Förslag till avgörande av generaladvokat Dámaso Ruiz-Jarabo Colomer föredraget den 9 september 2004

1 Originalspråk: spanska.

2 Rädcts direktiv 92/85/EEG av den 19 oktober 1992 om åtgärder för att förbättra säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller ammar (tionde särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) (EGT L 348, s. 1; svensk specialutgåva, område 5, volym 6, s. 3).

3 Rådets direktiv 86/378/EEG av den 24 juli 1986 om genomförandet av principen om likabehandling av kvinnor och män i fråga om företags- eller yrkesbaserade system för social trygghet (EGT L 225, s. 40; svensk specialutgåva, område 5, volym 4, s. 83), 1 dess lydelse enligt rådets direktiv 96/97/EG av den 20 december 1996 (EGT L 46, s 20).

4 Jag hänför mig till denna artikel i stället för den nuvarande, eftersom det är den som den nationella domstolen hänför sig till i tolkningsfrågan.

5 Med verkan från och med den 1 januari 2001 antogs nya stadgar i syfte att ersätta det dittillsvarande systemet med ett tjänstepensionssystem grundat på så kallade försäkringspoäng.

6 I Mutterschuzgesetz (den tyska lagen om skydd för mödrar) föreskrivs en skyddsperiod om sex veckor före och upp till tolv veckor efter förlossningen.

7 13.2 § i Mutterschuzgesetz.

8 14.1 § i Mutterschuzgesetz.

9 3.1 d § i Einkommensteuergesetz (den tyska inkomstskatte-lagen).

10 Dessutom föreskrivs följande i artikel 5.2 i direktiv 86/378: Likabehandlingsprincipen skall inte utgöra hinder för de bestämmelser som gäller skydd för kvinnor på grund av moderskap.

11 Bibehållandet av rättigheterna enligt anställningsavtalet, som behandlas i artikel 11 i direktiv 92/85, har enligt näst sista skälet i direktivet sin förklaring i att åtgärder beträffande barnledighet annars skulle vara verkningslösa.

12 Det får inte glömmas bort att den rättsliga grunden för direktiv 86/378, trots att innehållet i artikel 119 i fördraget nämns i direktivets första skäl, är artiklarna 100 och 235. Direktiv 92/85 grundas på artikel 118a i fördraget.

13 Dom av den 31 mars 1981 i mal 96/80, Jenkins (REG 1981, s. 911; svensk specialutgåva, volym 6, s. 155), punkt 17, och av den 17 ma) 1990 i mål C-262/88, Barber (REG 1990, s. I-1889, svensk specialutgåva, volym 10, s. 425), punkt 37.

14 Förutom domen i det ovannämnda målet Barber, bland annat, dom av den 28 september 1994 i mål C-200/91, Colorali (REG 1994, s. I-4389,- svensk specialutgåva, volym 16, s. I-89), av den 9 oktober 2001 i mål C-379/99, Menaucr (REG 2001, s. I-7275), samt, mer nyligen, dom av den 23 oktober 2003 i de förenade målen C-4/02 och C-5/02, Schönheit och Becker (REG 2003, s. I-12575), av den 30 mars 2004 i mål C-147/02, Alabaster (REG 2004, s. I-3101), och av den 8 juni 2004 i mål C-220/02, Österreichischer Gewerkschaftsbund (REG 2004, s. I-5907).

15 Som exempel kan nämnas dom av den 8 november 1990 i mål C-177/88, Dekker (REG 1990, s. I-3491; svensk specialutgåva, volym 10, s. 555), och i mål C-179/88, Handels- og Kontorfunktionærernes Forbund, Hertz (REG 1990, s. I-3979; svensk specialutgåva, volym 10, s. 567), dom av den 5 mai 1994 i mål C-421/92, Habermann-Beltcrmann (REG 1994, s. I-1657), av den 14 juli 1994 i mål C-32/93, Webb (REG 1994, s. I-3567; svensk specialutgåva, volym 16, s. I-35), av den 13 februari 1996 i mål C-342/93, Gillespie m.fl. (REG 1996, s. I-475), av den 29 maj 1997 i mål C-400/95, Larsson (REG 1997, s. I-2757), av den 30 april 1998 i mål C-136/95, Thibault (REG 1998, s. I-2011), av den 30 juni 1998 i mål C-394/96, Brown (REG 1998, s. I-4185), av den 27 oktober 1998 1 mål C-411/96, Boyle (REG 1998, s. I-6401), och av den 19 november 1998 i mål C-66/96, Hoj Pedersen (REG 1998, s. I-7327). Merparten har jag nämnt i mitt förslag till avgörande i det ovannämnda målet Boyle, punkt 26.

16 Principen om likabehandling av kvinnor och män har bekräftats i Amsterdamfördraget genom en uttrycklig formulering inom ramen för Europeiska gemenskapens syften, som anges i artikel 2 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, i dess konsoliderade version, enligt vilken gemenskapen skall ha till uppgift att genom att upprätta en gemensam marknad och en ekonomisk och monetär union och genom att fullfölja den gemensamma politik eller verksamhet som avses i artiklarna 3 och 4 främja ... jämställdhet mellan kvinnor och män .... Den upprepas genom införandet av ett nytt stycke i artikel 3 in fine, enligt vilket gemenskapen, i all verksamhet som avses i artikeln, skall syfta till att undanröja bristande jämställdhet mellan kvinnor och män och främja jämställdhet mellan dem.

17 Domen i det ovannämnda målet Coloroll, punkt 38.

18 Ellis, Evelyn: EC Sex Equality Law, 2 uppi., Collection Oxford EC Law Library, Ed. Clarendon Press, Oxford, 1998, s. 62.

19 de Cervantes, M., Don Quijote de la Mancha, utgåva av Martín Riquer, RBA editores, Barcelona, 1994, första delen, kapitel XX, s. 270. Don Quijote av la Mancha, Natur och kultur, 1989, första delen, kapitel XX, s. 127, svensk text av Ingrid Bergquist efter E. Lidforss och Martin de Riquer.

20 de Cervantes, M., ovannämnda verk, andra delen, kapitel XXVIII, s. 840. Ovannämnda svenska översättning andra delen, kapitel XXVIII, s. 189.

21 Detta uttrycktes minnesvärt av den framstående spanske, nyligen bortgångne, professor M. Alonso Olea i ett tal med titeln Entre Don Quijote y Sancho, ¿relación laborai?, som hölls på juridiska fakulteten på Universidad de León den 23 januari 1996.

22 Dom av den 9 februari 1982 i mål 12/81, Garland (REG 1982, s. 359).

23 Dom av den 13 maj 1986 i mål 170/84, Bilka (REG 1986, s. 1607; svensk specialutgåva, volym 8, s. 583).

24 Dom av den 13 juli 1989 i mål 171/88, Rinner-Kühn (REG 1989, s. 2743).

25 Domen i det ovannämnda målet Barber.

26 Dom av den 4 luni 1992 i mål C-360/90, Bötol (REG 1992, s. I-3589; svensk specialutgåva, volym 12, s. I-127).

27 Domar av den 28 september 1994 1 mål C-57/93, Vroege (REG 1994, s. I-4541), och i mål C-128/93, Fisscher (REG 1994, s. I-4583; svensk specialutgåva, volym 16, s. I-127).

28 Domarna i de tre ovannämnda målen Gillespie m.fl., punkt 14, Boyle, punkt 38, och Alabaster, punkt 44.

29 Dom av den 28 september 1994 1 mål C-7/93, Beune (REG 1994, s. I-4471), punkt 43, av den 17 april 1997 I mål C-147/95, Evrcnopoulos (REG 1997, s. I-2057), punkt 19, av den 29 november 2001 i mål C-366/99, Griesmar (REG 2001, s. I-9383), punkt 28, av den 12 september 2002 i mål C-351/00, Niemi (REG 2002, s. I-7007), punkt 45, samt domen i det ovannämnda målet Schönheit och Becker, punkt 56.

30 Dom av den 9 februari 1982 i mål 12/81, Garland (REG 1982, s. 359), punkt 5, av den 22 december 1993 i mål C-152/91, Neath (REG 1993, s. I-6935; svensk specialutgåva, volym 14, s. I-487), punkt 28, samt även domarna I de båda ovannämnda målen Barber, punkt 12, och Coloroll, punkt 77.

31 Domen i det ovannämnda målet Coloroll, punkt 90.

32 Detta har angivits av Bundesgerichtshof i beslutet om hänskjutande till förhandsavgörande (punkt II.bb i skälen).

33 Domen i det ovannämnda målet Colorali, där det i punkt 88 anges att frågan om det är arbetsgivaren eller arbetstagarna som svarar för avgifterna helt saknar betydelse för lönebegreppet som tillämpas på yrkespensioner, vilka, oberoende av hur de finansieras, i sin helhet skall vara förenliga med likabehandlingspricipen.

34 Dom av den 14 februari 1995 i mål C-279/93, Schumacker (REG 1995, s. I-225), punkt 30, liksom domarna i de ovannämnda målen Gillespie m.fl., punkt 16, och Boyle, punkt 39.

35 Dom av den 9 februari 1999 i mål C-167/97, Seymour-Smith och Pérez (REG 1999, s. I-623), punkt 58, och även domen i det ovannämnda målet Schönheit och Becker, punkt 69.

36 Dom av den 16 september 1999 i mål C-218/98, Abdoulaye m.fl. (REG 1999, s. I-723), punkt 16, liksom domen i det ovannämnda målet Griesmar, punkt 39.

37 Domar av den 2 oktober 1997 i mål C-1/95, Gerster (REG 1997, s. I-5253), punkt 30, och i mål C-100/95, Kording (REG 1997, s. I-5289), punkt 16, liksom domen i det ovannämnda målet Boyle, punkt 76.

38 Domarna i de ovannämnda milen Gillespie m.fl., punkterna 17 och 20, och Alabaster, punkt 46.

39 Såsom även Bundesgerichtshof har angivit i beslutet om hänskjutande (punkterna II.2.b.bb och II.3.a.aa i skälen).

40 Eller, om man bortser från denna omständighet, på kön.

41 Detta framgår av 44 § och följande §§ jämförda med 29.7 S i VBL:s stadgar. Se punkterna 10 och 11 i förevarande förslag till avgörande.

42 Enligt vad Bundesgerichtshof har angivit i beslutet om hänskjutande (punkt II.2.b i skälen) berörs endast och uteslutande kvinnliga arbetstagare av perioder för mammaledighet, till skillnad från vad som gäller vid till exempel föräldraledighet.

43 Domen i det ovannämnda målet Boyle, punkt 40.

44 Dom av den 12 juli 1984 i mål 184/83, Hofmann (REG 1984, s. 3047), punkt 25, och domarna i de ovannämnda målen Thibault, punkt 25, och Boyle, punkt 41.

45 Domarna i de båda ovannämnda målen Menauer, punkterna 25-27, och Colorali, punkterna 42 och 43.

46 Såsom jag angav i punkt 14 omfattade perioderna tiden mellan den 16 december 1992 och den 5 april 1993 samt mellan den 17 januari och den 22 april 1994. Fristen Tär införlivande av direktivet gick ut den 19 oktober 1994 — två är efter dess antagande (artikel 14.1).

47 Jag undersöker härvid inte vad som skulle gälla om någon, vid tidpunkten för införlivandefristens utgång, utnyttjade en kortare mammaledighetsperiod än den som föreskrivs i direktivet.

48 Domen i det ovannämnda målet Boyle, punkt 82.1 punkt 85 anges att för att den mammaledighet som avses i artikel 8 i direktiv 92/85 skall vara pensionsgrundande inom ramen för ett företags- eller yrkesbaserat system, kan det inte ställas villkor som att kvinnan under denna period skall erhålla lön enligt avtal.

49 Se punkt 38 i förevarande förslag till avgörande.

50 I artikel 2 i rådets direktiv 96/97/EG av den 20 december 1996 om ändring av direktiv 86/378 (EGT L 46, s. 20) föreskrivs att varje bestämmelse som syftar till att genomföra detta direktiv, när det gäller arbetstagare, måste omfatta alla förmåner som härrör från anställningstiden efter den 17 maj 1990 och skall tillämpas retroaktivt till den dagen, utan att det påverkar rättigheter för de arbetstagare eller deras förmånsberättigade anhöriga som före den dagen har väckt talan vid domstol eller inlett ett likvärdigt förfarande enligt nationell lag.

51 Se punkterna 8-11 i förevarande förslag till avgörande.