Kommissionens beslut av den 20 december 2011 om det statliga stöd C 25/08 (f.d. NN 23/08) i form av en reform av finansieringen av pensionerna för statsanställda vid France Télécom som Republiken Frankrike genomfört till förmån för France Télécom [delgivet med nr C(2012) 9403] (Endast den franska texten är giltig) (Text av betydelse för EES) (2012/540/EU)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 108.2 första stycket,

med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, särskilt artikel 62.1 a,

efter att i enlighet med nämnda artiklar ha gett berörda parter tillfälle att yttra sig och med beaktande av dessa synpunkter, och

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Det statliga stöd som följer av minskningen av de belopp som ska betalas till staten som motprestation för beräkning och utbetalning av pensioner som beviljats enligt civil- och militärpensionslagen till tjänstemän vid France Télécom med tillämpning av lag nr 96–660 av den 26 juli 1996 om det statliga bolaget (entreprise nationale) France Télécom, som ändrar lag nr 90–568 av den 2 juli 1990 om organisationen av den offentliga post- och telekommunikationsverksamheten, är förenligt med den inre marknaden enligt villkoren i artikel 2.

Artikel 2

Arbetsgivarbidraget med befriande verkan som ska betalas av France Télécom enligt artikel 30 c i lag nr 90–568 av den 2 juli 1990 om organisationen av den offentliga post- och telekommunikationsverksamheten, ska beräknas och uppbäras så att det utjämnar nivåerna för alla obligatoriska lönebaserade sociala avgifter och skatter mellan France Télécom och övriga företag inom telesektorn som omfattas av civilrättsliga bestämmelser om sociala förmåner.

För att uppfylla detta villkor måste Republiken Frankrike senast sju månader från delgivningen av detta beslut göra följande:

a) Ändra artikel 30 i lag nro90–568 av den 2 juli 1990 om organisationen av den offentliga post- och telekommunikationsverksamheten samt de förordningar och andra rättsakter som antagits för tillämpningen av denna, så att underlaget för beräkning och betalning av det arbetsgivarbidrag med befriande verkan som France Télécom ska betala inte begränsas till de risker som är gemensamma för privatanställda och statstjänstemän utan även omfattar icke gemensamma risker.

b) Från och med det datum då det särskilda bidrag som inrättats genom lag nr 96–660 av den 26 juli 1996, kapitaliserat enligt den diskonteringsränta som följer av tillämpningen av kommissionens tillämpliga meddelande om metoden för fastställande av referensräntan och diskonteringsräntan, är lika stort som de bidrag och avgifter som France Télécom skulle ha fortsatt betala enligt artikel 30 i lag nro90–568 av den 2 juli 1990 i dess ursprungliga lydelse, avkräva France Télécom ett arbetsgivarbidrag med befriande verkan som beräknas enligt de metoder som anges i led a med beaktande av både gemensamma och icke gemensamma risker för privatanställda och statstjänstemän.

Artikel 3

1. Inom två månader från delgivningen av detta beslut ska Republiken Frankrike till kommissionen överlämna en detaljerad beskrivning av de åtgärder som planeras eller redan har vidtagits för att följa beslutet. Republiken Frankrike ska särskilt meddela kommissionen följande:

a) Hur arbetet med ändringarna av lagstiftning och förordningar som avses i artikel 2 framskrider.

b) De slutgiltiga beloppen för kompensationer och bidrag för år 2011 och i förekommande fall de planerade beloppen för år 2012, med beaktande av bland annat det eventuella saldot av det särskilda bidragets kapitaliserade belopp.

c) Beloppen för arbetsgivarbidraget med befriande verkan som beräknats enligt de metoder som anges i artikel 2 för de kommande betalningarna, i avvaktan på lagändringen.

d) Betalning av arbetsgivarbidrag som skett efter det att det särskilda bidrag som inrättats genom lag nr 96–660 av den 26 juli 1996, kapitaliserat enligt den diskonteringsränta som följer av tillämpningen av kommissionens tillämpliga meddelande om metoden för fastställande av referensräntan och diskonteringsräntan, inte längre neutraliserar effekterna av 1996 års reform.

2. Republiken Frankrike ska hålla kommissionen underrättad om de nationella åtgärderna som vidtagits för att verkställa detta beslut. På kommissionens begäran ska Republiken Frankrike omedelbart lämna all information om de åtgärder som planeras eller redan har vidtagits för att följa beslutet.

Artikel 4

Detta beslut riktar sig till Republiken Frankrike.

1 Med verkan från och med den 1 december 2009 har artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget ersatts av artikel 107 respektive 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Innehållet i bestämmelserna är dock i sak oförändrat. I detta beslut bör hänvisningar till artiklarna 107 och 108 i EUF-fördraget i förekommande fall förstås som hänvisningar till artikel 87 respektive 88 i EG-fördraget.

2 EGT L 1, 3.1.1994, s. 3.

3 EUT C 213, 21.8.2008, s. 11.

4 Se fotnot 3.

5 Dom av den 28 november 2008 i de förenade målen T-254/00, T-270/00 och T-277/00, Hotel Cipriani m.fl. mot kommissionen, REG 2008, s. II-3269.

6 Kommissionens beslut 2009/703/EG av den 11 februari 2009 om det statliga stöd C 55/07 som har genomförts till förmån för BT Plc (EUT L 242, 15.9.2009, s. 21).

7 Loi no 90-568 du 2 juillet 1990 relative à l’organisation du service public de la poste et des télécommunications, JORF nro157 av den 8 juli 1990, s. 8069.

9 Avrundade siffror.

10 France Télécom, årsrapport 1996, s. 35, 60 och 64, samt svar från de franska myndigheterna av den 17 mars 2004, punkt 4.1 a.

11 Loi no 96–660 du 26 juillet 1996 relative à l’entreprise nationale France Télécom, JORF nr 174 av den 27 juli 1996, s. 11398.

12 France Télécom, referensdokument 2008, inlämnat till l’Autorité des Marchés Financiers, s. 18.

13 Senatsrapport nr 406 upprättad för Commission des Affaires économiques et du Plan angående lagförslaget om det statliga bolaget France Télécom av Gérard Larcher, s. 17.

14 Siffror och text inom hakparentes […] är konfidentiella eller omfattas av affärssekretess.

15 Se ovan nämnda senatsrapport nr 406 av Gérard Larcher, s. 15.

16 Nationalförsamlingens protokoll från debatt den 26 juni 1996, s. 4–6 och 20. Senatsprotokoll från sessionen den 10 juni 1996, s. 6.

17 France Télécom, årsrapport 1996, s. 56.

18 France Télécom, årsrapport 1996, s. 35, 60 och 64.

19 France Télécom, årsrapport 1996, s. 70–73. I not 15 till räkenskaperna konstateras att ökningen av kortfristiga och långfristiga skulder gått från 6,2 till 30,8 miljarder franc respektive från 66,9 till 74,2 miljarder franc, dvs. en sammanlagd ökning på 31,8 miljarder franc under räkenskapsåret 1996. Ökningen av företagets skulder under 1996, som till nästan tre fjärdedelar genomfördes med en ökning av företagscertifikat och kortfristiga commercial papers, beror enligt de externa revisorerna på finansieringen av det särskilda bidraget på 37,5 miljarder franc som skulle betalas till staten. De genomsnittliga räntesatserna som tillämpades på France Télécoms skuld den 31 december 1996 var 4,33 % för de kortfristiga och 6,57 % för kort- och långfristiga.

20 Artikel 46 i finanslag nr 96–1181 för 1997, JORF nr 304, den 31 december 1996, s. 19490.

21 Rapport till nationalförsamlingen nr 3030 av Philippe Auberger om förslaget till 1997 års finanslag, s. 453.

22 År 2006 ökades förvaltningsorganets årliga utbetalningar till statsbudgeten med 1 miljard euro, då det behövdes rörelsekapital till det öronmärkta pensionskontot. Efter 2006 har även andra undantag gjorts från den övre gränsen på 10 % i årliga utbetalningar, på grund av pensionskontots finansieringsbehov, vilket inneburit större årliga utbetalningar, se även Les Régimes Sociaux et de Retraite – Pensions, nr 1198 (kapitel II-2 B-3) i bilaga 37 till rapporten till nationalförsamlingen nr 1127 om förslaget till 2008 års finanslag av Gilles Carrez. Se även Rapport de l’Inspection Générale des Finances M2007-005-02, La gestion pluriannuelle des finances publiques, april 2007, bilaga VI, s. 9.

23 Loi no 2010–1657 du 29 décembre 2010 de finances pour 2011, Etats législatifs, bilaga III, Comptes d’affectation spéciale, Pensions, rad 60, JORF nr 0302 av den 30 december 2010, s. 23033. I bilaga 37 om Les Régimes Sociaux et de Retraite – Pensions, nr 1198, föreskrev lagstiftaren 2008 att en utbetalning på 252 miljoner euro skulle uttömma förvaltningsorganets tillgångar den 31 december 2011 på grundval av en årlig utbetalning på 626 miljoner euro för 2010, men den faktiska utbetalningen var på 635,8 miljoner euro. Skillnaden på 10 miljoner euro förklarar utbetalningen på 243 miljoner euro som föreskrivs i 2011 års finanslag.

24 Beloppet 36,9 miljarder euro (242 miljarder franc) motsvarar det sannolika värdet av de framtida åtagandena per den 1 januari 1997. Det skiljer sig alltså från beloppet 35,7 miljarder euro (234 miljarder franc) som nämns i punkt 24 i beslutet om inledande av granskningsförfarandet, som motsvarar det sannolika värdet av de framtida åtagandena per den 1 januari 1996, dvs. innan 1996 års lag trädde i kraft, och lämpar sig bättre för beräkningen av de åtgärder som det är fråga om här.

25 Denna värdering, som täcker hela perioden fram till dess att franska statens ekonomiska skyldigheter gentemot de pensionerade tjänstemännen och deras förmånstagare är helt fullgjorda, måste med nödvändighet grundas på många hypoteser om bland annat giftermål, barnafödande samt tidpunkt för pensionsavgångar och dödsfall inom den berörda gruppen, samtidigt som den även beror på den diskonteringsränta som använts, dvs. 7 %. Den franska regeringens försäkringsmatematiska konsult, JWA, ansåg att beloppet verkade för högt eftersom det efter avdrag på 2 % pga. inflationen kvarstod ett diskonterat nettovärde på 5 %, ett värde som kan jämföras exempelvis med maxvärdet 3,5 % som medges i fransk lag för diskontering av flödet för livräntor. Jämför rapport från JWA i bilaga 2 till skrivelsen från de franska myndigheterna av den 17 mars 2004, s. 6 och 13–15.

26 Synpunkter från Republiken Frankrike av den 9 december 2010 och France Télécom (JWA:s rapport) av den 18 oktober 2010.

27 EGT L 131, 27.5.1988, s. 73.

28 EGT L 192, 24.7.1990, s. 10.

29 EGT L 74, 22.3.1996, s. 13.

30 Se France Télécom, årsrapport 1997 och rapporter från tillsynsmyndigheten Autorité de Régulation des Télécommunications för 1997 och 2002, som finns tillgängliga på http://www.arcep.fr/index.php?id=2105

31 France Télécom, årsrapport 1997.

32 Nationalförsamlingens protokoll från debatten den 26 juni 1996, s. 3.

33 Se i detta sammanhang France Télécom, referensdokument 2008, deponerat hos finansmarknadsmyndigheten Autorité des Marchés Financiers, särskilt Description des Activités, s. 25–122.

34 Kommissionens beslut av den 10 oktober 2007, i ärende C 43/2006 (EUT L 63, 7.3.2008, s. 16).

35 Kommissionens beslut 2005/709/EG, delgivet med nummer K(2004) 3061 (EGT L 269, 14.10.2005, s. 30).

36 Dom av den 18 oktober 2007 i mål C-441/06, kommissionen mot Frankrike, REG 2007, s. I-8887.

37 Dom av den 16 mars 2004 i mål T-157/01, Danske Busvognmaend mot kommissionen (Combus), REG 2004, s. II-917, punkt 57.

38 Dom av den 28 november 2008 i de förenade målen T-254/00, T-270/00 och T-277/00, Hotel Cipriani m.fl. REG 2008, s. II-3269, punkterna 181, 185, 186, 189, 192 och 193.

39 Se fotnot 32.

40 Se fotnot 32.

41 En fortsättning av de betalningar som avbröts i och med 1996 års lag skulle ha inneburit en kompensationsavgift på omkring […] % av de pensioner som utbetalades 1997, för att därefter minska med […] % per år. Synpunkter från France Télécom av den 18 oktober 2010, tabell s. 4.

42 Se fotnot 33.

43 Beloppet har beräknats genom att från France Télécoms diskonterade skuld för pensioner till företagets tjänstemän (38,1 miljarder euro), dra av de diskonterade arbetsgivarbidragen med befriande verkan som betalats från och med 1996 (– 15,2 miljarder euro), det schablonbidrag som fastställdes 1996 (– 5,7 miljarder euro) och de berörda arbetstagarnas bidrag (– 4,9 miljarder euro, inte diskonterade), dvs. sammanlagt 12,3 miljarder euro eller åtminstone 9,9 miljarder euro om man antar att France Télécoms sammanlagda diskonterade skuld för tjänstemannapensionerna uppgick till 35,7 miljarder euro, som angavs i beslutet om att inleda förfarandet.

44 Se fotnot 32.

45 Finns på: http://ec.europa.eu/competition/elojade/isef/case_details.cfm?proc_code=1_38233

46 Dom av den 6 oktober 2011 i mål C-421/10, Deggendorf, ännu ej offentliggjord i REG.

47 Se fotnot 32.

48 Dom av den 23 mars 2006 i mål C-237/04, Enirisorse, REG 2006, s. I-2843.

49 Dom av den 16 mars 2004 i mål T-157/01, Danske Busvognmaend mot kommissionen (Combus), REG 2004, s. II-917.

50 Kommissionens beslut av den 25 juli 1995, Sabena/Swissair – stödaspekten.

51 Se fotnot 32.

52 Se fotnot 32.

53 Summan 9,1 miljarder euro skulle täcka engångsavgiften på 5,7 miljarder euro med ett överskott på 3,4 miljarder euro. Detta överskott skulle bero på skillnaden mellan å ena sidan statens faktiska kostnader för reformen under perioden, som uppskattats till 2,37 miljarder euro, och å andra sidan de 4,9 miljarder euro i räntor som frigjorts genom engångsavgiften som placerats till en ränta på 7 % plus 840 miljoner euro i inkomster från bolagsskatt på de mindre årliga bidragen från France Télécom.

54 Se fotnot 33.

55 Tillkännagivande från kommissionen Effektivare verkställande av kommissionsbeslut som ålägger medlemsstater att återkräva olagligt och oförenligt statligt stöd, (2007/C 272/05) (EUT C 272, 15.11.2007, s. 4).

56 Kommissionens beslut av den 16 december 2003 om det statliga stöd som Frankrike genomfört till förmån för EDF samt el- och gasindustrin (K(2003) 4637 slutlig), artikel 2. (EUT L 49, 22.2.2005, s. 9).

57 Kommissionens beslut 2009/703/EG av den 11 februari 2009 om det statliga stöd C 55/07 som har genomförts av Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland – Statlig garanti till BT plc, punkt 80 (EUT L 242, 15.9.2009, s. 21).

58 Denna beräkning stämmer bara i den mån de många underliggande hypoteserna visar sig stämma i praktiken. Dessutom är den diskonteringsränta på 7 % som använts för France Télécoms pensioner mycket högre än exempelvis den på 3 % som Republiken Frankrike tillämpade – visserligen efter de händelser som ärendet gäller – vid reformen av systemet för pensionärer från el- och gasindustrin som var föremål för kommissionens beslut av den 16 december 2003 (ovannämnda beslut av den 16 december 2003 om det statliga stöd som Frankrike genomfört till förmån för EDF samt el- och gasindustrin (K(2003) 4637).

59 Dom av den 7 juni 2001 i mål T-187/99, Agrana Zucker och Stärke AG mot kommissionen, REG 2001, s. II-1587, punkt 74.

60 Se fotnot 33.

61 Dom av den 30 november 2009 i de förenade målen T-427/04 och T-17/05, Republiken Frankrike och France Télécom SA mot kommissionen, REG 2009, s. II-4315. Dom av den 8 december 2011 i mål T-81/10, France Télécom mot kommissionen (ännu inte offentliggjord).

62 Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG av den 7 mars 2002 om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (ramdirektiv) (EGT L 108, 24.4.2002, s. 33); Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/19/EG av den 7 mars 2002 om tillträde till och samtrafik mellan elektroniska kommunikationsnät och tillhörande faciliteter (tillträdesdirektiv) (EGT L 108, 24.4.2002, s. 7); kommissionens direktiv 2002/77/EG av den 16 september 2002 om konkurrens på marknaderna för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (EGT L 249, 17.9.2002, s. 21).

63 När det gäller den franska reglerande myndigheten ARCEP:s förordningar finns kommissionens ställningstaganden till de anmälda förslagen sedan 2003 tillgängliga på webbadressen: http://circa.europa.eu/Public/irc/infso/ecctf/library?l=/commissionsdecisions&vm=detailed&sb=Title. Kommissionens beslut av den 16 juli 2003 i ärende COMP-38.233 om sanktionsåtgärder mot France Télécoms dåvarande dotterbolag Wanadoo för missbruk av dominerande ställning, finns på webbadressen: http://ec.europa.eu/competition/elojade/isef/case_details.cfm?proc_code=1_38233. Överklagandet av förstainstansrättens dom avvisades den 2 april 2009 av domstolen, i mål C-202/07 P, France Télécom mot kommissionen, REG. s. I-2369.

64 Kommissionens beslut 2008/722/EG av den 10 maj 2007 om statligt stöd C 2/06 som Grekland planerar att genomföra till förmån för OTE (EUT L 243, 11.9.2008, s. 7), punkt 137. Ovannämnda kommissionens beslut 2009/703/EG av den 11 februari 2009 om det statliga stöd C 55/07 som har genomförts till förmån för BT plc, punkterna 72, 81–82, och 98.

65 Se bland annat förstainstansrättens dom av den 15 juni 2005 i mål T-171/02, Regione autonoma Sardegna mot kommissionen, punkt 177.

66 Se fotnot 32.

67 Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/6/EG av den 20 februari 2008 om ändring av direktiv 97/67/EG beträffande fullständigt genomförande av gemenskapens inre marknad för posttjänster (EUT L 52, 27.2.2008, s. 3). En del av marknaden är öppen sedan den 30 december 2010.

68 Ovannämnda La Poste-beslutet, se fotnot 32, punkterna 35–36, 167 och 169.

69 Ovannämnda La Poste-beslutet, se fotnot 32, punkt 169.

70 Jämför bilaga 37 om Les Régimes Sociaux et de Retraite – Pensions, nr 1198 (kapitel II-2 B-3) till rapport till nationalförsamlingen nr 1127 om förslaget till 2008 års finanslag av Gilles Carrez.

71 Dom av den 30 november 2009 i de förenade målen T-427/04 och T-17/05, Frankrike och France Télécom SA mot kommissionen, REG 2009 s. II-4315, punkterna 215 och 217. Domstolen avvisade överklagandet mot den domen (dom av den 8 december 2011 i mål C-81/10 P, France Télécom, se särskilt punkterna 43 och följande).

72 Kommissionens meddelande om metoden för fastställande av referensräntan och diskonteringsräntan (EGT C 232, 10.8.1996, s. 10) och Meddelande från kommissionen om gällande räntesatser för återkrav av statsstöd samt referens- och diskonteringsräntor för 15 medlemsländer tillämpliga från och med den 1 januari 2005 och historiska räntesatser för återkrav och referens- och diskonteringsräntor tillämpliga från och med den 1 augusti 1997 (EUT C 88, 12.4.2005, s. 5).

73 La Poste-beslutet, se fotnot 32.

74 Tillvägagångssättet skulle gå ut på att man fiktivt placerar delar av det särskilda bidraget i finansiella instrument med olika löptid (t.ex. x % på ett år, y % på tre år, z % på tio år), beroende på tidsplanerna för utbetalningsflödena (det årliga pensionsbelopp som inte täcks av arbetsgivaravgiften). För andra halvåret 1997 var genomsnittsräntan på tioåriga OAT 5,49 %, och räntorna för kortare löptider var mindre än så.

75 Jämför fotnot 17. Diskonteringsräntan avspeglar den genomsnittliga räntesatsen per den 31 december 1996 för France Télécoms kortfristiga och långfristiga skulder, vägda mot beloppen av de nya kort- och långfristiga skulder som företaget ådragit sig 1996, vilka enligt de externa revisorerna främst beror på finansieringen av det särskilda bidraget till franska staten. Nästan tre fjärdedelar (72 %) av denna ökning var kortfristiga instrument (företagscertifikat och commercial papers), vilkas genomsnittliga årsränta fastställdes till 4,33 % den 31 december 1996.

76 Se fotnot 69.

77 Denna kolumn visar det minskade årliga bidraget från France Télécom enligt 1996 års lag, vilket beräknats genom att man från arbetsgivaravgiften och de anställdas pensionsinbetalningar drar av kostnaderna för de utbetalda pensionerna och den kompensation och överkompensation som France Télécom skulle ha fortsatt betala utan reformen, enligt France Télécoms beräkningar, och med korrigering av Republiken Frankrikes beräkningar som minskar kostnaderna med 165 miljoner euro för perioden 1997–2010.

78 För 1997, då inbetalningarna av det särskilda bidraget delades upp fram till oktober, har Republiken Frankrike beräknat betalningsdatumet till den 4 juni 1997. Räntorna beräknas för det datumet.

81 Detta är en ungefärlig uppskattning.