Förslag till avgörande av generaladvokat
I — Inledande anmärkningar
1. Detta mål gäller tullklassificeringen av lastfordon som är avsedda för transport och lossning av schaktmassor i terräng och som för detta ändamål är utrustade med framför allt en invecklad, på flera sätt användbar och precis tippfunktion.
II — Tillämpliga bestämmelser
2. För tullklassificerings- och statistikändamål är varor inom gemenskapen underkastade klassificering enligt Kombinerade nomenklaturen (nedan kallad KN), vilken är grundad på det världsomfattande harmoniserade systemet (nedan kallat HS). KN återges i bilaga 1 till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om den gemensamma tulltaxan. Under den i målet aktuella tidsperioden var olika lydelser av bilaga 1 tillämpliga, men dessa har i fråga om de i målet aktuella tulltaxenumren i kapitel 7 varit likalydande. För vägledning i fråga om de enskilda tulltaxenumren och undernumren i KN finns en del andra dokument som jag, såvitt här är av intresse, i förekommande fall kommer att hänvisa till nedan.
3. Bilaga 1 till KN lyder, såvitt är av intresse för tvisten vid den nationella domstolen,i utdrag enligt följande:
4. I de allmänna bestämmelserna för tolkning av KN, som finns i del 1, del A, föreskrivs i utdrag följande:
5. Kommissionens förordning (EEG) nr 396/92 av den 18 februari 1992 om klassificering av vissa varor i Kombinerade nomenklaturen (EGT L 44, s. 9; svensk specialutgåva, område 2, volym 8, s. 109) (nedan kallad förordning nr 396/92) innehåller en bilaga i vilken vissa varor beskrivs och hänförs till vissa undernummer. Därjämte finns motiveringar. Bilagan har i utdrag följande lydelse:
6. Kommissionen har utarbetat Förklarande anmärkningar till Europeiska gemenskapernas kombinerade nomenklatur (nedan kallade de förklarande anmärkningarna till KN) som i utdrag lyder enligt följande:
7. Med stöd av artikel 6.1 i den internationella konventionen av den 14 juni 1983 har en kommitté benämnd kommittén för Harmoniserade systemet, bestående av representanter från var och en av de fördragsslutande parterna, upprättats inom Tullsamarbetsrådet. Dess uppgift består bland annat i att utarbeta förklarande anmärkningar, klassificeringsutlåtanden och andra anvisningar för tolkningen av HS. Tullsamarbetsrådet har utfärdat Förklarande anmärkningar till HS för varubeskrivning och kodifiering (nedan kallade de förklarande anmärkningarna till HS) som i utdrag lyder enligt följande:
III — Bakgrund och målet vid den nationella domstolen
8. Enligt den nationella domstolens redogörelse gjorde käranden i målet där, företaget DFDS BV (nedan kallat DFDS), åren 1995 och 1996 anmälningar hos svaranden i målet, den behöriga nederländska tullmyndigheten, avseende s.k. minitracs för övergång till fri omsättning enligt tulltaxenummer 87041019 KN. Tullmyndigheten ansåg emellertid att fordonen skulle klassificeras under tulltaxenummer 87042191 KN och tillställde DFDS ett beslut om detta. DFDS begärde omprövning av beslutet. I beslut av den 24 december 1997 avslog tullmyndigheten begäran om omprövning. DFDS överklagade det beslutet till den nationella domstolen.
9. I sitt beslut om hänskjutande av den 19 april 2002 har den nationella domstolen ställt följande tolkningsfråga:
IV — Tolkningsfrågan
10. Tolkningsfrågan rör huvudsakligen frågan huruvida de omtvistade minitracfordonen skall tullklassificeras som dumprar enligt undernummer 870410 KN eller som tippfordon enligt något av de andra undernumren till tulltaxenummer 8704 KN (motorfordon för godsbefordran).
11. Enligt den beskrivning av de båda ifrågavarande minitracmodellerna som den nationella domstolen och parterna samstämmigt lämnat rör det sig om fordon som konstruerats för användning framför allt på byggplatser, det vill säga i terräng, för transport och lossning av schaktmassor och liknande material. Minitracfordonen skiljer sig från traditionella dumprar genom att de inte har något trågformat flak för lossning med antingen ett flak som är tippbart i endast en riktning eller med en lucka i botten som kan öppnas. Minitracfordonen har i stället — beroende på modell — antingen ett flatbottnat tippbart flak med lodräta sidoväggar som kan öppnas separat så att lasten kan tippas på tre olika sidor, eller ett trågformat tippbart flak som genom ett hydrauliskt system är vridbart 180 grader. Dessa särskilda former av tippbara flak möjliggör en lossning med större precision från flera olika sidor utan att fordonet självt måste vridas.
Parternas huvudsakliga argument
12. Den nederländska regeringen och kommissionen anser att minitracfordonen inte har de egenskaper som krävs för dumprar enligt undernummer 870410 KN och att de därför inte kan klassificeras enligt undernummer 87041019 KN.
13. De har därvid främst åberopat de förklarande anmärkningarna till tulltaxenummer 8704 i HS. Av de kännetecken som nämns i de förklarande anmärkningarna till undernummer 870410 för att avgränsa dumprar från tippfordon kan den slutsatsen dras, att dumprar är fordon som är försedda med en kraftigt byggd men relativt enkel tipp- och lastfunktion med ett tippbart flak som för tömningen av lasten helt eller delvis lutar uppåt mot fordonets bakre del. De tippbara flaken hos minitracfordonen har emellertid särskilt flexibla och lättmanövrerade konstruktioner med en invecklad tippfunktion på flera sidor.
14. Även av de förklarande anmärkningarna till KN beträffande undernummer 87041011-87041090 KN framgår att dumprar är fordon med en enkel konstruktion. Av punkt 1 i de förklarande anmärkningarna till KN framgår att dumprar skall ha en tippanordning eller en lucka i bottnen. Av bifogade ritningar framgår dessutom att lastkorgen skall vara trågformad eftersom inget av de fordon som avbildats i de förklarande anmärkningarna till KN har ett flatbottnat flak med lodräta sidoväggar. Vidare framgår av de förklarande anmärkningarna till KN att lastkorgen alltid är möjlig att tippa endast från en sida (i regel från den bakre delen av fordonet).
15. Kommissionen har därför i punkt 4 i bilagan till förordning nr 396/92 klassificerat sådana fordon som de i målet aktuella minitracfordonen som fordon enligt undernummer 87043191 KN, och inte enligt undernummer 870410 KN, med motiveringen att användbarheten och den invecklade konstruktionen av det tippbara lastflaket utgör hinder för att denna vara skall anses som en dumper enligt KN-nr 870410.
16. DFDS anser att minitracfordonen måste klassificeras som dumprar enligt undernummer 870410 KN.
17. Enligt DFDS kan en enda teknisk egenskap — i detta fall tippanordningens speciella manövrerbarhet — inte vara ensamt avgörande för klassificeringen av motorfordon för godsbefordran enligt undernumren till tulltaxenummer 8704 KN. Avgörande måste i stället vara respektive fordons funktion. Minitracfordonen är avsedda för transport och lossning av material i terräng, varför de med hänsyn till ändamål och användning inte skiljer sig från traditionella dumprar.
18. DFDS anser därför att den klassificering som kommissionen har gjort i förordning nr 396/92 av fordon enligt punkt 4 i bilagan inte är förenlig med KN. Den rättsliga giltigheten av förordning nr 396/92 kan därför ifrågasättas, och den kan därmed inte utgöra rättslig grund för tullklassificeringen av sådana fordon.
19. Av sista stycket i de förklarande anmärkningarna till HS beträffande undernummer 870410 i HS framgår att den där återgivna beskrivningen av dumprar inte på något sätt är uttömmande. Beskrivningen tar snarare sikte på en klassificering av fordon som är specialkonstruerade för en viss typ av arbete och som därför endast har några av de tidigare nämnda kännetecknen.
20. Det är därför uppenbart att den klassificering som kommissionen har gjort enligt punkt 4 i bilagan till förordning nr 396/92 har sin grund i ekonomiska överväganden som är oförenliga med kommissionens behörighet att utfärda förordningar med förklarande anmärkningar till KN (artikel 10.1 KN).
Bedömning
21. Frågan i målet gäller skillnaden vid tullklassificeringen mellan dumprar och tippfordon enligt de olika undernumren till tulltaxenummer 8704 KN (motorfordon för godsbefordran).
22. Enligt domstolens fasta rättspraxis skall, av hänsyn till rättssäkerheten och i syfte att underlätta kontroll i allmänhet, det avgörande kriteriet för klassificering av varor vara varornas objektiva kännetecken och egenskaper, såsom de definieras i tulltaxenumren till KN. De motsvarande förklarande anmärkningarna till HS utgör viktiga tolkningsdata vid bedömningen av vad som inbegrips under olika tulltaxenummer, likväl utan att vara rättsligt bindande.
23. Den nederländska regeringen och kommissionen utgår tydligen från att formen på det tippbara flaket och utrustningen med en enkel tippmekanism (schaktmassor kan lossas endast från ett håll) är en nödvändig förutsättning för att ett fordon skall klassificeras som en dumper. Den sistnämnda förutsättningen har uppenbart legat till grund även för klassificeringen enligt punkt 4 i bilagan till förordning nr 396/92.
24. De tycks därvid inte ha beaktat att formen och funktionen hos lastflaket, det vill säga det tippbara flaket, endast utgör ett av flera möjliga kriterier som kan användas vid den generella avgränsningen mellan dumprar och tippfordon. Enligt min uppfattning är detta kriterium heller inte nödvändigtvis det enda som är avgörande. Detta följer av nedanstående överväganden.
25. Av indelningen i KN framgår att det för sådana lastfordon som beskrivs som dumprar finns ett eget undernummer (870410 KN) inom ramen för tulltaxenummer 8704 KN (motorfordon för godsbefordran). Tippfordon nämns däremot inte särskilt och måste därför klassificeras enligt något av de allmänna undernumren för lastfordon (andra) (870421-870432 KN). De sistnämnda undernumren skiljer sig åt efter motortyp och/eller vikt hos respektive motorfordon för godsbefordran. Slutligen utgör undernummer 87049000 KN ett uppsamlingsnummer för lastfordon som varken är dumprar eller sådana lastfordon som har nämnda tekniska kännetecken.
26. Indelningen inom tulltaxenummer 8704 KN avseende motorfordon för godsbefordran ger vid handen att undernummer 870410 KN för dumprar är ett särskilt nummer för fordon med ett visst användningsområde, nämligen arbete med tippning av last i terräng. De andra undernumren skiljer sig däremot inte åt med hänsyn till det tilltänkta användningsområdet utan endast med hänsyn till vissa tekniska kännetecken (motortyp och vikt). Detta visar att tyngdpunkten vid klassificeringen av dumprar ligger på användningsområdet och inte på det uppbara flakets form eller funktion.
27. Denna skillnad med hänsyn till användningsområdet överensstämmer också med de förklarande anmärkningarna till KN och de förklarande anmärkningarna till HS avseende undernummer 8704 10.
28. Beskrivningen i de förklarande anmärkningarna till KN tar också sikte på fordon som är specialkonstruerade för transport av material i stenbrott, gruvanläggningar och byggplatser. Det är alltså fråga om specialfordon som redan från början byggts för att användas i terräng. Beskrivningen av tippanordningen passar visserligen endast in på traditionella dumprar som kan lossas endast från en sida. De inledande orden i första hand tycks emellertid inte utan vidare utesluta att lastfordon med ett tekniskt mer utvecklat tippbart flak klassificeras som dumprar.
29. I de förklarande anmärkningarna till HS sker avgränsningen mellan dumprar och tippfordon efter kännetecken som till övervägande del stämmer in på de i målet aktuella minitracfordonen. Beskrivningen av det uppbara flaket motsvarar därvid den traditionella formen. I de förklarande anmärkningarna till HS beträffande undernummer 870410 i HS sägs emellertid endast att dumprar i allmänhet kan särskiljas från andra motorfordon för godsbefordran på grund av där nämnda kännetecken. Dessutom ger sista stycket vid handen att dumprar som konstruerats för speciella ändamål (i terräng) fortfarande är dumprar enligt undernummer 870410 i HS även om de endast har vissa av ovannämnda kännetecken.
30. Av de förklarande anmärkningarna till KN och de förklarande anmärkningarna till HS kan man följaktligen inte dra slutsatsen att formen eller funktionen hos det tippbara flaket är det avgörande kännetecknet för att klassificera ett fordon som en dumper. De förklarande anmärkningarna talar snarare för att tekniska förbättringar i fråga om dumpramas kapacitet inte utgör hinder för en klassificering enligt undernummer 870410 KN.
31. Traditionella dumprar kan visserligen till formen skilja sig åt från tippfordon framför allt genom att det tippbara flaket i regel är trågformat på dumprar men har fyra lodräta sidoväggar på tippfordon. De olika formerna av tippbara flak motsvarar emellertid de olika användningsområdena. Tippfordon är primärt konstruerade för transporter i terräng, och lossningsfunktionen är på så sätt sekundär. Avseende traditionella dumprar är däremot såväl transport som lossning av schaktmassor i terräng primära användningsområden. Om nu ett fordon — exempelvis ett minitracfordon — har ett flatbottnat tippbart flak som är möjligt att tippa i tre riktningar och lodräta sidoväggar som kan öppnas separat, har jag emellertid svårt att förstå varför man inte även med ett sådant tippbart flak — trots dess form — skulle kunna utföra lastning och lossning av schaktmassor i terräng, även om kravet är att detta skall ske med precision.
32. Därför kan jag inte heller förstå varför en tekniskt komplicerad och fullgången mekanik som möjliggör att fordonet bättre klarar sin tilltänkta användning skall utesluta att fordonet klassificeras som en dumper.
33. Mot kommissionens och den nederländska regeringens ytterligare argument, att minitracfordonens särskilt manövrerbara tippbara flak är ett avgörande skäl mot en klassificering som dumper, talar även den omständigheten att traditionella dumprar har det gemensamt med tippfordon att lossning kan ske endast i en riktning. Redan av denna anledning bortfaller detta som avgränsningskriterium. Eftersom det i anslutning till tulltaxenummer 8704 KN dessutom — som redovisats ovan — framgår att det är det speciella användningsområdet för dumprar (tippning av material i terräng) som är det avgörande kriteriet för klassificeringen enligt undernummer 870410 KN, kan det tippbara flakets särskilda manövrerbarhet, vilket endast utgör ett tekniskt framsteg (lastning och lossning med större precision av schaktmassor under svåra manövreringsförhållanden), inte utgöra ett kriterium för att inte klassificera fordonen i kategorin dumprar.
34. Användningsområdet för sådana fordon som minitracfordonen talar därför för att de skall klassificeras som dumprar enligt undernummer 870410 KN, och varken det tippbara flakets form eller manövrerbarhet gör det berättigat att undanta fordonen från en sådan klassificering.
35. När det gäller punkt 4 i bilagan till förordning nr 396/92 finner jag därför, på grund av hur jag motiverat min tolkning av KN, att förordningen inte kan utgöra rättslig grund för en annan tolkning av undernummer 870410 KN än den som här görs. Jag får istället konstatera att förordningen nr 396/92 såtillvida är ogiltig på grund av överskridande av den rättsliga behörigheten enligt artikel 9.1 i KN.
V — Förslag till avgörande
36. Mot bakgrund av ovanstående föreslår jag att domstolen besvarar tolkningsfrågan på följande sätt:
1 Originatspråk:tyska.
2 Systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering enligt den internationella konventionen av den 14 juni 1983, vilken godkändes på gemenskapens vägnar genom rådets beslut 87/369/EEG av den 7 april 1987 om ingående av den internationella konventionen om systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering samt upprättandet av ändringsprotokollet till denna konvention (EGT L 198, s. 1; svensk specialutgåva, område 11, volym 12, s. 3).
3 EGT L 256, s. 1; svensk specialutgåva, område 11, volym 13, s. 22.
4 Kommissionens förordning (EG) nr 3115/94 av den 20 december 1994 om ändring av bilagorna 1 och 2 till rådets förordning nr 2658/87 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (EGT L 345, s. 1) och kommissionens förordning (EG) nr 3009/95 av den 22 december 1995 om ändring av bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (EGT L 319, s. 1).
5 EGT C 342, 1994, s. 1.
6 Pä grund därav har även tyska Bundesfinanzhof avböjt att klassificera de i målet aktuella minitracfordonen enligt undernummer 870410 KN. Bundesfinanzhof hänvisade därvid även till att minitracfordonen har en särskild form av tippanordning som inte överensstämmer med en typisk tippanordning.
7 1 linje med detta har också de i målet aktuella minitracfordonen i ickemedlemsstater som Australien, Kanada, Japan, Tjeckien och Amerikas förenta stater klassificerats som dumprar enligt undernummer 87.04.10 i HS.
8 Dom av den 14 december 1995 i mål C-267/94, Frankrike mot kommissionen (REG 1995, s. I-4845).
9 Dom av den 1 Juni 1995 i mil C-459/93, Thyssen Manici Logistic (REG 1995, s. I-1381), dom av den 14 december 1995 i de förenade mälen C-106/94 och C-139/94, Colin och Duprć (REG 1995, s. I-4759), dom av den 20 november 1997 i mil C-338/95, Wiener S.I. (REG 1997, s. I-6495), dom av den 19 oktober 2000 i mil C-339/98, Peacock (REG 2000, s. I-8947), dom av den 7 juni 2001 i mil C-479/99, CBA Computer (REG 2001, s. I-4391), dom av den 7 februari 2002 i mil C-276/00, Turbon (REG 2002, s. I-1389), dom av den 7 mars 2002 i mil C-259/00, Biochem (REG 2002, s. I-2461), och dom av den 7 november 2002 i de förenade milen C-260/00—C-263/00, Lohmann (REG 2002, s. I-10045).
10 Dom av den 16 juni 1994 i mil C-35/93, Develop Dr. Eisbein (REG. 1994, s. I-2655), och domen i de ovan i fotnot 9 nämnda förenade mälen C-106/94 och C-139/94.
11 Se ovan punkt 25 f.
12 I detta avseende, se domstolens uttalanden i domen i det ovan i fotnot 10 nämnda malet Lohmann, punkt 42.
13 Bestämmelsen lyder i utdrag enligt följande. Åtgärder som hänför sig till de frågor som anges nedan skall vidtas i enlighet med det förfarande som definieras i artikel 10: a) Tillämpning av den kombinerade nomenklaturen särskilt beträffande — klassificeringen av varor i de... nomenklaturer, ...