Förslag till avgörande av generaladvokat Juliane Kokott föredraget den 20 januari 2011

1 Originalspråk: tyska.

2 EGT L 206, s. 7; svensk specialutgåva, volym 11, s. 114. Tillämplig lydelse av livsmiljödirektivet är den som infördes genom rådets direktiv 2006/105/EG av den 20 november 2006 om anpassning av direktiv 73/239/EEG, 74/557/EEG och 2002/83/EG på miljöområdet med anledning av Republiken Bulgariens och Rumäniens anslutning (EUT L 363, s. 368).

3 Se kommissionens sammanfattande rapport om bevarandestatus för livsmiljöer och arter i enlighet med artikel 17 i direktivet om bevarande av livsmiljöer, KOM(2009) 358 slutlig, och den därtill hörande webbplatsen http://biodiversity.eionet.europa.eu/article17.

4 Bevarandestatusen för denna art är emellertid ogynnsam även i Tyskland, se dokument 14/6976 från Baden-Württembergs delstatsparlament, s. 3 och följande sidor.

5 Undertecknad i Bern den 19 september 1979, European Treaty Series nr 104 (EGT L 38, 1982, s. 3).

6 Se senast arbetsunderlaget till det trettionde mötet i den ständiga kommittén, den 6–9 december 2010, Summary of case files and complaints, T-PVS(2010)02revE, 15 oktober 2010, s. 6.

7 Rådets beslut av den 3 december 1981 om ingående av Konventionen om skydd av europeiska vilda djur och växter samt deras naturliga miljö (EGT L 38, s. 1; svensk specialutgåva, volym 10, s. 87). Konventionen återfinns i EGT L 38, 1982, s. 3; svensk specialutgåva, volym 10, s. 89.

8 Draft European Action Plan for the conservation of the Common hamster (Cricetus cricetus, L. 1758) av den 15 september 2008, dokument T-PVS/Inf (2008) 9.

9 Rådets direktiv 79/409/EEG av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar (EGT L 103, s. 1; svensk specialutgåva, volym 2, s. 161), konsoliderat genom direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 (EUT L 20, 2010, s. 70).

10 Rapport 1997–1998 (artikel 9.2) angående Konventionen om bevarandet av vilda djur och växter och av den naturliga miljön i Europa (framlagd av Europeiska kommissionen) (SEK(2001) 515 slutlig). Se även resolution utfärdad av Europeiska gemenskapernas råd och företrädare för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, av den 19 oktober 1987 om fortsättning och genomförande av en miljöpolitik och ett aktionsprogram för miljöskydd inom Europeiska gemenskaperna (1987–1992) EGT C 328, punkt 5.1.6. Domen av den 13 februari 2003 i mål C-75/01, kommissionen mot Luxemburg (REG 2003, s. I-1585, punkt 57), utgör inte hinder för att beakta nämnda konvention, eftersom domstolen däri endast förklarade att anpassningen av den nationella rätten till nämnda konvention inte var tillräcklig för att den ska kunna anses utgöra en anpassning till direktivet om livsmiljöer, eftersom bestämmelserna i konventionen är mindre restriktiva än dem i direktivet.

11 Förordning av den 23 april 2007 om fastställande av en förteckning över landlevande däggdjur som åtnjuter skydd inom hela territoriet och av metoderna för att skydda dem, JORF nr 108, av den 10 maj 2007, s. 8367, text nr 152.

12 Dom av den 11 januari 2007 i mål C-183/05, kommissionen mot Irland (REG 2007, s. I-137), punkt 29 och följande punkt. Se även dom av den 16 mars 2006 i mål C-518/04, kommissionen mot Grekland (miloshuggorm) (ej publicerad i rättsfallssamlingen), punkt 16.

13 Riktlinjer avseende det strikta skydd av djurarter av gemenskapsintresse som upprättas genom livsmiljödirektivet 92/43/EEG, februari 2007, engelsk, fransk och tysk version finns på: http://circa.europa.eu/Public/irc/env/species_protection/home.

14 Se hänvisningen redan i dom av den 14 juni 2007 i mål C-342/05, kommissionen mot Finland (vargjakt) (REG 2007, s. I-4713), punkt 30.

15 Se riktlinjerna (ovan fotnot 13), s. 47, punkt 57.

16 Se riktlinjerna (ovan fotnot 13), s. 47, punkt 58.

17 Se riktlinjerna (ovan fotnot 13), s. 47, punkt 59.

18 Se generaladvokaten Légers förslag till avgörande av den 25 oktober 2001 i mål C-103/00, kommissionen mot Grekland (Caretta caretta) (REG 2002, s. I-1147), punkt 43, och av den 21 september 2006 i mål C-183/05, kommissionen mot Irland (REG 2007, s. I-137), punkt 25.

19 Se riktlinjerna (ovan fotnot 13), s. 50, punkt 62.

20 Se riktlinjerna (ovan fotnot 13), s. 45, punkt 53.

21 Se riktlinjerna (ovan fotnot 13), s. 46, punkt 55.

22 Dom av den 10 september 1996 i mål C-61/94, kommissionen mot Tyskland (REG 1996, s. I-3989), punkt 52, av den 14 juli 1998 i mål C-341/95, Bettati (REG 1998, I-4355), punkt 20, av den 1 april 2004 i mål C-286/02, Bellio F.lli (REG 2004, s. I-3465), punkt 33, av den 7 december 2006 i mål C-306/05, SGAE (REG 2006, s. I-11519), punkt 35, och av den 14 maj 2009 i mål C-161/08, Internationaal Verhuis- en Transportbedrijf Jan de Lely (REG 2009, s. I-4075), punkt 38.

23 För andra arter tillämpas däremot områdesskyddet enligt artiklarna 4–6 i livsmiljödirektivet, som uttryckligen omfattar deras andra livsmiljöer.

24 Dom av den 30 januari 2002 i mål C-103/00, kommissionen mot Grekland (Caretta caretta) (REG 2002, s. I-1147), punkt 32 och följande punkter.

25 Domen i målet kommissionen mot Irland (ovan fotnot 12), punkt 32.

26 Se riktlinjerna (ovan fotnot 13), s. 22, punkt 61, s. 28, punkt 10, s. 31, punkt 19, och s. 44, punkt 49.

27 Se bland annat riktlinjerna (ovan fotnot 13), s. 22.

28 Kupfernagel, Populationsdynamik und Habitatnutzung des Feldhamsters (Cricetus cricetus) in Südost-Niedersachsen, avhandling 2007, s. 82.

29 Se ovan punkt 33 och följande punkt.

30 Se dom av den 13 december 2007 i mål C-418/04, kommissionen mot Irland (REG 2007, s. I-10947), punkt 82 och följande punkter, gällande åsidosättanden i fråga om ett potentiellt fågelskyddsområde. I denna riktning pekar också rättspraxis om inbetalning av egna medel till unionen, se domarna av den 15 december 2009 i mål C-239/06, kommissionen mot Italien (REG 2009, s. I-11913), punkt 56 och följande punkter, och i mål C-284/05, kommissionen mot Finland (REG 2009, s. I-11705), punkt 55 och följande punkter.

31 Se dom av den 18 december 2007 i mål C-186/06, kommissionen mot Spanien (REG 2007, s. I-12093), punkt 15 och följande punkt samt där angiven rättspraxis.

32 Dom av den 13 december 2007 i mål C-418/04, kommissionen mot Irland (REG 2007, s. I-10947), punkt 179.

33 Se meddelandet från den franska regeringen av den 7 april 2009, bilaga 7 i talan, blad 98.

34 Dom av den 25 juli 2008 i mål C-504/06, kommissionen mot Italien (sammanfattning av domen i REG 2008, s. I-118*, punkt 24), av den 4 mars 2010 i mål C-241/08, kommissionen mot Frankrike (REU 2010, s. I-1697), punkt 59, och av den 18 november 2010 i mål C-458/08, kommissionen mot Portugal (REU 2010, s. I-11599), punkt 81.

35 Enligt meddelandet av den 7 augusti 2008 hittades detta år 643 bon för europeisk hamster i hela det historiska utbredningsområdet, men därav endast 642 bon i återbosättningsområdet, se bilaga 6 till klagandens inlaga, sidorna 91 och 92.

36 I Plan de conservation 2007–2011 pour le Hamster commun (Cricetus cricetus) en Alsace, Bilan de comptages 2009, s. 121 och 122, anges detta område som ett exempel på positiv utveckling med en lämplig, långsiktig förvaltning.

37 Se Plan de conservation 2007–2011 pour le Hamster commun (Cricetus cricetus) en Alsace, Bilan de comptages 2009, s. 117 i talan, samt meddelandet från den franska regeringen om siffrorna för år 2010. Denna institution spelar uppenbarligen en viktig roll för de olika delarna av åtgärdsplanen för den europeiska hamstern, se Plan d’action pour le Hamster commun (Cricetus cricetus) en Alsace, volym 1, 2007–2011, s. 8, 21, 47 och 53 (åtgärderna A2-5 och A2-8).

38 Bilaga 4 till svaromålet.

39 Se förteckningen över möjliga åtgärder i utkastet till europeisk åtgärdsplan för att bevara den europeiska hamstern, ovan fotnot 8, s. 24.

40 Se ovan punkt 33 och följande punkt.

41 Rådets direktiv 91/676/EEG av den 12 december 1991 om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket (EGT L 375, s. 1; svensk specialutgåva, område 15, volym 10, s. 192).

42 Balland, Définition et gestion du milieu particulier du grand hamster d’Alsace, 14 februari 2008, IGE/08/001, s. 5 och följande sidor.

43 Kommissionen har inget att invända mot att enbart livsmiljöer och populationer isoleras genom stadsplaneringsåtgärder och då framför allt infrastrukturprojekt. Här behöver det därför inte avgöras om denna form av negativ påverkan strider mot skyddandet av parningsplatser och rastplatser.

44 Punkt 62 i svaromålet.

45 Punkterna 63 och 152 i svaromålet.

46 Punkt 68 i svaromålet.

47 Se ovan punkt 50.

48 Bilaga 6 till klagandens inlaga, s. 91.