldigas sida är praktiskt möjligt med uppbörd redan den 3

i månaden efter redovisningsperiodens utgång. Jag att utredningen vid formuleringen av sina förslag i de nu menar berörda avseendena i för stor utsträckning utgått från förhållandena i de stora företagen med högt utvecklad användning av rutiner och tek-

nik. Men även för de större företagen torde förslagen ge svårigheter. Det kan svårt, ibland omöjligt, att upprätthålla den administrativa

vara

beredskap krävs för att omedelbart efter varje månadsskifte klara

som

rapporteringen. Sjukdom, tjänsteresor och annan frånvaro kan ställa

till problem även för större företag.

sou 1994:37 Särsldlt yttrande

För sådana företag som banker och andra finansiella företag som exempelvis gottskriver räntor på avslutade konton den sista i månaden

måste tid också finnas för efterbehandling och kontroll. Det bör också

nämnas att avläsningen av hur mycket skatt som skall betalas in kan

ske först på första bankdagen efter månadsskiftet. Om vi som exempel

tar räntor som gottskrivits ett konto den 31 mars i år så inträffade första bankdagen därefter den 5 april. Utredningen föreslår också att tidpunkten för betalning av preliminär skatt utan att kvarskatteavgift tas ut tidigareläggs från den 18 i uppbördsmånaden februari till den 10 i samma månad. Fram t.o.m. 1991 års taxering tillämpades tidpunkten den 18 januari. Från och med

1992 års taxering skedde framflyttningen till den 18 februari. De skäl

som då anfördes för den förändringen gäller med samma styrka fortfarande. Jag skulle t.o.m. vilja påstå att skälen har förstärkts. I vart fall torde detta gälla för egentöretagarna som fr.o.m. 1995 års taxering har att tillämpa nya och mycket komplicerade Skatteregler, vilket medför att bokslutsarbetet kommer att ta mycket längre tid i anspråk än tidigare.

Utredningens målsättning är att i nästa steg tidigarelägga utgångs-

punkten för beräkning av kvarskatteavgift till den 15 januari. Motivet härför är enligt utredningen bl.a. att det kan antas att i stort sett samt-

liga skattskyldiga vet sin årsinkomst när inkomståret har nått sitt slut. Det motivet är tillämpbart endast för skattskyldiga med inkomst

av tjänst eller kapital. För skattskyldiga med inkomst näringsverksamav het och med räkenskapsår lika med kalenderår krävs ett åtminstone översiktligt bokslut för att på ett något så när rättvisande sätt kunna göra en avstämning av preliminärt erlagd skatt mot beräknad slutlig skatt. För detta arbete behövs i allmänhet den tid som står till för-

fogande i nuvarande system. Det bör också påpekas att i många fall

är inte de sammanlagda bruttointäkterna kända den 15 januari eftersom försålda varor eller utförda tjänster under december månad ännu inte hunnit faktureras. En tidigareläggning av betalningstidpunkterna medför också andra

besvärande effekter än de administrativa. En förkortning av betal-

ningstiderna innebär att ca 24 miljarder kronor skall betalas åtta dagar tidigare än för närvarande. Den anpassningen måste ske genom ett ökat utnyttjande av andra krediter eller genom minskade behållningar.

Den innebär också ränteförluster för de skattskyldiga som i princip

svarar mot storleken av räntevinsterna för staten. Redan det första steg avseende tidigareläggning av betalningarna som nu föreslås får som utredningen visat kraftiga ekonomiska effekter

för företagen både likviditets- och ränteeffekter. De påfrestningar

som företagen skulle utsättas för kommer i en begynnande uppgång

Särskilt yttrande sou 1994:87

efter den kanske värsta konjunkturnedgång som vi upplevt sedan 1930talet. De flesta företagen har när förändringarna avses träda i kraft inte på långt när hunnit återställa den finansiella urholkning som ned-

gången medfört. Att i detta känsliga läge lägga ytterligare stora bördor

på företagen skulle därför förödande. Det skulle leda till en ökad vara utslagning företag och arbetsplatser och det i en tid då allt måste av göras för att stimulera företagsamheten. Det bör i detta sammanhang

anmärkas att företagen nyligen belastats med effekterna av förändringuppbörden F-skatt. Enligt proposition 199394:50 beräknas

arna av av de förändringarna medföra ökad kostnadsbelastning på företagen en med 0,2 miljarder kronor och en likviditetseffekt på ca 3,4 miljarca der kronor. De föreslagna förändringarna av kredittiderna har även en annan

aspekt. De ursprungliga betalningstidpunkterna för skatter och avgifter har valts bl.a. med den utgångspunkten att kredittiden skulle medföra

att företagen den vägen fick viss ersättning för arbetet med uppen börden. Den successiva tidigareläggningen av betalningstidpunkterna därefter skett har drastiskt minskat denna ersättning. I dag tvingas som

företagen ta på sig betydande nettokostnad. Den nu föreslagna yt-

terligare tidigareläggningen medför att nettokostnaden stiger ytterliga-

Företagen har åren således pålagts allt större börda i re. genom en

egenskap statens uppbördsmän. Regelsystemen har dessutom blivit

allt komplicerade. Utöver de mycket starka administrativa skäl

mer

som talar emot ett ytterligare tidigareläggande av uppbörden är det så-

ledes också kostnads- och likviditetsskäl olämpligt att kredittiden av

förkortas ytterligare.

sou 1994:87 Bilaga 1

Kommittédirektiv

Översyn av uppbördslagstiftningen

Dir. 1993:22

Beslut vid regeringssammanträde 1993-02-25

Statsrådet Lundgren anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas med uppgift att göra en

översyn av reglerna om uppbörd av skatt och socialavgifter. Ut-

redarens huvuduppgifter är att med utgångspunkt i det nuvarande uppbördsförfarandet utarbeta förslag till en för direkta skatter och socialavgifter gemensam uppbördslag och därvid ägna särskild uppmärksamhet åt dispositionen, systematiken och de terminologiska frågorna,

utarbeta förslag till ett samordnat system för redovisning och

inbetalning av direkta skatter och socialavgifter och därvid

undersöka möjligheterna att tidigarelägga tidpunkterna för

redovisning och inbetalning,

förutsättningslöst pröva och föreslå nya regler för beräkning av

räntor och avgifter, lämna förslag om hur den preliminära skatten bättre skall överensstämma med den slutliga skatten,

undersöka möjligheterna att införa en skyldighet för arbets-

givare att redovisa källskatteavdrag och arbetsgivaravgifter också vid förskottsbetalning av lön,

överväga vilken typ eller vilka typer av sanktioner som behövs -

i den nya uppbördslagen och föreslå bestämmelser om detta.

Utredaren bör så långt möjligt utforma de nya uppbördsbestämmel-

serna med tanke på aktuella reformer på uppbördsområdet.

Bakgrund

De centrala bestämmelserna om uppbörd av direkta skatter och socialavgifter finns i uppbördslagen 1953:272, UBL, samt i lagen 1984:668 om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, USAL,

Bilaga 1 sou 1994:87

omtryckta senast i SFS 1991:97 resp. 1991:98. För vissa slag av

direkta skatter finns dessutom särskilda bestämmelser om uppbörd som dock i allmänhet nära knyter an till bestämmelserna i UBL. Exempel på sådana bestämmelser finns i lagen 1991:586 om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta och i lagen 1991:591 om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. Regler om uppbörd av skatt finns också i bl.a. lagen 1968:430 om mervärdeskatt och lagen 1984:151 om punktskatter och prisregleringsavgifter. I samband med att de nya reglerna om F-skattebevis infördes i UBL prop. 199192:112, bet. 199192:SkU29, rskr. l99l92z292, SFS 1992:680 m.fl. arbetades vissa regler om skatteavdrag som tidigare funnits i särskilda lagar in i UBL. På så sätt kunde flera lagar upphävas. Trots detta består lagstiftningen om uppbörd av direkta skatter och socialavgifter fortfarande av ett komplex av lagar där UBL

och USAL är de viktigaste. Lagstiftningen är svår att överskåda för såväl skattemyndigheterna som arbetsgivarna och de skattskyldiga. Enligt 1 § lagen 1981:691 om socialavgifter skall socialavgifterna användas för finansiering av den allmänna försäkringen och vissa and-

ra sociala ändamål. Gränsen mellan skatter och avgifter är i viss mån flytande. I samband med skattereformen har omfattande ingrepp gjorts i socialavgiftslagstiftningen med bl.a. motiveringen att en neutral beskattning av arbetsinkomster förutsätter att också uttaget av socialav-

gifter beaktas eftersom dessa för de avgiftsskyldiga i ekonomisk mening fungerar som skatter. Statsrättsligt torde socialavgifterna vara att betrakta delvis som skatter och delvis som obligatoriska avgifter.

Det finns vidare ett nära tekniskt samband mellan socialavgifterna och skatterna genom att uppbörden av socialavgifterna sedan 1985 är

samordnad med skatteuppbörden och handhas av skatteförvaltningen

prop. 198384:167, bet. l98384:SfIJ28, rskr. 1983842369, SFS

1984:668 och 669 m.fl.. Även besluten pensionsgrundande

inkomst fattas av skattemyndigheterna. Genom skattereformen har

dessutom tillkommit lagarna om särskild löneskatt som är nära knutna till lagen om socialavgifter.

Genom de nyligen införda reglerna om F-skattebevis har sambandet mellan skatter och avgifter stärkts ytterligare. Detta gäller i särskilt hög grad uppbördsförfarandet. Vidare gäller att skattemyndigheterna har hand om uppbörden av den allmänna sjukförsäkringsavgift som

infördes den 1 januari 1993. UBL har alltsedan tillkomsten 1953 ändrats en eller flera gånger

varje år. Ofta har dessa ändringar rört endast några enstaka paragrafer. Inte sällan har det emellertid varit fråga om systemändringar som

berört ett stort antal paragrafer, som exempelvis nu senast reglerna om F-skattebevis. Som jag framhöll i min anmälan till propositionen om

sou 1994:87 Bilaga I

F-skattebevis, m.m. prop. 199192:ll2 70 har det stora antalet s. ändringar lett till brister i UBL när det gäller såväl systematik som

överskådlighet.

Bristerna blir, Lagrådet har påpekat

som se prop. 1991922112

bilaga 5 s. 269, ännu mer påtagliga när man ser på uppbyggnaden

hela det komplex av författningar reglerar uppbörden skatter

som av och avgifter.

Av detta framgår att det är påkallat att göra genomgripande

teknisk översyn av reglerna uppbörd skatt och socialavgifter

om av och att i samband därmed reformera uppbördssystemet. En särskild utredare bör tillkallas för detta ändamål.

Utredningsuppdraget

En ny uppbördslag

Den lagstiftning som reglerar förfarandet vid uppbörd källskatt och

arbetsgivaravgifter är tämligen komplicerad. I många fall finns direkta

hänvisningar i USAL till bestämmelser i UBL flera frågor men

regleras också parallellt. Enligt min mening bör man nu fullfölja den

samordning som har skett av uppbörden källskatt och arbetsav givaravgifter med att samla de aktuella uppbördsbestämmelserna i en enda lag. En huvuduppgift för utredaren bör därför att utarbeta vara

ett förslag till en sådan gemensam uppbördslag för direkta skatter och

socialavgifter. Utgångspunkten bör vara att uppbörden i huvudsak skall ske på det sätt som nu regleras i UBL och USAL. Utredaren bör

dock vara oförhindrad att föreslå de justeringar och kompletteringar

som han finner lämpliga.

I detta sammanhang bör utredaren dessutom undersöka i vilken utsträckning det är nödvändigt att ha särskilda uppbördsregler för vissa

slag av direkta skatter samt, om sådana behövs och det är möjligt och

ändamålsenligt, arbeta in dessa regler i den nya uppbördslagen. De ständiga ändringarna av UBL har, redan nämnts, lett till

som

brister i systematik och överskådlighet. Ett exempel på bristande enhetlighet som har nämnts av Lagrådet är beskrivningen den

skatteuppbörd som sker från inkomsttagare som omfattas av bestämmelserna om preliminär A-skatt. Skattebetalningen verkställs i dessa fall i två steg, avdraget från lönen och den efterföljande

inlevereringen av det innehållna beloppet till statsverket. Det finns

behov av en terminologi som tydligt skiljer mellan dessa två steg. Ett annat exempel som belyser de terminologiska svårigheterna är beteckningarna på de olika formerna av preliminär skatt: preliminär

A-skatt, särskild A-skatt och preliminär F-skatt. Eftersom alla tre

Bilaga 1 sou 1994:37

skatteformerna är preliminära är terminologin inte konsekvent. Beteckningar som används i bl.a. kommunalskattelagen 1928:370, lagen 1947:576 om statlig inkomstskatt, lagen 1947:577 om statlig förmögenhetsskatt, taxeringslagen 1990:324 eller lagen 1968:430

om mervärdeskatt har samma betydelse i UBL om inte annat anges

eller framgår av sammanhanget. Kommunalskattelagen, lagen om statlig inkomstskatt och lagen om mervärdeskatt är just nu föremål för en genomgripande översyn och taxeringslagen har nyss ersatt en äldre

lag på området. Lagen om statlig förmögenhetsskatt upphörde att gälla vid utgången av år 1991 men skall tillämpas t.0.m. 1995 års taxering.

Det bör därför också vara en uppgift för utredaren att undersöka om hänvisningarna till de nämnda lagarna fortfarande är de mest ändamålsenliga eller om de behöver justeras. I detta sammanhang bör

utredaren också undersöka om de i UBL definierade begreppen är de

mest lämpliga.

De i UBL nyligen införda bestämmelserna om omprövning vid

uppbörd av skatt prop. 199091:46, bet. 199091:SkU7, rskr. 199091:81, SFS 1990:1317 avser i vissa fall samma fråga som reglerna om jämkning av preliminär skatt. En uppgift för utredaren bör också vara att klargöra förhållandet mellan de nu nämnda reglerna

och, om det finns behov av det, föreslå justeringar eller förtydliganden

i de aktuella bestämmelserna. En annan bestämmelse som bör ägnas särskild uppmärksamhet är 61 § UBL som reglerar dödsbos och dödsbodelägares ansvar för skatt

som påförts den döde. Bestämmelsens ursprungliga syfte var att bl.a.

begränsa det gäldsansvar som då gällde enligt bestämmelserna i 21 kap. ärvdabalken. Dessa bestämmelser har sedermera mildrats prop. 198081:48, bet. 198081:LU11, rskr. 198081:224, SFS 1981:359. Utredaren bör undersöka om det alltjämt är nödvändigt med en

specialreglering skatteområdet eller om ärvdabalkens regler kan gälla generellt. I det sammanhanget bör utredaren bl.a. beakta vad

som krävs för att indrivningen skall fungera smidigt i det fall boet är skiftat. I anslutning till detta bör utredaren också undersöka om bestämmelserna om skattebefrielse för dödsbo i 30 § andra stycket

UBL fortfarande fyller en så viktig funktion att de bör behållas.

I detta sammanhang bör utredaren dessutom se över de aktuella lagarnas bestämmelser om beloppsgränser. Flera av bestämmelserna har varit oförändrade under lång tid och det kan nu finnas administrativa skäl att ändra vissa belopp.

sou 1994:87 Bilaga I

Ett samordnat system för redovisning och inbetalning av skatter och

avgifter

Sedan 1985 sker en samordnad redovisning och inbetalning av innehål-

len preliminär A-skatt och arbetsgivaravgifter. Förfarandet är skilt

från uppbörden av preliminär B-skatt fr.0.m. den 1 april 1993 preliminär F-skatt, preliminär skatt på ränta och utdelning, kvarstående skatt, tillkommande skatt och mervärdesskatt. Uppbörden av de nu nämnda skatterna är inte heller samordnad. Reglerna är olika när det

gäller t.ex. inbetalningsdag, redovisningsperiod, redovisningshandlingar, postgirokonto, påminnelse- och anmaningssystem samt sanktions-

system.

Ett av syftena med skatteförvaltningens nya organisation med endast

en skattemyndighet i varje län är att företag och enskilda skall ha

endast en kontaktpunkt inom skatteförvaltningen och inte behöva

vända sig till olika ställen för olika slag av skatter. Givetvis blir det enklare att hantera en sådan ordning om förfarandereglerna för de olika skatterna och avgifterna görs så enhetliga som möjligt.

En näringsidkare gör i dag mellan 25 och 30 skatte- och avgiftsinbetalningar avseende direkta skatter, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt under ett år. Skattemyndigheterna lägger ner stora resurser på att anmana och restfora arbetsgivare och skattskyldiga som inte betalar

skatter och avgifter i föreskriven ordning samt på att omfördela

inbetalda medel mellan olika konton och avstämma inbetalnings-

kontona. Mer enhetliga förfaranderegler skulle kunna leda till

minskade administrationskostnader för såväl skattemyndigheterna som

arbetsgivarna och de skattskyldiga. Redovisning av skatter och avgifter bör så långt möjligt ske på en

och samma redovisningshandling och betalas samtidigt till ett gemensamt konto. En huvuduppgift för utredaren bör vara att undersöka hur långt en sådan samordning bör gå samt utarbeta förslag till ett samordnat system för redovisning och inbetalning av skatter och

avgifter. I detta sammanhang bör utredaren undersöka i vilken mån de

olika förfarandereglerna bör förenhetligas och föreslå de justeringar som han finner ändamålsenliga. I detta skede bör samordningsarbetet

dock inte omfatta mervärdesskatten och punktskatterna. På dessa områden kan väsentliga ändringar behöva göras för att få en an-

passning till de regelsystem som gäller inom EG. Ett arbete med den

inriktningen bedrivs av Utredningen om teknisk anpassning av

mervärdesskatten och punktskatterna till EG Fi 1991:09. Regeringen

har dessutom uppdragit Riksskatteverket att utreda formerna for och organisationen av mervärdebeskattningen och punktbeskattningen vid

ett svenskt medlemskap i EG. Resultatet av dessa arbeten bör avvaktas

Bilaga 1 sou 1994:37

innan man utreder möjligheterna att infoga även mervärdesskatten och punktskatterna i ett större och mer enhetligt uppbördssystem.

Inbetalningstidpunkter m.m. Den nu aktuella översynen av uppbördsbestämmelserna bör även innefatta en översyn av tidpunkterna för inbetalningen av skatter och avgifter. Arbetsgivarnas inbetalning av innehållen preliminär A-skatt och arbetsgivaravgifter skall enligt nuvarande regler ske senast den 18 i månaden efter den månad lönen betalades ut och inbetalning av mervärdesskatt skall i regel ske senast den 5 i andra månaden efter utgången av den redovisningsperiod som deklarationen avser. Med hänsyn till att det här är fråga om mycket stora skatte- och avgiftsbelopp är det ur statsfmansiell synpunkt viktigt att redovisning och

inbetalning sker så tidigt som möjligt. De betalningsskyldiga måste

dock ges tillräcklig tid för att kunna lämna en korrekt redovisning eller deklaration och få fram nödvändiga medel. Riksgäldskontoret och Riksrevisionsverket har på regeringens uppdrag gjort en översyn av betalningstidpunkter för statliga betalningsflöden. Resultatet av översynen har redovisats i en rapport som överlämnats till Finansdepartementet. Utredaren bör i sitt arbete väga in vad som sägs i rapporten RRV Dnr 20-92-0980 och RGK Dnr 1-0- 921663. I detta sammanhang vill jag också peka på den förskjutning i tid mellan utbetalning av överskjutande skatt och inbetalning av kvarstående skatt som har uppstått genom de av riksdagen nyligen beslutade reglerna om ytterligare förenklingar i deklarationsförfarandet prop. 199293:86, bet. 199293:SkU11, rskr. 1992932146, SFS 1992: 1659 m.fl.. Enligt de nya reglerna skall den överskjutande skatten i regel återbetalas redan under augusti taxeringsåret. Betalas den kvarstående skatten in till Skattemyndigheten senast den 18 september taxeringsåret skall kvarskatteavgiften sättas ned. Om den skattskyldige inte utnyttjar denna möjlighet skall den kvarstående skatten dock fortfarande inte

betalas till Skattemyndigheten förrän senast den 18 april året efter

taxeringsåret. Utredaren bör undersöka vilka möjligheter det finns att tidigarelägga den sista inbetalningstidpunkten för kvarstående skatt eller att annat sätt effektivsera uppbörden av kvarstående skatt. Det kan nämnas att i Danmark tillämpas en ordning där obetald skatt som avser mindre belopp läggs till kommande års preliminära skatt. Av Regeringsrättens dom den 14 april 1992, Mål nr 1977-1989, som gällde en fråga om kvarskatteavgift, framgår att det kan dröja upp

till en vecka innan en fyllnadsinbetalning som görs via en banks

sou 1994:87 Bilaga 1

företagsgiro når skattemyndighetens skattepostgirokonto. En sådan fördröjning är inte acceptabel inom uppbördssystemet. Utredaren bör

därför också undersöka vilka åtgärder som kan och bör vidtas för att

förkorta tiden mellan inbetalning skattemedel till bank via giro och

den tidpunkt då medlen finns tillgängliga på skattemyndighetens konto. I detta sammanhang bör utredningsmannen också följa hur de

upp

nya reglerna om F-skattebevis tillämpas, främst såvitt tidpunkten

avser för arbetstagarens innehav av F-skattebevis, i de fall arbetsgivare en betalar in semestermedel till semesterkassa. en

Räntor och avgifter

Under inkomstårets sista månad och under januari året därpå

- mars

görs stora fyllnadsinbetalningar av preliminär skatt. För fysiska personer utgör egna inbetalningar av preliminär skatt, fyllnadsinbe-

talningar och kvarstående skatt ca 15 % av den slutliga skatten. För

juridiska personer utgör fyllnadsinbetalningar och kvarstående skatt knappt 40 % av den slutliga skatten. För fyllnadsinbetalningar

som

görs t.0.m den 18 februari året efter inkomståret och för fyllnadsinbe-

talningar som tillsammans understiger 20 000 kr och görs t.0.m. som den 30 april samma år utgår enligt nuvarande regler ingen kvarskatte-

avgift. För fyllnadsinbetalningar under tiden 19 februari 30 april året

efter inkomståret och som överstiger 20 000 kr utgår kvarskatteav-

en gift som motsvarar 20 % av statslåneräntan i november inkomståret.

Fr.0.m. den 1 januari 1995 har sista dag för fyllnadsinbetalning ändrats från den 30 april till den 3 maj prop. 199293:86, bet. l99293:SkUll, rskr. 1992932146, SFS 1992:1661. Utredaren bör förutsättningslöst pröva och föreslå regler för

nya

beräkning av räntor och avgifter. Därvid bör en avvägning ske mellan

önskemålet att begränsa det allmännas ränteförluster på grund av en

fördröjd uppbörd och effekterna på de betalningsskyldigas likviditet.

Dessutom bör det redovisas för- och nackdelar med dels ett system

med fasta avgifter, dels ränteberoende avgifter.

Bättre överensstämmelse mellan den preliminära och den slutliga

skatten

Vid 1992 års taxering uppgick den kvarstående skatten till 17,4 miljarder kr och den överskjutande skatten till 23,9 miljarder kr.

Genom de nya reglerna F-skattebevis, även omfattar om som skatteavdrag på biinkomster, kan den kvarstående skatten antas minska

avsevärt fr.o.m. 1994 års taxering. Riksdagen har också beslutat

Bilaga I sou 1994:87

nya regler för uttag av preliminär B-skatt fr.o.m. den l april 1993

preliminär F-skatt som innebär att den preliminära skatten fr.0.m. uppbördsåret 199394 normalt skall tas ut med ett belopp

som

motsvarar 105 % av den slutliga skatt som har påförts den skattskyldi-

ge året före inkomståret i stället för som tidigare 120 % prop. 199293:96, bet. 199293:SkU9, rskr. 199293:66, SFS 1992:1177.

De nya reglerna beräknas medföra en väsentlig minskning av den överskjutande skatten. Det kan dock antas att den kvarstående och den överskjutande skatten fortfarande kommer att uppgå till stora belopp.

Utredningsmannen bör därför också undersöka vilka möjligheter det

finns att ytterligare förbättra överensstämmelsen mellan den preliminä-

ra och den slutliga skatten.

Förskottsbetalning av lön

Enligt nuvarande uppbördssystem skall arbetsgivarna varje månad redovisa den under föregående månad faktiskt utgivna lönen samt det skatteavdrag som gjorts lönen och den månadsavgift som belöper på lönesumman. Skattebeloppet och månadsavgiften skall betalas in till

skattepostgirokontot samtidigt som redovisningen lämnas. Systemet bygger alltså på kontantprincipen. Några regler om undantag från den

principen finns varken i UBL eller USAL. I praktiken görs emellertid

avsteg från den nu angivna ordningen. Vissa arbetsgivare betalar

månatligen ut ett förskott lönen som kan vara så stort som 90 % av nettolönen, medan resten av lönen betalas ut först månaden därpå.

Skatteavdrag och beräkning av månadsavgift sker då med utgångspunkt i slutregleringen. Till stöd för detta förfarande åberopas två uttalanden från Centrala uppbördsnämnden som rörde skatteavdrag och

gjordes under 1940- och l950-talen. Förfarandet leder till en försenad skatte- och avgiftsuppbörd och medför väsentliga ränteförluster för det allmänna.

Det nu redovisade förfarandet med uppskjuten redovisning av innehållen skatt och socialavgifter får anses strida mot de grundläggande principerna i UBL och USAL. En uppgift för utredaren bör att

vara

undersöka vilka ändringar behöver göras i arbetsgivarnas och

som

skattemyndigheternas administrativa rutiner för att även de nu aktuella löneutbetalningarna skall kunna passas i det ordinarie uppbördsför-

farandet samt föreslå den lagreglering som kan behövas.

sou 1994:87 Bilaga I

Sanktioner m.m. I dagens uppbördssystem finns två olika former av sanktioner. I UBL finns straffbestämmelser för bl.a. arbetsgivare som redovisar innehållen skatt på ett oriktigt sätt. Dessa bestämmelser gäller inte vid

avgiftsuppbörden. l USAL finns i stället bestämmelser om administrativa sanktioner i form av avgiftstillägg som får tillgripas när en

arbetsgivare redovisar för låga avgifter eller inga avgifter alls. Det kan övervägas om inte straffbestämmelserna i UBL bör ersättas av bestämmelser i skattebrottslagen 1971 :69 samt om mindre allvarliga förseelser bör träffas av en administrativ sanktion i stället för en

straffrättslig jfr BRÅ PM 1983:6 Uppbördsbrott. Åtgärder de

mot

likvida fusket. En huvuduppgift för utredaren är att överväga vilken eller vilka sanktioner som behövs i den nya uppbördslagen och föreslå

bestämmelser om detta.

Andra viktiga bestämmelser som har ett nära samband med

sanktionsbestämmelserna är bestämmelserna om ställföreträdares

betalningsansvar. Det har framkommit kritik mot det nuvarande

systemet. Bl.a. har hävdats att arbetsgivare som driver enskild firma

eller handelsbolag missgynnas. Även den uppbördslagen bör

nya innehålla bestämmelser om ställföreträdaransvar. Det bör ankomma på utredaren att undersöka om de bestämmelser som finns nu är de mest ändamålsenliga eller om de bör ändras i något avseende. Utredaren bör därvid också undersöka det finns skäl att ändra beslutsordom ningen. Av intresse i detta sammanhang kan vara delar av det

utredningsarbete som redovisats av Utredningen om säkerhetsåtgärder

i skatteprocessen i delbetänkandet SOU 1983:23 Lag om m.m. skatteansvar.

Aktuella reformer

Inom Finansdepartementet bedrivs fortlöpande arbete med att förbättra

uppbördsförfarandet i olika avseenden. För närvarande bereds förslag

lades fram av Skatteindrivningsutredningen i betänkandet SOU som 1987:10 lndrivningslag Detta arbete måste givetvis beaktas av m.m. utredaren.

Dagens uppbördssystem bygger i stora delar alltjämt på manuella administrativa rutiner hos såväl de skattskyldiga som skattemyndigheterna och på att betalningarna i stor utsträckning sker med kontanter. Den tekniska utvecklingen på dessa områden har emellertid skapat

förutsättningar för mer rationella administrativa rutiner genom en ökad

användning ADB och andra betalningsformer än kontanter, t.ex.

gireringar. Uppbördssystemet for skatter och avgifter kan därför inom

Bilaga I sou 1994:87

en relativt snar framtid komma att behöva förändras i väsentliga delar. Detta bör så långt möjligt beaktas av utredaren. De reglerna bör nya exempelvis i så stor utsträckning som möjligt göras så enhetliga och enkla att ADB kan användas vid tillämpningen. Dessutom bör de nya reglerna disponeras på ett sådant sätt, exempelvis i olika kapitel, att en reform inom ett av uppbördssystemets delområden kräver så följdändringar som möjligt inom de övriga områdena.

Ramarna för arbetet, samråd m.m. Det finns givetvis även andra uppbördsfrågor än de jag tagit upp som kan behöva prövas. Utredaren är oförhindrad sådana frågor att ta upp och lägga fram de förslag han anser påkallade. I sitt arbete bör utredaren följa arbetet i Skattelagskommittén Fi 1991:03. I syfte att utforma förslagen med beaktande av deras effekter på likviditeten i ekonomin bör utredaren bedriva arbetet i nära samråd med Riksbanken och Riksgäldskontoret. Utredaren skall analysera vilka effekter framlagda förslag kommer att få för skatteförvaltningen och därvid beakta vad sägs i som direktiven till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning dir. 1984:5. Vidare skall direktiven angående beaktande av EG-aspekter i utredningsverksamheten dir. 1988:43 och vad som anförts regelutformning i 1993 års om budgetproposition prop. 199293:lO0 bil. 8 s. 21 ff. beaktas. Utredningsarbetet bör vara avslutat före utgången år 1994. av Utredaren bör, om det inte bedöms olämpligt, redovisa frågorna som rör inbetalningstidpunkter med förtur.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen nu bemyndigar det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om skatter att tillkalla en särskild utredare omfattad kommittéförordningen - av 1976:119 med uppdrag att göra översyn reglerna - en av om uppbörd av skatt och socialavgifter och i samband därmed föreslå vissa reformer samt att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och hjälp annan utredaren. Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta sjunde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

sou 1994:87 Bilaga I

Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. Finansdepartementet

Bilaga 2 sou 1994:87

i vissa andra länder

Betalningstidpunkter

I det följande redogörs kortfattat och schematiskt för betalningstidpunkter för skatter och avgifter i vissa andra länder. Beskrivningen riktas i allt väsentligt in på betalningstidpunkter för dels motsvarigheten till vad i Sverige betecknas som F-skatt, dvs. skatt som som

betalas rättssubjekt fysiska eller juridiska personer som dri-

av -- näringsverksamhet, dels innehållen preliminär skatt och socialavver gifter. Undantagsbestämmelser som i många fall kompletterar huvudregler redovisning och betalning har utelämnats. Detsamma gäller detaljom regleringar avseende betalningstidpunkterna.

Danmark

näringsverksamhet skall betala preliminär skatt under

Den som driver

inkomståret. Skatten förfaller till betalning den 1 i månaden tio

månader under året. Juni och december är undantagna. Betalning får ske senast den 20 i månaden utan att ränta påförs. I fråga om innehållen preliminär skatt är redovisningsperioden en månad. Skatten skall betalas senast den 10 i månaden efter den månad

utbetalning lön eller annan ersättning gjorts i januari den 17.

en av

Finland

Skatter och avgifter redovisas i princip varje månad.

Näringsidkare skall emellertid betala preliminär skatt elva gånger under året, senast den 23 varje månad med undantag för januari. Om

den skattskyldiges preliminära skatt beräknad på visst sätt understiger 100 000 FIM, betalas skatten vid ett mindre antal tillfällen.

Innehållen preliminär skatt och arbetsgivaravgifter skall betalas

senast den 10 i månaden efter den månad en utbetalning av lön eller annan ersättning gjorts.

Bilaga 2 sou 1994:87

Norge

Näringsidkare skall vid två tillfällen under taxeringsårets första hälft, senast den 15 februari och den 15 april, betala 50 % skatten för

av inkomståret som preliminär skatt. Sedan den slutliga skatten beräknats skall återstående del betalas med lika stor del senast den 15 september och den 15 november under taxeringsåret.

Innehållen preliminär skatt och arbetsgivaravgifter betalas senast den

15 varannan månad med början i mars.

Frankrike

skattesystemet för näringsidkare bygger på en ordning där den skattskyldige själv beräknar den taxerade inkomsten och skatten, ett s.k. self-assessementsystem. Preliminär skatt betalas vid fyra tillfällen

senast den 20 i månaderna februari, maj, augusti och november. - Arbetsgivare innehåller inte någon preliminär skatt för anställda.

Däremot måste arbetsgivaren före den 1 februari under taxeringsåret lämna uppgifter till Skattemyndigheten de löner betalats ut

om som under inkomståret. Redovisningen används underlag för bl.a. de som anställdas inkomstskatter och arbetsgivarens löneskatt. Under inkomståret betalar den anställde själv sin preliminära skatt.

Det sker vid två tillfällen, senast den 15 februari och den 15 maj. Storleken på betalningarna grundas på föregående års taxering.

Schweiz

I fråga om inkomstskatter i allmänhet tillämpas ett self-assessementsystem. Den skattskyldige beräknar själv den taxerade inkomsten och skatten och betalar skattebeloppet inom en viss tidsperiod efter det

att deklarationen lämnats in.

Formerna for betalning av preliminär skatt varierar mellan olika

delar av landet. I vissa fall grundas uttaget preliminär skatt på av upp-

gifterna i föregående års slutskattesedel. Preliminär skatt skall då

betalas senast den 5 i månaderna mars t.o.m. december under inkomståret.

Arbetsgivare håller som huvudregel inte inne skatt för anställda. Däremot medverkar arbetsgivaren vid betalningen av socialavgifter. I normalfallet skall dessa avgifter betalas inom 30-dagarsperiod

räknat från dagen för löneutbetalningen. Regelsystemet varierar dock

mellan olika delar av landet.

sou 1994:87 Bilaga 2

Storbritannien

Företag av olika slag som driver näringsverksamhet skall beräkna och betala skatt utan att Skattemyndigheten gjort någon debitering. Betalning skall ske senast nio månader och: en dag efter räkenskaps-

årets utgång. Arbetsgivare håller inne preliminär skatt vid varje löneutbetalning

till den anställde. Skatten och de socialavgiifter som belöper på lönen

redovisas och betalas varje månad. Detta skall ske inom 14 dagar efter beskattningsperiodens utgång, vilket är den. 5 i månaden.

Tyskland

Näringsidkare skall göra inbetalningar av preliminär skatt under

inkomståret senast den 10 i månaderna zmars, juni, september och december. Den skatt som inte skall ha betalats under inkomståret förfaller till betalning en månad efter det attt slutskattesedel utfärdats. Vid utbetalning av lön till anställda skall arbetsgivare hålla inne källskatt, som i normalfallet är definitiv, och arbetstagarens socialavgifter. Redovisning och betalning avseende iinnehållna belopp skall ske varje månad.

Österrike

Den som driver näringsverksamhet skall betala preliminär skatt senast den 10 i månaderna mars, juni, september och december varje år. En eventuell kvarstående skatt förfaller till betalning månad efter det

att skattemyndigheten har utfärdat ett ttaxeringsmeddelande med

uppgift om den slutliga skatten.

Vid utbetalning av lön till anställda skall arbetsgivare hålla inne preliminär skatt och socialavgifter. Beloppen betalas in varje månad samtidigt som arbetsgivaren betalar en egen del av socialavgifterna.

Australien

skattesystemet för näringsidkare bygger ett self-assessementsystem.

För närvarande betalas inte någon preliminär skatt under inkomståret av den som driver näringsverksamhet. E.tt sådant system kommer emellertid att införas inom kort. I dag betalas inkomstskatten vid två tillfällen. Ett belopp som svarar mot 85 % av antingen den beräknade

Bilaga 2 sou 1994:37

slutliga skatten eller den fastställda skatten för närmast föregående

beskattningsår skall betalas senast en månad efter beskattningsårets

utgång. Resterande belopp skall betalas ca åtta månader därefter. Innehållen preliminär skatt på lön och annan ersättning till anställda skall betalas inom sju dagar efter utgången den månad då skatten av

innehållits. Om den innehållna skatten överstiger ett visst belopp skall

inbetalning ske två gånger i månaden.

Japan

Skattesystemet för näringsidkare bygger på ett self-assessementsystem

och skatten skall betalas i samband med att deklarationen skall lämnas in. Om räkenskapsåret är längre än sex månader skall en preliminär

deklaration lämnas under förutsättning att inkomsten överstiger ett visst belopp. Med utgångspunkt i denna redovisning skall förskotts-

betalning ske senast åtta månader efter räkenskapsårets början. Den

slutligt fastställda skatten skall betald två månader efter räkenvara skapsårets utgång.

Arbetsgivare skall hålla inne preliminär skatt vid utbetalning av lön

eller annan ersättning till anställda. Inbetalning skall ske senast den 10 i månaden efter den då en utbetalning gjorts.

Nya Zeeland

Näringsidkare betalar preliminär skatt under inkomståret. Inbetalningarna fördelas på tre tillfällen, nämligen senast den 7 i den fjärde, åttonde och tolfte månaden detta år.

Arbetsgivare skall innehålla preliminär skatt och betala arbetsgivaravgifter vid löneutbetalningar. Inbetalning av dessa belopp skall

ske månatligen och beträffande arbetsgivare med ett stort antal anställda två gånger varje månad.

USA

Juridiska personer vars slutliga skatt för inkomståret kan antas uppgå

till minst 500 USD skall betala preliminär skatt löpande. Den preliminära skatten skall betalas med lika stora delar vid fyra tillfällen årligen; i april, juni, september och december under inkomståret.

Deklaration skall om beskattningsåret är kalenderår i regel - lämnas senast den 15 mars under taxeringsåret och eventuell resteran-

sou 1994:87 Bilaga 2

betalas samtidigt. Om den taxerade inkomsten något de senaste tre åren uppgått till av minst miljon USD får endast den första av de fyra betalningarna av en preliminär skatt baseras inkomstforhållandena föregående år. De senare betalningarna måste grundas beräkningar av inkomstårets skatt.

Fysiska personer med inkomst av näringsverksamhet skall betala preliminär skatt senast den 15 i månaderna april, juni, september och januari. Hälften av den för året beräknade preliminära skatten förfaller

till betalning vid det första betalningstillfállet. Deklaration skall i

normalfallet ges senast den 15 april under taxeringsåret. Samma dag

skall eventuell kvarstående skatt betalas. Arbetsgivare skall hålla inne preliminär skatt för anställda. I den preliminära skatten ingår vissa socialavgifter. Storleken av de

innehållna beloppen är avgörande för hur ofta redovisning och

betalning skall vanligtvis sker uppbörden kvartalsvis. göras men

sou 1994:37 Bilaga 3

skatte- och

Uppgifter om avgiftsbetalningar

1 Debiterad preliminär skatt

Debiterad preliminär skatt vid årets början mdkr

1990 1991 1992 1993 70 69 63 61

Under året sker jämkning i manga fall. De vid utgången av resp. år

kvarstående beloppen har i allmänhet utgjort ca 60 65 % av de ursprungligen debiterade beloppen. De belopp som flutit in kan uppskattas till nämnda procent av de ovan angivna vid årets början debiterade beloppen.

2 Innehållen preliminär skatt

Belopp som flutit in resp. år mdkr

1990 1991 1992 1993 275 238 245 264

3 Preliminär skatt ränta och utdelning

Belopp som flutit in resp. år mdkr

1990 1991 1992 1993 11 12 13 -

Bilaga 3

4 Överskjutande skatt

H Belopp vid 1990 1993 års taxeringar mdkr

H 1990 1991 1992 1993

Fysiska personer

A-skatt 15,5 15,3 15,1 15,0

F-Bskatt 1,9 2,2 2,6 2,5

Juridiska personer

Aktiebolag	6,7	7,0	5,5	4,2
Övriga	0,2	0,2	0,7	0,5
H Summa	24,3	24,7	23,9	22,2

Ränta på överskjutande skatt vid 1990 1993 års taxeringar

mdkr

1990 1991 1992 1993 1,0 1,1 0,7 1,2

5 Kvarstáende skatt

Belopp vid 1990 1993 års taxeringar mdkr

- 1990 1991 1992 1993

Fysiska personer

A-skatt 9,3 8,5 8,6 6,5

F-Bskatt 1,9 2,0 1,8 1,1

Juridiska personer

Qktiebolag 4,1 4,9 6,1 3,6

Ovriga 0,2 0,2 0,9 0,8

Summa

15,5 15,6 17,4 12,0

Bilaga 3

Belopp som flutit in resp. år mdkr

1990 199 l 992 1993 5,5 6,0 7,8 9,5

Kvarskatteavgift vid 1990 1993 års taxeringar mdkr

- 1990 1991 1992 1993 1,5 1,7 1,9 1,5

6 Tillkommande skatt

Belopp som flutit in resp. år mdkr

1990 1991 11992 1993 0,5 0,6 0,6 1,5

7 Arbetsgivaravgifter

Belopp som flutit in resp. år mdkr

1990 1991 1992 1993 200 206 189 168

Bilaga 3 sou 1994:87 8 Mervärdesskatt Belopp vid beskattningsåren 1990 1993 -

1990	1991	1992	1993
Inbetalning	117,5	158,4	160,3
Utbetalning	80,6	103,4	103,3
Nettobetalning	36,8	55	57

9 Punktskatter

Uppbörden av punktskatter För år 1992 uppgick till sammanlagt ca

61 384 mkr för totalt ca 34 000 skattskyldiga. Betalningarna fördelar

sig enligt följande:

Skatteobjekt	Antal skattskyldiga	Uppbörd, mkr
Bekämpningsmedel	36		14
Bensin	26		17 687
Bränslen	600		9 521
Charterflygningar	65		364
Choklad- och konfektyr	137		308
Dryckesförpacknin gar	6		101

Dryckesskatten spritdrycker l 5 985 vin l Z 987 starköl och öl 33 2 627 - Elkraft 500 6 199

Expeditioner 49 avskaffad fr.o.m. den 1 juli 1992

sou 1994:37 Bilaga 3

Skatteobjekt Antal skattskyldiga Uppbörd, mkr Kassettband avskaffad fr.o.m. den 1 185 169 januari 1993

Kärnkraft	4	126
Lotterier	6	2 575
Miljöskatt på inrikes flyg	16 °	168
Motorfordon	70	l 387
Premieskatt	1 947	23
Reklam	4 603	904
Spel	1 262	109
Särskild premieskatt	10	1 216
Tekniska preparat	158	452
Tobak	13	6 360
Vattenkraft	90	1 030
Videobandspelare	27	127

avskaffad fr.o.m. den 1 januari 1993 Stämpelskatt 24 500 896

Statens 1994

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Ändrad ansvarsfördelningför denstatliga 35. Vår andes ochandras. . stämmastatistiken.Fi. Kulturpolitik och internationalisering. Ku.

h Kommunerna, Landstingenoch Europa 36. Miljö ochfysiskplanering. M. . + Bilagedel.C. 37. Sexualupplysning och reproduktivhälsaunder

Mäns föreställningar om kvinnor ochChefskap.S. 1900-taleti Sverige.UD. . vapenlagenoch EG. Ju. 38. Kvinnor,barn ocharbetei Sverige1850-1993.UD. . Kriminalvård och psykiatri. Ju. 39.Gamla är ungasom blivit äldre.Om solidaritet . Sverigeoch Europa. En samhällsekonomisk mellan generationerna. Europeiskaäldreåret1993.S. . konsekvensanalys. Fi. 40. Långsiktig strålskyddsforskning. M.

x EU, EES och miljön. M. 4l. Ledighetslagstiftningen en översyn. A. . - Följdemaför Sverigei utrikes- 42 Staten ochtrossamfunden. C. . Historisktvägval- . och säkerhetspolitiskthänseende av att bli, 43. Uppskattadsysselsättning om skattemas betydelse respektiveinte bli medlemi Europeiskaunionen. UD. för den privata tjänstesektom. Fi.

Förnyelseoch kontinuitet- om konstochkultur 44. Folkbokforingsuppgiftema i samhället.Fi. . i framtiden.Ku. 45. Grundenfor livslångtlärande.U.

Anslutning till Förslagtill övergripande 46. Sambandet mellan Samhällsekonomi, transfereringar . EU lagstiftning.UD. och socialbidrag.

Om kriget kommit... Förberedelser för mottagande 47. Avveckling av den obligatoriskaanslutningen . av militärt bistånd 1949-1969+ Bilagedel.SB. till Studentkårer ochnationer. U.

Suveränitet ochdemokrati 48. Kunskap för utveckling + bilagedel.A. . + bilagedel med expertuppsatser. UD. 49 .Utrikessekretessen Ju.

l3. JlK-metoden, m.m. Fi. 50.Allemanssparandet en översyn. Fi. - 14. konsumentpolitiki enny tid. C. 51.Minne ochbildning. Museernas uppdragoch

l5. På väg. K. organisation bilagedel.Ku. +

l6. Skoterkömingpåjordbruks- ochskogsmark. 52.Teaternsroller. Ku.

Kartläggning ochåtgärdsförslag.M. .Mästarbrevför hantverkare.Ku. Års- och koncemredovisningenligt EG-direktiv. 54. Utvärdering av praxis i asylärenden.Ku. . Del ochll. l Ju. 55. Rätten till reformeratbilstöd. S. ratten- Kvalitet i kommunalverksamhet- nationell 56. Ett centrum för kvinnor som váldtagitsoch . uppföljning och utvärdering.C. misshandlats. S.

Renaroller i biståndet styrningocharbetsfördelning 57. Beskattning av fastigheter,del Principiella . - i en effektiv biståndsftsrvaltning. UD. utgångspunkter för beskattning av fastigheterm.m.

20. Refomierat pensionssystem. Fi.

2l. Reformerat pensionssystem. Bilaga A. 58.6 Juni Nationaldagen.Ju.

Kostnaderoch individeffekter. 59. Vilka vattendrag skall skyddas Principer och

22. Reformeratpensionssystem. Bilaga B. förslag.M.

KvinnorsATP och avtalspensioner. 59.Vilka vattendrag skall skyddas Beskrivningar av

23. Förvaltabostäder. Ju. vattenområden. M.

24 Svenskalkoholpolitik en strategiför framtiden. 60.Särskildaskäl utformningoch tillämpning av . - - 25. Svenskalkoholpolitik bakgrundochnuläge. 2 kap.5 § och andrabestämmelser i - 26. Att Förebyggaalkoholproblem. utlänningslagen. Ku.

27. Vård av alkoholmissbrukare. 61. Pantbankemas kreditgivning. N.

28. Kvinnor och alkohol. 62. Rationaliserad fastighetstaxering,del Fi.

Barn Föräldrar Alkohol. S. 63.Personnummer integritetoch effektivitet. Ju. . - - - 30. Vallagen. Ju. 64.Med raps i tankarna M.

31. Vissa mervärdeskattefrågor lll Kultur m.m. Fi. 65.Statistikoch integritet, del 2 Lag om - - 32 Mycket UnderSamma Tak. C. personregister för officiell statistik m.m. Fi. . Vandelnsbetydelsei medborgarskapsärenden, m.m. 66. Finansiellatjänster i förändring. Fi. . Ku. 67. Räddningstjänst i samverkanochpå entreprenad.

34. Tekniskt utrymme för ytterligareTV-sändningar.Ku. Fö.

68.Otillbörlig kurspåverkan och vissainsiderfrágor. Fi.

Statens 1994

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

69.On the GeneralPrinciples of Environment Protection.M. 70. Inomkommunal utjämning.Fi. 71.Om intyg och utlåtanden som utfärdas av hälsooch sjukvårdspersonaliyrkesutövningen.S. 72. sjukpenning,arbetsskadaoch förtidspension förutsättningaroch erfarenheter.S. - 73.Ungdomars välfärd och värderingar en under- sökning om levnadsvillkor,livsstil och attityder. C. 74. Punktskatterna och EG. Fi. 75. Patientskadelag. C. 76.Trade andthe Environment towards a sustainableplaying field. M. 77.Tillvarons trösklar. C. 78.Citytunneln i Malmö. K. 79. Allmänhetens bankombudsman. Fi. 80.Iakttagelserunder en reform Lägesrapport från - Resursbcredningens uppföljning vid sex universitet och högskolor av det nya resurstilldelningssystemet för grundläggande högskoleutbildning. U. 81.Ny lag om skiljeförfarande.Ju. 82. Förstäkta miljöinsatseri jordbruket svensk tillämpning av EG:smiljöprogramJo. - 83. Övergång verksamheteroch kollektiva upp av sägningar.EU ochden svenskaarbetsrätten. A. 84.Samvetsklausul inom högskoleutbildningen.U. 85. Ny lag om skattpå energi. En teknisk översyn och EG-anpassning. Motiv. Del - Författningstext ochbilagor. Del II. Fi. - 86.Teknologi och várdkonsumtioninom sluten somatisk korttidsvård1981-2001.S. 87.Nya tidpunkterför redovisningoch betalning av skatteroch avgifter. Fi.

Statens offentliga utredningar 1994

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Sambandet mellanSamhällsekonomi, transfereringar

ochsocialbidrag.[46] Om kriget kommit... Förberedelser för mottagandeav Rättentill ratten reformeratbilstöd. [55] militärt bistånd1949-1969 Bilagedel.[11] + - Ett centrum för kvinnor som våldtagitsoch

Justitiedepartementet misshandlats. [56]

Om intygochutlåtanden som utfärdas av hälsovapenlagenoch EG [4] ochsjukvårdspersonal i yrkesutövningen.[71] Kriminalvård och psykiatri. [5] sjukpenning,arbetsskada och förtidspension Års- ochkoncemredovisningenligt EG-direktiv. - förutsättningarocherfarenheter.[72] Del och l ll. Ju. [17] Teknologiochvârdkonsumtioninom sluten Förvaltabostäder.[23] somatiskkorttidsvård1981-2001.[86] Vallagen.[30]

Utrikessekretessen. [49] Kommunikationsdepartementet 6 Juni Nationaldagen.[58] På väg. [15] Personnummer integritetoch effektivitet. [63] -- Citytunnelni Malmö. [78] Ny lag om skiljeförfarande.[81]

Utrikesdepartementet Finansdepartementet

Historisktvägval Följdemaför Sverigei utrikes-och Ändradansvarsfördelning för denstatliga statistiken. [1] - SverigeochEuropa.En samhällsekonomisk säkerhetspolitiskthänseende av att bli, respektiveintebli konsekvensanalys. [6] medlemi Europeiskaunionen.[8] JIK-metoden, m.m. [13] Anslutningtill EU Förslag till övergripande - Vissa mervärdeskattefrågor lll Kultur [31] lagstiñning.[10] - m.m. Uppskattadsysselsättning om skattemasbetydelse Suveränitetochdemokrati för denprivatatjänstesektom.[43] + bilagedel med expertuppsatser. [12] Folkbokföringsuppgiñema isamhället.[44] Renaroller i biståndet- styrningocharbetsfördelning i Allemanssparandet en översyn. [50] en effektiv biståndsförvaltning.[19] - Beskattning av fastigheter, del Principiella Sexualupplysningoch reproduktivhälsaunder1900-talet utgångspunkter beskattning fastigheter för av m.m. [57] i Sverige.[37] Rationaliserad fastighetstaxering, del Fi. [62] Kvinnor, barnocharbetei Sverige1850-1993.[38] Statistik och integritet, del 2

Försvarsdepartementet - Lag om personregister för officiell statistik m.m. [65]

Finansiella tjänster i förändring. [66] Räddningstjänsti samverkanoch entreprenad.[67] Otillbörlig kurspåverkanoch vissainsiderfrágor. [68]

Socialdepartementet Inomkommunalutjärrming.[70]

Punktskatterna ochEG. [74] Mäns föreställningar om kvinnor ochchefskap.[3] Allmänhetensbankombudsman. [79] Reformeratpensionssystem. [20] Ny lag om skatt energi. Reformeratpensionssystem. BilagaA. En teknisk översyn och EG-anpassning. Kostnader och individeffekter. [21] Motiv. Del Refonneratpensionssystem. BilagaB. - Författningstextochbilagor. Del II. [85] Kvinnors ATP ochavtalspensioner. [22] - Nya tidpunkter för redovisningoch betalning av Svenskalkoholpolitik en strategiför framtiden.[24] - skatter och avgifter. [87] Svenskalkoholpolitik bakgrundochnuläge.[25] - Att förebyggaalkoholproblem.[26]

Vård av alkoholmissbrukare.[27]

Kvinnor ochalkohol. [28]

Barn Föräldrar Alkohol. [29] - - Gamla är ungasom blivit äldre. Om solidaritet mellan

generationerna.Europeiskaäldreåret 1993. [39]

1994 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Utbildningsdepartementet Miljö- och naturresursdepartementet

Grunden for livslångt lärande. [45] EU, EES och miljön. [7] den obligatoriska anslutningen till Skoterkörning jordbruks-och skogsmark. Avvecklingav Studentkårer och nationer. [47] Kartläggning och åtgärdsforslag. [16] iakttagelser under reform Lägesrapport från Miljö och fysisk planering. [36] en - Resursberedningens uppföljningvid universitet Långsiktig strâlskyddsforskning. [40] sex och högskolor det resurstilldelningssystemet Vilka vattendrag skall skyddas Principer och av nya för grundläggande högskoleutbildning. [80] förslag. [59] Samvetsklausul inom högskoleutbildningen. [84] Vilka vattendrag skall skyddas Beskrivningar av vattenområden. [59] Jordbruksdepartementet Med raps i tankarna [64] ijordbruket On the General Principles of Environment Förstäkta miljöinsatser svensk tillämpning EGzs miljöprogram. [82] Protection. [69] - av Trade andthe Environment towards a - Kulturdepartementet sustainable playing field. [76]

Förnyelseoch kontinuitet om konst och kultur i framtiden. [9] Vandelns betydelse i medborgarskapsärenden, m.m. [33] Tekniskt utrymme for ytterligare TV-sändningar. [34] och andras. Vår andesstämma- Kulturpolitik och internationalisering. [35] Minne och bildning. Museernas uppdrag och organisation+ bilagedel.[51] Teaterns roller. [52] Mästarbrev för hantverkare. [53] Utvärderingav praxisi asylärenden. [54] Särskilda skäl utformningoch tillämpning av 2 kap. - 5 § och andra bestämmelser i utlânningslagen. [60]

Näringsdepartementet Pantbankernas kreditgivning. [61]

Arbetsmarknadsdepartementet Ledighetslagstiñningen en översyn [41] - Kunskap för utveckling + bilagedel. [48] Övergång av verksamheter och kollektiva uppsägningar. EU ochden svenskaarbetsrätten. [83]

Civildepartementet Kommunerna, Landstingen ochEuropa. + Bilagedel.[2] Konsumentpolitiki enny tid. [14] Kvalitet i kommunal verksamhet nationell uppföljning och utvärdering. Mycket Under Samma Tak. [32] Staten och trossamfunden. [42] Ungdomars välfärd och värderingar en under- sökningom levnadsvillkor, livsstil och attityder. ]73] Patientskadelag. [75] Tillvarons trösklar. [77]

Hänvisat till av

Ur KB:s samlingar

2.1 Betalningstidpunkter enligt nuvarande ordning 37

2.1.9 Bestämmelser som knyter an till tidpunkten för

2.2 Bakgrunden till valet av nuvarande betalningstidpunkter 43

3.2 Redovisningen av uppdraget, 49

3.3 Riksgäldskontorets och Riksrevisionsverkets förslag till nya betalningstidpunkter 51

4 Nya tidpunkter för redovisning och betalning av skatter

4.2 överväganden och förslag 61

4.2.1 Huvudskälen för en tidigareläggning av redovisnings- och betalningstidpunkterna 61

4.2.2 Val tidpunkter för redovisning och

5 Särskilt förskottsbetalning lön 75

5.4 Bakgrunden till nuvarande ordning 77

5.5 Förskottsbetalning av lön ett exempel och dess

5.6.1 Uppgifter från RSV 80

5.6.2 Uppgifter från skattemyndigheterna 81

5.7 överväganden och förslag 82

6 Förslagens konsekvenser och genomförande 87

6.3 Konsekvenser för de skatt- och avgiftsskyldiga 90

6.4 Förslagens genomförande 92

7 Författningskommentarer 95

7.1 Uppbördslagen 95

7.2 Lagen uppbörd socialavgifter från arbetsgivare 99

7.3 Övriga lagar 99

1 Förslag till lag om ändring i uppbördslagen 1953:272

3 m0m.3 överstiger skatt- 3 mom. Överstiger skatt-

5 eller 6 eller andra stycket 5 eller 6 eller andra stycket

1 mom Den som betalar ut ersättning för arbete skall vid varje ut-

1 mom En arbetsgivare, l mom. En arbetsgivare,

2 uppgift om den tid för vilken redovisning lämnas;

1 den deklarationsskyldiges namn och person- eller organisations-

3 det belopp som har dragits av för preliminär A-skatt.

2 mom. första stycket 5 eller 6 eller andra stycket samma moment,

2 Förslag till lag om ändring i lagen 1984:668 om

3 Förslag till lag ändring i lagen 1991:586

4 Förslag till lag ändring i lagen 1991:591

1.2 Arbetets uppläggning och bedrivande

1993 års skattebrottsutredning Fi 1993:08. Vid sidan härav har vi

2 Allmän

2.1 Betalningstidpunkter enligt nuvarande ordning

2.1.6 Socialavgifter som skall betalas av arbetsgivare

2.1.9 Bestämmelser som knyter an till tidpunkten för skatte- och avgiftsbetalningar

2.2 Bakgrunden till valet av nuvarande

3 Riksrevisions-

3.1 Uppdraget

3.2 Redovisningen av uppdraget, m.m.

3.3 Riksgäldskontorets och Riksrevisionsverkets förslag till nya betalningstidpunkter

4 för redovisning och Nya tidpunkter betalning av skatter och avgifter

4.1 Huvuddragen i ett nytt för redovisning

4.2 Överväganden och förslag

4.2.1 Huvudskälen för en tidigareläggning av redovisnings- och betalningstidpunktema

4.2.2 Val tidpunkter för redovisning och betalning

5 Särskilt

5.2 Termen förskottsbetalning

5.3 Nuvarande ordning

5.4 Bakgrunden till nuvarande ordning

5.5 Förskottsbetalning av lön ett exempel och

4 077 kr i arbetsgivaravgifter till skattemyndigheten. Om inte tör-

5.6 Förekomsten förskottsbetalning lön

5.6.1 Uppgifter från RSV

5.6.2 Uppgifter från skattemyndighetema

5.7 överväganden och förslag

6 Förslagens konsekvenser och

6.2 Budgeteffekter

6.3 Konsekvenser för de skatt- och

6.4 Förslagens genomförande

6.4.3 Kostnadsaspekter

7 Författningskommentarer

1 Uppbördslagen

7.3 lagar

1992 års taxering skedde framflyttningen till den 18 februari. De skäl

15 varannan månad med början i mars.

1 Debiterad preliminär skatt

2 Innehållen preliminär skatt

3 Preliminär skatt ränta och utdelning

4 Överskjutande skatt

5 Kvarstáende skatt

6 Tillkommande skatt

7 Arbetsgivaravgifter

9 Punktskatter