Kommissionens beslut av den 2 augusti 2004 om det Statliga stöd som Frankrike genomfört till förmån för France Télécom [delgivet med nr C(2004)3060] (Endast den franska texten är giltig) (Text av betydelse för EES) (2006/621/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 88.2 första stycket i detta,

med beaktande av avtalet om upprättandet av Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, särskilt artikel 62.1 a i detta,

efter att i enlighet med nämnda artiklar ha gett berörda parter tillfälle att yttra sig, med beaktande av dessa synpunkter, och

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE

Artikel 1

Det aktieägarförskott som Frankrike beviljade France Télécom i december 2002 i form av en kreditfacilitet på 9 miljarder euro utgör med hänvisning till uttalandena från juli 2002 och framåt ett statligt stöd som är oförenligt med den gemensamma marknaden.

Artikel 2

Det stöd som avses i artikel 1 skall inte leda till återkrav.

Artikel 3

Detta beslut riktar sig till Republiken Frankrike.

1 EGT C 57, 12.3.2003, s. 5.

2 Se punkterna 1–8 i beslutet om att inleda förfarandet som utgör en del av det här beslutet.

3 Se fotnoten på sidan 1.

4 Parten vill vara anonym.

5 Kallas nedan även MCI.

6 Parten vill vara anonym.

7 I bilagan fanns ett klagomål från samma företag av den 22 januari 2003.

8 Parten vill vara anonym.

9 Bolaget LDCOM har tillställt kommissionen en rättelse som vidarebefordrades till franska staten den 16 juni 2003.

10 Franska staten översände en korrigerad version av en av bilagorna via e-post den 30 juli 2003.

11 2003/S 103-091487.

12 Parten vill vara anonym.

13 Avseende rådgivning från Sureau.

14 Med tre expertrapporter som valts ut av FT (Claus-Dieter Ehlermann, Yves Galmot och Sir Studzinski från banken HSBC).

15 Denna skrivelse innehåller utredningar vars upphovsmän önskar vara anonyma. Den första är en ekonomisk utredning, den andra en utredning av det engelska rättsläget och den tredje en utredning av om statens uttalanden har bindande verkan enligt rättsläget i USA och Frankrike.

16 Med de expertrapporter som nämns i punkt 4.13.

17 Staten har fortfarande aktiemajoritet i FT. Se punkt 60.

18 Punkt 9–12 i beslutet om att inleda förfarandet. Enligt rapporten l'Etat actionnaire från 2003 har FT 240000 medarbetare i 39 länder.

19 Förhör med Thierry Breton, VD för FT, vid utredningen av förvaltningen av offentliga företag den 4 juni 2003.

20 NERA: Skuldsättningsgraden definieras som de långfristiga skuldernas förhållande till övriga långfristiga tillgångar (skulder och eget kapital). (The debt ratio is defined as the ratio of long term debt to total long term capital (debt and equity).)

21 NERA: Soliditeten beräknas på förhållandet mellan långfristiga skulder och eget kapital. (The debt-equity ratio is calculated as the ratio of long-term debt to equity.)

22 NERA: Räntetäckningsgraden (times-interest-earned ratio eller interest cover) visar i vilken omfattning räntorna täcks av vinsten före finansiella poster och skatt, plus avskrivningar. Nyckeltalet visar förhållandet mellan företagets kassaflöde och dess möjligheter att betala räntorna. (The times-interest-earned ratio or interest cover measures the extent to which interest is covered by earnings before interest and taxes (EBIT) plus depreciation. The measure gives a level of the adequacy of cash-flow generation and the consequent comfort a company enjoys in meeting its interest payments.)

26 NERA: Beräkningarna bygger på FT:s uppgifter. Uppskattningarna omfattar räntor och kapital för obligationslån och företagscertifikat (räntorna på företagscertifikaten har beräknats från den 25 juli till den 31 december 2003 eftersom det saknades uppgifter om tidigare perioder.) (Calculations based on data supplied by France Telecom. Figures include bond and commercial paper interest and principal (interest on commercial paper was computed from 25 July 2002 to 31 December 2003 due to data unavailability for previous dates).)

28 Kreditvärdering används av investerare som en indikator på utsikterna att få utdelning på investeringen enligt villkoren. En god kreditvärdering (internationella klassificeringarna AAA till BBB för långfristiga skulder och F1– F3 för kortfristiga skulder) anger en relativt låg risk, medan en spekulativ kreditvärdering eller avsaknad av tillfredsställande kreditvärdering (internationell klassificering mellan BB och D för långfristiga skulder och B till D för kortfristiga skulder) anger hög risk eller redan gjorda förluster” (Internetsidan för kreditvärderingsinstitutet Fitch: http://www.fitcratings.com/)). (Ratings are used by investors as indications of the likelihood of repayment in accordance with the terms on which they invested. Thus, the use of ratings defines their function: investment grade ratings (international long-term AAA – BBB categories; short-term F1 – F3) indicate a relatively low probability of default, while those in the speculative or non-investment grade categories (international long-term BB – D; short-term B – D) may signal a higher probability of default or that a default has already occurred (Internetsidan för kreditvärderingsinstitutet Fitch: http://www.fitchratings.com/).)

29 Moody's: Moody's places France Telecom and Orange's long-term debt ratings on review for downgrade – Approximately EUR60 billion of Debt Securities Affected… The France Telecom ratings under review for possible downgrade relate to the following: Convertible global bonds, Euro MTNs, Eurobonds, Floating Rate Euro MTNs, Floating Rate French Franc Bonds, French Bonds, Swiss Franc Bonds, its issuer rating and bank loan rating…. any resulting rating action should not exceed more than one notch.

30 Utsikterna för France Télécoms kreditvärdering på BBB+ för långfristiga skulder förändrades till negativa, men kreditvärderingen på A-2 kvarstår… Beslutet följer på nyheten att den tyska börsinspektionen kommer att utreda om France Télécom, Gerhard Schmid som har aktiemajoritet i Mobilcom AG där France Télécom äger 28,5 %, och ett europeiskt bankkonsortium eventuellt ingått avtal om övertagande av Mobilcom. (France Telecom's Long-TermBBB+ Rating Placed on CreditWatch Negative; A-2 Rating Affirmed… The action follows news that the German stock-exchange regulatory authority will investigate a possible agreement between France Telecom, the main shareholder–Gerhard Schmid–of France Telecom's 28,5 % -owned German associate Mobilcom AG, and a consortium of European banks regarding the conditions for a change in control of Mobilcom.)

31 Moody's Investors Service has today placed the Prime-2 short-term rating of France Telecom (FT) on review for possible downgrade as a result of the rating agency's decision to expand the scope of the ongoing review of FT. The ongoing review for downgrade of the Baa1 long-term debt ratings of both FT and Orange plc will continue. Although Moody's has revised its guidance, indicating that a downgrade of up to two notches is now possible for the long-term ratings, the rating agency expects the ratings to remain investment grade. The review of FT's Prime-2 rating reflects Moody's increasing concerns about FT's ability to execute its debt reduction strategy. The rating agency noted that FT's slow progress in finalising asset sales, coupled with continuing deterioration in capital market conditions in this sector, could further limit FT's ability to improve its financial flexibility and meet its debt reduction targets.

32 Standard & Poor's said today that the ratings on France Telecom (BBB+/Watch Neg/A-2) remain unchanged, including the group's short-term corporate credit rating. In its CreditWatch placement of France Telecom's long-term ratings on March 28, 2002, Standard & Poor's indicated that any long-term rating downgrade would be limited to one notch and that its short-term ratings were affirmed. This indication is still valid today.

33 […] Despite expectations that FT's EBITDA will grow to around €14 billion in 2002, FT's substantial interest and capex requirements means the company is not expected to generate material free cashflow for deleveraging in the near term. FT is dependant upon asset disposals and its treasury stock to make any significant inroads into reducing its debt: Moody's regard FT's ability to reduce debt within a relatively short period as having become increasingly constrained by the fall in its equity value, which reduces the potential value of the treasury stock FT holds, reducing the probability of conversion of numerous convertible bonds and potentially implying a lower realizable value for expected non-core asset disposals, although Moody's acknowledges that it is possible this may change. Additionally, the positive impact of expected asset disposals is expected to be partly offset by various contingent liabilities adversely impacting upon FT; The negative outlook attached to the Baa3 rating reflects the execution risks associated with FT's high debt refinancing needs of this highly leveraged company. Although Moody's does not have any immediate liquidity concerns, the rating agency notes that FT faces around €15 billion of total long-term debt maturities in 2003;

34 Standard & Poor's said today that it has lowered its long- and short-term corporate rating on France Telecom (FT) to triple-B/A-3 from triple-B-plus/A-2. The downgrade primarily reflects Standard & Poor's expectations that FT will acquire the 71,5 % stake it does not already own in German wireless operator Mobilcom, as well as FT's inability to reduce debt sufficiently and rapidly enough to maintain credit measures consistent with the previous ratings. Standard & Poor's also lowered to triple-B from triple-B-plus its long-term corporate credit rating on Orange S.A., FT's majority-owned wireless subsidiary. The long-term ratings on both companies remain on CreditWatch with negative implications, where they were placed on March 28, 2002, reflecting FT's challenging refinancing needs, including €15 billion of financial obligations in 2003.

35 FT:s kreditvärdering sänktes av Fitch den 5 juli 2002 och av S & P den 12 juli 2002. I ett pressmeddelande tillkännagav S & P den 12 juli att: FT kan få svårigheter att återfinansiera de skuldförbindelser som förfaller till betalning 2003. (FT could face certain difficulties refinancing its debt obligations coming due in 2003.)

36 Förhör med FT:s revisor V. de la Bachelerie under den tidigare nämnda utredningen: Lagen kräver faktiskt att vi lämnar en varning vid vissa kriterier och indikatorer. Det blev inte aktuellt före mitten av 2002, men då kom tydliga signaler från marknaden och France Télécoms kreditvärdering försämrades. Enligt mitt uppdrag som revisor blev jag därför tvungen att ta upp frågan med revisionskommittén och styrelsen, och kräva att styrelseledamöterna skulle få en likviditetsplan på kort sikt, för att lösa likviditetsbehovet. Kravet ställdes sent, eftersom bolaget fram till dess kunde ha återfinansierat sig och för övrigt även hade uppbådat omfattande finansiering, bland annat jumbolån. När likviditetsbehovet blev känt och kreditvärderingen försämrades begärde jag därför att likviditetsplanen skulle uppdateras. Halvårsbokslutet i början av september 2002 avslutades vid styrelsemötet den 12 september 2002 och då undersöktes likviditeten på kort sikt – insynen i likviditeten bedöms ju på kort sikt, dvs. mindre än ett år. Situationen var då kritisk vilket blev offentligt genom anmärkningarna till halvårsrapporten den 30 juni 2002.

37 Franska regeringens uttalanden återfinns i punkt 204 nedan.

38 Goldman Sachs: FT höll på att nedvärderas till högriskobligation av Moody's och S & P. (FT was on the brink of junk status with both Moody's and S & P's.)

39 Off Watch; Outlook Stable; Teleconf 3:30PM BST Today, Standard & Poor's Ratings direct, (12 juli 2002).

40 Förhör med Thierry Breton, FT:s VD vid nationalförsamlingens finansutskott den 11 december 2002: Han uttalade att finansieringsplanen inte hade följts och att situationen i början av 2001 hade förvärrats, så att en likviditetskris var att vänta under sommaren 2003 … Thierry Breton sade att företaget skulle tvingas ställa in betalningarna och var i kris… på grund av sina omfattande skulder, eftersom det krävdes likvida medel för att betala tillbaka 15 miljarder euro 2003 och 2004, samt 20 miljarder euro år 2005.

41 Franska senaten, 21 november 2002, yttrande från finansutskottet och förslag (1) till finanslag för 2003, som antogs av nationalförsamlingen.

42 Siffrorna är hämtade ur bilagan till franska statens skrivelse av den 3 december 2002. På sidan 25 i skrivelsen anger franska staten dock att 15 miljarder euro i utestående obligationslån förfaller år 2003. Skillnaden beror på hur det obligationslån som löper ut före slutet av 2004 beräknats. Det anges till 18,8 miljarder euro i bilaga 2 och till 23,9 miljarder euro på sidan 20 i den tidigare nämnda skrivelsen.

43 Se rapporten från utredningen av förvaltningen av offentliga företag för att förbättra beslutsgången, som inrättades av nationalförsamlingens ordförande den 3 juli 2003 (nedan utredningsrapporten eller utredningen): Utskottet/utredningen ville närmare analysera France Télécoms och EDF:s strategi och metoder för internationella förvärv, med hänsyn till de allvarliga följderna för de båda företagens räkenskaper (när det gäller France Télécom uppgick förlusterna för särskilda avsättningar och delbetalningar med anledning av förvärv under perioden 1998-2002 till 28,5 miljarder för år 2001 och 2002). I stort sett förekommer samma sak: förhastade förvärv av mycket stor omfattning (mellan 1999 och 2000 ägnade France Télécom under ett enda år 65 miljoner euro åt det), otillräcklig uppmärksamhet på de ekonomiska, politiska och geopolitiska riskerna, mycket oförsiktiga finansieringsbeslut… I en situation som präglades av oro, brådska och tvivel gav sig företaget 1999 och framåt in på en ambitiös och oordnad expansion, med inriktning på marknaden i Förenade kungariket och Tyskland. Se även Ekonomi- och finansministerns pressmeddelande av den 5 december 2002: … Företagets ekonomi är idag i obalans och det är i behov av eget kapital och på medellång sikt återfinansiering. Situationen bottnar i misslyckade investeringar som tyvärr gjordes just när den ekonomiska överhettningen var som värst samt i allmänna motgångar på marknaden. Att France Télécom inte kunde finansiera sin expansion på annat sätt än genom lån har förvärrat situationen.

44 Enligt franska statens uppgifter beror skulsättningsgraden på att FT expanderade kraftigt efter 1999 och att expansionen endast lånefinansierats utan att företaget, som sina konkurrenter, utnyttjat verktygen för att öka det egna kapitalet eller lösa in aktier eftersom det enligt lag är skyldigt att se till att staten har aktiemajoritet i FT. Franska staten påpekar även att motgångarna på marknaden lett till att de på varandra följande skuldsaneringsplanerna inte genomförts… Under 2000 finansierade företaget därför till största delen förvärven via obligations- och bankmarknaden. Sammanlagt uppgick FT:s långsiktiga upplåningar år 2000-2001 till 59 miljarder euro medan krediten på 15 miljoner euro var en delåterfinansiering av ett banklån på 30 miljarder euro som togs upp för förvärv i mitten av 2000... (punkterna 20 och 21 i beslutet om att inleda förfarandet).

45 FT:s pressmeddelande av den 5 december 2002, s. 2. Se även förhöret med Thierry Breton, VD för FT, inför finansutskottet den 11 december 2002: under 2000 gjordes förvärv för sammanlagt 106 miljarder euro (förvärv av Orange PLC, NTL, Equant och TPSA).

46 Förhör med Thierry Breton, FT:s VD, inför det tidigare nämnda finansutskottet: Av sammanlagt cirka 100 miljarder euro för inköp användes 75 för att utveckla strategin på mobilmarknaden, 10 miljarder investerades i TPSA, 11,2 miljarder i Mobilcom och 9 miljarder i NTL. Se även Goldman Sachs rapport av den 26 september 2002 där det förtydligas att skulden hade ackumulerats genom en rad transaktioner 2000, huvudsakligen förvärvet av Orange och samriskföretaget Mobilcom (amassed through a series of transactions in 2000, mainly the acquisition of Orange and the Mobilcom joint venture).

47 Den tidigare nämnda utredningen: Orange var avgörande för koncernens expontentiella skuldsättning. Senatens rapport nr 274, i bilaga till protokollet från sammanträdet den 21 februari 2002: Den 29 maj 2000 ingick France Télécom ett avtal med Vodafonekoncernen om att France Télécom skulle överta samtliga aktier i den brittiska mobiltelefonioperatören Orange plc från Mannesmann. Avtalet ingicks den 22 augusti 2000, då France Télécom köpte 664743658 aktier i Orange mot kontant betalning av 21,5 miljarder euro och tillskott från Vodafone till France Télécom av 544559931 aktier i Orange, vilket ersattes genom en nyemission till Vodafone av 129201742 aktier utan rösträtt i France Télécom till enhetspriset 140,2 euro. Samtidigt överlät France Télécom till Vodafone en rad säljoptioner på de aktier i France Télécom som emitterats för dem och Vodafone överlät till France Télécom en köpoption på alla eller en del av dess aktier i France Télécom. France Télécom återköpte omedelbart 15355531 egna aktier från Vodafone till emissionspriset, så att Vodafone skulle inneha högst 9,9 % av kapitalet i France Télécom … Efter börsintroduktionen av Orange SA den 13 februari 2001 enades Vodafone och France Télécom den 28 februari 2001 om villkoren för France Télécoms övertagande av egna aktier för 113,85 miljoner, vilka fortfarande innehades av Vodafone. I överenskommelsen regleras hur köp- och säljoptionerna på Vodafones FT-aktier kunde realiseras, och aktiernas totalpris fastställs till cirka 11,63 miljarder euro … Den tredje betalningen väntas verkställas … Kompletteringen kan uppgå till cirka 1,5 miljarder euro… Enligt överenskommelsen uppgår totalkostnaden för förvärvet av Orange plc till 35472 miljoner euro. Se även den tidigare nämnda utredningsrapporten: Förvärvet för 43,2 miljarder euro (som minskades till 35,4 miljarder euro i februari 2001) finansierades till hälften kontant (21,5 miljarder euro) och till hälften genom aktier (18,1 miljarder euro). France Télécom förband sig dock att återköpa aktierna till en lägsta kurs på 104 euro. Det rådde inget tvivel om att säljaren skulle kräva realisering av köpoptionerna … Eftersom börsen rasade hösten 2000 tvingades den franska koncernen att betala 100 % kontant för Orange, vilket resulterade i två utbetalningar till Vodafone på 6,631 miljarder euro och 4,973 miljarder euro i mars 2001 respektive 2002.

48 Utredningen: Det var under dessa besvärliga omständigheter som man började planera uppköpet av aktier i Mobilcom … . trots att satsningen avsåg ett mycket högt belopp gjordes uppenbarligen inga närmare överväganden, trots att den medförde stora risker… I mars 2000 investerade France Télécom alltså 3,7 miljarder euro i utbyte mot 28,5 % av aktiekapitalet, vilket ökade operatörens värde till 80 gånger vinsten före räntor, skatt, av- och nedskrivningar (jämfört med ett börsvärde på 65 gånger vinsten före räntor, skatt, av- och nedskrivningar, innan ryktena om transaktionen) med en premie på 570 miljoner euro. France Télécom var bundet av överenskommelsen om detta tillskott, som först utformades som ett lån med en garanti som var oåterkallelig, även om företaget inte kunde få licens för tredje generationens mobiltelefonisystem (UMTS). I ett samarbetsavtal som kommit till föredragandens kännedom åtog sig France Télécom dessutom att förbehållslöst lämna nödvändigt finansiellt stöd för att Mobilcom skulle kunna delta i upphandlingen och utveckla UMTS-verksamheten i Tyskland ... I utbyte mot dessa åtaganden tog Mobilcom avsevärda risker. Den affärsplan som utarbetades för transaktionen framstår som mycket bristfällig. Vad avser utvecklingen av UMTS beräknades licenspriset till 2 eller 3 miljarder euro, trots att upphandlingen i Storbritannien i mars och april 2000 visade att det gått inflation i licenserna. I augusti 2000 kostade de tyska licenserna 8,4 miljarder euro, och France Télécom funderade inte ens på att dra sig ur trots att företaget två månader tidigare investerat 43 miljarder euro i förvärvet av Orange [vår understrykning]... Inte förrän på sommaren 2002 reviderades den tyska operatörens utsikter två gånger, vilket påvisade hög sårbarhet, låg kvalitet på kundunderlaget och att det var klart omöjligt att få avkastning på investeringen.

49 Utredningen: Det erinras om att France Télécom försökte få aktiemajoritet [NTL, Mobilcom och Orange] men samtidigt fortsatte göra opportunistiska inköp i utkanten av sin internationella strategi. Även om investeringarna hade ett faktiskt branschintresse ökade de också operatörens sårbarhet för branschutvecklingen onödigt mycket och belastade ekonomin ... Även om investeringen var lockande kan man ändå ifrågasätta omfattningen (7,69 miljarder euro samt 1,5 miljarder euro i köpoptioner för motparten och ett investeringsprogram på 6,7 miljarder euro under 7 år som till största delen skulle självfinansieras) i en koncern med en mycket ansträngd finansieringskapacitet, främst på grund av förvärvet av Orange (skuldsättningen var 2,7 gånger högre än det egna kapitalet) och i ett läge med tydliga tecken på en annalkande börskris ... Hur skall man då tolka Michel Bons uttalande om transaktionen inför utskottet där han sade: Det hade varit bättre att avstå, men bollen var redan satt i rullning.... Exemplet med TPSA är belysande. Den franska operatören var en potentiell köpare när den tidigare polska monopoloperatören privatiserades i september 1999.

50 Utredningen: I juli [1999] ville France Télécom ta sig in på marknaden i Storbritannien genom att skaffa sig aktiemajoritet i NTL. Projektet branschstrategiska motivering var visserligen solid … den franska operatören gjorde sammanlagt åtaganden för 8,122 miljarder euro för en investering som förlorade i stort sett allt strategiskt intresse så snart planerna på att köpa Orange konkretiserades och dessutom gav köparen aktieminoritet. Bekymmerslösheten i företagsledningens analys upphör inte att förvåna.

51 Ekonomi-, finans- och industriministeriet dementerar uppgifterna om att Thierry Breton skulle ha accepterat att ersätta Michel Bon som VD för France Télécom. Pressmeddelande från Ekonomi- och finansministern den 12 september 2002, gemensamma tekniska ministerkommittén.

52 Pressmeddelande från Ekonomi- och finansministern den 13 september 2002 om France Télécoms ekonomiska ställning.

53 Moody's har ändrat France Télécoms och Orange kreditvärdering från negativ till stabil och bekräftar betyget Baa3 för långfristiga skulder och prime-3 för kortfristiga skulder. (Moody's changes France Télécom and Orange's outlook to stable from negative and affirms the Baa3 long-term debt ratings and prime-3 short-term rating), Moody's investors services, 13 september 2002. I den relevanta delen av pressmeddelandet står följande: Moody's förtroende har ökat efter regeringens uttalande, vilken ännu en gång bekräftat sitt starka stöd för France Télécom. Trots Moody's oro för den övergripande ekonomiska risken och i synnerhet för France Télécoms fortsatt svaga likviditet har förtroendet ökat för att den franska regeringen kommer att stödja France Télécom om företaget får svårigheter att betala sin skuld. (Moody's have taken increased comfort from the governments statement, which once again confirmed their strong support for FT. Whilst Moody's concerns regarding the overall level of financial risk and particularly FT's weak liquidity position remain, Moody's has grown more comfortable with expectation that the French government will act in a supportive manner, if FT started to encounter difficulties with its debt repayment schedule.) (vår understrykning)

54 Pressmeddelande från ekonomi- och finansministern onsdag den 2 oktober 2002, France Télécom.

55 Pressmeddelande från FT den 5 december 2002, s. 1.

56 Sidan 27 i franska statens skrivelse av den 3 december 2002.

57 Pressmeddelande från Ekonomi- och finansministern av den 4 december 2002 om statens stöd för den handlingsplan som France Télécoms styrelse antog.

58 Se även France Télécoms årsredovisning 2002: France Télécom emitterade den 29 juli 2002 ett obligationslån på sammanlagt 442 miljoner euro till en ränta på 6,75 %, som förfaller den 6 augusti 2005 och är återbetalningsbart i aktier i ST Microelectronics. De räntor som erhållits har indexerats till finansmarknadens räntor plus marginal.

59 AFP den 13 januari 2003: En ny etapp i France Télécoms återfinansieringsplan inleddes när 3 miljarder euro lånades upp på obligationsmarknaden […]. Villkoren för transaktionen kommer att offentliggöras före veckans slut. I en artikel i Financial Times den 15 januari 2003 stod följande: FT skingrade idag investerarnas tvivel på kassaflödet genom att mobilisera 5,5 miljarder euro på obligationsmarknaden. […] Företaget har nu tillräcklig likviditet för den skuld på 15 miljarder euro som förfaller i år […] FT har även en skuld på 35 miljarder euro som förfaller år 2004 och 2005. (FT will today settle investor doubt about its cash-flow situation in 2003 by raising €5.5 billion in the bond market. […] It would now have all the cash it needs to honor €15 billion of debts that falls due for repayment this year […] FT also faces €35 billion of debt repayments in 2004 and 2005.)

60 Research France Télécom, STANDARD & POOR'S RATINGSDIRECT, 17 december 2002: Sedan i juli 2002 har franska statens stöd varit avgörande för koncernens kreditvärdering, som stått kvar på hög kreditvärdighet. (Since July 2002, support from the French state has been a key rating factor, underpinning the group's investment-grade status.) (vår understrykning). Uttalandet följer på uttalandet av den 5 december: Kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor bekräftade idag FT:s betyg BBB- för långsiktiga skulder och A-3 för kortsiktiga skulder. Sedan i juli 2002 tror Standard & Poor att det förväntade stödet från staten, som äger 56 % av FT, påverkar koncernens investeringskvalitet. Dagens uttalande om att staten omedelbart beviljar ett aktieägarförskott på 9 miljarder euro för att hjälpa FT med de skulder som förfaller 2003 tar Standard & Poor som ett gott bevis på dess stöd. (Standard & Poor's rating services said today that it has affirmed its BBB- long term and A-3 short term corporate rating [on FT] … Since July 2002 Standard & Poor's has indicated that expected support from FT's 56 % shareholder, the French State, is a likely factor underpinning the group investments–grade status. The French State's announcement today that it will immediately grant a 9€ billion shareholder loan to help FT face its 2003 debt obligations is viewed by Standard & Poor's as strong evidence of this support.) (Standard & Poor's, 5 december 2002) (vår understrykning)

61 Research France Télécom, Standard & poor's ratingsdirect,17 december 2002: The state's December 2002 announcement that it will grant a €9 billion shareholder loan, coupled with its commitment to subscribe to a €15 billion capital increase, underscores this support and provides significant credit protection for FT's debtholders. Although the rights issue's timing has not been specified yet, FT and the state's targets in this respect meet Standard & Poor's expectations for the ratings. While market conditions may challenge the operation, the state's commitment to subscribe to the equity injection–so as to at least maintain its stake–strongly mitigates execution risks.

62 Även detta faktum framhölls av S & P den 17 december 2002. Det var även grundläggande för Moody's i februari 2003. I sin analys av företaget tar kreditvärderingsinstitutet hänsyn till (i) att FT är den största franska operatören på fast och mobil telefoni, (ii) att företaget kan komma att privatiseras FT's path from Governement Entity to Private Corporation; (iii) – i avsnittet Governement seen As Supportive- sägs vidare: Den franska regeringen upprepar fortfarande sitt stöd för France Télécom och att den är beredd att bidra med nödvändigt ekonomiskt stöd för att lösa eventuella likviditetsproblem. Stödet har bekräftats eftersom ERAP under 18 månader ställt 9 miljarder euro till France Télécoms förfogande, mot ränta men enbart återbetalningsbart i aktier i France Télécom. Moody's noterar statens stöd för kreditvärderingen Baa3. (The French government has consistently stated its support for FT and its willingness to provide financial support if required, thereby addressing potential liquidity concerns. (vår understrykning) This support has been evidenced by ERAP's providing a €9 billion loan facility to FT, which pays cash interest, but is only repayable in FT's equity, upon maturity in 18 months time […]. Moody's factors governement support into the Baaa3 rating.) (vår understrykning); (iv) – I avsnittet risks/weaknesses section- sägs följande: den ekonomiska risken med France Télécom höga skuldsättning motsvarar inte investeringskvaliteten (som bygger på goda resultat i verksamheten och underförstått stöd från franska regeringen). (the financial risk of the highly leveraged FT is not commensurate with investment grade (compensated by strong operational performance/implicit support of French government).) (vår understrykning) Sedan kapitalet förstärktes beaktas inte längre denna faktor utan kreditvärderingen bygger helt klart på FT:s ekonomi. S & P skriver till exempel den 14 maj 2003On May 14, 2003, S & P raise its long and short term corporate rating on […] FT to BBB from BBB- […]. The action follows FT's recent €15 billion rights issue and S & P review of the new management's business strategy for the group as well as the debt-reduction potential arising from its plan to boost cash-flow generation during the next three years.

63 EGT C 288, 9.10.1999, s. 2.

64 Kommissionens beslut 2001/89/EG av den 23 juni 1999 om villkorligt godkännande av det stöd som Frankrike har beviljat Crédit Foncier de France (EGT L 34, 3.2.2001, s. 36).

65 BT hänvisar på sidan 25 i sina synpunkter av den 22 januari 2003 till kassationsdomstolens dom, Chambre commerciale, av den 9 juli 2002, dom nr 1414 FP-P.

66 Not från M. Sureau av den 14 januari 2004.

67 Upphovsmannen vill vara anonym.

68 Skrivelse från budgetstyrelsen av den 22 juli 2003 med titeln Recensement des dispositifs de garanti implicite ou explicite accordée par l'Etat.

69 BT hänvisar även i sina synpunkter av den 11 april 2003, s. 14, till användandet av ERAP för att slutföra stödåtgärden och diverse lagar i frågan, till exempel lagen om ändring av stadgar eller beviljande av en uttrycklig garanti.

70 BT hänvisar till kommissionens beslut 2000/536/EG av den 2 juni 1999 om det statliga stöd som Italien har beviljat företaget Seleco SpA (EGT L 227 du 7.9.2000, s. 24).

71 EGT C 71, 11.3.2000, s. 14.

72 Se finans- ekonomi och planeringsutskottets protokoll nr 26, sammanträde den 5 december 2002, förhör med Thierry Breton, VD för France Télécom.

73 Kommissionens beslut 2001/723/EG av den 18 juli 2001 om kapitalrekonstruktion av flygbolaget Alitalia (EGT L 271, 12.10.2001, s. 28).

74 Kommissionens beslut 96/278/EG av den 31 januari 1996 angående rekapitalisering av flygbolaget Iberia (EGT L 104, 27.7.1996, s. 25).

75 Siffran omfattar tre separata fördelar, nämligen: höjningen av FT:s kreditvärdighet vid tillträdet till obligationsmarknaden, besparingarna på grund av att skuldsättningen inte försämrades vilket har betydelse för kreditvärdigheten, samt besparingarna på grund av tidsplanen.

76 Kommissionens beslut 98/490/EG av den 20 maj 1998 om det stöd som Frankrike beviljat koncernen Crédit Lyonnais, sista stycket i punkt 8 (EGT L 221, 8.8.1998, s. 28).

77 Quelques mots de l'Etat venu rappeler que le risque de FT est finalement un risque quasi-souverain. Tribune av den 3 februari 2003.

78 Punkt 17 i riktlinjerna.

79 Nedan Neuf Télécom.

80 LDCOM hänvisar till en rapport från Deutsche Bank av den 22 juli 2002.

81 LDCOM hänvisar till Internationella domstolen, rättsfallssamling 1974 s. 267.

82 Pressmeddelande från finansministeriet av den 12 september 2002.

83 Handelsdomstolen i Rouen den 10 mars 1981, Jurisdata 1982-00382, Soc. Chapelle Darblay.

84 Jurisclasseur commercial, konkurser och likvidationer 1995, fascicule 3110.

85 EG-domstolens dom av den 15 februari 2001 i mål C-99/1998, Österrike mot kommissionen, Rec. s. I-1101. I det aktuella ärendet hade pressartiklarna ingen rättsverkan eftersom de varken kom från det berörda företaget eller regeringen.

86 Synpunkter från LDCOM av den 23 juni 2003, s. 23.

87 Idem.

88 LDCOM har lämnat följande definition på spread: ersättning för transaktionskostnader för ett lån på obligationsmarknaden. Spread motsvarar skillnaden mellan den ränta som emittenten betalar beroende på transaktionens karaktär och referensräntan (statsobligationer med lång löptid). Nivån och utvecklingen på spread visar alltså vilken risk marknaden förknippar med en viss emittent.

89 LDCOM anmärker även att uttalandet enligt TOP-planen om inrättandet av personalomflyttningar för att underlätta tillsättningen av anställda tjänstemän i samtliga offentliga anställningar skulle kunna anses innehålla inslag av stöd.

90 LDCOM föreslår bland annat förbud mot kampanjer för att värva tillbaka kunder på rösttelefonimarknaden, gränser för marknadsföringsutgifterna för rösttelefoni och bredbandsuppkoppling till Internettjänster, begränsning av Wanadoos marknadsföringsverktyg.

91 LDCOM föreslår att man förbjuder tidspress eller prispress på uppdelning, kräver att Wanadoo förpliktigas att återförsälja Internett till tredje man, öka lönsamheten för alternativa nät genom att höja priserna på inkommande samtrafik och förbehålla konkurrenterna statligt stöd för att utveckla nätet i de mindre lönsamma zonerna.

92 Enbart iakttagelserna om kontrollen av statligt stöd tas upp i det här beslutet.

93 Dekret nr 2002-1409 av den 2 december 2002 om ändring av dekret nr 65-1117 av den 17 december 1967 om ERAP:s administrativa och ekonomiska organisation.

94 Artikel 80 i lag nr 2002-1576 av den 30 december 2002 i den justerade finanslagen för 2002.

95 Den första noten avser en undersökning av Yves Galmot av den 7 juni 2004, den andra en undersökning av Claus-Dieter Ehlermann den 1 juni 2004, den tredje en undersökning av Michel Jeol som åtföljs av en not från Pierre Kirch av den 11 juni 2004. Den ekonomiska utredningen är en rapport från HSBC av den 2 juni 2004.

96 Franska staten nämner bland annat obligationsemission, kreditfaciliteten, företagscertifikat, kortfristiga lån, värdepapperiseringstransaktioner och derivatinstrument.

97 Från den 26 juli 2002 fram till dess att Ambitionsplanen 2005 lades fram den 4 december 2002 utfärdade FT ett obligationslån på 70 miljoner euro den 26 juli 2002 och en fungibel del på 150 miljoner euro för obligationslånet på 3,5 miljarder euro som utfärdades i mars 2001.

98 Affärshemlighet

99 Se punkt 39.

100 EG-domstolens domar av den 16 maj 2002 i mål C-482/99, Frankrike mot kommissionen (Stardust), REG, s. I-4397.

101 Synpunkter från franska staten av den 29 juli 2003, s. 8. I synpunkterna av den 4 april 2003 uppger franska staten att den offentliga aktieägarens investeringsbeslut fattades redan den 4 december 2002.

102 Förstainstansrättens dom av den 12 december 2000 i mål T-296/97, Alitalia mot kommissionen, REG, s. II-3871.

103 Kommissionens beslut C54/96 och N318/02 av den 18 juli 2001 om Tredje delbetalningen till stöd för omstruktureringen av Alitalia, som godkändes av kommissionen den 18 juli 2001 samt ny kapitalrekonstruktion på 1,4 miljarder euro (EGT C 239, 4 oktober 2002, p.2).

104 Synpunkter från franska staten av den 29 juli 2003, s. 27.

105 Se sidan 8 i franska statens synpunkter av den 29 juli 2003.

106 Se sidan 9 i franska statens synpunkter av den 29 juli 2003.

107 I franska statens synpunkter av den 29 juli 2003 s. 8 har till marknadsvillkor kursiverats.

108 Se sidan 9 i franska statens synpunkter av den 29 juli 2003.

109 Ibid. s. 9.

110 EGT L 83, 27.3.1999, s. 1. Förordningen ändrades genom anslutningsakten från 2003.

111 Förstainstansrättens dom av den 12 december 1996 i mål T-358/94, Compagnie nationale Air France mot kommissionen, REG, s. II-2109. Se även kommissionens beslut 94/662/EG av den 27 juli 1994 om CDC-Participations teckning av Air France obligationsemissioner (EGT L 258, 6.10.1994, s. 26).

112 Principen om berättigade förväntningar är en allmän princip i EG-rätten som fastställs i fast rättspraxis. Se bland annat Förstainstansrättens dom av den 29 april 2004 i förenade målen T-236/01, T-239/01, T-244/01, T-245/01, T-246/01, T-251/01 och T-252/01,Electrodes de graphite, ännu ej offentliggjord, punkt 152. Se även Förstainstansrättens domar av den 9 juli 2003 i förenade målen T-220/00, Cheil Jedang Cors. mot kommissionen, ännu ej offentliggjord, punkt 33, T-223/00, Kyowa Hakko Kogyo Co. Ltd mot kommissionen, ännu ej offentliggjord, punkt 38 och T-224/00, Archer Daniels Midland Company mot kommissionen, ännu ej offentliggjord, punkt 62.

113 EG-domstolens dom av den 24 oktober 1996, förenade målen C-329/93, C-62/95 och C63/95, Tyskland mot kommissionen, REG, s. I-5151, punkterna 28 och 32.

114 I beslutet om att inleda förfarandet uppgav kommissionen att dessa uttalanden kunde behöva vägas in. I punkt 70 i beslutet skriver kommissionen: Det bör även tilläggas att ett statligt uttalande om åtaganden kan binda statliga medel, om det är oåterkalleligt och därmed skapar förväntan och marknaden har förtroende för den, vilket återspeglas i att FT:s aktier steg och av kreditvärderingsinstitutens positiva reaktion. Därefter kopplar kommissionen samman detta påstående med fakta i anmälan och skriver: Tillkännagivandet av statens åtagande gjorde tillsammans med det skenbara tillhandahållandet av förskottet att kommissionen anser att stödet kan anses ha beviljats även innan ett eventuellt avtal slutits mellan FT och ERAP avseende kreditfaciliteten. Kommissionen tillägger i en fotnot att Det erinras på den här punkten om att marknaden redan i juli 2002 och i synnerhet i september 2002 redan lugnats av statens stöd av FT (fotnot på sidan 40). När förfarandet inleddes uppgav kommissionen alltså att utredningen skulle kunna omfatta händelserna i juli och i september 2002.

115 Se EG-domstolens dom av den 17 juni 1999 i mål C-75/97, Belgien mot kommissionen, REG, s. I-03671, punkt 25.

116 EG-domstolens dom av den 15 juli 1964 i mål 6/64, Costa mot E.N.E.L, Rec., s. 1141.

117 Förstainstansrättens dom av den 13 juni 2000, förenade målen T-204/97 och T-270/97, EPAC mot kommissionen, REG, s. II-2267.

118 EG-domstolens dom av den 14 november 1984 i mål C-323/82, Intermills mot kommissionen, Rec., s. 3809, punkt 31.

119 Dom av den 27 januari 1998 i mål T-67/94, Ladbroke mot kommissionen, REG, s. II-1, punkt 52.

120 Se den tidigare citerade domen i Air France-målet.

121 Se till exempel Moody's tror att kombinationen av kreditfaciliteten och det som återstår av det befintliga syndikerade lånet på 15 miljarder euro samt det tillgängliga kassaflödet nu gör det möjligt att återbetala skulden på 15 miljarder euro som förfaller till betalning inom de kommande 12 månaderna. (Moody's now expects that a combination of this facility headroom under the existing EUR 15 billion syndicated facility and the free cash-flow will enable debt maturities of EUR 15 billion to be repaid during the next 12 months.) (Moody's den 9 december 2002)

122 Det tidigare nämnda Stardust-målet, punkt 36. Se även EG-domstolens domar av den 15 mars 1994 i mål C-387/92, Banco Exterior de España, Rec., s. I-877, punkt 14 och dom av den 19 maj 1999 i mål C-6/97, Italien mot kommissionen, REG, s. I-2981, punkt 16.

123 EG-domstolens dom av den 1 december 1998 i mål C-200/97, Ecotrade, REG, s. I-7907, punkt 43 och Förstainstansrättens tidigare nämnda dom i EPAC-målet, punkt 80.

124 åsom antagandet a lagen om utvidgandet av ERAP:s verksamhet eller antagandet av tilläggsbudgeten om beviljar ERAP en statlig garanti på ytterligare 10 miljarder euro.

125 Se ERAP: har redan ställt till förfogande för FT ett aktieägarförskott som skall konsolideras vid tillskottet till företagets eget kapital(finansutskottet, Nationalförsamlingen, protokoll nr 28, förhör med minister Alain Lambert). Se även bild 42 i France Telecom presentation to investors of December 5th, 2002 där franska statens kreditfacilitet (French state back-up facility) beskrivs som omedelbart tillgänglig (immediately available). Marknaden var övertygad om att förskottet gjorts. Se till exempel: Franska statens tillkännagivande idag att den omedelbart skall bevilja ett aktieägarförskott på 9 miljarder euro… (The French State's announcement today that it will immediately grant 9€ shareholder loan …) (S & P 5 december 2002); Bekräftelsen följer på FT:s tillkännagivande att en kreditfacilitet på 9 miljarder euro har inrättats via ERAP (the confirmation follows FT's announcements that EUR9 billion loan facility has been put in place via ERAP ….) (Moody's 9 december 2002).

126 Enligt franska staten skulle förslaget ha presenterats för FT den 20 december. I förslaget anges dock inget datum.

127 EG-domstolens dom av den 17 september 1980 i mål 730/79, Philip Morris, Rec., s. 2671, punkt 11.

128 EG-domstolens dom av den 7 mars 2002 i mål C-310/99, Italien mot kommissionen, REG, s. I-2289.

129 FT inrättade till exempel ett samriskföretag med Deutsche Telekom och Enel i Italien.

130 Vikten av statliga uttalanden för tillämpningen av EG-rätten är allmänt vedertagen. Det bör erinras om att när staten driver på åtgärder i officiella uttalanden från en regeringsföreträdare, men som genomförs av (rättsligt) oberoende organ (under statlig kontroll) vars effekter strider mot fördraget har EG-domstolen uttalat följande: En sådan praxis faller inte utanför förbudet i artikel 30 i fördraget enbart därför att den inte grundas på beslut som är bindande för företagen. Även icke bindande åtgärder som vidtas av en medlemsstats regering kan påverka näringsidkares och konsumenters handlande i den staten, och på så sätt försvåra uppnåendet av gemenskapens mål såsom de uppställs i artikel 2 och närmare anges i artikel 3 i fördraget. (EG-domstolens dom av den 24 november 1982 i mål 249/81, kommissionen mot Irland, Rec., s. 4005, punkt 28). Se även EG-domstolens dom nyligen av den 13 december 2001 i mål C-1/00, kommissionen mot Frankrike, REG, s. I-9989, där domstolen sanktionerade en underlåtenhet (att inte rätta sig efter ett beslut) vilket uttrycktes genom en vägran i ett pressmeddelande. I fråga om stöd mer exakt har förstainstansrätten till exempel preciserat att utfästelser från offentliga myndigheter är relevanta för incitamentskriteriet (Förstainstansrättens dom av den 14 maj 2002 i mål T-126/99, Graphischer Maschinenbau GmbH mot kommissionen, REG, s. II-2427).

131 Les Echos nr 18695, Frankrike, fredagen den 12 juli 2002, s. 2, intervju avseende France Télécom: Jag säger bara att vi i sinom tid kommer att vidta lämpliga åtgärder.

132 Se i denna fråga artikeln i Financial Times av den 12 maj 2004.

133 Sambandet mellan uttalandena framgår till exempel av uttrycket såsom redan uppgivits i pressmeddelandet från oktober 2002, som hänvisar till uttalandena från i juli och september 2002.

134 3/ Med hänsyn till handlingsplanen som styrelsen utarbetat och utsikterna till avkastning på investeringar kommer staten att delta i tillskottet av eget kapital med 15 miljarder euro i förhållande till sin andel av aktierna, dvs. en investering på 9 miljarder euro. Staten kommer därför i egenskap av aktieägare att handlas om en rationell investerare. France Télécom skall fastställa närmare former och tidsplanen för tillskottet av eget kapital. Regeringen vill att transaktionen skall ske med största möjliga hänsyn till de enskilda aktieägarnas situation och företagets löntagare som har aktier i företaget. För att ge företaget möjlighet att inleda transaktionen på marknaden vid lämpligt tidpunkt är staten beredd att till France Télécom lämna förskott på kapitaltillskottet via ett tillfälligt aktieägarförskott, som skall återbetalas enligt marknadsvillkor.

135 Se Moody's tidigare nämnda pressmeddelande av den 24 juni.

136 Se artikel 1181 i den franska civilrättslagstiftningen där det står: En skyldighet med ett suspensivt villkor är beroende av en osäker framtida händelse eller en händelse som faktiskt inträffat, men som är okänd för parterna. Den andra definitionen är uppenbarligen inte relevant för det här ärendet.

137 Nevertheless the state's indication underpins FT's investment grade credit quality. Vidare: Francis Mer uteslöt privatisering av koncernen men bekräftade tydligt att statens stöd inte kommer att svikta, eftersom den innehar 54,5 % av aktierna, vid finansieringsproblem. […] En handlare bedömer ett det är första gången finansministern uttryckt sig så tydligt i France Télécomfrågan. […] Nu återstår bara att få reda på hur statens stöd kommer att utformas. Factiva, Reuters – 12 juli 2002, Börsen – FT lyfter efter uttalandet från Francis Mer. Vidare: Risken för FT:s kortfristiga lån sänktes på grund av franska regeringen säger Guy Deslondes, börsanalytiker hos S & P vid en telefonkonferens. […] fredagens kurs tar hänsyn till S & P:s förtroende för att franska regeringen kommer att hjälpa FT med återfinansieringen åtminstone för den skuld som förfaller 2003. De stabila utsikterna visar att noteringen slagit i botten, tillägger Deslondes. (FT's short term risk has been mitigated by the French government said S & P analyst Guy Deslondes in a conference call. […] Friday's rating action took into account S & P's confidence that the French government will help FT refinance itself, at least for its 2003 obligations. The stable outlook shows that the rating has bottomed out, added Deslondes.) France Telecom Avoids Liquidity Crisis Thanks To Gvt. Factiva, Dow Jones Capital Market Report, 12 July 2002.

138 Den tidigare nämnda domen i Air Franceärendet. Se även det tidigare nämnda beslutet 94/662/EG.

139 Statens direkta ingripande gentemot kreditvärderingsinstituten visar tydligt att uttalandena uttryckte en väldefinierad och välövervägd viljeyttring. Kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor's säger: Franska staten – som äger 55 % av France Télécom – har tydligt till Standard & Poor uppgivit att den kommer att bete sig som en rationell investerare och vita lämpliga åtgärder om FT får problem. (the French State – which owns 55 % of France Telecom – has clearly indicated to Standard & Poor's that it will behave as an aware investor and would take appropriate steps if France Telecom were to face any difficulties.) France Télécom LT Kreditvärdering cut to BBB-; Off Watch; Outlook Stable; Teleconf 3:30PM BST Today, Standard & Poor's ratingsdirect, (12 juli 2002).

140 Se de uttalanden som FT:s tidigare VD, Michel Bon, gjorde för pressen: en artikel i Tribune den 16 september 2002… de sämre kreditvärderingarna förhindrar den planerade återfinansieringen, en artikel i Monde den 16 september 2002försämringen i slutet av juni av FT:s kreditvärdering av Moody's [….] stängde oss ute från marknaden, en artikel i Financial Times den 16 september 2002FT cannot continue to survive when no one wants to lend us money and, on the contrary, when everyone wants to be paid on the nail. In the current markets, the refinancing of our debt is simply out of question.

141 En del anser till och med att företaget inte ens skulle ha kunnat få tag på tillräckliga medel på marknaderna eftersom kreditvärderingen försämrats. Se till exempel sidan 9 i den tidigare nämnda rapporten från Goldman Sachs av den 22 juli 2002: Om obligationerna på marknaden för fast ränta hade klassats om från hög kreditvärdighet till spekulation med hög avkastning skulle de översvämma dagens europeiska marknad med obligationer med hög avkastning (…) [och] vi anser att de europeiska investerarna skulle få svårigheter att absorbera alla France Télécoms obligationer. (If these bonds moved from the investment grade segment of the fixed income market, to junk, i.e. high yield, they would swamp the current European high yield market(…) [and] we believe it would be difficult for the existing European investor base alone to absorb all France Telecom bonds.)

142 En fransk skribent skriver: Det finns många offentliga system för att återförsäkra lånen på samma nivå som en formell säkerhet: de har det gemensamt att de ökar osäkerheten om vilket belopp staten bundit upp så att de inte längre begränsas trots att parlamentet inte fått tillfälle att fastställa dem som offentliga utgifter (A DELION, Les Garantis D'emprunt des Collectivites Locales et de L'Etat, Petites Affiches, 17 juni 1998 nr 72, s. 19).

143 Se Com, 28 mars 2000, D. 2000, cah.dr. aff. s. 210

144 Via begreppet rättsverkan gentemot alla som byggde på en lag från 1985. Frågan är dock annorlunda än åtagandets bindande natur och tycks inte heller vara särskilt ovanlig eftersom all rättsverkan sist och slutligen bygger på en rättslig bestämmelse.

145 Skyldigheten kan definieras som en placering till fast ränta enligt vilken emittenten åtar sig att betala en fast summa vid en senare tidpunkt som anges, samt en rad ränteutbetalningar – der rör sig med andra ord om et utfästelse att återbetala kapitalet plus räntorna vid på förhand angivna datum.

146 NERA framförde: ekonomerna och spelteoretiker har ingående utrett ryktets vikt och värde. I så gott som alla ekonomiska sammanhang finns ett inslag av osäkerhet om motparten. I de flesta fall är motparten dock bunden av inte en utan en rad liknande transaktioner under en given period. Det är vanligt att en eller båda parter ser om sitt rykte eftersom det kan gynna dem i ett senare skede. […] Ekonomerna utredde noggrant hur ett rykte förvärvas under de senaste 25 åren och det finns ett omfattande antal publikationer i specialiserade tidskrifter. Detta grundbegrepp kan tillämpas på många olika områden men vi kommer att begränsa oss till tre exempel, nämligen centralbankernas verksamhet, branschorganisationer och marknaderna för statsskulder. (…) Det är också viktigt att ha gott rykte när man vill ta upp eller lämna lån (internationellt). En självständig enhet, som alla privata gäldenärer som inte fullgör sin skyldighet att återbetala ett lån kommer att få svårigheter att hitta nya krediter i framtiden. Därför tycks staterna ibland föredra en ekonomisk nedgång med alla de prövningar det medför heller än att svika förtroendet. Den franska staten har på samma sätt rykte om sig att fullgöra sina förpliktelser i förvaltningen av många affärsföretag och skattemässiga ställningstaganden. Det skulle kosta för mycket om dess ord inte godtogs i dessa frågor. (economists and game theorists have studied extensively the importance and value of reputation. In almost any economic relationship there is some degree of uncertainty regarding the nature of the counter party. However, very often a party is involved in not a single but a whole series of similar transactions over a period of time. It is a common observation that one or both parties may seek to establish a reputation for themselves, as this may be beneficial later on. (David M. Kreps and Robert Wilson, Reputation and Imperfect Information, 27 Journal of economic theory 253-279 (1982). Economists have studied the phenomenon of reputation acquisition rigorously over the past 25 years, and the list of publications in leading journals is sizeable. Applications of the basic notion to various fields abound, but we confine ourselves to three examples, i.e. central banking, industrial organization and sovereign debt markets. (…) The acquisition of reputation is also important in the area of (international) borrowing and lending. A sovereign entity, as well as a private debtor, that fails to pay back a loan will find it difficult to attract new funding in the future. That is why countries sometimes seem to prefer an economic downturn, with all its hardships, to a situation of default. (Jeremy Bulow and Kenneth Rogoff, Sovereign Debt: Is to Forgive to Forget?, 79 American economic review 43-50 (1989). In the same vein, the French government benefits from a reputation for honouring the commitment it makes regarding its management of many commercial enterprises, and matters affecting the fiscal position of the government. It would be very costly if its word could not be believed in these matters.)

147 Se rapporten från ekonomi-, finans- och industriministeriet L'Etat actionnaire 2003:Den 31 december 2002, kontrollerade staten enligt den senaste statistiken direkt eller indirekt 1616 företag varav 97 storföretag. Dessa företag har sitt säte i Frankrike http://www.paris-europlace.net/links/doc062197.htm .

148 Mer information i den här frågan finns i dokumentet La gestion de la dette publique en France: les objectifs, les instruments et la gestion des risques av Christian Esters, Ecole Nationale d’Administration 2000: Den franska obligationsmarknaden ökade under 90-talet. Andelen statsobligationer ökade väsentligt mellan 1989 och 1993 och har sedan dess legat kring 50 %, utom 1995, då de övriga obligationsemissionerna på den franska marknaden sjönk för andra gången i rad, så att andelen statliga värdepapper trots deras stabilitet i absoluta värden ökat kraftigt under detta år … Statens andel av obligationsmarknaden på lång sikt är en följd av att förvaltningen av statsskulden reformerades i Frankrike från 1986. En av reformerna bestod i att man ändrade skuldens struktur: statsobligationerna användes snarare än andra instrument med fast ränta, vilket ledde till att statens andel på obligationsmarknaden ökade kraftigt. http://www.ena.fr/tele/mcil99/master99esters.pdf

149 NERA: The results of an event study analysing the effect on share and bond prices of the announcement on 12th July 2002. The study shows that there is a strong positive effect: as a result of the statement, market participants believed the cash-flows that France Télécom would generate were going to be higher than they would have been otherwise. Moreover the effect is strongly statistically significant: it is not the result of random fluctuations in prices … The market believed that, as a result of the statement, the French Authorities would offer more support to France Télécom than they would do in the absence of any costs of non-performance.

150 Deutsche Bank France Télécom/Deutsche Telekom Debt Liquidity and possible solution 22 July 2002, s. 1, 3, 8.

151 Rapport från Deutsche Bank av den 22 juli 2002 med titeln France Télécom/Deutsche Telekom Debt Liquidity and possible solution: Den 12 juli 2002 försämrade S & P France Télécoms kreditvärdering till à BBB- … Kreditvärderingsinstitutet tror inte längre att France Télécom kommer att nå målet på 3,5 × nettoskulden/vinsten före räntor, skatt, av- och nedskrivningar under 2003 men anger stabila utsikter för kreditvärderingen på BBB-. De stabila utsikterna tycks bygga på att Franska staten – som äger 55 % av France Télécom – har till Standard & Poor tydligt uppgivit att den kommer att bete sig som en rationell investerare och vidta lämpliga åtgärder om FT får problem. Det bör framhållas att S & P ursprungligen uttalat att den inte skulle ta hänsyn till extraordinärt stöd från franska staten i kreditvärderingen när den sänkte France Télécoms kreditbetyg till BBB i juni. Sedan dess tycks kreditvärderingsinstitutet ha ändrat uppfattning eftersom man uttalat att slutsatserna från creditwatch status följer en analys av bolagets likviditet under slutet av 2003 och en översikt av franska statens eventuella deltagande i franska telekommarknaden(s. 19). France Télécom har åtnjutit ökande förtroende på marknaden sedan regeringen på ett eller annat sätt uttalat stöd för dess lån (s. 20). Vi kan inte bortse från att FT till största delen ägs av franska staten och den franska finansministerns uttalanden nyligen har lugnat investerarna i fråga om likviditeten (s. 54). Som vi dock hela tiden påpekat anser vi att bolaget slutligen kommer att ha tillräckligt likviditet via detta så kallade underförstådda stödet från staten. Detta kan yttra sig i lån, till marknadsvillkor från banker eller regeringen (s. 21). Däremot sägs vad är marknadspriset låt oss säga för en ny skuld på 10 miljarder när kreditvärderingen ligger på BBB- ? Vad är den faktiska kostnaden för en skuld på 10 miljarder euro för ett bolag som inte egentligen motsvarar BBB- utan helt enkelt fått en sådan bedömning på grund av regeringens stöd? … Vi anser att det inte finns något bra svar på dessa frågor, eftersom FT om de verkade i den verkliga världen inte enligt vår uppfattning skulle ha kunnat återfinansiera sig utan att omsätta skulden i kapital (s. 33, se i samma riktning qqäven s. 54). Vidare: Pressen har nämnt att franska staten kommer att stödja France Télécom, vilket antyder att staten skulle gå med på att erbjuda bolaget lånemöjligheter som sista utväg. Detta har väsentligt höjt priset på obligationerna och aktierna – de sistnämnda ökade med 90 % och obligationerna med 137 punkter på två veckor, bland annat därför att spekulanterna ville täcka sina positioner. (s. 28). Det bör framhållas att S & P under en telefonkonferens nyligen om FT:s försämrade kreditvärdering uttalade att ett företag som genererar kassaflöde och ett förhållande mellan skuld och vinst före räntor, skatt, av- och nedskrivningar som motsvarar fyra i allmänhet skulle anses ha ett kreditbetyg på BBB-, det vill säga lägsta betyg för hög kreditvärdighet. FT:s nuvarande kreditvärdering på BBB- tycks till största delen grundas på regeringens utfästelse om att grantera likviditeten än på ekonomiska grunder. Enligt Deutsche Banks beräkningar var FT:s förhållande mellan skulden och vinsten före räntor, skatt, av- och nedskrivningar på 4,9 under andra halvåret 2002 och på 5,20 den 31 december 2002. (… on July 12, 2002, S & P … downgraded France Télécom's ratings to BBB- ... The agency no longer expects France Télécom to hit the 3,5 × net debt/EBITDA target by 2003, but did assign a stable outlook to the low triple B ratings. It seems that the stable outlook is anchored by the French state … [which] has clearly indicated to Standard & Poor's that it will behave as an aware investor and would take appropriate steps if France Télécom were to face any difficulties. … Interestingly, S & P had initially said it was not incorporating any extraordinary support from the French government into its rating when it downgraded France Télécom's ratings to BBB in June. Since then, the agency appears to have taken an about face in stating that the conclusions of the creditwatch status follows an analysis of the company's liquidity position through the end of 2003 and a review of the French state's potential involvement in the French telecommunications market (s. 19); France Télécom benefited from the market's increased confidence that the French government will in one way or another support the credit (s. 20); we cannot ignore the fact that FT is majority owned by the French State and recent comments from the French finance Ministry have reassured investor that liquidity will be provided (page 54) However, as we have consistently mentioned, we expect that the company will ultimately find all the liquidity it needs via the so-called implicit government support. This could take the form of banks or the government providing the necessary loans at market prices (p.. 21). Däremot what is the market price for, say, 10 bn of new debt to a BBB- credit? what is the real price for a Euro 10bn of debt to a company that is not really a BBB- credit, just treaded there because the government support? … we suspect there is no right answer to these questions, because if FT was operating in the real world, it would not be able to refinance without a debt for equity swap, in our view. (s. 33, samma sak se även s. 54). Vidare There have been reports in the press that the French government will stand behind France Télécom, implying that it is willing to be the lender of last resort to the company. Thess retorts halve resulted in a significant rally in both bonds and equity prices, with the equity rallying over 90 % and the bonds 137bp in two weeks, as nervous shorts covered position. (s. 28); It is worth noting that S & P states on its recent conference call on its downgrade of FT's credit that, in general, a company generating free cash-flow with debt to EBITDA of four times would qualify as a BBB- credit, the last investment grade rating. FT current BBB- rating appears to be based largely on the promise of government support providing liquidity, rather than on fundamentals (s. 30).)

152 Ibid., Bonds and convertibles suggest that the market is unsure of the weight of government support (s. 3). Se även s. 22.

153 Detta tyder på att kreditvärderingsinstitutet inte väntade sig en ytterligare försämring.

154 France Télécom LT Rating cut to BBB-; Off Watch; Outlook Stable; Teleconf 3:30PM BSTToday, Standard & Poor's Ratings direct, (12 juli 2002). S & P tycks snarare hänvisa till uppgifter från regeringen till kreditvärderingsinstitutet självt, men enligt kommissionens tolkning av ärendet med utgångspunkt i de uppgifter som inkommit avser dessa upplysningar huvudsakligen samma åtaganden som offentliggjordes i uttalandena.

155 Board meeting presentation, France Télécom Etat des lieux, december 2002, s. 36.

156 Bankens företrädare är otvetydig på denna punkt i en separat skrivelse på finansprotokollets brevpapper som undertecknats av banken […]den 12 september 2002 och som tar upp bankens åtagande i fråga om företagets planerade kapitaltillskott: Vi anser att den planerade transaktionen skulle vara svår att genomföra i dagsläget och att en positiv reaktion från marknaderna på de uttalanden och pressmeddelande som kommer att göras i slutet av veckan ör avgörande för att skapa de villkor som krävs för att genomföra transaktionen.

157 Se FT:s skrivelse 20-F, mars 2003, s. 15-16 Om S & P och Moody's sänker kreditvärderingen för långfristiga skulder med en punkt ökar automatiskt de årliga räntekostnaderna med cirka 75 miljoner euro (a decrease of one notch in its long term debt rating by S & P's and Moody's would automatically increase its annual interest expense by approximately € 75 million.)

158 En ökningsklausul fastställer en ökning av obligationskupongerna och räntan på lånet allt eftersom kreditvärderingen försämras.

159 Samförståndsavtal som undertecknades den 11 och 12 september 2002 mellan staterna och bankerna (villkor h).

160 Se på denna punkt den tidigare nämnda domen i Selecomålet, punkt 84. Se även generaladvokaten L.A Geelhoeds slutsatser av den 27 september 2001 i förenade målen C-328/99 och C-399/00, Italien mot kommissionen, REG. 2003, s. I-4035, där det fastställs att De privata investerarna får därför förutsättas ha varit villiga att satsa kapital först efter det att myndigheterna fattat beslut om att bevilja nya stöd. Den omständigheten att de privata investerarna varit beredda att intervenera samtidigt är därför inte relevant.

161 Se punkt 3.1.1.

162 Se France Télécoms synpunkter i rapporten från Claus-Dieter Ehlermann av den 21 januari 2004: … under första halvåret 2002 tappade marknaden gradvis förtroendet för FT:s kapacitet att hantera skulden och styrelsens förmåga att lösa problemet (punkt 7) … när siffrorna för det första halvåret blev kända och styrelsen inte kunde lugna marknaderna ingrep franska staten i september 2002 (punkt 8).

163 Tillsättningen av en ny ledning och inledandet av en undersökning för att utarbeta en ny verksamhetsplan framstod som de första åtgärder som borde antas för att återvinna marknadens förtroende (se till exempel den tidigare nämnda rapporten från HSBC, s. 6 … rationella investerare brukar i sådana situationer: (i) återställa förtroendet för bolagets framtid genom att inrätta en mer trovärdig ledning. Se även den tidigare nämnda undersökningen som utförts av Deutsche Bank den 22 juli 2002om vi antar att en ny ledning tillsätts, vilket transaktionerna kräver (…) Med en ny ledning skulle transaktionen för att öka kapitalet kunna säljas till marknaden (If we assume a management change which would be necessary for any deal ()… With a new management the equity story could then perhaps be sold to the markets s. 33). Vid mötet med kommissionen den 22 januari 2003 förklarade franska staten att den agerat på samma sätt som en rationell investerare eftersom den innan den vidtagit åtgärder avvaktat: den nya styrelsen, kontrollerat företagets ekonomiska situation, utarbetat TOP-planen och tillkännagivit statens uppbackning och dess avsikt att delta i transaktionen för att stärka företagets eget kapital, och slutligen att marknaden skulle återfå förtroendet. Kommissionen instämmer med franska staten om att detta vore vad alla rationella privata investerare skulle ha gjort innan de gjort några som helst åtaganden att stödja företaget. Såsom visats ovan har dock kommissionen dragit slutsatsen att staten åtagit sig att stödja FT redan innan någon av dessa åtgärder hade inletts.

164 Såsom nämnts försämrade kreditvärderingsinstituten FT:s kreditvärdighet under juni och juli 2002 till strax ovanför högriskobjekt, och angav i sitt pressmeddelande att kreditbedömningen varit ännu sämre om den enbart byggt på FT:s företagsvärde.

165 Se Deutsche Banks tidigare nämnda undersökning av den 22 juli 2002: Vi anser att det nuvarande förhållandet mellan risk och avkastning inte lockar investerarna att delta i en ökning av kapitalet. (in our view the risk reward balance is not currently very attractive for investor to participate in a capital increase.)

166 Den tidigare nämnda utredningen bedömde informationen som partisk. Se bland annat: Staten tycks alltså dels vara mycket närvarande dels ineffektiv ... Staten har problem med att ge offentliga företag klara direktiv… Statens kontrollmöjligheter försvagas även väsentligt av den yttre tillväxten, dvs. utvecklingen av dotterbolag. Beslut som är avgörande för offentliga koncerner fattas i dotterbolagen vilket på grund av deras tydliga identitet (Orange eller Equant i fråga om France Télécom) och de särskilda styrelseformerna (antalet direkta företrädare för staten i styrelsen är litet eller saknas, trots att staten utövar tillsyn) vilket ytterligare minskar den tid och kvalitet som ägnas informationen till den offentliga aktieägaren. Enligt utredningens analys åtföljdes FT:s interna problem av att man gick bakom ryggen på staten som aktieägare Mellan 1999 och 2000 var finansministeriet minst sagt illa informerat om operatörens stora strategiska beslut… France Télécoms styrelse tycks i förhållande till sin majoritetsägare ha tillämpat selektiv information, i bästa fall ofullständig, i sämsta fall obefintlig, och i de flesta fall sen och ofullständig vilket tycks ha förbättrats förs 2002 Enligt finansministeriets handlingar upptäcktes den klara innebörden i aktieägaröverenskommelsen först när den överlämnats till ministeriet den 19 februari 2002 ... finansministeriet säger sig ha fått kännedom om den först i februari 2002 då Gerhard Schmid hänvisade till den i pressen via en skrivelse av den 18 april 2000 från Michel Bon till Mobilcom i vilken France Télécom åtar sig att till den tyska operatören tillhandahålla de ekonomiska medel som krävs för att inrätta UMTS, dock högst 10 miljarder euro . Vissa åtaganden har helt enkelt inte nämnts av France Télécom för majoritetsägaren … Förs när optionen avslutades i början av 2002 upptäckte staten åtagandet för 950 miljoner euro.. Se även vissa delar av förhöret med Thierry Breton, VD för FT, vid finansutskottet den 11 december 2002, bland annat: För Jean Arthuis, ordförande för finansutskottet, som frågade ut honom om statens ansvar som aktieägare, bland annat i fråga om kontrollskyldigheten mot bakgrund av den snabbt försämrade situationen vid France Télécom uppgav Thierry Breton att staten trots ovedersägliga framsteg ännu inte helt tagit till sig reglerna för modern företagsförvaltning av börsnoterade internationella företag och inte heller förstått att besluten måste fattas av styrelsen, och kontrolleras av aktieägarna. I inledningen till sin rapport framhåller utskottet att … den tillsyn av offentliga företag kan kritiseras på två, till synes motstridiga sätt … Staten är som aktieägare samtidigt otillräckligt eller sent informerad och klart inte i stånd att utöva effektiv kontroll av ibland tveksamma strategiska beslut … Denna överdrivna försiktighet och de ibland onödiga och på varandra följande kontrollerna leder i realiteten, som Francis Mer framhållit för utskottet till att man inte (...) kontrollerar offentliga företag. Man kan inte annat än att såsom Elie Cohen dra slutsatsen att både Crédit Lyonnais och France Télécom var underställda statlig kontroll och tillsyn från finansdepartementet, revisionsrättens kontroller och en rad andra externa kontroller som i det föreliggande fallet inte fungerat.

167 Vilket skedde först i oktober då Thierry Breton utnämndes.

168 Se France Télécoms synpunkter i rapporten från Claus-Dieter Ehlermann av den 21 januari 2004, punkt 90.

169 Punkt 5 a i riktlinjerna.

170 Här nämns enbart kriterier som är tillämpliga på ett företag som är verksamt på telekommarknaderna.

171 Douste-Blazy, ordförande för utredningen Det bör preciseras att försämringen av företagets kreditvärdering stängde tillgången till obligationsmarknaden och därför även försvårade dess möjligheter att ta upp lån. Den försämring som ordföranden hänvisar till är den som skedde i maj 2002.

172 Sara Husband, High Yield Report, 1 juli 2002.

173 Se uttalandena från Michel Bon, FT:s tidigare VD i pressen: artikel i Tribune den 16 september 2002… sänkningen av kreditvärderingen hindrar den planerade återfinansieringen; artikel i Le Monde den 16 september 2002försämringen i slutet av juni av kreditvärderingen av FT:s skuldsituation som kreditvärderingsinstitutet Moody's [….] stängde marknaden för oss, artikel i Financial Times av den 16 september 2002FT cannot continue to survive when no one wants to lend us money and, on the contrary, when everyone wants to be paid on the nail. In the current markets, the refinancing of our debt is simply out of question.

174 Se även franska statens uttalanden: att sanera nettoskulden och återställa det egna kapitalet [är] en föreutsättning för att på sikt återställa förtroendet för företagets kreditvärdighet …s. 26 i franska statens skrivelse av den 3 december 2002.

175 Finans-, ekonomi- och planeringsutskottets protokoll nr 26, sammanträdet den 5 december 2002, förhör med Thierry Breton, VD för France Télécom. Se även förhöret med Thierry Breton, FT:s VD inför finansutskottet den 11 december 2002: [Thierry Breton] insisterade på det återställda förtroende som framgår bland annat av det mycket goda mottagandet av den obligationsemission på 1,5 miljarder euro som lanserades igår, för första gången sedan 2001.

176 […] proposal for an exchange offer: We provide below preliminary thoughts on such a transaction.

177 Ibid. Indicative pricing of a new 5-year transaction at 380 bp over Euribor and an estimated coupon at 8,5 %.

178 Se franska statens skrivelse av den 16 februari 2004.

179 Se franska statens synpunkter av den 4 december 2003, 22 januari 2004 och 16 februari 2004.

180 Franska staten hänvisar till fem obligationslån som utfärdades mellan den 26 juli 2002 och den 23 december 2002 till sammanlagt 220 miljoner euro för obligationslån som utfärdades innan Ambitionsplanen 2005 offentliggjorde (5 december 2002), till vilket kommer 442,2 miljoner euro för emissionen av aktieobligationer.

181 Under perioden innan Ambitionsplanen 2005 tillkännagavs, dvs. före den 5 december 2002.

182 Snittet ligger på 1,5 miljarder euro.

183 442,2 miljoner euro.

184 Sådana emissioner gjordes för övrigt i december 2002 och i januari 2003.

185 Det är på denna punkt intressant att erinra om vissa passager i protokollet från förhöret inför utredningen av FT:s revisorer: Edouard Salustro: Ledamoten bör påminnas om något som han känner bättre till än någon annan. Innan revisorn uttalar sig om samtliga ekonomiska uppgifter frågar han eller hon sig om bolagets verksamhet är ekonomiskt riktig. Detta är den första frågan, det är en grundläggande princip som sedan tillämpas på räkenskaperna. Därefter ställs inte frågan längre, eftersom den redan är besvarad Xavier de Roux: Ni ansåg alltså att verksamheten var självklar. Edouard Salustro: Nej! Jag menar, naturligtvis!… Jag var ju inte där!… Vincent de La Bachelerie: Den var inte nödvändigtvis självklar, och vi bevakade ju inte heller …. Ännu tydligare på den här punkten är förklaringen från FT:s tidigare VD, Michel Bon, inför samma utredning: Det värsta scenariot tog dock inte hänsyn till ett viktigt faktum, nämligen att kapitalmarknaden inte var tillgänglig för oss. Vi hade aldrig tänkt på den möjligheten eftersom vi tog för givet att en statlig majoritetsägare gjorde att marknaden skulle hålla det för otänkbart att France Télécom skulle gå i konkurs, oavsett om staten gjorde stödjande uttalanden eller inte. Nästan samtliga marknadsaktörer tänkte så, till dess att ett av de tre kreditvärderingsinstituten – och ett enda – bedömde att France Télécom stod på randen till insolvens och ändrade sin kreditvärdering, vilket över en natt stängde företagets tillgång till marknaden ... När detta enda kreditvärderingsinstitut yttrade sig i juni och vi inte längre fick tillgång till marknaden, insåg jag att om vi inte kunde ta upp nya lån skulle France Télécom få betalningssvårigheter ett år senare, mot slutet av första halvåret 2003. Se även HSBC:s rapport av den 12 juni 2004, s. 11: sammanfattningsvis var FT inte ett företag i svårigheter eftersom verksamheten var sund, men företaget har en olämplig finansieringsstruktur och saknar eget kapital och har alltför korta frister för att återfinansiera skulden samt lider av marknadens förtroendekris på grund av den osäkerhet situationen skapar.

186 EG-domstolens dom av den 24 november 1987 i mål 223/85, RSV mot kommissionen, Rec., s. 4617.

187 EG-domstolens dom av den 20 september 1990 i mål C-5/89, kommissionen mot Tyskland, REG. 1990, s. I-3437.