Förslag till avgörande av generaladvokat Antonio Saggio föredraget den 1 december 1998

1 Originalspråk: italienska.

2 Se Journal officiel de la République française av den 25 januari 1996, s. 1230.

3 Artikel 12 III i den ifrågasatta förordningen har ändrats genom en senare förordning, förordning nr 96/345 av den 24 april 1996 (Journal officiel de la République française av den 25 april 1996, s. 6311), i vilken preciseras att avdragsgilla kostnader är endast kostnader för forskningsverksamhet hänförlig till farmaceutiska specialiteter och till läkemedel, det vill säga de varor vars försäljning bestämmer underlaget för den berörda skatten.

4 Se dom av den 16 juli 1998 i mål C-264/96, ICI (REG 1998, s. I-4695), punkt 19, dom av den 15 maj 1997 i mål C-250/95, Futura Participations och Singer (REG 1997, s. I-2471), punkt 19, dom av den 27 juni 1996 i mål C-107/94, Asscher (REG 1996, s. I-3089), punkt 36, samt dom av den 14 februari 1995 i mål C-279/93, Schumacker (REG 1995, s. I-225), punkt 21.

5 Domen i målet ICI (ovan fotnot 3) och särskilt dess punkt 20 samt den tidigare domen av den 13 juli 1993 i mål C-330/91, Commerzbank (REG 1993, s. I-4017), punkt 2.

6 Se dom av den 27 september 1988 i mål 81/87, Daily Mail and General Trust (REG 1988, s. 5483; svensk specialutgåva, volym 9, s. 693), punkt 16, och mer nyligen domen i målet ICI (ovan fotnot 3), punkt 21. I dom av den 7 juli 1992 i mål C-370/90, Singh (REG 1992, s. I-4265) fastslogs förbudet mot omvänd diskriminering som påverkar personer.

7 Se dom av den 26 april 1988 i mål 352/85, Bond van Adverteerders m.fl. (REG 1988, s. 2085), punkt 32.

8 För ett uttalande särskilt om en skattebestämmelse: se dom av den 14 november 1995 i mål C-484/93, Svensson och Gustavsson (REG 1995, s. I-3955), punkt 15.

9 Det första omnämnandet av kongruensen i skattesystemet som ett tvingande krav som kan berättiga begränsningar av personers fria rörlighet återfinns i domar av den 18 januari 1992 i mål C-300/90, kommissionen mot Belgien (REG 1992, s. I-305) och av den 28 januari 1992 i mål C-204/90, Bachmann (REG 1992, s. I-249; svensk specialutgåva, volym 12).

10 Se dom av den 11 augusti 1995 i mål C-80/94, Wielockx (REG 1995, s. I-2493).

11 I domen Svensson och Gustavsson (ovan fotnot 7) uteslöt domstolen förekomsten av ett direkt samband mellan å ena sidan beviljandet av ett räntebidrag till låntagare vid förvärv av en bostad och å andra sidan finansieringen av detta bidrag genom den skatt som togs ut på finansinstitutens vinst. Se även generaladvokaten Elmers slutsatser i samma avgörande, punkt 31.

12 Domen i målet Asscher (ovan fotnot 3), punkterna 58 till 61. Kravet på ett direkt samband mellan å ena sidan den skattelättnad som tillät konsortiebolaget att göra avdrag för förluster som uppkommit i ett av dess dotterbolag med säte i Förenade kungariket och å andra sidan beskattningen av vinsterna i dotterbolag som hade sitt säte utanför Förenade kungariket, ansågs som ett väsentligt villkor för ett berättigande på grund av behovet av kongruens i skattesystemet (domen i målet ICI, ovan fotnot 3, punkt 29).

13 Domstolen fann att ett system för skattelättnader gällande vinstbeskattning som var förbehållet förlag som tryckte sina publikationer i Frankrike var oförenligt med artikel 30 i EG-fördraget (dom av den 7 maj 1985 i mål 18/84, kommissionen mot Frankrike, REG 1985, s. 1339, punkt 16; svensk specialutgåva, volym 8, s. 167).

14 Domstolen har framhållit att de nationella producenterna i medlemsstaten i fråga inte kunde åberopa förbudet i artikel 95 (dom av den 27 februari 1980 i mål 68/79, Just, REG 1980, s. 501, punkt 15; svensk specialutgåva, volym 5, s. 31).

15 Se dom av den 30 november 1995 i mål C-113/94, Casarin (REG 1995, s. 4203), punkt 22, i vilken domstolen konstaterade att ett beskattningssystem inte kan anses som diskriminerande av det enda skäl att endast importerade varor återfinns i den hårdast beskattade kategorin av varor. Det krävs även att man kan verifiera att Deskattningen har en effekt på konsumentens val av vara.

16 Se avgörandet kommissionen/Frankrike (ovan fotnot 12), punkt 13. Tidigare hade domstolen, trots att den uttalade sig om formerna för ett stöd som inte var nödvändigt för sitt syfte eller för sin funktion, förklarat att systemet i artiklarna 92 till 94 inte förhindrade tillämpningen av artikel 30 (dom av den 22 mars 1977 i mål 74/76, lannelli och Volpi, REG 1977, s. 557, punkterna 16 och 17; svensk specialutgåva, volym 3, s. 315).

17 Formuleringen kommer från dom av den 12 februari 1974 i mål 152/73, Sotgiu (REG 1974, s. 153), punkt 11; svensk specialutgåva, volym 2, s. 219.

18 Se dom av den 15 mars 1994 i mål C-387/92, Banco Exterior de España (REG 1994, s. I-877), punkterna 13 och 14, som återupptar en ganska gammal rättspraxis: se dom av den 23 februari 1961 i mål 30/59, De Gezamenlijke Steenkolenmijnen in Limburg mot höga myndigheten (REG 1961, s. 1; svensk specialutgåva, volym 1, s. 69), särskilt punkt 39.

19 Kommissionen har klassificerat ett regelverk avseende skattekredit på inkomstskatt, kommunalskatt eller på mervärdesskatt och som instiftats till förmån för en bestämd kategori ekonomiska aktörer, som stöd enligt den mening begreppet har i artikel 92: se kommissionens beslut 93/496/EEG av den 9 juni 1993 om statligt stöd C 32/92 (ex NN 67/92) — Italien (skattekredit för yrkestransportörer ) (EGT L 233, s. 10). Beslutet överklagades inte, och i dom av den 29 januari 1998 i mål C-280/95, kommissionen mot Italien (REG 1998, s. I-259) konstaterade domstolen att den italienska republiken underlåtit att iaktta detta beslut.

20 Se dom av den 13 juli 1988 i mål 102/87, Frankrike mot kommissionen (REG 1988, s. I-4067), i vilken domstolen likväl framhöll att en förmåns ringa betydelse saknade relevans vid bestämmandet av om en förmån utgjorde ett stöd. Se i samma fråga även den senare domen av den 21 mars 1990 i mål C-142/87, Belgien mot kommissionen (REG 1990, s. I-959), punkt 43.