Förslag till avgörande av generaladvokat Sharpston föredraget den 7 maj 2009

1 Originalspråk: engelska.

2 EGT L 208, 1992, s. 1 (nedan kallad förordning nr 2081/92 eller förordningen).

3 EGT L 109, 2000, s. 29 (nedan kallat direktiv 2000/13). Detta direktiv ersatte rådets direktiv 79/112/EEG av den 18 december 1978 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om märkning, presentation och reklam i fråga om livsmedel (EGT L 33, 1979, s. 1) (nedan kallat direktiv 79/112).

4 EGT L 40, 1989, s. 1 (nedan kallat direktiv 89/104). Detta direktiv upphävdes genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/95/EG av den 22 oktober 2008 om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar (EUT L 299, s. 25), men var i kraft vid tiden för omständigheterna i målet vid den nationella domstolen.

5 Denna förordning ersattes, med verkan från och med den 31 mars 2006, av rådets förordning (EG) nr 510/2006 av den 20 mars 2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel (EUT L 93, s. 12). Innehållet i artiklarna 3.1 och 13.3 i den första förordningen återges i den senare förordningen, i artiklarna 3.1 respektive 13.2. Ingen av dessa bestämmelser har förändrats på ett sådant sätt att det skulle kunna påverka svaret på de hänskjutna frågorna. Detsamma gäller ersättandet av andra bestämmelser som jag hänvisar till. Även om den nhade trätt i kraft, ägde de påstådda överträdelserna rum under år 2002. Jag kommer därför att hänföra mig till bestämmelserna i den första förordningen, även om mina kommentarer i tillämpliga delar även gäller den senare förordningen.

6 Se nionde skälet i förordningen.

7 I skäl 1 i direktiv 2000/13 förklaras att direktivet syftar till att konsolidera de ändringar som gjorts av direktiv 79/112. Direktiv 2000/13 har därefter tolkats med detta som utgångspunkt (se exempelvis punkt 53 i generaladvokaten Stix-Hackls förslag till avgörande i mål C-315/05, Lidl Italia, där domstolen meddelade dom den 23 november 2006 (REG 2006, s. I-11181)).

8 Det är de första tre punkterna som avses. Den andra och den tredje punkten återges i deras lydelser enligt förordning nr 535/97 av den 17 mars 1997 (EGT L 83, 1997, s. 3).

9 Den senare benämningen kan på engelska översättas med Felino-type Salami [och på svenska med salami av Felinotyp, övers. anm.].

10 Se den nyligen meddelade domen i mål C-491/06, Danske Svineproducenter (REG 2008, s. I-3339), punkt 23 och där angiven rättspraxis.

11 Den omständigheten att medlemsstaten övergångsvis får bevilja ett skydd inom landets gränser för en beteckning beträffande vilken myndigheterna i den staten har lämnat in en ansökan om skydd till kommissionen talar, enligt min mening, varken för eller emot denna uppfattning.

12 Generaladvokaten Ruíz-Jarabo Colomer har i punkt 133 i sitt förslag till avgörande i de förenade målen C-465/02 och C-466/02, Tyskland och Danmark mot kommissionen, där domstolen meddelade dom den 25 oktober 2005 (REG 2005, s. I-9115), som en del av en i målet intressant beskrivning av vad som kännetecknar en generisk beteckning förklarat att generiska beteckningar är beckningar som har genomgått en generaliseringsprocess. Enligt min mening är detta en korrekt definition av själva kärninnehållet i begreppet.

13 Domen i de ovannämnda förenade målen Tyskland och Danmark mot kommissionen, punkterna 75–100, och dom av den 26 februari 2008 i mål C-132/05, kommissionen mot Tyskland (REG 2008, s. I-957), särskilt punkt 53.

14 Andra skälet i förordningen.

15 Tredje skälet i förordningen.

16 Fjärde skälet i förordningen.

17 Femte skälet i förordningen.

18 Sjunde skälet i förordningen.

19 Se även punkt 60 och följande punkter nedan.

20 APTSF har hänvisat till ett antal olika nationella avgöranden i vilka detta slagits fast. Huruvida en beteckning uppfyller de i förordningen föreskrivna kraven är emellertid en fråga som ska avgöras av kommissionen, och endast av denna.

21 Se dom av den 6 juli 1995 i mål C-470/93, Mars (REG 1995, s. I-1923), punkt 24, av den 16 juli 1998 i mål C-210/96, Gut Springenheide och Tusky (REG 1998, s. I-4657), punkt 31, och av den 13 januari 2000 i mål C-220/98, Estée Lauder (REG 2000, s. I-117), punkt 30. Generaladvokaten Geelhoed har i punkt 54 i sitt förslag till avgörande i mål C-239/02, Douwe Egberts, där domstolen meddelade dom den 15 juli 2004 (REG 2004, s. I-7007), kommenterat att detta förutsätter att en konsument, innan han (första gången) anskaffar en viss vara, får del av den information som finns på märkningen och att han är i stånd att värdera informationen på ett riktigt sätt.

22 Såvida inte beteckningen i fråga endast är en uppgift om geografisk härkomst och inte är avsedd att upplysa konsumenterna om varans egenskaper, se dom av den 7 november 2000 i mål C-312/98, Warsteiner Brauerei (REG 2000, s. I-9187), punkt 44.

23 Jag vill i detta sammanhang påpeka att det tycks mig som om uppgifter om var ett företags huvudkontor är beläget inte nödvändigtvis upplyser konsumenterna om var en vara faktiskt är tillverkad.

24 Se dom av den 19 april 2007 i mål C-295/05, Asemfo (REG 2007, s. I-2999), punkt 31.

25 APTSF, som är innehavare av två kollektiva figurmärken, har till och med hävdat att användningen av en geografisk beteckning omöjligt kan innebära ett intrång i rättigheterna till dessa varumärken.