Förslag till avgörande av generaladvokat Paolo Mengozzi föredraget den 21 januari 2009

1 Originalspråk: italienska.

2 EGT L 225, s. 16, och rättelse i EGT L 37, 2000, s. 35.

3 Att uppsägningstiden upphör att löpa och att den uppsagda arbetstagaren återanställs utgör till synes ganska drastiska åtgärder, men även de syftar i själva verket endast till att anställningsförhållandet ska fortsätta (eller återställas) så länge de korrekta förfarandena för kollektiv uppsägning inte har följts. Se beslutet om hänskjutande, s. 22.

4 [C]onstituerait … un vertigineux recul des droits et actions que les travailleurs puisent dans la C.C.T. no 24: Cour du travail de Liège, dom av den 30 april 2007, R.G. 32.872/04, s. 34.

5 Se exempelvis dom av den 17 juli 2008 i mål C-500/06, Corporación Dermoestética (REG 2008, s. I-5784), punkt 23 och där angiven rättspraxis.

6 Rådets direktiv 75/129/EEG av den 17 februari 1975 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kollektiva uppsägningar (EGT L 48, s. 29; svensk specialutgåva, område 5, volym 1, s. 185).

7 Första skälet i direktiv 75/129.

8 Rådets direktiv 92/56/EEG av den 24 juni 1992 om ändring av direktiv 75/129/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kollektiva uppsägningar (EGT L 245, s. 3; svensk specialutgåva, område 5, volym 5, s. 162).

9 Dom av den 12 februari 1985 i mål 284/83, Nielsen & Søn (REG 1985, s. 553), punkt 10, och av den 7 september 2006 i de förenade målen C-187/05–C-190/05, Agorastoudis m.fl. (REG 2006, s. I-7775), punkt 35.

10 Dom av den 7 december 1995 i mål C-449/93, Rockfon (REG 1995, s. I-4291), punkt 21.

11 Se även dom av den 8 juni 1982 i mål 91/81, kommissionen mot Italien (REG 1982, s. 2133), punkt 11.

12 Se dom av den 8 juni 1994 i mål C-383/92, kommissionen mot Förenade kungariket (REG 1994, s. I-2479; svensk specialutgåva, volym 15, s. I-187), punkt 25.

13 Domen i målet Rockfon (ovan fotnot 10) och dom av den 15 februari 2007 i mål C-270/05, Athinaïki Chartopoïïa AE (REG 2007, s. I-1499).

14 Domen i målet Nielsen & Søn (ovan fotnot 9) och dom av den 12 oktober 2004 i mål C-55/02, kommissionen mot Portugal (REG 2004, s. I-9387).

15 Dom av den 28 mars 1985 i mål 215/83, kommissionen mot Belgien (REG 1985, s. 1039), och domen i de förenade målen Agorastoudis m.fl. (ovan fotnot 9).

16 Dom av den 16 oktober 2003 i mål C-32/02, kommissionen mot Italien (REG 2003, s. I-12063).

17 Dom av den 17 december 1998 i mål C-250/97, Lauge m.fl. (REG 1998, s. I-8737), och domen i de förenade målen Agorastoudis m.fl. (ovan fotnot 9), punkt 29.

18 Dom av den 18 januari 2007 i mål C-385/05, Confédération générale du travail m.fl. (REG 2007, s. I-611).

19 Dom av den 27 januari 2005 i mål C-188/03, Junk (REG 2005, s. I-885).

20 Vid en jämförelse mellan de olika språkversionerna framkommer i det avseendet inte några skillnader mellan dessa. Vad särskilt beträffar den första delen av meningen, vilken är av störst betydelse i detta sammanhang, se exempelvis den franska språkversionen (les représentants des travailleurs et/ou les travailleurs), den engelska (the workers’ representatives and/or workers), den tyska (Arbeitnehmervertreter und/oder … Arbeitnehmer) och den nederländska (de vertegenwoordigers van de werknemers en/of de werknemers). Den spanska språkversionen utgör ett undantag, eftersom endast konjunktionen o används i denna och det föreskrivs att rätten tillerkänns los representantes de los trabajadores o los trabajadores. Jag anser för övrigt, även enbart med stöd av den spanska språkversionen, att det inte bör utgöra något problem att såväl de individuella arbetstagarna som deras representanter tillerkänns talerätt: se dom av den 12 juli 2005 i mål C-304/02, kommissionen mot Frankrike (REG 2005, s. I-6263), punkt 83.

21 EGT C 364, s. 1, och rättelse i EGT C 7, 2001, s. 8.

22 Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/14/EG av den 11 mars 2002 om inrättande av en allmän ram för information till och samråd med arbetstagare i Europeiska gemenskapen (EGT L 80, s. 29).

23 Se ovan punkt 17.

24 Se ovan punkt 24.

25 Se ovan punkt 30 och följande punkter.

26 Domen i målet Nielsen & Søn (ovan fotnot 9), punkterna 8–10.

27 Se ovan punkt 19 och följande punkter.

28 Domen i målet kommissionen mot Förenade kungariket (ovan fotnot 12), punkt 34 och följande punkter.

29 Se exempelvis dom av den 15 maj 1986 i mål 222/84, Johnston (REG 1986, s. 1651; svensk specialutgåva, volym 8, s. 597), punkt 18, av den 13 mars 2007 i mål C-432/05, Unibet (REG 2007, s. I-2271), punkt 37, och av den 15 april 2008 i mål C-268/06, Impact (REG 2008, s. I-2483), punkt 43.

30 Domen i målet Unibet (ovan fotnot 29), punkterna 38–40.

31 Europadomstolens dom av den 21 februari 1975 i målet Golder mot Förenade kungariket, serie A nr 18, § 35.

32 Se exempelvis Europadomstolens dom av den 25 november 1993 i målet Zander mot Sverige, serie A nr 279 B, § 22 och där angiven rättspraxis.

33 Se ovan punkt 62.

34 Europadomstolens dom av den 27 augusti 1991 i målet Philis mot Grekland, serie A nr 209.

35 Såsom påpekats i den ovan i fotnot 4 nämnda domen av den nationella domstolen, s. 19. I artikel 23 anges, bland de grundläggande rättigheter som tillkommer var och en, rätten till information, överläggningar och kollektiva förhandlingar.

36 De olika språkversionerna av stadgan bekräftar denna tolkning. Se exempelvis den franska språkversionen (licenciement injustifié), den engelska (unjustified dismissal), den tyska (ungerechtfertigte Entlassung), den spanska (despido injustificado), den nederländska (kennelijk onredelijk ontslag) och den portugisiska (despedimentos sem justa causa).

37 Se exempelvis dom av den 11 januari 2007 i mål C-208/05, ITC (REG 2007, s. I-181), punkt 68 och där angiven rättspraxis.

38 Konungariket Belgien har, i enlighet med sin ståndpunkt att den för arbetstagarna mest fördelaktiga tolkningen av belgisk rätt är den enda tänkbara, hävdat att det är onödigt att avgöra frågan då det inte föreligger någon konflikt mellan den nationella rätten och gemenskapsrätten.