Förslag till avgörande av generaladvokat Eleanor Sharpston föredraget den 19 juli 2012

1 Originalspråk: engelska.

2 Se nedan punkt 25.

3 Se nedan punkt 16.

4 Se nedan punkt 19.

5 Avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet av den 2 maj 1992 (EGT L 1, 1994, s. 3) (nedan kallat EES-avtalet).

6 Dom av den 26 oktober 2006 i mål C-345/05, kommissionen mot Portugal (REG 2006, s. I-10633), punkt 39, och av den 23 februari 2006 i mål C-471/04, Keller Holding (REG 2006, s. I-2107), punkt 48. Se även däri angiven rättspraxis.

7 Generaladvokaten Geelhoeds förslag till avgörande i mål C-452/01, Ospelt och Schlössle Weissenberg, där domstolen meddelade dom den 23 september 2003 (REG 2003, s. I-9743) punkt 67, och dom av den 15 juni 1999 i mål C-321/97, Andersson och Wåkerås-Andersson (REG 1999, s. I-3551), punkt 28.

8 Rådets direktiv 77/799/EEG av den 19 december 1977 om ömsesidigt bistånd av medlemsstaternas behöriga myndigheter på direktbeskattningens område (EGT L 336, s. 15; svensk specialutgåva, område 9, volym 1, s. 64). Genom rådets direktiv 2011/16/EU av den 15 februari 2011 om administrativt samarbete i fråga om beskattning har direktiv 77/799/EEG upphävts och ersatts från och med den 1 januari 2013 (EUT L 64, s. 1).

9 Se nedan punkt 70 och fotnot 47.

10 Rådets direktiv 88/361/EEG av den 24 juni 1988 för genomförandet av artikel 67 i fördraget (EGT L 178, s. 5; svensk specialutgåva, område 10, volym 1, s. 44).

11 Artiklarna 56 EG och 58 EG infördes den 1 januari 1994 genom Maastrichtfördraget (fördraget om Europeiska unionen) (EGT C 191, 1992, s. 1).

12 Dom av den 2 juni 2005 i mål C-174/04, kommissionen mot Italien (REG 2005, s. I-4933), punkt 27.

13 Rådets direktiv 90/435/EEG av den 23 juli 1990 om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater (EGT L 225, s. 6; svensk specialutgåva, område 9, volym 2, s. 25). Enligt moder/dotterbolagsdirektivet ska status som moderbolag tillskrivas varje bolag i en medlemsstat som uppfyller villkoren i artikel 2 i nämnda direktiv och innehar andelar motsvarande minst 10 procent av kapitalet i ett i en annan medlemsstat beläget bolag som uppfyller samma villkor. Se artikel 3.1 i direktivet.

14 Dom av den 26 juni 2008 i mål C-284/06, Burda (REG 2008, s. I-4571), punkt 51 och där angiven rättspraxis.

15 Se fjärde skälet i ingressen och artikel 4.1 i moder/dotterbolagsdirektivet. Se även dom av den 12 februari 2009 i mål C-138/07, Cobelfret (REG 2009, s. 1-731), punkterna 29 och 30.

16 Se nedan punkterna 67–69 angående moder/dotterbolagsdirektivet.

17 Fonderade pensionsplaner (se nedan punkt 25) är skyldiga att ha tillräckliga tillgångar för att täcka framtida åtaganden i syfte att skydda de personer med vilka de har ingått försäkringsavtal. I allmänhet ansvarar medlemsstaterna för att reglera pensioner i sitt respektive land. I Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/41/EG av den 3 juni 2003 om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut (EUT L 235, s. 10) föreskrivs dock vissa krav för att skydda rättigheterna för förmånstagare som omfattas av fonderade pensionsplaner. Till dessa hör kravet att fonderade pensionsplaner ska se till att tillräckliga tillgångar avsätts för att fullgöra en pensionsplans åtaganden allteftersom de uppkommer.

18 I förevarande förslag till avgörande kommer 7 § NSL och punkt 10 i 8 § första stycket NSL att benämnas den aktuella nationella lagstiftningen.

19 Se nedan punkt 70.

20 Se Private pensions: OECD classification and glossary, www.oecd.org/dataoecd/49/38356329.pdf. Se även Europeiska kommissionens grönbok Med sikte på tillräckliga, långsiktigt bärkraftiga och trygga pensionssystem i EU (KOM(2010) 365 slutlig). Sådana pensionsplaner (vilka kan vara tjänstepensionsplaner eller privata pensionsplaner) ackumulerar tillgångar som avsatts för att täcka pensionsplanens framtida åtaganden.

21 Ofonderade pensionsplaner (fördelningssystem, även kallade Pay-as-you-go, PAYGO eller PAYG) är däremot inte skyldiga att avsätta tillgångar – de förmåner som betalas ut finansieras genom nuvarande avgifter och/eller skatter som erläggs av arbetstagare.

22 Utdelningar klassificeras som inkomst i OECD:s modell för skatteavtal beträffande inkomst och förmögenhet, vilken finns tillgänglig på webbadressen www.oecd-ilibrary.org/taxation/model-tax-convention-on-income-and-on-capital. Den senaste versionen är daterad den 22 juli 2010.

23 Se ovan punkt 15.

24 Se ovan punkt 13.

25 Dom av den 3 juni 2010 i mål C-487/08, kommissionen mot Spanien (REU 2010, s. I-4843), punkt 37 och där angiven rättspraxis.

26 Se dom av den 6 oktober 2011 i mål C-493/09, kommissionen mot Portugal (REU 2011, s. I-9247), punkterna 28–32.

27 Dom av den 10 maj 2012 i de förenade målen C-338/11–C-347/11, Santander Asset Management, punkt 21.

28 Domen i målet kommissionen mot Spanien (ovan fotnot 25), punkt 47.

29 Domen i målet kommissionen mot Spanien (ovan fotnot 25), punkt 47 och där angiven rättspraxis.

30 Ekonomisk dubbelbeskattning har inte definierats. Den uppstår om samma inkomst beskattas två gånger hos två olika skattskyldiga, till exempel när bolagsskatt tas ut på vinst och samma vinst beskattas med inkomstskatt hos bolagets aktieägare när vinsten delas ut till dem som utdelningar. Se exempelvis dom av den 6 juni 2000 i mål C-35/98, Verkooijen (REG 2000, s. I-4071).

31 Se dom av den 8 november 2007 i mål C-379/05, Amurta (REG 2007, s. I-9569), punkt 37 och där angiven rättspraxis.

32 Domen i målet kommissionen mot Spanien (ovan fotnot 25), punkt 51 och där angiven rättspraxis.

33 Domen i det ovannämnda målet kommissionen mot Spanien, punkt 52 och där angiven rättspraxis.

34 Se nedan punkt 50.

35 Dom av den 13 december 2005 i mål C-446/03, Marks & Spencer (REG 2005, s. I-10837), punkterna 45 och 46.

36 Se nedan punkterna 70–74 rörande dubbelbeskattning av utdelningar.

37 Se generaladvokaten Jacobs förslag till avgörande i mål C-39/04, Laboratoires Fournier, där domstolen meddelade dom den 10 mars 2005 (REG 2005, s. I-2057), punkt 12. Se även generaladvokaten Tesauros förslag till avgörande i mål C-118/96, Safir, där domstolen meddelade dom den 28 april 1998 (REG 1998, s. I-1897), punkterna 20–25. Se även dom av den 7 september 2004 i mål C-319/02, Manninen (REG 2004, s. I-7477), punkt 39.

38 Dom av den 12 juni 2003 i mål C-234/01, Gerritse (REG 2003, s. I-5933), punkt 27.

39 Ovan fotnot 38.

40 I likhet med domen i målet Gerritse avsåg dom av den 15 februari 2007 i mål C-345/04, Centro Equestre (REG 2007, s. I-1425), och av den 3 oktober 2006 i mål C-290/04, FKP Scorpio Konzertproduktionen (REG 2006, s. I-9461), friheten att tillhandahålla tjänster och frågan huruvida skattskyldigas kostnader för intäkternas förvärvande hade ett direkt samband med den verksamhet som gav upphov till skattepliktiga inkomster. Dom av den 19 januari 2006 i mål C-265/04, Bouanich (REG 2006, s. I-923), avsåg den fria rörligheten för kapital och rätten till avdrag för anskaffningskostnaden för aktier, vid inlösen av aktier, för en aktieägare som inte var bosatt i beskattningsstaten.

41 Ovan fotnot 40.

42 Dom av den 28 januari 1992 i mål C-204/90, Bachmann (REG 1992, s. I-249; svensk specialutgåva, tillägg, s. 31). Se även dom av den 28 januari 1992 i mål C-300/90, kommissionen mot Belgien (REG 1992, s. I-305).

43 Ovan fotnot 42.

44 Orden direkt samband används här i den specifika betydelse som domstolen har förklarat i den rättspraxis som bygger på domen i målet Bachmann. Det betyder således att det i den aktuella nationella lagstiftningen finns en koppling mellan skatteförmånen och skattskyldigheten: se punkterna 21–23 i domen i målet Bachmann (ovan fotnot 42).

45 Se artikel 5 i moder/dotterbolagsdirektivet ovan i punkt 14.

46 Se artikel 4.1 i moder/dotterbolagsdirektivet och se ovan punkt 14.

47 Kommissionen bekräftade i sin replik att talan avser samtliga medlemsstater och EES-stater med vilka Finland har ingått avtal för att undvika dubbelbeskattning och/eller som omfattas av direktiv 77/799/EEG. Liechtenstein berörs därför inte av förevarande mål, eftersom den staten inte omfattas av direktivet och inte har ingått något avtal för att undvika dubbelbeskattning med Finland. Direktiv 77/799/EEG är tillämpligt på Cypern, och därför omfattas den medlemsstaten av kommissionens talan.

48 Avtalen för att undvika dubbelbeskattning grundar sig på OECD:s modell för skatteavtal beträffande inkomst och förmögenhet, vilken har nämnts ovan i fotnot 22. I nämnda modellavtal införs en mekanism för administrativt bistånd och utbyte av upplysningar i skattefrågor och det fastställs en lägsta skattesats på 15 procent för skatt på utdelning till skattskyldiga som har hemvist i en annan stat än det bolag som gör utdelningen.

49 Domen i målet kommissionen mot Spanien (ovan fotnot 25), punkt 58.

50 Domen i det ovannämnda målet kommissionen mot Spanien, punkt 59.

51 Domen i det ovannämnda målet kommissionen mot Spanien, punkt 60.

52 Medlemsstaterna påför vanligtvis skatt på vinstutdelningar från bolag, det vill säga utdelningar som betalats ut till aktieägare. Sådan beskattning sker normalt sett genom att källskatt innehålls vid inkomstkällan av det betalande bolaget för skattemyndighetens räkning. Källbeskattning tillämpas ofta i en inhemsk kontext för att säkerställa efterlevnad och förenkla skatteuttaget, och den skatt som innehålls motsvarar i allmänhet eller kan kvittas mot den skatteskuld som mottagarna som är skattskyldiga personer med hemvist i landet har. Innehållande av skatt på gränsöverskridande utdelningar innebär påförande av en ytterligare skatt i den stat där beskattningen sker för skattskyldiga utan hemvist i landet, vilken kan komma att inte beaktas i den stat där de har hemvist. Se, exempelvis, generaladvokaten Jacobs förslag till avgörande i de förenade målen C-283/94, C-291/94 och C-292/94, Denkavit m.fl., där domstolen meddelade dom den 17 oktober 1996 (REG 1996, s. I-5063), punkt 7.

53 Dom av den 22 december 2008 i mål C-282/07, Truck Center (REG 2008, s. I-10767), punkterna 38–41.

54 Domen i det ovannämnda målet Truck Centre, punkt 41.