Förslag till avgörande av generaladvokat Eleanor Sharpston föredraget den 21 juli 2011

1 Originalspråk: engelska.

2 Registratierechten eller droits d’enregistrement. Denna registreringsavgift utgör i praktiken en stämpelskatt på köp av fast egendom.

3 Dom av den 26 oktober 2006 i mål C-345/05, kommissionen mot Portugal (REG 2006, s. I-10633), punkt 39, och av den 23 februari 2006 i mål C-471/04, Keller Holding (REG 2006), s. I-2107), punkt 48. Se även den rättspraxis som anges i dessa mål.

4 Yttrande 1/92 av den 10 april 1992 (REG 1992, s. I-2821; svensk specialutgåva, s. I-41). Se också generaladvokaten Geelhoeds förslag till avgörande föredraget den 10 april 2003 i mål C-452/01, Ospelt och Schlössle Weissenberg (REG 2003, s. I-9743), punkt 65.

5 Kommissionen mot Portugal (ovan fotnot 3), punkt 40.

6 Förslag till avgörande i målet Ospelt och Schlössle Weissenberg (ovan fotnot 4), punkt 65, och dom av den 15 juni 1999 i mål C-321/97, Andersson och Wåkerås-Andersson (REG 1999, s. I-3551), punkt 28.

7 Domen i mål C-345/05, kommissionen mot Portugal (ovan fotnot 3), punkt 41.

8 Domen i målet Ospelt och Schlössle Weissenberg (ovan fotnot 4), punkt 69.

9 Av den 24 juni 1988 för genomförandet av artikel 67 i fördraget (EGT L 178, s. 5; svensk specialutgåva, område 10, volym 1, s. 44). När direktivet antogs hade artikel 67 i EG-fördraget i stort sett samma innehåll som artikel 63.1 FEUF nu har.

10 Dom av den 5 maj 2011 i mål C-267/09, kommissionen mot Portugal (REU 2011, s. I-3197), punkt 34.

11 I medlemsstaterna tillämpas olika nivåer av stämpel- eller liknande skatt på köp av fast egendom, vilka uppgår till minst 1–10 procent. Den procentsats om 10 procent som tillämpas i regionen Flandern reduceras till 5 procent för fastigheter under ett visst hyresvärde.

12 Decreet van het Vlaams Parlement van 1 februari 2002 houdende wijziging van het Wetboek der registratie-, hypotheek- en griffierechten. Även om den nationella lagstiftningen därefter ändrats ytterligare är det dessa bestämmelser som är relevanta för detta fördragsbrottsförfarande.

13 Se mitt förslag till avgörande av den 28 juni 2007 i mål C-212/06, Gouvernement de la Communauté française och Gouvernement wallon (REG 2008, s. I-1683), punkterna 4–6. De relevanta enheterna utgörs av den flamländska gemenskapen, den franska gemenskapen, den tyskspråkiga gemenskapen, regionen Vallonien, regionen Flandern och huvudstadsregionen Bryssel samt det nederländskspråkiga området, det franskspråkiga området, det tvåspråkiga området i huvudstadsregionen Bryssel och det tyskspråkiga området.

14 Se, exempelvis, dom av den 17 januari 2002 i mål C-423/00, kommissionen mot Belgien (REG 2002, s. I-593), punkt 16.

15 Dom av den 26 oktober 2006 i mål C-199/05, Europeiska gemenskapen mot belgiska staten (REG 2006, s. I-10485).

16 Se särskilt punkt 17.

17 Se generaladvokaten Stix-Hackls förslag till avgörande föredraget den 14 mars 2006 i mål C-475/03, Banco Populare di Cremona (REG 2006, s. I-9373), punkt 54. Mervärdesskatt är självfallet ett av de mest kända exemplen på en indirekt skatt.

18 Medlemsstaternas allmänna skyldighet att utöva sin suveränitet i förenlighet med unionsrätten inom ramen för direkt beskattning var föremål för bedömning i dom av den 8 november 2007 i mål C-379/05, Amurta (REG 2007, s. I-9569), punkt 16. Se även dom av den 17 januari 2008 i mål C-105/07, Lammers och Van Cleeff (REG 2008, s. I-173), punkt 12, och mer nyligen dom av den 16 juni 2011 i mål C-10/10, kommissionen mot Österrike (REU 2011, s. I-5389), punkt 23.

19 Dom av den 20 januari 2011 i mål C-155/09, kommissionen mot Grekland (REU 2011, s. I-65).

20 Mål C-253/09, som ännu inte avgjorts av domstolen. Generaladvokaten Mazák föredrog sitt förslag till avgörande den 9 december 2010.

21 Jämte motsvarande bestämmelser i EES-avtalet.

22 Tidigare rättspraxis omfattar bland annat dom av den 17 januari 2008 i mål C-152/05, kommissionen mot Tyskland (REG 2008, s. I-39) (påstått åsidosättande av artiklarna 18, 39 och 43 EG), av den 18 januari 2007 i mål C-104/06, kommissionen mot Sverige (REG 2007, s. I-671) och mål C-345/05, kommissionen mot Portugal (ovan fotnot 3) (i vilka båda gjordes gällande att artiklarna 18, 39 och 43 EG samt artiklarna 28 och 31 i EES-avtalet hade åsidosatts).

23 Domen i det ovannämnda målet kommissionen mot Sverige (ovan fotnot 22), punkt 15.

24 Dom av den 1 juni 1999 i mål C-302/97, Konle (REG 1999, s. I-3099), punkt 22 och där angiven rättspraxis. Se den mer nyligen avgjorda domen av den 8 september 2005 i mål C-512/03, Blanckaert (REG 2005, s. I-7685), punkt 35.

25 Se även dom av den 11 november 1981 i mål 203/80, Casati (REG 1981, s. 2595; svensk specialutgåva, s. 211), punkt 8, där domstolen angav att friheten för vissa kapitalrörelser (till exempel i syfte att förvärva fast egendom) i praktiken är en förutsättning för ett effektivt utövande av de andra friheter som garanteras genom fördraget, särskilt etableringsfriheten.

26 Se, exempelvis, domen i målet kommissionen mot Grekland (ovan fotnot 19), punkterna 41 och 42, och generaladvokaten Mazáks förslag till avgörande i målet kommissionen mot Ungern (ovan fotnot 20), punkt 29.

27 Se senast dom av den 20 maj 2010 i mål C-56/09, Zanotti (REU 2010, s. I-4517), punkt 70. Se också dom av den 4 december 2008 i mål C-221/07, Zablocka-Weyhermüller (REG 2008, s. I-9029), punkt 35, och av den 23 april 2009 i mål C-544/07, Rüffler (REG 2009, s. I-3389), punkt 66.

28 Se, exempelvis, dom av den 11 september 2007 i mål C-318/05, kommissionen mot Tyskland (REG 2007, s. I-6957), punkterna 116 och 117.

29 Se generaladvokaten Jacobs förslag till avgörande föredraget den 20 november 2003 i mål C-224/02, Pusa (REG 2004, s. I-5763), punkterna 17 och 18.

30 Se punkt 10 ovan.

31 I sitt förslag till avgörande i målet kommissionen mot Ungern (ovan fotnot 20) förklarar generaladvokaten Mazák träffsäkert att unionen framstår som en mosaik av nationella skattesystem ... som samexisterar (i punkt 42).

32 Som exempel kan nämnas den brittiska stämpelskatten (SDLT) som utgår på förvärv av mark och byggnader och beräknas utifrån priset på fastigheten i fråga. I huvuddrag utgår SDLT när köpeskillingen är högre än 125000 GBP. Tröskeln för skatten är dock högre för förstagångsköpare (det vill säga fysiska personer som aldrig tidigare ägt en fastighet i Storbritannien eller någon annanstans i världen). En förstagångsköpare betalar för närvarande inte SDLT när köpeskillingen för fastigheten är högst 250000 GBP. Vidare kan fysiska personer som köper en fastighet i ett så kallat eftersatt område ha rätt till avdrag för eftersatta områden. I sådana fall är skattegränsen 150000 GBP. Slutligen infördes ett SDLT-avdrag för noll-koldioxidbostäder 2007. Alla bostäder som kostar mindre än 500000 GBP är helt befriade från SDLT, och vad beträffar bostäder som kostar 500000 GBP eller mer ges rätt att dra av 15000 GBP av skatten. Mot denna bakgrund är det klart att det inte går att anta att en fysisk person som säljer sin tidigare bostad i Storbritannien, flyttar till regionen Flandern och köper en fastighet där med nödvändighet har betalat samma eller en motsvarande skatt i sin tidigare bosättningsstat.

33 Se generaladvokaten Geelhoeds förslag till avgörande föredraget den 23 februari 2006 i mål C-374/04, Test Claimants in Class IV of the ACT Group Litigation (REG 2006, s. I-11673), punkterna 43–47.

34 Dom av den 11 juli 2002 i mål C-224/98, D’Hoop (REG 2002, s. I-6191).

35 Punkt 30. Se också, exempelvis, domen i målet Pusa (ovan fotnot 29), punkt 20, dom av den 6 december 2007 i mål C-456/05, kommissionen mot Tyskland (REG 2007, s. I-10517), punkt 58, och domen i målet Zanotti (ovan fotnot 27), punkt 70.

36 Se domen i målet Pusa (ovan fotnot 29), punkt 21.

37 Se punkt 11 ovan.

38 I detta sammanhang hänvisar båda parterna till generaladvokaten Geelhoeds förslag till avgörande i målet Test Claimants in Class IV of the ACT Group Litigation (ovan fotnot 33), punkt 46 och där angiven rättspraxis.

39 Domen i målet kommissionen mot Grekland (ovan fotnot 19), punkt 45.

40 Dom av den 13 april 2010 i mål C-73/08, Bressol m.fl. (REU 2010, s. I-2735), punkt 41. Se även domen i målet kommissionen mot Grekland (ovan fotnot 19), punkt 47.

41 Se, exempelvis, dom av den 24 november 1998 i mål C-274/96, Bickel och Franz (REG 1998, s. I-7637), punkt 26, i mål C-465/05, kommissionen mot Tyskland (ovan fotnot 35), punkt 56, i målet Bressol m.fl. (ovan fotnot 40), punkt 45, och av den 16 december 2010 i mål C-137/09, Josemans (REU 2010, s. I-13019), punkterna 58 och 59.

42 Se punkt 43 ovan.

43 Se punkterna 32–47 ovan.

44 Det framgår inte klart av handlingarna i målet om det belopp som kan kvittas (högst 12500 euro) faktiskt är det belopp som betalades vid det tidigare köpet eller det belopp som skulle ha betalats om kvittning inte hade förekommit – en skillnad som, beroende på prisnivån, skulle kunna ha betydelse vid ett tredje eller senare förvärv. Osäkerheten i detta avseende saknar dock betydelse för den allmänna bedömningen.

45 Domen i målet C-155/09 (ovan fotnot 19).

46 Se, exempelvis, domen i mål C-345/05, kommissionen mot Portugal (ovan fotnot 3). I detta avseende har parterna diskuterat dom av den 28 januari 1992 i mål C-204/90, Bachmann (REG 1992, s. I-249; svensk specialutgåva, tillägg, s. 31), med viss utförlighet.

47 Se ovan fotnot 46, punkt 21 och följande punkter. Se även dom av den 28 januari 1992 i mål C-300/90, kommissionen mot Belgien (REG 1992, s. I-305), i vilket dom meddelades samma dag, punkt 14 och följande punkter.

48 Se punkt 11 ovan.

49 Belgien åberopar särskilt dom av den 6 mars 2007 i mål C-292/04, Meilicke m.fl. (REG 2007, s. I-1835), punkterna 35 och 36.