Förslag till avgörande av generaladvokat Jääskinen föredraget den 20 maj 2010

1 Originalspråk: engelska.

2 Rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (nedan kallat mervärdesskattedirektivet) (EUT L 347, s. 1). Dessa artiklar ersätter artikel 17.3 och 17.4 i rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter – Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund (nedan kallat sjätte mervärdesskattedirektivet) (EGT L 145, s. 1; svensk specialutgåva, område 9, volym 1, s. 28).

3 Rådets trettonde direktiv 86/560/EEG av den 17 november 1986 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om omsättningsskatter – Regler om återbetalning av mervärdesskatt till skattskyldiga personer som inte är etablerade i gemenskapens territorium (EGT L 326, s. 40; svensk specialutgåva, område 9, volym 1, s. 130) (nedan kallat trettonde mervärdesskattedirektivet).

4 Artiklarna 169 och 170 i mervärdesskattedirektivet (f.d. artikel 17.3 i sjätte mervärdesskattedirektivet).

5 F.d. artikel 17.3 c i sjätte mervärdesskattedirektivet.

6 I enlighet med artikel 171 i mervärdesskattedirektivet (f.d. artikel 17.4 i sjätte mervärdesskattedirektivet), där det hänvisas till rådets åttonde direktiv 79/1072/EEG av den 6 december 1979 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter – Regler för återbetalning av mervärdesskatt till skattskyldiga som inte är etablerade inom landets territorium (EGT L 331, s. 1; svensk specialutgåva, område 9, volym 1, s. 84) (nedan kallat åttonde mervärdesskattedirektivet) och trettonde mervärdesskattedirektivet.

7 F.d. artikel 17.3 a och b i sjätte mervärdesskattedirektivet.

8 Artikel 17.2, 17.3 och 17.4 har ändrats genom artikel 28f i sjätte mervärdesskattedirektivet, vilken infogades genom tre direktiv: rådets direktiv 91/680/EEG av den 16 december 1991 med tillägg till det gemensamma systemet för mervärdesskatt och med ändring av direktiv 77/388/EEG med sikte på avskaffandet av fiskala gränser (EGT L 376, s. 1; svensk specialutgåva, område 9, volym 2, s. 33), rådets direktiv 95/7/EG av den 10 april 1995 om ändring av direktiv 77/388/EEG och om införande av nya förenklingsåtgärder avseende mervärdesskatt - tillämpningsområde för vissa undantag från beskattning och praktiska åtgärder för genomförandet (EGT L 102, s. 18) och rådets direktiv 2004/66/EG av den 26 april 2004 om anpassning av Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/45/EG, 2002/83/EG, 2003/37/EG och 2003/59/EG och av rådets direktiv 77/388/EEG, 91/414/EEG, 96/26/EG, 2003/48/EG och 2003/49/EG angående fri rörlighet för varor, frihet att tillhandahålla tjänster, jordbruk, transportpolitik och beskattning, till följd av Tjeckiens, Estlands, Cyperns, Lettlands, Litauens, Ungerns, Maltas, Polens, Sloveniens och Slovakiens anslutning (EUT L 168, s. 1).

9 Artikel 413 i mervärdesskattedirektivet.

10 Skälen 1 och 3 i ingressen till mervärdesskattedirektivet.

11 Enligt bilaga XII till mervärdesskattedirektivet, med rubriken Jämförelsetabell, motsvarar artikel 28f.1 i sjätte mervärdesskattedirektivet, som har ersatt artikel 17.3 a, b och c i sjätte mervärdesskattedirektivet, artikel 169 a, b och c samt artikel 170 a och b i mervärdesskattedirektivet. Artikel 28.1 i sjätte mervärdesskattedirektivet, som har ersatt artikel 17.4 i sjätte mervärdesskattedirektivet, motsvarar artikel 171 i mervärdesskattedirektivet.

12 F.d. artikel 17.3 i sjätte mervärdesskattedirektivet.

13 [Motsvarande fotnot i originalversionen saknar relevans för den svenska versionen. Övers. anm.]

14 I den bestämmelsen definieras ekonomisk verksamhet som varje verksamhet som bedrivs av en producent, en handlare eller en tjänsteleverantör, inbegripet gruvdrift och jordbruksverksamhet samt verksamheter inom fria och därmed likställda yrken, särskilt utnyttjande av immateriella tillgångar i syfte att vinna intäkter.

15 Denna punkt är inte relevant i förevarande mål. Den avser transaktioner som är undantagna från skatteplikt i samband med gemenskapsintern leverans av varor, vissa transporttjänster och internationella transporter, import, vissa med export likställda transaktioner, tillhandahållande av tjänster som utförs av förmedlare och transaktioner i samband med internationella varutransporter.

16 F.d. artikel 13 B a och d i sjätte mervärdesskattedirektivet, det vill säga finansiella transaktioner och försäkringstransaktioner.

17 F.d. artikel 17.4 i sjätte mervärdesskattedirektivet.

18 WHA Limited and others v HM Commissioners of Customs and Excise, 2004, STC 1081, punkterna 123–125.

19 Nu artikel 258 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUT C 115, 2008, s. 47).

20 Dom av den 16 december 1992 i mål C-210/91, kommissionen mot Grekland (REG 1992, s. I-6735), punkt 10 och där angiven rättspraxis.

21 Dom av den 11 juli 1984 i mål 51/83, kommissionen mot Italien (REG 1984, s. 2793), punkt 4, och av den 11 september 2008 i mål C-274/07, kommissionen mot Litauen (REG 2008, s. I-7117), punkt 20.

22 Skäl 3 i ingressen till mervärdesskattedirektivet.

23 Bilaga XII till mervärdesskattedirektivet, där det anges att artikel 28f.1 ersätter artikel 17.2, 17.3 och 17.4 i sjätte mervärdesskattedirektivet.

24 Sista meningen i skäl 3 i ingressen till mervärdesskattedirektivet.

25 Dom av den 28 februari 2008 i mål C-263/06, Carboni e derivati (REG 2008, s. I-1077), punkt 48, och av den 22 december 2008 i mål C-48/07, Les Vergers du Vieux Tauves (REG 2008, s. I-10627), punkt 44.

26 Generaladvokaten Mayras förslag till avgörande i mål 67/79, Fellinger (REG 1980, s. 535, på s. 550).

27 Henkow, O., Financial Activities in European VAT, Kluwer Law International, 2008, s. 286.

28 Enligt artikel 135 i mervärdesskattedirektivet (f.d. artikel 13 i sjätte mervärdesskattedirektivet).

29 Dom av den 6 april 1995 i mål C-4/94, BLP (REG 1995, s. I-983), punkt 28, och av den 26 september 1996 i mål C-302/93, Debouche (REG 1996, s. I-4495), punkt 16.

30 Artikel 9 i mervärdesskattedirektivet.

31 Artikel 2.2 i trettonde mervärdesskattedirektivet.

32 Artikel 2.3 i trettonde mervärdesskattedirektivet.

33 Terra, B., och Kajus, J., A guide to the European VAT directives, IBFD, 2004-, 11.6.4, The Thirteenth VAT Directive.

34 Andra skälet i ingressen till trettonde mervärdesskattedirektivet.

35 Tredje och fjärde punkterna i motiveringen till förslaget till rådets trettonde direktiv om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om omsättningsskatter – Regler om återbetalning av mervärdesskatt till skattskyldiga personer som inte är etablerade i gemenskapens territorium, KOM(82)0443 (nedan kallad motiveringen till förslaget till trettonde mervärdesskattedirektivet).

36 Fjärde punkten i motiveringen till förslaget till trettonde mervärdesskattedirektivet, ibidem.

37 Punkt 3 i Europaparlamentets resolution innefattande Europaparlamentets yttrande om förslaget från Europeiska gemenskapernas kommission till rådet om ett åttonde direktiv om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om omsättningsskatter – Regler om återbetalning av mervärdesskatt till skattskyldiga personer som inte är etablerade inom landets territorium (EGT C 39, 1979, s. 14) (nedan kallat Europaparlamentets resolution).

38 Europaparlamentets resolution, ibidem, punkt 4.

39 Dom av den 9 februari 1982 i mål 270/80, Polydor och RSO (REG 1982, s. 329; svensk specialutgåva, volym 6, s. 309), punkterna 14–18. Se mera nyligen dom av den 12 november 2009 i mål 351/08, Grimme (REG 2009, s. I-10777), punkt 29.

40 Dom av den 13 december 1983 i mål 218/82, kommissionen mot rådet (REG 1983, s. 4063), punkt 15. Se även mera nyligen dom av den 4 oktober 2007 i mål C-457/05, Schutzverband der Spirituosen-Industrie (REG 2007, s. I-8075), punkt 22.

41 EUT L 44, 2008, s. 23.

42 Dom av den 4 februari 1988 i mål 157/86, Murphy m.fl. (REG 1988, s. 673; svensk specialutgåva, volym 9, s. 349), punkt 10, av den 22 september 1988 i mål 187/87, Land de Sarre m.fl. (REG 1988, s. 5013; svensk specialutgåva, volym 9, s. 643), punkt 19. Se mera nyligen dom av den 9 mars 2006 i mål C-174/05, Zuid-Hollandse Milieufederatie och Natuur en Milieu (REG 2006, s. I-2443), punkt 20.

43 Det bör tilläggas att detta är möjligt endast när det gäller rättsakter på samma normativa nivå. En EU-genomförandeåtgärd med lägre normativ hierarkisk rang eller en nationell genomförande- eller införlivandeåtgärd kan inte ändra räckvidden eller innebörden av bestämmelserna i den rättsakt som ska genomföras.

44 Domen i målet Debouche (ovan fotnot 29), punkt 18, och dom av den 15 mars 2007 i mål C-35/05, Reemtsma Cigarettenfabriken (REG 2007, s. I-2425), punkt 25.

45 Historiskt sett har det funnits ett behov av att manipulera mervärdesskattesystemet, främst inom området avdrag, för att undvika betydligt högre skattesatser än de som tagits ut inom ramen för det kumulativa mervärdesskattesystemet. Sådana ingripanden i ett rent mervärdesskattesystem förekommer fortfarande. Till exempel har en begränsningsregel införts för att begränsa rätten att dra av mervärdesskatt som betalats under en beskattningsperiod, varvid det överskjutande beloppet förs över till nästa period. Denna regel tillämpas fortfarande enligt artikel 183 i mervärdesskattedirektivet (f.d. artikel 18.4 i sjätte mervärdesskattedirektivet). Se Terra, B., Developments in VAT – the deduction of input tax, VAT monitor, volym 7, nr 2, mars/april, 1996, s. 52.

46 Som professor Kaarle Makkonen uttryckte det: lagstiftaren kan vara nyckfull. Se Makkonen, K., Zur Problematik der juridischen Entscheidung, Eine strukturanalytische Studie, Annales Universitatis Turkuensis Ser B Humaniora 93, Åbo 1965, s. 203.

47 Dom av den 9 juli 1981 i mål C-169/80, Gondrand och Garancini (REG 1981, s. 1931), punkterna 16–17. Se även sista punkten i generaladvokaten Slynns förslag till avgörande i samma mål, s. 1949. Se mera nyligen dom av den 11 juni 2009 i mål C-170/08, Nijemeisland (REG 2009, s. I-5127), punkt 44.

48 Dom av den 1 oktober 2009 i mål C-247/08, Gaz de France - Berliner Investissement (REG 2009, s. I-9225), punkt 38. Det är intressant att notera att domstolen i det målet, trots att bestämmelsen i fråga hade ändrats av lagstiftaren i ett senare direktiv, avvisade en tolkning som grundade sig på lagstiftningens syften och systematik och i stället följde den uttryckliga ordalydelsen i bestämmelsen.