Förslag till avgörande av generaladvokat Verica Trstenjak föredraget den 2 oktober 2008

1 Originalspråk: tyska.

2 Dom av den 4 oktober 2006 i mål T-300/03, Moser Baer India mot rådet (REG 2006, s. II-3911).

3 EUT L 138, s. 1.

4 EGT L 288, s. 1.

5 Utjämningstull mot subventionerad import har införts i form av förordningar. Eftersom den rättsliga grunden för att anta utjämningstull också är en förordning kallas denna förordning, som utgör den rättsliga grunden och den rättsliga ramen för antagandet av en antisubventionsförordning, grundförordning.

6 EGT C 116, s. 4.

7 Skäl 38–47 i den ifrågasatta förordningen.

8 Rådet sänkte denna emellertid till 4,2 år, se skälen 43–45 i den ifrågasatta förordningen.

9 Se skälen 39–41 i den ifrågasatta förordningen.

10 Se skälen 58–64 i den ifrågasatta förordningen.

11 Avseende lagret, se skälen 80–89 i den ifrågasatta förordningen.

12 Se skälen 134 och 135 i den ifrågasatta förordningen.

13 Här nämns endast de grunder som är relevanta för överklagandet.

14 EUT L 288, s. 17.

15 Dom av den 28 februari 2008 i mål C-398/05, AGST Draht- und Biegetechnik (REG 2008, s. I-1057), punkt 33, och av den 27 september 2007 i mål C-351/04, Ikea Wholesale (REG 2007, s. I-7723), punkt 40. Hänvisningarna i denna och i följande fotnoter till rättspraxis och doktrin hänför sig delvis inte endast till subventionsfall utan även till dumpingfall. Dessa hänvisningar till rättspraxis och litteratur kan emellertid på motsvarande sätt tillämpas på subventioner. En sådan tillämpning av dessa hänvisningar kommer inte att anges särskilt i det följande.

16 Se artikel 28 i grundförordningen.

17 Dom av den 14 mars 1990 i mål C-156/87, Gestetner Holdings mot rådet och kommissionen (REG 1990, s. I-781), punkt 63, av den 29 januari 1998 i mål T-97/95, Sinochem mot rådet (REG 1998, s. II-85), punkt 51, av den 18 september 1996 i mål T-155/94, Climax Paper mot rådet (REG 1996, s. II-873), punkt 98, av den 17 december 1997 i mål T-121/95, EFMA mot rådet (REG 1997, s. II-2391), punkt 64, domen i målet AGST Draht- und Biegetechnik (ovan fotnot 15), punkt 34, och domen i målet Ikea Wholesale (ovan fotnot 15), punkt 41, Müller, W., Khan, N., Neumann, H.-A., EC Anti-Dumping Law, John Wiley & Sons, 1998, punkt 26.2, Düker, K., Rechtsschutz gegen Antidumpingmaßnahmen der Europäischen Gemeinschaft, Tectum, 2007, s. 193.

18 Förstainstansrättens dom av den 28 oktober 2004 i mål T-35/01, Shanghai Teraoka Electronic mot rådet (REG 2004, s. II-3663), punkterna 48 och 49, domen i målet AGST Draht- und Biegetechnik (ovan fotnot 15), punkt 34, och domen i målet Ikea Wholesale (ovan fotnot 15), punkt 41, Müller, W., Khan, N., Neumann, H.-A., fotnot 17, punkt 26.2.

19 Dom av den 21 februari 1984 i de förenade målen 239/82 och 275/82, Allied Corporation m.fl. mot kommissionen (REG 1984, s. 1005; svensk specialutgåva, volym 7, s. 519), punkt 21 och följande punkter, Düker, K., fotnot 17, s. 197.

20 Düker, K., fotnot 17, s. 196 och följande sida.

21 Artikel 225 EG och artikel 58.1 i domstolens stadga.

22 Dom av den 7 januari 2004 i de förenade målen C-204/00 P, C-205/00 P, C-211/00 P, C-213/00 P, C-217/00 P och C-219/00 P, Aalborg Portland m.fl. mot kommissionen (REG 2004, s. I-123), punkt 51, av den 4 juli 2000 i mål C-352/98 P, Bergaderm och Goupil mot kommissionen (REG 2000, s. I-5291), punkt 35, av den 3 mars 2005 i mål C-499/03 P, Biegi Nahrungsmittel och Commonfood mot kommissionen (REG 2005, s. I-1751), punkt 38. Vidare upplysningar i Lenaerts, K., Arts, D., Procedural Law of the European Union, andra upplagan, Sweet & Maxwell, 2008, punkt 7-107, punkt 16-016.

23 Artikel 225 EG och artikel 112. 1 c i domstolens rättegångsregler, se bland annat domen i målet Bergaderm och Goupil mot kommissionen (ovan fotnot 22), punkt 34, och dom av den 8 januari 2002 i mål C-248/99 P, Frankrike mot Monsanto och kommissionen (REG 2002, s. I-1), punkt 69.

24 Beslut av den 20 mars 1991 i mål C-115/90 P, Turner mot kommissionen (REG 1991, s. I-1423), punkterna 13–14, dom av den 1 oktober 1991 i mål C-283/90 P, Vidrányi mot kommissionen (REG 1991, s. I-4339), punkterna 11–13, och av den 23 november 2000 i mål C-1/98 P, British Steel mot kommissionen (REG 2000, s. I-10349), punkt 53. Lenaerts, K., Arts, D., fotnot 22, punkt 16-016.

25 Dom av den 10 juli 2003 i mål C-472/00 P, kommissionen mot Fresh Marine (REG 2003, s. I-7541), punkt 45, och av den 2 mars 1994 i mål C-53/92 P, Hilti mot kommissionen (REG 1994, s. I-667) punkt 43, Rengeling, H.-W., Middecke, A., Gellermann, M., Handbuch des Rechtsschutzes in der Europäischen Union, andra upplagan, C.H. Beck, 2003, 28 §, punkt 28.

26 Dom av den 19 juni 1992 i mål C-18/91 P, V. mot parlamentet (REG 1992, s. I-3997), punkt 21, och domen i målet British Steel mot kommissionen (ovan fotnot 24), punkt 47, Rengeling, H.-W., Middecke, A., Gellermann, M., fotnot 25, 28 § punkt 23, Lenaerts, K., Arts, D. (fotnot 22), punkt 16-018.

27 Den överklagade domen meddelades den 4 oktober 2006. Förordningen om upphävande antogs den 30 oktober 2007.

28 Se beslut av den 25 januari 2001 i mål C-111/99 P, Lech-Stahlwerke mot kommissionen (REG 2001, s. I-701), punkt 18, av den 8 april 2008 i mål C-503/07 P, Saint-Gobain Glass Deutschland mot kommissionen (REG 2008, s. I-2217), punkt 47, och dom av den 19 oktober 1995 i mål C-19/93 P, Rendo m.fl. mot kommissionen (REG 1995, s. I-3319), punkt 13.

29 I domen av den 24 juni 1986 i mål 53/85, AKZO Chemie och AKZO Chemie mot kommissionen (REG 1986, s. 1965; svensk specialutgåva, volym 8, s. 649), punkt 21, fastställde domstolen att ett intresse att väcka en talan om ogiltigförklaring inte bortfaller redan av det skälet att den berörda rättsakten redan har verkställts.

30 Fotnot 29, punkt 21.

31 Därutöver kan fastställelsen av att gemenskapsinstitutionens agerande är rättsstridigt även vara av betydelse för en eventuell skadeståndsprocess mot gemenskapsinstitutionerna varvid i detta sammanhang särskilt den femåriga preskriptionsfristen enligt artikel 46 i domstolens stadga ska beaktas.

32 I annat fall skulle rådet kunna ha beslutat att ett överklagande inte kan tas upp till sakprövning genom att upphäva den ifrågasatta förordningen.

33 Punkt 27 i detta förslag till avgörande.

34 Punkt 23 i detta förslag till avgörande.

35 Punkterna 60–62 i detta förslag till avgörande.

36 Det ska i detta sammanhang påpekas att de berörda gemenskapsinstitutionerna enligt grundförordningen till skillnad från vad som till exempel gäller i konkurrensförfaranden inte har någon rätt att tvinga de berörda företagen att delta. Det ankommer således på parterna att åberopa de uppgifter som är gynnsamma för dem och ange sakliga argument, se artikel 28 i grundförordningen.

37 Se punkt 53 i klagandens ansökan.

38 Se punkt 28 i detta förslag till avgörande.

39 Dom av den 21 april 1983 i mål 282/81, Ragusa mot kommissionen (REG 1983, s. 1245), punkt 22, och av den 5 maj 1983 i mål 207/81, Ditterich mot kommissionen (REG 1983, s. 1359), punkt19.

40 Se punkt 69 i detta förslag till avgörande.

41 Se skäl 55 i den ifrågasatta förordningen.

42 Se skäl 60 i den ifrågasatta förordningen.

43 Som har angetts ovan i punkt 25 i detta förslag till avgörande kan förstainstansrätten till följd av att klaganden inte framfört några argument i förfarandet vid förstainstansrätten inte kritiseras för att inte ha klandrat rådets konstaterande.

44 Se punkt 27 i detta förslag till avgörande.

45 Se punkt 26 i detta förslag till avgörande.

46 Se punkt 25 i detta förslag till avgörande.

47 Se punkt 26 i detta förslag till avgörande.

48 Se framför allt dom av den 28 oktober 2004 i mål T-35/01, Shanghai Teraoka Electronic mot rådet (REG 2004, s. II-3663), punkt 163, av den 7 maj 1987 i mål 255/84, Nachi Fujikoshi mot rådet (REG 1987, s. 1861), punkt 46, och av den 20 oktober 1999 i mål T-171/97, Swedish Match Philippines mot rådet (REG 1999, s. II-3241), punkt 66.

49 Det ska i detta sammanhang på nytt erinras om att fastställandet av ekonomiska uppgifter inom området för handelspolitiska skyddsåtgärder är en komplex uppgift och att gemenskapsinstitutionerna har ett utrymme för skönsmässig bedömning på detta område som endast omfattas av en begränsad rättslig kontroll, se punkt 23 och följande punkt i detta förslag till avgörande. I artikel 28.5 i grundförordningen anges dessutom uttryckligen officiell importstatistik som en möjlig informationskälla. Se i detta avseende även domen i målet Shanghai Teraoka Electronic mot rådet (ovan fotnot 48), punkt 230, av vilken det framgår att gemenskapsinstitutionerna inte gör en uppenbart oriktig bedömning när de stöder sig på uppgifter som de rimligen kan ha tillgång till.

50 Punkt 28 i detta förslag till avgörande.

51 Punkt 27 i detta förslag till avgörande.

52 Se punkt 195 i den överklagade domen.

53 Se punkt 23 i detta förslag till avgörande.

54 Se punkt 162 i den överklagade domen och dom av den 7 maj 1991 i mål C-69/89, Nakajima mot rådet (REG 1991, s. I-2069; svensk specialutgåva, volym 11, s. 149), punkt 87, i vilken det hänvisas till att den skada som gemenskapsindustrin lidit även kan fastställas över en längre tidsperiod än den som omfattas av undersökningen om förekomsten av dumpning.

55 Se punkt 28 i detta förslag till avgörande.

56 Se punkt 27 i detta förslag till avgörande.

57 Dom av den 12 juli 2001 i de förenade målen C-302/99 P och C-308/99 P, kommissionen och Frankrike mot TF1 (REG 2001, s. I-5603), punkterna 26–29, Lenaerts, K., Arts, D. (fotnot 22), punkt 16-019.

58 I artikel 8.5 i grundförordningen anges den omständigheten att en industri ännu inte har återhämtat sig från effekterna av tidigare subventionering eller dumpning, liksom de utjämningsbara subventionernas storlek, faktisk och möjlig nedgång i försäljning, vinst, tillverkningsvolym, marknadsandel, produktivitet, investeringsavkastning, kapacitetsutnyttjande, faktorer som påverkar priserna inom gemenskapen, faktiska och möjliga negativa effekter på likviditetsflödet, lagerhållning, sysselsättning, löner, tillväxt och förmåga att anskaffa kapital eller investeringsmedel och, såvitt avser jordbruket, att ianspråktagandet av de offentliga stödprogrammen har ökat.

59 Rådet beaktade inte heller lagerhållningen utan priserna när den beaktade nivån för undanröjande av skada i skälen 166–169 i den ifrågasatta förordningen.

60 Se punkterna 260–267 i den överklagade domen.

61 Punkt 26 i detta förslag till avgörande.

62 Se förstainstansrättens dom av den 14 juli 1995 i mål T-166/94, Koyo Seiko mot rådet (REG 1995, s. II-2129), punkt 81, av den 29 januari 1998 i mål T-97/95, Sinochem mot rådet (REG 1998, s. II-85), punkt 98, och av den 15 december 1999 i de förenade målen T-33/98 och T-34/98, Petrotub och Republica mot rådet (REG 1999, s. II-3837), punkt 176.

63 Se punkt 269 i den överklagade domen.

64 Se domstolens dom av den 5 oktober 1988 i de förenade målen 277/85 och 300/85, Canon m.fl. mot rådet (REG 1988, s. 5731), punkt 62, i vilken skillnaden i förhållande till den tidigare bestämmelsen har beaktats. Till skillnad från det tidigare rättsläget enligt rådets förordning (EEG) nr 2176/84 av den 23 juli 1984 om skydd mot dumpad eller subventionerad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska ekonomiska gemenskapen (EGT L 201, s. 1), i dess ändrade lydelse av den 24 augusti 1984 (EGT L 227 s. 35), krävs det inte längre att den subventionerade importen är huvudgrunden för skadan för att en utjämningstull ska kunna påföras. Se i detta avseende Müller, W., Khan, N., Neumann, H.-A. (fotnot 17), punkt 3.96.

65 Se skäl 134 i den ifrågasatta förordningen.

66 Dom av den 19 september 2001 i mål T-58/99, Mukand m.fl. mot rådet (REG 2001, s. II-2521).

67 Domen i målet Mukand m.fl. (fotnot 66, särskilt punkterna 46–48 och 52–55).

68 Domen i målet Mukand m.fl. (fotnot 66), punkt 46. Domen i målet AGST Draht- und Biegetechnik (ovan fotnot 15), punkterna 45–54, enligt vilken det ska anföras på vilket sätt konstlat höga priser på en marknad även kan inverka på en annan marknad, ska emellertid också beaktas.

69 Se domen i målet AGST Draht- und Biegetechnik (ovan fotnot 15), punkterna 45–54.

70 Se punkt 25 i detta förslag till avgörande.

71 Se punkt 274 i den överklagade domen.

72 En utjämningstull kan inte påföras om skadan inte har vållats av den subventionerade importen av det skälet att orsakssambandet mellan den subventionerade importen och skadan bryts av en annan faktor. Jag har redan prövat denna fråga ovan (punkterna 159–166) i detta förslag till avgörande.

73 Se punkterna 159–166 i detta förslag till avgörande.

74 Se Adamantopoulos, K., Pereyra, M.J., EU Antisubsidy Law & Practice, andra upplagan, Sweet & Maxwell 2007, punkt 6-039, Müller, W., Khan, N., Neumann, H.-A. (ovan fotnot 17), punkt 14.3, som har påpekat att de andra faktorerna måste elimineras vid beräkningen av nivån för skadans undanröjande.

75 Se punkt 23 i detta förslag till avgörande. Det ska i detta sammanhang också beaktas att i några språkversioner av artikel 15.1 tredje meningen i grundförordningen synes just tillämpningen av lesser duty-regeln på nivån för undanröjande av skada omfattas av gemenskapsinstitutionernas utrymme för skönsmässig bedömning, se exempelvis den engelska språkversionen (should) eller den tyska (sollte). I andra språkversioner, såsom den franska (doit), den spanska será) och den slovenska (mora), går det däremot inte att förbehållslöst anta att det finns ett utrymme för skönsmässig bedömning. Om det beaktas att tillämpningen av en lesser duty-regel på nivån för undanröjande av skada enligt artikel 19.2 i avtalet om skyddsåtgärder (EGT L 336, 1994, s. 184; svensk specialutgåva, område 11, volym 38, s. 186) visserligen är önskvärd men inte obligatorisk enligt lag, finns det enligt min mening mycket som talar för att gemenskapsinstitutionerna har ett utrymme för skönsmässig bedömning just i fråga om tillämpningen av lesser duty-regeln.

76 Temple Lang, J., Urteilsbesprechung zum Urteil Mukand, Common Market Law Review, 2002, s. 633 och följande sidor, och s. 635, Branton, J., Trade Law Meets Antitrust in the European Court: Judgement in Mukand v. Council, International Trade Law Review, 2001, s. 184 och följande sidor, Clough, M., Conflicts between EEC Anti-dumping and Competition Law, European Competition Law Review, 1992, s. 222 och följande sidor.