Förslag till avgörande av generaladvokat Ján Mazák föredraget den 18 november 2008

1 Originalspråk: engelska.

2 Ett organ som MMB förefaller betecknas som en arbetsgivares ansvarsförsäkringsförening i den tyska rättsordningen. Jag kommer stundtals att kalla sådana organ för försäkringsföreningar i detta förslag för korthetens skull.

3 20 april 2007, BGBl. 2007 I, s. 554.

4 Dom av den 22 januari 2002 i mål C-218/00, Cisal (REG 2002, s. I-691).

5 Se, särskilt, dom av den 24 september 1987 i mål 37/86, van Gastel mot Rijksdienst och Rijkskas (REG 1987, s. 3589), punkt 8.

6 Se dom av den 26 juni 2008 i de förenade målen C-329/06 och C-343/06, Wiedemann (REG 2008, s. I-4635), punkt 45.

7 Se dom av den 21 februari 2006 i mål C-152/03, Ritter-Coulais (REG 2006, s. I-1711, punkterna 13–15).

8 Till exempel 57120 EUR år 2003.

9 Dom av den 23 april 1991 i mål C-41/90, Höfner och Elser (REG 1991, s. I-1979; svensk specialutgåva, volym 11, s. I-135), punkt 21, och domen i målet Cisal (ovan fotnot 4) punkt 22. Den har också genomgående uttalat att varje verksamhet som består i att tillhandahålla varor och tjänster på en viss marknad är en ekonomisk verksamhet. Dom av den i mål 118/85, kommissionen mot Italien (REG 1987, s. 2599), punkt 7, och av den i mål C-35/96, kommissionen mot Italien (REG 1998, s. I-3851), punkt 36.

10 Dom av den 21 september 1999 i mål C-67/96, Albany (REG 1999, s. I-5751).

11 Dom av den 17 februari 1993 i de förenade målen C-159/91 och C-160/91, Poucet och Pistre (REG 1993, s. I-637; svensk specialutgåva, volym 14, s. I-27).

12 Se punkt 78 i domen i målet Albany (ovan fotnot 10).

13 Dom av den 16 november 1995 i mål C-244/94 (REG 1995, s. I-4013).

14 Se punkt 79 i domen i målet Albany (ovan fotnot 10).

15 Domen i målet Cisal (ovan fotnot 4), punkterna 32 och 45.

16 Se punkt 32 i domen i målet Cisal (ovan fotnot 4).

17 Se punkt 37 i domen i målet Cisal (ovan fotnot 4) och punkt 86 i domen i målet Albany (ovan fotnot 10). Se också dom av den 12 september 2000 i de förenade målen C-180/98–C-184/98, Pavlov m.fl. (REG 2000, s. I-6451), punkt 118.

18 Se punkt 38 i domen i målet Cisal (ovan fotnot 4).

19 Se punkterna 39–42 i domen i målet Cisal (ovan fotnot 4).

20 Se punkt 44 i domen i målet Cisal (ovan fotnot 4).

21 Se punkt 44 i domen i målet Cisal (ovan fotnot 4).

22 Se för ett liknande resonemang förslag till avgörande av generaladvokaten Jacobs i målet Albany, punkterna 37–82 (ovan fotnot 10). Se också förslag till avgörande av generaladvokaten Jacobs i målet Cisal, punkterna 50–66 (ovan fotnot 4).

23 Det förefaller emellertid som om enskilda företags avgifter kan justeras i någon mån beroende på olycksfallsrisken. Jag konstaterar att det framgår av generaladvokaten Jacobs förslag till avgörande i målet Cisal att i det italienska försäkringssystemet mot olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar beräknades de genomsnittliga avgifterna avseende anställda som en viss procentsats av deras ersättning. Den procentsatsen berodde på den genomsnittliga risken i verksamheten vid det företag där de arbetade. Denna procentsats kunde ändras för enskilda företag om de kunde visa att risken var lägre än det nationella genomsnittet på grund av säkerhetsåtgärder. Se punkt 22 i generaladvokaten Jacobs förslag i målet Cisal (ovan fotnot 4).

24 Punkt 42.

25 Se, kanske i motsats härtill, punkterna 40 och 41 i domen i målet Cisal (ovan fotnot 4).

26 Se punkterna 49–52 ovan.

27 Se, i motsats härtill, punkt 114 i domen i målet Pavlov m.fl. (ovan fotnot 17), där domstolen konstaterade att fonden i fråga i det målet bestämmer storleken på avgifter och förmåner och fungerar enligt kapitaliseringsprincipen. Storleken på de förmåner som tillhandahålls av fonden beror därför på det ekonomiska resultatet av de investeringar som den gör….

28 Det förefaller som om den hänskjutande domstolen framhåller domstolens uttalande i punkt 39 i domen i målet Cisal (ovan fotnot 4), där domstolen fann att det [italienska] försäkringssystemet finansieras genom avgifter för vilka avgiftssatsen inte är systematiskt proportionell i förhållande till den risk som försäkringen avser. Sålunda framgår det av handlingarna i målet att avgiftssatsen inte kan överstiga en viss övre gräns, även om den verksamhet som bedrivs innefattar en mycket hög risk, då finansieringskostnaderna bärs av alla företag som ingår i samma riskklass (min kursivering).

29 Med förbehåll för den hänskjutande domstolens bekräftelse förefaller det som om 152 § SGB VII sätter gränser för de avgifter som får tas ut och som om, bland annat, 153 § SGB VII anger de faktorer som får beaktas vid beräkningen av avgifterna.

30 Se punkterna 49–52 ovan.

31 Se punkterna 49–52 ovan.

32 Dom av den 16 mars 2004 i de förenade målen C-264/01, C-306/01, C-354/01 och C-355/01, AOK (REG 2004, s. I-2493).

33 Den hänskjutande domstolen har i begäran om förhandsavgörande anfört att MMB:s verksamhet i huvudsak avser tillhandahållande, genomförande och slutförande av försäkringstjänster.

34 Jag har inte någon anledning att anta att begreppet företag i artikel 86 EG har annan innebörd än det har i artiklarna 81 EG och 82 EG.

35 Enligt min uppfattning har harmonisering i gemenskapsrätten inte skett avseende tillhandahållande av försäkring mot olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar som del av ett socialt trygghetssystem. Se bland annat artikel 2.2 i rådets direktiv 92/49/EEG av den 18 juni 1992 om samordning av lagar och andra författningar som avser annan direkt försäkring än livförsäkring samt om ändring av direktiv 73/239/EEG och 88/357/EEG (tredje direktivet om annan direkt försäkring än livförsäkring) (EGT L 228, s. 1; svensk specialutgåva, område 6, volym 3, s. 160), som föreskriver att detta direktiv skall varken tillämpas på försäkringsformer och verksamheter eller företag och institutioner som inte omfattas av direktiv 73/239/EEG eller på de organ som avses i artikel 4 i det direktivet. I artikel 2.1 i rådets första direktiv 73/239/EEG av den om samordning av lagar och andra författningar angående rätten att etablera och driva verksamhet med annan direkt försäkring än livförsäkring (EGT L 228, s. 3; svensk specialutgåva, område 6, volym 1, s. 146) föreskrivs att Detta direktiv gäller ej …d) Försäkring som ingår som en del av ett lagfäst socialförsäkringssystem. Se också artikel 3.4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/83/EG av den om livförsäkring (EGT L 345, s. 1). Även om den saknar betydelse i målet vid den nationella domstolen, se artikel 2.3 i direktiv 2002/83.

36 Se dom av den 28 april 1998 i mål C-158/96, Kohll (REG 1998, s. I-1931), punkterna 17 och 18 och där angiven rättspraxis.

37 Se dom av den 12 juli 2001 i mål C-157/99, Smits och Peerbooms (REG 2001, s. I-5473), punkterna 45 och 46, där det klarläggs att medlemsstaterna vid utövandet av sin rätt att bestämma villkoren för rätten eller skyldigheten att ansluta sig till ett system för social trygghet ska iaktta gemenskapsrätten (min kursivering).

38 Se, för ett liknande resonemang, domen i målet Kohll (ovan fotnot 36), punkterna 20 och 21 och där anförd rättspraxis. Se också dom av den 22 maj 2003 i mål C-355/00, Freskot (REG 2003, s. I-5263), punkt 53.

39 Det ska framhållas att det inte har lämnats någon information som antyder att skyldigheten att ansluta sig till en viss försäkringsförening antagits i diskriminerande syften eller att den faktiskt har diskriminerande verkningar utöver dem som ligger i själva skyldigheten. Skyldigheten att ansluta sig till viss försäkringsförening förefaller emellertid säkerställa att försäkring erhållen från en privat försäkringsgivare endast kan utgöra tillägg till den lagstadgade.

40 Den hänskjutande domstolen har i begäran om förhandsavgörande angett att försäkring mot olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar meddelas av privata försäkringsgivare i Belgien, Danmark, Finland och Portugal. Sådana privata system förefaller emellertid, med förbehåll för den hänskjutande domstolens bekräftelse, bedrivas i vinstsyfte och innehåller inte de moment av solidaritet som finns i det tyska systemet. Samtidigt som begäran om förhandsavgörande antyder att Kattner har gett in ett förslag från en dansk försäkringsgivare, enligt vilket det företaget också ska försäkra Kattner enligt tysk rätt om olycksfallsförsäkring mot olycksfall i arbetet, yrkessjukdomar eller olyckor på väg till eller från arbetet på samma villkor som MMB och med förmåner som bestäms strikt enligt förmånsförteckningen utgiven av Deutsche Gesetzliche Unfallversicherung (tysk lagstadgad olycksfallsförsäkringsförening), finns det inte någon antydan i begäran om förhandsavgörande att den danska försäkringsgivaren bedriver någon verksamhet utan vinstsyfte.

41 Se analogt domen i målet Freskot (ovan fotnot 38), punkterna 67 och 68.

42 Domen i målet Kohll (ovan fotnot 36), punkt 41, och domen i målet Smits och Peerbooms (ovan fotnot 37), punkt 72. Dom av den 13 maj 2003 i mål C-385/99, Müller-Fauré (REG 2003, s. I-4509), punkt 73, och av den i mål C-444/05, Stamatelaki (REG 2007, s. I-3185), punkt 30.