I god tro samhället och nyandligheten : betänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

W:

Statens offentliga utredningar Emy

1998:113

w

Socialdepartementet

I

God Tro

Samhället och

nyandligheten

Betänkande samhällets stöd

av Utredningen om

till människor särskilda skäl

som av

befinner sig ipsykiska kristillstånd

Stockholm 1998

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer pâ uppdrag Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

av

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90 E-post: fritzes 0rder@liber. se

. Internet: www fritzes se

. .

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrâdsberedningen, 1993. En liten broschyr underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - som Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningsavdelning Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

Omslagsbild: August Strindberg; Staden Med tillstånd av StatensKonstmuseer

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 913341006- 1 Stockholm 1998 ISSN 0375-250X

Till Statsrådet och Chefen för

Socialdepartementet

I maj 1996 beslutade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om med anledning av motion l994/95:S0U4O6 Barbro Westerholm fp. av I motionen yrkas att riksdagen sin mening som ger regeringen till känna vad i motionen anförts behovet utredning hur om av en om andlig

kränkning med dess hälsomässiga följder skall kunna förebyggas och

åtgärdas samt hur människor för sådan som utsatts kränkning skall kunna få hjälp.

Riksdagens tillkännagivande till regeringen, betänkandet

l995/96:SoU17, följde utskottets förslag utskottet saksom angav att nade tillräckligt underlag för att ta ställning till de svåra frågor som aktualiserats i motionen. Utskottet ansåg därför att regeringen på lämpligt sätt bör kartlägga omfattningen dessa problem av och de motreaktioner de skapar. Vid kartläggningen måste yttrandeoch religionsfrihetsfrågor beaktas. Vidare anfördes att i sammanhanget bör utredas

dels hur problemen kan förebyggas, dels vilken hjälp och vård som bör kunna erbjudas samt bör också övervägas hur kunskaper och erfarenheter på detta område kan spridas till alla berörda med bevarad respekt

för religions- och yttrandefriheten.

Vid första riksdagsbehandlingen detta ärende i av mars 1996, återremitterades ärendet till Socialutskottet för inhämtande av ett yttrande från konstitutionsutskottet anförde bl.a. följ ande: som

"Konstitutionsutskottet vill inledningsvis erinra om att en i allmänhet straffbar handling inte är skyddad bara därför att den förekommer i ett religiöst sammanhang. Rent brottsliga förfaranden kan således beivras inom för gällande rättsordning. Socialutramen skottet har bedömt att underlag för

ställningstagande till de frågor

som aktualiseras i motionen bör införskaffas genom åtgärder av regeringen. Konstitutionsutskottet har inte

anledning att in på

socialutskottets bedömning i den del handlar som om att utreda förutsättningarna för att stärka sjukvårdens med avsikt resurser att åstadkomma adekvat rehabilitering ifrågavarande en av patienter. Socialutskottet har också betonat vikten av respekt för religions- och yttrandefriheten. Förslaget är, som konstitutionsut-

uppfatta fullständiga utredningsdirektiv skottet det, inte att som ser

uttalande utredningsbehov, medan frågan om utan innebär ett om ett

utredningsuppdraget med hänsyn till

den närmare avgränsningen av

rättigheterna överlämnas till regeringen,

de grundläggande fri- och

i vilken form uppdraget skall bedrivas. liksom frågan om

utgår från att det underlag som den av

Konstitutionsutskottet

utredningen skall stöd- och Socialutskottet föreslagna ge avser

olika samhällsorgan, främst hälso- och sjukvårhjälpinsatser inom

speciella skäl befinner sig i psykiska

den, för människor som av

dessa insatser inte skall innebära åtgärder krissituationer samt att

fri- och rättigheterna i fara. Vidare

sätter de grundläggande

som från det inte blir fråga en statlig utgår konstitutionsutskottet att om

inforrnationskampanj mot vissa utpekade rörelser. kartläggning eller

har konstitutionsutskottet från de synpunkter Med det anförda

inte någon erinran mot socialutskottets utskottet har att beakta

förslag ett tillkännagivande."

om

motionen utredning hälsomässiga riksdagen bifallna om en om Den av

rörelsers verksamhet, bl.a. en följd konsekvenser vissa nyandliga var av

och socialtjänstemän om bristrapporter från psykiatrer, psykologer av bemötandet i olika kristillstånd som fällig kunskap vid av personer

medlemskap i olika nyandliga rörelser. Det förekom även relaterats till

medlemmar och deras anhöriga oacceptabla berättelser från tidigare om

religiösa rörelser. Motionen således inte ett förhållanden i vissa var

på synliggjort missförhållande och en hugskott utan den grundades ett

samhället måste få kunskap för att kunna ge rätt växande insikt om att

vård och stöd till dem som drabbats.

tragiska händelser i andra länder under 1990- Några fruktansvärda,

älvmord, mord och terrordåd har visat att det kan finnas talet med massj

rörelse under särskilda omständigheter kan risk för att en religiös en för sina medlemmar och även omvärlden. utvecklas så att den blir farlig

avfärda hypotesen att något liknande skulle kunna Det går inte att bara

skrämmande händelser bidrog till kravet på inträffa i vårt land. Dessa

öka sin kunskap religiösa rörelser, olika föreatt samhället måste om

ställningar och erfarenheter medlemskap. av

riksdagsbehandling betänkandena l993/94:SoU7 Vid tidigare av

l994/95:SOU2 har motionsyrkanden behovet av utbildning av och om

destruktiva rörelser avstyrkts. I dessa betän-

olika yrkeskategorier om

har socialutskottet anfört att det behövs mer kunskap om utkanden

det motionerna tar Utskottet förutsatte bredningen av problem som upp.

och berörda frivilligorganisationer arbetar

då att ansvariga myndigheter

vidare med dessa frågor.

Chefen för Socialdepartementet, statsrådet Margot Wallström, för-

ordnade den 20 1997 undertecknad särskild mars som utredare av sam-

hällets stöd till människor särskilda skäl befinner som av sig i psykiska

kristillstånd. Direktiven till utredningen återfinns

i bilaga.

Den 20 augusti 1997 förordnades följande sakkunniga till utredning-

en: Sigrid Bolkéus, riksdagsledamot, Cecilia Carpelan, utredningssek-

reterare, John Evertsson, undervisningsråd, Inga Gustafsson, legitime-

rad psykolog, Peter Nobel, jur. dr, Gunilla Oltner, kommunal bamom-

budsman i Uppsala och Thor Leif Pettersson, professor i religionsso-

ciologi.

Till sekreterare förordnades Sonja Wallbom, kanslichef, fr.o.m. den

15 augusti 1997 och Lars Grip, journalist, fr.o.m. den 15 juni 1997.

Riksdagsdebatten och behandlingen ärendet visar på av en del av de

problem jag mött i arbetet med

som senare utredningen.

Det första pro-

blemet direktivens ordval var "nyandliga rörelser". Knappast några

andliga rörelser i vårt land betraktar sig själva som nya. De menar att

deras läror har funnits mycket länge även de inte spritts under om det

namn som rörelsen i dag har i Sverige. Därtill kommer att även gamla

etablerade rörelser förekommer i före detta medlemmars berättelser om kristillstånd drabbat dem. Ett relativt som nytt fenomen inte som

nämnts i riksdagsdebatten eller i utredningens direktiv är de rörelser

och kommersiella företag inriktar sig på som ledarskaps- och personlig-

hetsutveckling, psykoterapi och försäljningsverksamhet.

ren Dessa

verksamheter har mycket gemensamt med de andliga rörelsemas meto-

der som kan skapa psykiska problem för vissa medlemmar, och utred-

ningens förslag omfattar till viss del även dessa rörelser. Trots att

begreppet "nyandliga rörelser" inte täcker de områden utredningen be-

rör har jag ändå valt att använda detta begrepp och uttrycket nya religiösa rörelser. Andra begrepp, såsom sekt, är sämre genom den

negativa värdeladdningen tillskrivs ordet i vårt land. som

Vid behandling dessa frågor i Europaparlamentet av används ut-

trycket sekt då där eftersom man anser att sektbegreppet inte är juri-

diskt definierat så finns det ingen värdering i älva ordet.

Ett mycket stort och svårt problem för utredningen har varit den rå-

dande polariseringen i debatten. Detta tydliggjordes omedelbart redan i

första i

skedet kunskapsinsamlingen. Utrymmet

av för ifrågasättande är

mycket litet båda hållen. De personer och organisationer föresom träder dem som råkat illa ut i olika "nyandliga rörelser" har liten förstå-

else för , att människor av fri vilja kan söka sig till och vilja stanna kvar i

auktoritära religiösa rörelser. Företrädare för nyandliga rörelser och

även en del företrädare för

religionsvetenskapen vill ibland inte medge

att religiösa rörelser faktiskt 1 har skapat svåra psykiska problem hos ett j

antal människor.

I riksdagsdebatten använde ledamot uttrycket "ett minerat omen råde" frågan utredningen diskuterades. Jag är beredd att innär om i det omdömet. Utredningen har ställts inför komplicerade bestämma dömningar och avgöranden. Direktiven och den föregående riksdagsdebatten har mycket tydligt klargjort att utredningen inte får innebära kartläggning eller informationskampanj mot vissa rörelser. I utreden ningens avsnitt "problemets omfattning" kap. 4.5.5 finns en uppom räkning på rörelser förekommer i patientberättelser. Detta av namn som ingen utredningen begärd uppgift. Uppgifterna har lämnats till är av utredningen företrädare för hälso- och sjukvården. Om dessa uppav gifter raderades bort rädsla för att detta uppfattas som ett utpekande av skulle kunna tolkas överhetsinställning och sortering det även som en vilka uppgifter är lämpliga att presenteras. av som Uppräkningen skall inte omedelbart tolkas om dessa av namn som rörelser skulle skadligare än andra. En organisation med många vara medlemmar löper givetvis större risk att finnas med i statistiken över

psykiska skador, organisation med ett fåtal medlemmar. En annan än en förklaring kan lokal, dvs. att den rörelsen har många medlemmar vara just på den ort där tillfrågad psykiatrisk klinik finns. enda rörelse vid i utredning har till Att inte nämna en namn en som huvuduppgift föreslå hjälp till människor på olika sätt råkat illa att som kontakter med religiösa rörelser, framstår som en absurd ut genom nya förutsättning. "Ett samhälle får de sekter det förtjänar" många religionsmenar forskare. Påståendet är ett uttryck för det samspel som finns mellan det existerande samhället och dess religiösa rörelser. När samhället för-

ändras över tid sker också förändring i dess olika organisationer. en Flera religionsforskare hävdar att rörelserna inte genomgår förom en ändring i någorlunda takt med samhället i övrigt och följer den

nationella lagstiftningen, så överlever de inte. Ett alternativ kan vara att

rörelsen sluter sig helt och går under jorden. Sverige även i religiös bemärkelse ett mångkulturellt är numera samhälle. Men vår religionsfrihet har hittills inte inneburit att alla trosuppfattningar i praktiken tillskrivits lika värde. Om det är samhällets

strävan att vi även skall ha religionsjämlikhet så är det svårt att se hur detta kan bli möjligt utan en tydligare definition av religionsbegreppet.

Många de religiösa rörelser finns i dag kommer även att finnas i av som framtiden. Andra kommer att försvinna och tillkommer. En del rönya relser vinner sympatier och förståelse. Andra kommer många av oss att

känna sig främmande för och personligen tar vi kanske helt avstånd från dem. Oavsett vår personliga inställning kommer dessa rörelser att

verka i vårt samhälle och det är därför oerhört viktigt att samhället befrämjar dialog i stället för polarisering och därmed risk för stigen en

matisering av det som tycks främmande och märkligt. Den forskoss ning som finns, här hemma och utomlands, visar att rörelse om en uppfattar det omgivande samhället som fientligt kan det leda till att rörelsen isolerar sig från omvärlden. En isolering från samhället riskfaktor. är en En viktig väg att förhindra en oönskad utveckling är ökad kunskap om olika religiösa rörelser. Det är också viktigt med ökad kunskap en om vad religionsfriheten innebär och vad den inte innebär. Skolan måste ge alla ungdomar kunskaper vad skiljer ett demokratiskt om som handlingssätt ifrån ett odemokratiskt. Kunskaper hos och var en av oss om demokrati är den bästa garantin för att ingen mot sin vilja skall hamna i auktoritär odemokratisk rörelse. En i sammanhanget genant en omständighet är att vidskepelsen fortfarande frodas i vårt land. Samhällets måste att sina medborgare tillräcklig kunansvar vara ge skap och upplysning så att vi alla skall kunna göra så självständiga val som möjligt och förskonas från vidskepelsens förtryck. En förutsättning för olika religiösa rörelser att verka fritt är ett demokratiskt samhällsskick där religionsfriheten, yttrandefriheten, informationsfriheten, föreningsfriheten och mötesfriheten är garanterade och tryggade. Mot den bakgrunden är det viktigt att fortlöpande diskutera samhällets förhållningssätt till rörelser har mål att inskränka som som våra demokratiska friheter. En fråga är om/hur samhället kan agera utan att samhället självt tillgriper odemokratiska metoder. Utredningen har i sitt arbete betonat barnens situation. Med barnperspektivet som utgångspunkt har vi därför ägnat ett särskilt kapitel till de fristående skolorna och den s.k. hemundervisningen då skolan är en mycket viktig tid i och del barnens liv. Sakuppgiftema i detta avsnitt av härrör från Skolverket. Vi har också försökt belysa barnens liv och villkor i de religiösa rörelserna. En samlad erfarenhet detta nya av arbete är att samhället inte får glömma bort ansvaret för barn inte som syns i samhället. Kommunernas socialtjänst har för alla samma ansvar barn vårdnadshavare bryter mot vad socialtjänstlagen och föräldraom balken barns vård och välbefinnande. Det socialtjänstens anger om är ansvar att ingripa även om barnet och vårdnadshavama lever i relien giös rörelse. Kommunerna har även för de barn ansvar som får sin ut-

bildning i s.k. hemundervisning.

Hittills finns ingen samlad kunskap religiösa rörelser, medom nya lemmamas livsbetingelser och eventuella konsekvenser för samhället. I utredningen har vi inhämtat uppgifter och kunskaper intervjuer genom och kontakter här hemma och utomlands. Vi har talat med forskare, tidigare rörelsemedlemmar, anhöriga till rörelsemedlemmar, företrädare för olika religiösa rörelser, nuvarande medlemmar, organisationer som företräder tidigare medlemmar och andra organisationer som har kommit i kontakt med problem kring medlemskap i religiösa rörelser.

Vidare har vi talat med myndighetsföreträdare och vårdpersonal som har erfarenhet området. Utredningen har också inhämtat erfarenheter

av från flera olika länder.

Utredningen har genomfört tre hearingar och har deltagit i konferen-

anordnats Finyar, INFORM i England och AFF i USA. ser som av

Undersökning och rapport kring lcrisstöd har journalisten Margareta Creutzer och konsulten Ingemar Oderstedt svarat för. Owe Wikström professor i religionspsykologi och psykoterapeut, har skrivit bakgrundsteckningen till religiösa rörelser kap. 2. Margareta Skog

nya vid Svenska kyrkans forslcningsavdelning har sammanställt förteck-

kyrkor, samfund och rörelser kap. 2.6. Avsnittet om reliningen över gionsfriheten och dess gränser ett juridiskt perspektiv kap. 7, är för-

fattat jur. dr. Peter Nobel och avsnittet barn som växer upp i

av om nyandliga rörelser kap. 5 psykoterapeuten Inga Gustafsson.

av

Härmed överlämnas betänkandet I God Tro samhället och nyand-

ligheten. Mitt utredningsuppdrag är därmed slutfört.

Stockholm i september 1998

Margo Ingvardsson

/Sonja Wallbom

Lars Grip

SOU 1998:1 13 Sammanfattning 17

Sammanfattning

Utredningens överväganden och förslag

Utredningen har haft ett av sina uppdrag att bedöma i vad mån

som människor lämnar nyandliga rörelser har behov samhällets stöd.

som av För att sådan bedömning skall möjlig har en stor del av utred-

en vara ningsarbetet kommit att bestå i att försöka förstå fenomenet som helhet; i vad mån berörs samhället i övrigt de nya religiösa rörelsemas akti-

av vitet, vilken omfattning har de nya trosföreställningama, vilka eventuella problem skapar de och för vilka

Erfarenheter från vårdgivare, organisationer, enskilda, forskare och företrädare för olika religiösa rörelser har tillfört utredningen kunskap. Internationella kontakter har varit betydelsefulla som jämförelseobjekt.

Eftersom området är starkt polariserat har det varit svårt att balan-

de uppgifter kommit till utredningen och försöka förstå parsera som ternas starka känslor, för att därigenom kunna sätta in dem i ett perspektiv där olika intressen kan sammanj ämkas.

1 1

Uppdraget

. Utredningens uppdrag, det uttrycks i direktiven, var att undersöka i

som vad mån människor hamnar i psykiska kristillstånd i samband med utträde ur nyandliga rörelser samt vilken hjälp de i sådana fall behöver.

Vidare skulle särskild uppmärksamhet ägnas åt barnens situation i rörelserna, forskningsläget skulle inventeras liksom internationella erfarenheter i ett antal angivna länder. Slutligen skulle frågor omprevention beaktas.

1.2 Några

utgångspunkter

I ett demokratiskt samhällsskick där religionsfriheten, yttrandefriheten, infonnationsfriheten, föreningsfriheten och mötesfriheten är garanterade och tryggade är det inte samhällets uppgift att ifrågasätta och värdera olika trosformer. Det är däremot viktigt att fortlöpande diskutera

IÃS/lSammanfattning SOU 1998:1 13

samhällets förhållningssätt till rörelser har mål inom den som som att egna rörelsen inskränka de demokratiska frihetema. En fråga är på vilket sätt samhället kan utan att samhället självt tillgriper odemoagera kratiska metoder.

Det finns internationella erfarenheter brottslighet skett i av grov som namn av en nyandlig rörelse, t.ex. giftspridning i Tokyos tunnelbana. Massjälvmord, som förekommit i flera länder, har i några fall inte skett i Egenom att enskilda människor fattat beslut att ta sina liv om egna utan l genom att någon annan bragt dem livet. I Sverige har inget jämförom ligt skett. Givetvis spelar dessa erfarenheter roll, för allmänheten, politiker och media, och finns med mörk botten som en och ett orosmoment, när frågor om nyandliga rörelser diskuteras. Historiskt har många religiösa rörelser kommit i konflikt med nya majoritetssamhället. Vad som vid given tidpunkt kan förefalla udda en och avvikande, kan i ett skede accepterat och okontroversenare vara siellt. Samspelet mellan samhället och rörelsen över tid förefaller att slipa av kanterna från båda håll och dialog med ömsesidig respekt en kan etableras. Grupper som inte följer denna utveckling, utan fortsätter

ett isolerat liv, överlever knappast någon längre tid. Å sidan kan därför ena man mena att rörelser borde lämnas därhän med sin interna utveckling mot etablering eller nedläggning. Å andra sidan går det inte att bortse ifrån att det under gång kan finnas resans företeelser som är oacceptabla samhällets synpunkt. Vuxna männiur skor har all rätt att tro vad de vill och uttrycka sin tro på det sätt de önsy kar. Detta dock under förutsättning att det inte sker på andras bekostnad

eller tar sig sådana former att den enskildes fri- och rättigheter kränks. p i Det är inte acceptabelt människor utsätts för påtryckningar och om manipulationer går över gränsen för den viljan. som egna Utredningen har inte haft som sin uppgift att kartlägga eller peka ut enskilda rörelser eller Däremot har vissa företeelser personer. och metoder inom olika rörelser varit angelägna att belysa för förstå att uppkomsten av krisreaktioner eller andra problem människor som kan få i samband med medlemskap i rörelser och samfund.

Sammanfattning 19

1.3 Ett internationellt

perspektiv

I flera europeiska länder har statliga utredningar om nyandliga rörelser presenterats under de senaste åren. Deras huvudsakliga innehåll presenteras i kap. Den svenska utredningens huvudsakliga slutsatser av ett flertal besök hos organisationer i andra länder, som verkar inom området religiösa rörelser, är att inte bidra till ökade motsättningar

nya mellan rörelserna och samhället i övrigt. Tvärtom, bör samhället medverka till dialog kommer till stånd mellan alla berörda parter

att en inom området. Dialogen behövs flera skäl: Polariteten i diskussionen

av är stor; antingen för eller emot. Olika läger i debatten

anses man vara misstänkliggör varandra. Vidare har en del länder, något tillspetsat, förklarat krig mot de religiösa rörelserna, något som snarast leder

nya till ökad isolering och därmed risk för en destruktiv utveckling.

en

Olika länder har agerat på olika sätt. I Frankrike och Belgien har statliga utredningar gjort tydlig markering gentemot de nya religiösa

en rörelserna, aktiviteter utgöra potentiell fara mot såväl

vars anses en staten individen. Även Genéves kanton i Schweiz har gjort ut-

som en redning kring fenomenet som starkt påminner om de belgiska och franska utredningarna. De förhållningssätt som dessa tre utredningar förespråkar kan karakteriseras som "hårda tag" mot de nya religiösa rörelserna. Något av ett motsatt förhållningssätt förespråkas i Italien och Danmark och i någon mån England, där man inte ser någon större fara varken för individen eller för samhället i den nya flora av trosuppfattningar som brett ut sig. Några statliga utredningar har inte aktualiserats i dessa länder. Däremot har tyska förbundsdagen nyligen lagt fram

omfattande utredning om såväl rörelserna som de s.k. psyk-grupen pema, som återfinns inom New Age-vågen och som arbetar med terapeutiska tekniker av olika slag. I Tyskland förespråkas en varsam vaksamhet gentemot rörelserna och flera olika förslag till skärpningar av lagar läggs fram, inte minst på det konsumenträttsliga området, där man vill skydda individer från dem man anser vara mindre nogräknade kvasipsykologer och naturläkare. Scientologirörelsen anses inte vara någon religion i Tyskland där man nu tillämpar en särskild observation av just scientologernas organisation. I USA har det liberala religionsklimatet givit upphov till en mängd rörelser, vars verksamheter myndigheterna inte vill lägga sig Den s.k. antikultrörelsen i USA har utvecklat en forskningsinriktad profil, till skillnad från kollegorna i Europa. Deras röst i diskussionen är dock relativt svag, till skillnad från motsvarigheten i Frankrike. Här har staten i stort sett gjort gemensam sak med antikultröelsen, bl.a. genom inrättandet av ett fast utskott med uppgift att vaka över sektema den vedertagna termen i Frankrike. I

- Österrike har staten givit ut ett informationsmaterial, där för

man varnar

just sekter ett begrepp även används där. Europaparlamentet har - som vid flera tillfällen tagit de religiösa rörelserna. I resolution upp nya en från februari 1996 avfärdas tanken på att göra lisa över alla s.k. en sekter, samtidigt att de nuvarande lagarna inte tillämpas som man anser tillräckligt för att bekämpa brott begås inom religiösa rörelser. som nya Några lagar behövs inte, utan prioriterar skyddet nya menar man, man av individen och individen konsument på den andliga marknaden. som Den svenska utredningens strategi att skapa dialog för ömsesidig förståelse får inte betyda att samhället visar tlathet, med hänvisning till att tveksamma eller olagliga handlingar begåtts i religionsfrihetens namn. Den enda rimliga samhälleliga utgångspunkten för ett agerande, som varken kränker religionsfriheten eller skyddet för individen, är kunskap om de verkliga förhållandena, de verkliga proportionerna om och om de involverade föreställningsvärldama. Våra slutsatser bl.a. av de internationella erfarenheterna, leder fram till det innehåll skissom seras för KULT, Kunskapscentrum för livsåskådnings- och trosfrågor se kap. 1.5.

1 F

orskningsläget

Det råder brist på sammanhållen forskning och kunskap inom området nyandliga rörelser. Vid utredningens hearingar och vid de konferenser som utredningen närvarit vid, är ett ständigt återkommande just tema bristen på systematisk kunskap, inte minst när det gäller barnens situation. Religionsforskama själva understryker detta besvärande faktum. Forskningen karaktäriseras knapphändig och splittrad. Uttrycket som "spridda skurar" har använts för att beskriva situationen både det när gäller volym och teoretiskt innehåll. Någon systematisk

granskning av

området förekommer inte. Det är bara enskilda studier, ofta detaljgranskningar, som då och då presenteras. Ett övergripande forskningsmässigt grepp efterlyses från flera håll. Eftersom den allmänna debatten religioner och

om trosuppfattningar

ofta grundar sig på felaktigheter, föreställningar och rykten, framträder behovet kritisk akademisk forskning desto av en som större. Nya religiösa rörelser och det omgivande samhället på varandra reagerar på olika sätt utifrån den information finns. En saklig som kunskap grundad på kritisk forskning skulle göra situationen lättare handskas att med för alla inbegripna. Såväl religionsfriheten samhällets som ansvar att hjälpa människor och att stävja avarter inom religionens område, skulle gagnas av satsning på en utökad forskning. Utredningen föreslår en sådan satsning med särskild betoning på barnens situation inom nyandliga rörelser.

Forskningsmedlen bör för-

SOU 1998:1 13 Sammanfattning 21

läggas till det föreslagna Kunskapscentret för livsåskådnings- och tros-

fråg0r.Se kap. 1.5

l Stödbehov

Utredningen har genomfört två större undersökningar. Den ena inom offentlig sektor landsting och socialtjänst- och den andra inom orga- nisationer och kyrkor, för att kartlägga i vad mån och vilka anledav ningar människor söker sig till dessa för att få stöd i samband med utträde nyandlig rörelse. Avsikten har varit att få en uppfattning om ur en problemets storlek, vilka behov den söker hjälp har samt vad olika som personalkategorier har uppfattat önskvärda kunskaper för att som kunna bistå enskilda personer i den uppkomna krisen. En tredje undersökning har inventerat befintliga krismottagningar i landet med avsikt att utröna kompetens finns för att hjälpa utträdare om från nyandliga rörelser och, så inte är fallet, undersöka vilken kunom skap saknas samt få synpunkter på metod- och organisationsfrågor som för att bygga ett krisstöd för denna kategori. upp Den stora majoriteten medlemmar inom de nyandliga rörelserna av har positiva erfarenheter sitt medlemskap. De har anslutit sig till en av idé eller lära behov. För de flesta är medsom svarar emot personens lemskapet begränsat i tid. Efter två år har merparten lämnat rörelsen. Detta sker i allmänhet helt odramatiskt, och utträdama anser sig ha berikats erfarenhet som i huvudsak godo. av en är av Att siffra för att bedöma antalet berörda personer i nya reliange en giösa rörelser är vanskligt. Utifrån den sammanställning utredningen har gjort, som inkluderar alla religiösa samfund i Sverige kan, om gränför "nyandlig rörelse" dras vid dem etablerat sig i Sverige unsen som der de senaste decennierna, antalet medlemmar i hela landet uppskattas till mellan 50-60 000. I denna skattning ingår inte gränsande grupperingar inom New Age-rörelsen, s.k. psyk-grupper och kommersiella företag tillämpar metoder och organisationsforrner som påminner som om dem som finns inom vissa nyandliga rörelser. Om dessa senare grupperingar inkluderades skulle siffran bli flera gånger större. Uppemot 100 människor söker årligen hjälp för problem som uppkommit i samband med medlemskap och utträde ur ennyandlig rörelse. Det finns anledning att tro att fler skulle söka hjälp, om kunskapen om de speciella problemen i detta sammanhang var kända av vårdgivare och organisationer, bl.a. skulle lättare kunna upptäcka att det man bakom "oro" eller "sömnlöshet" kan dölja sig problem som emanerar ur ett medlemskap i en nyandlig rörelse. En oförståelse för bakomliggande orsaker och för problemets natur avhåller troligen människor från att

formulera problemets uppkomst. Människor avstår från att söka hjälp också av andra skäl. För många har skamkänslorna över att "lurad" vara en återhållande effekt, for andra kan oviljan att sig till känna ha ge andra orsaker. Mörkertalen i sammanhanget kan antas vara stora, och många fler skulle förmodligen behöva någon form stödåtgärd när de av lämnar en nyandlig rörelse. Ibland är anhöriga till finns eller har lämnat nyandpersoner som liga rörelser de som mest behöver hjälp. De behöver hjälp att förstå och acceptera att en nära släkting eller vän har valt ett annat sätt att leva och kanske finna ett annat förhållningssätt till den vrede eller besvikelse som kan uppstå. Det kan vara viktigt att hela familjer får stöd när en person lämnar en rörelse for att nätverket skall kunna bistå i processen. Ibland är det hela familjer som behöver hjälp under utträdarfasen. Problemen är inte enbart psykiatriska, utan också andliga, sociala, medicinska, ekonomiska och juridiska. För vissa kan socialiseen ny ringsprocess krävas, t.ex. om de helt levt inom rörelsen och inte haft yrkesverksamhet utanför den. Relativt få fall årligen kan vara nog så resurskrävande, eftersom det ibland rör sig stödbehov för hela familjer och omfattar hela om livssituationen. Utredningen föreslår inte att specialresurser för rehabilitering utav trädare inrättas. Därtill är antalet fall för få och problembilden allt för mångfacetterad: Varje kan förväntas behöva hjälp från flera person olika vårdgivare eller stödpersoner. Det finns ett omfattande kunskapsbehov inom många personalkategorier inom bl.a. psykiatrin, socialtjänsten och Skolhälsovården för att regionalt kunna bistå människor som söker hjälp.

Utredningen föreslår att kompetenshöjningen inom området skall åligga det föreslagna Kunskapscentret för Livsåskådnings- och Trosfrågor.

1.6 för

Kunskapscentrum Livsåskådningsoch Trosfrågor

På många ställen i landet finns välutvecklade specialiserade krismottagningar. Enligt utredningens bedömningar finns det, nämnts, som inget underlag för utvecklandet särskilt krisstödsenhet för männiav en skor som lämnar nyandlig rörelser. Däremot finns det ett stort behov av kunskap om andliga frågor och fenomenets komplexitet, för dem om som möter människor i kris i samband med medlemskap i nyandlig en

SOU 1998:1 13 Sammanfattning 23

rörelse. Det handlar social tillhörighet, trosföreställningar,

om om om auktoritet, underordning och mycket annat.

Den allmänna debatten de religiösa rörelserna domineras

om nya av missuppfattningar, överdrifter, och ibland desinformation från

av ren olika parter. Kontakter med forskare, vårdarbetare, medlemmar och andra visar entydigt på behovet av en ökad dialog mellan samhället och de nya religiösa rörelserna och på behovet seriös kunskap det

av en om nya religiösa landskapet.

Behovet av en ökad kunskap bland människor som möter avhoppare och andra med problem är förknippade med att slutat eller

som man blivit utesluten, eller för den delen anhörigs medlemskap i nyandlig

en rörelse, är inte bara av psykologisk natur. För att kunna handskas med dessa mänskliga kriser, räcker det inte med ett individuellt perspektiv. Här krävs också social, juridisk och teologisk kunskap.

Därför föreslår utredningen inrättandet stiftelse med

av en arbetsnamnet KULT Kunskapcentrum för Livsåskådnings-

- och Tros-

frågor.

Förutom att fungera som ett kunskapscentrum blir denna

en av stiftelses huvuduppgifter att bygga broar mellan rörelser och samhället, mellan minoriteterna och majoriteten. Stiftelsens mål blir att skapa dialog, minska polarisering, öka kunskap och förebygga kriser, såväl på individ- som på samhällsnivå. Vidare föreslås stiftelsen initiera och stimulera forskning genom förvaltandet särskilda medel för detta.

av

Dialogskapandet motiveras av det välgrundade antagandet att rörelser som blivit farliga för medlemmarnas liv och hälsa eller för samhället i övrigt, har utvecklats i isolering sedan samhället

dem ryggen. En del rörelser inte har kontakt med samhället i övrigt kan ut-

som veckla destruktiva drag. Alltså är dialogen ett viktigt medel för att undvika en destruktiv utveckling. Religionsfriheten kan vidare bara

gagnas av att den samlade kunskapen i samhället religiösa rörelser ökar.

om Att informera allmänheten, att ordna konferenser blir några inslag i stiftelsens verksamhet, liksom att utbilda personal i sitt arbete kan

som tänkas möta människor hamnat i kris i samband med medlemskap i

som en rörelse. Vidare kan stiftelsen organisera medlingar i konfliktsituationer mellan individer och rörelser. I det nätverk stiftelsen föreslås

som bygga upp, skall alla intressen inom området representerade, t.ex.

vara rörelserna själva, de kritiska frivilligorganisationerna, forskare, Rädda Barnen och andra frivilligorganisationer mil. I nätverket bör även internationella kontakter ingå.

Brist på verklig kunskap och brist på forskning, inte minst inom

området barn och nyandliga rörelser, har artikulerats i nästan varje möte mellan utredningen och involverade eller organisationer. Mot

personer bakgrund den ystra ryktesspridningen och dåligt grundade före-

av av

24 Sammanfattning SOU 1998: 1 13

ställningar förhållandena i rörelserna, sprids i medier och om som andra sammanhang, föreslår utredningen att stiftelsen med arbetsnamnet KULT, skall initiera och följa forskning inom området samt att stiftelsen erhåller medel, avsedda för forskningsprojekt inom området nya religiösa rörelser i vid bemärkelse.

1.7 Ansvar för barn och

unga

Särskild vikt har lagts vid att försöka beskriva barnens situation i mer eller mindre slutna rörelser. Ett hinder i denna del är att det saknas kunskap och forskning på området. Detta gäller såväl kvalitativt kvansom titativt, nationellt som internationellt. Mot den bakgrunden föreslår utredningen såväl kort- långsiksom tiga forskningsinsatser om barns situation i slutna samfund. Föräldrars rätt att uppfostra sina barn i enlighet med sin tro och övertygelse är oomtvistlig. Denna rätt måste dock balanseras mot vetskapen om att det finns barn som far illa inyandliga rörelser. Utredningen har både genom undersökningar och litteratur fått egna genom kunskap om förekomsten av såväl psykiska fysiska övergrepp mot som barn i ett antal fall. Utredningen menar att det är angeläget att barn lever i slutna som grupper skall ha form stöd, skydd och rättigheter andra samma av som bam. Samtidigt är det viktigt att barn växer i rörelserna inte som upp stigmatiseras. Omvärlden måste betrakta deras tillhörighet i olika samfund med respekt och kunskap. Paralleller kan dras till andra minoritetsgrupper, där ett integrationsperspektiv kan tillämpas också på dessa bam. Detta skulle kunna innebära att barn växer inom olika som upp samfund inte skulle försättas i konfliktsituationer mellan i normerna hemmet och dem i omvärlden Bristen på kunskap och erfarenhet att möta barn från dessa rörelav ser ställer många personalkategorier inför svårbemästrade situationer. Utredningen föreslår därför utarbetande råd och anvisningar till av olika personalkategorier inom skola, barnomsorg, socialtjänst och sjukvård. Av anledning bör kursplaner för lärar- förskollärarsamma och socionomutbildningar inkludera frågor religiösa minoriteter, om liksom fortbildningar om kulturmöten anordnas kommunerna. som av Utöver detta menar utredningen att det bör ligga inom socialtjänstens ansvar och intresse att skaffa kunskaper de rörelser om som ex. förespråkar barnaga eller andra aktiviteter strider de lagar som mot och regler som finns inom socialtjänstens intresseområde. Samhällets ansvar för alla barn i Sverige flera lagområden. styrs av En förutsättning för att kunna tillämpa dessa lagar samhället står är att i

kontakt med alla bam. För vissa barn växer inom nyandliga som upp rörelser saknas denna kontakt. Det kan bero på att de inte finns inom den offentliga skolan, utan går i fristående, rörelsedrivna skolor eller får undervisning i vad som kallas skolpliktens fullgörande på annat sätt,

s.k. hemundervisning.

Konfessionella fristående skolor, dvs. skolor grundar sig på som en religiös uppfattning, utgör relativt stor andel alla fristående en av skolor, nämligen 60 st 298 verksamma fristående skolor. De flesta

av

av dessa har en kristet protestantisk inriktning. Inspektioner visar att undervisningen här är saklig och allsidig. De demokratiska värderingarna upprätthålls. De fristående skolorna regleras enligt särskild lagstiftning med tillhörande regelverk. Utredningen har funnit att det finns brister i dessa system som Skolverket borde få i uppgift att över. Det gäller t.ex. reglerna för se fristående skolors förvaltning och beslutsfattande inom skolorna. Det gäller även krav på kompetens för den anställs rektor för som som en fristående skola, för att skolan skall nå till de gäller upp normer som för den ojfentliga skolan liksom prövningsmöjlighet för Skolverket en för att undersöka jj/siska eller juridiska lämplighet driva personers att en fristående skola. Vidare föreslås översyn tillämpningen vad gäller kommuners en av insyn och Skolverkets tillsyn de fristående skolorna. av Ansvaret för och tillsynen över Skolhälsovården övergick nyligen till Socialstyrelsen. Det är angeläget att de fristående skolornas Skolhälsovård ses över så att de är i nivå med andra skolor, både vad gäller regelsystem kvalitet. som Utredningen har kunnat konstatera att det finns brister i kommuner-

nas handläggning, beslutsfattande och tillsyn skolpliktens fullgö-

av rande på annat sätt, s.k. hemundervisning. Tillämpningen skollagen av för medgivande varierar starkt mellan olika kommuner.

Utredningen föreslår därför att kommunerna på lämpligt

sätt ges

tillräcklig kunskap regler och villkor för s.k. hemundervisning.

om Vidare föreslås att socialnämnd skall yttrande i sådana ärenden avge samt att kommunen förordnar kontaktperson till den skolpliktige och en den eller dem som bedriver undervisningen. Bakgrunden till dessa förslag är att kommunen har ett ansvar som sträcker sig utöver mätbara kunskapsmått. Kommunen skall för svara att elevens sociala situation överensstämmer med skollagens övriga

målfonnuleringar.

26 Bhmmanfattning SOU 1998:1 13

l Lagstiftningsfrågor

Det finns företeelser inom vissa nyandliga rörelser som gränsar till, eller överskrider, vad svensk lag stadgar, t.ex. vad gäller bamaga, ocker, kvacksalveri och skattelagstiftning.

Nuvarande lagstiftning har ett flertal instrument som kan användas mot sådana handlingar. Problem med tillämpningen uppstår när handlingar inte kommer till myndigheternas kännedom, men drabbar enskilda inom slutna grupper. Det finns också exempel på att anställda inom offentliga myndigheter avstått eller tvekat att ingripa, eftersom handlingen skett inom ett religiöst samfund. Mot den bakgrunden är det angeläget att poängtera att svensk lag gäller, oavsett religionstillhörighet.

Det är naturligtvis tillåtet att tro på vad som helst och att utöva denna tro ritualer olika slag. Det är också tillåtet att från-

genom av hända sig sina demokratiska fri- och rättigheter, liksom att ha en vision

ett samhälle utan demokratiska institutioner. Religionsfriheten har av dock sina gränser. Man får inte kränka andras demokratiska fri- och rättigheter i religionens och får inte bryta mot lagarna med

namn man hänvisning till vad en religion påbjuder.

Utredningens juridiska avsnitt se kap. 7 beskriver internationella deklarationer och konventioner när det gäller bl.a. fri- och rättigheter. Den svenska grundlagen tas också upp och i kapitlet gås ett antal relevanta rättsliga områden igenom: bedrägeri, skola, testamente, sociallagstiftning, familjerätt, för att nämna några. Lagskyddet för den enskilde är relativt väl utvecklat, lagarna tillämpas inte, eftersom

men händelser inom området sällan lagförs. Utredningens slutsats är att individens skyddsbehov är relativt väl tillgodosett i de flesta fall. Dock y lagstiftningen otillräckligt skydd när det gäller det i ger ett som utredningen kallas "otillbörlig påverkan", eller manipulation. Ett införande begreppet "otillbörlig påverkan" i lagstiftningen skulle

av gagna såväl seriösa religionsutövare som den personliga integriteten. r Om en person mot sin vilja påverkas att ta avstånd från sin tro tidigare i användes begreppet "avprogrammering", kan detta enligt den föreslagna lagen anses som otillbörlig påverkan, på samma sätt som manipulationer av en individ i en religiös rörelse kan betraktas som en otillbörlig påverkan.

Därför föreslår utredningen en ny straffbestämmelse i BrB, vilken straffbelägger otillbörlig påverkan. Detta bör utredas i särskild 0rdning.

Sammanfattning 27

1.9 Konsekvenser

av utredningsarbetet

Enligt direktiven skall denna, liksom andra statliga utredningar, göra en bedömning av vilka konsekvenser utredningens förslag kan få för några angivna områden. I det följande presenteras några tänkbara effekter av

utredningens förslag.

Regionalpolitiska aspekter

Förekomsten av nya religiösa rörelser är spridd över landet. Vissa storstadsområden och ett antal kommuner förefaller ha högre andel att rörelser än andra. Orsakerna till detta står bl.a. finna i religionsatt att utövning av tradition har olika stark ställning i vissa städer och landsdelar. Det nationella Kunskapscentrum för livsåskådnings- och trosfrågor, som föreslås utredningen, skall ha sina arbetsuppgifter av som en av att sprida kunskap till vården, myndigheter, politiker, media och skolan. Utbildningsinsatsema skall spridas till yrkesverksamma och andra intresserade över hela landet. Vården bör kunna ges vid redan befintliga enheter så att den behöver psykiatrisk vård skall kunna få det i som sin egen region.

1 .9.2 J

ämställdhetsfrågor

När det gäller de jämställdhetspolitiska konsekvenserna är det svårt att påvisa att något kön skulle eller missgynnas gynnas av utredningens förslag. Det finns inte någon statistik visar

som könsfördelningen hos

dem får psykiska eller andra problem efter sitt

som medlemskap.

1.9.3 och

Brottslighet brottsförebyggande arbete

De resonemang förts under tidigare rubriker som visar att det finns handlingar som ibland gränsar och ibland överskrider svensk lagstiftning inom vissa de nyandliga rörelserna. En ökad av öppenhet mot samhället och dialog utanför slutna värld en gruppemas är den metod

som bäst förebygger brottslighet.

Under förutsättning att olika personalkategorier få en ökad kunskap om och ökad beredskap inför problem kan finnas som inom grupperna, kan vaksamheten öka mot icke önskvärda

handlingar.

28 Sammanfattning SOU 1998: 1 13

Det föreslagna Kunskapscentrum för livsåskådnings- och trosfrågor har sin uppgift att verka för dialog och att utbilda olika perso-

som nalkategorier. Detta skulle motverka brottsliga handlingar och gynna det brottsförebyggande arbetet.

1.9.4 av utredningens förslag Finansiering

Utredningens förslag instiftandet ett Kunskapscentrum för livs-

om av åskådnings- och trosfrågor, medför beräknad kostnad om 5 Mkr per

en år. Frågan finansiering kostnaden har diskuterats i utredningen.

om av Två möjligheter har då berörts. Den ena innebär en omfördelning av delar det verksamhetsbidrag till samfund som årligen utgår från

av Kulturdepartementet se kap. 2.7. Den andra möjligheten som diskuterats i utredningen är inrättandet särskild avgift i samband med

av en registrering trossamfund. Enligt detta förslag bidrar samtliga

av senare samfund önskar registrera sig enligt den nya lagen, till att öka all-

som mänhetens kunskap religioner och att förbättra samhällets möj-

om nya ligheter att hjälpa dem som är i behov av stöd i samband med religionsutövning.

SOU 1998: l 13 Nya religiösa rörelser- bakgrundsteckning 29 en

2 rörelser

Nya religiösa - en

bakgrundsteckning

Samtiden kännetecknas mångfald. Nya religiösa rörelser i det av är perspektivet något som sammanfaller med andra företeelser. För vissa

ger mångfalden en möjlighet att söka alternativ stämmer med den som egna personligheten. För andra skapar mångfalden förvirring och man önskar tillhörighet i ett sammanhang där valmöjligheterna begränsas

eller utesluts. Det är auktoritära strukturer och tydliga på genom svar livsfrågor och moral, ideologisk fasthet, klar identitet, och engagemang social gemenskap som vissa nyandliga blir ett alternativ för grupper personer som uppfattar omvärlden allt för svårgripbar. Grupperna som är små. De flesta som är engagerade i dessa rörelser är med under en kort period, oftast i ungdomen. Många fungerar psykiskt sett väl i dessa

rörelser det finns kräver särskild uppmärksamhet men en grupp som och insatser, anhöriga upplever sig förlorat sina närmaste liksom som de som varit inblandade och efteråt upplever problem med som identitet. De symtom då uppträder är särskilt viktiga som att se i sitt religiöst/sociala sammanhang och inte blott i psykiatrins tenninologi.

l

Sammanfattning

I denna översikt inledningsvis samhällsorienterad bakgrund till ges en den religiösa förändringen i Sverige, därefter ska vi kort beskriva några

drag i nya religiösa rörelser, deras innehåll, föreställningar och struktur.

Vi berör frågan vilka sociala och psykologiska problem om som kan finnas i anslutning till dem. Avslutningsvis kommer några synpunkter på frågan om relationen mellan psykiska störningar och religiös ny rörelse. Sist betonar vi behovet saklig forskning och information. av Men redan här vill vi framhålla att fenomenet "sekter" är mycket mångsidigt. Det korta utrymmet leder till ett framställningssätt inte som kan vara så nyanserat utan försöker visa några snarare övergripande aspekter.

I detta kapitel finns också mycket kort kommentar den

en kring

splittrade forskningssituationen inom området i Sverige. En genomgång

30 Nya religiösa rörelser bakgrundsteckning SOU 1998: l 13

- en

antalet medlemmar i alla religiösa rörelser presenteras också i detta av kapitel avslutas med genomgång itablåform över hur statsbi-

som en draget till samfund fördelades under 1997.

2.2 Från till hotande

trygg entydighet mångfald

En poäng i det följande är att dragningen in mot totalitära eller auktoritära andliga rörelser kan protest mot alltför förvirrad

ses som en en samtid. Medan somliga uppfattar mångfalden snarare som stimulerande och utmanande, protest mot alltför utslätad eller konventionell

en en enhetlighet söker sig andra mot livstollcningar som kan sägas vara starkt hierarkiska, bygger på underkastelse under karismatisk och

en kraftull ledare, sig hän entydig livstolkning och detaljregle-

ger en rade moralregler ett slags flykt från den förvirrade samtiden.

-

Det 1900-talet har inneburit stora omvälvningar på den sam-

sena hälleliga De politiska och religiösa institutioner i århund-

scenen. som raden burit ideal och normer har nu svårigheter att

upp gemensamma göra sig gällande. Allt fler tycks ignorera gamla idébärande organisationer, sig de är politiska eller religiösa. Men även unga rörelser

vare

Lutherhjälpen, Röda Korset och Amnesty International har prosom blem med nyrekrytering. Samma misstro mot organiserat engagemang gäller nykterhets- och frikyrkorörelsema. Individualismen och privatiseringen har blivit påtagliga.

Om medborgarna tidigare hade relativt få och stabila ideologiska och religiösa lojaliteter måste både politiker och kyrkliga funktionärer nu i stället oftare försöka att erövra lojaliteter. Trolösheten mot partier och färdiga tycks öka. Allt fler vill bygga upp egna livshåll-

program ningar. De gamla gränserna mellan höger och vänster tycks suddas ut. Ur det idébuma rörelser "sänder", plockar individer ut vad de upp-

som fattar som rimligt för dem själva. Intressen för politik och samhälle liksom för livsåskådning/etik finns kvar. Den kollektiva solidariteten mot en idémässig kärna som i sin tur hålls samman i en organisation tycks däremot svikta.

För man över detta på det religiösa området kan man iaktta liknande tendenser; man kan se en successiv nedgång i organiserat religiöst engagemang. Den officiella och svenskt samhälle legitimerade and-

av ligheten den Svenska kyrkan, invandrarsamfund och frikyrkoma

- har problem. Färre tror på Gud i kristen mening. Ett mycket litet antal av den totala befolkningen går regelbundet i den kristna gudstjänsten. Däremot tycks en privatiserad och upplevelseorienterad andlighet öka,

Nya religiösa rörelser-

en bakgrundsteckning 31

oftast kopplad till naturen och känslor. Man nyttjar kyrkomas tjänster,

men på sina villkor. egna När till synes fasta värden faller, traditioner upplöses och idéer längre har självklarhetens styrka, uppträder slags ideologiskt ett vacuum. Man kan kalla det en relativismens yrsel eller mångfaldens en svindel. Existentiella frågor tidigare fått sin tolkning via de stabila som kulturella former kyrkor och samfund tillhandahållit, flyter som nu mer fritt. Intresset för etik och existentiella frågor är därför påtagligt, liksom för andliga och filosofiska problem. Men sökandet förbehållslöst är mer och mer respektlöst gentemot klassisk religion.

Förklaringarna till denna förändring är flera. Låt antyda några. oss Man har talat ideologiers kollaps, att de "stora berättelsema" har om svårt att göra sig gällande. Det kan gälla såväl det moderna projektet liksom tankemodeller marxism, socialism, liberalism som etc. Detnarcissistiska samhället har blivit individ- och upplevelseorienterat vilket

gjort att den privata upplevelsens legitimitet värderingar och livsav hållningar tycks viktigare än den institutionella och dogmatiskt renläriga. Snabba sociala förändringar, teknikens framsteg, uppbrott från givna värden och strukturer känslor främlingskap och förlust. ger av Organisationstunga, intellektualiserande kyrkor och samfund upplevs inte som särskilt flexibla. De kan sällan erbjuda lekfull spontan, och respektlös hållning, där kan pröva sig fram institutionell konman utan troll eller krav på rätt lära. Postmodem filosofi har- i populär form givit legitimitet åt tanken att alla perspektiv har lika

stor förklarings-

kraft. Men sannolikt vi i individualismen frukterna ser även av en skola som betonat ett kritiskt förhållningssätt auktoritet och gentemot etablerade sanningar. Den autonoma, fria människan blir samtidigt proble-

matisk för rörelser bygger på giuppsolidaritet. som Denna glidning av den religiösa idévärlden från entydighet till mångfald, från klarhet till diffusitet, från institutioner till vaga och kringflytande privata system är provocerande tre håll: dels för det

samhälle som vant sig vid att religion är innehållsligt en avgränsad företeelse, dels för den kyrka tryggt har sig ha som trott andligheten på entreprenad, dels för de individer erfar sig slungade i friheten. som ut Ur detta perspektiv kan kyrkors kritik nyandlighet förstås, av föräldrars förtvivlan över att barnen är intresserade av New Age, men även att fundamentalistiska rörelser kan erbjuda skydd mot en förvirrad samtid. Två tendenser kan urskiljas reaktioner på mångfalden, den som ena tendensen: efter raka bud, dvs. ropen en dragning mot auktoritära rörelser där den starka ledaren, de tydliga reglerna och de enkla svaren ger trygghet. En stark gruppkänsla, med klar bild av fienden och profilerad

världsuppfattning utgör då ett skydd mot förvirringen. Det här vi

är ser en del men självfallet inte fundamentalistiska alla nya grupper och

32 Nya religiösa rörelser bakgrundsteckning

- en

utpräglat hierarkiskt religiösa rörelser. Den andra tendensen: en dragning inåt mot den inre världen, där individualiserad andlighet "jag

en är religiös på mitt eget sätt" slags upplevelsemättad tillit.

- ger en Också den erbjuder trygghet eller andlig stimulans i hotande relati-

en vistisk alltför stillastående och statisk värld.

eller en

Vi återkommer till den hotfulla moraliska och idémässiga mångfald

auktoritära rörelser kan uppfattas reaktion mot; men först som som en några rader religionens samhälleliga och individuella betydelse.

om

2.2.1 Religionens funktioner

Vilka psykologiska och sociala funktioner har religionen Detta är naturligtvis oerhört komplicerad fråga. Enkelt sett ger religionen en

en känsla sammanhang, livsmening och tillhörighet. Människan är

av av generellt meningssökande varelse och därför försöker hon även

sett en tillskriva helheten övergripande mening. Den religiösa människan

en

inte tillvaron i dess totalitet enbart följder slump, öde, tillser som av fälligheternas spel utan avtäcker i den skenbara mångfaldens värld ett slags mönster; "Gud vill", "Allah vill" eller "karrnalagen råder". Den religiösa kulturen erbjuder myter och riter som tolkar världen på ett meningsfullt sätt.

Att människa uppfattar tillvaron på detta sätt, dvs. kittar samman

en sinsemellan olika händelser till en större enhet och erfar att i denna enhet finns ett slags vilja och intention, beror på att man strukturerar sin upplevelse världen de glasögon den religiösa traditionen

av genom som tillhandahåller. Man lär sig alltså att tillskriva tillvaron ett andligt högre syfte Gud, andar etc. det meningssystem som ens religiösa

genom kultur tillhandahåller. Tänkandet och undran över livet struktureras via de mytiska förklaringar lever i den egna religiösa tolkningskollek-

som tivens värld.

Ett liknande sätt att förstå den religiösa upplevelsen utgår från att verkligheten särskilt den samhälleliga och religiösa är följd av

- - en språkliga konventioner inom sociala kontrakt. En grupp individer byg-

religiös verklighetsuppfattning genom att de har ett gemenger upp en samt språk för denna alternativa osynliga realitet. De olika kyrkorna, New Age grupperingar, kulter, sekter och samfunden utgör var för sig sådana tolkningskulturer. I dem stärker de enskilda medlemmarna en

verklighetsuppfattning. Nya individer socialiseras in i dess gemensam föreställningar, myter och riter. En speciell typ av religiösa rörelser är de som kräver en absolut lydnad mot gruppens tolkningsramar och som står i stark konflikt med den omgivande världens livstolkning.

SOU 1998: l 13 Nya religiösa rörelser- bakgrundsteckning 33 en

Den enskilda människans andliga upplevelser bestäms således av hennes behov mening, känslomässig trygghet, social tillhörigav av av het och grad av engagemang. Innehållet i trosföreställningar, symboler

och riter är däremot beroende specifik rörelse. av en Ur ett socialvetenskapligt perspektiv förmedlar således religionemas riter, myter och symboler grundläggande föreställningar männiom skans plats i tillvaron. De heliga skrifterna tillhandahåller något man kan kalla perceptuella filter; de gör livsfrågor livet, tiden, ondska, som lidande och död förståeliga.

Sagt på ett annat sätt: Erfarenheter helighet, vördnad och tackav samhet inför livsvillkoren tycks utgöra vanlig komponent i varje en människas liv. Mänsklig erfarenhet är ett kontinuerligt flöde små, av mellanstora och stora vördnadserfarenheter. Däremot skiljer sig samhällen och kulturer åt, när det gäller i vilken utsträckning de som uppmärksammar, tolkar respektive "organiserar" och kontrollerar dessa subjektiva upplevelser "delaktiga något Större". Kyrkor och som av samfund kan sägas vara sådana helighetsförmedlare.

2.2.2 Om

andlighetens legitimeringskris

I Sverige har Bibeln länge varit den officiella tolkningsram givit som svar på frågor om livets mål och mening. Den har tillhandahållit moralisk vägledning. Kristen tradition har legat ett socialt kitt i den som svenska befolkningen. Katekesen, psalmbok och böner har givit en gemensam klangbotten i svensk litteratur och kultur. De idéer finns i som den kristna tron omfattades förvisso tidigare många slentrianmässigt, av av konvention eller av rädsla. Men likafullt utgjorde de kartor som hjälpte individ och folk att relativt riktning i tillvaron en gemensam och att erfara en andlig förankring i det föränderliga. Åtminstone kunde

man ta spjäm mot en religiös idékäma i sitt tvivel eller i sitt avståndstagande. De religiösa ritema skapade sammanhållning kring folk och en nation. Inne i enhetskulturen uppträdde ibland motståndsfickor av väckelsekaraktär, rörelser uppkom, förföljdes och försvann. Ockulta

strömningar doldes under enhetens klädnad de inte offentligen om avhånades eller förlöjligades "de rätta lärarna" eller den av av stränga vetenskapen.

Det som har hänt de sista decennierna är att entydiga och självklara sociala strukturer kyrkorna vidmakthållit religiös tolkning - - som en av sådana transcendensupplevelser har förändrats och ifrågasatts. nu Det gäller särskilt i Europa och i synnerhet i Sverige. De officiella och

av samhället sanktionerade distributörerna för religiösa verkligheter frikyrkoma och Svenska kyrkan har fått konkurrens invand- - av

2 18-5424

34 Nya religiösa rörelser bakgrundsteckning SOU 1998: l 13

- en

rarreligioner och andlighetsentreprenörer. Den sista tiden tycks

nya kristallkulor och ockulta insikter vinna viss acceptans. Det är uppenbart att människor fortfarande söker sig mot andliga upplevelser, men formerna är nu helt annorlunda.

Det har uppkommit ett slags andlighetens legitimeringskris. Legitimeringsgrunden när det gäller religiositet flyttas successivt från auktoritet till autenticitet, från troskollektiv till privata upplevelsevärldar, från modemismens väntade "svar" till postmodemismens "det beror

H pa .

Personers medvetande om och erfarenhet av "något utomjordiskt", tolkades enhetssamhället ofta enligt givna former. Kyrkorna ville

av gärna ibland med maktspråk och under hot tillhandahålla entydiga sätt att förstå denna "andra värld". I det svenska bondesamhället gick de flesta i högmässan. Årets fester anslöt till teologisk tolkning; jul,

en påsk, midsommar. Livscyklens riter kopplade till en religiös över-

var tygelse: dop, konfirmation, vigsel och jordfástning. Erfarenheter av det heliga var förutsägbart eftersom de kanaliserades i klara strukturer. Frågan folk "trodde" eller mindre är här inte det primära. Folk-

om mer lorister har visserligen visat att religiösa seder och bruk med en folklig och icke-lcristen förankring fanns vid sidan om den officiella. Men kyrkan hade i varje fall sina gudstjänster, skolundervisningen och

genom konñnnationsundervisningen den avgjort största andelen av rituella uttryck. För att säga det på annat sätt; det fanns och tilläts färre val av andliga verklighetsbeskrivningar. Den kristna traditionen hade genom sin status ett kulturellt och rituellt tolkningsföreträde när det gällde svaren på livsfrågorna.

Den homogena verklighetsbeskrivning i vilken den gudomliga världen ingick som en självklarhet fortlevde därför relativt oemotsagd

funktion ett enhetligt och relativt statiskt samhälle. Männisom en av skor reste sällan, den sociala gemenskapen och kontrollen var tydligare.

Vid en enkel jämförelse med nutidens splittrade idéflöde framstår det klart att den senmodema människan måste välja andlighet. Kyrkornas svar på frågor livets mening, Gud, ondska och död är bara

om nu

flera. Även kommer från små likriktade fri- reliett av personer som giösa sub- samhällen och som socialiserats inom sina sociala kupor av likasinnade, tvingas nu genom TV och radio att möta andra religiösa synsätt. De upptäcker förr eller senare att det finns flera och varandra motsägelsefulla andliga verklighetskartor. Nu dagligen en

ser man mängd religiösa uttryck vid sidan av varandra. Pluralismen och mångkulturaliteten liksom livsfrågor som nu flyter fritt utan självklara "svar" kan då somliga erfaras hotfulla vill ha klara och raka lös-

av som - man ningar.

Nya religiösa rörelser- bakgrundsteckning 35 en

De kyrkliga institutionerna upplevs många kulturella av som artefakter från ett svunnet enhetssamhälle. Somliga uppfattar kyrkan som ett slags livsåskådningamas Skansen och har svårt dess relevans. att se Man definierar kyrkornas roll i termer deras sociala eller psykoloav giska funktioner: "- Religion är bra att ha- den blir lugn i gör att man lciiser, när stora olyckor inträffar den mening i livet och den ger en skapar en gemenskap i samhället. Men att Gud skulle leva vilket en kanske bör kyrkans centrala idéinnehåll verkar högst osannolikt." vara Tilltron till de funktionärer präster upprätthåller tilliten till denna som överjordiska värld minskar i såväl Europa i USA. De kristna som gemenskapema börjar utgöra kognitiva minoriteter. Vad är det bisom dragit till detta

Mobiliteten, dvs. att människor i det moderna samhället, reser mer gör att den enskilde fritt kan röra sig mellan olika religiösa ellerlivsåskådningsmässiga tolkningskollektiv på ett helt annat sätt än för några

årtionden sedan. Med nödvändighet tvingas därför att lyssna till man sådana som befinner sig i andra ideologiska territorier. En period lever

man i andra sociala och tvingas då att på sitt eget liv helt rum se ur andra synvinklar. Detta betyder att det tenderar att blir allt fler sprickor även inne i den organiserade andligheten.

Privatiserade förhållningssätt växer alltså. Detta har sannolikt inte bara att göra med att rimligheten i den kristna gudstron med ifrårätta gasattes av Ingmar Hedenius och hans eftersägare utan med att samhället är segmenterat och differentierat på tidigare. ett annat sätt än Människan som lever i ett mångkulturellt samhälle tvingas ständigt att ifrågasätta sig själv. Social rörlighet och masskommunikationens utbud

av livsstilar gör att den religiöst engagerade tvingas konfronteras att med alternativa andligheter. Den entydiga och endimensionella gudomliga verkligheten har ersatts ett religiöst smörgåsbord. Man kan av välja eller ignorera livsåskådning på sätt väljer samma som man mat eller kläder. Men det sker ofta utan förpliktelser.

Men vad sker när samhället tillhandahåller allt förvirrat ett mer utbud religioner och livshållningar och de "jag" skall av när som hantera dessa ideologier i sin tur blivit allt porösa mer

2.2.3 från två håll

Flykten friheten

-

Tillsammans skapar ovanstående faktorer något vi kallat som relativismens yrsel. När övergår från att följa konvenans eller auktoritet man till att göra egna val blir den existentiella tydligare. Detta har beoron nämnts allt från "dömd till frihet", "liberalisering" och "alienation", beroende på politisk och filosofisk hemvist. Det den religiösa erfasom ur

36 Nya religiösa rörelser en bakgrundsteckning SOU 1998: l 13

-

renhetens synvinkel blir påtagligt är: "lita bara på dina egna erfarenheter". Individen tvingas bort från vad alla andra säger. Hon börjar fråga sig: "Vad upplever just jag Vad kan jag peka på som just jag uppfattar som sant" Denna påtagliga upplevelse kan då vara lockande antingen den dresserats fram i den styrda spontanitet som ibland ses i starkt extatiska religiösa eller känner den i lågmälda medita-

grupper man av tionssammanhang.

1990-talets människor är vana vid förhandlingar. Det gäller att reso-

sig fram lösning: och att ta. Överfört till religionen; nera mot en att ge

förhandlar sig fram till det som verkar vettigt i en livsåskådning. man Färre köper lydigt hela paket. Man MBL-förhandlar även med Vår Herre. Men sådana individuella "alternativa" livshållningar är inte socialt avgränsade. De flyter omkring oorganiserade. De bekräftas inte av bestämda grupper. Inte heller är de rituellt förankrade som religionerna. De är inte kopplade till socialt engagemang eller till massmöten, en del

dessa kan vi finna inom New Age. Den andra sidan av samma proav cess är de starka sektliknande grupperna som erbjuder en klar identitet,

strikt struktur poängen är densamma. Man får inte bara läror en - men utan upplevelser.

tendenser blir alltså tydliga på det moderna ideologiska och

Ett par religiösa fältet: fundamentalism och relativism. Båda erbjuder lättnad och en flykt från det splittrade. På den ena kanten finns de rörelser

som ibland kallats sekter- och som inte anpassar sig, de som inte läser av trender i samtiden utan insisterar på strikta lärosatser, hävdar bestämda moraliska regler och hjälper människor att få en social trygghet. Somliga av dem utövar en dragningskraft och vissa av dem ökar numerärt. Sådana rörelser som däremot tillåter osäkerhet och väger argument har svårare att både behålla sina gamla och att nya medlemmar. I den auktoritära gruppen finns de som ser den osäkerhet som pluralismen har fört med sig som alltför tung att bära. Det är då skönt att få vila. Om man lyckas ge sig hän till en enkel idé- religiös eller profan så kan glädjen bli avsevärd alldeles oavsett det tanke-

mässiga innehållet. Det är fint att rasta ut i en trygg bas- äntligen har man funnit sitt livs mening.

Men att träda in i en sådan starkt styrd grupp kan ibland medföra problem dels för de anhöriga uppfattar sig mista familjemedlem

som en eller en vän som i stället ger sig hän till en för dem främmande, underlig och krävande miljö, dels för medlemmar inom dessa rörelser, både för dem inne i ibland under eller mindre teologiskt

som gruppen mer motiverat "hot" tvingas till lydnad och underkastelse, framför allt

men när en medlem lämnar en grupp och går från tydlig religiös identitet,

en med enkla och klara moraliska hållpunkter till en sekulär och tillåtande kultur. För att bemöta dessa personer krävs särskild kunskap hur

om

Nya religiösa rörelser-

en bakgrundsteckning 37

religiös kultur, ideologi och grupptryck kan samspela med psykologiska faktorer och skapa ångest och stark förtvivlan. För andra med-

lemmar kan det rik upplevelse att under något år sitt liv ha vara en av levt med ett starkt ideologiskt period engagemang, en som man senare ser på med tacksamhet eller med ett visst överseende. Många upplever sig inte alls ha skadats utan tvärtom berikats. Så tycks den övervägande majoriteten i dessa rörelser sällan behåller medlemav personer som mar längre än tre-fyra år uppfatta sin tid. Livet i har varit - gruppen ett led i sökandet efter andlig eller social identitet. Den övervägande en andelen i nya religiösa rörelser är just yngre. På den andra kanten finns typ reaktion. Den leder till en annan av en tillåtande mångfald; ingenting är riktigt sant eller falskt. Man misstror varje auktoritet. Även denna lösning till viss grad är en attraktiv. Också den tar ifrån människan bördan undringar. Den gör det av genom att förneka att det överhuvud taget skulle kunna finnas "där någon sanning ute". Man väntar inte längre på Godot. Folk får tycka vad de vill.

Ingenting är riktigt fast. Samtidigt blir gränsen mellan individualism och egoism/bristande solidaritet oklar.

Hur skall man förstå de samfund är totalitära och erbjuder som som starka känslor, gruppsammanhållning gör det med- för men som samhället i stort avvikande idéer, tankar sig absurda och främ- - som ter mande Ett sätt är att dem indikatorer på social splittring. De se som undenninerar samhällets sammanhållning. Ett sätt; de annat genom att ger plats åt avvikare så har de en sammanhållande funktion för samhället.

2.3 rörelser

Nya religiösa några

-

huvuddrag

Vi såg att religion ett perspektiv kan sägas meningssystem ur vara ett som hjälper personer att tolka existentiella frågor livet, döden, lisom dandet, framtiden och de eviga frågorna. Genom meningssystem ett talar inom ett tolkningskollektiv andlig realitet man om en och hävdar att denna "finns". En typ tolkningssamfund de av utgörs av nya religiösa rörelserna och åter igen; vi talar här i mycket översiktliga termer om ett mycket mångfacetterat fält. Ordet "sekt" eller kult har i det svenska språket blivit belastat med många negativa eller mystifierande övertoner varför allt sällan man mer

använder det i religionsvetenskapliga sammanhang. Ofta benämns

något som sekt när någon vill definiera något främmande eller som awikande och som bör misstänksamt på. Men alla man se nästan religioner

38 Nyareligiösa rörelser en bakgrundsteckning

-

även kristendomen och islam har just börjat som en hotande eller - underlig avvikelse, nytollcning från gammal tradition. Kyrkohis-

en en torien är fylld av schismer mellan samfund. Det finns således ännu ingen fast terminologi för att kategorisera dessa rörelser. Tidigare var det vanligt att säga att en "kyrka" var en religiös institution som var integrerad i ett samhälle exempelvis Svenska kyrkan eller Frälsningsarmén etc. att "sekten" var en avknoppning ur en etablerad kyrka som uppkommit schism exempelvis Maranata eller Livets Ord.

som en "Kult" däremot sågs som en avvikande religiös grupp som saknade nära kulturell kontinuitet med andra religiösa grupper i samhället. I kulter finns dessutom drag av kulturell import från utomkristna traditioner inte minst hinduism och buddhism och/eller drag av kulturell innovation, med helt nya element exempelvis Hare Krishna-rörelsen eller Scientologi.

I stället har det vuxit fram en viss konsensus kring ordet nya religiösa rörelser NRR. Men inte heller detta är särskilt bra term, ef-

en tersom de andliga idéer samlas kring ofta är urgamla. Ofta har

som man man helt enkelt byggt på kristna eller hinduiska förebilder även om

ibland legitimerat sina föreställningar med hänvisning till modern man vetenskap -inte minst i tal holistisk fysik, hjämhalvor eller ekosofi.

om Så både orden ny, religiös och rörelse kan problematiseras.

Beträffande "ny" kan man dock säga att de flesta av de nyandliga rörelserna som vi snart skall ge några exempel på- är framvuxna un-

m der mitten av 1960-talet. Men det nya kan även bestå i att man söker bekräftelse på sin hållning via vetenskapen, EEG i meditationsrörelser eller att man använder sig av tekniska-naturvetenskapliga begrepp i sin ideologi såsom clear, engram och energier. "Religiös" kan också problematiseras eftersom somliga av dessa rörelser inte alls- som i religionemas värld hänvisar till en andlig föreställningsvärld bortom den

synliga. I stället talar de gärna i termer terapi, personlighetsutveck-

av ling, stresshantering och inte minst "healing". Somliga medlemmar talar snarare vetenskap som exempelvis "Vetenskapen Kreativ

om om Intelligens" i TM rörelsen än om tro. Dessutom är en del av dessa grupper kommersiella, de tar betalt för vägledning, kurser och föredrag. Men i ordet "rörelse" ligger att man åtminstone har en viss typ avinstitutionalisering, en organisation kring vissa lärodokument och sociala

aktörer.

När det gäller grad av engagemang i grupperna har man skiljt melf lan audiens-, klient- och kultrörelser. Audiensrörelser är sådana med lägst grad av organisation. Där samlas de troende ibland till föredrag, men framför allt sker spridningen av budskapet böcker, tid-

genom skrifter, band, videor och radio. En audiensrörelse kräver inte något speciellt av sina medlemmar, och dessa är i sin tur så toleranta att de

Nya religiösa rörelser- bakgrundsteckning 39 en

ofta deltar i flera rörelser samtidigt, ägnar sig exempelvis astrologi

och UFO och A Course in Miracles. De liknar minst traditionell religion och står därför i minsta spänningsförhållande till dem. Hit kan

man föra mycket av New Age engagemanget. Klientrörelser är mer organiserade och karaktäriseras av att relationen till ledaren kan snarare beskrivas i termer terapeut-patient eller konsult-klient. Sådana av klientgrupper kräver bara deltidsengagemang medlemmar inte av som befinner sig på ledande plats. De specifik och inte generell belöger ning, dvs. de ger exempelvis hjälp för emotionella eller sociala problem

men tonar ned det andligt existentiella budskapet. Hit kan räkna man vissa meditationsgrupperingar. Även klientrörelser står i ett lågt spänningsförhållande till det omgivande samhället.

Kultrörelsema, till sist, är den mest organiserade typen, oftast är den

starkt hierarkisk där ledaren erfars profet- med direkt kunskap som en om den andliga världen därför inte får/kan ifrågasättas. Misstro - som mot den andlige ledaren eller mot läran tolkas religiöst. Tvivel eller misstro innebär inte bara ett neutralt ifrågasättande diutan ses som en rekt synd. Fullständigt krävs medlemmarna och spänengagemang av ningen till det omgivande samhället är stort. Hit kan föras det ofta i som dagligt tal kallas sekter.

2.3.1 Några rörelser

nya religiösa

För att ge några exempel på vad det hela kan röra sig kan nämnas om rörelser som ISCON Hare Krishna-rörelsen från 1965, Transcendental Meditation från 1959, Scientologikyrkan från 1950-talet samlade

kring sin ledare Ron Hubbard eller Osho-rörelsen tidigare känd mer som Bhagwan från 1960-talet. Andra, mindre rörelser är Silva Mind

Control, Landmark Education, Eckanckar och Sai Baba. Slår man samman antalet som är aktiva i dessa rörelser i Sverige i det 1990sena talet rör det om cirka 800-900 individer.

Troende och aktiva i ISCON, är cirka 1000 Detta är personer. en rörelse med stark social sammanhållning kring den hängivna dyrkan av Krishnas namn, som om det gör att den troende upplever sig upprepas komma i kontakt med det stora gudsmedvetandet. I rörelsen finns

tydliga levnadsregler och ett ekologiskt tänkande. Man initieras in i rörelsen som har klar andligt hierarkisk struktur. Transcendental en Meditation bygger på typ spekulativ indisk enhetsen annan av mer filosofi än Krishna-rörelsen. Genom att meditera specifikt över ett mantra säger man sig uppleva enhet, helhet och läkedom. Individens en meditation påverkar kosmos. Cirka 80 000 sägs ha initierats i dess meditationsmetoder i Sverige. Delar rörelsen har de av senaste åren

40 Nya religiösa rörelser bakgrundsteckning

- en

tonat ned sitt rent teologiska intresse och säger snarare att man vill fördjupa förståelse för VKI, Vetenskapen om Kreativ Intelligens. Man räknar med att 3 000 är aktiva i Sverige. En särskild mindre

personer

inom TM ägnar sig ibland åt att försöka erfara s.k. levitationer. grupp Under intensiv meditation hoppar plötsligt upp en bit i luften. Med

man detta sägs då bevisa att andliga krafter kan behärska materien.

man Även Scientologikyrkan har sin ledare Ron Hubbards bok Dia-

genom netics präglats indiskt tänkande. Scientologi har skapat en speciell

av terminologi och ett särskilt system för att nå högre andlig mognad ge-

vilka människans ett slags andliga spår skall renas i en nom engram - speciell Andliga färdigheter kan mäta genom en speciell

process. man apparat e-mätare och troende erbjuds köpa kurser för att nå allt

- en högre andlighet. I Sverige finns cirka 1 000 medlemmar aktiva och ett trettiotal anställda i rörelsens centrum. Moon-rörelsen går tillbaka till

pastor Moon 1930 hade uppenbarelse där han mottog de s.k. en som en Divine Principles. Man har cirka 100 medlemmar i Sverige.

Dessa är de mest kända rörelserna, men vid sidan av dessa finns även den muslimska Amadij a-rörelsen är avknoppning av islam

som en eller Rastafari där dyrkar Haili Selassie eller en äldre gruppering

- man

Bahái med sitt säte i Tel Aviv. som

Vid sidan dessa rörelser till vilka somliga även fogar den s.k.

av trosrörelsen, exempelvis Livets Ord, pingstgruppering med hierar-

en kisk organisation, stark tro på Andens verk och fundamentalistisk

en bibelsyn så har de sista åren även en blandning av New Age och or-

ganiserad alternativ andlighet uppkommit; exempelvis UFO-troende eller kring ACIM, A Course in Miracles. Elvis Presleys hem

grupper Graceland utanför Tennessee, Memphis har blivit en vallfartsort. Att kända avlidna idoler tillskrivs gudomliga kvaliteter är mera känt. Många säger sig ha fått kontakt med sådana via "Channe1ling"- en modern form spiritism. Man möter befinner sig i ett slags

av personer som mellantillstånd efter döden. Där fanns tidigare framför allt avlidnas andar. Nu upplevs sådana avlidna ta kontakt med de levande via chan-

nellers och framför budskap från exempelvis Elvis Presley, Frederic

- Chopin eller farao Amenehotep den IV. Andra sådana personer som tränger upp från de dödas värld är artister som Jimmi Hendrix eller Jim Morrisson.

New Age är en övergripande tenn för en mängd tankeinriktningar och företeelser rör sig i andlighetens gränsmarker men som

som sociologiskt skiljer sig från nya religiösa rörelser eftersom man där medvetet eftersträvar att inte organisera sig utan helt på egna villkor äter från det andliga smörgåsbordet. New Age intresserade är inte institutionaliserade, de Väljer snarare selektivt och älvsvåldigt ur olika andligheter. Dock kan man här urskilja ett klarare intresse för psyko-

Nya religiösa rörelser bakgrundsteckning 41 - en

logi/terapi, för ekologi och feminism, folktro och folkmedicin. Historiskt ansluter New Age till ockulta och teosofiska traditioner. Här finns intresse av allt från slagrutor, nära döden upplevelser, spåkvinnan Saidas förutsägelser, Nostradamus filosofi, tarotkort och astrologi. Innehållsligt finns här en tydlig individualism, fokus är inriktat på att "utveckla sin inre/andliga potential". Råden är ofta skall lyssna att man på sitt eget inre. Där finns lösningen. I denna andliga strömning finns en relativt utspädd populärpsykologi, tal holism, kvantfysik och om relativitetsteori. De lånar begrepp energier, vibrationer, kosmisk som strålning men gör om dem i sina system. Vidare finns ett slags - egna helhetstänkande att allt i kosmos hör och stark tillit till - samman en tankens kraft. Man kan tänka sig fri det ofta kallas positiva genom som affirmationer: blir vad tänker. Detta hör i sin tur med man man samman att man ofta betonar Moder Gaia moder Jord och att allt i kosmos hör samman. Genom spåsystem tarotors eller numerologi kan få som man kunskap om tillvarons innersta kärna. I motsats till fundamentalistema är man här extremt inklusivistiska och hävdar gärna att det bortom alla religioner ligger dold kärna, uråldrig visdom och att det är en sann en den som man vill komma åt. Alla religioner tros leda till mål. samma Här skiljer man sig totalt från många religiösa rörelser både nya som har en avgränsad gemenskap, tydliga utanför- och innanförperspektiv, en hierarkisk ordning och hänvisar till skarp skiljelinje mellan vad en som är rätt och falsk lära. De hittills beskrivna rörelserna är alltså starkt heterogena, både till krav på grad av engagemang och vad gäller former och innehåll. Vissa gemensamma drag kring mer slutna rörelser skall vi återkomma till. Ibland kopplas religiösa rörelser med starkt destruktiva nya samman rörelser. Både massmedia, tidigare "sektoffer", kyrkor, del forskare en och antikultrörelser gör gärna gällande att alla religiösa rörelser nya skulle vara potentiellt farliga eftersom de har strukturella likheter med starkt destruktiva rörelser. Andra säger att det skulle finnas särskilda slag av totalitära förför människor och därför skall grupper som unga fördömas. På sätt har talat att det skulle finnas samma man om en speciell typ sektpersonlighet skulle särskilt känslig för intenav som vara siv ideologisk påtryckning och därför befinner sig i farozonen. Destruktivitet och psykiskt lidande finns i alla typer Att av grupper. automatiskt likställa ett trevande intresse för auktoritär rörelse en som har västerländskt perspektiv ovanligt idéinnehåll med fanatisk - ur - en hängivenhet och underkastelse i liknande rörelse, är förenklat. en Fyra tragiska händelser inträffat den sista perioden har emelsom lertid klart dokumenterat några religiösa rörelsers starkt destruktiva nya makt över psykiska David Koresh sjålvutnämnd processer. var en profet i den massmedialt väl bevakade olyckan i Waco, USA. Rörelsen

42 Nya religiösa rörelser en bakgrundsteckning

-

hette Branch Davidian. Den 20 april 1993 dog dess medlemmar i

74 av lågoma när den federala polisen stormade deras fästning. Sannolikt dog dessa genom ett kollektivt självmord- i lydnad gentemot den karismatiske Koresh som man uppfattade som en gudom en Messias. Det-

samma kan sägas om de 53 personer som den 4-5 oktober 1994 miste livet i samband med sitt engagemang i den schweizisk-kanadensiska rörelsen Soltempelorden. Även där fanns kombination rituellt

en av mord och självmord.

Den 26 mars 1997 fann polisen efter ett anonymt telefonsamtal liken efter 39 medlemmar tillhöriga en hittills halvt okänd rörelse som kallades Heavens Gate i Califomien i USA. Alla personer låg i sina sängar och allt tycks väl förberett. Under period på 3-4 dagar hade

vara en medlemmarna hjälpt varandra att begå självmord- allt för att föregripa världens snara undergång. The "Center for Millenial Studies" i Boston uppskattar att det finns cirka 1 200 kiliastiska organisationer- alla med mer eller mindre spekulativt preciserade dagar för världsundergången

ett klassiskt tema i kristen teologi. Här antog den föreställningen groteska former.

Självmord är tillräckligt tragiskt, men ännu värre var det den 20 mars 1995, då det utfördes en giftgasattack i Tokyos tunnelbana som gjorde att 6 000 personer fick söka sjukhusvård. En Aum Shinri Kyo låg bakom detta. 1994 hade en mindre, liknande attack genomförts. En extrem lydnad gentemot grundaren Shoko Asharas bisarra och paranoida föreställningar låg bakom dåden.

Skall man se ett samband mellan de sistnämnda rörelserna finns här en stark ledare, krav på underkastelse, rädsla, lydnad och ledarskiktets eskalerande paranoida uppfattning om omvärldens farlighet. När detta kombineras med gruppmedlemmars tillit till Ledarens tro på sin egen och kosmiska betydelse att utvalda för att rädda

gruppens - vara världen och när kontakten med omvärlden helt förbjuds leder det till

en självvald död som i medlemmarnas egna ögon nog sågs som en befrielse en frälsning. Förkastandet från omvärlden och konflikten

med det sekulära samhället ledde till en allt större grandiositet vilket i sin tur sågs som tecken på att själv utvald Gud.

man var av

2.3.2 Den auktoritära religiösa

gruppen

Det säger sig själv att det inte går att på ett enkelt sätt jämföra alla dessa hittills skildrade rörelser. Det enda är att de är

gemensamma nya och att de har vissa ideologiska drag liknar varandra, liknande

som en medlemsrekrytering och social struktur. Vad man skall minnas är att det som redovisas här nedan inte alls skall förstås art- utan

som sna-

Nya religiösa rörelser- bakgrundsteckning 43

en

rare gradskillnader i förhållande till vad som sker i "vanliga" kyrkor och samfund och att en hel del av dessa även finns

processer - men kanske något utspätt i rörelser är accepterade samhället. Hur

- som av skall man beskriva den starka religiösa och förstå dess psyko-

gruppen logiska och sociala förutsättningar och funktioner

Ett sätt att tala om auktoritära religiösa rörelser är att redovisa några kriterier. Det frivillig organisation där medlemskapet förtjänas

är en av individen. Vidare är den exklusiv, det betyder är med i rörelsen

att man på grund av sina meriter. Om man inte uppfyller dessa så kan

man uteslutas. Vidare uppfattar man sig som en elit som har en alldeles bestämd insikt i andliga ting. Grupper med anslutning till kristendomen kompletterar därför ofta Bibeln med andra auktoritativa skrifter eller profetior som en karismatisk ledare sägs ha tagit emot. Dessa skrifter sägs ha gudomlig status och är ibland så hemliga att man först efter lång rening eller övning kan få ta del av deras innehåll. Ofta upplever sig gruppmedlemmarna i konflikt med den rådande religiösa eller politiska ordningen. De känslor som denna konflikt väcker i "världen" tolkas i sin tur bekräftelse på att själv är utvald. Att uppleva

som en man sig förföljd stärker därför tilltron till det meningssystemet. Man

egna verkar ofta för värderingar går emot dem råder i samhället.

som som Till detta kommer ett etiskt ideal. Stimulantia, sexualitet, matvanor, sömn, alkohol, kropp, nöjen, TV-tittande är ofta noggrant reglerade. Rörelsen är vidare hierarkisk, dvs. kräver ett totalt och

engagemang betonar lydnad än övertygelse. Man försöker ofta helt styra indi-

mer videns vakna liv. Det finns klara underordningssystem och klar

en auktoritär struktur i ledarskapet. Detta är oftast enda

styrt av en person. Denne profet uppfattas ha direkt kontakt med den osynliga världen. Just att ledarens makt och inflytande uppfattas helt omöjlig att

som ifrågasätta, gör att Över- och underordning har teologisk innebörd

en och är därför del religiositeten.

en av

Vad är det som bidrar till dessa attraktionskraft Uppen-

gruppers barligen att de har mycket tydliga och fasta medlemmen

svar, ger en skarp och av många efterlängtad identitet. Man får social

en sammanhållning kring en påtaglig uppgift, exempelvis att rädda världen. Man får ett klart mål med sitt liv. Man får andlig kompensation

för en eventuell social eller ekonomisk misär: "Vad spelar det för roll att jag inte har arbete eller att ingen bryr sig om vad jag gör eftersom jag vet att jag tillhör den lyckliga skara har sanningen, och kommer

som som att få belöningen när den stora förändringen kommer." Man får alltså en roll som höjer statusen i ögon även den samhälleligt

ens egna - om kanske är trivial. Som ett led i identitetsprövning tycks denna starka

en roll vara viktig enligt många är eller har varit med. För andra leder

som perioder i rörelsen till kränkande underkastelse och känsla

en av att

44 Nya religiösa rörelser en bakgrundsteckning

-

befinna sig i ett fängelse det finns paranoida tendenser hos

som - om ledaren och beroendedrag hos medlemmen kan föra med sig stort

psykiskt lidande och eventuell sjukdom.

Om man går in i ett meningssystem som av många uppfattas som avvikande eller underligt så inträder en mekanism; man ökar sitt religiösa ifrågasätts utifrån. Om nämli-

engagemang mer man en person gen har bränt broar till sina anhöriga och vänner har man en större tendens att både svartmåla sitt tidigare liv och att idealisera det liv man lever i gruppen. Slutna rörelser är alltså motståndskraftiga mot förändring just att de på existentiella frågor, höjer individens

genom ger svar självtillit och stigmatiserar allt ifrågasättande. Hon ingår i ett begripligt symboliskt universum sträcker sig långt bortom död och lidande.

som

Om man synbarligen har brutit socialt med vänner och anhöriga och bekänt sig till föreställningsvärld för utanförstående verkar

en som främmande och skrämmande, så är trosföreställningen mer resistent än om man anonymt bara funderar på "andliga frågor" och exempelvis är övertygad astrologi eller att flygande tefat existerar. Ju mer en

om om person har tagit ett slutligt farväl av sitt tidigare liv och engagerat sig i

avvikande desto svårare har denne att förneka eller ifrågaen grupp, sätta sin tro. Den sociala skammen, att erkänna att har fel,

nya man eller att man varit andligt "förförd" är en svår upplevelse som man omedvetet värjer sig emot. För att slippa erkänna tendensen till tvivel ökar man sitt engagemang och binds på så sätt än starkare till gruppen. Till detta kommer en kollektivt legitimerad bortträngning av allt ifrågasättande av ledarens makt. Så ses tvivel ibland som tecken på ondska eller på att man är besatt av en fömekelsens ande.

Ett sådant ifrågasättande av omvärlden och en total tillit till gruppledaren kan eskaleras och leda till att man agerar ut sin övertygelse. Detta skedde exempelvis i november 1978 när 913 personer dog i Guyanas djungler sannolikt på order av rörelsens ledare, pastor Jim Jones.

Hur kommer man in i en sådan rörelse Ja, predisponerande faktorer tycks vara en oro eller en spänning, ett starkt sökande efter identitet och trygghet. Man identifierar sig som sökare. Samtidigt har man oftast redan en religiös eller teologisk tolkning sitt problem och det inte i

av ser termer av psykologi, politik eller samhälle. Så kommer situationsfaktorer: man träffar från rörelsen bygger känslo-

personer som man upp mässiga relationer till. Banden till tidigare familj och vänner tänjs ut eller ifrågasätts. Det enbart verbala bytet till den gruppidentiteten

nya ersätts så småningom av den totala konversionen. Detta upplevs

som obegripligt och ångestladdat anhöriga, uppfattas kon-

av men som sekvenser av ett frivilligt överlagt val av individen själv.

I en del av dessa rörelser finns drag av ideologisk totalism. Så snart en medlem kommit med, eftersträvar man aktiv kontroll all mänsklig

av

Nya religiösa rörelser en bakgrundsteckning 45

kommunikation. Genom att man ständigt passar på individen, aldrig låter denne inte tillåter insyn och begränsar gruppmed-

vara ensam, lemmens kontakter med yttervärlden så avtar efter en period medlemmens förmåga även till inre kommunikation. Man hindras från eftertänksamhet och kritisk reflexion. Det kan leda till en polarisering. Det som finns utanför gruppen tvingas osynliggöra, det är mindre

man reellt. Ett sådant fömekande av omvärlden är ur ett perspektiv ett rationellt sätt att upprätthålla en psykisk balans inne i en totalitär gemenskap; man förnekar eller svartmålar allt som finns utanför.

"Mystisk manipulation" brukar den företeelse kallas när man inom gruppen skapar föreställning vissa intensiva upplevelser

en om som sägs komma från en andlig sfär. I själva verket är detta en "planerad spontanitet", en av ledarskiktet dresserad eufori tungotal, mystiska upplevelser, en kollektiv känsla av lättnad etc.. När sådana upplevelser oväntat eller efterlängtat bryter igenom så erfars de som ett gudomligt ingrepp. Därmed bekräftas medlemmarnas självuppfattning; är

man med om något utomvärldsligt.

Om man inte längre tår/kan ifrågasätta ledaren utan är emotionellt eller socialt inlåst i gruppen leder det till att ens övertygelse blir starkare. Eftersom man inte kan fly och eftersom är i underläge så

man börjar man identifiera sig med dem som man egentligen inte tycker om. Detta har i psykologin benämnts försvarsmekanismen "identifi-

som kation med aggressom". Det klassiska exemplet är när Norrmalmstorgsdramats kidnapparoffer började tala överdrivet väl sina plå-

om gare. När journalister fick tillfälle att fråga ut gisslan så idealiserade och berömde de förövarna som de i älva verket livrädda för.

var

Hur skall man se på "omvändelse" när det gäller dessa grupper En person som tolkar sitt liv ur ett religiöst perspektiv förnekar eller ringaktar ibland sitt tidigare: "Förr levde jag i olycka och hade ångest, är

nu jag lycklig äntligen har jag funnit meningen." I själva verket kanske

vederbörande trivdes rätt bra med sin tillvaro.

Gruppen är bärare av ett starkt meningssystem. Men skilda individer kan ha helt olika relationer till den religiösa verklighetsuppfattningen. Barn som växer upp i nyandliga rörelser socialiseras in i ett system, oftast utan protester. Gruppens värden intemaliseras och görs då till barnets Det blir deras egendom att signifikanta andra be-

egna. genom kräftar deras andliga och moraliska regelsystem. Trosföreställningama framstår trovärdiga att de sedan lång tid har varit del

som genom en av umgänge och socialt liv. En helt annan relation blir det när

en ung person under en kortare period prövar religiös livshålling. På åter ett

en annat sätt blir det när med dålig självkänsla attraheras

en ensam person av en social men auktoritär grupp. Antingen mår denne mycket bra, får en livsmening och vänner och kan därför fungera adekvat eller så

46 Nya religiösa rörelser en bakgrundsteckning

-

tvingas vederbörande efter en period att förneka delar sig älv. Man

av känner sig fångad i en fälla och hamnar därför i en kris och kan behöva hjälp och stöd.

Anslutningen till en auktoritär rörelse i religiösa termer "omvän-

delsen" kan alltså uppfattas socialisation in i ett nytt menings-

- som system. Men att få saklig kunskap om processerna in i och ut ur dessa rörelser är metodiskt svårt eftersom man bara kan studera dem retrospektivt. Sådana som är inne i en grupp tenderar att svartmåla sina tidigare liv medan de som mer eller mindre traumatiskt har hoppat av

- en rörelse tenderar att svartmåla perioden inne i De lång-

gruppen. som samt glider ur ett engagemang tenderar att idyllisera sin erfarenhet och bortse från svåra eller traumatiska upplevelser.

Första kontakten med rörelsen sker ofta via vänner och anhöriga. Omvändelsen sker genom tidigare kontaktnät, sällan

mer genom personer från själva rörelsen. Den s.k. gatumissionen är viktig för medlemmarnas egen identitet, men ger inte många nya "troende", snarare kan den vara en utlösande faktor för ett redan befintligt intresse.

Det fortsatta engagemanget bygger på att medlemmen själv är aktiv, att man ger upp något för gruppen, att man investerar tid, pengar, kraft och disciplin. Det religiösa meningssystemet blir övertygande även

mer för en själv tidigt får uppgift att berätta sin tro.

om man som om egen Vittnesbörd stärker på så sätt den identiteten in mot

egna gruppen, men även ut mot omvärlden. Det offentliga ställningstagandet, liksom gemensamma ritualer, skapar ett "vi" och ett "dom".

Liknande processer, i utspädd form, finns självfallet i alla

men mer mänskliga gruppsammanhang såväl inom som utom kyrkorna.

2.3.3 ämtvätt och

avprogrammering

En klassisk teori länge omhuldades att inom religiösa

som var man nya rörelser utsattes för "hjämtvätt" och att människor där hjälplösa

var offer för sekters överfall. Tanken hjämtvätt går tillbaka till ett kine-

om siskt underkastelsesystem som användes för att få att ansluta

personer sig till en totalitär ideologi. Man lät i fångenskap uppleva

personer en skymfande behandling där kunde få att till slut totalt

man en person förneka sina egna åsikter för att i stället sina plågares före-

anamma ställningar. Det skedde ett intrikat samspel mellan å sidan

genom ena hot, bestraffning och våld och å andra sidan kärlek, förlåtelse och ömhet. Varje gång en fånge visade sig eftergiven belönades denne. Fysiskt eller ideologiskt motstånd ledde däremot till försämring livsvillko-

av ren. Den massiva förnedring fången utsattes för innebar att varje

som gång en mildare behandling upplevde fången sig stå i tack-

gavs,

Nya religiösa rörelser- bakgrundsteckning 47 en

samhetsskuld. Tortyren genomfördes så brutalt att minsta tecken på medmänsklighet från väktamas sida kom som oerhörd lättnad. en Fångama levde i fullständig isolering. Den gamla identiteten bröts på så sätt ned och man korn att älska dem foraktade. Inga saker, inga man relationer påminde den gamla tiden, fick finnas kvar. Det betysom om der att fångens upplevelse sig själv oskyldig, systematiskt ifråav som gasattes, till slut ifrågasatte han sig själv. Ren självbevarelse- skräck för skymf och tortyr gjorde till slut accepterade väktamas bild - att man av sig själv: man hade syndat mot den kommunistiska idén. Men en bekännelse var inte Man måste också lära sig att älska sina nog. bestraffare. Också denna "kärlek" utvecklas ett rent skydd. För att som slippa skräcken för sina plågare började idealisera dem plåman man gats av. Tog man då emot straff för detta så erfors det nödvänsom en dig rening som gjorde att en ny identitet växte fram. Detta gällde amerikanska krigsfångar i Korea under l950-talet. Liknande processer, har sektkritiker och antikultrörelsen hävdat, finns inom alla nyandliga rörelser. Detta kraftig överdrift, är en men flera enskilda fall finns dokumenterade. Man isolerar ibland mednya lemmar från omvärlden, dem mindre mat, sömn och förman ger nödenheter samtidigt som de indoktrineras att bryta med det gamla livet och uppfatta detta som smutsigt, syndigt och farligt. Det stränga tidsschemat är tydligt i flera rörelser. Många är sysselsatta inom rörelsen i stort sett hela dygnet. Detta är i stort sett korrekta uppgifter. Vissa grupper inbjuder till särskilda religiösa läger, där tilldelas man en personlig vakt som hjälper och följer överallt. Det finns alltså starka en tendenser till tvång och isolering. Rörelserna tar självfallet avstånd från detta, men berättelser övergrepp är flera, inte bara från antikulom trörelsemas medlemmar eller avhoppare. Men analogin till regelrätt hjämtvätt eller s.k. infonnation disease visar sig i forskningens ljus i de flesta fall långsökt. Det är tvärtom vara inte särskilt vanligt att stannar kvar i rörelse längre tid. De man en en flesta lämnar rörelserna efter mycket kort period. Det är inte heller en särskilt svårt att gå ut dessa rörelser utan repressalier, varför ur "snapping" eller kidnappning är relativt ovanligt. De flesta lämnar rörelser spontant och utan att rikta särskilt stark kritik rörelsen. mot Många säger tvärtom att tiden i rörelsen har varit berikande led som ett i sökandet efter en andlig identitet. Hjämtvättsteoriema uppkommer ofta ett slags från som respons anhöriga eller från samhällets sida när inte kan förstå man eller acceptera de avvikande idéer medlemmar lever med eller reaktion på som som medlemmarnas levnadsförhållanden. Hjämtvättsstämpeln har då blivit ett sätt att demonisera dessa rörelser eller att psykiatrisera dess medlemmar att hävda att de behöver vård i stället för deras genom att sö-

48 Nya religiösa rörelser en bakgrundsteckning -

kande blir taget på allvar. De upplever sig förförda är personer som alltså långt färre än dem som säger sig blivit berikade av den korta period som det ofta rör sig om, men andligt misshandlade finns och dessa personr kräver uppmärksamhet och adekvat hjälp. För dem som lämnat rörelsen blir ordet "hjämtvätt" också en tenn som hjälper dem med sin nya profana identitet ungefär som "den meningslöshet jag upplevde i världen" blir en metafor för det tidigare livet som en nyanländ använder för att beskriva hur man upplever det att vara med i en nyandlig rörelse. En avhoppad säger ofta att han varit "manipulerad" inom rörelsen och därför inte kunnat ansvarig för vara sina handlingar. Många föräldrar får genom hjämtvättsteorin ett slags förklaring på sina anhörigas ovanliga livsvägar och ett begrepp för sin strävan att försöka få barnet att vända om till det normalt profana eller normalt religiösa livet. Uppbrott från en rörelse kan ses ungefär som den kris som kommer av en uppbruten förlovning eller efter en skilsmässa, det är en sorgeprocess som sker stegvis. Efter att en tid ha levt i en nyandlig rörelse kanske man inte får de andliga upplevelser har utlovats- och som man då blir besviken. Det varierar hur stora avvikelser själv eller man man gruppen tolererar innan man väljer att bryta upp. Men förr eller senare måste medlemmen ta ett beslut huruvida han eller hon skall fortsätta i gruppen eller inte. Det som bestämmer beslutet är hur mycket tid och pengar, prestige man har investerat. Det kan svårare att gå vara ur en rörelse om man inte har något att tillbaka till; arbete, hem, vänner, bostad. Då kan det vara lättare att helt enkelt stanna i rörelsen. Sådana sociala skäl till uppbrotten från rörelse måste dock en speglas mot mer ideologiska skäl. Om man tror att det exempelvis finns flera vägar till Gud är det lättare att lämna än haft funom man en mer damentalistisk uppfattning och kanske hävdat att alla utanför rörelsen är av Djävulen. Efter det att man gått ut ur en rörelse kommer de flesta in i kris, en ungefär som efter en häftig kärleksrelation känner sig vilsen och - man man känner inte igen sig själv. Ofta leder detta till form flytande en av identitet. Från att ha varit inlemmad i enrigid och klar livstolkning med klara roller och förväntningar går ut i ett ingenmansland. Här finns man fall beskrivna med störningar psykiatrisk karaktär; suicidförsök eller av psykosliknande tillstånd av de-realitetsupplevelser. Dessa är dock i minoritet och kan ett extremt uttryck för den generella ångest ses som mer som hör samman med andlig identitetskris. Mycket beror på hur en man själv tolkar eller får hjälp att tolka perioden inne i den religiösa gruppen. Om man uppfattar att varit helt ansvarslös utsatt för man hjämtvätt etc. än att gått med i och lämnat - snarare man en grupp av fri vilja, så blir det svårare sig i livet utanför att anpassa gruppen.

Nya religiösa rörelser- bakgrundsteckning49j

en

"Avprogrammering" är en term som ofta står för en speciell teknik

där en anhörig eller släkting väljer att kidnappa snapping

en person i och sedan tvångsmässigt mer eller mindre isolerar honom eller henne.

Det går ut på att man försöker övertala personen att förstå att han

handlar helt emot sin vilja, att han eller hon är manipulerad och

egen utnyttjad av rörelsen. Denna avprogrammering har utvecklats till i

en

j USA delvis kommersiellt lönsam affär där inte bara kan beställa l

man avprogrammering utan bestämma till vilket meningssystem

som perso-

i nen ifråga skall omvändas. Sådan avprogrammering lyckas i två tredje-

delar fallen. Men de varit med detta mår oftast sämre efter g

av som om en tid i en nyandlig rörelse, än en som av egen fri vilja lämnat

en rörelse. 1

Både hjämtvätt och avprogrammering väcker frågor religions- Ä

om frihet. Från vad kan och bör och till vad När är

man avprogrammera

l det rätt att bestämma över människas trosuppfattning Var går

en annan gränsen mellan respekt för en annan persons personliga val och vär-

nandet om psykiskt hälsosamma miljöer Och hur är det med radi-

en kalt uppfattad judisk, muslimsk eller kristen trosföreställning Vem p avgör vilket meningssystem inte får förekomma Är kriterierna

som

l sociala, politiska, psykiatriska, psykologiska eller teologiska

I Sverige har föräldrar dömts till Villkorlig dom och skadestånd för

i en misslyckad kidnappning och avprogrammering av sin 33-åriga dot-

ter.

2.4 rörelser och

Nya religiösa psykiska

störningar

I vissa enskilda fall finns klar dokumentation psykiska problem, inte

av minst i samband med bryter ifrån totalitär rörelse. Men

att man upp en frågan är om dessa problem beror på sådan, på individens

gruppen som personlighet, kontexten kring specifika händelser i eller utanför

gruppen eller på samspelet mellan alla dessa faktorer. Psykiska problem i

samband med religiositet är mycket svåra att vetenskapligt studera. Det

har visat sig svårt att avgränsa vilka psykiska problem är direkt

som relaterade till upplevelser inom auktoritära och vilka har

grupper som sin grund i tidigare störningar. Inte heller finns det enkla på frågan

svar när psykisk störning är följd religiös tillhörighet och när den

en av en snarare utgör en förutsättning för att gått med i avvikande

man en grupp. I alla grupper avhåller medlemmar från kontakt med den

som yttre världen och skapar en intensiv bindning till stark finns

en person potentialer till psykisk misshandel. Sådant finns väl dokumenterat i det

50 Nya religiösa rörelser en bakgrundsteckning -

militära systemet, i skolor, i psykiatrin, i äktenskap etc., och är inte något speciellt för religion. Det som skrivits i mer populär press om s.k. "avhoppare" har ofta fárgats berättelser ett fåtal fall och har tendenser att generalisera av om till hela rörelser. Likadant är det med föreställningen att det skulle om finnas särskilda personlighetsdrag hos dem lätt kan "fångas upp" som eller stanna kvar i en grupp. Det är de företeelser där senare en av det finns kritisk forskning visar att så inte är fallet. Tanken att det som skulle finnas speciella sektpersonligheter, har typ predisposom en av sition att fastna i auktoritära rörelser har inte visat sig Tvärtom sanna. är en av de säkra resultaten att medlemmar i religiösa rörelser nya

inte skiljer sig personlighetsmässigt

från andra grupper. Ur ett socialmedicinskt perspektiv har t.o.m. sett del man en av dessa rörelser som positiva. Människor får här tydlig identitet, en man får svar på existentiella frågor, kommer ofta från drogmissbruk, får en fast moral och slipper ensamhet. Engagemanget i nyandlig rörelse en kan stabiliserande. Det leder till mindre drogkonsumtion och vara ny arbetsmotivation. En vanlig föreställning är att varenda fångas i sektens person som garn gör det genom att mot sin vilja bli förförda. Så tycks inte vara fallet. Av de som kommer i kontakt med de religiösa rörelserna är nya det endast en försvinnande liten del faktiskt fortsätter. Av de l 017 som personer som var med i en introduktionsvecka inom den s.k. Moonrörelsen i England det 7 procent kvar efter ett år och efter två år var endast 3,6 procent. Beslutet att med är för det långdragen mesta en process och sker sällan plötsligt och oöverlagt. Men vissa drag är ändå gemensamma när det gäller dem som får problem genom att med i vara nya religiösa rörelser: idealistiska, deprimerade, yngre, ensamma, sådana som är osäkra på framtiden, har beroendeproblem, starka behov av känslor, gärna söker sig till externa källor för trygghet, söker mening med livet och är kritiska mot ett samhälle eller familj. Men detta är en allmänna karaktäristika. Det finns inga särskilda personlighetsvariabler eller socialdemografiska data indikerar att särskilt premorbid som en personlighet skulle dras till dessa rörelser eller att rörelserna i sig skulle skapa beroendepräglade personligheter. Däremot föregås inträdet i oftast krisupplevelser, degruppen av pression, förlust, ensamhet och saknad tolkningsramar eller ett av av avvisande av den ena eller båda föräldrarna. Vag identitet kopplad till intresse för existentiella frågor tillsammans med tillgång till religiös/psykologisk eller filosofisk litteratur är viktiga faktorer. Medlemskapet är ofta kortvarigt och tidigare medlemmar i ettlivscykelses av perspektiv. Hälften av alla i religiösa rörelser har lämnat dem inom nya

Nya religiösa rörelser en bakgrundsteckning 51

-

två år. Andra studier visar att till 90 procent har lämnat dem inom 2

upp ar.

Avhoppet måste ses som en labiliserande krisupplevelse, som ställer frågor om personens identitet och tankar, känslor och annat inför nyorienteringen. Detta dock inte beroende på gruppen i sig utan på upplevelser av en skarp rollförändring. Detsamma kan gälla läkare som pensioneras, nunnor som lämnar ett ordensliv, änkor eller änkemän som förlorar sin älskade eller skilsmässoerfarenheter.

Litteraturhänvisningar; se kap. 8.2.

2.5 och

Forskning omfattning

På annan plats föreslås inrättande av ett svenskt kunskapscentrum for tros- och livsåskådningsfrågor. Ett av argumenten bakom förslaget är den brist på sammanhållen forskning och kunskap råder inom

som området. Vid utredningens hearingar och vid de konferenser

som utredningen närvarit vid, är ett ständigt återkommande tema just bristen på systematisk kunskap, framför allt när det gäller barns situation. Inte minst religionsforskama själva understryker detta besvärande faktum. Forskningen karaktäriseras som knapphändig och splittrad. Uttrycket "spridda skurar" har använts för att beskriva situationen både när det gäller volym och teoretiskt innehåll. Någon systematisk granskning

av området förekommer inte. Det är bara enskilda studier, ofta detaljgranskningar, som då och då presenteras. Ett övergripande forskningsmässigt grepp efterlyses från flera håll.

Eftersom diskussionen om religioner och trosuppfattningar ofta grundar sig på felaktigheter, föreställningar och rykten, framträder behovet av en kritisk akademisk forskning desto större. Nya religiösa

som rörelser och det omgivande samhället på varandra på olika sätt

reagerar utifrån den information finns. En saklig kunskap grundad på kri-

som tisk forskning skulle göra situationen lättare att handskas med för alla inbegripna. Såväl religionsfriheten som samhällets att hjälpa

ansvar människor och att stävja avarter inom religionens område, skulle

gagnas av satsning på en utökad forskning.

52 Nya religiösa rörelser bakgrundsteckning

- en

2.6 samfund och rörelser i

Kyrkor, Sverige

1998 Föreliggande arbete är ett redigerat och bearbetat utdrag ur Katalog över kyrkor, samfund och rörelser i Sverige 1998. Materialet har aktualitetsdatum 98-08-20. Dess främsta syfte är att redogöra för olika samfunds och rörelsers utbredning i form antal församlingar eller

av motsvarande samt antal medlemmar eller motsvarande.

Systematiseringen av de samfund och rörelser ingår i katalogen

som bygger på klassiñkationssystemet för svenska bibiotek, det s.k. SABsystemet, men med vissa modifieringar.

En källa som ibland åberopas i utdraget är Arlebrand, Håkan, Det okända Arlebrand 1995. I de fallen bör man beakta att uppgiften kan datera sig till åren kring 1990 och förhållandet 1998.

avser

Vissa uppgifter, framför allt gäller det medlemstal, är ibland satta inom parentes. Det innebär att uppgiften i fråga är osäker, den kan

vara skattad eller beräknad. I andra fall har det inte varit möjligt att alls

ange ett medlemstal eller motsvarande. Trots den bristen har rörelsen i fråga redovisats.

Svenska kyrkan och därmed relaterade samfund och rörelser

Svenska kyrkan 2 543 församlingar 7 505 930 medlemmar, 84.8% av befolkningen 89% av svenska medborgare

Evangeliska F osterlands-Stifzelsen

531 missionsföreningar 19 243 medlemmar

Laestadianer 10 000-15 000

Oasrörelsen 10 000 ca sympatisörer

Östra Smålands Missionsförening "nordöstringama" 2 000 ca sympatisörer Kyrkans liv, 1993:74

Nya religiösa rörelser- en bakgrundsteckning 53

Ortodoxa och österländska kyrkor

Under utarbetande

Tjugotal kyrkor kanoniska och icke-kanoniska 100 000 ca medlemmar

Katolska kyrkor

Romersk-katolska kyrkan 38 församlingar 165 691 medlemmar drygt hälften finns i de s.k. nationella grupperna

Gammalkatolska kyrkan Verksamhet på sex orter, 600 ca medlemmar Kyrkans liv, 1993:70

Protestantiska invandrarförsamlingar och ambassadkyrkor

Under utarbetande

5. Särskilda frikyrkosamfund och frikyrkoforsamlingar

5.1 Medlemskyrkor i Sverige frikyrkosamråd FSR

Bland dessa frikyrkosamfund finns församlingar som har valt att anslutna sig till mer än ett samfund, s.k. gemensamma församlingar. En följd av detta blir att medlemstalet för sådana församlingar redovisas av vart och ett av de berörda samfunden, vilket i sin tur resulterar i en sorts dubbelredovisning. Om man vill få fram antalet frikyrkomedlem-

måste hänsyn tas till detta. År 1995 beräknades det faktiska antalet mar frikyrkomedlemmar till 243 148 efter korrigering de dubbelräknade

av Skog 1997.

Adventistsamfundet SDA

46 församlingar 3 046 medlemmar

54 Nya religiösa rörelser bakgrundsteckning

- en

Frälsningsarmén 176 kårer inkl annexkårer 18 789 medlemmar varav 7309 soldater

Metodistkyrkan 67 församlingar 5 177 medlemmar

Nybygget kristen samverkan

- 359 församlingar 28 321 medlemmar

Pingströrelsen 492 församlingar 90 815 medlemmar

Svenska Alliansmissionen SAM 235 församlingar 12 895 medlemmar

Svenska Frälsningsarmén 20 kårer 706 medlemmar

Svenska Missionsförbundet SMF 871 församlingar 69 028 medlemmar

5.2. Andra kristna samfund, rörelser och församlingar

Bibeltrogna Vänner 39 församlingar 4 302 medlemmar/betjänade

Brobyggarna Göteborg

" l00-tal ständigt återkommande" hösten 1996

Evangelisk-Ortodoxa kyrkan,

Szt Petrus församling, Halmstad

50-tal medlemmar

Nya religiösa rörelser- bakgrundsteckning 55

en

Centrumkyrkan Stanley Öberg 470 medlemmar

Finlands förebedjare Folkets F örebedjare

- 80-tal

His People, Stockholmskyrkan

50-tal medlemmar

Kristi F örsamling/Boston Church of Christ/Churches of Christ 160 medlemmar

Lutherska konkordiekyrkan 20-tal medlemmar

Maranata 150-200

Nådens Mission/Greater Grace World Outreach Två församlingar 100 ca medlemmar

Pilgrimsfolket i Skåne Regelbunden mötesverksamhet på tre orter 25 medlemmar

Plymouthbröderna darbyister Verksamhet sex-sju orter 250 medlemmar inkl barn

ca

Trosrörelsen i vid bemärkelse 55 församlingar ca hösten 1996 7 500 medlemmar ca hösten 1996

Trosrörelsen "Livets Ord"-f"örsamlingar

40 församlingar hösten 1996

ca 6 000 medlemmar hösten 1996

ca

Vineyard 10-tal församlingar och husgrupper 800-1 000 medlemmar

56 Nya religiösa rörelser en bakgrundsteckning SOU 1998: l 13

-

Övriga samfund, rörelser och församlingar med Bibeln som

grund

Efraims budbärare

ZS-tal medlemmar

Familjen, fd Children of God/Guds Barn/Kärlekens familj "100 heltidsverksamma svenskar över hela världen" 10-15 i Sverige

Fria Katolska kyrkan

10-25 medlemmar

Jehovas vittnen/Bibel- och Traktatsällskapet Vakttornet 359 församlingar 23 393 aktiva förkunnare 39 431 närvarande vid Åminnelsen

Jesu Kristi Kyrka Sista Dagars Heliga

av mormoner

52 församlingar 8 817 medlemmar

Kristen Vetenskap/ Christian Science Kristi Vetenskaparkyrkor i tre städer Medlemsantal uppges 100-150

Kristensamfundet

4 församlingar och 5 filialförsamlingar 350 ca medlemmar

Liberala Katolska Kyrkan 8 församlingar 600 ca medlemmar

Nya kyrkan swedenborgare 3 församlingar 150 ca medlemmar

Nya religiösa rörelser- bakgrundsteckning 57

en

Nyapostoliska kyrkan/nyirvingianerna Tiotal församlingar 500 ca medlemmar

Vännernas Samfund i Sverige/Kväkarna

100 medlemmar

ca

Religioner av främreasiatiskt ursprung

7.1. Judendom

Judiska Centralrådet i Sverige 4 församlingar 7 951 medlemmar

7.2. Islam och därmed relaterade riktningar

7.2.1 Muslimer

Några exakta siffror på antalet muslimer i Sverige finns inte. Det är också i hög grad definitionsfråga. Nedan lämnas två olika uppgifter,

en men det finns säkert andra sätt att hantera detta spörsmål på.

1 Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund SST beräknade 1996.l2.31 antalet "betjänade" muslimer till 85 000.

2 Antalet "etniska" muslimer kan möjligen ligga runt 250 000

for

definition av "etniska" muslimer, Sander 1993:73.

se

7.2.2 Samfund och riktningar relaterade till islam

Under utarbetande; hit hör Ahmadiyya, alaviterna, Ismailis och suñrörelsen.

58 Nya religiösa rörelser bakgrundsteckning SOU 1998: l 13

- en

8. Indiska religioner

8.1. Hinduiska/neohinduiska grupperingar och rörelser

4 000-5 000, merparten genom invandring, giftermål, ambassadanknutna etc; medlemmarna i de nyhinduiska rörelserna och rörelser med hinduisk bakgrund består huvudsakligen av västerländska konvertiter.

8.1. 1 Hinduiska grupperingar

Under utarbetande

8.1.2 Nyhinduiska rörelser och rörelser med hinduisk bakgrund

"Amma " Mata Amritanandamayi 25-tal anhängare

Ananda Marga verksamhet i Stockholm och i Örebro-trakten, internationellt utbildningscenter i Ydrefors 25-tal

Auroville International Sweden

viss verksamhet

Babaji, Föreningen Haidakhan Center 30 ca medlemmar

Brahma Kumaris Ett center 10-tal lärare IOO-tal regelbunden kontakt

Nya religiösa rörelser- bakgrundsteckning en 59

Divine Light Mission, Elan Vital se Elan Vital, f d Divine Light Mission verksamhet i Stockholm och Göteborg 50-100

Gangaji viss verksamhet i Stockholm

Krishnarörelsen, ISKCON 150-180 "heltids"-medlemmar

1 000-2 000 församlingsmedlemmar

3 000 får regelbundna utskick

Sathya Sai-organisationen i Sverige Aktiva grupper på sju orter 60 aktiva medarbetare

Satyananda Yogaskola

Siddha Yoga

Verksamhet i Stockholm

50-tal

Skandinavisk Yoga och Meditationsskola omfattande verksamhet i Stockholm och på Håå kursgården

Sri Chinmoy Grupper i Uppsala och Stockholm 10 lärjungar

Transcendental Meditation TM 80 000 initierade sedan början 1960 av 3 000 ca aktiva 30-tal djupare personligt engagemang

400 ca deltagare år

per

8.2. Buddhistiska samfund och grupperingar

4 000-5 000 aktiva buddhister i landet, invandring, merparten genom giftermål, ambassadanknutna etc; urvalet nedan består främst av Västerländska konvertiter.

60 Nya religiösa rörelser bakgrundsteckning

- en

Svenska Soka Gakkai International 200 ca medlemmar Stockholm Zen Center 270 medlemmar ca Svenska Soto-Zen-Föreningen

75 medlemmar

Karme Tenpe Gyaltsen inkl Karma Shedrup Dargye Ling 300 ca medlemmar 1993 Vipassana-gruppen 25-50 Västerländska Buddhistordens Vänner FWBO 1O-tal

8.3 Jainism

Under utarbetande

8.4. Sikhism och därmed relaterad rörelse Gurdwara Sangat Sahib 800-1000 medlemmar Sant Mat-traditionen Sant Kirpal Singh och Sant Thakar Singh Viss verksamhet i Stockholmsområdet

Iranska religioner och Bahá 9.1 Zoroastrism

Under utarbetande

SOU 1998: l 13 Nya religiösa rörelser bakgrundsteckning 61 - en

9.2. Mandeism

Under utarbetande

9.3 Bahá°i

Svenska Bahá i-samfundet 29 lokala samfund 900 ca medlemmar

10. Nyhedendom modern asatro, nyshamanism, wicca, etc

Medlemskap i mer än sammanslutning förekommer både bland en asatroende och bland wicca.

Court of Joy Coven wicca Verksamhet på nio orter 52 medlemmar varav tvâ översteprästinnor och 2 överstepräster

Dear Tribe Metis Medicine Society/Regnbågsdrakens loge 60-70 deltagare/medlemmar

Häxagon 40-tal Skånby 1997

Pagan Federation wicca Pubträffar på fyra orter 21 medlemmar associate and full members

Ratatosk Stockholmsförankrat nätverk 70-tal

Svensk hedn isk front

Utbredning okänd

Svenska Vitkaförbundet 80-tal Skånby

62 Nya religiösa rörelser bakgrundsteckning

- en

Sveriges Asatrosamfund

300 ca medlemmar

Tör och Attunda Gäll numera en del av Samfálligheten för nordisk sed 50-100 Skånby 1997

Yggdrasil-gillet, numera ett gille inom Merlinorden, se 11.2 Moderna religionsbildningar Samfälligheten för nordisk sed paraplyorganisation 15 gäll, drygt 1 000 utövare/troende

11. Moderna religionsbildningar

11.1 Moderna religionsbildningar tillkomna före andra

världskriget

Antroposofiska Sällskapet

1 400 medlemmar

Krishnamurti Center 90 medlemmar Lectorium Rosicrucianum/ Det Gyllene Korsets Internationella Skola Offentligt arbete i Stockholm, Göteborg och Malmö 100 ca lärjungar

Martinus kosmologi Antal anhängare okänt

Rosenkorsorden AMORC l00-tal i Norden Arlebrand 1995: 189

"Spiritism " ett stort antal föreningar varav de flesta är anslutna till någon av riksorganisationerna, se nedan, totalt ca 1 000 medlemmar

Nya religiösa rörelser- bakgrundsteckning 63

en

Spiritualistiska Riksförbundet för Andlig

Utveckling SRA U

Sveriges Spiritualistiska Riksförbund SSR 60-tal föreningar

Teosofiska samfundet Adyar

5 loger 200 ca medlemmar

Teosofiska samfundet Pasadena Verksamhet på flera orter

100 drygt Arlebrand 1995: 149

U.L. United Lodge of Theosophists

En l loge och några studiegrupper

Medlemtal uppges ej

White Eagle Lodge 300 medlemmar

11.2 Moderna religionsbildningar tillkomna efter andra

världskriget

A Course in Miracles ACIA/D väletablerad med många kursdeltagare

"Ambres" medium Sture Johansson

stort antal kursdeltagare/åhörare

"Amos "projektet medium Ulla-Britt Johannson okänt antal anhängare

E CKANKARs Svenska Satsang Samfund

5 församlingar

150 ca medlemmar

64 Nya religiösa rörelser bakgrundsteckning

- en

Emin Foundation liten anhängare i södra Sverige,

grupp Arlebrand 1998:90

Enighetskyrkan, se Familjefederationen

Den esoteriska Vägen viss verksamhet i Stockholm

Familjefederationen för världsfredoch enighet, fd Enighetskyrkan

75-tal medlemmar

Hylozoik

centrum i Skövde

"Konga-sekten", se World Light Center

Linbusamfundet

25 ca medlemmar

Merlinorden 200 ca medlemmar Raêliska Religionen 10 medlemmar varav två döpta

Rastafari

sporadisk verksamhet

Rajneeshism/0sh0-rörelsen/Bhagwan-rörelsen

Centra i Stockholm och Göteborg 500-1 000 anhängare

Scientologikyrkan Tre kyrkor/centra

aktiva medlemmar 1 000 ca 10 000 ca passiva medlemmar

Summit Lighthouse/Church

Universal and Triumphant CUT 9 församlingar och grupperingar 200 ca aktiva medlemmar

Nya religiösa rörelser- bakgrundsteckning 65 en

Universella Kristna Gnostiska Rörelsen,

Arlebrand 1998:90

World Light Center "Konga-sekten" 8-10 medlemmar

11.3 Mörkermagiker, thelemiska och satanismrelaterade sammanslutningar

Church of Satan få anhängare i Sverige enl Arlebrand 1998:1 17

Dragon Rouge 350 betalande medlemmar

Ordo T empli Orientis OTI har verksamhet i flera svenska städer enl Arlebrand 1998:89

Svenska Satanistkyrkan Church of Satan

Temple of Set få anhängare i Sverige enl Arlebrand 1998:1 17

Litteraturhänvisningar; se kap. 8.2.1.

2.7 Verksamhetsbidragets fördelning på

samfund och lokala församlingar 1997

Årligen fördelar kulturdepartementet ett sk verksamhetsbidrag till olika samfund. Under 1997 fördelade sig enligt nedanstående pengarna

sammanställning. "Antal" avser lokala församlingar på vilka bidraget

fördelar sig.

3 18-5424

- Ortodoxa och österländska kyr-

kor

Grekisk-ortodoxa kyrkan 724 000 4 +3 -

Finsk-ortodoxa kyrkan 300 000 1 -

Estniska ortodoxa kyrkan 180 000 l -

Rysk-ortodoxa kyrkan 300 000 1 -

Serbisk-ortodoxa kyrkan 1 168 000 8 -1 -

Svenska ortodoxa prosteriet 180 000 2 -

Rumänsk-ortodoxa kyrkan 461 000 3 -

Bulgarisk-ortodoxa kyrkan 180 000 1 -

Makedonisk-ortodoxa kyrkan 481 000 2 -

Syrisk-ortodoxa kyrkan 1 189 737 33 +2 -

Anneniska apostoliska kyrkan 300 000 2 -

assyriska kyrka

Etiopisk-ortodoxa kyrkan 240 000 1 -

Nya religiösa rörelser-

en bakgrundsteckning 67

Ungerska protestantiska kyrkan 360 000 1 Gemensamma församlingar 513 000 Totalt 42 412 037 l 234 -71

;§55L l

,. t..

;wftrxmag4Dpx;n-

.

Internationella 69

erfarenheter

3 Internationella erfarenheter

Utredningen har gjort studiebesök i ett flertal länder. Vi har träffat företrädare för organisationer, statliga och kommunala inrättningar och privata initiativ. Enskilda forskare och ett flertal människor med olika

erfarenheter av området har kontaktats utredningen. Såväl avhoppare

av som verksamma i nya religiösa rörelser har vi mött. Vi har också deltagit i konferenser utomlands.

Följande länder har besökts:

Frankrike, Paris. Antikultorganisationer, företrädare för den statliga utredningen och för statens "Observatoir", avhoppare, CESNUR, ADFI m.fl. England, London. INFORM, Eileen Barker mil. Tyskland, Bonn, Berlin. Tyska statliga utredningen religiösa

om nya rörelser, Senatsförvaltningen i Berlin, två initiativ på religiös grund, mil. Italien, Turin. Forskaren Massimo Introvigne vid CESNUR Schweiz, Zürich. INFOSECTA-organisationen Österrike, Wien. Statlig förvaltning USA, New York, Bonita Springs, Athens. Wellspring

retreat center, AF INTERFAITH, Philadelphia, konferens barn och religiösa

om nya rörelser Danmark, Köpenhamn. Kyrkoministeriet, Mikael Rothstein Köpenhamns Universitet.

Samtliga ovannämnda organisationer presenteras nedan.

3.1 och

Sammanfattning slutsatser

Utredningens slutsatser, efter att ha träffat människor inom olika läger i åtta länder, är att samhället förklara krig

snarare än att mot nya religiösa rörelser, skall verka för att dialog kommer till stånd. Det

en kan intresse i sammanhanget att notera vi knappast

vara av att mött någon person inte misstänkliggjort sina motståndare för

som att vara

70 Internationella eifarenheter

köpta av påstått skumma intressen. Det går vallgravar av misstro mellan läger i detta starkt polariserade landskap. Forskare som försöker föra in kunskap i debatten anses vara gödslade med pengar från rika religiösa rörelser. Olika rörelser misstror varandra. Olika aktörer inom den s.k. antikultrörelsen baktalar varandra och sprider rykten om varandras dunkla motiv. En kraftigt polariserad situation inom området måste naturligtvis undvikas. De verkliga förhållandena döljer sig bakom en rikhaltig flora av förtal, halvsanningar och överdrifter.

På sina håll har detta krig om uppfattningar tagit smått groteska proportioner. Osanningar och överdrifter, överslätande omdömen från ena hållet och moralisk panik från andra hållet gör att den sig in i

som ger denna infekterade miljö antingen blir förvirrad eller faller offer för den ena eller andra sidans sanningspretentioner.

För att undvika sådan situation utvecklas och/eller förvärras i

att en Sverige är en av slutsatserna att en öppen dialog gagnar såväl religionsfriheten och mångfalden på trosföreställningamas brokiga fält

som vaksamheten mot avaiter.

Å sidan får samhället naturligtvis inte visa flathet inför miss-

ena tänkta brott mot skattelagstiftning, mot brottsbalken eller andra lagar, genom ett falskt hänsynstagande till människors trosuppfattningar. Lagar och regler får naturligtvis inte överträdas i religionens Sve-

namn. rige får inte bli ett land lockar till sig lycksökare eller mindre

som nogräknade organisationer som i skydd av en trosuppfattning ekonomiskt exploaterar människors behov ett existentiellt sökande och andlig

av en hemvist.

Å andra sidan finns heller ingen anledning att bedriva korståg mot trosföreställningar som kanske förefaller ovanliga eller märkliga sett i ljuset av den tradition som vi vant vid i Sverige. Det finns ingen

oss anledning till "hårda tag" gentemot nya religiösa rörelser. Det finns däremot många skäl talar för mindre fördomsfull debatt,

som en om öppenhet och om dialog mellan forskare, troende, antikultorganisationer, folkrörelser, myndigheter och andra är involverade i frågan.

som

Några av de slutsatser vi dragit av studierna i andra länder återfinns i avsnittet om behovet av det som vi i utredningen kallar KULT Kunskapscentrum för Livsåskådnings- och Trosfrågor, kap. 4. En

se annan slutsats att dra utifrån den mängd påståenden florerar i

som förhållande till empirisk kunskap, är att forskning inom detta område måste prioriteras, inte minst när det gäller barns situation. Den enda grunden för ett samhälleligt agerande varken kränker religions-

som friheten eller skyddet för individens rättigheter, är kunskap de

om verkliga förhållandena, de verkliga proportionerna och före-

om om ställningsvärldarna.

Internationella 71

erfarenheter

I flera europeiska länder diskuteras de religiösa rörelserna utinya från perspektiv som sinsemellan är fullständigt olika. Liksom i Sverige

är frågan starkt polariserad. De dominerande religionerna har skapat sina motrörelser, från ett katolskt eller lutherskt perspektiv. Anhöriga till personer upplever sig ha förlorat i olika nyreligiösa rörelsom man ser har skapat egna organisationer. Besvikna, svikna och desillusionerade avhoppare och uteslutna återfinns också i den s.k. antikultrörelsen.

Oavsett ursprunget är ofta antikultorganisationerna- begripliga skäl av nästan hatiska i sin argumentering mot religiösa rörelser. På - nya andra sidan av demarkationslinjen hamnar ofta religionsforskare som via sin forskning har ett perspektiv starkt modererar och ibland som förlöjligar den kritik som forskare uppfattar ogrundad och med som starkt överdrivna föreställningar hur farliga rörelserna egentligen om är. Forskare hänvisar till att alla religioner, även kristendomen, i början

ansetts för att vara just sekt, aktiviteter ansetts farliga för indien vars viden. Man också att bara ett litet fåtal visar intresse för menar som en rörelse slutligen blir medlem. Den vanligaste utvecklingen är att en person går med i en rörelse, får erfarenheter ofta är positiva och att som man efter ett tag lämnar rörelsen och därefter utan större problem fortsätter ett liv utanför rörelsen.

En generalisering av tillståndet i några olika länder, i den mån den låter sig göras, kan se ut som följer:

USA intar en särställning något många religiösa rörelsom av nya sers ursprungsland. Forskare hävdar att det finns uppemot 5 000 olika s.k. kulter eller sekter i USA. Strikta bedömare hade menar att om man tillämpat någon de många vetenskapliga definitionerna begreppet av av "religion", så sjunker antalet i USA till mellan 1 500-2 grupper 000. ISAR Institute for the Study of American Religion har uppgifter om totalt 1 667 olika religiösa i USA. Av dessa klassas 836 grupper som icke-konventionella.

Frankrike är kanske det land där polariteten är uttalad och som mest där antikultrörelsen har sitt starkaste fäste. Som framgår nedan var Frankrike det första landet genomförde statlig utredning som en om fenomenet. Denna har utsatts för mycket hård kritik från jurister, sociologer och religionsforskare. Den kritikerna anses av vara ett beställningsverk från ADFI och CCMM, de två tongivande antikultrörelsema.

Den franska underrättelsetjänsten undersökte 172 olika enligt grupper de farlighetskriterier presenterades den franska som av utredningen. Totalt räknar med att det finns 800 olika sekter, man som är den vedertagna termen i såväl i Europeiska unionen Frankrike som i övrigt, med ett medlemsantal kring 160 000 personer och med cirka 100 000 sympatisörer.

72 Internationella erfarenheter

I Belgien är situationen i stort sett densamma. Även här har stat-

en lig utredning presenterats, med i stort sett samma innehåll som den franska. De statliga utredarna, liksom antikultrörelsen tar avstamp ifrån psykiska och sexuella övergrepp, ekonomiskt utnyttjande och rent lurendrejeri förekommit bland de religiösa rörelserna. Enligt

som nya utredningen finns det 150 i Belgien som "måste övervakas".

grupper

Genêves kanton ung: län i Schweiz har också presenterat en utredning liknande dem i Belgien och Frankrike. Utredningen är en antologi, skriven experter, främst inom det juridiska området, med

av det uttalade syftet är att bekämpa det man kallar destruktiva sekter.

Alla dessa utredningar berörs i det följande, men redan här kan sä-

att såväl den belgiska som den franska utredningen lett fram till att gas de båda länderna upprättat särskild statlig organisation ett s.k.

en "observatoir", med uppgift att vaka över de religiösa rörelserna och

nya att bekämpa olagligheter som kan tänkas begås med religion som täckmantel eller förtecken.

I England har sociologiprofessom Eileen Barker upprättat en organisation INFORM med uppgift att informera, hjälpa och samla kun-

- skap religiösa rörelser. INFORM vägrar att ta någon som helst

om nya ställning till olika rörelser och åtnjuter därmed stort förtroende både bland allmänheten och områdets olika aktörer. Om får uppgifter

man

pekar på att olagligheter begås i någon så kontaktar man som grupp, polisen, med vilken för övrigt har ett samarbete, utan att detta stör

man rörelserna. Vilken rörelse kan påstå att olagligheter inte skall påtalas och utredas INFORM ser som en av sina huvudsakliga uppgifter att skapa dialog mellan rörelserna och det övriga samhället för att

en undvika att rörelserna blir inträngda i ett hörn. En sådan isoleringspolitik anses öka risken för en destruktiv utveckling.

Det engelska samhället betraktar inte de nya religiösa rörelserna

något stort problem, även här återfinns såväl föräldrarörelser som om mot s.k. sekter andra organisationer. Uppemot en 1 000 000 per-

som

i England någon gång ha kommit i kontakt med nya relisoner anses giösa rörelser. Hälften, alltså 500 000, har gått så långt att de kanske deltagit i något seminarium. Av dessa har en ytterst liten andel blivit involverade som medlemmar eller aktiva i någon rörelse. Ett exempel: Enighetskyrkan "Moon-rörelsen" beräknas ha 350 kämmedlemmar i England, och 8 000 har skrivit under ett formulär där de förklarar

som sig "associerade medlemmar". Beräkningar i England över antalet

vara personer som lever mer eller mindre utanför samhället i ett nyreligiöst center, visar att de under de senaste åren aldrig har varit fler än 15 000 personer. Någon statlig utredning har inte diskuterats. Däremot överväger man att starta en utredning om frimuramas inflytande i rättsväsendet och i politiken.

Internationella 73

wfarenheter

Den italienska polisen har skrivit rapport på uppdrag inrikes-

en av ministeriet, vars innehåll läckte ut till massmedia och därmed till allmänheten. Några olagligheter bland de religiösa rörelserna kunde

nya man inte konstatera enligt rapporten. Överhuvud är klimatet i Italien betydligt mindre infekterat, kanske beroende på att katolska kyrkan har en relativt stark ställning bland befolkningen. Några direkta ingripanden från samhället har inte förekommit i Italien. Det den italienske

var professorn i religionshistoria, Massimo Introvigne, initi-

som var en av ativtagarna till organisationen CESNUR ett centrum för studier

- av nya religioner. CESNUR fungerar som akademisk motkraft till

en antikultrörelsen. Härifrån hävdar religionsfrihetens principer och

man studerar rörelserna vetenskapligt. Såväl italienska franska

som CESNUR har samlat ett antal "tunga" i

personer som anses religionsvärlden. I Frankrike har inte bara sociologer och religionsvetare engagerat sig i CESNUR, utan även advokater och andra jurister

som slåss mot samhällets och antikultrörelsens försök CESNUR

att, som uppfattar saken, göra inskränkningar i religionsfriheten att piska

genom upp en reaktion mot rörelserna med hjälp lögner och överdrifter. I

av Italien beräknar att 600 000 är med i någon de 400

man personer av nyreligiösa rörelserna. Största religionen utanför katolska kyrkan, efter muslimerna, är Jehovas Vittnen.

Muslimema räknar minst l 000 000 troende, följda 100 000

av Jehovas Vittnen och 40 000 protestanter. Scientologerna räknar in cirka 10 000 personer i Italien, Hare Krishna räknar kanske in l 000

personer liksom Unification Church. Gruppen Familjen beräknas bestå 15-

av ett tal personer i hela Italien.

I Danmark Holland och Grekland, liksom i Italien, tycks staten ta de nya religiösa rörelserna med ett relativt lugn. Några statliga aktiviteter är inte aktuella i Danmark, även har tvekat att acceptera sci-

om man entologin som religion. Denna fråga utreds just kyrkodeparte-

nu av mentet i Köpenhamn. Eftersom Danmark har liberal har också

en syn många rörelser etablerat regionala och internationella där.

center Scientologikyrkan har sina största etableringar i världen, just i

en av Köpenhamn, med 400 anställda eller heltidsengagerade medarbetare. Den danske religionshistorikem Mikael Rothstein internationell

är en tungviktare som med emfas försvarar religionsfriheten och kritiserar det danska Dialogcentret, med Johannes Aagaard ledare. Dialog-

som centret har utifrån kristen grund varit de tongivande

en en av mest kritikerna av nya religiösa rörelser i Europa. Aagaards dominans i den danska debatten har under år avtagit. Nu finns forskare och

senare debattörer av flera olika kulörer på den danska religionsfrihetliga

scenen.

74 Internationella erfarenheter

Ett omfattande informationsmaterial har givits det österrikiska

ut av miljö-, ungdoms- och familjedepartementet. I materialet som främst riktar sig till ungdomar försöker man hålla ett nyanserat tonfall. I en folder finns uppgifter på vart man skall vända sig om man behöver hjälp. Informationsmaterialet har gått ut i 270 000 exemplar. En första tryckning skapade en stor efterfrågan, inte minst från skolor. Utbildningsdepartementet har också givit ut en folder med teckningar och bildtexter är mycket satiriska. I Österrike diskuteras ett in-

som nu rättande av ett statligt centrum mot sekter. Man räknar med att 50 000 personer hör till olika grupper och att 200 000 på något sätt är involverade i de 600 grupper som man tror finns. Man beräknar från statligt håll att cirka 20 grupper kan fanatiska. Statliga informations-

vara kampanjer har, förutom i Österrike, också genomförts i Frankrike och Tyskland.

Det diskuteras i Österrike är redan verklighet i Tyskland, fast

som på regional nivå. I alla förbundsstater finns särskilda inom

personer skol-, ungdoms- och sportförvaltningama, uppgift är att samla

vars kunskap om olika grupper och att informera allmänheten. Härifrån vill man inte ta ställning för eller emot rörelserna. Man deltar öppet i rörelsemas möten och försöker inta medlande roll, även

en om man naturligtvis hjälper folk som vill hoppa av med kontakter, information och annat.

I Tyskland och delvis också i Österrike har mycket rikhaltig flora

en av s.k. psykgrupper etablerat sig under år. Bara i Berlin räknar

senare man med att det finns flera hundra sådana i New Age-

grupper som anda arbetar med terapier av olika slag. I syfte att skydda konsumenten har den tyska statliga utredningen föreslagit en översyn konsument-

av reglerna när det gäller kommersiella tjänster på den s.k. kvasipsykologiska marknaden. Denna marknad beräknas omfatta cirka

som l 000 olika grupper/företag/enskilda omsätter årligen 18 miljarder tyska mark. Upplagoma för 40 större esoteriska tidskrifter ligger kring 2,9 miljoner exemplar.

Tyskland avviker från andra länder bl.a. däri att den lutherska kyrkan har satsat stora resurser på moteld mot den religiositeten. Ett

nya exempel är det Evangeliska Centret för Livsåskådningsfrågor i Berlin där ett flertal på heltid arbetar med att informera och

personer om varna för grupper olika slag.

av

Den utan tvekan mest omfattande statliga utredningen bland de

europeiska ländema har gjorts på uppdrag den tyska förbundsdagen.

av En mycket stort upplagd utredning med åtskilliga undergrupper och specialistundersökningar har arbetat under cirka två år. Den svenska utredningen har tagit del flera delrapporter och slutrapporten. Ut-

av av redningen gås igenom i det kommande, här skall utredningens för-

men

SOU 1998:1 13 Internationella erfarenheter 75

slag kort sammanfattas: Man vill få fram en ny lagstiftning på det psykoterapeutiska området i syfte att åstadkomma kvalitetssäkring.

en Bakgrunden är de ovannämnda cirka 1 000 olika företagen som är verksamma på den s.k. kvasipsykologiska marknaden. Man vill också knyta legitimerad psykologisk verksamhet till socialförsäkringssystemet. Vidare efterlyses en ny lagstiftning på det konsumenträttsliga området, även detta mot bakgrund av den expansiva psyk-marknaden i landet. Några förändringar i grundlagen, mot bakgrund av nyreligiösa rörelsers aktivitet anses inte vara motiverade. Vidare efterlyser man en kraftfull satsning på forskning inom området religiösa rörelser och

nya s.k. psykgrupper. Utredningen föreslår lagförändringar inom barnlagstiftning, föreningsrätten och konsumentlagstiftningen. Även lagar som styr naturläkares verksamhet ska kompletteras. Utredningen vill få fram en lagändring som innebär att juridiska ska stå under

personer straffansvar. Slutligen vill man inrätta en stiftelse för information och dialog inom området.

Enligt undersökningar som den tyska utredningen låtit utföra är 820 000 personer med i en nyreligiös eller andlig rörelse i Tyskland. I en nationellt representativ enkät uppgav 1,7 procent att de någon gång deltagit i nyreligiösa eller andliga rörelsers verksamhet. Detta innebär uppskattningsvis 1 172 000 personer av den vuxna befolkningen i Tyskland. Uppgifterna om antalet medlemmar varierar, vilket tyder på osäkerhet i definitioner och underlagsmaterial. Andra undersökningar pekar på att 340 000 personer är medlemmar i religiösa rörelser

nya och att 490 000 personer i Tyskland står olika rörelser nära.

I Tyskland är det speciellt scientologirörelsen som kommit i konflikt med samhället. Denna rörelse definieras av den tyska utredningen såsom icke-religiös. Ett särskilt beslut om att sätta scientologi-organisationen under s.k. observation Beobachtung, fattades tyska för-

som av bundsdagen under 1998, välkomnades varmt av den tyska statliga utredningen.

Sommaren 1998 publicerades slutbetänkandet av utredningen som kringgärdats av stora politiska motsättningar. De Gröna har opponerat sig mot stora delar av innehållet. Härifrån hävdar man att utredningen i alltför stor utsträckning misstänkliggör de nyreligiösa rörelserna.

Olika länder förhåller sig på helt skilda sätt till fenomenet med de nya religiösa rörelserna. I Europa framstår Frankrike, Belgien, Schweiz och delvis Tyskland som länder med relativt aggressiv attityd gent-

en emot den föreställningsvärld breder ut sig. Även Österrike har

nya som engagerat sig på statlig nivå. I Frankrike förs ett uttalat krig från statliga myndigheter i samarbete med polisen gentemot sekter.

I Grekland erkänner man inte de religiösa rörelserna ett

nya som problem. I stort sett gäller samma sak för Holland och Danmark. Vis-

76 Internationella erfarenheter

serligen har Danmark haft en av de ledande sektkritiska rörelserna i DIALOGCENTRET, men denna organisations synsätt har kraftigt fått

vika för mindre dramatiska synsätt. Även England intar diplomage en tisk hållning till situationen. Någon uppståndelse i parlamentet står inte att finna. INFORM:s verksamhet går, nämnts, ut på att skapa en

som dialog mellan olika parter i detta polariserade landskap.

De mindre oroade länderna pekar på att religionsfriheten måste gälla alla, liksom att lagarna måste gälla alla. Om lagar överträds griper samhället in och tolererar naturligtvis inga lagöverträdelser med hänvisning till en viss religion eller föreställningsvärld. Man menar också att problemet är kvantitativt mycket litet och därför inte föranleder någon reaktion från samhället.

Enligt forskare finns det cirka 600 olika minoritetsreligioner i Europa. För att få proportioner på hur många människor som omfattas av nya religiösa rörelser kan nämnas att Uniñcation Church den s.k. Moon-rörelsen anses ha cirka 300 kämmedlemmar i Storbritannien. Antalet personer som helt ägnar sin tid någon rörelse och som har få eller inga kontakter med omvärlden uppskattas i England till maximalt 15 000 personer. I Sverige har Hare-Krishna uppåt 200 hängivna medlemmar, medan den s.k. Moon-rörelsen, bara för att ta ett exempel, kan räkna sina medlemmar i tiotal.

Hur har Europeiska unionen reagerat i denna brokiga situation av helt olika förhållningssätt

3.2 EU och de

nya religionerna

Vid flera tillfällen har olika organ inom EU tagit upp frågan om de nya religiösa rörelserna. I november 1996 arrangerade Europaparlamentets generaldirektorat för forskning ett möte med företrädare för 11 länder, däribland Sverige. Redan då fanns två resolutioner antagna av Europaparlamentet. Den ena antogs den 22 maj 1984 och den andra den 29 februari 1996. Förarbetet till denna resolution hade pågått under

senare 1995. I resolutionen begärde parlamentet att medlemsländer skulle utbyta information om sekter i de olika länderna. Begreppet "sekt"

används inom EU, definierat som ett begrepp helt utan varje värdeomdöme. Man betonar att begreppet inte används diskriminerande eftersom det inte är juridiskt definierat. I de båda resolutionema uppmanade Europaparlamentet såväl Europarådet Europakommissionen att

som agera i frågan. Något agerande från dessa instanser har dock inte skett.

Dock blev det resultat i följande avseende: på grund

Det var av parlamentets begäran som de ll länderna samlades till ett möte för att diskutera sekter, i den bemärkelse lägger i ordet inom EU.

som man

Internationella erfarenheter 77

Mötet visade en total oenighet om hur EU eller de enskilda staterna skall agera. Resolutionen från februari 1996 hade också uppdragit åt utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter och inrikesfrågor att föreslå utskotten vid de nationella parlamenten att ägna ett gemensamt sammanträde åt sekter. Efter fem sammanträden enades utskottet om ett betänkande, i vilket man föreslog text till en resolution. Denna resolution är en vidareutveckling av ovannämnda resolution från februari 1996.

Resolutionen utgår från såväl den Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna som från FN:s olika deklarationer och konventioner om rättigheter för barn och för religionsfrihet. I resolutionen beaktas både den franska och den belgiska utredningen och den tyska utredningens halvtidsrapport.

I resolutionen avfärdar man tanken på att göra en lista över sekter, eftersom begreppet inte är juridiskt definierat och eftersom grundandet av sekter tillhör de grundläggande rättigheterna. Resolutionen hänvisar här till flera olika erkända friheter som religions-, samvets-, åsikts-, förenings- och församlingsfrihet. Att upprätta en lista vore dessutom meningslöst, resonerar man, eftersom grupper uppstår snabbt och försvinner lika snabbt. Man konstaterar också att de flesta medlemsstaternas företrädare har betraktat sektfenomenet som oviktigt eller oproblematiskt i de egna länderna. Det handlar om ett marginellt fenomen, hävdar man. I resolutionen noteras en oroväckande tendens till att försvåra eller förbjuda offentliga anställningar av sektmedlemmar. Tanken att göra en särskild lagstiftning mot sekter avslogs enhälligt av utskottet. Samtidigt noterades att de nuvarande lagarna inte utnyttjades tillräckligt för att bekämpa kriminell verksamhet och överträdelser

av skattelagstiftningen.

Varför går folk med i sekter Enligt utskottet författat

som resolutionen, är de många sektema och kvasipsykologiska grupperna ett symptom på "en djup social, moralisk och samhällelig kris och

en längtan efter en mening med livet och en livsåskådning, vilken somliga inte längre kan tillfredsställa i det nuvarande vetenskapligt och tekniskt inriktade samhället kännetecknas individualism och de

som av traditionella sociala nätverkens förfall, eller i de traditionella kyrkorna".

Vilka är farorna med sektema enligt resolutionen De faror

som sekter eventuellt kan upphov till gäller inte så mycket samhället i sin

ge helhet, som enskilda personer. I konventionen medlems-

uppmanas staterna att inte vidta åtgärder mot sektema, utan att sanktioner endast knyts till enskilda olagliga handlingar. Så länge den demokratiska grunden är stabil, kan inte heller sektema hota samhället.

Om man avfärdar nya lagar, vad då Europaparlamentet att

anser enskilda medlemsstater kan göra Prioriteringen bör ligga på skyddet för

78 Internationella erfarenheter

individen och på individen som konsument. Medlet är upplysning, rådgivning och information. Denna information bör neutrala

ges av organ. Ytterligare en sak kan man göra och i den rekommendationen frångår man sin skepsis mot nya lagar: Man föreslår översyner och kompletterande regler inom konsumentskyddslagstiftningen. Uppmaningen att förstärka konsumentskyddet tar sin utgångspunkt i den kvasipsykologiska terapimarknaden.

En socialpolitisk utmaning för politiska partier och för de etablerade kyrkorna är att skapa en dialog i samhället och att initiera kritiska debatter.

Det finns ingen grund för att inrätta ett särskilt EU-organ för dessa frågor och inte heller bör Europol den europeiska polissamarbetsorganisationen få särskilda uppgifter med anledning sekter. Ingen

av av dessa idéer vinner gehör "för närvarande". Så det franska initiativet att upprätta ett europeiskt "observatoir" fick stryka på foten. Anledningen är att synen på problemen varierar mycket starkt mellan medlemsstaterna, konstaterar resolutionen.

Medlemsstaterna uppmanas slutligen att samla in kvantitativa

uppgifter om sekter, dvs. man vill helt enkelt att medlemsstaterna och EUparlamentet skall ha "koll på läget".

Den tyska statliga utredningens slutbetänkande presenteras

som nedan, rekommenderar forbundsdagen att ta initiativ på europeisk nivå med syfte att skapa gemensamma riktlinjer när det gäller lagstiftning om barns rättigheter. Man rekommenderar också den tyska regeringen att inom EU verka för gemensamma informationsinsatser när det gäller religiösa eller ideologiska grupper och s k psykgrupper. Utredningen uppmanar också sin regering att verka för en gemensam syn och ett gemensamt bemötande av fenomenet med religiösa rörelser inom

nya EU.

3.3 Offentliga i utredningar Europa

Frankrike, Belgien och Tyskland har genomfört statliga utredningar i ämnet nya religiösa rörelser. Genêves kanton i Schweiz har utfört

en egen utredning och i Italien har polisen tagit ämnet i särskild

upp en utredning. Nedan följer en genomgång huvuddragen i dessa olika

av utredningar samt kritiken riktats mot dem.

av som

SOU 1998:1 13 Internationella erfarenheter 79

3.3.1 Den

belgiska utredningen

Belgiska representanthuset presenterade parlamentarisk utred-

1996 en ning med syftet att åstadkomma "en politik i kampen mot olagligt agerande av sekter och den fara för samhället som de utgör".

I en tjock volym redogörs för intervjuer med avhoppare från olika religiösa rörelser. Rörelserna klassificeras och värderas på ett sätt som förefaller subjektivt. Några belägg för farlighet finns egentligen inte, bara påståenden.

Någon uppfattning om hur många människor i Belgien det rör sig om har inte kommissionen. Man säger att det handlar om tusentals som är direkt inbegripna i detta fenomen.

Däremot hävdar kommittén att det finns 189 religiösa grupper i Belgien, som kan hänföras till någon av de tre kategorier som presenteras. Enligt den första av dessa tre anses en sekt vara något helt "respektabelt", definierat som en grupp organiserade individer som delar en uppfattning inom den religiösa sfären. Den andra kategorin utgör en grupp vars filosofiska eller religiösa böjelser leder till aktiviteter som våldför sig på lagen, skadar individen eller samhället och angriper mänsklig värdighet. I den tredje gruppen talar man om rent brottsliga organisationer. Bland dessa finns en del som utnyttjar situationen och ger sig ut för att vara sekter eller nyreligiösa rörelser för att dölja sin kriminella verksamhet. Som kriminell verksamhet anges pedofili, droghandel, "tvättning" av pengar.

Den Belgiska kommissionen skriver att man är helt övertygad om att en tragedi som den med Soltempelorden, mycket väl skulle kunna inträffa i Belgien. Kommissionen uttrycker också sin förvåning över att sektfenomenet inte tidigare givit upphov till särskilda försiktighetsåtgärder.

Kommissionen menar att åklagare, polis och underrättelsetjänst har otillräcklig kunskap problemet och att underskattar det. Speci-

om man ella åtgärder behöver sättas in på alla nivåer, utredningen.

menar Samordning, infomationsinhämtning och utbyte information bör

av samordnas mellan dessa enheter. Man kan utan överdrift påstå att polis och underrättelsetjänst får sig rejäl utskällning utredarna.

en av "F lagranta brister i samordning", "dåligt intresse för fenomenet", "obefintligt utbyte information" ord och inga visor från utredningen.

av -

Även finans- och socialdepartementen får sin fiskar i

Vanna rapporten. Sekter med internationella förgreningar och finansiella tillgångar på tusentals miljoner francs har etablerat sig i Belgien, skriver utredningen. Bedrägeri och skattefusk har konstaterats i del fall och

en tros sannolikt förekomma i andra fall. Trots detta ingen aktivitet

syns från samhället, förmodligen på grund att sektaktivitetema inte

av

80 Internationella erfarenheter

förefaller tillräckligt onormala eller suspekta. Förmodligen beror detta i sin tur, tror utredningen, att "de hycklande sektema" utnyttjar lagamas kryphål intill perfektion, vilket lett till att bankerna inte misstänkt något och därför inte använt sin rapporteringsskyldighet. Det kan också bero på att rörelserna Öppnar ett konto under namn som innehåller begreppet "kyrka, vilket leder till att skattemyndighetema inte intresserar sig med hänvisning till respekten för de konstitutionella frihetema. Utredningen understryker att skattemyndighetema fram till denna dag inte visat minsta intresse för sektproblematiken. Tillfrågad av utredningen har Socialdepartementet i Bryssel förklarat att man inte fått någon rapport om att olagliga aktiviteter skulle pågå i någon nyreligiös rörelse. Detta tar utredningen intäkt för att som ytterligare skälla ut myndigheterna för deras passivitet: "Sedär, det är den stora försiktigheten inför de konstitutionella rättigheterna utan som tvekan är den huvudsakliga orsaken till den totala okunnigheten om fenomenet", utbrister utredningen. De olagliga terapeutiska teknikema tas också i utredningen. Här upp pekar man bl.a. på att vissa "guruer" utan någon helst medicinsk som kvalifikation påstår sig kunna bota, även allvarliga sjukdomar. Det förefaller som, kan läsa längre fram, att dessa botare eller pseudoman terapeuter skor sig på samhällets tolerans och att de inte är föremål för myndigheternas intresse, trots att de representerar en fara för samhället. Barn i sekter är särskilt utsatta för risker. Man pekar på problem med avskildhet, med utbildning och hälsa. Särskilt det gäller för senare barn i ett antal grupper där använder allvarliga kroppsstraff. Risman ken för sexuella övergrepp ökar också i slutna grupper. Vidare konstaterar utredningen att det finns jättelucka när det en gäller information till allmänheten. Utbildningsprogram bör komma till och föras ut på bred bas i skolorna. Vilka rekommendationer ger då den belgiska utredningen i övrigt till parlamentet och regeringen På den statliga nivån: Den existerande lagstiftningen lägger inga hinder i vägen för en samhällelig kamp mot det stora antal fördärvliga aktiviteter som kommer från sektgrupper. Den juridiska arsenal är som tillgänglig i kampen är dock föga utnyttjad, konstaterar utredarna besviket. Man insisterar på bättre tillämpning lagen, då måste en av men de olika departement är inbegripna justitie-, social-, inrikes-, försom svars-, arbets- och finansdepartementet ta på sig stor roll när det en gäller samordning och effektivitet. Syftet är att öka medvetenheten om problemen hos polis och myndigheter. Var och dessa skall, enligt en av utredningen, med mycket stor noggrannhet utöva vaksamhet över destruktiva sekter och skapa särskild organisation för övervakning. en I detta avsnitt fäster också uppmärksamhet på att slå vakt man om

SOU 1998:1 13 Internationella erfarenheter 81

statens säkerhet, inte minst att analysera information. Man genom föreslår också tillskapandet särskild enhet cell under av en en nationell domare, med deltagare från polismakten och underrättelsetjänsten. Man efterlyser också ett intensiñerat samarbete mellan europeiska och andra internationella instanser. På den kommunala nivån: Här pekar utredningen på behovet av information till allmänheten och speciellt till människor. Kommuunga nerna avkrävs också en mycket strikt kontroll av skolor med boende och av olika privata institutioner. Vid behov skall med kraft utman nyttja alla förordningar som finns. Sjukvårdspersonalen bör informeras de psykologiska skador om som uppstår hos dem som är med i destruktiv sekt. Den medicinska en personalen måste också utbildas i att aldrig ha något samarbete med guruer eller adepter som inte har någon medicinsk utbildning och som använder terapier, vilka kan liknas vid rena skojeriet. Hjälpen till offer för destruktiva sekter kan via stödpersoner ges som kommunerna tillsätter. I övrigt nämns inget konkret krisstödet. om En viktig slutsats från utredningen är också att lagstiftningen måste anpassas "för att kunna möta de faror skadliga sekter utgör". Här som går man igenom punkt efter punkt i lagstiftningen. Man vill bl.a. införa en ny skrivning i de delar av brottsbalken skyddar utövandet som av konstitutionella rättigheter. Meningen är att förhindra attackerna på mänskliga rättigheter genom våld och psykologiska manipulationer. Här vänder alltså den belgiska utredningen och ned på den upp argumentation som vanligtvis kommer från försvarare religiösa röav nya relser. Härifrån brukar man anse att staten inte skall lägga sig i trosuppfattningar och religionsutövning, just med hänvisning till mänskliga rättigheter eller konstitutionella friheter. Precis argument samma använder den belgiska utredningen mot rörelserna när hävdar att man en del av dessa gör våld på de konstitutionella frihetema. Man föreslår också översyn lagar har med "utnyttjande en av som av svaghet och beroende" att göra. Här vill man införa ett tydligt straffansvar, eftersom den nuvarande lagen, enligt utredningen, inte tillger räckligt skydd mot intrång i den psykiska integriteten. Slutligen föreslår den parlamentariska utredningen i Belgien inrättandet av ett nationell oberoende institut observatoir för särskild

un

observation sekter, det heter i utredningen. av som Resultaten av den belgiska utredningen har visat sig under 1998 i form av ett Infonnations- och Rådgivningscenter och i form av en administrativ samordningsenhet inom statsförvaltningen. Informationscentret sorterar under justitiedepartementet och har till uppgift att studera fenomenet och informera allmänheten. Här ska sökande kunna få rådgivning och centret ska tillgängligt för allvara

82 Internationella eifarenheter

mänheten. Vartannat år åligger det centret att rapportera sin om verksamhet till det belgiska parlamentet. Samordningsenheten har till uppgift att samordna regeringsbeslut och aktiviteter från lokala förvaltningar och att utarbeta politisk aken tionsplan mot farliga sekter. Denna administrativa enhet skall också nära samarbeta med infonnations- och rådgivningscentret.

3.3.2 Expertrapporten från Geneve

Rapporten är egentligen en antologi bestående av inlägg från olika Schweiziska experter. Avstampet sker i den här rapporten, liksom i den franska och belgiska, i de tragiska massjälvmord skett i flera kända som fall. Bakom rapporten står Justitiedepartementet och polisen i Genêves kanton. I februari 1997 publicerades rapporten i Schweiz. Även Geneverapporten gör lista över sekter farliga. en som anses Rapporten slutar med rekommendationer när det gäller barn, administrativa lagar och regler förvaltningsrätt och hur myndigheter om kan mot "sekteristiska avvikelser" och slutligen på vilket sätt laagera gen kan tillämpas för att straffa sekterister. I de generella rekommendationerna påminner att religionsman om friheten på intet sätt hindrar myndigheterna från i förebygatt agera gande syfte eller i efterhand, gentemot övertramp från sekter. Religionsfriheten skyddar inte människor bedriver kommersiell verksom samhet under religiös täckrnantel. Rapporten slår också fast att vem som helst måste få lämna rörelse när helst utan något hot från en som rörelsen i fråga. En annan slutsats dras i de generella rekommendationerna är att som polisen inte har de resurser som behövs för att förebygga och avslöja den påstådda olagligheten försiggår i de rörelser karaktäsom som man riserar som "farliga sekter". Allmänheten måste också informeras, hävdar rapporten och pekar på behovet särskilda kurser i skolorna. Man vill också initiera av en oberoende organisation med information huvuduppgift. Denna som information skall rikta sig till allmänheten och neutral och objekvara tiv. Slutligen uppmärksammas behovet att staten understöder de friav villigorganisationer som finns inom området vidare kap. 3.5.7.

se

Barnskyddet är till stor del beroende lokala och regionala av myndigheters och organisationers vaksamhet. I skolan bör hävdar man, rapporten, göra eleverna medvetna om faran i att blanda ihop rationalitet och irrationalitet. Man vill också aktualisera vissa kurser som tar upp den allmänna kulturens strävan och mål. De lagar finns tillåter att som

SOU 1998: l 13 Internationella erfarenheter 83

man utvecklar de mått och steg "som visar sig nödvändiga inom detta område", skriver utredarna, utan att utveckla vilka aktiviteter man tänker på. När det gäller privatundervisningen pekar utredarna på behovet av att olika aktörer inom hälsovård och inom rättsväsende ökar sin vaksamhet för att minska smygande infiltration hittills okända rörel-

en av ser.

Förvaltningsrättsliga åtgärder rekommenderas utredningen:

som av Först måste man konstatera förekomsten av olika samfund. Om dessa existerar utan vara godkända enligt artikel 176 i Genêves konstitution, bör konseljen regeringen ge rörelsen en lämplig tidsfrist att ansöka om och komma in med ett sådant godkännande. Utredningen aktualiserar en lag som stiftades 1872 och som fortfarande gäller och som pekar på att om rörelsen inte kan uppvisa en auktorisation eller godkännande, så kan det helt enkelt upplösas. För det andra, säger utredarna, bör Genéves kanton komma fram till regler för vad ska

som gälla för begreppet kyrka, för att undvika att kommersiella lurendrejarorganisationer kan kalla sig just kyrka.

En annan rekommendation är att samhället skall arbeta fram ett system för att offentliggöra uppgifter om alla rörelser. Syftet är att förhindra att grupperna utvecklas i total anonymitet. Ett sådant offentliggörande skulle också, enligt utredningen, underlätta för myndigheter att få kunskap om olika rörelsers målsättningar och att kunna avgöra om rörelserna håller sig på rätt sida om lagen.

Utredningen konstaterar att lagen inte hindrar rörelserna från att propagera, men man menar också att punktåtgärder från myndigheterna bör förekomma om propagandan äventyrar den allmänna ordningen.

När det gäller arbetslagstiftningen föreslår utredningen mycket

en strikt kontroll av sekter, framför allt för att "undvika exploatering

av adepter". Någon förändring i lagstiftningen efterlyses inte, vilket

man däremot gör på det medicinska området. Lagen måste utvidgas så att den kan tillämpas inom det terapeutiska området, som i dag är oskyddat av lagen i Schweiz. Utredningen vill ha begränsning i definitionen

en av begreppet "terapeutisk verksamhet" inklusive begränsningar i rätten att utöva terapi. Lagen bör också definiera vad räknas rent

som som medicinska specialiteter.

Utredningen understryker vikten att myndigheterna skaffar sig

av noggranna informationer om de olika rörelserna innan beviljar

man anslag. Det finns många människor inom rörelserna är mycket

som skickliga på att få anslagsbevillning, hävdar utredningen. Dessa ansökningar måste bedömas strikt efter reglerna.

Enligt utredningen erbjuder de federala lagarna äldre- och ef-

om terlevandeförsäkringar ett bra redskap för att kunna kontrollera destruktiva sekter. Lagen möjliggör för de federala myndigheterna att

84 Internationella erfarenheter

skaffa kunskaper om hur rörelserna fungerar arbetsrättsligt gentemot sina anställda. Dessa inforrnationer kan i sin tur, menar utredningen, vidarebefordras till Skattemyndigheten, om sådana efterlyses därifrån. På det sättet kan man skapa ett samarbete mellan Skattemyndigheten och socialförsälqingsmyndigheten som innebär en effektiv kontroll och ett bättre användande av lag och rätt.

Försäkringskassan i Geneve kan systematiskt undersöka religiösa, andliga och esoteriska grupper för att undersöka om människor som på något sätt är underkastade rättsliga åtgärder befinner sig i de sociala stödsystemen. Om det då kommer fram att de inte uppfyller sina plikter kan försäkringskassan se till att lagen följs genom särskilda åtgärder.

Utredningen går också igenom skattelagstiftningen och konstaterar att lagen bör ändras för att ge möjlighet till en bättre kontroll så att de vinster som rörelserna gör beskattas.

Slutligen ges rekommendationer av hur strafflagen skall kunna tilllämpas på farliga sekter.

Här talar man om hjämtvätt som ett förekommande fenomen, trots att utredningen inte på något ställe konstaterat vad hjämtvätt är och än mindre att sådan förekommer. Om man medicinskt kan konstatera hjärntvätt eller psykisk påverkan, så bör en ny lag som straffar ansvariga för detta, stiftas. Om tillståndet inte går att påvisa medicinskt, så bör man skapa normer som riktar in sig på uppsåtet att agera i syfte att skapa psykisk instabilitet.

3.3.3 Den franska

utredningen

1985 redigerade Alain Vivien en rapport "Les sectes en France", dvs. samma namn som nuvarande utredning uppdrag av premiärministern. I den talas det om den farlighet sektema utgör och om behovet av att bekämpa dem.

Vivien deltog också aktivt i den statliga utredning som publicerades mot slutet av 1995, även den under namnet "Les Sectes France". Här

en konstaterar man att sektbegreppet är svårt att definiera och att det inte existerar i någon laglig mening, men presenterar likväl en definition där man bl.a. talar om att rörelser som per definition inte är religiösa i den bemärkelse utredarna lägger i begreppet, maskerar sig i filosofiska, religiösa eller terapeutiska termer för att nå sitt mål att få makt över och utnyttja sina adepter. Under tid har frångått begreppet

senare man "sekt" inom den statliga förvaltningen och talar i stället om groupe coersitive tvingande grupp.

Man hänvisar till Säkerhetspolisen som uppskattar antalet medlemmar i sekter till 160 000 och sympatisörer till 100 000.

Internationella erfarenheter 85

Utredningen listar namn på alla sekter man känner till och uppskattar antalet aktiva sådana till cirka 100.

I ett avsnitt beskrivs dynamiken och orsakerna till framväxten av olika nya religiösa rörelser. Man tar också upp olika temata som grupperna utvecklar, till exempel det ekologiska temat, utbildning, sexualiteten "för" eller "emot", transformation av individen, medicinska temata etc.

Utredningen klassar också olika rörelser: New Agegrupper, alternativgrupper ekonomi, produktion etc., evangeliska grupper Moonrörelsen m.f1., apokalyptiska grupper undergångstemat, ny-hedniska tillbaka till det gamla, i Sverige vurmeriet för vikingatiden, sataniska, botande, orientalistiska, ockulta, psykoanalytiska, UFOlogiska, synkretiska som samlar ihop olika religioner.

Sammanlagt har utredningen studerat 173 olika grupper som alla kategoriseras i någon av ovanstående kategorier.

I ett kapitel talar man om "faran för individen" och pekar inte bara på psykisk och ekonomisk exploatering utan också på att individen rycks sitt sociala sammanhang och de negativa konsekvenser detta

ur medför. Utredningen konstaterar att bamvärvning förekommer i 28 grupper-

Man listar också farligheter för kollektivet- antisociala strävanden, lagbrott, förskingringar och skatteflykt, infiltration m.m.

Tonfallet är ganska aggressivt, liksom i de båda efterföljande utredningarna i Belgien och Geneve. Som exempel på utredningens infallsvinkel kan nämnas kapitelrubrik lyder: "Nödvändigheten ett

en som av motanfall mot sektfaran". Här tar man upp deklarationen de

om mänskliga rättigheterna, religionsfriheten

m.m.

Utredningen understryker att det inte är nödvändigt att omstrukturera lagbygget med några radikala reformer för att komma sektema.

Alain Vivien se ovan sa i en intervju i Figaro 1992: "Man måste inte skapa nya lagar framför allt för att sekter då riskerar att framställas som martyrer. Den arsenal som vi disponerar i dag räcker långt, bara vi tillämpar den."

Utredningen föreslår tre övergripande mål för samhället:

Förbättrad kunskap sekter. Upprätta ett särskild enhet för

om observation ett observatoir, med tre huvudsakliga uppgifter: studera och följa fenomenet, informera regeringen och att lämna förslag till premiärministern i syfte att förbättra möjligheterna att bekämpa farligheten hos sektema.

Under denna punkt lyfter man också fram behovet att informera

av Skolungdomar via utbildningsdepartementet. Man föreslår

också organiserandet av en stor nationell inforrnationskampanj och kompetenshöjning hos folk i sitt arbete kommer i kontakt med sektproblemet.

som

86 Internationella erfarenheter

Det särskilda utskottet- "observatoir" har inrättats. Det är ett fast

utskott med en representant från varje departement i regeringskansliet. Utskottet leds av en generalsekreterare. Utskottet följer utvecklingen och har till uppgift att lämna rapport år till premiärministern. I

en per utskottet finns också psykiatrer, deputerade och senatorer.

En statlig infonnationskampanj har satts igång och via justitiedepartementet ges information till högre statliga tjänstemän. Information till skolelever får inte ges eftersom de offentliga skolorna är sekulariserade i Frankrike. Däremot ges varje skolledning information via det fasta utskottet- observatoir.

En mer strikt tillämpning av den lagstiftning som finns, möjligen med förstärkning av vissa lagar. Proportionen begångna brott inom sekter och utredningar om brotten är märkbart skev, hävdar utredningen. Därför får gendarmeriet särskild information från utskottet med jämna mellanrum. Poängen med denna särskilda information är att effektivisera kampen mot sektema med hjälp den lagstiftning

av som finns. I utredningen pekar man också på det stora behovet av internationellt samarbete för att effektivisera den befintliga lagstiftningen. Inom EU har inte Frankrike fått något större gehör för detta förslag se vidare kap. 3.2.

En mycket bättre hjälp till dem hoppat Sedan 1992 arbe-

som av. tar man inom Socialdepartementet med en "action sociale". Ministeriet har givit "forskningskonvention" convention de recherche till-

ut en sammans med lAssociation pour une Recherche Interdisciplinaire sur l°Existence Santé ARIES. Denna organisation överlämnade 1996 en utredningsrapport om sekter.

3.3.4 Kritiken mot de i

statliga utredningarna Frankrike och Belgien och Geneve-rapporten

De belgiska och franska utredningarna har mycket gemensamt. Den franska utredningen den första i sitt slag. Under arbetet i Belgien

var inbjöds Alain Gest, ordförande i den franska utredningen

och även en hög säkerhetschef från franska staten, till konferens med de belgiska

en utredarna.

De tre utredningarna har givit upphov till ett jordskred protester

av från jurister, sociologer och religionsforskare i alla länderna. Den lista över "farliga sekter" som först publicerades i franska utredningen och vars upphov står att finna i den franska antikultrörelsen, återfanns

senare i såväl den belgiska och som den schweiziska utredningen.

Enligt jurister som reagerat starkt på de tre rapportema, borde inte länder som anser sig tillämpa demokratiska värderingar och religiösa

Internationella erfarenheter 87

friheter, tillåta publiceringen listor över "farliga sekter". I älva

av verket är sådana listor olagliga, hävdar Det är kanske framför allt

man. mot dessa listor som omvärlden har reagerat. Massmedierna i de tre länderna har tacksamt vidarebefordrat tio-i-topp-listoma över farlighet, trots att någon farlighet över huvud taget inte styrks i någon

av rapportema.

"Det handlar obestridligen angiveri från den franska utred-

om ningen, som begår våld på reglerna rätten till att ha övertygelse",

om en skrev Olivier-Louis Séguy, advokat i Paris, i skrift från CESNUR.

en

Samtidigt som den franska utredningen kommer fram till att det inte finns någon definition på begreppet "sekt", visar rapporten på flera

exempel där man försöker kompensera bristen på definition

genom antydningar, indicier och påståenden, hävdar Séguy,

Enligt kritikerna är den franska rapporten mer eller mindre ett beställningsverk från den i Frankrike starka antikultrörelsen vidare

se

kap. 3.5.4 och 3.5.5.

Även i Genéverapporten presenteras lista över "13 särskilt farliga

en sekter". Listan kommer från Groupement de Protection de Famille et de l°Indvidue GPF, en rörelse som arbetar och stödjer avhoppare och är kritisk mot religiösa rörelser. Utredama i Geneve skriver att de

nya har gjort den franska utredningens listning och kategorisering sekter

av till sin.

Den belgiska utredningens lista över farliga sekter åtföljs

av en reservation i vilken det sägs att bara för rörelse finns på listan, så

att en måste det inte nödvändigtvis innebära att den är farlig. Rapporten väckte stor mediauppståndelse och satte igång debatt i parlamentet.

en Flera tidningar betraktade utredningen som en "vitbok" kvalitet

vars ifrågasattes. Dagstidningen Le Soir i Belgien menade att den totala sammanblandningen av fakta och tyckande i förlängningen inneburit att rapporten har motarbetat sitt syfte.

Religionsforskare och jurister har använt ord "omdömeslöst"

som om alla tre rapporterna. Den franska kom först och de två andra har följt i dess spår, där rörelser utan bevis bedömts farliga. Ingen

som av rapporterna har velat avslöja på vilka källor de bygger sina omdömen. Man har använt sig vilka medel helst för att nå målet att ifråga-

av som sätta nya religiösa rörelser, hävdar kritiker.

I diskussionen om dessa tre länders hantering frågan måste

av man ha i minnet att man här har svårare erfarenheter av vissa än vad

grupper Sverige har. Utredningstraditionen är också olika den i Sverige. I dessa länder fungerar ibland statliga utredningar debattinlägg, än

som snarare som en balanserad framställning av ett problem.

88 Internationella erfarenheter

3.3.5 Den italienska

polisrapporten

Även i Italien har fenomenet. Här

staten presenterat en rapport om handlar det dock inte utredning i vanlig mening. Inrikesministe-

om en riet sände en rapport daterad februari 1998 från ledningen för förebyggande polisiärt arbete till konstitutionsutskottet i italienska underhuset. Rapporten heter "Sekter och nya mystiska rörelser i Italien". Nämnda polisorganisation samordnar underrättelsetjänstens polisiära aktiviteter i Italien. Rapporten damp ned på konstitutionsutskottets bord, samtidigt som man granskade ett mycket liberalt förslag till religionslagstiftning, som regeringen lagt fram. Det handlar alltså

om en ren polisrapport som egentligen skulle vara hemlig. Sedan några parlamentsledamöter fått rapporten läckte dock innehållet ut till massmedia.

Rapporten tar upp fenomenets rötter och de sociala bryderier som följt. I rapporten görs också en typologi av olika rörelser. Farlighet och kriminella aktiviteter gås igenom, liksom medlemsantal. Längre fram i rapporten, när man diskuterar vad religion är, konstaterar att det

man inte går att använda teistiska definitioner, dvs. det behöver inte finnas ett gudsbegrepp med i bilden för att en rörelse skall få kallas "religiös". I rapporten hävdar att det är mot italiensk lag att tvinga fram

man en gudsdefinition och man stödjer då på ett utslag i Högsta Domstolen nyligen, i vilket Scientologin förklaras religion.

vara en

I rapporten håller man inte med om att de nya religiösa rörelserna skulle vara mera aggressiva och intoleranta än andra i sin medlemsvärvning. Man noterar att aggressivitet och intolerans också finns i andra religioner. Utredningen avvisar också tanken på religiösa

att nya rörelser har starkare band mellan och medlem än i andra religiösa

guru rörelser.

Man listar fem olika problemområden:

a Hjämtvätt och "mind-control" b Bedrägeri c Omoraliska och olagliga aktiviteter under religiös fasad

en d Spridandet av så irrationella doktriner att de kan leda medlemmarna

att agera på ett sätt som är farligt för den nationella säkerheten. e Subversiva politiska ambitioner

Överlag ser författarna till polisrapporten ingen skillnad mellan religiös kriminalitet och vanlig kriminalitet- det kan möjligen intresse

vara av om religiositeten har inspirerat till brottet.

En viktig slutsats i denna polisrapport är att ingen religiös eller

magisk rörelse har anklagats för kriminella aktiviteter något slag.

av

Internationella erfarenheter 89

Det polisen oroar sig mest för är bedrägeri. Risken för obehagliga händelser inför 2000-talet kalkylerar man med. När "Det Heliga Året" inträder så är det inte uteslutet någon att individ eller medlem eller kan få för sig att göra nåav en annan grupp got extremt för att sända ett meddelande till världen, när Italien har stor internationell uppmärksamhet på sig. Men, noterar rapportskrivama från den italienska polisen, sådana risker inför stora internationella händelser finns alltid. Mytomaner och störda finns också och personer de är varken färre eller fler i de religiösa rörelserna än utanför dem. nya I rapporten uppskattar man antalet religiösa rörelser till nya sammanlagt 76 st med 78 500 medlemmar. Nya magiska rörelser i Italien uppskattas till 61 st med 4 600 medlemmar. Någon listning, liknande de som belgiska och franska utredningarna gjorde, finns inte i den italienska rapporten. Sammanlagt 137 grupper antingen nyreligiösa anses eller magiska. En intressant detalj är att den italienska polisen i rapporten, som egentligen är hemligstämplad, utgår från Massimo Introvignes bok i ämnet. Introvigne är en av grundläggama CESNUR har gjort av som sig känt för att snarare försvara än kritisera de religiösa rörelserna. nya Till skillnad från de belgiska och franska rapporterna och den pågående tyska, använder den italienska utredningen inte begreppet "sekt" utan den språkligt mer neutrala benämningen "nya religiösa rörelser". Rapporten anser också att en stor del det antikult-rörelsen för av som fram är mycket överdrivet. I sin kommentar av rapporten rekommenderar Massimo Introvigne övriga europeiska polisorganisationer att ta lärdom den italienska av rapporten i stället för att bara kopiera stereotyper från antikultrörelsen. Den italienska rapporten upphov till ett stort mediapådrag. Även gav om olagligheter inte påvisats i rapporten läsare intrycket att det gavs fanns farliga sekter som nu hade "svartlistats" för att polisen skulle inleda "häxjakt". En fara CESNUR med polisrapporten i ljuset en som ser av mediapådraget och med de franska och belgiska statliga utredningarna och den pågående tyska, är att vanliga laglydiga medborgare som är medlemmar i någon rörelse kan utmålas "medlemmar i faratt vara liga sekter".

90 Internationella erfarenheter

3.3.6 Den tyska utredningen

Här följer en sammanfattning av den tyska utredningens slutrapport

överlämnades till förbundsdagen sommaren 1998. Utredningen är som stor och omfattande. Åtskilliga tjänstemän och politiker har arbetat heltid under två år.

Bakom den politiska diskussionen om grupperna ligger klagomål och bekymmer från medborgarna när det gäller manipulation, isolering från familjer, avbrott i utbildningen, arbetsrättsliga överträdelser, bedrägerier m.m. Utredningen konstaterar i inledningen att de problem man stötte på under 70-talet med bl.a. rörelsemas totalitära struktur och dess konsekvenser för finansiella, arbetsrättsliga, sociala och själsliga problem, faktiskt framstår som oförändrade i dag. Eftersom problemet således inte ansågs tillfälligt eller övergående, så beslutade den

som tyska förbundsdagen i maj 1996 att sätta igång utredningen.

Utredningen understryker att man inte ser som sitt mål att publicera en lista över olika nya religiösa rörelser. En sådan listning skulle leda till risk för stigmatisering grupperna, menar man. Man vill i stället

av ha en problemorienterad och intellektuell ansats i hanteringen av frågan. Utredningen gör klart att man är inne på spänningsfáltet mellan tros- och bekännelsefrågor hos religiösa och livsåskådningsgmpper och de författningsgaranterade grundskyddet för religionsfrihet. Denna frihetliga ordning tänker man inte rubba.

Däremot vill man analysera och konkretisera de anklagelser som kastats fram mot religiösa rörelser och s.k. psykgrupper. Inled-

nya ningskapitlet i utredningens delrapport reflekterar också över svårigheterna att handskas med diskussion med så många emotionella di-

en mensioner. Det är lätt att hamna i svepande omdömen och generaliseringar om grupperna.

Vad gjorde då utredningen, vilket var uppdraget

Analysera mål, aktiviteter och praktik hos de grupper som finns i

Tyskland. Denna analys inbegriper de samhälleliga, statliga och individuella

-

farorna som gruppemas agerande kan leda till. De öppna såväl som de dolda samhällspolitiska målen hos rörel-

-

serna redovisas. Nationella och internationella nätverk hos rörelserna analyseras.

-

Gränserna för det grundlagsskydd man utnyttjar påvisas. -

Orsakerna till att man går med i en grupp och orsakerna bakom ut-

bredningen av grupperna diskuteras.

Internationella 91

erfarenheter

I detta avsnitt undersöks vilka ingångsvägama är och hur medlemskapet utvecklar sig. Här står det vi kallar dynamiken i centrum vad händer, som vilka är de olika stegen mot allt fastare bindning till etc gruppen förklaras vilka möjligheter samhället har att skärpa beredskap inför och övervakning av grupperna fastställs vilka rekxyteringsstrategier använder sig - som grupperna av utarbetas förslag om hur kan förhindra att medborgare utan att - man veta vad de gör, går med i grupperna och kanske blir utnyttjade. Problemen kring medlemskap och utträde. Kommittén fick i uppdrag att undersöka vilka problem kan man av att vara med i en grupp och att stiga den och vilka hjälpur resurser som kan stå till förfogande. Utarbeta handlingsrekommendationer under beaktande de hittillsav varande samhällspolitiska dispyten.

Här besvaras också frågan huruvida den hittillsvarande behandlingen av grupperna och de svepande omdömen lcringgärdar dem motsvasom rar behovet av ett ingripande från samhället. Insamlandet av information har till mycket stor del skett vidAnhörungen hearings. Dessa har handlat författningsskyddet, rådgiv- - om ning till föräldrar, s.k. sekter i yrkeslivet, psykgrupper och mycket om annat.

Utredningen läggs fram i fem delar:

Deskriptiv del: Hur visar sig rörelserna die Erscheinungsformen, på vilket sätt blir det konflikter kring dem, etc Analytisk del: Konkretisering av de hittillsvarande konflikterna, ett tvärsnitt av gruppstrukturen och mål och aktiviteter gruppernas analyseras. Orsaker och betingelser för uppkomst och utveckling av grupperna analyseras. Socialisatoriska, socialpolitiska, folkrättsliga och näringsrättsliga aspekter tas fram. Förklaring eg. genomlysning sektbegreppet i dess religionssoav ciologiska, juridiska sociologiska och teologiska dimensioner. Genomgång av informations- och rådgivningsbehov, behovsanaen lys och en bedömning professionaliteten i det utbud finns i av som dag. Handlingsrekommendationer.

Vilka resultat redovisar den tyska utredningen Av expertsamtalen författningsskyddet framkom att det inte om

finns behov att åtgärda författningsprincipema. Samhällsfientliga

av

92 Internationella erfarenheter

mål från grupperna räcker vanligtvis i sig inte till för att motivera genomförandet av en särskild observation. Den tyska lagen erbjuder möjligheter att ställa organisationer under särskild kontroll eller observation, beobachtung.

Enligt experterna räcker de hittillsvarande beläggen för vissa gruppers ifrågasättande av den frihetliga och demokratiska ordningen för att

rörelse under särskild observation. Artikel 4GG grundlagen sätta en motsäger inte sådan Beobachtung. Avgörande för detta är det

en faktum att man ifrågasätter de demokratiska principerna. Det skulle senare visa sig att scientologirörelsen ställdes under en sådan särskild kontroll se nedan.

Den offentliga hearingen om författningsrättsliga frågor blev grundläggande för kommissionens fortsatta arbete, konstateras i mellanrapporten. Efter diskussionen om författningsrättsliga frågeställningar blev kommissionens handlingsramar tydligt markerade. Enligt experterna så är en förändring av artikel 4GG grundlagen, där religionsfriheten regleras inte behövlig. De rådande författningsreglema ger lagstiftaren handlingsutrymme när det gäller farlighet hos s.k. sekter.

Ett annat resultat denna offentliga hearing att författningen

av var inte lägger hinder i vägen för en reglering som gör det möjligt för staten att främja informations- och rådgivningsinsatser.

Hearingen om rådgivnings- och informationsbehov hade som syfte att ge en överblick över situationen och den visade bl.a. att det råder ett mycket stort infonnationsunderskott i landet. Kunskap om området saknas och dessutom behövs en kraftig förstärkning av antalet personer som kan fungera som rådgivare. Handledning och fortbildning behövs. Bland andra Evangelische Zentralstelle für Weltaschauungsfragen, "provinsialprästeriet" för sekter och livsåskådningsfrågor i Berlin- Brandenburg efterlyste sådana insatser, liksom det Katolska Socialetiska rådet, Aktion för Andlig och Psykisk Frihet och andra grupper som engagerat sig i frågan. Frågan handledning och fortbildning

om står och faller dock med frågan om finansiering, utredningen.

menar

Den som lämnat står på botten psykiskt och fysiskt. Utöver

en grupp ångest och skuldkänslor tillkommer en mycket svår ekonomisk situation. De närvarande kunde konstatera att behovet rådgivning har

av ökat under senare tid. Erfarenheterna har visat, menade man, att för dem som söker hjälp är det viktigt att få kontaktperson. Rådgiv-

en ningsgmpper möter minst lika ofta föräldrar och anhöriga avhop-

som pare. Mötet uttryckte en önskan om tillskapandet av statliga rådgivningsbyråer.

Vid den första icke-offentliga hearingen barns och ungdomars

om situation träffade utredningen personer som själva upplevt

grupperna

Internationella 93

erfarenheter

och deras umgänge med bam. Här fanns f.d. medlemmar från Ananda Marga, Sant Thakar Singh, Scientologikyrkan och Hare Krishna. De båda andra konferensema barn tog psykologiska och om upp pedagogiska aspekter. I Tyskland räknar man nu med att mellan 100 000-200 000 barn och ungdomar under 18 år växer inom olika grupperingar. upp Grundproblemet konstaterades att när vuxit i som var man upp en rörelse och vill lämna den, så måste i regel vända sig mot sin faman milj och "svika" den. Även socialisationsproblem uppstår skall när man ta klivet in i det vanliga samhället. Barn från där använder grupper man kroppsvåld som uppfostringsmetod får ofta stora problem. Det kan handla om barn från Sant Thakar Singh eller Jehovas Vittnen. För barnen från Guds Barn numera Familjen har det handlat sexuellt utom nyttjande. Många grupper varnar också för demoner eller för tidens slut för dem som lämnar En sekt är, menade de närvarande, ett gruppen. slutet system med totalanspråk på individen, där varje oliktänkande blir sjukförklarad. Utredningen barn i förhållande till olika tar upp grupperingar, bl.a. ägnas en del utrymme scientologema. Enligt dem är ett barn en vuxen i liten kropp. Barn måste genomgå person en "auditering". Kärleksfull respons och värme saknas ofta helt under uppväxten. Sjuka barn lämnas ensamma och den bekymrar sig som om sjuka barn anses provocera fram ytterligare sjukdomar. En brisnya tande social ansvarsförmåga ett tydligt drag hos barn anses vara som vuxit upp inom rörelsen. Föräldrar ägnar tid sina barn vid bestämda, glest återkommande tidpunkter. Kommissionen konstaterar att det är smärtsamt för varje barn att uppleva kollisionen mellan det regelsystem vuxit inom och de man upp måttstockar finns i övriga samhället. Forskningsläget inom detta som område är mycket otillfredsställande, konstaterar utredningen. Det måste finnas en gräns, bortom vilken ingripande från samhället måste vara möjlig. För att kunna dra sådan gräns, bortom vilken barnets en själsliga eller kroppsliga hälsa är i fara, krävs det mycket större kunskaper om uppfostringsmetodema. En expert på familjerätt pekade på att 3 procent eller 20 600 av undersökta bam i familjerättsliga sammanhang korn från s.k. sekter och de flesta av dessa hade rötter i Jehovas Vittnen. Vid hearingen förespråkades också långsiktig forskning på barn som vuxit upp i Långtidsstudier saknas nästan helt. grupperna. Utredningen diskuterar i ett långt avsnitt olika juridiska möjligheter inom familjerättslig och bamskyddslagstiftning. Att använda hypnos, sensorisk deprivation hålla barnet utestängt från ljud och ljus längre en tid eller transtillstånd på barn, måste helt enkelt förbjudas, utmenar redningen.

94 Internationella erfarenheter

Redan i halvtidsrapporten fastslår utredningen att man måste inleda överläggningar komplettering av två paragrafer 1631 och

om en l631a i BGB bamlagstiftning för att uppmärksamma religiös barn-

uppforstran i bamrättighetslagstiftningen.

Den offentliga hearingen psyktekniker sogennante Psychotech-

om niken upphov till långa resonemang i utredningen om straff-

gav rättsliga och civilrättsliga aspekter.

S.k. sekter i arbetslivet var ett annat tema för en icke-offentlig hearing. Här konstaterar att det behövs kunskap innan utred-

man mer ningen kan gå vidare med förslag. Dock kunde man redan konstatera att det mestadels handlar scientologer som försöker få inflytande i

om näringslivet. Experter pekade ut följande områden som speciellt influerade scientologer: serviceföretag, fastighetsmarknaden, databran-

av schen och i management-branschen.

Hur gick det med den stora enkäten om medlemskap i grupperna Bland de 11 000 tillfrågade visade det sig att 133 personer eller 1,2 procent svarade på frågan om det stod nära eller tillhörde en nyreligiös eller livsåskådningsrörelse. Mer än 70 procent av dessa ja-svarare vägrade på frågan "vilken rörelse tillhör du" Utifrån det statis-

svara tiskt säkerställda materialet räknade undersökama ut att cirka 340 000

i Tyskland är medlemmar och 497 000 personer står nära personer dessa grupperingar.

Utredningens rekommendationer och ställningstaganden

I sin sammanfattning konstaterar utredningen att enstaka grupper har en mycket hög konfliktpotential gentemot samhället i övrigt. Fenomenet med religiösa rörelser och s.k. psyk-grupper medför också kon-

nya flikter på familjenivå, mellan barn och föräldrar och även när det gäller kroppslig och själslig hälsa och privatekonomiska förhållanden. Många av dessa konflikter har rättsliga, i sällsynta fall även straffrättsliga aspekter.

Utredningen menar också att det inte finns någon speciell "sektbiografi", dvs. vägen in i och ut ur grupper uppvisar inga enhetliga mönster. När det gäller barn menar utredningen att även om man inte får underskatta riskerna med en "trång, rigid och sluten socialisation", så bör man akta sig för generaliserande omdömen. Lagar till skydd för barnen finns i tillräcklig utsträckning, men de måste användas bättre, konstaterar

man.

Även staten garanterar neutralitet och tolerans för olika trosin-

om riktningar enligt grundlagens 4 så åligger det samhället att agera, när grundläggande rättigheter för medborgarna skadas. En del av utbudet

Internationella 95

erfarenheter

på den sk psykmarkanden terapier, healingar m.m. kan leda till psykiska och fysiska skador för människor. Den latenta kriminalitet som kan finnas i olika är sekundär i förhållande till de konflikter grupper inom individen eller mellan individen och samhället kan som uppkomma. Dock pekar utredningen på att det bara handlar del om en av grupperna inom religions- och psykmarknaden är kraftigt konsom fliktbenägna. Utredningen vill för helt odifferentierad fortvarna en sättning av utvecklingen inom området, även i dagsläget inte om man anser att nya religiösa, ideologiska eller psykoterapeutiska grupper utgör någon fara för stat och samhälle.

Enligt utredningen är inte scientologiorganisationen att betrakta som en religiös rörelse. Man poängterar att denna rörelse även fortsättningsvis bör stå under observation för att skydda författningen. En

sådan observation har utredningen redan tidigare starkt förespråkat. Utredningen presenterar cirka 25 konkreta förslag, vilka de flesta av innebär beslut i förbundsdagen. Här följer några dem i kort av sammanfattning: Man föreslår inrättandet stiftelse, såväl regionalt centralt av en som finansierad, med följande arbetsområden:

fram kvalificerade och innehåll till de rådgivningsställen - ramar som finns idag

initiera eller genomföra foskningsprojekt samla material- uppgifter, skrifter, böcker etc. -inom området upplysa allmänheten olika publikationer - genom utarbeta och genomföra fort- och vidareutbildningar för berörda personalgrupper initiera socialpedagogiska eller psykologiska handböcker avsedda för de institutioner eller organisationer kommer i kontakt med som området främja nationella och internationella konferenser inom orrnrådet vara en kontaktlänk mellan olika rådgivningsenheter och privatper- soner

En viktig uppgift för stiftelsen blir, enligt utredningen, minska konatt flikter mellan religiösa rörelser, ideologiska och s.k. psyknya grupper gmpper å ena sidan och det omgivande samhället å andra sidan. För att en sådan statligt finansierad stiftelse skall ha rätt att stödja privata initiativ krävs lag. Utredningen föreslår förbundsdagen stifta en ny att en sådan lag.

Vidare rekommenderar förbundsdagen att stifta lag, enligt man en skisser redan finns, handlar det ska finnas konsumentsom som om att rättsligt giltiga avtal mellan köpare och säljare kommersiell hjälp i av

96 Internationella erfarenheter

"att klara livet" Lebensbewältigungshilfe. Detta kan betraktas som

av ett konsumenträttsligt skydd för personer som köper tjänster på den s.k. psyk-marknaden.

Man vill också att förbundsdagen inleder arbetet med att stifta lagar

medför straffrättsligt för juridiska och andra samsom ansvar personer manslutningar, om de arbetar kriminellt.

Förändringar i de rättsregler som styr föreningars verksamhet efterlyses också utredningen. Det finns regler inom föreningsrätten som

av

förenings agerande inte får rikta sig mot grundlagarna. Nu säger att en vill utredningen sak ska gälla för religiösa samfund, d.v.s.

att samma deras aktiviteter ska inte få rikta sig mot eller hota det uttrycks i

som grundlagen.

Utredningen efterlyser precisering av begreppet läkekonst i den

en lagstiftning reglerar naturläkares verksamhet, allt för att begränsa

som möjligheten till kvacksalveri. Man vill införa en regel som tar upp begreppet lurendrejeri inom naturläkekonsten Heilschwindel, för att kunna lagföra verksamhet kan bevisas svindlande

personer vars vara av natur.

Eftersom utredningen hävdar nödvändigheten objektiv och

av en genomlysande konsumentupplysning på den s.k. psyk-marknaden, föreslår att konsumentorganisationer och konsumentrådgivare ska

man få statsbidrag för att få fram sådan förbättrad konsumentupplysning.

en

Till barn- och familjerättslagstiftningen vill foga ett uttalat för-

man bud mot förnedrande behandling av barn även i religiösa sammanhang eller för tekniker och behandling med betydande inverkan på

annan barnets psykiska och fysiska hälsa.

Lagen ocker föreslås utvidgas med ordalydelse som även in-

om en begriper s.k. psykgrupper och nya religiösa rörelser.

Under 20 år har diskuterat införandet av en särskild psykotera-

man peutlagstiftning i Tyskland. I sin mellanrapport skisserade den tyska utredningen sådan lagstiftning enligt nedan:

en

Få fram lagstiftning där psykoterapeutisk behörighet definieras

en

och garanteras, för att åstadkomma en kvalitetssäkring.

Garantikriterier över psykoterapeutisk behandling, erbjudna av s.k.

sekter och psykgrupper. Framställa ett problemspecificerat utbud fortbildning och utbild-

av ning för psykoterapeuter. Dessutom vill utredningen att följande faktorer ska tas med i beräkningen i det löpande lagstiftningsarbetet:

Sörja för att kostnader för psykoterapeutisk behandling täcks av

sjukförsäkringen. Sörja för likställighet mellan psykisk och fysisk ohälsa. .

Internationella 97

erfarenheter

När utredningen överlämnade sitt slutbetänkande välkomnade det man faktum att såväl förbundsdagen förbundsrådet slutbehandlat den som nya lagen om psykoterapeutisk verksamhet, alltså blivit som nu verklighet. Ett stort utrymme i utredningens förslagsdel åt behovet krafges en tig satsning på forskning. Utredningen uppmanar det tyska nationella forskningsförbundet der Deutschen Forschungsgemeinschaft, DFG att bilda ett särskilt forskningsråd inom området religiösa och ideolonya giska rörelser, s.k. psykgrupper och nutida esoteriska och spirituella grupper. Under ett 20-tal punkter föreslås olika forskningsområden. De Grönas die Grünen representanter i utredningen har ett långt särskilt yttrande som bifogas utredningen. De Gröna vill tona ned problematiken och pekar på att såväl samhället rörelserna i som är parter konflikten. Man inte att riskerna för individer är större inom det anser här området än inom andra områden. Konflikter uppkommer ska som tolkas och behandlas som alla andra konflikter inom familjeområdet. Det handlar mest konflikter mellan anhöriga och medlemom mar/rörelser. Även de Gröna vill ned den upprörda från om tona tonen samhällets sida, att det är bra med statlig rådgivningsanser man en organsiation. Att människor faller offer för olagligheter eller för bedrägerier inom området, är ett faktum inte kan bortse från, som man menar de Gröna, men detta händer lika ofta inom andra områden inom som det religiösa området eller på den s.k. psyk-marknaden.

3.4 stöd och information i

Hjälp, några

länder

Så långt de statliga utredningarna förekommit i Europa. De som nya religiösa rörelserna har inte bara givit upphov till statliga utredningar utan också till ett flertal olika initiativ inom rådgivnings- och infonnationsområdet. I detta kapitel beskrivs verksamheten vid några sådana initiativ. De har alla olika bakgrunder; kommunal Berlin. statlig Österrike eller enskild London. Gemensamt för dessa enheter är att de inte ställt sig på någon bestämd sida i konflikten, alla försöker inta en neutral position för att få förtroende för verksamheten. Detta gäller dock inte fullt ut när det gäller den nedan beskrivna informationsinsatsen från det Österrikiska ungdomsdepartementet, vilken av naturliga skäl kan uppfattas ha skeptisk klang, när den en uppmanar ungdomar att tänka kritiskt.

4 18-5424

98 Internationella erfarenheter

3.4.1 Senatsförvaltningen för skola, och

ungdom

sport i Berlin

Ett exempel på samhällsinsatser inom området, inte inkräktar på

som religionsfriheten eller medför kritik för statlig eller kommunal inblandning, är den lilla byrå i Berlins senatsförvalming för skola, ungdom och sport, med en enda anställd, Anne Rühle. Byråns uppgift är att "kolla marknaden", analysera situationen när det gäller religiösa rörelser, politikerna råd och att träffa de olika

nya att ge

Den anställda går och kommer på olika möten, där hon tydgrupperna. ligt berättar hon är. Hittills har hon vunnit förtroende hos de flesta

vem rörelser. Hon förklarar att hon bara vill lyssna och att hon inte är någon motståndare.

Anne Rühle har kollegor i samtliga förbundsstater, med samma uppgift. De träffas minst fyra gånger per år.

Tre källor använder byrån sig gruppemas egna material,

av vetenskapliga rapporter samt avhoppares och föräldrars berättelser.

Hittills, efter tre och ett halvt år i arbetet, har man erhållit 12 klagomål från olika grupper. Rühle har besökt "två till tre dussin" av Berlins flera IOO-tals aktiva grupper, många s.k. psykgrupper, med olika former av terapi på schemat.

Totalt omsätter den s.k. kvasipsykologiska marknaden cirka 18 miljarder mark år. Man räknar med att minst 1 000 olika kommer-

per siella kvasipsykologiska initiativ erbjuder sina tjänster på den tyska marknaden. Som framgått redogörelsen for den tyska statliga utred-

av ningen förbereds eventuellt lagar och/eller regler på det konsu-

nu nya menträttsliga området för att skydda konsumentintresset i den svåröverskådlig djungel olika terapier erbjuds. Bara esoteriska tidskrif-

av som ter har total upplaga på 2,9 miljoner exemplar per utgåva i Tyskland

en i dag.

Jag ingen fara med de här förklarar Anne Rühle. - ser grupperna nu,

Så länge det demokratiska systemet är så pass stabilt som det är, så

utgör de inget hot.

Om byrån stöter på straffrättsligt relevanta aktiviteter i sitt arbete så samarbetar med polisen precis INFORM i England.

man som

Det viktigaste i arbetet är att informera och att agera så lite som möjligt.

Att ingripa när det gäller barnens situation är svårt i Tyskland eftersom rättssystemet erbjuder ett starkt skydd för föräldrarna.

Internationella 99

erfarenheter

Men vi vill förhindra att barnen kommer in i sluten värld, därför - en är det viktigt med pluralitet.

All religionsundervisning i tyska skolor är frivillig, därför är det svårt att ge en bred bild olika religioner. 30 procent skolelever i årskurs av av 1-6 har religionsundervisning, återstående 70 procent har undervisning i värdelära, moral och etik. Generellt är tyska barn okunniga när det gäller religion, hävdar Rühle. Många grupper använder sig media för att få ut sitt budskap, av genom att först överklaga och sedan ta tillbaka sin klagan, på till exempel ett negativt beslut om privat skola eller dagis. Inom senatsförvaltningama och motsvarande enheter finns i som alla förbundsstater, hoppas att den statliga utredningen inte leder man till några förslag restriktioner för religiösa rörelser. om nya Senatsförvaltningamas tjänstemän vill däremot stärka möjligheterna att informera allmänheten. Naturligtvis önskar också att utredningen man skall resultera i att dessa enheters position skall stärkas.

Vi måste betrakta medborgarna myndiga och inte ta över något - som ansvar från dem. Att utfärda yrkesförbud för till exempel scientologer, eller att införa värvningsförbud på universiteten, är helt fel.

Anne Rühle tillhör inte själv någon religion. Hon att det är anser upp till var och att välja. Att arbeta med dessa frågor i kyrklig regim leen der till att antar hårdare position mot rörelserna. Detta skall vi man en se exempel på längre fram kap.3.5.

se

3.4.2 Centralt i Österrike

departementsarbete

Om tyskarna har tjänstemän bevakar religiösa rörelser i varje som nya förbundsstat, så sker det arbetet i Österrike än så länge enbart på central nivå. I Österrike finns alla schatteringar på skalan över inställningen till de nya religiösa rörelserna, alltifrån "förbud" till "inget problem". Med religionsfrihetens principer ankare försöker staten navigera i den som polariserade debatten. För bara några år sedan fanns det några kristna sällskap besom vakade den s.k. sektfrågan. Snart växte två privata initiativ fram i fonn av föreningar. Detta var på 80-talet. De religiösa rörelsernas konnya sekvenser för individer diskuterades allt i samhället. Röstema från mer oroliga föräldrar och berättelser från avhoppare gjorde sig allt påmer minda.

100 Internationella erfarenheter

Undervisningsdepartementet tillsatte en arbetsgrupp med jurister och psykologer. Resultatet blev en broschyr som rann ut i sanden. Under 1993 blev diskussionerna om "sekter" allt starkare och nu gav man ånyo ut en informationsbroschyr från det österrikiska miljö-, ungdoms- och familjedepartementet. Och nu inträffade något som ingen kunde ha förutsett. Suget efter broschyren blev kolossalt stort. Efter flera nytryckningar har broschyren nu kommit ut i 270 000 exemplar. När infonnationsmaterialet spreds i österrikiska skolor, bland allmänheten och i media korn det mellan 2 000 och 3 000 telefonsamtal varje dag till departementet.

Orsaken till det stora gensvaret var, enligt departementet, att det tidigare bara fanns svartvit information om sekter och nu presenterades en mera nyanserad bild av problemen. Lägger man till ängslan hos föräldrar och en stor okunskap om nya religiösa rörelser så finner man orsaken bakom det exempellöst stora intresset för broschyren. Jehovas Vittnen har givit ut en "motbroschyr".

Broschyrens rubrik är "Sekten Wissen Schütz" Så skyddar du dig

mot sekter, har en vamande klang och inleds med ett förord av miljöungdoms- och familjeministern. Därefter följer en genomgång av rättsläget när det gäller religioner. Detta avsnitt följs av en beskrivning av rörelsemas metoder och praktiker. Här handlar det om synen på sexualitet, på hälsa och sjukvård, på barn, demokrati och politik. Läsaren får också ta del av ett resonemang om vad det är som kan få människor fascinerade och hur man steg för steg engageras i en rörelse. De vanligaste nya religiösa rörelserna presenteras, med en kort information om huvuddragen i trosföreställningama. Foldem, som är på 66 sidor, avslutas med ett avsnitt om vad man kan göra för att hjälpa dem som behöver hjälp och hur staten skyddar sig mot grupper, med hjälp av lagar, information och debatt.

Även utbildningsdepartementet har givit informationsbroschyr,

ut en bestående av skickligt gjorda teckningar i en liten folder- en checklista med 17 punkter under rubriken "Gemenskap kan vara farlig". Teckningarna är satiriska och driver med praktiskt taget all nyreligiös verksamhet. I mycket korta texter bredvid bilderna varnas läsarna för att ge sig in i en grupp. Pengar, sexualitet, auktoritet och många andra faktorer tas upp i de 17 bilderna med beledsagande text.

Några tillförlitliga siffror finns inte, men enligt miljö-, ungdomsoch familjedepartementet beräknas mellan 100 000 och 150 000 personer i Österrike, med befolkning på 7,8 miljoner, eller ha

en vara, varit i kontakt med en nyreligiös rörelse. Antalet grupper sägs uppgå till cirka 600 i landet. Denna siffra inkluderar s.k. psykgrupper, med olika terapeutiska tekniker som specialitet. Av dessa rörelser räknar

Internationella

erfarenheter 101

man med att drygt 20 har hård kärna mycket övertygade och en av kanske fanatiska ledare. Man efterlyser forskning på barnens situation i olika rörelser. Det finns ett faktaunderlag, än inte entydigt, pekar på scienom som att tologer använder E-meter, ett slags lögndetektor, på barn i undervisningen. Eftersom marknaden är lulcrativ, finner flera olika utbildman nu ningar i Österrike, bl.a. i astropsykologi. Efter fyra- fem kurser börjar "terapeuter" att behandla psykoser och andra allvarliga psykiska tillstånd. Detta är bekymmersamt, på miljö-, ungdoms och menar man familjedepartementet och hänvisar till några rättsfall, föranledda av bl.a. cancerbehandlingar med helt verkningslösa mystiska terapier. Men det finns mycket att tjäna på folks okunskap och hopp pengar om ett bättre liv, så tidningarna översvämmas de olikarav annonser om mest tade typer av terapier, hävdar på ungdomsdepartementet. man Nu diskuteras inrättandet ett Bundesställe für Sekten

av ett

nationellt center med uppgift att förebygga kriser och psykoatt ge logisk hjälp. Finansieringsfrågan har dock inte löst ännu. Österman rikes liberala parti är emot ett sådant center. De Gröna, liksom socialdemokraterna är för tillskapandet ett nationellt for av centrum

"sektfrågor".

Vi försöker låta bli att värdera religioner, ändå klagar folk, vad vi än skriver dessa saker. Man kan fråga sig: Vad får och om staten göra inte göra i dessa frågor Under alla omständigheter föreligger ett stort infonnationsbehov, säger den ansvarige på miljö-, ungdoms-

och familjedepartementet.

3.4.3 INFORM i London

Ett annat exempel på stödverksamhet inom området den omtalade utgör organisationen INFORM, ledd Eileen Barker, professor i sociologi av vid London School of Economics. Denna organisation inte

är statlig,

men drivs delvis av offentliga medel. INFORM skulle lika kunna gärna presenteras under rubriken Till försvar för religionsfriheten kap. 3.6, men tas här eftersom den innehåller

upp rådgivningsverksamhet.

INFORM uttyds Information Network Focus Religious on Movements. Organisationen kunde bildas 1988 med stöd medel från inriav kesdepartementet, från Church of England och några andra etablerade kyrkor. Organisationen definierar sig "incorporated

som en charity",

med en styrelse för policyfrågor. Man håller som ansvarar sig också

med beskyddare, såsom kungligheter och biskopar.

102 Internationella erfarenheter SOU 1998:1 13

Finansieringen sker delvis med medel från inrikesdepaitementet och från polisen, med vilka samarbetar bl.a. när något olagligt kommer man till INFORM:s kännedom. Detta rörelserna själva vara betjänta anses Vem vill motsätta sig att olagligheter påkallas av. INFORM:s huvudsakliga syfte är att bistå samhälle och allmänhet med information nyandliga rörelser. Man samlar, analyserar och om publicerar information olika trosuppfattningar, om hur de arbetar, om om medlemskap och organisation. Idén till INFORM lär Barker ha fått sedan hon sett folk bryta samsedan de varit i kontakt med rörelse, bl.a. för att de inte haft man en kunskap vad de sig in Hon såg följande brister i inforom gav mationen som fanns:

Avsaknad av information Felaktigheter i informationen Selektiv information.

Barker identifierar följande informationskällor i sammanhanget:

Rörelserna själva. Före detta medlemmar anses mycket värdefull. Organisationer specialiserar sig på information nyandliga som om rörelser, som INFORM själv. Barker nämner också CESNUR, nätverket RENNER i Aarhus och ISAR Institute for the Study of - American Religion med Gordon Melton i Californien som förgrundsfigur. Media. Här finns både bra och dålig rapportering, anser man. Vetenskaplig forskning.

INFORM har direkt kontakt med de rörelser som så vill och man samlar på sig ansenlig mängd information, i form av artiklar, flygblad, en skrifter, böcker, videor Man upprätthåller en mycket strikt neum.m. tralitet i sitt sätt att informera olika rörelser. Allmänhet, föräldrar, om intresserade, "före detta" och många andra vänder sig till INFORM för information. Man försöker också koppla ihop människor som kan ha nytta varandras erfarenheter. Man kan t.ex. hjälpa till att låta föräldav och bam träffas eller till att avhoppare träffar behandlare. Än så rar se länge har lyckats upprätthålla sin neutralitet, även om ett kraftigt man rykte gör gällande att organisationen får pengar från några starka rörelser och att ledaren Eileen Barker egentligen är utsänd av ISKON Hare Krishna eller Scientologema. INFORM ordnar seminarier och debattkvällar t.ex. på temat "våld och religiösa rörelser". Ett välbesökt seminarium var också "Nya nya

Internationella

erfarenheter 103

religiösa rörelser och medierna", med journalister, professorer, företrädare för olika rörelser föreläsare och debattdeltagare. som En av INFORM:s ledstjärnor är att försöka komma bort från alla former av generaliseringar, såväl religiösa rörelser om nya som om antikultrörelsen.

Vår uppgift är inte att bli populära i eller andra änden, sig - ena vare bland antikultare eller bland rörelserna själva, de två säger en av anställda på INFORM. Det är svårt att hålla balansen eftersom området är så infekterat. Ibland ringer folk bara för De att testa oss. uppger sig vara någon än den de där för att locka säga annan oss att fel saker och för att på så sätt kunna Visa att vi inte är neutrala, utan utsända av det ena eller andra lägret inom ämnesområdet.

Egentligen vill INFORM hålla sig borta från neutralitetsbegreppet och definierar sig i stället i termer att ha kritisk hållning, i akadeav en en misk bemärkelse ordet. av Man vill, som man säger, skapa sund plattform där folk kan dela en erfarenheter och föra dialog. en Öppenheten är helig inom INFORM. All information skall tillvara gänglig för alla och man säger sak till alla. Budskapet förändras samma inte i förhållande till mottagaren. Man vill inte fungera som en mottagning för folk med problem i samband med tvivel eller utträde:

Vi kan jobba med folk, men det finns dom är bättre på det än - som vi.

Barker formulerar fördelarna med INFORM:s dialogskapande en av arbete så här:

Ju mer kontroll och kritik, desto slutnare blir vilket leder - gmppema, till eskalerande konflikter mellan samhället och dem.

3.5 Motrörelsen etablerade

- kyrkor,

anhöriga och avhoppare

Den s.k. antikultrörelsen är olika stark i olika länder. En del organisationer tar sin utgångspunkt från de etablerade lutherska eller katolska kyrkorna och angriper de religionerna utifrån försvarsposition nya en för den egna tron, även ofta förnekar detta. Andra s.k. antiom man

104 Internationella erfarenheter SOU 1998:1 13

kultorganisationer är sekulära och emanerar från vanmäktiga anhöriga eller besvikna avhoppare. Inom alla dessa organisationer bedriver man stöd och rådgivning, men utifrån ett tydligt antikultperspektiv, till skillnad från INFORM i London eller de tyska senatsförvaltningamas enheter.

I USA är situationen annorlunda än den i Europa. Det är från USA de flesta religiösa rörelserna kommer. Det är i USA som man har

nya den mest liberala inställningen till de religiösa rörelser och det är

nya också de flesta tragediema har inträffat.

här som

Det faktum att den s.k. Moon-rörelsen och scientologer har ett stort politiskt inflytande, inte särskilt kontroversiellt. Vi skall

anses som nedan skildra några olika initiativ inom den s.k. antikultrörelsen i USA, två organisationer hänger intimt och ett behandlingshem

som samman för avhoppare.

Antikultrörelsen den gestaltas i AFF, American Family Foun-

som dation, är vetenskapligt inriktad och kan beskrivas som mera intellektuell än den i Frankrike. Samhällets inställning är också helt olik i dessa båda länder. I Frankrike är kult- eller sektbekämpning upphöjt till en statlig angelägenhet, i USA görs praktiskt taget ingenting från samhällets sida. Franska hjälporganisationer åtnjuter samhälleligt ekonomiskt stöd. I USA är situationen inte så. Här förlitar sig organisatio-

helt på donationer och egna fondansökningar. En av dem är AFF nerna som också är en av de tongivande antikultorganisationerna i USA.

I USA finner man ytterst få svarta personer i antikultrörelsen, vilket avspeglar det faktum att nyandliga grupper mest attraherar en vit, relativt välutbildad medelklass. Den svarta befolkningen har egna rörelser och lever segregerat, inte bara socialt utan också religiöst. Detta är en avspegling av klasskillnadema mellan svarta och vita.

3.5.1 AFF i USA

AFF startade 1979, då olika föräldragrupper kring den s.k. Moon-rörelsen etablerades för att leta efter försvunna barn eller för att försöka få ut barn från rörelsen. Man försvarade då kidnappningar som genomfördes för att avprogrammera anhöriga. I dag anser AFF att man tidigare överskattade de religiösa makt. AFF arbetar med

gruppernas vetenskapliga undersökningar, men man organiserar också hjälpgrupper av olika slag, har workshops för avhoppade medlemmar m.m. Verksamheten finansieras av donationer och fondmedel. Man säljer också tidskriften Cultic Studies Journal, böcker och forskningsrapporter. AF F har en rådgivande styrelse med 12 ledamöter.

SOU 1998:1 13 Internationella erfarenheter 105

Man anser sig vara den mest betydelsefulla sekulära organisationen i USA och rymmer inom sig såväl konservativa liberaler. En assi-

som stent och Michael Langone, f1l.dr. i psykologi och forskare, är de enda anställda vid AFF:s centrala kontor i Florida. Runt i landet finns

om några hundra volontärer. AFF är organiserat som ett kooperativ, utan eget vinstsyfte. Det är inte en egentlig medlemsorganisation, bygger mycket verksam-

men av heten volontärer. Styrelsen är av typen advisory board, vilket innebär att dess fem directors inte är juridiskt ansvariga för verksamheten. Poängen med att ha rådgivande styrelser är att undgå de oerhörda kostnader kan

som följa av en stämning. I styrelsen återfinns läkare, utbildare, jurister och psykologer. Sammanlagt finns anställda och ett hundra

sex par professionella volontärer i organisationen. Man försöker nå och arbeta med olika såsom:

grupper,

Lärare vid universiteten, präster socialarbetare och sjukvårdsanställda. Sekulära etniska kulturer i kommuner. Människor som blivit utsatta för rörelser. Man organiserar "Victim assistance programs" tillsammans med terapeuter.

En företrädare pekar på olika brister hos den professionella hjälpappa-

mentalhälsoarbetare: raten -

I brist på kunskap ser de inte rörelsens inverkan på patienten. Patienten har älv svårt att koppla ihop sin psykiska belägenhet med rörelsens inverkan. Hjälpsystemets terapeuter ställer inga frågor religiösa rörel-

om nya ser "Cult issues does up".

- never come

Varför går man med i en nyandlig rörelse Michael Langone använder i sin forskning tre olika modeller:

Frivilligmodellen: Man går med på grund det tror på och det

av man man tror om gruppen: "Jag får hjälp". Psykodynamisk modell: Man går med på grund vad tror att

av man gruppen kan göra för Gruppen förväntas därmed på

personen. svara otillfredsställda psykologiska eller andliga behov. Denna punkt handlar vad gör med dvs. hjäl-

om gruppen personen, per till att skapa en identitet.

106 Internationella erfarenheter

Langone hävdar bestämt att många rörelser inte har någonting med religion att göra. Det kan i stället handla om psykologi, maktanspråk eller ekonomiska anspråk. Frågan måste ställa sig när arbetar

man man i detta området, menar Langone och AFF, är:

Hur kan man skydda sig mot fascister utan att själv bli fascistisk i -

sin metod

Det finns alltid en risk att den kritiska hållningen mot religiösa rö-

nya relser glider över i ett blint hat och önskan att förgöra.

en

Vikten av att sprida ett lcritiskt tänkande via utbildning understryks av det faktum att bara någon liten andel av de 100 OOO-tals människor som lämnar nyandliga rörelser tar kontakt med AF F.

I USA är det vanligt att nya religiösa rörelser försöker utöva politisk makt och faktiskt också gör det. Den s.k. Moon-rörelsen med sitt konservativa familjeideal, har rönt stora framgångar med att få ut sitt budskap högt upp i de amerikanska politiska hierarkiema.

Rörelser med politiska ambitioner har åtminstone tre tydliga särdrag, enligt AFF:

Ledaren är ute efter politisk makt. Ledaren försöker bli dyrkad. Rörelsen gör allt för att få in stora penningsummor till ledargestalten.

När man diskuterar frågan om rörelser med politiska ambitioner, kan detta inte bara reduceras till en fråga om "sektproblem". Det handlar om allvarligare saker än så, hävdar AFF och pekar på den s.k. Moonrörelsens och scientologirörelsens stora politiska inflytande på nationell nivå i USA. Här handlar det om att försvara demokratin mot angrepp, enligt Langone.

En del rörelser är hannlösa, andra är farliga för individen utan att vara farliga för samhället, åter andra anses farliga för samhället, utan att nödvändigtvis vara farliga för individen. I dag är grupperna inte tillräckligt stora för att vara samhällsfarliga i egentlig bemärkelse. Men, menar Langone, om samhället går in i en djup ekonomisk depression, skulle gruppernas maktanspråk göra sig gällande. Så länge demokratin försvaras och utvecklas utgör grupperna inget akut hot mot samhället. Samma resonemang förs bland samhällsföreträdare i många europeiska länder. En stabil grund för en demokratisk utveckling och demokratiskt beslutsfattande är den bästa garantin mot att olika religiösa

gruppers maktanspråk får genomslag.

SOU 1998: l 13 Internationella erfarenheter 107

Anledningen till att det amerikanska samhället inte mot de reagerar rörelser som AFF anser destruktiva, ligger enligt Herbert Rosedale, advokat i New York och ordförande i AFF, bl.a. i det faktum att hela området innehåller politisk falla. Från vänster liberaler säger en man: Detta är religion och det kan inte samhället lägga sig i Från höger republikaner De flesta rörelserna har strikt konservativa säger man: program, vilket sammanfaller med den ideologin, därför faller egna grunden för kritik och vaksamhet. Vad bör man göra, enligt AFF Människor måste tidigt, helst redan i skolan, verktyg med vilka ges man kan analysera budskapen från olika rörelser. Det borde utvecklas en metodologi för att göra analyser rörelser av när dramatiska saker händer. I dag finns det ingen sådan, bara åsikter. Med en utvecklad metod kan handla på ett adekvat sätt i krissituaman tioner. Mer forskning kring begreppet påverkan borde genomföras. Därefter borde utveckla och tillämpa etiska regler för hur påverkan får man gå till, sätta upp gränser etc. Ett återupprättande av idealet: "det rationella resonerandet", är också på sin plats, enligt AFF. Fömuftet är på väg att lösas i upp en situation där olika rörelser kan påstå snart sagt vad helst och ändå som finna en skara anhängare. AFF vill gärna se en ny konsumentlagstiftning. På sätt samma som cigaretter har vamingsmärken borde religiösa rörelser ha det. En sådan varning hotar inte religionsfriheten, menar man. Det viktigaste av allt: opinionsbildning och utbildning Samtidigt är det svårt med opinionsbildning massmedierna älskar naturligtvis snaskiga historier, men så fort namnet på nyreligiös rörelse är med i en artikeln så vägrar redaktörema att ta in artikeln, smärtsamt Visa erfaav renheten att få betala stora skadeståndsbelopp efter att ha blivit stämda för förtal Det kostar än det smakar, tidningav grupperna. mer menar arna och hänvisar till att de riskerar att bli stämda, hotade utifrån eller bli ifrågasatta av andra joumliaster att människor får tro på som menar vad de vill. Att satsa på behandling offer är inte något bör prioritera, av man menar man inom AFF. Utbildning till några anställda i skolor eller sjukhus är effektivare på sikt än att behandla enda på en person ett

behandlingshem.

En tendens i utvecklingen är att rörelserna utvecklas från några stora till många små. De kommer ständigt att förändras för att kunna överleva. Nu rekryteras till och med framgångsrika, välutbildade och professionella med god ekonomi. Detta beror på det inpersoner stora

108 Internationella erfarenheter

tresset för egen personlig utveckling. Det finns stora pengar att hämta och allt fler rörelser anpassar sig till detta förhållande.

Från AFF:s sida vill man också påpeka att alla erfarenheter av nyandliga rörelser inte behöver vara dåliga.

Som ett exempel på AFF:s arbetssätt kan nämnas en fyra dagars konferens i Philadelphia om barns situation i vissa nyandliga rörelser. Aktörerna på den andliga marknaden kan mötas på ett mera avspänt sätt i dag än för några år sedan. Konferensen som samlade 170 delta-

öppet för alla. Sålunda deltog även medlemmar från några gare, var olika rörelser Hare Krishna, Enighetskyrkan och Scientologi-

som kyrkan.

Enligt uppgifter på konferensen har 172 barn i nyreligiösa rörelser i USA dött under perioden 1975 1995. Av dem hade 140 inte behövt dö

-

medicinska skäl eftersom de hade behandlingsbara sjukdomar. Det av finns rättsfall där föräldrar som av religiösa skäl vägrat låta behandla sina barn dömts för mord. Det finns också exempel från vissa stater i USA där religionsfriheten tolkats på ett sätt så att den blivit överordnad barns rätt att få adekvat hjälp.

Vid konferensen diskuterades också svårigheterna i att ge en korrekt bild barnens situation eftersom saknar kontrollgrupper i studiet

av man

fenomenet. Så huruvida hotet mot barn är större i dessa minoritetsav

än i befolkningen i stort, det vet inte, i brist på vetenskapgrupper man ligt underlag.

Vad också framkom när det gäller svårigheten att studera fe-

som nomenet och att dra slutsatser, är att det ständigt sker förändringar i

över tid. Det är sant ena dagen är falskt den andra. Exgrupperna som emplet visar på hur svårt det är att vetenskapligt studera grupper efter-

de ständigt förändras. som

Vid konferensen medverkade vuxit upp inom

personer som nyreligiösa rörelser. Deras erfarenheter kan sammanfattas så här:

Barn vuxit i en sektliknande grupp har svårt att i vuxen - som upp

ålder etablera fungerande relationer, eftersom sociala signaler har en

annan betydelse utanför än innanför gruppen.

Det finns inget sätt att relatera till samhället eftersom man levt i ett -

avståndstagande mot livet och människorna i samhället utanför.

Demokratiperspektivet är centralt, eftersom man sent i livet måste -

lära sig att bli rationell varelse som fattar egna beslut, i motsats

en till den ideologi av oreflekterad lydnad man är fostrad till. Man måste vända på alla begrepp, särskilt om man vuxit upp iun-

-

dergångsteoretiska apokalyptiska grupper.

- -

Internationella erfarenheter 109

Man lär sig att överleva som individ och socialiseras inte till med- -

känsla och förmåga till förlåtelse. Man har med andra 0rd svårt att

sätta sig in i hur andra tänker och känner. Den yttersta kontrollen är när ledaren besitter makten över sexuali-

-

teten, båda bland barn och vuxna.

Orsakerna till konflikterna mellan samhället och många av grupperna, är enligt Margret Taler Singer, som medverkade vid konferensen, att man har en egen moralkodex som inte är förenligt med förväntningarna på att människor skall kreativa och kritiska. De

vara egna uppfattningama i moral innebär ibland också att man ställer sig utanför den lag som accepterats i demokratisk ordning. De regler gäller i

som vanlig mänsklig samvaro, enligt Singer, upphävs därför lätt i en sluten grupp med helt egna regler. Många ledare strävar efter att kontrollera sexualiteten, eftersom den är det starkaste bandet som finns mellan människor. Makten över sexualiteten är densamma som makten över individen. En ledares totala makt över individen visas i att många föräldrar i valet mellan ledaren och barnet, faktiskt väljer ledaren, hävdar Singer.

Det kan vara av intresse att notera att USA är ett två länder i

av världen inte ratificerat FN:s deklaration barns rättigheter. För-

som om äldrar har en mycket stark ställning i den amerikanske lagstiftningen.

3.5.2 ICCC The Interfaith Coalition of Concern

About Cults, New York

AFF samarbetar med INTERFAITH med bak-

- en grupp personer grund och aktivitet i olika etablerade religioner. Här finns protestanter, grekiskt ortodoxa, judar och katoliker. I INTERFAITH representeras också styrelsen för New Yorks kyrkor The Council of Churches of the City of New York. Syftet är att arbeta mot inflytande och skadeverkningar av nya religiösa rörelser.

Målen är bland andra att återupprätta religiösa värden som befrämjar mänsklig värdighet, att slå vakt varje människas rätt till liv, fri-

om het och utveckling, att slå vakt om familjens integritet och att bekämpa all exploatering av sårbara grupper i samhället. Man vill också befästa pluralism såväl som kyrkans separation från staten.

I USA betraktar man religioner på restaurang. Det - som en meny en

är bara att välja, säger en av de tolv personer som samlats till ett

möte på INTERFAITH.

110 Internationella erfarenheter

I början var det svårt att samlas i INTERFAITH. Man tänkte att -

"Ska jag bekämpa andra religioner". Men vi har förstått att man

måste skilja på religion och destruktiv sekt. Det gäller att se vad de

faktiskt gör, inte vad de tror look at the deed, not the creed.

En stor andel av dem som rekryteras i dag är unga studenter. Michael, katolsk präst, arbetar intensivt med information på universitet där han bor. Förra året förklarade 16 studenter att de skulle ha varit medlemmar i olika grupper om inte Michael varnat dem.

En senator, Samuel Lockman, som är närvarande på mötet hänvisar till rörelsemas stora ekonomiska och därmed politiska makt som en av orsakerna till att de är svåråtkomliga lagstiftningsvägen. De politiska vinsterna med att staten lägger sig är helt enkelt inte stora nog. Grupperna bedriver internationella affärer, "de har pengar och kan motstå varje försök att bekämpa dem", säger senatorn. Enligt Lockman är det speciellt Enighetskyrkan den s.k. Moonrörelsen och scientologirörelsen som har visat musklerna. Speciellt Enighetskyrkan sprider pengar omkring sig, påstår han.

Rosedale menar att tillgången till saknar alla proportioner

pengar om man jämför antikultrörelsens med många nyandliga rörelser. De förra har ett ytterst fragmentariskt stöd, från sponsorer som ofta vill vara anonyma på grund av rädsla för repressalier.

Det är den första paragrafen i USA:s grundlag, the first amendment

den om religionsfrihet som anses göra USA till ett växthus för olika - religiösa rörelser. Den liberala tillämpningen av religionsfriheten ger upphov till den enorma floran olika religiösa rörelser,

av menar senatorn:

De vanliga politikerna förstår inte problemets omfattning. Så fort -

någon börjar tala om lagstiftning kommer ryggmärgsresponsen: "Vi kan inte acceptera lagar som begränsar religionsfriheten."

Vad bör göras INTERFAITH och AFF se kap.3.5.1 har i stort sett samma önskemål på sin åtgärdslista.

Varje rörelse borde ha skyldighet att tala om i förväg vad förväntas

som av nya medlemmar. I detta avseende delar AFF och INTERFAITH uppfattning. Det handlar helt enkelt om en konsumentlagstiftning, liknande den som föreslagits den tyska statliga utredningen.

av

Kritiskt tänkande är A och O. Detta är den bästa förebyggande åtgärden: Att lära elever i skolan att tänka kritiskt.

Internationella erfarenheter 111

Vid universiteten borde finnas cult-line-telefon, dit kan ringa en man för att få information om rörelserna.

En första-hjälpen-organisation, bestående avhoppade medlemmar av bör inrättas.

Eftersom religioner är alla andra konkurrerande företag på marksom naden, har några rörelser just riktat in sig på relativt nischnu en ny nämligen äldre med god ekonomi. Även vissa handikapppersoner grupper har på senare tid blivit föremål för speciell bearbetning, hävdar ICCC-medlemmar.

3.5.3 Retreat and Resource Center.

Wellspring Albany, Ohio

Långt ute på landsbygden i Ohio, väl dolt i vacker skog ligger några en byggnader där behöver aktiv behandling för sina erfarenpersoner, som heter i slutna grupper, bor dygnet runt under loppet några veckor av upp till en månad. Här finns veterligen det enda behandlingshemmet i världen för människor som befinner sig i kris följd utträde någon som en av ur nyreligiös rörelse.

Syftet är att återupprätta en känsla mening, säger föreståndaren - av Paul Martin, fildr. i psykologi.

När vi besöker Wellspring hyser behandlingshemmet bara boende. en Just nu har man tolv möjliga klienter, är ofta ett hinder. men pengar Wellspring har laglig rätt till fem inskrivna klienter, gränsen för men vad resurserna tål är tre gången. Tolv patienter är aktuella för inskrivning, men pengar är ofta ett hinder. Behandlingshemmet ägs ett kooperativ, med Martin VD. av som Behandlingskostnaden som ligger på cirka 3 000 dollar vecka per täcks till 60 procent privata donationer och till 40 patiav procent av entavgifter. Sedan 1986 har 400 klienter genomgått Wellsprings behandling. Bland dessa finns ett drygt tiotal från Sverige, bekostade olika av kommuner. De flesta svenskarna lämnat Wellspring hade baksom en grund i Livets Ord. I övrigt har en merdel det totala antalet klienter tillhört Hare av Krishna, Enighetskyrkan den s.k. Moonrörelsen och Familjen.

112 Internationella erfarenheter

Man använder ett batteri av formaliserade intervjuer och olika psykologiska test som en inledning av behandlingsperioden. Behandlingen innehåller bl.a. två timmar terapi, sex dagar i veckan. Man har också dagliga "workshops". Behandlingens syfte är, enkelt uttryckt, att klienterna skall förstå sina upplevelser och erfarenheter. När klienterna lämnar Wellspring har de med sig särskild planering

en för den närmaste framtiden. Erfarenheten är att unga medlemmar i nya religiösa rörelser stannar i sin utveckling, menar Martin och påpekar att han i sitt arbete mött många i trettioårsåldern som fungerar på en tonårings nivå.

De här frågorna befinner sig i dag på samma stadium som kvinno- frågoma befann sig på för 30 år sedan, säger Martin och presenterar dåtidens syn på kvinnor: "Om de är så dumma att de låter sig våldtas, så får de skylla sig själva." På samma sätt förhåller det sig i dag med samhällets syn på sekter och deras iskalla utnyttjande män-

av niskor under religiös förklädnad.

Martin har inget hopp om att en lagstiftning som skulle kunna förbättra möjligheterna till samhällsingripande skall komma till stånd i USA.

Slaget om sektema står och faller med vilka fakta rörelsernas - om konsekvenser vi kan publicera.

som

Martin menar att det bästa som kunde hända i USA skulle vara att presidentens dotter föll offer för en ny religiös rörelse. Då hade politikerna plötsligt förstått vad det handlar om.

Wellsprings önskelista:

Varje barn i USA skall två gånger innan det fyllt 18 år ha genomgått en kortare utbildning via skolan. Den skall bl.a. handla om rekrytering, vem som rekryterar, och eleverna skall också ha mött

en avhoppad medlem kan berätta vad det handlar

som om. Kampen kan bara vinnas med fredliga medel, vilket innebär att publicitet och debatt om rörelserna är de viktigaste faktorerna. En

en av . gräsrotsrörelse borde växa fram. Forskning och epidemiologiska undersökningar skadornas

om spridning måste komma till stånd. Man borde också utveckla adekvata diagnostiska instrument.

SOU 1998:1 13 Internationella erfarenheter 1 13

Specialresurser bör utvecklas inom följande områden:

rehabilitering -

eftervård -

särskild kompetens på sjukhus -

särskilt boende för dem som blir skadade för livet. -

I dag har de nya religionerna sin frihet, men de tar inte sitt ansvar.

Därför borde de "have their day in court", de borde lagsökas för det

som är kriminellt. Då ska utgå från vad de gör, inte för vad de

man

tror på look at the deed, not the creed.

-

3.5.4 ADFI i Frankrike

I Europa framstår de franska organisationerna ADFI Association de Defense des Familles et de Plndividu, dess regionala del, UNADFI Union Nationale des Associations de Défense des Familles et de l°Individu och deras internationella samarbetsorganisation FECRIS Federation Europeenne des Centres de Recherche et dInformation

sur

Sectarisme som de största och mest inflytelserika.

Den svenska frivilligorganisationen FRI, grundvalar liknar

vars ADFlzs, är medlem i den internationella samarbetsorganisationen FECRIS.

Det är anhörig- och avhopparperspektivet som delvis ligger till grund för ADFI. Utomstående hävdar att ADFI tar sina utgångspunkter i en katolsk grundsyn. En av grundarna är Jacques Richard, fildr. i psykologi. Richard blev engagerad i frågorna sedan hans son gick med i rörelsen Familjen. Den nationella föreningen UNADFI har i dag 20 lokalföreningar och snart 25 års verksamhet bakom sig.

ADFI:s syfte: Att undersöka och informera "kultismens" praktik

om och dess effekter på individen, familjen och på det demokratiska

samhället. Syftet är också att förebygga skador och att "stå på vakt". Man vill hjälpa individer och familjer till nyorientering och vill på-

en man verka samhället att stifta lagar mot religiösa rörelser, eller sekter

nya som är den vedertagna tennen i Frankrike.

ADFI är en ideell förening som åtnjuter statliga bidrag. Verksamheten finansieras av donationer och medlemsavgifter. Försäljning

av böcker och den tidskiften "Bulles", utgiven UNADFI,

egna av ger också inkomster till rörelsen.

Den franska statliga utredningen "Les Sectes France", använde

en sig till stor del ADFI:s perspektiv och hämtade mycket den bä-

av av rande informationen därifrån.

114 Internationella erfarenheter

Gruppen runt dr Richard det svårt att uppställning från

anser psykologer, eftersom dessa ofta bortser från religiösa rörelser

nya som orsak till problem.

Vid ADFI:s kansli i Belleville finns mellan 15-20 anställda. Här finns olika handläggare för olika och specialiserad

grupper, var en inom sitt område: t.ex. scientologirörelsen, Jehovas Vittnen, den s.k. Moon-rörelsen, Familjen, Raêlrörelsen etc. De anställda för

ansvarar insamling av uppgifter, för information och hjälp till de många

som ringer. I telefonslussen finns sex volontärer oavbrutet samtalar

som med anhöriga, med medlemmar på väg ut eller med skolor och andra som söker infonnation. Ett omfattande bibliotek och särskild

en avdelning för arkivering är inhysta i de trånga lokalerna. Här finns pressklipp, skrifter, foldrar, videoband, ljudband och allt har med

som rörelserna att göra, oavsett avsändaren och syftet.

3.5.5 CCMM i Frankrike

En annan inflytelserik fransk antikultorganisation är CCMM Centre de Documentation, dEducation et dAction Contre les Manipulations Mentales.

Organisationen startade 1981 och dess ordförande Alain Vivien

ansvarade för den första statliga rapporten om nya religiösa rörelser

som skrevs 1985. CCMM är speciellt inriktad på juridiska frågor i samband med missbruk religionsfriheten. FECRIS kap. 3.5.4 är medlem i

av se

CCMM, vilken betraktas världslig organisation och har

som en egentligen inget personligt medlemskap, snarare är det organisationer och institutioner som står bakom CCMM.

Staten är med och finansierar CCMM "eftersom vi jobbar med samma frågor", som Alain Vivien säger.

Vivien menar att FN:s deklaration mänskliga rättigheter inte är

om absolut. Enligt artikel 14 får inte det föreskrivs religion

n:r som av en "vara till men for andra". Deklarationen är med andra ord begränsad, menar Vivien.

Enligt CCMM respekterar många grupper inte lagen de ställer sig

utanför. Man pekar på att många rörelser har förlorat under

processer senare år. Enighetskyrkan den s.k. Moon-rörelsen, Hare Krishna och Transcendental Meditation alla har blivit dömda att betala stora

summor i retroaktiv skatt. Hare Krishna håller på att försvinna helt i Frankrike, eftersom de ådömts så stora bötesbelopp.

SOU 1998: 1 13 Internationella erfarenheter 1 15

Rörelserna protesterar högljutt inför domslut som ålägger dem att -

betala sociala avgifter och skatt. Man hänvisar till USA där reli-

gionsstatus automatiskt medför skattebefrielse.

Enligt Vivien hänvisas då rörelsen till att söka status som "congregation", dvs. samfund, kap. 3.7.2 för att få skattebefrielse.

se

Eftersom denna status kräver full öppenhet och insyn enligt fransk lag, vill inte rörelserna söka denna möjlighet, trots att den kan ge full skattebefrielse.

Vivien och CCMM pekar ut tre områden där man anser att nya religiösa rörelser attackerar friheten i samhället:

Skolan. Man rekryterar skolbarn som medlemmar, bygger egna

friskolor och ger stöd till familjer som anses lätta att få som med-

lemmar. Vivien menar också att rörelserna skickar ut infiltratörer till

olika organisationer inom utbildningsväsendet.

Medicinsk och terapeutisk verksamhet. Rörelserna har "tagit sig in i

medicinska sammanhang", menar CCMM. Läkarförbundet i

Frankrike uteslöt för ett år sedan några medlemmar som var an-

slutna till en nyreligiös rörelse.

Infiltration i näringslivets utbildningar. Man söker upp företag och

deras ansvariga för "human relations" och föreslår att de anställda

behöver utvecklas. Här anses scientologema flitiga. Nu har

vara

företagen börjat kräva en legitimation av utbildningsföretagen, dvs.

de måste vara auktoriserade central instans bedömer

av en som

kursgivare. Utbildningskostnader skall enligt lag finnas budgeterat

inom de stora företagen, därför är marknaden både stor och in-

komstbringande.

Vivien har förgäves arbetat för ett toppmöte inom EU religiösa

om nya rörelser, där han ville se alla EU:s justitieministrar i en diskussion om en handlingsplan gentemot dem.

3.5.6 Annorlunda situation i

Tyskland

I Tyskland finns ett 20-tal föräldrainitiativ, med målet att hjälpa avhoppare och att kritisera rörelserna. Ett av de problem diskuteras

som i Tyskland är vem det är som främst behöver hjälpen: de anhöriga eller medlemmarna som hoppat av I likhet med franska ADFI och CCMM är de evangeliska kyrkornas initiativ i Berlin främst inriktat mot opinionsbildning och information. I Berlin finns tvâ evangeliska initiativ som arbetar med att varna för nya religiösa rörelser. Thomas

116 Internationella erfarenheter

Gandow är präst och välkänd profil i Tyskland. Han använder sig en av en stor personlighet och av ett enormt och arbetar i princip engagemang ensam i en enhet inom kyrkan som faktiskt har sin upprinnelse så långt tillbaka som åren efter trettioåriga kriget. Gandow är provinsialpräst i Sekten und Weltanschauungsfragen der Evangelischen Kirschen in Berlin. Mer om Gandow längre fram. Ett mera genomorganiserat och stort upplagt initiativ är det centrum för livsåskådningsfrågor som flera av de evangeliska kyrkorna slagit sig samman Evangelische Zentralstelle für Weltanschauungsom fragen Berlin. Till skillnad från Thomas Gandow i stort sett arbetar som ensam, har man här ett flertal anställda i välorganiserad verksamhet en finansierad kyrkan. av Man arbetar med

Rådgivning och infonnation till berörda. Anordnande av seminarier, konferenser. Utgivning av publikationer och skrifter.

Vi gör det här för befolkningen, inte för kyrkan, bedyrar förestånda- ren för Evangelische Zentralstellefür Weltanschauungsfragen.

Oberoende av vilken religion tillerkänner sig har rätt till inman man formation och stöd. Det är viktigt att samla erfarenheter så att folk kan välja. En del rörelser är helt problemfria, andra upphov till problem ger för individen, åter andra upphov till problem för samhället. Probleger men har inte med religionsfrihet att göra, de är karaktär, av annan resonerar man på det evangeliska centret för livsåskådningsfrågor.

Vi vill inte dra alla över kam. Målet är att fönnedla sansad - en en infonnation, även alla vet att vi är skenbart objektiva. om

Information i tryckt form produceras i stora mängder. Skrifter med rubriker som "Nya religiösa rörelser i Japan", "Judamas eller lejonens konung", "Kaosteorin", "Varför jag inte tror på reinkamation", "Popstjämor som postrnodema Gudar", "Mänskligheten och kosmos" och många fler, presenteras i en strid ström. Vid denna enhet inom kyrkan med minst heltidsanställda forssex kare eller präster, faster stor vikt vid att inte blanda ihop den sociaman grunden för verksamheten med den religiösa. Eftersom organisationen har kyrkligt ursprung och har uppgift att försvara den som evangeliska traditionen mot religiösa rörelser, är det rimligt att dra slutsatnya sen att de båda perspektiven det sociala och det religiösa defi- - - per nition har gått samman i ett motiv.

Internationella erfarenheter 117

Det är inte utan att Thomas Gandow, som leder en annan kyrklig enhet, med nästan samma namn: Den evangeliska kyrkans enhet för sekter och livsåskådningsfrågor i Berlin-Brandenburg Sekten und

- Weltanschauungsfragen der evangelischen Kirche in Berlin-Brandenburg, sneglar på sina mer resursrika kollegor på det evangeliska centret för livsåskådningsfrågor, när han bedriver sitt framgångsrika opinionsbildande arbete mot det som i Tyskland sedan århundraden kallas för just sekter.

Den organisation som Gandow representerar har inte tillkommit som en konsekvens av "sektdebatten", vilket man kan tro av namnet. Gandow går tillbaka till 1600-talet när han förklarar uppkomsten av organisationen, huvudsakliga uppgift är att ge ut en bok, där alla

vars "sekter" listas. Flera krig på kontinenten och inte minst andra världskriget ledde fram till en splittrad bild av religionerna. Protestanter sparkades ut från Österrike, flera tyska minoritetsreligioners utövare kände sig vilsekomna. Frågan hur skulle integrera minoritets-

om man religioner på 50-talet ledde fram till att man helt enkelt kände sig ansvarig att ta reda olika religioners ritualer. Hur begraver man sina döda Vilken på bröllopet, på dopet Är ritualerna hos såväl

är synen minoritetsreligioner som hos andra livsåskådningar kompatibla med den lutherska kyrkan Det gällde att avgöra samfunden var en sekt

om eller ej. Som sekt definierades då samfund som stod utanför den lutherska kyrkan och några andra majoritetsreligioner. Sedan mycket lång tid tillbaka ger man ut en handbok med titeln Religiöse Gesellschaften", där varje religion gås igenom utifrån ett rigoröst detaljerat fonnulär. Denna sammanställning finns bara i Tyskland. Scientologin definieras inte som en religion, men väl som en världseller livsåskådning och finns därför med i den tjocka boken.

Gandow har tillbringat mycket tid i Korea, där han studerat olika orientaliska religioner. Han har specialstuderat den s.k. Moon-rörelsen.

Sedan två munkar i början av 70-talet, tillhörande en indiskinspirerad rörelse, bränt sig själva till döds i Tyskland i protest mot att deras guru fängslats, tillsatte tyska staten en kommission med uppgift att se över Jugend-Religionen ungdomsreligionema.

-

Gandow och hans organisation vill inte förknippas med den tyska statliga utredningen. Han vill inte heller att de nya religiösa rörelserna skall betrakta hans organisation som ett kyrkans svar på de nya religionema.

Nej, säger Gandow, dessa rörelser hotar inte oss i kyrkan. Dessa -

rörelser är farliga för samhället och för individen. Inte för kyrkan. Det är däremot farligt om samhället och utredningen bara

psy-

118 Internationella erfarenheter

kiatriserar fenomenet. Vi i kyrkan minns 30-talet då vi gjorde för

lite motstånd mot totalitära tankar. Nu får vi inte misstaget.

göra om

Flera rörelser har tydligt auktoritära och antidemokratiska för

program samhällsomvandling, menar Gandow. Scientologema är egentligen icke-religiösa fascister, slår han fast. Moon-rörelsen gör ingen skillnad mellan politik och religion.

3.5.7 INFOSECTA i Zürich

Den utredning som genomfördes av Genéves kanton ung: län pekade på ett mycket stort behov åtgärder från samhällets sida. Ändå lever

av INFOSECTA med mycket knappa resurser till sitt förfogande och med nedläggningshot hängande över sig.

INFOSECTA är en ideell förening som har projektbidrag från några etablerade kyrkor och från kantonen i Zürich. Organisationen står helt fri från religioner och i deras kontorslägenhet utanför Zürich arbetar två personer på deltid. En styrelse på åtta personer med bland andra juridiska experter förestår verksamheten är rådgivande och

som informationssamlande. Ett imponerande arkiv med material om olika rörelser finns i lokalerna.

Man tar emot telefonsamtal från allmänhet, föräldrar och medlemmar. 60 procent av rådgivningen handlar om sociala frågor: pengar, tips om annan hjälp etc. och 40 procent av samtalen förs är

som av mer psykologisk natur. Här kan det handla om rådgivning eller annat psykologiskt stöd.

Den mesta tiden för de båda deltidsanställda går till att "jaga pengar" för överlevnaden. Regeringen i Schweiz är försiktig med att aktivt bidra till organisationer vill motvikt mot

som vara en nya religiösa rörelser. Den sex år gamla organisationen vill definiera sig som en konsumentskyddande verksamhet.

Just nu håller en rapport från motsvarigheten till Riskdagens revisorer i Schweiz på att avslutas. Den innehåller förslag på vad samhället kan göra juridiskt och politiskt. Urs Eschmann, sitter i

som INFOSECTA:s styrelse, har i uppdrag av regeringen att över den

se lagstiftning som finns på området och att komma med förslag till

en lagstiftning som kan skydda konsumenten. Precis i grannlandet

som Tyskland diskuteras i Schweiz konsumentlagstiftning. Man skissar

en på en lag som framför allt kan vara verksam på terapimarknaden och som innebär att den behandlar människa för någonting

som en annan måste informera om sina metoder och om de risker är förknippade

som med metoderna. Man måste också öppet redovisa metodens dess

namn,

SOU 1998:1 13 Internationella erfarenheter 1 19

syfte och man får inte göra reklam för metoden förrän den är registrerad och godkänd, enligt förslaget.

Enligt INFOSECTA borde lagstiftaren resonera så här: "Jag respekterar din tro, men inte konsekvenserna av den, till exempel i det speciella hänseendet. Här tar konstitutionen över, här går gränsen."

Det som upptar den mesta tiden nu för en av de två anställda, är medverkan i en arbetsgrupp inom skolan som skall ta fram en "sektväska", dvs. en väska full med materiel- videor, bilder, pedagogiska hjälpmedel som skall erbjudas skolorna runt om i landet. Väskan är

avsedd att bli ett attraktivt och roligt pedagogiskt hjälpmedel för lärare som vill lära eleverna att tänka kritiskt om nya religiösa rörelser.

INFOSECTA har tidigare givit ut en broschyr som distribuerats till skolorna. Förutom information om ämnet finns i broschyren 25-sidig

en dagbok, förd "Nadja" flicka kommer i kontakt med

av en ung som en påhittad grupp. Man får följa Nadjas väg in i gruppen, hennes konflikter och upplevelser. Dagboken avslutas med ett öppet dilemma för fortsatt diskussion: Skall hon lämna eller skall hon fortsätta

3.6 Till försvar för religionsfriheten

Religionsforskare och jurister i Europa har på många håll reagerat starkt mot antikultrörelsens stora inflytande i den offentliga debatten och i de utredningar som gjorts. Där antikultrörelsen ser bedragna människor och föräldrar som mist sitt barn, forskarna legitima

ser trosuppfattningar med troende och frivilliga medlemmar. Där antikultrörelsen ser rörelserna som ett hot mot samhället, ser forskarna dem som en yttring av religionsfriheten. Där antikultrörelsen försvarar individen, försvarar religionsforskama trosfriheten. Så kan situationen sammanfattas på ett tillspetsat sätt.

Forskare Eileen Barker i London, organisation INFORM

som vars presenterats i kap. 3.4.3, eller Massimo Introvigne i Italien, Michael Rothstein i Danmark eller Gordon Melton i USA, har sett religionsfriheten som hotad av det de uppfattar överdrifter från

som som antikultrörelsen och ogrundad reaktion från samhällets sida. Dessa

en forskare och många till, är med i ett internationellt nätverk kallas

som CESNUR Centre dEtudes de Nouvelles Religions eller Center for

- Study of New Religions.

120 Internationella erfarenheter

3.6.1 CESNUR i Frankrike

Den ledande personligheten i CESNUR är juristen och professorn i religionshistoria Massimo lntrovigne i Turin. Organisationen, eller forskamätverket så vill, bildades 1988. Introvigne är VD i om man organisationen som har sitt högkvarter i Turin, Italien. Årligen organiserar man stora internationella konferenser. CESNUR också ger ut böcker och skrifter i ämnet religiösa rörelser. I Frankrike har nya CESNUR en tämligen omfattandeW/erksamhet. Den kanske mest kända boken från CESNUR, "Pour finir en avec les sectes" ungefär: Hur blir med sekterna, levererade man av en mycket tung och så småningom avgörande kritik mot den franska utredningen "Les Sectes en France". I boken nagelfar 12 forskare slutsatser och analys i den franska statens utredning i stort sett som förklarar krig mot nya religiösa rörelser. I boken medverkar professorer, jurister och forskare inom sociologi, religionshistoria, juridik, psykologi, socialantropologi och historia från hela västvärlden. Författarna företräder ett religionsfrihetligt perspektiv, också kring men resonerar övergrepp och gränser för friheten. Den franska delen av det internationella forskamätverket CESNUR försöker inta medlande position i den infekterade och polariserade en debatten om nya religiösa rörelser i Frankrike. Någon större framgång i denna profilering har inte, utan organisation man anses vara en som enbart försvarar rörelserna och är betalda dem. Något statsunderstöd av åtnjuter man inte, beskylls för att från olika men man pengar nya religiösa rörelser, inte minst Jehovas Vittnen. På sätt beskylls samma praktiskt taget alla aktörer inom fältet för "köpta" eller att vara uppbundna till olika påstått subversiva eller politiska intressen.

I Frankrike finns tradition intolerans, på den traditionen rider - en av staten, ADFI se kap.3.5.4 och antikultrörelsen, Antoin menar Faivre, ledande inom CESNUR i Frankrike och professor i historia vid Sorbonneuniversitetet i Paris. Vi måste arbeta på att öka vår tolerans.

Inom CESNUR är man bekymrad över att ADFI har monopolliken nande ställning i Frankrike när det gäller information religiösa om nya rörelser. Samhällets institutioner tycks bara intresserade inforvara av mation som kommer från dem lämnat rörelserna, och som menar man frågar sig varför det inte är intressant med de aktiva medlemmarnas synpunkter.

Internationella erfarenheter 121

CESNUR vill få till stånd en mångfald i informationen och debatten om de nya religionerna. Man hävdar att det finns ett tydligt "demokratiunderskott" hela frågan.

som genomsyrar

Det finns ingen inom CESNUR försvarar sekter i sig,

som men man skakar på huvudet åt den för Frankrike så typiska emotionella tonen i debatten. Den kamp mot förs här, står

grupperna som menar man, i strid med trosfriheten. CESNUR klagar över att personer i organisationen ensidigt blivit stämplade som sektförsvarare bara för att de utövat sitt yrke som advokater Jehovas Vittnen i några olika pro-

cesser.

CESNUR vill få till stånd en större öppenhet i debatten, eftersom attacker från samhällets sida bara leder till att rörelserna stänger sig ännu mer och känner sig hotade. Det är destruktivt att göra listor på sekter, vilket den franska utredningen gjort. Staten erkänner judar, protestanter, katoliker och buddhister, men försöker begränsa friheten för andra religioner.

Ledande personer inom CESNUR i Frankrike menar att antikultrörelsen diaboliserar de nya religiösa rörelserna och att den använder sig av ord som "maffia", "droger" och annat har stor genomslagskraft i

som opinionen. Det går inte att radera ut 30 40 OOO rörelser från jordens

yta, menar han. Det är bättre att försöka förstå dem, på

menar man CESNUR.

Tillfrågad om övergrepp och andra olagligheter bevisligen be-

som gås inom några nya religiösa rörelser, tveklöst att det finns

svarar man farliga rörelser som arbetar underjordiskt. Dessa rörelser verkar internationellt och är givetvis ett stort problem samhället måste ta itu

som med. Men hur, det är frågan. Det finns inga grupper som i sina doktriner säger: "Vi vill döda bam". De destruktiva effekterna är oftast oförutsedda de växer fram, utan att någon planerat destruktiviteten från

början.

Antoine Faivre är bekymrad över polariteten i debatten:

Om man säger något inte är emot religiösa rörelser då - som nya

stämplas man omedelbart som sektförsvarare. Vi vill ha bred de-

en

batt. Tidigare var det judarna, nu är det sektema. Vi måste ta i be-

aktande såväl demokratins regler manipulationen människor.

som av

Faivre och några andra professorer skrev till ordföranden i den franska parlamentariska utredningen och erbjöd sina kunskaper, de fick

men inget svar, vilket förvånade dem.

122 Internationella erfarenheter SOU 1998:1 13

3.6.2 CESNUR i Italien

I CEsNURzs Turin-lokaler finns ett av världens största bibliotek med litteratur inom området nya religiösa rörelser. Man räknar cirka 10 000 volymer och cirka 200 olika tidskrifter, i början samlade av Massimo Introvigne. Numera sköts biblioteket av deltidsarbetande volontärer. Böckerna köps in av egna medel, bl.a. statsunderstöd för biblioteket. Även antikultlitteratur förekommer i biblioteket minst gång i

som en veckan besöks italienska SÄPO eller den vanliga polisen, på jakt

av av efter information om rörelser som misstänks för kriminella aktiviteter.

Varje år organiserar CESNUR en större internationell konferens. Sålunda har forskare mötts i Rom, Recife i Brasilien, i London och Amsterdam genom åren. CESNURzs 12:e internationella konferens går av stapeln i september 1998 under temat: "Religious and spiritual minorities: Towards the 21st centry".

CESNUR har också deltagit i stora sociologiska undersökningar om religiositet och trosföreställningar.

Problem har förvisso förekommit även i det religionsliberala Italien, säger Introvigne och pekar på Saja Yoga, vars privatskolor blev hårt kritiserade av inspektörer för att ha en på tok för låg kvalitet på undervisningen. Kriminella aktiviteter har förts till rättegång, som t.ex. att företrädare för denna rörelse hällt iskallt vatten på barn i uppfostrande syfte friskola.

i en

Även skatteflykt har förekommit bland några rörelser haft

som kommersiell verksamhet. De flesta rättsfallen kretsar kring Scientologikyrkan, som i Italiens Högsta Domstol har vunnit en 11 år lång tvist om huruvida de skall betraktas som en religiös rörelse eller

Antikultrörelsens fallgropar, enligt Introvigne:

De tror felaktigt att det är möjligt att göra en åtskillnad mellan

"religion" och "sekt". Det är omöjligt; både katolska kyrkan och den

lutherska har varit sekter. Hjämtvättsbegreppet och talet om mind-control saknar grund. Antikultrörelsen påstår att religion är något utövar fri vilja,

man av medan detta inte skulle vara fallet med sekter, vilket är helt felaktigt. Självklart medlem fri vilja.

är man av

Totalt sett är New Age-rörelsen på nedgång, konstaterar Introvigne. Nu formuleras "Next Age" påminner New Age, saknar uto-

som om men piska formuleringar.

Det är frapperande, menar Introvigne, att de flesta som går med i extrema grupper är personer med en hög position i samhället, med mycket pengar och god utbildning.

Internationella 123

erfarenheter

Svårigheten att förebygga tragedier massjälvmord ligger i det som faktum att man vet väldigt lite eller ingenting alls de riktigt farliga om gmppema. Detta ligger i sakens natur, eftersom farliga är ljusgrupper skygga. En viktig insats kan göra, är att samla information och man att erbj uda den i katastrofsituationer.

Man kan urskilja tre element alla föreligger kan göra som- om en grupp farlig på så sätt att man mördar eller suiciderar. Om alla tre av följande faktorer föreligger, är läget lcritiskt:

Världens ände närmar sig eller infaller enligt läror. nu, gruppens 2. Gruppen har en begränsad eller ingen interaktion med omvärlden man lever i alternativ verklighet. en Gruppens ledare är allvarligt sjuk kroppsligt eller tror sig allvara varligt sjuk.

Introvigne anser inte att staten skall förhålla sig passiv till alla företeelser. Han menar att det bör olagligt att t.ex. vara pressa pengar av en människa med hänvisning till att vederbörande kommer att brinna i helvetet om han inte sina till organisationen. ger av pengar Allmänheten bör skyddas för dem i religionens tar betalt som namn för kurser, genom ett konsumentskydd och utbildning. Över genom huvud taget vet för lite i samhället religioner och trosuppfattman om ningar, jämfört med t.ex. ekonomi.

De flesta rörelserna är beredda att kompromissa de överlevt sina om första år. Jehovas Vittnen har förhandlat med italienska staten och betalt ett pris för att bli accepterade religion. Mormonema har givit som upp kravet på mångifte osv. Jehovas Vittnens och buddhistemas förhandlingar med italienska staten handlar att bli erkända reliom som gioner för att därmed komma med på deklarationsblanketten alsom ett ternativ att kryssa för. Eftersom alla betalar skatt till samfunden i Italien, får varje deklarant kryssa för ruta med på den rörelse en namnet han eller hon tycker att skatten skall gå till. På den etablerade listan finns i dag förutom katolicism, protestantism och judendom också

Assemblys of God och Sjundedagsadventistema. Det gäller att sig eller dö, hävdar Introvigne. En religion anpassa kan inte existera hur länge helst i marginalen. Antingen dör den som eller också överlever den. Och ett sätt att överleva är alltså att anpassa sig. Politiker och allmänhet bör lära sig att fakta från fiktion när separera det gäller rörelserna. Det kanske är viktigare att veta hur rörelse en fungerar än hur många de är Det är så många fantasier och rykten i

gång, så det är kanske inte konstigt att franska staten gjorde sin utred-

ning. Men den byggde inte på fakta, hävdar Introvigne.

124 Internationella erfarenheter SOU 1998:1 13

3.6.3 Nätverket RENNER i Danmark

På samma sätt som CESNUR finns i Italien, Frankrike och Belgien, har Sverige sitt FINYAR Föreningen Forskning och Information om Nya Religiösa Rörelser, ett forskamätverk, och Danmark sitt relativt nybildade RENNER. Mikael Rothstein, medlem i RENNER är en av de internationella tungviktama inom religionsvetenskapen. I egenskap av religionshistoriker han för några år sedan ut boken "Gud är Blå".

gav Boken är ett försvar för religionsfriheten och de nya religiösa rörelserna. Tonen i boken är ganska polemisk och riktar sig mot kritikerna och mot den ofta ogrundade reaktion som följt i rörelsernas spår.

Danmark anses vara ett tolerant land när det gäller förekomsten av olika minoritetsreligioner. Orsaken liberal religions-

kan sökas i att en lagstiftning också förvaltas liberalt och tolerant. anledning till

En annan det toleranta klimatet i Danmark, Rothstein, är att religionsfors-

menar kare under senare tid fått plats i den offentliga debatten på ett helt annat sätt än i Sverige.

Under 25 år har det bedrivits en massiv kampanj mot olika nya religiösa rörelser, organiserad av Dialogcentret och dess ledare Johannes Aagaard. Enligt Rothstein motsvarar Dialogcentret bilden av en sekt med en karismatisk och auktoritär ledare. Denna "religion" har lika stort inflytande över sina medlemmar som den s.k. Moon-rörelsen eller scientologirörelsen, hävdar Rothstein. Aagaard och Dialogcentret har under lång tid dominerat debatten och haft statens öra. Under senare tid har, som nämnts, religionsforskare fått en allt mer framträdande plats i debatten kring religiösa rörelser.

nya

Även Rothstein inte tillhör kritikerna de rörelserna, tror

om av nya han att det mesta av avhoppamas berättelser är sant. De är frustrerade på samma sätt som en person som lämnat ett kärleksförhållande, eftersom det handlar om ett kärleksförhållande, i någon bemärkelse av ordet. Orsakerna till angreppen på rörelserna från utträdarens sida, är att han eller hon vill legitimera sitt utträde men också- viktigare att le-

gitimera sitt utträde inför omvärlden och vinna sympati från andra människor "se vad de har gjort med mig".

-

Rothstein noterar också en stor skillnad mellan de avhoppare som varit i kontakt med Dialogcentret och andra. De förra är mycket mera aggressiva mot sina gamla rörelser, medan andra har en mer nyanserad bild av sina forna älavårdare.

Enligt Rothstein råder religionsfrihet, men inte religionslikhet. Olika religioner behandlas olika. För att förstå detta måste samhälle och politik involveras i diskussionen. Det starkaste motståndet mot rörelserna i Danmark kommer från den politiska högern.

Internationella 125

erfarenheter

Även skolan i Danmark om är icke-konfessionell, fungerar grundskolan i praktiken kristet förkunnande. Man förväntas undervisa som om kristendomen, men inte i kristendomen. Föräldrar har rätt att ta ur sitt barn från religionsundervisningen. Det finns flera kristna friskolor, men också friskolor med bakrund i Hare Krishna-rörelsen, det finns muslimska och judiska skolor och skolor enligt Steiner-pedagogiken. Skolorna godkänds enligt särskild lag; friskolelagen. Enligt denna en kräver staten att allmänna undervisningsmål upprätthålls. Självklart tillkommer då huvudmannens föreställningar i undervisningen. egna

3.7 samfund i

Lagstiftningen kring några

länder

Eftersom grundlagar styr religionsutövningen är situationen i de studerade ländema i princip densamma. Dock finns det relativt variastora tioner i de lagar reglerar vilka religioner och samfund kan som som registreras, vilka förvaltningsrättsliga fri- och rättigheter de skall åtnjuta och vilken rätt de har att förrätta Vigslar, uppbära anslag och att benämna sig kyrka. Nedan följer kortfattad och på intet sätt en fullständig översikt reglerna i några de länder utredningen av av som besökt.

3.7.1 Danmark

De nordiska länderna har samarbetat sedan slutet 1800-talet när det av gäller staten och religionen och har därför rättskultur på en gemensam området. I Danmark definierar dock lagen trossamfund ,och den danska staten har att godkänna eller underkänna religioner i den bemärkelsen att de blir föremål för diskussioner inför den registrering sker. som Detta är ingen lätt uppgift, enligt det danska kyrkodepartementet. Före 1969 kunde den danska religioner utanför statskyrkan staten ge ett formellt erkännande kyrka eller samfund. Ett sådant erkänsom nande betydde att samfundet fick vigselrätt och kyrkobokföringsrätt och dessutom åtnjöt vissa lättnader i beskattningshänseende. Förman utom det judiska samfundet återfinns ll samfund fått sådant som erkännande i den kristna huvudfåran. Följande samfund är erkända enligt den gamla kungliga resolutionen:

Romersk katolska trossamfundet Mosaiska trossamfundet

126 Internationella erfarenheter

Den reformerade menighed i Fredericia Den franske-refonnerte menighed i Köpenhamn Den tysk-refonnerte menighed i Köpenhamn Det metodistiske trossamfund Det danske Baptistsamfund Den ortodokse russiske kirkes menighed i Köpenhamn Den norske menighed ved Kong Haakon kirken i Köpenhamn Svenska Gustafsförsamlingen i Köpenhamn Den til St. Alban English Church i Köpenhamn hörande menighet

Sedan lagändringen 1969 har ingen religiös grupp fått ett sådant erkännande. Nu fokuserar man på enskilda präster eller företrädare som kan godkännas och erhålla vigselrätt. Samtidigt innefattar ett sådant tillstånd att gruppen representerar ett "faktiskt religiöst samfund", men det är fortfarande personen, inte gruppen, som lagen fokuseras på.

De krav man ställer på rörelser för att de skall föras upp på listan över trossamfund med vigselrätt, är att antalet medlemmar åtminstone uppgår till några hundra personer. Man måste också komma in med en förklaring vad det är tror på. När väl kyrkodepartementet har

av man förklarat enskilda präster från samfundet som godkända för att företa Vigslar, så tar skattemyndigheterna skattelättnader och inrikesministeriet uppehållstillstånd över handläggandet. Ett 70-tal grupper har uppnått denna status. Här återfinns kristna, muslimska och buddhistiska grupper, men också BaháW-religionen, Sai Baba, Hare Krishna och andra.

Det kan vara av intresse att se hur vitt skilda grupper har accepterats av det danska samhället. Följande grupper har vigselrätt enligt § 16 stk. l nr 3 och anses därmed godkända som trossamfund:

Den Apostoliske Kirke i Danmark Den Nyapostoliske Kirke i Danmark Det Danske Missionsförbund De evangelisk-lutherske frimenighetema Machsike Hadas Frälsarens Här Islamiska Menigheder Jehovas Vittnen Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga Menigheder innanför Pingströrelsen Sjundedagsadventisterna Baha, i samhället The International Church for Copenhagen Kristent Center

Internationella 127

erfarenheter

Sikh Foundation, Danmark Siri Guru Singh Sabha, Köpenhamn Kanna-Kadjypa Skolen

Karmapa-Trust buddhister

Nazaäerebs Kirke Guds Menighed Den Kristne F orsamling Kristent Centrum Livets Träd Bibelcenter Rhema Bibelcenter Köpenhamn Bibeltränings Center Forklarelsens Kirke The Brethren Den makedonisk ortodoxa kirke Den assyriske östkirke i Danmark Troens Ord Sunnataram Copenhagen buddhister Wat Tahi Danmark buddhister Amager Kristne Center Kristent Center Heming Aalborg Menighedsrörelser Holstebro Frikirke Bibel Missions Centret Billund Frikirke Dansk Teltmission menighed Fonden Guds Verdensvide Kirke Den koptisk-ortodokse Kirke Den koreanske kirke i Danmark Kristne i Danmark Yeshuat Tsion, Den Messianske Synagoge i Danmark Livets Källa Frikirken på havnen Kristanostova Sathy Sai Baba Kristensamfundet Krishna-rörelsen/ISKON Den rumänsk-ortodokse meninghed i Danmark Kristet Sällskap, Nordsjälland Brahama Kumaris Åndelige Verdensuniversitet

128 Internationella erfarenheter

Den Kristne Församling Bethel Missionary Baptist Church City Kirke, Heming

Bland de inte accepterats återfinns Familj en, Siddha Yoga, grupper som asatroende och scientologema. Under 1998 är scientologema en grupp föremål för bedömning, sedan de inkommit med ansökan om att få en vigselrätt och att därmed föras på listan över trossamfund som fått upp denna status. Denna ansökan kommer att orsaka stor debatt i Danmark. Ur lagen kan få fram minst fyra olika kombinationer av erkänman nande i förhållande till status. Skattedepartementet kan t.ex. gruppens själv besluta reducerad skatteplikt för organisationer som är ideella om och allmännyttiga. Sålunda finns det inte har ansökt om grupper som vigselrätt eller inte accepterats av kyrkodepartementet, men som som ändå har skattereduktion. Bland dem finns Transcendental Meditation vilka inte betraktar sig religiösa och Summit Lighthouse. som

Vi har inga problem med dem, säger Jens Ulf Jørgensen på Kyrko- departementet och syftar på de nya religiösa rörelserna.

Han sammanfattar i yttersta korthet den danska regeringens syn på situationen, på följ ande sätt:

Vi tycker inte särskilt mycket dem, men vi måste tolerera dem. - om

3.7.2 Frankrike

I Frankrike styrs etablerandet kyrkor två lagar; en från 1901 och av av från 1905, då staten skildes från kyrkan. 1901 års lag reglerar orgaen nisationsfriheten. Enligt denna lag har och rätt att bilda organivar en sationer. Vissa uppgifter syfte och namn på ansvariga m.m. måste registreras hos motsvarigheten till länsstyrelsen. Organisationen blir då juridisk och åtnjuter rätt till understöd om det blir aktuellt. en person Det finns två typer organisationer; kulturella och kongregativa av samfund. Den förstnämnda typen kan få skattebefrielse, man kräver att men organisationen respekterar den allmänna ordningen l ordre public - -och att allt material, alla mål, skrifter etc. måste offentliga. På det vara sättet respekterar t.ex. inte scientologema lagen, enligt kritiker i Frankrike. Man ingår alltså inte i definitionen av kyrka.

Internationella erfarenheter 129

För att kallas kyrka måste man tillämpa offentlighet. Dessa regler infördes i 1905 års lag, sedan staten skilts från kyrkan. Denna

typ av religiös organisation måste godkännas. Inrikesministern kan säga "nej"

något som kan överklagas. Statusen enligt denna lag skattebefri- - ger else.

Jehovas Vittnen vill ha status som religiös organisation, efter-

men som de inte följer lagen i det avseendet att de vägrar värnplikt, blir det svårt för dem att bli godkända.

Samfund är en andra typ av organisationer enligt 1905 års lag. B1.a. finns Benediktinerrnunkamas organisation i denna kategori. Skatt betalas I gengäld måste allting vara öppet för insyn, även medlemsregister, princip- och handlingsprogram 0.s.v. Allt som sker i samfundet är föremål för allmän insyn. Organisationen godkänds av konseljen. Alla grupperingar som faller utanför 1901 och 1905 års lagar betraktas som sekter och finns med i den förteckning som den franska utredningen innehåller.

3.7.3 USA

Situationen i USA är helt olika den i Frankrike. Vem helst kan i

som princip definiera sin organisation kyrka och åtnjuter då skattefrihet

som och andra friheter som finns i grundlagen om tanke- och religionsfrihet. USA är ett mycket liberalt land när det gäller religiösa rörelser.

nya

Det är den första paragrafen den om religionsfrihet i USA:s

- grundlag, the first amendment, som anses göra USA till ett växthus för olika religiösa rörelser. Den liberala tillämpningen religionsfriheten

av ger upphov till en rikhaltig flora olika religiösa rörelser. Detta är

av problematiskt enligt vissa amerikanska politiker, eftersom varje diskussion regler för vad får kallas religion bemöts med

om som en ryggmärgsrespons: "Vi kan aldrig acceptera lagar eller regler

som begränsar religionsfriheten".

-

I USA förs kampen de religiösa rörelserna till stor del i

om nya domstolar. Domstolama blir här, i större utsträckning än i andra länder, scenen för den samhälleliga kontroversen kring de religiösa

nya rörelserna. En mängd frågeställningar inom området har spelats

upp och avgjorts inför skranket i USA. Det är möjligheten att vinna

en process som avgör huruvida en rörelse eller en som känner sig kränkt

av en rörelse, vågar inlämna en stämning till domstolen. Det är risken för att behöva betala stora skadestånd lägger hinder i vägen för del

som en tidningar att skriva om saken.

5 18-5424

13O Internationella erfarenheter

3 .7.4 Tyskland

Den tyska lagen erkänner protestanter, katoliker och ungefär tio ytterli-

samfund religioner i form Körperschaft Ojjfentlichen gare som av Rechtes, d.v.s. offentliga sammanslutningar.

Nya religiösa rörelser är i formell bemärkelse Verein, dvs. ideella föreningar. Enligt 4:e paragrafen i GG Grundlagen är scientologiorganisationen religion.

inte en

Den tyska statliga utredningen om nya religiösa rörelser har föreslagit att en konsumentlagstiftning inom terapimarknaden skall konstrue-

Utredningen har också föreslagit flera förändringar inom lagstiftras. ningen se kap. 3.3.6

Enligt den tyska författningen har staten rätt att ställa en rörelse under särskild observation. En sådan observation beobachtung är

- scientologema föremål för i Tyskland.

3.7.5 Österrike

I Österrike använder sig lag från 1874 Anerkänntnis,

man av en om dvs. godkännande eller erkännande av religiösa rörelser. Enligt lagen finns det 12 erkända religioner i Österrike. Nu har scientologer och Jehovas Vittnen ansökt om att bli erkända. En erkänd rörelse får skattebefrielse och får rätt att undervisa om sin religion i skolan.

skattebefrielse åtnjuter redan de grupper som inte är erkända eftersom de anses vara Verein-grupper, dvs. ideella, icke vinstdrivande föreningar.

3.7.6 Italien

Den italienska Högsta Domstolen har under 1998 meddelat att scientologin är att betrakta som en religion. Detta avgörande föll sedan Hovrätten i Milano i ett rättsfall tidigare hävdat att Scientologin inte kan definieras som en religion.

På italienska deklarationsblanketter står ett antal religioner och rörelser förtryckta. Deklaranten skall kryssa för den rörelse hans

som andel av skatten, går till understöd för olika religioner, skall gå.

som Katolicismen får naturligtvis den övervägande andelen val bland italienska deklaranter, på blanketten finns även Sjundedags-

men adventister. Nu förhandlar Jehovas Vittnen och buddhister med staten för att bli erkända som religioner och därmed hamna på deklara-

Internationella erfarenheter 131

tionsblanketten bland protestantismen, judendomen m.fl. etablerade religioner.

Problemet som det formuleras i Italien, i motsats till i Frankrike, är hur man skall skydda religiösa minoriteter. Eftersom inte definie-

man rat rörelserna och deras praktik som ett socialt problem, så finner

man inte heller rapporteringen i medierna särskilt omfattande. Under

som 1998 pågår en diskussion i det italienska parlamentet ett mycket

om liberalt förslag till religionslagstiftning.

en ny

Litteraturhänvisninga; se kap. 8.1.

SOU 1998:1 13 Krisstöd för personer som lämnat nyandliga rörelser 133

4 Krisstöd för som lämnat

personer

rörelser

nyandliga - problembild,

stödbehov och

resursinventering

En av utredningens huvuduppgifter har varit att undersöka behov av särskilda krisstödsinsatser för lämnat nyandliga rörelser.

personer som Denna frågeställning har aldrig tidigare varit föremål för någon statlig utredning, och några samlade uppgifter eller någon samlad kunskap inom området finns därför inte.

4.1 och

Sammanfattning förslag

För att få en indikation av problemets omfattning och få en bild av kunskaper och kompetens hos vårdgivare, nuvarande och behövliga resurser samt modeller för bättre utbildning och adekvat krisstöd personer som lämnat nyandliga rörelser, har området inventerats ett antal

genom undersökningar och möten med berörda personer och organisationer.

I detta kapitel kommer denna kunskapsinhämtning att redovisas enligt följande:

Undersökning av erfarenheter inom föreningar och kyrkor hjälp- - av

sökande.

Undersökning av ett antal kommuner och landsting vad gäller erfa- -

renheter sökt hjälp i samband med "utträde

av personer som ur ny-

andliga rörelser baserade på en enkät- och en intervjuundersökning.

Undersökning av befintliga krisstödsresurser inom ett antal län, -

kommuner och organisationer.

Redovisning från tre hearingar med -

a personer med personlig erfarenhet av utträde, representanter för

frivilligorganisationer samt vårdgivare,

b forskare med anknytning till religionsfrågor,

c företrädare för ett antal samfund och organisationer.

Redovisning från några konferenser och möten samt kontakter med -

enskilda.

134 Krisstöd för personer som lämnat nyandliga rörelser SOU 1998: 1 13

Förslagsdelen till detta avsnitt återfinns i kap. 4.2.

4.1.1 Problemets omfattning

Ett antal personer söker hjälp hos offentliga vårdgivare inom kommuner och landsting samt hos frivilligorganisationer, föreningar och Svenska kyrkan och frikyrkosamfunden sedan de hamnat i kris i samband med sitt deltagande i en nyandlig rörelse.

För att utröna omfattningen av hur många människor som kan behöva någon form stöd i samband med att lämnar en rörelse har

av man vi därför undersökt förekomsten av hjälpsökande inom några landsting och kommuner samt ett antal organisationer och föreningar.

Mörkertalen kan vara stora. Dels anger inte alla som söker hjälp i krisstillstånd att det finns ett samband mellan denna och ett medlemskap i en nyandlig rörelse, dels är det många som inte söker hjälp; man behöver den inte därför att man kan reda ut situationen på egen hand, eller man känner, skilda anledningar, ett motstånd mot att vidgå sitt

av tidigare medlemskap.

Eftersom omfattningen är förhållandevis ringa, statistikförs inte de sökande under egen rubrik eller diagnos, vilket kan innebära att det dessutom finns ett antal personer som av den anledningen inte kan kännas igen för problem i anslutning till utträde ur nyandlig rörelse.

Det finns stora lokala skillnader mellan antalet personer som söker hjälp, från vilka organisationer de kommer och vilken typ av problem de uppvisar. Orsaken står att finna i det faktum att vissa orter har ett större antal rörelser etablerade än andra, vilket i sin tur bl.a. hänger samman med lokala traditioner, geografiskt läge och invånarantal.

I undersökningen som genomförts inom offentlig sektor anges att knappt 300 personer under en femårsperiod sökt hjälp för sociala eller psykiska kriser i samband med utträde nyandliga rörelser.

ur

I undersökningen av frivilligorganisationema anges från de flesta att det är enstaka personer som någon gång sökt kontakt för denna typ av problem. Undantagen är de frivilligorganisationer som har som sin huvuduppgift att stödja människor som lämnar nyandliga rörelser; Föreningen Rädda Individen FRI, Stödorganisationen Rådgivning om Sekter ROS samt SESAM. Dessa att årligen tar emot

uppger man cirka 3 000 telefonsamtal år och cirka 600 brev från med

per personer olika hjälpbehov.

typer av

Flera av de undersökta vårdgivama och organisationerna att

uppger man hänvisar till dessa frivilligrörelser, därför att man inte tycker sig ha egen kompetens att arbeta med frågan, vilket förmodligen ökat antalet sökande hos FRI, ROS och SESAM.

Krisstöd för lämnat nyandliga rörelser 135 personer som

l Problembild

En absolut majoritet de söker sig till nyandliga rörelser av personer som gör det utifrån ett andligt och religiöst behov. Det är med andra 0rd ett positivt val som inte åsamkar personen några problem. Många träder in i och, vid senare tillfälle, lämnar rörelserna helt odramatiskt och bär med sig en i huvudsak positiv bild och är berikade ytterligare av en livserfarenhet. Några stannar inom samfundet för lång tid eller kanske för återstoden livet, eftersom trosföreställningama och sättet att utav öva dem överensstämmer med vad själv tycker och blir med man man tiden ett med rörelsen. Skälen till att vissa ändå får problem i samband med sitt medlemskap och sitt utträde varierar från till och svårigheterna person person är mångskiftande. De är olika allvarliga och djupgående. För vissa går det över utan att man behövt söka hjälp för sina problem. Det är i materialet inte möjligt att utläsa om det finns generella likheter i personlighetstyp, om vissa rörelser skapar fler problem än andra, eller om utbildning eller andra sociala förhållanden skulle vara gemensamma och jämförbara. Kunskapen är helt enkelt för liten och den som finns är inte samlad. Det går därför inte att göra den typen av jämförelser och generaliseringar. Detta förhållande understryker behovet av ökad forskning inom området. Internationella erfarenheter ger inte heller någon entydig bild, utan pekar på behovet mångsnarare av fald i vårdutbud, behov av ökad kunskap både hos behandlare och allmänhet samt av insamlande gjorda erfarenheter. av l andra länder har man kommit fram till liknande slutsatser. De personer som ändå söker hjälp uppvisar alltså mängd olika en symtom och har mångskiftande behov. Det kan allvarliga psykiska vara kriser med tvångsföreställningar, hallucinationer, depressioner, paranoida föreställningar eller skuldkänslor lamslår som personens vardagsliv. Möjligheten att få adekvat hjälp för dessa problem varierar starkt, beroende på var i landet befinner sig, vilken vårdgivare man man söker och vilken kompetens råkar finnas på plats. Problemen som känns inte alltid igen resultat medlemskapet i den nyandliga som av rörelsen och risken för felbehandling och feldiagnostisering är uppenbar. Många behandlare uttalar själva att de saknar kompetens inom området och att t.ex. de andliga frågor patienten brottas med kräver särskild kunskap. Utöver de psykiska problemen har många svår social situation. en Det kan röra sig om ekonomiska problem, ibland kräver juridisk som hjälp, när en stor del eller familjens har satsats i av personens pengar rörelsen man varit medlem Det kan bostadsproblem eller vara arbetslöshet, om man t.ex. på heltid varit engagerad i och kanske bott

136 Krisstöd för personer som lämnat nyandliga rörelser SOU 1998: l 13

inom rörelsen. I sådana fall har man inte haft någon inkomst utöver naturaföimåner och kanske någon mindre för personliga behov.

summa

För dem som vuxit upp i en sluten rörelse kan en helt ny socialisering till samhälle och normer vara nödvändig. Många lever i social isolering, eftersom man förlorat kontakten med familj och vänner när man gick in gruppen, och relationsproblem till nära anhöriga kan ha

en omfattning som kräver hjälp från utomstående.

4.1.3 Behov av samhälleliga insatser och

resurser

Som framgått är antalet personer som behöver någon form hjälp i

av samband med sitt utträde ur nyandliga samfund svårt att skatta. Erfarenheter från andra områden, t.ex. kvinnomisshandel, pekar på att blotta förekomsten av hjälperbjudande eller vårdresurser innebär att människor som inte trott att någon hjälp stått att få, ger sig till känna och ber om bistånd. Antalet hjälpsökande kan alltså visa sig bli större än det nu skattade antalet.

Utredningen bedömer antalet personer som hamnar i djup kris med stora hjälpbehov vara mellan 50 och 100 personer årligen. De bör få möjlighet till särskilda stödåtgärder.

Det finns knappast anledning att tillskapa särskilda regionala

resurser, däremot en nationell resurs enligt förslag beskrivs nedan. Uti-

som från denna kan utbildningar anordnas, kunskap samlas, information spridas och ett kontaktnät skapas som ger regionala effekter så att

enskilda människor kan få den hjälp de söker inom sitt eget län.

Samverkan mellan olika vårdgivare, frivilligorganisationer och forskare kommer att krävas för att svara mot mångfalden behov. Den

av nationella enheten kommer att ha en avgörande betydelse för

samordningen av dessa

resurser.

4.1.4 och

Kunskaps- kompetensutveckling

Det religiösa landskapet är och har ständigt varit föränderligt, och kanske mer än tidigare under de senaste decennierna. Detta är del

en av en demokratisk process och ett uttryck för religionsfriheten. För att förstå människors reaktioner i samband med medlemskap i olika samfund, måste man också förstå något om dynamiken i dem.

De kunskaper finns inom forskarsamhället måste därför nå

som flera: behandlare, allmänheten och myndigheter.

De kunskaper som finns krisbearbetning inom befintliga vårdre-

om surser måste spridas till flera.

Krisstöd för lämnat nyandliga rörelser 137

personer som

De kunskaper som organisationer eller enskilda med

personer egen erfarenhet att ha tillhört nyandliga rörelser har, måste tas till för

av vara att öka förståelsen för problemet.

Utöver vad enskilda personer och organisationer redan vet, krävs fördjupning och utvecklande metoder för att adekvat hjälp till

av ge vårdsökande. Inom många områden särskilt vad gäller barns villkor

- krävs brett upplagd tvärvetenskaplig forskning, eftersom området hittills är förhållandevis obearbetat.

4.2 Indirekt krisstöd via stiftelse

Förslag:

Vi föreslår inrättandet av ett nationellt Kunskapscentrum för Livsåskådnings- och Trosfrågor med arbetsnamnet KULT. Innan förslag till organisation, innehåll och mål utvecklas, skall vi redogöra för bakgrunden till detta förslag.

4.2.1 Inte bara psykologiska behov

Något specialiserat krisstöd för människor som lämnar religiösa rörelser finns inte i Sverige i dag. Däremot finns välutvecklad specialise-

en rad kunskap om kriser vid flera olika enheter, såväl inom offentlig som privat sektor. Även kriskunskapen kan sägas relativt god vid

om vara olika mottagningar, så saknas däremot kunskap religiösa trosföre-

om ställningar, ritualer och tankemönster och psykiska reaktioner

om om som bäst kan förstås med kunskap om trosuppfattningen och dess praktik.

Enligt utredningens erfarenheter handlar det uppemot 100

om personer som varje år hamnar i psykisk kris efter ett utträde religiös

ur en rörelse. Den absolut vanligaste situationen går in i rörelse,

är att man en får ut någonting av den och därefter lämnar den, utan så stora

man problem behöver behandling eller stöd.

att man

Att inrätta en särskild behandlingsenhet för utträdare finner vi inte nödvändigt. Psykiska kriser har orsaksbakgrund är så mångfa-

en som cetterad att man svårligen kan upprätta enhet endast fokuserar

en som på den religiösa bakgrunden. Dessutom kan krisen följer på ett

som utträde i lika stor utsträckning social art arbetslöshet, ekono-

vara av miska problem, familjejuridiska etc.. Att samhällets hjälp och stöd skulle begränsas till att gälla enbart den psykologiska krisreaktionen vore att betrakta problemet ur en alltför snäv synvinkel. De problem som frågorna innehåller kan inte enbart betraktas ett individuellt

ur per-

13 8 Krisstöd för personer som lämnat nyandliga rörelser SOU 1998: l 13

spektiv. I den mån hjälp behövs, måste den innehålla såväl psykologiska, sociala teologiska aspekter. I rapporten krisstöd i den

som om offentliga sektorn betonas en nätverksstrategi med flera aktörer för hjälp och stöd. Frivilligorganisationer och vårdrepresentanter pekar också på behovet av juridisk rådgivning i sammanhanget.

4.2.2 stort

Kunskapsbehovet

Vi anser alltså att den lcrisförebyggande delen måste betraktas inte bara ur ett individuellt utan också ur ett samhälleligt perspektiv.

Vid de tre konferenser, s.k. hearingar, som utredningen haft med- i tur och ordning företrädare för anhörigorganisationer och vårdsam-

hället, med företrädare för forskare inom området och med företrädare för några olika religiösa rörelser, har det från alla håll olika skäl

och av framförts ett behov av kunskap och dialog.

Som framgick i avsnittet om de internationella erfarenheterna se kap. 3 är missuppfattningar, överdrifter och ibland ren desinformation från alla parter, alltför vanliga inslag i den offentliga och politiska debatten om de nya religiösa rörelserna. I avsnittet om folkrörelsemas syn på fenomenet se kap. 4.4 framkom behovet av saklig information i olika avseenden. Här betonades också behovet av utbildning, kompetens och kunskap. Samma efterlysningar gjordes i rapporten kris-

om beredskap i den offentliga sektorn. Härifrån efterlystes forskning och utveckling, information och utbildning/fortbildning. Vid hearingen med forskarna betonades vikten av en balanserad information på vetenskaplig grund. Även två människor aldrig exakt uppfattar situa-

om en tion på samma sätt, så är det eftersträvansvärt att skapa en så objektiv kunskap som möjligt om dessa fenomen svårligen låter sig mätas

som objektivt, eftersom de är subjektiva i ordets djupaste bemärkelse.

Snart sagt alla tillfrågade understryker kunskapstemat i olika avseenden; det kan handla om infonnation, fortbildning, utbildning eller forskning och utveckling.

Problemen, såväl de individuella de sociala är kanske kvantita-

som tivt små, men kvalitativt komplicerade och mångfacetterade. De innehåller nämligen psykologiska, andliga, juridiska och sociala aspekter. För att kunna handskas med detta krävs inte bara kunskap utan också en dialog.

Krisstöd för lämnat nyandliga rörelser 139

personer som

Dialog

Det är en grundlagsskyddad rättighet att tro på sådant som andra anser vara bisarrt. Det är också en rättighet att genomföra riter, som av omvärlden kan betraktas som främmande eller egendomliga. Inga lagbrott kan ursäktas av att de sker inom ramen för en religionsutövning. Hot, tvång, våld och misshandel är olagliga handlingar var de än sker.

Mellan dessa två poler den ena kan vi kalla religionsfriheten, den

andra kan vi kalla lagens generella giltighet- utspinner sig stora delar av konflikten mellan samhällsföreträdare och de nya religiösa rörelserna. Om konflikten har sitt i olagligheter är den fullständigt

ursprung giltig och legitim av den enkla anledningen att man inte får bryta mot samhällets lagar med hänvisning till en trosuppfattning. Om konflikten, vilket ofta är fallet, har sitt ursprung i okunskap och fördomar blir

saken komplicerad. Angrepp på rörelserna grundar sig ibland på

mera rykten och halvsanningar. Om sådana ligger till grund för allmänhetens attityder, så kan detta i förlängningen bli till men för religionsfriheten, som kan komma att ifrågasättas.

Som konstaterats är balanserad information, grundad på empirisk kunskap ett oavvisligt krav om konflikter mellan samhälle majoriteten och nya religiösa rörelser minoriteter skall undvikas. Det är svårt att nå verklig kunskap om området, eftersom situationen är starkt polariserad. Antingen är man "för" eller "emot" den ena eller andra sidan.

Kunskap och information är nödvändiga inte tillräckliga ingre-

men dienser i de förslag som här läggs fram. I ett område där attityder ofta, men inte alltid, har sin grund i alltifrån enkla missförstånd till helt osakliga reaktioner, blir dialogen en mycket viktig faktor. Det är just i dialogen som kunskap kan utvecklas för att kunna tillämpas i

senare praktiken.

Det finns rörelser demoniserar det omgivande samhället och

som beskriver det ondsint, illvilligt och hotfullt. Ett sådan förhållnings-

som sätt kan leda till isolering och allt tunnare förankring i verkligheten.

en Om strukturen i en sådan rörelse bryter samman, kan verkliga tragedier utspelas om kontakten med samhället har upphört. Medlemmar kanske upphör att känna sig som en del av samhället, de känner sig förföljda och missförstådda. Ju aggressivare inställning från myndigheter, desto större avståndstagande från samhället hos de enskilda medlemmarna. En sådant avståndstagande bäddar också för en situation där tron överordnas lagen, vilket naturligtvis är oacceptabelt. En dialog med ömsesidig kunskapsinhämtning skulle kunna förebygga extrema och tragiska händelser, som massjälvmord och mord, vilket vi sett exempel på i några andra länder.

140 Krisstöd för lämnat nyandliga rörelser

personer som

På samma sätt förekommer det att majoritetssamhället- inte sällan de etablerade religionerna demoniserar rörelser av olika slag. De ut-

pekas som ondskefulla eller manipulativa. Hotet mot "den goda smaken" eller mot "en sund tro" kan leda till en moralisk panik med rötter i rädsla för det okända eller försvarsinställning till normaliteten, dvs. det egna systemet av uppfattningar om sakemas naturliga tillstånd.

De medier som har behov av att lyfta fram det goda och onda eller det ovanliga och avvikande kan spela stor roll för den typ opi-

en av nionsbildning som sedan länge ansetts oacceptabel när det gäller etniska minoriteter.

Från forskare inom religions- och det socialpsykologiska området och från såväl nya som etablerade religiösa rörelser kommer ett starkt önskemål som kan sammanfattas så här:

Bygg broar mellan rörelserna och samhället

Om medlemmar i nya religiösa rörelser har möjlighet att utöva sin tro och samtidigt behålla sin identitet samhällsmedborgare, kan

som en påfrestande, konfliktfylld och i värsta fall destruktiv utveckling undvikas.

I en situation där olika aktörer, forskare, medlemmar i religiösa rörelser, antikultorganisationer och opinionsbildare ofta försöker misskreditera varandra med mer eller mindre välgrundade påståenden, framträder behovet av öppenhet, kunskap och dialog nödvändigt.

som

Alternativen är nätverk i stället för särskilda behandlingsenheter, kunskap i stället för rykten, integration i stället för social marginalisering. Ett sätt att åstadkomma grund för att dessa tre faktorer skall

en kunna utvecklas är inrättandet av ett kunskapscentrum.

Mot bakgrund av ovanstående behov, vilka utredningen kunnat konstatera föreligger, föreslås inrättandet av ett kunskapscentrum för livsåskådnings- och trosfrågor. Förutom utredningens slutsatser

egna om detta behov har alla parter som kommit till tals i utredningen på ett eller annat sätt aktualiserat behovet av ett öppet forum, där ämnet behandlas på ett problematiserande och balanserat sätt.

4.2.4 Organisation

KULT Kunskapscentrum för Livsåskådnings- och Trosfrågor föreslås organiseras som en stiftelse med staten huvudman. Som huvudmän

som föreslås minst tre departement: Socialdepartementet eftersom avhopp ibland leder till problem av psykisk och/eller social natur. En hjälp- och stödaspekt finns med i bilden. Vidare bör Utbildningsdepartementet finnas med som huvudman eftersom just utbildning och forskningsinitiering föreslås bli centrala delar stiftelsens uppgifter, liksom

av

Krisstöd för lämnat nyandliga rörelser 141

personer som

Kulturdepartementet som handhar religionsfrågor. Om man betraktar frågor kring de nya religiösa rörelserna som en minoritetsfråga, bör det departement som handhar sådana frågor, nämligen Inrikesdepartementet, med huvudman. Även Justitiedepartementets intresse-

vara som område inbegrips eftersom frågor religionsfrihet är grundlags-

om skyddade. Dessutom finns det flera rättsliga aspekter på problemfältet.

Bakom stiftelsen finns alltså ovanstående huvudmän, dvs. staten. I den stiftelsestyrelse som ansvarar för arbetet bör, förutom statliga representanter, även ingå representanter för forskarintresset, för folkrörelser, för konsumentintresset och representation från utbildningsvärlden.

Stiftelsen föreslås tillsätta och ha arbetsgivaransvar för ett kansli med anställda handläggare. Detta kansli föreslås upprätta ett nätverk för kommunikation med följ ande deltagare:

Organisationer med barns skydd som intresseområde, såsom BRIS, -

Rädda Barnen och Röda Korset.

Svenska frivilligorganisationer, såsom FRI Föreningen Rädda Indi- -

viden, ROS Stödorganisationen Rådgivning om Sekter och

SESAM.

Representanter för religiösa rörelser. -

Forskare inom ämnesområden som religionshistoria, religionspsy- -

kologi, religionssociologi, religionsfilosofi, teologi, psykologi, so-

ciologi. Särskilt kan nämnas föreningen FINYAR, ett forskamätverk om nya religiösa rörelser.

Internationella organisationer inom området, såsom FECRIS den -

s.k. antikultrörelsens internationella organisation, CESNUR internationell sammanslutning av forskare, AFF American Family Foundation, INFORM i England m.fl. Juridisk expertis.

-

Befintliga kriscentra och sjukvårdsenheter. -

Kontakter med ovanstående intressen bäddar för bredast möjliga inriktning av stiftelsen. Förtroende kan byggas upp från alla dessa olika intresseområden.

Att företrädare för organisationer med barns situation som särskilt intresse ingår i nätverket, motiveras att barn växer i olika

av som upp rörelser kan ha en problematisk situation och att kunskapen barns

om villkor inom området är alltför liten.

Självklart bör frivilligorganisationer som vuxit fram ur anhörigas och avhoppares behov och intressen ha plats i det nätverk på

en som olika sätt bör ingå i KULT. Här finns de anhörigas och de före detta medlemmarnas perspektiv.

142 Krisstöd för lämnat nyandliga rörelser personer som

Vid hearingen med företrädare för och etablerade religiösa rönya relser framkom det unika i situationen att möttes över trosgränman serna. Att ha personer som är aktiva i olika och etablerade relinya giösa rörelser som deltagare i ett nätverk är avgörande och kanske det viktigaste med tanke på målsättningen att skapa dialog. Mot bakgrund av misstänksamheten, polariseringen och de många ryktena som florerar inom området är det viktigt att skapa intelleken tuell distans till de emotionella konflikterna varför det är angeläget att involvera forskarvärlden i stiftelsens nätverk. Frågor kring nya religiösa rörelser kan inte bara ses i ett nationellt perspektiv. De orsaker som ligger bakom den stora framväxten av nya trosuppfattningar är av internationell karaktär, liksom de allra flesta av de rörelserna. Därför är det också självklart att från svensk nya man sida följer utvecklingen internationellt och upprättar kontakter med internationella organisationer. Slutligen bör stiftelsen upprätta kontakter med experter på krishantering. Krisresurser för människor som utträder ur nya religiösa rörelser, måste innefatta psykologiska, sociala, existentiella/teologiska och juridiska kunskaper. Några speciella enheter for att hantera kriser i samband med utträde, bedömer vi tidigare nämnts, inte nödvänsom diga. Däremot kan stiftelsen via utbildningar och seminarier till att se specialkunniga personer finns inom den befintliga vården i varje län. Den psykiatriska vården eller annan organisation som kommer i kontakt med problemen, kan vända sig till KULT för att hänvisas regionala resurser med önskvärd kompetens.

4.2.5 Mål

Målsättningarna för KULT kan sammanfattas sålunda:

skapa dialog minska polarisering öka kunskap anlägga ett kritiskt och problematiserande perspektiv förebygga kriser. -

Behovet dialog för ökad förståelse bland alla inbegripna har skisseav rats och motiverats ovan. Självklart måste handskas med försiktigman het med detta mål, så att inte stiftelsens ambitioner framstår att som om man vill framtvinga dialog. Det viktiga blir att skapa ett forum i vilen ket en dialog på olika sätt kan komma till stånd. Att erbjuda tid rum,

Krisstöd för personer som lämnat nyandliga rörelser 143

och plats för ett ömsesidigt och respektfullt utbyte av erfarenheter och synpunkter är en av poängema med KULT.

Ett andra mål som intimt hänger samman med det första är att minska polariseringen mellan olika aktörer på området. En tendens mot minskad polarisering har kunnat skönjas i takt med att de nya religiösa rörelserna etablerat sig och även på många håll visat sig öppnare mot omgivningen sedan de etablerat ett stabilt inre liv i organisationerna. Ändå måste detta mål tillskrivas hög prioritet eftersom stora avstånd mellan olika aktörer inte främjar kunskap och balanserade bedömningar, utan snarare är en grogrund för ryktesspridning som inte gagnar någon de inblandade. Att skapa en grund för dialog och att minska

av polarisering är egentligen två sidor av samma mynt. En stark polarisering kan driva fram oönskad slutenhet hos rörelser och ogenomtänkta opinionsyttringar hos allmänhet och avhoppare. En minskad polarisering driver fram integration rörelserna i samhället och en

av sådan integration kan minska risken för konfrontationer mellan samhälle och rörelse.

Målsättningen att öka kunskapen om de nya religiösa rörelserna omfattar kunskap ur teologiskt, sociologiskt, juridiskt och psykologiskt perspektiv. Den offentliga debatt som förs om rörelserna i dag grundar sig alltför ofta på åsikter som sällan är grundade på verklig kunskap om fenomenet. Det handlar inte bara om att öka kunskaper om rörelser och om de samhälleliga förhållanden som leder fram till den rikhaltiga floran trosuppfattningar, utan också att öka kunskap hos

av nya om rörelserna och deras företrädare om de lagar, principer och konventio-

samhället omfattar. Det är bara god kunskapsgrund ner som genom en som majoritetssamhället kan förhålla sig på ett balanserat sätt mot de nya rörelserna.

Eftersom området inbegriper integritetskänsliga ställningstaganden och uppfattningar, blir ofta tonen i diskussioner moraliserande och emotionell. Det handlar om livssyn, om synen på rätt och fel, om meningen med tillvaron och om val som griper djupt in i den egna personen. Att handskas med kunskap om barns situation kräver mycket stor kunskap och en säker grund att stå på. Känsligare områden kan knappast beträdas. Utredningens medverkande har upplevt hur svårt det är att navigera i så laddade spänningsfält. Svårigheten består inte minst i att inta en kritisk distans till olika parter, till olika sidor av problematiken. Bristen på kritisk distans leder lätt till att man hamnar i en fålla, eller att man av omvärlden uppfattas som partisk. Därför bör en av stiftelsens målsättningar vara att förhålla sig i enlighet med ett kritiskt och problematiserande perspektiv. Ett sådant perspektiv kan göra att stiftelsen undviker att uppfattas tillhörande det eller

som ena andra lägret. Med problematiserande perspektiv menas att man nämiar

144 Krisstöd för lämnat nyandliga rörelser SOU 1998:1 13 personer som

sig forskarens sätt att vända och vrida på infallsvinklar och att undvika en moraliserande eller fördomsfull attityd. Den yttersta målsättningen som hänger samman med samtliga andra målsättningar är att förebygga kriser. Med detta att majoritetsavses samhället genom ett förhållningssätt enligt målen här minskar ovan, risken för att rörelser skall utvecklas till slutenhet kan bli deen som struktiv och leda till konfrontationer. Ökad kunskap bland allmänhet och därmed presumtiva medlemmar såväl ökad dialog mellan som en aktörer kan också medföra en minskad risk för att individer skall hamna i personliga kriser effekt medlemskap i rörelse. som en av en Att sådana risker föreligger är uppenbart, enligt utredningens mening. Det finns verifierade rapporter om övergrepp av olika slag.

4.2.6 Uppgifter

Till varje mål som skisserats knyts olika uppgifter enligt följande ovan förslag:

Vara ett forum för dialog:

Uppgift." Stiftelsen bör anordna konferenser och seminarier kring olika frågeställningar. Dessa konferenser/seminarier bör självklart öppvara för alla inbegripna parter. Över huvud bör stiftelsen utvecklats på na ett sådant sätt att den blir en mötesplats ett forum i ordets egentliga bemärkelse för debatt och kunskapsutbyte inom livsåskådningsområ- det. Målgrupp för dessa aktiviteter: forskare, företrädare för religiösa rörelser, företrädare för olika frivilligorganisationer, joumalister/media.

Minska polarisering:

Uppgift: En av stiftelsens huvuduppgifter blir att producera balanen serad information, grundad på fakta. Det kan handla skriftligt mateom rial eller om information till enskilda eller organisationer personer som vänder sig till stiftelsen. Saklig infonnation, grundad på empirisk kunskap bidrar till att minska polariseringen. Målgruppen för informationen är allmänhet, skolor, politiker, myndigheter och media. Stiftelsens attityd bör strikt neutral i förhållande till de olika vara intressentema. På sätt INFORM:s verksamhet i London samma som bör i sin kommunikation med omvärlden säga sak man samma om

SOU 1998: l 13 Krisstöd för personer lämnat nyandliga rörelser 145

som

samma fenomen, oberoende av vem det är som frågar eller vem man vänder sig till.

Öka kunskap:

Uppgift: Samla information, kunskap och fakta. För att kunna informera måste man naturligtvis ha kunskap. Därför föreslås en av stiftelsens uppgifter, i förhållande till målet ökad kunskap, bli attsamla

om litteratur, pressklipp, informationsmaterial och annat. Uppgiften blir att producera neutralt och sakligt informationsmaterial, såväl till en svensk som en internationell publik, som efterfrågar information.

Målgrupp/informationskällor: De religiösa rörelserna, frivilligorganisationer, krismottagningar och andra stödorganisationer. KULT bör bli den naturliga organisationen till vilken internationella förfrågningar hänvisas.

Om stiftelsen i sitt arbete får kännedom om olagligheter eller oegentligheter åligger det naturligtvis den att kontakta polis eller andra berörda myndigheter. Målet om en generellt ökad kunskap om nya religiösa rörelser och livsåskådningar, innefattar också att kunskap om religionsfrihetens gränser bör öka, även hos religionsutövare.

En annan uppgift som är knuten till målet om ökad kunskap föreslås vara att anordna kurser och utbildningar om t.ex. krishantering, om innehåll i religiösa uppfattningar, om lagar och regler inom området etc.

Målgrupp för sådana kurser/utbildningar: Lärare, sjukvårdspersonal, socialtjänstpersonal, folkrörelser och politiker.

Anlägga ett kritiskt och problematiserande perspektiv."

Uppgift: Till detta mål knyts uppgiften att följa forskningen inom området och att initiera forskning, inte minst ur ett barnperspektiv.

Målgruppen eller partnern i detta arbete blir universitet, högskolor och internationella forskningsorganisationer.

Förebygga kriser:

I avsnittet om organisation föreslogs att stiftelsen bygger ett

upp nätverk, bl.a. bestående av människor eller enheter arbetar med

som krisstöd inom det psykologiska, sociala, juridiska eller existentiella

området. Dessa kontaktytor i kombination med infonnation på ett brett plan och, genom att anordna utbildningar och kurser, gör att stiftelsen

146 Krisstäd för lämnat nyandliga rörelser SOU 1998: l 13

personer som

på ett indirekt sätt bidrar till ett krisstöd. Det konkreta stöd- och vårdarbetet kommer att ges i befintliga organisationer. De befattningshavare eller enskilda vänder sig till stiftelsen kan snabbt få hänvisning

som en till den eller de personer i länet som har kunskap problemen.

om

Medverka till medling mellan enskilda och rörelser:

För vissa människor som lämnar nyandliga rörelser kan det finnas behov av att reda ut vad som har hänt tillsammans med den berörda rörelsen. Ibland finns oklarheter eller olika synsätt vad faktiskt

om som har inträffat, ibland finns skuldkänslor skulle kunna avlastas,

som ibland kan det nödvändigt att försonas med sitt tidigare medlem-

vara skap för att kunna vidare. KULT skulle i detta sammanhang kunna medverka till medling mellan den lämnat och den aktuella rörelsen,

som genom att skapa och förmedla kontakter med äger

personer som kunskap om andliga frågor utan att själv ha sin tillhörighet i någon rörelse. Detta är ytterligare en väg att arbeta med förebyggande lqisstöd, som vi menar att såväl den enskilde som rörelserna skulle gagnas av.

Initiera forskning:

Vidare föreslås KULT få till uppgift att förvalta och fördela forskningsmedel inom området. Stiftelsens sammansättning med tydlig

en representation från forskarintresset och Stiftelsens förväntade stora kunskap om området gör den särskild lämpad att initiera forskning på de områden som anses nödvändiga. I de flesta kapitel i denna utredning framträder bilden kunskaps- och forskningssituationen inom områ-

av det som splittrad och sporadisk. Behovet systematisk kunskap

av en understryks, inte bara från forskarhäll, utan från vården, socialtjänsten, politiska instanser och myndigheter. Forskamätverket FINYAR har uppvaktat utredningen och framfört önskemål satsning

om en samlad kunskap och på systematisk forskning inom området.

KULT föreslås därför få uppgiften att insamla, förvalta och fördela

forskningsmedel.

Krisstöd för personer som lämnat nyandliga rörelser 147

4.2.7 Kostnad

Tillskapandet stiftelse i enlighet med ovanstående förslag måste

av en föregås av ett planeringsarbete inom de berörda departementen. Kostnadsramen beräknas till storleksordningen 5 miljoner kronor per år.

Finansieringen av de medel för forskning som nämnts ovan föreslås utredas i särskild ordning, möjligen i samband med den närmare organiseringen och tillskapandet av stiftelsen.

4.2.8 EU-perspektiv på förslaget

Som framgår av det internationella avsnittet har frågor om nya religiösa rörelser varit föremål för uppmärksamhet inom olika EU-organ. I två resolutioner 22 maj 1984 och 29 februari 1996, uttrycker Europaparlamentet att det inte är behövligt att vidta några särskilda åtgärder gentemot nyreligiösa grupper. Europarådet och Europakommissionen rekommenderar att sanktioner bara skall knytas till enskilda olagliga handlingar. Man anser inte att nyreligiösa grupper är ett samhällshot, så länge den demokratiska grunden förblir stabil. Däremot rekommenderar EU att medlemsstaterna initierar upplysning, rådgivning och information, förmedlad ett neutralt organ. Denna rekommendation

av har också flera EU-länder följt. Ovanstående förslag är sålunda helt kompatibelt med EU:s rekommendationer.

4.3 Krisstöd för vem och

- Uppkomst verkningar

Utredningen har sina undersökningar sökt svar på flera frågor.

genom Vi har velat ta reda på om människor hamnar i kris i samband med sitt medlemskap eller sitt utträde nyandliga rörelser. Vi har också velat

ur veta hur problemen yttrar sig. Omfattningen av hjälpsökande har varit ytterligare en fråga, liksom huruvida befintliga vårdresurser är till fyllest.

I det följande kommer dessa undersökningar att redovisas var för sig. Inledningsvis presenteras vad uppgiftslämnama beskrivit som krisens uppkomst och verkningar.

Det är de hjälpsökande som genom sina berättelser pekar ut de fenomen som kan ha en skadlig effekt på enskilda individer. Den egna upplevelsen är i viss mening alltid Detta hände mig Å andra si-

sann: dan kan den inte göra anspråk på allmängiltig.

att vara

148 Krisstöd för personer som lämnat nyandliga rörelser

Samstämmigheten i berättelserna till utredningens uppgiftslämnare; psykiarin, socialtjänsten, präster, diakoner, föreningsaktiva, 0.s.v. har genom återkommande likheter berättelserna emellan, ändå kunnat peka på vissa mönster.

4.3.1 Gemensamma drag hos de aktuella samfunden

De drag som framträder som avgörande i det här sammanhanget är att rörelsen har en auktoritär uppbyggnad, ett elitistiskt budskap och mycket höga krav på hängivenhet och identifikation med rörelsen från medlemmarnas sida. Andra likheter är ett inledande lockande erbjudande om lycka, frälsning, gemenskap, räddning och utvaldhet.

Dessa speciella drag kan finnas i andra grupperingar än de rent andliga, exempelvis på den politiska skalan. De företrädare för organisationer eller vårdgivare som utredningen haft kontakt med har dock inte blivit kontaktade av avhoppare från den sfären annat än i undantagsfall.

Däremot finns paralleller i vissa kommersiella företag, kvasipsykologiska grupper eller några med anknytning till New Age-rörelsen, som har liknande hierarkisk uppbyggnad och slutenhet samt dessutom erbjudandet om stora ekonomiska vinster och professionell framgång för den som går in i företaget eller köper dess kurser.

Närmare hälften av alla som vänder sig till den ideellt arbetande stödföreningen FRI har haft kontakt med sådana företag. Deras problem och krissymptom överensstämmer på väsentliga punkter med problemen hos dem som varit med i vissa religiösa rörelser. De företag det gäller verkar i utbildningsbranschen och driver kursverksamhet i ledarskapsutveckling, säljträning, personalutveckling och personlighetsutveckling.

Man kan alltså säga att undersökningama kommit i kontakt med rörelser och företag med religiösa, kvasipsykologiska eller kommersiella mål, vilka utlovar stora personliga eller ekonomiska vinster, har

en auktoritär uppbyggnad, ett elitistiskt budskap, och kräver ett starkt

engagemang av sina medlemmar och deltagare. Dessa företeelser beskrivs närmare i kap.

Inom den kommersiella sfären är det främst företaget Landmark Education som de hjälpsökande har erfarenhet Men även U-Man

av. knutet till Scientologikyrkan, säljkoncemen DS Max och isa institute of self-actualization förekommer.

Uppgiftslämnare inom den religiösa sfären mött utträdare

som refererar till ett antal rörelser: Jehovas Vittnen, Livets Ord/Trosrörelsen, Scientologikyrkan, ISKCON Hare Krishna, Unification Church Moon-rörelsen och Kristi Församling är de återkommande

som

Krisstöd för personer som lämnat nyandliga rörelser 149

nämns. Dessutom förekommer den s.k. Morrnonkyrkan och Familjen- /Guds Barn.

4.3.2 Problembild

Vilka problem framhåller de söker hjälp i och utanför de sociala

som och sjukvårdande instansema för att de anser sig ha farit illa av sina upplevelser inom religiös rörelse Följande är en sammanställning

en

vad utifrån sin yrkesroll har återgivit till utredningen. av personer

De skilda uppgiftslämnama har visat sig vara mycket samstämmiga i sina rapporter vad kommer fram i samtalen. Berättelsema har

om som väsentliga likheter oavsett de mottagits av personer inom den of-

om fentliga vården, Svenska kyrkan, andra samfund, olika intresseorganisationer eller frivillig stödverksamhet. Det är uppenbart att det finns tydliga mönster i avhoppares negativa erfarenheter och i deras personliga reaktioner. De problem och krisreaktioner som rapporteras har dessutom i stor utsträckning gemensam nämnare, oavsett vilken rö-

en relse man talar om: de härör från upplevelser som ägt rum inom ett starkt auktoritärt system.

Därigenom utkristalliserar sig spontant de trosuppfattningar som berörs. Rörelser och samfund med föreställningar människors lika

om värde, öppet samtal och ett jämbördigt utbyte av tankar visar sig falla utanför de skildringar som framkommit. Den auktoritära grundhållningen leder i sin tur till specifika regelverk, föreskrifter för relationer mellan människor, olika förhållningssätt, etc. som utgör ytterligare förutsättningar för de problem uppkommer hos en del av anhängama.

som

Osj älvständighet

Den auktoritetstro, varit nödvändig för medlemskapet i rörelsen,

som sätter spår efter avhoppet i form av osjälvständighet, handlingsförlamning, beslutsångest, svårighet att lita på sina intryck, på den egna

egna kroppens signaler och en försämrad förmåga att värdera och bedöma information.

De flesta rörelser är aktuella i detta sammanhang har en hierar-

som kisk ordning, där medlemmen är inordnad i en strikt placering. Ledarna har en extraordinär position och kan lcritiseras. Personer som exempelvis lämnat Livets 0rd beskriver att pastoms ord uppfattas som det-

Guds röst. Att ifrågasätta pastorn blir då liktydigt med samma som egen att ifrågasätta Gud.

150 Krisstöd för personer som lämnat nyandliga rörelser SOU 1998:1 13

Jehovas Vittnen har rent formellt inte hierarkisk uppbyggnad,

en utan understryker allas likhet i betydelsen att ingen skall förmer än

vara någon annan. Den auktoritära hållningen är dock framträdande. Den upprätthålls bl.a. av kretstillsyningsmän och ett högsta råd bestående

av församlingens äldste.

Scientologikyrkan har ett detaljerat system med ett antal avgränsade nivåer där medlemmen avancerar och anses tillägna sig allt högre

en grad av fulländning. Den nivå uppnått skiljer den medlemmen

man ene från den andre i rang.

Medlemmarna i Kristi Församling har daglig kontakt

med och rapportskyldighet till sin egen handledare, som fungerar erfaren vän

som och lärare och som kontrollerar och bedömer medlemmens arbetsinsats, kunskaper och förhållande till församlingens teser.

Beslutsångest och handlingsförlamning kan prägla rad situatio-

en ner, även vardagliga praktiska beslut och rutinhandlingar efter avhoppet. De förhållningsregler och givna ritualer som tidigare väglett har upphört att gälla och måste tolkning behov, prio-

ersättas av en egen av riteringar och initiativ.

Här rapporteras om en skala reaktioner från osäkerhet i fråga

av om att fatta beslut och tvekan inför för beslut till

att ta ansvar egna grava tillstånd där den egna identiteten delvis är i upplösning. Ett konkret

exempel är en person som stannar upp mitt i en handling utan att veta hur han skall fullfölja den, lyssnar efter röst eller ett tecken skall

en som ge instruktion om hur handlingen skall slutföras. När instruktionen uteblir uppfattar han sig bokstavligt falla eller sväva i ett tomrum utan hållpunkter.

Föreningen FRI rapporterar ett fenomen de har mött, kan

om som tolkas som en sorts identitetsförlust: tilltagande svårighet att rent

en tekniskt forma handskrivna 0rd eller sin namnteckning

på ett papper. Den personliga handstilen har blivit klumpig eller utslätad

och svag. Något liknande är en nytillkommen ofönnåga att läsa skriven text. Ett slags läshandikapp, uppstått samtidigt med deltagandet i någon

som av de religiösa rörelsemas verksamhet. Personer tidigare inte haft

som svårt att tillgodogöra sig text, tappar förmågan att följa tankarna i ett längre textavsnitt, hakar upp sig på enstaka ord och klarar inte

en sammanhängande läsning eller att bedöma innehållet.

Dessa fenomen sägs inte särskilt vanliga, inom FRI har

vara man kommit i kontakt med handfull sådana fall. FRI:s företrädare

en menar att de exempel som förekommer behöver studeras närmare innan

man kan yttra sig den egentliga orsaken. Möjligen är det uttryck för

om en förvärvad motvilja mot att göra självständig bedömning eller värde-

en ring av information, där tolkningen inte är given.

SOU 1998:1 13 Krisstöd för lämnat nyandliga rörelser 151

personer som

Tudelning av tillvaron

Många medlemmar i de aktuella rörelserna har attraherats av budskapets entydighet och att det presenteras en given sanning om världens beskaffenhet, med klart utpekande av vad som är ont och vad som är gott. Det som senare blivit till problem för vissa av dem är dock just denna uppdelning av livet och världen i svart och vitt, rätt och fel. Problemen uppstår när den andliga världsbilden inte går att förena med den vardagliga verkligheten.

I krissamtal presenterar de älpsökande ofta samma typ av problem som många andra som inte varit medlemmar i någon av de berörda rörelserna. Det kan röra sig om samlevnadsproblem, ensamhet eller ohälsa. Men till detta kommer det allt överskuggande problemet att de, trots att de levt som deras tro påbjöd, ändå drabbades av dessa svårigheter. I den uppdelning mellan gott och ont som de bekänt sig till, förväntades inte sådana problem uppstå. De två delarna, den religiösa

uppfattningen och det vanliga vardagslivet, går inte att integrera.

Inom rörelserna definieras tvivel och konflikter denna typ

av som uttryck för att det onda fortfarande har makt över personen i fråga. I olika ritualer försöker man driva ut konfliktfyllda tankar, som också kan ha fört med sig ångest och depressioner. Det kan ske exempelvis genom intensiv kollektiv bön, regelrätt demonutdrivning eller att öka kraven på medlemmens insatser för församlingen.

Ett främlingskap gentemot kroppen är betecknande för tankebyggnaden i de flesta dessa rörelser. Flera dem accepterar inte sjuk-

av av domar som ett fysiologiskt faktum. Sjukdomstecken ses i stället som ett uttryck för otrohet mot rörelsen eller Gud, ett tecken på svaghet i tron eller att man inte bett de böner eller utfört de handlingar som förväntas av en.

Inom Livets Ord menar man att demoner har tagit den sjukes kropp i besittning. Ett sätt att bekämpa sjukdomen är demonutdrivning, då pastorn och församlingen under särskilda ritualer befaller demonema, eller Djävulen, att lämna den sjukes kropp.

Förnekandet kroppens signaler och behov kan även inbegripa

av sexualiteten och fenomen som fysisk trötthet, sömnbehov och hunger. Jehovas Vittnen och Hare Krishna tar starkt avstånd från sexualitet

som lustupplevelse. Inom Hare Krishna anbefalls endast i syfte att

sex producera bam. Inom Jehovas Vittnen förekommer det avråder

att man även från detta. Anledningen sägs vara att tron förutspår att världens undergång Harmagedon är nära och uppfostran och små

- - omsorg om barn stjäl mycken dyrbar tid från församlingsarbetet.

Personer med homosexuell läggning drabbas dubbel belast-

av en ning. Den fördömande synen på sexualitet i allmänhet och homosexua-

152 Krisstöd för personer som lämnat nyandliga rörelser

litet i synnerhet gör dem, i det avseendet, i det närmaste utestängda från någon form av själavårdande samtal inom församlingen. Dessa uppfattningar skapar bristande tilltro till den kropen egna pens signaler och, för den som känner tvivel, inre kluvenhet när en fundamentala behov och impulser kommer på kollisionskurs med den egna övertygelsen. Sjukdomar, allt från förkylning till eller fycancer siska handikapp, som inte vikt undan trots stark tro, intensiva böner och självbekännelse, har lett till självanklagelser den otillräckligom egna heten hos del medlemmar i rörelserna. en Eftersom övertygelsen är djup, och kan det även efter själva vara avhoppet, är känslan av skuld något ofta kommer fram i samtalen som med utomstående rådgivare och själasörjare. I ängslan över att inte hålla måttet inför de övriga inom sin församling har det hänt att man förnekat den del sig själv inte låtit sig av som inordnas i bilden av en god medlem. Ur detta har uppstått ångest en som är ogripbar för individen och svår att identifiera för utomen stående. En stor andel hjälpsökande beskriver konflikter mellan trons krav på renhet i umgänget och i relationer till närstående. En inte ovanlig situation är att maka, fästman, föräldrar, etc. står utanför och även kan vara kritiska till den grupp i fråga gått in Om medlemmar inte personen lyckas värva sina närstående till rörelsen kommer ibland kravet att de ska befria sig från umgänget med dem. Ett genomgående drag i de refererade rörelserna är uppfattningen om de egna församlingsmedlemmama utvalda, och upphöjda som rena över de icke troende. Den strikta definitionen ont och gott placerar av icke-sympatisörer bland de förtappade, hos det onda. Härav följer också en mer eller mindre stark främlingskapskänsla gentemot resten av samhället och även dess institutioner, vilket framkommer i stödsamtalen. Främlingskapet upplevs ömsom överlägsenhet, ömsom som som vilsenhet och bristande tillhörighet. I många fall berättar avhoppare att de har vamats av ledarna inom sin församling för företeelser i samhället som betraktas särskilt skadliga och ondo. De som av som oftast nämns är Svenska kyrkan och andra religiösa samfund, Föreningarna FRI, ROS och SESAM, familjerådgivningen och den psykiatriska vården. Flera präster och diakoner utredningen varit i kontakt med, gör som iakttagelsen att djupare tron är på klyftan mellan entydigt ont respektive gott, desto djupare splittras personligheten när människan inte förmår slå bro mellan sin tro och sin verklighet. Bland människor en som har en stark upplevelse den tudelning verkligheten av av som beskrivits här, förekommer psykiatriska symtom. Det är dock, rena

Krisstöd för lämnat nyandliga rörelser 153

personer som

enligt utredningens uppgiftslämnare, ganska sällan det förekommer bland dem vänder sig till samfund och föreningar för råd och stöd.

som

Relationsstörningar

Inom de auktoritära religiösa rörelserna styrs människors relationer inte alltid i första hand ömsesidiga känslomässiga val utifrån individuella

av behov, utan är sorterade enligt den hierarkiska ordningen. De är också detaljrikt reglerade. Systemet med noviser, erfarna medlemmar,

mer handledare, lärare, ledare, guru eller församlingens äldste, anger ramarna och formerna för de personliga kontakterna. Vissa upplever trygghet och känner tillfredsställelsen att ingå i en plan för ett högre mål. Hos andra, återigen, uppstår en konflikt när de egna impulsema kommer i opposition mot den vedertagna läran.

Flertalet av de aktuella rörelserna påbjuder att kvinnor skall lyda män. Det gäller t.ex. Kristi Församling, Livets Ord och Jehovas Vittnen. Inom Hare Krishna uppmanas männen att fostra sina kvinnor och ledande poster innehas enbart av män. Umgänget mellan män och kvinnor kan också präglas av en fördömande attityd mot Hare

sex. Krishna-rörelsen betraktar den mänskliga kroppen med avsmak och bara som en plats där den eviga själen tillfälligt vistas.

Något många hjälpsökande plågas är rörelsens krav på att de

av skall bryta med den partner de har vid tiden före medlemskapet, såvida partnern inte själv är beredd att gå in i församlingen.

I flera fall har ledningen inom församlingen klargjort att föräldraskap och äktenskap ska styras av dem, inte individen. Särskilt svåra

av situationer har uppstått för medlemmar i rörelser där trossatserna medför att man skiljer barn och föräldrar åt, utifrån inställningen att barnen tillhör församlingen snarare än föräldrarna. Utredningen har fått exempel från anhöriga till medlemmar i Enighetskyrkan där ett 12-årigt barn mot sin uttalade vilja placerats på rörelsens skola i Korea.

Den stränga distinktionen mellan onda och goda människor är grundläggande i de flesta av rörelserna och präglar relationerna inom gruppen, liksom naturligtvis med dem står utanför. De rättrognas

som utvaldhet kan i stor utsträckning utläsas att de inte drabbas sjuk-

av av dom eller personlig olycka, Jehovas Vittnen och Hare Krishna.

menar Detsamma gäller inom Scientologirörelsen och Livets Ord, vilka dessutom anser att social och affärsmässig framgång är uttryck för att

man valt den rätta andliga vägen.

Ohälsa, lidande och privata problem definieras därmed något

som individen förtjänar eller har valt själv. Scientologema att

menar en person som blir sjuk eller misslyckas med det han företar sig är farlig för

154 Krisstöd för personer som lämnat nyandliga rörelser SOU 1998: l 13

omgivningen, eftersom tillståndet kan föras vidare som en smitta till andra, hävdar intervjupersonerna.

Ett problem som hjälpsökande uppger, efter att de lämnat rörelser med denna attityd, är att deras egen förmåga till medkänsla, omsorg och socialt engagemang blivit avtrubbad.

Kvinnosynen, synen på sexualitet och kroppslighet, synen på personliga känsloband, de hierarkiska umgängesformema och vaksamheten mot tecken på det onda, hos sig själv och andra, skapar svårigheter att relatera till andra människor efter avhoppet.

Mycket vanlig är upplevelsen avstånd till dem inte har erfa-

av som renhet av den rörelse man själv ingått Man tänker sig att ingen utanför kommer att kunna förstå sig på de upplevelser man haft. Tanken att

inte kommer att bli trodd, misstänkt för att fantisera, eller bli beman traktad tokig är ständigt återkommande. När det gäller frågan om

som relationer och socialt liv efter avhoppet tillkommer för många det faktum att man brutit med familj och vänner eller att gamla kontakter dött ut under ens tid som medlem i rörelsen.

Religiösa kriser

I många fall vänder sig före detta medlemmar i de kristet baserade rörelserna till någon kyrka för att tala om sin tro och sina upplevel-

annan

Utredningens uppgiftslämnare understryker dock att det då ofta har ser. passerat en längre tid sedan utträdet ägde rum. Det är vanligt att de som söker samtalskontakt anger de att tiden efter separationen från sin gamla församling, inte vågat eller velat ha kontakt med några som helst religiösa företrädare.

Ofta gäller tankarna motsägelsen i att de anser sig levt rättroget och ändå inte kunnat leva upp till de krav församlingen ställt, eller att deras

förhoppningar, trots det, inte har infriats. De har behållit tron på egna Gud, men kan inte inrätta sig i den förklaringsmodell och den form för utövandet av tron, som församlingen erbjudit. Dessa personer har ett starkt behov av att bearbeta sina andliga upplevelser. De söker också stöd i sina försök att hitta ett nytt sätt att förhålla sig till Gud och Bibeln. Det handlar ofta om en vånda inför att inte duga inför Gud, men också om besvikelse och vrede gentemot dem försvårat

som man anser och förvirrat ens kontakt med den Gud man tror på. Ibland också en besvikelse på Gud själv, frågor om Guds mening eller tvivel på hans existens.

SOU 1998:1 13 Krisstöd för lämnat nyandliga rörelser 155 personer som

Ofta förekommande psykiska problem

I nästan alla berättelser om utträde ur någon de auktoritära rörelav serna nämns känslan av att ha blivit kränkt och känslor och av sorg skuld. Skuldkänsloma har flera sidor. Det handlar dels att ha missom lyckats enligt församlingens definition, att inte ha räckt till och att ha svikit församlingen. Dit hör också tvivel att det riktigt att lämna om var rörelsen. Problem som uppstår efter avhoppet kan tydas att de som som förutspådde förbannelse och svårigheter hade rätt. Dels är det självanklagelser över att man har låtit sig dras in i något visade sig som vara negativt, vilket man i efterhand tycker att borde ha förstått man tidigare, dels förekommer skuldkänslor gentemot andra, själv som man i sin tur lockat eller övertalat att med. En del har skuldkänslor inför familj och andra, de har förlorat om mycket pengar har satsats i kursverksamhet, offer eller gåvor som som till församlingen. Särskilt påtagligt blir det ingick i familom pengarna jens gemensamma tillgångar. Att värva nya anhängare och sympatisörer är viktig uppgift en som läggs på församlingsmedlemmama. Tillvägagångssätten är många och kan innebära systematiskt bearbetande släkt och vänner, dörrknackav ning, offentliga möten och att ta kontakt med människor på gatan, ibland tillsammans med försäljning litteratur och annat. Säljföretaav gen värvar genom reklam, telefonförsäljning och introduktionsmöten. Medlemmarna förutsätts med glädje utföra dessa uppdrag, ett men tydligt mått tvång ligger samtidigt över arbetet. Säljföretagen och av exempelvis Jehovas Vittnen och Kristi Församling har utarbetade scheman och tidsplaner för hur värvningen skall genomföras. Resultaten skall regelbundet redovisas och otillräckliga resultat medför kritik och anklagelser för bristande eller felaktig värvningstekengagemang nik. Många medlemmar lägger mycket kraft på att inordna sig i dessa arbetskrav. För en del blir kraven dock övermäktiga och bidrar till känslan av misslyckande. För avhoppare är dessa erfarenheter ofta en del av bakgrunden till att de känner sig utnyttjade och kränkta. Ett annat vanligt fenomen är att den nyligen lämnat auktorisom en tär grupp växlar mellan sina två identiteter, den gamla från tiden inne i rörelsen och den i samhället utanför. De tillstånd nya som har rapporterats till denna del utredningen är inte i första hand psykotisk kaav av raktär. Det rör sig upplevelser vilsenhet i fråga snarare om av om vem man egentligen är. Man finner sig plötsligt glida in i gamla tankebanor och beteenden kan oftast med kraftfull viljeinsats återvända till men en sitt nuvarande jag.

156 Krisstöd för personer som lämnat nyandliga rörelser

Tvångstankar är något som många lider av, även lång tid efter separationen från rörelsen. Det förekommer också hos personer som inte

att de har några andra skadeverkningar av sitt medlemsskap. Ett anser exempel är mantran, som fortsätter att mala i huvudet och som man ofrivilligt fortsätter att upprepa.

Ett annat är tendensen att se tecken i omgivningen, som visar om

handlar rätt eller fel. Man händelser eller föremål som kommer man ser i väg fingervisningar vad kommer att hända. Många

ens som om som känner sig förföljda dessa tecken, men har svårt att bortse från dem.

av Att på detta sätt läsa in förutsägelser eller bekräftelser i den omgivande miljön är vanligt inom flera de här berörda rörelserna.

av

Tänkandet att det onda, personiñerat Djävulen eller "demo-

av nema", ständigt är aktivt och måste avvisas är djupt integrerat i tankevärlden hos före detta medlemmar i Livets Ord. Känslan de-

av

närvaro är svår att frigöra sig från för en del, även sedan de monemas tagit avstånd från det tankesystem som demonema ingår

Praktiska och ekonomiska problem

Ekonomiska svårigheter uppstår när en person har skänkt stora summor

och kanske privata värdeföremål till sin församling. De som har pengar tagit banklån och privata lån har också uttömt sina ekonomiska möjligheter även för lång tid framåt. Medlemmarna i alla här berörda rörelser förutsätts ha avsevärd offervilja och lämna stora delar av sin inkomst till rörelsen.

Scientologikyrkan förväntar sig att medlemmarna går igenom kurser för att uppnå högre grader av medvetenhet och allt högre nivå av utveckling. Kurserna kostar från femtontusen till hundratusentals kronor.

Personer som varit medlemmar i många år före avhoppet och kanske även vuxit inom sluten rörelse är i en speciell situation. Det

upp en gäller i synnerhet om de levt i kollektiv med mycket liten kontakt med det omgivande samhället. De saknar grundläggande kunskaper om samhället och om vilka rättigheter och ansvarsförhållanden som gäller. Om de har arbetat inom rörelsen står de utanför ATP-systemet eftersom de inte varit formellt anställda. De kan vara i behov av medicinsk behandling och tandvård. De saknar yrkeskunskaper eller har ett antal år som inte kan redovisas på ett sätt som godtas av arbetsgivare i allmänhet.

Denna del av utredningen har endast kommit i kontakt med ett fåtal exempel på personer i liknande situation.

SOU 1998: l 13 Krisstöd för lämnat nyandliga rörelser 157 personer som

Barn med anknytning till auktoritära andliga rörelser

Situationen för de barn som via sina föräldrar kommer i kontakt med de religiösa rörelser behandlas här beskrivs utförligare på plats som annan i utredningen se kap. 5. I detta avsnitt skall dock redovisas vilka erfarenheter föreningar har som arbetar med frågor som specifikt rör stöd till utsatta bam. De föreningar har kontaktats är Barnens Rätt i Samhället som BRIS, Rädda Barnen, Röda Korset och Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, ungdomar och FUB och Barnombudsmannen vuxna i Uppsala. Frågan om erfarenheter från detta område ställdes dessutom till myndigheten Barnombudsmannen BO. Samtliga tillfrågade påpekar att det är ett fåtal alla samtal och av kontakter de får gäller barn i eller med anknytning till religiösa som rörelser. Ingen av föreningarna eller BO har företeelsen registrerad som en egen rubrik i sin statistik över inkomna telefonsamtal. Flest samtal får BRIS, framför allt via Barnens Hjälptelefon, föreningens rikstäckande 020-nummer. Det rör sig grovt räknat om mellan 10 och 15 samtal år. Det sammanlagda antalet registrerade per samtal till BRIS är ll 000 per år. Längst erfarenhet av denna typ kontakter har Bamombudsmanav nen i Uppsala, en ideell förening, som arbetar med ekonomiskt stöd från kommunen. Barnombudsmannen startade sin verksamhet 1987. Livets Ord, som har sitt centrum i Uppsala, har bidragit till den relativa ansamling av kontakter med eller för barn i religiösa rörelser där, lika ofta har men samtalen gällt barn i Jehovas Vittnen. Även Hare Krishna, Moon-rörelsen och den i Uppsala etablerade rörelsen Finlands Förbedjare har varit aktuella. Till antalet rör det sig i genomsnitt två fall år, där om per problemen härletts till föräldrarnas medlemskap i religiös rörelse. en Övriga tillfrågade, dvs. Rädda Barnen Centrum för barn och ungdomar i kris, Röda Korset Ungdomsförbundet och rikstäckande telefonlinje Jourhavande Kompis, FUB och BO, har allt allt endast - som haft ett fåtal eller inga kontakter alls detta slag av De vanligast förekommande samtalen till BRIS med problem av denna art, är barn ringer angående kamrat har anknytning som en som till en religiös Barnet har uppfattat något de beskriver grupp. som som konstigt eller otäckt i kamratens familj. Ofta är det inte familjens religiösa tillhörighet det uppringande barnet har fast sig vid, som utan konkreta händelser och inslag i kamratens uppfostran. Att familjen är med i en rörelse kan komma fram först långt in i samtalet, genom en sidokommentar och oftast vet det uppringande barnet inte vilken religiös grupp det är fråga Det de tar kan att kamraten aldrig om. upp vara

158 Krisstöd för personer som lämnat nyandliga rörelser

får gå ut efter skolan, blir slagen av sina föräldrar, inte får vara med vid festliga händelser i skolan, såsom firande av födelsedagar, jul- och påskförberedelser eller är mobbad i barngruppen på grund av sitt avvikande beteende.

BRIS får även samtal från barn som själva via sina föräldrar är med i religiös rörelse. Det förekommer att föräldrarna är skilda och den

en

är med i rörelsen inte den andra. Barnet lever i konflikt ena men en mellan de två hemmen, där villkoren kan mycket olika och även

vara motstridiga.

Ifrågasättande eller tvivel är inte tillåtet hos den religiöst engagerade föräldern. Barnet måste följa med på möten, men hamnar genom sin kluvenhet i motsatsställning, samtidigt är förbjuden, till denna

en som förälder. Barnet kommer också i solidaritetskonflikt gentemot båda

en sina föräldrar.

De barn ringer till BRIS för att de känner att de inte delar sina

som föräldrars tro är oftast i 12-13-årsåldem.

Barn går i den kommunala skolan framstår ibland som avvi-

som kande i förhållande till klasskamratema, är ofta skygga och undfallande och kan av den anledningen bli tacksamma mobbingoffer, menar BRIS. Däremot går det ofta att hitta fristående vuxen i deras miljö som man

en kan stödja dem i att ta kontakt med, exempelvis skolsköterskan.

De barn tillhör rörelser har s.k. hemundervisning eller

som som

friskola lider däremot i stort sett total brist på någon att tala med egen

sina tvivel eller andra svårigheter. Sannolikt är BRIS och liknande om instanser okända för de flesta av dem.

En del samtal avslöjar att det har krävts mycket planering från barnets sida för att kunna ringa. En pojke vars föräldrar var med i Livets Ord, fick ofta ont i huvudet när han med på mötena. Han menade

var själv att det berodde på den höga ljudnivån vid sammankomstema, då pastorn och församlingen bad, ropade och sjöng med höga röster. När han vid ett tillfälle var för sjuk för att följa med på mötet ringde han BRIS sedan föräldrarna gått dit och han blivit ensam hemma.

Även Barnombudsmannen i Uppsala påpekar att ljudnivån på Livets Ords möten är mycket hög emellanåt, med slcrik, extatiska böner och tungomålstal, och framför allt att budskapet ofta framförs med aggressiva, uppfordrande tonfall. Hon att det är skrämmande för många

menar barn att se och åhöra detta.

Den problembild som inledningsvis presenteras av de barn som själva ringer till en jourtelefon ser ibland helt annorlunda ut än det som sedan kan nystas fram av en lyhörd lyssnare.

Ett exempel: En ung tonårspojke ringer för att fråga om han måste köpa en bok som någon givit honom, trots att han inte ville ha den. Bakgrunden var att pojken blivit tillfrågad på gatan om han ville svara

SOU 1998:1 13 Krisstöd för lämnat nyandliga rörelser 159 personer som

på en enkät, skulle visa hans personlighetstyp. Han gick med på som det och frågeställarna, visade sig scientologer, ställde rad som vara en ingående personliga frågor. Därefter erbjöd de honom att köpa bok, en vilket han avböjde med förklaringen att han inte hade Pojken pengar. beskrev det att de då pressade honom att ta boken, tillsammans som med ett inbetalningskort. Kort därefter fick han flera telefonsamtal med

påminnelser om betalning och uppmaning att köpa flera böcker. Eftersom han uppfattade det som att han avslöjat för mycket sig själv i om enkäten och även lämnat ut sina föräldrar och sin delvis problematiska

relation till dem, vågade han inte be föräldrarna hjälp. Efter samtal om med BRIS berättade han ändå historien för sin och för några mamma kamrater, varvid det framkom att flera i hans bekantskapskrets varit

utsatta för samma sak. BO myndigheten har haft samtal från anhöriga velat ett par som förhindra att barn i nedre tonåren skickats till institutioner ensamma utomlands sina föräldrar och den rörelse föräldrarna ingått Socialav tjänsten har varit inkopplad i dessa fall, inte ingripit mot placemen ringarna.

Inom FUB har vid några tillfällen haft kontakt med utveckman lingsstörda barn och ungdomar har kommit i beröring med religösa som rörelser på ett för dem negativt sätt. I fall har det gällt olämpliga ett par placeringar socialförvaltningens försorg i familjehem respektive genom hem för vård eller boende. I andra fall har det rört sig utvecklingsstörda eller rörelsehindom rade ungdomar som mött företrädare för Livets Ord på gatan, som uppmanat dem att komma till församlingens möten för att där frias från sin synd. Utvecklingsstömingen och rörelsehindret skulle beviset vara för att de eller deras föräldrar syndat.

Enligt företrädare för FUB finns det inget belägg för att det proportionellt sett är vanligare att utvecklingsstörda söker sig till eller värvas av de mer auktoritära religiösa rörelserna. De dock lindrigt menar att utvecklingsstörda kan riskgrupp i sammanhanget. Många ses som en lever självständigt i eget boende och med relativt god ekonomi. Utvecklingsstömingen behöver inte uppenbar och vissa vill inte helvara ler tillstå den. De har dock svårigheter att komma in i det vanliga socia-

livet och är extra utsatta för lockande förslag gemenskap, efterom som de är oerfama och kan ha svårt att kritiskt ta ställning till olika

budskap.

I undersökningen landsting och socialtjänst redovisas nedan av som se kap. 4.5 framkommer beskrivningar barn offentliga vårdav som givare kommit i kontakt med.

160 Krisstöd för lämnat nyandliga rörelser SOU 1998: l 13

personer som

Vuxna anhöriga och närstående

En del de problem drabbar personer som deltagit i en andlig

av som

omfattar i lika hög grad deras närmaste. Det gäller givetvis de grupp relationsstömingar som har beskrivits.

Anhöriga och nära vänner beskriver också den vånda det innebär att

människa känner väl, radikalt förändras. Upplevelsen att se en man förlora henne till nedbrytande kraft de inte råder över liknas vid

en som den situation anhöriga till missbrukare befinner sig Närstående kan även gripas självanklagelser, frågor de själva har skuld i utveck-

av om lingen och att de inte gjort tillräckligt i tid för att förhindra den. De kan också bli ganska med problemet att andra släktingar

ensamma genom eller vänner drar sig undan. Även här görs jämförelsen med fenomen

uppstår runt alkoholmissbrukare: många i omgivningen väljer att som blunda för och förneka problemen.

4.3.3 Kommersiella företag

En stor del de kontakter tas med föreningen FRI gäller en viss

av som typ kommersiella företag. Det är företag vars arbete karaktäriseras

av

strikt hierarkisk organisation och med auktoritär attityd arav en som betar med personlighetspåverkan med hjälp av suggestion och gruppdynamiska metoder.

Affärsidén är att med hjälp hängivna medarbetare, starkt

av som identifierar sig med företaget, sälja kurser till andra företag i första hand i personalutveckling, ledarskapsutveckling och säljträning.

De negativa effekter som drabbar en del av kursdeltagarna och anställda i företagen har stora likheter med reaktionerna bland medlem-

och före detta medlemmar i de här berörda religiösa rörelserna. mar

De samtal kommer till FRI, med denna inriktning, är framför

som allt från personer som gått någon av dessa kurser eller själva varit anställda i företaget. Men del samtal kommer också från utbildnings-

en ansvariga hos arbetsgivare som överväger att anmäla sin personal till kurserna, eller tidigare har gjort det.

som

De flesta kontakterna gäller företaget Landmark Education. Andra med liknande arbetssätt är säljkoncernen DS Max, sälj U-Man, som formellt arbetar fristående men är knutet till Scientologikyrkan. Andra företag vänder sig i första hand till enskilda och erbjuder kurser i personlighetsutveckling. Företaget isa institute for self-actualization är ett sådant, vars verksamhet lett till att kursdeltagare tagit kontakt med FRI.

SOU 1998:1 13 Krisstöd för lämnat nyandliga rörelser l6l

personer som

Alla dessa företag går ut med ett kraftfullt framgångsbudskap. De kurser och liknande man erbjuder utlovar radikalt ökad prestations-

en

förmåga, kommunikationsförrnåga, självkännedom och förmåga att

kontrollera situationer och påverka andra människor; kunder, anställda eller privata relationer. De söker anställning i företagen lockas i

som vissa fall av löften att med tiden kunna göra extremt höga förtjäns-

om ter.

Kurser och möten präglas av intensiva kontaktövningar, konfrontationer, bekännelser gamla misstag, vittnesmål insikter och

av om nya kraftfulla prestationer tack tidigare kursdeltagande. Provokativa

vare utspel från ledarnas sida och ett mycket starkt grupptryck får de närvarande att delta aktivt och självutlämnande. Det förekommer kränkningar och skändande utpekanden den inte deltagit tillräckligt

av som aktivt, eller varit tillräckligt framgångsrik sedan förra mötet. Samtidigt bemöts varje vittnesbörd om nya insikter eller prestationer jubel och

av stormande applåder.

Tydliga likheter med de andliga rörelserna är att kritik och ifrågasättande fördöms eller är förbjudet. Samtidigt ligger allt på varje

ansvar enskild individ för i vilken grad lyckas bli bättre chef, bättre

man en säljare eller värva det påbjudna antalet kursdeltagare. Efter att ha

nya gått igenom kurserna anses man vara i stånd att välja fritt vill

om man lyckas eller inte. Misslyckas ligger skulden helt hos själv.

man en

En tredje likhet med den auktoritära andligheten är det elitistiska tänkandet. De som nått insikt och utveckling enligt dessa företags definition anses vara upphöjda över dem inte gjort det. Ytterligare

som en likhet är kravet på engagemang och vilja att lägga stor del sin tid

en av och sina pengar på företaget eller kursdeltagandet.

Det är uppenbart att många, åtminstone tillfälligt, får ett stort självförtroende och ökar sin prestation avsevärt efter genomgången kurs. Kursdeltagare berättar euforiska tillstånd, känsla osårbarhet

om en av och helt ny handlingskraft. Samma kan dock drabbas

personer senare av personlig kris och ta avstånd från verksamheten.

Deltagares krisreaktioner utgör likhet med vad före detta

ännu en medlemmar i religiösa redovisar. Det gäller känslor kränk-

grupper av ning, sorg och skuld, allvarliga störningar i relationer till vänner och familj, upplevelser tudelning tillvaron, känslor främlingskap,

av av av identitetsproblem och ekonomiska svårigheter.

6 18-5424

162 Krisstöd för lämnat nyandliga rörelser personer som

4.3.4 Ett inom vård och

problem omsorg

Såväl organisationerna den offentliga vården har i undersökningsom tagit ett särskilt problem kan uppstå inom området vård arna upp som och omsorg. Etiska tveksamheter och ibland direkt överträdande av befogenheter har ägt i situationer där ansvarig personal varit anhängare av en rum viss rörelse. Även organisationerna exempel från såväl socialtar upp tjänst, barnomsorg och hälso- och sjukvård som har gällt sammanhang omhändertagande barn, försök till påverkan av en före detta som av medlem och brott mot tystnadsplikten. Man menar att det är en svårlöst och allvarlig komplikation när aktiv anhängare får ansvar för utreden ning eller vård före detta medlem eller barn till medlemmar, där av en medlemskapet spelar aktiv roll i det aktuella problemet. en

4.4 Undersökning inom kyrkor och

föreningar angående omfattning och

behov för som lämnat

personer

rörelser

nyandliga

Direktiven för denna undersökning har varit att speciellt studera de erfarenheter kyrkor och samfund och relevanta föreningar har av som kontakter lämnat nyandliga rörelser. med personer som De frågor skulle belysas föreningarnas och kyrkomas erfasom var renheter hur de hjälpsökandes problem yttrar sig, hur individerna av själva upplever dem, vilket stöd kan och på vilket sätt detta som ges stöd kan komplettera samhällets insatser. Vidare skulle göras ett försök att uppskatta antalet personer med denna typ av problem, geografisk spridning, liksom behovet utökade resurser eller kompetens på omav rådet hos de aktuella föreningarna och samfunden.

4.4.1 Metod

De människor söker kontakt för att stöd vänder sig i stor utsom sträckning till tidigare har givit stöd till andra i liknande personer som situationer. Genom tips och hänvisningar vidarebefordras information de visat sig ha förmåga och kunskap att klara om personer som nog denna typ samtal. Det är alltså snarare individer än institutioner i sig, av besitter de erfarenheter utredningen har sökt. Arbetet har dock som tagit sin utgångspunkt i kontakter med organisationer och personer

Krisstöd för lämnat nyandliga rörelser 163 personer som

inom samfunden med sannolikhet kan ha blivit uppsökta för denna som typ av stöd. Det gäller stöd- och hjälporganisationer driver telefonsom rådgivning eller form mottagning för människor med annan av psykiska eller sociala problem, Svenska kyrkans öppna verksamhet och

rådgivningsverksamhet samt vissa frikyrkosamfund.

Underlaget till rapporten har främst samlats in telefonintergenom vjuer, men även genom intervjuer vid personliga möten med uppgiftslämnare. Ett fåtal intervjuer fyra har även gjorts med avhoppare och anhöriga till avhoppare från några de kommersiella företag av som också berörs av utredningen.

Genomgående har enskilda individers personliga data eller igenkänningstecken utelämnats redan vid intervjusituationen, eftersom syftet

har varit att finna återkommande mönster, bredare bild som ger en av de effekter vissa metoder några nyandliga rörelser har. av som Sammantaget har kyrkor och föreningar intervjuats enligt följ ande:

Svenska kyrkan och andra samfund:

Präster och diakoner i församlingsverksamheten

- Sjukhuspräster och diakoner i Sjukhuskyrkan - Studentpräster - Jourhavande präst - Pastorer inom Svenska Missionsförbundet - Pastorer inom Pingstkyrkan -

Antal intervjuade inom kyrkor och samfund: 16 Med anledpersoner. ning av utredningen har del intervjupersoner samlat erfarenheter och en synpunkter från kolleger, som vidarebefordrats till utredningen. Därför tillkommer ytterligare cirka 20 personer.

Föreningar och organisationer:

Föreningen FRI Stockholm samt föreningen ROS Göteborg: An- höriga och före detta medlemmar i religiösa rörelser och avhoppare

från kommersiella företag. Svenska Röda Korset: Jourhavande medmänniska, Jourhavande kompis, RK ungdomsförbund

Riksförbundet för Social och Mental Hälsa RSMH - Riksförbundet för Sexuellt Likaberättigande RFSL - Riksförbundet för Hjälp Läkemedelsmissbrukare RFHL - Barnens Rätt i Samhället BRIS: Riksorganisationen, Region Mitt. - Barnombudsmannen i Uppsala -

164 Krisstöd lämnat nyandliga rörelser SOU 1998: l 13

för personer som

Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, ungdomar och vuxna -

FUB

Rädda Barnen: Barn i Sverige, Centrum för barn och ungdomar i -

kris Szt Lukas Förbund för psykoterapi på kristen ekumenisk grund.

-

Myndighet:

Barnombudsmannen BO -

Antal intervjuade inom föreningar och organisationer samt BO: 22

personer.

Med anledning utredningen har del intervjupersoner samlat er-

av en farenheter och synpunkter från kolleger, som vidarebefordrats till utredningen. Tillkommer därav ytterligare cirka tio personer.

Förutom vid dessa intervjuer har information inhämtats vid den hearing utredningskansliet arrangerade med företrädare för ett antal

som organisationer samt enskilda behandlare m.fl. den 3 december 1997 i Stockholm.

4.4.2 Existerande former stöd från och

av kyrkor

föreningar

Stödorganisationer för före detta medlemmar och anhöriga till medlemmar i auktoritära rörelser

FRI Föreningen Rädda Individen är ideell förening som bildades

en 1985 för att stöd till avhoppare från religiösa och till anhö-

ge grupper riga till medlemmar i dessa grupper. FRI framhåller att det är de manipulativa inslagen ingår i viss religionsutövning de kritiserar, inte

som människors tro. På senare år har FRI:s verksamhet på ett markant sätt utvidgats till att omfatta även före detta deltagare och anställda i vissa kommersiella företag.

Verksamheten bygger helt och hållet på frivilliga krafter. Ur FRI har föreningen ROS, som är aktiv i sydvästra Sverige

senare

och SESAM, som är en förening enbart för avhoppare, bildats.

Föreningarna fungerar sorts länkrörelser och arbetar med

som en Stödgrupper och älvhjälpsgrupper. De har även telefonmottagning och rådgivning per telefon. Vissa andra punktinsatser förekommer t.ex. att leta själva är avhoppare som kan fungera som stöd

upp personer som och samtalspartner till någon som nyligen lämnat samma grupp och

SOU 1998: l 13 Krisstöd för lämnat nyandliga rörelser 165 personer som

drabbats av allvarligare problem. Sådana insatser har även förekommit i samarbete med personalen i fråga varit intagen på om personen sjukhus. FRI har även arrangerat rehabiliteringsläger för avhoppare. ett par Därutöver försöker föreningarna verka förebyggande att inforgenom mera t.ex. i skolor och vid konñrmandundervisning. Man framsäller en del studiematerial och infonnationshäften. Ytterligare några mindre föreningar, delvis har karaktären som av egen församling, arbetar för att stödja avhoppare från olika rörelser. Det är t.ex. Kristen Frihet i Göteborg, för lämnat Jehovas personer som Vittnen och Kristen Gemenskap i Uppsala, utgör ett slags altemasom tiv till Livets Ord.

Samtal på jourtelefon

Stödsamtal med barn går oftast till så att stödpersonen lyssnar aktivt och bekräftar barnets berättelse och upplevelser. Man försöker i samtalet stärka barnet i att det har rätt till sina tankar; att barn har rätt egna att tycka något annat än sina föräldrar. Man försöker också hjälpa barnen att tänka ut någon vuxen person utanför hemmet och församlingen de kan vända sig till. som Ofta är skolsköterskan sådan BRIS att skolsköen person. menar terskoma har ett stort förtroende hos skolbarn. Det är också odramatiskt att söka upp henne i den meningen att inte inför kamraterna man avslöjar att man har något stort problem, vilket däremot besök hos skolkurator eller psykolog kan betyda. BRIS framhåller att det ofta är ett mycket stort steg för barnet att över huvudtaget ringa hjälptelefonen. Man också barnen upp uppmanar att ringa igen om de inte hittar någon lösning. Jourhavande medmänniska Röda Korset, riksnummer har fått enstaka samtal där det uttryckts att problemet är upplevelser i någon auktoritär religiös rörelse. Deras erfarenhet är att de hjälpsökande haft ett mycket stort behov samtal och att de också varit fyllda aggressiav av vitet mot den berörda rörelsen. Jourhavande medmänniska hänvisar personerna vidare till FRI. Samtalen till Jourhavande präst, i fråga problem i auktoritära röom relser, har karaktären själavårdssamtal och rör sig främst trosav om frågor. Omkring en fjärdedel de mottagande prästerna hade erfarenhet av av denna typ samtal, de är även här sporadiskt förekommande. av men Jourtelefonen är knuten till respektive stift. Om den uppringande behöver än detta samtal rekommenderar dem vända sig till mer man att

166 Krisstöd för personer som lämnat nyandliga rörelser SOU 1998: l 13

den församling de bor för samtalskontakt med en församlingspräst. Jourhavande präst hänvisar också till FRI.

Svenska kyrkan och frikyrkosamfunden

Detta avsnitt sammanställning vad återgivits till utred-

är en av som ningen från sjukhuspräster, studentpräster och de kyrkliga församling-

mottagningsverksamhet. De situationer de möter är i stora drag amas likartade, liksom deras arbetsmetoder.

De vänder sig till Svenska kyrkan eller annat samfund

personer som tar naturliga skäl i högre grad frågor tro och livsåskådning,

av upp om än de som vänt sig till exempelvis en social stödorganisation.

Alla berättar dock inte spontant att de varit med i någon av de här behandlade rörelserna. Den informationen kan komma på en uttrycklig förfrågan, efter ett eller flera långa samtal eller av en ren tillfällighet. Sannolikt förs många samtal svårigheter, som kan ha sin rot i upp-

om levelser inom auktoritär rörelse, utan att detta över huvud taget

en kommer fram.

Många hjälpsökande som vänt sig till stödorganisationema har berättat att de tidigare tagit kontakt med kyrkan, men av skuld- och skamkänslor, eller för att minnena varit för svåruthärdliga, inte nämnt denna bakgrund. Detsamma gäller för övrigt kontakter med socialtjänsten och hälso- och sjukvården.

Förhållandet bekräftas också av de präster som ställer frågan om religiös bakgrund, när de känner igen vissa drag i den hjälpsökandes historia från tidigare kontakter av samma karaktär. Det kan förklara det faktum att vissa präster återkommande får denna typ av samtal medan andra, även inom församling, aldrig säger sig har mött proble-

samma met.

En skillnad är att sjukhuspräster på psykiatrisk klinik kommer i kontakt med de gränsdragningsproblem som kan finnas mellan psykiatriska symtom och den tudelning av tillvaron i gott och ont, som är grundläggande för medlemmar i dessa rörelser. Detsamma gäller den skuldproblematik de kan ge uttryck för. Det förekommer att sjukhusprästen har ett nära samarbete med den psykiatriska personalen och att de kompletterar varandras kompetens. Men en ömsesidigt avvaktande inställning är vanlig, vilket leder till att man arbetar utan nämnvärd kontakt med varandra.

Studentprästema blir i större utsträckning än andra uppsökta av personer med bakgrund i Kristi Församling, eftersom denna rörelse uttryckligen vänder sig till studerande ungdomar.

Krisstöd för lämnat nyandliga rörelser 167

personer som

Samtalen har sin tyngdpunkt i frågor trosuppfattning och bibel-

om tolkning, även om de flesta de problem redovisats för utred-

av som ningen framkommer även här.

Den som lämnat en kristet baserad rörelse är i allmänhet mycket väl insatt i vissa delar av Bibelns texter. Viktiga beslut, ställningstaganden och förhållningssätt har sin förankring i särskilda bibelställen,

som motiverar ens livsföring vilka man citerar och hänvisar till. Anledningen till att de söker kontakt för samtal är inte sällan att bibeltexten

7 tillämpad som konkreta levnadsregler, skapat svåra problem för dem.

De präster och diakoner som blir uppsökta för stödsamtal får ofta anledning att diskutera tolkning Bibeln. Enskilda texter kan tolkas

av på olika sätt, andra texter pekar på alternativa synsätt. Enligt samtliga intervjuade är dock den stora stötestenen och egentligen kärnan i

- problemet att alternativa tolkningar till början är otänkbara för den

- en hjälpsökande. I allmänhet har de fundamentalistisk bokstavstolkning

en av texten, anbefallen av ledningen i den rörelse de tillhört. En självständig, personlig tolkning är dem främmande. Att kontakten är tagen är ändå uttryck för en vilja att bättre förstå textens innebörd och leder ibland till en öppnare attityd och kanske fortsatta samtal.

Flera präster och diakoner framhåller vikten att de själva har

av kunskap om den rörelse det gäller. För att kunna i fråga

ge personen stöd måste känna till de grundläggande tankarna och dess konsek-

man venser i teori och praktik och även förstå den tenninologi används.

som

Sporadiskt förekommer samtal i grupp för avhoppare liksom studiegrupper som diskuterar olika religiösa rörelser i samhället.

Personer som bedöms ha behov av kontakter i en stödgrupp hänvisas till FRI.

Enstaka präster håller ett betydande antal lektioner och föredrag på begäran från exempelvis gymnasier och vårdskolor. Det gäller präster som haft omfattande kontakt med avhoppare och även med de rörelser som dessa har lämnat. I informationen tas de auktoritära rörelsemas arbetsmetoder liksom frågor deras psykosociala roll och

upp om om psykologisk påverkan. På gymnasienivå ingår lektionerna i ämnena religionskunskap eller samhällskunskap och i vårdutbildning under ämnet etik. På de orter där inlett ett sådant samarbete med präster

man sägs efterfrågan vara mycket stor, såväl från skolledningens ele-

som vernas sida.

Att döma av den information utredningen fått är det mycket ovanligt att före detta medlemmar i de österländskt inspirerade religionerna vänder sig till de kristna församlingarna.

FRI har haft ett tiotal kontakter sammanlagt med före detta Hare Krishna-anhängare. Sporadiska uppgifter säger att vissa söker sig vidare inom olika yttringar "New Age" och alternativa terapifonner.

av

168 Krisstöd för personer som lämnat nyandliga rörelser SOU 1998: l 13

Tidigare medlemmar Scientologikyrkan har stora problem att hitta

av någon att anförtro sig åt. Scientologema pekar ut både FRI, präster i allmänhet och framför allt psykiatrin som företrädare för allt det som scientologema förkastar. Trots att det är liktydigt med att vända sig till fienden för att hjälp, förekommer det att även avhoppade scientologer tar denna kontakt.

S:t Lukas

S:t Lukas är ett förbund bestående 30 lokala föreningar spridda över

av landet, och har mottagning med psykologer och psykotera-

som var en peuter. Förbundet arbetar på kristen ekumenisk grund och har terapeuter från rad skilda kristna samfund verksamma vid mottagningarna.

en

S:t Lukas är konfessionellt obundet, vilket betyder att förbundet inte är knutet till någon speciell kyrka. Terapeuterna avkrävs inte själva en kristen bekännelse, däremot respekt för och kunskap om andliga

men krafters betydelse.

Arbetet vid mottagningarna utgör huvudverksamheten, men förbun-

femårig utbildning till legitimerad psykoterapeut. Därdet har även en utöver man kortare kurser och har föredragsverksamhet.

ger

De största mottagningarna finns i Stockholm, Göteborg och Uppsala.

S:t Lukas har under år fått kontakt med personer som lämnat

senare auktoritära andliga rörelser och sökt hjälp terapeut. Men man fram-

av håller att de är fâ i förhållande till det totala antalet sökande vid mottagningarna. Man har dock samlat erfarenhet och kunskap i bemötande

människor med denna bakgrund. Problembilden hos dessa skiljer sig av framför allt med avseende på deras upplevelser av ett totalitärt systern med utvecklade manipulativa metoder.

SOU 1998:1 13 Krisstöd för personer lämnat nyandliga rörelser 169

som

4.4.3 Behov stödåtgärder. Förslag

av ytterligare

från företrädare för och föreningar

kyrkor

Barnens behov

Flera intervjuade pekar på att vissa förhållanden i de auktoritära religiösa rörelserna ställer frågorna om barns rätt kontra vuxenrätt och fri religionsutövning på sin spets. Ett antal förslag har framförts till utredningen för att kartlägga barnens villkor och säkra deras rättigheter.

Barnombudsmannen i Uppsala framför att det behövs en särskild studie beskriver barns situation inom de religiösa auktoritära rörel-

som serna. Dessa bör därvid granskas ur bamperspektiv. Bamombudsmannen föreslår en kartläggning av rörelsernas syn på barn och bamuppfostran, vilket bl.a. kan innebära en genomgång av deras egna skrifter och dokument. Barnombudsmannen framhåller också att barn själva bör få komma till tals i en sådan studie.

Myndigheten BO efterlyser ett klarläggande av socialtjänstens möjligheter att omhänderta barn enligt LVU i situationer när föräldrarna vill skicka dem till institutioner utomlands, som drivs av den religiösa rörelse de är anslutna till. Fenomenet är inte förutsett i lagtexten, men bör höra hemma under föreskriftema för varaktig vård och fostran utanför hemmet.

BRIS efterlyser en enkel informationsfolder som vänder sig till barn och som exempelvis kunde finnas tillgänglig hos skolsköterskoma. Foldem skulle förslagsvis berätta om innehållet i FN:s barnkonvention och innehålla uppgifter om vart man kan vända sig om man själv eller en kamrat har problem.

Övrig skolpersonal bör också vara informerad om att skolsköterskoma kan vara en resurs i dessa frågor. Men detta medför även ett behov av att ge personalen inom Skolhälsovården beredskap och stöd för att möta sådana problem. Dels krävs kunskap aktuella rörelser

om för att rätt förstå de upplevelser som ligger bakom barnens reaktioner, dels behövs kunskap i samtalsmetodik.

Szt Lukas föreslår inrättandet av en central krisstödsenhet för denna typ av problembearbetning. Denna skulle erbjuda terapeutiskt stöd för människor som råkat illa ut. Förekomsten av en sådan krisstödsenhet skulle, förutom att ge hjälp till enskilda personer, blott sin exis-

genom tens ge berättigad uppmärksamhet de problem som religiösa samfund kan åsamka. Finansieringen skulle kunna ske inrättandet

genom av en skadefond analogt med Trafikskadefonden, Brottsoffermyndigheten

m.fl. där alla samfund skulle stå för finansieringen inbetalning

- genom till en sådan fond. Det skulle då inte finnas ekonomiska hinder för att få hjälp när man farit illa. Szt Lukas menar att eventuella skador inte till-

170 Krisstöd för personer som lämnat nyandliga rörelser SOU 1998:1 13

fogas medlemmar avsiktligt, men det finns ingen kyrka eller samfund som kan svära sig fri från att sådant ändå händer. Därför är det rimligt

bidrar till rehabiliteringen av de människor kommer till att man som skada.

FRI framhåller att skolsköterskan skall kunna komplettera föräldrarna och uppmuntra barnet till egna visioner för framtiden, utan att grumla barnets tillit till sina föräldrar. Barnet måste ges styrka att leva i sin dubbla värld utan att bli en kluven människa.

Bamkompetensen behöver stärkas i alla instanser som kommer i kontakt med de auktoritära rörelserna. Utredare, stödpersoner och behandlare måste i större utsträckning uppmärksamma barnens situation. Att föräldrar får hjälp, för inte automatiskt med sig att barnens behov blir tillgodosedda.

Ett fenomen flera konstaterar är att när barn utsätts för vanvård,

som bristande omsorg eller misshandel, som normalt skulle resultera i ingripande från socialtjänsten, finns en tendens att överse med detta när det sker inom en religiös rörelse. Det finns en risk att personal med ansvar för barns villkor åsidosätter sin skyldighet att ta upp missförhållanden av rädsla att kränka religionsfriheten. Bristande stöd, kunskap och oklara riktlinjer bidrar till osäkerhet i dessa uppenbart svåra och känsliga frågor.

Större uppmärksamhet och kritisk blick krävs av lärare och skolledning i den kommunala skolan när det gäller gästande informatörer i skolan, studiebesök och val av praktikplatser för elevernas PRAO-perioder.

Flera föreningar som arbetar med barnfrågor nämner att vissa religiösa grupper samarbetar med den vanliga skolan i sitt eget värvningsarbete. Den rörelse som oftast nämns är Hare Krishna, men andra förekommer.

Företrädare för Hare Krishna bjuds ibland in till religionsundervisningen på högstadiet med tanken att de skall presentera hinduismen. Detta ifrågasätts av flera skäl. Dels är hinduismen inte en enhetlig religion, utan flera, ofta oeniga och mycket olika. Det som presenteras för eleverna blir alltså Hare Krishna-rörelsens speciella version. Dels sker informationen, på grund av arrangörernas bristande kunskap, oftast utan förberedelser, debatt eller kompletterande diskussion.

På samma sätt erbjuds skolan studiebesök på rörelsens anläggningar. Praktikplatser för elever förmedlas till exempelvis Hare Krishnas vegetariska restauranger. Skolan måste vara medveten om att dessa kontakter används av rörelsen för att värva nya medlemmar.

Stödföreningama och stödpersoner inom Svenska kyrkan anser att information om värvningsteknik och manipulativa inslag i de auktoritära gruppemas verksamhet skall förmedlas i skolans undervisning.

SOU 1998:1 13 Krisstöd för personer lämnat nyandliga rörelser 171

som

Informationen skall knytas till ämnet samhällskunskap, inte till religionsundervisningen.

Flertalet intervjuade framhåller att det krävs betydligt bättre tillsyn från Skolverkets sida av de fristående skolor som finns inom de religiösa rörelsema. De menar att det krävs en översyn tillsynsreglema

av och inför oanmälda inspektioner i friskolorna. Man bl.a.

att man anser att det är uppenbart att skolor och hemundervisning inte följer skolplanen, exempelvis vad det gäller uppgiften demokratisk fostran och undervisning i ämnena samhällskunskap och religionskunskap.

Utredningen har vävt in dessa synpunkter i sina ställningstaganden om krisstöd, vilket framgår av förslaget om inrättandet av ett kunskapscenter.

I övrigt när det gäller barns situation i de nyandliga rörelserna hänvisas till kap. 5 samt vad gäller de de fristående skolorna till kap.

Stödföreningarnas arbete

Som framgår av tidigare avsnitt är det vanligt att många vårdgivare hänvisar till FRI. De bedömer möjligheten att träffa andra individer eller en stödgrupp med liknande erfarenheter vik-

av personer som en tig, ibland avgörande del av rehabiliteringen för människor som farit illa inom en auktoritär grupp.

FRI:s verksamhet bygger dock helt och hållet på ideella insatser och har inga bidrag eller anslag, sånär ett produktionsbidrag för fram-

som ställning av studiematerial. Medlemsavgifter och intäkter från informations- och studiematerial bekostar utgifter för lokalhyra, framställning av informationsmaterial, porto, etc. Allt arbete är obetalt.

FRI uppger att de skulle behöva minst en anställd, med egen erfarenhet av religiösa rörelser, på kansliet bl.a. skulle bemanna

som hjälptelefon och för information. Det skulle också innebära att

ansvara stödföreningama aktivt skulle kunna informera att de existerar

om som hjälpmöjlighet. De har även behov ekonomiskt stöd för att

av genomföra denna information.

Trycket är stort på föreningen från avhoppare. Det de upplever

som tyngst är det ansvar de ofrånkomligen får för människor som befinner sig i kris. Situationen har både praktisk och psykologisk sida. Även

en privattelefonen kan tendera att bli en jourlinje. Det förekommer att medlemmar i föreningarna i perioder upplåter sina hem

för personer med mer eller mindre svår ångest. Det gäller såväl avhoppare

som anhöriga.

172 Krisstöd för personer som lämnat nyandliga rörelser SOU 1998: l 13

FRI att ett stort ansvar ligger på ideella krafter och att sam-

anser hället måste avlasta stödföreningama och ta huvudansvaret för behandling av de skador som uppstått.

Stöd och behandling

De intervjuats för utredningen är i stort eniga om vilka

personer som

saknas i samhället för att möta problemen. resurser som

Deras förslag innebär att några sjukhus i landet med psykiatrisk klinik får den kunskap krävs för att rehabilitera människor med

som symtom från upplevelser i auktoritära grupper. Dels finns behov av akut omhändertagande, långsiktig rehabilitering.

t.ex. mer

Ett förslag förts fram är instiftande "säkra" vårdavdelningar

som av för avhoppare från de aktuella rörelserna. Det innebär avdelningar där personalens lojaliteter och trosuppfattning är kontrollerad, med hänsyn till patienternas specifika problem.

Stödföreningama föreslår att ett rehabiliteringshem öppnas, där man erbjuder terapi och Stödgrupper, bland annat. Här skulle även möjligheten att förmedla utbildning i fonn intensivkurser för personal fin-

av

En förebild för fram för rehabiliteringen är Wellspring Retreat nas. man and Resource Center i Ohio, USA.

Den verksamhet pekas ut präster och diakoner i såväl

som av Svenska kyrkan frikyrkorna möjlig grund för att utveckla ett

som som svenskt resurscentrum, är förbundet Szt Lukas. Även företrädare för Szt Lukas framför att förbundet har kompetens och lämpliga förutsättningar för att bli ett centrum för sådan verksamhet.

Korta kurser och seminarier att anmäla sig till efter behov efterlyses

många utredningen intervjuat. Detta lämplig uppgift för av som vore en ett centralt resurscentrum innehar samlad kompetens på detta om-

som råde.

Anhörigas behov måste uppmärksammas. l deras fall är det ofta fråga att närstående är kvar i rörelsen. Men de kan även behöva

om stöd efter att familjemedlemmen hoppat av, för att bygga upp kontakt och ömsesidigt förtroende igen och för att bearbeta de upplevelser som de har haft. Anhöriga kan vara i behov av såväl hjälp av psykolog som det stöd självhjälpsgrupp kan där deltagarna delar varandras er-

en ge, farenhet.

Det kan handla att hitta ett rimligt och realistiskt förhållningssätt

om till rörelsen för att inte helt förlora kontakten med familjemedlemmen och att lära sig möjliga konstruktiva sätt att umgås med sin familjemedlem utan att själv provocera eller bli utnyttjad eller bortstött.

SOU 1998:1 13 Krisstöd för som lämnat nyandliga rörelser 173

personer

Ibland kan det gälla att bearbeta separationen och förlusten av en anhörig.

4.5 inom psykiatri och Undersökning socialtjänst angående omfattning och

behov för som lämnat

personer

rörelser

nyandliga

Ambitionen med undersökningarna inom psykiatri och socialtjänst var att finna indikationer på problemets omfattning och att få en bild av kunskaper, kompetens, kliniska tillämpningar respektive socialt arbete, nuvarande och behövliga resurser samt modeller för bättre utbildning och krisstöd åt avhoppare.

Indikationer har kommit fram men kvantiñeringama är osäkra. Denna rapport redovisar resultaten.

Knappt 300 avhoppare i psykisk eller social kris under en femårsperiod redovisas i undersökningama, enkät- och en intervjuunder-

en sökning.

Nyandliga rörelser och avhopparproblematik blir i undersökning-

sedda från ett offer- och skadeperspektiv och ger en sammantaget arna svart bild nyandliga rörelsers verksamhet vad gäller metoder, inre

av arbetssätt och psykiska samt sociala konsekvenser för avhoppare. Det kan bildlikt jämföras med att placera en kamera vid utgången till ett stängt hus och inte ta bilder i landskapet utanför, vid ingången eller inuti det mystiskt stängda huset. Bilder tas från utgången av dem som är i kris. Den verklighet skildras är sann men täcker inte helheten

som och hela det spektrum som utgör verkligheten, sådan den är möjlig att beskriva med exempelvis vetenskapligt sociologiska eller teologiska instrument. Bilden är också problemorienterad, vilket utesluter alla de människor som aldrig får problem med sin församlingstillhörighet.

Att påtala faktiska skador hos grupper och individer av en viss verksamhet innebär förvisso kritik av de verksamheter som producerar skadorna. Men det är inte ett angrepp på trosuppfattningar eller religionsfrihet.

Samhällets offentliga vård och stöd inom psykiatri och socialtjänst är inte tillräckligt rustade för att möta utträdares själsliga nöd, deras existentiella problematik och ofta långvariga behov av specifik behandling och stöd. Frivilligorganisationer, präster/teologer, kunskapsoch stödjande nätverk är exempel på resurser som finns i dag och som i bättre organisatorisk samverkan skulle kunna tillföra väsentlig förstärkning till den offentliga vårdapparaten. En förbättrad utbildning,

174 Krisstöd för lämnat nyandliga rörelser

personer som

vidareutbildning och fortbildning om rörelserna, respektive krisstöd utträdare efterlyses av en stor majoritet de personalgrupper under-

av sökningarna kommit i kontakt med.

Barn och ungdom ägnas särskild uppmärksamhet i rapporten. Skadorna är djupare och svårbehandlade jämfört med Över-

mera vuxna. grepp och misshandel rapporteras socialtjänsten, enligt Lag

av som om Vård av Unga LVU under en femårsperiod omhändertagit ett femtontal barn med bakgrund i nyandlig rörelse. De fall som redovisas speglar oacceptabla metoder inom rörelsen.

Särskilda svårigheter uppstår i mötet med patient/avhoppare

när personal i offentlig tjänst själva är medlemmar eller har starkt engagemang i en nyandlig rörelse. Arbetsgivare inom hälso- och sjukvård har i något fall tvingats inskrida med omplacering till skydd för inneliggande patienter eller för patienter i öppenvård. Problemet finns därutöver inom socialtjänst, skola och förskola enligt intervjupersoners redogörelser. Frågan är känslig och balansgången delikat mellan religionsfrihet, arbetsrätt, vårdansvar och integritetsskydd båda håll. Ingen vägledning finns på området, vilket efterlyses av berörda arbetsgivare.

Givet ett mörkertal och fönnodad underrapportering är det reella antalet troligen större än de redovisade 300 En skattning

personerna. kan hamna på minst 300, över ettusen personer under fem år. Utöver utträdama som redovisats i undersökningama tillkommer anhöriga

som också kan tänkas ha hjälpbehov.

Nyrekrytering och genomströmning av medlemmar i nyandliga rörelser har studerats i denna undersökning, heller de avhoppare i kris som inte sökt hjälp.

Kommuner, landsting, Skolhälsovård med flera offentliga vårdgivare har inventerats. Metoden är att med valda delar bland dessa vårdgivare skapa en bild av problemets omfattning, behov av resurser, utbildningsbehov och annat som kan relevant för utredningen.

vara

Mot bakgrund av fåtals- och mörkertalsproblematik har en initialstudie i två delar genomförts, dels riktad, explorativ intervjuunder-

en sökning och dels, i samarbete med Landstingsförbundet, enkät till

en landstingens och medlemskommunemas kontaktpersoner i psykiatri.

Krisstöd för personer som lämnat nyandliga rörelser 175

4.5. 1

Utgångspunkter

I det följande ges indikationer på problemets omfattning, hälso- och sjukvårdens resurser och kompetens inom psykiatrin och socialtjänsten, stickprovsvis berörs även Studenthälsan och Skolhälsovården, utbildningsbehov och på behov av särskilda resurser och stöd.

Det är inte en fullständig av kartläggning på angivna områden men bör kunna utgöra grund för fortsatt resonemang.

Få fall, många berörda

Antalet utträdare med psykiska lcristillstånd och behandlingsbehov är relativt litet, det handlar om några hundratal under en femårsperiod.

Frågan problemets omfattning kan betraktas ur fler perspektiv

om än det kvantitativa.

Få fall bör inte automatiskt tolkas som att problemets omfattning är liten. Runt en enskild eller en familj i kris finns många människor som berörs; anhöriga och behandlare från flera huvudmän. Insatserna binder alltså många och är därför omfattande än de i förstone kan

resurser mer förefalla.

Omfattningen kan betraktas även ur ett renodlat kvalitativt perspektiv. Hur ser t.ex. livskvaliteten ut för den berörda personen För de anhöriga Det individuella lidandet är svårt att mäta och särskilt för dem

står utan familjeband och socialt kontaktnät och som av skilda skäl som inte söker professionell hjälp. Man kan på goda grunder anta att de utsätts för ett stort lidande i ensamhet. Obehandlade krisreaktioner kan innebära att problemet även kan på djupet och kanske ge sig till känna skede, utlöst av andra faktorer.

i ett senare

I bedömningen av problemets omfattning kan även samhällsekonomiska effekter vägas in. Hälso- och sjukvårdens samt socialtjänstens resurser kopplas in och rehabiliteringsprocessen blir i många fall långvarig. Sjukvårdande behandling och socialt stöd skapar kostnader i försäkringssystemen. sjukskrivning och bortavaro från arbetsmarknaden orsakar kostnader, utöver dem i försäkringssystemen, i form av kostnader för produktionsbortfall.

Målgrupper och mörkertal

De fall som redovisats från psykiatri och socialtjänst kan grupperas både som individer, familjer eller anhöriga till utträdare.

som som en De flesta av utträdama har inget stödbehov, utan klarar övergången utan synbara konflikter. Bland dem behöver hjälp, kan sche-

som man

176 Krisstöd för personer som lämnat nyandliga rörelser SOU 1998: 1 13

matiskt säga, att vissa av dem söker hjälp och får vad de eftersöker. Andra får inte adekvata insatser, eftersom kunskap och saknas.

resurser Några kan förmodas få ett mindre bra stöd eller ett inadekvat bemötande. För båda dessa kan förmoda att obearbetade

senare grupper man upplevelser leder till ett kvarvarande krisstillstånd.

Det finns ett flöde av individer som ansluter sig tillnyandlig rörelse, tillhör och/eller varit medlem inom sådan, under kortare eller längre tid, och sedan fattar beslut om att lämna denna.

Här har inte flödet fokuserats utan enbart utträdare som sökt vård och stöd. Mörkertalen är svårbemästrade, särskilt beträffande dem som behöver, men inte söker hjälp. Fortsatta studier borde kunna kartlägga behoven också på individnivå.

4.5.2 Metoder och svarsfrekvens

Det faktum att det redovisas få fall i riket per år medför vissa metodproblem. Enkelt uttryckt handlar det om att finna träffsäkerhet och representativitet i datainsamlingen, att nå de läkare, psykologer, kuratorer och socialsekreterare vilka givit vård eller stöd individer

som lämnat nyandlig rörelse.

En rikstäckande enkät till landstingsenheter inom psykiatrin samt en intervjuundersökning, där urvalet av intervjupersoner bl.a. grundats på specialistkompetens, har genomförts.

Hälso- och sjukvårdsenheter har inskränkts till psykiatrin i öppenrespektive slutenvård hos sjukvårdshuvudmännens offentliga utbud ett undantag privatpraktiserande psykiater. Socialtjänsten täcks in i

är en tre utvalda primärkommuner. Båda verksamheterna representeras därutöver på central nivå av chefstj änstemän och experter.

Intervjuundersökningen har genomförts bland ett urval om 22 professionella personer inom psykiatri och socialtjänst. Landstingsförbundet har förmedlat enkät till landstingens och medlemskom-

en munemas sammanlagt 26 kontaktpersoner i psykiatri.

Enkätundersökningen 1997

Tre huvudfrågor ställs i enkäten, nämligen kunskap/kännedom ut-

om trädare med psykiska problem, nuvarande respektive behövda

resurser. Preciseringar finns inom huvudfrågorna, diagnos, behandling,

ex. samband med nyandlig rörelse och kompetensaspekter.

Enkäterna tillställdes kontaktpersonema, i sin tur ombads för-

som medla dem till de olika enheterna i den psykiatriska vården. Enkäten

Krisstöd för personer som lämnat nyandliga rörelser 177

förutsattes bild patientförekomst med den speciella bakgrun-

ge en av den i nya religiösa rörelser.

De båda nya regionerna, Skåne och Västra Götaland, har lämnats därhän i sammanhanget, dvs. enkätema har tillställts de tidigare 23 landstingen och de tre medlemskommunema.

Landstingen som besvarat enkäten fördelar sig geografiskt väl över riket och innehåller såväl befolkningstäta län som glesbygd.

12 19 landsting har erhållit på enkäten från verksamheter

av svar lokalt i respektive län och dessa har bifogats svaret till Landstingsförbundet. I materialet ingår såväl Vuxenpsykiatrin barn- och ung-

som domspsykiatrin BUP. Därmed uppgår det totala antalet enkätsvar till 62 stycken. Detta bedöms som tillräckligt för ändamålet.

Några chefer inom psykiatrin har dessutom tagit upp frågorna vid klinikchefsmöten och motsvarande, varvid en sammanfattning gjorts av rundfrågningen på mötet. Respektive sjukvårdsornråde i Stockholms läns landsting har fått enkäten och förfrågningar har gjorts inom sjukvårdsornrådena till de psykiatriska verksamheterna. Uppskattningsvis har ett 80-tal befattningshavare varit medverkande bakom de 62 enkätsvaren. Drygt tre fjärdedelar är läkare inom psykiatrin, resterande andel är forvaltnings- respektive klinikchefer.

Svarsfrekvensen är 73 procent och enkätsvaren är representativa för sjukvårdshuvudmännen på den regionala nivån som kontaktpersonema företräder.

Reservation finns för de tal som redovisas; alla berörda kliniker och mottagningar har inte nåtts. Det finns vidare mörkertal inom psykiatrin. Som indikation ger enkäten en acceptabel om än inte fullständig bild över riket och kan tjäna som underlag för vidare överväganden.

Intervjuundersökningen 1997

Intervjuundersökningen riktades till personer med god kännedom om, och i de flesta fall erfarenhet behandlings- och stödåtgärder

egen av, samt till centralt placerade experter. Tre orter valdes ut, nämligen Stockholm, Uppsala och Vänersborg. Undersökningen förutsattes i första hand ge kvalitativa data och information om lämpliga ingångar till hälso- och sjukvården för fortsatta, fördjupade studier. Den är inte riksrepresentativ men ger en hygglig indikation och kvalitativa data från psykiatrin och socialtjänsten.

Intervjuerna inriktades på frågor gällande kunskap om avhoppare och krisstöd för denna vilken diagnos ställts på dem, vilken

grupp, som behandling de fått samt fördelningen mellan antalet barn och vuxna som sökt hjälp. Vidare efterfrågades befintliga och önskvärda resurser i

178 Krisstöd för lämnat nyandliga rörelser SOU 1998:1 13

personer som

verksamheterna för människor med denna typ problem, vilka

av kunskaper och kompetens finna inom professionema och vad

som som saknas. Frågor ställdes också det finns behov vård och stöd hos

om av avhoppama som nu inte tillgodoses samt eventuella myndighets- eller övriga synpunkter.

Inom varje tema fanns preciseringar, t.ex. diagnos och behandling. Namnet på de nyandliga rörelser från vilka de krisdrabbade patienterna/klientema hade utträtt angavs så långt möjligt. Resurs- och kompetensfrågan återkom i ett framtidsperspektiv under temat önskvärda resurser.

De 22 intervjupersonerna är verksamma som psykiatrer, psykologer, socionomer, jurister och centrala befattningshavare/experter.

Intervjuerna har genomförts under november och december

1997 som personliga intervjuer på respektive arbetsplats. Undantag är tre intervjuer, som gjorts per telefon.

Objektivitet, polarisering, värderingar

Problematiken med utträdare ur nyandliga rörelser i Sverige är endast punktvis undersökt och överblick saknas.

Intervjuundersökningen och enkätundersökningen har lagts och

upp redovisats så resultaten de båda undersökningama skall kunna

av läggas samman till helhetsbild.

en

Professionellt grundade synpunkter från i vård eller socialt

personer arbete, t.ex. orsakssamband med vistelse och trosutövning i nyandliga rörelser, har återgivits och kommenterats. Utöver professionella kunskaper och erfarenheter finns bland intervjupersonerna naturlig pati-

en ent/klientorientering; professionens uppgift är att vårda, stödja och hjälpa skadade personer.

Krisstöd för som lämnat nyandliga rörelser 179 personer

Intervjupersonema har också utvecklat synpunkter på förebyggande insatser och förslag till förbättringar av kunskaper, vård och stöd, varför deras värderingar finns med i materialet.

4.5.3 Hälso- och sjukvård/psykiatrin. Resultat av

undersökningarna

Enkätundersökningen

Enkätmaterialet visar, under femårsperioden 1992-1997, 84 patienter utträtt nyandlig rörelse, 75 från den öppna och 9 från den slutna som ur psykiatriska vården. Dessa patienter har hamnat i allvarlig psykisk kris efter utträdet och behandlats. 26 landsting och medlemskommuner har besvarat enkäten. 19 av Ansamlingar fall inom psykiatrisk öppen- och slutenvård, med tio av patienter eller fler, finns i följ ande landsting: Stockholm, Kristianstad och Västernorrland. Den största rapporterade koncentrationen patienter finns i Ängelholm inom landstinget i av Kristianstads län med 25 fall på fem år inom öppenvården. Mellan fem och tio patienter rapporteras från landstingen i Sörmland, Kronoberg, Älvsborg, Malmöhus, Uppsala och Gävleborg. Högst fyra fall har noterats i Örebro-, Jönköping- och Bohuslandstingen, övriga sju anger noll patienter.

Intervjuundersökningen

87 patienter finns eller har funnits inom psykiatrin den senaste femårsperioden i Stockholm, Uppsala och Vänersborg. Av fall som relaterats centrala experter, 40 stycken, har majoriteten behandlats också inom av psykiatrin. Totalt återges 208 patienter/klienter inom psykiatrin och socialtj änsten, varav 19 procent är barn och ungdom.

Symtom och diagnoser

Symptom och diagnoser sammanhänger med former för trosutövningen och vistelsen i den nyandliga rörelse ur vilken patienten utträtt, enligt cirka tredjedel dem svarat. 12 av 62 svaranden i enkäten en av som de rörelser patienterna lämnat. Även i övriga namnger som svar framgår indirekt sambandet, vilket dock inte kopplas lika tydligt mellan vistelsen i rörelsen, utträdet och symtombilden. Det finns heller inte rutin bland psykiatrema att ställa diagnoser på sambandet med någon

180 Krisstöd för personer lämnat nyandliga rörelser SOU 1998:1 13

som

form av psykisk påverkan och medlemskap i nyandlig rörelse. I enstaka fall har patienten haft en disposition för psykisk labilitet eller manifest sjukdom före inträdet i rörelsen.

Diagnosema i enkätsvaren omfattar b1.a. personlighetsstöming, suicidbenägenhet, ångest, skuldkomplex, psykoser eller psykoslilcnande tillstånd, känslomässiga och sociala störningar.

I intervjumaterialet återfinns samma diagnoser även posttrau-

men matiskt stressyndrom, traumatisk respektive existentiell kris, tvångstankar och förvirringstillstånd.

Diagnosema som anges stämmer väl överens med andra undersökningar och rapporter på området.

Psykiatrisk diagnostik måste dock tillämpas med stor försiktighet, framhåller psykiatrikema. Två experterna och några lä-

en av av av karna påpekar att rörelsernas symbolfyllda språk kan få till följd

att en avhoppare tolkas förvirrad då detta symbolspråk används. Vad

som som behövs i de första mötena med vårdapparaten är extra kompe-

en tens, en tolk, som förmår att översätta språket och helst relatera till teologisk kunskap. Förvirringstillstånd och psykoslilcnande tillstånd kan exempelvis i en del fall återspegla den lämnade "sektmiljöns" inre logik och språkliga verktyg, men tolkas inte adekvat i kulturkrocken med samhället utanför.

Behandling

Det tycks finnas två huvudfaser i utträdares lcris. Dels den första,

en ibland kraftfulla, akuta krisen kräver sin speciella behandling, dels

som den därefter följande, mera långvariga återhämtnings- och nyuppbyggnadsfasen, som ställer krav på kontinuerlig behandling eller stöd från vården. Detta är naturligtvis grovt schematiskt, sammanfattar vad

men specialistläkare framhållit. Med nyuppbyggnad inte bara att

menas bearbeta krisen och upplevelserna bakom. Många patienterna

av uppvisar en förlorad identitet eller en i rörelsen påbjuden identitet och behöver hjälp att orientera sig tillbaka till livet före medlemskapet.

Patienterna har fått samtalsbehandling i olika former; psykoterapi i några fall, psykofannaka i kombination med andra insatser och stöd från, utöver psykiatrin, socialtjänsten, Svenska kyrkans kurativa verksamhet och frivilligorganisationer på området FRI och SESAM.

som Svarandena framhåller värdet möten med andra avhoppare i ett erfa-

av renhetsutbyte.

I 9 fall har patienten behövt slutenvård under period.

en Flera psykiatriker strävar efter familjeterapi, eftersom avhopparen

oftast har en familj som är djupt involverad i konsekvenserna det

av

SOU 1998: 1 13 Krisstöd för lämnat nyandliga rörelser 181 personer som

tidigare medlemskapet och det aktuella avhoppet. I fall där delar av eller hela familjen är kvar i rörelsen uppstår ofta pålagringar av den ursprungliga krisen hos avhopparen, drabbas av dubbla separationer. som Både intervju- och enkätundersökningen bild beträffande ger samma behandling. Samtalsterapi dominerar. En majoritet i intervjuundersökningen att det är allvarlig brist att specialistkompetens, från anser en olika samverkande discipliner, inte finns att tillgå för de drabbade. men Ett antal psykiatriker har dock hävdat att nuvarande resurser med exempelvis kristeam och behandlingsresurser i övrigt är tillfyllest för krisdrabbade personer från nyandliga rörelser. De flesta intervjupersonerna hävdar att avhopparna är en särskild av beträffande problematik och symtom samt att speciellt utformad grupp behandling är påkallad. Studenthälsovården och Skolhälsovården kommer exklusivt i kontakt med I intervjuundersökningen gjordes ett stickprov unga personer. i Stockholm. Skolhälsovården har inte haft än något enstaka fall med avhopmer På några skolor har kännedom sammanlagt ett tiotal ungpare. man om domar i lägre tonåren vilka sina familjer är medlemmar i nygenom andliga rörelser. Ungdomarna har svårigheter i skolan, främst vad gäller socialt samspel. Kontakten i sig med de berörda ungdomarna är värdefull och ömtålig. En skolkuratorema berättar elev i gymnasiet som befinner av om en sig i kris och djup ambivalens inför ett avhopp. Eleven träffar en hjärtevän på gymnasiet i eftersom rörelsen inte tillåter "fria" förbindelsmyg, ser. Handledning och goda råd efterlyses kuratom. Beträffande önskav värda för att bättre klara krisdrabbade avhoppare efterlyser resurser kuratom jourtelefon och kontaktnät. Skolläkarföreningen inom Svenska Läkarförbundet gjorde en rundfrågning vid sitt styrelsemöte i januari -98. Ingen i styrelsen kände till något fall med avhoppare inom skolhälsovården. Studenthälsovården i Stockholm har högst en avhoppare i kris per år cirka 3 000 besök årligen. Tre studenter i allvarlig psykisk kris,

av

med koppling till nyandlig rörelse, har förekommit de senaste fem åren. Mottagningama i Stockholm och Uppsala kan lyssna på dem som kommer, bedöma allvarlighetsgraden i ett kristillstånd, ge stöd och vid behov remittera till psykiatrin. Studenthälsan har viktig uppgift för tidig upptäckt av avhoppare i en kris. Man efterlyser möjlighet till korttidsinläggning inom den öppna psykiatrin. Mer kunskaper nyandliga rörelser och metoder för om krisstöd samt handbok i ämnet ingår bland önskvärda resurser. en

182 Krisstäd för lämnat nyandliga rörelser

personer som

Resurser i dag

Resursema som står till buds är i de flesta fall psykiatrins gängse behandlingar för patienter i allvarlig kris och med psykiska symptom. De resurser som sätts in och eventuellt mobiliseras utanför psykiatrin beror på vilken kompetens och vilket synsätt läkaren och vårdpersonal

annan har.

Få psykiatriker har behandlingserfarenhet av utträdare i kris, vilket framkommer i intervjuerna. Generellt finns ett mörkertal inom

psykiatrin. Ibland missar man signalerna att det kan finnas speciell

om en bakgrund till den psykiska krisen.

Majoriteten av de intervjuade har klinisk erfarenhet

genom egen med tiden tillägnat sig kunskaper och erfarenheter bättre

nya som ger förutsättningar för adekvat bemötande och behandling de avhoppare

av som söker hjälp något som också minskar risken för att missa

- "sektbakgrund" hos den drabbade.

Några av de mest erfarna psykiatrikerna samarbetar med extern

expertis, exempelvis teologer men också frivilligorganisationer.

Psykiatrins resurser för avhoppare i kris bedöms i intervjusvaren av en stor majoritet som generellt otillräckliga. Nyanseringar finns,

exempelvis att resurserna "ibland är tillräckliga i samarbete med extern

expertis".

I enkätsvaren nämner ett landsting har hyggliga för

att man resurser den speciella eftersom vidareremitterar till psykiater och

gruppen man psykolog med specialistkunskap i ämnet. Man i de flesta lands-

anser ting att resurser och beredskap för avhoppare i psykisk kris finns inom psykiatrin, i några av dem anges att specialiserad krisbehandling inte behövs. Trots detta önskvärda går utöver den

anger man resurser som nu tillgängliga arsenalen.

4.5.4 Resultat

Socialtjänst.

Hur många

81 klienter nämns och skildras översiktligt intervjupersonerna inom

av socialtjänsten. Av 40 relaterade barn och ungdomar i intervjumaterialet av totalt 208 har majoriteten kommit i kontakt med socialtjänsten

som tillsynsärenden och/eller åtgärdsärenden inom för Lagen

ramen om Vård av Unga LVU.

SOU 1998:1 13 Krisstöd lämnat nyandliga rörelser 183 för personer som

Stöd och behandling samt åtgärder

Socialtjänsten på lokal nivå, socialkontoret eller den enskilde fältarbetaren/socialsekreteraren har visat sig vara en primärkontakt för avhopparen i många av de fall som även behandlas inom psykiatrin. Samarbetet med psykiatrin är generellt kanske inte så Välutvecklat som det visat på undersökningsortema. Ortema har delvis valts där det sig vara finns flera, religiösa rörelser etablerade. Relativt sett många större nya fall med avhoppare i kris har tvingat socialarbetare att skaffa sig nya kunskaper, ställa de rätta frågorna om klientens bakgrund, finna nya rutiner, däribland ett närmare samarbete med psykiatrin och annan extern kompetens såsom juridisk samt teologisk expertis. Socialarbetarna i intervjuundersökningen framhåller att utöver samtalsbehandling och familjeterapi arbetar man med lokalt nätverksbygge till stöd avhopparen. Det handlar att upprätta eller upprätthålla om ett kontinuerligt samarbete med psykiatrin, att knyta kontakter med frivilligorganisationer FRI och SESAM, att engagera präster i som Svenska kyrkan och möjligt, vid behov konsultera de fåtaliga att, om experterna på området. Samtalsbehandling, familjeterapi och insats av Stödperson, någon att ringa till då det krisar, är de mest frekventa behandlingarna och stöden från socialtjänsten. Tvångsomhändertagande barn enligt LVU har av tillämpats för 12 bam. Barn och ungdom beskrivs i kap.5 Socialtjänstens intervjupersoner bedömer nuvarande resurser som otillräckliga. Väl utarbetade förslag om bättre metoder att möta utträdare i kris efterfrågas.

4.5.5 Gemensamma resultat från de båda

undersökningarna

Samband mellan psykisk kris och nyandlig rörelse

Samband mellan avhopparens psykiska kris och den nyandliga rörelsen konstateras bakom ett stort antal de diagnostiserade personerna. Det av finns anledning att notera att nedan nämnda endast är en redogrupper visning vad uppgiftslämnama angivit. De skall alltså inte ses som av något annat än vilka nyandliga rörelser i fallande skala uppsom - giftslämnama träffat på.

184 Krisstöd för lämnat nyandliga rörelser SOU 1998:1 13

personer som

Summering från enkät- och intervjuundersökning, totalt

6 7 personer

Rörelse Antal omnämnanden

Livets Ord 12 Jehovas Vittnen 10

Hare KrishnaISKCON

Scientologema Finlands

förbedj are World Light Center

Familjen Guds Barn

Kristi Församling Sataniströrelsen Moon-rörelsen New Age ospec. Twindrörelsen Ananda Marga Plymouthbröderna Rastakultur ospec. Bhaghwan häxkult tarökort ospec. Nicheren Solsekten Linbusamfundet Mellan himmel och jord Maranata

Barn och tonåringar särskilt utsatta

I såväl enkät- som intervjusvaren framstår generellt barns och ungdomars problem barn vuxit inom nyandlig rörelse och sedan

som upp utträtt som betydligt svårare, psykiska skador djupare och be-

som handlingar långvariga jämfört med

som mera vuxna.

Barn och ungdom som lever inom rörelsemiljö och lämnar

en som en sådan uppväxtmiljö, är särskilt utsatta visar

svaren.

I en del av fallen sker en brytning i familjen mellan dem stan-

som nar i rörelsen och avhopparen. Svårigheten med dubbel separation, från uppväxtrniljön och från anhöriga som är kvar, blir särskilt tydlig för barn och tonåringar.

Krisstöd för lämnat nyandliga rörelser 185

personer som

Psykiatrikema framhåller att den andra generationens rörelsemedlemmar barnen tagit stor skada av den ofta auktoritära och bestraffande miljön.

Tolv av de relaterade barnen i intervjumaterialet har tvångsomhändertagits enligt LVU under femårsperioden. Tvångsingripandet från socialtjänsten har skett efter belagda fall av fysisk misshandel, sexuella övergrepp och för barnens utveckling starkt destruktiv uppväxtmiljö.

en I några fall har släktingar kunnat engageras, majoriteten har fosterhemsplacerats.

Det finns nästan ingen forskning på andra generationens rörelsebam i Sverige. En bampsykiatrisk undersökning har gjorts på tre barn från World Light Center i Småland. Några artiklar har publicerats i fack-

Utredningen gjordes på BUP i Växjö 1993 av bampsykiatrikern press. Stig Östensson. Barnen har tillsammans med sina föräldrar levt i ett destruktivt och slutet system. Föräldrarna har rättat sig efter normer

dikterats andliga ledare. Denna har utsatt barnen för som av gruppens psykisk bestraffning och kränkande behandling i form hot, botgö-

av ringar, förbud och inkonsekvens i förhållningsregler. Barnen har berövats sin integritet. I samtal med psykolog har de berättat om sin rädsla För ledaren.

Undersökningen överensstämmer väl med vad intervjupersonerna återgav de nämnda tvångsomhändertagna tolv barnens upplevelser,

om även om ännu grövre övergrepp tillkom i några av fallen.

I enkätundersökningens material finns 9 tonåringar. Fler nämns,

bara i förbigående, till exempel "några tonåringar har vi tidigare men haft kontakt med". Fyra tonåringars situation redovisas tydligt: Två flickor, båda vid behandlingstillfället 14 år, och två 15-åriga pojkar har ådragit sig svåra psykiska skador i respektive rörelse som man lämnat eller hjälpts ut ifrån.

En del klinikchefer tog upp enkätens frågor på klinikchefsmöten och motsvarande. En dessa rundfrågningar gjordes i december 1997

av inom barn- och ungdomspsykiatrin landstingen, varvid följande

i ett av aktuella fall framkom.

Tonårig pojke som gått med i Hare Krishna. Tar avstånd från sina föräldrar. Förtvivlan och i familjen.

oro Två minderåriga barn, barnmisshandelsärende, Livets 0rd. Två barn mår dåligt, familjeproblem efter gått med i Jeho-

att mamman vas Vittnen. Två flickor bröt sig loss från Finlands F örbedjare. Pappan kvar. LVUärende.

Ett barn med inlärnings- och koncentrationssvårigheter.

186 Krisstöd för lämnat nyandliga rörelser

personer som

Utredning och behandling väsentligt försvårad på grund av att föräldrarna tillhör Livets Ord. Tonårsflicka hoppar av Jehovas Vittnen plus ena föräldern. Familjeproblem; flickan mår dåligt i samband med föräldern är kvar i

att ena

Jehovas Vittnen. Ätstörningsproblematik.

Flicka med ätstörning från Livets 0rd. Möjlig men säker koppling.

Det har inte varit möjligt att följa upp dessa barn och tonåringar ytterligare och för att få en mer fullständig bild. Ett undantag har dock gjorts, nämligen beträffande 8 barn som behandlas i ett landsting inom psykiatrin. Uppföljningen gav följande bild en del uppgifter har

av sekretesskäl måst utgå:

Från gruppen Familj en före detta Guds Barn hoppade en familj av. För att undgå återvärvningsförsök, alternativt repressalier, var familjen tvungen att flytta. Barnen har blivit fysiskt misshandlade, "slagna genom Guds hand", sannolikt har incestuösa handlingar förekommit under ledares uppmuntran. Tecken på incest mellan syskon har konstaterats, dock inga "bevis" i strängare bemärkelse. De 8 barnen har inte fått fira jul eller andra högtider, vilket nu orsakar stora svårigheter i den sociala återanpassningen. Konflikter med andra ungdomar i vardagsmiljön är påtagliga. "Klimatet inom rörelsen är fanatiskt och intolerant. Orsakssambandet mellan rörelsen och barnens psykiska och sociala ohälsa är belagt", menar den behandlande läkaren.

Psykiatrins resurser att ge adekvat vård och stöd till samtliga barn är otillräckliga. Behandlande läkare utgår från bampsykiatrisk kunskap och erfarenhet frånvaron specifik kunskap nyandliga rörel-

men av om ser, avhopparsymtom och krisbehandling i samband därmed upplevs som en brist.

Samma läkare erinrar sig också ett tiotal andra ungdomar som genom sina familjer tillhör Jehovas Vittnen. Ungdomarna mår dåligt. Läkaren eftersträvar att få i gång familj eterapi i dessa fall.

Det finns önskemål om att fler fakta från svenska fall bör presenteras, vilket kräver en särskild barnstudie med uppföljning enskilda

av fall och inventering av rapporter och studier gjorts. Läkaren

som menar att det finns svenska erfarenheter från många kompetensområden och att dessa borde samlas för att ge en samlad kunskap till alla stöter

som på denna problem.

typ av

Krisstöd för lämnat nyandliga rörelser 187

personer som

4.5.6 Jämförelse mellan enkät- och

intervjuundersökningen

Enkäten redovisar 84 psykiatripatienter över riket och intervjuundersökningen 87 från tre städer personer under samma femårsperiod. Det ger anledning att misstänka faktisk överrepresentation patienter

en av med aktuell kris på urvalsortema. Samtidigt kan man anta att det finns en underrapportering från landet i enkäten. Viss dubbelrapportering kan dock förekomma från de tre städerna.

Olikheter finns även i bedömningarna om psykiatrins nuvarande resurser; enkätsvaren är mer positiva till nuvarande resurser.

Mest intressant är den stora samstämmigheten mellan materialen avseende diagnos, behandling, önskvärda resurser, kopplingen mellan psykisk lqis och nyandlig rörelse samt erfarenheterna av barn och ungdom.

4.5.7 Önskvärda intervjupersonemas och

resurser

-

enkätbesvararnas uppfattning

I intervju- respektive enkätundersökningen ställdes frågor om vilka resurser, utöver de befintliga, man bedömde skulle behövas för att bättre kunna ge vård och stöd utträdare ur nyandliga rörelser underförstått för att tackla icke tillgodosedda behov hos patienter/klienter inom psykiatri och socialtjänst. överensstämmelse mellan undersökningarna finns och därför redovisas här det sammanförda resultatet.

Frågan om behövda resurser i enkätundersökningen har besvarats med synpunkter och förslag även av landsting rapporterar noll fall.

som Utbildning och fortbildning dominerar helt. Kunskap efterlyses om aktuella rörelser, deras verksamhet och konsekvenser, medicinskt och samhälleligt. Specialistkunskap behövs om samband mellan psykiska sjukdomstillstånd och kriser för medlemmar

i slutna grupper.

Möjligheter att remittera till specialister på behandling upplevs som en behövd resurs liksom nätverk med externa kunskaps- och informationscentra, inklusive frivilligorganisationema.

Bättre samordning framhålls, det gäller samordning av psykiatrins resurser med socialtjänst, teologisk expertis och- vilket nämns mycket frekvent- frivilligorganisationema stöder avhoppare.

som

I svaren från intervjuundersökningen finns ett antal genomgående temata och konkreta förslag. Förslagen är utvecklade än enkätens

mer men ligger inom område. De mest förekommande är:

samma

188 Krisstöd för personer som lämnat nyandliga rörelser SOU 1998:1 13

central resurs, forskning, information -

kunskapscentrum och dokumentation,

korttidsbehandling,

rådgivning, samarbeten

regional resurs team, expertpanel, -

samordnare

nätverk centralt nätverkskansli, -

samordna den kompetens som finns

utbildning läkare, MVC-BVC-personal, -

förskolepersonal, gymnasie-

skolan, högskolan

Det finns en professionellt förankrad bedömning att:

det i dag finns behov inte tillgodoses vården hos berörda - som av

patienter/klienter och icke helt adekvata resurser inom psykiatri och

socialtjänst,

ett antal konkreta förslag läggs fram om centrala, regionala och lo- -

kala resurs- och utbildningsförstärkningar.

4.5.8 Särskilt i verksamhet med

problem offentlig

är medlemmar i rörelse

personal som nyandlig

Personal som arbetar inom offentlig verksamhet och har en egen tillhörighet till någon nyandlig rörelse har förekommit i psykiatrin, skolan och förskolan. Exempel som nämnts är bl.a. läkare, psykolog, Skolkurator, förskollärare och personal som arbetar med nattvak på sjukhus.

Problemet i sig är mycket svårlöst och blir än mer känsligt då en arbetsgivare bedömer att åtgärder måste vidtas. Balansgången mellan arbetsrätten, åsikts- och religionsfriheten, läkaretiken och patienternas integritet och huvudmannens vårdansvar är delikat och ingen vägledning eller modell har utarbetats i Sverige.

Intervjupersonema har för sin del betonat patienternas rätt till trygghet inom vården och arbetsgivarens beträffande personals lämp-

ansvar lighet.

I något enstaka fall inom psykiatrin har arbetsgivaren inskridit och omplacerat personal under hänvisning till lämplighetslcriteriet. I en region vill eller vågar avhoppare inte anlita de mottagningar eller sjukhus där rörelseansluten personal finns. Dessa patienter har ansett sig tvungna att åka långväga för att uppsöka vård.

Krisstöd för lämnat nyandliga rörelser 189

personer som

En psykiatrichef framhåller att "Det uppstår en oetisk situation när en läkare är medlem i en nyreligiös rörelse eller sekt och skall behandla en avhoppare, och kanske dennes familj, i kris. Arbetsgivaren klinikchef, förvaltningsledning kan inte undgå att påta sig i

ett ansvar dessa lägen".

Denna typ av konflikt i arbetssituationer, med anställda tillhör

som nyandlig rörelse, har påtalats även i undersökningen av kyrkor och föreningar. Bland dessa, liksom från personal inom offentlig sektor, konstateras att riktlinjer på området saknas.

4.6 Krisstöd i och enskild sektor

offentlig

Utöver de ovan redovisade undersökningarna har utredningen låtit genomföra en undersökning av befintliga krisstödsresurser vad gäller organisatoriska lösningar och vårdinnehåll. Avsikten med att studera ett antal krismottagningar har dels varit att inventera fältet for att se om också avhoppare från nyandliga rörelser ingår bland de målgrupper de olika verksamheterna arbetar med. Det har också varit ett sätt att få underlag till hur ett specialinriktat krisstöd skulle kunna utformas.

Psykiatriska verksamheter med specialinriktat krisstöd har studerats och därtill några organisatoriska lösningar för specifika målgrupper som psykospatienter, personer som utsatts för traumatiska situationer genom våld och hot, suicidprevention/självmordsnära Cent-

grupper, rum för Kriskunskap och Psykiatriska/psykologiska KrisLedningsgrupper PKL-gruppema.

4.6.1 från rörelse och krisstöd

Avhoppare nyreligiös

Krisstöd för avhoppare i psykisk kris finns inte i en specifik organisation. Några enstaka behandlingsenheter och individer har tillägnat sig kompetens på området. Andra individer i psykisk kris däremot har tillgång till stöd och behandling utformad utifrån problemsituation, diagnos och vårdbehov. Några av dessa modeller för vård och stöd har studerats och analyserats i perspektiv av, till viss del, överförbara lösningar och som idéunderlag till ställningstaganden om förbättrat krisstöd för avhoppare från nyreligiös rörelse.

Behoven av stöd och behandling uppenbaras ofta på psykiatrisk

en akutmottagning. Individen söker sällan hjälp förrän krisen är ett faktum och situationen ohanterlig. Psykiatrin är därför den instans har

som störst erfarenhet av krissymtom hos avhoppare från nyreligiös rörelse.

190 Krisstöd för lämnat nyandliga rörelser SOU 1998: l 13

personer som

Kunskaper och erfarenheter finns självfallet även hos frivilligorganisationema, som arbetar med stöd för avhoppare och deras anhöriga och bland del teologer anlitas och i socialtjänsten på några or-

en som ter. Samordning av dessa och andra kunskapsöar skulle öka effektiviteten i det nuvarande och framtida krisstödet.

Problembild och lösningar för avhoppare i kris från nya religiösa rörelse omfattar emellertid även andra kompetensområden. Utveckling av ett förbättrat krisstöd bör därför komma till stånd såväl inom psykiatrin som utanför i avpsykiatriserande riktning.

Andra kompetensområden utgörs av psykologi, socialt arbete, socio-

arbetsfält, samhällsvetenskap, religionsvetenskap, juridik, stödnomers arbete i frivilligorganisationer, kyrkor och samfund.

Psykiatrin är den instans har störst erfarenhet av krissymtom

som hos avhoppare från religiösa rörelser.

nya

En modernisering organisationerna och nyorientering metoder

av av pågår inom psykiatrin. Forsknings- och utvecklingsarbeten har gett patienter möjligheter och mindre stigmatiserande behandlingsalterna-

nya tiv i den öppna psykiatriska vården.

4.6.2 Organisatoriska lösningar

De studerade krisstödsmodellema har alla större målgrupp än ande-

en len avhoppare i kris i befolkningen. Över l 000 hotade eller misshandlade kvinnor sökte hjälp vid Rikskvinnocentrum år 1997, psykospatienterna i Fallskärmsprojektet är cirka 250 stycken, brottsoffren är flera tusen några hundra behövde professionell hjälp, för att

varav nämna några exempel

.

Krisstödsmodellema karaktäriseras central funktion; ledning,

av en samordning, forskning, utbildning och information och ett nät av psykiatriker, psykologer och kuratorer ute i landet, träder in vid

som behov. Rikskvinnocentrum i Uppsala och Skandias krismottagning på Sophiahemmet i Stockholm är centrala enheter som inrättat en behandlingsverksamhet. Skandia har ett nätverk med 160 psykologer spridda i riket, Vilka träder i funktion då en person som utsatts för våld, hot och trauma i yrkeslivet behöver hjälp, under förutsättning att dennes arbetsgivare har tecknat en särskild försäkring. Trygg Hansa har en liknande modell.

Nätverksstrategin finns således bakom flera av de organisatoriska modellerna. Kontaktpersonerna i nätverken är i regel psykiatrer, psykologer eller kuratorer med andra huvudarbetsuppgifter än det specifika krisstödet.

SOU 1998:1 13 Krisstöd för lämnat nyandliga rörelser 191

personer som

Centrum i organisationen är oftast en mindre enhet med ett fåtal tjänster, stöd och vård ligger i periferin.

Ett gemensamt drag är också den konsekventa satsningen på utbildning och fortbildning av nätverkens yrkesgrupper för att utveckla kunskap och behandlingsmetoder och för att tillföra kunskap.

ny

Frivilligorganisationer finns som samarbetspartners exempelvis i fråga brottsoffer, nämligen Brottsofferjouremas riksförbund, BOJ,

om med 105 brottsofferjourer över riket. Beträffande hot och sexualiserat våld mot kvinnor finns 155 kvinnojourer i landet med två riksorganisationer.

Vad lär oss krisstödsmodellerna

Vårdinnehåll och metoder för krisbearbetning är av givna skäl beroende av vilka organisatoriska lösningar som väljs. Modellerna som beskrivs i det följande levererar inte något färdigt bemötande- eller vårdmönster att överföra till gruppen avhoppare i psykisk kris, men delar i processerna är tillämpbara. Slutsatser kan också dras vad gäller struktur och organisation för att överenstämma med denna grupps vårdbehov.

Varaktigheten och kontinuiteten av krisstödet för den drabbade individen är en gemensam faktor i modellerna, tillämpbar i ett förbättrat krisstöd för avhoppare.

Familjeinriktning är en tillämpning som återfinns i vårdinnehållet i flera av modellerna, också den användbar i behandlingsarbetet för avhoppare. Det kan också gälla gemensamma psykiska och praktiska problem som t.ex. verklighetsuppfattning, identitet, existentiella frågor och sociala frågor, juridik och terapeutiska strategier.

Paralleller kan dras mellan ett tänkt nätverk med förbättrat krisstöd för avhoppare till de refererade modellemas nätverk med beredskap hos professionella behandlare att rycka in vid behov. De yrkesverksamma i nätverket har andra huvudarbetsuppgifter och systemet är därför inte särskilt kostnadsdrivande.

Vårdinnehåll och tillämpningar kan således överförbara

i delar vara men det handlar, som framgår, inte om att lägga ett kalkerblad över modellerna. Den religiösa eller existentiella dimensionen ställer också särskilda krav på tvärvetenskaplig kompetens.

Frivilligorganisationerna FRI, ROS och SESAM, är i någon mån motsvarigheter till nämnda brottsoffer- och kvinnojourer, ehuru mindre i volym. I de refererade modellerna har frivilligorganisationema

en viktig roll i olika strategier.

192 Krisstöd för personer som lämnat nyandliga rörelser SOU 1998: l 13

Förslag till organisation för förbättrat krisstöd

Ett förbättrat krisstöd för avhoppare i psykisk kris bör i sin organisatoriska form kunna betjäna den drabbade personen snabbt och effektivt, vid behov adekvat behandling inom psykiatrin och socialt

ge stöd i samarbete med socialtjänsten. Kompetens för dialog i existentiella frågor skall kunna anlitas.

Ett kunskapscentrum enligt den modell skisserats se kap. 4.2

som skulle successivt kunna bygga bred kompetens i landet

upp en runt om för stöd och eventuell vård för avhoppare önskar få professionell

som hjälp. Befintliga krisstödsresurser inom psykiatri och socialtjänst samt frivilligorganisationer kan med ökade kunskaper om problemområdet bättre bemöta människor lämnat en nyandlig rörelse.

som

4.6.3 Undersökta krisstödsresurser

Följande modeller har studerats:

Psykiatriska verksamheter med specialinriktat krisstöd för suicid, våld och trauman i några landsting särskilda team samt organisatoriska lösningar för specifika målgrupper, nämligen

Centrum för kriskunskap i Stockholms läns landsting prevention, -

utbildning, forskning/traumatisk kris m.fl. kunskapsområden Fallskäimsprojekt för förstagångsvårdade patienter med diagnosen

-

psykos i åldern 18-45 år, 19 lokala verksamheter spridda i landet

Lokala fallskärmsenheter i Stockholm, Malmö, Göteborg och Skel- -

lefteå PKL-gruppema med fokus på Stockholms läns landsting Psy-

-

kiatriska/psykologiska KrisLedningsgiupper vid större olyckor och

katastrofer

Rikskvinnocentrum i Uppsala sexualiserat våld mot kvinnor

-

Kvinnojourerna -

Brottsofferjourema, Brottsofferjouremas riksförbund, BOJ -

Försäkringsbranschens krisstöd för våld- och hotutsatta inom yrkes- -

livet a. Skandias modell, krisscentrum på Sophiahemmet

Trygg Hansas motsvarighet.

Vidare har FoU-nätverket inom psykiatrin kontaktats vid enheterna i Västerås och Göteborg.

SOU 1998:1 13 Krisstöd för lämnat nyandliga rörelser 193

personer som

Några huvuddrag i de studerade krisstädsmodellerna;organisation, problemområde, målgruppens omfattning

Stockholms läns landsting, Centrum för Kriskunskap

Organisation

Centrum för Kriskunskap sorterar under Samhällsmedicin inom sjukvårdsorganisationen i Stockholms läns landsting. Man har ett regionalt ansvar som kunskapscentrum för hela Stockholms läns landsting. Enheten bygger vidare på erfarenhet och kunskap från krismottagningen vid Huddinge sjukhus men verksamheten är inriktad på prevention,

mer utbildning och forskning. Det övergripande målet är att få till stånd ett förbättrat omhändertagande förmänniskor utsatts för traumatise-

som rande händelser.

Grundbemanningen är psykiater, psykolog, sjukgymnast och assistent samt tillfälligt anställda för olika projekt. I arbetslaget finns bl.a. personer med psykoterapi- och handledarutbildning, lång klinisk erfarenhet, utbildningsvana och forskarkompetens.

Centrumet verkar inom kunskapsområdena traumatisk kris, sorg, posttraumatiskt stressyndrom PTSS. Man erbjuder psykologisk och social katastrofberedskap och suicidprevention samt egenreaktioner hos "hjälpare". Psykiatrisk och psykologisk konsultation och psykosomatik, speciellt kroppsliga uttryck för traumatisk stress, är andra arbetsområden.

Information

Centrumet sprider information om krisreaktioner och hur man bäst tar hand om krisdrabbade genom riktade informationsinsatser till primära vårdgivare, politiker och andra beslutsfattare. Via massmedia och särskilda informationsblad förmedlas information även till allmänheten. I ett bibliotek samlas aktuell litteratur inom området traumatisk stress. Förslag ges även till utbildningsmaterial, t.ex. filmer, artiklar och böcker.

7 18-5424

194 Krisstöd för lämnat nyandliga rörelser personer som

Utbildningar

Centrumet genomför eller flerdagarsutbildningar samt kurser egna enoch seminarier inom samtliga kunskapsområden. Särskild tyngd har lagts vid personalstöd vid extrema händelser, t.ex. debrieñng psykologisk genomgång. Vidare deltar Centrum för Kriskunskap i upplägg-

övningar och genomför uppdragsutbildning.

ning av Andra utbildningar centrumet deltar i är t.ex. läkarutbildning på som grund- och specialistnivå, psykoterapi- och kontaktrnannautbildningar, sjukgymnastutbildning, vidareutbildningar olika yrkesgrupper inom av hälso- och sjukvården, socialtjänsten, skolan, polisen och brandförsvaret. Personalen arbetar även med konsultationer och handledning.

Forskning och metodutveckling

Centrum för Kriskunskap bedriver forskning med syfte att öka kunskafaktorer påverkar krisförloppet i såväl positiv negativ pen om som som riktning. Forskningen är t.ex. inriktad på utveckling nya metoder för av stöd till såväl direkt drabbade personal. Nya metoder för kunsom skapsförmedling är ett ytterligare område.

Västerbottens läns landsting, psykiatriska kliniken vid Norrlands Universitetssjukhus, Umeå

Inom psykiatrin är religiös bakgrund hos patienter inte ovanlig. Västerbotten har beteclmats som ett "religiöst län". Psykiatriska kliniken vid Norrlands Universitetssjukhus har inrättat ett antal specialteam för specifika målgrupper. ASTA är ett öppenvårdsteam som arbetar med patienter som utsatts för sexuell traumatisering. Konkret arbetar ASTA-teamet med personer med psykiska problem till följd sexuella övergrepp i barndom av och/eller vuxenålder. Teamet är del av specialsektionen inom psyen kiatriska kliniken. Verksamheten startade år 1996 och ambitionen är att ASTA-teamet skall utveckla ett nära samarbete med alla enheter inom psykiatrin. Målgrupp är företrädesvis kvinnor i ålder 18 år och äldre, tillhörande Umeå sjukvårdsområde. Personalgruppen består arbetsterapeut, kurator, psykolog, sjukav gymnast, sjuksköterska, överläkare. Inom psykiatrin vid Norrlands Universitetssjukhus har inrättats en intern s.k. debriefinggrupp, avsedd för personal inom vården råkat som ut för traumatiska händelser, dvs. självmord, allvarliga självmordsför-

Krisstöd för lämnat nyandliga rörelser 195

personer som

sök och övriga allvarliga incidenter på avdelning, behandlingscenter/behandlingshem och i öppenvård. Alla akutmottagningar har dess-

utom beredskap för krisomhändertagande. Debrieñnggruppen arbetar

även med anhöriga. Personalgruppen består koordinator och cirka

av en sju medarbetare, kuratorer, psykologer, skötare.

1996 gjorde debriefinggxuppen 11 insatser, 1997 gjordes sju.

Vid posttraumatiska stressyndrom är debrieñngmetoden användbar, särskilt i akuta skeden. Snabb insats är viktig.

Ett flyktingteam arbetar med flyktingars problem och behov.

TIPS-teamet ingår i "fallskärmsprojektet", inriktat på människor som för första gången insjuknat i psykos. Teamet arbetar med krisperspektiv. Cirka 2 000 vårdande behandlingar har utförts inom TIPS-teamet sedan 1997.

Mobilt team inrättades i april 1998. Ett tidigare jourteam bildade det nya, mobila teamet. Teamet utgör en stödorganisation till akutmottagningen, ett slags "gate-keeper". Målet är att tidigare kunna skriva ut patienter med hjälp av akuta, tidiga insatser.

PKL, Psykiatrisk/psykologisk KrisLedningsgrupp finns också vid Universitetssjukhuset.

Psykiatrin i Skånelänet, Sydvästra delen Malmö

Krisstöd är inbyggt i den reguljära verksamheten. Strävan är att så långt möjligt undvika speciallösningar för olika målgrupper. Psykiatrins uppdrag är trefaldigt:

krisintervention -

behandling

-

rehabilitering -

Vissa specialresurser finns i Sydvästskåne, exempelvis:

enhet för posttraumatisk stress -

nattpatrull, den s.k. "röda bilen" -

Psykiatriska kliniken, Skellefteå lasarett

I Skellefteå psykiatriska verksamhet finns specialiseringar på vissa målgrupper och behov:

196 Krisstöd för lämnat nyandliga rörelser SOU 1998:1 13

personer som

kvinnoprojekt -

suicidpreventionsgrupp -

missbruksprojekt -

Fyra basteam i öppenvård finns inom Vuxenpsykiatrin och en slutenvårdsavdelning, fungerar i slags konsultroll öppenvårdsverk-

som en samheten.

Ett tidigare jourteam utgör i dag klinikens akutmottagning, integrerad i de fyra basteamen.

Öppenvårdsenheten Klockarberget ingår till del i Fallskärmsprojektet nyinsjulcnade i psykos.

Vid denna enhet finns även en krisbehandlingsenhet för ungdomar 16-25 år, oavsett diagnos. Personalgruppen består tio anställda.

av Klockarberget har dygnet-runt-vård.

Det övergripande målet är att undvika långtidssjukdom. Alla involverade måste överens behandlingen. Strategin är lägsta effek-

vara om tiva omhändertagandenivå.

PKL-grupperna

PKL förkortning för Psykologisk/psykiatrisk KatastrofLednings-

är en grupp-

Stora olyckor och katastrofer ställer speciella krav på hälso- och sjukvården inte bara beträffande medicinska insatser utan också vad gäller den psykologiska och sociala hjälpen. Stockholms läns landsting har genomfört utbildning för nyckelpersoner från samtliga akutsjuk-

en hus i syfte att höja både medvetenhets- och kunskapsnivån. Den riktade sig till de personalgrupper i händelse katastrof har att leda

som av en och organisera de psykologiska och sociala insatserna. Utbildningen av ledningsgrupper har visat sig en god investering och har gett

vara spridningseffekt via ledningsgruppemas egna utbildningsinsatser.

PKL-grupperna i landstingen

Grupperna finns inrättade i de flesta landsting och håller beredskap för att träda i funktion vid större olyckor och katastrofer. Inom landsting-

hälso- och sjukvård finns också centrala medicinska katastrofkomens mittéer, i vilka oftast representant från PKL-gruppen ingår.

en

PKL-gruppen ledningsgrupp med medicinsk, social, psyko-

är en logisk och psykiatrisk samt administrativ kompetens som till sitt förfogande har ett antal resurspersoner.

Krisstöd för lämnat nyandliga rörelser 197

personer som

PKL-giuppema förutsätts etablera samverkan med instanser utanför hälso- och sjukvården, exempelvis kommunala organ.

Socialstyrelsen har utfärdat ett allmänt råd PKL-gruppens

om uppgifter Psykiskt och socialt omhändertagande vid stora olyckor och katastrofer, Allmänna råd från Socialstyrelsen 1991:2, reviderad år 1996.

PKL-modellen i Stockholms läns landsting

Organisation

Organisationsmodellen innebär att man på varje akutsjukhus bildar en ledningsgrupp med ansvar för psykologiska och sociala insatser vid större olyckor och katastrofer.

Kompetensen finns utspridd på olika kliniker och organisationer inom sjukhuset och sjukvårdsområdet. För att kunna svara mot de psykologiska hjälpbehoven behövs därför en separat organisation med en egen ledning, vars medlemmar, förutom ledningsvana, måste ha god kunskap i katastrofpsykologi och -psykiatri

I organisationsförslaget preciserades de uppgifter som bör åvila PKL-gruppema före, under och efter en katastrof. Det innebär att förbereda de hjälpinsatser som kan komma i fråga vid en katastrof, att leda och samordna arbetet då en katastrof inträffar och att följa upp gjorda insatser.

Utbildning

En utbildning i katastrofpsykologi erbjöds berörd personal. Förutsätt-

ning var att man ingick i en PKL-grupp på respektive sjukhus. Målet

med utbildningen att låta kursdeltagarna få pröva värdet av och

var meningsfullheten i organisationen.

Utbildningen innehöll följ ande huvudmoment:

normala reaktioner i sorg och kris

-

psykiska reaktioner vid extrema livshändelser hos direkt drabbade -

vuxna och barn samt hos sjukvårds- och räddningspersonal psykologiska hjälpinsatser som kan aktualiseras vid en katastrof

-

organisatoriska aspekter på katastrofarbetet -

praktiska övningsmoment, framför allt i form av ledningsspel och -

"debriefing"-träning

198 Krisstödför lämnat nyandliga rörelser SOU 1998: l 13

personer som

Genom utbildningen förankrades arbetssätt och organisation. PKLmodellen i Stockholms läns landsting är således numera genomförd.

Organisationen bygger på befintliga resurser

Landstinget har inte anslagit driftsbudget eller inrättat tjänster för PKL-

på akutsjukhusen. Organisationen har i stället upprättats med grupperna befintlig personal med andra huvuduppgifter i den ordinarie hälso- och sjukvården. Detta är i sig en förutsättning för att beredskapen fungerar då larmet går.

Utöver genomtänkt organisationsplan kräver beredskapen en för-

en ändringsprocess. Det tagit i anspråk har varit satsningen

som resurser på attitydförändring och kunskapsintegrering, bl.a. utbildningen. Som ett slags motor i kunskapsprocessen har varit och är Centrum för Kriskunskap.

Västmanlands läns landsting

älvmordsförebyggande projektet i Västerås

Varje år dör i Sverige cirka 1 700 personer till följd av självmord eller självförvållade skador. Siffran för Västmanlands län med 250 000 invånare är cirka 45 självmord år, cirka 20 i Västerås med

per varav Surahammar och Hallstahammar. I Sverige är självmord den vanligaste dödsorsaken för till 65 år. Självmorden drabbar anhöriga

personer upp och närstående hårt.

Svenska psykiatriska föreningen har utarbetat kliniska riktlinjer för utredning och behandling, där begreppet självmordsnära används för grupper i riskzonen.

Vid hälso- och sjukvården i Västerås har självmordsförebyggande arbete bedrivits av en arbetsgrupp inom psykiatrin, VITAE-gruppen. VITAE-gruppen har arbetat i projektform åren 1993 till 1997. Från 1970-talet och framåt finns erfarenheter av självmordsförebyggande arbete vid hälso- och sjukvården i Västerås. Den självmordsförebyggande VITAE-gruppen är organisatoriskt knuten till Basenhet Psykiatri iVästerås.

En viktig punkt i VITAE-gruppens arbete i Västerås är utveckling av stödet i hemmiljö och anhörigstöd.

Registrering av genomförda självmordsförsök och självmord utgör

bas för fortsatt arbete, dvs. datainsamling och kunskapsutveckling. en

Krisstöd för lämnat nyandliga rörelser 199

personer som

Även samarbetet med polismyndigheten i Västmanlands län, beträffande självmord, har utvecklats till länsövergripande rutin i projekt-

en arbetet.

Efterlevande till en person avlidit självmord kontaktas

som genom och erbjuds stöd.

Rikskvinnocentrum i Uppsala

År 1997 anmäldes än l 600 våldtäkter och 15 000 fall

mer nästan av misshandel mot kvinnor där offret och gärningsmannen bekanta

var med varandra. Ett relativt stort mörkertal finns, dvs. ett antal kvinnor anmäler inte förövama och söker inte hjälp. Antalet patienter Rikskvinnocentrum ökar årligen, över l 000 besök noterades år 1997.

Generellt ökar antalet anmälda fall. En faktor är ökad anmälningsbenägenhet, men det kan finnas andra bakomliggande orsaker. Forskning pågår om sambanden.

Verksamheten vid Rikskvinnocentrum består tre delar; akut

av omhändertagande, rehabilitering, rådgivning och stöd, utbildning av personal samt forskning. De flesta patienterna kommer från Uppsala och kringliggande län rådgivningen betjänar hela riket.

men

Bemanningen är nio anställda hel- och deltid plus särskild nattjour och viss tillkommande expertis. Av de nio anställda är två läkare, tre kuratorer, en informatör, två utbildare och en vårdadministratör.

En särskild kvinnlig jourläkarlinje har upprättats bakjour för

som den akuta verksamheten. Kvinnliga gynekologer vid Akademiska sjukhuset har fått utbildning genom Rikskvinnocentrums försorg och bemannar jourlinjen en vecka i taget. Fyra vårdplatser på kvinnokliniken finns till Rikskvinnocentrums förfogande för akuta inläggningar ut-

av satta kvinnor. Där finns alltid särskilt utbildad personal tar hand

som om patienterna.

Inrättandet av ett Rikskvinnocentrum har erbjudit den berörda rnålgruppen en viktig resurs. Det reella behovet vård och stöd har visat

av sig efter det tillkom.

att resursen

Fallskärmsprojektet

Fallskärrnsprojektet är ett flerårigt projekt inom psykiatrin med inriktning på avgränsad målgrupp, med särskilt uppbyggda enhe-

en ter/mottagningar och team samt med spridning i riket. Det leds

av professor Johan Cullberg, psykolog Sonja Levander och docent Claes- Göran Stefansson. 19 psykiatriska sektorer deltar, vilka omfattar cirka

200 Krisstöd för lämnat nyandliga rörelser SOU 1998: l 13 personer som

20 procent landets befolkning. Omkring 250 förstagångsvårdade av psykotiska patienter ingår i projektet. Projektet finansieras Socialstyrelsen och respektive landsgenom ting. Det pågår från den 1 januari 1996 t.o.m. den 31 december år 2002. Syftet är såväl vårdutveckling forskning med inriktning på psysom kotiska patienter. Varje fallskärrnsenhet ingår i den psykiatriska sektor där enheten är belägen. Den slutenvårdsenhet ibland måste anlitas finns inom den som psykiatriska kliniken. Personalgruppen består i regel sjuksköterskor, mentalskötare, av psykolog, kurator och läkare. I informationsmaterial från respektive mottagning har mål, metoder och tecken på psykos beskrivits. Detta material vänder sig till patienter, anhöriga och andra som kommer i kontakt med verksamheten. Enheterna är spridda i riket från Skellefteå i till Malmö i söder. norr Åtta mottagningar är belägna i Stockholms läns psykiatriska sektorer. Övriga elva mottagningar fördelar sig i landet med en mottagning på respektive ort enligt följande: Skellefteå, Umeå, Sundsvall, Östersund, Västerås, Eskilstuna, Motala, Göteborg, Mark, Västervik och Malmö. Centralt administreras Fallskännsprojektet från Enheten för psykosocial forskning och utveckling CPFU inom samhällsmedicin i Stockholm, dit också forskningsdelen är förlagd. Sex behandlingsprinciper tillämpas för klinikerna inom projektet och beskriver vårdinnehållet i stort:

Kris- och psykoterapeutisk inriktning - Patienten och familjen bemöts med inställningen att det finns ett sammanhang mellan livssituationen och psykosreaktionen och patientens uppfattning situationen beaktas. Den personliga egen om sårbarhetens roll, biologiskt och psykologiskt, betonas.

Familjeinriktning

- Familjen medverkar så mycket möjligt och erbjuds stöd. I prinsom cip skall kontakt ha etablerats med familj en inom 24 timmar.

Kontinuitet och tillgänglighet

- Kontinuitet erbjuds under fem år, organisatoriskt och personellt. Detta innebär att kunskapen patienten skall finnas i teamet. om Lägsta effektiva neuroleptikados - Vid ångest och används i första hand bensodiazepiner. Neurooro leptika vid besvärande eller långvariga psykotiska symtom i opges timalt lägsta dos, helst först efter en till två veckors kontakt.

Anpassad dygnet-runt-vård

-

SOU 1998:1 13 Krisstöd för lämnat nyandliga rörelser 201

personer som

En liten enhet som är stimusluslåg, gärna belägen utanför sjukhus-

området, med en hemlik miljö och personlig atmosfär. Sedvanlig

slutenvård blir aktuell endast i undantagsfall och kortvarigt.

Fallskämisprojektets lokala enheter arbetar efter dessa principer men med viss lokal profilering.

Den personliga sårbarhetens roll har även diskuterats i relation till avhoppare från nyreligiös rörelse.

Brottsofferjourerna

Brottsofferjourernas riksförbund, BOJ

I riket finns 105 brottsofferjourer 1998. De är organiserade i Brottsofferjourernas riksförbund. Lokalt och regionalt arbetar brottsofferjourföreningar. En förening kan täcka ett område som exempelvis Nacka, Tyresö och Värmdö kommuner. För den enskilde, liksom för en familj eller ett företag finns stödjande medlemskap med årsavgift på cirka

en 100 kronor.

Att bli offer för brott är för många människor en både skrämmande och kränkande upplevelse. Känslan av otrygghet är ofta mycket stark och kan leda till en personlig kris. Det kan gälla inbrott i bostaden likaväl som väskryckning, rån, hot eller misshandel.

BOJ framhåller att det sociala skyddsnätet och hjälpsamma människor betyder mycket för brottsoffer. Det är viktigt att brottsoffret får en medmänniska att tala med, någon som har förståelse för den drabbades situation och som kan Visa medmänsklig omtanke och hjälpa till med det praktiska.

Kvinno- och mansjourer

155 Kvinnojourer med egna riksorganisationer erbjuder stöd, skyddat boende och juridisk rådgivning. Samarbete finns med Rikskvinnocentrum.

202 Krisstöd för personer lämnat nyandliga rörelser SOU 1998:1 13

som

En mansjour i Stockholm erbjuder dels män blivit brottsoffer

som hjälp, dels hjälp till män, som har misshandlat kvinnor, att bearbeta sina beteenden.

Försäkringsbranschen

Bakgrund och uppbyggnad krisstöd

av

Av de större försäkringsbolagen är det Skandia och Trygg Hansa

som utvecklat olika former av krisstöd försäkringstagare.

I samarbete med Skandia öppnades 1986 landets första Kriscentrum för brottsoffer på Sophiahemmet i Stockholm. Samtidigt hade brottsfferourema växt fram i landet och ett riksförbund inrättats.

Organisation

Under 1990-talet byggdes organisation inom Skandia för att på

en upp försäkringsbasis hantera en stödverksamhet brottsoffer och i övrigt personer i yrkeslivet som genomgått traumatiska situationer och hamnat i kris.

Ett nätverk med 160 psykologer spridda i riket, från Malmö i söder till Arjeplog i norr, har med Skandia som huvudman byggts fram

upp till i dag. Arbetsgivama tecknar försäkring hos bolaget inom

en ramen för den s.k. Skandia Lifeline, garanterar korttidsterapi till

som anställda som råkar i akut psykisk kris, med tio konsultationer hos

psykolog vid traumatiska händelser och personliga kriser. Under år

senare har dessutom ett tilläggsmoment införts, nämligen rätt till 30 minuters juridisk konsultation. I stället för att betala skadeersättning leve-

ut en reras en tjänst till den försäkrade. Verksamheten leds och samordnas från Kriscentrum på Sophiahemmet.

Försäkringen gäller under den försäkrades arbetstid då föl-

någon av jande händelser inträffat:

rån, hot eller överfall -

brand/explosion/inbrott -

olycksfall -

dödsfall till följd av ovanstående händelser -

Den drabbade individen eller arbetsgivaren kan ta den första kontakten med bolaget. I praktiken är det oftast arbetsgivaren tar den kon-

som takten. Huvudinriktningen är snabba insatser baserade på medmänsklighet och terapeutisk kompetens.

Krisstöd för personer som lämnat nyandliga rörelser 203

Arbetsgivarens ansvar för anställda i utsatta yrken är reglerat i Arbetarskyddsstyrelsens författning AFS 1993:2, "Våld och hot i arbetsmiljön". Den beskrivna försäkringen ger arbetsgivaren möjlighet att leva upp till direktiven.

Utbildning, fortbildning

Nätverket specialkompetenta psykologer erhåller en utbildningsdag av år, dels för att hålla kunskaper vid liv, dels för att delges ny kunper skap och dels för att mötet mellan personerna i nätverket har ett både socialt och professionellt värde. Därutöver anordnas seminarier inom brottsofferrörelsen, de professionellt verksamma kan delta som

4.6.4 Analys krisstödsmodellema av

Likheter-olikheter i problembild

Vårdinnehåll

En del likheter i problembild kan konstateras mellan de undersökta krisstödsmodellemas målgrupper och avhoppare i kris från gruppen religiösa rörelser. Som framgått av intervju- och enkätundersöknya ingama finns återkommande diagnoser och krisbilder bland avhoppare fått diagnos och behandling, exempelvis störd verklighetsuppfattsom ning, identitetsproblem, posttraumatisk stressreaktion, psykosliknande tillstånd, skuld- och skampålagring. Psykotiska patienter i Fallskännsprojektet uppvisar vissa likheter i problembild. Enligt de behandlande psykiatrema handlar det om en av att gräns, "verkligheten". Ibland sker det av yttre upplevt passera en tvång, i andra fall logisk skyddsreaktion inför outhärdlig elsom en en ler starkt hotande situation. Krisstödet består bl.a. att stödja en återav gång till verklighet, vardagsliv och familj och att mobilisera personens egna och familjens resurser i denna process. Språket hos psykospatienter är ofta annorlunda, symbolbemängt eller förvrängt, har noterats för avhoppare från religiös rörelse. I samma det fallet finns i behandlingssituationer behov av "tolk", t.ex. senare med teologisk kompetens. De personer som varit utsatta för hot, våld och traumatiska händelerbjuds att i "debrieñng" sätta ord på händelsen och vända tillbaka ser till sina känslor för att sedan i rehabiliterande fas framåt och in i en en nonnaliserad tillvaro. Vårdinnehållet är i flertalet fall samtalsterapi

204 Krisstöd för personer som lämnat nyandliga rörelser SOU 1998: l 13

med visst tillkommande ytterligare stöd, t.ex. socialt, existentiellt och juridiskt.

Sexualiserat våld mot kvinnor och våldsbrott mot yrkesverksamma män eller kvinnor innehåller även fysiska sår, utöver den psykiska och andliga kränkningen, samt en tung juridisk del. Stödet till kvinnor på Rikskvinnocentrum sträcker sig fram under och efter en rättegång.

I dessa krisstödsmodeller finns inget helt bemötande- eller vårdmönster att överföra till gruppen avhoppare i psykisk kris men element i processerna är tillämpbara. Det bör gälla verklighetsuppfattning, identitet, existentiella frågor och sociala frågor, juridik och terapeutiska strategier.

Varaktigheten och kontinuiteten krisstödet för den drabbade in-

av dividen faktor i modellerna. Det har iakttagits

är en annan gemensam att rehabilitering avhoppare i kris också fordrar varaktighet och

av kontinuitet. De refererade modellemas konkreta tillämpning av varaktigt och kontinuerligt stöd är därför intressanta i perspektiv av ett förbättrat krisstöd för avhoppare.

Familjeinriktning är tillämpning återfinns i vårdinnehållet i

en som flera modellerna, t.ex. psykosbehandling, suicidprevention, jourtea-

av

arbete i den psykiatriska öppenvården. Socialtjänsten har sedan mens länge tillämpat familj einriktning i sina verksamheter.

Vårdinnehåll och tillämpningar kan i delar vara överförbara men det handlar, som framgår, inte om att lägga ett kalkerblad över modellerna. Olikheterna är också del i underlaget till förstärkt krisstöd för av-

en opare.

Den största olikheten är, som konstaterats, volymen i fråga om mål-

och den därav följande dimensioneringen av vård- och stödappagrupp raten. En annan olikhet är tydligheten i diagnos eller problembestämning för de refererade modellemas målgrupper. Misshandel, våld eller suicidförsök är tydligare i sin karaktär och i de diagnoser som ställs; orsak och verkan blir klarare identiñerbar traumatisk händelse än i fall med avhoppare från nya religiösa rörelser, där kanske inträdet varit frivilligt men konsekvenserna oförutsägbara och processen utdragen. Diagnospanoramat är också brett i de fall som rapporterats, orsak-verkan-bilden otydligare. Problembilden är mer komplex och ställer särskilda krav på tvärvetenskaplig kompetens i behandlingssituation och rehabiliteringsprocess.

Organisation, strategier

De studerade lcrisstödsmodellema har alla en större målgrupp än andelen avhoppare i kris i befolkningen. Över l 000 hotade eller misshand-

Krisstöd för lämnat nyandliga rörelser 205 personer som

lade kvinnor sökte hjälp vid Rikskvinnocentrum år 1997, psykospatienterna i Fallskännsprojektet är cirka 250 stycken, brottsoffren är flera tusen några hundra behövde professionell hjälp, för att nämna varav några exempel. De Psykiatriska/psykologiska KrisLedningsgruppema PKL för katastrofer är beredskapsorganisation, träder i funken som tion då större olyckor/katastrofer inträffat. Krisstödsmodellerna karaktäriseras central funktion; ledning, av en samordning, forskning, utbildning och information och ett nätverk i landet. Det kan bestå psykiatrer, psykologer och kuratorer, som träav der in vid behov. Även de landstingsbaserade krisstöden har nätverk och samverkan inom länet. Samverkan har i flera fall upprättats med socialtjänst, polis och kyrkor/samfund oftast Svenska kyrkan. Rikskvinnocentrum i Uppsala och Skandias lcrismottagning på Sophiahemmet i Stockholm är de centrala enheter som inrättat en behandlingsverksamhet, övriga har stöd och behandling vid sina lokala enheter. Skandia har ett nätverk med 160 psykologer spridda i riket, vilka träder i funktion då utsatts för våld, hot och trauma en person som i yrkeslivet behöver hjälp, under förutsättning att dennes arbetsgivare har tecknat särskild försäkring. TryggHansa har en liknande modell. en Nätverksstrategin finns således bakom de organisatoriska modellerna. Kontaktpersonerna i nätverken är i regel psykiatrer, psykologer eller kuratorer med andra huvudarbetsuppgifter än det specifika krisstödet. PKL-grupperna i landstingen synliggör särskilt tydligt organisationens/nätverkets beredskapskaraktär. Ett annat gemensamt drag är den konsekventa satsningen på utbildning och fortbildning nätverkens yrkesgrupper, dels för att utveckla av kunskap och behandlingsmetoder, dels för att tillföra kunskap. Krisny stöds- och traumaforskningen har utvecklats starkt under senare årtionden och området är i dynamisk utveckling. Centrum i organisationen är oftast mindre enhet med ett fåtal en tjänster, stöd och vård ligger i periferin. Frivilligorganisationer finns samarbetspartners exempelvis i som fråga brottsoffer, nämligen Brottsofferjourernas riksförbund, BOJ, om med 105 brottsofferjourer över riket. Beträffande hot och sexualiserat våld mot kvinnor finns 155 kvinnojourer i landet med två riksorganisationer. Frivilligorganisationema, FRI, ROS och SESAM är motsvarigheter, ehuru mindre i volym, för avhoppare från religiös eller gruppen kommersiell rörelse. Frivilligorganisationer kan på basis av kunskapsuppbyggnad och medlemmars/klienters gemensamma erfarenheter vara till stort stöd samt fungera som sluss till mer professionell vård.

206 Krisstöd för lämnat nyandliga rörelser

personer som

4.6.5 Organisation för förbättrat krisstöd

Ett förbättrat krisstöd för avhoppare i psykisk kris skall adekvat be-

ge handling inom psykiatrin och socialt stöd i samarbete med socialtjänst. Kompetens för dialog i existentiella frågor skall kunna anlitas.

Denna delundersökning finner att den föreslagna organisationen, KULT se kap. 4.2.4 skulle kunna svara mot de behov som finns genom att i sin verksamhet erbjuda ett slags indirekt krisstöd. I kunskapscentrums uppgifter ingår som en väsentlig del att utbildning till

ge berörd personal och andra intressegiupper. Successivt kommer därmed en kompetens att byggas upp i landet för stöd och eventuell vård för avhoppare som önskar få professionell hjälp. Stödet kan i princip integreras inom befintliga krisstödsresurser inom psykiatri och socialtjånst.

Praktiskt taget varje intervjuperson i undersökningen om krisstödsmodeller efterlyser ett "kunskapscentrum" i diskussioner bättre stöd

om för avhoppare. Även i tidigare enkät- och intervjuundersökning inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst var önskemålet om kunskapscentrum högfrekvent.

Samma önskemål har framställts i undersökningen inom kyrkor och organisationer. Intervjupersonema har pekat på kunskapscentrum med varierande innehåll och förstärkt utbildning på området.

4.7 Hearingar och konferenser

Som ett viktigt led i utredningens kunskapsinhämtande arrangerades endagskonferenser, s.k. hearingar, med ett antal representanter med olika huvudintressen. Dessa hearingar leddes av utredningens ordförande. Kommittéledamöter och kanslipersonal närvarade också vid utfrågningama, liksom några av de konsulter som anlitats av utredningen.

Den första hearingen fokuserade på organisationer och

personer som anlagt ett kritiskt perspektiv på fenomenet.

Frivilligorganisationema FRI Föreningen Rädda Individen med Harriet Svenhard, Agneta Anderberg och Waldemar Kristiansen som representanter. Marianne Lindbladh och Lars Åhlund representerade föreningen ROS Stödorganisationen Rådgivning Sekter. Anhörig-

om föreningen SESAM:s synpunkter framfördes Anne Edelstam och

av Elisabeth Sahlén. Vidare inbjöds BRIS Barnens Rätt I Samhället,

representerat av Bodil Långberg, Szt Lukasstiftelsen, ett psykoterapiinstitut på kristen grund representerat Torbjörn Borggârd. Från

av Svenska Psykoanalytiska föreningen kom Gunnel Jacobsson, och från

Krisstöd för lämnat nyandliga rörelser 207 personer som

Svenska Föreningen för Holistisk Psykoterapi och Psykoanalys kom Eva Ömer och Anna Kranz. Sveriges Psykologförbund representerades Örjan Salling. Några privatpersoner, som i olika sammanhang agerat av kritiskt i frågor nyreligiösa rörelse, inbj öds också till denna hearing; om Leif Eriksson, jurist med bred erfarenhet av juridisk hjälp till avhoppare och barn, Karl Erik Nylund, präst i Svenska kyrkan, Gudrun och Per Swartling, med anhörigerfarenheter och en undersökning om avhoppare bakom sig. Båda har lång erfarenhet stödarbete tillsammans av med avhoppare. Per Swartling är läkare och anställd vid Socialstyrel-

sen. Varje organisation/person fick tillfälle att presentera sig och att föra fram sina viktigaste synpunkter. Vidare ställdes frågan om de närvarandes på omfattningen religiösa rörelser och vilka evensyn av nya tuella problem är förknippade med dem. De närvarande ombads som också att sin på vilka insatser kan behövas för människor ge syn som lämnar religiösa rörelser. Frågor barns situation i olika som nya om rörelser ställdes också. Vid andra hearing inbjöds representanter för forskare inom en områdena religionssociologi, religionshistoria, teologi, och religionspsykologi. Ett nätverk forskare inom området religiösa rörelser av nya FINYAR Föreningen Forskning och Information om Nya religiösa - Rörelser bildades under 1997. Föreningens ordförande Jonas Alwall tillsammans med forskarkollegoma Peter Åkerdeltog vid hearingen, bäck och Christina Barklund från Stockholms och Uppsala Universitet, Liselotte Frisk, vid Umeå universitet, skrivit avhandling om som en New Age. Vidare närvarade forskarna Ann-Sofi Rosén samt Knut From från teologiska institutionen vid Lunds universitet och Saga Lena Höglin, studerat några religiösa rörelser, bl.a. ur ett maktpersom nya spektiv. Valerie de Marinis, som forskar och har arbetat psykoterapeutiskt med före detta medlemmar, och Britt-Mari Näsström som har anlagt ett historiskt perspektiv i sin forskning. Margareta Skog vid kyrkans forskningssekretariat kartlägger bl.a. omfattningen av nya religiösa rörelser. Utredningen publicerar delar av hennes genomgång av olika religiösa rörelser. Thor-Leif Pettersson är professor i religionssociologi vid Uppsala universitet och tillika ledamot i utredningens kommitté. Vidare deltog Owe Wickström vid teologiska institutionen vid Uppsala universitet, även han medverkat i utredningen. som De närvarande ombads att förmedla kunskap de själva ansåg som Viktigt för utredningen att ta del Utöver detta ställdes frågor om som av. utbredning och omfattning religiösa rörelser och de eventuella av nya problem kan förknippade med detta. Frågor ställdes också om som vara samhällets förhållningssätt och vilka insatser för utträdare, som kan om

208 Krisstöd för lämnat nyandliga rörelser

personer som

vara aktuella. De närvarande fick också frågor barns situation i

om olika nya religiösa rörelser.

Till den tredje hearingen inbjöds representanter för några olika religiösa rörelser. För att få ett så brett perspektiv möjligt inbjöds

som inte bara rörelser brukar klassificeras utan också etable-

som som nya, rade samfund som en gång också varit

nya.

Vid denna hearing närvarade Hans Karlsson från Enighetskyrkan den s.k. Moonrörelsen, Swami Prem Muktesh från Osho Madhur, Olle Hjerpe från Bibel och Traktatsällskapet Vakttomet Jehovas Vittnen. Från Filadelfiaförsamlingen i Stockholm kom Olof Djurfeldt. Svenska Missionsförbundet representerades Fred Nilsson och Fräls-

av ningsannén av Leif Alm. Vidare närvarade Tore Carlsen från ISKCON Hare Krishna, Robert Ek från Livets Ord och Mikael Eliasson från Maranataförsamlingen. Scientologikyrkan representerades Gullevi

av Almgren och Jesu Kristi kyrka Sista Dagars Heliga de s.k. Mormo-

av nema av Bo Wennerlund.

Vid denna hearing ombads de närvarande presentera huvuddragen i den egna trosuppfattningen. Frågor de närvarandes inställning till

om den allmänna debatt förs religiösa rörelser ställdes och

som om nya utredningen ville ha synpunkter på hur man kan minska den polarisering präglar området. Även frågor barnens situation i rörel-

som om serna ställdes.

Ordföranden betonade att utredningen står helt främmande inför tanken att ifrågasätta och värdera någons trosuppfattning.

Vid samtliga hearingar presenterades utredningen och det faktum att den är den första i sitt slag, vilket innebär att utredningen arbetar med ambitionen att samla synpunkter utan förutfattade meningar eller med länkar till särskilda intressen. Vidare betonades vid hearingama att eftersom det saknas en samlad kunskap inom området är utredningen

angelägen om att höra många olika aktörer och intresseinriktningar inom området.

Till utredningen förmedlades från samtliga hearingar:

Kunskapen nyandliga rörelser är för liten.

- om

Det sker en hopblandning av vad är religionsutövningens ef- - som

fekter, både på individ- och samhällsnivå, och vad orsakats

som av

annat såsom personliga problem, familjekonflikter, isolering från

omvärlden m.m. Det finns inga generella sanningar rörelserna, eftersom de varie-

- om

rar mycket sinsemellan och att de dessutom förändras över tid.

SOU 1998:1 13 Krisstöd för lämnat nyandliga rörelser 209 personer som

I det följande kommer några sammanfattande rubriker att spegla vad som i övrigt framkom vid hearingama.

4.7.1 Framväxten rörelser

av nya religiösa

De etablerade religiösa rörelserna och kyrkorna har förlorat många aktiva medlemmar under de senaste tio åren. Samtidigt ökar de fundamentalistiska röelserna. Detta kan ett tecken i tiden; sekulariseses som ringen har givit plats för New Agerörelsen och andra alternativa livsåskådningar därför att samhället befinner sig i förändringskris där de en nyandliga rörelserna erbjuder en meningsfull tillhörighet. Parallellt med de religiösa rörelserna har olika tekniker för nya kroppslig och själslig hälsa introducerats inom för det som kallas ramen New Age. Människor söker vägar att etablera sig och att kanalisera nya sina andliga behov på. Handlar det om samhällets problem eller om religionemas Det är frågan kan ställas i tid där rörelserna kan som en ett motkulturellt uttryck mot modemismen. Några betraktar ses som denna motkultur ett på den extrema rationalitet som råder i som svar samhället. Någon plats för andlighet har inte skapats i den ständiga tillväxtens världsbild. En de medverkande på hearingen med forskare av ställde frågan: Vad är livskvalitet En Volvo eller kurs hos Scienny en tologema Svaret på den frågan tar sin utgångspunkt i just ett motkulturellt tryck. I analogi med detta ställdes också frågan varför många hellre söker sig till healer än till läkare. Sannolikt därför att heaen en lem den sökande känsla att tagen på allvar och att healem ger en vara ägnar tid den sökande än vad en läkare kan göra. mer För genomgripande skildring rörelserna, dess framväxt en mer av och samhället hänvisas till kap.

4.7.2 Politik och religionsfrihet

Alla etablerade samfund har gång varit "nya" och genomgått nu en perioder att ha väckt upprörda känslor hos utanförstående omgivav en ning. Många har beskrivits farliga och samhällsomstörtande, men som har åren förändrats internt t.ex. mot mindre extrema ritualer och genom ökad öppenhet mot omgivningen, liksom omgivningen med tiden en har accepterat dem. Exempel på detta är t.ex. Pingstkyrkan, Missionsförbundet och Frälsningsarmén. Hur rörelserna uppfattas har alltså mycket att göra med i vilket skede de bedöms; alla nya rörelser blir med tiden gamla.

210 Krisstöd för lämnat nyandliga rörelser

personer som SOU 1998: l 13

Från frivilligorganisationemas sida framhölls inte kritiserar

att man själva trosuppfattningen och innehållet i den, utan de handlingar

som religionen ibland leder fram till. Det är med andra ord konsekvenserna av tron, inte tron i sig själv står i centrum för kritiken.

som De företeelser bl.a. påpekar är att vissa är odemokratiska, att de

man följer egna regler och åsidosätter svensk lag och att rättslösheten i kombination med stark påverkan på tankevärlden skapar problem för enskilda medlemmar och ibland också för deras anhöriga.

Från forskarhearingen betonades rätten att tillhöra vilket trossystem man vill och att vissa livsåskådningar förutsatte, och till sitt innersta

var väsen byggt på, lydnad gud, ledare eller ett regelsystem. Det är

av en en därför inte meningsfullt att resa frågor demokratiska aspekter på

om en religiös rörelse.

4.7.3 Juridiska aspekter

Utredningens ställningstaganden och en sammanfattning av de juridiska delarna av problematiken återfinns i ett särskilt avsnitt kap.7.

se

Enligt jurister som medverkat vid utredningens hearingar är den

nuvarande lagstiftningen tillräcklig för att reglera aspekter på förhållandet mellan lagen och religionen.

Problem uppstår när oklarhet råder det är trosuppfattningen i sig

om eller dess möjliga negativa konsekvenser som det riktas kritik emot. Tillämpningen av lagstiftningen är inte alltid enkel i dessa

sammanhang. Frågor som berördes gällde t.ex. att vissa rörelser sina

ser egna regler överordnade svensk lag. Ett exempel på detta är att Maranata anser att förbudet mot barnaga strider mot deras trosuppfattning

som innefattar "kärleksfull aga". På så sätt reducerar staten mänskliga frioch rättigheter genom lagstiftning, enligt Maranata.

Omvärldens oförmåga eller flathet att ingripa mot olika företeelser beror ibland på att det finns "religiös ursäkt". Skattelagstiftning,

en arbetslivslagstiftning och barnens rättsskydd åsidosätts samhällets

av företrädare, eftersom det finns respekt för de religiösa gränserna och

en en rädsla att överträda dem.

4.7.4 Vem med

går

Vid utredningens hearingar har olika uppfattningar framkommit

som svar på frågan om medlemskap i nyandliga rörelser attraherar vissa

personlighetstyper eller

Krisstöd för lämnat nyandliga rörelser 211 personer som

Svaren varierar med varifrån har sin utsiktspunkt: Behandlare man ofta psykologiska bakgrundsfaktorer, frivilligorganisationema ser ser att människor söker social gemenskap, tillhörighet och överensstämmelse i avgörande faktorer. Först i efterhand kan man se de tro som negativa konsekvenserna, eftersom har varit satt under så stark man påverkan. Forskarna att rörligheten inom och mellan rörelserna menar är stor och att och söker på sina andliga behov. var en svar egna

4.7.5 Barns situation

Utredningens ställningstaganden vad gäller barn i nyandliga rörelser

framgår av kap.5. En majoritet bland deltagarna på utredningens hearings menar att kunskapen är mycket liten barns situation i religiösa rörelser. om nya Från forskarhåll efterlyses både kunskap och aktivitet när det gäller barnen. Det finns rörelser där barnens situation är bekymmersam, enligt

forskare. Den bästa förebyggande åtgärden mot att barn far illa i grupperna är skapa kanaler mellan rörelserna och samhället, menade forskarna. att Uppgiften blir till att det inte finns några helt slutna miljöer och att se att skapa motbilder barnet får en möjlighet att se som Rörelserna att situationen varierar starkt, att grunden är menar men alla föräldrar har både rätt och skyldighet att påverka sina barn i att värderingsfrågor. I de fall detta medför problem, beror det oftare på konflikter i den familjen, än förhållanden i rörelsen. egna De flesta att barnet själv har rätt att välja sin religiösa tillhömenar righet. Några uttryckte för att samhället lägger sig i enskildas upporo fostran och fråntar föräldrarna rätten att fostra sina egna bam. Frivilligorganisationema tog frågan att några rörelser sänder upp om sina barn till andra länder för skolutbildning och att barnen är i dålig kondition när de återvänder till Sverige. Från bamorganisationema ser det ett problem att barnen har liten möjlighet att hålla konman som takten med utanför den och därmed har de personer egna gruppen, också svårt att få hjälp när de behöver det.

4.7.6 Skolans roll

Skolan i förhållande till de religiösa rörelserna tas upp i kap. nya Från forskarhåll vamades för på att fristående skolor, med synen religiösa rörelser huvudman, skulle segregerande. Samma nya som vara

212 Krisstöd för personer som lämnat nyandliga rörelser SOU 1998: l 13

åsikt finns inte om judiska eller muslimska skolor. Det avgörande är inte religionen, utan hur i stort förhåller sig till samhället.

gruppen

Från rörelserna förekommer olika inställningar till fristående skolor. Vissa anser att det är viktigt att barnen finns i den vanliga skolan, eftersom den egna tron skall företrädas i världen utanför eller för att det

anses bra att man därigenom minskar avståndet till samhället utanför den egna trosuppfattningen. Andra menar att de rörelsedrivna skolorna ofta både ger bättre kunskaper, vilket visats i test, och arbetsro sak-

en som nas i de stora kommunala skolorna. Dessutom det avgö-

ser man som rande att få förmedla kunskap på ett sätt som står i överensstämmelse med den egna trosuppfattningen.

Frivilligorganisationema ser det som en risk att barnen isoleras från det omgivande samhället, och att rörelsedrivna skolor är ovilliga att släppa in utanförstående organisationer som BRIS. Man efterlyste vaksamhet från kommunernas sida när det gäller de fristående skolorna, liksom ökad tillsynsaktivitet från Skolverket. Ett särskilt problem som lyftes fram var att medlemmar i religiösa rörelser kan arbeta ideellt

nya inom skolhälsovården. Det finns rörelser har på sjukvård

en syn som avviker från den traditionella, vilket kan innebära att barnen saknar tillgång till den hälsovård som andra barn får. Om skolsköterskan är knuten till rörelsen, kan barnet inte fritt och under tystnadsplikt ta upp eventuella problem, på samma villkor som barn i offentliga skolor kan.

Krisbearbetning

Uppgifterna varierar antalet behöver hjälp. Det finns

om personer som forskare hävdar att det kan röra sig fem till tio år

som om personer per och behandlare eller personer från frivilligrörelsen att det

som menar rör sig om flera hundra årligen.

Behandlama menade att vården inte förmår att känna igen symtomen på post-traumatiska kriser i samband med utträde och därför inte kan ge adekvat hjälp till dem söker. Från frivilligorganisationema

som menade man att många avhåller sig från att söka hjälp grund att

av samhället, utifrån rörelseperspektivet, beskrivits i fientliga tenner, något som det kan ta lång tid att komma över. Den älpsökande forrnulerar inte alltid sina problem ett resultat utträdet, utan ångest,

som av som sömnproblem eller annat. De igenkänns därför inte relaterade till

som religionsfrågor, och vården saknar kompetens för att tränga bakom och förstå de verkliga svårigheterna.

Frivilligrörelserna framförde bl.a. följande önskemål: En särskild mottagning med kompetens inom området ett posttraumatiskt kris-

centrum utbildningsinsatser för behandlare, juridisk rådgivning när

-

Krisstöa för lämnat nyandliga rörelser 213 personer som

det gäller ersättning för erlagda avgifter eller i skadeståndsmål samt en mottagning med tvångsmöjligheter för att förhindra självmord. Från Scientologikyrkan har i annat sammanhang framförts ett förslag "medling" där den eller de lämnat en rörelse tillsammans om som med religiöst och andligt kunnig träffar någon företrädare för en person den rörelse lämnat. Avsikten skulle att tillsammans reda ut man vara hänt, avlasta skuld och göra det möjligt för avhopparen att vad som fatta beslut sin framtid utanför eller innanför gruppen. Bakgrunden om scientologerna att den berörda aldrig tillfrågas är att menar gruppen eller i anspråk, vilket försvårar konflikten för den lämnar, eftas som tersom det kan finnas ouppklarade frågor man behöver hjälp av som rörelsen att reda ut. Från forskarhearingen framfördes att oavsett hur krisstödet organiså kan inte samhället fortsätta att om religionen saknar seras, agera som betydelse. Därför måste kunskap utifrån religionsforskamas perspektiv komma uti samhället.

4.7.8 Åtgärder

Som framgår avsnittet KULT kap. 4.2 har samtliga hörda ur om se efterlyst ett nationellt kunskapsinsamlande kring fenomenet. parter Behandlare och läkare, Svenska kyrkans präster, frivilligorganisationer, forskare och rörelserna själva efterlyser kunskap och forskning inom området. Enligt forskare är det i dag svårt att få kunskap som inte är en social konstruktion. Massmedias bild bygger på deras av grupperna behov polarisering, skandalisering och personfixering. Vid av forskarhearingen framkom ett behov att finna en neutral utgångsav punkt för analys, att omformulera den massmediala bilden av fenomenet och att inse att det finns ett generellt behov av kunskap. Denna kunskap kan inte bara springa ett psykologiskt, biologiskt, socialt ur eller teologiskt perspektiv. Kunskapen måste bygga på ett brett kulturellt perspektiv. Ett viktigt inslag i samhällets förhållningssätt, enligt flera deltagare, inte minst forskare, är att inte, det uttrycks "föra in rörelserna i ett som hörn". Ju längre avstånd mellan samhället och grupperna, desto sannolikare är det att ett destruktivt mönster utvecklas. Medlemmar kan känna sig missförstådda och förföljda massmedia och av samhällets av institutioner. Att bygga broar mellan samhället och rörelserna anses viktigt. Jämförelser görs med behandlingen invandrargrupper och av etniska minoriteter. Ett integrationsperspektiv måste anläggas även på de religiösa minoritetema, hävdar forskare. Slutenhet inom de egna systemen måste undvikas. Vid hearingen med företrädare för rörelserna

214 Krisstöd för lämnat nyandliga rörelser

personer som

betonades också vikten att inte bara etablera kontakt mellan

av samhälle och rörelser, utan också mellan rörelserna.

Om en relativt isolerad grupp kollapsar, är det extra viktigt med samhällskontakt. En sådan kontakt har både själv och samhäl-

gruppen let i övrigt nytta Som även framgår avsnittet internationella

av. av om erfarenheter se kap.3 kan bli farlig eller destruktiv

en grupp om följande faktorer föreligger: Världens ände närmar sig enligt gruppens läror. Gruppen har begränsad eller ingen kontakt med omvärlden man lever i alternativ verklighet. Om ledaren blir

- en allvarligt sjuk eller tror sig vara det, kan en destruktiv dynamik utvecklas.

Forskning om influens, dvs. vad det är lockar och binder

som människor samt forskning kring barn och barns situation är de områden

förefaller vilja prioritera. Även forskningsbaserad kunskap som man om rörelsernas läror och dynamik efterlyses, eftersom det är riskfyllt att grunda uppfattningar om fenomenet på rykten.

4.8 Forskarkonferens anordnad FINYAR

av

Utredningen deltog på en konferens anordnad av FINYAR, om religiösa rörelser i religionsvetenskapliga perspektiv. Konferensen presenterade bl.a. ny forskning på området nya religiösa rörelser samt förde diskussioner om religionens ställning i Sverige i dag.

Under en särskild punkt presenterades Utredningen om särskilt krisstöd. I den efterföljande diskussionen framfördes bl.a. tveksamheter till hela begreppet "krisstöd" i anslutning till utträde ur nyandliga rörelser. Man menade att krisen, dvs. sjukförklaringen av reaktioner i samband med utträdet, till stor del lagts på patienten i kontakt med vården eller frivilligrörelsen. Samtidigt erkändes att det kan finnas behov sär-

av skilda, kvalificerade insatser, att frågan är dåligt undersökt. Från

men religionsforskarhåll har mycket lite intresse ägnats dessa frågor, både vad gäller vuxna utträdare och barnens situation i rörelserna.

En angelägen fråga att studera kan vara socialisationsprocessen under vistelsen i rörelsen och efter utträdet.

Man menade att forskarsamhället behöver och att reli-

mer resurser gionsvetenskaplig kompetens finns att ta i anspråk samhället satsar

om på en central enhet för dialog och forskning.

Utredningen har uppvaktats efter konferensen företrädare för

av forskamätverket FINYAR, framförde synpunkter i linje med vad

som som anförts ovan. Bland annat underströks vikten satsning på

av en en samlad och systematisk forskning inom området. Man ville också ett

se centrum för kunskap och information.

Barn i nyandliga rörelser 215 som växer upp

5 Barn som växer i nyandliga

upp

rörelser

Samhällets skydd innefattar alla barn utan undantag. Det betyder att barn har i lika mån rätt till sin eller sina föräldrars trosövertygelse, som till sin rätt att inte utsättas för någon form av övergrepp i psykologisk

eller fysisk mening. Barn växer i nyandliga rörelser kan ha såväl goda som som upp mindre goda uppväxtbetingelser. Svårigheten för det omgivande samhället bedöma vilket är fallet för det enskilda barnet, kan bland att som annat hänga ihop med att mötet med det annorlunda kan skapa osäkerhet de gängse referensramamas giltighet. om Det föreligger rad svårigheter när det gäller möjligheterna att en skaffa sig realistisk och tolkningsbar bild av uppväxtbetingelsema en för de barn i nyandliga rörelser. som nu växer upp Det visar sig t.ex. svårt att göra ungefärlig skattning av hur ens en många barn det rör sig totalt. Forskningsläget, såväl nationellt som om internationellt, är mycket knapphändigt och liten vägledning i hur ger förhållandena faktiskt är kvalitativt och kvantitativt. I det följande prövas olika tänkbara ingångar för att försöka förstå förhållandena för barn i nyandliga rörelser och den problematik som kan tänkas uppstå för barnet, familj och det omgivande samhället. en Kapitlet börjar med beskrivning vad det är i barnens situation en av som främst oroar omvärlden. Nästa avsnitt redogörelse för hur utvecklingspsykologin och är en lagstiftningen, främst föräldrabalken FB, på barns behov och på ser

barnets bästa. Att de utvecklingspsykologiska aspekterna och lagstift-

ningen är så nära sammankopplade i detta avsnitt hänger med samman att viktig utgångspunkt för den lagstiftning gäller barns förhålen som landen är just den vetenskapligt grundade utvecklingspsykologin. Efter detta följer beskrivning innebörden i 7öräldrauppgiften" en av och vad krävs för "tillräckligt bra förälder". Inte bara av som att vara en detta avsnitt utan hela kapitlet kan sägas ha stark betoning på fören äldra/bam-relationen. Detta eftersom de barnen främst kommer i yngre kontakt med och påverkas de nyandliga rörelserna och deras av

216 Barn som växer upp i nyandliga rörelser SOU 1998: l 13

samlade budskap via just föräldrarna och deras personliga tolkning

av t.ex. rörelsens på barn och barnuppfostran.

syn

Som ett led i ansträngningama att försöka förstå och dra rimliga slutsatser av det omgivande samhällets entydigt negativa uppfattning om barnens situation, följer några avsnitt där ett kulturmötes-perspektiv prövas. Utgångspunkten för dessa resonemang är: de nyandliga rö-

om relserna i vissa avseenden kan typ minoritetskulturer, kan

ses som en av man då känna igen vissa generella drag från möten mellan majoritetskulturer och andra typer minoritetskulturer och inte minst på

av barnuppfostrans område

Därefter följer två centrala avsnitt båda behandlar barns

som uppväxtbetingelser inom de nyandliga rörelserna. Det rör över-

ena mera gripande förhållningssätt till barn och på barnuppfostran, t.ex.

syn auktoritär fostran. Det andra av dessa avsnitt granskar några

mera specifika företeelser som innebär direkt risk för skadliga påfrestningar på barnet och dessutom kommer i konflikt med den lagstiftning gäller

som barn.

I anslutning till detta kommer ett avsnitt med rubriken "Att utreda och bedöma om ett barn inom en nyandlig rörelse far illa: svår

en uppgift för socialtjänsten".

Det sista avsnittet handlar "Att i förskola och skola möta, be-

om möta och stödja barn som växer upp i nyandliga rörelser".

5.1 och

Sammanfattning förslag

Bristen på kunskap om barns uppväxtvillkor inyandliga rörelser är påfallande stor. Trots det pågår debatt är kritisk till att barn växer

en som upp inom slutna grupper där normerna skiljer sig från omgivningen.

Barnen kan därmed försättas i konfliktsituationer som äger stora likheter med de kulturkonflikter som andra minoriteter har i förhållande till majoriteten.

Utredningen har funnit att det finns anledning att ha beredskap för att några grupper uppfattar de egna trosföreställningama viktigare

som att följa än svensk lagstiftning. Det är därmed inte sagt att vi med säkerhet vet att barn t systematiskt utsätts för kroppsaga. Från

ex samhällets sida finns dock anledning att undersöka hur förhållandena verkligen är, hur de olika skiljer sig från varandra och det

grupperna om finns ett skyddsbehov för vissa barn i vissa

grupper.

Vid kontakt med företrädare för flera rörelser har framkommit

en misstro mot samhället och för att inte själv skall ha rätten

en oro man att fostra sina barn i den anda riktig. Ofta sig

man anser vara anser man vara feltolkad och hävdar rätten till religionsfrihet.

SOU 1998:1 13 Barn växer i nyandliga rörelser 217 som upp

Dessa rättigheter måste balanseras mot de fallbeskrivningar som

kommit från bl socialtjänst och sjukvård, där exempel finns på att a barn far illa.

Det är avgörande att inte underblåsa konflikter mellan företrädare

och motståndare, eftersom sådan polarisering riskerar att öka grupen isolering och därmed att minska samhällets möjlighet att se och pernas ingripa missförhållanden finns. Vägen dit måste genom dialog om där ökad kunskap motverkar ömsesidig misstro. en

För att bättre underlag och kunskap barns situation inyandge om liga rörelser föreslås såväl avgränsade studier som mer inmer gående och långsiktig empirisk forskning på området.

Föreslagna forskningsinsatser på sikt bättre möjligheter att bedöma ger barns situation i nyandliga rörelser. Redan idag kommer givetvis

många personalkategorier i kontakt med barn som tillhör nyandliga

rörelser. Brist på erfarenhet samt kunskap gör att ofta beskriver en man handfallenhet inför mötet med dessa bam.

Personal från socialtjänsten, ställs inför att utreda förhållanden som inom familjer tillhör nyandliga rörelser, behöver exempelvis både som stöd från sin arbetsledning och handledning kompetent person i av

denna grannlaga uppgift.

Behoven finns alltså uttalade från berörda personalgrupper, varför

följande bör göras snarast.

öka medvetenheten och kunskapen barn med denna bak- För att om grund föreslås utarbetande råd och anvisningar till olika persoav nalkategorier inom skola, barnomsorg, socialtjänst och sjukvård.

De kommuner anordnar fortbildningar där behandlar fråsom man kulturmöten bör tillföra frågor religiösa grupper till utgor om om

bildningen. Kursplanen för lärar-, förskollärar- och socionomutbildningar bör inkludera frågor religiösa minoriteter. om

Även schablonbilden nyandliga rörelser inte alltid stämmer och om av alla medlemmar inte följer givna doktriner, finns anledning till även om extra uppmärksamhet från kommunerna i de fall då rörelsen uttryckli-

förespråkar bamaga eller andra övergrepp mot bam. gen typer av

Det bör ligga inom socialtjänstens och intresse att skaffa ansvar kunskaper de rörelser till exempel förespråkar barnaga eller om som andra aktiviteter strider mot de lagar och regler som finns inom som socialtjänstens intrsseområde.

218 Barn växer i nyandliga rörelser

som upp

Forskningsläget

Det föreligger en rad svårigheter när det gäller möjligheterna att skaffa sig en realistisk och tollcningsbar bild av uppväxtbetingelsema för de barn som nu växer upp i nyandliga rörelser i Sverige.

Det visar sig t.ex. svårt att ens göra en ungefärlig uppskattning

av hur många barn det rör sig totalt. Inte heller vet hur många

om man barn som bor i rörelsemas kollektiv eller exakt hur många barn får

som sin skolgång utanför den allmänna skolan.

När det gäller forskningsläget på området, nationellt såväl in-

som ternationellt, är bilden likaledes mager. Någon ingående forskning

mera som fyller gängse kvalitetslcrav existerar knappast. Det finns någon enstaka svensk akademisk uppsats på 10- eller ZO-poängsnivå, som bygger på intervjuer med ett fåtal ungdomar som vuxit upp i någon av de nyandliga rörelserna.

Utanför forskningsfältet finns däremot publicerat ett mycket stort antal pamfletter, artiklar, kongressrapporter, antologier, monograñer etc., i regel av anglosaxiskt ursprung. Det mesta gäller dock inte barns uppväxt inom rörelserna utan främst rekxyteringsmetodema riktade till unga människor och olika problem i samband med avhopp. Hela detta omfattande material emanerar dels från i frågan mycket engagerade professionella läkare, psykiater, psykologer, socialarbetare, jurister-

och dels från avhoppare själva. Antikultrörelsen i sin tur använder sig av båda dessa källor.

Det tillgängliga materialet bygger i regel på inbördes ganska likartade skildringar och verkar delvis gå rundgång i de olika publikationerna. Hållningen mot de nyandliga rörelserna är mer eller mindre uttalat fientlig och betoningen ligger praktiskt taget uteslutande på missförhållanden. Någon mera kritisk granskning av eller ett mera neutralt förhållningssätt till det presenterade materialet är svårt att finna.

Problemet är sålunda hur det i många avseenden bristfälliga materialet skall kunna göras användbart för utredningens syfte att få en så realistisk och rättvisande bild som möjligt av den yttre och inre belägenheten för de barn som växer i de nyandliga rörelserna. En

upp framkomlig väg kan vara att försöka problematisera den entydigt negativa bild som framträder i dessa skrifter och ställa ett antal "forskningsfrågor" till materialet. T.ex.:

Skiljer sig synen på barn och förhållningssättet till bami grunden -

och på alla punkter från det omgivande samhällets eller finns också

en gemensam bas i viktiga avseenden

Styr de nyandliga rörelserna alla aspekter föräldra/barn-förhål- - av

landet I de auktoritära och hierarkiskt uppbyggda nyandliga rörel-

Barn växer i nyandliga rörelser 219

som upp

serna verkar föräldrarna styrda av rörelseledningens synpunkter på

hur disciplineringen barn skall gå till, vilka aktiviteter som skall

av

uppmuntras etc. Men hur mycket påverkar rörelseanslutningen för-

äldrarnas djupgående fönnåga att uppfatta barnets behov, de-

mera

ras förmåga till inlevelse i innebörden i barnets reaktioner och för-

måga adekvat på detta

att svara Hur förklara omgivningens svartvita bild och entydiga fördömande

-

barns förhållanden inom de nyandliga rörelserna Kan det i viss

av mån handla utmaningen i att konfronteras med det annorlunda

om

och främmande, eller mindre förlorar förmågan till

så att man mer nyansering Kan utifrån det vet om de problem som kan uppkomma

- man man

vid människors rekrytering in i och liv inyandliga rörelser

unga

utan vidare dra slutsatser utvecklingsbetingelsema och deras

om

konsekvenser för de barn som växer upp i rörelserna Skiljer sig

möjligen dessa två grupper på några väsentliga punkter

Beträffande denna sista fråga kan rent allmänt säga att för alla

man ungdomar handlar den centrala utvecklingsuppgiften om frigörelse från beroende och strävan efter självständighet. Anslutningen till en ny-

om andlig rörelse kan i detta utvecklingsskede innebära en regression tillbaka till beroende, uppgivande autonomi och kritiskt tänkande,

av minskat i stället för ökat eget ansvarstagande etc. Den naturliga utvecklingsprocessen riskerar att brytas, vilket kan få negativ inverkan

en i olika avseenden. Anslutningen till en nyandlig rörelse resulterar dessutom inte sällan i en smärtsam brytning med föräldrar och tidigare vän-

med lojalitetskonflikter och känslor av förlust och skuld som följd. ner Till detta kommer ofta skamkänslor inte minst till följd av samhällets och omgivningens starka avståndstagande och fördömande de ny-

av andliga rörelserna. Risken finns sålunda att den unge vid en anslutning drabbas av såväl inre traumatisering som yttre stigmatisering.

För de små barnen födda in i en nyandlig rörelse är förhållandena i viktiga avseenden annorlunda. Påverkan kommer i en utvecklingsfas när beroende, okritiskt anammande av de vuxnas världsbild och livssyn etc. är naturligt för alla bam. Därefter kan barnet i tonårsåldem kanalisera en adekvat frigörelse- och självständighetssträvan genom att kritiskt ompröva det som rörelsen står för.

220 Barn som växer i nyandliga rörelser SOU 1998: l 13

upp

5.1.2 Vad är det i barnens situation främst

som

omvärlden

oroar

De olika nyandliga rörelserna är självklart inte identiska när det gäller synen på barn, förhållningssättet till barn eller praktiken när det gäller

barnuppfostran. I de ganska talrika, ofta klart avståndstagande beskrivningar som föreligger återkommer dock en del drag som framstår som

relativt typiska och gemensamma för rörelserna. Exempel:

En auktoritärt präglad fostran, där lydnad är Viktig och där bl.a. ett -

självständigt, kritiskt tänkande inte uppmuntras utan snarare motar-

betas.

Inget klart avståndstagande från kroppslig bestraffning. I någon av -

rörelserna uttrycker man sig positivt om aga.

Isolering från det omgivande samhället. -

En nedvärderande och ibland rent av demoniserande bild av det -

omgivande samhället.

En svart-vit, entydig världsbild. -

Ibland tidiga och långvariga separationer mellan föräldrar och barn, -

framför allt vid kollektivt boende.

Bristfållig omvårdnad när det gäller kost och hälso- och sjukvård i -

några av rörelserna. I regel ingen uppmuntran till högre utbildning.

-

Äldre barn utnyttjas i vissa fall till barnarbete. -

En syn på barn som i vissa fall handlar om att de har skyldigheter -

men inga speciella rättigheter.

Hur kan man med denna "0r0s-bild" som utgångspunkt komma fram till en fördjupad och vidgad förståelse för och bedömning av barnens hela

belägenhet inom de nyandliga rörelserna

Två centrala frågor kommer att löpa som en röd tråd genom hela detta

kapitel nämligen:

På vilka punkter och i hur hög grad är denna oro befogad -

I vilken utsträckning kan oron ses som en "övertolkning" till följd av -

en kulturellt betingad "synvilla" vid mötet med det annorlunda och

främmande

SOU 1998: l 13 Barn som växer upp i nyandliga rörelser 221

Några andra frågor som styr bl.a. struktureringen av kapitlet:

Var går gränsen för vad som är ett acceptabelt förhållningssätt till barn utifrån det omgivande samhällets värderingar, normer och lagstiftning Vad kan utvecklingspsykologin bidra med när det gäller bedöm- ningen av de konsekvenser på kort respektive lång sikt som dessa förhållningssätt kan få for barnen Är det främst de nyandliga rörelsemas officiellt proklamerade barn- ideologi väcker och avståndstagande eller är det den faksom oro tiskt iakttagna barnuppfostringspraktiken så som den utövas av föräldrarna Med andra ord: föreligger skillnader av betydelse mellan ideologi och praktik

Andra underliggande frågor är de nyandliga rörelsemas syn på och om förhållningssätt till barn kan ses som

I stort sett rationella utifrån rörelsemas perspektiv dvs. utifrån dess uttalade och outtalade syften Uttryck för okunnighet barns utveckling och behov - om Uttryck för viss likgiltighet för barns yttre och inre belägenhet - en denna världen" Uttryck för "ideologiproducerad" och därmed i viss mån falsk - en verklighetsbild av "bamets natur"

utesluter givetvis inte det andra. Det ena Det tillvägagångssätt i det följande skall prövas för att kunna ta som ställning till dessa frågor är att sätta de nyandliga rörelsemas syn på och förhållningssätt till barn i relation till:

Svensk lagstiftning som ger uttryck för vad samhället anser vara önskvärda respektive oacceptabla förhållningssätt till bam. Utvecklingspsykologiskt förankrade kunskaper barns behov och - om barns utveckling och om föräldrauppgiftens "natur". Socialpsykologiska kunskaper om socialisationens/bamuppfostrans roll i ett samhällsperspektiv och inte minst dess centrala betydelse för utgör samhälleliga minoriteter i något avseende. grupper som Socialpsykologiska kunskaper om vad som händer i mötet mellan maj oritets- respektive minoritetsgrupper.

222 Barn som växer i nyandliga rörelser

upp

5.2 Barns behov och barnets bästa

5.2.1 Behov

En viktig utgångspunkt när det gäller barns behov är vetenskapligt grundande kunskaper från främst utvecklingspsykologin. En

annan central utgångspunkt är hur samhället ser på och definierar barns grundläggande behov och hur sätter och ambitionsnivån

man normerna när det gäller att tillgodose dessa. I praktiken vilar den lagstiftning

som har till syfte att slå vakt om goda uppväxtvillkor för barn i hög grad på de senaste decenniemas framväxande vetenskapliga kunskaper och beprövade erfarenheter om barns behov och utveckling.

Redogörelsen och resonemangen i detta avsnitt grundar sig i första hand på skrivningama i föräldrabalken FB och framför allt på de förarbeten som presenterades i ett delbetänkande av utredningen bar-

om nets rätt SOU 1979:63 samt i den efterföljande propositionen prop. l981/82:168.

Det som är nytt i lagstiftningssammanhang är att tydliggör att

man barn är individer med behov. Likaså sätter in dessa behov i

egna man ett sammanhang där barnets relationer till närstående spelar en

vuxna avgörande roll. Man slår också fast att i situationer där barns grundläggande behov råkar i konflikt med vuxnas, är det barnets behov som har företräde.

I ett särskilt kapitel kallat "Några grundläggande behov" ges synpunkter på vilka behov som barn har rätt att få tillgodosedda SOU 1979:63 s. 56.

Barn behöver omvårdnad och skydd. -

Barn behöver människor som de kan ta emot kärlek och kär- - av ge

lek till. Barn behöver ett stabilt och varaktigt förhållande till föräldrar.

-

Barn behöver utvecklas miljö tillgodoser deras behov - i en som av

stimulans. Barn behöver föräldrars hjälp med att sätta gränser för sitt hand-

-

lande.

Barn måste känna att de behövs och att de får - ta ansvar.

Barn behöver få påverka sin situation. -

Barn behöver efter hand frigöra sig från sitt beroende föräld- - av

rarna.

Barn har behov samhörighet med båda föräldrarna även - av om

dessa är i konflikt med varandra.

SOU 1998: l 13 Barn som växer i nyandliga rörelser 223

upp

5.2.2 Barnets bästa

Detta begrepp har länge funnits i ett flertal länders lagstiftning, framför allt inom familjerätten. I svensk lagstiftning föreskrivs t.ex. uttryckligen i föräldrabalken att vårdnads- och umgängesfrågor skall avgöras efter vad som är bäst för barnet. I 1 § socialtjänstlagen 1980:620 infördes den l januari 1998 en portalparagraf med innebörden att hänsynen till barnets bästa skall beaktas vid åtgärder som rör bam.

Principen om barnets bästa kan sägas vara själva grundpelaren iFNs konvention barnets rättigheter. Jfr Barnets bästa i främsta rummet.

om Bamkommittén SOU 1997:116. Vid alla åtgärder som rör barn "skall barnets bästa komma i främsta rummet". Denna princip kan härledas ur två grundläggande tankar som båda har satt sina spår i konventionen: Att barn har fullt och lika människovärde och alltså inte är mindre värda än vuxna och att barn är sårbara och behöver särskilt stöd och skydd.

Det unika med Barnkonventionen är att barnets bästa skall komma i främsta rummet vid alla åtgärder rör barn. Barnkonventionen har

som alltså vidgat begreppet till att omfatta inte bara familjerättsliga frågor utan alla områden. I Barnkonventionen görs barnet för första gången till ett subjekt med rättigheter.

Barnets bästa är inget statiskt begrepp. Det varierar över tid och från ett samhälle med dess kulturella och sociala värderingar till ett annat. Det varierar också från ett barn till ett annat utifrån varje barns individuella situation. Men trots att barnets bästa inte är gång för alla givet

en så innehåller Barnkonventionen en rad grundläggande rättigheter för barn och dessa skall vara universella. Dess definition av barnets rättigheter skall gälla i alla samhällen oavsett kultur, religion andra sär-

eller

drag.

5.3 och barnets psykiska

Föräldrauppgiften

hälsa

Lagstiftningen FB, SoL, LVU som rör barn, liksom också FNs barnkonvention, syftar ytterst till att så långt möjligt tillförsäkra barn trygga, värdiga och utvecklingsfrämj ande uppväxtvillkor.

I alla dessa sammanhang betonas föräldrarnas centrala roll. Innebörden i detta är att föräldrarna är oerhört viktiga for sina barn och att barns villkor på många sätt är avhängiga föräldrarnas villkor. Samhället bör följaktligen göra stora ansträngningar för att stödja föräldrar i deras föräldrauppgift och särskilt i lägen när föräldrafönnågan sviktar.

224 Barn som växer upp i nyandliga rörelser

Inom utvecklingspsykologin och bampsykiatrin är man likaledes överens om föräldrarnas centrala roll för bams psykiska hälsa och ut-

veckling.

I lagtextema och deras förarbeten används inte begreppet psykisk hälsa, det är ändå rimligt att anta att det är det som eftersträvas.

men Däremot är psykisk hälsa respektive ohälsa ofta använda begrepp inom den kliniska barnpsykologin. Att definiera psykisk hälsa/ohälsa är inte enkelt. Psykisk hälsa/ohälsa är inte ett entydigt eller statiskt begrepp. Det är inte heller liktydigt med frånvaron eller närvaron av vissa symtom eller beteendeavvikelser, även dessa kan viktiga tecken på

om vara att det föreligger risk för psykisk ohälsa. Psykisk hälsa handlar inte minst att barnet under såväl uppväxtår i sitt framtida vuxenliv

om som kan känna självrespekt, uppleva autonomi, ha förmåga till empati dvs. inlevelseförmåga och hänsynsfullhet och till att utveckla nära och meningsfulla relationer till andra. Det handlar också att kunna hantera

om normala påfrestningar och att trots kriser och påfrestningar kunna uppleva livet i grunden värdefullt. Dessutom att ha tillgång till sin

som om vitalitet och att kunna använda sina inneboende begåvningsmässiga

resurser.

Grunden för detta läggs i barndomen och framför allt under de allra första levnadsåren. Förutsättningarna är att viktiga känslomässiga behov tillfredsställs, inte minst i ett samspel mellan barn och föräldrar

är ömsesidigt givande och meningsfullt och för barnet allmänt utsom vecklingsfrämjande. Detta underlag för att barnet utvecklar en

ger grundtrygghet, dvs. tillit till sig själv och till sin omgivning så att det

en med tillförsikt tar sig de utvecklingsuppgifter och de utmaningar

an

hela uppväxten successivt ställer barnet inför. som

För rimligt god utveckling krävs inte perfekta föräldrar. Det

en räcker utmärkt väl med "tillräckligt bra förälder", vilket

att vara en innefattar alla de tillkortakommanden de flesta föräldrar är väl

som förtrogna med i den långt ifrån enkla föräldrauppgiften.

Barnets psykiska hälsa är dessutom inte enbart avhängig föräld-

Barns inneboende förutsättningar att t.ex. klara av mer eller rarna. egna mindre svåra påfrestningar kan variera högst betydligt. En del barn är redan i utgångsläget mycket sårbara och kräver stort hänsynstagande och stor inlevelsefömiåga av föräldrarna. Andra barn verkar vara utrustade med betydande motståndskraft, kräver inte så mycket från föräldrarna och klarar sig på sikt bra även om de utsätts för stora påfrestningar.

När barn utvecklas väl "mot alla odds", dvs. trots att föräldrarna sviktat i väsentliga avseenden, handlar det inte sällan om att andra per-

än föräldrarna t.ex. släkting, granne, lärare, förälder till en soner en

SOU 1998: l 13 Barn som växer upp i nyandliga rörelser 225

kompis med mer eller mindre uttalade avsikter kunnat fylla en del av barnets viktiga behov.

Kraven på föräldrarna givetvis olika ut beroende på i vilket ut-

ser vecklingsskede barnet befinner sig. Det centrala i den tidiga föräldra/barnrelationen ligger i föräldrarnas fönnåga att "se" och "bekräfta" barnet, att uppfatta och kunna tolka barnets signaler och att kunna svara på barnets behov. För detta krävs av föräldrarna bl.a. en förmåga till lyhördhet och inlevelse och att kunna underordna sina egna behov under barnets. Dessutom krävs att föräldrarna i vissmån har tillgång till och kan "hämta upp" egna tidiga erfarenheter av vad det innebär barn, dvs. utsatthet och beroende.

att vara

I föräldrauppgiften ingår också att villkorslöst kunna acceptera barnet dock inte alla barnets beteenden och att se barnet som en alldeles

unik individ och inte främst förlängning föräldern. Liegen, som en av kaså ingår att kunna uppfatta och respektera barnets personlighet, inneboende förutsättningar, temperament etc. och utifrån detta ha krav och förväntningar utgår från barnet som det "är" och inte från förut-

som fattade meningar hur barnet "bör vara".

om

Allt eftersom barnets utveckling fortskrider ställs nya krav på föräldrarna. Bl.a. att:

För barnet uttolkare av och introduktör till en vidare social och - vara

samhällelig omvärld.

Vara ett språkrör för barnet och för dess unika behov och intressen -

gentemot förskola, skola, hälso- och sjukvård etc. Förstå, bejaka och konstruktivt hantera barnets olika återkommande

-

frigörelsemanifestationer.

Skapa trygghet för barnet genom att vara tydlig, konsekvent och - en

ansvarstagande.

Vara en konstruktiv förebild genom att ge barnet en bild av vad -

vuxenhet är och därvid bl.a. vara tydlig i vad som är skillnaden mellan att vara vuxen respektive att vara barn.

Överföra viktiga och värderingar till barnet, så att det inom - normer

barnet skapas ett överjag/samvete kan fungera alltmera auto-

som

nomt. Dvs. att barnet inte främst styrs av yttre kontroll och

straffrädsla.

Att kunna bejaka och respektera att tonåringen så småningom kom- -

mer att ta förnyad ställning till föräldrarnas normer och värderingar, kommer att dessa i ett nytt ljus, ompröva och komplettera dem.

se

8 18-5424

226 Barn som växer upp i nyandliga rörelser SOU 1998: l 13

5.4 Ett kulturrnötesperspektiv

Det underliggande antagandet är att det kan vara rimligt att i vissa avseenden betrakta en nyandlig rörelse som en "kultur" i den mening som definieras i det följande.

I detta avsnitt skall därför prövas ett kultunnötesperspektiv kan

om vara användbart i försöken att förstå vissa aspekter av barnuppfostran i de nyandliga rörelserna men också för att förstå det omgivande samhällets negativa syn på denna uppfostran.

5.4.1 Vad är "kultur"

Det som är relevant i detta sammanhang är det s.k. "stora kulturbegreppet", framför allt kulturantropologema använder. Enligt detta be-

som

innefattar kultur viss befolkningsgrupps hela sätt att organigrepp en sera sin tillvaro. Det kan gälla majoritets- såväl som minoritetsgrupper,

där gemenskapen grundas på etnisk tillhörighet, religiösa eller grupper politiska övertygelser och föreställningar etc. En kultur omfattar grundläggande värderingar och uppfattningar om hur tillvaron, världen, samhället och människorna är beskaffade. Kultur kan också definieras

den kunskap människan använder sig av omedvetet för att kategosom risera, förklara och organisera sina handlingar och för att kunna tolka andras.

Denna kulturella kunskap eller snarare detta tolkningsñlter får människan främst via socialisationsprocessen dvs. genom uppfostran. Alla människor, oavsett vilken kultur det gäller, blir därmed präglade av den kultur de socialiserats in Av detta följer att alla, oavsett kulturtillhörighet, uppfattar att just den världsbilden, de egna värderingarna

egna och det egna sättet att leva är det självklara, det naturliga, det riktiga, det rationella och det allmängiltiga. Detta är innebörden i begreppet etnocentrism.

5.4.2 Vad händer vid kultunnöten

Etnocentrismen får i regel störst genomslagskraft i majoritetskulturens förhållande till minoritetskulturer. Detta är en följd av att majoritetskulturen har möjlighet att verka utifrån en styrkeposition och kan förbehålla sig tolkningsföreträdet på olika samhällsområden.

Det finns ett antal utmärkande drag när det gäller hur majoritetskulturer på och förhåller sig till minoritetsgrupper av olika slag

ser etniska, religiösa etc.. Ett sådant drag är att man ofta tar fasta på det

SOU 1998: l 13 Barn växer i nyandliga rörelser 227

som upp

som är annorlunda. Det framträdande blir skillnaderna mellan "oss" och "dom". Det som är gemensamt, de grundläggande likhetema-

som kanske är större än skillnaderna träder däremot ofta i bakgrunden.

- Resultatet av ett sådant synsätt blir lätt känsla avfrämlingsskap inför

en det som genom de etnocentriska glasögonen framstår obegripligt,

som onaturligt och irrationellt. Detta inte minst eftersom det annorlunda har en tendens att glida över till att bli "det främmande" eller rent "det

av avvikande".

En annan vanlig företeelse vid Kulturmöten är att majoritetskulturer inte sällan oreflekterat likställer det annorlunda med problem. Man talar sålunda t.ex. invandrarproblem, sektproblem etc.

om

I förlängningen av detta tenderar barnen inom dessa "problem"grupper att nästan a priori ses som offer i olika avseenden. Uppfattningen om deras föräldrar är inte sällan att de inte fyller måttet i utövandet av sin föräldrauppgift, att de misslyckas med att ett stöd

vara för sina barns skolgång etc. Det finns också en tendens att dessa barns tillvaro beskrivs främst i brist-termer, dvs., man tar fasta på det man tycker fattas men inte på det som faktiskt finns.

Det är inte heller ovanligt vid kulturrnöten att man inte riktigt uppfattar att "de andra" faktiskt består av unika individer. Det är som om "det armorlunda" skymmer alla individuella särdrag. "Alla kineser

ser likadana ut, det går inte att se någon skillnad" medan kineserna i sin tur tycker detsamma om t.ex. européer. Förmår man inte se de individuella skillnaderna leder detta lätt till schablonbilder och ibland till ganska hårresande generaliseringar av typen "Alla muslimer är ...". "Alla muslimer tycker ...". Steget är sedan inte alltför långt till rena fördomar.

Det är relativt lätt att känna igen en del av dessa fenomen vid möten mellan representanter för majoritetssamhället respektive för de nyandliga rörelserna. Även här handlar det inte sällan att ömsesidigt

om man definierar varandra i förenklade, generaliserande och svart-vita kategoner.

I skrifter, pamfletter och böcker som beskriver de nyandliga rörelserna och då inte minst från antikultrörelsens perspektiv framträder i

en viss mån förbluffande samstämmig bild. Man får nästan en känsla av att det skulle röra sig om några slags "ldonade" varelser utan individuella särdrag. Det går inte att bara avfärda dessa uttalat negativa och avståndstagande beskrivningar som orealistiska eller fördomsfulla. Men att helt och hållet godta dem förefaller inte heller rimligt. Kanske kan dessa bilder delvis tolkas som ett kultunnötesfenomen, dvs.

som en reaktion på "det främmande" det beskrivits

som ovan.

228 Barn växer i nyandliga rörelser som upp

5.4.3 Bamuppfostran/socialisation ur ett samhälleligt/lculturellt perspektiv

I dagens svenska majoritetssamhälle betraktar man i regel barnuppfostett individperspektiv och ett psykologiskt perspektiv. Syftet ran ur ur med barnuppfostran definieras inte sällan i termer av att tillförsäkra det enskilda barnet optimala förutsättningar för god utveckling. en Men för att förstå vad barnuppfostran i grunden handlar om och varför den t.ex. utformas olika i olika typer samhällen eller förändrar av sig över tid i ett och samma samhälle, är det nödvändigt att anlägga ett samhälls- eller ett kulturperspektiv. Syftet med barnuppfostran eller socialisationen är att överföra kultuden definierats från generation till nästa. Det handren - som ovan - en lar att föra in barnet i det samhälle eller den kultur/minoritetsgrupp om barnet tillhör för att där kunna bli nyttig medlem som inte faller som en utanför ramarna. Varje samhälle har behov vissa egenskaper hos sina medlemmar. av Användbara egenskaper i t.ex. ett traditionsstyrt jordbrukarsamhälle är lydnad och ansvarstagande, i det tidiga industrisamhället är det bl.a. flit, punktlighet och sparsamhet och i det postindustdella samhället kanske flexibilitet och förändringsbenägenhet. I ett auktoritärt samhällsskick behöver lydiga och lojala undersåtar medan jämlika, självständigt man tänkande och beslutsfattande medborgare passar bättre i ett demokratiskt styrt samhälle. Likaledes givetvis inte socialisationen ser ut på sätt i ett teokratiskt styrt i ett sekulariserat samhälle. samma som Varje samhälle stimulerar därför målmedvetet, men inte nödvändigtvis uttalat, fram just de egenskaper, färdigheter, beteenden och värderingar ifrågavarande samhälle eller minoritetsgrupp behöver. som Detta sker bl.a. de förväntningar, belöningar, bestraffningar och genom förebilder barnet möter under uppväxten dels i hemmet den s.k. som primära socialisationen och dels i förskola och skola den sekundära socialisationen. Det är sålunda aldrig slump hur socialisationen utformas. Man en skulle kunna säga att inget samhälle/kultur är berett att uppfostra bort sig själv att inte med stor beslutsamhet och stor systematik se genom till att socialisationen är funktionell utifrån samhällets/kulturens/minoritetsgruppens behov. Det är sålunda lika dysfunktionellt och otänkbart med demokratisk socialisationsmodell i ett auktoritärt samhälle en med auktoritär fostran i ett demokratiskt samhälle. som en Ett socialisationsmönster är inte något statiskt. Alla betydande samhällsförändringar ekonomiska, politiska etc. måste med nödvändighet följas förändringar i socialisationsmönstret samhället skall kunna av om fungera. Samhällets beskaffenhet och därmed samhällsförändringar

SOU 1998:1 13 Bam växer i nyandliga rörelser 229

som upp

påverkar bl.a. hur man definierar vad ett barn är, vad barndomen som

i detta sammanhang kan ses som en social konstruktion är och vad

barn har för funktion. samhällsförändringar påverkar likaså vissa aspekter av föräldra/bam-relationen och de inlämingsmodeller som används.

När det gäller socialisationen, dvs. barnuppfostran ur ett samhälleligt/kulturellt perspektiv, har psykologin som vetenskapligt kunskapsområde inte något tolkningsföreträde, vilket psykologin har när det t.ex. gäller barns behov och bams bästa. Psykologins referensramar är inte självklart giltiga här, eftersom socialisationen inte primärt handlar om vad som är bra för individen utan om vad som är fimktionellt för samhället/lculttlren/gruppen.

Vad socialisation handlar om är inte minst att överföra värderingar, trosföreställningar, livsmål och samhällsmål liksom också att överföra en världsbild och en människosyn, dvs. sådant som är bärande element i det samhälle, kultur eller grupp det gäller. Det är givetvis detta socialisationen syftar till också i de nyandliga rörelserna.

5.4.4 Mötet mellan oritetssamhälle och

maj

minoritets ur minoritetemas grupper

perspektiv

För de minoritetsgrupper/kulturer som har som ett centralt livsmål att värna och bevara sin kulturella identitet och autonomi har sociali-

om sationen en helt avgörande betydelse. Det är, som framgår av föregående avsnitt, genom socialisationen som den för gruppen specifika kulturen överförs till nästa generation.

För minoritetsgrupper som är angelägna om att värna om och bevara sin egenart är det därför av yttersta vikt att behålla kontrollen över bar-

socialisation, dvs. över såväl uppfostran som utbildning. Man nens brukar säga kulturs utbildningssystem används för att påverka

att om en medlemmarna av en annan kultur, då föreligger den klassiska assimilationssituationen. Ett de medel står minoritetsgrupper till buds

av som för att motverka detta är att skapa egna etniska och religiösa skolor och förskolor. De judiska skolorna runt om i världen anses t.ex. vara en viktig förklaringsgrund till bevarandet av den judiska identiteten inne i olika majoritetskulturer.

Även kontrollen över barnens socialisation är den mest centrala

om av en minoritetsgrupps olika överlevnadsstrategier, så förekommer i regel också ett antal andra ganska typiska s.k. gränsbevarande meka-

230 Barn som växer upp i nyandliga rörelser SOU 1998: l 13

nismer, som syftar till att utforma relationerna med det omgivande samhället så att de kulturella skillnaderna består.

Till dessa hör isolering, dvs. inskränkning av kontakterna med det omgivande samhället, ibland också fysisk isolering i egna enklaver. Isolering syftar ytterst till att undvika eller minimera påverkan utifrån. En annan viktig gränsbevarande mekanism är stark social kontroll inom gruppen. Kan man trots det inte hindra att vissa individer börjar framstå som ifrågasättande eller avvikande, så stöts dessa i regel ut för att inte med sitt exempel påverka andra gruppmedlemmar. En annan företeelse som fungerar gränsbevarande är att gruppen ser sig själv som "överlägsen", som varande "förmer", som "utvald" etc. Då finns följaktligen ingen anledning att införliva kulturdrag från grupper som är utanförstående och underlägsna.

Dessa och andra s.k. gränsbevarande mekanismer finns rikligt beskrivna i den vetenskapliga litteraturen om t.ex. de tidigare östjudiska samhällena, Amish-sekten i USA, indiska kaster, den zigenska kulturen etc.

Det är givetvis inte svårt att känna igen en del sådana drag inom de nyandliga rörelserna.

5.4.5 En kommentar till kulturrnötesperspektivet som delförklaringsmodell

En avsiktema med att anlägga detta perspektiv har varit att på en del

av punkter "avdemonisera" de nyandliga rörelserna. Det går inte att hävda att de representerar något radikalt skulle ligga utanför alla andra

som kända erfarenheter av hur människor utformar sina olika sociala relationer med "ut-grupper" och "in-grupper".

Avsikten har också varit att Visa att vissa av de nyandliga rörelsernas grundläggande förhållningssätt till barnuppfostran inte i sig är helt obegripliga, irrationella etc. Dessa förhållningssätt går faktiskt att förstå och förklara och att i vissa avseenden dessutom uppfatta som funktionella utifrån de nyandliga rörelsemas egna perspektiv och egna mål.

Detta senare är en viktig utgångspunkt om representanter för det omgivande samhället strävar efter att skapa möjligheter för en dialog med föräldrar inom de nyandliga rörelserna. Det är också viktigt för barnen att deras föräldrar av omgivningen betraktas rationellt

som handlande individer.

Detta utesluter inte att synen på barn och barnuppfostran inom de nyandliga rörelserna samtidigt i en del avseenden är problematisk, oroväckande och i vissa fall oacceptabel. I ljuset att de lever och verkar

av

Barn växer i nyandliga rörelser 231

som upp

i det svenska majoritetssamhället är delar deras bamuppfostrings-

av modeller klart dysfunktionella.

5.5 Några övergripande uppväxtbetingelser

för barn inom de rörelserna

nyandliga

Avsikten med detta avsnitt är att göra en mera ingående granskning, tolkning och konsekvensbeskrivning av en del aspekter som gäller synen på barn, bamuppfostringsideologier och bamuppfostringspraxis inom de nyandliga rörelserna och som mycket kortfattat och summariskt beskrivits i avsnittet "Vad är det i barnens situation som främst oroar omvärlden" Problemet är, som tidigare påpekats, att någon forskning med vetenskaplig halt inte gjorts på området.

Det material som finns att tillgå är av två slag. Det ena är de policydokument, bulletiner etc. som emanerar från ledningen för olika nyandliga rörelser i frågor som rör barnsyn och barnuppfostran. En del av de åsikter, synsätt och rekommendationer som där framförs sägs nu sedan längre eller kortare tid tillbaka vara övergivna. Det andra slaget av material, dessutom det kvantitativt mest omfattande, härrör dels från den grupp professionella som ägnat stor och långvarig kraft detta område genom att publicera böcker, artiklar och hålla föredrag på kongresser osv. och dels från antikultrörelsen i form av olika publikationer, där man ofta citerar och hänvisar till dessa professionella. Det som karakteriserar båda dessa gruppers beskrivningar är att de är mycket samstämmiga och praktiskt taget entydigt avståndstagande.

Betoningen i detta avsnitt kommer att ligga på vilka slutsatser det går att dra från det tillgängliga men bristfälliga materialet när det gäller utvecklingsbetingelsema för barn som växer upp inyandliga rörelser. Det är föräldra/bam-relationen som kommer att vara i fokus och inte utvecklingsmilj ön i rörelsemas egna förskolor och skolor.

Utvecklingsbetingelsema med inriktning på föräldra/bam-relationen kommer att belysas ur ett utvecklingspsykoløgiskt perspektiv, som det mera generellt beskrivits i avsnitten om barns behov och om föräldrauppgiften. Ett kulturmötes- och socialisations-perspektiv kommer att anläggas i de fall där detta kan ge en meningsfull bakgrund och utgöra en rimlig förklaringsmodell till vissa svårförståeliga och till synes irrationella förhållningssätt till barn och barnuppfostran inom de nyandliga rörelserna.

Det finns inget givet och självklart tillvägagångssätt när det gäller att välja ut de mest relevanta aspekterna och att strukturera materialet så att det blir hanterbart och analyserbart. Den struktureringsprincip

232 Barn som växer upp i nyandliga rörelser

som kommer att användas är att i detta avsnitt främst behandla vissa övergripande teman. Exempel: Olika aspekter på auktoritär fostran, den ibland uttryckta åsikten att även barn borde åtnjuta religionsfrihet under vilken döljer sig den större frågan om det legitima i att påverka barn värderingsmässigt och likaså frågan om vad barnen egentligen betyder för föräldrarna. En annan övergripande eller snarare en genom hela avsnittet underliggande fråga är om föräldrarnas uppfostringspraktik skiljer sig från den rörelsen proklamerade uppfostav ringsideologin, dvs. föräldrarna i verkligheten förhåller sig annorom lunda än de enligt den officiella ideologin bör göra. Som tidigare påpekats är det material skall ligga till grund för som analysen barns uppväxtvillkor inom de nyandliga rörelserna genomav gående negativt värderande och svartmålande. Så beskrivs t.ex. föräldi termer "inte riktiga föräldrar", "onaturliga föräldrar", rarna av som "töräldrama bryr sig inte särskilt mycket om barnen", "först kommer Gud, sedan församlingen och sist familjen inklusive barnen" etc. Dessa utsagor har klart moraliserande laddning. Föräldrarna tillskrivs en en "brist", någon slags känslomässiga "defekter", något som är "onaturligt" i föräldrasammanhang. Att inte pröva rimligheten i denna entydigt negativa bild genom att problematisera den skulle inte intellektuellt hederligt. Det skulle vara inte heller trovärdigt, eftersom verkligheten erfarenhetsmässigt vara sällan är entydig. Att inte pröva i vilka avseenden den mörka bilden är rimlig resom spektive orimlig skulle dessutom inte vara konstruktivt, eftersom ett massivt avståndstagande motverkar möjligheterna att på sikt åstadkomma minskad polarisering och ökad integrering av de nyanden en liga rörelserna i majoritetssamhället. Sålunda den utveckling som flertalet frikyrkorörelser gång betraktade och bedömda med misstro - en och oförståelse har genomgått under detta sekel. En sådan utveckling förutsätter ömsesidig dialog och ett minimum av ömsesidig respekt en och inte enbart ömsesidiga avståndstaganden. Ett sådant närmande har knappast ännu inletts. En genomgående strävan i den följande framställningen är därför att anlägga ett helhetsperspektiv och att sätta in olika företeelser i ett större sammanhang. Avsikten är att därigenom nyansera bilden av barns uppväxtbetingelser inom de nyandliga rörelserna på de punkter där detta befogat. Eftersom hela ämnesområdet i många avseenden är kan vara känslomässigt laddat är det viktigt att understryka att nyansering- väl underbyggd med användandet adekvata teoretiska perspektiv inte av är liktydigt med bagatellisering förhållningssätt mot barn som är en av skadliga och av lagstiftningen definieras som oacceptabla.

l SOU 1998:1 13 Barn växer i nyandliga rörelser 233

som upp

I den följande beskrivningen -i detta avsnitt men ännu mera markerat i nästa kommer det tvärtom att göras tydligt vilka förhållningssätt

som det finns anledning för majoritetssamhället att på med allvar och

se oro på grund av de konsekvenser som riskerar drabba barnen.

5.5.1 Auktoritär

uppfostran

Många är säkerligen benägna att spontant beteckna barnuppfostran inom de nyandliga rörelserna klart auktoritär. Även det rör sig

som om

svepande karakteristik har den mycket fog för sig. Problemet är om en därför inte att den inte skulle stämma utan att begreppet auktoritär fostran i vårt samhälle i regel har en tydlig moraliserande laddning.

I vår majoritetskultur, som numera kännetecknas av en demokratisk uppfostringssyn, är det inte ovanligt att man som förklaring till en auktoritär uppfostran t.ex. inom en del etniska och religiösa minori-

teter främst ser föräldrarnas okunnighet, okänslighet eller rent av

kallsinnighet inför barns behov. Sålunda psykologiserande förkla-

en ring.

En mera konstruktiv utgångspunkt framför allt när det gäller en

hel är dock att fråga sig vilken funktion ett auktoritärt uppfost-

grupp ringsmönster har för ifrågavarande samhälle eller minoritetsgrupp.

Vad är det då som främst kännetecknar en auktoritär fostran, så som den är utfonnad i många samhällen och för inte alltför länge sedan också i det svenska

Den auktoritära uppfostran liksom det auktoritära samhället i stort

styrs av klara normer för vad som är rätt/fel, gott/ont, tillåtet/otillåtet etc. Av barn och krävs lydnad, lojalitet och respekt gentemot de

unga vuxna; föräldrar, lärare, myndighetspersoner etc. Eftersom samhällen/minoritetsgrupper där auktoritär fostran utövas i regel är förhållandevis stabila och inte snabbt föränderliga, är mål och medel för socialisationen i stort sett självklara och inte särskilt förhandlingsbara i diskussioner mellan föräldrar och bam. Föräldrarna känner sig i regel säkra i sin fostrande uppgift. Barnen styrs och kontrolleras delvis genom rädsla för upptäckt och straff. Fysiska bestraffningar av barn är inte någon ifrågasatt uppfostringsmetod, även om den kanske inte praktiseras särskilt ofta.

Barnen har inte sällan någon fomi av ekonomisk funktion och får tidigt delta i praktiska sysslor. Den auktoritära fostran präglas inte

av barncentrering. Barnen är ofta med i alla de vuxnas aktiviteter, vilket bl.a. kan betyda sena kvällsvanor. Men de ägnas i regel ingen speciell uppmärksamhet och det förväntas av dem att de inte är till för mycket besvär för de vuxna. Barnen får insikt i vad vuxenlivet kräver och däri-

234 Barn växer i nyandliga rörelser

som upp

genom sina framtida roller genom att iaktta de och imitera dem.

vuxna Lång, formell skolutbildning har ofta underordnad betydelse.

Den demokratiska uppfostringsmodellen hör som kontrast till detta i regel hemma i ett föränderligt och dynamiskt samhälle. Det finns inte i alla lägen på förhand givna svar på vad som är rätt/fel, bra/dåligt etc. En hel del måste därför göras till föremål för diskussion och förhandling mellan föräldrar och barn eller mellan lärare och elever.

Föräldraauktoriteten är därmed inte lika självklar och föräldrauppgiften inte heller lika omfattande som i det traditionella, auktoritetsstyrda samhället. Barnens utbildning ligger helt och hållet på skolan. En del av barnens omvårdnad har överflyttats till barnomsorgen liksom delar av barnens fostran vilar på förskolan/skolan.

Barnen har inte som tidigare en ekonomisk funktion för föräldrarna utan nästan uteslutande en känslomässig. Föräldrarnas yrkesarbete är i regel förlagt utanför hemmet och den tid barn och föräldrar är tillsammans är begränsad. Däremot utmärks den gemensamma fritiden inte sällan av en tydlig bamcentrering. Barnen, deras behov och önskemål är i centrum. De styrs mera av uppmuntran och beröm än av hot om straff.

Dessa exempel på några aspekter av en auktoritär respektive demokratisk fostran är givetvis förenklade och schematiska. Verkligheten är som alltid mera komplex och varierad och dessutom full av individuella avvikelser och undantag.

Hur passar socialisationen inom de nyandliga rörelserna in i detta schema Det är knappast någon överdrift att påstå att flera av rörelserna är ganska typiska auktoritära system. Trosföreställningama eller "läran" genomsyrar och styr mycket tillvaron för medlemmarna. Lärans ut-

av tolkare och ledare har genom sitt tolkningsföreträde i de flesta sammanhang en obestridlig auktoritet. Hela systemet är hierarkiskt/vertikalt med "läran", ledaren, ledarens betrodda och medlemmarna i fallande skala.

Självklart sätter ett sådant hierakiskt system i hög grad sin prägel på socialisationen. Det är följaktligen utifrån rörelsens centrala mål både funktionellt och viktigt att via socialisationen forma barnen till auktoritetstro, underordning och lydnad. Svaren på vad som är gott/ont, rätt/fel etc. finns redan givna i läran eller hos ledaren. Det finns föga anledning att diskutera sig fram till alternativa lösningar.

Att tillämpa och tillåta en mer eller mindre demokratisk uppfostringsmodell inom ett sådant system skulle för de nyandliga rörelserna bokstavligen vara att "uppfostra bort sig själv" jfr avsnittet sociali-

om sationen.Därför uppmuntras givetvis inte kritiskt tänkande och ifrågasättande, vilket är centralt och funktionellt i det demokratiska och

mera horisontella samhällets socialisation.

SOU 1998:1 13 Barn som växer upp i nyandliga rörelser 235

Utifrån ett samhällsperspektiv eller kulturellt perspektiv finns sålunda ingen anledning att lägga vare sig moraliserande eller psykologiserande synpunkter på föräldrarna. Ett auktoritärt uppfostringssystem beror inte primärt på föräldrarnas okunnighet, okänslighet eller kallsinnighet när det gäller barns behov och välbefinnande.

Om däremot flyttar perspektivet från vad är funktionellt

man som för samhället eller minoritetsgruppen till vad som bäst gagnar det enskilda barnet, blir det naturligt och befogat att ställa frågan om den auktoritära socialisationen i sig är psykiskt skadlig i något eller några avseenden. Något entydigt svar på detta går dock knappast att ge.

Ur de auktoritära samhällena med deras auktoritära fostran har det under seklernas gång stigit fram många starka, självständiga, självsälcra, revolterande, nytänkande och nyskapande individer. Men givetvis också många som varit kuvade, knäckta, hämmade, självutplånande, osjälvständiga, räddhågade etc.

Ur de demokratiska samhällena med dess demokratiska och kanske uttalat antiauktoritära fostran har det likaledes stigit fram många starka, självständiga, självsäkra, nytänkande och nyskapande individer. Men också många vilsna, osälqa, tvivlande, otrygga etc.

Detta antyder att det inte finns några enkla samband mellan socialisationsmodell och personlighetsutveckling. Det är många olika faktorer

spelar in, några skall diskuteras i det följande. Bl.a. är det som varav fruktbart att ett socialisationsmönster som en helhet och inte endast

se koncentrera sig på antingen positiva eller negativa delar betraktade och bedömda genom betraktarens egna etnocentriska glasögon. Det mer eller mindre totala avståndstagandet från uppfostran inom de nyandliga rörelserna kan möjligen ett uttryck för fastnat för vissa

ses som att man negativa aspekter och inte sett till helheten och hur de olika delarna samverkar.

Exempel på hur bilden av ett socialisationsmönster kan bli mera mångtydigt om man ser det som en helhet:

I ett samhälle/minoritetsgrupp med en auktoritär struktur med åtföljande auktoritär prägel på barnuppfostran är föräldra/bam-relationen hierarkisk. Barnen är underordnade föräldrarna, förväntas lyda utan ifrågasättande och förväntas visa respekt. Statusskillnadema mellan vuxna och barn är såtillvida framträdande. Men samtidigt förväntas många barn i auktoritära samhällen ge sitt bidrag till familjens försörjning genom att efter ålder och förmåga hjälpa till i och utanför hemmet med olika slag av sysslor. Eftersom vuxenhet inte minst karakteriseras av arbete och ansvar är barnen i dessa avseenden statusmässigt inte så olika Relationema blir med andra ord horisontell.

de vuxna. mera Denna paradox kan se som en av förklaringarna till att många barn i ett auktoritärt präglat samhälle kan utstråla god självkänsla, säkerhet och

236 Barn som växer upp i nyandliga rörelser

livsglädje snarare än att visa tecken på att vara kuvade, hämmade och osäkra på sitt eget värde.

I demokratiskt präglade välfärdssamhällen som den svenska majoritetskulturen har barnen ingen ekonomisk funktion och förväntas inte bidra till familjens försörjning. Ända till 20-årsåldem kan de ägna

upp större delen sin tid åt den egna utvecklingen i form av lek, fritidssys-

av selsättningar och utbildning. Detta är naturligtvis på många sätt positivt. Barn behöver tid för lek, fantasi och sådant som är enbart till lust liksom de behöver slippa tungt fysiskt slit. Barn behöver likaså bemötas med respekt, lyssnas till och få med och påverka i angelägenheter

vara

rör dem själva. Detta synsätt utmärker det demokratiska uppfostsom ringsidealet och avspeglas i svensk lagstiftning i föräldrabalken.

Men barn behöver också få göra saker "på riktigt", göra arbetsinsat-

med mening, få behövas för andra och göra insatser för ser ta ansvar, andra. I dessa avseenden framträder motsatt paradox jämfört med

en den auktoritära socialisationsmodellen. Barnen i det demokratiskt präglade samhället sidan relativt horisontell, jämbördig

har å ena en position i förhållande till föräldrama, bl.a. såtillvida att barnens önskningar och vilja beaktas och att det finns utrymme för förhandling och medbestämmande.. När det gäller ansvar och möjligheter att göra meningsfulla arbetsinsatser kan till nytta för andra eller för ideal

som vara utanför dem själva föreligger å andra sidan avgörande statusskillnad

en mellan och bam. De flesta barn och ungdomar har gentemot

vuxna samhället åskådarroll och väntarroll än en deltagarroll.

snarare en Väntan på att fâ axla vuxenansvaret och att därmed få en jämbördig status med de är lång. Detta kan givetvis påverka den unges

vuxna

självbild och självförtroende.

Dessa paradoxer när det gäller auktoritära respektive demokratiska socialisationsmodeller kan sålunda förklaringama till att ut-

vara en av fallet dessa uppfostringstyper när det gäller barns personlighetsut-

av veckling sig helt entydiga eller förutsägbara.

är vare

Det är därför föga meningsfullt att betygsätta hela socialisationsmönster i sig bra eller dåliga eller rangordna dem som bättre

som respektive sämre. Man måste dem insatta i sitt sammanhang och då

se bedöma de är funktionella eller inte. Det är heller inte särskilt

om fruktbart att ta ut enskilda delar och göra bedömningar utifrån dessa. Snarare måste hur de olika delarna samverka som en helhet.

man se

Andra viktiga förklaringar till de relativt oförutsägbara effekterna av ett visst socialisationsmönster på ett visst barns personlighetsutveckling är barnets egna inneboende förutsättningar. Det som spelar en viktig roll är sådant som barnets inneboende sårbarhet för respektive motståndskraft mot påfrestningar liksom t.ex. temperament och begåvning.

Barn som växer upp znyandliga rörelser 237

Detsamma gäller föräldrarnas personlighetsmässiga förutsättningar att "tillräckligt bra förälder". vara en För att konkret återvända till den auktoritärt präglade bamuppfostinom flera de nyandliga rörelserna kan man säga att den är ran av funktionell utifrån de för rörelserna centrala målen. Däremot är det uppenbart att denna uppfostringsmodell är dysfunktionell utifrån majoritetssamhällets övergripande mål och funktionssätt och därmed utifrån de krav som detta ställer på samhällsmedborgama. Om utgår ifrån att flertalet barnen inte kommer att leva man av större delen sina liv i relativt slutna rörelseenklaver det troliga är av hel del föräldrar lämnar rörelserna eller att barnen så småningom att en gör det på hand så riskerar barnen att förr eller senare komma ut egen i majoritetssamhället med eller mindre betydande sociala handimer kapp åtminstone initialt. Den sociala kompetens de förvärvat i de nyandliga rörelserna är bara delvis tillämplig i majoritetssamhället. De barn gått i rörelsemas förskolor och skolor kan t.ex. förväntas som egna få svårigheter att i majoritetssarnhällets skolor tolka de sociala koder gäller i ett demokratiskt skolsystem. Bl.a. kan risken finnas att de som får svårt att uppfatta de regelsystem givetvis finns även om dissom ciplineringen sker under milt tryck. Det skulle givetvis värde med forskning på detta område vara av dvs. hur kompletterande socialisering går till och vad som utgör de en största svårigheterna.

5.5.2 "Föräldrama är borta från sina barn.

mycket

De inte särskilt mycket barnen"

bryr sig om

Att många föräldrar inom de nyandliga rörelserna är borta en hel del från sina barn är allt att döma riktig beskrivning av verkligheten. av en Men detta följer inte självklart tolkningen att föräldrarna inte bryr av sig särskilt mycket om barnen. Att majoriteten dagens svenska småbams- och skolbamsföräldrar av är förvärvsarbetande och därför mycket borta från sina bam är ett välkänt faktum. Men det är inget man längre moraliserar över. Man vet att det oftast är nödvändigt av ekonomiska skäl men också att föräldrar uttryckligen vill arbeta eftersom det upplevs som stimulerande och utvecklande. Men knappast någon drar slutsatsen att föräldrarna därmed visar att de inte bryr sig särskilt mycket om barnen. Man inser att föräldrarna medvetet väljer både-och. När det gäller föräldrar inom vissa av de nyandliga rörelserna påpekas att del dessa kan vara borta längre tider från sina bam. Det en av

238 Barn som växer i nyandliga rörelser

upp

kan ibland röra sig om veckor i sträck, något som ännu anses

mera understryka att barnen kommer "först i tredje hand".

Men inte ens sådana längre separationer mellan föräldrar och barn är unika för just de nyandliga rörelserna. Denna belägenhet

är gemensam för en del barnfamiljer såväl i majoritetskulturen inom deny-

som andliga rörelserna. Det finns småbarnsföräldrar kvinnor som män

- med t.ex. chefsbefattningar inom privat eller offentlig sektor med långa arbetsdagar och ibland längre tjänsteresor. Det finns högt uppsatta

politiker av båda könen tillika småbarnsföräldrar med en nästan

- omänsklig arbetsbörda och många resdagar. Osv.

Är dessa föräldrar "onaturliga", "inte riktiga föräldrar" och kommer deras barn först i "tredje rummet" Knappast någon skulle väl generellt hävda detta, även om det kan stämma i enstaka fall.

Men när det gäller föräldrar inom de nyandliga rörelserna som är mycket engagerade i rörelsearbetet och därmed mycket borta från sina barn verkar man fullt beredd att dra dessa slutsatser. Hur skall man förstå detta Är stånd att likheterna med de föräldrar inom

man ur se majoritetskulturen som likaledes är mycket borta från sina barn av det skälet att de är oerhört engagerade i olika krävande verksamheter

Det rimliga vore att anta att för båda dessa grupper föräldrar betyder barnen mycket, men att arbetet och det politiska, religiösa, vetenskapliga eller konstnärliga uppdraget också betyder mycket. Det troliga priset för detta val av både-och är att föräldrarna tidvis upplever mer eller mindre svåra lojalitetskonflikter, tvivel och ibland smärtsam saknad efter barnen Varför skulle inte detta också tänkas gälla för föräldrarna inom de nyandliga rörelserna

Den centrala frågan är sålunda hur man skall förklara de skilda bedömningama av föräldrarna. Skulle det bl.a. kunna handla om att man statusmässigt graderar de uppgifter som hindrar föräldrar från att träffa sina barn Anser man att majoritetssamhällets upptagna föräldrar ägnar sig värdefulla uppgifter och att det i sig kan legitimera mycket bortovaro från barnen Ser omvärlden å andra sidan föräldrars starka engagemang i de nyandliga rörelserna så utan mening, rationalitet,

som värde och värdighet att man inte förmår uppbåda annat än fördömanden, avståndstaganden och ifrågasättanden föräldrarnas "riktiga"

av känslor för sina barn Kan det rent av vara så att man ser dem som så vilseförda att de näst intill diskvalificerat sig föräldrar

som

Skulle det förhålla sig så kan det ses som ett mycket tydligt men också bekymmersamt uttryck för etnocentrism.

i

Här skall inte behandlas hur barn i olika åldrar kan uppleva föräldrars bortovaro, som självklart kan innebära påfrestningar olika slag.

av Det viktiga i detta sammanhang är att påpeka att det härvidlag inte är

SOU 1998: l 13 Barn som växer upp i nyandliga rörelser 239

några skillnader mellan majoritetskulturens barn och barnen inom de nyandli ga rörelserna.

5.5.3 Att bo och uppfostras i kollektiv

Denna livsform är långt ifrån den vanligaste inom de nyandliga rörel- Dock är det något omgivningen inte sällan tar uttryckligt serna. som avstånd ifrån på grund dess förmodade skadeverkningar inte minst av för barnen. Även i sammanhang utanför de nyandliga rörelserna verkar boende i kollektiv och kollektiv uppfostran upplevas som utmanande för många traditionella, familj livsstilar som det normala. En del som ser utmaningen kan hänga med att det i regel handlar om små, av samman eller mindre marginaliserade grupper med en mycket uttalad ideomer logi något slag: politisk, religiös, ekologisk, refonnpedagogisk etc. av På 60- och 70-talet gick t.ex. debattens vågor höga om den kollektiva uppfostran i Israels kibbutzer. En del forskare såg den som självklart skadlig för barnens personlighetsutveckling medan andra intog en nyanserad hållning. De såg inte några generella skademera senare verkningar kunde påvisa att kibbutzfostran präglade barnens idenmen titetsutveckling såtillvida att de identifierade sig med gruppen i mera kontrast till den individuella identitet präglade det familjefostrade som barnet. neutrala forskarna gjorde dessutom reflexionen att det De mera verkade de forskare som drog entydigt negativa slutsatser inte som om förmådde vad de faktiskt såg utan endast vad de förväntade sig se. se Någon ingående forskning barn inom de nyandliga rörelmera om vuxit i kollektiv finns inte att tillgå. En mindre uppsats sema som upp bygger på intervjuer med fyra vuxit i kollektiv unga vuxna som upp inom rörelserna. Den bild intervjupersonerna ger av sina uppen av växtbetingelser verkar i stort sett nyanserad och rimlig. Undersökningbegränsning gör den givetvis inte generaliserbar. ens Om använder sig allmänna psykologiska kunskaper på feman av nomenet barndom i kollektiv, går det att se både positiva sidor och risker. Till fördelarna kan höra den starka gemenskapen med andra barn i kollektivet liksom också det skydd och den tröst som barnen kan ge varandra fostran tenderar att allmänt vara irepressivaste laget. Om om barnets föräldrar sviktar på grund problem, de är mycket av egna om frånvarande eller tenderar att ha överkrav, då kan barnet söka sig till någon lärare eller till de kamraters föräldrar som har mera ork, är mera inlevelsefulla, förstående och tillåtande. Därmed kan barn som lever i kollektiv mindre utlämnade och utsatta än som under ogynnsamma vara omständigheter kan vara fallet i den lilla, slutna familjen.

240 Barn som växer i nyandliga rörelser SOU 1998: l 13

upp

Till nackdelarna med uppväxten i ett kollektiv bygger på

som en tydlig och avgränsad ideologi kan höra att barnets världsbild kan bli mycket begränsad. Barnet konfronteras inte med den mångfald livs-

av stilar och tankevärldar som finns ute i samhället. Referensramama kan bli trånga och barnet riskerar att vid utträde i det omgivande

ett senare samhället åtminstone initialt få en del problem med att orientera sig.

5.5.4 i de rörelserna är

"Uppfostran nyandliga

sträng, kärv och

kylig"

Detta är ett påstående som med lite olika ordval och i olika varianter inte sällan dyker upp i beskrivningar av uppfostran inom de nyandliga rörelserna och i regel med en moraliserande underton riktad mot föräld-

rama.

Frågan är om det är rimligt att i första hand tolka detta brister i

som föräldrarnas för barnen eller deras förmåga att

engagemang vara "tillräckligt bra föräldrar". Kanske är det mera fruktbart att återigen pröva om socialisationsforskningen kan ge ett vidgat perspektiv och därmed en fördjupad förståelse. Sålunda utgå från frågan vad

om som är ett funktionellt förhållningssätt i relation till barn inom olika slag

av samhällstyper och minoritetsgrupper.

Man finner då att i auktoritära samhällen med dess auktoritärt präglade uppfostran kan föräldra/bam-relationen faktiskt förefalla just "kärv", "sträng", "kylig" etc. Detta i kontrast till den demokratiska

uppfostringsmodellen, präglas uppmuntran, uppskattning,

som mera av beröm och fysiska ömhetsbetygelser.

Som tidigare påpekats har barn i det demokratiska välfärdssamhället ingen ekonomisk eller praktisk funktion för sina föräldrar. Relationen bygger helt på barnets emotionella betydelse för föräldrarna. Den känslomässiga investeringen är stor i vart och de i regel fåtaliga

ett av barnen i varje familj. Eftersom barnen uteslutande har emotionell

en funktion, blir den uppskattning föräldrarna visar, det blir be-

som som kräftelsen på barnets värde och existensberättigande. Denna bekräftelse måste ständigt Kärleksindragning från föräldrarnas sida kan

upprepas. därmed bli ett effektivt och i vissa fall förödande straff.

I andra samhällstyper är barnets värde, trygghet och identitet främst förankrad i dess givna plats och funktion i familjen/gruppen, där i

man regel är ömsesidigt beroende och arbetsinsatser och andra

av vars ens bidrag till gemenskapen. Barnets position kan därmed mindre

ses som sårbar än i den demokratiska uppfostringsmodellen. Om föräldern uttrycker kritik eller ogillande eller tidvis är fysiskt eller psykiskt frånvarande på grund sjukdom, personliga problem eller arbete, be-

av

Barn som växer upp i nyandliga rörelser 241

höver inte barnet känna sitt värde och existensberättigande som skakat i grunden. Barnets trygghet är sålunda mera förankrat i dess kompetens och dess möjligheter att till nytta och vilar mindre på att ständigt

vara få känslomässig bekräftelse i form av uppmuntran, beröm och ömhetsbetygelser.

Detta kan vara en av förklaringama till att barn kan utveckla livsglädje, frimodighet och god självkänsla trots "kärv, kylig och sträng" uppfostran. Detta är återigen en påminnelse om vikten av att sätta in olika uppfostringsmönster i ett större sammanhang för att kunna göra

nyanserad och neutral bedömning. Annars är det lätt att hamna i en en etnocentrisk på det annorlunda som a priori avvikande, dåligt och

syn kanske rent skadligt och att det livsmönstret som det enda

av se egna nonnala, riktiga och hälsofrämjande.

För att än gång anknyta till barns funktion i olika socialisations-

en modeller, så har barnen i de nyandliga rörelserna av allt att döma en viss ekonomisk funktion så till vida att de kan få göra olika insatser i rörelsens praktiska och verksamheter. Detta kan i sig

gemensamma leda till att de känner sig behövda, att de kan vara deltagare "på riktigt" i angelägenheter och därmed i viss mån ta ett steg mot

gemensamma det är centralt i vuxenrollen nämligen arbete och ansvar. Den mera

som gängse bilden detta utifrån antikultrörelsens perspektiv är att barnen

av blir utnyttjade. I och för sig behöver inte det ena utesluta det andra.

Ännu intressantare kan att fundera över vilken funktion barnen

vara har eller upplever sig ha deltagare i den icke-materiella, andliga

som delen rörelsen och vilka effekter detta kan tänkas ha på barnens ut-

av veckling i olika avseenden. Om detta vet vi inget.

Rent allmänt verkar det inte rimligt att anta att barns uppväxt i en nyandlig rörelse enbart skulle ha en negativ eller rentav destruktiv karaktär. Det bl.a. föranleder sådana reflexioner är att en del av de

som författare beskriver livet för barn inom nyandliga rörelser i mörka

som färger samtidigt framhåller att bamen/ungdomama efter utträdet och efter del initiala övergångssvårigheter faktiskt hämtar upp sig an-

en märkningsvärt väl. "Men de allra flesta överlever, blir friska och lyckliga, lever produktiva liv och bevisar gång barns motstånds-

ännu en kraft." Singer, M.T. with Lalich, 1995. Cults in our midst.

Barns motståndskraft är sannolikt en viktig faktor i detta. Men är det enda förklaringen Eller är det tänkbart att livet för barn som växer upp i nyandliga rörelser inte bara är entydigt negativt

242 Barn växer i nyandliga rörelser

som upp

5.5.5 Hur mycket föräldrarna i sina relationer

styrs till barnen av de officiella

uppfostringsideologiema inom de nyandliga

rörelserna

Antikultrörelsen tar kraftigt avstånd från de nyandliga rörelsemas officiella uppfostringsideologier. Utifrån ett utvecklingspsykologiskt

perspektiv kan man på åtskilliga punkter instämma i detta. Några rörel-

av segrundamas och rörelseledamas syn på vad barn är, deras syn på barns behov och på hur barn skall socialiseras in i rörelsens tänkande strider på en del centrala punkter mot de vetenskapligt grundade kunskaperna om barn, barns utveckling och behov. Likaså strider del

en av dessa ideologier mot eller snarare är på direkt kollisionskurs med den lagstiftning vars syfte är att främja goda utvecklingsbetingelser för barn FB och att skydda barn mot risker att fara illa SoL, LVU. Detta kommer att behandlas längre fram i detta kapitel.

Först kan det dock finnas anledning att något dröja vid en mera övergripande fråga, nämligen vilket genomslag dessa ideologier fått och får i föräldrarnas mera konkreta uppfostringspraktik.

Återigen är läget att det inte finns någon forskning på området. Något empiriskt grundat svar går följaktligen inte att Snarare handlar

ge. det om att ställa ett antal frågor och göra ett antal antaganden, i sin

som tur är föranledda generella psykologiska kunskaper när det gäller

av tidiga föräldra/bam-relationer.

Vad kan det finnas för skäl att över huvud taget betvivla att föräldrarna inte i stort sett skulle praktisera det som läran/ideologin föreslqiver på området barnuppfostran Det viktigaste kanske är att uppfostringsideologin på ett antal punkter riskerar att strida mot föräldrarnas egna konkreta erfarenheter sitt barn, dvs. mot deras sinnens

av egna vittnesbörd.

När det gäller det andliga eller föreställningarna det utomvärlds-

om liga, är det irrelevant det går att verifiera eller inte, dvs. "det

om om stämmer". På detta område behöver inte rörelsemedlemmama uppleva konflikt. Men de delar ideologin handlar barn t.ex. säger

om av som om att barn är som vuxna fast i små kroppar, att barn har skyldigheter

som vuxna men inte rättigheter, om ideologin förordar orealistiska överkrav på barns fattningsförmåga eller förmåga att kontrollera starka känslor av t.ex. ilska och besvikelse, då måste detta komma i stark konflikt med föräldrarnas egna erfarenheter sin två- eller treåring. Föräldrarna kan

av

svårt att bortse ifrån att kartan/ideologin inte stämmer med terrängen/verkligheten och kan tvingas välja.

SOU 1998: l 13 Barn i nyandliga rörelser 243 som växer upp

Det bör kanske påpekas att det generellt finns en mycket liten grupp föräldrar kan hysa direkta vanföreställningar om sitt bam. Detta är som dock något annat än att bekänna sig till eller mindre märkliga ideomer logier bam. Vanföreställningar innebär att man inte kan skilja på om inre och yttre dvs. mellan sina egna inre föreställningar och den yttre verkligheten. Det kan t.ex. gälla föreställningar om att ettåringen är starkare än och har övertaget över föräldern, medvetet och sadistiskt plågar föräldern etc. I sådana fall är det fråga psykiskt sjuka eller om störda föräldrar. När det gäller föräldrar inom de nyandliga rörelserna finns ingen anledning att anta att psykisk sjukdorn/stöming skulle vara vanligare än inom föräldrakollektivet i stort. För att återvända till bamideologiema inom de nyandliga rörelserna, så har några dem barnsyn uttrycker förakt för barn och hela av en som begreppet barn, uttrycker bristande inlevelse i barns utsatthet och en underläge liksom för deras behov skydd och ovillkorlig kärlek. En av sådan på barn måste komma i konflikt med föräldrarnas spontana syn och intuitiva känslor för sitt bam. "Naturen" uppgift är att garantera artens överlevnad har givetvars vis försäkrat sig ett effektivt omsorgsbeteende gentemot små barn, om vilket i sin tur förutsätter stark känslomässig föräldra/bam-bindning. en Senare års spädbamsforskning har fördjupat kunskaperna om hur en sådan anknytningsprocess startar i och med att barnet är fött och hur spädbamet mycket aktiv part i detta. Föräldrar och barn stimulerar är en varandra ömsesidigt i process av kontaktsökande, "avläsning" av en varandras signaler, turtagning svar och gensvar i en lång kedja. en av Allt detta stimulerar barnets utveckling, barnets självförståelse, förståelse för andra och för vad mänskliga relationer handlar Därmed om. utvecklas successivt bl.a. barnets empatiska fönnåga. Samtidigt lär sig föräldern detta ömsesidiga samspel vad föräldraskapet handlar genom och lär sig att förstå sitt eget unika barns behov och hur det utom trycker dessa behov. Denna intuitiva förståelse förstärkt av egna bamdomserfarenheter aktiveras och i viss mån medvetandegörs som leder också till alltmer förstärkt känslomässig bindning till barnet. en Föräldrars förmåga i dessa avseenden uppvisar givetvis individuella variationer. En del kan olika tillfälliga eller mera pennanenta orsaav ker t.ex. trötthet, kriser, depressioner, psykisk störning ha svårare - än andra att lyhörda och flexibla. När det gäller föräldrar som är vara medlemmar nyandlig rörelse finns dock ingen grundad anledning i en att anta att de generellt skulle ha sämre förutsättningar än andra att vara "tillräckligt bra föräldrar". Frågan kvarstår obesvarad är hur föräldrar inom nyandliga rösom relser hanterar konflikten mellan "naturen" och "kulturen", dvs. mellan de spontana, intuitiva känslorna för och förståelsen av sitt eget egna

244 Barn som växer i nyandliga rörelser SOU 1998: l 13

upp

unika barn å ena sidan och vissa av ideologins föreställningar bam

om och rekommendationer om förhållningssätt till barn å den andra. Eller uttryckt på ett annat sätt: hur djupt går ideologin när det gäller de skikt i föräldrarnas personlighet är den känslomässiga motorn i för-

som äldra/bam-relationen

För en utomstående är det uppenbart att vissa av de svårbe-

mera gripliga föreställningarna barn och vissa delar den rekommende-

om av rade bamuppfostringspraktiken över huvud taget inte handlar le-

om vande barn av kött och blod. I stället handlar ideologin abstraktio-

om ner och konstruktioner, som verkar vara uttryck för en instrumentell barnsyn och delvis ger intryck i viss mån perverterad människo-

av en syn.

Hur kan föräldrarna tänkas lösa dessa dilemman och konflikter Det går knappast att tänka sig att de inte skulle uppleva någon konflikt. Detta kan i så fall bara gälla mycket liten förmår stänga

en grupp, som av alla motstridiga känslor och erfarenheter och förmår tänka i totalitära banor. En rimlig hypotes är att inte minst småbamsföräldrama i viss utsträckning och mer eller mindre medvetet sätter sig över ideologin och i stället följer sina egna spontana impulser och känslor. Det som talar för detta är inte minst de psykologiska kunskaperna den

om känslomässiga kraften i de tidiga föräldra/barn-relationema. Det som också kan anses tala för att föräldrarna faktiskt i större eller mindre utsträckning väljer "naturen" dvs. barnets och känslomässiga

sina egna behov före ideologin är de tidigare citerade uttalandena beträffande barn och ungdomar som levt inom rörelserna. "Men de allra flesta överlever, blir friska och lyckliga och lever produktiva liv och bevisar ännu en gång barns motståndskraft." Barns motståndskraft är säkert

en av förklaringsgrundema. Men kompletterande förklaring till det

en faktum att de flesta på sikt verkar ganska skadeslösa barndom

ur en inom de nyandliga rörelserna, kan vara att föräldrarna inte slaviskt låter sig styras av den officiella bamuppfostringsideologin utan ger större eller mindre utrymme för sina egna genuina reaktioner. Det som talar för detta senare är t.ex. också olika vittnesbörd att familjebild-

om ningen gör att föräldrarna delvis drar sig undan från rörelsearbetet.

Utifrån de resonemang som förts i detta avsnitt ligger det nära till hands att fråga sig om inte en del av avhoppen från de nyandliga rörelserna kan tillskrivas och ses som en lösning på föräldrarnas inre konflikter och tvivel när det gäller de mest svårsmälta och "onaturliga" inslagen i de nyandliga rörelsemas barnsyn och bamuppfostringssyn.

I förlängningen kan man också spekulera över inte de mest irra-

om tionella och verklighetsfrämmande inslagen i bamsynen och bamuppfostringsideologin kan utgöra ett reellt hot mot de nyandliga rörelsemas överlevnad på sikt. Detta är egentligen paradox, eftersom det är just

en

SOU 1998: l 13 Barn växer i nyandliga rörelser 245 som upp

socialisationen/bamuppfostran skall garantera ett samhälles eller som minoritetsgrupps överlevnad. Men då måste socialisationen präglas en ett rimligt mått rationalitet, realism och flexibilitet. En del tecken av av tyder på att förändringar är på gång när det gäller vissa delar av barnuppfostringspraktiken och ideologin inom de nyandliga rörelserna.

5.5.6 Att barn. "Gäller religionsfrihet även påverka

för barn"

"Skall inte barn också ha rätt till religionsfrihet" är en fråga som då och då ställs inte minst från antikultrörelsen. Innebörden är troligen att det egentligen är orätt att utsätta barn för religiös påverkan. På 70en talet det inte ovanligt att sekulariserade föräldrar framförde åsikten var förälder över huvud taget borde undvika att påverka sina att man som barn med personliga värderingar. I stället borde man sträva efter egna obj ektivitet och neutralitet så att barn senare opåverkade skulle kunna ta självständig ställning. Detta kan tolkas som en reakegen senare nog tion på det antogs själva sinnebilden för en auktoritär fostran, som vara nämligen påverkan och då kanske med inslag tvång framför allt av av psykisk art. Hela denna frågeställning om det rättmätiga i att påverka barn är egendomlig för att inte säga absurd. Socialisationen helhet- först i hemmet och därefter i förskolan som och skolan går ut på att just påverka barnen så att de passar in i det samhälle de tillhör och då inte minst med hänsyn till detta samhälles grundläggande värderingar. Redan i förskolan påverkar medvetet man och utifrån målfonnuleringar och läroplaner barnen med de demokratiska grundvärderingama. Därefter tar skolan vid med en ytterligare repertoar viktiga värderingar t.ex. antirasism, respekt för olikav om tänkande, miljömedvetande Det är inte så många decennier sedan osv. statskyrkan fortfarande hade inflytande över skolan och religiös som påverkan bedrevs redan på lågstadiet. Till följd den långt gående av sekulariseringen och den ökande kulturella och därmed religiösa mångfalden i samhället har religiös påverkan ingen plats i den ofnumera fentligt drivna skolan. Religiös fostran är idag en sak för föräldrarna med eller utan hjälp av söndagsskolor, koranskolor etc. Även ett barn tillbringar ungefär ett och ett halvt decennium i om förskola och skola är det via föräldrarna som den tidigaste och mest genomgripande påverkan I detta avseende är föräldrarna utan äger rum. konkurrens. Barnets moral- och norrnutveckling vad är gott/ont, rätt/fel, bra/dåligt har sålunda sin grund i föräldra/bam-relationen. - Själva förutsättningen för djupgående och avgörande norrnpåen mera

246 Barn som växer i nyandliga rörelser SOU 1998: l 13 upp

verkan handlar nämligen att kärlek å sidan och krav och gränsom ena sättning å den andra kommer från Den samma person. person som förenar båda dessa sidor är föräldern. Det är viktigt att understryka att norrnpåverkan inte bara handlar disciplinering utan minst lika om mycket om föräldern som förebild: att föräldern visar respekt för barnet, lyhördhet och förmåga till inlevelse i barnets behov och unika personlighet. Utgångspunkten för kraften i föräldrapåverkan är det lilla barnets starka känslomässiga bindning till och nästan totala beroende föräldav rama. Det lilla barnet upplever sina föräldrar de kan allt, vet som som allt och följaktligen är ofelbara. Föräldrarna blir därmed icke ifrågasätta förebilder för det lilla barnet oavbrutet påverkas deras sätt att som av förhålla sig, av deras värderingar, livssyn Detta utgör sedan osv. urmodellen eller basen för all vidare normbildning. Denna påverkan kan sägas vara en central del av själva "människoblivandet", dvs. det gör som individen till något utöver biologisk varelse. att vara en Efter de första levnadsåren kommer ett skede då föräldrarna antar mera realistiska proportioner. De människor med förtjänster ses som men också med vissa begränsningar och brister och framstår sålunda inte längre som ofelbara och perfekta. Barnet kan också konstatera att barn och vuxna i omgivningen lever på ett delvis annorlunda sätt, värdesätter andra saker och har delvis andra åsikter än i barnets egen familj. Barnet kan sålunda ta in kompletterande "världsbild" och en börjar att mångfald existerar. Denna vidgning referensramama ana av är viktig för barnets fortsatta utveckling. Men det handlar inte något om direkt ifrågasättande föräldrarnas synsätt utan ett tillägg. av snarare om En bit upp i tonåren kommer nästa viktiga utvecklingsuppgift nämligen att ompröva de från föräldrarna övertagna värderingarna, deras världsbild, livssyn, livsstil Poängen är inte att den nödvänosv. unge digtvis behöver förkasta det föräldrarna står för utan vad det handlar om är att ta egen, självständig ställning. Ofta hamnar dessa ställningstaganden så småningom inte alltför långt från föräldrarnas. Hela denna process av först tidig, intensiv påverkan, därefter vidgning och komplettering den ursprungliga "föräldra-världsbilden" och av slutligen en självständig omprövning denna är viktiga på av steg vägen mot att bli en medveten, självständigt tänkande och ansvarstagande

vuxen. Uppfattningen att man som förälder borde undvika att alltför mycket påverka barnet med sina personliga övertygelser, trosföreställningar och värderingar för att därmed underlätta för barnet att själv senare ta ställning bygger sålunda på ett utvecklingspsykologiskt feltänkande och

på en missuppfattning föräldrauppgiften. Snarare kan det så

om vara att en tydlighet från föräldrarnas sida när det gäller värderingar normer,

Barn som i nyandliga rörelser 247

växer upp

och livsåskådningar är underlättande avstamp, när den unge skall

som pröva sig fram till ställningstaganden. Det måste finnas något på-

egna tagligt att ta ställning till och ompröva.

Vill tillämpa detta utvecklingspsykologiska resonemang på for-

man äldrar och bam inom de nyandliga rörelserna, då krävs av föräldrarna att de tillåter och i bästa fall uppmuntrar barnets kontakter med det omgivande samhället och inte minst den offentliga förskolan och förskolan. I gengäld krävs förskolan/skolan att man där är lojal med för-

av äldrarna och respekterar deras uppfattningar på olika områden. För föräldrarna handlar det att kunna bejaka barnets inneboende nyfi-

om kenhet och lust att "utforska omvärlden". Då bör inte föräldrarna eller rörelsen samtidigt framställa omvärlden farlig, fientlig eller ond.

som Detta riskerar att leda till förvirring, otrygghet och misstro hos

senare barnet, till att det kanske avbryter sitt "utforskande" och därmed kanske befasts i en snäv eller rent av falsk verklighetsbild.

Att inte barnet generellt negativ bild omvärlden utan-

man ger en av för rörelsen utesluter inte att man tar tydligt avstånd från företeelser

våld, cynism, hänsynslöshet sig dessa förekommer utansom osv., vare för eller innanför rörelsen.

Är religionen och gemenskapen i nyandlig rörelse central del i

en en föräldrarnas liv, kommer det sannolikt att vara viktigt också för barnet

växer i rörelsen. I de fall där tonårens frigörelseprocess leder som upp till att den unge omprövar sitt engagemang och sin tro och lämnar rörelsen, kan detta vara mycket smärtsamt för föräldrarna men också för den unge själv. Det är i detta utvecklingsskede som religionsfriheten kommer in, rätten att själv välja tros- och livsåskådning liksom också rätten att inte mot sin vilj a tvingas kvar i en religiös rörelse. Om föräldrarna respekterar sin tonåring i dessa avseenden, behöver inte brytningen med rörelsen kanske dessutom leda till minst lika smärtsam

en brytning med föräldrarna.

248 Barn växer inyandliga rörelser som upp

5.6 som kan till hinder

Förhållningssätt vara

för barns och innebära risk

utveckling

för att barn far illa

Förra avsnittet behandlade några relativt typiska uppväxtbetingelser för barn inom de nyandliga rörelserna. Det rörde sig övergripande om mera förhållningssätt till barn och syn på barnuppfostran b1.a. auktoritär fostran, föräldrarnas bortovaro från barnen och påverkan på barn. Strävan har varit att sätta in dessa företeelser i ett större sammanhang, att undvika svart/vitt-tänkande och i stället tillämpa neutralt och obett mera jektivt synsätt. De teoretiska utgångspunktema har varit utvecklingspsykologin och socialpsykologin. En annan strävan har varit att inte dra alla uppväxtbetingelserna över en kam utan att i stället differentiera mellan å sidan det ena annorlunda kanske i sig inte särskilt önskvärda eller funktionella men ur majoritetssamhällets perspektiv och å andra sidan det direkt oacceptabla och möjligen skadliga. De företeelser skall behandlas är som nu av det senare slaget, dvs. sådana utvecklingspsykologiskt är som mera entydigt betänkliga och innebär risk för skadliga påfrestningar barnet. Dessutom kommer de i en del fall i konflikt med den lagstiftning som gäller barn.

Exempel:

Att framställa omvärlden underlägsen och föraktlig respektive - som farlig och ond. Att disciplinera barn med straffhot och skuldbeläggning. - aga,

Att utsätta barn för förödmjukande tillrättavisningar och kanske

dessutom i föräldrarnas passiva åsyn. Att låta barn vara åsyna vittne till att deras föräldrar tillrättavisas eller kränks. Att vid en förälders utträde rörelsen svartmåla denna förälder in- - ur för barnet och kanske dessutom hindra barnet från umgänge. Att tvinga sig på och försöka utröna barnets tankar och därmed överskrida gränsen till barnets "inre värld". Att framställa sjukdom, svaghet och olyckor åtminstone delvis - som en följd av bristande tro, orätta tankar eller andra tillkortakommanden.

Barn som växer upp i nyandliga rörelser 249

I vilken omfattning sådana förhållningssätt kan förekomma inom de nyandliga rörelserna går till följd av den bristande forskningen på området inte att uppskatta. Att de förekommer i viss omfattning finns dock knappast anledning att betvivla.

Direkt brottsliga handlingar som barnmisshandel och sexuella övergrepp är inte medtagna bland ovan nämnda exempel. Detta eftersom det inte finns belägg för att sådana handlingar skulle tolereras och än mindre förespråkas inom de nyandliga rörelserna i Sverige idag. Misshandel och övergrepp, som tyvärr förekommer trots loiminalisering, går inte att förlägga till några speciella samhällsgrupper vare sig socioekonomiska, kulturella eller andra. De kan snarast ses som uttryck för någon form av psykisk störning hos förövama. Föräldrar med psykiska störningar finns i alla samhällsgrupper. Därför finns heller ingen grundad anledning att anta att misshandel och sexuella övergrepp mot barn skulle vara vare sig över- eller underrepresenterade inom de nyandliga rörelserna satt i relation till gruppens storlek. Oavsett inom vilka grupper och sammanhang som misstankar om sådana brottsliga handlingar uppstår, skall de givetvis anmälas och utredas.

I det följande skall de uppräknade exemplen närmare kommenteras dels ur ett utvecklingspsykologiskt perspektiv med avseende på riskerna för barnets personlighetsutveckling och dels med avseende på hur svensk lagstiftning ser på dessa företeelser.

5.6.1 Att framställa omvärlden

som underlägsen och föraktlig respektive som ond och farlig

Vid möten mellan minoritetsgrupper och majoritetsgrupper, dvs. ur ett kulturmötesperspektiv, är detta långt ifrån ovanliga s.k. gränsbevarande mekanismer. Betraktar man omvärlden som underlägsen frestas man inte att använda den som förebild och undviker därmed att utsätta sig för påverkan från majoritetskulturens värderingar, livsstilar, världsbild osv.

Föreställningen om den överlägsenheten kan dessutom

egna ses som ett motdrag och ett försvar mot den marginalisering, nedlåtenhet och förakt som minoritetsgrupper de nyandliga rörelserna utgör här

inget undantag inte sällan utsätts för omgivningen. Det finns i den

vetenskapliga litteraturen många exempel på det självförakt och rentav självhat som kan drabba de individer börjar på den mino-

som se egna ritetsgruppen inklusive sig själva med omgivningens fördömande och kanske föraktfulla ögon. En sådan negativ självbild är givetvis destruktiv för den psykiska hälsan.

250 Barn som växer i nyandliga rörelser SOU 1998: l 13

upp

För den händelse barnen inom de nyandliga rörelserna skulle bemötas med nedlåtenhet representanter för majoritetskulturen och i

av huvudsak betraktas "stackars offer det är synd om", är det

som som därför inte enbart ondo med en starkt positiv om än något orealis-

av tisk gruppidentitet som motvikt.

-

Samtidigt är nackdelarna givna. Är bilden omgivningen präglad

av

stereotypa föreställningar dessutom ofta ömsesidiga då kan barav - -

inom de nyandliga rörelserna få svårt att skaffa sig en egen mera nen förutsättningslös och realistisk uppfattning omgivningens beskaf-

om fenhet. Ett någotsånär konstruktivt samspel med omgivningen försvåras därmed.

Ännu problematiskt för barnen inom de nyandliga rörelserna

mer kan det vara om omvärlden uppfattas som ond och farlig.

Ur ett kulturmötesperspektiv kan man se en sådan uppfattning av omvärlden som ännu en variant på relativt typiska gränsbevarande mekanismer. Framställs majoritetskulturen ond och farlig leder det

som logiskt till att man undviker onödiga kontakter. Därmed kan påverkan därifrån minimeras och den världsbilden skyddas. Det som speci-

egna fikt utmärker relationerna mellan majoritetskulturen mest utpräglat

via antikultrörelsen och de nyandliga rörelserna är den ömsesidiga

demoniseringen. "den andre" som underlägsen, ond och

Båda parter ser farlig, något som med viss rätt skulle kunna beskrivas som en symbios med negativa förtecken.

För barnen inom de nyandliga rörelserna är det inte svårt att tänka sig att denna demonisering kan leda till ängslan och otrygghet. En viss risk kan föreligga att detta kan fortplanta sig till en allmän främlingsrädsla. En logisk lösning på detta kan bli att barnet inte bara isoleras på initiativ rörelsen och föräldrarna utan även själv aktivt isolerar sig.

av Den för ett barn naturliga nyfikenheten på det nya och okända och lusten att utforska omvärlden kan därmed starkt hämmas. Bl.a. kan barnet få svårt att lära sig de olika koder som är nyckeln till eller redskapen för att kunna klara sig i skiftande sociala sammanhang. De allvarligaste konsekvenserna riskerar sålunda att bli en bristande kompetens när det gäller att kunna förstå, tolka och förhålla sig till det omgivande majoritetssamhället. Detta kan i sin tur mer eller mindre inskränka barnets framtida valmöjligheter när det gäller utbildning, yrkesliv och deltagande i medborgerliga angelägenheter i det demokratiska samhället. Även barnets vidare världsbild kan bli vilket kan innebära svårig-

snäv, heter att förhålla sig till mångfald och mångtydighet.

SOU 1998:1 13 Barn växer i nyandliga rörelser 251

som upp

5.6.2 Att barn med strafthot och

disciplinera aga, skuldbeläggning

I Sverige är kroppslig bestraffning av barn, dvs. aga, förbjudet sedan 1979 6 kap. 1 § FB. Lagen om förbud mot aga har haft viktig atti-

en tydskapande effekt såtillvida att få föräldrar att är

numera anser aga en lämplig eller i vissa lägen oumbärlig uppfostringsmetod. Självklart händer det att trötta, irriterade och pressade småbarnsföräldrar någon gång kan tappa självkontrollen och daska till sitt bam. Men de flesta föräldrar ser det i så fall som ett misslyckande, ångrar sig och ber kanske barnet ursäkt.

om

I åtminstone någon de nyandliga rörelserna ställer sig öppet

av man kritisk och avvisande till agaförbudet. Man vad kallar

ser man "kärleksfull aga" i vissa fall nödvändig i föräldrarnas fostrande

som uppgift. Alla fonner omfattas givetvis förbudet. Men frågan

av aga av är om inte den "kärleksfulla agan", sett barnets perspektiv, är den

ur mest obegripliga och dänned mest förvirrande varianten.

Barn kan i viss mån förstå att föräldrar någon gång under stark

press och i upprört tillstånd kan göra saker de i normala fall tar avstånd

som ifrån. Att förälder under full känslokontroll tillfogar barnet smärta

en kan däremot framstå som mycket svårbegripligt och därmed sär-

som skilt kränkande. Risken finns att barnet upplever att det är fråga

om ren

maktutövning.

Även inlämingssynpunkt är dålig metod. Bästa

ur aga en sättet att klargöra för barnet gränsen går för det tillåtna respektive det

var oacceptabla är att på ett respektfullt tydlig och konsekvent och

sätt vara vara beredd att ta konflikter. En riskerna med däremot är att den

av aga bestående lärdomen främst blir att det är den starkares privilegium att använda tvång och våld. De långsiktiga riskerna för personlighetsutvecklingen kan bli att barnet inte styrs inre kompass,

av en egen en egen moraluppfattning om rätt/orätt, gott/ont utan i stället rädsla för

av upptäckt och straff.

En annan diskutabel men inte desto mindre effektiv metod att disciplinera barn är att framkalla skuldkânslor. Detta kan bl.a. leda till att barnet avstår från olika uttryck för sund självhävdelse, avstår från ett barns fundamentala rättigheter att i vissa lägen "vara besvärligt" för att i stället bli överdrivet hänsyns- och ansvarstagande till för sin

men egen utveckling. Risk kan finnas att barnet utvecklar ett så kallat "falskt själv", dvs. barnet vet inte vad egentligen är dess behov och

som egna önskningar, dess egen vilja eller personlighet. Barnets alltför stora lyhördhet utåt gentemot omgivningens förväntningar och krav gör således att det inte förmår lyhörd inåt mot sig själv.

vara

252 Barn som växer upp i nyandliga rörelser

Paradoxalt nog kan en sådan manipulativ skuldbeläggning av ett barn motverka en äkta moralutveckling. En väsentlig del i utvecklingen mot att bli "en riktig människa" är att kunna kännaskuld i de situationer när faktiskt bör göra det. T.ex. svikit någon som litat på

man om man

visat hänsynslöshet eller hjärtlöshet etc. En viktig föruten, om man sättning för att kunna känna äkta, befogad skuld är att man som barn blivit "sedd", lyssnad till, respekterad och accepterat som just den unika individ är. Likaså är grundförutsättningen för att man skall kunna

man visa aktning och respekt för andra att man själv som barn blivit bemött på samma sätt.

5.6.3 Att utsätta barn för

förödmjukande tillrättavisningar och kanske dessutom i föräldrarnas passiva åsyn

I 6 kap. l § FB sägs att "Bam skall behandlas med aktning för sin per-

och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller anson nan kränkande behandling". Förödmjukande tillrättavisningar av barn, som ibland beskrivs som förekommande inom de nyandliga rörelserna, är sålunda inte tillåtna enligt lagen.

Att kränka och förödmjuka ett barn riskerar att få destruktiva följder för barnets personlighetsutveckling. Om ett barn upplever att en vuxen begagnar sitt otvetydiga överläge inte till att beskydda, ledning och

ge uppmuntran utan till att kränka, trycka ner och förminska, då kan detta hos barnet skapa en stark känsla av otrygghet, utsatthet och maktlöshet. Att bli utsatt för kränkning kan också leda till att barnet tvivlar på sitt eget inneboende värde och i stället känner skam och i värsta fall självförakt.

Om kränkande tillrättavisningar av barnet utdelas av t.ex. någon inom rörelsens ledning och föräldrarna är närvarande utan att ingripa till barnets skydd, då kan de hela bli destruktivt. I situationer

ännu mera som ett barn upplever som svåra och hotfulla, måste det få uppleva att föräldrarna villkorslöst står på dess sida och är redo att ingripa till dess beskydd och försvar. Hur skall barnet annars kunna tro på sitt oavvisliga värde för föräldrarna

Barn har givetvis också rätt att av föräldrarna få långsiktig

mera hjälp att reda ut knepiga situationer och konflikter och där barnets del i och ansvar för det inträffade måste diskuteras under ordnade och

respektfulla former. Barn behöver hjälp med gränssättning av föräldrar och andra vuxna. Men det tillhör ett barns grundläggande rättigheter att

SOU 1998:1 13 Barn växer i nyandliga rörelser 253

som upp

få testa gränser och att få göra misstag. Därefter behöver det hjälp att på ett värdigt och konstruktivt sätt få dra lärdom detta.

av

5.6.4 Att låta barn åsyna vittne till att deras

vara

föräldrar kränks

Att utsätta ett barn för detta innebär ett dråpslag mot barnets trygghet, som i hög grad är kopplad till att barnets kan betrakta sina föräldrar som starka, kloka, kompetenta och därmed värda respekt och aktning. En viktig föräldrauppgift är att vara en förebild och att genom sitt exempel visa vad vuxenhet innebär inte minst när det gäller sådant

som integritet och autonomi.

Om föräldrarna kränks av t.ex. rörelsens ledning utan att kunna försvara sig, riskerar bamets bild av föräldrarna som beskyddare och förebild att raseras. Om föräldrarna behandlas respektlöst, hur hanterar då barnet sitt behov av att kunna vara stolt över sina föräldrar Risken finns att detta påverkar även barnets självbild negativt.

5.6.5 Att vid förälders utträde rörelsen

en ur

svartmåla denna förälder inför barnet och

kanske dessutom hindra barnet från umgänge

I förarbetena till ändringarna i FB prop. 1981/82 168 framhävs när

det gäller barns grundläggande behov att "Barn har behov samhö-

av righet med båda sina föräldrar. Föräldrar bör respektera att barnet känner lojalitet och samhörighet med båda sina föräldrar även dessa är

om i konflikt med varandra. Särskild uppmärksamhet bör ägnas de situationer där föräldrarna står i motsatsförhållande till varandra och håller på att skiljas från varandra. Barnet skall inte behöva välja sida och ta ansvar i dessa konflikter."

Båda föräldrarna har lika stor och grundläggande betydelse för

en sitt barn och barn behöver därför ett varaktigt och stabilt förhållande till båda. Ett bams lojalitet gentemot sina föräldrar är praktiskt taget gränslös. Detta oavsett och i stort sett oberoende föräldrarnas för-

av tjänster respektive tillkortakommanden i föräldrauppgiften eller i övriga sammanhang.

Om barnets föräldrar kommer i svår konflikt med varandra, kanske plågar, skadar och slutligen lämnar varandra eller den föräld-

- ena av rarna lämnar den nyandliga rörelse familjen tillhör- då har ingen

som av föräldrarna rätt att använda barnet för syften i kanske fort-

egna en

254 Barn växer i nyandliga rörelser

som upp

satt kamp mot den andre. Barnet måste ha en ovillkorlig rätt att i fortsättningen få tycka respektera och träffa båda föräldrarna.

om,

Genom ändringarna i 6 kap. FB, trädde i kraft år 1993, kom den

som tidigare ganska ensidiga föräldrarätten till umgänge att ersättas av bestämmelser som i stället betonar att det är barnet som har rätt till umgänge med sina föräldrar.

Den förälder som använder sitt eventuella överläge till att hindra barnet från att träffa den andra föräldern, gör sig därmed skyldig till ett brott mot barnets rättigheter enligt lagen. Men föräldern bidrar också till att tillfoga barnet och smärta följd saknaden efter den

sorg som av frånvarande föräldern.

Att inte besinna sitt vuxenansvar utan tillåta sig att inför barnet nedvärdera och svartmåla den andra föräldern är oavsett dennes kvalite-

ter eller brist på kvaliteter att göra sig skyldig till ett allvarligt psy-

kiskt övergrepp på barnet och dess fundamentala behov av att kunna identifiera sig med, respektera och hysa tillgivenhet för båda sina föräldrar. Skulle föräldern gå ytterligare ett steg och pressa barnet att själv i 0rd och kanske i handling ta avstånd från den andra föräldern, då är de fråga ett oförlåtligt våldförande på barnet. Barnet riskerar att hamna

om i plågsamma inre lojalitetskonflikter och iohanterbara känslor av eget svek och skuld, vilket kan få svåra skadeverkningar.

5.6.6 Att och försöka utröna barnets

tvinga sig på

tankar och därmed överträda gränsen till

barnets "inre värld"

Sådana förhållningssätt verkar i viss utsträckning förekomma inom de nyandliga rörelserna. Strävan efter någon slags kontroll över barnets tankar kan ta sig mer eller mindre handfasta respektive subtila uttryck. En handfast variant är om man, som det finns exempel på, systematiskt använder något tekniskt hjälpmedel med ungefär samma syfte som en så kallad lögndetektor.

Såväl i förarbetena till FB som i FNs barnkonvention finns barns och ungdomars behov respekt för den integriteten med

av egna som viktiga underliggande värden. Till respekten för integriteten hör barnets behov av att bli behandlat med aktning för sin och egenart. I

person 1966 års internationella konvention om medborgerliga och politiska rättigheter betonas tankefriheten liksom också friheterna vad gäller samvete, religion, åsikt och yttrande.

Barn växer i nyandliga rörelser 255 som upp

När det gäller barn och utifrån ett utvecklingspsykologiskt perspektiv kan detta med integritet liksom också tankefrihet sägas ha sina alldeles särskilda och komplicerade betydelser. Det lilla barnet kan ännu inte göra klar åtskillnad mellan den inre och yttre verkligheten, där den inre handlar barnets tankar, fantaom sier, drömmar etc. Barnet upplever sig i någon bemärkelse som "genomskinligt" och hyser diffusa föreställningar och kanske förom väntningar på att de omnipotenta främst föräldrarna, har förmåvuxna, gan att vara "tankeläsare". En avgörande vändpunkt i barnets utveckling och dänned i barnets självförståelse och förståelse andra - av inträffar när barnet en bit i förskoleåldern börjar inse att utomupp stående inte kan igenom och därmed inte läsa tankar. Att inse se en ens att man om man så vill- kan ha hemligheter, barnet befriande - ger en och utvecklingsfrämjande känsla autonomi. Det är sålunda till av upp en själv om man vill dela med sig och vad vill dela med sig till man av andra när det gäller tankar, fantasier, förhoppningar, känslor etc. ens Denna insikt är en milstolpe på vägen mot vuxenheten, valfriheten och därmed ansvarstagandet. Det är därför djupt olyckligt och otillbörligt föräldrar och andra om vuxna i ett behov av att kontrollera barnet- försöker vidmakthålla barnets omogna vanföreställningar att de kan läsa barnets om vuxna tankar. Därmed kan barnet inte undkomma att bli avslöjat det hyser om "orena", otillåtna eller enligt omgivningen på annat sätt förgripliga tankar. Minst lika otillbörligt och olyckligt är det föräldrar eller andra om vuxna i kraft av sitt överläge och med användande skuldbeläggning, av straffhot eller "tekniska hjälpmedel" envetet det något äldre pressar barnet att "avslöja" vad det tänker och känner. Sådana förhållningssätt är uttryck för djup respektlöshet gentemot barnets behov av och rätt till integritet. Föräldrar har både rätt och skyldighet att hålla uppsikt över barnet och att sätta gränser för barnets handlande. Men de har ingen rätt att försöka forcera och överskrida barnets gränser till sin "inre värld". Alla- barn såväl besom vuxna höver en frizon, ett fredat för sina innersta tankar och känsrum egna, lor. I annat fall riskerar livet bli mardröm. Att inte respektera barns en behov av "tankefrihet" i denna bemärkelse är att våldföra sig på bamet och att utsätta barnet för svåra psykiska påfrestningar och därmed risk för att fara illa.

256 Barn växer i nyandliga rörelser

som upp

5.6.7 Att framställa sjukdom, svaghet och olyckor

åtminstone delvis en följd av bristande

som

tro, orätta tankar eller andra personliga

tillkortakommanden

Ur ett utvecklingspsykologiskt perspektiv och med hänsyn till sina möjliga verkningar på barnet är detta djupt problematiska föreställningar.

Det kännetecknar framför allt den tidiga barndomens alldeles

som

och specifika existentiella villkor är barnets litenhet, utsatthet och egna beroende med åtföljande oro och ångest för att bli övergiven och därmed risk att bli förintad. Det nästan från början erbjuder barnet

som "existentiella problem" är att starka och motstridiga känslor av t.ex. kärlek och hat, generositet och avund samtidigt kan rymmas inom barnet. Det blir inte lättare av att den person barnet älskar intensivt och är mest beroende nämligen föräldern, i en del situationer också kan

av, framkalla besvikelse, raseri, hämndbegär.

Att träna sig i att härbärgera, hantera och integrera sådana både/ochkänslor, dvs. ambivalens, svår men för barnet viktig utvecklings-

är en uppgift. Det som bl.a. är plågsamt för barnet under de första levnadsåren, kännetecknas ett utpräglat magiskt tänkande, är barnets

som av föreställningar och ångest för att det med sitt raseri, sina hämnd-

om fantasier och ibland "onda" önskningar kan skada och rentav förgöra föräldern eller andra för barnet betydelsefulla personer.

Om sålunda en mamma blir sjuk, ett syskon omkommer i en olyckshändelse eller lämnar familjen, ligger det nära till hands

en pappa att det lilla barnet kopplar detta till sina egna nyligen genomlevda känslor ilska, avund, svartsjuka etc. mot dessa. Barnet upplever sig

av alltså vållande till dessa katastrofer kan inte själv fönnedla

som men dessa känslor till omgivningen. Om ett barn drabbas på detta sätt är de därför oerhört viktigt att uttryckligen försäkra barnet att det inte på något sätt har skuld i det inträffade. Att sålunda förklara för barnet att alla

barn såväl som vuxna ibland känner raseri, avund, hämndbegär - osv., att sådana känslor är en oundgänglig del av livet men är ofarliga och inte kan orsaka vare sig små eller stora katastrofer.

Lyckligtvis slipper de flesta barn att under sina första levnadsår med dess magiska tänkande behöva uppleva att närstående råkar ut for svåra olyckor eller sjukdomar. Under barnets fortskridande utveckling ersätts sä småningom detta magiska tänkande av ett alltmera rationellt tänkande och en mera realistisk uppfattning om orsak och verkan. Barnets utsatthet minskar därmed.

Barn växer i nyandliga rörelser 257

som upp

Det problematiska med de föreställningar finns inom del

som en av de nyandliga rörelserna i de här avseendena nämligen att sjukdom,

svaghet och olyckor åtminstone i viss mån kan ses som en följd av bristande tro, orätta tankar etc. är att de riskerar att vidmakthålla och

förstärka småbamens magiska tänkande långt i åldrarna.

upp

Genom att hålla kvar barnet i ett magiskt tänkande stärks de vuxnas kontroll- och styrmöjligheter framför allt via skuldbeläggning. Man låter barnet känna skuld när det faktiskt inte har någon skuld utan tvärtom borde aktivt avlastas från detta. Som tidigare påpekats kan ett sådant manipulativt användande av skuldbeläggning försvåra en äkta moralutveckling.

Att på detta sätt fjättra barnet i en form av magiskt tänkande kan försvåra och försena barnets naturliga utveckling mot realis-

ett mera tiskt och rationellt tänkande och därmed också försvåra utvecklingen mot självkontroll och självbestämmande. Utan en känsla av autonomi främjas inte heller känslan av ansvar och vikten av ansvarstagande.

I de fall då det är barnet självt råkar ut för sjukdom och olyckor

som kan de nu behandlade föreställningarna inom de nyandliga rörelserna likaledes leda till känslor skuld hos barnet. Barnet har egentligen sig

av själv att skylla. Att bli drabbad får därmed också karaktären ett

av avslöjande av ens fel och brister. Barnet får betala ett dubbelt pris och är utan möjligheter att själv kunna ta kontroll över situationen. Att detta är både grymt och skadligt kan det knappast råda något tvivel

om.

5.7 Att utreda och bedöma om ett barn inom

de nyandliga rörelserna far illa: en svår

för

uppgift socialtjänsten

Får socialtjänsten fler eller färre anmälningar på barn och familjer inom de nyandliga rörelserna kan förväntas med utgångspunkt från

än som antalet barn inom rörelserna Hur ofta leder utredningarna till åtgärder och i så fall vilka Hur vanligt är det med vårdnads- och umgängestvister när en av föräldrarna utträtt eller inte varit med i rörelsen

ur Hur blir utfallet av sådana utredningar

Inte heller när det gäller dessa frågor finns några kartläggningar och sammanställningar och långt mindre någon forskning att utgå ifrån.

I tidningen Socionomen 1994:4 karakteriseras situationen

för de socialsekreterare skall göra utredning på ett barn i någon nyandlig

som rörelse med orden "knapphändig information, ingen handledning och ett famlande i mörker". Intervjuade socialsekreterare påpekar att det inte finns några riktlinjer för hur skall i de här fallen och att

man agera

9 18-5424

258 Barn som växer upp i nyandliga rörelser

det är svårt att hitta något i lagstiftningen eller bland allmänna råd som berör nyandliga rörelser.

Att över huvud taget utreda om ett barn far illa- således vilket barn det än gäller -tillhör socialsekreterares svåraste och mest grannlaga

en uppgifter. Fall som gäller fysisk misshandel respektive vanvård t.ex. bristande tillsyn och omvårdnad, bristfällig kost och medicinsk vård kan möjligen vara relativt entydiga. Att utreda och komma fram till ett ställningstagande om ett barn i psykiskt hänseende far illa är däremot i regel av mycket hög svårighetsgrad.

Det gäller då att göra en helhetsbedömning av barnets situation och inte bara konstatera att barnet varit utsatt för mer eller mindre svåra påfrestningar. Kämfrågan är hur barnet påverkats av dessa, eftersom det inte finns något givet, lineärt samband mellan yttre påfrestningar och de psykiska effekter dessa får. Detta till följd av att varje barn är unikt och uppvisar olika grad av sårbarhet för respektiva motståndskraft mot påfrestningar. För att kunna avgöra om ett barn är utsatt för risk när det gäller dess fortsatta personlighetsutveckling kan man behöva skaffa sig en bild också av barnets "inre värld" och "inre belägenhet". Hur ser barnets egen tolkning av situationen ut Barnets tillit respektive bristande tillit till omgivningen Upplevs rimligt

de vuxna som förutsägbara, pålitliga, ansvarstagande Hur ser barnets självbild ut Och så vidare. På detta område har bampsykiatrin en unik kompetens, som kan vara ett värdefullt komplement till socialtjänstens sociala utredning om barnets yttre situation.

Den här typen av utredningar är som påpekats alltid krävande och komplicerade. Komplikationsgraden ökar givetvis om det gäller barn i familjer vars kulturella referensramar i ett antal avseenden skiljer sig från majoritetskulturens. Ett exempel på detta kan vara barn inyandliga rörelser men också barn från andra minoritetsgrupper. Oavsett svårighetsgrad och oavsett kunskapsläge har socialtjänsten alltid en ovillkorlig skyldighet att göra omsorgsfulla utredningar så snart misstanke föreligger om att ett barn far illa.

När det specifikt gäller utredningar om barn inom de nyandliga rörelserna går det att urskilja ett antal möjliga fallgropar.

Att utgå från förutfattade meningar om att det a priori måste vara -

skadligt för ett barn att växa upp i en nyandlig rörelse. En viktig

motvikt till detta är att koppla på sin professionalism och koncent-

rera sig på att försöka se vad man verkligen ser och inte på vad man

förväntar

sig att se.

Att utgå från en schablonbild eller generaliserad bild vad - av som

karakteriserar en viss nyandlig rörelse och framför allt dess på

syn

barn och barnuppfostran. En rimligare utgångspunkt är antagandet

Barn växer i nyandliga rörelser 259

som upp

att olika familjer inom och rörelse kan tolka och prakti-

en samma

sera rörelsens bärande idéer på ett antal delvis olika sätt. Det kan

därför vara mera fruktbart att koncentrera sig på den familj är

som

föremål för utredning, på dess fungerande, dess starka och si-

svaga

dor än att lägga för stor tyngdpunkt på den rörelse familjen till-

som

hör.

Att se och tolka alla problem och påfrestningar för barnet rela- - som

terade till det faktum att familjen tillhör ennyandlig rörelse. Risken

finns att man då bortser från att en familj tillhör ennyandlig rö-

som

relse älvklart kan uppvisa provkarta på olika slag sociala och

en av

psykiska problem på samma sätt som andra familjer är föremål

som

för socialtjänstens uppmärksamhet. Så kan t.ex. någon föräld-

av

rarna vara psykiskt sjuk eller ha psykiska problem, ha ett begåv-

ningshandikapp eller ett psykiskt funktionshinder försvårar ut-

som övandet av föräldrauppgiften. Det kan även röra sig missbruks-

om problem eller allvarliga sociala problem. Givetvis kan föräldrarna också ha mer eller mindre svåra relationsproblem i sitt förhållande. Allt detta kan utgöra betydande påfrestningar för barnet

och ha en

allvarligare inverkan på barnets yttre och inre belägenhet än det

faktum att familj en tillhör nyandlig rörelse.

en

Om man vid en utredning kommer fram till att barnet i något eller några avseenden far illa, blir den fortsatta handläggningen

med all sannolikhet inte mindre komplicerad för socialsekreteraren. Uppgiften blir då att försöka göra föräldrarna insiktsfulla barnets belägenhet,

mera om att erbjuda föräldrarna hjälp och stöd i att bättre tillmötesgå barnets behov samt att göra klart hur allvarligt samhället på barnets belägen-

ser het. Socialtjänsten måste också ta ställning till och i så fall vilken

om form barnet kan behöva professionellt stöd och behandling. Därefter gäller det att motivera föräldrarna att ta emot sådan hjälp för barnets räkning. Först barnets förhållanden trots olika åtgärder eller erbju-

om dande åtgärder inte kan göras rimligt tillfredsställande, dvs. först

om om alla alternativa lösningar är uttömda, kan slutsatsen bli

att ett omhändertagande alltid är ett oerhört ingrepp för såväl barn

- som som föräldrar trots allt är den minst dåliga lösningen.

-

Det är sannolikt att en familj inom de nyandliga rörelserna med sina i vissa avseenden speciella på föräldrauppgiften och på för-

syn äldra/bam-relationen kan ha ytterst svårt att förstå majoritetssamhällets bevekelsegrunder när sådana här konsekvenstyngda fomier myndig-

av hetsutövande måste tillgripas. I alla stadier sådan komplicerad

av en och svårhanterlig måste socialsekreteraren ha tillgång till kvali-

process ficerat stöd av sin arbetsledning och professionell handledning.

260 Barn som växer upp i nyandliga rörelser SOU 1998: l 13

De av en del socialsekreterare efterfrågade "Råd och anvisningar" eller "Riktlinjer" från Socialstyrelsen för hur sådana utredningar lämpligen bör utföras skulle sannolikt också kunna ett viktigt stöd i

vara arbetet.

Det som hittills behandlats i detta avsnitt har varit de svårigheter socialtjänsten kan ställas inför vid bamavårdsutredningar med frågeställningar om ett visst barn far illa. Utgångspunkten är då ofta en anmälan utifrån. Självklart bör det också ligga inom socialtjänstens ansvar att skaffa kunskaper de rörelser finns i kommunen. Även

om som om schablonbilden av rörelsen inte alltid stämmer och även om alla medlemmar inte följer givna doktriner, finns anledning till extra uppmärksamhet i de fall då rörelsen uttryckligen förespråkar bamaga eller andra typer av övergrepp mot bam.

När det slutligen allmänt gäller vilket slag av kunskaper är

som relevanta för att bättre förstå vad som händer i mötet mellan socialsekreteraren och en familj med delvis andra kulturella referensramar hänvisas till nästa avsnitt. En del av de resonemang som där förs om mötet mellan lärare inom förskola/skola å sidan och barn och deras för-

ena äldrar som tillhör någon nyandlig rörelse å den andra, kan i flera

avseenden vara tillämpliga också for t.ex. socialsekreteraren.

5.8 Att i förskola och skola möta, bemöta

och barn som växer i

stödja upp nyandliga rörelser

Avsikten med detta avsnitt är att fördjupa perspektivet på vad som kan hända i mötet mellan personalen inom förskolan och skolan och barnen inom de nyandliga rörelserna. Dessutom att bidra med några praktiskt användbara reflexioner om den möjliga innebörden och de möjliga konsekvenserna för barnen av olika alternativa förhållningssätt från personalens sida.

Hur betraktas och bemöts dessa barn i den allmänna förskolan/skolan Betraktas de i huvudsak vilka barn helst eller

som som som barn från främmande och obegriplig värld Utgår från att de i

en man väsentliga avseenden har det som barn i allmänhet eller de

ses som "riskbam" när det gäller psykisk hälsa eller "offer" för

rent av som en bamfientlig hemmiljö Uppvisar lärarnas bemötande barnen och

av deras föräldrar en god professionell nivå eller blir mötet med "det främmande" delvis svårhanterligt både känslomässigt och yrkesmässigt

Barn växer i nyandliga rörelser 261

som upp

Några empiriskt grundade på dessa frågor går inte att efter-

svar ge som kartläggning och forskning på detta område saknas. Det står

som till buds är att i relevanta delar tillämpa de forskningsbaserade kunskaper som finns om barns utveckling och behov och inte minst om vad som händer vid kulturrnöten mellan majoritetssamhälle och minoritetsgrupper framför allt i maj oritetssamhällets förskolor/skolor.

Även det inte föreligger något regelrätt forskningsmaterial

om att utgå ifrån, så finns det en hel del osystematiska vittnesbörd och

mera iakttagelser beträffande personalens synsätt och förhållningssätt,

som av allt att döma är relativt typiska. Några exempel:

Man tycker inte sällan synd om barnen som utan förskyllan - egen

och egna val tvingas leva så annorlunda liv jämfört med andra barn

och som är utsatta för så många inskränkningar och påfrestningar.

Man känner upprördhet över föräldrarna utsätter barnen för - som

detta och över att religionen för föräldrarna tycks före barnens

behov. Man känner frustration och maktlöshet lärare, eftersom

- som man

inte kan påverka barnens situation.

De mera problematiserande frågor kan ställas med utgångspunkt

som från detta är:

Oroar sig lärarna egentligen för rätt saker Har de möjligen fixerat -

sig alltför mycket vid att det mest plågsamma för barnet är dess

"annorlundaskap" Är det kanske andra saker är proble-

som mera

matiska för barnet

Är lärarna i realiteten så maktlösa de allt döma känner - som av att

sig Beror maktlöshetskänsloma på vill förändra fel saker

att man

Förbiser man möjligheterna att via sitt eget förhållningssätt till

vara

konstruktivt utvecklingsstöd för barnet i förskolan/skolan

Vilka av lärarnas förhållningssätt är till verklig hjälp för barnet och -

vilka kan trots goda avsikter stjälpa än hjälpa

mera

Detta kommer att vara de underliggande frågorna i den följande framställningen.

Tyngdpunkten i det tidigare avsnittet "Bams behov" ligger på

om hur dessa behov är formulerade i FB och sålunda är relaterade till föräldra/bam-förhållandet. I detta avsnitt kommer fokus i stället ligga

att på behoven hos barn i de nyandliga rörelserna i relation till förskole/skolmiljö i stort och framför allt till personalen.

262 Barn som växer upp i nyandliga rörelser

5.8.1 Förskolans/skolans uppgift

Ett framträdande drag i mötet verkar vara lärarnas upptagenhet av och nästan fixering vid det annorlunda och för dem obegripliga i barnens hemmiljö och av det som upplevs som föräldrarnas tillkortakommanden. Detta verkar i sin tur utlösa känslor av maktlöshet och frustration, eftersom lärarna upplever att de inte kan påverka situationen. Det primära för förskolan/skolan är dock aldrig att försöka förändra barns hemförhållanden. Det varken kan eller skall man göra. Det är knappast heller produktivt att ägna psykisk kraft åt avståndstagande från det man finner obegripligt och främmande. En god regel är att i stället koncentrera sig på att försöka förändra det man har kontroll över och ansvar för, dvs. i det här fallet förskole/skolmiljön och i synnerhet sitt eget förhållningssätt till barn som tillhörnyandliga rörelser. Här finns också en hel del möjligheter som kan vara till god hjälp för barnen. En bra utgångspunkt för att syn på dessa möjligheter är kunskaper om mekanismema vid kulturmöten.

5.8.2 för barnen behov i förhållande

Några viktiga

till förskolan/skolan

Det som avses är behov vars centrala betydelse man kanske inte alltid är riktigt medveten om inom förskolan/skolan, trots att det är behov som faktiskt delas alla barn och inte bara gäller specifika behov för

av barnen inom de nyandliga rörelserna. Skillnaderna är att de flesta andra barn får dem automatiskt tillgodosedda.

Två sådana mycket viktiga behov för barn kan fonnuleras på följande sätt:

Att barnens föräldrar lärarna betraktas och bemöts med respekt - av

som visserligen i en del avseenden annorlunda dock

men

"tillräckligt bra föräldrar".

Att barnen själva bemöts på ett sådant sätt av lärarna att de inte för- -

sätts i onödiga, plågsamma och ohanterliga lojalitetskonflikter

gen-

temot föräldrarna.

Beträffande det första av dessa behov kan tilläggas att alla barn behöver få vara stolta över sina föräldrar och betrakta dem giltiga före-

som bilder. Eftersom föräldrarna är de primära nonngivama sådan

är en syn på föräldrarna av central betydelse för barnets hela personlighetsutveckling. Om barnet uppfattar att omgivningen, t.ex. lärarna, betraktar föräldrarna med nedlåtenhet, ifrågasättande, kanske indignation eller

Barn växer i nyandliga rörelser 263

som upp

rent av med ett visst förakt, då försätts barnet i svår situation. Detta

en även om omgivningens misstro inte uttrycks i 0rd utan subtilt och indirekt. Barnet konfronteras då med motsägelsefulla verklighetsbilder; å ena sidan sin egen stolthet och å andra sidan omgivningens mer eller mindre väl dolda ifrågasättande. I värsta fall tvingas barnet att välja mellan att antingen ta avstånd från omgivningens hela verklighetsbild eller börja se på sina föräldrar med omvärldens negativa och fördömande ögon. Båda alternativen kan förödande för barnet.

vara

Det andra viktiga behovet för barn inom de nyandliga rörelserna, liksom för t.ex. vissa andra minoritetsgruppsbam, är att inte lärarna

av bemötas på ett sådant sätt att de hamnar i onödiga och plågsamma lojalitetskonflikter gentemot föräldrarna.

Ett svårhanterbart dilemma för förskola/skolan kan sannolikt

vara att delar föräldrarnas "världsbild" och verklighetssyn starkt kontras-

av terar mot eller är i direkt motsatsställning till förskolans/skolans verklighetsuppfattning, dess grundläggande förklaringsmodeller till hur världen är beskaffad etc. Behovet av att inför barnet klargöra vilken som är den rätta verklighetsuppfattningen, att lära barnet hur saker och ting egentligen förhåller sig kan i en del situationer säkerligen kännas trängande. Det underliggande ändå klara budskapet till barnet blir i

men så fall att föräldrarna har fel. Därmed riskerar barnet hamna i svår

en och påfrestande lojalitetskonflikt. Väljer barnet skolans verklighetsbild, så sviker det föräldrarna. Väljer barnet föräldrarnas verklighetsbild, måste det avstå från sin nyfikenhet och sina utvecklingsfrämj ande

egna drivkrafter att utforska omvärlden och vidga gränserna för sitt vetande.

Det mest sannolika utfallet av en sådan konfliktsituation är att ett barn, som utvecklingsmässigt ännu inte befinner sig i puberteten, väljer föräldrarnas världsbild. Lojaliteten med föräldrarna är hos alla barn

inte bara hos barn inom de nyandliga rörelserna närmast gränslös.

- Om ett barn i denna utvecklingsfas skulle välja bort föräldrarna

som trovärdiga och giltiga förebilder riskerar det dessutom att hamna i ett farligt vakuum. Priset kan bli högre än vad barnet orkar med eller vad som är hälsosamt för barnets vidare personlighetsutveckling.

5.8.3 Att "addera" och inte "dra ifrån"

Dessbättre finns ingen anledning att för "bamets bästa" försätta barnet i sådana valsituationer, riskerar att leda till plågsamma lojalitetskon-

som tlikter eller till att barnet i värsta fall helt avvisar och utestänger majoritetssamhällets världsbild. Vad det handlar från förskolans/skolans

om sida är att inte inför barnet ifrågasätta eller utmana föräldrarnas ståndpunkter och verklighetssyn, dvs. att inte förföra barnet att ta ställning

264 Barn som växer upp i nyandliga rörelser

för det ena eller mot det andra. Vad det i stället handlar om är att addera majoritetssamhällets världsbild till föräldrarnas, att lägga till andra tolkningar och synsätt utan att dra ifrån och utan att polemi-

men

och konkurrera med föräldrarnas bild. Att sålunda bejaka både-och sera och inte kräva antingen-eller.

Man skulle också kunna säga att det gäller för lärarna att i mötet med de nyandliga rörelserna inte bli provocerade av deras anspråk entydighet eller vissa "fundamentalistiska" inslag i deras föreställ-

av ningsvärld. Blir man provocerad kan detta leda till att man själv å sin sida omedvetet kräver entydighet och hävdar ett eget, absolut tolkningsföreträde. Det gäller alltså att undvika att fundamentalism föder fundamentalism. Sådana ömsesidiga förstärkningsprocesser är inte helt ovanliga vid kulturmöten. I mötet mellan de nyandliga rörelserna och majoritetssamhället verkar det snarast finnas ganska gott om exempel. Kanske är det kärnpunktema i det nuvarande dilemmat

rent av en av

Som företrädare för den allmänna skolan och som representanter för ett demokratiskt och mångkulturellt samhälle ligger det i lärarnas professionella uppdrag att kunna tolerera, hantera och bejaka mångfald och mångtydighet, så länge detta inte får några destruktiva effekter eller strider mot landets lagar.

Vad säger då utvecklingspsykologin om barns förmåga att leva i "två världar" eller "två kulturer" och att klara av "både-och" Som tidigare beskrivits jfr avsnittet "Att påverka bam" börjar barnets ursprungliga "föräldra-världsbild" att vidgas och kompletteras när barnet kommit en bit upp i förskoleåldem och barnet alltmera får kontakt med och kännedom världen utanför familjen. Detta är helt i linje med

om barnets utvecklingsuppgift och ger en nödvändig stimulans och skjuts

barnets utveckling, så länge detta successiva adderande till föräldravärldsbilden inte leder till onödiga och förlamande lojalitetskonflikter. Att från majoritetssamhällets sida i ovist nit barnet att ta ställ-

pressa ning och att ompröva föräldrarnas ståndpunkter kan snarast få motsatta effekter. Den rätta utvecklingsfasen för omprövning är en bit upp i tonåren och sådana ställningstaganden måste komma utifrån den unges egna behov.

5.8.4 Att annorlunda

vara

Det som av allt att döma bekymrar lärare och övrig omgivning en hel del och i sin tur leder till "tycker synd om" barnen inom den

att man nyandliga rörelserna är att de tvingas vara annorlunda. Det kan därför vara befogat att lite närmare skärskåda innebörden i detta. Hur kan bar-

Barn som växer upp i nyandliga rörelser 265

nen själva tänkas uppleva denna belägenhet Vilka påfrestningar eller kanske rentav skadeverkningar kan det eventuellt leda till

Självklart innebär det långt ifrån en okomplicerad tillvaro att vara olik och att skilja ut sig. Men en del minoritetsgruppsforskning och även t.ex. biografiska och självbiografiska vittnesbörd ger vid handen att det inte behöver entydigt negativt. Det finns också fog att ifrå-

vara gasätta om detta att "vara annorlunda" i sig är den primära faktorn i den i flera avseenden ofta påfrestande tillvaron för minoritetsgiupps-

en medlem.

Ett tänkvärt faktum är att anmärkningsvärt många av de individer i europeisk historia som under seklernas lopp varit nyskapande och nytänkande inom konst, litteratur, vetenskap, politiskt tänkande etc. levt i skärningspunkten mellan två kulturer, dvs. både tillhört en minoritetskultur och samtidigt levt och verkat inne i majoritetskultur. Det

en är inte orimligt att anta att de därmed delvis kunna höja sig över tid och rum, kunnat tillägna sig ett dubbelt perspektiv på olika företeelser, vilket i sin tur stimulerat analysförmågan och kreativiteten och ibland också känslan av solidaritet över de kulturella gränserna.

Det ligger kanske ännu nämnare tillhands att fundera över hur det kan komma sig att så pass många framstående och intressanta svenska författare har vuxit på 20- och 30-talet inom den svenska frikyr-

upp korörelsen. På den tiden framstod de idag så respekterade frikyrkosamfunden som ungefär lika egendomliga, obegripliga och kanske skrämmande som nu de nyandliga rörelserna. Omgivningens bekymmer för och ibland indignation över barnens situation förefaller knappast ha varit mindre då än nu. Hur som helst kan man fundera över om en sådan barndom i "två världar" och en barndom som av omgivningen kanske definierats i tenner inte stämmer överens med barnets

som egen självbild, möjligen kan bidra till en förhöjd medvetenhet om Variationsrikedomen när det gäller uttrycksformer för mänskliga relationer. Kanske kan sådana barndomserfarenheter också skapa ett ökat behov liksom en ökad förmåga att reflektera över både den och andras be-

egna lägenhet i såväl yttre inre avseende och att kanske kanalisera detta

som i t.ex. litterärt skapande.

För att återvända till innebörden för ett barn av att vara annorlunda och den oro som "annorlundaskapet" väcker hos förskole/skol-personalen, så ställdes i början avsnittet frågan möjligen sig

av om man oroar för fel saker. Kanske är det så att problemet egentligen inte ligger i att man är annorlunda och olik. Detta skulle i princip lika väl kunna

ge upphov till en känsla stolthet och berättigad känsla att

av en av man faktiskt har något intressant, ovanligt och spännande att bidra med. I forskningen om möten mellan majoritets- och minoritetskulturer framhävs att det i många fall upplevs berikande att tillhöra två kulturer.

som

266 Barn som växer upp i nyandliga rörelser

Men förutsättningen for en sådan positiv upplevelse är att man känner sig accepterad i båda och inte behöver förneka någon tillhörighe-

av tema.

När det gäller barn generellt kan man säga att barndomens helt övergripande projekt är att få vara med. Däremot strävar barnet inte primärt efter att vara lik. Problemet är att priset för att få vara med inte sällan är just att vara lik eller göra sig lik. Men detta pris är inte något naturgivet utan hänger ihop med klimatet och attitydema i det sociala sammanhang där barnet vistas, dvs. huruvida det finns tolerans och acceptans för mångfald och olikheter eller tvärtom krav på konformitet och likhet. I dessa avseenden har förskola/skola givetvis handlingsutrymme och förändringsmöjligheter, nämligen att skapa en miljö där olikheter inte är en nackdel utan i bästa fall tillgång. Lärarnas viktiga

en uppgift är sålunda inte att göra barn lika men att skapa förutsättningar för barn att få med på den lärarna råder över och har

vara arena som ansvar för nämligen förskolan/skolan.

Ändå är det allt att döma faktum lärarna känner just makt-

av ett att löshet och uppgivenhet när det gäller situationen för barn tillhör de

som nyandliga rörelserna och att de i stor utsträckning förlägger problemet till föräldrarna och de rörelser dessa tillhör.

som

5.8.5 Att "tycka synd om" barnen

Sammantaget verkar dessa känslor av maktlöshet kanaliseras i att

man tycker synd om barnen. I det här kapitlet har frågan barns behov

om återkommande behandlats olika aspekter. När det gäller att bli "tyckt

ur synd om", kan man för gångs skull kategoriskt slå fast att det är

en precis vad barn inte behöver. Det är definitiv kränkande för ett barns självbild och självkänsla. Det "sänker" i stället för hjälper och riskerar att skapa skamkänslor hos barnet. När lärarna tycker synd ett barn

om tillhörigt en nyandlig rörelse, kan det möjligen ett uttryck för

ses som någon slags undertryckt aggressivitet mot föräldrarna. Men det drabbar inte föräldrarna utan barnet och barnets grundläggande behov att

av kunna respektera sina föräldrar.

I en av de fåtaliga intervjuundersökningama 10 poängsuppsats

en

vid Uppsala universitet gjorts med vuxit i

som unga vuxna som upp en nyandlig rörelse, berättar en av intervjupersonerna att den Värsta tiden i hennes liv var då hon i lO-årsåldem flyttade från rörelsens skola

egen till en vanlig skola. Bland det plågsamma hon då utsattes för nämner hon explicit att man i skolan tyckte synd henne.

om

Om lärarna stannar vid och låter sig nöja med att tycka synd

om barnet, kan det också ett uttryck för brist på vuxet

ses som ansvars-

Barn växer inyandliga rörelser 267

som upp

tagande och på konstruktiv handlingsförrnåga. Ytterst bottnar kanske detta i brist kunskaper om vad som händer vid möten med det annorlunda och delvis obegripliga och med åtföljande tafatthet i sådana situationer.

För att återigen och slutligen understryka vilka förhållningssätt från lärarnas sida kan utvecklingsfrämjande och konstruktiva för

som vara ett barn; lärarna behöver framför allt Visa barnet en osentimental respekt och dessutom på ett aktivt och insiktsfullt sätt ta ansvar för barnets situation i förskolan/skolan. Dessa är jämsides med hemmet-

oerhört viktiga utvecklingsmiljöer för barnet. Dessutom är dessa miljöer ofrånkomligen lärarnas ansvarsområde.

5.8.6 Att underlätta för barn att "få med"

vara

En konkret situation kan t.ex. vara att det i förskolan framkommer att man inte firar jul i barnets familj. En relativt vanlig reaktion verkar

vara att det utbryter en beklagande och pinsam tystnad inför detta faktum och att personalen indignerat upplever att barnet sina föräldrar ut-

av sätts för en oförrätt eller rent av för ett trauma. Det hela verkar frysas i ett tillstånd oförlöst frustration hos personalen.

av

Betydligt mera konstruktivt för barnet skulle det personalen

vara om frågade vad firar i barnets familj liksom hur och när. Innebörden

man för barnet av detta positiva intresse år att barnet inte främst blir definierat i brist-termer, dvs. utifrån det som saknas i barnets och dess föräldrars kulturella repertoar av det som anses självklart utifrån majoritetskulturens referensramar. I stället barnet någon

ses som som representerar ett intressant alternativ som det vore spännande att få ta del

av. Barnet blir därmed inte ställt utanför utan blir med lärarnas aktiva och konstruktiva hjälp inbegripen i gemenskapen av barn -majoritetskulturens barn, judiska och muslimska barn etc. alla firar högtider.

- som Däremot firar man kanske inte precis samma högtider och inte på exakt samma sätt eller vid riktigt samma tidpunkter. Det viktiga är atttydliggöra de övergripande likheterna så att skillnaderna framstår som intressanta variationer och inte som brist och frånvaro. Ett sådant förhållningssätt från personalens sida främjar det viktiga behovet hos ett barn att bli synligt och att få vara med.

268 Barn som växer i nyandliga rörelser

upp

5.8.7 Att det annorlunda och det

skilja på oacceptabla

En sak är att vid mötet med barn från de nyandliga rörelserna försöka undvika att övertolka och överreagera på kulturella olikheter. Att i stället i viss mån försöka frigöra sig från sin etnocentrism och ta ställning till det annorlunda utan alltför många förutfattade meningar.

En helt annan sak är att förskole/skol-personal i mötet med barn

majoritetskulturens barn, invandrarbam såväl som barn inom de nyandliga rörelserna givetvis alltid har ansvar för och skyldighet att "se"

varje enskilt barn och att uppmärksamma om de visar tecken på att vara bekymrade, ha det svårt eller rent av fara illa. I en del fall räcker det kanske med att visa att man ser och förstår och tror på barnets förmåga att klara av svårigheterna. I de flesta fall måste man givetvis fråga barnet hur det är fatt och vad barnet kan behöva hjälp med. Även bar-

om net avböjer hjälp måste man i Vissa fall ta sitt Vuxenansvar och påkalla hjälp för barnet. Självklart måste också ta kontakt och rådgöra

man med barnets föräldrar. Misstänker man att barnet far illa gäller givetvis personalens anmälningsskyldighet enligt 71 § SoL till socialtjänsten. Samhällets skydd innefattar alla barn utan undantag.

5.8.8 Vilka kan till för

kunskaper vara hjälp personalen

Utan att ha systematiska empiriska belägg men utifrån den föregående analysen är det rimligt att göra antagandet att förskole/skolsituationen för barnen inom de nyandliga rörelserna inte är helt optimal. Denna situation beror inte bristande god vilja hos personalen

utan snarare på bristande kunskaper. Frågan är då vilken sorts kunskaper som de skulle ha hjälp av i kontakten med barn från de nyandliga rörelserna.

Det näraliggande svaret är troligen skulle behöva mera kun-

att man skaper om de nyandliga rörelserna; om synsätt när det gäller olika livsområden som t.ex. barnuppfostran, levnadssätt och värderingar

om men också om centrala trosföreställningar inom ifrågavarande rörelse. Sådana kunskaper kan säkert vara till viss hjälp. Men risken finns att dessa detaljkunskaper förvandlas till en katalog över egendomligheter, som i sin tur kan få läraren att känna förvirring och uppgivenhet. Det riskerar leda till misströstan inför att någonsin kunna överbrygga dessa olika världar och att mera konkret hitta pedagogiska tillvägagångssätt för att lösa denna uppgift.

Det finns dock en annan sorts kunskap som sannolikt kan till

vara större hjälp när det gäller att göra förskole/skolsituationen lättare och

Barn som växer upp i nyandliga rörelser 269

konstruktiv för barnet och dessutom begriplig, hanterbar och mera mera därmed mindre frustrerande för läraren. Det handlar då den s.k.

om kulturmöteskunskapen, dvs. den kunskap som i hela detta kapitel prövats som en av förståelsemodellema när det gäller mötet mellan majoritetskulturen/samhället sidan och de nyandliga rörelserna sedda

å ena

form minoritetskulturer å den andra. Detta kunskap som en av är en

handlar båda parter, dvs. lika mycket om "oss" som om "dom" som om och dessutom ömsesidigheten i de som sätts igång vid

om processer mötet.

Med hjälp av denna kunskap kan det bli lättare för lärarna men också för t.ex. socialarbetare vid bl.a. bamavårdsutredningar att syn på i hur hög grad man som majoritetsgruppsmedlem själv är präglad och formad den kulturen, så att alla yttringar av denna ses som

av egna det enda självklara, giltiga, naturliga, normala etc. Kulturmöteskunska-

kan ge lite större distans till detta och därmed förutsättningar att pen kunna se den egna kulturen som ett av många möjliga alternativ i hela den brokiga mångfalden av mänskliga livsformer.

Ett sådant synsätt kan också incitament och även redskap till att

ge på ett lite djupare sätt reflektera över sitt eget förhållningssätt till "det annorlunda". Det kan därmed bidra till att man inte mer eller mindre reflexmässigt problematiserar "de andra" och "det annorlunda" utan i viss mån kan förhålla sig till detta på ett mera förutsättningslöst och neutralt sätt. Detta kan i sin tur förebygga att man känner sig provocerad av kanske fel saker och därmed behöver inte den ganska vanliga processen av ömsesidiga fördömanden och avståndstaganden komma igång.

När det konkret gäller läraruppgiften kan kultunnöteskunskap och det vidgade perspektiv som detta kan ge upphov till bidra till en ökande förståelse för vad den egna frustrationen och maktlöshetskänslan bottnar i och vad som egentligen är de reella hindren i det pedagogiska arbetet med barnen inom de nyandliga rörelserna. Att man t.ex. inte identifierar föräldrarna och den rörelse de tillhör som det enda problemet eller det enda hindret sig för det pedagogiska arbetet eller för

vare barnets välbefinnande och utvecklingsmöjligheter.

Med en viss kulturmötesförståelse kan man som lärare lättare få syn på vilka hinder man kanske själv oavsiktligt skapar t.ex. genom att försätta barnen i onödiga lojalitetskonflikter. I stället kan läraren få

en ökad insikt kan leda till att förskolan/skolan kan använda sig

som av möjligheten att addera majoritetssamhällets världsbild till den bild som barnet fått och får genom den rörelse barnets familj tillhör. Hur

man sålunda kan bidra till att barnet kan leva i "två världar" eller "två kulturer". Att man inte tvärtemot och oavsiktligt stänger dörren för den

ena genom att försätta barnet i svårhanterliga valsituationer, vilket sannolikt

270 Barn växer i nyandliga rörelser

som upp

leder till att barnet kommer att välja bort just majoritetskulturen. Det gäller därför att hålla dörrarna öppna tills den unge en bit i tonåren

upp själv är framme vid ställning för den eller den andra

att ta egen ena kulturen eller medvetet välja både-och. För att kunna stödja barnet i denna utvecklingsprocess, vilket viktig långt ifrån lätt lä-

är en men raruppgift, kan man ha värdefull hjälp av såväl kulturmäteskunskap som utvecklingspsykologi.

Sådana kunskaper kan också bidra till att man på ett mera medvetet och rationellt sätt kan skilja mellan vad är blott och bart

som annorlunda å ena sidan och det som är annorlunda men dessutom skadligt å den andra. Barnen är inte hjälpta av att representanter för samhället, varav lärarna är de kanske viktigaste, ganska slumpmässigt ömsom överreagerar och ömsom underreagerar på uppväxtbetingelser och olika företeelser i barnens miljö inte förstår eller känner sig allmänt

som man provocerad av. Det gäller i stället att mera träffsäkert kunna identifiera det som är utvecklingshindrande och direkt skadligt, så att på ett

man ändamålsenligt sätt kan reagera på detta.

Hur får då lärarna tillgång till relevanta och användbara kunskaper på detta område Eftersom kulturrnöten- etniska, religiösa långt

etc. ifrån är marginell företeelse i det mångkulturella Sverige, bör givet-

en vis en del generella kunskaper om vad händer vid sådana möten

som förmedlas i lärarutbildningarna och i återkommande lärarfortbildning. När det specifikt gäller förskolans/skolans möten med barn och föräldrar från de nyandliga rörelserna, är detta kvantitativt en mycket begränsad företeelse, som dock allt att döma ibland kan upplevas svår

av som att hantera av de berörda lärarna. Det skulle därför sannolikt till

vara stor hjälp för lärare och även för skolhälsovårdspersonal, de vid

om behov kunde konsultera professionella olika slag med djup-

av mera gående kunskaper och erfarenheter på detta speciella område. Eftersom denna kunskaper långt ifrån finns i varje kommun och kanske

typ av inte ens i alla landsting, måste tänka sig speciella kunskapscentra,

man som kan förmedla olika slag relevant hjälp. Hur sådana kunskaps-

av centra kan se ut och vara organiserade diskuteras närmare i kapitel

Sist men inte minst är det angeläget att slå fast att lärarna i förskolan och skolan har bättre möjligheter än de själva verkar inse, när det gäller att påverka barnens situation i positiv riktning på såväl kort lång

som sikt. Lärarna är långt ifrån maktlösa när det gäller att utforma för-

skole/skolmiljön på ett sätt som är utvecklingsfrämjande för barnen.

Inte minst skulle förskola och skola kunna utgöra ganska naturlig

en och självskriven för den dialog mellan majoritetssamhället och de

arena

SOU 1998:1 13 Barn som växer upp i nyandliga rörelser 271

nyandliga rörelserna som ännu knappast existerar men som bör komma igång förr dess bättre. Bland annat skulle det kunna minska de mera onödiga delarna den nuvarande polariseringen. En sådan dialog

av skulle inte minst kunna gagna barnen.

Litteraturhänvisningar; se kap. 8.4.

SOU 1998:1 13 Fristående skolor på religionens grund 273

6 Fristående skolor religionens på grund

De fristående skolorna har under den senaste femårsperioden ökat markant i antal. Från att ha varit marginell företeelse har de på många

en håll i landet befäst sin ställning ett alternativ till det offentliga

som skolväsendet. I samband med denna expansion har en mängd farhågor uppkommit. I den allmänna debatten har många hävdat att de fristående skolorna upphov till segregerande effekter. Kritikerna hävdar att

ger segregeringen skolan kommer att leda till etniska konflikter och

av skolgetton. Det påstås att det främst är den välbeställda medelklassen som låter sina barn fullgöra sin skolplikt i fristående skolor. Konsekvensen detta kan bli att de kommunala skolorna utarmas. Man be-

av farar att de mest kompetenta lärarna söker sig från de kommunala skolorna till de fristående skolorna. Resultatet blir "problemskolor", med sämre lärare och mindre studiemotiverade elever. Andra hävdar att det är inom de fristående skolorna som problemen uppstår. De gäller speciellt de skolor grundar sig på trosuppfattningar de konfessio-

som nella skolorna. En farhåga är att eleverna blir föremål för ensidig undervisning och stor personlig kontroll. Stränga ordningsregler och isolering från det svenska samhällslivet är ytterligare farhågor som förts på tal. Dessa barn skulle inte bara sämre utbildning än barnen i de

en kommunala skolorna. De skulle dessutom inte kunna agera som fullvärdiga samhällsmedborgare. Avsaknaden av kritiskt tänkande och ifrågasättande av auktoriteter antas bli stor. Detta skulle kunna leda till att den enskilde individens möte med samhället resulterade i stort psykiskt lidande. En sådan utveckling antas ske när individen bestämmer sig för att bryta med den religiösa gruppen för att skapa sig en egen identitet.

6.1 och

Sammanfattning förslag

Totalt 27 000 elever finns i de 298 fristående grundskolor som har startat. 390 fristående grundskolor är godkända av Skolverket för att bedri-

274 Fristående skolor på religionens grund

va skolverksamhet. Av 78 godkända gymnasieskolor har 54 sin startat verksamhet.

Konfessionella skolor, dvs. skolor grundar sig på religiös som en uppfattning, utgör en relativt stor andel alla skolor, nämligen 60 st. I av stort sett alla verksamma konfessionella skolor är grundskolor, man återfinner enbart tre gymnasier i denna De flesta konfessionella grupp. skolorna har en kristen protestantisk inriktning. Den näst största gruppen har islamsk profil.

Reglerna för godkännande och rätt till bidrag är formulerade i skol-

lagen och förordningen fristående skolor SFS 1996:1206 och det om är Skolverket som bedömer ansökningar och tillstånd till upprätger tande av fristående skolor. I samband med prövningen godkännande av fattar Skolverket beslut även skolas rätt till bidrag. För Skolom en att verket skall kunna ta ställning till detta måste kommunens bedömning i

frågan inhämtas.

Det åligger varje fristående skola att tillhandahålla skolhälsovård.

Enligt skollagens 9 kap. 2 § skall också fristående skola uppfylla en ett antal andra kriterier. Den skall bl.a., utöver kunskaper och att ge färdigheter väsentligen mot dem det offentliga skolväsom svarar som sendet skall förmedla också mot de allmänna mål och den värdesvara grund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet. Vida-

re skall den öppen för alla barn har rätt till utbildning, ha vara som minst 20 elever samt uppfylla de vidare krav regeringen föresom skriver i fråga om utbildningen vid fristående skolor och antagning om till och ledningen sådana skolor. av Huvudman för de fristående skolorna kan enskild akvara person, tiebolag, stiftelse eller juridisk För godkännande krävs annan person. bl.a. att huvudmannens verksamhet skall kunna betraktas stabil. som Möjligheten till insyn i verksamheten kan begränsad när fristående vara skolor drivs i stiftelseform eller aktiebolagsforrn.

I princip vem helst kan starta fristående skola i dag. Skolsom en verket har inte haft tillräckliga möjligheter att kontrollera personers lämplighet eller kompetens huvudmän för fristående skolor. Om som en enskild, fysisk ansöker och beviljas startandet friskola, person av är kommunen skyldig att överföra ekonomiska bidrag till denna persons konto. Möjligheter till lämplighetsbedömning föreligger av personen inte

Enligt regeringens proposition 95/962200 det angeläget ser man som att kommunen där skolan är belägen har insyn i verksamheten. Denna insyn, sägs det vidare i propositionen, är förutsättning för komen att munen skall kunna göra rättvis bedömning skolans bidragsbehov, en av vilket grundas på skolans åtagande och elevernas behov. Om kommu-

nen finner anledning att ifrågasätta den fristående skolan lever om upp

SOU 1998:1 13 Fristående skolor på religionens grund 275

till kraven för sitt godkännande, får kommunen hänskjuta frågan till Skolverket prövar om tillsyn skall genomföras. Enligt samma pro-

som position vilar hela tillsynsansvaret på Skolverket, för att bedömningsgrunden skall enhetlig, vilket är angeläget ur rättsäkerhetssyn-

vara punkt. Tillsyn kan ske föranmält eller oanmält.

I den här föreliggande rapporten de konfessionella fristående

om grundskolorna, har tillsynsrapporter från 40 skolor studerats. I ll fall gjordes anmärkningar for bristande lärarkompetens ej utbildade lärare och för att inte kontrollerat och redovisat att eleverna uppnått re-

man sultat motsvarar den kommunala grundskolans. En del skolor har

som även fått kritik på andra punkter. Det har förekommit att godkännande har återkallats. I 24 fall har detta skett bland de konfessionella grundskolorna sedan 1991. I de allra flesta fall har det här handlat om att den tilltänkta skolan, för vilken fått godkännande, inte har

man kommit igång. För få elever har också varit en grund för återkallande. För de konfessionella skolornas del har ansökningar avslagits bl.a. med hänvisning till alltför skev fördelning av undervisningstid, dålig

en planering eller otillräckligt elevunderlag.

Skolverket konstaterar efter tillsyn och fallstudier att de farhågor som uttryckts inför de konfessionella friskolorna, är överdrivna. Undervisningen anses saklig och allsidig. De demokratiska värderingarna upprätthålls. Skolverket kan dock konstatera att efter det att föreliggande undersökning genomförts har problem i olika avseenden i fristående skolor framkommit. Dessa problem har sin motsvarighet i förslagen här nedan.

Varje översiktlig redovisning av uppgifter bär av naturliga skäl på

eftersläpning i tid. När uppgifterna är bearbetade har verkligheten en förändrats på ett sätt som inte går att redovisa i statistik. När det gäller situationen för de fristående skolorna visar kontinuerliga kontakter med Skolverket att situationen inte är problemfri. Det finns exempel på ansökningar att bedriva fristående skolor, där syftet uppenbart är rent

om kommersiellt. Vidare förekommer sökande som inte ens har grundläggande kunskaper om skolverksamhet och de krav som ställs på sådan. Det har förekommit att privatpersoner som helt regelmässigt fått bidrag till friskoleverksamhet insatt på sitt privatkonto, försvunnit utomlands med Reglerna är sådana att Skolverket måste handlägga och

pengarna. slussa ansökningar om fristående skolor vidare, även om det redan vid ansökningstillfållet synes uppenbart att den sökande är olämplig av olika skäl. Möjligheter att bedöma lämplighet och regler som stipulerar en miniminivå för kompetens att bedriva skolor skulle bidra till en mera välgrundad tillståndsgivning. Antalet skolor som fått tillstånd men inte kommit igång, bekräftar detta.

i 276 Fristående skolor på religionens grund

När det gäller barn fullgör skolplikten på annat sätt, i s.k. hemsom undervisning gäller för totalt cirka 100 barn i landet, konstateras att den tillsyn som kommunerna skall utöva över denna, är högst varierande. Skolverket utövar tillsyn över kommunernas handläggning som av hemundervisningsfrågor finner brister i kontroll och beslutsfattande med nuvarande underlag till bedömning. Visserligen finns det i dag ett regelsystem till stora delar täcker som in nedanstående förslag, men problemet består i brister i kunskap och i tillämpning av detta regelssystem. Utredningen föreslår:

att en översyn av reglerna avseende insyn i fristående skolors för- valtning och beslutsprocess initieras att det tillskapas ett lagstöd för Skolverket att undersöka, exempel- vis genom referenser, enskilda fysiska eller juridiska personers lämplighet att driva fristående skola att kraven på den anställs rektor för fristående skola - som som en skall tydliggöras och regleras i förordning utredningen efterfrågar också uppföljning från Skolverket hur - en om kommunerna utövar sin insyn i enlighet med skollagens 9 kap. 13 2:a stycket och förslag i proposition 1995/962200, sid. 58.

Vissa oklarheter och bristfällig kunskap råder inom området skolen hälsovård i fristående skolor. Socialstyrelsen utövar tillsyn skolhälav sovården. Elever skall kunna vända sig till Skolsköterska t.ex., i fullt en förtroende, utan att riskera att hamna i konflikt med huvudmannen för skolan. Utredningen har uppmärksammat att skolhälsovårdspersonal ibland arbetar ideellt inom Skolhälsovården. Frågan inställer sig om ideellt arbetande lyder under etiska regler och övriga personer samma regelsystem anställda. Personer arbetar inom Skolhälsovården som som kan hamna i konflikt mellan den tron och de problem elev egna en söker Skolhälsovården för. Dessa kan ha yrkeslegitimation personer en eller facklig tillhörighet för med sig åtlydnad etiska regler. som av Detta gäller dock inte alla arbetar i elevvården. som Utredningen föreslår:

- att befattningshavare och andra som medverkar i elevvården i fristående skolor skall via informationsinsatser göras medvetna om att de är underkastade etiska regler gäller för personal i de samma som offentliga skolorna att Socialstyrelsens tillsyn Skolhälsovården i de fristående sko- - av lorna fördjupas i överensstämmelse med Socialstyrelsens rapport 98: 10, "Skolhälsovården".

SOU 1998:1 13 Fristående skolor på religionens grund 277

Utredningen konstaterar att det finns brister i handläggning, beslutsfattande och tillsyn skolpliktens fullgörande på annat sätt, enligt skolav lagens 10 kap. 4 s.k. hemundervisning. Tillämpning skollagen för av medgivande varierar starkt mellan olika kommuner. Skolnämnden beslutar i ärenden s.k. hemundervisning. Kunskapen och det anom om för barn och finns hos socialnämnden bör dock använsvar unga som das i ärenden rör s.k. hemundervisning. Utredningen menar att det som är bra socialnämnden har kännedom de barn som ges hemunom om dervisning och därmed inte deltar i den allmänna utbildningen inom grundskolans Barn undervisas på annat sätt än i skola bör ram. som också ha ett liv innehåller sociala kontakter och hälsovård. Konsom taktema mellan familjer med barn i s.k. hemundervisning och kommukan ibland framstå formella och svårforcerade. En enkel och nen som fungerande kontakt mellan kommun och familj med barn som fullgör er skolplikten på annat sätt än i skola är önskvärd. För att avdramatisera och förenkla kontakterna mellan familjer med barn i sådan s.k. hemundervisning och kommunens nämnder, föreslår utredningen att en kontaktperson förordnas kommunen i de fall som s.k. hemundervisav ning godkänts skolnämnd, med hörande socialnämnd. En person av av inom Skolhälsovården eller elevvården kan t.ex. med fördel fungera kontaktlänk mellan familj och kommun. som en Utredningen föreslår:

kommunerna på lämpligt sätt tillräcklig kunskap om regler att ges och villkor för skolpliktens fullgörande på annat sätt, s.k. hemunder-

visning att socialnämnd skall yttrande i ärenden rörande skolpliktens - avge fullgörande på annat sätt, vilket kan regleras i författning att kommunen förordnar kontaktperson till den skolpliktige och den bedriver undervisningen. eller dem som

6.2 Översyn av situationen -inledning

Syftet med denna översyn de konfessionella fristående skolorna och av skolpliktens fullgörande på annat sätt del av denna undervisning

en

kallas populärt för hemundervisning, är att utröna de ovanstående om påståendena är Är det så att undervisningen i de konfessionella sanna. skolorna är ensidig och vinklad till förmån för den egna tron Växer barnen i isolerad skolmiljö utan kontakt med närsamhället Leupp en der uppkomsten fristående skolor till segregerande effekter Vilken av kontroll har Skolverket över utbildningen och undervisningen i dessa skolor Hur många barn rör det sig om Dessa frågor är några av dem

278 Fristående skolor på religionens grund SOU 1998: l 13

som vi ämnar besvara med detta arbete. I det avslutande kapitlet kommer vi även att ta upp frågor rör skolpliktens fullgörande på annat som sätt i vårt land. Omfattningen och tillsynen av denna undervisningsform

samt de problem som eventuellt kan föreligga kommer där att behandlas.

De siffror som ligger till grund för det statistiska materialet är, om inget annat anges, från den 31 1998. mars

6.3 Fristående skolor

Det finns i dagsläget cirka 390 godkända fristående grundskolor i Sverige varav 298 har startat Det totala elevantalet i dessa verksamma skolor uppgår till cirka 27 000, vilket innebär att cirka 2,7 procent av landets grundskoleelever får sin undervisning i fristående grunden skola Motsvarande siffror för de fristående gymnasieskolorna är 78

godkända skolor 54 har startat. varav I de fristående gymnasieskolorna går cirka 8 000 elever. Det motsvarar cirka 2,5 procent landets gymnasieelever. av

6.3.1 Vad fristående skola är en

En fristående skola är, det beskrivs i skollagens l kap. 3 som en skola "som anordnas enskilda fysiska eller juridiska personer", dvs. av av det allmänna. Begreppet "Fristående skola" innefattar såväl skolor

som motsvarar grund- och gymnasieskolan den obligatoriska som särskolan och gymnasiesärskolan. Till denna kategori räknas även internationella skolor riksintematskolor specialskolors och komplet- , ,

De internationella skolorna samt riksintematskoloma är här inkluderade.

2 Baserat på siffror från Skolverkets 146, Skolan- Jämförelsetal for rapport nr skolhuvudmän, delrapport, 1998. mars

3 En Internationell grundskola fristående skola har avser en som en annan inriktning än den som får finnas i grundskolan eller i fristående skola en som motsvarar grundskolan. Skolan är till för de elever endast for kortare tid är som en bosatta i landet eller den som har andra skäl att få sin utbildning där. För godkännande krävs att skolans utbildning helhet betraktad är likvärdig med som grundskolans. Skolan skall förmedla kunskaper och färdigheter underlättar som fortsatt skolgång i elevens hemland. Regeringen får medge att en internationell skola tar emot andra barn än de nämnts för de skall få fullgöra sin som ovan att skolplikt vid skolan. En internationell gymnasieskola fristående skola avser en

Fristående skolor på religionens grund 279

terande skolor Totalt finns det över 600 godkända fristående skolor

cirka 460 är verksamma. varav

I det statistiska material varje år redovisas Skolverket brukar

som av de internationella skolorna och riksintematskolorna räknas till gruppen fristående grundskolor. I denna presentation kommer dock dessa att behandlas separat för att överblicken över skolorna skall bli så nyanserad som möjligt.

med gymnasial utbildning som har en annan internationell inriktning än den som får finnas i gymnasieskolan eller vid en fristående gyrrmasieskola. Tre av de internationella skolorna har även gymnasieskola.

4Med Riksinternatskola skola motsvarar grund- och/eller

avses en som gymnasieskolan och i första hand är till för utlandssvenska elever. Det är bara

som i bidragshänseende som skolan kan hänföras till de fristående skolorna. För en riksintematskola gäller bestämmelserna i 9 kap. skollagen om inte skolan har elever är att utlandssvenska. För att kunna ta in elever som kan

som anse som benämnas utlandssvenska måste dock skolan ha ett godkännande som fristående skola. Riksinternatskolor har elever i årskurs 8 och 9 samt gymnasiet.

5Med Specialskola skola syfte barn och ungdomar med

menas en vars är att ge synskada, dövhet, hörselskada eller talskada en till varje elevs förutsättningar anpassad utbildning som så långt som möjligt motsvarar den utbildning som ges i grundskolan. Därutöver kan specialskolan tillhandahålla utbildning för ungdomar som är utvecklingsstörda och som av detta skäl inte kan i gymnasieskola efter skolpliktens upphörande. För närvarande finns ingen fristående specialskola.

6En Kompletterande skola fristående skola utbildning inte uppfyller

är en vars kraven för att enligt 9 kap. 8 § skollagen 1985:1100 förklaras berättigad till bidrag men vars utbildning utgör ett från nationell synpunkt värdefullt komplement till gymnasieskolan. Tillståndsgivningen för de kompletterande skolorna görs av regeringen efter yttrande av Skolverket. I SOU 1998:11 föreslår dock utredaren att erkännandet av dessa utbildningar fr.0.m. 1juli 1999 skall fattas av Skolverket.

280 Fristående skolor på religionens grund SOU 1998:1 13

Godkända fristående skolor

400 i

300 i icke verksammaä i pl 200 | i verksamma l 100 Vi i J

.Icke verksamma 92 24 9 2

Verksamrna 288 51 15 11 7 3

Källor: Skolverkets rapport 146, Skolan- Jämförelsetal för skolhuvudmän, nr delrapport, mars 1998. Preliminära siffror från underlaget till Skolan i siffror 1998. Skolverkets interna databas.

Majoriteten av de fristående skolorna är de motsvarar grundskosom lan. De står för mer än 60 procent av alla verksamma fristående skolor. De är också inom denna i stort sett alla konfessionella skogrupp som lor återfinns. Av de fristående gymnasieskolorna finns det enbart tre som kan betecknas konfessionella. I dessa skolor går cirka 160 som elever. Med anledning de konfessionella gymnasieskolomas av ringa omfattning kommer följande kapitel att fokuseras på de fristående

skolor som motsvarar grundskolan.

6.4 Godkännande fristående

av skolor som

motsvarar grundskolan

Godkännandet fristående skola grundskolan eller av en som motsvarar den obligatoriska särskolan regleras i skollagens 9 kap. och ges av Skolverket. Skolverket beslutar även rätten till bidrag om samt rätten att stå under statlig tillsyn för fristående skolor, utbildning vars ger kunskaper och färdigheter till art och nivå väsentligen som svarar mot de kunskaper och färdigheter gymnasieskolan skall förmedla på som nationella eller specialutforrnade I skollagens program. 9 kap. står att läsa att:

SOU 1998: l 13 Fristående skolor på religionens grund 281

En fristående skola, vars utbildning ger kunskaper och färdigheter

som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och fär-

digheter som grundskolan, särskolan respektive specialskolan skall förmedla, skall godkännas, om

skolan även i övrigt mot de allmänna mål och den värde-

svarar

grund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet,

skolan står öppen för alla barn som enligt denna lag har rätt till

utbildning inom motsvarande skolform i det offentliga skolväsen-

det, med undantag för sådana barn vilkas mottagande skulle

medföra att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårig-

heter uppstår för skolan,

skolan har minst 20 elever, det inte finns särskilda skäl för ett

om

lägre elevantal,

skolan, om den motsvarar särskolan eller specialskolan, bereder

eleverna de omsorger som behövs, och

skolan uppbzller de ytterligare vilkor som regeringen föreskriver

ifråga utbildningen vid fristående skolor och antagningen

om om

till och ledningen av sådana skolor.

En godkänd fristående grundskolan skall av Skolverket förklaras berättigad till bidrag om inte skolans verksamhet innebär påtagligt negativa följder för skolväsendet i den kommun där skolan är belägen eller att skolan tar ut avgifter i strid med skollagens 9 kap. 7

Förutom vad som står att läsa i skollagen regleras de fristående grundskolorna även av bestämmelserna i förordningen fristående

om skolor SFS 1996:1206. Där fastslås att Skolverket vid handläggningen av ett ärende om godkännande av och bidrag till en skola skall bereda den kommun där skolan skall belägen tillfälle att yttra sig.

vara Kommunen har rätt att yttra sig om de eventuella effekter

som en nyetablering av en fristående skola skulle kunna innebära for det allmänna skolväsendet i kommunen. Om en kommun hävdar att nyetableringen medför påtagliga negativa följder för skolväsendet i kommunen, skall Skolverket särskilt pröva frågan rätt till bidrag.

om

För de fristående grundskolorna gäller även att de skall erbjuda eleverna Skolhälsovård skollagen 14 kap. 7 § och modersmålsunder-

a visning SFS 1996:1206 som motsvarar den inom motsva-

som ges rande skolform inom det offentliga skolväsendet. Vad sägs i skol-

som lagens 14 kap. 7 § gäller dock inte de internationella skolorna.

a De fristående grundskolorna är dessutom skyldiga att delta i de

nationella ämnesprov i svenska, engelska och matematik används i

som det offentliga skolväsendet i slutet årskurs

av

282 Fristående skolor på religionens grund

Skolverket får medge fristående skola anordnar prövning och att en utfärdar betyg enligt de bestämmelser gäller för motsvarande skolsom form inom det offentliga skolväsendet.

6.4.1 krav för ett

Övriga godkännande

Förutom de ovan nämnda kraven måste den sökande kunna visa att upp skolan anordnas av en huvudman som är en enskild fysisk eller juridisk person och att verksamheten är att beteckna som stabil. Vidare skall den sökande visa att undervisningen i den tilltänkta skolan kommer att motsvara grundskolans. Dessa krav kommer att klargöras och behandlas mera utförligt under rubriken "Tillsyn". Vid handläggningen ett av ärende utgår Skolverket enbart från skrivna handlingar. Det åligger sedan Skolverkets tillsynsenhet att kontrollera att skolverksamheten uppfyller kraven för godkännande.

6.5 Läroplanen Lpo 94

I 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet Lpo 94 fastslås att skolan skall förmedla de värden vårt samhällsliv vilar på, dvs. som att undervisningen skall bedrivas i överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism. Vidare sägs att undervisningen i skolan skall icke konfessionell. I skollagens vara 9 kap. står dock att en fristående skola får ha konfessionell inrikten ning. Detta sammanhänger med att Sverige undertecknat FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna. De berörda konfessionella fristående skolorna har konfessionell en särart vilket gör att all undervisning inte är att betrakta objektiv. som För att kunna möta de i läroplanen fastställda kraven på saklighet och allsidighet krävs således att de konfessionella skolorna även undervisar sina elever om andra religioner samt andra inriktningar inom den religion man själv tillhör. Vilkoren för att undervisningen skall bedömas som saklig och allsidig behandlas i förarbeten till skollagen prop. 1982/83:1, 1991/92:95 samt 1992/9320. Intolerans och främlingsfientlighet skall aktivt motarbetas och skolan skall i samarbete med hemmen främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar.

Fristående skolor på religionens grund 283

6.6 Fristående skolor som motsvarar

grundskolan

De fristående skolorna som motsvarar grundskolan har Skolverket

av sedan år 1995 indelats i sex inriktningar: Allmän, Speciell pedagogik, Konfessionell, Språklig/etnisk, Speciell ämnesprofil och Ovriga.

Elevutveckling 1994-1997

Allmän

8000 .

Konf.

.

Spec.Ped

a

4000 Spr/ etn

x

Spec.Ämn

x

Övriga

.

Källa: Skolan- Jämförelsetal för skolhuvudmän, årsrapporter, 1994-199 7

Trots att de konfessionella skolorna har blivit allt fler under de senaste åren dominerar fortfarande de fristående grundskolorna med allmän och speciell pedagogisk inriktning. Till den hör bl.a.

senare gruppen Waldorf- och Montessoriskolorna. Denna har under hela 90-talet

grupp varit den med det största elevunderlaget och för närvarande går över 8 800 elever i dessa skolor.

Före år 1994 indelades de olika fristående grundskolorna i fem kategorier till skillnad mot dagens Skolornas olika inriktningar be-

sex. nämndes då Allmän, Montessori- och Waldorf, Kristna, Språkligt/etniska samt Övriga. På grund detta är det inte möjligt att redovisa

av en sammanhängande utveckling av elevantalet i de berörda skolkategoriema. Den totala elevutvecklingen har dock, sedan införandet det

av nya bidragssystem med kommunala bidrag 1992, ökat markant, från att ha legat på runt 8 000 elever till dagens cirka 27 000 elever. Den största elevökningen, under den senaste fyraårsperioden, står procentuellt

sett skolor med allmän inriktning för. Även de med speciell pedagogiskoch konfessionell inriktning har under de senaste åren tenderat öka i

att snabb takt.

Det mest anmärkningsvärda vid den indelningen att

nya var gruppen Övriga skolor minskade från l 374 till 56 elever, indikator på den

en att

284 Fristående skolor på religionens grund

nya gruppindelningen väl stämmer överens med den faktiska skolverksamheten.

6.7 Geografisk spridning

En majoritet av de fristående skolorna är belägna i Sveriges tre storstadsområden.

Geografisk spridning

g Övriga Sverige

Göteborgs och

,,

§ Bohus län

E Skåne län

I

:L

Stockholms län

g

Källa: Skolverkets interna databas

Sammanlagt ligger över 200 fristående grund- och gymnasieskolor i Stockholms, Skåne och Göteborgs och Bohus län. Procentuellt sett ligger cirka 29 procent av det totala antalet i Stockholms län, cirka 13 procent i Skåne län och cirka 14 procent i Göteborgs och Bohus län. Totalt ligger alltså cirka 56 procent av samtliga fristående grund- och gymnasieskolor i dessa tre län. De fristående skolornas spridning över landet kan således sägas vara ojämnt fördelade.

Fristående skolor på religionens grund 285

6.8 Konfessionella skolor

Av intresse blir att studera de konfessionella skolorna för att utröna om undervisningen i dessa skolor skiljer sig mot den i de övriga fristående skolorna och den kommunala grundskolan. Att enbart inrikta sig på de skolor som i Skolverkets rapporter klassificeras som konfessionella är dock vanskligt då många skolor kan föras till både två och tre inriktningar. Speciellt svårt blir det att särskilja de muslimska skolorna som trots stora likheter i såväl kursplaner som läroplaner ibland beskrivs som Konfessionella och ibland som Språkligt/etniska eller Allmänna. Problemet med denna typ av klassificering försvåras även av det faktum att det är huvudmannen, och alltså inte Skolverket, som själv väljer till vilken inriktning den egna skolan skall föras. Huvudmannen kan följaktligen vilja undvika att kalla sin skola för konfessionell för att inte avskräcka blivande skolföräldrar. Ett annat skäl kan att huvud-

vara mannen anser sig lägga större tonvikt språkundervisningen än undervisningen t.ex. islam och detta skäl väljer att rubricera sig

av av som Språklig/etnisk i stället för Konfessionell.

I det statistiska material som här presenteras kommer även skolor som inte själva har valt att kalla sig konfessionella, enligt

men som Skolverkets bedömning mycket väl skulle kunna falla inom denna grupp, att inkluderas.

6.8.1 Vad kännetecknar skola med konfessionell

en

inriktning

Kännetecknande för konfessionella skolor är att de har religionsun-

en dervisning som till skillnad från grundskolans inte är objektiv utan utgår från en viss bestämd trosuppfattning, dels att de också söker skapa arbetsfonner och arbetsmiljö, är genomsyrad bestämd

en som av en livshållning som hänger samman med den egna religiösa övertygelsen. Skolorna inför ofta ämnen kristendomskunskap eller islam

som som antingen läggs under skolans- och/eller elevens val i den ordinarie timplanen eller som ämnen utanför denna. I det naturvetenskapliga ämnet biologi behandlas i allmänhet den moderna vetenskapliga evolutionsläran parallellt med Bibelns skapelseberättelse. Skolorna inleder inte sällan skoldagama med morgonsamling och bön. I flera

gemensam fall kan även konstateras att skolorna har ordningsregler och att skolans ledning tar allvarligt på dessa bryts. I vissa skolor förekommer

om också att pojkar och flickor undervisas separat i idrott och och

sex-

samlevnadsundervisning.

286 Fristående skolor på religionens grund

När detta skrivs finns det för närvarande 58 godkända fristående skolor som motsvarar grundskolan som registrerat sig som konfessionella. Om man därutöver inkluderar de andra fristående skolor som enligt Skolverket skulle kunna falla inom ramen för denna kategorisering uppgår antalet till 68 skolor 84 procent, dvs. 57, är verksamma.

varav Elevantalet i de konfessionella grundskolorna uppgår till cirka 4 800 elever. Skälet till att denna siffra inte avviker mer från det tidigare redovisade elevantalet, där kategoriseringen gjordes av huvudmannen själv, beror på att av de tio skolor som lagts till denna kategori har enbart fem startat sin verksamhet.

Även inom för de konfessionella skolorna kan ytterligare

ramen en profilindelning göras. För att indelningen inte skall bli alltför fragmenterad och svåröverskådlig är det lämpligt att utgå från de nedan redovisade klassificeringama.

Totalt antal godkända konfessionella

grundskolor

g Icke verksamma

g verksamma

Källa: Skolverkets interna databas

Som framgår av diagrammet dominerar de konfessionella skolorna med kristen, protestantisk inriktning. Den gjorda klassificeringen är dock relativt grov och i denna undergrupp, liksom i de andra redovi-

ovan sade undergruppema, återfinns ett flertal olika kyrkor och samfund. Gruppen "övriga skolor" som för närvarande består två skolor är i

av ovanstående tabell förd till "konfessionella grundskolor".

gruppen Denna består för närvarande två skolor. Den är skola

av ena en vars undervisningsmetoder är utvecklade av L. Ron Hubbard, grundaren

av Scientologrörelsen. Den andra skolans undervisning bedrivs enligt det

Fristående skolor på religionens grund 287

pedagogiska programmet Sathya Sais undervisning i mänskliga värden. Kulturmöten, meditation, filosofi och religion har framträdande plats

en och skall tillsammans med skapande verksamhet och miljö- och friskvård levandegöra undervisningen i alla ämnen.

De konfessionella skolor som haft svårast att komma igång är de islamska. Orsakerna tycks främst vara svårigheter att hitta lämpliga lokaler och lärare.

För att få en fördjupad bild de konfessionella skolornas särdrag

av har Skolverket i denna rapport valt att tillsammans med våra officiella rapporter och vårt interna arbetsmaterial även studera de tillsynsrapporter som finns tillgängliga. Anledningen till att inte alla skolor blivit föremål för tillsyn är att tillsynen skall genomföras under loppet år

av två fr.o.m. det datum då skolan startade. De skolor som följaktligen startat under den senaste tvåårsperioden kommer således, till största del, inte att innefattas i det analyserade tillsynsmaterialet. Av de verksamma fristående konfessionella skolorna har Skolverket genomfört tillsyn på 40. Till dessa skall även läggas de tillsynsrapporter legat

som till grund för återkallanden.

6.9 Tillsyn

6.9.1 Tillsyn de fristående skolor motsvarar

av som

grundskolan

Skolverket har i uppdrag att utöva tillsyn över utbildningen vid fristående skolor. Verksamheten skall bedömas gentemot 9 kap. 2 § skollagen. Tillsynen är en laglighetsprövning skall utmynna i ett beslut

som om fortsatt godkännande. Om en fristående skola inte längre uppfyller kraven för godkännande och bristerna inte avhjälps efter påpekande från Skolverket, skall godkännandet återkallas. Genom tillsynen skall Skolverket också kontrollera att de förhållanden, skolan uppgivit

som vid ansökan och på vilka godkännandet grundades, alltjämt är rådande.

Tillsynen är ett kontrollinstrument avgränsad bild

som ger en av verksamheten vid tillfället för tillsynen och fokuserar på huruvida skolhuvudmännen uppfyller de krav författningama ställer på dem. Tillsynen av de fristående skolorna skall ske på regelbunden basis med ett tidsintervall av ett till fem år efter den första tillsynen. Tidsintervallet varierar beroende på den bedömning görs behovet

som av av en förnyad tillsyn. Förutom den regelbundna tillsynen kan tillsyn ske med anledning anmälan eller till följd andra signaler, kan

av av som föranleda särskilt beslut tillsyn. En sådan tillsyn kan begränsad

om vara till vissa speciella frågor eller omfatta hela skolans verksamhet.

288 Fristående skolor på religionens grund SOU 1998: l 13

Följande två områden utgör utgångspunkten för tillsynen:

Allmänna förutsättningar för verksamheten som skall uppfyllas. Kraven på att utbildningen väsentligen skall motsvara grundskolans.

Vid normal tillsyn granskas de dokument legat till grund för

en som godkännandet samt andra relevanta dokument som begärts in med anledning tillsynen. De oklarheter då framträder skall i det fort-

av som satta utredningsarbetet fokuseras och skolbesöket skall främst ses som en kompletterande uppgiftsinhämtning som sker via intervjuer och lektionsbesök. Om utredningsunderlaget anses bristfälligt och detta i sin tur leder till att en bedömning av skolverksamheten inte är möjlig, kan Skolverket ta beslut om en fördjupad utredning. En sådan kan vara inriktad på ett speciellt problemområde som t.ex. allsidighet och saklighet i skolans undervisning.

6.9.2 Allmänna förutsättningar för verksamheten

som skall uppfyllas

För att en fristående skola skall bedömas uppfylla kriterierna för ett godkännande av de allmänna förutsättningarna krävs att verksamheten är att betrakta som en skola, att verksamheten är stabil och att utbildningen anordnas av en huvudman, enskild fysisk eller juridisk person, som är rättskapabel.

För att verksamheten skall betraktas som en skola krävs det fr.o.m. den 1 juli 1998 att samtliga fristående skolor som motsvarar grundskolan har minst 20 elever, det inte finns särskilda skäl för ett lägre

om elevantal. Skälet kan vara att skolan nyligen startat och är i en uppbyggnadsfas. Skolverket kan detta skäl, under övergångspe-

av en riod, medge undantag från regeln om 20 elever. Undantag kan också medges för t.ex. skoldaghem och skola i glesbygd.

Med stabilitet menas att skolan skall kunna ge elever och föräldrar en trygghet i vetskapen om att skolans verksamhet kommer att bestå. Huvudmannen för skolan skall således kunna visa såväl budget

upp en för begynnelseåret som följande år, samt en elevprognos sträcker

som sig över minst en tvåårsperiod.

För att ansvar skall kunna utkrävas av skolan måste huvudmannen vara rättskapabel. Av de godkända fristående konfessionella skolorna som motsvarar grundskolan har 36 en stiftelse, 26 ideell förening,

en tre ett handelsbolag, två ett aktiebolag och har enskild fysisk

en en person som huvudman. Vid en jämförelse med övriga fristående grundskolor kan konstateras att de konfessionella har större tendens

en

Fristående skolor på religionens grund 289

att ha en stiftelse som huvudman. Bland framför allt de allmänna friskolorna och de med speciell pedagogik har betydligt större andel

en valt att ha ett aktiebolag eller en ekonomisk förening huvudman.

som

6.9.3 Kraven att skall

på utbildningen väsentligen motsvara grundskolans

För att kunna avgöra om utbildningen vid den fristående skolan väsentligen svarar mot den utbildning som ges i det offentliga skolväsendet inriktar sig tillsynen på två delområden. Det första delornrådet behandlar de kunskaper och färdigheter som skolan förmedlar till sina elever och det andra om skolan i övrigt mot grundskolans allmänna mål

svarar och värdegrund.

Kunskaper och färdigheter

I proposition 1991/92:95 anför dåvarande statsrådet Ask att "skolans utbildning skall ge kunskaper och färdigheter till art och nivå vä-

som

sentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter grundskolan

som förmedlar och att skolan i övrigt väsentligen mot grundskolans

svarar allmänna mål. "... "En förutsättning är emellertid att utbildningen håller fullgod kvalitet vad gäller kunskaper och färdigheter. Det innebär bl.a. att en fristående skola måste ha godtagbar läroplan och kompetenta

en lärare. Skolan skall dessutom bidra till barnens sociala fostran. "

I denna del av tillsynen studeras följaktligen skolans organisation och ledning, lärarkompetensen, lokaler och utrustning, undervis-

annan ningens innehåll och organisation, arbetssätt och arbetsformer samt skolans resultat.

I studierna av skolans resultat utgår från elevernas resultat i de

man kommunala och nationella ämnesproven, betygskataloger, elevarbeten, utvärderingar och uppföljningar samt omdömen från lärare och skolledare vid de offentliga skolor som mottagit elever från den berörda friskolan.

De fristående skolorna motsvarar grundskolan är enligt förord-

som ningen om fristående skolor l kap. 6 § skyldiga att delta i de nationella ämnesproven som används i slutet av årskurs

I de studerade tillsynsrapportema framgår att tio anmärkningar har gällt bristande lärarkompetens och för att skolan inte kontrollerat

en och redovisat att eleverna uppnår resultat motsvarar grundskolans.

som I sju av de tio fallen fick skolorna anmodan Skolverket redo-

en av att visa de åtgärder som de vidtagit för att höja den samlade lärarkom-

l0 18-5424

290 Fristående skolor på religionens grund

petensen. I de övriga tre fallen hade åtgärder redan vidtagits av skolor-

varvid ingen anmodan gjordes. Andelen heltidsanställda lärare med na, pedagogisk utbildning är också mycket lägre i de fristående grundsko- Ioma än i de kommunala. I de kommunala grundskolorna har 92 procent de heltidsanställda lärarna en pedagogisk utbildning. I de

av fristående grundskolorna helhet har 64 procent en pedagogisk

som utbildning. De lärare genomgått Waldorf-lärarutbildning är

som medräknade i denna siffra.

När det gäller elevernas kunskaper och färdigheter visar tillsynsrapportema att de konfessionella skolorna där verksamheten varit igång under ett antal år har eleverna kunskaper och färdigheter som motsva-

dem i det offentliga skolväsendet. Beträffande de prorar som ges testantiska, katolska och judiska skolor som varit verksamma en längre tid visar innevarande översyn dessutom att elevernas kunskaper ofta kan ligga över dem i de kommunala skolorna.

anses som ges

Kunskaperna hos de elever går i de muslimska skolorna är det

som ännu lite för tidigt att uttala sig om då den absoluta majoriteten av dessa skolor är relativt nystartade. Skolverkets rapport "Barn mellan arv och framtid" visar dock på ett antal problem med utbildningens kvalitet i de i undersökningen utvalda muslimska skolorna. Detta gällde främst undervisningen i svenska och engelska. De genomgångna tillsynsrapporterna kan, på grund sin ringa omfattning, varken dementera eller

av bekräfta dessa slutsatser. Det föreligger således inte ett tillräckligt omfattande material for att dra några långtgående slutsatser om hur väl de muslimska skolorna sina elever kunskaper och färdigheter som sva-

ger

mot de eleverna skulle ha fått de gått i kommunal skola. rar som om en

Medelbetyget i årskurs 9 for de grundskolor som registrerat sig som konfessionella ligger på 3,48. I de kommunala skolorna är motsvarande siffra 3,25.

Att enbart studera de resultat som eleverna presterar på de olika äm-

dock inte en heltäckande bild av hur deras kritiska tännesproven ger kande utvecklas. Ifrågasättande och kritiskt tänkande är variabler vars existens och omfattning kan ytterst svårfångade. Att utveckla ade-

vara kvata metoder som kan användas i syfte att kartlägga detta är därför av vital betydelse.

Grundskolans allmänna mål och värdegrund

Utbildningen i en fristående skola som motsvarar grundskolan skall svara mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet. Detta innebär att utbildningen

SOU 1998:1 13 Fristående skolor på religionens grund 291

bl.a. skall uppfylla de krav i skollagens l kap. 2 I andra

som anges och tredje stycket står att läsa att:

"Utbildningen skall ge eleverna kunskaper och färdigheter samt, i

samarbete med hemmet, främja deras harmoniska utveckling

till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I utbildningen skall hänsyn tas till elever med särskilda behov.

Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar."

Det sistnämnda innebär inte bara att skolan skall förmedla kunskaper om demokratins historia och tillämpning utanför skolan utan eleverna måste även få praktisk övning i de demokratiska arbetsforrnema. ILpo 94 står vidare att "De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, skall omfatta alla elever." Klass- och elevråd är ett sätt att öva demokratiska arbetsformer. I de studerade tillsynsrapportema framgår att mellan 80 till 90 procent de godkända konfes-

av sionella grundskolorna har klassråd medan motsvarande siffra för elevråd ligger runt 50 procent. Detta kan förklaras med det faktum att många av skolorna är väldigt små och enbart består eller ett fåtal

av en klasser. Ett elevråd får därmed inte funktion och betydelse

samma som på en större skola. Det kan även så att skolan fortfarande är under

vara uppbyggnad varpå de demokratiska institutionerna inom skolan fortfarande håller på att växa fram. Att börja med den klassen innan

egna man går över på mera avancerade former elevdemokrati kan i

av en sådan situation vara både logisk och riktig. Enbart i två tillsynsrapporter har konfessionella skolor fått kritik för bristande elevinflytande.

6.9.4 och

Intagningsregler urvalsgrunder

Förutom elevernas och inflytande kontrolleras vid tillsynen även

ansvar skolans intagnings- och urvalskriterier, skolans mål, arbetssätt

och arbetsformer, beredskap för elever med särskilt stöd, skolans kontakt med hem och samhällsliv samt sakligheten och allsidigheten i undervisningen.

Generellt gäller att skolan skall öppen för alla. Skolan har

vara

rätt att kräva obligatoriskt medlemskap i förening eller motsvarande.

en Om elevens vårdnadshavare är medlem och väljer att föreningen,

ur har skolan däremot inte rätt att utesluta eleven. Ekonomiska förpliktelser i form aktieköp, stiftelsemedlemskap eller liknande tillåts De

av av Skolverket accepterade urvalsgrundema framför andra är ansök-

292 Fristående skolor på religionens grund SOU 1998:1 13

ningsdatum, syskonförtur samt närområdesprincipen. Social förtur,

förskola eller förskola med profil kan också utgöra godtagegen egen bara urvalsgrunder. Köns- och åldersfördelning samt test och prov godkänns inte. Undantaget är de fristående grundskolor med estetisk inriktning som musik och dans.

Vid dessa skolor får färdighetsprov förekomma vid antagningen.

6.10 Skolans mål

Skolans mål behandlas i Lpo 94 under rubriken "Mål och riktlinjer

. Här nämns såväl mål att sträva mot som mål att uppnå.

Mål att sträva mot inriktningen på skolans arbete. De anger

anger

därmed en önskad kvalitetsutveckling i skolan. Mål att uppnå ut-

trycker vad eleverna minst skall ha uppnått när de lämnar skolan.

Det är skolans och skolhuvudmannens ansvar att eleverna ges möj-

lighet att uppnå dessa mål."

När det gäller de konfessionella skolorna kan de förutom de mål som står Omnämnda i Lpo 94 ibland ställa upp kompletterande mål för den egna skolverksamheten. Här har tillsynen en viktig uppgift att se till att den enskilda skolans mål inte står i strid med de nationella målen. Speciellt viktigt kan detta vara i kontrollen av de konfessionella skolorna där normbildningen och undervisning i flera fall, teoretiskt sett, skulle kunna vara avvikande. För närvarande finns dock inget fog för att så skulle vara fallet. De konfessionella fristående skolorna utgår generellt sett från den nationella läroplanen och deras kompletterande mål har i de senaste tillsynsrapportema inte bedömts stå i strid med de nationella målen.

6.11 för elever med särskilt stöd

Beredskap

Skolan har, enligt Lpo 94, ett särskilt för de elever olika

ansvar som av anledningar har svårigheter att nå de uppsatta målen för utbildningen. Detta regleras i skollagen där det står att hänsyn skall tas till elever med särskilda behov och specificeras i grundskoleforordningens kap. En fristående skola motsvarande grundskolan behöver dock inte ta emot elever med särskilda behov om det skulle medföra att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för skolan.

Fristående skolor på religionens grund 293

Om väl skolan beslutat att ta emot elev med dessa behov är de

en skyldiga att tillhandahålla eleven den undervisning krävs för att

som denna skall uppnå de uppsatta målen. Skolverket har vid två av de konfessionella skolorna konstaterat att de inte hade den beredskap

som krävs för de specialpedagogiska insatser som stor elever

en grupp skulle ha behövt. Då den ena skolan i övrigt även visade ett antal

upp brister, som trots anmärkning från Skolverket inte åtgärdades, återkallades godkännandet.

12 Modersmålsundervisning

Eleverna i de fristående skolorna har sedan den 1 augusti 1997 även rätt till modersmålsundervisning. De fristående skolorna hade tidigare inte skyldighet att tillhandahålla undervisning i modersmålet efter

men en ändring i förordningen om fristående skolor SFS 1997:603 är de nu skyldiga att vid behov anordna detta. Undervisningen behöver dock inte anordnas vid skolan utan kan erbjudas att skolorna träffar

genom avtal med någon annan undervisningen, t.ex. kommunen. Av det

om totala antal elever går på fristående skola är 19,1 procent berät-

som en tigade till hemspråksundervisning. Av dessa deltar 11,9 procent i sådan utbildning. Motsvarande siffra för landets kommunala skolor är 11,5 procent respektive 6,1 procent. I de grundskolor registrerat sig

som som konfessionella, är 31,8 procent berättigade till modersmålsundervisning. 20,4 procent deltar i denna undervisning.

13 Skolhälsovård

De fristående skolorna är skyldiga att erbjuda skolhälsovård. I likhet med modersmålsundervisningen behöver dock inte skolan själv

anordna detta utan det kan ske i samarbete med kommunen. Hur skolorna i praktiken valt att till väga varierar. En del har valt att ha timan-

en ställd Skolsköterska besöker skolan till två dagar i veckan.

som en Andra har valt att samarbeta med kommunen. På del skolor arbetar

en vårdutbildade föräldrar ideellt medan andra har anlitat såväl skolsköterska som skolpsykolog och kurator.

Det var tidigare frivilligt att anordna skolhälsovård. Förslaget att göra detta till ett obligatoriskt inslag i verksamheten lades i proposition 1995/96:200.

I propositionen fastslås att "Häls0vården för barn har avgörande

en betydelse för barns hälsa och utveckling" och att "... fristående skolor skall skyldiga att erbjuda sk0lhälsovård." Då detta obligatorium

vara

294 Fristående skolor på religionens grund

nyligen infördes finns mycket litet skrivet om Skolhälsovården i de konfessionella skolorna. Ingen av skolorna har dock fått kritik på denna punkt.

6.14 Skolans samarbete med hemmen och

kontakt med samhället

Skolan och elevernas vårdnadshavare har ett gemensamt för

ansvar elevernas skolgång. Det åligger båda parterna att skapa de bästa möjliga förutsättningarna för elevernas utveckling och lärande. Lärarna är enligt Lpo 94 skyldiga att samverka med och fortlöpande informera föräldrarna elevens skolsituation och kunskapsutveckling. Skolan

om skall även samverka med arbetslivet och närsamhället. Detta för att eleven skall kunna utöka sin kännedom om alternativa utbildningsvägar efter grundskolan samt få en verklig inblick i samhället med allt vad det medför arbets-, förenings- och kulturliv. Betydelsen av kontakter

av med skolans närsamhälle har även en funktion att bryta den eventuella isolering eleverna skulle kunna uppleva i en sluten skola. Genom

som att aktivt besöka andra institutioner och evenemang får eleverna en större inblick i världen utanför det egna hemmet och sin skolan. Dessa besök berikar inte den enskilde eleven enbart för stunden utan ger även denne möjligheten att se på sin egen situation ur ett annorlunda perspektiv.

Kontakten med hemmet har i många av de muslimska skolorna fått ytterligare betydelse, nämligen att agera brobyggare mellan familjen

en och samhället. Skolorna har där som ambition att integrera eleverna i det svenska samhället och man vill i denna process även dra med föräldrarna. Ur ett integrationsperspektiv kan en sådan process enbart betraktas positiv. Även de kristna och judiska skolorna är överlag

som måna om att deras elever skall uppfostras till ansvarstagande samhällsmedborgare. Det har i olika utredningar framkommit att eleverna vid en del kristna konfessionella skolor kan känna sig ganska avskärmade men anledningen har då främst varit att de känt att deras kristna tro, och alltså inte skolan, skapar en klyfta mellan dem själva och andra, icke troende. Skolan i sig skapar alltså inte denna attityd bland eleverna, men den kan däremot dem miljö där de kan vidmakt-

ge en hålla den. Av tillsynsrapporterna framgår dock inte att de konfessionella skolorna skulle vilja isolera sina elever från omvärlden utan både kontakterna med hemmet såväl kontakterna med närsamhället be-

som döms fungera bra.

Fristående skolor på religionens grund 295

6.15 och

Allsidighet saklighet

Undervisningen i grundskolan skall saklig och allsidig. Alla förvara äldrar skall med förtroende kunna skicka sina barn till skolan samma med förvissning om att barnet inte blir ensidigt påverkade till förmån för den eller den andra riktningen. Kraven på saklighet och ena allsidighet i undervisningen tar främst sikte på utbildningens och undervisningens innehåll. De är därmed knutna till skollagens krav på att utbildningens art väsentligen skall motsvara grundskolans respektive gymnasieskolans. Kraven är även knutna till skolans allmänna mål som att skolan alltid skall hävda de demokratiska värdena. Undervisningen skall dock inte bara saklig och allsidig utan skolan har även till vara uppgift att aktivt motarbeta åsikter strider mot samhällets som grundläggande värderingar. I korthet kan man säga att saklighet innebär att läraren undviker en tendentiös framställning eller drar förhastade slutsatser. En framställning där vissa saker utelämnas och andra framhävs eleverna ger en skev eller direkt felaktig bild. I läran jordens uppkomst får läraren, om trots en egen religiös övertygelse, inte framhäva den bibliska skapelseberättelsen framför den vetenskapligt förankrade evolutionsläran. Med allsidighet att centrala problem lyfts fram, skiljaktiga menas att värderingar redovisas och att grundläggande värderingar gemensamma diskuteras. Kraven på saklighet och allsidighet i undervisningen är inte knutna till några specifika ämnen utan skall innefatta alla ämnen i undervisningen. I vissa ämnen bedömer dock Skolverket att det torde lätvara tare att identifiera brister i undervisningens saklighet och allsidighet.

Det rör sig i dessa fall främst religionskunskap, samhällskunskap,

om biologi. Ett mycket litet antal skolor har i tidigare tillsynsbeslut fått kritik för brister i undervisningens saklighet och allsidighet. Det har då bl.a. varit frågan om censurerat undervisningsmaterial i form utrivna av sidor och överstrukna stycken i läroböcker. I de nu genomgångna tillsynsrapportema finns det dock inte enda en skola fått kritik på denna punkt. Skolan informeras alltid i god tid som av Skolverket planerat tillsynsbesök. Det finns alltså liten möjom en lighet att lärarna vid Skolverkets tillsynsbesök frångår den ordinarie undervisningen till förmån för en undervisning de vet kommer att som godtas av Skolverket. En metod används denna som mot typ av problem är att göra överraskande och aviserade tillsynsbesök. Lärarna får då inte tid att ändra den för dagen planerade undervisningen och Skolverket möter kanske därmed korrekt bild skolans en mera av undervisning och undervisningsmetoder.

296 Fristående skolor på religionens grund

1 6 Återkallande

Sedan år 1991 har sammanlagt 24 godkännanden av konfessionella skolor motsvarande grundskolan återkallats. Av dessa är i dag två skolor åter godkända och verksamma.

Det vanligaste skälet till ett återkallande är att skolan inte kommit igång inom utsatt tid. Av de studerade 24 fallen har 16 blivit återkallade

detta skäl. Fyra skolor har återkallats på grund av för lågt elevav underlag och skola har självmant bestämt sig för att lägga ned

en skolverksamheten efter åläggande Skolverket. De resterande tre

av skolorna kan inte hänföras till någon bestämd kategori utan uppvisar varierande brister. Bl.a. nämns bristande lärarkompetens, otillåten avstängning elev, dåligt elevunderlag, instabil ekonomi, kontrollerad

av kunskapsutveckling Slutsatsen detta måste bli att Skolverkets

m.m. av tillsyn i de allra flesta fall föranlett skolornas huvudmän att åtgärda de

Skolverket utpekade bristerna i skolverksamheten. av

6.17 Avslag

Det totala antalet avslag på ansökan mellan åren 1990 och 1998 uppgick i början april månad 1998 till ett sammanlagt antal av 102. Av

av dessa avslag det 79 stycken avsåg skolor motsvarande grund-

var som skolan. Fyra stycken har avslagits Länsskolnämnden under 90-talets

av början, innan beslutanderätten gick över till Skolverket. Fem avslag gick efter överklagande i Kammarrätten. Vid statistisk överblick

upp en är det i detta fall nödvändigt att dela in skolorna efter huvudmännens

kategoriseringar då många beslut avslag har fattats på grundegna om val otillräckliga uppgifter. En egenhändig uppdelning låter sig här

av inte göras då informationen skolornas tilltänkta verksamhet i många

om fall är mycket knapphändig varpå det kan vara svårt att fastställa skolans egentliga inriktning.

SOU 1998:1 13 Fristående skolor på religionens grund 297

Avslagna per kategori

rrellan åren 1990-1998

Källa: Skolverkets interna databas

17.1 Skäl till avslag

Skälen till avslag har, inom gruppen för de konfessionella skolorna, i stort varit följ ande:

De arbetsplaner och den fördelning av undervisningstid i skolans proñlämnen redovisats i ansökan har haft sådan omfattning och

som tyngd att Skolverket inte fann det säkerställt att eleverna skulle kunna uppnå de nationella kunskapsmålen för grundskolan.

Planeringsunderlaget, vad avser elevantal och budget, var otillräck- -

ligt.

Förutsättningarna för att bedriva undervisning saknades på grund av -

otillräckligt elevunderlag.

Skolverket kunde inte godkänna kursplan till lcristendomskunskap -

och hade svårt att bedöma om undervisningen i proñlämnena upp-

fyllde kraven på saklighet och allsidighet. Skolans utbildning svarade mot de allmänna målen och skolans

-

värdegrund. Undervisningen motsvarade inte heller kravet på sak-

lighet och allsidighet.

298 Fristående skolor på religionens grund

Kritik mot stiftelsens stadgar i ett fall hade till ändamål att - som sprida evangelium och inte att bedriva skola. Ansökningshandlingama gav inte tillräckligt underlag för att ta ställ- ning till ansökan.

De konfessionella skolor visat bild avståndstagande från som upp en av de normer och värderingar enligt skollagen och läroplanen skall som vara rådande i de svenska skolorna samt de lagt alldeles för stor som vikt på profilämnena i undervisningen har således godkänts Skolav verket.

18 Slutsatser

Den genomförda studien de konfessionella skolorna visar att de farav hågor som nämndes i inledningen inte är befogade. Av det studerade materialet framgår att undervisningen är både saklig och allsidig. Någon risk för att eleverna skall bli ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra trosinriktningen torde därför inte föreligga. Inte heller finns det några belägg för att eleverna växer isolerade från omvärlupp den. Skolorna är måna att eleverna skall växa till om upp ansvarstagande samhällsmedborgare med god inblick inärsamhället. Demokratisk fostran sker i likhet med de kommunala skolorna i form bl.a. av klass- och elevråd. Undervisningens kvalitet bedöms bra. Där utvara värderingar gjorts visar resultaten att de konfessionella skolornas elever generellt sett klarar sig väldigt bra när de går vidare till gymnasieskolan. De brukar även göra bra resultat på de nationella De befaproven. rade segregerande effekterna kan inte heller bekräftas. Expansionen av de fristående skolorna har dock skett under den senaste femårsperioden varpå det är svårt att säga något definitivt i denna fråga. De eventuella segregerande effekterna på lång sikt är naturligtvis omöjliga att förutspå. I nuläget har dock Skolverket inte kunnat identifiera så en tydlig problembild att det skulle krävas någon omedelbar förändring av det regelverk som i dag styr skolorna och tillståndsgivningen. De fristående konfessionella skolorna bör således inte isoleses som rade, segregerande center där eleverna utsätts för ensidig religiös påverkan. Istället bör de, i likhet med de andra fristående skolorna, betraktas som ett fullgott alternativ till den kommunala skolan. De fristående skolorna utgör inte bara ett alternativ till det offentliga skolväsendet. De kan även bidra till den pedagogiska utvecklingen. Slutsatsen blir att de elever fullgör sin skolplikt i fristående som en konfessionell skola får fullvärdig utbildning. en

Fristående skolor på religionens grund 299

6.19 annat sätt

Skolpliktens fullgörande på

Hemundervisningen enligt skollagens 10 kap. 4 § är ännu så länge en relativt marginell företeelse i Sverige. Vid en jämförelse med t.ex. U.S.A., där cirka en miljon barn utbildas i hemmet, kan man konstatera att hemundervisning i vårt land fortfarande inte ses som ett utbildningsalternativ i samma grad som de fristående skolorna. Exakt hur många barn som i dag undervisas i hemmet är svårt att veta. Detta beror på att siffrorna ständigt förändras samt att många av de uppgifter som lämnats i samband med kartläggande undersökningar har varit bristfälliga.

I de kommuner där hemundervisningen granskats har kommunemas kontroll över dessa barn visat sig vara högst varierande. Detta har ytterligare bidragit till att insamlandet av korrekta uppgifter försvårats. Uppskattningsvis kan man anta att siffran i år ligger på cirka 100 bam. Flera av dessa barns vårdnadshavare tillhör religösa grupper som t.ex. Hare Krishna och Maranata. Hur många är dock mycket svårt att fastställa då de vid ansökan om hemundervisning sällan redovisar sin religiösa hemvist.

6.19.1 Medgivande

Föräldrar som vill att ett barns skolplikt skall fullgöras annat sätt än någon av de former som skollagen direkt anvisar har möjlighet att ansöka detta hos sin hemkommun. Förutsättningarna för ett medgi-

om vande från kommunen regleras i 10 kap. 4 § skollagen. Där fastslås att ett medgivande skall medges om den utbildning som erbjuds barnet framstår som ett fullgott alternativ till den utbildning som annars står barnet till buds enligt lagens föreskrifter. Medgivande kan lämnas för ett år i sänder. Under dess giltighetstid skall prövas hur verksamheten utfaller. Om nödvändig insyn i Verksamheten inte ges eller om det

av annat skäl inte kan antas att förutsättningar för godkännande fortfarande föreligger, skall medgivandet återkallas med omedelbar verkan.

6.19.2 När kan denna

lagparagraf tillämpas

Vad som menas med att skolplikten kan fullgöras på annat sätt

anges inte i författningen. I förarbetena till skollagen däremot exempel på

ges när denna lagparagraf kan tänkas bli tillämpbar. Dessa exempel kan delas in i två typer av områden. I det första finns det speciella omständigheter som kan motivera att skolplikten fullgörs på annat sätt. I det andra handlar det om en personlig inställning hos barnets vårdnadsha-

300 Fristående skolor på religionens grund

vare. Exempel på speciella omständigheter är när barnet behöver speciell vård, är bosatt i en avlägsen glesbygd eller bor vid någon lan-

av dets gränser. Under benämningen speciella omständigheter har också barn med skolfobi eller de som fallit offer för grov mobbing, och därav inte klarar av att gå till skolan, inkluderats.

De föräldrar som vill att barnets utbildning skall ordnas på annat sätt än någon av de former som lagen anvisar, där speciella omstän-

men digheter inte anses föreligga, kan i stället åberopa den personliga inställningen. De som av religiösa skäl vill att deras barn skall få fullgöra sin skolplikt på annat sätt faller under denna kategori.

I praxis kan konstateras att det vanligaste sättet att fullgöra sin skolplikt på annat sätt är i hemmet där den skolpliktige får undervisning av sina föräldrar. I vissa fall förekommer även att barnen undervisas i skolliknande inte är godkända Skolverket. I förarbetena

grupper som av poängteras att godkännandet som medges av kommunen inte är ett allmängiltigt godkännande av anordningen som sådan utan enbart gäller för det enskilda barnets del.

l 9.3 Vad innebär kravet ett alternativ

på fullgott

Kraven på att utbildningen som barnet får skall vara ett fullgott alternativ till den utbildning som annars står barnet till buds är lite olika beroende på om det rör sig om speciella omständigheter eller personlig inställning. I det förra fallet kan man tänka sig ett medgivande även

om den alternativa anordningen erbjuds barnet visar vissa brister

som som

skulle godtas i ett ärende fristående skola. Detta motiveras i

om en förarbetena med att ett barn lider t.ex. skolfobi, i skolan, inte får

som av det utbyte som skolgången normalt ger. När det gäller det fallet

senare bör man i princip ställa krav gäller för att fristående

samma som en skola skall godkännas. Detta innebär att utbildningen skall kunska-

ge per och färdigheter som till art och nivå väsentligen motsvarar grundskolans och att den i övrigt väsentligen skall motsvara grundskolans allmänna mål. I förarbetena bedöms det mycket svårt for barnen

som vårdnadshavare att uppfylla de ovan nämnda kraven, inte minst för att skolgången i sig själv ger barnen social träning. Detta torde

vara en nödvändighet för barnens fortsatta utveckling. Lättast kunskaper

att ge och färdigheter som motsvarar grundskolans det i årskur-

anses vara serna l till Därefter blir det svårare äldre barnet blir.

SOU 1998: 1 13 Fristående skolor på religionens grund 301

6.l9.4 Kontroll fullgörande på annat av skolpliktens

sätt

Kommunen där barnet är skrivet har för handläggningen av

ansvar ärenden rör hemundervisning. Skolverket skall utöva tillsyn över

som kommunens handläggning. I händelse brister i kommunens till-

av ståndsgivning och uppföljning kan kritik riktas från Skolverket. Det åligger således kommunerna att för att de berörda barnen får en

ansvara fullgod utbildning.

Hur väl kommunerna lever till denna skyldighet verkar variera i

upp relativt stor utsträckning. Det har vid Skolverkets tillsyn över enskilda kommuner framkommit att handläggningen på flera håll i landet sköts mycket dåligt. Bristfállig individuell prövning, dålig eller ibland obefintlig kontroll verksamheten, brister i beslutsfattandet m.m. kan

av förekomma.

Kommunernas kriterier för hemundervisningen verkar även de variera från kommun till kommun. Vissa kommuner har gett tillstånd för fullgörandet skolplikten i hemmet för elever i årskurserna 7 till

av Andra har avslagit ansökningar som rört undervisning i årskurserna l till Detta trots att inga större skillnader verkar ha förekommit i de olika fallen.

Skillnaden beror troligtvis på kommunernas tolkning av gällande lagtext och dess förarbeten. Hur kommunen utvärderar barnens kunskaper och färdigheter samt deras sociala träning blir vital betydelse.

av

6.l9.5 Domstolsbeslut mellan åren 1993 och 1997 i

Kammarrätt och Regeringsrätt

Mellan åren 1993 och 1997 har 15 mål rörande hemundervisningen överklagats till Kammarrätten. Av dessa har tre nekats prövningstillstånd.

Av de återstående 12 målen hade tre samma klagande. I fyra av fallen framgår det i domsluten att barnens vårdnadshavare

tillhör någon religiös trosinriktning och att de är engagerade i församlingen. I några av de övriga domsluten kan det även finnas skäl att misstänka att familjen är aktiv i någon religiös församling. Detta framgår dock inte explicit av domsluten.

I nio fall av 12 har Kammarrätten valt att inte bifalla den klagande. Två har föranlett något yttrande. I det ena fallet har den klagande flyttat till en annan kommun och där fått tillstånd för att bedriva hemundervisning. I det andra fallet hade terminen gått ut, vilket gjorde överklagandet inaktuellt.

302 Fristående skolor på religionens grund SOU 1998: l 13

På grund flera oklarheter undanröjde Kammarrätten i Stockholm av ett överklagat beslut och återvisade målet tillbaka till Skolstyrelsen. Gemensamt för ovanstående domslut är att Kammarrätten ansett det som mycket svårt för föräldrarna att barnen fullgod utbildning. I ge en de fall där Kammarrätten ansett att föräldrarna är kompetenta nog att bedriva undervisning har kravet på social träning inte ansetts uppfyllt. Tre mål har under denna tidsperiod överklagats till Regeringsrätten. Två av dessa fick prövningstillstånd. Det tredje fick gå tillbaka till Kammarrätten. Upphävandet Kammarrättens dom på grund av var av processuella skäl.

19.6 I vilka fall har

Regeringsrätten givit sitt bifall

till den klagande och medgivit rätt att bedriva

hemundervisning

Nedan följer två exempel där Regeringsrätten gett sitt bifall till den klagande och medgivit rätt att bedriva hemundervisning.

Regeringsrätten har i dom med målnummer 3920-1988 medgivit att fullgöra skolplikt i hemmet. Regeringsrätten har hemansett att undervisning i visst fall utgör ett fullgott alternativ till årskurs De klagande hade inte närmare angett hur de främjade sin dotters sociala träning för ett samhällsliv utanför familjekretsen. Någon anmärkning mot hur de hade bedrivit hemundervisningen under den senaste tvåårsperioden hade emellertid inte förekommit. Länsskolenämnden hade vid vite förlagt de klagande att tillse att dottern del-

tog i grundskolans undervisning. Efter insyn i hemundervisningen

återkallades dock föreläggandet. Med anledning ovanstående av fanns det, enligt Regeringsrätten, skäl att anta att hemundervisningen även under det gällande läsåret ett fullgott alternativ till var undervisningen i grundskolan. Detta samt att kort tid återstod läsav året gjorde att Regeringsrätten fann att hemundervisningen borde få fortsätta läsåret ut. Regeringsrätten har även ansett att hemundervisning i visst fall utgör ett fullgott alternativ till årskurs Skolmyndigheten hade funnit att den plan för undervisningen som föräldrarna avsåg att följa var godtagbar. Undervisningen skulle handhas moderna av som var utbildad förskolelärare. Föräldrarna även mycket måna var om att ge dottern social träning. Regeringsrätten ansåg dottern en att var engagerad i föreningsliv och andra aktiviteter i utsträckning en som torde motsvara högt ställda krav på socialt och samhälleligt enga-

Fristående skolor på religionens grund 303

för barn i den aktuella åldern. B1.a. var dottern engagerad i

gemang den kommunala simskolan, kurser och aktiviteter i KFUM, Uppsalaflickorna idrott och gymnastik m.m.

Av ovanstående dom kan utläsa att Regeringsrätten ställer höga

man krav på "social träning".

6.19.7 Slutsatser rörande skolpliktens fullgörande

annat sätt

Det finns för närvarande cirka 100 barn som har beviljats hemundervisning enligt skollagens 10 kap. 4 § i Sverige. Bland dessa återfinns barn i såväl Hare Krishnas Maranatas skolgrupper. Även andra

som religiösa skolgrupper kan förekomma det har varit svårt att verifi-

men

Detta beror i stor utsträckning på att många vårdnadshavare väljer era. att inte sin religiösa trosuppfattning vid ansökan om att få be-

uppge driva hemundervisning.

Hur kommunerna sköter handläggningen av dessa ärenden varierar i stor utsträckning mellan kommunerna. Deras bedömning av barnens kunskaper och färdigheter samt deras sociala träning är långt ifrån enhetlig. Att ett barn beviljas hemundervisning i kommun behöver inte

en betyda att barnet skulle fått ett beviljande i den grannliggande kommu-

Man kan även anta att många kommuner ställer mycket mindre nen. krav på innehållet i begreppet "social träning" än vad Regeringsrätten och Kammarrätten gör.

Skolverket har konstaterat att handläggningen av hemundervisningen på flera håll i landet sköts mycket dåligt. Vid eventuell ök-

en ning antalet bam som beviljas hemundervisning blir det av än större

av vikt att handläggningen sköts på ett korrekt sätt.

Beträffande de religiösa skolgruppema kanske utvecklingen går mot ett annat håll. Skolverket har i år fått in ansökan från Hare Krishna i

en Järna att få starta fristående skola. I och med att hemundervis-

om en ningen endast beviljas med ett år i sänder samt enbart gäller för det enskilda bamets del kan man anta att denna rörelse vill kunna garantera barnen en större kontinuitet i undervisningen. Denna kontinuitet garanteras i godkänd fristående skola. Ett godkännande från Skolver-

en kets sida leder även till att kontrollen verksamheten övergår från

av kommunen till Skolverket.

Detta skulle öka samhällets insyn i rörelsens skolverksamhet. De internationella skolorna samt riksintematskoloma är här inklude-

rade.

304 Fristående skolor på religionens grund

Baserat på siffror från Skolverkets rapport 146, Skolan- Jämfönr relsetal för skolhuvudmän, delrapport, 1998. mars Denna uppskattning görs på grundval statistik från Statistiska av Centralbyrån samt Skolverkets rundringningar till ett antal komegna muner.

Litteraturfbrteckning; se kap

Religionsfriheten och dess gränser ett juridiskt perspektiv 305

-

7 och dess

Religionsfriheten gränser ett juridiskt perspektiv

-

I detta kapitel beskrivs och analyseras rättsliga frågor rörande stöd och skydd för den enskilde, särskilt i samband med nyandliga rörelser. För området relevanta lagar, internationella konventioner och rättsfall gås igenom och kommenteras i ljuset av religionsfriheten och dess gränser.

7.1 och

Sammanfattning förslag

Religionsfriheten är grundlagsskyddad och fast förankrad i folkrätten. Rätten att tro och utöva religion är fastlagd i FN:s universella deklaration om mänskliga rättigheter från 1948. Denna deklaration är inte folkrättsligt bindande, det är 1966 års internationella konvention

men om medborgerliga och politiska rättigheter. Enligt denna får religions- och trosfriheten endast inskränkas sådant är angivet i lag och är

av som som nödvändigt för att skydda den allmänna ordningen och

andra personers grundläggande fri- och rättigheter.

I den svenska regeringsformen skyddas religions- och trosfriheten, men begreppet religion får inte innebära att den stör samhällets lugn eller åstadkommer allmän förargelse. Enligt kommentarer till grundla-

gen kan inte varje åskådning utan vidare göraganspråk på

att avgsfarn;

E651 en Man måste visa att

hället betraktas religion; åskådningen verk-

ligen bärs en troochi denna inriktad

uppgav att är på sådant som går utöver det alldagligt jordiska såsom politiska mål, ekonomisk vinning eller personlig framgång.

Religionsfriheten begränsas lagen och hänsynen till andras

av personliga fri- och rättigheter. En olaglig handling är generellt olaglig, dvs. den kan inte tillåtas med hänvisning till religiös uppfattning. Brotts-

en liga handlingar eller handlingar stör lugnet i samhället eller väcker

som allmän förargelse skyddas inte religionsfriheten. Den gör sig

av som skyldig till månggifte, fullbordat äktenskap med minderårig eller kvinnlig omskärelse kan alltså inte undgå straff med hänvisning till

att religionen tillåter eller påbjuder sådana handlingar.

306 Religionsfriheten och dess gränser ett juridiskt perspektiv SOU 1998: l 13

-

På samma sätt går en gräns för religionsfriheten vid andra människors rättigheter och friheter. Dessa får inte kränkas religions

i en namn. De metoder kan användas för påverkan andra kan ibland

som av kränka andras rättigheter eller friheter, om metoderna är manipulativa eller otillbörligt påverkande mer om detta begrepp nedan.

Det som skyddas i kraft av religionsfriheten är trosuppfattningen som sådan, såvida den inte står i strid mot lagar eller allmänt uppbuma värderingar som jämställdheten mellan kvinnor och män och kvinnors eller barns rätt. Utövandet av religionen får inte kränka andra människors fri- eller rättigheter.

I samband med kyrkans skiljande från staten föreslås en ny lag om trossamfund. Enligt denna lag kan man registrera ett trossamfund mot uppvisande stadgar, styrelse och Även registreringen i sig

av namn. om inte innebär någon kvalitetsstämpel på verksamheten är det möjligt att en registrering utan prövning av samfundens verkliga inriktning, kan innebära att ideologier som egentligen inte är religioner kan komma att uppbära olika bidrag, få tillstånd och anslag. Oklarheter kan utnyttjas av mindre nogräknade ledare för rörelser som är världsligt inriktade eller kvasireligiösa till sin karaktär. Samhällets möjlighet att via domstolarna underkänna en viss rörelses anspråk på att utgöra en religion kan också minska lagförslaget trossamfund genomförs i

om om denna del.

Frågan om vilka metoder som får användas för att värva anhängare och att utöva inflytande och kontroll över dem utan att deras fri- och rättigheter kränks, är mycket svår. Här är det ointressant om tekniker för manipulation kommer från rörelser som är att likna vid trossamfund eller ej. Det är själva tekniken för eventuell manipulation, dess syf-

en ten och skadliga följder som främst är intresse. Det rättsliga skyddet

av . för dem är föremål för tvivelaktiga eller otillbörliga metoder är

som centralt.

Skyddet för den personliga integriteten inbegriper att inte bli hotad, förtalad, förolämpad, diskriminerad eller trakasserad. Man får heller inte genom tvång, hot eller utpressning förmå andra att göra vad de inte vill. heller får man vilseleda andra beträffande förutsättningarna för deras beslut och handlingar.

Begreppet "otillbörlig" används i flera olika juridiska sammanhang. Utredningen konstaterar att det kan finnas behov att ytterligare ut-

av reda begreppet "otillbörlig påverkan". Begreppet används i flera andra länder och används vid olika fonner uppenbar påverkan med icke

av önskvärda följder. Det handlar situationer när någon förmås att göra

om något som denne normalt inte skulle vilja. Påverkan den fria viljan

av kallas av antilcultrörelsen i USA för "mind control", i Sverige talar

man om manipulation, i England och Frankrike "coercion". Otillbörlig

om

Religionsfriheten och dess gränser ett juridiskt perspektiv 307

-

påverkan sker till exempel om någon medlem i ett samfund mot sin vilja bortförs för att utsättas för s.k. "avprogrammering" eller om en medlem i ett samfund utsätts för påverkan kan betecknas

som som otillbörlig. Enligt utredningens mening främjas såväl religionsfriheten som den personliga integriteten av juridiska begrepp tydliggör vad

som som bör anses vara tillåtet och inte vid påverkan människor. I detta

av avsnitt refereras ett antal rättsfall med anknytning till religion och påverkan.

Såväl religionsfriheten den personliga integriteten måste skyd- 3

som das. Båda skulle gagnas av ett samförstånd kring vad som får och inte får göras i religionens Problem uppstår när människor i reli-

namn. gionsfrihetens namn i sin iver att värva eller behålla medlemmar hotar individen genom metoder som kan otillbörliga. l

anses vara

Enligt utredningens mening är skyddsbehoven av barn under 18 år och makars inbördes rättigheter väl tillgodosedda i befintlig lagstiftning. Däremot kan det brista när det gäller dess tillämpning i praktiken. Även skyddet for den väl tillgodosett.

som upprättar testamente är Samma sak gäller för konsumentskyddet, det inte utnyttjas i

även om tillräcklig utsträckning när det gäller kvacksalveri och otillbörlig marknadsföring. När det gäller barns skydd uppmärksammar utredningen att all kroppslig bestraffning eller kränkande behandling barn är absolut

av och utan undantag förbjuden. Detta belyses därför att det finns samfund som inte klart tar avstånd ifrån, eller t.o.m. öppet förespråkar,

aga av bam.

Bland de skyddsbehov som utredningen betraktar möjligen

som tillgodosedda finns lagar och regler kring avtals giltighet. Skyddet för personer som genom otillbörlig påverkan fönnås till stora förmögenhetsöverföringar till organisationer och ledare är i lagen relativt väl tillgodosett. Rättsfall är dock sällsynta i Sverige. Straffbestämmelsema om vållande till kroppsskada eller sjukdom liksom framkallande fara

av för annan kan användas i situationer upphov till psykiatriska

som ger kristillstånd. Straffbestämmelsema olaga frihetsberövande kan

om användas vid ofrivilliga bortföranden och kvarhållanden till eller

från organisationer och samfund.

De skydd som enligt utredningen bristfälliga har sin

anses vara grund mera i okunskap än i bristande rättigheter. Otillbörlig påverkan

j och manipulation existerar och drabbar individer är dåligt rustade i

som att möta denna typ av påtryckningar. En bättre kunskap hur otill-

om

v börlig påverkan och manipulation går till kan främjas att detta

genom begrepp otillbörlig påverkan blir allmänt juridiskt accepterat. Inom

- de s.k. nyandliga rörelserna finns det såväl på alla andra

- som områden människor handlar efter höga etiska ideal och andra

- som som styrs av hänsynslöshet och själviskhet. Ett införande begreppet

av

308 Religionsfriheten och dess gränser ett juridiskt perspektiv

-

i otillbörlig påverkan skulle gagna såväl seriösa religionsutövare som skyddet för den personliga integriteten. Att straffbelägga otillbörlig i påverkan skulle medföra att seriös religiositet skulle skyddas mot manipulation i syften som ligger utanför trosutövningens område, t.ex. 3 försäljningsorganisationer tillämpar manipulativa metoder. l som

Utredningens slutsats är att skyddet för den personliga integriteten kräver straffbestämmelse i BrB, som strajfbelägger otillbörlig

en ny påverkan. Denna fråga bör utredas isärskild ordning.

7.2 Frihet, tvång och skydd

I alla tider har människor, som anslutit sig till en tro, en ideologi, en rörelse funnit saken vara värd offer. Man har varit beredd att offra tid, krafter, förmögenhet, livet för något man trott på och sett som viktigt. Detta har i regel setts som något gott, ofta beundransvärt särskilt vid jämförelse med en självisk vägran att offra för något annat än egen förkovran och bekvämlighet.

Men det har även hänt att kritiska röster höjts mot andliga eller världsliga ledare, som gått för långt i utnyttjandet av anhängarnas hängivenhet och offervilja. Särskilt kan tänka på situationer där löften

man om belöningar i ett kommande liv eller hot om straff då, eller redan på jorden, framstått som falska förespeglingar och använts för att framtvinga omfattande gåvor, oavlönat arbete, meningslöst lidande eller död. Människorna har då inte gjort sina offer med

- menar man öppna ögon och klar insikt utan förmåtts därtill. Men vad som skall anses som tillåten påverkan i ett vällovligt eller i vart fall tillåtet syfte och vad som skall anses klandervärt beror på bedömarens utgångspunkt, men växlar också från tid till tid.

Människorna i dagens samhälle är utsatta för massiv påverkan från många håll. Marknadsförare och reklamfirmor vill styra vår konsumtion, politiker våra preferenser och från kultur och nöjesliv utgår sug- . gestiva signaler. Allt detta är inte utan bekymmer, och försöker

man åtminstone delvis skydda individerna från oetisk påverkan/Ett särskilt i regelverk inriktar sig på oetisk reklam. De värsta våldsskildringama på film censureras. Debattema barnpornografi liksom rasistisk

om propaganda har tidvis varit livliga. Politikerna är uppmärksamma på varandras påståenden och vallöften. Lagama om yttrandefrihet anger dess gränser. Det är hela tiden fråga avvägning mellan friheten och

om en dess begränsning. De avgörande värderingarna ändras hela tiden och förskjuter gränserna för vad vill tillåtet.

man anse

Religionsfriheten och dess gränser ett juridiskt perspektiv 309

-

De nyreligiösa rörelser, som växte fram främst under 1960- och 70talen, har väckt uppmärksamhet, några de samfund

även om av som brukar hänföras till denna grupp är äldre. Det är främst den hierarkiska och centralistiska uppbyggnaden och anspråken på lydnad och sanningsmonopol, som kommit dem att framstå som annorlunda och ådragit dem kritik från en omgivning inriktad på medbestämmande och ifrågasättande. Samtidigt ligger det i trons väsen att underkasta sig en högre makt. Det är därför inte en art- utan en gradskillnad i vad och vem man lyder när man ansluter sig till en religiös rörelse. Kritiken har även gällt mer speciella företeelser, som att barns hela uppväxttid kan domineras av samfundets och seder, att barn i vissa fall

normer av religiösa skäl vägrats hälsovård, att framför allt unga människor, som önskat lämna grupperingen utsatts för påfrestningar. Exploatering av människors arbetskraft och förrnögenhetstillgångar har även påtalats. Kritiken mot dessa s.k. nyreligiösa rörelser har i den mån den beaktats från rörelsemas sida i regel tillbakavisats som missförstånd, förtal eller angrepp på religionsfriheten. Det finns också de, utan att själva

som vara engagerade i någon av dessa rörelser ansett kritiken vara överdriven, framför allt talet om hjämtvätt och manipulation och bottnande i dålig insikt i vad religiositet innebär.

Det finns således en tydlig spänning mellan dessa rörelsers anspråk på att ostört få utöva sin tro eller sin ideologi å den sidan och öns-

ena kemålet att skydda enskilda särskilt barn och unga från en påver-

- kan, som kan anses otillbörlig å den andra. Den söker juridiska

som lösningar på förekommande konflikter i dessa sammanhang står inför stora svårigheter, vare sig man söker sig fram inom gällande rätt, de lege lata, eller spekulerar över möjligheter till lagstiftning, delege

nya ferenda.

Det beror bl.a. på svårigheten att övertygande och objektivt avgöra, vad som skall anses som olämpligt eller otillbörligt.

Denna lilla översyn vill visa på svårigheterna, framhålla de rättsprinciper som ändå finns samt peka på behovet fördjupade under-

av sökningar av mycket som är oklart.

De utländska rättsfall som nämns, är inte utan vidare representativa för sina respektive rättssystem, utan skall exempel på frågor,

se som som uppkommer på detta område och hur domstolarna löst dem. Avgöranden av Högsta domstolen HD i Sverige och den Europeiska domstolen och kommissionen för mänskliga rättigheter, det

som hänvisas till, är däremot prejudicerande.

310 Religionsfriheten och dess gränser ett juridiskt perspektiv

-

7.3 Religionsfrihet

7.3.1 Religionsfrihet i internationell rätt

Religionsfriheten är fast förankrad i folkrätten.

Art. 18 i FN:s universella deklaration om de mänskliga rättigheterna av 1948 säger: Envar har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Denna rätt innefattar frihet att byta religion eller tro och att ensam eller i gemenskap med andra offentligt eller enskilt utöva sin religion eller tro genom undervisning, andaktsövningar, gudstjänst och iakttagande av religiösa sedvänjor.

Den följ ande, än kända art. 19, garanterar envar åsiktsfrihet och

mer yttrandefrihet. Det innebär friheten att utan ingripanden och utan hänsyn till gränser söka, mottaga och sprida upplysningar och tankar. Art. 20 föreskriver mötes- och organisationsfrihet, men den säger också under p. Ingen må tvingas att tillhöra en sammanslutning. Deklarationen förbjuder också diskriminering t.ex. grundad på religion.

Nu är deklarationen just en deklaration och inte folkrättsligt bindande på samma sätt som en konvention för de stater, ratificerat

som d.v.s. tillträtt konventionen eller traktaten i fråga. Ändå har 1948 års människorättsdeklaration genom sin centrala, unika och universella ställning förvärvat rang av sedvanerätt och på det sättet faktiskt utövat ett stort inflytande. Den har för att citera FN:s generalselqeterare, Kofi Annan, kommit att ingå i det globala medvetandet.

Senare antog FN:s generalförsamling en deklaration om avskaffandet av alla former av intolerans och diskriminering grundad på religion eller tro A/RES/36/55, 25 november 1981. Enligt dess art. l skall envar åtnjuta frihet vad avser tanke, samvete och religion. Ingen får utsättas för påtryckning eller tvång, som kan inkräkta på hans fria val av religion eller tro. Det som här översatts med "påtryckning eller tvång" heter i den engelska texten "coercion", ett ord för vilket en bra svensk motsvarighet saknas. Friheten att utöva sin religion eller sin tro får endast bli föremål för sådana begränsningar, är föreskrivna i

som lag och nödvändiga för att skydda allmän ordning, säkerhet, hälsa, sedlighet eller andras grundläggande fri- och rättigheter. art. 4.2. föreskriver, att staterna skall göra alla ansträngningar för att förbjuda diskriminering på grund av tro eller religion och vidta alla nödvändiga åtgärder för att bekämpa intolerans på grundval religion eller andra

av trosuppfattningar. Någon bindande konvention har emellertid inte antagits av FN i detta ämne och FN-konventionen för avskaffande

av alla former rasdiskriminering GA/RES 2106 AXX 21 december

av 1965 tar inte upp religion bland sina kriterier.

Religionsfriheten och dess gränser ett juridiskt perspektiv 311

-

Folkrättsligt bindande är däremot, för Sverige liksom för flertalet övriga stater, 1966 års internationella konvention medborgerliga

om och politiska rättigheter GA/RES/22OO AXXI 16 december 1966. Här bekräftas utförligt frihetema vad gäller tanke, samvete, religion, åsikt och yttrande. Ingen får utsättas för tvång, kan inskränka hans

som frihet att bekänna sig till eller anta religion eller tro efter eget val.

en en Denna religions- eller trosfrihet får endast underkastas sådana inskränkningar, som är angivna i lag och är nödvändiga för att

som skydda väsentliga intressen allmän säkerhet och ordning, hälso-

som vården eller andra personers grundläggande fri- och rättigheter. Det viktiga diskrimeringsförbudet återfinns även i denna traktat.

Dessa principer återfinns även i den för Sverige viktiga Europeiska konventionen 1950 angående skydd för de mänskliga rättigheterna och grundläggande frihetema. Den är viktig framför allt därför att den är det regionala instrumentet för Europas del för att förverkliga de universellt antagna mänskliga rättigheterna. Principema är också viktiga därför att Sverige förklaring i anslutning till ett tilläggsprotokoll

genom underkastat sig den Europeiska domstolens för mänskliga rättigheter jurisdiktion.

7.3.2 i svensk rätt

Religionsfriheten

Regeringsformen, RF, 2:1 fastslår kortfattat i att "religionsfrihetz

p. frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion."; är något som varje medborgare gentemot det allmänna är tillförsälqad. I 2:2 återfinns denna frihet med omvänt förtecken i det varje medborgare är skyddad mot att tvingas tillkännage sin åskådning i politiskt, religiöst, kulturellt eller annat hänseende. Han är också skyddad mot att tvingas delta i sammankomst eller sammanslutning eller att tillhöra trossamfund. Enligt RF 2:22 är utlänning jämställd med svensk medborgare i dessa hänseenden. Därmed tillfredsställs folkrättens krav på att dessa friheter skall gälla för och utan diskriminering.

envar

Enligt RF kan religionsfriheten inte inskränkas. Samtidigt står det klart, att ingen kan kräva att få göra vad helst i religionens

som namn. Detta aktualiserar två frågor. Den första är hur vi definierar religion.

en Den andra gäller vilka beteenden och handlingar utförda i religionens namn, som av samhället kan godtas religions- eller trosutövning.

som

Om vi först går till definitionsfrågan, så RF:s förarbeten

ser man av SOU 1972:15 s. 158, att i begreppet religion ligger, att den bör störa samhällets lugn eller åstadkomma allmän förargelse. Dessa ordalag återgår på vår första RF av 1809. De återfinns i den lilla religionsfrihetslagen från 1951, SFS 1981:680, i viss mån preciserar den

som

312 Religionsfriheten och dess gränser ett juridiskt perspektiv

-

grundlagstadgade religionsfriheten. Innebörden är bl.a. att inte bara brottsliga eller otillåtna beteenden faller utanför utan även för-

annars argelseväckande sådana. En religion kan i och för sig skyddad lik-

vara

dess utövare, inte allt vad dessa eller någon dem företar sig som men av i dess Vi återkommer till detta. Inte heller kan varje åskådning

namn. utan vidare göra anspråk på att det allmänna, dvs. samhället, be-

av traktas religion. Enligt vissa grundlagskommentarer bör man

som en kräva att den verkligen bärs tro och att denna är inriktad på

upp av en sådant går utöver det alldagligt jordiska såsom politiska mål, eko-

som nomisk vinning eller personlig framgång Jfr Petrén-Ragnemalm s. 47. En åtalats för hets mot folkgrupp åberopade t.ex. reli-

ung man som gionsfrihet och invände att han arbetade för ett samfund kallat Kreativistens kyrka och att dess religion. Tingsrätten fäste inte av-

rasen var seende vid denna invändning utan dömde honom för brottet. Det kan här anmärkas, att några de rörelser, som betecknats som nyandliga

av efter närmare granskning kanske inte skulle kunna anses som reli-

en gioner. Som vi strax skall handlar det om avgöranden, som vållat

se svårigheter på många håll. Från några håll har det hävdats, att en åskådning med anspråk på att vara en religion, som vill frälsa människor, bör präglas av öppenhet och inte hemlighetsmakeri eller krav på ekonomiska prestationer för att komma i åtnjutande av dess budskap. Man må sympatisera med öppenhet och möjligheter till insyn, men det finns invändningar mot att det skulle vara en juridisk förutsättning för att få åtnjuta religionsfrihet. Den kan inte villkoras på så sätt. Däremot bör en uttalad kommersialism kunna ses som tecken på att religionen kanske bara är täckmantel för sekulariserad vinstgivande verksam-

en het.

Det är trosåskädningen som sådan, som för dess bekännare medför religionsfrihet och skydd t.ex. mot diskriminering. Däremot omfattar inte friheten alltid varje inslag i religionsutövningen. Brottsliga handlingar eller sådana, stör lugnet i samhället eller väcker allmän för-

som argelse, dvs. upprör många människor ingår inte, som redan nämnts. Den som skulle göra sig skyldig till månggifte, sexuellt fullbordat äktenskap med minderårig, bamaga eller kvinnlig omskärelse, kan inte undgå straff för dessa gärningar enligt svensk lag under hänvisning till att de skulle vara påbjudna av hans religion eller tillåtna däri. Men det gäller inte bara straffbara handlingar. Tvärtom måste det bli avväg-

en ning av intresset mellan en fri religionsutövning å ena sidan och andra intressen, som väger tungt i det svenska samhället å den andra. Idiskrimineringsombudsmannens, DO:s, praxis finns ett ärende, där två kvinnoprästmotståndare avstängts från att undervisa vid teologisk

en fakultet, därför att de till följd sin övertygelse, att Gud inte tillåter

av kvinnliga präster vägrade att undervisa de kvinnliga studenterna. DO

Religionsfriheten och dess gränser ett juridiskt perspektiv 313

-

ansåg inte att det förelegat någon inskränkning i religionsfriheten eller någon diskriminering. "Sådan uppstår om det sker orättvisa eller kränkning till följd av trostillhörigheten som sådan ..."DO s. 98. Även den Europeiska kommissionen för mänskliga rättigheter har uttalat, att inte varje handling, som motiveras av en trosuppfattning, kan godtas form trosutövning, särskilt fallet Arrowsmith v.

som en av Storbritannien Danelius 209, där det rörde sig om propaganda mot

s. de brittiska truppernas närvaro i Nordirland, vilket klaganden förgäves påstod utslag religiös pacifism, under det att kommissionen

vara av en såg det som en politisk handling.

Brottsbalkens, BrB, bestämmelser straff för hets mot folkgrupp

om och olaga diskriminering i kap. 16:8 respektive 9 upptar som orsak till diskrimineringen den drabbades trosbekännelse i en uppräkning, som börjar med "ras, hudfärg, nationella eller etniska ursprung". Lagen mot etnisk diskriminering SFS 1994:134, har samma utgångspunkt. I förarbetena till dessa lagrum spåras en viss tvekan vad avser kriteriet religion eftersom detta skiljer sig från de andra orsakerna till diskriminering genom att en religion av individen kan väljas eller väljas bort under det att de fyra andra, hudfärg etc. i princip är bestämda från fö-

ras, delsen. Avgörande blev dock att just religion ofta ger upphov till diskriminering och även ofta ses som etniskt sårskiljande av dem som vill kränka andra grupper och deras rättigheter. Naturligtvis beaktades också den såväl folkrättsliga som grundlagsfästa skyldigheten att skydda trosfriheten.

I samband med kyrkans skiljande från staten föreslås att den nyss nämnda religionsfrihetslagen avskaffas och ersätts med lag tros-

en om samfund RegSkr 1997:2. En huvudtanke i lagförslaget är, att trossamfund på egen begäran skall kunna registreras. Någon obligatorisk registrering av trossamfund är det alltså inte fråga om. För att registrering skall beviljas föreslås uppfyllandet främst formella krav såsom på

av stadgar, styrelse och särskiljande namn. I en av de inledande bestämmelserna finner man förslag till en definition: "Med trossamfund avses...i denna lag en gemenskap för religiös verksamhet, där det ingår att anordna gudstjänst." Tanken att man vid registreringen skulle pröva samfundets lära avvisas i kommentarerna med hänvisning till religionsfriheten. Prövningen blir rent formell och inte utrymme för

synes ge ställningstagande av det slag, berörts det över huvud ta-

som ovan, om get rör sig om en religion eller något med annan inriktning. I övrigt framhålls, att t.ex. brottsliga gärningar kan beivras på vanligt sätt samt att registreringen i sig inte skall innebära någon kvalitetsstämpel på verksamheten. Flera remissinstanser är rädda för att den associa-

nya tionsfonnen kan komma att missbrukas och Juridiska fakulteten i Lund menar, att kraven på ett registrerat trossamfund borde framgå tydligare.

314 Religionsfriheten och dess gränser ett juridiskt perspektiv SOU 1998: l 13

-

I Tyskland har man, som redovisas på annan plats i denna utredning, kommit fram till att t.ex. scientologirörelsen varken teologisk eller

ur juridisk synpunkt är att religion utan ideologi

anse som en som en av annat slag. Men den Europeiska kommissionen för mänskliga rättigheter har i ett par fall ansett Scientologikyrkan i Sverige behörig

vara att klaga över kränkningar av religionsfriheten Danelius 208, fastän

s. frågan knappast ställdes på sin spets då talan i båda fallen avvisades eftersom det man klagade över befanns sakna anknytning till religion. I det amerikanska fallet Van Schaick Church of Scientology

v. American Bar s. 25, som gällde vilseledande uppgifter åberopade scientologema, att de påtalade framställningama utgjorde utövning

av deras religion och således skyddade religionsfriheten the First

var av Amendment. Domstolen kringgick frågan religionsstatus och

om konstaterade, att även religiösa institutioner ansvariga för skador

var uppkomna genom icke kyrkliga aktiviteter. I fallet Christoffersson

v. Church of Scientology American Bar 28 ff godtog domstolen

s. Scientologin som en religion och att de i målet påtalade framställningarna och föreställningarna hängde samman med rörelsens trosuppfattning. Ändå såg sig domstolen oförhindrad inte dessa

att pröva om framställningar använts i ett helt och hållet världsligt och kommersiellt syfte. Domstolen fastställde att religionsfriheten inte kan användas

som en sköld för religiös organisations bedrägliga världsliga aktiviteter.

en Enligt en underhandsuppgift i 1998, har Italiens Högsta domstol

mars HD just fastställt, att Scientologin religion och därmed ändrat

är en en dom av apellationsdomstolen i Milano, ansett att så icke fallet.

som var

Oklarhet med avseende på skillnaden mellan religion eller trosåskådning å ena sidan och andra ideologier å den andra kan vålla svårigheter i praktiken såväl när det gäller religionsfriheten och dess utsträckning och innebörd vid beviljandet olika tillstånd, bidrag

som av och anslag. Oklarheten kan utnyttjas av mindre nogräknade ledare för kvasireligiösa eller helt världsligt inriktade rörelser.

I övrigt innehåller ovan nämnda lagförslag trossamfund grund-

om satsen, att ingen är skyldig att tillhöra något samfund samt Föreskriften, att bam, som fyllt 12 år måste samtycka till inträde eller utträde ett

ur samfund.

Religionsfriheten och dess gränser ett juridiskt perspektiv 315

-

7.3.3 Innebörd

Religions- eller trosfriheten är något samhället skall skydda. Det

som som skyddas är själva trosuppfattningen sådan samt religions-

som utövning, som inte står strid med samhällets lagar eller allmänt

uppbuma viktigare värderingar, t.ex. jämställdheten mellan män och

som kvinnor eller barns rätt.

Skyddet skall avvärja inblandning, hinder och diskriminering.

Samhället kan, t.ex. genom domstolarna, underkänna viss rörel-

en ses anspråk på att utgöra en religion. Denna möjlighet kan dock minska om förslaget om registrerat trosamfund genomförs oförändrat.

Skyddet för religioner och trosuppfattningar gör halt inför andra människors grundläggande fri- och rättigheter och får inte inkräkta på dem. Yttrande- och tryckfrihetema innebär t.ex. att har rätt att

envar offentligen diskutera och kritisera en religion, rörelse, dess företrä-

en dare, handlingar och utövning, allt givetvis under förutsättning att kritiken utförs utan smädelser, beljugande, förtal, hot eller i sin

annat, som tur kan bedömas straffbart. Anhängare andlig rörelse är

som av en skyddade från sådana brottsliga och får i sin tur heller till-

angrepp gripa dem mot sina motståndare och belackare. Lagstiftaren har velat uppmuntra en fri debatt och gränserna för tillåtna yttranden är vida.

Hur en balansgång kan se ut mellan respekt för yttrandefriheten å ena sidan och respekt för ett trossamfund, i dessa fall Jehovas Vittnen, illustreras av ett par domar i norra Franldike. I det första fallet hade ordföranden i "Sammanslutningen för försvar familjen och individen

av i Norr" uttalat sig mycket kritiskt ett antal amerikanska anhängare

om till vittnenas samfund, varit på besök hos sina trosfränder i Frank-

som rike. Hon hade bl.a. i lokal radio från Brooklyn,

sagt, att gruppen som styrde Jehovas Vittnen krämare, förvrängare och förslavare. Under-

var rätten hade helt friat henne. Den högre instansen dömde henne att betala 1 franc i skadestånd till och de sju amerikanska

var en av samfundsanhängama. Domstolen erkände hennes rätt att driva kritisk

en kampanj mot vittnena, men ansåg att hon för att visa sitt goda uppsåt borde ha varit försiktigare med hur hon uttryckte sig Cour dapel de Douai, 4éme Ch. Arrêt 15.1.1997. I det andra fallet hade vice ordföranden i sammanslutning i televisionssändning i "France 3"

samma en sagt, att Jehovas Vittnen i Frankrike hyrt stadion, där tusentals

en anhängare samlats och att vittnena hade betalat hyran med smutsiga pengar: "För mig handlar det smutsiga knarkpengar. Det är

om pengar, som narkotika, för sekt det är drog. En drog attackerar fysiskt,

en en en sekt gör det psykiskt." Här ogillades förtalspåståendet under hänvisning till en regel tre månaders preskription i pressfrihetslag från 1881

om en Cour dapel de Douai, lére Ch. Arrét 3.3.1997.

316 Religionsfriheten och dess gränser ett juridiskt perspektiv SOU 1998: l 13

-

7.3.4 Begränsningar

Religionsfrihet innebär således inte någon obegränsad rätt att i religio-

eller under hänvisning till dess påbud, dogmer, läror eller nens namn sedvänjor begå brottsliga gärningar, handla i strid med andra bestämmelser eller viktiga svenska samhällsintressen eller störa samhällets och dess invånares frid.

Religionsfrihet innebär inte heller utan vidare någon rätt att i varje sammanhang oemotsagt hävda etiketten religion eller trossamfund på företeelser, vid objektiv granskning har inriktning än reli-

som annan giös.

Religionsfrihet innebär inte att ett trossamfund eller dess ledare, medlemmar eller anhängare, läror, riter, utövning, symboler etc. skulle

fredade för granskning, kritik, analys eller ifrågasättande, så länge vara detta sker under iakttagande respekten för gällande regler för hur

av samtalet i samhället får bedrivas. Vid sidan av lagstiftningen finns yrkesetiska regelsystem betydelse i detta sammanhang för t.ex. vad

av

får sägas i radio och TV eller advokater i processer eller som press, av annan verksamhet.

Religionsfrihet innebär slutligen inte någon rätt för en religiös sammanslutning, dess företrädare, ledare eller medlemmar att kränka andra människors rättigheter och friheter, såsom med avseende på tanke-, åsikts-, yttrande-, religions- och associationsfrihetema.

Religionsfriheten skiljer sig vad dess begränsningar alltså inte

avser från dem allmänt gäller vid utövandet av grundläggande fri- och

som rättigheter. Gränsen går alltid vid skyddet för andras fri- och rättigheter. Problemet, som återkommer, hänger samman med metoderna för påverkan och hur de används i relation till vad som skall anses lämpligt, tillåtet och tillbörligt eller

7.3.5 Slutsats och diskussion

Religionsfriheten som begrepp, dess juridiska innehåll och dess praktiska innebörd är i väsentliga delar helt klara.

Tvekan kan emellertid råda i vissa fall, när det gäller vad som skall hänföras till religion och vad är att icke religiösa

som anse som rörelser, samfund och ideologier. Här inte det förhållandet, att

avses även samfund av odisputabelt religiös karaktär har att sköta en mängd världsliga angelägenheter, såsom fastighets- och förrnögenhetsförvaltning, arbetsgivaransvar, vård av inventarier etc. Men det finns organisationer med rent politiska mål och andra som förefaller inriktade på personlighetsutveckling, för rent världsliga syften och strävanden, vilka

7 x

Religionsfriheten och dess gränser ett juridiskt perspektiv 3

-

ändå uppträder som trossamfund eller kyrkor med anspråk på att få åtnjuta religionsfrihet. Osäkerhet med avseende på sådant kan,

som redan framhållits, vålla svårigheter, och när inför laglig

om man en möjlighet att officiellt registrera trossamfund. Å andra sidan är det naturligtvis svårt att i samband med deklarativ myndighetsutövning såsom officiell registrering komma bristande religiös inriktning hos ett sökande samfund. Stadgama kan tala ett språk, men verksamheten en annan, organisationer kan förändras. Några har ställt sig frågan vad man egentligen vill uppnå med en icke obligatorisk registrering under så ovissa förutsättningar.

Den andra och förmodligen ännu svårare frågan gäller hur långt ett trossamfund får gå och vilka metoder som får användas när det gäller

5 att värva anhängare, utöva inflytande och kontroll över dem, utverka uppoffringar från deras sida och hindra dem att kritisera eller lämna i rörelsen. Här menas inte endast brottsliga eller eljest olagliga metoder utan även andra former av påverkan, som kan inkräkta på andra människors fria vilja, deras religions-, åsikts- och samvetsfrihet. Vi återkommer till detta i nästa avsnitt. Redan här skall dock sägas, att det

ur den synpunkten inte är särskilt betydelsefullt, den rörelse,

om som använder metoderna är att anse som ett trossamfund eller inte. Det är metoderna för påverkan, som står i centrum för intresset. Inte heller är det meningsfullt, att i detta sammanhang försöka dela in det kallar

man sekter i destruktiva och icke destruktiva sådana. Redan ordet sekter är i sammanhanget föga meningsfullt. Historien många exempel på

ger oss trossamfund, som under en viss tid eller på viss plats framstått

en som sekter och tillämpat metoder, som många kritiserat,

men som senare accepterats och som i övrigt utövat religionen på ett sätt som ingalunda kan kritiseras ur civiliserad synpunkt. Givetvis måste i debatten

man kunna tala manipulativa rörelser, organisationer, samfund eller

om sekter eller tvångsutövande jfr franskans "groupes coersiti-

grupper ves", men ur rent rättslig synpunkt är det själva tekniken för den eventuella manipulationen, dess syften och skadliga följder, främst

som är av intresse.

Det är därför tvivelaktiga eller klart otillbörliga metoder för påverkan och det rättsliga skyddet mot dem, som står i fokus i det följande.

318 Religionsfriheten och dess gränser ett juridiskt perspektiv

-

7.4 och påverkan

Integritet

Personlig integritet

Vi talar först och främst om människors rätt till fysisk integritet, om skydd för liv och lem, om skydd för sin egendom och om skydd mot att berövas sin frihet utan att det finns laglig grund för det och utan att frihetsberövandet beslutats i laglig ordning. Men i den personliga integriteten ingår även att inte bli hotad, förtalad, förolämpad, diskriminerad eller trakasserad.

Myndiga personers lagliga handlingar förutsätts vara en följd av deras fria vilja. De följer på självständigt fattade beslut. Man får inte

genom tvång, hot eller utpressning förmå andra att göra vad de inte vill. Sådan påverkan är i princip straffbar. Inte heller får vilseleda

man andra beträffande förutsättningarna för deras beslut och handlingar. Grova former av vilseledande straffas som bedrägeribrott. I mindre grova fall inträder skadestånd, ogiltigförklaring av rättshandlingar, hävande av köp eller andra civilrättsliga sanktioner. Det har redan nämnts, att vilseledande reklam kan beivras liksom andra oetiska och vilseledande beteenden från olika yrkesgruppers sida, osv. Vi kan i dessa sammanhang tala om skydd för handlingsfriheten, hand-

om lingsintegritet.

Så här långt kan man även säga att det rättsliga skyddet för den

personliga integriteten sträcker sig, även innefattande handlingsintegritet.

Otillbörlig påverkan

Begreppet "otillbörlig" är inte okänt i juridiken. Vi har "otillbörlig marknadsföring" och "otillbörlig konkurrens". Som ett rekvisit vid i brottet utpressning finns begreppet "otillbörligt tvång". I samband med

i

lagstiftningen mot bestickning och tagande muta, korruption, finns

av termen "otillbörlig belöning". För att skydda ordningen vid allmänna val har man straffbelagt "otillbörligt verkande vid röstning". Med adjektivet "otillbörlig" har lagstiftaren betecknat vissa beteenden och handlingar, som man inte vill tillåta. Domstolama, myndigheterna och juristema har alltså en Viss vana att handskas med begreppet otillbörlighet. Som i de flesta sammanhang får praxis utveckla den nännare innebörden av begreppet. Det garanterar också den nödvändiga flexibiliteten i relation till förändringar i människors beteenden, i samhället och dess värderingar.

"Lagen gillar icke allt det hon icke straffar", skrev redan Olaus Petri i sina domarregler eller för att tala modernt språk, så är det dålig moral

Religionsfriheten och dess gränser ett juridiskt perspektiv 319

-

att anse allt tillåtet, som inte är direkt straffbart. Man står därför på god grund vid användandet ordet otillbörlig för former påverkan,

av av som ehuru ännu inte är straffbelagda eller på annat sätt lätt åtkomliga med rättsliga medel ändå framstår som olämpliga och icke önskvärda angrepp på människors integritet. Det är sådana företeelser, som skall diskuteras i detta avsnitt och det är så begreppet otillbörlig påverkan här skall förstås.

Ämnet är hög svårighetsgrad. En metod för påverkan, i

av som ett sammanhang kan vara god och nyttig kan i ett annat vara ondskefull och destruktiv, såsom t.ex. hypnos. En oförnuftig eller skadlig handling kan följa en påverkan, som inte kan klandras och omvänt. Någon,

som befinner sig ett totalt beroendeförhållande av ett slag, anled-

som ger ning till oro och kritik, kan ett resultat därav utöva både positiv

som och negativ verksamhet på samma gång. Ett exempel kan vara

en idrottsflicka, som dels utvecklas i sin sportgren, samtidigt utnyttjas

men sexuellt av sin tränare, på ett sätt som skadar hennes känslomässiga utveckling eller en ungdom, under inflytande dominerande

som av en ledare helt försummar sin utbildning och hälsa för att arbeta med insamlingar till nödlidande. En handling, t.ex. större

som en förmögenhetsöverföring, kommer vad avser dess lämplighet att bedömas högst olika beroende på omständigheterna. Att äldre

en förmögen kvinna berikar en privat institution, där hon fått god omvårdnad, är väl i regel ingenting att säga något Om i

om. pengarna stället går till ett tillfälligt anställt manligt vårdbiträde, kan åtminstone de arvsberättigade släktingarna förväntas än höja på ögonbrynen.

mer Skulle pengarna till inköp lyxbil till karismatisk

av en en men omstridd ledare för rörelse, utlovar frälsning enligt någon

en ny som tidigare okänd metod, blir saken i de flestas ögon klandervärd.

nog

Kort sagt är begreppet "otillbörlig påverkan" högst subjektivt och hur det kan användas beror på en mängd omständigheter i det enskilda fallet.

Trots dessa svårigheter bör det möjligt att nå något slags

vara samförstånd kring vissa former uppenbart otillbörlig påverkan med icke

av önskvärda följder och att diskutera rättsmedel till skydd för dem

som drabbas. Från sådan utgångspunkt kan sedan tänka sig vi-

en man en dare utveckling av skydd och begreppsapparat.

För den brittiska rättstraditionen, "Common Law", är otillbörlig påverkan, "undue influence", inte något nytt. Redan 1764 underkände

en engelsk domstol rättshandling, varigenom kvinna ville överföra

en en egendom till en man, utövat andlig dominans över henne

som Norton

v. Relly. 1868 konstaterade engelsk domstol, att ett spiritis-

en annan tiskt medium intalat rik änka, att hennes avlidne önskade,

en man att hon skulle adoptera mediet och skänka det gåvor, varför gjorda gåvor

320 Religionsfriheten och dess gränser ett juridiskt perspektiv

-

ogiltigförklarades Lyon v. Home. Till sist citeras en amerikansk dom från 1821: "Det saknas inte fall, där domstolar of equity har ingripit mot överenskommelser, ingångna myndiga vid fullt för-

av personer stånd utan att man kan kunnat visa bedrägeri eller vilseledande, på den grunden att man samvetslöst dragit fördel av en persons särskilda

..., omständigheter och nödvändigheter" Harding v. Wheaton, dessa fall i American 5.

Bar, s.

Några nutida amerikanska rättsfall kan föra resonemanget vidare. Ett gift ledde ett lokalt religiöst samfund på Rode Island, för-

par, som mådde medlemmarna att överföra sina tillgångar till samfundet och flytta in i dess byggnad och gemenskap. Efter åtta år blev en medlem med sin familj utstött och lämnad utblottad. Frågan för domstolen var

detta att förmå någon att överföra sin egendom under förevändning, om att hans och hans familjs själar annars skulle förlorade, uppgick till otillbörlig påverkan. Med hänsyn till att livet i samfundsgemenskapen varit isolerat, att relationerna följaktligen varit nära och påtryckningama intensiva, fann man att påverkan varit otillbörlig Nelson v. Dodge. I ett olikt fall Robert-Douglas v. Meares sade domstolen bl.a., att även om allmänna hänvisningar till Guds vrede från predikstolen sällan om ens någonsin, kunde läggas till grund för en talan om otillbörlig påverkan, så behövde inte upprepade personliga hotelser mot känsliga åhörare skyddade av religionsfriheten First Amendment

vara Protection, utan kunde grunda en talan om otillbörlig påverkan. Båda fallen i American Bar s. 12. Till undvikande av missförstånd skall framhållas, att det krävs en påverkan som är otillbörlig. Att någon av religiös fanatism eller hängivenhet gett stora gåvor är inte någon grund för att de skall återgå eller vara ogiltiga. Så var situationen i ett fall från Florida Held Florida Conference Assn. of Seventh Day Adventists,

v. där domstolen fann, att givaren var vad några skulle kalla en religiös fanatiker, men att det inte fanns något som pekade på att han inte skulle vara vid fullt förstånd eller under otillbörlig påverkan American Bar, s. 14.

I Sverige har de som vill påverka, manipulera och utnyttja sina medmänniskor förmodligen ett försprång framför lagstiftningen och rättskipningen. Påverkama har utvecklat metoder, som lagstiftningen inte hunnit ta ställning till. Situationen liknar den som gäller på IT-området, där det globala kommunikationsnätet utvecklats på ett sätt, som ger en aldrig skådad frihet i tillgången till information, lämnat

men som möjligheten till rättslig kontroll av hur denna frihet begagnas bakom sig. Följaktligen kan varenda skolpojke, kan sitta vid dator

som en kopplad till internet förse sig med våldspornografi, rasistiska budskap eller sprängämnesrecept. Givetvis använder även många olika organisationer denna teknik för påverkan och det på gott och på ont.

Religionsfriheten och dess gränser ett juridiskt perspektiv 321

-

Här skall inte ur psykiatrisk eller psykologisk synpunkt beskrivas de metoder, som används för direkt påverkan av människor och deras effekter. I USA användes termen "mind control", närmast kontroll

av psyket eller viljan för att beteckna påverkan på den fria Viljan. I Sverige talar man stundom manipulation, på engelska och franska

om om "coersion". Ordet saknar en bra svensk motsvarighet, det handlar

men om att påverka, förmå någon till något, denne normalt inte skulle

som vilja. Syftet är, att den bearbetade individen okritiskt skall underkasta sig en lära, ett normsystem och en ledning. Det är intressant och viktigt, att de metoder eller snarare den kombination metoder, används

av som för sådan påverkan förefaller att ofta vara likartade oberoende rörel-

av sens namn eller innehållet i dess budskap. Oavsett innehållet i organisationens andliga eller på världslig personutveckling eller förändring inriktade budskap, så är tekniken för uppfångande och rekrytering, kvarhållande och exploatering i stort sett densamma och när dessa

om tekniker används. Detta intryck såväl viss forskning avhoppa-

ger som res berättelser. Dessa metoder kan återfinnas även inom andra områden, såsom avarter idrottsträning, i vissa strängt hierarkiska försälj-

av ningsorganisationer och andra kommersiella strukturer ibland eller

mer mindre synligt knutna till s.k. nyandliga rörelser samt inom s.k. ka-

av daverdisciplin präglade militärutbildningar. Detta borde värt

vara en närmare undersökning. Bättre kunskap om dessa metoder och deras verkningar kan förebygga att människor aningslöst faller för dem.

Det är inte bara de s.k. nya andliga rörelsemas företrädare, är

som kritiska mot den bild av påverkan som tecknats här. Det finns oberoende forskare och iakttagare, att bilden otillbörlig på-

som menar av verkan är överdriven. Man menar att avhoppama egentligen beskriver det trauma, alltid uppstår vid varje brytning med tidigare inten-

som en siv gemenskap. Man påstår också att de avhoppare omhändertagits

som av olika avprogrammerare eller organisationer, är fientligt inställda

som till nyandlighet, blivit påverkade dem och att hela problembilden är

av överdriven och att alla stora och erkända religioner gång varit sedda

en som sekter. Inte minst bland religionspsykologer spåras uppfattning,

en att nyandlighetens motståndare brister i förståelse för religiositetens väsen. Motsättningama är av den arten, att man i USA talar kriget

om om sekterna, "the cult wars". Särskilt föreställningen, att hjämtvätt och liknande metoder för påverkan utan psykiskt tvång skulle användas är vetenskapligt tvistig. De amerikanska domstolarna är därför också delade i frågan huruvida skall tillåta Vittnes- eller sakkun-

man nigbevisning vetenskapsmän för att styrka sådan otillbörlig påver-

av kan. Oron för att religionsfriheten skall hotas de många

av processerna mot olika samfund är påtaglig Richardsson.

18-5424

322 Religionsfriheten och dess gränser ett juridiskt perspektiv SOU 1998: l 13

-

Behovet av mer forskning och bättre kunskaper över huvud taget på dessa områden är stort. Behovet av skydd mot otillbörlig påverkan är emellertid också tydligt genom lång erfarenhet från många länders rättspraxis. Såväl religionsfriheten som den personliga integriteten kommer att må bra av klarare begrepp om vad som bör anses tillåtet och inte, när man skall påverka människor.

7.4.3 Praktiska fall och straffrättens

normer

Låt oss först se på fall, där befintlig lagstiftning borde kunna tillämpas, även om det inte i förstone alltid ser ut så i nuvarande praxis och rättstillämpning.

I Sverige har vi inte drabbats av moderna själv- eller massmordssekter, såsom det inträffat t.ex. i USA, Latinamerika Japan, Frankrike

, och Schweiz. Enstaka självmordsfall även här har dock satts i samband med anknytning till nyandliga rörelser. Att inge annan människa

en självmordstankar eller vilja att skada sig själv eller andra borde ses som ett allvarligt på den människans psykiska hälsa. Även situatio-

angrepp ner där man förmår annan att avstå från läkar- eller sjukvård, som kan vara nödvändig för att rädda livet eller förebygga allvarliga ohälsa, är allvarliga angrepp på dennes möjligheter till hälsa.

Enligt BrB 3:8 straffas den som av oaktsamhet åsamkar annan kroppsskada eller sjukdom, som inte är ringa. Brottet benämns vållande till kroppsskada eller sjukdom. Vid grovt brott är den övre straffgränsen fängelse i fyra år. För framkallande av fara för annan döms den som av grov oaktsamhet utsätter annan för livsfara, fara för svår kroppsskada eller allvarlig sjukdom, BrB 3:9. Frågan är om inte dessa lagrum borde kunna användas i sådana fall av otillbörlig påverkan, som nämnts i föregående stycke. Att förmå någon att döda eller skada tredje man är naturligtvis straffbart anstiftan eller förberedelse till brott.

som

BrB:s kap. 4 handlar om brott mot frihet och frid såsom människorov, BrB 4:1 och olaga frihetsberövande, BrB 4:2. Det sistnämnda sägs ske genom bortförande, inspärrning eller på annat sätt. Detta borde kunna anses vara fallet, då t.ex. någon, vill lämna ett samfund

som hindras disciplinära åtgärder, bevakning, isolering från kontakt

genom med yttervärlden eller otillbörlig psykisk påverkan. På sätt är

samma det då någon mot sin vilja tvingas lämna plats, krets eller

en en en sammanslutning.

BrB 4:3 talar om andra fall än de, som nämns i 1-2, där nå-

men gon genom olaga tvång eller "vilseledande" föranletts att komma i krigs- eller arbetstjänst "eller annat sådant tvångstillstånd". Brottet nämns försättande i nödläge.

Religionsfriheten och dess gränser ett juridiskt perspektiv

- 323//1

Brotten olaga tvång och olaga hot i BrB 4:4 och 5 förutsätter våld eller hot om brottslig gärning, vilket begränsar deras tillämpningsområde till just sådana situationer.

Ofredande, BrB 4:7, är ett fridsbrott, som när det sker genom direkt fysisk påverkan som att lugga eller slita i kläder, spotta på eller störa någon med oljud betraktas som den lindrigaste graden våldsbrott.

av Det bör kunna tillämpas också vid andra besvärande och närgångna angrepp på personlig frid och integritet såsom tjatande, oavbrutna utläggningar, förböner, klander etc. ett led i otillbörlig påverkan.

som en

1988 infördes, närmast med tanke på ett helt annat skyddsbehov, än det som här upptar Lag besöksförbud SFS 1988:688. Dess

oss, en om l st l och 2 lyder:

"Enligt denna lag får förbud meddelas att besöka eller på

en person annat sätt ta kontakt med en annan person eller att följa efter denna person besöksförbud. Besöksförbud får meddelas det på grund

om av särskilda omständigheter finns risk för att den mot vilken förbudet

avses att gälla kommer att begå brott mot, förfölja eller på annat sätt allvarligt trakassera den som förbudet avses skydda. Vid bedömningen

av om sådan risk föreligger skall särskilt beaktas om den mot vilken förbudet avses gälla har begått brott mot den andra liv, hälsa,

personens frihet eller frid."

Detta är några exempel på hur kan tänka sig aktivering vissa

man en av

straffstadganden.

BrB:s kap. 3 till 6 avhandlar våldsbrott, fridsbrott och förtalsbrott samt sexuella brott i nu nämnd ordning, allt till skydd för den personliga integriteten. Säkerligen skulle flera av dessa stadganden i vissa fall också kunna användas effektivt till skydd mot otillbörlig

mer påverkan.

Här skall redan nu anmärkas, att kroppslig bestraffning barn,

av bamaga, kan straffas som misshandel enligt BrB 3:5.

I fall där rättskränkningama ägt inom slutna samfund kan ut-

rum redning och bevisning vålla stora svårigheter. Effektiviteten det

av straffrättsliga integritetsskyddet blir då produkt dels polisens

en av kunskaper om sådana samfund och otillbörliga metoder för påverkan och dels i vilken utsträckning sådana besvärliga ärenden prioriteras

av åklagare och polis.

Frågan är om nuvarande straffrättslig lagstiftning skulle räcka till även om den fick utsträckt användning på sätt här har skisserats.

som Svaret är förmodligen nekande. Saken behöver i vart fall

noggrannare övervägas och utredas innan något välgrundat kan

svar ges.

324Religionsfriheten och dess gränser ett juridiskt perspektiv SOU 1998: l 13

-

Det bör finnas möjligheter att utvidga BrB 4.4. om olaga tvång med i ett tillägg, talar den genom otillbörligt nyttjande av meto-

som om som der ägnade att påverka fria vilja tvingar att tåla, göra eller

annans annan underlåta något. Det är inte troligt att domstolarna skulle ha några större problem med att även i detta sammanhang arbeta med begreppet otillbörlig, varför detta kan vara en framkomlig väg värd att noggrannare övervägas.

7.4.4 Om bedrägeri och kvacksalveri

Det händer att anhängare till vissa rörelser gör stora ekonomiska uppoffringar. Man skänker stora penningsummor eller värdeföremål och det förekommer även att man realiserat tillgångar eller tagit upp banklån för att kunna skänka desto mer. Detta kan innebära att en anhängare försätter sig i ekonomiskt trångmål för lång tid framåt och att även familjen hamnar på bar backe. Upptagna kollekter i samband med gudstjänst på l 000 kronor eller mer, eller krav på kursavgifter från 15 000 och upp till verkligt höga belopp, kan nämnas som exempel. I den mån sådana för den enskilde kännbara ekonomiska prestationer föranletts av allvarligt vilseledande eller otillåtna påtryckningar, kan det finnas skäl att se närmare på några bestämmelser i BrB 9 kap. Om bedrägeri och annan oredlighet.

För bedrägeri döms enligt BrB 9:1 den som genom vilseledande förmår någon till handling eller underlåtenhet, medför vinning för

som gärningsmannen och skada för den vilseledde eller någon som han representerar. Vid lindrigare fall av bondfångeri och liknande döms för bedrägligt beteende, BrB 9:2. Det väsentliga för tillämpningen dessa

av bestämmelser är att den som gör en ekonomisk disposition till förmån för någon svävar i villfarelse på ett sätt är avgörande för

annan som handlingen samt att den till vilkens förmån dispositionen görs är medveten om villfarelsen. Om någon t.ex. säljer ett preparat eller ett stycke metall falskeligen påstående att preparatet eller metallstycket har vissa läkande eller nyttiga egenskaper, som det saknar, så är det bedrägeri jfr NJA 1953 C 738. Det skulle värde att motsvarande

vara av sätt en rättslig prövning av om utbjudna kurser, material för självutveckling och liknande verkligen har påstådda egenskaper eller huruvida påståendena är vilseledande på ett sätt som gör dem straffbara som bedrägeri. Man skall heller inte glömma att vilseledande reklam, inte

som kan straffas som bedrägeri, kanske ändå kan angripas enligt marknadsföringslagen eller enligt reglerna avtals ogiltighet kap. 7.9.

om se

Den som genom olaga tvång förmår någon till handling eller underlåtenhet, som innebär vinning för gärningsmannen och skada för den

Religionsfriheten och dess gränser ett juridiskt perspektiv 325

-

tvungne eller någon i vars ställe han är döms för utpressning, såvitt det inte skall dömas för rån, BrB 9:4.

Det finns ett lagmm i straffrätten, veterligen hittills inte tilläm-

som pats på de ekonomiska relationerna mellan dominerande ledare för andliga eller liknande rörelser och anhängare benägna för underkastelse. Ändå förefaller det just detta lagrum, paragrafen

som om om ocker, BrB 9:5 nästan ligger och väntar på sådana rättsfall.

"Den som vid avtal eller någon annan rättshandling begagnar sig av någons trångmål, oförstånd, lättsinne eller beroende ställning till att bereda sig förmån, står i uppenbart missförhållande till vederlaget

som eller för vilket vederlag inte skall utgå, döms för ocker till böter eller fängelse i högst två år.

För ocker döms också den vid kreditgivning i näringsverksam-

som het eller i verksamhet, bedrivs vanemässigt eller i

annan som annars större omfattning bereder sig ränta eller ekonomisk fönnån,

annan

,

står i uppenbart missförhållande till motprestationen. Är brottet som grovt, döms till fängelse lägst sex månader och högst fyra år."

Lagtexten talar för sig själv. Man utnyttjar offrets brist på omdöme i allmänhet eller beträffande just det slags transaktion, det är fråga

som om. Straffansvar kräver dock, att gärningsmannen kände till offrets

omdömeslöshet eller beroendeställning.

Kvacksalveri intar särställning och är heller inte upptaget bland

en bedrägeribrotten i BrB utan i en särskild Lag förbud i vissa fall mot

om verksamhet på hälso- och sjukvårdens område, kallad kvacksalverilagen SFS 1960:409. Orden "kvacksalvare" och "kvackare" är gamla folkliga benämningar på någon utan medicinsk utbildning eller

som behörighet ägnar sig sjukvård att läsa, kväka eller "kvacka"

genom över sina salvor. Orden kan också användas i folkmun i nedsättande syfte för att beteckna en dålig läkare. Lagstiftningen har naturligtvis tillkommit i första hand för att skydda människor från oduglig,

en ibland hälsovådlig behandling och från sådan hindras uppsöka

att av en kompetent och adekvat vård. Till skillnad från straffbestämmelserna om bedrägeri och liknande gäller därför lagförbudet mot kvacksalveri oavsett om utövaren själv uppriktigt tror på nyttan sina konster eller

av inte.