Förslag till avgörande av generaladvokat M. Poiares Maduro föredraget den 20 september 2005

1 Originalspråk: portugisiska.

2 Se dom av den 5 oktober 2004 i de förenade målen C-397/01-C-403/01 Pfeiffer m.fl. (REG 2004, s. I-8835), punkt 113.

3 Se särskilt dom av den 4 december 1997 i de förenade målen C-253/96-C-258/96, Kampelmann m.fl. (REG 1997, s. I-6907), punkt 46.

4 I detta avseende se punkterna 38-40 i det förslag till avgörande av generaladvokaten Tiziano i mål C-144/01, Mangold, dom av den 22 november 2005 (REG 2005, s. I-9981, s. I-9985).

5 Vad gäller domstolens avsaknad av behörighet att lämna förhandsavgöranden om tolkningen av bestämmelser i nationell rätt se dom av den 19 mars 1964 i mål C-75/63, Unger (REG 1964, s. 347). Domstolen har emellertid all rätt att komma med erinran mot nationella domstolar om de sistnämndas skyldighet att bruka tolkningsmetoder som är tillåtna enligt nationell rätt och som möjliggör att de resultat som uppställs i direktiv 1999/70 uppnås på det mest effektiva sättet (se, för ett liknande resonemang, domen i det ovannämnda målet Pfeiffer m.fl., punkt 116).

6 Se dom av den 12 april 2005 i mål C-145/03, Keller (REG 2005, s. I-2529), punkt 33.

7 Se dom av den 15 december 1995 i mål C-415/93, Bosman (REG 1995, s. I-4921), punkt 59.

8 Se, analogi, ßrslainstansrättcns dom av den 17 juni 1998 i mal T-135/96, UEAPME mot rådet (REG 1998, s. II-2335), punkterna 66 och 67.

9 Min kursivering.

10 Såsom framgår av första skälet i direktiv 1999/70 har avtalet om socialpolitik införlivats med artiklarna 136-139 EG i dess lydelse enligt Amsterdainfördraget. Den återgivna bestämmelsen återfinns i andra stycket i artikel 136 EG.

11 Dom av den 13 juli 1989 i mål C-5/88 (Wachauf, REG 1989, s. 2609), punkt 19.

12 I detta avseende se dom av den 14 december 2004 i mål C-434/02, Arnold André (REG 2004, s. I-11825), punkt 68.

13 I artikel 6.3 EU föreskrivs det följande: Unionen skall respektera den nationella identiteten hos sina medlemsstater.

14 Artikel 3: Alla medborgare har lika socialt värde och är lika inför lagen, oavsett kön, ras, språk, religion, politisk åskådning, personliga och sociala förhållanden. Det är en skyldighet för republiken alt undanröja hinder av ekonomisk och social art som genom att defacto inskränka medborgarnas frihet och jämlikhet hindrar individen frän att utvecklas fullt ut samt att säkerställa alt arbetstagare far utöva verkligt inflytande över den politiska, ekonomiska och sociala ordningen i landet. Artikel 97: Offentliga organ skall organiseras enligt lag sä alt de fungerar väl och är opartiska. 1 instruktionerna för de olika offentliga organen skall bestämmas behörighetsområden, befogenheter och ansvar för de anställda. Anställning vid offentliga organ sker efter uttagningsförfaranden, förutom i lag angivna fall.

15 Del rörde sig om en tvist mellan den offentliga förvaltningen och arbetstagare som yrkat alt deras anställningsförhållanden skulle likställas ined dem för arbetstagare i den privata sektorn for att, med stöd av lag nr 230 av den 18 april 1962 om visstidsanställningskontrakt, därigenom fa till stand en omvandling av dessa kontrakt till tilfsvidarckontrakt. Trots all avgörandet fattades med stöd av en lag som upphävdes genom dekret nr 368, kan det fortfarande anses äga giltighet som referens. I själva verket skiljdc sig den upphävda lagen, i det avseende som är intressant för oss, inte från nämnda dekret som är i kraft i dag. 1 lagen stadfästes nämligen i, i stort sätt, identiska ordalag som i dekretet, principen om tillsvidareanställningskontrakt samt att missbruk av förlängning av visstidsanställningskontrakt skall medföra en omkvalificering. Att bestämmelserna i denna lag är förenliga med de förpliktelser som följer av direktiv 1999/70 har dessutom bekräftats av Corte costituzionale som i beslut nr 40 av den 7 februari 2000 mot denna bakgrund kom fram till alt ingen folkomröstning skulle behöva hällas om upphävande av nämnda lag.

16 Enligt min uppfattning kan ett sådant undantag indirekt men klart utläsas ur domen av den 9 september 2003 i mål C-285/01, Burbaud (REG 2003, s. I-8219), där domstolen erinrar om att det enligt gemenskapsrätten inte ankommer på domstolen att utöva tillsyn över vilka rekryteringsföifaranden som väljs utan endast att säkerställa att dessa inte tillämpas på ett sätt som innebär ett åsidosättande av de grundläggande friheter som garanteras genom EG-fördraget (punkterna 91 till 101).

17 I detta avseende, se domen av den 19 mars 2002 i målet C-476/99, Lommers (REG 2002, s. I-2891), punkt 39.