Kommunal uppdragsverksamhet inom kollektivtrafiken utvärdering av försöksverksamheten : betänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

KO

munal

uppdragsverksamhet

i ke n

m

ino kollektivtraf

- ngav fÖFSO ksverksamheten

u

72675H3

Om.

min§

l l

Statens offentliga utredningar WW 1999:118

W Justitiedepartementet

Kommunal

uppdragsverksamhet

inom kollektivtrafiken

av försöksverksamheten - utvärdering

Betänkande IJt_redningen utvärdering den

av om av kommunala uppdragsverksamheten inom kollektivtrafiken Stockholm 1999

SOU och Ds som ingår i 1999 års nummerserie kan köpas från Fakta Info Direkt. För remissutsändningar av SOU och Ds som ingår i 1999 års nummerserie

svarar Fakta Info Direkt på uppdrag av Regeringskansliets forvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fakta Info Direkt, Kundservice

Box 6430, l 13 82 Stockholm Tel: 08-587 671 00, Fax: 08-587 671 71 E-post order@faktainfo.se

Svara remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 1993.

En liten broschyr som underlättar arbetet for den skall på remiss. - som svara Broschyren kan beställas hos:

Information Rosenbad

Regeringskansliet

103 33 Stockholm

Fax: 08-405 42 95

Telefon: 08-405 47 29

ISBN 91-7610-751-5 ElandersGotab,Stockholm1999 ISSN 0375-250X

Till statsrådet Britta

Lejon

Regeringen beslutade den 25 februari 1999 att tillkalla en särskild utredare för att göra en uppföljning och utvärdering av lagen 1996:637 om försöksverksamhet med rätt för kommunala aktiebolag att bedriva uppdragsverksamhet inom viss trafik enligt yrkestrafiklagen 1998:490. Till särskild utredare förordnades f.d. landstingsrådet Kerstin Hardenstedt.

Upphandlingschefen Hans Gum, Umeå kommun, hovrättsassessorn Erik Högdahl, Finansdepartementet, juristen Jens Karlsson, Företagarnas Riksorganisation, departementssekreteraren Pernilla Larsson, Näringsdepartementet, utredaren Sven-Åke Larsson, Landstingsförbundet, informatören Magdalena Meyer, Svenska Bussbranschens Riksförbund, kanslirådet Barbro Rosensvärd, Justitiedepartementet, konkurrensrådet Anita Sundberg, Konkurrensverket, och utredaren Björn Sundvall, Svenska Lokaltrafikföreningen, har såsom experter deltagit i utredningen.

Hovrättsassessom Cecilia Persson har varit sekreterare.

Utredningen, påbörjade sitt arbete den 1 maj 1999, har antagit

som namnet Utredningen om utvärdering av den kommunala uppdragsverksamheten inom kollektivtrafiken Ju 1999:05.

Utredningen får härmed överlämna sitt betänkande Kommunal uppdragsverksamhet inom kollektivtrafiken utvärdering av försöksverk-

samheten.

Uppdraget är härmed slutfört.

Malmö i oktober 1999

Kerstin Hardenstedt

/Cecilia Persson

Förkortningar 7

Förkortningar

bet. betänkande dir. direktiv EG Europeiska gemenskaperna EU Europeiska unionen försökslagen lagen 1996:637 om försöksverksamhet med rätt för

kommunala aktiebolag att bedriva uppdragsverksamhet inom viss trafik enligt yrkestrafiklagen 1998:490

HD Högsta domstolen KL konkurrenslagen 1993:20 KU Konstitutionsutskottet LOU lagen 1992:1528 offentlig upphandling

om mot. motion NJA Nytt Juridiskt Arkiv, avd I NJA Nytt Juridiskt Arkiv, avd NOU Nämnden för offentlig upphandling PIST Privata företag I Samhällets Tjänst prop. proposition rskr. riksdagsskrivelse SAF Svenska arbetsgivareföreningen SekrL sekretesslagen 1980: 100 SFS Svensk författningssamling SOU Statens offentliga utredningar

SOU 1999: l l 8 Sammanfattning 9

Sammanfattning

Uppdraget

Utredningen har haft i uppdrag att göra en uppföljning och utvärdering av lagen 1996:637 om försöksverksamhet med rätt för kommunala aktiebolag att bedriva uppdragsverksamhet inom viss trafik enligt yrkestrafiklagen 1998:490.

Enligt direktiven, fogas som bilaga 1 till betänkandet, har

som utredningen haft att utreda i vilken omfattning rätten enligt försökslagen har använts av kommunala aktiebolag, att göra en uppföljning och utvärdering av dels den uppdragsverksamhet som bedrivs och har bedrivits i enlighet med lagen, dels erfarenheterna från de upphandlingar som har ägt rum innan ett kommunalt aktiebolag har fått bedriva uppdragsverksamhet inom kollektivtrafiken, att utvärdera hur konkurrensförhållandena har påverkats av den kommunala uppdragsverksamheten på kollektivtrafikområdet genom att bl.a. klarlägga effekterna kostnader, priser och kvalitet, att utvärdera vilka effekterna blivit för konkurrerande företag kort och om möjligt längre sikt, samt att utifrån resultatet utvärderingen bedöma

av om försöksverksamheten bör förlängas eller inte eller om kommunala aktiebolag permanent bör få möjlighet att bedriva uppdragsverksamhet inom kollektivtrafiken i andra kommuner och landsting. Om utredaren finner att uppdragsverksamheten bör fortsätta i någon form skall utredaren bedöma behovet av ändringar i lagstiftningen och vid behov föreslå de förändringar som kan anses nödvändiga.

Gällande ordning

Kommunala aktiebolag har genom försökslagen getts en möjlighet att

försök bedriva kollektivtrafik i andra kommuner och landsting. I lagen anges bl.a. följande villkor för att sådan uppdragsverksamhet skall få bedrivas. Kommunala aktiebolag får bedriva verksamheten endast uppdrag av en kommun eller ett landsting eller sådan

av trafikhuvudman som avses i lagen 1997:734 för viss

om ansvar kollektiv persontrafik. Försöksverksamheten innebär att den kom-

l 0 Sammanfattning SOU 19992 118

munala kompetensen utvidgas inom kollektivtrafiken så sätt att verksamheten inte behöver ha sådan anknytning till kommunen, landstinget eller dess medlemmar i 2 kap. l § kommunalsom avses lagen 1991:900. Uppdragsverksamheten skall drivas affärsmässigt och får inte stödjas ett sådant sätt att konkurrensen hämmas. En kommun eller ett landsting får inte heller i övrigt tillämpa något annat konkurrensbegränsande förfarande. Försöksverksamheten tiden avser från och med den l juli 1996 till och med den 31 december 2002. En närmare presentation av försökslagstiftningen och motiven för denna återfinns i kapitel

Utredningens förslag

Omfattningen av försöksverksamheten har varit marginell. ytterst Endast fyra av tolv kommunala aktiebolag har använt sig av möjligheten att bedriva uppdragsverksamhet enligt försökslagen. Endast tre av de kommunala bolag ännu inte använt sig som av möjligheterna i försökslagen kan tänka sig framöver utnyttja att möjligheten. De övriga fem kommunala bolagen har inte för avsikt att framöver utnyttja möjligheten att bedriva uppdragsverksamhet. Effekterna av försöksverksamheten har också varit ytterst marginella. Det är därför inte möjligt att dra några bestämda mera - om ens några slutsatser när det gäller effekter konkurrens eller andra förhållanden. Utredningen gör dock den bedömningen det idag finns att en fungerande konkurrens vid upphandling kollektivtrafiktjänster. av Utredningen anser inte att det föreligger behov låta av att kommunala trafikbolag få bedriva uppdragsverksamhet utanför den egna kommunen. Försökslagstiftningen bör därför inte sig vare förlängas eller permanentas. Däremot förutser utredningen gällande att avtal mellan å ena sidan de kommunala bolag idag bedriver som uppdragsverksamhet och å andra sidan länstrafikhuvudmännen får löpa ut i enlighet med villkoren i respektive avtal. Härigenom får dessa bolag möjlighet att sin organisation till kommande anpassa

förutsättningar.

Med tanke den viktiga roll trafikhuvudmännen har när det som gäller upphandling kollektivtrafik föreslår utredningen de av att länstrafikansvarigas och därmed trafikhuvudmännens roller och uppgifter närmare utreds.

Inledning ll

Inledning

l 1 Direktiven

. Regeringen beslutade den 25 februari 1999 att tillkalla en särskild utredare för att göra en uppföljning och utvärdering av lagen 1996:637 försöksverksamhet med rätt för kommunala aktiebolag

om att bedriva uppdragsverksamhet inom viss trafik enligt yrkestrafiklagen 1998:490. nämnda lagen benämns i det följande försökslagen.

Den nu Direktiven är intagna som bilaga l till betänkandet.

Uppdraget sammanfattas enligt direktiven enligt följande:

0 utreda i vilken omfattning rätten enligt försökslagen har använts av

kommunala aktiebolag, 0 göra en uppföljning och utvärdering av dels den uppdragsverk-

samhet som bedrivs och har bedrivits i enlighet med lagen, dels

erfarenheterna från de upphandlingar som har ägt rum innan ett

kommunalt aktiebolag har fått bedriva uppdragsverksamhet inom kollektivtrafiken,

0 utvärdera hur konkurrensförhållandena har påverkats av den kom-

munala uppdragsverksamheten på kollektivtrafikområdet genom att

b1.a. klarlägga effekterna på kostnader, priser och kvalitet,

utvärdera vilka effekterna blivit för konkurrerande företag på kort 0

och om möjligt längre sikt, samt 0 utifrån resultatet av utvärderingen bedöma om försöksverksamheten

bör förlängas eller inte eller om kommunala aktiebolag permanent bör få möjlighet att bedriva uppdragsverksamhet inom kollektiv-

trafiken i andra kommuner och landsting. Om utredaren finner att

uppdragsverksamheten bör fortsätta i någon form skall utredaren bedöma behovet av ändringar i lagstiftningen och vid behov föreslå de förändringar som kan anses nödvändiga.

Utredaren skall enligt direktiven under arbetet samråda med berörda

- myndigheter och organisationer inom kollektivtrafiken, företrädare för näringslivet samt andra som kan komma att beröras.

I2 Inledning SOU l999: l l 8

1.2¶Gällande

ordning

Kommunala aktiebolag har genom försökslagen getts möjlighet att

en

försök bedriva kollektivtrafik i andra kommuner och landsting. I lagen anges bl.a. följande villkor för att sådan uppdragsverksamhet skall få bedrivas. Kommunala aktiebolag får bedriva verksamheten endast uppdrag kommun eller ett landsting eller sådan

av en av trafikhuvudman som avses i lagen 1997:734 för viss kol-

om ansvar lektiv persontrafik. Försöksverksamheten innebär den kommunala

att kompetensen utvidgas inom kollektivtrafiken så sätt att verksamheten inte behöver ha sådan anknytning till kommunen, landstinget eller dess medlemmar som i 2 kap. l § kommunallagen

avses 1991:900. Uppdragsverksamheten skall drivas affärsmässigt och får inte stödjas ett sådant sätt att konkurrensen hämmas. En kommun eller ett landsting får inte heller i övrigt tillämpa något

annat konkurrensbegränsande förfarande. Försöksverksamheten tiden

avser från och med den l juli 1996 till och med den 31 december 2002.

En närmare presentation av försökslagstiftningen och motiven för denna återfinns i kapitel

1.3 till

Bakgrunden uppdraget

Beträffande frågan generell utvidgning den kommunala kom-

om en av petensen hänvisas till avsnitt 1.8.

Regeringen i sin proposition till den gällande

angav nu försökslag-

stiftningen prop. l995/96:l67 den avsåg efter år

att att tre göra en uppföljning av hur försöket så långt hade utfallit. Denna uppföljning skulle sedan ligga till grund för bedömning den kommunala

en av om kompetensen permanent skulle utvidgas området för kollektivtrafik. Riksdagen godkände regeringens förslag bet. 1995/96:KU34, rskr. 1995/96:242.

Utredningen om vidgad försöksverksamhet med kommunal

uppdragsverksamhet har i sitt betänkande Kommunal uppdragsverksamhet 1998 SOU 1998:1 19 anfört att det är angeläget den regeringen

att av aviserade utvärderingen lagen genomförs.

av

1.3.1 Det dåvarande

Inrikesdepartementets enkätundersökning

Det dåvarande Inrikesdepartementet gjorde i juni 1998 en förfrågan till de kommunala aktiebolag som då bedrev kollektivtrafik de använt

om sig av rätten enligt försökslagen. Samtliga tillfrågade kommunala trafikbolag 16 stycken inkom med svar. Sex trafikbolag svarade att de hade lämnat anbud och fem av dessa hade fått sina anbud antagna. Övriga tio trafikbolag hade inte lämnat några anbud. På förfrågan

om trafikbolagen hade för avsikt att använda sig av möjligheten i försökslagen att bedriva uppdragsverksamhet svarade ja, eventuellt och

sex sex fyra nej. Av förfrågan framgår vidare att av de fem trafikbolag som fått sina anbud antagna hade tre bolag tecknat avtal på tre år och två bolag hade tecknat avtal med varierande längd mellan ett och sju år.

1¶Utredningsarbetet

Utredningen har i enlighet med direktiven inriktat

sitt arbete på en uppföljning och utvärdering försökslagen.

av

Utredningsarbetet har bedrivits i huvudsak så att efter en första strukturering av frågeställningarna har dels två mindre enkätundersökningar genomförts, dels en informationsskrift skickats ut till ett antal intressenter. Vid den första enkätundersökningen har samtliga kommunala trafikaktiebolag fått svara på några olika frågor; enkäten finns fogad som bilaga 2 till betänkandet. Vid den andra enkätundersökningen har tio konkurrenter i de regioner där det finns ett kommunalt aktiebolag som bedriver uppdragsverksamhet fått svara på några olika frågor; enkäten finns fogad som bilaga 3 till betänkandet. Enkätsvaren finns redovisade i kapitel

3 resp.

Infomiationsskriften, som presenterar de medverkande i utredningen samt direktiven, har skickats till ett 80-tal intressenter. Skriften

samt en förteckning över vilka den skickats till framgår av bilaga

I slutskedet av utredningen har en mindre enkätundersökning skickats ut till landets samtliga länstrafikhuvudmän. En redogörelse för de svar som inkommit återfinns i avsnitt 4.3.

Ordföranden eller sekreteraren har besökt och intervjuat företrädare för samtliga de kommunala aktiebolag som använt sig av försökslagen, nämligen Göteborgs Spårvägar AB, Uddevalla Omnibus AB, AB Mariestads Busstrafik och Skelleftebuss AB. Utredningen har också inhämtat och tagit del samtliga dessa bolags årsredovisningar samt

av bolagsordningar.

14 Inledning SOU 1999:1 18

Ordföranden eller sekreteraren har vidare besökt och intervjuat företrädare för Polarbuss Trafik AB, Buss i Väst AB, Swebus AB, AB Linjebuss samt BussLink AB. Utredningen har hållit fyra sammanträden. Hearing har hållits med företrädare för Konkurrensrådet, Borås kommun, Bussarbetsgivama, AB Linjebuss, Göteborgs Spårvägar AB, Svenska Bussbranschens Riksförbund, Uddevalla Omnibus AB, Res och Trafikforum, BussLink AB, Svenska Kommunalarbetarförbundet, Swebus AB, Orusttrafiken AB. Svenska Arbetsgivarföreningen, Ramkvilla Buss, Skånetrafiken och Svenska Kommunförbundet. Till hearingen hade drygt ett hundratal företag, myndigheter m.fl. inbjudits. Utredningens sekreterare har inhämtat information från Hovedstadsområdets Trafikselskab i Köpenhamn, är Danmarks största som trafikhuvudman, samt trafikministerierna i både Danmark och Finland. Utredningen har inhämtat upplysningar från Nämnden för offentlig upphandling NOU m.fl. myndigheter och andra.

1.5¶Nuvarande former för

organisation och

ansvarsfördelning inom kollektiv-

trafiken

Trafikhuvudmannareformen år 1978 hade till syfte att samla det politiska ansvaret för planering och genomförande såväl lokal av som regional kollektivtrafik inom regionen. För detta ändamål skulle det i varje län finnas huvudman utgörs kommunerna och landen som av stinget gemensamt. Genom tillkomsten lagen 1978:438 huvudmannaskap för av om viss kollektiv persontrafik förväntades att samarbetet mellan kommuner och landsting skulle leda till positiv utveckling kollektivtrafiken. en av På så sätt skulle få ändamålsenligt utformad trafik sett man en mer ur resenärens perspektiv med bättre anslutningar mellan olika linjer och enhetliga och samordnade taxor inom länen. Sett de trafikansvarigas ur perspektiv förväntades få ett effektivare utnyttjande man av resurserna. Reformen bedöms allmänt väsentligt ha förbättrat såväl trafikutbud

som samordning av trafiken i sammanhållen tidtabellsplanering.

en Genom enhetliga och samordnade taxesystem kunderna relativt reser sett billigare. Trafiken har samordning blivit effektivare genom

l Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundets skrift Med ägarna vid ratten roller och ansvar i kollektivtrafiken, 1997. -

SOU 1999:1 18 Inledning 15

Lagen 1978:438 om huvudmannaskap för viss kollektiv persontrafik ersattes den l januari 1998 av lagen 1997:734 om ansvar för viss kollektiv persontrafik. Innehållet i den gamla lagen överfördes i huvudsak till den nya. Vissa terminologiska förändringar genomfördes, t.ex. benämns "huvudman" i stället "länstrafikansvarig" i den nya lagen.

Enligt den nu gällande lagen skall det i varje län finnas länsIrcyikansvariga, som ansvarar för den lokala och regionala linjetrafiken för persontransporter. De länstrafikansvarigas uppgifter handhas av en trafikhuvudman. Länstrafikansvariga är landstinget och kommunerna i länet gemensamt. I Stockholms län är landstinget länstrafikansvarigt och i Gotlands län är kommunen länstrafikansvarig. Landstinget och kommunerna i övriga län kan komma överens att

om antingen landstinget eller kommunerna skall länstrafikansvariga.

vara

Ett landsting eller ett regionförbund ensamt är länstrafik-

som ansvarigt eller en kommun som ensam är länstrafikansvarig, skall också vara trafikhuvudman. I övriga fall skall trafikhuvudmannen ett

vara kommunalförbund. Om de som är länstrafikansvariga är överens

om det, får dock trafikhuvudmannen i stället för ett kommunalförbund

vara ett aktiebolag, som har bildats för ändamålet. För närvarande utgörs flertalet av trafikhuvudmannen i landet för ändamålet bildade

av aktiebolag.

Omfattningen av den lokala och regionala linjetrafiken

samt grunderna för prissättningen för med sådan trafik skall i

resor anges en

lrujikförsürjningsplaiz som trafikhuvudmannen årligen antar efter samråd med dem är länstrafikansvariga.

som

1.6¶Kort kommunala

om kompetensregler

Kommunernas och landstingens existens, ställning och verksamhet är reglerade i regeringsformen, kommunallagen 1991:900, och ett stort antal författningar med inriktning speciella verksamhetsgrenar, exempelvis socialvård, skolväsende och sjukvård.

Regeringsformen innehåller regler hur kommunernas uppgifter

om skall bestämmas. Enligt 8 kap. 5 § regeringsformen bestäms grunderna för kommunernas organisation och verksamhetsformer och för den kommunala beskattningen i lag. I lag skall också enligt

samma bestämmelse meddelas föreskrifter kommunernas befogenheter i

om övrigt och om deras åligganden. Kommuner innefattar enligt regeringsformens terminologi även landsting, jfr l kap. 7 § regeringsformen. För att en verksamhet skall obligatorisk i den meningen att

vara en

16 Inledning SOU 1999:1 18

kommun eller ett landsting måste sköta den krävs således att åliggandet finns i lag.

Flertalet av de förvaltningsuppgifter som regleras i speciallagama är obligatoriska uppgifter kommun eller ett landsting är skyldiga

som en att sköta. Ekonomiskt sett utgör kommunernas obligatoriska verksamhet den största delen av kommunal verksamhet.

Av grundläggande betydelse för kommunernas och landstingens kompetens är att de utöver sina särskilda åligganden enligt författningar har en fri sektor inom vilken de kan ombesörja sina

egna angelägenheter, s.k. frivillig verksamhet. Inom detta område finns utrymme för en kommunal initiativrätt som är ett mycket väsentligt inslag i det man kallar den kommunala självbestämmanderätten eller självstyrelsen.

I det följande lämnas en redogörelse dels för kommunernas och landstingens allmänna kompetens, dels för dessas kompetens i näringslivsfrågor.

1.6.1 Kommunernas och allmänna

landstingens kompetens

Fram till den gällande kommunallagen trädde i kraft den 1 januari

nu 1992 var kommunernas och landstingens kompetens endast bestämd det sättet att de själva skulle vårda sina angelägenheter. Den knapphändiga regleringen medförde att flera grundprinciper avseende kommunernas och landstingens kompetens kom utvecklas i rätts-

att praxis. De viktigaste principerna är

lokaliseringsprincipen

förbudet understöd enskilda

mot att ge

förbudet mot att driva spekulativa företag

likställighetsprincipen

förbudet mot beslut med retroaktiv verkan

självkostnadsprincipen

Grundprinciperna är numera lagfästa i kommunallagen. Principerna gäller oavsett om verksamheten bedrivs i förvaltningsform eller

genom särskilda företag.

Gemensamt för dessa principer är att de i rättspraxis behandlats

som allmänna målsättningsprinciper, eftersom de till sin karaktär är sådana att det har varit omöjligt att uppnå någon större exakthet i tillämpningen. När det i ett visst fall varit aktuellt för överklagandeinstansema

SOL 1999:1 18 Inledning 17

att tillämpa principerna har i huvudsak endast fall av mer markant åsidosättande dem lett till att det klandrade beslutet blivit upphävt.

av

Tanken bakom grundprincipema är, förutom att begränsa den kommunalrättsliga kompetensen, att kommunerna respektive landstingen skall dimensionera sina så att de kan producera den

resurser mängd tjänster som de egna kommun- eller landstingsmedlemmama har behov av.

Den allmänna kompetensen

Den grundläggande bestämmelsen om kommunernas och landstingens allmänna kompetens finns i 2 kap. l § kommunallagen. I 2 kap. 7 § återfinns en bestämmelse som berör kommuners och landstings rätt att driva näringsverksamhet, se mera härom under avsnitt 1.6.2. Självkostnadsprincipen regleras i 8 kap. 3 b § kommunallagen.

I 2 kap. l § kommunallagen stadgas att kommuner och landsting själva får ha hand om sådana angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens eller landstingets område eller deras medlemmar och som inte skall skötas enbart av staten, en annan kommun, ett annat landsting eller någon annan. För att kommunerna och landstingen skall få ta hand om en angelägenhet krävs således att det är av allmänt intresse att så sker. Allmänintresset får bedömas med utgångspunkt i om det är lämpligt, ändamålsenligt, skäligt osv. att kommunen eller landstinget befattar sig med angelägenheten.

I den grundläggande kompetensbestämmelsen ligger ett principiellt förbud mot att ge understöd enskilda, eftersom det i regel inte kan vara av allmänt intresse att sådant understöd lämnas. Undantag från förbudet finns dock i viss speciallagstiftning.

Lokalzlseringsyprincipen

Den sk. lokaliseringsprincipen kommer till uttryck i 2 kap. I § kommunallagen. Denna princip innebär i grunden kommunal

att en åtgärd måste vara knuten till kommunens eller landstingets

egna område eller dess innevånare för att den skall lagenlig. Principen

anses är försedd med viktiga modifikationer som bl.a. sammanhänger med befolkningens rörlighet och ofullkomligheteri kommunindelningen.

I rättspraxis har godtagits att undantag från denna princip skett så sätt att kommuner och landsting får sälja tillfällig överskottskapacitet på marknaden. Det finns emellertid ingen generellt giltig måttstock vare sig för vad som är att betrakta som "tillfälligt" eller vad är

som

18 Inledning

"överskott". I kravet på tillfällighet ligger dock förutsättningen att kommunal verksamhet inte får permanent överdimensioneras i syfte att skapa utrymme att sälja ett överskott av tjänster till andra. En verksamhet får således inte permanent göra sig beroende intäkter från

av externa kunder. Ett exempel på undantag från detta finns inom skolans område se 4 kap. skollagen l985:l100. Kommunernas och landstingens möjligheter att sälja tillfällig överskottskapacitet belyses ytterligare i avsnitt 1.6.2.

Inom vissa sektorer har det dock i lag tillskapats möjligheter för kommuner och landsting att t.ex. sluta avtal visst samarbete över

om kommungränsema. I vissa lagar, såsom skollagen 1985:1100, hälsooch sjukvårdslagen 1982:763 och räddningstjänstlagen 1986:300 förutsätts dessutom att sådant samarbete sker.

Likställighetsprincipen

Kommunens och landstingets handlingsfrihet begränsas vidare av likställighetsprincipen. Enligt 2 kap. 2 § kommunallagen skall kommuner och landsting behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat. Principen innebär att det inte utan stöd av speciallag är tillåtet för kommuner och landsting att särbehandla kommunmedlemmar eller grupper av kommunmedlemmar på annat än objektiv grund.

Likställighetsprincipen gäller bara gentemot kommunens eller landstingets medlemmar. Dessutom krävs för principens tillämp-

egna lighet att kommunen eller landstinget träder i direkt kontakt med sina medlemmar i denna deras egenskap, antingen genom att tillhandahålla dem prestationer av olika slag eller genom att ta ut ekonomiska bidrag av dem. Likställighetsprincipen gäller därför inte när en kommun eller ett landsting anställer personal, gör upphandlingar, köper eller säljer fastigheter etc.

Principen är av stor betydelse när det gäller att fastställa avgifter och taxor. I ett läge där det blir aktuellt att tala om att kommunala tjänster skall prissättas på affärsmässig grund kan likställighetsprincipen utgöra ett hinder mot detta. Principen gäller all kommunal verksamhet, även den som bedrivs inom ramen för de kommunala företagen.

SOU 1999:1 18 Inledning 19

Själ vkastnadsprincipen

Sjä/vkostnadsprincipen kommer till uttryck i 8 kap. 3 c§ kommunallagen. Enligt denna bestämmelse får kommuner och landsting inte ta ut högre avgifter än som svarar mot kostnaderna för de tjänster och nyttigheter som kommunen eller landstinget tillhandahåller självkostnaden. Principen innebär att kommuner och landsting inte får bestämma sina avgifter till sådana belopp att de tillför kommunen eller landstinget en vinst. Syftet med självkostnadsprincipen är att kommuner och landsting inte skall kunna utnyttja den monopolsituation som de ofta befinner sig

Det finns inte någonstans närmare angivet hur självkostnaden skall räknas fram. Allmänt kan sägas att i princip alla kostnader som vid normal affärsmässig drift är motiverade från företagsekonomisk synpunkt bör kunna läggas till grund för självkostnadsberäkningen prop. 1993/942188.

Självkostnadsprincipen gäller inte undantagslöst se prop. 1993/94:l88 s. 83. Undantag från självkostnadsprincipen förekommer bl.a. i ellagen 1997:857 och den försökslag är föremål för

som nu utvärdering.

1.6.2¶Kommunernas och landstingens kompetens i

näringslivsfrågor

Den allmänna kompetensen styr

Kommunerna och landstingens möjligheter att sig

engagera näringslivsområdet styrs i huvudsak den allmänna kompetensregeln

av i 2 kap. l § kommunallagen. Vid sidan av denna regel har utvecklats vissa speciella principer styr tillåtligheten ett kommunalt

som av näringspolitiskt engagemang.

Kommuner och landsting får driva näringsverksamhet

I 2 kap. 7 § kommunallagen föreskrivs att kommuner och landsting får driva näringsverksamhet, om den drivs utan vinstsyfte och går ut att tillhandahålla allmännyttiga anläggningar eller tjänster medlemmarna i kommunen eller landstinget. Syftet med den näringsverksamhet som bedrivs skall vara att betjäna de egna kommunmedlemmama. Det föreligger dock inte något hinder mot att även andra än kommun-

20 Inledning SOU 1999: l 18

medlemmar i praktiken utnyttjar de anläggningar och tjänster ställs som till förfogande.

Förbud mot spekulativa företag

I nyss nämnda bestämmelse uppställs som förutsättning för att en kommunerna och landstingen skall få driva sedvanlig kommunal affärsverksamhet att denna sker utan vinstsyfte. Detta är ett uttryck för den kommunalrättsliga grundprincipen förbud mot spekulativa företag om och som innebär att en kommun eller ett landsting inte får inlåta sig företag som har till huvudsakligt syfte att kommunen eller ge landstinget ekonomisk vinst. Genom angivandet denna föruten av sättning framträder skillnaden mellan privat näringsverksamhet, som har ett klart uttalat vinstsyfte, och kommunal verksamhet, uppbärs som av ett allmänt, samhälleligt intresse. Förbudet mot vinstsyfte är emellertid inte liktydigt med ett förbud mot vinst. Tvärtom utgår lagstiftningen på vissa områden från att kommunal verksamhet kan vinst, t.ex. såvitt hamngenerera avser verksamhet. Detta får dock inte det huvudsakliga ändamålet. vara Utgångspunkten för det tillåtna är istället allmänintresset.

Sedvanlig kommunal afärsverksamhet kontra det egentliga näringslivet

När det gäller näringslivsbegreppet skiljer i dessa sammanhang på man sedvanlig kommunal affärsverksamhet och det egentliga näringslivet. Den verksamhet som regleras i 7§ är sedvanlig kommunal affärsverksamhet. Exempel sådan verksamhet är bostadsföretag, tvätterier, el-, gas- och värmeverk, renhållningsverk, fryserier, saluhallar, slakthus, parkeringsanläggningar, buss-, spårvägs- och sjötrafikföretag, hamnar, flygplatser samt rörelser för att tillhandahålla idrottsarenor och

olika fritids- och nöjesanläggningar.

Inom det egentliga näringslivet får kommunerna och landstingen inte bedriva verksamhet eller göra ingripanden annat än under mycket speciella förhållanden. Verksamheter med särskild anknytning till befintlig kommunal verksamhet kan vara tillåten trots att den i och för sig är av sådan karaktär att den faller utanför den kommunala kompetensen. Exempel sådan verksamhet är stuveriverksamhet i kommunala hamnar och försäljning från kommunala grustag. Kommuner och landsting anses också ha rätt att ägna sig extern

SOU 1999:1 18 Inledning 21

försäljning vid tillfällig överskottskapacitet och för att undvika kapitalförstöring av redan gjorda investeringar.

Enligt rättspraxis har en kommun eller ett landsting bara i speciella undantagsfall befogenhet att sälja sina tjänster och produkter den allmänna marknaden och där konkurrera med det enskilda näringslivet RÅ 1977 ref. 77. Det fordras vägande skäl för något sådant skall

att godtas som kompetensenligt. Kommunernas intresse att fortlöpande

av kunna sysselsätta egen personal och nyttiggöra eget kapital är omständigheter som beaktas av domstolarna, i sig inte kan

men som göra extern verksamhet kompetensenlig.

Tillfällig överskottskapacitet

I enlighet med vad som framförts i avsnitt 1.6.1 har kommuner och landsting enligt rättspraxis vissa möjligheter att sälja tillfällig överskottskapacitet utan hinder av lokaliseringsprincipen. Domstolarna har därvid godtagit kommun i mindre utsträckning konkurrerar

att en

den allmänna marknaden, så länge det handlar om att överbrygga tillfällig överkapacitet och det inte kan visas att det innebär någon beaktansvärd affärsrisk eller ett brott mot lokaliseringsprincipen. Motiveringen brukar vara att kommunen under övergångstid

en undviker onödig kapitalförstöming.

Laglighetsprövning kan endast ske beslut fullmäktige eller

av av en nämnd

Domstolarna kan enligt 10 kap. kommunallagen pröva lagligheten

av protokollförda kommunala beslut fullmäktige eller nämnd

av om kommunal näringsverksamhet. Lämpligheten sådana beslut kan

av däremot inte prövas. Beslut inom kommunala företag faller helt utanför den kommunalrättsliga besvärsprocessen. Offentlighetsprincipen gäller dock även hos kommunala bolag.

Andra lagar styr också kommuner och landsting

Kommunernas kompetens bestäms inte bara kommunallagen

genom utan också genom särskilda kompetensutvidgande lagar samt lagar

som gäller för särskilda förvaltningsgrenar se härom i avsnitten 3.4

mera och 3.5 i betänkandet Kommunal uppdragsverksamhet 1998 SOU 1998:119.

22 Inledning SOU 1999:1 18

1.7¶Kort om

offentlig upphandling

Lagen om offentlig upphandling

Lagen 1992: 1528 om offentlig upphandling LOU, trädde i kraft

som den l januari 1994, innehåller bestämmelser om hur den offentliga sektorn skall upphandla. LOU reglerar i det närmaste all offentlig upphandling av varor, tjänster och byggentreprenader.

Upphandlande enheter enligt LOU är statliga, kommunala och andra myndigheter, landsting och kyrkliga kommuner, vissa offentligägda bolag, stiftelser, föreningar och samfälligheter samt sammanslutningar av flera upphandlande enheter. LOU är tillämplig när den offentliga aktören köper, leasar, hyr eller hyrköper varor samt på byggentreprenader eller tjänster från privata företag. Det finns emellertid inget juridiskt hinder kommun med personal producerar

mot att t.ex. en egen alla tjänster som behövs i den egna verksamheten. Lagen är också tillämplig när den offentliga aktören köper från eller andra

egna offentligt ägda företag. När den offentliga aktören köper från andra myndigheter eller landsting gäller också lagen, dock inte statlig

om en myndighet "köper" från en annan statlig myndighet. När enhet inom

en en myndighet utför uppdrag en annan enhet inom myndighet

samma gäller inte heller lagen. Detta beror att samtliga nämnder och resultatenheter inom t.ex. kommun tillsammans utgör juridisk

en en person.

Effekten av reglerna i lagen offentlig upphandling är således

om bl.a. att kommuner och landsting, inom vissa verksamhetsområden, inte kan genomföra direktköp sig varandra eller andra. De kan inte

vare av heller köpa direkt från sina egna företag utan föregående upphandling.

LOU omfattar även företag flera landsting eller kommuner äger

som tillsammans. Delägda företag omfattas i den mån kapitalet huvudsakligen har tillskjutits myndighet. Bestämmelserna är tvingande.

av en

Grundläggande EG-rättsliga principer

Grundläggande EG-rättsliga principer inom offentlig upphandling är principerna om likabehandling, transparens öppenhet och förutsebarhet och proportionalitet. Dessa principer ligger också till grund för LOU.

Av Iikabehandlirzgsprincipen följer att alla leverantörer skall behandlas lika. De måste alla få information. Den upphand-

samma lande enheten får t.ex. inte ge ett lokalt företag företräde enbart därför att det är lokaliserat i kommunen. För att anbudsgivama skall

ges

SOU 1999: l l8 Inledning 23

samma förutsättningar för anbudsgivning måste förfrågningsunderlaget vara klart och tydligt och innehålla samtliga krav det som skall upphandlas.

Principen om transparens innebär att upphandlingsprocessen skall kännetecknas av förutsebarhet och öppenhet. Förutom att annonsering normalt skall ske över de s.k. tröskelvärdena, föreligger krav på att samtliga utvärderingskriterier skall anges i underlaget och om möjligt vara rangordnade. Det är inte tillåtet att lägga till eller dra ifrån några kriterier vid utvärderingen.

Av proportionalitetsprincipen följer att kvalifikationskraven och kraven i kravspecifikationen måste stå i rimlig proportion till det som upphandlas.

EGss upphandlingsdirektiv gäller offentlig upphandling över vissa tröskelvärden medan LOU anger vissa regler för upphandling även under tröskelvärdena.

Större upphandlingar dvs. över tröskelvärdena görs genom öppen, selektiv eller förhandlad upphandling. Mindre upphandlingar dvs. under tröskelvärdena görs genom förenklad upphandling eller direktupphandling.

Upphandl ingsförfarandet

All upphandling enligt LOU skall göras affärsmässigt och med utnyttjande av tillgänglig konkurrens. Anbudsgivare, anbudssökande och anbud skall behandlas objektivt. Upphandlande enhet måste noggrant planera och formulera underlaget för upphandling, det s.k. förfrågningsunderlaget. Ett sådant består normalt av kravspecifikation, kommersiella villkor, administrativa bestämmelser om vad som gäller t.ex. för att lämna anbud, utvärderingskriterier samt kvalifikationskrav avseende leverantören. Det anbud skall antas som antingen är det ekonomiskt mest fördelaktiga med hänsyn till de utvärderingskriterier som har angetts, såsom pris, driftskostnader, kvalitet, estetiska och funktionella egenskaper, service och underhåll, miljöpåverkan

m.m., eller har det lägsta priset. Endera av dessa två utvärderingsprinciper

skall finnas angiven i förfrågningsunderlaget.

Anbud och ansökningar är hemliga under pågående upphandling. Anbud är ovillkorligen hemliga till dess avtal har träffats eller alla anbuden offentliggjorts eller enheten annat sätt avslutat upphandlingen.

Under pågående upphandling fram tills dess avtal träffats

kan en leverantör som anser att han lidit eller riskerar att lida skada ansöka

om

24 Inledning

överprøävning hos länsrätt. Denna kan besluta att upphandlingen skall göras om eller att den får avslutas först sedan rättelse gjorts.

När upphandlingen är avslutad kan en leverantör som anser sig ha lidit skada föra talan om skadestånd mot den upphandlande enheten vid tingsrätt.

LOU innehåller inga bestämmelser om att ett påbörjat upphandlingsförfarande måste avslutas med att den upphandlande enheten antar ett anbud från ett företag. Det krävs inte heller upphandling

att en kommer till stånd eller att utlyst anbudstävling resulterar i

en en anskaffning.

Översyn av NOU

NOU-komrnittén Översyn av nämnden för offentlig upphandling Fi

- 1998:08, som beräknar avsluta sin verksamhet vid utgången år

av 2000, har bl.a. i uppdrag att utreda organisationen av Nämnden för offentlig upphandling och vilken roll samt vilka uppgifter nämnden bör ha i framtiden med hänsyn till behovet av tillsyn offentlig

av upphandling, att göra en översyn bestämmelserna i 6 kap. LOU,

av som bl.a. avser upphandlingar under de s.k. tröskelvärdena, att bedöma vilka närmare avvägningar som en upphandlande enhet bör göra när enheten skall anta det anbud är det ekonomiskt mest fördelaktiga,

som att ta fram riktlinjer för det svenska arbetet med upphandlingsfrågor i Europeiska unionen, att följa det arbete bedrivs i fråga

som om miljökrav vid offentlig upphandling, att behandla frågan möjlig-

om heten att upphandla lokalt, samt att analysera möjligheterna för

en upphandlande enhet att ta in s.k. antidiskrimineringsklausuler i upphandlingsavtal dir. 1998:58 samt 1999:34.

Lagen om ingripande mot otillbörligt beteende avseende ojfentlig

upphandling

För offentlig upphandling gäller även lagen 1994:615 ingripande

om mot otillbörligt beteende avseende offentlig upphandling LIU. Denna lag riktar sig mot beteenden som påtagligt diskriminerar ett företag i förhållande till annat företag eller till verksamhet den offentlige

som aktören själv bedriver. Konkurrensverket kan ansöka hos marknadsdomstolen om förbud mot ett sådant beteende.

SOU 1999:1 18 Inledning 25

Konkurrenslagen

Även konkurrenslagen 1993:20 kan i vissa fall bli tillämplig upphandlingsförfaranden, t.ex. när offentliga aktörer är företag som samarbetar ett konkurrensbegränsande sätt.

1.7.1 NOU:s 11 1998

rapport mars

Regeringen uppdrog den 26 juni 1997 till närrmden för offentlig upphandling NOU att utreda kommuners och landstings möjligheter enligt LOU och gemenskapsrätten att genomföra köp från sina egna företag Regeringen konstaterade i beslutet att en kommun och ett

m.m. kommunalt bolag inom kommunen är att betrakta som olika upphandlande enheter enligt lagen offentlig upphandling, samt att

om de köp kommunen önskar göra från bolaget måste föregås av

som upphandling i enlighet med bestämmelserna i nämnda lag.

Regeringen gav NOU i uppdrag att bl.a. göra en genomgång och redogörelse för de förutsättningar som gäller för kommuner och landsting när det gäller att genomföra köp från sådana företag som

i 3 kap. l6§ kommunallagen respektive från sådan verksamhet avses som avknoppats från kommunal verksamhet, utan att inleda ett formellt upphandlingsförfarande enligt LOU. Nämnden skulle göra en jämförelse med den EG-rättsliga regleringen för att undersöka om och i så fall vilket sätt regleringen i LOU avviker från denna. I uppdraget ingick vidare att nämnden skulle föreslå de ändringar i LOU som inom ramen för EG:s upphandlingsdirektiv är rättsligt möjliga att göra i syfte att möjliggöra för kommuner och landsting att genomföra köp från sina företag respektive från avknoppad verksamhet utan att inleda ett formellt upphandlingsförfarande, eller de ändringar som skulle krävas i EG:s upphandlingsdirektiv för det fall de nu gällande direktiven inte tillåter de nyss nämnda förfarandena.

NOU konstaterade i sin rapport av den mars 1998, såvitt gäller frågan kommuners och landstings rätt att genomföra köp från sina

om företag utan att upphandla, att rättsläget är oklart. NOU framhöll dock att mycket tyder att det finns en möjlighet att undanta uppdrag till företag som är helägda av kommunen och enbart utför verksamhet ägaren, utan att ändra i direktiven. Frågan är föremål för fortsatt beredning inom regeringskansliet.

26 Inledning SOU 1999: l 18

1.8

Frågans tidigare behandling

Konkurrenskommittén

Frågan förutsättningarna och gränserna för kommunal om uppdragsverksamhet har diskuterats under hela 1990-talet. Konkurrenskommittén föreslog bl.a. i sitt betänkande Konkurrens inom den kommunala sektorn SOU 1991:104, kommuner och

att landsting

under vissa villkor skulle tillåtas bedriva uppdragsverksamhet i andra kommuner och landsting. I propositionen Ökad konkurrens i kommunal verksamhet prop. l992/93s43 anförde regeringen, inte att man var beredd att förorda lagstiftning skulle kommunerna en som ge en rätt att sälja tjänster till andra, eftersom regeringen ansåg det svårt att överblicka konsekvenserna lagstiftning med den

av en inriktning som

Konkurrenskommittén hade föreslagit.

Lokaldemokratikommittén

Regeringen i stället Lokaldemokratikommittén i uppdrag gav att utreda förutsättningarna för kommuner och landsting bedriva uppdragsatt verksamhet dir. 1992:88. Lokaldemokratikommittén föreslog i sitt delbetänkande Kommunal uppdragsverksamhet SOU 1992:128 en treårig försöksverksamhet under vilken kommuner och

landsting och deras företag, utan hinder lokaliseringsprincipen, skulle

av ges rätt att sälja sina tjänster både till varandra och den allmänna marknaden. I betänkandet konstaterade Lokaldemokratikommittén huvudatt syftet med att låta kommuner och landsting sälja tjänster var att samhällets skulle användas så effektivt möjligt. resurser som Vidare skulle den verksamhet fick ingå i uppdragsverksamheten som vara kompetensenlig. Kommittén betonade att det fråga inom var om att en allt mer utvecklad kommunal verksamhet till den ta vara kunskap som redan fanns i den kommunala förvaltningen, inte skapa helt att en ny kommersiell Verksamhetsgren. Uppdragsverksamhet således skulle endast tillåtas inom verksamhetsområden redan fanns i den som egna verksamheten. Något hinder mot befintlig verksamhet ökade att i

omfattning ansåg kommittén dock inte föreligga. Kommitténs förslag

var inte begränsat till särskilda verksamhetsområden omfattade utan alla verksamheter. Det uppställdes inget krav på verksamheten att skulle bedrivas i separat juridisk Kommunerna och en person. landstingen kunde enligt förslaget sälja sina tjänster både till varandra, till statliga myndigheter och till företag, organisationer eller enskilda

personer.

SOU 1999: l 18 Inledning 27

I propositionen Lokal demokrati prop. l993/94sl88 aviserade den dåvarande regeringen att frågan uppdragsverksamhet med hänsyn

om till remissutfallet över Lokaldemokratikommitténs betänkande SOU 1992:128 skulle beredas vidare. Konstitutionsutskottet angav bl.a. i sitt betänkande över propositionen, att den utgick från att regeringen skulle återkomma till riksdagen med förslag till en reglering av kommunal uppdragsverksamhet bet. 1993/94:KU40 s. 50.

Arbetsgrupp med uppdrag att bl. a.analysera behovet av vidgade möjligheter till kommunal uppdragsverksamhet

Inom det dåvarande Civildepartementet inrättades den l juli 1994 en arbetsgrupp som fick i uppdrag att närmare analysera behovet av att ge kommuner och landsting dels vidgade möjligheter att bedriva uppdragsverksamhet varandra, dels att ge dem möjligheter att använda varandras personal för vissa myndighetsuppgifter. Arbetsgruppen behandlade områdena kollektivtrafik och kommunalteknik samt det sociala området. I 1995 avlämnade rapporten Kommunal

mars gruppen uppdragsverksamhet och kommunal samverkan om myndighetsutövning Ds 1995:13. Av rapportens sammanfattning s. 7-8 framgår bl.a. följande.

Vi har diskuterat behovet av ändringar och om en eventuell vidgad

kompetens skall åstadkommas genom en generell reglering eller sektorsvis.

Enligt vår mening bör en generell reglering användas enbart om behovet av

vidgad kompetens är klart och entydigt inom hela den kommunala

verksamheten. l annat fall bör man överväga sektorslösningar. Vår slutsats

är att det i nuläget inte finns skäl att föreslå någon generell vidgning av den

kommunala kompetensen.

Vår bedömning är att behovet av vidgade möjligheter att bedriva

uppdragsverksamhet för närvarande är störst inom kollektivtrafikområdet.

Här finns i dag också de bästa förutsättningarna för att de kommunala

aktörerna skall kunna bidra till en fortsatt fungerande konkurrens. Det är

också ett påtagligt samhällsintresse att konkurrensen inom kollektivtrafik-

området inte försvagas. Vidgade möjligheter inom detta område skulle

också ge värdefulla erfarenheter som kan ligga till grund för fortsatta

överväganden av behovet och utformningen av en vidgad kompetens inom

andra områden. Vi föreslår därför att kommuner och landsting får bedriva

kollektivtrafik utanför sina geografiska områden.

Regleringen såvitt avser kollektivtrafiken tas in i en lag om rätt för

kommunala aktiebolag att bedriva uppdragsverksamhet inom kollektiv-

trafiken. Vi föreslår också att det skall ställas ett antal villkor det kom-

28 Inledning SOU 1999: 118

munala bolaget för att detta skall bedriva uppdragsverksamhet. Dessa är att uppdragsverksamheten skall drivas av ett kommunalt aktiebolag affärsmässiga grunder och att verksamheten skall särredovisas. Vidare får en kommun eller ett landsting inte stödja uppdragsverksamheten. Syftet är att ge de kommunala och de privata aktörerna lika konkurrensvillkor.

Som tidigare nämnts föreslog regeringen härefter i sin proposition Kommunal uppdragsverksamhet avseende kollektivtrafik prop. m.m. 1995/96:l67, att uppdragsverksamhet försök skulle bedrivas av kommunala aktiebolag inom området för kollektivtrafik avsnitt 2.

se

Utredningen om vidgad försöksverksamhet med kommunal uppdragsverksamhet

Utredningen om vidgad försöksverksamhet med kommunal uppdragsverksamhet fick enligt sina direktiv dir. 1997:96 i uppdrag att föreslå inom vilket eller vilka områden och vilket sätt den pågående försöksverksamheten kollektivtrafikens område kunde utvidgas. Vidare hade utredningen i uppdrag att kartlägga inom vilket eller vilka verksamhetsområden det fanns ett för flertalet kommuner och landsting mera framträdande behov vidgad kompetens bedriva av en att uppdragsverksamhet andra. Utredningen avlämnade i september 1998 betänkandet Kommunal uppdragsverksamhet 1998 SOU 1998:119. Den kartläggning utredningen gjorde visade inte entydigt som ett behov inom ett särskilt avgränsat verksamhetsområde. Flertalet de av tillfrågade kommunerna att de kände behov uppgav ett stort av att bedriva uppdragsverksamhet för att kunna upprätthålla kompetens och kvalitet och för att kunna utnyttja knappa effektivare. resurser Kommunerna angav härvid rad olika verksamhetsområden såsom en lämpliga för en försöksverksamhet med kommunal uppdragsverksamhet. Spridningen mellan vilka verksamhetsområden respektive som kommun angav var stor och flera verksamhetsområdena snäva, av var t.ex. vissa specialtjänster. Utredningen konstaterade att det saknades förutsättningar att inom ramen för försöksverksamhet vidga den - en kommunala kompetensen att bedriva uppdragsverksamhet inom ett eller flera särskilt avgränsade verksamhetsområden. Utredningen föreslog att det dåvarande Inrikesdepartementet tillsammans med Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet borde verka för Ökade kunskaper hos kommuner och landsting de möjligheter redan om som idag finns till kommunal samverkan i olika former kommunersamt om

nas och landstingens möjligheter att bedriva uppdragsverksamhet

SOU 1999:1 18 Inledning 29

andra kommuner och landsting. Betänkandet är föremål för beredning inom regeringskansliet.

1.9 om i våra

Något gällande ordning grannländer

1 .9. l Danmark

I det följande redogörs först för hur kollektivtrafiken är organiserad i Danmark. Därefter följer en kort redogörelse för de danska kommuner-

och amtskommunemas möjlighet att bedriva uppdragsverksamhet. nas

Organisationen av kollektivtrafiken

Hovedstadsområdets Trafikselskab HT2 planlägger och utvecklar den kollektiva busstrafiken, fastställer taxor och står för marknadsföring och kommunikation med kunderna. HT ägs av Köpenhamns och Frederiksbergs kommuner samt Köpenhams, Roskilde och Frederiksborgs amter. Utbyggnaden av kollektivtrafiken sker i enlighet med en

kollektiv trafikplan, som justeras vart fjärde år. Det är HT gemensam

i samarbete med övriga trafiksällskap har ansvar för att utarbeta som - denna trafikplan. HT utför ingen trafik självt, utan upphandlar busstjänsterna från olika bussentreprenörer.

Utanför huvudstadsområdet kan kollektivtrafiken organiseras i olika former. Här är det möjligt att bilda gemensamma trafiksällskap, s.k. faelleskommunale trafikselskab. Dessa kan sedan utföra busstjänster inom amtskommunen. Finns det inte något gemensamt trafiksällskap är amtet ansvarigt för den regionala kollektiva trafiken, dvs. den trafik

betjänar flera kommuner, medan kommunerna är ansvariga för den som lokala kollektiva trafiken i den kommunen. Det finns åtta amtet

egna

har gemensamt trafiksällskap och tre saknar sådana. Århus som ett som och Odense kommuner är de enda som äger sina egna bussar och dessa kör enbart i den egna kommunen. Trafiksällskapen, amterna eller kommunerna har antingen valt att utföra driften i eget driftbolag eller att som ett administrationsföretag, som köper busstjänster av

agera privat- eller offentligägda driftsföretag efter upphandling.

2 HT övergår från den l juli år 2000 till Hovedstadens Udviklingsråd, som är ett nytt råd, som skall tillvarata de regionala uppgifterna i huvudstadsorrirådet när det gäller trafik, turism, kultur m.m.

30 Inledning

I praktiken har trafiksällskapen, amtema eller kommunerna

monopol på den allmänna linjetrañken. Det är endast i mycket begränsad omfattning som ett privat bussbolag ansöker om och får tillstånd att köra sådan trafik.

Antalet offentligt ägda bussällskap har minskat i takt med att bussverksamhet har blivit föremål för upphandling. De offentliga bussägare som idag finns kvar är dels några kommunala trafiksällskap, dels statsägda COMBUS. Detta företag är det största och mest

numera betydande bussällskapet med offentlig ägare. Staten dock att

avser avveckla sitt ägande av företaget.

COMBUS utför busstjänster för ett flertal kommunala trafiksällskap på samma villkor som de privatägda bussföretagen. De trafiksällskap som äger sina egna bussar utför inte busstjänster för någon annan kommun.

För att få utföra busstjänster fordras att utövaren har tillstånd. Ett sådant tillstånd utfärdas i de flesta fall av Persontrafikrådet. För att få tillståndet krävs bl.a. att sökanden är bosatt i Danmark, myndig och inte har betydande skuld till det offentliga. I yrkesmässigt hänseende skall sökanden vara kvalificerad för uppgiften.

Kommunernas och amtskommunernas möjligheter att bedriva uppdragsverksamhet

Kommuner och amtskommuner har sedan år 1995 rätt att bedriva

uppdragsverksamhet enligt lov om kommuners og amtskommuners udförelse af opgaver for andre offentlige myndigheder lov nr. 378 af 14 juni 1995. 3 Rätten innebär att kommuner och amtskommuner kan sälja tjänster till varandra, men även till andra offentliga myndigheter. En kommun kan inte utföra uppgifter den privata sektorn med stöd av lagen. Denna medger inte heller att kommuner genom deltagande i t.ex. aktiebolag utför uppgifter andra offentliga myndigheter.

För att säkra att avtal sluts i konkurrens och under öppenhet finns det i lagen intaget ett antal villkor. Någon begränsning vilken typ

av av kompetensenlig verksamhet som får säljas görs inte i lagen. Några krav på att uppdragsverksamheten skall drivas i separata resultatenheter eller att särredovisning skall ske finns inte. Däremot skall en räkenskapsmässig redogörelse upprättas efter kontraktperiodens utgång.

3 En utförlig redogörelse för bestämmelserna i denna lag återfinns i be-

mera tänkandet Kommunal uppdragsverksamhet 1998 SOU 1998:119.

Inledning 31

Kommunerna och amtskommunema har använt sig lagen endast i

av begränsad omfattning." Det har i huvudsak varit fråga försäljning

om av tjänster. Någon särskild typ av verksamhet synes inte ha varit dominerande och det har företrädesvis varit tal om uppdrag mindre

av värde. Exempel på verksamhetsområden är miljöområdet, det sociala området, hälso- och undervisningsverksamhet, ADB-tjänster

och varuleveranser. Försäljning av kollektivtrafiktjänster inte ha före-

synes kommit.

1.9.2¶Finland

I den finska lagen om tillståndspliktig persontrafik på väg infördes den 15 juli 1994 en regel som ger en kommun rätt att producera trafiktjänster även inom en annan kommuns område 4 §.5 I samma stadgande framhålls, att kommuner vid behov kan samarbeta med varandra när de tillhandahåller och köper kollektivtrafiktjänster. De finska bestämmelserna tar särskilt sikte på fall då tjänster produceras för en grannkommun.

Förutom vikten av samarbete framhålls i förarbetena till de finska

bestämmelsem RP 52/1994 att konkurrensen främjas att

- av kommuner ges möjlighet att erbjuda sina trafiktjänster utanför den egna kommunen. Vidare anges att en sådan ordning bidrar till att upprätthålla konkurrensen samtidigt som det motverkar konkurrenshinder i de kommuner som själva tillhandahåller trafiktjänster.

I Finland är det för närvarande endast de tre största kommunerna, Helsingfors, Åbo och Tammerfors, har kommunal trafikverksam-

som het. Av dessa är Helsingfors Trafikverk en relativt aktiv anbudsgivare vid offentliga upphandlingar både inom och utanför den egna kommunen. För närvarande bedriver bolaget trafik i grannkommunema,

har också lagt anbud i Åbo kommun. Där har dock inte men t.ex. man vunnit någon upphandling. Helsingfors Trafikverk har således använt sig av möjligheten att sälja sina tjänster till annan kommun, men omfattningen är ännu så länge ganska marginell. De andra två kom-

Åbo och Tammerfors, har inte använt sig möjligheten munerna, av att sälja sina tjänster till annan kommun.

4 Dessa och andra uppgifter finns redovisade i rapporten Erfaringerne med anvendelsen af lov om kommuners og amtskommuners udförelse af opgaver for andre offentlige myndigheder", som överlärrmades till Indenrigsministeriet i februari 1998. 5 Samtliga paragrafhänvisningar i det följande lagen tillståndspliktig

avser om persontrafik på väg 15.2.1991/343.

32 Inledning SOU 1999: l 18

Liksom i Sverige gäller reglerna offentlig upphandling vid

om anskaffning av trafiktjänster. I den finska glesbygden brukar antalet anbudsgivare vid ett upphandlingstillfälle vara få och konkurrensen är därmed inte särskilt stor. I storstadsregionema är situationen den omvända med relativt många anbudsgivare vid varje upphandlingstillfälle och konkurrensen är därmed större där. I dessa områden deltar regelmässigt också utländska trafikbolag i anbudsförfarandet.

Kommunerna har till uppgift att fastställa nivån servicen inom kollektivtrafiken inom sitt område. Kommunerna skall därvid

samarbeta med varandra och försöka samordna de tjänster som tillhandahålls inom olika persontrafikformer.

För att få utföra vägbunden persontransport med motorfordon mot ersättning erfordras regelmässigt någon form trafiktillstånd. Ett s.k.

av kollektivtrafiktillstånd berättigar innehavaren att bedriva beställningsoch köptrafik med buss i hela landet och ett s.k. linjetrafiktillstånd berättigar innehavaren att bedriva linjetrafik med buss. Trafiktillstånden beviljas i de flesta fall av länsstyrelsen i det län där sökanden har sitt hemvist.

Ett kollektivtrafiktillstånd skall beviljas den sökande som uppfyller lämplighetskriterier som gäller yrkesskicklighet, gott anseende och solvens 9 §. Någon behovsprövning görs inte. Ett sådant tillstånd är giltigt i tio år.

SOU 1999:1 18 En närmare presentation av försöksverksamheten 33

2¶En närmare

presentation av

försöksverksamheten

2.1¶De särskilda villkoren för försöksverk-

samheten

I försökslagen uppställs en rad villkor för den vidgade kompetensen. Av lagtexten och propositionen pr0p.l995/96:l67 kan följande villkor utläsas.

Uppdragsverksamheten gäller endast offentliga köpare. Vid försäljning till privata köpare kommer den kommunalrättsliga kompetensen att vara begränsad till möjligheten att sälja tillfällig överskottskapacitet.

Den vidgade kompetensen den svenska marknaden.

avser Kommuners och landstings export av kommunala tjänster till utlandet regleras genom lagen 1986:753 kommunal tjänsteexport.

om

Lokaliseringsprincipen gäller inte. Uppdragsverksamheten får således drivas utan att verksamheten har sådan anknytning till kommunen, landstinget eller dess medlemmar i 2 kap. l §

som avses kommunallagen. Någon generell geografisk avgränsning innebär

som att uppdragsverksamheten endast får bedrivas i grannkommunema uppställes inte.

Uppdragsverksamheten skall bedrivas på affärsmässiga grunder. Självkostnadsprincipen bryts när det gäller prissättningen uppdrags-

av verksamheten. I priset skall inräknas en viss vinstmarginal inte

om annat undantagsvis är särskilt motiverat. De villkor gäller för det

som privata näringslivets affärsdrivande verksamhet skall vägleda uppdragsverksamheten. Som skäl för kravet affärsmässighet anförde regeringen att det låg ett ekonomiskt risktagande i att bedriva uppdragsverksamhet en konkurrensutsatt marknad. Regeringen konstaterade vidare att det konkurrensutsatt marknad är vikt

en av stor att samtliga aktörer tillämpar prissättning bygger likartade

en som förutsättningar. I annat fall är risken uppenbar tjänsterna kan

att underprissättas och konkurrensen snedvridas.

En kommun eller ett landsting får inte stödja uppdragsverksamheten på ett sådant sätt att konkurrensen hämmas eller i övrigt

34 En närmare presentation försöksverksamheten SOU 1999:1 18

av

tillämpa annat konkurrensbegränsande förfarande. De åtgärder

som avses är sådana som kan angripas med stöd konkurrenslagen

av 199320. Det är främst konkurrensbegränsande förfarande som har sin grund i missbruk av en dominerande ställning. Hit hör också underprissättning.

Det krävs inte att den egna verksamheten mäste ha varit utsatt för konkurrens pa hemmamarknaden innan kommunen eller landstinget får sälja sina tjänster. Regeringen ansåg att det att kräva för mycket

var och hänvisade till att kravet inte finns i rättspraxis när det gäller möjligheterna att sälja tillfällig överskottskapacitet. Vidare påpekade regeringen att en kommun kan ha behov av att sälja sina tjänster vid

en viss tidpunkt och inte vid den tid då upphandling i den

en egna kommunen avslutats. Verksamheter som bedrivs i bolagiserad form kommer. enligt regeringen, förr eller att bli utsatt för

senare konkurrens, beroende av när befintliga kontrakt löper ut. När kontraktstiden har gått ut och sålunda upphandling måste göras, skall detta göras enligt lagen om offentlig upphandling.

Den kommunala uppdragsverksamheten skall bedrivas i bolagsform. Regeringen ansåg att det fanns flera skäl för att verksamheten skulle bedrivas i bolagsform. Ett skäl att verksamhet bedrivs i

var som bolagsform måste upphandlas enligt lagen 1992:1528 offentlig

om upphandling. Kommunerna och landstingen får då inte automatiskt köpa direkt från sina företag. De företagen och de privata

egna egna konkurrenterna ges därigenom likvärdiga spelregler. Vidare påpekade regeringen att den ekonomiska redovisningen automatiskt blir avskild från övrig kommunal verksamhet. Möjligheterna kontrollera hur

att om, och när företaget får ekonomiskt stöd från ägarna eller andra ökar därmed.

Verksamheten skall drivas i form aktiebolag, såväl helägda

av som delägda bolag. Delägarna kan antingen offentliga eller privata

vara juridiska eller enskilda Regeringen konstaterade de flesta

personer. att kommunala trafikföretagen i Sverige drevs i aktiebolagsform,

samt att aktiebolaget också är den associationsform är särskilt väl ägnad

som för affärsverksamhet.

Uppdragsverksamheten skall särredovisas. I aktiebolagets årsredovisning skall kostnaderna, intäkterna och resultatet uppdragsverk-

av samheten redovisas särskilt. Regeringen ansåg att resultat samt de kostnader och intäkter som hänför sig till uppdragsverksamheten skall kunna utläsas för att tillse att konkurrensneutralitet råder,

samt att kommuner och landsting inte med skattemedel subventionerar

en verksamhet som bedrivs Möjligheterna till underprissättning

annan. försvåras. Vidare konstaterade regeringen särredovisning behövs för

att att kunna upprätta och följa upp de ekonomiska kalkyler skall

som

En närmare presentation avförsöksverksamheten 35

göras. Genom särredovisningen säkerställs medborgarnas insynsmöjligheter i verksamheten. De får möjlighet till insyn vad gäller användningen av skattemedel i det kommunala bolaget.

Borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser som kommunen eller landstinget har ingått för bolaget skall framgå av bolagets årsredovisning.

En ekonomisk kalkyl skall upprättas. Den skall innehålla samtliga för kalkylobjektet relevanta direkta och indirekta kostnader och intäkter. Kalkylen skall göras för hela perioden som uppdraget avser.

Ett aktiebolag som deltar i försöksverksamheten är skyldigt att till regeringen och den myndighet som regeringen bestämmer lämna upplysningar och handlingar som behövs för uppföljning av försöksverksamheten. Det förutsätts att avtal som ingås med stöd av försökslagen inte sträcker sig längre än t.o.m. utgången av år 2002.

2.2¶Motiven för införandet av försöksverk-

samheten

Försöksverksamheten syftar som tidigare nämnts till att ge erfarenhet av kommunal uppdragsverksamhet. Utredningens uppföljning skall ligga till grund för en bedömning av om den kommunala kompetensen permanent skall utvidgas på området för kollektivtrafik.

I förarbetena prop. 1995/962167 konstaterade regeringen att det fanns behov av vidgad kommunal kompetens för kommunala trafikaktiebolag och anförde bl.a. följande s. 26-27.

En stor del av kollektivtrafiken upphandlas i dag i konkurrens.

Bussföretagen har dock sinsemellan inte samma förutsättningar att agera

en konkurrensutsatt marknad. De kommunala företagen är till skillnad mot

de övriga, av hänsyn till den kommunalrättsliga lokaliseringsprincipen,

förhindrade att erbjuda sina tjänster utanför sitt eget geografiska område.

En annan skillnad mot privat företagsverksamhet är att de kommunala

företagen inte får ha som syfte att bedriva sin verksamhet med vinst.

Efter den l januari 1994, när lagen 1992:1528 offentlig upphand-

om

ling trädde i kraft, kan kommunerna och landstingen inte anlita sina egna

företag direkt utan upphandling för att bedriva kollektivtrafik. Detta

förhållande har lett till att när de kommunala bussföretagen förlorar i

en

anbudstävling som trafikhuvudman, kommunen eller landstinget anordnat,

har de ingen rättslig möjlighet att kompensera sig genom att söka sig till

andra marknader.

36 En närmare presentation av försöksverksamheten SOU 1999:1 18

Regeringen gör den bedömningen att kollektivtrafiken i dag agerar en konkurrensmarknad. De största aktörerna blir dock allt större. Det finns en uppenbar risk för att de kommunala företag i dag finns kvar

som marknaden och som även framöver skulle kunna utgöra reella konkurrenter antingen köps upp eller tvingas att samarbeta med varandra i större bolag för att så sätt öka möjligheterna att stanna kvar marknaden. Vidare finns en risk för att branschen inom framtid kan komma att

en snar karaktäriseras av bristande konkurrens. Förutom behovet av ökad konkurrens talar även den höga graden av skattefinansiering kollektivtrafiken

av för att de kommunala bolagen ges ökade möjligheter att utvecklas till konkurrenskraftiga aktörer under samma villkor som privata aktörer

genom att bedriva uppdragsverksamhet gentemot andra kommuner och landsting.

Regeringen angav som utgångspunkt för lagstiftningen att

nya kommersiella verksamhetsgrenar inte tillåtna och anförde

var sammanfattningsvis följande prop. 1995/96: 167 27 f..

s.

Den kommunala verksamheten skall fortfarande ha

som främsta mål att tillgodose de egna medlemmarnas behov. Verksamheten måste

vara kompetensenlig i den egna kommunen eller i det landstinget. Externa

egna kommunala engagemang bör begränsas hänsyn till de kommunala

av egna skattebetalarnas intressen. Kommuner

och landsting skall inte bygga upp nya kommersiella verksamhetsgrenar enbart eller till sin huvuddel är

som inriktade att sälja tjänster utanför det geografiska området. Syftet är

egna istället att ge kommunala trafikaktiebolag möjlighet bedriva

en att uppdragsverksamhet inom kollektivtrafik det är motiverat effektivitets-

om av skäl. Det bör således finnas ett verksamhetsmässigt samband med den inom kommunen eller landstinget bedrivna verksamheten. Som huvudregel bör således uppdragsverksamheten kunna fullgöras inom befintliga

resurser. Något absolut hinder mot att verksamheten ökar i omfattning uppställes inte. I vissa fall måste ökning verksamhetens totala volym komma till

en av stånd för att en verksamhet i den kommunen eller i det

egna egna landstinget skall kunna effektiviseras och upprätthållas.

SOU 1999:1 18 Kartläggning av de kommunala trafikbolagen 37

3 av de kommunala

Kartläggning

trafikbolagen

I början 1980 och fram till mitten av 1990-talet fanns det i Sverige

av ett 40-tal kommunala trafikbolag. Härefter minskade antalet bolag och vid tidpunkten för det dåvarande Inrikesdepartementets enkätundersökning i juli 1998 fanns det endast 16 sådana bolag. Idag finns det 12 kommunala trafikaktiebolag kvar i hela landet.

I de följande avsnitten presenteras först den enkät som utredningen skickat ut till de 12 kommunala trafikbolag som finns kvar. Därefter följer redogörelse för vart och ett de bolag som använt sig av

en av möjligheterna att bedriva uppdragsverksamhet enligt försökslagen. I avsnitt 3.1.5 presenteras det kommunala trafikbolaget Polarbuss Trafik AB och dess synpunkter. Detta bolag har visserligen inte använt sig av lagen men är av särskilt intresse eftersom bolagets ägare Umeå kommun, liksom kommunerna Luleå och Västerås, valt att inte konkurrensutsätta det egna trafikbolaget.

3.1 enkät till de kommunala

Utredningens trafikbolagen

Utredningen skickade ett tidigt stadium ut en enkät till samtliga 12 kommunala trafikaktiebolag. Frågorna i enkäten finns fogade som bilaga 2 till betänkandet. Bolagens svar denna enkät finns sammanställda i bilaga

Av sammanställningen kan man utläsa att det bara är fyra bolag som använt eller använder sig av försökslagen. Av de återstående åtta är det tre som har uppgett att de framöver har för avsikt att utnyttja den möjlighet som ges enligt lagen. Ett av bolagen har därvid uppgett att man redan lagt anbud men inte vunnit någon sådan upphandling.

Övriga fem kommunala trafikaktiebolag har uppgett att de inte har för avsikt att framöver utnyttja möjligheten enligt försökslagen. Som skäl härför har ett bolagen angett att försöksperioden är för kort med

av hänsyn till de avtalstider som råder i bussbranschen. Ett annat bolag

38 Kartläggning av de kommunala trafikbolagen SOU 1999:1 18

har angett att bolagets affärsidé är formulerad så att verksamheten skall bedrivas inom den kommunen. egna Utredningen har också haft personliga sammanträffanden med företrädarna för de kommunala bolag som använt sig lagen. Nedan av följer en redogörelse för vart och ett dessa bolag och deras av inställning till försökslagen. Förutom de uppgifter framkom vid som intervjuerna har också uppgifter inhämtats från bolagens årsredovisningar samt bolagsordningar för år 1998.

3.1.1¶Göteborgs AB

Spårvägar

Göteborgs Spårvägar AB ägs av Göteborgs kommun. Helägda dotterbolag till moderbolaget är Göteborgs Trafik AB och Opema AB. Det senare bolaget skall fusioneras med moderbolaget under 1999. Göteborgs Spårvägar har till föremål för sin verksamhet att inom Göteborgs kommun och angränsande områden bedriva kollektivtrafik samt annan därmed jämförlig verksamhet. Styrelsen skall bestå av lägst sju och högst elva ledamöter med högst sex suppleanter, vilka utses av Göteborgs kommunfullmäktige. Verksamheten bedrivs huvudsakligen genom moderbolaget. Den övervägande delen av tjänsterna utförs länstrafikhuvudmannen Västtrafik AB. Bolaget har knappt 1 500 anställda och cirka 160 bussar. Affärsområde Spårvagn har som huvudsaklig uppgift att bedriva linjetrafik med spårvägar i Göteborg. Dessutom har detta affärsområde till uppgift att samordna kommunens trafikledning. All linjetrafik säljs till Trafikkontoret i Göteborg, som för kommunens räkning beslutar om trafikutbud och taxa. Affärsområde Buss arbetar med persontransporter på entreprenad. Man utför linjetrafik med bussar och fárdtjänsttransporter med så kallad rullstolstaxi och i viss mån utförs beställningstrafik. Beställama av dessa tjänster är i huvudsak länstrafikhuvudmannen Västtrafik AB. Verksamheten bedrivs i huvudsak inom Göteborgs kommun och i slutet av år 1998 svarade bolaget för 60 procent av denna marknad. Vidare utförs tjänster i de angränsande kommunerna Lerum, Alingsås, Ale och Kungsbacka med stöd av bestämmelserna i försökslagen. Ajfärsområde Banteknik arbetar med banläggningar och fastigheter. I banarbetet ingår drift och underhåll av spårvägsbanan, kontaktlednings- och signalanläggningar samt underhåll av hamn- och industrispår. Vidare utförs även projektering och byggnation av nya och kompletterande anläggningar. Arbetet med fastigheter omfattar

SOU 1999: l 18 Kartläggning de kommunala trajikbolagen 39

av

underhåll de fastigheter bolaget självt disponerar samt av stationer

av och vänthallar.

Affärsområde Trajikantservice är ett serviceorgan för trafikhuvudmännen. Verksamheten omfattar trafikantinformation, biljettkontroll och trafikreklam och har till syfte att med olika åtgärder underlätta kollektivresandet och bidra till ökade intäkter.

Affärsonzrade GSK Göteborgs Stads Kommunikationsradio driver ett flertal radionät. Kunderna är i huvudsak kommunala förvaltningar och bolag.

Göteborgs Spårvägars lönsamhet har ökat under senare år grund av möjligheten att kunna bedriva trafik utanför den egna kommunen. Lönsamheten är större för de externa uppdragen eftersom det getts möjlighet att bygga helt verksamhet i det nya området.

upp en ny Bolaget särredovisar buss-, spårvägs- och banverksamhet. I bolagets årsredovisning finns inte någon särredovisning av uppdragsverksamheten. Enligt uppgift finns varje uppdrag redovisat separat i bolagets ekonomiska system. Någon kommunal borgen förekommer inte.

Koncernens intäkter för år 1998 uppgick till 797 miljoner kronor. Resultatet efter finansiella intäkter och kostnader för samma år uppgick för koncernen till minus 7,6 miljoner kronor och moderbolagets till 2,1 miljoner kronor.

3.1.2¶Uddevalla Omnibus AB

Uddevalla Omnibus AB ägs sedan år 1977 av Uddevalla kommun genom koncernbolaget Uddevalla Utvecklingsbolag AB.

Uddevalla Omnibus har till föremål för sin verksamhet att utföra person- och godstransporter, verkstadsrörelse för fordon och annan verksamhet som sammanhänger med kollektivtrafiken. Bolagets syfte är att utföra linjetrafik och beställningstrafik med buss med anknytning till norra och mellersta Bohuslän, Dalsland och Fyrstadsområdet Uddevalla, Lysekil, Trollhättan och Vänersborg eller dess invånare.

Styrelsen i bolaget skall bestå lägst fem och högst nio ledamöter

av jämte högst fem suppleanter, som utses av kommunfullmäktige i Uddevalla kommun.

Uddevalla Omnibus har cirka 120 anställda och 50 bussar. Bolaget har också en egen tvättanläggning.

Bolagets verksamhet består av linje- och skolskjutstrafik samt beställningstrafik med buss. Bolaget tillhandahåller också i mindre

utsträckning andra tjänster såsom tvätt och ramp till andra mindre

bolag, som själva saknar sådan utrustning.

40 Kartläggning av de kommunala tra/ikbolagen SOU 1999:1 18

I Bohuslän omfattar trafikområdet tätorten Uddevalla. Dessutom trafikeras i samarbete med Buss i Väst AB i vilket bolag Uddevalla - Omnibus är en av 42 delägare lokallinjer i Uddevalla ytterområde - nya med sju bussar. Trafik i Munkedals kommun omfattar tre bussar. En buss trafikerar Uddevalla-Tanumshede. Från och med juni månad 1998 bedriver bolaget expressbusstrafik i Bohuslän och Fyrstad i samarbete med Buss i Väst AB med tretton bussar. Bolaget har sedan försökslagens tillkomst lagt anbud även i Orusts och Stenungsunds kommuner har inte lyckats få anbuden men antagna. Enligt bolagets resultaträkning för år 1998 uppgick rörelsens intäkter till drygt 40 miljoner kronor, rörelsens kostnader till drygt 43 miljoner kronor och resultatet efter finansiella poster för år samma minus knappt 5 miljoner kronor. Enligt balansräkningen för år samma uppgick värdet av bolagets tillgångar till cirka 79 miljoner kronor. I bolagets årsredovisning förekommer ingen särredovisning av uppdragsverksamheten. Enligt uppgift finns intäkterna de olika linjerna intagna i bolagets redovisning. Däremot är kostnaderna inte fördelade på de olika linjerna i redovisningen. Någon kommunal borgen förekommer inte.

3.1.3¶AB Mariestads Busstrafik

AB Mariestads Busstrafik ägs Mariestads kommun sedan år 1972. av Bolaget har till föremål för sin verksamhet att bedriva busstrafik samt annan därmed förenlig verksamhet. Beslut har ekonosom stor misk betydelse eller som är principiell innebörd skall godkännas av av

kommunfullmäktige.

Styrelsen skall bestå tre till fem ledamöter med högst fem av suppleanter, som utses av kommunfullmäktige i Mariestads kommun. Mariestads Busstrafik har 60 anställda och 45 bussar. Företaget är delägare i samverkansbolaget Buss i Väst AB. Bolagets verksamhet består huvudsakligen linjetrafik uppdrag av av Västtrafik Skaraborg. Mariestads Busstrafik bedriver trafik förutom i Mariestads kommun i Skövde, Götene, Falköpings och - Gullspångs kommuner. Intäkterna från linjetrafiken uppgår till 70 procent av de totala intäkterna i bolaget. Bolaget bedriver också färdtjänst-, beställnings- samt turisttrafik i regi. egen Enligt bolagets resultaträkning för år 1998 uppgick nettoomsättningen till drygt 25 miljoner kronor och årets resultat till knappt 150 000 kronor. Enligt balansräkningen för år uppgick värdet samma av bolagets tillgångar till knappt 35 miljoner kronor.

SOU 1999: 118 Kartläggning de kommunala tra/ikbolagen 41

av

I bolagets årsredovisning förekommer ingen särredovisning av uppdragsverksamheten.

Kommunal borgen föreligger för ett äldre lån om cirka 4 miljoner kronor. Uppgift om detta saknas i årsredovisningen.

3.1.4¶Skelleftebuss AB

Skelleftebuss AB är ett trafikföretag ägs av Skellefteå kommun.

som Bolaget ingår i kommunens koncernbolag Skellefteå Stadshus AB. Skelleftebuss är i sin tur moderbolag i en koncern med dotterbolagen Lövångers Trafik AB, Continentbus AB, Continentflytt AB samt 64 procent av andelarna i Skellefteå Lastbilsstation Ekonomisk förening. Skelleftebuss har 143 anställda och 113 fordon, varav 87 bussar.

Föremålet för Skelleftebuss verksamhet är att bedriva tätortstrafik inom Skellefteå centrum samt att äga och förvalta fast och lös egendom. Bolaget ska dessutom som entreprenör till bl.a. Länstrafiken i Västerbotten AB bedriva busstrafik marknadsmässiga villkor. Bolagets ändamål är att skapa god trafikförsörjning i kommunen.

en

Styrelsen i bolaget skall bestå av högst fem ledamöter och tre ersättare. Styrelsen utses av styrelsen för Skellefteå Stadshus AB.

Verksamheten i Skelleftebuss spänner över ett brett register. På entreprenad för länstrafikföretagen i Norr- och Västerbotten utför bolaget en omfattande linjetrafik i regionen. Skellefteå kommun är huvudman för tätortstrafiken i centrala Skellefteå. Kommunal skolskjutstrafik och färdtjänst med specialfordon är andra trafikuppgifter för bolaget. En särskild avdelning inom företaget svarar för beställnings- och turisttrafiken. Godslinjetrafik med lastbil särredovisas.

Service och underhåll av fordonsparken sker vid egna verkstäder i Skellefteå och Burträsk. Busstationsverksamhet bedrivs entreprenad i Burträsk, Jörn och Byske.

Linjetrafiken utanför Skellefteå tätort utgör cirka 65 procent

av bolagets produktion. Linjetrafiken upphandlas länstrafiken

av genom etappvisa anbud enligt en plan för fyra år framåt. Under år 1998

vann bolaget trafik Skelleftehamnslinjen där det avtalet började löpa

nya l december 1999. Avtalet gäller i sju år och ersättningen är kopplad till arbetskostnads- och konsumentprisindex.

Bolaget har också avtal med Skellefteå kommun färdtjänst med

om specialfordon.

Bolagets intäkter för år 1998 uppgick till knappt 85 miljoner kronor. Resultatet för år 1998 utgjorde drygt 500 000 kronor.

42 Kartläggning de kommunala trafikbolagen SOU 1999:1 l8 av

I bolagets årsredovisning särredovisas inte uppdragsverksamheten. Enligt uppgift finns alla intäkter och kostnader inom de olika trafikverksamheterna redovisade i bolagets interna avdelningsredovisningar.

3.1.5¶Polarbuss Trafik AB

Umeå Lokaltrafik AB Ultra utgör moderbolag i Ultrakoncernen. Ultra ägs i sin helhet av Umeå kommun dess holdingbolag UKF AB. I genom Ultrakoncernen ingår förutom moderbolaget de två helägda dotterbolagen Polarbuss Trafik AB och Umeå Bussgarage AB. Ultras verksamhet består i att med utgångspunkt i kommunens trafikpolitiska målsättning upprätta trafikeringsplan och genomföra en därtill hörande uppgifter tillgodoser allmänhetens behov som av kollektivtrafik i centralorten. Polarbuss verksamhet omfattar i huvudsak entreprenörskapet för tätorts- och flygbusstrafiken i Umeå. Därutöver bedrivs beställningstrafik. färdtjänsttrafik med specialfordon drift bussverksamt av egen stad. Bolaget är ett renodlat driftföretag med cirka 200 anställda och drygt ett femtiotal bussar. Genom avtal med länstrafikhuvudmannen är Umeå tillsammans med Lycksele och Skellefteå kommuner primärkommunala trafikhuvudmän. Umeå har valt speciell lösning när det gäller kollektivtrafiken. en Man bedriver trafik i vad kallar egen regi verksamhet och har man valt att inte konkurrensutsätta den verksamheten. Någon egna upphandling av trafik sker således inte utan denna bedrivs genom Polarbuss. Bolaget har inte lämnat anbud i någon kommun och annan har således inte heller använt sig de möjligheter av som ges enligt försökslagen. Skälen härtill är i huvudsak politiska och inte affärsmässiga. Man vill inte äventyra kontrollen över kollektivtrafiken genom att lägga anbud i andra kommuner. I detta sammanhang kan nämnas att inte heller Luleå och Västerås kommuner utsätter sin trafik för konkurrens, dvs. upphandlar sin trafik. Polarbuss lägger endast anbud i Umeå kommun. Företrädare för Polarbuss har framfört bl.a. följande synpunkter till utredningen.

Det innebär en risk om uppdragsverksamheten skall bedrivas affärsmässiga grunder, vilket är ett av villkoren i försökslagen. I detta hänseende föreligger en konflikt mellan försökslagen och kommunallagen. Den senare tillåter inte affärsrisker i sådan omfattning kan uppkomma vid en som tillämpning av försökslagen.

SOU 1999:1 18 Kartläggning av de kommunala trafikbolagen 43

De avtal ingås när det gäller kollektivtrafik är ofta lång tid. Med

som hänsyn härtill är försökslagens tillämpningstid alldeles för kort. Vidare är försökslagen diskriminerande för de kommunala bolagen såtillvida att den inte tillåter ett agerande som är jämförbart med övriga aktörers. Ett borgensåtagande eller ett aktieägartillskott från kommunen är sålunda inte tillåtet. Vidare riskerar dessa bolag att affarshemligheter blottas genom kravet särredovisning. De kommunala bolagen är också begränsade när det gäller verksamheten såtillvida att denna endast får drivas uppdrag av en kommun eller ett landsting eller av en trañkhuvudman. Färdtjänst, skolskjuts- och beställningstrañk är därmed undantagna från det kommunala bolagets verksamhet enligt försökslagen. Genom alla dessa restriktioner för de kommunala bolagen kan inte marknadskrafterna användas fullt ut. Några skäl att förlänga eller permanenta försökslagen finns därmed inte. I sin förlängning kan en lagstiftning av detta slag leda till att ett kommunalt bolag bedriver hela sin verksamhet i annan kommun än den egna. Detta är inte förenligt med kommunallagens bestämmelser.

Kommunallagen och definitionen av vad som ingår i den kommunala kompetensen bör göras tydligare.

SOU 1999:1 18 Konkurrenternas och några andra intressenters synpunkter 45

4¶Konkurrenternas och andra

några

intressenters synpunkter

Enligt Svenska Bussbranschens Riksförbunds nedan kallat Bussbranschen matrikel för år 1999 har förbundet sammanlagt 469 medlemsföretag. 85 procent av den totala vagnparken i yrkesmässig trafik finns hos Bussbranschens medlemsföretag. Även kommunala bussföretag är medlemmar i Bussbranschen. Medlemsföretagen och antalet bussar hos dessa fördelar sig förbundets länsavdelningar enligt följande:

Förening Antal med- Antal

lemsföretag bussar

Medlemsföretagens storlek varierar från företag med endast ett fordon till de allra största bussbolagen, som t.ex. Swebus AB och AB Linjebuss, som har flera tusen fordon i sin fordonspark.

I det följande redogörs först för några av de större bussföretagen och deras synpunkter försökslagen. Därefter följer en redovisning för den mindre enkätundersökning som utredningen genomfört hos några av de mindre bussbolagen de orter där ett kommunalt bolag

46 Konkurrenternas och några andra intressenters synpunkter SOU 1999:1 18

använt sig av försökslagen. I avsnitt 4.3 redogörs för några av trañkhuvudmännens synpunkter. I avsnitt 4.4 redogörs för den under sökning som uppdrag av Företagarnas Riksorganisation och SAF genomförts under sommaren 1999 hos ett hundratal bussföretag i landet. I det avslutande avsnittet 4.5 redogörs för de övriga synpunkter från olika håll utredningen tagit del De flesta dessa kom som av. av fram vid utredningens hearing i Stockholm den 23 juni 1999.

4.1 av de större

Några

konkurrenterna

4.1.1 Swebus AB

Swebus AB ägs ett skotskt bolag vid Stage Coach. Swebus har av namn 3 OOO bussar och 6 500 anställda. Omsättningen 2,9 miljarder var kronor år 1998. Av bolagets verksamhet utgör 85 procent linjetrafik länstrafikhuvudmännen. Företrädare för Swebus har framfört bl.a. följande synpunkter till utredningen.

Swebus har i olika upphandlingssituationer kommit i kontakt med de kommunala trafikbolagens verksamhet enligt försökslagen. Det råder idag en stor osäkerhet marknaden genom att de kommunala bolagen bedriver verksamhet utanför den egna kommunen. Denna osäkerhet beror att det inte går att förutsäga hur ett kommunalt bolag tänker medan i agera, man princip vet hur ett privat bolag lägger sin strategi. De kommunala upp bolagens medverkan marknaden har troligtvis inte grund att de är - av så få till antalet påverkat pris och kvalitet i någon större utsträckning under den nu aktuella treårsperioden. Konkurrensen inom bussbranschen har sedan år1996 varit fortsatt hård. Det hade förmodligen funnits fungerande konkurrens även de en utan kommunala bolagens medverkan marknaden. I södra Sverige har t.ex. det vid upphandlingstillfällen där alltid funnits fem eller sex aktörer, trots att det där inte finns något kommunalt bolag. Antalet s.k. busspoolerhar också ökat under senare år. Eftersom det således finns fungerande en marknad finns det inte att skäl att förlänga eller permanenta försöksverksamheten. Dessutom är det tveksamt skattebetalarnas om pengar ska riskeras vid affärer utanför den kommunen. Vidare är egna konkurrensvillkoren olika för kommun respektive privatägda företag. Det kommunala bolaget behöver endast täcka sina kostnader, medan det privata bolaget måste med vinst.

SOU l999: l l 8 Konkurrenternas och några andra intressenters synpunkter 47

Upphandlingsförfarandet inom kollektivtrafiken har medverkat till mer effektiva bussföretag. Det har vidare bidragit till att kostnaderna har sänkts med cirka 25 procent.

4.1.2¶AB Linjebuss

Linjebuss Sverige AB är ett dotterbolag till AB Linjebuss, som sedan år 1998 det franska persontrafikföretaget CGEA Transport. AB

ägs av Linjebuss bedriver kollektivtrafik entreprenad i Sverige, Danmark, Norge, Finland och Belgien. Koncernen räknar med en omsättning 4,5 miljarder kronor år 2000. Koncernen har 5 500 anställda och 3 000 bussar. l Sverige bedriver Linjebuss kollektivtrafik entreprenad sammanlagt l5 av landets 24 länstrafikbolag samt ett antal kommuner. Linjebuss har i Sverige 3 600 anställda och l 800 bussar. Omsättningen uppgår till l 750 miljoner kronor. Företrädare för Linjebuss har framfört bl.a. följande synpunkter till utredningen.

Vid försökslagens tillkomst år 1995 hade de stora bussbolagen sammanlagt cirka 35 procent av marknaden. Idag har Linjebuss, Swebus och BussLink tillsammans 75 procent av den svenska marknaden. De stora bolagens marknadsandelar har således ökat under den tid försökslagen varit i kraft och de kommunala bolagen haft möjlighet att bedriva uppdragsverksamhet.

Det föreligger risk med att låta personer som inte är insatta i affärsdrivande verksamhet att bedriva sådan. En del kommunala bolag förfogar över medel som härrör från en verksamhet som inte varit konkurrensutsatt. Dessa bolag har också kommunen som ett slags garant, som kan skjuta till pengar om det kommunala bolaget går dåligt. Denna möjlighet finns inte för de privata bolagen. Konkurrensvillkoren är därmed inte lika för de olika typerna av bolag. Det innebär otillbörliga konkurrensfördelar för de bolag som har en offentlig ägare. Det är vidare tveksamt om en kommun detta sätt skall göra affärer med skattemedel. Det är inte godtagbart ur konkurrenssynpunkt.

Konkurrensförhållandena har påverkats av de kommunala bolagens inträde marknaden och priserna har påverkats mycket. En del kommunala bolag har dumpat priserna och vunnit anbud till mycket låga priser. Kvaliteten har blivit bättre under senare år. Detta förhållande torde hänga samman med att det är trafikhuvudmännen som ställer kraven när det gäller komfort, säkerhet, miljö m.fl. faktorer.

Det finns en fungerande marknad och av detta skäl behövs inte försökslagen. En lagstiftning av detta slag bevarar dessutom de skillnader

48 Konkurrenternas och några andra intressenters synpunkter SOU 1999:1 18

som finns mellan de olika typerna av företag. Försökslagen bör därför inte förlängas.

4.1.3¶BussLink AB

Näckrosbuss AB och SL Buss AB har fusion gått i ett genom upp nybildat bolag vid namn BussLink AB. Bolaget ägs till 40 procent av AB Storstockholms Lokaltrafik, 25 procent vardera Atle och KF av Invest samt 5 procent av vardera Länstrafiken i Sörmland respektive Örebro. Det nybildade bolaget kommer efter fusionen bli de att ett av tre största bolagen i Sverige med cirka 5 500 anställda och 1 900 bussar. Företrädare för BussLink har framfört bl.a. följande synpunkter till utredningen.

Det positiva med försöksverksamheten är att man fått fler aktörer marknaden. På grund av att de kommunala bolagen är så till numera antalet innebär det dock ingen större skillnad konkurrenssynpunkt. Det ur finns därför ingen anledning att låta kommuner bedriva den här typen av verksamhet. Trañkhuvudmännens roll och uppgifter borde över eftersom det är ses dessa styr verksamheten. Även målsättningen med kollektivtrafiken som borde prövas närmare.

4.1.4 Buss i Väst AB

Buss i Väst AB är ett av de samverkansbolag bildats i landet under som senare år. Bolaget bildades år 1992 och har 43 företag delägare. som Buss i Väst har sammanlagt 625 bussar till sitt förfogande. Två av delägarna är de kommunala trafikbolagen Uddevalla Omnibus AB och AB Mariestads Busstrafik. Buss i Väst har enligt bolagsordningen att antingen direkt eller indirekt genom sina aktieägare bedriva trafikrörelse företrädesvis med buss, lämna anbud trafik/träffa trafikeringsavtal aktieägarna, anskaffa produkter/tjänster för verksamheten samt i övrigt bedriva annan därmed jämförlig verksamhet. Bolaget bedriver trafik uppdrag av samtliga trafikhuvudmän i Västsverige. Skälen till att man låtit två kommunala bolag ingå i samverkansbolaget är dels att man anser att dessa bedriver i huvudsak samma verksamhet som de privata trafikbolagen, dels att de inte om

SOU 1999: l 18 Konkurrenternas och några andra intressenters synpunkter 49

blivit delägare hade de blivit uppköpta av något annat bolag och dämied försämrat samverkansbolagets totala affärsförhållande.

Företrädare för Buss i Väst har till utredningen framfört bl.a. följande synpunkter.

De kommunala bolagen måste ha rätt att konkurrera utanför den egna

kommunen när de utsätts för konkurrens i den egna kommunen. Genom de

kommunala bolagens möjlighet att bedriva uppdragsverksamhet har större

effektivitet uppnåtts i branschen. Konkurrens och mångfald har ökat. Någon

dumpning av priserna har inte skett. Man bör dock fråga sig om en kommun

över huvudtaget behöver äga ett trafikföretag och om detta ligger inom den

kommunala kompetensen. Om en kommun skall ha rätt att driva ett sådant

företag skall detta ske på samma villkor som för de privata bolagen. De

kommunala bolagen får inte gynnas i något avseende.

Trafikhuvudmännen har idag pressat priserna till en nivå vid vilken

trafikbolagen har svårt att uppnå någon lönsamhet. Det värdefullt att

vore

närmare utreda huvudmännens roll och uppgifter.

4.2 enkät till mindre

Utredningens några

konkurrenter

Utredningen har skickat ut en enkät till tio av de mindre privata bussbolagen i de regioner där det idag finns ett kommunalt trafikbolag som bedriver uppdragsverksamhet. Enkäten återfinns i bilaga Sju

av bolagen har besvarat enkäten.

Flertalet av de tillfrågade konkurrenterna i sina att de

uppgav svar hade kommit i kontakt med försökslagen i samband med ett anbudsförfarande. Flertalet också att de olika sätt är

uppgav negativa till att de kommunala bolagen getts möjlighet att bedriva uppdragsverksamhet. Vidare uppgavs att konkurrensen blivit större, men några av de tillfrågade ifrågasätter det råder lika konkurrens-

om villkor för de privat- respektive offentligägda bolagen. En

annan synpunkt som framkom var, att kvaliteten blivit sämre eftersom priserna pressats mycket hårt bl.a. de kommunala bolagen. Ett privat

av bolag ansåg att det inte får föreligga misstanke att

ens en om ett kommunalt bolag täcker kostnader med medel från håll.

annat

En annan synpunkt som framkom vid undersökningen kraven

var att från trafikhuvudmannen bl.a. bussparkens ålder är för stränga för den företagare som endast har ett eller två fordon. Ett större bolag

som har flera fordon har lättare att klara kravet viss genomsnittsålder

en

fordonsparken.

50 Konkurrenternas och några andra intressenters synpunkter SOU l§99:l 18

4.3¶Trafikhuvudmännen

Enligt lagen 1997:734 om ansvar för viss kollektiv persontrafik skall det i varje län finnas länstrafikansvariga, som ansvarar för den lokala och regionala linjetrafiken för persontransporter. De länstrafikansvarigas uppgifter handhas av en trafikhuvudman se mera härom i avsnitt 1.5.

Det finns 21 länstrafikhuvudmän i landet. I några av länen har de länstrafikansvariga överlåtit en del av sina uppgifter till en kommun eller ett kommunalt trafikbolag. Dessa s.k. primärkommunala trafikhuvudmän är för närvarande nio till antalet.

Utredningen har tillskrivit samtliga länstrafikhuvudmän och har därvid ställt följande frågor:

Hur många anbudsgivare brukar det finnas vid de olika upphandlings-

tillfállena

Kan man se någon tendens att antalet anbudsgivare har blivit färre

under senare år

Har Ni några speciella erfarenheter när det vid upphandlingar har

funnits med ett kommunalt trafikbolag som utnyttjat sig av möjligheterna i

försökslagen

Drygt hälften av trafikhuvudmännen har inkommit med svar.

När det gäller antalet anbudsgivare varierar detta ganska kraftigt från län till län. I de norra delarna av landet är antalet färre jämfört med andra delar av landet. Inte i något län uppges antalet understiga fyra eller fem. I många fall finns 10-15 anbudsgivare i en upphandlingssituation.

Så gott samtliga av dem som svarat på utredningens förfrågan

som anser, att antalet anbudsgivare inte har blivit färre under senare år. En trafikhuvudman svarade att han anser att antalet har minskat, men tror att detta beror på att bussbolag gått samman.

Av de besvarat utredningens frågor och som har erfarenhet

som av att ett kommunalt trafikbolag varit med och lämnat anbud har ingen redovisat några speciella erfarenheter från en sådan situation.

SOU 1999:1 18 Konkurrenternas och några andra intressenters synpunkter 51

4.4 samt

Företagarnas Riksorganisations Svenska Arbetsgivareföreningens undersökning

Under sommaren 1999 uppdrog Företagarnas Riksorganisation och Svenska Arbetsgivareföreningen Demoskop AB att genomföra en undersökning om hur företagsledare i privata bussbolag uppfattar konkurrensen från kommunala trafikbolag. Undersökningen genomfördes med hjälp av telefonintervjuer under tiden 12 juli till 6 augusti 1999. Urvalet hämtades från SAF:s delägarregister. Av ett sammanlagt urval 139 företag genomfördes intervjuer med 100, vilket motsvarar en svarsfrekvens om 72 procent. Av sammanfattningen till rapporten framgår följande.

Anbud på linjetrafik/kollektivtrafik

Sju av tio bussbolag har under senare lämnat anbud linjetrafik/kollektivtrañk. Detta är vanligast bland de större företagen. 97 procent av dem som gett anbud anser att konkurrensen detta område är mycket eller ganska hård.

Konkurrensen från kommunala trafikbolag

För 30 procent av bussbolagen händer det att man konkurrerar med kommunala trafikbolag om uppdrag när det gäller linjetrafik/kollektivtrafik. För nästan två av tio cirka 19 procent gäller att de eller mindre

mer regelbundet konkurrerar med kommunala trañkbolag uppdrag

om som gäller linjetrañk/kollektivtrafik.

Många av de bussbolag som har erfarenhet av att konkurrera med kommunala trafikbolag anser att denna konkurrens visserligen leder till lägre kostnader, men att detta sker till priset lägre kvalitet i verksam-

av heten.

Bland dem som har erfarenhet av sådan konkurrens tio att

uppger sex av de har egen erfarenhet av att kommunala trafikbolag lämnar anbud utanför den egna kommun- eller landstingsgränsen, vilket dock är tillåtet vid vissa villkor i särskild lagstiftning.

52 Konkurrenternas och några andra intressenters synpunkter SOU 1999:1 18

Snedvriden konkurrens

Nästan tre av tio 27 procent bussbolag har erfarenhet av att kommunala trafikbolag snedvrider konkurrensen ett eller flera olika sätt. Det innebär att nästan alla privata bussbolag som konkurrerar med kommunala trafikbolag har denna erfarenhet. Oftast handlar det om underprissättning eller att kommunala trañkbolag gynnas av stödpengar och bidrag. En något mindre andel har erfarenhet av att kommunala trafikbolag får uppdrag trots att de inte lämnat bästa anbudet eller att anbudstävlingar avbryts. Nästan sex av tio bland dem som utsatts för snedvridande konkurrens anser att denna konkurrens hindrat det egna företaget från att växa.

Anmälan av snedvriden konkurrens

Åtta tio bland dem för snedvridande konkurrens av som utsätts uppger att de inte anmäler detta. Bara knappt två av tio anmäler till Konkurrensverket etc.

4.5¶Övriga synpunkter

Förutom de synpunkter som redovisats i de föregående avsnitten har synpunkter försökslagen också inhämtats vid hearing. Denna en hölls i Stockholm den 23 juni i år. Till hearingen hade inbjudan skickats ut till drygt ett hundratal olika myndigheter, bolag etc. Nedan följer en kort redogörelse för de synpunkter framkom som vid hearingen och som inte tidigare redogjorts för i detta kapitel. Svenska Bussbranschens Riksförbund att förbundet viduppgav håller sina tidigare framförda krav när det gäller försökslagstiftningen. Kraven är dels att ett kommunalt bolag inte skall ha möjlighet att bedriva uppdragsverksamhet förrän man konkurrensutsatt sin egen hemmamarknad, dels att avkastningskraven för de kommunala bolagen skall vara tydliga. Ytterligare ett krav är att kommunal borgen med undantag för pensionsförpliktelser inte får lämnas för det kommunala bolaget. Om dessa krav uppfylls har förbundet ingenting emot att permanenta försöksverksamheten. SAF ställer sig frågande till hur de små företag är verksamma i som bussbranschen har påverkats av försöksverksamheten och efterlyser en konsekvensanalys beträffande dessa. I övrigt SAF att försöksanser verksamheten bör avvecklas.

SOU 1999: I l8 Konkurrenternas och några andra intressenters synpunkter 53

Svenska Kommunalarbetarförbundet är positivt till att det finns kommunala trafikbolag. Förbundet efterlyser en översyn av trafikhuvudmännens roll eftersom det är dessa som styr verksamheten.

SOU 1999: 1 18 Överväganden 55

5¶Överväganden

5.1¶Allmänna

utgångspunkter

l Aktörema marknaden

på

Den lokala och regionala kollektiva persontrafiken med buss i Sverige bedrivs idag med cirka 7 100 bussar fördelade på knappt 500 privata och kommunala företag.

Sedan upphandlingarna av kollektivtrafik i Sverige inleddes på 1980-talet har cirka 85 procent av bussmarlmaden utsatts för konkurrens. Inom bussbranschen omsätter den kontraktsbundna trafiken mellan 9 och lO miljarder kronor per år. Skattebetalarna står för ungefär 55 procent av denna kostnad Motsvarande siffra för år 1993 var 47 procent Av den totala kollektivtrafikkostnaden står landstingen för 75 och kommunerna för resterande 25 procent

I hela landet finns det för närvarande cirka 300 gällande avtal mellan trafikhuvudman och ett bussforetag. Motsvarande siffra för

en år 1994 var 400.

Marknaden domineras idag av de privata bussföretagen Swebus AB, AB Linjebuss och BussLink AB, som har 3 000, 1 800 respektive 2 000 bussar vardera. Av dessa körs 2 500, 1 600 respektive l 950 på uppdrag av en trafikhuvudman. De 12 kommunala bussföretag som finns kvar har tillsammans drygt l 100 bussar. Dessa bolags andelar, om man utgår från den totala vagnparken i yrkesmässig trafik, har minskat från 39 procent år 1994 till cirka 15 procent år 1999. De mindre privata bussföretagens andelar av den totala vagnparken i yrkesmässig trafik har under motsvarande period legat i stort sett stilla.

Under de tre år som försöksverksamheten pågått har de tre största bussbolagen således ytterligare stärkt sina marknadspositioner. De s.k.

1Se ytterligare fakta busstrafiken i SAF-tidningen Näringsliv 5

om nr mars 1999. 2Prop. l995/96:l67 25.

s. 3 Procentsatserna utgör ett genomsnitt för hela landet. Fördelningen mellan landsting och kommun varierar kraftigt från län till län. I t.ex. Stockholms län står landstinget för 100 procent av den totala kostnaden för kollektivtrafiken. Se mera härom i Landstingsforbundets EkonomiNytt nr 15/99:R.

samverkansbolagen har blivit flera och även dessa har stärkt sina marknadspositioner. Buss i Väst AB t.ex. har drygt 600 bussar till sitt förfogande.

Tendensen när det gäller kommunala bolag är däremot den motsatta. Deras andelar av marknaden fortsätter att minska; det bolaget efter

ena det andra säljs. Lönsamhetsutvecklingen inom hela bussbranschen är dålig och detta förhållande gäller naturligtvis även de kommunala bolagen. Dålig lönsamhet torde utgöra förklaring till att kommunala

en bussföretag sålts under år. En förklaring kan att

senare annan vara kommunerna velat "rensa upp i sina organisationer och då valt att inte längre bedriva denna typ av verksamhet. Såvitt utredningen kan bedöma fortsätter denna utförsäljning de kommunala bolagen. Det

av är utredningens bedömning att det inom en ganska framtid finns

snar kvar endast ett fåtal sådana bolag.

5.1.2¶En vidgad kommunal

kompetens

En förutsättning för en utvidgning av den kommunala kompetensen att bedriva uppdragsverksamhet inom ett verksamhetsområde bör enligt utredningens mening vara, att det kan påvisas ett påtagligt behov

som kan förväntas vara gemensamt för ett större antal kommuner eller landsting. Fördelarna med att låta ett kommunalt företag ta uppdrag utanför den egna kommunen måste dock vägas riskerna med

mot att göra avsteg från huvudprincipema i kommunallagen. Vidare

anser utredningen att ett grundläggande krav för att kommun eller

en ett landsting skall ha rätt att bedriva uppdragsverksamhet skall att den

vara aktuella typen av verksamhet finns i den kommunen och den är

egna att förenlig med den kommunala kompetensen.

Den nu pågående försöksverksamheten motiverades i

prop. l995/96:l67 förutom intresset att kommunala trafikföretag

- av ge möjlighet att kompensera förlorade anbudstävlingar i hemkommunen med verksamhet i andra områden motsvarande sätt privata

som företag främst behovet ökad konkurrens inom kollektivtrafiken.

- av av Utredningen finner det tveksamt otillräcklig konkurrens kan

vara om utgöra ett bärande motiv för att frångå gällande rättsprinciper det kommunalrättsliga området. Kommuner och kommunala bolag skulle därmed få en roll som de inte tidigare haft i någon större utsträckning och konsekvenserna härav är svåra att överblicka.

Motiven för ett offentligt åtagande när det gäller produktion

av kollektivtrafik är inte heller helt givna. Däremot finns det enligt utredningens mening ett uttalat motiv för offentligt åtagande

mera ett beträffande både planering och finansiering kollektivtrafiken.

av

SOU 1999: l l 8 Överväganden 57

En risk med att låta kommunala bolag bedriva uppdragsverksamhet är att en sådan verksamhet kan komma att subventioneras med skattemedel och att därmed konkurrensen mellan kommunala och privata företag snedvrids. Möjligheten för det kommunala bolaget att erhålla kommunal borgen innebär också en klar konkurrensfördel för detta bolag.

Det är av stor vikt att konkurrensen inte snedvrids eller hämmas marknader där kommunal verksamhet tillåts. Konsekvenserna av en snedvriden konkurrens är dessutom svåra att överblicka.

inom något område tillåter kommunal uppdragsverksamhet

Om man måste villkoren för en sådan verksamhet regleras noggrant. Utredningen ifrågasätter om de krav affärsmässighet, särredovisning etc. som för detta ändamål ställts upp i försökslagen är tillräckliga. Tydliga avkastningskrav och konkurrensutsättning hemmaplan är exempel på andra förhållanden närmare bör diskuteras och

som övervägas.

Det måste enligt utredningens mening finnas tillfredsställande garantier för att den kommunala verksamheten inte subventioneras vare sig direkt eller indirekt. Frågan är om dessa olika åtgärder är tillräckliga för att uppnå konkurrensneutralitet mellan privata och offentliga aktörer. Det är fungerande konkurrens samt

omsorgen om en att samtliga aktörer ges så lika villkor som möjligt som bör vara vägledande.

Utredningen har inte funnit det ligga inom uppdraget att närmare ange och ta ställning till vilka villkor som skall gälla för uppdragsverksamhet kollektivtrafikens område när jag som

framgår av det följande har funnit att det saknas skäl att förlänga eller

permanenta den försöksverksamhet som nu pågår.

58 Överväganden SOU 199911 13

5.2¶Försöksverksamheten

Omfattningen av försöksverksamheten m.m.

Utredningens bedömning: Omfattningen försöksverksamheten av har varit ytterst marginell. Endast fyra tolv kommunala bolag har av använt sig av möjligheten att bedriva uppdragsverksamhet enligt

försökslagen.

Bolagens användning försökslagen av

Som tidigare redogjorts för finns det idag 12 kommunala trafikaktiebolag i Sverige. Av dessa är det endast fyra har använt sig som av möjligheten att bedriva uppdragsverksamhet enligt försökslagen. Dessa bolag är Göteborgs Spårvägar AB, Uddevalla Omnibus AB, AB Mariestads Busstrafik samt Skelleftebuss AB. Bolagen har tillsammans 380 bussar i sin busspark och deras andel den totala vagnparken i av yrkesmässig trafik uppgår till drygt fem En närmare procent. presentation av bolagen och deras verksamhet återfinns i avsnitten 3.1.1- 3.1.4. Tre av de kommunala bolag ännu inte använt sig som av möjligheterna i försökslagen kan tänka sig framöver utnyttja att möjligheten. Ett av dessa bolag har redan varit med och lagt anbud vid några tillfällen, men har inte lyckats vinna någon trafik. De övriga fem kommunala bolagen har inte för avsikt framöver att utnyttja möjligheten att bedriva uppdragsverksamhet. Ett skäl härför har uppgetts vara att försöksperioden är för kort med hänsyn till de avtalstider som råder i bussbranschen. Ett skäl har annat uppgetts vara, att bolagets affärsidé är att verksamheten skall bedrivas inom den egna kommunen.

Särredovisning av uppdragsverksamheten

Ett av villkoren för att få bedriva uppdragsverksamhet enligt försökslagen är att kostnaderna, intäkterna och resultatet uppdragsverksamav heten redovisas särskilt, Inte i någon de fyra bolagens av årsredovisningar finns någon sådan särredovisning. Enligt uppgifter från bolagen har dessa på olika sätt särredovisat uppdragsverksamheten i sina ekonomiska system. Dessa har utredningen emellertid inte tagit

SOU 1999:1 18 Överväganden 59

del Utredningen kan därför inte göra någon bedömning av hur stor av. andel. det kommunala bolagets verksamhet som belöper av uppdragsverksamheten eller hur utfallet har blivit. Det är inte heller möjligt för utredningen att göra en bedömning av om det kommunala bolaget för det fall att möjligheten att bedriva uppdragsverksamhet tas bort kan klara sig att enbart ha uppdrag i den egna kommunen. - genom Motiven för att bedriva uppdragsverksamhet i annan kommun har från samtliga bolags sida varit rent affärsmässiga. Bolagen har således inte väntat att först förlora ett anbud i den egna kommunen innan de lagt anbud i kommun. Detta utgör heller inte ett krav enligt en annan försökslagen.

Kommunal borgen

Kommunal borgen förekommer endast hos ett av de bolag som bedriver

uppdragsverksamhet och detta borgensåtagande ingicks enligt uppgift

före försökslagens tillkomst.

5.2.2¶Konsekvenser för konkurrensförhållandena

Utredningens bedömning: Effekterna försöksverksamheten har av varit yttersta marginella. Det är därför inte möjligt att dra några bestämda några slutsatser när det gäller konkurrensmera - om ens och andra förhållanden. Utredningen gör dock den bedömningen att det idag finns fungerande konkurrens vid upphandling av en kollektivtrafiktjänster.

Som utredningen konstaterat i föregående avsnitt är bussbranschens bedömning att lönsamhetsutvecklingen i branschen är dålig. Denna utveckling torde dock inte ha att göra med att fyra kommunala trafikbolag bedriver eller har bedrivit uppdragsverksamhet. Troliga förklaringar är istället det system för upphandling som finns samt att trafikhuvudmännen i princip är de enda köparna av kollektivtrafiktjänster. Enligt uppgifter från företrädare för bussbranschen har priserna pressats till ett minimum och många bolag har inte längre några marginaler. Kvaliteten inom kollektivtrafiken har enligt samstämmiga uppgifter blivit bättre under senare år; större trafikutbud, modernare vagnpark och teknik, informationssystem och bättre samordning mellan buss nya

60 Överväganden SOU 19991 18 1

och andra kollektiva färdmedel inom trafiksystemet. Förbättringarna i kvalitetshänseende torde hänga med trafikhuvudmännens samman interna kvalitetsarbete samt de detaljerade föreskrifter ställs som upp av trafikhuvudmännen när de upphandlar trafiktjänster. Dessa föreskrifter har sedan de olika bussbolagen att rätta sig efter när de lämnar sina anbud. Exempel sådana föreskrifter är typsnitt texter, destinationsskyltens utformning, hur ofta bussen ska städas, avstånd mellan stolar, färg stolar, ryggstödens höjd och hur lång tid före avgång bussen ska vara framkörd till stanhållplatsen.

Att de fyra kommunala bolagens medverkan marknaden skulle ha inverkat på investeringsbenägenheten hos andra bolag har inte heller kunnat beläggas. När det gäller entreprenörer fått avtal med som trafikhuvudman är det denne ställer kraven på antal bussar, som dessas livslängd etc. och därmed indirekt bestämmer vilka

investeringar som

bolagen måste göra. Inga konkreta exempel har framkommit på att företag med hänvisning till de kommunala bolagens möjligheter - att ta uppdrag skulle ha avstått från att göra de investeringar krävts för - som att kunna delta i konkurrensen uppdrag. om Såvitt utredningen har kunnat erfara har privat

något bussbolag inte

slagits ut grund att ett kommunalt bolag fått av möjlighet att bedriva uppdragsverksamhet i kommun än den De mindre annan egna. privata företagens andelar den totala vagnparken i

av yrkesmässig trafik har

som utredningen tidigare konstaterat varit oförändrad. Enligt den undersökning utförts uppdrag som av Företagarnas Riksorganisation och SAF och redogjorts för som i avsnitt 4.4, anser 97 procent av de privata bolag lämnat anbud på som linjetrafik/kollektivtrafik att konkurrensen är mycket eller ganska hård. Enligt samma undersökning har tio privata tre av bussbolag erfarenhet av att kommunala trafikbolag snedvrider konkurrensen på ett eller flera olika sätt. Dessa bolag det oftast handlar

anser att om underprissättning

eller att ett kommunalt bolag stödpengar el. dyl. gynnas av De farhågor som uttalades i 1995/96:67 för prop. en situation med bristande konkurrens tycks inte ha besannats. Trots att antalet kommunala bolag fortsätter att minska verkar konkurrenssituationen vid upphandling av kollektivtrafik i de allra flesta fall god. vara Av en rundfrågning till landets trafikhuvudman framgår, det vid flertalet att

upphandlingstillfällen finns i regel minst fem anbudsgivare, oftast

ännu fler. Av naturliga skäl varierar förhållandena beroende på i vilken del av landet upphandlingen äger Så råder det i de rum. t.ex. norra delarna av landet mindre konkurrens än i övriga landet. Inte någon av trafikhuvudmännen har några skillnader noterat när det i en upphandlingssituation bland anbudsgivama har funnits respektive inte funnits med ett kommunalt bolag bedriver uppdragsverksamhet. som Inte

SOU 1999: l 18 Överväganden 61

heller tycks antalet anbudsgivare ha förändrats i nämnvärd utsträckning under försöksperioden närmare redogörelse för trafikhuvudmän-

en

nens erfarenheter återfinns i avsnitt 4.3.

Samverkan mellan bussföretag

En tendens utredningen noterat är att små och medelstora som bussföretag gått i s.k. busspooler under senare år. En busspool samman är ett samverkansbolag bestående ett antal bussföretag av olika av storlek delägare. Genom att bilda ett sådant bolag får de enskilda som delägarna större möjligheter att hävda sig i konkurrensen. Inte heller denna utveckling torde ha så mycket att göra med de fyra kommunala bolagens medverkan på marknaden. Dessutom ingår två av dessa fyra bolag själva i ett sådant samverkansbolag. Mot bakgrund det redovisats enligt är det utredningens av som ovan bedömning att det idag finns fungerande konkurrens på kollektiven trafikens område.

5.2.3¶Utredningens slutsatser och förslag

Utredningens bedömning: Det föreligger inte behov att låta av kommunala trafikbolag få bedriva uppdragsverksamhet. Försökslagstiftningen bör därför varken förlängas eller permanentas.

Omfattningen uppdragsverksamheten med stöd av försökslagen har av varit begränsad. Intresset från de kommunala trafikaktiebolag ytterst inte använt sig möjligheterna i försökslagen har också varit som av mycket sparsamt. En första och viktig förutsättning för en utvidgning den kommunala kompetensen att bedriva uppdragsverksamhet är att av det finns ett påtagligt behov en utvidgad sådan. Så kan inte sägas av fallet på kollektivtrafikens område man ser till dels det totala vara om antalet kommunala trafikbolag, dels hur många av dessa som idag använder möjligheterna i försökslagen. Redan på grund härav sig av utredningen att det inte finns skäl att sig förlänga eller anser vare permanenta den pågående försöksverksamheten. nu Marknaden har förändrats. Nya aktörer har tillkommit, både svenska och utländska. Ett efter ett säljs de kommunala bolagen ut. Som framgår redogörelsen i avsnitt 5.2.2 är det utredningens uppfattning av att det idag finns fungerande konkurrens när det gäller upphandling en

av kollektivtrafik. De marknadsmässiga skäl anfördes när

som man införde försöksverksamheten får således ha bortfallit.

numera anses

Finns det då några andra skäl att låta kommunala bolag bedriva uppdragsverksamhet på kollektivtrafikområdet De kommunala bolag som idag bedriver uppdragsverksamhet är naturligtvis angelägna att

om möjligheten permanentas. Utredningens uppfattning är emellertid att detta förhållande inte utgör tillräckliga skäl för att föreslå att verksamheten skall permanentas. Det är därför uteslutet att lägga ett sådant förslag.

Inte heller anser utredningen att den nuvarande försöksperioden bör förlängas. Visserligen har något eller några kommunala bolag ingått avtal med stöd av försökslagen som sträcker sig längre än till den 1 januari år 2002. Dessa bolag har dock ingått

sina avtal med vetskap om försökslagens tidsbegränsning. Det får därför ligga vart och

ett av dessa bolags ansvar att ta eventuella konsekvenser härav. Att föreslå

en förlängning av försöksverksarnheten för att legitimera redan ingångna avtal finner utredningen inte lämpligt, möjligt.

vara om ens Utredningen förutser dock att gällande avtal mellan å sidan de

ena kommunala bolag som idag bedriver uppdragsverksamhet och å andra sidan länstrafikhuvudmännen normalt får löpa ut i enlighet med villkoren i respektive avtal. Härigenom får dessa bolag möjlighet

att anpassa sin organisation till kommande förutsättningar.

Enligt förarbetena till försökslagen ville försöksverk-

man genom samheten få erfarenheter skulle ligga till grund för fortsatta över-

som väganden när det gäller behov och utformning vidgad kompetens

av inom andra områden. Omfattningen verksamheten enligt försöks-

av lagen har som framgår av det föregående varit ytterst marginell. Det är därför utredningens uppfattning inte kan dra några bestämda

att man slutsatser vare sig kollektivtrafikens eller något område enbart

annat utifrån uppföljningen och utvärderingen. Ett frångående de kom-

av munalrättsliga principerna torde ytterligare behöva övervägas och konsekvenserna härav att ytterligare belysas. Kommunernas och landstingens affärsdrivande roll behöver också diskuteras ingående.

mera

5.3¶Avslutande

synpunkter

Utredningens uppdrag har varit väl avgränsat och i de föregående avsnitten har redogjorts för de slutsatser varit möjliga dra

som att vart och ett av de områden omfattas direktiven. Utredningen har

som av också i det föregående redovisat sin uppfattning beträffande försöksverksamhetens fortsättning. Utredningen har under gång gjort

resans en

del iakttagelser är värda att notera. Nedan följer en kort redosom görelse för dessa. Vid åtskilliga kontakterna med olika företrädare för bussav branschen har pekat på trafikhuvudmännens roll och uppgifter när man det gäller kollektivtrafiken. Trafikhuvudmännen och deras ägare har nuvarande lagstiftning stort inflytande i flera olika avseenden, genom bl.a. när det gäller de små bolagens möjligheter att vara med och konkurrera. Det är trafikhuvudmännen som i sina upphandlingar bestämmer storleken på de trafikpaket skall upphandlas vid varje tillfälle. som Genom att ha flera och mindre trafikpaket får fler mindre företag möjlighet att med och lämna anbud. Detta i sin tur gynnar vara konkurrensen. Ju större upphandlingsenheter som huvudmännen bestämmer sig för desto större risk är det att ett litet bolag slås ut. Trafikhuvudmännen bestämmer de avtalstider som ska gälla vid varje upphandlingstillfälle. Avtalstidema inom branschen tenderar att bli allt längre. Frågan är hur detta påverkar de mindre bolagens möjligheter med och lämna anbud. Kanske bidrar även detta till att vara att försvåra för de små bolagen att vara med och konkurrera Onödigt långa avtalstider kan, liksom förlängning av avtal utan konkurrensupphandling, överhuvudtaget innebära att konkurrensmöjligheterna inte utnyttjas på bästa sätt. En aspekt är den detaljstyrning av trafiken som görs av annan trafikhuvudmännen. Är denna kanske rentav för hård och därmed hämmande för kreativiteten inom branschen En alltför hård detaljstyrning kan också inverka negativt på de små bolagens möjligheter att med och lämna anbud. Detta är i sin tur ofördelaktigt för vara konkurrensen. Under år har dock allt fler trafikhuvudmän infört s.k. nettosenare avtal och incitament, vilket gör att transportören får ett ökat inflytande

på trafikens genomförande.

Samtliga trafikhuvudmän har på ett tidigt stadium tillskrivits och informerats utredningen. De har också inbjudits till utredningens om hearing. Till denna infann sig emellertid endast företrädare. Huvuden männens synpunkter i ett större perspektiv finns därför inte med i utredningens underlag. Utredningen har dock i slutskedet av sitt arbete gjort rundfrågning till samtliga länstrafikhuvudmän för att få en en uppfattning deras syn på den nu rådande konkurrenssituationen se om detta i avsnitt 4.3. mera om Det har också till utredningen framförts, att man genom förändringar på olika sätt, dels när det gäller trafikhuvudmännens roll, dels när det gäller upphandlingssystemet, kanske skulle kunna åstadkomma ytterligare sänkningar kostnaderna för kollektivtrafiken. Av av

64 Överväganden SOU 1999:1 18

nu anförda skäl anser jag att det intresse att närmare utreda och

vore av följa lagstiftningen på området och därmed trafikhuvudmännens

upp roll och uppgifter.

Avslutningsvis noterar utredningen att i vart fall tre kommuner i landet för närvarande inte konkurrensutsätter sin trafik, utan direktupphandlar från eget bolag. Detta är naturligtvis diskutabelt, ligger

men inte inom ramen för uppdraget att närmare undersöka eller ta ställning till. Det kan i detta sammanhang noteras att den NOU-rapport

som redogjorts för i avsnitt 1.7.1 är föremål för fortsatt beredning inom regeringskansliet.

Bilaga 1 65

O I C O

Kommittedirektiv

ww

E3

Uppföljning och utvärdering av den Dir.

kommunala uppdragsverksamheten inom 1999:12

kollektivtrafiken

Beslut vid regeringssammanträde den 25 februari 1999.

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare skall tillkallas för att göra en uppföljning och utvärdering av lagen 1996:637 om försöksverksamhet med rätt för kommunala aktiebolag att bedriva uppdragsverksamhet inom viss trafik enligt yrkestrafiklagen 1998:490.

Bakgrund

Kommunala aktiebolag har genom lagen 1996:637 om försöksverksamhet med rätt för kommunala aktiebolag att bedriva uppdragsverksamhet inom viss trafik enligt yrkestrafiklagen 1998:490 getts en möjlighet att på försök bedriva kollektivtrafik i andra kommuner och landsting. I lagen anges följande villkor för att sådan uppdragsverksamhet skall bedrivas. Kommunala aktiebolag får bedriva verksamheten endast på uppdrag av en kommun eller ett landsting eller av sådan trafikhuvudman som avses i lagen 1997:734 om ansvar för viss kollektiv persontrafik. Försöksverksamheten innebär att den kommunala kompetensen utvidgas inom kollektivtrafiken på så sätt att verksamheten inte behöver ha sådan anknytning till kommunen, landstinget eller dess medlemmar som avses i 2 kap. l § kommunallagen 1991:900. Uppdragsverksamheten skall drivas affärsmässigt och får inte stödjas på ett sådant sätt att konkurrensen hämmas. En kommun eller ett landsting får inte heller i övrigt tillämpa något annat konkurrensbegränsande förfarande. Försöksverksamheten avser tiden fr.o.m. den 1 juli 1996 t.o.m. den 31 december 2002.

Regeringen angav i sin proposition Kommunal uppdragsverksamhet avseende kollektivtrafik, m.m. prop. 1995/962167 att den avsåg att efter tre år göra en uppföljning av hur försöket så långt har utfallit.

66 Bilaga 1

Denna uppföljning skulle sedan enligt regeringens mening ligga till grund för en bedömning av om den kommunala kompetensen permanent skulle utvidgas området för kollektivtrafik. Riksdagen godkände regeringens förslag bet. 1995/96:KU34, rskr. l995/96:242.

Utredningen om vidgad försöksverksamhet med kommunal uppdragsverksamhet har i sitt betänkande Kommunal uppdragsverksamhet SOU 1998:119 anfört att det är angeläget att den

av regeringen aviserade utvärderingen av lagen genomförs.

Det dåvarande Inrikesdepartementet gjorde i juni förfrågan

1998 en till de kommunala aktiebolag bedriver kollektivtrafik, s.k. kom-

som munala trafikbolag, om de använt sig av rätten enligt lagen 1996:637 om försöksverksamhet med rätt för kommunala aktiebolag att bedriva uppdragsverksamhet inom viss trafik enligt yrkestrafiklagen 1998:490. Samtliga kommunala trafikbolag 16 stycken inkom med svar. Svaren finns tillgängliga i Justitiedepartementet dnr Jul999/ 122/K. Sex trafikbolag har svarat att de har lämnat anbud och fem av dessa har fått sina anbud antagna. Övriga tio trafikbolag har inte lämnat några anbud. På frågan de kommunala trafikbolagen avsåg

om att använda sig av möjligheten i lagen att bedriva uppdragsverksamhet inom kollektivtrafiken svarade ja, eventuellt och fyra nej. Av

sex sex de fem trafikbolag som fått sina anbud antagna hade tre bolag tecknat avtal tre år och två bolag tecknat avtal med varierande längd mellan ett och sju år.

Uppdraget

Den särskilde utredaren ges i uppdrag att

0 utreda i vilken omfattning rätten enligt lagen 1996:637 för-

om

söksverksamhet med rätt för kommunala aktiebolag bedriva

att upp-

dragsverksamhet inom viss trafik enligt yrkestrafiklagen 1998:490 har använts av kommunala aktiebolag,

0 göra en uppföljning och utvärdering dels den uppdragsverksam-

av het som bedrivs och har bedrivits i enlighet med lagen, dels erfarenheterna från de upphandlingar har ägt innan ett kommunalt

som rum aktiebolag har fått bedriva uppdragsverksamhet inom kollektivtrafiken,

0 utvärdera hur konkurrensförhållandena har påverkats den kom-

av

munala uppdragsverksamheten kollektivtrafikornrådet

genom att

bl.a. klarlägga effekterna kostnader, priser och kvalitet, 0 utvärdera vilka effekterna blivit för konkurrerande företag kort

och om möjligt längre sikt, samt

Bilaga 1 67

0 utifrån resultatet av utvärderingen bedöma om försöksverksamheten

bör förlängas eller inte eller om kommunala aktiebolag permanent bör få möjlighet att bedriva uppdragsverksamhet inom kollektiv-

trafiken i andra kommuner och landsting. Om utredaren finner att

uppdragsverksamheten bör fortsätta i någon form skall utredaren

bedöma behovet av ändringar i lagstiftningen och vid behov föreslå

de förändringar som kan anses nödvändiga.

Utredaren skall under arbetet samråda med berörda myndigheter och organisationer inom kollektivtrafiken, företrädare för näringslivet samt andra som kan komma att beröras.

Redovisning av uppdraget

Den särskilde utredaren skall redovisa sina överväganden och förslag senast den l oktober 1999.

Justitiedepartementet

SOU 1999:1 l8 Bilaga 2 69

Enkät till de kommunala

trafikbolagen

Utredningen utvärdering den kommunala ENKÄT om av uppdragsverksamheten inom kollektivtrafiken Ju 1999:05

Kerstin Hardenstedf ordförande Te/efon 040 40 22 57 e//er 0706 97 42 98 - -

Cecil/a Persson utredn/ngsse/rrete/are Te/efon 040 35 58 74 -

Har Ni använt Er lagen försöksverksamhet och bedriver av om

uppdragsverksamhet annan kommun, annat landsting eller

annan trafikhuvudman enligt lagen 1997:734 för

om ansvar

viss kollektiv persontrafik

JaEl Nej D

Om Ni Nej fråga Har Ni för avsikt framöver svarat att

utnyttja den möjlighet enligt försökslagen

som ges

El Nej El

70 Bilaga 2

Om Ni Nej fråga 1 eller Vilka är skälen till Ni

svarat att

inte använt Er försökslagen gärna baksidan

av Skriv om

inte räcker utrymmet till

. ... .. .. . .. .. .. . .. .. .. ... .. . ... . .. .. .. .. .. .. .. .. .. ... .. ... .. ... .. . .. .. . . .. ... . . .. . . . .. . ---. . -. .. .. . .. . ..

Har Ni synpunkter försökslagen och frågor har

som

samband med denna Ni tror skulle kunna värdefulla

som vara

för utredningen del av

att ta

JaEl Neil

Om Ni har fråga Är Ni intresserad

svarat av att framföra vid Sammanträffande

Synpunkterna ett personligt

med företrädare för

utredningen

j

Nej

Tack för Er medverkan Var och återsänd enkäten i

vänlig bifogat

svarskuvert snarast och senast måndagen den 17 maj 1999.

Bilaga3 71

Enkät till konkurrenter

Utredningen utvärdering den kommunala ENKÄT

om av uppdragsverksamheten inom kollektivtrafiken Namn: Ju 1999:05

Kerstin Hardenstedt ordförande Telefon 040 40 22 57 e//er 0706 97 42 98

- -

Cec///a Persson utredn/ngsse/rreterare Telefon 040 35 58 74

-

Har Ni någon erfarenhet lagen försöksverksamhet

av om

D Nej D

Om Ni svarat fråga På vilket sätt eller vilket

sammanhang har Ni kommit i kontakt med försökslagen

l: I samband med anbudsförfarande

|:| vilket

I annat sammanhang;

. . .. .. . . -. . . . ... . . . ... --. .. . . .. .. .. .. .. .. .o.. .. .. .. .. .. .. .-... .--. .. .. ... .. .. ... .c.. ... ... .. ... .. .. .. ...

-. . ... . . .. . . . .. . . . . ... . . . .o. . .. ... -... -. -.-.-. .. .. . ... .. .. .. .. ... . .. .. . ... .. .. .. ... ... .. ... .. .. .-. .. ..-

Har Ert företag påverkats de kommunala trafikbolagens

av att

möjlighet att bedriva uppdragsverksamhet i andra kommuner

än den beträffande kostnader, priser och kvalitet och i så

egna

fall vilket sätt

Bilaga 3 73

Har Ni ytterligare synpunkter försökslagen och frågor som

har samband med denna Ni tror skulle kunna vara

som värdefulla för utredningen del av att ta

JaD NeiD

Tack för Er medverkan Var och återsänd enkäten

vänlig

i bifogat svarskuvert snarast och senast måndagen den

21 1999

juni

SOU 1999: 118 Bilaga 4 75

Information om en utredning, ny

Se Sändlista

Utredningen om utvärdering av den kommunala uppdragsverksamheten inom kollektivtrafiken Ju 1999.-05

Kerst/n Hardenstedt ordförande Te/efon 040 40 22 57 e//er 0706 97 42 98

- -

Cecil/a Persson utredn/ngssekreterare Telefon 040 35 58 74

-

Ny statlig utredning om utvärdering av den kommunala uppdragsverksamheten inom kollektivtrafiken

Genom lagen 1996:637 om försöksverksamhet se bilaga med rätt för kommunala aktiebolag att bedriva uppdragsverksamhet inom viss trafik enligt yrkestrafiklagen 1998:490 gavs de kommunala bolagen möjlighet att bedriva uppdragsverksamhet inom kollektivtrafiken. Lagen, som trädde i kraft den 1 juli 1996, infördes på försök under en period om drygt sex år.

Regeringen har nu beslutat att tillsätta en särskild utredare för att göra en uppföljning och utvärdering av försöksverksamheten se bifogade direktiv. Till särskild utredare har regeringen förordnat landstingsrådet Kerstin Hardenstedt. Av direktiven till utredningen

framgår att utredaren bl.a. skall utvärdera hur konkurrensförhållandena har påverkats av den kommunala uppdragsverksamheten på kollektivtrafikområdet samt vilka effekterna blivit för konkurrerande företag på kort och om möjligt längre sikt. Anledningen till att vi skriver till Er är att vi vill dels informera om utredningens existens, dels tala om att eventuellt kommer att ta kontakt med Er längre fram för att ta del av Era synpunkter i frågan.

76 Bilaga 4

Utredningen planerar att ha s.k. hearing i Stockholm onsdagen

en den 23 juni 1999. Om Ni är intresserad att delta ber Er tills

av att vidare reservera eftermiddagen den dagen. Särskild inbjudan kommer att skickas ut till de närmast berörda intressenterna under vecka 22. Om Ni inte skulle få någon inbjudan är intresserad att ändå delta

men av går det bra att ta kontakt med undertecknad.

Har Ni redan några synpunkter eller frågor när det gäller de

nu frågor utredningen har att behandla går det bra kontakt med

att ta undertecknad.

Med vänlig hälsning

Cecilia Persson

Bilaga 4 77

SÄNDLISTA Information 1999-05-19

om en ny utredning

Länstrafikhuvudmän

Blekingetrañken, Jämvägsstationen, 371 34 KARLSKRONA Dalatrafik AB, Box 924, 781 29 BORLÄNGE Gotlands kommun, Kollektivtrafiken, 621 81 VISBY Hallandstrafiken AB, Box 269, 311 23 FALKENBERG Jönköpings länstrafik AB, Box 372, 551 15 JÖNKÖPING Kalmar Läns Trafik AB, Box 54, 579 22 HÖGSBY Länstrafiken i Jämtlands Län AB, Hanmgatan 14, 831 34 ÖSTERSUND Länstrafiken i Norrbotten AB, Box 183, 956 23 ÖVERKALIX Länstrafiken i Västerbotten AB, Box 134, 921 23 LYCKSELE

10.LänStrafiken Kronoberg, V Esplanaden 352 30 VÄXJÖ ll.Länstrafiken Örebro AB, Box 8013, 700 08 ÖREBRO 12.Länstrafiken Sörmland AB, Box 88. 611 23 NYKÖPING 13.Östgötatrafiken AB, Box 1550, 581 15 LINKÖPING 14.Skånetrafiken, 281 83 HÄSSLEHOLM 15.Stockh01ms Läns Landsting, Regionplane- och trafiknämnden,

Box 4414, 102 69 STOCKHOLM 16.Storstockholms Lokaltrafik AB, 120 80 STOCKHOLM 17.Upplands Lokaltrafik AB, Box 1400, 751 44 UPPSALA 18.Värrnlandstrafik AB. Tallbacksvägen 684 30 MUNKFORS 19.Västemorrlands läns Trafik AB, Box 114, 872 23 KRAMFORS 20.Västman1ands Lokaltrafik AB, Retortgatan 721 30 VÄSTERÅS 21.Västtrafik AB, Box 123, 541 23 SKÖVDE 22.Västtrafik Fyrbodal AB, Box 1085, 462 28 VÄNERSBORG 23.Västtrafik Göteborgsområdet AB, Box 405, 401 26 GÖTEBORG 24.Västtrafik Sjuhärad AB, Hallbergsgatan 2 vån, 503 30 BORÅS 25.Västtrafik Skaraborg AB, Box 123, 541 23 SKÖVDE 26.Waxholms Ångfartygs AB, B ox 7422, 103 91 STOCKHOLM 27.X-trafik AB, Box 125, 826 23 SÖDERHAMN

Kommuner där kommunal uppdragsverksamhet f n. bedrivs av kommunalt aktiebolag i annan kommun

Strömstads kommun, 452 80 STRÖMSTAD Tanums kommun, 457 81 TANUMSHEDE Sotenäs kommun, 456 80 KUNGSHAMN Munkedals kommun, 455 80 MUNKEDAL

78 Bilaga 4

Lysekils kommun, 453 80 LYSEKIL

Stenungsunds kommun, 444 82 STENUNGSUND

Kungälvs kommun, Nämndhuset, 442 81 KUNGÄLV

Trollhättans kommun, 461 83 TROLLHÄTTAN

Vänersborgs kommun, 462 85 VÄNERSBORG

. 10.Ale kommun, 449 80 ALAFORS 11.Kungsbacka kommun, Stadshuset, 434 81 KUNGSBACKA 12.A1ingsås kommun, 441 81 ALINGSÅS 13.Lerums kommun, 443 80 LERUM

Kommuner/landsting där det i dag finns ett kommunalt bussaktiebolag

Stockholms stad, Stadshuset, 105 35 STOCKHOLM

Stockholms läns landsting, Box 22550, 104 22 STOCKHOLM

Uppsala kommun, Box 216, 751 04 UPPSALA Borås kommun, 501 80 BORÅS Mariestads kommun, 542 86 MARIESTAD Göteborgs stad, 404 82 GÖTEBORG Uddevalla kommun, 451 81 UDDEVALLA Örnsköldsviks kommun, 891 88 ÖRNSKÖLDSVIK Umeå kommun, 901 84 UMEÅ .

10.Skellefteå kommun, 931 85 SKELLEFTEÅ 11.Luleå kommun, 971 85 LULEÅ

Övriga intressenter inkl. konkurrerande bolag

Swebus AB, Kungsgatan 29, 4 tr, 111 56 STOCKHOLM

Linjebuss Sverige AB, Box 1820, Englundavägen 171 24

SOLNA

Buss i Väst AB, Stora Badhusgatan 12, 411 21 GÖTEBORG

Näckrosbuss AB, Box 1012, Gasverksvägen 611 29 NYKÖPING

Tjörns Omnibusstrañk AB, Bleketvägen 13, 471 96 BLEKET

Orusttrañken i Henån AB, Lundens industriområde, Box 117,

473 23 HENÅN F Svenska Kommunförbundet, 118 82 STOCKHOLM

Landstingsförbundet, Box 70491, 107 26 STOCKHOLM

Konkurrensrådet, Regeringsgatan 30-32, 111 52 STOCKHOLM 10.SAF Södra Blasieholmshamnen 4 A, 103 30 STOCKHOLM

, 11.SIF, Box 5501, 114 85 STOCKHOLM 12.Konkurrensverket, 103 85 STOCKHOLM 13.LO, 105 53 STOCKHOLM

Bilaga 4 79

14.TCO, 114 94 STOCKHOLM 15.Svenska Kommunalarbetareförbundet, Box 19039, 104 32

STOCKHOLM 16.Tjänsteförbundet, Box 5501, 114 85 STOCKHOLM l7.Företagamas Riksorganisation, 106 67 STOCKHOLM 18.Svenska Lokaltrafikföreningen, Box 1108, 111 81 STOCKHOLM 19.Svenska Bussbranschens Riksförbund, Box 17548, 118 91

STOCKHOLM

Primärkommunala trafikhuvudmän 1999-06-01

- Gävle Kommun, Tekniska kontoret, Trafik Partner, 801 84 GÄVLE Helsingborgs Kommun, Tekniska förvaltningen, .

Personaltrafikenheten, Gåsebäcksvägen 252 27 HELSINGBORG

Karlstad Kommun, Kollektivtrafikkontoret, 651 84 KARLSTAD

.

Luleå Lokaltrafik AB, Midgårdsvägen 20, 973 34 LULEÅ

Lund Kommun, Tekniska förvaltningen, Kollektivtrafikkontoret,

. Byggmästaregatan 222 37 LUND Norrköpings Kommun, Gatu- och trafikkontoret, 601 81 NORRKÖPING Trafikkontoret Göteborg, Box 2403, 403 16 GÖTEBORG Umeå Lokaltrafik AB, Skolgatan 65 A, 903 29 UMEÅ Uppsalabuss AB, Box 12, 751 03 UPPSALA

sou 1999:118 Bilaga5 81

k

i

STATENS OFFENTLIGA

UTREDNINGAR

Utredningen om utvärdering av den kommunala

uppdragsverksamheten inom kollektivtrafiken Ju 1999:05 1999-06-08

Sammanställning

Utredningens enkätundersökning -

de kommunala trafikaktiebolagen

§ 82 Bilaga 5

enkät-

Sammanställning - Utredningens

de kommunala trafikaktie-

undersökning bolagen

I llrirI rrnmnlEr Ingen/önwlkwerk-Om.:m mn .wnml Om.i .twrml paX2/ fragaI eller .xumlruiochbedriveruppdmjm-erl-.mzuhelnr .Via /rngzipa J: lill-n ska/rnnr nIIall.r int: u/mnnkiwnuun. landstingnnnrrl ellerannan Ilnr .l är anvnnlErnvföryiki-lagen" irq/ikhururlmnnenliglagenII997:734:un: ai-.vrlrrjinm-nu ann-nrurrm-knlIekni-penrm/rankiii-er :uni-nja len inrylrghei .wingerenligt /izrxiiiaxlzieenV inielxirexSFLNEELIIJ.i - llddei.illiilJniinhus Ju - v MilricmldhUuhsllálllkJn Jarl Konkurrensmliknvill Skelleliehu Jn - - S yllhllmâlmâl Nej Jii.Iroligen nnnlnUppsalaDu Nej Ju img anbud.inn: niimen vun nagonimrik BurnxInknIu-.nlik Nei Ja: Nngonupphandlingiandrakommunersom hedüinsinvessmiförBumsLokzlirafikAD hurinie:lgiminsedanfñrsnkslngentillkommil. ÖniakilldsriksDu - Ingen llqip.lVästernorrlandllren harilei vnriienmusenbrukliurIngenskullIillllmprisHivauienlreprenürerhurgiurlUlnsualikliuvudmunnen paiiiiomlinn .skrivernvinlmed kniriinuiizill. hulzig

en ell min agerarinie inomkommunenanhegaseu lag-brun.Delinocksa:ir kirreki.llagenstar nuIngengälleri.i.m.2002.Omminigarlill I :irheienusnsin:deiunderrubriken löl'.silk.svcrkulllllltl":in"Deimruisnnslill :ivinl ingiixsom medstöd lirealzigennv Ing inie.xirålekersiglängre;lni.i.m.ulgnngcn:iv ;u2002.Alla hrnnyclieiimedI inser denna Ihrmuleriiiglagen:iii blir verkningslös. Avinlskriv.win pa nr.regel5 Deiuibetyder numilllmnsleirlifliinvlnlllirejanuariI 19914 liirailhlllllü.ivlnlalidenul,lagengäller lr.0.in.l juliIwbnelldainserviirjemänni- .skn:Illunderdosan hinner1.5ur intemanga

Snnilxizillxlriilik Ne| Nej l Iiiligure.irnndeiniresselxilugharInmnul niihuduinnliirkummunen.Birlngeiinire curlinglängre.ligenirafikverkmmlieiupphnrjuniJN. I.nlenukiiliiulikI Nc| Nei Buluge.irsidéformulerad:ir mnilverk siunlielenskullbedrivasl.ule.iinom kommun. Pulzirhnxl rnfik Nci Nei I-iireingeishuvud uppgift uilörn:lr:ni irnlik uppd kommunenpn nv somiillika :lr:lg Ilireuigeiinnderhnlageivin llmea Lnkii ABULTRA VnsicrnLukiilntilik Nej Nei lig nuVl hurden liken fordralin som

. personnlochKardon -Sl-Klrnlik Nej Nej d allxnr ltllilllilullllxIrnlik dannraskiliei.xaimmiiiislngei

liknellnumiiändral.Ingen verksamhethedrir. SI.nu Ne| lillåunpligi ViIizirlngianbud. mnniimen pga,

- Ingen:kr sommedverkaniill:ill har anvlliiisinnellirsikiiglieismairginaleruuinlhr

Jlllllllåultknlln .

IIar .ipwpunklern: pnjön-dkxlngenoch 5 o",, 317m"p"1,, fraga4;ir Ånge:qvnpunkler:

läkninglagenoch:indra allauvmlsnnu slulnn

Llagens furIullliulgnng inIlclhcl.Del

.irsnlin MIndckklflllnllnillil" vngnr

guulochkonkurrerapaInarkumlcn.,Silliücliir

nuriskerarbaraman problem.

Nej - -. Nej - - J.: Ju - Nej Nej1" - Nej Nej2" - Nej NejI 0138"Lagen längre:ir tillämplig dnpams

adamI990|-l2:irihuvudsakprivauigda. - -- Bcdrivcrinlcl:ingrv:lmñkv.

KUNGL BIBL. 199:; 1 i 3 STOG LHOEM

Statens 1999

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Nyaförrnånsrättsregler Bilagor.+ Ju. 32.Utvecklingssamarbetepårättsområdet.Ju. SteriliseringsñåganiSverige1935-1975. 33. Botryggt Betalarätt.Särskildaboendeforrnerför

- Ekonomiskersättning.S. äldresamtavgiñerför äldre-ochhandikappomsorg. Yrkesfisketskonkurrenssituation.Jo. . Godsedi forskningen.U. 34. Svensktmedborgarskap.Ku. . Effektivavärme-ochmiljölösningar.N. 35.Fastighetsmäklamärrmdeneffektivaretillsyn. Fi. . - EffektivareTotalförsvarsstödi Östersjöområdet.Fö. 36.Likvidation avaktiebolag.Ju. . Märk väl Fi. 37. Underrättelsetjänstenenöversyn.Fö. . - Invandrarskapochmedborgarskap. 38.Följdleveranseri sambandmedexportav . Demokratiutredningensskriftserie.Ju. krigsmateriel.UD. Att slaktaettfår i Gudsnanm.Omreligionsfrihet 39. Vuxenutbildningför alla Andraåretmed . ochdemokrati.Demokratiutredningensskriftserie. Kunskapslyftet.U. Ju. 40. Demokratini denoffentligasektornsförändring. 10.Rasism,nynazismochfrämlingskap. Demokratiutredningensskriftserie.Ju. Demokratiutredningensskriñserie.Ju. 41. Bevaradokumentärfilmenskulturarv.Åtgärdsförl Bör demokratinavnationaliseras slagsamtförslagtill ett centrumför dokumentärfilm . Demokratiutredningensskriftserie.Ju. ochenfilmvårdscentral.Ku. 12.Elektroniskdemokrati.Demokratiutredningens 42. Ny luñfartslag.N. skriftserie.Ju. 43. Oberoende,ägandeochtillsyn i revisions- 13.Etik ochdemokratiskstatskonst. verksamhet.Ju. Demokratiutredningensskriftserie.Ju. 44.Öppenelmarknad.N. 14.Denframtidakommersiellalokalradion.Ku. 45.Slutförvaringavkämavfall.Kommunernaoch 15.Nyttsystemför prövningavhyres-och platsvalsprocessen.M. arrendemäl.Ju. 46.Ökadesocialbidrag.Enstudie inkomsteroch

om 16.Ökadrättssäkerhetiasylärenden.UD. socialbidragåren1990till 1996.S. 17.GarantipensionochBosättningstilläggför personer 47. Mervärdesskatt Frivillig skattskyldighet.Fi.

föddaår 1937eller tidigare. 48. LäraavEstonia.Denandradelrapportenoch 18.Frågortill det industriellasamhället.Ku. slutredovisning.N. 19.Artikel 7 EG:si varumärkesdirektiv. 49. Invandraresomföretagare.Ku. Ändringari varumärkeslagen.Ju. 50.skyddsjakt varg.M. 20.Sverigeochjudamastillgångar.UD. 51.Smittskydd,samhälleochindivid. DelA+B. S. 21.Lindqvistsnia niovägarattutvecklabemötandet 52.Inkomstprövning bostadstilläggtill pensionärer.av

avpersonermedfunktionshinder.S. 22. Denskyddadeprovinsen.Enessäomdemokratins 53.Ekonomiskbrottslighetochsekretess.Ju. värdeochvärdighet.Demokratiutredningens 54. En nytullag. Fi. skriftserie.Ju. 55. Konvergensochförändring.Samordningav 23.Utvecklingavmänskligaresurseri arbetslivet. lagstiftningenför medie-ochtelesektorema.Ku. Förslagtill inriktning av nyamål inom3 EG:s 56.Globaliseringenochdemokratin. strukturfonder.N. Demokratiutredningensskriftserie.Ju. 24. EG:sstrukturstöd.Ny organisationför degeogra- 57.Rikstrafiken Ennymyndighet.N.

fiskt avgränsadestrukturfondsprogrammen.N. 58.Löserjuridikendemokratinsproblem 25. Samema ettursprungsfolki Sverige. Demokratiutredningensskriftserie.Ju.

- 26.Införselavbeskattadevaror.Fi. 59. Begränsadfastighetsskatt.Fi. 27.Delta Utredningenomdeltidsarbete,tillfälliga 60. Kundvänligaretaxi.N.

jobb ocharbetslöshetsersättningen.N. 61.Brottsförebyggandearbetei landetskommuner.Ju. 28..Kontantrnetodför småföretagare.Fi. 62. Bilen, miljön ochsäkerheten.Fi. 29. Internationellkonflikthantering attförberedasig 63.Att lära ochleda Enlärarutbildningför samverkan

- tillsammans.Fö. ochutveckling.U. 30.Yttrandefrihetenochkonkurrensen Förslagtill 64.Representativdemokrati.Demokratiutredningens

mediekoncentrationslag.m m.Ku. skriftserie.Ju. 31. Tillsyn överadvokaterm m.Ju.

Statens 1999

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

65.Barnombudsmannenföreträdareför bamoch 90.Narkotikastatistik.Omsamhälletsbehovav

-

ungdomar.S. informationomnarkotikautveckling. 66. Godvård lika villkor omstatensstyrningav 91. Enöversynavjämställdhetslagen.N.

-

hälso-ochsjukvården+2bilagor. 92.Premiärför personval.Ju. 67.KÄRNAVFALL metod plats 93. Det ungafolkstyret.ForskarvolymVl.

- - miljökonsekvens.KASAMs yttrandeöverSKBs Demokratiutredningen.Ju. FUD-program98. M. 94.Förmånerochökadelevnadskostnader.Fi.

68.BrandkatastrofeniGöteborg. 95 Småskaligelproduktionsamtmätningoch

.

DrabbadeMedierMyndigheter.Ku. debiteringavelförbrukning.N. 69. Individenocharbetslivet.Perspektiv det 96.Statistikreformen.Utvärderingochförslagtill

samtidaarbetslivetkring sekelskiftet2000.N. utveckling.Bilaga: Uppsatserskrivnaför 70.Gentekniknämnden.U. utvärderingen reformen.av Ju. 71.Oseriösabostadsfönnedlare. 97.Socialtjänsti utveckling. 72.Boendesocialaeffekteravkonkurseroch DelA ochB Bilagor.S.

-

rekonstruktioner bostadsrättsföreningaroch 98. Likvärdigavillkor U.

-

egnahem.S. 99.Översynavstiftelsenför internationell 73. Handikappombudsmannensframtida rapporteringavläkemedelsbiverkningar.S.

förutsättningarocharbetsuppgifter. 100.Bibeln texterna.

- 74.Demokratinochdetgemensammabästa. Gamlatestamentet Volym

Demokratiutredningensskriftserie.Ju. GamlatestamentetlI. Volym 75. Rättplatsför vindkraften.Del och Dell M. Tillägg till Gamlatestamentet.Deapokryfa 76.Maktdelning.Forskarvolym eller deuterokanoniskaskriftema.Volym 3.

Demokratiutredningen.Ju. Nyatestamentet.Volym4. Ku. 77.Demokratiteoriochmedborgarskap.Forskar- lO. Olydigamedborgare.Omflyktinggömmare

.

volymlI. Demokratiutredningen.Ju. ochdjurrättsaktivister. 78.Jordbrukochmiljönytta nyttmiljöprogramför Demokratiutredningensskriftserie.Ju.

-

jordbruket.Jo. 102.Ansvarsfördelningfor internationellaprogram 79.Källskatt utdelningochroyalty till begränsat påutbildnings-ochungdomsområdet.U.

skattskyldiga.Fi. 103.Regionrefonnpåförsök förstastegenmot

- 80.Demokratiopinioner. ennyregionalsamhällsorganisation.Ju.

Demokratiutredningensskriftserie.Ju. 104.Nyasamboregler.Ju. 8 Förhandlingsersättningtill hyresgästorganisation. 105.Skatt Tull Exekution Normerför behandling

. - - -

Ju. avpersonuppgifter.Fi. 82. Vårdslöskreditgivningsamtsekretessibanker 106.KonsumenternaochIT- enutredningomdatorer,

m.m.Fi. handelochmarknadsföring.Fi. 83.Globalisering.ForskarvolymIX. Demokrati- 107.Nyamål for utveckling3 avmänskligaresurser

utredningen.Ju. i arbetslivet.N. 84.Civilsamhället.ForskarvolymVIII. 108.Handläggning ungdomsmålav enutvärderingav

-

Demokratiutredningen.Ju. 1995årsungdomsmålsrefonn.Ju. 85.Bredbandför tillväxt i helalandet. 109.Behandlingavpersonuppgifterinomsocialtjänsten.

Närings-,regional-ochvälfärdspolitiska

aspekter lT-infrastrukturen.N. 110.Ledandeforskning för säkerhetsskull.Fö.

- 86. PC:n död längelevePC:n Nyaär möjligheter lll. Att sökakostnadseffektivalösningarinom

-

för Sverige. klimatomrädet.N.

Enrapportfrån hearingen"Eñer PCzn"anordnad 112.Civilsamhälletsomdemokratinsarena.

avIT-kommissionenjuni 1999.N. Någrakritiska reflektioner. 87. Vagnbolagför järnvägen.N. Demokratiutredningensskriftserie.Ju. 88.Granskningskommissionensbetänkandeianledning 113.Medborgarnaserfarenheter.ForskarvolymV.

avBrottsutredningeneftermordet statsminister Demokratiutredningen.Ju. Olof Palme.Ju. 114.Mat sommedicin.

89. Statsbidragtill handikapporganisationer. 115.Handelmedgasi konkurrens.N.

Statens 1999

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

l 16.Denregionalasamhällsorgariisationeni vissa

europeiskastater.Enöversättningi urvalav antologinTheIntermediateLevel European States.Complexityversusdemocracy Ju.

117.IT i demokratinstjänst.ForskarvolymVII. Ju. 118.Kommunaluppdragsverksamhetinom

kollektivtrafiken utvärderingav

-

försöksverksamheten.Ju.

Statens 1999

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Premiärför personval.92

DetungaFolkstyret.ForskarvolymVI. Nyaförmänsrättsregler+ Bilagor. l

Demokratiutredningen.93 lnvandrarskapochmedborgarskap.Demokrati-

Utvärderingochförslagtill utredningensskriftserie.8 Statistikreformen.-

utveckling.Bilaga: Uppsatserskrivnaförutvärderingen Att slaktaettfår i Gudsnamn.Omreligionsfrihetoch

avrefonnen.96 demokrati.Demokratiutredningensskriñserie.9

Olydigamedborgare.Omflyktinggömmare Rasism,nynazismochfrämlingskap.

ochdjurrättsaktivister. Demokratiutredningensskriñserie.10

Demokratiutredningensskriftserie.101 Bördemokratinavnationaliseras

Regionreform försök förstastegenmot Demokratiutredningensskriñserie.1 1 -

ennyregionalsamhällsorganisation.103 Elektroniskdemokrati.Demokratiutredningens

Nyasamboregler.104 skriftserie.12

Handläggningavungdomsmål-enutvärderingav1995års Etik ochdemokratiskstatskonst.

ungdomsmålsreform.l08 Demokratiutredningensskriftserie.13

Civilsamhälletsomdemokratinsarena.Någrakritiska Nytt systemför prövningavhyres-ocharrendemäl.15

reflektioner.Demokratiutredningensskriftserie.1 12 Artikel 7 EG:si varumärkesdirektiv.

Medborgarnaserfarenheter.ForskarvolymV. Ändringari varumärkeslagen.19

Demokratiutredningen.1 13 Denskyddadeprovinsen.Enessäomdemokratins

Denregionalasamhällsorganisationeni vissaeuropeiska värdeochvärdighet.Demokratiutredningensskriftserie

stater.Enöversättningi urvalavantologinThe 22

IntermediateLevel EuropeanStatesComplexity Tillsyn överadvokaterm m. 31

versusdemocracy.116 Utvecklingssamarbetepårättsområdet.32

IT i demokratinstjänst.ForskarvolymVII. 1 17 Likvidation avaktiebolag.36

Kommunaluppdragsverksamhetinomkollektivtrafiken Demokratini denoffentligasektornsförändring.

utvärderingavförsöksverksamheten.l 18 Demokratiutredningensskriftserie.40 -

Oberoende,ägandeochtillsyn irevisionsverksamhet.43

Utrikesdepartementet Ekonomiskbrottslighetochsekretess.53 Globaliseringenochdemokratin. Ökadrättssäkerhetiasylärenden.16

Demokratiutredningensskriñserie.56 Sverigeochjudamastillgångar.20

Loserjuridiken demokratinsproblem Följdleveranseri sambandmedexportavkrigsmateriel.

Demokratiutredningensskriftserie.58 38

Brottsförebyggandearbetei landetskommuner.61

demokrati.Demokratiutredningens Försvarsdepartementet Representativ skriftserie.64 EffektivareTotalfbrsvarsstödi Östersjöonrrâdet.6

Demokratinochdetgemensammabästa.Demokrati- Internationellkonflikthantering attförberedasig

utredningensskriftserie.74 tillsammans.29

Maktdelning.Forskarvolym Demokratiutredningen. Underrättelsetjänstenenöversyn.37

- 76 Ledandeforskning för säkerhetsskull.110

- Demokratiteoriochmedborgarskap.ForskarvolymII. Demokratiutredningen.77 Socialdepartementet

Demokratiopinioner. Steriliseringsfrågani Sverige1935-l975.Ekonomisk

Demokratiutredningensskriftserie.80 ersättning.2

Förhandlingsersättningtill hyresgästorganisation.8 l GarantipensionochBosättningstilläggför personer

Globalisering.ForskarvolymIX. Demokratiutredningen. födda år 1937eller tidigare.17

83 Lindqvistsnia niovägarattutvecklabemötandetav

- Civilsamhället.ForskarvolymVIII. Demokrati- medfunktionshinder.21

personer utredningen.84 Bo Betalarätt.Särskildaboendeformerför äldre

tryggt- Granskningskommissionensbetänkandeianledningav samtavgifterför äldre-ochhandikappomsorg.33

Brottsutredningeneftermordet statsminister Ökadesocialbidrag.Enstudieominkomsteroch

Olof Palme.88 socialbidragåren1990till 1996.46

Statens 1999

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Smittskydd,samhälleoch individ. Del A+B. 51 Jordbruksdepartementet

Inkomstprövning bostadstilläggtill pensionärer.52av Yrkesfisketskonkurrenssituation.3 Barnombudsmannenföreträdareför barnoch- Samema ettursprungsfolki Sverige.25 ungdomar.65 - Jordbrukochmiljönytta nytt miljöprogramför- Godvård lika villkor statensstyrning - - om jordbruket.78 avhälso-ochsjukvården 2 bilagor. 66+

Oseriösabostadsförrnedlare.71

Kulturdepartementet

Boendesocialaeffekteravkonkurseroch Denframtidakommersiellalokalradion.14 rekonstruktioner bostadsrättsföreningaroch - Frågortill det industriellasamhället.18 egnahem.72 Yttrandefrihetenochkonkurrensen Förslagtill Handikappombudsmannensframtidaförutsättningaroch mediekoncentrationslagm. m. 30 arbetsuppgiñer.73 Svensktmedborgarskap.34 statsbidragtill handikapporganisationer.89 Bevaradokumentärfilmenskulturarv.Åtgärdsförslag Narkotikastatistik.Om samhälletsbehovavinformation samtförslagtill ett centrumför dokumentärfilmochen omnarkotikautveckling.90 filmvårdscentral.4 l Socialtjänsti utveckling.Del A ochB Bilagor. 97 - Invandrare företagare.49 Översyn stiftelsenför internationellrapportering som av av Konvergensochförändring.Samordning lagstift-av läkemedelsbiverkningar.99 ningenför medie-ochtelesektorema.55 Behandling personuppgifterinomsocialtjänsten.av Brandkatastrofeni Göteborg. 109 DrabbadeMedierMyndigheter.68 Mat sommedicin.l 14 Bibeln textema.-

Gamlatestamentet Volym

Finansdepartementet

GamlatestamentetIl. Volym Märk väl 7 Tillägg till Gamla De apokryfaeller testamentet. Införselavbeskattadevaror.26 deuterokanoniskaskrifterna.Volym

Kontantmetodför småföretagare.28 Nyatestamentet.Volym 100

Fastighetsmäklamämndeneffektivaretillsyn. 35 - Mervärdesskatt Frivillig skattskyldighet.47- Näringsdepartementet

Ennytullag. 54 Effektivavänne-ochmiljölösningar.5 Begränsadfastighetsskatt.59 Utveckling mänskliga av resurseri arbetslivet. Bilen, miljön ochsäkerheten.62 Förslagtill inriktning av nyamål 3 inom EG:sstruktur- Källskatt utdelningochroyalty till begränsat - fonder.23 skattskyldiga.79 EG:sstrukturstöd.Ny organisationför degeografiskt Vårdslöskreditgivningsamtsekretessibankerm.m.82 avgränsadestrukturfondsprogrammen.24 Fönnänerochökadelevnadskostnader.94 Delta Utredningen - omdeltidsarbete,tillfälliga jobb Skatt- Tull Exekution Normer för behandlingav ocharbetslöshetsersättningen. - - 27 personuppgifter.105 Ny Iuñfartslag.42 Konsumenternaoch IT- enutredning omdatorer, Öppen elmarknad.44 handelochmarknadsföring.106 Lära Estonia.Denandradelrapportenoch av slutredovisning.48 Utbildningsdepartementet Rikstrafiken En myndighet.57 - ny God sedi forskningen.4 Kundvänligaretaxi. 60

Vuxenutbildningför alla Andra åretmed Individenocharbetslivet.Perspektivpådetsamtida

Kunskapslyñet.39 arbetslivetkring sekelskiftet2000.69

Att läraoch leda En lärarutbildningför samverkan Bredbandför tillväxt i helalandet.Närings-,regional- ochutveckling.63 ochvälfärdspolitiskaaspekter IT-infrastrukturen.85

Gentekniknämnden.70 PC:närdöd längelevePC:n Nyamöjligheterför - Likvärdigavillkor. 98 Sverige.Enrapportfrånhearingen"Efter PC:n"

Ansvarsfördelningför internationellaprogram anordnad IT-kommissionenjuni l999.86av

utbildnings-och ungdomsområdet.102 Vagnbolagförjämvägen.87

1999 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Enöversynavjämställdhetslagen.91 Småskaligelproduktionsamtmätningochdebitering avelförbrukning.95 Nyamål för utveckling3 avmänskligaresurseri arbetslivet.107 Attsökakostnadseffektivalösningarinom klimatområdet.1 ll Handelmedgasi konkurrens.115

Miljödepartementet Slutförvaringavkämavfall.Kommunernaoch platsvalsprocessen.45 Skyddsjaktpåvarg.50 KÄRNAVFALL metod plats miljökonsekvens.

- - - KASAMs yttrandeöverSKBsFUB-program98.67 Rättplatsfor vindkrañen.Del och Dell 75

LG

fakta info direkt

Tel 08-587671oo. Fax08-58767171.

Box 6430.11382Stockholm.

order@faktainf0.sewwwfaktainfose