Lära av Estonia den andra delrapporten och slutredovisning

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

LÄRA AV ESTONIA DEN ANDRA DELRAPPORTEN OCH SLUTREDOVlSNING

STATFÃGMOFFENTLIGA

UTREDNINGAR

Lära

av Estonia

Den andra delrapporten och slutredovisning

ánizlysgruppen för granskning av Estonia/entnstroføznoch dessföljder

S toc/ebolm 1999

E6550 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR Näringsdepartementet

SOU och Ds ingår i 1999 års nummerserie kan köpas från Fakta Info Direkt.

som För remissutsändningar SOU och Ds ingår i 1999 års nummerserie

av som svarar Fakta Info Direkt uppdrag Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

av

Beställningsadress: Fakta Info Direkt, Kundservice

Box 6430, 113 82 Stockholm

Tel: 08-587 671 00, Fax: 08-587 671 71

E-post: order@faktainfo.se

Svara remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 1993.

En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara remiss. -

Broschyren kan beställas hos:

Information Rosenbad

Regeringskansliet

103 33 Stockholm

Fax: 08-405 42 95

Telefon: 08-405 47 29

Fotografer: Bildhuset AB -Jan Håkan Dahlström, Bengt af Geijerstam, Kjell Johansson, Ulf Owenede, Georg Sessler, Thomas Wester. Pressens Bild Rolf Carlsson, Hans T. Dahlskog, Bertil Eriksson,

- Fredrik Funck, Mikrutjack, Jonas Lemberg, Björn Lundberg, Tommy Pedersen, Tobias Röstlund, Heikki Saukkomaa, Lotta Ögren. Svenska Röda Korset Robert Blombäck.

-

Grafisk formgivning: Susan Nilsson, Jupiter ISBN 91-7610-967-4 Elanders Graphic Systems, Göteborg 1999 ISSN 03 5-2 57 OX

Till statsrådet Mona Sahlin

Den 18 september 1997 beslutade regeringen att tillsätta analysgmpp med

en uppgift att granska samhällets agerande i anledning av Estoniakatastrofen.

Den 23 september 1997 förordnades generalsekreteraren i Svenska Röda Korset Peter Örn ordförande och f.d. förbundsordföranden i Kommunalarbetare-

som förbundet Lillemor Arvidsson, förutvarande chefredaktören gästprofessorn i journalistik Christina Jutterström, professorn i allmänpsykiatri hovpredikanten Conny Nordin samt förutvarande rektorn vid Uppsala universitet professor emeritus Stig Strömhohn ledamöter i Analysgruppen för granskning av Estoniakatastrofen

som och dess följder. Lillemor Arvidsson entledigades med verkan from. den 23 januari 1998 från sitt uppdrag och den 1998 förordnades i stället verkställande di-

23 mars rektören för Spri Leni Björklund som ledamot i analysgruppen.

I Analysgruppens för granskning Estoniakatastrofen och dess följder sekreta-

av riat har ingått Hanna Brogren, press- och informationsansvarig och utredningssekreterare, Lars Tomth, hovrättsassessor och utredningssekreterare, Marianne Wasteson, hovrättsassessor, huvudsekreterare under arbetet med den första delrapporten och därefter förordnad expert, samt Maria Walander Dalayman,

som produktionsansvarig och utredningssekreterare.

Analysgruppen överlämnar härmed andra delrapport och slutredovisning av

en granskningen av Estoniakatastrofen och dess följder.

Stockholm i april 1999

Peter Örn Lem Iäárklund Cbnktinøjutterstrárn Conny Nordin Stig Ström/John

/Hanna Brogren Lars Tomt/J Marianne VI/Zzsteson Maria Wâlander Dalayman

INNEHÅLL Bilaga 6 Ett språk för 2 12 Bilaga 7 Förteckning över möten, seminarier och intervjuer 2 14 Källförteckning 2 19 Noter 224

AVSNITT 1 EN SAMMANFATTNING AV ANALYSGRUPPENS UPPDRAG SAMT HUR DET TOLKATS OCH UTFÖRTS

"Vi har samlats här idag, för att hedra de människor; miste sina liv, vid Estonias

som förlisning. V1 har samlats för att minnas det liv de levde, deras livsverk under den stimd, som förunnades dem jorden." Nlinnesvården Galärkyrkogården invigdes den 28 september 1997 av riksdagens talman Birgitta Dahl.

INTRODUKTION

Sammanfattning av analysgruppens uppdrag

samt hur det tolkats och utförts

Uppdraget att analysera ärendets tidigare Analysgruppens tolkning och avgränsning av

behandüng uppdraget

Analysgruppen för granskning Estoniakatastrofen och Analysgruppen är medveten om att beredskap för kata-

av dess följder tillsattes regeringen den 18 september 1997 strofer är ett synnerligen omfattande samhälleligt

av ansvar

bakgrund M/ S Estonias förlisning den 28 involverar stor mängd aktörer och kräver en tydlig mot av att sep- som en tember 1994 bland väckt många frågor samhäl- organisation. Till detta kommer att riskbilden förändrats

annat om lets beredskap för hantera sådana katastrofer. Den 12 radikalt under decennier. Den globala utvecklingen

att senare november 1998 överlämnade analysgruppen första del- och det moderna samhället skapar ett nytt slags sårbarhet.

en

till regeringen, En granskning Estoniakatøzstrøkn Det svenska samhällets förmåga att skapa trygghet och rapport m och dessföljder; SOU 1998:132. Delrapporten innehöll välfärd för medborgarna blir i allt högre grad beroende

en av rekommendation, bestående flera delar, till regeringen utvecklingen i omvärlden.

av beträffande det framtida agerandet i frågan Estonia. Analysgruppen har under arbetets gång kunnat kon-

om

Efter remissförfarande och beredningsarbete under statera att ett omfattande utredningsarbete pågår inom

ett

månader fattade regeringen den 11 februari 1999 be- olika samhällsområden mot bakgrund framförallt den tre av slut med anledning analysgruppens rekommendation. I förändrade omvärlden. Analysgruppen har tagit del av re-

av avsnittet Slutord i denna återkommer analys- levanta utredningar, och de redovisas i starkt förkortad

rapport

till rekommendationens innehåll och regerings- form i denna rapport. Utredningarna kommer att bidra gruppen beslutet. till ökad medvetenhet och insikt behovet fömy-

en om av

else och samverkan.

Mot bakgrund nämnda faktorer har analys-

av ovan Analysgruppens uppdrag att bidra till förbättrad funnit det nödvändigt göra strikt

gruppen att är att en avberedskap inför framtida katastrofer gränsning uppdraget. Gruppen kan inte något sätt

av Analysgruppens uppdrag granska samhällets agerande göra anspråk att heltäckande bild hur den

att ge en av med anledning Estoniakatastrofen sägs i direktiven framtida katastrofberedskapen i samhället skall kunna

av vara särskilt viktigt för stärka allmänhetens förtroende för stärkas. Därför skall här särskilt understrykas att analys-

att statsmakternas och det offentliga Sveriges agerande i tolkning uppdraget är att det är erfarenhe-

sam- gruppens av band med händelser katastrofkaraktär. Det uttrycks vi- terna från det tidigare granskningsarbetet beträffande det

av dare denna granskning bör erfarenheter för det konkreta fallet Estoniakatastrofen bör utgöra ut-

att ge som framtida agerandet vid eventuella katastrofer. Ytterst gångspunkten för denna rapports innehåll. Det är ur samhandlar det hur samhällets katastrofberedskap skall hällets agerande efter katastrofen skall söka formulera

om kunna stärkas. lärdomar för framtiden. Denna rapport kommer därför att

INTRODUKTION

bygga vidare den analys och slutsatser formulera- pågått sedan 1950-talet då forskning allvar började ske

som des i den tidigare delrapporten. inom området.

Analysgruppen vill i detta sammanhang framhålla det Den svenska offentliga verksamheten alla nivåer, faktum att stor olycka aldrig kan vändas till något gott liksom verksamheten vid alla större enskilda organisatio-

en för den enskilde som drabbats eller samhället i övrigt. V1 är styrd författningsbestämmelser, instruktioner

ner, av har dock samhälle skyldighet att lära för framtiden. och liknande Ett genomtänkt val och

som en texter. av termer Det är analysgruppens förhoppning att denna rapport och definitioner är avgörande betydelse för

noggranna av att slutredovisning kan bidra till detta lärande. tydligt sätt skall kunna bestämma vilken verk-

man ett

samhet en viss situation skall utlösa, liksom vilka förplik- Rapportens innehåll

telser och befogenheter som skall tillkomma olika aktörer, I analysgruppens tidigare rapport presenterades eller med andra 0rd, vilken katastrofberedskap skall

gruppens som granskning myndigheters, inklusive regeringens och åvila dessa aktörer.

av Regeringskansliets, agerande efter Estoniakatastrofen. I denna rapport kommer den tidigare granskningen Samhällets organisation for katastrofberedskap

att utgöra utgångspunkten för de förs. Per- Vidare beskrivs kortfattat Sveriges organisation för kata-

resonemang som spektivet är Estoniakatastrofens långsiktiga återverkning- strofberedskap nationell, regional och kommunal nivå

för vårt samhälle i allmänhet och för de överlevande och och de aktörer har uppgifter i samhället i händelse ar som av de omkomnas anhöriga i synnerhet. En redovisning kom- stora olyckor och katastrofer eller krigsfara och krig. mer även att ges av det psykosociala stödarbete som bedrevs i antal kommuner drabbades särskilt kata- Avsnitt 4 Beskrivning

ett som av strofen. Här belyses bland landstingens, kommu- Samhällets förhållningssätt vid katastrofer

annat nernas, kyrkans och frivilligas insatser i detta arbete. I detta avsnitt ägnas utrymme åt fördjupning de slut-

en av

Rapporten har indelats i åtta avsnitt och i det följande granskningen och analysen Estonia-

satser som av ges en beskrivning av innehållet i de följande avsnitten. katastrofen givit. Fokus kommer vilka konsekven-

att vara

ser olika åtgärder och insatser haft för framförallt anhöriga Avsnitt 2 Rekommendationer och överlevande

men även andra berörda. I det följande avsnittet presenteras rekommendationer Utmärkande för katastrof är den utöver det

en att

lämnas med anledning analysgruppens uppdrag mänskliga lidandet även innebär prövning för samhälsom av att en bidra till att den svenska katastrofberedskapen i framtiden let i stort. Detta gäller uppenbarligen i det akuta skedet skall kunna stärkas. Rekommendationerna har vuxit fram erfarenheterna efter Estonias förlisning visar,

men, som ur de erfarenheter och lärdomar arbetet med att även lång tid efteråt. Estoniakatastrofen innebar det

som att granska Estoniakatastrofen och dess följder givit. svenska samhället ställdes inför frågor vi aldrig tidi-

som

gare ställts inför. Som analysgruppens tidigare granskning Avsnitt 3 Presentation

visat medförde detta att regeringen, Regeringskansliet Centrala begrepp och termer och antal myndigheter för svåra prövningar.

ett utsattes Analysgruppen har ansett det nödvändigt I de slutsatser presenterades i den tidigare

att resonera om som rapporinnebörden av begreppet katastrof och andra begrepp och ten konstaterar analysgruppen det fanns brister i be-

att termer som används för att beskriva händelser extraor- redskapen för att hantera följderna katastrofen. Bland

av av dinär karaktär som berör vårt samhälle. Detta sker i med- dessa vill analysgruppen i detta avsnitt fästa uppmärksamvetande att diskussioner hur nomenklaturen för heten bemötandet människor olika sätt berör-

om om av som detta samhällsintresse skall definieras och utformas har des Estoniakatastrofen. Det gäller anhöriga i sin

av som

IO

INTRODUKTION

ParsageraøfartygetMare Baltikum ersatteM/S Estonia rutten Tallinn-Stockholm. 262 dagar efter katastrofendeltog drygt 400 anhöriga och överlevandefrån Estonia i nattlig minnesgndrgjdnrt ombord.

en

förtvivlade situation vände sig till bland Kommuni- I avsnittet belyses inledningsvis frågan om samhällets

annat kationsdepartementet och Regeringskansliet för förhållningssätt och beredskap gällande det psykiska och

att svar

sina frågor och för framför sina synpunkter sociala stödet i samband med Estoniakatastrofen samt

att om Estonias framtida öde. Det gäller också överlevande förhållningssättet gällande kommunikation mellan myn-

som sökte hjälp för kunna bearbeta sina upplevelser och digheter, medier och de berörda. Därefter följer en sam-

att möjligheter bidra med sina erfarenheter inför utred- manfattning analysgruppens studier svenska utred-

att av av ning och beslutsfattande i viktiga frågor. ningsarbeten gällande samhällets katastrofberedskap. Av-

Analysgmppen söker spegla hur samhällets förhåll- slutningsvis beskrivning katastrofberedskapen i

ges en av ningssätt när det gäller bemötande människor är några europeiska länder.

av som berörda påverkar de långsiktiga effekterna av en katastrof. Här redovisas erfarenheter från möten med Psykiskt ocbsocialt stod

gruppens ett

antal anhöriga och överlevande och med andra i Den svenska hälso- och sjukvården ställdes inför svåra stort som sina yrkesroller mött drabbades berättelser och reaktioner följd Estoniakatastrofen. Behovet somatisk

prov som av av och dragit slutsatser dessa möten. vård inte det primära, utan istället behoven hos det

av var

II

INTRODUKTION

stora antalet människor drabbades psykiskt och soci- Analysgruppen redovisar i kortfattad form några de som av

alt. kunskaper inhämtats studier utredningsarsom genom av

Analysgruppen granskar de insatser gjordes i beten med relevans för uppdraget. som

kommuner och landsting och söker belysa vilken bered-

skap fanns att omhänderta dels anhöriga och överle- Internationella jämförelser som

vande, dels andra människor t.ex. i sin yrkesroll kom i I enlighet med direktiven har analysgruppen sökt besom att

kontakt med Estoniakatastrofen. akta internationella erfarenheter betydelse för granskav

ningen Estoniakatastrofen. I den tidigare delrapporten av

Kommunikation mellan berörda parter gjordes därför redovisning åtgärder vidtogs i en av som

Vid en extraordinär händelse, Estoniakatastrofen, samband med flyg- och fartygsolyckor inträffat under som som

uppstår ett omedelbart behov information och kom- år. Avslutningsvis i detta avsnitt redovisas i jämföav senare

munikation mellan många olika parter. Berörda myndig- rande syfte översiktlig beskrivning några europeiska en av

heter och beslutsfattare behöver tillförlitlig information länders planering och organisation den nationella av

för att kunna analysera behovet insatser och åtgärder. katastrofberedskapen. Analysgruppen har valt studera av att

Direkt drabbade söker svar frågor vad hänt och förhållandena i Norge, Finland, Storbritannien, Tyskland om som

vad händelsen innebär för dem och deras anhöriga och och Nederländerna.

vänder sig ofta olika håll för Massmedierna att svar.

vill ge allmänheten korrekt nyhetsförmedling såsnabbt en Avsnitt 5 Processen

som möjligt och söker därför information olika genom Redogörelse för analysgruppens arbetsprocess kanaler. Detta står i konflikt med det faktum att det vid

I ett femte avsnitt rapporten redogörs för analysgruppens händelser extraordinär karaktär råder brist inforinaav eget arbete. Här redovisas inledningsvis förhålltion, åtminstone i det initiala skedet. Det därför mycket gruppens är ningssätt gällande bemötandet av anhöriga och överleviktigt att den knapphändiga information finns som att vande och strategi för informations- och tillgå kan förmedlas mellan berörda även gruppens personer och instanmassmediearbetet.

ser. Vidare görs en sammanfattning kunskaper Här beskrivs de väsentliga delar katastrof- av som av gruppen inhämtat under granskningsarbetet för denna beredskapen och katastrofhanteringen utgörs insom av rapport, kunskaper som inhämtats bland annat formation och kommunikation. Behovet genom

av att planlägga

seminarier samt genom intervjuer och samtal med persoinforinationsarbetet, bygga nätverk för samverkan upp ner som involverades i Estoniafrågan. och genomföra övningar med övergripande målsätten

ning att förbättra kommunikationen med dem berörs som

särskilt och tillgodose deras behov information belyses. Avsnitt 6 Analys av

Slutsatser analysgruppens granskningsarbete av

Utredningar katastrofberedskap Avsnittet Analys innehåller analysgruppens principiella om

Sverige har historiskt sett varit förskonat från omfattande omhändertagande omkomna efter katastrofer, syn av

katastrofer. Vi behöver inte längre än till våra grannlän- samhällets och bemötande anhöriga och om syn av om

der för att finna annorlunda situation. Under år frågor rörande överlevande och anhörigas integritet relaen senare

har dock ett antal händelser bidragit till att öka medveten- tion till mediernas bevakning och myndigheternas infor-

heten de risker och hot samhällen idag utsätts för. mationsarbete. om av

Som ett resultat detta har det under 1990-talet gjorts Vidare analysgruppens slutsatser beträfav ett presenteras

antal utredningar gällande samhällets katastrofberedskap. fande den psykiska och sociala stödverksamheten i sam-

INTRODUKTION

Estoniakatastrofen. Därefter redovisas Avsnitt 7 Slutord band med grup-

uppfattning statsledningens symboliska roll i I ett avslutande avsnitt förmedlas i enlighet med direktipens om samband med katastrofer nationell omfattning. några sammanfattande reflektioner kring analys-

av ven

Avslutningsvis presenteras analysgruppens slutsatser gruppens uppdrag och arbetsprocess.

rörande brister i samhällets katastrofberedskap med fokus

samband Bilagor Avsnitt 8 Att leva med och lära av

frågor kommunikation och information i -

om

Estoniakatastrofen. berörs ingående statsled- Estonia med Här ningens roll, därpå slutsatser rörande infor- I avsnittet Bilagor återfinns dokumentation av möten

presenteras en mationsarbetet i Regeringskansliet, lednings- och med anhöriga och överlevande och med människor

sam- som ordningsfrågor, kommunikation och samverkan mellan olika sätt kom i kontakt med katastrofens följder. Bilaolika aktörer avslutningsvis kommunernas roll i utgör ett underlag för det svenska samhällets fort-

samt sam- gorna hällets framtida organisation för katastrofberedskap. satta lärande.

AVSNITT 2 REKOMMENDATIONER

"Estoniakatastrofen saknar motsvarighet i vår moderna historia. Analysgruppen bör därför söka belysa de långsiktiga återverkningarna för vårt samhälle av ett händelseförlopp detta slag."

av "Granskningen bör även ge erfarenheter för det framtida agerandet vid eventuella katastrofer. Ytterst handlar det hur samhällets katastrof-

om beredskap skall kunna stärkas." Ur analysgruppens kommittédireküv.

ANALYSGRUPPENS REKOMMENDATIONER

Analysgruppens rekommendationer

Att lära av Estonia tandet människor berörs katastrof skall av som av en orga-

Estoniakatastrofen nationell och internationell niseras. Analysgruppen rekommenderar att hänsyn tas till var en

olycka ställde det svenska samhället liksom berörda anhörigas och överlevandes principiella rätt att erbjudas som grannländer inför frågor vårt land saknade delaktighet i för dem väsentliga beslut föranleds av av en art som som

erfarenhet Estonias förlisning påverkade livet för tu- katastrofen. av. sentals människor. Ett lämpligt tillvägagångssätt härvidlag kan att ha vara

De överlevande med händelse för vilken de regel att tillsätta referensgrupp, bestående av revar om en som en

allra flesta saknar referensramar och de för all- presentanter för anhöriga eller annat sätt berörda, som av oss som

tid kommer bära med sig i livet. För de anhöriga kan följa regeringens eller aktuell myndighets arbete att - ma-

kar, barn, syskon, föräldrar, övrig släkt och vänner nära håll, och bidra till att information når fram till övriga - tog

livet väg efter katastrofen. Många människor berörda. en annan

kom i sina yrkesroller i nära kontakt med katastrofen.

Analysgruppen har under sitt uppdrag fått förmånen Mediers bemötande av drabbade

att möta många av de människor som olika sätt berör- För förbättra mediernas förutsättningar att bemöta att des Estonia. Alla har generöst och öppet delat med sig av och personligen berörda vid och efter katastrodrabbade djupt individuella erfarenheter varit stort värde av som av rekommenderar analysgnippen fer samt stora olyckor att för utredningen. Med hjälp dessa människor kan av katastrofpsykologi skall de statliga journalistingå i analysgruppen presentera förslag till åtgärder som gruputbildningarna redan i grundutbildningen. Analyshoppas kan bidra till att förbättra beredskapen för det pen rekommenderar möjlighet till fördjupgruppen också att oväntade och förståelsen för dess konsekvenser. ning och fortbildning skall erbjudas i dessa ämnen för

journalister arbetar med rapportering från kris- och Värdigt omhändertagande som

katastrofsituationer. Analysgruppen föreslår att den svenska regeringen ser

över lagstiftningen rörande räddningstjänstens uppgifter i

Psykisk och social stödverksamhet i Sverige syfte att utsträcka räddningstjänstens ansvar och befogen-

het då det gäller omhändertagande omkomna Ett nationellt centrum för katastrofpsykiatri att agera av

vid större olyckor och katastrofer. Analysgruppens uppdrag har varit granskatt genom en

Analysgruppen föreslår vidare den svenska ning händelserna efter Estoniakatastrofen söka samatt reger- av

ingen verkar för internationella överenskommelser kan manfatta erfarenheter för det framtida agerandet vid kataatt

träffas inom detta område. strofer, för att därigenom bidra till att stärka samhällets

katastrofberedskap. Med anledning av detta rekommen-

Anhörigas och överlevandes principiella rätt derar analysgruppen nationellt för att ett centrum

Regeringens och myndigheternas planering katastrof- katastrofpsykiatri inrättas främsta uppgift är att bidra av vars

beredskap bör fästa särskild uppmärksamhet hur bemö- till utveckla den nationella kunskapen katastrofer att orn

Is

ANALYSGRUPPENS REKOMMENDATIONER

och katastrofpsykiatri och att bland utbild- Samverkan ochsamordning

annat genom

ningsinsatser utgöra ett stöd för krisgrupper i landet. Regeringen bör även verka för att nämnda planer för kata-

strofberedskap innehåller organisation med fastare for-

en

mer för samverkan mellan olika samhällsorgan och sam- Forskning och erfarenhetsutbyte

ordning insatser i samband med och efter katastrof. Vid nationellt av en

ett centrum för katastrofpsykiatri bör forsk-

Analysgruppen vill här, bland annat med beaktande av ning bedrivas inom området. Erfarenhetsutbyte

bör re-

kunskaper inhämtats vid internationella jämförelser,

som gelmässigt ske med andra länder. Forskningsresultat och

fasta särskild uppmärksamhet svenska frivilligorganisalärdomar kommer att kunna utgöra värdefull tillgång

en

tioners möjlighet att bidra med insatser vid katastrofer. vid planläggning av katastrofberedskap i det svenska

sam-

Gruppen föreslår att det inom landsting och kommuner hället.

genomförs inventering lokala för ändamå-

en av resurser

let.

Utbildning och övning

Utbildning och övning i psykiskt och Planering för långsiktig xtádverksambet

socialt stöd samt

omhändertagande vid en katastrof kan bedrivas och initie- I planer för katastrofberedskap bör särskild vikt fästas vid

ras genom ett nationellt katastrofpsykiatriskt centrum. detaljerad planering för hur det långsiktiga stödet skall

ut- Verksamheten bör framförallt riktas formas och aktiv uppföljning möjliggöras liksom för hur

mot representanter för samhällsorgan ingår i samhällets organisation för stödkontakter skall avvecklas.

som katastrofberedskap men även medier och intresserad all-

mänhet bör kunna utgöra målgrupp för exempelvis ut- Insatser for involverad personal

bildning. I planer för ledning och organisation psykosocial verk-

av

samhet alla nivåer i samhällets organisation för kata-

strofberedskap bör särskilt För uthållighet i det psykiska och sociala stödet beaktas hur stöd och upp-

följande samtal för involverad personal och frivilliga skall Analysgruppen rekommenderar att sjukvårdshuvud-

utformas och genomföras. männen tillser att det finns medger uthållig-

resurser som het i stöd och omhändertagande dem närmast be-

av som Nationell sorgedag rörs av en katastrof. Organisationen bör genomlysas såatt

Analysgruppen noterar att Sverige saknar formella rutiner resurser hos olika huvudmän bättre kan tas tillvara. Detta

för landssorg. Man kan ha olika det lämpliga i att inbegriper hos syn

även resurser frivilligorganisationer.

formalisera uttrycken för nationell sorg men genomtänkta

former och ceremoniel kan ett stöd i katastrofsi-

vara en Det psykiska och sociala stödet i hälso- och tuation. Analysgruppen vill därför föreslå regeringen

att sjukvårdens samt kommunernas katastrofplanering överväger formerna för ceremoniel vid landssorg eller

ett Regeringen bör verka för att den centrala medicinska nationell sorgedag.

katastrofplaneringen inom landstingen, akutsjukhus

och andra vårdinstanser inom kommuner omfattar Förbättrad informationsberedskap i

samt

detaljerad planering för hur behovet psykiskt och Regeringskansliet en av

socialt stöd vid stora olyckor och katastrofer skall tillgodo- För att skapa grund för den särskilda informations-

en ses. Planeringen av den psykiska och sociala stöd- beredskap krävs vid katastrofsituation rekommen-

som en verksamheten bör i möjligaste mån likartad hän- derar analysgruppen organisation skapas

vara men att en permanent

skall tas till olikheter i de svenska kommunerna. inom Regeringskansliet. syn

ANALYSGRUPPENS REKOMMENDATIONER

Analysgruppen förordar att Regeringskansliet organi- väntas etc., samt vid behov upplyser vilken roll

som om serar informationsberedskapen huvudsakligen enligt de övriga samhällsorgan har principer framgår utredningen ledningsbered- ° Har och förmåga att bemöta dem vänder

som av om resurser som skap som genomförts inom Regeringskansliet. sig till Regeringskansliet Enligt analysgiuppens mening bör informations- ° Särskilt uppmärksammar behoven bland drabbade och arbetet ta sin utgångspunkt i en strategi och organisation personligen berörda som: ° Har uthållighet att klara även utdragna situationer

en ° Är förankrad och står i direkt kontakt med den politiska ledningen Ledning, planering och övning

° Inkluderar en funktion för kontinuerlig analys av dags- Regeringen bör skyndsamt tillsätta en utredning med läget och den väntade utvecklingen uppgift att utreda beredskapen för katastrofer. Utred- ° Betonar vikten av en genomtänkt kommunikations- ningen bör omfatta lednings-, samordnings- och inforstrategi bygger tydlighet, såväl i budskap mationsfrågor. Det övergripande syftet bör att

som som vara gegenom val företrädare i relation till medier, berörda lag eller författning klargöra sektors-

av nom annan och allmänheten myndigheternas och de områdesvis

ansvariga organens ° Strävar efter att lägga informations- och ledningsan- och befogenheter. För att så skall kunna ske krävs

ansvar svaret hierarkiskt och geografiskt sånära de av en kata- att en enhetlig terminologi skapas inom området katastrof berörda individerna möjligt i syfte att mot- strofberedskap. Det kan även innebära att nuvarande be-

som verka att frågor i onödan hamnar högsta politiska redskap kompletteras med ett tredje katastrofbered-

steg nivå skap att tillämpas vid svåra påfrestningar i fred.

- Tillhandahåller information Regeringskansliets Även totalförsvarets roll vid katastrofer måste klarläg- ° om och regeringens roll i det uppkomna läget, vilka beslut

gas.

AVSNITT 3 EN PRESENTATION AV TERMER OCH BEGREPP OCH SAMHÄLLETS ORGANISATION FÖR KATASTROFBEREDSKAP

Den finska räddningstjänsten ansvarade med bistånd från den svenska sidan för räddningsinsatserna. 137 människor räddades till livet och 92 döda omhändertogs.

PRESENTATION

behövs

Enhetlig terminologi

Det offentliga Sveriges agerande vid katastroferbehöver stärkas.

Behovet enhetlig terminologi för att avgöra vilka händelsersom kan betecknar av en som katastroferar stort.

analysgruppens direktiv beskrivs uppdraget med Vilka erfarenheter för den framtida katastrofberedskapen

bland följande rader: kan hämtas granskning av Estoniakatastrofen annat ur en Ytterligare frågor att besvara beträffande samhällets

beredskap för katastrofer kan vara: Estoniakatastrofen saknar motstycke i Vårmoderna ° hur skall samhällets beredskap organiseras för att upphistoria. Analysgruppen bör därför söka belysa de långsikfylla kraven tiga återverkningarna för vårt samhälle ett händelseförav hur är ansvaret formellt uppdelat mellan olika organ lopp av detta slag. inom den samhälleliga beredskapen

"En granskning är särskilt viktig för stärka allmänhe- ° vilket har det offentliga Sverige för bemötandet att ansvar tens förtroende för statsmakternas och det offentliga de drabbade och vilka blir de psykologiska, praktiska av Sveriges agerande samband medi händelser katastrof- och ekonomiska konsekvenserna för dem av som personkaraktär. Granskningen bör även ge erfarenheter för det drabbade ligen är framtida agerandet vid eventuella katastrofer. Ytterst ° vilken informationsberedskap i relation till olika aktöhandlar det hur samhällets katastrofberedskap skall om bör finnas i samhället, med särskild betoning rer kunna stärkas." kommunikationen med de direkt drabbade och andra

berörda

Det är analysgmppens uppfattning sådan förbätt- ° vilka krav ledarskap och beslutsfattande kan ställas att en ring tilltron häver information organisation, politiker olika nivåer i samhället i samband med av att ges om och beredskap och det visas åtgärder vidtas händelser katastrofkaralçtär. resurser att att av för att undanröja brister. Samhället behöver förbättrad katastrofberedskap För att kunna samla erfarenheter, som stärker katastrofberedskapen och förbättrar det framtida Det finns idag ett behov översyn och modernisering av en agerandet vid eventuella katastrofer, är det nödvändigt katastrofberedskapen. Under år har samhället att av senare definiera begreppet katastrof. Vad innebär katastrof drabbats flera svåra händelser krävt många dödsofen av som och hur känns den igen När väl katastrofbegreppet är fer eller inneburit materiella skador. Miljöhot och stora definierat kan andra frågor besvaras. Vilka krav kan ställas teknologiska hot ökar sårbarheten. För att ett ända-

myndigheter och andra aktörer i katastrofsituation målsenligt sätt tillvarata de samhället förfoen resurser som

PRESENTATION

gar över pågår en översyn beträffande hur totalförsvarets exempel i massmediernas skildringar och i vardagligt resurser bättre skall kunna användas i fredstid. språkbruk.

Analysgruppens intervjuer med beslutsfattare

och ansvariga inom Regeringskansliet bekräftar denna bild och Ett genomtänkt val av termer är av avgörande Visar regeringen och Regeringskansliet stod betydelse

att utan vägledning inför en händelse som Estoniakatastrofen. Hade De vanligaste termer förekommer i nämnda

som ovan det däremot rört sig ett hot mot landets säkerhet skulle sammanhang är begreppen katastrof kris, olycka,

om stor extraen färdig plan varit utarbetad och väntat att bli verk- ordinar händelse,:vår pañerming och allvarlig störning. En ställd, uppger I situationen efter inledande genomgång dessa med deras språk-

samma personer. av tenner Estonias förlisning saknades motsvarande planer inom liga grunder är därför praktisk nytta. Analysgruppen är

av Regeringskansliet. medveten avsnittet kan lägga alltför vikt

om att anses stor

En svårighet som påpekas från flera dem arbe- vid rent semantiska frågor utan saklig betydelse. Så är

av som tar med katastrofberedskap är att det råder oklarheter emellertid inte fallet.

om vilka typer av händelser som skall medföra ett utökat Den offentliga verksamheten i rättsstat regleras

an- en gesvar för staten och skall avgöra när statens generella Ett genomtänkt val och

vem som sam- nom normer. av termer lade resurser skall användas. Oklarhetema hänger delvis deras definitioner är avgörande betydelse för de

av att posamman med den terminologi som används. Samma ter- litiska beslutsfattarna, förfatmingstexter, ett

genom mer förekommer olika håll men får i viss mån olika be- klart och sammanhängande sätt skall kunna bestämma tydelse beroende hur aktörerna definierar och använ- vilka verksamheter viss situation skall utlösa vilka

en samt der begreppen. Vissa begrepp är definierade i förarbeten förpliktelser och befogenheter i visst läge tillkom-

som ett till lagar eller i förslag till lagtexter. I andra texter och olika aktörer i den struktur samhällets agerande

sam- mer som manhang får samma tenner informella betydelser, till inför dessa påfrestningar kräver och omfattar.

mer

PRESENTATION

2 Viktiga begrepp

Genomgång av begreppenytor olycka, allvarlig rtorning, kris, extraordinar händelse, mår påfesrning och katastrof

katastrof och andra används för tjänstlagen Enligt denna lag har den utses till räddegreppet termer som beskriva händelser katastrofkaraktär. Begreppen är ningsledare långtgående befogenheter att rekvirera de reatt av hämtade från utredningar, författningstexter, instruktio- han eller hon bedömer som nödvändiga. surser som beredskapsplaner och andra reglerar Räddningstjänstens uppgift är att hindra och begränsa ner, texter som staoch myndigheternas verksamheter. skador människor, egendom eller miljö. Räddningstens ansvar Beträffande vad innebär krig eller krigshot råder tjänstens insatser är alltså metod att avhjälpa de direkta som en ingen tveksamhet: begreppen är tydliga och är konsekvenserna den inträffade stora olyckan. ansvaret av deñnierat. När det gäller andra händelser ställer krav En olycka, större eller mindre omfattning, kan besom av samhällets beredskap råder däremot otydlighet både skrivas normal rtorning samhället skall klara som en som av rörande vilka begrepp skall användas i officiell svårigheter beträffande ledning och ansvarsfördelsom en no- utan menklatur och vilket och vilka befogenheter ning. ansvar som bör åvila samhällets olika aktörer. Vid allvarliga störningar däremot räcker inte de resur- Syftet med genomgången tillämplig terminologi är räddningstjänsten förfogar över varför koordinaav ser som finna praktisk innebörd några begrepp tion krävs mellan flera sektorers insatser. Förloppet kan att en av som används idag och därmed bidra till förenkling be- även långsiktiga konsekvenser för samhället, i synnerhet en av greppsfloran kan bidra till katastrofberedskapen för de berörda. Begreppet beskriver situation eller ett som att en förbättras. tillstånd och är således inte utgör grunden för en term som ansvarsförhållanden mellan olika samhälleliga aktörer. Stor olycka eller allvarlig störning Begreppet störning används också i andra utrednings-

I Hot- och riskutredningenz delas katastrofsituationer och då med olika valörer: normal och allvarlig störupp texter i två ning. En normal störning är att betrakta olycka grupper: som en olyckor, där räddningstjänsten har eller händelse skall kunna hanteras inom ra- ° stora ansvaret annan som allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner. för samhällets normala beredskap inom kommuner ° men och landsting medan allvarlig störning närmast kan liken När olyckor inträffar aktiveras räddningstjänsten med vid det regeringen och andra definieras som en stora nas som av det och de befogenheter regleras i Räddnings- svår påfrestning samhället i fred. ansvar som

2I

PRESENTATION

Kris tillstånd som en människa kan befinna sig i då hon råkar i

Begreppet krix och relaterade krisberedskap, sådan livssituation hennes tidigare erfarenheter och termer som en att krishantering och krisgrupp förekommer i samband med inlärda reaktionssätt inte är tillräckliga för hon skall att att samhällets beredskap diskuteras. Ordet kris används i förstå och psykiskt bemästra den aktuella situationen

vissa sammanhang4 synonymt med begreppet svår påfrest- Ordet kris kommer från grekiskans "krisis" betysom ning som presenteras längre fram i detta kapitel. der ungefär avgörande. Inneboende i ordet finns således

Ordet kris är liksom ordet katastrof något mode- betydelsen kris är skeende innebär förändav ett att en ett som ord i det vardagliga språket. Det används dagligen i medi- ring i eller riktning. En kris alltså inte en annan är ett staerna för att beteckna händelser och situationer större digvarande tillstånd. av eller mindre betydelse för olika människor eller Vad i detta sammanhang kan betraktas kris grupper som som en för enskilda. Ekonomiska och psykologiska förhållanden kan definieras med utgångspunkt i hur de centrala aktö-

rubriceras kriser liksom plötsliga händelser eller uppfattar situationenö: som ut- rema dragna förlopp. Säkerhetspolitiska situationer liksom betydande värden står spel hotas ° sjukdomsförlopp, olyckor och katastrofer kan alla falla ° begränsad tid står till förfogande under samlingstermen kris i olika sammanhang. ° omständigheterna präglas betydande osäkerhet. av Begreppet kris är också benämningen psykiskt ett

Extraordinära händelser

Begreppet extraordinära händelser används i ett flertal och

mer formella sammanhang för att beskriva problembilden Forcemajeure är en term somanvänds vid händelser där samhället bör ha beredskap. Inte heller inom juridiken för att beskriva sådana dessa situationer kan entydigt definieras, istället beskrivs omständigheter somkan befria en part de utifrån vissa utmärkande drag. En extraordinär situafrån att behöva fullgöra ett ingånget tion innebär att den avviker från det normala, uppstår avtal. Ett motsvarande uttryck i äldre plötsligt och utan förvarning, hotar grundläggande värden svensklagtext är "händelser de av högre och kräver snabba beslut. Därtill kännetecknas den enligt hand komma". Motsvarigheten utomlands är enligt Nationalencyklopedin Utredningen ledningsövning för Regeringskansliet7 latinets vis om

major, engelskansAct of God,och tyskans av:

Höhere Gewalt. Det är svårt att exakt ange ° att den är omfattande betydelse för samhället och av vad somskall räknassomforce majeure. l för många människor och berör nationellt eller inoss 1905 års köplag angavs som exempel ternationellt

"krig, införselförbud eller därmed jämför- det inledningsvis finns begränsad information ° att om händelse".l 1990 årsköplag används vad hänt som uttrycket "händelser utom kontroll", vilket ° att den utlöser stor aktivitet i massmedierna, vilket reallmänt ansesomfatta en större grupp sulterar i att höga krav ställs information från händelserän force majeure,bl.a. strids- Regeringskansliet och myndigheter åtgärder arbetsmarknaden. Med att den pågår dygnet runt och inblandade begränhänsyn till önskemålet att bättre precisera ger sade möjligheter till vila. de ansvarsbefriande omständigheterna

förses avtal ofta med force majeure- eller

befrielseklausuler. Begreppet extraordinär händelse kan också sammanfattas

som händelser av så extrema orsaker att de rimligen inte

PRESENTATION

och därmed planeras för Det Det finns inte några säkra hållpunkter för vad som bör kan förutsägas inte är trots

nödvändigt planera och försöka förutse vilka krav betecknas svår påfrestning. De uppräknade detta att som en ovan

ställas olika institutioner vid dessa områdena är alla exempel extrema situationer där det som kan komma att

möjlighet för det allmänna krävs olika insatser, samordning och händelser. Det finns ingen att typer av av resurser

här åberopa force majeure. olika former ansvarsfördelning. De är dock inte till stor avsäga sig ansvar genom att av

hjälp för den vill fastställa vad svår påfrestning som en

Svår påfrestning egentligen innebär.

och riskutredningen använde begreppet allvarlig En svår påfrestning kännetecknas att: Den avviker Hot- av

scenarier där den ansåg det från det betraktas normalt, uppstår hastigt och störaingi en genomgång av sju som som

nödvändigt ställa krav samhällets beredskap i fred. eller mindre oväntat samt utan förvarning, hotar att mer

inkluderade definierade freds- grundläggande värden och kräver snabba beslut. Flera Dessa scenarier finns i 12

områden regeringen valt för exemplifiera samhällssektorer berörs, vilket gör det nödvändigt med tida som ut att

områden där beredskapen behöver särskilt god. koordinerad och koncentrerad insats flera instanser. som vara av

Regeringens samlande för beskriva de tillstånd Utgångspunkten är att den ansvarsfördelning som norterm att

dessa scenarier utlöser svår påfrestning, vilket också malt finns mellan olika myndigheter skall vara grunden som är

förekommer i flera andra utredningstexter även vid svåra påfrestningar. är en term som

och lagstiftning. Såväl svår påfrestning allvarlig en som en

störning kräver samhällsinsatser koordineras för att att Ett utdraget tillstånd

kunna utnyttjas bästa sätt, vilket i sin tur förutsätter led- Betydelsen ordet påfrestning är i dagligt tal något som av ningsförmåga. orsakar fysisk eller psykisk trötthet, den innebär således ett

Med anledning likheterna mellan begreppen allvarav utdraget förlopp. Vid svår påfrestning samhället en lig störning och svår påfrestning har analysgmppen för att måste tillräckliga finnas för att hantera den akuta resurser förenkla begreppsbilden valt att använda begreppet svår situationen och samtidigt förutse de åtgärder behövs som påffemzingi den fortsatta framställningen. Detta begrepp för klara möta konsekvenserna i ett utdraget att av att mer förekommer nämnts i författningstexter och har som en tillstånd. kan innebära måste omfördelas Det att resurser tydligare definition beträffande och vilka statens ansvar överföras mellan olika nivåer i samhället. och ansvar bör i anspråk än vad inom beresurser som tas som ryms

greppet allvarlig störning.

där särskilt god be- Skillnaden mellan stor olycka och en svår De tidigare nämnda situationerna en

nödvändig omfattar nedfall radioaktiva äm- påfrestning redskap är av

störningar i viktiga infrastruktursystem, över- Det definieras svår påfrestning är inte en ennen, svåra som som en

och dammbrott, massflykt asyl- och hjälp- skild händelse exempelvis svår olycka eller ett sasvämningar av som en

sökande till Sverige, allvarlig smitta, terrorism, kemikalie- botage. Däremot kan svår olycka eller ett sabotage uten

olyckor och utsläpp farliga ämnen störningar i vecklas till att bli svår påfrestning. Påfrestningen är ett av samt en

faktum när eller flera händelser eskalerar till att omfatta samhällsviktiga datasystem. en

Exempliñeringen visar svåra påfrestningar kan flera delar samhället och det uppstår allvarliga störvar av

kan dock knappast anspråk ningar i viktiga samhällsfimktioner eller när grundläguppstå. Listan göra att vara

heller säkert situationer lik- gande värden hotas. Viktigt att notera är att detta kan ske fullständig. Det är inte att

nande de uppräknade leder till svåra påfrestningar för mycket kort tid. För att hantera händelsen krävs att

samhället eftersom situationerna kan variera i svårighets- flera olika sektorer inom samhället samverkar.

grad. Till skillnad från läget i samband med en stor olycka

PRESENTATION

ställs därmed andra krav lednings- och beslutsförmåga

politisk nivå vid svår påfrestning. Behoven Hot/risk Vilka grundläggande Vilka myndigheter

en av samhällsinsatser inom olika områden värden hotas berörs och vilka

kan förväntas kvarstå

under åtgärder krävs

en lång tid. Efter Estoniakatastrofen har de långsik-

Olyckor liv. miljö och egendom polis, räddningstjänst tiga samhällsinsatserna inneburit politiska beslut fat-

att

och sjukvård tats, att myndigheter fattat beslut och verkställt

egna re-

geringsbeslut, att praktisk hjälp och psykologiskt stöd

er- Förutom ovanstående tillkommer svår påfrestning:

vid en bjudits dem direkt berördes olyckan eller det

som av att Svår ett fungerande beslutsfattande,

samfunnits behov av stöd som inte tjllgodosetts, att informa- påfrestning

hälle med förtroende ledning, samordning

tion lämnats ut från det offentliga samhällets aktörer till de för våra folkvalda och

av information och

personligen berörda, medierna och allmänheten och myndigheter kommunikation

att

ytterligare behov kommunikation mellan dessa

av parter

varit nödvändig.

Skillnaden mellan stor olycka och svår påfrest- I det följande kommer olika sidor begreppet

en en av katastrof

ning kan alltså betraktas artskillnad än belysas och kommer knytas

som en snarare en att resonemanget att mer di-

gradskillnadf° vilket kan illustreras följande sätt: rekt till den situation Estonias förlisning innebar.

som

PRESENTATION

3 Estoniakatastrofen

I detta kapitel diskuteras begreppetkatastrofocb den innebörd

olika personer ocbinstanser lägger i ordet. Förutom den rent språkliga

betydelsenav ordet kan det tolkas olika beroende var,

bur ocbav vem det anvands.

stonias haveri har kommit att beskrivas dade och döda. Det behöver då inte fråga

som vara om mass- "Estoniakatastrofen både i dagligt tal, i mediernas be- smitta eller dödlighet hotar hela befolkningar. Även

som skrivningar olyckan och i formella sammanhang andra situationer förutsätts således katastrofer i

av mer vara såsom namnet denna kommitté, Analysgmppen för Nationalencyklopedin. granskning av Estoniakatastrofen och dess följder. Vad är det kännetecknar katastrofsituation jämfört med En nationell katastrof

som en de andra situationer beskrivits i detta avsnitt Estonias haveri är utan tvekan den största enskilda olycka

som

Vi möter ordet katastrof allt oftare till exempel i medi- Sverige upplevt i modern tid. Merparten passage-

som av

beskrivningar rad olika situationer knap- svenska medborgare och de 552 svenskar ernas av en som rarna var av som past kan liknas vid händelser som Estonias förlisning. fanns ombord miste 501 livet. Endast 137 av totalt 989

ktmde räddas. 92 döda omhändertogs rädd-

personer av Omstörtande och förstöring ningsmanskapet.

Ordet katastrof kommer från det grekiska ordet Olyckan skedde i farvatten dagligen trafikeras

som av katastrophe som betyder omstörtande och förstoring. En- liknande fartyg och olycksförloppet var mycket snabbt. ligt Nationalencyklopedin omfattar det naturkatastrofer Från nödanropet "mayday" tog det, enligt de beräkningar

drabbar människan och orsakar materiell förstörelse, gjorts den internationella haverikommissionen, 25 som som av exempelvis vulkanutbrott, jordbävning och dylikt. Andra minuter för den 155 meter långa och r1io våningar höga exempel katastrofer uppges vara digerdöden, svält- passagerarfarjan att försvinna ner i havet. Kvar ovan vatkatastrofer och ekokatastrofer uppkommer efter tenytan fanns endast höststorrnen och de överlevande som

som människans inverkan naturen. lyckats ta sig ur fartyget till livflottar och i räddningsvästar.

Katastrofberedskap innebär, enligt källa, den Det ofattbara hade inträffat. De inte lyftes till

samma som upp beredskap måste finnas för att minska skadeverkning- räddningshelikoptrarna anlände inom några timmar

som som

i händelse katastrof Samordning hjälp- frös ihjäl i det kalla vattnet. arna av en av resurser är av avgörande betydelse för såväl katastrofpla- Räddningsarbetet i direkt anslutning till Estonianeringen för det praktiska omhändertagandet ska- katastrofen leddes den finska Sjöräddningen med assis-

som av av

PRESENTATION

framför allt från den svenska sidan. Extraordinära "Olyckan som blev en katastrof tans krav ställdes det svenska samhällets resurser beträffande Flera anhöriga och överlevande som analysgruppen har sjöräddning och koordination med övriga inblandade län- mött har utifrån sina egna känslor och erfarenheter beskriders räddningstjänst. Utvärderingar räddningsinsatsen vit Estonias haveri som "olyckan som blev en katastrof.

av pekar ett flertal svårigheter och brister sammanta- Detta uttryck beskriver hur de har upplevt myndigheters

som get bidrog till att arbetet försvårades" och försenades. och beslutsfattares hantering av olyckans konsekvenser. Förutom brister i materiel bidrog kommunikations- Uttrycket vittnar också bristande förtroende för det

om svårigheter till att påverka olyckans konsekvenser i det offentliga Sveriges förmåga att bemöta de människor som akuta skedet. drabbats och därmed också bristande tillit till förmå-

om

Olyckans väldighet och det stora antalet dödsoffer lå- att hantera händelser av katastrofkaralçtär.

gan ter sig knappast beskrivas annat än med ordet katastrof. Många anhöriga och överlevande har i samtal med Händelsen kom försätta det svenska folket och männis- analysgruppen uttryckt att de har känt maktlöshet i

att en kor i andra berörda länder i kollektiv chock och samband med de politiska beslut togs efter olyckan

en sorg. som Den oväntad; det fanns visserligen viss beredskap för eftersom beslutsfattarna inte lyssnat tillräckligt till dem

var

fartygsolycka Östersjön, de scenarier innan besluten fattades. Det har i flera sammanhang been men som var tänkta exempelvis grundstötning, eldsvåda eller möjli- skrivits att de upplevde sig som omyndigförklarade.

var som gen en kollision, inte en plötslig förlisning av denna omfattning. del befolkningen hade erfarenhe- Hjälpbehovet större än resurserna

En stor av egna ter från med liknande färjor vilket förstärkte den Begreppet katastrof används vanligen inte i utrednings-

resor personliga inlevelsen i de drabbades situation. Det kunde texter för att klargöra vilken typ av tillstånd som avses. I ha varit jag eller någon står mig nära. dessa sammanhang förekommer istället begreppen mår

som

Estonias haveri drabbade hela landet eftersom döds- pâñertning och exzraordinár situation. Socialstyrelsen utgår offren många och kom från orter runt i Sverige och dock från begreppet /eatastrrøfför att beskriva en situation

var om det drabbade alla psykologiskt händelsen i den innebär prioriteringar inom sjukvården nöd-

oss - var som att anses meningen en nationell katastrof vändiga:

En katastrof för den drabbade

"Katastrof situation då det akuta hjälpbehovet är såstort

- Ordet katastrof kan också beskriva den upplevelse och si- i förhållande till tillgängliga även efter förstärk-

resurser, tuation drabbar den enskilde plötsligt och ovän- ning, att normala kvalitetskrav inte kan upprätthållas för

som som

förlorar nära anhörig i olycka. Det är också alla patienter." tat en en en katastrof i livet för den som är med om en dödsolycka och undkommer med livet i behåll. För de enskilda drabbade Beträffande sjukvårdens möjligheter att upprätthålla kvamänniskorna är detta katastrofsituationer ett psykolo- litet inom den somatiska vården Estonias förlisning

var giskt plan än i relation till de totala materiella ska- inte betrakta katastrof. För de förhållandevis

snarare att som en dorna eller dödssiffrorna. överlevande kom i kontakt med sjukvården fanns till-

som

För en anhörig får ett oväntat dödsbud är kata- räckliga i detta avseende.

som resurser strofen i detta ögonblick ett fullbordat faktum. Men sett Det är analysgruppens uppfattning att hanteringen

av

samhällets perspektiv mot bakgrund den storskaliga Estoniakatastrofen ställde andra krav sjukvårdens ur av orgakatastrofberedskap som skall finnas är det uppenbart inte nisation än i flera fall hade förmåga att klara Be-

man av. för denna situation begreppet katastrofberedskap används redskapen inte tillräcklig för att möta de överlevandes

var av olika aktörer. behov lugn och läkning och samtidigt tillgodose

av mass-

PRESENTATION

Estoniakatamøñn :talldeffamfbrallt krav på samordning det allmanna: organisation ochinsatta

av for psykosocialt stod.

mediernas krav tillgänglig information och tillgång till och via personsökare dem som abonnerade denna tjänst ögonvittnen att intervjua. Sannolikt innebar trycket från hos TT. Nyheten nådde därför nästan omedelbart landets massmedierna svår arbetssituation för den sjukhusper- statsminister Carl Bildt, vilket föranledde honom att om-

en sonal saknade stöd från professionella informatörer. gående inleda rad aktiviteter och samla berörda minist-

som en Inte heller behovet psykosocialt stöd till de drabbade och andra medarbetare så beskrivits i analys-

av rar som blev tillgodosett i tillräcklig utsträckning, framför allt inte första delrapport.

gruppens

lång sikt.

En kris för statsledningen en katastrof för de

- En nationell katastrof är en stor nyhet drabbade

På nyhetsbyrån TT insåg tidigt att det fråga Trots att olyckan skedde internationellt vatten var den

man var om

katastrof Därifrån gick ett brådskande nyhetsmeddel- direkt svensk angelägenhet flera skäl. För det första en en av ande ut direkt när nödanropen från Estonia uppfattats och trafikerade Estonia linjen mellan Tallinn och Stockholm, färjan befarades ha sjunkit. Halvtimmen senare, när man vilket innebar att största delen av passagerarna som fått bekräftade uppgifter att Estonia hade sjunkit sän- befarades omkomna under olycksnatten var svenskar. Av

om des IT-flash vilket är den högst prioriterade nyhe- detta skäl inledde Utrikesdepartementet och den svenska

en ut,

sätter igång särskilda larmkedjor. Larmet nådde ambassaden i Tallinn genast arbetet med att samla in och ten som då rad exempelvis inom Regeringskansliet vidarebefordra information hur Sverige och svenska

en personer om

PRESENTATION

medborgare drabbats. För det andra bistod den svenska Sverige i frågan omhändertagande omkomna och

om av Sjöräddningen sina finska kollegor med räddningsarbetet. bärgning fartyget

av För det tredje står Estland och Sverige varandra nära både Den politiska ledningen i samband med katastrofen geografiskt och historiskt. utövades av regeringen, det var den som agerade och avi-

Det var också naturligt att olyckan, med dess omfat- serade åtgärder och kommande beslut. Estoniaolyckan

var tande konsekvenser för svenska medborgare, föranledde utifrån detta perspektiv att betrakta händelse

som en som den svenska regeringen Enligt den uppfattning ställde särskilda krav landets ledning.

att agera. som analysgruppen uttryckt i en första delrapport får det I det akuta läge rådde under olycksnatten och da-

som anses naturligt för både den avgående och den tillträdande därefter behövde problemen definieras, situationen

garna statsministern, som främsta företrädare för regeringsmak- och olika tänkbara scenarier analyseras, beslut fattas och ten, att uttrycka sorg och deltagande med de drabbade disponeras bästa sätt. Situationen försvåra-

resurserna samt erbjuda statens för att mildra konsekven- des betydande brist information i kombination

resurser av en serna av olyckan. med personliga stressupplevelser för inblandade aktörer.

I och med att olyckan skedde utanför landets gränser En samordning mellan myndigheters och andra aktörhade inga svenska myndigheter för räddningsarbe- åtgärder krävdes för att möta de krav ställdes

ansvar ers som tet. Den svenska Sjöräddningen agerade därför förfrå- samhället efter Estoniahaveriet. gan från den finska räddningsorganisationen enligt befint- Analysgruppen kan i efterhand konstatera att det brast liga avtal. Den svenska sjukvården tog emot de överle- i såväl samordning förmåga att hantera olyckans kon-

som vande när de kom till Sverige och krisgnipper sattes igång sekvenser. Den avgående regeringen samordnade inte i

särskilt drabbade orter i enlighet med den planering tillräcklig utsträckning sina insatser och det brast i som fanns. Polisen och identifieringskommissionen akti- informationsutbytet med den tillträdande regeringen i det verades enligt sina ansvarsområden. Det oklart i det akuta läget och veckan följde från olycksnatten och

var som inledande skedet efter haveriet hur svenska myndigheter fram till regeringsskiftet. Samordningen beträffande inskulle beträffande katastrofens efterverkningar. formations- och kommunikationsarbetet visade brister

agera

Att svenska myndigheter inte med automatik kimde både i det akuta skedet och längre sikt, exempelvis då kopplas in för att omhänderta omkomna stod tidigt klart. frågan bärgning bereddes den regeringen.

om av nya Men vilka rättigheter, möjligheter och skyldigheter hade

PRESENTATION

i beredskapen Förändringar

I detta kapitel presenteras några av de omständigheter

lødngersamman med eventuella förändringar i totalfbrrvaretr

som

uppgifter somdr under utredning.

tid har flera utredningar och myndigheter sationskulturen skiljer sig från andra länders organi-

å senare som arbetat med att utifrån användbara definitioner av vissa satoriska miljö. begrepp stärka samhällets katastrofberedskap. De militära hoten Sverige, så de framstod i skuggan det Beredskap för fredstid

mot som av kalla kriget och den nationella beredskapen till stor De svårigheter politiska beslutsfattare och myndighe-

som som del är uppbyggd för att bemöta, framstår inte längre som ter måste hantera i händelse av svära påfrestningar samlika sannolika. Samtidigt har hoten mot tryggheten och hället i fred kan vara många och avskiftande slag. Hoten är säkerheten i fredstid aktualiserats genom de olyckor och av annan art än de var i den traditionella krigshotbilden då katastrofer inträffat framförallt under tid. In- huvudscenariot gick ut att ryssen kommer". Detta hot

som senare riktningen samhällets beredskap har därmed förskjutits möjligen lättare att illustrera både i medborgarnas och

av var från krig till svåra påfrestningar i fredstid. Krav ställs myndigheternas ögon vilket sannolikt gjorde det lättare myndigheter och andra offentliga aktörer beträffande be- att förstå. Med denna hotbild för ögonen kunde pla-

man redskapen, framför allt uttalas kraven ledning och le- nera och öva totalförsvaret för krig och krigshot. Det darskap. fanns fiende, regeringens roll tydligt beskriven och

en var

Analysgruppen vill understryka behovet klargö- de metoder som behövdes för att avhjälpa hoten var mili-

av en rande terminologi grund för den praktiska tära.

som anpassningen tillgängliga för katastrofsituationer. I Idag då samhällets aktörer utreder möjligheterna och i

av resurser planeringen för att hantera händelser katastrofkaraktär viss mån redan övar för beredskapen för svåra

av att anpassa utgör begreppens definitioner en viktig grund. Definitio- påfrestningar i fred istället för inför det tidigare krigshotet

ligger också till grund för lagstiftning styr sker det mot bakgrund mångdimensionella och i flera nen som an- av svarsfördelningen i olika situationer. Erfarenheter kan fall diffusa hotbilder där det inte finns en fiende att mobimed fördel inhämtas från andra länder och lärdomar kan lisera mot. Det i sin tur ställer krav att samhället förfogöras från internationella erfarenheter i samband med över metoder inte nödvändigtvis behöver inne-

gar som händelser katastrofkaraktär. Men utgångspunkten bära att traditionella militära krävs.

av resurser måste tas i den svenska förvalmingsstrukturen och organi- Vid svåra påfrestningar i fred ställs enligt analys-

PRESENTATION

uppfattning särskilda krav samhällets nedmonteras det skapas ökade förväntningar att gruppens sam- om reordnade resurser inom myndighetsorganisationen i kom- surser tillförs från staten och totalförsvaret. bination med ledarskap politisk nivå. Analysgruppen För att förbättra samhällets katastrofberedskap

anser vill understryka behovet av att de aktörer som är ansvariga flera utredningar liksom regeringen i en skrivelse att tillför samordning och beslutsfattande upprättar kanaler för gång till totalförsvarets kan viktig be-

resurser vara en att förmedla information och kommunicera med berörda ståndsdel. Om dessa tas i anspråk för att hantera konsebåde i ett akut skede och längre sikt. En förutsättning kvenserna svåra påfrestningar i fred innebär det att sta-

av för detta är att planeringen inriktas att skapa uthållighet tens ansvar och åtagande utökas jämfört med idag. Detta

längre sikt, att den som har ledningsansvaret får till- får dock inte inkräkta kommunernas och landstingens gång till en analysfunktion och att ansvariga får löpande ansvar. Staten behöver klargöra när och hur dessaresurser rapporter läget och utvecklingen. Analysgruppens skall tas i anspråk skall besluta att såfår ske.

om samt vem som uppfattning hur förutsättningar för detta skall skapas Skall totalförsvarets resurser användas även i fred krävs

om redovisas längre fram i denna rapport. även en översyn av beredskapslagstiftningen.

Det är analysgnippens mening att totalförsvarets re- På flera håll anförs att samhället, med de resurser surser, det vill säga både det civila, och vid behov även det som finns, skall kunna hantera och vidta de åtgärder som militära försvaret, skall kunna användas för att klara behövs ialla typer händelser kan inträffa. Det gäl-

av av som svåra påfrestningar i fred. Detta kräver ett klarläggande av ler allt från ett normalt tillstånd, via olika typer av störi vilka situationer det gäller och beslutar att svår ningar till situationer kan innebära att det uppstår en

vem som som påfrestning råder. Syftet med att använda totalförsvars- extraordinär situation eller svår påfrestning och krig. För resurser måste, enligt analysgruppens uppfattning, att att så skall kunna ske krävs givetvis förberedelser av olika

vara

samordning och ändamålsenlig ledning förstärka slag. Dessa kan inriktas dels att det skall finnas begenom en de resurser som samhället redan förfogar över inom olika redskap för att hantera händelserna när de uppstår, dels verksamheter och system. De skall alltså inte ersätta andra förebyggande verksamhet i syfte att minska riskerna för att befintliga något allvarligt inträffar.

resurser.

Statens åtagande utökas Civilförsvarets beredskap

I Gränsdragning mellan normala störningar Riksdagen fastställde 1996 års totalförsvarsbeslut

rapporten genom och svåra påfrestningar effekterna ut- att totalförsvarets skall utformas så att de kan

resoneras om av resurser ökad användning totalförsvarets i fred. Både stärka samhällets samlade förmåga att förebygga och han-

av resurser positiva och negativa effekter berörs. En positiv effekt tera svåra påfrestningar i fred. Uppgifterna för det civila

av att statens resurser får användas skulle kunna vara att i de försvaret formulerades i samma beslut enligt följande: situationer då den inträffade skadan vida överrtiger nor- ° att värna civilbefolkningen mala störningar kan funktioner återställas snabbare med ° att kunna genomföra internationella fredsbefrämjande minskade negativa konsekvenser för de berörda. En och humanitära insatser

negativ effekt å andra sidan skulle kunna bli att den samlade ° att stärka samhällets samlade förmåga att möta svåra beredskapen ekonomiska skäl minskades i de olika nationella påfrestningar i fred.

av systemen eller verksamheterna. Bolagiseringar och avregleringar offentlig verksamhet, med ökat effektivitets- Även i detta sammanhang krävs definition vad

av ett en av en och marknadstänkande, kan i sin tur innebära att den civila svår påfrestning är präglas sådan tydlighet att det

som av beredskapen idag skall finnas i dessa verksamheter inte råder tvivel när dylik situation har uppstått.

som om en

PRESENTATION

Det är analysgiuppens uppfattning att ansvarsförhållanden mellan myndigheter vid svåra påfrestningar i fred måste så tydliga att kommuner och länsstyrelser kan

vara agera när en situation blir för svår för en mindre enhet att hantera utan att de för den skull bryter mot lagen. Det får inte råda osäkerhet vare sig befogenheter eller ñnan-

om siering av insatserna.

PRESENTATION

5 Estoniakatastrofen innebar

en svår samhällen fred

påfrestning

Slutsatser betvajfznde begreppen/ZüZtZXITOfOC/J

;var påfrestning och deras praktiska användning.

slutsats tidigare och ut- omfattning, skall dock hanteras ordinarie avsedd

n av resonemang en ens av gångspunkt för analysgruppens arbete är att det ka- organisation såsom lokal räddningstjänst, hälso- och sjuk-

var en tastrof drabbade Sverige när Estonia förliste. Händel- vård etc.

som sen var självfallet att betrakta som en extraordinär situa- De kriterier i flera sammanhang använts för att

som tion. fastställa vad en svår påfrestning är kan ställas i relation till

Estoniakatastrofen uppfyller samtliga de kriterier Estoniakatastrofens konsekvenser.

som i utredningar och annat håll ställts för att fastställa Evtonia/eatastrøjførnavvek det väntade 00/2nøwnala;

upp vad en svår påfrestning samhället och en extraordinär viss beredskap fanns för fartygsolyckor Östersjön situation innebär. Definitionen behövs för att kunna fast- inte denna storlek. Katastrofens omfattning

men av ställa när extraordinära resurser krävs från samhällets sida och fartygshaveriets förödande konsekvenser visade att för att mot de krav ställs det offentliga. beredskapen otillräcklig.

svara upp som var

Förslag har lämnats till regeringen innebärande att O Den uppstod plötrligi och utan förvarning; fartyget lämbegreppen fredstillstånd och krigstillstånd skall ersättas. nade Tallinns hamn kvällen den 27 september för Krig, krigsfara och katastroferi fredstid ryms enligt försla- att korsa Östersjön,själva olycksförloppet såsnabbt

var get inom ett tillstånd definierat svår påfrestning och skedde så oväntat att de flesta inte

som passagerare samhället, vilket föreslås föranleda beredskapstillstånd. hann sig fartyget innan det sjönk. Räddningsarbe-

ta ur Införs denna ordning krävs tydlig definition begrep- tet korn inte igång snabbt och med tillräcklig

en av nog ompet katastrof, dvs. en svår påfrestning samhället i fred. fattning för att rädda alla dem lyckades ta sig

som ur De nuvarande beredskapsstegen med skärpt respektive fartyget. högsta beredskap föreslås kompletteras rned ett tredje steg Den botade gvnndlaggande varden. En effekt det of-

av

katamofberedx/eap att tillämpa vid fredstida påfrest- fentliga Sveriges agerande efter katastrofen har blivit - ningar samhället. att tilltron till samhällets förmåga att hantera konse-

Olyckor och andra störningar, inte har katastrof- kvenserna denna katastrof rubbats.

som av

PRESENTATION

Den kravde snabba beslutför att räddningsarbetet skulle ° Den innebar betydandestressför inblandade aktörer efterkunna övergå i omhändertagande omkomna, vil- hanteringen katastrofenpågick dygnet runt under

ett av som av ket inte skedde. den första tiden. Den omfattandebetydelseför samhallet ocb många

var av nzanniskor, dels eftersom många människor direkt Förutom att Estoniakatastrofen ställde krav katastrof-

var drabbade, dels därför att många ett psykologiskt hantering visar analysen att den Eek långsiktiga konseplan identifierade sig med de drabbade. kvenser för såväl de personligen berörda för hela det

som Den innebar det inledningsvis fannsbegränsadinfbrma- svenska samhället. Analysgruppen vill mot bakgrund de

att av tion situationen; det rådde oklarhet fartyget erfarenheter som den genomförda analysen har inneburit

om om var hade förlist, antalet ombord, vilka de hur tillägga följande till raden kriterier vad katastrof

personer var, av en

hade räddats eller omkommit, hur svårt innebär tillfoga: många som skadade de vilka åtgärder som förväntades av ° En katastroffår långsiktiga konsekvenser de berörda ocb

var, svenska myndigheter och regeringen och vad för samhallet. En diskussion om vilka de långsiktiga ef-

som var möjligt att genomföra etc. fekterna av en katastrof kan bli, vad som kan påverka Den utlöste stor aktivitet i medierna, vilket ställde höga omfattningen dessa och vad detta innebär för sam-

av krav information från regeringen och infonna- hällets katastrofberedskap beskrivs och analyseras i de tionsarbetet inom Regeringskansliet. Informations- följande avsnitten med utgångspunkt från Estoniaberedskapen inom Regeringskansliet räckte inte till. katastrofen.

PRESENTATION

och termer i andra länder

Begrepp några

En översiktlig genomgång av bur man i några andra länder .rerpå

begrepp:om relateras till samballetr leatamofberedrkap.

orskning kring katastrofer uppstod i USA under komplexitet i hanteringen, har stor omfattning, ger om- 1950-talet då hotet från kemiska stridsmedel riktade mot fattande skadeverkningar och leder till resursbrist och anbefolkningen framstod som realistiskt. Syftet med forsk- dra brister. Definitionen av begreppet disaster utgår såleningen var att kunna förutsäga befolkningens reaktioner i des huvudsakligen från händelsens eller tillståndets konsehändelse ett sådant anfall. Definitionen vad kata- kvenser, inte från specifika indikationer i det utlösande

av av strofbegreppet innebär och vilka dess underkategorier händelseförloppet. skall har debatterats sedan dess. Begreppet kan Begreppet hazard definieras med DHA:s terminologi

vara endera utgå från den fysiska händelsen, dvs. naturkata- som något utgör orsaker till en disaster och det finns

en som strof eller teknologisk katastrof, eller från händelsernas listor över tänkbara scenarios. I Sverige finns liknande

en sociologiska eller psykologiska konsekvenser. sätt definierat 12 områden där samhället är särskilt sårbart

För att samhället skall kunna hantera kriser och stör- och kan tänkas innebära svår påfrestning för sam-

som en ningar innan de utvecklas till katastrofer krävs bland annat hållet i fredstid." kunskap och kompetens de drabbades behov stöd FN-organets användning tennen vilket

om av av eønergengr, och bemötande liksom genomtänkt kommunikation med innebär ett nödläge med omedelbar risk för liv eller väbåde drabbade och andra berörda i kombination med tyd- sentliga skador är relativt näraliggande disaster.

tennen liga ansvarsförhållanden som bör finnas reglerade i lag. En Emergency är ett särskilt tidsintervall disaster då det

av en definition begreppet katastrof utgår från de berör- föreligger nödläge och omedelbar risk för liv eller vä-

av som en das perspektiv och samhällets för att bemöta dem sentliga skador. Disaster däremot beskrivs

ansvar som en mer geger tyngd åt denna sida samhällets insatser. nerell, utdragen period då resurskapaciteten försämras.

av

"Disaster", "hazard". och "emergency" "Crisis management" i Holland

FN-organet DHA" använder begrepp disaster, I Holland används de engelska begreppen crisis och crisis

som hazard och Begreppet disaster ligger nära det management utgångspunkt för terminologin rörande

emergency. som svenska begreppet wåra påfrestningar kännetecknas beredskapen. Cnlrzlv,beskrivs till skillnad från begreppet

som av händelser sker plötsligt, är oförutsägbara, innebär disaster något inte uppträder till följd

som en som som av en en-

PRESENTATION

skild olycka eller annan händelse utan ett tillstånd som uppträder ett resultat ett förlopp. Ursprunget kan

som av

diffust och förloppet kan stegras skilda faktorer. vara av Det kan råda ovisshet vilka beslut behöver fattas,

om som konflikter mellan olika intressen och osäkerhet om vem

skall ha det beslutsfattande ansvaret. Därför talar man som i Holland om mi: management till skillnad från disaster relief Det finns också flera likheter i definitionerna be-

av greppen disaster och crisis. Det gäller t.ex. osäkerheten, samordningsbehovet, tidspressen, tendensen att beslutsfattande läggs högsta nivå, behovet av masskommunikation och behovet att händelsen i efterhand granskas

av och analyseras.

PRESENTATION

7 Statens Organisationsform

En övergripande presentation av samhallet: organisation

for att hantera olyckor ochwåra påffestningar ifred.

n katastrof kan innebära att alla tillgängliga domstol. Exempel centrala myndigheter är Socialsty-

resurser måste användas för att stå emot och lindra dess relsen, Rikspolisstyrelsen, Sjöfartsverket och Luftfartsververkningar. Staten, kommunerna, kyrkan, frivilligorgani- ket. Deras organisation och arbetssätt regleras de

genom sationema och andra involveras vid katastrof. I det föl- instruktioner regeringen utfärdar.

en som jande beskrivs övergripande hur samhället är organiserat för i fred hantera olyckor och svåra påfrestningar. Länsstyrelser

att

I varje län finns länsstyrelse i princip lyder direkt

en som Riksdag och regering under Länsstyrelsen har uppgifter inom

regeringen. En grundläggande princip uttrycks bekant i den räddningstjänsten, den sociala omvårdnaden, hälsoskyd-

som svenska regeringsformen med att all offentlig makt utgår det

m.m. ifrån foÅketF Genom allmänna

val utses representanter till riksdagen har till uppgift stifta lagar och Självstyrande kommuner och landsting

som att att utse regeringsbildare. Det är sedan regeringen skall Kommunerna och landstingen är självstyrande inom sina

som styra riket. geografiska områden" Kommunernas och landstingens

För beredning av regeringsärenden finns ett rege- verksamhet regleras kommunallagarna och

genom genom ringskansli, i vilket det ingår departement för skilda verk- åtskilliga specialförfattningar, vilka begränsar de kommusamhetsgrenar. Regeringen fördelar ärendena mellan nala handlingsfrihet också dem sär-

organens men ger departementen. Departementens uppgift är bereda skilda maktbefogenheter. Ett exempel det är be-

att senare och expediera de ärenden som avgörs av regeringen. stämmelserna räddningstjänst. I landstingens uppgift

om

ligger att kunna erbjuda en god hälso- och sjukvård." Självständiga förvaltningsmyndigheter Under regeringen lyder bl.a. antal fristående Katastrofens karaktär avgör vilka aktörer som

ett stort centrala förvaltningsmyndigheter. De har tilldelats vissa be- involveras

stämda uppgifter och skall verka i hela Sverige. Dessa Katastrofer kan drabba Sverige två olika sätt. När myndigheter har beslutanderätt, även deras be- katastrofplatsen är belägen inom Sveriges gränser kom-

egen om slut kan överklagas till regeringen eller till förvaltnings- de områden är direkt drabbade utsättas för

mer som att

PRESENTATION

påfrestningar. Framförallt påverkas aktörerna inom de verka med varandra. Detta gäller t.ex. inom områden som kommuner finns i katastrofområdet. Aven regeringen rör räddningsinsatser, hälso- och sjukvård, ordning och

som

centrala och regionala myndigheter kan bli inblan- säkerhet samt information. Nedan följer en beskrivning av samt dade. vilka regler styr verksamheterna inom räddnings-

som

katastrofer sådana inträffar tjänst och hälso- och sjukvård. Även information och

En annan typ av är som utanför Sverige där svenska medborgare är inblandade. ledningsansvar behandlas.

men Till sådana händelser hör Estoniakatastrofen. I sådana fall blir räddningstjänsten inblandad i mindre utsträckning el-

Räddningstjänst i fred ler inte alls. Istället får andra aktörer stor betydelse. Till regeringen och Regeringskansliet strömmar information Med räddningstjänst de operativa räddningsinsatser

avses in från medier och utländska ambassader. Informationen och kommunerna är skyldiga att för vid

som staten svara behöver analyseras och vidareförrnedlas till myndigheter olyckshändelser eller fara därför, för försöka hindra el-

att och berörda. Bemötande och omhändertagande anhö- ler begränsa skador människor, egendom eller miljö.

av riga och överlevande blir i dessa situationer viktig Skyldighet att göra räddningsinsats föreligger en-

en upp- en gift för myndigheterna. dast, det med hänsyn till behovet ett snabbt ingri-

om av

Lämplig organisation måste finnas för båda dessa si- pande, det hotade intressets vikt, kostnaderna för insatsen tuationer. Många eller mindre självständiga aktörer och omständigheterna i övrigt är påkallat att staten eller

mer med inom olika områden kommer att behöva kommunen svarar för insatsen.

ansvar sam-

PRESENTATION

Kommunal räddningstjänst

munal verksamhet skall länsstyrelsen ta över ansvaret för Varje kommun skall upprätta räddningstjänstplan räddningstjänsten i de kommuner berörs. Innefattar

en som som skall tillställas länsstyrelsen, Statens räddningsverk insatserna även statlig räddningstjänst skall länsstyrelsen

samt andra berörda kommuner. Regeringen får besluta för samordningen mellan den statliga och kommu-

om svara ändring i planen efter framställan från Statens räddnings- nala räddningstjänsten. När länsstyrelsen

tagit över ansvaverk. ret för räddningstjänsten, skall den också räddnings-

utse

När en olycka inträffar i kommun kommu- ledare.

en svarar nens räddningskår för insatserna såvida det inte är fråga Det finns även möjlighet för regeringen, när omfatom statlig räddningstjänst. Räddningskårens är tande räddningsinsatser lqävs, bestämma vilken läns-

resurser att anpassade efter den riskbild finns i varje kommun. styrelse eller statlig myndighet skall över

som annan som ta Mellan vissa kommuner finns avtal samverkan mellan ansvaret för räddningstjänsten inom eller flera kommu-

om en räddningskårema. Den myndighet tilldelas då

ner. som ansvaret utser

Vid varje räddningsinsats skall det finnas räddnings- räddningsledare. Regeringen kan också själv över

en ta ansvaledare för insatserna. Räddningsledaren för räddningstjänsten och räddningsledare.

som ansvarar ret utse upprättar alltid ledningsplats. Där samordnas insat- Räddningsledaren har det för

en yttersta ansvaret

med ledningsläkare och polisinsatschef. räddningsinsatsen. Denne skall bland fatta beslut serna en en annat Räddningsledaren kan beordra även enskilda att delta i insatsens inriktning och prioriteringar, resursfördel-

om räddningstjänstens arbete och använda eller förstöra ning och underhåll, informationstjänst leda åtgär-

an- samt nans egendom. Statliga eller kommunala myndigheter derna skadeplatsen. skall med personal och egendom delta i räddningsinsatser

anmodan räddningsledaren. Räddningsledaren är Polisens roll vid räddningsinsatser

av huvudansvarig och avgör när räddningstjänst föreligger Polisens uppgift vid räddningsinsatser för

är att ansvara och när den skall avslutas. avspänning skadeplatsen, trañkreglering, utrymning,

av

Det finns inga särskilda bestämmelser för katastrofer efterforskning, genomsökning och bevakning. utan räddningsledaren har befogenheter vid så- Inom den polisiära organisationen är polischefen

samma andana händelser. svarig för polisinsatsen. Underställd polischefen finns

en

polisinsatschef som leder polisens verksamhet fältet Länsstyrelsens uppgifter inom räddningstjänsten

och samverkar med räddningsledaren. Polisens och rädd- Länsstyrelsen skall efter hörande med kommunerna i lä- ningstjänstens samverkar vid insatsen. Både poli-

resurser net och berörda myndigheter upprätta de planer läns- och räddningstjänsten larmas via SOS-centralerna.

som sen styrelsen behöver för att kunna utöva sitt Statens

ansvar. räddningsverk får meddela föreskrifter innehållet i Hälso- och sjukvårdens roll vid räddningstjänst

om planerna. Hälso- och sjukvården skall samverka med räddnings-

Länsstyrelsen har för räddningstjänst tjänsten när någon skadats. Ivissa fall innebär insatsen

ett eget ansvar envid utsläpp radioaktiva ämnen och beslutar då bart samverkan beträffande Vid svårare fall

av vem som transporter. skall räddningsledare. kan sjukvårdsgrupper delta i själva räddningsarbetet. Är

vara

När mer än en kommun är drabbad inom län händelsen mycket svår art inträder katastrofberedskap.

samma av kan berörda räddningsledare komma överens Sjukvården vid räddningsinsatser består sjuk- och

om vem av

skall leda insatsen, så inte sker beslutas detta ambulanstransporter katastrofberedskap vid akutsom om av samt länsstyrelsen. sjukhus. I katastrofberedskapen ingår även beredskap

att

Om det fordras omfattande räddningsinsatser i kom- sända sjukvårdsgrupper till skadeplatsen. En lednings-

PRESENTATION

läkare leder sjukvårdsarbetet inom skadeonxrådet och styr

med skadade till olika sjukhus där vård kan transporterna ges.

Försvarsmaktens roll vid räddningstjänst På begäran räddningsledaren skall Försvarsmakten

av delta i räddningsinsats inte något allvarligt hinder för

om detta föreligger.

En insatsstyrka Försvarsmakten lyder under eget

ur militärt befäl i sin tur lyder under räddningsledaren.

som

PRESENTATION

Civila förberedelser för och vid

åtgärder krig

Yötalffrrsvar ar sddan verksamhet hehbvsfbratt förbereda och som bedriva den militära och civila verksamhet erfordras krig utbryter som om I detföljande lämnas övergripande beskrivning den civila en av delens organisationforrn särskilt vad galler raddningrganrt,

halso- ochsjukvård samt infbrrnation.

ör att stärka Sveriges försvarsförmåga kan regeringen kommer till stånd mellan dem bedriver civil verksamsom besluta höjd beredskap. Vid höjd beredskap skall kom- het. om muner, landsting och kyrkliga kommuner vidta de sär- Varje kommun, landsting och kyrklig kommun skall skilda åtgärder i fråga om planering och inriktning medverka i sådan beredskapsutbildning berör dem. av som verksamheten m.m. som är nödvändig för att de skall De skall till de ingår krigsorganisase att personer som kunna fullgöra sina uppgifter inom totalförsvaret. Även tionen får nödvändig utbildning.

enskilda organisationer och företag är skyldiga att I varje kommun skall det finnas hemskydd med som ett fortsätta sin verksamhet i krig skall då vidta sådana åtgär- uppgift dels förmedla information mellan kommunen att der. och befolkningen, dels verka för skydda, rädda och att hjälpa befolkningen i samband med stridshandlingar samt

Beredskapsförberedelser i kommuner och verka för

att trygga nödvändig försörjning.

landsting Kommunen

skall hålla länsstyrelsen underrättad om Kommunerna, landstingen och de kyrkliga kommunerna beredskapsläget. Länsstyrelsen kan besluta kommuner att skall vidta de beredskapsförberedelser som behövs för de- eller landsting skall bistå varandra.

ras respektive verksamhet under höjd beredskap. Detta Landstingsstyrelsen för den civila hälso- och ansvarar skall ske samverkani med andra berörda statliga, regionala sjukvården. En närmare beskrivning hälso- och sjukav och kommunala aktörer. Planer skall ñrmas med uppgifter vård vid krig följer nedan.

om vilken verksamhet är avsedd att bedrivas under som höjd beredskap, krigsorganisationen, vilken Myndigheternas beredskapsplanering och om om personal skall tjänstgöra verksamhet vid höjd beredskap som m.m. Kommunstyrelsen för ledningen den del Varje myndighet skall i sin verksamhet beakta totalansvarar av av det civila försvaret kommunen skall bedriva. försvarets krav. Deras planering skall ske samverkan medi som Kommunstyrelsen skall också verka för att den civila verk- de statliga och kommunala myndigheter, sammanslutsamheten får enhetlig inriktning och samverkan ningar och näringsidkare är berörda. en att som

PRESENTATION

Inom totalförsvaret hänförs vissa myndigheter till Under höjd beredskap skall myndigheten regeringfunktioner i krig är särskilt betydelsefulla. En central uppdrag göra övergripande utredningar det civila som ens myndighet inom varje funktion har ansvaret för samord- försvarets område samt, efter särskilt beslut från regerning och utgör därmed s.k. funktionsansvarig ingen, inrikta och samordna de funktionsansvariga mynm.m. en myndighet. digheternas och civilbefälhavarnas verksamhet. Överstyrelsenför civil beredskap har för funk- Civilbefälhavaren är i krig den högsta civila totalansvar tionen civil ledning, Rikspolisstyrelsen försvarsmyndigheten inom ett civilområde. Sverige är intransporter m.m., för ordning och säkerhet, Statens räddningsverk för delat sådana områden. Civilbefälhavaren har i tre uppbefolkningsskydd och räddningstjänst, Styrelsen för gifter inom funktionen civil ledning och samordning. psykologiskt försvar för informationsberedskap och Social- Civilbefälhavaren skall samordna planering, leda styrelsen för hälso- och sjukvård ledningsövningar, samt inriktning och uppföljning av m.m. De funktionsansvariga myndigheterna skall i fredstid i dessa och verka för utbildning personal Civilav m.m. samråd med övriga myndigheter med uppgifter inom befälhavaren får meddela länsstyrelserna de föreskrifter funktionen utarbeta underlag för beslut målsättning, behövs för planläggningen av totalförsvaret inom om som samordna beredskapsförberedelser och planering, civilområdet. Civilbefälhavaren får även meddela andra svara för utbildning statliga myndigheter under regeringen, förutom Försvaroch övningar m.m. Försvarsmakten får del planläggningen hos de smakten, föreskrifter inriktningen beredskapsta av om av myndigheter är beredskapsmyndigheter. förberedelser. som Under skärpt beredskap skall den fimktionsansvariga I krig skall Civilbefälhavaren verka för att största möjmyndigheten samordna verksamheten inom funktionen liga försvarseffekt uppnås att verka för att civila genom och med andra myndigheter. myndigheter och andra civila bedriver sina verkorgan Vid högsta beredskap skall de funktionsansvariga samheter med enhetlig riktning där de civila myn- en digheterna m.fl. hålla regeringen informerad händel- försvarsåtgärderna samordnas. Tillsammans med militärom seutvecklingen inom respektive ansvarsområde och befälhavaren vid Försvarsmakten skall Civilbefälhavaren om vidtagna och planerade åtgärder. verka för att det civila och militära försvaret samordnas. Överstyrelsenfö civil beredskapskall i fred leda och Civilbefälhavaren får meddela länsstyrelserna och sam- annan ordna beredskapsförberedelserna vid övriga fimktions- regional civil myndighet med statliga förvaltningsansvariga myndigheter. Myndigheten skall särskilt, bl.a. uppgifter föreskrifter för verksamheten. Det ingår i civilutarbeta råd och rekommendationer, verka för befälhavarens att hålla sig underrättad om läget genom att ansvar enhetlighet i frågor är för det civila för- inom civilområdet och alla sätt försöka upprätthålla som gemensamma verka för övergripande samverkan mellan det civila förbindelsen med regeringen, centrala myndigheter och svaret, och det militära försvaret samt utveckla kunskaper de övriga civilbefälhavare. om ömsesidiga kraven inför och under höjd beredskap. Myn- Styrelsenfö psykologisktförsvar är central förvaltningsdigheten skall också samordna utbildning i frågor är myndighet för det psykologiska försvaret. Som funktionsom för det civila försvaret. Överstyrelsenför ci- sansvarig myndighet skall den leda och samordna plangemensamma vil beredskap skall även bedriva operativa studier läggningen rikets psykologiska försvar, sprida kunskap som un- av derlag för krigsplanläggningen inom det civila försvaret, säkerhetspolitiken och totalförsvaret, inklusive civilom samordna planeringen, inriktningen och uppföljningen befolkningens möjligheter att inom folkrättens ramar av ledningsövningar, leda större övningar för Civilbefäl- bjuda ockupant motstånd, samt främja och samordna samt en havare och militärbefälhavare vad det civila försva- andra myndigheters information inom dessa områden. avser Under höjd beredskap eller efter särskilt beslut ret. annars

PRESENTATION

av regeringen skall myndigheten dessutom bevara och besluta användning räddningskårer för uppgifter

om av stärka befolkningens försvarsvilja och motståndsanda. inte berör den kommunen för omfördelning

som egna

Socialxzyrclven är fimktionsansvarig myndighet för mellan länen inom civilornrådet. Motsvarande be-

rätt att hälso- och sjukvård, socialtjänst samt miljö- och hälso- sluta omfördelning har länsstyrelsen vad gäller kom-

om skydd. Socialstyrelsen skall således samordna beredskaps- inom länet.

munerna förberedelser och planering därav, samordna och genom-

föra lcrigsplanläggning, för utbildning personal Hälso- och sjukvård

svara av och för att övningar genomförs samt redovisa beredskaps- Hälso- och sjukvården är totalförsvarsfimktion be-

en som läget för regeringen. Under höjd beredskap skall Social- står civil och militär del. Den militära sjukvårds-

av en en styrelsen kunna informera regeringen händelseut- organisationen skall i krig komplement till den ci-

om vara ett vecklingen, tillståndet och den förväntade utvecklingen vila. Inom totalförsvaret finns lager sjukvårdsutrusming

av inom sitt område vidtagna och planerade åtgär- och läkemedel kan användas i lcrig. Den civila

samt om som der. Vid skärpt beredskap skall Socialstyrelsen samordna hälso- och sjukvårdens katastrofberedskap nöd-

utgör en verksamheten inom sitt ansvarsområde och med andra vändig grund för och del krigsberedskapen. Ambitio-

av myndigheter inom totalförsvaret. för hälso- och sjukvården i krig skall att hålla de

nen vara

Länssryrelxenär den högsta civila totalförsvarsmyndig- medicinska behandlingsresultaten nivå i

samma som heten inom lånen och skall samverka med försvarsornrå- fred för det flertalet patienter.

stora desbefälhavaren vid Försvarsmakten för att åstadkomma Vid fredstida katastrofer och i krig kan det krävas

samen enhetlig inriktning och ledning totalförsvarets olika ordning hela landets sjukvård. Detta ställer krav

av av delar och ändamålsenlig användning civila och milj- samverkan mellan civil och militär sjukvård olika ni-

en av tära resurser. Detta skall ske genom riskanalyser, våer. En samordnad och samgrupperad ledning krävs såväl

samverkan, planläggning och övning inom det civila försvaret. central högre regional nivå och lägre regional

nivå, som Länsstyrelsen skall även ge stöd och underlag till kommu- nivå. Ansvaret för detta central nivå har Socialstyrelsen, ner och berörda myndigheter, organisationer och företag överbefälhavaren och Försvarets sjukvårdsstyrelse. På höför deras beredskapsförberedelser. regional nivå utövas ledningen civilbefälhavare och

gre av

Vid höjd beredskap skall länsstyrelsen inom länet militärbefálhavare och lägre regional landsting,

nivå av verka för att största möjliga försvarseffekt uppnås. I detta länsstyrelse och försvarsområde. Vidare samverkar

ligger samordning och enhetlig inriktning det civila distriktsnivå hälso- och sjukvårdsledningen inom

av försvaret, samordning mellan det civila och militära för- landstinget med primärkommunal ledning militära

samt svaret samt att verka för att länets tillgångar fördelas och förbandschefer.

utnyttjas såatt försvarsansträngningarna främjas. Länssty-

relsen får då meddela föreskrifter verksamheten hos Informationsberedskap för svåra påfrestningar i

om andra regionala och lokala civila myndigheter med statliga fred och för krig

förvalmingsuppgifter inom länet, med undantag för civil- Varje myndighet har i fred och i krig för infor-

ansvar att befälhavaren. sin verksamhet till allmänhet och medierna. Ett

mera om

sådant har även kommuner och landsting.

ansvar Räddningstjänst När fredstid rädd-

räddningsinsatser i pågår, ansvarar

Under höjd beredskap har räddningstjänsten utöver sina ningsledaren i samverkan med polis och sjukvård för

att Vanliga uppgifter ansvar för att upptäcka, utmärka och röja information förmedlas till medierna. Sjukvården

ansvarar farliga områden för information och till patienterna sjukhusen. Po-

m.m. om

Civilbefálhavaren har rätt att under höjd beredskap lisens informationscentral har tillgång till den registrering

PRESENTATION

polisen sköter vid skadeplatsen och informerar uti- Styrelsen för psykologiskt försvar har till uppgift att som från denna. upprätta beredskapsorganisation som skall fungera un-

en

I fredstid skall Styrelsen för psykologiskt försvar bistå der och vid direkt fara för krig. andra myndigheter i deras arbete med utforma och Myndigheten skall i krig analysera stämnings- och

att sprida information svåra påfrestningar samhället i opinionsläget i landet samt följa rapporteringen i natio-

om fred, utarbeta råd och rekommendationer för nella och internationella nyhetsmedier. Vidare skall ett

genom att informationsverksamhetenf Om svår påfrestning rå- centralt presskvarter upprättas tillsammans med

en der skall styrelsen för psykologiskt försvar begäran informatörer från bl.a. det militära högkvarteret,

ge stöd och hjälp till andra myndigheter i deras informations- Regeringskansliet och Överstyrelsen för civil beredskap.

arbete. Myndigheten skall även, efter samråd med medie- Syftet med centralt presskvarter är att kunna medi-

ett ge företag, följa och analysera utvecklingen mediernas be- och därigenom allmänheten information.

av erna redskap för påfrestningar i fred. Myndigheten skall Även civilbefälhavarna, länsstyrelserna och kommu-

svåra utarbeta underlag för regeringens beslut beredskap för skall förstärka sina informationsresurser i händelse

om nerna medieområdet. krig.

av

PRESENTATION

Hälso- och

sjukvårdens planering

och organisation av

katastrofberedskapen

för och socialt stöd

psykiskt

Har redovisassom en bakgrund den svenska organisationen

få nationell, regional och lokal katastrofberezirkap.

ehovet beredskap för psykiskt och socialt hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen har således ingen

av en omhändertagande vid katastrofer är någonting olika direktivrätt över landstingen och kommunerna, de

som reaktörer i det svenska samhället under de decenniet kommendationer och råd publiceras är endast vägle-

senaste som fått ökad medvetenhet När hälso- och sjukvården dande och myndighetens och befogenhet inskrän-

om. ansvar planlägger, utbildar och övar katastrofberedskap utgör ker sig till följa verksamheten.

att psykiskt och socialt omhändertagande betydelsefull

en del. Samverkan och samordning information

av

Som sektorsansvarig myndighet för hälso- och sjuk- För att samhällets skall kunna användas optimalt i

resurser vården i Sverige utarbetar Socialstyrelsen allmänna råd samband med katastrof krävs samordning nationell,

en om hälso- och sjukvårdens katastrofberedskapf Syftet är regional och lokal nivå. Den lokala hälso- och sjukvården

att de allmänna råden skall utgöra ett gemensamt över- för det akuta omhändertagandet kan behöva

som ansvarar gripande underlag för planering och utbildning. De all- stöd i form erfarenhetsutbyte, akuta råd och handled-

av männa råden riktar sig till hälso- och sjukvårdens ning. Det är Socialstyrelsens uppgift följa och stödja

me- att dicinskt och administrativt ansvariga och även till sjukvårdshuvudmannens katastrofplanering

samt att samräddningstjänsten, polisen och Försvarsmakten infor- ordna informationen huvudmannen även mellan

som mot men mation. I en särskild skrift behandlas frågor psykiskt myndigheter och allmänheten.

om och socialt omhändertagande. Avsikten ge all-

är att männa riktlinjer till landsting och kommuner för plane- Katastroforganisation regionalt och lokalt

ring, organisation och utbildning vad gäller det psykolo- Landsting giska, psykiatriska och sociala omhändertagandet och stö- Landstingen i Sverige har skyldighet erbjuda god och

att det vid stora olyckor och katastrofer". lättillgänglig hälso- och sjukvård till dem behöver

som

Det är väsentligt att påminna landstingens och det För detta skall möjligt även vid olyckor

om att vara stora kommunernas självstyre och självständiga för och katastrofer krävs särskild katastrofberedskap. I So-

ansvar en

PRESENTATION

cialstyrelsens allmänna råd framgår det centralt hos Grupper for psykosocialt omhändertagande inom

att varje landsting vid varje akutsjukhus och landsting och kommun

samt primärvårdsdistrikt bör finnas katastrofplan, kon- För att hälso- och sjukvården och socialtjänsten skall

en som tinuerligt revideras. Utöver detta krävs att all berörd kunna erbjuda den hjälp erfordras vid stora olyckor

per- som sonal får information och utbildning. Socialstyrelsen be- och katastrofer Socialstyrelsen att en särskild orga-

menar

även behovet samordning sker mellan den nisation måste finnas inom varje landsting och kommun. tonar av att fredstida katastrofberedskapen och krigsberedskapenfi liksom samverkan med andra berörda myndigheter Psykologisk-piykiazwükkatastrofledningsgvupp PKL

att krävs vid planeringen. Exempel berörda myndigheter Socialstyrelsen att de flesta akutsjukhus bör inrätta

anser är länsstyrelsen, försvaret, sjö- och flygräddningen, kom- PKL-grupp bestående med särskild kata-

en av personer

räddningstjänst, polisen och SOS-centralen strofpsykologisk och -psykiatrisk utbildning. Gruppens munens Dessutom samverkan även med olika uppgift skall bland annat att planera, leda och

uppmuntras tros- vara samsamfund och frivilligorganisationer. ordna det psykiska och sociala omhändertagandet vid ka-

I landstingets övergripande uppgift ingår till tastrofer i nära samarbete med sjukhusets katastrof-

att se att katastrofplaner upprättas inom sjukhus och primärvårds- kommitté och -kansli. distrikt och att planerna övas, liksom att katastrofberedskapen samordnas mellan primärvård, sjukhus och Psykiskt ochsocialt omhändertagande vid katastrofer kommun. POSOM

Inom landstingsområdet framförallt all- Inom varje kommun bör det enligt Socialstyrelsen finnas

engageras mänpsykiatriska jourmottagningar, jourmottagning för beredskapsgrupp vars deltagare skall kunna agera med

en barn- och ungdomspsykiatri, delar öppenvårdspsykia- kort varsel. Sammansättningen deltagare i en s.k.

av av trin, företagshälsovården, kuratorer och psykologer samt POSOM-grupp kan variera, vanligt är dock att gruppen sjukhuskyrkan i det psykologiska och psykiatriska omhän- består från socialtjänsten, kyrkan och frivillig-

av personer dertagandet katastrofdrabbade. Då barn och ungdomar organisationer. Gruppen bör underställd socialchefen

av vara är inblandade samverkar ofta elevvården och skol- i kommunen. hälsovården med primärvården och den psykiska barn- Uppbyggandet av en psykologisk och psykiatrisk kataoch ungdomsvården PBU. strofberedskap i Sverige har utvecklats i överensstäm-

melse med Socialstyrelsens allmänna råd. Som exempel Kommuner kan nämnas att samtliga somatiska akutsjukhus i Stock- På lokal nivå har kommunstyrelsen och den sociala holms län har PKL-grupp och dessutom finns i länet

en en distriktsnänmden i storstäderna ansvaret för att de samordningsgrupp. På andra orter som särskilt drabbades

som vistas inom kommunen får det stöd och den hjälp är Estoniakatastrofen; Borlänge, Jönköping, Lindesberg,

som av erforderlig, i fred såväl i krig. I omsorgsarbetet vid Norrköping, Uppsala och Vilhelmina finns PKL- och

som en katastrof kan individ- och familjeomsorgen, äldre- och POSOM-grupper eller andra krisgrupper. handikappomsorgen och barn- och utbildningsförvaltningen involveras.

PRESENTATION

10 Stockholms läns

landstings

katastrofmedicinska beredskap

En beskrivning av planeringen för organisationen

av det leatarlrofinedicins/ea arbetet inom landstinget.

Stockholms läns landsting finns i enlighet med Social- det. Därför kommer endast kortfattad beskrivning gö-

en styrelsens allmänna råd central medicinsk katastrof- akutsjukhusens psykosociala insatser för anhöriga

en ras av plan.4° Den är en ramplan för att organisation och ledning och överlevande. Gruppen har valt att istället närmare

se av länets hälso- och sjukvård vid stor olycka eller kata- de erfarenheter landstinget ñck insatserna i

en som genom strof i fredstid och utgör också grunden för den beredskap samband med Estoniakatastrofen och vill försöka spegla Stockholms läns landsting skall ha för att kunna möta några de slutsatser dragits. Detta presenteras i

av som svåra påfrestningar samhället vid kriser och i krig. Pla- nästa avsnitt, Beskrivning. nen från 1994 har reviderats bland annat mot bakgrund I det följande beskrivs kortfattat fyra centrala delar i

av de erfarenheter gjordes i samband med Estonia- Stockholms läns landstings medicinska katastrofplan:

som katastrofen men även grund smikturförändringar katastrofmedicinsk ledning, PKL-funktionen, infonna-

av inom hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting. tion och samverkan.

Efter Estoniakatastrofen skedde ett omfattande utrednings- och utvärderingsarbete inom landstinget. Ut- katastrofmedicinsk ledning

förliga rapporter utarbetades bland annat akut- Vid stor olycka eller katastrof utövas ledning olika

av en sjukhusen deltog i hälso- och sjukvårdens insatser, nivåer inom sjukvården. Normativ5° och strategisk led-

som några exempel som kan nämnas är Huddinge sjukhus ning utövas den Centrala medicinska katastrof-

rap- av port redovisar åtgärder i räddningsarbetet ledningen CMKL, operativ ledning utövas medi-

som av olycksplatsen, i färjeterminalen och sjukhuset och cinskt ledningsansvarig i skadeområdet och lednings-

av Södersjukhusets rapport mycket ingående redovisar ansvarig akutsjukhus, vårdcentral eller inom sjukvårds-

som det psykosociala arbetet. Utöver detta har Nordvästra område. sjukvårdsområdet inom landstinget gjort övergripande På akutsjukhusen finns utsedd katastrofledare

en en som utvärdering av landstingets insatser. har det initiala ledningsansvaret till dess katastrof-

en

Analysgruppen har tagit del dessa rapporter och ledning övertar Organisationen inom primär-

av ansvaret. utvärderingar och finner det inte motiverat att återge vården likadan ut.

ser samtliga insatser och åtgärder vidtogs i det akuta ske- Som tidigare nämnts leds räddningsinsatsen i skade-

som

PRESENTATION

området räddningsledare i samverkan med polisav en För katastrofmedicinsk planering inom insatschefen och medicinskt ledningsansvarig. Då det Stockholms läns landsting svarar: medicinska ledningsansvaret är kopplat till den i skade- Den centrala medicinskakatastrofområdet högsta medicinska kompetensen kan exempelvis kommittén somskall vara sammansatt av ledningsambulansfunktionen den ambulans först som representanter från Hälso- och sjukkommer till skadeområdet eller akutbilssjuksköterskan ha vårdsnämndensstab, HSN,Centrala

ledningsansvaret till dess läkare kommer. Då räddningsin- avdelningen för ambulanssjukvårdoch

satsen bedöms bli långvarig, exempelvis vid stora olyckor katastrofmedicinsk planering i nord-

eller katastrofer lannas särskild ledningsläkare. västra sjukvårdsområdet. sjukhusen styrelsensstab,akutsjukvärden, primär-

PKL, Psykologisk-psykiatrisk vården, Smittskyddsenheten, PKL-

katastrofledningsgrupp grupperna och SOSAlarm i Stockholm.

Sjukvårdsdirektören, HSNleder arbetet. Samtliga somatiska akutsjukhus inom Stockholms läns Kommitténs uppgifter är att landsting har lokal PKL-grupp. har en en Varje grupp 0 vara hälso- och sjukvårdens rådgisamordnare och dessa ingår i referensgrupp där även en vande inom det katastroforgan representanter för Centrala avdelningen för ambulansmedicinska området sjukvården och katastrofmedicinsk planering liksom ex- 0 utifrån riskinventeringar och perter katastrofpsykologi ingår. analyser initiera åtgärder som PKL-funktionen representeras även i den Centrala minskar faran för stora olyckor och

medicinska katastrofkommittén samt i de lokala medi- katastrofer i länet

cinsk katastrofkommittéerna akutsjukhusen. 0 följa upp och bedöma resultat och

Varje PKL-grupp har antal kan kvalitet av genomförda katastrofett resurspersoner som hjälpa till med psykologiska genomgångar, debrieñng medicinska insatser

0 fortlöpande ta del av forsknings- Enligt katastrofplanerna skall samverkan ske med m.m. och utvecklingsresultat inom det kommunen, primärvården och kyrkan. katastrofmedicinska området samt

vid behov initiera åtgärder inom Information landstinget I de centrala och lokala katastrofplanerna konstateras att

information utgör väsentlig del i all katastrofen För katastrofmedicinsk planering medicinsk verksamhet". Man menar att informations- akutsjukhus och inom sjukvårdsområden

ansvariga skall ingå i ledningsarbetet. Som målgrupper ansvararlokala katastrofkommittér som

definieras drabbade och deras anhöriga, massmedierna, svararför att lokala medicinska

andra akutsjukhus och sjukvårdsområden katastrofplaner utarbetas och revideras samt samverkande myndigheter. Vikten samordna information årligen. av att med andra involverade myndigheter understryks.

Samverkan

Enligt hälso- och sjukvårdslagen har landstinget skyldig- katastrofplanen för Stockholms läns landsting: räddnings-

het samverka med andra samhällsorgan, i första hand tjänsten, polisen, länsstyrelsen, Försvarsmakten, Kustbeatt statlig och kommunala myndigheter. Som exempel vakningen, Storstockholms lokaltrafik, Statens järnvägar

samverkansorgan nämns i den Centrala medicinska och Banverket.

AVSNITT 4 SAMHÄLLETS INSATSER FÖR PSYKISKT OCH SOCIALT STÖD SAMT INFORMATION OCH KOMMUNIKATION MELLAN MEDIER, MYNDIGHETER OCH BERÖRDA

I riksdagen hölls måndagen den 3 oktober 1994

tyst minut för att hedra de omkomna. Några en dagar senare ägde regeringsskifte i Sverige.

rum Carl Bildt efterträddes då av Ingvar Carlsson som statsminister och regeringsbildare.

BESKRIVNING

inledning

tt omfattande arbete har lagts ned flera aktö- Här belyses, bland annat med hjälp minnesbilder

av av rer för att dokumentera och utvärdera de insatser det of- från några av dem som deltog i stödarbetet, stödfentliga Sverige gjorde efter Estonias förlisning. I för- verksamheten i Estlineterminalen och Stockholms läns orden nämns ofta att dessa rapporter och utvärderingar landstings insatser i Estoniakatastrofen. En sammanfattkommit till för att velat lära det inträffade, ta till- ning görs slutsatser landstingets utvärdering

man av av som egen

erfarenheterna. Sammantaget god bild hur insatserna vara ges en av av gav. beredskapen och organisationen fungerade när det gällde Polismyndighetens inom Stockholms län insatser för att möta konsekvenserna katastrofen. anhöriga till polisanställda som omkom ombord Esto-

av

I detta avsnitt kallat Beskrivning söker analysgruppen nia och för den egna personalen redovisas kortfattat likbidra till denna samhälleliga ambition att lära Estonia- den psykosociala stödverksamheten Ersta sjukhus i

av som katastrofen. Strävan har varit att ett övergripande sätt Stockholm. belysa två väsentliga delar det utgör den totala Vidare redovisas psykosociala insatser i Borlänge och

av som katastrofberedskapen i Vårt land: psykiskt och socialt stöd Norrköping. Redovisningen har koncentrerats till det samt information och kommunikation mellan berörda. stödarbete som utfördes i de båda orternas kriscentrum, Underlaget för sammanställningen bygger dels möten Jakobsgården respektive Pensionärernas riksorganisations och samtal med ett antal olika sätt berör- lokaler i stadshuset.

personer som des katastrofen. Som exempel kan nämnas representan- I ett kapitel sammanfattas utvärdering

av en som genomter från landsting, kommuner, frivilligorganisationer, kyr- förts Svenska kyrkans insatser i det psykosociala stöd-

av kan, Regeringskansliet och andra myndigheter liksom arbetet riksnivå, i stift och pastorat och församlingar.

representanter från massmedierna. Utöver detta har grup- Därefter följer som ett exempel frivilligas insatser en

tagit del utredningar, rapporter, mediematerial beskrivning Svenska Röda korsets del i det psykosociala pen av av med mera, vilket framgår källförteckningen i avsnittet stödarbetet i Stockholm och i några svenska kommuner.

av Bilagor. Den följande beskrivningen händelser efter Det är analysgmppens förhoppning att denna fram-

av Estoniakatastiofen bygger i väsentliga delar uppgifter ställning skall kunna bidra till att ytterligare fördjupa förfrån dessakällor. ståelsen för de psykosociala konsekvenser Estonia-

som

katastrofen fick för många människor i vårt land. Psykiskt och socialt stöd för berörda Mot bakgrund omfattande material tillgäng- Information och kommunikation med berörda

av att ett är ligt insatser inom kommuner och landsting har analys- I analysgnippens granskning Estoniakatastrofen och

om av

valt att i första del spegla de insatser gjor- dess följder har även ingått att se närmare frågor om gruppen en som des över hela landet att redovisa det akuta stöd- hur information och kommunikation mellan olika be-

genom arbetet tre platser: Borlänge, Norrköping och Stock- rörda parter fungerade i samband med händelsen. holm. I en andra del av detta avsnitt belyses inledningsvis

BESKRIVNING

massmediernas roll i samhället och deras betydelse Utredningsarbeten

som förmedlare av information till allmänheten och dem som Frågan om hur det svenska samhället skall organisera sin är särskilt berörda. I ett följande kapitel belyses frågor katastrofberedskap i framtiden har varit föremål för ett

om massmedier och integritet i relation till myndigheter och stort antal utredningar under senare år. I ett kapitel i detta till dem är drabbade. I anslutning till detta lyfts i ett avsnitt redovisas sammanfattning några alla dessa

som en av av kapitel fram intryck som förmedlats till analysgruppen vid utredningar. möten med några dem överlevde fartygs-

av som katastrofen. Internationella jämförelser

Denna andra del i Beskrivningen avslutas med I regeringens direktiv till analysgmppen sägs att interna-

en redovisning av några berörda myndigheters informationsar- tionella erfarenheter gällande inforrnationsarbete och bete i samband med Estoniakatastrofen. myndigheters bemötande överlevande och anhöriga till

av

Även denna redovisning bidrar till belysa samhäl- omkomna skall beaktas. I avslutande kapitel redovisas

att ett lets förhållningssätt i samband med extraordinär hän- resultatet jämförande studier hur några europeiska

en av av delse. Det är analysgruppens syfte att förmedla en bild av länder har organiserat sin katastrofberedskap. Länder som hur samhällets beredskap såg ut för att hantera informa- presenteras är Norge, Finland, Storbritannien och Nedertionsfrågor helt annan karaktär än den vanligtvis länderna. I kapitlet redovisas även fallstudie av tåg-

av en som en präglar myndigheters verksamhet. olyckan i Eschede i Tyskland, den 3 juni 1998.

SAMHÄLLETS INSATSER FÖR PSYKISKT OCH SOCIALT STÖD

l

Den och sociala stödverksamheten

psykiska

i Estlinetenninalen

Ertlineterminalen kom att bli på gång "katarzrøjplatr" och akut krücenzrum.

en

Har presenterasminnesbilderfrån några av dem somdeltog arbetet.i

Frihamnen i Stockholm ligger Estlinetemiinalen. I det följande återges personliga minnesbilder

som Den tidiga den 28 september 1994 förbyttes analysgruppen tagit del avi samtal med några av alla dessa

morgonen den stillsamma stämningen vanligtvis råder i termina- människor försökte stöd åt anhöriga och berörda

som som ge len gradvis i något liknade kaos. efter katastrofnatten. Urvalet är representa-

som morgonen

tivt för åsikter framförts till analysgruppen från flera

som Ledning och samverkan håll.

Tidigt upprättades en ledningsstab i terrni-

morgonen nalen för arbetet med anhöriga Minnesbilder

att organisera att ta emot och passagerare. En ledningslälmre utsågs den centrala På natten till den 28 september meddelades jourledaren

av medicinska katastrofledningen inom landstinget att ingå i för Jourhavande kurator genom ett samtal från Stockledningsstaben i terminalen och att leda den medicinska holms socialjour att hjälp behövdes vid Estlinetenninalen insatsen. Till sin hjälp fick han två sjukvårdsgnipper. En för att ta emot berörda. jourledaren kontaktade jourhaöverläkare och PKL-koordinator samordna vande kuratorer och 16 kuratorer begav sig till terminalen.

utsågs att sjukvårdenspsykosociala verksamhet. jourledaren utgjorde en sambandscentral sin ordinarie

I det psykosociala arbetet deltog under de dagar då ter- arbetsplats och samlade och vidareförmedlade informarninalen utgjorde lcriscenmim från olika tion, bland annat att följa radio- och TV-sänd-

ett personer gre- genom

i Stockholms län: personal från sjukvården och den ningar. nar psykosociala beredskapen inom landstinget, kuratorer och En komminister i Oscars församling, där Estlinesocialsekreterare från kommunen, präster, diakoner och terminalen ligger, informerades olyckan ett te-

om genom frivilliga från Svenska kyrkan och andra trossamfund samt lefonsamtal vid sextiden från beredskapsplanläggaren i frivilliga från Svenska Röda korset. Stockholms stift. På grund att hon vecka tidigare

av en

Bland de uppgifter åvilade ledningsstaben ingick hade varit kurs i debrieñng, och rest med Estonia till

som en

möta och stöd åt anhöriga kom till termjnals- Talliim, visste hon exakt terminalen låg och vilket faratt ge som var byggnaden och att bemanna den telefonjour inrätta- tyg det handlade Efter telefonkontakt med socialjou-

som om. des. Det fanns inga förväntningar att somatisk vård stod det klart att hjälp behövdes i terminalen. Kom-

om ren skulle komma att behövas. ministern ringde en kontaktperson i en församlingsgrupp

SAMHÄLLETS INSATSER FÖR PSYKISKT OCH SOCIALT STÖD

skulle vidta åtgärder för till och dryck "Lugnet före stormen" som att se att mat levererades till terminalen. Efter ytterligare samtal med I terminalen det vid halvsju-tiden fortfa-

var morgonen kollegor i den och andra församlingar begav hon sig rande lugnt. En de jourhavande kuratorerna har i efteregna av till terminalen. hand beskrivit stämningen lugnet före stonnen". ner som En präst i Botkyrka församling, vid tillfället arbe- Fler och fler kollegor från Jourhavande kurator och som tade med ett utvecklingsprojekt för Jourhavande präst socialjouren samlades ingen visste riktigt vilka insat-

men som är en motsvarighet till socialförvaltningens Jourha- behövdes. Det rådde ovisshet hur många mänser som om vande kurator, ñck också han kännedom händelsen ti- niskor skulle komma till terminalen och behöva stöd. om som digt Han kontaktade missionsförsamlingen Det uppenbart Estonias förlisning berörde männismorgonen. var att i Hallunda och begav sig tillsammans med kollega däri- kor i hela Sverige också från flera andra länder. en men från till terminalen. Är det inte så det borde lite avspärrat"

att vara När komministern från Oscars församling anlände till terminalområdet kunde hon köra bil rätt in i området, vilket förvånade henne. Hon frågade polis inne i termina-

en len om området inte borde spärras av, med tanke att det förväntades att många människor skulle komma dit. Efter l . detta inleddes avspärrning av området runt terminalbyggnaden.

l

. Komministern har i efterhand reflekterat

över att avspärrningen inte tillräckligt vid för att erbjuda anhö-

var riga tillfredsställande skydd från journalister.

"Det var amatörmässigt" Ledning och information saknades initialt, det oklart

var vilka hade för vad. Så småningom växte

som ansvar en organisation fram för mottagandet anhöriga bland stöd-

av arbetarna själva. Några tog emot dem kom och bör-

som jade listor med adress och telefonnum-

göra upp namn, mer, andra serverade kaffe och erbjöd stödsamtal. Egna initiativ blev nödvändiga då det inte fanns någon att fråga. Det framgick sedan för stödarbetama att det fanns

en ledningsstab i terminalen och enligt uppgift arbetade den med att ta fram passagerarlistor.

Sambandet mellan ledningsorganisationen och led-

Ertlineterøninalen blev ett akut kriscenmzm under defbrstadagarna efterkatastrofen. Omkring 45 0 anhöriga kom till terminalen och5 621 samtal registrerades telefanjouren.i

SAMHÄLLETS INSATSER FÖR PSYKISKT OCH SOCIALT STÖD

vid förlisningsplats "Jag halm tänka att den sörjer också" ningen för räddningsarbetet Estonias personen verkade bristfällig, det svårt information hur Det faktum anställda inom polisen fanns omvar att om att en grupp räddningsarbetet gick. bord Estonia märktes i polisernas arbete i terminalen.

Många i det närmaste chockade men genomförde sina var Pressen borde haft ett särskilt telefonnummer att uppgifter ändå. Kollegor till de saknade följde med anhö-

ringa till riga till terminalen för stöd. att ge När telefonjour öppnades övergick alltfler av stödarbe- Åk på gång och låt inte de anhöriga sitta och till bemanna den. Till telefonjouren kom olika en tarna att samtal. Oroliga anhöriga ringde och ville vänta i 20 minuter i kall buss" typer av veta en vilka hade överlevt tillförlitliga besked kunde Under dagen ordnades för anhöriga att samlas som men utrymme inte Passagerarlistor fanns reviderades hela ti- högst i baren hotell Ariadne i Värtahanmen. Bussar ges. men upp den. Små özn, för överlevande, skrevs in vid vissa de anhöriga dit. En prästerna bestämde sig för att namn. tog av Dessa samtal blandades med samtal från allmänhet och följa med i buss för att kunna ett stöd under resan. en vara massmedier. Massmedierna avvisades onödigt Vid framkomsten till hotellet möttes de visst oförståäven av bryskt, enligt uppfattning framförts, det fanns ende. Förare taxibilar stod parkerade vägrade att en som men av som inte tid slussa journalister vidare till någon ansvarig. lämna plats för bussen och hotellgäster och personal var att Det ringde oavbrutet. undrande inför de anhörigas ankomst.

Till de jourhavande kuratorerna kom samtal Efter ett tag organiserades busstransportema bättre en av ett från M/ S Mariella med besked fartyget skulle och ombord Varje buss gick skytteltrañk mellan om att an- som lända med några överlevande. En kollega lyckades terminalen och hotellet fanns så småningom någon person annan överlevande i Marieharrm och meddelade stabs- till stöd. Även bemötandet de anhöriga vid hotellet förspåra upp av ledningen deras bättrades i takt med att information om katastrofen namn. När antalet anhöriga ökade i terminalen ordnades en spreds.

form reception där de ombads köa för att ringa till av telefonjouren i terminalsbyggnaden. "Estoniakatastrofen väckte känslor även hos en trappa upp allmänheten"

"Vi återkommer På analysgruppens fråga till kuratorerna att det uppges Från början noterades ostrukturerat personuppgifter endast litet antal anhöriga hörde sig till var ett som av ringde polisen överlänmade så småningom Jourhavande kurator efter Estoniakatastrofen. Av dem dem som men blanketter för arbetet. I samtalen med anhöriga utlovades allmänheteten vände sig till Jourhavande kurator som ur förnyade kontakter när information kunde förmedlas. dagarna, veckorna och månaderna efter det däremot mer var Problemet polisen behövde uppgifterna och många Estoniakatastrofen givit upphov till var att sam- som uppgav att lade in listorna med Det omöjliggjorde för stöd- ångest och "Det väcker gamla känslor till liv", menar namn. oro. arbetarna följa samtalen, under krisarbetet i termi- någon kuratorerna analysgruppen talat med. att upp av nalen och även vilket upplevdes otillfredsstäl- Till Jourhavande präst vände sig många anhöriga för senare, som lande. En förde dock anteckningar och hjälp med olika saker, bland annat med att ordna av prästerna egna att kunde det hålla kontakt med några familjer och minnesgudstjänst. Jourhavande präst hjälpte till med att sättet förse dem med löpande information. "Det är fortfarande förmedla kontakter med deras hemförsamlingar. Under

djupt sår i mig de ringde och ñck löfte halvår efter Estoniakatastrofen upptogs arbetet ett att som om ny ett uppkontakt inte ñck någonting tillbaka. Att inte någon skattningsvis till mellan 30 och 50% uppföljande själareage- av rade detta" vård.

SAMHÄLLETS INSATSER FÖR PSYKISKT OCH SOCIALT STÖD

Att träffas och tala om Estonia blir för jobbigt" Jourhavande kuratorer ñck eget uppföljande stöd. Två gruppmöten ordnades veckan efter arbetet i terminalen och kuratorerna erbjöds möjlighet att ta individuell kontakt.

Komministern i Oscars församling försökte till stånd eftersamling för alla dem hade arbetet i

en som kriscentIet dels det svårt att vilka hade

men var veta som varit där, dels upplevde några att det skulle bli "för jobbigt 77

.

SAMHÄLLETS INSATSER FÖR PSYKISKT OCH SOCIALT STÖD

Stockholms läns insatser

landstings

i det stödarbetet

psykosociala

I detta kapitel beskrivs detpsykosocialastöziarbetet Huddinge sjukhus, Karolinska sjukhuset

ocb Söderyukbusetjiumfbiallt i det akuta skedet.

uppgifter Huddinge sjukhus redovisning bygger som enna analysgruppen har hämtat Socialstyrelsens På kvällen den första dagen anlände M/S Mariella, som ur rapport, SoS-rapport 1997:15, sjukhusens och hade deltagit i räddningsarbetet under natten och dagen, egna rapporter kompletterande samtal med involverade till Stockholm. Ombord farms omkring 1 000 passagerare personer som var iarbetet. hade bevittnat händelserna. Dessutom fanns det ett som 30-tal överlevande ombord enligt uppgift skulle föras som Akutsjukhus Iarmas till Södersjukhuset. Huddinge sjukhus lcrisenhet fick en Omkring klockan fyra kontaktade SOS begäran bistånd med stöd. Den krisgrupp fanns morgonen om som Alarm akutsjukhus i Stockholm. Huddinge sjukhus, plats i terminalen hjälpte till i arbetet. tre Karolinska sjukhuset och Södersjukhuset ombads då Krisgrupper från Huddinge sjukhus avlöste varandra i orgakrisgrupper stöd för anhöriga vid Estline- terminalen och arbetade till och med 18.00 den 29 sepnisera som terminalen. På detta sätt larmades den psykosociala be- tember.

redskapen i Stockhohn. Inget allmänt katastroflarm gick Krisstöd till svenska överlevande i Finland ut. svenska överlevande fördes till Åbo universitetsför PKL-gmpperna dessa sjuk- Några När representanter korn till terminalen bistod de ledningen platsen. sjukhus. Huddinge sjukhus sände, begäran katastrofhus av bestod i stöd åt anhöriga kom till ledaren, krisgrupp dit för att bistå dem. Vid ankomsten Insatserna att ge som en terminalen och bemanna telefonjouren. Omkring 450 till Sverige 10 de 11 överlevande direkt till sin att reste av söka till terminalen och 5 621 samtal hemort. PKL-giuppen initierade uppföljning krisanhöriga kom att sig av från hela landet registrerades i telefonjouren. Ansvaret för arbetet hemorten.

bemanning telefonjouren Huddinge sjukav övertogs av och Karolinska sjukhuset krisarbetet i terminalen Organisation av stödinsatser hus när avvecklades. Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken öppnade telefo-

SAMHÄLLETS INSATSER FÖR PSYKISKT OCH SOCIALT STÖD

ner för anhöriga omkring halv nio. En PKL-gmpp stöd. Personalgrupper från Huddinge sjukhus deltog orga- som niserades förmiddagen och tog klockan 13.00 över i räddningsarbetet, fick debrieling sjukhusets krisav egen ledningsfunLtionen för de psykosociala insatserna sjuk- personal samt från S:t Görans PKL-grupp. av tre team huset. Ett kriskansli öppnades. Då hade redan krisen telefomnottagning etablerats och ett anhörigrum förberetts. Bristen information gjorde samordning de Karolinska sjukhuset av psykosociala insatserna komplicerad initiativ Telefonjour men togs ändå. PKL-gmppen och kiisenheten vände sig till Cen- Vid IO-tiden den 28 september öppnades telefonjour en trala avdelningen för ambulanssjukvård och katastrof- sjukhuset bemannades för sjuksom av representanter medicinsk planering och SOS Alarm för att höra sjuk- husets PKL-grupp. Telefonjouren bemannad dygnet om var husets hjälp erfordrades. Efter dagar fick sjukhuset runt. ett par i uppdrag att upprätta Kriscentrum Nord. Stöd till anhöriga

Anhörigrummet besöktes 110 anhöriga fick stöd- Kriscentrum Nord av som samtal och erbjudande om uppföljande sådana. Rummet Då landstingets krisinsatser samordnades den 4 oktober var bemannat fram till och med helgen. inrättades kriscentrum. Karolinska sjukhuett gemensamt Infonnarions- och kristelefonerna bemannades fram skötte administrationen och samtliga PKL-grupper i set till och med den 4 oktober 1994. landstinget deltog i arbetet. Telefonjouren i kriscentret

var bemannad dygnet runt fram till den 11 oktober, däref- Kriscenmnn Syd skedde verksamheten. ter en successiv nedtrappning av Som tidigare nämnts samordnades de psykosociala stöd- Den 14 oktober upphörde bemanningen och därefter var insatserna i länet efter några dagar. Huddinge sjukhus fick telefonsvarare inkopplad. en i uppdrag att upprätta Kriscentrum Syd. Detta innebar Sammanlagt registrerades 756 inkommande samtal bland annat att sjukhuset tillsammans med Kriscentrum från såväl anhöriga och myndigheter och vänner som Nord, Karolinska sjukhuset, övertog bemanningen den massmedier. av telefonjour funnits i Estlineterrninalen. som Aktiv uppföljning telefonkontakter av Vård av överlevande Många de av personer som ringt till Estlinetenninalens 15 överlevande från Estonia vårdades Huddinge sjuk- telefonjour under de första dygnen hade fått löfte om upphus. Samtliga fick psykologisk hjälp senast dagen efter följande kontakt. Denna genomfördes vid Kriscentrum

olyckan, i de flesta fall psykiater. De överle- Nord under perioden den 27 oktober till den december genom en 12 vande önskade fick även uppföljande samtal. 1994. som

Personal i lcrisarbetet Personal i krisarbetet

115 personer involverades i krisarbetet sjukhuset: 63 från sjukhuset engagerades i arbetet Estlinepsy- personer kologer, kuratorer, läkare, sjuksköterskor, mentalskötare terminalen och Kriscentrum Nord. Bland dessa återfanns samt representanter för kuratorer, sjuksköterskor och skötare från den psykiatriska

verksamheten, psykologer från och barnpsykiatrin,

vuxenstödinsatser för personal representanter för Sjukhuskyrkan och psykiatriskt skolade En ansvarig ur varje PKL-grupp sjukhusen i Stock- läkare. holms läns landsting såg till att personal fick erforderligt

SAMHÄLLETS INSATSER FÖR PSYKISKT OCH SOCIALT STÖD

Stöd för personal Anhöriga ñck en resursperson Sjukhusets PKL-grupp utgjorde stöd för personal Till Södersjukhuset kom sammanlagt 183 anhöriga, vän-

som arbete i kriscentrumet. eller arbetskamrater till saknade eller överlevande.

ner

Alla erbjöds I det uppföljande arbetet

en resursperson. Södersjukhuset valde sjukhuset kontakta anhöriga en överlevande via

att På sjukhuset ställdes särskilda lokaler till förfogande för telefon och anhöriga till saknade erbjöds återbesök. anhöriga förväntades komma. Den förste korn

som omkring halv nio den 28 september. Under det Personal i krisarbetet

morgonen första dygnet korn 15 anhöriga till krismottagningen. 29 från sjukhuset deltog i krisarbetet. Bland

personer

dessa fanns förutom sjukhusets personal även personal Mottagande sjukhus för överlevande från de psykiatriska sektorerna inom Södra sjukvårdsom- 30 överlevande förväntades komma till sjukhuset under rådet samt sjukhusprästen. kvällen eller natten. För att kunna möjliggöra att hela

överlevande kunde hållas evakuerades S:t Görans sjukhus gruppen samman två avdelningar. Där skulle registrering, undersökning och Sjukhusets huvudsakliga roll i det psykosociala arbetet

var primärbehandling ske. En avdelningarna evaku- att stödja personal varit engagerad i hjälparbetet. Till

av som som erades intagningsavdelningen. På så sätt hoppades debrieñng sjukhuset kom personal vid akut- och

var

underlätta de överlevandes ankomst och undvika intagningsavdelningar, från socialtjänsten, företagsman massmedial uppståndelse. hälsovården och psykiatriska öppenvårdsmottagningar.

Runt midnatt anlände de första överlevande. Totalt För personal från Sjukhuskyrkan, Svenska kyrkans församvårdades 31 överlevande sjukhuset. lingar och esmiska och lettiska församlingar genomfördes

motsvarande debrieñng sjukhusprästen. 29 team arbe-

av Aktiv uppföljning tade med debrieñng. Samtliga överlevande kom från Sverige har följts upp.

som En samtalskontakt erbjöds i det akuta skedet och Kristeam i beredskap

senare erbjöds deltagande gruppträffar för överlevande boende i Åtta kristeam med två hjälpare i varje förbereddes för in-

i Stockholmstrakten. i stödarbetet engagerades inte i arbetet under

satser men

Planeringen för dessa gruppträffar inleddes under den de två första dygnen. Till Szt Görans sjukhus kom samförsta veckan och den 3 november ägde den första träffen manlagt 15 oskadade, anhöriga eller överlevande, ñck

som

28 överlevande inbjöds och gruppledare kura- individuella samtal och uppföljning. Drabbade barnfamilrum. var en

och psykolog. Under de två första månaderna träf- jer ñck stöd genom bamldinikerna. tor en fades gång i veckan och därefter en gång var-

gruppen en

vecka under fem månader. Av de inbjöds annan 28 som

och dessutom tillkom två. kom 22 personer

SAMHÄLLETS INSATSER FÖR PSYKISKT OCH SOCIALT STÖD

Stockholms läns insatserna

landstings utvärdering av

Analysgwuppenbar här sammanfattatlärdomar

av landstingets insatser under Ertøniakatartrøfen.

centrala medicinska katastrofkommittén Informationsbehov präglade den akuta

en uppdrog utomstående utvärdera sjukvår- situationen

en expert att dens insats med anledning Estoniakatastrofen. Ut- Anhöriga och vänner till saknade och döda hade i det

av gångspunkt för värderingen insatsen Medicinsk ka- akuta skedet framförallt behov informa-

av var ett stort av att tastIofplan får Stockholms läns landsting. Analysgruppen tion vad hade hänt. Bristen uppgifter om över-

om som har valt att sammanfatta de slutsatser framförs mot levande, döda och saknade, ofullständiga och inkorrekta

som bakgrund strävan att belysa de lärdomar olika aktörer passagerarlistor skapade kaotisk situation, framförallt

av en fått av händelserna efter katastrofen. för de anhöriga korn till Estlinetenninalen.

som

Katastrofpanen till fördel Bristande ledning i terminalen

I utvärderingen konstateras att den centrala katastrof- En erfaren ledningsläkare och sjukvårdsgrupper dirigeraplanen utgjcrde ett stöd i den oförutsedda katastrofen ut- des till terminalen, inga patienter från katastrofen

trots att anför Sveriges gränser. De medicinska åtgärder vid- väntades dit. I utvärderingen detta initiativ

som sägs att sannotogs för patenter sjukhusen fick optimalt medicinskt likt berättigat i Estoniafallet, det inte innebär

var men att resultat Det konstateras att det inte nödvändigt att ut- att det skulle berättigat i andra situationer. Det sakna-

var vara färda ett katistroflarm, uppgifterna i samband med kata- des överhuvudtaget samordnad ledning den totala in-

av strofen fördelades mellan sjukhusen och den övriga verk- satsen. Ledningsläkaren och personal tog exempelvis samheten fick inga nämnvärda störningar. initiativ informationsansvar.

eget ett

Ringa behov somatisk vård Ingen samordning det psykosociala stödarbetet

av av Det konstateras vidare den katastrofmedicinska insat- i Estlineterminalen

att sen inte i första hand bestod somatisk vård. Sju överle- Sjukvårdens huvudsakliga insatser i samband med Esto-

av vande fördes akut med helikopter till Huddinge sjukhus niakatastrofen blev psykosocialt stöd till anhöriga och vänoch 38 överlevande kom ett dygn till Huddinge och Krisgrupper arbetade i terminalen och deras insatser

senare ner. Södersjukhuset, ingen med livshotande skador. värderas berättigade. Det konstateras dock bristen

som att

SAMHÄLLETS INSATSER FÖR PSYKISKT OCH SOCIALT STÖD

samordnad ledning även de psykosociala insatserna ler hos såväl polis sjöräddning. Enligt utvärderingen

av som korn medföra stödgruppernas inte utnyttja- kunde sådan samverkan även ha skett högre admi-

att att resurser en des optimalt och det fanns ingen organisation för nistrativ ledningsnivå.

samverkan med socialjour, kyrkan och frivilliga stödpersoner.

lntern information Behov utbildning och samverkan med övriga Sjukvårdens interna informationsarbete bedöms

av som hjälpinstanser otillfredsställande. Detta förklaras med att samband, in- Utvärderingen visar att bland annat utbildning och övning formationsteknik och rapporteringsrutiner inte är anpasliksom viss förändring beredskapen behövs för att sjuk- sade till central medicinsk ledning. För att garantera ett

av vården skall kunna optimalt psykosocialt stöd kontinuerligt informationsflöde krävs särskilda rutiner

ge även utanför sjukhusen. och moderna sambandsmedel, liksom särskild personal i

Vikten att sjukvården samverkar med i den centrala staben.

av organ sam-

också bedriver psykosocial verksamhet underhället som

Massmediernas behov av information stryks.

resurskrävande Stöd till överlevandes anhöriga För bemöta massmediemas behov information

att av att Som tidigare nämnt behovet somatisk vård de och att genomföra intervjuer med berörda krävdes bety-

var av av överlevande inte Däremot korn behovet dande Det fanns även tillfällen då hjälp från polis

stort. av resurser. psykosocialt stöd bli desto större. Behoven exempel- behövdes för att säkra framförallt patienternas och anhöri-

att av vis stödsamtal för anhöriga och vänner till de överlevande gas integritet. kunde bemötas med hjälp personliga initiativ och goda

av

Centrala avdelningen för ambulanssjukvård och förberedelser.

katastrofmedicinsk planering får lovord

En konstaterades ha ett stort behov

annan grupp som

psykosocialt stöd den personalen involve- Avslutningsvis konstateras i utvärderingen att den Cenav var egna som rades i Estoniakatastrofen. trala avdelningens för ambulanssjukvård och katastrof-

medicinsk planering medverkan i den centrala och lokala Samverkan med polis och sjöräddning katastrofberedskapen värdefull. Individuella kvalifika-

var På tidigt stadium placerades från den tioner, ambitioner, initiativförmåga och samarbetsvilja

ett representanter centrala medicinska katastrofledningen i ledningscentra- lyfts fram särskilt.

SAMHÄLLETS INSATSER FÖR PSYKISKT OCH SOCIALT STÖD

Det stödarbetet

psykosociala

inom i Stockholms län

Polismyndigheten

En kortfattadpresentation insatserfö anhöriga till polisanrtállda av som omkom Estonia ochfa den peittønalen. egna

stoniakatastrofen korn bli påfrestning Krisstabens arbete att en Polismyndigheten i Stockholms län att 63 Polismyndigheten saknade handlingsplan för genom an- en ställda omkom och grund att myndigheten tillsam- psykosocialt stöd vid särskilda händelser då Estoniaav mans med Rikspolisstyrelsen svarade för huvuddelen katastrofen inträffade. Det innebar krisstaben fick av att den svenska polisens arbete till följd katastrofen. börja med skapa krisorganisation. Eftersom av att en myn- Analysgruppen har därför valt att här kortfattat beskriva digheten är decentraliserad och polismästarna har ett eget hur myndigheten organiserade det psykosociala stöd- verksamhetsansvar kunde denna krisstab enbart rådvara arbetet för anhöriga till de polisanställda omkom, för givande. som de överlevande och för den egna personalen samt några Krisstaben formulerade ett antal mål för sin verksamav de lärdomar som gjordes det arbetet. Rikspolis- het och det övergripande verka för det i varje av var att att styrelsens och polismyndighetens övriga insatser i sam- polisdistrikt och avdelning skulle krisgrupp. startas en band med Estoniakatastrofen har beskrivits utförligt i Krisstaben skulle för samordning, stöd och inforansvara analysgmppens tidigare rapport. mation till och till polisledning. Råd och stöd grupperna till anhöriga ringde till krisstaben skulle också ingå i som uppgifterna. Man åtog sig även att inventera och förmedla Behov av psykosocialt stöd externa resurser och att genomföra utvärdering krisen av Klockan omkring tre när chefen för organisationen. var morgonen polisens arbetsmiljöenhet fick veta att ett 70-tal anställda vid Stödarbetet inriktades i första hand insatspersonal, Polismyndigheten i Stockholms län fanns med Estonia. arbetskamrater och anhöriga till saknad personal, överle-

Man konstaterade att samtliga polismästardistrikt i länet vande och personalen i krisgrupperna. AV resursskäl besluhade anställda med Estonia och insåg att behovet tade att hänvisa anhöriga till saknade inte av man som var psykosocialt stöd var stort. Ett timmar hade anställda vid myndigheten till landstinget. par senare myndigheten upprättat krisstab. Krisstaben ñck information händelseutvecklingen en om

SAMHÄLLETS INSATSER FÖR PSYKISKT OCH SOCIALT STÖD

Länskommunikationscentralen vid polismyndig- Krisgruppernas arbete genom heten i Stockholms län i sin stod i kontakt med I Varje polismästardistrikt och avdelning bildades krissom tur en insatschefen Estlineterminalen, Rikspolisstyrelsens in- bestod debrieñnghandledare och personal grupp som av formationscentral, identifieringskommissionen och vålds- med erfarenhet krisarbete samt i vissa krisgrupper reav roteln vid polismyndigheten. Informationen förmedlades presentanter från ledningsgruppen. Arbetet påverkades av vidare till krisgmpperna via fax och direkta möten. insatspersonal i flera distrikt involverades olika sätt i genom att Massmediernas skildringar händelserna följdes också i arbetet med katastrofen, exempelvis i Estlineterminalen av krisstaben och krisgiupperna. och med passagerarlistor, information och förunsenare Personalen i krisstaben fick tidigt i arbetet handled- dersökning. ning och debrieñng. Krisgruppernas målsättning var: att genomföra stödsamtal enskilt eller i med arbetskamrater och evengrupp tuell insatspersonal, personalen riktig information att ge för försöka hindra ryktesspridning, att stödatt genom minneshögtider och transporter ge stöd till anpersoner, höriga, att stöd åt chefer med för att underrätta ge ansvar anhöriga och för det psykosociala stödet till övrig personal. De involverades i krisgruppernas fick egen som debriefing.

Stöd till anhöriga och överlevande

Varje familj drabbades katastrofen fick genom krissom av arbete kontaktperson uppgift att gruppernas en vars var ge såväl praktiskt känslomässigt stöd. som De fem polisanstållda överlevde katastrofen fick som hjälp myndighetens personalkonsulenter och psygenom kiatriker. Stödet såväl enskilt i gavs som grupp. Bland anhöriga fanns önskan om att möta de en överlevande för att ställa frågor och bilda sig uppfatten ning hur situationen Estonia. Det dock krisom var var stabens uppfattning att ett sådant initiativ borde komma från de överlevande själva och staben tog därför inga initiativ i denna fråga. Stödarbetet omfattade även berörd personal.

Polismyndigheten i Stockholms lan herärdesav Estoniakatasrrofendelsdärför att 63 anställda omkom, delsdaâfbäatt myndigheten, tillsammans med Rikspolisstyrelsen.svaradefö" huvuddelen av den svenska polisens arbete till följd av katastrofen.

SAMHÄLLETS INSATSER FÖR PSYKISKT OCH SOCIALT STÖD

Anhörigförening bildades

RPS Rapport 1995:8. I rapporten konstateras att intresset På förslag från krisgrupperna ordnade krisstaben i för omhändertagande och bearbetning traumatiska

samver- av kan med ST-polisväsende anhörigträffar små- upplevelser, liksom mental träning och förberedelse inför

som ningom medförde att anhöriga bildade en stödförening. svåra händelser, ökat inom polisorganisatjonen efter Esto-

niakatastrofen. Som ett resultat av detta har Rikspolissty- Belastning polismyndigheten relsen bland

annat initierat utbildningsinsatser för den lo- På Rikspolisstyrelsens uppdrag dokumenterades och kala polisorganisatjonen och internt nätverk för

ett utvärderades polisens insatser i samband med Estonia- informationsspridning, erfarenhetsutbyte och utveckling katastrofen och resultatet presenterades i Estonia-studien, inom området mental träning och debrieñng.

SAMHÄLLETS INSATSER FÖR PSYKISKT OCH SOCIALT STÖD

5 Ersta i stödarbetet

sjukhus

det psykosocialastodarbetetfbranhöriga ochöverlevande på Ersta sjukhus

En redovisning av

och presentation av några av sjukhusets lärdomar av arbetet.

en

å Södermalm i Stockholm ligger Ersta sjukhus. Sjuk- träffar med ledare och därefter skulle de anhöriga fortsätta huset ägs Ersta diakonisällskap, ideell förening knu- att träffas hand.

av en egen

till Svenska kyrkan. Den psykiatriska kliniken ingår Grupperna kom att kompletteras med fortsatt öppetten inte i Stockholms läns landstings katastrofberedskap hus-verksamhet. Uppläggningen av såväl de öppna mö-

men har kommit spela väsentlig roll i stödarbetet för tena gruppmöten formades i nära samarbete med an-

att en an- som höriga och överlevande. höriga, det deras behov i olika faser som fick styra ut-

var

Efter sorgegudstjänsten i Storkyrkan den 2 oktober budet. Det också anhöriga födde idén att

var som om upp- 1994 lästes ett meddelande från Ersta sjukhus där föra ett minnesmärke sjukhusets område och att hög-

upp anhöriga inbjöds till stormöte. Bakgrunden till detta tidlighålla ettårsdagen Estonias förlisning. Anhörigas

ett var av att anhöriga hört sig till den psykiatriska kliniken och behov dokumentation av det psykosociala arbetet

av egna av påtalat krisgruppernas verksamhet höll att läggas ledde så småningom fram till Ersta sjukhus enkätimder-

att

Många anhöriga menade att de hade ett stort behov sökning, vilken belystes i analysgruppens tidigare rapport. ner. av

fortsatt stöd och Ersta sjukhus kontaktade därför Ett arbete med att sammanställa enkäterna för publicering att Huddinge sjukhus och Karolinska sjukhuset pågår sjukhuset.

som ansvarade för samordningen landstingets psykosociala stöd-

av

och framförde förslag komplettera sjuk- Viktiga lärdomar arbete ett om att

verksamhet. Förslaget accepterades. Ersta sjukhus psykosociala stödarbete med anhöriga och husens egen

Syftet med det första mötet anhöriga skulle så småningom även överlevande har pågått kontinuerligt

var att allmän information händelseutvecklingen, juri- sedan hösten 1994. Analysgruppen har tagit del av sjukhu-

om om diska frågor och försäkringsfrågor. I samband med mötet erfarenheter och lärdomar arbetet vilka

sets egna av samerbjöds anhöriga möjlighet att delta i för fortsatt manfattas i det följande.

grupper stödarbete. Grupperna delades in i kategorier: vuxna som förlorat anhöriga, anhöriga till överlevande och barn och Lyssna till berörda

Varje bestod mellan 7 och 15 och Vikten att lyssna nämns den främsta lärdomen. unga. grupp av personer av som två gruppledare, läkare, kurator eller sjukhuspräst. Planer för psykosocialt stöd till människor drabbas av

som var som Stödgruppemas verksamhet planerades till att omfatta 15 traumatiska upplevelser är en bra utgångspunkt för plan-

SAMHÄLLETS INSATSER FÖR PSYKISKT OCH SOCIALT STÖD

läggning, organisation och övning katastrofbered- Att sätta punkt

av skapen de arbetar i organisationen måste ha En erfarenhet sjukhuset har fått är många

men som en annan som itt flexibel attityd till innehållet i planerna och vara beredda anhöriga besvarats av massmediernas intresse för Estonia-

att möta olika individers särskilda behov. Den individ katastrofen åren, lika många uttrycker

som genom men att att drabbats traumatisk upplevelse, Estonias förlis- det är påfrestande när det inte skrivs någonting Esto-

av en som om ning, besitter den främsta kompetensen når det galler just nia under lång tid. Betyder det att samhället lar glömt

en hans eller hennes upplevelser, oavsett vilka yrkeskunska- Har alla andra glömt utom jag själv Uppmaningar från

per den stödjande än har. olika håll att det är dags att sätta punkt livet måste

personen om - att

vidare upplevs många ett hån. Vem lan avgöra

- av som Det långsiktiga perspektivet når individ är beredd sätta punkt Politiker Mass-

en att För att bästa långsiktiga stöd skall kunna erbjudas bör medier Allmänhet

enligt sjukhusets uppfattning

anhöriga möta samma perso-

i det akuta skedet. Erfarenheterna anhörigas Behov av nationell katastrofberedskap ner som av uppfattning att: uppgifterna indelas i ett akut omhän- Efter Estoniakatastrofen har vissa drabbade fått mycket

om dertagande med krisbehandling, och ett långsiktigt då gott stöd, andra ingen hjälp alls. insatserna har hög grad

exempelvis sjukvårdens psykiatri tar vid är att detta inte varit beroende varit bosatt och vilken lokal be-

upp- av var man levs tillfredsställande. redskap funnits. För att täcka de drabbades behov vid

som

en nationell katastrof anser Erstakliniken att det be-

- - Möte med andra drabbats hövs nationell katastrofberedskap för

som en som ansvarar Sjukhuset har goda erfarenheter att låta anhöriga möta samtliga drabbades stöd och hjälp och kan samordna

av som varandra för samtal och stöd. Bland expertis finns till viss hjälpinsatserna över landet.

del motstridiga uppfattningar detta enligt sjuk-

om men huset inte bland anhöriga själva. Ingen kan ändå

annan riktigt förstå" synpunkt ofta har framförts.

är en som

SAMHÄLLETS INSATSER FÖR PSYKISKT OCH SOCIALT STÖD

Den psykiska och sociala verksamheten

i drabbade kommuner

I detta kapitel redovisa: xtödinxatsernafbr anhöriga i Borlänge och Norrköping.

flera kommuner bedrevs ett omfattande psykosocialt sammankallande person. 44 personer från Me-

gruppens stödarbete efter Estoniakatastrofen. Analysgruppen har talls pensionärsklubb var med Estonia. valt att här exempliñera med redovisning de åtgärder En de första åtgärderna vidtogs att organi-

en av av som var som vidtogs i Borlänge och Norrköping. sera telefonmottagning för anhöriga och massmedierna

hos polisen. Krisgruppen samlades sedan förhand

i en Borlänge lokala krisgrupp bestämd lokal, Iakobsgårdens församlingshem, där stöd- Den lokala krisgruppen i Borlänge bildades 1988, innan och informationsverksamhet ägde rum under en vecka begreppet POSOM-grupper etablerats. I gruppen finns med successiv nedtrappning. representanter för ambulans, kyrka, polis, räddningstjänst och socialförvalming. Tre från varje arbetsplats Organisation arbetet

personer av utgör kärna och denna kompletteras med ett antal Ijakobsgården organiserade krisgruppen sitt arbete i tre

en resurspersoner från bland annat Svenska kyrkan och sjuk- grenar: telefonjour, registrering och sammanställning av Vården. Krisgruppens målsättning är: att utgöra stöd och uppgifter angående eftersökta personer samt omhänderhjälp för drabbade, anhöriga, räddningspersonal och an- tagande av anhöriga. Till krisgruppen anslöt under dagen dra inblandade vid större och mindre olyckor, att förmedla från den psykiatriska mottagningen i

resurspersoner, a kontakt med sjukvården vid behov samt verka för utbild- Borlänge, Sjukhuskyrkan i Falun och Falu lasaretts ning och information olyckor och kriser. katastrofgrupp. Sammanlagt fanns 26 plats

om personer

nformation krisgruppens kontaktpersoner finns för att utföra de olika uppgifterna. Från den andra dagen

om

SOS Alarm, polisens länskommunikationscentral, arbetade krisgruppen i skiftlag. Sjukhuskyrkan, PKL-gruppen Falu lasarett, skolor,

industrier och flygplatsen Dala Airport. Telefonjour tunga

Tre telefonlinjer bemannades. Information telefon-

om Krisgruppen samlas spreds till allmänheten

numren och de drabbade genom Arbetet i den lokala krisgruppen startade under morgonen polisen och massmedierna. Krisgruppen kontaktade även den 28 september 1994 då information olyckan för- Metalls expedition i Borlänge sedan hänvisade anhö-

om som medlades via vakthavande befäl vid Borlängepolisen till riga till telefonjouren.

SAMHÄLLETS INSATSER FÖR PSYKISKT OCH SOCIALT STÖD

Under de första två nätterna inrättades även en tele- representanter för Borlänge kommun samt representanter fonjour för anhöriga via 90 000 som bemannades präs- för försäkringsbolag. Senare heltidsanställdes

av en person av ter. kommunen för att erbjuda de anhöriga hjälp med ekono-

miska, juridiska och försäkringsfrågor. Registrering personuppgifter

av Anhöriga ringde lämnade uppgifter de saknade Psykiskt och socialt omhändertagande på kort och

som om

registrerades blanketter utformats kris- lång sikt som som av

Registreringsarbetet skedde både i krisgruppen De saknades familjer, släktingar och vänner korn i stort gruppen. och hos polisen i Borlänge och man utbytte löpande infor- antal till Jakobsgården och togs emot krisgruppen och

av mation. resurspersonerna. Omhändertagandet bestod framförallt

Den 30 september påbörjade polisen signalements- av lyssnande. De som ville ha kontakt med präst, sjukvård upptagning beträffande de saknade. Arbetet genomfördes eller någon krisgrupp annan ort ñck hjälp med detta. ijakobsgården och anledningen till detta att polisen Krisgruppen tog initiativ till kontakter med skolor där

var och krisgruppen eniga att miljön, be- antog att det skulle finnas anhöriga, barnbarn, till de

var orn som nu var man kant för de anhöriga, bättre lämpad för saknade och erbjöd stöd.

många av var genomförandet detta tunga arbete. Då det akuta krisarbetet i Jakobsgården avslutades

av

hade varje drabbad familj fått Stödperson och etablerad

en Informationsmöten kontakt med kommunens representant. Hur länge stöd- Anhöriga ringde hade ett stort behov att veta vad funnits till hands för de drabbade familjerna är

som av personema

hade hänt med deras anförvanter krisgruppen högst olika, några dem håller fortfarande kontakt. På som men av hade ingen sådan information att förmedla. Uppgifter förslag från krisgruppen fortsatte del anhöriga att träf-

en saknades om överlevande och anträffade döda och fas i grupper. passagerarlistor fanns inte heller att tillgå. Den information fanns lista med de 44 Sorgehögtid

som var en namn personer från Metalls pensionärsklubb med Estonia. Lördagen den 1oktober 1994 hölls sorgehögtid i Stora

som rest en

För att tillmötesgå de anhörigas behov av information Tuna kom krisgrippen överens med polisen i Borlänge att

om anordna infonnationsträff Anhörigforening

en under eftermiddagen och att samla såmånga anhöriga möjligt plats för att I Borlänge bildades den 3 november 1994 stiftelsen Esto-

som en ge dem den knapphändiga information som gick att fram niaoffren och anhöriga, en nationell förening för anhöriga till dess. Till mötet inbjöds förutom anhöriga och överlevande. Verksamheten har finansierats

även perso- genom nal från ASG och Bilspedition eventuellt kunde ha bl.a. statliga bidrag och donationer.

som haft chaufförer med Estonia.

Till informationsmötet den första dagen korn omkring Insatser för stödpersonalen 100-150 personer och man beslutade att informations- Krisgruppen och hade under arbetet i

resurspersonerna möten skulle hållas dagligen, så länge krisgruppens verk- Jakobsgården sammankomst och genomgång

en egen av samhet pågick iJakObSgården. Som mest samlades 200 händelser. Ett uppföljande möte ägde den 24 oktober

ca rum anhöriga och berörda. Varje möte inleddes en präst, 1994 och vid ytterligare ett tillfälle sammanträffade

av man därefter lämnades praktisk information och slutligen även med överlevande från Estonia. Dessa möten bidrog förmedlades genom polisen uppgifter från Rikskrimina- till bearbetning upplevelserna i samband med stöd-

en av len. I inforrnationsarbetet deltog även vid vissa tillfällen arbetet.

SAMHÄLLETS INSATSER FÖR PSYKISKT OCH SOCIALT STÖD

Kontakter med massmedier band med katastrofen och koordinator utsågs att

gruppens Krisgruppen beslutade att representanter från leda Samordningsgruppen.

massmedier inte skulle komma in ijakobsgården. Detta för att skydda anhöriga från i chockat tillstånd uttala sig. Istäl- Kriscentrum

att let korn överens med massmedierepresentantcrna I samarbete mellan PRO, kommunen, polisen och kyrk-

man

att löpande information skulle lämnas krisgruppen. liga representanter bildades ett kriscenmnn för mottaom av

Lokalpress, lokalradio och TV hjälpte till att förmedla gande anhöriga i PRO:s lokaler i stadshuset under mor-

av aktuella telefonnummer till krisgruppen och mötestider den 28 september 1994. Under den första veckan

gonen

kriscentret bemannat dygnet runt, därefter var det öpm.m. var

pet och bemannat dagtid. Verksamheten avslutades den 14 Krisgruppens utvärdering oktober och den 17 oktober Estoniajouren.

ersattes av I utvärdering arbetet framförs uppfattningen att

en av krisgruppen hade mycket goda kontakter med kyrkan, Estoniajouren

polisen, sjukvården, kommunen och även massmedierna. De I kyrkans regi inrättades telefonjour bemannad

en som var sistnämnda uppträdde enligt hänsynsfullt och under dagtid och i funktion från den 17 oktober 1994 till

gruppen respekterade överenskommelser. Den bedömningen den 16 juni 1995 samt mellan den 15 augusti 1995 och den

egna är krisgruppen hade viss beredskap att hand- 12 januari 1996. jouren bestod mobiltelefon och

att genom av en lingsprogram fanns utarbetat, samlingsplats utpe- ansvarade hela tiden för denna verksamhet.

en var samma person kad och övningar hade genomförts. Mätningar frekvensen för utnyttjande Esto-

av av

niajouren successiv minskning fram till den 16

visar en

juni 1995. Då händelser kring Estoniakatastrofen och dess Det psykosociala stödet i Norrköping följder aktuella kunde viss ökning årsdagen

var en noteras, Ombord Estonia 56 pensionärer deltog i den 28 september 1995 medförde exempelvis ökning.

var som en en

arrangerad Pensionärernas riksorganisation Estoniajouren en viktig del av krisarbetet i Norrgruppresa av var PRO ytterligare fem från Norrköpings- köping. Genom denna ñck anhöriga, allmänhet, massme-

samt personer området. Bland andra färjor Östersjön dier, myndigheter, krisgruppsarbetare m.fl. en gemensam

passagerarna under förlisningsnatten fanns flera norrköpingsbor kontaktpunkt och möjlighet att frågor rörande Estonia-

som blev vittnen till räddningsarbetet. katastrofen besvarade.

Norrköpings kommun hade vid tillfället för Estonias förlisning enligt befintlig ledningsplan för kris, beredskap Stödkontakter for anhöriga eller krig utsedd ledningsgrupp i sin tur satte På Norrköpings lasarett fanns också krismottagning

en som sam- en

krisorganisation kallades Samordnings- och här ansvarade även för sammanställning konman en som man av

I denna ingick representanter från polisen, takter med anhöriga skulle följas I ett samarbete gruppen. som upp. landstingets krisgrupp, Svenska Missionskyrkan, PRO, med kyrkan utsågs kontaktpersoner till samtliga. socialjouren och kommunledningen. Denna Samordningsgruppen sitt stöd till lokala stöd-

grupp sva- gav rade för samordning och det operativa arbetet. och stödorganisationer som bildades av anhöriga.

av resurser grupper

Sedan 1989 finns vid lasarettet i Norrköping en grupp

för uppföljningsarbetet efter avslutad rädd- Information till anhöriga som ansvarar ningsinsats med hjälp debrieñng och andra åtgärder, I Samordningsgruppens uppdelning ansvarsområden

av av den psykologiska uppföljningsgruppen PUG. Denna ñck socialtjänstens representant i uppgift att organisera

över för landstingets insatser i inforrnationsmöten för anhöriga. Det första gemensamma grupp tog ansvaret sam-

SAMHÄLLETS INSATSER FÖR PSYKISKT OCH SOCIALT STÖD

mötet hölls eftermiddagen den 29 september. Vid mö- miljö och utspisning organisationens medlemmar

men var tet deltog representanter Samordningsgruppen, från också ett medmänskligt stöd för anhöriga och vänner till

ur kommunens bidragsavdelning samt från Folksam. de saknade.

Syftet med mötet att försöka anhörigas frå- För landstingets insatser ansvarade PUG-gruppen vid

var svara

praktisk och sakkaraktär, så exempelvis vilka lasarettet i Norrköping. Planering och ledning det gor av som av opeekonomiska konsekvenser olyckan skulle försäkrings- rativa arbetet i Samordningsgruppen genomfördes av frågor, rutiner vid dödförklaring m.fl. frågor. Enligt chefskuratorn och koordinatorn för PUG, också

upp- som gifter hämtade intervju med representanter från samordnade arbetet lasarettets krismottagning. Kris-

ur en socialförvaltningen präglades stark och viss mottagningen höll öppet de två första dygnen och stäng-

mötet av oro aggressivitet. Många frågor länmades obesvarade och nytt des därefter, Landstinget fattade beslut att låta stöd

om infomiationsmöte utlovades. och uppföljning ske sålänge behov fanns.

Två informationsmöten hölls den 30 september och Socialtjänstens uppgift i Samordningsgruppen som

var en expertpanel besvarade då frågor dödförklaring och tidigare nämnts att ansvara för informationsmöten för an-

om bouppteckning, förordnande god uppsägning höriga. Att erbjuda stöd till PRO:s medlemmar och

av man, av hyresavtal och pensionsfrågor. Från polisen lämnades all- kontaktpersoner var också en uppgift, liksom att stödja män information läget. skolor och dagis i sin stödverksamhet. Hos socialtjänsten

om

Med hjälp informationstiäffarna nådde 115 fanns även jour nattetid, när inte kriscentret var bemannat.

av man anhöriga. Den 3 oktober hade etablerat kontakt med Även polisens ansvarige för det operativa arbetet in-

man samtliga anhöriga. gick i Samordningsgruppen.

Samordningsgruppen höll presskonferenser regelbun- Minneshögtid det från den första dagens förmiddag. Den 8 oktober hölls minneshögtid planerats I arbetet i Samordningsgruppen deltog även pastor

en som av en Samordningsgruppen. från Missionsförbundet som representant för kyrkan och

när kriscentret avvecklades tog han för Estoniajou-

ansvar Samverkan i katastrofarbetet På initiativ denne bildades referens-

ren. av person en I katastrofarbetet samverkade flera Den politiska med medlemmar från olika församlingar, vilken

organ. grupp ledningen fattade ett tidigt stadium rad beslut bland annat behandlade ceremoniella frågor.

en om sin roll och fastslog att den skulle följa arbetet På Norrköpings lasarett genomfördes debrieñng för

egen men inte delta praktiskt. Det operativa arbetet delegerades till involverad personal. Samordningsgruppen. Man beslutade vidare att ställa kommunens informationschef till förfogande Svenska kyrkans insatser i Norrköping

gruppens och att kriscentret skulle placeras i stadshuset. Kommu- En de församlingar inom Svenska kyrkan deltog i

av som

åtog sig att stå för alla kostnader och att ställa stödarbetet Hedvigs församling i Norrköping, bland nen resurser var till förfogande. annat att erbjuda berörda möjlighet till samtal,

genom

PRO:s lokal i stadshuset ett naturligt val kris- delta i Estoniajouren och genomföra andakter och en TV-

var som centrum och naturlig samlingspunkt dit många anhö- sänd minnesgudstjänst i kyrkan. Långsiktiga stödinsatser

en riga hörde sig. Med hjälp organisationens kontaktnät har gjorts i enlighet med vad som är brukligt i situationer

av av och uppgifter aktuella resenärer underlättades arbetet med plötsliga, oväntade och våldsamma dödsfall, försam-

om med att fastställa vilka de drabbade vilket gjorde att lingen har till exempel erbjudit möjlighet att delta i sorge-

var, anhöriga snabbt kunde kontaktas. PRO:s roll i kriscentret och fortsatt kontakt med den präst ansvarat för

grupp som blev att tillhandahålla teknisk utrustning och för begravning eller minnesgudstjänst.

att svara

SAMHÄLLETS INSATSER FÖR PSYKISKT OCH SOCIALT STÖD

Anhörigförening föra traditionen med minnesstund vidare utan istället I Norrköping bildades anhörigförening erhöll överlåta till anhöriga att själva utforma den fortsatta tradi-

en som statligt bidrag för sin verksamhet. Föreningen avslutade tionen. sitt arbete den 31 oktober 1996. Enligt uppgifter från Samordningsgmppen pågick ett

Under senhösten 1999 bildades förening An- 10-tal kontaktpersonsuppdrag fortfarande under början

en ny höriga för bevarad gravfrid vid Estonia inför beslut i frå- 1996. Samordningsgmppens träffar med kontaktperso-

- av

ett eventuellt omhändertagande omkomna avslutades dock under augusti 1996. gan om av nerna inuti och utanför Estonia. En uppfattning i Samordningsgruppen idag

är att an-

höriga i Norrköping kommit långt i sin bearbetning av Långsiktigt stödarbete upplevelserna i samband med Estoniakatastrofen. Upp- Samordningsgruppen medverkade till att årsdagen märksamhet kring EstoniakatastIofen i massmedierna och

av Estonias förlisning uppmärksammades. Ett minnes- en återkommande fokusering frågan om bärgning av monument avtäcktes i samband med minnesstund. Be- fartyget och de omkomna dock återkom-

en uppges vara slut fattades dock att Samordningsgruppen inte skulle mande orosmoment.

om

SAMHÄLLETS INSATSER FÖR PSYKISKT OCH SOCIALT STÖD

Svenska kyrkans insatser

En sammanfattning av en zitvardering av kyrkans insatser

i det psykosocialastodarbetetpa riksnivå, i

ochi pastorat ocbförsamlingar

analysgruppens tidigare rapport belystes översiktligt planet, i pastorat och församlingar. Denna erfarenhet bör det arbete som Svenska kyrkan utförde i samband med medföra att lokalplanets beredskap utvecklas ytterligare. Estoniakatastrofen. I detta kapitel har valt att

gruppen redovisa sammanfattning den utvärdering kyrkans Massmediekontakter

en av av insatser genomfördes efter Estoniakatastrofen. Slut- I utvärderingen konstateras vidare att massmedierna har

som satser och förslag som framförs i utvärderingen har varit av en viktig roll i katastrofsituationer och att det i planering intresse, mot bakgrund analysgmppens uppdrag att be- kris- och katastrofberedskap bör planeras för

av av maslysa vilka långsiktiga verkningar Estoniakatastrofen fick smediekontakter och informationsvägar. för det svenska samhället och vilka lärdomar kan gö-

som

för framtiden. Den rikskyrkliga organisationen ras

Beträffande organisation av den rikskyrkliga verksamhe- Svenska kyrkans roll konstateras revidering riktlinjer för Svenska

ten att en av I utvärderingen konstateras att Estoniakatastrofen med- kyrkan och de fria trossamfundens insatser vid stora förde att religionens och kyrkans roll uppmärksammades, olyckor och katastrofer bör göras. Det föreslås också att en dels ur det individuella perspektivet där behovet att minneslista för församlingsmedarbetare bör tas fram.

av ñnna religiösa uttrycksformer och bearbeta existentiella Den rikskyrkliga organisationen behöver vidare

utarfrågor tydliggjordes, dels samhällets perspektiv där kyr- beta beredskapsplan innehåller och

ur en som ansvars- rekans funktion diskuterades. Kyrkan ha dold roll sursfördelning, samordning och interninformation, lik-

anses en som bör studeras, inte minst inför organisatoriska föränd- larm- och jourfunktioner. I samband med detta bör

som ringar i relationen mellan Svenska kyrkan och samhället. permanent krisledningsgmpp utses vid krissi-

en som en

tuation kan etablera ett krisledningskansli i en förberedd De lokala pastoraten och församlingarna viktigast lokal Kyrkans hus Uppsala.

inom i Erfarenheterna i samband med Estoniakatastrofen visar Kommunikation och samband mellan rikskyrkan och att det viktigaste kyrkliga arbetet ägde rum det lokala stiften bör även ingå i katastrofplaneringen.

SAMHÄLLETS INSATSER FÖR PSYKISKT OCH SOCIALT STÖD

Det konstateras även möjligheterna förankra Behovet att även stiftsnivå tillvarata erfarenheatt att ut- av talanden och policybeslut måste riksorganisa- efter Estoniakatastrofen understryks och det föreslås som tas av terna tionens ledare i akut situation bör utredas. utvärderingar skall göras. I samband med detta nämns en att personal och präster i särskilt drabbade pastorat och att Stiftsorganisationen församlingar bör erbjudas stödsamtal, i synnerhet efter En beredskapsplan, liknande den föreslås för riks- krisarbetet i samband med just Estonias förlisning, men som organisationen, bör även finnas för respektive stifts- även allmänt exempelvis efter enskilda svåra dödsfall.

organisation. Erfarenheter efter Estonia pekar också kontakt Pastorat och församlingar att bör etableras snabbt mellan stiftsorganisationen och Katastrofer för med sig att flera pastorat berörs kräver pas- som och församlingar drabbas katastrof. Detta genomtänkt ledningsfunktion. Utvärderingen föreslår en torat som av en har betydelse bland psykologiska orsaker. Mot- översyn över hur denna skall utövas och sammansättas. annat av svarande gäller även för kommunikation och samband En erfarenhet efter Estonia är att kyrkorummet annan mellan rikskyrkan och stiften. har stor betydelse för många mämiiskor. Kyrkorna bör en därför öppna för enskild stillhet och andakt tider vara de berörda bäst. Pastoraten och församlingsom passar bör finna former för att möjliggöra detta. arna I planeringsarbetet inför eventuella katastrofer bör ingå att upparbeta personliga kontakter med andra samhällsfunktioner för bästa samverkan i akuta situationer. Avslutningsvis konstateras att de pastorat och församlingar hade beredskapsplaner hade större möjlighet som att möta de krav ställdes i samband med Estoniasom katastrofen. Det föreslås att beredskapsplaner utarbetas i samtliga och församlingar i samverkan med andra pastorat berörda samhällsfunktioner. Planerna bör även övas.

Präster ochgjälavârdare från församlingar i Stockholms medverkade i stödarbetet Es-tline-i temzinalen.

SAMHÄLLETS INSATSER FÖR PSYKISKT OCH SOCIALT STÖD

Svenska Röda korsets insatser

En redovisning av ovganisatioizenrde

i det psykosocialastodarbetet i Stockholm ochi några svenska

kommuner samt imatrcrfoi drabbade Estland.i

and de organisationer som deltog med frivilliga hetsgrenar till ett möte. Gruppens verksamhet inriktades insatser i stödarbetet för anhöriga och överlevande fanns ledning och organisation psykosociala stödinsatser.

av Svenska Röda korset. Organisationens centrala sekretariat Den egna organisationen inom och utom landet kontaktaligger ett hundratal meter från Estlineterrninalen, och des och såväl Finska Estniska Röda korset erbjöds bi-

som verksamhet bedrivs i 24 distrikt i hela landet. stånd.

Organisationens verksamhet omfattar både sjukvår- Katastrofgruppen vände sig även till ledningsstaben i dande och sociala insatser. Man har omkring 500 röda- Estlineterminalen med erbjudande frivilliga psyko-

om korslärare och ett 100-tal är utbildade i första sociala insatser något inte. Efter några tim-

grupper som men svar gavs hjälpen och utbildar även hemvärns- och civilsamariter för avvaktan beslutade katastrofgruppen eget initiativ

mars uppdrag inom totalförsvaret. fyra skulle bege sig till Estline-

att en grupp personer

En del av den sociala verksamheten består i telefon- terminalen. jourer som Jourhavande medmänniska och Jourhavande kompis. Med hjälp frivilliga insatser genomförs Stödarbetet i Estlineterminalen

av även besöksverksamhet fängelser och andra institutioner Då anlände vänthallen fylld anhöriga och

gruppen var av men även i hem. En liknande verksamhet bedrivs sjuk- det uppenbart fler stödpersoner behövdes. På plats

var att hus med hjälp sjukhusvärdinnor uppgift är att be- fanns två frivilliga från Röda korsets stockholmsdistrikts

av vars söka och samtala med patienter och konvalescenter. verksamhet Team City. I samtal med ledningslåkaren

er-

Svenska Röda korset ingår i den internationella röda- bjöd såväl stödpersoner lokaler och ñck

gruppen som sekorsrörelsen har långvarig erfarenhet insatser i så- uppgift 10 frivilliga behövdes. Dessa mobilise-

som av nare om att väl krig vid olika påfrestningar i fred. rades via det centrala sekretariatet och Stock-

som genom

holmsdistriktet, som sände frivilliga från Jourhavande Katastrofgrupp sammankallas kompis och från nätverket

Enar. Vid ettiden fanns för- På morgonen den 28 september 1994 sammankallades stärkning plats. Ytterligare tiotal fanns be-

en ett personer katastrofgrupp med från olika verksam- redda bistå i arbetet vid behov.

representanter att

SAMHÄLLETS INSATSER FÖR PSYKISKT OCH SOCIALT STÖD

Stödarbete hotell Ariadne Jourhavande medmänniska med fler och utökat

personer Ledningen i terminalen informerade att lokaler fanns öppethållande.

om tillgängliga hotell Ariadne för fortsatt stöd och infor- Dagarna efter arbetet i terminalen togs uppföljande mation till anhöriga. När tre från Röda korset kontakter med anhöriga försökt ge stöd och

personer som man anlände konstaterades att det rådde brist såväl informa- hjälp. tion stödpersoner och det oklart

som var vem som ansvarade för verksamheten. Röda korset kontaktade därför Ekonomisk hjälp till anhöriga i Estland

ledningen i terminalen och såg till att förstärkning fri- I ett samarbete mellan Svenska och Estniska Röda korset

av villiga kom till hotellet. Senare under kvällen ombesörjdes genomfördes insamling i Sverige för ekonomisk hjälp

en även avlösning de frivilliga. till anhöriga i Estland. En fond inrättades för särskilt stöd

av

Genom Röda korset ñck personalen varit involve- till barn och ungdomar. Fonden finns fortfarande öppen

som rad i katastrofarbetet hotellet tid stödsamtal, för bidrag.

en senare debrieiing.

Insatser i distrikten Psykosocialt stöd till besättningen ombord Tio Röda korsets distrikt i landet berördes särskilt

av av M/S Mariella och M/S Isabella Estoniakatastrofen: Dalarna, Jönköping, Kronoberg,

Vid ettiden bad systerorganisationen i Finland Svenska Stockholm, Uppsala, Västerbotten, Västernorrland, Väst- Röda korset hjälp med stöd för den besättning far- manland, Örebro och Östergötland. I samtliga dessa

om av tyget Mariella deltagit i räddningsarbetet. Det fanns fanns beredskap för psykosociala insatser. I distrikten och

som behov såväl ñnsk- svensktalande stödpersoner. Ett de lokala s.k. kretsarna togs kontakter med ortens kris-

av som

timmar fanns stödgrupp bestående tre och hjälp erbjöds men kontakterna ledde inte till par senare en av grupp ñnsktalande och två från den psyko- någon insats. I del distrikt bistod Röda korset dock med

personer personer en sociala stödgruppen redo för insats. Mariella anlände till materiell hjälp, exempelvis lokal och filtar. Stockholm omkring 23-tiden och stödgruppen gick då ombord för bistå besättningen. Telefonjourer

att

Liknande insatser gjordes även för besättningen far- Samtliga distrikt utökade sina telefonjourers verksamhet tyget Isabella. mottog inte något större antal samtal.

men

Övriga insatser Stöd till egen personal

Röda korsets ungdomsförbund genomförde särskilda in- För personal och frivilliga varit involverade i stöd-

som satser för att nå ungdomar berördes katastrofen, arbetet i terminalen och ombord Mariella organisera-

som av bland annat utökades jouren för Jourhavande kompis. des stödsamtal. Utöver denna telefonjour förstärktes även Röda korsets

INFORMATION OCH KOMMUNIKATION MELLAN MEDIER, MYNDIGHETER OCH BERÖRDA

överlevande berättar

Flera av dem somöverlevde katastrofenvill berätta sin historia, dels en del av

:om

Za/eningsprocexsen,delsfør att samhallet skall ta tillvara deras erfarenheterför att Zarainför framtiden.

ediernas berättelser de överlevande snart kontakten med varandra och den katastrof blev

om var som många och känslomässiga tiden direkt efter Estonias för- alltmer avlägsen. De förväntades vidare, de hade livet lisning. Försöken att kontakt med överlevande låg i behåll. De mist sina anhöriga i olyckan hade sin

som som sorg

sjukhus var stundtals närgångna från mediernas sida. men de andra överlevande förväntades inte sörja. Stark kritik har förts fram från överlevande mot hur När den första chocken hade lagt sig hade många de

en- av skilda journalister behandlade dem. I mediernas skild- överlevande behov att tala med varandra och med andra

av ringar av katastrofen ñck de personiñera de "lyckligt lot- människor det de hade varit med Hur kunde

om som om. tade, de mirakulöst undkom döden i denna katastrof Estonia sjunka så snabbt Vad berodde haveriet på Hur

som där så många människor miste livet. Mediemas skildringar skulle de överlevande vidare i livet Hur mådde

som redovisas i de följande två kapitlen. andra överlevt Hur finner återigen mening i

som man

Efter hand, när mediernas rapportering gick in i ett livet när sett människor omkring sig dö

man annat skede och inte längre beskrev olycksnatten riktades intresset inte längre de överlevande. När bärgnings- ViII berätta

mot frågan diskuterades i medierna, vilket den gjorde hela hös- Flera överlevande har i samtal med analysgruppen uppgiten 1994 fram till regeringens beslut i december, skildra- vit att de upplever ett stort behov att berätta det

av om des framför allt experters och politikers uppfattningar i de upplevt. De vill att samhället skall lära något det

som av frågan men också anhörigas. De anhöriga skildrades de har varit med och de vill själva förstå för att

som som om sörjande och i flera fall som en motpart till regeringen i kunna vidare livet med denna erfarenhet. Nå-

genom denna fråga. Överlevandes inställning skildrades inte. de överlevande har kontaktat för

gon av räddningstjänsten

De flesta överlevde Estoniakatastrofen hade be- att bidra med sina erfarenheter och för frågor besva-

som att gränsade fysiska skador. Därför skickades de i flera fall di- rade varför gjorde gjorde under rädd-

om man som man rekt hem efter de allra första dygnen finska sjukhus. Av ningsarbetet. de 552 svenska medborgare med Estonia över- Överlevande har också medverkat i böcker kata-

som reste om levde 51, ytterligare de överlevande bosatta i strofen och flera har slqivit

tre av var egna. Sverige. De utspridda över hela landet och tappade Överlevande beskriver sina behov flera plan. De vill

var

INFORMATION OCH KOMMUNIKATION MELLAN MEDIER, MYNDIGHETER OCH BERÖRDA

förstå vad det de med De vill sin fattats, vilket han kan vara en orsak till att Estonia-

var som var om. se egen menar roll i det katastrof lite utifrån. De vill frågan ständigt år aktuell. Han att de enda känslor

som var en stor mer menar försöka vad det gjorde att just de över- visades var i samband med att två successiva stats-

svar var som som levde. Någon har uttryckt han sökte ledning efteråt ministrar förordade att de omkomna och fartyget skulle

att från den sakkunskap ñnns. Han ville veta hur andra havet, därefter har allt varit ett försök att ett

som tas upp ur överlevande från andra olyckor och katastrofer har rationellt sätt lägga saken tillrätta för att komma vidare.

stora lyckats överlevande själv kan Överlevande uttrycker för analysgruppen hur de

vidare och vad man som göra för kunna uppleva glädje i livet igen. olika sätt upplever att samhället har misslyckats i hante-

att

Flera överlevande har för analysgruppen uttryckt att ringen Estoniakatastrofens följder.

av de är besvikna det offentliga samhället inte givit Når regeringen i oktober 1996 beslutade att Styrelsen

som dem något tillbaka. De berättar att de mött forskare och för psykologiskt försvar skulle statens organ för kon-

vara psykologer för stöd känner sig bemötta takter med anhöriga till de omkomna efter Estonia-

att men som forskningsobjekt. De har fyllt flertal enkäter och be- katastrofen exkluderades de överlevande. En överlevande

i ett

ingående frågor sin hälsa inte erbjudits har för analysgruppen berättat att när han framförde önssvarat om men uppföljning flera dem mår väldigt dåligt. Några kemålet att också överlevande skulle ta del av infonna-

trots att av har närmar sig anhöriga till de omkomna och upplevt tionen ñck han från Regeringskansliet svaret att gränsen

en gemenskap med dem. måste någonstans. SPF beslutade eget initia-

senare

tiv att även överlevande skulle erbjudas information. När Överlevande bildar förening

en den nationella minnesvården vid Galärkyrkogården Som tidigare beskrivits träffades överlevande Djurgården i Stockholm invigdes tre år efter katastrofen

en grupp regelbundet Södersjukhuset i Stockholm för att samtala kände överlevande inte sig välkomna.

sina upplevelser, fram till julen 1994 gång i veckan. En uppfattning har framförts av flera överlevande om en som Med vid dessa sammankomster kuratorer och analysgruppen mött har varit att samhället inte har

var annan som personal från Södersjukhuset. Man fortsatte träffas lyssnat när de velat erbjuda sin kunskap. De vill berätta vad

att en gång månad under det första halvåret 1995 då Stöd- de vet hur människor under extrem stress, om

per om reagerar föreningen Neptunus, de överlevandes förening bildades. fartygets utrymningsvägar och om livräddningsutrust-

Syftet med föreningen verka för medlemmarnas ningens funktion vid hårt väder. Överlevande återkommer

var att sociala och fysiska hälsa förbättra insatserna efter i samtalen till besvikelsen över att ingen myndighet velat

samt att katastrofer och minimera följderna för drabbade. Även lyssna, ingen tycks deras erfarenheter är värda

att anse att sjösäkerhetsfrågor har kommit att föreningens att lyssna till.

engagera medlemmar. När haveriets orsaker skulle utredas var det främst vitt-

Föreningens verksamhet har sedan bildandet främst nesmål från besättningen intresserade den internatio-

som bestått i att utbyta erfarenheter, jämföra hur mår och nella haverikommjssionen. De svenska överlevande som

man lära sig skratta igen. Av de överlevande är bosatta i förhördes den lokala polisen hemorten fick

som av svara Sverige är 32 medlemmar i föreningen. frågor syftade till att utesluta misstankar om brott. De

som

fick allmänna frågor om tillståndet fartyget, inte speci- Analysgruppen möter överlevande fika frågor händelser och förlopp. Flera de överle-

om av De överlevande har vid möten med analysgruppen berät- vande analysgruppen mött uppger att haverirapport-

som tat att de har känt sig utestängda från samhällets hantering förklaring till vad inträffade inte stämmer med

ens som

de frågor rör katastrofen. Någon uttryckte han deras upplevelser. En säger att den flotte där han av som att egna man ansåg att det varit alltför lite känslor med i de beslut som låg inte finns med i haverirapporten.

INFORMATION OCH KOMMUNIKATION MELLAN MEDIER, MYNDIGHETER OCH BERÖRDA

överlevande träffas hösten 1998

vande att deras genomgång visat att det tidsförlopp

som Fyra år efter katastrofen träffades överlevande vid två till- haverirapporten beskriver inte stämmer, fordon inte

att fällen Ersta sjukhus i Stockholm. Ytterligare ett möte korrekt och deras tidigare vittnesmål förvan-

surrats att ägde rum i i år. Syftet med träffarna att klarlägga skats. De ställer sig också frågande till varför de

mars var som passavad egentligen hände när Estonia förliste. Genom i haverikommissionens ögon inte betraktats

som att gerare som jämföra sina egna uppgifter vad skedde med de vittnen, så besättningen. Besättningsmän har förhörts

om som som polisprotokoll förhören gjordes dagarna efter kata- till åtta gånger den internationella haverikommis-

av som upp av strofen med uppgifter i haverikommissionens slutrapport sionens representanter. vill de komma till klarhet med vad som inträffade under De överlevande framför också i sitt yttrande till

regerkatastrofnatten. ingen att de gärna bidrar med sina erfarenheter beträf-

Mötena resulterade i en skrivelse, undertecknad 27 fande räddningsarbete och annat. Yttrandet avslutas med

av av de svenska överlevande lämnades till vädjan och rekommendation till regeringen att starta

passagerarna som en regeringen i januari i år. I skrivelsen framför de överle- kompletterande haveriutredning.

en

INFORMATION OCH KOMMUNIKATION MELLAN MEDIER, MYNDIGHETER OCH BERÖRDA

IO

Mediemas roII

Medierna: roll i samhallet och deras betydelsesomförmedlare av information dzkkuteras.

Medierna rapporterar om sådant som intrajfjftzt till de direkt berörda och till allmänheten.

olyckor eller händelser där människor Undersökningar om mediernas roll

tora mister livet, såsom Estoniakatastrofen, tilldrar sig ett stort in- Styrelsen för psykologiskt försvar tog en kort tid efter katresse. Detta skapar ett behov information i situation tastrofen initiativ till omfattande studie beträffande

av en en där det ofta råder knapphet information. Vid Estonia- mediernas och kommunikationens roll. Studierna bekatastrofen skedde olyckan havet dit enskilda inte handlar såväl mediernas nyhetsförmedling och spridning

ute kunde ta sig. Mediernas roll förmedlare infonna- information som kommunikationen i samband med

som av av tion, granskare, förklarare och tolkare händelseförlopp räddningsinsatsen och myndigheternas personliga bemö-

av spelade viktig roll för de bilder det inträffade tande och kommunikation med de anhöriga.

en av som av skapades berördai människors inre. Studien, genomförd i samarbete med Över-

som är

De människor främst kan räknas som berörda är styrelsen för civil beredskap, Statens räddningsverk, Sta-

som de överlevande, de omkomnas anhöriga och vänner, tens kärnkraftsinspektion och med forskare från Sverige, arbetskamrater till omkomna, anhöriga och överlevande, Finland och Estland, har resulterat i sju rapporter. Såväl räddningspersonal, andra hjälpare, fotografer och journa- kvantitativ kvalitativ metod har använts i de olika del-

som lister skildrar nyheten det inträffade samt alla studierna.

som om andra som kommer i direkt kontakt med katastrofen och dess följder. Givetvis är även fler än såberörda, inte Nyheters dramaturgi

om annat sätt så att de upplever samhället otryggt Rapporten Estonia i nyheterna belyser, kvali-

genom som genom och därmed berörs illa händelsen. Händelsen kan även tativ metod, nyhetsförmedlingen under de första 19 da-

av återuppväcka traumatiska upplevelser efter katastrofen och nyheternas dramaturgi och

hos personer som garna förlorat anhöriga i tidigare olyckor eller katastrofer. förmedling till sin publik. Syftet med delstudien beskrivs i

Massmedierna är kanalen mellan det inträffat och inledningen att underlag för diskussion

som som ge en om samhället i övrigt. Medierna förmedlar sina bilder, sina joumalistikens normer, uppgifter och funktioner, inte att berättelser och tolkningar det skett. Medierna kan slå fast mediernas handlande varit korrekt eller

av som om också erbjuda tröst och dramatik inblick i det Rapporten belyser hur direkt och indirekt berörda be-

samt ge en inträffade. handlades i medierna och visar bland annat att känslomäs-

INFORMATION OCH KOMMUNIKATION MELLAN MEDIER, MYNDIGHETER OCH BERÖRDA

siga reportage om anhörigas till början fick täcka ñnlandsfärja i området, Mariella, hörde nöd-

sorg en en annan över bristen fakta kring händelseförloppet. anropet och kontaktade genast Helsingfors Radio för att

ett mayday-relaymeddelande skulle sändas. Nyhetens spridning Helsingfors Radio inte hade uppfattat Estonias

som I rapporten "Estoniakatastrofen, massmedierna och all- mayday-anrop sände istället ett så kallat panpan-meddemänhetenw redovisas kvantitativ undersökning lande, används när eller ett fåtal är i sjö-

en om som en personer mediernas roll spridare nyheten förlisningen. nöd. Minuten efter detta sjönk Estonia, enligt de beräk-

som av om De frågor som besvaras är bland annat hur och när män- ningar gjorts i efterhand, och ytterligare minut

som en seniskor informerade sig det inträffade, hur de därefter begärde Sjöräddningen i Åbo Helsingfors Radio

om nare att valde att följa händelseutvecklingen och vad de ansåg skulle sända ett mayday-relay. Räddningsinsatsen

om var den rapportering de följde. Två perspektiv lyfts fram från igång. rapporteringen; den pressetiska problematiken och hur Genom kontakt med Sjöräddningen i Stockholm fick denna händelse skiljer sig från andra nyhetshändelser. En TT kännedom om den befarade förlisningen. Därefter jämförande studie genomfördes i Estland. vidtog genast ett arbete med att kontrollera uppgifterna

Resultatet undersökningen visar att medierna, olyckan och dess omfattning. Det första brådskande

av om framför allt radion, tidigt förmedlade nyheten "IT-meddelandet sändes klockan 01.31 löd: "Färjan

om som Estonias förlisning till merparten av den svenska befolk- Estonia befaras ha sjunkit." ningen. Dagarna därefter valde ett flertal media-

av konsumenterna följa nyhetsfönnedlingen via TV. Mer En katastrof är en stor nyhet

att än hälften de tillfrågade ansåg att journalisterna varit för Från massmediernas sida kan likhetstecken sättas mellan

av påstridiga i rapporteringen och ungefär en tredjedel ansåg en stor nyhet och en katastrof Nyhetsredaktioner är orav medierna visat respekt för de drabbade. Kvällstidninga- ganiserade för att snabbt kunna disponera extra resurser

fick mest kritik de tillfrågade. då stor och viktig händelse inträffar. Den befarade katama av en

strofen Östersjön föranledde massmedierna att sätta in "Färjan Estonia befaras ha sjunkit" för inhämta information

stora resurser att och rapportera Att massmedierna var de första att förmedla information det inträffade. Med tanke hur många passagerare

om

Estoniakatastrofen till beslutsfattare och allmänhet är vanlig dag med de stora fartygen trañkeom som en reser som inte förvånande. En de viktigaste uppgifterna för Östersjön redan de första knapphändiga uppgif-

av mass- rar gav medierna är att via olika kanaler snabbt och i ett tidigt terna olyckan för handen att den skulle kunna sluta i

om en skede av en händelseutveckling informera sig det in- katastrof.

om träffade. Därför kontaktar de polisenheter, räddnings- Reportrar sändes tidigt till Estline-terminalen för

att centraler, akutsjukhus och andra berörda instanser för att söka information via rederiet i ankomsthallen, andra konfölja skeendet det kan komma att bli stora nyhe- taktade den svenska sjöräddningen, fyrstationer i området,

av som terá av intresse för många läsare, lyssnare och tittare. flygräddningen, akutsjukhusen, Sjöfartsverket, regeringen

En dryg timme efter det första mayday-anropet från och Regeringskansliet, övriga Östersjörederier, SMHI, Estonia sände den svenska nyhetsbyrån TT ett första polisen och andra myndigheter och kunde tän-

organ som brådskande meddelande att fartyget befarades ha sjun- kas ha information att lämna det skett.

om om som kit. Nödropet hade då nått Sjöräddningen i Åbo och Ma- Det fanns ingen olycksplats där kunde

reportrar vara riehamn, där det först rådde oklarhet vad larmet och fånga intryck att skildra. Det mesta arbetet

om upp som egentligen gällde. Estonias första mayday-anrop fångades gjordes den första natten och dagen skedde telefon.

per direkt Silja Europa befann sigi närheten. Även Nyhetsteam sändes också till Estlineternlinalen och andra

upp av som

INFORMATION OCH KOMMUNIKATION MELLAN MEDIER. MYNDIGHETER OCH BERÖRDA

platser där Omhändertagna omkomna och överlevande fanns ingen olycksplats som vittnade om förlisningen. De sattes i land. ögonvittnen fanns räddningsarbetarna, de som

som var

bevittnat räddningsarbetet från kringliggande fartyg eller Medierna söker ögonvittnen de själva varit med och överlevt katastrofen. De

som se- Klockan 02.00 sände radions P 3 och P 4 för första gången inte tillgängliga för medierna eftersom de låg

nare var nyheten olyckan och klockan 06.00 när TV startade sjukhus eller befann sig ombord andra fartyg som inte

om sina sändningar nyheten Estonias öde det do- anlöpte hamn förrän först framåt kvällen den 28 septem-

var om som minerade sändningarna. Så fortsatte det hela ber.

morgonen. Under den följande dagen sändes extra nyhetsbulletiner De bilder från haveriplatsen nådde nyhets-

som löpande i etermedierna. Kvällstidningarna kom ut med publiken togs av nyhetsteam som fick följa med i flera extraupplagor och morgontidningarna arbetade räddningshelikoptrar från Berga örlogsskolor. Ett team

med rapporteringen skulle publiceras dagen ef- från TV4 erbjöds plats 07.12 morgonen och när det man som ter. Det fanns ingenting annat kvar olycksplatsen än återvände sändes TV- och nyhetsbilder med livflottar, livflottar kunde filmas och sändas i medierna. räddade och döda människor från haveriplatsen. I en ny-

som

Medierna försöker vanligen i den första rapporte- hetssändning i TV 4 dagen intervjuades

senare en ringen från olyckor och katastrofhändelser att visa bilder chockad reporter varit ute med helikoptern och be-

som från olycksplatsen och förmedla intervjuer med ögonvitt- rättade det han upplevt. Senare under dagen ñck

om som

Det är det sätt används för att göra katastrofen ytterligare journalister och nyhetsfotografer följa med henen. som begriplig för intresserade. Men efter Estoniakatastrofen likoptrar till olycksplatsen.

INFORMATION OCH KOMMUNIKATION MELLAN MEDIER. MYNDIGHETER OCH BERÖRDA

För att åskådliggöra fartygshaveriets och räddnings- integritet och behov. TV-sändningar och intervjuer med insatsens tänkta förlopp publicerade dagspressen grafiska överlevande sändes kontinuerligt under dagen i svenska illustrationer. De grundade sig i första hand de och utländska medier och de framträdde i

sam- personer som manställningar av uppgifter som gick att fram vid samtal dessa sändningar kom i flera fall i efterhand att ständigt med berörda myndigheter. kopplas med och personiñera Estonia-

samman

katastrofen. Flera av dem har berättat för analysgruppen Medier närmar sig överlevande hur de drygt fyra år efter katastrofen igenkända

ännu är Där räddningshelikoptrarna landade, finska Utö och som Estoniaöverlevande grund av de TV-intervjuer de vid universitetssjukhuset i Åbo, väntade ställde i dagen efter katastrofen.

enorma pressupp- upp båd med representanter för många länders medier. TV sände direkt med och rapporterade Svenska sjukhus tar emot överlevande

reportrar team som om räddningsarbetet samtidigt som bårar med överle- Södersjukhuset och Huddinge sjukhus blev som nämnts vande och omkomna rullades förbi i bakgrunden. de svenska sjukhus mottagande för de överle-

som var

Inne sjukhuset i Åbo kunde medierna sig fritt vande lämnat Finland och Åland. Även de fick

röra som uppbland de överlevande och genomföra intervjuerf Fram- leva det starka trycket från massmediabevakningen. Både för allt vid sjukhuset i Åbo tycks personalen ha saknat be- Arlanda, dit överlevande fördes med flyg, och vid Hudredskap för att möta den stora anstormningen från medi- dinge sjukhus, där helikoptrar med överlevande landade, ernas sida och samtidigt tillse att de skadade undersöktes väntade mediernas representanter för att ta bilder och och fick adekvat vård. intervjua ögonvitmen. Sjukhusen som hade haft drygt ett

Svenska reportrar sökte och fann svenskar att intervjua dygn sig att förbereda inför den väntade anstormmedan utländska medier sökte efter sina respektive lands- ningen från medierna ordnade presskonferenser och lämmän bland de överlevande. Vid sjukhuset genomfördes nade ut information detta sätt. under dagen också presskonferenser där överlevande be- På Södersjukhuset hade utlysts presskonferens där

en rättade om vad de upplevt under den svåra natten. påannonserat att överlevande skulle medverka. Ett

man

På plats i Åbo, där statsminister Carl Bildt stort antal journalister sökte sig därför dit för att närvara.

en annan träffade sina estniska och finska kollegor eftermidda- De överlevande ångrade sig dock efter att ha tänkt igenom gen, ordnades presskonferens under vilken statsminis- saken. Situationen löstes att från sjukhu-

en genom en person tern berättade de möten han haft med överlevande i set, sedan tidigare hade att möta medierna, ett

om som vana Åbo. levande berättade för journalisterna de överlevan-

sätt om

Sjukhuset och sjukvårdspersonalen saknade tillräckliga des situation och känslor. Detta accepterades av journalis-

för att klara att kommunicera med massmedi- terna. resurser av erna och samtidigt värna om de chockade överlevandes

INFORMATION OCH KOMMUNIKATION MELLAN MEDIER. MYNDIGHETER OCH BERÖRDA

Medier och integritet

Förutsättningarna for att på ett 17mxättfbhnedla nyheten var dåliga,

ingen olycksplamfzznnr,inte heller några ágønvittnen, förutom de personligen drabbats.

som

onkurrensen mellan massmedierna är hård. samtal från reporterns telefon. Eftersom han hade att

vana Snabbhet i förmedlingen nyheten är ett viktigt umgås med medierna ställde han intervju och

av upp en konkurrensmedel, närheten till publiken ett annat. Förut- berättade han väntade besked sin Genom

att om son. sättningarna för nyhetsjoumalister att göra ett bra arbete journalisterna ñck han också information han inte fått

som

traditionellt sätt i det rådande läget direkt efter tillgång till inne i tenninalen. Under den följande dagen

var Estoniakatastrofen minst sagt dåliga när bilder det intervjuades han flera gånger både radio och TV

av som av press, skett saknades och ögonvittnena och svårtillgäng- En ökande ovisshet öde speglades successivt i

var om sonens liga. En del nyhetsförmedlingen innebar kata- Elmar Öuns ansikte och förmedlades till TV-tittama.

stor av att strofen ñck speglas de anhörigas och överlevandesi ansik- Vid femtiden eftermiddagen fick Mikael,

sonen ten men även andra metoder användes. räddats livflotte och fanns ombord

som ur en nu en

Finlandsfärja, kontakt med sin hemma i bostaden.

mor Estlineterminalen

Hon ringde omedelbart Estlmetenninalen och lämnade Elmar Öun kom till Estline-terminalen efter lunch- beskedet Mikael hade överlevt. Familjen Öun,

strax att som just tid för att försöka ta reda vad hade hänt hans hade fått veta att Mikaels inte fanns med bland de

som son namn Mikael. Med sig hade han sonhustrun och sina tre barn- överlevandes, hörde återigen sina i högta-

namn ropas ut barn. När han inte fick några besked via informations- larna och ñck besked.

nu ett motsatt centralen i terminalen gick han ut byggnaden för att På väg terminalen ropade barnen sin

ur se ut ur ett av ut om någon utanför med mobiltelefon kunde hjälpa honom glädje över hade överlevt. Ett TV-team när-

att pappan att ringa till de instanser där besked kunde finnas. made sig familjen och bilderna familjen med fnm och

av

Genom sitt arbete i Nacka kommun hade Elmar Öun de små barnen kablades över hela världen. De hade

tre ut sedan tidigare kontakt med del journalister. En dem under dagen kastats mellan hopp och förtvivlan och fått

en av nu stod och talade i telefon utanför terminalen och för ho- positivt besked. Ett TV-team bad Ehnar Öun

ett annat

berättade Elmar Öun telefonerna inne i termina- följa med för intervju i studion och där berättade han nom att en len inte gick att använda och frågade han ñck ringa ett glädjen över att överlevt och över att så

om om sonen sorgen

INFORMATION OCH KOMMUNIKATION MELLAN MEDIER, MYNDIGHETER OCH BERÖRDA

många andra inte gjort det. Familjen Öun hade därmed blicera påtrångande intervjuer hade tidningen bilder

givit Estoniakatastrofens överlevande ansikte. chefen för POSOM-gruppen, kommunalrådet och

ett

kyrkvärden. Anhöriga i Lindesberg V1d POSOM-gruppen i Lindesberg fanns viss beredskap Bilden av kvinnan i vinschen

för bemöta väntat informationstryck från Det finns anledning att särskilt dröja kvar vid en av de bil-

att ett massmedierna. Räddningschefen utsågs att sköta kon- der publicerades innan arbetet med att fram kor-

gruppens som takter med medierna samlades utanför räddnings- rekta passagerarlistor avslutat. Bilden visar oidenti-

som var en tjänstens POSOM-lokal. Man förväntade sig de lokala fierad omkommen kvinna hänger i vinsch och lyfts

att som en tidningarna Bergslagsposten och Nerikes Allehanda skulle från livflotte till helikopter. Hennes ansikte och hu-

en en komma istället kom reportageteam från rikspressen vud inte i bild. De enda kläder hon bär är en

men syns och TV-bolagen. Även utländska medier sökte sig till Lin- midjekort jacka och En flytväst sitter hennes

trosor. om desberg. överkropp, hänger från hennes stela fingrar.

en annan

Av de 33 kommunalanstållda kvinnorna från Lindes- Hon har frusit ihjäl i räddningsflotte under natten.

en berg med Estonia omkom samtliga. Flera Bilden den vackra kvinnan hänger livlös i

som reste av av unga som dem hade barn i skolor och inom barnomsorgen. Ex- helikopterns vinsch med det mörka stormiga havet i bak-

egna

skildring hur Lindesberg drabbades återfanns grunden blev illustration av människans bräcklighet pressens av en

uppslag under rubriken: "22 barn sörjer sina mot naturens starka krafter. Bilden den ännu

ett mam- av

37 oidentifierade döda kvinnan fyllde hela mittuppslaget i ITIOI .

Expressen dagen efter katastrofen. Rubriken löd: "Dö-

TV 4 dens hav och livlinan.

TV 4 visade den 29 september ett reportage från den skola I bildtexten och rubriken beskrevs kvinnan som överi Lindesberg där de omkomna kvinnorna arbetade levande, i den övriga texten stod att alla nu var döda. De

en av

chef för skolköket. Hennes kollegor i köket intervjua- kämpat för livet under natten tillsammans med kvinsom som des och berättade sin Närbilder skolbarn i vinschen känner igen henne från bilden. De vet att

om sorg. av som nan deltar i den minnesstund ordnats i skolan visades hon är död, de minns när hon dog. Fotografen vet att hon

som samtidigt berättade flera barnen mist är död, liksom reportern skrev texten. Men varken

som reportern att av som sina Inslaget avslutades med intervju med hennes familj eller hennes vänner visste i den stund då bil-

mammor. en en gråtande tonårig flicka att det bästa kan göra den publicerades säkert hon levde eller var död.

som sa man om för hjälpa de drabbats bara finnas till. Bilden fick pris Årets nyhetsbild".

att som är att som

Lokala Bergslagsposten är nära

På Bergslagsposten ville lokalredaktionens jour-

ingen av nalister skriva katastrofen. Man upplevde att katastro- Utdrag de pressetiska reglerna:

om ur fen låg för nära. De omkomna var personer som flera Publicitetsregel 7 redaktionen kände. Bergslagspostens redaktör gjorde där- "Respekteraden personliga integriteten"

Överväg publicitet som kan för ett medvetet val och bestämde sig för att undvika inter- noga

kränka privatlivets helgd.Avstå från vjuer med de anhöriga. Man ville visa dem respekt och

sådanpublicitet om inte ett uppenbart inte, närgångna reportage, störa dem och därmed

genom

allmänintresse kräver offentlig belysriskera att göra sorgen och smärtan värre.

ning.

Istället för att visa bilder gråtande anhöriga och pu-

INFORMATION OCH KOMMUNIKATION MELLAN MEDIER, MYNDIGHETER OCH BERÖRDA

Mediernas berättelse om Kent och Sara

Barney redan där, det verkade som om alla journalister Åtta överlevande fördes till Mariehamns centralsjukhus

hade samlats runt honom. I min ända avrummet satt det Åland och även där väntade medierna dem. Först rådde bara stycken. också chefsläkaren och

några Där satt ett relativt lugn sjukhuset snart tryckte massmedi- Sveriges generalkonsul i Mariehamn. Bland journalisterna

men erna för att att intervjua. En de överle- fanns Torbjörn Herminge från Aktuellt och kille

personer av en som vande, Kent Härstedt, har skildrat sin upplevelse mötet Radio Malmöhus hade skickat upp. De var inte många, tre

av med medierna sjukhuset i Mariehamn i den bok han fyra stycken. skrev månaderna efter katastrofen: Jag hade redan i förväg bestämt mig: det skulle bli en

monolog.Jag skulle inte in makabra detaljer, det var

jag klar över. Och jag ville inte svara frågor efteråt. Jag

berättade hur jag hade tänkt lägga upp det och såbörjade "Framåt lunchtid kom personalen in, vi märkte nästan lite

Jag förtvivlan hos dem: Är det någon kan hjälpa Det här de tillfällen i mitt liv då jag har

- av er som var nog ett av oss,vi försöker hålla journalisterna borta men de insisterar haft störst sinnesnärvaro. Jag kände att jag vägde varje ord

att de vill träffa någon av er. som jag lät ut över läpparna, jag visste att det var ett av

Det kändes att det var en vädjan från demz- Ni de viktigaste tal jag skulle komma att hålla i mitt liv. behöver inte...men är det någon av er som kan tänka er att Medvetet ändrade jag del detaljer, jag "vi" istället

en sa ställa upp... ag kan inte tänka mig att det var journalisterna för "jag" några gånger för att inte framhäva mig

som som hade bett dem lägga fram saken det här sättet. någon hjälte. Jag sågtill att inte alltför dyster. Och jag

vara

Paul Barney, engelsmannen, hade sagt att han upplevde att jag hade fullständig kontroll över vad

var som beredd att träffa pressen.Jag vet inte varför han ställde hände när jag berättade Sara visste jag redan att

- om upp, men han verkade vara pigg och alert, en positiv typ veckotidningarna skulle höra sig. Vi skulle säkert

nog av som jag själv. Vi tre pratade igenom det, Morten, Saraoch bli erbjudna att middagen sponsrad, tänkte jag. jag. De kände sig lite främmande för att träffa journalister, När jag kom till slutet berättelsen sadejag i alla fall:

av men jag tyckte något sätt att någon av ossväl måste OK, är det någon har något att fråga om Men då

- som berätta lite om vad vi hade varit med om. Jag kände mig höll de redan att packa ihop, det kändes absurt när de antagligen i bättre form än vad de gjorde, och jag trodde slet ihop sin utrustning för att komma därifrån. mig kanske kunna hantera situationen eftersom jag hade Det hela kändes en ganska lugn tillställning. De

som viss erfarenhet av media sedan tidigare och hade blivit yttre formerna för presskonferensen kände jag igen från intervjuad några gånger under årens lopp. det jag hade varit med tidigare, jag kunde luta mig mot

om

Jag förstod i det här läget ändå inte riktigt vad det var lite rutin. Men man kan bilderna att jag ganska

se var jag gav mig in på. medtagen och rätt skärrad, fast jag log när jag talade om

Vid den här tidpunkten hade mina arbetskamrater Sara.Jag tror också att det hördes i vissa avsnitt att jag var Maggan och Christer, Margareta Lind och Christer bra tagen, det var inte långt till gråten. Men jag kände Wallentin kommit till Mariehamn. Christer hjälpte mig ändå efteråt att jag hade pratat sansatoch ansvarsfullt, jag att duscha och tvätta håret, jag var fortfarande blöt i håret hade gett en bra sammanfattning. och hade fått mig sjukhusets morgonrock. Ena foten Jag trodde inte sekund att det skulle bli såstor

en var i paket, två fingrar högerhanden var omlindade uppståndelse efter det här mötet med några journalister. tillsammans, och sårullades jag ut till journalisterna. Jag var övertygad om att flera andra hade berättat sina

Redan konidoreni korn fotografer springande för att historier, att det här bara skulle bli beskrivning bland

en ta foton när Christer korn rullande med mig. Sårusade de många andra. Det fortsatte att strömma in lappar hela iväg och lämnade osshelt förvirrade vad var det frågan eftermiddagen. En dem kom från Torbjörn Herrninge,

- av om När vi korn till rummet för presskonferensen var Paul han hade varit med från Aktuellt. Det märkligt

som var

INFORMATION OCH KOMMUNIKATION MELLAN MEDIER, MYNDIGHETER OCH BERÖRDA

Intervjun med henne sändes i TVzs Aktuellt där den

tyckte jag, såjag ringde upp.

klipptes ihop med den tidigare gjorda intervjun med Kent

När vi så småningom lyckades tag varandra gick

det rysning mig jag fick höra vad han Härstedt. Båda intervjuerna är gjorda sjukhusmiljö och de

som en genom när

hade säga:-Jag vill bara berätta för dig attJarl intervjuade bär båda sjukhusets kläder vilket kan titta-

att ge

Alfredius har bestämt sig För att sändasågott hela din ren intrycket att de sitter i samma rum och blir intervjuade

som

berättelse Aktuellti i Och jag vill bara varna dig, för tillsammans.

efter det här kommer ingenting att bli sig likt. Historien hur Kent och Sara möttes och överlevde

om

Ur: Det sominte kunde ske,Kent Hämtedts berättelseom tillsammans skildrades följetong i medierna

som en som

Estoniakatastrøfên,Albert Bonniersförlag, 1995

startade de närmaste dagarna efter katastrofen. Då sökte

medierna människor ett känslosamt och personligt

som Intervjun ñck ett stort och omedelbart genomslag i medi- sätt kunde förmedla det ofattbara så att publiken kunde

På sjukhus i Mariehamn låg Sara Hedrenius. förstå. erna. samma Medierna sökte kontakt med henne för att höra hennes Mediernas romandserade berättelse om det öde som

sida av den berättelse som Kent Härstedt givit dem. Efter Kent Härstedt och Sara Hedrenius tillsammans mötte när viss tvekan beslutade Sara Hedrenius någon dag de räddade sig den sjunkande färjan skulle komma att

senare, ur när hon kommit till Sverige och Huddinge sjukhus i följa både dem och den svenska allmänheten. De blev där-

Stockholm, att ställa i TV-intervju. med för alltid förknippade med Estonia i andras ögon.

upp en

INFORMATION OCH KOMMUNIKATION MELLAN MEDIER, MYNDIGHETER OCH BERÖRDA

1 2

Myndigheternas informationsarbete

De myndigheter direkt blev ansvariga i arbetet

som

med Ertoniakatartrofemefterver/eningar bade informationspli/et

och arbetade olika satt.

aväl medier som de som personligen berördes ledningsgruppen utan tog sig an praktiska uppgifter som

av katastrofens verkningar sökte information vad behövde göras. Hon såg bland annat till del vänt-

om som att en av egentligen hade hänt där ute havet, vilka räddats, hallen spärrades så att journalister kunde skiljas från

som av

saknades och omkommit, hur olyckan skett, vilka anhöriga. som som åtgärder som nu vidtagits av samhället och vart anhöriga skulle vända sig. Poüsen

Ansvaret för att informera om myndigheternas arbete Vid polisen förbereddes och inrättades initiativ av Riksåligger varje ansvarig myndighet. I det följande polisstyrelsen natten telefonmottagning dit anhö-

ges exem- en pel hur några de berörda myndigheterna riga kunde vända sig. Också medierna vände sig till poli-

av genomförde informationsuppdraget. Regeringen och Regerings- eftersom polisen viktig källa, bland annat för-

sen, var en kansliet tog från allra första början en mycket aktiv roll i väntades polisen ha uppgifter om hur många som saknahanteringen av Estoniakatastrofens följder, vilket har des, varifrån de korn och vilka de var. Det faktum att det redovisats utförligt i analysgruppens första delrapport, saknades passagerarlistor och tillförlitliga förteckningar

lämnas utanför beskrivningen här. Analysgruppen över den personal befann sig ombord vid förlisningen men som behandlar statsledningens roll i kapitel 9 i avsnittet försvårade polisens infonnationsarbete. De uppgifter

som Analys. farms vart överlevande hade förts knapphändiga

om var

under de första morgontimmarna. Söderqukhusetsinfonnaüonschefkauastül Efter timmar beslutades polismyndigheten i

ett par att Estüneternünalen Stockholms län skulle leda polisarbetet och för

ansvara Vid Estlineterminalen bemannades ett informations- infonnationsarbetet. Våldsroteln uppdrogs för

att svara kontor redan under den första natten. Eftersom det mest registrering av uppgifter rörande efterfrågade personer trängande behovet timmarna efter katastrofen att och telefonnummer dit förmedlades via medierna.

var fram och förmedla information kallades Södersjukhusets Våldsrotelns telefoncentral mottog även ett stort antal informationschef in till katastrofledningsgmppen vid ter- samtal från massmedierna och lämnade ut faktauppgifter. minalen. Hon hade dock ingen formell roll och ställning i Som stöd för dem som bemannade telefoncentralen

INFORMATION OCH KOMMUNIKATION MELLAN MEDIER. MYNDIGHETER OCP BERÖRDA

fanns en promemoria där de uppgifter som ñck lämnas ut dade". Expressen anmäldes till Pressens Opinionsnänmd

fanns nedskrivna. Uppgifterna fanns endast nedtecknade och fälldes i två fall för denna publicering.

svenska, översättning till andra språk fick göras av den

som svarade i telefonen. Efter bara någon timmes arbete

Sjöräddningen begärde våldsroteln förstärkning från informations-

Sjöräddningen MRCC som var engagerad i räddningsenheten vid Stockholmspolisen. Den personalen

egna

arbetet under natten hade till första uppgift att larma flygräckte inte till för att besvara alla samtal från såväl medier

räddningen för att så många helikoptrar möjligt till

som som anhöriga och andra oroliga.

räddningsaktionen. När detta var gjort vidtog informa-

Myndighetens plan för särskilda händelser respektive

tionsarbetet där sjöräddningens egentliga huvudinsats geberedskapsplanen inom polisen sattes inte i bruk. Inte hel-

nomfördes denna natt. Information riktades till både ler skedde någon intern larmning till övriga polisdistrikt i

massmedierna och berörda Estline, SOSlandet. Vakthavande befäl avstod från instanser så som

att sända ett medde-

centIalen, Utrikesdepartementet, polisen, Sjöfartsverket lande till polismyndigheterna eftersom han utgick från att

med flera. Från Sjöräddningen svarade frågor och informationen man

förmedlades via radio och TV Ute

informerade de kunde roll i skeendet

instanser som en polisdistrikten ñck man information via olika och slump-

grund katastrofens följder. Det fanns dock ingen for-

kanaler, förutom av mässiga via medierna nåddes de genom

mell skyldighet för räddningstjänsten att meddela polisen kontakter med aktuella resebyråer och berörda männis-

eftersom olyckan skedde utanför landet. kor.

Från Sjöräddningen sökte kontakter med rädd-

man

ningsledningen i Åbo grund den mängden

men av stora Expressen begärde ut passbilder

samtal dit blockerades telefonlinjen. Det medförde att När uppgifter de saknade började komma

om namn

massmedierna i ökande utsträckning vände sig till den fram vände sig Expressen till polismyndigheten i Stock-

svenska Sjöräddningen för att information. Sjöräddholm och begärde ut passfoton dessa. Under kvällen

av

ningen utgår vanligen från ett formulär i kommunikaoch natten den 28 september begärdes än 330

mer pass-

tionen med massmedierna i vilket det skall framgå vad foton ut mot normalt tio. Att ta fram dessa fotografier är

inträffat, vilka åtgärder vidtagits och av vem.

som som ett omständligt och tidskrävande arbete för personalen

vilket resulterade i extra långt öppethållande denna kväll.

Bildema publicerades dagen efter Expres- Flygräddningen

utan namn

förstasida under rubriken: "DÖDA saknade räd- Även flygräddningen ARCC hade till uppgift inforsens att

mera om den genomförda räddningsinsatsen. Under

upp-

draget kom information främst från de helikopter-

besättningar som deltog i arbetet. Journalister sökte sig till

Utdrag ur de pressetiska reglerna helikopterdivisionen vid Berga Örlogsskolor tidigt

mor-

§ Visa alltid offren för brott och olyckor

gonen och anstormningen var svår att möta så press-

största möjliga hänsyn.Pröva noga

ofñceren ñck begära förstärkning från Högkvarteret.

publiceringen av namn och bild med

Helikopterbesättningar med ytbärgare intervjuades för

hänsyntagen till offren och deras

TV när de tog sina i arbetet. Som tidigare nämnts

anhöriga. pauser

fick journalister även följa med i helikoptrar ut till olycks-

§ Observeraatt hela ansvaretför namn-

platsen för att fotografera och skapa sig uppfattning

och bildpublicering faller den som en om

återger materialet. vad som hade skett och vad räddningstjänsten gjorde.

I TV 4:s morgonsändningar medverkade representan-

INFORMATION OCH KOMMUNIKATION MELLAN MEDIER, MYNDIGHETER OCH BERÖRDA

för räddningstjänsten. Platschefen vid SOS-centralen Sjöfartsverkets information till medierna under ter berättade där bland organisationen POSOM- regeringens beredning annat om av och läget vid Estlineterminalen. I Sjöfartsverkets uppdrag ingår, liksom för andra statliga grupper myndigheter ett att informera verksamheten. ansvar om Sjöfartsverket berördes tidigt Således det Sjöfartsverkets uppgift föra informavar att ut På Sjöfartsverket inte beredd den anstormning tion till medier och andra berörda angående de var man från medierna katastrofen innebar den första dagen. sjösäkerhetsfrågor och regeringsuppdrag som blev aktusom En del den information läget verket ella med anledning katastrofen. stor av om som sam- av lade in kom via medierna eftersom inte hann söka När Sjöfartsverket genomförde de utredningar som man information sätt när telefonerna ringde oavbru- regeringen beslutat i bärgningsfrågan stängde utredaannat om Medierna ville Sjöfartsverket informera sig i in sig för att arbeta intensivt under period utan tet. genom ren en tekniska frågor rörande fartyget och Sjöfarts- bli störd medierna. Sjöfartsverket rapporterade löom att av inspektionens rutiner det ställdes också frågor pande arbetet till regeringen och andra offentliga akmen om om hur många räddats och annat Sjö- törer verkets informationsansvar fullföljdes inte utan passagerare, som som men fartsverket saknade kännedom Sakfrågor teknisk kan sägas ha lämnats sidan. Då och då kommenterades om. av kunde inte besvaras informationsavdelningen svårigheter med det pågående utredningsarbetet av natur av fick hänvisas till sakkunniga inom verket. kommunikationsministern i medierna, vilket ytterligare utan Redan framkom att verket drabbat bidrog till att skapa oklarhet kring rollfördelningen. morgonen var personal hade med Estonia. I internt I samband med att Sjöfartsverket lämnade kongenom att rest ett informationsblad till Sjöfartsverkets anställda uttryckte sekvensanalysutiedningen, dag Etiska rådet samma som generaldirektören sitt deltagande med de drabbades lämnade sitt ställningstagande, höll båda utredningarnas anhöriga. representanter presskonferenser plats och när samma Vld den här tiden hade inte Sjöfartsverket någon plan regeringen fattade beslut i bärgningsfrågan anordnades en för hur skulle i händelse kris och katastrof. presskonferens där Sjöfartsverkets utredare deltog. man agera av Man hade erfarenheter från tidigare olyckor, incidenter Sjöfartsverket samarbetade också med Kommunikadär medierna riktat verksamheten. tionsdepartementet i kontakterna med medierna. Även och kriser intresse mot Den här katastrofen liknade dock ingenting varit med kontakter med anhöriga under den här tiden förekom man tidigare och den första dagen den största de- initiativ anhöriga. Då dykningar vid Estonia genomförom upptogs av len personalens tid besvara telefonfrågor efter des i december 1994 informerades TT via ett kortfattat av av att bästa förmåga. Någon presskonferens arrangerades inte, meddelande bekräftade att uppdraget slutförts enligt som trots att verket den instans dit många vände sig för att planerna. var sina frågor besvarade. Mycket uppmärksamhet riktades tidigt sjöfarts- Sjöfartsverkets informationsarbete förändras mot inspektionen högste ansvarige chef, sjösäkerhets- 1996 ñck Sjöfartsverket generaldirektör och inforrnavars ny direktören, tjänsteresa Island när katastrofen in- tionsarbetet förändrades vilket bland annat innebar att var träffade. Det kom uppgifter i medierna brister i infonnationsavdelningen förstärktes personellt. Det har om inspektionsrutinerna och kommentar krävdes från efter Estoniakatastrofen också utarbetats kris- och en an- en svarig chef. När sjösäkerhetsdirektören återvände den 29 katastrofhandbok färdig 1997 och som löpande som var september stod han i fokus för mediernas intresse och uppdateras verket. en av presskonferens anordnades. Han framträdde också i ett

flertal nyhetssändningar i TV.

UTREDNINGAR

1 3

Utredningar om katastrofberedskap

nder 1990-talet har ett antal utredningar gjorts gärder minskar risker och påfrestningar är särskilt

som vad gäller samhällets katastrofberedskap. Några av dessa stort: har nyligen avslutats. Nedan följer en kortfattad redovis- ° ledningen samhällets åtgärder vid allvarliga stör-

av ning avväsentliga delar utredningar analysgruppen ningar i viktiga samhällsfunktioner befogenheter

av som samt bedömt relevanta för sitt uppdrag och bidrar till ingripa med tvångsmedel

som som att att fördjupa förståelsen för behovet stärkt beredskap ° åtgärder i samhällsplaneringen innebär verk-

av en som att mot framtida katastrofer. samheter kan medföra risker i omgivningen

som upp-

fyller säkerhetskraven Hot- och riskutredningen, SOU 1995:19

° försörjningen med elkraft Utredningen påbörjades i februari 1993 och slutfördes ° integreringen åtgärder i hela hotskalan fred-krig

av under januari 1995. Uppdraget bestod i att analysera påfrestningar och risker i det fredstida samhället samt vissa Utredningen underströk vikten det måste finnas

av att en frågor inom totalförsvarets civila del. Utredningen beskri- myndighet kan leda och alltså fatta beslut är bin-

som som ver som tidigare nämnts olika scenarion vad dande för andra myndigheter och kommun-

genom som organ; av kan hända vid påfrestningar och risker i det fredstida styrelsen lokal nivå, länsstyrelsen länsnivå och

sam- regerhället. Syftet med utredningens förslag var att öka medve- ingen central nivå. Kommunstyrelsen och länsstyrelsen tenheten hos myndigheter och andra om att de måste göra föreslogs kunna ålägga andra myndigheter och att

organ bedömningar av vilka risker och hot finns i samhället delta med personal och egendom. Utredningen bedömde

som

för att kunna vidta åtgärder skyddar människor, att regeringen i del fall måste kunna verksamhe- - som en styra egendom och miljö. ten, t.ex. allmän inriktning åtgärderna

genom att ge en av

De sju scenarion som låg till grund för utredningen eller att besluta rättsliga eller ekonomiska

var genom om följande: medel de statliga myndigheterna, kommunerna och

som ° massflykt asyl- och hjälpsökande till Sverige, landstingen behöver för kunna medverka. Regeringen

av att ° långvarigt avbrott i elförsörjningen, bör bedöma hur ledningen åtgärder mellan län skall

av ° omfattande avbrott i vattenförsörjningen åstadkommas och utse myndighet att regionalt leda

en ° nedfall av radioaktiva ämnen inom ett jordbruksom- verksamheten.

råde Utredningen hävdade samhället måste berett

att vara ° översvämningar i ett område som består av flera län att kunna ingripa vid alla slag plötsligt inträffade på-

av ° svår brist högteknologiska varor frestningar. Situationerna kan inträffa växlar och där-

som ° ett stort utsläpp inom stadskärna med kraven åtgårder. Kriget är den allvarligaste på-

av gas en

frestningen. Samhällets insatser måste kunna göras snabbt Utredningen fann fyra centrala områden där behov åt- och smidigt. Myndigheter, organisationer och företag i

av

UTREDNINGAR

det civila samhället har ledningsansvar i krig i flyktingar. Med svår påfrestning för samhället menades att samma som fred och ofta slag ledning behöver olika det inträffade skulle medföra allvarlig störning i viktiga - samma av - men slag verkställande enheter och utrustning för att kunna samhällsfunktioner och därmed fara för många männisav lösa de uppgifter kommer föreligga. kors liv, personliga säkerhet eller hälsa eller fara för som att Det behöver enligt utredningen klargöras vilka risker mycket omfattande skador miljön eller egendom. Reförekommer i samhället och vilka krav kan ställas geringen menade svår påfrestning kan karaktäriseras som som att en insatserna vid olika slag påfrestningar stora att den avviker från det är att betrakta som normalt, av - av som olyckor, allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner uppstår hastigt, eller mindre oväntat och utan förvarmer och krig. I krig behöver samhället speciella för ning, hotar grundläggande värden och kräver snabba beett resurser övervinna svårigheterna. Dessa måste finnas slut och nödvändiggör koordinering och koncentrerad inatt resurser redan i fred och de skall enligt utredningen givetvis kunna flera instanser. Vid sådan situation finns ofta insats av en användas för att lindra påfrestningar även då. De händel- ledningsvis begränsad information och den utlöser stor åtgärderna sammantaget tar sikte kan inte för- aktivitet bland medierna. ser som utses och det fordras det skälet både flexibilitet och Beredskapsåtgärderna borde enligt regeringen präglas av handlingsberedskap. Resurserna avsedda för Verksamhe- helhetssyn och inriktas att förbättra samhällets av en i fred och krig gör det också möjligt för Sverige att grundläggande stabilitet och flexibilitet samt öka förmåten delta i de internationella hjälpinsatser statsmakterna att hantera svåra påfrestningar som har inträffat. Kasom gan beslutar paciteten hos räddningstjänsten, hälso- och sjukvården om. och polisen har avgörande betydelse för samhällets förmåga vid svåra påfrestningar. Regeringen ansåg att det Regeringens proposition Beredskapen mot svåra dessa områden finns god grund för klara extraordien att påfrestningar samhället i fred nära situationer. Den underströk särskilda krav att som I propositionen redovisades regeringens ambition för be- ställs vid svåra påfrestningar skulle uppmärksammas i den redskapen mot svåra påfrestningar samhället i fred. fortsatta planeringen. Huvudsyftet i propositionen redogöra för Regeringen menade vidare att kommunerna spelar en var att regeringens inriktning sitt arbete med att förebygga och han- central roll vid svåra påfrestningar vilket kräver samverkan av svåra påfrestningar redovisa hur för mellan myndigheter, organisation och företag. Länsstytera samt ett system säkerställa beredskapen fredstida påfrestningar relsen måste ha väl uppbyggd och övad organisation för att mot en borde utformas. Riksdagen biföll propositionen den 14 räddningstjänst och tidigt kunna sätt igång ledning och maj 1997. samordning när räddningstjänsten måste övertas av läns- Regeringen hade i propositionen 1995/96:12 Totalför- styrelsen vid omfattande insatser. Regeringen avsåg att vid i förnyelse, vidgat det säkerhetspolitiska området till behov länsövergripande ledning pröva ansvaret för ledsvar av att även gälla svåra påfrestningar samhället i fred. Total- ningen över länsgränserna. försvarets skulle utformas sådant sätt de Regeringen ansåg att effektiv informationsverkresurser ett att en skulle kunna stärka samhällets förmåga hantera svåra samhet är avgörande betydelse för att myndigheter och att av påfrestningar. andra skall kunna genomföra de åtgärder som beorgan Regeringen utgick ifrån många situationer kan tän- hövs vid svåra påfrestningar. Därför föreslogs att Styrelsen att kas innebära svår påfrestning samhället i fred. Man för psykologiskt försvar skulle ges uppgiften att ge råd och en exempliñerade med katastrofartade olyckor, rekommendationer till myndigheter och infornatur- organ om katastrofer, tekniska fel i viktig utrustning, sabotage, all- mation vid sådana situationer. Vidare skulle Styrelsen för varlig smitta, terrorism och omfattande tillströmning psykologiskt försvar myndighet begär, kunna av om en

UTREDNINGAR

lämna expertstöd för infonnationsgivning när svår på- Ledningsövningen har utförts i olika moment. en

frestning inträffat. Den första delutvärderingen hade mål dels ut-

som att

arbeta en exempelsamling över extraordinära situationer

som skulle kunna inträffa inom respektive departements Myndigheters uppgifter inför och vid svåra

ansvarsområde, dels att belysa behovet krislednings-

påfrestningar av en

organisation för departementen. Varje departement En och samuppföljning av Hot- riskutrednjngen presenteramanställde de extraordinära situationer som kimde identides 1997 Sven Rune Frid med syfte att utgöra underlag av ñeras. En majoritet av departementen menade att någon för överväganden om mål- och resultatstyming. särskild ldisledningsorganisaüon inte behövs. Istället bör Uppföljningen innehåller åtta exempel svåra påden tillfälliga anpassning som krävs genomföras successivt fresmingar t.ex. nedfall radioaktiva ämnen, översvämav inom den ordinarie organisationen. Informatjonsflödet in ningar och dammbrott. Myndigheters vid sådana ansvar till departementen måste kanaliseras till förstärkt cenüal, regional och lokalnivå redovisas en

påfrestningar

mottagandeenhet inom departementet för att fördelas till en övergripande nivå. ansvarig enhet. Önskemål från hänvisas till

pressen press-

enheten och anhöriga till ansvarig berörd myndighet.

Delutvärderingar från utredningen

om Den andra ledningsövningen byggde två scenarier.

Iedningsövningar för Regeringskansliet Det och det andra

ena var en kärnkraftsolycka en tåg-

Den 1 december 1994 beslutade regeringen att olycka. Enligt sammanfattningen från övningen är det viken

ledningsövning skulle genomföras för Regeringskansliet. tigt att Iedningsövningar förekommer inom Regerings-

UTREDNINGAR

kansliet. Övningen påvisade vissa brister. Att samla sär- De olika aktörernas roller föreslogs bli följande. skild kompetens under Statsrådsberedningens ledning Regeringen: Dels till rollfördelningen är tydlig an- se att sågs lämpligt. En anpassning ordinarie organisa- och finns inom varje sektor för att förebygga, vara av att ansvar tion ansågs föredra framför fastställd generell ha beredskap samt ha förmåga att leda och samordna vara att en krisledningsorganisation. Det tekniska och administrativa inom respektive verksamhetsområde, dels högsta vara stödet fungerade mindre väl. Informationsverksamheten områdesvis ansvarig. Arbetsgruppen framförde uppfrämst medierna uppvisade brister. fattningen det bör finnas ledningsorganisation gentemot att en Den tredje ledningsövningen hade mål att belysa inom Regeringskansliet. som och pröva Regeringskansliets organisation, arbetsformer Centrala sektoransvariga myndigheter: Inom sitt och behov tekniskt stöd. Övningen utgick från verksamhetsområde bör respektive myndighet identiav ett scenario med terroraktion och flygplanskapning. fiera och analysera risker samt de brister föreligen en som Ledningsövningen påvisade svårigheter med åstad- i förekommande fall i samverkan med andra mynatt ger, komma väl avvägd intern och information. En digheter och De bör säkerställa beredskap och en extern organ. viktig slutsats kommunikationen inom Regerings- förmåga att klara sektoriella ledningen och samordvar att av kansliet skulle kunna förbättras översyn ningen kunna bistå regeringen, länsstyrelser, genom en av sam- samt verkansrutiner och ökade kontakter över departements- landsting, kommuner och andra myndigheter med gränserna. Departementen måste hur viktiga befatt- fackkunskap och underlag. veta ningshavare kan nås även utanför kontorstid. En Länsstyrelserna: De bör ha det områdesvisa ansvaret annan slutsats kontakter mellan myndigheter och departe- ha beredskap och förmåga att hantera dessahändelvar att att bör följa normala rutiner och samverkan över De bör ha befogenhet att prioritera och fördela ment att ser. departementsgränserna bör förbättras. Bristen infor- statliga Det bör förtydligas att de för resurser. svarar mation internt inom Regeringskansliet, till allmänheten, informationsfönnedling både mellan myndigheter till myndigheter och till medierna påtaglig under hela och andra samt till allmänhet och medier. var organ övningen. Vikten statsråden är med och spelar sin Landstingen: De bör hålla särskild katastrofberedav att en roll vid övningarna underströks. skap. Kommunerna: Det är viktigt att den kommunala ledningen och samverkan med landsting, stat och andra Skyldigheter och befogenheter vid svåra fungerar. organ påfrestningar samhället i fred, Ds 1998:32 Arbetsgruppen föreslog vidare generella förslag för att En arbetsgrupp inom Regeringskansliet tillsattes i augusti vilket och vilka roller aktörer skall ha borde tas ansvar 1997 för utreda frågor skyldigheterna och be- fram för varje sektor innebärande att: att om fogenheterna vid svåra påfrestningar samhället i fred Myndigheternas bör regleras i deras in- - ansvar för den s.k. ledningskedj regeringen, civilbefalhavaren struktioner an vid höjd beredskap, länsstyrelser, landsting och kommu- Kommunens bör regleras i kommunlagen - ansvar Lagstiftningen bör vidare kompletteras inom resner. - Arbetsgruppen fann förmågan hantera svåra på- pektive sektor med de särskilda befogenheter och att att frestningar måste förbättras de olika aktörernas skyldigheter är nödvändiga. Samhället skall ha genom att som roller tydligt dels vad gäller identifiera och analy- beredskap och förmåga att hantera alla typer av anges att risker vidta åtgärder i förväg för minimera händelser och det är samhällets normala beslutssera samt att riskerna och begränsa konsekvenserna, dels förbereda och och ledningsfunktioner skall användas. som kunna hantera olika händelser.

UTREDNINGAR

Försvarets forskningsanstalts användarrapport: vardagliga olyckor och störningar - Gränsdragning mellan normala störningar och svåra påfrestningar -

svåra påfrestningar

- väpnat angrepp. Projektet, slutfördes under 1998, hade uppgift som som att belysa vikten gränsdragning mellan normala stör- Regeringen åtgärder för säkrare samhälle bör av en anser att ett ningar och svåra påfrestningar vad sådan gräns- vidtas. Ett handlingsprogram för säkrare samhälle bör samt en ett dragning kräver. Syftet var att belysa skillnader mellan de arbetas fram. Detta arbete bör inledas med kartläggen krav olika hotbilder ställer samhället, bl.a. vad gäller ning och utvärdering pågående samarbeten, tvärav behovet av ändrade finansieringsprinciper. sektoriell försöksverksamhet lokal nivå utbildning samt I rapporten lämnades följande väsentliga förslag: för den förebyggande verksamheten.

° Regeringen bör avgöra när svår påfrestning förelig- Enligt regeringens uppfattning har frågorna leden om ger ning avgörande betydelse för möjligheterna att hantera en ° En definition svåra påfrestningar behövs vilket svår påfrestning. Regeringen kommer under våren 1999 av innebär att staten tar ett övergripande redovisa sina överväganden i frågorna rörande ledning ansvar att ° Planering mellan statsmakterna och ansvariga och informationsberedskap. Länsstyrelserna bör bli skylmyndigheter för svåra påfrestningar bör etableras och base- diga ha beredskap och förmåga hantera svåra påatt en att ras enhetlig grund frestningar samhället i fred, ha befogenhet en samt att ° För svåra påfrestningar bör ett särskilt regelverk fin- prioritera och fördela de statliga kan bli akturesurser som nas. Beslutsfattandet bör då ligga inom den s.k. ella utnyttja. Regeringen pekar även vikten rikatt av ledningskedjan och en nivå så att de totala konse- tade insatser med syfte den enskilda människans för-

kvenserna kan överblickas men inte högre än att kon- måga att förebygga och begränsa konsekvenserna av takten med drabbade områden kan upprätthållas olyckor. Vidare framhålls att frivilligorganisationerna bör

° En översyn beredskapslagstiñningen är nödvändig kunna viktig roll när det gäller förbättra männisav en att för att avsatta för krig i högre utsträckning kors förmåga hantera olyckor och störningar i viktiga resurser att skall kunna användas i fred. samhällsfunktioner.

Regeringen framhåller att det civila försvarets resurser skall kunna användas för att stärka samhällets samlade för- Regeringens skrivelse 1998/99:33, Beredskapen måga att möta svåra påfrestningar i fred. Detta gäller permot svåra påfrestningar samhället i fred sonal, materiel och ledning. Administrativa och legala

Regeringen skall årligen lämna en redovisning avseende strukturer finns inom det civila försvaret för ledning som beredskapen för svåra påfrestningar samhället i fred, och organisation beredskapsåtgärder skall av kunna uthuvudsakligen inom områden där det enligt proposition nyttjas vid svåra påfrestningar.

1996/97:11 skall finnas särskilt god beredskap. Regeringens redogörelse grundas myndigheters rapporter. Frå- Översyn av principerna för den särskilda

gor om ledning och inforrnationsberedskap kommer planläggningen

att redovisas i propositionen om 1999 års säkerhetspolitiska Regeringen tillkallade under juli 1998 utredare för en att kontrollstation. göra översyn principerna för den särskilda planläggen av Enligt regeringen finns det inte något behov ningen. av en mer preciserad definition begreppet svår påfrestning Utredaren konstaterade insikten samhällets av att om att samhället i fred. Beredskapen svåra påfrestningar kan beredskapsförberedelser behöver till säkermot anpassas en ny indelas i tre hotnivåer: hetspolitisk situation börjar bli allmänt spridd. Den kon-

UTREDNINGAR

kreta innebörden för olika verksamhetsområden och sker i vår omvärld och drar konsekvenser dessa för to-

av organisationsdelar är emellertid fortfarande oklar. Utre- talförsvaret. daren att och befogenheter skilda Regeringen föreslår bl.a. att totalförsvarsresurserna

anser ansvar ledningsnivåer i hela skalan från fred till krig behöver tyd- skall kunna användas för att stärka det svenska samhället liggöras. Detta får sedan betydelse för planläggning och vid svåra påfrestningar i fred. hur kan utnyttjas. Regeringen att det civila försvaret snabbt och

resurser anser

Den särskilda planläggningen, dvs. säkerställande smidigt skall kunna utnyttjas för att stödja samhället vid

av en ledningsförrnåga, bör enligt utredningen i framtiden svår påfrestning i fred. Detta skall särskilt gälla lednings-

omfatta både den högsta ledningen och de särskilt utpekade system, ledningsresurser, personal, material och varor i lacivila och militära ledningsorganen central nivå, sjukvårdsutrusming, vattenreningsutrusming och an-

som ger, har sådan betydelse för riksledningen, att specifika och dra lämpliga

en resurser. sammanhållna förberedelser bör vidtas för deras funktion och säkerhet under onormala förhållanden i hela skalan Ledningsfrågor från svåra påfrestningar samhället i fred till krigsfara Regeringen att det militära och civila försvarets

anser och krig. Planläggningen bör också innehålla styrande ledningsorganisation bör utredas. Även genomgång

en av riktlinjer för säkerställa ledningskedjans olika nivåer bestämmelserna inom de olika sektorer kan bli be-

att att som kan bindas med de högsta och centrala lednings- rörda svår påfrestning i fred nödvändig. Däref-

samman av en anses

bör enligt regeringen samlad översyn ledningsorganen. ter en av

En särskild beredskapsenhet bör organiseras i Rege- och samordningsfrågorna inom det militära och civila förringskansliet med uppgift att administrera den framtida svaret samt för svåra påfrestningar i fred genomföras såatt särskilda planläggningen. ett övergripande beslut kan fattas senast år 2001.

Utredaren ansåg flera styrande begrepp behöver Regeringen att varje samhällssektor, t.ex. hälso-

att anser förtydligas och till det nuvarande regelverket för och sjukvård, skall för att kunna hantera de stör-

anpassas ansvara extraordinära situationer till den breddade hot- och risk- ningar och påfrestningar som kan drabba sektorn. Att toskalan och till det ökade internationella samarbetet. De talförsvaret skall kunna användas i fredstid innebär ingen nuvarande begreppen fredstillstånd och krigstillstånd bör förändring och rollfördelningen utan det syftar

av ansvarsersättas med begreppen normaltillstånd och beredskap- till att stärka det normala fredssamhällets förmåga att hanstillstånd. De senare bör utnyttjas för att en bättre beskriv- tera risker och stömingar. ning skall kunna gränsen går för när total- För att totalförsvarsresurserna skall kunna användas

ges av var försvarsresurserna helt eller delvis kan tas i anspråk för att regeringen att kontinuerlig övnings- och utbild-

anser en hantera situationer med stöd till föreslagen gräns- ningsverksamhet bör finnas, särskilt vad gäller hur resur-

av en dragning anpassad lagstiftning. skall underställas de ansvariga civila myndigheterna.

serna

Ledningsseminarier och ledningsövningar bör genom- Förändrad omvärld omdanat försvar föras.

- Regeringen överlämnade den 4 mars 1999 propositionen Förändrad värld omdanat försvar. I propositionen tar

regeringen fasta de säkerhetspolitiska förändringar

som

INTERNATIONELLA JÄMFÖRELSER

14 Internationella jämförelser

analysgruppens första delrapport beskrevs i avsnittet princip har lett till att det finns överordnad ledning

en av Processen några stora olyckor som inträffat under de största räddningsaktionema där olika myndigheter

senare år utanför vårt eget land. finns representerade.

I det följande ges i korthet några exempel hur Vid sjöolyckor utnämner huvudräddningscentralen

en katastrofberedskapen organiserats i Norge, Finland, Stor- "on scene Coordinator" och vid olyckor land utnämner britannien och Nederländerna. Här redovisas också den lokala räddningscentralen räddningsledare.

en fallstudie tågolyckan i Eschede i Tyskland inträf-

av som fade i juni 1998. I slutet kapitlet sammanfattas några Hälsomässig och social beredskap

av huvuddrag i beredskapsplanerna. Kris- och katastrofpsykiatrisk beredskap i Norge regleras i

olika föreskrifter och lagar såsom kommunhälsotjänst-

lagen, läkarlagen, sjukhuslagen och socialtjänstlagen. Norge Lagen hälsoberedskap från begränsad till

om 1955 är Räddningstjänsten gälla förhållanden i krig. Det finns även förslag till

att ett I Norge ansvarar Justitiedepartementet för den adminis- lag "Helsemessig sosial beredskap forslag till

ny og - ny trativa samordningen räddningstjänsten. Med rädd- lov daterad juli 1997, ersätta den gamla lagen.

av som avses ningstjänst avser man i Norge den organiserade verksam- I förslaget anförs bland annat följande: het skall rädda människor från död eller skada till Beredskapen bör baseras huvudsakligen

som samma följd akut olyckshändelse och inte utförs nå- organisation och finns i samhället under

av en som av resurser som gon särskild myndighet. fredstid med klara ansvarsförhållanden och mindre regel-

Den operativa samordningen åvilar de två huvud- styrning än idag. Beredskapen skall flexibel och ställer

vara räddningscentralema HRS, för Nord-Norge placerad i krav fungerande risk- och krishantering. Det åligger Bodö och för Syd-Norge placerad i Stavanger, under led- departementet att ha infonnationsplan med generella

en ning de respektive polismästarna. Dessa båda rädd- regler för information, fördelning arbetsuppgifter och

av av ningscentraler ansvarar för det övergripande räddnings- ansvarsfördelning etc. i händelse stor olycka.

av en arbetet vid olyckor. Ansvaret omfattar både sjö-, luft- och Informationschefen skall samordna arbetet och kan vid landräddrring. Landräddningen blir dock oftast överlåten behov tillkalla bistånd från regeringens särskilda kris-

lokala räddningscentraler LRS finns inom varje informationsenhet.

som polisdistrikt och leds polismästaren. Vidare förslaget katastrof berör

av anger att en som

Norsk räddningstjänst samverkar med myndigheter, hälso- och socialsektorn bör hanteras olika nivåer berofrivilliga organisationer samt med merkantila verksarrrhe- ende omfattningen och omständigheterna i övrigt. En ter, exempelvis sjöfart. Dessa är skyldiga att ställa princip är att varje situation skall hanteras lägsta möj-

resurser till räddningstjänstens förfogande. Denna samverkans- liga effektiva nivå. Katastrofplanema för de allra flesta

INTERNATIONELLA JÄMFÖRELSER

akutsjukhusen innefattar etablering psykosociala stöd- ligt dokumentet fysisk, psykisk, religiös och materiell omav insatser, både fackpsykiatriskt bistånd och bistånd vårdnad. Det är de drabbade enskilt eller i bäst genom grupp som från kommunerna och den norska kyrkan. kan uttryck för vilka behoven är. Reaktioner ge som Det föreslås även att varje kommun bör ha organi- initialt och är vanliga hos dem som drabbats av en en senare serad för psykiskt och socialt stöd och att varje län svår olycka beskrivs, liksom de olika aktörernas uppgifter. grupp bör ha en katastrofpsykiatrisk beredskap som kan utlösas vid extraordinära händelser. Mediemas roll vid stora olyckor För att skapa klarhet i den nationella beredskapsstatu- Vikten ett väl fungerande informationsarbete från av utarbetade Kontoret för katastrofpsykiatri 1996 myndigheternas sida understryks. Allmänheten skall sen ett schema för att kartlägga beredskapen sänts till akut- kunna kräva snabb och korrekt information, vilket förutsom medicinska kommunikationscentraler. I schemat ställs frå- samarbete mellan media och räddningssätter ett gott ledning. gor som: finns katastrofpsykiatrisk beredskapsplan I ett informationshäfte från Justitiedepartementet, - en vilka kriterier skall till för att denna skall mobiliseras distribuerats till landets polisdistrikt och länsstyrelser, - som larmas eller tillkallas psykosocial handfasta råd för dessa myndigheters inforrnationsar- - vem vid behov av ges stödtjänst bete i samband med stor olycka eller katastrof. Inforen leder denna mationshäftet syftar till att fungera vägledning för - vem som är ledaren utpekad i förväg hur kontakterna med medierna skall skötas för - att samarvarslas psykiatrisk hälsopersonal vid allvarliga olyckor betet skall fungera väl. eller traumatiska händelser I häftet sägs bl.a. att anhöriga eller överlevande som finns informationsmaterial såsom råd till allmänheten, tillfrågas att bli intervjuade av medierna bör rådgöra - om information psykiska reaktioner mm med familjemedlem eller informationsansvarig olycksom platsen före eventuell medverkan. De inkomna har utgjort underlag för att vidareutsvaren veckla och förbättra den framtida beredskapen. Norska kyrkan Norska kyrkans uppgifter vid olyckor och katastrofer är Heltäckande reglerade i skrivelse från Justitiedepartementet. omsorg en Katastrof- och krispsykiatiin har först de senaste tio åren Vid varje lokal räddningscentral liksom vid huvudkommit med i hälsoberedskapsplanerna. En vägledning räddningscentralerna tjänstgör präst och ställföreen en för heltäckande har utarbetats för att underlätta trädare utsedda biskopen inom varje biskopsdöme. De omsorg av arbetet för de aktörer har till uppgift bistånd åt för kyrkans insatser och funktioner och kallas till som att ge ansvarar drabbade människor. Helhetlig Veiledning uppdrag polis eller räddningscentral. Prästernas uppomsorg: om av rollefordelning ulykker katastrofer gifter innebär att de skall till att planer är uppdaterade, oppgaver og etter og se överlämnades till Justitiedepartementet i december rådgivare till polisen, organisera kyrkans tjänster till - vara 1998 och föreligger i utkast. Målsättningen med den är att drabbade, ansvara för och organisera sorgegudstjänster översiktligt beskriva det praktiska samarbete krävs samt särskild uppmärksamhet åt drabbade som inte får som ge mellan olika instanser inom hälso- och socialsektorn, lan- hem sina döda. dets sjukhus, kyrkan m.fl. för att bästa sätt bistå drabbade. Dokumentet är utarbetat arbetsgrupp tillsatt De organisationernas roll i beredskapen av en Kyrkorådets för katastrofberedskap. Både nationellt och lokalt har organisationer som bland av resursgrupp En heltäckande de drabbade innebär andra Norska Röda korset, Norsk Folkehjelp och norska omsorg om en-

INTERNATIONELLA JÄMFÖRELSER

Frälsningsarmén uppslutning och aktivitet är ingår i andra planer avtal med räddningsen som av serna t.ex. stor betydelse för hälso- och socialberedskapen. tjänsten, Civilförsvaret eller andra med uppgifter i Flera omsorgsfunktionerna, såväl i akutfasen beredskapssammanhang. Detta görs för undvika av som att att senare använder sig av frivilligorganisationernas tjänster. räknar med någon redan är engagerad i ett man som annat Många av dessa har utarbetat planer och förberett sig nätverk. olika uppgifter. Räddningscentralerna, polisen och kyrkan Svåra olyckor drabbat Norge har haft betydelse som har ofta god bild hur organisationerna kan bistå. I för utvecklingen katastrofpsykiatrisk beredskap, en av av t.ex. akutfasen är det räddningscentralen eller polisen de- brandolyckan vid Jotun i Sandeñord, 1976, Alexander som lar ut uppgifter till de frivilliga. Den frivilliga insatsen är Kielland", oljeplattformskatastiofen i Nordsjön, 1980, av stor betydelse för norsk räddningstjänst. branden Hotell Caledonien i Kristiansand, 1986, flygo- Nedan följer kort presentation några organisa- lyckan vid Brönnöysund, 1988, bussolyckan i Måbodalen, en av tioner som är involverade i 1988, flygolyckan vid Hirtshals, 1989, och branden i omsorgen: Norska Frälsningsarmén kan mobiliseras i kris- Scandinavian Star, 1990. situationer genom enkla och klara kommandolinjer. Frälsningsarméns omfattar kläder, ñltar och Finland resurser mat, omtill de behövande. Räddningsväsendet sorg Norska Röda korset, NRK, är från början Räddningsväsendets högsta ledning, styrning och tillsyn en beredskapsorganisation och satsningen beredskapsar- ankommer Inrikesministeriets räddningsavdelning. betet speglas organisationsstrukturen.i Hjälpkåren är ut- Länsstyrelsernas räddningsavdelningar för ansvarar bildad i första hjälpen och specialtränad för arbeta vid verksamheten i länen. Kommunerna sköter brand- och att olycksplats. Besökstjänsten har upprättat fasta krisgrupper räddningsväsendet antingen under eller i eget ansvar samflera ställen i landet. arbete med grannkommunerna. Brand- och räddningsrunt om Ungdomens Röda kors har sin viktigaste funktion i att väsendet, räddningstjänsten och befolkningsskyddet är ett hjälpa till med barn och myndighetsstyrt system med beredskap för räddningsaromsorg unga. NRK äger 30 procent av landets ambulanser och dri- bete vid alla slags olyckor. 220 hälsocentraler för ansvarar ver professionell ambulanstjänst i 64 kommuner. Sedan primärvården och tid har professionella krissenare slutet 1960-talet har NRK kurser för ambulans- bildats i anslutning till hälsocentralema. av egna grupper personal och driver ambulansskola. I NRKs stadgar står I ett lagförslag, träda i kraft 1999, föreslås som avses att att organisationen i krissituationer och vid olyckor och det nuvarande brand- och räddningsväsendet, räddningskatastrofer i fredstid skall ställa till samhällets för- tjänsten och befolkningsskyddet bildar räddningsresurser ett nytt fogande. NRK har tecknat ramavtal med Direktoratet för väsende. civil beredskap och hjälpkåren i distrikten ingår i den lokala räddningstjänsten. Räddningstjänsten Norsk Folkehjelp är fackföreningsrörelsens humani- I räddningstjänst ingår alla de åtgärder myndigheter, som tära hjälporganisation, är organiserad i 16 distrikt. frivilliga organisationer och andra sammanslutningar vidsom Organisationen disponerar ambulanser, transportbilar, tar i olycks- och katastrofsituationer. Snöskotrar, pulkor etc. Räddningsmyndigheten i kommunen för ledansvarar I samband med beredskapsplanering bör kommunerna ningen vid olycka. Man utnyttjar lokala nätverk och en skaffa sig översikt över vilka frivilliga organisationer mycket verksamheten bygger frivillig verksamhet en av som finns i kommunen, vilka de har, vad de kan bedrivs kommuninvånarna själva. Det kan dock resurser som av bidra med, hur de kallas och information hur innebära vissa svagheter alltför liten enhet skall om resur- om en

INTERNATIONELLA JÄMFÖRELSER

producera de behövliga tjänsterna. Länsstyrelsen eller Albatross, 1993, Estonia, 1994, Tallink, 1995, och tåg- Inrikesministeriet kan i enskilda fall meddela bestämmel- olyckorna ijokela, 1996, och Jyväskylä, 1998.

räddningsverksamheten. Den högre myndigheten I Finland talar storolyckor vilket också inkluser om man om har, om den bedömer det nödvändigt, bestämmanderätt derar katastrofer. I princip skall organisation och

samma när det gäller exceptionellt stora olyckor, uppgiften användas vid storolyckor vid andra olyckor.

men resurser som att leda den praktiska verksamheten fältet kvarstår hos Räddningsmyndigheten i den kommun, där olycka in-

en den lokale ledaren. träffat för räddningsledningen. Vid storolyckor,

ansvarar

De centrala myndigheter för räddnings- vilkas verkningar sträcker sig över stora områden leds

som ansvarar tjänsten grundade tillsammans med 30 medborgar- verksamheten av länsstyrelsen eller ministeriet. organisationer Frivillig räddningstjänst år 1964, är I ett förslag till lag för räddningsväsendet lagts

som en ny som del av landets offentliga räddningstjänst. En del av dessa är fram står följande: situationer då brådskande åtgärder beredskapsorganisationer med riksomfattande verk- krävs kan inte vänta med att vidta de nödvändiga

en man samhet medan andra organisationer och samfund stöder räddnings- och skyddsåtgärderna tills förfarandet med beverksamheten. 1998 ingick 42 organisationer i central- viljade exceptionella befogenheter enligt beredskapslagen kommittén för frivilligtjänst. Frivilligorganisationemas har fullföljts". verksamhet bestäms respektive organisations verksam- I kommunerna och inom räddningstjänstens område

av het och karaktär. I den frivilliga räddningstjänsten ingår har myndigheterna gjort planer för beredskap i

ca upp 30.000 utbildade frivilliga. Finska Röda korset är kontakt- hälsocentraler och sjukhus samt underhållsresurser vid organisation för Frivillig räddningstjänst och koordinerar storolyckor. Finska Röda korset har tecknat ett avtal med frivilligorganisationernas verksamhet alla förvaltnings- Social- och Hälsoministeriet om vissa samarbetsfrågor nivåer. vad gäller första hjälpenutbildning, första hjälpen-

verksamhet, beredskap vid storolyckor och första omsor- Beredskap

gen. Efter Tjernobyl restes krav förbättrad beredskap.

en

Informationsberedskapen vid stor olycka fungerar Psykosocialt stöd inom Finska Röda korset

en

följande sätt. Inrikesministeriets jourhavande tjänste- I Finland har alltmer börjat uppmärksamma de

man psyman som larmas från någon nödcentral, larmar i sin tur kologiska effekterna följer olyckor. Under 1990-

som av inforrnationsenheten vid statsrådets kanslis7° jour. jouren talet har det psykosociala stödet i kommunerna och i larmar informationsenheten som därefter larmar minis- frivilligorganisationerna effektiviserats. Frivilligorganisatern eller ministrarna. Denna skall snabbt. Alla tioner, däribland Finska Röda korset, startade ett riksom-

process departement har en egen informationsenhet tar hand fattande projekt i psykosocialt stöd har lett till

som som en

informationen gällande de frågorna. Statsrådets omfattande produktion informationsmaterial i ämnet. om egna av informationsenhet hjälper och koordinerar vid behov i Sedan riksomfattande psykologgrupp

1993 står en samband med stora olyckor eller det annat skäl be- med ett 40-tal psykologer i beredskap dygnet nmt för att

om av hövs mera resurser. Detta system fungerade redan under bistå vid storolyckor Finska Röda korset försorg.

genom Estoniakatastrofen. Efter Estoniakatastrofen har infor- Psykologgiuppen också telefonkonsultationer dygnet

ger matörer arbetat för att nästa gång bättre förberedda runt åt de professionella kommunala krisgrupper

vara som

att ta hand stora mängder utländska journalister finns vid flertalet hälsocentraler.

om m.m. Det psykosociala stödet innebär förutom det psykolo-

Finland har drabbats flera stora olyckor och olycks- giska omhändertagandet även praktisk hjälp med

av exemtillbud av allvarlig art under de senaste fem åren, t.ex. Sally pelvis administrativa göromål, att söka reda stöd-

INTERNATIONELLA JÄMFÖRELSER

bistå vid begravningsarrangemang, barntill- Storbritannien grupper, att

städhjälp Räddningsväsendet syn, m.m.

Efter tågkatastrofen iyväskylä kunde Finska Röda Räddningsväsendet i Storbritannien organiseras Inri-

av korset konstatera det psykosociala omhändertagandet kesministeriet, Home Office. Storbritannien är indelat i

att fungerat väl. 50 grevskap och varje grevskap har brandkår med ett

en

antal regionala divisioner. I glesbebyggda områden kom- Estonjakatastrofen ett finskt perspektiv pletteras den ordinarie brandkåren med frivilliga brand-

ur Estoniahaveriet utgjorde medicinsk synpunkt inte nå- kårer. Brandkårens uppgifter, släckningsarbete och före-

ur gon tung arbetsbörda för Finland. De 70 patienter som togs omhand finska sjukhus föranledde inga kapacitetseller behandlingsproblem.

Vid identifieringsarbetet kunde identiteten fastställas

samtliga omkomna. Erfarenheterna från identiñeringsarbetet kommer att tillvaratas i de nya riktlinjerna för rättsobducenter.

Kommunikationen under räddningsinsatsen mellan olika team, myndigheter, fartyg och helikoptrar fungerade mindre bra, vilket även har belysts i rapporter som genomförts initiativ svenska Styrelsen för psykologiskt

av försvar.

Åtgärderhar vidtagits för att förbättra beredskapen vid storolyckor7 1:

sambandscentialer för brandförsvar, polis, hälsovård -

m.fl. är under uppbyggnad. Fyra av totalt 13 centraler

är redan i bruk och fungera med gott resultat

uppges

sedan två år

en manual för riskbedömning och åtgärder finns nu- -

mera vid varje central

vikten och nödvändigheten samordning olika - av av

aktörers räddningsinsatser har uppmärksammats.

I samband med gudsrjansten den 26

november 1994 vid Ertoniasfbrliynings-

platt erbjöds de sörjande möjlig/yet an lagga

ner blommor och kramar i vattnet for att

hedra de om/eomna.

INTERNATIONELLA JÄMFÖRELSER

byggande brandsäkerhet, har utökats till att bli allmänna gärder olyckan kräver. Beslut att bilda samord-

som om en räddningsverksamheter. De ledningscentialer och larm- ningsgrupp tas av polisen, också oftast leder arbetet. I

som system som byggts för ett krigstida skydd håller nu att gruppen ingår höga tjänstemän inom polis, brandkår,

till beredskap för att möta behoven vid katastro- kommun, militär samt rådgivare från berört departement. anpassas fer, det som benämns disasters. Samordning mellan myndigheter och organisationer utgör Viktig del

en av katastrofberedskapen. Omhändertagande och omvårdnad

av

Inrikesministeriet har givit publikation med ti- katastrofdrabbade

ut en teln "Dealing with disasters". Här följer en sammanfatt- Omsorgen och omvårdnaden om dem som drabbats av en ning publikationen föreslås vägledning för katastrof är hjärtat i det brittiska katastrofarbetet. Det gäl-

av som vara en och för räddningstjänstens, lokala myndigheters ler såväl skadade och traumatiserade deras anhöriga

ge en ram som och organisationers detaljerade katastrofplaner. I tex- och dem deltagit räddningsarbetet.

mer som

understryks dessa riktlinjer inte ersätter räddnings- Överlevande, är oskadda omhändertas särten att som en tjänstens riktlinjer utan utgör ett komplement till dessa. skild plats, ett Survivor Reception Centre, som upprät-

Nyckeln till fungerande katastrofberedskap är att tas de lokala myndigheterna. De överlevande behöver

en av räddningstjänsten, lokala myndigheter och regeringen initialt mat, dryck, någon att tala med, kläder, toalettsamordnar sina förberedelser och övar katastrofscenarier. artiklar och hjälp med att kontakt med anhöriga. Ofta Det finns ingen katastrofplan som är applicerbar alla har de värdefull information att lämna om olyckan och typer katastrofer, det finns utgångspunkter är polisen för att denna information tas till vara och

av men som ansvarar gemensamma. Katastrofarbetet skall vara integrerat i det dokumenteras. Behovet av psykosocialt stöd till de överlevardagliga arbetet och fundamentalt är att de första åtgär- vande samordnas de sociala myndigheterna och ge-

av ges derna utgår från den lokala nivån. Om den lokala kapacite- nom de lokala myndigheternas krisgrupper. ten är otillräcklig står vanligtvis att finna i när- Polisen har till uppgift att underrätta anhöriga

resurser en om belägen kommun. För att uppnå en samordnad beredskap dödsfall. Detta görs personligen och polisen åtföljs av nåmåste räddningstjänsten vara nära kopplad till de lokala gon från de sociala myndigheternas kristeam. Polisen är myndigheterna. Vid en katastrof ansvarar räddnings- en central kontaktpunkt för dem som söker eller vill lämna tjänsten för ledningen vid katastrofplatsen och samordnar information. Personal från polisen ñnns plats sjukinsatserna. Varje myndighet såsom polis, brandkår och hus, bårhus och anhörig- och överlevandecentrum för hälsomyndighet har sin givna roll vid katastrof. De lo- att dokumentera Vittnesuppgifter, namnregistrering och

en kala myndigheterna skall stödja räddningstjänsten och i annan dokumentering. det längre perspektivet leda rehabiliteringsarbetet. Polisen har dessutom i uppgift att ta hand om förfråg-

Om den lokala kapaciteten är otillräcklig står tidi- ningar från drabbade, samla in information från överle-

som gare nämnts resurser vanligtvis att finna i närbelägen vande hur de mår och var de finns, samla in ante-mortem

kommun. Den centrala myndighetens roll kan att material och att göra förteckning över saknade.

vara ge upp specialisthjälp när sådan efterfrågas, exempelvis vid Telefonnumret till polisen skall så möjligt

en snart som kämkraftsolycka. lämnas till medierna och andra berörda.

Man vet att många berörda kommer till kata-

att resa

stIof- eller olycksplatsen. Ett mottagningscentrum upp- Strategisk samordningsgrupp rättas så är nödvändigt polisen och bemannas med

om av Vid vissa svåra olyckor bildas samordningsgrupp för att polis, lokala myndigheter och frivilligorganisationer.

en strategiska beslut skall kunna fattas för de långsiktiga åt- Centrumet och journalister släpps inte in.

spärras av

INTERNATIONELLA JÄMFÖRELSER

Frivilligorganisationema Mediacentrumet bör ligga nära katastrof-

centrum. En katastrofplan bör enligt skrivelsen innehålla plane- området möjligt och bemannas med representanter

en som ring för frivilligorgartisationernas verksamhet vid kata- för de organisationer för katastrofarbetet.

en som ansvarar strof och skall omfatta: Inforrnatören skall involverad i ledningen

vara av

vilka organisationer finns att tillgå lokalt och vad katastrofarbetet och närvara vid den strategiska - som

kan de bidra med samordningsgruppens möten. Mediearbetet skall inled-

listor över tillgängliga hos den lokala myndig- ningsvis ligga hos polisen för att övergå till den lo- - resurser senare

heten kala myndigheten. Vid behov kan experter från central

frivilligorganisationer som ingår i planeringen måste inforrnationsmyndighet rekryteras. -

kunna garantera att deras stöd är tillförlitligt, håller En katastrof kan leda till att frågor förs

upp god standard och är uthålligt regeringsnivå. Det ansvariga departementet skall då

sam-

det formella ansvaret för hjälparbetarna, vilket måste ordna ett tillförlitligt och genomtänkt från - svar reger-

vara utrett ingen. De ansvariga informatörerna i mediecentrumet

rollerna mellan olika organisationer måste klar- skall i huvudsak hålla kontakt med ansvarigt departement. - var

lagda m.m. Varje katastrof väcker ett stort intresse från allmänhe-

ten. Stor efterfrågan information kan välta organisa-

en Mediekontakter tion och dess vanliga informationsarbete. Det är därför Polisen samordnar katastrofarbetet och för medi- viktigt att katastrofplan innehåller planer hur all-

ansvarar en ekontakterna. Men även de lokala myndigheterna har mänheten regelbundet informeras, inklusive detaljer om uppgifter måste involveras i mediekontaktema. det pågående arbetet och relevanta telefonnummer att

som Omedelbara åtgärder katastrofplatsen omfattar kon- kontakta. troll av tillträde, upprättande kontaktpunkt för medi-

av ekontakter i närheten katastrofområdet Nederländerna

av för att ge uppgift hur de kan och får arbeta, utnämnande kon- Räddningsväsendet

om av en taktperson för medierna, normalt en polisman, samt hjälp I Nederländerna hör räddningsväsendet till Inrikessom kan erhållas från centralbyrån för information, Cen- ministeriets verksamhetsområde. Varje kommun är skyltral Office of Information. dig att göra en beredskapsplan. Basen för katastrof-

upp

Medierna kommer att försöka intervjua överlevande beredskapen, både avseende administration och verkstäloch anhöriga. Om en person skall ställa för intervju lighet, skall ligga lokal nivå. Brandförsvaret i kommu-

upp en skall vederbörandes hälsotillstånd först övervägas. För den har det operationella ansvaret när stor olycka in-

nen en som ställer upp för intervju kan en presstjänsteman ge stöd träffar och borgmästaren är ansvarig räddningsledare, och hjälp med förberedelser. denne kan delegera ansvaret till brandchefen. När

men en

Det är viktigt att berörda myndigheter utvecklar katastrof inträffar aktiveras Central Command Team

en bra relation till så att alla parter känner sig väl be- utgörs borgmästaren, polischefen, brandchefen

pressen som av handlade. Medierna kan vara en viktig kanal för informa- och chefen för hälso- och sjukvården. tion och uppmaningar från myndigheterna, exempelvis Alla större sjukhus har trauma-team, motsvarande för förmedling av viktiga telefonnummer eller för svenska sjukvårdsgrupper, dvs. en senior kirurgspecialist

uppmaningar att bloddonationer behövs. med traumainriktning, anestesiolog och två eller tre

om en

En utbildad informatör, rekryterad från polisen eller sjuksköterskor. Om möjligt samverkar två sjukhus vid

en de lokala myndigheterna organiserar kontakterna med katastrof. Från det sänds trauma-team ut medan det

ena medierna och leder arbetet vid ett upprättat media- andra tar emot skadade.

IOO

INTERNATIONELLA JÄMFÖRELSER

Om två eller flera kommuner år drabbade svår Olyckan i Eschede fallstudie

av en - en olycka kan, det är nödvändigt, provinschefen 1notsva- Den 3 juni 1998 inträffade den svåraste tågolyckan i För-

om rande landshövding ingripa och direktiv till borg- bundsrepubliken Tysklands historia. Ett intercitytåg med

ge mästarna, dessa behåller ansvaret för insatserna i tolv spårade i hög fart i Eschede, liten stad

men res- vagnar ur en pektive kommun. mellan Hannover och Hamburg. Vid urspårningen pres-

Blir olyckan omfattande att den inte går att hantera sades vagnarna samman som ett dragspel; 101 passagerare

lokal eller regional nivå tas ansvaret för insatserna över omkom och 88 skadades.

regeringen. Olyckan utlöste katastroflarm i storkommunen Celle, av

Regeringens krissamordningscenter, National Crisis är det råddningsområde till vilket Eschede hör.

som Co-ordination centre NCC, har utarbetat en manual Räddningstjänsten och samtliga frivilligorganisationer,

reglerar åtgärder för krishantering, nämligen Natio- ingår i katastrofberedskapsorganisationen larmades som som nal manual decision-making in crisis och manual och ingick i räddningsinsatserna tillsammans med det

on en för katastrofhjälp Disaster relief manual. Dessa båda tyska järnvägsaktiebolaget Deutsche Bahn AG. handböcker redogör översiktligt för hur beslutsfattande Bland dem först kom till olycksplatsen för att und-

som och samordning skall till vid olika typer kriser och sätta skadade Eschedeborna själva. Snabbt plats

av var var katastrofer, t.ex. när det krävs beslut regeringsnivå, också 50-talet präster deltog i en konferens i närbe-

men som de skall också användas underlag för de manualer lägna Celle. Olycksplatsen låg bra till från logistisk

som som synutarbetas departementsnivå. punkt; den kunde nås från två olika håll och det fanns gott

Varje enskild minister är ansvarig för beredskapen plats för räddningsfordonen. En helikopterbas strax

om inom sitt departement. Varje departement har ett utanför Hamburg sände snabbt helikoptrar till olycksplatsamordningscentrum. Om två eller flera departement år En och halv timme efter det att råddningsmanska-

sen. en inblandade i stor olycka samordnas insatserna Natio- pet kommit till olycksplatsen var samtliga skadade omhän-

en av nal Co-ordination Centre. NCC stödorganisation dertagna olika sjukhus.

är en

aktiveras vid behov. Så snart olyckan blivit känd begav sig anhöriga till som

Vid behov aktiveras The National Information Cen- olycksplatsen för att ta reda vad hänt. I

som en gymnastre uppgifter är att ta hand strategiska frågor tiksal i närheten olycksplatsen togs de omhand av präs-

vars om som av rör information, samordning av information från reger- ter, rödakorsare och psykologer. ingen etc. Denna organisation kan aktiveras enskild Den lilla staden Eschede år belägen i ett Lüneburgskt

av en minister. Inom centrumet finns olika enheter; enhet för hedlandskap, där jorden är sandrik. När de skadade förts pressinformation, enhet för information till allmänheten, bort från olycksplatsen återstod ett tungt arbete för enhet för information till anhöriga och ett samordnings- räddningsarbetarna, till största delen utgjordes av fri-

som team. villiga från Tyska Röda korset. Det blev deras uppgift att

samla ante mortem-material för att de omkomna skulle Tys kIa nd kunna identifieras och för de anhöriga skulle kunna

att Räddningsväsendet tillbaka personliga tillhörigheter, eventuellt hit-

som man Förbundsrepubliken Tysklands 16 delstater har hög tade.

en grad självstyre. De har författningar, parlament Många de omkomna så svårt sargade

av egna av var att man och regeringar och lagstiftar själva exempelvis polisvå- inte enkelt kunde avgöra hur många egentligen fun-

om man sende och kommunal förvaltning. I Tyskland finns knappt nit. Genom att samla sand och sila den ett såll

upp genom 400 råddningsledningscentraler i 326 räddningsområden. kunde kroppsdelar, personliga tillhörigheter m.m. avskil- Inom ett räddningsområde bor ungefär 2 50 000 invånare. jas och överlämnas till det patologiska institut, hade

som

IOI

INTERNATIONELLA JÄMFÖRELSER

hand identiñeringsarbetet. En kvinnlig räddningsar- sjukhus. Även oskadade länmade olycksplatsen

om som betare sade att först hoppades jag att inget finna, så borde ha registrerats innan de sig iväg. Detta hade

men gav småningom hoppades jag att finna något, så att det inte underlättat för anhöriga som sökte information

om blev kvar i sanden. Efter fem dagar arbetet olycks- vad hänt deras släktingar eller värmer.

var som platsen avslutat. Ett stort antal hjälparbetare och annan insatspersonal

-

För att bistå räddningsmanskapet med psykosocialt använde sig mobiltelefoner. Detta gjorde att tele-

av stöd fick Röda korset i uppdrag att upprätta och samordna nätet stundtals överbelastat, vilket försvårade viktig

var ett center i Celle knappt två mil från olycksplatsen. Till kommunikation mellan räddningsfordon och sjukhus.

detta center knöts psykologer, präster, psykiatrisk expertis, De befintliga radiofrekvenserna visade sig otill-

- vara personal från brandkåren och järnvägen liksom medarbe- räckliga. tare från olika organisationer. Förutom den akuta omsor- Avsaknad samordning förplägnaden till rädd-

- av av

räddningspersonalen lades stor vikt vid att erbjuda ningsmanskapet. gen om dem långsiktigt stöd för att förhindra post traumatisk stress. Den verksamhet bedrevs vid det psykosociala Omkring 1 800 ingick i räddningsmanskapet:

som personer centret har dokumenterats för att den stora 500 från brandkåren de flesta frivilligarbetare, 270 från

noga räddningsinsatsen skall kunna utvärderas. Statliga medel räddningstjänsten, 270 frivilliga sjukvårdare, 80 läkare

vahar ställts till förfogande för att möjliggöra detta, många frivilliga, 100-talet poliser, 200 tyska och brit-

men rav även ekonomiskt stöd från annat håll har kommit exem- tiska soldater och 80-talet frivilliga från kyrkan, med flera. pelvis från Finska Röda korset. En slutrapport skall Tågolyckan rönte stor uppmärksamhet i medierna.

presenteras den 30 juni 1999. Det farms flera skäl till detta. Det första givetvis

var

Tyska Röda korset redogör i rapport "Das olyckans omfattning med många döda och skadade. Det

en Zugtmglück in Eschede" för hur räddningsarbetet fung- andra var att det drabbade ett högteknologiskt transporterade. I stort sett anser man att det har fungerat väl, medel, förutsågs ett trañksäkert alternativ till

men som vara

vissa områden behöver förbättringar ske för att man flyg- och biltransport. Det tredje att i tider arbets-

var av skall vara bättre rustad i framtiden. Nedan följer några löshet och ökande isolation, visade liten stads invånare

ex- en empel brister behöver åtgärdas: -Eschedes- exempel hjälpsamhet, solidaritet, mod och

som man anser

Det rådde i alarmeringsfasen osäkerhet olyckans och självuppoffring i dem drabbades. - om omsorgen om som

omfattning. Man visste att det rörde sig om en tågo- Kontakterna mellan räddningsmanskap och joumalis-

lycka, men det var först när räddningsmanskapet kom ter fungerade i de flesta fall mycket bra. Det farms dock

till olycksplatsen, insåg hur omfattande några undantag. Exempelvis ombads räddningsarbetare

som man

olyckan var. att låna ut sina kläder mot ekonomisk ersättning till jour-

Det borde ha funnits registreringsfunktion, nalister för att de obehindrat skulle kunna tillträde till - en som

noterade namn och adress skadade fördes till olycksplatsen.

som

IO2

INTERNATIONELLA JÄMFÖRELSER

Analysgruppens intryck

Huvuddragen i de ovan refererade ländernas katastrof-

beredskap Följande intryck. Ländemas beredskap

ger utgår från att räddningsarbetet skall utföras det lokala planet. Det är också i kommunen,

som omsorgsarbetet, det psykosociala stödet till de drabbade skall bedrivas. Om lokalt vid räddningsinsats är

resurserna en otillräckliga skall hjälp sökas i ommunen. När många aktörer omfattas räddningsarbetet under-

av

stryks vikten samordning.

av

Frivilligorganisationerna är ett viktigt komplement

till och i del länder en del av räddningstjänsten.

- en - Det understryks att det är viktigt att kommunerna informerar sig vilka ñivilligorganisationer som finns

om att tillgå och vad de kan bidra med.

I flera planerna betonas vikten informations-

av av arbetet mot såväl berörda som medier och allmänhe-

ten.

AVSNITT 5 EN REDOVISNING AV ANALYSGRUPPENS ARBETE

Å Söndagen den 2 oktober hölls sorgegudstjänster i kyrkor över hela Sverige. De omkomna hedrades med tyst minut samt

en själaringning i landets alla kyrkklockor. I Hedvigs kyrka, i Norrköping, direktsändes gudstjänsten i TV I kyrkan brann ett ljus för varje saknad människa.

PROCESSEN

Inledning

det föregående avsnittet presenterades analys- sammanfatta några viktiga slutsatser från samtal med

att

granskning de åtgärder vidtogs olika expertis inom dessa omfattande områden. gruppens av som orter i Sverige för att erbjuda dem drabbades Esto-

som av niakatastrofen psykosocialt stöd. Även massmediernas roll Intervjuer och skriftliga källor i Estoniakatastrofen och åtgärder för information och En viktig del underlaget för denna rapport har varit de

av kommunikation från några centrala myndigheter belystes. drygt hundratalet intervjuer genomfördes under

som ar-

I detta avsnitt följer redovisning analysgruppens betet med den första delrapporten från analysgruppen.

en av arbetsmetoder där det är viktigt framhålla analys- Dessa omfattande intervjuer har kompletterats i syfte att

att

förhållningssätt gentemot anhöriga och överle- ytterligare fördjupa kunskaperna inom området katastrofgruppens vande samt något informations- och beredskap. En fullständig förteckning över de intervjuer

om gruppens massmediearbete. genomförts under analysgruppens uppdrag redovisas

som

i avsnittet Bilagor. Seminarium om samhällets katastrofberedskap Analysgruppen har vidare under arbetet tagit del

av ett Här redovisas innehållet i det seminarium gruppen stort antal rapporter, utredningar, utvärderingar, minnes-

som arrangerade ett led i kunskapsinhämtandet. Inbjudna anteckningar, promemorior I avsnittet Bilagor läm-

som m.m. till detta seminarium experter inom centrala områden fullständig källförteclming.

var nas en av betydelse för den svenska organisationen för katastrofberedskap. Flera föredragshållare i sina yrkesroller in-

var volverade i följderna av Estoniakatastrofen och delade med sig sina yrkesmässiga och personliga erfarenheter

av

detta. Några föredragshållare delade motsvarande av sätt med sig erfarenheter efter arbetet med följderna av

av branden i Göteborg.

Psykologiska, religiösa och kulturhistoriska aspekter Utöver detta presenteras de övriga kimskaper inhäm-

som tats inom områdena psykologi och psykiatri, däribland särskilt katastrofpsykiatri. Här redovisas religiösa och kulturhistoriska perspektiv följderna av en katastrof. Analysgruppen har begränsat sig till frågor som har direkt anknytning till händelserna efter Estoniakatastrofen. Redovisningarna skall därför ses som anspråkslösa försök

PROCESSEN

l

Analysgruppens förhållningssätt

I detta kapitel finns beskrivet bur ønalysgruppen

arbetat med kommunikation med berömdaoch medier

stoniakatastrofen och dess följder väcker stort I syfte att komma i kontakt med så många möjligt

som intresse från dem som personligen är berörda katastro- de direkt berörda och informera analysgruppens

av av om fen och från medierna. Därför utarbetades redan från bör- arbete har också sänt brev till ett stort antal de

gruppen av jan en plan för kommunikation med olika och in- anhöriga och överlevande. Genom samarbete med Ersta

grupper tIessenter. sjukhus och Styrelsen för psykologiskt försvar, som båda

har upparbetade kontaktkanaler till många anhöriga och

överlevande, har analysgruppen givits möjlighet att sända Kontakter med anhöriga och överlevande brev till sammanlagt 1 800 adressater. Information

ut ca I enlighet med direktiven har analysgruppen knutit till sig har regelbundet förmedlats via det informationsblad

en referensgrupp bestående av företrädare för de överle- "Estoniainfonnation" Styrelsen för psykologiskt

- som vande och de omkomnas anhöriga. Referensgruppen har försvar enligt ett uppdrag från regeringen för.

ansvarar regelbundet haft sammanträden och deltagit vid analys- Inbjudan till hearings har även framförts via i

annonser gruppens seminarier och expertmöten. I några samman- pressen de aktuella ortema. Mötena har följts med

upp hang har fler anhöriga och överlevande än referensgrupp- pressträffar de aktuella orterna i syfte att lämna ytterli-

medlemmar deltagit. information analysgruppens arbete. ens gare om

En viktig del av analysgruppens arbete har varit samtal med ett stort antal de personligen berörts kata-

av som av strofen. Detta har skett s.k. hearings, dvs. Öppenhet och insyn

genom att öppna möten, anordnats orter som särskilt drabbades I direktiven uttalas att analysgruppens arbete skall präglas av katastrofen. Uppföljningar av dessa möten har gjorts öppenhet och insyn. Enligt analysgruppens mening är

av vid videokonferenser, den första i juni 1998 för beskriva därför kommunikation med dem personligen berörts

att som arbetslaget och den andra då den första delrapporten över- katastrofen särskild vikt. Analysgruppens sekretariat

av av lämnades till regeringen i november år. En särskild har bemötandet berörda kontak-

samma organiserats så att av som resa till Estland arrangerades i augusti 1998 för att för- tat analysgruppen genom brev och telefonsamtal har priodjupa bilden anhörigas livssituation. riterats i arbetet.

av

PROCESSEN

Massmediakontakter geringens respektive Styrelsen för psykologiskt försvars Nyhetsmediernas intresse har varit under hela utred- websidor blev rapporten omedelbart tillgänglig i sin hel-

stort ningsarbetet. En princip i analysgruppens arbete har varit het för dem sökte den. Sammanfattningar estniska

som

med respekt för arbetets krav integritet bereda öp- och engelska publicerades även regeringens websidor. att penhet och insyn även i kontakterna med massmedierna.

Regeringens beredningsprocess

Överlämnandet den första delrapporten När delrapporten överlämnats vidtog berednings-

av en När den första delrapporten överlämnades till regeringen inom regeringen som ledde fram till regerings-

process bjöds medierna in till presseminarium direkt efter det beslutet den ll februari 1999. För analysgruppen innebar

ett

anhöriga informerats vid videokonferens. Semina- detta att kornmunikatjonsansvaret beträffande åtgärder att en riet bevakades även utländska medier och upphov till följd rapportens rekommendationer överlämnades

av gav av till publicitet också i utlandet. Syftet med att anordna till regeringen. Strävan efter tydlighet i kommunikationen

stor

seminarium istället för presskonferens från analysgruppens sida innebar att frågor från medierna ett en var att erbjuda fördjupad inblick i hur analysgruppen arbetat med anknytning till regeringsbeslutet i de allra flesta fall

en med granskning och analys och därefter kommit fram till hänvisades till regeringen och ansvarigt statsråd. I den slutsatser och rekommendationer. mån frågorna rörde sådant redan behandlats i del-

som

Samtidigt presseminariet inleddes publicerades rapporten hänvisades till utredningstexten.

som hela rapporten internet två separata websidor. På

re-

PROCESSEN

2 Seminarium om framtida

katastrofberedskap

nalysgruppen arrangerade den 21 och 22 ja- Kommunikation och psykiskt och socialt kris- och nuari 1999 ett seminarium med temat Kommunikation och katastrofarbete psykiskt och socialt bemötande i katastrofer. Seminariet ut- I det inledande blocket under seminariet deltagarna

gavs gjorde en väsentlig del i analysgruppens arbete med grundläggande orientering väsentliga frågor

att en om som inhämta kunskaper samhällets katastrofberedskap in- vad katastrof innebär för individen, vilka reaktioner den

om en för den kommande delrapporten i ämnet. Syftet utlöser och vilka behov den katastrofdrabbade har kort

var att seminariet skulle belysa framförallt de katastrofdrabbades och lång sikt. Även samhällets beredskap för möta be-

att perspektiv och tydliggöra individens behov inforrna- hoven speglades. Behovet information behandlades sär-

av av tion och psykosocialt stöd samt samhällets beredskap att skilt och här belystes bland vad krävs

annat som av mynmöta dessa behov. digheter för informatjonsfönnedling skall fungera än-

att

Till seminariet inbjöds antal med damålsenligt.

ett stort personer relation till samhällets organisation för katastrofberedskap. I blocket deltog följande talare: Samhällets karaszrofhe- En del dessa inbjöds talare och andra recitkap, Bo Riddarström, överdirektör, Överstyrelsenför

av som som diskussionsdeltagare. Under seminariet deltog även Civil Beredskap, Individens reaktioner ochbehov i katastrofen,

representanter för anhöriga och överlevande samt analys- Abbe Schulman, överläkare, Centrum för Kriskunskap, gruppens ledamöter. Stockholms läns landsting, Kommunikationens hetydehez

Seminariet arrangerades med kort varsel och analys- katartrofheredrkapen, Bertil Flodin, docent, kommunikagruppen kunde konstatera att intresset för att deltaga tionsforskare.

var stort.

Erfarenheter Estoniaolyckan

av Centrala ämnesområden

Det andra blocket belyste samhällets beredskap för Esto- Seminariet indelades i huvudblock: Kommunikation niakatastrofen. Ett antal talare olika sätt invol-

sex som var och psykiskt och socialt kris- och katastrofarbete, Erfaren- verade i katastrofarbetet delade med erfarenheter

sig av heter av Estoniaolyckan, Erfarenheter Göteborgs- och lärdomar. Särskild tonvikt lades vid frågor kom-

av om branden, Vad kan lära överlevande och anhöriga, munikation med och stöd till dem drabbades.

av som Kommunikation myndigheter, massmedier och berörda Under det ämnet deltog följande talare:

gemensamma samt Samverkan kring katastrofarbete kort och lång Eva Fellenius, sektionschef inom Centrala avdelningen sikt. för Ambulanssjukvård och Katastrofmedicinsk planering,

PROCESSEN

Estland drabbades bdrt Ettoniakataszrokn. Av 36 7 esmit/ea medborgare ombord överlevde 62 personer

av Esilandt minnesmar/ee över Ertoniasförlimingfnns i 7211125171.

Stockholms läns landsting, Göran Pettersson, beredskaps- Göteborgs långsiktiga insatser med anledning

nare av av planläggare i Stockholms Stift samt Henrik Svenungsson, brandkatastrofen, Inger Magnusson, informationsbiskop emeritus, Svenska kyrkan, Birgitta Berggren, utre- konsulent, Svenska Röda korset, Göran Skoglund, direkdare, Polismyndigheten i Borlänge, Eva Marling, f.d. tor, Svenska kyrkan samt Kicki Hultin, nyhets- och samplaneringschef Rapport, Sveriges Television, Kerstin hällschef, Sveriges Television, Göteborg. Bergh Johannesson, leg psykolog, Akademiska sjukhuset Uppsala. Vad kan vi lära överlevande och anhöriga

av

Den första seminariedagen avslutades med program-

en Erfarenheter Göteborgsbranden punkt innehöll berättelser och minnesbilder förmed-

av som Den nyligen inträffade branden i Göteborg medförde lade några de människor som överlevde Estonia-

nya av av lärdomar beträffande bland annat samverkan mellan myn- katastrofen. Den tänkta diskussionen efter de personliga digheter, massmedier och berörda. En viktig slutsats anförandena ñck karaktären ett lågmält och öppet

var mer av att erfarenheterna från Estoniakatastrofen påverkade åt- samtal mellan talarna, Estonianhöriga och övriga seminagärder och insatser i samband med Göteborgsbranden. riedeltagare.

I detta block talade: Aage Johansson, poliskommissa- Talare var: Morten Boje Hviid, Kent Härstedt, Sara rie, Polismyndigheten i Göteborg, Lars Lilled, samord- Hedrenius, Urban Lambertson och Mikael

PROCESSEN

Kommunikation myndigheter, massmedier och Samverkan kring katastrofarbete på kortoch lång berörda sikt Den andra seminariedagen inleddes med frågor om myn- Det avslutande blocket handlade om hur deisvenska samdigheternas organisation för att tillgodose olika grupper hällets katastrofberedskap skulle kunna i framtiden.

se u av individers behov av information vid en framtida kata- Frågan hur olika aktörer kan samverka för at förbättra instrof. Med anledning Estoniakatastrofen ställdes bland satserna för de drabbade del diskusionen. Efter

av var en av annat frågan om kraven svenska myndigheter ser olika talarnas anföranden hölls en avslutande diskussion som ut beroende olyckan inträffar inom eller utom lan- bland annat handlade varför det svensla samhället i

om om det. Även mediernas roll och faktorer påverkar deras hög grad fortfarande berörs Estoniahaveriet, in-

som av som arbete diskuterades. Blocket avslutades med belysning träffade den 28 september 1994.

en av mediernas skildringar av de människor som berörs av Medverkande talare: Myndigheter: lednngsberedvkapi en katastrof. framtiden, Lars Fredholm, laborator, Försiarshögskolan

Talarna under detta block var: Informationsberedskap i Karlstad, Polisens roll som informatör och mid Lars Nylén, samhallet, Björn Körlof, generaldirektör, Styrelsen för rikskriminalchef, Rikspolisstyrelsen, Trosxanfiøndeøzsroll, Psykologiskt Försvar, Regeringskansliets roll iframtida kata- Göran Tesfai Skoglund, direktor, Sveiska kyrkan, strofer, Inge Gustafsson, kansliråd, Information Rosenbad, Fiivilligorganirationernax roll, Margreth Köppen, enhets- Jens Odlander, pressombudsman, Utrikesdepartementet, chef, Svenska Röda korset. Massvnediernax roll i katastrofen, Eva Marling och Kicki Hultin, Sveriges Television,

Massmediemas skildringar av drabbade, Liselotte Englund, doktorand JMG och Referat av anföranden medicinjournalist, Sveriges Radio. I avsnittet Bilagor återges referat talarnasanföranden.

av

IIO

PROCESSEN

3 Psykologiska aspekter, religiösa och kulturhistoriska perspektiv

nder analysgruppens arbete har kunskaper in- tydelse, Bo Brander, präst och föreståndare vid Laurenühämtats inom rad områden bedömt stiftelsen i Lund, Havet gravplats, Lars Weisaeth, pro-

en som gruppen som som relevanta för granskning följderna efter fessor vid universitetet Oslo, Kris- ochkatastrofosykoløgzs/e

en noggrann av Estoniakatastrofen. Med anledning att samhällets organisation, Atle Dyregrov, ledare för Center for krise-

av psykiska och sociala stöd till anhöriga och överlevande samt psykologi i Bergen, Att lyssnatill anhöriga, Kristina Brandkommunikationen mellan medier, myndigheter och be- änge, psykiater och klinikchef vid Ersta sjukhus, Erfarenrörda i samband med katastrofen står i centrum för denna heter han Alexander IGelland-olyc/ean, Odd Kristian Reme, rapport vill här lyfta fram några de områden präst och företrädare för Alexander Kielland-fonden.

gruppen av

varit särskilt intresse under denna del I avsnittet Bilagor refereras föredragshållamas anfösom av av granskningsarbetet. randen.

Seminarium om individuella och samhälleliga Död och begravning ur kulturhistoriskt perspektiv konsekvenser av Estoniahaveriet Analysgruppen vände sig till Nils-Arvid Bringéus, profes- Analysgruppen arrangerade den 16-17 1998 ett emeritus, teologie och ñlosoñe doktor för att en et-

mars se- sor minarium syfte att behandla frågor om hur indivi- nologisk belysning till förståelse för Estoniakatastrofen

vars var der och samhälle påverkats Estoniakatastrofen. Till och dess följder för framförallt anhöriga även för

av se- men minariet inbjöds ett antal personer som i sina yrkesliv samhället i stort. Uppdraget resulterade i en promemoria kommer i kontakt med de existentiella och etiska fråge- med titeln D021ochbegravning kulturhistoriskt perspektiv. I

ur ställningar som uppkommer då en livsavgörande händelse avsnittet Bilagor återges denna promemoria i sin helhet. inträffar i livet.

Under seminariet belystes dels vilka etiska frågeställningar uppkom med anledning Estoniahaveriet,

som av dels hur de anhöriga och överlevandes livssituation påverkats, hur samhället i stort påverkas av en händelse med Estoniahaveriets dimension. Ämnen och föredragshållare

Ett språkför Ylva Eggehom, författare, Sorg i ett var: sorg, livs-tidsperspektiv, Conny Nordin, professor i psykiatri vid Linköpings universitet och hovpredikant, Ceremoniers he-

III

AVSNITT 6 EN PRESENTATION AV ANALYSGRUPPENS SLUTSATSER

Den 17 november 1994 demonstrerade anhöriga mot att beslutet i bärgningsfrågan drog ut tiden. Fackeltåget gick mot Rosenbad där de sörjande togs emot bland företrädare för regeringen.

annat av

ANALYS

inledning

analysgmppens första delrapport presenterades slut- Brister i den svenska organisationen av

efter granskning myndigheters, inklu- samhällets katastrofberedskap satser gruppens av sive regeringen och Regeringskansliets, agerande efter I en andra del, i kapitel nio, redovisas analysgruppens upp- Estoniakatastrofen. I rapporten belystes även åtgärder fattning statsledningens roll och agerande i samband

om som vidtogs av andra samhällsorgan, såsom Svenska kyr- med Estoniakatastrofen. I kapitel 10 följer en genomgång kan, massmedier och även organisationer för anhöriga till och analys informationsarbetet inom Regerings-

av omkomna och överlevande. kansliet.

I kapitlen 11-13 presenteras analysgruppens intryck

av Samhällets förhållningssätt i samband med brister beredskapen för katastrofer. belyses särskilt

i Här katastrofer lednings- och samordningsfrågor kommunikation

samt I denna andra delrapport analysgruppens slut- och samverkan mellan samhällets offentliga aktörer. Även

presenteras satser och uppfattning gällande samhällets förhållnings- kommunernas organisation vid svåra påfrestningar besätt i samband med katastrofer. Den inledande delen inne- handlas. håller flera principiellt viktiga frågor.

Den första är samhällets förhållningssätt i frågan om omhändertagande omkomna efter katastrofer. I det för-

av sta kapitlet görs en återkoppling till resonemang som fördes i den tidigare delrapporten.

I det andra kapitlet behandlas anhörigas rätt att omhänderta och begrava sina omkomna och att komma till tals inför beslut fattas den högsta starsledningen

som av och myndigheter beslut med konsekvenser för den egna

livssituationen.

Mediernas nyhetsförmedling och agerande i relation till överlevande och anhöriga samt frågor om deras integritet presenteras i det tredje kapitlet.

Analysgruppens intryck av hur det psykiska och sociala stödet för anhöriga och överlevande har fungerat kortoch långsiktigt redovisas därefter i kapitel fyra till sju.

En redovisning analysgruppens statsledning-

av syn ens symboliska roll i händelser som Estoniakatastrofen i kapitel åtta avslutar den första delen analysavsnittet.

av

SAMHÄLLETS FÖRHÅLLNINGSSÄTT I SAMBAND MED KATASTROFER

Värdigt omhändertagande

En sammanfattning av Analysgvmppem redovisadeforslag

gällande samhällen förhållningssätt till frågan om omhändertagande av omkomna

i samband med nom: olyckor ochkatastrofer.

nalysgruppens arbete med att granska Estonia- fria havet. Estonia sjönk det fria havet. Det finns heller

katastrofen och dess följder väckte frågan vilket för- inga internationella överenskommelser omhänderta-

om om hållningssätt vårt svenska samhälle har till följderna gande omkomna det fria havet.

av en av katastrof, i synnerhet rörande frågan omhänderta-

om gande av omkomna. Med anledning av detta analyserades i

Analysgruppens redovisade slutsats den tidigare delrapporten den svenska statens möjligheter

Mot bakgrund genomgången svensk lagstiftning och

av av och eventuella skyldigheter att agera i frågan om omhän-

internationella överenskommelser fann analysgruppen i dertagande omkomna från Estonia."

av

sin tidigare delrapport att varken den svenska regeringen

I det följande ges en sammanfattning av analysgmp-

eller någon svensk myndighet hade skyldighet att omhänpens resonemang.

derta omkomna från Estonia. Det var dock enligt analys-

principiellt rätt att regeringen ändå agerade i frå- Intresse och för ett omhändertagande gruppen

av ansvar

omkomna gan. av

Gruppen konstaterade att det vid de förhållanden som Ett omhändertagande omkomna från Estonia skulle

av

rådde i den akuta situationen saknades resurser för efterkräva stora resurser. Det är ett rimligt antagande att endast

forskning och omhändertagande genom ROV och mättstater har både förmåga och intresse att genomföra ett

av

nadsdykning. Det fanns således ingen praktisk möjlighet sådant arbete, i vart fall om det rör sig om ett stort antal

att inleda ett omhändertagande under de första dygnen. omkomna. Aktuella stater är framförallt de hade

som medborgare ombord. Det finns dock inte någon svensk

lagstiftning reglerar detta, och det endast Sveriges Frågan varför ett omhändertagande av omkomna

som är agerande omfattas analysgruppens gransknings- inte inleddes

som av uppdrag. Analysgruppen inhämtade kunskaper de tekniska

om

I folkrätten regleras bland annat kuststaters bestäm- landvinningar som under senare år gjorts inom området

manderätt till havsområden i olika utanför det dykeriteknik och bärgning. Expertis analysgruppen

zoner egna som territoriet. Utanför dessa reglerade områden finns det s.k. intervjuat och samtalat med visar mycket snabb ut-

en

SAMHÄLLETS FÖRHÅLLNINGSSÄTT 1 SAMBAND MED KATASTROFER

veckling kan föra med sig tillverkning Analysgruppens redovisade förslag till som av nya typer av dykfarkoster för privat bruk. förhållningssätt

Analysgruppen behandlade även de religiösa, psykolo- De principer som analysgruppen uppställer innebär att vid giska och kulturhistoriska perspektiv som aktualiserades en olycka allt måste göras för att så många människor som frågan hur stat väljer att agera då det gäller omhän- möjligt skall räddas. Det måste ske vetskapi att de som av en om dertagande döda medborgareJämförelser gjordes med utför räddningsarbetet kommer att utsättas för risker. Arav agerandet vid ett antal större internationella olyckor i syfte betet bör avslutas först när räddningsansvariga bedömer att utröna om det svenska samhällets förhållningssätt till att det inte längre finns någon möjlighet att linna drabföljderna en katastrof skiljer sig från andra samhällens. bade vid liv. av Gruppen fann skäl att formulera de grundläggande Efter olyckor bör stora insatser göras även för att lokaprinciperna för ett önskvärt samhälleligt förhållningssätt lisera och omhänderta omkomna. Det bör gälla såväl till när det gäller räddning människor och även omhänder- lands till sjöss.Även detta bör ske full vetskapi av som om att tagande omkomna vid olyckor uppfattning det medför risker för dem utför arbetet. Uppgiften av - en som som enligt analysgruppen synes ha ett starkt stöd i samhället. att omhänderta omkomna avbryts när det inte längre är möjligt att utföra uppgifterna utan att det innebär alltför stora fysiska och psykiska risker för personalen eller uppställer olösliga tekniska problem.

Uppgiften får aldrig reduceras till en fråga om att städa upp" olycksplats. I ett samhälle byggt de

en värderingar som utgör Sveriges nedärvda gemensamma inställning till frågor liv och död måste viljan

om att omhänderta omkomna utgå från respekten för den döde och de efterlevande. Det är ett uttryck för erkännandet de

av närmast efterlevandes rätt att med beaktande av vad den

avlidne må ha uttalat sin önskan bestämma

som - om begravningen av den anhörige. Utövande av deras rättighet är fundamental del en människas sorgearbete.

en av Det är också ett uttryck för principen att respekten för människan sträcker sig bortom hennes levnad, princip

en

avspeglas i vår och andra kulturers sätt att omhänsom derta sina döda.

Det finns fall, inte minst till havs, när omständigheterna gör det omöjligt att finna omkomna. Så har det varit i alla tider, såkommer det att vara också i framtiden även

Samtliga omkomna fån Ertønia identifierades. Svenska oønkomnafbadesi kortege till andakt i

en Riddarbolnzskyrkan den 20 oktober En andakt hölls aven i Uppsala domkyrka.

SAMHÄLLETS FÖRHÃLLNINGSSÄTT l SAMBAND MED KATASTROFER

om teknikens utveckling ökar möjligheterna att göra det omkomna får i sista hand avgöras med hänsyn till risker som förr omöjligt. Havet måste också i framtiden be- för personalen och resurstillgången.

var traktas som en grav när det inte längre är möjligt att För att utreda misstankar om brott kan åklagarmynvidare i omhändertagandet omkorrma. dighet besluta omhändertagande omkommen när

av om av

detta behövs för att genomföra utredningen.

Ansträngningar att finna och omhänderta Försvinnanden till historiskt perspektiv

sjöss ur saknade personer Vid olyckor till sjöss har förhållningssättet historiskt

sett Som analysgruppen redovisat i sin första rapport har poli- varit annorlunda. Många människor har genom tiderna

enligt gällande regler inte generellt till uppgift att söka försvunnit till havs och i sjöar, och anhöriga har tvingats sen efter och omhänderta omkomna. Ofta görs dock trots acceptera det faktum att det inte går att lokalisera och detta ansträngningar för att finna döda. Att så sker är vik- omhänderta den omkomne. I dessa fall har havet tigt för medborgarnas förtroende för samhället. benämnts "den våta graven och ceremonier till lands har

Att finna saknad har även betydelse för rätts- ofta genomförts för att hedra den ornkomne och möjlig-

en person verkningama för de anhöriga. En försvunnen person göra för de anhöriga att bearbeta sorgen. måste dödförklaras innan reglerna kan tillämpas. Etnologiska undersökningar visar dock i

om arv att man Ãterñnns den saknade kan dödförklaring fall tid mycket angelägen försöka återfinna

inte i vissa gången var om att göras först 10 år efter det att anmälts saknad. den drunknade. Lyckades inte annat sätt, tillgrep

personen man

Om en person påträffas död land är det naturligt för efter urgamla mönster magiska åtgärder. En tupp, ett

man samhället att denne omhändertas så att de anhöriga kan ljus eller ett bröd kunde utgöra hjälpmedel användes

som förrätta begravningsceremoni. Ett sådant förhållningssätt för att den drunknade skulle kunna hittas. Motivet för är viktigt för de anhörigas Sedvänjan att dessa långtgående försök att finna den försvunne kan

sorgeprocess. omhänderta omkomna är inte lagstadgad skyldighet för bland ha varit den försvunnit till sjöss kom

en annat att som någon myndighet; normalt åvilar det de anhöriga att att tillhöra varelser förlorat sin status,

om- en grupp av som besörja detta. att de blivit bortdeñnierade mämiiskor. Gas-

genom som

tar eller strandvaskare, dessa döda kimde kallas, be-

som Räddningstjänstens uppgifter traktades ibland fara för omvärlden.

som en Polisens uppgift att efterforska saknade regleras i Dödsfall ombord fartyg följdes tidigare inom såväl räddningstjänstlagen och enligt denna skall polisen efter- marinen som handelsflottan av sjöbegravning. En jordforska personer som har försvunnit under sådana omstän- fästningsakt ägde då ledd båtens befälhavare, och

rum, av digheter att det kan befaras föreligga fara för deras liv eller kroppen lyftes därefter överbord med tyngder eller andra allvarlig risk för deras hälsa. anordningar säkrade att den sjönk.

som

Människor som är eller kan befaras vara i sjönöd efterforskas Sjöfartsverket, Sjöräddningen. I uppdra- Försvinnanden till sjöss idag

av genom get ingår inte att efterforska och omhänderta omkonma. När någon befaras vara i fara ute vatten görs stora

an-

Om räddningstjänsten påträffar den eftersökte, strängningar för att rädda dessa. Eftersökningarna

om- varar händertas denne även om personen är död. Sökandet efter ofta till dess att det inte längre finns hopp att kunna

om personer fortsätter ofta tid efter det att experter rädda liv. Det förekommer även idag att omkomna

en persoområdet gjort bedömningen att de rimligen måste försvunnit ute isiga sjöar sökes när isarna gått

vara ner som döda. Hur långt myndigheterna inom räddningstjänsterna Om påträffas död ivatten tas denne undan-

upp. en person går i sina ansträngningar att efterforska och omhänderta tagslöst omhand.

SAMHÄLLETS FÖRHÅLLNINGSSÄTT l SAMBAND MED KATASTROFER

Sökandet efter olycksorsak en anledning till haveriutredningen efter Estoniaolyckan skall åter-

om att omhändertagande Anledningen området

upptas. uppges vara att experter När olycka inträffat är det naturligt att söka efter redovisat preliminära bedömningar kritiserar

en orsa- som ken. Vid större olyckor tillsätts haveriutredning, i syfte haveriutredningens rapport och ifrågasätter ett flertal

en bland annat att lärdomar för att förbättra säkerheten grundläggande antaganden i denna. och undvika liknande olyckor. En särskild utrustning finns Analysgruppen vill i detta sammanhang framhålla att

flygplanen registrerar vad sker under flyg- uppdrag är att granska och analysera de händel-

som som gruppens ningen och skall kunna frågor kring den inträffat efter det att haveriet ett faktum. Den

som ge svar ser som var eventuella olycksorsaken. De omkomna påträffas vid internationella haveriutredningens uppdrag och arbete

som sökandet efter den s.k. svarta lådan brukar omhändertas. omfattas inte. Inte heller omfattar uppdraget frågan vem Under år har mycket långtgående insatser gjorts eller vilka som bär skuld till haveriet.

senare för att ta hand om flygolycksoffer. Ett exempel är då Swissair flight störtade utanför Kanadas kust.

111 som Det stora flertalet omkomna kunde då omhändertas.

Även vid fartygsolyckor tillsätts haveri- Analysgruppens slutsatser

stora utredningar. Vid arbetet med dessa utredningar är det ° Praxis inom svensk räddningstjänst när det gäller dock inte lika självklart att omkomna omhändertas. omhändertagande av omkomna är att göra an-

Det är analysgruppens intryck att under år görs strängningar i vidare utsträckning än vad som åvilar

senare allt större ansträngningar för att återfinna och identifiera räddningstjänsten enligt lag. omkomna. Det insatserna vid flygplans- ° Under år har allt större ansträngningar

synes som om senare olyckor har påverkat handlandet vid andra olyckor. gjorts för att återfinna, omhänderta och identifiera

omkomna efter större olyckor och katastrofer, såväl Krav om ny haveriutredning gällande Estonias till lands till sjöss.

som

förlisning ° Det förhållningssätt analysgruppen formulerat

som När det gäller Estoniakatastrofen har den internationella beträffande agerandet i samband med större tIansportarbetarefederationen och det nordiska trans- olyckor och katastrofer överensstämmer med samportarbetarförbundet i öppet brev till hällets uppfattning och agerande tiderna.

gemensamt ett re- genom geringschefema i Finland och Sverige framfört Önskemål

SAMHÄLLETS FÖRHÅLLNINGSSÄTT I SAMBAND MED KATASTROFER

rätt

Anhörigas principiella

Slutsatser rörande frågan om statsmakterna: förhållningssätt till enskilda

:om berörs av en 5107olycka eller katastrof

analysgruppens direktiv framhålles granskning Ordnandet med gravsättning

att en av Estoniakatastrofen och dess följder är särskilt viktig för Av begravningslagens regler framgår att den avlidnes vilja att stärka allmänhetens förtroende för statsmaktemas och i fråga kremering och gravsättning långt det är möj-

om det offentliga Sveriges agerande i samband med händelser ligt skall följas den i egenskap anhörig eller när-

av som av

katastrofkaraktär. Förtroende och tillit utgör del stående eller ordnar med gravsätmingen." Lagav en av annars samhällets beredskap inför katastrofer och svåra händel- stiftningen bör syfta till att stödja enskilda människor i deser. ras strävanden att själva finna en lösning. Den får inte ut-

I analysgruppens tidigare delrapport redovisades formas så att den uppfattas otillbörlig inblandning

en som en diskussion om den principiella innebörden regeringens i enskildas angelägenheter.

av agerande i frågan om Estonia skulle bärgas eller inte. Det finns dock ingen skyldighet för anhöriga eller när-

Här finner viktig del förklaringen till varför stående att ordna med begravning. Snarare kan tala

man en av man en förtroendeklyfta växte fram mellan de berörda och om en rättighet för de efterlevande att själva anordna

en statsmakterna. begravning, innan från samhällets sida griper in med

man

de åtgärder för gravsättning stoft eller kremering

av som Den avlidnes vilja och anhörigas åsikter till

sist ändå blir nödvändiga. avgörande Det bakgrund detta har granska

är mot av som man att Det är i första hand den avlidne själv under livstiden vilka faktiska konsekvenser regeringens agerande i frågan

som bestämmer vad som skall hända med kroppen efter döden. om vad som skulle hända med de omkomna ombord Om den avlidnes vilja inte är känd får vanligen de anhöri- Estonia ñck för anhöriga. gas åsikter avgöra. Det finns dock undantag då den avlidnes och de anhörigas uttalade åsikter lämnas Staten har ingen skyldighet att agera

utan avseende. Detta gäller i det fall ett samhällsintresse väger Anhöriga upplevde att deras rätt att bestämma

som om tyngre än individens vilja. sina avlidna åsidosatts den svenska staten lämnade in

av en

SAMHÄLLETS FÖRHÄLLNINGSSÄTT I SAMBAND MED KATASTROFER

På årsdagenav Estonia: förlisning hölls en minnesandakt Djurgården i Stockholm i närheten av den plats Galar/eyr/eogårdendar nationell minnesvärd renare uppfördesochinvigdes

en tredndagen.

Statens agerande hindrade anhöriga att ta hand stämningsansökan till Stockholms tingsrätt i vilken de yrkade skyldig efterforska och om sina avlidna

att prövat om staten var att bärga de omkomna efter Estonjakatastrofen, eller sta- Trots att statsmakterna inte hade skyldighet att handlägga

om

har skyldighet hjälpa de efterlevande efterforska dessa frågor agerade de ändå rad beslut och åtten att att genom en och bärga de omkomna. De anhöriga ville även att staten gärder. I analysgruppens tidigare analys framhölls att det, skulle förbjudas övertäcka eller vidta andra åtgärder mot bakgrund Estoniakatastrofens karaktär nationell

att av av

gjorde det omöjligt att bärga de omkomna. Slutligen katastrof med många omkomna svenska medborgare, som yrkades det det skulle fastställas de anhöriga har rätt måste ha varit riktigt att statsmakterna tog initiativ

att att anses

försöka ñnna och bärga de omkomna. till och aktiv del i hanteringen av katastrofens följder i att

Det slogs fast domstolarna att statsmakterna inte dessa avseenden.

av har någon skyldighet att söka efter och ta hand de Genom sitt agerande stannade statsmakterna dock inte

om omkomna efter Estoniakatastrofen för de efterlevande vid ställning för det allmännas eventuella medverkan

att att ta skall möjlighet att låta de omkomna bli begravda det till åtgärder i syfte att omhänderta omkomna. Staten tog sätt de hade önskat. Inte heller är statsmakterna ytterligare ett steg beslut, ingångna avtal med andra sta-

som en- ligt denna domstolsprövning skyldiga att bistå de efterle- ter och stiftad lag innebar att några sådana åtgärder inte

vande i sådana försök till omhändertagande. kan vidtas någon och att försök till sådana åtgärder skall

av

SAMHÄLLETS FÖRHÅLLNINGSSÄTT l SAMBAND MED KATASTROFER

hindras och bestraffas. Därmed har statsmakterna för- Europakonventionen. Analysgruppen

har dock erfarit att utom att hindra plundring också de facto fråntagit de an- regeringens agerande många ändå uppfattas ett

av som höriga och närstående möjligheten att själva ta hand kränkande ingrepp i deras privatliv. I sammanhanget kan

om sina avlidna. De har inte haft möjlighet att fullgöra vad nämnas vid arbetet med den svenska begravnings-

att som nonnalt ankommer dem i fråga ordnandet lagstiftningen framhölls att denna lag inte ñck utformas så

om med begravning. den kunde tolkas det offentliga otillbör-

att som att ett

ligt sätt blandade sig i privata angelägenheter. Statens agerande var ingen kränkning av den bidragande orsak till

En att anhöriga upplever att staenskildes rätt enligt prövning i den europeiska har deras ställe redan framhållits

ten satt sig i synes som ha kommissionen den bristande

varit kommunikationen mellan statsmak- I målet mellan två anhöriga och svenska statens ville terna och den enskilde under beredningsprocessen. dessa anhöriga inför den europeiska kommissionen för de mänskliga rättigheterna i Strasbourg, fastslaget Anhörigas mening efterfrågades inte

att regeringens beslut att täcka över Estonia kränkte deras rätt Analysgruppen konstaterade i analysen händelseut-

av till respekt för sitt privat- och familjeliv, närmare bestämt vecklingen efter Estonias förlisning statsmakterna

att rätten att själva avgöra hur kvarlevorna efter deras anhö- borde ha sökt kontakt med anhöriga för att ta reda deriga skulle behandlas. De anhöriga åberopade artikel 882 i uppfattning hur borde förfara med de kroppar

ras om man konventionen angående skydd för de mänskliga rättighe- kunde påträffas i vraket. En sådan kontakt kunde ha

som terna och de grundläggande friheterna. tagits parallellt med de tekniska undersökningar

som ge-

Kommissionen fann att beslutet om övertäclming inte nomfördes under perioden oktober-december 1994. var ett uttryck för bristande respekt för de anhörigas rätt Självfallet får inte underskatta de praktiska svårig-

man till skydd för sitt privat- och familjeliv enligt kon- heterna med att ñnna och avgränsa anhöriga

gruppen av ventionen. Bedömningen grundades att det knappast och att inhämta deras mening. Möjligen skulle ett sådant var möjligt att tillfredsställa önskemålen från alla anhö- arbete redan tidigt lett till slutsatsen att något samlat riga. Man ansåg även att beslutet syftade till att skydda handlande med offentligt stöd inte möjligt. Mot bak-

vra- var ket från plundring också att säkerställa friden för grund de yttranden fällts högsta politiska nivå

men vra- av som ket som skulle betraktas som en begravningsplats. Kom- viljan att ställa till förfogande framstår uppgif-

om resurser missionen hänvisade i sitt beslut till att konventionen ten att inleda och fullfölja sådana kontakter emellertid inte medger visst utrymme för bedömningar från statlig sida olöslig.

som enligt artikel

De anhöriga hävdade också de hade be- Möjligheterna att ställa statliga resurser till

att rätt av stämma över begravningen sina släktingar och förfogande utreddes

av att regeringens beslut kränkte deras rätt till religionsfrihet Det borde också rimligtvis ha varit möjligt för statsmak-

enligt artikel 9.83Kommissionen fann vid i sin prövning velat göra allvar de uttalanden två

av terna, om man av som detta klagomål inte något tydde kränkning regeringschefer offentligen framfört, parallellt med

som en av att artikel övriga utredningar undersöka hur eventuella aktioner

av

de anhöriga själva för att bärga omkorrma med statliga

re- Agerandet uppfattades som ett kränkande skulle kunna underlättas,

surser samordnas och organiseingrepp i privatlivet för resultat och undvika kaos

ras att uppnå och ovärdiga Statsmakternas agerande innebär sålunda rättsligt situationer. Även sådant utredningsarbete skulle

sett ett inte en kränkning de mänskliga rättigheterna enligt mycket väl ha kunnat leda till slutsatsen något samlat

av att

I2O

SAMHÄLLETS FÖRHÅLLNlNGSSÄTTl SAMBAND MED KATASTROFER

handlande inte möjligt, och i sista hand till åtgärder faktiskt valda agerandet utlöst förmodligen ha uteblivit el-

var av det slag regeringen kom att besluta i december ler åtminstone mildrats.

som nu 1994 och därefter. Som redan framhållits föreligger ingen rättslig skyldighet för staten att vidta åtgärder.

Grundläggande felbedömning Analysgruppens slutsatser

Här gjorde den svenska regeringen vad i efterhand ° I händelse katastrofkaraktär är det stor vikt

som en av av visat sig grundläggande felbedömning. Visserligen att statsmakterna kommunicerar med dem som be-

vara en kan inte något rättsligt övergrepp eller fel enligt rörs händelsen, i synnerhet anhöriga till om-

annat av

sig internationell eller svensk lag läggas regeringen komna. Statsmakterna bör, särskilt i sammanhang vare till last. Snarare handlar det psykologisk eller poli- då beslut skall fattas följd kamstrof,

om en som en av en tisk felbedömning det läge inträdde de göra sitt yttersta för att inhämta de berördas mening

av som genom båda regeringschefemas uttalanden många kom att i olika frågor. Förhållningssättet bör präglas av res-

som av uppfattas utfästelser. Statsmakternas handlande före- pekt för den enskildes situation och lyhördhet för

som faller att utgöra den djupaste och starkaste grunden till det de berördas åsikter och uppfattningar. misstroende och missnöje kommit att prägla många ° Det är analysgruppens uppfattning att de enskilda

som efterlevandes hållning till det offentliga agerandet i Esto- står avlidna olycksoffer nära har ett principiellt

som niaärendet. företräde framför det allmänna när det gäller rätten

Det skall tilläggas att statsmaktemas agerande med att besluta om begravning och att fullgöra vad som största sannolikhet skulle ha accepterats de statliga enligt sed och bruk ankommer dem i fråga om

om re-

satts in såsnart möjligt för att pröva möjlig- anordnandet denna. Statsmaktema bör inte utan surserna som av heterna bärga kropparna efter de omkomna synnerliga skäl vidta åtgärder innebär att det

att som var som tillgängliga för dykare. Hade regeringen detta sätt för- offentliga i själva verket hindrar de efterlevande från längt själva räddningsarbetet in i nästa fas, skulle många, detta. kanske de allra flesta, de negativa verkningar det

av som nu

SAMHÄLLETS FÖRHÅLLNINGSSÄTT I SAMBAND MED KATASTROFER

Mediemas berördas

bevakning, integritet och myndigheternas infonnation

I detta kapitel belysesmediernas agerande relation till överlevande och anhörigai

mot bakgrund av att analysgrnppeøzsgranskning oebanalys enligt direktiven

skall ta hänsyn till de långsiktiga effekternafbr dessagrupper

del massmediarapporteringen i direkt Spelregler för press, radio och TV

n stor av anslutning till Estoniakatastrofen tidigare Vid Estoniakatastrofen, i de flesta situationer då

var, som som en nämnts, inriktad att skildra hur människor berördes av stor och oväntad händelse påverkar många människor

som haveriet. Når de första pressfotografema anlände i heli- inträffar, hade medierna kanske avgörande betydelse för koptrar fanns synliga spår haveriet. För medierna, nyhetsförmedlingen och opinionsbildningen. Rapporte-

av vilkas uppdrag i ett första skede att förmedla händelse- ringen ofta känslomässigt laddad och många anhöriga

var var förloppet och göra det begripligt för sin publik, rådde och överlevande har berättat för analysgiuppen att de

extraordinära arbetsförhållanden. upplevde mediernas bevakning påträngande. Att även

som

den övriga befolkningen uppfattade bevakningen detta

sätt visas i tidigare refererad undersökning

en som genom- Chockade intervjuades förts uppdrag

av Styrelsen för psykologiskt försvar. Av Överlevande förts till sjukhus i Finland intervjuades. den framgår 56% 1000 tillfrågade ansåg

som att av personer att Andra möttes medierna när de flögs till Sverige någon bevakningen anhöriga och överlevande alltför när-

av av var dag Chockade och sörjande anhöriga ställdes inför gången.

senare. joumalistemas frågor vid Estlineterrninalen

och i samband med minnesstunder strax efter katastrofen. Såväl Tryckfriheten är grundlagsskyddad överlevande anhöriga har berättat för analysgruppen Tryck- och yttrandefriheten regleras i svensk grundlag,

som att mediernas skildringar har påverkat deras liv skild- regeringsforrnen och tryckfrihetsförordningen,

- genom ringar överlevandes kamp för livet eller saknaden ef- funnits i än 200 år, och yttrandefrihets-

av av som mer genom ter de omkomna och bilder dem tillsammans med grundlagen från 1990-talet. Press, radio och TV har

av utta- stor landen dagarna efter katastrofen. frihet att förmedla nyheter och framföra åsikter.

I det följande skall analysgruppen föra ett Frihet att rapportera kan innebära att enskilda männis-

resonemang om några de slutsatser kan dras beträffande lång- kor riskerar att åsamkas skada och lidande deras käns-

av som om siktiga effekter för de personligen berörda och drabbade. lor och privata angelägenheter exploateras i medierna.

IZ2

SAMHÄLLETS FÖRHÄLLNINGSSÃTTI SAMBAND MED KATASTROFER

Mot bakgrund detta har medieföretagen tagit initiativ ring kan skada märmiskor. Avstå från sådan publiceav som till striktare för det praktiska arbetet än vad ring inte ett uppenbart allmänintresse kräver att namn normer som om grundlagens ramar. I de s.k. "Spelreglema för anges. anges av radio och TV finns etiska regler för publicistisk press, verksamhet går ända tillbaka till 1923. I dessa regler, Yrkesregler som ständigt bearbetas och utvecklas finns ett s.k. portal- § Visa särskild hänsyn mot intervjuobjelct. Uppsom ovana stadgande: den intervjuade huruvida samtalet är avsett för puom blicering eller enbart för information.

§ Visa hänsyn vid fotograferingsuppdrag samt vid an- "Press, radio och TV skall ha största frihet inom ramen skaffning bilder, särskilt i samband med olyckor och för tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihets- av grundlagen för kunna tjäna nyhetsförmedlare och brott. att som som granskare av samhällslivet. Härvid gäller dock att oförskyllt lidande publicitet. Anhöriga och överlevande har mött kraftiga skydda enskilda mot genom Etiken sig inte i första hand uttryck i formell reaktioner tar en regeltillämpning utan i en ansvarig hållning inför den Flera anhöriga och överlevande har i samtal med analyspublicistiska uppgiften. De etiska reglerna för press,radio berättat de förvånades vilka kraftiga reakgruppen att över och TV skall vara ett stöd för den hållningen." tioner de möttes efter det att de hade uttalat sig i mediav Flera har beskrivit att de fortfarande blir erna. personer Reglerna indelas i huvudavdelningar: publicitetsregler, igenkända och upplever sig "allmän egendom" efter tre som yrkesregler och regler redaktionell reklam. Publici- att ha framträtt i medierna i direkt anslutning till katastroom och yrkesreglema kan fungera utgångspunkt vid fen. tets- som belysning mediernas agerande och de konsekvenser Andra överlevande har uttryckt för analysgruppen att en av detta kan för de överlevande och omkomnas anhöriga de hade och fortfarande har ett stort behov att berätta av lång sikt. sina upplevelser. I den första fasen efter räddningsinom satsen de dock inte i stånd att själva bedöma de personvar Publicitetsregler liga konsekvenserna att de berättade sina upplevelav om Reglerna behandlar bland frågor korrekt infor- ser för journalister. annat om mation och skyddet för enskildas personliga integritet. I flera fall beskriver de mediernas vinkling och framom Viktiga exempel dessa är: ställning dramatiseringar deras berättelser som för som av § Massmediernas roll i samhället och allmänhetens för- dem personligen har inneburit att de känner sig närgånget

troende för dessa kräver korrekt och allsidig nyhetsför- exploaterade. Flera har i efterhand ångrat sin personer medling. medverkan och önskar att någon hade givit dem stöd och

publicering kan kränka privatlivets upplyst dem vilka tänkbara konsekvenser deras med- § Övervägnoga som om

helgd. Avstå från sådan publicitet uppenbart verkan i medierna ktmde få. om inte ett allmänintresse kräver offentlig belysning. Analysgruppen har tidigare konstaterat att anhöriga

§9. Visa alltid offren för brott och olyckor största möjliga erbjöds skydd från mediernas bevakning de krisgenom hänsyn. Pröva publicering och bild med och stödgrupper fanns särskilt hårt drabbade orter. noga av namn som till offren och deras anhöriga. Även vid sjukhusen fanns kunskap skillnaden mellan hänsyn tagen om § 11. Vad i dessa regler sägs gäller i tillämpliga delar de drabbades och mediernas intressen. som bildmaterial. Analysgruppen vill understryka att chockade männisäven om § 15. Överväg konsekvenserna namnpublice- kor inte kan förväntas i stånd att överblicka de konsenoga av en vara

SAMHÄLLETS FÖRHÅLLNINGSSÄTT I SAMBAND MED KATASTROFER

kvenser kort och lång sikt deras medverkan i medi- klagan. Att lämna upplysningar denna rätt till enskilda som om kan föra med sig för dem personligen behöver berörda intervjuas bör, enligt analysgruppsns mening erna utan som stöd från personer klarare kan överblicka helheten åvila såväl informationsansvariga vid sjukhuset och i krissom från professionell synvinkel. Sjukhusens informations- och Stödgrupper de journalister och bildournalister en som personal kan exempelvis, vilket skedde i något fall efter som möter de berörda. Estoniakatastrofen, förmedla information till medierna Överlevande såväl anhöriga har lerättat för som utan att de överlevande själva behöver framträda medan analysgruppen först när chockfasei hade lagt att senare, de fortfarande befinner sig i chock. sig, kände de sig i stånd mediernas skildatt reagera Analysgruppen vill i detta sammanhang betona ringar efter de intervjuer de medverkat De hävdar, vilket att sjukhusen liksom andra offentliga har stöds psykologisk expertis analysgrutpen varit i organ ett av som infonnationsansvar i samband med att katastrof inträf- kontakt med, månader är alltför kort td för en att tre att far. Det är också deras uppgift att tillse att enskilda berörda framföra klagan beträffande publicering i medierna. får bästa förutsättningar att rehabiliteras. Analysgruppen vill fasta uppmärksamhet dessa två ansvarsområden Diskussion om etik att kan komma att innebära konfliktsituation. Nyhetsrapporteringens etiska aspekter efter Estoniaen katastrofen har kommit att bli föremål för d:skussion Prcssombudsmannen och pressens opinionsnämnd bland annat inom medierna och vid landets joumalistut- Den som känner sig illa behandlad i publicerad artikel bildningar. Debatten aktualiserades åter med anledning en av kan vända sig till allmänhetens pressombudsman PO för diskoteksbranden den 30 oktober 1998 i Göteborg där att råd eller för att anmäla tidningen. Anmälan måste medierna i flera fall avstod från att publicera bildmaterial, göras skriftligt och komma in till PO inom tre månader genomföra intervjuer och bevaka begravningar med hänefter dagen för publiceringen. Det opinions- visning till konsekvenserna för de personligen drabbade är pressens nämnd som beslutar klander mot tidningar för brott och berörda. om mot de etiska reglerna och som behandlar ärenden, Förutsättningarna för nyhetsförmedlingeni samband som gäller tillämpningen god publicistisk sed. Klander skall med branden i Göteborg skilde sig väsentligt från omstänav publiceras i den klandrade tidningen. digheterna efter Estoniakatastrofen. Det rådde cxempel- Kvällstidningarna Idag och Expressen anmäldes för vis ingen brist bildmaterial från olycksplatser och in- PO och fälldes för respektive två publiceringar efter formation förmedlades löpande till medierna frin en mynkatastrofen. Det gällde två publiceringar passbilder digheternas så länge räddningstjänstens av representanter armed och skildring från minnesstund. Många bete pågick. Därefter informerades medier och berörda namn en en inslag och publiceringar anmäldes aldrig, trots att innehål- via andra kanaler, vilket innebar bristen information att let kan tyckas rimma illa med de angivna pressetiska aktivt motverkades ansvariga myndigheter. ovan av reglerna. Bilden den omkomna kvinnan vinsch i en anmäldes inte, den prisbelönades årets nyhetsbild. Information och medier som För att medierna skall fullgöra sitt uppdrag att irfonnera, För kort klagotid granska och kommentera nyheter behöver de bra S1 un- För att en publicering skall fällas opinions- derlag möjligt från det offentliga samhällets aktörer. av pressens som nämnd måste klagan ha lämnats in den känner sig Det är enligt analysgruppens uppfattning vktigt av som att illa behandlad inom tre månader efter den aktuella publi- myndigheterna visar öppenhet i samarbetet med nassmeceringen. Det förutsätter alltså att enskilda har kännedom dierna. Ett väl fungerande informationsarbete frin mynom de pressetiska reglernas innehåll och sin rätt att föra digheter och andra berörda aktörers sida, där sakakta och

SAMHÄLLETS FÖRHÅLLNINGSSÃTTI SAMBAND MED KATASTROFER

information om planerade åtgärder och beslut tydligt psykologi bör ingå i de statliga journalistutbildningama

framförs, minskar risken för att mediernas skildringar ba- redan grundnivå. Det bör också erbjudas möjlighet till

de personligen berördas känslor och upplevelser. fördjupning och fortbildning i dessa ämnen för journalisseras

Saklig, korrekt och lättillgänglig information ter och bildjournalister arbetar med rapportering från

genom som

lämpliga kanaler från myndigheter och massmedier är, en- kris- och katastrofsituationer.

ligt analysgruppens mening ett sätt att minska de psykiska En viktig erfarenhet av analysgruppens arbete är att

påfrestningarna och långsiktiga effekterna hos de person- människors reaktioner varierar efter en chockartad upple-

ligen berörda. velse, reaktionerna är djupt personliga. För att de långsik-

En levande debatt pågår bland journalister, blivande tiga konsekvenserna för den enskilde låter sig inter-

som

journalister och allmänheten enskilda människors rätt vjuas inte skall bli negativa och för att möjligheterna till

om

till integritet mot bakgrund av Spelreglema för press, ra- rehabilitering skall vara sågoda som möjligt krävs varsam-

dio och TW vilket också ökar förutsättningarna för het, medmänsklighet och kunskap bland alla de yrkes-

att ens-

kildas integritet respekteras och reglerna följs. grupper som kommer i kontakt med dem som drabbas och

personligen berörs katastrof eller olycka.

av en Kunskap genom utbildning

Journalister och bildjournalister rapporterade

som om

Estoniakatastrofen var liksom krisgruppemas, räddnings-

Analysgruppens slutsatser

tjänstens och sjukvårdens personal att betrakta be-

som

° Det är viktigt att myndigheterna visar öppenhet i rörda katastrofen. Även redaktionsledningarna

av som

samarbetet med massmedierna. För detta arbete skulle göra ett urval bland bilder och intervjuer och be-

krävs att myndigheter har en permanent organisadöma vad som skulle publiceras blev indirekt berörda,

tion för informationsarbete också kan i

som agera både urvalsprocessen och sitt

genom genom ansvar som

extraordinära situationer. Informationsarbetet arbetsledare för reportageteam som besökt olycksplatsen

måste i dessa situationer utgå från särskild hänsyn eller mött drabbade.

till de berördas behov och utsatthet, vilket även är

Analysgruppen vill framhålla vikten av att debrieñng

ett sätt att minska risken för psykiska påfrestningar erbjuds alla yrkesgrupper kommer i kontakt med

som

för de överlevande och anhöriga både kort och olycks- och katastrofoffer eller deras anhöriga. Det är

lång sikt. analysgruppens uppfattning att kunskap mänskliga

om re-

° Analysgruppen anser att det åligger myndigheterna aktioner är av stor vikt även chefsnivå inom redaktione-

att balansera intresset mellan informationsansvaret

för att enskilda reportrar och bildjournalister skall rna er-

och enskilda människors integritet. Utgångspunkbjudas adekvat stöd efter traumatiska upplevelser.

ten måste att den enskildes integritet skyddas.

vara

Vid det seminarium analysgruppen arrangerade

som

° Sjukhusens informationspersonal liksom personal

framfördes från flera håll behovet av att journalister som

vid kris- och Stödgrupper skall ge överlevande och rapporterar från katastrof- och olycksplatser har viss ut-

anhöriga till omkomna information vilka konse-

om bildning i psykologi. Enligt analysgruppens mening krävs

kvenser medverkan i intervjuer i medierna kan självkännedom och psykologisk kunskap hos den arbe-

komma för dem. Även journalister och bild-

att tande journalisten och bildjornalisten, för att avgöra vem

journalister rapporterar från katastrofer bör

som

kan intervjuas och inte bör intervjuas. Ett som vem som vilket

upplysa om möjliga konsekvenser och i samnej till en intervju är ett nej, men ett behöver inte alltid

manhang publiceringen kommer ske. Över-

att innebära ett

levande och anhöriga till omkomna skall enligt

Analysgnippen anser att utbildning i katastrof-

SAMHÄLLETS FÖRHÄLLNINGSSÄTT I SAMBAND MED KATASTROFER

analysgruppens uppfattning även informeras om kunna avgöra vem kan intervjuas och vem som

som möjligheten att framföra klagan beträffande medi- inte bör utsättas för mediernas strålkastare. Analysernas rapportering till allmänhetens pressombuds- föreslår därför att katastrofpsykologi skall

gruppen

man. Det är analysgruppens uppfattning att ingå i de statliga journalistutbildningama redan

klagotiden idag tre månader är för kort och där- grundnivå samt erbjudas fortbildning för redan

som

för bör förlängas. verksamma journalister och bildjoumalister.

Analysgmppen understryker vikten av att de jour- Debrieñng och andra möjligheter att bearbeta

psynalister som arbetar med bevakning av kriser och kiska intryck bör erbjudas journalister, bildkatastrofer har ktmskaper om hur människor i kris journalister och andra yrkesgrupper kommer i

som

Det behövs bland annat för att de skall kontakt med olycks- och katastrofdrabbade. reagerar.

SAMHÄLLETS FÖRHÅLLNlNGSSÃTT l SAMBAND MED KATASTROFER

Samhällets och sociala stöd

psykiska

till och överlevande efter Estonia

anhöriga

Har beskrivs inledningsvis vilka utgångspunkter analysgruppen har for analys ochslutsatser

av den psykiska ochsocialanozlverksamheten vid stora olyckor ochkatastrofen

har tidigare framhållits Socialstyrelsen Analys och slutsatser av stödarbetet kort och

et att

sektoransvarig myndighet för hälso- lång sikt som och sjukvård utformar allmänna råd för sjukvårdens medicinska katastrof- De insatser granskats är stödarbetet i Estline-

som beredskap, däribland det psykiska och sociala omhänder- terminalen, akutsjukhusen i Stockholm och

i några av tagandet vid stora olyckor och katastrofer. De allmänna de kommuner särskilt drabbades katastrofen.

som av råden riktas till sjukvårdshuvudmän och kommuner, Granskningen har ett kortsiktigt och ett långsiktigt

men perutgör även information till andra samverkande samhälls- spektiv och analysgruppens slutsatser redovisas i varje kaorgan. Syftet är att tillhandahålla allmänna riktlinjer för pitel. Avslutningsvis sammanfattas gruppens intryck av planering, organisation och utbildning vad gäller det huruvida de övergripande målen för samhällets psykiska

psykologiska, psykiatriska och sociala omhändertagandet och och sociala stöd uppnåddes i samband med Estoniastödet. katastrofen.

Sjukvårdshuvudmärmen och kommunerna avgör själva i vilken utsträckning Socialstyrelsens allmänna råd Samhällets övergripande målsättning med skall följas. Det är analysgruppens intryck hänsyn i psykiskt och socialt stöd

att stor utsträckning tas till råden då den katastrofmedicinska be- Målet för samhällets psykiska och sociala arbete vid stora redskapen planeras. Därför har i sin granskning olyckor och katastrofer är att de drabbas skall erbju-

gruppen som av det psykosociala stödet i samband med Estonia- das stöd i den aktuella situationen och att psykisk ohälsa katastrofen haft de allmänna råden utgångs- sikt skall förebyggas. Detta samhälleliga stöd skall kom-

som en av punktema för värdering av åtgärder och insatser. En an- plettera det som ges av individens egna sociala nätverk. nan och central utgångspunkt har varit anhörigas och Beredskapen skall omfatta både direkt och indirekt draböverlevandes egna erfarenheter och uppfattningar. Med bade Särskilda hänsyn bör tas till människor från andra dessa utgångspunkter har analysgruppen resonerat kring kulturer och människor med särskilda behov. och dragit slutsatser det psykosociala stödet och Ambitionen är att olika samhållsorgan skall samverka i

om om anhörigas och överlevandes livssituation efter katastrofen. stödarbetet. Som exempel sådana nämns rädd-

organ

SAMHÄLLETS FÖRHÅLLNINGSSÄTT I SAMBAND MED KATASTROFER

ningstjänsten, polisen, hälso- och sjukvården, social- Behovet utbildning och information understryks

av tjänsten, kyrkan här betonas vikten att hänsyn tas till Vikten att de medverkar i den psykologiska,

av av som psyolika konfessioner och frivilligorganisationer. Samverkan kiatriska och sociala beredskapen har adekvat katastrofskall även ske mellan olika kunskapsområden. Samord- psykologisk/psykiatrisk fortbildning understryks, liksom ning samhällets olika psykologiska och sociala stöd- vikten att samövning sker.

av av insatser skall initieras sjukvårdshuvudmannen. Uppmärksamhet riktas även mot hälso- och sjukvår-

av

För att dessa målsättningar skall kunna uppnås formu- dens ansvar för information före, under och efter en kataleras i Socialstyrelsens allmänna råd hur det psykiska och strof. Det rekommenderas att samverkan med

massmesociala stödarbetet skall organiseras och vilka uppgifter dier sker att olika organen i det psykosociala stöd-

genom

bör utföras i det akuta stödarbetet och lång sikt. arbetet samordnar exempelvis presskonferenser. som

SAMHÄLLETS FÖRHÅLLNINGSSÄTT l SAMBAND MED KATASTROFER

och social stödverksamhet

Psykisk

i Stockholm i det akuta skedet

I detta kapitel analyseraspsykosociala:tbdinratrerfbr anhöriga i Ertlinetervninalen

ochför överlevande akatgjuklzuseni Stockholm under det akuta skedetefterEstonia: förlikning.

väl stämde samhällets ambitioner att insatser i samband med Estoniakatastrofen. Det är rim-

ur om av kunna erbjuda stöd när katastrofen drabbar den enskilde ligt att anta att det psykosociala stödet kunde ha genommed händelserna efter Estoniakatastrofen Analys- förts systematiskt och ändamålsenligt ledningen

mer om gruppen vill här belysa några enskildheter i det haft sammansättning bättre anpassad efter förutsätt-

en psykosociala stödarbetet. ningarna.

Estlineterminalen Erbjudande Stödperson, notering

om av Till Estlineterminalen korn under de första dygnen efter personuppgifter och uppföljning fartygskatastrofen omkring 450 människor, flertalet Enligt Socialstyrelsens allmänna råd skall varje drabbad

av dem anhöriga till saknade. I terminalen möttes de av ett eller familj omedelbart erbjudas stödperson.

person en stort antal stödarbetare från PKL-grupper, från social- Det sägsvidare att kontakt med den eller de stödpersoner tjänsten, från olika trossamfund och från frivillig- skall ha den fortsatta kontakten bör ha etablerats

som unorganisationer. Efter samtal med hjälparbetare och med der de två första dygnen. För att uppföljning skall kunna anhöriga är det analysgruppens intryck att situationen i ske rekommenderar Socialstyrelsen att uppgifter

om det kaotisk. Många av hjälparbetarna har drabbade registreras.

närmaste var uppgivit att de saknade ledning för det psykosociala arbe- Analysgruppen har inte fått någon klar uppfattning om tet och att den ledningsstab som fanns plats framförallt i vilken utsträckning erbjudande stödpersoner kunde

om ägnade sig åt massmediearbete, dvs. presskonferenser. under stödarbetet i terminalen. Det är in-

ges gruppens

Analysgmppen har ändå fått bild att många lov- tryck att stödarbetarna registrerade dem sökte sig till

en av som värda insatser genomfördes i detta kaos. Den personliga terminalen, liksom dem ringde dit. Registreringen

som initiativrikedomen var stor bland hjälparbetama. Den skedde i huvudsak blanketter tillhandahölls

som av pomedicinska ledningen i terminalen organiserad för ett lisen.

var traditionellt skadeområde med somatiskt skadade trots att Blanketterna i första hand avsedda för polisens

var ardet känt att inga patienter väntades till terminalen vil- bete med förberedelser för identifiering omkomna och

var av ket har uppmärksammats i landstingets utvärdering samlades in efterhand. De blev inte tillgängliga för stöd-

egen

SAMHÄLLETS FÖRHÅLLNINGSSÄTT ISAMBAND MED KATASTROFER

arbetarna förrän tid På grund detta kunde gifter anhöriga och saknade och å andra sidan stöd-

en senare. av om ingen uppföljning ske i nära anslutning till krisarbetet vil- arbetamas arbete med att följa upp stödsamtalen. Att uppket upplevdes mycket otillfredsställande flera följning stödarbetet i Estlineterminalen kom att ske

som av av av stödarbetarna. först i november-december, får anses vara alltför sent.

Uppföljning beträffande ringt till I samband med detta vill analysgnippen föreslå att So-

personer som telefonjourmottagningen, sammanlagt noterades 5.621 cialstyrelsens användande begreppet regü-treøing

av omsamtal, skedde först i november-december. Då hade prövas eller förtydligas. Registrering är viktig del poli-i

per- en

fått psykosocialt stöd hemorten eller arbete med att fastställa antalet saknade och soner som an- sens omnat sätt sorterats bort. Sammanlagt 306 nära anhöriga till komna. När sjukvård och socialtjänst agerar i samband 231 saknade återuppringdes från Kriscentrum Nord, Ka- med katastrofer sker registrering med syfte att erbjuda rolinska sjukhuset. Vid återuppringningen tillfrågades de psykosocialt stöd ett erbjudande som man kan avböja.

anhöriga vilket psykosocialt stöd de hade fått och Vårdpersonalen måste därför före registrering försäkra sig

om om de hade behov ytterligare stödf Endast 9% hänvisades att den tillfrågas vet i vilket syfte insamlandet sker

av om som vidare för psykosociala åtgärder. samt ger sitt samtycke. Det kan armars uppfattas som att

Enligt analysgruppens mening fungerade inte samord- myndigheterna ägnar sig åt att samla in uppgifter istället ningen av åena sidan polisens arbete med att samla in upp- för att ge stöd.

SAMHÄLLETS FÖRHÄLLNINGSSÄTTI SAMBAND MED KATASTROFER

Särskild hänsyn till barns och ungdomars behov stödarbetet och krisreaktioner lämnades och efterfrå-

om Socialstyrelsen rekommenderar att separation mellan gades inte heller i någon större utsträckning. barn och föräldrar i möjligaste mån undviks och att sär- Möjligheterna för stödarbetama att återkomma till anskild hänsyn tas till barns och ungdomars behov. höriga påverkades också, tidigare nämnts, att poli-

som av

I stödarbetet i Estlineterminalen fanns representanter sen tog hand de uppgifter registrerades.

om som för barn- och ungdomspsykiatrin. Det är analysgruppens Erfarenheter från de samtal analysgruppen haft med intryck att de insatser som gjordes i det akuta skedet i för- anhöriga visar dock att det hade varit önskvärt att informasta hand riktades mot hela familjer att viss kompe- tion krisreaktioner och möjligheten att stöd och

men om om tenskonkurrens uppstod, särskilt i fråga om insatser för hjälp funnits tillgänglig skriftlig form. barn och ungdomar. Det är viktigt att fastslå att konkur-

de hjälpbehövande aldrig får uppstå i kata- Skydd for drabbade från ytterligare traumatiserande rens om en stiofsituation. stress

Krisgruppernas generella anhöriga

strävan att separera Information och berörda från massmediernas har

representanter En bild analysgruppen fått situationen i terminalen analysgruppen uppfattat ett försök att skydda drab-

som av som är att många anhöriga och berörda kände frustration och bade från ytterligare traumatiserande stress. I Estlineilska över bristen relevant information. Många hade ta- terminalen fanns journalister och fotografer tidigt git sig dit, istället för att söka information hemifrån, i tron plats. Det har uppgivits att det vid sex-tiden morgonen att de skulle sina frågor. Sjukvården hade inte fanns fler journalister och stödarbetare än anhöriga till de

svar primärt ansvar för denna information men åtog sig ändå saknade. Vid åtta-tiden, när allt fler anhöriga började att förmedla den och ñck därför mottaga stor del komma till terminalen, började ansvariga att skilja anhö-

en av frustrationen. Väntan besked om döda och saknade riga och medier åt. Man gjorde dock beklagligtvis inga särkom att bli mycket påfrestande för de anhöriga och påver- skilda insatser för anhöriga lämnade terminals-

som kade det psykosociala stödarbetet. Rederiet saknade kor- byggnaden. rekta passagerarlistor och den svenska polisen hade svårt

fram information räddningsarbetets utgång. Psykosociala stödinsatser for involverad personal att om

I en andra del detta analysavsnitt, behandlar Det hade varit önskvärt att de deltog i krisarbetet i

av som som organisationen för samhällets katastrofberedskap, belyses Estlineterminalen hade fått bättre stöd under arbetet och dels den generella bristen information, dels några be- uppföljande stödsamtal efteråt. En bidragande orsak till rörda myndigheters och massmediernas arbete för att söka att så inte skedde torde oklarheter gällande lednings-

vara information. Här kommenteras kortfattat hur hälso- och ansvaret och samordningen av de psykosociala insatserna. sjukvårdens ansvar för information efter en katastrof fungerade under stödarbetet i Estlineterminalen. Stockholms läns landsting

I samband med att krisarbetet i Estlineterminalen avveck- Information om var hjälp leømñs ochom effekternaav en lades övertogs samordningen sjukvårdens psykosociala

av traumatisk upplevelse stödverksamhet inom Stockholms läns landsting CAK

av Genom samtal med stödarbetare och anhöriga som be- och en PKL-referensgrupp. Karolinska sjukhuset och fann sig i terminalen har analysgruppen fått en bild av att Huddinge sjukhus fick i uppdrag att organisera Krisde anhörigas dominerande behov i det akuta läget att centrum Nord respektive Kriscentium Syd för det fort-

var

information om händelseutvecklingen. Situationen satta psykosociala stödarbetet och telefonjourverksammedgav inte att ingående information det fortsatta heten.

om

SAMHÄLLETS FÖRHÅLLNINGSSÃTT 1 SAMBAND MED KATASTROFER

Som tidigare nämnts har länets katastrofmedicinska arbete, däribland den Analysgruppens slutsatser

psykosociala verksamheten, utvärderats uppdrag den centrala medicinska Brister i samordningen polisens och stöd-

av av katastrofkommittén i landstinget och resultatet denna arbetarnas arbete i Estlineterminalen bidrog till att

av utvärdering sammanfattades i ett tidigare kapitel, i avsnit- uppföljningen kontakter med anhöriga blev

av tet Beskrivning. starkt fördröjd.

Viss kompetenskonkurrens uppstod, särskilt i fråga

om insatser för barn och ungdomar, i stödarbetet i Psykosocialt stöd för överlevande Estlinetenninalen konkurrens de hjälp-

trots att om På Södersjukhuset vårdades 31 överlevande, 16 behövande aldrig bör uppstå i en katastrofsitua-

varav personer kom från andra länder än Sverige. De svenska över- tion. levande har aktivt följts De flesta ñck tidigt kontakt Det hade varit önskvärt att information om kris-

upp. med professionell Stödperson utanför sjukhusets PKL- reaktioner och möjligheten att stöd och hjälp

en om organisation och erbjöds även möjlighet att delta i funnits tillgänglig i skriftlig form under stödarbetet

gruppträffar. i Estlineterminalen.

På Huddinge sjukhus vårdades 15 överlevande Åtgärder som vidtogs för att skilja anhöriga från

som samtliga ñck psykologisk hjälp och även erbjöds medierna i Estlinetenninalen överensstämmer med

uppföljande samtal. hälso- och sjukvårdens målsättning att skydda dem

Det det psykosociala stöd erbjöds drabbas katastrof från ytterligare trauma-

synes som om som som av en överlevande och deras anhöriga i det akuta skedet i huvud- tiserande stress. Det borde ha möjliggjorts för ansak fungerade bra. Det har dock till analysgruppen fram- höriga och övriga berörda att kunna lämna området förts synpunkter att överlevande kände sig ostörda.

om man som som ett forskningsobjekt under vistelsen sjukhusen. Oklarheter gällande lednings- och samordningsan- Några nämner även att sjukvårdspersonalen vid vissa till- svaret för de psykosociala insatserna i Estlinefällen såtagen de överlevandes situation att de över- terminalen bidrog troligen till att generella stöd-

var av levande närmast upplevde detta besvärande. insatser inte erbjöds personal och frivilliga som

som

Det kan här noteras att några de överlevande hade deltagit i stödarbetet.

av upplevde de bristande förståelse för behovet Överlevande och deras anhöriga erbjöds psyko-

att möttes av av

träffa andra överlevande för samtala och jämföra socialt stöd i det akuta skedet. Överlevande erbjöds att att upplevelser. Bland dem ñnns uppfattning att de efter en tid möjlighet att träffas i grupp för fortsatt

en om mötte motstånd bland sjukvårdspersonal till idén att stöd.

om genomföra gruppträffar.

SAMHÄLLETS FÖRHÄLLNINGSSÄTT I SAMBAND MED KATASTROFER

Det stödarbetet

psykosociala

andra håll i landet i det akuta skedet

En utvärdering det psykosocialastödet orter

av

som särskilt drabbades av Ertoniakatartrøfan.

nalysgruppen vill än gång påminna att tan besked om överlevande, skadade och döda. Där er-

en om stödverksamheten olika orter i landet i samband med bjöds gemenskap med andra hade drabbats, där bjöds

som Estoniakatastrofen har dokumenterats och utvärderats i mat och dryck. Där fanns professionella stödarbetare flera olika rapporter. För detaljerad information hänvisas såväl själavårdare och medmänniskor be-

som som var till dessarapporter. Här kommer endast att göras en över- redda att trösta. gripande utvärdering av de psykosociala insatserna.

Många anhöriga fick erbjudande om Stödperson Organisation av kriscentrum

Det är analysgruppens uppfattning att många anhöriga I analysgruppens tidigare rapport skildrades händelserna i

hade nära släktrelation till omkomna ombord

som samband med Estonias förlisning i kronologisk ordning.

Estonia nåddes av erbjudandet om Stödperson och upp- Där redovisades hur krisgrupper över hela landet startade

följande kontakter. sin verksamhet när uppgifter om förlisningen nådde fram. Generellt kan sägas att organisation och bemanning av

fungerade väl och i de flesta fall fanns fung- Bortglömda anhöriga grupperna erande plats i kriscentnim redan under tidig Anhöriga bodde orter där många drabbades för-

grupper som av förmiddag den 28 september 1994. Enskilda människors lust erbjöds ett omfattande stöd än anhöriga som var

mer initiativ i krisarbetet ha varit den främsta orsaken till att beröras Estoniakatastrofen sin he-

synes ensamma om av att många anhöriga och överlevande har positiva erfaren- mort. Analysgruppen har hos de senare mött känslor av heter av bemötandet hemorten. övergivenhet och även ilska över att det blev så.

De flesta kriscentrum etablerades efter katastro- Det finns även andra grupper av anhöriga som känner

som fen bedrev sin verksamhet under flera dagar och nätter. En sig bortglömda, bland dem barn och syskon till

vuxna ombild förmedlats till analysgruppen är att dessa konma. Deras uppfattning är att kretsen erbjuds

som cen- som trum för ett stort antal anhöriga blev tillvarons medel- psykosocialt stöd i samband med en katastrof bör göras punkt och en förutsättning för att de skulle orka med vän- vidare.

SAMHÄLLETS FÖRHÅLLNINGSSÄTT I SAMBAND MED KATASTROFER

Registrering för uppföljande kontakter skriftlig såväl muntlig information förmed-

ten av att som

Det är analysgruppens uppfattning att det i krisgrupperna las till berörda polis och andra ansvariga myndigheter.

av

särskilt drabbade orter skedde samverkan mellan

en

stödpersoner och polis, bland beträffande registre- Information krisreaktioner

annat om

ring uppgifter för polisens arbete och för stödperso- Då det gäller information effekterna traumatise-

av om av en

nernas uppföljande kontakter, vilket möjliggjorde att rande upplevelse och möjliga krisreaktioner är det analys-

upp-

följning kunde ske kort tid efteråt. uppfattning sådan har lämnats vissa

gruppens att orter.

Enhetlig information i skriftlig form bör utformas So-

av Telefonjourer cialstyrelsen,

i egenskap av sektoransvarig myndighet för

På de orter som inrättade kriscentrum fanns i de flesta fall hälso- och sjukvården, eller annat lämpligt

organ.

även telefonjourmottagning. Den lokala radion, pressen

och televisionen medverkade i arbetet med att sprida Information om sociala och juridiska frågor

upp-

gifter telefonnummer till dessa. Information sociala och juridiska frågor förmedlades

om om

ett bra sätt krisgrupperna, det gällde exempelvis

av reg- Särskild hänsyn till barn och ungdomar

ler rörande dödsskrivning, försäkringsfrågor, ekonomiska

Under de hearingmöten analysgmppen anordnade och praktiska frågor. Till flera krisgrupperna inbjöds

som av

under våren 1998 framskymtade emellanåt bild specialister inom dessa olika sakområden och anhöriga

en av att er-

barn och ungdomar glömdes borti samband med Estonia- bjöds möjlighet att ställa frågor.

katastrofen. Deras upplevelse är att stödinsatserna framfö-

rallt riktades till de ingen frågade hur barnen

vuxna, Skydd från ytterligare traumatiserande

mådde och vad de behövde. Inte heller skedde någon di-

stress rekt uppföljning barns och ungdomars reaktioner.

av

I de flesta av krisgrupperna skapades en organisation för

Efter summering intrycken från de olika mötena

en av

bemötande massmedier hölls åtskild från stödoch från brev och telefonsamtal, av som

som inkommit till analys-

arbetet i kriscentrumet. Samtal med representanter för

framstår det inte tillräcklig hänsyn gruppen, som om togs

krisgrupperna bekräftar att samverkan mellan kristill barn och ungdomars behov psykosocialt stöd efter

av

grupperna och de lokala medierna i huvudsak fungerade Estoniakatastrofen.

väl. Massmediernas agerande i relation till överlevande

och anhöriga analyseras ingående i kapitel tre. Löpande information

Det synes som om de flesta krisgrupper varit medvetna

de drabbades behov information Stödinsatser för personal om stora av om

katastrofens verkningar. Samordning har skett många Det fanns medvetenhet vikten personal in-

om av att som

orter när det gäller stödinsatser och förmedling infor- volverats i katastrofarbete erbjuds stöd under och efter

av ar-

mation. Som exempel kan nämnas att representanter för betet. Detta ha planlagts och organiserats de

synes

den lokala polisen antingen ingick i krisgrupperna eller flesta Analysgruppen har inte någon entydig bild

orter. av

stod i löpande kontakt med dem för att framförallt kunna genomförandet och resultatet detta arbete. Gruppen

av

informera hur räddningsarbetet fortskred. nöjer sig därför med konstatera det är tillfredsstäl-

om att att

På flera orter kom polisen regelbundet och bestäm- lande att debrieñng och andra insatser för involverad

per-

da tider till krisgruppen, oavsett om ny information fanns sonal under år vunnit acceptans och förståelse

senare

eller med insikt att även inga nyheter är nyheter. bland de samhällsorgan samverkar i organisationen

om som

Analysgruppen vill i detta sammanhang framhålla vik- för den svenska katastrofberedskapen.

SAMHÄLLETS FÖRHÄLLNINGSSÄTT I SAMBAND MED KATASTROFER

Analysgruppens slutsatser Det samordning mellan kris-

synes som om Organisation och bemanning lcrisgrupper och stödinsatser och förmedling av infor-

av gruppernas telefonmottagningar särskilt drabba- mation de flesta katastrofdrabbade orter fung-

orter som

Estoniakatastrofen fungerade väl. Enskilda erade i huvudsak väl. des av människors initiativ i krisarbetet ha varit den Arbetet med att sprida information effekterna

synes om främsta orsaken till att många anhöriga och överle- traumatiserande upplevelse har sett olika uti

av en vande har positiva erfarenheter bemötandet de olika krisgruppema.

av hemorten. Förmedling information sociala och juridiska

av om Anhöriga bodde där många drabbades frågor till de katastrofen närmast berörda funge-

som orter av erbjöds ett omfattande stöd, än anhöriga som rade väl.

mer

beröras Estoniakatastrofen Krisgruppernas samverkan med lokal radio var ensamma om att av press,

sina hemorter. Bland de finns känslor och television fungerade i huvudsak väl. Som exem-

senare av övergivenhet och även ilska. Liknande känslor åter- pel kan nämnas att lokala medier medverkade i

arfinns även bland hos förlorade för- betet med att sprida uppgifter kriscentrum och

annat vuxna som om äldrar eller syskon. telefonmottagningar med mera. Det är analysgruppens uppfattning att lokala kris- De flesta krisgrupper ha skapat en fungerande

synes

har haft stor betydelse för effekterna det organisation för bemötandet av massmedier som centrum av psykosociala stödarbetet i det akuta skedet. hållits åtskild från stödarbetet i lniscentrumet. Många dem hade nära släktrelation till Det är tillfredsställande att behovet av debrieñng

av som en omkomna nåddes erbjudandet Stödperson och andra insatser för personal involverats i

av om som och uppföljande kontakter. katastrofarbete under senare år vunnit acceptans Många barn och ungdomar upplever att de glömdes och förståelse bland de samhällsorgan som samverbort i det psykosociala stödarbetet i samband med kar i organisationen för den svenska katastrof- Estoniakatastrofen. beredskapen.

SAMHÄLLETS FÖRHÅLLNINGSSÄTT l SAMBAND MED KATASTROFER

och socialt stöd

Långsiktigt psykiskt

I detta kapitel redovisas:lutratrer det långsiktiga stödet till anhöriga och överlevande.

om

ocialstyrelsen rekommenderar i sina allmänna råd Ett antal händelser under år, bland dessa kanske

senare att katastrofdrabbade skall erbjudas uppföljande stöd- framförallt bussolyckan i Norge 1988, har medfört det

att kontakter hemorten efter det akuta skedet. Exakt hur i kommuner i hela Sverige finns krisgrupper olika slag.

av många som utnyttjade erbjudandet, liksom hur många I dessa krisgrupper samverkar ofta flera olika samhällsor-

fortfarande får psykologisk/psykiatrisk vård eller har exempelvis hälso- och sjukvård, socialtjänst, polis och som gan, kontakt med en Stödperson har inte varit möjligt att ut- kyrka. Estoniakatastrofen berörde antal männis-

ett stort röna. Analysgruppen skall här framförallt uppehålla sig vid kor Över hela landet, vilket ställde särskilda krav

samsina intryck rörande samhällets förmåga att erbjuda lång- ordning de psykosociala insatserna, samverkan inom

av siktigt psykosocialt stöd. Intrycken har förmedlats i kon- och även utanför kommungränsema och uthålliga insattakten dels med anhöriga och överlevande, dels med per- ser. Det är analysgruppens intryck att organisationen för soner som varit involverade i stödverksarnheten. ledning och samordning det psykosociala arbetet, vid

av

en riksomfattande katastrof, bör ses över samtliga ni-

vaer. Ledning och samordning av den psykosociala verksamheten var inte tillfredsställande Uthållighet saknades

Då Estoniakatastrofen inträffade fanns stor beredskap Många anhöriga och överlevande upplever stödet

att uppinom olika samhällsorgan för att erbjuda dem berör- hörde för tidigt. Många talar professionella stöd-

som om att des psykosocialt stöd. Flera exempel visar att beredskapen arbetare och även frivilliga farms i det akuta skedet och

sina håll större än situationen krävde. Analys- under de första månaderna då anhörig fortfa-

var man som gruppen har under granskningsarbetet fått intrycket att rande levde i slags chockullvaro. Ett halvår efteråt fanns

av en viss kompetenskonkurrens uppstod i det akuta skedet, ingen där. Flera anhöriga det medmänskliga

menar att kanske just grund detta. stödet i det personliga nätverket samtidigt. Det

av avtog

Ä andra sidan har analysgmppen även mött exempel fanns även känsla att samhället började "glömma"

en av att flera anhöriga och berörda ville ha stöd inte erbju- Estoniakatastrofen. Många beskriver det det

som som att var dits sådant. Faktorer vilken ort den anhörige då det behovet psykiskt stöd uppstod.

som stora av bodde, eller släktrelationen till den omkomne tycks ha I det skedet upplevde sig många anhöriga och överlespelat roll härvidlag. vande övergivna det offentliga samhället. Denna känsla

av

SAMHÄLLETS FÖRHÅLLNINGSSÄTT ISAMBAND MED KATASTROFER

har återkommit under årens lopp. Behovet psykologiskt het att lära Estoniakatastrofen är det viktigt att rele-

av av stöd har växlat, ibland långtifrån alltid, i samband vanta uppgifter kan inhämtas som underlag för forskning.

men med yttre påverkan, såsom då Estoniakatastrofen aktuali- Det enkätarbete utförs Ersta sjukhus är unikt

som av serats i massmedierna. Det framstår tydligt att vad gäller uppföljning av de anhörigas och överlevandes

som organisationen för och planeringen den svenska katastrof livssituation längre sikt. Genom enkäterna, regel-

av som beredskapen, och däri ingående psykiskt och socialt stöd, bundet distribuerats till anhöriga som valt att delta, har bör innehålla särskilda planer och avsättande sjukhuset framförallt följt anhörigas psykiska och fysiska

av resurser för långsiktigt stöd än vad erbjöds i samband hälsa sedan de första månaderna efter Estonias förlisning.

ett mer som med Estoniakatastiofen.

Barn och ungdomars behov bör uppmärksammas Uppföljning av fortsatt vårdbehov mer En stor mängd utvärderingar och rapporter beskriver Det finns anledning att lyssna till dem som uttrycker att olika samhällsorgans insatser i det akuta läget. Det finns barn, barnbarn och syskons särskilda behov inte tillgododock ingen klar bild i vilken utsträckning anhöriga och setts i den samhälleliga psykosociala stödverksamheten ef-

av överlevande fortfarande har kontakt med hälso- och sjuk- ter Estoniakatastrofen. Det är analysgruppens bestämda vården. Hälso- och sjukvårdens regler tystnadsplikt är uppfattning att särskild uppföljning dessa barns och

om av

bidragande orsak till detta för samhällets möjlig- ungdomars fysiska och psykiska hälsa bör ske. en men

Den 26 november 1994 genomfördesen vid Ertoniasfövlirningsplats vid vil/een omkring 700 anhöriga från Ertland, Finland, Lettland, Rysslandsamt Sverige deltog.

SAMHÄLLETS FÖRHÄLLNINGSSÄTT l SAMBAND MED KATASTROFER

Att avsluta kontakter en del av det långsiktiga framfördes motstridiga uppfattningar huruvida besöket

stödarbetet vid olycksplatsen och ceremonierna utfördes där

som var Reaktionerna efter traumatisk upplevelse är individu- att begravning eller inte. Bland anhöriga

en anse som en som ella och följer samtidigt ett gemensamt mönster. De reak- motsatte sig genomförandet fanns uppfattningen att kyrtioner som beskrivs följer sorgens förlopp och kan karak- kan detta sätt föregrep den svenska regeringens komtäriseras i termer som: chock, reaktion, reparation och mande beslut i bärgningsfrågan. Svenska kyrkan framnyorientering. förde i efterhand sin uppfattning att gudstjänsten

som en-

Analysgruppen har i sitt granskningsarbete bart minnesgudstjänst, medan företrädare för den

sett exem- var en pel anhöriga och överlevande fortfarande drygt estniska och finländska kyrkan menade att begravning

som en fyra år efter fartygskatastrofen uttrycker ett starkt behov hade förrättats och frid lysts över olycksplatsen. Enligt av psykiskt stöd. Gruppen har även sett exempel vad analysgruppens mening är det ytterst otillfredsställande som man kallar stigmatisering. En slutsats som gruppen att företrädarna för tre deltagande kyrkor inte hade en gekommit fram till är att planer för psykosocialt omhänder- uppfattning gudstjänstens karaktär och att

mensam om tagande och stöd bör inbegripa riktlinjer för hur och när syftet inte tillräckligt definierat och uttalat.

var kristerapeutiska kontakter avslutas.

Estoniakatastrofens långsiktiga Besök olycksplatsen verkningar

I Socialstyrelsens allmänna råd för det psykosociala stöd- Analysgruppens direktiv uttrycker att gruppen skall söka arbetet nämns att anhöriga till omkomna i vissa fall bör belysa de långsiktiga återverkningarna för vårt samhälle

ges av möjlighet att besöka olycksplatsen, tala med räddnings- ett händelseförlopp Estoniakatastrofen och att sär-

som personal och beredas tillfälle att under värdiga former skild hänsyn skall tas till de långsiktiga effekterna för de

se och ta farväl den döde. Analysgruppen har valt att be- överlevande och för de omkomnas anhöriga. Analys-

av lysa denna rekommendation under avsnittet för långsik- vill här presentera några slutsatser fonnule-

gruppen som tiga stödinsatser och att behandla den ett övergripande rats mot bakgrund av uppdragets genomförande och som plan. pekar några exceptionella förutsättningar bidragit

som

I fallet med Estonia komplicerades ett besök vid till att göra Estoniakatastrofen till händelse fortfa-

en som olycksplatsen det faktum att havet är olycksplatsen. Att rande påverkar samhället.

av ta sig till olycksplatsen kräver relativt

sett stora arrang-

till höga kostnader. Det har dock olika indivi- Ovissheten kring Estonia har lett till särskilda emang ders och organisationers initiativ företagits till långsiktiga effekter

resor ut förlisningsplatsen med bland annat blomster- och krans- Ordet ovzks/Jetsammanfattar många människors beskrivnedläggning i havet. ning olycksnatten och de efterföljande årens händelser.

av

Ett sådant initiativ den gudstjänst till havs Olycksplatsen låg långt hemifrån" och till havs, inter-

var som genomfördes den 26 november 1994, under regeringens på- nationellt vatten, inom finsk räddningszon. Att

rapporgående beredningsarbete inför beslut om Estonia skulle ter från räddningsarbetet var svårt. Passagerarlistor saknabärgas eller inte. des.

Analysgruppen har i den tidigare delrapporten utför- Den svenska statsledningen agerade officiellt, avgå-

en ligt beskrivit omständigheterna kring gudstjänsten och de ende och tillträdande statsminister utlovade att den

en reaktioner denna utlöste bland många anhöriga. Re- svenska statens skulle ställas till förfogande för att

som resurser

och gudstjänsten blev starkt kritiserad antal fartyget och de omkonma skulle bärgas. Ändå hände ingsan av ett svenska anhöriga. En orsakerna till detta att det enting omedelbart, inte heller under dagarna och veck-

av var

SAMHÄLLETS FÖRHÄLLNINGSSÄTT l SAMBAND MED KATASTROFER

efteråt. Ovisshet spreds om vad som skulle hända orna med de omkomna och med fartyget. bjuda stöd för att möta effekterna anhörigas och av nytillträdda inledde beredningsar- överlevandes primära traumatisering, dvs. den Den regeringen ett bete i frågan bärgning förstärkte känslan omedelbara effekten Estoniakatastrofen i sig och om som av att av utgången oviss. Nu kom tiden fak- den kvarstående skadan efter förlusten av anhöriga var även att utgöra en bidrog till ovisshet. Hur lång tid skulle det för och vänner. tor som ta utreda lång tid kunde de omkomna Ovissheten kring Estonia har givit upphov till ett regeringen att Hur lämnas kvar olycksplatsen fortsatt och ibland förvärrat tillstånd, vad kan som Regeringens beslut Estonia skulle förbli ha- kallas sektmdär traumatisering, bland många anhöom att botten meddelades den 15 december 1994, riga och överlevande. Till denna sekundära traumavets men många anhöriga upplevde det inte definitivt, dels tisering har även ovissheten rörande orsaks- och som grund de så starkt sig beslutet, dels därför ansvarsfrågor bidragit. av att motsatte två successiva statsministrar ställt utgång i Uthålligheten i det psykosociala stödet för anhöriga att en annan sikte. Beslut fattades fartyget skulle övertäckas med och överlevande har inte varit tillfredsställande. Det om att betong. Senare beslutades övertäckningen skulle saknas tillräckliga för det långsiktiga psykoom att resurser avbrytas. Ny ovisshet kom råda vad skulle sociala stödet. Organisationen bör genomlysas så att om som hända. hos olika huvudmän bättre kan tas till att resurser Till ovissheten har även bidragit tillsättandet analys- vara. Detta inbegriper även resurser hos frivilligav liksom regeringens beredningsprocess efter organisationerna. gruppen, nya överlämnandet rekommendation åtgär- En händelse med följder som Estoniakatastrofen av gruppens om der. Även återkommande debatter rörande haveriorsak fordrar organisation samhällets psykosociala en av och ansvarsfrågor ovisshet påverkar inte stöd som medger aktiv och uthållig uppföljning av genererar en som bara det svenska samhället. dem berörs. Planer för psykosocialt omhändersom tagande och stöd bör även inbegripa riktlinjer för

Samhällets mål för det psykiska och sociala hur och när kristerapeutiska kontakter skall avslu-

stödet vid katastrofer tas.

Ett övergripande mål för det psykiska och sociala arbetet i Estoniakatastrofen har fått långsiktiga verkningar

samband med olyckor och katastrofer, det för anhöriga, överlevande och för människor som i stora som uttrycks Socialstyrelsen, de drabbas skall erbju- sina yrkesroller kommit i kontakt med dess följder. av är att som das stöd den aktuella situationen och psykisk ohälsa Fortsatt uppföljning anhöriga och överlevandes i att av sikt skall förebyggas. Analysgruppen sammanfattar här fysiska och psykiska hälsa efter Estoniakatastrofen

med denna utgångspunkt sin uppfattning de långsik- bör ske dels för de berördas rehabilitering, dels för om effekterna Estoniakatastrofen för anhöriga och samhällets möjlighet att lära händelsen. Särskild tiga av av överlevande. uppmärksamhet bör ägnas barn och ungdomar.

Samhällets psykosociala stöd skall riktas till såväl di-

rekt indirekt berörda. Det är analysgruppens som slutsatser intryck att flera yrkesgrupper involverades i

Analysgruppens som

Estoniakatastrofen inte fick psykiskt stöd under Beredskapen för möta anhörigas och överlevan- ar- ° att betet och efter avslutat arbete i den utsträckning de des behov psykiskt och socialt stöd i det akuta av borde ha haft. skedet var god. Det offentliga Sverige kunde er-

SAMHÄLLETS FÖRHÅLLNINGSSÄTT 1 SAMBAND MED KATASTROFER

° Estoniakatastzrofen har uppenbarat brister i ledning och samordning den psykosociala verksamheten i

av landet, liksom samverkan mellan olika aktörer. Situationen i Estlineterminalen är ett exempel detta, liksom förbiseendet dels barn och

av ungdomars särskilda behov, dels behovet psyko-

av socialt stöd hos anhöriga och överlevande boende i orter som inte drabbades av Estoniakatastrofen i större omfattning, dels behovet hos andra

grupper av anhöriga. Sjukvårdshuvudmarmen bör för

svara samordning insatser och samverkan mellan olika

av

samhällsorgan.

SAMHÄLLETS FÖRHÃLLNINGSSÄTT l SAMBAND MED KATASTROFER

Nationell

sorg

I detta kapitel analyseras statrledningeøzssymboliska roll

vid stora olyckor ochkatastrofen

stoniakatastrofen berörde hela den svenska hinner vi då göra oss förtrogna med sorgen, genomföra

nationen. Sverige upplevde kollektiv och nationell för viktiga ritualer och ceremonier syftar till att

en sorg. oss som

hedra den döde, forma identitet och förbereda

en ny oss Den individuella katastrofen inför händelser. Värre det det kommer serier

nya är om För den enskilde som drabbades av Estoniakatastrofen in- med dödsfall mycket tätt; då kan sorgbördan sägas bli träffade förlusten den anhöriga hastigt och alldeles ackumulerad och det tar längre tid för den att reduceras

av oväntat. Anhöriga som givit sig av en vardaglig kryss- och försvinna. När många människor omkommer samtining till våra grannländer kom aldrig tillbaka. Ur digt och under kort tidsrymd, exempelvis under krig eller

ett av religiöst perspektiv talar man om den goda och den onda genom en katastrof, blir situationen ytterligare förvärrad döden. Den goda döden både den döende och de och effekten kan då bli att den individuella planar

ger an- sorgen höriga tid för förberedelse och genomförande symbo- ut mycket långsamt.

av liska ritualer. Den onda döden däremot ingen tid

ger oss för förberedelse, den inträffar snabbt och Den nationella katastrofen

utan förvarning.

Katastrofpsykiatrisk forskning har visat att ett antal fakto- Den individuella sorgen i hög grad bidrar till hur samhället påverkas kata-

rer av en För varje person som omkom ombord Estonia finns strof. En sådan faktor är händelsen berör områden el-

en om krets människor drabbades individuell ler institutioner i samhället alla är beroende En

av som av en sorg. som av. Den rör sig ett personligt plan. Det sägs visser- är händelsen berör symboler eller symbol-

sorgen annan om ligen att "delad är halv sorg", och den individuella i samhället. Ytterligare faktor är händel-

sorg personer en om sorgen låter sig diskuteras med andra människor, medför att ett stort antal personer omkommer. Sär-

men sen ingen kan förminska den genom att ta över den. Den som skilt svårt upplever samhället det om barn drabbas. Faktosörjer vet att ingen riktigt kan förstå hur det känns. också bidrar till påverkan är medborgarna kan

rer som om

Samtidigt hör döden livet till och människan bär med identifiera sig med händelsen och massmedierna

ger sig tanke att får att och växa. Detta starka skildringar det hänt.

en om sorg oss mogna av som är giltigt då sorgen kommer i intervaller. Mellan dessa Konsekvenserna för samhället kan beskrivas med ord

SAMHÄLLETS FÖRHÅLLNINGSSÄTT lSAMBAND MED KATASTROFER

kollektiv nationell och traumatisering. boliska uttryck för att manifestera och söndagen som sorg, sorg sorgen Uppfattningar om världen förändras. Nationen får en kol- den 2 oktober hölls sorgegudstjånster över hela landet för lektiv känsla att sårbarheten i samhället ökat. Oron över att hedra Estoniaoffren. Landets alla kyrkklockor ljöd i en

av att liknande katastrofer skall inträffa växer och det medför gemensam själaringning. Sverige hade nationell sorgedag. att samhällets beredskap påverkas. Nationens sjålvtillit kan komma svikta och centrala uppfattningar liv, Vikten av manifestationer och handlingar för att

att om våra såsom trygghet och tillit, kan rubbas. markera sorgen

Många gånger uppstår fantasier och mytbildningar om händelsen. Estonias förlisning liksom branden i Göteborg från senare

För att nationen skall kunna integrera händelsen i det tid visar att vårt behov av att dela sorg med varandra ibland kollektiva minnet och gott och ont finna vägen till en kan omfatta hela nationen och även omvärlden. ny identitet behövs symboliska markeringar, ritualer och Människor från 17 nationer omkom ombord fartyceremonier. get. Statschefer från många länder i världen uttryckte

olika sätt deltagande i

sorgen. Den nationella sorgen Enligt analysgruppens det viktigt natio-

mening år att Många svenskar minns var de och vad de gjorde når de finner former för att uttrycka den nationella sorgen. I

var nen fick besked om Estonias förlisning. Under dagen och kväl- detta har statsledningen en central roll. len den 28 september 1994 strömmade människor till kyr- V1har även ett behov att hålla minnet bortgångna

av av kor i hela landet. De känslor upplevdes kan beskrivas anhöriga levande. Det som under medeltiden yttrade sig i

som just kollektiv och nationell Nationen sökte årliga själamässor för bortgångna släktingar och efter

som sorg. sym- re-

SAMHÄLLETS FÖRHÅLLNINGSSÄTT I SAMBAND MED KATASTROFER

formationen ersattes av andra former för högtidlighål- statsledningens symboliska roll då katastrof inträffar.

en lande av den bortgångnes minne har i våra dagar ersatts När grundläggande värden står spel har ledningens

av dagstidningamas farniljesidor där årsdagen agerande stor betydelse. En viktig slutsats är att berördas

annonser av ett dödsfall är ganska vanliga. Att smyckar reaktioner i hög grad kan påverkas ledningens sätt

numera gra- av att

och tänder ljus under Allhelgonahelgen är ett exempel hantera följderna den inträffade händelsen. var av

en gemensam och nationell manifestation för alla av- Uttalanden och handlingar kungen och drott-

av lidna. ningen, också exempelvis riksdagens talman, stats-

men av

Ãrsdagenför Estonias förlisning har högtidlighållits ministern och andra företrädare för regeringen bör handla många håll i landet under åren gått. Att sådana uttryck för och deltagande. Även andra företrä-

som om sorg minnesstunder även fortsättningsvis kan äga rum har sä- dare för det offentliga Sverige, exempelvis kyrkans överkerligen stor betydelse för många anhöriga och överle- huvud, har viktig symbolisk funktion att fylla i samband

en vande. med katastrof. Att uttalanden och handlingar görs

en som

av dessa personer står i rimlig överensstämmelse med dem Statsledningens symboliska roll statsledningen önskvärtVerkligt funda-

som görs av är Mot bakgrund analysgmppens granskning händel- mentalt är att utfástelser något slag inte bör göras

av av av om serna efter Estoniakatastrofen vill gruppen betona dessa inte med säkerhet kommer att kunna infrias.

BRISTER DEN SVENSKA ORGANISATIONEN AV SAMHÄLLETS KATASTROFBEREDSKAP

9 Statsledningens roll och agerande

I detta kapitel analys av organisationen inom regeringen ochRegeringrkanrliet.

gär: en

Särskild uppmärksamhet riktas inforrnations- ochkørnmunikatiømfragørna.

ett extra regeringssammanträde att de koncentrerat och tillsammans kan ta sig de sär-

morgonen an efter fartygshaveriet beslutades att krisgrupp, den skilda uppgifter som krävs med anledning av en extraordi-

en kallade statsrådsgruppen, skulle tillsättas för att hantera när händelse är vedertagen metod för krisorganisa-

en den uppkomna situationen. tion. Krisgruppens organisation var i det här fallet inte

Syftet med krisgruppen att samla berörda statsråd uppbyggd efter denna princip, eftersom personerna

var enmed flera för utbyta information det inträffat. dast träffades vid sammanträdena i För de tjäns-

att om som gruppen. Man skulle också studera de frågor blev aktuella och temän inte politiskt tillsatta, innebar katastrofen

som som var slussa dessa vidare till behörigt Organisations- att nya arbetsuppgifter som skulle rapporteras av skynd-

organ. formen med krisgrupp lämplig i det uppkomna lä- samt lades till de redan befintliga.

en var get. Tjänstemännen deltog vid mötena såsom föredra-

Personer deltog i arbete har i samtal gande i olika frågor. Presschefen vid Statsrådsbered-

som gruppens med analysgruppen uppgivit att den vecka följde efter ningen, politiskt tillsatt, knuten till kris-

som som var var Estoniaolyckan den mest arbetsintensiva under hela för övrigt saknades infonnationskompetens

var gruppen men mandatperioden. Arbetet i gruppen uppges ha fungerat inom gruppen. väl, vilket de kan ha berott att statsråden och Analysgmppen finner att det hade varit mer ändamåls-

anser statssekreterarna i kände varandra efter de enligt såväl för kontinuitetens skull för långsiktighe-

gruppen som gångna tre åren tillsammans. Ett annat skäl sannolikt ten i arbetet icke politiskt tillsatta tjänstemän varit

var om att de arbetade med frågan helt ktmde koncentrera sig med i krisgruppen. De borde, enligt analysgruppens me-

som

detta arbete eftersom övriga arbetsuppgifter för de ning, främst ha ansvarat för bakgrundsanalys och informa-

politiskt tillsatta i avklarade. De politiska ären- tionsfrågor.

stort sett var den som återstod för den avgående regeringen när Estoniakatastrofen inträffade marginell karaktär, Många ärenden hanterades

var av nu skulle den avsluta arbetet och bereda plats åt den tillträ- Under den tid krisgruppen arbetade hanterade den avgådande regeringen. ende regeringen stor mängd ärenden med anledning

en av

Att frigöra från ordinarie arbetsuppgifter så katastrofen. Det gällde frågor samhällets symbol-

personer som

BRISTER DEN SVENSKA ORGANISATIONEN AV SAMHÄLLETS KATASTROFBEREDSKAP

handlingar i samband med diskussioner i bärgnings- att bristen korrekta passagerarlistor gjorde det svårt

sorg, att frågan, frågan om passagerarlistor, Sjöfartsinspektionens förverkliga sådan kontakt under den första tiden.

en rutiner och tidigare inspektioner det förlista fartyget, Analysgiuppen har dock inte funnit något tyder

av som att tillsättandet kommission för sjösäkerhetsfrågor, den kommunikation med de berörda något överväg-

av en var som internationella haverikommissionens tillsättande, rutiner des sig inom krisgruppen eller inom regeringen vid

vare för dödförklaring och möjligheten att ordna begravning denna tidpunkt. när den avlidnes kropp saknas, ersättning till de drabbade, Den avgående regeringen identifierade inte kommuuppföljning av räddningsinsatsen, den medicinska insat- nikations- och informationsfrågoma ett område där

som sen med psykosocial uppföljning drabbade orter och det skulle krävas en viktig arbetsinsats för att minska de tankar att ordna minnesplats Galärkyrkogården långsiktiga verkningarna katastrofen. Den analyserade

en av

Djurgården i Stockholm. inte heller de kortsiktiga effekterna informationsarbe-

av

De flesta av dessa frågor var sådana att de krävde tets roll eller konsekvenserna utebliven information

ome- av delbar uppmärksamhet. från statsledningen. Många eller sätt be-

var ett annat

rörda av katastrofen: de saknades anhöriga, de överlevan- Långsiktighet saknades de, personalen inom Regeringskansliet och berörda

myn- Den avgående regeringen strävade efter att förutse vilka digheter, medierna, frivilligorganisationema och andra konsekvenser katastrofen skulle komma att för de drab- ville och kunde erbjuda hjälp och stöd drabbade

som bade och för samhället och vilka nödvändiga beslut samt den intresserade allmänheten. När statsministern

som måste fattas. Regeringen gjorde dock ingen analys och och därefter den tillträdande statsministern uttalade sig i problemformulering för och precisera de frågor samband med olyckan riktades samhällets och de berördas

att ange

skulle kunna bli aktuella lite längre sikt. förväntningar handling och ledarskap Regeringssom mot

Enligt analysgruppens uppfattning är en viktig uppgift kansliet. för statsledningen i samband med och efter katastrofsi-

en tuation att analysera vilket eller vilka problem samhällets Anhöriga ringde Regeringskansliet aktörer skall för att lösa kort och lång sikt. För Det dröjde inte än någon dag efter statsministerns

ansvara mer att skapa förutsättningar för detta behövs kontinuerlig in- och den tillträdande statsministerns uttalanden i samband formation läget och utvecklingen för att möjliggöra med olyckan där omhändertagande omkomna respek-

om en av bedömning över hur situationen kan komma att utvecklas tive bärgning fartyget berörts, förrän telefonsamtal

av över tid. började komma in till Regeringskansliet från anhöriga.

Människor sökte besked från regeringen vad

om som Kommunikation och information skulle hända med fartyget och de omkomna efter katastro-

Enligt analysgiuppens uppfattning synes den avgående fen. Dessa samtal föranledde ingen aktivitet eller diskus-

regeringen och den särskilda krisgruppen inte till fullo ha sion inom krisgruppen, vilket sannolikt berodde att ininsett informationens och kommunikationens betydelse i formation samtalen inte nådde fram till den politiska

om arbetet efter katastrofen. Regeringen skrev ledningen. I nästa kapitel behandlas Regeringskansliets

pressmeddelanden och höll ett fåtal presskonferenser. Den interna organisation för information. samlade också in information för eget bruk, framför allt Ett annat problem, analysgruppen berört redan i

som som underlag för de ärenden som bereddes, analyse- den föregående delrapporten överlämnandet till den

men avser rade inte vilken roll Regeringskansliet och regeringen tillträdande regeringen. Denna inte representerad i

var skulle ha i kommunikationen med de saknades anhöriga, krisgruppen förrän vid två sista möten, och då

gruppens överlevande och allmänheten. Till bilden hör emellertid med två blivande statsråd inte skulle komma

som att ar-

BRISTERI DEN SVENSKA ORGANISATIONEN AV SAMHÄLLETS KATASTROFBEREDSKAP

beta särskilt mycket med Estoniafrågan efter det att man lämnade över frågan om omhändertagandet av om-

regeringen hade tillträtt. Det alltså inte frågan att komna till den tillträdande regeringen.

var om gemensamt och över partigränsema samlas kring

en problemformulering beträffande vidare roll och Den nya regeringens tillträde

regeringens agerande i Estoniaärendet. Hade det i krisgtuppens I samband med regeringsskiftet lades den särskilda kris-

organisation ingått fast anställda tjänstemän i Regerings- ned, och kommunikationsminister Ines

gruppen kansliet arbetade med analys, lägesbeskrivning och Uusmann övertog huvudansvaret för hanteringen av

som informationsfrågor och väl förankrade i ledningen Estoniaärendet. I detta ingick beredningen av

som var ansvar hade mycket kontinuiteten kunnat bibehållas vid bärgningsfrågan.

av regeringsskiftet. Kommunikationsministern och hennes närmaste

medarbetare hade några dagar sig att sätta sig in i vilka Kommunicera beslutsunderlaget åtgärder vidtagits med anledning katastrofen och

som av Från den avgående regeringen gjordes inga försök till vad skulle bli aktuellt längre fram fortsatte

att som om man medierna eller berörda kommunicera hur såg frå- enligt de riktlinjer den tidigare regeringen fastlagt.

man som

omhändertagande omkomna och bärgning och Som nytillträdd minister och chef för Kommunikationsgan om av

vilka grunder ansåg framtida beslut i departementet hade hon även andra frågor att sätta sig in

man att ett ena eller andra riktningen skulle fattas. Ansåg att ett be- Hon ñck muntlig föredragning om de promemorior

man en slut beroende tekniska och legala aspekter upprättats inom Kommunikationsdepartementet

var av som ut- som reddes Sjöfartsverket eller ansåg att andra faktorer med anledning av katastrofen.

av man skulle styra Tillsammans med sina närmaste medarbetare poli-

Hänsyn måste till andra aspekter än saktmder- tisk nivå inom departementet gick ministern igenom de

även tas laget. I den politiska hanteringen Estoniakatastrofens frågor skulle arbeta med framöver och ägnade inte

av man följder gällde det till exempel att våga in vad poli- särskild uppmärksamhet åt vilka konsekvenser Estonia-

som var tiskt möjligt i den rådande situationen. Det gällde både det katastrofen skulle för arbetet. Exempelvis berördes inte faktum frågan inte enbart svensk angelägenhet hur inforrnationsfrågor med anledning katastrofen

att var en av och katastrofen inträffade inför regeringsskifte, då skulle skötas och vilka svårigheter kunde förväntas

att ett som

regering skulle efterträda och därmed över- framöver. en en annan lämna såväl redan fattade beslut fortsatt beslutsfat-

som tande rörande katastrofens följder. Problemdefinitionen

Den viktiga frågan bärgning under beredning Den regeringen valde att löpande hantera de frågor

om var nya när den avgående regeringen lämnade över styret. Andra blev aktuella med anledning katastrofen i den ord-

som av frågor vilka konsekvenser olika alternativ skulle kunna ning de aktualiserades. Från början koncentrerades arbe-

om föra med sig längre fram och vad skulle upplevas tet till att bereda bärgningsfrågan.

som som rätt och riktigt för de drabbade lika väl för samhället i Såvitt analysgruppen har kunnat utröna efter att ha

som stort lämnades däremot odeñnierade och obesvarade för genomfört ett stort antal intervjuer med de ytterst ansvaden tillträdande regeringen ställning till. Det kom- riga politikerna i regeringen och med berörda tjänstemän

att ta mande utredningsunderlaget komponent bland inom Regeringskansliet gjordes ingen övergripande

var en flera viktiga i beslutsunderlaget, politiska hänsyn var en problemdeñniering av den nya regeringen.

Inom den avgående regeringen gjordes inga försök Detta innebar även att infonnations- och kommunikaannan.

kommunicera till medier och enskilda berörda hur tionsfrågor hamnade vid sidan i ärendehanteringen. att om

BRISTERI DEN SVENSKA ORGANISATIONEN AV SAMHÄLLETS KATASTROFBEREDSKAP

Estoniakatastiofens verkningar för samhället och enskilda dagsmän, de demonstrerade sin via ett fackeltåg i

sorg

längre sikt blev därmed inte föremål för någon samlad Stockholm och de bjöd in regeringens ansvariga till flera bedörrming. möten. Från regeringens sida lyssnade de anhöriga

man

men lämnade inga besked om vad regeringen avsåg att Beredningen i bärgningsfrågan i framtiden, vilka svårigheter och alternativa lös-

göra Ett ökande antal telefonsamtal och brev inkom till ningar såg utan hänvisade till att bärgningsfrågan var

man Regeringskansliet. Det framför allt anhöriga under utredning.

var som ställde frågor och lämnade sina synpunkter till regeringen De initiativ till kommunikation togs från

som regerbeträffande bärgningsfrågan. Anhöriga försökte även ingens sida brev från kommunikationsministern med

var andra sätt kommunicera med regeringen under hösten, information myndigheternas arbete med anledning av

om fram tills dess att beslutet fattades. De uppvaktade katastrofen. Det första brevet är daterat den 25 november

regeringen, de politiska partierna och enskilda statsråd och riks- 1994.

BRISTER l DEN SVENSKA ORGANISATIONEN AV SAMHÄLLETS KATASTROFBEREDSKAP

10 Regeringskansliets informationsarbete

I detta kapitel följer genomgång och analyt av inførvnzztionsøzrbetetinom

en

Regeringskansliet isamband med Ertonia/eatøzmojfen.

analysgiuppens uppdrag ingår att i enlighet med di- tagande omkomna respektive bärgning besvarade det

av rektiven analysera informadonsfrågorna och myndighe- viktig fråga många ställde sig. Det bidrog samti-

en som ternas insatser, framför allt för de överlevande och de digt till att skapa förväntningar beslut och handling

om- om komnas anhöriga. Direktiven utgår från att kontakterna från regeringens sida.

mellan beslutsfattare och anhöriga till de omkomna har

haft brister, vilket resulterat i ett minskat förtroende för

lnformationsbehovet eskalerade myndigheterna. I det följande kapitlet analyseras infor-

Det blev allt tidskrävande och känslomässigt betung-

mer mationsfrågorna och kommunikationen mellan framför

ande för enskilda handläggare och andra befattningshaallt regeringen och Regeringskansliet sidan och de

å ena

att besvara antalet samtal och brev som snarare ökade

vare överlevande och de omkomnas anhöriga å andra sidan.

än minskade under hösten då bärgningsfrågan bereddes.

När människor väljer att vända sig till Regerings-

kansliet med vrede och villrådighet måste Regeringen i fokus från början sin oro, sorg,

det enligt analysgruppens uppfattning ñnnas system inom När Estoniakatastrofen inträffade riktades mångas blickar

varje departement och inom det samlade Regeringsmot regeringen och Regeringskansliet. I den uppkomna

kansliet snabbt reagerar så att adekvata resurser kan

som situationen var det bara regeringen som kunde ingripa och

sättas in för att finna en lösning som tillgodoser behoven ta kontakt med de andra berörda ländernas regeringar.

hos alla parter.

Dagarna efter haveriet var regeringen engagerad i att

ange vägarna för att söka svar ett antal frågor, däribland

haveriets orsaker. Man medverkade till haverikommis- Information prioriterades

sionens tillsättande och kontroll rapporterings- Katastrofen föranledde såvitt analysgruppen har kunnat

av om rutinerna i samband med sjösäkerhetsinspektioner brustit utröna inga utökade informations- och kommunikations-

från svenska myndigheters sida. Regeringen deltog också i insatser under den första tiden från regeringens och

minnesceremonier och påbjöd sorgflaggning. Regeringskansliets sida. Infonnationsarbetet fortsatte i

Statsledningens agerande tilldrog sig mediernas och princip vanligt sätt tills dessatt behovet kommunika-

av allmänhetens intresse. När såväl den avgående tillträ- tion eskalerat till nivå då brister blev uppenbara och

som en dande statsministern uttalade sig beträffande omhänder- särskilda åtgärder krävdes. Framför allt rörde detta de

BRISTER l DEN SVENSKA ORGANISATIONEN AV SAMHÄLLETS KATASTROFBEREDSKAP

långsiktiga kontakterna mellan beslutsfattarna och de Inom detta departement är inforrnationsarbetet för närvamånga personligen berörda. rande i ett uppbyggnadsskede. Analysgruppen kan därför

som var

Det är analysgruppens uppfattning att de kommunika- inte ta ställning till huruvida den nya organisationen komtionsproblem utvecklades lång sikt mellan å att uppbyggd så att den klarar beredskap för

som ena mer vara en sidan regeringen, Regeringskansliet och andra berörda framtida katastrofer. myndigheter och å andra sidan de omkomnas anhöriga Analysgruppen vill dock fasta uppmärksamheten att hade sin grund i bristande insikt betydelsen det är angeläget att ledningen särskilt planerar för kata-

en om av kommunikationens och informationsarbetets roll ett strofberedskap inom det departement för

som som ansvarar nödvändigt ledningsverktyg redan i den uppkomna tiansportfrågor. katastrofsituationens inledande skede. Kommunikationsproblemen har haft avgörande betydelse för det minskade Information Rosenbad förtroende för regeringen och berörda myndigheter Inom Regeringskansliet har informations-

som en gemensam många anhöriga och överlevande givit uttryck för och som avdelning, Information Rosenbad, inrättats som en resurs även finns nämnt i analysgruppens direktiv. för hela Regeringskansliet. En dess viktigaste uppgifter

av

är att intern service, framför allt genom hemsidan och

ge Regeringskansliets informationsarbete idag intranätet service information

samt extern genom att ge Sedan Estoniakatastrofen har Regeringskansliet till enskilda människor och institutioner som vänder sig

genomgått en omfattande omorganisation. Kommunikationsde- till Regeringskansliet. partementet är del Näringsdepartementet. Arbetet inom Information Rosenbad påverkas inte i

numera en av

BRISTER I DEN SVENSKA ORGANISATIONEN AV SAMHÄLLETS KATASTROFBEREDSKAP

någon större utsträckning dagsaktuella frågor, snabba tionen kriskommunikation. Den beskrivs dubbel-

av som en politiska förlopp eller andra plötsliga händelser i omvärl- riktad förutsätter att människorna har sådant

process som den. förtroende för samhället och myndigheterna att de natur-

I och med att Information Rosenbad sorterar under ligt vänder sig till dessa för att öppet diskutera uppgifter, Förvaltningsavdelningen, traditionellt är inriktad åtgärder och infonnation.

som service, och inte under Statsrådsberedningen, där den Detta förutsätter i sin tur god förmåga att skapa kana-

politiska ledningen finns, saknar informationsfunktionen ler för denna dialog hos samtliga aktörer från lokala till egentlig förankring i ledningen. centrala myndigheter och Regeringskansliet. Regeringen

Enligt analysgruppens mening är dock förutsätt- har enligt propositionen beslutat att genomgång

en en av ning för att informationsarbetet skall tyngd inom författningarna styr beredskapen för fredstida kata-

or- som ganisationen att den är väl förankrad inom ledningen. strofer eller svåra påfrestningar skall göras. Den skall även Därmed ges den förutsättningar att uppfylla de omfat- informationsberedskapen inom olika samhälls-

avse tande krav ställs vid katastrof Någon sådan sektorer.

som en lednings- eller styrfunktion kopplad till den politiska ledningen ñnns idag inte för Information Rosenbad. Regeringskansliets övningar i katastrofberedskap

Inom Regeringskansliet har sedan december

1994 ge- Utrikesdepartementets roll och organisation nomförts antal övningar i katastrofberedskap.

ett Inom Utrikesdepartementet är det dagliga informations- Utvärderingar efter övningarna visar entydigt brister i arbetet organiserat ett annorlunda sätt än inom de öv- informationsarbetet. Trots svårigheter att inom för

ramen riga departementen. Verksamheten inom Utrikesdeparte- övningar simulera omfattningen såväl informations-

av mentet är till sin natur mer krisorienterad och baserad sökandet riktat till Regeringskansliet från medier, allmänomvärldsanalys och informationsbehandling än övriga de- heten och berörda förväntningarna regeringens

som lar av Regeringskansliet där processer, propositioner och och Regeringskansliets agerande bekräftar utvärderinglagstiftning utgör grunden för verksamheten. På den in- att lämplig organisation för katastrofberedskap

arna en ternationella kan oväntade förlopp ta fart, vilket saknades inom Regeringskansliet vid tiden för Estonia-

arenan kräver analys och i förekommande fall aktivitet inom Utri- katastrofen. kesdepartementet och den svenska regeringen. De övningar som gjorts har av praktiska skäl endast

Inom Utrikesdepartementet finns sedan länge kris- omfattat ett akut förlopp under mycket begränsad tid.

en en och katastroforganisation med särskilda lokaler och Trots det påvisas klara brister beträffande informationsar-

personal som är utsedd för olika funktioner. Det är analys- bete och samordning. gruppens uppfattning att kunskap och erfarenheter inom Utrikesdepartementet bör spridas till övriga departe- Information i samband med kris eller katastrof

även ment. Den organisation som idag finns inom departementen in-

klusive Statsrådsberedningen innebär inte med automatik Förbättrad informationsberedskap samordning sker med Information Rosenbad

att om en I regeringens proposition Förändrad omvärld omdanat katastrof inträffar.

försvar lämnades den 4 1999 betonas betydel-

som mars

att samhällets beredskap för svåra påfrestningar Promemoria från Information Rosenbad sen av också omfattar effektiv informationsverksamhet. En promemoria med ett förslag till framtida informa-

en

Den inforrnationsverksamhet samhället behöver tionsberedskap inom Regeringskansliet har tagits fram

som vid katastrof eller svår påfrestning benämns i proposi- från Information Rosenbad ett resultat övning och

en som av

BRISTER l DEN SVENSKA ORGANISATIONEN AV SAMHÄLLETS KATASTROFBEREDSKAP

utbildning i regi Styrelsen för psykologiskt försvar. Pro- huvuduppgiften för den centrala ledningen skall av att vara memorian innehåller övergripande tankar och i viss mån inriktningen och skapa för andra samatt styra resurser planläggning, inklusive bemanningsfrågor, beträffande hällsorgan ha huvudansvaret för internationella samt att krisorganisationen i enlighet med de råd och rekommen- kontakter. dationer är utarbetade inom Styrelsen för psykolo- Förutom redovisning mer principiell art lämnas i som en av giskt försvar. utredningen plan för hur inforrnationsberedskapen en inom Regeringskansliet kan organiseras i händelse av en Informationsorganisationens huvuduppgifter katastrof eller form beredskap krig eller annan av så som Analysgnippen vill för sin del återigen fästa uppmärksam- krigsfara. Merparten utredningen innehåller sekretessav heten betydelsen att tre huvuduppgifter sköts belagda uppgifter. av av informationsorganisationen: Analysgmppen diskuterar den del av förslaget för Analys infonnatjonsbehovet Regeringskansliets organisation inte omfattas se- ° av som av Produktion budskap kretess och då utifrån de behov som kan förutses mot bak- ° av ° Distribution och uppföljning in- och utgående in- grund erfarenheter efter Estoniakatastrofen. av av formation. Utredningens förslag till organisation inom Regeringskansliet bygger att nuvarande beredskap för krigs-

Detta gäller såväl i normalt tillstånd i samband fara och krig kompletteras med ett tredje steg. Detta ett som med katastrof. Enligt analysgruppens uppfattning krävs tredje skulle enligt förslaget motsvara katastrofbereden steg att informationsansvariga har både analytisk kompetens skap. och fast förankring i ledningen. inforrnationens, och i synnerhet den dubbelriktade

inforrnationens roll ledningens redskap betonas i utsom redningen förutsättning för beslutsfattande och som en Utredning om särskild planläggning för förtroendeskapande sätt lämna inansvaret att ett Regeringen tillkallade i juli 1998 utredare för göra formation till berörda via lämpliga kanaler. Grunden för en att översyn principerna för Regeringskansliets kata- inforrnationsarbetet inom Regeringskansliet är enligt fören av strof- och krigsberedskap. Denna överlämnades till slaget att läges-, analys-, och informationsfunktionerna regeringen den 1 februari 1999. samlas i beredningsgrupp som utgör ett stöd för leden Utgångspunkten för samhället skall ha ningen. De ingår i beredningsgruppen skall enligt översynen är att som god beredskap för alla påfrestningar, i krig och förslaget frikopplas från ordinarie arbetsuppgifter. en typer av fred i enlighet med den förändrade hot- och riskbild som råder. En sammanfattning utredningens övergripande Analys-, läges-, och informationsfunktion av syfte och slutsatser har redovisats i avsnittet Beskrivning, I analysfunktionen samlas tidigare erfarenheter som kapitel 13. grund för bedömningar möjliga handlingsalternativ. I av lägesfunktionen sammanställs information läget, dvs. om Konkreta förslag för Regeringskansliet händelsen skett, vad skett, vilka problemen är, var som Utredaren föreslår därför särskild uppmärksamhet äg- vilka aktörer är inblandade och vilka ledatt som resurser åt inforrnationsberedskapen inom Regeringskansliet ningen förfogar över. I inforrnationsfunktionen sammannas och föreslår konkreta åtgärder för verksamheten. Utreda- ställs agerande och reaktioner från omvärlden undersom fäster uppmärksamhet vid utvecklingen pekar lag för budskap. Sammantaget utgör de tre funktionerna ren att mot ökande regional samverkan med utökad betydelse för ett stöd för den politiska ledningen. en kommunerna i beredskapsarbetet. Samtidigt poängteras Denna funktion är avsedd att drivas kontinuerligt

BRISTER DEN SVENSKA ORGANISATIONEN AV SAMHÄLLETS KATASTROFBEREDSKAP

en grundnivå och vid behov förstärkas att utsedd är ansvarig. De behöver också möjlighet ställa genom som att personal sätts in olika befattningar. frågor och framföra sina synpunkter i den kommunikation Det är analysgruppens uppfattning organisa- med företrädare för beslutsfattarna enligt analysatt om en som tion av detta slag hade funnits inom Regeringskansliet då mening måste finnas. gruppens Estoniakatastrofen inträffade hade infonnations- En särskilt viktig förutsättning för dessa behov skall att problemen inte fått den omfattning de kom att få. kunna tillgodoses är enligt analysgruppens uppfattning nu att Förutsättningarna för att vidta lämpliga åtgärder i inforrnationsarbetet läggs systematiskt sam- upp ett genomband med haveriet hade varit avsevärt bättre liksom möj- tänkt sätt och särskild hänsyn till vilka de drabbades att tas lighetema att ett korrekt sätt bemöta de berörda, fram- och närmast berördas behov är. Det krävs information att för allt de anhöriga. lämnas från dem utövar ledning olika plan i som sam- Utan att ta ställning till övriga delar utredningen, hället, och det behövs kommunikation mellan de drabav t.ex. om en ombildning nuvarande Försvarsrådet, vill bade och samhällets olika aktörer. av analysgruppen förorda inom Regeringskansliet För organisera arbetet med inhämta och att man att att samcentral nivå, skapar organisation för katastrofberedskap manställa information det inträffade och inleda komen om utifrån utredningens förslag. munikation med berörda via lämpliga kanaler grupper krävs således planering, kunskap, erfarenhet, lämplig en Sammanfattning om informationsarbete och organisation och resurser. kommunikation

Att katastrof eller liknande händelse för med sig Information baseras på analys en ett stort behov information och kommunikation i samhäl- Enligt analysgruppens uppfattning är det särskild vikt av av let är ett väl belagt faktum. Alla vill ha och många behöver ledningen i situationer den uppkomna förfogar att som information om det hänt i ett akut skede. Genom över utvecklad analys- och informationsfunktion, som en som de studier gjorts, bland Styrelsen för psyko- inkluderar kompetens för analys och är i bruk redan som annat av som logiskt försvar har det framkommit att allmänheten och de under normala omständigheter. Detta gäller alla de nianhöriga hämtade information under den första tiden ef- våer i den offentliga organisationen där det yttersta ansvater Estoniakatastrofen huvudsakligen från mediernas för katastrofhantering kan placeras inom samhällsaprap- ret portering. Analysgruppen har också samtal bland alltså såväl central regeringsnivå i de fall genom paraten, som samhällets beslutsfattare och inom berörda myndigheter då det är tillämpligt regional och lokal nivå. Analyskonstaterat att medierna förmedlade den det är brist det ännu idag saknas merparten av gruppen anser att en att initiala informationen det inträffade. sådan organisation inom Regeringskansliet. om en När katastrof inträffar behöver de är personli- Bristande kommunikations- och informationsarbete en som gen berörda information vilka åtgärder är vid- kan långtgående negativa konsekvenser i form brisom som av tagna från samhällets sida. För dem innebär det tande tillit och ifrågasättande samhällets förmåga till en trygg- ett av het att besked att samhällets organisation fungerar ledarskap och därmed dess kompetens hantera situatioom att tillfredsställande. De drabbade behöver stöd, be- katastrofkaralctär. Otydlighet i kommunikationen ett gott ner av mötande och trygghet i vetskapen att olika aktörer är liktydigt med otydliga eller otydligt framförda budskap, om arbetar för att skapa så goda förutsättningar möjligt för vilket i sin skapar ovisshet vilka ledningens insatser som tur om dem. De behöver veta vad sker, vad görs och är och vad de syftar till. som som vem

BRISTER l DEN SVENSKA ORGANISATIONEN AV SAMHÄLLETS KATASTROFBEREDSKAP

Analysgruppens slutsatser geringen och berörda myndigheter blivit följ-

som ° Inom Regeringskansliet lades från början alltför den bland många anhöriga och överlevande och ringa vikt vid informations- och kommunikation- som även finns omnämnt i analysgruppens direktiv. sarbetet. De kunskaper finns i samhället beträf- Det saknades kunskap inom Regeringskansliet be-

som fande informationens betydelse vid händelser träffande den betydelse kompetent hantering

av som katastrofkaraktär visar att det är stor betydelse att informations- och kommunikationsarbetet har

av av den leder arbetet korrekt och entydig in- för allmänhetens och de berördas förtroende för

som ger formation med utgångspunkt i de behov som finns statsmakternas förmåga att leda och hantera konsehos berörda grupper i samhället. kvenser en katastrof.

av Som analysgruppen kunde konstatera redan i den Det är en brist att det ärmu idag saknas tillräcklig föregående delrapporten förlorades kontinuitet i informationsberedskap inom Regeringskansliet. regeringens katastrofhantering genom regerings- ° Analysgruppen anser att en förutsättning för att inskiftet, detta påverkade även informationsñågoma. formations- och kommunikationsarbetet skall Om icke-politiskt anställda tjänstemän i Regerings- fungera vid en katastrof är att planering, övning och kansliet från början deltagit i krisgruppens arbete samordning med andra berörda sker konti-

organ skulle förutsättningarna för att nå kontinuitet, lång- nuerligt. I ett normalt tillstånd såväl som i samband siktighet samt erfaren och sakligt kompetent hand- med katastrof bör informationsarbetet inkludera

en läggning sannolikt ha varit bättre. löpande analys av informationsbehovet, produktion De kommunikationsproblem som efter hand av budskap samt distribution och uppföljning av inutvecklades framför allt mellan regeringen och och utgående information. Regeringskansliet å sidan och de omkomnas Sedan 1994, då Estoniakatastrofen inträffade har

ena anhöriga å andra sidan hade sin grund i bristande informationsarbetets roll i katastrofhanteringen

en insikt betydelsen kommunikationens och inom Regeringskansliet uppmärksammats. Proble-

om av informationsarbetets roll som ett verktyg för led- met med den bristande informationsorganisationen ningen redan i den uppkomna katastrofsituationens har beaktats, enligt analysgruppens uppfatt-

men inledande skede. Dessa kommunikationsproblem ning finns ännu idag inte tillräcklig informationshar enligt analysgruppens uppfattning haft avgö- beredskap. rande betydelse för det minskade förtroende för re-

BRISTER DEN SVENSKA ORGANISATIONEN AV SAMHÄLLETS KATASTROFBEREDSKAP

H

i framtiden

Katastrofberedskap

En granskning Ertoniakatartrqfen ochdessföljder har påvisat vissa brister i beredskapen

av

for katastrofer:om även påtalatr av myndigbetrpersøner och gjorda utredningari

avsnittet Beskrivning har samhällets katastrofbered- om dödsfall till anhöriga efter det att den svenska skap beskrivits. Utredningar har behandlat identiñeringskommissionen hjälpt utländska myndigheter

som samma ämne har sammanfattats i kapitel 13. I kapitel 14 har några med identifiering. europeiska länders katastrofberedskap belysts. I detta ka- Att färre myndigheter får uppgifter vid en katastrof utpitel framhålles vissa slutsatser beträffande Sveriges be- omlands medför att kravet samordning myndighe-

av redskap för fredstjda katastrofer, det i flera utred- ternas verksamheter blir mindre. Andra uppgifter kan

som ningar benämns svåra påfrestningar i fred. dock förväntas bli större till följd av kravet information.

Den svenska ambassaden och konsulatet i det aktuella lan- Svenskar drabbade utomlands det blir viktiga informationskanaler för i första hand

re- När en katastrof drabbar svenskar befinner sig utan- geringen också för medier och enskilda berörda.

som men för Sveriges gränser, får ansvariga svenska myndigheter Detta sammantaget ställer krav deras förmåga att kom-

har att hantera katastrofer, inte uppgifter municera under starkt tryck. När omfattande olycka som samma som en

katastrofen inträffat i Sverige. Den kommunala rädd- eller katastrof sker i utlandet och svenskar är inblandade om ningstjänsten, har till uppgift att hindra och begränsa riktas även förväntningar den svenska statsledningens

som skador människor, miljö eller egendom i huvudsak agerande. Detta i sin tur medför att det blir naturligt för inom den egna kommunen, kommer inte att ha någon svenska medier, allmänheten och de direkt berörda att uppgift. Hälso- och sjukvårdens för somatisk vård söka information från Regeringskansliet.

resurser kommer sannolikt inte heller att bli svårt belastade, såvida inte skadade förs till svenska sjukhus för vård. Leder kata- En katastrof inom landet

strofen till svåra skador och dödsfall, kvarstår dock sjuk- När katastrofen inträffar i Sverige blir olika myndigheter vårdens och kommunernas uppgifter beträffande rehabili- lokal, regional och central nivå direkt berörda. tering samt det psykosociala stödet till berörda under Samhällets insatser kommer främst att utföras lokal

en längre tid. Polisens arbete kommer inte att bestå att nivå. När svåra katastrofer inträffar måste insatser

av samupprätthålla ordning och säkerhet eller avspärmingar. ordnas och och befogenheter mellan och hos myn-

ansvar Dess uppgift kommer istället att bestå i att lämna besked digheterna vara klarlagda.

BRISTER I DEN SVENSKA ORGANISATIONEN AV SAMHÄLLETS KATASTROFBEREDSKAP

Oavsett skadeplatsen är belägen, medför kata- samordningsfrågoma, varefter beslut i dessa frågor för-

var en strof stor efterfrågan information. För att myndigheter väntas kunna fattas senast år 2001. skall samverka och fatta såriktiga beslut möjligt måste

som de ha tillgång till information vilket förutsätter fung- Ledningsansvar vid höjd beredskap erande kommunikation mellan myndigheter och andra Analysgnippens genomgång av den lagstiftning som gälaktörer. Information som lämnas från och mellan myndig- ler vid krig och krigsfara visar att det finns en organisation heter måste så korrekt och fullständig möjligt. med tydligt ledningsansvar. Den centrala myndigheten

vara som För allmänheten och i synnerhet de direkt berörda Överstyrelsenför civil beredskap har funktionsansvaret

som har att fatta beslut utifrån tillgänglig information, är för den civila ledningen i krig, vilket innebär ett ansvar att

egna det också viktigt att informationen inte är motstridig. Viss leda och samordna beredskapsförberedelser för krigsfara samverkan minskar risken för felaktigheter. och krig.

Nedan kommer några av de problemområden som Vid krigsfara och krig finns andra myndigheter utanalysgruppen uppehållit sig vid i sitt arbete att belysas, sedda att sköta det övergripande operativa ledningsannämligen för den operativa ledningen vid svaret. De tre civilbefälhavarna har inom sina respektive

ansvaret katastroñnsatser, kommunikation och samverkan mellan områden det övergripande ansvaret för ledning den ci-

av aktörer och berörda i vid mening och behovet av en klar vila verksamheten. Inom länen har länsstyrelsen motsvaansvars- och befogenhetsfördelning. rande ansvar.

Ledningsansvaret Ledningsansvar vid katastrofer

Större eller mindre olyckor inträffar sågott dagligen. Motsvarande författningsenliga fördelning av ansvaret

som För dessa olyckor finns det idag god beredskap inom kom- saknas för den fredstida katastroforganisationen. De myn-

Räddningstjänsten har stora befogenheter att ta digheter som är tilldelade ett ledningsansvar i krig skall munerna. samhällets i anspråk när någonting händer. Även förbereda sig för denna situation planering och

resurser genom sjukvården har för att klara sin uppgift. övningar. Eftersom ingen myndighet har motsvarande

resurser

En katastrof ställer dock högre krav samhällets skyldighet vid svåra påfrestningar i fredstid saknas lagligt

samlade Om flera kommuner drabbas och kanske stöd för t.ex. ledningsövningar vad gäller katastrofer. Trots

resurser. flera län, blir samordningen insatserna mycket betydel- detta övar idag krigsorganisationen för svåra påfrestningar

av sefull vilket ställer andra krav aktörerna. Någon måste i i fred. Den förändrade hotbilden beträffande krig har detta läge kunna fatta övergripande beslut, t.ex. priori- medfört att regeringen uttalat en önskan om att totalför-

om tering och fördelning samhällets svaret i högre utsträckning än tidigare skall kunna använ-

av resurser.

I skrivelsen 1998/9933 framför regeringen till riksda- das för fredstida påfrestningar samhället. Delvis

uppfattningen att åtgärder för att säkrare grund detta genomförs idag övningar det civila förgen uppnå ett av av samhälle bör vidtas. Frågan ledningsansvar i skri- svaret utifrån katastrofscenarion istället för krigs-

om ges velsen avgörande betydelse för möjligheterna att hantera situationer. svåra påfrestningar i fred. Analysgruppen anser att planering och övning för ka-

I regeringens proposition 1998/99:74 föreslår tastrofberedskap är grundläggande betydelse för

reger- av samingen att utredning tillsätts för genomgång hällets förmåga att hantera katastrofer. Ansvaret för led-

en av lednings- och samordningsfrågor inom det militära och ning, planering och övning insatser vid katastrof

av en civila försvaret samt vad gäller svåra påfrestningar måste därvid klarläggas. Detta är inte minst av vikt mot

samhället i fred. När dessa utredningar är färdiga, föreslår bakgrund frågan totalförsvarets skall

re- av om resurser angeringen samlad översyn gör lednings- och vändas vid svåra påfrestningar samhället i fred.

att en av

BRISTER 1 DEN SVENSKA ORGANISATIONEN AV SAMHÄLLETS KATASTROFBEREDSKAP

Analysgruppens slutsatser eller författning framgår vilken eller vilka

annan or- ° Analysgmppen finner att övertygande skäl talar för har det övergripande operativa lednings-

gan som regeringens förslag att en samlad översyn skall gö- ansvaret vid katastrofer. En huvudprincip bör

vara

för att utreda lednings- och samordningsfrågor i skall ligga lägsta möjliga nivå. En ras att ansvaret resamband med katastrofberedskap. Utredningen bör gional myndighet bör ha befogenhet att överta

an-

till uppgift att klarlägga ansvaret för ledning, pla- svaret först när kommunernas och förmåga

resurser nering och övning insatser vid svåra påfrest- att klara händelsen inte räcker till eller när hän-

av av ningar samhället i fred. delsen utvecklas så att det krävs beslut från en myn- Analysgruppen anser det nödvändigt att det lag dighet med bättre överblick över situationen.

av

BRISTERI DEN SVENSKA ORGANISATIONEN AV SAMHÄLLETS KATASTROFBEREDSKAP

l2

Kommunikation och samverkan

mellan samhällets aktörer

offentliga

Vid katastroferar behovet valfnngerande kommunikation

av

mellan myndigheter; berörda manniskor och medierna stort.

är det gäller kommunal räddningstjänst finns hjälpmedel och en förmåga att snabbt kunna påbörja in-

ett samarbete informationsförmedling utvecklat mel- formationsverksamhet kan fortgå under lång tid och

om som lan kommun, hälso- och sjukvård och polisen. Så länge under hög belastning.

räddningstjänstens arbete skadeplatsen pågår har Stora krav kommer att ställas kommunernas för-

räddningsledaren det övergripande infonnatjonsansvaret. måga att förmedla fullständig och konkret information vid

Styrelsen för psykologiskt försvar är ansvarigt för att framtida katastrofer. Regeringen att de övningar

anser genom råd och rekommendationer för inforrnationsverk- som genomförts visar att de offentliga organen kraftigt

samhet, hjälpa andra myndigheter i deras arbete med att underskattat det stora informationsbehov uppstår vid

som utforma och sprida information om svåra påfrestningar i en händelse av denna karaktär.

fred. När en katastrof inträffat skall myndigheten begä- Regeringen har den 4 1999 beslutat att

mars

från myndighet lämna expertstöd. departementen inom Regeringskansliet sektorsvis skall ran en annan

genomföra genomgång vilka behov åtgärder

en av av som

föreligger för den framtida katastrofberedskapen. Denna

Regeringens syn informationsberedskap för genomgång skall innefatta författnings-

en översyn av katastrofer regleringar inkludera informationsberedskap.

m.m. samt

I flera utredningar 1990-talet har påpekats vikten ett

av väl fungerande informationsarbete vid katastrofer

som bygger särskilda beredskapsplaner.

Analysgruppens slutsatser

I regeringens proposition Förändrad omvärld

- Regeringens uppfattning kommunikations- och

° att omdanat försvar, behandlas frågan om informations-

informationsarbetet vid katastrofer är av stor betyberedskap inför svåra påfrestningar samhället i fred.

delse, vinner enligt analysgiuppens mening stöd i

Regeringen anser att de samhällsorgan skall

som agera

granskningen av Estoniakatastrofen. Det är viktigt vid katastrof, dvs. vid svåra påfrestningar samhället i

en

att kommunikation mellan alla aktörer regerfred, måste ha planer för god informationsberedskap. -

en

ingen, myndigheterna, landstingen och kommu-

Detta ställer krav personalresurser, lämpliga tekniska

BRISTER 1 DEN SVENSKA ORGANISATIONEN AV SAMHÃLLETS KATASTROFBEREDSKAP

blir väl organiserad så att lägesbilden ° Analysgruppen vill framhålla vikten att den utnerna - ger av aktörerna såkorrekt och fullständig bild över situa- redning enligt regeringens föreslag skall se

som tionen som möjligt. Det är en grundförutsättning över beredskapen vid svåra påfrestningar i fred och när svåra och snabba beslut måste fattas. Det möj- särskilt lednings- och samordningsfrågor även får i liggör också för aktörerna att i sin tur så kor- uppdrag att utreda informationsberedskapen. Frå-

ge en rekt och fullständig information möjligt. ledning, samordning, information och

som gorna om Analysgiuppen vill understryka vikten av att sam- kommunikation är nära förknippade med varandra ordning sker mellan offentliga aktörer beträffande och utgör en viktig del av den totala katastrofinfonnationsansvaret i samband med katastrofer. beredskapen. Enligt analysgruppens mening bör För att detta skall kunna uppnås behövs samordnad utredningen särskilt granska hur planering, övning planering, övning och utbildning. och utbildning i framtiden bör ordnas för

att sam- Samordningen planering, övning och utbildning råd och samverkan kring infonnationsfrågor vid en

av får inte påverka myndigheternas självständighet och katastrof skall fungera tillfredsställande. En lämplig skyldighet för sig lämna information, såsom utgångspunkt är den inledda genomgången av

att var informationsansvaret är utformat idag. informationsberedskapen inom Regeringskansliet.

BRISTER DEN SVENSKA ORGANISATIONEN AV SAMHÄLLETS KATASTROFBEREDSKAP

13 Kommunernas organisation

vid svåra

påfrestningar

I detta kapitel analyseras kommunernas organisation för beredskap

i händelse krig, krigsfara ochkatastrofer

av

är katastrofen inträffar i Sverige är det kommu- Kommunerna behöver därför skapa krislednings-

en

i första hand får uppgiften att klara de på- med representanter för de olika nämnder kan nerna som av grupp som frestningar som händelsen för med sig. Det är därför vik- bli berörda. Denna kan dock inte fatta

grupp gementigt att kommunens ledande organ kan fatta snabba beslut samma beslut utan varje nämnd måste fatta beslut för sitt

laglig grund. För att detta skall vara möjligt måste en verksamhetsområde.

fungerande organisation finnas redan innan katastrofen

drabbat kommunen.

Kommunernas organisation vid höjd beredskap

Vid höjd beredskap svarar kommunen genom kommun- Kommunernas organisation i fredstid

styrelsen för den ledning av det civila försvaret som ligger För svåra påfrestningar samhället i fred finns ingen sär-

inom kommunens ansvarsområde. I krig har kommunfullskild lagstiftning vad gäller kommunerna utan det är

mäktige och kommunstyrelsen enligt lag möjlighet att kommunallagen förutsättningarna för hur kom-

som ger

fatta beslut utan att följa alla formföreskrifterna i kommumunen kan organiseras.

nallagen. Kommunstyrelsen kan t.ex. fatta vissa beslut is-

De nämnder kommunen inrättar är ansvariga för

som

tället för fullmäktige och beslut kan fattas med ett mindre de beslut som fattas inom deras verksamhetsområden.

antal ledamöter närvarande. Kommunstyrelsen kan varken besluta i någon

annan nämnds ställe, ändra eller överpröva nämnds redan fattade

beslut eller gripa in i nämndens myndighetsutövning. Kommunernas syn den framtida

Detta gäller även i katastrofsituation. Kommun- katastroforganisationen

en styrelsen kan således inte utgöra ett beslutande- Svenska Kommunförbundet har i oktober 1998 lämnat ett

ensam organ för kommunen vid en katastrof samtidigt som det är yttrande till regeringen med anledning departements-

av orimligt att räkna med att kommunalfullmäktige hinner skrivelsen 1998:32. Förbundet skriver i yttrandet att kom-

inkallas vid en katastrofsituation för att fatta de snabba be- munerna redan idag har ansvar för att medverka vid och

slut då är nödvändiga. hålla beredskap och förmåga för svåra påfrestningar i fred,

som

BRISTER DEN SVENSKA ORGANISATIONEN AV SAMHÄLLETS KATASTROFBEREDSKAP

,yo

Annlyxgvnppenför granskninging av Estonia/autografen ocbdessfoljdw inledde Xitt arbete den

I oktober I 99 Den 12 november 1998 överlämnades enförsta delrapport till regeringen.

Med denna andra delrnpport ocbslutredovzkning avslutas nnalysgruppens uppdrag.

men att det kan vara klarläggande om kommunernas skyl- och att styrelsen bör ha samma befogenheter då som vid digheter vid sådana situationer regleras särskild lag. beredskaps- och krigsförhållanden. Kommunerna efter-

i en

Svenska Kommunförbundet anser att samhällets nor- frågar lagstiftning som ger stöd för en krisledningsgrupp mala besluts- och ledningsfunktioner skall användas även och fatta beslut.

att agera vid svåra påfrestningar i fred och att den normala besluts- Om en svår påfrestning berör olika nämnders verkgången bör följas långt det är möjligt. Enligt Kommun- samhetsområden kan viss kommunalråttsliga oklarheter förbundet har nästan alla kommuner idag en lednings- uppstå om vilka beslutsbefogenheter ledningsorganisaorganisation för att hantera sådana händelser. tionen har. Därför kommunförbundet att lednings-

anser

Många kommuner att det är kommunstyrelsen organisationens beslutsbefogenheter bör klargöras ur

anser

bör ha ett ledande vid svåra påfrestningar i fred kommunalrättslig synpunkt. som ansvar

BRISTER I DEN SVENSKA ORGANISATIONEN AV SAMHÄLLETS KATASTROFBEREDSKAP

Analysgruppens slutsatser

° Analysgruppen att det är viktigt att klara

anser ansvarsregler ñnns för de aktörer har att

som agera vid katastrofer. Starka skäl talar för den av regeringen beslutade

genomgången av behov av åtgärder och översyn av

författningsreglering inom de sektorsom-

m.m. råden kan bli berörda vid svåra påfrestningar i

som

fred. Analysgruppen vill understryka

att genomgången också bör omfatta de områdesvis ansvariga organen, t.ex. kommunerna.

° Enligt analysgruppens mening är det lämpligt att

parallellt med utredningen kommuners och

av an-

dra befogenheter också granska dessa

organs organs

utbildnings- och kompetensmässiga förutsättningar

att fullgöra de avsedda uppgifterna och att nödvändiga åtgärder i detta hänseende föreslås.

AVSNITT 7 SAMMANFATTANDE REFLEKTIONER KRING ANALYSGRUPPENS

UPPDRAG OCH ARBETSPROCESS

På initiativ anhöriga uppfördes ett minnesmärke

av

Ersta sjukhus område och ettårsdagen av Estonias

förlisning högtidlighölls. Odd och Margareta

Lundkvist lägger ner blommor vid träkorset.

SLUTORD

inledning

nalysgruppen för granskning Estonia- från hösten 1994. Bland dessa skall särskilt nämnas att

av rekatastrofen och dess följder fick regeringens uppdrag att geringen avstod från att aktivt vidta åtgärder för att utan granska hur det svenska samhället har påverkats kata- dröjsmål pröva frågan ett omhändertagande

av om av omstrofen och händelser följde den. Beslutet att till- komna inuti och utanför Estonia. Analysgruppen konsta-

som sätta analysgruppen fattades i september 1997 efter terar att ett sådant omhändertagande dykningar

ge- genom mensamma partiöverläggningar och möten med företrä- sannolikt hade kunnat genomföras under hösten 1994 dare för anhöriga och överlevande. utan att störa beredningsprocessen rörande det vida större

och komplicerade företag bärgning hela

mer som en av

fartyget innebar. Istället kom beredningsarbetet att helt Analysgruppens tolkning och genomförande av inriktas total bärgning fartyget. De dykningar

en av uppdraget genomfördes i december 1994 resulterade inte i nå-

som Med ledning av regeringens direktiv har analysgmppen got omhändertagande. tolkat sitt uppdrag så att det övergripande målet är att bi- Analysgruppen har också konstaterat att beredskapen dra till att det allmännas behandling av Estoniahaveriet och organisationen inom Regeringskansliet i den

uppoch dess konsekvenser kan slutföras ett sätt inne- komna situationen led betydande brister. Ett förhål-

som av bär att allmänhetens förtroende för det offentliga Sveriges lande med mycket allvarliga följder som att anhöriga och förmåga att hantera katastrofsituationer återställs och att överlevande ställdes åt sidan i beslutsprocessen. de anhörigas Sorgearbete samt de överlevandes livssitua- För det andra rekommenderade analysgruppen att det tion kan underlättas. En viktig målsättning har även varit beslut fattades den 2 1995 övertäclming

som mars om av att bidra till att samhällets framtida katastrofberedskap Estonia genom en skalkonstruktion av betong skulle ändkan stärkas. Övertäckningen saknade acceptans bland anhöriga

ras.

oavsett vilken åsikt de hade i frågan om bärgning eller

omhändertagande omkomna. Många anhöriga och

av Rekommendationen i den första delrapporten överlevande har framfört sina åsikter beslutet

om att upp- I en första delrapport, som överlämnades till regeringen fattades djup kränkning.

som en den 12 november 1998, lämnade analysgmppen För det tredje rekommenderade analysgruppen att

en rekommendation bestående ett antal delar. För det första hänsyn måste tas till anhörigas och överlevandes livssitua-

av rekommenderades, att misstag begåtts under tion och att samhället aktivt måste erbjuda ett uthålligt

som regeringens handhavande frågan följderna efter katastro- stöd. Bakgrunden till denna rekommendation är att Esto-

av om fen, skulle uttryckligen erkännas. Analysgruppens arbete, niakatastrofen fortfarande är närvarande i anhörigas och med fyra års perspektiv, visar att flera förhållanden och överlevandes liv. Den skapade med sin väldighet, sin särhändelser som tillsammans måste betecknas misstag skilda karaktär och det förlopp följde katastrofen

som som präglat det allmännas handläggning katastrofen allti- situation, innebar svåra psykologiska hinder när

av en som

SLUTORD

det gällde många anhörigas och överlevandes möjligheter Regeringens beslut med anledning av att vidare. rekommendationen

För det fjärde rekommenderade analysgruppen slutli- Det är inte analysgruppens uppgift att i efterhand närmare gen att ansträngningar borde göras för att ett värdigt kommentera regeringens beslut i anledning av rekomoch varsamt sätt omhänderta de omkomna som fortfa- mendationerna. Det kan konstateras att dessa följdes i vikrande ñnns kvar i fartyget, fastställa deras identitet och tiga avseenden att regeringen bland annat efter att ha

men överlämna dem till deras anhöriga för att begravas det inhämtat de ñnska och estniska regeringamas uppfattning sätt de anhöriga skulle finna lämpligt. Denna rekom- valde att inte vidare verka för åtgärder för att möjliggöra

som mendation byggde flera argument. Ett var att det är ett ett omhändertagande av omkornna. principiellt rättmätigt krav att begrava sina anhöriga, ett Analysgruppen vill dock hävda att regeringens beredannat att den utlysta och lagstiftade gravfriden är bräcklig, ning av rekommendationen har lett till ett nytt tonläge i eftersom endast ett fåtal länder anslutit sig till det inter- debatt och samtal Estonia, ett tonläge större respekt

om av nationella avtalet om gravfrid vid Estonia. Utöver detta och förståelse än tidigare. Det är i sammanhanget viktigt kan den tekniska utvecklingen inom framtid för- att notera att de anhörigas och överlevandes organisatio-

en snar väntas vidga möjligheterna för obehöriga att ta sig in i far- ner nu vägrar att acceptera den tidigare i medier vanliga tyget. bilden polarisering mellan anhöriga.

av

SLUTORD

1 Lära av Estonia

Några sammanfattandereflektionerkring analysgruppem

uppdrag och arbetsprocess

Att stärka allmänhetens förtroende för agerandet med berörda, hur möjligheter skapas för konstruktiv påvid händelser av katastrofkaraktär verkan. Ett väsentligt motiv för tillsättandet analysgruppen Analysgruppens första delrapport speglar flera brister i

av var att en granskning av händelser och beslut efter Estonia det offentliga Sveriges bemötande av överlevande och anskulle bidra till att stärka allmänhetens förtroende för höriga under hösten 1994. Ett sammanfattande intryck

av statsmakternas och det offentliga Sveriges agerande i sam- analysgmppens möten med anhöriga och överlevande är band med händelser katastrofkaraktär. Så formuleras att de ställdes sidan, att de saknade inflytande i frågor

av motivet i regeringens direktiv. som var av djupt personlig karaktär och som skulle påverka

Analysgruppen vill understryka vikten att det råder deras möjligheter att vidare i sitt sorgearbete. Detta bi-

av förtroende mellan allmänheten och myndigheterna då det drog till en förtroendeklyita mellan myndigheterna och gäller det offentligas agerande vid olyckor och katastrofer. de berörda. Det förtroendet är viktig del ett samhälles beredskap Analysgruppen har mot denna bakgrund sett det

en av som inför händelser påverkar stora delar nationen. Om sin uppgift att söka bidra till att återupprätta förtroendet.

som av den grundläggande tilliten saknas, riskerar det att kon- Det måste understrykas att det inte kan ske genom att sekvenser som är omöjliga att övervinna. Ett samhälle är i skyla över eller bortförklara misstagen. Analysarbetet har

sådan situation särskilt sårbart också för ryktessprid- hela tiden vägletts uppgiften att självständigt och knen av ning och konspirationsteorier. tiskt granska myndigheternas och andra aktörers agerande

Analysgruppens granskning visar att myndigheternas för att skapa förutsättningar för fortsättning. och andra aktörers agerande i samband med olyckor och Ordet granskning uttrycker uppdragets karaktär. katastrofer är betydelsefulla långt utöver den akuta situa- Gruppens strävan har varit att utföra det med fullständig tionen. Förtroendet påverkas också i hög grad hur självständighet i förhållande till uppdragsgivaren och ak-

av myndigheterna agerar i förhållande till direkt och indirekt törer. Det har byggt en detaljerad faktainsamling där berörda under lång tid efteråt. Det handlar i vilken målsättningen varit att ingenting bidrar till helhets-

om som mån det allmännas företrädare visar beslutskraft och bilden lämnas åt sidan. Slutligen måste uppdraget redovi-

empati, hur de lyckas med bemötande och kommunikation ett öppet och ingående sätt, inte styrs hänsyn

sas som av

SLUTORD

till aktörerna och som gör det möjligt för andra atti efter- ande kan trots smärtsamheten viktig långsiktig

vara en hand följa analysgruppens granskning. Det skall under- verkan Estoniakatastrofen.

av strykas att syftet har varit att granska myndigheters och En andra reflektion är katastrof med sådan väl-

att en andra samhälleliga aktörers agerande, inte att ställa en- dighet som Estonias haveri påverkar många människors skilda personer till svars för de misstag som gjordes. liv, såväl överlevandes anhörigas. Hur man påverkas

som

skiftar från person till person, något som bekräftas av ana- Att belysa de långsiktiga verkningarna av lysgruppens med överlevande och anhöriga. Det

möten händelserna kring Estonia handlar i grunden hur den enskilda människan hante-

om En viktig del av analysgruppens uppdrag är att belysa de mötet med och traumatiska upplevelser, vilka

rar sorg erlångsiktiga verkningarna händelserna kring Estonia. I farenheter och redskap hon förfogar över.

av direktiven konstateras att katastrofen saknar motsvarighet Analysgruppen vill dock formulera två mönster. Det i vår moderna historia. Förståelsen för dessverkningar första är att den något sätt är direkt eller indirekt

som lång sikt är en del av arbetet för att stärka samhällets be- berörd Estonia blir alltjämt ofta påmind det

av om som redskap för framtida olyckor och katastrofer. skett. Många anhöriga upplever det så att frågan ständigt

Det är för tidigt att idag presentera sammanhållen är aktuell i rubriker och debatt. De känner att de inte läm-

en analys av de långsiktiga verkningarna det kommer att nas ifred, att de förhindras att vidare i sitt sorgearbete.

vara möjligt först när kan betrakta händelserna efter Flera överlevande säger att de för alltid kommer att för-

man Estonias haveri i ett längre perspektiv. Analysgmppen be- knippas med Estonia i andra människors ögon. Anhöriga gränsar sig i detta sammanhang till att göra några reflek- till Estoniaoffer beskriver ofta att de liknande sätt förtioner framförallt mot bakgrund kontakterna med knippas med katastrofen.

av anhöriga och överlevande samt efter att ha följt den omfat- Mot detta mönster kan ställas ett annat. Analystande debatten Estonia. har mött andra berörda talar känslor

om gruppen som om av

En första reflektion är att katastrofen avslöjar det övergivenhet, då samtalet Estonia i medier och debatt

mo- om derna samhällets sårbarhet. Estonia har lärt oss att inget upphör. Dessa anhöriga och överlevande talar om att den samhälle helt kan skydda sig mot det oförutsedda. Kata- kollektiva efter katastrofen berörde hela det

sorgen som strofen inträffar i det normalt är människors vardag svenska samhället har glömts och att acceptansen och för-

som och i vardagens miljöer. ståelsen för att den individuella lever kvar är liten.

sorgen

Analysgruppens möten med anhöriga och överlevande Analysgruppens arbete och regeringens beredning av visar att detta faktum bidrar till att göra olyckan svår att rekommendationen har bidragit till att återigen aktualiförstå. En ofta återkommande fråga är hur det möjligt frågan Estonia. Anhöriga känner de har

var sera om som att att olyckan kunde ske, hur det möjligt att ett flytande kommit igenom det första skedet sitt sorgearbete har

var av hotell kunde under inom loppet mindre än olika sätt beskrivit att de har upplevt det uppslitande.

av en som timme. Den typen av frågor föder lätt vrede, bitterhet och För andra har det varit viktigt att frågan prövades nytt. sökande efter andra förklaringar än de som framföres av En tredje reflektion är att det också lång sikt riskerar officiella myndigheter. Det är känslor som sannolikt kom- att finnas kvardröjande ovisshet kring Estonia,

en en mer att leva under lång tid hos många enskilda människor. känsla av att många frågor kring haveriet och det som skett

Insikten om det moderna samhällets sårbarhet leder efteråt ännu är olösta. Hos många anhöriga förstärks sakockså fram till slutsatsen att arbetet med att stärka samhäl- naden att de inte har att till, hos andra finns

av en grav lets beredskap inför framtida katastrofer måste fortsätta. att frågan kan komma nytt. En för dem alla

en oro upp En olycka kan aldrig vändas i något gott, men samhället gemensam oro avser frågan huruvida skyddet av fartyget har en skyldighet att lära det har skett. Detta lär- kommer att räcka till för att förhindra främmande intrång.

av som

SLUTORD

Det är analysgruppens förhoppning att regeringens analysgmppens mening att några viktiga steg har tagits. prövning rekommendation har bidragit till Regeringens tillsättande analysgruppen hösten 1997

av gruppens av att undanröja del ovissheten dels att bered- innebar ett viktigt medgivande inför den samlade kritiken

en av genom ningen anhöriga och överlevande möjlighet mot tidigare beredningar och beslut i Estoniafrågan.

gav en att allvar komma till tals, dels att beslutet vilka Analysgruppens arbete och den första delrapporten

genom anger förutsättningar skall gälla för framtiden. Frågorna om har inneburit en nödvändig analys och prövning av myn-

som bärgning fartyget, omhändertagande omkorrma, digheternas och andras agerande i samband med händel-

av av övertäclcning eller skydd fartyget har hittills do- efter Estonias haveri. Inskärpandet hur viktigt det

annat av serna av minerat debatten. är att det offentliga Sverige främst regeringen medger

- -

Analysgruppen vill dock samtidigt peka också misstag liksom rekommendationen att upphäva beslu-

att om andra frågor har gjort sig gällande i mötet med anhöriga tet övertäclming och att sträva efter ett omhänder-

om om och överlevande i både Sverige och Estland. Det handlar tagande omkomna gjorde det möjligt för regeringen att

av

skuld och ansvarsfrågor inte är utredda, att nytt pröva tidigare beslut och skapa visshet vad som om att om haverikommissionens rapport inte tillräckliga skall ske med Estonia i framtiden. Den vissheten saknades

anses ge

frågorna katastrofens orsaker. Det föder skif- trots tidigare beslut. svar om tande teorier om varför Estonia gick till botten, teorier

skapar ovisshet och dessutom bidrar till bristande Hänsynstagande till de långsiktiga effekterna för som ny förtroende för myndigheternas hantera kata- anhöriga och överlevande

förmåga att strofer denna. Direktiven understryker vikten att analysgmppen i sitt

som av

I mediedebatten efter analysgruppens rekommenda- arbete tar hänsyn till de långsiktiga effekterna för de övertion har ibland hävdats att det är dags att sätta punkt i frå- levande och för de omkomnas anhöriga. Det anges också

Estonia. Det bygger antagandet att regerings- att referensgrupp bestående av företrädare för de övergan om en beslut gång för alla kan avsluta frågan den levande och anhöriga skulle knytas till analysgruppen för

en som om vore ett ärende skulle kunna läggas till handlingarna. att diskutera olika frågor om uppläggningen av arbetet

som

Analysgruppens slutsats är att frågan Estonia också och analysen.

om i framtiden kommer att påverka det svenska samhället. Analysgruppen beslöt att låta referensgruppen bestå av Analysarbetet och regeringens beredning rekommen- företrädare för de anhörigas och överlevandes organisa-

av dationen bekräftar att varken enskilda människor eller tioner. Anhöriggmppen i Norrköping valde att inte delta i samhället i stort kan lämna händelserna kring Estonia referensgruppens arbete. Efter det att den första delbakom sig endast därför att några beslut fattats, oavsett rapporten överlämnades har den nybildade gruppen Anhur kraftfulla de i förstone verkar höriga för bevarad gravfrid vid Estonia deltagit i arbetet.

vara.

den bakgrunden analysgiuppen vid Direktiven betonar starkt de överlevandes och anhöri-

Det är mot som flera tillfällen har återkommit till ordet försoning. Förso- roll och utgår därmed från den kritik som mött tidi-

gas ning är ett uttryck för viljan och förmågan att lämna det beslut och arbete av olika myndigheter, inklusive re-

gare

aldrig kan bli ogjort bakom sig och vidare utan geringen. Direktiven formulerar det som en fråga om försom -

otillfredsställda krav gottgörelse eller straff troende: "Många anhöriga att kontaktenia med beatt ett anser avgörande sätt präglar den fortsatta livsvandringen. För- slutsfattare haft brister, vilket resulterat i ett minskat försoning är också ett uttryck antyder att det handlar troende för myndigheterna."

som om

långsiktig också kräver tid både En viktig del analysgruppens arbete har som tidien process, som ger men av för läkande och lärande. nänmts handlat att försöka överbrygga denna för-

gare om

Den är ännu inte avslutad. Det är dock troendeklyfta. Denna avsikt har kommit till uttryck i strä-

processen

SLUTORD

van att låta överlevande och anhöriga komma till tals en tionella stödgruppen DIS valde att lämna arbetet när det

process som ingående beskrivs i den första delrapporten. stod klart att analysgruppen inte skulle föreslå förnyade

Referensgruppens medverkan i arbetet har spelat dykningar inför 1998.

en sommaren viktig roll i detta sammanhang. Den har bidragit med kim- Det är viktigt understryka förtroendet vilar

att att skaper och erfarenheter väsentligt har bidragit till uppfattning och rollfördelning.

som att en gemensam om ansvar föra analysgruppens arbete framåt. Respekten för analysgruppens integritet har

varit stor -

I ett första skede påverkade referensgruppen upplägg- det ifrågasattes aldrig att regeringens uppdrag givet till

var ningen analysgruppens möten med anhöriga de analysgruppen och referensgruppens främsta uppgift

av or- att ter som särskilt drabbades av katastrofen. Vikten att att bidra med kunskaper och erfarenheter.

av var möta berörda deras hemorter och att lyssna till dem Det är analysgruppens uppfattning samarbetet med

att underströks. Det betonades tidigt att respekten för anhö- referensgruppen verksamt har bidragit till det ton-

nya riga och överlevande skulle kräva att de skulle besked läget i frågan Estonia. Engagemanget och den tid

om som om analysgruppens ställningstaganden direkt och inte lagts referensgruppens medlemmar är omöjliga

ge- ner av att

medierna; det ledde till att videokonferenser med mäta analysgruppens tack för arbetet kan endast nom - utberörda arrangerades. tryckas med erkännande.

ett varmt

I ett senare skede påverkade referensgruppen analysen

händelserna efter Estonia, framförallt direkta Erfarenheter för det framtida agerandet vid av genom erfarenheter det skedde då. Arbetet med rekom- eventuella katastrofer

av som mendationen diskuterades vid några tillfällen under hös- En viktig del analysgruppens uppdrag har for-

av varit att ten 1998 då olika synpunkter i sak framfördes. Det är vik- mulera erfarenheter för det framtida agerandet vid

eventigt att understryka att rekommendationen inte ett tuella katastrofer. Erfarenheterna kan bidra till att stärka

var ställningstagande för eller emot grupper av anhöriga. Den samhällets katastrofberedskap, att förhindra olyckor och vari samtliga avseenden resultatet analysgruppens därmed mänskligt lidande.

av egen bedömning vad lång sikt skulle kunna bidra till Det är analysgruppens mening även åren efter

av som att försoning. Estonias haveri i hög grad har präglats av lärande. Åtgär-

Referensgruppen har också kunnat fungera der har vidtagits för höja säkerheten till sjöss. Myndig-

som en att brygga mellan analysgruppen och stora grupper av anhö- heter och aktörer strävar efter att tydliggöra roller och riga och överlevande under perioder löpande arbete. ansvarsområden. Inom medierna pågår självkritisk de-

av en De gavs inblick och samtidigt möjligheter att påverka. batt respekten för de drabbades integritet i samband

om Denna inblick bidrog till att minska eller undanröja med katastrofer. Lärandet sker för strävan

en steg steg - en tänkbar misstänksamhet inför analysgruppens uppdrag framgår de relativt utförliga bilagor, analys-

som av som och arbete även vid de tillfällen når anhöriga önskade att lämnar underlag för vidare lärande i vårt

gruppen som analysgruppen skulle påskynda sitt arbete. samhälle.

Samarbetet mellan analysgruppen och referens- Regeringens medgivande de misstag gjordes

av som gruppen har genomgått olika skeden hela tiden präg- efter Estonias förlisning bekräftar att utvecklingen förs

men lats av öppenhjärtighet. Det framgår de minnes- framåt. Insikten anhöriga och andra berörda måste

av om att anteckningar som blir allmänna handlingar när arbetet är delaktiga i beslut nära berör dem framstår

vara som som avslutat. Inledningsvis präglades relationerna försiktig- fundamental. Statsledningens roll vid nationella olyckor

av het undan för undan ett växande förtroende, har tydliggjorts. Vikten kommunikation har bekräftats.

men av som av inte nämnvärt rubbades ens när åsikterna i sakvar ofören- Analysgruppens andra delrapport speglar dock att liga. Dock skall nämnas att företrädaren för Den interna- mycket återstår. Analysen har särskilt uppmärksammat be-

SLUTORD

hovet kunskap katastrofområdet, vikten ett väl arbetet med den första delrapporten och därefter

av av som exfungerande informationsarbete och tydliga roller och Maria Walander Dalayman, produktionsans-

pert samt ansvarsområden för både myndigheter och frivilliga varig och utredningssekreterare. Birgitta Sandin har del-

organisationer. Vidare har understrukits vikten av delaktighet tagit utredningens konsult med underlag för den in-

som för dem är mest berörda och behovet uthålligt stöd ternationella jämförelsen.

som av som särskilt uppmärksammar barnens behov. Analysarbetet har ställt särskilda krav att hela sekre-

Den avslutande analysen pekar ett antal viktiga frå- tariatet varit engagerat i utredningsarbetet. Det har varit gor som politiker, beslutsfattare och andra viktiga aktörer nödvändigt mot bakgrund dels den omfattande

av

bör vidare för att ytterligare stärka samhällets kata- informationsinsamlingen och de krav ställts nu som att stiofberedskap. Den bifogade dokumentationen ett analysera materialet, dels kravet öppenhet och det

ger av bidrag till det framtida lärandet. stora intresset från anhöriga och överlevande, massmedier

Analysgruppen för granskning Estoniakatastrofen samt bred allmänhet.

av en och dess följder inledde sitt arbete den 1 oktober 1997. Arbetet avslutas härmed. Tack

Avslutningsvis vill analysgruppen rikta ett stort tack till Presentation av analysgruppen för granskning av alla dem olika bidragit till analysgruppens

som sätt ar- Estoniakatastrofen och dess sekretariat bete: anhöriga och överlevande delat med sig sina

som av I analysgruppen har följande ledamöter ingått: Peter Örn, kunskaper och erfarenheter Estoniakatastrofen, före-

av ordförande, generalsekreterare i Svenska Röda korset, trädare för regeringen, politiska partier och myndigheter Leni Björklund, verkställande direktör för Spri, Christina medverkat till att tydliggöra bilden händelseför-

som av Jutterström, förutvarande chefredaktör, gästprofessor i loppet efter förlisningen och experter inom olika ämnesjournalistik, Conny Nordin, professor i allmänpsykiatri områden bidragit med sakkunskap.

som vid Linköpings universitet, hovpredikant, Stig Ström- Ett särskilt tack riktas till företrädare för de anhörigas holm, förutvarande rektor för Uppsala universitet, profes- och överlevandes organisationer deltagit i referens-

som sor emeritus. gruppens arbete: Lennart Berglund, Bertil Calamnius,

I sekretariatet har ingått: Hanna Brogren, och Lennart Flodin, Olle Hammarström, Lennart Johansson,

pressinformationsansvarig och utredningssekreterare, Lars Arne Jonson, Monica Köpsén, Odd Lundkvist, Eva Tomth, hovrättsassessor och utredningssekreterare, Mari- Malmström, Olof Nilsson, Åsa Nilsson-Bjerner, Bengt-

Wasteson, hovrättsassessor, huvudsekreterare under Olof Nälsén, Mikael anne

AVSNITT 8 BILAGOR ATT LEVA MED OCH LÄRA AV ESTONIA

-

I samband med nnnnesgudstjänsten vid Estonias förlisningsplats

den 26 november 1994 ägde motsvarande högtid i Norrtälje.

en rum

BILAGOR ATT LEVA MED OCH LÄRA AV ESTONIA

-

Bilaga i

Overlevandes röster

, ,

verlevande efter Estoniakatastrofen har känt sig Ett konkret exempel detta är hanteringen av åsidosatta samhället i många sammanhang. De kan be- bärgningsfrågan. Att bärga eller inte. För 3 år sedan fat-

av rätta för oss vad som hände under olycksnatten och vad tade regeringen beslut att fartyget skall ligga kvar. Nu

om

har hänt därefter. Vilka funderingar har överlevande talar återigen att bärga Estonia. Jag är den sista som man om kring katastrof beredskapen i samhället utifrån de erfaren- skall döma andra i denna fråga eftersom jag också

som heter Estoniakatastrofen givit dem själv har svårt att bestämma mig. Det finns såmycket å

som ena

I det följande presenteras de berättelser och minnes- sidan och å andra sidan. Man skall också inse att politiker bilder som gavs av Morten Boje Hvid, Sara Hedrenius, inte skall lösa alla problem i världen. Kent Härstedt, Urban Lambertson och Mikael Öun Många människor blir besvikna politiker ändrar

un- att der analysgruppens seminarium framtida katastrofbe- uppfattning. Man saknar ledarskap. Estonia inte bara

om var redskap den 21-22 januari 1999. katastrof hände 1994 det är också kris på-

en som en som

gått i mer än 4 år. Morten Boje Hviid: Sverige är fortfarande i ett Jag har skrivit bok handlar min kamp för

en som om Estoniatrauma livet och den tid med livskrisen följde efter Esto-

om som "Jag ville överleva, sajag till medierna kort efter olyckan

ma. och det uttalandet har förföljt mig sedan dess. Det känns för mig poäng att här i Sverige igen. Jag Ta upp fartyget och utse den ansvarige

som en vara var den enda dansk överlevde Estoniakatastrofen, jag de- Så länge fartyget ligger kvar och så länge inte visat

som man lade hytt med en dansk kollega som var konferens i Est- bär ansvaret kommer krisen att ñnnas kvar i

vem som land och Estonia han dog. Sverige. Jag tror inte att det går att nå försoning innan

men

Estonia är glömt i Danmark och Morten Boje, det är detta skett. Utse också någon att granska haveriutredhan "är" Estonia i Danmark ningen.

som

Att komma till Sverige är därför lite som att vara till- Det måste också finnas vilja att finna den eller de

en baka i "familj", ni känner till det sammanhang jag är ansvariga för att detta kunde ske. I Sverige har

en var som med i och lite om det som skedde då, fast knappt har detta målats upp som något ont men det är viktigt att det mötts tidigare. Jag får en varm känsla att här. sker vi skall nå försoning. Mitt budskap är att arbetet i

av vara om

Sett från Danmark är Sverige fortfarande i ett Estonia- alla Stödgrupper och liknande i många delar är förspillt när trauma. I Sverige vill ni vänner med alla och det är väl inte ansvaret för haveriet är klart.

vara bra. Men några svenska politiker borde inte utgått från Jag kan inte förstå att Estljne, Nordström 8: Thulin detta när hanterade frågan Estonia. Istället för att och andra berörda inte betraktas ansvariga. Egentli-

man om som försöka göra några nöjda ville man att alla skulle bli vänner är ni kommit till detta seminarium fel målgrupp

gen som och lite nöjda och lite missnöjda, vilket ledde till att för detta tal det sitter så starkt i mig, jag kan inte

vara men acnu är alla missnöjda ett eller annat Vis. ceptera att går ifrån sitt

man ansvar.

BILAGOR ATT LEVA MED OCH LÄRA AV ESTONIA

-

Journalister de forsta som hörde sig sonalen och de sjukvårdare konferens

av av som var om- Den första jag hörde ifrån när jag kom till sjukhuset i Ma- bord. Information kom regelbundet, framför allt kände riehamn inte de hade för transporten eller jag stor trygghet bara att där och att det fanns

var som ansvar en av vara för att olyckan skedde, journalist. Journalisten sjukvårdare ombord.

utan en sände mig en lapp där det stod att han kände till min situa- Värre var det när korn till Södersjukhuset, där var tion och ville tala med mig. Jag ville i det läget gärna be- det kaos, vi blev mottagna med buss och hänvisade till

en rätta att det skedde fel, det ville de inte lyssna varsin sjukbädd. Rutinkontroller genomfördes och efter

som var men till. Jag berättade det jag upplevt. Alla fel kunde ett tag kom psykolog med Einstein-liknande frisyr

om som en en begås begicks i det sammanhanget från mediernas sida. fram, satte sig vid fotändan och frågade: Hur mår du

- Alla etiska regler kunde brytas bröts. Allt gick fel. Hur skulle jag kunna det I det här läget hade jag

som svara

I det nationella svenska Estoniatraumat har alla varit så ingen aning hur jag mådde. Allt var nytt, en upple-

om upptagna med att försvara sig eftersom de ville så väl. De velse jag aldrig tidigare hade varit med kroppsliga

som om, har inte velat inse vad som gick fel. Alla har sagt: V1 har processer som sätts igång och som är helt nya för n1ig. Det inte gjort något fel och ingen frågade mig eller vad jag behövde ställa frågan: Hur mår jag

- oss var nog mer som som var fel eller saatt de visste att något var fel. Men det utbytet gavs aldrig mellan mig och psykologen

eller övrig sjukvårdspersonal. Jag såg istället till att jag Urban Lambertson; att vara överlevande och kunde komma från SÖS fortast möjligt och träffa mina

ut individ föräldrar och den familjära tryggheten.

När olyckan skedde var jag i karaokebaren tillsammans Min rekommendation till den som möter en person med marknadschefen Tomas. Fartyget fick slagsida och jag överlevt katastrofsituation denna

som en som är att erkände instinktivt att jag skulle ta mig ut. Jag minns det jag bjuda en fast närvarande hand och mänsklig beröring, upplevde i ett tunnelseende, ett sorts adrenalindrivet lämna information steg för steg. Finnas tillgänglig och

som ge fokus. Jag kom ut däck och satte igång med att langa trygghet byggd empatiska förutsättningar. flytvästar. Så fungerade det enligt uppgift för dem kom till

som

Fartygets slagsida ökade till 45 grader och jag insågi Åland och Mariehamns sjukhus. Sara, Kent m.fl. har för

ca detta ögonblick att detta inte skulle komma att väl. Jag mig berättat hur bra det fungerade där. En

om person har en bakgrund som marinofñcer och en instinkt att fanns hela tiden tillgänglig för varje överlevande och detta hjälpa byttes mot ett fokus att rädda mitt eget trygghet och stöd. Information delgavs hela tiden.

som nu gav liv. Samtliga överlevande, i blandade nationaliteter, samlades i

Jag fattade beslut steg för steg. Det gällde att göra bra debrieñng där de fick utbyta intryck och erfarenheter med saker. Fyra till fem livflottar dök i vattnet styr- varandra. Det viktiga pusslet, såväl fysiska emotio-

upp som bordssidan. Jag hoppade i vattnet från skorstensöver- nella, började läggas och samtliga hade ett oerhört stort byggnaden. Det var en märklig känsla, det kändes inte utbyte av detta. som vatten. Om någon frågar mig hur kallt det i

om var

såkan jag inte det, det varken kallt eller Hur har min bearbetning skett vattnet svara var blött. Jag hade hela mitt jag fokuserat att överleva. Den första tiden undrade jag hur det meningen att det

var

Jag låg i en flotte i 4-5 timmar tills Viking Lines Mari- skulle vara. Jag behövde lägga mitt pussel. Vad hände, vad ella korn. Det kändes skönt att komma ombord när jag är rätt och vad är fel och hur kommer jag in i det stora tog mig dit, att bli trygg. Jag hade många frågor när jag sammanhanget Jag sover ganska bra om nätterna, är det kom ombord Mariella. Hur gick det, sjönk fartyget helt rätt Jag sökte kontroll över livet och mina känslor

men och hållet, hur gick det för Tomas Jag sköttes bra undrade vad det kunde förväntas.

av per- var som

BILAGOR ATT LEVA MED OCH LARA AV ESTONIA

-

Jag behövde träffa andra överlevande för hur de des fram och tillbaka, övertäckningen också. Man ställdes

att se mår och hur de upplever situationen. Kent och Sara hade något sätt högljutt inför situationen och olika ställnågon månad efter olyckan försökt kontakta Huddinge ningstaganden. Jag befann mig länge kände

i ett vacuum, sjukhus för att möjlighet att träffa övriga överlevande mig innesluten, för allt skedde i Estoniafrågan skedde

en som och tillsammans skapa det nätverk vi behövde för att lägga också inombords inom mig. Detta pågick i några år, jag vårt viktiga pussel och ihop en begriplig helhet. De blev tänker först att detta pågår kanske i 6 månader sedan där kopplade till någon Överpsykolog till ut- borde det för att klara att vidare och "bygga

som svar vara nog av tryckte att "Det är inte bra för att träffas, ni kan gräva nytt". Jag har tid insett att det inte bara är

er nu senare ned i händelsen och fastna så det behovet kunde frågan att glömma och vidare, inte-

er om utan mer att samhället inte möta. För att ändå möjlighet till ett så- det har hänt och att ha ett acceptabelt förhål-

grera som dant möte hotade med tala med lande till det hela i det fortsatta livet.

att annars pressen. Detta medförde att ñck till stånd det hela och träffades sedan SÖS. Möten för mig och övriga överle- Vad ska hända i framtiden

som vande var av ovärderlig betydelse. Det är här viktigt att Jag kan acceptera att fartyget stannar kvar i havet

men påtala att detta endast gällde de bodde i Stockholms krävs det dyker efter kroppar eller bärgar fartyget

som att man närområde. för att försoning skall kunna nås såfår det bli så. Samtidigt

V1 som var drabbade och överlevde ville bara ihop finns det så många frågor fortfarande är obesvarade

som delarna av det alla upplevt så att vi fick begriplig hel- och hela hanteringen har skötts ett oprofessionellt

en het. Genom vår övriga kontakt med psykologer m.fl. kän- sätt. Jag önskar gör sitt bästa för nå klarhet i

att man att des det som vi hamnade i konkurrens mellan de orsaker och att förutsättningar för

om en ge en gemensam olika psykologerna och andra alla ville bevaka sina in- försoningsprocess.

som dividuella intressen och närma sig "objekt". Nå- Jag har några ytterligare rekommendationer för fram-

oss som gon form av ensidigt utbyte där gav och fick lite tillbaka. tiden: Var fanns den samordnade expertisen kunde bemöta Att träffas i så några överlevande

som grupp som av oss ossi vår utsatta situation. V1 kände oss helt utelämnade. gjorde, och har fortsatt att göra, var och är viktigt. Vi fick

En fördjupad insikt korn till mig när jag fick då ett forum där kunde tala saken och det

senare om som var träffa Sven-Åke Christiansson vid Stockholms universitet. viktigt för Detta borde ha skett direkt efter katastrofen

oss. En person som gav mig ett förtroende och förutsättning ett slags uppsökande nätverk, det kunde nytta

- vara av av för likvärdigt utbyte. Jag förstod dessa möten olika skäl: dels för kontroll över våra liv och förståelse

genom mer att om de faser jag själv befann mig i och att det ganska för det varit med dels därför att ett samlat utbyte

var om, normalt att förvänta sig. Jag inte För del skulle också kunna ett viktigt bidrag till anhöriga i deras

var ensam. egen ge och av terapeutiska skäl hade jag skriftligen dokumenterat sorgbearbetning. och associerat kring händelserna. Det måste också finnas långsiktighet i det stöd

en som

Jag ville söka upp möjligheterna så jag frågade mig: erbjuds och det måste finnas både individuellt stöd och "Vad är jag i sammanhanget Jag har ändå fått chans stöd i

en grupp. till här i livet. Sommaren efter Estonia kom den första Ett exempel behovet samordning är de enkäter

av glädjen över att överleva och den visade sig många instanser har skickat till De har varit

genom upp- som oss. mest skattning av små vardagliga saker, naturen jobbiga att fylla vet oftast inte vad de skall bra

m.m. man vara

Vardagen kom ändå ikapp olika sätt och medierna för. Någon återkoppling har Bl.a. så har den

unrapporterade ständigt om Estonia i olika frågor. Haveri- dersölming Karolinska sjukhuset skickat ut inte

ens samkommissionen arbetade länge, bärgningsfrågan diskutera- manställts. Stockholms universitet genomförde gedi-

en

BILAGOR ATT LEVA MED OCH LÄRA AV ESTONIA

-

undersökning direkt plats vid Estline terrninalen, Det har varit lång efter Estonia; gen en process undersökning drabbade, räddningspersonal, myndig- Först hade vi utsatts för kaos och tumult, legat mellan

av heter Universitetet sökte möjligheter till utbyte 3 och 6 timmar i livflotte bland människor dog och

m.m. av en som erfarenheter från de respektive undersökningarna visste inte själv skulle dö. Det fanns stunder

men man om man något sådant har inte skett. Båda dessa undersökninger då jag själv ville kasta mig i vågorna för att slippa ifrån allt, ligger fortfarande osammanställda i arkiv. Detta är skräm- jag ville inte dö kämpande, jag ville inte ligga där och mande. kämpa bara för att vänta in döden.

Här utnyttjar och misshandlar de drabbade och så Därefter följde ytterligare lång fick

man en process, fastnar materialet i arkiv där inget sker. Jag tycker att det underteckna dokument juridisk karaktär och fatta

av en finns bättre sätt att ta vara erfarenheter för att säkra rad viktiga beslut. Vi fick till exempel vår uppgörelse med

en framtida beredskap i dessa frågor. försäkringsbolaget då. Några jag själv, valde

av oss, som

Till sist vill jag rikta ett stort tack till de insatser att arbeta frenetiskt under denna period. Alla hade

som Ersta sjukhus gör för oss överlevande och anhöriga. Det är våra egna olika metoder att komma igenom den första tihittills endast dem har kunnat skapa ett för- den. V1 utestängda från samhällets utredning hur

genom som var om troende för samordnade insatser gentemot oss överle- olyckan skedde, våra vittnesmål ansågs inte värda nå-

vara vande och anhöriga. Vi överlevande träffas idag regelbun- got. det genom Ersta Sjukhus försorg. Man höll polisförhör med i syfte att utesluta att

oss

olyckan skett som en följd av ett attentat men den interna- Kent Härstedt; en betraktelse av det svenska tionella haverikommissionen brydde sig inte lyssna

om att samhället de överlevandes berättelser. Dess återgivning

av våra Jag vill göra en betraktelse av samhället som helhet efter vittnesmål i haverirapporten baserades polisförhören, Estonia. Jag känner mycket svek, och bitterhet kring hur de hade inte lyssnat direkt Det visade sig att

oss. senare samhället hanterade chocken efter Estonia. När låg där haverirapporten inte stämmer med vår berättelse så

som i livflotten efter att ha kämpat hela natten hörde slutli- kom fram till att förloppet när långt tillsam-

var senare gen ljudet av helikoptrarna i gryningen. Det var nästan mans satte ihop de delar har. Det haverikommissio-

var

film hade upplevt, det drömmen. arkitekten och visste hur förloppet hade varit, som en man var rena nen som var Man tänkte att nu var det över, nu kommer tryggheten, nu inte vi. sträcker samhället ut sin hjälpande trygga hand till dem Det finns andra exempel hur försummade

man oss. som behöver. Nlinnesmärken har upprättats olika platseri landet utan

V1 togs till Mariehamn där fick fantastisk omvård- att fått veta det annat än medierna. Vi har

om genom nad. Det är de varmaste och finaste upplevelser jag inte fått information olyckans följder de anhöriga

en av om som har haft i livet. Det total trygghet och den fick, får även överlevande information via Sty-

var en var un- numera derbar att känna då. Men efter ett kort tag det dags att relsen för psykologiskt försvar länge

var men var resa tillbaka till Sverige. Alla människor korn i kon- exkluderade från dessa utskick. Det har tagit lång tid för

man takt med ville hjälpa och stötta. Vad är det då som har orsa- att organisera och formulera detta.

oss oss kat ärren i den samhällsengagerade själen mig Många kommer för alltid i andra människors

av oss

Detta får aldrig hända mer ögon att förknippas med Estoniakatastrofen. Jag var med

Det fanns klar oförståelse inför behovet vi vid konferens i Prag 1997 dit jag bjudits in SPF, och

en som en av överlevande hade av att möta andra överlevande. Sam- fick då en känsla jag upplevt tidigare. Det hela på-

som hället visste bäst och samhället hade mycket små öron för minde hur jag hört Vietnamveteranema lämna vitt-

om att lyssna oss. nesmål efter kriget. De uttryckte att ingen brydde sig

om

BILAGOR ATT LEVA MED OCH LÄRA AV ESTONIA

-

dem och ingen ville höra det krig de varit med Lanka och arbetade i 2-3 mån. Det kändes bra, Estonia

något om

att utkämpa. bleknade. Så kom jag hem och bland posten som väntade om

Jag och flera överlevande efter Estonia- mig låg de många enkäterna görs och väntade

av oss en av som katastrofen känner bitterhet, besvikelse och chock över att mig. Genast kände jag den deppighet komma som jag ha tvingats upptäcka att lever i ett samhälle som är så känt tidigare. stängt och så kallt. Nu kan jag tala om det som hände och stänga av käns-

loma så att det är möjligt för mig att tala det. Men jag

om Det hela blev en märklig situation För mig som mår ändå dåligt det efteråt. Det kan bero att inte

av individ får varför det hela skedde och det kan bero

svar att Först jag helt inriktad att vidare i livet, lämna det i samhället finns en brist empati och värdighet vil-

var detta bakom mig och inte tala mer om Estonia. Men mer ket verkligen är något som behövs för att skall nå en och insåg jag att jag måste fortsätta.Jag känner att jag försoning och komma till slutpunkt.

mer en har ett ansvar mot dem som dog. V1 var 23 människor till- Att vara med om Estonia var att tappa identiteten. Den

konferens, åt middag tillsammans kring måste hitta igen, måste därför ett sätt återersammans man man samma bord och senare samma kväll är alla utom två av oss övra sig själv. döda. Jag känner

ett ansvar.

Mikael Öun; Jag låg i hytten och när båten

Nu ställer jag mig frågor Hur kan pressen ha tele- sov

som: fonjour bärgning har nu fullständigt krängde

om som man Det är ovärdigt Medierna har givit sig enskilda individer och Jag förstod ganska snabbt att jag måste ta mig ut så jag framställt dem eller mindre idioter. Ta Peter klädde mig och försökte ta mig ut. Min öppna väska

mer som Barasinsky till exempel mer eller mindre idiot- hade ramlat ner golvet och allt låg innanför dörren,

som förklarades i medierna för sin kärlek och sitt löfte till sin bl.a. min lilla kamera. För att inte dörren skulle fastna i fru Carita omkom i katastrofen. De hade givit sakerna plockade jag bort allt innan jag försökte öppna

som varandra ett löfte, eftersom de båda arbetade ombord färjan, den. Kameran stoppade jag i baldickan mina jeans för att de skulle begrava varandra kyrkogården om någon att den inte återigen skulle falla golvet, sedan gav jag

dem omkom. Peter visste också med stor säkerhet vari mig ut i korridoren. När jag väl kommit ut och satt av fartyget Carita fanns eftersom hennes överlevande fartygssidan och insåg att detta skulle sluta i katastrof såg kollegor berättat det för honom. Så han tog de försäk- jag Finlandsfärjorna långt bort. Jag ville kalla hjälp men ringspengar han fått ut efter katastrofen för att betala dy- jag hade inga nödraketer. Då kände jag min lilla kamera i kare att omhänderta hennes kropp så att hon kimde be- byxñckan och använde den och signalerade efter hjälp ge-

hemma. Han gjorde det innan någon lag eller avtal att använda kamerablixten. Bilderna har därefter gravas nom va-

gravfrid trätt i kraft när han ute havet rit publicerade i flera tidningar. om men var ovanför olycksplatsen blev han stoppad Sjöfartsverkets båt Strax före klockan 7 kom helikopter

av morgonen en och medierna skrev händelsen. och räddade oss alla ur den flotte där jag legat under nat-

om

ten. Vi var 10 överlevande som togs till Silja Symphony. På Det är inte så lätt att överleva ñnlandsfärjan till konferensutrymmet där ñck

togs Det finns överlevande inte vill leva längre, de så våra och adresser. Jag tänkte att när detta

som var uppge namn var nära att dö och de kanske förlorade sina närmaste. För mig gjort kontaktade säkert rederiet min familj hemma i är Estoniakatastrofen lite fotboja den har Sverige. Såjag somnade sedan och vaknade inte förrän

som en men också varit något fått mig att leva eftermiddagen. När jag då ville ringa hem gick det inte.

som mer.

För att komma ifrån Sverige och Estonia for jag till Sri Jag såg att text-TV publicerat namnen överlevande

BILAGOR ATT LEVA MED OCH LARA AV ESTONIA

-

jag saknade mitt eget där så jag ville absolut till Arlanda. Jag hade onti hela kroppen, var oerhört trött men namn ringa hem. Det gick inte ringa från fartyget då alla ut- och kände mig helt utmattad. Det blev så efter ett da-

att par gående linjer blockerade. Sent eftermiddagen såg når den första chocken lagt sig. På Arlanda stod ett

var gar jag konferensdeltagarna hade mobiltelefon tiotal ambulanser och väntade Nar skulle ta in

att en av egen oss. oss

han pratade Jag bad att låna telefonen och ringa, i ambulanserna visste förarna inte de skulle köra osstill som om vilket gick bra. Jag ringde hem fick inget så jag Huddinge sjukhus eller till Södersjukhuset. Det hela slu-

men svar ringde mina föräldrar där svarade. Hon ville först tade med att åkte polisbil istället. Jag med min ömma

mamma inte tro att det jag såjag rabblade mitt kropp som knappt kunde sitta ñck försöka åka i en vanlig

var upp personnum-

för henne varpå hon blev både lättad och överraskad. bil medan ambulanserna stod kvar. mer

Jag undrar varför jag inte fick ringa tidigare och varför Efter att ha varit med händelse Estonia-

om en som jag skulle behöva använda konferens-gästernas telefoner. katastrofen vet inte någonting vilken hjälp

man om man Och varför hade inte våra vidareförmedlats till behöver eller vad finns att få. Man vet egentligen inte

namn som Sverige så våra anhöriga kimde besked V1 cirka heller hur mår. Medierna är aktiva då, de vill inter-

att var man 20 ombord Silja Symphony hade räddats vjua. Man är ett ögonvitme, en överlevande.

personer som och våra familjer kände inte till det. Jag ställde i två intervjuer i medierna. Den första

upp

Efteråt har jag och flera överlevande våra när jag befann mig i chock direkt efter räddningen, då vis-

pratat om telefonkontakter med de närmaste. Alla säger att det hela ste jag egentligen inte vad jag gjorde. Den andra gången

så overkligt för de anhöriga, de visste inte det ställde jag upp för att jag ville berätta om hur Kent och jag var om var

riktigt eller de hade drömt. Det hade varit bra hade hjälpt varandra under natten i livflotten innan blev

om om jag ringt igen efter 30 minuter för att bekräfta det första räddadeJag tyckte att jag tänkte efter noga innan jag ställsamtalet. I denna situation hade det säkert varit de den andra intervjun det inte tillräckligt.

extrema upp men var

hos den ringt till. Intervjun sändes överallt. Vart jag gick kände folk igen upptaget man

mig.Jag reste bort och bodde i Spanien i ett år för att kom- Sara Hedrenius; Ambulanserna visste inte vart de ifrån Estonia och för Jag isolerade mig.

ma att skulle åka Hemma jag Estonia-Sara överallt, jag hörde folk tissla

var Alla talat hittills tycker jag beskriver hur också jag det bakom min rygg när jag var ute bland mina kompi-

som om känner inför samhällets agerande. Därför behöver jag inte ibland kom folk fram och betedde sig som om jag var

sar,

in det. V1 flögs från Mariehamn till Sverige och kom allmän egendom eftersom de sett mig i TV. Det svårt.

var

BILAGOR ATT LEVA MED OCH LÄRA AV ESTONIA

-

2 Bilaga

röster

Anhörigas

nder våren 1998 inbjöd analysgruppen anhöriga "hängt i luften. Flera säger också att hjälp ibland måste

och överlevande sju orter i Sverige till öppna möten, "tvingas en. När befinner sig i chock orkar

man man s.k. hearings. Orterna var Borlänge, Jönköping, Lindes- inte alltid själv ta kontakt. Flera exempel nämns då stöd-

berg, Norrköping, Stockholm, Uppsala och Vilhelmina. personer just kommit till anhörigas hem och hämtat dem

Syftet med dessa möten var att gruppen skulle ta del till möten.

av gemensamma de erfarenheter och synpunkter finns bland dem Jag min hemort med ha drabbats

som som var ensam att av berördes Estoniakatastrofen. Samtalen fördes fritt och Estoniaolyckan. Där erbjöds inget stöd."

av stämningen var tillåtande. När analysgruppen summerar "Det farms inget stöd sig från kyrkan eller

Vare intrycken från dessa möten framstår de viktiga för landstinget.

som gruppens förståelse för katastrofens omfattning och inne-

börd för såväl individer vårt samhälle. "MedmänskIighet och kontakt är det enda man

som

Här redovisas alla de personliga synpunkter behöver i början och hur det blir beror inte

några av

analysgruppen fick del Urvalet har gjorts för om det är präster eller andra där." som ta av. att

spegla framförallt anhörigas reaktioner och upplevelser av Det betonades flera mötesdeltagare att värme i bemö-

av det offentliga Sveriges bemötande och det psykosociala tandet och förståelse det viktigaste i det akuta skedet.

var stödet som erbjöds. samband med olyckan fanns läkare till hands för

oss,

men det var inte det man behövde.

"Husläkaren var ett bra stöd. "Man måste tänka att det är många

som

"Det fanns stöd att genom landstinget, Röda korset sörjer en som gått bort och ge stöd åt dem som

och andra frivilligorganisationer." behöver. Att vara anhörig och sörja kan vara

många olika saker. "

"Från början hade jag mest stöd från barnen." En uppfattning framfördes är att några kategorier

som

Att familjen varit det viktigaste nätverket i sorgearbetet sörjande tycks ha blivit bortglömda, vuxna som förlorade

påpekades av flera anhöriga. Andra saatt gruppsamtal som föräldrar och syskon exempelvis."I framtiden

tycker jag att

arrangerats varit ett bra stöd lång sikt, liksom möjligheman bör tänka att det är en vidare krets som sörjer, än

ten att ha kontakt med en stödperson. vad man tänker idag."

"Det största stödet fick från varandra och från

man

vänner och släktingar. "Stödet har fungerat bäst platser där många "Jag förlorade min dotter, min och mitt barn-

svärson drabbade bor." barnJag har fått klara det själv med lite hjälp från Karo-

av En återkommande uppfattning att det psykosociala linska. Karolinska sjukhuset erbjöd telefonmottagnjng vil-

var stödet fungerade bäst för anhöriga som bodde orter ket jag utnyttjade under säkert 10 nätter. Sedan det

var med många drabbade. Utanför dessa upplever sig ha bra, jag behövde inte stöd den typen efter det."

man mer av

BILAGOR ATT LEVA MED OCH LÄRA AV ESTONIA

-

"Polisen har varit mycket förstående" därifrån och ordnade det bra för dem

svann Ersta man

Polisens insatser under den akuta tiden efter katastrofen och startade för landstingspersonalen."

en egen grupp lovordades många anhöriga i olika delar landet. "Det bra med samlingen vid årsdagen och minnes-

av av var

"När de kom för att hämta ante mortem-uppgiftema märket Ersta.

kom de diskret i privatbil." "Det finns ett revirtänlçande riktat mot Ersta inom

en

"Min fru vid polisen, har fått fint stöd från dem. sjukvården. De har kristen helhetssyn och delar inte

var en Blev hämtad efter olyckan och med dem människan i kropp och själ utan ser helheten. Man

morgonen var upp hela dagen, kontakten har fortsatt. En diakon i kyrkan och behöver inte religiös för att vårdas där. Landstinget

vara vänner har varit det bästa stödet." borde lära Ersta, Ersta är de väldigt mycket männis-

annars av

Det första stödet kom från polismannen kom kor och inte så mycket personal, detta hela

som genomsyrar hem. De personligt engagerade. En anhörig blev helt verksamheten. På landstinget talar om pengar men

var man

poliserna kom hem till denna i det gör inte Ersta. Jag vill ha resultatet ensam, en av person sam- man band med julhelgen och samtalade." Erstaenkaten för min omkomna mammas skull och för

"När poliserna skulle hämta in ante mortem-uppgif- mitt arbete inom akutsjukvården."

terna de två kvinnor och de raka och bra att Enkäten från Ersta kan besvärande, mina gamla

var en man, var vara ha att göra med." föräldrar undrar t.ex. om de måste fylla i den."

"Erstaenláten skulle först användas till forskning men

när bärgnjngsfrågor kom till blev det fel. Den frågan "Kommunen i Uppsala har ställt upp"

måste hållas separat från hälsofrågor, dessutom är svars- Flera anhöriga i Uppsala uttryckte tacksamhet över kom-

alternativen tvetydiga. Kriterier för vilka som skall svara är munens stöd och hjälp. "De har ordnat flera informations-

inte klara. Experter bör formulera frågorna så att de

om träffar, minnesplats och stöttat med ekonomiska

en oss

inte blir tvetydiga." medel. Kyrkan har varit ett bra stöd. Polisen och polis-

"Somliga frågor i enkäten väldigt närgångna

var men mästaren har också stött oss."

hur gjorde Ersta för att hjälpte de personer som t.ex. be-

"Man fick också stöd från den advokat som anlitades av

skrev att de haft självmordstankar." kommunen. Genom advokaten ñck rådgivningi eko-

man

"Jag vet en som skrev att han gick i självmordstankar nomiska frågor och skadeståndsuppgörelsen med Skuld.

ingen följde detta."

men upp

Jag glad när enkäten kom, det positivt att nå-

var var "Ersta har varit det bästa stödet." frågade bärgningsfrågan eftersom ingen

gon mig i t.ex.

Stödarbetet för anhöriga Ersta sjukhus i Stockholm gjort det. Någon ville veta vad jag tyckte i denna fråga.

omnämndes i positiva ordalag många anhöriga under "Enkäten OK från början då den handlade om för-

av var analysgiuppens möten det fanns även de ifråga- loppet i krisen och hur de anhöriga klarade det. Sedan

men som satte enkätundersökningarna. kom bärgningsfrågan till. De hade inte heller ekonomi till

-

Ersta har varit stödet. Jag fick inte besked det bearbetning enkäten och det kändes olustigt att

om att av svara fanns stöd att där efter 4-5 dagar ñck jag frågorna när inte visste när de kunde bearbetas.

genast men man komma med i grupp. "Jag är positiv till Erstaenkäten, någon frågade vad

en

"Ersta de enda erbjöd stöd, hörde dem tyckte och det är intressant som forskning om hur anhö-

var som om sent och kom med i i februari 1995 riga klarar sorg över en längre tid."

en grupp

"Det stora stödet Ersta, polisen och husläkaren. "Erstaenkäten kommer varje jul och till midsommar,

var Grannarna går åt håll när de en. den river såmycket och det är jobbigt att fylla i fonnu-

ett annat ser upp

"Min fru arbetade inom landstinget, två arbetslag för- låren dessa tider året."

BILAGOR ATT LEVA MED OCH LÄRA AV ESTONIA -

"Kyrkan gav ett bra stöd." Det också viktigt det både kommunen och var att var Kyrkans roll i krisarbetet framhölls många anhöriga. kyrkan ställde upp." av som "Den första dagen det minnesstund i Gottsunda var en "Vi ordnade med en egen förening ganska kyrka dagen och i domkyrkan kvällen. Det var en fullsatt snabbt" värdefull gemenskap. Uppsala domkyrka var kvällen. Man ñck mycket stöd. Efter det inledande krisarbetet bildades det anhörig- Diakonissan ringde vid 8-9-tiden och skulle i flera kommuner. Flera anhöriga betonade hur sa att grupper komma till församlingshemmet. Det vår räddning. viktigt det träffa och hålla kontakt med andra var var att som Där ñck stöd och information hela tiden. Under da- hade drabbats Estoniakatastrofen. av vi där hela tiden. Sov gjorde hemma. Några höll med samtalsgrupper än ett år, det garna var mer Mat serverades från onsdag till måndag försam- gjorde inte vi. V1 är förhållandevis nöjda, kan inte allman lingshemmet." tid nöjd med allt. vara Vi med dagi stödgruppen i kommun. Anhörigföreningen har hjälpt mycket, det är tryggt var en en annan V1 har aldrig fått det stödet hemma. Jag skäms över min att ha kan träffa. Snart är det årsmöte en grupp som man kommun." och jag hoppas fortsätter att träffas." egen att gruppen

Flera bdzresor till Estoniasfbrlisningsplats har pd initiativ av anhöriga själva arrangerats under åren. I Socialstyrelsen: allmänna råd rekommenderas att anhöriga beredsmtyligbet besökaolycksplatsensamt att under värdiga forvner tafarval av den döde. att

BILAGOR ATT LEVA MED OCH LÄRA AV ESTONlA -

"Stödet var bra de första 6 månaderna därefter jan efter förlisningen. Ingen hade några att Några svar ge. måste be stöd behövde" man om om man menade det fel bemöta människor personer att var att som

En uppfattning delades ett stort antal anhöriga drabbats traumatisk händelse och söker information som av var av en

att det psykosociala stödet upphörde för tidigt. om den med erbjudande andligt eller psykologiskt om

"Jag tyckte vi fick stöd i början djupare stöd stöd. men ett

saknas. Jag har varit S:t Lukasstiftelsen och pratat." "Jag ringde till Estlineterrninalen och ville veta om

Landstinget erbjöd psykologhjälp via anhörigför- min gått ombord. Jag blev kopplad till präst." mor en

eningen under det första året."

"Vi fick stöd pingstkyrkan under den första tiden av "Tidningsnotiser river bitterheten och upp sorgen, fram till dess minnesstund hölls, omkring månad att en en den förtvivlan känner." man

efter olyckan."

Flera framförde kritik mediernas agerande personer mot

under åren och menade att information Estonia har "Alla på något sätt berörda" om var förekommit såofta att såren aldrig hinner läka. En del Hela svenska folket sörjde då. Nu det annorlunda, folk var är upprörda över att Expressen visade bilder omkomna, vill inte veta av Estonia, orkar inte höra det, får det om nu andra för att tidningar publicerade bland annat De första två veckorna det mycket folk namnen, vara nog. var som därför att det ökade rädslan för inbrott i de omkomnas engagerade sig efter 6 månader det svårt men var att bostäder. En deltagarna säger det är omöjligt någon av att att att ta en promenad med." frid i frågan Estonia, det finns fortfarande för många om

frågetecken kvar. Vad hände egentligen Varför togs inte

"Jag överlevde olyckan. Året efteråt mörk var en de omkomna upp Varför rådde handlingsförlamning

period" Varför gör man fortfarande ingenting

Till analysgruppens möten kom även några de av som

överlevde katastrofen för att dela med sig sina erfarenav "Man tog inte hänsyn till barnen"

heter. Utöver detta arrangerade särskilt möte gruppen ett Under analysgruppens möten deltog även barn och för enbart överlevande. ung-

domar och bild fönnedlades dem deras "Fylld behövde och en som av var att av ångest, jag fick professionell situation många gånger varit svår och att de känt sig borthjälp och levde bara dag för dag. Jag kunde inte fungera

glömda såväl det allmänna de nätverken. nonnalt. Rädslan kom efter av som egna räddningen. Jag var så kon-

"Man kände skuld och glömde barnen." centrerad att överleva att jag inte hann bli rädd. Allt

"Ingen hänsyn togs till barnen. Ett exempel när hände spelas för mig ñlm. Lukterna. Alla var en som upp som en person som kom till deras skola och föreläste alkohol intryck. om

och tobak gjorde jämförelser mellan att dö Estonia och Idag har jag fått distans, livet känns bra och det har

efter alkohol och tobaksrölming." gått vidare. Jag har under åren ibland hört anhöriga och av "Jag vill uppmana igen lyssna även syskonen. Det har försökt dem tröst, samtidigt de givit mig tröst. ge som känns såsvårt att bekräfta att deras syster inte kommer till- Men jag hade aldrig klarat mig utan professionell hjälp

baka. Framtiden får utvisa hur de blir människor. också. som

Vilka spår det satt, detta gått igenom." som

"Man kanske försummar de andra barnen i sin sorg.

"Den allra första tiden sökte man fakta" Vår dotter har bara varit vid rninnesstenen gång. " en

Genomgående framfördes mötesdeltagama uppfatt- "Jag känner igen min besvikelse i min dotters av egen ningen att det var svårt att veta någonting alldeles i bör- hon vill ha till vid minnesstenen." en grav att -

BILAGOR ATT LEVA MED OCH LÄRA AV ESTONIA -

"Min tål inte vi tänder ljus hemma " egendom. Jag har inget förtroende för regeringen och poson att

Han fanns liksom inte till litikerna, jag har bara röst att i höstens val, den "Det var synd om min son. un- en ge

första tiden. Även här brast i omhänderta- skall det stå Estonia. Jag vill att myndigheter skall lyssna der den man

barnen. Min tål inte vi och allvar, någon skall fråga En enda politiker gandet och tillsynen av son att tän- ta oss oss.

det dagarna i församlings- har frågat inte enda ord medkänsla har der ljus hemma, påminner om oss men ett av

hemmet. Det är så svårt inte veta vad skall hända fått. att som och med hela vår familj. Mitt råd är ni "Man har aldrig blivit vänligt bemött och inte tillfråmed honom att tar

kontakt med syskon till dem omkom. Tala med dem." gad." som dotters fortfarande bäddad så den "Att känner misstänksamhet kring att ni bara lyss- Vår säng står som en

i den, för och lyssnar går inte Våra erfarenheter är dagen hon for. Hennes syster vägrar att sova ens nar att ta ur oss.

skulle måla hennes rum. sådana. Men ni är de första har sagt att viktiga en natt då vi om i som var

Vår dotters sång står också kvar. att lyssna till överhuvudtaget.

"Vi har haft träff med en överlevande." en

"Ta de kroppar kan tas upp. då har jag Många mötesdeltagama berättade hur de sökte svar upp som av om

blivit bemött människa." frågor vad hade hänt deras anhöriga under desom om som

myndigheternas be- sista timmar i livet. Några hade fått möjlighet att träffa I samband med diskussionerna om ras

mötande anhöriga och överlevande och det och med överlevande och tyckte att det hade varit av om prata

stöd erbjöds kom frågan möjlig- värdefullt. Andra berättade besök Estland och möten psykosociala som upp om om

heterna påverka beslut skulle fattas. Det med andra personer. att som var en uppfattning anhörigas och överlevan- "Den överlevande mötte hade inte träffat några av allmänt utbredd att

des uppfattning inte hade efterfrågats. "Jag har varit för våra. Man får ändå pusselbit." en

fortfarande. handlar be- "Genom samtal med guide hade mött barnen bärgning och är det Det om ett en som

mötande människa. Jag vill hand mina ñck jag min dotter alldeles ifrån sig före resan. av mig som ta om veta att var

slutskede. kommer aldrig slut. Jag Hon rädd bli sjösjuk eftersom det blåste så.Jag hopkära i livets Detta att ta var att

barnbarn kommer uppleva hon hade tagit många piller såatt hon sov. Resan är säker att mitt att att pas att

det klappar mig i sig gjorde kände närmare de omkomna. Vi fick Estonia kommer upp. Som är nu man att oss

begriper du. uppleva det fantastiska med möta dessa människor i huvudet och säger att "detta inte att

har tagit till sig vad Estland. V1 förstod varför våra ungdomar hade velat göra "Många har lyssnat men ingen

har " denna resa. sagt. "Kommunikationsdepartementet, SPF med flera har "Ja, förstod varför skolan och eleverna var såentuman

och kört." siastiska för De fantastiska i Estland." bara tutat att resa. var

Myndigheterna hela tiden. Jag ville har visat arrogans

"Idag är det sällan möts." ha min makes minnesmärket orkade inte mer namn men kom dit tisdagen efter Behovet stöd har växlat åren, det de flesta komma dit invigningen, jag av genom var

och såg då felstavat Jag kände vanmakt anhöriga eniga Några träffas fortfarande i anhörigatt namnet var om.

detta över allt Det är vansinne andra inte alls. över som annat. att man grupper,

motsatssituation, alla borde ha hjälpt till så "Då, i det akuta skedet, sågs gång i veckan i hamnar i en en

mycket det går. Ett problem är att inte vet vart anhöriggruppen." man man skall vända vrede. Det känns oerhört svårt." Det har varit svårt att tackla. Ibland vill man vara i sin

"Kånsloma överväldigande min är allmän fred, ibland vill prata. Men visst, det är svårt att stå är nu, man man

BILAGOR ATT LEVA MED OCH LÄRA AV ESTONIA -

rakryggad. Alla som besökte skulle själva tröstas. Jag "Det är kanske lättare för karl jobba var en att av sig sortvungen att ut, hemifrån, för att komma ifrån." Jag jobbade i skogen tills frun jag ñck välja melgen. saatt Telefonen jobbig. Samtidigt ville Men lan kvar skogen eller var man prata. att stanna i komma hem." ibland var man helt slut att behöva Nu jag hur kan av upprepa samma sa- vet man göra när man möter någon ker gång gång för olika människor. sörjer, det har jag lärt mig hur själv ville som av jag bli "Nu efteråt förstår det inte är lätt vad bemött. man att att veta man skall göra. Hade jag inte fått mina villkor "Jag hur det känns, det prata vet är hemskt att höra. Man kan hade jag aldrig klarat det." aldrig förstå Det räcker med finnas där en annan. att man "Det är viktigt att inte undvika den sörjer i alla behöver inte såmycket." som säga fall. "Det finns de har behov nog som av en psykolog även Säkert är det värst även för den undviker den idag, jag, här och där." som - tror mår nog inte bra." Jag skäms för begära hjälp." att "Man behöver inte säga så mycket, bara finnas där, "Att till psykolog jag känner, det vill en jag inte." kanske hålla om." Jag skulle inte ha någonting emot att prata med någon "Jag tror att karlar har svårare prata." jag känner. att "Kvinnor får gråta."

BILAGOR ATT LEVA MED OCH LÄRA AV ESTONIA -

3 Bilaga

Kommunikation och psykiskt och socialt

bemötande i katastrofer

nalysgruppen arrangerade den 21-22 januari förvarning och hotar grundläggande värden. Dessa som 1999 seminarium rörande kommunikation och situationer kräver snabba beslut, koordinering och konett psykiskt och socialt bemötande i katastrofer. Seminariet syf- centrerade insatser från flera instanser. tade till analysgruppen kunskap samhällets kata- Det är kommunerna i ett första skede måste klara att ge om som strofberedskap, framförallt de katastrofdrabbades svåra påfrestningar. När svår påfrestning inträffar får ur per- en spektiv. Vidare önskade analysgruppen tydliggöra indivi- ofta kommunstyrelsens ordförande En ett stort ansvar. dens behov information och psykosocialt stöd klar fördelning ansvaret mellan olika nivåer i samhället av samt av även samhällets beredskap möta dessa behov. Korta mellan kommuner, länsstyrelser och regering måste att re- t.ex. ferat deltagande talares framställningar lämnas nedan. finnas för svåra påfrestningar samhället i fred skall av att kunnas klaras bästa sätt. De olika sektorsav myndigheterna måste kunna koordinera och samordna sig Kommunikation och psykiskt och socialt kris- och befintligt och fungerande ledningssystem. Att säkeri ett katastrofarbete ställa information och samordning är viktiga uppgifter i Bo Riddarstxöm, överdirektör vid Överstyrelsen för detta sammanhang. civil beredskap Ett författningsstöd behövs för att samarbetet och Katastrofberedskap handlar mycket människan, samverkan vid svår påfrestning skall fungera. Då måste om myn- en digheterna och medierna. Idag finns vissa oklarheter vad någon utpekad att ta Med detta ansvar följer vara ansvar. gäller myndigheternas vid katastrofer. också för förberedelser. Någon måste känna ansvar ansvar ansvar För krigssituationer finns omfattande regelverk för bringa ihop bild överensstämmer så långt ett att en som reglerar myndigheternas Även vid olyckor har det är möjligt med verkligheten. Detta utgör grundförsom ansvar. en olika myndigheter lagenliga befogenheter, räddnings- utsättning för att myndigheterna skall kunna och ytagera ledaren kan rekvirera polisen får tillgripa våld etc. terst också besluta över de resurser som finns tillgängliga. resurser, En effektiv organisation finns således för krig och vardagliga olyckor. Situatjonema där emellan är dock inte helt Abbe Schulman, överläkare vid Huddinge sjukhus, klarlagda. Inga tydliga ansvarsbefogenheter är utdelade Centrum for kriskunskap och inte heller tydliga skyldigheter. Det är framförallt två saker återkommer vid samtal som Med begreppet "svår påfrestning" situation med människor varit med svåra händelser. Dels menas en som om är väldigt avvikande, uppstår mycket hastigt, ofta upplever den enskilda att ingen lyssnar till hosom utan personen

BILAGOR ATT LEVA MED OCH LÄRA AV ESTONIA -

nom eller henne, dels att ingen ändå tycks förstå, ingen leda till utveckling konspirationsteorier. av Den inre be-

kan sätta sig in i det just den individen varit med redskapen bidrar som om. man är ständigt beredd att något - mer En krisdrabbad människa behöver möta respekt för negativt skall hända.

det hon varit med om, för själva händelsen oftast Den drabbats traumatisk händelse behöver som som av en

kommer plötsligt, relativt oväntat och handlar liv och framförallt tillbaka tryggheten. om Detta kan ske genom död. Den krisdrabbade människan behöver också accep- medmänsklig omsorg och vila. Individen behöver även

tans för sina reaktioner och sitt beteende naturligt bearbeta upplevelserna, rekonstruera och berätta för samt nå-

nog stöd i bearbetningen. lyssnar och respekterar. detta gon som I arbete betyder

Reaktionerna skiftar från individ till individ och är gemenskapen i de nätverken oerhört egna mycket för inhögst personliga Ändå kan vissa reaktioner sägasvara ge- dividen, ibland kan även professionell hjälp behövas. men nerella. En reaktion är den oväntade händelsen skapar Även att omgivningen reagerar den katastrofdrabbades

dissociation. Personen kan inte koppla ihop det den ser situation och upplevelse. En typisk reaktion är att omgiv-

och hör med hela perspektivet av vad det innebär. Käns- ningen identifierar sig med den drabbade och känner in

lorna är skilda från händelsen. Som exempel kan nämnas det kaos han eller hon upplever. som Detta kan leda till att

att en kirurg som opererar har dissociation. Det är nöd- omgivningen söker kontroll och till omgivningen att vändigt för kirurgen att kunna distansera sig till den fak- fattar beslut pendlar från den som ena ytterligheten till

tiska situationen för att kunna genomföra sitt arbete. den andra. Denna effekt kan även uppstå i samhället som

Det plötsliga i händelsen medför också alla och reaktion omfattande katastrof. att syn- en en

hörselintryck sätter sig stämpelavtryck i hjärnan, helt Ett för omgivningen som annat sätt att reagera är att fly

obearbetade. Detta resulterar i flash-backs. Dessa inte lyssna. På individnivå senare genom att kan det innebära att

är en del i individens bearbetning. En s.k. bifasisk reaktion medmänniskor undviker den drabbats som av en uppska-

sker i kroppen och medför minnen tränger sig på. kande händelse. I sjukvården kan att det till effekt att den

En annan generell reaktion är individen upplever vårdsökande remitteras till olika att instanser.

att identiteten upplöses. Tillit och trygghet rubbas. De Individen behöver en omgivning som visar empati.

människoskapade katastroferna ger här starkare effekter Men han eller hon behöver omgivning har även en som

och är värre än naturkatastrofer i detta sammanhang. kunskap och lyhördhet. Detta måste finnas alla nivåer,

Denna reaktion är farlig, den kan medföra från det sociala nätverket till det att personen egna offentliga samhället:

isolerar sig, tappar kontakt med omvärlden, förlorar arbe- myndigheter, massmedier, regering.

tet osv. En ond spiral kan uppstå. En slutsats från erfarenheterna av Estonia är att sam-

Ytterligare effekt uppleva traumatisk hän- hället har medvetenhet en av att en en om behovet av omhänderta-

delse är att den inre beredskapen höjs för andra, gande. En medvetenhet nya, ovän- om att de psykologiska behoven

tade och kanske chockartade upplevelser. måste tillgodoses. Den goda lärdomen från Estonia kan bli

Då en människa drabbats katastrof behövs det vi ägnar tid de drabbade. av en att mer

väldigt lite för att den lilla tillit finns kvar skall förstö- En insikt och lärdom som en som Estonia fört med sig är att

ras. Det handlar också trovärdighet. Då det gäller hän- myndigheter får förstöra om inte det arbete exempelvis som delserna efter Estonias förlisning kan det konstateras sjukvården följd att gör, som en av en katastrof. Den första

många motsägelsefulla uttalanden har gjorts, vilket har skada uppkommer för individen händelse som i en som

rubbat trovärdigheten. Det ursprungliga löftet har Estoniakatastrofen, benämns

ta- primärtraumatisering och

gits tillbaka och inte infriats. Så småningom behövs min- utlöses den faktiska händelsen.

av Sekimdärtraumatisering

dre och mindre för att skaka trovärdigheten. I för- däremot uppstår följd omgivningens bemöom en som en av

längning riskerar sådan förlorad trovärdighet och tillit tande den drabbats händelsen. Det den att av som av är se-

BILAGOR ATT LEVA MED OCH LÄRA AV ESTONIA -

kundära traumatiseringen kan leda till att männis- tionsförinåga eftersom katastrof inte kan planeras i desom en en kas psykiska hälsa äventyras lång sikt. talj, det ligger i sakens natur. Informationsverksamheten katastrof bör avvecklas stegvis. Efter katastrofen efter en Bertil Flodin, docent och forskare i förtroendekris. kan följa en kommunikationsvetenskap med särskild inriktning Det viktigaste är att beredd att katastrof kan vara en på planerad kommunikation i myndigheter inträffa. Det är därför viktigt med övningar och att alla, Det skall informationen är människors, det vill även berörda generaldirektörer, är med under hela övsom styra säga de intresserade individernas behov, intressen och ningen. Detta signal till övriga om att här råder pre- ger en ferenser. Informationen skall efter de berördas katastrofmedvetenhet. Det är viktigt informatör anpassas att en och de intresserades behov. Man måste utgå från att män- finns med i den innersta ledningen för att informationen niskor själva fattar olika beslut med utgångspunkt från den skall fungera bra. Till krisledningen bör även knytas en information de har tillgång till. analysgrupp kan sitta och tänka under lugna former. som som Den skall och fungera informatör i Ett mått hur bra informationen har lyckats nå ut är som agera som en kris måste ha hög trovärdighet redan från början för att har lyckats tillgodose olika intressenters behov av en om man infonnationsarbetet skall lyckas. Den inte åtnjuter information. En god service medierna innebär att inforsom förtroende från början kan knappast det i kris. Den mationen skall lättillgänglig, möjlighet att fotografera en vara informerar måste snabb, alert, ärlig öppen, hjälp- skall medierna skall tillfälle att möta anhöriga och som vara ges, ges empatisk och rättvis. Om det finns olika uppfatt- överlevande och myndigheten skall hjälpa till med att ta sam, ningar mellan myndigheter i sakfråga bör de olika fram bakgrundsmaterial. Särskilda kanaler måste finnas en aroch bedömningarna för dem har behov särskild information. Kapacitet gumenten presenteras. som av De för information i samband med måste finnas allmänhetens frågor. Den kultusom ansvarar en att svara katastrof måste lättillgängliga och ha beredskap rella mångfalden måste beaktas. Det är viktigt att kunna vara att informera trots hård arbetsbelasming. Det är nödvändigt styra samtal till rätt instans. följa utvecklingen och göra omvärldsanalys. Även att analys av inkommande information och frågor är nödvändigt. nätverk för samverkan mellan myndigheter och andra Erfarenheter av Estoniaolyckan Ett aktörer i katastrofberedskapen måste finnas innan kata- Eva Fellenius, sektionschef vid Centrala avdelningen strofen. för Ambulanssjukvård och Katastrofmedicinsk De ansvariga skall inte alltför tidigt eller kraftfullt planering ut med löften, bestämda påståenden eller infallsvinklar. Dör- Enligt Socialstyrelsens allmänna råd skall varje landsting måste hållas öppen för information tillkommer ha katastrofplan regelbundet revideras. Landsren att ny en som innan beslut fattas. tingens PKL-grupper samverkar med kommuner, primär- Myndigheter såsom länsstyrelserna måste ha jour dyg- vård och kyrkan samverkar i arbetet med det psykosociala och året vad gäller informationsfrågor. In- omhändertagandet. net runt runt formationen måste snabbt komma igång när något inträf- Information är ett komplext område. Det gäller både far. Professionella informatörer krävs. I kris/katastrof internt inom hela landstinget och externt till drabbade, en kan duktiga informatörer från olika myndigheter och fö- mellan myndigheter och organisationer samt till massmesamarbeta. Detta bör ingå i planläggningen liksom dierna. Vid svår händelse finns ett antal personer retag en hur katastrofledningen skall bemöta frivilliga ström- skadeplatsen leder det medicinska arbetet, dessa har som som till, när sådana skall plockas in och när skall säga medicinskt och även ett informationsansvar. Vid mar man ett ansvar nej. Trots planläggning krävs flexibilitet och improvisa- svår olycka eller katastrof leds arbetet den centrala en av

BILAGOR ATT LEVA MED OCH LÄRA AV ESTONIA -

medicinska katastrofledningen. Idag finns det pressjour ligt lokal där kunde samlas. en öppna en man I krisgiuppen

inom Stockholms läns landsting. hade övningar insett det värde man genom att är av stort

Det är mycket viktigt med kontinuerlig utbildning och i förväg ha utpekad lokal för kriscentrum, att en ett så att

övning och mental förberedelse för svåra händelser. Det snabbt kan komma igång med krisgruppsarbetet. man behövs ramplan och det behövs mandat för hur arbetet Viktigt också en är att denna lokal uppfyller kriterier som en

skall bedrivas. samlingssal där de anhöriga kan samlas, mindre stor rum

Stockholms läns landsting har gjort utvärdering för enskilda samtal, för avskildhet, tillgång till fören av ett rum

insatserna i samband med Estoniakatastrofen. Denna in- täring tillräcklig kapacitet för telefoner och telefax. I samt kluderade dock inga kontakter med anhöriga eller överle- Borlänge fanns sådan lokal utsedd en en av kyrkans vande. församlingsgårdar och gick snabbt lokalradion man ut i

och meddelade att anhöriga välkomna dit. var Göran Pettersson, beredskapsplanläggare i Viktigt vid krisgruppsarbete är vederhäftig och regel-

Stockholms stift, Svenska kyrkan bunden information till de drabbade att inte undanhålla - Trovärdighet och tillit är mycket viktigt för kyrkan. Kyr- uppgifter, de icke sekretessbelagda. Trots det om är att

kan kan ta hand andliga problem kräva konfes- inte fanns mycket information om utan att att lämna till de anhöriga i

sion och kyrkan är bra praktisk själavård. Församling- inledningsskedet, försökte ändå man genom Rikskrimin-

arna skall ha planer för krissituationer. I Stockholms stift alpolisen fram de uppgifter fanns få. En polissom att förbereder sig tänka in någonting kan stod sedan i daglig kontakt man genom att att man med Rikskriminalpolisen

hända. och informerade de anhöriga vid tid dag. samma varje

Polisen Önskar ofta att någon från kyrkan är med när Även för medier fanns tid för information. avsatt

dödsbud skall lämnas. Kyrkans arbete vid katastrofer Vid sådan omfattande katastrof krävs aden även viss

skulle underlättas den lättare kunde del listor ministration för form om av att någon av struktur. Så t.ex. re-

över anhöriga till drabbade. Stockholms stift har inte gjort gistrerades de anhörigas adress och telefonnummer, namn någon uppföljning det själavårdsarbete gjordes och relation till den saknade Även de enskilda beav som ute m.m.

i församlingarna efter Estoniakatastrofen. hoven hjälp den från krisgruppen noterades av utöver

därför avsedd blankett, där man sedan skrev in företagen

Birgitta Berggren, polismyndigheten i Borlänge självklara skäl åtgärd. Detta var av mellan 100 och 200 - När Estoniakatastrofen inträffade, fanns i Borlänge sedan samlade nödvändigt för det skulle fungpersoner var - att ett antal år krisgrupp bestående från ambu- Efter vecka upphörde en av personer era. en krisgruppens samlingar och

lansen, Svenska kyrkan polisen, räddningstjänsten och varje anhöriggrupp erbjöds istället Stödperson, , en som utsocialförvaltningen. Genom denna sammansättning har sågs med från psykiatrin, sjukvården och kyrstor omsorg

gruppen bildat ett nät i samhället underlättar kom- kan. Enligt erfarenhet skall krisgrupp inte verka för som en

munikationen, snabba insatser och information. länge i kriscentrum. Risken finns då, den kan bli ett att ett

Gruppen träder in inte endast vid katastrofer även forum för konflikter kan leda till problem. utan som

vid andra hastiga olyckor, dödsolyckor i trafiken, Vad vikt i dessa sammanhang som som är av stor är att man

bostadsbränder och har mycket utbild- i samhället har klart för de olika m.m. man satsat sig ansvarsområdena, att

ning och deltagande i övningar hos polisen och räddningsman känner till varandra och varandras ansvarsområden.

tjänst. Krisgruppen i Borlänge har därför haft sammankomster

Vid Estoniakatastrofen, då 46 från med berörda olika lokalpolitiker, personer orten ansvariga inom parter fanns med färjan, förstod tidigt antal sjukvården med flera instanser och man att ett stort man planerar flera så-

var drabbade. Det var därför vikt att så möj- dana sammankomster. av snart som

BILAGOR ATT LEVA MED OCH LÄRA AV ESTONIA -

arbete dock våga Kerstin Bergh Johannesson, leg. psykolog, Det viktigaste vid krisgruppens är att och och framför allt lyssna. Rädslan för Akademiska sjukhuset Uppsala in vara nära att människor, har drabbats beror I Uppsala bildades samverkande organisation mellan möta som av en sorg, nog en del ställer krav sig själv landstinget, kommundelarnas krisgrupper, kyrkans kristill stor att man ett att ge

Någon finns inte i det skedet det är organisation och polisen. Arbetet delades upp. tröst. tröst att ge utan och lyssnandet betyder Vid skriftlig uppföljning 13 månader efter olyckan närvaron, värmen, omsorgen som en framkom människor mådde dåligt. De tillfrågades då mest. att de ville ha ytterligare stöd. Förutom det egna nätom Eva Marling, f.d. planeringschef Rapport, verket och individuella professionella stödkontakter har numera chef for Evenemang vid Sveriges Television anhöriggiiipper och anhörigföreningar fyllt viktig en

Rapport korn igång med sändningar klockan stödjande funktion för att människor kommer samman. sex morgoefter Estoniaolyckan. Hade sak skett hade Vilka och kunskap finns för posttraumatiska nen samma nu resurser sannolikt sändningar redan klockan tillstånd Behövs central nationell kan in man startat tre nat- en grupp som Snabbheten har egenvärde i nyhetsverksamheten och stötta lokal nivå vid stora katastrofer Känslan att ten. ett första ställer höga krav medier- råka för det ofattbara och kontrollen. Känslan och de allra timmarna ut att tappa omdöme och beslut. Medierna måste ha redskap för hjälplöshet inför tillvaron. Detta är fruktansvärt att nas av fram händelserna och sanningen det inträffade känna. Människor inte kommer vidare kan komma att om som de hinder finns. söka hjälp 2-3 år efter olyckan. Finns det då resurser trots som att

Rapport dramatiserade inte vad hänt, hade för dem inom sjukvården som problem finna ord, höll tillbaka överdrev. In- Man bör försiktig och hänsynsfull mot människor att snarare än vara denna första dag bra, de gjordes befinner sig i chock. Något medierna bör tervjuer med anhöriga var som som vara

med respekt. observanta vid rapportering.

En nyhetsorganisation kan permanent krisses som en organisation, det är kriser är mediernas viktigaste nysom Erfarenheter från Göteborgsbranden heter, och för det finns larmlistor med mera.

Efter Estoniaolyckan hade alla inlevelse Aage Johansson, poliskommissarie, en stor som sällan har. Två medarbetare förlorade anhö- polismyndigheten i Göteborg man annars människor ringde till redaktionen; anhöriga, På brandplatsen utsågs polisiär fick till riga. Många en pressman som med flera, det slags arbetsgemen- uppgift ordna slags pressbalkong. Man ordnade en sjökaptener var som en att en

skap med publiken. Detta får betraktas mycket guidad tur i lokalen. som ovanligt. En särskild informationsbefattningshavare tillsattes i

direktsända intervjuer med anhöriga staben. Inom polisen också inkommande samtal Var det rätt att togs emot Estlineterminalen SVT ångrar inte detta val från allmänheten, utländska beskickningar och massmefrån men diskuterat skall intervjua männis- dier. Pressmeddelanden skickades Behov fanns att konhar i efterhand om man ut. chock. kunskap behövs för och information för nå de anhöriga. Såskedde delkor i Mer att reportrar an- centrera att dra skall kunna hur människor fungerar i chock, vis i samband med att dödsbud lämnades. avgöra senare TV-kanalerna gjorde något egentligt Ett forum har bildats för de anhöriga där det har hållits ingen av övertramp efter Om något gjordes fel så det TV tio träffar. Där har representanter från länsstyrelsen, åkla- Estonia. var att var garmyndigheten, tekniska roteln, räddningstjänsten, Sahlför långsamt. grenska sjukhuset och Göteborgs kommun medverkat.

Vid träffarna har så saklig information möjligt getts som

BILAGOR ATT LEVA MED OCH LÄRA AV ESTONIA

-

om händelseförloppet. Till invandrarföreningar har sär- mottagningar har byggts med ett lokalt samråd mel-

upp skild information riktats. Även till skolorna riktades sär- lan primärvård, och bampsykiatri, utbildnings-

vuxenskild information myndigheters förvaltning och stadsdelsförvaltning.

om ansvar osv.

I Göteborgskatastiofen det räddningstjänsten Sorgen innebär framtiden ofrivilligt måste omdeñ-

var som att var samverkande organ. I dess lokaler samlades katastrof- nieras. Reaktionerna efter katastrofen är normala,

men ledningsgruppen, där fanns socialtjänst, sjukvård och händelsen onormal och absurd. Vår ideologi i arbetet är

kyrka. är ingen sjukdom. Människor drabbats kom-

att sorg som

mer att sökas för att de inte skall tappas bort för det

upp Inger Magnusson, informationskonsulent Svenska fall de behöver stöd något slag. Det är bland vik-

av annat Röda korset tigt erbjuda stöd till de överlevande bär skuld-

att som Röda korset i Göteborg hade ingen beredskapsplan att och skamkänslor. efter när katastrofbranden inträffade, gick di- De anhöriga har bildat stiftelse. Experter från hela

men man ut en rekt och erbjöd medmänskligt stöd.

landet skall kunna ställas till de drabbades förfogande om

Röda korsets lokaler hade öppet utöver de ordinarie de såönskar.

öppettidema och ktmde nås telefon dygnet runt under

per de tre första dygnen. Ett fåtal människor hörde sig. Kicki Hultin, nyhets- och samhällschef Sveriges

av

Polisen önskade beredskap för och Television Göteborg

en transporter samlingslokaler. Det visade sig att dessa insatser inte behöv- Det hände i Göteborg kan komma att påverka och

som des. möjligen förändra journalistiken sikt. Det förutsätter

Behovet medmänskligt stod är stort vid katastrofer journalistkåren håller känslorna och det inträffade le-

av att och olyckor, men det är svårt att förutsäga behovet vande trots att det lättaste är skjuta det obehagliga ifrån

var att uppstår. Efter katastrofbranden samlades många männis- sig. Förändringar i journalisternas grundutbildning är nåkor vid olycksplatsen Hisingen och i Hammarkullen. got skulle kunna innebära möjlighet lära.

som en att Frivilliga från Röda korset fanns båda platserna för Journalister och fotografer är bland de första plats

medmänskligt stöd för de sörjande under de tio första vid katastrof eller olycka och det svårt för dem

en stor var kvällama/nättema efter olyckan. Röda korset efterlyser göra sitt arbete i situation branden i Göteborg.

att en som planering och samordning med andra organisationer och Människor blir deras närvaro, de kan också

arga av men kommunen, för att utnyttja de samlade bättre. hjälpa och trösta.

resurserna

En särskild situation inträffade i Göteborg kanske

som Lars Lilled, samordnare Göteborgs långsiktiga beror offren människor med många kom-

av att var unga insatser med anledning brandkatastrofen pisar och de flesta med invandrarbakgrund. Efter katastro-

av Stadsdelarnas krisorganisationer fungerade bra och kom fen sökte de drabbades kompisar medierna och

upp var igång tidigt efter brandkatastrofen. väldigt omedelbara i sina kontakter. De krävde att

vara

Insatser efter branden i Göteborg håller att samord- med i medierna, de ville t.eX. att TV skulle bevaka alla nas att kommunens samlade kapacitet utökas. Allt från begravningama. Detta svårare för medierna han-

var att elevvård, pedagogiska insatser, socialvård och sjukvård kan än den vanliga situationen när medierna själva söker

tera komma att ingå i denna samordning. Organisationen dem skall intervjuas.

som upp som skall arbeta med detta skall förstärkas så att den har Något försvårade bevakningen det tidiga

en ut- som var uttahållighet minst två år. Hela arbetet går ut att försöka landet att befarade att branden anlagd. Det

man var satte göra livet drägligt som möjligt för de anhöriga och igång reaktion i Göteborg saknar motstycke. Ty-

en som drabbade. Fem stödcentium i anslutning till ungdoms- värr vidarebefordrade TV uttalandet ifrågasätta

utan att

BILAGOR ATT LEVA MED OCH LÄRA AV ESTONIA

granska det kritiskt, det gick för fort. Uttalandet De ögonvitmen intervjuades i Göteborg "föreller som födde spekulationer rasistdåd Dessa uppgifter intervjuades". Man talade stund med dem innan man om m.m. en följa beslutade intervjua dem eller Många valdes bort. var mycket svåra att upp. att samarbetet med myndigheterna i Göte- För personalen SVT finns kristeam med psyko- För övrigt var ett mycket bra från mediernas sida. Polis, rädd- log, psykoterapeut och präst, de kallades in och fanns borg sett informatörer informerade plats från kl. 7 efter olyckan. Ingen dem ningspersonal och kommunens morgonen av för intervjuer liksom politiker. Telefonnum- varit Backaplan natten fick hem innan de och utsattes som ute och krisgrupper förmedlades via talat med någon kristeamet. Efter 1 dygn kallades alla mer till kriscentrum me- ur dierna. Det uppstod behov, journalistiskt och mänskligt, till debriefing och detta har följts upp även senare. Reportminnesstund TV kvällen efter och fotografer inte bevakade olyckan förbjöds att att direktsända en i rar som åka till olycksplatsen. Detta gjordes för att de inte skulle olyckan. ut Medierna Göteborg fick särskild roll aktiva i dras in i känslorna utan relativt opåverkade. i en som vara sorgebearbetningen; föräldrar och andra anhöriga har Respekten med det geografiska avståndet. SVT avtar för filmer och hjälpte utländska medier plats i Göteborg kunde kommit till redaktionen att titta som togs som samtal kommer SVT har kontaktat psykologer inte påverka det faktum nyheten att branden befamånga in. att om hjälp Medierna har rades anlagd rasister kablades över hela världen. och terapeuter för att i sitt agerande. vara av ut roll i hela Sveriges bearbetning det hände. Från medier i Stockholm inkom förfrågningar som var en av som

BILAGOR ATT LEVA MED OCH LÄRA AV ESTONIA

-

etiskt omöjliga att tillgodose, bilder brännskadade I krigssituation har Sverige militärt försvar och

av en ett efterfrågades. sedan ett antal funktioner, totalförsvarsftmktioner. Det är

SVT har internt de senaste åren lärt mycket viktigt vissa verksamheter fungerar i krig,

om att t.ex. transkatastrofjournalistik, man skall återhållsam, med- porter eller sjukvård. Det är då oväsentligt det är

vara om statmänsklig, ta hand den personalen och hela tiden liga eller privata behövs, alla finns med i

om egna organ som arbeta efter de bakomliggande journalistiska principerna. beredskapslagstiftningen. Information är verksamheter

som knyts samman i funktionen psykologiskt försvar, det Göran Tesfai Skoglund, direktör Svenska kyrkans kan lika kallas för informationsberedskap. För

gärna kriscentrurn på Vårsta denna funktion har SPF För funktionerna i

ansvar. Nätverket Enar bildades hösten 1997 och är ett infor- beredskapsorganisationen har riksdagen beslutat mål

om mellt nätverk mellan nationella aktörer inom området och syfte. För det psykologiska försvaret är målet

att upppsykiskt och socialt kris- och katastrofarbete. Deltagarna rätthålla förtroende för det demokratiska samhället. Förrepresenterar både statliga myndigheter och andra svarsviljan och motståndsandan byggs då

orga- upp genom att nisationer inom området. har detta förtroende för det demokratiska samhället

man

Anledningen till att nätverket Enar bildades dels och är villig att stå till försvar för detta samhälle med

var upp brist samverkan mellan olika myndigheter och organi- dess värden. Medlet försöka nå det här målet bevara

att att sationer vid större olyckor och katastrofer och dels insik- förtroendet sker bl.a. snabb och korrekt nyhetsför-

genom ten om att det är viktigt med utveckling psykiska och medling.

av sociala insatser vid kriser och katastrofer. För informationen skall fungera i kris måste det

att en

Svenska kyrkans kriscentrum: Vid Göteborgsbranden finnas informationsberedskap, dvs. det måste finnas

en utsamordnades arbetet gentemot stiften, nationella bildad och erfaren personal både myndighetssidan och kyrkokansliet och andra trossamfund. Vidare kunde mediesidan. Det krävs även teknik och övningar har

man att ge den regionala och lokala organisationen uppbackning. genomförts. Detta skedde samverka och samordning. Man in- De funktionsansvariga myndigheterna och verksam-

genom hämtade nyheter, förmedlade information och höll reda heterna inom funktionen skall oftast också ha och

resurser

olika instansers insatser. Kyrkan har många frivilliga beredskap för krig. Dessa skall också kunna användas vid

är bereda att hjälpa till det behövs. s.k. svåra påfrestningar för samhället i fredstid. Begreppet som om

"svåra påfrestningar" och dess konkreta innebörd för hur

resurser skall användas är inte definierat i legala termer. Kommunikation; myndigheter, massmedier och

I funktionen information ingår regeringen, riksdagen, berörda

de centrala myndigheterna, högre regionala myndigheter, Björn Körlof, generaldirektör Styrelsen för länsstyrelser, landsting, försvarsområden och kommupsykologiskt försvar SPF prioriterar den kommunala nivån, händer det

nerna. SPF fick några år efter Estoniakatastrofen i uppdrag att någoti Sverige såhänder deti kommun". Det är till den

en förmedla information till anhöriga. På initiativ utöka- kommunen medborgarna först vänder sig för

eget egna att des uppdraget till att även omfatta överlevande. information. Den kommunala informationsverksamheten

SPF:s utgångspunkt är att människan i det liv hon le- är därför central för förtroendet. ver, det samhälle och den värld lever i inte är helt säker Press, etermedierna och deras distribution ingår inte i och trygg. Det finns även väldigt många olika uppfatt- funktionen "höra till den. Det finns avtal

men anses ett ningar om vad är farligt och inte farligt, riskfyllt och beredskapsskyldighet, vad gäller förmåga

som om t.ex. att inte riskfyllt. kunna sända och vad gäller distribution. SPF håller i

BILAGOR ATT LEVA MED OCH LÄRA AV ESTONIA -

forskning och utbildning informationsområdet. verksamhet också är ansvarig för informationen som rör det "krisar till sig" det viktigt rätt saker. denna verksamhet. Däremot är det oerhört viktigt att de När är att göra En viktig sak säkerställa inforrnationsförinågan. är ansvariga för verksamheten och därmed för inforär att som Medierna ofta snabbt plats och återger vad hän- mationen har kontakt med ansvariga andra myndigheär som der. Krisen kan då lätt bli den kris medierna förmed- De bör skapa form för att samverka med varandra som ter. en lar. För myndigheterna är det viktigt ha sådan kapa- informationen. Detta är oerhört viktigt vad gäller att en om citet de själva vad det är pågår och kan för- Regeringskansliet och de centrala myndigheterna. Om att vet som medla den bilden korrekt och snabbt sätt till medi- detta pågår utredning. En ökad dialog och ett närmare ett en samarbete mellan myndigheter och myndigheter och reerna. Ett problem i kris motstridande information geringen är viktigt. Länsstyrelsen bör i vart fall ha en är att från olika myndigheter kan nå medborgarna. Detta med- initiativrätt sammankalla till överläggatt gemensamma för ofta människor blir oroliga speciellt situationen ningar hur skall bete sig med information och att om om man farlig. Det krävs därför hur infor- regional nivå. För detta borde det finnas är stor omsorg om man annat erfarenhet, kunskap och övning. Det är inte författningsstöd. Det är kommunledningen som är ansvamerar samt myndigheten har information, rig i kris- och katastrof Även här bör samordning och heller tillräckligt om rätt den måste också ha tillräckliga för nå med samverkan diskuteras. resurser att ut den. Även för detta krävs kunskap och erfarenhet. Ordet kris används i många sammanhang, men är

Vid riskkommunikation det viktigt sätta sig in i egentligen psykiatrisk, medicinsk term. Det finns ingen är att en faktiska situation. Vilken information vill de genomtänkt terminologi, förhållningssätt eller ansvarsmottagarnas ha Hur de det händer Viktigt för kunna förhållande till olika katastrofsituationer eller ser som att typer av lyckas informationen är riktig, tydlig och tillförlitlig svåra olyckor. är att ändamålsenlig. Sedan är det viktigt lyssna, förstå, I förhållande till de berörda vid Estoniakatastrofen samt att och beröras. Tilliten och trovärdigheten sedan hade sjukvården informationsansvar avseende dem acceptera ett tidigare informationsinsatser är viktig för hur arbetet skall tagit hand Polisen hade ett informationsansvar man om. lyckas. kopplat till identifiering omkomna. Kommunerna hade av Informationen allmänheten underskattas ofta. övergripande till sina kommuninnevånare mot ett mer ansvar Det måste finnas hög och långvarig beredskap för säkerställa de hör till kommunen får reda det en att att att som allmänhetens undran och frågor. Resurserna de behöver Därför är det viktigt med kommunal möta oro, veta. en uthålliga, krisen kan längre tid. Det är inforrnationsresurs snabbt kan förstärkas vid allvarlimåste vara vara en som viktigt de i telefon har riktig information att händelser. att som svarar gare lämna. För minska trycket telefonlinjerna kan vissa Regeringskansliet inte alls inrättat för att inforatt var ge generella förfrågningar samlas ihop och förmedlas via mation till berörda. Det fanns varken eller orgasvar resurser medierna. nisation för det. En sådan uppgift måste ligga en nivå

De drabbade måste omhand särskilt sätt, det där det är konkret gripbart och identifierbart. Efter Estotas ett måste finnas människor med erfarenhet, kunskap, inlevel- niakatastrofen åkte flera olika frågor rörande hanteringen

seförrnåga, empati kan frågor. En sådan be- till Regeringskansliet. Erfarenheten detta innebär som svara upp av redskap måste finnas i alla samhällsverksamheter. naturligtvis måste till så att man kan möta såatt man se Myndigheterna måste alltid tillgängliga för medi- dana informationsproblem olika sätt. Estonia var helt vara nationell fråga och då måste den informationserna. klart en Grundprincipen för myndigheternas informations- mässigt hanteras nationellt, i vart fall under fas måste en hantering måste den ansvarig för viss Regeringskansliet inrättat för kunna hantera det. vara att som är en vara att

BILAGOR ATT LEVA MED OCH LÄRA AV ESTONIA

-

Idag finns bara moralisk skyldighet för privata sub- Jens Odlander, pressombudsman

en jekt, rederier ha informaüonsberedskap vid svåra Utrikesdepartementet

t.ex. att påfrestningar. Man skulle kunna fundera över inte ett Utrikesdepartementet har haft presschef sedan 1920-

om en antal samhällsviktiga privata verksamheter också borde ha talet och pressombudsman sedan andra världskriget. den skyldigheten. Idag är detta endast kommersiell Press- och informationsenheten består ett 5O-tal

en av persofråga för de privata bolagen. ner i Sverige och en utlandsorganisation med pressråd,

pressattachéer med För att ett land Sveriges

mera. vara av Inge Gustafsson, kansliråd Information Rosenbad storlek är organisationen väldigt I utlandet krymper

stor. Inom Regeringskansliet kan tala före och efter organisationen. Enheten ligger under pressinformation

man om 1997 eftersom Regeringskansliet då blev en myndighet. och kultur och handhar allt från information om Sverige i Innan dess departementen fristående och det dessa frågor till utrikespolitik och konsulära frågor.

var var pressekreteraren som fick hantera medie- och informations- Utrikesdepartementets presschef står nära ledningen kontakterna. Krävdes förstärkning kunde be hjälp och pressenheten får därigenom del ledningens tanke-

man om av från ett annat departement hade kontakter med. banor. Internt är pressenheten organiserad så att ett antal

som man

Kontinuiteten är bättre nu än när informationsarbetet medarbetare svarar mot ett antal andra enheter och följer sköttes av pressekreteraren som följde statsrådet vid arbetet i dessa närvaro vid deras möten. Således

en genom avgång eller ett regeringsskifte. Nu finns informatörer har man en "medhöming" alla ledare i organisationen. samtliga departement plus informations- Utrikesdepartementet har ett eget intranät kom-

en gemensam som och kommunikationsenhet drygt 25 Denna att uppgå i Regeringskansliets intranät.

personer. mer enhet är inte knuten till den politiska ledningen. En rätt normal dag Utrikesdepartementet består

Statsrådsberedningen har en ledningsroll inom åtminstone av något krismöte. V1 arbetar med utlands- Regeringskansliet. Informationsenheten tillhör förvalt- myndigheter och gränsöverskridande med vissa departeningsavdelningen. Alla informatörer har inte formell ut- ment som Statsrådsberedningen och Försvarsdepartebildning, men de är ändock erfarna och professionella mentet. Det finns mycket att lära inom detta område i informatörer. framtiden.

Idag finns ingen inforrnationsjour inom Rege- I konsulära frågor har Utrikesdepartementet

en ringskansliet, väl beredskapsorganisation. Däri in- informationsplikt till allmänhet och medier, vilket kan lik-

men en går ett antal tjänstemän, statssekreterare och jurister vid polisens roll. Då beskriver hur arbetet läggs

men nas man ingen från informationsenheten. Inge Gustafsson själv in- vid kidnappningsfall eller när svenska råkar illa ut ut-

upp går grund av intresse och tidigare verksamhet, inte i omlands. Sättet att varierar mycket, kriser finns

agera egenskap anställd infonnationsenheten. En plan för inom alla områden. Utrikesdepartementet skall

av agera hur informationsenheten skall hantera kriser håller dock inom utrikes säkerhetspolitik, upplysa den, informera

om

att tas fram och det år Inge Gustafsson håller i biståndspolitik och katastroñnsatser, humanitära in-

som om detta arbete. Det handlar organisation klarar handelspolitik med med I alla områden

om en som satser, mera, mera. telefonbemanning, kontakt med intresserade, intranät etc. kan kriser förekomma.

Övriga funktioner som informationsenheten Det krävs flexibilitet och beredskap. Trovärdighet och

ansvarar för är info-butiken Drottninggatan, service allmän- saklighet är mycket viktigt. Utrikessekretessen och relaheten, trycksaksproduktion, regeringens webbplats, stu- tionen till andra länder kan ibland försvåra informationsdiebesök samt extern information. arbetet.

BILAGOR ATT LEVA MED OCH LÄRA AV ESTONIA

-

Eva Marling, Sveriges Television de bråk förekommit och förekommer i anhörig-

som Myndigheterna får liksom allmänheten sin första infonna- organisationer Skall medierna granska dessa Bidrar

metion från medierna, det är naturligt. dierna till att permanenta för de anhöriga

sorgen genom

Medierna vill tala med beslutsfattare hellre än sitt agerande informatörer från myndigheterna. Det är inte bra Samtidigt måste anhöriga komma till tals i olika frå-

om en talesperson får monopol information och och rör exempelvis skadestånd och bärgning. Medi-

en gor som samma människa skall uttala sig i olika ärenden. Den och anhöriga har kommit in i ett slags symbios är

myn- erna som dighet som försöker stänga in medierna i en särskild lokal svår att komma ur. och matar dem med presskonferenser gång i timmen,

en den myndigheten får problem. Liselotte Englund, doktorand med inriktning på

Efter Estoniaolyckan fungerade informationen ull katastrofjoumalistik vid JMG -Institutionen for massmedierna dåligt, både från myndigheter Sjö- journalistik och masskommunikation Göteborgs

som fartsverket och från rederiet. Myndighetspersoner blir universitet som alla andra chockade och bör förbereda sig för detta God katastrof-journalistik ställer stora krav lyhördhet inför krissituationer. och kompetens hos mediernas medarbetare. Professio-

Frågan om att intervjua ögonvittnen eller är ett stort nella och personlig medkänsla skall verka i syntes.

normer problem. Medierna kommer alltid att intervjua ögonvitt- Närhet i rapporteringen skall förenas med respekt för den nen, även de som är chockade. Det är ofta enda sättet att intervjuades tillstånd. Mediernas närvaro och uppdrag vid reda vad har hänt. Ett förslag är att SPF, tillsam- katastrofer och stora olyckor många paradoxer,

som rymmer mans med joumalistförbundet borde ordna utbildning och det är ingen tillfällighet att dessa tragiska händelser

en där kunniga människor utbildar journalister hur ofta leder till de största journalistiska framgångarna.

om man känner igen vem som befinner sig i chock, och hur En jämförelse begreppen "kris" och "nyhet" vid

man av ger skall förhålla sig så att inte skadar dessa. handen att de båda vetenskapliga definitionerna

man samman-

I samband med mycket svåra händelser som Estonia- faller i princip varje punkt. Om betraktar katastro-

man katastrofen eller Palmemordet ställs särskilda krav de fen form kris, kan det nyhetsrus ofta

som en av som upphögre myndigheterna och deras företrädare. Efter Esto- står sin förklaring. Samtidigt leder dessa händelser till niaolyckan det märkligt initiativ Aktuellt att även journalister och fotografer chockas och drabbas

var nog av av som kungen höll tal till nationen i TV. Vi behöver alla slags arbetsförlamning. Sådana exempel finns från tid-

en också ett mått värdighet i vilket något ningen Bergslagsposten efter Estoniakatastrofen, och

av sorgen, var som saknades de första dagarna efter Estoniakatastrofen. Det många de första plats vid brandkatastrofen i Göte-

av gäller också regeringsnivå. Medierna hade accepterat borg oktober -98 vittnar hur yrkesñltren och

om raseras om statsministern ville hålla tal och till och med ansett det block och penna ñck packas ner. lämpligt, även intervjuer också måste göras t.ex. rö- Journalister och fotografer har svår uppgift i att be-

om en rande bärgningsfrågan. mästra stressen och klara de etiska avvägningarna

En svår fråga efter Estoniaolyckan handlar olycksplatsen. Ändå förväntas alla yrkeskoder sitta berg-

annan om mediernas relation till anhöriga och överlevande längre fast trots att uppdraget kanske sker under chockliknande sikt. Medierna ringer ofta till de anhörigas föreningar för betingelser. I situation där inte räddnings-

en ens att kommentarer olika politiska förslag och händel- personalen sig tillräckligt förberedd är medierna na-

anser ser. Hur representativa är föreningarnas representanter turligtvis mycket dåligt rustade för att möta och skildra Skall man fråga andra och riskera att jaga människor katastrofens konsekvenser.

upp

funnit viss ro Hur påverkas medier och andra Det kan relevant att fråga sig varför så stor andel som en av vara

BILAGOR ATT LEVA MED OCH LÄRA AV ESTONIA

-

etiska avvägningar överlåts till den enskilda reportern eller Journalistkårens kännedom krisreaktioner och kris-

om fotografen olycksplatsen. Oetiska intervjuer görs ofrån- förlopp får antas relativt begränsad, med utgångspunkt komligen, borde inte publiceras. Många avgörande från lcursinnehållet vid landets journalistutbildningar.

men etiska bedömningar kan göras redaktionell nivå, Dessa kunskaper är viktiga eftersom chockens ansikte är

men verkligheten blir ibland den rakt motsatta. Från redaktio- lynnigt och kan sända ut missledande signaler. Då en indinen kommer de förväntningar och den press som får rep- vid drabbas av s.k. psycic numbing en slags krisreaktion orten att ett steg till. Det är ofta värre att bli beskylld för "luras journalisten att uppleva den intervjuade som sanatt ha gjort för lite än för mycket. Med avståndet ökar sad och kontrollerad, när det i stället kan vara fråga om att okänsligheten. Detta gäller möjligen också den känslighet är chockad och har drabbats av overklighets-

personen med viken mediernas personal olycksplatsen hanterar känsla. Psycic numbing är en av flera s.k. coping-stratesituationen. Det faktum att journalisterna efter Estonia- gier. Med coping det sätt vilket individen

menas katastrofen inte verkade själva olycksplatsen kan hypo- bemöter, bemästrar och sig till såväl inre

anpassar som tetiskt tänkas ha viss betydelse för graden närgångenhet yttre hot.

av och hänsyn. I fallet Göteborg stod journalisterna i Det finns en vilja till lärande. Efter brandkatastrofen i katastrofens centrum vilket sannolikt ledde till ett större Göteborg har intresset för utbildning och fortbildning i mått av försiktighet. nämnda kunskapsområde varit stort. Bland annat har

Händelserna i Göteborg lär inte bara att sjukhusen Journalisthögskolan i Göteborg planer att införa kris-

oss bör ha beredskap att möta ett mycket stort antal anhöriga, psykologi/katastrofjournalistik i journalistutbildningen. utan också att stort mediauppbåd. Det är viktigt att också Några hållpunkter inför framtida mediebevakning är övriga yrkesgrupper har realistisk uppfattning att i möjligaste mån undvika att intervjua chockade män-

en om mediernas arbetsvillkor. En nyhet förmedlas oerhört niskor, att inte visa bilder där offer eller överlevande kan snabbt, förgrenas via olika förmedlare och når många identifieras, att försöka utveckla nya journalistiska former

samtidigt. Det är därför viktigt med s.k. rätt-tidig information, för att skildra det sker. Journalister och fotografer bör

som vilket innebär att informationen är korrekt och att den regelmässigt erbjudas krisbearbetning efter avslutat upppresenteras vid lämplig tidpunkt. Dementier skapar lätt drag. Dessutom kan konsekvensanalys medie-

en en av förvirring, och har ibland svårt att över huvud taget nå bevakningen vara fruktbar som erfarenhetsgrund för fram. kommande uppdrag. Att träffas innan det har hänt

är en

En självklar del katastrofrapporteringen är att möjlig väg mot ökat professionellt förhållningssätt mellan

av skildra de människor drabbats och dem överlevt. yrkesgrupperna olycksplatsen; utbild-

som som en gemensam Att ha blivit fotograferad eller filmad av TV och expone- ning för katastrofens olika aktörer. rad i chocktillstånd för stor publik, kan dock skad-

en vara ligt för de överlevandes framtida rehabilitering. Det finns exempel hur publicerade TV-inslag och artiklar kan Samverkan kring katastrofarbete användas för kvar i slags fixering kort och lång sikt

att stanna sorgen, en som gör det svårt vidare. Många människor drabbas Lars Fredholm, laborator Försvarshögskolan i

att som

post-traumatisk ett psykiatriskt tillstånd ef- Karlstad av stress som fekt ett psykiskt trauma visar tendenser att söka Samhället utvecklas mot ett risksamhälle med ökad

av upp en traumat nytt. Att titta TV-inslaget eller läsa artikeln komplexitet. Det blir allt svårare att förutse och förstå

och igen kan ett sätt. Vilka skeenden kommer att utvecklas. om om vara som

Kunskap det oförutsedda kan låta utopi, Ett problem är att de begrepp som används inte har

om som en

ktmskapsfaktorn bör poängteras i sammanhanget. innebörd, framförallt mellan experter och vanligt men samma

,

BILAGOR ATT LEVA MED OCH LÄRA AV ESTONIA -

Och emellan. Myndigheterna sak- fånga detta och vidta de åtgärder behövs för folk. inte ens experter att upp so1n tillräckligt med kunskaper vilken variationsvidd i allmänheten skall ha god kunskap möjligt, nar om att en som upplevelser och beteenden finns människor emellan. inte minst de utsätts för risker och behöver vidta som som Människor har förnuft de utifrån vid skyddsåtgärder. ett som agerar en konkret situation. De beter sig ofta utifrån sina mål Polisen har regel att hantera ctt stort antal mänsom rationellt. Experter och ledare behöver betydligt niskor vid särskild händelse. För att klara svåra situatiosätt mera en kunskap hur människor tänker och Det är måste i förväg fundera över vad organisationen om reagerar. ner man förväg försöka fundera vad människor har själv behöver för information och vad behöver lämnas viktigt att i ut som för informationsbehov och hur det skall bemötas. Den till allmänheten och hur detta bör ske. Utgångspunkten enskilde drabbade människan i detta arbete. måste då människor tänker olika och uppfattar inär en resurs vara att Viktigt för myndigheterna bygga för- formation olika. Ofta glöms det bort att den enskilda Det är att upp en det förtroende förhoppningsvis drabbade människan är även vid svår hänmåga som svarar mot som en resurs en redan finns. Ibland har myndigheterna motstridiga intres- delse. i detta arbete. Typiskt vid särskilda händelser år att polisen har att sen som måste vägas samman samverka med andra aktörer olika nivåer. Polisen, Lars Nylén, rikskiirnjnalchef försvarsmakten, räddningstjänsten samt hälso- och sjuk-

Rikspolisstyrelsen vården försöker skapa doktrin att tackla en gemensam Rikspolisstyrelsen den centrala myndigheten inom problemen. Det kan gälla det psykosociala omhändertautgör polisväsendet. Från den l januari 1999 finns det 21 polis- gandet, organisationen insatsplatsen etc. För att uppnå

myndigheter i Sverige. Länsstyrelsen har inte längre nå- bra samverkan genomförs viss gemensam utbildning en direkt för polismyndigheterna. En viss samord- och övningar. got ansvar finns dock kvar vid samhälls- och katastrof- Det finns spänningsfält mellan nivåerna i samhället. ning ett Ofta värjer sig den lokala nivån för inblandning från regiosituationer. Särskilda händelser kännetecknas de ofta inträf- nal och nationell nivå i det operativa arbetet. När det gälav att far överraskande, svåra omedelbart ler större insatser finns det lite rutin i Sverige. Desto xdktiär att ett grepp om, tidsförlopp och flöde blir det därför med övningar och utbildning, vilket har ett komprimerat ett upptrappat gare aktiviteter. Dagens resursknappa samhälle har inte dyg- inte är prioriterat idag vad gäller polisen, främst arbeav som i tjänst för alla tänkbara situationer. Det med närpoliskonceptet. Polisen är för tiden inte lika net runt resurser tar nu innebär insatsorganisationerna måste mobiliseras och insatsorienterad den har varit. att som de till successivt. Många situationer är dyna- Polisens insatsorganisation vid särskilda händelser beatt växer utvecklar hela tiden och det svårt står polisstyrka leds polisinsatschef med miska, dvs. de sig är att av en som av en vad kommer hända. eller stab, dvs. ledning. Sedan finns det som veta som att utan en yttre De samverkande aktörerna får naturliga skäl ofta regel övergripande operativ ledning som styrs av av en olika uppfattningar händelse. Det är oerhört svårt polismyndighetens chef eller den denne utsett. Vid om en av mycket viktigt lägesbilder så får "Särskilda händelser riksangelägenhet upprättas vid men att stämma av man av i olika staber, särskilt Rikspolisstyrelsen Rikskriminalpolisen stab för över-

samma verklighetsuppfatming om en

arbetet utförs och är utdraget i tiden. Ris- gripande operativ samordning och strategisk ledning. över en stor yta den kommunikationen fung- Räddningstjänsten har liknande system. I ledningsken är stor om inte interna ett det blir mellan dessa bilder. Vidare uppfat- staberna finns olika funktioner. En funktion skall t.ex. leda erar att ett gap massmedierna händelsen sitt vilket för- insatsen, funktion skall analysera den, tredje svarar tar eget sätt, en en medlas till allmänheten och de drabbade m.fl. Det gäller för informationsverksamhet.

BILAGOR ATT LEVA MED OCH LÃRA AV ESTONIA

-

skulle behövas bättre utvecklat kan Margreth Köppen, enhetschef Svenska Röda korset

Det ett system som självkorrigera sig under pågående insats och kan Vid Göteborgsbranden myndighetsrepresentanter att

en som sa förhindra fastköming i bekväma eller felaktiga hjulspår. inte visste vilka Röda korset har. Det finns

man resurser Slutligen bör utveckla vår samarbetsförmåga. för psykiskt och socialt stöd. Vidare utbildas med-

grupper

lemmar i kris och medmänskligt stöd. Genom de många

medlemmarna finns uthållighet inom organisationen.

en Göran Tesfaj Skoglund, direktor Svenska kyrkans När någon behöver stöd i sin under längre tid kan

sorg kriscentrum Värsta Röda korset hjälpa till med kontinuerlig stödperson.

en Svenska kyrkan är funktionsansvarig myndighet. Upp- För fylla roll i krisarbetet bör Röda korset ñnnas

en att en giften är till den verksamhet bedrivs dagligen med redan planeringsstadiet. Detta skulle innebära att

att se att som

skall kunna bedrivas i svåra situationer. Detta för olika aktörer lär känna varandra och förstår varandra och även att kunna människor trygghet och tillit. Huvuduppgifte- kontaktnät byggs Det är viktigt att hjälparbetarna

ge ett upp.

är diakoni, stödarbete, själavård, stödsamtal, vet sin roll och när det är dags att kalla in annan hjälp. rna omsorg, begravningsgudtjänster, sorgearbete. Frivilliga skall inte överta någon yrkesroll i sitt arbete. Det

Kyrkan mycket aktiv i POSOM-grupper. Idag finns handlar stöd, att kunna ñnnas till och att

är om att vara ett det oerhörda klyftor i ktmskap och beredskap. Utbildning kunna hjälpa till där ingen har att utföra arbets-

annan en pågår inom kyrkan och sikt skall förtroendevalda och uppgift. När något inträffar är det viktigt att använda fananställda utbildning. tasin för att tänka ut vad kan behövas.

ges som

BILAGOR ATT LEVA MED OCH LÄRA AV ESTONIA -

4 Bilaga

lndividuella och samhälleliga konsekvenser

av Estoniahaveriet

arrangerade seminarium den lingar över 54 år i England visar 40% ökning av nalysgruppen ett med syfte belysa de individuella och dödlighetstalet för dessa, under månader efter hus- 16-17 mars 1998 att sex Estoniakatastrofen. I det död. I kompletterande studie från 1969 visades samhälleliga konsekvenserna av truns en referat de anföranden hölls. fjärdedelar denna överdödlighet 40 följande presenteras av som senare att tre av förklarades hjårtsjukdomar. Det är tydligen procent av Sorg i ett livstidsperspektiv hjärtat är i farozonen när blir för svår. som sorgen Conny Nordin, professor i psykiatri vid Linköpings I ytterligare studie fann man att sjukvårdskonen universitet och hovpredikant sumtionen påverkades anhörigas dödsfall. 44 änkors av någon- sjukjoumaler undersöktes varvid fann att antalet En utgångspunkt för resonemanget är att sorg är man drabbar alla. Ingen människa undgår sjukvårdsbesök halvår 2,2 före makens bortgång ting normalt som oss per var En andra utgångspunkt är att orsakas och 3,6 efter. sorg. sorgen av en alla förluster inte leder till Som Då drabbas eller traumatisk händelse är förlust men att sorg. av sorg en Nordin förlusten första naturlig reaktion vill stänga in själva för tankeexempel säger Conny att av en ny- en att oss jämföra med förlusten vigsel- stänga händelsen Denna fas brukar kallas cbockfaren inköpt ring inte går att av en att ute. ingen kan köpa Vigsel- och illustreras bild ostkupa som omger en ring. Det är tröst att man en ny. av en en ringen innehåller för mycket känslor. drabbad. förlusten gäller Chockfasen innebär dock inte att alltid är helt En tredje utgångspunkt år att i en sorg den sörjande. Att förlora kontaktlösa, den drabbade är inte tillgänglig för insåväl den bortgångne som en an- men själv. Sorgen inte enkel- formation det vanliga sättet. Det är svårt att nå fram hörig år att förlora något av sig är relationsrelaterad. med information. Man inte in sådant man inte orkar riktad utan tar därefter frågan nå- höra. Reaktionerna från omgivningen blir ofta att det inte Conny Nordin ställer om sorg är studie dödsorsaker någon idé säga något, är så inkapslad och gonting farligt och beskriver en över är att personen i London 1675. Bland dödsorsaker smittkoppor, syfi- sluten. som återfinns Även detta Hur länge choclcfasen är individuellt, från några lis, gikt och självmord även sorg. om varar vetenskaplig framställning, minuter till några dagar eller i särskilt traumatiska fall inte är någon högklassig säger den alltid har uppmärksammats något längre än så. att sorg som som och alltid den Nästa fas kallas reaktionsføzsen.Då börjar den drabbade kan stora konsekvenser som inte ger bli till sig sanningen och försöker därför erfarenhetsmängd som många tror. mogen att ta studie utfördes 1963 4486 änk- knacka hål ostkupan inifrån. Men verkligheten rinner En annan som

l

l

BILAGOR ATT LEVA MED OCH LARA AV ESTONIA

-

in från lite olika håll och i olika takt. Det går inte för den Conny Nordin resonerar vidare att begreppet sorg

drabbats att ta till sig allt gång. I den här skulle kunna delas in i tre typer: den individuella, kolleksom av sorg en fasen blir tillvaron för människan ofta kaotisk. Reaktionen tiva och den regionala eller nationella. De olika

sorgehos omgivningen kan bli att är splittrad och svår typema kan olika ut.

personen se att orka med och risken finns att man som anhörig eller Den individuella Jørgen rör sig ett personligt plan. vän drar sig undan. Det bästa är att bara finnas där och låta Den sörjande kan möjligen diskutera den med någon, vederbörande tala, inte stöta bort. Fasen måste ta sin tid. samtala om den, men ingen annan kan ta över den. Den

Så småningom är beredd att lämna ostkupan. sörjande vet att ingen kan förstå precis hur det

man annan Man orkar till och med restema efter det känns.

sopa upp man har varit med Man har börjat ett nytt liv. I det här Den kollektiva är angelägenhet i

om. sorgen en gemensam momentet hör man exempelvis personen säga: "Nu har avgränsad grupp, t.ex. familj, arbetsplats eller intresse-

en jag orkat ta bort hans säng. Nu har jag tapetserat i förening. Sorgen efter borgången kollega t.ex. är knu-

om sov- en rummet." Detta är uttryck för att lämnat händelsen ten till arbetsgemenskapen. Den sörjande bär kanske inte

man bakom sig. Denna fas kallas reparationijføzsen. sorgen med sig hem samma sätt.

Under nyorienteringijføzsenhar den drabbats Den regionala eller nationella sorgen är också kollektiv.

som av sorg eller traumatisk händelse integrerat upplevelsen med Men den är inte begränsad till vilket gör

en en grupp att samsitt liv och börjat nyorientering. Men det hörighetskänslan kanske inte är lika tydlig. Sorgen rör sig

en process av finns fortfarande risk för att en liten händelse kan väcka ett symboliskt plan. Ett exempel denna typ av sorg är det gamla till liv igen och reaktualisera känslor trodde reaktionerna efter mordet Olof Palme, prinsessan Dia-

man

passerade. bortgång och Dagmar Hagelins försvinnande i Sydvar nas

De beskrivna faserna gäller och även andra trau- amerika 1977.

sorg matiska upplevelser. Sorgen har dock några inslag är Död hör livet till. Människan bär också med sig

som en unika. Ett sådant inslag är att tillhandahåller tanke att får att mogna och växa. Detta äger en

sorgen en ny om sorg oss identitet gott och ont. Att anta en ny identitet betyder giltighet då sorgen kommer i intervaller. Mellan att tidigare. Förlorar anhörig för- intervallerna hinner människan hantera sorgen, forma en

man ger upp en man en lorar delar den identiteten. identitet och därmed förbereda sig inför nästa döds-

man av egna ny

Denna konsolidering identiteten Vem är jag fall.

av - nu när jag inte lever i den relation jag har levt i är svår. Värre är det vid serier dödsfall med korta intervall.

som - av

Frågorna bur och zzaøfär, är begrepp Conny Sorgebördan blir då ackumulerad och det tar längre tid för

som Nordin kan komplicera sorgeförloppet de den att plana ut och försvinna. Detta förvärras ytterligare

menar om sammanblandas. Hur frågan dödsorsaken och vid massiv död under kort tidsrymd, t.ex. vid en katastrof

- avser om dödssättet. Varför har däremot dimension och eller under krig. Som individer hör mest talas effek-

- en annan om

frågan mening, eller kanske brist mening. terna den individuella Vår erfarenhet av de psyavser om av sorgen.

Frågan vadå har kvalitet ibland gör frågan hur kologiska effekterna katastrofer och massdöd är

en som av mer mindre intressant. Som exempel nämner Conny Nordin begränsade.

brandman dör under yrkesutövning. Om de anhö- Förhållandet till den bortgångne påverkar. Att förlora en som riga frågan van/för får veta att han dog när han rusade make eller ett barn är särskilt svårt. Styrkan i tillgiven-

en tillbaka för att rädda ett barn, kan de möjligen känna nå- heten, liksom tryggheten och graden beroende är på-

av

slags mening med hans död. Brist mening gör ris- verkande faktorer. gon ken större för att den förlustdrabbade skall fastna i ett äl- Omständighetema kring dödsfallet påverkar. Var det tande. naturlig tidpunkt eller ej Förstod att detta skulle

en

BILAGOR ATT LEVA MED OCH LÄRA AV ESTONIA -

hända Fanns det möjlighet förbereda sig för dödsfal- "Well, everyone can master a grief att let but he that has it"

Det finns dessutom faktorer efter dödsfallet kan Alla hur skall hantera utom den är som vet man sorgen som påverka Den är krisbearbetning och den andra drabbad. Gåtfullheten som uttrycks i strofen, menar sorgen. ena socialt stöd. Krisbearbetning bör hanteras framförallt Conny Nordin avslutningsvis, säger något hur komom individuellt plan, eller i begränsad Det plex är. Den fascinerar och oroar, den är tillgänglig ett en grupp. so- sorgen ciala stödet måste finnas i hemmiljön likaväl i vän- och otillgänglig en gång. som kretsen och nationellt. Sorg kan perspektiv och beskrivas uti- Ceremoniers betydelse även sesi större från begrepp: Okomplicerad akut stressyndrom Bo Brander, präst och föreståndare vid tre sorg, och posttraumatiskt stressyndrom. Laurentistiftelsen i Lund

Begreppet okomplicerad uttryck för "nor- I anförandet belyser Bo Brander behovet s.k. passagerisorg ger en av mal" V1 drabbas, läker och går Vid studier religiösa fenomen har framkommit att sorgeprocess. sorgen ut ter. av vidare. När händelsen blir oerhört intensiv och konfronta- alla kulturer markerar livets växlingar och förändringar tioner med död eller hot drabbar den integriteten med riter och ceremonier. Riten transformerar fysiska egna brukar tala akut stressyndrom. händelser till social verklighet och har lika stor betydelse man om ett Ett i akut rtresiyndrom är att den trauma- för människan subjekt, för samhället. symptom ett som som tiska händelsen återkommer drömmar, flash backs. I samband med döden har begravningsriten ingått som som Ibland leder det till ett undvikande beteende. Dessa reak- introducering till sorgearbetet, som i alla tider har varit en tioner kan mellan två dagar och fyra veckor och debu- menad ta tid. Väsentligen bygger såväl den kyrkliga vara att vanligen inom fyra veckor efter händelsen. den borgerliga begravningen samma grundprinciterar som Det finns långvarig variant kallas En vördnad och tacksamhet inför det liv är slut, en mer som per: som posttraumatiskt stressyndrøm och uppvisar intensi- ett uttryckande empati och ett mer eller mindre tydligt som en av bild. Posttraumatisk kan debutera transcendent överlämnande. En preferens för ritens utfövare stress så sent som månader efter händelsen och ha ett kroniskt förlopp. rande finns för hembygdens kyrka och kyrkogård. sex biokemiska förändringar, aldrig tillämpbar människomassor. Även Den medför också vissa sorgen Riten är ställer så att säga vår inre kemi. erfarenheten är kollektiv är ceremonins tillägnelse och om om Begreppet posttraumatiskt stressyndrom har del tillämpning alltid individuell och personlig. en syi litteraturen, vilket speglar något dimensio- Begravningen passagerit innehållet fyra moment: nonymer av som svåra förluster. Vi har Soldiers heart", krigs- Överlämnandet och kvarbållandet. Den döde överlämnen av upplevelsen, "shell shock", dvs. granatchocken, traumatisk till Gud, i begravningsriten markeras detta med orden nas KZ-syndromet,war sailor syndrome" hos norska "vila i frid", och kvarhålles hos de kvarlevande genom neuros, sjömän levde under hot torpederas under kriget. minnet och namnet. Ett foto hedersplats i bostaden, som att Till dessa kan även räknas tortyroffer och incestoffer. Alla namnet gravstenen. dessa har drabbats något liknar det i dag kallas Männixkovárdet ochforgángligbeten. Den starka känslan av som som posttraumatiskt stressyndrom. Med andra 0rd: över- livets svindlande korthet är betydande dimension i av en intensiva händelser är så svåra att i princip ingen män- dödens rit. Den balanseras riten av sin egen motsats. Ett som niska klarar dem enbart med stöd tidigare erfarenhe- sätt att uttrycka människolivets värde är att hantera den av av döde med den pietet man är mäktig. Ett annat är ter. som ceremonielet med de tre skovlama jord, sätter in som människan i ett ekologiskt sammanhang.

BILAGOR ATT LEVA MED OCH LARA AV ESTONIA -

Hinsidesfizigøma. Varje rit öppnar mot något större i nemang om att anhöriga till sjömän skulle ha större accep-

tillvaron än det sinnena kan registrera. I den kristna för havet än anhöriga till nämsom tans som grav, passagerare,

traditionen är tron liv efter döden mycket stark och att utvecklingen pekar sjöfolk ställer större krav ns att

tydlig. samhället skall ställa ekonomiska till förfoatt resurser

Riten :om övergång och inget att stanna De nya och gande för att förbättra sjösäkerheten och kraven ökar

mycket smärtsamma erfarenheterna skall inkorporeras i också för omkomna skall bärgas från havet. att

en dimension där den döde är död och de levande är le- När det gäller omständigheterna kring Estonia näm-

vande. I begravningsriten markeras detta aktens avslut- Lars Weisazth att det är svårast förstå, bakav ner som att mot

ning och själva jordfästningen. Ett sista tack och farväl och grund det två statsministrar sade, är att inte räddav som

ett lysande av frid över den döde. Platsen där den döde ningsarbetet direkt övergick i ett omhändertagande av

vilar skall bli plats inte för katastrof, utan för frid, förso- omkomna. en

ning och ro.

Har passageriten fungerat enligt Bo Brander, har den

Kris- och katastrofpsykologisk organisation

bidragit till att den smärtsamma dödens effekter inte blir Atle Dyregrov, psykolog och ledare För Center for ett förlamande sår, utan berikande minnen och ömma er- krisepsykologi i Bergen

farenheter djup åt livet. som ger Katastrofer har starkast inverkan samhället när händel-

drabbar områden eller institutioner alla är bero- Havet som gravplats sen som

ende av eller när den drabbar viktiga symboler eller Lars Weisxth, professor vid universitet i Oslo symbolpersoner särskilt händelsen är avsiktlig. Det- Lars Weisaeth inleder med om att göra en beskrivning av att samma gäller om händelsen medför att ett stort antal mäntillvägagångssättet vid flygolyckor är reglerat och utgår niskor dör eller när den drabbar barn. Om händelsen från samtliga omkomna, flygplanet skall hämtas är av att samt den karaktär att alla kan identifiera sig med den eller För olyckor till sjöss med fartyg finns om upp. inte motsvamassmedia starka skildringar den påverkar även rande regler. Ur historiskt ger av ett perspektiv kan sägas att omdetta starkt. Om händelsen utmanar centrala uppfattkomna båtar lämnade kvar i havet, framför allt grund ningar våra liv förstärks effekten. det inte fanns tekniska möjligheter om av att att omhänderta Konsekvenserna för samhället av en sådan katastrof dem. Anhörigas ångest och ovisshet efter båtolyckor beblir: kollektiv sorg och trauma, samhällsmedborgarna utmöttes genom att de naturligt erbjöds möjlighet att träffa vecklar fantasier, uppfattningarna världen förändras, de överlevande och många frågor. Professor om svar sårbarheten ökar, samhällets förväntan katastrofer Weiszth konstaterar sådana nya att några sammanträffanden ökar, nationens självtillit sviktar, utlöser starka traumatiska inte organiserats i fallet med Estonia. reaktioner, myter genereras, kulturella förändras Lars Weisaeth för också normer ett resonemang kring frågan och samhällets beredskapssystem påverkas. om hur uppfattar döden till havs, vad blir borta sjön

Hur ser förhållandet kropp och själ. I sammanhanget

nämner han att SOS är förkortning för Save souls. Katastrofers inverkan på individen en our

Han påpekar också att vår tradition är har plikt Upplevelsen traumatisk händelse kan då inatt man en av en traumat

att söka efter sina anhöriga för att begrava dem land. i individens livserfarenhet bidra till personligt tegreras

Ett annat perspektiv belyses i anförandet är växande. Växandet kan bidra till stärka modet hos indisom om att

det finns någon skillnad mellan hur anhöriga till viden, liksom styrkan. Det kan också leda till individen att

besättningsmedlemmar ser havet i jämförelse sätter större pris sina närmaste och innebära försom grav, en

med anhöriga till resenärer. Med utgångspunkt i djupning relationerna till andra. Ökad empati och ett reso- av om-

ZOO

BILAGOR ATT LEVA MED OCH LARA AV ESTONIA

-

sorg för andra, liksom ökad tacksamhet för livet och posi- det fortfarande många exempelvis vill ha någon typ

som av tiva förändringar av livsprioriteringar är andra positiva ef- hjälp, krissamtal eller möten med andra anhöriga. fekter. Av enkätsvaren framgår del de anhö-

även att en stor av

För att det psykosociala stödet skall fungera krävs ti- riga skulle önska att regeringen frågat dem deras åsik-

om ming och fleábilitet. Detta kan uppnås omfattande i bärgningsfrågan. Rörande frågan bärgning eller

om ter om förberedelser gjorts i form av planering mobi- inte bärgning anhöriga 55 inte bärga och

av resurser, svarar procent lisering och insatser. Häri ingår träning och mental förbe- 32 bärga, 11 har ingen åsikt. Resultatet

procent procent av redelse av den personal skall medverka. enkäten sänds i anslutning till ettårsdagen visar

som som ut att

Ett viktigt led i arbetet med att bemöta individer 47 är negativa och 40 positiva till bärg-

som procent procent drabbats av större katastrofer är att kriscenter omedelbart ning. Den tredje enkäten är förhållandet nästan jämnt

upprättas. Efter den akuta fasen skall uppföljning ske och mellan de båda med viss Övervikt för de

grupperna, en som eventuellt långtidsterapi erbjudas. Atle Dyregrov under- vill bärga. Då delas efter frågan bärgning

svaren upp om av stryker vikten av att detaljerad information katastrofen hela fartyget, i relation till omhändertagande enbart

om av förmedlas löpande, till såväl de drabbade till stöd- omkorrma blir resultatet 63 vill de

som att procent att ompersonerna. komna skall omhändertas, mot 25 säger nej

procent som

och 29 procent vill bärga hela båten medan 42 procent Att lyssna till anhöriga

säger nej. Kristina Brandänge, psykiater och klinikchef vid En klar majoritet de svarande betong-

av är emot Ersta sjukhus övertäckningen Estonia, omkring 80 säger di-

av procent På Ersta sjukhus har det genomförts ett antal enkät- rekt nej. Frågan är också de väcker kom-

en av som mest undersökningar, framför allt riktade till anhöriga. Efter mentarer. genomförda fem enkätundersökningar även överle-

togs vande med. De resultat redovisas under anförandet Erfarenheter från Alexander Kielland-olyckan

som behandlar dock enbart de första fem enkäterna. Odd Kristian Reme, präst och företrädare för

I undersökningen har sammanlagt med- Alexander Kielland-fonden

863 personer verkat. Dessa är anhöriga till 420 de 501 svenska Alexander Kielland-fonden förening bestående

av om- var en av komna, dvs. 84 de svenska omkomna finns anhöriga, företrädare för kyrkan från

procent av re- samt representanter presenterade i undersökningen. 90 de svarande fackföreningar. Föreningen aktiv i frågan bärgning

procent av var om räknas förstagradsanhöriga, vilket innebär är oljeplattformen Alexander Kielland välte i Nord-

som att man av som maka, make, sambo, barn, förälder eller syskon. Den sjön 1980. 123 omkom och 89 räddades. Reme

personer största gruppen i enkäten består av dem har förlorat förlorade sin bror vid olyckan.

som föräldrar. Den stora delen svarande sörjer omkommen, Odd Kristian Reme talar parallellerna mellan

en om

det finns icke försumbar del sörjer flera. Här Estoniahaveriet och Alexander Kielland-olyckan och bemen en som lämnas endast övergripande redogörelse för några skriver dem slående då det gäller frågan eftersök-

en av som om de enkätsvar bearbetats. ande de omkomna. I båda fallen frågade sig hela folket:

som av

Frågor som belyses i enkäten är hur omhändertagan- Vad skall vi göra Skall vi de döda fått sin

acceptera att grav det de anhöriga fungerat. Vid varje svarstillfälle är det i havet eller skall söka efter dem, för genomföra

av att en fler som befinner sig den negativa sidan i detta fall. I begravning land I båda fallen "alla" först eniga

var om enkäten ställs frågor hur de anhöriga mådde före kata- bärgning och eftersökande och regeringen i både Norge

om strofen och hur de mår efter. Tendensen är att hälsotill- och Sverige gick långt lova allt skall göras.

genom att att ståndet förbättras, oerhört långsamt. Efter två år är Åsikterna bland de anhöriga delade och i båda fallen

men var

ZOI

BILAGOR ATT LEVA MED OCH LÄRA AV ESTONIA

-

avstods från undersöka anhörigas mening. I båda fallen komna omhand. Då det gäller oljearbetare har Kiel-

att tas fattade regeringarna beslut att inte låta eftersöka land-fallet inneburit att eftersökning genomförs, men det

om omkomna, något i fallet med Alexander Kielland såsmå- inte självklart före den olyckan. Då det gäller fiskare

som var ningom förändrades efter anhörigas kamp. har det varit självklart att eftersöka överlevande, men inte

Alexander Kielland-fonden genomförde tre undersök- omkomna. ningar anhörigas åsikter rörande frågan bärgning Fiskare har börjat ställa krav att olyckor till sjöss

av om nu eller inte bärgning. Den första genomfördes 15 månader med fartyg skall hanteras sätt flygolyckor.

samma som efter olyckan, den andra två år efter och den tredje tre år Odd Kristian Reme år mycket kritisk till det etiska råefter. Mätningarna visade längre tiden gick, desto dets uppdrag och ställningstaganden i fallet med Estonia.

att fler de anhöriga önskade eftersökande de saknade Hans huvudsakliga invändningar mot deras arbete är:

av att av skulle ske. ° Redogörelsen grundas inte någon normativ etisk

Tre och halvt år efter katastrofen genomförde bärg- värdering behandling döda.

ett av av ning plattformen och endast 6 36 saknade återfanns. ° Redogörelsen tar inte hänsyn till empirisk erfarenhet

av av Enligt Odd Kristian Reme har ingen de anhöriga, rörande anhörigas önskemål och behov i likartade fall.

av trots detta, beklagat bärgningen. Remes bror återfanns inte,

familjen har fått därför allt har gjorts Han att det är ägnat att förvåna att det etiska rådets men ro att nu som menar kunde göras. korta, knappt sidor långa rapport, ligger till grund för

sex

För Kielland-fonden fanns två anledningar till den svenska regeringens beslut den 15 december 1994.

att man av engagerade sig för bärgning: den att ville Odd Kristian Reme avslutar med att framföra sin för-

ena var man finna de ombordvarande och den andra olycksorsaken hoppning att Estonia bärgas och att därmed det tidi-

att om skulle kunna utredas fullständigt. regeringsbeslutet upphävs. Det är enligt hans upp-

gare

fattning den enda rimliga lösningen efter de erfarenheter Praxis rörande eftersökning omkomna kan dras Alexander Kielland-olyckan. Ett ändrat

av som av Odd Kristian Reme det i Norge tillämpats olika beslut skulle stor betydelse, särskilt precedens-

menar att som praxis då det handlar eftersökning omkomna och faktor, flera människor i våra länder skulle drabbas av

om av om säkrande bevis, beroende vilka förolyckats. För liknande katastrofer.

av som flygolyckor gäller ovillkorligen att flygplanet och de om-

BILAGOR ATT LEVA MED OCH LÄRA AV ESTONIA

-

5 Bilaga

Död och kulturhistoriskt

begravning ur perspektiv

av Nils-Arvid Bringeus

öden är ett biologiskt fenomen, män- eller den långsamma döden den onda, medan den

men som som niskor är infogade i samhällskontext och kultur- snabba döden visserligen kan smärtsam för de när-

en ett vara sammanhang, formar vår hållning till döden. För är barmhärtig för den döende, därigenom

som att maste men som förstå och vägleda människors inställning till Estonia- slipper plågsam sjukdomstid.

en katastrofen och dess konsekvenser är det viktigt med Även religiöst perspektiv kan tala god

ett utan ett man om kulturhistoriskt perspektiv, belyser döden både respektive ond död, närmast beroende tidpunkten

som ur samhälls- och individperspektiv. livsaxeln, då den inträffar. Män födda vid 1800-talets mitt

levde i genomsnitt 44 år och kvinnor i 47,5 år. Idag har Den goda döden och den onda döden medellivslängden

förskjutits till 75 år för män och över 80 Som biologiskt fenomen är döden och tidfast- år för kvinnor. Många dör först i 90-årsåldem. Medan

momentan bar. Men som regel föregås döden ett eller mindre spädbarnsdöden tidigare välbekant och accepterad i

av mer var långvarigt sjukdomstillstånd. Om människan inte tidigare nästan varje familj utgör den då den någon gång

numera, reflekterat över sin död så är sjukdomstiden samtidigt inträffar, ofta katastrof.

en en förberedelsetid härför. Under medeltiden talade De flesta vill låta döden vänta länge möj-

man om av oss som "ars moriendi", konsten att dö, och kyrkan hade särskilda ligt både själva och våra anhöriga. Läkarna hur

oss vet handledningar härför. Dödsförloppet ritualiserat. Det anhöriga kan otröstliga, då de mist svårt sjuka

var vara t.o.m. innebar att man dog i kretsen sina närmaste, bekände föräldrar i 90-årsåldern. Många tycks sakna insikt dö-

av om sin synd inför sin själasörjare, mottog förlåtelsen och den nödvändighet både samhålls- och

som en ur sakramentet samt överlämnade sig med kropp och själ i individperspektiv. Man inte de sina dö.

unnar att den allsmäktiges händer. Döden ktmde härvid bli Vår nutida uppfattning god eller ond död beror

en upp- om en bygglig och stärkande upplevelse även för de anhöriga. alltså i utsträckning den sociala strukturen. Den

stor Dödsritualen föregicks i sin tur den döende för- åldrige, död betraktar vanligen naturlig

av att ensammes som ordnade sina jordiska tillhörigheten. och barmhärtig. Den död, rycker familjeför-

om som en

Motsatsen till den goda döden den bråda döden, sörjare, eller kvinna, ifrån de sina, är ond. Den allra

var man vare sig den inträffade inre fysiska orsaker, svåraste döden är vanligen när barn rycks bort före för-

genom genom ett olyckshändelse eller yttre våld. I kyrkans förbön, litanian, åldrarna. bad att slippa "ond, bråd död, dvs. sådan död De omkom vid Estonias förlisning förefaller i

man som som geinte möjliggjorde förberedelse. I våra dagar betraktar nomsnitt ha varit sina bästa år". Det betyder de hade

att kanske snarast den med tekniska medel förlängda livstiden närstående anförvanter maka/make, föräldrar eller barn.

BILAGOR ATT LEVA MED OCH LÄRA AV ESTONIA

-

Detta har uppenbarligen starkt bidragit till att katastrofen mån alltjämt inte helt och hållet privatsak utan även

- en också blivit personlig tragedi så stora mått. samhällsangelägenhet. Den regleras av en begravnings-

en av en

förordning först och främst sedvänjan, kan

men av som Döden och samhället lokalt skiftande.

vara Under stormaktstiden ansågs det yttre skeendet vara ett tecken Guds bevågenhet eller hans vrede. En katastrof, Döden som nationell erfarenhet

alltifrån hungersnöd till kungsdöd, tolkades Guds be- Länder, i marmaminne varit involverade i krig och

som som straffning nationen. Gamla testamentet tillhandahöll krigshandlingar, har nationell erfarenhet av döden. Det

av en talrika exempel. gäller i Norden främst Finland men även Baltikum. Krigs-

Krig medför alltid att människoliv offras. En gången kyrkogårdama är påminnelser erfarenheter, som

om tids närkrigsföring innebar bokstavligen människoslalct. inte har haft motsvarighet till under 200 år i Sverige. Esto- Med den tekniska utvecklingen stridsmedlen är det säl- nia-katastrofen för finnar och balter bland många

av var en lan ñendema varandra i vitögat, förlusterna nationella katastrofer. För svenskar framstår den

ser men av oss som människoliv har fått desto större omfattning. Ett sjöslag ett unikum, skenbart utan sig tidigare motsvarighet

vare innebar kalkylerad död, varvid antingen kunde grund sin omfattning. V1 saknar sedan mycket lång

en man av träffas fiendens eld eller till botten med det far- tid tillbaka nationell erfarenhet katastrofer motsva-

av egna av av tyget. rande storlek. Den mediala uppmärksamheten kring

Döden Slagfältet också förutsedd. Krigsmakter- regalskeppen Vasa och Kronan under år kan lätt ge

var senare

sände därför inte bara faltskärer utan även själasörjare intrycket att deras förlisning utgjorde nationella katana av med ut i fält. Innan Gustav H Adolf sig ut i slaget vid strofer. Då Vasa sjönk 1628 omkom likväl endast mellan

gav Lützen berättas det att han vanligt förrättade sin 30 och 50 Vid Stora Kronans förlisning vid slaget

som man. morgonbön och anbefallde sig i Guds händer. Döden utanför Ölands södra udde 1676 förlusterna ännu min-

var Slagfältet betraktades samtidigt hjältedöd. Kistan dre.

som en sveptes i nationens fana. Den sänktes i under salut. Under stormaktstiden, tillika de stora krigens

graven som var Krigsgravarna kallas i Finland för hjältegravar. tid, markerades både nederlag och de europeiska

segrar

Även sig långväga i gången tid slagfälten med gudstjänster hemmaplan. Segrarna med

att ge ut en resa, var

dödsrisk. I psalmboken fanns särskilda böner just för skallande trumpet fanfaror och Te deum". Nederlagen en

Överfall vägfarande hörde till dagordningen. med förstämda, svartdraperade pukor. I Danmark konresenärer. av Vår tid har påmint dödsfaran under flyg- centrerades högtidlighållandet 1771 till "Den store bede

egen oss om färder. Prins Gustav Adolfs och Dag Hammarskjölds dag", alltjämt firas. I Sverige hade vi fyra böndagar

som

är knutna till flygresor med dödlig utgång. med skiftande karaktär. namn

I gången tid väl förtrogen med döden, efter- Den största nationella katastrofen utgjorde i gången

var man

den merendels skedde i hemmet. Den avlidne visades tid kungens död. I varje socken i hela landet markerades som där för alla ville komma och fördes sedan i den med klockringning. Ringningens längd var ett tecken

upp som procession till kyrkogården. Döden har osynliggjorts i det omfattning. Efter Gustav Adolfs död ringdes

sorgens moderna samhället att den merendels inträffar varje dag under ett helt år och efter Karl XLs död 1697 i

genom institutioner, där människor sin levnads- 232 dagar. Under den gustavianska tiden ñck ringningen

är tagna ur egen miljö. Den döda kroppen förvaras i bisättningsrum eller mindre proportioner. Sorgen uttrycktes även genom att bårhus fram till begravningen. Många människor har först altare och predikstol överkläddes med svart tyg och gelångt i medelåldern deltagit i begravning. att prästerna bar svarta mässhakar. Klagodagar till-

upp en nom

Hanteringen den döda kroppen och är i viss hörde landssorgsceremonielet fram till 1872 liksom

av var -

BILAGOR ATT LEVA MED OCH LÄRA AV ESTONIA

-

sorgegudstjänster i rikets kyrkor. Sorgeceremoniema blev derrättad vad sker och får pressbilderna

om som genom

landsomfattande manifestation. och TV-rutan känsla själv åsyna vittne. en en av att vara

Sveriges neutralitet under två världskrig medförde att Den mediala uppmärksamheten kan så när-

vara vi skonades för stora förluster. Men ändå omkom 787 gången, den är upprörande för de närstående. Omvärl-

att svenskar svenska fartyg och 430 svenskar utländska den bryter in det privatas territorium. De kära

egna fartyg under första världskriget 1914-18. Tillsammans omkomna exploateras för allmänhetens Ögon. Snabbhets-

gör det 1 217 personer, dvs. betydligt fler än antalet faktorn medför fakta inte hinner kontrolleras. Ryktes-

om- att komna vid Estonia-katastrofen. Dessa förluster förorsaka- spridning uppstår för inte säga mytbildning. De verk-

att des främst den tyska ubåtskrigföringen. Inte heller liga omständigheterna kring katastrof kan ofta faststäl-

av an- en dra världskriget lämnade oberörda. Vid torpederingen las först omfattande utredning då.

oss genom en om ens av det svenska fartyget Hansa mellan Nynäshamn och Det mediala intresset är samtidigt kortvarigt. Nya

Visby den 24 november omkom 84 människor. Denna händelser under de närmast följande dagarna minskar

gehändelse väckte desto större uppmärksamhet Hansa rubrikernas storlek. Efter ytterligare någon tid krävs

som nast var ett passagerarefartyg i reguljär trafik. Händelsen det särskilda händelser för katastrof skall ak-

omta- att en nytt las alltjämt i Nationalencyklopedin 1992. tualiseras i medierna.

Döden som sensation Ett värdigt omhändertagande

Döden har alltid haft ett nyhetsvärde. Redan själa- I Heidenstams Karolinerna har soldaten Bengt Geting

ringningen över enskilda väckte människors sitt yttersta enda önskan: jordas i vit

personer ny- en att en snygg fikenhet: Vem är död Begravningarna ägde tidigare i skjorta. Om är klädda eller oklädda eller hur är klädda

rum samband med söndagens högmässa, då många närva- då möter döden eller läggs kista kan kanske räknas tilli

var rande kyrkbacken och i Dödsfallen inom för- adiafora. Den döde berörs inte själv härav. Likväl har samlingen tillkännages alltjämt vid söndagens högmässa frågan människors värdighet både i livets slutskede

om och i dagstidningarnas vecko- eller månadsrapporter. Det och efter döden kommit tid. Till

att accentueras senare anses vara en skyldighet för de anhöriga att "människovärdet hör också värdig hantering den

annonsera om en av närståendes dödsfall. I vissa lokaltidningar finns även döda kroppen. begravningsreferat med uppgifter begravningsakten Döden fartyg förliser torde i mycket kunna

om ett som och om vem som sänt kransar till båren. liknas vid döden slagfält. När hoppet bärgning

ett om

Det massmediala intresset knyter sig numera dock inte gått intet och inga överlevande finns kan inte

om mer man till vanliga dödsfall utan till olycksdöden. Ju fler förvänta sig finna kropparna i värdig miljö eller i

om- att en ett komna, desto större rubrikenju vidrigare omständigheter, värdigt skick.

desto bredare läsekrets. Men uppmärksamheten En viktig lärdom är rätt i rätt

sam- att personer agerar manhänger även med den dödes samhällsposition, vilket sammanhang vid olyckstillfälle. Vi kan knappast tänka

ett

senast upplevt i samband med statsminister Olof Palmes vår kropp hanteras obehöriga operations-

oss att av bortgång. bordet. Kroppshanteringen efter döden bör inte min-

vara

Medan budskapet Gustav H Adolfs död i Lützen dre omsorgsfull. Men det finns i båda fallen professio-

om krävde månad för att nå till Stockholm, sker nyhets- nella tillgå. Såväl i läkarutbildningen, prästutbildning-

en att förmedlingen numera blixtsnabbt över hela klotet. Tid- och utbildningen begravningsentreprenörer bör

en av ningamas kamp lösnummersköpare ökar Ett ingå rörande katastrofberedskap. Ett lagarbe-

om tempot. ett moment dödsfall känd t.ex. prinsessan Diana är nödvändigt. Samtidigt förutsätter respekten för män-

av en person - som - te höjer upplagorna enormt. Allmänheten vill hålla sig niskors personliga identitet och trosuppfatming tjäns-

un- att

BILAGOR ATT LEVA MED OCH LÄRA AV ESTONIA

-

terna inte är påtvingade. Att människokropp räddas till låtelsen. I Norge äger akten vid jordbegravningar fortfa-

en varje pris är kanske inte det mest önskvärda sig rande ute vid den öppna Det är en ofta smärt-

vare ur rum graven. individens eller samhällets synpunkt. Regeln vid förlisning sam, men samtidigt otvetydig markering av att ett mänatt kvinnor och barn först skall plats i räddningsbåtarna niskoliv är avslutat. vittnar att ett sådant medvetande har gamla traditio- I den ortodoxa kyrkan sker ritualema ett ännu tydli-

om

sätt. Dopet sker alltjämt fullständig neddoppner. gare genom

Men också i bärgningssituationen levande och döda ning barnet i dopftmten och jordpåkastningen direkt

av av är frågan värdig hantering största vikt. Redan vid den döda kroppen, innan locket skruvas fast kistan och

om en av ett vanligt dödsfall och vanlig begravning kan de små föres till graven.

en tingen betydelse, ofta inte tycks stå i rimlig Ritualen synliggör statusförändringarna, och de följs

en som proportion till den verkliga innebörden. Vår tanke och vårt ofta anslutande lästa eller reciterade texter och böner.

av minne fäster sig vid detaljer. Det kan gälla själva hante- Kyrkohandboken erbjuder kasuell serie i samband med

en

den döda kroppen. Människors känslighet ökar, begravningsgudstjänster, dvs. anpassad efter olika situatioringen av och det både sår och läkedom har inte med kvan- barn, gammal människa, olyckshändelse eller vid sär-

som ger ner: titet och tidsutdräkt att göra utan med kvalitet. Döden i skilt svåra omständigheter. vår närhet gör inte bara känsligare för det I ett föränderligt samhälle kan tidigare förut-

oss yttre utan nya, också mottagliga för det har positiv och läkande sedda situationer uppstå. Kyrkohandboken lämnar så-

mera som kraft. lunda anvisningar för hur begravningsgudstjänst skall

en

gestaltas då någon avlidit utomlands och stoftet redan Vårt behov ritual kremerats. De olika ordningama för begravnings-

av För att konkret hantera de stora livsfrågorna har behov gudstjänst förutsätter dock att den döda kroppen eller as-

ritual. Detta är insikt och kunskap som kyrkan haft kan ñnns plats. Däremot saknas anvisningar för en av en och förvaltat århundraden. Behovet gör sig gäl- begravningsgudstjänst då stoftet kunnat påträffas eller

genom lande vid inträdet i denna världen liksom vid utträdet. En hemföras olika anledningar. En sådan akt kan visserli-

av klassisk etnologisk term är rite de vilket markerar karaktär begravning "in efñgie". Den kan även

passage, gen av en att det samtidigt är fråga ett statusbyte eller ett byte tänkas bli följd riktig begravningsgudstjänst

om av av en om identitet t.ex. från ogift till gift, från gift till änka/änkling. stoftet senare skulle påträffas eller kunna hemföras. Men

Behovet ritual bottnar i behov gränsmarke- det finns anledning för Kyrkomötet att ta frågan

av ett av upp om ringar. Utan gränser blir tillvaron liksom människolivet anvisningar för memoriaV-gudstjänst. I många länder

en kaotiskt. Gränserna skapar trygghet. Men gränsöverskri- utformas begravningsgudstjänsten normalt detta sätt. danden är samtidigt smärtsamma. I smärtlindringens tide- Även för svenska medborgare med vänkrets i olika länder

tillgrips därför stundom fuga mortis, flykt från har sådana gudstjänster aktualiserats. varv en en döden. Det kan ske psykofarmaka likaväl Ritualen är givetvis inte enbart förknippad med en

genom som ge-

att underlåta att barn från fyraårsåldem och uppåt får begravningsgudstjänst i Svenska kyrkans ordning utan nom deltaga i begravning. även nödvändig vid sk "borgerliga" begravningar.

en

Ritual är uppbyggda symboliska handlingar, dvs. I länder sker begravningsakten mycket snabbt

av varma handlingar står för något annat än vad de egentligen efter dödsfallet. Hos dröjer det ungefär en vecka eller

som oss är. Det kan vattenbegjutning vid dopet, jordpåkast- ibland längre. För lång tidsutdräkt är ondo, därför att

vara av ning vid begravningen. I vårt västerländska samhälle sker tiden mellan dödsfallet och begravningsakten har en de ofta mycket diskret. I Svenska kyrkan sker jordfäst- liminell karaktär. Tingen är inte avslutade. ningen symboliskt det moment kallas "över- En fonn kollektiv begravningsakt olycksplatsen

genom som av

BILAGOR ATT LEVA MED OCH LARA AV ESTONIA

-

är också möjlig. I Finland och Estland har hållit till sina släktgravar eller till minneslundarna, där deras

man begravningsceremonier ute vid Estonias förlisningsplats. anförvanter är jordade. Vid särskilda gudstjänster tänds

ett Därigenom har utfört avslutnings- ljus för varje under året avliden. Även den enskilda fa-

man en gemensam om ritual. Att inte förrättat någon motsvarande ceremoni miljen enbart är fokuserad bestämd avliden, så Visar

man en

svensk sida har säkerligen bidragit till att hålla traumat sedens styrka, att det finns ett behov nationell

av en sorgelevande. Vi har ett behov gränsmarkeringar för att livet dag eller minnesdag, alla har personlig anledning

av som att efter hand nytt skall vidare i "normala spår. fira. Här och fyller Mors dag och Fars dag liknande

var en

Detta innebär dock inte att man glömmer de avlidna. funktion, Allhelgonahelgen är naturens och

men genom Dödsdagen kommemorerades under romersk-katolska mörkrets samstämmighet

med döden särskilt lämplig som skedet i vår historia vid s.k. själamässor för dem betalt minnesdag för de döda.

som för sådana och avsikten att de skulle årligen i

var upprepas all framtid. Kyrkan underlättade enligt medeltida uppfatt- Den vigda jorden ning plågorna i skärselden svarade också för att de Kyrkogården är alltsedan medeltiden invigd plats,

men en en dödas minne hölls levande. Reformationen avskaffade Guds åker avgränsad med från omgivningen och

en mur själamässorna, minnet dödsdagen kunde likväl skyddad mot skadegörelse betesdjur. Vigningen

men av t.ex. av högtidlighållas trettionde dagen efter dödsfallet liksom skedde vanligen biskopen eller den präst han delegerat

av

årsdagen. På dagstidningarnas familjesidor finner uppgiften till. Under medeltiden förekom även vigning

man av numera inte såsällan In memoriam-annonser årsdagen den öppnade alltjämt vissa håll i landet

graven, varom av ett dödsfall. Avsikten är uppenbarligen att hålla de bort- den s.k. gravöppningsringningen vittnar. gångnas minne levande. Betydelsen att vila i vigd jord Visar t.ex. det danska

av

kansliets brevböcker från 1600-talet, där bedrövade änkor Behovet av gemensamma sorgemanifestationer vädjar till konungen sina döda kistor överförda

att mäns Katastrofer, då många samtidigt omkommer, medför från "hednajorden till den Vigda jorden.

ett behov av gemensamma sorgemanifestadoner, då delar Med gammaltestamentlig samhällsdoktrin med-

en sorgen med varandra. förde också vissa brott samhället efter vederbörlig

att -

Estonias förlisning natten till den 28 september 1994 rannsakning kunde bruka döden ett straff. Själva

som avär en sorgedag, säkerligen högtidlighållas privat rättningen kunde ske eller mindre hedersamt

som av ett mer många efterlevande anförvanter. Det finns ett behov sätt. Straffet utvidgades föreskrifter hur

av genom om sådana markeringar, och kanske kunde de åtminstone i begravningen skulle utföras. De avrättats förmenades

som församlingar med flera Estonia-offer årligen ñras offent- den Vigda jorden och begrovs i "hästbacken. ligt. Att försöka glömma eller förtränga den svåra händel- Som brottslig gärning räknades sitt eget liv.

även att ta sen är inget bra alternativ. Att ta hand självmördares kroppar överlåts åt

om

Gemensamma sorgemanifestationer är inte något "oärliga". Begravningen skedde i tysthet utan klockor, och nytt. Alla själars dag" har medeltida och den Vigda jorden förmenades dem då självmordet

ursprung utom högtidlighölls dagen efter Allhelgonadagen. Numera skil- skett "huvudsvaghet. jer man inte så strängt mellan de båda dagarna utan talar Man bör däremot inte i alltför hög grad förknippa den enbart om Allhelgona, fått karaktär Vigda jorden med familjegravarna. Traditionen med så-

som av gravsmycloiings- och minnesdag. Visserligen kan smycka dana är föga än ett sekel gammal. Dessförinnan

mer var våra gravar eller tända gravljus när helst under året, det många håll vanligt de avlidna begrovs invid

som att varmen just Allhelgonahelgen har blivit nationell mani- andra allteftersom de avlidit, vilket innebar att och

en man festation i Vårt land. Hundratusentals människor söker sig hustru kunde jordas skilda ställen kyrkogården.

BILAGOR ATT LEVA MED OCH LARA AV ESTONIA

-

Det är tröst att veta att ens maka/make, föräldrar

en

bestämd plats, kan smycka Kom, du milda ande ljuva eller barn vilar en som man

till en mörk och dunkel grav eller där man i enskildhet kan gråta ut. Namnet grav-

Kom, du fridens turturduva vården förstärker den avlidnes identitet. Vi får veta hans

för oss det svarta hav. stund och plats jorden. Detta kan vara viktigt också för

kommande släktled.

Den vigda jorden har länge varit förknippad med Förlisningar går i sjöfartens historia lika långt tillbaka som

gravfriden. Kyrkogården är fristad, där ett brott alltid be- fardats sjön. Havet överbryggar stora avstånd och

en man traktats särskilt svårt. Ingenting är upprörande gör det möjligt att färdas bekvämt, samtidigt söker

som mera men än när gravvårdar vräks omkull och slås isönder. Den bris- det sin tribut. Vi är inte skapade att vistas i vattnet mer än

tande respekten för de döda kan desslikes sig uttryck i korta ögonblick. Dnmkningsdöden visserligen inte

ta anses plundring, något också befarats ifråga Estonia- svår död, men den skiljer sig från andra dödssätt.

som om vara en offren. Rädslan för gravplundring är inte heller utesluten V1 talar knappast dem kvävts eller bränts ihjäl men

om som

vanliga begravningsplatser. I Edinburgh finns ett torn väl drunknade som en särskild kategori.

om

stadens centralt belägna kyrkogård. Anledningen Etnologiska undersökningar visar hur angelägen man

mest till att det uppfördes att därifrån skulle kunna be- varit i gången tid att återfinna drunknade. När man inte

var man vaka kyrkogården och förhindra den gravplundring lyckats annat sätt har efter medeltida mönster till-

som man tidigare förekommit. Strängt taget kan även säga att gripit magiska åtgärder och genom en tupp, ett ljus eller

man de arkeologer, gräver forngravar eller söker efter ett bröd sökt finna den drunlmade. Försvinnandet förde

som ut gravfynd med markdetektorer också gör sig skyldiga till den avlidne till limmal varelser som förlorat

en grupp av gravplundring. Här är det endast det långa tidsperspekti- sin status att de blivit bortdeñnierade märmis-

genom som

gör skrupelfria. kor. Sådana döda kunde under gastar eller strandvet som oss namn av

vaskare rentav betraktas fara för omvärlden.

som en Den våta och funnit igen den

graven När sjön tagit någon, man inte

Dödsfall ombord fartyg följdes tidigare såväl inom döda kroppen, att begravning kunnat äga rum, kände

ma- en rinen inom handelsflottan sjöbegravning efter ändå ett behov rituell markering. I Skåne bru-

som av en man av en jordfästningsakt ledd båtens befälhavare, varpå krop- kade därvid enligt gammal sed hålla ett "gråtegille".

av man

insydd i segelduk, stjälptes överbord. Havet Detta förekom alltid, då någon förlorat sina söner sjön. pen, var en

liksom jorden. I båda fallen skulle kroppen upplösas Den möjlighet att med länsstyrelsens tillstånd strö ut grav förtäras organisk materia. I sjömanslitteraturen ñnns askan ivattnet, numera finns efter kremation, visar att

som som många gripande skildringar sådana högtidligheter. Och den våta inte behöver ett sämre alternativ än

av graven vara i svenska sjömäns visböcker saknas sällan den troskyldiga jordbegravning. Vattnets stilla spegel, dess krusningar,

en visans Sjömans begravning skriver prosten Inge böljeslag eller rentav stonnar påminner om människo-

Löfström i artikel Havet kyrkogård Sydsven- livets växlingar. Överlåtelsen stoftet åt sig

en om som av vattnet ter ska Dagbladet 22/10 1994. Ett stroferna lyder: måhända mest naturlig för dem levt sitt liv vid våra

par av som

kuster eller haft anknytning till havet. Många förknippar

havet med livets lyckliga stunder, med båten, ñskspöet,

Ingen krans och ingen lilja

badet eller leken stranden. I likhet med utströendet av

smycka skall en sjömans grav

askan begravningsplats markerar utströendet i vatt-

Endast vågor och komma en

skeppet svajar och net återgång till de grundelement vilka människan är

an av en av

skapad. Men det medför samtidigt att den dödes kvarlevor

BILAGOR ATT LEVA MED OCH LÄRA AV ESTONIA -

inte kan förknippas med bestämd plats sätt Ett sentida alternativ till den enskilda gravplatsen är en samma

vid jordbegravning. rninneslunden. Den är visserligen belägen inom den losom

Den kände sjöromanförfattaren Akan Villiers har i sin kala begravningsplatsen, men urnan grävs ner utan att

får och får platsen. Ännu bok "By of Cape Horn" motto satt en dikt, som man närvara, utan att man veta way som

slags gravskrift alla fått sin sista vila i havs- sker utströendet askan i minneslunden. är ett över som mer anonymt av

djupet. skulle inom kort bli gravskrift honom Ofta vill äldre människor detta sätt befria sina efter- Den en över

själv: levande från gravvårdens skötsel, kanske utan att tänka

de därmed äventyrar något värdefullt den enskilda att -

Could I but lie in the deep, ifrån dem. De båda begravningsalternativen vittocean graven

Neath the slumbering surges ever to sleep, nutidens människor kan ha mycket skiftande nar om att

Where eternal stir the sands uppfattning och hur de vill sörja eller minnas sina waves om var

And the seaweeds sodden Strands; förefaller det knappast move anförvanter. Ur Estonia-perspektiv

Buried for in the Seas deep bed, aye rninneslunden utan den enskilda gravplatsen i som om Dead to the world: to myself not dead; hemförsamlingen är det eftertraktade alternativet. Många

Listening there to the breakefs boom, vill tillbaka de sina från den kollektiva skeppet grav som Watching the sunlights ñltered gloom

utgör. Till the Seashall her head. cast up Frågan avlidna identitet är å andra sidan om personers

starkt tidsbegränsad. De flesta svenskar vet inte var deras

Den anonyma graven och den personliga farfars far eller är jordad, kanske inte mormors mor ens

identiteten vad de burit för Som avlidna är egentligen intresnanm.

I det lilla samhället frågan människas identitet endast för dem levat någon tid tillsammans med var om en santa som

knappast aktuell. Alla kände alla. Som problem fram- Säkerställandet avlidens personliga identitet är i ett oss. av en

står däremot begreppet i storskaligt samhälle och inte det långa loppet omöjlighet. Kravet förmultningsett en

minst i samband med katastrofer. Identiteten är knuten till bara försvårar identifikationen kremerad gravurnor av en

vår kropp främst ansiktet, vårt och våra levnads- kvarlevor. Utströendet askan -vare sig det nanm persons av

data. Födelsenumret soldatemas "dödsbricka" att sker marken eller i havet omöjliggör med en gång en avser -

underlätta identifieringen avliden i samband med sådan identifikation. Slutsatsen är att vi aldrig för framtiav en

krigshändelser. Identitetsbrickor för alla medborgare den kan säkerställa identiteten mänskliga kvarlevor. av

skulle kunna led i allmän katastrofberedskap. Som döda förs förr eller i ett kollektiv av döda vara ett en senare

Tandanalys är sätt identifiera i länder med bevarad personlig identitet. Lika lite som donationer ett att personer utan

utbredd tandvård. DNA-analyser har tid blivit för eviga själamässorkan försäkringar annat slag förhinsenare av

soñstikerat medel säkerställa identitet, tidigare dra detta. Av stoft har kommit. Stoft skall åter bli. ett att som

varit utesluten. För dem, bekänner tron de dödas uppståndelse som

Vikten kunna identifiera avlidna blir i enlighet med den apostoliska trobekännelsen, är detta av att personer

medvetna vid nästan alla olyckshändelser. Hur starkt dock inte något Johan Olof Wallin har skänkt oss om trauma.

detta behov är erfar vi också i krigförande länder. Inte säl- några trösterika ord detta ps. 403z9 i 1937 års psalmom

lan har kroppar kastats i åter grävts bok: "Stilla ock mitt stoft mä gömmas I den tysta jordens som massgravar upp

för kunna identifieras och kunna begravas ett famn. Må det världens glömmas, Där jag vilar utan att senare rum av

värdigt sätt i hemorten. Problemet har hos aktualise- Rum och väl Herren känner, Då han ropar oss namn: namn

i samband med frågan bärgning de Estonia- sina vänner. jordens famn kan utan att meningen förändrats om av av

katastrofens offer, alltjämt är kvar i skeppet. utbytas havets famn. I Uppenbarelseboken 20: 13 som ras mot

BILAGOR ATT LEVA MED OCH LÄRA AV ESTONIA -

berättas vad skall ske vid tidens slut: "Havet Hon/han med, då det hände" vad kan berätta. om som gav var är man tillbaka de döda vari det. Viktigare är fotografi eller andra dokument de bortsom ett av

gångna. Döden, sorgen och tidens flykt V1 äger numera inte besittningsrätt till längre en grav Om rummet binder vår tanke och sorgekänsla så befriar än 25 år. Även kan förlängas, torde bestämmelom rätten oss tiden: "Allt har sin tid... Födas har sin tid och dö har sin rätt väl återspegla praxis. Ibland kan försen man rentav tid..., gråta har sin tid, och har sin tid. Klaga har sin tid, våna sig över hur många avligravstenar av personer, som och dansa har sin tid Predikaren 3zl-4. Orden bör inte dit bara för något tiotal år sedan, flyttats undan, därför att tolkas livet hade bestämt antal faser, gravplatsen inte vårdats. Slutsatsen det relativt som om ett motsatta är att är en utan snarare så att allt har sin övergång. Att "gråta har sin begränsad tid sörjer någon. Men detta hindrar naturtid" betyder alltså har eller bör ha slut ligtvis inte sorgetiden ändå kan upplevas lång och att sorgen - - ett att som liksom allt annat i livet. Detta är inte enbart individuell en tung. utan en allmänmänsklig erfarenhet. Sörja kan endast

under begränsad tid, minnas kan sålänge lever. Materiell eller spirituell döden en syn Både fysiskt och psykiskt läkande sker i samspel med Ceremonier och ritualer är gjutna i konkret form, bl.a. för

tiden. Dödsforskarna skiljer mellan olika mentala stadier, kunna vid tillfällen. De utföres omedelatt upprepas nya i som kan följa bråd och oväntad död alltifrån vrede bar anslutning till levande eller död kropp och kan dären en till resignation. Det ofta brukade ordet Sorgearbete förut- för ytligt förknippas just med det kroppsliga. Men det sett sätter också tidsutdräkt. Befrielsen från kan inte är endast formen är materiell, och den materiella foren sorgen som ske lika snabbt katastrofen. Tiden är väl ingen läkande står för något vid begravning utplåningssom men annat, t.ex. kraft i sig, men det efterföljande händelseflödet medför tanken, kretsloppstanken eller de dödas uppstånatt tron vi betraktar också dödsfallet positioner. delse. ur nya Tiden lämnar inte bara för känslor också för Det hör till det mänskliga tänka i mänskliga eller rum utan att överväganden och kanske accepteranden. Under jordiska kategorier. Till dem hör dimensionerna tid, en rum veckas vistelse i Estland våren 1998 fick jag tydliga indika- och social miljö. Särskilt svårt har släppa att rumstioner att Estonia-katastrofen här eller mindre bli- begreppet, så avgörande för vårt jordiska liv. mer som är vit historisk händelse. Att diskutera frågan Detta kanske följd dvs. benägen-

en nytt om är en av sekulariseringen,

agerandet med olycksfartyget eller de avlidnas kroppar heten uppfatta tillvaron enbart i enlighet med jordeatt skulle endast riva såren. livets villkor. Skalder och tänkare har tiderna igenom påupp På individplanet kan tiden olika konsekvenser. Då mint tillvaro sådana jordiska begränsen oss om en utan make dött kan den efterlämnade inom kort ha funnit ningar. En tillvaro då själen är befriad från kroppens hölje. en ny livskamrat, varvid efter den gått bort snabbt Mitt ibland banal dödsannonspoesi kan ñnna uttryck sorgen som man klingar Värre är det kanske för barn, inte kan för detta. Ur min dagstidning den 7 juli väljer av. som 1998 jag två nya föräldrar. Eller för föräldrar, inte kan barn. exempel: som nya Skeendet är irreversibelt. Ingen kan tillbaka sina av-

lidna anförvanter. Do not stand and my grave weep Man glömmer även lätt det bara är enda I am not there. I do not sleep att en generation kan känna sorgekänsla. Föräldrarna till I am athousand Winds that blow som samma de omkomna själva borta. I am a diamond glimt on snow är snart Och efterkommande, I am the sunlight on ripend grain som aldrig personligen mött de omkomna utan bara hört I am the gentle autumn rain dem omtalas, får aldrig samma relation till de förolyckade.

BILAGOR ATT LEVA MED OCH LÄRA AV ESTONIA

-

When awake in the morning hush

you

the swift uplifting rush I am Of quiet birds in circling flight I the soft starshine at night

am Do not stand by grave and cry

my I not there... I did not die.

am

Ännu närmare vårt sorgeärnne står denna dikt:

På vågomas toppar väntar man den bästautsikten Havsalperna: Strålande ikapp med djupen Var inte rädd Horisont efter horisont ska försvinna

- Men inte ljuset.

BILAGOR ATT LEVA MED OCH LÄRA AV ESTONIA -

6 Bilaga

Ett för

språk sorg

lva Eggehorn, författare, deltar i analysgruppens redan i full gång med det arbete är se- man som upptagna av minarium den 16-17 mars 1998, Individuella och samhäl- sig vill eller inte skriva berättelsen mitt liv. vare - att om leliga konsekvenser Estoniahaveriet, med betrak- Det är hårt arbete erövra språket och skapa av en ett att att telse över vårt behov språk för mening i världen. Det faktiskt all tid och all av ett gemensamt sorg. tar ens ens Ylva Eggehorn inleder med att tala Georg energi i anspråk och Ylva Eggehorn det arbetet om menar att Stjernhjelm, den svenska skaldekonstens fader fortsätter hela livet. V1 skriver vidare berättelsen som var en om del av stormaktstidens kulturella och politiska elit och blev mitt liv. Men med tiden kanske det inte märks lika mycket hovrättsråd i Dorpat numera Tartu i Estland 1630. I mit- när är bam. Dessutom kopplas och det som mer mer av ten av l600-talet räddades Stjernhjelm då ett skepp mellan språket tidigt: innehållet, gemensamma sagoma, sym- Estland och Sverige förliste. Han förlorade dock alla ägo- boler och berättelser från hel vår kulturkrets. Skolan och delar. Stjernhjelm lämnade latinet och började smida det tidningarna förmedlar nyheter. Kunskap och historia, det svenska språkjärnet och det arbetet, Ylva Egge- ordskeppet, med ombord. Vi läser, lär menar stora tar oss oss, horn, är hon och andra svenska författare till. arbetar, röstar, fostrar barn, eller låter bli arvtagare engagerar oss att Som författare har för det öga språkets Så varje dag gör vi flera val, etiska, man mesta ett engagera oss. gott som väg i samhället. Och språket är mycket långsam, nästan praktiska, politiska, känslomässiga. en osynlig Den har två sidor: den Den samlade bilden våra val och våra arbeten med process. processen gemen- av samma och den privata. att berätta våra liv blir så småningom om gemensamma V1 lär att tala de står allra närmast i vår historia, folkets minne, inte bara berättelsen mitt oss av som oss en om intim personlig sfär. Men ganska snart nås det liv berättelsen vårt liv. Det är språkav ge- utan om som en stor mensamrna språket, gatan, i skolan, i tidningarna, i lit- skugga i hägn gäspande sitter vid frukostbordet och vars teraturen. Världen kommer till barnet störtskur lyssnar morgonnyhetema. Genom den här språksom en av stora fragment motsägelser. Med språkets hjälp fogar barnet skuggan vi, tolkar och återberättar vi vad har av sorterar samman de här delarna och skapar mening. Det intres- hört. Det är såvärderingar växer fram. Det är så opinioner santa är att just den räcka ord bildar ett budskap också bildas. Det är såunderlag bildas för det så småningom som som kallas för en mening. Orden i det arbetet får barnet från de kommer bli etiska och politiska beslut. Det här är att en omgivande till att börja med. föregår de etiska och politiska besluten. Ylva vuxna process som Först är man bara själv den handlingen i berät- Eggehorn det här till delar är språklig rena en menar att stora en telse heter "lVIitt liv". Sedan blir berättaren, när långsam och oerhört viktig rörelse. som man process, en man har språket. När jaget har bildats. När har lite Ylva Eggehorn berättar vidare hon nåddes nyheman att av hum tiden. När minnet har börjat sin kreativa verk- Estonias förlisning när hon befann sig i Sigtuna. om ten om samhet med att välja ut lämpliga delar förflutna med Flera människor i staden, även hon själv, hade anknytning av ens stor öppenhet för förändring. När har arbetat in till- till ombord. Hennes dotter ktmde ha befunnit man personer räckligt mycket av världen i sin kropp och i sin hjärna är sig ombord och Ylva Eggehorn beskriver ovissheten innan

BILAGOR ATT LEVA MED OCH LÄRA AV ESTONIA

-

hon ñck besked att det inte så svagstiöms-

om var som en

Psalm 256, Ylva Eggehorn chock, nedtoning känslor och reaktioner kom

en av som Var inte rädd. Det finns hemligt tecken.

ett

senare. Ett skyddar dig när du går.

namn som nu

Med anledning Estoniakatastrofen ställer sig Ylva

av Din ensamhet har stränder mot ljuset.

Eggehorn frågan har riter för nationell sorg Ett Var inte rädd. l sanden finns det spår.

om

språk för gemensam kollektiv sorg Hon att inte Han älskar dig. Hanväntar dig i kväll.

menar

har det, att blivit fattiga ett gemensamt språk för kol-

En kväll när du förstår hanshemlöshet lektiv sorg.

Ylva Eggehorn ombads under dagen dagen därpå och hur han längtar efter dina steg.

att

delta i direktsänd Från evighet har hanstämt möte här.

en radioandakt med anledning

av

Var inte rädd. Det finns en mörklagd hamn. Estonias förlisning. Hon sade och insåg samtidigt att det

Duserden inte nu, men färdas dit. var det svåraste uppdrag hon någonsin fått. Det gällde att

finna ett språk för den kollektiva det språk

sorgen, som

Endag ska du bekänna högt hans namn. människor under barockens tidevarv t.ex. hade en närmast

hans kärleks frid som ingenting begär.

självklar tillgång till, då insikten fanns att inte hade

om Du är väg. En dag blir natten vit. Endag.

garantier mot våld, ofárd och död allmän egendom.

var Ochstjärnor växer ur hans famn.

Hon bestämde sig för att tala rätten till vår till Var inte rädd. Det finns mörklagd hamn.

om sorg, en

att inte bli tröstade för snabbt och avslutade med läsa Du den inte Men du färdas dit.

att ser nu.

en egen text som blivit tonsatt och fått 256 i den

nummer

nya psalmboken. En text hon kommit till i beröring

menar

med det språket.

gemensamma

BILAGOR ATT LEVA MED OCH LÄRA AV ESTONIA

-

7 Bilaga

över möten, seminarier och

Förteckning intervjuer

Förteckning över möten i analysgruppen och Analysgmppen

1998-11-17 referensgruppen 1998-11-24 Analysgruppen

1998-11-25 Referensgruppen 1997-10-05 Analysgruppen

1998-12-10 Analysgtuppen 1997-10-27 Analysgiuppen

1998-12-10 Referensgruppen 1997-11-17 Referensgmppen

1999-01-10 Analysgruppen 1997-12-03 Analysgruppen och referensgruppen

1999-01-28 Analysgruppen 1997-12-21 Analysgruppen

1999-02-08 Analysgruppen 1998-01-15 Referensgruppen

1999-02-15 Analysgmppen 1998-01-21 Analysgmppen

1999-02-26 Analysgmppen 1998-01-22 Referensgruppen

1999-03-02 Referensgruppen 1998-02-11 Referensgruppen

1999-03-09 Analysgruppen 1998-02-23 Analysgruppen

1999-03-23 Analysgruppen 1998-03-04 Analysgmppen

1999-04-14 Referensgruppen 1998-04-02 Analysgruppen och referensgruppen 1998-04-21 Analysgruppen och referensgruppen 1998-04-27 Analysgruppen och referensgruppen 1998-04-2 Referensgnippen Möten med anhöriga och anhörigföreningar

8 1998-05-08 Analysgruppen 1997-12-01 Ersta sjukhus 1998-05-12 Referensgruppen 1997-12-04 StatensHaverikommission 1998-05-19 Referensgmppen 1998-01-19 Odd Lundqvist, SEA 1998-05-20 Analysgmppen 1998-01-30 Anhörigföreningen SEA 1998-05-28 Referensgruppen 1998-02-12 Henning Witte 1998-06-02 Analysgruppen 1998-03-01 Hearing, Borlänge 1998-06-07 Analysgruppen 1998-03-01 Hearing, Lindesberg 1998-06-09 Referensgmppen 1998-03-19 Hearing, Stockholm 1998-06-29 Referensgruppenoch analysgmppen 1998-03-24 Hearing, Norrköping 1998-08-20 Analysgruppen och referensgruppen 1998-03-26 Hearing, Jönköping 1998-09-02 Analysgiuppen och referensgruppen 1998-04-01 Hearing, Uppsala 1998-09-06 Analysgruppen och referensgruppen 1998-04-25 Hearing, Vilhelmina 1998-09-08 Analysgmppen 1998-04-28 Representanterför SEA, Stöd- och brottsoffer- 1998-09-14 Analysgruppen föreningen Vilhelmina,i Föreningen för anhöriga 1998-09-22 Analysgmppen till saknadeoch omkomna anställda Lindesbergsi 1998-09-23 Referensgruppen kommun, Stödföreningen för Estoniaoffren i 1998-10-01 Referensgruppen Uppsala 1998-10-07 Analysgruppen 1998-06-02 Anhörigföreningen inom kooperationen 1998-10-20 Analysgruppenoch referensgruppen 1998-06-08 Videokonferens med anhöriga 1998-10-25 Analysgruppen 1998-06-16 Hearing med överlevande,Stockholm 1998-10-26 Analysgruppen 1998-1l-12 Videokonferens med anhörigaoch överlevande 1998-11-05 Analysgruppen 1998-11-l l Referensgruppen

BILAGOR ATT LEVA MED OCH LÄRA AV ESTONIA

-

Seminarier och expertmöten anordnade av Antti Penttilä, rättsläkare,finska ID-kommissio-

analysgruppen nen

Arne Björkås, chef för kriminalteknikema, norska 1998-02-10 Seminarium bärgningsfrågan

ID-komrnissionen Föredragande:

JanLindberg, överläkare,svenskaID- Ray Honour och DaveCawson, Rockwater A/ S

kommissionen Lars Molinder, civilingenjör

Håkan Mömstad, ramo svenskaID- John Hjelle, läkare,MediTeam

kommissionen Aina Teivens, rättsodontolog

1998-09-29 Expertmöte 2 Håkan Mömstad, rättsodontolog, svenskaID-

Lari kommissionen

Lars Landelius, bärgningskapten Arne Björkås, avdelningschefvid polisen Osloi

Ulrich Dischler, civilingenjör och skeppsbyggare Roland Ståhl, polisöverintendent, ordf. svenska

Thomas Milchert, tekn. dr. ID-kommissionen

Karl Gustafvon Konow, förste kustbevaknings- Jan Olsson, kriminalkommissarie

inspektör, dykaröverledare,kustbevakningens Deltagare panelxamtal:i

centralaledning JanJacobsson,Göteborgs Dykeriteknik AB

1999-01-21/22 Seminarium Kommunikation och psykiskt Anders Lindahl, dykare

och socialt bemötande i katastrofer Bengt Grisell, forskningsingenjör, KTH

Föredragande: Robert Grimdin, överläkare,

Birgitta Berggren,Polismyndigheten i Borlänge Rättsmedicinalverket

Kerstin BerghJohannesson leg. psykolog, Gunnar Bengtsson,f.d. chef ostkustens

AkademiskasjukhusetUppsala marinkommando

Liselotte Englund, doktorand, Göteborgs Johan Franson,f.d. chefsjurist, Sjöfartsverket JMG -

universitet 1998-03-16-17 Seminarium sorg och kris

EvaFellenius, sektionschef,CAK Föredragande:

Bertil Flodin, kommunikationsforskare Ylva Eggehom, författare

Lars Fredholm, laborator, försvarshögskolan Conny Nordin, professor psykiatri, Linköpingsi

Karlstad universitet

Inge Gustafsson,kansliråd, Information Bo Brander,präst och föreståndareLaurenti-

Rosenbad stiftelsen

SaraHedrenius, Neptunus Lars Weisaeth,professor psykiatrii

Kicki Hultin, nyhets- och samhällschef,Sveriges Atle Dyregrove, ledare för Center för

Television krisepsykologi, Bergen

Mårten Boje Hviid Kristina Brandänge,psykiater och klinikchef

Kent Härstedt, Neptunus Erstasjukhus

AageJohansson,poliskommissarie,Polis- Odd Kristian Reme, prästoch företrädare för

myndigheten Göteborgi Alexander Kiellandfonden

Anders Karlberg, kyrkojurist, SvenskaKyrkan 1998-06-17 Expertmöte 1

Margreth Köppen, enhetschef,SvenskaRöda Föredragande:

Korset Elisabeth Aarsaether, informationskonsulent,

Björn Körlof, generaldirektör, Styrelsenför Sysselmannen Svalbard

psykologiskt försvar Åke VVide,civilingenjör, Sjöfartsverket

Urban Lambertson Jan ErikJanson, tekn. dr., uppdragsledare,VBB

Lars Lilled, Göteborgs kommun Per Engström, civilingenjör, VBB

Inger Magnusson,infonnadonskonsulent, Roland Ståhl,Ordförande svenskaID-

SvenskaRöda Korset kommissionen

EvaMarling, f.d. planeringschef, Sveriges Dave Cawson,RockwaterA/ S

Television JanJacobsson,Göteborgs Dykeriteknik AB

Lars Nylén, rikskriminalchef, Rikspolisstyrelsen Göran Wennqvist, chef, finska ID-kommissionen

BILAGOR ATT LEVA MED OCH LÄRA AV ESTONIA

-

JensOdlander, pressombudsman,Utrikesdepar- 1998-08-25 Jaan Kiivit, ärkebiskop och Lauri Sonen,Nathan tementet Hamer, JaanLeppik, Joel Luhamets, företrädare Göran Pettersson,beredskapshandläggare, för den estniskakyrkan SvenskaKyrkan Bo Riddarström, överdirektör, Överstyrelsenför civil beredskap Intervjuer och möten i samband med Abbe Schulman, överläkare,Huddinge sjukhus,

analysgruppens besök i Finland Centrum för kriskunskap

1998-08-24 Aila Salminen,Katariina Kivistö, finska Göran Tesfai Skoglund, direktör, Svenska

Trañkministeriet, Jukka Häkämie finska Kyrkans kiiscentrum Vårsta

Sjöfartsverket Henrik Svenungsson,biskopemeritus

Öun, 1998-08-24 Holger Rotkirch, ambassadör,Karkus Laurent, Mikael Neptunus

chef för konsuläraavdelningen SeppoTauren, Deltagare panelxamtal:i

finska Utrikesdepartementet Rita Berggren,enhetschef,Vrinnevi sjukhuseti

1998-08-24 Fredrik Vahlquist, Marjatta Ikonnen, Gunill Nell Norrköping

och Elisabeth Vahlquist, Svenskaambassadeni Erik Brandel, kansliråd, Försvarsdepartementet

Helsingfors Lena Brunzell, StatensRäddningsverk

1998-08-25 BrandchefenJari Sainio,brandmästarnaReijo JohannaEnberg, projektledare, Styrelsenför

Salminen ochLeif Eriksson samtbitr. psykologiskt försvar

brandchefenPertii Sommero Anders Heuer, departementssekreterare, Försvarsdepartementet Åke Lindblad, departementssekreterare, Försvarsdepartementet Inte rvj ue r SonjaLedmyr, avdelningsdirektör, Socialstyrel- Medlemmar i den avgående regeringen

sen 1998-02-12 Carl Bildt, statsminister Mats Norrman, stabspastor,Försvarsmakten

1998-03-18 Mats Odell, kommunikationsminister Ann Wedin, personalkonsulent,Försvarsmakten

1998-03-19 Gun Hellsvik, justitieminister

1998-03-19 Alf Svensson,biståndsminister

1998-03-20 Anders Björck, försvarsminister

1998-03-26 Margareta af Ugglas, utrikesminister intervjuer och möten i samband med Davidson, civilminister

1998-04-02 Inger analysgruppens besök Estland 1998-05-05 Reidunn Laurén, bitr. justitieminister

1998-08-04 Bo Köhnberg, sjukvårdsminister 1998-08-24 lndrek Treufelt, nyhetschef Eesti TV Piret Tali, journalist Eesti Päevalet 1998-08-24 Kersti Berendsen,anhörigföreningen Memento Politiska gamman i den avgående regeringen Mare 1998-03-06 Per-EgonJohansson,statssekreterare, 1998-08-24 Allan Laur, pastori Pingstkyrkan, Lea Mossin, Kommunikationsdepartementet psykolog,Mart Murdree, rådgivare till 1998-03-20 Peter Egardt, statssekreterare,Statsrådssocialministem och RaivoOherde, anhörig beredningen 1998-08-24 Hearing med anhöriga och överlevandei Vöru 1998-04-01 Lars Christiansson,presschef,Statsråds- 1998-08-25 SysterTheresa, Birgittasystrama i Tallinn beredningen 1998-08-25 Anhörigföreningen Memento Estonia,Ander 1998-04-20 JonasHafström, departementsrådoch Paeorg utrikeshandläggare,Statsrådsberedningen 1998-08-25 Tiit Sepp,vice konsul,Inrikesministeriet, Mairit 1998-04-22 PerZetterquist, pressekreterare,Statsråds- Kratovits, avdeln. för utrikeskontakter beredningen 1998-08-25 Pritt Männik, vicepolischef, Robert Antropov, 1998-04-23 Inger Strömbom, pressekreterare,Kommunikaordförande estniskaID-kommissioneni tionsdepartementet 1998-08-25 Victor Palmet, bin. statssekreterare, 1998-04-24 Hans Dahlgren, statssekreterare,Statsråds- Transportministeriet beredningen 1998-08-25 Hearing med anhöriga och överlevande Tallinni

BILAGOR ATT LEVA MED OCH LÄRA AV ESTONIA -

1998-04-27 Emil Svensson,kommendör, Statsråds- 1998-02-18 ÅsaKasnnan Heuman, och rättschef, exp.beredningen Kommunikationsdepartementet 1998-04-28 Rolf Tufvesson,planeringschef,Kommunika- 1998-03-13 Göran Sellvall, expeditionschef,Statsrådstionsdepartementet beredningen 1998-05-29 Per Blixt, pressekreterare,Näringsdepartementet 1998-03-20 Bertil Roth, departementsråd,Niklas Hedman, dcpartcmentssekr.,Utrikesdepartementet 1998-03-25 Anders Iacobaeus,rättschef, Kommunikationsde- Medlemmar i den tillträdande regeringen partement 1997-10-28 Inez Uusmann, kommunikationsminister 1998-03-30 Gunnel Pettersson,assistent, 1997-12- 7l Ingvar Carlsson,statsminister Kommunikationsdepartmentet 1998-02-12 Jan Nygren, statsråd,Statsrådsberedningen 1998-04-01 Göran Schäder,rättschef,Justitiedepartementet 1998-04-01 Laila Freivalds, justitieminister 1998-04-22 Lars Magnuson, rättschef,Utrikesdepartementet 1998-04-17 Ines Uusmann, komunikationsminister 1998-05-11 Bengt-ÅkeNilsson, rättschef, Statsråds- 1998-05-05 Ingvar Carlsson, statsminister beredningen 1998-10-27 Göran Persson,statsminister 1998-05-18 Anders Iacobaeus,rättschef,Kommunikationsdepartementet Politiska tjänstemän i den tilltrádande regeringen Ingvar Paulsson, och rättschef, Civil- 1998-07-16 exp- 1997-10-20 Kjell Lindström, politisk sakkunnig, Statsråds- departementet beredningen 1998-08-18 Göran Blomberg, enhetschef,Brita Lundh, 1997-10-29 Ulf Mårtensson,politisk sakktmnig, Statsråds- kansliråd,Hans Enflo, kansliråd beredningen Claes Eriksson, dep. sekr. Kulturdepartementet 1998-02-06 Birgitta Wallström, politisk sakkimnig, 1998-12-03 HasseAlnervik, kansliråd,Statsrådsberedningen Kommunikationsdepartementet 1999-01-18 Ingrid Iremark, pressekreterare,Statsråds- 1998-02-16 Siv Gustavsson,politisk sakkunnig,Kommunika- beredningen och Inge Gustafsson,kansliråd, tionsdepartementet Information Rosenbad 1998-03-10 EvaLindau, pressekreterare,Kommunikations- 1999-02-05 Bertil Jobeus,informationschef, Information departementet Rosenbad 1998-03-12 Kjell Lindström, politisk sakkimnig, Statsråds- 1999-02-09 Dick Börjesson,vice amiral, Försvarsdeparteberedningen mentet och Rolf Lindgren, organisationsdirektör, 1998-04-22 Magnus Persson,statssekreterare,Kommunika- FOA tionsdepartementet 1998-05-05 Kjell Lindström, politisk sakkunning, Statsråds- Myndigheter beredningen 1997 0-091 Björn Körlof, generaldir., ochJohanna Enberg, 1998-05-05 Gisela Lindstrand, pressekreterare,Statsråds- projektledare, SPF beredningen 1998-01-30 Johan Franson,chefsjuristoch t.f. generaldirek- 1998-05-06 Nils Gunnar Billinger, statssekreterare, tör, Sjöfartsverket Statsrådsberedningen 1998-02-05 Olof Forssberg,generaldirektör Statens Haverikommission Uánrtemán inom Regeringskansliet 1998-03-24 Bertil Arvidsson, teknisk direktör, Sjöfartsverket 1997-10-28 ÅsaKastrnan Heuman, rätts- och chef, 1998-03-24 StenAndersson,avdelningsdirektör, Sjöfartsverexp. Kommunikationsdepartementet ket 1998-01-14 BosseWallin, chef för affarsverksamheten 1998-03-25 Maj Lindhagen, funktionsansvarig,stabpersonal, Kommunikationsdepartementet Sjöfartsverket 1998-01-29 Magnus Stephansson,departementssekreterare, 1998-03-25 Lars-Göran Bronow, informationschef, Kommunikationsdepartementet Sjöfartsverket 1998-01-29 Alf Stenqvist, departementssekreterare, 1998-03-25 Kaj Janérus,generaldirektör, Sjöfartsverket Kommunikationsdepartementet 1998-03-30 Thomas Lindstrand, chefsåklagareoch Uno 1998-02-17 Jan-Olof Selén,enhetschef,Kommunikationsde- Hagelberg, överåklagare 1998-04-30 Johan Franson,chefsjuristoch t.f. generaldirekpartementet tör, Sjöfartsverket

BILAGOR ATT LEVA MED OCH LÄRA AV ESTONIA

-

1998-08-05 KajsaafPetersens,StatensKonstråd 1998-05-28 Roland Ståhl, svenskaID-kommissionen 1998-12-08 Björn Körlof, generaldirektör, Johanna Enberg, 1998-09-04 Gert Rosencrantz,enhetschefJourhavande

projektledare, SPF kurator, ochMonica Johannessonoch Berit 1998-12-08 SonjaLedmyr och Gunilla Hulth-Backlund båda Dahlström, jourhavande kurator

avdelningsdirektörer, Socialstyrelsen Lena Gutberg, komminister Oscarsförsamling, 1998-12-09 RolandNordlund, forskningschef, SPF Gunnar Lundgren, stiftsadjunkt, Stockholms stift 1999-03-02 Alf Axlid, avdelningsdirektören,räddnings- och 1998-09-21 Anders Kamb, beredskapsplanerare,SAS

säkerhetsavdelningenlänsstyrelsen Stockholmsi 1998-09-14 Abbe Schulman, överläkare,Huddinge sjukhus,

län Centrum för kriskunskap 1999-03-03 SvenHammarstedt, brandingenjör ochJohan 1998-10-14 Elisabeth Aarszther, informationskonsulent,

Friberg, fil. kand., sektionen för Energi, Skydd Sysselmannen,Svalbard

och Säkerhet Svenskakommunförbundet 1999-02-05 Lars Benett, katastrofplaneringschef,SAS

1999-02-23 Torn Lundin, överläkareoch docent,Årsta Ledamöter Etiska rådet psykiatriska mottagning

av

1999-03-08 Kristina Brandänge,psykiater och klinikchef 1998-02-25 Eva Sahlin

Ersta sjukhus 1998-03-05 Lars H. Gustavsson 1998-03-09 Peter PaulHeinemann 1998-03-10 Yrsa Stenius 1998-03-11 Karin Söder 1998-03-12 Sten Andersson 1998-03-13 Anders Lindström 1998-03-18 Caroline Krook 1998-03-19 Bertil Werkström

Övriga

1998-01-12 Kristina Brandänge,psykiater och klinikchef,

Ersta sjukhus 1998-01-12 Lars Weisxth, professor psykiatrii 1998-03-23 Gunnar Weman, ärkebiskop 1998-03-23 Ingela Thalén, riksdagsledamots, ledamot

av

soc.dem.verkst. utskott 1998-03-27 Eva Eriksson, vice partiordförandefp 1998-03-31 PeterNobel, jur. dr. särskildutredare 1998-03-31 Tove Gunnarsson, läkare,Huddinge Sjukhus 1998-04-20 Gustav Hannuliak, mättnadsdykare 1998-04-22 Kia Andersson, riksdagsledamotmp 1998-04-24 Lars Gnmdberg, ambassadör,svenska

ambassaden Estlandi 1998-04-25 Knut Isaksson,skolchefVilhelmina kommun 1998-04-25 Ulla-Britt Granberg, diakonissa,Vilhelmina

kommun

Britt-Marie Lundström, diakonissa,Vilhelmina

kommun

Bengt-Göran Lindfors, komminister, Vilhelmina

kommun 1998-04-30 Helena Nilsson, vice parüordföranddc 1998-05-05 Robert Grundin, överläkare,

Rättsmedicinalverket 1998-05-07 Göran Pettersson,Stockholms stift

KÄLLFÖRTECKNING

Källförteckning

Offentligt tryck Försvarsdepartementet; Totalförsvarets författnings-

SOU 1987:16; Begravningslag, Betänkande arbets- handbok 1998/99 av för översyn begravningslagstiftningen Försvarsdepartementet; Översyn av principerna för den gruppen av SOU 1989:98; Transplantation etiska, medicinska och särskilda planläggningen, Öppen sammanfattning del rättsliga aspekter, Betänkande av transplantations- 1999 utredningen Prop. 1985/86:170 räddningstjänstlag om m.m. SOU 1995:19; Ett säkrare samhälle Prop. 1990/91:10 med förslag till begravningslag SOU 1996:80; Viktigt meddelande Radio och TV i krig Prop. 1991/92:70 vissa ändringar i räddningstjänstom och kris lagen SOU 1996:189; Efter Estonia, Rapport Utredningen Prop. 1991/92:152 hälso- och sjukvårdens vid av om ansvar för vägledning efter Estoniakatastrofen; jämte arkiv- dödsfall m.m. material från utredningen, Göteborg, 1997 Prop. 1994/95:148 Transplantationer och obduktioner

SOU 1998:59; Räddningstjänsten I Sverige Rädda Och m.m. - Skydda Prop. 1994/95 :190 Skydd för gravfriden vid vraket efter

SOU 1998:137; Miljö i grund och botten erfarenheter passagerarfartyget Estonia från Hallandsåsen, Slutrapport från Tunnel- Prop. 1995/96:140 Havsrättskonventjonen och tillämpkommissionen ningsavtalet Ds 1996:4; Regeringens och myndigheternas befogenhe- Prop. 1996/97:l1; Beredskapen mot svåra påfrestningar vid svåra påfrestningar samhället samhället i fred ter Ds 1998:32; Skyldigheter och befogenheter vid svåra på- Prop. 1998/99:74; Förändrad omvärld omdanat försvar frestningar samhället i fred Regeringens skrivelse 1998/ 99:33; Beredskapen mot svåra Ds 1999:2; Förändrad omvärld omdanat försvar, påfrestningar samhället i fred - rapport från försvarsberedningen inför 1999 års kontIollsta- Riksdagens protokoll 1994/95:43 Torsdagen den 15 detion cember

Frid, Sven Rune; Myndigheters uppgifter inför och vid Rättsfall svåra påfrestningar, 1997-10-08 Försvarsdepartementet; Ledningsövning, utvärdering Från Europakornmissionen för de mänskliga rättigheav fas 1 "Departementsdagen", 1994:07 terna; MR 68/1996 och MR/ER 66 / 1988 mom. Försvarsdepartementet; Ledningsövning, utvärdering Från regeringsrätten; 1994 ref. 93 av fas 2:1 Krisstaben", 1994:07 Från hovrätterna; RH 1991:36 och RH 1997:79 mom. Försvarsdepartementet; Ledningsövning, utvärdering Svea hovrätt; Dom 1996-03-29, avd 15, DT 13 i mål T av fas 1 och 1994:07 243/96 Försvarsdepartementet; Ledningsövning, utvärdering Stockholms tingsrätt, avd. Dom 1996-01-16, DT 42 i av fas 1-3 "Anpassningsprincipen, 1994:07 mål T 4-2112-95 mom.

KÄLLFÖRTECKNING

Rapporter och annan litteratur Försvarets forskningsanstalt; Hotperception och reak- Ahlers Vogel; Hamburg; Den Tyska Expertgruppen för tionsmönster vid Karlskoga-olyckan 1985, Carlstedt, utredning förlisningen M/ S "Estonia"; 1996 L. och Ståhlberg Carlstedt, B. 1985 av av Akehurst, Michael; A modern introduction to Internatio- Göteborgs universitet; Inter-organisatorisk kommunikanal Law, femte upplagan, George Allen Unwin tion mellan myndigheter och medier, Leivik Knowles, Publishers Ltd, London 1984 B-M. Arbetsrapport 75 nr Beckman, Nils m.fl., Brottsbalken jämte förklaringar, Göteborgs universitet; Opinionssamhället, Holmberg, Band 2 Brotten mot allmänheten och och Weibull L. SOM-rapport 20, 1998 staten m.m., nr sjätte upplagan, Norstedts förlag, Stockholm 1994 Hadenius, och Weibull, L.; Massmedier, 1994 Berggren, Nils-Olof och Munck, Johan; Polislagen En Home Office; Dealing with Disaster, London, Third edikommentar, tredje upplagan, Norstedts Juridik AB, tion, 1998 Stockholm 1998 Huddinge sjukhus; M/S Estonias förlisning, 1994-09-28, Bergh Johannesson, K, Falk, L-E, Johannesson, Sand- Insatser från och HS, Lorenz, E och Nyberg, berg, G och Hall, Krissamverkan kommun lands- 1994 ting, Rapport från stödarbetet i Uppsala med anled- Härstedt, K.; Det inte kunde ske, Bonniers, 1995 som ning av Estoniakatastrofen 28 september 1994 Jareborg, Nils; Brotten Tredje häftet Brotten allmänmot Björkman, Anders; Lies and truths about the M/V ESTO- heten och staten, P A Norstedts Söners förlag, Lund NIA accident; Beausoleil 1998. 1986 Björkman Anders; M/S Estonias undergång. En studie i Jönköpings kommun; Estoniakatastrofen, Psykiska och , bristerna i utredningen, publicerad fyra år efter sociala stödinsatser i Jönköping, Melin, G och Ulfolyckan i samband med SEA:s hearing i Stockholm, berg, S september 1998 Kungliga krigsvetenskapsakademin; Krishantering, kan Bogren, Leif; Därför överlevde jag Estoniakatastrofen, bli bättreP, 1993 Eslöv 1996 Kungliga krigsvetenskapsakademin; När krisen kommer. Borlänge lokala krisgmpp; Redovisning av Borlänge lo- Slutredovisning från projekt Krishantering, 1994 kala krisgrupps arbete efter Estonias förlisning, Berg- Lundin, T. PT SD Traumarelaterade psykiska sjukdo- ; gren, 1994-11-03 1998 mar, Cullberg, Kris och utveckling, 1975 Lundälv, Angående massmedias förhållningssätt och Den för Estland, Finland och Sverige have- bevakning offer och anhöriga i kris- och gemensamma av utsatta rikommissionen; Slutrapport, Ro-ro passagerarfärjan katastrofsituationer, skrivelse tillsänd analysgnippen MS ESTONIAs förlisning i Östersjönden 9902 17 28 september 1994, 1998 Norrköpings kommun; Utvärdering kriscentrets arbete av Falk, Per; Straffrätt och territorium; P A Norstedts i Norrköping efter Estonia-katastrofen 28 september Söners Förlag, Lund 1976 1994 Fellingsbro församling; Estoniakatastrofen och Fellings- Pihlajamaa, Terttu; Vi kan inte glömma ESTONIA, bro församling, Wallmark, 1995-06-80 Stockholm 1998 Försvarets forskningsanstalt; Folk eller fä Läsebok Rapport från Stödarbetet i Uppsala med anledning om av befolkningsfrågor i kris och krig, Jakobsen, L och Estoniakatastrofen 28 september 1994; Krissamverkan Karlsson,J Ch. 1991 kommun landsting Försvarets forskningsanstalt; Gränsdragning mellan Reme, O K Erfaringer Kielland ulykken, Ersta nor- ; etter mala störningar och svåra påfrestningar, Frost, C. och sjukhus, Stockholm 1998 Änäs, 1998 Rikspolisstyrelsen; Efterforskning enligt räddningstjänst-

KÄLLFÖRTECKNING

lagen försvunna Rapport 1997:1 Socialstyrelsen; Kemiska olyckor och katastrofer, Mediav personer, Rikspolisstyrelsen; Estoniastudien, Rapport 1995:8 cinskt omhändertagande, SoS-rapport 1998:3 Rikspolisstyrelsen; Polisledning, Bedömande och besluts- Socialstyrelsen; Klarar sjukvården stor katastIoP, en fattande, Lednings- och Fältstaber vid särskild hän- Meddelandeblad 13 nr delse, Rapport 1996:7 Socialstyrelsen; Medicinsk katastrofberedskap, Allmänna

Rikspolisstyrelsen; Registrering dödade, skadade, oska- råd 1992:5 av dade och utrymmande vid olyckor och andra Socialstyrelsen; Psykiskt och socialt omhändertagande vid personer nödlägen, Rapport 1994:1 olyckor och katastrofer, Allmänna råd 1991:2 stora Räddningsverket; Att leda räddningsinsatser. Svag- Socialstyrelsen; Socialstyrelsens aktiva uppföljning, Medistora heter och utvecklingsmöjligheter, FoU 1997 cinsk katastrof- och krigsberedskap Artikel 1996rapport, nr Räddningsverket; Ledningsuppbyggnad i räddnings- 83-1 insatsens initialskede, FoU 1998 Socialstyrelsen; Swede ett nationellt IT-baserat ledrapport, - Räddningsverket; Räddningstjänster och samverkande ningssystem för akuta sjukvårdsinsatser or- Ledning med stabstjänst, Räddningstjänsthand- Statens Konstråd; En minnesvärd; Miroslav Balka, Stockgan, boken del 1 och 1996 holrn, 1998. Räddningsverket; Räddningstjänstens roll i krisstöds- Stockholms läns landsting; Central medicinsk katastrofarbete efter Estonia-olyckan R61-113/95 plan för Stockholms läns landsting Räddningsverket; Vilhelmina kommun efter Estonias för- Stockholms läns landsting; Nordvästra sjukvårdsområdet; lisning. Utvärdering sjukvårdens katastrofmedicinska arav Röda korset; Rapport Röda korsets insatser vid kata- bete i Stockholms läns landsting med anledning av om strofen med Estlines färja M/S Estonias förlisning i olyckan med färjan M/S Estonia den 28 september Östersjönnatten den 28 september 1994, 1994-11-29 1994 Röda korset; Vad gjorde berörda distrikt med anledning Styrelsen för psykologiskt försvar; A Triangle Drama, NI/ S Estonias förlisning, 1994 Nordlund, R. Meddelande 136:b, 1994 av nr Socialstyrelsen; Akut omhändertagande det svenska Styrelsen för psykologiskt försvar; Bilder katastrof, av en konceptet Rapport 168-4. Estonia, Stockholm, 1996. Socialstyrelsen; Allmänna råd. Psykiskt och socialt Styrelsen för psykologiskt försvar; Det verkligen illa om- ser händertagande vid olyckor och katastrofer. ut..., Kommunikationsproblem i samband med Estostora 1991:2 reviderad upplaga 1996 niakatastrofen 1994, 168-1, Stockholm 1996. Socialstyrelsen; Ammoniakolyckan i Kävlinge, Social- Styrelsen för psykologiskt försvar; Estonia, Ett forsktjänstens beredskap och insatser, SoS-rapport 1997:6 ningsprojekt 1996, Minnesanteckningar från SPI, ko-

Socialstyrelsen; Behov och för hälso- och sjukvår- den 30 juni 1997 resurser pia av dens katastrofberedskap Styrelsen för psykologiskt försvar; Estonia i Medierna, Socialstyrelsen; Branden passagerarfärjan Scandinavian Rapport 168-3, Stockholm, 1996 Star den 7 april 1990, Kamedo 60 Styrelsen för psykologiskt försvar; Estonia, The Disaster rapport nr Socialstyrelsen; Estoniakatastrofen, M/S Estonias förlis- in Estonian media, Rapport 168-5, Stockholm, 1996 ning i Östersjön den 28 september 1994 Styrelsen för psykologiskt försvar; Estoniakatastrofen,

Socialstyrelsen; Flyghaveriet vid Gottröra den 27 decem- massmedierna och allmänheten, Rapport 168-6. Estober 1991, Kamedo 63 nia, Stockholm, 1996 rapport nr Socialstyrelsen; Hälso-, miljö och Smittskydd vid svåra på- Styrelsen för psykologiskt försvar; Försvarsvilja 2000 en frestningar samhället i fred och krig med bilaga, antologi, meddelande 139, 1996 1998 Styrelsen för psykologiskt försvar; Inforrnationsberedskap

KÄLLFÖRTECKNING

för 2000-talets kriser, Dahlström, M. och Flodin, B. identiñeringspersonal, samt andra berörda grupper;

Meddelande 145 Oslo Universtitet, 1994 Styrelsen för psykologiskt försvar; Kriskommunikation, Witre, Henning; Sänktes M/S Estonia Nya fakta och

kimskapsöversikter, Rapport 163:1-4, Stockholm, teorier kring M/S Estonias förlisning, bok Internet

1993 1997 Styrelsen för psykologiskt försvar; Mediernas Estonia, Överstyrelsenför civil beredskap; Erfarenheter och lärdo-

Myndigheter och massmedier informatörer i Fin- Estoniakatastrofen; En studie kris-

som mar av om

land Rapport 168-2, Stockholm, 1996 hantering, Lindow, 1998 Styrelsen för psykologiskt försvar; När nyheten nådde Överstyrelsen för civil beredskap; Risk och hot i den

Estland, Rapport 168-7, Stockholm, 1996 svenska vardagen: Allt från Tjernobyl till skuren sås, Styrelsen för psykologiskt försvar; Planlagd kris- Enander, A och Jakobsen, L., 1996

kommunikation, Flodin, B. 1998 Överstyrelsenför civil beredskap; Styrbjörn Lindow; Er- Styrelsen för psykologiskt försvar; Professionell kommu- farenheter och lärdomar av Estoniakatastrofen, En

nikation, Flodin, B., 1998 studie krishantering, ÖCB, 1998

om Styrelsen för psykologiskt försvar; Rapport om det arbete

hittills bedrivits inom projekt Estonia 1997-05- Artiklar och promemorior

som -

30 Bringeus, Nils-Arvid; Död och begravning ur kulturhisto- Styrelsen för psykologiskt försvar; det arbete riskt perspektiv, Lund 1998

Rapport om

bedritivts inom projekt Estonia-katastrofen vid Englund, L.; Massmedierna till hjälp eller stjälp, Artikel

som -

Styrelsen för psykologiskt försvar 1997-06-01 till 5p. Kris och riskpsykologi, Centrum för folkhälso-

1997-1 1-27 forskning i Karlstad, 1995 Styrelsen för psykologiskt försvar Rapport om det arbete Englund, L.; Det omöjliga uppdraget, JMG Granskaren

;

bedritivts inom projekt Estonia-katastrofen vid l/99

som

Styrelsen för psykologiskt försvar 1997-11-28 till Etiska Rådet; Redovisning ställningstagande inför re-

av

1998-05 -29 geringens beslut avseende M/ S Estonias förlisning och Sundelius, B., Stern, E., och Bynander, Krishantering dess följder, 1994

svenska teori och praktik, 1997 Gustafsson, Promemoria om Regeringskansliets

- Svenska kommunförbundet; Säkerhet och trygghet vägen informationsberedskap eller Infonnation Rosenbad

till bättre kvalitet, andra utgåvan, 1998 som en resurs vid en svår påfrestning, 1999-03-04 Svenska Kyrkan; Svenska kyrkan och Estonia-katastrofen. Gustafsson, Lars H; PM 1994-12-06 Etiska synpunkter

Redovisning av externt och internt utvärderingsar- angående en eventuell bärgning av Estonia.

bete, 1995-06-01 Pettersson, Karlstad Gustafsson, Lars H; Beslutet att inte bärga M/ S Estonia, Södersjukhuset; Estoniakatastrofen, Rapport det PM

om psykosociala arbetet vid Södersjukhuset, Hansson- Gustafsson, Lars H; Föredrag vid SKKPFzs symposium, Lönnqvist, G, April 1996 Solna 1995-04-25

Voyager; Expedition Titanic, 1997 Haga, Eivind; The wet grave, sudden death and the be- Weisaeth, Lars; Några kommentarer verkningarna vid reaved, Tradisjoner, sed og skikk om sjødraugen, Nord

om

en bärgning av M/S Estonia, Oslo Universitet, no- Psykiatr Tidsskr l985;39:Z3-28, Oslo

vember/december 1994 Haga, Eivind; Tradisjoner, sed skikk sjödraugen,

og om Weisaeth, Lars; Utvärdering belastningar och risker för Stavanger Aftenblad, 831031

av

den psykiska hälsan vid omhändertagande Jacobsson, Jan; Utvärdering av ev. dykeriinsats samt syn-

av om-

komna vid bärgning M/ S Estonia hos sökande- och punkter stensätmingsmetod

av

KÄLLFÖRTECKNING

Kjelland-fonden; Estonia-ulykken: Det etiske rådets Sjöfartsverket; Övertäckning, Estonia; 1995-02-10 redegjörelse. Kommentar i lys erfaringer fra Kjell- Socialstyrelsen; Kollektiva sorgekriser och samhällets reav and-ulykken aktion, referat Socialstyrelsens seminarium den 16 av Kommunikationsdepartementet; Några rättsfrågor med oktober 1997 anknytning till Estoniaolyckan Socialstyrelsen; SoS-rapport 1997:15 Kommunikationsdepartementet; Rapport avseende Statens Haverikommission; Handlingar rörande fråga om sjösäkerhetsarbetet inom Sjöfartsinspektionen utlämnande bandinspelning från dykning vid Nl/ S av Moderna Tider; Den mentala övertäclqiingen av Estonia, Estonia Maria Carlshamre; Nr 68-69,1998 Tidningsutgivarna; www.tu.se/preset/ Nautisk tidskrift; "SFBFs ståndpunkt: Estonia inte sjö- Wasteson, M.; PM beträffande det juridiska ansvaret för var värdig, Christer Lindvall; Nr 1998 myndigheters samverkan i krig avseende ledning/styr- Reimers, Eva; Tema Kommunikation Linköpings Univer- ning, 1999 sitet, Från olycksplats till gravplats en analys av hur frågan Estonias bärgning skildras i dagspress; Description of Protective Cover of the Estonia; VBB-Anom arbetsrapport 1996:8 läggning; Stockholm 1996-05-10 Reme, Odd Kristian; Erfarenheter Kielland- The Naval Architect, Nigel Ling; April 1998 etter ulykken, föredrag vid Ersta sjukhus 980112, Kom- The Naval Architect, Mikael Huss, Tiiomo Karppinen till Etiska rådets ställningstagande angående och Klaus Rahka; Estonia: hard facts and realities, Sepmentarer Estonia-olyckan i ljuset erfarenheter från Kielland- tember 1998 av olyckan 1980 Sandin, B.; PM beträffande internationella jämförelser Övrigt av katastrofberedskap i Norge, Finland, Storbritannien, M/ S Estonia; skrift från Estline, 1995 Nederländerna och Tyskland, 1999 Styrelsen för psykologiskt försvar; Estonia Informations- Sandin, Birgitta; PM beträffande: Örebro Röda Kors- blad; 1997 och 1998 krets; Finska Röda Korset; Estlands Röda Kors;- Videoband animation olycksförloppet från Statens - av Minnesanteckningar Hedrenius; Röda Korsets Haverikommission av psykosociala insatser samt PM Anders Kamb, SAS av beträffande internationella erfaren- Massmedia Sandin, Birgitta; PM heter gjord uppdrag analysgruppen, 1998 Div. underlag från svenska massmedier från 940928 och av Sjöfartsinspektionen; Sakkunnigutlåtande med anledning framåt Estoniakatastrofen, April 1995 Göran Steen, Sjö- Spiegel TV; Reportage Peter Barasinskis expedition av om säkerhetsarbetet inom Sjöfartsinspektionen till Estonias vrak, 950713 Sjöfartsverket; Rapport tekniska och legala förutsätt- Tidningarnas Telegrambyrå; Sammanställning av vissa ang. ningar för återfinna och omhänderta omkomna; larmtider i anslutning till M/ S Estonias förlisning utatt 1994-10-1 1 gåva 3 Claes Wahlberg Sjöfartsverket; Konsekvensanalys, Estonia; 1994-12-12 "IT-telegram 1994-09-28-29

NOTER

NOTER

Tvådödapåträffadessenare enpersonoch avledefterräddningen. HallandsochVästraGötalandslän.MellerstacivilområdetomfattarStockholms,

EttsäkraresamhälleSOU1995:19. Uppsala,Södermanlands,Östergötlands,Gotlands,Västmanlands,Värmlands,

SFS1986:1102. Örebro,DalarnasochGävleborgslän.NorracivilomrâdetomfattarNorrbottens, Flodin, Planlagdkriskommunikation,1998.SPF Västerbottens,VästernorrlandsochJämtlandslän. Cullberg,Krisochutveckling,1975sid.12f. 36 l fredskallcivilbefälhavarenverkaföratttotalförsvaretinomcivilomrádetunder Sundelius,SternochBynander1997sid13. höjdberedskapfårenenhetliginriktningochledningavtotalförsvaretsolika Fö1994:07. delarochenändamålsenliganvändning civilaochmilitäraav resurser. EnligtFOAsrapportGränsdragningarmellannormalastörningar svårapå-och 37 Förordning1988:1121medinstruktionförcivilbefälhavarna. frestningar,1998. 38 Förordning1988:853medinstruktionförStyrelsenförpsykologisktförsvar. Seblandannatregeringensskrivelse1998/9933. 39 Beredskapsförordningen1993:242. SPF-rapport145. 40 Dettalagerkanävenanvändasvidkatastroferomlandstingetsordinarieresurser SeblandannatThejoint accidentinvestigationcommissionof Estonia,Finland interäckertill,menlagretäranpassatförkrigsskador. andSweden,finalreport,Helsinki1997. 41 EnligtslutbetänkandetRäddningsverksutredningen,av SOU1998:59sid107f,bör

12 SeSPFrapport188-1,SocialstyrelsensKamedorapportnr68. SPF:srollutvecklasgentemotdeområdesansvarigamyndigheternakommun, 13 SeblandannatFOA-R-98-00861-170-SE,ÖCB,SPF,Socialstyrelsen. länsstyrelseochregeringochrollenmåstesedansamordnasmeddesektors- 14 l studien"Beredskapför svårapåfrestningar- roll- ochansvarsfördelningeni ansvarigamyndigheternafrämstStatensräddningsverket hardetstatligasom

någraeuropeiskaländer",FOA-R-97-00445-170-SE,behandlasroll- ochan- myndighetsansvaretförövergripanderiskinformationochförräddningstjänstens

svarsfördelningensvårapåfrestningarvid i Tyskland,Frankrike,EnglandochFin- informationsbehov.

land. 42 Medicinskkatastrofberedskap,AllmännarádfrånSocialstyrelsen1992:5. 15 FOA-R-98-00881-170-SE. 43 Psykisktochsocialtomhändertagandevidstoraolyckorochkatastrofer,All- 16 1998/9933. männarådfrånSocialstyrelsen1991:2.Enrevidering de allmännaav råden 17 FOA-R-98-00861-170-SE, skedde1996motbakgrundaverfarenheteravpsykiskaochsocialainsatservid 18 SeLex.Skr1998/99133ochDs1998:32. masskadesituationer. 19 Sebl.a.Fö-LBU-1999-004-ÖUT. 44 §§3och hälso-ochsjukvårdslagen. 20 ÖCB:Riskochhoti densvenskavardagen,1996. 45 EnligtMedicinskkatastrofberedskap,AllmännarádfrånSocialstyrelsen1992:5 2 U,N.Departmentof HumanitarianAffairs. skallvarjelandstinginrätta centralen katastrofkommittemedansvarförbåde 22 Regeringensproposition1996/97:11redovisaderegeringensviljeinriktning.Den freds-ochkrigsberedskapen.Motsvarandekatastrofkommittéerföreslåsävenin-

biföllsden maj,14 1997efterdebatti riksdagen. rättasinomsjukhusensrespektiveprimärvårdensledning. 23 KällaFOA-R-98-O0861-170-SE,oktober1998. 46 Påuppdrag hälso-ochav sjukvårdsnämndenansvararNordvästrasjukvårdsom- 24 Folksuveränitetensprincip. rådetför landstingetskatastrofmedicinskaplaneringochCentralaavdelningen 25 lmars1999finnsföljandedepartementinomRegeringskansliet:Utrikesdeparte- förAmbulanssjukvårdKatastrofmedicinskoch planeringCAKsvararförattram-

mentet,Finansdepartementet,Näringsdepartementet,Utbildningsdepartemen- planenutarbetasochrevideras, tet,Justitiedepartementet,Socialdepartementet,Kulturdepartementet,Miljöde- 47 M/SEstoniasförlisning1994-09-28,Insatserfrånoch Huddingesjukhus. partementet,FörsvarsdepartementetochJordbruksdepartementet. 48 Estoniakatastrofen.Rapport detpsykosocialaom arbetetvidSödersjukhuset.Gu-

26 1kap. §7 regeringsformen, drunHansson-Lönnqvist. 27 3§ hälso-ochsjukvårdslagen. 49 Utvärdering sjukvårdensav katastrofmedicinskaarbeteiStockholmslänslands- 28 Räddningstjänstlag1986:1102ochräddningstjänstförordning1986:1107. tingmedanledning olyckanmedav färjanM/SEstoniaden28september1994. 29 lslutbetänkandetavRäddningsverksutredningen,SOU1998:59sid201ff,föreslås SammanställddocentOlleAlmersjö.av Stockholmslänslandsting,Nordvästra

attdenstatligatillsynen kommunernaav skallskötas länsstyrelserna.av sjukvårdsområdet. 30 Vidvissasärskildatyperavhändelserharstatenhuvudansvaretförräddnings- 50 Normativledninginnebärbeslutsfattande hälso-ochom sjukvårdensroll och

tjänsten.Dettagällerfjällräddning,flygräddning,sjöräddningochandrafallav uppgift. efterforskning försvunnaav människorsamtmiljöräddningstjänsttill sjössoch 5 Strategiskledninginnebärbeslutsfattandeomsjukvárdsinsatsensramarochinvidutsläpp radioaktivaav ämnen. riktning,resursfördelning,samverkan,informationsverksamhetochprinciperför

31 lslutbetänkandetavRäddningsverksutredningen,SOU1998:59sid117ff,föreslås fördelning skadade.av

attansvaretförenkommunalräddningsinsatsinteskalltasöver regeringenav 52 JourhavandekuratorärenverksamhetiStockholmsomgårgenomSOS-Aoch ellerannanstatligmyndighet.Iställetbörstatenkunna medolikaåtgärder 112-numret.Verksamheteningåri SocialtjänsteninomStockholmsstadochär ochutföravissauppgifter.Nationellaochregionalaförstärkningsresurseri form uppbyggdkringettlitetantalfastanställdakuratorerochett40-talarvoderade avpersonalochmaterielbehöverinrättas. kuratorersomutgör extraen resurs.

32 Lag1994:1720omciviltförsvarochförordning1995:128omciviltförsvar. 53 l SocialstyrelsensKamedorapport:Estoniakatastrofen.EstoniasM/S förlisningi 33 8§förordning1994:642medinstruktionför Försvarsmakten. Östersjönden september28 1994redovisas analysen överdeinkommandesam- 34 Förordning1988:1122medinstruktionförÖverstyrelsenförcivilberedskap. talen. 35 SödracivilområdetomfattarJönköpings,Kronobergs,Kalmar,Blekinge,Skåne, 54 ST-Polisväsendesanhörigföreningharpresenteratsutförligt i analysgruppens

NOTER

rapportEngranskning Estoniakatastrofenav ochdessföljder,SOU1998:132. upptill sakprövning.SeStockholmstingsrätts,avd.4:4,domden1Gjanuari1996, 55 RedovisningavBorlängelokalakrisgruppsarbeteefterEstoniasförlisning,sam- DT ochSveahovrättsdomden42 29mars1996, 13.DT manställd BirgittaBerggren,av krisgruppenskontaktperson. 80 Stockholmstingsrätts,avd.4:4,domden16januari1996,DT42 ochSvea 56 Intervjunåtergesi Utvärdering kriscentretsav arbeteiNorrköpingefterEstonia- hovrättsdomden29mars1996, 13.DT katastrofenden september28 1994,StureErnfridsson. 8 MåletBendreusmotSverigeMR68/1996. 57 SvenskakyrkanochEstonia-katastrofen.Redovisningavexterntochinterntut- 82 l artikel i konventionen8 angåendeskyddfördemänskligarättigheternaochde värderingsarbete.PerPettersson,Karlstad,1995-06-01. grundläggandefriheternastadgas: 58 Vidtidenför EstoniasförlisningbedrevSvenskaRödaKorset verksamheten i Envarharrätttill skyddför sitt privat-ochfamiljeliv,sitt hemochsinkorresamarbetemedSOS-Internationali Köpenhamn innebarsom att psykosocialt spondens. stöderbjödssvenskamedborgare drabbadessom avolyckorutomlands,Verksam- Offentligmyndighetmåickestöraåtnjutandetavdennarättighetmedundanhetenharnuupphört. tagförvadsomärstadgati lagochi ettdemokratisktsamhälle nödvändigtär 59 Styrelsenför psykologisktförsvar,rapport168-3. medhänsyntill landetsyttresäkerhet,denallmännasäkerheten,landetsekono- 60 Styrelsenför psykologisktförsvar,rapport168-6. miskavälstånd,förebyggandetoordningav ellerbrott,hälsovården,skyddandet 61 Nyhetsvärdering avsedligheteneller andraav personersfri- ochrättigheter. Manbrukartalaomtvåhuvudkomponenter avgörsom vadenstornyhetär: 83 l artikel9slåsvarsochensrätttill religionsfrihetfast.Dennarättinnefattarbl.a. identifikationochsensation. attallaharrättattutövasintrogenomiakttagande religiösaav sedvänjor.Envars Identifikationinnebär händelsenatt kanförmodashabetydelseförläsaren,skei frihetatt utövasinreligionellertrofårendastunderkastassådanainskränkläsarensnärhetkulturelltellergeografiskt,skildraett förloppsomläsarenkan ningarsomärangivnai lagi ettdemokratisktsamhällemedhänsyntill denalllevasig ifrånegnaerfarenheterochintresseraeliten. männasäkerheten,upprätthållandetallmänordning,av hälsovården,skyddandet Sensationinnebäratt händelsenskaskeoväntat,varanågotovanligtochha avsedligheteneller andraav personersfri- ochrättigheter. okändutgång. 84 Socialstyrelsensexempel direktdrabbade:döda,skadade,oskadadeöverle- HadeniusWeibull,1992. vande,personersomarbetadeinomkatastrofområdet,anhöriga vänneroch till 62 l denbeskrivandedelen analysgruppensav förstadelrapportåterfinnsenutförli- dödaochöverlevande,personeri omgivningen,medresenärer,arbetskamrater, gareskildring massmediernasav rapporteringfråndenstunddåTTsände detut personeri ansvarsställning.Exempel indirektdrabbade:räddningspersonal, förstabrådskandemeddelandetomM/SEstoniasbefaradeförlisning. sjukvårdspersonal,socialtjänstenspersonal,kyrkanspersonal,massmediernas 63 SeävenLiselotteEnglundsanförandevidanalysgruppensseminariumden21-22 personal,åskådareochövriga. januari,1999somfinnsåtergivetibilagorna. 85 Enligthälso-ochsjukvårdslagenåvilardetsjukvårdshuvudmannenatt taansvar 64 LeivikKnowles,B-M.,avhandlingskapitel,1999. för hälso-ochsjukvårdeninomlandstingsområdet dåoch ävenför katastrof- 65 lbid. beredskapen,inkluderandedetpsykologiskaochpsykiatriskaomhändertagandet. 66 Prop.1996/97:11. Medanledning dettaärdetav sjukvårdshuvudmannensuppgiftattinitierasam- 67 Ledningsövning:Utvärdering fasav mom1-Departementsdagen,fas2 mom ordning. 2:1 Krisstaben, och fasfas1 mom1-3 Anpassningsprincipen. 86 l Socialstyrelsensrapport1997:15,Estoniakatastrofen, EstoniasMISS förlisningi - - 68 Fö-LBU-1999-0O4-ÖUT,Öppensammanfattning,del Östersjönden september28 1994,framgårattanhöriga frågaomvarifrånde 69 Prop.l998l99z74. fåttstöduppgav80/0attstödetfrånfamiljen viktigast,var 27%hadehaftkon- 70 Motsvarassvenskaav Statsrâdsberedningen. taktmedkris-ellerstödgruppi hemorten,7%medpsykiatrisköppenvård,110/0 EnligtinformationsominhämtatsfrånfinskaInrikesministeriet. hadefåttkrisstödviaarbetsgivaren,150/0genomprästellerdiakonoch8%ge- 72 Sjöräddningens redovisadesansvar i kapitel i avsnittet1 Analysen,övrigaaktörers nomnäravänner. eventuellaansvarredovisadesi kapitel i3 sammaavsnitt. 87 Riksdagenantog,somenföljdavbristen korrektapassagerarlistorEstonia, 73 ROV RemoteOperatedVehicle. 1998ändringariFartygssäkerhetslagen,SFS1988:49.Medstödav4 kap.3§ 74 Enredovisning dekunskaper inhämtatsav som finnsi analysgruppenstidigare fartygssäkerhetsförordningen1988:594finnsnumeraföreskrifter registre-om delrapport. ringavombordvarandepassagerarfartygi SjöfartsverketsföreskrifterSJÖFS 75 Uppgifter olyckortill sjöss historisktom ur perspektivharhämtatsurenprome- 1995:11.l § och § fastställs2 3 hurregistreringskall till. Estoniakatastrofen moria Nils-Arvidav Bringeus,Dödochbegravningurkulturhistorisktperspektiv. harävenmedförtett nytt EG-direktiv,98/41somträddei kraftden januari1 Promemorianredovisasi sinhelheti avsnittetBilagor. 1999. 76 Somexempelkannämnas polis,allmänatt åklagareellerdomstolfårbeslutaom 88 Propositionen1998/9974. rättsmedicinskundersökning dettabehövsom föratt identifieraenpersonsom 89 Lag1988:97omförfarandethoskommunerna,förvaltningsmyndigheternaoch haromkommitienolycka,omdödsfallet misstänkaskan hasambandmedbrott domstolarnaunderkrigochkrigsfaram.m. ellerfelinomhälso-ochsjukvården,elleromdödeninträffattill följdaventra- 90 Enligtuppgiftfråndetjänstemänanalysgruppensamtalatmed. fik- ellerarbetsplatsolycka. ochSe13 17§§1995:832omobduktionm.m. 91 BojeHviid,M.;Jagvilleöverleva-tiden efterEstonia,Malmö,1999. 77 5kap.1-2§§begravningslagen. 92 Sammanfattningavtvâanföranden. 7BRegeringensproposition1990/91:10medförslag begravningslagtill s 93 Nationellsamverkankringpsykisktochsocialtkris-ochkatastrofarbete. 79 Stockholmstingsrättharuttalatattlagstiftarenförutsett praktiskaatt ocheko- 94 DrHeberden,cit.avParkes1974. nomiskahinderkanomöjliggöra denavlidnesatt önskantillgodoses.Anhörigatill 95 Young al.Mortality Widowers.et of Lancet1963;2:454. offerför Estoniaolyckan därförintekan anseshanågonrättsligpliktatttillgo- 96 Parkeset al. BrokenHeart:A StatisticalStudyof lncreasedMortalityamong dosedeomkomnasönskemålombegravningsplatsochintehellernågonrättslig Widowers.BMJ1989;1:740. pliktatt fördettaändamålefterforskaochbärgadeomkomna.Hovrättenprö- 97 ParkesCM.TheEffectsofBereavementPhysicalon andMentalHealth.BMJ1964; vadeintei sakdeanhörigasyrkande fastställelseom avenrättfördem efter-att 2:274. forskaochbärgadeomkomnaeftersomderastalan deni deleninteavsågett rättsförhållande,vilket förutsättningenär föratt enfastställelsetalanskalltas

Analysgruppen för granskning av Estoniakatastrofen och dess följder

fakta info direkt Tel 08-587 671 00. Fax 08-587 671 71 Box 6430. 113 82 Stockholm ISBN91-7610-96 0rder@faktainf0.se www.faktainf0.se ISSNO375-25OX