lagen.
EU-domstolen

Förslag till avgörande av generaladvokat Eleanor Sharpston föredraget den 21 juli 2011

CELEX
62010CC0187
Typ
EU-domstolen

Källa

1 Originalspråk: engelska.

2 Associeringsrådets beslut nr 1/80 av den 19 september 1980 om utveckling av associeringen. Associeringsrådet tillskapades genom avtalet om upprättandet av en associering mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Turkiet. En inofficiell version av beslutet finns tillgänglig på följande adress: http://www.inis.gov.ie/en/INIS/DECISION_No_1_80_eng.pdf/Files/DECISION_No_1_80_eng.pdf.

3 Det råder enighet om att Baris Ünal var skyldig att omedelbart anmäla varje förändring i sin situation till de nationella myndigheterna. Se artikel 4.43 i Vb 2000, vartill hänvisning görs i punkt 9 ovan.

4 Dom av den 18 december 2008 i mål C-337/07, Altun (REG 2008, s. I-10323).

5 Se dom av den 24 januari 2008 i mål C-294/06, Payir (REG 2008, s. I-203), punkt 37.

6 Se, bland andra, dom av den 8 maj 2003 i mål C-171/01, Wählergruppe Gemeinsam (REG 2003, s. I-4301), punkt 79, och av den 18 juli 2007 i mål C-325/05, Derin (REG 2007, s. I-6495), punkt 53, samt domen i målet Altun (ovan fotnot 4), punkt 29.

7 Se dom av den 10 januari 2006 i mål C-230/03, Sedef (REG 2006, s. I-157), punkt 34.

8 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 20 september 1990 i mål C-192/89, Sevince (REG 1990, s. I-3461; svensk specialutgåva, volym 10, s. 507), punkt 29.

9 Se domen i målet Payir (ovan fotnot 5), punkt 28. I detta hänseende är synsättet inte olikt det som tillämpades på en unionsmedborgare som ville utöva sin rätt till fri rörlighet som arbetstagare (se, till exempel, dom av den 3 juli 1986 i mål 66/85, Lawrie-Blum, REG 1986, s. 2121, punkt 17, svensk specialutgåva, volym 8, s. 661, och av den 14 december 1989 i mål C-3/87, Agegate, REG 1989, s. 4459, punkt 35), innan rättigheterna blev mera omfattande till följd av att begreppet unionsmedborgarskap infördes genom Maastrichtfördraget av år 1992.

10 Se domen i målet Payir (ovan fotnot 5), punkt 29.

11 Se domen i målet Payir (ovan fotnot 5), punkt 30.

12 Se, bland andra, domen i målet Payir (ovan fornot 5), punkt 36.

13 Dom av den 16 december 1992 i mål C-237/91 (REG 1992, s. I-6781; svensk specialutgåva, volym 13, s. 243).

14 Se punkt 31 ovan.

15 Se domen i målet Kus, punkt 22.

16 Se punkt 14 ovan.

17 Se punkt 31 ovan.

18 Se punkt 39 ovan.

19 Se dom av den 30 september 1997 i mål C-36/96, Günaydin (REG 1997, s. I-5143), punkt 44.

20 Se domen i målet Sevince (ovan fotnot 8), punkt 31.

21 Se domen i målet Kus (ovan fotnot 13), punkt 18.

22 Dom av den 5 juni 1997 i mål C-285/95 (REG 1997, s. I-3069).

23 Ovan fotnot 13.

24 Se, för ett liknande resonemang, punkt 26.

25 Se punkt 28.

26 Se punkt 39 ovan.

27 Se punkt 43 ovan.

28 Se dom av den 22 december 2010 i mål C-303/08, Bozkurt (REU 2010, s. I-13445), punkt 41.

29 Jag vill även påpeka att lagen är förtrogen inte bara med maximen om allas skyldighet att känna till alla lagar och bestämmelser (nemo censetur ignorare legem), utan även godtar presumtionen att ingen ska förutsättas ha ond avsikt (nemo praesumitur malus).

30 Ovan fotnot 4.

31 Se punkterna 51–60 i domen.

32 Nämligen om en turkisk invandrares närvaro i värdmedlemsstaten, på grund av vederbörandes personliga uppförande, utgör en faktisk och allmän fara för den allmänna ordningen, den allmänna säkerheten eller folkhälsan i den mening som avses i artikel 14.1 i samma beslut, eller om vederbörande utan legitima skäl lämnar denna stat under avsevärd tid. (Se punkt 62 i domen.)

33 Se punkt 18 och följande punkter ovan.

34 Se domen i målet Sevince (ovan fotnot 8), punkt 9.

35 Se, bland andra, dom av den 15 april 2008 i mål C-268/06, Impact (REG 2008, s. I-2483), punkt 44 och där omnämnd rättspraxis.

36 Se, bland andra, domen i målet Impact (ovan fotnot 35) punkt 45 och där omnämnd rättspraxis..

37 Se, bland andra, domen i målet Impact (ovan fotnot 35) punkt 46 och där omnämnd rättspraxis. Principen om effektivt rättsligt skydd är en allmän princip i unionsrätten och har erkänts i artikel 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan). Se, i detta sammanhang, dom av den 22 december 2010 i de förenade målen C-444/09 och C-456/09, Gavieiro Gavieiro och Inglesias Torres (REU 2010, s. I-14031), punkt 75.

38 Se dom av den 29 oktober 2009 i mål C-63/08, Pontin (REG 2009, s. I-10467), punkterna 45 och 46.

39 Se domen i målet Pontin (ovan fotnot 38), punkt 47.

40 Se, framför allt, punkterna 40, 43, 44 och 52 ovan.

41 Se, till exempel, artikel 22 i stadgan: Unionen ska respektera den kulturella, religiösa och språkliga mångfalden.