lagen.
EU-domstolen

Förslag till avgörande av generaladvokat Dámaso Ruiz-Jarabo Colomer föredraget den 11 mars 2004

CELEX
62003CC0150
Typ
EU-domstolen

Källa

1 Originalspråk: spanska.

2 Dom av den 23 januari 2003 i mål T-181/01, Hectors mot Europaparlamentet (REG 2003, s. II-103).

3 Rådets förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr 259/68 av den 29 februari 1968 om fastställande av tjänsteföreskrifter för tjänstemännen i Europeiska gemenskaperna och anställningsvillkor för övriga anställda i dessa gemenskaper samt om införande av särskilda tillfälliga åtgärder beträffande kommissionens tjänstemän (EGT L 56, s. 1; svensk specialutgåva, område 1, volym 1, s. 39), Denna förordning, genom vilken rådens förordningar nr 31 (EEG), nr 11 (EKSG) av den 18 december 1961 (EGT 1962, 45, s. 1385) ändrades, har i sin tur ändrats vid ett flertal tillfällen.

4 Datum för offentliggörande är detsamma som för tjänsteföreskrifterna.

5 Interna bestämmelser om rekrytering av tjänstemän och övriga anställda, samt om byte av kategori eller tjänst (konsoliderad text efter de ändringar som trädde i kraft åren 1989, 1992, 1994, 1995, 1996, 1997, 1998 och 2001).

6 Ordföranden borde ha hänvisat till artiklarna 8 och 9 i de interna bestämmelserna och till den parlamentariska gruppens femte och sjätte regler.

7 I artikel 212 i EG-fördraget, som på sin tid (i likhet med artikel 186 i EKSG-fördraget) ersattes av artikel 24.2 i fördraget, genom vilken ett enda råd och en enda kommission för Europeiska gemenskaperna inrättas, av den 9 april 1965, återges utan ändringar innehållet i nämnda artikel 24.1 andra stycket. Denna lagstiftningsåtgärd genomfördes genom Amsterdamfördraget (artikel 6.71).

8 Dessa anställda som hör till den kategori som betecknas som extern personal, på vilka varken tjänsteföreskrifterna eller anställningsvillkoren är tillämpliga, är i sin tur uppdelade i två grupper. Den första gruppen omfattar utstationerade nationella experter, korrespondenter, sakkunniga på tillfälligt uppdrag och praktikanter, som omfattas av särskilda föreskrifter för varje institution. Den andra gruppen omfattar civilrättsligt reglerade förhållanden, bland annat personer som rekryteras till ett arbete, personer som omfattas av företagsavtal eller vikarier inom ramen för avtal som undertecknas med personaluthyrnings företag.

9 I förslaget till rådets nya förordning, genom vilket tjänsteföreskrifterna och anställningsvillkoren ändras [KOM(2002) 213, slutlig], läggs typen kontraktsanställd til!.

10 Fuentetaja Pastor, J.A., Función pública comunitaria, Marcial Pons, Ediciones Jurídicas y Sociales S.A., Madrid-Barcelona 2000, s. 50.

11 I definitionen av tjänstemän i artikel 1 i tjänsteföreskrifterna hänvisas till fasta tjänster. Övriga anställda, antingen tillfälligt anställda eller extraanställda, kan också tillsättas på denna typ av tjänster, vilket framgår av artiklarna 2 b och 2 d samt 3 b i anställningsvillkoren. Penaud, J. har, i La fonction publique des Communautés Européennes, Problèmes politiques et sociaux, La Documentation Française, nr 617, Paris, den 13 oktober 1989, s. 11, påpekat att rekryteringen av en tillfälligt anställd inte motiveras av att denne kommer att inneha en tillfällig tjänst. Detta kan vara fallet, men det kan även förhålla sig så att denne tillfälligt Innehar en fast tjänst.

12 Fuentetaja Pastor, J.A., a.a., s. 44.

13 1 artikel 1 första stycket i tjänsteföreskrifterna anges att [m]ed en tjänsteman i gemenskaperna avses ... varje person som ... har tillsatts på en fast tjänst vid en av gemenskapernas institutioner .... Med utgångspunkt i denna artikel, jämförd med bestämmelserna i anställningsvillkoren som begränsar varaktigheten för de kontrakt som undertecknas med tillfälligt anställda, kan det konstateras att det centrala för ställningen som tjänsteman är anställningens varaktighet och att tillsättningen avser en fast tjänst.

14 Begreppet tjänster inom gemenskapen bör dock avgränsas till uppgifter som avser ledning, utformning, kontroll, tolkning och verkställande av Europeiska unionens politik, som handhas av anställda som lyder under ett regelverk, antingen på stadigvarande basis eller, beroende på uppdragets art, på tillfällig basis, medan praktiskt arbete av rent stödjande karaktär kan regleras genom ett annat system som ligger närmare arbetsrättens institutioner. Det ovannämnda förslaget till den nya förordningen om ändring av tjänsteföreskrifterna och anställningsvillkoren tycks delvis följa denna linje genom att typen kontraktsanställd skapas för personer som utför manuellt arbete eller serviceuppgifter (artikel 3.1 första strecksatsen).

15 Europeiska kommissionen (GD IX, direktoratet för personal, Anställning), Riktlinjer för uttagningskommittéer, oktober 1996, s. 9 och s. 10.

16 I alla händelser är förfarandena för urval av tjänstemän inte, per se, tillämpliga på tillfälligt anställda, vilket förstainstansrätten slog fast i dom av den 20 september 2001 i mål T-95/01, Coget mil. mot revisionsrätten (REGP s. I-A-191, s. II-879), punkt 56, som nämns i punkt 94 i den överklagade domen.

17 Delta liar slagits fast av domstolen í fraga om de villkor som ställs fór att inge en ansökan (dom av den 17 januari 1992 i mål C-107/90 P, Hochbauin mot kommissionen, REG 1992, s. I-157, punkt 9) eller för tillträde till tjänsten (dom av den 7 februari 1990 i mål C-343/97, Culin mot kommissionen, REG 1990, s. I-225, punkt 19) samt för inrättandet av ett rådgivande förhandsförfarande med medverkan av en uttagningskommitté (dom av den 21 april 1983 i mål 282/81, Ragusa mot kommissionen (REG 1983, s. 1245), punkt 18).

18 Dom av den 7 januari 2004 i de förenade målen C-204/00 P, C-205/00 P, C-211/00 P, C-213/00 P, C-217/00 P och C-219/00 P, Aalborg Portland mot kommissionen m.fl. (REG 2004, s. I-123).

19 Dom av den 9 december 1993 i mål C-115/92, parlamentet mot Volger (REG 1993, s. I-6549).

20 Dom av den 18 september 2003 i mål T-73/01, Pappas mot Europeiska unionens regionkommitté (REG P 2003, s. I-A-207 och II-1011),

21 Dom av den 21 januari 2004 i mål T-328/01, Robinson mot Europaparlamentet (inte publicerat i rättsfallssamlingen ännu).

22 EGT C 364, 2000, s. 1.

23 Domen i det ovannämnda målet parlamentet mot Volger, punkterna 22 och 23.

24 Se domstolens dom av den 28 maj 1980 i de förenade målen 33/79 och 75/79, Kuhner mot kommissionen (REG 1980, s. 1677), punkt 15, av den 14 juli 1983 i mål 176/82, Nebe mot kommissionen (REG 1983, s. 2475), punkt 21, av den 21 juni 1984 i mål 69/83, Lux mot revisionsrätten (REG 1984, s. 2447), punkt 36, och av den 13 december 1989 i mål C-169/88, Prelle mot kommissionen (REG 1989, s. 4335), punkt 9.

25 Punkt 19 i mitt förslag till avgörande av den 14 juni 2001 i mål C-120/99, Italien mot rådet, där dom meddelades den 25 oktober samma är (REG 2001, s. I-7997).

26 I domen i målet parlamentet mot Volger påpekade domstolen att även om den myndighet som är behörig att sluta anställningsavtal inte generellt är skyldig att besvara ett klagomål, är detta inte fallet när det klandrade beslutet saknar en motivering (punkt 23), och tystnad är den absoluta formen av bristande motivering.

27 Förstainstansrätten erinrade i dom av den 17 november 1998 i dom T-217/96, Fabert-Goossens mot kommissionen (REGP 1998, s. I-A-607, s. II-1841), om att institutionerna förfogar över en mycket omfattande frihet att välja mellan de sökande som anges på lämplighetslistor, såtillvida att de inte har någon skyldighet att sedan urvalsförfarandet inletts avsluta detta med att tillsätta den lediga platsen eller att respektera den exakta rangordningen mellan de personer som godkänts (punkt 28).

28 Se domstolens dom av den 9 juli 1987 i de förenade målen 44/85, 77/85, 294/85 och 295/85, Hochbaum och Rawes mot kommissionen (REG 1987, s. 3259), punkt 16.

29 Förstainstansrättens dom av den 30 januari 1992 i mål T-25/90, Schönherr mot Ekonomiska och sociala kommittén (REG 1992, s. II-63), punkt 29.

30 Dom av den 26 januari 1995 i mål T-60/94, Pierrot mot domstolen (REG 1995, s. I-A-23, s. I-77).

31 Som bekant kan domstolen endast avhjälpa förstainstansrättens felaktiga rättstillämpning, aldrig fastställa de faktiska omständigheterna, med undantag för kontrollen av den rättsliga bedömningen av dessa omständigheter (se dom av den 21 juni 2001 i de förenade målen C-280/99 P—C-282/99 P, Moccia Irme m.fl. mot kommissionen (REG 2001, s. I-4717), punkt 78, av den 10 juli 2001 i mål C-315/99 P, Ismeri Europa mot revisionsrätten (REG 2001, s. I-5281), punkt 19, och av den 7 januari 2004 i det ovannämnda målet Aalborg Portland mot kommissionen m.fl., punkterna 47-49).

32 Se punkt 3 i generaladvokaten Tesauros förslag till avgörande av den 15 oktober 1991 i det ovannämnda målet Hochbaum mot kommissionen.

33 Domen i det ovannämnda malet Ragusa mot kommissionen, punkt 13, och dom av den 3 april 2003 i mål C-277/01 P, parlamentet mot Samper (REG 2003, s. I-3019), punkt 35.

34 Sedan domen av den 7 juni 1972 i mål 20/71, Sabbatini mot Europaparlamentet (REG 1972, s. 345), liksom i domen av den 20 mars 1984 i de förenade mälen 75/82 och 117/82, Razzouk och Beydoun mot kommissionen (REG 1984, s. 1509), har domstolen erkänt behovet av att garantera jämlikhet mellan manliga och kvinnliga arbetstagare i gemenskapen, en princip som inte bara följer av tillämpningen av artikel 119 i EG-fördraget (nu artikel 141 EG), utan även av innehållet i de gemenskapsdirektiv som har antagils inom delta område. I rådets direktiv 97/80/EG av den 15 december 1997 om bevisbörda vid mal om könsdiskriminering (EGT L 104, s. 6) och i rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling (EGT 1. 303, s. 16) föreskrivs i de första styckena 1 artiklarna 4 respektive 10 att när personer lägger fram fakta som ger anledning att anta att det har förekommit diskriminering, åligger det svaranden alt bevisa att det inte föreligger något brott mot denna princip.

35 Se, e contrario, punkterna 27-29 i domen i det ovannämnda målet Culin mot kommissionen.

36 Se domarna i de ovannämnda målen Hochbaum och Rawes mot kommissionen och Culin mot kommissionen, punkterna 22 respektive 26. Se även dom av den 7 oktober 1985 i mål 128/84, Van der Stijl mot kommissionen (REG 1985, s. 3281), punkt 26.

37 Den konsoliderade texten har offentliggjorts i EGT 203, C 193, s. 41.

38 Den konsoliderade texten har offentliggjorts i EGT 203, C 193, s. 1.