Förslag till avgörande av generaladvokat Eleanor Sharpston föredraget den 5 december 2006

1 Originalspråk: engelska.

2 EGT L 239, 2000, s. 19.

3 Genom Amsterdamfördraget fogat till Fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.

4 EGT L 239, 2000, s. 13.

5 Artikel 2.1 första stycket. Enligt artikel 35 i EU-fördraget är domstolen behörig att tolka bestämmelser i tillämpningskonventionen.

6 Min översättning. Originaltexten har följande lydelse: Lorsque un même fait constitue plusieurs infractions ou lorsque différentes infractions soumises simultanément au même juge du fond constituent la manifestation successive et continue de la même intention délictueuse, la peine la plus forte sera seule prononcée. Lorsque le juge de fond constate que des infractions ayant antérieurement fait l'objet d'une décision définitive et d'autres faits dont il est saisi et qui, à les supposer établis, sont antérieurs à ladite décision et constituent avec les premières la manifestation successive et continue de la même intention délictueuse, il tient compte, pour la fixation de la peine, des peines déjà prononcées. Si celles-ci lui paraissent suffire à une juste répression de l'ensemble des infractions, il se prononce sur la culpabilité et renvoie dans sa décision aux peines déjà prononcées. Le total des peines prononcées en application de cet article ne peut excéder le maximum de la peine la plus forte.

7 I samma dom dömdes Norma Kraaijenbrink också för att mellan oktober 1994 och februari 1997 medvetet ha brutit mot den nederländska lagen om opiumprodukter.

8 Mål C-288/05, för närvarande anhängigt vid domstolen, i vilket jag också har avgett mitt förslag till avgörande i dag.

9 Dom av den 9 mars 2006 i mål C-436/04, Van Esbroeck (REG 2006, s. I-2333).

10 Punkterna 35-37 (ovan fotnot 8).

11 Se ovan fotnot 9. Se även punkt 22 ovan.

12 Se domarna av den 28 september 2006 i mål C-150/05, Van Straaten (REG 2006, s. I-9327), och i mål C-467/04, Gasparini (REG 2006, s. I-9199).

13 Se punkt 36.

14 Se punkt 38.

15 Se punkt 39.

16 Punkt 38.

17 Se ovan fotnot 12.

18 Se punkt 49.

19 Se punkt 50.

20 Jag anser således inte att befattning med 50 gram heroin i en medlemsstat och fem kilo av samma narkotika i en annan medlemsstat automatiskt skall betraktas som samma gärning, även om båda mängderna utgör en del av samma parti.

21 Kommissionen anser att så inte är fallet. Mot bakgrund av hur allmänt artikel 36.2 är utformad (se ovan punkt 11), är det svårt att förstå hur denna åsikt skulle kunna vara korrekt.

22 Se punkt 40.

23 Se punkt 41.

24 Se, för ett liknande resonemang, generaladvokat Ruiz-Jarabo Colomers förslag till avgörande i det ovan i fotnot 9 nämnda målet Van Esbroeck, punkterna 53-58.

25 Se dom av den 11 februari 2003 i de förenade målen C-187/01 och C-385/01, Gözütok och Brügge (REG 2003, s. I-1345), punkterna 32 och 33.

26 Se artiklarna 70 och 71.3 i tillämpningskonventionen, där det föreskrivs att de avtalsslutande parterna skall öka sina ansträngningar för att förbättra samarbetet i kampen mot olaglig narkotikahandel.

27 Beträffande de övriga villkoren för att artikel 54 i tillämpningskonventionen skall vara tillämplig, nämligen att frågan om ansvar har prövats genom lagakraftägande dom (villkoret att domen skall vara lagakraftvunnen) och att straffet, vid fällande dom, har avtjänats, är under verkställighet eller inte längre kan verkställas enligt lagarna hos den part hos vilken avkunnandet ägt rum (verkställighetsvillkoret), se mitt förslag till avgörande i det ovan i fotnot 8 nämnda målet Kretzinger och i det ovan i fotnot 12 nämnda målet Gasparini.

28 Se ovan fotnot 12.

29 Nämligen innehav av fyra extra kilo heroin och medverkan av en annan medbrottsling.

30 Se ovan fotnot 27.

31 Denna princip (principle of set-off) har också kallats principle of taking into account (hänsynsprincipen) (se till exempel M. Fletcher, Some developments to the ne bis in idem principle in the EU: Criminal proceedings against Hussein Gözütok and Klaus Brügge, (2003) 66 Modern Law Reviewaccounting principle (se J. Vervaele, The transnational ne bis in idem principle in the EU: Mutual Recognition and equivalent protection of human rights, (2005) Utrecht Law Review, volym I, utgåva 2 (december) 100, s. 106 och 107).

32 Jag vill dock klargöra att jag både förstår och instämmer i Nederländernas bakomliggande åsikt att straffrätten inte bör harmoniseras i smyg (se, för ett liknande resonemang, mitt förslag till avgörande i det ovan i fotnot 12 nämnda målet Gasparini). Som jag förklarar nedan tycks det mig som om en allmän avräkningsprincip i EG-rätten har sitt ursprung i kravet på skälighet och kan spåras tillbaka till år 1969 och domstolens dom av den 13 februari 1969 i mål 14/68, Wilhelm m.fl. (REG 1969, s. 1; svensk specialutgåva, volym 1, s. 379).

33 Se även mitt förslag till avgörande i det ovan i fotnot 8 nämnda målet Kretzinger, punkterna 64-70.

34 Punkt 11 (ovan fotnot 32).

35 Dom av den 14 december 1972 i mål 7/72, Boehringer Mannheim mot kommissionen (REG 1972, s. 1281; svensk specialutgåva, volym 2, s. 61), punkt 3.

36 Se exempelvis dom av den 9 juli 2003 i mål T-224/00, Archer Daniels Midland och Archer Daniels Midland Ingredients mot kommissionen (REG 2003, s. II-2597), punkt 87 och där angiven rättspraxis. Se även dom av den 27 september 2006 i mål T-322/01, Roquette Frères mot kommissionen (REG 2006, s. II-3937), punkterna 279-292.

37 Trots att det i tidigare rättspraxis hänvisas till kravet på skälighet, vilket enligt min mening oundvikligen innebär att avräkningsprincipen är allmänt tillämplig, har domstolen varit motvillig till att uttryckligen godta att en sådan princip förpliktar kommissionen att avräkna en sanktionsåtgärd som påförts av tredjeland när den bestämmer en sanktionsåtgärd enligt gemenskapens konkurrensbestämmelser. I två mål om överklagande som nyligen avgjordes av domstolen varken bekräftade eller förnekade domstolen avräkningsprincipen som allmän princip, utan avgjorde målen på andra grunder. Se domstolens dom (första avdelningen) av den 18 maj 2006 i mål C-397/03 P, Archer Daniels Midland och Archer Daniels Midland Ingredients mot kommissionen (REG 2006, s. I-4429), punkt 52. Ett liknande tillvägagångssätt tillämpades i domstolens dom (andra avdelningen) av den 29 juni 2006 i mål C-308/04 P, SGL Carbon mot kommissionen (REG 2006, s. I-5977), punkt 27. I punkt 33 i den domen förefaller det emellertid som om domstolen, även om det inte klart utsägs, förkastar avräkningsprincipen som allmän princip.

38 Denna princip anges som en grundläggande rättighet i artikel II-109.3 i förslaget till en konstitution för Europa, det vill säga som en del av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. I denna artikel, som har rubriken Principerna om laglighet och proportionalitet i fråga om brott och straff, föreskrivs att [s]traffets stränghet bör inte vara oproportionerligt i förhållande till lagöverträdelsen.

39 Se, för ett liknande resonemang, generaladvokaten Ruiz-Jarabo Colomers förslag till avgörande i det ovan i fotnot 12 nämnda målet Van Straaten, punkt 58. Detta är också den ståndpunkt som domstolen, även om det inte klart utsägs, förefaller att ha antagit i domarna i de ovan i fotnot 37 nämnda målen SGL Carbon samt Archer Daniels Midland och Archer Daniels Midland Ingredients mot kommissionen. Den nära samhörigheten mellan dessa två principer kan också förklara varför artikel 56 i tillämpningskonventionen är inkluderad, tillsammans med artikel 54, i kapitel 3 i avdelning III i tillämpningskonventionen under rubriken Principen non bis in idem (icke två gånger för samma sak). Som jag föreslog i fotnot 29 i mitt förslag till avgörande i målet Kretzinger bör detta dock inte ändra slutsatsen att de utgör två självständiga principer i EU-rätten. Se även J-L. de la Cuesta, Concurrent national and international criminal jurisdicition and the principle ne bis in idem — general Report [of the XVII International Congress of Penal Law], International Review of Penal Law, volym 73, 2002/3-4, 707, s. 717 och 724.

40 Se nedan punkt 63.

41 Se mitt förslag till avgörande i det ovan i fotnot 8 nämnda målet Kretzinger, punkt 72.

42 Se ovan punkt 63.