lagen.
EU-domstolen

Förslag till avgörande av generaladvokat Sharpston föredraget den 25 februari 2010

CELEX
62007CC0535
Typ
EU-domstolen

Källa

1 Originalspråk: engelska.

2 I den första omgången meddelades domar den 12 juli 2007 i mål C-507/04, kommissionen mot Österrike (REG 2007, s. I-5939), och den 23 mars 2006 i mål C-209/04, kommissionen mot Österrike (REG 2006, s. I-2755). I det förstnämnda målet hävdade kommissionen att Österrike hade underlåtit att införliva artiklarna 1.1, 1.2, 5, 6.1, 7.1, 7.4, 8, 9.1, 9.2 och 11 i fågeldirektivet. I det sistnämnda målet hävdade kommissionen att Österrike hade underlåtit att klassificera vissa områden som särskilda skyddsområden enligt fågeldirektivet och att Österrike inte hade följt livsmiljödirektivets bestämmelser i samband med ett byggnadsprojekt.

3 Rådets direktiv 79/409/EEG av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar (EGT L 103, s. 1; svensk specialutgåva, område 15, volym 2, s. 161).

4 Nu artikel 258 FEUF.

5 Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (EGT L 206, s. 7; svensk specialutgåva, område 15, volym 11, s. 114).

6 Nu artikel 191 FEUF.

7 [Motsvarande fotnot i originalversionen saknar relevans för den svenska versionen. Övers. anm.]

8 Ingen av parterna har definierat begreppet europeisk skyddszon. Av kommissionens motiverade yttrande framgår att begreppet avser områden som har utsetts till nationalparker eller naturreservat och som omfattas av behöriga lokala myndigheters befogenheter. Begreppet verkar inte ha samma betydelse som ett särskilt skyddsområde eller ett särskilt bevarandeområde. En europeisk skyddszon verkar dock kunna sammanfalla med någon av dessa.

9 Dom av den 11 september 2001 i mål C-67/99, kommissionen mot Irland (REG 2001, s. I-5757), punkt 22 och där angiven rättspraxis. Se även dom av den 26 april 2007 i mål C-195/04, kommissionen mot Finland (REG 2007, s. I-3351), punkt 18.

10 Domen i målet kommissionen mot Irland (ovan fotnot 9), punkt 23, samt domen i målet kommissionen mot Finland (ovan fotnot 9), punkt 18 och där angiven rättspraxis.

11 Se fotnot 6 ovan.

12 Dom av den 18 december 2007 i mål C-186/06, kommissionen mot Spanien (REG 2007, s. I-12093), punkt 18 och där angiven rättspraxis.

13 Dom av den 7 december 2000 i mål C-374/98, kommissionen mot Frankrike (REG 2000, s. I-10799), punkterna 43–46.

14 Domen i målet kommissionen mot Frankrike (ovan fotnot 13), punkt 47.

15 Vad gäller kommissionens andra anmärkning, har kommissionen namngett vissa områden vilka de österrikiska myndigheterna klassificerade som särskilda skyddsområden efter utgången av fristen i det motiverade yttrandet (bland andra delstaterna Burgenland och Wien). Av de orsaker som anges i punkt 80 nedan, är domstolen förhindrad att pröva om artikel 4.4 första meningen i fågeldirektivet är tillämplig på områdena i fråga.

16 Se som jämförelse, dom av den 13 december 2007 i mål C-418/04, kommissionen mot Irland (REG 2007, s. I-10947), punkterna 169–175, där kommissionen valde att inkludera områden som inte hade klassificerats som särskilda skyddsområden i sin talan och hävdade att Irland hade åsidosatt punkt 4.4 första meningen i fågeldirektivet.

17 Jämför domen i målet kommissionen mot Irland (ovan fotnot 16), punkt 47, där domstolen antydde att det, för att klassificera de områden som var lämpligast som särskilda skyddsområden, var nödvändigt att uppdatera vetenskapliga uppgifter för att fastställa hur situationen såg ut för de mest hotade arterna och de arter som utgör ett gemensamt arv för gemenskapen, så att de lämpligaste områdena kan klassificeras som särskilda skyddsområden.

18 Dom av den 20 oktober 2005 i mål C-6/04, kommissionen mot Förenade kungariket (REG 2005, s. I-9017), punkt 25 och där angiven rättspraxis. Se även domen i mål C-507/04, kommissionen mot Österrike (ovan fotnot 2), punkt 277.

19 Domen i mål C-418/04, kommissionen mot Irland (ovan fotnot 16), punkt 37 och där angiven rättspraxis.

20 Domen i mål C-209/04, kommissionen mot Österrike (ovan fotnot 2), punkt 33 och där angiven rättspraxis.

21 Rapport av Gallaun, H., Sackl, P., Praschk, C., Schardt, M., och Trinkaus, P. (2006), punkt 44, fotnot 48, i kommissionens ansökan (nedan kallad Gallaun-rapporten (2006)). Kommissionen har i ansökan även hänvisat till Lenter-rapporten från år 2004 om ornitologiska observationer inom ramen för en reduktion av det särskilda skyddsområdet Niedere Tauern i förhållande till fågeldirektivet 79/409/EEG (nedan kallad Lentner-rapporten (2004)).

22 Österrike har inte namngett dessa och jag kan därför inte heller göra det.

23 Österrike åberopar en senare rapport av Josef Eisner av den 18 december 2007 om det särskilda skyddsområdet Niedere Tauern AT2209000 (nedan kallad Eisner-rapporten (2007)).

24 Domen i målet kommissionen mot Irland (ovan fotnot 16), punkt 37 och där angiven rättspraxis.

25 Se punkt 40 ovan. Innan en medlemsstat godkänner en reduktion av detta slag bör den försäkra sig om att det särskilda skyddsområdets yta kan reduceras utan att direktivets ändamål äventyras. Detta bör ske genom att en lämplig studie beställs eller inhämtas. Jag godtar att en medlemsstat under det administrativa förfarandet kan komplettera tillgänglig bevisning fram till den tidsfrist som kommissionen har slagit fast i sitt motiverade yttrande. Se även dom av den 28 juni 2007 i mål C-235/04, kommissionen mot Spanien (REG 2007, s. I-5415), punkterna 23 och 24.

26 Dom av den 6 november 2003 i mål C-434/01, kommissionen mot Förenade kungariket (REG 2003, s. I-13239), punkt 21 och där angiven rättspraxis. Se även domen i målet kommissionen mot Irland (ovan i fotnot 16), punkt 167.

27 Det följer av fast rättspraxis att Inventory of Important Bird Areas in the European Community (förteckning över viktiga områden för fågelfaunan i Europeiska gemenskapen), publicerad år 1989 och år 2000, allmänt kallad IBA 1989 respektive IBA 2000, anses utgöra den viktigaste utredningen. Se domen i målet kommissionen mot Irland (ovan fotnot 16), punkterna 40 och 48. I förevarande mål har kommissionen åberopat två rapporter, nämligen Lentner-rapporten (2004) och Gallaun-rapporten (2006).

28 Kommissionen mot Irland (ovan fotnot 16), punkt 47 och där angiven rättspraxis.

29 I den nedanstående texten avser hänvisningar till fågel- och livsmiljödirektiven de bestämmelser som är aktuella i förevarande mål, nämligen artikel 4.1 och 4.2 i fågeldirektivet samt artikel 6.2 jämförd med artikel 7 i livsmiljödirektivet.

30 Se nu artikel 288 FEUF.

31 Se i detta sammanhang domen i målet kommissionen mot Irland (ovan fotnot 16), punkt 157 och där angiven rättspraxis.

32 Artikel 1 i fågeldirektivet och artikel 2 i livsmiljödirektivet.

33 Artikel 3.1 och sjunde skälet i livsmiljödirektivet.

34 Se punkt 34 i mitt förslag till avgörande i mål C-226/08, där dom meddelades den 14 januari 2010, Stadt Papenburg mot Bundesrepublik Deutschland (REU 2010, s. I-131).

35 De särskilda bevarandeområdena introducerades genom livsmiljödirektivet, se punkterna 8–11 ovan. De särskilda skyddsområdena är den parallella klassificeringen av områden enligt fågeldirektivet.

36 Se till exempel domen i mål C-209/04, kommissionen mot Österrike (ovan fotnot 2), punkt 20, som gällde klassificering av områden som av domstolen beskrevs vara föremål för en fortlöpande skyldighet. Det förefaller mig som om samma princip kan tillämpas på införande av bevarandeåtgärder.

37 Domen i målet kommissionen mot Förenade kungariket (ovan fotnot 26), punkt 21 och där angiven rättspraxis. Se också domen i målet kommissionen mot Irland (ovan fotnot 16), punkt 167.

38 Se numera artikel 17 FEU angående kommissionens allmänna funktioner.

39 Dom av den 16 juli 2009 i mål C-427/07, kommissionen mot Irland (REG 2009, s. I-6277), punkt 105.

40 Domen i målet kommissionen mot Irland (ovan fotnot 39), punkt 55 och där angiven rättspraxis.

41 Dom av den 27 februari 2003 i mål C-415/01, kommissionen mot Belgien (REG 2003, s. I-2081), punkterna 21 och 22.

42 Denna ordalydelse, som kommissionen ger som exempel i punkt 68 sitt svar, har hämtats från den lokala lagstiftningen i delstaten Steiermark.

43 Domen i målet C-507/04, kommissionen mot Österrike (ovan fotnot 2), punkt 89.

44 Dom av den 11 december 2008 i mål C-293/07, kommissionen mot Grekland, punkterna 22–24.

45 Domen i målet kommissionen mot Irland (ovan fotnot 39), punkt 54 och där angiven rättspraxis. I fråga om införlivande av livsmiljödirektivet, se också domen i målet kommissionen mot Förenade kungariket (ovan fotnot 18), punkt 21.

46 Dom av den 18 mars 1999 i mål C-166/97, kommissionen mot Frankrike (REG 1999, s. I-1719) är ett exempel på ett mål där kommissionen framställde en konkret anmärkning om att en medlemsstat hade underlåtit att införa särskilda bevarandeåtgärder enligt fågeldirektivet för ett särskilt område (ett våtmarksområde i Seine-deltat). Se också dom av den 27 oktober 2005 i mål C-166/04, kommissionen mot Grekland.

47 Kommissionen hade inte underrättats om lagstiftningen varigenom särskilda skyddsområden utsågs i Burgenland och Wien innan fristen i det motiverade yttrandet löpte ut. Lagstiftningen för Wien antogs den 17 oktober 2007. Jag känner inte till när lagstiftningen för Burgenland antogs.

48 Flachwasserbiotop Neudenstein utsågs enligt en förordning som antagits av delstatsregeringen i Kärnten den 15 juni 2005 (LGB1 nr 47/2005) som det europeiska skyddsområdet Flachwasserbiotop Neudenstein.

49 I punkt 52 i svaromålet har kommissionen hänvisat till tolv ytterligare områden.

50 Området Tullnerfelder Donau-Auen klassificerades enligt LG.5505-1 av år 2001 (lagen för Niederösterreichs nationalpark).

51 Se punkt 77 ovan.

52 Områdena Maltsch, Wiesengebiete i Freiwald, Pfeifer Anger, Oberes Donautal och Untere Traun.

53 Områdena Ettenau, Traun-Donau-Auen, Frankinger Moos, Dachstein och Unterer Inn samt nationalparken Kalkalpen.

54 Den lokala lagstiftningen utgörs av Ettenau – LGB1 nr 110/2005, Trau-Donau-Auen – LGB1 nr 32/2004, Frankinger Moos – LGB1 nr 25/2005.

55 Den aktuella lagstiftningen utgörs av Dachstein – LGB1 nr 6/2005, Unterer Inn – LGB1 nr 69/2004, Kalkalpen nationalpark – LGB1 nr 58/2005.

56 Se punkt 77 ovan.

57 Klemmerich, Dürrnbachhorn, Martinsbichl, Hochgimpling, Joching, Weidmoos, Winklmoos, Gernfilzen-Bannwald, Kematen, Obertauren-Hundsfeldmoor, Salzachauen, Oichtenriede, Bürmooser-Moor, Wallersee-Wengermoor och Hohe-Tauern.

58 Mål C-418/04, kommissionen mot Irland (ovan fotnot 16), punkt 74.

59 Artikel 18 i fågeldirektivet och artikel 23 i livsmiljödirektivet skulle vara helt införlivade med österrikisk rätt senast den 1 januari 1995. Se även domen i mål C-427/07, kommissionen mot Irland (ovan fotnot 39), punkterna 105–108, rörande skyldigheten att underrätta kommissionen om införlivandet.

60 Se punkt 77 ovan.

61 Steiermarks naturskyddslag av år 1976 (NschG 1976), LGB1 nr 65 ändrad genom LGB1 nr 71/2007 av den 22 maj 2007.

62 Se punkt 77 ovan.

63 Tiroler Naturschutzgesetz (TNSchG) (delstaten Tyrolens naturskyddslag) av den 12 maj 2004.

64 Artikel 14.3 TNSchG.

65 Punkt 34.

66 Dom av den 25 maj 1982 i mål 96/81, kommissionen mot Nederländerna (REG 1982, s. 1791), punkt 12.

67 Se punkt 77 ovan.