Förslag till avgörande av generaladvokat Damaso Ruiz-Jarabo Colomer föredraget den 16 september 2003

1 Originalspråk: spanska.

2 Rådets direktiv 89/48/EEG av den 21 december 1988 om en generell ordning för erkännande av examensbevis över Behörighetsgivande högre utbildning som omfattar minst tre års studier (EGT L 19, s. 16; svensk specialutgåva, område 6, volym 2, s. 192).

3 Rådets direktiv 92/51/EEG av den 18 juni 1992 om en andra generell ordning för erkännande av behörighetsgivande högre utbildning, en ordning som kompletterar den som föreskrivs i direktiv 89/48/EEG (EGT L 209, s. 25).

4 Vid Pädagogische Akademie der Erzdiözese i Wien.

5 Enligt de riktlinjer om avlöning av lärare, på vilka det federala kollektivavtalet för anställda inom den offentliga sektorn — BAT (EingrRL/Lehrer) — är tillämpligt, som utfärdats av finansministeriet i Baden-Württemberg, var Ingeborg Beuttenmüller fram till den 29 juli 1996 placerad i lönegrad V b BAT och efter den tidpunkten i lönegrad IV b BAT.

6 Hon har begärt att placeras i lönegrad III BAT. Under föregående år hade hon redan vid flera tillfällen vid förvaltningsmyndigheterna i Baden-Württemberg begärt att hennes utbildning skulle jämställas med lärarutbildningen för Grundschulen och Hauptschulen (grundskolor och gymnasieskolor som ger tillträde till yrkesskolor).

7 L2a1.

8 L2a2.

9 Se den österrikiska regeringens svar pa domstolens frågor, särskilt punkterna 1.2.1, 1.2.2 och 1.4.

10 Den fria rörligheten och den därav följande rätten att fritt välja bosättningsort inom medlemsstaternas territorium upphöjdes senare genom Maastrichtfordraget till en rättighet knuten till unionsmedborgarskapet (artikel 8a. 1 och artikel 8.1 i Fördraget om Europeiska unionen samt artikel 18.1 EG och artikel 17.1 EG). Nu insår de i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (artikel 45.1, EGT C 364, s. 1) och behandlas i utkastet till fördrag om inrättande av en konstitution för Europa (artikel 8.2, första strecksatsen, CONV 820/03, 797/1/03 REV 1).

11 I artiklarna 39.2 EG och 49 första stycket EG fastställs samma princip avseende den fria rörligheten för arbetstagare och tillhandahållande av tjänster.

12 Se domstolens dom av den 21 juni 1974 i mål 2/74, Reyners (REG 1974, s. 631; svensk specialutgåva, volym 2, s. 309), punkt 17.

13 Detta jämställande av examensbevis av yrkesrclaterade skäl kompletteras genom artikel 149.2 andra strecksatsen EG (tidigare artikel 126.2 andra strecksatsen i EEGfördraget) som behandlar akademiskt erkännande. Angående distinktionen mellan dessa typer av ekvivalering och deras inbördes förhållande, se Pertek, J., Une dynamique de la reconnaissance des diplômes à des fins professionnelles et à des fins académiques: réalisations et nouvelles réflexions, i La reconnaissance des qualifications dans un espace européen des formations et des professions, Druylant, Bryssel, 1998, s. 119-204. Se även, av samma författare, La reconnaissance mutuelle des diplômes d'enseignement supérieur (Commentaire de la directive du Conseil du 21 décembre 1988), i Revue trimestrielle de droit européen, 1989, nr 4, s. 623-646, särskilt s. 624. Crayencour, J.-P., har likasa berört denna distinktion i en redan åldrad text med titeln La reconnaissance mutuelle des diplômes dans le Traité de Rome, i Revue du Marché Commun, 1970, nr 137, s. 447-461, särskilt s. 452.

14 Punkt 1 i domslutet. Domstolen förde ett liknande resonemang i dom av den 28 juni 1977 i mål 11/77, Patrick (REG 1977, s. 1199; svensk specialutgåva, volym 3, s. 395), punkt 17, och av den 15 oktober 1987 i mål 222/86, Unectef mot Georges Heylens (REG 1987, s. 4097; svensk specialutgåva, volym 9, s. 223), punkt 11.

15 Dom av den 31 mars 1993 i mål C-19/92, Graus (REG 1993, s. I-1663; svensk specialutgåva, volym 14, s. I-167), punkterna 27 och 28.

16 Dom av den 28 april 1977 i mål 71/76. Thieffry (REG 1977, s. 765; svensk specialutgåva, volym 4, s. 453), punkt 19.

17 Dom av den 15 oktober 1987, punkt 12, i det ovannämnda målet Heylens.

18 Dom av den 7 maj 1991 i mål C-340/89, Vlassonoulou (REG 1991, s. I-2357; svensk specialutgåva, volym 11, s. I-189), punkt 16. Se även dom av den 7 maj 1992 i mål C-104/91, Aguirre Borrel m.fl. (REG 1992, s. I-3003), punkt 11.

19 Se Pertek, J., La reconnaissance des diplômes, un acquis original à développer, i Journal des tribunaux. Droit européen, nr 62 (1999), s. 177-183, särskilt s. 178 och 179.

20 Se Alvargonzález Figaredo, M., El sistema general de reconocimiento de los diplomas de enseñanza superior. La Ubre circulación de personas y servicios y el ejercicio de las profesiones liberales, i Noticias C.E.E., år VIII/1992, nr 90, s. 35-45, särskilt, s. 39, och Favret J.-M., Le système general de reconnaissance des diplômes et des formations professionnelles en droit communautaire; l'esprit et la méthode (Règles actuelles et développements futurs), i Revue trimestrielle de droit européen, nr 2 (1990), s. 259-280, särskilt s. 259 och 260.

21 Rådets direktiv 75/362/CEE av den 16 juni 1975 om ömsesidigt erkännande av utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis för läkare inklusive åtgärder för att underlätta det faktiska utövandet av etableringsrätten och friheten att tillhandahålla tjänster (EGT L 167, s. 1) och direktiv 75/363/EEG av den 16 juni 1975 om samordning av bestämmelserna i lagar och andra författningar om verksamhet som läkare (EGT L 167, s. 14). Båda ersattes med rådets direktiv 93/16/EEG av den 5 april 1993 om underlättande av läkares fria rörlighet och ömsesidigt erkännande av deras utbildnings-, examens-och andra behörighetsbevis (EGT L 165, s. 1; svensk specialutgåva, omrade 6, volym 4, s. 102).

22 Rådets direktiv 77/452/EEG av den 27 juni 1977 om ömsesidigt erkännande av utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis för sjuksköterskor med ansvar för allmän hälso- och sjukvård samt åtgärder för att underlätta det faktiska utövandet av etableringsrätten och friheten att tillhandahålla tjänster (EGT L 176, s. 1; svensk specialutgåva, område 6, volym 1, s. 198) och rådets direktiv 77/453/EEG av den 27 juni 1977 om samordning av bestämmelserna i lagar och andra författningar om verksamhet som sjuksköterska med ansvar för allmän hälso- och sjukvård (EGT L 176, s. 8; svensk specialutgåva, område 6, volym 1, s. 204).

23 Rådets direktiv 78/686/EEG av den 25 juli 1978 om ömsesidigt erkännande av utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis för tandläkare inklusive åtgärder för att underlätta det faktiska utövandet av etableringsrätten och friheten att tillhandahålla tjänster (EGT L 233, s. 1; svensk specialutgåva, område 16, volym 1, s. 33) och, av samma datum, rådets direktiv 78/687/EEG om samordning av bestämmelserna i lagar och andra författningar om verksamhet som tandläkare (EGT L 233, s. 10; svensk specialutgåva, område 6, volym 2, s. 6).

24 Rådets direktiv 78/1026/EEG av den 18 december 1978 om ömsesidigt erkännande av utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis för veterinärer inklusive åtgärder för att underlätta det faktiska utövandet av etableringsrätten och friheten att tillhandahålla tjänster (EGT L 362, s. 1; svensk specialutgåva, område 6, volym 2, s. 11) och rådets direktiv 78/1027/EEG av den 18 december 1978 om samordning av bestämmelserna i lagar och andra författningar om verksamhet som veterinär (EGT L 362, s. 7; svensk specialutgåva, område 6, volym 2, s. 17).

25 Rådets direktiv 80/154/EEG av den 21 januari 1980 om ömsesidigt erkännande av utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis för barnmorskor inklusive åtgärder för att underlätta det faktiska utövandet av ctableringsrätten och friheten att tillhandahälla tjänster (EGT L 33, s. 1; svensk specialutgåva, område 6, volym 2, s. 45) och rådets direktiv 80/155/EEG av den 21 januari 1980 om samordning av bestämmelserna i lagar och andra författningar om rätten att påbörja och utöva verksamhet som barnmorska (EGT L 33, s. 8; svensk specialutgåva, område 6, volym 2, s. 51).

26 Rådets direktiv 85/384/EEG av den 10 juni 1985 om det ömsesidiga erkännandet av utbildnings, examens- och andra behörighetsbevis på arkitekturområdet, däribland åtgärder för att underlätta ett effektivt utnyttjande av etableringsrätten och friheten att tillhandahålla tjänster (EGT L 223, s. 15; svensk specialutgåva, område 6, volym 2, s. 99). Arkitekterna var inte föremål för ett harmoniseringsdirektiv.

27 Rådets direktiv 85/432/EEG av den 16 september 1985 om samordning av bestämmelserna i lagar och andra författningar om viss farmaceutisk verksamhet (EGT L 253, s. 34; svensk specialutgåva, område 6, volym 2, s. 111) och rådets direktiv 85/433/EEG av den 16 september 1985 om ömsesidigt erkännande av utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis i farmaci inklusive åtgärder för att underlätta det faktiska utövandet av etableringsrätten när det gäller viss farmaceutisk verksamhet (EGT L 253, s. 37; svensk specialutgåva, område 16, volym 1, s. 82).

28 Punkt I.i i Lägesrapport till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av den generella ordningen för erkännande av examensbevis över behörighetsgivande högre utbildning av den 15 februari 1996 (KOM(96) 46 slutlig). Skillnaden mellan de två systemen (sektorsdirektiv och allmänna direktiv) framhölls nyligen av domstolen i dom av den 19 juni 2003 i mål C-110/01, Tennah-Durez (REG 2003, s. I-6239), punkterna 30-34 och 65.

29 Se Favret, J.-M., a.a.

30 Se inledningen till kommissionens ovannämnda rapport.

31 1 direktivet används formuleringen utbildnings-, examens-eller annat behörighetsbevis, eller varje samling av sådana bevis eller annat bevismaterial.

32 I den spanska versionen av direktiven används uttrycken diploma och título utan åtskillnad, varför de kan användas som synonymer.

33 Se dom av den 1 februari 1996 i mål C-164/94, Aranitis (REG 1996, s. I-135), punkt 19, och av den 8 juli 1999 i mål C-234/97, Fernandez de Boadilla (REG 1999, s. I-4773), punkt 17.

34 Jämför dom av den 11 juli 2002 i mål C-294/00, Gräbner (REG 2002, s. I-6515), punkt 32, in fine.

35 Angående kompensationsåtgärderna, se de ovannämnda texterna av Pertek, J. och Favret, J.-M.

36 Artikel 1 e i direktivet.

37 Artikel 1 f i direktivet.

38 Artikel 1 g i direktivet.

39 Första skälet, in fine.

40 Andra skalet, In fine.

41 Se fjärde och femte skälen i direktivet.

42 De två direktiven har ändrats genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/19/EG (EGT L 206, s. 1), genom vilket begreppet reglerad utbildning, som infördes genom rådets direktiv 92/51, utvidgas till att omfatta den första generella ordningen för erkännande (direktiv 89/48) för att erfarenhet som förvärvats efter det att examensbeviset erhållits även den skall beaktas med avseende på erkännandet av detta.

43 BGBl., s. 286.

44 Verordnung des Baden-Württembergischen Kulturministeriums zur Umsetzung der Richtlinie 89/48/EWG des Rates vom 21. Dezember 1988 über eine allgemeine Regelung zur Anerkennung der Hochschuldiplome, die eine mindestens dreijährige Berufsausbildung abschließen, für Lehrerberufe vom 15.8.1996 (BGBl., s. 564).

45 Artikel 1 a första stycket i direktiv 89/48.

46 Artikel 1 a andra stycket i samma direktiv. Denna bestämmelse infördes för att ta hänsyn till personer som inte genomgått tre års högre studier, men nar kvalifikationer som ger dem samma yrkesmässiga rättigheter. Sådana situationer förekommer ibland annat medlemsstaterna, Förenade kungariket, Irland och Belgien (se punkt III, artikel 1 a, punkt v) och vi) i den ovannämnda rapporten från kommissionen).

47 Artikel 1 a första stycket i direktiv 92/51.

48 Andra stycket i nämnda bestämmelse.

49 Artikel 3 första stycket a i båda direktiven.

50 Se Favret, J.-M., a.a. s. 267. Se även Rapport från kommissionen till rådet och Europaparlamentet om tillämpningen av direktiv 92/51/EEG enligt artikel 18 i direktiv 92/51/EEG (KOM(2000) 17 slutlig), punkterna 201 och 202.

51 Se punkt 53 i kommissionens rapport KOMĮ2000) 17 slutlig.

52 Se punkt III, artikel 1 a, punkt vi) i kommissionens rapport, KOM (1996) 46 slutlig.

53 Kommissionen anser i sitt skriftliga yttrande att erkännandet sker med stöd av artikel 3 andra stycket och inte artikel 3 första stycket. Jag tror att kommissionen har fel och att misstaget Kan ha föranletts av den terminologiska förvirring som återfinns i några versioner av direktivet. Till exempel innehåller artikel 3 första stycket a och b termerna título och títulos de formación?, och den förstnämnda termen återkommer i andra stycket. Det gör att formuleringen i andra stycket skall behandlas på samma sätt som det bevis på formella kvalifikationsbevis [ título i den spanska versionen] som åsyftas i det första stycket? kan tolkas som att både punkt a och punkt b avses. I andra språkversioner används dock olika termer och det andra stycket innehåller den term som används i punkt b, vilket klart visar att hänvisningen ¡ andra stycket endast avser de examensbevis som anges i punkt b. De franska, engelska och tyska versionerna utgör exempel på detta. I den franska versionen används i artikel 3 första stycket a termen diplôme och i punkt b titres de formation, som återkommer i andra stycket. I den engelska språkversionen används på samma sätt termerna diploma (artikel 3 första stycket a) och evidence of formal qualifications (artikel 3 första stycket b och artikel 3 andra stycket). Detsamma är fallet i Jen tyska versionen med orden Diplom (artikel 3 första stycket a) och Ausbildungsnachweis (artikel 3 första stycket b och artikel 3 andra stycket). Nämnda institution har dock i skrivelsen med svar på domstolens frågor medgivit att den tolkning jag föreslår är tänkbar.

54 Svaranden i målet vid den nationella domstolen misstar i sitt svar på domstolens frågor genom sitt påstående att sökandens lärarexamen inte Kan betraktas som ett sådant examensbevis som avses i direktiv 89/48 eftersom yrket är reglerat i Österrike och eftersom hon inte liar fullföljt minst tre års studier. Svarandens misstag består i att diskutera ett erkännande med stöd av artikel 3 första stycket b i detta direktiv, trots att erkännandet såsom jag nyss nämnt skall ske med stöd av punkt a i samma bestämmelse, jämförd med artikel 1 a andra stycket.

55 Se artikel 3 första stycket a och artikel 3 andra stycket i direktiv 92/51.

56 Se femte skälet i direktiv 89/48.

57 Se Crayencour, J.-P., a.a. s. 448 och 449.

58 Fallet i målet vid den nationella domstolen är inte anekdotiskt. De tyska förbundsstaternas krav på att lärare som har för avsikt att etablera sig inom deras territorium företer ett examensbevis som ger dem behörighet att undervisa i två olika ämnen är vanligt förekommande och detta har sedan lång tid tillbaka orsakat kommissionen bekymmer. Kommissionen tog upp frågan i rapporten av den 15 februari 1996 (punkt lv, lärare, v) och ett förfarande om fördragsbrott har inletts mot Förbundsrepubliken Tyskland i detta avseende (se punkterna 68-70 i dess skriftliga yttrande). Frågan diskuterades vid de seminarier som hölls åren 1990 och 1991, vars protokoll har publicerats under rubriken Reconnaissance générale des diplômes et libre circulation des professionnels, Maastricht, 1992. Parking, N., La Directive 89/48/CEE: progrès sur la voie de la mise en oeuvre, nämner det tyska systemets särdrag ¡ sin text, s. 50.

59 Punkt 71 i kommissionens skriftliga yttrande.

60 Se dom av den 19 januari 1982 i mål 8/81, Becker (REG 1982, s. 53; svensk specialutgåva, volym 6, s. 285), punkt 25, av den 26 februari 1986 i mål 152/84, Marshall (REG 1986, s. 723; svensk specialutgåva, volym 8, s. 457), punkt 46, och av den 22 juni 1989 i mål 103/88, Fratelli Costanzo (REG 1989, s. 1839; svensk specialutgåva, volym 10, s. 83), punkt 29 och följande punkter. Bland nyligen avkunnade domar, se dom av den 20 maj 2003 i de förenade målen C-465/00, C-138/01 och C-139/01, Rechnungshof m.fl. (REG 2003, s. I-4989), punkt 98; av den 22 maj 2003 i mål C-462/99, Connect Austria m.fl. (REG 2003, s. I-5197), punkt 114.

61 Se dom av den 23 mars 1995 i mål C-365/93, kommissionen mot Grekland (REG 1995, s. I-499), punkt 9, in fine.

62 Denna ståndpunkt beträffande direktiv 89/48 intogs av förstainstansrätten i domen av den 11 februari 1992 i mäl T-16/90, Panagiotopoulou mot Europaparlamentet (REG 1992, II-89), punkt 44, och uttrycktes av kommissionen i nämnda rapport frän är 1996 (punkt II.iv).

63 Dom av den 6 oktober 1970 i mäl 9/70, Franz Grad mot Finanzamt Traunstein (REG 1987, s. 825; svensk specialutgäva, volym I, s. 485).

64 Se punkt 48 i domen i det ovannämnda mälet Marshall.

65 Ruiz-Jarabo, D., El juez nacional como juez comunita-rio, Civitas, Madrid, 1993, s. 143 och 144.

66 Se förslag till avgörande av den 9 februari 1994 av generaladvokaten Lenz i mål C-91/92 där dom meddelades den 14 juli 1994, Faccini Dori (REG 1994, s. I-3325), punkt 43 och följande punkter.

67 Fristen löpte ut (len 18 juni 1994.

68 Eller som styrker de utbildningar med särskild uppläggning som anges i bilaga D till direktivet.

69 Se artikel 1 g i direktiv 92/51.

70 Detta undantag infördes i direktiv 89/48 artikel 3 första stycket b in fine genom direktiv 2001/19. I dom av den 9 februari 1994 i mål C-319/92, Haim (REG 1994, s. I-425; svensk specialutgåva, volym 15, s. I-23), punkt 28, och av den 14 september 2000 i mål C-238/98, Hocsman (REG 2000, s. I-6623), punkt 22, slog domstolen fast att de behöriga nationella myndigheterna nar de undersöker om skyldigheten att genomföra den praktiktjänstgöring som föreskrivs i den nationella lagstiftningen bar fullgjorts, skall ta hänsyn till den yrkeserfarenhet som sökanden har, inklusive den som han har förvärvat i en annan medlemsstat.